Angående understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård
1961-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:74, Angående understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
1
Nr 74
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd åt
båttrafiken i Stockholms skärgård; given Stockholms
slott den 3 mars 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs principförslag om lösning på längre sikt av
båtkommunikationerna i Stockholms mellersta och norra skärgård. Förslaget
innebär övergång till ett system med passbåtsförbindelser mellan ifrågakommande
öar och platser på närmast belägna fastland med tillgång till
lämpliga bryggor och tillfredsställande vägförbindelser inåt. Det förutsätts
att trafiken skall omhänderhas av kommunägda eller privata rederier i
samverkan med staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Som
ett led i planeringen av skärgårdstrafiken på sikt äskas bemyndigande för
Kungl. Maj :t att gemensamt med staden och landstinget teckna kreditgarantier
intill ett belopp av högst 6 milj. kronor för lån till anskaffning av
passagerarbåtar.
Två å tre år behövs för att skaffa fram erforderligt tonnage, förbättra
bryggor och vägförbindelser, göra upp trafikplaner etc. Under den tiden bör
trafiken upprätthållas i samma former som för närvarande. I enlighet härmed
har preliminärt avtal träffats mellan företrädare för det allmänna, å
ena, samt Waxholms nya ångfartygs aktiebolag, å andra sidan, om förlängning
till den 1 oktober 1964 på i huvudsak oförändrade villkor av nu gällande
avtal med bolaget om viss båttrafik i skärgården. Till subventionsändamål
äskas för budgetåret 1961/62 ett anslag av 260 000 kronor, innebärande
en höjning med 45 000 kronor jämfört med budgetåret 1960/61.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 74
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 mars 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om understöd åt
skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård, m. m., och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (X ht p. 89) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Understöd åt
skärgårdsrederier för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag av
215 000 kronor. Denna fråga torde nu åter få upptagas.
Nuvarande förhållanden
Waxholms nya ångfartygs aktiebolag har under en följd av år erhållit
bidrag av allmänna medel för att ombesörja viss båttrafik i mellersta och
norra delarna av Stockholms skärgård. Under större delen av 1950-talet reglerades
stödet genom två mellan Stockholms stad och bolaget i februari och
mars 1952 ingångna avtal jämte sedermera träffade tilläggsöverenskommelser.
I anslutning till dessa avtal och tilläggsöverenskommelser, vilka
samtliga upphörde den 1 maj 1959, hade staten och Stockholms läns landsting
lämnat utfästelser om bidrag till staden. Under seglationsåret 1958/59
utgjorde det ekonomiska understödet till Waxholmsbolaget sammanlagt
drygt 790 000 kronor, varav på staten belöpte cirka 350 000 kronor. Riksdagen
har lämnat sin medverkan till de ekonomiska åtagandena för statens
del. Därutinnan torde beträffande 1952 års avtal få hänvisas till prop.
1952: 163 och beträffande tilläggsöverenskommelserna till prop. 1956: 196,
1957:124 samt 1958 års statsverksproposition X ht., p. 101. Beträffande den allmänna
bakgrunden till de ekonomiska stödåtgärderna torde få erinras om
att enligt 1952 års riksdagsbeslut huvudtanken i statsmakternas planläggning
för lösning av skärgårdens trafikproblem på längre sikt var att genom
en successiv utbyggnad av kombinerade land- och sjötransporter småningom
skapa ett ekonomiskt självbärande trafiksystem, baserat på landtrafikföretag.
Hur skärgårdstrafiken borde ombesörjas efter den 30 april 1959 blev föremål
för förhandlingar mellan företrädare för staten, Stockholms stad och
3
Kungt. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
Stockholms läns landsting, å ena, samt Waxholmsbolaget, å andra sidan.
När frågan härom i mars 1959 underställdes riksdagen (prop. 101), hade på
grund av motsättningar mellan avtalsparterna om ersättningens storlek någon
överenskommelse inte träffats. Förhandlingarna hade kort tidigare avbrutits,
och det var ovisst om Waxholmsbolaget över huvud taget skulle
komma att acceptera de ekonomiska villkor för en fortsättning av trafiken,
vilka från det allmännas sida bedömdes rimliga. I propositionen förutsattes
därför att det skulle få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för
ett belopp av 200 000 kronor för statens del medverka till åtgärder för upprätthållande
av båttrafiken i huvudsaklig överensstämmelse med en av företrädarna
för det allmänna utarbetad trafikplan. Propositionen biträddes av
riksdagen (SU 75, Rskr 215).
Med stöd härav upprätthölls under våren och sommaren 1959 båttrafiken
inom berörda delar av Stockholms skärgård genom avtal med andra rederier
än Waxholmsbolaget. Redan i juni återupptogs dock överläggningarna
med nämnda bolag. Som redovisats i 1960 års statsverksproposition, X ht.,
p. 92, resulterade de fortsatta förhandlingarna i ett den 13 juli 1959, ingånget,
av Kungl. Maj :t sedermera godkänt avtal, varigenom Waxholmsbolaget
åtar sig att under tiden den 1 september 1959—den 30 september
1961, d. v. s. under drygt två år, i anslutning till uppgjord trafikplan ombesörja
reguljär båttrafik inom Stockholms mellersta och norra skärgård,
med undantag för vissa öar inom norra delen av Blidö-Yxlanområdet.
Som bidrag till kostnaderna härför skall bolaget för hela avtalsperioden
uppbära sammanlagt 1 050 000 kronor, varav staten svarar för 420 000 kronor.
Ändras socialstyrelsens konsumentprisindex under avtalstiden skall bidraget
jämkas i motsvarande mån. Ett av staten, staden och landstinget
tillsatt trafikutskott äger följa bolagets åtgärder i fråga om den understödda
trafiken.
Den till avtalet fogade trafikplanen omfattar dels Fåglarö, Betsö, Mjölkö
in. fl. öar i Västra Saxarfjärden, dels öarna öster om Ljusterö (Husaröområdet)
och i norra delen av Lindalssundet, dels Tynningö, Ramsö m. fl. öar
omkring Vaxholm. Trafikplanen innehåller uppgifter om de båtar, som
skall ombesörja trafiken, och i särskild förteckning till planen är upptagna
de bryggor, som skall anlöpas. Inom ramen härför förutsättes trafiken inom
respektive områden anpassad efter föreliggande behov under dels perioden
den 1 oktober—den 30 april, dels den återstående delen av året. Särskilda bestämmelser
gäller för sådan tid, när allvarligare ishinder föreligger för trafikens
upprätthållande: då är bolaget skyldigt att utföra trafik endast inom
Husaröområdet med Lindalssundet samt inom Vaxholmsområdet. För närmare
uppgifter rörande den understödda trafikens omfattning torde iå hänvisas
till akten i ärendet.
Vad gäller Blidö—Yxlanområdet har den 30 september 1959 träffats ett
avtal — vilket sedermera godkänts av Kungl. Maj:t, varom riksdagen underrättats
i 1960 års statsverksproposition, X hl., p. 92 — mellan företrädarna
för det allmänna och Ångfartygs aktiebolaget Stockholm—Blidösund.
It Bihang till riksdagens protokoll 11)61. 1 saml. Nr 74
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
Bolaget åtar sig att under tiden den 1 oktober 1959—den 30 september 1964,
alltså under en femårsperiod, på vissa i avtalet närmare angivna villkor och
enligt en till avtalet fogad trafikplan ombesörja tillfredsställande reguljär
båttrafik inom området. Det allmänna skall till bolaget såsom bidrag till
kostnaderna för trafiken utge 35 000 kronor för år, varav staten skall svara
för en tredjedel. Bidraget är indexreglerat. På samma sätt som beträffande
Waxholmsbolaget äger ett av staten, staden och landstinget tillsatt trafikutskott
följa bolagets åtgärder i fråga om den understödda trafiken. — Den
till avtalet med Blidösundsbolaget fogade trafikplanen omfattar Högmarsö
och Hemmarö sydväst om Furusund samt Rödlöga, Svartlöga, Norröra m. fl.
öar öster och nordost om Yxlan—Blidö. Stationeringsort för det fartyg ,som
trafikerar området, är Furusund.
Föreliggande förslag
Företrädarna för det allmänna, vilka tillika ingår som ledamöter i de
nämnda trafikutskotten, har utrett frågan om skärgårdstrafikens ordnande
på längre sikt. I skrivelse den 20 februari 1961 anför statens företrädare,
att enighet råder mellan företrädarna om att båttrafiken i Stockholms mellersta
och norra skärgård i framtiden bör anordnas enligt ett system, som
i princip bygger på passbåtsförbindelser mellan ifrågakommande öar och
sådana platser på närmast belägna fastland, vilka har tillgång till för ändamålet
lämpliga bryggor och tillfredsställande landsvägskommunikationer
inåt. Endast öar, som inte har bro- eller färjeförbindelse med fastlandet,
bör omfattas av trafiken. Passbåtarnas kapacitet anpassas efter toppbelastning
sommartid. För vinterhalvåret bör ungefär samma regler gälla som
för närvarande. Under perioder med allvarligare ishinder skall sålunda
inom vissa områden trafiken kunna nedläggas och öborna hänvisas till att
själva ta sig över isen till fastlandet. Även under isläggning och islossning
förutsättes trafiken på vissa av de mindre öarna nedlagd.
Företrädarna för det allmänna anser, att vid utformning av båtförbindelserna
enligt vad nu sagts Marsätra i Åkersberga kommun är den lämpligaste
fastlandsbasen för trafik till och från Fåglarö, Betsö, Mjölkö och övriga
ifrågakommande öar i Västra Saxarfjärden. Trafiken på Husaröområdet
syns i huvudsak böra baseras på Boda och Bolvik på Värmdölandet. Till och
från öarna i nämnda område bör reguljära båtförbindelser upprätthållas
även med Södra Ljusterö, som ju har färjeförbindelser med fastlandet. För
öarna omkring Vaxholm och i norra delen av Lindalssundet föreslås Vaxholm
som fastlandsbas. Trafiken i Yxlan—Blidöområdet slutligen bör ombaseras
till Bromskär på norra Blidö, sedan numera bryggan vid Bromskär
och vägen ditut färdigställts.
De båtar, vilka för närvarande trafikerar berörda delar av skärgården,
anses ur driftsekonomisk synpunkt mindre lämpliga att användas i den
föreslagna passbålstrafiken. Nytt båtmaterial måste sålunda anskaffas, vilket
kommer att ta relativt lång tid. Dessutom behöver bryggor iordning
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
ställas och vägförbindelser förbättras. Arbetena därmed kan inte beräknas
vara färdiga förrän tidigast om två ä tre år. Företrädarna anser det därför
inte möjligt att lägga om trafiken förrän på hösten 1964.
Fram till sistnämnda tidpunkt bör den nuvarande trafikuppläggningen
bibehållas. Företrädarna för det allmänna har förhandlat med Waxholmsbolaget
om fortsättning övergångsvis av trafiken i samma former som gäller
för närvarande. Till grund för företrädarnas bedömningar i fråga om
trafikens omfattning under åren närmast efter den 30 september 1961, när
nu gällande avtal med Waxholmsbolaget upphör, och rörande den erforderliga
subventionens storlek vid en förnyad överenskommelse har legat
trafikanträkningar och noggrann genomgång av det ekonomiska utfallet av
Waxholmsbolagets trafik under nu löpande avtalsperiod fram till årsskiftet
1960/61. Förhandlingarna med bolaget har resulterat i ett, under förutsättning
av Kungl. Maj :ts godkännande, den 17 februari 1961 träffat avtal om
förlängning till den 1 oktober 1964 av nu gällande överenskommelse på i
huvudsak oförändrade villkor. Det månatliga grundbeloppet i det nya avtalet
är lika med nu utgående grundbelopp för månad räknat, 42 000 kronor,
ökat med det indextillägg, som enligt 1959 års avtal skall utgå för september
månad 1961. Härav svarar staten för 40 procent samt staden och
landstinget vardera för 30 procent. Om konsumentprisindex under avtalsperioden
kommer att överstiga indextalet för september månad 1961, skali
ett tillägg i procent räknat motsvarande en och en halv gång indexstegringen
utgå. Detta innebär en för bolaget något förmånligare indexreglering, än
den som är bestämd i 1959 års avtal. Företrädarna för det allmänna hai
emellertid ansett en dylik justering motiverad med hänsyn till att kostnadsutvecklingen
för Waxliolmsbolagets sjötrafik har varit och kan förväntas
bli oförmånligare än den som avspeglas i konsumentprisindex.
Tiden fram till den 1 oktober 1964 måste, som nämnts, användas för att
förbereda övergången till det nya trafiksystemet. Förutom nyanskaffning
av båtar och förbättring av bryggor och vägar skall trafikplaner upprättas
och förhandlingar föras med sådana trafikföretag, som kan vara intresserade
av att upprätthålla den nya trafiken. Enligt företrädarnas mening är
det angeläget att flera företag i konkurrens med varandra anger villkoren
för upprätthållande av båtförbindelserna. Vid de preliminära kontakter, som
företrädarna för det allmänna haft med intresserade trafikföretag, har i
allmänhet understrukits svårigheterna att skaffa kapital för att förvärva
ändamålsenligt tonnage. Företrädarna anser därför att det skulle vara värdefullt
om enskilda företag för anskaffning av lämpliga passagerarbåtar i
skärgård strafiken kunde få ekonomiskt stöd av det allmänna i form av
exempelvis kreditgarantier för lån i allmänna marknaden.
Under åberopande av det anförda hemställer statens företrädare i frågor
om båttrafiken i Stockholms skärgård, att Kungl. Maj:t måtte dels godkänna
det den 17 februari 1961 träffade avtalet med Waxholmsbolaget om
fortsättning av båttrafiken inom bolagets trafikområde under tiden fian och
med den 1 oktober 1961 till och med den 30 september 1964, dels föranstalta
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1961
om i sammanhanget erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1961/62,
dels uppdraga åt länsstyrelsen i Stockholms län att till Waxholmsbolaget
verkställa de utbetalningar, som följer av avtalet, dels medverka till åtgärder,
som gör det möjligt att lämna ekonomiskt stöd vid anskaffning av passagerarbåtar
för skärgårdstrafiken.
I detta sammanhang torde få anmälas att Ångfartygs aktiebolaget Stockholm—Blidösund
i särskild skrivelse den 8 oktober 1960 hemställt om bidrag
av statsmedel med 25 procent av 21 172 kronor, utgörande kostnaderna
för vissa tidigare inte förutsedda reparationer av det fartyg, med vilket
bolaget upprätthåller passagerartrafiken i Blidö—Yxlanområdet enligt förenämnda
avtal den 30 september 1959. Bolaget upplyser att reparationerna
kommit till utförande efter ålägganden därom av statens fartygsinspektion.
Kostnaderna är av den storleksordningen, att bolaget inom ramen för
tillgängliga medel inte kan täcka mer än högst en fjärdedel av desamma.
Det finns anledning att räkna med att Stockholms stad och Stockholms läns
landsting kommer att delta i utgifterna med en fjärdedel vardera. Bolaget
vill nu att staten skall täcka den resterande fjärdedelen av ifrågavarande
reparationskostnader.
Ytterligare har Blidösundsbolaget i skrift den 22 februari 1961 anhållit
att med utgången av innevarande mars månad bli löst från gällande avtal
om upprätthållande av passagerartrafiken i Blidö—Yxlanområdet. Som
skäl åberopar bolaget att förlusterna varit så stora, att bolaget ej längre
kan fortsätta sin verksamhet.
Yttranden
I ärendet har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret, sjöfartsstyrelsen
och länsstyrelsen i Stockholms län. De tillstyrker den överenskomna
förlängningen av nu gällande avtal med Waxholmsbolaget. Statskontoret
och sjöfartsstyrelsen tillstyrker eller lämnar utan erinran även
vad statens företrädare i förhandlingarna om båttrafiken föreslagit angående
den framtida utformningen av trafiken inom Waxholmsbolagets och
Blidösundsbolagets trafikområden. Länsstyrelsen tar inte upp sistnämnda
fråga men förutsätter att styrelsen får tillfälle att yttra sig över det kommande
förslaget om sjötrafikens utformning mera i detalj.
Eljest föranleder den remitterade framställningen inte andra uttalanden
från statskontorets sida, än att indexklausulen i avtalet med Waxholmsbolaget
ej bör bli normgivande för framtida avtalsuppgörelser av motsvarande
slag. Vidare har statskontoret på tillgängligt material inte ansett sig kunna
tillstyrka förslaget om tecknande av kreditgarantier för lån till anskaffande
av passagerarbatar i skärgårdstrafiken. — Sjöfartsstyrelsen hänvisar
i vad gäller båtanskaffningsfrågan till vad styrelsen tidigare uttalat om
vikten av att skärgårdstrafiken tillförs ett ändamålsenligt båtmaterial och
Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1961
7
om betydelsen av att detta båtmaterial inte splittras på för många ägarenheter,
bland annat för att undvika fördyring av reservbåthållningen. Styrelsen
tillägger att ett klarläggande av båtbehovet synes kräva ingående undersökningar
från trafikutskottets sida, därvid bör beaktas det snabbt ökande
beståndet av privata motorbåtar. — Länsstyrelsen i Stockholms län gör
uttalanden till förmån för en något utökad höst- och vårtrafik på öarna i
Västra Saxarfjärden.
Departementschefen
Större delen av sjötrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård
ombesörjs sedan länge av Waxholms nya ångfartygs aktiebolag. Genom
minskning av den bofasta befolkningen i skärgårdsområdet och genom ökat
utnyttjande av landtransportmedel i kommunikationerna dit ut har resandeunderlaget
inom bolagets trafikområde minskat och lönsamheten i driften
försämrats. Denna utveckling började under åren närmast efter andra
världskriget, och i slutet av 1940-talet aktualiserade Waxholmsbolaget krav
på det allmänna om understöd till upprätthållande av framför allt den förlustbringande
vinterfarten. Staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting har sedan dess gemensamt lämnat subventioner till bolaget. Mellan
åren 1952 och 1959 reglerades stödet genom två mellan Stockholms stad
och Waxholmsbolaget träffade avtal jämte tilläggsöverenskommelser. Bidraget
utgjorde seglationsåret 1958/59 sammanlagt drygt 790 000 kronor.
Häri deltog staten med mellan 40 och 50 procent, medan återstoden belastade
staden och landstinget. Nämnda avtal och tilläggsöverenskommelser
upphörde att gälla den 1 maj 1959. Kort tid därefter träffades ett nytt avtal
med Waxholmsbolaget, gällande från och med den 1 september 1959 till
och med den 30 september 1961. Därvid undantogs det s. k. Blidö-Yxlanområdet.
Inom detta område ombesörjs trafiken för närvarande av Ångfartygs
aktiebolaget Stockholm—Blidösund enligt särskilt avtal, som gäller
till den 1 oktober 1964.
Frågan om hur sjöförbindelserna inom Waxholmsbolagets trafikområde
skall ordnas efter den 30 september 1961, när nuvarande avtal med bolaget
löper ut, har blivit föremål för utredning och nya förhandlingar genom
härför tillkallade företrädare för staten, staden och landstinget. Företrädarnas
arbete har främst varit inriktat på att finna lösningar av skärgårdens
trafikproblem på längre sikt.
Utgångspunkten för det allmännas ekonomiska engagemang i skärgårdstrafiken
har varit att stat och kommun bör tillse, att öbornas behov av fastlandsförbindelser
tillgodoses i rimlig utsträckning. Enligt de av 1952 års
riksdag godkända riktlinjerna för båttrafikens ordnande skulle detta ske
genom kombinerade land- och sjötransporter, därvid vägsystemet skulle
utbyggas och sjötransporternas längd förkortas. Härigenom skulle förutsättningar
åstadkommas för ett i huvudsak ekonomiskt självbärande trafiksystem.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr Ib år 1961
Detta program har under senare år i flera väsentliga delar förverkligats
genom anordnande av väg-, bro- eller färjeförbindelser till en del av de större
öarna och genom förbättringar av vägar i kustlandet och på öarna. På
många håll inom skärgårdsområdet har sålunda vunnits tillfredsställande
lösningar av trafikproblemen genom direkt landtrafik eller genom kombination
av sådan trafik och passbåtstrafik. Framför allt inom de delar av
skärgården, som under ekonomisk medverkan av det allmänna trafikeras av
Waxholmsbolaget, upprätthålls emellertid fortfarande en ganska omfattande
reguljär båttrafik med Stockholm som utgångspunkt.
I skrivelse den 20 februari 1961 har den av mig med stöd av tidigare bemyndigande
av Kungl. Maj :t utsedde företrädaren1 i frågor avseende skärgårdstrafikens
ordnande anmält, att han och vederbörande företrädare för
Stockholms stad och Stockholms läns landsting är ense om att den nuvarande
subventionerade direkttrafiken mellan Stockholm och vissa Öar i
norra och mellersta skärgården så snart som möjligt bör ersättas med passbåtsförbindelser
mellan öarna och sådana platser på närmast belägna fastland,
som har för ändamålet lämpliga bryggor och tillfredsställande landsvägsförbindelser
inåt. Endast öar som inte har bro- eller färjeförbindelse
med fastlandet bör omfattas av trafiken. Under perioder med allvarligare
ishinder skall båtförbindelserna inom vissa områden kunna nedläggas. För
några av de mindre öarna förutsättes detta bli fallet även under isläggning
och islossning. Som lämpliga fastlandsbaser vid övergång till passbåtstrafik
nämns Marsätra i Åkersberga kommun för öarna inom Västra Saxarljärden,
Boda och Bolvik på Värmdö för öarna öster om Ljusterö (Husaröområdet)
samt Vaxholm för öarna i Vaxholms närhet och i norra delen av
Lindalssundet. Den nuvarande passbåtstrafiken i Blidö—Yxlanområdet föreslås
ombaserad till Bromskär på Blidö.
I skrivelsen framhålles vidare att ett så anordnat trafiksystem förutsätter
anskaffande av andra båtar än dem, som nu trafikerar berörda delar av
skärgården. Dessutom behöver vissa bryggor ställas i ordning och vägförbindelser
förbättras. Ytterligare tillkommer att trafikplaner skall göras upp
och förhandlingar föras med sådana trafikföretag, som kan vara intresserade
av att i samverkan med det allmänna upprätthålla en för skärgårdens
befolkning godtagbar trafik. Allt detta kommer att ta två å tre år att genomföra.
Det anses därför inte möjligt att lägga om trafiken förrän tidigast
på hösten 1964.
Vad anskaffningen av de nya passagerarbåtarna beträffar räknar företrädarna
med att det för ifrågakommande privata eller kommunägda trafikföretag
kan visa sig svårt att få fram erforderligt kapital. Därför hemställs
att det allmänna skall ha möjligheter att ekonomiskt träda emellan, exempelvis
genom att för inköp av lämpligt tonnage teckna garantier för lån i
öppna kreditmarknaden.
Fram till den 1 oktober 1964 anses under alla omständigheter den nu
1
Fr. o. m. den 25 november 1960 förrådsdirektören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
I. R. M. Morting.
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
9
varande trafikuppläggningen böra bibehållas. Företrädarna har i det syftet
förhandlat med Waxholmsbolaget om fortsättning under en treårsperiod
av trafiken i oförändrad omfattning och på ungefär oförändrade ekonomiska
villkor. Förhandlingarna har resulterat i ett, under förutsättning
av Kungl. Maj :t godkännande, den 17 februari 1901 träffat avtal om förlängning
av nu gällande överenskommelse till den 1 oktober 1964. Det nya
avtalet innehåller en något förmånligare indexberäkning för bolaget, än
den som är bestämd i 1959 års avtal. Till stöd härför åberopas att kostnadsutvecklingen
för Waxholmsbolagets sjötrafik har varit och kan förväntas
bli oförmånligare än den som avspeglas i index.
Remissinstanserna har tillstyrkt den överenskomna förlängningen av nu
gällande avtal med Waxholmsbolaget. Statskontoret och sjöfartsstyrelsen
tillstyrker eller lämnar utan erinran även vad som föreslagits ifråga om
den framtida utformningen av sjöförbindelserna i Stockholms mellersta
och norra skärgård, dock att statskontoret i det sammanhanget inte ansett
sig kunna tillstyrka kreditgarantier för lån till anskaffande av skärgårdsbåtar.
Vad först angår uppläggningen av skärgårdstrafiken på sikt är jag ense
med företrädarna för det allmänna om önskvärdheten av övergång till passbåtstrafik
inom de delar av Stockholms skärgård, vilka med ekonomiskt
stöd av det allmänna för närvarande trafikeras av Waxholmsbolaget. En
sådan lösning av trafikfrågorna ansluter till de riktlinjer för skärgårdstrafikens
ordnande, vilka underställdes redan 1952 års riksdag och därvid
lämnades utan erinran. Huvudtanken i statsmakternas beslut då var bland
annat att man bör söka ordna skärgårdskommunikationerna genom kombinerade
land- och sjötransporter med sjötransporterna så korta som möjligt.
Ett dylikt trafiksystem har också på olika håll i skärgården numera
vunnit omsättning i praktiken. Med hänsyn till att en motsvarande uppläggning
av kommunikationerna i vissa delar av Stockholms mellersta och
norra skärgård kommer att kräva en hel del förberedelsearbeten i form av
vägförbättringar, bryggbyggnader, förhandlingar med olika trafikföretag
etc. anser jag motiverat, att principerna för omläggning av trafiken i berörda
delar av skärgården ånyo underställs riksdagens prövning.
Betingelserna för en omedelbar omläggning av kommunikationerna i området
är emellertid inte för handen. Förberedelsearbetena kommer att ta
åtminstone två, kanske tre år att genomföra. Det nya trafiksystemet syns
därför inte kunna träda i kraft förrän på hösten 1904. Det bör under
mellantiden ankomma på statens företrädare i båttrafikfrågorna att gemensamt
med vederbörande representanter för staden och landstinget närmare
undersöka vilka praktiska åtgärder, som behövs för trafikomläggningen,
och hos Kungl. Maj :t framlägga de förslag i ämnet, som undersökningarna
ger anledning till. I första rummet skall detaljerade trafikplaner göras
upp, vilka kan ligga till grund för intresserade kommunikationsföretags
bedömningar av villkoren för alt upprätthålla en av det allmänna godtagbar
trafik i området. I sammanhang med utredningsarbetet uppkommande kost
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
nader för annonsering m. m. förväntas bli måttliga och torde, som skett i
motsvarande tidigare situationer, få bestridas inom ramen för de under förevarande
anslag tillgängliga medlen.
För att underlätta tillkomsten av ett ur driftekonomiska och andra synpunkter
ändamålsenligt tonnage i den nya passbåtstrafiken anser jag motiverat,
att det allmänna i någon form lämnar sin finansiella medverkan.
Lämpligaste alternativet torde vara att det allmänna till förmån för ifrågakommande
trafikföretag tecknar garantier för lån i öppna kreditmarknaden.
Jag föreslår i enlighet härmed att Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande
att inom ramen för ett sammanlagt belopp av högst 6 milj. kronor
teckna garantier för lån till inköp av passagerarbåtar, avsedda att användas
i skärgårdstrafiken. Då jag förutsätter att garantierna kommer att
tecknas gemensamt av staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
torde det ekonomiska ansvaret för statsverkets del komma att begränsas
till högst 40 procent av nämnda belopp. Lånegarantiärendena torde,
i vad avser statens engagemang, böra avgöras av Kungl. Maj :t. Eljest bör
för båtgarantilånen i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungörelsen
den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och
småindustri. På samma sätt torde — om riksdagen inte reser någon invändning
däremot — eventuella förluster i garantilåneverksamheten böra,
i vad avser statsverkets del, täckas med anlitande av det under tionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m.
Jag ansluter mig till förslaget om bibehållande under en treårsperiod,
räknat från och med den 1 oktober 1961, av nu gällande former för sjötrafikens
upprätthållande och förordar godkännande av det i sådant syfte
mellan företrädarna för det allmänna och Waxholmsbolaget träffade avtalet
om förlängning på i huvudsak oförändrade villkor av nu gällande överenskommelse.
Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande
att för statens del besluta om sådant godkännande. Det nya avtalet ställer
sig i indexhänseende något dyrare för det allmänna; därest under avtalsperioden
det allmänna löne- och kostnadsläget förskjuts i ungefär samma
takt, som ägt rum under de tre sista åren, blir merutgifterna för hela perioden
cirka 20 000 kronor, varav 8 000 faller på statsverket. Skulle under avtalstiden
behov visa sig föreligga av smärre jämkningar i trafikplanen,
förutsätter jag att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens
del besluta om erforderliga ändringar.
Vad gäller Blidö—Yxlanområdet är det ovisst om Blidösundsbolaget kommer
alt kunna fortsätta trafiken enligt avtalet den 30 september 1959. Bolaget
har gjort förluster i verksamheten med likviditetsbrist som följd, och
i skrift den 22 februari 1961 har bolaget begärt att bli löst från avtalet. Företrädarna
för det allmänna undersöker för närvarande vilka åtgärder, som
i det uppkomna läget bör vidtas. Undersökningarna hinner emellertid inte
bli klara i sådan tid, att förslag till lösningar kan underställas årets riksdag.
Kungl. Maj :t torde därför böra inhämta riksdagens bemyndigande att
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1961
vidta erforderliga åtgärder för fortsättning av sjöförbindelserna i Blidö—
Yxlanområdet. Så länge det kan befaras att bolaget kommer att upphöra
med trafiken, torde bolagets yrkande om särskild ersättning av statsmedel
för vissa reparationskostnader inte böra bifallas.
Med beaktande av redan inträffade indexförändringar och eventuella ytterligare
dylika förändringar under det närmaste året uppskattar jag statens
andel av subventionerna till Waxholmsbolaget och av kostnaderna för
trafiken i Blidö—Yxlanområdet under budgetåret 1961/62 till sammanlagt
235 000 kronor. Därjämte torde i anslaget för nästa budgetår böra inräknas
ett belopp av förslagsvis 25 000 kronor för bekostande av oförutsedda åtgärder
och av eventuella smärre jämkningar i de till avtalen hörande trafikplanerna,
m. m. Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1961/
62 blir då 260 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade riktlinjer angående utformningen
på längre sikt av de reguljära båtförbindelserna
i Stockholms mellersta och norra skärgård;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett belopp av högst
6 milj. kronor gemensamt med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting teckna garantier för lån till anskaffande
av passagerarbåtar i skärgårdstrafiken;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan företrädare
för staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, å ena sidan, samt Waxholms nya ångfartygs aktiebolag,
å andra sidan, den 17 februari 1961 träffade avtalet
om upprätthållande av viss sjötrafik i Stockholms skärgård
under tiden den 1 oktober 1961—den 30 september
1964;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att för tiden till och med den
30 september 1964 vidta erforderliga åtgärder för upprätthållande
av sjötrafiken i Blidö—Yxlanområdet;
e) till Understöd åt skärgårdsrederier m. m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan Palm
610346 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1961:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård. a1 i texten
- SU 1961:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten