Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1961/62 till studiehjälpsnämnden

1961-03-03 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:60, Angående anslag för budgetåret 1961/62 till studiehjälpsnämnden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

1

Nr 60

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1961/62 till studiehjälpsnämnden; given

Stockholms slott den 3 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av oilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen framlägges förslag om erforderliga anslag a driftbudgeten

till studiehjälpsnämnden med sammanlagt 225 000 kronor, varav till avlöningar

184 000 kronor och till omkostnader 41 000 kronor. Jämfört med

de för innevarande år anvisade anslagen innebär anslagsäskandena för budgetåret

1961/62 en ökning med 24 000 kronor, sammanhängande med, förutom

automatiska ökningar, främst en mindre uppräkning av medlen till

nämndens personalkostnader.

i

Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Mai ^ under punkten 319 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna

a) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 167 000

kronor;

b) till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av 34 000

kronor.

Sedan dessa anslagsfrågor numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla

desamma.

I. Inledning

Genom beslut den 30 juni 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att skyndsamt

verkställa översyn av studiehjälpsnämndens organisation.

Med anledning härav tillkallades den 4 augusti 1960 såsom sakkunniga

för nämnda ändamål f. d. lektorn E. K. G. Smedberg, byråchefen i skolöverstyrelsen

K. V. Grendin och e. o. byrådirektören i statens organisationsnamnd

C. G. F. Tornborg samt uppdrogs åt Smedberg att såsom ordförande

leda utredningsarbetet.

Sedan uppdraget slutförts, har de sakkunniga den 21 december 1960 avlämnat

betänkande med förslag rörande studiehjälpsnämndens organisation

(stencilerat).

Över betänkandet har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning, statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd,

garantilånenämnden, studiehjälpsnämnden och studiesociala

utredningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

3

II. Studiehjälpsnämndens arbetsuppgifter

Beträffande de arbetsuppgifter som åvilar studiehjälpsnämnden må på

grund av de sakkunnigas utredning framhållas följande.

De grundläggande bestämmelserna rörande studiehjälpsnämnden och

dess verksamhet finns i allmänna studiehjälpsreglementet (SFS 1958: 326).

Nämnden är central myndighet för den statliga studiehjälpen vid samtliga

statliga eller under statlig tillsyn ställda läroanstalter med undantag huvudsakligen

för universitet och högskolor, beträffande vilka studiehjälpen

administreras av garantilånenämnden.

Som sammanhållande och ledande organ har nämnden till uppgift att i

samråd med skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen

fastställa gemensamma riktlinjer och tillämpningsföreskrifter

för studiehjälpen. För detta ändamål hålles sammanträden med företrädare

för de olika myndigheterna, varefter nämnden utarbetar de härvid

överenskomna föreskrifterna. Nämnden utarbetar vidare de gemensamma

tabellerna för beräkning av stipendierna vid läroverk och liknande skolor,

folkhögskolor, yrkesskolor och lantbruksskolor samt färdigställer petita för

studiehjälpen vid samtliga i studiehjälpsreglementet angivna läroanstalter,

d. v. s. förutom de av nämnden direkt beträffande studiehjälpen berörda

skolorna jämväl folkhögskolorna och yrkesskolorna. Anvisningar rörande

den lokala handläggningen av de allmänna studiebidragen har utfärdats av

nämnden för alla berörda skolor.

Till nämnden har vidare från och med budgetåret 1960/61 centraliserats

administrationen av studiehjälpen för svenska elever vid studier i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

Nämndens ojämförligt största verksamhet utgör den centrala administrationen

av studiehjälpen vid läroverken och därmed jämförliga läroanstalter,

försöksskolor, lärarutbildning sanstalter och andra fackutbildning sanstalter.

Studiehjälpen är här allmänna och särskilda studiebidrag, stipendier

och studielån.

Studiebidragen beslutas av skolstyrelser eller rektorer. Nämndens befattning

med dessa slag av studiehjälp består i utfärdandet av föreskrifter och

anvisningar rörande styrelsers och rektorers handläggning av studiehjälpen,

beslut med anledning av besvär över styrelsers och rektorers beslut om studiebidrag,

avgörande av till nämnden hänskjutna frågor rörande studiebidragens

utgående och beräkning, fastställande och tryckning av ansökningsblanketter

m. m. Ärenden rörande studiebidragen utgör största delen

av de årliga diarieförda ärendena, vilka — förutom de särskilda stora grupperna

studielån och stipendier — år 1960 uppgick till omkring 1 500.

Stipendier vid allmänna läroverk och därmed jämförliga läroanstalter beslutas

av nämnden. Jämte allmänna läroverk hör salunda hit kommunala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

gymnasier, flickskolor, realskolor och praktiska realskolor, högre folkskolor,

högre tekniska läroverks gymnasium, tvåårig linje av statsunderstödda handelsgymnasier,

specialgymnasiet vid Hvilans folkhögskola samt sådan under

skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning inseende ställd

läroanstalt, vars bildningsmål är jämförligt med de nämnda läroanstalternas.

Sistnämnda grupp omfattar bland annat internatläroverken och övriga

statsunderstödda privata skolor samt korrespondensrealskolor och -gymnasier.

För närvarande utdelar nämnden stipendier åt elever vid omkring 530

skolor av olika slag. Budgetåret 1959/60 uppgick antalet ansökningar om

stipendier från dessa läroanstalter till omkring 40 600 varav omkring 29 500

beviljades. Stipendiesumman uppgick till omkring 11 200 000 kronor. Budgetåret

1960/61 är antalet ansökningar omkring 45 000.

Till studiehjälpsnämndens befattning med stipendierna hör att utbetala

beviljade belopp till mottagare vid skolor, som inte sorterar under de kommunala

skolstyrelserna, och att i början av vårterminen ompröva stipendiebeslut,

då skäl härför föreligger. Antalet ärenden i sistnämnda hänseende

utgör cirka 500 årligen.

Beslutanderätten rörande stipendier till elever vid försöksskolans högstadium

har från och med innevarande budgetår överflyttats till skolstyrelserna.

I de fall en försöksskoleelev ej är skolpliktig i den kommun, där skolgången

fullgöres, fattas dock fortfarande beslut i stipendieärendet av studiefa

jälpsnämnden. Hösten 1960 uppgick antalet ansökningar av detta slag till

omkring 600.

Efter budgetårets slut skall studiehjälpsnämnden sammanställa en omfattande

statistik rörande olika slag av studiebidrag och stipendier.

Studielån ur allmänna studielånefonden samt stipendier till låntagare

beslutas av nämnden. Lån kan beviljas för studier vid statliga eller under

statlig tillsyn ställda läroanstalter med undantag för de anstalter, vid vilka

studerande kan beviljas lån ur lånefonden för universitetsstudier. Nämndens

låneklientel finnes för närvarande bland eleverna vid omkring 40 lärarutbildningsanstalter

och omkring 125 andra fackutbildningsanstalter, såsom

tekniska fackskolor av olika slag, handelsgymnasiers ettåriga linjer, sjöbefälsskolor,

anstalter för utbildning av föreståndarinnor för ålderdomshem

och barnhem, ekonomiföreståndarinnor, sjuksköterskor, laboratriser, preparatriser

och tandtekniker. Hit hör också läroverket för vuxna och statliga

kompletteringsgymnasier. Budgetåret 1959/60 uppgick antalet låneansökningar

till omkring 11 500. Beviljad lånesumma var omkring 18 500 000

kronor till omkring 10 500 elever. För budgetåret 1960/61 kan antalet ansökningar

beräknas överstiga 12 000.

Samtidigt med behandlingen av låneärendet avgöres frågan om stipendium

åt sådana låntagare, som enligt författningens bestämmelser kan erhalla

sadant. Ansökan göres nämligen om det lånebelopp sökanden önskar

erhalla. Den studiehjälp, som nämnden med hänsyn till sökandens ekonomiska

förhållanden anser sig böra tilldela sökanden, uppdelas av nämnden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

på lån och stipendium. Antalet beviljade stipendier av detta slag var läsläsåret

1959/60 omkring 4 500 och stipendiesumman omkring 2 450 000

kronor.

På grund av avbrott i utbildningen under läsårets lopp indrogs budgetåret

1959/60 425 lån och 250 stipendier. Tilläggslån, dock i mindre antal,

kan också under pågående läsår beviljas med hänsyn till låntagares ändrade

ekonomiska förhållanden. Ändringar i amorteringsplaner och disposition av

beviljade lån, överflyttning av lån till annan läroanstalt m.m. innebär omkring

1 000 expeditioner årligen.

På kansliet föres statistik över antalet sökande, beviljade och avslagna

lån m. m.

Studiehjälpsnämnden utdelar också de stipendier, som kan utgå som bidrag

till kostnader för kursavgift vid korrespondensinstituten (brevskolorna).

Dessa s. k. brevskolestipendier går huvudsakligast till elever vid Hermods

korrespondensinstitut och NKI-skolan i Stockholm. Antalet ansökningar

uppgår till omkring 500 årligen.

För att visa utvecklingen av nämndens verksamhet meddelas i det följande

vissa avrundade siffror för den sistförflutna femårsperioden.

Budget-

år

Stipendier i läroverken o. d.

Studielån

Stipendier

åt låntagare

Sökande

Antal

stip.

Summa

kr.

Sökande

Antal

lån

Summa

kr.

Antal

stip.

Summa

kr.

1955/56 ..

22 000

14 300

5 380 000

7 600

6 500

10 122 000

2 640

1 240 000

1959/60 ..

40 600

29 500

11 182 000

11 500

10 500

18 500 000

4 500

2 460 000

ökning ...

18 600

15 200

5 802 000

3 900

4 000

8 378 000

1 900

1 220 000

Tabellen visar, att under femårsperioden antalet sökande av stipendier

och studielån ökat med 76 procent och den av nämnden utdelade studiehjälpssumman

med 92 procent. I fråga om studiehjälpens ökning bör dock

beaktas, att från och med den 1 januari 1958 i samband med införandet av

de allmänna studiebidragen för elever mellan 16 och 18 år stipendierna för

elever över 18 år blev höjda, varför summorna icke är direkt jämförbara.

Utan denna stipendiehöjning torde ökningen i stort sett ha motsvarat ökningen

i antalet sökande. Under samma period har de diarieförda ärendena

fördubblats från omkring 600 till omkring 1 200 (1960 omkring 1 500). De

icke diarieförda ärendena har också starkt ökat. Summan utbetalade brevskolestipendier

har ökat från 85 000 kronor till 150 000 kronor.

III. Studiehjälpsnämndens organisation

Den nuvarande studiehjälpsnämnden motsvarades tidigare av studielånenämnden,

som hade till uppgift att utdela studielån ur allmänna studielanefonden.

Då statsmakterna år 1945 beslöt att införa stipendier för bekostan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

de av inackordering eller dagliga resor för studerande landsbygdsungdom

och stipendier åt elever vid korrespondensinstituten utvidgades nämndens

verksamhetsområde till att avse administrationen även av denna studiehjälp.

Nämndens uppgifter har därefter vid olika tillfällen utökats i samband

med att nya studiehjälpsformer tillkommit och år 1953 ändrades benämningen

till studiehjälpsnämnden. Den nuvarande organisationen av

nämndens kansli fastställdes i samband med prövningen av anslagsbehovet

för budgetåret 1957/58.

En viss decentralisering av nämndens uppgifter företogs genom beslut av

statsmakterna år 1960, då beslutanderätten rörande stipendier till elever i

försöksskolorna överflyttades till skolstyrelserna.

Nämnden består av sju ledamöter, vilka enligt studiehjälpsreglementets

bestämmelser skall äga kunskaper och erfarenheter om såväl allmänna

sociala förhållanden som speciella utbildningsförhållanden. Nämndens ordförande

och ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Nämnden utser vice ordförande

samt anställer sekreterare och kanslipersonal. Sammanträden äger

rum på kallelse av ordföranden så ofta detta med hänsyn till föreliggande

ärenden är erforderligt. Nämnden äger att uppdraga åt ordföranden att

ensam eller jämte ledamot handlägga ärenden, som fordrar skyndsamt avgörande

och ej är av principiell eller eljest av större betydelse.

Ordförandeposten har under en lång följd av år innehafts av lektorn

Einar Smedberg. Sedan budgetåret 1945/46 har han helt ägnat sig åt studie!]

jälpsnämndens verksamhet och härför uppburit arvodesersättning. Genom

heltidsanställningen har Smedberg kunnat fungera inte blott som ordförande

i en kollegial nämnd utan även som chef för nämndens kansli med

en från nämnden delegerad synnerligen omfattande beslutanderätt.

Beträffande omfattningen av de arbetsuppgifter, som varit förenade med

ledningen av nämndens och kansliets arbete framhålles, att nämnden haft

sammanträden en å två gånger i månaden. Dessemellan har ordföranden

haft överläggningar med vissa nämndledamöter för beslut i ärenden, som

han ansett böra avgöras snarast.

Som en följd av den förut berörda delegeringen av beslutanderätten har

ordföranden granskat och beslutat om ansökningar om stipendier och studielån

däribland de stipendieärenden, som överlämnats från granskningsmännen.

Efter föredragning av sekreteraren har han vidare beslutat i ärenden,

som han överlämnat till denne för beredning. I nämnden har han i

regel varit föredragande. Utgående skrivelser och cirkulär undertecknas i

regel av ordföranden.

Jämte de uppgifter, som nyss nämnts kan anföras, att ordföranden ansvarat

för arbetets rationella bedrivande och därför organiserat den successiva

utbyggnaden av verksamheten. Han har beslutat i personalfrågor och om

nämndens ekonomiska förvaltning, utarbetat författningsförslag, petita,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

ansökningsformulär, cirkulär och övriga viktigare skrivelser samt gjort utredningar

om reformer av studiehjälpen.

Närmast under ordföranden har kansliets arbete handhafts av en förste

byråsekreterare i Ae 21. De flesta laneansökningar liksom alla ändringar beträffande

beviljade lån och fastställda amorteringar behandlas av byrasekreteraren

i enlighet med de riktlinjer som fastställts av nämnden. Han bereder

och föredrager vissa ärenden för ordföranden eller nämnden, däribland

sådana stipendieansökningar, som icke överlämnats till granskningsmän.

Vid nämndens sammanträden har han yttranderätt och han ansvarar för

nämndens protokoll. Byråsekreteraren besvarar också de flesta förfrågningarna

från skolstyrelser, rektorer och allmänhet, antingen per telefon

eller brev eller vid besök på kansliet.

Förutom byråsekreteraren är vid nämnden anställda en kansliskrivare i

Ae 10 och ett kanslibiträde i Ae 7. I nämndens avlöningsstat för innevarande

budgetår har dessutom under icke-ordinarieposten inräknats avlöningskostnader

till två kontorsbiträden i Ae 5, ersättning till tillfällig arbetskraft

m.m. till ett belopp av 15 000 kronor samt arvodesersättning till

en deltidsanställd vaktmästare med 2 700 kronor. Då det under senare tid

inte varit möjligt att besätta kontorsbiträdestjänsterna, har arvodesanställd

personal, däribland ett kanslibiträde, fatt anlitas i ökad utsträckning. Lönekostnaderna

för den icke-ordinarie personalen, däri inbegripet rörligt tillägg

och kompensation för höjda folkpensionsavgifter, har för innevarande budgetår

beräknats till sammanlagt 95 900 kronor.

Förutom avlöningar till icke-ordinarie personal upptar avlöningsstaten för

budgetåret 1960/61 ett belopp av 40 000 kronor till arvoden och särskilda

ersättningar, som bestämmes av Kungl. Maj:t. Häri har inräknats kostnader

för arvoden åt studiehjälpsnämndens ordförande med 5 400 kronor och

åt annan ledamot av nämnden med 2 700 kronor. På grund av den nuvarande

ordförandens heltidsanställning har utöver ordförandearvodet till

denne utgått en särskild ersättning, motsvarande de löneförmåner han

skulle erhållit som lektor vid provårsläroverk i Stockholm. Sedan ordföranden

avgått med pension från lektorstjänsten, har den särskilda ersättningen

till och med budgetåret 1959/60 beräknats till belopp motsvarande skillnaden

mellan de till nämnda lektorsbefattning knutna löneförmånerna och

den statliga pensionen. Under innevarande budgetar har den särskilda ersättningen

beräknats med utgångspunkt i halvtidstjänstgöring och därvid

fastställts till 13 200 kronor.

I avlöningsstaten för studiehjälpsnämnden finns en för nämnden speciell

post för ersättningar till granskningsmän, d. v. s. skolmän, som har till uppgift

att granska ansökningar om stipendier och att på grundval av detaljerade,

av nämnden fastställda regler föreslå stipendiater och uträkna stipendier

enligt tabellerna för behovsprövningen. Denna post är för innevarande

budgetår upptagen med 31 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

Hela anslaget till studiehjälpsnämndens avlöningar är för innevarande

år uppfört med 167 000 kronor.

Till studiehjälpsnämndens omkostnader har uppförts ett förslagsanslag

av 34 000 kronor.

IV. De sakkunnigas förslag

Vid sin översyn av studiehjälpsnämndens organisation har de sakkunniga

utgått ifrån att nämnden fortfarande skall ha ledningen av en studiehjälpsverksamhet

av nuvarande omfattning. De sakkunniga har inte funnit anledning

att föreslå ändringar i nämndens sammansättning.

I fråga om kansliorganisationen uttalar de sakkunniga bland annat

följande.

Kansliorganisationen för studiehjälpsnämnden skiljer sig från ett ämbetsverk

av vanlig typ därigenom att chefen för kansliet icke är en tjänsteman

i egentlig mening utan ordföranden i en nämnd. Att så är förhållandet har

enbart historiska skäl. Det nuvarande verket har vuxit fram ur den nämnd,

som ursprungligen hade bråkdelen av den nu verksamma nämndens uppgifter.

Allteftersom verksamheten vidgats, har visserligen ett kansli organiserats

och utbyggts, men ledningen av detsamma har hela tiden legat hos

den, som .av Kungl. Maj:t utsetts att vara ordförande i nämnden. Reellt har

han därvid kommit att utöva funktioner, som hos myndigheter av motsvarande

konstruktion ankommer på kanslichef.

De sakkunniga har funnit, att starka skäl talar mot att bibehålla den

nuvarande anordningen med uppgifterna som nämndordförande och kanslichef

samlade hos samma person. Den nuvarande ordförandebefattningen

bör enligt de sakkunnigas förslag ersättas med en nämndordförande och en

kanslichef. Ordföranden skall leda själva nämndens arbete. Kanslichefen

bör enligt förslaget i princip ha beslutanderätt i de ärenden, beträffande

vilka den hittillsvarande ordföranden ägt att besluta. På nämnden bör i

första hand ankomma att fastställa riktlinjer för verksamheten och besluta

i principiella frågor.

Beträffande löneställningen för den nya befattningen som kanslichef föreslår

de sakkunnigas majoritet, att tjänsten placeras i lönegrad B 3. På

denna punkt har ledamoten Tornborg anmält avvikande mening och föreslagit

placering i B 1. Kanslichefstjänsten bör inrättas som ordinarie och

tillsättas av Kungl. Maj:t medelst fullmakt på förslag av nämndens ordförande.

I fortsättningen anför de sakkunniga bland annat följande.

Som tidigare visats har verksamheten särskilt under senare år kraftigt

ökat °och någon avmattning i expansionen kan inte förväntas åtskilliga år

framat. Någon utökning av den fast anställda personalen har trots arbetets

successiva ökning icke skett under sistförflutna femårsperiod. Ett alltför

stort antal övertidstimmar måste därför uttagas, och under tid av toppbe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

lastning måste kvällsarbete regelbundet tillgripas. Att enbart lita till personalens

ambition, som hittills möjliggjort att en verksamhet i ständig tillväxt

kunnat skötas, går icke i längden. Vissa angelägna arbetsuppgifter har

vidare icke kunnat fullgöras av brist på lämplig personal. Detta gäller

exempelvis granskning av de av skolstyrelser och rektorer beslutade allmänna

och särskilda studiebidragen samt efterbehandling av stipendie- och

låneansökningar. Vi finner det därför nödvändigt, att personalen förstärkes

och att en viss omfördelning av arbetsuppgifterna mellan befattningshavarna

sker.

Med utgångspunkt i vad som nyss anförts föreslår de sakkunniga, att

nämndens personal förstärkes med ett andra kanslibiträde i Ae 7.

Den avsedda omfördelningen av arbetsuppgifterna inom nämndens kansli

skulle innebära, att förste byråsekreterarens och kansliskrivarens arbete

finge en mera kvalificerad natur. De sakkunniga föreslår därför, att löneställningen

för dessa befattningar förbättras sa, att tjänsten som förste

byråsekreterare uppflyttas från Ae 21 till Ae 23, och kansliskrivartjänsten

i Ae 10 göres om till tjänst som förste kansliskrivare i Ae 12.

Utöver den förut nämnda personalen beräknar de sakkunniga, att liksom

hittills två kontorsbiträden är erforderliga för skriv- och kontorsgöromål.

Vidare bedömes det även i fortsättningen vara erforderligt att vid toppbelastningar

anlita extra arbetskraft, och de sakkunniga beräknar härför ett

oförändrat belopp av 15 000 kronor. För en deltidsanställd vaktmästare

beräknas ett likaledes oförändrat belopp av 2 700 kronor. Den för ersättning

till granskningsmän upptagna anslagsposten beräknas för nästkommande

budgetår stiga med 1 000 kronor till 32 000 kronor.

De av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningarna och lönegradshöjningarna

beräknas medföra en kostnadsökning för löner av 44 000

kronor. De automatiska kostnadsökningarna har därjämte beräknats uppgå

till 11 000 kronor. Då innevarande års förslagsanslag till Studiehjälpsnämnden:

Avlöningar är upptaget med 167 000 kronor, skulle detsamma vid genomförande

av de sakkunnigas förslag således uppföras med (167 000 +

44 000 + 11 000 =) 222 000 kronor.

Anslaget till studiehjälpsnämndens omkostnader har de sakkunniga föreslagit

höjt med 7 400 kronor till 41 400 kronor. Höjningen hänför sig med

4 800 kronor till posten till expenser och beror till denna del på ökade kostnader

för tryckning av blanketter, nödvändig nyanskaffning av hyllor,

registerbord m. m. Förutom med vissa automatiska kostnadsökningar föianledes

anslagsökningen i övrigt av ett förslag om ett belopp av 1 500 kronor

till resor för kanslichefen och förste byråsekreteraren. Dessa skulle härigenom

få möjlighet att bland lokala skolmyndigheter utöva viss aktiv rådgivning

och samtidigt få ökade möjligheter att taga del av synpunkter på

studiehjälpen och dess lokala administration.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1961

V. Remissyttranden

Tre av de hörda remissmyndigheterna, nämligen skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning och studiehjälpsnämnden, har tillstyrkt det

framlagda organisationsförslaget i dess helhet.

Statens lönenämnd, som uttalat en från de sakkunniga väsentligen avvikande

uppfattning rörande utformningen av studiehjälpsnämndens personalorganisation,

anser, att kanslichefen bör placeras som byrådirektör i

lönegrad A 24. De föreslagna lönegradsuppflyttningarna för förste byråsekreterartjänsten

och kansliskrivartjänsten avstyrkes av lönenämnden,

som beträffande den förstnämnda tjänsten ifrågasätter, om inte en kanslisttjänst

vore motiverad för de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna. Emot

inrättande av ytterligare en tjänst i kanslibiträdesgraden har nämnden inte

uttalat någon erinran.

I de övriga fyra remissyttrandena har ifrågasatts, om inte prövningen av

frågan om studiehjälpsnämndens organisation borde anstå, tills studiesociala

utredningen framlagt sina förslag rörande studiehjälpen för den

högre undervisningen och administrationen av denna verksamhet.

Statskontoret uttalar således, att det bör övervägas, huruvida icke en

sammanslagning är möjlig av studiehjälpsnämnden och garantilånenämnden

eller i varje fall av de båda nämndernas kanslier och ifrågasätter, om inte

detta organisationsproblem bör upptagas till behandling av studiesociala

utredningen.

Om omedelbara åtgärder anses böra vidtagas beträffande studiehjälpsnämndens

organisation, bör dessa enligt statskontorets mening bli av provisorisk

natur. I så fall tillstyrkes inrättandet av ytterligare en kanslibiträdestjänst.

I övrigt uttalar statskontoret, att kanslichefstjänsten bör placeras

högst i lönegrad B 1, att frågan om höjd lönegradsplacering för förste

byråsekreteraren och kansliskrivaren ej bör upptagas nu, att medlen för

tillfällig arbetskraft och vikariatsersättningar bör nedbringas med minst

5 000 kronor, att vid omorganisationen arvodena till ordföranden och ledamöterna

i nämnden bör omprövas med hänsyn till minskad arbetsbelastning

samt att särskilda medel ej bör beräknas till resor för kanslichefen

och förste byråsekreteraren.

Statens organisationsnämnd uttalar sig likaledes för en undersökning av

lämpligheten att sammansla studiehjälpsnämnden och garantilånenämnden

till en administrativ enhet. Studiesociala utredningen bör enligt organisationsnämnden

få i uppdrag att inkomma med förslag till organisation för

ett centralt administrativt organ för studiesociala åtgärder.

Även garantilånenämnden anser, att resultatet av studiesociala utredningens

arbete bör avvaktas. Dock bör på grund av arbetsbelastningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts ''proposition nr 60 år 1961

sådana tillfälliga förstärkningar ske i studiehjälpsnämndens organisation,

som föranleds av de omedelbara behoven.

Studiesociala utredningen framhåller i sitt yttrande bland annat följande.

Utredningsmännens förslag bygger på förutsättningen att nämndens uppgifter

till art och omfattning skall förbli desamma som nu. Studiesociala

utredningen känner sig i nuvarande läge inte beredd att ta nagon definitiv

ställning till detta eller andra tänkbara förslag till omorganisation av studiehjälpsnämndens

arbete. Ett sådant ställningstagande förutsätter nämligen

klarhet om det materiella innehållet i den studiehjälp, som det här är fråga

om att administrera. Och denna klarhet kan knappast sägas föreligga i

dagens läge i och med att studiesociala utredningen i enlighet med små

direktiv även kan komma att framlägga förslag, som. berör en del av den

studiehjälp, som nu regleras enligt allmänna studicbjälpsreglenientet.

Studiesociala utredningen vill emellertid redan på detta stadium helt allmänt

framhålla, att någon form av organisatorisk samordning mellan studiehjälpsnämnden

och garantilånenämnden, t. ex. i administrativt hänseende,

kan vara motiverad. Man skulle härigenom kunna underlätta en anknytning

av de olika studiesociala systemen till varandra och skapa förutsättningar

för en central informations- och upplysningsverksamhet i vad avser

all statlig studiehjälp i landet.

Studiesociala utredningen förordar, att det avgivna förslaget rörande studiehjälpsnämndens

organisation inte föranleder något definitivt ställningstagande,

förrän utredningen framlagt sitt förslag till reformer i studiesocialt

avseende.

VI. Departementschefen

Den omedelbara anledningen till att en utredning av studiehjälpsnämndens

organisation igångsattes i fjol var att nämndens ordförande och verkställande

ledamot, f. d. lektorn Einar Smedberg, anmält att han av åldersskäl

önskade lämna sitt uppdrag. Smedberg har under en lång följd av år

förtjänstfullt lett nämndens arbete, och nämndens kansli har under denna

tid med förhållandevis begränsade resurser på ett smidigt och effektivt sätt

kunnat lösa sina ständigt växande arbetsuppgifter. Av den nyss redovisade

utredningen framgår emellertid klart, att den nuvarande kansliorganisationen

med en ordförande, som mot arvodesersättning tillika är knuten till

nämnden på heltid som kanslichef, inte kan bibehållas efter den nuvarande

ordförandens avgång. Enligt det föreliggande förslaget borde nämndordförandens

uppgifter begränsas till ledningen av själva nämndens arbete och

en särskild chef tillsättas för ledningen av kansliet.

De synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av utredningsförslaget,

talar emellertid för att det bör anstå med ett slutligt ställningstagande

till frågan om de förevarande studiehjälpsärendenas centrala administration,

till dess att studiesociala utredningen avgivit sina förslag. Det

bör enligt min mening ankomma på sistnämnda utredning att i samband

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 60 år 1961

med sina överväganden beträffande de studiesociala frågorna också pröva

i vad mån fördelar kan vinnas genom en samorganisation — helt eller delvis

— av garantilånenämnden och studiehjälpsnämnden samt att, med

beaktande jämväl av rationaliseringsmöjligheter genom decentralisering

o. dyl., framlägga de förslag beträffande administrationen, som utredningen

finner motiverade.

I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till administrationsproblemen

blir det nödvändigt att vidtaga vissa tillfälliga åtgärder beträffande studiehjälpsnämndens

organisation.

Smedberg har på förfrågan förklarat sig villig att tills vidare kvarstå som

nämndens ordförande samt att på deltid fungera som chef för nämndens

kansli. En sådan lösning tills vidare av frågan om ledningen av nämnden

och dess kansliarbete anser jag i nuvarande läge vara den lämpligaste. För

att den skall vara möjlig fordras att vissa av ordförandens nuvarande uppgifter

kan överlåtas på förste byråsekreteraren hos nämnden. Vidare är en

förstärkning av biträdespersonalen påkallad med hänsyn till den fortsatta

ansvällningen av rutingöromålen. Med hänsyn härtill förordar jag, att medel

beräknas dels för ytterligare biträdeshjälp vid nämnden, dels — med

hänsyn till tjänstinnehavarens ansvarsfullare arbetsuppgifter — för en

tillfällig förstärkning av förste byråsekreterarens avlöning, varom det torde

få ankomma pa Kungl. Maj:t att besluta. I övrigt bör kansliorganisationen

förbli oförändrad.

Vid bifall till dessa förslag beräknar jag, med beaktande av den besparing,

som vinnes genom ordförandens reducerade tjänstgöring, en kostnadsökning

med sammanlagt i runt tal 8 500 kronor. Automatiskt verkande

faktorer medför därutöver kostnadsökningar under avlöningsanslaget med

i runt tal 8 000 kronor. Då anslaget Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för

innevarande budgetår är uppfört med 167 000 kronor, bör det således för

budgetåret 1961/62 uppföras med ett belopp av (167 000 + 8 500 +

8 000 =) 183 500 kronor, eller avrundat 184 000 kronor.

Mot föreliggande förslag rörande anslaget till omkostnader har jag ingen

erinran. För att möjliggöra för nämndens ordförande och förste byråsekreteraren

att företaga resor i informationssyfte tillstyrker jag en höjning av

medlen till reseersättningar med 1 500 kronor. De automatiska kostnadsökningarna

kan beräknas till sammanlagt 5 500 kronor. Häri innefattas i

första hand vissa ökade kostnader för ledamöternas resor, tryckning av

blanketter samt förnyelse av kontorsmateriel. Anslaget Studiehjälpsnämnden:

Omkostnader kan på dessa grunder för nästa budgetår beräknas till

(34 000 + 1 500 + 5 500 —) 41 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts ''proposition nr 60 år 1961 13

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 37 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 90 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 22 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 1 900

6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 32 000

Summa kronor 184 000

b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 184 000 kronor;

c) till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 41 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Kylin-Almryd

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avtal med Göteborgs stad berörande Göteborgs universitet. a1 i texten
  2. SU 1961:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961/62 till studiehjälpsnämnden. s. 4 i texten