Angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/ 62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema
1961-02-17 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:82, Angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/ 62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
1
Nr 82
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående handelsgymnasieutbildningen
samt anslag för budgetåret 1961/
62 till de statsunderstödda handelsgymnasiema;
given Stockholms slott den 17 februari 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I anslutning till en av överstyrelsen för yrkesutbildning verkställd utredning
framlägges förslag till riktlinjer för handelsgymnasieutbildningens utformning
och organisation samt förslag till ändrade grunder för statsbidrag
till handelsgymnasier. Sålunda föreslås, att handelsgymnasiernas normalkurser
skall bli treåriga i stället för, som hittills, tvååriga. Intagning till
första årskurs av den treåriga utbildningen avses ske höstterminen 1961.
Beslut om statsbidrag till nya klassavdelningar föreslås skola framdeles
fattas av överstyrelsen för yrkesutbildning. Förslag framlägges vidare om
att lektors- och adjunktstjänster skall inrättas vid handelsgymnasiema.
Handelsgymnasiernas rektorer och lärare föreslås inordnade under statens
allmänna avlöningsreglemente. En höjning förordas av statsbidragen till att
omfatta dels 78 procent av ett schabloniserat bidragsunderlag innefattande
liksom hittills kostnader för lärarlöner och fortlöpande pensionsavgifter, dels
ett årligt bidrag med 2 000 kronor per avdelning av treårig och ettårig kurs
och 1 000 kronor per avdelning av fyraårig kurs. Denna statsbidragshöjning
beräknas för handelsgymnasieorganisationen som helhet väl kompensera
det slopande av elevavgifterna, varom föreskrift föreslås skola meddelas.
Statsverkets kostnader för reformens genomförande beräknas, med ut
1
— Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt Nr 82
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
gångspunkt i 1961 års löner samt en full utbyggnad av den för budgetåret
1961/62 föreslagna handelsgymnasieorganisationen bli omkring 3,2 miljoner
kronor redovisningsåret 1963/64, då ett antal avdelningar av tredje årskursen
svarande mot intagningen höstterminen 1961 förutsattes inrättade.
För en försöksverksamhet med akademisk sekreterarutbildning i samverkan
mellan Uppsala universitet och Uppsala handelsgymnasium förordas
att statsverket helt skall påtaga sig de merkostnader vid handelsgymnasiet,
som kan föranledas av denna försöksverksamhet. Den akademiska
sekreterarutbildningen avses utgöra en kombination av handelsgymnasieutbildning
och viss akademisk utbildning.
I propositionen äskas slutligen för budgetåret 1961/62 anslag för bidrag
till handelsgymnasier med 4 343 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 796 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör
Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Eden
man,
Netzén, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående
handelsgymnasieutbildningen m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har jag under
punkten 148 förklarat mig ämna för Kungl. Maj:t framlägga förslag om avlåtande
till 1961 års riksdag av särskild proposition om en reformering och
utbyggnad av handelsgymnasieorganisationen i anslutning till vissa av överstyrelsen
för yrkesutbildning framlagda förslag.
Med anledning härav har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till handelsgymnasier
för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 4 343 000
kronor.
Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor och att få upptaga
övriga med avseende på handelsgymnasiernas förhållanden aktualiserade
spörsmål.
I. Inledning
Handelsgymnasiernas förhållanden blev föremål för ingående utredning
av den år 1945 tillkallade s. k. handelsutbildningskommittén,
vars betänkande I. Handelsgymnasierna (SOU 1950: 12) i väsentliga
hänseenden ligger till grund för ett av överstyrelsen för yrkesutbildning år
1957 framlagt förslag till handelsgymnasiereform.
Handel sutbildningskommittén sammanfattade sina överväganden och
förslag på följande sätt.
Antalet inom de merkantila yrkesområdena sysselsatta personer har ökat
kraftigt under de senaste decennierna. Den snabba utveckling, som ägt rum
på olika områden av det ekonomiska livet, ställer allt större fordringar på
dem, som inneha mer ledande och med ansvar förbundna poster inom de
nämnda yrkesområdena.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Handelsgymnasiernas undervisning har hittills i övervägande grad varit
inriktad på arbetsuppgifter inom det allmänna kontorsarbetet, såsom redovisning
och korrespondensarbete. Undervisningen bör emellertid också mera
direkt än hittills syfta till utbildning för ledande och självständiga poster
inom det merkantila arbetsområdet. Även distributionsfrågornas allt större
roll måste beaktas, icke minst med avseende på försäljningsutbildningen.
Handelsgymnasierna böra också tillgodose det allt större behovet av merkantilt
utbildad personal inom olika delar av den offentliga förvaltningen.
Den antydda utvecklingen medför, att mycket nytt lärostoff måste beaktas
i undervisningen. Sålunda böra de företagsekonomiska ämnena få en
avsevärt starkare ställning än i det nuvarande handelsgymnasiet och de
allmänbildande ämnena tillgodoses bättre än hittills. Undervisning bör dessutom
ges i gymnastik. Arbetsbördan är emellertid redan nu alltför betungande
för eleverna.
Kommittén anser vidare, att det allmänna, på ett helt annat sätt än vad
nu är fallet, måste ställa sig bakom handelsgymnasierna och ge dem den
ekonomiska trygghet, som nu saknas. I samband härmed böra lärarna
likställas med motsvarande lärare inom det allmänna skolväsendet.
Från dessa huvudutgångspunkter föreslog kommittén följande.
1. Handelsgymnasiet skall som hitintills bygga på realexamen eller däremot
svarande kunskapsmått. Kommitténs förslag i denna punkt kan, liksom
förslaget i dess helhet, lätt anpassas efter de riktlinjer för 9-årig enhetsskola,
som uppdragits av skolkommissionen och i 1950 års skolpropositioner.
2. Studietiden förlänges med ett år och blir sålunda treårig (handelsgymnasiets
normalkurs). Dock anordnas en avgångsetapp efter genomgång av
klass II, till vilket hänsyn tages vid fastställandet av kursplanerna.
3. Det äldre ämnet handelslära ersättes av tre ämnen: allmän företagsekonomi,
distributionslära och företagsorganisation. Språkstudierna breddas
och fördjupas liksom undervisningen i svenska, samhälls- och ekonomilära
samt räkenskapslära. Undervisning i historia och psykologi införes i
klass III. Gymnastikundervisning skall vara obligatorisk. — Kursplanerna
i samtliga ämnen moderniseras. Till ledning för gymnasierna utarbetas av
överstyrelsen för yrkesutbildning en förebild till undervisningsplan. Överstyrelsen
fastställer undervisningsplan för varje gymnasium.
Kommittén anser eu mera djupgående linjedifferentiering olämplig men
föreslår en viss försiktig differentiering i klass III på en företagsekonomisk
linje och en språklinje. Härjämte ges i denna klass möjlighet att byta ut ett
av vissa obligatoriska ämnen mot ett eller flera frivilliga ämnen med minst
motsvarande timantal.
Försök kunna eventuellt längre fram anställas med något längre gående
differentiering i klass III.
5. Ilandelsgymnasieundervisningen på kvällstid bibehålies som fyraårig
samt skall motsvara klasserna I och II i normalkursen. Aftonskolorna bör
alltfort ha försökskaraktär.
6. Avgången från klass III förbindes med en examen. I vissa ämnen ges
för handelsgymnasierna gemensamma avgångsskrivningar, vilka dock ej få
samma betydelse som de skriftliga proven i den nuvarande studentexamen.
Härutöver anordnas muntliga förhör, vilka följas av examensombud utsedda
av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Bestämmelserna för godkännande i examen samt för flyttning preciseras.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Examen för privatister skall, sedan de treåriga handelsgymnasiekursema
färdigorganiserats, avse examen från treårigt handelsgymnasium.
7. Det treåriga handelsgymnasiet, anordnat på sätt framgår av punkterna
1—6, blir enligt kommitténs mening en bildningslinje fullt jämställd med
de övriga gymnasielinjer, som stå dem som avlagt realexamen till buds i de
allmänna och tekniska gymnasierna. Examen från treårigt handekgymnasium
bör därför betraktas som likvärdig med studentexamen och i princip
berättiga till inträde vid högre läroanstalter.
8. De för studenter avsedda ettåriga kurserna bibehållas. De bli dock
mera fristående än de hittillsvarande ettåriga studentkurserna såtillvida,
att gemensam målsättning mellan desssa kurser och normalkurserna icke
är möjlig.
De företagsekonomiska ämnena i dessa kurser tillgodoses bättre än hittills.
Större valfrihet lämnas lärjungarna; vid de större gymnasierna genom
inrättande av en företagsekonomisk linje och en språklinje. Kursplanerna
moderniseras. Bestämmelserna om avgångsbetyg preciseras.
9. Omedelbart inrättande av nya handelsgymnasier föreslås icke, men
kommittén räknar med en successiv utbyggnad av organisationen.
10. Kommittén räknar med att de nuvarande enskilda gymnasierna skola
övertagas av vederbörande kommuner. Den kommunala organisationsformen
bör emellertid endast bestå under en övergångsperiod, efter vilken
gymnasierna (troligen dock med vissa undantag) böra förstatligas. Förstatligandet
bör äga rum successivt under slutet av 1950-talet.
Under övergångstiden bör till de kommunala handelsgymnasierna utgå
statsbidrag med, liksom för de högre kommunala skolorna, 78 procent å
lärarlönerna och 50 procent av lönerna till skolläkare och skolsköterskor.
Vidare bör liksom vid de centrala verkstadsskolorna utgå administrationsbidrag
med 100 kronor för elev och läsår. Slutligen bör bidrag utgå med
50 procent av kostnaderna för undervisningsmateriel. Lärjungeavgifterna
föreslås nedbringade till 100 kronor för läsår.
11. För lärarna fastställas i huvudsak samma kompetenskrav som för
lärare vid de allmänna och tekniska gymnasierna._ Bland annat föreslås
inrättande av lektorstjänster och gymnasieadjunktstjänster. Lärarna inordnas
i det statliga avlöningssystemet och inplaceras i samma lönegrader som
motsvarande lärare vid de allmänna och tekniska gymnasierna.
För behörighet till lektorstjänst i bland annat svenska och främmande
språk föreslås filosofie licentiatexamen, med möjlighet till dispens för sökande
med annan meritering; för behörighet till lektorstjänst i handelstekniska
ämnen föreslås ekonomie licentiatexamen eller kvalificerad ekonomexamen
jämte särskilt meriterande praktisk verksamhet och författarskap
av vetenskaplig karaktär.
12. Kommittén föreslår, att reglementet den 29/12 1949 för pensionering
genom statens pensionsanstalt av vissa icke statliga befattningshavare
in. m. alltjämt skall äga tillämpning för handelsgymnasiernas lärare. Dock
föreslås vissa ändringar i reglementet, närmast i fråga om rektorernas pensionsförhållanden.
13. Handelsgymnasiernas bestånd av undervisningsmateriel upprustas.
Handelsutbildningskommitténs betänkande föranledde icke några direkta
åtgärder från statsmakternas sida. Utan närmare anknytning till de i betänkandet
framlagda förslagen utfärdades emellertid den 5 juni 1953 en
6
Kangl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
ny kungörelse angående statsunderstödda handelsgymnasier (nr 528), vilken
ersatte motsvarande kungörelse av år 1938 (nr 529). Den år 1953
utfärdade kungörelsen, vilken med en år 1957 (nr 371) företagen ändring
alltjämt gäller, innebar främst att fastare bestämmelser rörande statsbidrag
till handelsgymnasierna samt rörande löneställning, pensionsförhållanden
m. m. för liandelsgymnasiernas lärare tillskapades.
I skrivelse den 13 april 1955 gjorde Sveriges handelsgymnasiers
riksförbund (i det följande betecknat »handelsgymnasieförbundet»)
framställning om ändring av vissa bestämmelser rörande de statsunderstödda
handelsgymnasierna. Förbundet hemställde:
1. att kungörelsen den 5 juni 1953 angående statsunderstödda handelsgymnasier
(nr 528) ersattes av en stadga och en statsbidragskungörelse för
handelsgymnasierna;
2. att handelsgymnasiernas lärartjänster helt inordnades under statens
allmänna avlöningsreglemente; samt att vid genomförandet av vad som
föreslagits, måtte särskilt beaktas;
3. att statsbidrag till de statsunderstödda handelsgymnasierna borde utgå
med dels 78 procent av gymnasiets kostnader enligt för rektor och lärare
gällande avlöningsbestämmelser samt gymnasiets fortlöpande avgifter till
statens pensionsanstalt, dels ett särskilt bidrag till övriga kostnader på
4 000 kronor per klassavdelning och år;
4. att rektorstjänsterna av Kungl. Maj:t inplacerades i avlöningsgrupper
samt att hela rektorslönen inräknades i statsbidragsunderlaget;
5. att lektorstjänster inrättades i lönegrad Ca 31 och Ca 33 med i framställningen
närmare angivna grunder för kompetensvillkor;
6. att kungörelsens benämning »övningslärartjänster» ändrades; samt
7. att undervisningsskyldigheten för ordinarie och extra ordinarie lärare i
stenografi och maskinskrivning fastställdes till 24—30 timmar i veckan.
I utlåtande häröver den 29 augusti 1956 samt i anslagsframställning samma
dag för budgetåret 1957/58 tillstyrkte överstyrelsen för yrkesutbildning
i huvudsak de av förbundet framlagda förslagen.
Genom beslut den 18 januari 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt överstyrelsen
för yrkesutbildning att i anslutning till riksförbundets
framställning verkställa översyn av gällande bestämmelser rörande handelsgymnasierna
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.
I en den 28 augusti 1957 dagtecknad utredning har överstyrelsen framlagt
förslag till ändrade bestämmelser rörande statsunderstödda handelsgymnasier
samt hemställt, att beslut måtte fattas om statsbidrag till sådana
gymnasier enligt av överstyrelsen föreslagna grunder från och med
budgetåret 1958/59. Överstyrelsen har härefter, i samband med sina årliga
anslagsäskanden upprepat de i utredningen framlagda förslagen.
Yttranden över den framlagda utredningen har avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens lönenämnd, Sveri
-
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
ges handelsgymnasiers riksförbund, Svenska facklärarförbundet och Läroverkslärarnas
riksförbund.
Särskilda skrivelser i ämnet har sedermera ingivits dels gemensamt av
Svenska industri j änstemannaf örbundet, Handelstj änstemannaf örbundet
och Svenska bankmannaförbundet, dels var för sig av styrelsen för Sveriges
handelsgymnasiers riksförbund och Läroverkslärarnas riksförbund. Över
sistnämnda framställning har skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.
II. Gällande bestämmelser m. m.
De författningar, som reglerar handelsgymnasiernas förhållanden, är i
första hand 1953 års kungörelse angående statsunderstödda handelsgymnasier
samt 1958 års allmänna skolstadga. Vissa av handelsgymnasiekungörelsens
bestämmelser, närmast de som rör tillsättning av lärare, har såvitt
gäller kommunala handelsgymnasier satts ur spel genom tillkomsten av
allmänna skolstadgan. Gällande bestämmelser har i huvudsak följande innebörd.
1. Handelsgymnasiernas utbildningslinjer m. m.
Statsunderstött handelsgymnasium skall omfatta tvåårig kurs, byggd pa
realexamen eller motsvarande kunskapsmått. Därjämte kan anordnas fyraårig
kurs med aftonundervisning, grundad på samma kunskapsmått, samt
ettårig studentkurs. Reglemente för varje handelsgymnasium, innehållande
— förutom annat — de för gymnasiet gällande undervisningsplanerna, fastställes
av överstyrelsen för yrkesutbildning. Utbildningen vid handelsgymnasium
avslutas med en avgångsexamen (handelsgymnasieexamen) anordnad
i enlighet med av överstyrelsen för yrkesutbildning meddelade bestämmelser.
Handelsgymnasieexamen medför rätt till inträde vid handelshögskolorna
i Stockholm och Göteborg men icke till inträde vid andra högskolor
eller vid rikets universitet.
2. Lärartjänster
Vid varje gymnasium skall, förutom en rektorstjänst, finnas ordinarie
ämneslärartjänster och ordinarie övningslärartjänster till det antal Kungl.
Maj:t bestämmer. Vidare må anställas extra ordinarie lärare, läraraspiranter,
extra lärare och timlärare. Antalet extra ordinarie ämneslärartjänster,
för vilka statsbidragsunderlaget beräknas efter högre lönegrad än Ae 19,
bestämmes av Kungl. Maj:t. I övrigt bestämmes antalet extra ordinarie
lärartjänster av överstyrelsen för yrkesutbildning.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Rörande vid handelsgymnasium förekommande lärartjänster gäller härutöver
i huvudsak följande.
Ordinarie rektor stjänst. För behörighet till rektorstjänst fordras att vara
behörig till ordinarie ämneslärartjänst vid handelsgymnasium. Rektor skall
åtnjuta lön motsvarande vad som utgår efter lönegrad ABp 25, dock att
innehavare av rektorstjänst vid handelsgymnasium, som är förenad med
rektorstjänst vid annan skola och som icke är att anse som huvudtjänst,
skall åtnjuta de avlöningsförmåner Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer.
Föreligger särskilda skäl kan lön — däremot icke statsbidrag
— av Kungl. Maj:t medgivas utgå efter högre lönegrad än ABp 25.
Dylikt medgivande har lämnats i några fall. Rektors undervisningsskyldighet
omfattar 10—16 veckotimmar efter överstyrelsens för yrkesutbildning
bestämmande. I några fall har Kungl. Maj:t medgivit en lägre undervisningsskyldighet.
Ordinarie ämneslär artjänst. För behörighet till sådan tjänst kräves, bland
annat, grundlig teoretisk insikt i tjänstens ämnen, förvärvad genom filosofie
ämbets- eller licentiatexamen eller examen från handelshögskola, genomgång
av lärarutbildningskurs av tillfredsställande omfattning, minst ett läsårs
heltidstjänstgöring som lärare vid under statligt inseende stående läroanstalt
samt, för tjänst huvudsakligen omfattande handelstekniska ämnen,
minst ett års anställning, varigenom erforderlig praktisk erfarenhet kunnat
förvärvas. Ordinarie ämneslärare skall åtnjuta lön motsvarande vad som
utgår efter lönegrad Ao 23. Föreligger särskilda skäl kan lön — däremot ej
statsbidrag — av Kungl. Maj:t medgivas utgå efter högre lönegrad. Undervisningsskyldigheten
skall motsvara vad som gäller för adjunkt vid allmänt
läroverk med tjänstgöringen förlagd till gymnasiet.
Extra ordinarie ämneslär artjänst. Samma behörighetsvillkor som för ordinarie
ämneslärartjänst gäller. Lön åtnjutes motsvarande vad som utgår till
icke-ordinarie adjunkter vid de allmänna läroverken, därest läraren med avseende
på teoretisk utbildning är behörig till ordinarie lektors- eller adjunktstjänst
vid allmänt läroverk. Undervisningsskyldigheten skall omfatta
vad som enligt gällande avlöningsbestämmelser förutsättes för motsvarande
befattningshavare vid allmänt läroverk.
Ordinarie övning slärartjänst. Med övningsämnen förstås i handelsgymnasiekungörelsen
stenografi och maskinskrivning. För behörighet kräves
studentexamen eller handelsgymnasieexamen eller likvärdiga kunskaper
ävensom goda teoretiska insikter samt god praktisk färdighet och erfarenhet
i till tjänsten hörande ämnen. Lön åtnjutes efter lönegrad, som Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall bestämmer. Undervisningsskyldigheten omfattar
30 veckotimmar.
Övriga lärarkategorier. Beträffande övriga lärarkategorier — icke-ordinarie
övningslärare, läraraspiranter, extra ämneslärare och timlärare —
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
föreligger, frånsett i det följande redovisade tillsättningsföreskrifter, endast
vissa föreskrifter rörande lönesättningen.
Tillsättning av lärartjänster. Tillsättningsbestämmelserna i handelsgymnasiekungörelsen
är numera tillämpliga endast på enskilda handelsgymnasier.
Enligt dessa bestämmelser skall alla tillsättningsbeslut fattas av gymnasiestyrelsen
efter ett för skilda slag av tjänster något varierande förfarande.
Tillsättning av lärartjänster vid de kommunala handelsgymnasierna sker
i enlighet med föreskrifter i 1958 års allmänna skolstadga, enligt vilka
rektorstjänst skall tillsättas av överstyrelsen för yrkesutbildning efter förslag
av skolstyrelsen i kommunen, ordinarie lärartjänst tillsättas av länsskolnämnden
efter förslag av skolstyrelsen samt icke-ordinarie lärare tillsättas
av skolstyrelsen.
Statens allmänna avlöning sreglemente skall i vissa i handelsgymnasiekungörelsen
angivna delar gälla för handelsgymnasiernas lärare. De bestämmelser
av praktisk betydelse, som är undantagna, avser sjukvård.
Reglering för pension skall ske i statens pensionsanstalt i fråga om ordinarie
och extra ordinarie lärartjänster.
3. Statsbidrag m. m.
Statsbidraget, som hänför sig till de klassavdelningar vid handelsgymnasium,
för vilka statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts beslut må utgå, utgör 60
procent av gymnasiets kostnader, dels för lön åt ordinarie och extra ordinarie
lärare samt de icke-ordinarie lärare, till vilkas lön eller arvode statsbidrag
må utgå enligt beslut av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels för
fortlöpande pensioneringsavgifter. Föreligger särskilda skäl må dock statsbidraget
utgå med högre belopp än 60 procent av bidragsunderlaget. Det
sammanlagda statsbidraget till handelsgymnasierna för visst budgetår
får emellertid icke överstiga 70 procent av det totala bidragsunderlaget för
gymnasierna. Förskott å statsbidrag för löpande budgetår utgår med högst
90 procent av statsbidraget för det senast förflutna budgetåret eller, om
förskott ej utgått föregående budgetår, högst 90 procent av 60 procent av
de beräknade lönekostnaderna för det löpande budgetåret. Det sistnämnda
gäller sålunda för det fall, att klassavdelning nyinrättats vid gymnasium.
I fråga om det kommunala ansvaret för handelsgymnasierna föreskrives,
att landsting eller kommun, inom vilken statsunderstött gymnasium är
beläget, själv eller genom enskilda donatorer skall tillhandahålla för undervisningen
erforderliga och lämpliga lokaler, underhålla dessa lokaler samt
årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget.
Den praxis har utbildats, att ett handelsgymnasium skall ha varit i verk
-
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
samhet fem år och under denna tid ha varit ställt under överstyrelsens för
yrkesutbildning överinseende, innan gymnasiet blir statsbidragsberättigat.
Finansieringen av gymnasiet sker alltså under de första fem åren uteslutande
med kommunala eller enskilda medel. Likaledes har förekommit att vid
statsunderstödda handelsgymnasier nya gymnasiekurser (exempelvis ettårig
studentkurs) eller parallellavdelningar inrättats och drivits på kommunal
bekostnad under något eller några år innan beslut om statsbidrag till
kursen eller avdelningen har meddelats.
Handelsgymnasierna finansieras slutligen också, ehuru till endast mindre
del, genom terminsavgifter, vilka må upptagas till belopp, som efter förslag
av gymnasiets styrelse bestämmes av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Avgifterna uppgår per år till i genomsnitt cirka 200 kronor vid tvååriga
kurser samt till belopp, varierande mellan 100 och 450 kronor vid ettåriga
kurser samt mellan 25 och 175 kronor vid fyraåriga kurser. Befrielse eller
nedsättning kan medgivas i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter.
III. Handelsgymnasieorganisationens utveckling och
nuvarande omfattning
Handelsgymnasieorganisationens utveckling redovisas i följande tabeller,
av vilka den första utvisar utvecklingen av antalet handelsgymnasier samt
antalet elever vid olika handelsgymnasiekurser, de båda följande examinationsutvecklingen
dels i absoluta och dels i procentuella tal, och den
sista tabellen antalet avdelningar vid de statsunderstödda handelsgymnasierna
under budgetåret 1960/61.
Tabell 1. Antal handelsgymnasier samt antal handelsgymnasieelever
höstterminerna 1935—1960
Antal
Hg.
Antal Hg
m. st.
bidrag
2-årig
kurs
Antal elever
1-årig 4-årig
kurs kurs
Summa
Höstterminen 1935 ....
7
6
809
252
1 061
» 1940 ....
9
9
1 069
257
1 326
» 1945 ____
11
10
1 269
357
26
1 652
• 1950 ....
14
11
1 464
292
206
1 962
» 1956 ____
24
17
2 294
315
272
2 881
. 1957 ....
24
17
2 409
322
265
2 996
. 1958 ....
25
19
2 501
355
270
3126
. 1959 ....
26
21
2 713
437
287
3 437
. 1960 ....
27
23
2 960
503
326
3 789
Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961 11
Tabell 2. Antalet examina åren 1946—60 vid skilda typer av gymnasier
Examens-
år
allmän-
bildande
gymnasier
Antal examina vid
tekniska
gymnasier
handels-
gymnasier
Summa
examina
Summa examina
i procent av
antalet
20-åringar
1946 .....
4 062
497
540
5 099
5,44
1947 .....
4 159
546
543
5 248
5,77
1948 .....
4 075
605
537
5 217
5,69
1949 .....
4 210
607
595
5 412
6,17
1950 .....
4 391
745
566
5 702
6,40
1951 .....
4 425
757
587
5 769
6,60
1952 .....
4 817
730
692
6 239
7,20
1953 .....
4 984
738
838
6 560
7,97
1954 .....
5 289
756
868
6 913
8,37
1955 .....
5 886
725
904
7 515
8,94
1956 .....
6 502
733
884
8119
9,25
1957 .....
7 251
762
948
8 961
10,00
1958 .....
7 814
842
973
9 626
10,35
1959 .....
8 440
1 075
1 003
10 518
11,30
1960 .....
9 200
1 206
1 093
11 499
11,95
Tabell 3. Procentuell fördelning av de examinerade åren 1946—60
på skilda typer av gymnasier
Examensår
Allmänbildande
gymnasier
Tekniska
gymnasier
Handels-
gymnasier
Summa
1946 .........
....... 79,7
9,7
10,6
100
1947 ........
....... 79,2
10,4
10,3
100
1948 ........
....... 78,1
11,6
10,3
100
1949 ........
....... 77,8
11,2
11,0
100
1950 ........
....... 77,0
13,1
9,9
100
1951 ........
....... 76,7
13,1
10,2
100
1952 ........
....... 77,2
11,7
11,1
100
1953 ........
....... 76,0
11,2
12,8
100
1954 .......
....... 76,5
10,9
12,6
100
1955 ........
....... 78,3
9,6
12,0
100
1956 ........
....... 80,1
9,0
10,9
100
1957 ........
....... 80,9
8,5
10,6
100
1958 .......
....... 81,2
8,7
10,1
100
1959 ........
....... 80,3
10,2
9,5
100
1960 ........
....... 80,0
10,5
9,5
100
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Tabell /. Budgetåret 1960/61 statsunderstödda handelsgymnasier
och klassavdelningar
Handelsgymnasium
Tvååriga
kursen
årskurs
Ettåriga
kursen
Fyraåriga kursen
årskurs
1
2
1
2
3
4
Borås handelsgymnasium ............
2
2
Eskilstuna stads handelsgymnasium ..
1
1
—
—
—
—
_
Gävle handelsgymnasium (Gävle högre
handelsinstitut) ...................
2
2
Göteborgs handelsinstitut (Göteborgs
handelsgymnasium) ...............
5
4
4
Göteborgs stads handelsgymnasium med
aftonundervisning.................
2
1
1
1
Halmstads handelsgymnasium........
1
1
—
—
—
—
—
Hälsingborgs handelsgymnasium......
3
3
1
—
—
—
_
Jönköpings handelsgymnasium .......
1
1
—
—
—
—
—
Kalmar handelsgymnasium ..........
1
1
—
—
—
—
_
Karlstads handelsgymnasium ........
2
2
—
—
—
_
_
Kristianstads handelsgymnasium .....
1
1
—
—
—
—
_
Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta
1
1
—
—
—
—
—
Linköpings handelsgymnasium .......
1
1
—
—
—
—
_
Luleå handelsgymnasium ............
2
2
—
—
—
—
_
Malmö handelsgymnasium ..........
5
4
2
1
1
1
1
Norrköpings handelsgymnasium ......
2
2
1
—
—
_
_
Stockholms stads handelsgymnasium
(Frans Schartaus handelsinstitut) ..
9
7
4
2
2
1
1
Sundsvalls handelsgymnasium........
2
2
1
—
—
_
_
Trollhättans handelsgymnasium ......
1
1
—
—
_
_
_
Umeå handelsgymnasium ............
2
2
—
1
—
_
_
Uppsala stads handelsgymnasium ....
1
1
1
—
—
_
_
Västerås handelsgymnasium .........
2
1
1
—
_
_
_
Örebro handelsgymnasium ...........
2
2
1
—
—
—
—
Samtliga handelsgymnasier
49 44
16
6
4
3
3
Av tabell 1 framgår, att antalet elever vid handelsgymnasierna höstterminen
1960 var nästan dubbelt så stort som år 1950, mer än dubbelt så
stort som år 1945 och mer än tre gånger så stort som år 1935. Antalet examina
vid handelsgymnasierna har emellertid, som tabell 2 utvisar, icke
ökat lika kraftigt, vilket tyder på en ökning av antalet utan examen avgångna
elever. Av tabell 3 kan utläsas att antalet examina vid handelsgymnasierna
år 1960 stod i något sämre relation till det sammanlagda
antalet examina vid skilda typer av gymnasier än år 1946. Att utbyggnaden
av handelsgymnasieorganisationen icke medfört en ökning av denna
examinationsandel beror givetvis på att de andra gymnasietypema expan
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
derat ungefär lika mycket som handelsgymnasierna och möjligen även i någon
mån på att handelsgymnasiernas tillväxt i något högre grad än genomsnittligt
för hela gymnasieorganisationen motvägts av ovannämnda ökning
av antalet utan examen avgångna elever. Av de i tabell 4 upptagna 23
statsunderstödda handelsgymnasierna är 20 kommunala och 3 enskilda. (De
icke statsunderstödda handelsgymnasierna är samtliga kommunala). De 3
enskilda gymnasierna (Göteborgs, Hälsingborgs och Malmö) kan emellertid
knappast sägas vara i egentlig mening »enskilda». Vederbörande kommuner
utövar nämligen ett betydande inflytande genom sina representanter i
dessa gymnasiers styrelser och bestrider även huvuddelen av de kostnader,
som icke täckes av statsbidrag.
IV. Överstyrelsens reformförslag
1. Förslag och synpunkter i huvuddrag
a) Överstyrelsen
Överstyrelsens år 1957 framlagda utredning med förslag till ändrade bestämmelser
rörande handelsgymnasierna har i vissa detaljer kompletterats
eller ytterligare utvecklats i överstyrelsens under åren därefter ingivna
petita. Sådana kompletterande förslag och synpunkter redovisas i det följande
tillsammans med redogörelsen för överstyrelsens utredning. I några
hänseenden, särskilt i vad gäller formerna för lärartillsättningen, har författningsändringar
skett sedan utredningen framlades. I huvudsak — frånsett
gjorda kostnadsberäkningar — är denna dock alltjämt aktuell.
I väsentliga delar ansluter överstyrelsens förslag till de förslag, som framlades
i handelsgymnasieförbundets skrivelse av år 1955. Överstyrelsen framhåller,
med hänvisning bland annat till handelsgymnasieorganisationens
tillväxt och den ökande efterfrågan på personal med merkantil utbildning,
att handelsgymnasierna fått en allt större betydelse i landets undervisningsväsende
samt att denna betydelse kan antagas bli än större inom en nära
framtid. Mot bakgrund härav finner överstyrelsen det självklart, att handelsgymnasierna
skall vara föremål för samma omvårdnad från det allmännas
sida som andra gymnasieformer.
I syfte att skapa ökad jämställdhet mellan handelsgymnasierna och övriga
gymnasieformer föreslår överstyrelsen dels förbättrade statsbidragsgrunder
för handelsgymnasier och i samband härmed förbud mot upptagande
av elevavgifter vid dessa, dels inrättande av lektors- och adjunktstjänster
inom handelsgymnasieorganisationen ävensom vissa förbättringar
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
av lärarnas anställningsvillkor och dels ombildning av de tvååriga handelsgymnasierna
till treåriga handelsgymnasier, vilka på samma sätt som övriga
gymnasier skall kunna leda vidare till studier vid universitet och högskolor.
Överstyrelsen föreslår också, att nuvarande handelsgymnasiekungörelse
ersättes med en stadga för handelsgymnasierna samt en statsbidragskungörelse.
b) Remissyttranden
I det stora hela tillstyrker remissinstanserna en handelsgymnasiereform
efter de av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna. Enighet föreligger sålunda
om önskvärdheten av ett avskaffande av elevavgifterna och om nödvändigheten
av att, för genomförande av en dylik åtgärd, höja statsbidragen
till handelsgymnasierna. De i denna fråga förekommande olikheterna i uppfattning
begränsar sig till storleken av föreslaget årligt bidrag per klassavdelning
till anskaffande av undervisningsmateriel o. dyl. I fråga om inrättande
av lektors- och adjunktstjänster vid handelsgymnasierna samt
övriga förslag till förbättring av handelsgymnasielärarnas förhållanden har
avvikande och även sinsemellan skiljaktiga meningar yppats främst rörande
villkoren för behörighet till nämnda slag av tjänster. Eljest har överstyrelsens
förslag också i denna del vunnit huvudsaklig anslutning. Inrättande
av treåriga handelsgymnasier har tillstyrkts av de remissinstanser som uttalat
sig i denna fråga med undantag av statskontoret. Mot förslaget om ersättande
av nuvarande handelsgymnasiekungörelse med en stadga och en
statsbidragskungörelse har ingen erinran riktats.
2. Statsbidragsgrunderna
a) Överstyrelsen
Överstyrelsen berör inledningsvis frågan om ett förstatligande av handelsgymnasierna.
I och för sig kunde enligt överstyrelsen skäl anföras för
en dylik åtgärd, främst att först därigenom full likställighet skulle uppnås
med de allmänna och de tekniska gymnasierna. Emellertid finner överstyrelsen
det icke nödvändigt att i detta sammanhang aktualisera frågan, i
synnerhet som flera frågor rörande det allmänna skolväsendets organisation
i statlig eller kommunal regi är svävande.
Beträffande principerna för beräkningen av statsbidragen till handelsgymnasierna
biträder överstyrelsen den av handelsgymnasieförbundet uttalade
uppfattningen, att bidraget bör utgå efter för samtliga statsunderstödda
handelsgymnasier enhetliga grunder. Till stöd för denna uppfattning
åberopar överstyrelsen, i likhet med handelsgymnasieförbundet, handelsgymnasiernas
enhetliga karaktär samt de över lag långt över den föreskriv
-
15
Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961
na minimigränsen liggande kommunala bidragen till handelsgymnasierna.
I samband med att statsbidragen göres enhetliga för samtliga statsunderstödda
handelsgymnasier bör enligt överstyrelsen en bestämmelse motsvarande
8 § yrkesskolstadgan införas, avseende skyldighet för handelsgymnasierna
att medverka vid utbildning av lärare.
I fråga om statsbidragens storlek framhåller överstyrelsen, att skälen för
en höjning av statsbidragen blivit allt starkare, främst med hänsyn till behovet
av en lindring av handelsgymnasiernas elevavgifter. Överstyrelsen
anser det självklart att, sedan terminsavgifterna i princip avskaffats vid de
allmänna läroverken, de tekniska gymnasierna och de högre kommunala
skolorna, samma åtgärd bör genomföras vid handelsgymnasierna. En sammanställning
över handelsgymnasiernas elevavgifter visar, att dessa i
genomsnitt uppgår till cirka 200 kronor per elev och läsår. — Enligt handelsgymnasieförbundet
skulle, under förutsättning att kommunbidragen
uppgick till en tredjedel av statsbidragen, statsbidrag erfordras med dels 78
procent av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter, dels 4 000 kronor
för övriga kostnader per klassavdelning och år för att elevavgifterna
skulle kunna begränsas till 50—100 kronor per år. Som särskild motivering
för sistnämnda bidrag framhöll förbundet betydelsen av att handelsgymnasierna
kunde förses med tillräcklig och modern undervisningsmateriel. —
Överstyrelsen förordar en höjning av statsbidragen till 78 procent och biträder
även handelsgymnasieförbundets hemställan om ett särskilt bidrag per
klassavdelning. Det av förbundet angivna bidragsbeloppet, 4 000 kronor per
klassavdelning, föreslås emellertid reducerat till 2 000 kronor per klassavdelning
av tvåårig och ettårig kurs och till 1 000 kronor per avdelning av fyraårig
kurs. Som motivering härför anför överstyrelsen, att å ena sidan i genomsnitt
drygt hälften av handelsgymnasiernas elever rekryteras från andra
kommuner än gymnasiekommunen, något som motiverar särskild kompensation
åt dessa skolor för ett avskaffande av elevavgifterna. Å andra sidan
finner överstyrelsen det icke oberättigat, att kommunerna får bära en något
större andel av kostnaderna för elevavgifternas avskaffande i vad gäller de
från gymnasiekommunerna kommande eleverna.
Om statsbidragen utginge enligt överstyrelsens förslag, skulle alltså de kommunala
handelsgymnasiernas kostnader för avskaffande av elevavgifterna
— frånsett eleverna från den egna kommunen — komma att ungefärligen
täckas. Den tidigare proportionen mellan statsbidrag och kommunalt bidrag
komme däremot icke att återställas. Om väl höjningen av statsbidraget till
78 procent genomfördes men det särskilda bidraget icke skulle bli beviljat,
befarar överstyrelsen, att man nödgas avstå från att avskaffa elevavgifterna,
vilket enligt överstyrelsens mening skulle skapa en ohållbar situation.
I samband med bidragshöjningen anser överstyrelsen det böra föreskrivas,
att de kommunala handelsgymnasierna icke får upptaga elevavgifter.
Bestämmelsen i den nuvarande kungörelsen, att kommun, inom vars om
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
råde statsunderstött handelsgymnasium är beläget, skall lämna ett kontant
bidrag uppgående till minst en tredjedel av statsbidraget, föreslås utgå
beträffande de nämnda handelsgymnasierna, enär bestämmelsen för dessa
saknar funktion; kommunerna har givetvis det slutliga ekonomiska ansvaret
för av dem upprättade skolor.
Beträffande de tre enskilda gymnasierna anser överstyrelsen, att ett
helt avskaffande av elevavgifterna icke kan påfordras. För dessa anses
också den nuvarande bestämmelsen om kommuns minimibidrag böra bibehållas.
Överstyrelsen förutsätter dock, att ifrågavarande kommuner själva
skall öka sina bidrag till dessa gymnasier, så att elevavgifterna även där kan
avskaffas.
I fråga om sättet för utbetalandet av statsbidragen föreslår överstyrelsen
icke några ändringar.
b) Remissyttranden
Riksräkenslcapsverket och arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker överstyrelsens
förslag till ändrade statsbidragsgrunder och anför som huvudskäl till
sitt tillstyrkande önskvärdheten av att avskaffa elevavgifterna. Arbetsmarknadsstyrelsen
uttalar därjämte den uppfattningen, att handelsgymnasierna
successivt bör förstatligas i likhet med övriga gymnasier, dock att,
såsom överstyrelsen anfört, vissa frågor rörande det allmänna skolväsendets
organisation först bör klarläggas.
Statskontoret tillstyrker statsbidrag med 78 procent av gymnasiernas
kostnader för lärarlöner. Beträffande det föreslagna driftbidraget per klassavdelning
förordar statskontoret att, därest statsfinansiella förutsättningar
härför föreligger, bidraget skall utgå med 1 500 kronor per klassavdelning,
d. v. s. samma belopp som de centrala yrkesskolorna åtnjuter till övriga
kostnader för handelskurser på heltid.
Handelsgymnasieförbundet finner med tillfredsställelse att överstyrelsen
tillstyrkt förbundets hemställan om ett enhetligt statsbidrag med 78 procent
av kostnaderna för lärarlöner och pensionsavgifter. Mot överstyrelsens
förslag om ett särskilt bidrag med 2 000 kronor per klassavdelning och år
(1 000 kronor för aftonkurser) reser förbundet bestämda invändningar. Förbundets
eget förslag om ett bidrag med 4 000 kronor per år grundade sig
på omsorgsfulla beräkningar, varav framgick bland annat att icke ens härigenom
skulle vinnas möjlighet att helt avskaffa elevavgifterna, därest den
kommunala andelen beräknades böra liksom tidigare uppgå till en tredjedel
av statsbidraget. Förbundet finner icke heller någon hållbar motivering ha
anförts för ett frångående av tidigare tillämpad princip om kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna. Vidare framhålles att kostnaderna
för undervisningsmateriel är stora, bland annat på grund av stark förslitning
av utrustningen. Förbundet hemställer, att bidraget till övriga kost
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
nader upptages med 4 000 kronor per klassavdelning och år (vid aftonkursema
2 000 kronor).
Facklär arförbundet ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfattning.
3. Lärarfrågor
a) Överstyrelsen
Inrättande av lektors- och adjunktstjänster. Handelsgymnasieförbundet
har i den till grund för överstyrelsens utredning liggande
framställningen understrukit, att någon annan tillfredsställande lösning
på handelsgymnasiernas lärarrekryteringsproblem icke finnes än full
likställighet med de allmänna gymnasierna och de högre tekniska läroverken
i fråga om arten av förefintliga lärartjänster. Förbundet hemställer därför
om inrättande av lektorstjänster och adjunktstjänster vid handelsgymnasierna.
Överstyrelsen delar förbundets uppfattning och hävdar, att denna fråga
1 längden är av minst samma betydelse som frågan om statsbidragsgrunderna.
Handelsgymnasiernas undervisning är av gymnasial karaktär. I åtskilliga
ämnen bygger den direkt på realskolans grund och i andra ämnen,
nämligen fackämnena, måste den anses vara av lika kvalificerad art som de
tekniska gymnasiernas fackundervisning. Överstyrelsen tillstyrker sålunda
inrättande av lektorstjänster i A 26 och A 24 ävensom ordinarie adjunktstjänster
i samma lönegrad som nuvarande ämneslärartjänster, d. v. s. A 23.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1961/62 anför överstyrelsen härutöver,
att svårigheterna att anskaffa heltidsanställda lärare säkerligen
skulle minska, om även vid handelsgymnasierna medgåves utbyte av ordinarie
ämneslärartjänster (lektors- och adjunktstjänster) mot icke-ordinarie
tjänster i likhet med vad som enligt kungl. brev den 19 december 1952 gäller
i fråga om högre skolor. Överstyrelsen föreslår, att motsvarande bestämmelser
även utfärdas beträffande statsunderstödda handelsgymnasier.
Behörighetsvillkor. Överstyrelsen urskiljer två huvudgrupper
av läroämnen, nämligen dels sådana ämnen som direkt motsvarar läroämnen
vid de allmänna gymnasierna, d. v. s. huvudsakligen svenska,
engelska, franska och tyska (i det följande benämnda allmänna ämnen),
dels företagsekonomiska ämnen, varmed här huvudsakligen förstås bokföring,
kontorsorganisation, handelslära, handelsräkning och distributionslära.
Härutöver räknar överstyrelsen med ekonomisk geografi och nationalekonomi
samt handelsrätt och samhällslära såsom särskilda ämnen eller
ämneskombinationer.
För behörighet till lektor,stjänst i allmänna ämnen bör enligt överstyrelsen
krävas samma villkor som för behörighet till lektorstjänst vid allmänt
läroverk i ifrågavarande ämnen. Såsom synnerligen önskvärt framhålles
2 — liihany till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82
18
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
emellertid att dispens kan givas filosofie magistrar, som utöver sin akademiska
examen skaffat sig handelsutbildning jämte eventuellt längre tids
merkantil yrkespraktik och som måhända ytterligare meriterat sig genom
författarskap av pedagogisk eller vetenskaplig art. För dispens bör normalt
krävas extra meritering i två av de tre nämnda hänseendena. Som särskild
motivering för detta förslag framhålles handelsgymnasiets karaktär av yrkesutbildande
skola.
För behörighet till lektorstjänst i företag sekonomiska ämnen föreslår
överstyrelsen följande villkor:
ekonomie licentiatexamen med betyget Med beröm godkänd eller därutöver
i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande ämnen, eller
civilekonomexamen vid handelshögskola med betyget Med beröm godkänd
eller därutöver i tjänstens huvudämnen eller däremot svarande ämnen
jämte föregående praktisk verksamhet, vetenskapliga studier och vetenskapligt
författarskap eller framstående verksamhet inom det ekonomiska
området, varigenom särskild lämplighet för tjänsten ådagalagts.
Med hänsyn till att betygspraxis vid handelshögskolorna varit växlande
och att i synnerhet förr civilekonomerna ofta nöjde sig med lägre betyg än
Med beröm godkänd i ämnet företagsekonomi, förordar överstyrelsen, att
även i detta fall dispenser lämnas under förutsättning att meriteringen i
övrigt är god.
Behörighet till lektor stjänster i ekonomisk geografi och i nationalekonomi
föreslås kunna förvärvas såväl på sätt som är föreslaget beträffande tjänster
i allmänna ämnen som på sätt som är föreslaget beträffande tjänster i företagsekonomiska
ämnen.
Lektorstjänster i handelsrätt och samhällslära bedömes endast komma
att finnas i ringa antal. Överstyrelsen föreslår en behörighetsföreskrift av
den innebörden, att därest i lektorstjänst ingår läroämne, som icke är att
hänföra till någon av de förutnämnda ämnesgrupper beträffande vilka preciserade
behörighetsvillkor uppställts, det skall ankomma på överstyrelsen
att i varje särskilt fall utfärda föreskrift om villkoren för behörighet. En
motsvarande föreskrift föreslås gälla även för adjunktstjänster.
De särskilda behörighetsvillkoren för ordinarie eller extra ordinarie adjunktstjänst
föreslås av överstyrelsen — med en mindre omformulering —
överensstämma med vad som enligt nuvarande kungörelse gäller för ordinarie
och extra ordinarie ämneslärare, nämligen att sökande till ordinarie
eller extra ordinarie adjunktstjänst skall, allt efter de ämnen som höra till
den sökta tjänsten, genom avlagd filosofisk ämbetsexamen eller examen
från handelshögskola ha förvärvat grundlig teoretisk insikt i till tjänsten
hörande ämnen.
Behörighet till adjunktstjänst, i vilken ingår ett eller flera av ämnena
nationalekonomi, samhällslära och handelsrätt, anser överstyrelsen böra
kunna erhållas även genom avlagd stats vetenskaplig-juridisk examen.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
I fråga om de i nuvarande kungörelse 8 § i övrigt angivna behörighetsvillkoren
angives endast redaktionella förändringar behöva företagas.
För de nuvarande ordinarie ämneslärarna föreslås att genom en övergångsbestämmelse
möjlighet beredes att erhålla lektorstjänster, givetvis i
den utsträckning vederbörande gymnasium tilldelas sådana tjänster. Då nuvarande
innehavare av ordinarie ämneslärartjänster har väl vitsordad
tjänstgöring som handelsgymnasielärare att åberopa och dessutom ytterligare
meriter, anser överstyrelsen dispenser böra medgivas utan alltför stor
restriktivitet, även om vederbörande lärare icke fyller de betingelser för
dispens vid nytillsättning av tjänster, för vilka tidigare redogjorts.
Lönegradsplacering av lektorer. I fråga om lektors inplacering
i lönegrad föreslår överstyrelsen, att Kungl. Maj:t i särskilt brev
meddelar bestämmelser, motsvarande bestämmelserna i kungl. brev den 19
december 1952 i fråga om inplacering i lönegrad av ämneslärare vid högre
tekniskt läroverk. Lektor borde sålunda placeras i lönegrad A 26, om han
antingen avlagt disputationsprov för filosofie eller ekonomie doktorsgrad
eller på grund av praktisk-merkantil verksamhet av särskild betydelse för
lärarbefattning vid handelsgymnasium i förening med för lektorstjänst i
allmänhet vid dylikt gymnasium föreskriven kompetens av Kungl. Maj:t
förklarats behörig att inneha lektorstjänst i lönegraden A 26.
Antalet lektors- och adjunktstjänster. Närmast till
hands låge, uttalar överstyrelsen, att ett bestämt antal lektors- och respektive
adjunktstjänster (i det följande gemensamt benämnda ämneslärartjänster)
inrättades, vilka fördelades på de olika gymnasierna efter Kungl.
Maj:ts beslut. Med hänsyn till framför allt att de flesta handelsgymnasierna
är relativt små skolenheter med kanske endast en ordinarie lärare
förutom rektor, skulle detta emellertid lätt medföra praktiska svårigheter.
Om ett litet gymnasium med endast en ordinarie lärare vore tilldelad en
lektorstjänst, begränsades därigenom antalet möjliga sökande avsevärt;
det kanske rent av i flera fall icke skulle bli möjligt att besätta tjänsten.
Även vid de större gymnasierna kunde liknande svårigheter uppstå.
Av nämnda skäl anser överstyrelsen det lämpligast, att Kungl. Maj:t
föreskriver, vilket antal ordinarie ämneslärart jänster som visst budgetår må
vara inrättade vid de statsunderstödda handelsgymnasierna med tillägg,
att därav högst ett visst antal får vara lektorstjänster, varjämte varje
gymnasium tilldelas ett visst antal ämneslärart jänster, av vilka var och en
må vara antingen lektors- eller adjunktstjänst med beaktande av vad som
föreskrivits om högsta antalet lektorstjänster. När ordinarie ämneslärartjänst
vid visst gymnasium skall besättas, får skolstyrelsen ingå till överstyrelsen
med anhållan att få ledigförklara tjänsten antingen som lektorstjänst
eller som adjunktstjänst eller som lektors- alternativt adjunktstjänst.
I fråga om de principer, efter vilka antalet ordinarie ämneslärartjänster
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
bör fastställas, bygger överstyrelsens förslag på en mellan statsmakterna
och Sveriges akademikers centralorganisation träffad överenskommelse, enligt
vilken den del av lärarbehovet, som täckes genom ordinarie lärare, skall
uPPgå till, vid de allmänna läroverken och de kommunala flickskolorna (i
bägge fallen med undantag av de lägsta klasserna) 90 procent samt vid de
kommunala realskolorna och de praktiska kommunala realskolorna 80
procent.
Överstyrelsen föreslår, att ordinarie ämneslärartjänster successivt inrättas
vid handelsgymnasierna till ett antal, svarande mot 80 procent av lärarbehovet
i förekommande läroämnen. För tillämpning av denna princip
kräves emellertid att gymnasierna har en viss minimistorlek och överstyrelsen
förordar därför vissa modifikationer av nämnda princip i vad gäller
handelsgymnasier med fem eller färre klassavdelningar. Enligt överstyrelsen
finnes, om rektor helt fullgör sin undervisningsskyldighet vid gymnasiet,
utrymme för en heltidsanställd ämneslärare vid ett gymnasium med två
klassavdelningar, tre ämneslärare vid ett gymnasium med fyra klassavdelningar
och fyra ämneslärare vid ett gymnasium med fem klassavdelningar.
Om däremot rektor icke fullgör hela sin undervisningsskyldighet vid gymnasiet
eller om förening av lärartjänster vid två skolor kommer till stånd,
kan utrymme finnas för ytterligare någon ämneslärartjänst.
Lärare i stenografi och maskinskrivning. I 7 § handelsgymnasiekungörelsen
stadgas, att vid handelsgymnasierna skall vara inrättade
bland annat ordinarie övningslärartjäjister. I samma paragraf angives
vidare att med övningsämnen förstås i ifrågavarande kungörelse stenografi
och maskinskrivning.
Överstyrelsen anför, att benämningen övningslärartjänster för berörda
tjänster medfört åtskillig oklarhet om dessa tjänsters natur och föreslår, att
dessa tjänster får benämningen »lärartjänster i stenografi och maskinskrivning».
Med hänsyn tagen till bland annat den tid som erfordras för granskning
av elevernas skriftliga arbeten i stenografi föreslår överstyrelsen, att undervisningsskyldigheten
för nu ifrågavarande lärare i princip fastställes till 30
veckotimmar, men att den minskas med en veckotimme för varje helt fyrtal
veckotimmar, som läraren undervisar i stenografi. Om en lärare undervisar
24 veckotimmar i stenografi, skall han sålunda därigenom ha fullgjort sin
undervisningsskyldighet.
Vid handelsgymnasierna finnes för närvarande inrättade fyra ordinarie
övningslärartjänster (lärartjänster i stenografi och maskinskrivning) med
följande av Kungl. Maj:t bestämda lönegradsplacering: Göteborgs handelsinstitut
Ao 17, Hälsingborgs handelsgymnasium Ao 16, Malmö handelsgymnasium
Ao 18 och Norrköpings handelsgymnasium Ao 16. Vidare har medgivits
inrättande av fyra extra ordinarie övningslärartjänster, samtliga i
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Ae 14. — Överstyrelsen förordar, att generella bestämmelser om lönesättningen
för ifrågavarande lärarkategori med det snaraste utfärdas, även
omfattande bestämmelser angående reglerad befordringsgång. Vidare anser
överstyrelsen en komplettering böra ske av bestämmelserna om extra ordinarie
lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning, bland annat med ett
angivande av behörighetsvillkoren för dylika tjänster.
Tillsättningsförfarande. Överstyrelsen förordar, att ordinarie
ämneslärartjänst vid statsunderstött handelsgymnasium, således lektorsoch
adjunktstjänst, framgent skall tillsättas av överstyrelsen för yrkesutbildning,
sedan skolstyrelsen (gymnasiestyrelsen) avgivit ett motiverat förord
och länsskolnämnden yttrat sig. Överstyrelsen framhåller, att det i flera
fall måste bli en bedömningsfråga, huruvida en sökande skall anses ha
uppfyllt kompetenskraven för erhållande av lektorstjänst. Denna bedömning
bör enligt överstyrelsens mening ske centralt.
I fråga om tillsättning av lärartjänster i stenograf i och maskinskrivning
förordar överstyrelsen, att detta alltjämt skall ankomma på vederbörande
gymnasiestyrelse.
Fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Överstyrelsen
framhåller i sin utredning, att Kungl. Maj:t genom särskilda beslut medgivit,
att lärare vid vissa angivna handelsgymnasier må fullgöra en del av
sin undervisningsskyldighet vid annan läroanstalt, ävensom att lärare vid
annan läroanstalt må fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid
handelsgymnasium. Som förutsättning för dessa medgivanden gäller, att
särskilda kostnader ej härigenom åsamkas statsverket. En dylik samordning
är till stor fördel både i fråga om ämneslärare samt lärare i stenografi och
maskinskrivning, särskilt för de mindre handelsgymnasierna, där ringa utrymme
för heltidsanställning av lärare i de olika ämnena finnes. Överstyrelsen
förordar därför införande i en kommande kungörelse eller stadga av ett
mer generellt medgivande till sådan samordning.
I ett av skolöverstyrelsen i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning
den 5 september 1960 avgivet utlåtande över en framställning från läroverkslärarnas
riksförbund har beträffande fyllnadstjänstgöring föreslagits
en föreskrift av följande lydelse.
Med ändring av häremot stridande bestämmelser förordnas, att lärare vid
handelsgymnasium må erhålla en del av sin tjänstgöring förlagd till realskola
liksom ock lärare vid realskola må erhålla en del av sin undervisning
förlagd till handelsgymnasium, dock under förutsättning, att särskilda kostnader
ej härigenom åsamkas statsverket.
I sin till grund för nämnda utlåtande liggande framställning anförde
läroverkslärarnas riksförbund, att betydande vinster stod att erhålla med
avseende såväl på byggnader, utrustning och administration som på ett mer
22
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 82 år 1961
ändamålsenligt utnyttjande av lärarkrafter. Enligt riksförbundets mening
borde hittills föreskrivna begränsningar i möjligheterna till reell samorganisation
snarast undanröjas. I första hand förordade förbundet en samordning
av det slag, som förekommer med avseende på kommunalt gymnasium
å ena sidan och allmänt läroverk eller kommunal realskola å andra
sidan. Enligt kungl. brev den 24 september 1937 kan lärare vid sådant
gymnasium få en del av sin tjänstgöring förlagd till realskolan och vice
versa, allt under förutsättning att särskilda kostnader ej härigenom åsamkas
statsverket.
Rektorernas lönegradsplacering och undervisningsskyldighet.
Genom beslut av Kungl. Maj:t har medgivande
lämnats för rektorer vid vissa större handelsgymnasier att uppbära lön efter
högre lönegrad än den i handelsgymnasiekungörelsen föreskrivna ABp 25.
Dessa medgivanden påverkar icke statsbidraget till ifrågavarande gymnasier,
vilket således alltjämt utgår på grundval av ABp 25.
Enligt överstyrelsens mening bör samtliga handelsgymnasierektorer få
sina löner omprövade och placeras i avlöningsgrupper på samma sätt som
rektorerna vid allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala skolor.
Överstyrelsen anser vidare att, i de fall rektor åtnjuter lön efter högre
lönegrad än den lägsta, också statsbidraget bör utgå efter den högre lönegraden.
Att rektor medgivits åtnjuta högre lön har ju, framhålles det, sin
grund i det större ansvar, som är förbundet med rektorat för en större skola.
Beträffande rektors undervisningsskyldighet föreslår överstyrelsen ett
tillägg till gällande bestämmelser härom, som ger överstyrelsen möjlighet
att medgiva minskning av rektors undervisningsskyldighet under den i kungörelsen
angivna. Bestämmelser av motsvarande innebörd återfinnes i stadgan
för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier liksom även i läroverksstadgan.
Inordnande av handelsgymnasiernas lärartjänster
under Saar m. m. Handelsgymnasieförbundet anförde i sin ovan sammanfattningsvis
refererade framställning, att så länge icke Saar vore helt
tillämpligt på handelsgymnasiernas lärare, skulle en anställning vid ett handelsgymnasium
komma att te sig oförmånligare och otryggare än anställning
vid exempelvis de högre tekniska läroverken och de allmänna läroverken.
— Överstyrelsen ansluter sig till handelsgymnasieförbundets uppfattning
med framhållande av att detta utgör en naturlig konsekvens av överstyrelsens
uppfattning rörande jämställdhet mellan handelsgymnasier och
övriga gymnasietyper. En anställning som lärare vid handelsgymnasium
måste te sig minst lika förmånlig och trygg som en anställning vid högre
kommunala skolor. Då ett särskilt avlöningsreglemente för handelsgymna
-
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
sicrna synes uteslutet, anser överstyrelsen ett inordnande av dessa gymnasiers
rektorer och lärare under Saar vara en naturlig lösning.
Överstyrelsen föreslår härjämte ändring i det förhållandet, att tjänstårsberäkning
i pensionshänseende i vissa fall är beroende av särskild avgiftsbetalning
från huvudmans sida.
b) Remissyttranden
Överstyrelsens förslag om att lektors- och adjunktstjänster
skall finnas inrättade vid handelsgymnasierna tillstyrkes eller lämnas utan
erinran i samtliga remissyttranden. Statskontoret anför som motivering
för sitt tillstyrkande, bland annat, att vid de högre tekniska läroverken finnes
lektorer både i språk och i handelstekniska ämnen. Ilandelsgymnasieförbundet,
facklärarförbundet och läroverkslärarnas riksförbund anser inrättandet
av lektors- och adjunktstjänster vara av vital betydelse för uppnående
av likställighet mellan å ena sidan handelsgymnasier och å andra
sidan högre tekniska läroverk samt allmänna läroverk.
I fråga om det antal lektors-och adjunktstjänster, som
bör inrättas, har endast statskontoret och statens lönenämnd uttalat någon
mening. Statskontoret förordar en kraftig nedskärning i förhållande till vad
överstyrelsen föreslagit. Ämbetsverket uttalar härom.
Beträffande antalet tjänster må erinras, att Kungl. Maj:t fastställer antalet
ordinarie ämneslärartjänster vid varje gymnasium. Sedan den 1 juli
1953, då bestämmelsen härom tillkom, ha åtskilliga nya ämneslärartjänster
medgivits. Alltjämt är dock antalet förhållandevis avsevärt lägre än vid de
allmänna läroverken, vilket emellertid delvis torde sammanhänga därmed,
att läroanstalterna av olika orsaker icke anhållit om flera tjänster — samtliga
ansökningar om inrättande av befattningar i lönegrad A 23 synas nämligen
ha bifallits. Att fastställa en ram av totalt 72 tjänster, när det nuvarande
antalet är 47, förefaller mot bakgrunden av det anförda knappast
lämpligt. Statskontoret avstyrker alltså detta förslag, så mycket mer som
ämbetsverket icke kan biträda uppfattningen att antalet lektorat bör bestämmas
med utgångspunkt från de av överstyrelsen gjorda uppskattningarna
(2/3 av 72 = 48 lektorat). Enligt statskontorets mening bör sagda
antal vara starkt begränsat, för vilken ståndpunkt bland annat det förhållandet
talar, att gymnasierna äro tvååriga.1 I första hand synes ifrågakomma,
att nyckelämnen som svenska, engelska, tyska och bokföring i viss
utsträckning bli representerade av en lektor åtminstone vid de större skolorna.
Ämbetsverket vill för sin del räkna med totalt 20 lektorer i den
nuvarande handelsgymnasieorganisationen. Detta antal torde dock icke
erfordras redan för nästa budgetår. Det lärer få ankomma på överstyrelsen
— om nu statskontorets uppfattning vinner beaktande — att avgiva förslag
i detta hänseende med utgångspunkt från i första hand det nuvarande
antalet lektorskompetenta lärare. Möjligheter torde icke böra beredas de
nuvarande icke lektorskompetenta lärarna att övergå till lektorsbefattning.
Anm.: Statskontoret bär avstyrkt förslaget om statsbidrag till treåriga kurser.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Statens lönenämnd anser, att lektorstjänster icke bör inrättas i större
antal än att lektorerna kan fullgöra liela sin undervisningsskyldighet vid
respektive handelsgymnasier.
De av överstyrelsen föreslagna villkoren för behörighet till
lektorstjänst vid handelsgymnasium har, med smärre tillägg och förslag till
ändringar i vissa detaljer, i det stora hela tillstyrkts av handelsgymnasieförbundet,
jacklärarjörbundet och läroverkslärarnas riksförbund. Organisationerna
delar överstyrelsens mening rörande behovet av viss obundenhet
vid meritvärdering och behörighetsprövning med hänsyn till den yrkesutbildande
karaktären hos handelsgymnasiernas undervisning. Vidare noterar
organisationerna med tillfredsställelse överstyrelsens förslag om en
liberal dispensgivning för överflyttning av nuvarande ordinarie ämneslärare
på lektorst jänster. — Ha7idelsgymnasieförbundet anser kravet på genomgång
av praktisk lärarkurs av tillfredsställande omfattning böra preciseras
till att avse antingen praktisk lärarkurs för läroverkslärare (provår) eller av
överstyrelsen för yrkesutbildning anordnad pedagogisk utbildningskurs för
blivande heltidsanställda handelslärare. Facklärarförbundet finner det inkonsekvent,
att en civilekonom med betyget Med beröm godkänd skulle bli
behörig medan en filosofie magister skulle behöva söka dispens. Förbundet
förordar, att behörighet skall tillerkännas både civilekonomer och filosofie
magistrar med vissa, jämställda och tydligt angivna extra meriter. Läroverksläramas
riksförbund framhåller, att statsvetenskaplig-filosofisk examen
ger samma eller högre kompetens i nationalekonomi och alltid högre
kompetens i samhällslära i jämförelse med stats vetenskaplig-juridisk examen.
Enligt riksförbundets uppfattning bör därför de båda examina jämställas
och sålunda båda ge behörighet till adjunktstjänst, i varje fall om
betygssumman i de ifrågavarande ämnena är två enheter eller däröver.
Mer restriktiva behörighetsvillkor förordas av statskontoret och lönenämnden.
Statskontoret anser, att för behörighet till lektorstjänst i språk
bör gälla samma villkor som vid de allmänna läroverken. Föreslagna dispensmöjligheter
för filosofie magistrar med viss extra meritering avstyrkes.
De av överstyrelsen för behörighet till lektorstjänst i handelstekniska ämnen
föreslagna villkoren tillstyrkes. Under erinran att ämneslärare (enligt
överstyrelsens förslag: adjunkter) i dylika ämnen skall ha avlagt examen
vid handelshögskola, avstyrker ämbetsverket däremot den förordade möjligheten
till dispens från dessa villkor. Likaledes avstyrkes att nuvarande
icke lektorskompetenta lärare skulle få möjlighet att övergå på lektorstjänst.
— Lönenämnden anser lika höga och lika specificerade behörighetsvillkor
böra gälla som vid andra skolformer. Föreslagna dispensmöjligheter
för filosofie magistrar och för nuvarande ordinarie ämneslärare avstyrkes. I
de fall särskilda föreskrifter om behörighetsvillkor erfordras, bör sådana
enligt lönenämndens mening utfärdas av Kungl. Maj:t och icke av överstyrelsen.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar tvekan beträffande dispensmöjlighet för
filosofie magistrar till lektorstjänst i språk. Även om det med hänsyn till
språkundervisningens inriktning vid handelsgymnasierna kan vara av värde,
att språklärarna besitter viss handelsteknislc utbildning eller erfarenhet, bör
de allmänna villkoren för behörighet till lektorstjänst i språk upprätthållas,
detta även med hänsyn till den önskvärda likställigheten mellan de olika
gymnasieformerna. Styrelsen anser dock, att filosofie magistrar med grundlig
handelsteknisk fackutbildning bör beredas vissa möjligheter att dispensvägen
få söka och inneha lektorstjänst. Beträffande lektorstjänster för
kvalificerade civilekonomer i företagsekonomiska ämnen räknar arbetsmarknadsstyrelsen
med att konkurrensen från näringslivet kommer att nödvändiggöra
inrättandet av vissa lektorst jänster för denna kategori.
Mot de av överstyrelsen föreslagna reglerna för lektorstjänsternas
lönegradsplacering har ingen erinran riktats.
Överstyrelsens förslag i fråga om lärartjänster i stenografi
och maskinskrivning har berörts endast av statskontoret och
lönenämnden. Statskontoret erinrar om sitt tidigare tillstyrkande såväl av
den nu föreslagna nya beteckningen av dessa lärartjänster som av en definitiv
reglering av de (tre) ordinarie övningslärartjänsterna vid handelsgymnasierna.
Lönenämnden uttalar i ifrågavarande hänseende ej annan
erinran än att nämnden icke blivit övertygad om att den föreslagna reduktionsregeln
med avseende på stenografilärares undervisningsskyldighet är av
omständigheterna motiverad.
Beträffande tillsättningen av lärartjänster tillstyrker
statskontoret överstyrelsens förslag om att ordinarie lektors- och adjunktstjänster
skall tillsättas av överstyrelsen. Lönenämnden uttalar i fråga om
tillsättningen av lektorst jänster, att denna bör ske efter samma förfarande,
som i allmänhet gäller för dylika tjänster. Facklärarförbundet anser, med
anledning av att skilda normer tillämpas vid olika handelsgymnasier vid
ledigförklarande av tjänst, att det bör föreskrivas, att ledigkungörande av
tjänst framdeles skall ske i vissa ämnen på samma sätt som sker vid de
allmänna läroverken.
Förslaget om rätt att fullgöra del av undervisningsskyldigheten genom
fyllnad stj änstgöring vid annan skola har kommenterats av
statskontoret och lönenämnden. Statskontoret har ingen erinran mot att
handelsgymnasielärare skall kunna få fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet
vid annan läroanstalt. Prövningen av ifrågavarande ärenden bör
enligt statskontorets mening kunna anförtros överstyrelsen för yrkesutbildning,
därvid dock förutsattes att prövningen sker efter av Kungl. Maj:t
utfärdade riktlinjer. — Lönenämnden anser, att i varje fall innehavare av
lektorstjänst bör ha full tjänstgöring vid vederbörande handelsgymnasium
och förutsätter, som redan nämnts, att lektorst jänster icke inrättas till
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
större antal än att hela undervisningsskyldigheten kan fullgöras vid handelsgymnasierna.
Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om avlöningsgrupper och
undervisningsskyldighet för rektorer har icke föranlett
någon erinran. Statskontoret förordar emellertid, med framhållande av det
som regel ringa elevantalet vid handelsgymnasierna, att som villkor för
nedsättning av undervisningsskyldigheten skall gälla, att gymnasiet har
visst minimiantal klassavdelningar.
Förslaget om att statens allmänna avlöningsreglemente
i sin helhet skall göras tillämpligt på handelsgymnasiernas lärare har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran.
Läroverksläramas riksförbund framför vissa synpunkter rörande undervisningsskyldigheten
för ämneslärare vid handelsgymnasierna.
Förbundet påpekar, att man, för att kompensera lärare i ämnen
med mer omfattande hemarbete genom minskning i antalet undervisningstimmar,
vid de allmänna gymnasierna har bestämmelser om viss
maximi- respektive minimitjänstgöring. Inom dessa gränser fördelas tjänstgöringen
för lärarna med beaktande av att genomsnittstjänstgöringen för
samtliga lärare skall uppgå till visst antal timmar per vecka. Vid handelsgymnasierna
undervisar så gott som alla ordinarie lärare i ämnen, som är
förenade med granskning av elevernas skriftliga arbeten. Detta medför,
därest de vanliga bestämmelserna om medeltjänstgöring skall tillämpas vid
handelsgymnasierna, att lärare vid dessa gymnasier icke kan kompenseras
för hemarbete genom lägre undervisningsskyldighet per vecka än medeltjänstgöringen.
Förbundet har därför den uppfattningen, att handelsgymnasielärarnas
tjänstgöring bör fastställas att omfatta 18—22 veckotimmar
och att medel tjänstgöringen vid handelsgymnasierna bör fastställas med
beaktande av anförda förhållanden.
4. Upprättande av treåriga handelsgymnasier
a) Överstyrelsen
Överstyrelsen anser de av handelsutbildningskommittén anförda skälen
för en ombildning av handelsgymnasierna från tvååriga till treåriga normalkurser
vara minst lika bärkraftiga nu som då kommittén framlade sitt förslag
härom. De arbetsuppgifter, för vilka handelsgymnasister efterfrågas,
blir i allt större utsträckning av så kvalificerad art, att nuvarande utbildning
näppeligen kan anses tillräcklig. Till detta kommer att det numera är
nästan omöjligt att uppfylla handelsgymnasiernas utbildningsmål på två år.
Det har visat sig, att försöken att upprätthålla den relativa standarden i de
numera gemensamma avgångsproven för handelsgymnasierna alltför lätt
27
Kungl. Maj ds ''proposition nr 82 år 1961
leder till bakslag i form av sänkt betygsnivå, vilket betyder, att eleverna
trots stora ansträngningar inte uppnår de betyg de skulle vara värda.
Ett förverkligande av önskemålet om full jämställdhet mellan handelsgymnasierna
och andra gymnasieformer måste enligt överstyrelsens uppfattning
också innebära, att möjlighet öppnas till fortsatta högre studier vid
universitet och högskolor för elever, utexaminerade från handelsgymnasierna.
Överstyrelsen nämner, att i Norge samtliga handelsgymnasier ombildats
till treåriga »ekonomiska gymnasier» och att denna reform visat sig
helt framgångsrik. Genom inrättande av treåriga handelsgymnasier i Sverige
skulle även här en ekonomisk gymnasielinje komma till stånd, som också ur
»allmänbildningssynpunkt» synnerligen väl skulle försvara sin plats vid
sidan av det allmänna gymnasiets olika linjer. Överstyrelsen förutskickar,
att treåriga handelsgymnasielinjer skulle kunna avlasta de allmänna gymnasierna
och därigenom bidraga till att leda ungdomens studier i praktisk
riktning.
Överstyrelsen är sålunda i princip av den meningen, att handelsgymnasiernas
normalkurser bör bli treåriga.
Vid anordnandet av treåriga kurser bör enligt överstyrelsens mening de
av handelsutbildningskommittén utarbetade undervisningsplanerna i huvudsak
kunna tillämpas. De för det tredje utbildningsårets företagsekonomiska
linje avsedda undervisningsplanerna har redan med positivt resultat
prövats vid de ettåriga påbyggnadskurser, som på grundval av tvåårigt
handelsgymnasium anordnats under en följd av år vid Malmö handelsgymnasium
och under senare år även vid Örebro handelsgymnasium.
Överstyrelsen anser det icke behövligt att för närvarande taga ställning
till handelsutbildningskommitténs förslag om en avgångsetapp efter andra
årskursen. Överstyrelsen föreslår nämligen, att under en övergångstid,
som icke anses närmare behöva preciseras, såväl treåriga som tvååriga handelsgymnasiekurser
skall finnas. De treåriga kurserna kan anordnas olika:
som helt fristående kurser vid sidan om de tvååriga eller så att en tredje
klass (påbyggnadskurs) lägges ovanpå den tvååriga kursen. Även studenter
från de ettåriga kurserna kunde mottagas i en dylik tredje årskurs.
I fråga om statsbidrag till en tredje klass uttalar överstyrelsen den meningen,
att statsbidrag till en treårig kurs liksom för handelsgymnasiemas
övriga kurser bör utgå efter riksdagens beslut i varje särskilt fall.
Bestämmelser om den treåriga kursens förhållande till gymnasiets övriga
kurser och om speciella inträdesfordringar till tredje klassen föreslås skola
meddelas i varje gymnasiums reglemente. Överstyrelsen förutsätter, som förut
nämnts, att examen från treårigt handelsgymnasium — varom närmare
föreskrifter finge meddelas av överstyrelsen eller Kungl. Maj:t — skall
berättiga till inträde vid universitet och högskolor.
Överstyrelsen räknar med, att avdelningar av tredje årskursen i första
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
hand kommer att upprättas vid större handelsgymnasier, där tillräckligt
underlag för en tredje årskurs kan påräknas. Det framhålles emellertid, att
elever från gymnasier, där en tredje årskurs till en början saknas, kan fortsätta
vid något av de gymnasier där en sådan årskurs finns anordnad.
b) Remissyttranden
Förslaget om statsbidrag till treåriga handelsgymnasiekurser har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser med undantag
av statskontoret.
Arbetsmarknadsstyrelsen delar överstyrelsens för yrkesutbildning uppfattning,
att handelsgymnasiernas normalkurser bör bli treåriga. Det skulle
medföra fördelar i olika avseenden, om handelsgymnasierna kunde ge en
utbildning av samma längd som övriga gymnasielinjer. Näringslivets krav
på gedigen yrkesutbildning gäller även inom det merkantila området. Den
starka utvecklingen av de internationella förbindelserna inom affärslivet
medför, att ökade krav ställes såväl på de merkantilt utbildades allmänna
orientering och språkkunskaper som på deras specialkunskaper. Vidare talar
rättviseskäl för att den merkantila gymnasielinjen ges en sådan utformning,
att den medför rätt till fortsatta studier vid universitet och högskolor i
likhet med övriga gymnasielinjer. Arbetsmarknadsstyrelsen anser det uppenbart,
att det förhållandet att handelsgymnasieutbildningen för närvarande
icke medför denna rätt minskar handelsgymnasiernas rekryteringsunderlag.
Handelsgymnasiejörbundet anser det synnerligen angeläget, att överstyrelsens
förslag om statsbidrag till treåriga handelsgymnasier bifalles. Ett
starkt behov föreligger av ökad och fördjupad utbildning vid handelsgymnasierna,
särskilt på det företagsekonomiska området. Förbundet påvisar,
att svårigheterna att uppnå det för de nuvarande tvååriga linjerna uppställda
studiemålet blivit allt större under senare år. Om det avsedda studiemålet
skall uppnås — och dessutom ytterligare ämnen och ämnesmoment
medtagas — blir slutsatsen enligt förbundets mening ofrånkomligen den,
att studietiden måste förlängas. Inrättandet av treåriga handelsgymnasiekurser
skulle även stärka handelsgymnasiernas ställning såsom ett alternativ
till de allmänna gymnasierna.
Närmast gäller det enligt handelsgymnasieförbundet att öppna möjlighet
för beviljande av statsbidrag till en tredje årskurs ovanpå de tvååriga kurserna.
Överstyrelsens uttalande om att handelsgymnasiernas normalkurser
bör bli treåriga tolkar förbundet som en deklaration på längre sikt. För
överskådlig tid framåt torde enligt förbundet såväl två- som treåriga kurser
vara erforderliga.
Läroverkslärarnas riksförbutid framhåller som nödvändigt, att treåriga
kurser snarast införes vid handelsgymnasierna och betonar, att det med
29
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 82 år 1961
nuvarande studietid är absolut omöjligt att ytterligare öka kursinnehållet.
Också svenska industritjänstemannajörbundet, handelstjänstemannaförbundet
och svenska bankmannajörbundet tillstyrker inrättande av ett tredje
läsår vid handelsgymnasierna under framhållande, dels att arbetsbördan för
eleverna nu är alltför betungande, dels att en viss differentiering på en
företagsekonomisk linje och en språklinje i tredje klassen är önskvärd.
Statskontoret anser, att statsmakterna ej nu bör binda sig för statsbidrag
till treåriga kurser. Ämbetsverket finner svårt att, på grundval av det föreliggande
utredningsmaterialet och utan närmare belysning av konsekvenserna
i olika hänseenden vid ett genomförande av förslaget, bilda sig en
bestämd uppfattning om huruvida en studentexamen med merkantil inriktning
bör införas. Av överstyrelsens utredning finner statskontoret ej heller
framgå — med ett undantag — i vad mån intresse finns hos vederbörande
kommuner att upprätthålla ett treårigt handelsgymnasium.
5. Kostnader för förslagens genomförande
De i det föregående framlagda reformförslagen kan, i vad de har betydelse
från kostnadssynpunkt, sammanfattas i nedanstående huvudpunkter.
1. Statsbidrag till handelsgymnasierna skall utgå med dels 78 procent
av gymnasiernas kostnader för löner till rektorer och lärare ävensom pensionsavgifter,
dels ett årligt bidrag av 2 000 kronor per avdelning av tvåårig
och ettårig kurs samt 1 000 kronor per avdelning av fyraårig kurs.
2. Ordinarie lärartjänster skall inrättas till sådant antal att de, med vissa
i det föregående angivna modifikationer för mindre handelsgymnasier, täcker
80 procent av lärarbehovet i läroämnen. Av de ordinarie lärarna förutsättes
högst 2/3 vara lektorer, av vilka vid kostnadsberäkningarna lU antages
placerade i 26 lönegraden.
3. Statsbidrag skall utgå till treåriga handelsgymnasiekurser.
På grund av handelsgymnasieorganisationens tillväxt samt de löneökningar
som skett sedan överstyrelsens utredning framlades är de däri gjorda
beräkningarna ej längre aktuella. Överstyrelsens beräkningar, utförda med
utgångspunkt i den för budgetåret 1960/61 gällande handelsgymnasieorganisationen
samt 1961 års löner ger följande resultat.
Förbättrade bidrag sgrunder. Av de budgetåret 1960/61 23 statsunderstödda
handelsgymnasierna erhåller tre gymnasier — Stockholms, Göteborgs
och Eskilstuna — statsbidrag med 65 procent av bidragsunderlaget
och övriga gymnasier med 70 procent. Det för nämnda budgetår beräknade
bidragsunderlaget uppgår till, för de tre förstnämnda gymnasierna cirka
1 200 000 kronor och för övriga gymnasier 4 400 000 kronor. Under budgetåret
finnes inom den statsunderstödda handelsgymnasieorganisationen 109
30
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
avdelningar av tvåårig och ettårig kurs samt 16 avdelningar av fyraårig
kurs. Tillämpade på nämnda, för budgetåret 1960/61 gällande förhållanden,
skulle de av överstyrelsen föreslagna förbättringarna av statsbidragsgrunderna
draga en merkostnad för statsverket av 757 000 lcrcmor.
Inrättande av lektors- och adjunktstjänster. Därest de av överstyrelsen
förordade grunderna för beräkning av antalet ordinarie lektors- och adjunktstjänster
tillämpas på den för budgetåret 1960/61 gällande handelsgymnasieorganisationen
befinnes, att cirka 100 sådana tjänster borde inrättas.
Av dessa skulle, enligt av överstyrelsen antagen fördelning, högst 66
vara lektorer — varav 16 i lönegrad Ao 26 och 50 i Ao 24 — och övriga 34
vara adjunkter i lönegrad Ao 23. Statsbidragskostnaden för dessa tjänster
minskad med statsbidragskostnaden för samma antal befintliga tjänster
— d. v. s. dels per den 1 januari 1961 inrättade 72 ordinarie ämneslärartjänster
i A 23 dels 28 icke-ordinarie ämneslärartjänster i A 21 — utgör
merkostnaden för det fulla genomförandet av detta förslag. Räknat efter
ortsgrupp 3 och lägsta löneklass för samtliga tjänster skulle statsverkets
merkostnad för ett inrättande av ifrågavarande 100 ordinarie lärartjänster
med tillämpning av föreslagna statsbidragsgrunder bli i runt tal 201 000
kronor.
Statsbidrag till treåriga handelsgymnasier. Räknat efter 39 veckotimmars
undervisning per avdelning av en tredje årskurs, en lektor i Ao 24 per avdelning
med en undervisningsskyldighet av 21 veckotimmar, 12 timlärartimmar
efter ÅT 19 och 6 timlärartimmar efter BT 14 ävensom ett årligt
bidrag per klassavdelning av 2 000 kronor skulle statsbidraget per avdelning
och år bli omkring 38 000 kronor. Därest man hösten 1961 skulle inrätta
lika många avdelningar av tredje årskurs som det under innevarande
läsår finnes av andra årskursen, nämligen 44, bleve den sammanlagda kostnaden
för statsbidrag till dessa avdelningar cirka 1 672 000 kronor.
Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Summan av de tre ovan
framräknade merkostnadsbeloppen blir (757 000 + 201 000 + 1 672 000 =)
2 630 000 kronor. Denna merkostnad slår emellertid ej igenom på en gång
utan först efter hand som föreslagna lärartjänster och avdelningar av tredje
årskurs inrättas. Enligt överstyrelsens förslag, vilket framgår av i det följande
redovisade anslagsäskanden för budgetåret 1961/62, skulle nu gällande
regler för förskottering av statsbidraget behållas i princip oförändrade,
varigenom ej heller de förbättrade statsbidragsgrunderna skulle påverka
anslagsbehovet för 1961/62 i annan mån än vad angår statsbidrag till
nyinrättade gymnasier eller klassavdelningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
31
V. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret
1961/62
Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 816 000 kronor till 4 363 000 kronor. Därvid har överstyrelsen
för den nuvarande gymnasieorganisationen och med tillämpning av nuvarande
statsbidragsgrunder beräknat kostnaderna för slutreglering av statsbidraget
för budgetåret 1960/61 samt förskott för budgetåret 1961/62 till
3 900 000 kronor, vilket innebär en automatisk anslagshöjning med 853 000
kronor.
För av överstyrelsen tillstyrkt ökning av antalet statsunderstödda gymnasier
samt antalet statsunderstödda klassavdelningar vid gymnasier, som
nu åtnjuter statsbidrag, beräknar överstyrelsen en anslagshöjning med
358 000 kronor. Härjämte föreslås att överstyrelsen — i likhet med vad
som gäller vid de allmänna läroverken — bemyndigas årligen bestämma
antalet statsunderstödda parallellavdelningar vid de statsunderstödda handelsgymnasierna.
Den för budgetåret 1961/62 tillstyrkta utbyggnaden avser
följande gymnasier och avdelningar. Inom parentes angives nuvarande antal
statsunderstödda avdelningar av ifrågavarande kurs.
1) Eskilstuna. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
2) Falun. Två avdelningar av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs (nu 0).
3) Gävle. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).
4) Göteborgs handelsinstitut. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs
(nu 5 + 4).
5) Halmstad. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs
(nu 1 + 1).
6) Karlstad. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).
7) Kristianstad. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
8) Kronobergs handelsgymnasium i Alvesta. Parallellavdelning av klass 1
av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
9) Linköping. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
10) Stockholm. Parallellavdelning av vardera klass 1 och 2 av tvåårig kurs
(nu 9 + 7).
11) Trollhättan. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
12) Umeå. En avdelning av ettårig kurs (nu 0).
13) Uppsala. Parallellavdelning av klass 1 av tvåårig kurs (nu 1 + 1).
14) Västerås. Parallellavdelning av klass 2 av tvåårig kurs (nu 2 + 1).
Överstyrelsen anhåller vidare, att från förevarande anslag måtte anvisas
30 000 kronor för anordnande av särskilda påbyggnadskurser i handel.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
Beträffande de på budgetåret 1961/62 fallande kostnaderna för ett
genomförande av de av överstyrelsen framlagda reformförslagen framhålles,
att någon större anslagsökning för detta ändamål icke erfordras till följd
av förskottsbestämmelsernas konstruktion. En viss ytterligare anslagsökning
skulle blott behövas för lämnande av förskott till nya statsunderstödda
gymnasier och gymnasieavdelningar. Den för ett genomförande av överstyrelsens
förslag om statsbidrag efter 78 procent erforderliga anslagsökningen
för budgetåret 1961/62 skulle, vid bifall till vad överstyrelsen föreslagit
rörande utökning av antalet statsunderstödda handelsgymnasier och
avdelningar, belöpa sig på cirka 75 000 kronor. Härvid har överstyrelsen
antagit, att det särskilda bidraget per klassavdelning icke skulle ingå i de
belopp, på vilka förskott skall beräknas. Vad slutligen beträffar statsbidrag
till treåriga linjer, skulle, enligt vad överstyrelsen uttalar, ett riksdagsbeslut
i enlighet med överstyrelsens förslag vara att anse som ett principbeslut. De
gymnasier, som önskade statsbidrag till en tredje årskurs, finge inkomma
med ansökningar om sådant bidrag avseende budgetåret 1962/63, vilka
ansökningar finge prövas i vanlig ordning.
VI. Akademisk sekreterarutbildning
En av stadsfullmäktige i Uppsala tillsatt kommitté med representanter
för såväl kommunen som universitetet i Uppsala har utrett behovet av en
kombinerad merkantil-akademisk utbildning och, efter
samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning, framlagt förslag om anordnande
av sådan utbildning i Uppsala.
Kommittén konstaterar i sin utredning inledningsvis, att en starkt ökad
tillströmning äger rum till huvudsakligen humanistiskt inriktade högre
studier, vilka för närvarande tämligen ensidigt avser utbildning för ämneslärarkompetens.
Samtidigt synes, enligt kommitténs mening, näringslivet
och organisationsväsendet ha behov av högskoleutbildad arbetskraft med
humanistisk skolning, icke minst personal med grundlig språkutbildning för
uppgifter som sekreterare och för utlandskontakter. Med hänsyn härtill har
kommittén ansett det angeläget att skapa varianter av akademisk utbildning,
genom vilka icke blott ämneslärarutbildningen utan även näringslivets
och organisationernas speciella utbildningsbehov kan tillgodoses.
Genom en enkät bland representativa företag och organisationer har
kommittén sökt utröna behovet av personal med ifrågasatt utbildning. Enligt
kommitténs preliminära överväganden borde utbildningen grunda sig
på studentexamen och omfatta en studietid därefter av tre år. Den handelstekniska
och administrativa delen av utbildningen borde inhämtas genom
ettårig fackkurs vid handelsgymnasium. För akademiska studier skulle då
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
återstå en studietid av fyra terminer, svarande mot fyra betygsenheter i
filosofiska examina. Utbildningen skulle sålunda icke inbegripa en fullständig
akademisk examen men däremot kunna påbyggas till en sådan.
En viss anpassning av studiegång och studieinnehåll med hänsyn till
utbildningens syfte borde komma till stand. Salunda borde den ettariga
fackkursen uppdelas på två studieår, så att hälften av däri ingående ämnen
studerades parallellt med akademiska studier under sekreterarutbildningens
första studieår och den andra hälften under det andra eller, alternativt, det
tredje studieåret. Beträffande de akademiska studierna borde föreliggande
möjligheter utnyttjas att inom gällande examensstadgas ram få till stånd
särskilda studieplaner, utformade med sikte på ett nytt studiemåL Den
akademiska utbildningen, borde avse nagra av följande språk och orienteringsämnen.
Utbildningen borde omfatta ett huvudämne, vari erhållits minst 2 akademiska
betygsenheter, samt ett eller flera biämnen omfattande sammanlagt
minst 2 akademiska betygsenheter. Följande alternativa kombinationer vore
därvid tänkbara.
A. Språk som både huvudämne och biämnen.
B. Språk som huvudämne och orienteringsämnen som biämnen.
C. Orienteringsämne som huvudämne och språk som biämnen.
Flertalet av enkäten berörda företag och organisationer förklarade sig
positivt inställda till en form av högre sekreterarutbildning. I särskilt hög
grad ansågs behov föreligga av kvalificerad utbildning i främmande språk.
Bland de orienteringsämnen beträffande vilka en kvalificerad utbildning
bedömdes erforderlig eller värdefull kan särskilt framhållas företagsekonomi,
statistik och psykologi. I fråga om övriga orienteringsämnen uttalades intresse
från ett mindre antal företag och organisationer. Däremot förklarade
sig åtskilliga intresserade av en bättre utbildning i utländsk stenografi.
Över hälften av de svarande företagen och organisationerna uttalade sig för
alternativ B (ovan), d. v. s. språk som huvudämne och orienteringsämne
som biämne (n). I fråga om längden av den föreslagna utbildningen anslöt
sig flertalet till kommitténs förslag, d. v. s. tre år, medan ett mindre antal
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 82
Språk:
Engelska
Tyska
Franska
Spanska
Portugisiska
Italienska
Ryska
Orienteringsämnen:
Företagsekonomi
Historia
Konsthistoria
N ationalekonomi
Psykologi
Religionshistoria
Sociologi
Statistik
Statskunskap.
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
företag och organisationer ansåg den föreslagna utbildningstiden för lång.
Hertalet framhöll också önskvärdheten av praktik, innan avgångsbetyg utfärdades.
I fråga om anställningsmöjligheterna på längre sikt utvisade enkäten
ett ganska betydande intresse för anställning av sekreterare med den
föreslagna kvalificerade utbildningen.
Kommittén anser den gjorda enkäten ha bekräftat, att behov föreligger
av en högre sekreterarutbildning, inrymmande såväl merkantil grundutbildning
på gymnasienivå som akademiska studier efter delvis nya studieplaner.
Kommittén förordar därför och under hänvisning till förekomsten av liknande
utbildningsvägar i utlandet, att en utbildning av detta slag kommer
till stånd.
För att trygga utbildningens anknytning till arbetsmarknadens behov förordar
kommittén, att Uppsala stad och universitetet gemensamt tar initiativ
för tillsättande av ett utbildning sråd för den högre sekreterarutbildningen
i Uppsala med representanter för staden, universitetet, handelsgymnasiet
och näringslivet.
I fråga om förutsättningarna för ett genomförande av kommitténs förslag
i vad angår en akademisk utbildning i anslutning till för ifrågavarande
ändamål särskilt avpassade kursplaner hänvisar kommittén till den pågående
statliga utredningen rörande en differentiering av de humanistiska
fakulteternas utbildnings- och undervisningsprogram, i vars direktiv sekreterarutbildning
nämnes som exempel på en lämplig kombination av humanistisk
utbildning och praktisk yrkesutbildning.
Beträffande förutsättningarna för en handelsgymnasieutbildning i enlighet
med förslaget framhålles, att vid Uppsala handelsgymnasium från och
med läsaret 1960/61 finnes en statsunderstödd ettårig fackkurs för studenter.
Därest sökande till sekreterarutbildning i anslutning till denna fackkurs
har sin hemort inom Uppsala stad eller eljest inom det elevområde,
som väntas bli fastställt för handelsgymnasiet, anser kommittén ingen
anledning föreligga för staden att anlägga andra ekonomiska synpunkter på
dessa studerande än pa övriga. Beträffande elever från kommuner utanför
elevområdet skulle det däremot ligga i stadens intresse att, i den mån dessa
kommuner icke vore villiga att utbetala ersättning till staden, inte antaga
sådana elever annat än mot uttagande av särskilda elevavgifter.
Kommittén har emellertid ansett sig kunna förutsätta, att, om den nya
utbildningsvägen förverkligas under ifrågasatta former och visar sig locka
studerande, statsmakterna skall pataga sig de kostnader, som föranleds av
utbildningens rikslcaraktär. Samtidigt framhålles, att det skulle vara av
värde, om Uppsala stad vid starten vore beredd att anlägga något vidare
s\ npunkter pa denna fråga än rent ekonomiska utan att fördenskull göra
några mer avsevärda ekonomiska åtaganden. Kommittén påpekar, att det
enligt gjorda erfarenheter vid andra handelsgymnasier är sannolikt, att
studentkursen till en början icke får maximalt antal, nämligen 30 elever.
35
Kungl. Maj:ts -proposition nr 82 år 1961
Återstående platser skulle då utan kostnad för staden kunna utnyttjas för
studerande inom den nya studiegången. Därvid skulle, som en följd av fackkursens
uppdelning på två studieår, två omgångar elever med skilda ämnesgrupper
kunna studera samtidigt på ett givet antal elevplatser. Under
antagande att 10 elevplatser stod till förfogande skulle sålunda 20 elever i
sekreterarutbildningen kunna antagas det första året och därefter i genomsnitt
10 elever per år. Detta vore enligt kommitténs mening tillräckligt för
den försöksverksamhet, vartill Uppsala stad föreslås lämna sin medverkan.
Kostnaderna för en parallellavdelning, föranledd av sekreterarutbildningen,
borde enligt kommitténs mening helt bestridas av statsverket, enär
den nya utbildningen skulle ligga i linje med universitetsutredningens av
Kungl. Maj:t och riksdagen accepterade förslag om en differentiering av de
fria fakulteternas utbildningsprogram med hänsyn bland annat till näringslivets
behov av högt kvalificerad arbetskraft. Kommittén finner därför
anledning förutsätta, att statsmakterna kommer att vara villiga att göra
avsteg från gällande statsbidragsprinciper, då det gäller att taga ett kommunalt
handelsgymnasiums resurser i anspråk för en utbildning, som till sin
väsentliga del är att betrakta som högskoleutbildning.
Kommittén för nya utbildning sv äg ar vid de filosofiska fakulteterna har i
yttrande över utredningens förslag framhållit, att detta förslag gäller en
utbildning av just det slag, som kommitténs direktiv siktar till. Kommittén
anser förslaget innehålla goda lösningar på de praktiska problem, som
erbjuder sig, då det gäller att skapa en ny utbildningsväg. Det skulle därför
vara till synnerlig hjälp för kommittén i dess arbete, om en försöksverksamhet
i liten skala kunde igångsättas enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.
Av särskild vikt vore, att det föreslagna utbildningsrådet snarast
möjligt kunde organiseras. Man skulle därigenom för första gången få ett
samarbetsorgan mellan å ena sidan universitetsmyndigheter och å andra
sidan avnämarna av universitetsutbildad arbetskraft. Därest särskilda
kostnader för staden skulle uppkomma till följd av den till fackkursen vid
handelsgymnasiet knutna delen av den föreslagna försöksverksamheten,
finner kommittén det rimligt, att dessa bestrides av statsmedel.
Drätselkammaren i Uppsala har i en till chefen för ecklesiastikdepartementet
ställd skrivelse uttalat, att stadens kostnader för skolväsendet på
grund av olika omständigheter vore högst avsevärda men att staden dock
vore beredd att lämna sin medverkan till ett genomförande av den föreslagna
utbildningen, om en från stadens synpunkt tillfredsställande ekonomisk
gottgörelse kunde erhållas från statsmakternas sida. Under sådan förutsättning
anser drätselkammaren, att en samordning skulle kunna ske av undervisningen
vid handelsgymnasiets ettåriga fackkurs med den föreslagna sekreterarn
tbildningen.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
VII. Departementschefen
De motiveringar, som i de förut redovisade utredningarna anförts för en
reformering av handelsgymnasiernas förhållanden och för en anpassning
av handelsutbildningens innehåll till de aktuella behoven, har i dagens
utbildningssituation fått en skarpare relief än då de för några år sedan
framfördes. De åtgärder, som avser att skapa likställighet mellan handelsgymnasierna
och andra gymnasiefonner, framstår sålunda nu som mycket
angelägna. Jag skall här i korthet redovisa de omständigheter, varpå jag
bygger denna uppfattning.
De gymnasiala skolformernas utveckling under 1950-talet har varit högst
betydande. Antalet examina vid allmänna, tekniska och merkantila gymnasier
har tillsammans ökat från omkring 5 700 år 1950 till närmare 11 500
år 1960. Den procentuella fördelningen av antalet examina på de tre
gymnasieformerna har under den angivna perioden uppvisat endast mindre
förändringar. Av det totala antalet examina föll sålunda på de allmänna
gymnasierna 77 procent år 1950 och 80 procent år 1960, på de tekniska
gymnasierna 13,1 procent år 1950 och 10,5 procent år 1960 samt på
handelsgymnasierna 9,9 procent år 1950 och 9,5 procent år 1960.1 absoluta
tal har under den angivna perioden antalet årliga examina vid de allmänna
gymnasierna ökat med nära 5 000, vid de tekniska gymnasierna med något
mindre än 500 och vid handelsgymnasierna med drygt 500.
Under samma tid har en betydande ökning av intagningskapaciteten
vid universitet och högskolor ägt rum. Främst har denna ökning givetvis
föranletts av den kraftigt ökande studentexaminationen. Härtill kommer
emellertid en ökning också av den andel av de utexaminerade, som söker
in vid universitet och högskolor. Denna andel har stigit från 65 procent
under 1940-talets förra del till 75 procent vid mitten och under senare
delen av 1950-talet. Endast en mindre del av den hastigt ökande tillströmningen
till universitet och högskolor har kunnat tas emot vid utbildningslinjer,
där intagningsbegränsning tillämpas. Den största delen av det
växande antalet nybörjare har därför förlagt sina studier till de s. k. fria
fakulteterna, främst de humanistiska. Till belysning av detta förhållande
kan nämnas att nettoantalet nyinskrivna studerande vid universitet och
högskolor läsåret 1950/51 utgjorde omkring 3 500, av vilka drygt 1 300
eller närmare 38 procent skrevs in vid humanistiska fakulteter. Läsåret
1959/60 hade nettoantalet nyinskrivna ökat till drygt 7 100. Av denna
ökning föll omkring 2 100 eller mer än 58 procent på de humanistiska fakulteterna.
Antalet filosofie kandidat- och magisterexamina vid de humanistiska
fakulteterna ökade från knappt 500 i genomsnitt per läsår under
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961 37
perioden 1946/47—1950/51 till över 1 200 läsåret 1958/59 och drygt 1 400
läsåret 1959/60.
Gjorda prognoser tyder på, att en väldig ansvällning av gymnasieutbildningen
kommer att äga rum under 1960-talet. Härtill samverkar ett flertal
faktorer. Vilka konsekvenser gymnasieutbildningens väntade tillväxt kan
få för den framtida tillströmningen till universitet och högskolor blir givetvis
i hög grad beroende av vilka åtgärder som tillgripes för att påverka
utvecklingen. Uppenbart är emellertid, att om denna finge fortgå utan
stöd av en målmedveten utbildningspolitik, resultatet kunde bli en ödesdiger
snedvridning av utbildningsorganisationen, såväl på hela gymnasiestadiet
som på de därefter följande stadierna av utbildningsväsendet. Riktpunkten
för utbildningspolitiken måste därför bli att eftersträva en sådan
dimensionering och gestaltning av olika utbildningsformer och en sådan avvägning
mellan dessa, att de samlade utbildningsinsatserna på bästa sätt
svarar mot samhällets och de utbildningssökandes behov.
Bland åtgärder i detta syfte, som statsmakterna beslutat, vill jag här
erinra om följande. Universiteten och högskolorna avses under 1960-talets
första hälft skola utbyggas kraftigt med tyngdpunkten lagd på nu spärrade
utbildningslinjer. Som en riktlinje för utbyggnaden har också uppställts att
ernå en minskad procentuell övergång från det allmänbildande gymnasiet
till universiteten, så att en från arbetsmarknadssynpunkt alltför kraftig tillströmning
till de fria fakulteterna undvikes. I syfte att möta ett ökande
behov från arbetsmarknadens sida och att ge en större andel av det växande
antalet studerande möjligheter att välja andra utbildningsvägar än de allmänbildande
gymnasierna och de därpå byggande fria fakulteterna har
därvid förutsatts bl. a., att de yrkesutbildande gymnasierna erhåller ökad
attraktionskraft och snabbt utbygges under de närmaste åren. Med tanke
på utvecklingen på lång sikt av både högskoleväsendet och närmast underliggande
stadium har igångsatts en genomgripande utredning rörande den
gymnasiala utbildningens framtida uppgifter, innehåll och organisation.
Det är mot den bakgrund, jag här skisserat, som bedömningen av handelsgymnasieorganisationen
nu måste ske och de krav formuleras, som
denna organisation skall uppfylla. Som självfallet framstar da, att handelsgymnasierna
bör ge en utbildning, som från saväl kvantitativ som kvalitativ
synpunkt fullt ut svarar mot arbetsmarknadens behov. Med detta
krav förenas i dag det utbildningspolitiska kravet att kunna erbjuda
de nu stora årskullarna i gymnasieåldrarna en gymnasial utbildning av
yrkesutbildande karaktär, som framstar sasom ett fullvärdigt alternativ
till utbildningen i allmänbildande gymnasier. Från vilkendera av
dessa synpunkter man än ser saken, synes det vara ett nödvändigt led
i utvecklingen att handelsgymnasiernas utbildningstid nu förhinges från
två till tre år och att i samband därmed en revidering och en utökning
38
Kangl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1961
av kursinnehållet företages. Jag ansluter mig därför till förslaget att
studiegången vid handelsgymnasierna göres treårig.
Från de utgångspunkter jag nyss angivit, finner jag emellertid att detta
bör ske på ett annat sätt och framför allt i en snabbare takt än överstyrelsen
för yrkesutbildning föreslagit. Jag förordar, att handelsgymnasieutbildningen
redan från och med nästa läsår blir treårig i den meningen,
att de elever, som hösten 1961 intages i första årskursen, skall komma
i åtnjutande av tre års utbildning. Undantag från övergång till en sålunda
förlängd utbildningstid bör endast medgivas i sådana fall, där lokalsvårigheter,
lärarbrist eller därmed jämförliga svårigheter prövas lägga oöverkomliga
hinder i vägen. Preliminära undersökningar och bedömningar
från rektorernas sida har emellertid visat, att en övergång till treårig studiegång
från och med läsåret 1961/62 i den mening, jag här angivit, allmänt
anses vara genomförbar.
Utexamineringen av elever från treåriga handelsgymnasier kommer således
att ske första gången vårterminen 1964. Examinationen från handelsgymnasierna
vårterminen 1963 kan beräknas bli väsentligt reducerad,
en olägenhet som dock på något längre sikt väl uppväges. Fråga om anstånd
med övergång till treårig utbildning från och med läsåret 1961/62 bör
prövas av överstyrelsen för yrkesutbildning.
I årets statsverksproposition har jag föreslagit, att det skall överlåtas
på överstyrelsen för yrkesutbildning att årligen besluta om antalet intagningsavdelningar
vid de högre tekniska läroverken. Jag har därvid framhållit
som en nödvändig förutsättning för att denna delegering skall resultera
i en ändamålsenligt balanserad gymnasieexpansion, att skolväsendets
båda överstyrelser intimt samarbetar och effektivt koordinerar sina
åtgärder rörande gymnasieorganisationens dimensionering. För att en reformering
av handelsgymnasieorganisationen skall kunna bidraga till en riktigare
avvägning mellan de olika gymnasieformerna, vilket är ett av reformens
grundläggande syften, fordras oundgängligen att också intagningarna
till handelsgymnasierna samordnas med intagningarna till övriga gymnasier
och att den samlade gymnasieorganisationens tillväxt sker efter en
gemensam bedömning från de båda ämbetsverkens sida enligt angivna riktlinjer.
Även på denna punkt gäller följaktligen som en nödvändig förutsättning
för ett framgångsrikt resultat, att en mycket nära samverkan kommer
till stånd mellan de båda överstyrelserna. Utifrån förutsättningen att så
sker, föreslår jag, av samma skäl som när det gäller de högre tekniska läroverken,
att det i fortsättningen skall ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning
att efter av Kungl. Maj:t meddelade riktlinjer årligen besluta om
antalet nya intagningsavdelningar vid handelsgymnasierna.
Jag vill också framhålla, att en samverkan lokalt mellan företrädare för
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
olika skolformer är väsentlig för att underlätta övergången till treårig
handelsgymnasieutbildning. Således bör naturligtvis alla möjligheter prövas
att i fråga om lokaler och lärarkrafter ta i anspråk förefintliga resurser,
exempelvis vid de allmänna gymnasierna. Överhuvudtaget bör på allt sätt
väg banas för det betraktelsesättet, att gymnasiet är ett stadium med
något olika utbildningsvägar mellan vilka samverkan är möjlig och i
utbildningens intresse i alla avseenden bör eftersträvas.
I diskussionen om en övergång till treårig utbildning vid handelsgymnasierna
har också föreslagits, att en statsbidragsberättigad tredje årskurs
skulle kunna anordnas som påbyggnad på den nuvarande andra årskursen.
Jag finner det inte uteslutet att dylika kurser övergångsvis skulle vara av
visst värde från utbildningssynpunkt. Undersökningar, som jag låtit göra,
har emellertid visat, att sådana kurser endast med stora svårigheter skulle
kunna anordnas på ett tillfredsställande sätt redan från och med nästa läsår.
Huruvida det bör anordnas tredje årskurser som påbyggnader under läsåret
1962/63, bör överstyrelsen för yrkesutbildning ta upp till bedömande
i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63. För egen
del anser jag mig inte ha någon anledning att nu ta ställning till denna fråga.
För närvarande finns ej andra undervisningsplaner för treåriga
handelsgymnasier att tillgå än de som på sin tid utarbetades av handelsutbildningskommittén.
Dessa torde icke längre utan överarbetning vara
lämpade för sitt ändamål. Att verkställa en översyn av de olika gymnasiernas
kurs- och timplaner är en av gymnasieutredningens arbetsuppgifter.
Jag finner det därför lämpligast, att utarbetandet av dylika planer för
de treåriga handelsgymnasierna uppdrages åt denna utredning i samråd
med överstyrelsen för yrkesutbildning. Det torde vara nödvändigt att för
den första årskurs, som intages hösten 1961, utarbeta provisoriska planer.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva i vilken ordning timplanerna
skall fastställas.
I enlighet med vad överstyrelsen föreslagit bör genomgång av treårigt
handelsgymnasium på samma sätt som genomgång av allmänt gymnasium
berättiga till inträde vid universitet och högskolor.
Jag finner ej möjlighet att i detta sammanhang framlägga några synpunkter
eller förslag beträffande konsekvenserna för de ettåriga fackkurserna
och de fyraåriga aftonkurserna av den här förordade övergången
till treåriga normalkurser. Det bör vara en angelägen uppgift för gymnasieutredningen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samband med
tim- och kursplanearbetet överväga detta spörsmål och att så snart som
möjligt avge förslag till lösning härav.
Vad överstyrelsen anfört rörande betydelsen av likställighet med
övriga gymnasieformer i vad gäller lärarnas ställning och
40
Kungl. Mcij:ts proposition nr 82 år 1961
villkor, ansluter jag mig helt till. Jag tillstyrker således, att vid de
statsunderstödda handelsgymnasierna skall få inrättas ordinarie lektorstjänster
i lönegrad Ao 26 eller Ao 24 samt ordinarie adjunktstjänster i lönegrad
Ao 23. Dessa bör på motsvarande sätt och villkor, som gäller vid de
allmänna läroverken, kunna utbytas emot icke-ordinarie tjänster; härom
torde Kungl. Maj:t få meddela närmare bestämmelser.
Det totala antalet lektors- och adjunktstjänster bör årligen efter förslag
av överstyrelsen för yrkesutbildning fastställas av Kungl. Maj:t. Antalet
ordinarie tjänster bör, på sätt som sker vid de kommunala realskolorna
och de praktiska kommunala realskolorna, beräknas efter 80 procent av
gymnasiernas behov av lärare i läroämnen. På överstyrelsen bör ankomma
att fördela de ordinarie tjänsterna på de skilda handelsgymnasierna.
Förfarandet vid tillsättning av lärartjänster har, sedan överstyrelsen
framlade sitt förslag, förändrats genom tillkomsten av allmänna skolstadgan.
Denna gäller för kommunala men inte för enskilda han delsgymnasier.
Jag finner ej skäl att för handelsgymnasiernas del föreslå avvikelse
från allmänna skolstadgans bestämmelser om tillsättningsförfarandet.
Ej heller finner jag lämpligt, att helt olika förfaranden skall gälla vid kommunala
och statsunderstödda enskilda handelsgymnasier. Samma tillsättningsförfarande,
som gäller enligt allmänna skolstadgan, bör därför föreskrivas
för de sistnämnda handelsgymnasiernas del. Det sagda innebär,
att ordinarie lektorstjänster skall tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag
av överstyrelsen för yrkesutbildning och ordinarie adjunktstjänster av
länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen respektive det enskilda gymnasiets
styrelse.
För behörighet till lektorstjänst i svenska och främmande språk bör uppställas
samma krav som för dylik tjänst vid allmänt läroverk. För behörighet
till lektorstjänst i företagsekonomiska ämnen bör krävas licentiatexamen
med minst betyget Med beröm godkänd i tjänstens huvudämnen eller
däremot svarande ämnen eller civilekonomexamen med minst nämnda
betyg i ifrågavarande ämnen jämte särskild lämplighet för tjänsten, ådagalagd
genom föregående praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga
studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området.
Angivna villkor motsvarar vad som gäller för behörighet till lektorstjänst
i merkantila ämnen vid högre tekniska läroverk. Behörighet till lektorstjänst
i ekonomisk geografi och nationalekonomi bör kunna erhållas
vid uppfyllande av behörighetskraven enligt ettdera av dessa alternativ.
Behörighet till lektorstjänst i andra ämnen, exempelvis handelsrätt och
samhällslära, torde i varje särskilt fall få meddelas av Kungl. Maj:t. Man
har anledning räkna med, att ett mycket ringa antal dylika ärenden skall
förekomma.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
I fråga om behörighetsvillkoren för adjunktstjänst anser jag att för
dylik tjänst skall gälla i stort sett samma behörighetsvillkor, som nu gäller
för ordinarie ämneslärartjänst, vilket bland annat innebär krav på civilekonom-
eller filosofie magisterexamen. För behörighet till ordinarie tjänst
bör dock krävas två års lärartjänstgöring. Jag tillstyrker också förslaget
att behörighet till adjunktstjänst, vari ingår ett eller flera av ämnena
nationalekonomi, företagsekonomi, samhällslära och handelsrätt, skall
erhållas genom statsvetenskaplig-juridisk examen. Dessutom föreslår
jag, att statsvetenskaplig-filosofisk examen skall grunda sådan behörighet.
Lektor placeras i lönegrad A 26 eller A 24 i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande grunder som gäller för lönegradsplacering av
dylika tjänster vid de högre tekniska läroverken. Undervisningsskyldigheten
bör för såväl lektorer som adjunkter vara densamma som på högsta
stadiet vid högre allmänt läroverk.
I likhet med överstyrelsen finner jag lämpligt, att handelsgymnasiernas
lärare i stenografi och maskinskrivning, vilka för närvarande benämnes
övningslärare, i stället kallas lärare i stenografi och maskinskrivning.
Dessa lärare bör placeras i lönegrad A 15. Undervisningsskyldigheten bör
vara, för lärare i stenografi 24 veckotimmar och för lärare i maskinskrivning
30 veckotimmar. Kungl. INIaj''.t bör liksom hittills besluta om antalet ordinarie
tjänster.
För innehav av rektorstjänst vid handelsgymnasierna bör krävas lektorskompetens.
Lönesättningen för tjänsterna bör anpassas till vad som gäller
för de högre tekniska läroverken. Det torde, på sätt gäller beträffande de
tekniska läroverken, få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om tjänsternas
inplacering i avlöningsgrupper. Förordnandeperioden bör vara densamma
som gäller för rektorstjänster vid de högre allmänna läroverken.
Undervisningsskyldigheten bör alltjämt omfatta 10—16 veckotimmar och
rektors allmänna åligganden bör vara desamma som ankommer på rektor
vid allmänt läroverk.
Rektors undervisningsskyldighet bör, på sätt som gäller för rektorerna vid
de högre allmänna läroverken, fastställas av länsskolnämnderna inom den
ram, som Kungl. Maj:t föreskriver. Kungl. Maj:t bör kunna föreskriva om
viss nedsättning av handelsgymnasierektors undervisningsskyldighet under
normalt gällande minimum, därest rektors arbetsbörda ger anledning härtill.
Överstyrelsens förslag om inordnande av de statsunderstödda handelsgymnasiernas
rektorer och lärare under statens allmänna avlöningsreglcmente
ansluter jag mig till. Dessa bör alltså i princip erhålla samma förmåner
och skyldigheter som enligt detta reglemente gäller för rektorer och
lärare vid högre kommunala skolor respektive privatläroverk.
Den reglering av lärarfrågorna vid de statsunderstödda handelsgymnasierna,
som jag nu angivit grunderna för, bör enligt min mening i tillämp
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
liga delar gälla även beträffande sådana handelsgymnasier, som utan att
ännu ha fatt rätt till statsbidrag står eller ställes under överstyrelsens tillsyn.
Anställningarna som rektorer och som lärare vid de statsunderstödda
handelsgymnasierna är redan nu obligatoriskt förenade med pensionsrätt
enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR). Jag är inte beredd
att nu föreslå ändring i vad som för närvarande gäller beträffande avgifter
i samband med pensionsrätt för nämnda anställningshavare. I fråga om
pensionsrätt för rektor vid här avsett handelsgymnasium torde i SPR böra
införas bestämmelser motsvarande de för bl. a. rektorer vid de allmänna
läroverken och privatläroverken meddelade. Jämväl för anställningar vid
sådana icke statsunderstödda handelsgymnasier, för vilkas personal bestämmelserna
i statens allmänna avlöningsreglemente enligt särskilt Kungl.
Maj:ts beslut skall gälla, torde böra införas pensionsrätt av samma slag som
vid de statsunderstödda handelsgymnasierna. I fråga om avgifter i sistnämnda
fall torde det, därest riksdagen ej har något att erinra häremot,
böra få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut med iakttagande av de
grunder, som kommit till uttryck vid riksdagsbehandlingen av motsvarande
fråga för lärare vid kommunala gymnasier (prop. 1955: 182, SU 153 rskr
331).
Bland lärarfrågorna är slutligen att nämna frågan om möjlighet för lärare
vid handelsgymnasium att få en del av sin tjänstgöring förlagd till annan
skola samt för lärare vid annan skola att fa en del av sin tjänstgöring förlagd
till handelsgymnasium. Medgivanden till dylik fyllnadstjänstgöring har
hittills efter framställning i varje särskilt fall lämnats av Kungl. Maj:t,
varvid som villkor föreskrivits, att särskilda kostnader ej finge åsamkas
statsverket. Anordningen gör det i vissa fall möjligt att på ett mer ändamålsenligt
sätt utnyttja lärarresurserna eller att skapa en mera ändamålsenlig
lärarorganisation, vilket får anses vara angeläget, främst från handelsgymnasiernas
synpunkt. Möjligheterna att i ökad omfattning tillämpa
denna anordning och att delegera beslutanderätten torde böra övervägas av
Kungl. Maj:t i samband med att stadga för handelsgymnasierna utfärdas.
Beträffande den nu föreslagna regleringen av rektorers och lärares löneoch
anställningsvillkor har förhandlingar förts med vederbörande personalorganisation,
som förklarat sig inte ha några erinringar mot dessa förslag.
En annan väsentlig åtgärd för att na syftet med en handelsgymnasiereform
är slutligen att förbättra statsbidragen till kostnaderna för
handelsgymnasierna så, att därigenom kan vinnas dels ett ökat intresse för
upprättande av sådana gymnasier, dels möjligheter att slopa de ganska
höga elevavgifter, som ännu uttages vid dessa skolor. På grund av elevavgifternas
varierande storlek är det inte möjligt att finna någon stats
-
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
bidragsnivå, som för alla handelsgymnasier skulle innebära en adekvat
kompensation för ett bortfall av elevavgifterna. För handelsgymnasiema
tillsammantagna skulle emellertid en höjning av statsbidraget från för
närvarande 70 procent av bidragsunderlaget vid flertalet och 65 procent
vid några av handelsgymnasiema till den av överstyrelsen föreslagna procentsatsen
78 för samtliga bidragsberättigade handelsgymnasier medföra
en ökning av det sammanlagda statsbidragsbeloppet, som ganska nära
svarar mot den totala summa av elevavgifter, som för närvarande uttages.
Då jag finner det motiverat, att i detta sammanhang en ytterligare
förbättring av de nuvarande statsbidragen äger rum, har jag funnit mig
böra tillstyrka, förutom en höjning av bidragsprocenten till 78 för varje
bidragsberättigat gymnasium, också de av överstyrelsen föreslagna bidragen
per avdelning av 2 000 respektive 1 000 kronor. Som villkor för statsbidrag
bör framdeles gälla att elevavgifter inte får uttagas.
Det procentuella statsbidraget bör i princip beräknas på kostnaderna
för löner och fortlöpande pensionsavgifter för rektor och lärare enligt de för
dessa gällande avlöningsbestämmelserna. Dock bör den tekniska ändringen
vidtagas, att bidragsunderlaget beräknas med tillämpning av i huvudsak
samma förenklade metod, som tillämpas vid beräkning av statsbidrag till
driftkostnader för det allmänna skolväsendet.
I samband med nu föreslagen förändring rörande statsbidragets storlek
bör också föreskrivas, att statsunderstött handelsgymnasium i den utsträckning
och på de villkor, som i vederbörlig ordning bestämmes, skall vara
skyldigt att mottaga elever från ort utanför gymnasiets verksamhetsområde
samt att medverka vid utbildning av handelslärare.
Bestämmelserna rörande förskottering av statsbidrag bör kvarstå oförändrade
med den detaljändringen att, då förskott till gymnasium eller gymnasieavdelning
icke utgått föregående redovisningsår, sådant skall utgå
med högst nio tiondelar av 78 procent i stället för som nu med högst nio tiondelar
av 60 procent av de beräknade lönekostnaderna för löpande budgetår.
På grund av förskottsbestämmelsernas konstruktion kommer statsbidragshöjningen
att påverka anslagsberäkningen för budgetåret 1961/62 endast
i vad gäller förskotten till nya gymnasier och gymnasieavdelningar. För
handelsgymnasieorganisationen i övrigt kommer bidragshöjningen för redovisningsåret
1961/62 att få effekt vid slutregleringen under budgetåret
1962/63.
Statsverkets ökade kostnader för ett genomförande av den föreslagna
statsbidragshöjningen skulle vid tillämpning på handelsgymnasieorganisationen
under innevarande redovisningsår uppgå till cirka 760 000
kronor. De ytterligare kostnaderna för inrättande av ordinarie lektors- och
adjunktstjänster skulle vid nuvarande organisation kunna beräknas uppgå
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
till cirka 170 000 kronor. Statsbidragskostnaden per avdelning av en tredje
årskurs kan beräknas till omkring 38 000 kronor. Om man, med utgångspunkt
i föreliggande anslagsäskanden beträffande antalet avdelningar
av första årskursen under nästa läsår, antar att antalet avdelningar av
tredje årskursen läsåret 1963/64 skulle uppgå till ett 60-tal, skulle statsbidragskostnaden
härför uppgå till cirka 2 800 000 kronor. Om man så
gör det rent teoretiska antagandet, att antalet avdelningar av första årskursen
skulle hålla sig oförändrat läsåren 1962/63 och 1963/64, skulle för
statsverkets del de av mig förordade förändringarna beträffande studietidens
längd, lärarpersonalen och statsbidraget komma att för redovisningsåret
1963/64 medföra en utgiftsökning av omkring 8 200 000 kronor,
jämfört med nuläget.
Utan att något direkt samband med frågan om en handelsgymnasiereform
föreligger, har i det föregående redovisats ett förslag om anordnande försöksvis
av en akademisk sekreterarutbildning i samverkan
mellan universitetet i Uppsala och Uppsala stads handelsgymnasium.
Förslaget avser en kombination av viss akademisk utbildning och den handelsgymnasieutbildning,
som meddelas vid den ettåriga fackkursen. Syftet
med denna kombinerade utbildning är att erbjuda studerande vid humanistiska
fakulteten i Uppsala en ny, direkt yrkesinriktad utbildningsväg, som
skulle ge en kompetens, svarande mot ett genom undersökningar inom näringslivet
konstaterat behov av kvalificerad arbetskraft. Detta syfte överensstämmer
väl med de intentioner, som legat till grund för tillsättandet av
den nu arbetande utredningen om nya utbildningsvägar vid de filosofiska
fakulteterna m. m. Jag finner förslaget synnerligen värdefullt och tillstyrker,
att en försöksverksamhet anordnas i enlighet därmed. Jag utgår från
att erforderliga åtgärder för att så skall ske vidtages av berörda universitetsmyndigheter
och övriga intressenter i frågan.
Såvitt gäller handelsgymnasiets medverkan fordras statsmakternas ställningstagande
i ett speciellt hänseende. Genom anknytningen till Uppsala
universitet kommer deltagarna i utbildningen att rekryteras från i stort
sett hela riket. Av dessa skäl bör eventuella merkostnader för handelsgymnasiets
huvudman, vilka föranledes av ifrågavarande utbildning, bestridas
av statsmedel. De merkostnader jag här åsyftar är sådana som
uppkommer, därest inrättandet av parallellavdelning föranledes enbart av
att den kombinerade utbildningen anordnas. I sådant fall bör statsbidraget
för dylik avdelning utgå inte med 78 procent utan med 100 procent
av bidragsunderlaget. Överstyrelsen för yrkesutbildning bör liksom beträffande
övriga nya parallellavdelningar pröva behovet även av en avdelning
av det slag, som här är i fråga, samt hos Kungl. Maj:t anmäla om dess
tillkomst föranletts av den kombinerade utbildningen. Det torde få an
-
45
Kungl. Maj ds proposition nr 82 år 1961
komma på Kungl. Maj:t att med Uppsala stad träffa närmare överenskommelse
rörande beräkningen av dessa merkostnader i enlighet med vad
jag nu anfört.
Jag övergår så till frågan om anslagsbehovet för budgetåret
1961/62. Jag erinrar härutinnan om vad jag i det föregående
framhållit om förskottssystemets verkningar. Mot den av överstyrelsen
beräknade automatiska kostnadsökningen av 353 000 kronor har jag ingen
erinran. Förslaget om statsbidrag till han delsgymnasiet i Falun tillstyrker
jag i enlighet med hittills tillämpad praxis på detta område. I fråga om
inrättande i övrigt av nya avdelningar med statsbidrag torde till grund
för den nu aktuella anslagsberäkningen kunna läggas de av överstyrelsen
tillstyrkta framställningarna härom. På denna grund beräknar jag en ytterligare
anslagsökning av 358 000 kronor. För merkostnader nästa budgetår
till följd av de framlagda reformförslagen beräknar jag en anslagshöjning
med 85 000 kronor, vilket belopp avser att täcka kostnaden för uppjustering
av förskottsbidragen till nya klassavdelningar. Jag föreslår således,
att förevarande anslag för nästa budgetår uppräknas med sammanlagt
796 000 kronor till 4 343 000 kronor.
Till sist vill jag framhålla, att den av mig förordade handelsgymnasiereformen
i skilda hänseenden givetvis kommer att kräva särskilda tillämpnings-
och övergångsanordningar, exempelvis i fråga om regleringen av lärartjänster
o. dyl. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de
bestämmelser härutinnan, som kan visa sig erforderliga.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. a) godkänna av mig förordade riktlinjer för en ombildning
från och med budgetåret 1961/62 av handelsgymnasiernas
tvååriga kurser till treåriga kurser;
b) godkänna av mig förordade riktlinjer beträffande
inrättande, tillsättning och reglering av lärartjänster
vid handelsgymnasierna;
c) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag
till handelsgymnasier, att tillämpas tills vidare från
och med redovisningsåret 1961/62;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med av mig förordade grunder besluta om statsbidrag till
vissa kostnader för försöksverksamhet med akademisk sekreterarutbildning;
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de författningsändringar
och utfärda de övriga föreskrifter, som
fordras vid bifall till vad som under I a)—d) föreslagits;
II. till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 343 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin
Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1961 47
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
I. Inledning ..................................................... 3
II. Gällande bestämmelser m. m.................................... 7
1. Handelsgymnasiernas utbildningslinjer m. m................... 7
2. Lärartjänster .............................................. 7
3. Statsbidrag m. m........................................... 9
III. Handelsgymnasieorganisationens utveckling och nuvarande omfattning
......................................................... 10
IV. Överstyrelsens reformförslag.................................... 13
1. Förslag och synpunkter i huvuddrag.......................... 13
a) Överstyrelsen ........................................... 13
b) Remissyttranden ........................................ 14
2. Statsbidragsgrunderna ...................................... 14
a) Överstyrelsen ........................................... 14
b) Remissyttranden ........................................ 16
3. Lärarfrågor ................................................ 17
a) Överstyrelsen ........................................... 17
b) Remissyttranden ........................................ 23
4. Upprättande av treåriga handelsgymnasier.................... 26
a) Överstyrelsen ........................................... 26
b) Remissyttranden ........................................ 28
5. Kostnader för förslagens genomförande....................... 29
V. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret 1961/62 ......... 31
VI. Akademisk sekreterarutbildning ................................ 32
VII. Departementschefen ........................................... 36
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1961:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m., t vad propositionen avser underhållsarbeten i lokal a1 i texten
- SU 1961:110 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående handelsgymnasieutbildningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till de statsunderstödda handelsgymna s. 12 i texten