Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1961 /62 till vissa högskolor

1961-03-10 · 76 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:83, Angående anslag för budgetåret 1961 /62 till vissa högskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits ''proposition nr 83 år 1961

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1961 /62 till vissa högskolor; given Stockholms

slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor om anslag till handelshögskolorna i

Stockholm och Göteborg, Chalmers tekniska högskola samt den till Lund

förlagda nya enheten för högre teknisk utbildning och forskning.

Förslag framlägges om en ökning av statens bidrag till handelshögskolan

i Stockholm med 390 000 kronor till 952 000 kronor samt om förstatligande

den 1 juli 1961 av handelshögskolan i Göteborg. För sistnämnda högskola

föreslås anslag om 1 316 000 kronor, innebärande en ökning med 582 000

kronor. En betydande förstärkning av högskolans resurser för undervisning

och forskning förordas. Förslag framlägges om 19 nya tjänster, däribland

sex universitetslektorat. Dessutom förordas, att beslut redan nu fattas om

inrättande av ytterligare två professurer i företagsekonomi budgetåren

1962/64. — Enligt dessa förslag samt genom den i statsverkspropositionen

föreslagna ekonomutbildningen i Lund kommer intagningen till civilekonomutbildning

redan nästa budgetår att kunna öka från omkring 345 till 575

studerande.

Till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola äskas ett investeringsanslag

av 8 447 000 kronor. För inredning och utrustning av nya lokaler

för högskolan äskas ett reservationsanslag av 4 250 000 kronor.

Till tekniska högskolan i Lund äskas för det första utbyggnadsåret erforderliga

anslag, på driftbudgeten med 1 303 000 kronor och på kapitalbudgeten

med 4 000 000 kronor. Bland annat framlägges förslag om inrättande

av tre professurer, i matematik, i mekanik och i hållfasthetslära. Därjämte

föreslås tre universitetslektorat. Dessutom förordas, att beslut redan nu

fattas om inrättande av en professur i teoretisk elektroteknik budgetåret

1962/63.

I — Bihang till riksdagens protokoll 19G1. 1 samt. Nr 83

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Gei jerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor

angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa högskolor och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t på min hemställan under punkterna 227, 228, 248 och 282 föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1961/62 beräkna

till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag av 562 000 kronor;
till

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett förslagsanslag av 735 000

kronor;

till Högre teknisk utbildning och forskning i Lund ett anslag av 1 303 000

kronor;

till Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola

ett reservationsanslag av 4 250 000 kronor.

I samma proposition, bilagan 30: Kapitalbudgeten, har Kungl. Maj:t på

min hemställan under punkterna 8 och 9 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 8 447 000 kronor;

till Nybyggnader för högre teknisk utbildning och forskning i Lund ett

investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Sedäh dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

3

I. Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg

1. Inledning

Under en följd av år har å riksstatens tionde huvudtitel upptagits anslag

till bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka båda har

karaktär av enskilda institutioner och vilkas verksamhet bygger på avtal

mellan staten, vederbörande kommun samt vissa privata intressenter. För

innevarande budgetår är dessa två anslag uppförda med respektive 561 900

och 734 500 kronor.

I sitt sjätte betänkande, benämnt »Universitet och högskolor i 1960- talets samhälle. Riktlinjer och förslag till utbyggnad» (SOU 1959: 45) fann

sig 1955 års universitetsutredning — mot bakgrunden av företagna undersökningar

av behovet av civilekonomer — böra rekommendera en successiv

ökning av intagningskapaciteten vid de ekonomiska utbildningslinjerna från

ungefär 350 till ungefär det dubbla eller 700 årligen nyintagna ekonomie

studerande. Härigenom skulle enligt universitetsutredningens beräkningar

erhållas en ökning av den årliga examinationen från drygt 200 per år till

ungefär 450 årligen examinerade civilekonomer under slutet av 1960-talet.

Den med nyssnämnda riktpunkt erforderliga utbyggnaden av civilekonomutbildningen

ansåg utredningen böra i första hand ske genom ökning

av intagningskapaciteten vid de nuvarande två handelshögskolorna. Universitetsutredningen

fann det därjämte ofrånkomligt, att civilekonomutbildning

organiserades även på andra håll än i Stockholm och Göteborg, och

föreslog därför, att förutsättningar skulle skapas för en med handelshögskolorna

likvärdig utbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

I fråga om handelshögskolan i Stockholm föreslog universitetsutredningen,

att förhandlingar snarast möjligt skulle inledas med Stockholms stad

och Ilandelshögskoleföreningen i Stockholm i syfte att åstadkomma en utökning

av utbildningskapaciteten vid denna högskola från 225 till 275 nybörjare

per år. Utredningen anförde därvid följande.

Utredningen har haft ingående överläggningar med representanter för

högskolans direktion. Som resultat av dessa överläggningar har direktionens

ordförande i skrivelse till utredningen den 9 september 1959 meddelat, att

direktionen är positivt inställd till tanken på att medverka till en ökad

civilekonomutbildning. I skrivelsen anföres vidare bland annat följande:

»I nuvarande läge är direktionen dock ej beredd att taga ställning till frågan

för mera än den närmaste femårsperioden från det programmet för en

ökad ekonomutbildning blivit av statsmakterna godkänt. Under denna period

är direktionen i princip villig att öka intagningen successivt till ett

årligt antal av cirka 275, detta under förutsättning att erforderliga medel

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ställas till högskolans förfogande. Det är givetvis också en förutsättning att

lärarkrafter kunna erhållas för en sådan utvidgning av högskolans verksamhet.

» Handelshögskolans direktion är, meddelas det vidare i skrivelsen, beredd

att träda i förhandlingar om en komplettering av det mellan staten,

Stockholms stad, Ilandelshögskoleföreningen i Stockholm och högskolan

gällande avtalet. Som utgångspunkt för sådana förhandlingar anges att den

behövliga anslagsökningen skulle täckas av statsmedel. Även Handelshögskoleföreningen

i Stockholm torde, framhålles det slutligen i skrivelsen, vara

beredd att upptaga dylika förhandlingar.

Beträffande handelshögskolan i Göteborg framlade universitetsutredningen

två förslag, nämligen ett mera vittsyftande och avsett att genomföras

på längre sikt samt ett av provisorisk karaktär och avsett att förverkligas

snarast.

Det första förslaget innebar, att högskolan skulle ges den förstärkning av

resurserna, som möjliggör både en kraftig kvantitativ ökning av högskolans

utbildningskapacitet och en sådan breddning och differentiering av högskolans

forsknings- och utbildningsprogram, varigenom även i Göteborg skulle

erhållas ett fullt tidsenligt centrum för ekonomisk forskning och utbildning.

Det andra innebar, att högskolan — i avvaktan på resultaten av det utredningsarbete

som bedömdes erforderligt för genomförande av en permanent

organisation av civilekonomutbildningen — skulle ges provisoriskt

förstärkta utbildningsresurser i form av ett särskilt förstärkningsanslag för

ökning av intagningen från 120 till 180 elever redan höstterminen 1960. Till

stöd för sistnämnda förslag anförde utredningen bland annat följande.

Det är enligt utredningens mening nödvändigt att en kraftig ökning av

intagningen till civilekonomutbildning snabbt kommer till stånd redan innan

detaljutredningsarbetet för en permanent organisation hinner genomföras.

Utredningen har därför fört ingående överläggningar med företrädare

för styrelsen och lärarrådet vid handelshögskolan i Göteborg i syfte att utreda

förutsättningarna för en provisorisk förstärkning av högskolans resurser.

Från högskolans styrelses och lärarråds sida har man förklarat sig vara

införstådd med en sådan ordning som den utredningen föreslagit.

I den på grundval av universitetsutredningens förutnämnda betänkande

framlagda propositionen 1960: 119 angående riktlinjer för utbyggande av

universitet och högskolor m. m. biträddes utredningens förslag beträffande

utökning av studerandeantalet vid handelshögskolorna i Stockholm och

Göteborg. Det förordades, att förhandlingar skulle upptas med vederbörande

rörande statens medverkan i en utökning av intagningskapaciteten vid

förstnämnda läroanstalt med den riktpunkten att nybörjarintagningen så

snabbt som möjligt ökas till minst 275. Vidare föreslogs, att handelshögskolan

i Göteborg skulle snarast möjligt ges resurser att utöka intagningskapaciteten

från 120 till 180 studerande. Dessutom konstaterades, att den

kapacitetsökning, som de bestående handelshögskolorna synes kunna genomföra

på kort sikt, ej är tillräcklig för att tillgodose det ökade behovet av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

civilekonomer med nuvarande kompetens i offentlig och enskild verksamhet.

Starka skäl befanns därför tala för att kapaciteten utökades genom att

vid ytterligare minst ett lärosäte anordnades ekonomutbildning av den typ,

som ges vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Då det med

hänsyn till bristen på kompetenta lärare i ämnet företagsekonomi ej ansågs

realistiskt att räkna med igångsättande av dylik utbildning vid mer än

ytterligare ett lärosäte, förordades på närmare anförda skäl, att utbildningen

skulle förläggas till Lund med riktpunkt att därstädes — tills vidare

inom ramen för en ekonomisk fakultet inom universitetet — vid full utbyggnad

ge en med civilekonomutbildningen i Stockholm och Göteborg

likvärdig utbildning åt 200 nya studerande varje läsår.

På hemställan av 1960 års riksdags särskilda utskott i dess utlåtande nr

1 beslöt samma riksdag godkänna vad i propositionen förordats med avseende

på den ekonomiska utbildningen och forskningen (Rskr 327).

Frågan om den närmare tidpunkten för provisorisk förstärkning av intagningskapaciteten

vid handelshögskolan i Göteborg med 60 studerande behandlade

utskottet i sitt utlåtande nr 2 rörande anslag för budgetåret

1960/61 till nämnda högskola. Utskottet ansåg, att berörda provisoriska

förstärkning borde genomföras redan från och med höstterminen 1960. Utskottet

hemställde därför, att för nämnda budgetår skulle anvisas ett för

ändamålet avsett särskilt förstärkningsanslag. I en vid utlåtandet fogad

reservation framhölls emellertid, att utskottet enligt reservanternas mening

bort finna, att förstärkningen borde ske från och med budgetåret 1961/62,

samt att utskottet därför bort hemställa, att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att medel för ökning av intagningskapaciteten vid

handelshögskolan i Göteborg upptages i riksstaten för budgetåret 1961/62.

Riksdagen beslöt i enlighet med det förslag, som innefattas i nyssnämnda

reservation (Rskr 328).

I årets statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 187)

har i enlighet med statsmakternas förra året fattade beslut förslag framlagts

om anordnande av ekonomutbildning i Lund — tills vidare inom ramen

för en ekonomisk fakultet vid universitetet därstädes.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Nuvarande förhållanden

Högskolans tillkomst och nuvarande organisation

m. m. Handelshögskolan i Stockholm är en enskild institution, som dock i

vissa hänseenden ställts under Kungl. Maj:ts överinseende. Initiativet till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

högskolans tillkomst togs år 1903 genom en privat donation. Vidare bildades

år 1906 den s. k. handelshögskoleföreningen, som hade till syfte att

skaffa erforderliga medel för verksamhetens igångsättande och bedrivande.

Högskolan började sin verksamhet år 1909.

Enligt av Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar för

högskolan, i vilka ändringar vidtagits den 30 juni 1954 och den 6 mars 1959,

har högskolan till ändamål att genom vetenskaplig undervisning och forskning

befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet.

Högsta vården och styrelsen av handelshögskolan utövas av en direktion,

bestående av åtta ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar ordförande och en

ledamot. Stockholms stadsfullmäktige utser en ledamot och handelshögskoleföreningens

styrelse fyra ledamöter. En ledamot är högskolans rektor.

De tillgångar som för högskolans räkning förvärvats liksom till högskolans

verksamhet beviljade anslag står under vård av handelshögskolef öreningen,

vars stadgar fastställts av Kungl. Maj:t den 3 december 1909.

Rektor förordnas av direktionen för en tid av fem år. Förordnandet skall

underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Befattningar vid högskolan tillsätts av direktionen. Professorsbefattning

äger direktionen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar må ej

tillsättas annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss tid.

Professorsutnämning skall underställas Kungl. Maj:t för fastställelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar högskolans rektor och

lärarråd. Lärarrådet består av rektor, professorer som är i utövning av sin

tjänst samt de lärare som är förordnade att förestå professorsbefattning eller

leder självständig med examination förenad undervisning.

Enligt av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1946 för handelshögskolan fastställd

examensstadga, i vilken ändringar vidtagits den 11 februari 1955,

den 4 oktober 1957 och den 23 januari 1959, är examina vid högskolan

ekonomexamen, ekonomie licentiatexamen samt disputationsprov för vinnande

av ekonomie doktorsgrad.

Ekonomexamen beräknas i regel kräva en studietid av tre år. Läsåret är

indelat i tre terminer.

Elevantalet har stigit från 115 höstterminen 1909 till cirka 900 höstterminen

1960. Alltsedan läsåret 1930/31 har antalet inträdessökande väsentligt

överstigit antalet disponibla elevplatser. Högskolan har därför måst

införa inträdesspärr. Fram till 1941/42 var antalet nyinskrivna per år omkring

100 men har därefter ökats och uppgår numera till cirka 225.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —

nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk geografi och rättsvetenskap

— har en särskild institution inrättats med vederbörande professor eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

professorer som föreståndare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare,

som finns vid de olika institutionerna.

Nationalekonomiska institutionen

Fyra professorer, en docent (deltidstjänst), en biträdande lärare, två

elevamanuenser, ett kanslibiträde samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Företagsekonomiska institutionen

Fyra professorer, en docent, fyra biträdande lärare, en biträdande lärare

(halvtidstjänst), två elevamanuenser, två kontorister (halvtidstjänster)

samt två kanslibiträden.

Härjämte finns med viss anknytning till denna institution en professor i

socialpsykologi med personaladministration, en docent i ekonomisk psykologi

med särskild hänsyn till reklam och marknadsekonomi samt en biträdande

lärare i statistik och matematik med undervisningsskyldighet jämväl

i företagsekonomi (halvtidstjänst). Professuren bekostas av stiftelsen Personaladministrativa

rådet och docenturen av särskilda donationsmedel.

Geografiska institutionen

Två professorer, en docent, en biträdande lärare, två elevamanuenser, en

kartassistent, ett kartbiträde samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Rättsvetenskapliga institutionen

En professor (f. n. rektor), en tillförordnad professor (rektors vikarie), en

elevamanuens samt ett kanslibiträde (halvtidstjänst).

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska och spanska, omhänderhas

av lärare med examinationsuppdrag. Undervisning i ryska förekommer

icke numera men möjlighet till examination i detta ämne föreligger.

Endast läraren i engelska har tjänsten vid handelshögskolan som heltidssyssla.

Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgöres av en förste bibliotekarie,

en bibliotekarie, en amanuens, en assistent, ett kanslibiträde samt en

vaktmästare och bokbindare.

För högskolans administration m.m. finns följande personal anställd,

nämligen en högskolesekreterare, en kontorsskrivare, en förste kontorist, en

kontorist, ett kanslibiträde, två telefonister (halvtidstjänster), en förste

expeditionsvakt, en maskinist samt en överstäderska.

Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i statstjänst.

Löner och arvoden till övriga anställda torde icke i mera betydande

grad avvika från dem som utgår till motsvarande statliga befattningshavare.

Pensioneringen av högskolans anställda är ordnad i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gäller för innehavare av statstjänst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns två fristående institutioner, företagsekonomiska

forskningsinstitutet (FFI) och ibero-amerikanska biblioteket

och institutet. I fråga om dessa två institutioner torde här få nämnas

följande.

1 ekonomiskt avseende intar dessa institutioner en särställning. Sålunda

står ibero-amerikanska biblioteket och institutet helt utanför högskolans

stat. Dess verksamhet finansieras genom avkastningen av ett statsanslag å

600 000 kronor från handels- och sjöfartsfonden samt av bidrag från näringslivet.

Vidare har företagsekonomiska forskningsinstitutet sin egen ekonomi

och finansieras främst genom inkomster av uppdrag och anslag från

utomstående. Högskolan lämnar institutet ett årligt bidrag av 6 000 kronor.

Genom att dess föreståndare avlönas på högskolans stat och genom att fria

lokaler ställes till institutets förfogande är dock det faktiska stödet större.

Företagsekonomiska forskningsinstitutet, vilket år 1929 inrättades under

namnet affärsekonomiska forskningsinstitutet, har till syfte att genom insamling,

bearbetning och publicering av ekonomiska data bidraga till utrerad6

av teoretiska och praktiska problem inom företagsekonomiens olika

områden samt att därigenom verka för ökad ekonomisk upplysning. Styrelsen

för institutet utgöres av professorerna i företagsekonomi, en professor i

nationalekonomi samt professorn i socialpsykologi med personaladministratrnn.

Den senare är institutets chef. Forskningspersonalen utgöres av cirka

25 assistenter med fastare anställning — alla med minst ekonomexamen

och omkring fem tillfälligt anställda. Forskningsarbetet är bland annat

av betydelse för utbildning av lärare i företagsekonomi. Flertalet av de

äldre assistenterna är sålunda samtidigt speciallärare vid högskolan.

Ibero-amerikanska biblioteket och institutet, som inrättades år 1951 i

samverkan med Stockholms högskola, har till uppgift att främja studiet av

de ibero-amerikanska länderna samt att gagna Sveriges kommersiella, ekononnska

och allmänkulturella förbindelser med dessa länder. Institutets personal

utgöres av en föreståndare och en sekreterare.

Kostnaderna för handelshögskolans verksamhet bestrides — förutom

genom bidrag från staten och Stockholms stad — i huvudsak genom tillskott

från handelshögskoleföreningen. De beräknade utgifterna för verksamheten

vid handelshögskolan budgetåret 1960/61 framgår av följande

tablå, vilken även utvisar de för täckandet av dessa utgifter beräknade inkomsterna.

Tablån har sammanställts med hjälp av uppgifter, lämnade av

högskolans rektor.

Utgifter

1. Löne- och pensionskostnader m. m....................... 1 649 553

2. Omkostnader, materiel m. m........................... 283 685

3. Bokinköp och bokbindning............................ 45 000

4. Ersättning för den av handelshögskoleföreningen till handelshögskolan

upplåtna fastigheten ........................ 420 000

Summa kronor 2 398 238

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961 9

Inkomster

1. Bidrag från staten.................................... 561 400

2. Bidrag från Stockholms stad .......................... 150 000

3. Diverse inkomster.................................... 99 824

4. Tillskott från handelshögskoleföreningen ................ 1 587 014

Summa kronor 2 398 238

Gällande avtal. Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan

i Stockholm regleras genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

bemyndigande (Prop. 1954: 99; SU 10; Rskr 10) godkänt avtal den

23 januari 1954 mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion. Avtalet innebar,

att handelshögskolan skulle bibehållas vid sin ställning som enskild institution.

Enligt den ursprungliga lydelsen av avtalet skulle staten bidraga till

kostnaderna för handelshögskolan för budgetåret 1954/55 med 300 000

kronor och därefter med 380 000 kronor för budgetår. Stockholms stad

skulle lämna ett årligt bidrag av 150 000 kronor och handelshögskoleföreningen

skulle tillskjuta de medel, som därutöver erfordrades. Det statliga

bidraget fastställdes med hänsyn till en i avtalet förutsatt successiv nedsättning

av terminsavgifterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56.

Bidraget bestämdes sålunda att utgå dels med ett grundbelopp av 100 000

kronor, dels i form av kompensation för den inkomstminskning, som beräknades

uppkomma vid nedsättningen av terminsavgifterna eller respektive

200 000 och 280 000 kronor. Högskolan ansågs därför också sedermera böra

kompenseras för den fortsatta avvecklingen av elevavgifterna genom motsvarande

uppräkningar av statsbidraget. Statsbidraget höjdes sålunda från

och med budgetåret 1956/57 till 421 200 kronor i samband med terminsavgifternas

slopande och från och med budgetåret 1957/58 till 436 400

kronor i samband med avskaffandet av övriga obligatoriska elevavgifter.

I avtalet har också intagits den bestämmelsen, att, därest väsentligt ändrade

förhållanden, t. ex. en förskjutning av penningvärdet, inträder, förhandlingar

skall upptagas om en reglering av statens bidrag. Under åberopande

av nämnda avtalsklausul hemställde direktionen för handelshögskolan

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58, att förhandlingar måtte

upptas om en höjning av statsbidraget med anledning av de höjningar, som

lönerna vid handelshögskolan undergått sedan 1954 års avtal träffats. De

förhandlingar, som med anledning därav kom till stånd, ledde till enighet

om att statsbidraget till handelshögskolan borde höjas med 125 000

kronor från och med budgetåret 1958/59 samt att statsanslaget för

budgetåret 1958/59 därutöver skulle höjas med motsvarande belopp

såsom särskild kompensation för kostnadsökningarna under budgetåret

1957/58. Statsmakterna beslöt i överensstämmelse härmed (Prop. 1958: 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

X ht; SU 10; Rskr 10; Prop. 1958: B 1; SU B 10; Rskr B 82). Det för ändamålet

erforderliga riksstatsanslaget uppfördes sålunda för budgetåret

1958/59 med 686 400 kronor och för budgetåret 1959/60 med 561 400

kronor. För budgetåret 1960/61 upptogs anslaget till 561 900 kronor, varav

500 kronor avsågs för arvode åt av Kungl. Maj:t utsedd revisor med uppgift

att granska bland annat handelshögskolans räkenskaper (Prop. 1960: 1

X ht; SU 10; Rskr 287).

Det nu gällande avtalet har följaktligen följande lydelse:

»Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Stockholm stad och

handelshögskolan i Stockholm.

I syfte att trygga handelshögskolans i Stockholm fortsatta bestånd och

utveckling har denna dag mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans direktion — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm

godkännande — träffats följande avtal:

I. Handelshögskolan skall bibehållas vid sin ställning som enskild institution.

Dess ändamål skall oförändrat vara det, som angives i § 1 av handelshögskolans

av Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 fastställda grundstadgar.

Undervisning och forskning skola upprätthållas på en nivå fullt jämförlig

med den vid statsuniversiteten och de statliga respektive statsunderstödda

högskolorna.

II. Handelshögskolan skall stå under ledning av en direktion, som skall

bestå av åtta ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,

en ledamot utses av stadsfullmäktige,

fyra ledamöter utses av handelshögskoleföreningen samt

en ledamot är handelshögskolans rektor.

Handelshögskolans förvaltning och räkenskaper skola årligen granskas

av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj:t, en av stadsfullmäktige och en

av handelshögskoleföreningen. För revisorerna skola på enahanda sätt utses

suppleanter.

III. För att nedbringa studiekostnaderna för eleverna förbinder sig handelshögskolan

att från och med läsåret 1957/58 icke uttaga termins-, inskrivnings-,

examens- eller kompletteringsavgifter av eleverna.

IV. För bestridande av kostnaderna för handelshögskoleverksamheten

förbinder sig:

a) staten att bidraga med 561 400 kronor per budgetår huvudsakligen

såsom kompensation för avskaffande av elevavgifterna. Därest väsentligt

ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar

upptagas om en reglering av statens bidrag; vid bedömande av

huruvida väsentligt ändrade förhållanden inträtt skall jämförelsen ske med

förhållandena den 23 januari 1954;

b) staden att budgetårsvis bidraga med 150 000 kronor. Stadens bidrag

lämnas under förutsättning att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan,

som staden hittills bekostat, bibehålies. Under avtalstiden

befrias staden från den särskilda kostnad, som staden enligt utfästelse

eljest skulle fått vidkännas för professuren;

c) handelshögskoleföreningen att varje budgetår tillskjuta återstående

för verksamheten erforderliga medel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

V. Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen

och avse tiden den 1 juli—30 juni. För fastställelse av staten respektive

för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av direktionens

ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att den

totala utgiftssumman för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten för

närmast föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet gäller

utan inskränkning för beslut om inrättande av pensionsberättigande eller

annan stadigvarande tjänst vid högskolan.

VI. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1954 och gäller till och med den

30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före

avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid för varje gång med

femton år.»

Förslag

Direktionen för handelshögskolan i Stockholm har i skrivelse den 14 juli

1960 hemställt, att förhandlingar måtte upptas om en höjning av statens

bidrag till högskolans verksamhet. Direktionen erinrar därvid om den i

avtalet intagna bestämmelsen, att, därest väsentligt ändrade förhållanden,

t. ex. en förskjutning i penningvärdet, inträder, förhandlingar skall upptas

om en reglering av statens bidrag, och anför ytterligare följande.

Det förutsattes vid avtalets tillkomst, att en stegring av kostnaderna,

överstigande 10 procent skulle vara anledning till en höjning av statsbidraget.

Under den tid, som förflutit sedan nuvarande statsbidrag å 561 400

kronor per budgetår fastställdes, har lönenivån vid handelshögskolan i anslutning

till höjningen av statstjänstemännens löner undergått en väsentlig

stegring. Enbart de löneökningar, som högskolan har att genomföra för

år 1960 för att bibehålla lönerna i nivå med de enligt årets avtalsuppgörelse

höjda lönerna för stat stjänstemännen, innebär en höjning med cirka 10

procent.

Med anledning härav har förhandlingar mellan företrädare för staten,

staden, handelshögskoleföreningen och direktionen upptagits i denna fråga

och i fråga om ökning av utbildningskapaciteten vid handelshögskolan. Vid

förhandlingarna har enighet nåtts om följande Avtal om ändringar i avtalet

den 23 januari 195.f angående handelshögskolan i Stockholm.

»Under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt stadsfullmäktiges i Stockholm

godkännande har mellan företrädare för staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion

överenskommits, att det mellan parterna den 23 januari 1954 träffade

avtalet angående handelshögskolan skall ha följande ändrade lydelse.

I. Handelshögskolan skall---statsunderstödda högskolorna.

II. Handelshögskolan skall---utses suppleanter.

III. För att---av eleverna.

IV. Antalet tillgängliga elevplatser i första årskursen för civilekonomutbildning

vid handelshögskolan skall tills vidare utgöra minst 275 årligen.

Intagningen .av studerande för civilekonomutbildning vid handelshögskolan

samordnas från och med läsåret 1962/63 med intagningen för civil
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ekonomutbildning vid övriga läroanstalter enligt föreskrifter, som meddelas

av Kungl. Maj:t.

Anm. till IV. andra stycket. Parterna äro ense om innebörden av de föreskrifter om samordnad

intagning, som skola träda i kraft från och med läsåret 1962/63 och tillämpas tills vidare under

avtalets giltighetstid intill dess annan överenskommelse träffas.

i - hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter beträffande högre

lararbefattningar i ämnena nationalekonomi och företagsekonomi kommer

handelshögskolan icke utan Kungl. Maj:ts samtycke att under tiden den 1

juli 1961—den 30 juni 1966 inrätta nya professors- eller preceptorsbefattningar

i dessa ämnen. Fragan om fortsatt tillämpning efter femårsperiodens

utgång skall bli föremål för förhandlingar i god tid före periodens slut.

\ I. a) istaten bidrager till kostnaderna för handelshögskolans verksamhet

med 1 111 400 kronor per budgetår, dock att bidraget skall utgöra 951 400

kronor för budgetåret 1961/62 och 1 051 400 kronor för budgetåret 1962/63.

Därest väsentligt ändrade förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet,

inträda, skola förhandlingar upptagas om en reglering av statens bidrag;

vid bedömande av huruvida väsentligt ändrade förhållanden inträtt skall

jämförelsen ske med förhållandena läsåret 1961/62.

b) Staden bidrager till kostnaderna för handelshögskolans verksamhet

med 200 000 kronor per budgetår. Stadens bidrag lämnas under förutsättning

att den professur i företagsekonomi vid handelshögskolan, som staden

tidigare bekostat, bibehålies. Under avtalstiden befrias staden från den särskilda

kostnad, som staden enligt utfästelse eljest skulle fått vidkännas för

professuren.

c) Handelshögskoleföreningen tillskjuter varje budgetår återstående för

handelshögskolans verksamhet erforderliga medel.

. VII- Utgiftsstat för handelshögskolan skall årligen fastställas av direktionen

och avse tiden den 1 juli—den 30 juni. För fastställelse av staten

respektive för ändring av redan fastställd stat fordras, att minst sex av

direktionens ledamöter äro om beslutet ense, därest beslutet innebär, att

den totala utgiftssumman för budgetåret kommer att överstiga utgiftsstaten

för närmast föregående år. Enahanda regel om kvalificerad majoritet

gäller utan inskränkning för beslut om inrättande av pensionsberättigande

eller annan stadigvarande tjänst vid högskolan.

VIII. Avtalet i förevarande ändrade lydelse träder i kraft den 1 juli 1961

och gäller till och med den 30 juni 1969. Därest avtalet icke av någon part

uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid

för varje gång med femton år.»

3. Handelshögskolan i Göteborg

Nuvarande förhållanden

Högskolans tillkomst och nuvarande organisation

m. m. I likhet med motsvarande läroanstalt i Stockholm är handelshögskolan

i Göteborg en enskild institution, understödd av stat och kommun

samt i vissa avseenden ställd under Kungl. Maj:ts överinseende. Statens

inflytande över sistnämnda högskola är dock starkare.

Enligt av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1920 fastställda grundstadgar för

handelshögskolan i Göteborg, i vilka ändring vidtagits den 30 juni 1953,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1961

har handelshögskolan till uppgift att genom vetenskaplig undervisning och

forskning främja vårt lands handel och näringsliv.

Högskolan påbörjade sin verksamhet hösten 1923. Höstterminen 1925

inflyttade högskolan i särskilda av Göteborgs stad för ändamålet iordningställda

lokaler. Alltsedan hösten 1952 har verksamheten varit förlagd till

en med hjälp av privata medel åt högskolan uppförd byggnad på av Göteborgs

stad för ändamålet upplåten tomtmark.

Utgifterna för verksamheten täcktes till en början helt av räntor från

donationsmedel samt elevavgifter. Under en viss tid före den nuvarande

högskolebyggnadens tillkomst bidrog också Göteborgs stad med belopp

motsvarande de hyror, som påfördes högskolan. Från 1937 har högskolan

åtnjutit statsanslag.

Högsta ledningen och vården av handelshögskolan utövas av en styrelse,

bestående av sju ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar ordförande och en

ledamot. Handelskammaren i Göteborg utser två ledamöter och stadsfullmäktige

därstädes likaledes två ledamöter. En ledamot är högskolans rektor.

Rektor utses av styrelsen för en tid av tre år. Valet skall underställas

Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Befattningar vid högskolan tillsätts av styrelsen. Professorsbefattning

äger styrelsen tillsätta med fast anställning. Andra befattningar må ej tillsättas

annorlunda än genom förordnande tills vidare eller på viss tid. Professorsutnämning

skall underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består

av rektor, professorer som är i utövning av sin tjänst samt de lärare som är

förordnade att förestå professorsbefattning eller leder självständig med

examination förenad undervisning.

Liksom vid motsvarande läroanstalt i Stockholm avlägges vid handelshögskolan

i Göteborg ekonomexamen och ekonomie licentiatexamen samt

anordnas disputationsprov för vinnande av ekonomie doktorsgrad.

Ekonomexamen i Göteborg beräknas liksom i Stockholm i regel kräva en

studietid av tre år.

Elevantalet har stigit från 11 höstterminen 1923 till omkring 490 höstterminen

1960. År 1936 nåddes den punkt, då antalet inträdessökande blev

större än vad handelshögskolan ansåg sig kunna mottaga, och från denna

tid har högskolan måst tillämpa ett gallringsförfarande beträffande dem som

söker inträde. Antalet nyinskrivna uppgår numera till omkring 120.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —

nationalekonomi, företagsekonomi (två ämnen), rättsvetenskap och ekonomisk

geografi — har en särskild institution inrättats med iimnesprofessorn

som ledare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare som

finns på de olika institutionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Nationalekonomiska institutionen

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), ett

kanslibiträde (Ae 7, halvtidstjänst) samt ett kontorsbiträde (Af 1—Ae 5,

halvtidstjänst). Därjämte finns vid institutionen två speciallärare med

timarvoden.

Företagsekonomiska institutionen I

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), en

assistent (Af 15—Ae 19), ett kanslibiträde (Ae 7) samt ett kontorsbiträde

(Af 1—Ae 5, halvtidstjänst).

Företagsekonomiska institutionen II

En professor (Bo 3), två biträdande lärare (Ae 21), en assistent (Af 15—

Ae 19) samt ett kanslibiträde (Ae 7).

Rättsvetenskapliga institutionen

En professor (Bo 3), en biträdande lärare (Ae 21) samt ett kanslibiträde

(Ae 7, halvtidstjänst). Därjämte finns vid institutionen tre speciallärare

(med timarvoden).

Geografiska institutionen

En professor (Bo 3), en docent (Ae 24), en biträdande lärare (Ae 21), ett

kanslibiträde (Ae 7) samt ett kartritningsbiträde (Af 3—Ae7).

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns den s. k. ibero-amerikanska institutionen,

som är både en forskningsinstitution och ett hjälpmedel för språkundervisningen

i spanska och portugisiska. I övrigt har den till uppgift att

genom konsultativ verksamhet främja Sveriges kommersiella och kulturella

utbyte med de spansktalande länderna samt med Brasilien och Portugal.

Personalen utgörs av föreståndare, en medarbetare, tillika lärare med examinationsuppdrag,

en biträdande lärare, tillika assistent och ett kanslibiträde

(Ae7).

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska, ryska

och portugisiska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast

läraren i spanska har tjänsten vid handelshögskolan såsom huvudsyssla (arvode

motsvarande lön enligt löneklass 23, löneplan A). I engelska och tyska

språken har extra lärare förordnats till hjälp åt huvudlärarna.

Personalen vid högskolans bibliotek utgöres av en bibliotekarie (Ae 21),

en förste biblioteksassistent (Ae 13), ett biblioteksbiträde (Ae 7) samt ett

kontorsbiträde (Af 1—Ae 5, halvtidstjänst).

För högskolans administration finns följande personal anställd, nämligen

en kamrer, tillika sekreterare (Ae 21), en kontorist (Ae 9), ett kanslibiträde

(Ae 7), ett kontorsbiträde (Af 1—Ae 5, halvtidstjänst), en förste expeditionsvakt

(Ae 8) samt en expeditionsvakt (Ae 7). Därjämte anlitas för högskoleadministrationen

extra skrivbiträdes- och vaktmästarhjälp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Enligt gällande föreskrifter skall bestämmelserna i 6—10, 12, 14, 15, 18—

32, 49 och 50 §§ i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) samt därtill

hörande stadganden i tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse beträffande sådan personal vid handelshögskolan,

vars löner bestämts i direkt anslutning till statliga lönegrader.

I stort sett har sålunda endast de bestämmelser i Saar, som avser

sjukvård, särskilda ersättningar, lönetillägg och tilläggsarvoden samt tjänstebostad

m. m. icke gjorts tillämpliga med avseende på handelshögskolans

personal. Beträffande ersättning för sjukvård gäller, att högskolans styrelse

äger besluta om sådan ersättning, dock ej enligt för befattningshavaren

förmånligare grunder än vad som i Saar angives för privatläroverken. I

pensionshänseende är personalen ansluten till statens pensionsanstalt.

Kostnaderna för högskolans verksamhet bestrids i huvudsak genom

statliga och kommunala bidrag samt fondmedel. De för budgetåret 1960/61

för handelshögskolans del beräknade inkomsterna och utgifterna framgår

av den i det följande redovisade, för nyssnämnda budgetår fastställda huvudstaten

för högskolan.

Högskolebyggnaden. För handelshögskoleverksamheten disponerar

högskolan alltsedan hösten 1952 med äganderätt ett — med hjälp av

fondmedel och från enskilt håll insamlade medel — på tomten nr 1 i 22 kv.

Husaren i stadsdelen Haga i Göteborg uppfört byggnadskomplex.

Tomten har Göteborgs stad upplåtit åt högskolan med nyttjanderätt och

utan avgift. Upplåtelsen regleras genom avtal, som stadens drätselkammares

andra avdelning i december 1951 — jämlikt stadsfullmäktiges i oktober

1950 lämnade bemyndigande — ingått med handelshögskolans styrelse.

Nyttjanderättsavtalet upptar i övrigt bland annat villkor av i huvudsak

följande innebörd.

Upplåtelsen fortgår, så länge tomten användes för handelshögskola.

Vid upplåtelsetidens slut skall tomten återlämnas i avröjt skick till

drätselkammaren utan anspråk på ersättning för å marken gjorda förbättra

n gar.

Ritningar till eventuella framtida ändringar av byggnaden och tillbyggnader

till denna skall underställas drätselkammarens prövning för godkännande,

innan ändrings- eller tillbyggnadsarbetena påbörjas.

Styrelsen ansvarar för och bekostar all renhållning å och invid tomten,

i den mån sådan renhållning åvilar staden i egenskap av ägare till tomten,

samt är pliktig att på egen bekostnad ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som i ordnings- och sundhetshänseende meddelas av vederbörande

myndighet.

Styrelsen ansvarar för alla skatter, utskylder och andra onera, som nu

eller framdeles skall utgå för tomten och därå varande eller blivande byggnader.

Byggnadskomplexet, som har en sammanlagd golvyta av omkring 6 500

m2, utgörs av ett höghus i åtta våningar med därtill anslutna lägre bygg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

nader. Höghuset inrymmer de olika ämnesinstitutionerna. I de lägre byggnaderna

finns aula för 350 personer samt två större och tre mindre undervisningssalar.

Vidare är där inrymda bland annat bibliotek och administrationslokaler

samt lokaler för studentkåren. Byggnaden är dimensionerad

att maximalt ge plats åt 650 elever.

Fonder och fondavkastning. Handelshögskolans donationsmedel

och övriga fonder kan indelas i följande kategorier:

A. Donationer till handelshögskolans verksamhet

i allmänhet

I. Till handelskammaren i Göteborg ställda donationer. Dessa fonder

kan jämte under II nedan angiven fond benämnas grundfonder,

d. v. s. de fonder som möjliggjorde inrättandet av handelshögskolan

år 1923.

II. Av Göteborgs stad under särskilda villkor donerad fond (Wilhelm

Röhss’ donationsfond) för inrättande av en handelshögskola i

Göteborg (jfr I).

III. Till handelshögskolans styrelse ställda donationer.

B. F onder för särskilda ändamål.

I. Byggnadsfonden, som bildades av donationer och insamlade

medel för uppförande av nuvarande handelshögskolebyggnaden

(invigd år 1952). Såsom fondkapital upptages i handelshögskolans

bokslut byggnadens anläggningskostnad inklusive kostnad

för fast inredning. Handelshögskolans styrelse utgör fondstyrelse.

II. För ibero-amerikanska institutionens verksamhet.

a. Ibero-amerikanska fonden, som grundats på medel ur handelsoch

sjöfartsfonden.

b. Förbrukningsfonder, som förvaltas av institutionsföreståndaren.

III. Högtidsfonden, som förvaltas av handelshögskolans styrelse i

egenskap av fondstyrelse (ingår ej i handelshögskolans räkenskaper)

.

IV. Pensionsfonden, vars kvarstående belopp .är avsatt till fullgörande

av en av handelshögskolans styrelse given pensionsutfästelse.

C. Stipendiefonder.

I. Förvaltade av handelskammaren i Göteborg.

II. Förvaltade av handelshögskolans styrelse i egenskap av fondstyrelse.

a. Johan E. Ekmans Minnesfond.

b. Västra Kretsens av Svenska Ekonomföreningens stipendiefond

(ingår ej i handelshögskolans räkenskaper).

Där ej annat tidigare särskilt angivits, förvaltas fonderna jämlikt § 26

grundstadgarna för handelshögskolan av handelskammaren i Göteborg,

från vilken de för högskolans utgifter nödiga medlen på rekvisition av styrelsen

utbetalas till högskolan.

Enligt bokslut per den 30 juni 1960 uppgick kapitalbehållning och årsavkastning

å dessa fonder till följande belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts ''proposition nr 83 år 1961

Fondkategori

A. I.

II.

III.

R T

Antal

fonder

6

1

5

1

Förvaltning

Handelskammaren ....

» ....

» ....

Styrelsen .............

Kapital-

behållning

1 188 437: 62

634 912: 27

283 722: 27

4 375 927: 47

Avkast-

ning

62 423:63

33 482:27

14 770:46

II.

a.

b.

1

o

Handelskammaren ....

216 543:96

24 687:32

10 174:60

III.

IV.

I.

II.

i

i

6

1

Styrelsen ............

85 450: 181

7 024: 781

C.

Handelskammaren ....

» ....

Styrelsen ............

73 104: 44

56 829:98

109 701:50

3 916:88

2 907: 60

8 324:56

b.

1

» ............

70 850: 931

6 480: 081

26

7 120 167: 94

149 504: 86

I bokslutet per den 30 juni 1960 upptogs ytterligare ett par fonder, som

dock icke redovisats här, då det gäller dels fonder, som beräknas vara förbrukade

före den 1 juli 1961 (cirka 80 000 kronor), dels rena bokföringsposter

utan motsvarande reella värde som den i tablån upptagna byggnadsfonden.

Anmärkas kan att till en av dessa fonder, en värderegleringsfond,

under 1959/60 avsatts cirka 20 000 kronor av avkastningen från de

under A I—III angivna fonderna, vilket belopp till större delen använts

för underhåll av handelshögskolans byggnad. Denna användning av avkastningen

jämte i flera donationsurkunder föreskriven avsättning till fondkapitalet

förklarar i stort sett skillnaden mellan A-fondernas sammanlagda

avkastning och det i den i det följande redovisade inkomststaten

upptagna fondavkastningsbeloppet, 85 000 kronor.

Efter nämnda bokslut har tillkommit en donation om drygt 40 000 kronor

att användas för ibero-amerikanska institutionens verksamhet.

De av handelskammaren förvaltade fondernas tillgångar, utom den

ibero-amerikanska fondens, har sammanförts till en gemensam depå. Värdet

av denna depå, som till huvudsaklig del utgjordes av aktier, obligationer

och liknande värdepapper, upptogs per den 30 juni 1960 till sammanlagt

cirka 2 300 000 kronor, men var i verkligheten avsevärt högre, beroende

på att i depån ingående aktier värderats försiktigt till belopp

väsentligt understigande dagsvärdet.

Gällande avtal. Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan

i Göteborg regleras genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av

riksdagens bemyndigande (Prop. 1953: 90; SU 159; Rskr 312) godkänt avtal

den 9 december 1952 mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan

i Göteborg. Avtalet innebar, att handelshögskolans karaktär av enskild

institution inte ändrades men att statens inflytande över högskolan förstärktes

i väsentliga hänseenden. Inkomst- och utgiftsstat för högskolan 1 2

1 Per den 31/12 19G0.

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

skall årligen fastställas av Kungl. Maj:t, som även i övrigt skall äga att

efter styrelsens för handelshögskolan hörande meddela de föreskrifter i

fråga om högskolans organisation och verksamhet, som Kungl. Maj:t finner

erforderliga och lämpliga.

Enligt den ursprungliga lydelsen av avtalet skulle utgifterna för handelshögskolan,

till den del de inte kunde täckas av högskolans egna medel,

bestridas av staten och Göteborgs stad. Härvid skulle staten betala två

tredjedelar och staden en tredjedel av 105 000 kronor. Överskjutande belopp

skulle bestridas med tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel av

staden; dock skulle stadens sammanlagda bidrag ej överstiga 175 000

kronor.

Enligt beslut av riksdagen skall stadens bidrag ej påverkas av den

inkomstminskning, som åsamkats handelshögskolan genom statsmakternas

beslut om avskaffande av terminsavgifter och andra obligatoriska avgifter

vid högskolan. Inkomstminskningen kompenseras genom ett särskilt statsbidrag,

för innevarande budgetår uppfört med 106 900 kronor.

I avtalet har vidare intagits den bestämmelsen, att, därest väsentligt

ändrade förhållanden, t. ex. en förskjutning i penningvärdet, inträder,

förhandlingar skall upptas om en reglering av stadens maximibidrag. Med

anledning härav upptogs år 1958 förhandlingar om en reglering av stadens

bidrag till högskolan. Förhandlingarna resulterade i att överenskommelse

träffades mellan parterna om en sådan ändring av avtalet, att stadens

maximibidrag till handelshögskolan höjdes till 200 000 kronor (Prop.

1959: 1 X ht; SU 10; Rskr 10).

Det nu gällande avtalet har följaktligen följande lydelse.

»Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Göteborgs stad och

handelshögskolan i Göteborg. I

I syfte att genom samverkan mellan staten och Göteborgs stad trygga

handelshögskolans i Göteborg fortsatta utveckling har mellan staten, Göteborgs

stad och handelshögskolan — under förutsättning av Kungl. Majrts

och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande — träffats

följande överenskommelse:

I. Av handelshögskolans styrelse upprättat förslag till stat för handelshögskolan,

^ avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande

på inkomstsidan handelshögskolans för året disponibla egna medel

och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och

pensionskostnader samt omkostnader i övrigt, skall årligen före den 1

augusti kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas

dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget

avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för handelshögskolan fastställes

av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

II. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda

staten icke täckes av handelshögskolans egna medel — (anslagssumman)

— skola staten och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Av anslagssumman skola 105 000 kronor fördelas så att staten betalar

2/3 eller 70 000 kronor och staden V3 eller 35 000 kronor; av den överskjutande

delen skall staten betala 3A och staden Vi, dock att stadens sammanlagda

bidrag icke skall överstiga 200 000 kronor. Därest väsentligt ändrade

förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar

upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.

Har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd, som avses i mom. I andra stycket,

skall därigenom tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till handelshögskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till handelshögskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

III. Handelshögskolan bibehålies vid sin ställning såsom enskild institution

under ledning av en på nedan angivet sätt sammansatt styrelse;

skolande dock härutinnan följande särskilda bestämmelser gälla:

a) För mottagande av donation, som avser annat än tillfälligt ändamål,

erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd.

b) Handelshögskolan tillhörig fastighet må icke intecknas, försäljas eller

annorledes överlåtas utan Kungl. Maj:ts godkännande, ej heller må fastighet

av handelshögskolan genom köp eller byte förvärvas utan sådant godkännande.

c) Kungl. Maj:t äger i övrigt efter styrelsens för handelshögskolan

hörande meddela de föreskrifter i fråga om handelshögskolans organisation

och verksamhet, som Kungl. Maj:t finner erforderliga eller lämpliga, skolande

förslag till föreskrifter, som innebära ändring av grundstadgarna

för handelshögskolan, underställas jämväl stadsfullmäktige och handelskammaren

i Göteborg för yttrande.

Härvid förutsättes emellertid

att handelshögskolans styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj:t,

två ledamöter utses av stadsfullmäktige,

två ledamöter utses av handelskammaren i Göteborg samt

en ledamot är handelshögskolans rektor;

samt att handelshögskolans förvaltning och räkenskaper årligen skola

granskas av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj:t, en av stadsfullmäktige

och en av handelskammaren i Göteborg.

IV. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1953 eller den senare dag,

Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast den 1 juli 1954, och gäller till och

med den 30 juni 19G8. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst

två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid varje gång

med femton år.»

Gällande h u v u d s t a t m. m. Alltsedan år 1953 har Kungl. Maj:t

i enlighet med bestämmelserna i förenämnda finansieringsavtal för varje

budgetår fastställt en inkomst- och utgiftsstat för handelshögskolan i

Göteborg, benämnd huvudstat. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t även

för varje budgetår fastställt dels särskild avlöningsstat, dels särskild om
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

kostnadsstat för handelshögskolan. I det följande redovisas först den för budgetåret

1960/61 fastställda huvudstaten och därefter de i anslutning därtill

fastställda avlönings- och omkostnadsstaterna.

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis ............................... 788 100

2. Omkostnader, förslagsvis ............................. 196 400

3. Pensioner, förslagsvis................................. 45 500

Summa kronor 1 030 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder.................... 85 000

2. Avgifter från de studerande m. m.:

a) Inflytande elevavgifter ........................... 500

b) Särskilt bidrag från staten......................... 106 900

3. Hyresinkomster ..................................... 10 000

4. Bidrag från Göteborgs stad........................... 200 000

5. Bidrag från staten .................................. 627 600

Summa kronor 1 030 000

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ 168 200

2. Arvoden............................................ 88 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 416 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 103 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . . 11 700

Summa kronor 788 100

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 1500

2. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m.

samt avgift för yrkesskadeförsäkring, förslagsvis........ 6 500

3. Reseersättningar, högst .............................. 1 500

4. Resestipendier åt vissa lärare, högst.................... 4 000

5. Bidrag till studieresor för de studerande, högst........... 1 000

6. Expenser, förslagsvis................................. 113 700

7. Tryckningskostnader, högst .......................... 15 000

8. Bibliotek, högst ..................................... 27 000

9. Underhåll av byggnad och vissa inventarier, högst...... 14 500

10. Försäkringar, högst.................................. 5 500

11. Siffergranskning och revision, högst ................... 1 200

12. Flyttningskostnader och traktamente för professorn K.

Grönfors, högst ....................... 5 000

Summa kronor 196 400

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

21

Förslag

Anslagsäskandena för budgetåret 1961/62. Styrelsen

för handelshögskolan i Göteborg har i skrivelse den 27 juli 1960 framlagt

förslag till stat för högskolan för budgetåret 1961/62, utmynnande i förslag

om statsbidrag med 1 481 300 kronor och bidrag från Göteborgs stad

med 200 000 kronor. Nämnda statförslag innebär alltså en höjning av statens

bidrag med 746 800 kronor. Styrelsen har i nyssnämnda skrivelse

inledningsvis först erinrat om statsmakternas förra året fattade beslut

med avseende på intagningskapaciteten vid handelshögskolan i Göteborg

och därefter anfört bl. a. följande.

För den kvantitativa intagningsökningen till 180 studenter per år, har

styrelsen helt utgått från universitetsutredningens förslag till en provisorisk

lösning. Förslaget till upprustning därutöver i enlighet med universitetsutredningens

förslag har gjorts mycket begränsat, eftersom det° enligt

styrelsens uppfattning på grund av bristen på lärare skulle bli svårt att

redan hösten 1961 genomföra den önskade upprustningen. Denna begränsning

gäller i synnerhet forskningsresurserna, eftersom handelshögskolans

lärare under första året efter en stark utökning av antalet studenter blir

så bundna av utbildningsverksamhetens organisation, att någon större

forskningsinsats ej kan göras.

Ett bifall till det av styrelsen för nästa budgetår framlagda förslaget till

förstärkning av handelshögskolans personalorganisation påkallar en höjning

av utgiftsposten till avlöningar — nu 788 100 kronor — med i runt tal

745 900 kronor. Det ökade medelsbehovet betingas, förutom av automatiska

utgiftsökningar, av följande förslag om ändringar i högskolans personalorganisation

.

Företagsekonomi

1) professor i företagsekonomi, speciellt kalkylering och budgetering

2) professor i företagsekonomi, speciellt administration

3) två lektorer i Ae 26 (företagsekonomi I)

4) fyra forskarassistenter (varav två knutna till företagsekonomi I och

två till företagsekonomi II)

5) assistent (företagsekonomi I)

6) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 (företagsekonomi II)

7) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 (företagsekonomi I)

Ekonomisk geografi

8) lektor i Ae 26

9) indragning av en docenttjänst

10) assistent

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Nationalekonomi med statistik

11) två lektorer i Ae 26

12) assistent

13) halvtidsanställt kanslibiträde

Rättsvetenskap

14) lektor i Ae 26

15) tilläggsarvode såsom lektor till biträdande lärare

16) assistent

17) halvtidsanställt kanslibiträde

18) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5

Internationell ekonomi

19) professor

20) tre biträdande lärare (varav en i företagsekonomi II, en i ekonomisk

geografi och en i rättsvetenskap)

21) assistent

Språk

22) höjning av posten till arvoden till språklärare (nu 65 200 kronor)

på grund av

a) ökad intagning av studerande (kostnad 10 000 kronor)

b) höjning av huvudlärarnas timarvoden från 35 till 50 kronor (kostnad

8 000 kronor)

Biblioteket

23) halvtidsanställt kontorsbiträde i Af 1—Ae 5

Gemensamt

24) arvoden till tentamensvakter (kostnad 6 000 kronor)

Ändrad lönegradsplacering för vissa befattningshavare

25) kamrer/sekreterare i Ae 24 i stället för i Ae 21

26) bibliotekarie i Ae 23 i stället för i Ae 21

27) biblioteksassistent i Ae 13 i stället för i Ae 12

Ett bifall till styrelsens förslag beträffande utgiftsposten till omkostnader

— nu 196 400 kronor — påkallar en ökning av denna post med 41 800

kronor till 238 200 kronor. Följande sammanställning upptar den nu gällande

omkostnadsstaten och styrelsens förslag beträffande denna stat för budgetåret

1961/62.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

23

Anslagsändamål

1. Sjukvård, förslagsvis ......................

2. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsvis ................

3. Reseersättningar, högst ....................

4. Resestipendier åt vissa lärare, högst ........

5. Bidrag till studieresa för de studerande, högst

6. Expenser

a) bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .....

b) renhållning och städning, högst .........

c) övriga expenser, högst .................

7. Tryckningskostnader, högst ................

8. Bibliotek, högst ..........................

9. Underhåll av byggnad och vissa inventarier,

högst ....................................

10. Försäkringar, högst .......................

11. Siffergranskning, högst ....................

12. Ersättning för rese- och flyttningskostnader,

högst ....................................

För 1960/61

upptagna

belopp,

kronor

Av styrelsen

för 1961/62

föreslagna

belopp,

kronor

Ökning,

respektive

minskning

1 500

1 500

—

6 500

16 500

+ 10 000

1 500

2 500

+ 1000

4 000

4 000

—

1 000

1 000

—

45 000

45 000

—

37 500

42 500

+ 5 000

31 200

46 200

+ 15 000

15 000

15 000

—

27 000

40 000

+ 13 000

14 500

16 500

+ 2 000

5 500

5 500

—

1 200

2 000

+ 800

5 000

_

— 5 000

196 400 238 200 +41 800

Summa kronor

Någon utgiftspost till materiel m.m. är för närvarande ej upptagen i

handelshögskolans utgiftsstat. Styrelsen har för budgetåret 1961/62 äskat

ett belopp av 15 000 kronor, att användas till undervisningsmateriel för

de olika institutionerna. Följande sammanställning upptar styrelsens förslag

till fördelning av beloppet på olika institutioner.

1. Nationalekonomiska institutionen ........................ 2 000

2. Företagsekonomiska institutionen I ...................... 4 000

3. Företagsekonomiska institutionen II ...................... 3 000

4. Rättsvetenskapliga institutionen ........................ 2 000

5. Ekonomisk-geografiska institutionen ..................... 4 000

Summa kronor 15 000

Enligt styrelsens beräkningar bör den nu med 45 000 kronor uppförda

utgiftsposten till pensioner för budgetåret 1961/62 uppräknas med 51 000

kronor till 96 500 kronor.

Handelshögskolans intäkter — utöver statsbidraget — beräknar styrelsen

för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår.

De i huvudstaten ingående inkomstposterna 1—4 föreslås sålunda uppförda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

med oförändrade belopp, medan inkomstposten 5 föreslås höjd med 746 800

kronor till 1 374 400 kronor.

Ifråga om den närmare motiveringen för styrelsens förslag till stat för

handelshögskolan för budgetåret 1961/62 torde få hänvisas till handlingarna.

Stadsfullmäktige i Göteborg har enligt beslut den 23 augusti 1960 tillstyrkt,

att staten för handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1961/62

fastställes i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag.

Förhandlingar och överenskommelser rörande handelshögskolans

fortsatta verksamhet. Den 3 juni 1960

uppdrog Kungl. Maj:t åt 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg1

att på statens vägnar uppta förhandlingar med Göteborgs stad och

styrelsen för handelshögskolan i Göteborg rörande de frågor, som hade

samband med avsedd utökning av utbildningskapaciteten vid handelshögskolan.

Kommissionen, som i enlighet med nyssnämnda uppdrag upptagit förhandlingar

med vederbörande i Göteborg1 2 i de avsedda frågorna, har i

skrivelse den 6 mars 1961 anmält, att preliminära överenskommelser träffats

i ämnet av den art, att de måste behandlas i proposition till riksdagen.

Kommissionen har därför sett sig föranlåten att redovisa överenskommelsernas

innehåll utan att avvakta undertecknandet av definitiva

avtal.

Efter att ha erinrat om statsmakternas förra året fattade beslut rörande

ökning av intagningskapaciteten vid handelshögskolan i Göteborg från

120 till 180 studerande anför kommissionen i sin förutnämnda skrivelse

den 6 mars 1961 huvudsakligen följande.

På grund av senare tillkomna omständigheter har kommissionen i sina

förhandlingar utgått ifrån att det årliga nyintaget borde ökas till 200.

På grundval av handelshögskolans förslag till stat för budgetåret 1961/62

har beräknats, att en dylik utvidgning av handelshögskolans kapacitet

skulle kräva en merkostnad i jämförelse med utgiftsstaten för budgetåret

1960/61 av cirka 500 000 kronor för första budgetåret, cirka 700 000

kronor för andra budgetåret och cirka 800 000 kronor för tredje budgetåret.

Handelshögskolans styrelse har förklarat, att den ej har möjligheter

att från enskilda donatorer erhålla sådan inkomstförstärkning, att denna

omfattande upprustning skulle kunna ske utan bidrag från det allmänna

till huvudparten av merkostnaderna. Staden har under hänvisning till gällande

avtal, i fortsättningen kallat trepartsavtalet, förklarat sig icke vilja

höja maximum för sitt bidrag. Om staten skulle åta sig hela merkostnaden,

1 Bankinspektören K. Wulff, tillika ordförande, professorn B.E. Ingelmark och expeditionschefen

L. Kydback samt, för ifrågavarande förhandlingsuppdrag, t. f. avdelningschefen S. Moberg.

2 Handelshögskolans styrelse, Göteborgs stad samt handelskammaren i Göteborg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

skulle dess bidrag för budgetåret 1963/64 komma att uppgå till (106 900 +

627 600 + 800 000 =) drygt 1 500 000 kronor av en total stat på cirka

1 800 000 kronor. Staten skulle med andra ord svara för 5/6 av handelshögskolans

drift. Därtill kommer att staten, som tidigare sagts, genom

SPA svarar för den i handelshögskolans stat icke ingående delen av pensionskostnaden.

Under sådana förhållanden vore det inte tillfredsställande från statens

synpunkt, om handelshögskolan skulle bestå som en enskild institution, i

synnerhet ej som trepartsavtalet ger staten rätt utse endast två av styrelsens

sju ledamöter. Kommissionen har bland annat därför såsom viilkor

för statens ökade insatser uppställt, att handelshögskolan i Göteborg skulle

förstatligas. Handelshögskolans delegerade har å sin sida medgivit ett förstatligande

under förutsättning att staten — vid en ökning av det årliga

nybörjarantalet till 200 från och med läsåret 1961/62 — ökar handelshögskolans

resurser i den takt nyssnämnda utgiftsberäkningar anger.

Den 4 mars 1961 har kommissionen och handelshögskolans delegerade

träffat preliminär överenskommelse om förstatligandet. Kommissionen har

före överenskommelsens träffande haft visst samråd med universitetskanslersämbetet.

De delegerade har redan inhämtat handelshögskolestyrelsens

godkännande av överenskommelsen, som i huvudsak innebär följande.

Staten övertager den 1 juli 1961 handelshögskolan i Göteborg, vilken

skall bibehålla sitt nuvarande namn.

Handelshögskolans styrelse skall framdeles utgöras av dess lärarkollegium

eller annat liknande organ.

Vid handelshögskolan skall finnas ett rådgivande organ med i princip

samma sammansättning och befogenheter som det till ekonomiska fakulteten

i Lund knutna fakultetsrådet.

Stadgar för handelshögskolan skall utarbetas med det av universitetskanslersämbetet

år 1958 framlagda preliminära förslaget till stadgar för

karolinska institutet som förebild i tillämpliga delar.

Handelshögskolans styrelse skall i egenskap av styrelse för stiftelsen

handelshögskolans byggnadsfond till staten utan vederlag överlåta äganderätten

till den å tomten nr 1 i 22 kv. Husaren i stadsdelen Haga i Göteborg

uppförda handelshögskolebyggnaden.

Staten tillträder byggnaden den 1 juli 1961 och skall använda den för

handelshögskolans i“ Göteborg behov. Därest den icke längre erfordras

härför, må den användas för annat utbildnings- eller forskningsändamål

eller — efter samråd med Göteborgs stad — för statlig administrativ eller

judiciell verksamhet.

Handelshögskolans inventarier och boksamlingar övergår från och med

den 1 juli 1961 till staten.

Depositioner skall kvarbliva i handelshögskolans vård, såvida deponenten

ej gör erinran häremot.

Rörande handelshögskolans donationsmedel och övriga fonder skall

träffas särskild överenskommelse mellan staten, handelshögskolans styrelse

och handelskammaren.

Ibero-amerikanska institutionen skall även efter den 1 juli 1961 vara

en del av handelshögskolan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Institutet för Distributionsekonomisk och Administrativ Forskning

(IDAF) inordnas från den 1 juli 1961 under handelshögskolan och anknytes

till nuvarande företagsekonomiska institutionen II. Dess tillgångar

överlåtes till handelshögskolan. Lärarkollegiet övertager de befogenheter

IDAF:s styrelse haft. IDAF:s fonder skall av lärarkollegiet utnyttjas för

forskningsändamål.

Stiftelsen för Administrativ Vidareutbildning (STAV) skall helt frigöras

från handelshögskolan, men handelshögskolan förutsattes samarbeta med

denna och andra liknande institutioner i de former, som instruktionen för

handelshögskolan kan komma att tillåta.

Vid tillträdet övertager staten i sin tjänst alla de arbetstagare, som den

4 mars 1961 enligt särskild förteckning fanns anställda vid handelshögskolan

och den 30 juni 1961 fortfarande innehar anställning där.

Sistnämnda punkt i överenskommelsen torde icke vålla några svårigheter,

enär bestämmelserna i 6—10, 12, 14, 15, 18—32, 49 och 50 §§ Saar

samt därtill hörande stadganden i tilläggsbestämmelserna till nämnda

reglemente i tillämpliga delar länt till efterrättelse beträffande sådan personal

vid handelshögskolan, vars löner bestämts i direkt anslutning till

statliga lönegrader (Kungl. brev den 5 juni 1953 och den 7 maj 1954 samt

den 30 oktober 1958). Genom anslutning till SPA är vidare SPR tillämpligt

på personalen. Med statsmakternas godkännande har personalen vid

handelshögskolan vid beräkning av tjänstetid enligt Saar ägt tillgodoräkna

sig anställningstid vid handelshögskolan från den 1 januari 1951. Förstatligandet.

av handelshögskolan får givetvis inte innebära någon ändring på

denna punkt. Överhuvudtaget skall ingen av de anställda efter statens

övertagande av handelshögskolan den 1 juli 1961 försättas i sämre situation

än före. Endast i ett par fall behövs speciella avtalsbestämmelser för att

garantera detta.

Handelshögskolans styrelse har utanför SPA endast en särskild pensionsförpliktelse

att fullgöra. För ändamålet har avsatts kvarstående belopp av

en tidigare upplagd pensionsfond. Denna uppgick den 30 juni 1960 till

cirka 73 000 kronor. Enligt överenskommelsen skall staten övertaga pensionsförpliktelsen

mot att pensionsfondens kapitalbehållning inlevereras

till statsverket.

I detta sammanhang bör även anmärkas, att ibero-amerikanska institutionens

föreståndare samt dennes assistent avlönas av enskilda medel.

Beträffande den förre har donator förbundit sig att svara för lönen under

hela den tid nuvarande föreståndaren verkar vid institutionen och dessutom

för hans pensionering. För assistentens lön svarar en annan donator,

men enligt vad kommissionen inhämtat torde förstatligandet icke heller

härvidlag under de närmaste åren innebära någon förändring.

Såsom framgår av den för handelshögskolan för budgetåret 1960/61 fastställda

inkomststaten beräknas för högskolans verksamhet i allmänhet

inflyta avkastning från högskolans fonder till ett belopp av 85 000 kronor.

Frågorna om den framtida avkastningen från och förvaltningen av

handelshögskolans fonder har varit föremål för förhandlingar mellan, å ena

sidan, kommissionen samt, å andra sidan, handelshögskolans delegerade

och handelskammaren. Förhandlingarna härom har ännu ej avslutats, men

kommissionen vill beröra även dessa frågor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds ''proposition nr 83 år 1961

Det råder enighet mellan kommissionen och handelshögskolans delegerade

om att högskolans donationsfonder framdeles skall tjäna den statliga

handelshögskolans syften. Det har därvid förutsatts, att donationsvillkoren

skall iakttas, men har från såväl handelshögskolans som handelskammarens

sida begärts, att viss del av avkastningen skall ställas till den

statliga högskolans lednings förfogande att fritt användas för skolans syften.

Vidare har handelskammaren — under framhållande av att donatorerna i

regel varit starkt aktiva inom handelskammaren och Göteborgs näringsliv

— hemställt, att förvaltningen av fondmedlen måtte i oförändrad omfattning

omhänderhas av kammaren.

Några av de största fonderna har överlämnats direkt till handelskammaren

att förvaltas för närmare angivna ändamål.1 En överföring av förvaltningen

av dessa fonder till staten torde kräva permutation, en åtgärd för

vilken emellertid tillräckliga skäl knappast torde kunna anföras. Å andra

sidan skulle ett utbrytande av övriga fonder ur samförvaltningen innebära

svårlösta tekniska problem. Med hänsyn härtill och med tanke jämväl på

att vid universitetsbildningen i Göteborg förvaltningen av vissa donationsfonder

fick kvarligga hos stadens drätselkammare, bär kommissionen inte

funnit sig böra avvisa handelskammarens av pietetshänsyn dikterade erbjudande.

Beträffande användningen av fondernas avkastning har kommissionen

ej heller velat helt avvisa det av såväl handelskammaren som handelshögskolan

starkt understrukna yrkandet. Rörande formerna för tillgodoseende

av sagda krav pågår förhandlingar. I sak råder dock enighet därom,

att av den beräknade avkastningen från de s. k. A-fonderna ett belopp

av 100 000 kronor skall under budgetåret 1961/62 inlevereras till statsverket

att användas till handelshögskolans drift.

Med stadens delegerade har kommissionen träffat preliminärt avtal om

den tomt, å vilken handelshögskolebyggnaden är belägen. Denna tomt har

av staden enligt avtal den 11 december 1951 upplåtits till handelshögskolan

med nyttjanderätt. Enligt kommissionens uppgörelse med staden skall

denna till staten utan ersättning överlåta äganderätten till nämnda tomt.

Som villkor för överlåtelsen skall gälla, att staten skall använda tomten

för handelshögskolans i Göteborg behov, för annat utbildnings- eller forskningsändamål

eller — efter samråd med staden — för statlig administrativ

eller judiciell verksamhet. Skulle staten ej längre bruka tomten i enlighet

med det för överlåtelsen uppställda villkoret, skall tomten med vad därtill

hör i fast egendom utan lösen återgå till staden. Vissa i nyttjanderättsavtalet

mellan staden och handelshögskolan upptagna begränsningar i

tomtens användning skall upptagas även i avtalet med staten. Staden har

å andra sidan förbundit sig att vid sin stadsplanering och även i övrigt

beakta statens behov av mark för eventuell tillbyggnad till handelshögskolebyggnaden.

Kommissionen har vidare överenskommit med staden, att den rätt till

bidrag med i realiteten 200 000 kronor om året, som handelshögskolan har

1 Ifrågavarande fonder bär upptagits under A i den i det föregående under rubriken Fonder och

fondavkastning redovisade sammanställningen (se s. 10).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

enligt trepartsavtalet, skall i och med att detta avtal i övrigt upphäves

överföras å den statliga högskolan, därvid dock viss lättnad medgives

staden under budgetåren 1965/G6—1967/68. Bidragen skall sålunda sagda

budgetår utgå med allenast respektive 150 000 kronor, 100 000 kronor och

50 000 kronor, innebärande en sammanlagd eftergift med 300 000 kronor.

Mot bakgrunden av vad sålunda förekommit, har kommissionen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att godkänna erforderliga överenskommelser efter i skrivelsen

redovisade principer angående statens övertagande från och med den 1 juli

1961 av handelshögskolan i Göteborg, dels ock att för budgetåret 1961/62

anvisa erforderliga medel för en ökning av antalet nybörjare vid handelshögskolan

till 200.

4. Departementschefen

Efterfrågan på merkantilt utbildad arbetskraft är betydande och överstiger

tillgången på färdigutbildade ekonomer. Alla tecken tyder dessutom

på att näringslivets och förvaltningens efterfrågan på personer med merkantil

utbildning ökar undan för undan.

Den mest kvalificerade merkantila utbildningen — civilekonomutbildningen

— intar också en central plats i de utbyggnadsplaner för universitet

och högskolor, vilka godtogs av 1960 års riksdag i anledning av propositionen

angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor

(nr 119). I nämnda proposition räknades med att den nuvarande sammanlagda

årliga intagningskapaciteten av ekonomie studerande, cirka 345,

successivt skulle ökas till ungefär 650 genom att intagningen vid handelshögskolan

i Stockholm ökades från cirka 225 till omkring 275 och att intagningen

vid handelshögskolan i Göteborg ökades från cirka 120 till omkring

180 samt att en ekonomisk fakultet inrättades vid universitetet i Lund

med en årlig intagningskapacitet vid full utbyggnad av 200.

I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 389) har jag, i

avvaktan på resultaten av pågående förhandlingar beträffande ökad intagning

av studerande vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, utgått

från att intagningskapaciteten vid den föreslagna ekonomiska fakulteten

i Lund nästa läsår skall som en första etapp omfatta minst 100 studerande.

De numera i huvudsak avslutade förhandlingarna, avseende de båda

handelshögskolorna, har givit sådana resultat att jag nu räknar med att för

nästa läsår omkring 100 studerande skall intas vid den ekonomiska fakulteten

i Lund.

Förhandlingarna rörande handelshögskolan i Stockholm har bl. a. lett

till att antalet tillgängliga elevplatser i första årskursen för civilekonomutbildning

vid denna högskola från och med läsåret 1961/62 skall utgöra

minst 275. I den träffade överenskommelsen beträffande handelshögsko
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

lan i Göteborg förutsattes bl. a. en ökning av det årliga antalet nybörjare

vid nämnda högskola till 200 från och med läsåret 1961/62.

Den totala utbildningskapaciteten i fråga om civilekonomutbildningen

i landet kan härigenom redan nästa läsår ökas från cirka 345 nybörjare

per år till ungefär 575. Jag finner det vara utomordentligt glädjande, att

intagningskapaciteten kunnat i så betydande omfattning ökas så snabbt.

Mot bakgrunden av de uppnådda resultaten räknar jag med att det redan

från och med läsåret 1962/63 skall bli möjligt att — främst genom en ytterligare

intagning av studerande i Lund — uppnå och till och med överträffa

det i propositionen 1960: 119 uppställda målet för ökning av kapaciteten

för civilekonomutbildningen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är handelshögskolan

i Stockholm en enskild institution. Staten bidrar i enlighet med ett

till och med den 30 juni 1969 gällande avtal till handelshögskolans verksamhet

med ett årligt belopp, som för närvarande uppgår till 561 400 kronor.

Stockholms stad bidrar enligt samma avtal bl. a. med ett årligt belopp

av 150 000 kronor. Huvudparten, i runt tal 1 700 000 kronor, av de

för högskolans verksamhet erforderliga medlen tillskjuts från enskilt håll.

Handelshögskoleföreningen i Stockholm svarar för den helt dominerande

delen av sistnämnda belopp.

Med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen har handelshögskoleföreningen,

under åberopande av gällande avtal, pakallat förhandlingar

om en höjning av statens bidrag vid oförändrad omfattning av utbildningsverksamheten.

Från statens sida har i anslutning till fjolårets

riksdagsbeslut förhandlingar påkallats rörande utökning av intagningskapaciteten.

Som framgått av vad jag tidigare anfört har vid de förda förhandlingarna

enighet nåtts om att redan från och med nästa läsår intagningsökningen

upp till 275 skall genomföras i dess helhet. Vidare har vid förhandlingarna

uppnåtts överenskommelse om en vidgad samverkan mellan handelshögskolan

och staten på två för den fortsatta utbyggnaden av den högre

ekonomiska utbildningen och forskningen i landet i dess helhet väsentliga

punkter. Sålunda har parterna överenskommit, att elevintagningen vid

handelshögskolan i Stockholm skall så snart det är tekniskt möjligt, nämligen

från och med läsåret 1962/63, samordnas med intagningen vid handelshögskolan

i Göteborg och vid den ekonomiska fakulteten i Lund. Denna

samordning av intagningen, vilken även kommer att utformas sa, att

intagningsbestämmelserna görs mer likartade än vad som kommer att gälla

för nästa läsår, betraktar jag som ett steg i rätt riktning mot ett större

förenhctligande av de nu alltför olika intagningsregler, som gäller vid skilda

utbildningsanstalter med intagningsbegränsning.

Den andra väsentliga punkten, där avtalsresultatct innebär en ökad sam
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

verkan mellan handelshögskolan och staten, gäller frågan om en förnuftig

hushållning under den närmaste utbyggnadsperioden för universitet och

högskolor av de begränsade personella resurser, som måste förutsättas

komma att stå till buds för rekrytering av kvalificerade lärar- och forskarbefattningar

i nationalekonomi och företagsekonomi. Som framgår av avtalet

har handelshögskolan utfäst sig att icke utan Kungl. Majrts samtycke

inrätta sådana tjänster under en femårsperiod fram till utgången av läsåret

1965/66. Det torde då vara möjligt att säkrare än nu bedöma rekryterings-

och utbyggnadssituationen under senare delen av avtalets giltighetstid.

Beträffande de ekonomiska frågorna har, som nyss berörts, handelshögskoleföreningen

— med stöd av förhandlingsklausulen i p. IV a) i gällande

avtal och med hänvisning bl. a. till att utgiftsstaten (inkl. uppskattat hyresbelopp)

ökat från 1 904 600 kronor budgetåret 1957/58 till 2 398 200 kronor

budgetåret 1960/61 — påkallat förhandlingar om höjning av statens

bidrag till kostnaderna för högskolans nuvarande verksamhet. Vidare bör

erinras om att vid universitetsutredningens överläggningar från handelshögskolans

sida som utgångspunkt för förhandlingar om ökat elevintag

förutsatts, att den för en kapacitetsökning behövliga anslagshöjningen

skulle täckas av statsmedel. Vid de sedermera förda förhandlingarna har

kostnaderna för den ökade elevintagningen (inkl. höjning av uppskattat

hyresbelopp) beräknats till i runt tal 500 000 kronor per budgetår från och

med det läsår, då intagningsökningen helt genomförts. Vid förhandlingarna

har, med de olika ekonomiska förhandlingspunkterna sedda i ett sammanhang,

enighet nåtts om att de båda bidragsgivande parterna skall öka

sina insatser, staten från 561 400 till 1 111 400 kronor och Stockholms stad

från 150 000 till 200 000 kronor. På grund av att kostnaderna för intagningsökningen

slår igenom successivt har dock, såsom framgår av p. VI i

avtalsförslaget, statens bidrag för de två närmaste budgetåren begränsats

till 951 400 respektive 1 051 400 kronor. Överenskommelsen i denna del

synes mig innebära en med hänsyn till omständigheterna skälig kostnadsfördelning.

Mot bakgrunden av det anförda tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att för statens del godkänna ifrågavarande

avtal. Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar

i avtalsbestämmelserna, utgår jag från att det liksom hittills får ankomma

pa Kungl. Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.

Den till följd av vad jag nu förordat erforderliga anslagshöjningen för

nästa budgetår uppgår till 390 000 kronor.

Beträffande handelshögskolan i Göteborg må till en början

erinras om att högskolan är en enskild institution. Verksamheten finansieras

enligt ett mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan träffat

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

avtal som gäller till och med 30 juni 1968. Enligt avtalet bidrar staden

numera med 200 000 kronor per år för verksamhetens bedrivande. Handelshögskolan

själv bidrar med avkastningen från egna fondmedel, vilka

för innevarande budgetår beräknas uppgå till cirka 85 000 kronor. Den

överskjutande delen av kostnaderna för verksamheten skall enligt avtalet

bestridas av statsmedel. För innevarande budgetår uppgår statsbidraget

till i runt tal 735 000 kronor, vilket belopp täcker cirka 3/4 av samtliga

utgifter.

I enlighet med beslut av 1960 års riksdag i anledning av propositionen

nr 119 borde högskolan erhålla resurser för en ökning från och med läsåret

1961/62 av den årliga intagningen av studerande till 180 per år. Som framgått

av den tidigare lämnade redovisningen av 1958 års förhandlingskommissions

skrivelse rörande de principöverenskommelser, vari de hittills förda

förhandlingarna resulterat, har det blivit möjligt att förbereda en större

ökning av elevintagningen än som tidigare beräknats. Möjligheter föreligger

sålunda att organisera en fullgod undervisning för 200 nybörjare

från och med läsåret 1961/62, vilket alltså är 20 fler per år än som tidigare

beräknats. Med hänsyn till vad jag förut anfört om det växande behovet

av merkantilt utbildad arbetskraft är denna ökning av utbildningskapaciteten

mycket värdefull. Det framgår av förhandlingskommissionens redogörelse

att varken högskolan själv eller Göteborgs stad anser sig kunna

bestrida merkostnaderna för en ökad utbildningskapacitet. Då utbildningen

av civilekonomer liksom av andra grupper av kvalificerade yrkesutövare

får anses vara en uppgift som, såvida inte särskilda skäl eller

omständigheter annat föranleder, staten i allt väsentligt bör ta ansvaret

för, finner jag det naturligt, att de ökade kostnaderna för driften av civilekonomutbildningen

vid handelshögskolan i Göteborg helt bestrides med

statsmedel. Jag delar förhandlingskommissionens uppfattning, att statens

ökade ansvar för utbildningen även bör få den konsekvensen att handelshögskolan

i Göteborg upphör som enskild institution och i stället blir en

med andra universitet och högskolor helt jämställd statlig utbildningsanstalt.

Jag förordar alltså, att handelshögskolan förstatligas. Det bör ske

den 1 juli 1961.

De förändringar, som i administrativt och organisatoriskt avseende bör

vidtagas med anledning härav och om vilka principiell enighet nåtts vid

förhandlingarna mellan förhandlingskommissionen och högskolans styrelse,

torde i förevarande sammanhang inte böra närmare behandlas. Jag vill här

endast konstatera, att jag finner de delar av den träffade principöverenskommelsen

som avser dylika frågor, stå i överensstämmelse med innebörden

i av Kungl. Maj:t fastställda stadgar och bestämmelser för jämförbar

utbildningsverksamhet.

Mot principöverenskommelsen med högskolans styrelse om överlåtelse

på staten av äganderätten till handelshögskolans byggnad (å tomten nr 1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

i 22 kv. Husaren i stadsdelen Haga) samt om byggnadens användning har

jag intet att invända. Ej heller övriga principöverenskommelser med styrelsen

har givit mig anledning till erinran. Jag kan vidare tillstyrka att förvaltningen

av handelshögskolans fonder även efter högskolans förstatligande

handhas av handelskammaren i Göteborg i oförändrad omfattning.

Som kommer att framgå av det följande räknar jag med att årligen tills

vidare 100 000 kronor av avkastningen av fonderna skall inlevereras till

statsverket.

Det av kommissionen träffade preliminära avtalet med Göteborgs stad

innebär i huvudsak, att staden till staten utan ersättning överlåter äganderätten

till handelshögskoletomten samt att stadens bidrag till driften av

handelshögskolan skall utgå med successivt minskande belopp under perioden

1965/66—1967/68. Häremot har jag ingen erinran.

Mot bakgrunden av vad jag sålunda anfört föreslår jag, att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att med vederbörande träffa slutliga avtal

angående statens övertagande av nämnda handelshögskola i enlighet

med vad som förordats i förutnämnda skrivelse från 1958 års statliga förhandlingskommission

i Göteborg.

I fråga om den erforderliga medelsförstärkningen vid handelshögskolan

i Göteborg vill jag framhålla följande. De resurser som står till buds för

undervisningen och forskningen vid handelshögskolan i Göteborg är redan

för nuvarande utbildningskapacitet relativt begränsade. Den upprustning

av de personella och materiella resurserna som skett eller sker för exempelvis

de samhällsvetenskapliga ämnena vid de filosofiska fakulteterna har ej

haft sin fulla motsvarighet vid handelshögskolan i Göteborg. Man har velat

avvakta resultatet av under flera år pågående utredningar, främst inom

1955 års universitetsutredning, avseende bl. a. den ekonomiska utbildningens

och forskningens omfattning och utformning inom det högre utbildningsväsendet.

I och med de nu träffade överenskommelserna synes mig

tiden vara inne för en genomgripande upprustning av högskolans resurser.

Denna upprustning bör ske samtidigt med en, som tidigare visats, högst

betydande utökning av utbildningskapaciteten.

Bärande skäl talar enligt min mening för att vid handelshögskolan i Göteborg

inrättas två nya professurer inom ämnet företagsekonomi vid sidan

av de nuvarande två professurerna i ämnet. Med hänsyn till vad jag tidigare

anfört angående nödvändigheten av en förnuftig hushållning under

den närmaste utbyggnadsperioden finner jag det av rekryteringsskäl lämpligt,

att den ena professuren, vilken närmast hör hemma inom den del av

ämnet företagsekonomi som vid handelshögskolan i Göteborg rubriceras

som företagsekonomi I, inrättas läsåret 1962/63 och den andra, närmast

avseende den del av ämnet som nu rubriceras som företagsekonomi II, läsåret

1963/64.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Såvitt gäller förstärkningen av övriga personella samt andra resurser för

högskolan är jag för närvarande blott beredd att framlägga detaljerade förslag

beträffande utbyggnaden under läsåret 1961/62. Beträffande läsåren

1962/63 och 1963/64 vill jag här endast uttala att kostnadsramen, till

följd av en från och med nästa läsår genomförd intagning av 200 nybörjare,

vid full utbyggnad, d.v. s. läsåret 1963/64, kan beräknas komma

att med högst 300 000 kronor — inklusive kostnaderna för de nyss

berörda professurerna — överstiga vad jag i det följande sammanlagt förordar

såsom anslag för budgetåret 1961/62.

Vid min prövning av de från handelshögskolans sida för nästa budgetår

framställda anslagsäskandena har jag, såvitt gäller högskolans personalorganisation,

funnit mig böra förorda de förstärkningar och övriga ändringar,

av denna, som följande sammanställning utvisar. Sammanställningen

anger även den vid högskolan anställda personal, som staten vid

bifall till mitt förslag om högskolans förstatligande kommer att överta i sin

tjänst.

Förändringar

Tjänster m.m. 1960/61 avdepartt- 1961/62

mentschefen

Nationalekonomi

Professor (Bo 3) ..........

Universitetslektorer (Ao 26)

Docent (Ae 24)...........

Biträdande lärare (Ae21) .

Assistent (regi. bef.g.) ....

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g.)

Företagsekonomi 1

Professor (Bo 3) ..........

Universitetslektorer (Ao 26)

Docent (Ae 24)...........

Biträdande lärare (Ae21) .

Forskarassistenter (Ae21) .

Assistenter (regi. bef.g.) ..

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g)

Företagsekonomi II

Professor (Bo 3)..........

Biträdande lärare (Ae 21) .

Forskarassistenter (Ae 21) .

Assistenter (regi. bef.g) ...

Kanslibiträde (Ae 7) ......

Kontorsbiträde (regi. bef.g.)

3 — Bihang till riksdagens

.................... 1 — 1

................... — +2 2

.................... 1 — 1

.................... 1 — 1

.................... - +1 1

.................... y2 + Vi i

................... % - %

.................... i — i

................... — +2 2

.................... 1 — 1

.................... 1 — 1

.................... — +2 2

.................... 1 +1 2

.................... 1 — 1

.................... y2 +y2 i

.................... i — i

.................... 2 — 2

.................... — +3 3

.................... 1 +1 2

.................... 1 — 1

................... - +1 1

protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1961

Tjänster m. m.

1960/61

Förändringar

föreslagna

av departe- mentschefen

1961/62

Rättsvetenskap

Professor (Bo 3) .....................

1

_

1

Universitetslektor (Ao 26) ................

Lu.!.''!

+ 1

1

Biträdande lärare (Ae21) .....................

1

1

Assistent (regi. bef.g) .....................

+ 1

1

Kanslibiträde (Ae 7) ........................

Vt

+ Vt

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ...................

—

+ Vt

Vt

Ekonomisk geografi

Professor (Bo3) ...... J..

1

_

1

Universitetslektor (Ao 26) .....................

+ 1

1

Docent (Ae24) ..............................

i

— 1

_

Biträdande lärare (Ae21) ....................

i

_

1

Assistent (regi. bef.g.) ........................

—

+ 1

1

Kanslibiträde (Ae 7) ..........................

i

1

Kartritningsbiträde (regi. bef.g.) ...............

i

—

1

ArvodesanstäUda lärare

Speciallärare i huvudämnen ...................

18 200 kr.

— 7 000 kr.

11 200 kr.

Språklärare ..................................

65 200 kr.

+ 18 000 kr.

83 200 kr.

Tillfälliga föreläsare ..........................

2 000 kr.

—

2 000 kr.

A dministrationen

Rektors honorarium1..........................

3 000 kr.

—

3 000 kr.

Förste byråsekreterare (Ae 23) ................

—

+ 1

1

Kamrerare (Ae 21) ...........................

1

— 1

_

Kontorist (Ae 9) .............................

1

—

1

Förste expeditionsvakt (Ae 8) .................

1

—

1

Expeditionsvakt (Ae7) .......................

1

—

1

Kanslibiträde (Ae 7) ..........................

1

—

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ...................

Vt

—

Vt

Tentamensvakter ............................

—

+6 000 kr.

6 000 kr.

Extra vaktmästar- och skrivbiträdeshjälp ......

6 000 kr.

—

6 000 kr.

Biblioteket

Bibliotekarie (Ae21) ........................

1

_

1

Förste biblioteksassistent (Ae 13) ..............

—

+ 1 1

1

Förste biblioteksassistent (Ae 12)...............

1

— 1

_

Biblioteksbiträde (Ae 7) .......................

1

_

1

Kontorsbiträde (regi. bef.g.) ..................

Ibero-amerikanska institutionen

Vt

+ %

1

il

Kanslibiträde (Ae7) ..........................

1

_

i

Övergångsvis till nuvarande innehavare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Vid bifall till vad jag nu förordat bör på personalförteckning under ett

förslagsanslag, benämnt Handelshögskolan i Göteborg: Avlöningar, uppföras

följande tjänstemän, nämligen fem professorer i Bo 3, sex universitetslektorer

i Ao 26, två docenter i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae 23, en

bibliotekarie i Ae 21, sex biträdande lärare i Ae 21 och fem forskarassistenter

i Ae 21. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det bör få ankomma

på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar för att

tjänstinnehavare vid handelshögskolan icke till följd av förstatligandet

skall åsamkas försämrade anställningsvillkor.

Utgifterna under avlöningsanslaget beräknar jag till 1 383 000 kronor.

Då å andra sidan — såsom framgått av det föregående — till uppbörd under

anslaget skall tagas dels avkastning från högskolans fonder med 100 000

kronor och dels bidrag från Göteborgs stad med 200 000 kronor, bör anslaget

uppföras med 1 083 000 kronor.

För bestridande av de utgifter, som är förenade med statens övertagande

av en särskild handelshögskolan åliggande pensionsförpliktelse, torde det

under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner och

understöd m. m. böra anlitas. Den vid övertagandet kvarstående behållningen

i handelshögskolans pensionsfond, vilken torde komma att inlevereras

till statsverket budgetåret 1961/62, bör redovisas som inkomst under

den i riksstaten upptagna titeln Övriga diverse inkomster.

För bestridande av handelshögskolans utgifter för omkostnader bör för

nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag, benämnt Handelshögskolan i

Göteborg: Omkostnader. Medelsbehovet under anslaget beräknar jag till

173 000 kronor, fördelade på följande ändamål.

1. Sjukvård m. m......................................... 1500

2. Bränsle, lyse och vatten................................. 45 000

3. Städning och rengöring.................................. 42 500

4. Reseersättningar ....................................... 2 500

5. Övriga expenser ........................................ 56 500

6. Inredning och utrustning av nya lokaler................... 25 000

Summa Kronor 173 000

Härav är det för inredning och utrustning av nya lokaler avsedda beloppet

av 25 000 kronor att betrakta som engångsanvisning.

I detta sammanhang torde få nämnas, att den avsedda ökningen av utbildningskapaciteten

vid handelshögskolan kan komma att föranleda behov

av vissa ändringsarbeten inom högskolebyggnaden redan nästa budgetår.

Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen att ombesörja de arbeten,

som sålunda kan komma i fråga.

För att tillgodose det för handelshögskolans del föreliggande medelsbehovet

till materiel m.m. förordar jag, att för ändamålet anvisas ett sär
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

skilt reservationsanslag, benämnt Handelshögskolan i Göteborg: Materiel

m. m., av 60 000 kronor.

De nu redovisade förslagen beträffande medelsanvisning till handelshögskolan

i Göteborg innebär anslagsökningar med sammanlagt i runt tal

582 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med

Stockholms stad, handelshögskoleföreningen i Stockholm

och handelshögskolans i Stockholm direktion om ändringar

i avtalet den 23 januari 1954 angående handelshögskolan

i Stockholm;

b) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 952 000 kronor;

2. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, med

vederbörande träffa slutliga avtal rörande statens övertagande

från och med den 1 juli 1961 av handelshögskolan

i Göteborg;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse

med vad jag i det föregående anfört, fastställa personalförteckning

för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för handelshögskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1961/62:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag s
vis

.................................... 325 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter

m. m., förslagsvis .................. 369 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,

förslagsvis ....................... 363 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 276 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.............................. 21 000

6. Huvudmansavgifter, förslagsvis........... 25 500

Summa kronor 1 383 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Särskilda uppbördsmedel

1. Avkastning från högskolans fonder........ 100 000

2. Bidrag från Göteborgs stad.............. 200 000

Summa kronor 300 000

Nettoutgift kronor 1 083 000

d) till Handelshögskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 083 000 kronor;

e) till Handelshögskolan i Göteborg: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 173 000 kronor;

f) till Handelshögskolan i Göteborg: Materiel m.m. för

budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

II. Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola m. m.

1. Inledning

Såsom av det föregående framgått har, i avbidan på särskild proposition,

i årets statsverksproposition beräknats dels ett reservationsanslag av

4 250 000 kronor till inredning och utrustning av nya lokaler vid Chalmers

tekniska högskola, dels ett investeringsanslag av 8 447 000 kronor till nybyggnader

för högskolan.

I det följande behandlas först frågan om investeringsanslag till nybyggnader

för högskolan och därefter frågan om anslag till inredning och utrustning

av nya lokaler.

2. Nybyggnader

I skrivelse den 29 augusti 1960 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett

investeringsanslag för nästa budgetår av 12 000 000 kronor för byggnadsarbeten

vid Chalmers tekniska högskola. Styrelsen har emellertid i skrivelsen

framhållit, att medelsbehovet begränsar sig till 11 100 000 kronor,

därest ur anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

beviljade 900 000 kronor ej skall återföras till sistnämnda anslag.

Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen inhämtas

av tillgängliga handlingar bland annat följande.

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

samt nya h ö r s a 1 s b y g gn a d e r

Till detta ändamål har hittills anvisats 7 600 000 kronor, vilket belopp

motsvarar den av byggnadsstyrelsen beräknade totala byggnadskostnaden

enligt prisläget den 1 juli 1957. Styrelsen anser det sannolikt, att denna

kostnadsram inte skall behöva överskridas trots kostnadsökningar, som

sedermera inträffat. Hörsalsbyggnaderna väntas enligt styrelsens bedömning

vara färdiga i november 1960 och nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik under loppet av våren 1961.

Övningslaboratorium för fysik

Hittills har för nybyggnad för övningslaboratorium för fysik anvisats

sammanlagt 6 300 000 kronor.

Totalkostnaden beräknades i fjol till preliminärt 6 500 000 kronor. Styrelsen,

som redovisar lokalprogram för byggnaden, anmäler att kostnaden

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

enligt prisläget den 1 juli 1960 uppgår till 7 300 000 kronor. Byggnaden

beräknas kunna färdigställas före hösten 1962.

Administrationsbyggnad jämte hörsal

Till ny administrationsbyggnad och därtill ansluten hörsalsanläggning

har hittills anvisats sammanlagt 1 000 000 kronor, vilket belopp motsvarar

den av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade totala byggnadskostnaden för

företaget enligt prisläget den 1 juli 1957. Av nämnda belopp har 100 000

kronor genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 maj 1959 ställts till byggnadsstyrelsens

förfogande från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att den tidigare kostnadsuppskattningen

grundade sig på handlingar, som upprättats för den år 1957 framlagda generalplanen

för högskolans utbyggnad. Ehuru denna generalplan alltjämt är

tillämplig i sina huvuddrag, har enligt styrelsens mening förutsättningarna

för anläggningens dimensionering och detaljutformning under tiden genomgått

förändringar. Dessa hänför sig till att det år 1957 förutsatta byggnadsprogrammet

utökats samt till att delar av de för hela högskolan gemensamma

ledningsnäten befunnits böra förläggas till administrationsbyggnaden.

Ökningen av byggnadsprogrammet beror enligt styrelsen av bland annat

att föreläsningssalen dimensionerats för 300 platser mot tidigare 147. I

övrigt har tillkommit ett rum för kurator och ökningar av vissa rums dimensioner

på grund av tillkomsten av ytterligare biträdespersonal. Styrelsen

anser det därjämte lämpligt, att utrymme beredes i administrationsbyggnaden

för dels ett ställverk, dels en central växelanläggning för högskolans

telenät.

Byggnadsarbetena beräknas kunna börja under våren 1961 och slutföras

hösten 1962.

Nybyggnadför avdelningen för kemi

Beträffande detta byggnadsföretag — till vilket hittills anvisats 2 000 000

kronor — anför byggnadsstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 29

augusti 1960 i huvudsak:

Nybyggnaden för kemi utgör en förutsättning för att intagningarna vid

högskolan skall kunna planenligt ökas icke endast i vad avser kemiämnena

utan även beträffande andra ämnen, vilka ännu icke fått egna lokaltillskott.

Programarbetet och projekteringsarbetet pågår nu samtidigt men har

icke nått så långt, att styrelsen anser sig kunna precisera en totalkostnad

för kemiavdelningens hela byggnadsbehov.

Nybyggnaden tänkes uppdelad i två höghusbyggnader och en mellanliggande

lägre byggnad. En första etapp avses omfatta ett av höghusen

och större delen av låghuset. Höghuset avses helt för kemiinstitutioner, medan

vissa delar av låghuset planeras att tagas i anspråk för ritsalar för

andra ämnen än kemi och resten iordningställas för tillämpad kemi. Som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

en andra etapp avses låghuset skola tillbyggas med bland annat en apparathall

och iordningställas helt för kemiämnena. Som en tredje etapp slutligen

tänkes det återstående höghuset.

Den nu aktuella första etappen omfattar till sin byggnadsvolym cirka

2/3 av hela anläggningen. För att om möjligt kunna färdigställa denna

etapp till hösten 1963 måste nybyggnaden uppföras i snabbast möjliga

takt.

I en kompletterande skrivelse den 14 november 1960 anför styrelsen

bland annat följande.

Arbetet med det detaljerade lokalprogrammet är ännu inte avslutat.

Styrelsen har därför ej möjlighet att nu framlägga ett fullständigt byggnadsprogram

men har i samråd med naturvetenskapliga samordningskommittén

i Göteborg funnit det nödvändigt att arbetet med utsprängning av

grunden igångsättes omedelbart. Detta förutsätter, att byggnadens allmänutformning,

d. v. s. plan- och höjdmått, kan fastställas samt att försörjnings-

och markfrågorna kan överblickas.

Styrelsen vill erinra om nödvändigheten av att högskolan tillföres ett

avsevärt lokaltillskott senast två år efter den intagningsökning, som planeras

ske hösten 1961. Redan denna ökning skapar lokalproblem under läsåren

1961/62 och 1962/63. Lokalbehovet två år efter denna intagningsökning

sammanhänger emellertid inte blott med den ackumulering av antalet

samtidigt vid högskolan studerande elever, som intagningsökningen

medför, utan också med det förhållandet, att studierna från och med tredje

årskursen omfattar de tekniska tillämpningsämnena, vilka redan i dagens

läge med nuvarande studentantal lider stor brist på lokaler. Uppskjutandet

av en fortsatt utbyggnad av Holtermanska sjukhuset har vidare gjort ritsalsbristen

akut, och substitut måste skapas i samband med den fortsatta

utbyggnaden. Om sålunda den planerade intagningsökningen skall kunna

ske hösten 1961 måste högskolan tillföras ett lokaltillskott hösten 1963.

Med hänsyn till den planerade kemibyggnadens omfattning torde det vara

helt uteslutet att hela den nu avsedda byggnadsetappen skall kunna färdigställas

till hösten 1963. En ökad intagning 1961 måste sålunda baseras på

en förhoppning om att åtminstone oundgängligen erforderliga lokaltillskott

i kemibyggnaden skall kunna färdigställas till hösten 1963 och därefter

följande tidpunkter. Det är sålunda av utomordentlig vikt, att sprängningsarbetena

för ifrågavarande nybyggnad kan påbörjas med det snaraste.

Verkställda utredningar har lett till en utformning av byggnaden, som

innebär två högre byggnader för institutioner och forskning — den ena

avsedd för de grundläggande ämnena och den andra för tillämpningsämnena

— samt en mellanliggande lägre del för den lägre undervisningen och

en större apparathall. I den nu aktuella första byggnadsetappen avses i

princip ingå den lägre undervisningsdelen samt forskarhuset för de grundläggande

ämnena. Dessa delar utgör, som styrelsen redan i sin tidigare

skrivelse i ämnet nämnt, tillsammans cirka 2/3 av hela den sålunda planerade

anläggningen. Det avses att berörda delar i avvaktan på utförandet

av den återstående forskarbyggnaden även skall provisoriskt inrymma de

institutioner, som är tänkta att slutgiltigt förläggas till sistnämnda byggnad,

samt dessutom tillfälligt vissa ritsalsutrvmmen i stället för en del av de

ritsalar, som tidigare avsetts att uppföras vid Holtermanska sjukhuset. Sty
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1961

relsen förutsätter att de lokaler, som erhålles genom nybyggnaden kommer

att fördelas mellan kemiens alla behov på ett ändamålsenligt sätt. Denna

fördelning synes böra göras av företrädare för högskolan och universitetet

i samråd med naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg.

Byggnadens försörjning med vägar, parkeringsplatser, vatten, gas och

elektricitet synes säkrad. Avlopps- och värmeförsörjningsfrågorna är ännu

inte helt utredda, men synes för närvarande ej medföra några olösliga problem.

Förhandlingar har under hand förts med Göteborgs stad om statens övertagande

av viss del av till Vasa sjukhus hörande mark. Staden har vid sin

behandling i stadskollegiet av generalplanen för Chalmers tekniska högskola

inte motsatt sig att ifrågavarande markområde upplåtes till kronan.

Stadsplanen utgör intet hinder för uppförandet av kemibyggnaden och under

projekteringens gång har samråd skett med stadens myndigheter.

Styrelsen har på grund av föreliggande material sökt göra en grov uppskattning

av kostnaden för den första byggnadsetappen och därvid kommit

fram till en kostnad av cirka 26 miljoner kronor. Styrelsen vill emellertid

med skärpa framhålla, att denna kostnad är resultatet av en grov uppskattning,

som gjorts på grundval av ett ofullständigt ritningsunderlag och

att det kan bli nödvändigt att korrigera detta belopp, när projekteringen

nått längre. Styrelsen förväntar sig emellertid, att denna byggnad skälig visa

sig medföra en jämförelsevis låg kostnad per m2 nyttig golvyta. Såsom

skäl härför anger styrelsen byggnadens storlek samt det stomsystem och

den standardtyp som valts för byggnaden.

Den sammanlagda byggnadsvolymen uppskattas till cirka 95 000 m3.

Styrelsen beräknar utvinna drygt 9 000 m2 ljusa primärutrymmen och därtill

högt räknat 6 000 m2 mörka utrymmen, varav troligen drygt 4 500 m2

kan komma till användning för laboratorieändamål m. in. Apparathallen

får två våningars höjd och till en början en storlek av cirka 600 m2. Sedan

ritsalarna utrymts kan hallen ökas med hälften av ritsalsutrymmena eller

cirka 250 m2. Till undervisningsavdelningen har hittills kalkylerats med tre

föreläsningssalar med vardera 120 platser. Då dessa emellertid synes bli

helt belagda redan från början, undersökes för närvarande möjligheterna

att öka antalet hörsalar till fyra.

Med skrivelse den 27 februari 1961 har byggnadsstyrelsen överlämnat ett

mellan styrelsen och Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd villkorligt

träffat avtal rörande överlåtelse av staden till staten utan ersättning

av ett i stadsdelen Johanneberg beläget område, utgörande del av Vasa

sjukhusområde. Ifrågavarande markupplåtelse avses skola skapa förutsättningar

för uppförande av en nybyggnad för avdelningen för kemi enligt

styrelsens tidigare redovisade förslag.

Stads julimäktige i Göteborg har den 26 januari 1961 för sin del godkänt

förevarande avtal. Stadsfullmäktiges beslut har vunnit laga kraft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Avtalet är av följande lydelse. (Till avtalet fogad bilaga har här uteslutits.)

»Emellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen,

här nedan kallad Kronan, samt Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd,

här nedan kallad staden, träffas härmed följande

AVTAL

Staden överlåter till Kronan med äganderätt och utan ersättning samt i

gravationsfritt skick ett område om 3 762,5 in2 av stadsägan nr 8 503 i

stadsdelen Johanneberg, vilket område å bifogade av stadsingenjören Hugo

Hoffländer i april 1954 upprättade förslag till tomtindelning inom 31 kvarteret

Talltitan i Johanneberg utmärkts med röda begränsningslinjer.

Som villkor för överlåtelsen gäller att de byggnader, som komma att uppföras

å området, skola användas för Chalmers tekniska högskolas eller till

högskolan anknutna institutioners behov eller eljest för undervisning och

forskning.

Kronan må ej till annan överlåta området.

Skulle Kronan ej längre bruka området i enlighet med det för överlåtelsen

uppställda villkoret beträffande områdets användande, skall området

jämte därå uppförda byggnader utan ersättning samt i gravationsfritt skick

återgå till staden.

För överlåtelsen skola ytterligare följande villkor gälla:

1) Området skall av Kronan tillträdas omedelbart efter det att detta avtal

enligt vad i mom. 13) här nedan säges blivit giltigt.

2) Staden tillhandahåller alla för lagfart erforderliga handlingar med

undantag av mätningshandlingar. Kostnaden för ifrågavarande områdes

avskiljande betalas av Kronan.

3) Alla för området utgående skatter, utskylder och andra onera betalas

i den mån de belöpa å tiden före tillträdesdagen av staden samt i övrigt av

Kronan.

4) Kronan fritages från skyldighet att för området utgiva bidrag till

gatukostnad.

5) Parterna förklara sig beredda att efter framställning från endera sidan

upptaga förhandlingar om de smärre jämkningar i ovannämnda områdes

gränser, som kunna visa sig nödvändiga eller lämpliga.

6) Ritningar till nybyggnad inom det överlåtna området samt till mera

omfattande ändringar eller tillbyggnader skola, innan arbetena påbörjas,

överlämnas till fastighetsnämnden för kännedom.

7) Därest till följd av områdets bebyggande inom området befintliga

elektriska ledningar måste flyttas, skall staden på Kronans bekostnad ombesörja

erforderlig flyttning.

Kronan skall på egen bekostnad ombesörja erforderlig flyttning av inom

området befintlig telefonledning.

8) Stadens arbetslöshetsnämnd äger att fram till den 1 november 1961

utnyttja de å området delvis belägna byggnader, som för närvarande disponeras

av nämnden. Därest nämnden icke skulle kunna erhålla nya lokaler

för sin verksamhet den 1 november 1961, skola förhandlingar upptagas mellan

parterna angående rätt för nämnden att även efter denna tidpunkt utnyttja

ifrågavarande byggnader. Sedan dessa byggnader utrymts, skall

Kronan övertaga dem utan ersättning.

9) Blivande byggnader å området få icke förläggas närmare gränsen mellan

det överlåtna området och återstoden av stadsägan nr 8 503 än aderton

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

meter. Byggnaderna må ej heller uppföras så, att dagsljusförhållandena å

återstående del av stadsägan nr 8 503 i högre grad försämras.

10) Det åligger Kronan att på egen bekostnad inom området anlägga och

underhålla skilda servisledningar för spillvatten och regnvatten för att staden

skall ha möjlighet att framledes avleda vattnet i skilda avloppssystem,

samt anordna vattenavledningen så, att granne ej besväras.

11) Det åligger Kronan att på egen bekostnad uppsätta och underhålla

ändamålsenligt stängsel i gränsen mellan Kronans område samt återstående

del av stadsägan nr 8 503.

12) Kronans renhållningsskyldighet inom och invid området skall fullgöras

enligt gällande ordningsföreskrifter.

13) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att detsamma godkännes

av stadsfullmäktige i Göteborg genom lagkraftägande beslut samt

av Kungl. Maj:t.»

Yttre arbeten

Till bestridande av kostnaderna för vissa yttre arbeten har byggnadsstyrelsen

beräknat en medelsförbrukning under nästa budgetår av 2 000 000

kronor. I anslutning härtill anför styrelsen i huvudsak:

I samband med nu pågående och planerade byggnadsarbeten vid högskolan

erfordras omläggningar och utbyggnader av vägar, parkeringsplatser

och utvändiga ledningar för värme-, vatten-, avlopps-, el- och gasförsörjningen

liksom utbyggnad av värmecentral och telefonväxel m. m. Preliminära

planer föreligger i sådan utsträckning, att åtgärder i samband med

de nu pågående arbetena kan utföras såsom delar av framtida större system.

För de kommande utbyggnaderna erfordras emellertid en utförligare planläggning,

vilket arbete är påbörjat.

Redan de arbeten, som företas under budgetåret 1961/62, kräver vissa

yttre arbeten. För administrationsbyggnadens tillkomst erfordras t. ex.

vägomläggning, omläggning av avloppsledningar, framdragande av en värmekulvert,

terrängtrappa för gångtrafik m. m. Vidare bör entrévägen från

Gibraltargatan jämte vissa parkeringsplatser iordningställas.

Några kostnadsberäkningar av arbeten, som är oundgängligen nödvändiga

under budgetåret 1961/62 föreligger ännu ej men styrelsen har skäl

att anta, att kostnaderna för de yttre arbetena kan komma att uppgå till

sådan storleksordning under en femårsperiod, att, i avvaktan på fullständigare

utredningar, 2 000 000 kronor bör beräknas för nästa budgetår.

Investeringsplan

Beträffande frågan om investeringsplaner för universiteten och Chalmers

tekniska högskola torde få hänvisas till årets statsverksproposition (bilagan

30, kapitalbudgeten, punkten 3).

Medelsanvisningen för byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

synes för nästa budgetår böra begränsas till 8 447 000 kronor. I samråd

med byggnadsstyrelsen har på basis härav uppgjorts följande investeringsplan

för budgetåren 1960/61 och 1961/62. Vid uppgörandet av investeringsplanen

har utöver förevarande medelsanvisning räknats med dels

en medelsreservation av 3 273 000 kronor vid ingången av innevarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

budgetår, dels anslaget för budgetåret 1960/61 uppgående till 12 200 000

kronor, dels 900 000 kronor som beviljats ur anslaget till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. m. De tillgängliga medlen för byggnadsarbeten

vid Chalmers tekniska högskola för budgetåren 1960/61 och

1961/62 beräknas sålunda till (8 447 000 + 3 273 000 + 12 200 000 +

900 000 =) 24 820 000 kronor, varav 8 920 000 kronor beräknas bli förbrukade

under innevarande budgetår och 15 900 000 kronor under nästa

budgetår.

Beräknad byggnadskostnad

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

(1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Faktisk

Beräknad

Beräknad

Tidigare

Per 1/7 1960

t. o. m.

för

för

30/6 1960

1960/61

1961/62

I. Företag ■påbörjade jöre 1/71960

Avslutande arbeten för Chal- mers byggnadskommitté ....

Ändringsarbeten för avdel-

20 002

19 652

350

—

ningen för arkitektur ......

Omändring av experimentverk-

25

25

21

4

—

staden till övningslaborato- rium för fysik ............

70

70

63

6

Nybyggnad för avdelningen för

elektroteknik samt hörsals- byggnader ................

7 600

7 6001

1 560

4 500

900

Nybyggnad för övningslabora-

torium för fysik...........

Ombyggnad av Holtermanska

6 500

7 300

6

2 500

4 800

sjukhuset, etapp I ........

700

34

660

—

Summa I

35 697

21 336

8 020

5 700

II. Företag avsedda att påbörjas

1960/61

Administrationsbyggnad jämte

hörsal ....................

1 000

1 900

—

100

1 500

Summa II

1 000

1 900

—

100

1 500

III. Företag avsedda att påbörjas

senare

Nybyggnad för avdelningen för

kemi .....................

ca

26 000 000

12

600

7 000

Yttre arbeten .............

—

200

1 700

Summa III

12

800

8 700

Summa I—III

21 348

8 920 15 900

Prisläget den 1 juli 1957.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961 45

3. Inredning och utrustning av nya lokaler

Under rubriken Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning

av nya lokaler har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 2 640 000 kronor. Detta anslag disponeras på sätt framgår av s. 652

i statsliggaren.

Utrustning snämnden för universitet och högskolor hemställer, att

4 250 000 kronor anvisas för nästa budgetår till inredning och utrustning av

vissa institutioner m. m. vid högskolan, samt att nämnden dessutom bemyndigas

att beställa inredning och utrustning för övningslaboratorierna

för fysik och för kemi intill ett värde av tillhopa 600 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1962/63. Utrustningsnämndens ifrågavarande

förslag framgår av följande sammanställning.

Anslags-

Beställnings-

Institution m. m.

belopp,

bemyndigande,

kronor

kronor

Institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik........

735 000

—

Institutionen för telekommunikation ..........................

220 000

—

Institutionen för allmän teleteknik............................

575 000

—

Administrationsbyggnad m. m................................

540 000

—

Övningslaboratorium för fysik................................

1 300 000

400 000

Institutionen för matematisk fysik ..........................

70 000

—

Lokaler för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet ..

300 000

—

Övningslaboratorium för kemi ................................

510 000

200 000

Summa kronor

4 250 000

000 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Institutionerna för e 1 e k t r i c i t e t s 1 ä r a och elektrisk

mätteknik, för telekommunikation samt för allmän

teleteknik. Nybyggnaden för institutionerna för telekommunikation

och för allmän teleteknik inom det s. k. Nya Chalmersområdet beräknas

vara inflyttningsklar våren 1961. Sedan nybyggnaden färdigställts, skall

enligt 1958 års generalplan för högskolans utbyggnad hittillsvarande lokaler

för de båda institutionerna tillföras institutionen för elektricitetslära och

elektrisk mätteknik. Sistnämnda institution erhåller därjämte vissa smärre

utrymmen i nybyggnaden. De beräknade totalkostnaderna för inredning

och utrustning av ifrågavarande tre institutioner uppgår enligt institutionschefernas

av nämnden i vissa avseenden kompletterade förslag till 5 050 000

kronor. Nämnden beräknar för egen del kostnadsramarna för inredning och

utrustning av institutionerna till sammanlagt 3 890 000 kronor, därav för

institutionen för elektricitetslära och elektrisk mätteknik 1 050 000 kronor,

för institutionen för telekommunikation 1 100 000 kronor samt för institutionen

för allmän teleteknik 1 740 000 kronor. Medelstilldelningarna till

institutionerna synes emellertid enligt nämnden kunna minskas med 130 000

kronor i förhållande till anslagsramarna, motsvarande vissa vid utgången

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 83 år 1961

av budgetåret 1959/60 förefintliga anslagsreservationer avseende institutionen

för telekommunikation.

För inredning och utrustning av ifrågavarande tre institutioner har för

innevarande budgetår anvisats tillhopa 1 300 000 kronor. Vid bifall till

nämndens förslag erfordras sålunda ytterligare (3 890 000 — 130 000 —

1 300 000 =) 2 460 000 kronor. En väsentlig del av de beräknade anslagsmedlen

eller 930 000 kronor kan dock enligt nämnden beviljas senare än för

budgetåret 1961/62. Nämnden förordar därför att medelstilldelningen för

nämnda budgetår bestämmes till (2 460 000 — 930 000 =) 1 530 000 kronor.

Av detta belopp belöper 735 000 kronor på institutionen för elektricitetslära

och elektrisk mätteknik, 220 000 kronor på institutionen för telekommunikation

samt 575 000 kronor på institutionen för allmän teleteknik.

A d in i n i s t r a t i o n s b y g g n a d m. m. Ifrågavarande nybyggnad

— som avses skola omfatta, förutom kanslilokaler och telefonväxel, även

en hörsal m. m. — beräknas enligt nämnden kunna tagas i bruk senast under

hösten 1962. I förhållande till den tidigare, i nämndens anslagsframställning

för innevarande budgetår redovisade tidsplanen innebär detta en

försening med omkring ett år. I nämnda anslagsframställning uppgavs

inrednings- och utrustningskostnaderna till preliminärt 220 000 kronor, vartill

kom cirka 230 000 kronor för en för högskolan gemensam telefonväxel.

I överensstämmelse med förslag av nämnden beviljades sedermera för innevarande

budgetår ett utrustningsanslag av 50 000 kronor. Härjämte meddelades

beställningsbemyndigande — huvudsakligen avsett för beställning

av telefonväxeln — på 300 000 kronor. Den tidigare gjorda preliminära

beräkningen av inrednings- och utrustningskostnaderna för byggnadsföretaget

har nu på nämndens anmodan överarbetats inom högskolan. Den härvid

framräknade totalkostnaden för utrustningen — 357 000 kronor —

innebär i förhållande till tidigare beräkning en kostnadsökning av 137 000

kronor. Denna har väsentligen föranletts av att en ökning av byggnadsprogrammet

befunnits nödvändig. Bland annat har föreläsningssalen numera

dimensionerats för 300 platser mot tidigare 147. Nämnden har vid sin prövning

kommit till att ifrågavarande inredning och utrustning bör kunna ske

inom en kostnadsram av 330 000 kronor. I detta belopp ingår kostnaderna

för en bokföringsmaskin och en transportbil. I förhållande till högskolans

utrustningsförslag innebär vad nämnden sålunda föreslagit en besparing

med 27 000 kronor.

Beträffande telefonväxeln synes det nämnden uppenbart att i vart fall

institutionerna på området för nya Chalmers bör betjänas av en central

telefonväxel. Kostnaden för en anläggning med 540 anknytningar beräknas

till i runt tal 260 000 kronor. Frågan om en utvidgning av telefonväxeln

framdeles bör enligt nämnden föregås av ytterligare överväganden av

främst frågan om de interna teleförbindelserna inom högskolan.

De nu beräknade inrednings- och utrustningskostnaderna — 330 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

respektive 260 000 kronor eller tillhopa 590 000 kronor — bör, framhåller

nämnden, minskas med 50 000 kronor, motsvarande det utrustningsanslag

som anvisats för ändamålet för innevarande budgetår. Sammanlagt bör

alltså 540 000 kronor anvisas för nästa budgetår enligt nämndens beräkningar.

Övningslaboratorium för fysik. Institutionen för fysik är

tillsammans med institutionerna för fysikalisk, organisk och oorganisk kemi

m. fl. inrymd i ett på 1920-talet uppfört större byggnadskomplex på Nya

Chalmersområdet. För kemiinstitutionerna planeras en nybyggnad inom

samma område, vilken beräknas — helt eller delvis — kunna tagas i bruk

tidigast år 1963. För närvarande pågår enligt nämnden sprängningsarbeten

för en tillbyggnad av det äldre byggnadskomplexet. Härför har på komplexets

östra sida en yttre större trappanläggning och två mindre flygelbyggnader

bortrivits. Tillbyggnaden — vanligen kallad »trapphuset» —

uppföres i fyra våningar och omfattar cirka 17 100 kubikmeter. Under en

övergångstid — intill dess undervisningslokaler står färdiga i det blivande

nybygget för kemiinstitutionerna — avses utrymmena i trapphuset bli delade

mellan övningslaboratorierna i kemi och fysik för att därefter enligt

nämnden i stort sett helt tagas i anspråk för fysikundervisningen. Ledigblivande

lokaler inom det äldre byggnadskomplexet kommer också att övertagas

av fysikinstitutionen, upplyser nämnden.

Nämnden erinrar om att för innevarande budgetår anslag beviljats med

300 000 kronor för inredning och utrustning av ifrågavarande övningslaboratorium

för fysik. Härjämte har 70 000 kronor av annat anslag ställts till

nämndens förfogande för nyanskaffning av apparater m. m. för ökning av

utbildningskapaciteten i ämnet fysik för studerande vid universitetet i

Göteborg.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har nämndens utgångspunkt

varit, att behörig laborationsundervisning skall kunna redan

från början av höstterminen 1962 meddelas — förutom i de provisoriska

laboratorieutrymmena inom den medicinska fakultetens byggnader — i den

del av trapphuset, som kan stå till förfogande för fysikundervisningen. Efter

ingående överväganden har nämnden kommit till, att för inredning och

utrustning för övningslaboratoriet i fysik för nästa budgetår erfordras

1 300 000 kronor jämte ett beställningsbemyndigande på 400 000 kronor.

Därefter återstående anslagsbehov — som enligt nämnden ännu inte kan

överblickas — bör tillgodoses genom anslag för budgetåret 1962/63.

Institutionen för matematisk fysik. Ifrågavarande institution

har sina nuvarande lokaler vid Storgatan inom kvarteret Kronoberg

i Göteborg. Institutionen skall med anledning av den pågående successiva

utflyttningen av institutioner från Gamla Chalmersområdet erhålla nya

institutionslokaler i det tidigare omnämnda trapphuset. För de nya institutionslokalerna

erfordras enligt nämnden viss ny laboratorieinredning samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

nyanskaffning av möbler m. m. Efter verkställd granskning i sedvanlig ordning

av institutionsföreståndarens utrustningsförslag finner nämnden, att

den erforderliga nyanskaffningen bör kunna hållas inom en kostnadsram av

70 000 kronor. Detta belopp föreslås skola anvisas för nästa budgetår.

Lokaler för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.

Någon slutlig planering för anskaffande av permanenta

lokaler för ifrågavarande utbildning har inte skett. Tills vidare måste

därför provisoriska lokaler disponeras för de tre ämnena kärnkemi, reaktorfysik

och reaktorteknologi. För att vederbörlig laborationsundervisning

skall kunna meddelas och forskning i avsedd omfattning bedrivas inom de

kärnkemiska och reaktorfysiska institutionerna är det, framhåller nämnden,

synnerligen behövligt med en snar komplettering och förbättring av den

befintliga utrustningen. Nämnden förordar, att för nästa budgetår utrustningsanslag

beviljas för ändamålet med tillhopa 300 000 kronor. Av detta

belopp avser 200 000 kronor utrustning av en apparathall för laborationer

i reaktorfysik och i runt tal 100 000 kronor nyanskaffning för den kärnkemiska

institutionen av en mångkanalanalysator med tillbehör samt en

universalräknare. Det är emellertid nämndens avsikt att innan ett ställningstagande

sker till förslagens enskildheter inhämta yttrande därom från

statens råd för atomforskning. Den slutliga anskaffningen bör sedermera

inom ramen för det anslag som beviljas anpassas efter vad som kan komma

fram i rådets blivande yttrande.

Övningslaboratorium för kemi. I avvaktan på att det planerade

övningslaboratoriet för kemi i den blivande nya kemibyggnaden färdigställts

är enligt utrustningsnämnden avsikten att för läroåret 1962/63

provisoriskt förlägga övningslaboratoriet till det s. k. trapphuset, vilket

beräknas stå färdigt till sagda läroår. Den inredning och utrustning som

behöver anskaffas redan för detta provisorium kommer enligt nämnden att

i stort sett helt överflyttas till det blivande övningslaboratoriet i nybyggnaden

för kemiinstitutionerna. Nämnden beräknar kostnadsramen för inredning

och utrustning av det provisoriska övningslaboratoriet i kemi till

910 000 kronor. Av detta belopp belöper på fysikalisk kemi 310 000 kronor,

på organisk kemi 320 000 kronor och på oorganisk kemi 280 000 kronor.

För inredning och utrustning av ifrågavarande övningslaboratorium har för

innevarande budgetår anvisats 200 000 kronor, varjämte beställningsbemyndigande

meddelats på likaledes 200 000 kronor. Vid bifall till nämndens

förslag erfordras alltså ytterligare (910 000 — 200 000=) 710 000 kronor.

Medelsbehovet synes enligt nämnden kunna tillgodoses genom anslag för

budgetåren 1961/63, trots att inflyttning beräknas kunna ske redan vid

början av höstterminen 1962. För nästa budgetår beräknar nämnden det

erforderliga anslaget till 510 000 kronor under förutsättning att ett beställningsbemyndigande

på 200 000 kronor meddelas, motsvarande återstående

anslagsbehov.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1961

4. Departementschefen

Jag torde få erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan 30, kapitalbudgeten,

punkten 3) föreslagits, att det nuvarande systemet med

s. k. kollektivanslag från och med nästa budgetår såtillvida kompletteras,

att särskilda investeringsplaner fastställes för universiteten i Uppsala,

Lund, Göteborg och Stockholm samt Chalmers tekniska högskola. Äskandena

avseende investeringsanslag för nästa budgetår till nybyggnader för

Chalmers tekniska högskola torde sålunda få redovisas i form av en dylik

investeringsplan. Innan jag tar ställning till denna plan i dess helhet, torde

jag få beröra de byggnadsföretag vid högskolan, vilka är aktuella under

nästa budgetår.

Beträffande nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik samt hörsalsbyggnader

räknar byggnadsstyrelsen med att kostnadsramen av

7 600 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1957 icke skall behöva överskridas

trots den allmänna byggnadskostnadsstegring, som inträffat sedan

denna tidpunkt. Enligt vad jag inhämtat av styrelsen beräknas nämnda

byggnader vara färdiga i sådan tid, att undervisning i lokalerna kan ske

från och med höstterminen 1961.

I fråga om byggnadsarbetena för övningslaboratorium för fysik räknar

jag med att dessa skall kunna bedrivas i sådan takt, att lokalerna kan tagas

i bruk höstterminen 1962.

Kostnadsramen för administrationsbyggnaden jämte hörsal — enligt

prisläget den 1 juli 1957 beräknad till 1 000 000 kronor — anges av byggnadsstyrelsen

i det nu föreliggande förslaget till 1 900 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1960. Merkostnaden till följd av inträffad prisstegring

under tiden den 1 juli 1957 — den 1 juli 1960 kan beräknas till cirka 100 000

kronor. Återstoden av kostnadsökningen — 800 000 kronor — beror på

att byggnadsprogrammet utökats. Sålunda har hörsalen nu dimensionerats

för 300 platser mot tidigare cirka 150. De egentliga administrationslokalerna

har enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen utökats från ursprungliga

cirka 1 000 m2 till cirka 1 300 nr. Vidare innefattar förslaget nu

— i motsats till tidigare — skyddsrum samt lokaler för telefonväxel, transformatorstation

och ställverk. Den kostnadsökning, som hänför sig till

utökningen av hörsalen, kan uppskattas till cirka 250 000 kronor, medan

de övriga tillkommande utrymmena beräknas medföra en merkostnad av

cirka 550 000 kronor. Behov synes föreligga av eu hörsal av den storlek

som föreslagits, vilket bl. a. torde möjliggöra gemensamma föreläsningar

för studerande från flera avdelningar. Med hänsyn härtill och då intet synes

vara att invända mot utökningen av byggnadsprogrammet i övrigt anser

jag mig böra tillstyrka, att förevarande byggnadsföretag utföres i enlighet

med det nu föreliggande förslaget och att kostnadsramen 1 900 000

kronor enligt prisliiget den 1 juli 1960 accepteras.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 83

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

För uppförande av administrationsbyggnaden jämte hörsal krävs, att

överenskommelse ernås med Göteborgs stad i viss markfråga. Förhandlingar

härom pågår. Under förutsättning att slutlig överenskommelse kan

träffas tämligen snart räknar jag med att administrationsbyggnaden jämte

hörsalen skall kunna vara färdigställda i slutet av 1962.

Innan jag går närmare in på frågan om nybyggnad för avdelningen för

kemi vill jag erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan 30, kapitalbudgeten

s. 2) uttalats, att det i vissa fall med hänsyn till nödvändigheten

av att snabbast möjligt få erforderliga lokaler färdigställda befunnits

ofrånkomligt att redan för nästa budgetår äska medel för byggnadsarbetenas

igångsättande, ehuru program- och projekteringsarbetet ännu inte avslutats.

Nämnda uttalande är tillämpligt beträffande nybyggnaden för avdelningen

för kemi. Till byggnadsföretaget har medel visserligen tidigare

anvisats, men program- och projekteringsarbetet är ännu inte avslutat.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut

den 30 december 1960 medgivit, att sprängningsarbeten må under vissa

förutsättningar påbörjas och utföras för nybyggnaden för avdelningen för

kemi. Genom samma beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att det fortsatta

programmerings- och projekteringsarbetet beträffande nybyggnaden, vilken

avses skola disponeras för i första hand den kemiska ämnesgruppen och

därtill angränsande ämnen vid såväl Chalmers tekniska högskola som universitetet

i Göteborg, skall utföras av byggnadsstyrelsen och naturvetenskapliga

samordningskommittén i Göteborg samt att byggnadsstyrelsen

skall inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till huvudritningar m. in. Enligt

vad jag inhämtat har arbetet med programmeringen och projekteringen

framskridit så långt, att huvudritningar torde kunna underställas Kungl.

Maj:t omkring den 1 juli 1961. Den av byggnadsstyrelsen redovisade totalkostnaden

för nybyggnaden — 26 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1960 — grundar sig på en mycket grov uppskattning. Först i samband med

att nämnda huvudritningar upprättas torde en mera tillförlitlig kostnadsberäkning

kunna presenteras. I avvaktan härpå torde emellertid den nu

preliminärt beräknade totalkostnaden — 26 000 000 kronor — kunna godtagas.

Jag utgår från att det i samband med framställning om investeringsmedel

för byggnadsföretaget för budgetåret 1962/63 skall vara möjligt att

redovisa en mera genomarbetad kostnadsberäkning. Jag räknar med att de

egentliga byggnadsarbetena skall kunna påbörjas i augusti i år och sedan

bedrivas i sådan takt, att en första etapp av nybyggnaden skall kunna

tagas i bruk höstterminen 1963.

Byggnadsstyrelsen har med Göteborgs stad genom dess fastighetsnämnd

träffat avtal angående viss marköverlåtelse till staten. Genom nämnda avtal,

vilket godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg, erhålles tomtmark för

nybyggnaden för avdelningen för kemi. Jag kommer senare denna dag att

hemställa om Kungl. Maj:ts godkännande av detsamma.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

I samband med de av mig här berörda byggnadsarbetena torde det vara

nödvändigt att vissa yttre arbeten utföres. I investeringsplanen har därför

medel beräknats även för detta ändamål.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, föreslår jag, att den tidigare

redovisade investeringsplanen godkännes. Jag beräknar således medelsförbrukningen

under nästa budgetår till 15 900 000 kronor, av vilket belopp

8 447 000 kronor torde böra anvisas under förevarande investeringsanslag.

Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att

modifiera planen i den mån så erfordras för att bestrida merkostnader, som

föranledes av eventuell allmän byggnadskostnadsstegring.

Såsom framgått av det föregående har utrustningsnämnden för universitet

och högskolor föreslagit en medelsanvisning för nästa budgetår till

inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan av sammanlagt

4 250 000 kronor. Förslaget innebär en ökning i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget med 1 610 000 kronor. Därjämte har

utrustningsnämnden föreslagit bemyndigande för nämnden att beställa inredning

och utrustning till ett värde av tillhopa 600 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1962/63. Utrustningsnämndens förslag finner jag

välgrundade. Jag förordar därför att medel beräknas och beställningsbemyndigande

lämnas i enlighet med nämndens förslag.

Under erinran om vad jag i årets statsverksproposition, bilagan åttonde

huvudtiteln, inledningsvis anfört angående ändrad litteraindelning m. m.

föreslår jag, att medel till de med förevarande anslag avsedda ändamålen

från och med nästa budgetår anvisas under anslagsrubriken Inredning

och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola. Vid utgången

av innevarande budgetår förefintlig behållning på det nuvarande

anslaget torde få överföras till det nya anslaget.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1961/62 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 8 447 000 kronor;

b) medgiva, att inredning och utrustning för övningslaboratorium

för fysik och för övningslaboratorium för

kemi vid Chalmers tekniska högskola må beställas till ett

värde av högst 600 000 kronor, att gäldas tidigast under

budgetåret 1962/63;

c) till Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers

tekniska högskola för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

4 250 000 kronor.

4*

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

III. Högre teknisk utbildning och forskning

i Lund

1. Inledning

I propositionen 1960: 119 förordades, att i Lund snarast skulle skapas

förutsättningar för påbörjande av utbildning av civilingenjörer. Vidare förordades,

att utbildningen huvudsakligen skulle erhålla den omfattning och

fördelning på skilda avdelningar, som föreslagits i 1955 års universitetsutrednings

betänkande »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle»

(SOU 1959:45). Slutligen förordades, att en organisationskommitté under

uppbyggnadsskedet skulle leda verksamheten vid den nya utbildningsenheten

i huvudsak på sätt som sker exempelvis under uppbyggandet av

den medicinska högskolan i Umeå.

Riksdagen har godkänt de sålunda förordade riktlinjerna (Sä. u. 1; Rskr

327).

Statsmakternas ifrågavarande beslut innebär med avseende på uppbyggnadstakten,

att utbildningen av civilingenjörer i Lund skall påbörjas hösten

1961 för 30 studerande inom en avdelning för teknisk fysik. I sin helhet

avses intagningskapaciteten vid detta tredje lärosäte för högre teknisk utbildning

och forskning hösten 1965 uppgå till 433 studerande, fördelade

med 30 på nyssnämnda avdelning för teknisk fysik, 100 på en avdelning för

maskinteknik, 100 på en avdelning för elektroteknik, 120 på en avdelning

för väg- och vattenbyggnad, 55 på en avdelning för kemi samt 28 på en

avdelning för arkitektur.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsattes den 3 juni 1960 en

organisationskommitté, bestående av högst tio ledamöter, med uppgift att

verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande

av högre teknisk utbildning och forskning i Lund.

Kommittén1 har antagit namnet Organisationskommittén för teknisk

högskola i Lund.

Genom beslut den 30 december 1960 har Kungl. Maj:t meddelat vissa

bestämmelser beträffande den provisoriska organisationen av den högre

tekniska undervisningen och forskningen i Lund (i beslutet benämnd tekniska

högskolan i Lund), att lända till efterrättelse tills vidare från och med

den 1 januari 1961.

1 Direktören Hj. Olson, ordförande, professorn S. von Friesen, professorn N. Gralén, professorn

T. Gustafson, disponenten A. Laudon, avdelningschefen L. Lindmark, byggnadsrådet R. af Malmborg,

t. f. avdelningschefen S. Moberg, professorn Å. Pleijel och professorn R. Woxén.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Organisationskommittén har i skrivelse den 29 september 1960 gjort

framställning angående högskolans medelsbehov för nästa budgetår till

bl. a. avlöningar, omkostnader, materiel in. m. samt inredning och utrustning

av nya lokaler. Vidare har organisationskommittén i särskild framställning

samma dag framlagt förslag om investeringsanslag till nybyggnader

för högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Härjämte har byggnadsstyrelsen

med särskilda skrivelser den 2 december 1960 och den 24

januari 1961 för Kungl. Maj:ts godkännande överlämnat tre mellan å ena

sidan byggnadsstyrelsen och Lunds universitet och å andra sidan Lunds

stad träffade avtal, avseende vissa fastighetsfrågor i Lund. Över avtalen

har utlåtanden avgivits den 19 december 1960 av statskontoret, den 27

januari 1961 av universitetskanslern och den 8 februari 1961 av riksräkenskapsverket.

Slutligen har byggnadsstyrelsen i samråd med organisationskommittén

i skrivelse den 20 februari 1961, efter ytterligare utredning av

frågan om investeringsanslag till nybyggnader för den högre tekniska utbildningen

och forskningen i Lund, framlagt förslag rörande ifrågavarande

investeringsanslag.

2. Organisationskommitténs anslagsäskanden för

budgetåret 1961/62

Organisationskommittén har i sin förut redovisade skrivelse den 29 september

1960 angående vissa medelsbehov för högskolan inledningsvis anfört

huvudsakligen följande.

Organisationskommittén har i enlighet med sina direktiv utgått från att

den tekniska högskolan i Lund (LTH) skall vara helt likvärdig med tekniska

högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers tekniska högskoja

(CTH) men har härutöver förutsatt, att de tre högskolorna ges i viss mån

olika utformning och att forskningsmöjligheterna inom olika ämnesområden

i viss grad koncentreras. Avsikten härmed är att med rimlig kapitalinvestering

och begränsad tillgång på kvalificerade forskare uppnå från

landets synpunkt bästa möjliga sammanlagda resultat.

I ett från dessa utgångspunkter på kommitténs uppdrag utarbetat utkast

till läroplan och erforderliga lärartjänster m.m. har läroplanerna för

de olika avdelningarna utformats så, att minsta möjliga antal laborationer

skall utföras under de första åren — detta för att största möjliga tidsfrist

skall vinnas för uppförande av erforderliga laboratoriebyggnader. Vidare

har särskilt beaktats, att minsta möjliga antal professurer skall behöva inrättas

under de två första budgetåren — detta framförallt för att rekryteringen

av lämpliga kandidater skall underlättas.

Från anslagssynpunkt är för nästa budgetår endast avdelningen för teknisk

fysik (avd. F) berörd, och till denna förutsättes en intagning av 30

studerande. Emellertid måste särskild hänsyn även tas till avdelningen för

elektroteknik (avd. E), till vilken en intagning av 50 studerande skall ske

budgetåret 1962/63, samt till att undervisningen för de tekniska fysikerna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

och för elektroteknikerna i icke oväsentlig grad skall vara gemensam. Vissa

huvuddrag av organisationen för dessa avdelningar och för verksamheten

i övrigt vid den tekniska högskolan i Lund är självfallna. Utan ytterligare

utredningar kan därför redan nu definitiv ställning tas till vissa delar av

högskolans organisation.

A. Avlöningar

Organisationskommittén beräknar medelsbehovet till avlöningar vid högskolan

för nästa budgetår till sammanlagt 576 000 kronor. Kommitténs beräkningar

grundar sig på följande förslag.

1) professur i matematik,

2) professur i mekanik,

3) professur i hållfasthetslära,

4) professur i teoretisk elektroteknik från och med budgetåret 1962/63

(principbeslut),

5) professur i elektrisk mätteknik från och med budgetåret 1962/63

(principbeslut),

6) ett universitetslektorat i vart och ett av ämnena matematisk fysik, numeriska

beräkningsmetoder och fysik,

7) speciallärare i ritteknik, arvode 4 140,

8) tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter (kostnad 134 000

kronor),

9) tre kanslibiträden i Ae 7,

10) en expeditionsvakt i Ae 7,

11) arvoden och särskilda ersättningar (kostnad 140 000 kronor),

12) kompensation för höjda folkpensionsavgifter (kostnad 5 900 kronor).

Av organisationskommitténs motivering för förslagen inhämtas huvudsakligen

följande.

Punkt 1. Med hänsyn till den helt grundläggande karaktär som matematikundervisningen

har och till det stora antal licentiander som erfarenhetsmässigt

kan beräknas i detta ämne synes det ofrånkomligt, att en professur

i matematik inrättas från och med nästa budgetår. Belastningen vid

de matematiska institutionerna vid Lunds universitet är sådan, att dessa

institutioner icke kan svara för den för de tekniska fysikerna erforderliga

undervisningen.

Punkt 2. Mekanik är liksom matematik ett grundläggande ämne vid

de tekniska högskolorna. Vid de två andra tekniska högskolorna finns tillhopa

tre professurer i mekanik. Även vid tekniska högskolan i Lund föreligger

redan för nästa budgetår ett ofrånkomligt behov av en professur i

ämnet.

Punkt 3. Undervisningen i hållfasthetslära avses meddelad för avdelningarna

F, M (avdelningen för maskinteknik) och E med den största kursen

förlagd till F samt härjämte en mindre kurs för avdelning K (avdel
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

ningen för kemi). Ämnet är av sådan omfattning och art, att det redan

från början måste företrädas av professur.

Punkt 4. Ämnet teoretisk elektroteknik är av grundläggande karaktär

för avdelningarna F och E och måste representeras av en professur.

Professuren erfordras för avdelning F från och med budgetåret 1902/63,

men principbeslut om dess inrättande bör fattas av 1961 års riksdag för

att åtgärder för professurens tillsättande skall kunna igångsättas vid sådan

tidpunkt, att den om möjligt blir tillsatt från och med höstterminen 1962.

Det är nämligen av största betydelse att vid högskolan nyinrättade professurer

i möjligaste mån hunnit tillsättas med ordinarie innehavare innan

undervisningen börjar, dels för att undervisningsplanerna skall kunna uppläggas

på bästa sätt och dels för att den förste innehavaren av varje professur

skall få tillfälle att deltaga vid planerandet och uppbyggandet av sin

institution.

Punk t 5. Ämnet elektrisk mätteknik är vid tekniska högskolan i

Stockholm representerat av en självständig laboratur, och denna högskola

har under ett antal år äskat att laboraturen omvandlas till professur. Vid

Chalmers tekniska högskola ingår ämnet i en professur i elektricitetslära

och elektrisk mätteknik, och man strävar inom denna högskola efter att få

professuren uppdelad. Organisationskommittén ifrågasätter, huruvida tre

professurer i elektrisk mätteknik bör komma till stånd inom landet. Om så

icke bedömes vara fallet, bör emellertid i första hand tekniska högskolan

i Lund tillgodoses med professur, särskilt som man under de tänkta kurserna

i kärnfysik och kärnfysikalisk mätteknik i kombination med en professur

i elektrisk mätteknik skulle kunna åstadkomma en specialisering och

ett centrum för forskning inom området. Samtidigt skulle professuren i elektrisk

mätteknik säkerligen på ett befruktande sätt kunna vara till nytta

för åtskilliga av Lunds universitets institutioner. Kommittén avser att i

nästa års petita framlägga närmare motivering för professurens inrättande

och samtidigt utveckla sambandet mellan undervisning och forskning i

detta ämne och i fysik och i kärnfysik.

Punkt 6. Det grundläggande ämnet matematisk fysik avses i analogi

med förhållandena vid de nuvarande två tekniska högskolorna uppdelat i

en huvuddel, matematisk fysik, samt i delarna vektoralgebra och vektoranalys.

Under det första läsåret föreslås undervisning endast meddelad i

vektoralgebra och i vektoranalys. Under nästa budgetår liksom under budgetåret

1962/63 kan undervisningsfrågan lösas genom att ett universitetslektorat

i matematisk fysik inrättas. Först vid senare tidpunkt blir professur

erforderlig.

I det likaledes grundläggande ämnet tillämpad matematik erfordras under

det första undervisningsåret endast obligatorisk undervisning i numeriska

beräkningsmetoder samt frivillig undervisning i beskrivande geometri

och i nomografi. Som följd härav kan under de två första studieåren undervisningsfrågan

lösas genom att ett universitctslektorat i numeriska beräkningsmetoder

inrättas. Belastningen på de båda universitetslektorerna blir

till synes låg under det första året, eftersom endast tekniska fysiker skall

undervisas. Å andra sidan förutsättes, att, de båda lektorerna skall ha skyldighet

att på olika sätt medverka vid organiserandet av högskolan och

därmed sammanhängande frågor, varför de säkerligen kommer att tas i

anspråk i full utsträckning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Ämnet fysik är av dominerande betydelse för de tekniska fysikerna, men

undervisning i ämnet skall också meddelas mekanister, elektrotekniker,

väg- och vattenbyggare samt kemister. Inrättandet av en professur kan

emellertid anstå något, under förutsättning att ett universitetslektorat

inrättas från och med nästa budgetår. Lektorn kommer under det första

året att — även om antalet studerande blir lågt — bli hårt belastad, då

han kommer att få förbereda laborationer och biträda med planerandet av

försökslaboratorierna och inköp av erforderlig utrustning.

De tre universitetslektoraten bör redan från början inrättas som ordinarie

tjänster, då härigenom rekryteringen till desamma underlättas. Å

andra sidan bör föreskrivas, att tjänsterna må uppehållas med vikariatsförordnande,

intill dess motsvarande professurer erhållit ordinarie innehavare.

Av betydelse är nämligen att vederbörande professor beredes tillfälle

att delta i handläggningen av lektoratens tillsättning.

P u n kt 7. Undervisningen i ritteknik kan till en början handhas av en

speciallärare. Vid senare tidpunkt torde dubblering böra ske. För avdelning

F beräknas undervisningen omfatta 1 veckotimme föreläsningar och 1

veckotimme övningar under en termin.

Punkt 8. För det första verksamhetsåret beräknas sammanlagt sex

assistenttjänster bli erforderliga, nämligen två i matematik, en i mekanik,

en i hållfasthetslära, en i tillämpad matematik samt en i fysik. Det bör

ankomma på organisationskommittén att besluta om tjänsternas placering

inom högskolan.

Medelsbehovet till övningsassistenter beräknas till 31 500 kronor. Vid

beräkningen har behovet av ersättning för vakttjänst och skrivningsrättning

även beaktats.

Punkt 9. För nästa budgetår beräknas behov föreligga av tre kanslibiträdestjänster,

nämligen en för hållfasthetslära, en gemensam för matematik

och mekanik samt en gemensam för tre lektorat. Det bör ankomma

på kommittén att fördela dessa tjänster inom högskolan.

Punkt 10. Med hänsyn till att högskolan under uppbvggnadstiden

har att räkna med besvärliga lokalproblem och institutioner belägna på

olika platser och på skilda avstånd från själva universitetet beräknas behov

föreligga av en gemensam tjänst som expeditionsvakt i Ae 7.

Punkt 1 1. Organisationskommittén kommer bland annat att handha

sådana frågor, som åvilar kansliavdelningarna vid de båda andra tekniska

högskolorna. Arbetet kommer således att ledas av kommittén, men därutöver

anses erforderligt, att en kvalificerad, kommittén underställd befattningshavare

stationeras i Lund. Kommittén kommer även att handha ärenden

av ekonomisk natur och vara redovisningsskyldig för dessa. Efter samråd

med Lunds universitet har det befunnits lämpligt, att universitetets

rån tekammare biträder kommittén med vissa ekonomiska göromål. Kostnaderna

för kommitténs egen verksamhet bör bestridas från en för ändamålet

särskilt uppförd delpost under avlöningsanslaget.

Över organisationskommitténs förslag har utlåtanden avgivits av universitetskansler/i

och överstyrelsen för de tekniska högskolorna, vilka ej funnit

anledning till annan erinran än att de ansett det motiverat, att de tre föreslagna

universitetslektoraten redan från början tillsättes med ordinarie

innehavare.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

B. Omkostnader

57

Organisationskommittén beräknar högskolans medelsbehov till omkostnader

för nästa budgetår till 175 500 kronor, fördelade på följande sätt.

1. Sjukvård ............................................. 1 000

2. Reseersättningar till organisationskommitténs ledamöter, experter

och sekreterare samt högskolans lärare ............ 100 000

3. Bränsle, lyse och vatten................................ 50 000

4. Renhållning och städning .............................. 5 500

5. Telefon .............................................. 4 000

6. Annonsering .......................................... 5 000

7. Publikationstryck ..................................... 10 000

Summa kronor 175 500

Universitetskanslern och överstyrelsen har lämnat kommitténs uppskattning

av medelsbehovet till omkostnader utan erinran.

C. Materiel m. m.

Organisationskommittén räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov

av 52 000 kronor till löpande kostnader för materiel m. m.

Universitetskanslern och överstyrelsen godtar kommitténs beräkning.

D. Inredning och utrustning av nya lokaler

Organisationskommittén föreslår, att för inredning och utrustning av nya

lokaler vid högskolan dels anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor

för nästa budgetår, dels lämnas beställningsbemyndigande intill ett värde

av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1962/63.

Kommittén anför därvid bland annat följande.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen har kommittén beräknat kostnaderna

för inredning och utrustning av nya lokaler till 400 000 kronor. Behovet

avser kontorsmateriel, skrivmaskiner och viss armatur etc. för undervisningslokaler

samt lärar- och kontorsrum. För laboratorieutrustning

— framförallt, för ämnet hållfasthetslära — uppskattar kommittén efter

samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor behovet till

100 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

Med hänsyn till den långa leveranstiden för den tyngre utrustningen till

laboratoriet för hållfasthetslära och nödvändigheten av att laboratoriet står

färdigt i tid bör vidare beställningsbemyndigande lämnas upp till 200 000

kronor.

Universitetskanslern och överstyrelsen biträder kommitténs förslag.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

3. Mark- och byggnadsfrågor

A. Vissa marköverlåtelser

Såsom inledningsvis redovisats har byggnadsstyrelsen med skrivelser den

2 december 1960 och den 24 januari 1961 överlämnat tre mellan byggnadsstyrelsen

och Lunds universitet å ena sidan och Lunds stad å den andra

träffade avtal (i det följande betecknade avtal I—III) rörande vissa fastighetsöverlåtelser

i Lund. Avtalen är upprättade i anslutning till ett av stadsplanearkitekten

i Lund i samråd med byggnadsstyrelsen upprättat stadsplaneförslag.

Avtalen gäller under förutsättning, att Kungl. Maj:t samt

stadsfullmäktige i Lund genom beslut, som vinner laga kraft, godkänner

desamma före den 1 juli 1961.

Av byggnadsstyrelsens skrivelse den 2 december 1960 inhämtas följande.

Enligt det med siffran I betecknade avtalet överlåter staden utan vederlag

till kronan vissa fastigheter och delar av fastigheter invid universitetets

och lasarettets nuvarande områden, tillhopa ca 324 000 m2. Därjämte förbinder

sig staden bl. a. att ersätta kronan med ett belopp, som motsvarar

markvärdet av vissa i enskild ägo varande fastigheter, därest kronan, såsom

avses, skulle förvärva desamma.

Enligt det med siffran II betecknade avtalet överlåter kronan utan vederlag

till staden tomterna nr 6 i kv. Maria Magle, nr 3 i kv. Svanelvekan

och nr 1 i kv. Mellanvången samt del av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan

jämte vissa enligt stadsplaneförslaget såsom gata och parkeringsplatser utlagda

markområden. Tomten nr 1 i kv. Mellanvången omfattar It 970 m2

och får enligt gällande stadsplan icke bebyggas utan endast nyttjas för

odlingsförsök. Delen av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan omfattar ca

7 500 in2 och kommer att utnyttjas för nybyggnad. Gatu- och parkeringsmarken

omfattar ca 20 000 m2.

Enligt det med siffran III betecknade avtalet överlåter staden utan vederlag

till kronan de enligt avtal nr II förvärvade tomterna nr 6 i kv. Maria

Magle och nr 3 i kv. Svanelyckan, med förbehåll att tomt, som icke framdeles

kommer att behövas för statligt ändamål, efter anmodan av staden

utan vederlag skall återgå, varvid staden skall betala ersättning för eventuella

byggnader.

Den till staden överlåtna tomten nr 1 i kv. Mellanvången är redovisad

på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond och disponeras

av statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Enligt, avtalet

får tomten icke bebyggas, förrän kronan lämnat sitt medgivande därtill.

Staden har under hand meddelat, att tomten, om forskningsanstalten

önskar använda marken för odlingsförsök, tills vidare — i första hand under

fem år — får disponeras av forskningsanstalten. Forskningsanstalten

har emellertid, med hänvisning till att den försöksverksamhet som bedrives

på tomten följer ett mycket långsiktigt program, icke velat avstå tomten.

Forskningsanstalten har jämväl erinrat om att det enligt det avtal, vari
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

genom tomten tillförts anstalten, tillkommer anstaltens styrelse att i förhållande

till staden representera kronan i allt vad som rör detta markområde.

Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning bör anstaltens behov av

mark för odlingsförsök kunna tillgodoses genom arrende av annan mark.

Beträffande överlåtelsen till staden av del av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan

— ett ca 35 meter brett område utmed Pedellgatan med den

utformning, som i blivande stadsplan kan fastställas — har styrelsen för

distriktsskolan för döva, som disponerar tomten, med hänvisning till att

nybyggnadsfrågan för skolan i princip ej blivit löst, avstyrkt överlåtelsen.

Därest frågan skulle lösas mot detta önskemål har styrelsen för skolan

bl. a. hemställt om att det område utmed Pedellgatan, som överlåtes, till

bredden icke måtte överstiga 35 meter. Enligt en av byggnadsstyrelsen i

samråd med skolöverstyrelsen företagen utredning skulle en överlåtelse av

det i avtalet angivna området icke äventyra en nybyggnad för skolan. På

det överlåtna området planerar staden en radhusbebyggelse, där — enligt

överenskommelse med staden — bostad för skolans rektor skulle få förhyras.

Vad beträffar kostnaderna för dessa avtals genomförande — gatubyggnadskostnader,

kostnader för fastighetsbildning m. m. — föreslår byggnadsstyrelsen,

att dessa allteftersom de uppkommer ersättes från anslaget

till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.

De av byggnadsstyrelsen framlagda tre avtalen är av följande lydelse.

(De till avtalen fogade bilagorna har här uteslutits.)

Avtal 1

»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och

Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare, å

andra sidan, träffas följande avtal i huvudsakligt syfte att underlätta dels

en fortsatt utbyggnad av universitetet och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund i egenskap av undervisningssjukhus för universitetets medicinska

fakultet och dels en förläggning till Lund av högre teknisk utbildning

och forskning.

§ 1.

Staden överlåter utan vederlag till Kronan med full äganderätt följande

inom staden belägna fastigheter och delar av fastigheter, vilka angivits å

nedan antecknade särskilda bilagor, ingående i bifogade bilaga A med tillhörande

specifikation.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Enligt bilaga A 1:

Av stadsägan 273 A..................

ca

400

kvm

» » 275 ....................

»

14 100

»

» » 277 ..................

»

1 000

»

15 500 kvm

» » 285 ....................

»

2 600

kvm

» » 336 ....................

»

35 300

»

» Påls jo vägen och Sölvegatan........

»

1 410

»

39 310 kvm

» stadsägan 1625 ....................

»

34 300

kvm

» » 284 ....................

»

10 100

»

» » 285 ....................

»

21 350

»

» » 288 ....................

»

510

»

» » 336 ................

»

450

»

66 710 kvm

» » 1069 ....................

»

150

kvm

» Annetorpsvägen (se § 3)............

»

1 960

»

2 110 kvm

Enligt bilaga A 2:

Av stadsägan 335 ....................

»

66 400

kvm

66 400 kvm

Enligt bilaga A 3:

Av stadsägan 341 A..................

»

11 230

kvm

» » 345 ....................

»

13 740

»

» » 346 G..................

»

31 600

»

» » 347 ....................

»

9 090

»

65 660 kvm

» » 1630 ....................

»

47 800

kvm

47 800 kvm

Enligt bilaga A fp.

Av tomten nr 14 i kvarteret Botanicum

»

2 140

kvm

» stadsägan 388 ....................

»

18 170

»

» Ö. Vallgatan......................

»

230

»

» Olshögsvägen .....................

»

130

»

20 670 kvm

Summa cirka

324 160 kvm

§ 2.

Stadsägoma 346 A och 346 F äro i enskild ägo och avses skola förvärvas

av Kronan.

Staden förbinder sig att vid dylikt förvärv ersätta Kronan med ett belopp

som motsvarar värdet av marken medan Kronan skall svara för övriga

med förvärvet förbundna kostnader. Värdet av marken skall motsvara

värdet av den kringliggande mark, som staden överlåter till Kronan enligt

detta avtal.

Staden åtager sig att i samband med förvärvet utan kostnader för Kronan

anvisa ersättningslokaler eller mark för sådana lokaler åt den eller de

hyresgäster som vid tillfället för förvärvet äger dispositionsrätt till fastigheterna

eller del därav. Åtagandet gäller endast därest lokalerna kunna

anvisas utan att detta medför kostnader för staden.

§ 3.

Beträffande Annetorpsvägen antecknas att denna är samfälld för flera

fastigheter. Överlåtelsen till Kronan avser sålunda för närvarande endast

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

stadens andel. Vid kommande sammanföringsförrättning torde hela den

ifrågavarande arealen, cirka 1 960 kvadratmeter, komma att sammanföras

med fastigheter å ömse sidor av vägen, vilka enligt detta avtal överlåtas

till Kronan.

§ 4.

Beträffande Botaniska trädgården antecknas att Lunds universitet på

vissa villkor har ständig nyttjanderätt till den mark som nu överlåtes till

Kronan,

a) enligt tvenne kontrakt den 30 mars 1928 och den 7 maj 1928 mellan

universitetet och staden angående delar av Botanicum 14,

b) enligt stadsfullmäktiges i Lund beslut den 21 december 1888, § 134,

angående del av stadsägan 388,

c) enligt ovannämnda kontrakt av den 7 maj 1928 angaende del av

Östra Vallgatan,

d) utan avtal till del av Olshögsvägen.

Kronan förbinder sig att vidtaga de åtgärder, som fordras för att bilda

en rättsligen bestående tomt av samtliga i Botaniska trädgården ingående

områden.

I fråga om trädgårdens öppethållande för allmänheten skall särskild

överenskommelse träffas mellan universitetet och staden, varvid förutsättes

att trädgården tills vidare hålles öppen i samma utsträckning som tidigare.

§ 5-

Å stadsägan 335 finnas utmed Getingevägen enligt bifogade såsom bilaga

B betecknade karta ett antal bostadsbaracker som för närvarande äro

uthyrda. Vidare finnes enligt samma karta å stadsägan 284 ett bostadshus

med uthus. Bostadshuset är uthyrt till Malmöhus läns landsting och innehåller

sjuksköterskebostäder.

Staden äger utan ersättning bibehålla byggnaderna såsom sin egendom.

Byggnaderna skola borttagas av staden efter hand som Kronan behöver

taga marken i anspråk. Kronan skall giva staden besked härom minst ett

år innan marken skall tagas i anspråk.

§ 6.

Å den i § 5 omnämnda såsom bilaga B betecknade kartan med beskrivning

redogöres för av staden upplåtna nyttjanderätter m.m. inom områden

som överlåtas till Kronan enligt detta avtal. I anslutning härtill

antecknas,

a) att upplåtelser som byggnadsplats eller arbetsplats å stadsägorna

284, 285 och 336 avse pågående arbeten för Kronans eller landstingets

räkning,

b) att upplåtelser till N. Reimers, H. Feuk, B. Williams, A. Ljung och

M. Åkesson avse jordbruksarrenden, gällande för ett år i sänder per den

14 mars med sex månaders ömsesidig uppsägningstid,

c) att 12 potatislotter å stadsägan 335 upplåtits utan skriftliga avtal

till enskilda personer på ett år i sänder per den 1 oktober med en månads

ömsesidig uppsägningstid,

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1061. 1 saml. AV 83

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

d) att upplåtelse till Svenska brukshundsklubbens lokalavdelning i Lund

å stadsägan 1630 gäller tills vidare utan skriftligt avtal.

Kronan inträder i stadens ställe såsom upplåtare uti samtliga de ifrågavarande

fallen.

§ 7.

Som upplysning antecknas,

att å stadsägan 1625 ligger en Malmöhus läns landsting tillhörig värmecentral,

att å stadsägan 284 finnes en landstinget tillhörig byggnad för centralkök,

att stadsägorna 1625 och 284 beröras av landstinget tillhöriga kulvertanläggningar

för transporter och ledningar,

samt att staden lämnat Helsingborgs-Landskrona nation i Lund tillstånd

att å stadsägan 346 hava en cirka sex meter bred jordvall mot östra gränsen

av nationen tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Tegelbruket.

Kronan medgiver, att de i första, andra och tredje att-satserna nämnda

anläggningarna få av landstinget bibehållas utan ersättning ävensom att

det i fjärde att-satsen nämnda förhållandet får i möjligaste mån bestå utan

ersättningsskyldighet för nationen.

§ 8.

Skulle mark som enligt detta avtal överlåtes till Kronan enligt framtida

stadsplan utläggas som gata, park eller annan allmän plats, skall äganderätten

till sådan mark utan vederlag återgå till staden med skyldighet

för staden att ensam svara för därvid uppkommande kostnader för fastighetsbildning

och lagfart.

Det är mellan parterna förutsatt, att vid en eventuell upplåtelse för

studentbostäder av viss del av den till Kronan genom detta avtal överlåtna

marken, den för angivna ändamål upplåtna marken skall utan ersättning

tillfalla staden med äganderätt.

§ 9.

Å bifogade såsom bilaga C betecknade karta ha angivits staden tillhöriga

ledningar av olika slag som för närvarande ligga inom områden,

som överlåtas till Kronan. Kronan medgiver staden rätt att utan ersättning

bibehålla dessa ledningar.

§ 10.

För nuvarande och blivande kvartersmark som Kronan förvärvar enligt

detta avtal gäller i fråga om skyldigheten att utgiva bidrag till gatubyggnadskostnad

att staden medgiver Kronan full befrielse från bidragsskyldigheten

när denna avser gata för vilken staden kommer att åtnjuta statsbidrag

till anläggningskostnaden enligt Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens

fördelningsplan samt att staden i fråga om övriga gator förbinder

sig att bidraga till täckandet av de Kronan åvilande kostnaderna med

tjugofem procent av dessa kostnader i likhet med stadens åtagande enligt

§ 5 i överenskommelsen den 5 och 13 september 1941 angående Kronans

överlåtelse till staden av viss mark ingående i Helgonagård nr 1 m. m.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

§ 11-

Kronan skall svara för kostnader för fastighetsbildning och lagfart som

hänföra sig till mark som förvärvats enligt detta avtal.

§ 12.

Onera och kostnader som hänföra sig till den enligt detta avtal överlåtna

marken skola betalas av staden till den del de belöpa på tid före tillträdet

och i övrigt av Kronan. Staden skall dock uti de fall då äganderätten till

byggnad icke överlåtits samtidigt, med marken svara för ifrågavarande

utgifter intill dess byggnaden borttagits eller äganderätten till densamma

överlåtits till Kronan.

§ 13.

All mark överlåtes i befintligt skick och fri från inteckningar.

§ 14.

I den mån tillträde icke redan skett enligt tidigare nyttjanderättsupplåtelser,

sker tillträde vid månadsskiftet som följer närmast efter det avtalet

blivit godkänt på sätt i § 15 sägs.

§ 15.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige

i Lund godkänner detsamma före den 1 juli 1961 ävensom att

fullmäktiges beslut vinner laga kraft.

§ 16.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar varav parterna tagit

var sitt.»

Avtal 11

■»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och

Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare, å

andra sidan, träffas följande avtal.

§ 1.

Kronan överlåter utan vederlag till staden med full äganderätt följande

inom staden belägna fastigheter och delar av fastigheter, vilka angivits

å nedan antecknade särskilda bilagor, ingående i bifogade bilaga A med

tillhörande specifikation.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Enligt bilaga A 1:

Av stadsägan 274 ....................

ca

290 kvm

1 500 kvm

» » 284 A..................

»

1210 »

» » 273 ....................

»

200 »

» stadsägorna 275 och 277 samt

tomten nr 9 i kv. Absalon ........

»

2 240 »

» stadsägan 278 ....................

»

2 800 »

» » 285 A..................

»

170 »

» » 285 B..................

»

40 »

» » 288 B..................

»

30 »

» » 288 C..................

»

1 490 »

» » 289 A och 290 A ........

»

2 880 »

» » 355 ....................

»

700 »

» tomten nr 1 i kv. Helgonagården ....

»

10 »

13 510 kvm

» tomten nr 4 i kv. Saxo............

»

2 950 »

» stadsägan 275 ....................

»

850 kvm

880 kvm

» » 288 C..................

»

30 »

Enligt bilaga A 3:

Av stadsägan 342 ....................

»

3 900 kvm

3 900 kvm

Enligt bilaga A 5:

Tomten nr 6 i kv. Maria Magle........

»

2 470 kvm

2 470 kvm

Enligt bilaga A 6:

Av tomten nr 9 i kv. Dövstumskolan ett

cirka 35 meter brett område utmed

Pedellgatan med den utformning som

i blivande stadsplan kan fastställas

»

7 500 kvm

7 500 kvm

Enligt bilaga A 7:

Tomten nr 3 i kv. Svanelyckan........

»

17 360 kvm

17 360 kvm

Enligt bilaga A 8:

Tomten nr 1 i kv. Mellanvången...... »

11 970 kvm 11 970 kvm

Summa cirka 59 090 kvm

§ 2.

Staden förbinder sig att å den del av tomten nr 9 i kvarteret Dövstumskolan,

som icke överlåtes till staden, anlägga en idrottsplats avsedd för

dövskolans behov, i stort sett av det slag och den storlek som för närvarande

finnes å den överlåtna delen av tomten.

§ 3.

Tomten nr 1 i kvarteret Mellanvången får icke bebyggas förrän Kronan

lämnat sitt medgivande härtill.

§ 4.

Skulle mark, som enligt detta avtal överlåtes till staden för gata, park

eller annan allmän plats, enligt framtida stadsplan utläggas som kvarters
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

mark, skall äganderätten till sådan mark utan vederlag återgå till Kronan

med skyldighet för Kronan att ensam svara för därvid uppkommande kostnader

för fastighetsbildning och lagfart.

§ 5.

Staden skall svara för kostnader för fastighetsbildning och lagfart som

hänföra sig till mark som förvärvats enligt detta avtal.

§ 6.

Onera och kostnader, som hänföra sig till den enligt detta avtal överlåtna

marken, skola betalas av Kronan till den del de belöpa på tid före tillträdet

och i övrigt av staden.

§ 7.

All mark överlåtes i befintligt skick och fri från inteckningar.

§ 8.

I den mån tillträde icke redan skett enligt. tidigare nyttjanderättsupplåtelser,

sker tillträde vid månadsskiftet som följer närmast efter det avtalet

blivit godkänt på sätt i § 9 sägs.

§ 9.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige

i Lund godkänner detsamma före den 1 juli 1961 ävensom att

fullmäktiges beslut vinner laga kraft.

§ 10.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar, varav parterna tagit

var sitt.»

Avtal III

»Avtal

Mellan Kungl. Maj:t och Kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen och

Lunds universitet, å ena, samt Lunds stad genom dess drätselkammare,

å andra sidan, har träffats följande avtal.

§ 1.

Staden överlåter utan vederlag till Kronan med full äganderätt tomterna

nr 6 i kvarteret Maria Magle och nr 3 i kvarteret Svanelyckan i

Lunds stad. ..

De överlåtna tomterna skall av Kronan användas for statliga andamal.

Därest tomt framdeles icke skulle behövas för dylikt ändamål, skall Kronan

efter anmodan av staden till denna utan vederlag för marken överlåta

tomten.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

§ 2.

Därest tomt enligt § 1 återgår till staden skall staden betala ersättning

för byggnader som må finnas å tomten eller tomterna med belopp, som

svarar mot byggnadernas värde vid tidpunkten för återgången. Kunna

parterna icke komma överens om detta värde, skall frågan härom avgöras

av skiljemän enligt lag.

§ 3.

Detta avtal gäller under förutsättning att Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige

i Lund genom beslut som vinner laga kraft godkänner detsamma

före den 1 juli 1961.

§ 4.

Avtalet har upprättats i tre lika lydande exemplar, av vilka parterna

tagit var sitt.»

Kanslern för rikets universitet har från de synpunkter han har att företräda

intet att erinra mot de föreslagna avtalen.

Statskontoret har inte heller något att erinra mot att de föreliggande

avtalsförslagen godkännes. Beträffande frågan vilken statlig myndighet

som efter ett eventuellt markförvärv bör förvalta ifrågavarande markområden

anför ämbetsverket bl. a. följande.

Syftet med ifrågavarande marköverlåtelse är enligt avtalet att underlätta

dels en fortsatt utbyggnad av universitetet och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund i egenskap av undervisningssjukhus för Lunds

universitets medicinska fakultet, dels en förläggning till Lund av högre teknisk

utbildning och forskning. Enligt gällande principer för förvaltningen

av statens fastigheter skall mark, som användes för Lunds universitet, förvaltas

av universitetet och redovisas på universitetets delfond av statens

allmänna fastighetsfond, medan mark, som är tagen i anspråk för en teknisk

högskola, förvaltas av byggnadsstyrelsen och redovisas på byggnadsstyrelsens

delfond av samma fastighetsfond. Såvitt av handlingarna i

ärendet framgår har emellertid någon fördelning av marken icke skett

mellan de olika ändamålen. Vidare må framhållas, att statsmakterna visserligen

beslutat till Lund förlägga ett tredje lärosäte för högre teknisk

undervisning och forskning, men att frågan om den nya högskoleenhetens

ställning i förhållande till universitetet i Lund och de två bestående tekniska

högskolorna kommer att lösas först i ett senare sammanhang. I betraktande

av det anförda föreslår statskontoret att — därest avtalen blir

vederbörligen godkända — marken i sin helhet tills vidare förvaltas av

Lunds universitet samt redovisas på universitetets delfond av statens allmänna

fastighetsfond.

Riksräkenskapsverket föreslår i likhet med statskontoret, att den av

staten förvärvade marken tills vidare förvaltas av universitetet i Lund och

redovisas på universitetets delfond av statens allmänna fastighetsfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G7

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

B. Byggnadsarbeten för tekniska högskolan i Lund

Byggnadsstyrelsen framhåller i sin förutnämnda skrivelse den 20 februari

1961, att den av statsmakterna avsedda utbyggnadstakten för en teknisk

högskola i Lund förutsätter en avsevärd och ytterligt snabb ökning

av den årliga byggnadsvolymen i Lund. Ökningen av antalet lärare, studerande

och servicepersonal kräver också enligt styrelsen en ökning av investeringarna

för främst bostäder, kommunikationer och serviceorgan. Vissa

närmare angivna villkor, bl. a. i fråga om tillgängen på arbetskraft, måste,

framhåller styrelsen, föreligga för att den förutsatta byggnadstakten skall

kunna hållas.

Av byggnadsstyrelsens framställning inhämtas vidare bl. a. följande

De lokalbehov, som uppstår genom en första intagning till den tekniska

högskolan av 30 tekniska fysiker innevarande höst, kan tillgodoses dels

genom ett övningslaboratorium i fysik, som beräknas bli färdigställt till

hösten, dels genom att lokaler i folkskoleseminariet provisoriskt tages i

anspråk. Medan medel till övningslaboratoriet har beräknats i investeringsplanen

för Lunds universitet för nästa budgetår, har medel för ombyggnadsarbeten

vid folkskoleseminariet i Lund — 200 000 kronor — beräknats

i staten för allmänna fastighetsfonden.

Det tillkommande lokalbehovet för läroåret 1962/63 kan inte lösas

genom att någon av de för den tekniska högskolan avsedda nybyggnaderna

kan hinna bli färdigställd. Från hösten 1962 behöver den tekniska

undervisningen ytterligare bl. a. tillgång till lokaler av laboratoriekaraktår.

I 1961 års statsverksproposition har i princip godtagits en av byggnadsstyrelsen

föreslagen plan att före hösten 1962 uppföra en eller två nybyggnader

av enklare slag och med mångsidig användbarhet för att därmed

provisoriskt lösa bl. a. den ekonomiska fakultetens lokalbehov. Dessa

byggnader skulle — sedan den ekonomiska fakultetens lokalfråga fått sin

definitiva lösning — komma till annan användning. För budgetåret 1961/

62 har i investeringsplanen för Lunds universitet beräknats en medelsförbrukning

av 2 700 000 kronor för detta ändamål. Totalkostnaden uppskattades

till ca 4 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1960.

Styrelsen finner det alltjämt angeläget att detta byggnadsföretag kommer

till stånd. Förarbetena pågår med stor skyndsamhet men har ännu ej

kunnat slutföras. Med hänsyn till att en nybyggnad för ämnet växtfysiologi

påbörjas innevarande år kommer, när denna färdigställts, en ökad

intagning att ske vid den botaniska institutionen. Detta aktualiserar

frågan om ett lokaltillskott jämväl för den zoologiska och zoofysiologiska

ämnesgruppen. Styrelsen undersöker därför om (let inte kan vara ändamålsenligt

att nyssnämnda byggnadsföretag ntföres i form av två nybyggnader,

varvid den ena förlägges så, att ämnet zoofysiologi sa småningom

kan överta lokalerna. Den andra nybyggnadens placering har ännu

ej kunnat slutgiltigt fastställas, men styrelsen föreslår nu, att denna förlägges

i närheten av den tekniska högskolans nybyggnader och att båda

nybyggnaderna från början tas i bruk för tekniska ämnen. Dessa nybyggnader

kommer att vara väl ägnade för inrättande av laboratorielokaler,

under det att folkskoleseminariet med hänsyn till för nu aktuella labora
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

torier erforderliga golvtryck, komplicerade ledningsdragningar etc., är

olämpligt för ändamålet. Den ekonomiska faktultetens och de samhällsvetenskapliga

ämnenas lokalbehov, vilket icke omfattar laboratorier utan

i huvudsak »torra» lokaler, skulle däremot med fördel kunna tillgodoses

1 folkskoleseminariet. Detta innehåller en större nettovta än vad fakulteten

skulle ha fått i nyssnämnda byggnader. Det torde emellertid inte vara

tillräckligt för den ekonomiska fakultetens och de samhällsvetenskapliga

ämnenas hela lokalbehov. Alltjämt kvarstår sålunda nödvändigheten av

att successivt övertaga och ombygga lasarettets personalkök inom södra

lasarettsområdet för detta behov. Styrelsen hemställer därför, dels att de för

den ekonomiska fakulteten m. m. tidigare avsedda nybyggnaderna i stället

från början tas i anspråk för den tekniska högskolan — något som synes

vara en förutsättning för att högskolan skall kunna fungera under tiden

1962/63—-1963/64 — dels att den ekonomiska fakulteten jämte vissa samhällsvetenskapliga

ämnen från hösten 1962 får disponera tillgängliga utrymmen

i folkskoleseminariet. Skulle nybyggnaderna redan från början

helt eller delvis inredas för laboratorieändamal och utföras som två från

varandra skilda byggnadsföretag, håller inte den tidigare angivna kostnadsramen

av cirka 4 500 000 kronor. Det i investeringsplanen för Lunds universitet

för budgetåret 1961/62 beräknade beloppet av 2 700 000 kronor är

däremot alltjämt till fyllest för nämnda budgetår.

För den tekniska högskolans lokalbehov hösten 1963 och senare måste

en nybyggnad för de matematiska ämnena påbörjas under budgetåret

1961/62. Den matematiska undervisningen vid såväl Lunds universitet

som vid den tekniska högskolan planeras ske i stor utsträckning i gemensamma

lokaler. Ett program för samtliga dessa behov kommer att närmare

redovisas i styrelsens framställning om projekteringsmedel. De erforderliga

lokalerna avses skola inrymmas — förutom i befintliga lokaler —

dels i en tillbyggnad till den matematiska institutionen vid Lunds

universitet, dels i en nybyggnad på ett angränsande tomtområde.

Styrelsen kommer inom kort att för den ifrågavarande tillbyggnaden

inkomma med byggnadsprogram och hemställa om projekteringsmedel. Om

det infordrade anbudet visar sig antagbart, kommer upphandlingen att

äga rum med reservation för riksdagens godkännande av anslagsfrågan.

Projekteringen kan då slutföras, varefter byggnadsarbetena kan igångsättas

så snart byggnadsmedel blir tillgängliga i början av budgetåret

1961/62. I händelse av att entreprenaden skulle behöva avbrytas, måste

entreprenören ersättas för havda kostnader.

Nybyggnaden för de matematiska ämnena är ännu ej projekterad, varför

styrelsen varit hänvisad att söka uppskatta kostnaden på grundval av

föreliggande programuppgifter. Osäkerheten i uppskattningen blir härigenom

stor. Bedömningen har emellertid utfallit så, att denna byggnad

torde draga en kostnad av storleksordningen 8—10 miljoner kronor. Icke

förrän i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1962/63

är styrelsen i stånd att lämna mer preciserade kostnadsuppgifter. Hela

byggnaden kan emellertid inte stå färdig förrän till hösten 1964. Däremot

borde det bli möjligt att färdigställa vissa delar till hösten 1963. För

budgetåret 1961/62 beräknar styrelsen medelsförbrukningen till ca

2 000 000 kronor. För uppförande av nybyggnaden torde det bli nödvändigt

att inlösa en på tomtområdet befintlig äldre byggnad. Förhandlingar

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

härom pågår. För den händelse ett godtagbart avtal kan uppnäs synes

investeringsanslaget till nybyggnader för högre teknisk utbildning och

forskning i Lund böra tagas i anspråk för inlösen av nämnda byggnad.

I samband med nybyggnaderna för den tekniska högskolan liksom även

för universitetets vidare utbyggnad erfordras en råd gemensamma anläggningar,

såsom vägar och yttre ledningar. Dessa frågor är under utredning,

varför någon plan härför inte kan framläggas i detta sammanhang. Styrelsen

avser emellertid att återkomma därtill i samband med sina anslagsäskanden

för budgetåret 1962/63. Vissa vägar och ledningar måste emellertid

komma till utförande redan under budgetåret 1961/62, varför medel

för ändamålet måste finnas tillgängliga.

Styrelsen hemställer under hänvisning till det anförda, att för budgetåret

1961/62 till Nybyggnader för högre teknisk utbildning och forskning

i Lund anvisas ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor. Av detta belopp

avses 2 000 000 kronor skola disponeras för en nybyggnad för de

matematiska ämnena samt 2 000 000 kronor för dels en tillbyggnad till den

befintliga matematiska institutionen vid universitetet i Lund, dels en eventuell

inlösen av en befintlig äldre byggnad, dels ock vissa anläggningar, såsom

vägar och yttre ledningar. Styrelsen utgår från att både nybyggnaden

och tillbyggnaden kommer att användas för såväl universitetet som tekniska

högskolan.

4. Departementschefen

Ett betydelsefullt inslag i statsmakternas ställningstagande förra året

till frågan om utbyggande av universitet och högskolor är beslutet om

anordnande av en tredje enhet för högre teknisk utbildning och forskning,

förlagd till Lund. Den organisationskommitté, som tillsatts för att närmare

utreda och avge förslag angående ifrågavarande utbildning och

forskning har, som framgår av det föregående, framlagt förslag rörande

anslag för enhetens första utbyggnadsår till såväl avlöningar, omkostnader,

materiel m. m. som inredning och utrustning av nya lokaler. Vidare

har framlagts förslag angående investeringsanslag till nybyggnader för

högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Slutligen har byggnadsstyrelsen

för godkännande överlämnat tre avtal avseende vissa fastighetsfrågor

i Lund.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t, såsom i det

föregående redovisats, den 30 december 1960 utfärdat bestämmelser beträffande

provisorisk organisation av den högre tekniska undervisningen

och forskningen i Lund — innebärande att denna tills vidare skall utgöra

en fristående enhet — och därvid för enheten använt benämningen tekniska

högskolan i Lund. Utan att här taga slutlig ståndpunkt till frågan

om enhetens ställning inom universitets- och högskoleorganisationen — här
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

för kräves vissa ytterligare överväganden — använder jag i fortsättningen

denna benämning.

Såsom inledningsvis anförts innebär statsmakternas förutnämnda beslut,

att utbildningen av civilingenjörer i Lund skall påbörjas hösten 1961 för

30 studerande inom en avdelning för teknisk fysik. Organisationskommittén

framhåller emellertid, att från anslagssynpunkt för nästa budgetår hänsyn

även måste tas till en avdelning för elektroteknik, vid vilken en intagning

av 50 studerande skall ske budgetåret 1962/63, samt till att undervisningen

för de tekniska fysikerna och för elektroteknikerna i icke oväsentlig grad

skall vara gemensam.

Mot bakgrunden härav finner jag kommitténs förslag avseende avlöningar

väl avvägt. Liksom kommittén anser jag, att vissa centrala ämnen

vid högskolan redan från början bör företrädas av lärare i professors ställning.

Jag föreslår därför, att för nästa budgetår inrättas en professur i vart

och ett av de tre ämnena matematik, mekanik och hållfasthetslära. Jag

är även ense med kommittén om att en professur i teoretisk elektroteknik

bör inrättas från och med budgetåret 1962/63. Jag förordar därför, att

beslut fattas om professurens inrättande från och med nämnda budgetår.

Beträffande spörsmålet om inrättande vid högskolan av en professur i

elektrisk mätteknik anser jag för egen del, med hänsyn till vad kommittén

anfört om den vidare utredningen i denna fråga, att det bör anstå med det

slutliga ställningstagandet till dess att anslagsäskandena för budgetåret

1962/63 föreligger.

I fråga om det omedelbara behovet av universitetslektorat vid högskolan

delar jag organisationskommitténs uppfattning. Jag tillstyrker sålunda,

att för nästa budgetar inrättas tre ordinarie universitetslektorat, nämligen

ett i matematisk fysik, ett i numeriska beräkningsmetoder och ett i fysik.

Kungl. Maj:t torde, därest så befinnes lämpligt, äga föreskriva att ifrågavarande

tjänster, intill dess motsvarande professurer erhållit ordinarie innehavare,

icke må uppehållas på annat sätt än med vikarie.

Till arvode åt en speciallärare i ritteknik torde böra beräknas 4 140

kronor. Liksom kommittén räknar jag vidare med ett medelsbehov av

134 000 kronor till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter.

Detta innebär bl. a. att medel beräknas för sex assistenter.

Kommitténs förslag beträffande biträdes- och vaktmästarpersonal vid

högskolan biträder jag. För nästa budgetår bör sålunda beräknas medel

till tre kanslibiträden och en expeditionsvakt, samtliga i lönegrad Ae 7.

Ej heller kommitténs uppskattning av medelsbehovet till arvoden och

särskilda ersättningar har givit mig anledning till erinringar. Jag räknar

därför med ett belopp av 140 000 kronor för detta ändamål.

Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag i enlighet

med kommitténs förslag 5 900 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1961

Vid bifall till vad jag förordat bör på personalförteckning under ett förslagsanslag,

benämnt Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar, uppföras

följande tjänstemän, nämligen tre professorer i Bo 3 och tre universitetslektorer

i Ao 26.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget för nästa budgetår till 576 000 kronor.

Anslaget bör fördelas på olika poster i enlighet med avlöningsstaten

i efterföljande hemställan.

För bestridande av högskolans utgifter för omkostnader bör för nästa

budgetår anvisas ett förslagsanslag, benämnt Tekniska högskolan i Lund:

Omkostnader. Organisationskommitténs beräkning av medelsbehovet har

ej givit mig anledning till erinran. Anslaget torde böra uppföras med ett

avrundat belopp av 175 000 kronor. Vid bifall till mitt nu framlagda förslag

ankommer det på Kungl. Maj:t att fastställa omkostnadsstat för högskolan.

För att tillgodose högskolans löpande kostnader för materiel m. m. bör

för nästa budgetår anvisas ett särskilt reservationsanslag, benämnt Tekniska

högskolan i Lund: Materiel m. m. Detta bör i enlighet med föreliggande

beräkningar uppföras med 52 000 kronor.

Jag tillstyrker organisationskommitténs, av kanslern och överstyrelsen

biträdda förslag med avseende på inredning och utrustning av nya lokaler

vid högskolan. Till detta ändamål bör sålunda anvisas ett särskilt reservationsanslag

av 500 000 kronor, benämnt Inredning och utrustning av nya

lokaler: Tekniska högskolan i Lund. Vidare torde böra utverkas riksdagens

medgivande att beställa inredning och utrustning för högskolan till ett

värde av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1962/63.

De av byggnadsstyrelsen överlämnade tre avtalen rörande fastighetsöverlåtelser

i Lund — för vilka en utförlig redogörelse lämnats i det föregående

— syftar till att underlätta dels en fortsatt utbyggnad av universitetet i

Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i egenskap av under

visningssjukhus för universitetets medicinska fakultet, dels en förläggning

till Lund av högre teknisk utbildning och forskning. Den tomtmark,

som staten avses skola förvärva genom nämnda avtal, torde säkra utbyggnadsmöjligheterna

för högre undervisning och forskning i Lund de närmaste

åren. Erforderlig tomtmark för genomförande av det utbyggnadsprogram

varom 1960 års riksdag fattat principbeslut i anledning av propositionen

1960: 119 synes sålunda genom nämnda avtal vara säkerställd.

Även om ytterligare markförvärv troligen visar sig nödvändigt på något

längre sikt utgår jag från att planläggningen av utbyggnaden av såväl

universitetet som tekniska högskolan i Lund sker på ett sådant sätt, att

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1961

utbyggnaden de närmaste åren kan förläggas till de områden, som blir tillgängliga

genom nämnda markförvärv.

De av byggnadsstyrelsen framlagda avtalen är enligt min mening från

statens synpunkt godtagbara. Jag föreslår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens

bemyndigande att godkänna desamma. Skulle smärre jämkningar

av eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras, förutsätter jag att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva frågan om vilken

myndighet, som efter statens förvärv av ifrågavarande markområden skall

förvalta desamma.

Vad gäller anslag för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid tekniska

högskolan i Lund har byggnadsstyrelsen — såsom framgår av den förut

lämnade redogörelsen — med frångående av sina tidigare förslag hemställt,

att den i investeringsplanen för universitetet i Lund för budgetåret 1961/62

intagna nybyggnaden för den ekonomiska fakulteten m. m. utföres i form

av två nybyggnader, av vilka den ena bör förläggas så, att ämnet zoofysiologi

så småningom kan få disponera denna nybyggnad, medan den

andra nybyggnaden bör förläggas inom det markområde, som väntas bli

utnyttjat för byggnader i första hand avsedda för den tekniska högskolan.

Den förra byggnaden bör endast övergångsvis disponeras av den tekniska

högskolan, medan den senare avses redan från början skola tills vidare

utnyttjas för nämnda högskola. Vidare har styrelsen nu föreslagit, att folkskoleseminariets

i Lund byggnad — beträffande vilken i utgiftsstaten för

budgetåret 1961/62 för statens allmänna fastighetsfond beräknats medel

för vissa omändringsarbeten och vilken avsetts skola reserveras för tekniska

högskolan i Lund — från hösten 1962 i stället disponeras för den ekonomiska

fakulteten jämte vissa samhällsvetenskapliga ämnen. Under läsåret

1961/62 skall dock enligt styrelsens mening seminariebyggnaden användas

för den tekniska högskolan. Då de av byggnadsstyrelsen anförda skälen för

de ändrade dispositionerna synes vara väl grundade anser jag mig böra

biträda styrelsens nu i samråd med organisationskommittén framlagda förslag.

Jag vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att de

båda här avsedda nybyggnaderna utföres på ett sådant sätt, att vidast

möjliga användbarhet uppnås. De av mig sålunda tillstyrkta ändringarna

i fråga om ändamålet med de i årets statsverksproposition (bilagan 22,

s. 30 och 48 samt bilagan 30, s. 12 ff.) föreslagna byggnadsåtgärderna föranleder

inte några ändringar beträffande de i nämnda proposition äskade

medelsanvisningarna. Däremot kan den i investeringsplanen för universitetet

i Lund angivna byggnadskostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag

— cirka 4 500 000 kronor — framdeles komma att behöva justeras.

I samråd med organisationskommittén har byggnadsstyrelsen hemställt

om ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor för byggnadsarbeten vid tek
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

niska högskolan i Lund. Av detta belopp avser 2 000 000 kronor en

nybyggnad för den matematiska ämnesgruppen på ett till den matematiska

institutionen vid universitetet i Lund angränsande tomtområde

samt 2 000 000 kronor dels en tillbyggnad till nämnda institution, dels även

vissa yttre arbeten samt eventuell inlösen av en äldre byggnad. Totalkostnaden

för nybyggnaden uppskattar byggnadsstyrelsen till 8—10 miljoner

kronor enligt prisläget den 1 juli 1960. Enligt vad jag inhämtat torde totalkostnaden

för tillbyggnaden icke överstiga 800 000 kronor. Med hänsyn till

den beslutade tidsplanen för tekniska högskolans i Lund uppbyggande är

det enligt min mening ofrånkomligt, att redan för nästa budgetår medel

anvisas för byggnadsarbetenas igångsättande, ehuru program- och projekteringsarbetet

ännu inte avslutats. Jag räknar med att det i samband med

anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 skall vara möjligt att redovisa

noggrannare kostnadsberäkningar avseende nybyggnaden. I avvaktan härpå

torde som allmän riktpunkt böra uppställas, att denna skall kunna uppföras

inom en kostnadsram av 8 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1960. För nästa budgetår beräknar jag 2 000 000 kronor för detta ändamål.

I fråga om den av byggnadsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden till den

matematiska institutionen utgår jag från att totalkostnaderna för densamma

inte kommer att överstiga 800 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1960. För nästa budgetår beräknar jag 800 000 kronor för detta byggnadsföretag.

Huvudritningar m. m. för nybyggnaden torde i vanlig ordning

böra prövas av Kungl. Maj:t. I likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter

jag, att ifrågavarande byggnader kommer att användas för att tillgodose

såväl universitetets som tekniska högskolans behov. Enligt min mening är

det angeläget, att byggnadsarbetena snarast möjligt igångsättes. Jag utgår

från att undervisning i tillbyggnaden kan bedrivas från och med läsåret

1962/63.

Byggnadsstyrelsen har även hemställt, att medel beräknas för vissa yttre

arbeten samt för en eventuell inlösen av en äldre fastighet. För dessa ändamål

beräknar jag för nästa budgetår sammanlagt 1 200 000 kronor. Ur förevarande

investeringsanslag torde sålunda få bestridas eventuellt uppkommande

kostnader för inlösen av ifrågavarande äldre fastighet.

Sammanlagt beräknar jag för nästa budgetår ett anslag av (2 000 000+

800 000+1 200 000=) 4 000 000 kronor. I den mån det med hänsyn till

byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt torde efter

Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsanvisning för

visst ändamål få ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett

annat. I detta sammanhang vill jag även framhålla, att äskandena rörande

förevarande investeringsanslag i fortsättningen torde böra redovisas i form

av en investeringsplan.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning

för tekniska högskolan i Lund, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1961/62;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Lund, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................... 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis .... 4 200

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,

förslagsvis ........ 140 000 144 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassisten
-

ter, förslagsvis............... Ilo 300

b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie

personal vid högskolan, förslagsvis

..................... 34 000 144 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 88 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......... 5 900

Summa kronor 576 000

c) till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 576 000 kronor;

d) till Tekniska högskolan i Lund: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 175 000 kronor;

e) till Tekniska högskolan i Lund: Materiel m.m. för

budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 52 000 kronor;

f) medgiva, att inredning och utrustning för tekniska

högskolan i Lund må beställas till ett värde av högst

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

200 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret

1962/63;

g) till Inredning och utrustning av nya lokaler: Tekniska

högskolan i Lund för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor;
h)

bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med

Lunds stad rörande vissa fastighetsöverlåtelser i Lund;

i) till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund

för budgetåret 1961/62 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under I, II och III

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961

INNEHÅLL

Sid.

I. Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg.................... 3

1. Inledning .................................................. 3

2. Handelshögskolan i Stockholm .............................. 5

Nuvarande förhållanden .................................. 5

Förslag..................................................

3. Handelshögskolan i Göteborg ............................... 12

Nuvarande förhållanden .................................. 12

Förslag.................................................. 21

4. Departementschefen ........................................ 28

II. Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola m. m............... 38

1. Inledning.................................................. 38

2. Nybyggnader .............................................. 38

3. Inredning och utrustning.................................... 45

4. Departementschefen ........................................ 49

III. Högre teknisk utbildning och forskning i Lund................... 52

1. Inledning.................................................. 52

2. Organisationskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 53

A. Avlöningar ........................................... 54

B. Omkostnader ......................................... 57

C. Materiel m. .......................................... 57

D. Inredning och utrustning .............................. 57

3. Mark- och byggnadsfrågor................................... 58

A. Vissa marköverlåtelser ................................. 58

B. Byggnadsarbeten för tekniska högskolan i Lund.......... 67

4. Departementschefen ........................................ 69

Ivar Hsggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1961

610556

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961162 till vissa högskolor. a1 i texten
  2. SU 1961:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa högskolor jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten