Sök i Ratio Lex

Angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/ 62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema

1961-02-17 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:82, Angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/ 62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

1

Nr 82

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående handelsgymnasieutbildningen

samt anslag för budgetåret 1961/

62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema;

given Stockholms slott den 17 februari 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till en av överstyrelsen för yrkesutbildning verkställd utredning

framlägges förslag till riktlinjer för handelsgymnasieutbildningens utformning

och organisation samt förslag till ändrade grunder för statsbidrag

till handelsgymnasier. Sålunda föreslås, att handelsgymnasiernas normalkurser

skall bli treåriga i stället för, som hittills, tvååriga. Intagning till

första årskurs av den treåriga utbildningen avses ske höstterminen 1961.

Beslut om statsbidrag till nya klassavdelningar föreslås skola framdeles

fattas av överstyrelsen för yrkesutbildning. Förslag framlägges vidare om

att lektors- och adjunktstjänster skall inrättas vid handelsgymnasiema.

Handelsgymnasiernas rektorer och lärare föreslås inordnade under statens

allmänna avlöningsreglemente. En höjning förordas av statsbidragen till att

omfatta dels 78 procent av ett schabloniserat bidragsunderlag innefattande

liksom hittills kostnader för lärarlöner och fortlöpande pensionsavgifter, dels

ett årligt bidrag med 2 000 kronor per avdelning av treårig och ettårig kurs

och 1 000 kronor per avdelning av fyraårig kurs. Denna statsbidragshöjning

beräknas för handelsgymnasieorganisationen som helhet väl kompensera

det slopande av elevavgifterna, varom föreskrift föreslås skola meddelas.

Statsverkets kostnader för reformens genomförande beräknas, med ut
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

gångspunkt i 1961 års löner samt en full utbyggnad av den för budgetåret

1961/62 föreslagna handelsgymnasieorganisationen bli omkring 3,2 miljoner

kronor redovisningsåret 1963/64, då ett antal avdelningar av tredje årskursen

svarande mot intagningen höstterminen 1961 förutsattes inrättade.

För en försöksverksamhet med akademisk sekreterarutbildning i samverkan

mellan Uppsala universitet och Uppsala handelsgymnasium förordas

att statsverket helt skall påtaga sig de merkostnader vid handelsgymnasiet,

som kan föranledas av denna försöksverksamhet. Den akademiska

sekreterarutbildningen avses utgöra en kombination av handelsgymnasieutbildning

och viss akademisk utbildning.

I propositionen äskas slutligen för budgetåret 1961/62 anslag för bidrag

till handelsgymnasier med 4 343 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 796 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Eden
man,

Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående

handelsgymnasieutbildningen m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har jag under

punkten 148 förklarat mig ämna för Kungl. Maj:t framlägga förslag om avlåtande

till 1961 års riksdag av särskild proposition om en reformering och

utbyggnad av handelsgymnasieorganisationen i anslutning till vissa av överstyrelsen

för yrkesutbildning framlagda förslag.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till handelsgymnasier

för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 4 343 000

kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor och att få upptaga

övriga med avseende på handelsgymnasiernas förhållanden aktualiserade

spörsmål.

I. Inledning

Handelsgymnasiernas förhållanden blev föremål för ingående utredning

av den år 1945 tillkallade s. k. handelsutbildningskommittén,

vars betänkande I. Handelsgymnasierna (SOU 1950: 12) i väsentliga

hänseenden ligger till grund för ett av överstyrelsen för yrkesutbildning år

1957 framlagt förslag till handelsgymnasiereform.

Handel sutbildningskommittén sammanfattade sina överväganden och

förslag på följande sätt.

Antalet inom de merkantila yrkesområdena sysselsatta personer har ökat

kraftigt under de senaste decennierna. Den snabba utveckling, som ägt rum

på olika områden av det ekonomiska livet, ställer allt större fordringar på

dem, som inneha mer ledande och med ansvar förbundna poster inom de

nämnda yrkesområdena.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Handelsgymnasiernas undervisning har hittills i övervägande grad varit

inriktad på arbetsuppgifter inom det allmänna kontorsarbetet, såsom redovisning

och korrespondensarbete. Undervisningen bör emellertid också mera

direkt än hittills syfta till utbildning för ledande och självständiga poster

inom det merkantila arbetsområdet. Även distributionsfrågornas allt större

roll måste beaktas, icke minst med avseende på försäljningsutbildningen.

Handelsgymnasierna böra också tillgodose det allt större behovet av merkantilt

utbildad personal inom olika delar av den offentliga förvaltningen.

Den antydda utvecklingen medför, att mycket nytt lärostoff måste beaktas

i undervisningen. Sålunda böra de företagsekonomiska ämnena få en

avsevärt starkare ställning än i det nuvarande handelsgymnasiet och de

allmänbildande ämnena tillgodoses bättre än hittills. Undervisning bör dessutom

ges i gymnastik. Arbetsbördan är emellertid redan nu alltför betungande

för eleverna.

Kommittén anser vidare, att det allmänna, på ett helt annat sätt än vad

nu är fallet, måste ställa sig bakom handelsgymnasierna och ge dem den

ekonomiska trygghet, som nu saknas. I samband härmed böra lärarna

likställas med motsvarande lärare inom det allmänna skolväsendet.

Från dessa huvudutgångspunkter föreslog kommittén följande.

1. Handelsgymnasiet skall som hitintills bygga på realexamen eller däremot

svarande kunskapsmått. Kommitténs förslag i denna punkt kan, liksom

förslaget i dess helhet, lätt anpassas efter de riktlinjer för 9-årig enhetsskola,

som uppdragits av skolkommissionen och i 1950 års skolpropositioner.

2. Studietiden förlänges med ett år och blir sålunda treårig (handelsgymnasiets

normalkurs). Dock anordnas en avgångsetapp efter genomgång av

klass II, till vilket hänsyn tages vid fastställandet av kursplanerna.

3. Det äldre ämnet handelslära ersättes av tre ämnen: allmän företagsekonomi,

distributionslära och företagsorganisation. Språkstudierna breddas

och fördjupas liksom undervisningen i svenska, samhälls- och ekonomilära

samt räkenskapslära. Undervisning i historia och psykologi införes i

klass III. Gymnastikundervisning skall vara obligatorisk. — Kursplanerna

i samtliga ämnen moderniseras. Till ledning för gymnasierna utarbetas av

överstyrelsen för yrkesutbildning en förebild till undervisningsplan. Överstyrelsen

fastställer undervisningsplan för varje gymnasium.

Kommittén anser eu mera djupgående linjedifferentiering olämplig men

föreslår en viss försiktig differentiering i klass III på en företagsekonomisk

linje och en språklinje. Härjämte ges i denna klass möjlighet att byta ut ett

av vissa obligatoriska ämnen mot ett eller flera frivilliga ämnen med minst

motsvarande timantal.

Försök kunna eventuellt längre fram anställas med något längre gående

differentiering i klass III.

5. Ilandelsgymnasieundervisningen på kvällstid bibehålies som fyraårig

samt skall motsvara klasserna I och II i normalkursen. Aftonskolorna bör

alltfort ha försökskaraktär.

6. Avgången från klass III förbindes med en examen. I vissa ämnen ges

för handelsgymnasierna gemensamma avgångsskrivningar, vilka dock ej få

samma betydelse som de skriftliga proven i den nuvarande studentexamen.

Härutöver anordnas muntliga förhör, vilka följas av examensombud utsedda

av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Bestämmelserna för godkännande i examen samt för flyttning preciseras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Examen för privatister skall, sedan de treåriga handelsgymnasiekursema

färdigorganiserats, avse examen från treårigt handelsgymnasium.

7. Det treåriga handelsgymnasiet, anordnat på sätt framgår av punkterna

1—6, blir enligt kommitténs mening en bildningslinje fullt jämställd med

de övriga gymnasielinjer, som stå dem som avlagt realexamen till buds i de

allmänna och tekniska gymnasierna. Examen från treårigt handekgymnasium

bör därför betraktas som likvärdig med studentexamen och i princip

berättiga till inträde vid högre läroanstalter.

8. De för studenter avsedda ettåriga kurserna bibehållas. De bli dock

mera fristående än de hittillsvarande ettåriga studentkurserna såtillvida,

att gemensam målsättning mellan desssa kurser och normalkurserna icke

är möjlig.

De företagsekonomiska ämnena i dessa kurser tillgodoses bättre än hittills.

Större valfrihet lämnas lärjungarna; vid de större gymnasierna genom

inrättande av en företagsekonomisk linje och en språklinje. Kursplanerna

moderniseras. Bestämmelserna om avgångsbetyg preciseras.

9. Omedelbart inrättande av nya handelsgymnasier föreslås icke, men

kommittén räknar med en successiv utbyggnad av organisationen.

10. Kommittén räknar med att de nuvarande enskilda gymnasierna skola

övertagas av vederbörande kommuner. Den kommunala organisationsformen

bör emellertid endast bestå under en övergångsperiod, efter vilken

gymnasierna (troligen dock med vissa undantag) böra förstatligas. Förstatligandet

bör äga rum successivt under slutet av 1950-talet.

Under övergångstiden bör till de kommunala handelsgymnasierna utgå

statsbidrag med, liksom för de högre kommunala skolorna, 78 procent å

lärarlönerna och 50 procent av lönerna till skolläkare och skolsköterskor.

Vidare bör liksom vid de centrala verkstadsskolorna utgå administrationsbidrag

med 100 kronor för elev och läsår. Slutligen bör bidrag utgå med

50 procent av kostnaderna för undervisningsmateriel. Lärjungeavgifterna

föreslås nedbringade till 100 kronor för läsår.

11. För lärarna fastställas i huvudsak samma kompetenskrav som för

lärare vid de allmänna och tekniska gymnasierna._ Bland annat föreslås

inrättande av lektorstjänster och gymnasieadjunktstjänster. Lärarna inordnas

i det statliga avlöningssystemet och inplaceras i samma lönegrader som

motsvarande lärare vid de allmänna och tekniska gymnasierna.

För behörighet till lektorstjänst i bland annat svenska och främmande

språk föreslås filosofie licentiatexamen, med möjlighet till dispens för sökande

med annan meritering; för behörighet till lektorstjänst i handelstekniska

ämnen föreslås ekonomie licentiatexamen eller kvalificerad ekonomexamen

jämte särskilt meriterande praktisk verksamhet och författarskap

av vetenskaplig karaktär.

12. Kommittén föreslår, att reglementet den 29/12 1949 för pensionering

genom statens pensionsanstalt av vissa icke statliga befattningshavare

in. m. alltjämt skall äga tillämpning för handelsgymnasiernas lärare. Dock

föreslås vissa ändringar i reglementet, närmast i fråga om rektorernas pensionsförhållanden.

13. Handelsgymnasiernas bestånd av undervisningsmateriel upprustas.

Handelsutbildningskommitténs betänkande föranledde icke några direkta

åtgärder från statsmakternas sida. Utan närmare anknytning till de i betänkandet

framlagda förslagen utfärdades emellertid den 5 juni 1953 en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kangl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

ny kungörelse angående statsunderstödda handelsgymnasier (nr 528), vilken

ersatte motsvarande kungörelse av år 1938 (nr 529). Den år 1953

utfärdade kungörelsen, vilken med en år 1957 (nr 371) företagen ändring

alltjämt gäller, innebar främst att fastare bestämmelser rörande statsbidrag

till handelsgymnasierna samt rörande löneställning, pensionsförhållanden

m. m. för liandelsgymnasiernas lärare tillskapades.

I skrivelse den 13 april 1955 gjorde Sveriges handelsgymnasiers

riksförbund (i det följande betecknat »handelsgymnasieförbundet»)

framställning om ändring av vissa bestämmelser rörande de statsunderstödda

handelsgymnasierna. Förbundet hemställde:

1. att kungörelsen den 5 juni 1953 angående statsunderstödda handelsgymnasier

(nr 528) ersattes av en stadga och en statsbidragskungörelse för

handelsgymnasierna;

2. att handelsgymnasiernas lärartjänster helt inordnades under statens

allmänna avlöningsreglemente; samt att vid genomförandet av vad som

föreslagits, måtte särskilt beaktas;

3. att statsbidrag till de statsunderstödda handelsgymnasierna borde utgå

med dels 78 procent av gymnasiets kostnader enligt för rektor och lärare

gällande avlöningsbestämmelser samt gymnasiets fortlöpande avgifter till

statens pensionsanstalt, dels ett särskilt bidrag till övriga kostnader på

4 000 kronor per klassavdelning och år;

4. att rektorstjänsterna av Kungl. Maj:t inplacerades i avlöningsgrupper

samt att hela rektorslönen inräknades i statsbidragsunderlaget;

5. att lektorstjänster inrättades i lönegrad Ca 31 och Ca 33 med i framställningen

närmare angivna grunder för kompetensvillkor;

6. att kungörelsens benämning »övningslärartjänster» ändrades; samt

7. att undervisningsskyldigheten för ordinarie och extra ordinarie lärare i

stenografi och maskinskrivning fastställdes till 24—30 timmar i veckan.

I utlåtande häröver den 29 augusti 1956 samt i anslagsframställning samma

dag för budgetåret 1957/58 tillstyrkte överstyrelsen för yrkesutbildning

i huvudsak de av förbundet framlagda förslagen.

Genom beslut den 18 januari 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt överstyrelsen

för yrkesutbildning att i anslutning till riksförbundets

framställning verkställa översyn av gällande bestämmelser rörande handelsgymnasierna

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

I en den 28 augusti 1957 dagtecknad utredning har överstyrelsen framlagt

förslag till ändrade bestämmelser rörande statsunderstödda handelsgymnasier

samt hemställt, att beslut måtte fattas om statsbidrag till sådana

gymnasier enligt av överstyrelsen föreslagna grunder från och med

budgetåret 1958/59. Överstyrelsen har härefter, i samband med sina årliga

anslagsäskanden upprepat de i utredningen framlagda förslagen.

Yttranden över den framlagda utredningen har avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens lönenämnd, Sveri
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

ges handelsgymnasiers riksförbund, Svenska facklärarförbundet och Läroverkslärarnas

riksförbund.

Särskilda skrivelser i ämnet har sedermera ingivits dels gemensamt av

Svenska industri j änstemannaf örbundet, Handelstj änstemannaf örbundet

och Svenska bankmannaförbundet, dels var för sig av styrelsen för Sveriges

handelsgymnasiers riksförbund och Läroverkslärarnas riksförbund. Över

sistnämnda framställning har skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.

II. Gällande bestämmelser m. m.

De författningar, som reglerar handelsgymnasiernas förhållanden, är i

första hand 1953 års kungörelse angående statsunderstödda handelsgymnasier

samt 1958 års allmänna skolstadga. Vissa av handelsgymnasiekungörelsens

bestämmelser, närmast de som rör tillsättning av lärare, har såvitt

gäller kommunala handelsgymnasier satts ur spel genom tillkomsten av

allmänna skolstadgan. Gällande bestämmelser har i huvudsak följande innebörd.

1. Handelsgymnasiernas utbildningslinjer m. m.

Statsunderstött handelsgymnasium skall omfatta tvåårig kurs, byggd pa

realexamen eller motsvarande kunskapsmått. Därjämte kan anordnas fyraårig

kurs med aftonundervisning, grundad på samma kunskapsmått, samt

ettårig studentkurs. Reglemente för varje handelsgymnasium, innehållande

— förutom annat — de för gymnasiet gällande undervisningsplanerna, fastställes

av överstyrelsen för yrkesutbildning. Utbildningen vid handelsgymnasium

avslutas med en avgångsexamen (handelsgymnasieexamen) anordnad

i enlighet med av överstyrelsen för yrkesutbildning meddelade bestämmelser.

Handelsgymnasieexamen medför rätt till inträde vid handelshögskolorna

i Stockholm och Göteborg men icke till inträde vid andra högskolor

eller vid rikets universitet.

2. Lärartjänster

Vid varje gymnasium skall, förutom en rektorstjänst, finnas ordinarie

ämneslärartjänster och ordinarie övningslärartjänster till det antal Kungl.

Maj:t bestämmer. Vidare må anställas extra ordinarie lärare, läraraspiranter,

extra lärare och timlärare. Antalet extra ordinarie ämneslärartjänster,

för vilka statsbidragsunderlaget beräknas efter högre lönegrad än Ae 19,

bestämmes av Kungl. Maj:t. I övrigt bestämmes antalet extra ordinarie

lärartjänster av överstyrelsen för yrkesutbildning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Rörande vid handelsgymnasium förekommande lärartjänster gäller härutöver

i huvudsak följande.

Ordinarie rektor stjänst. För behörighet till rektorstjänst fordras att vara

behörig till ordinarie ämneslärartjänst vid handelsgymnasium. Rektor skall

åtnjuta lön motsvarande vad som utgår efter lönegrad ABp 25, dock att

innehavare av rektorstjänst vid handelsgymnasium, som är förenad med

rektorstjänst vid annan skola och som icke är att anse som huvudtjänst,

skall åtnjuta de avlöningsförmåner Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer.

Föreligger särskilda skäl kan lön — däremot icke statsbidrag

— av Kungl. Maj:t medgivas utgå efter högre lönegrad än ABp 25.

Dylikt medgivande har lämnats i några fall. Rektors undervisningsskyldighet

omfattar 10—16 veckotimmar efter överstyrelsens för yrkesutbildning

bestämmande. I några fall har Kungl. Maj:t medgivit en lägre undervisningsskyldighet.

Ordinarie ämneslär artjänst. För behörighet till sådan tjänst kräves, bland

annat, grundlig teoretisk insikt i tjänstens ämnen, förvärvad genom filosofie

ämbets- eller licentiatexamen eller examen från handelshögskola, genomgång

av lärarutbildningskurs av tillfredsställande omfattning, minst ett läsårs

heltidstjänstgöring som lärare vid under statligt inseende stående läroanstalt

samt, för tjänst huvudsakligen omfattande handelstekniska ämnen,

minst ett års anställning, varigenom erforderlig praktisk erfarenhet kunnat

förvärvas. Ordinarie ämneslärare skall åtnjuta lön motsvarande vad som

utgår efter lönegrad Ao 23. Föreligger särskilda skäl kan lön — däremot ej

statsbidrag — av Kungl. Maj:t medgivas utgå efter högre lönegrad. Undervisningsskyldigheten

skall motsvara vad som gäller för adjunkt vid allmänt

läroverk med tjänstgöringen förlagd till gymnasiet.

Extra ordinarie ämneslär artjänst. Samma behörighetsvillkor som för ordinarie

ämneslärartjänst gäller. Lön åtnjutes motsvarande vad som utgår till

icke-ordinarie adjunkter vid de allmänna läroverken, därest läraren med avseende

på teoretisk utbildning är behörig till ordinarie lektors- eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk. Undervisningsskyldigheten skall omfatta

vad som enligt gällande avlöningsbestämmelser förutsättes för motsvarande

befattningshavare vid allmänt läroverk.

Ordinarie övning slärartjänst. Med övningsämnen förstås i handelsgymnasiekungörelsen

stenografi och maskinskrivning. För behörighet kräves

studentexamen eller handelsgymnasieexamen eller likvärdiga kunskaper

ävensom goda teoretiska insikter samt god praktisk färdighet och erfarenhet

i till tjänsten hörande ämnen. Lön åtnjutes efter lönegrad, som Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall bestämmer. Undervisningsskyldigheten omfattar

30 veckotimmar.

Övriga lärarkategorier. Beträffande övriga lärarkategorier — icke-ordinarie

övningslärare, läraraspiranter, extra ämneslärare och timlärare —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

föreligger, frånsett i det följande redovisade tillsättningsföreskrifter, endast

vissa föreskrifter rörande lönesättningen.

Tillsättning av lärartjänster. Tillsättningsbestämmelserna i handelsgymnasiekungörelsen

är numera tillämpliga endast på enskilda handelsgymnasier.

Enligt dessa bestämmelser skall alla tillsättningsbeslut fattas av gymnasiestyrelsen

efter ett för skilda slag av tjänster något varierande förfarande.

Tillsättning av lärartjänster vid de kommunala handelsgymnasierna sker

i enlighet med föreskrifter i 1958 års allmänna skolstadga, enligt vilka

rektorstjänst skall tillsättas av överstyrelsen för yrkesutbildning efter förslag

av skolstyrelsen i kommunen, ordinarie lärartjänst tillsättas av länsskolnämnden

efter förslag av skolstyrelsen samt icke-ordinarie lärare tillsättas

av skolstyrelsen.

Statens allmänna avlöning sreglemente skall i vissa i handelsgymnasiekungörelsen

angivna delar gälla för handelsgymnasiernas lärare. De bestämmelser

av praktisk betydelse, som är undantagna, avser sjukvård.

Reglering för pension skall ske i statens pensionsanstalt i fråga om ordinarie

och extra ordinarie lärartjänster.

3. Statsbidrag m. m.

Statsbidraget, som hänför sig till de klassavdelningar vid handelsgymnasium,

för vilka statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts beslut må utgå, utgör 60

procent av gymnasiets kostnader, dels för lön åt ordinarie och extra ordinarie

lärare samt de icke-ordinarie lärare, till vilkas lön eller arvode statsbidrag

må utgå enligt beslut av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels för

fortlöpande pensioneringsavgifter. Föreligger särskilda skäl må dock statsbidraget

utgå med högre belopp än 60 procent av bidragsunderlaget. Det

sammanlagda statsbidraget till handelsgymnasierna för visst budgetår

får emellertid icke överstiga 70 procent av det totala bidragsunderlaget för

gymnasierna. Förskott å statsbidrag för löpande budgetår utgår med högst

90 procent av statsbidraget för det senast förflutna budgetåret eller, om

förskott ej utgått föregående budgetår, högst 90 procent av 60 procent av

de beräknade lönekostnaderna för det löpande budgetåret. Det sistnämnda

gäller sålunda för det fall, att klassavdelning nyinrättats vid gymnasium.

I fråga om det kommunala ansvaret för handelsgymnasierna föreskrives,

att landsting eller kommun, inom vilken statsunderstött gymnasium är

beläget, själv eller genom enskilda donatorer skall tillhandahålla för undervisningen

erforderliga och lämpliga lokaler, underhålla dessa lokaler samt

årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget.

Den praxis har utbildats, att ett handelsgymnasium skall ha varit i verk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

samhet fem år och under denna tid ha varit ställt under överstyrelsens för

yrkesutbildning överinseende, innan gymnasiet blir statsbidragsberättigat.

Finansieringen av gymnasiet sker alltså under de första fem åren uteslutande

med kommunala eller enskilda medel. Likaledes har förekommit att vid

statsunderstödda handelsgymnasier nya gymnasiekurser (exempelvis ettårig

studentkurs) eller parallellavdelningar inrättats och drivits på kommunal

bekostnad under något eller några år innan beslut om statsbidrag till

kursen eller avdelningen har meddelats.

Handelsgymnasierna finansieras slutligen också, ehuru till endast mindre

del, genom terminsavgifter, vilka må upptagas till belopp, som efter förslag

av gymnasiets styrelse bestämmes av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Avgifterna uppgår per år till i genomsnitt cirka 200 kronor vid tvååriga

kurser samt till belopp, varierande mellan 100 och 450 kronor vid ettåriga

kurser samt mellan 25 och 175 kronor vid fyraåriga kurser. Befrielse eller

nedsättning kan medgivas i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter.

III. Handelsgymnasieorganisationens utveckling och

nuvarande omfattning

Handelsgymnasieorganisationens utveckling redovisas i följande tabeller,

av vilka den första utvisar utvecklingen av antalet handelsgymnasier samt

antalet elever vid olika handelsgymnasiekurser, de båda följande examinationsutvecklingen

dels i absoluta och dels i procentuella tal, och den

sista tabellen antalet avdelningar vid de statsunderstödda handelsgymnasierna

under budgetåret 1960/61.

Tabell 1. Antal handelsgymnasier samt antal handelsgymnasieelever

höstterminerna 1935—1960

Antal

Hg.

Antal Hg

m. st.

bidrag

2-årig

kurs

Antal elever

1-årig 4-årig

kurs kurs

Summa

Höstterminen 1935 ....

7

6

809

252

1 061

» 1940 ....

9

9

1 069

257

1 326

» 1945 ____

11

10

1 269

357

26

1 652

• 1950 ....

14

11

1 464

292

206

1 962

» 1956 ____

24

17

2 294

315

272

2 881

. 1957 ....

24

17

2 409

322

265

2 996

. 1958 ....

25

19

2 501

355

270

3126

. 1959 ....

26

21

2 713

437

287

3 437

. 1960 ....

27

23

2 960

503

326

3 789

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961 11

Tabell 2. Antalet examina åren 1946—60 vid skilda typer av gymnasier

Examens-

år

allmän-

bildande

gymnasier

Antal examina vid

tekniska

gymnasier

handels-

gymnasier

Summa

examina

Summa examina

i procent av

antalet

20-åringar

1946 .....

4 062

497

540

5 099

5,44

1947 .....

4 159

546

543

5 248

5,77

1948 .....

4 075

605

537

5 217

5,69

1949 .....

4 210

607

595

5 412

6,17

1950 .....

4 391

745

566

5 702

6,40

1951 .....

4 425

757

587

5 769

6,60

1952 .....

4 817

730

692

6 239

7,20

1953 .....

4 984

738

838

6 560

7,97

1954 .....

5 289

756

868

6 913

8,37

1955 .....

5 886

725

904

7 515

8,94

1956 .....

6 502

733

884

8119

9,25

1957 .....

7 251

762

948

8 961

10,00

1958 .....

7 814

842

973

9 626

10,35

1959 .....

8 440

1 075

1 003

10 518

11,30

1960 .....

9 200

1 206

1 093

11 499

11,95

Tabell 3. Procentuell fördelning av de examinerade åren 1946—60

på skilda typer av gymnasier

Examensår

Allmänbildande

gymnasier

Tekniska

gymnasier

Handels-

gymnasier

Summa

1946 .........

....... 79,7

9,7

10,6

100

1947 ........

....... 79,2

10,4

10,3

100

1948 ........

....... 78,1

11,6

10,3

100

1949 ........

....... 77,8

11,2

11,0

100

1950 ........

....... 77,0

13,1

9,9

100

1951 ........

....... 76,7

13,1

10,2

100

1952 ........

....... 77,2

11,7

11,1

100

1953 ........

....... 76,0

11,2

12,8

100

1954 .......

....... 76,5

10,9

12,6

100

1955 ........

....... 78,3

9,6

12,0

100

1956 ........

....... 80,1

9,0

10,9

100

1957 ........

....... 80,9

8,5

10,6

100

1958 .......

....... 81,2

8,7

10,1

100

1959 ........

....... 80,3

10,2

9,5

100

1960 ........

....... 80,0

10,5

9,5

100

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Tabell /. Budgetåret 1960/61 statsunderstödda handelsgymnasier

och klassavdelningar

Handelsgymnasium

Tvååriga

kursen

årskurs

Ettåriga

kursen

Fyraåriga kursen

årskurs

1

2

1

2

3

4

Borås handelsgymnasium ............

2

2

Eskilstuna stads handelsgymnasium ..

1

1

—

—

—

—

_

Gävle handelsgymnasium (Gävle högre

handelsinstitut) ...................

2

2

Göteborgs handelsinstitut (Göteborgs

handelsgymnasium) ...............

5

4

4

Göteborgs stads handelsgymnasium med

aftonundervisning.................

2

1

1

1

Halmstads handelsgymnasium........

1

1

—

—

—

—

—

Hälsingborgs handelsgymnasium......

3

3

1

—

—

—

_

Jönköpings handelsgymnasium .......

1

1

—

—

—

—

—

Kalmar handelsgymnasium ..........

1

1

—

—

—

—

_

Karlstads handelsgymnasium ........

2

2

—

—

—

_

_

Kristianstads handelsgymnasium .....

1

1

—

—

—

—

_

Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta

1

1

—

—

—

—

—

Linköpings handelsgymnasium .......

1

1

—

—

—

—

_

Luleå handelsgymnasium ............

2

2

—

—

—

—

_

Malmö handelsgymnasium ..........

5

4

2

1

1

1

1

Norrköpings handelsgymnasium ......

2

2

1

—

—

_

_

Stockholms stads handelsgymnasium

(Frans Schartaus handelsinstitut) ..

9

7

4

2

2

1

1

Sundsvalls handelsgymnasium........

2

2

1

—

—

_

_

Trollhättans handelsgymnasium ......

1

1

—

—

_

_

_

Umeå handelsgymnasium ............

2

2

—

1

—

_

_

Uppsala stads handelsgymnasium ....

1

1

1

—

—

_

_

Västerås handelsgymnasium .........

2

1

1

—

_

_

_

Örebro handelsgymnasium ...........

2

2

1

—

—

—

—

Samtliga handelsgymnasier

49 44

16

6

4

3

3

Av tabell 1 framgår, att antalet elever vid handelsgymnasierna höstterminen

1960 var nästan dubbelt så stort som år 1950, mer än dubbelt så

stort som år 1945 och mer än tre gånger så stort som år 1935. Antalet examina

vid handelsgymnasierna har emellertid, som tabell 2 utvisar, icke

ökat lika kraftigt, vilket tyder på en ökning av antalet utan examen avgångna

elever. Av tabell 3 kan utläsas att antalet examina vid handelsgymnasierna

år 1960 stod i något sämre relation till det sammanlagda

antalet examina vid skilda typer av gymnasier än år 1946. Att utbyggnaden

av handelsgymnasieorganisationen icke medfört en ökning av denna

examinationsandel beror givetvis på att de andra gymnasietypema expan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

derat ungefär lika mycket som handelsgymnasierna och möjligen även i någon

mån på att handelsgymnasiernas tillväxt i något högre grad än genomsnittligt

för hela gymnasieorganisationen motvägts av ovannämnda ökning

av antalet utan examen avgångna elever. Av de i tabell 4 upptagna 23

statsunderstödda handelsgymnasierna är 20 kommunala och 3 enskilda. (De

icke statsunderstödda handelsgymnasierna är samtliga kommunala). De 3

enskilda gymnasierna (Göteborgs, Hälsingborgs och Malmö) kan emellertid

knappast sägas vara i egentlig mening »enskilda». Vederbörande kommuner

utövar nämligen ett betydande inflytande genom sina representanter i

dessa gymnasiers styrelser och bestrider även huvuddelen av de kostnader,

som icke täckes av statsbidrag.

IV. Överstyrelsens reformförslag

1. Förslag och synpunkter i huvuddrag

a) Överstyrelsen

Överstyrelsens år 1957 framlagda utredning med förslag till ändrade bestämmelser

rörande handelsgymnasierna har i vissa detaljer kompletterats

eller ytterligare utvecklats i överstyrelsens under åren därefter ingivna

petita. Sådana kompletterande förslag och synpunkter redovisas i det följande

tillsammans med redogörelsen för överstyrelsens utredning. I några

hänseenden, särskilt i vad gäller formerna för lärartillsättningen, har författningsändringar

skett sedan utredningen framlades. I huvudsak — frånsett

gjorda kostnadsberäkningar — är denna dock alltjämt aktuell.

I väsentliga delar ansluter överstyrelsens förslag till de förslag, som framlades

i handelsgymnasieförbundets skrivelse av år 1955. Överstyrelsen framhåller,

med hänvisning bland annat till handelsgymnasieorganisationens

tillväxt och den ökande efterfrågan på personal med merkantil utbildning,

att handelsgymnasierna fått en allt större betydelse i landets undervisningsväsende

samt att denna betydelse kan antagas bli än större inom en nära

framtid. Mot bakgrund härav finner överstyrelsen det självklart, att handelsgymnasierna

skall vara föremål för samma omvårdnad från det allmännas

sida som andra gymnasieformer.

I syfte att skapa ökad jämställdhet mellan handelsgymnasierna och övriga

gymnasieformer föreslår överstyrelsen dels förbättrade statsbidragsgrunder

för handelsgymnasier och i samband härmed förbud mot upptagande

av elevavgifter vid dessa, dels inrättande av lektors- och adjunktstjänster

inom handelsgymnasieorganisationen ävensom vissa förbättringar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

av lärarnas anställningsvillkor och dels ombildning av de tvååriga handelsgymnasierna

till treåriga handelsgymnasier, vilka på samma sätt som övriga

gymnasier skall kunna leda vidare till studier vid universitet och högskolor.

Överstyrelsen föreslår också, att nuvarande handelsgymnasiekungörelse

ersättes med en stadga för handelsgymnasierna samt en statsbidragskungörelse.

b) Remissyttranden

I det stora hela tillstyrker remissinstanserna en handelsgymnasiereform

efter de av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna. Enighet föreligger sålunda

om önskvärdheten av ett avskaffande av elevavgifterna och om nödvändigheten

av att, för genomförande av en dylik åtgärd, höja statsbidragen

till handelsgymnasierna. De i denna fråga förekommande olikheterna i uppfattning

begränsar sig till storleken av föreslaget årligt bidrag per klassavdelning

till anskaffande av undervisningsmateriel o. dyl. I fråga om inrättande

av lektors- och adjunktstjänster vid handelsgymnasierna samt

övriga förslag till förbättring av handelsgymnasielärarnas förhållanden har

avvikande och även sinsemellan skiljaktiga meningar yppats främst rörande

villkoren för behörighet till nämnda slag av tjänster. Eljest har överstyrelsens

förslag också i denna del vunnit huvudsaklig anslutning. Inrättande

av treåriga handelsgymnasier har tillstyrkts av de remissinstanser som uttalat

sig i denna fråga med undantag av statskontoret. Mot förslaget om ersättande

av nuvarande handelsgymnasiekungörelse med en stadga och en

statsbidragskungörelse har ingen erinran riktats.

2. Statsbidragsgrunderna

a) Överstyrelsen

Överstyrelsen berör inledningsvis frågan om ett förstatligande av handelsgymnasierna.

I och för sig kunde enligt överstyrelsen skäl anföras för

en dylik åtgärd, främst att först därigenom full likställighet skulle uppnås

med de allmänna och de tekniska gymnasierna. Emellertid finner överstyrelsen

det icke nödvändigt att i detta sammanhang aktualisera frågan, i

synnerhet som flera frågor rörande det allmänna skolväsendets organisation

i statlig eller kommunal regi är svävande.

Beträffande principerna för beräkningen av statsbidragen till handelsgymnasierna

biträder överstyrelsen den av handelsgymnasieförbundet uttalade

uppfattningen, att bidraget bör utgå efter för samtliga statsunderstödda

handelsgymnasier enhetliga grunder. Till stöd för denna uppfattning

åberopar överstyrelsen, i likhet med handelsgymnasieförbundet, handelsgymnasiernas

enhetliga karaktär samt de över lag långt över den föreskriv
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961

na minimigränsen liggande kommunala bidragen till handelsgymnasierna.

I samband med att statsbidragen göres enhetliga för samtliga statsunderstödda

handelsgymnasier bör enligt överstyrelsen en bestämmelse motsvarande

8 § yrkesskolstadgan införas, avseende skyldighet för handelsgymnasierna

att medverka vid utbildning av lärare.

I fråga om statsbidragens storlek framhåller överstyrelsen, att skälen för

en höjning av statsbidragen blivit allt starkare, främst med hänsyn till behovet

av en lindring av handelsgymnasiernas elevavgifter. Överstyrelsen

anser det självklart att, sedan terminsavgifterna i princip avskaffats vid de

allmänna läroverken, de tekniska gymnasierna och de högre kommunala

skolorna, samma åtgärd bör genomföras vid handelsgymnasierna. En sammanställning

över handelsgymnasiernas elevavgifter visar, att dessa i

genomsnitt uppgår till cirka 200 kronor per elev och läsår. — Enligt handelsgymnasieförbundet

skulle, under förutsättning att kommunbidragen

uppgick till en tredjedel av statsbidragen, statsbidrag erfordras med dels 78

procent av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter, dels 4 000 kronor

för övriga kostnader per klassavdelning och år för att elevavgifterna

skulle kunna begränsas till 50—100 kronor per år. Som särskild motivering

för sistnämnda bidrag framhöll förbundet betydelsen av att handelsgymnasierna

kunde förses med tillräcklig och modern undervisningsmateriel. —

Överstyrelsen förordar en höjning av statsbidragen till 78 procent och biträder

även handelsgymnasieförbundets hemställan om ett särskilt bidrag per

klassavdelning. Det av förbundet angivna bidragsbeloppet, 4 000 kronor per

klassavdelning, föreslås emellertid reducerat till 2 000 kronor per klassavdelning

av tvåårig och ettårig kurs och till 1 000 kronor per avdelning av fyraårig

kurs. Som motivering härför anför överstyrelsen, att å ena sidan i genomsnitt

drygt hälften av handelsgymnasiernas elever rekryteras från andra

kommuner än gymnasiekommunen, något som motiverar särskild kompensation

åt dessa skolor för ett avskaffande av elevavgifterna. Å andra sidan

finner överstyrelsen det icke oberättigat, att kommunerna får bära en något

större andel av kostnaderna för elevavgifternas avskaffande i vad gäller de

från gymnasiekommunerna kommande eleverna.

Om statsbidragen utginge enligt överstyrelsens förslag, skulle alltså de kommunala

handelsgymnasiernas kostnader för avskaffande av elevavgifterna

— frånsett eleverna från den egna kommunen — komma att ungefärligen

täckas. Den tidigare proportionen mellan statsbidrag och kommunalt bidrag

komme däremot icke att återställas. Om väl höjningen av statsbidraget till

78 procent genomfördes men det särskilda bidraget icke skulle bli beviljat,

befarar överstyrelsen, att man nödgas avstå från att avskaffa elevavgifterna,

vilket enligt överstyrelsens mening skulle skapa en ohållbar situation.

I samband med bidragshöjningen anser överstyrelsen det böra föreskrivas,

att de kommunala handelsgymnasierna icke får upptaga elevavgifter.

Bestämmelsen i den nuvarande kungörelsen, att kommun, inom vars om
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

råde statsunderstött handelsgymnasium är beläget, skall lämna ett kontant

bidrag uppgående till minst en tredjedel av statsbidraget, föreslås utgå

beträffande de nämnda handelsgymnasierna, enär bestämmelsen för dessa

saknar funktion; kommunerna har givetvis det slutliga ekonomiska ansvaret

för av dem upprättade skolor.

Beträffande de tre enskilda gymnasierna anser överstyrelsen, att ett

helt avskaffande av elevavgifterna icke kan påfordras. För dessa anses

också den nuvarande bestämmelsen om kommuns minimibidrag böra bibehållas.

Överstyrelsen förutsätter dock, att ifrågavarande kommuner själva

skall öka sina bidrag till dessa gymnasier, så att elevavgifterna även där kan

avskaffas.

I fråga om sättet för utbetalandet av statsbidragen föreslår överstyrelsen

icke några ändringar.

b) Remissyttranden

Riksräkenslcapsverket och arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker överstyrelsens

förslag till ändrade statsbidragsgrunder och anför som huvudskäl till

sitt tillstyrkande önskvärdheten av att avskaffa elevavgifterna. Arbetsmarknadsstyrelsen

uttalar därjämte den uppfattningen, att handelsgymnasierna

successivt bör förstatligas i likhet med övriga gymnasier, dock att,

såsom överstyrelsen anfört, vissa frågor rörande det allmänna skolväsendets

organisation först bör klarläggas.

Statskontoret tillstyrker statsbidrag med 78 procent av gymnasiernas

kostnader för lärarlöner. Beträffande det föreslagna driftbidraget per klassavdelning

förordar statskontoret att, därest statsfinansiella förutsättningar

härför föreligger, bidraget skall utgå med 1 500 kronor per klassavdelning,

d. v. s. samma belopp som de centrala yrkesskolorna åtnjuter till övriga

kostnader för handelskurser på heltid.

Handelsgymnasieförbundet finner med tillfredsställelse att överstyrelsen

tillstyrkt förbundets hemställan om ett enhetligt statsbidrag med 78 procent

av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter. Mot överstyrelsens

förslag om ett särskilt bidrag med 2 000 kronor per klassavdelning och år

(1 000 kronor för aftonkurser) reser förbundet bestämda invändningar. Förbundets

eget förslag om ett bidrag med 4 000 kronor per år grundade sig

på omsorgsfulla beräkningar, varav framgick bland annat att icke ens härigenom

skulle vinnas möjlighet att helt avskaffa elevavgifterna, därest den

kommunala andelen beräknades böra liksom tidigare uppgå till en tredjedel

av statsbidraget. Förbundet finner icke heller någon hållbar motivering ha

anförts för ett frångående av tidigare tillämpad princip om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna. Vidare framhålles att kostnaderna

för undervisningsmateriel är stora, bland annat på grund av stark förslitning

av utrustningen. Förbundet hemställer, att bidraget till övriga kost
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

nader upptages med 4 000 kronor per klassavdelning och år (vid aftonkursema

2 000 kronor).

Facklär arförbundet ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfattning.

3. Lärarfrågor

a) Överstyrelsen

Inrättande av lektors- och adjunktstjänster. Handelsgymnasieförbundet

har i den till grund för överstyrelsens utredning liggande

framställningen understrukit, att någon annan tillfredsställande lösning

på handelsgymnasiernas lärarrekryteringsproblem icke finnes än full

likställighet med de allmänna gymnasierna och de högre tekniska läroverken

i fråga om arten av förefintliga lärartjänster. Förbundet hemställer därför

om inrättande av lektorstjänster och adjunktstjänster vid handelsgymnasierna.

Överstyrelsen delar förbundets uppfattning och hävdar, att denna fråga

1 längden är av minst samma betydelse som frågan om statsbidragsgrunderna.

Handelsgymnasiernas undervisning är av gymnasial karaktär. I åtskilliga

ämnen bygger den direkt på realskolans grund och i andra ämnen,

nämligen fackämnena, måste den anses vara av lika kvalificerad art som de

tekniska gymnasiernas fackundervisning. Överstyrelsen tillstyrker sålunda

inrättande av lektorstjänster i A 26 och A 24 ävensom ordinarie adjunktstjänster

i samma lönegrad som nuvarande ämneslärartjänster, d. v. s. A 23.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1961/62 anför överstyrelsen härutöver,

att svårigheterna att anskaffa heltidsanställda lärare säkerligen

skulle minska, om även vid handelsgymnasierna medgåves utbyte av ordinarie

ämneslärartjänster (lektors- och adjunktstjänster) mot icke-ordinarie

tjänster i likhet med vad som enligt kungl. brev den 19 december 1952 gäller

i fråga om högre skolor. Överstyrelsen föreslår, att motsvarande bestämmelser

även utfärdas beträffande statsunderstödda handelsgymnasier.

Behörighetsvillkor. Överstyrelsen urskiljer två huvudgrupper

av läroämnen, nämligen dels sådana ämnen som direkt motsvarar läroämnen

vid de allmänna gymnasierna, d. v. s. huvudsakligen svenska,

engelska, franska och tyska (i det följande benämnda allmänna ämnen),

dels företagsekonomiska ämnen, varmed här huvudsakligen förstås bokföring,

kontorsorganisation, handelslära, handelsräkning och distributionslära.

Härutöver räknar överstyrelsen med ekonomisk geografi och nationalekonomi

samt handelsrätt och samhällslära såsom särskilda ämnen eller

ämneskombinationer.

För behörighet till lektor,stjänst i allmänna ämnen bör enligt överstyrelsen

krävas samma villkor som för behörighet till lektorstjänst vid allmänt

läroverk i ifrågavarande ämnen. Såsom synnerligen önskvärt framhålles

2 — liihany till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

emellertid att dispens kan givas filosofie magistrar, som utöver sin akademiska

examen skaffat sig handelsutbildning jämte eventuellt längre tids

merkantil yrkespraktik och som måhända ytterligare meriterat sig genom

författarskap av pedagogisk eller vetenskaplig art. För dispens bör normalt

krävas extra meritering i två av de tre nämnda hänseendena. Som särskild

motivering för detta förslag framhålles handelsgymnasiets karaktär av yrkesutbildande

skola.

För behörighet till lektorstjänst i företag sekonomiska ämnen föreslår

överstyrelsen följande villkor:

ekonomie licentiatexamen med betyget Med beröm godkänd eller därutöver

i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande ämnen, eller

civilekonomexamen vid handelshögskola med betyget Med beröm godkänd

eller därutöver i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande ämnen

jämte föregående praktisk verksamhet, vetenskapliga studier och vetenskapligt

författarskap eller framstående verksamhet inom det ekonomiska

området, varigenom särskild lämplighet för tjänsten ådagalagts.

Med hänsyn till att betygspraxis vid handelshögskolorna varit växlande

och att i synnerhet förr civilekonomerna ofta nöjde sig med lägre betyg än

Med beröm godkänd i ämnet företagsekonomi, förordar överstyrelsen, att

även i detta fall dispenser lämnas under förutsättning att meriteringen i

övrigt är god.

Behörighet till lektor stjänster i ekonomisk geografi och i nationalekonomi

föreslås kunna förvärvas såväl på sätt som är föreslaget beträffande tjänster

i allmänna ämnen som på sätt som är föreslaget beträffande tjänster i företagsekonomiska

ämnen.

Lektorstjänster i handelsrätt och samhällslära bedömes endast komma

att finnas i ringa antal. Överstyrelsen föreslår en behörighetsföreskrift av

den innebörden, att därest i lektorstjänst ingår läroämne, som icke är att

hänföra till någon av de förutnämnda ämnesgrupper beträffande vilka preciserade

behörighetsvillkor uppställts, det skall ankomma på överstyrelsen

att i varje särskilt fall utfärda föreskrift om villkoren för behörighet. En

motsvarande föreskrift föreslås gälla även för adjunktstjänster.

De särskilda behörighetsvillkoren för ordinarie eller extra ordinarie adjunktstjänst

föreslås av överstyrelsen — med en mindre omformulering —

överensstämma med vad som enligt nuvarande kungörelse gäller för ordinarie

och extra ordinarie ämneslärare, nämligen att sökande till ordinarie

eller extra ordinarie adjunktstjänst skall, allt efter de ämnen som höra till

den sökta tjänsten, genom avlagd filosofisk ämbetsexamen eller examen

från handelshögskola ha förvärvat grundlig teoretisk insikt i till tjänsten

hörande ämnen.

Behörighet till adjunktstjänst, i vilken ingår ett eller flera av ämnena

nationalekonomi, samhällslära och handelsrätt, anser överstyrelsen böra

kunna erhållas även genom avlagd stats vetenskaplig-juridisk examen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

I fråga om de i nuvarande kungörelse 8 § i övrigt angivna behörighetsvillkoren

angives endast redaktionella förändringar behöva företagas.

För de nuvarande ordinarie ämneslärarna föreslås att genom en övergångsbestämmelse

möjlighet beredes att erhålla lektorstjänster, givetvis i

den utsträckning vederbörande gymnasium tilldelas sådana tjänster. Då nuvarande

innehavare av ordinarie ämneslärartjänster har väl vitsordad

tjänstgöring som handelsgymnasielärare att åberopa och dessutom ytterligare

meriter, anser överstyrelsen dispenser böra medgivas utan alltför stor

restriktivitet, även om vederbörande lärare icke fyller de betingelser för

dispens vid nytillsättning av tjänster, för vilka tidigare redogjorts.

Lönegradsplacering av lektorer. I fråga om lektors inplacering

i lönegrad föreslår överstyrelsen, att Kungl. Maj:t i särskilt brev

meddelar bestämmelser, motsvarande bestämmelserna i kungl. brev den 19

december 1952 i fråga om inplacering i lönegrad av ämneslärare vid högre

tekniskt läroverk. Lektor borde sålunda placeras i lönegrad A 26, om han

antingen avlagt disputationsprov för filosofie eller ekonomie doktorsgrad

eller på grund av praktisk-merkantil verksamhet av särskild betydelse för

lärarbefattning vid handelsgymnasium i förening med för lektorstjänst i

allmänhet vid dylikt gymnasium föreskriven kompetens av Kungl. Maj:t

förklarats behörig att inneha lektorstjänst i lönegraden A 26.

Antalet lektors- och adjunktstjänster. Närmast till

hands låge, uttalar överstyrelsen, att ett bestämt antal lektors- och respektive

adjunktstjänster (i det följande gemensamt benämnda ämneslärartjänster)

inrättades, vilka fördelades på de olika gymnasierna efter Kungl.

Maj:ts beslut. Med hänsyn till framför allt att de flesta handelsgymnasierna

är relativt små skolenheter med kanske endast en ordinarie lärare

förutom rektor, skulle detta emellertid lätt medföra praktiska svårigheter.

Om ett litet gymnasium med endast en ordinarie lärare vore tilldelad en

lektorstjänst, begränsades därigenom antalet möjliga sökande avsevärt;

det kanske rent av i flera fall icke skulle bli möjligt att besätta tjänsten.

Även vid de större gymnasierna kunde liknande svårigheter uppstå.

Av nämnda skäl anser överstyrelsen det lämpligast, att Kungl. Maj:t

föreskriver, vilket antal ordinarie ämneslärart jänster som visst budgetår må

vara inrättade vid de statsunderstödda handelsgymnasierna med tillägg,

att därav högst ett visst antal får vara lektorstjänster, varjämte varje

gymnasium tilldelas ett visst antal ämneslärart jänster, av vilka var och en

må vara antingen lektors- eller adjunktstjänst med beaktande av vad som

föreskrivits om högsta antalet lektorstjänster. När ordinarie ämneslärartjänst

vid visst gymnasium skall besättas, får skolstyrelsen ingå till överstyrelsen

med anhållan att få ledigförklara tjänsten antingen som lektorstjänst

eller som adjunktstjänst eller som lektors- alternativt adjunktstjänst.

I fråga om de principer, efter vilka antalet ordinarie ämneslärartjänster

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

bör fastställas, bygger överstyrelsens förslag på en mellan statsmakterna

och Sveriges akademikers centralorganisation träffad överenskommelse, enligt

vilken den del av lärarbehovet, som täckes genom ordinarie lärare, skall

uPPgå till, vid de allmänna läroverken och de kommunala flickskolorna (i

bägge fallen med undantag av de lägsta klasserna) 90 procent samt vid de

kommunala realskolorna och de praktiska kommunala realskolorna 80

procent.

Överstyrelsen föreslår, att ordinarie ämneslärartjänster successivt inrättas

vid handelsgymnasierna till ett antal, svarande mot 80 procent av lärarbehovet

i förekommande läroämnen. För tillämpning av denna princip

kräves emellertid att gymnasierna har en viss minimistorlek och överstyrelsen

förordar därför vissa modifikationer av nämnda princip i vad gäller

handelsgymnasier med fem eller färre klassavdelningar. Enligt överstyrelsen

finnes, om rektor helt fullgör sin undervisningsskyldighet vid gymnasiet,

utrymme för en heltidsanställd ämneslärare vid ett gymnasium med två

klassavdelningar, tre ämneslärare vid ett gymnasium med fyra klassavdelningar

och fyra ämneslärare vid ett gymnasium med fem klassavdelningar.

Om däremot rektor icke fullgör hela sin undervisningsskyldighet vid gymnasiet

eller om förening av lärartjänster vid två skolor kommer till stånd,

kan utrymme finnas för ytterligare någon ämneslärartjänst.

Lärare i stenografi och maskinskrivning. I 7 § handelsgymnasiekungörelsen

stadgas, att vid handelsgymnasierna skall vara inrättade

bland annat ordinarie övningslärartjäjister. I samma paragraf angives

vidare att med övningsämnen förstås i ifrågavarande kungörelse stenografi

och maskinskrivning.

Överstyrelsen anför, att benämningen övningslärartjänster för berörda

tjänster medfört åtskillig oklarhet om dessa tjänsters natur och föreslår, att

dessa tjänster får benämningen »lärartjänster i stenografi och maskinskrivning».

Med hänsyn tagen till bland annat den tid som erfordras för granskning

av elevernas skriftliga arbeten i stenografi föreslår överstyrelsen, att undervisningsskyldigheten

för nu ifrågavarande lärare i princip fastställes till 30

veckotimmar, men att den minskas med en veckotimme för varje helt fyrtal

veckotimmar, som läraren undervisar i stenografi. Om en lärare undervisar

24 veckotimmar i stenografi, skall han sålunda därigenom ha fullgjort sin

undervisningsskyldighet.

Vid handelsgymnasierna finnes för närvarande inrättade fyra ordinarie

övningslärartjänster (lärartjänster i stenografi och maskinskrivning) med

följande av Kungl. Maj:t bestämda lönegradsplacering: Göteborgs handelsinstitut

Ao 17, Hälsingborgs handelsgymnasium Ao 16, Malmö handelsgymnasium

Ao 18 och Norrköpings handelsgymnasium Ao 16. Vidare har medgivits

inrättande av fyra extra ordinarie övningslärartjänster, samtliga i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Ae 14. — Överstyrelsen förordar, att generella bestämmelser om lönesättningen

för ifrågavarande lärarkategori med det snaraste utfärdas, även

omfattande bestämmelser angående reglerad befordringsgång. Vidare anser

överstyrelsen en komplettering böra ske av bestämmelserna om extra ordinarie

lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning, bland annat med ett

angivande av behörighetsvillkoren för dylika tjänster.

Tillsättningsförfarande. Överstyrelsen förordar, att ordinarie

ämneslärartjänst vid statsunderstött handelsgymnasium, således lektorsoch

adjunktstjänst, framgent skall tillsättas av överstyrelsen för yrkesutbildning,

sedan skolstyrelsen (gymnasiestyrelsen) avgivit ett motiverat förord

och länsskolnämnden yttrat sig. Överstyrelsen framhåller, att det i flera

fall måste bli en bedömningsfråga, huruvida en sökande skall anses ha

uppfyllt kompetenskraven för erhållande av lektorstjänst. Denna bedömning

bör enligt överstyrelsens mening ske centralt.

I fråga om tillsättning av lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning

förordar överstyrelsen, att detta alltjämt skall ankomma på vederbörande

gymnasiestyrelse.

Fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Överstyrelsen

framhåller i sin utredning, att Kungl. Maj:t genom särskilda beslut medgivit,

att lärare vid vissa angivna handelsgymnasier må fullgöra en del av

sin undervisningsskyldighet vid annan läroanstalt, ävensom att lärare vid

annan läroanstalt må fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid

handelsgymnasium. Som förutsättning för dessa medgivanden gäller, att

särskilda kostnader ej härigenom åsamkas statsverket. En dylik samordning

är till stor fördel både i fråga om ämneslärare samt lärare i stenografi och

maskinskrivning, särskilt för de mindre handelsgymnasierna, där ringa utrymme

för heltidsanställning av lärare i de olika ämnena finnes. Överstyrelsen

förordar därför införande i en kommande kungörelse eller stadga av ett

mer generellt medgivande till sådan samordning.

I ett av skolöverstyrelsen i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning

den 5 september 1960 avgivet utlåtande över en framställning från läroverkslärarnas

riksförbund har beträffande fyllnadstjänstgöring föreslagits

en föreskrift av följande lydelse.

Med ändring av häremot stridande bestämmelser förordnas, att lärare vid

handelsgymnasium må erhålla en del av sin tjänstgöring förlagd till realskola

liksom ock lärare vid realskola må erhålla en del av sin undervisning

förlagd till handelsgymnasium, dock under förutsättning, att särskilda kostnader

ej härigenom åsamkas statsverket.

I sin till grund för nämnda utlåtande liggande framställning anförde

läroverkslärarnas riksförbund, att betydande vinster stod att erhålla med

avseende såväl på byggnader, utrustning och administration som på ett mer

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 82 år 1961

ändamålsenligt utnyttjande av lärarkrafter. Enligt riksförbundets mening

borde hittills föreskrivna begränsningar i möjligheterna till reell samorganisation

snarast undanröjas. I första hand förordade förbundet en samordning

av det slag, som förekommer med avseende på kommunalt gymnasium

å ena sidan och allmänt läroverk eller kommunal realskola å andra

sidan. Enligt kungl. brev den 24 september 1937 kan lärare vid sådant

gymnasium få en del av sin tjänstgöring förlagd till realskolan och vice

versa, allt under förutsättning att särskilda kostnader ej härigenom åsamkas

statsverket.

Rektorernas lönegradsplacering och undervisningsskyldighet.

Genom beslut av Kungl. Maj:t har medgivande

lämnats för rektorer vid vissa större handelsgymnasier att uppbära lön efter

högre lönegrad än den i handelsgymnasiekungörelsen föreskrivna ABp 25.

Dessa medgivanden påverkar icke statsbidraget till ifrågavarande gymnasier,

vilket således alltjämt utgår på grundval av ABp 25.

Enligt överstyrelsens mening bör samtliga handelsgymnasierektorer få

sina löner omprövade och placeras i avlöningsgrupper på samma sätt som

rektorerna vid allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala skolor.

Överstyrelsen anser vidare att, i de fall rektor åtnjuter lön efter högre

lönegrad än den lägsta, också statsbidraget bör utgå efter den högre lönegraden.

Att rektor medgivits åtnjuta högre lön har ju, framhålles det, sin

grund i det större ansvar, som är förbundet med rektorat för en större skola.

Beträffande rektors undervisningsskyldighet föreslår överstyrelsen ett

tillägg till gällande bestämmelser härom, som ger överstyrelsen möjlighet

att medgiva minskning av rektors undervisningsskyldighet under den i kungörelsen

angivna. Bestämmelser av motsvarande innebörd återfinnes i stadgan

för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier liksom även i läroverksstadgan.

Inordnande av handelsgymnasiernas lärartjänster

under Saar m. m. Handelsgymnasieförbundet anförde i sin ovan sammanfattningsvis

refererade framställning, att så länge icke Saar vore helt

tillämpligt på handelsgymnasiernas lärare, skulle en anställning vid ett handelsgymnasium

komma att te sig oförmånligare och otryggare än anställning

vid exempelvis de högre tekniska läroverken och de allmänna läroverken.

— Överstyrelsen ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfattning

med framhållande av att detta utgör en naturlig konsekvens av överstyrelsens

uppfattning rörande jämställdhet mellan handelsgymnasier och

övriga gymnasietyper. En anställning som lärare vid handelsgymnasium

måste te sig minst lika förmånlig och trygg som en anställning vid högre

kommunala skolor. Då ett särskilt avlöningsreglemente för handelsgymna
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

sicrna synes uteslutet, anser överstyrelsen ett inordnande av dessa gymnasiers

rektorer och lärare under Saar vara en naturlig lösning.

Överstyrelsen föreslår härjämte ändring i det förhållandet, att tjänstårsberäkning

i pensionshänseende i vissa fall är beroende av särskild avgiftsbetalning

från huvudmans sida.

b) Remissyttranden

Överstyrelsens förslag om att lektors- och adjunktstjänster

skall finnas inrättade vid handelsgymnasierna tillstyrkes eller lämnas utan

erinran i samtliga remissyttranden. Statskontoret anför som motivering

för sitt tillstyrkande, bland annat, att vid de högre tekniska läroverken finnes

lektorer både i språk och i handelstekniska ämnen. Ilandelsgymnasieförbundet,

facklärarförbundet och läroverkslärarnas riksförbund anser inrättandet

av lektors- och adjunktstjänster vara av vital betydelse för uppnående

av likställighet mellan å ena sidan handelsgymnasier och å andra

sidan högre tekniska läroverk samt allmänna läroverk.

I fråga om det antal lektors-och adjunktstjänster, som

bör inrättas, har endast statskontoret och statens lönenämnd uttalat någon

mening. Statskontoret förordar en kraftig nedskärning i förhållande till vad

överstyrelsen föreslagit. Ämbetsverket uttalar härom.

Beträffande antalet tjänster må erinras, att Kungl. Maj:t fastställer antalet

ordinarie ämneslärartjänster vid varje gymnasium. Sedan den 1 juli

1953, då bestämmelsen härom tillkom, ha åtskilliga nya ämneslärartjänster

medgivits. Alltjämt är dock antalet förhållandevis avsevärt lägre än vid de

allmänna läroverken, vilket emellertid delvis torde sammanhänga därmed,

att läroanstalterna av olika orsaker icke anhållit om flera tjänster — samtliga

ansökningar om inrättande av befattningar i lönegrad A 23 synas nämligen

ha bifallits. Att fastställa en ram av totalt 72 tjänster, när det nuvarande

antalet är 47, förefaller mot bakgrunden av det anförda knappast

lämpligt. Statskontoret avstyrker alltså detta förslag, så mycket mer som

ämbetsverket icke kan biträda uppfattningen att antalet lektorat bör bestämmas

med utgångspunkt från de av överstyrelsen gjorda uppskattningarna

(2/3 av 72 = 48 lektorat). Enligt statskontorets mening bör sagda

antal vara starkt begränsat, för vilken ståndpunkt bland annat det förhållandet

talar, att gymnasierna äro tvååriga.1 I första hand synes ifrågakomma,

att nyckelämnen som svenska, engelska, tyska och bokföring i viss

utsträckning bli representerade av en lektor åtminstone vid de större skolorna.

Ämbetsverket vill för sin del räkna med totalt 20 lektorer i den

nuvarande handelsgymnasieorganisationen. Detta antal torde dock icke

erfordras redan för nästa budgetår. Det lärer få ankomma på överstyrelsen

— om nu statskontorets uppfattning vinner beaktande — att avgiva förslag

i detta hänseende med utgångspunkt från i första hand det nuvarande

antalet lektorskompetenta lärare. Möjligheter torde icke böra beredas de

nuvarande icke lektorskompetenta lärarna att övergå till lektorsbefattning.

Anm.: Statskontoret bär avstyrkt förslaget om statsbidrag till treåriga kurser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Statens lönenämnd anser, att lektorstjänster icke bör inrättas i större

antal än att lektorerna kan fullgöra liela sin undervisningsskyldighet vid

respektive handelsgymnasier.

De av överstyrelsen föreslagna villkoren för behörighet till

lektorstjänst vid handelsgymnasium har, med smärre tillägg och förslag till

ändringar i vissa detaljer, i det stora hela tillstyrkts av handelsgymnasieförbundet,

jacklärarjörbundet och läroverkslärarnas riksförbund. Organisationerna

delar överstyrelsens mening rörande behovet av viss obundenhet

vid meritvärdering och behörighetsprövning med hänsyn till den yrkesutbildande

karaktären hos handelsgymnasiernas undervisning. Vidare noterar

organisationerna med tillfredsställelse överstyrelsens förslag om en

liberal dispensgivning för överflyttning av nuvarande ordinarie ämneslärare

på lektorst jänster. — Ha7idelsgymnasieförbundet anser kravet på genomgång

av praktisk lärarkurs av tillfredsställande omfattning böra preciseras

till att avse antingen praktisk lärarkurs för läroverkslärare (provår) eller av

överstyrelsen för yrkesutbildning anordnad pedagogisk utbildningskurs för

blivande heltidsanställda handelslärare. Facklärarförbundet finner det inkonsekvent,

att en civilekonom med betyget Med beröm godkänd skulle bli

behörig medan en filosofie magister skulle behöva söka dispens. Förbundet

förordar, att behörighet skall tillerkännas både civilekonomer och filosofie

magistrar med vissa, jämställda och tydligt angivna extra meriter. Läroverksläramas

riksförbund framhåller, att statsvetenskaplig-filosofisk examen

ger samma eller högre kompetens i nationalekonomi och alltid högre

kompetens i samhällslära i jämförelse med stats vetenskaplig-juridisk examen.

Enligt riksförbundets uppfattning bör därför de båda examina jämställas

och sålunda båda ge behörighet till adjunktstjänst, i varje fall om

betygssumman i de ifrågavarande ämnena är två enheter eller däröver.

Mer restriktiva behörighetsvillkor förordas av statskontoret och lönenämnden.

Statskontoret anser, att för behörighet till lektorstjänst i språk

bör gälla samma villkor som vid de allmänna läroverken. Föreslagna dispensmöjligheter

för filosofie magistrar med viss extra meritering avstyrkes.

De av överstyrelsen för behörighet till lektorstjänst i handelstekniska ämnen

föreslagna villkoren tillstyrkes. Under erinran att ämneslärare (enligt

överstyrelsens förslag: adjunkter) i dylika ämnen skall ha avlagt examen

vid handelshögskola, avstyrker ämbetsverket däremot den förordade möjligheten

till dispens från dessa villkor. Likaledes avstyrkes att nuvarande

icke lektorskompetenta lärare skulle få möjlighet att övergå på lektorstjänst.

— Lönenämnden anser lika höga och lika specificerade behörighetsvillkor

böra gälla som vid andra skolformer. Föreslagna dispensmöjligheter

för filosofie magistrar och för nuvarande ordinarie ämneslärare avstyrkes. I

de fall särskilda föreskrifter om behörighetsvillkor erfordras, bör sådana

enligt lönenämndens mening utfärdas av Kungl. Maj:t och icke av överstyrelsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar tvekan beträffande dispensmöjlighet för

filosofie magistrar till lektorstjänst i språk. Även om det med hänsyn till

språkundervisningens inriktning vid handelsgymnasierna kan vara av värde,

att språklärarna besitter viss handelsteknislc utbildning eller erfarenhet, bör

de allmänna villkoren för behörighet till lektorstjänst i språk upprätthållas,

detta även med hänsyn till den önskvärda likställigheten mellan de olika

gymnasieformerna. Styrelsen anser dock, att filosofie magistrar med grundlig

handelsteknisk fackutbildning bör beredas vissa möjligheter att dispensvägen

få söka och inneha lektorstjänst. Beträffande lektorstjänster för

kvalificerade civilekonomer i företagsekonomiska ämnen räknar arbetsmarknadsstyrelsen

med att konkurrensen från näringslivet kommer att nödvändiggöra

inrättandet av vissa lektorst jänster för denna kategori.

Mot de av överstyrelsen föreslagna reglerna för lektorstjänsternas

lönegradsplacering har ingen erinran riktats.

Överstyrelsens förslag i fråga om lärartjänster i stenografi

och maskinskrivning har berörts endast av statskontoret och

lönenämnden. Statskontoret erinrar om sitt tidigare tillstyrkande såväl av

den nu föreslagna nya beteckningen av dessa lärartjänster som av en definitiv

reglering av de (tre) ordinarie övningslärartjänsterna vid handelsgymnasierna.

Lönenämnden uttalar i ifrågavarande hänseende ej annan

erinran än att nämnden icke blivit övertygad om att den föreslagna reduktionsregeln

med avseende på stenografilärares undervisningsskyldighet är av

omständigheterna motiverad.

Beträffande tillsättningen av lärartjänster tillstyrker

statskontoret överstyrelsens förslag om att ordinarie lektors- och adjunktstjänster

skall tillsättas av överstyrelsen. Lönenämnden uttalar i fråga om

tillsättningen av lektorst jänster, att denna bör ske efter samma förfarande,

som i allmänhet gäller för dylika tjänster. Facklärarförbundet anser, med

anledning av att skilda normer tillämpas vid olika handelsgymnasier vid

ledigförklarande av tjänst, att det bör föreskrivas, att ledigkungörande av

tjänst framdeles skall ske i vissa ämnen på samma sätt som sker vid de

allmänna läroverken.

Förslaget om rätt att fullgöra del av undervisningsskyldigheten genom

fyllnad stj änstgöring vid annan skola har kommenterats av

statskontoret och lönenämnden. Statskontoret har ingen erinran mot att

handelsgymnasielärare skall kunna få fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

vid annan läroanstalt. Prövningen av ifrågavarande ärenden bör

enligt statskontorets mening kunna anförtros överstyrelsen för yrkesutbildning,

därvid dock förutsattes att prövningen sker efter av Kungl. Maj:t

utfärdade riktlinjer. — Lönenämnden anser, att i varje fall innehavare av

lektorstjänst bör ha full tjänstgöring vid vederbörande handelsgymnasium

och förutsätter, som redan nämnts, att lektorst jänster icke inrättas till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

större antal än att hela undervisningsskyldigheten kan fullgöras vid handelsgymnasierna.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om avlöningsgrupper och

undervisningsskyldighet för rektorer har icke föranlett

någon erinran. Statskontoret förordar emellertid, med framhållande av det

som regel ringa elevantalet vid handelsgymnasierna, att som villkor för

nedsättning av undervisningsskyldigheten skall gälla, att gymnasiet har

visst minimiantal klassavdelningar.

Förslaget om att statens allmänna avlöningsreglemente

i sin helhet skall göras tillämpligt på handelsgymnasiernas lärare har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

Läroverksläramas riksförbund framför vissa synpunkter rörande undervisningsskyldigheten

för ämneslärare vid handelsgymnasierna.

Förbundet påpekar, att man, för att kompensera lärare i ämnen

med mer omfattande hemarbete genom minskning i antalet undervisningstimmar,

vid de allmänna gymnasierna har bestämmelser om viss

maximi- respektive minimitjänstgöring. Inom dessa gränser fördelas tjänstgöringen

för lärarna med beaktande av att genomsnittstjänstgöringen för

samtliga lärare skall uppgå till visst antal timmar per vecka. Vid handelsgymnasierna

undervisar så gott som alla ordinarie lärare i ämnen, som är

förenade med granskning av elevernas skriftliga arbeten. Detta medför,

därest de vanliga bestämmelserna om medeltjänstgöring skall tillämpas vid

handelsgymnasierna, att lärare vid dessa gymnasier icke kan kompenseras

för hemarbete genom lägre undervisningsskyldighet per vecka än medeltjänstgöringen.

Förbundet har därför den uppfattningen, att handelsgymnasielärarnas

tjänstgöring bör fastställas att omfatta 18—22 veckotimmar

och att medel tjänstgöringen vid handelsgymnasierna bör fastställas med

beaktande av anförda förhållanden.

4. Upprättande av treåriga handelsgymnasier

a) Överstyrelsen

Överstyrelsen anser de av handelsutbildningskommittén anförda skälen

för en ombildning av handelsgymnasierna från tvååriga till treåriga normalkurser

vara minst lika bärkraftiga nu som då kommittén framlade sitt förslag

härom. De arbetsuppgifter, för vilka handelsgymnasister efterfrågas,

blir i allt större utsträckning av så kvalificerad art, att nuvarande utbildning

näppeligen kan anses tillräcklig. Till detta kommer att det numera är

nästan omöjligt att uppfylla handelsgymnasiernas utbildningsmål på två år.

Det har visat sig, att försöken att upprätthålla den relativa standarden i de

numera gemensamma avgångsproven för handelsgymnasierna alltför lätt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds ''proposition nr 82 år 1961

leder till bakslag i form av sänkt betygsnivå, vilket betyder, att eleverna

trots stora ansträngningar inte uppnår de betyg de skulle vara värda.

Ett förverkligande av önskemålet om full jämställdhet mellan handelsgymnasierna

och andra gymnasieformer måste enligt överstyrelsens uppfattning

också innebära, att möjlighet öppnas till fortsatta högre studier vid

universitet och högskolor för elever, utexaminerade från handelsgymnasierna.

Överstyrelsen nämner, att i Norge samtliga handelsgymnasier ombildats

till treåriga »ekonomiska gymnasier» och att denna reform visat sig

helt framgångsrik. Genom inrättande av treåriga handelsgymnasier i Sverige

skulle även här en ekonomisk gymnasielinje komma till stånd, som också ur

»allmänbildningssynpunkt» synnerligen väl skulle försvara sin plats vid

sidan av det allmänna gymnasiets olika linjer. Överstyrelsen förutskickar,

att treåriga handelsgymnasielinjer skulle kunna avlasta de allmänna gymnasierna

och därigenom bidraga till att leda ungdomens studier i praktisk

riktning.

Överstyrelsen är sålunda i princip av den meningen, att handelsgymnasiernas

normalkurser bör bli treåriga.

Vid anordnandet av treåriga kurser bör enligt överstyrelsens mening de

av handelsutbildningskommittén utarbetade undervisningsplanerna i huvudsak

kunna tillämpas. De för det tredje utbildningsårets företagsekonomiska

linje avsedda undervisningsplanerna har redan med positivt resultat

prövats vid de ettåriga påbyggnadskurser, som på grundval av tvåårigt

handelsgymnasium anordnats under en följd av år vid Malmö handelsgymnasium

och under senare år även vid Örebro handelsgymnasium.

Överstyrelsen anser det icke behövligt att för närvarande taga ställning

till handelsutbildningskommitténs förslag om en avgångsetapp efter andra

årskursen. Överstyrelsen föreslår nämligen, att under en övergångstid,

som icke anses närmare behöva preciseras, såväl treåriga som tvååriga handelsgymnasiekurser

skall finnas. De treåriga kurserna kan anordnas olika:

som helt fristående kurser vid sidan om de tvååriga eller så att en tredje

klass (påbyggnadskurs) lägges ovanpå den tvååriga kursen. Även studenter

från de ettåriga kurserna kunde mottagas i en dylik tredje årskurs.

I fråga om statsbidrag till en tredje klass uttalar överstyrelsen den meningen,

att statsbidrag till en treårig kurs liksom för handelsgymnasiemas

övriga kurser bör utgå efter riksdagens beslut i varje särskilt fall.

Bestämmelser om den treåriga kursens förhållande till gymnasiets övriga

kurser och om speciella inträdesfordringar till tredje klassen föreslås skola

meddelas i varje gymnasiums reglemente. Överstyrelsen förutsätter, som förut

nämnts, att examen från treårigt handelsgymnasium — varom närmare

föreskrifter finge meddelas av överstyrelsen eller Kungl. Maj:t — skall

berättiga till inträde vid universitet och högskolor.

Överstyrelsen räknar med, att avdelningar av tredje årskursen i första

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

hand kommer att upprättas vid större handelsgymnasier, där tillräckligt

underlag för en tredje årskurs kan påräknas. Det framhålles emellertid, att

elever från gymnasier, där en tredje årskurs till en början saknas, kan fortsätta

vid något av de gymnasier där en sådan årskurs finns anordnad.

b) Remissyttranden

Förslaget om statsbidrag till treåriga handelsgymnasiekurser har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser med undantag

av statskontoret.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar överstyrelsens för yrkesutbildning uppfattning,

att handelsgymnasiernas normalkurser bör bli treåriga. Det skulle

medföra fördelar i olika avseenden, om handelsgymnasierna kunde ge en

utbildning av samma längd som övriga gymnasielinjer. Näringslivets krav

på gedigen yrkesutbildning gäller även inom det merkantila området. Den

starka utvecklingen av de internationella förbindelserna inom affärslivet

medför, att ökade krav ställes såväl på de merkantilt utbildades allmänna

orientering och språkkunskaper som på deras specialkunskaper. Vidare talar

rättviseskäl för att den merkantila gymnasielinjen ges en sådan utformning,

att den medför rätt till fortsatta studier vid universitet och högskolor i

likhet med övriga gymnasielinjer. Arbetsmarknadsstyrelsen anser det uppenbart,

att det förhållandet att handelsgymnasieutbildningen för närvarande

icke medför denna rätt minskar handelsgymnasiernas rekryteringsunderlag.

Handelsgymnasiejörbundet anser det synnerligen angeläget, att överstyrelsens

förslag om statsbidrag till treåriga handelsgymnasier bifalles. Ett

starkt behov föreligger av ökad och fördjupad utbildning vid handelsgymnasierna,

särskilt på det företagsekonomiska området. Förbundet påvisar,

att svårigheterna att uppnå det för de nuvarande tvååriga linjerna uppställda

studiemålet blivit allt större under senare år. Om det avsedda studiemålet

skall uppnås — och dessutom ytterligare ämnen och ämnesmoment

medtagas — blir slutsatsen enligt förbundets mening ofrånkomligen den,

att studietiden måste förlängas. Inrättandet av treåriga handelsgymnasiekurser

skulle även stärka handelsgymnasiernas ställning såsom ett alternativ

till de allmänna gymnasierna.

Närmast gäller det enligt handelsgymnasieförbundet att öppna möjlighet

för beviljande av statsbidrag till en tredje årskurs ovanpå de tvååriga kurserna.

Överstyrelsens uttalande om att handelsgymnasiernas normalkurser

bör bli treåriga tolkar förbundet som en deklaration på längre sikt. För

överskådlig tid framåt torde enligt förbundet såväl två- som treåriga kurser

vara erforderliga.

Läroverkslärarnas riksförbutid framhåller som nödvändigt, att treåriga

kurser snarast införes vid handelsgymnasierna och betonar, att det med

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 82 år 1961

nuvarande studietid är absolut omöjligt att ytterligare öka kursinnehållet.

Också svenska industritjänstemannajörbundet, handelstjänstemannaförbundet

och svenska bankmannajörbundet tillstyrker inrättande av ett tredje

läsår vid handelsgymnasierna under framhållande, dels att arbetsbördan för

eleverna nu är alltför betungande, dels att en viss differentiering på en

företagsekonomisk linje och en språklinje i tredje klassen är önskvärd.

Statskontoret anser, att statsmakterna ej nu bör binda sig för statsbidrag

till treåriga kurser. Ämbetsverket finner svårt att, på grundval av det föreliggande

utredningsmaterialet och utan närmare belysning av konsekvenserna

i olika hänseenden vid ett genomförande av förslaget, bilda sig en

bestämd uppfattning om huruvida en studentexamen med merkantil inriktning

bör införas. Av överstyrelsens utredning finner statskontoret ej heller

framgå — med ett undantag — i vad mån intresse finns hos vederbörande

kommuner att upprätthålla ett treårigt handelsgymnasium.

5. Kostnader för förslagens genomförande

De i det föregående framlagda reformförslagen kan, i vad de har betydelse

från kostnadssynpunkt, sammanfattas i nedanstående huvudpunkter.

1. Statsbidrag till handelsgymnasierna skall utgå med dels 78 procent

av gymnasiernas kostnader för löner till rektorer och lärare ävensom pensionsavgifter,

dels ett årligt bidrag av 2 000 kronor per avdelning av tvåårig

och ettårig kurs samt 1 000 kronor per avdelning av fyraårig kurs.

2. Ordinarie lärartjänster skall inrättas till sådant antal att de, med vissa

i det föregående angivna modifikationer för mindre handelsgymnasier, täcker

80 procent av lärarbehovet i läroämnen. Av de ordinarie lärarna förutsättes

högst 2/3 vara lektorer, av vilka vid kostnadsberäkningarna lU antages

placerade i 26 lönegraden.

3. Statsbidrag skall utgå till treåriga handelsgymnasiekurser.

På grund av handelsgymnasieorganisationens tillväxt samt de löneökningar

som skett sedan överstyrelsens utredning framlades är de däri gjorda

beräkningarna ej längre aktuella. Överstyrelsens beräkningar, utförda med

utgångspunkt i den för budgetåret 1960/61 gällande handelsgymnasieorganisationen

samt 1961 års löner ger följande resultat.

Förbättrade bidrag sgrunder. Av de budgetåret 1960/61 23 statsunderstödda

handelsgymnasierna erhåller tre gymnasier — Stockholms, Göteborgs

och Eskilstuna — statsbidrag med 65 procent av bidragsunderlaget

och övriga gymnasier med 70 procent. Det för nämnda budgetår beräknade

bidragsunderlaget uppgår till, för de tre förstnämnda gymnasierna cirka

1 200 000 kronor och för övriga gymnasier 4 400 000 kronor. Under budgetåret

finnes inom den statsunderstödda handelsgymnasieorganisationen 109

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

avdelningar av tvåårig och ettårig kurs samt 16 avdelningar av fyraårig

kurs. Tillämpade på nämnda, för budgetåret 1960/61 gällande förhållanden,

skulle de av överstyrelsen föreslagna förbättringarna av statsbidragsgrunderna

draga en merkostnad för statsverket av 757 000 lcrcmor.

Inrättande av lektors- och adjunktstjänster. Därest de av överstyrelsen

förordade grunderna för beräkning av antalet ordinarie lektors- och adjunktstjänster

tillämpas på den för budgetåret 1960/61 gällande handelsgymnasieorganisationen

befinnes, att cirka 100 sådana tjänster borde inrättas.

Av dessa skulle, enligt av överstyrelsen antagen fördelning, högst 66

vara lektorer — varav 16 i lönegrad Ao 26 och 50 i Ao 24 — och övriga 34

vara adjunkter i lönegrad Ao 23. Statsbidragskostnaden för dessa tjänster

minskad med statsbidragskostnaden för samma antal befintliga tjänster

— d. v. s. dels per den 1 januari 1961 inrättade 72 ordinarie ämneslärartjänster

i A 23 dels 28 icke-ordinarie ämneslärartjänster i A 21 — utgör

merkostnaden för det fulla genomförandet av detta förslag. Räknat efter

ortsgrupp 3 och lägsta löneklass för samtliga tjänster skulle statsverkets

merkostnad för ett inrättande av ifrågavarande 100 ordinarie lärartjänster

med tillämpning av föreslagna statsbidragsgrunder bli i runt tal 201 000

kronor.

Statsbidrag till treåriga handelsgymnasier. Räknat efter 39 veckotimmars

undervisning per avdelning av en tredje årskurs, en lektor i Ao 24 per avdelning

med en undervisningsskyldighet av 21 veckotimmar, 12 timlärartimmar

efter ÅT 19 och 6 timlärartimmar efter BT 14 ävensom ett årligt

bidrag per klassavdelning av 2 000 kronor skulle statsbidraget per avdelning

och år bli omkring 38 000 kronor. Därest man hösten 1961 skulle inrätta

lika många avdelningar av tredje årskurs som det under innevarande

läsår finnes av andra årskursen, nämligen 44, bleve den sammanlagda kostnaden

för statsbidrag till dessa avdelningar cirka 1 672 000 kronor.

Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Summan av de tre ovan

framräknade merkostnadsbeloppen blir (757 000 + 201 000 + 1 672 000 =)

2 630 000 kronor. Denna merkostnad slår emellertid ej igenom på en gång

utan först efter hand som föreslagna lärartjänster och avdelningar av tredje

årskurs inrättas. Enligt överstyrelsens förslag, vilket framgår av i det följande

redovisade anslagsäskanden för budgetåret 1961/62, skulle nu gällande

regler för förskottering av statsbidraget behållas i princip oförändrade,

varigenom ej heller de förbättrade statsbidragsgrunderna skulle påverka

anslagsbehovet för 1961/62 i annan mån än vad angår statsbidrag till

nyinrättade gymnasier eller klassavdelningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

31

V. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret

1961/62

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 816 000 kronor till 4 363 000 kronor. Därvid har överstyrelsen

för den nuvarande gymnasieorganisationen och med tillämpning av nuvarande

statsbidragsgrunder beräknat kostnaderna för slutreglering av statsbidraget

för budgetåret 1960/61 samt förskott för budgetåret 1961/62 till

3 900 000 kronor, vilket innebär en automatisk anslagshöjning med 853 000

kronor.

För av överstyrelsen tillstyrkt ökning av antalet statsunderstödda gymnasier

samt antalet statsunderstödda klassavdelningar vid gymnasier, som

nu åtnjuter statsbidrag, beräknar överstyrelsen en anslagshöjning med

358 000 kronor. Härjämte föreslås att överstyrelsen — i likhet med vad

som gäller vid de allmänna läroverken — bemyndigas årligen bestämma

antalet statsunderstödda parallellavdelningar vid de statsunderstödda handelsgymnasierna.

Den för budgetåret 1961/62 tillstyrkta utbyggnaden avser

följande gymnasier och avdelningar. Inom parentes angives nuvarande antal

statsunderstödda avdelningar av ifrågavarande kurs.

1) Eskilstuna. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

2) Falun. Två avdelningar av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs (nu 0).

3) Gävle. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).

4) Göteborgs handelsinstitut. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs

(nu 5 + 4).

5) Halmstad. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs

(nu 1 + 1).

6) Karlstad. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).

7) Kristianstad. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

8) Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta. Parallellavdelning av klass 1

av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

9) Linköping. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

10) Stockholm. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs

(nu 9 + 7).

11) Trollhättan. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

12) Umeå. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).

13) Uppsala. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).

14) Västerås. Parallellavdelning av klass 2 av tvåårig kurs (nu 2 + 1).

Överstyrelsen anhåller vidare, att från förevarande anslag måtte anvisas

30 000 kronor för anordnande av särskilda påbyggnadskurser i handel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

Beträffande de på budgetåret 1961/62 fallande kostnaderna för ett

genomförande av de av överstyrelsen framlagda reformförslagen framhålles,

att någon större anslagsökning för detta ändamål icke erfordras till följd

av förskottsbestämmelsernas konstruktion. En viss ytterligare anslagsökning

skulle blott behövas för lämnande av förskott till nya statsunderstödda

gymnasier och gymnasieavdelningar. Den för ett genomförande av överstyrelsens

förslag om statsbidrag efter 78 procent erforderliga anslagsökningen

för budgetåret 1961/62 skulle, vid bifall till vad överstyrelsen föreslagit

rörande utökning av antalet statsunderstödda handelsgymnasier och

avdelningar, belöpa sig på cirka 75 000 kronor. Härvid har överstyrelsen

antagit, att det särskilda bidraget per klassavdelning icke skulle ingå i de

belopp, på vilka förskott skall beräknas. Vad slutligen beträffar statsbidrag

till treåriga linjer, skulle, enligt vad överstyrelsen uttalar, ett riksdagsbeslut

i enlighet med överstyrelsens förslag vara att anse som ett principbeslut. De

gymnasier, som önskade statsbidrag till en tredje årskurs, finge inkomma

med ansökningar om sådant bidrag avseende budgetåret 1962/63, vilka

ansökningar finge prövas i vanlig ordning.

VI. Akademisk sekreterarutbildning

En av stadsfullmäktige i Uppsala tillsatt kommitté med representanter

för såväl kommunen som universitetet i Uppsala har utrett behovet av en

kombinerad merkantil-akademisk utbildning och, efter

samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning, framlagt förslag om anordnande

av sådan utbildning i Uppsala.

Kommittén konstaterar i sin utredning inledningsvis, att en starkt ökad

tillströmning äger rum till huvudsakligen humanistiskt inriktade högre

studier, vilka för närvarande tämligen ensidigt avser utbildning för ämneslärarkompetens.

Samtidigt synes, enligt kommitténs mening, näringslivet

och organisationsväsendet ha behov av högskoleutbildad arbetskraft med

humanistisk skolning, icke minst personal med grundlig språkutbildning för

uppgifter som sekreterare och för utlandskontakter. Med hänsyn härtill har

kommittén ansett det angeläget att skapa varianter av akademisk utbildning,

genom vilka icke blott ämneslärarutbildningen utan även näringslivets

och organisationernas speciella utbildningsbehov kan tillgodoses.

Genom en enkät bland representativa företag och organisationer har

kommittén sökt utröna behovet av personal med ifrågasatt utbildning. Enligt

kommitténs preliminära överväganden borde utbildningen grunda sig

på studentexamen och omfatta en studietid därefter av tre år. Den handelstekniska

och administrativa delen av utbildningen borde inhämtas genom

ettårig fackkurs vid handelsgymnasium. För akademiska studier skulle då

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

återstå en studietid av fyra terminer, svarande mot fyra betygsenheter i

filosofiska examina. Utbildningen skulle sålunda icke inbegripa en fullständig

akademisk examen men däremot kunna påbyggas till en sådan.

En viss anpassning av studiegång och studieinnehåll med hänsyn till

utbildningens syfte borde komma till stand. Salunda borde den ettariga

fackkursen uppdelas på två studieår, så att hälften av däri ingående ämnen

studerades parallellt med akademiska studier under sekreterarutbildningens

första studieår och den andra hälften under det andra eller, alternativt, det

tredje studieåret. Beträffande de akademiska studierna borde föreliggande

möjligheter utnyttjas att inom gällande examensstadgas ram få till stånd

särskilda studieplaner, utformade med sikte på ett nytt studiemåL Den

akademiska utbildningen, borde avse nagra av följande språk och orienteringsämnen.

Utbildningen borde omfatta ett huvudämne, vari erhållits minst 2 akademiska

betygsenheter, samt ett eller flera biämnen omfattande sammanlagt

minst 2 akademiska betygsenheter. Följande alternativa kombinationer vore

därvid tänkbara.

A. Språk som både huvudämne och biämnen.

B. Språk som huvudämne och orienteringsämnen som biämnen.

C. Orienteringsämne som huvudämne och språk som biämnen.

Flertalet av enkäten berörda företag och organisationer förklarade sig

positivt inställda till en form av högre sekreterarutbildning. I särskilt hög

grad ansågs behov föreligga av kvalificerad utbildning i främmande språk.

Bland de orienteringsämnen beträffande vilka en kvalificerad utbildning

bedömdes erforderlig eller värdefull kan särskilt framhållas företagsekonomi,

statistik och psykologi. I fråga om övriga orienteringsämnen uttalades intresse

från ett mindre antal företag och organisationer. Däremot förklarade

sig åtskilliga intresserade av en bättre utbildning i utländsk stenografi.

Över hälften av de svarande företagen och organisationerna uttalade sig för

alternativ B (ovan), d. v. s. språk som huvudämne och orienteringsämne

som biämne (n). I fråga om längden av den föreslagna utbildningen anslöt

sig flertalet till kommitténs förslag, d. v. s. tre år, medan ett mindre antal

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82

Språk:

Engelska

Tyska

Franska

Spanska

Portugisiska

Italienska

Ryska

Orienteringsämnen:

Företagsekonomi

Historia

Konsthistoria

N ationalekonomi

Psykologi

Religionshistoria

Sociologi

Statistik

Statskunskap.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

företag och organisationer ansåg den föreslagna utbildningstiden för lång.

Hertalet framhöll också önskvärdheten av praktik, innan avgångsbetyg utfärdades.

I fråga om anställningsmöjligheterna på längre sikt utvisade enkäten

ett ganska betydande intresse för anställning av sekreterare med den

föreslagna kvalificerade utbildningen.

Kommittén anser den gjorda enkäten ha bekräftat, att behov föreligger

av en högre sekreterarutbildning, inrymmande såväl merkantil grundutbildning

på gymnasienivå som akademiska studier efter delvis nya studieplaner.

Kommittén förordar därför och under hänvisning till förekomsten av liknande

utbildningsvägar i utlandet, att en utbildning av detta slag kommer

till stånd.

För att trygga utbildningens anknytning till arbetsmarknadens behov förordar

kommittén, att Uppsala stad och universitetet gemensamt tar initiativ

för tillsättande av ett utbildning sråd för den högre sekreterarutbildningen

i Uppsala med representanter för staden, universitetet, handelsgymnasiet

och näringslivet.

I fråga om förutsättningarna för ett genomförande av kommitténs förslag

i vad angår en akademisk utbildning i anslutning till för ifrågavarande

ändamål särskilt avpassade kursplaner hänvisar kommittén till den pågående

statliga utredningen rörande en differentiering av de humanistiska

fakulteternas utbildnings- och undervisningsprogram, i vars direktiv sekreterarutbildning

nämnes som exempel på en lämplig kombination av humanistisk

utbildning och praktisk yrkesutbildning.

Beträffande förutsättningarna för en handelsgymnasieutbildning i enlighet

med förslaget framhålles, att vid Uppsala handelsgymnasium från och

med läsaret 1960/61 finnes en statsunderstödd ettårig fackkurs för studenter.

Därest sökande till sekreterarutbildning i anslutning till denna fackkurs

har sin hemort inom Uppsala stad eller eljest inom det elevområde,

som väntas bli fastställt för handelsgymnasiet, anser kommittén ingen

anledning föreligga för staden att anlägga andra ekonomiska synpunkter på

dessa studerande än pa övriga. Beträffande elever från kommuner utanför

elevområdet skulle det däremot ligga i stadens intresse att, i den mån dessa

kommuner icke vore villiga att utbetala ersättning till staden, inte antaga

sådana elever annat än mot uttagande av särskilda elevavgifter.

Kommittén har emellertid ansett sig kunna förutsätta, att, om den nya

utbildningsvägen förverkligas under ifrågasatta former och visar sig locka

studerande, statsmakterna skall pataga sig de kostnader, som föranleds av

utbildningens rikslcaraktär. Samtidigt framhålles, att det skulle vara av

värde, om Uppsala stad vid starten vore beredd att anlägga något vidare

s\ npunkter pa denna fråga än rent ekonomiska utan att fördenskull göra

några mer avsevärda ekonomiska åtaganden. Kommittén påpekar, att det

enligt gjorda erfarenheter vid andra handelsgymnasier är sannolikt, att

studentkursen till en början icke får maximalt antal, nämligen 30 elever.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961

Återstående platser skulle då utan kostnad för staden kunna utnyttjas för

studerande inom den nya studiegången. Därvid skulle, som en följd av fackkursens

uppdelning på två studieår, två omgångar elever med skilda ämnesgrupper

kunna studera samtidigt på ett givet antal elevplatser. Under

antagande att 10 elevplatser stod till förfogande skulle sålunda 20 elever i

sekreterarutbildningen kunna antagas det första året och därefter i genomsnitt

10 elever per år. Detta vore enligt kommitténs mening tillräckligt för

den försöksverksamhet, vartill Uppsala stad föreslås lämna sin medverkan.

Kostnaderna för en parallellavdelning, föranledd av sekreterarutbildningen,

borde enligt kommitténs mening helt bestridas av statsverket, enär

den nya utbildningen skulle ligga i linje med universitetsutredningens av

Kungl. Maj:t och riksdagen accepterade förslag om en differentiering av de

fria fakulteternas utbildningsprogram med hänsyn bland annat till näringslivets

behov av högt kvalificerad arbetskraft. Kommittén finner därför

anledning förutsätta, att statsmakterna kommer att vara villiga att göra

avsteg från gällande statsbidragsprinciper, då det gäller att taga ett kommunalt

handelsgymnasiums resurser i anspråk för en utbildning, som till sin

väsentliga del är att betrakta som högskoleutbildning.

Kommittén för nya utbildning sv äg ar vid de filosofiska fakulteterna har i

yttrande över utredningens förslag framhållit, att detta förslag gäller en

utbildning av just det slag, som kommitténs direktiv siktar till. Kommittén

anser förslaget innehålla goda lösningar på de praktiska problem, som

erbjuder sig, då det gäller att skapa en ny utbildningsväg. Det skulle därför

vara till synnerlig hjälp för kommittén i dess arbete, om en försöksverksamhet

i liten skala kunde igångsättas enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.

Av särskild vikt vore, att det föreslagna utbildningsrådet snarast

möjligt kunde organiseras. Man skulle därigenom för första gången få ett

samarbetsorgan mellan å ena sidan universitetsmyndigheter och å andra

sidan avnämarna av universitetsutbildad arbetskraft. Därest särskilda

kostnader för staden skulle uppkomma till följd av den till fackkursen vid

handelsgymnasiet knutna delen av den föreslagna försöksverksamheten,

finner kommittén det rimligt, att dessa bestrides av statsmedel.

Drätselkammaren i Uppsala har i en till chefen för ecklesiastikdepartementet

ställd skrivelse uttalat, att stadens kostnader för skolväsendet på

grund av olika omständigheter vore högst avsevärda men att staden dock

vore beredd att lämna sin medverkan till ett genomförande av den föreslagna

utbildningen, om en från stadens synpunkt tillfredsställande ekonomisk

gottgörelse kunde erhållas från statsmakternas sida. Under sådan förutsättning

anser drätselkammaren, att en samordning skulle kunna ske av undervisningen

vid handelsgymnasiets ettåriga fackkurs med den föreslagna sekreterarn

tbildningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

VII. Departementschefen

De motiveringar, som i de förut redovisade utredningarna anförts för en

reformering av handelsgymnasiernas förhållanden och för en anpassning

av handelsutbildningens innehåll till de aktuella behoven, har i dagens

utbildningssituation fått en skarpare relief än då de för några år sedan

framfördes. De åtgärder, som avser att skapa likställighet mellan handelsgymnasierna

och andra gymnasiefonner, framstår sålunda nu som mycket

angelägna. Jag skall här i korthet redovisa de omständigheter, varpå jag

bygger denna uppfattning.

De gymnasiala skolformernas utveckling under 1950-talet har varit högst

betydande. Antalet examina vid allmänna, tekniska och merkantila gymnasier

har tillsammans ökat från omkring 5 700 år 1950 till närmare 11 500

år 1960. Den procentuella fördelningen av antalet examina på de tre

gymnasieformerna har under den angivna perioden uppvisat endast mindre

förändringar. Av det totala antalet examina föll sålunda på de allmänna

gymnasierna 77 procent år 1950 och 80 procent år 1960, på de tekniska

gymnasierna 13,1 procent år 1950 och 10,5 procent år 1960 samt på

handelsgymnasierna 9,9 procent år 1950 och 9,5 procent år 1960.1 absoluta

tal har under den angivna perioden antalet årliga examina vid de allmänna

gymnasierna ökat med nära 5 000, vid de tekniska gymnasierna med något

mindre än 500 och vid handelsgymnasierna med drygt 500.

Under samma tid har en betydande ökning av intagningskapaciteten

vid universitet och högskolor ägt rum. Främst har denna ökning givetvis

föranletts av den kraftigt ökande studentexaminationen. Härtill kommer

emellertid en ökning också av den andel av de utexaminerade, som söker

in vid universitet och högskolor. Denna andel har stigit från 65 procent

under 1940-talets förra del till 75 procent vid mitten och under senare

delen av 1950-talet. Endast en mindre del av den hastigt ökande tillströmningen

till universitet och högskolor har kunnat tas emot vid utbildningslinjer,

där intagningsbegränsning tillämpas. Den största delen av det

växande antalet nybörjare har därför förlagt sina studier till de s. k. fria

fakulteterna, främst de humanistiska. Till belysning av detta förhållande

kan nämnas att nettoantalet nyinskrivna studerande vid universitet och

högskolor läsåret 1950/51 utgjorde omkring 3 500, av vilka drygt 1 300

eller närmare 38 procent skrevs in vid humanistiska fakulteter. Läsåret

1959/60 hade nettoantalet nyinskrivna ökat till drygt 7 100. Av denna

ökning föll omkring 2 100 eller mer än 58 procent på de humanistiska fakulteterna.

Antalet filosofie kandidat- och magisterexamina vid de humanistiska

fakulteterna ökade från knappt 500 i genomsnitt per läsår under

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961 37

perioden 1946/47—1950/51 till över 1 200 läsåret 1958/59 och drygt 1 400

läsåret 1959/60.

Gjorda prognoser tyder på, att en väldig ansvällning av gymnasieutbildningen

kommer att äga rum under 1960-talet. Härtill samverkar ett flertal

faktorer. Vilka konsekvenser gymnasieutbildningens väntade tillväxt kan

få för den framtida tillströmningen till universitet och högskolor blir givetvis

i hög grad beroende av vilka åtgärder som tillgripes för att påverka

utvecklingen. Uppenbart är emellertid, att om denna finge fortgå utan

stöd av en målmedveten utbildningspolitik, resultatet kunde bli en ödesdiger

snedvridning av utbildningsorganisationen, såväl på hela gymnasiestadiet

som på de därefter följande stadierna av utbildningsväsendet. Riktpunkten

för utbildningspolitiken måste därför bli att eftersträva en sådan

dimensionering och gestaltning av olika utbildningsformer och en sådan avvägning

mellan dessa, att de samlade utbildningsinsatserna på bästa sätt

svarar mot samhällets och de utbildningssökandes behov.

Bland åtgärder i detta syfte, som statsmakterna beslutat, vill jag här

erinra om följande. Universiteten och högskolorna avses under 1960-talets

första hälft skola utbyggas kraftigt med tyngdpunkten lagd på nu spärrade

utbildningslinjer. Som en riktlinje för utbyggnaden har också uppställts att

ernå en minskad procentuell övergång från det allmänbildande gymnasiet

till universiteten, så att en från arbetsmarknadssynpunkt alltför kraftig tillströmning

till de fria fakulteterna undvikes. I syfte att möta ett ökande

behov från arbetsmarknadens sida och att ge en större andel av det växande

antalet studerande möjligheter att välja andra utbildningsvägar än de allmänbildande

gymnasierna och de därpå byggande fria fakulteterna har

därvid förutsatts bl. a., att de yrkesutbildande gymnasierna erhåller ökad

attraktionskraft och snabbt utbygges under de närmaste åren. Med tanke

på utvecklingen på lång sikt av både högskoleväsendet och närmast underliggande

stadium har igångsatts en genomgripande utredning rörande den

gymnasiala utbildningens framtida uppgifter, innehåll och organisation.

Det är mot den bakgrund, jag här skisserat, som bedömningen av handelsgymnasieorganisationen

nu måste ske och de krav formuleras, som

denna organisation skall uppfylla. Som självfallet framstar da, att handelsgymnasierna

bör ge en utbildning, som från saväl kvantitativ som kvalitativ

synpunkt fullt ut svarar mot arbetsmarknadens behov. Med detta

krav förenas i dag det utbildningspolitiska kravet att kunna erbjuda

de nu stora årskullarna i gymnasieåldrarna en gymnasial utbildning av

yrkesutbildande karaktär, som framstar sasom ett fullvärdigt alternativ

till utbildningen i allmänbildande gymnasier. Från vilkendera av

dessa synpunkter man än ser saken, synes det vara ett nödvändigt led

i utvecklingen att handelsgymnasiernas utbildningstid nu förhinges från

två till tre år och att i samband därmed en revidering och en utökning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kangl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961

av kursinnehållet företages. Jag ansluter mig därför till förslaget att

studiegången vid handelsgymnasierna göres treårig.

Från de utgångspunkter jag nyss angivit, finner jag emellertid att detta

bör ske på ett annat sätt och framför allt i en snabbare takt än överstyrelsen

för yrkesutbildning föreslagit. Jag förordar, att handelsgymnasieutbildningen

redan från och med nästa läsår blir treårig i den meningen,

att de elever, som hösten 1961 intages i första årskursen, skall komma

i åtnjutande av tre års utbildning. Undantag från övergång till en sålunda

förlängd utbildningstid bör endast medgivas i sådana fall, där lokalsvårigheter,

lärarbrist eller därmed jämförliga svårigheter prövas lägga oöverkomliga

hinder i vägen. Preliminära undersökningar och bedömningar

från rektorernas sida har emellertid visat, att en övergång till treårig studiegång

från och med läsåret 1961/62 i den mening, jag här angivit, allmänt

anses vara genomförbar.

Utexamineringen av elever från treåriga handelsgymnasier kommer således

att ske första gången vårterminen 1964. Examinationen från handelsgymnasierna

vårterminen 1963 kan beräknas bli väsentligt reducerad,

en olägenhet som dock på något längre sikt väl uppväges. Fråga om anstånd

med övergång till treårig utbildning från och med läsåret 1961/62 bör

prövas av överstyrelsen för yrkesutbildning.

I årets statsverksproposition har jag föreslagit, att det skall överlåtas

på överstyrelsen för yrkesutbildning att årligen besluta om antalet intagningsavdelningar

vid de högre tekniska läroverken. Jag har därvid framhållit

som en nödvändig förutsättning för att denna delegering skall resultera

i en ändamålsenligt balanserad gymnasieexpansion, att skolväsendets

båda överstyrelser intimt samarbetar och effektivt koordinerar sina

åtgärder rörande gymnasieorganisationens dimensionering. För att en reformering

av handelsgymnasieorganisationen skall kunna bidraga till en riktigare

avvägning mellan de olika gymnasieformerna, vilket är ett av reformens

grundläggande syften, fordras oundgängligen att också intagningarna

till handelsgymnasierna samordnas med intagningarna till övriga gymnasier

och att den samlade gymnasieorganisationens tillväxt sker efter en

gemensam bedömning från de båda ämbetsverkens sida enligt angivna riktlinjer.

Även på denna punkt gäller följaktligen som en nödvändig förutsättning

för ett framgångsrikt resultat, att en mycket nära samverkan kommer

till stånd mellan de båda överstyrelserna. Utifrån förutsättningen att så

sker, föreslår jag, av samma skäl som när det gäller de högre tekniska läroverken,

att det i fortsättningen skall ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning

att efter av Kungl. Maj:t meddelade riktlinjer årligen besluta om

antalet nya intagningsavdelningar vid handelsgymnasierna.

Jag vill också framhålla, att en samverkan lokalt mellan företrädare för

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

olika skolformer är väsentlig för att underlätta övergången till treårig

handelsgymnasieutbildning. Således bör naturligtvis alla möjligheter prövas

att i fråga om lokaler och lärarkrafter ta i anspråk förefintliga resurser,

exempelvis vid de allmänna gymnasierna. Överhuvudtaget bör på allt sätt

väg banas för det betraktelsesättet, att gymnasiet är ett stadium med

något olika utbildningsvägar mellan vilka samverkan är möjlig och i

utbildningens intresse i alla avseenden bör eftersträvas.

I diskussionen om en övergång till treårig utbildning vid handelsgymnasierna

har också föreslagits, att en statsbidragsberättigad tredje årskurs

skulle kunna anordnas som påbyggnad på den nuvarande andra årskursen.

Jag finner det inte uteslutet att dylika kurser övergångsvis skulle vara av

visst värde från utbildningssynpunkt. Undersökningar, som jag låtit göra,

har emellertid visat, att sådana kurser endast med stora svårigheter skulle

kunna anordnas på ett tillfredsställande sätt redan från och med nästa läsår.

Huruvida det bör anordnas tredje årskurser som påbyggnader under läsåret

1962/63, bör överstyrelsen för yrkesutbildning ta upp till bedömande

i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63. För egen

del anser jag mig inte ha någon anledning att nu ta ställning till denna fråga.

För närvarande finns ej andra undervisningsplaner för treåriga

handelsgymnasier att tillgå än de som på sin tid utarbetades av handelsutbildningskommittén.

Dessa torde icke längre utan överarbetning vara

lämpade för sitt ändamål. Att verkställa en översyn av de olika gymnasiernas

kurs- och timplaner är en av gymnasieutredningens arbetsuppgifter.

Jag finner det därför lämpligast, att utarbetandet av dylika planer för

de treåriga handelsgymnasierna uppdrages åt denna utredning i samråd

med överstyrelsen för yrkesutbildning. Det torde vara nödvändigt att för

den första årskurs, som intages hösten 1961, utarbeta provisoriska planer.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva i vilken ordning timplanerna

skall fastställas.

I enlighet med vad överstyrelsen föreslagit bör genomgång av treårigt

handelsgymnasium på samma sätt som genomgång av allmänt gymnasium

berättiga till inträde vid universitet och högskolor.

Jag finner ej möjlighet att i detta sammanhang framlägga några synpunkter

eller förslag beträffande konsekvenserna för de ettåriga fackkurserna

och de fyraåriga aftonkurserna av den här förordade övergången

till treåriga normalkurser. Det bör vara en angelägen uppgift för gymnasieutredningen

och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samband med

tim- och kursplanearbetet överväga detta spörsmål och att så snart som

möjligt avge förslag till lösning härav.

Vad överstyrelsen anfört rörande betydelsen av likställighet med

övriga gymnasieformer i vad gäller lärarnas ställning och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mcij:ts proposition nr 82 år 1961

villkor, ansluter jag mig helt till. Jag tillstyrker således, att vid de

statsunderstödda handelsgymnasierna skall få inrättas ordinarie lektorstjänster

i lönegrad Ao 26 eller Ao 24 samt ordinarie adjunktstjänster i lönegrad

Ao 23. Dessa bör på motsvarande sätt och villkor, som gäller vid de

allmänna läroverken, kunna utbytas emot icke-ordinarie tjänster; härom

torde Kungl. Maj:t få meddela närmare bestämmelser.

Det totala antalet lektors- och adjunktstjänster bör årligen efter förslag

av överstyrelsen för yrkesutbildning fastställas av Kungl. Maj:t. Antalet

ordinarie tjänster bör, på sätt som sker vid de kommunala realskolorna

och de praktiska kommunala realskolorna, beräknas efter 80 procent av

gymnasiernas behov av lärare i läroämnen. På överstyrelsen bör ankomma

att fördela de ordinarie tjänsterna på de skilda handelsgymnasierna.

Förfarandet vid tillsättning av lärartjänster har, sedan överstyrelsen

framlade sitt förslag, förändrats genom tillkomsten av allmänna skolstadgan.

Denna gäller för kommunala men inte för enskilda han delsgymnasier.

Jag finner ej skäl att för handelsgymnasiernas del föreslå avvikelse

från allmänna skolstadgans bestämmelser om tillsättningsförfarandet.

Ej heller finner jag lämpligt, att helt olika förfaranden skall gälla vid kommunala

och statsunderstödda enskilda handelsgymnasier. Samma tillsättningsförfarande,

som gäller enligt allmänna skolstadgan, bör därför föreskrivas

för de sistnämnda handelsgymnasiernas del. Det sagda innebär,

att ordinarie lektorstjänster skall tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag

av överstyrelsen för yrkesutbildning och ordinarie adjunktstjänster av

länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen respektive det enskilda gymnasiets

styrelse.

För behörighet till lektorstjänst i svenska och främmande språk bör uppställas

samma krav som för dylik tjänst vid allmänt läroverk. För behörighet

till lektorstjänst i företagsekonomiska ämnen bör krävas licentiatexamen

med minst betyget Med beröm godkänd i tjänstens huvudämnen eller

däremot svarande ämnen eller civilekonomexamen med minst nämnda

betyg i ifrågavarande ämnen jämte särskild lämplighet för tjänsten, ådagalagd

genom föregående praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga

studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området.

Angivna villkor motsvarar vad som gäller för behörighet till lektorstjänst

i merkantila ämnen vid högre tekniska läroverk. Behörighet till lektorstjänst

i ekonomisk geografi och nationalekonomi bör kunna erhållas

vid uppfyllande av behörighetskraven enligt ettdera av dessa alternativ.

Behörighet till lektorstjänst i andra ämnen, exempelvis handelsrätt och

samhällslära, torde i varje särskilt fall få meddelas av Kungl. Maj:t. Man

har anledning räkna med, att ett mycket ringa antal dylika ärenden skall

förekomma.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

I fråga om behörighetsvillkoren för adjunktstjänst anser jag att för

dylik tjänst skall gälla i stort sett samma behörighetsvillkor, som nu gäller

för ordinarie ämneslärartjänst, vilket bland annat innebär krav på civilekonom-

eller filosofie magisterexamen. För behörighet till ordinarie tjänst

bör dock krävas två års lärartjänstgöring. Jag tillstyrker också förslaget

att behörighet till adjunktstjänst, vari ingår ett eller flera av ämnena

nationalekonomi, företagsekonomi, samhällslära och handelsrätt, skall

erhållas genom statsvetenskaplig-juridisk examen. Dessutom föreslår

jag, att statsvetenskaplig-filosofisk examen skall grunda sådan behörighet.

Lektor placeras i lönegrad A 26 eller A 24 i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande grunder som gäller för lönegradsplacering av

dylika tjänster vid de högre tekniska läroverken. Undervisningsskyldigheten

bör för såväl lektorer som adjunkter vara densamma som på högsta

stadiet vid högre allmänt läroverk.

I likhet med överstyrelsen finner jag lämpligt, att handelsgymnasiernas

lärare i stenografi och maskinskrivning, vilka för närvarande benämnes

övningslärare, i stället kallas lärare i stenografi och maskinskrivning.

Dessa lärare bör placeras i lönegrad A 15. Undervisningsskyldigheten bör

vara, för lärare i stenografi 24 veckotimmar och för lärare i maskinskrivning

30 veckotimmar. Kungl. INIaj''.t bör liksom hittills besluta om antalet ordinarie

tjänster.

För innehav av rektorstjänst vid handelsgymnasierna bör krävas lektorskompetens.

Lönesättningen för tjänsterna bör anpassas till vad som gäller

för de högre tekniska läroverken. Det torde, på sätt gäller beträffande de

tekniska läroverken, få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om tjänsternas

inplacering i avlöningsgrupper. Förordnandeperioden bör vara densamma

som gäller för rektorstjänster vid de högre allmänna läroverken.

Undervisningsskyldigheten bör alltjämt omfatta 10—16 veckotimmar och

rektors allmänna åligganden bör vara desamma som ankommer på rektor

vid allmänt läroverk.

Rektors undervisningsskyldighet bör, på sätt som gäller för rektorerna vid

de högre allmänna läroverken, fastställas av länsskolnämnderna inom den

ram, som Kungl. Maj:t föreskriver. Kungl. Maj:t bör kunna föreskriva om

viss nedsättning av handelsgymnasierektors undervisningsskyldighet under

normalt gällande minimum, därest rektors arbetsbörda ger anledning härtill.

Överstyrelsens förslag om inordnande av de statsunderstödda handelsgymnasiernas

rektorer och lärare under statens allmänna avlöningsreglcmente

ansluter jag mig till. Dessa bör alltså i princip erhålla samma förmåner

och skyldigheter som enligt detta reglemente gäller för rektorer och

lärare vid högre kommunala skolor respektive privatläroverk.

Den reglering av lärarfrågorna vid de statsunderstödda handelsgymnasierna,

som jag nu angivit grunderna för, bör enligt min mening i tillämp
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

liga delar gälla även beträffande sådana handelsgymnasier, som utan att

ännu ha fatt rätt till statsbidrag står eller ställes under överstyrelsens tillsyn.

Anställningarna som rektorer och som lärare vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna är redan nu obligatoriskt förenade med pensionsrätt

enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR). Jag är inte beredd

att nu föreslå ändring i vad som för närvarande gäller beträffande avgifter

i samband med pensionsrätt för nämnda anställningshavare. I fråga om

pensionsrätt för rektor vid här avsett handelsgymnasium torde i SPR böra

införas bestämmelser motsvarande de för bl. a. rektorer vid de allmänna

läroverken och privatläroverken meddelade. Jämväl för anställningar vid

sådana icke statsunderstödda handelsgymnasier, för vilkas personal bestämmelserna

i statens allmänna avlöningsreglemente enligt särskilt Kungl.

Maj:ts beslut skall gälla, torde böra införas pensionsrätt av samma slag som

vid de statsunderstödda handelsgymnasierna. I fråga om avgifter i sistnämnda

fall torde det, därest riksdagen ej har något att erinra häremot,

böra få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut med iakttagande av de

grunder, som kommit till uttryck vid riksdagsbehandlingen av motsvarande

fråga för lärare vid kommunala gymnasier (prop. 1955: 182, SU 153 rskr

331).

Bland lärarfrågorna är slutligen att nämna frågan om möjlighet för lärare

vid handelsgymnasium att få en del av sin tjänstgöring förlagd till annan

skola samt för lärare vid annan skola att fa en del av sin tjänstgöring förlagd

till handelsgymnasium. Medgivanden till dylik fyllnadstjänstgöring har

hittills efter framställning i varje särskilt fall lämnats av Kungl. Maj:t,

varvid som villkor föreskrivits, att särskilda kostnader ej finge åsamkas

statsverket. Anordningen gör det i vissa fall möjligt att på ett mer ändamålsenligt

sätt utnyttja lärarresurserna eller att skapa en mera ändamålsenlig

lärarorganisation, vilket får anses vara angeläget, främst från handelsgymnasiernas

synpunkt. Möjligheterna att i ökad omfattning tillämpa

denna anordning och att delegera beslutanderätten torde böra övervägas av

Kungl. Maj:t i samband med att stadga för handelsgymnasierna utfärdas.

Beträffande den nu föreslagna regleringen av rektorers och lärares löneoch

anställningsvillkor har förhandlingar förts med vederbörande personalorganisation,

som förklarat sig inte ha några erinringar mot dessa förslag.

En annan väsentlig åtgärd för att na syftet med en handelsgymnasiereform

är slutligen att förbättra statsbidragen till kostnaderna för

handelsgymnasierna så, att därigenom kan vinnas dels ett ökat intresse för

upprättande av sådana gymnasier, dels möjligheter att slopa de ganska

höga elevavgifter, som ännu uttages vid dessa skolor. På grund av elevavgifternas

varierande storlek är det inte möjligt att finna någon stats
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

bidragsnivå, som för alla handelsgymnasier skulle innebära en adekvat

kompensation för ett bortfall av elevavgifterna. För handelsgymnasiema

tillsammantagna skulle emellertid en höjning av statsbidraget från för

närvarande 70 procent av bidragsunderlaget vid flertalet och 65 procent

vid några av handelsgymnasiema till den av överstyrelsen föreslagna procentsatsen

78 för samtliga bidragsberättigade handelsgymnasier medföra

en ökning av det sammanlagda statsbidragsbeloppet, som ganska nära

svarar mot den totala summa av elevavgifter, som för närvarande uttages.

Då jag finner det motiverat, att i detta sammanhang en ytterligare

förbättring av de nuvarande statsbidragen äger rum, har jag funnit mig

böra tillstyrka, förutom en höjning av bidragsprocenten till 78 för varje

bidragsberättigat gymnasium, också de av överstyrelsen föreslagna bidragen

per avdelning av 2 000 respektive 1 000 kronor. Som villkor för statsbidrag

bör framdeles gälla att elevavgifter inte får uttagas.

Det procentuella statsbidraget bör i princip beräknas på kostnaderna

för löner och fortlöpande pensionsavgifter för rektor och lärare enligt de för

dessa gällande avlöningsbestämmelserna. Dock bör den tekniska ändringen

vidtagas, att bidragsunderlaget beräknas med tillämpning av i huvudsak

samma förenklade metod, som tillämpas vid beräkning av statsbidrag till

driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

I samband med nu föreslagen förändring rörande statsbidragets storlek

bör också föreskrivas, att statsunderstött handelsgymnasium i den utsträckning

och på de villkor, som i vederbörlig ordning bestämmes, skall vara

skyldigt att mottaga elever från ort utanför gymnasiets verksamhetsområde

samt att medverka vid utbildning av handelslärare.

Bestämmelserna rörande förskottering av statsbidrag bör kvarstå oförändrade

med den detaljändringen att, då förskott till gymnasium eller gymnasieavdelning

icke utgått föregående redovisningsår, sådant skall utgå

med högst nio tiondelar av 78 procent i stället för som nu med högst nio tiondelar

av 60 procent av de beräknade lönekostnaderna för löpande budgetår.

På grund av förskottsbestämmelsernas konstruktion kommer statsbidragshöjningen

att påverka anslagsberäkningen för budgetåret 1961/62 endast

i vad gäller förskotten till nya gymnasier och gymnasieavdelningar. För

handelsgymnasieorganisationen i övrigt kommer bidragshöjningen för redovisningsåret

1961/62 att få effekt vid slutregleringen under budgetåret

1962/63.

Statsverkets ökade kostnader för ett genomförande av den föreslagna

statsbidragshöjningen skulle vid tillämpning på handelsgymnasieorganisationen

under innevarande redovisningsår uppgå till cirka 760 000

kronor. De ytterligare kostnaderna för inrättande av ordinarie lektors- och

adjunktstjänster skulle vid nuvarande organisation kunna beräknas uppgå

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

till cirka 170 000 kronor. Statsbidragskostnaden per avdelning av en tredje

årskurs kan beräknas till omkring 38 000 kronor. Om man, med utgångspunkt

i föreliggande anslagsäskanden beträffande antalet avdelningar

av första årskursen under nästa läsår, antar att antalet avdelningar av

tredje årskursen läsåret 1963/64 skulle uppgå till ett 60-tal, skulle statsbidragskostnaden

härför uppgå till cirka 2 800 000 kronor. Om man så

gör det rent teoretiska antagandet, att antalet avdelningar av första årskursen

skulle hålla sig oförändrat läsåren 1962/63 och 1963/64, skulle för

statsverkets del de av mig förordade förändringarna beträffande studietidens

längd, lärarpersonalen och statsbidraget komma att för redovisningsåret

1963/64 medföra en utgiftsökning av omkring 8 200 000 kronor,

jämfört med nuläget.

Utan att något direkt samband med frågan om en handelsgymnasiereform

föreligger, har i det föregående redovisats ett förslag om anordnande försöksvis

av en akademisk sekreterarutbildning i samverkan

mellan universitetet i Uppsala och Uppsala stads handelsgymnasium.

Förslaget avser en kombination av viss akademisk utbildning och den handelsgymnasieutbildning,

som meddelas vid den ettåriga fackkursen. Syftet

med denna kombinerade utbildning är att erbjuda studerande vid humanistiska

fakulteten i Uppsala en ny, direkt yrkesinriktad utbildningsväg, som

skulle ge en kompetens, svarande mot ett genom undersökningar inom näringslivet

konstaterat behov av kvalificerad arbetskraft. Detta syfte överensstämmer

väl med de intentioner, som legat till grund för tillsättandet av

den nu arbetande utredningen om nya utbildningsvägar vid de filosofiska

fakulteterna m. m. Jag finner förslaget synnerligen värdefullt och tillstyrker,

att en försöksverksamhet anordnas i enlighet därmed. Jag utgår från

att erforderliga åtgärder för att så skall ske vidtages av berörda universitetsmyndigheter

och övriga intressenter i frågan.

Såvitt gäller handelsgymnasiets medverkan fordras statsmakternas ställningstagande

i ett speciellt hänseende. Genom anknytningen till Uppsala

universitet kommer deltagarna i utbildningen att rekryteras från i stort

sett hela riket. Av dessa skäl bör eventuella merkostnader för handelsgymnasiets

huvudman, vilka föranledes av ifrågavarande utbildning, bestridas

av statsmedel. De merkostnader jag här åsyftar är sådana som

uppkommer, därest inrättandet av parallellavdelning föranledes enbart av

att den kombinerade utbildningen anordnas. I sådant fall bör statsbidraget

för dylik avdelning utgå inte med 78 procent utan med 100 procent

av bidragsunderlaget. Överstyrelsen för yrkesutbildning bör liksom beträffande

övriga nya parallellavdelningar pröva behovet även av en avdelning

av det slag, som här är i fråga, samt hos Kungl. Maj:t anmäla om dess

tillkomst föranletts av den kombinerade utbildningen. Det torde få an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961

komma på Kungl. Maj:t att med Uppsala stad träffa närmare överenskommelse

rörande beräkningen av dessa merkostnader i enlighet med vad

jag nu anfört.

Jag övergår så till frågan om anslagsbehovet för budgetåret

1961/62. Jag erinrar härutinnan om vad jag i det föregående

framhållit om förskottssystemets verkningar. Mot den av överstyrelsen

beräknade automatiska kostnadsökningen av 353 000 kronor har jag ingen

erinran. Förslaget om statsbidrag till han delsgymnasiet i Falun tillstyrker

jag i enlighet med hittills tillämpad praxis på detta område. I fråga om

inrättande i övrigt av nya avdelningar med statsbidrag torde till grund

för den nu aktuella anslagsberäkningen kunna läggas de av överstyrelsen

tillstyrkta framställningarna härom. På denna grund beräknar jag en ytterligare

anslagsökning av 358 000 kronor. För merkostnader nästa budgetår

till följd av de framlagda reformförslagen beräknar jag en anslagshöjning

med 85 000 kronor, vilket belopp avser att täcka kostnaden för uppjustering

av förskottsbidragen till nya klassavdelningar. Jag föreslår således,

att förevarande anslag för nästa budgetår uppräknas med sammanlagt

796 000 kronor till 4 343 000 kronor.

Till sist vill jag framhålla, att den av mig förordade handelsgymnasiereformen

i skilda hänseenden givetvis kommer att kräva särskilda tillämpnings-

och övergångsanordningar, exempelvis i fråga om regleringen av lärartjänster

o. dyl. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de

bestämmelser härutinnan, som kan visa sig erforderliga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. a) godkänna av mig förordade riktlinjer för en ombildning

från och med budgetåret 1961/62 av handelsgymnasiernas

tvååriga kurser till treåriga kurser;

b) godkänna av mig förordade riktlinjer beträffande

inrättande, tillsättning och reglering av lärartjänster

vid handelsgymnasierna;

c) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag

till handelsgymnasier, att tillämpas tills vidare från

och med redovisningsåret 1961/62;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med av mig förordade grunder besluta om statsbidrag till

vissa kostnader för försöksverksamhet med akademisk sekreterarutbildning;
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de författningsändringar

och utfärda de övriga föreskrifter, som

fordras vid bifall till vad som under I a)—d) föreslagits;

II. till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 343 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961 47

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

I. Inledning ..................................................... 3

II. Gällande bestämmelser m. m.................................... 7

1. Handelsgymnasiernas utbildningslinjer m. m................... 7

2. Lärartjänster .............................................. 7

3. Statsbidrag m. m........................................... 9

III. Handelsgymnasieorganisationens utveckling och nuvarande omfattning

......................................................... 10

IV. Överstyrelsens reformförslag.................................... 13

1. Förslag och synpunkter i huvuddrag.......................... 13

a) Överstyrelsen ........................................... 13

b) Remissyttranden ........................................ 14

2. Statsbidragsgrunderna ...................................... 14

a) Överstyrelsen ........................................... 14

b) Remissyttranden ........................................ 16

3. Lärarfrågor ................................................ 17

a) Överstyrelsen ........................................... 17

b) Remissyttranden ........................................ 23

4. Upprättande av treåriga handelsgymnasier.................... 26

a) Överstyrelsen ........................................... 26

b) Remissyttranden ........................................ 28

5. Kostnader för förslagens genomförande....................... 29

V. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret 1961/62 ......... 31

VI. Akademisk sekreterarutbildning ................................ 32

VII. Departementschefen ........................................... 36

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m., t vad propositionen avser underhållsarbeten i lokal a1 i texten
  2. SU 1961:110 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till de statsunderstödda handelsgymna s. 12 i texten