Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m

1961-02-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:85, Angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m.;

given Stockholms slott den 17 februari 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa åtgärder för att underlätta

möjligheterna att placera rektor vid sådana skolor, som blir avvecklade i

samband med enhetsskolans genomförande, på annan skolledartjänst.

Vidare föreslås för de fall, då försöksskolas högstadium samorganiseras

med skola under avveckling eller med statligt gymnasium och en rektor

utses att leda hela skolenheten, vissa jämkningar i det poängberäkningssystem,

som ligger till grund för fastställande av avlöningsgrupp för rektorerna

och av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet.

I anslutning härtill föreslås bland annat att rektorerna ålägges skyldighet

att fullgöra rektorsgöromål vid annan skolform än den där tjänsten är

placerad.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor

rörande rektorstjänsterna inom skolväsendet m. m.

I. Inledning

I skrivelser den 7 och den 23 november 1960 till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen

framfört förslag till åtgärder i anledning av att nya förordnanden

för rektorerna vid de skolformer, för vilka allmänna skolstadgan

äger tillämpning, skall utfärdas för den nya allmänna förordnandeperioden

den 1 juli 1961—den 30 juni 1967. Skolöverstyrelsen upptager därvid till

behandling vissa frågor i anslutning till samordningen av gymnasier och

försöksskolas högstadium och ifrågasätter bland annat en omprövning av

grunderna för beräkningen av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska

skolväsendet och de därmed sammanhängande reglerna för bestämmande

av rektors avlöningsgrupp. Därjämte har skolöverstyrelsen föreslagit åtgärder

för lösande av vissa övergångsspörsmål, vilka sammanhänger med avvecklingen

av realskolor och motsvarande skolformer i samband med enhetsskolans

genomförande.

Till grund för skolöverstyrelsens framställning av den 7 november 1960

ligger en inom överstyrelsen upprättad promemoria angående samordning

av statligt gymnasium och försöksskolas högstadium, vilken genom överstyrelsens

försorg varit föremål för en omfattande remissbehandling hos

bland annat ett antal länsskolnämnder och skolstyrelser samt organisationer.

Då flera av de förslag skolöverstyrelsen framfört torde böra underställas

riksdagens prövning, får jag nu anhålla att upptaga dessa spörsmål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

3

II. Den nya förordnandeperioden

Enligt 4 kap. 6 § 1 mom. allmänna skolstadgan skall rektorstjänst vid

annan skola än kommunal yrkesskola tillsättas genom förordnande på sex

år, om ej särskilda skäl föranleder att förordnandet meddelas för kortare tid.

För sådana tjänster gäller samma allmänna förordnandeperiod. Förordnande

under löpande period må ej meddelas för längre tid än till periodens slut.

Vid 1959 års riksdag (SU 123 s. 12 ff.) erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande

att på framställning av kommun besluta om överflyttning av rektor vid

realskola, som är under avveckling, till nyinrättad eller eljest ledig rektorstjänst

vid det obligatoriska skolväsendet, utan att tjänsten ledigförklaras.

De av skolöverstyrelsen i skrivelsen den 22 november 1960 föreslagna

anordningarna innebär bland annat att de nya förordnandena skulle i vissa

fall begränsas till tiden. Härom anför skolöverstyrelsen.

I fråga om skolor med statligt allmänt gymnasium, d. v. s. högre allmänna

läroverk och f ö r s öksgy mn a s ier, finner överstyrelsen icke skäl föreligga

att föreslå Kungl. Maj:t någon generell avvikelse från den normala

förordnandeperioden.

För rektorer vid statliga realskolor och högre kommunala skolor för vilka

beslut om fullständig avveckling föreligger, då förordnandebeslutet fattas,

kan med nuvarande bestämmelser förordnandet längst få avse tiden till dess

skolan i fråga är helt avvecklad. Skolöverstyrelsen anser sig därjämte böra

utgå ifrån att beslut om successiv avveckling av övriga skolor tillhörande

denna grupp kan komma att fattas i relativt stort antal fall med början,

vad den 4-åriga realskolan och 5-åriga flickskolan beträffar, från och med

läsåret 1963/64, vilket innebär att en realskola skall kunna vara avvecklad

1 juli 1966 och en flickskola 1 juli 1967. Som följd härav avser överstyrelsen

att begränsa förordnandena för realskolornas rektorer längst till utgången

av juni 1966.

För den obligatoriska skolans vidkommande bör en avkortning av förordnandeperioden

endast förekomma om så är oundgängligen nödvändigt.

Skolöverstyrelsen utgår emellertid ifrån att varken folkskolans eller ovannämnda

högre skolors rektorer inom kommunen i förhållande till varandra

skall äga företräde till rektor stjänsterna vid den nya obligatoriska skolform,

varom statsmakterna väntas komma att besluta 1962. Härav följer att i de

fall, då icke samtliga nu anställda berörda rektorer med gällande poängberäkningar

med visshet kan beredas fortsatt rektorsförordnande inom

kommunen efter realskolans och motsvarande skolformers avveckling, förordnandeperioden

bör avkortas även för den obligatoriska skolans rektorer

där. Vid bedömningen av om avkortning av förordnandetiden behöver ske,

avser dock överstyrelsen att taga hänsyn till om vakanser kan beräknas

uppstå genom någon rektors avgång med pension eller om poängtalet kan

beräknas växa, så att det blir möjligt att inrätta någon ny rektorstjänst

inom det obligatoriska skolväsendet. Avkortning av förordnandeperioden

för det obligatoriska skolväsendets rektorer torde i regel ej heller behöva

ske i kommuner med kommunalt gymnasium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961

I de fall, då rektorstjänster hittills blivit övertaliga på grund av realskolans

avveckling i försökskommuner, har i alla fall utom ett frågan om

rektors omplacering lösts genom att rektorerna sökt lediga tjänster på

annan ort. Har detta skett före realskolans sista läsår, så har rektorstjänsten

därefter vakantsatts, i förekommande fall med vikariatslöneförordnande

för vikarien. Någon transportspärr har icke tillämpats för rektorer

vid sådana skolor. Överstyrelsen anser det önskvärt att omplaceringen av

övertaliga rektorer, som icke kan placeras på rektorstjänst inom den egna

skolkommunen, även i fortsättningen i första hand sker inom ramen för den

vanliga rektorstillsättningen, d. v. s. genom att rektorerna själva söker

transport till ledigblivande tjänster. Emellertid torde man icke kunna utgå

ifrån att omplaceringsfrågan helt skall kunna lösas på detta sätt, eftersom

det då realskolan allmänt skall avvecklas årligen kommer att gälla väsentligt

flera rektorer. Överstyrelsen kommer därför att liksom fallet varit vid

den 5-åriga realskolans ersättande med 3-årig realskola i detalj följa utvecklingen

för att vid uppkommande situationer kunna vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t föreslå erforderliga åtgärder. Varken 1 juli 1961 eller 1962

finnes emellertid några realskolerektorer att omplacera, men därefter kan

antalet sådana rektorer på grund av redan nu fattade avvecklingsbeslut

beräknas bli följande:

1 juli 1963: 3 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.

1 juli 1964: 9 vid statliga och 5 vid kommunala realskolor.

1 juli 1965: 12 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.

Häremot kan beräknas motsvarande begränsningar av förordnandeperioden

för vissa rektorer vid det obligatoriska skolväsendet nämligen till 30

juni 1963 för 3, till 30 juni 1964 för 10 och till 30 juni 1965 för likaledes

10 rektorer.

Antalet rektorer som preliminärt kan beräknas få sina förordnanden

begränsade till 30 juni 1966 utgör vid de statliga och kommunala realskolorna

sammanlagt cirka 110 samt vid det obligatoriska skolväsendet cirka

80. Av försiktighetsskäl torde till denna grupp böra hänföras flertalet av de

praktiska kommunala realskolornas 27 rektorer, medan man på grund av

dessa skolkommuners storlek knappast torde behöva ifrågasätta någon

motsvarande åtgärd beträffande det obligatoriska skolväsendets rektorer

där.

I fråga om rektorernas tjänstgöringsförhållanden i kommuner där skolor

skall avvecklas anför skolöverstyrelsen:

Det andra större problem, som skolöverstyrelsen anser böra lösas, innan

nya förordnanden utfärdas för rektorerna, gäller dessas tjänstgöringsförhållanden

under den period då realskolan avvecklas och försöksskolan eller

den nya obligatoriska skolan ersätter densamma. Motsvarande problem kan

beräknas uppstå i samband med avveckling av den kommunala flickskolan

och praktiska kommunala realskolan.

Då realskolan avvecklas, inrymmes i de lokaler, som ej erfordras för

återstående delar av denna eller för gymnasiet, där sådant finnes, en sektor

av det obligatoriska skolväsendet, som vanligtvis omfattar högstadieklasser.

Eftersom det i regel är ändamålsenligt att samma rektor är administrativ

och organisatorisk ledare för samtliga klasser inom en skolanläggning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

brukar ombesörjandet av rektorsgöromålen för nyssnämnda sektor uppdragas

åt den högre skolans rektor. I fall, då såväl realskolans rektorstjänst

som en rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet blivit vakanta, har

den förra indragits och åt den senares innehavare uppdragits att jämväl ombesörja

rektorsgöromålen vid den högre skolan. Hittills har denna situation

uppkommit endast i ett fåtal fall men kommer att bli mera allmänt förekommande

under nästa förordnandeperiod.

Under sådana omständigheter finner skolöverstyrelsen det önskvärt att

Kungl. Maj:t i likhet med vad som var fallet 1951, då Kungl. Maj:t föreskrev

skyldighet för vissa lärare att tjänstgöra vid försöksskola (SFS nr

581/1951), föreskriver generell skyldighet för rektorerna att ombesörja

rektorsgöromålen vid annan skolform som beröres av övergången till försöksverksamhet

eller den nya obligatoriska skolformen.

Under hänvisning till det anförda har skolöverstyrelsen hemställt,

att förslag till Kungl. Maj:t om dels överföring av rektor vid allmänt

läroverk eller högre kommunal skola i kommun med försöksskola (enhetsskola)

till rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet, dels ökning av

antalet rektorer enligt 127 § 3 mom. folkskolestadgan i kommun där allmänt

läroverk eller högre kommunal skola skall avvecklas må förutom av

vederbörande kommun få framläggas jämväl av skolöverstyrelsen,

att skolöverstyrelsen erhåller bemyndigande dels att vid uppkommande

ledighet på rektorstjänst vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola

indraga tjänsten samt besluta att rektorsgöromålen skall ombesörjas av viss

rektor vid det obligatoriska skolväsendet dels att besluta att det skall

ankomma på rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola att

ombesörja rektorsgöromålen vid den till skolan knutna sektorn av det obligatoriska

skolväsendet,

att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser om skyldighet för rektor,

som erhåller förordnande från och med den 1 juli 1961 eller senare att

därest rektor stjänsten är placerad vid allmänt läroverk eller högre kommunal

skola som är under avveckling ombesörja rektorsgöromålen vid till

skolan knuten sektor av det obligatoriska skolväsendet, samt därest rektorstjänsten

är placerad vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen ombesörja

rektorsgöromålen vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola i

samma kommun, vilken är under avveckling,

att därest sådan rektor som ovan nämnts icke äger behörighet till ordinarie

lärartjänst i läroämnen vid den skolform eller det stadium, där han

skall ombesörja rektorsgöromålen, skölöverstyrelsen må bestämma att

jämte rektor skall förordnas en studierektor för vilken överstyrelsen må

fastställa instruktion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961

III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola

och statlig eller högre kommunal skola

1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet

och rektorernas avlöningsgrupper

Gällande bestämmelser m. m.

Omfattningen av skolväsendet i en kommun bedömes enligt 1 kap. 4 §

allmänna skolstadgan, om ej annat särskilt stadgas, med ledning av ett

poängsystem, innebärande att för varje avdelning, kurs etc. beräknas viss

poäng. I 127 § folkskolestadgan föreskrives, att vid det obligatoriska skolväsendet

i kommunen skall finnas minst en rektor, om ej annat följer av

9 § 1 mom. skolstyrelselagen. Uppgår poängtalet för det obligatoriska skolväsendet

till 71 eller däröver, skall antalet rektorer bestämmas med ledning

av en särskild poängtabell. Kungl. Maj:t äger medge avvikelse från denna

huvudregel efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, innebärande

dels att ökning av antalet rektorer kan tillåtas vid vissa lägre

poängtal än eljest fordras, dels att antalet kan sättas lägre än vad poängtalet

medger. Antalet rektorer från och med den 1 juli 1961 skall med

tillämpning av 128 § folkskolestadgan bestämmas på grundval av det

poängtal som förelåg den 1 november 1960.

Beträffande rektorernas avlöning finnes bestämmelser i 13 § avlöningsreglementet

för folkskolan. I avlöningshänseende skiljes på rektorstjänster

i a) kommun med försöksskola eller folkskola med inbyggd realskola och

b) annan kommun enligt följande uppställning.

a) kommun med försöksskola eller inbyggd realskola

Lönegrad för rektor behörig till

ordinarie folkskol-

Avlöningsgrupp

ordinarie

ordinarie

lärar-, småskollärar-

adjunktstjänst

ämneslärartjänst

eller övningslärar-

tjänst

I.....

...... ABp 25

ABp 23

ABp 20

II.....

...... ABp 25

ABp 24

ABp 22

III.....

...... ABp 26

ABp 25

ABp 24

IV.....

...... ABp 26

ABp 26

ABp 26

b) annan kommun

Avlöningsgrupp

Lönegrad

i .........

ii ......

......... ABp 19

in ........

......... ABp 20

IV .........

......... ABp 21

v .........

......... ABp 22

VI .........

......... ABp 23

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts ''proposition nr 85 år 1961

Angående avlöningsgruppernas fördelning hänvisas i 13 § avlöningsreglementet

till vad som är särskilt stadgat. I detta hänseende finnes för

närvarande ej andra regler än de som utfärdades i cirkulär den 20 december

1957 (nr 696) om löneställningen för de nya skolledartjänsterna i kommunerna,

m. m., vilket cirkulär ändrats genom kungl. kungörelse den 21

februari 1958 (nr 44). Cirkuläret torde ha avsetts att vara tillämpligt

på lönesättningen för den tid som återstod av den då löpande allmänna

förordnandeperioden. Det upptager bestämmelser såväl om avlöningsgrupperna

som de särskilda lönegraderna. Reglerna om lönegraderna har

sedermera överförts till 13 § reglementet men så har ej skett beträffande

avlöningsgrupperna.

Regleringen i cirkuläret av avlöningsgrupperingen framgår av följande

uppställning.

Poängtal

(avser i kommun med

flera rektorstjänster

medeltalet per tjänst)

Avlöningsgrupp

a) kommun med

försöksskola eller

inbyggd realskola

—19,5

20—29,5

30—59,5

60—

I

II

III

IV

b) annan kommun

— 9

10—19

20—29

30—44

45—59

60—

I

II

III

IV

V

VI

Beslut om placering i avlöningsgrupp meddelas av överstyrelsen; dock att

i de fall, då skolledarorganisationen skall fastställas av Kungl. Maj:t (främst

i kommun med skoldirektör) även löneställningen för skolledarna bestämmes

av Kungl. Maj:t.

Vid bestämmande av avlöningsgrupp för tiden 1 juli 1958—30 juni 1961

var poängsumman den 1 november 1957 avgörande för beslutet. I de fall, då

kommunen övergått till försöksverksamhet från den 1 juli 1959 eller 1960

och rektorstjänsterna således skulle överflyttas från b) till a), har poängsumman

per den 1 november året före övergången lagts till grund för avlöningsgrupperingen

.

Under löpande förordnandeperiod medgives endast ändrad avlöningsgrupp

vid väsentligt ändrade förhållanden. Beslut om ändring fattas av

Kungl. Maj:t.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

Ändringsförslag

I skrivelsen den 7 november 1960 har skolöverstyrelsen under hänvisning

till promemorian angående samordning av statligt gymnasium och försöksskolas

högstadium ifrågasatt, om ej på grund av att den nya förordnandeperioden

för rektorer vid skolväsendet skall börja den 1 juli 1961 vissa

frågor rörande grunderna för beräkning av antalet rektorstjänster och för

fastställande av rektors avlöningsgrupp bör lösas före nämnda datum. Med

hänsyn bland annat till att förhandlingar i ämnet erfordras har överstyrelsen

icke framlagt något konkret förslag utan hemställt, att Kungl. Maj:t

ville överväga åtgärder för frågans lösande.

Den åberopade promemorian utgår från att den anordning som nu i flera

fall vunnit insteg, nämligen att försöksskolas högstadium helt eller delvis

förlägges till statligt gymnasium och samordnas med detta (i promemorian

benämnes denna skolenhet försöksläroverk), framdeles kommer att bli alltmera

vanlig. De båda delarna av en sådan skolenhet, anföres i promemorian,

bör stå under ledning av samme rektor. Om en gymnasierektor på detta

sätt tjänstgör även inom det obligatoriska skolväsendet får det emellertid

vissa konsekvenser för beräknandet av antalet rektorer vid det obligatoriska

skolväsendet. Härom anföres i promemorian.

För sådana obligatoriska skolor i en kommun, som ej är knutna till gymnasium,

skulle det få ogynnsamma verkningar, om rektorstjänst vid försöksläroverk

i samma kommun skulle inräknas i antalet rektorstjänster vid

det obligatoriska skolväsendet. Med en viss förenkling kan man säga, att

en rektorstjänst beviljas för varje påbörjat 50-tal poäng. Säkerligen kommer

högstadierna vid försöksläroverken i en del fall att ha den omfattning, vilken

man utifrån vad som sagts i föregående avsnitt kan anse som en normal

undre gräns, d. v. s. åtta till tio klasser. Poängtalet för dessa är 12—15. Det

vore ej rimligt, om en rektorstjänst skulle avräknas mot ett så lågt poängtal.

En betydligt ökad arbetsbörda skulle då falla på övriga rektorer vid den

obligatoriska skolan, särskilt i kommuner med mer än ett försöksläroverk.

Vidare fullgör rektor vid ett sådant läroverk endast en del av sin tjänstgöring

inom försöksskolan.

Å andra sidan kan det ej anses vara motiverat att bortse från rektor vid

försöksläroverk men medräkna de dit förlagda högstadieklasserna, då antalet

rektorer vid det obligatoriska skolväsendet skall bestämmas. I så fall

kan en kommun bli ålagd att inrätta fler rektorstjänster än som är motiverat

med hänsyn till det förhållandet, att rektorsgöromålen för den del av

det obligatoriska skolväsendet ombesörjes av rektor vid försöksläroverk.

I promemorian föreslås därför den ändringen av 127 § folkskolestadgan

att poängtalet för högstadieklasser, som ingår i försöksläroverk, skall frånräknas

vid bestämmandet^ av antalet rektorer vid det obligatoriska skolväsendet.

Därjämte föreslås en motsvarande åtgärd med avseende på bestämmelserna

för rektors placering i avlöningsgrupp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

9

2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor,

samordnade med försöksskolas högstadium

Gällande bestämmelser m. m.

Avlöningsgrupperingen för rektorer vid statliga gymnasier bygger ej på

samma poängsystem som upptagits i allmänna skolstadgan utan på ett

särskilt system. För gymnasierektors placering i avlöningsgrupp gäller

följande poängberäkning:

1 poäng för varje fullt 25-tal elever,

1 poäng för varje klassavdelning inom realskolan utom realskolans avslutningsklass,

1,5 poäng för varje klassavdelning inom gymnasiet samt realskolans

avslutningsklass.

För fördelningen på avlöningsgrupp och lönegrader m. m. gäller följande

normer.

Avlöningsgr.

Poäng

Lönegrad

Avl.-förstärkn.

Anmärkning

I

—35

Bp 1

Gäller end. priv. lärov.

II

35,5—46

Bp 1

1200

III

46,5—63

Bp 1

2 400

IV

63,5—

Bp 1

3 600

Om försöksskolas högstadium helt eller delvis samordnas med statligt

gymnasium och gymnasierektorn därvid skall vara rektor för hela skolenheten

uppkommer fråga huru för avlöningsgrupperingen poängberäkningen

skall ske för högstadiedelen av skolenheten.

Motsvarande problem torde uppkomma beträffande sådana realskolor,

vilka under sin avvecklingstid samordnas med högstadier.

Ändringsförslag

Skolöverstyrelsen har i förevarande avseende samma hemställan som beträffande

avlöningsgrupperingen för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet.

I promemorian föreslås i anslutning till ett av skolöverstyrelsen den 17

december 1957 framfört förslag följande poängberäkning för högstadiet:

1 poäng för varje fullt 25-tal elever,

1 poäng för varje klass i årskurserna 7 och 8,

1,5 poäng för varje klass av 9 a och 9 g samt för varje gren av 9 y eller

avdelning därav (till avdelning hänföres även grupp med särskild undervisning

i yrkesämne).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

3. Remissyttranden

Promemorians förslag har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av flertalet remissinstanser.

Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkslcollärarinneförbund har

ställt sig tvekande till lämpligheten av att nu utfärda generella regler för

bestämmande av antalet rektorer i kommuner med försöksläroverk och förordar

i stället, att denna avvägningsfråga upptas till prövning i de enskilda

kommunerna och där ges en lösning som med hänsyn till kommunens behov

och aktuella förhållanden kan anses lämplig.

Flera instanser anser, att avdrag för högstadieklasser vid läroverk bör ske

endast med en del av det därå belöpande poängtalet, enär eljest följden lätt

kunde bli att en omotiverad minskning måste ske av tjänsternas antal vid

det obligatoriska skolväsendet. Av denna uppfattning är Sveriges skolledarförbund,

som ej kan godtaga det föreslagna avdragssystemet. Förbundet

framhåller, att rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet kommer att få

mycket arbete med högstadieklasserna vid läroverket i fråga om undervisningen

i fritt valt arbete och organisationen av 9 y. Vidare kommer

dessa rektorer att huvudsakligen ombesörja det omfattande arbete, som

under vårterminen sker i årskurs 6 för att förbereda ämnesval m. m. för

årskurs 7. Att rektorn vid läroverket helt skulle sköta denna uppgift tillsammans

med den obligatoriska skolans lärare, vilka inte är underställda

honom, anser förbundet inte troligt. Förbundet föreslår därför, att det

obligatoriska skolväsendet vid beräkning av antalet rektorer skall tillgodoräknas

en poäng — i stället för som nu 1 V2 poäng — för varje avdelning i

årskurs 7—9 respektive gren av 9 y vid läroverket.

Skolstyrelsen i Solna anser, att poängavdraget bör bestämmas till hälften

av vad som belöper på de i läroverket förlagda högstadieklasserna, alltså

med 0,75 poäng per avdelning eller gren.

IV. Departementschefen

Den 1 juli 1961 börjar en ny allmän sexårig förordnandeperiod för skolledarna

inom det allmänna skolväsendet. Under denna period kan till följd av

det beslut om enhetsskolans definitiva utformning och genomförande, som

statsmakterna år 1962 kan antagas komma att fatta, förutses inträffa bland

annat den förändringen i skolorganisationen att avvecklingen av realskolorna

och motsvarande skolformer får en större omfattning än hittills. Det

måste därför nu övervägas i vad mån rektorsförordnandena inom dessa

skolformer behöver tidsbegränsas under den kommande förordnandeperioden.

Fråga uppkommer också att inom ramen för rektorsorganisationen vid

det obligatoriska skolväsendet placera de rektorer vid skolor under av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961 11

veckling, vilka efter det skolan upphört önskar fortsatt anställning som

skolledare.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen, har skolöverstyrelsen förklarat

sig ämna avkorta förordnandena för avvecklingsskolornas rektorer.

Beträffande skolor, för vilka beslut om avveckling fattats då förordnandet

skall meddelas, skulle förordnandet avse tiden till dess avvecklingen helt

genomförts och i övriga fall avkortas att gälla till och med utgången av juni

1966. Vidare ämnar skolöverstyrelsen i kommuner med avvecklingsskola

avkorta förordnandena för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet på

motsvarande sätt, dock endast i de fall, där inte samtliga nu anställda rektorer

efter avvecklingen kan beräknas få fortsatt förordnande inom kommunen.

För att öka möjligheterna att placera eventuellt övertaliga rektorer har

skolöverstyrelsen föreslagit att, förutom vederbörande kommun, också överstyrelsen

ges befogenhet att göra framställning till Kungl. Maj:t om överflyttning

av rektor vid realskola, som är under avveckling, till nyinrättad

eller eljest ledig rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet utan att

tjänsten ledigförklaras samt om viss ökning av antalet skolledare enligt

127 § folkskolestadgan.

Vid överläggningar, som i dessa frågor förts mellan representanter för,

å ena sidan, ecklesiastik- och civildepartementen samt, å andra sidan, berörda

personalorganisationer har de senare förklarat sig hellre se att rektorsförordnandena

meddelas för hel förordnandeperiod och att rektorerna vid

avvecklingsskolorna i samband härmed ålägges skyldighet att fullgöra annan

uppgift inom kommun, exempelvis såsom studierektor, eller att låta

förflytta sig till annan skolledartjänst inom eller utom kommunen.

För egen del anser jag, att det av skolöverstyrelsen föreslagna förfarandet

med avkortade förordnanden i vissa fall, vilket kan tillämpas inom ramen

för vad nuvarande bestämmelser medger, är det lämpligaste sättet att

åstadkomma en smidig anpassning till de förutsebara skolorganisatoriska

förändringarna. Emot det av organisationerna förordade alternativet talar

framför allt att förordnanden i många fall skulle komma att avse tid, då

skolan inte längre finns till.

I anslutning till vad jag i ett vid 1960 års höstriksdag avgivet interpellationssvar

anfört rörande ianspråktagandet av de avvecklade skolornas rektorer

vill jag här understryka angelägenheten av att alla möjligheter att

finna placering för dessa rektorer på andra skolledartjänster tillvaratages.

Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen kommer att bevaka utvecklingen på

området och följa de enskilda fallen. Det synes också lämpligt att överstyrelsen

utrustas med den föreslagna initiativrätten, och överstyrelsen bör

därjämte, när så finnes påkallat, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de

ytterligare åtgärder, som kan behövas för att tillgodose de här berörda

intressena. Därest överstyrelsen får sådan initiativrätt, skall detta självfallet

inte innebära att berörda kommuner betages inflytande på dessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

frågor. Jag finner lämpligt, att överstyrelsen i dylika fall, innan framställning

göres, inhämtar yttranden från kommunen och länsskolnämnden.

Skolöverstyrelsen har till behandling upptagit vissa andra frågor, som

sammanhänger med tjänstgöringsförhållandena för rektorerna i kommuner

med avvecklingsskolor. I enlighet med överstyrelsens förslag, mot vilket

personalorganisationerna inte haft någon erinran i och för sig, synes det

böra föreskrivas skyldighet för rektor vid avvecklingsskola att ombesörja

rektorsgöromålen för viss del av det obligatoriska skolväsendet. Skyldigheten

torde böra avse endast högstadiet av försöksskolan. På motsvarande

sätt bör rektor vid det obligatoriska skolväsendet vara skyldig att ombesörja

rektorsgöromål vid avvecklingsskola inom kommunen. I sistnämnda

fall synes det lämpligt att, när rektor inte har behörighet till ordinarie

lärartjänst i läroämnen vid avvecklingsskolan, studierektor förordnas vid

denna skola. Denna befattning bör kunna bestridas av studierektor vid

försöksskolans högstadium. Överstyrelsen torde böra erhålla bemyndigande

att förordna studierektor samt att fastställa instruktion för denne.

I anslutning till de nyss behandlade frågorna vill jag även upptaga det

spörsmål som uppkommer, då försöksskolas högstadium i en kommun helt

eller delvis förlägges till ett statligt gymnasium och ställning måste tagas till

hur verksamheten i de båda skolformerna skall kunna samordnas under en

enhetlig ledning. Dylika kombinationer har hittills endast förekommit sparsamt

och för dem har inte meddelats några mera fasta regler. Anledning

finns ej att i förevarande sammanhang taga ställning till frågan huruvida

kombinationer av detta slag bör bli en regelmässig företeelse inom skolväsendet.

Emellertid torde man få räkna med att det under den närmaste

framtiden kommer att bli vanligare än hittills att högstadier förlägges till

ett gymnasium och samorganiseras med detta bland annat i syfte att på

bästa sätt utnyttja befintliga lokaltillgångar och tillgänglig lärarpersonal.

Det torde, såsom framhålles i den promemoria som åberopas i skolöverstyrelsens

framställning, i många fall av denna art vara lämpligt att ledningen

av den kombinerade skolenheten anförtros gymnasiets rektor. För

att möjliggöra en sådan anordning föreslår skolöverstyrelsen att rektorerna

vid gymnasierna skall kunna åläggas att leda dit förlagda högstadieklasser

och beträffande dessa tillämpa de för den obligatoriska skolan gällande

bestämmelserna. Mot detta förslag har personalorganisationerna inte framställt

erinran. Samtidigt har emellertid från personalens sida begärts utökad

möjlighet att jämka rektorernas undervisningsskyldighet samt förstärkning

av rektorsexpeditionernas resurser. Jag vill för egen del biträda skolöverstyrelsens

förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i de särskilda

fallen pröva fråga om utkrävande av denna skyldighet. Till de av personalen

framställda önskemålen torde ställning inte böra tas i förevarande sammanhang.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

När på här angivet sätt rektor för ett gymnasium eller en avvecklingsskola

övertager ledningen av en del av den obligatoriska skolan, uppkommer

fråga vilken inverkan detta bör få på bestämmandet av antalet rektorer

inom kommunens obligatoriska skolväsende och på avlöningsgrupperingen

för berörda rektorstjänster inom kommunen. Nämnda förhallanden bestämmes

enligt gällande ordning med ledning av vissa poängnormer. Då övertagandet

i princip skall omfatta samtliga rektorsgöromål, anser jag följdriktigt,

att i enlighet med vad som föreslås i promemorian det poängtal, som belöper

på den samorganiserade delen av den obligatoriska skolan, frånräknas denna

skolas samlade poäng. Från denna huvudregel bör emellertid Kungl. Maj:t

efter prövning av förhållandena i enskilda fall kunna medge viss jämkning,

om särskilda skäl motiverar det. Jag tänker härvid bland annat på sådana

marginalfall, där poängbortfallet, trots att det är av förhållandevis liten omfattning,

skulle medföra minskning av antalet tjänster eller ändring av löneförhållandena

för rektorerna. Det kan också vara motiverat att något jämka

poängberäkningen i sådana fall, där samorganisationen medför vissa arbetsuppgifter

jämväl för den obligatoriska skolans rektor.

De delar av den obligatoriska skolan, som på detta sätt knytes till annan

skola, bör beaktas vid bestämmande av avlöningsgrupp för rektorstjänsten

vid den sistnämnda skolan. Därvid bör med viss jämkning i huvudsak följas

de principer för poängberäkning, som avser realskola. Härigenom skulle,

utom en tilldelning av 1 poäng för varje fullt 25-tal elever, beräknas 1 poäng

för varje avdelning av årskurserna 7 och 8 samt IV2 poäng för varje avdelning

av årskurs 9 utom 9 y. För sistnämnda årskurs skulle beräknas IV2

poäng för varje gren eller avdelning därav.

Såsom framgår av vad jag förut anfört kan den situationen uppkomma,

att rektor vid det obligatoriska skolväsendet anförtros rektorsgöromålen vid

avvecklingsskola. För sådant fall synes det rimligt att rektorstjänsten i lönehänseende

tillgodoräknas poäng härför efter de poängberäkningsgrunder för

det obligatoriska skolväsendet, som angives i propositionen 1957: 183.

I de fall då rektor, som fått avkortat förordnande, efter förordnandetidens

utgång erhåller förnyat förordnande på samma eller annan rektorstjänst

för återstående tid av den allmänna förordnandeperioden bör ny avlöningsgruppering

inte verkställas utan samma avlöningsgrupp gälla för

respektive tjänster under hela perioden, därest inte jämkning enligt hittills

gällande normer föranledes av väsentligt ändrade förhållanden.

Med de jämkningar som jag i det föregående förordat bör inför den

allmänna förordnandeperiod, som börjar den 1 juli 1961, ny avlöningsgruppering

för rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och de

allmänna läroverken jämte motsvarande skolformer ske i huvudsaklig överensstämmelse

med vad hittills gällt.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser,

som fordras i anslutning till vad jag nu förordat. Samtidigt torde jämväl få

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961

utfärdas bestämmelser om avlönings- och arvodesgruppering för skoldirektör

och förste rektor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för bestämmande i vissa fall av rektorernas arbetsområde

och åligganden samt för fastställande av rektors avlöningsgrupp

och av antalet rektor stjänster vid det obligatoriska

skolväsendet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 15

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ..................................................... 2

II. Den nya förordnandeperioden .................................. 3

III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola och statlig eller

högre kommunal skola......................................... 6

1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och

rektorernas avlöningsgrupper ................................ 6

2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor, samordnade

med försöksskolas högstadium ............................... 9

3. Remissyttranden ........................................... 10

IV. Departementschefen ........................................... 10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande rektorstjänsterna inom skolväsendet m. m. a1 i texten
  2. SU 1961:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 16 i texten