Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m

1961-03-10 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:78, Angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

1

Nr 78

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m.,

given Stockholms slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om anslag för nästa budgetår till statens

medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens

råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och

statens råd för atomforskning. För främjande av forskning och vetenskaplig

publiceringsverksamhet, ävensom till förvaltningskostnader vid humanistiska

forskningsrådet och atomforskningsrådet, föreslås att till samtliga fem

råd för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 21 480 000 kronor. Motsvarande

medelsanvisning för innevarande budgetår uppgår till 19 600 000

kronor. Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning

med 1 880 000 kronor. Förstärkningen föreslås fördelad med 500 000

kronor till medicinsk forskning, 190 000 kronor till humanistisk forskning,

190 000 kronor till samhällsforskning, 500 000 kronor till naturvetenskaplig

forskning och 500 000 kronor till atomforskning.

För förvaltningskostnader vid medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden

föreslås en anslagshöjning med 25 000 respektive 20 000 kronor.

Slutligen föreslås en medelsanvisning av 20 000 kronor under anslaget till

förvaltningskostnader vid samhällsforskningsrådet avseende kostnader för

svensk medverkan under år 1962 i ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi.

1 — Bihang till riksdagens /protokoll 1961. 1 saml. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m.m. och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 264, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 till anslag till vissa forskningsråd

m. m. beräkna ett anslag av 21 872 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

I. Medicinsk forskning

Anslag Nettoutgift

1959/60 ............................. 5 050 000 4 498 746

1960/61 (statsliggaren s. 837) .......... 5 600 000

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på följande

sätt.

1. Medicinsk forskning.................................. 5 415 000

2. Medicinsk publiceringsverksamhet ..................... 185 000

Summa kronor 5 600 000

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställer statens medicinska

forskningsråd om en anslagshöjning med 5 940 000 kronor enligt följande

sammanställning.

1. Medicinsk forskning med undantag av den försvarsmedi
-

cinska (nu 4 975 000)............................... +4 125 000

2. Försvarsmedicinsk forskning (nu 440 000)............. + 1 800 000

3. Medicinsk publiceringsverksamhet (nu 185 000)........ + 15 000

Summa kronor

5 940 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

1. Medicinsk forskning med undantag av den försvarsmedicinska.

Inledningsvis hänvisar forskningsrådet till det

program för en förstärkning av den medicinska forskningens resurser under

en treårsperiod från och med budgetåret 1959/60, som 1955 års universitetsutredning

framlade i sitt femte betänkande (SOU 1958: 32), samt anför

huvudsakligen följande.

Universitetsutredningen beräknade det totala anslagsbehovet för statens

medicinska forskningsråd till 6 150 000 kronor för budgetåret 1959/60, till

8 300 000 kronor för budgetåret 1960/61 och till 9 950 000 kronor för budgetåret

1961/62. Då för budgetåren 1959/60 och 1960/61 endast anvisats

5 050 000 respektive 5 600 000 kronor, kan en betydande eftersläpning av

forskningsanslagen konstateras.

Universitetsutredningen har vidare beräknat, att anslagsbehovet å

9 950 000 kronor för budgetåret 1961/62 skulle minska med cirka 1 000 000

kronor genom anvisande av särskilda medel till biträdeshjälp åt docenter

och genom överföring av viss genom rådsanslag arvoderad personal till permanent

stat. Det av riksdagen beviljade anslaget för innevarande budgetår

till biträdeshjälp åt docenter kommer emellertid endast obetydligt att avlasta

rådets anslag. Viss överföring av personal till permanent stat har

redan skett av personal tillhörande masspektrometeravdelningen vid karolinska

institutet och rådet föreslår i detta sammanhang överföring av viss

annan personal till permanent stat. Den sammanlagda kostnadsminskningen

för dessa överföringar har av rådet beräknats till högst 385 000 kronor.

Denna minskning överträffas emellertid mer än väl av de automatiska

merutgifterna för rådet till följd av varuskatten och arvodesregleringen,

varför någon minskning av anslagsbehovet inte är aktuell.

Från dessa utgångspunkter beräknar rådet anslagsbehovet för budgetåret

1961/62 till 9 950 000 kronor. I detta belopp ingår emellertid anslagsbehov

för publiceringsverksamhet (200 000 kronor), för förvaltningskostnader

(214 000 kronor) samt nu utgående medelsanvisning till försvarsmedicinsk

forskning (440 000 kronor). Anslagsbehovet för medicinsk forskning

med undantag av den försvarsmedicinska har således av rådet beräknats

till i runt tal 9 100 000 kronor.

I sin framställning konstaterar rådet, att växande anspråk under 1960- talet kommer att ställas på rådets forskningsanslag. Antalet medicine studerande

har under 1950-talet stigit kraftigt. Samtidigt kan man vänta, att

den andel studenter som bygger på sin preliminärexamen med en forskarutbildning

kommer att öka. För att kunna ta hand om de forskarbegåvningar,

som under 1950-talet börjat sina medicinska studier, och ge dem en

grundläggande forskarutbildning behövs, framhåller rådet, ökade materiella

och personella resurser. Utbyggnaden av de medicinska lärosätena har vidare

givit möjligheter till ökad forskningsverksamhet. Under de sista åren

har en rad nya institutioner och kliniker inom skilda discipliner tillkommit.

Det är enligt rådet angeläget, att dessa kan erhålla adekvata forskningsbetingelser.

I anslutning härtill pekar rådet på några områden, där en ökad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

forskningsaktivitet är särskilt märkbar, samt framhåller härom huvudsakligen

följande.

De medicinska teoretiska specialämnena präglas av den moderna naturvetenskapens

utveckling i fråga om metodik och teknik och fordrar på ett

helt annat sätt än tidigare utnyttjande av specialmetoder med tung apparatur

och specialutbildad teknisk personal. Det är väsentligt, att rådet får

möjlighet att täcka behoven av dylik ofta mycket dyrbar apparatur och

utrustning. Även den kliniska forskningen använder sig mer och mer av

modern naturvetenskaplig metodik. Moderna laboratorier och väl utbildad

teknisk personal har blivit nödvändiga även vid forskning på sjukavdelningarna.

Den vetenskapliga forskningen är också av stor betydelse för det

praktiska sjukvårdsarbetets kvalitet. Exempel på områden där en forskargrupps

arbete har givit resultat, som kunnat tillämpas i klinisk verksamhet,

utgör de framsteg som gjorts inom hjärtkirurgien, inom medicinen beträffande

rening av blod vid akuta njursjukdomar (»konstgjord njure») samt

inom den kliniska koagulationsforskningen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner rådet det angeläget, att rådet

erhåller ökade möjligheter att uppsätta arbetsgrupper av större eller mindre

omfattning såväl på den kliniska som på den teoretiska sidan för att intensifiera

forskningsarbetet inom områden, som av olika skäl anses väsentliga.

Rådet nämner bland annat följande exempel på områden med snabbt ökande

behov av medicinsk forskning.

Forskning rörande åldrandet och ålderdomens sjukdomar — den geriatriska

forskningen — är nödvändig för att samhällets sjukvård och socialvård

skall få en ändamålsenlig och effektiv utformning och inriktning.

Under år 1958 arbetade en subkommitté inom rådet med uppgift att samordna

och planera forskningen inom detta område. På förslag av nämnda

kommitté stöder rådet för närvarande ett flertal geriatriska forskningsprojekt.

Under de sista åren har ett särskilt problem blivit aktuellt, nämligen

frågan om livsmedlens och främst olika fettämnens betydelse för uppkomsten

av åderförkalkningssjukdomar. Rådet har därför för avsikt att

göra en ny översikt och eu koordinering av forskningen inom geriatriken.

Rådet är emellertid redan nu medvetet om att anslagsbehovet för ifrågavarande

forskning kan väntas stiga på grund av dels de strukturella förändringar

som sker i samhället, dels de ökande terapeutiska möjligheterna

att påverka åldersförändringarna.

Behovet av ett intensifierat stöd åt alkoholforskningen, för vilket område

rådet tillsatt en särskild nämnd, har aktualiserats under senare år.

Ökade kunskaper om alkoholen och dess verkningar är nödvändiga för

studium av alkoholsjukdomarna och deras behandling och är därför av

väsentlig betydelse för olika åtgärder mot alkoholismen, inte minst på

undervisningens och upplysningens område. — Inom rådet beaktas även

narkotikafrågan av rådets nämnd för alkoholforskning. Enligt denna nämnd,

är det angeläget att utreda omfattningen av narkotikamissbruket samt att

igångsätta systematiska studier rörande den psykologiska, socialpsykiatriska

eller sociologiska bakgrunden till att framför allt ungdomar hemfaller åt

narkotikamissbruk. Samtidigt anses det väsentligt, att teoretiska studier

kan igångsättas för att klarlägga olika läkemedels analgetiska, allmän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

toxiska och narkomaniframkallande verkningar för att man om möjligt skall

kunna skilja dessa verkningar åt.

Ett område, som hittills endast erhållit relativt blygsamma anslag från

rådet, är den farmaceutiska forskningen. Det har från olika håll framkommit

önskemål om att stimulera den forskning, som bedrives vid farmaceutiska

institutet. Rådet är intresserat av att medverka till att så sker och

har för avsikt att tillsätta en subkommitté med uppgift att inventera den

pågående och planerade forskningen inom området.

Under budgetåret 1959/60 har genomförts en inventering av den odontologiska

forskningens omfattning och inriktning, vilken givit värdefulla

uppslag för fortsatta arbeten och ett glädjande intryck av att intresset för

odontologisk forskning är starkt stigande. Av rådet beviljade anslag för

odontologisk forskning har visat en kraftig ökning under de sista åren,

vilket även möjliggjort en expansion av sådana forskningsgrenar, som tidigare

varit underutvecklade i fråga om apparatur och personal.

Den veterinärmedicinska forskningen ställer också ökade anspråk på

rådets medel. Ifrågavarande forskning har sitt tillämpningsområde såväl

inom veterinärmedicinen som humanmedicinen. Det är angeläget, att rådet

erhåller möjlighet att tillgodose de stigande krav på anslagsmedel som

ställs för den veterinärmedicinska forskningens del.

2. Försvarsmedicinsk forskning. Försvarsmedicinska nämnden

har i skrivelse till medicinska forskningsrådet anhållit om en ökning av

medelsanvisningen till försvarsmedicinsk forskning med 1 800 000 kronor

till 2 240 000 kronor. Beträffande fördelningen av den föreslagna medelsanvisningen

på vissa områden av den försvarsmedicinska forskningsverksamheten

torde få hänvisas till handlingarna.

Medicinska forskningsrådet tillstyrker nämndens framställning och hemställer

om en ökning av medelsanvisningen till den försvarsmedicinska

forskningen med 1 800 000 kronor.

Försvarsmedicinska forskningsiitredningen — tillkallad enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 — har i yttrande över medicinska

forskningsrådets sistnämnda förslag förordat att den under försvarsmedicinska

nämndens ledning bedrivna försvarsmedicinska forskningen får disponera

ett forskningsanslag av i runt tal 785 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning av 345 000 kronor. Av den totala medelsanvisningen torde

enligt utredningens förslag 500 000 kronor böra beviljas till enskilda forskare

inom olika försvarsmedicinska forskningsfält medan återstoden skulle

användas för att bestrida kostnaderna för fyra arbetsgrupper, en för forskning

i fråga om skydd mot bakteriologisk krigföring, en för brännskadeforskning,

en för den kliniska strålskyddsforskningen och slutligen en för

forskning i fråga om skydd mot kemisk-toxikologisk krigföring. Utredningen

framhåller, att den med nämnda förslag avsett att möjliggöra för

försvarsmedicinska nämnden att inom sitt verksamhetsområde stödja den

oundgängligen nödvändiga forskning, som inte bör eller kan bedrivas vid

försvarets forskningsanstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

3. Medicinsk publiceringsverksamhet. Forskningsrådet

hemställer om en uppräkning av anslagsposten med 15 000 kronor till

200 000 kronor för att kunna möta den alltmer ökade belastningen.

II. Humanistisk forskning

Anslag Nettoutgift

1959/60 ............................. 1 300 000 1 300 000

1960/61 (statsliggaren s. 837) .......... 1 450 000

Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att detta reservationsanslag

för nästa budgetår höjes med 275 000 kronor till 1 725 000 kronor i

enlighet med 1955 års universitetsutrednings förslag (jfr prop. 1959: 105,

s. 180 ff.), och framhåller därjämte i huvudsak följande.

De av universitetsutredningen föreslagna anslagsbeloppen har visat sig

otillräckliga för rådets behov. Vid sin beräkning av rådets medelsbehov utgick

utredningen från att rådets resurser skulle förstärkas dels genom statens

råds för samhällsforskning övertagande av anslagsgivningen till understöd

åt psykologisk och pedagogisk forskning, dels genom anvisandet av

särskilda riksstatsanslag till främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet och till biträdeshjälp åt docenter. Rådet finner att

avlastningen av rådets anslag i angivna hänseenden inte motsvarat den av

universitetsutredningen beräknade. Även andra faktorer, bland annat höjda

tryckningskostnader, har medverkat till, att den av utredningen föreslagna

uppräkningen av anslaget visat sig otillräcklig. Det oaktat anser sig rådet

inte böra hemställa om högre anslagsbelopp för nästa budgetår än det, som

utredningen angivit.

III. Samhällsforskning

I det följande redovisas dels frågan om anslag för nästa budgetår till

samhällsforskning, dels förslag rörande ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi.

Forskningsanslag AnsIag

Nettoutgift

1959/60 ............................. 910 000 758 818

1960/61 (statsliggaren s. 838) .......... 1 160 000

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att detta reservationsanslag

för nästa budgetår höjes med 415 000 kronor till 1 575 000 kronor enligt

följande sammanställning.

1. Socialvetenskaplig forskning (nu 435 000)............... + 105 000

2. Socialvetenskaplig publiceringsverksamhet (nu 70 000) ... + 20 000

3. Rätts vetenskaplig forskning (nu 125 000).............. + 20 000

4. Rättsvetenskaplig publiceringsverksamhet (nu 45 000) .... + 5 000

5. Psykologisk och pedagogisk forskning (nu 425 000)....... + 235 000

6. Psykologisk och pedagogisk publiceringsverksamhet (nu

60 000) + 30 000

Summa kronor

415 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Rådet har i sin anslagsframställning endast hänvisat till det förslag som

framlagts av 1955 års universitetsutredning (jfr prop. 1959:105, s. 187 ff.).

Nordiskt samarbetsråd för kriminologi

Nordiska rådet antog vid sin session år 1956 en rekommendation (nr

4/1956) i den på svenskt regeringsinitiativ väckta frågan om ett nordiskt

samarbete på det kriminologiska området. Frågan dryftades även vid det

nordiska justitieministermötet samma år. Vid den konferens i svenska

justitiedepartementets regi, som därefter anordnades i december 1956, beslöts

att frågan skulle bli föremål för en särskild expertutredning.

Utredningens betänkande diskuterades vid det nordiska justitieministermötet

år 1959 och överlämnades därefter till Nordiska rådets juridiska niomannakommitté

för övervägande. Bland de alternativa förslag till utformning

av ett nordiskt samarbetsråd på det kriminologiska området, som

framlagts i förutnämnda betänkande, rekommenderade kommittén närmast

vad som där betecknats som minimialternativet. Detta förslag innebar, att

ett nordiskt kriminologiskt samarbetsråd skulle inrättas, med huvudsaklig

uppgift att vara informationsorgan, förmedla forskningsrapporter och förbereda

forskningsseminarier, forskningsprojekt m. m. Rådets funktion begränsas

enligt förslaget till att vara planläggande och rådgivande. En lösning av

frågan enligt detta alternativ vann anslutning av Nordiska rådet, som vid

sin session år 1959 antog en ny rekommendation i ämnet (nr 3/1959).

Frågan behandlades ånyo vid ett nordiskt justitieministermöte år 1960.

Ett stadgeförslag har därefter utarbetats, grundat på det i det föregående

nämnda förslaget. Kostnaderna för samarbetsrådet har beräknats till cirka

95 000 norska kronor (cirka 70 000 svenska kronor), varav 10 000 norska

kronor i engångsutgift. Kostnaderna föreslås fördelade lika mellan Danmark,

Finland, Norge och Sverige. Rådets räkenskapsår sammanfaller med

kalenderåret.

Vid nordiska justitieministermötet i Helsingfors i januari 1961 fattades

beslut om inrättande av Nordiska samarbetsrådet för kriminologi, och

förslaget till stadga för rådet godkändes. Det beslöts vidare, att rådets fasta

sekretariat skulle förläggas till Norge samt att de erforderliga medlen skulle

ställas till rådets disposition från den 1 januari 1962.

Sveriges andel i kostnaden för rådet för kalenderåret 1962 torde komma

att uppgå till cirka 20 000 kronor.

IV. Naturvetenskaplig forskning

1959/60 ..................

1960/61 (statsliggaren s. 839)

Anslag

5 100 000

5 650 000

Nettoutgift

4 539 478

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på följande

sätt.

1. Naturvetenskaplig forskning .......................... 4 850 000

2. Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet .............. 800 000

Summa kronor 5 650 000

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 4 050 000 kronor till 9 700 000 kronor. I denna

summa ingår ett belopp av 300 000 kronor avseende bidrag till ett europeiskt

sydobservatorium.

I sin framställning redogör rådet inledningsvis för sin beräkning av det

totala anslagsbehovet för nästa budgetår. Rådet erinrar om att universitetsutredningen

föreslagit en medelsanvisning för budgetåret 1961/62 av

sammanlagt 8 950 000 kronor till naturvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet

samt till förvaltningskostnader. Rådet framhåller, att

realvärdet av angivna belopp under nästa budgetår kommer att ligga avsevärt

lägre än år 1958, då utredningens förslag framlades. Vid anslagsberäkningen

utgår rådet från utredningens förslag men anser sig, med hänsyn till

de i förhållande till 1958 års nivå ökade löne- och materielkostnaderna, böra

anhålla om ett till 9 900 000 kronor förhöjt sammanlagt anslagsbelopp,

varav 8 900 000 kronor till naturvetenskaplig forskning, 800 000 kronor

eller oförändrad medelstilldelning till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet

samt i runt tal 200 000 kronor till förvaltningskostnader. I detta

sammanhang framhåller rådet, att de omständigheterna att forskningsanslagen

för budgetåren 1959/60 och 1960/61 varit avsevärt lägre än vad

universitetsutredningen föreslagit och att de av utredningen beräknade

överföringarna av rådsarvoderad personal till universitetens och högskolornas

stater ännu ej kunnat ske, gör en kraftig upprustning av rådets resurser

än mer angelägen.

1. Naturvetenskaplig forskning. Såsom motivering för sitt

förslag om ökning av anslagsmedlen till den naturvetenskapliga forskningen

anför rådet i huvudsak följande.

För budgetåret 1959/60 anvisades under förevarande anslagspost ett

belopp av 4 500 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträffade löne- och

prisstegringar måste detta anslagsbelopp i första hand höjas till minst

5 300 000 kronor för att rådet skall hjälpligt kunna upprätthålla forskningsverksamheten

på 1959/60 års nivå.

För vissa speciella forskningsområden beräknas ett sammanlagt ökat

medelsbehov av 900 000 kronor. Häri ingår ett belopp av 300 000 kronor,

avseende av rådet beräknat, i särskild framställning närmare behandlat

bidrag till ett planerat europeiskt astronomiskt observatorium för forskning

rörande södra stjärnhimlen (det s. k. ESO-pr oj ektet). Bland särskilda större

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kun tgl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

forskningsuppgifter, vilka rådet anser det angeläget att ytterligare stödja,

må nämnas den marinbiologiska forskningen. Rådet har tillfälligt sökt avhjälpa

bristen på ändamålsenliga forskningsfartyg genom att övertaga en

av marinen utrangerad minsvepare och iordningställa denna till forskningsfartyg.

De totala årliga kostnaderna för den marinbiologiska forskningen,

inberäknat driften av detta fartyg, beräknas till lägst 100 000 kronor.

Upprättandet av forskningsrådens laboratorium i Studsvik fortskrider

planmässigt. Rådens sammanlagda kostnader, såväl för utrustning som för

arbeten vid laboratoriet, beräknas budgetåret 1961/62 till omkring 800 000

kronor.

Ett forskningsområde, inom vilket behoven konkretiserats under de senaste

åren, gäller strålkonservering av livsmedel. I samband med den tilllämpade

forskning, som bedrivs inom detta område, uppkommer intressanta

problem med anknytning till den naturvetenskapliga grundforskningen och

dess tillämpningar. — En annan betydelsefull forskningsgren, vilken enligt

rådet bör erhålla avsevärt ökat stöd, är strålning sbiologien.

Rådets bidrag till den geofysiska forskningen, i vad den gäller bearbetning

av det omfattande vetenskapliga primärmaterial som insamlades under

det geofysiska året, har för budgetåret 1959/60 utgjort omkring 65 000

kronor. Rådet räknar med en ofrånkomlig höjning nästa budgetår av bidraget

till denna verksamhet. För att bevaka utvecklingen av rymdforskningen

bildades på initiativ av rådet i maj 1959 ett särskilt organ med benämningen

Svenska kommittén för rymdforskning. För nästa budgetår kan förutses,

att betydande medel blir erforderliga för denna forskning. För den

nationella forskningsverksamheten på området kommer en särskild anslagsframställning

att ingivas till Kungl. Maj:t av rymdforskningskommittén.

Kostnaderna för inrättande av ett antal forskningsgrupper beräknas till

600 000 kronor. Rådet har som resultat av en förfrågan hos föreståndarna

för de naturvetenskapliga institutionerna funnit behov av utökad forskning

inom ett stort antal forskningsområden. Rådet understryker, att det för

närvarande finns tillgång till kompetenta personer som ledare för forskningsgrupper.

För att underlätta för institutioner och forskare att få vissa specialarbeten

utförda har rådet inrättat vissa servicecentra, såsom en elektroniktjänst

vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund och en glasblåsnings- och

programmeringstjänst i Lund. Under nästa budgetår torde ytterligare

serviceinrättningar, bland annat vid universitetet i Stockholm, bli aktuella.

Kostnaderna härför beräknar rådet till omkring 100 000 kronor.

För att tillgodose redan ackumulerat och nytillkommande behov av tyngre

och kostnadskrävande apparatur beräknar rådet, att cirka 1 200 000

kronor kommer att erfordras under nästa budgetår.

2. Bidrag till det europeiska sydobservatoriet. Av

rådets i det föregående omnämnda särskilda framställning om bidrag till ett

europeiskt sydobservatorium (ESO-projektet) inhämtas bland annat följande.

Efter en första orienterande konferens i Leiden i juni 1953 har frågan

om uppförande av ett europeiskt kooperativt observatorium för forskning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

rörande södra stjärnhimlen utretts av en särskild internationell kommitté.

Ändamålet med planen, ett observatorium i södra hemisfären, som kan

effektivt komplettera det arbete som utförts vid de största observatorierna

i norra hemisfären, anses av många fackmän vara den angelägnaste uppgiften

för den moderna astronomien. Ehuru i senare tid ett mindre antal

observatorier med modern utrustning byggts i Sydafrika, Sydamerika och

Australien, är alltjämt den relativa bristen på observatorier i den södra

hemisfären påfallande. Detta förhållande är mycket kännbart såväl vid

utforskningen av vårt eget stjärnsystem som vid studiet av de extragalaktiska

systemen, vilka ger oss en uppfattning om världsbyggnaden i stort.

Ett av de vetenskapliga huvudändamålen med det nya observatoriet kommer

att bli en detaljerad undersökning av den södra Vintergatan på ett sätt

som hittills ej varit möjligt. Bland de viktigaste objekten för denna undersökning

är Vintergatans ofantliga centralparti, som innehåller systemets

kärna, kring vilket stjärnorna i systemet kretsar. Detta centrum är icke

möjligt att väl undersöka vid nordliga observatorier. Det är ytterst betydelsefullt

att studera denna region med mycket ljusstarka instrument, då den

innehåller nyckeln till väsentliga problem angående vårt stjärnsystems

struktur och utveckling. De intressantaste delarna av det astronomiska

observationsarbete, som möjliggöres genom planen, kräver instrument som

hittills överskridit de ekonomiska möjligheterna i de västeuropeiska länderna

tagna vart och ett för sig.

Den planerade institutionen kommer att bli av betydelse såväl för ett

allmänt västeuropeiskt som för ett vidare internationellt samarbete. Emellertid

har det varit nödvändigt att begränsa planen regionalt till ett antal

länder, som är särskilt verksamma inom de områden av astronomien det

här närmast gäller att förkovra. De i utredningen av frågan nu deltagande

länderna. Belgien, Frankrike, Holland, Sverige och Tyskland, bildar i båda

de nämnda hänseendena en naturlig grupp, som emellertid i framtiden med

sannolikhet kommer att vidgas.

Den blivande institutionens organisation är avsedd att omfatta en chef

och ett mindre antal astronomer och tekniker anställda på längre tid, under

det att ett större antal astronomer från de deltagande länderna kommer

att uppehålla sig vid observatoriet för speciella forskningsuppgifter.

Beträffande observatoriets läge har från början av naturliga skäl det

sydafrikanska höglandet kommit främst i blickpunkten. De expeditioner

som kommittén utsänt för undersökning av de atmosfäriska förhållandena

har funnit flera områden, där observatoriet med fördel kunde förläggas.

Det är emellertid känt, att fördelaktig förläggning även kan ske i Australien

eller Sydamerika, och kommittén har därför för närvarande icke tagit

definitiv ställning till frågan om förläggningen. Denna fråga kan tills vidare

ställas öppen, då arbetet med instrumentens detaljerade planering och konstruktion

kommer att taga flera år i anspråk.

Vid kommitténs möte i juli 1960 konstaterades, att principbeslut om anslutning

till projektet numera föreligger för Belgien, Frankrike, Holland och

Tyskland. The Ford Foundation i New York har vidare beslutat att om

projektet blir verklighet bidraga till kostnaderna med ett anslag av 1 miljon

dollars. Den totala kapitalkostnaden för observatoriet inklusive byggnader,

instrument och övriga engångskostnader beräknas till 5 miljoner dollars.

Kostnadsfördelningen mellan de deltagande staterna torde komma att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

ske efter mönster av det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN med

bidrag i proportion till nationalinkomsten. Detta betyder i. stort sett, att

<le två större länderna, Frankrike och Tyskland, åtager sig vartdera en

tredjedel av kostnaden, under det att de tre mindre staterna, Belgien, Holland

och Sverige, delar den återstående tredjedelen. Då hänsyn tas till bidraget

från Ford Foundation av 1 miljon dollars skulle Sveriges andel bli

omkring 2,5 miljoner kronor. Detta belopp avses att fördelas under en^byggnadstid

av omkring åtta år, alltså med omkring 300 000 kronor per ar. Årliga

kostnaden för observatoriets drift efter dess färdigställande bestar till

större delen av avlöning till anställda och beräknas till omkring 200 000

dollars. Sveriges del därav kan beräknas till omkring 100 000 kronor.

Den nu planerade institutionen skulle genom sin storartade utrustning

ge svenska vetenskapsmän utomordentligt ökade möjligheter till fullföljande

av forskning på områden av central vetenskaplig betydelse, som har

djupa traditioner i vårt land. Med hänsyn till den stora vetenskapliga

vinsten för Sverige av ett deltagande i projektet anser rådet att den med

vår medverkan förbundna kostnaden är synnerligen måttlig.

Åtskilliga konferenser har under år 1960 hållits för att förbereda frågan,

den senaste i Paris den 14 och 15 december, da enighet nåddes om förslag

till utformning av en konvention.

V. Atomforskning

Anslag Nettoutgift

1959/60 ............................. 5 240 000 5 484 177

1960/61 (statsliggaren s. 839) .......... 5 740 000

Statens råd för atomforskning hemställer, att detta reservationsanslag

för nästa budgetår höjes med 2 860 000 kronor till 8 600 000 kronor. Vid

sin beräkning av anslagsbehovet har rådet förfarit i likhet med naturvetenskapliga

forskningsrådet (jfr föregående avsnitt); det av 1955 års universitetsutredning

för budgetåret 1961/62 angivna totala anslagsbeloppet av

7 750 000 kronor till atomforskning har av rådet ansetts motsvara ett belopp

av 8 600 000 kronor med tillämpning av 1960 års löne- och kostnadsnivå.

I sin framställning anför rådet en rad exempel på omfattningen och utvecklingen

av forskningen inom atomforskningsområdet och nämner därvid

speciellt den kärnfysikaliska och kärnkemiska forskningens samt strålningsbiologiens

ökade behov av apparativ utrustning av olika slag. Rådet

berör därjämte de ökade anspråk på rådets resurser, som utbyggnaden av

undervisning och vetenskaplig forskning vid våra universitet och högskolor

kan väntas medföra, och anför därvid bland annat följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

. Den pågående upprustningen av undervisnings- och forskningsresurserna

vid våra universitet och högskolor kommer att särskilt markerat inverka på

atomforskningsrådets budget mot mitten av 1960-talet, då dessa åtgärder

kan väntas mera på allvar bära frukt i form av nytillkomna basresurser

såsom utbildad forskarpersonal och nya institutioner. Emellertid kommer

denna inverkan i viss mån redan att sätta in under budgetåret 1960/61 på

grund av de tekniska högskolornas upprustning med professurer inom atomforskningsområdet,

nämligen en professur i kärnkemi vid tekniska högskolan

i Stockholm samt en i reaktorfysik och en i kärnkemi vid Chalmers

tekniska högskola. Därjämte tillkommer vissa andra personalförstärkningar,

t. ex. en laboratur i matematisk fysik vid sistnämnda högskola. Utom de

här nämnda professurerna tillkommer under budgetåret 1961/62 ytterligare

en professur av betydelse för rådets verksamhetsområde, nämligen inom

det fasta tillståndets fysik. Rådet hälsar med stor tillfredsställelse dessa

förbättringar. Emellertid kommer dessa för rådets del att medföra önskemål

om medel för forskning, som sannolikt blir betydande. Som exempel på

storleken av de kostnader nyinrättade professurer kan föra med sig för

rådet kan nämnas, att för budgetåret 1960/61 anslagits över 200 000 kronor

till verksamheten inom den nytillkomna professuren i fysik vid Stockholms

universitet, vartill kommer att rådet bundit sig för en ytterligare apparatkostnad

under budgetåret 1961/62 på 93 000 kronor. Såsom andra exempel

på forskningskostnaderna vid större fysikaliska institutioner kan nämnas,

att fysiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola under innevarande

budgetår torde få anslag av storleksordningen 300 000 kronor, att

fysiska institutionen vid Lunds universitet torde få ett anslag av cirka

400 000 kronor och fysiska institutionen i Uppsala ett anslag av mellan

500 000 och 600 000 kronor. Sedan de båda professurerna i kärnkemi vid

de tekniska högskolorna blivit tillsatta med ordinarie innehavare och därtill

knutits docenter och/eller andra lärarkrafter, torde rådet få emotse

ansökningar på betydande belopp för apparatanskaffning.

Rådet berör även storleksordningen av rådets andel i kostnaderna för

forskningslaboratoriet i Studsvik. Om de för budgetåret 1961/62 beräknade

kostnaderna för utrustning och för forskningsändamål, sammanlagt cirka

800 000 kronor, jämte vissa personalkostnader för ledning och administration

delas lika mellan de deltagande forskningsråden, skulle atomforskmngsradets

andel uppgå till lägst 160 000 kronor. Emellertid kommer enligt

rådets uppfattning dess andel sannolikt att bli större än det här angivna

beloppet.

VI. Forskningsrådens administration

Nuvarande förhållanden

För innevarande budgetår finns anvisade särskilda anslag till förvaltningskostnader

vid ett vart av följande tre forskningsråd, nämligen statens

medicinska forskningsråd (statsliggaren s. 836), statens råd för samhällsforskning

(statsliggaren s. 838) och statens naturvetenskapliga forskningsråd

(statsliggaren s. 838). Förvaltningskostnaderna vid statens humanistiska

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

forskningsråd och statens råd för atomforskning bestrides ur respektive

forskningsanslag (jfr statsliggaren s. 837 och 839). Enligt beslut av 1960 års

riksdag ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om ifrågavarande särskilda

förvaltningsanslags disposition samt om storleken av de belopp,

som av forskningsanslagen till humanistisk forskning respektive atomforskning

för innevarande budgetår bör avdelas för bestridande av förvaltningskostnader.

I följande sammanställning redovisas de belopp som under de två senaste

budgetåren ställts till forskningsrådens förfogande för förvaltningskostnader.

Förvaltningskostnader vid1

Budgetår MFR

HFR

SFR

NFR

AFR

S:a kr

1959/60 ...... 160 000

75 000

45 000

130 000

210 000

620 000

1960/61 ...... 170 000

80 000

50 000

131 800

214 200

646 000

De medel som innevarande budgetår står till forskningsrådens förfogande

för bestridande av förvaltningskostnader disponeras på

i huvudsak följande

sätt.

Forskningsråd1

Medelsdisposition

MFR

HFR

SFR

NFR

AFR

1. Arvoden, för år räknat

a) till rådsordförande ....

b) till publiceringsnämn-

6 000

4 000

4 000

6 000

6 000

dens ordförande.......

1 080

—

—

1 800

—

2. Resekostnadsersättning och

traktamente åt rådsledamöter

15 000

6 500

6 000

9 000

10 000

3. Ersättningar för särskilda ut-

redningar m. m.............

4. Ersättning åt sekreterare

61 000

22 000

12 000

34 000

19 6002

(bitr. sekreterare) och annan

personal, expenser m. m.....

86 920

42 500

28 000

81 000

178 600

5. Engångsanskaffning av inven-

tarier för nya lokaler ......

—

5 000

—

—

—

Summa kronor

170 000

80 000

50 000

131 800

214 200

1 MFR = statens medicinska forskningsråd

HFR = statens humanistiska forskningsråd

SFR = statens råd för samhällsforskning

NFR = statens naturvetenskapliga forskningsråd

AFR = statens råd för atomforskning

2 Arvoden till ledamöter av rådet och till av rådet anlitade experter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 78 år 1961

För statens medicinska forskningsråd beräknas löne- och arvodeskostnaderna

för innevarande budgetår till 74 600 kronor. Vid rådet finns inrättade

fyra lönegradsplacerade extra ordinarie tjänster, nämligen en tjänst som

kansliskrivare i Ae 10, en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 och två tjänster

som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. I rådets kamerala verksamhet

är direkt engagerad en arvodesavlönad kameral rådgivare, ett kanslibiträde

samt ett kontorsbiträde på halvtid. Kostnaderna för denna del av

rådets verksamhet beräknas till omkring 20 000 kronor årligen.

Statens humanistiska forskningsråds personalkostnader utgör cirka 31 000

kronor. För kansligöromål och kameral verksamhet har rådet en deltidsanställd

kanslist och ett deltidsanställt skrivbiträde, vilka för innevarande

budgetår tillsammans uppbär arvoden av omkring 14 500 kronor.

Statens råd för samhällsforskning sysselsätter för närvarande personal till

en kostnad av 19 200 kronor. En kamrerare med ett årligt arvode av 4 800

kronor handhar alla kamerala arbetsuppgifter inom forskningsrådet.

För statens naturvetenskapliga forskningsråd, som har gemensamt kansli

med atomforskningsrådet, beräknas löne- och arvodeskostnader innevarande

budgetår till 71 600 kronor. Vid rådet finns anställda, förutom en biträdande

sekreterare med arvode motsvarande lönen i lönegrad 23, tre lönegradsplacerade

tjänstinnehavare, nämligen en halvtidsanställd kansliskrivare

i Ae 10, ett kanslibiträde i Ae 7 och ett kontorsbiträde i Ae 5.

Personalkostnaderna vid statens råd för atomforskning är för innevarande

budgetår beräknade till 152 400 kronor. I beloppet ingår bland annat arvode

motsvarande lönen i lönegrad 4 å löneplan B åt rådets sekreterare, tillika sekreterare

i naturvetenskapliga forskningsrådet. Rådet har för innevarande

budgetår följande personal heltidsanställd på extra ordinarie tjänster, nämligen

en registrator i Ae 10, två kanslibiträden i Ae 7 och två kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång. Den kamerala verksamheten vid atomforskningsrådets

och naturvetenskapliga forskningsrådets gemensamma kansli

sysselsätter för närvarande personal till en årlig kostnad av 43 000 kronor.

För kameralarbetet finns anställda bland annat en kamrer med deltidstjänst.

Vissa frågor rörande forskningsrådens kamerala verksamhet

I propositionen 1959: 105 angående ökat stöd åt forskning m. m. framfördes

vissa synpunkter på de statliga forskningsrådens uppgifter och arbetsformer.

Det konstaterades bland annat, att utvecklingen mot sådan forskning,

som berör flera av de traditionella forskningsdisciplinerna, lett till

ett ökat samarbete mellan de olika forskningsråden och att samarbete

kommit till stånd inom ramen för en av flertalet forskningsråd organiserad

samarbetsdelegation. I propositionen betonades angelägenheten av att

största uppmärksamhet i fortsättningen ägnades frågan om en vidgad orga
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

nisatorisk samverkan. Såsom exempel nämndes att det borde vara möjligt,

att åstadkomma icke obetydliga rationaliseringsvinster genom en koncentration

av forskningrådens kansliorganisation. En dylik samordning borde

övervägas så snart lokalmässiga förutsättningar härför kunde anses föreligga.

Frågan om gemensam administrativ verksamhet har sedermera aktualiserats

i samband med undersökningar av möjligheterna att förlägga rådssekretariat

till det blivande Wenner-Gren Center i Stockholm. Vid en överläggning

i ecklesiastikdepartementet i september 1960 med företrädare för

forskningsråden anmodades samarbet sdelegationen att i samråd med statens

organisationsnämnd undersöka den lämpligaste formen för utbetalning

och redovisning av forskningsmedel. Med skrivelse den 8 december 1960 har

statens organisationsiiämnd med anledning härav till samarbetsdelegationen

överlämnat en av filosofie doktorn Rune Tersman utförd undersökning

rörande utökat samarbete på det kamerala området mellan de statliga

forskning sråden. Organisationsnämnden delar de i undersökningen anförda

synpunkterna. Undersökningen avser förutom de till ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde hörande fem forskningsråden jämväl statens

tekniska forskningsråd och jordbrukets forskningsråd.

Frågan om ett utökat samarbete av angivet slag har i undersökningen

bedömts från följande av forskningsrådens samarbetsdelegation i skrivelse

till organisationsnämnden angivna utgångspunkter:

a) rådens möjlighet att övervaka den fackliga användningen av bidragsmedlen,

b) möjligheten för universiteten och högskolorna att få en överblick över

de anslag som står till forskarnas förfogande och över anslagens användning,

c) möjligheterna till enhetlig lönepolitik gentemot assistent- och biträdespersonal

anställd på medel från olika håll,

d) möjligheten att i största möjliga utsträckning befria bidragsmottagarna

från administrativt arbete,

e) möjligheten att hålla den för utbetalning och redovisning av anslagsmedel

erforderliga administrationsapparaten liten och enkel.

Samarbetsdelegationen har vidare till ledning för utredningsarbetet avgivit

följande tre förslag till möjliga organisatoriska lösningar.

1. Varje råd utbetalar forskningsbidrag direkt till bidragsmottagaren

som likaledes direkt till rådet redovisar användningen av bidraget. Rådet

utför såväl kameral som facklig granskning av redovisningen.

2. En för forskningsråden gemensam ekonomiavdelning inrättas för utbetalning

av bidragen och kameral granskning av användningen av desamma.

Den fackliga granskningen kvarligger hos råden eller utföres av ekonomiavdelningen.

3. Universitetens, högskolornas och andra ifrågakommande institutioners

centrala ekonomiförvaltningar får av råden i uppdrag att utföra utbetalning

av bidragen och utföra kameral granskning av redovisningarna. Den fackliga

granskningen kvarligger hos råden eller utföres av ekonomiförvaltningarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Efter att inledningsvis ha berört inriktningen och organisationen av rådens

verksamhet behandlar utredningsmannen det löpande arbetet vid

forskningsrådens kanslier, utbetalningen av beviljade forskningsbidrag, universitetens

och högskolornas kamerala service samt rådens samarbete med

andra institutioner. Av den sålunda lämnade redovisningen för nuvarande

förhållanden inhämtas i huvudsak följande.

Arbetet vid forskningsrådens kanslier kan i stort sett uppdelas i två

huvudbeståndsdelar, nämligen dels allmänt administrativt arbete för verksamhetens

kontinuerliga bedrivande, dels arbete i samband med rådens

beslut i konkreta fall om bidrag till vetenskaplig forskning, vilket torde

utgöra huvuddelen av kansliernas arbete. De förberedande åtgärderna avser

information till sökande om förutsättningar och möjligheter för att erhålla

anslag från rådet. Arbetet bedrives i fortsättningen — från det en ansökan

inkommer till dess det beviljade bidraget slutredovisats — efter två huvudlinjer,

nämligen dels den fackliga huvudlinjen, dels den kamerala huvudlinjen.

Målsättningen enligt den fackliga huvudlinjen är att tillse, att de av

råden beviljade bidragen kommer till största möjliga nytta med hänsyn till

ändamålet med rådens verksamhet. Arbetet efter den kamerala huvudlinjen

åsyftar att skapa garantier för att de generella kamerala principer, vilka av

Kungl. Maj:t eller vederbörande råd självt uppställts för medlens användning

och redovisning, blir iakttagna och tillämpade. Den här antydda principiella

uppdelningen av kansliernas arbete är av stor betydelse vid bedömning

av de olika alternativ, enligt vilka arbetet kan organiseras.

Då en ansökan om forskningsbidrag inkommit, granskas den på vederbörande

råds kansli enligt de nyss angivna huvudlinjerna. Den kamerala

granskningen av ifrågavarande ansökan ankommer därvid i regel helt på

kansliets personal. För den fackliga granskningen anlitas — förutom kansliets

personal — ofta enskilda ledamöter av vederbörande forskningsråd

eller utomstående sakkunniga. Då granskningen är avslutad, beslutar vederbörande

forskningsråd huruvida bidrag skall utgå eller icke. De beviljade

bidragen går oftast till personer, som arbetar vid en vetenskaplig institution

inom ett universitet eller en högskola. Det förekommer emellertid också att

forskare, som är helt fristående, erhåller bidrag.

Det principiella förfarandet vid utbetalningen av bidrag är, att vederbörande

forskare inkommer till rådet med rekvisitioner, som är åtföljda av

verifikationer över de utgifter han haft. Verifikationerna genomgår härefter

såväl facklig som kameral granskning, och om granskningen utfaller tillfredsställande

utbetalas medlen. Forskaren har dock i regel möjlighet att

erhålla viss del av bidraget såsom förskott. Av det sagda framgår, att det

är ett nära samband mellan den fackliga och den kamerala granskningen

å ena sidan och utbetalningarna av bidraget å den andra. Detta samband

gör att svårigheter uppstår, om man vill utskilja vissa moment i arbetet på

rådens kanslier och överflytta dessa moment till andra organ.

Från forskarens synpunkt innebär det förfarande, som nyss skildrats,

givetvis åtskilligt kameralt arbete. Forskaren får själv lyfta erforderligt förskott

och personligen göra erforderliga utbetalningar. Särskilt med hänsyn

till önskemålet att så långt som möjligt befria forskaren från sådant arbete

har man sökt finna en annan organisatorisk lösning beträffande utbetalningarna

och den kamerala granskningen än den nyss beskrivna. Man har

därvid sökt utnyttja universitetens och högskolornas ekonomiavdelningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 78 år 1961

och vetenskapliga institutioner samt även fristående vetenskapliga institutioner

av motsvarande karaktär. För forskarna har detta inneburit möjligheter

till service och för forskningsråden en viss avlastning av arbete. Förfarandet

har tett sig naturligt med hänsyn till att forskaren oftast har en

förankring hos en vetenskaplig institution för andra uppgifter. Från forskningsrådens

synpunkt innebär det senast beskrivna förfarandet, att universiteten

och högskolorna fullgör betalnings- och granskningsuppdrag för råden,

vilka dock alltjämt får anses ha ansvar för verksamheten.

Kameral service lämnas i särskilt stor omfattning beträffande de forskningsbidrag,

som utgår till institutioner och forskare vid tekniska högskolan

1 Stockholm och Chalmers tekniska högskola, vilket torde sammanhänga

med ifrågavarande forskningsuppgifters karaktär och med det förhållandet,

att dessa högskolor genom en centraliserad ekonomisk förvaltning är relativt

väl rustade för att påtaga sig ifrågavarande uppgifter. De forskningsråd,

som på detta sätt fått möjlighet att överlåta en del av sin kameralt

betonade verksamhet, är i första hand statens naturvetenskapliga forskningsråd

och statens tekniska forskningsråd. I de fall, då man begagnar sig

av den service de tekniska högskolornas ekonomiavdelningar kan erbjuda,

brukar hela det beviljade forskningsbidraget utbetalas till vederbörande

högskola, som sedan träder i rådets ställe, då det gäller utbetalningar till

forskaren. För att kunna fullgöra denna uppgift erhåller högskolan en avskrift

av det avtal, som upprättats mellan rådet och forskaren, och som i

dessa fall brukar innehålla en mening om att forskaren har att vända sig

till ifrågavarande högskola för att utfå de beviljade medlen. I samband med

utbetalningarna verkställer högskolan kameral granskning av desamma.

Denna ordning inrymmer service gentemot forskaren i åtskilliga avseenden.

Från forskarnas synpunkt synes förfarandet fungera tillfredsställande. För

forskningsråden innebär denna ordning otvivelaktigt arbetsbesparingar. Råden

befrias sålunda från ett betydande antal utbetalningar och den kamerala

granskningen kan göras mera summarisk. Den fackliga granskningen

och viss bokföring — främst dispositionsbokföring — måste dock forskningsråden

alltjämt ombesörja. Självfallet förekommer också ett intimt

samråd med råd och högskola i åtskilliga frågor på beredningsstadiet.

Då det gäller andra akademiska läroanstalter än de tekniska högskolorna

varierar praxis med hänsyn till den kamerala organisation, som vederbörande

läroanstalt disponerar över. Allmänt kan sägas att denna organisation

i regel iir svagare centraliserad än den som finns vid de tekniska högskolorna.

Tyngdpunkten ligger därför mera hos de enskilda institutionerna,

vilka i första hand medverkar med utbetalningar och service beträffande

bidrag från ett forskningsråd till en hos institutionen verksam forskare.

Från den enskilde forskarens synpunkt torde även denna organisation vara

tillfredsställande. Från universitetens synpunkt finns emellertid ett visst

behov av samordning pa grund av att institutionerna erhåller medel från

flera håll. För forskningsråden iir arbetsbesparingen mindre än då betalningarna

går över de tekniska högskolorna. Råden utför således kameral

granskning själva i slor utsträckning beträffande medel, som utbetalas via

universitetens institutioner.

Slutligen bör framhållas, att även om det i åtskilliga fall utbetalas och

redovisas medel på det nyss beskrivna sättet dock ett betydande antal fall

förekommer, då så icke iir möjligt eller lämpligt. I dessa fall sker givetvis utbetalning

och redovisning genom forskningsrådens direkta medverkan.

2 —- Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 sand. AV ?S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Utredningsmannen redovisar härefter sina synpunkter på den

framtida organisationen av forskningsrådens kameralt betonade

verksamhet. I undersökningen framhålles, att fördelarna med en gemensam

kameral avdelning får anses som relativt begränsade; vidare uttalas

att det får anses föreligga vissa — från bland annat bidragsmottagarnas

synpunkt — icke obetydliga nackdelar med en dylik anordning. Ett sammanförande

av forskningsrådens kamerala verksamhet till en för råden

gemensam kameral avdelning avstyrkes därför. Utredningsmannen anför

i övrigt huvudsakligen följande.

Diskussionen rörande den framtida organisationen av forskningsrådens

kameralt betonade verksamhet har i hög grad gällt frågan, huruvida det

finns anledning tillskapa en central avdelning för forskningsrådens samlade

kamerala verksamhet. Om denna fråga bedömes från de av samarbetsdelegationen

angivna utgångspunkterna kan man till en början konstatera, att

rådens möjlighet att övervaka den fackliga användningen av bidragsmedlen

knappast behöver påverkas av den lösning man kommer till i detta avseende.

Icke heller skulle en central kameral avdelning innebära några ökade

möjligheter för universiteten och högskolorna att få en överblick över de

anslag, som står till forskarnas förfogande och över medlens användning.

Möjligheterna till enhetlig lönepolitik gentemot assistent- och biträdespersonal

anställd på medel från olika håll skulle visserligen kunna tillgodoses av

ett dylikt organ, ehuru knappast i högre grad, än vad som nu sker i de fall,

då universiteten och högskolorna m. fl. fungerar som serviceorgan. För de

forskare, som utför sin uppgift vid vetenskapliga institutioner inom universiteten

och högskolorna, skulle ett överförande av de rådens kamerala funktioner,

vilka nu delvis överlåtits på dessa läroanstalter, till ett centralt organ

sannolikt innebära en klar försämring i serviceavseende genom de »geografiska»

svårigheter, som bleve ett resultat härav. Vad slutligen angår önskemålet

att hålla den för utbetalning och redovisning av anslagsmedel erforderliga

administrationsapparaten liten och enkel kan sägas, att det i och för

sig kan vara rationellt med en central, större, arbetsenhet. Det finns emellertid

knappast några garantier för, att några påtagliga vinster skulle uppnås

härigenom. Råden har redan genom deltidstjänster och på annat sätt i

stort sett väl anpassat personaluppsättningen efter behovet.

Den omständigheten att en gemensam kameral avdelning med hänsyn till

den fackliga verksamhetens samband med den kamerala under alla förhållanden

torde förutsätta, att forskningsråden sammanförs till gemensamma

lokaler kan anses ytterligare begränsa fördelarna med en sådan samordning.

Såväl vad beträffar lokaler som personal har nämligen vissa forskningsråd

nära anknytning till andra institutioner av liknande karaktär.

Även om det i stort sett visat sig vara en ändamålsenlig väg att såsom

hittills skett överlåta en del av forskningsrådens kamerala verksamhet på

universitet, högskolor och liknande institutioner, torde det emellertid vara

möjligt att utveckla det praktiska samarbete, som sålunda äger rum, ytterligare.

Detta bör dock ske successivt i takt med den centralisering och modernisering

av ifrågavarande institutioners ekonomiska förvaltning vilken

pågår. För att ifrågavarande samarbete skall kunna ske smidigt, torde det

vara önskvärt med en klarare precisering av vad framför allt rådens sakliga

granskning skall omfatta. Ett annat specialproblem, där ytterligare klarhet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

är önskvärd, utgör betalningen och redovisningen av de s. k. arbetsgivareavgifterna

för den assistent- och biträdespersonal, som forskarna anlitar.

Det finns emellertid även åtskilliga forskare, som inte har en naturlig

anknytning till en akademisk läroanstalt eller annan forskningsinstitution.

För dessa torde man liksom hittills få räkna med, att såväl utbetalningar

som facklig och kameral granskning får ombesörjas av råden själva.

Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62

Såsom förut nämnts, bestrides förvaltningskostnaderna vid statens humanistiska

forskningsråd och statens råd för atomforskning från vederbörande

råds forskningsanslag. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har dessa

forskningsråd utgått från att Kungl. Maj:t liksom hittills kommer att besluta

om storleken och fördelningen av det belopp, som ur respektive forskningsanslag

för nästa budgetår bör få disponeras för sådana kostnader. I det

följande redovisas sålunda endast de förslag, som föreligger från forskningsråd

med särskilda förvaltningsanslag.

Statens medicinska forskningsråd föreslår att rådets anslag till förvaltningskostnader

(nu 170 000 kronor, statsliggaren s. 836) för nästa budgetår

höjes med i runt tal 44 000 kronor till 214 000 kronor. Höjningen betingas

av följande förslag.

1. Ändring av benämningen av posten till arvode, för år räknat, till

publiceringsnämndens ordförande (nu 1 080) till arvoden, för år räknat, till

ledamöter i statens medicinska forskningsråd, dess publiceringsnämnd och

dess försvarsmedicinska nämnd. För ändamålet föreslås en medelsanvisning

av 59 250 kronor, vilket i jämförelse med medelsanvisningen till nuvarande

ändamål innebär en höjning med 58 170 kronor.

2. Höjning av posten till resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter

av rådet, dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska nämnd

(nu 15 000) med 1 000 kronor.

3. Minskning av posten till ersättningar för särskilda utredningar (nu

61 000) med 35 000 kronor vid bifall till förslaget under 1.

4. Höjning av posten till ersättning åt sekreterare och biträdande sekreterare

samt annan personal, sjukvård, expenser m. m. (nu 86 920) med

20 080 kronor.

Av rådets framställning inhämtas beträffande förslagen under punkterna

1 och 3 följande.

Från anslagsposten till ersättningar för särskilda utredningar utgår nu

arvoden till ledamöterna i rådet, särskilda ersättningar till arbetsutskottets

fem ledamöter, arvoden till ledamöterna i försvarsmedicinska nämnden,

publiceringsnämnden, odontologiska nämnden och till särskilt anlitade sakkunniga

samt ersättningar för särskilda utredningar. Rådet räknar i sina

anslagsäskanden med en höjning av flertalet av dessa arvoden och ersättningar.

2*

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

För att underlätta administrationen av anslagen till ledamöter i rådet,

dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska nämnd föreslår rådet,

att medlen för dessa ändamål hänföres under en särskild delpost, kallad

Arvoden för år räknat till ledamöter i rådet, dess publiceringsnämnd och

dess försvarsmedicinska nämnd. Den nuvarande delposten 2 till Arvode för

år räknat till publiceringsnämndens ordförande förutsättes därvid skola

utgå.

Beträffande punkt 4 föranledes höjningen, förutom av automatiska

utgiftsökningar, av förslag om höjning av medelsanvisningen till expenser

med 4 300 kronor och om inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7

vid rådets sekretariat.

Statens råd för samhällsforskning anhåller för nästa budgetår om oförändrad

medelsanvisning (nu 50 000 kronor, statsliggaren s. 838) till förvaltningskostnaderna

vid rådet.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget till förvaltningskostnader

(nu 131 800 kronor, statsliggaren s. 838) för nästa budgetår

höjes med 72 700 kronor till 204 500 kronor enligt följande samman
-

ställning.

1. Ersättning för särskilda utredningar (nu 34 000).......... + 18 700

2. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser

m. m. (nu 81 000) .............................. + 54 000

Summa kronor 72 700

Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.

Punkt 1. Av den äskade höjningen hänför sig 2 000 kronor till förslag

om årsarvoden till två ledamöter i ett nyinrättat arbetsutskott. Höjningen i

övrigt sammanhänger dels med en väntad ökning av arbetets omfattning,

dels med en föreslagen uppräkning av ersättningen till rådets och publiceringsnämndens

ledamöter för granskning och utredning av anslagsärenden

från 60 kronor till 70 kronor per ärende.

Punkt 2. Ur denna anslagspost utgår för närvarande en del av arvodet

till en biträdande sekreterare, som tjänstgör dels vid statens naturvetenskapliga

forskningsråd, dels vid statens råd för atomforskning. Den biträdande

sekreteraren behövs numera helt för verksamheten vid det naturvetenskapliga

rådet. En tjänst som biträdande sekreterare i Ae 23 vid detta

råd synes därför böra inrättas från och med nästa budgetår. Vidare torde

höjning av anslagsposten böra ske för att möjliggöra heltidsanställning av

en nu halvtidsanställd kansliskrivare samt inrättande av två kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång, varav den ena avses vara gemensam

för naturvetenskapliga rådet och rådet för atomforskning och skola till

hälften avlönas av sistnämnda råd. Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten

motiveras härjämte dels med automatiska utgiftsökningar, dels

med 5 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft och med 8 600

kronor för expenser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961 21

VII. Departementschefen

Innan jag behandlar de i årets statsverksproposition uppskjutna frågorna

rörande anslag för nästa budgetår till de fem inom ecklesiastikdepartementets

förvaltningsområde verksamma forskningsråden — statens medicinska

forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens råd för

samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd

för atomforskning — vill jag erinra om den proposition angående stöd till

industriellt forsknings- och utvecklingsarbete m.m., som Kungl. Maj:t på

hemställan av chefen för finansdepartementet tidigare denna dag beslutat

förelägga riksdagen (prop. nr 77).

Enligt nämnda proposition bör årligen viss del av den staten tillfallande

vinsten från Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag avsättas till två särskilda

fonder, av vilka den ena bör benämnas Norrlandsfonden och den andra

Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

En huvuduppgift för Norrlandsfonden bör enligt propositionen vara att

stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till en vidareförädling

av de norrländska råvarutillgångarna. En annan uppgift för

denna fond bör vara att medverka till främjande av den norrländska företagsverksamhetens

utveckling och differentiering. Chefen för finansdepartementet

har i propositionen framhållit, att de norrländska råvarutillgångarna

erbjuder många lovande områden för forsknings- och utvecklingsarbete, och

därvid bland andra exempel nämnt frågor rörande skogen och malmen och

dess utnyttjande. Enligt departementschefen synes främst målforskningsoch

utvecklingsarbete komma i fråga; stöd bör emellertid även kunna utgå

till sådan mera grundforskningsbetonad verksamhet, som kan tänkas komma

att utgöra grundval för senare praktisk tillämpning. Departementschefen

har i detta sammanhang understrukit, att det forsknings- och utvecklingsarbete

det här kan bli fråga om bör ha anknytning till norrländska

råvaror.

Den andra fonden, Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

bör enligt propositionen få karaktären av en strategisk reserv på forskningsoch

utvecklingsarbetets område. Enligt departementschefen bör, såvitt gäller

användningen av denna fond, en koncentration ske till stora experimentella,

främst naturvetenskapliga och tekniska projekt. Fondens resurser

bör sålunda utnyttjas, förutom för utvecklingsprojekt med direkt industriell

anknytning, till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som med

hänsyn till omfattning eller långsiktskaraktär ligger utanför vad som normalt

faller inom forskningsrådens verksamhet. Departementschefen har

ansett det stå bäst i överensstämmelse med denna fonds syfte och inriktning

att den står under särskild förvaltning. Departementschefen har samtidigt

understrukit att det iir nödvändigt, att ett intimt samarbete kommer

till stånd mellan Malmfondens ledning och de berörda forskningsråden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts -proposition nr 78 år 1961

Enligt propositionen skall den sammanlagda avsättningen av malmvinstmedlen

till de båda fonderna fastställas till högst 25 miljoner kronor per år

under en femårsperiod. Av beloppet föreslås högst 15 miljoner kronor

skola avsättas till Norrlandsfonden och högst 10 miljoner kronor till Malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete.

Ett förverkligande av de åtgärder som chefen för finansdepartementet i

här berörda proposition föreslagit innebär ett betydande tillskott till våra

totala resurser för forskning och utvecklingsarbete, främst inom naturvetenskap

och teknik. Jag vill understryka att det administrativa förfarande,

som enligt propositionen avses skola föregå beslut om disposition

av medel från Malmfonden, regelmässigt innefattar medverkan av vederbörande

forskningsråd; såvitt gäller ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

kommer därvid i första hand statens naturvetenskapliga forskningsråd

att anlitas bland annat som remissorgan och att kunna fungera

som en förslagsställande instans.

Efter prövning av frågan om storleken av den anslagssumma som nästa

budgetår bör anvisas till de fem förut nämnda forskningsråden för främjande

av forskning och vetenskaplig publiceringsverksamhet samt för förvaltningskostnader

vid de båda råd, som inte har särskilda förvaltningsanslag

— statens humanistiska forskningsråd och statens råd för atomforskning

— förordar jag ett sammanlagt belopp av 21 480 000 kronor. I

jämförelse med motsvarande belopp för innevarande budgetår, 19 600 000

kronor, innebär mitt förslag en anslagsuppräkning med 1 880 000 kronor.

Beträffande fördelningen av den sålunda beräknade förstärkningen förordar

jag en höjning av härefter nämnda forskningsanslag med följande

belopp, nämligen Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

med 500 000 kronor till 6 100 000 kronor, Humanistisk forskning med

190 000 kronor till 1 640 000 kronor, Statens råd för samhällsforskning:

Samhällsforskning med 190 000 kronor till 1 350 000 kronor, Statens naturvetenskapliga

forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning med 500 000

kronor till 6 150 000 kronor samt Atomforskning med 500 000 kronor till

6 240 000 kronor.

Reservationsanslaget till medicinsk forskning bör liksom för närvarande

uppdelas på två anslagsposter, en till medicinsk forskning och en till medicinsk

publiceringsverksamhet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter förslag av forskningsrådet besluta angående anslagsmedlens fördelning

pa de nämnda anslagsposterna. Med anledning av medicinska forskningsrådets

framställning om ökade resurser för den försvarsmedicinska forskningen

— över vilken den försvarsmedicinska utredningen yttrat sig — vill

jag här endast framhålla att det torde få ankomma på forskningsrådet att

besluta om medelstilldelningen till ifrågavarande ändamål.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 78 år 1961

Såsom framgått av min redogörelse för naturvetenskapliga forskningsrådets

anslagsäskanden för nästa budgetår, har rådet gjort framställning

om anslag till svenskt bidrag till den planerade europeiska organisationen

för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet.

Förberedelserna för detta företag, vilket enligt min mening avser ett

mycket betydelsefullt objekt för en internationellt samordnad naturvetenskaplig

forskning, har nu framskridit så långt, att förslag till konvention för

upprättande av en europeisk organisation föreligger. Vid min beräkning av

anslaget till naturvetenskaplig forskning har jag förutsatt, att kostnaderna

för Sveriges anslutning till konventionen — till vilken jag avser att återkomma

i ett senare sammanhang — bör bestridas inom ramen för nämnda

anslag.

Liksom för innevarande budgetår bör reservationsanslaget till naturvetenskaplig

forskning fördelas på två anslagsposter, en till naturvetenskaplig

forskning och en till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av naturvetenskapliga

forskningsrådet besluta angående denna fördelning.

Reservationsanslaget till samhällsforskning är för närvarande uppdelat

på sex anslagsposter, av vilka tre avser olika områden inom samhällsvetenskaperna

och tre publiceringsverksamhet inom ifrågavarande områden. Det

torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen

av detta forskningsanslag på olika poster.

I anslutning till det uttalande i ämnet, som gjordes i propositionen

1959: 105 angående ökat stöd åt forskning m. m., har fortsatt uppmärksamhet

ägnats frågan om en rationalisering av forskningsrådens kansliorganisation.

I och med att fråga uppkommit om förhyrning av lokaler för rådssekretariaten

i det blivande Wenner-Gren Center i Stockholm har lokalmässiga

förutsättningar för en organisatorisk samordning erbjudit sig. Av

de till ecklesiastikdepartementet hörande forskningsråden torde statens

naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning och statens

råd för samhällsforskning redan från början komma att disponera lokaler i

Wenner-Gren Center. De erfarenheter, som kan vinnas genom att förutom

nyssnämnda råd även statens trafiksäkerhetsråd och vissa andra institutioner

med nära anknytning till forskningsrådens verksamhet avses skola inflytta

i Wenner-Gren Center, bör givetvis beaktas vid de fortsatta övervägandena

om de ändamålsenligaste formerna för forskningsrådens kansliorganisation.

I samband med att frågan om rådssekretariatens förläggning blivit

aktuell har, såsom tidigare nämnts, statens organisationsnämnd efter överenskommelse

med forskningsrådens samarbetsdelegation låtit utföra en undersökning

rörande metoderna för handläggning av forskningsrådens kamerala

göromål, d. v. s. arbetet med utbetalning och redovisning av forskningsbidrag.

Av redogörelsen för denna undersökning framgår, att diskussionen

rörande den framtida organisationen av rådens kameralt betonade verksam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

het främst gällt frågan, om det finns anledning att tillskapa en central avdelning

för forskningsrådens ifrågavarande verksamhet. I redogörelsen beskrivs

det nuvarande samarbetet med universitet och högskolor i fråga om den ekonomiska

förvaltningen av de forskningsrådsmedel, som avser bidrag till forskare,

vilka fullgör sin uppgift vid vetenskapliga institutioner vid sådana

läroanstalter. Enligt redogörelsen talar starka skäl för ett fortsatt och utvidgat

sådant samarbete. En del av forskningsrådens kamerala funktioner

skulle härigenom överlåtas på läroanstalternas ekonomiavdelningar eller på

universitetsinstitutionerna. Fördelarna med ett sådant tillvägagångssätt,

både från de enskilda bidragsmottagarnas och från forskningsrådens synpunkt,

anses klart överväga de fördelar, som kan åstadkommas med en

central, större arbetsenhet för den kamerala verksamheten. Någon anledning

att av ekonomiska och administrativa skäl föredraga en sådan samordning

anses inte heller föreligga.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om de vetenskapliga

forskningsrådens administration är föremål för prövning av riksdagen därigenom

att riksdagens revisorer i sin år 1960 avgivna berättelse (Del I: § 33)

uppmärksammat förevarande spörsmål.

Såvitt gäller forskningsrådens kamerala verksamhet är jag för egen del

med hänsyn till vad sålunda anförts nu ej beredd att göra annat uttalande,

än att jag finner det angeläget, att i överensstämmelse med den förebragta

undersökningen i första hand frågan om ett utvecklande av samarbetet på

detta område med universitetens och högskolornas lokala förvaltningar ytterligare

uppmärksammas. Denna fråga kan komma att aktualiseras även

från en annan synpunkt. Jag avser härvid i första hand formerna för redovisning

av ATP-avgifter och andra socialförsäkringsavgifter för personal,

som avlönas med forskningsrådsmedel. Dessa spörsmål övervägs för närvarande

av en inom ecklesiastikdepartementet och övriga berörda departement

tillsatt arbetsgrupp. Jag förutsätter, att en lösning av hithörande frågor

skall kunna åstadkommas på grundval av arbetsgruppens förslag.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om anslag till forskningsrådens

förvaltningskostnader.

För förvaltningskostnader vid statens medicinska forskningsråd beräknar

jag ett anslag av 195 000 kronor, vilket innebär en höjning av ifrågavarande

förslagsanslag i förhållande till innevarande budgetår med 25 000 kronor.

Av höjningen avser 4 700 kronor automatiska utgiftsförändringar.

Såvitt gäller förslagsanslaget till förvaltningskostnader vid statens råd för

samhällsforskning beräknar jag i likhet med rådet oförändrat belopp,

50 000 kronor, för nuvarande ändamål. Därutöver bör under detta anslag,

i form av en särskild anslagspost, beräknas medel för den svenska andelen

av kostnaderna för verksamheten vid ett sekretariat i Oslo för en nordisk

kriminologisk forskningsorganisation. För helt kalenderår uppskattas dessa

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

kostnader till cirka 20 000 kronor. Då verksamheten avses skola igångsättas

den 1 januari 1962 utgör sålunda medelsbehovet för sista hälften av nästa

budgetår och för första hälften av budgetåret 1962/63 20 000 kronor. Hela

detta belopp bör lämpligen anvisas redan nästa budgetår. Jag beräknar därför

medel i enlighet härmed. Totalt bör sålunda anslaget till förvaltningskostnader

vid statens råd för samhällsforskning uppföras med 70 000 kronor.

För statens naturvetenskapliga forskningsråds del förordar jag en höjning

av anslaget till förvaltningskostnader med 20 000 kronor till i runt tal

152 000 kronor. Av beloppet avser 2 100 kronor automatisk utgiftsökning.

Såsom framgår av det föregående föreligger från rådets sida framställning

om inrättande av en tjänst som biträdande sekreterare. Jag anser mig böra

biträda rådets framställning på denna punkt och beräknar under anslaget

medel till en extra ordinarie tjänst som sekreterare i lönegrad Ae 23. Vid bifall

till detta förslag bör medel motsvarande en nu befintlig tjänst som extra

amanuens i reglerad befordringsgång vid statens råd för atomforskning

indragas.

Jag vill här erinra om att det i enlighet med beslut av 1960 års riksdag

ankommer på Kungl. Maj:t att meddela beslut angående den närmare dispositionen

av de särskilda förslagsanslagen till förvaltningskostnader vid de

förutnämnda forskningsråden. Liksom nu är fallet torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att i fortsättningen bestämma storleken av de belopp,

som ur reservationsanslagen till humanistisk forskning och till atomforskning

bör ställas till vederbörande forskningsråds förfogande för bestridande

av dessa råds förvaltningskostnader.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 195 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

ett reservationsanslag av 6 100 000 kronor;

c) till Humanistisk forskning ett reservationsanslag av

1 640 000 kronor;

d) till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 70 000 kronor;

e) till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

ett reservationsanslag av 1 350 000 kronor;

f) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 152 000 kronor;

g) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning ett reservationsanslag av 6 150 000

kronor;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds ''proposition nr 78 år 1961

h) till Atomforskning ett reservationsanslag av 6 240 000

kronor;

II. medgiva, att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd

må från och med budgetåret 1961/62 tills vidare

vara inrättad en extra ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23

som sekreterare.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961 27

INNEHÅLL

Sid.

I. Medicinsk forskning ........................................... 2

II. Humanistisk forskning......................................... 6

III. Samhällsforskning ............................................. 6

Forskningsanslag ............................................ 6

Nordiskt samarbetsråd för kriminologi......................... 7

IV. Naturvetenskaplig forskning.................................... 7

V. Atomforskning ................................................ 11

VI. Forskningsrådens administration ................................ 12

Nuvarande förhållanden...................................... 12

Vissa frågor rörande forskningsrådens kamerala verksamhet...... 14

Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 ....................... 19

VII. Departementschefen ........................................... 21

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag angående effektivisenng av verksamheten på prisoch konkurrensområdet. a1 i texten
  2. SU 1961:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. UU 1961:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av en europeisk organisation f s. 1 i texten
  4. SU 1961:57 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetaret 1961/62 till högre ut s. 34 i texten