Angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m
1961-03-10 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:78, Angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
1
Nr 78
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m.,
given Stockholms slott den 10 mars 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om anslag för nästa budgetår till statens
medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens
råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och
statens råd för atomforskning. För främjande av forskning och vetenskaplig
publiceringsverksamhet, ävensom till förvaltningskostnader vid humanistiska
forskningsrådet och atomforskningsrådet, föreslås att till samtliga fem
råd för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 21 480 000 kronor. Motsvarande
medelsanvisning för innevarande budgetår uppgår till 19 600 000
kronor. Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning
med 1 880 000 kronor. Förstärkningen föreslås fördelad med 500 000
kronor till medicinsk forskning, 190 000 kronor till humanistisk forskning,
190 000 kronor till samhällsforskning, 500 000 kronor till naturvetenskaplig
forskning och 500 000 kronor till atomforskning.
För förvaltningskostnader vid medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden
föreslås en anslagshöjning med 25 000 respektive 20 000 kronor.
Slutligen föreslås en medelsanvisning av 20 000 kronor under anslaget till
förvaltningskostnader vid samhällsforskningsrådet avseende kostnader för
svensk medverkan under år 1962 i ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi.
1 — Bihang till riksdagens /protokoll 1961. 1 saml. Nr 78
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1961
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om
anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m. och anför därvid
följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 264, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 till anslag till vissa forskningsråd
m. m. beräkna ett anslag av 21 872 000 kronor.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.
I. Medicinsk forskning
Anslag Nettoutgift
1959/60 ............................. 5 050 000 4 498 746
1960/61 (statsliggaren s. 837) .......... 5 600 000
Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på följande
sätt.
1. Medicinsk forskning.................................. 5 415 000
2. Medicinsk publiceringsverksamhet ..................... 185 000
Summa kronor 5 600 000
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställer statens medicinska
forskningsråd om en anslagshöjning med 5 940 000 kronor enligt följande
sammanställning.
1. Medicinsk forskning med undantag av den försvarsmedi
-
cinska (nu 4 975 000)............................... +4 125 000
2. Försvarsmedicinsk forskning (nu 440 000)............. + 1 800 000
3. Medicinsk publiceringsverksamhet (nu 185 000)........ + 15 000
Summa kronor
5 940 000
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
1. Medicinsk forskning med undantag av den försvarsmedicinska.
Inledningsvis hänvisar forskningsrådet till det
program för en förstärkning av den medicinska forskningens resurser under
en treårsperiod från och med budgetåret 1959/60, som 1955 års universitetsutredning
framlade i sitt femte betänkande (SOU 1958: 32), samt anför
huvudsakligen följande.
Universitetsutredningen beräknade det totala anslagsbehovet för statens
medicinska forskningsråd till 6 150 000 kronor för budgetåret 1959/60, till
8 300 000 kronor för budgetåret 1960/61 och till 9 950 000 kronor för budgetåret
1961/62. Då för budgetåren 1959/60 och 1960/61 endast anvisats
5 050 000 respektive 5 600 000 kronor, kan en betydande eftersläpning av
forskningsanslagen konstateras.
Universitetsutredningen har vidare beräknat, att anslagsbehovet å
9 950 000 kronor för budgetåret 1961/62 skulle minska med cirka 1 000 000
kronor genom anvisande av särskilda medel till biträdeshjälp åt docenter
och genom överföring av viss genom rådsanslag arvoderad personal till permanent
stat. Det av riksdagen beviljade anslaget för innevarande budgetår
till biträdeshjälp åt docenter kommer emellertid endast obetydligt att avlasta
rådets anslag. Viss överföring av personal till permanent stat har
redan skett av personal tillhörande masspektrometeravdelningen vid karolinska
institutet och rådet föreslår i detta sammanhang överföring av viss
annan personal till permanent stat. Den sammanlagda kostnadsminskningen
för dessa överföringar har av rådet beräknats till högst 385 000 kronor.
Denna minskning överträffas emellertid mer än väl av de automatiska
merutgifterna för rådet till följd av varuskatten och arvodesregleringen,
varför någon minskning av anslagsbehovet inte är aktuell.
Från dessa utgångspunkter beräknar rådet anslagsbehovet för budgetåret
1961/62 till 9 950 000 kronor. I detta belopp ingår emellertid anslagsbehov
för publiceringsverksamhet (200 000 kronor), för förvaltningskostnader
(214 000 kronor) samt nu utgående medelsanvisning till försvarsmedicinsk
forskning (440 000 kronor). Anslagsbehovet för medicinsk forskning
med undantag av den försvarsmedicinska har således av rådet beräknats
till i runt tal 9 100 000 kronor.
I sin framställning konstaterar rådet, att växande anspråk under 1960- talet kommer att ställas på rådets forskningsanslag. Antalet medicine studerande
har under 1950-talet stigit kraftigt. Samtidigt kan man vänta, att
den andel studenter som bygger på sin preliminärexamen med en forskarutbildning
kommer att öka. För att kunna ta hand om de forskarbegåvningar,
som under 1950-talet börjat sina medicinska studier, och ge dem en
grundläggande forskarutbildning behövs, framhåller rådet, ökade materiella
och personella resurser. Utbyggnaden av de medicinska lärosätena har vidare
givit möjligheter till ökad forskningsverksamhet. Under de sista åren
har en rad nya institutioner och kliniker inom skilda discipliner tillkommit.
Det är enligt rådet angeläget, att dessa kan erhålla adekvata forskningsbetingelser.
I anslutning härtill pekar rådet på några områden, där en ökad
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
forskningsaktivitet är särskilt märkbar, samt framhåller härom huvudsakligen
följande.
De medicinska teoretiska specialämnena präglas av den moderna naturvetenskapens
utveckling i fråga om metodik och teknik och fordrar på ett
helt annat sätt än tidigare utnyttjande av specialmetoder med tung apparatur
och specialutbildad teknisk personal. Det är väsentligt, att rådet får
möjlighet att täcka behoven av dylik ofta mycket dyrbar apparatur och
utrustning. Även den kliniska forskningen använder sig mer och mer av
modern naturvetenskaplig metodik. Moderna laboratorier och väl utbildad
teknisk personal har blivit nödvändiga även vid forskning på sjukavdelningarna.
Den vetenskapliga forskningen är också av stor betydelse för det
praktiska sjukvårdsarbetets kvalitet. Exempel på områden där en forskargrupps
arbete har givit resultat, som kunnat tillämpas i klinisk verksamhet,
utgör de framsteg som gjorts inom hjärtkirurgien, inom medicinen beträffande
rening av blod vid akuta njursjukdomar (»konstgjord njure») samt
inom den kliniska koagulationsforskningen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner rådet det angeläget, att rådet
erhåller ökade möjligheter att uppsätta arbetsgrupper av större eller mindre
omfattning såväl på den kliniska som på den teoretiska sidan för att intensifiera
forskningsarbetet inom områden, som av olika skäl anses väsentliga.
Rådet nämner bland annat följande exempel på områden med snabbt ökande
behov av medicinsk forskning.
Forskning rörande åldrandet och ålderdomens sjukdomar — den geriatriska
forskningen — är nödvändig för att samhällets sjukvård och socialvård
skall få en ändamålsenlig och effektiv utformning och inriktning.
Under år 1958 arbetade en subkommitté inom rådet med uppgift att samordna
och planera forskningen inom detta område. På förslag av nämnda
kommitté stöder rådet för närvarande ett flertal geriatriska forskningsprojekt.
Under de sista åren har ett särskilt problem blivit aktuellt, nämligen
frågan om livsmedlens och främst olika fettämnens betydelse för uppkomsten
av åderförkalkningssjukdomar. Rådet har därför för avsikt att
göra en ny översikt och eu koordinering av forskningen inom geriatriken.
Rådet är emellertid redan nu medvetet om att anslagsbehovet för ifrågavarande
forskning kan väntas stiga på grund av dels de strukturella förändringar
som sker i samhället, dels de ökande terapeutiska möjligheterna
att påverka åldersförändringarna.
Behovet av ett intensifierat stöd åt alkoholforskningen, för vilket område
rådet tillsatt en särskild nämnd, har aktualiserats under senare år.
Ökade kunskaper om alkoholen och dess verkningar är nödvändiga för
studium av alkoholsjukdomarna och deras behandling och är därför av
väsentlig betydelse för olika åtgärder mot alkoholismen, inte minst på
undervisningens och upplysningens område. — Inom rådet beaktas även
narkotikafrågan av rådets nämnd för alkoholforskning. Enligt denna nämnd,
är det angeläget att utreda omfattningen av narkotikamissbruket samt att
igångsätta systematiska studier rörande den psykologiska, socialpsykiatriska
eller sociologiska bakgrunden till att framför allt ungdomar hemfaller åt
narkotikamissbruk. Samtidigt anses det väsentligt, att teoretiska studier
kan igångsättas för att klarlägga olika läkemedels analgetiska, allmän
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
toxiska och narkomaniframkallande verkningar för att man om möjligt skall
kunna skilja dessa verkningar åt.
Ett område, som hittills endast erhållit relativt blygsamma anslag från
rådet, är den farmaceutiska forskningen. Det har från olika håll framkommit
önskemål om att stimulera den forskning, som bedrives vid farmaceutiska
institutet. Rådet är intresserat av att medverka till att så sker och
har för avsikt att tillsätta en subkommitté med uppgift att inventera den
pågående och planerade forskningen inom området.
Under budgetåret 1959/60 har genomförts en inventering av den odontologiska
forskningens omfattning och inriktning, vilken givit värdefulla
uppslag för fortsatta arbeten och ett glädjande intryck av att intresset för
odontologisk forskning är starkt stigande. Av rådet beviljade anslag för
odontologisk forskning har visat en kraftig ökning under de sista åren,
vilket även möjliggjort en expansion av sådana forskningsgrenar, som tidigare
varit underutvecklade i fråga om apparatur och personal.
Den veterinärmedicinska forskningen ställer också ökade anspråk på
rådets medel. Ifrågavarande forskning har sitt tillämpningsområde såväl
inom veterinärmedicinen som humanmedicinen. Det är angeläget, att rådet
erhåller möjlighet att tillgodose de stigande krav på anslagsmedel som
ställs för den veterinärmedicinska forskningens del.
2. Försvarsmedicinsk forskning. Försvarsmedicinska nämnden
har i skrivelse till medicinska forskningsrådet anhållit om en ökning av
medelsanvisningen till försvarsmedicinsk forskning med 1 800 000 kronor
till 2 240 000 kronor. Beträffande fördelningen av den föreslagna medelsanvisningen
på vissa områden av den försvarsmedicinska forskningsverksamheten
torde få hänvisas till handlingarna.
Medicinska forskningsrådet tillstyrker nämndens framställning och hemställer
om en ökning av medelsanvisningen till den försvarsmedicinska
forskningen med 1 800 000 kronor.
Försvarsmedicinska forskningsiitredningen — tillkallad enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 — har i yttrande över medicinska
forskningsrådets sistnämnda förslag förordat att den under försvarsmedicinska
nämndens ledning bedrivna försvarsmedicinska forskningen får disponera
ett forskningsanslag av i runt tal 785 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning av 345 000 kronor. Av den totala medelsanvisningen torde
enligt utredningens förslag 500 000 kronor böra beviljas till enskilda forskare
inom olika försvarsmedicinska forskningsfält medan återstoden skulle
användas för att bestrida kostnaderna för fyra arbetsgrupper, en för forskning
i fråga om skydd mot bakteriologisk krigföring, en för brännskadeforskning,
en för den kliniska strålskyddsforskningen och slutligen en för
forskning i fråga om skydd mot kemisk-toxikologisk krigföring. Utredningen
framhåller, att den med nämnda förslag avsett att möjliggöra för
försvarsmedicinska nämnden att inom sitt verksamhetsområde stödja den
oundgängligen nödvändiga forskning, som inte bör eller kan bedrivas vid
försvarets forskningsanstalt.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
3. Medicinsk publiceringsverksamhet. Forskningsrådet
hemställer om en uppräkning av anslagsposten med 15 000 kronor till
200 000 kronor för att kunna möta den alltmer ökade belastningen.
II. Humanistisk forskning
Anslag Nettoutgift
1959/60 ............................. 1 300 000 1 300 000
1960/61 (statsliggaren s. 837) .......... 1 450 000
Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att detta reservationsanslag
för nästa budgetår höjes med 275 000 kronor till 1 725 000 kronor i
enlighet med 1955 års universitetsutrednings förslag (jfr prop. 1959: 105,
s. 180 ff.), och framhåller därjämte i huvudsak följande.
De av universitetsutredningen föreslagna anslagsbeloppen har visat sig
otillräckliga för rådets behov. Vid sin beräkning av rådets medelsbehov utgick
utredningen från att rådets resurser skulle förstärkas dels genom statens
råds för samhällsforskning övertagande av anslagsgivningen till understöd
åt psykologisk och pedagogisk forskning, dels genom anvisandet av
särskilda riksstatsanslag till främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet och till biträdeshjälp åt docenter. Rådet finner att
avlastningen av rådets anslag i angivna hänseenden inte motsvarat den av
universitetsutredningen beräknade. Även andra faktorer, bland annat höjda
tryckningskostnader, har medverkat till, att den av utredningen föreslagna
uppräkningen av anslaget visat sig otillräcklig. Det oaktat anser sig rådet
inte böra hemställa om högre anslagsbelopp för nästa budgetår än det, som
utredningen angivit.
III. Samhällsforskning
I det följande redovisas dels frågan om anslag för nästa budgetår till
samhällsforskning, dels förslag rörande ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi.
Forskningsanslag AnsIag
Nettoutgift
1959/60 ............................. 910 000 758 818
1960/61 (statsliggaren s. 838) .......... 1 160 000
Statens råd för samhällsforskning hemställer, att detta reservationsanslag
för nästa budgetår höjes med 415 000 kronor till 1 575 000 kronor enligt
följande sammanställning.
1. Socialvetenskaplig forskning (nu 435 000)............... + 105 000
2. Socialvetenskaplig publiceringsverksamhet (nu 70 000) ... + 20 000
3. Rätts vetenskaplig forskning (nu 125 000).............. + 20 000
4. Rättsvetenskaplig publiceringsverksamhet (nu 45 000) .... + 5 000
5. Psykologisk och pedagogisk forskning (nu 425 000)....... + 235 000
6. Psykologisk och pedagogisk publiceringsverksamhet (nu
60 000) + 30 000
Summa kronor
415 000
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
Rådet har i sin anslagsframställning endast hänvisat till det förslag som
framlagts av 1955 års universitetsutredning (jfr prop. 1959:105, s. 187 ff.).
Nordiskt samarbetsråd för kriminologi
Nordiska rådet antog vid sin session år 1956 en rekommendation (nr
4/1956) i den på svenskt regeringsinitiativ väckta frågan om ett nordiskt
samarbete på det kriminologiska området. Frågan dryftades även vid det
nordiska justitieministermötet samma år. Vid den konferens i svenska
justitiedepartementets regi, som därefter anordnades i december 1956, beslöts
att frågan skulle bli föremål för en särskild expertutredning.
Utredningens betänkande diskuterades vid det nordiska justitieministermötet
år 1959 och överlämnades därefter till Nordiska rådets juridiska niomannakommitté
för övervägande. Bland de alternativa förslag till utformning
av ett nordiskt samarbetsråd på det kriminologiska området, som
framlagts i förutnämnda betänkande, rekommenderade kommittén närmast
vad som där betecknats som minimialternativet. Detta förslag innebar, att
ett nordiskt kriminologiskt samarbetsråd skulle inrättas, med huvudsaklig
uppgift att vara informationsorgan, förmedla forskningsrapporter och förbereda
forskningsseminarier, forskningsprojekt m. m. Rådets funktion begränsas
enligt förslaget till att vara planläggande och rådgivande. En lösning av
frågan enligt detta alternativ vann anslutning av Nordiska rådet, som vid
sin session år 1959 antog en ny rekommendation i ämnet (nr 3/1959).
Frågan behandlades ånyo vid ett nordiskt justitieministermöte år 1960.
Ett stadgeförslag har därefter utarbetats, grundat på det i det föregående
nämnda förslaget. Kostnaderna för samarbetsrådet har beräknats till cirka
95 000 norska kronor (cirka 70 000 svenska kronor), varav 10 000 norska
kronor i engångsutgift. Kostnaderna föreslås fördelade lika mellan Danmark,
Finland, Norge och Sverige. Rådets räkenskapsår sammanfaller med
kalenderåret.
Vid nordiska justitieministermötet i Helsingfors i januari 1961 fattades
beslut om inrättande av Nordiska samarbetsrådet för kriminologi, och
förslaget till stadga för rådet godkändes. Det beslöts vidare, att rådets fasta
sekretariat skulle förläggas till Norge samt att de erforderliga medlen skulle
ställas till rådets disposition från den 1 januari 1962.
Sveriges andel i kostnaden för rådet för kalenderåret 1962 torde komma
att uppgå till cirka 20 000 kronor.
IV. Naturvetenskaplig forskning
1959/60 ..................
1960/61 (statsliggaren s. 839)
Anslag
5 100 000
5 650 000
Nettoutgift
4 539 478
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på följande
sätt.
1. Naturvetenskaplig forskning .......................... 4 850 000
2. Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet .............. 800 000
Summa kronor 5 650 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 4 050 000 kronor till 9 700 000 kronor. I denna
summa ingår ett belopp av 300 000 kronor avseende bidrag till ett europeiskt
sydobservatorium.
I sin framställning redogör rådet inledningsvis för sin beräkning av det
totala anslagsbehovet för nästa budgetår. Rådet erinrar om att universitetsutredningen
föreslagit en medelsanvisning för budgetåret 1961/62 av
sammanlagt 8 950 000 kronor till naturvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet
samt till förvaltningskostnader. Rådet framhåller, att
realvärdet av angivna belopp under nästa budgetår kommer att ligga avsevärt
lägre än år 1958, då utredningens förslag framlades. Vid anslagsberäkningen
utgår rådet från utredningens förslag men anser sig, med hänsyn till
de i förhållande till 1958 års nivå ökade löne- och materielkostnaderna, böra
anhålla om ett till 9 900 000 kronor förhöjt sammanlagt anslagsbelopp,
varav 8 900 000 kronor till naturvetenskaplig forskning, 800 000 kronor
eller oförändrad medelstilldelning till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet
samt i runt tal 200 000 kronor till förvaltningskostnader. I detta
sammanhang framhåller rådet, att de omständigheterna att forskningsanslagen
för budgetåren 1959/60 och 1960/61 varit avsevärt lägre än vad
universitetsutredningen föreslagit och att de av utredningen beräknade
överföringarna av rådsarvoderad personal till universitetens och högskolornas
stater ännu ej kunnat ske, gör en kraftig upprustning av rådets resurser
än mer angelägen.
1. Naturvetenskaplig forskning. Såsom motivering för sitt
förslag om ökning av anslagsmedlen till den naturvetenskapliga forskningen
anför rådet i huvudsak följande.
För budgetåret 1959/60 anvisades under förevarande anslagspost ett
belopp av 4 500 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträffade löne- och
prisstegringar måste detta anslagsbelopp i första hand höjas till minst
5 300 000 kronor för att rådet skall hjälpligt kunna upprätthålla forskningsverksamheten
på 1959/60 års nivå.
För vissa speciella forskningsområden beräknas ett sammanlagt ökat
medelsbehov av 900 000 kronor. Häri ingår ett belopp av 300 000 kronor,
avseende av rådet beräknat, i särskild framställning närmare behandlat
bidrag till ett planerat europeiskt astronomiskt observatorium för forskning
rörande södra stjärnhimlen (det s. k. ESO-pr oj ektet). Bland särskilda större
9
Kun tgl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
forskningsuppgifter, vilka rådet anser det angeläget att ytterligare stödja,
må nämnas den marinbiologiska forskningen. Rådet har tillfälligt sökt avhjälpa
bristen på ändamålsenliga forskningsfartyg genom att övertaga en
av marinen utrangerad minsvepare och iordningställa denna till forskningsfartyg.
De totala årliga kostnaderna för den marinbiologiska forskningen,
inberäknat driften av detta fartyg, beräknas till lägst 100 000 kronor.
Upprättandet av forskningsrådens laboratorium i Studsvik fortskrider
planmässigt. Rådens sammanlagda kostnader, såväl för utrustning som för
arbeten vid laboratoriet, beräknas budgetåret 1961/62 till omkring 800 000
kronor.
Ett forskningsområde, inom vilket behoven konkretiserats under de senaste
åren, gäller strålkonservering av livsmedel. I samband med den tilllämpade
forskning, som bedrivs inom detta område, uppkommer intressanta
problem med anknytning till den naturvetenskapliga grundforskningen och
dess tillämpningar. — En annan betydelsefull forskningsgren, vilken enligt
rådet bör erhålla avsevärt ökat stöd, är strålning sbiologien.
Rådets bidrag till den geofysiska forskningen, i vad den gäller bearbetning
av det omfattande vetenskapliga primärmaterial som insamlades under
det geofysiska året, har för budgetåret 1959/60 utgjort omkring 65 000
kronor. Rådet räknar med en ofrånkomlig höjning nästa budgetår av bidraget
till denna verksamhet. För att bevaka utvecklingen av rymdforskningen
bildades på initiativ av rådet i maj 1959 ett särskilt organ med benämningen
Svenska kommittén för rymdforskning. För nästa budgetår kan förutses,
att betydande medel blir erforderliga för denna forskning. För den
nationella forskningsverksamheten på området kommer en särskild anslagsframställning
att ingivas till Kungl. Maj:t av rymdforskningskommittén.
Kostnaderna för inrättande av ett antal forskningsgrupper beräknas till
600 000 kronor. Rådet har som resultat av en förfrågan hos föreståndarna
för de naturvetenskapliga institutionerna funnit behov av utökad forskning
inom ett stort antal forskningsområden. Rådet understryker, att det för
närvarande finns tillgång till kompetenta personer som ledare för forskningsgrupper.
För att underlätta för institutioner och forskare att få vissa specialarbeten
utförda har rådet inrättat vissa servicecentra, såsom en elektroniktjänst
vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund och en glasblåsnings- och
programmeringstjänst i Lund. Under nästa budgetår torde ytterligare
serviceinrättningar, bland annat vid universitetet i Stockholm, bli aktuella.
Kostnaderna härför beräknar rådet till omkring 100 000 kronor.
För att tillgodose redan ackumulerat och nytillkommande behov av tyngre
och kostnadskrävande apparatur beräknar rådet, att cirka 1 200 000
kronor kommer att erfordras under nästa budgetår.
2. Bidrag till det europeiska sydobservatoriet. Av
rådets i det föregående omnämnda särskilda framställning om bidrag till ett
europeiskt sydobservatorium (ESO-projektet) inhämtas bland annat följande.
Efter en första orienterande konferens i Leiden i juni 1953 har frågan
om uppförande av ett europeiskt kooperativt observatorium för forskning
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
rörande södra stjärnhimlen utretts av en särskild internationell kommitté.
Ändamålet med planen, ett observatorium i södra hemisfären, som kan
effektivt komplettera det arbete som utförts vid de största observatorierna
i norra hemisfären, anses av många fackmän vara den angelägnaste uppgiften
för den moderna astronomien. Ehuru i senare tid ett mindre antal
observatorier med modern utrustning byggts i Sydafrika, Sydamerika och
Australien, är alltjämt den relativa bristen på observatorier i den södra
hemisfären påfallande. Detta förhållande är mycket kännbart såväl vid
utforskningen av vårt eget stjärnsystem som vid studiet av de extragalaktiska
systemen, vilka ger oss en uppfattning om världsbyggnaden i stort.
Ett av de vetenskapliga huvudändamålen med det nya observatoriet kommer
att bli en detaljerad undersökning av den södra Vintergatan på ett sätt
som hittills ej varit möjligt. Bland de viktigaste objekten för denna undersökning
är Vintergatans ofantliga centralparti, som innehåller systemets
kärna, kring vilket stjärnorna i systemet kretsar. Detta centrum är icke
möjligt att väl undersöka vid nordliga observatorier. Det är ytterst betydelsefullt
att studera denna region med mycket ljusstarka instrument, då den
innehåller nyckeln till väsentliga problem angående vårt stjärnsystems
struktur och utveckling. De intressantaste delarna av det astronomiska
observationsarbete, som möjliggöres genom planen, kräver instrument som
hittills överskridit de ekonomiska möjligheterna i de västeuropeiska länderna
tagna vart och ett för sig.
Den planerade institutionen kommer att bli av betydelse såväl för ett
allmänt västeuropeiskt som för ett vidare internationellt samarbete. Emellertid
har det varit nödvändigt att begränsa planen regionalt till ett antal
länder, som är särskilt verksamma inom de områden av astronomien det
här närmast gäller att förkovra. De i utredningen av frågan nu deltagande
länderna. Belgien, Frankrike, Holland, Sverige och Tyskland, bildar i båda
de nämnda hänseendena en naturlig grupp, som emellertid i framtiden med
sannolikhet kommer att vidgas.
Den blivande institutionens organisation är avsedd att omfatta en chef
och ett mindre antal astronomer och tekniker anställda på längre tid, under
det att ett större antal astronomer från de deltagande länderna kommer
att uppehålla sig vid observatoriet för speciella forskningsuppgifter.
Beträffande observatoriets läge har från början av naturliga skäl det
sydafrikanska höglandet kommit främst i blickpunkten. De expeditioner
som kommittén utsänt för undersökning av de atmosfäriska förhållandena
har funnit flera områden, där observatoriet med fördel kunde förläggas.
Det är emellertid känt, att fördelaktig förläggning även kan ske i Australien
eller Sydamerika, och kommittén har därför för närvarande icke tagit
definitiv ställning till frågan om förläggningen. Denna fråga kan tills vidare
ställas öppen, då arbetet med instrumentens detaljerade planering och konstruktion
kommer att taga flera år i anspråk.
Vid kommitténs möte i juli 1960 konstaterades, att principbeslut om anslutning
till projektet numera föreligger för Belgien, Frankrike, Holland och
Tyskland. The Ford Foundation i New York har vidare beslutat att om
projektet blir verklighet bidraga till kostnaderna med ett anslag av 1 miljon
dollars. Den totala kapitalkostnaden för observatoriet inklusive byggnader,
instrument och övriga engångskostnader beräknas till 5 miljoner dollars.
Kostnadsfördelningen mellan de deltagande staterna torde komma att
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
ske efter mönster av det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN med
bidrag i proportion till nationalinkomsten. Detta betyder i. stort sett, att
<le två större länderna, Frankrike och Tyskland, åtager sig vartdera en
tredjedel av kostnaden, under det att de tre mindre staterna, Belgien, Holland
och Sverige, delar den återstående tredjedelen. Då hänsyn tas till bidraget
från Ford Foundation av 1 miljon dollars skulle Sveriges andel bli
omkring 2,5 miljoner kronor. Detta belopp avses att fördelas under en^byggnadstid
av omkring åtta år, alltså med omkring 300 000 kronor per ar. Årliga
kostnaden för observatoriets drift efter dess färdigställande bestar till
större delen av avlöning till anställda och beräknas till omkring 200 000
dollars. Sveriges del därav kan beräknas till omkring 100 000 kronor.
Den nu planerade institutionen skulle genom sin storartade utrustning
ge svenska vetenskapsmän utomordentligt ökade möjligheter till fullföljande
av forskning på områden av central vetenskaplig betydelse, som har
djupa traditioner i vårt land. Med hänsyn till den stora vetenskapliga
vinsten för Sverige av ett deltagande i projektet anser rådet att den med
vår medverkan förbundna kostnaden är synnerligen måttlig.
Åtskilliga konferenser har under år 1960 hållits för att förbereda frågan,
den senaste i Paris den 14 och 15 december, da enighet nåddes om förslag
till utformning av en konvention.
V. Atomforskning
Anslag Nettoutgift
1959/60 ............................. 5 240 000 5 484 177
1960/61 (statsliggaren s. 839) .......... 5 740 000
Statens råd för atomforskning hemställer, att detta reservationsanslag
för nästa budgetår höjes med 2 860 000 kronor till 8 600 000 kronor. Vid
sin beräkning av anslagsbehovet har rådet förfarit i likhet med naturvetenskapliga
forskningsrådet (jfr föregående avsnitt); det av 1955 års universitetsutredning
för budgetåret 1961/62 angivna totala anslagsbeloppet av
7 750 000 kronor till atomforskning har av rådet ansetts motsvara ett belopp
av 8 600 000 kronor med tillämpning av 1960 års löne- och kostnadsnivå.
I sin framställning anför rådet en rad exempel på omfattningen och utvecklingen
av forskningen inom atomforskningsområdet och nämner därvid
speciellt den kärnfysikaliska och kärnkemiska forskningens samt strålningsbiologiens
ökade behov av apparativ utrustning av olika slag. Rådet
berör därjämte de ökade anspråk på rådets resurser, som utbyggnaden av
undervisning och vetenskaplig forskning vid våra universitet och högskolor
kan väntas medföra, och anför därvid bland annat följande.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
. Den pågående upprustningen av undervisnings- och forskningsresurserna
vid våra universitet och högskolor kommer att särskilt markerat inverka på
atomforskningsrådets budget mot mitten av 1960-talet, då dessa åtgärder
kan väntas mera på allvar bära frukt i form av nytillkomna basresurser
såsom utbildad forskarpersonal och nya institutioner. Emellertid kommer
denna inverkan i viss mån redan att sätta in under budgetåret 1960/61 på
grund av de tekniska högskolornas upprustning med professurer inom atomforskningsområdet,
nämligen en professur i kärnkemi vid tekniska högskolan
i Stockholm samt en i reaktorfysik och en i kärnkemi vid Chalmers
tekniska högskola. Därjämte tillkommer vissa andra personalförstärkningar,
t. ex. en laboratur i matematisk fysik vid sistnämnda högskola. Utom de
här nämnda professurerna tillkommer under budgetåret 1961/62 ytterligare
en professur av betydelse för rådets verksamhetsområde, nämligen inom
det fasta tillståndets fysik. Rådet hälsar med stor tillfredsställelse dessa
förbättringar. Emellertid kommer dessa för rådets del att medföra önskemål
om medel för forskning, som sannolikt blir betydande. Som exempel på
storleken av de kostnader nyinrättade professurer kan föra med sig för
rådet kan nämnas, att för budgetåret 1960/61 anslagits över 200 000 kronor
till verksamheten inom den nytillkomna professuren i fysik vid Stockholms
universitet, vartill kommer att rådet bundit sig för en ytterligare apparatkostnad
under budgetåret 1961/62 på 93 000 kronor. Såsom andra exempel
på forskningskostnaderna vid större fysikaliska institutioner kan nämnas,
att fysiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola under innevarande
budgetår torde få anslag av storleksordningen 300 000 kronor, att
fysiska institutionen vid Lunds universitet torde få ett anslag av cirka
400 000 kronor och fysiska institutionen i Uppsala ett anslag av mellan
500 000 och 600 000 kronor. Sedan de båda professurerna i kärnkemi vid
de tekniska högskolorna blivit tillsatta med ordinarie innehavare och därtill
knutits docenter och/eller andra lärarkrafter, torde rådet få emotse
ansökningar på betydande belopp för apparatanskaffning.
Rådet berör även storleksordningen av rådets andel i kostnaderna för
forskningslaboratoriet i Studsvik. Om de för budgetåret 1961/62 beräknade
kostnaderna för utrustning och för forskningsändamål, sammanlagt cirka
800 000 kronor, jämte vissa personalkostnader för ledning och administration
delas lika mellan de deltagande forskningsråden, skulle atomforskmngsradets
andel uppgå till lägst 160 000 kronor. Emellertid kommer enligt
rådets uppfattning dess andel sannolikt att bli större än det här angivna
beloppet.
VI. Forskningsrådens administration
Nuvarande förhållanden
För innevarande budgetår finns anvisade särskilda anslag till förvaltningskostnader
vid ett vart av följande tre forskningsråd, nämligen statens
medicinska forskningsråd (statsliggaren s. 836), statens råd för samhällsforskning
(statsliggaren s. 838) och statens naturvetenskapliga forskningsråd
(statsliggaren s. 838). Förvaltningskostnaderna vid statens humanistiska
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
forskningsråd och statens råd för atomforskning bestrides ur respektive
forskningsanslag (jfr statsliggaren s. 837 och 839). Enligt beslut av 1960 års
riksdag ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om ifrågavarande särskilda
förvaltningsanslags disposition samt om storleken av de belopp,
som av forskningsanslagen till humanistisk forskning respektive atomforskning
för innevarande budgetår bör avdelas för bestridande av förvaltningskostnader.
I följande sammanställning redovisas de belopp som under de två senaste
budgetåren ställts till forskningsrådens förfogande för förvaltningskostnader.
Förvaltningskostnader vid1
Budgetår MFR
HFR
SFR
NFR
AFR
S:a kr
1959/60 ...... 160 000
75 000
45 000
130 000
210 000
620 000
1960/61 ...... 170 000
80 000
50 000
131 800
214 200
646 000
De medel som innevarande budgetår står till forskningsrådens förfogande
för bestridande av förvaltningskostnader disponeras på
i huvudsak följande
sätt.
Forskningsråd1
Medelsdisposition
MFR
HFR
SFR
NFR
AFR
1. Arvoden, för år räknat
a) till rådsordförande ....
b) till publiceringsnämn-
6 000
4 000
4 000
6 000
6 000
dens ordförande.......
1 080
—
—
1 800
—
2. Resekostnadsersättning och
traktamente åt rådsledamöter
15 000
6 500
6 000
9 000
10 000
3. Ersättningar för särskilda ut-
redningar m. m.............
4. Ersättning åt sekreterare
61 000
22 000
12 000
34 000
19 6002
(bitr. sekreterare) och annan
personal, expenser m. m.....
86 920
42 500
28 000
81 000
178 600
5. Engångsanskaffning av inven-
tarier för nya lokaler ......
—
5 000
—
—
—
Summa kronor
170 000
80 000
50 000
131 800
214 200
1 MFR = statens medicinska forskningsråd
HFR = statens humanistiska forskningsråd
SFR = statens råd för samhällsforskning
NFR = statens naturvetenskapliga forskningsråd
AFR = statens råd för atomforskning
2 Arvoden till ledamöter av rådet och till av rådet anlitade experter.
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 78 år 1961
För statens medicinska forskningsråd beräknas löne- och arvodeskostnaderna
för innevarande budgetår till 74 600 kronor. Vid rådet finns inrättade
fyra lönegradsplacerade extra ordinarie tjänster, nämligen en tjänst som
kansliskrivare i Ae 10, en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 och två tjänster
som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. I rådets kamerala verksamhet
är direkt engagerad en arvodesavlönad kameral rådgivare, ett kanslibiträde
samt ett kontorsbiträde på halvtid. Kostnaderna för denna del av
rådets verksamhet beräknas till omkring 20 000 kronor årligen.
Statens humanistiska forskningsråds personalkostnader utgör cirka 31 000
kronor. För kansligöromål och kameral verksamhet har rådet en deltidsanställd
kanslist och ett deltidsanställt skrivbiträde, vilka för innevarande
budgetår tillsammans uppbär arvoden av omkring 14 500 kronor.
Statens råd för samhällsforskning sysselsätter för närvarande personal till
en kostnad av 19 200 kronor. En kamrerare med ett årligt arvode av 4 800
kronor handhar alla kamerala arbetsuppgifter inom forskningsrådet.
För statens naturvetenskapliga forskningsråd, som har gemensamt kansli
med atomforskningsrådet, beräknas löne- och arvodeskostnader innevarande
budgetår till 71 600 kronor. Vid rådet finns anställda, förutom en biträdande
sekreterare med arvode motsvarande lönen i lönegrad 23, tre lönegradsplacerade
tjänstinnehavare, nämligen en halvtidsanställd kansliskrivare
i Ae 10, ett kanslibiträde i Ae 7 och ett kontorsbiträde i Ae 5.
Personalkostnaderna vid statens råd för atomforskning är för innevarande
budgetår beräknade till 152 400 kronor. I beloppet ingår bland annat arvode
motsvarande lönen i lönegrad 4 å löneplan B åt rådets sekreterare, tillika sekreterare
i naturvetenskapliga forskningsrådet. Rådet har för innevarande
budgetår följande personal heltidsanställd på extra ordinarie tjänster, nämligen
en registrator i Ae 10, två kanslibiträden i Ae 7 och två kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång. Den kamerala verksamheten vid atomforskningsrådets
och naturvetenskapliga forskningsrådets gemensamma kansli
sysselsätter för närvarande personal till en årlig kostnad av 43 000 kronor.
För kameralarbetet finns anställda bland annat en kamrer med deltidstjänst.
Vissa frågor rörande forskningsrådens kamerala verksamhet
I propositionen 1959: 105 angående ökat stöd åt forskning m. m. framfördes
vissa synpunkter på de statliga forskningsrådens uppgifter och arbetsformer.
Det konstaterades bland annat, att utvecklingen mot sådan forskning,
som berör flera av de traditionella forskningsdisciplinerna, lett till
ett ökat samarbete mellan de olika forskningsråden och att samarbete
kommit till stånd inom ramen för en av flertalet forskningsråd organiserad
samarbetsdelegation. I propositionen betonades angelägenheten av att
största uppmärksamhet i fortsättningen ägnades frågan om en vidgad orga
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
nisatorisk samverkan. Såsom exempel nämndes att det borde vara möjligt,
att åstadkomma icke obetydliga rationaliseringsvinster genom en koncentration
av forskningrådens kansliorganisation. En dylik samordning borde
övervägas så snart lokalmässiga förutsättningar härför kunde anses föreligga.
Frågan om gemensam administrativ verksamhet har sedermera aktualiserats
i samband med undersökningar av möjligheterna att förlägga rådssekretariat
till det blivande Wenner-Gren Center i Stockholm. Vid en överläggning
i ecklesiastikdepartementet i september 1960 med företrädare för
forskningsråden anmodades samarbet sdelegationen att i samråd med statens
organisationsnämnd undersöka den lämpligaste formen för utbetalning
och redovisning av forskningsmedel. Med skrivelse den 8 december 1960 har
statens organisationsiiämnd med anledning härav till samarbetsdelegationen
överlämnat en av filosofie doktorn Rune Tersman utförd undersökning
rörande utökat samarbete på det kamerala området mellan de statliga
forskning sråden. Organisationsnämnden delar de i undersökningen anförda
synpunkterna. Undersökningen avser förutom de till ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde hörande fem forskningsråden jämväl statens
tekniska forskningsråd och jordbrukets forskningsråd.
Frågan om ett utökat samarbete av angivet slag har i undersökningen
bedömts från följande av forskningsrådens samarbetsdelegation i skrivelse
till organisationsnämnden angivna utgångspunkter:
a) rådens möjlighet att övervaka den fackliga användningen av bidragsmedlen,
b) möjligheten för universiteten och högskolorna att få en överblick över
de anslag som står till forskarnas förfogande och över anslagens användning,
c) möjligheterna till enhetlig lönepolitik gentemot assistent- och biträdespersonal
anställd på medel från olika håll,
d) möjligheten att i största möjliga utsträckning befria bidragsmottagarna
från administrativt arbete,
e) möjligheten att hålla den för utbetalning och redovisning av anslagsmedel
erforderliga administrationsapparaten liten och enkel.
Samarbetsdelegationen har vidare till ledning för utredningsarbetet avgivit
följande tre förslag till möjliga organisatoriska lösningar.
1. Varje råd utbetalar forskningsbidrag direkt till bidragsmottagaren
som likaledes direkt till rådet redovisar användningen av bidraget. Rådet
utför såväl kameral som facklig granskning av redovisningen.
2. En för forskningsråden gemensam ekonomiavdelning inrättas för utbetalning
av bidragen och kameral granskning av användningen av desamma.
Den fackliga granskningen kvarligger hos råden eller utföres av ekonomiavdelningen.
3. Universitetens, högskolornas och andra ifrågakommande institutioners
centrala ekonomiförvaltningar får av råden i uppdrag att utföra utbetalning
av bidragen och utföra kameral granskning av redovisningarna. Den fackliga
granskningen kvarligger hos råden eller utföres av ekonomiförvaltningarna.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
Efter att inledningsvis ha berört inriktningen och organisationen av rådens
verksamhet behandlar utredningsmannen det löpande arbetet vid
forskningsrådens kanslier, utbetalningen av beviljade forskningsbidrag, universitetens
och högskolornas kamerala service samt rådens samarbete med
andra institutioner. Av den sålunda lämnade redovisningen för nuvarande
förhållanden inhämtas i huvudsak följande.
Arbetet vid forskningsrådens kanslier kan i stort sett uppdelas i två
huvudbeståndsdelar, nämligen dels allmänt administrativt arbete för verksamhetens
kontinuerliga bedrivande, dels arbete i samband med rådens
beslut i konkreta fall om bidrag till vetenskaplig forskning, vilket torde
utgöra huvuddelen av kansliernas arbete. De förberedande åtgärderna avser
information till sökande om förutsättningar och möjligheter för att erhålla
anslag från rådet. Arbetet bedrives i fortsättningen — från det en ansökan
inkommer till dess det beviljade bidraget slutredovisats — efter två huvudlinjer,
nämligen dels den fackliga huvudlinjen, dels den kamerala huvudlinjen.
Målsättningen enligt den fackliga huvudlinjen är att tillse, att de av
råden beviljade bidragen kommer till största möjliga nytta med hänsyn till
ändamålet med rådens verksamhet. Arbetet efter den kamerala huvudlinjen
åsyftar att skapa garantier för att de generella kamerala principer, vilka av
Kungl. Maj:t eller vederbörande råd självt uppställts för medlens användning
och redovisning, blir iakttagna och tillämpade. Den här antydda principiella
uppdelningen av kansliernas arbete är av stor betydelse vid bedömning
av de olika alternativ, enligt vilka arbetet kan organiseras.
Då en ansökan om forskningsbidrag inkommit, granskas den på vederbörande
råds kansli enligt de nyss angivna huvudlinjerna. Den kamerala
granskningen av ifrågavarande ansökan ankommer därvid i regel helt på
kansliets personal. För den fackliga granskningen anlitas — förutom kansliets
personal — ofta enskilda ledamöter av vederbörande forskningsråd
eller utomstående sakkunniga. Då granskningen är avslutad, beslutar vederbörande
forskningsråd huruvida bidrag skall utgå eller icke. De beviljade
bidragen går oftast till personer, som arbetar vid en vetenskaplig institution
inom ett universitet eller en högskola. Det förekommer emellertid också att
forskare, som är helt fristående, erhåller bidrag.
Det principiella förfarandet vid utbetalningen av bidrag är, att vederbörande
forskare inkommer till rådet med rekvisitioner, som är åtföljda av
verifikationer över de utgifter han haft. Verifikationerna genomgår härefter
såväl facklig som kameral granskning, och om granskningen utfaller tillfredsställande
utbetalas medlen. Forskaren har dock i regel möjlighet att
erhålla viss del av bidraget såsom förskott. Av det sagda framgår, att det
är ett nära samband mellan den fackliga och den kamerala granskningen
å ena sidan och utbetalningarna av bidraget å den andra. Detta samband
gör att svårigheter uppstår, om man vill utskilja vissa moment i arbetet på
rådens kanslier och överflytta dessa moment till andra organ.
Från forskarens synpunkt innebär det förfarande, som nyss skildrats,
givetvis åtskilligt kameralt arbete. Forskaren får själv lyfta erforderligt förskott
och personligen göra erforderliga utbetalningar. Särskilt med hänsyn
till önskemålet att så långt som möjligt befria forskaren från sådant arbete
har man sökt finna en annan organisatorisk lösning beträffande utbetalningarna
och den kamerala granskningen än den nyss beskrivna. Man har
därvid sökt utnyttja universitetens och högskolornas ekonomiavdelningar
17
Kungl. Maj ds proposition nr 78 år 1961
och vetenskapliga institutioner samt även fristående vetenskapliga institutioner
av motsvarande karaktär. För forskarna har detta inneburit möjligheter
till service och för forskningsråden en viss avlastning av arbete. Förfarandet
har tett sig naturligt med hänsyn till att forskaren oftast har en
förankring hos en vetenskaplig institution för andra uppgifter. Från forskningsrådens
synpunkt innebär det senast beskrivna förfarandet, att universiteten
och högskolorna fullgör betalnings- och granskningsuppdrag för råden,
vilka dock alltjämt får anses ha ansvar för verksamheten.
Kameral service lämnas i särskilt stor omfattning beträffande de forskningsbidrag,
som utgår till institutioner och forskare vid tekniska högskolan
1 Stockholm och Chalmers tekniska högskola, vilket torde sammanhänga
med ifrågavarande forskningsuppgifters karaktär och med det förhållandet,
att dessa högskolor genom en centraliserad ekonomisk förvaltning är relativt
väl rustade för att påtaga sig ifrågavarande uppgifter. De forskningsråd,
som på detta sätt fått möjlighet att överlåta en del av sin kameralt
betonade verksamhet, är i första hand statens naturvetenskapliga forskningsråd
och statens tekniska forskningsråd. I de fall, då man begagnar sig
av den service de tekniska högskolornas ekonomiavdelningar kan erbjuda,
brukar hela det beviljade forskningsbidraget utbetalas till vederbörande
högskola, som sedan träder i rådets ställe, då det gäller utbetalningar till
forskaren. För att kunna fullgöra denna uppgift erhåller högskolan en avskrift
av det avtal, som upprättats mellan rådet och forskaren, och som i
dessa fall brukar innehålla en mening om att forskaren har att vända sig
till ifrågavarande högskola för att utfå de beviljade medlen. I samband med
utbetalningarna verkställer högskolan kameral granskning av desamma.
Denna ordning inrymmer service gentemot forskaren i åtskilliga avseenden.
Från forskarnas synpunkt synes förfarandet fungera tillfredsställande. För
forskningsråden innebär denna ordning otvivelaktigt arbetsbesparingar. Råden
befrias sålunda från ett betydande antal utbetalningar och den kamerala
granskningen kan göras mera summarisk. Den fackliga granskningen
och viss bokföring — främst dispositionsbokföring — måste dock forskningsråden
alltjämt ombesörja. Självfallet förekommer också ett intimt
samråd med råd och högskola i åtskilliga frågor på beredningsstadiet.
Då det gäller andra akademiska läroanstalter än de tekniska högskolorna
varierar praxis med hänsyn till den kamerala organisation, som vederbörande
läroanstalt disponerar över. Allmänt kan sägas att denna organisation
i regel iir svagare centraliserad än den som finns vid de tekniska högskolorna.
Tyngdpunkten ligger därför mera hos de enskilda institutionerna,
vilka i första hand medverkar med utbetalningar och service beträffande
bidrag från ett forskningsråd till en hos institutionen verksam forskare.
Från den enskilde forskarens synpunkt torde även denna organisation vara
tillfredsställande. Från universitetens synpunkt finns emellertid ett visst
behov av samordning pa grund av att institutionerna erhåller medel från
flera håll. För forskningsråden iir arbetsbesparingen mindre än då betalningarna
går över de tekniska högskolorna. Råden utför således kameral
granskning själva i slor utsträckning beträffande medel, som utbetalas via
universitetens institutioner.
Slutligen bör framhållas, att även om det i åtskilliga fall utbetalas och
redovisas medel på det nyss beskrivna sättet dock ett betydande antal fall
förekommer, då så icke iir möjligt eller lämpligt. I dessa fall sker givetvis utbetalning
och redovisning genom forskningsrådens direkta medverkan.
2 —- Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 sand. AV ?S
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
Utredningsmannen redovisar härefter sina synpunkter på den
framtida organisationen av forskningsrådens kameralt betonade
verksamhet. I undersökningen framhålles, att fördelarna med en gemensam
kameral avdelning får anses som relativt begränsade; vidare uttalas
att det får anses föreligga vissa — från bland annat bidragsmottagarnas
synpunkt — icke obetydliga nackdelar med en dylik anordning. Ett sammanförande
av forskningsrådens kamerala verksamhet till en för råden
gemensam kameral avdelning avstyrkes därför. Utredningsmannen anför
i övrigt huvudsakligen följande.
Diskussionen rörande den framtida organisationen av forskningsrådens
kameralt betonade verksamhet har i hög grad gällt frågan, huruvida det
finns anledning tillskapa en central avdelning för forskningsrådens samlade
kamerala verksamhet. Om denna fråga bedömes från de av samarbetsdelegationen
angivna utgångspunkterna kan man till en början konstatera, att
rådens möjlighet att övervaka den fackliga användningen av bidragsmedlen
knappast behöver påverkas av den lösning man kommer till i detta avseende.
Icke heller skulle en central kameral avdelning innebära några ökade
möjligheter för universiteten och högskolorna att få en överblick över de
anslag, som står till forskarnas förfogande och över medlens användning.
Möjligheterna till enhetlig lönepolitik gentemot assistent- och biträdespersonal
anställd på medel från olika håll skulle visserligen kunna tillgodoses av
ett dylikt organ, ehuru knappast i högre grad, än vad som nu sker i de fall,
då universiteten och högskolorna m. fl. fungerar som serviceorgan. För de
forskare, som utför sin uppgift vid vetenskapliga institutioner inom universiteten
och högskolorna, skulle ett överförande av de rådens kamerala funktioner,
vilka nu delvis överlåtits på dessa läroanstalter, till ett centralt organ
sannolikt innebära en klar försämring i serviceavseende genom de »geografiska»
svårigheter, som bleve ett resultat härav. Vad slutligen angår önskemålet
att hålla den för utbetalning och redovisning av anslagsmedel erforderliga
administrationsapparaten liten och enkel kan sägas, att det i och för
sig kan vara rationellt med en central, större, arbetsenhet. Det finns emellertid
knappast några garantier för, att några påtagliga vinster skulle uppnås
härigenom. Råden har redan genom deltidstjänster och på annat sätt i
stort sett väl anpassat personaluppsättningen efter behovet.
Den omständigheten att en gemensam kameral avdelning med hänsyn till
den fackliga verksamhetens samband med den kamerala under alla förhållanden
torde förutsätta, att forskningsråden sammanförs till gemensamma
lokaler kan anses ytterligare begränsa fördelarna med en sådan samordning.
Såväl vad beträffar lokaler som personal har nämligen vissa forskningsråd
nära anknytning till andra institutioner av liknande karaktär.
Även om det i stort sett visat sig vara en ändamålsenlig väg att såsom
hittills skett överlåta en del av forskningsrådens kamerala verksamhet på
universitet, högskolor och liknande institutioner, torde det emellertid vara
möjligt att utveckla det praktiska samarbete, som sålunda äger rum, ytterligare.
Detta bör dock ske successivt i takt med den centralisering och modernisering
av ifrågavarande institutioners ekonomiska förvaltning vilken
pågår. För att ifrågavarande samarbete skall kunna ske smidigt, torde det
vara önskvärt med en klarare precisering av vad framför allt rådens sakliga
granskning skall omfatta. Ett annat specialproblem, där ytterligare klarhet
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
är önskvärd, utgör betalningen och redovisningen av de s. k. arbetsgivareavgifterna
för den assistent- och biträdespersonal, som forskarna anlitar.
Det finns emellertid även åtskilliga forskare, som inte har en naturlig
anknytning till en akademisk läroanstalt eller annan forskningsinstitution.
För dessa torde man liksom hittills få räkna med, att såväl utbetalningar
som facklig och kameral granskning får ombesörjas av råden själva.
Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62
Såsom förut nämnts, bestrides förvaltningskostnaderna vid statens humanistiska
forskningsråd och statens råd för atomforskning från vederbörande
råds forskningsanslag. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har dessa
forskningsråd utgått från att Kungl. Maj:t liksom hittills kommer att besluta
om storleken och fördelningen av det belopp, som ur respektive forskningsanslag
för nästa budgetår bör få disponeras för sådana kostnader. I det
följande redovisas sålunda endast de förslag, som föreligger från forskningsråd
med särskilda förvaltningsanslag.
Statens medicinska forskningsråd föreslår att rådets anslag till förvaltningskostnader
(nu 170 000 kronor, statsliggaren s. 836) för nästa budgetår
höjes med i runt tal 44 000 kronor till 214 000 kronor. Höjningen betingas
av följande förslag.
1. Ändring av benämningen av posten till arvode, för år räknat, till
publiceringsnämndens ordförande (nu 1 080) till arvoden, för år räknat, till
ledamöter i statens medicinska forskningsråd, dess publiceringsnämnd och
dess försvarsmedicinska nämnd. För ändamålet föreslås en medelsanvisning
av 59 250 kronor, vilket i jämförelse med medelsanvisningen till nuvarande
ändamål innebär en höjning med 58 170 kronor.
2. Höjning av posten till resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter
av rådet, dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska nämnd
(nu 15 000) med 1 000 kronor.
3. Minskning av posten till ersättningar för särskilda utredningar (nu
61 000) med 35 000 kronor vid bifall till förslaget under 1.
4. Höjning av posten till ersättning åt sekreterare och biträdande sekreterare
samt annan personal, sjukvård, expenser m. m. (nu 86 920) med
20 080 kronor.
Av rådets framställning inhämtas beträffande förslagen under punkterna
1 och 3 följande.
Från anslagsposten till ersättningar för särskilda utredningar utgår nu
arvoden till ledamöterna i rådet, särskilda ersättningar till arbetsutskottets
fem ledamöter, arvoden till ledamöterna i försvarsmedicinska nämnden,
publiceringsnämnden, odontologiska nämnden och till särskilt anlitade sakkunniga
samt ersättningar för särskilda utredningar. Rådet räknar i sina
anslagsäskanden med en höjning av flertalet av dessa arvoden och ersättningar.
2*
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
För att underlätta administrationen av anslagen till ledamöter i rådet,
dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska nämnd föreslår rådet,
att medlen för dessa ändamål hänföres under en särskild delpost, kallad
Arvoden för år räknat till ledamöter i rådet, dess publiceringsnämnd och
dess försvarsmedicinska nämnd. Den nuvarande delposten 2 till Arvode för
år räknat till publiceringsnämndens ordförande förutsättes därvid skola
utgå.
Beträffande punkt 4 föranledes höjningen, förutom av automatiska
utgiftsökningar, av förslag om höjning av medelsanvisningen till expenser
med 4 300 kronor och om inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7
vid rådets sekretariat.
Statens råd för samhällsforskning anhåller för nästa budgetår om oförändrad
medelsanvisning (nu 50 000 kronor, statsliggaren s. 838) till förvaltningskostnaderna
vid rådet.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget till förvaltningskostnader
(nu 131 800 kronor, statsliggaren s. 838) för nästa budgetår
höjes med 72 700 kronor till 204 500 kronor enligt följande samman
-
ställning.
1. Ersättning för särskilda utredningar (nu 34 000).......... + 18 700
2. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser
m. m. (nu 81 000) .............................. + 54 000
Summa kronor 72 700
Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.
Punkt 1. Av den äskade höjningen hänför sig 2 000 kronor till förslag
om årsarvoden till två ledamöter i ett nyinrättat arbetsutskott. Höjningen i
övrigt sammanhänger dels med en väntad ökning av arbetets omfattning,
dels med en föreslagen uppräkning av ersättningen till rådets och publiceringsnämndens
ledamöter för granskning och utredning av anslagsärenden
från 60 kronor till 70 kronor per ärende.
Punkt 2. Ur denna anslagspost utgår för närvarande en del av arvodet
till en biträdande sekreterare, som tjänstgör dels vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd, dels vid statens råd för atomforskning. Den biträdande
sekreteraren behövs numera helt för verksamheten vid det naturvetenskapliga
rådet. En tjänst som biträdande sekreterare i Ae 23 vid detta
råd synes därför böra inrättas från och med nästa budgetår. Vidare torde
höjning av anslagsposten böra ske för att möjliggöra heltidsanställning av
en nu halvtidsanställd kansliskrivare samt inrättande av två kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång, varav den ena avses vara gemensam
för naturvetenskapliga rådet och rådet för atomforskning och skola till
hälften avlönas av sistnämnda råd. Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten
motiveras härjämte dels med automatiska utgiftsökningar, dels
med 5 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft och med 8 600
kronor för expenser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961 21
VII. Departementschefen
Innan jag behandlar de i årets statsverksproposition uppskjutna frågorna
rörande anslag för nästa budgetår till de fem inom ecklesiastikdepartementets
förvaltningsområde verksamma forskningsråden — statens medicinska
forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens råd för
samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd
för atomforskning — vill jag erinra om den proposition angående stöd till
industriellt forsknings- och utvecklingsarbete m.m., som Kungl. Maj:t på
hemställan av chefen för finansdepartementet tidigare denna dag beslutat
förelägga riksdagen (prop. nr 77).
Enligt nämnda proposition bör årligen viss del av den staten tillfallande
vinsten från Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag avsättas till två särskilda
fonder, av vilka den ena bör benämnas Norrlandsfonden och den andra
Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.
En huvuduppgift för Norrlandsfonden bör enligt propositionen vara att
stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till en vidareförädling
av de norrländska råvarutillgångarna. En annan uppgift för
denna fond bör vara att medverka till främjande av den norrländska företagsverksamhetens
utveckling och differentiering. Chefen för finansdepartementet
har i propositionen framhållit, att de norrländska råvarutillgångarna
erbjuder många lovande områden för forsknings- och utvecklingsarbete, och
därvid bland andra exempel nämnt frågor rörande skogen och malmen och
dess utnyttjande. Enligt departementschefen synes främst målforskningsoch
utvecklingsarbete komma i fråga; stöd bör emellertid även kunna utgå
till sådan mera grundforskningsbetonad verksamhet, som kan tänkas komma
att utgöra grundval för senare praktisk tillämpning. Departementschefen
har i detta sammanhang understrukit, att det forsknings- och utvecklingsarbete
det här kan bli fråga om bör ha anknytning till norrländska
råvaror.
Den andra fonden, Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,
bör enligt propositionen få karaktären av en strategisk reserv på forskningsoch
utvecklingsarbetets område. Enligt departementschefen bör, såvitt gäller
användningen av denna fond, en koncentration ske till stora experimentella,
främst naturvetenskapliga och tekniska projekt. Fondens resurser
bör sålunda utnyttjas, förutom för utvecklingsprojekt med direkt industriell
anknytning, till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som med
hänsyn till omfattning eller långsiktskaraktär ligger utanför vad som normalt
faller inom forskningsrådens verksamhet. Departementschefen har
ansett det stå bäst i överensstämmelse med denna fonds syfte och inriktning
att den står under särskild förvaltning. Departementschefen har samtidigt
understrukit att det iir nödvändigt, att ett intimt samarbete kommer
till stånd mellan Malmfondens ledning och de berörda forskningsråden.
22
Kungl. Maj:ts -proposition nr 78 år 1961
Enligt propositionen skall den sammanlagda avsättningen av malmvinstmedlen
till de båda fonderna fastställas till högst 25 miljoner kronor per år
under en femårsperiod. Av beloppet föreslås högst 15 miljoner kronor
skola avsättas till Norrlandsfonden och högst 10 miljoner kronor till Malmfonden
för forsknings- och utvecklingsarbete.
Ett förverkligande av de åtgärder som chefen för finansdepartementet i
här berörda proposition föreslagit innebär ett betydande tillskott till våra
totala resurser för forskning och utvecklingsarbete, främst inom naturvetenskap
och teknik. Jag vill understryka att det administrativa förfarande,
som enligt propositionen avses skola föregå beslut om disposition
av medel från Malmfonden, regelmässigt innefattar medverkan av vederbörande
forskningsråd; såvitt gäller ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
kommer därvid i första hand statens naturvetenskapliga forskningsråd
att anlitas bland annat som remissorgan och att kunna fungera
som en förslagsställande instans.
Efter prövning av frågan om storleken av den anslagssumma som nästa
budgetår bör anvisas till de fem förut nämnda forskningsråden för främjande
av forskning och vetenskaplig publiceringsverksamhet samt för förvaltningskostnader
vid de båda råd, som inte har särskilda förvaltningsanslag
— statens humanistiska forskningsråd och statens råd för atomforskning
— förordar jag ett sammanlagt belopp av 21 480 000 kronor. I
jämförelse med motsvarande belopp för innevarande budgetår, 19 600 000
kronor, innebär mitt förslag en anslagsuppräkning med 1 880 000 kronor.
Beträffande fördelningen av den sålunda beräknade förstärkningen förordar
jag en höjning av härefter nämnda forskningsanslag med följande
belopp, nämligen Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
med 500 000 kronor till 6 100 000 kronor, Humanistisk forskning med
190 000 kronor till 1 640 000 kronor, Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning med 190 000 kronor till 1 350 000 kronor, Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning med 500 000
kronor till 6 150 000 kronor samt Atomforskning med 500 000 kronor till
6 240 000 kronor.
Reservationsanslaget till medicinsk forskning bör liksom för närvarande
uppdelas på två anslagsposter, en till medicinsk forskning och en till medicinsk
publiceringsverksamhet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter förslag av forskningsrådet besluta angående anslagsmedlens fördelning
pa de nämnda anslagsposterna. Med anledning av medicinska forskningsrådets
framställning om ökade resurser för den försvarsmedicinska forskningen
— över vilken den försvarsmedicinska utredningen yttrat sig — vill
jag här endast framhålla att det torde få ankomma på forskningsrådet att
besluta om medelstilldelningen till ifrågavarande ändamål.
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 78 år 1961
Såsom framgått av min redogörelse för naturvetenskapliga forskningsrådets
anslagsäskanden för nästa budgetår, har rådet gjort framställning
om anslag till svenskt bidrag till den planerade europeiska organisationen
för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet.
Förberedelserna för detta företag, vilket enligt min mening avser ett
mycket betydelsefullt objekt för en internationellt samordnad naturvetenskaplig
forskning, har nu framskridit så långt, att förslag till konvention för
upprättande av en europeisk organisation föreligger. Vid min beräkning av
anslaget till naturvetenskaplig forskning har jag förutsatt, att kostnaderna
för Sveriges anslutning till konventionen — till vilken jag avser att återkomma
i ett senare sammanhang — bör bestridas inom ramen för nämnda
anslag.
Liksom för innevarande budgetår bör reservationsanslaget till naturvetenskaplig
forskning fördelas på två anslagsposter, en till naturvetenskaplig
forskning och en till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av naturvetenskapliga
forskningsrådet besluta angående denna fördelning.
Reservationsanslaget till samhällsforskning är för närvarande uppdelat
på sex anslagsposter, av vilka tre avser olika områden inom samhällsvetenskaperna
och tre publiceringsverksamhet inom ifrågavarande områden. Det
torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen
av detta forskningsanslag på olika poster.
I anslutning till det uttalande i ämnet, som gjordes i propositionen
1959: 105 angående ökat stöd åt forskning m. m., har fortsatt uppmärksamhet
ägnats frågan om en rationalisering av forskningsrådens kansliorganisation.
I och med att fråga uppkommit om förhyrning av lokaler för rådssekretariaten
i det blivande Wenner-Gren Center i Stockholm har lokalmässiga
förutsättningar för en organisatorisk samordning erbjudit sig. Av
de till ecklesiastikdepartementet hörande forskningsråden torde statens
naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning och statens
råd för samhällsforskning redan från början komma att disponera lokaler i
Wenner-Gren Center. De erfarenheter, som kan vinnas genom att förutom
nyssnämnda råd även statens trafiksäkerhetsråd och vissa andra institutioner
med nära anknytning till forskningsrådens verksamhet avses skola inflytta
i Wenner-Gren Center, bör givetvis beaktas vid de fortsatta övervägandena
om de ändamålsenligaste formerna för forskningsrådens kansliorganisation.
I samband med att frågan om rådssekretariatens förläggning blivit
aktuell har, såsom tidigare nämnts, statens organisationsnämnd efter överenskommelse
med forskningsrådens samarbetsdelegation låtit utföra en undersökning
rörande metoderna för handläggning av forskningsrådens kamerala
göromål, d. v. s. arbetet med utbetalning och redovisning av forskningsbidrag.
Av redogörelsen för denna undersökning framgår, att diskussionen
rörande den framtida organisationen av rådens kameralt betonade verksam
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
het främst gällt frågan, om det finns anledning att tillskapa en central avdelning
för forskningsrådens ifrågavarande verksamhet. I redogörelsen beskrivs
det nuvarande samarbetet med universitet och högskolor i fråga om den ekonomiska
förvaltningen av de forskningsrådsmedel, som avser bidrag till forskare,
vilka fullgör sin uppgift vid vetenskapliga institutioner vid sådana
läroanstalter. Enligt redogörelsen talar starka skäl för ett fortsatt och utvidgat
sådant samarbete. En del av forskningsrådens kamerala funktioner
skulle härigenom överlåtas på läroanstalternas ekonomiavdelningar eller på
universitetsinstitutionerna. Fördelarna med ett sådant tillvägagångssätt,
både från de enskilda bidragsmottagarnas och från forskningsrådens synpunkt,
anses klart överväga de fördelar, som kan åstadkommas med en
central, större arbetsenhet för den kamerala verksamheten. Någon anledning
att av ekonomiska och administrativa skäl föredraga en sådan samordning
anses inte heller föreligga.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om de vetenskapliga
forskningsrådens administration är föremål för prövning av riksdagen därigenom
att riksdagens revisorer i sin år 1960 avgivna berättelse (Del I: § 33)
uppmärksammat förevarande spörsmål.
Såvitt gäller forskningsrådens kamerala verksamhet är jag för egen del
med hänsyn till vad sålunda anförts nu ej beredd att göra annat uttalande,
än att jag finner det angeläget, att i överensstämmelse med den förebragta
undersökningen i första hand frågan om ett utvecklande av samarbetet på
detta område med universitetens och högskolornas lokala förvaltningar ytterligare
uppmärksammas. Denna fråga kan komma att aktualiseras även
från en annan synpunkt. Jag avser härvid i första hand formerna för redovisning
av ATP-avgifter och andra socialförsäkringsavgifter för personal,
som avlönas med forskningsrådsmedel. Dessa spörsmål övervägs för närvarande
av en inom ecklesiastikdepartementet och övriga berörda departement
tillsatt arbetsgrupp. Jag förutsätter, att en lösning av hithörande frågor
skall kunna åstadkommas på grundval av arbetsgruppens förslag.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om anslag till forskningsrådens
förvaltningskostnader.
För förvaltningskostnader vid statens medicinska forskningsråd beräknar
jag ett anslag av 195 000 kronor, vilket innebär en höjning av ifrågavarande
förslagsanslag i förhållande till innevarande budgetår med 25 000 kronor.
Av höjningen avser 4 700 kronor automatiska utgiftsförändringar.
Såvitt gäller förslagsanslaget till förvaltningskostnader vid statens råd för
samhällsforskning beräknar jag i likhet med rådet oförändrat belopp,
50 000 kronor, för nuvarande ändamål. Därutöver bör under detta anslag,
i form av en särskild anslagspost, beräknas medel för den svenska andelen
av kostnaderna för verksamheten vid ett sekretariat i Oslo för en nordisk
kriminologisk forskningsorganisation. För helt kalenderår uppskattas dessa
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961
kostnader till cirka 20 000 kronor. Då verksamheten avses skola igångsättas
den 1 januari 1962 utgör sålunda medelsbehovet för sista hälften av nästa
budgetår och för första hälften av budgetåret 1962/63 20 000 kronor. Hela
detta belopp bör lämpligen anvisas redan nästa budgetår. Jag beräknar därför
medel i enlighet härmed. Totalt bör sålunda anslaget till förvaltningskostnader
vid statens råd för samhällsforskning uppföras med 70 000 kronor.
För statens naturvetenskapliga forskningsråds del förordar jag en höjning
av anslaget till förvaltningskostnader med 20 000 kronor till i runt tal
152 000 kronor. Av beloppet avser 2 100 kronor automatisk utgiftsökning.
Såsom framgår av det föregående föreligger från rådets sida framställning
om inrättande av en tjänst som biträdande sekreterare. Jag anser mig böra
biträda rådets framställning på denna punkt och beräknar under anslaget
medel till en extra ordinarie tjänst som sekreterare i lönegrad Ae 23. Vid bifall
till detta förslag bör medel motsvarande en nu befintlig tjänst som extra
amanuens i reglerad befordringsgång vid statens råd för atomforskning
indragas.
Jag vill här erinra om att det i enlighet med beslut av 1960 års riksdag
ankommer på Kungl. Maj:t att meddela beslut angående den närmare dispositionen
av de särskilda förslagsanslagen till förvaltningskostnader vid de
förutnämnda forskningsråden. Liksom nu är fallet torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att i fortsättningen bestämma storleken av de belopp,
som ur reservationsanslagen till humanistisk forskning och till atomforskning
bör ställas till vederbörande forskningsråds förfogande för bestridande
av dessa råds förvaltningskostnader.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln
anvisa
a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 195 000 kronor;
b) till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
ett reservationsanslag av 6 100 000 kronor;
c) till Humanistisk forskning ett reservationsanslag av
1 640 000 kronor;
d) till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 70 000 kronor;
e) till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning
ett reservationsanslag av 1 350 000 kronor;
f) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 152 000 kronor;
g) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning ett reservationsanslag av 6 150 000
kronor;
26
Kungl. Maj ds ''proposition nr 78 år 1961
h) till Atomforskning ett reservationsanslag av 6 240 000
kronor;
II. medgiva, att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd
må från och med budgetåret 1961/62 tills vidare
vara inrättad en extra ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23
som sekreterare.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Lindén
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961 27
INNEHÅLL
Sid.
I. Medicinsk forskning ........................................... 2
II. Humanistisk forskning......................................... 6
III. Samhällsforskning ............................................. 6
Forskningsanslag ............................................ 6
Nordiskt samarbetsråd för kriminologi......................... 7
IV. Naturvetenskaplig forskning.................................... 7
V. Atomforskning ................................................ 11
VI. Forskningsrådens administration ................................ 12
Nuvarande förhållanden...................................... 12
Vissa frågor rörande forskningsrådens kamerala verksamhet...... 14
Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 ....................... 19
VII. Departementschefen ........................................... 21
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1961:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag angående effektivisenng av verksamheten på prisoch konkurrensområdet. a1 i texten
- SU 1961:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- UU 1961:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av en europeisk organisation f s. 1 i texten
- SU 1961:57 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetaret 1961/62 till högre ut s. 34 i texten