Angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m
1961-02-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:85, Angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
1
Nr 85
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m.;
given Stockholms slott den 17 februari 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till vissa åtgärder för att underlätta
möjligheterna att placera rektor vid sådana skolor, som blir avvecklade i
samband med enhetsskolans genomförande, på annan skolledartjänst.
Vidare föreslås för de fall, då försöksskolas högstadium samorganiseras
med skola under avveckling eller med statligt gymnasium och en rektor
utses att leda hela skolenheten, vissa jämkningar i det poängberäkningssystem,
som ligger till grund för fastställande av avlöningsgrupp för rektorerna
och av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet.
I anslutning härtill föreslås bland annat att rektorerna ålägges skyldighet
att fullgöra rektorsgöromål vid annan skolform än den där tjänsten är
placerad.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 85
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor
rörande rektorstjänsterna inom skolväsendet m. m.
I. Inledning
I skrivelser den 7 och den 23 november 1960 till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen
framfört förslag till åtgärder i anledning av att nya förordnanden
för rektorerna vid de skolformer, för vilka allmänna skolstadgan
äger tillämpning, skall utfärdas för den nya allmänna förordnandeperioden
den 1 juli 1961—den 30 juni 1967. Skolöverstyrelsen upptager därvid till
behandling vissa frågor i anslutning till samordningen av gymnasier och
försöksskolas högstadium och ifrågasätter bland annat en omprövning av
grunderna för beräkningen av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska
skolväsendet och de därmed sammanhängande reglerna för bestämmande
av rektors avlöningsgrupp. Därjämte har skolöverstyrelsen föreslagit åtgärder
för lösande av vissa övergångsspörsmål, vilka sammanhänger med avvecklingen
av realskolor och motsvarande skolformer i samband med enhetsskolans
genomförande.
Till grund för skolöverstyrelsens framställning av den 7 november 1960
ligger en inom överstyrelsen upprättad promemoria angående samordning
av statligt gymnasium och försöksskolas högstadium, vilken genom överstyrelsens
försorg varit föremål för en omfattande remissbehandling hos
bland annat ett antal länsskolnämnder och skolstyrelser samt organisationer.
Då flera av de förslag skolöverstyrelsen framfört torde böra underställas
riksdagens prövning, får jag nu anhålla att upptaga dessa spörsmål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
3
II. Den nya förordnandeperioden
Enligt 4 kap. 6 § 1 mom. allmänna skolstadgan skall rektorstjänst vid
annan skola än kommunal yrkesskola tillsättas genom förordnande på sex
år, om ej särskilda skäl föranleder att förordnandet meddelas för kortare tid.
För sådana tjänster gäller samma allmänna förordnandeperiod. Förordnande
under löpande period må ej meddelas för längre tid än till periodens slut.
Vid 1959 års riksdag (SU 123 s. 12 ff.) erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande
att på framställning av kommun besluta om överflyttning av rektor vid
realskola, som är under avveckling, till nyinrättad eller eljest ledig rektorstjänst
vid det obligatoriska skolväsendet, utan att tjänsten ledigförklaras.
De av skolöverstyrelsen i skrivelsen den 22 november 1960 föreslagna
anordningarna innebär bland annat att de nya förordnandena skulle i vissa
fall begränsas till tiden. Härom anför skolöverstyrelsen.
I fråga om skolor med statligt allmänt gymnasium, d. v. s. högre allmänna
läroverk och f ö r s öksgy mn a s ier, finner överstyrelsen icke skäl föreligga
att föreslå Kungl. Maj:t någon generell avvikelse från den normala
förordnandeperioden.
För rektorer vid statliga realskolor och högre kommunala skolor för vilka
beslut om fullständig avveckling föreligger, då förordnandebeslutet fattas,
kan med nuvarande bestämmelser förordnandet längst få avse tiden till dess
skolan i fråga är helt avvecklad. Skolöverstyrelsen anser sig därjämte böra
utgå ifrån att beslut om successiv avveckling av övriga skolor tillhörande
denna grupp kan komma att fattas i relativt stort antal fall med början,
vad den 4-åriga realskolan och 5-åriga flickskolan beträffar, från och med
läsåret 1963/64, vilket innebär att en realskola skall kunna vara avvecklad
1 juli 1966 och en flickskola 1 juli 1967. Som följd härav avser överstyrelsen
att begränsa förordnandena för realskolornas rektorer längst till utgången
av juni 1966.
För den obligatoriska skolans vidkommande bör en avkortning av förordnandeperioden
endast förekomma om så är oundgängligen nödvändigt.
Skolöverstyrelsen utgår emellertid ifrån att varken folkskolans eller ovannämnda
högre skolors rektorer inom kommunen i förhållande till varandra
skall äga företräde till rektor stjänsterna vid den nya obligatoriska skolform,
varom statsmakterna väntas komma att besluta 1962. Härav följer att i de
fall, då icke samtliga nu anställda berörda rektorer med gällande poängberäkningar
med visshet kan beredas fortsatt rektorsförordnande inom
kommunen efter realskolans och motsvarande skolformers avveckling, förordnandeperioden
bör avkortas även för den obligatoriska skolans rektorer
där. Vid bedömningen av om avkortning av förordnandetiden behöver ske,
avser dock överstyrelsen att taga hänsyn till om vakanser kan beräknas
uppstå genom någon rektors avgång med pension eller om poängtalet kan
beräknas växa, så att det blir möjligt att inrätta någon ny rektorstjänst
inom det obligatoriska skolväsendet. Avkortning av förordnandeperioden
för det obligatoriska skolväsendets rektorer torde i regel ej heller behöva
ske i kommuner med kommunalt gymnasium.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961
I de fall, då rektorstjänster hittills blivit övertaliga på grund av realskolans
avveckling i försökskommuner, har i alla fall utom ett frågan om
rektors omplacering lösts genom att rektorerna sökt lediga tjänster på
annan ort. Har detta skett före realskolans sista läsår, så har rektorstjänsten
därefter vakantsatts, i förekommande fall med vikariatslöneförordnande
för vikarien. Någon transportspärr har icke tillämpats för rektorer
vid sådana skolor. Överstyrelsen anser det önskvärt att omplaceringen av
övertaliga rektorer, som icke kan placeras på rektorstjänst inom den egna
skolkommunen, även i fortsättningen i första hand sker inom ramen för den
vanliga rektorstillsättningen, d. v. s. genom att rektorerna själva söker
transport till ledigblivande tjänster. Emellertid torde man icke kunna utgå
ifrån att omplaceringsfrågan helt skall kunna lösas på detta sätt, eftersom
det då realskolan allmänt skall avvecklas årligen kommer att gälla väsentligt
flera rektorer. Överstyrelsen kommer därför att liksom fallet varit vid
den 5-åriga realskolans ersättande med 3-årig realskola i detalj följa utvecklingen
för att vid uppkommande situationer kunna vidtaga eller hos
Kungl. Maj:t föreslå erforderliga åtgärder. Varken 1 juli 1961 eller 1962
finnes emellertid några realskolerektorer att omplacera, men därefter kan
antalet sådana rektorer på grund av redan nu fattade avvecklingsbeslut
beräknas bli följande:
1 juli 1963: 3 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.
1 juli 1964: 9 vid statliga och 5 vid kommunala realskolor.
1 juli 1965: 12 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.
Häremot kan beräknas motsvarande begränsningar av förordnandeperioden
för vissa rektorer vid det obligatoriska skolväsendet nämligen till 30
juni 1963 för 3, till 30 juni 1964 för 10 och till 30 juni 1965 för likaledes
10 rektorer.
Antalet rektorer som preliminärt kan beräknas få sina förordnanden
begränsade till 30 juni 1966 utgör vid de statliga och kommunala realskolorna
sammanlagt cirka 110 samt vid det obligatoriska skolväsendet cirka
80. Av försiktighetsskäl torde till denna grupp böra hänföras flertalet av de
praktiska kommunala realskolornas 27 rektorer, medan man på grund av
dessa skolkommuners storlek knappast torde behöva ifrågasätta någon
motsvarande åtgärd beträffande det obligatoriska skolväsendets rektorer
där.
I fråga om rektorernas tjänstgöringsförhållanden i kommuner där skolor
skall avvecklas anför skolöverstyrelsen:
Det andra större problem, som skolöverstyrelsen anser böra lösas, innan
nya förordnanden utfärdas för rektorerna, gäller dessas tjänstgöringsförhållanden
under den period då realskolan avvecklas och försöksskolan eller
den nya obligatoriska skolan ersätter densamma. Motsvarande problem kan
beräknas uppstå i samband med avveckling av den kommunala flickskolan
och praktiska kommunala realskolan.
Då realskolan avvecklas, inrymmes i de lokaler, som ej erfordras för
återstående delar av denna eller för gymnasiet, där sådant finnes, en sektor
av det obligatoriska skolväsendet, som vanligtvis omfattar högstadieklasser.
Eftersom det i regel är ändamålsenligt att samma rektor är administrativ
och organisatorisk ledare för samtliga klasser inom en skolanläggning,
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
brukar ombesörjandet av rektorsgöromålen för nyssnämnda sektor uppdragas
åt den högre skolans rektor. I fall, då såväl realskolans rektorstjänst
som en rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet blivit vakanta, har
den förra indragits och åt den senares innehavare uppdragits att jämväl ombesörja
rektorsgöromålen vid den högre skolan. Hittills har denna situation
uppkommit endast i ett fåtal fall men kommer att bli mera allmänt förekommande
under nästa förordnandeperiod.
Under sådana omständigheter finner skolöverstyrelsen det önskvärt att
Kungl. Maj:t i likhet med vad som var fallet 1951, då Kungl. Maj:t föreskrev
skyldighet för vissa lärare att tjänstgöra vid försöksskola (SFS nr
581/1951), föreskriver generell skyldighet för rektorerna att ombesörja
rektorsgöromålen vid annan skolform som beröres av övergången till försöksverksamhet
eller den nya obligatoriska skolformen.
Under hänvisning till det anförda har skolöverstyrelsen hemställt,
att förslag till Kungl. Maj:t om dels överföring av rektor vid allmänt
läroverk eller högre kommunal skola i kommun med försöksskola (enhetsskola)
till rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet, dels ökning av
antalet rektorer enligt 127 § 3 mom. folkskolestadgan i kommun där allmänt
läroverk eller högre kommunal skola skall avvecklas må förutom av
vederbörande kommun få framläggas jämväl av skolöverstyrelsen,
att skolöverstyrelsen erhåller bemyndigande dels att vid uppkommande
ledighet på rektorstjänst vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola
indraga tjänsten samt besluta att rektorsgöromålen skall ombesörjas av viss
rektor vid det obligatoriska skolväsendet dels att besluta att det skall
ankomma på rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola att
ombesörja rektorsgöromålen vid den till skolan knutna sektorn av det obligatoriska
skolväsendet,
att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser om skyldighet för rektor,
som erhåller förordnande från och med den 1 juli 1961 eller senare att
därest rektor stjänsten är placerad vid allmänt läroverk eller högre kommunal
skola som är under avveckling ombesörja rektorsgöromålen vid till
skolan knuten sektor av det obligatoriska skolväsendet, samt därest rektorstjänsten
är placerad vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen ombesörja
rektorsgöromålen vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola i
samma kommun, vilken är under avveckling,
att därest sådan rektor som ovan nämnts icke äger behörighet till ordinarie
lärartjänst i läroämnen vid den skolform eller det stadium, där han
skall ombesörja rektorsgöromålen, skölöverstyrelsen må bestämma att
jämte rektor skall förordnas en studierektor för vilken överstyrelsen må
fastställa instruktion.
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961
III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola
och statlig eller högre kommunal skola
1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet
och rektorernas avlöningsgrupper
Gällande bestämmelser m. m.
Omfattningen av skolväsendet i en kommun bedömes enligt 1 kap. 4 §
allmänna skolstadgan, om ej annat särskilt stadgas, med ledning av ett
poängsystem, innebärande att för varje avdelning, kurs etc. beräknas viss
poäng. I 127 § folkskolestadgan föreskrives, att vid det obligatoriska skolväsendet
i kommunen skall finnas minst en rektor, om ej annat följer av
9 § 1 mom. skolstyrelselagen. Uppgår poängtalet för det obligatoriska skolväsendet
till 71 eller däröver, skall antalet rektorer bestämmas med ledning
av en särskild poängtabell. Kungl. Maj:t äger medge avvikelse från denna
huvudregel efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, innebärande
dels att ökning av antalet rektorer kan tillåtas vid vissa lägre
poängtal än eljest fordras, dels att antalet kan sättas lägre än vad poängtalet
medger. Antalet rektorer från och med den 1 juli 1961 skall med
tillämpning av 128 § folkskolestadgan bestämmas på grundval av det
poängtal som förelåg den 1 november 1960.
Beträffande rektorernas avlöning finnes bestämmelser i 13 § avlöningsreglementet
för folkskolan. I avlöningshänseende skiljes på rektorstjänster
i a) kommun med försöksskola eller folkskola med inbyggd realskola och
b) annan kommun enligt följande uppställning.
a) kommun med försöksskola eller inbyggd realskola
Lönegrad för rektor behörig till
ordinarie folkskol-
Avlöningsgrupp
ordinarie
ordinarie
lärar-, småskollärar-
adjunktstjänst
ämneslärartjänst
eller övningslärar-
tjänst
I.....
...... ABp 25
ABp 23
ABp 20
II.....
...... ABp 25
ABp 24
ABp 22
III.....
...... ABp 26
ABp 25
ABp 24
IV.....
...... ABp 26
ABp 26
ABp 26
b) annan kommun
Avlöningsgrupp
Lönegrad
i .........
ii ......
......... ABp 19
in ........
......... ABp 20
IV .........
......... ABp 21
v .........
......... ABp 22
VI .........
......... ABp 23
7
Kungl. May.ts ''proposition nr 85 år 1961
Angående avlöningsgruppernas fördelning hänvisas i 13 § avlöningsreglementet
till vad som är särskilt stadgat. I detta hänseende finnes för
närvarande ej andra regler än de som utfärdades i cirkulär den 20 december
1957 (nr 696) om löneställningen för de nya skolledartjänsterna i kommunerna,
m. m., vilket cirkulär ändrats genom kungl. kungörelse den 21
februari 1958 (nr 44). Cirkuläret torde ha avsetts att vara tillämpligt
på lönesättningen för den tid som återstod av den då löpande allmänna
förordnandeperioden. Det upptager bestämmelser såväl om avlöningsgrupperna
som de särskilda lönegraderna. Reglerna om lönegraderna har
sedermera överförts till 13 § reglementet men så har ej skett beträffande
avlöningsgrupperna.
Regleringen i cirkuläret av avlöningsgrupperingen framgår av följande
uppställning.
Poängtal
(avser i kommun med
flera rektorstjänster
medeltalet per tjänst)
Avlöningsgrupp
a) kommun med
försöksskola eller
inbyggd realskola
—19,5
20—29,5
30—59,5
60—
I
II
III
IV
b) annan kommun
— 9
10—19
20—29
30—44
45—59
60—
I
II
III
IV
V
VI
Beslut om placering i avlöningsgrupp meddelas av överstyrelsen; dock att
i de fall, då skolledarorganisationen skall fastställas av Kungl. Maj:t (främst
i kommun med skoldirektör) även löneställningen för skolledarna bestämmes
av Kungl. Maj:t.
Vid bestämmande av avlöningsgrupp för tiden 1 juli 1958—30 juni 1961
var poängsumman den 1 november 1957 avgörande för beslutet. I de fall, då
kommunen övergått till försöksverksamhet från den 1 juli 1959 eller 1960
och rektorstjänsterna således skulle överflyttas från b) till a), har poängsumman
per den 1 november året före övergången lagts till grund för avlöningsgrupperingen
.
Under löpande förordnandeperiod medgives endast ändrad avlöningsgrupp
vid väsentligt ändrade förhållanden. Beslut om ändring fattas av
Kungl. Maj:t.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
Ändringsförslag
I skrivelsen den 7 november 1960 har skolöverstyrelsen under hänvisning
till promemorian angående samordning av statligt gymnasium och försöksskolas
högstadium ifrågasatt, om ej på grund av att den nya förordnandeperioden
för rektorer vid skolväsendet skall börja den 1 juli 1961 vissa
frågor rörande grunderna för beräkning av antalet rektorstjänster och för
fastställande av rektors avlöningsgrupp bör lösas före nämnda datum. Med
hänsyn bland annat till att förhandlingar i ämnet erfordras har överstyrelsen
icke framlagt något konkret förslag utan hemställt, att Kungl. Maj:t
ville överväga åtgärder för frågans lösande.
Den åberopade promemorian utgår från att den anordning som nu i flera
fall vunnit insteg, nämligen att försöksskolas högstadium helt eller delvis
förlägges till statligt gymnasium och samordnas med detta (i promemorian
benämnes denna skolenhet försöksläroverk), framdeles kommer att bli alltmera
vanlig. De båda delarna av en sådan skolenhet, anföres i promemorian,
bör stå under ledning av samme rektor. Om en gymnasierektor på detta
sätt tjänstgör även inom det obligatoriska skolväsendet får det emellertid
vissa konsekvenser för beräknandet av antalet rektorer vid det obligatoriska
skolväsendet. Härom anföres i promemorian.
För sådana obligatoriska skolor i en kommun, som ej är knutna till gymnasium,
skulle det få ogynnsamma verkningar, om rektorstjänst vid försöksläroverk
i samma kommun skulle inräknas i antalet rektorstjänster vid
det obligatoriska skolväsendet. Med en viss förenkling kan man säga, att
en rektorstjänst beviljas för varje påbörjat 50-tal poäng. Säkerligen kommer
högstadierna vid försöksläroverken i en del fall att ha den omfattning, vilken
man utifrån vad som sagts i föregående avsnitt kan anse som en normal
undre gräns, d. v. s. åtta till tio klasser. Poängtalet för dessa är 12—15. Det
vore ej rimligt, om en rektorstjänst skulle avräknas mot ett så lågt poängtal.
En betydligt ökad arbetsbörda skulle då falla på övriga rektorer vid den
obligatoriska skolan, särskilt i kommuner med mer än ett försöksläroverk.
Vidare fullgör rektor vid ett sådant läroverk endast en del av sin tjänstgöring
inom försöksskolan.
Å andra sidan kan det ej anses vara motiverat att bortse från rektor vid
försöksläroverk men medräkna de dit förlagda högstadieklasserna, då antalet
rektorer vid det obligatoriska skolväsendet skall bestämmas. I så fall
kan en kommun bli ålagd att inrätta fler rektorstjänster än som är motiverat
med hänsyn till det förhållandet, att rektorsgöromålen för den del av
det obligatoriska skolväsendet ombesörjes av rektor vid försöksläroverk.
I promemorian föreslås därför den ändringen av 127 § folkskolestadgan
att poängtalet för högstadieklasser, som ingår i försöksläroverk, skall frånräknas
vid bestämmandet^ av antalet rektorer vid det obligatoriska skolväsendet.
Därjämte föreslås en motsvarande åtgärd med avseende på bestämmelserna
för rektors placering i avlöningsgrupp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
9
2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor,
samordnade med försöksskolas högstadium
Gällande bestämmelser m. m.
Avlöningsgrupperingen för rektorer vid statliga gymnasier bygger ej på
samma poängsystem som upptagits i allmänna skolstadgan utan på ett
särskilt system. För gymnasierektors placering i avlöningsgrupp gäller
följande poängberäkning:
1 poäng för varje fullt 25-tal elever,
1 poäng för varje klassavdelning inom realskolan utom realskolans avslutningsklass,
1,5 poäng för varje klassavdelning inom gymnasiet samt realskolans
avslutningsklass.
För fördelningen på avlöningsgrupp och lönegrader m. m. gäller följande
normer.
Avlöningsgr.
Poäng
Lönegrad
Avl.-förstärkn.
Anmärkning
I
—35
Bp 1
Gäller end. priv. lärov.
II
35,5—46
Bp 1
1200
III
46,5—63
Bp 1
2 400
IV
63,5—
Bp 1
3 600
Om försöksskolas högstadium helt eller delvis samordnas med statligt
gymnasium och gymnasierektorn därvid skall vara rektor för hela skolenheten
uppkommer fråga huru för avlöningsgrupperingen poängberäkningen
skall ske för högstadiedelen av skolenheten.
Motsvarande problem torde uppkomma beträffande sådana realskolor,
vilka under sin avvecklingstid samordnas med högstadier.
Ändringsförslag
Skolöverstyrelsen har i förevarande avseende samma hemställan som beträffande
avlöningsgrupperingen för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet.
I promemorian föreslås i anslutning till ett av skolöverstyrelsen den 17
december 1957 framfört förslag följande poängberäkning för högstadiet:
1 poäng för varje fullt 25-tal elever,
1 poäng för varje klass i årskurserna 7 och 8,
1,5 poäng för varje klass av 9 a och 9 g samt för varje gren av 9 y eller
avdelning därav (till avdelning hänföres även grupp med särskild undervisning
i yrkesämne).
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
3. Remissyttranden
Promemorians förslag har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av flertalet remissinstanser.
Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkslcollärarinneförbund har
ställt sig tvekande till lämpligheten av att nu utfärda generella regler för
bestämmande av antalet rektorer i kommuner med försöksläroverk och förordar
i stället, att denna avvägningsfråga upptas till prövning i de enskilda
kommunerna och där ges en lösning som med hänsyn till kommunens behov
och aktuella förhållanden kan anses lämplig.
Flera instanser anser, att avdrag för högstadieklasser vid läroverk bör ske
endast med en del av det därå belöpande poängtalet, enär eljest följden lätt
kunde bli att en omotiverad minskning måste ske av tjänsternas antal vid
det obligatoriska skolväsendet. Av denna uppfattning är Sveriges skolledarförbund,
som ej kan godtaga det föreslagna avdragssystemet. Förbundet
framhåller, att rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet kommer att få
mycket arbete med högstadieklasserna vid läroverket i fråga om undervisningen
i fritt valt arbete och organisationen av 9 y. Vidare kommer
dessa rektorer att huvudsakligen ombesörja det omfattande arbete, som
under vårterminen sker i årskurs 6 för att förbereda ämnesval m. m. för
årskurs 7. Att rektorn vid läroverket helt skulle sköta denna uppgift tillsammans
med den obligatoriska skolans lärare, vilka inte är underställda
honom, anser förbundet inte troligt. Förbundet föreslår därför, att det
obligatoriska skolväsendet vid beräkning av antalet rektorer skall tillgodoräknas
en poäng — i stället för som nu 1 V2 poäng — för varje avdelning i
årskurs 7—9 respektive gren av 9 y vid läroverket.
Skolstyrelsen i Solna anser, att poängavdraget bör bestämmas till hälften
av vad som belöper på de i läroverket förlagda högstadieklasserna, alltså
med 0,75 poäng per avdelning eller gren.
IV. Departementschefen
Den 1 juli 1961 börjar en ny allmän sexårig förordnandeperiod för skolledarna
inom det allmänna skolväsendet. Under denna period kan till följd av
det beslut om enhetsskolans definitiva utformning och genomförande, som
statsmakterna år 1962 kan antagas komma att fatta, förutses inträffa bland
annat den förändringen i skolorganisationen att avvecklingen av realskolorna
och motsvarande skolformer får en större omfattning än hittills. Det
måste därför nu övervägas i vad mån rektorsförordnandena inom dessa
skolformer behöver tidsbegränsas under den kommande förordnandeperioden.
Fråga uppkommer också att inom ramen för rektorsorganisationen vid
det obligatoriska skolväsendet placera de rektorer vid skolor under av
-
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961 11
veckling, vilka efter det skolan upphört önskar fortsatt anställning som
skolledare.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen, har skolöverstyrelsen förklarat
sig ämna avkorta förordnandena för avvecklingsskolornas rektorer.
Beträffande skolor, för vilka beslut om avveckling fattats då förordnandet
skall meddelas, skulle förordnandet avse tiden till dess avvecklingen helt
genomförts och i övriga fall avkortas att gälla till och med utgången av juni
1966. Vidare ämnar skolöverstyrelsen i kommuner med avvecklingsskola
avkorta förordnandena för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet på
motsvarande sätt, dock endast i de fall, där inte samtliga nu anställda rektorer
efter avvecklingen kan beräknas få fortsatt förordnande inom kommunen.
För att öka möjligheterna att placera eventuellt övertaliga rektorer har
skolöverstyrelsen föreslagit att, förutom vederbörande kommun, också överstyrelsen
ges befogenhet att göra framställning till Kungl. Maj:t om överflyttning
av rektor vid realskola, som är under avveckling, till nyinrättad
eller eljest ledig rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet utan att
tjänsten ledigförklaras samt om viss ökning av antalet skolledare enligt
127 § folkskolestadgan.
Vid överläggningar, som i dessa frågor förts mellan representanter för,
å ena sidan, ecklesiastik- och civildepartementen samt, å andra sidan, berörda
personalorganisationer har de senare förklarat sig hellre se att rektorsförordnandena
meddelas för hel förordnandeperiod och att rektorerna vid
avvecklingsskolorna i samband härmed ålägges skyldighet att fullgöra annan
uppgift inom kommun, exempelvis såsom studierektor, eller att låta
förflytta sig till annan skolledartjänst inom eller utom kommunen.
För egen del anser jag, att det av skolöverstyrelsen föreslagna förfarandet
med avkortade förordnanden i vissa fall, vilket kan tillämpas inom ramen
för vad nuvarande bestämmelser medger, är det lämpligaste sättet att
åstadkomma en smidig anpassning till de förutsebara skolorganisatoriska
förändringarna. Emot det av organisationerna förordade alternativet talar
framför allt att förordnanden i många fall skulle komma att avse tid, då
skolan inte längre finns till.
I anslutning till vad jag i ett vid 1960 års höstriksdag avgivet interpellationssvar
anfört rörande ianspråktagandet av de avvecklade skolornas rektorer
vill jag här understryka angelägenheten av att alla möjligheter att
finna placering för dessa rektorer på andra skolledartjänster tillvaratages.
Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen kommer att bevaka utvecklingen på
området och följa de enskilda fallen. Det synes också lämpligt att överstyrelsen
utrustas med den föreslagna initiativrätten, och överstyrelsen bör
därjämte, när så finnes påkallat, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de
ytterligare åtgärder, som kan behövas för att tillgodose de här berörda
intressena. Därest överstyrelsen får sådan initiativrätt, skall detta självfallet
inte innebära att berörda kommuner betages inflytande på dessa
12
Kuncjl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
frågor. Jag finner lämpligt, att överstyrelsen i dylika fall, innan framställning
göres, inhämtar yttranden från kommunen och länsskolnämnden.
Skolöverstyrelsen har till behandling upptagit vissa andra frågor, som
sammanhänger med tjänstgöringsförhållandena för rektorerna i kommuner
med avvecklingsskolor. I enlighet med överstyrelsens förslag, mot vilket
personalorganisationerna inte haft någon erinran i och för sig, synes det
böra föreskrivas skyldighet för rektor vid avvecklingsskola att ombesörja
rektorsgöromålen för viss del av det obligatoriska skolväsendet. Skyldigheten
torde böra avse endast högstadiet av försöksskolan. På motsvarande
sätt bör rektor vid det obligatoriska skolväsendet vara skyldig att ombesörja
rektorsgöromål vid avvecklingsskola inom kommunen. I sistnämnda
fall synes det lämpligt att, när rektor inte har behörighet till ordinarie
lärartjänst i läroämnen vid avvecklingsskolan, studierektor förordnas vid
denna skola. Denna befattning bör kunna bestridas av studierektor vid
försöksskolans högstadium. Överstyrelsen torde böra erhålla bemyndigande
att förordna studierektor samt att fastställa instruktion för denne.
I anslutning till de nyss behandlade frågorna vill jag även upptaga det
spörsmål som uppkommer, då försöksskolas högstadium i en kommun helt
eller delvis förlägges till ett statligt gymnasium och ställning måste tagas till
hur verksamheten i de båda skolformerna skall kunna samordnas under en
enhetlig ledning. Dylika kombinationer har hittills endast förekommit sparsamt
och för dem har inte meddelats några mera fasta regler. Anledning
finns ej att i förevarande sammanhang taga ställning till frågan huruvida
kombinationer av detta slag bör bli en regelmässig företeelse inom skolväsendet.
Emellertid torde man få räkna med att det under den närmaste
framtiden kommer att bli vanligare än hittills att högstadier förlägges till
ett gymnasium och samorganiseras med detta bland annat i syfte att på
bästa sätt utnyttja befintliga lokaltillgångar och tillgänglig lärarpersonal.
Det torde, såsom framhålles i den promemoria som åberopas i skolöverstyrelsens
framställning, i många fall av denna art vara lämpligt att ledningen
av den kombinerade skolenheten anförtros gymnasiets rektor. För
att möjliggöra en sådan anordning föreslår skolöverstyrelsen att rektorerna
vid gymnasierna skall kunna åläggas att leda dit förlagda högstadieklasser
och beträffande dessa tillämpa de för den obligatoriska skolan gällande
bestämmelserna. Mot detta förslag har personalorganisationerna inte framställt
erinran. Samtidigt har emellertid från personalens sida begärts utökad
möjlighet att jämka rektorernas undervisningsskyldighet samt förstärkning
av rektorsexpeditionernas resurser. Jag vill för egen del biträda skolöverstyrelsens
förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i de särskilda
fallen pröva fråga om utkrävande av denna skyldighet. Till de av personalen
framställda önskemålen torde ställning inte böra tas i förevarande sammanhang.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961
När på här angivet sätt rektor för ett gymnasium eller en avvecklingsskola
övertager ledningen av en del av den obligatoriska skolan, uppkommer
fråga vilken inverkan detta bör få på bestämmandet av antalet rektorer
inom kommunens obligatoriska skolväsende och på avlöningsgrupperingen
för berörda rektorstjänster inom kommunen. Nämnda förhallanden bestämmes
enligt gällande ordning med ledning av vissa poängnormer. Då övertagandet
i princip skall omfatta samtliga rektorsgöromål, anser jag följdriktigt,
att i enlighet med vad som föreslås i promemorian det poängtal, som belöper
på den samorganiserade delen av den obligatoriska skolan, frånräknas denna
skolas samlade poäng. Från denna huvudregel bör emellertid Kungl. Maj:t
efter prövning av förhållandena i enskilda fall kunna medge viss jämkning,
om särskilda skäl motiverar det. Jag tänker härvid bland annat på sådana
marginalfall, där poängbortfallet, trots att det är av förhållandevis liten omfattning,
skulle medföra minskning av antalet tjänster eller ändring av löneförhållandena
för rektorerna. Det kan också vara motiverat att något jämka
poängberäkningen i sådana fall, där samorganisationen medför vissa arbetsuppgifter
jämväl för den obligatoriska skolans rektor.
De delar av den obligatoriska skolan, som på detta sätt knytes till annan
skola, bör beaktas vid bestämmande av avlöningsgrupp för rektorstjänsten
vid den sistnämnda skolan. Därvid bör med viss jämkning i huvudsak följas
de principer för poängberäkning, som avser realskola. Härigenom skulle,
utom en tilldelning av 1 poäng för varje fullt 25-tal elever, beräknas 1 poäng
för varje avdelning av årskurserna 7 och 8 samt IV2 poäng för varje avdelning
av årskurs 9 utom 9 y. För sistnämnda årskurs skulle beräknas IV2
poäng för varje gren eller avdelning därav.
Såsom framgår av vad jag förut anfört kan den situationen uppkomma,
att rektor vid det obligatoriska skolväsendet anförtros rektorsgöromålen vid
avvecklingsskola. För sådant fall synes det rimligt att rektorstjänsten i lönehänseende
tillgodoräknas poäng härför efter de poängberäkningsgrunder för
det obligatoriska skolväsendet, som angives i propositionen 1957: 183.
I de fall då rektor, som fått avkortat förordnande, efter förordnandetidens
utgång erhåller förnyat förordnande på samma eller annan rektorstjänst
för återstående tid av den allmänna förordnandeperioden bör ny avlöningsgruppering
inte verkställas utan samma avlöningsgrupp gälla för
respektive tjänster under hela perioden, därest inte jämkning enligt hittills
gällande normer föranledes av väsentligt ändrade förhållanden.
Med de jämkningar som jag i det föregående förordat bör inför den
allmänna förordnandeperiod, som börjar den 1 juli 1961, ny avlöningsgruppering
för rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och de
allmänna läroverken jämte motsvarande skolformer ske i huvudsaklig överensstämmelse
med vad hittills gällt.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser,
som fordras i anslutning till vad jag nu förordat. Samtidigt torde jämväl få
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1961
utfärdas bestämmelser om avlönings- och arvodesgruppering för skoldirektör
och förste rektor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för bestämmande i vissa fall av rektorernas arbetsområde
och åligganden samt för fastställande av rektors avlöningsgrupp
och av antalet rektor stjänster vid det obligatoriska
skolväsendet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 15
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning ..................................................... 2
II. Den nya förordnandeperioden .................................. 3
III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola och statlig eller
högre kommunal skola......................................... 6
1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och
rektorernas avlöningsgrupper ................................ 6
2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor, samordnade
med försöksskolas högstadium ............................... 9
3. Remissyttranden ........................................... 10
IV. Departementschefen ........................................... 10
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1961:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande rektorstjänsterna inom skolväsendet m. m. a1 i texten
- SU 1961:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 16 i texten