Sök i Ratio Lex

Angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m

1961-03-10 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:93, Angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 93 år 1961

1

Nr 93

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ombildning av

statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m.; given

Stockholms slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen skall fatta principbeslut beträffande

ombildning den 1 juli 1962 av statens reproduktionsanstalt från

affärsdrivande verk till statligt aktiebolag. Frågan om det nya bolagets

behov av aktiekapital m. in. avses att framläggas för 1962 års riksdag.

En arbetsgrupp med karaktär av interimsstyrelse för det blivande bolaget

bör snarast tillsättas för att bland annat genomföra de undersökningar

angående bolagets organisation och verksamhet samt de förhandlingar med

skilda parter som bör ske innan bolaget träder i funktion.

Med hänsyn till nödvändigheten av åt! anstalten erhåller nya, ändamålsenliga

lokaler vidtages åtgärder i syfte att snarast möjligt påbörja en nybyggnad

för företaget i Stockholm.

I propositionen äskas även-investeringsanslag å kapitalbudgeten för budgetåret

1961/62 till ett sammanlagt belopp av 215 000 kronor för bestridande

av kostnader för ny- och ersättningsanskaffning av maskinell utrustning

vid reproduktionsanstalten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan angående

ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m. samt anför

följande.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet nio sakkunniga för att verkställa

utredning rörande de statliga företagsformerna.

Såsom ett led i sitt arbete avgav de sakkunniga, vilka antagit namnet

1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna, den 27 december

1956 ett betänkande angående statens reproduktionsanstalt (SOU 1956:59),

vari föreslås, att reproduktionsanstalten ombildas till aktiebolag.

över betänkandet har remissyttranden avgivits av chefen för försvarsstaben,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, statens

organisationsnämnd, lantmäteristyrelsen, statens reproduktionsanstalt, rikets

allmänna kartverk, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt

Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.

Genom beslut den 16 maj 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantmäteristyrelsen

att i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd

och statens avtalsnämnd verkställa utredning rörande vissa övergångsproblem

i samband med den föreslagna ombildningen av statens reproduktionsanstalt

till aktiebolag. Efter slutfört uppdrag har lantmäteristyrelsen

den 23 januari 1961 avlämnat ett betänkande i ärendet, varöver

yttranden avgivits av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Statstjänstemannaförbundet.

•

I det följande torde få lämnas en redogörelse för omförmälda utredningsförslag

samt för innehållet i däröver avgivna yttranden. I anslutning härtill

torde även få ges en sammanfattande redogörelse för de förslag beträffande

det statliga karttrycket som framförts dels i statens sakrevisions

skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1960 med utredning rörande frågan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

3

om lämpligaste formen för handhavande av det statliga karttrycket ävensom

därmed sammanhängande frågor, dels i betänkande med förslag till

ordnande av det statliga karttrycket, vilket den 27 februari 1961 avgivits

av särskilda sakkunniga, tillkallade den 21 oktober 1960 för att inom jordbruksdepartementet

vidare bereda frågorna om nämnda tryck. Slutligen

torde få lämnas en redogörelse för lantmäteristyrelsens skrivelse angående

statens reproduktionsanstalts anslagsäskanden för budgetåret 1961/62.

II. Företagshistorik samt tidigare behandling av statens reproduktionsanstalts

företagsform och verksamhet

År 1909 föreslogs att i det svenska lantmäteriet skulle införas autografisk

reproduktion av kartor i stället för den kopiering för hand som då begagnades.

År 1912 ställde Kungl. Maj:t ett belopp till lantmäteristyrelsens förfogande

för bedrivande av försök, inköp av patent- och utövningsrätter

m. in. för ett sådant framställningssätt. Året därefter började en inom lantmäteristyrelsen

inrättad försöksanstalt att mot ersättning åtaga sig reproduk

tionsarbeten dels för lantmäteriet och dels för andra organ och ämbetsverk.

1914 års riksdag uttalade, i samband med att anslag beviljades till

fortsatt försöksverksamhet, förhoppningen, alt frågan om reproduktion

av lantmäterikartor på fotomekanisk väg snart måtte vinna en tillfredsställande

lösning och att anstalten härigenom skulle få möjlighet att i större

utsträckning åtaga sig arbeten såväl för allmänheten som för olika statsinstitutioner.

Under denna förutsättning ansåg riksdagen inte uteslutet,

att anstalten i framtiden genom de inkomster som skulle inflyta för sådana

arbeten skulle bli i stånd att driva sin verksamhet ulan särskilt statsbidrag.

År 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att sådana centrala ämbetsverk och

andra statsinstitutioner, som kunde antagas vara i behov av reproducering

av kartor och ritningar, skulle genom skrivelser från vederbörande departement

anmodas att anlita statens egen reproduktionsanstalt, så långt dess

kapacitet räckte, för dylika arbeten.

Reproduktionsanstaltens personal, som från början utgjordes av en tryckare

och ett tryckeribiträde samt erforderliga ritbiträden, utökades eller

hand, bl. a. med en med fotografisk reproduktion förtrogen person. År

1920 hade antalet tryckare stigit till fyra, varav eu förman. Från verksamhetens

början t. o. m. år 1920 utövades överinseendet över anstalten av

byråchefen vid lantmäteristyrelsens lantmäteribyrå.

I elt utlåtande till Kungl. Maj:t år 1919 föreslog 1917 års lantmäterikommission,

att reproduktionsanstalten skulle inrättas för stadigvarande drift.

I spetsen för anstalten skulle ställas en föreståndare. Den närmaste ledningen

av anstaltens tryckeriavdelning skulle ankomma på en faktor, som

liksom föreståndaren skulle anställas genom personligt kontrakt med viss

uppsägningstid. För huvudparten av den övriga personalen på tryckeriet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

borde såväl anställningsformen som avlöningsförmånerna följa de principer

som gällde för motsvarande arbetsuppgifter inom enskild verksamhet.

Lantmäterikommissionens förslag upptogs i huvudsak av Kungl. Maj:t

år 1920 i proposition nr 190, vilken i här berörda hänseenden bifölls av

riksdagen. Den 23 december 1920 utfärdade Kungl. Maj:t den första instruktionen

för statens reproduktionsanstalt och fr. o. m. år 1921 inrättades

denna för stadigvarande drift, dock inte såsom affärsdrivande verk i

budgetteknisk mening. Ej heller blev anstalten ett fristående organ utan

ställdes under lantmäteristyrelsens överinseende.

År 1921 utvidgades Kungl. Maj ds anmodan från år 1916 om anlitande av

reproduktionsanstalten för kopiering av kartor och ritningar till att även

omfatta blankettryck och förlagsverksamhet.

Anstaltens fortsatta utveckling framgår bl. a. av antalet anställda, vilket

redovisas i följande tabell.

Totalt

antal

Kontor

och

förlag

Litogr.

avd.

inkl. kart- redaktion

Typogr.

avd.

Bokb.,

lager o.

exp.

Städ-

nings-

personal

1926 .......

46

4

19

14

8

1

1931 .......

58

4

27

15

11

1

1936 .......

81

9

33

22

14

3

1941 .......

121

14

39

33

32

3

1946 .......

140

22

47

32

35

4

1951 .......

145

21

53

35

31

5

1956 .......

156

20

57

38

36

5

1961 .......

147

20

55

31

35

6

I budgettekniskt hänseende inordnades anstalten fr. o. m. budgetåret

1926/27 bland statens affärsdrivande verk. För anstalten utfärdades den

18 juni 1926 en ny instruktion, som ännu är gällande, ehuru med vissa ändringar.

År 1927 föreskrev Kungl. Majd, att fonden för statens reproduktionsanstalt

vid anstaltens övergång till affärsdrivande verk skulle upptagas

till 252 915 kr. (motsvarande det investerade kapitalet) samt att de

bestämmelser, som genom Kungl. brev den 19 mars 1926 i fråga om förnyelsefond

meddelats för statens järnvägar, i tillämpliga delar skulle gälla

förnyelsefonden vid anstalten.

Sedan fonden för statens reproduktionsanstalt som nämnts år 1927 fastställts

till 252 915 kr., har kapitalökningsanslag t. o. in. år 1944 beviljats

med sammanlagt 243 800 kr., varefter fonden uppgick till 496 715 kr.

Den omläggning av kapitalbudgeten som genomfördes fr. o. m. budgetåret

1944/45 innebar ett nytt system för investeringsverksamhetens redovisning.

I redovisningshänseende infördes den regeln, att kontanta medel motsvarande

gjorda avskrivningar skulle — i den mån dessa senare översteg av

riksdagen beviljade investeringsanslag — inlevereras till riksgäldskontoret,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

5

samtidigt som fonden skulle nedsättas med motsvarande belopp. Budgetåret

1957/58 tillfördes fonden ett kapitaltillskott av 500 000 kr. Fondens

kapitalsumma uppgick till 1 008 645 kr. per den 30 juni 1960. Anstaltens

behov av rörelsemedel har tillgodosetts genom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

Frågan om företagsform för reproduktionsanstalten samt om anstaltens

verksamhetsområde har under årens lopp varit föremål för behandling

vid flera tillfällen. En översikt av de förslag som därvid framkommit torde

ge en uppfattning om de problem som förelegat i nämnda hänseenden.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 oktober 1931 upptog lantmäteristyrelsen

frågan, om inte anstalten borde skiljas från lantmäteristyrelsen och

ställas under en särskild styrelse bestående av anstaltens direktör samt en

representant för vardera lantmåteriet, den allmänna kartografien, tryckeritekniken

och företagsekonomien. Lantmäteristyrelsen framhöll därvid, att

verksamheten, som från början närmast bestått av vissa kartreproduktionsarbeten

inom det svenska lantmåteriet, under arens lopp utvecklats

på sådant sätt, att arbetena redan år 1931 till större delen verkställdes åt

beställare utanför lantmåteriet, samt att ur rent affärsmässig driftsynpunkt

starka skäl talade för att anstalten borde ställas under en fristående styrelse.

Om anstalten fortfor att vara inordnad under ett ämbetsverk, kunde

arbetsformerna i en del fall befaras bli tyngre än som ur ekonomiska synpunkter

var önskvärt.

Den ifrågavarande framställningen gjordes till föremål för remissbehandling

men föranledde ingen ytterligare åtgärd från Kungl. Maj ds sida.

År 1932 avlämnade statens dåvarande organisationsnämnd ett betänkande

med förslag angående arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets

landkartverk (SOU 1932: 38). I betänkandet förordades en närmare utredning

varvid i första hand borde undersökas linjen, att det officiella karttrycket

utfördes av statens egna organ samt att för detta ändamål en samorganisation

av kartverket och statens reproduktionsanstalt genomfördes.

Enligt organisationsnämnden borde således kartorna utges på statens

bekostnad och därvid försäljas för statsverkets räkning antingen direkt

eller i kommission. Härvid borde, i den mån så kunde anses ekonomiskt

fördelaktigt, liksom dittills utgivning och försäljning kunna ifrågakomma

genom avtal med enskild firma.

Med anledning av organisationsnämndens betänkande utarbetades sedermera

inom jordbruksdepartementet en promemoria med förslag till omorganisation

av rikets allmänna kartverk, varvid man föreslog att kartverket,

som då ännu hörde till generalstaben, skulle ombildas till ett fristående

civilt verk. Några ändrade grunder för kartverksamheten föreslogs

inte i promemorian. 1 stället förordades alt kartverket efter eu ombildning

skulle utarbeta och framlägga förslag i dessa frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Något förslag till omorganisation av kartverket framlades emellertid

inte till riksdagen vid denna tidpunkt, enligt uttalande i 1935 års statsverksproposition

bl. a. på grund av det statsfinansiella läget.

Uppgiften att klarlägga frågan om kartlryckets utförande övertogs i stället

av de utredningsmän som i januari 1935 tillsatts för att utreda rikets

ekonomiska kartläggning.

År 1936 avgavs av de nyssnämnda utredningsmännen ett betänkande med

utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning m. in. (SOU

1936: 42).

Utredningsmännen framhöll därvid att, om karttrycket och kartförsäljningen

framdeles skulle organiseras rent statligt, denna verksamhet skulle

bli av den art och omfattning, att den knappast lämpligen borde ingå i den

egentliga kartverksorganisationen. Med det förslag till de ekonomiska kartarbetenas

bedrivande, som av utredningsmännen framlagts, ansågs arbetsuppgiftema

för det blivande kartverket i och för sig bli så omfattande och

krävande, att en ytterligare utvidgning till att omfatta även hela kartförsäljningen

jämte statens reproduktionsanstalts övriga verksamhet torde bli

en alltför vidsträckt och tyngande uppgift för det blivande kartverket.

Försvarsväsendets tryckeriutredning framlade — i sitt år 1942 avgivna

betänkande angående ordnandet av tryckningsverksamheten inom försvarsväsendet

— vissa förslag, vilka såvitt här är av intresse innebar, att försvarsväsendets

behov av tryckalster i framtiden som dittills skulle tillgodoses

av befintliga såväl statliga som privata tryckeriföretag.

I fråga om tryckning och förläggning av kartor förutsatte utredningen

bl. a., att uppmärksamhet skulle komma att ägnas frågan, hur de mellan

kartverket och Generalstabens litografiska anstalt gällande avtalen ställde

sig för statsverket i ekonomiskt avseende. Det hade inte varit möjligt för

utredningen att bedöma, huruvida för försvarsväsendets räkning erforderliga

kartor kunde framställas till förmånligare priser hos andra företag

än hos nämnda anstalt, därest kartverkets primärmaterial varit tillgängligt

för dessa. Det borde särskilt beaktas, att gällande avtal mellan kartverket

och anstalten borde inrymma möjlighet för försvarsväsendets myndigheter

att erhålla tillgång till delta primärmaterial i större utsträckning än dittills.

I yttranden över utredningens betänkande berördes hithörande frågor

av bland andra statskontoret och statens reproduktionsanstalt.

Statskontoret uttalade, att verket hade uppmärksammat den egenartade

förmånsställning som Generalstabens litografiska anstalt kommit att intaga

genom det mellan rikets allmänna kartverk och anstalten slutna avtalet.

Enligt statskontorets förmenande måste det anses mindre tillfredsställande,

att ett enskilt tryckeriföretag förbehölls ensamrätten att utnyttja

kartverkets primärmaterial så att även statliga myndigheter, vilka hade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

7

behov av att framställa kartor med tillhjälp av detta primärmaterial, skulle

vara hänvisade till det nämnda företaget för att fa sina kartor trjckta.

Till denna uppfattning kom också statens reproduktionsanstalt i sitt utlåtande.

Anstalten fann det lika självklart som angeläget, att av en statlig

myndighet träffade avtal, som inskränkte statsverkets fria dispositionsrätt

till eget material, med det snaraste måtte undanröjas, främst för att bereda

tillfälle åt statens egen reproduktionsanstalt att utnyttja primärmaterialet

i dess instruktionsenligt anbefallda verksamhet. Genom brev den 15 december

1921 med erinran om tidigare brev den 21 juni 1916 hade Kungl. Maj:t

anmodat de statliga myndigheterna att bl. a. för kartreproduktion anlita

reproduktionsanstalten. Sett mot bakgrunden av denna Kungl. Maj.ts anmaning

fann anstalten det vara mindre lyckligt, att anstalten inte ägde

rättighet använda primärmaterialet till de officiella kartorna.

Organisationsnämnden hade, anförde anstalten vidare, tidigare föreslagit

att en utredning skulle utföras om möjligheten att förlägga karttrycket

och förlagsverksamheten hos statens egna organ.

Vissa av försvarets tryckeriutrednings förslag behandlades i prop. 1945:

170. I likhet med tryckeriutredningen ansåg departementschefen att något

nytt statligt tryckeri inte borde inrättas och ej heller något redan befintligt

dylikt tryckeri utvidgas. Den kapacitet, som fanns vid existerande statliga

tryckerier, borde emellertid i första hand tillvaratagas när det gällde att

tillgodose försvarets behov av tryck och bokbindning, dock endast i den

mån härigenom ekonomiska fördelar för statsverket uppnåddes. Härvid

åsyftades bl. a. statens reproduktionsanstalt och försvarsstabens eget tryckeri.

Det senare ansågs dock på grund av sin ringa storlek inte vara i stånd

att åtaga sig arbeten i större omfattning.

År 1944 avgav dåvarande expeditionschefen G. A. Bouveng i egenskap

av inom jordbruksdepartementet tillkallad utredningsman ett betänkande

med förslag om vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande

spörsmål in. m. Utredningsmannen uttalade i fråga om sättet för

tryckning och utgivning av kartor att det under dåvarande orosförhållanden

ej borde ifrågakomma att vidtaga någon omläggning i systemet för

karttryckning och kartutgivning. Tänkbart vore, att denna fråga efter återgången

till freds förhållanden finge tagas upp till omprövning. Dock kunde

man knappast hålla för sannolikt, att något annat enskilt företag än Generalstabens

litografiska anstalt skulle vara i stånd att bjuda förmånligare

villkor för omhändertagande av kartförlagsverksamheten med de belastningar,

ej minst i fråga om lagerhållning, som häri innefattas.

Under sådana förhållanden stod i stort sett endast två vägar öppna för

en omläggning i systemet, antingen upprättande av eu särskild statlig karttryckningsanstalt,

eller bildande av ett bolag för ifrågavarande uppgifter

med staten som delägare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Ur yttrandena över förslaget må följande återges avseende frågan om

tryckning och utgivning av kartor.

Statskontoret anförde bl. a., att det av tidigare kontrakt mellan staten

och Generalstabens litografiska anstalt enligt verkets åsikt inte framgått,

att detta företag skulle ha ensamrätt till tryckning av de officiella kartorna,

och att därför andra företag, inklusive statens eget tryckeriföretag, borde

få möjlighet att inge anbud på sådan tryckning.

Riksräkenskapsverket anförde bl. a., att de uttalanden, som tidigare vid

åtskilliga tillfällen gjorts i fråga om sättet för tryckning och utgivning av

kartor visade, att det pa vissa avtal mellan kartverket och Generalstabens

litografiska anstalt grundade system för tryckning och försäljning av kartor,

som dittills tillämpats, inte i allo vore ägnat att på bästa sätt tillgodose

statsverkets berättigade intressen. Verket hemställde därför, att frågan om

tryckning av de officiella kartorna och förlagsrätten till dessa snarast gjordes

till föremål för särskild utredning.

På grundval av rekommendationer i utredningen av år 1944 samt remissyttrandena

i anledning av densamma bemyndigade Kungl. Maj:t den 25

januari 1946 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla sex sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen

av statens reproduktionsanstalt m. m.

Enligt de direktiv, som ursprungligen meddelades ifrågavarande utredn*n§’

1946 ars tryckeriutredning, skulle utredningsarbetet avse organisationen

av statens reproduktionsanstalt och i samband därmed det officiella

karttryckets ordnande.

Sedan inom utredningen omfattande undersökningar verkställts rörande

delar av utredningsuppgifterna, redovisade utredningen i skrivelse den

9 januari 1948 dittills vunna utredningsresultat och underställde chefen

för jordbruksdepartementet frågan, om inte med utredningsarbetets fullföljande

tills vidare borde anstå.

Därefter meddelades nya direktiv för det fortsatta utredningsarbetet i

ämbetsskrivelse från jordbruksdepartementet den 28 juni 1949.

I denna ämbetsskrivelse föreskrevs att utredningsarbetet beträffande reproduktionsanstaltens

framtida organisation skulle utföras av en delegation

inom utredningen, ävensom att detta arbete tills vidare endast skulle

avse frågan om de förändringar i personalens anställnings- och avlöningsförhållanden,

som kunde anses påkallade, därest anstalten bibehölles vid

i huvudsak dåvarande arbetsuppgifter. Vidare uppdrogs åt en av utredningens

ledamöter att med Generalstabens litografiska anstalt upplaga förhandlingar

om ändringar i gällande avtalsvillkor angående tryckningen av

de officiella kartorna för att söka uppnå bättre ekonomiskt utbyte för

statsverket av kartförsäljningen. Slutligen föreskrevs att arbetet med övriga

åt utredningen uppdragna uppgifter tills vidare skulle anstå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

9

I en år 1949 avlämnad promemoria, som ej föranledde några åtgärder

från Kungl. Maj:ts sida, redovisade den nyssnämnda delegationen sina undersökningar

samt framförde förslag rörande ändringar i organisationsformen

för reproduktionsanstalten innebärande

att lantmäteristyrelsens överinseende över statens reproduktionsanstalt

skulle upphöra,

att anstalten skulle organiseras såsom affärsdrivande verk under särskild

styrelse,

att direktörsbefattningen vid anstalten skulle förändras till en befattning

såsom överdirektör samt

att övriga i gällande personalförteckning för anstalten upptagna befattningar

skulle med bibehållen löneställning förändras till ordinarie tjänster.

III. Reproduktionsanstaltens nuvarande förhållanden och verksamhet

Arbetsuppgifter och organisation

Statens reproduktionsanstalts verksamhet regleras författningsmässigt

genom Kungl. Maj:ts instruktion för anstalten den 18 juni 1926 (nr 292;

ändr. 15/1938, 34/1939, 749/1942, 614/1945). Anstalten bar till uppgift att

åt staten och dess organ ävensom åt enskilda mot betalning utföra reproduktion

och tryckning av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt bedriva

i samband därmed stående förlagsverksamhet. 1 erksamheten omfattar sålunda

litografiskt tryck inklusive offsettryck, fotografiskt ateljéarbete

in. m., vilka verksamhetsgrenar hör till den litografiska avdelningen, samt

bok- och blankettryck, vilken verksamhet utföres av den typografiska avdelningen.

Därtill kommer tre avdelningar, vars arbete de båda nyssnämnda

avdelningarna gemensamt betjänar sig av, nämligen bokbinderiet, förrådet

och expeditionen. Slutligen finnes hos anstalten kartredaktion och

förlag. Förlagsverksamheten omfattar såväl böcker som blanketter och dit

hänföres även försäljning av papper, plaster och ritmalerial.

Fn speciell uppgift åvilar anstalten vid expediering av beslut angående

ändring i rikets indelning in. in. Enligt kungörelsen 1947: 921 bör nämligen

utförandet och bestyrkandet av föreskrivna kopior av karta och plan i

indelnings-, generalplane-, stadsplane- och byggnadsplaneärende in. in.

uppdragas åt statens reproduktionsanstalt, därest ej särskilda omständiglieter

föranleder annan ordning. Uppgifter av motsvarande art kan tillkomma

reproduktionsanstalten på grund av bestämmelsen i 4 § kungörelsen

den 5 mars 1954 (nr 86) om prövning av vissa ärenden rörande fastighetsredovisning

och fastighetsbildning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Beslutande organ

Reproduktionsanstalten står under överinseende av lantmäteristyrelsen,

som det bl. a. tillkommer

att hos Kungl. Maj:t göra de framställningar, som påkallas av hänsyn

till anstaltens vidmakthållande och utveckling;

att meddela erforderliga föreskrifter angående anstaltens verksamhet

och arbetet inom anstalten;

att besluta om inköp av större maskiner eller annan utrustning av större

betydenhet;

åt! rekvirera de till upprätthållande av anstaltens verksamhet anvisade

medlen;

att, i den omfattning så anses erforderligt, fastställa prislista för vid

anstalten förekommande arbeten samt meddela föreskrifter i vad mån

anstaltens direktör äger att träffa avtal om utförande av arbeten;

att årligen till Kungl. Maj:t inkomma med dels förslag till driftkostnadsstat

för anstalten för nästkommande budgetår, dels berättelse över anstaltens

verksamhet under nästföregående budgetår;

att årligen till riksräkenskapsverket insända dels anstaltens räkenskaper,

dels statistisk tablå över anstaltens ekonomiska resultat avseende nästföregående

budgetår; samt

att avge förslag till beräkning av det inkomstöverskott av anstaltens

rörelse, som bör upptagas i riksstaten för nästföljande budgetår.

Som grund för lantmäteristyrelsens förslag avseende driftkostnadsstat

och inkomstöverskott samt dess redogörelser för anstaltens räkenskaper,

ekonomiska resultat och verksamhet tjänar de förslag och redogörelser i

berörda hänseenden, som anstaltens direktör är skyldig att avge till lantmäteristyrelsen.

I fråga, som ej ankommer på lantmäteristyrelsens prövning, äger direktören

ensam beslutanderätt. Bland direktörens åligganden ingår bl. a. att

på anmodan av lantmäteristyrelsen avge yttranden och förslag i frågor

som angår anstalten eller dess verksamhetsområde samt att efter anmodan

av lantmäteristyrelsens chef inom styrelsen såsom ledamot föredraga eller

eljest deltaga i handläggning av dylika frågor.

Finansiering av företagets verksamhet

Reproduktionsanstalten skall enligt instruktion bedriva sin verksamhet

på så vitt möjligt affärsmässigt sätt och ha sin bokföring inrättad med hänsyn

därtill.

Enligt de regler som gäller för anstaltens investeringsverksamhet skall

anskaffning av anläggningstillgångar finansieras i första hand med avskrivningsmedel

och därutöver i mån av behov genom kapitaltillskott från

staten. Självfinansiering med användande av företagets vinstmedel får inte

förekomma utan dessa skall inlevereras till statsverket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

11

Verksamhetens omfattning och det ekonomiska resultatet av densamma

Kartografiskt tryck och blankettryck omfattar vardera ca en tredjedel

av den totala tillverkningen, medan den återstående tredjedelen utgöres av

böcker, tidskrifter, etiketter, varuomslag m. m. Av försäljningen går ca

75 procent till statliga beställare.

Den av reproduktionsanstalten redovisade nettovinsten under budgetåren

1946/47—1959/60 håller sig mellan 15 000 kr. och 164 000 kr. per år. Under

samma tid har årsomsättningen ökat från ca 2,0 till 3,6 milj. kr.

Företagets ställning inom branschen

I fråga om storleksordningen med hänsyn till antalet anställda arbetare

kommer reproduktionsanstalten på ungefär tjugonde plats bland landets

tryckeriföretag. Anstaltens andel i det totala trycket är relativt liten och

har på senare år uppgått till ca 0,6 procent, medan motsvarande andel i

karttrycket varierat mellan 13 och 28 procent. Sistnämnda andel hämtar

anstalten till övervägande delen utanför den statliga sektorn.

Det offentliga karttrycket kan indelas i två huvudgrupper. Den ena omfattar

kartor som i stor utsträckning utgör det nödvändiga underlaget för

verkställande av speciella förrättningar o. d. Till denna grupp hör främst

lantmäteriets kartor, bland vilka kan nämnas grundkartor för planläggning

enligt byggnadslagen, i första hand för stads- och byggnadsplan, samt förrättningskartor

för fastighetsbildning, såsom laga skifte, avstyckning, ägoutbyte

o. d. Utmärkande är att kraven vid reproduktion av dessa kartor

ställes särskilt högt i fråga om måttenlighet, rit- och radérbarhet samt

arkivvärde. Till denna grupp av kartor hänföres även det kommunala mätningsväsendets

kartor, vilka i likhet med lantmäteriets kartor främst avser

fastighetsbildning och planläggning. Även de inom skogsbruket upprättade

skogskartorna tillhör denna grupp.

Den andra huvudgruppen utgöres av de för allmänheten tillgängliga kartor

i små skalor som rikets allmänna kartverk instruktionsenligt skall utge

och som benämnes officiella kartor. Dit hör även de av sjöfartsverket utarbetade

sjökorten samt de av Sveriges geologiska undersökning framställda

geologiska kartorna.

Kartor tillhörande den förra huvudgruppen tryckes i allmänhet hos statens

reproduktionsanstalt. Detsamma är fallet med de till den andra gruppen

hörande sjökorten, i den mån dessa inte tryckes av sjöfartsverket.

Huvudparten av de övriga officiella kartorna, utgivna av rikets allmänna

kartverk, tryckes däremot hos ett enskilt företag, Generalstabens litografiska

anstalt, inom Esseltekoncernen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Konkurrenssituationen på marknaden belyses ytterligare av att det på

senare tid tillkommit en mängd mindre tryckerier, vilka utövar en stark

konkurrens mot de större företagen. Teknikens snabba utveckling gör

emellertid att vissa delar av branschen för närvarande står inför en omdaning

av förfaranden och apparatur. Denna omdaning torde av allt att

döma komma att stärka de större, mera kapitalstarka företagens ställning

i konkurrensen även i fråga om de smärre uppdragen. Reproduktionsanstaltens

verksamhet omfattar både litografiska och typografiska tryckförfaranden,

vilket sätter företaget i stånd dels att åtaga sig uppgifter, som

kräver bada dessa förfaranden, dels att välja den reproduktionsmetod som

för varje arbetsuppgift bedömes lämpligast och billigast.

Revision och kontroll

Reproduktionsanstaltens egen kontrollverksamhet inskränker sig till vad

som är brukligt för privata affärsföretag av samma storleksordning i fråga

om kollationering av räkenskaper, fakturor o. d. Någon speciell intern

revisionsavdelning har inte inrättats.

Den kontroll som tryckeriintendenten hos statskontoret skall utöva beträffande

det statliga trycket omfattar även tryck, utfört av anstalten. Ett

statligt organ får således inte, såvida ej dispens erhållits, vända sig direkt

till anstalten för att få visst tryckningsarbete utfört.

Riksräkenskapsverket granskar kontinuerligt anstaltens räkenskaper. Vid

olika tillfällen har dessutom mera ingående inventeringar ägt rum i samband

med personliga besök av verkets tjänstemän.

Vidare kan nämnas att statens sakrevision har haft kontakt med reproduktionsanstalten

vid de tillfällen då sakrevisionen sysslat med frågor som

berört det statliga karttrycket samt att riksdagens revisorer vid olika tillfällen

gjort besök hos anstalten, varvid dess arbets- och lokalförhållanden

studerats.

Personalens anställnings- och pensionsförhållandcn

Några ordinarie tjänster har inte inrättats vid anstalten. Som föreståndare

och chef förordnas av Kungl. Maj:t en direktör i De 1. Övriga extra

ordinarie tjänstemän förordnas av lantmäteristyrelsen enligt av Kungl.

Maj:t för anstalten fastställd personalförteckning, medan extra tjänstemän

antages av direktören.

Övrig personal anställes av direktören i mån av behov. Avlöningen för

denna kategori bestämmes tillika av direktören. Därvid skall iakttagas, att

ersättningen inte må överstiga vad som för jämförliga arbetsuppgifter förekommer

på den övriga arbetsmarknaden. Ifrågavarande personalgrupp

består huvudsakligen av arbetarpersonal, vars ersättning regleras genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

13

överenskommelser, som träffas mellan direktören och resp. fackföreningar

på basis av riksavtalen för civiltryckerierna, överenskommelse om kollektivavtalstillämpning

träffas med Typografiska föreningen i Stockholm, Litografiska

föreningen i Stockholm och Stockholms bokbinderiarbetareförening.

För städningspersonalen träffas avtal med Civilförvaltningens personalförbund.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 må budgetåret 1960/61 följande

extra ordinarie tjänstemän och aspiranter finnas anställda vid reproduktionsanstalten.

Lönegrad

Lönegrad

1 direktör

Be 1

1 förste ritare

Ae

10

1 byrådirektör

Ae 24

1 kassör

Ae

10

1 ingenjör

Ae 23

5 kontorister

Ae

9

1 beställningsfaktor

Ae 19

1 ritare

Ae

9

2 faktorer

Ae 19

3 kanslibiträden

Ae

7

1 assistent

Ae 17

2 ritare

Ae

7

1 bokbinderiverkmästare

Ae 16

1 vaktmästare

Ae

7

2 faktorer

Ae 16

1 ritbiträde

Ae

5

1 bokhållare

Ae 15

8 biträden i kontors-

2 kalkylatorer

Ae 15

tjänst

Af 1—Ae

5

1 kontorsskrivare

Ae 13

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1960 har en tillfällig förstärkning

av anstaltens ledning skett genom inrättande av en tjänst såsom

avdelningsdirektör i Bg 1.

Den 1 mars 1961 uppgick antalet anställda vid reproduktionsanstalten till

147, varav 39 tjänstemän och 108 arbetare.

Personalen vid reproduktionsanstalten äger pensionsrätt enligt statens

allmänna tjänstepensionsreglemente. I likhet med övriga affärsdrivande

verk bestrider anstalten själv samtliga löpande pensioneringskostnader

ävensom utgifterna för ATP-avgifter. För att täcka pensioneringskostnaderna

hade i anstaltens räkenskaper före år 1945 upplagts särskilda tjänste-

och familjepensionsfonder. I samband med kapitalbudgetens omläggning

budgetåret 1944/45 överfördes dessa fonder till värdeminskningskontot.

Detta konto har sedermera årligen tillförts — förutom avskrivningar

å maskiner och inventarier — avsättningar med belopp motsvarande dels

en tänkt pensionsavgift som beräknats enligt ett av 1945 års lönekommitté

utarbetat system, dels fyra procents ränta å det fonderade beloppet.

Lokaler

Reproduktionsanstalten har sina lokaler, vilka förhyres, förlagda till fem

olika ställen i Stockholm. Lokalernas sammanlagda golvyta uppgår till ca

3 100 in2, varav 2 850 in2 i en industrifastighet vid Hudiksvallsgatan. Behov

av ökade utrymmen föreligger sedan lång tid tillbaka. 1944 års riksdag an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 år 1961

visade medel för byggande av en helt ny anläggning för anstalten, vilken

skulle omfatta en bruttoyta av 5 600 m2. På grund av då rådande byggrestriktioner

kom anläggningen inte till utförande och vederbörande medelsanvisning

förföll.

Anstalten har successivt vidtagit olika åtgärder för att rationalisera driften.

Sålunda har moderna och arhetskraftsbesparande maskiner anskaffats.

En mot dessa rationaliseringsåtgärder fullt ut svarande produktionsökning

har emellertid till följd av lokalsvårigheterna ej kunnat uppnås.

Yrkesinspektionen har vid upprepade tillfällen framhållit de nuvarande

lokalernas bristfälligheter ur arbetarskyddssynpunkt samt krävt att förbättringsåtgärder

av skilda slag skall vidtagas.

Det aktuella lokalbehovet uppskattas av anstalten till ca 6 900 m2.

IV. Föreslagen ny organisa ii»» för reproduktionsanstalten

1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Utredningen har

efter ingående överväganden beträffande den lämpligaste formen för bedrivande

av reproduktionsanstaltens verksamhet, därvid bl. a. prövats den

affärsmässiga driftens speciella krav i fråga om investeringar, personalrekrytering,

kontroll och insyn m. m., stannat för att föreslå, att reproduktionsanstalten

ombildas till aktiebolag. Företaget föreslås bli benämnt Statens

reproduktionsanstalt aktiebolag med i princip samma arbetsuppgifter

som f. n. Företaget skall därvid, vilket är en av utgångspunkterna

för utredningens behandling av frågan om den lämpligaste företagsformen

för statliga företag, kunna arbeta på likartade villkor som övriga företag

inom branschen. Anstalten har på grund av lokalsvårigheter och på grund

av ingångna avtal mellan kartverket och Generalstabens litografiska anstalt

inte haft möjlighet att erhålla arbetsuppgifter vid tryckning av huvudparten

av de officiella kartorna. Utredningen anser att anstalten bör få denna

möjlighet. I konsekvens därmed anser utredningen, att den rekommendation.

som tillkom år 1916 och som kompletterades år 1921, avseende förtursrätt

för reproduktionsanstalten vid beställning av statligt tryck, bör

upphävas.

Ett område, inom vilket reproduktionsanstalten erhållit en specificerad

uppgift, är sådan kartframställning m. m., som ifrågakommer vid ändring

i rikets indelning. För att bespara beställaren det merarbete, som kollationering

av erforderliga kartkopior jämte nödvändigt bestyrkande skulle

innebära, utför anstalten även dessa uppgifter genom sin specialutbildade

personal. Utredningen har funnit det riktigt, att anstalten även i fortsättningen

har möjlighet att åtaga sig dessa uppgifter. I enlighet med sin uppfattning

att monopolsituationer bör undvikas anser emellertid utredningen,

att även andra företag bör kunna komma i fråga för utförande av nämnda

kopieringsarbete. Det är dock ofrånkomligt att säkerhet och stadga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

15

ges åt bestyrkandet av kopiornas riktighet. En av ett »statligt organ auktoriserad

person bör därför anförtros denna uppgift. Utredningen anser

det lämpligt, att en av de för ändamålet förordnade personerna är anställd

hos reproduktionsanstalten, eftersom det är sannolikt, att anstalten åtminstone

till en början blir anförtrodd de ifrågavarande arbetsuppgifterna.

Kungörelsen 1947:921 bör i detta avseende endast innehålla bestämmelse

att kopiornas riktighet på begäran skall bestyrkas av den, som därtill

förordnas av Kungl. Maj:t eller av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Ersättningen för arbetet med bestyrkandet bör utgå enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder och gäldas av det företag, som utfört kopiorna

och som i sin tur har att uttaga beloppet av beställaren.

Bolagets styrelse bör enligt utredningen få en sammansättning,

som är lämplig med hänsyn till företagets roll i näringslivet och företagets

gynnsamma utveckling på lång sikt. Det bör eftersträvas att olika erfarenhetsområden

blir representerade, och utredningen anser, att bl. a. sakkunskap

rörande problemen inom facket och arbetsmarknadens förhållanden

bör tillföras styrelsen.

Efter en ombildning av anstalten till aktiebolag bör avtals- och andra förhandlingar

ske på samma sätt som nu är fallet för övriga större företag

inom branschen. Det bör stå företagsledningen fritt att därvid anlita det

bistånd, som kan anses önskvärt, och att ansluta företaget till de intresseorganisationer,

som den bedömer ändamålsenliga.

En övergång till bolagsform medför, att redovisningssystemet

för företaget måste läggas om. Statens i anstalten investerade kapital redovisas

f. n. i rikshuvudboken under titeln Diverse kapitalfonder: Statens

reproduktionsanstalts fond. En ombildning till aktiebolag bör medföra att

dessa medel överföres från nämnda titel till fonden för statens aktier, varvid

kapitalbeloppet ingår som delpost vid aktieteckningen.

Det bör få ankomma på bolagsstyrelsen att ta ställning till den närmare

utformningen av bolagets balansräkning efter bolagsbildningen. Den avvägning

mellan eget kapital och skulder som måste ske i samband med att

bolaget bildas, bör handhas av den utredningsman, som utredningen enligt

det följande bedömer som lämpligt att Kungl. Maj :t tillsätter.

Revision och kontroll av reproduktionsanstaltens verksamhet

bör ske på samma sätt som inom övriga statliga aktiebolag. Garanti för

att de verkställes på ett tillfredsställande sätt bör erhållas, om en av revisorerna

jämte dennes suppleant är auktoriserad. Vidare anser utredningen

det vara värdefullt om en av revisorerna har branschkännedom.

Utredningen har med utgångspunkt från vad som normalt gäller för ett

statligt bolag utarbetat etl förslag till bolagsordnin g för det föreslagna

aktiebolaget. I förslaget har bolagets uppgifter angivits i överensstämmelse

med nuvarande stadgande i instruktionen för reproduktionsanstalten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Akties nominella belopp har föreslagits till 100 kr. Utredningen har inte

ansett det vara motiverat att föreslå någon uppdelning av kapitalet på stamoch

preferensaktier.

Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag och i enlighet med vad som allmänt finnes stadgat i bolagsordningen

hos såväl statliga som enskilda aktiebolag föreslår utredningen

en bestämmelse av innebörd, att aktier inte får förvärvas av utländsk medborgare

eller institution av något slag, vari utlänning kan ha intresse i väsentlig

grad. I anslutning härtill har föreslagits hembudsskyldighet beträffande

aktie, som övergått till någon, som inte är aktieägare i bolaget. Bestämmelser

om bur ett sådant hembud skall äga rum har också utformats.

Av praktiska skäl har antalet styrelseledamöter föreslagits uppgå till minst

tre och högst fem jämte två suppleanter. Ledamöter och suppleanter bör,

i överensstämmelse med den allmänna regeln i aktiebolagslagen i fråga om

utseende av styrelse, utses på bolagsstämma.

I enlighet med aktiebolagslagen skall styrelsen utse en verkställande

direktör. I fråga om styrelsens sammanträden föreslår utredningen, att i

bolagsordningen inskrives, att sammanträde i regel bör hållas en gång i

månaden. Det bör emellertid stå styrelsen fritt att sammanträda oftare eller

att under vissa tider sammanträda med längre mellanrum. Styrelsen föreslås

beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Suppleant må därvid

kunna ersätta ledamot.

Bolagets firma föreslås kunna tecknas även av annan än styrelseledamot,

suppleant eller verkställande direktören. Avsikten härmed är, att avdelningschef

eller annan högre tjänsteman skall kunna representera företaget

vid undertecknandet av handlingar.

Kontrollen avses bli verkställd på samma sätt som i de enskilda företagen,

d. v. s. genom att revisorer, som jämte suppleanter väljes vid ordinarie

bolagsstämma, redovisar sin granskning vid påföljande ordinarie stämma.

Ett kvartal efter räkenskapsårets utgång bör bokslutet vara verkställt och

samtliga räkenskaper inlämnade till revisorerna för granskning. Inom en

månad därefter bör dessa avge skriftligt utlåtande.

Ändringar i bolagsordningen föreslås skola kräva fastställelse av Kungl.

Maj:t.

Träder företaget i likvidation, bör Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med

vad som gäller för övriga statliga aktiebolag, utse en likvidator utöver de

av bolagsstämman enligt aktiebolagslagen utsedda likvidatorerna.

Utredningen anför avslutningsvis, att reproduktionsanstalten efter ombildning

till aktiebolag bör kunna skötas lika smidigt och effektivt som

de större företag, med vilka den måste konkurrera. Bl. a. ökas möjligheterna

att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Även från de anställdas

synpunkt bör en sådan ombildning vara till fördel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Vissa administrativa svårigheter kan emellertid uppkomma vid ombildningen.

Ett problem torde bli hur finansieringen av anstaltens pensionsåtaganden

skall ordnas. Utredningen föreslår därför att en särskild utredningsman

måtte utses att granska här nämnda och övriga föreliggande

övergångsproblem. Utredningsmannen bör ges befogenhet att förhandla

med företagsledningen och de anställdas organisationer samt träffa preliminära

överenskommelser.

Vad beträffar relationerna mellan staten och företaget synes det utredningen

riktigt, att staten ansvarar för de större förpliktelser, som företaget,

till följd av bestämmelserna i de statliga löne- och pensionsförordningarna,

före ombildningen iklätt sig gentemot de då anställda. Ur konkurrenssynpunkt

är det nämligen av vikt för företaget, att detta i sina kalkyler inte

skall behöva räkna med utgifter för pensioner, som bestämts från andra

utgångspunkter än motsvarande förmåner hos konkurrentföretagen.

Yttrandena. Utredningens principförslag rörande o in bildning av

statens reproduktionsanstalt till aktiebolag har tillstyrkts

av statskontoret, statens sakrevision, statens organisationsnamnet,

lantmäteristyrelsen, statens reproduktionsanstalt, rikets allmänna kartverk

och TCO samt — med visst förbehåll — av chefen för försvarsstaben. Förslaget

har däremot avstyrkts av riksräkenskapsverket. Aktiebolaget Sveriges

litografiska tryckerier har i sitt yttrande inte särskilt berört spörsmålet i

fråga.

Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

Såvitt riksräkenskapsverket kan finna, måste det anses naturligt, att ett

statligt tryckeri i främsta rummet betraktas icke såsom en med motsvarande

enskilda företag likställd affärsrörelse utan såsom ett statligt serviceorgan

och att detta serviceorgan, så långt dess kapacitet räcker, i första hand

anlitas för utförande av statligt tryck, under förutsättning att tryckeriverksamheten

bedrives på ett ur statens synpunkt ekonomiskt fördelaktigt satt.

Samma synpunkter kan enligt riksräkenskapsverkets mening anläggas på

det officiella karttrycket, så snart anstalten erhaller sådana resurser, att

den kan helt eller delvis övertaga detta tryck. Ett ställningstagande till anstaltens

arbetsuppgifter i nu angivna avseenden blir av betydelse även för

bedömningen av frågan om den framtida företagsformen lör anstalten, eftersom,

såvili riksräkenskapsverket kan finna, verksformen i fråga om ett statligt

serviceorgan måste vara att föredra framför aktiebolagsformen. Härav

följer också, att denna senare fråga bör upptagas till behandling forst efter

eller i samband med eu prövning av frågan om det officiella karttryckets

ordnande.

Chefen för försvarsstaben har lämnat sitt tillstyrkande under den förutsättningen

alt ombildningen av reproduktionsanstaltens företagsform kan

ske utan att nuvarande former och möjligheter för tillhandahållande av

de militärt viktiga officiella kartorna förändras och utan att en ur landets

synpunkt oekonomisk (iverkapacitet på detta område uppstår. 2

2 IUhaag till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 93

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

I fråga om reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter

framhåller riksräkenskapsverket att det, oavsett den framtida företagsformen,

för anstaltens fortsatta utveckling får anses ofrånkomligt, att anstalten

utan onödigt uppskov dels erhåller tillräckliga resurser särskilt vad gäller

lokaler och dels - genom att det Esseltekoncernen tillförsäkrade monopolet

på tryckningen av de s. k. officiella kartorna bringas att upphöra — beredes

möjlighet att även trycka dessa kartor.

Chefen för försvarsstaben anser att den för staten och även för allmänheten

gynnsammaste formen för att tillhandahålla de officiella kartorna torde

vara den nu gällande. I betänkandet redovisas inga missförhållanden, som

motiverar att en väl fungerande organisation sönderbrytes endast i akt och

mening att göra ett tilltänkt statligt bolag bättre ekonomiskt bärkraftigt.

Då en sadan förändring därtill kommer att försvåra möjligheterna att upprätthålla

en tillfredsställande beredskap vad avser kartförsörjningen, måste

chefen för försvarsstaben motsätta sig att nu gällande avtal beträffande

förlagsrätten till de officiella kartorna brytes.

Rikets allmänna kartverk finner det angeläget att reproduktion, tryckning

och försäljning av officiella kartor kan ske på för statsverket och allmänhetén

förmånliga villkor. Det synes därför påkallat att reproduktionsanstalten

inte betages möjligheten att konkurrera om det officiella karttrycket.

Detta tryck är emellertid mycket omfattande och torde kräva jämförelsevis

betydande investeringar därest anstalten skall kunna hävda sig på området.

Då karttrycket jämväl, såsom f. n. sker, synes böra kombineras med

förlagsverksamhet torde investeringar krävas såväl i maskiner som i förlagsutrymmen.

Beträffande styrelsens sammansättning i det föreslagna bolaget

uttalar statskontoret att ämbetsverket, som handlägger ärenden rörande

tryckning för statsverkets räkning och därigenom besitter god kännedom

om de olika myndigheternas behov av tryckalster, borde vara representerat

i styrelsen. Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att

reproduktionsanstalten även kan ägna sig åt visst utvecklingsarbete. Detta

bör beaktas i samband med fastställandet av styrelsens sammansättning.

Lantmäteristyrelsen framhåller vid behandlingen av finansieringsfrågan

angelägenheten av att reproduktionsanstalten efter ombildningen

till bolag får driva sin verksamhet med utgångspunkt från en välkonsoliderad

och sund ekonomisk ställning.

Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier anför i förevarande fråga

bl. a. följande.

»Den principfråga, till vilken utredningen enligt direktiven haft att taga

ställning — frågan om lämplig företagsform för statens affärsdrivande organ

— föranleder f. n. ej något yttrande från vår sida, så mycket mindre

som utredningen vid framläggandet av sitt delförslag rörande statens reproduktionsanstalt

förklarat, att ett dylikt framläggande icke innebär ett

föregripande av utredningens ståndpunktstagande i övrigt. Över det nämnda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

19

delförslaget anse vi oss emellertid ha anledning att yttra oss, dels emedan

utredningen framhållit önskvärdheten av att ett beslut i fråga om företagsformen

kompletteras med ett beslut i investeringsfrågan, dels emedan statens

relationer till Generalstabens litografiska anstalt icke gjorts till föremål

för en så allsidig belysning, som enligt vår mening varit önskvärd. Då

utredningen, oavsett att direktiven icke giva anvisning härom, ansett sig böra

framhålla önskvärdheten av ett beslut i investeringsfrågan hade det nämligen

varit angeläget att, utöver de skäl som anförts beträffande valet av

företagsform, framlägga en såvitt möjligt övertygande motivering för förslaget

om beslut i investeringsfrågan. Det skall icke förnekas att i det aktuella

fallet den ena frågan hänger samman med den andra, ett förhållande

som emellertid icke innebär att den motivering som efterlyses skulle framstå

såsom mindre angelägen.

Den enligt vår mening betydelsefulla fråga, som bort beaktas inför förslaget

om beslut i investeringsfrågan är, huruvida de omfattande investeringar,

vilka här torde avses, kunna anses ur statsfinansiell synpunkt berättigade.

Inom den sektor, som utgöres av karttryck, synes marknaden tendera

mot en överkapacitet, innebärande bl. a. att Generalstabens litografiska anstalt,

samtidigt som den inhemska marknadens behov fullt ut tillfredsställes,

upprätthåller en betydande export. Det kan med skäl ifrågasättas om

ytterligare mera omfattande investeringar avseende reproduktion och tryckning

av officiella kartor — varom här i främsta rummet torde vara fråga

—- kunna anses berättigade när befintliga resurser uppenbarligen äro tillräckliga.

Under alla förhållanden synes en grundlig utredning böra företagas

i investeringsfrågan, innan något beslut fattas rörande detta spörsmål.

Ehuru det i och för sig är förståeligt att man från statsmakternas sida

önskar slå vakt kring statens reproduktionsanstalt och dess förmåga att

bestå, måste dock mot detta önskemål vägas de skäl som kunna andragas

mot sådana kapitalkrävande investeringar, varom här blir fråga.»

Chefen för försvarsstaben förklarar att en investering av statliga medel

för att öka landets samlade maskinella tryckeriresurser inte är erforderlig

ur försvarets synpunkt.

Vad slutligen gäller utredningens förslag om att staten i samband med

reproduktionsanstaltens ombildning till aktiebolag skulle övertaga ansvaret

för viss del av de pensionsförpliktelser som f. n. åvilar anstalten må framhållas,

att statskontoret och riksräkenskapsverket inte funnit skäl föreligga

för en sådan avlyftning av pensionskostnaderna.

TCO understryker i detta sammanhang att någon försämring av personalens

nuvarande förmåner inte kan accepteras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

V. Övergångsproblem i samband med reproduktionsanstaltens ombildning

till aktiebolag

Lantmiiteristyrelsens utredning. Lantmäteristyrelsen har i sin utredning

behandlat de övergångsproblem i fråga om reproduktionsanstaltens lokaler,

personal, finansiering av gällande pensionsåtaganden samt kapitalbildning

som är förknippade med anstaltens ombildning till aktiebolag. Därjämte

har i utredningen berörts vissa praktiska frågor rörande bolagsbildningen.

Beträffande reproduktionsanstaltens lokaler erinrar lantmäteristyrelsen

om att de enskilda tryckeriföretagen under efterkrigstiden genomfört

omfattande ny- och ombyggnader av sina anläggningar. För att reproduktionsanstalten

inte vid ombildningen till aktiebolag skall givas ett

oförmånligt utgångsläge i förhållande till de företag med vilka anstalten

skall konkurrera på marknaden erfordras därför att statsmakterna medverkar

till att anstalten erhåller ändamålsenliga lokaler.

I fråga om personalen föreslår lantmäteristyrelsen att reproduktionsanstaltens

nya ledning och övriga tjänstemannapersonal utses så snart

statsmakternas beslut rörande anstaltens nya företagsform föreligger. Ledningen

bör utses av styrelsens ordförande och övriga tjänstemän av den

designerade verkställande direktören. Lantmäteristyrelsen utgår från att

nuvarande tjänstemän, som önskar övergå i bolagets tjänst, skall beredas

anställning där. Skulle emellertid tjänsteman inte kunna beredas anställning

vid bolaget, bör i princip motsvarande förfarande tillämpas som i propositionen

1960: 184 skisserats beträffande sådan personal vid marinverkstäderna

i Karlskrona, som vid ombildning av dessa verkstäder till aktiebolag

inte kan beredas anställning vid bolaget.

Gällande kollektivavtal för arbetarpersonalen torde enligt lantmäteristyrelsens

mening kunna övertagas av bolaget att gälla till dess uppsägning av

desamma i vanlig ordning sker.

I fråga om avlöningsförmånerna förutsätter lantmäteristyrelsen i likhet

med företagsformsutredningen, att personalen inte skall vidkännas försämring

av sina samlade ekonomiska förmåner vid övergång till anställning

hos det föreslagna bolaget. Från denna utgångspunkt bör, sedan bolagsbildningen

beslutats, den närmare avvägningen mellan kontant lön och andra

avlöningsförmåner samt pension göras till föremål för förhandlingar mellan

bolagsledningen och de anställdas organisationer. Vad särskilt gäller

pensionsförmånerna utgår lantmäteristyrelsen från att en förändring i anstaltens

företagsform inte skall komma att påverka redan intjänade sådana.

Med hänsyn till att pensionsförmånerna för framför allt företagets arbetare

f. n. är avsevärt större än inom tryckeribranschen i övrigt finner lantmäteristyrelsen

att det vore mycket olyckligt om det nybildade bolaget

skulle ha att svara för finansieringen av pensionsåtaganden

som går utöver de för branschen normala. Styrelsen ansluter sig där
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

för till företagsformsutredningens förslag att staten skall svara för dessa

större förpliktelser.

Företagsformsutredningen har antytt två huvudlinjer för att lösa denna

fråga, nämligen antingen att reproduktionsanstalten av statsmedel tillföres

kapital för fondbildning motsvarande dessa utfästelsers värde mot förbindelse

att svara för utgående pensioner eller att staten själv övertager och

svarar för utfästelsernas fullgörande allteftersom detta blir aktuellt. Båda

dessa metoder har kommit till användning i liknande sammanhang tidigare.

Sålunda tillämpades alternativet med fondbildning, då domänverkets skogsindustri

ella rörelse överfördes till Aktiebolaget Statens skogsindustrier, medan

staten övertog ansvaret för fullgörandet av pensionsutfästelser enligt

de statliga pensionsförfattningarna bl. a. vid överföringen av Flottans skifferoljeverk

på Kinnekulle till Svenska skifferoljeaktiebolaget.

En förutsättning för tillämpning av alternativet med fondbildning torde

få anses vara, att det tillämnade aktiebolaget i sin rörelse kan förränta ett

kapital av en storleksordning motsvarande det försäkringstekniska värdet

av pensionsåtagandena. Även om denna förutsättning skulle föreligga, kan

det dock, anser lantmäteristyrelsen, vara tveksamt om det med hänsyn till

de f. n. osäkra faktorer, som måste ingå i varje beräkning av de framtida

pensionskostnaderna, ur statens synpunkt är lämpligt att välja denna metod.

Det andra alternativet — där staten först vid inträffande pensionsfall

skulle övertaga ansvaret för fullgörandet av pensionsutfästelser enligt de

statliga pensionsförfattningarna — finner styrelsen dels medföra en klar

administrativ fördel för bolaget, dels ekonomiskt sett framstå sasom en bättre

anordning för statsverket.

Budget- och bokföringsmässigt torde, om det av lantmäteristyrelsen förordade

alternativet väljes, kostnaderna böra belasta de under tolfte huvudtiteln

upptagna förslagsanslagen Egenpensioner åt f. d. anställningshavare

i statens tjänst och Familjepensioner åt efterlevande till anställningshavare

i statens tjänst. Därest såsom en följd av förhandlingar reproduktionsanstalten

skulle ha att utgiva viss ersättning till statsverket för pensionering

av anställda hos bolaget, bör denna lämpligen tillgodoföras inkomsttiteln

Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.

Vid sina beräkningar beträffande kapitalbildningen har lantmäteristyrelsen

utgått från förutsättningen att bolaget skall disponera ett

kapital motsvarande läget den 1 juli 1960 med följande kompletteringar.

1. normal förslitning under budgetåret 1960/61 beaktas;

2. redan medgivna men inte utnyttjade investeringsbemyndiganden (ca

325 000 före den 1 juli 1960 och 120 000 för budgetåret 1960/61 eller tillhopa

ca 445 000 kr.) förutsättes skola tagas i anspråk och redovisas beräkningsmässigt

som om de slutförts före den 1 juli 1961;

3. begärt investeringsanslag för budgetåret 1961/62 (215 000 kr.) förutsättes

gälla även för bolaget;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 93 dr 1961

4. ytterligare investeringar i maskiner m. m. för 200 000 kr. beräknas för

viss utökad verksamhet;

5. ökat rörelsekapital, varav a) omsättningstillgångar 100 000 och b) övrigt

rörelsekapital 100 000, sammanlagt 200 000 kr., beräknas erforderligt

som följd av den antagna ökade verksamheten;

6. flyttning sker till nya lokaler, varvid härför reserverade medel, 100 000

kr., utnyttjas; då dessa medel nu är engagerade i rörelsen i form av likvida

medel erfordras ett motsvarande medelstillskott för att täcka det

nu föreliggande behovet av rörelsekapital.

De gjorda antagandena beträffande det erforderliga kapitalet, d. v. s. att

detta skall motsvara läget den 1 juli 1960 med vissa ändringar, innebär att

några nyinvesteringar av större omfattning utöver de redan medgivna inte

bedömts vara erforderliga. Sistnämnda antagande baserar sig på tanken att

endast en relativt måttlig expansion av verksamheten utöver den som kan

ske inom ramen för nuvarande maskinella resurser ansetts böra äga rum

vid början av bolagets verksamhet. Lantmäteristyrelsen reserverar sig dock

för den inverkan, som en ändring av den framtida ordningen för tryckningen

och förläggningen av de officiella kartorna kan komma att innebära.

Lantmäteristyrelsen har såsom framgår av det föregående ansett sig böra

basera sina beräkningar av kapitalbehovet på förutsättningen att reproduktionsanstaltens

nuvarande pensionsförpliktelser i viss utsträckning överföres

på statsverket och att bolagets lokalbehov tillgodoses genom förhyrning.

Därest bolagets lokalbehov skulle behöva tillgodoses genom nybyggnad

eller genom förvärv av fastighet erfordras enligt lantmäteristyrelsens mening

ett betydande belopp härför. Någon närmare utredning av ett sådant

alternativ har inte företagits i detta sammanhang. På bolagets lokaler belöpande

del av byggnadskostnaderna m. m. beräknas dock uppskattningsvis

bli av storleksordningen 4 å 5 milj. kr.

Reproduktionsanstalten har bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit

i riksgäldskontoret av upp till 700 000 kr. En sådan kredit anser styrelsen

erforderlig även för det föreslagna bolaget. Detta utesluter dock inte att krediten

kan utformas på annat sätt, t. ex. som kredit i öppna marknaden.

Sammanfattningsvis har lantmäteristyrelsen redovisat sitt förslag så, att

den till aktiebolag ombildade reproduktionsanstalten bör

1. äga ett aktiekapital av nominellt 1.2 milj. kr.;

2. äga en reservfond av 0.24 milj. kr., bildad genom att aktierna tecknas

till en överkurs av 20 procent;

3. erhålla ett långfristigt lån av 1.2 milj. kr.;

4. äga bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit omfattande ett belopp

av högst 0.7 milj. kr.

För aktieteckning beräknas under fonden för statens aktier ett investeringsanslag

av 213 000 kr. vara erforderligt. Till samma fond bör överföras

ett belopp motsvarande nettokapitalet för statens reproduktionsanstalts

fond. Eventuellt förefintlig reservation å investeringsanslagen Utökad ma
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

23

skinell utrustning resp. Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten under

rubriken Diverse kapitalfonder: Statens reproduktionsanstalts fond bör

likaså överföras till fonden för statens aktier.

Det långfristiga lånet bör enligt lantmäteristyrelsen utlämnas från fonden

för låneunderstöd. Under denna fond behöver därför uppföras ett nytt

anslag av 1.2 milj. kr. Därvid förutsättes att efter eventuell värdereglering

återstående del av reserverade medel skall återföras till statsverket.

Av erforderliga (1.44 + 1.2 =) 2.64 milj. kr. beräknas statens reproduktionsanstalts

fond samt kontot för reserverade medel svara för sammanlagt

1.711 milj. kr., medan återstoden 0.929 milj. kr. utgör nytillskott.

Beräkningarna är beroende av de i det föregående redovisade ställningstagandena

samt av utfallet av reproduktionsanstaltens verksamhet budgetåret

1960/61 och de avskrivningar som företages.

Avslutningsvis har lantmäteristyrelsen framlagt vissa förslag i fråga om

tillvägagångssättet vid bolagsbildningen.

Styrelsen har därvid utgått från att det nya bolaget skall börja sin verksamhet

den 1 juli 1961. Uppdrag bör lämpligen snarast möjligt lämnas

åt den person som avses bli ordförande i bolagets styrelse, att förbereda

övergången till bolag, innefattande bl. a. upprättande av de för bolagsbildningen

erforderliga handlingarna samt vidtagande av förberedande åtgärder

för att anställa verkställande direktör och övrig personal.

Vid riksdagens bifall till förslaget om bolagsbildning bör åt nyssnämnda

person meddelas formellt uppdrag att å statens vägnar vidtaga erforderliga

åtgärder för att bilda bolaget. Nu avsett uppdrag kan enligt lantmäteristyrelsen

lämpligen meddelas i regleringsbrevet, som ytterligare bör innefatta

godkännande av bolagsordning, föreskrifter i fråga om reproduktionsanstaltens

pensionsåtaganden ävensom eventuellt ytterligare pensionsbestämmelser,

föreskrifter om anslagsdisposition beträffande aktieteckning och

lånemedel samt förfarandet med reproduktionsanstaltens egendom, anvisning

om bokföringsåtgärder samt uppgift om vem som skall å konstituerande

bolagsstämma och framdeles föra talan och utöva rösträtt för statens

aktier i bolaget.

Yttrandena. Landsorganisationen i Sverige tillstyrker att arbetet på en

omvandling av statens reproduktionsanstalt till bolag fortsättes enligt

redovisade förslag och direktiv. Beträffande lokalfragan framhåller LO,

att eu nödvändig förutsättning för ökad konkurrenskraft är att reproduktionsanstalten

erhåller nya lokaler. Nuvarande tekniskt omoderna lokaler

och hissar och alltför begränsade utrymmen ökar transport- och arbetskostnaderna

och begränsar anstaltens möjlighet att följa med i den snabba

utveckling, som svensk litografisk och typografisk industri i övrigt haft

möjlighet till under de senaste årtiondena.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

I personalfrågan ansluter sig LO till den princip som utredningen fastlägger

och vilken också överensstämmer med den som redovisades i 1953

års utrednings betänkande, nämligen att de anställdas totala ekonomiska

förmåner inte skall försämras vid övergång till ny företagsform för reproduktionsanstalten.

Det må emellertid bli den kommande fackliga förhandlingsdelegationens

uppgift att inom ramen för nämnda princip i förhandlingar

med bolagsledningen göra de detaljerade avväganden, som är nödvändiga.

Vad gäller finansieringen av det till bolag ombildade företaget uttalar

LO, att det med ledning av tillgängliga uppgifter förefaller som om

företaget har ekonomiska möjligheter att arbeta på ett tillfredsställande

sätt i konkurrens med övriga företag på marknaden och därvid också

visa upp ett godtagbart ekonomiskt resultat. Till de finansiella problemen

hör emellertid den betydelsefulla och alltjämt olösta frågan om ändamålsenliga

fabrikslokaler åt företaget. Inte enbart lokalfrågan i sig själv måste

äntligen tinna en tillfredsställande lösning utan också de finansiella villkor,

under vilka lokalfrågan kan lösas åt företaget.

Statstjänstemannaförbundet har begränsat sitt yttrande till att avse de

övergångsproblem som berör den vid anstalten anställda tjänstemannapersonalen.

I yttrandet understrykes särskilt utredningsuttalandet att personalen

inte skall vidkännas försämring i sina samlade ekonomiska förmåner

vid övergång till anställning hos bolaget. Förbundet säger sig utgå från att

de kommande förhandlingarna med personalorganisationerna kommer att

ske mot bakgrunden av ett sådant ställningstagande.

Vidare instämmer förbundet i uttalandena rörande önskvärdheten av

att ett beslut i fråga om företagsformen kompletteras med ett beslut i

lokalfrågan. Enligt förbundets mening bör tidpunkten för ändring av företagsformen

sammanfalla med tidpunkten för inflyttning i nya lokaler.

VI. Det statliga karttrycket

Nuvarande organisation av det statliga karttryckct. Bland de kartproducerande

statsmyndigheterna intager rikets allmänna kartverk den främsta

platsen. Dess kartor tryckes i huvudsak hos Generalstabens litografiska anstalt.

En inte obetydlig mängd sekundärreproduktioner av kartorna utföres

dock vid försvarsstabens tryckeri.

Det civila karttrycket

Rikets allmänna kartverk har enligt sin instruktion till uppgift att upprätta,

utgiva och vid behov revidera ekonomiska och topografiska kartor,

fotokartor och översiktskartor samt för försvaret erforderliga specialkartor

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 93 dr 1961

25

av permanent natur. Kartverket framställer därvid originalen till kartorna

och har upphovsrätt till kartorna — intill den 1 juli 1961 enligt lagen den

14 december 1956 om skydd för vissa kartor och därefter enligt lagen den

30 december 1960 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

De kartor som f. n. utgives av kartverket är följande.

1. Ekonomiska kartan i skalan 1:10 000

Av kartans beräknade totala antal kartblad eller ca 13 000 har vid årsskiftet

1960/61 utgivits 6 445 blad.

2. Topografiska kartan i skalan 1:100 000 (1:200 000 för

vissa delar av Norrlands inland)

Denna karta, som benämnes den gamla topografiska kartan eller generalstabskartan,

har utgivits för hela landet och revideras blott i begränsad

omfattning.

3. Topografiska kartan i skalan 1:50 000

Kartan benämnes den nya topografiska kartan. Den började utgivas år

1954 och har vid årsskiftet 1960/61 utkommit med 83 blad, vilket motsvarar

ca 1/12 av landets yta.

4. Översiktskartan i skalan 1:400 000

Denna karta nyframställdes för hela landet aren 1913 1917 och har

därefter reviderats med omkring 10 ars intervall. Ny typ för översiktskarta

i skalan 1:250 000 fastställdes av Kungl. Maj:t år 1958.

5. Höj dlcartan i skalan 1: 500 000

Kartan, som utgavs under tiden 1886—1922, torde inte komma att ersättas,

då nuvarande upplagor slutsålts.

6. Generalkartan i skalan 1:1 000 000

Denna karta utgavs i modernt utförande under år 1958 och torde komma

att åjourföras med relativt korta intervall.

7. Internationella världskartan i skalan 1:1 000 000

Av denna karta svarar kartverket för fyra blad.

Generalstabens litografiska anstalt trycker och förlägger den ekonomiska

kartan, de topografiska kartorna, generalkartan samt översiktskartan i skalan

1 : 400 000. I fråga om de kartor, vilka kartverket förlägger, nämligen

höjdkartan, internationella världskartan och vissa bladöversikter m. m., har

tryckningen fördelats mellan Generalstabens litografiska anstalt och statens

reproduktionsanstalt efter anbud.

Förhållandet mellan rikets allmänna kartverk och Generalstabens litografiska

anstalt i fråga om tryckning och förlag regleras av skilda avtal.

I avtalen förbinder sig kartverket att till anstalten överlämna koncept till

de olika kartorna samt överlåter med vissa undantag till anstalten rätten

att såsom förläggare reproducera, trycka och försälja kartorna. Anstalten

å sin sida åtager sig att trycka och förlägga vissa editioner av kartorna

samt försälja dem till allmänheten till fastställda priser ävensom erlägga

avgifter till kartverket för varje försåld karta. I allmänhet bekostar anstalten

tryckningen. Beträffande den ekonomiska kartan bidrager dock kart
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

verket i princip med halva tryckningskostnaden eller f. n. i flertalet fall

med 691 kr. per kartblad. Vid nytryck av kartan svarar emellertid anstalten

för hela tryckningskostnaden.

Enligt avtalen gäller vissa undantag från Generalstabens litografiska

anstalts ensamrätt att reproducera kartor. Sålunda har militära myndigheter

och lantmäteriväsendet rätt att för eget behov och för fullgörande av

sina tjänsteåligganden, i samma utsträckning som skett före det nuvarande

avtalskomplexets tillkomst, kopiera kartor utan att erlägga royalty till

anstalten. Kartverket kan obehindrat utnyttja kartorna för framställning

av andra produkter än tryckta kartor för försäljning. Länslantmäterikontoren

äger vidare framställa och försälja kopior av svarttrycket av den

ekonomiska kartan, da fastighetsindelningen å denna förts åjour inom kontoren.

Slutligen har statens reproduktionsanstalt rätt att framställa och

försälja kopior av ekonomiska kartan, såvitt angår indelningsärenden.

Kartverkets egen förlagsverksamhet avseende kartor är av förhållandevis

ringa omfattning och omsättningen uppgår blott till ca 25 000 kr. Däremot

bedrives en betydande förlagsverksamhet beträffande flygbildsmaterial.

Det militära karttrycket

De karttyper, som anskaffas för försvarsväsendet, utgöres i regel av

kartverkets produkter, vilka därvid merendels försetts med vissa påtryck.

De vanligaste karttyperna är generalkartans militärupplagor i skalan

1: 1 000 000, översiktskartan, vägbreddskartan och försvarets indelningskarta

i skalan 1:400 000, fältkartan och generalstabskartan i skalan

1:100 000, telefonkartan i skalan 1:100 000 eller 1:200 000 och eldledningskartan

i skalan 1:20 000.

Av kartor, som framställes av annan än kartverket, användes inom

försvarsväsendet Generalstabens litografiska anstalts turistkarta, Kungl.

automobilklubbens karta för genomgående trafik, flygvapnets flygkarta i

skalan 1: 300 000 och flygvapnets luftförsvarsorienteringskarta. översiktskartan,

vägbreddskartan och försvarets indelningskarta torde liksom flygkartan

inom de närmaste åren komma att ersättas av en provisorisk översiktskarta

i skalan 1: 250 000.

De kartor, som i fredstid anskaffas för försvarsväsendet, utgör endast

en mindre del av krigskartebehovet. Huvuddelen av detta tillgodoses genom

tryckning vid ett skärpt läge eller under krig.

Försvarsstabens eget tryckeri utnyttjas främst för framställning av särtryck

ur generalstabskartan. Av tryckeriets genomsnittliga årsproduktion

under de senaste åren eller ca 200 000 särtryck är blott omkring fem procent

krigskartor.

Den helt övervägande delen av det militära karttrycket ombesörjes av

Generalstabens litografiska anstalt efter beställning av chefen för för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

27

svarsstaben. Därvid tillämpas kontrakt av år 1957 med prislistor, som

senast justerats år 1958. Gällande kontrakt löper tills vidare med en uppsägningstid

av sex månader.

Försvaret tillgodoser i viss utsträckning sitt kartbehov genom inköp av

förlagskartor. Därvid anlitas Generalstabens litografiska anstalts förlag

beträffande översiktskartan, vägbreddskartan och generalstabskartan jämte

förlagssärtryck ur denna.

Enligt Generalstabens litografiska anstalts räkenskaper uppgår den totala

kostnaden för kartor m. m., som inköpts av militära myndigheter hos

anstalten, till ca 772 000 kr. för år 1958 och 885 000 kr. för år 1959. Här

dominerar kartor framställda av kartverket och deras andel uppgår i

genomsnitt till 83 procent av totalbeloppen. Förbandens inköp av kartor i

bokhandeln har för år 1959 beräknats till ca 14 000 kr. Sammanlagt uppgår

inköpen av kartor m. m. för år 1959 således till omkring 900 000 kr.

Kartförrådet vid försvarsstabens arméavdelning fungerar liksom flygbokförrådet

i viss mån som ett kartförlag. Vid förstnämnda kartförråd finnes

över en miljon kartexemplar, fördelade på ca 15 000 blad. Försäljningen

från förrådet, vilken varit av storleksordningen 50 000 kartexemplar per

år, sker till militära och i viss ringa omfattning till civila myndigheter.

I detta sammanhang lämnas ingen redogörelse för krigskartetryckningen.

Statens sakrevisions utredning. I beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl.

Maj:t åt statens sakrevision att i samråd med rikets allmänna kartverk och

försvarsstaben verkställa utredning rörande frågan om lämpligaste formen

för handhavande av det statliga karttrycket ävensom därmed sammanhängande

frågor. Utredningen, som bedrivits inom en för ändamålet bildad

arbetsgrupp i vilken ingått representanter för de tre nyssnämnda myndigheterna

samt särskilt tillkallade sakkunniga, redovisades såsom tidigare

nämnts i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1960.

Sakrevisionen har, framhåller ämbetsverket, funnit skäl föreligga för

en undersökning av möjligheterna att organisera tryckning och förläggande

av de officiella kartorna på annat sätt än vad f. n. är fallet. Efter en undersökning

av de reproduktionstekniska förutsättningarna, marknadens

tryckerikapacitet samt förlags- och distributionsresurser, samverkan mellan

rikets allmänna kartverk och försvarsstaben ävensom krigskarteförsörjningen

framlägger sakrevisionen följande tre alternativ för frågans lösning.

Alternativ 1. Statligt tryckeri och förlag

Statens egna organ, statens reproduktionsanstalt och rikets allmänna

kartverk, övertager tryckning och förlagsrörelse. En lokal samordning av

dessa organ anses därvid vara till fördel. Alternativet förutsätter, att krigskartetryckct

ordnas antingen genom eu ökad krigskartetryckning i fred

eller genom särskilda avtal om förtur för karttryck i ett skärpt läge.

Sakrevisionen uttalar, att kravet på konkurrens inte tillgodoses enligt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

detta alternativ. Därjämte torde det bli svårt att intressera Generalstabens

litografiska anstalt för att deltaga i tryckningen av kartor vid ett beredskapsläge,

om företaget inte alls utnyttjas för den fredsmässiga tryckningen av

motsvarande kartor.

Alternativ 2. Statligt förlag

Rikets allmänna kartverk förlägger sina kartor och anlitar för tryckningen

de företag, som i fri konkurrens kan utföra denna bäst och billigast.

Förlaget omfattar ordinarie karteditioner samt vissa förlagssärtryck

och kartor med särskilda påtryck. I anslutning till förlaget bör tillfälliga

särtryck framställas. Verksamheten bör samordnas med kartverkets fotogrammetriska

beställningsverksamhet och finansieras enligt de principer,

som gäller för denna fr.o. m. den 1 juli 1961. Kapitalbehovet på längre

sikt bör tillgodoses av influtna medel, då produktpriserna avses skola täcka

alla kostnader, som är förenade med tryckning, förläggande och distribution.

Om förlaget skall organiseras i full omfattning redan från början,

kräves dock ett relativt betydande begynnelsekapital för att täcka förstagångsanskaffningen

av kartor.

Alternativ 3. Revision av nuvarande avtals system

Här förutsättes att, efter en genomgripande revision av nuvarande avtalskomplex,

Generalstabens litografiska anstalt delvis bibehålies vid upphovsrätten

till de officiella kartorna. Därvid överlåter kartverket till anstalten

rätten att sälja kartorna i öppna marknaden, medan kartverket bibehåller

övrig rätt till kartorna. Detta innebär, att kartupplagor för statens

eget behov eller för en begränsad krets, t. ex. orienteringsklubbar, kan

1 ramställas utan att anstalten beröres härav. Fullständig insyn i anstaltens

bokföring bör erhållas, och vinsten bör fördelas mellan staten och anstalten.

Avtalet bör utformas sa, att staten har reell möjlighet att med lämpliga

tidsintervall ompröva formerna för karttrycket.

Sakrevisionen har inte förordat något av alternativen, enär de olika

alternativens ekonomiska innebörd för statsverket ansetts kunna fullt

klarläggas först efter ingående förhandlingar med Generalstabens litografiska

anstalt samt sakrevisionen inte funnit sig ha befogenhet att ingå

1 dylika förhandlingar. Det har ej heller ansetts lämpligt att påbörja sådana,

förrän hithörande problem blivit töremål för mera allmänna överväganden.

Utredningen för vidare beredning av frågor rörande det statliga karttrycket.

Utredningen har i enlighet med sina direktiv utgått från vad i

statens sakrevisions utredning och däröver avgivna yttranden anförts samt

har under utredningsarbetets gång haft överläggningar med statens reproduktionsanstalt

och Generalstabens litografiska anstalt. De sakkunniga betecknar

sitt förslag, vars slutliga utformning är avhängig av resultatet av

.särskilda förhandlingar, såsom en modifierad art av sakrevisionens alternativ

2 såtillvida, att det innebär att ett statligt förlag skall upprättas med tryckning

i fri konkurrens och statlig eller enskild distribution samt alt organisationen

av krigskartetryckningen skall förbättras.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

29

Förslaget, vars genomförande beräknas kunna påbörjas tidigast vid ingången

av år 1963, har av utredningen sammanfattats sålunda.

1. Upphovsrätten till de officiella kartorna återföres till staten. Härvid

aktualiseras i första hand frågan om uppsägning av avtalen rörande

generalstabskartan, nya topografiska kartan, översiktskartorna och

generalkartan. Frågan om uppsägning av avtalet beträffande ekonomiska

kartan torde i samband med särskilda förhandlingar få övervägas

bl. a. med hänsyn till att rikets allmänna kartverk och Generalstabens

litografiska anstalt tolkar avtalet på olika sätt.

2. Tryckningen av de officiella kartorna sker i princip i fri konkurrens.

3. Annan än staten kan få sekundärutnyttja de officiella kartorna och

deras underlag i den mån staten så medgiver.

4. Om distributionen av de officiella kartorna inte skall handhavas av

kartverket i egen regi, bör den utlämnas som en ren kommissionärsuppgift,

varvid statens reproduktionsanstalt eller Generalstabens litografiska

anstalt kan komma i fråga såsom distributör. Valet mellan

dessa alternativ blir bl. a. beroende av ekonomiska överväganden och

torde få anstå till dess särskilda förhandlingar upptages.

5. Planläggningen, ledningen och ansvaret för krigskartetrvckningen ankommer

på kartverket, som därför erhåller erforderliga direktiv från

vederbörande militära myndighet. Nuvarande organisation för krigskartetryckningen

förstärkes bl. a. genom utnyttjande av ytterligare

företag.

6. Den militära och civila kartproduktionen samordnas i den utsträckning

som är möjlig.

VII. Lantmäterästyrelsens skrivelse angående statens reproduktionsanstalts

anslagsäskanden för budgetåret 1961/62

Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning samt

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. För innevarande budgetår

har å kapitalbudgeten under rubriken Statens reproduktionsanstalts fond

anvisats dels 110 000 kr. till utökad maskinell utrustning, dels 10 000 kr.

till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens reproduktionsanstalt.

Med överlämnande av framställning från reproduktionsanstalten ävensom

yttrande däröver av statens tryckeriintendent hemställer lantmäteristyrelsen

(skr. 19/9 1960), att för nästa budgetår måtte anvisas dels ett investeringsanslag

av 205 000 kr. till utökad maskinell utrustning vid reproduktionsanstalten,

dels ett investeringsanslag av 10 000 kr. till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten vid anstalten.

Det äskade anslaget av 205 000 kr. avses för ersättningsanskaffning av

följande utrustning.

1 enfärgs offsetpress....................................... 165 000

1 tryckautomat ............................................ 15 000

1 cylinderautomat ......................................... 35 000

1 anlimningsmaskin ....................................... 2 500

1 perforermaskin ........................................._._8 000

225 500

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 dr 1961

Reproduktionsanstalten beräknar att kunna erhålla sammanlagt 20 000

kr. vid försäljning av motsvarande utrangerade maskiner.

Lantmäteristyrelsen framhåller, att det med hänsyn till konkurrensförhållandena

inom den grafiska industrin är angeläget, att reproduktionsanstaltens

produktions-, leverans- och konkurrensförmåga i möjligaste mån

hålles i nivå med utvecklingen på marknaden i övrigt. Härför erfordras

uppenbarligen att anstaltens maskinella utrustning är modern och effektiv.

Statens tryckeriintendent anför, att de föreslagna nyanskaffningarna av

maskiner torde komma att främja en rationalisering av arbetsförhållandena

vid anstalten. De redovisade kostnadsberäkningarna har inte givit

anledning till erinran.

VIII. Departementschefen

Statens reproduktionsanstalt har enligt sin instruktion till uppgift att,

mot betalning, åt staten och dess organ ävensom åt enskilda utföra reproduktion

och tryck av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt att bedriva

förlagsverksamhet i samband därmed. Reproduktionsanstalten erhöll sin

nuvarande organisation såsom ett affärsdrivande verk under lantmäteristyrelsens

överinseende år 1926. Därefter har anstalten genomgått en betydande

utveckling och bedriver numera en relativt omfattande tryckeri- och

förlagsverksamhet.

För närvarande innefattar reproduktionsanstaltens organisation, för vilken

lämnats en närmare redogörelse i det föregående, bland annat en

litografisk och en typografisk avdelning samt bokbinderi, kartredaktion

och förlag. Den litografiska avdelningens produktion består till cirka 50

procent av karttryck och till återstående del av blankettryck, förpackningstryck,

journaler och tidskrifter, m. m. I tryckningen av de av rikets,

allmänna kartverk framställda kartorna har anstalten — trots syftet med

anstaltens tillkomst och instruktionens ordalag — hittills medverkat endast

i mycket ringa utsträckning. De karttryck som anstalten för närvarande

utför är i första hand sådana som har samband med lantmäteriets

fastighetsbildningsåtgärder, vidare grundkartor för olika planeringsändamål,

byggnadsplaner, stadsplaner och generalplaner, kartor i samband med

ändring i rikets indelning samt andra beställningar för städers och samhällens

behov, exempelvis turistkartor och adresskartor. Verksamheten

på den litografiska avdelningen innefattar även fotografiskt ateljéarbete.

Den typografiska avdelningen trycker blanketter, böcker, tidskrifter m. m.

Avdelningen utför jämväl visst riksdagstryck. Kartredaktionen bedriver

kundservice i samband med beställningstryck av kartor samt framställer

manuskript för karttryck. Vid förlaget tillhandahålles en mångfald olika

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

31

artiklar, däribland cirka 1 000 olika slag av blanketter. Förlagsverksamheten

har en årsomsättning å i runt tal en miljon kronor och antalet försändelser

under ett år uppgår till cirka 30 000. Sistnämnda verksamhet

omfattar inte bara litteratur och blanketter utan även kartpapper, plaster

och annat ritmaterial. I samarbete med andra statliga organ har i vissa fall

även kartor införts i förlags- och distributionsverksamheten. Slutligen

bedrives vid anstalten visst utvecklingsarbete på karttryckets område.

För närvarande är antalet anställda vid anstalten i runt tal 150. övervägande

flertalet av dessa är specialutbildade för karttryck. Årsomsättningen

uppgår till cirka 3,6 miljoner kronor.

Den år 1926 tillkomna organisationsformen visade sig tidigt mindre ändamålsenlig

för reproduktionsanstalten. Redan år 1931 framlade lantmäteristyrelsen,

såsom förut redovisats, förslag om att anstalten helt skulle

skiljas från ämbetsverket och ställas under en särskild styrelse. Anstaltens

verksamhet, som till en början huvudsakligen omfattade vissa kartreproduktionsarbeten

inom lantmäteriet, hade nämligen utvecklats på ett sådant

sätt att arbetena till större delen verkställdes åt beställare utanför detsamma.

Även ur affärsekonomiska synpunkter ansåg lantmäteristyrelsen

skäl föreligga för att anstalten skulle erhålla en självständig ställning.

Frågan om en ändring av reproduktionsanstaltens företagsform från

affärsdrivande verk till aktiebolag berördes första gången i ett år 1936

avgivet utredningsförslag rörande rikets ekonomiska kartläggning. I detta

angavs såsom en alternativ organisatorisk lösning, därest staten skulle

omhänderha karttrycket och kartutgivningen, att anstalten ombildades till

ett aktiebolag med staten som intressent. Samma fråga blev sedermera

föremål för behandling av en delegation inom 1946 års tryckeriutredning.

Efter att ha konstaterat att anstaltens verksamhet blivit så omfattande och

organisationen vunnit sådan stadga, att det måste anses motiverat att

anstalten organiserades såsom ett helt fristående organ, fann delegationen

att skäl talade för att anstalten omvandlades till aktiebolag men stannade

likväl för att den tills vidare borde vara affärsdrivande verk ehuru under

särskild styrelse.

Ämnet har senast behandlats av 1953 års utredning rörande de statliga

företagsformerna. Dess förslag, som är enhälligt,1 innebär att anstalten

bör ombildas till ett fristående aktiebolag med staten som ägare. Anstalten

föreslås skola i princip ha samma arbetsuppgifter som för närvarande

men beredas ökade möjligheter att erhålla uppgifter i samband

med tryckningen av de officiella kartorna. Å andra sidan anser utredningen,

att någon förtursrätt vad gäller statligt tryck inte bör tillerkännas

1 Utredningens ledamöter var vid tidpunkten för behandlingen av förevarande fråga

landshövdingen K. J. Olsson, riksdagsledamöterna W. S. Edström, N. O. Jönsson, N. G.

Stenberg och O. V. Åman, överdirektören H. E. Oredsson, direktören E. \V. Tunhammar,

byråchefen G. L. Eriksson samt ombudsmannen T. V. Flyboo.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kttngl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

anstalten. I sammanhanget framhåller utredningen såsom nödvändigt att

anstaltens lokalförhållanden förbättras. Utredningen uttalar sig också för

att redovisnings- och revisionssystemet utformas på det sätt som gäller

inom andra statliga aktiebolag. Slutligen föreslår utredningen fortsatt prövning

av vissa övergångsfrågor i samband med bolagsbildningen, bland

annat spörsmålen om bolagets eget kapital, personalens avlönings- och

pensionsförhållanden samt finansieringen av pensionsåtagandena.

Utredningens principförslag om bolagsbildning av reproduktionsanstalten

har tillstyrkts av samtliga remissorgan som uttalat sig i ämnet utom

av riksräkenskapsverket. Enligt detta ämbetsverk bör för övrigt frågan om

företagsformen upptagas till avgörande först i samband med den slutliga

prövningen av det officiella karttryckets ordnande.

De av 1953 års utredning angivna övergångsproblemen ävensom vissa

andra frågor rörande reproduktionsanstaltens lokaler, personal, finansiering,

kapitalbildning m. m. har på Kungl. Maj:ts uppdrag utretts av lantmäteristyrelsen

i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens

lönenämnd och statens avtalsnämnd. Beträffande de av sagda myndigheter

i januari 1961 framlagda utredningsförslagen och de häröver avgivna remissyttrandena

torde jag få hänvisa till den föregående redogörelsen.

I sitt hösten 1960 avgivna slutbetänkande med förslag till reformering av

de nuvarande statliga företagsformerna m. m. har 1953 års utredning ånyo

betonat, att aktiebolagsformen bör särskilt väl lämpa sig för reproduktionsanstalten.

Innan jag redovisar min egen ståndpunkt till spörsmålet om reproduktionsanstaltens

framtida företagsform vill jag först beröra en av de verksamhetsgrenar,

vars fortsatta inriktning och omfattning särskilt påverkar

företagets utveckling. Jag åsyftar här reproduktionsarbetet m. m. i fråga

om kartor. Såsom förut nämnts svarar anstalten för närvarande inte för

någon nämnvärd del av tryckningen, lagerhållningen eller distributionen

av de av rikets allmänna kartverk framställda officiella kartorna. Ifrågavarande

trycknings-, lagerhållnings- och distributionsuppgifter liksom upphovsrätten

till flertalet av de av kartverket utgivna kartorna har genom

avtal och mot viss royalty för kartverket överlåtits på det privata företaget

Generalstabens litografiska anstalt, tillhörande Esseltekoncernen.

De inom försvarsväsendet använda karttyperna utgöres till helt övervägande

delen av kartverkets produkter och bearbetningar därav. Även

det militära karttrycket utföres i allmänhet av Generalstabens litografiska

anstalt och då i enlighet med avtal som träffats mellan chefen för försvarsstaben

och nämnda privata företag.

Frågan om det statliga karttryckets ordnande har varit föremål för

utredning vid åtskilliga tillfällen. En uppräkning av dessa har skett i det

föregående. Därvid har närmare återgivits vissa synpunkter och förslag

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungt. Moj.ts proposition nr 93 år 1961

33

dels av statens sakrevision i en i juni 1960 avgiven promemoria, dels av en

därefter särskilt tillsatt expertkommitté i ett nyligen avgivet betänkande.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t meddelat beslut i anledning av

sistnämnda betänkande. Kungl. Maj:t har härvid bland annat förordnat

att samtliga mellan kartverket och innehavaren av Generalstabens litografiska

anstalt träffade avtal om tryckning och förlag av officiella kartor

skall uppsägas med giltighet från och med den 1 januari 1963. Samtidigt

har chefen för jordbruksdepartementet bemyndigats tillkalla en förhandlingsdelegation

med uppgift att inom jordbruksdepartementet — med utgångspunkt

från att, från och med nämnda tidpunkt, förläggandet av de

officiella kartorna skall åvila staten, tryckningen av kartorna i princip

skall ske efter anbudsförfarande och distributionen av kartorna i fråga

skall ombesörjas inom den statliga sektorn — överlägga med berörda parter

om de övergångsproblem, som uppkommer till följd av avtalsuppsägningen,

samt att inkomma till Kungl. Maj:t med de förslag som överläggningarna

leder till.

Med hänsyn till reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter och verksamhetsinriktning

finner jag — liksom den enhälliga, av företrädare för skilda

intressegrupper sammansatta kommittén för behandling av frågor rörande

de statliga företagsformerna — att anstalten bör ombildas till statligt aktiebolag.

Den nuvarande reproduktionsanstaltens verksamhet torde böra överföras

på det nya bolaget den 1 juli 1962. Genom den förordade ändringen

av företagsformen blir anstalten jämställd med de privata företag på marknaden

som den har att konkurrera med. Den allmänna tryckeriverksamheten

vid anstalten och det tidigare i dag beslutade förfarandet beträffande tryckningen

liksom också i fråga om distributionen av de officiella kartorna

motiverar att anstalten får ökade konkurrensmöjligheter. Jag vill i detta

sammanhang erinra om företagsformsutredningens principuttalande i dess

slutbetänkande, att bolagsformen synes framför allt böra väljas vid industriell

och teknisk drift, där affärsverksamheten skall bedrivas på i stort

sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens

med detta. Genom affärsdrift i bolagets form kommer vidare det statliga

organet redovisningsmässigt och skattemässigt i samma ställning som ett

privat företag.

1 den bolagsordning för det nya statliga bolaget som Kungl. Maj:t skall

fastställa bör angivas att detta bar till ändamål att bedriva tryckeri- och förlagsverksamhet,

innefattande även reproduktionsarbete i fråga om kartor.

Bolagets aktiebrev bör ställas till viss man. För den händelse vissa aktier

framdeles kan komma att överlåtas på utomstående bör i bolagsordningen

intagas sedvanliga bestämmelser innebärande skydd mot utländskt inflytande

samt om liembudsskyldighet. Rösträtten för statens aktier på bolagsstämman

utövas av den Kungl. Maj:t i varje särskilt fall därtill utser. Änd- 3

3 llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sund. Nr 93

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Afaj:ts proposition nr 93 dr 1961

ringar i bolagsordningen bör för att äga giltighet fastställas av Kungl. Maj:t.

Bolagets inre organisation bör fastställas av den blivande styrelsen.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att låta vidtaga de förberedelseåtgärder,

som erfordras för reproduktionsanstaltens övergång till bolag den

1 juli 1962. Det är min avsikt att så snart riksdagen meddelat sitt principbeslut

om bolagsbildningen föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild

arbetsgrupp med karaktär av interimsstyrelse för det blivande bolaget.

Gruppen bör genomföra sådana undersökningar om bolagets inriktning

i fråga om skilda verksamhetsgrenar, om dessas lämpliga omfattning och

om organisationen i stort ävensom sådana förhandlingar med bland annat

berörda personalkategorier som bör vara avslutade innan bolaget träder

i funktion.

Skulle anställd vid reproduktionsanstalten av någon anledning inte kunna

beredas anställning vid bolaget bör, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit, i

princip tillämpas motsvarande förfarande, som 1960 års riksdag förordat

(prop. 184, SU 206, rskr. 402) beträffande sådan personal vid marinverkstäderna

i Karlskrona, som vid ombildningen av dessa verkstäder till bolag

inte kan beredas anställning vid detta. Det skall i enlighet härmed ankomma

på vederbörande arbetsmarknadsorgan att i samarbete med bland annat

företagets ledning verka för vederbörandes omplacering. Därest någon anställd

ej skulle kunna beredas fortsatt anställning, synes Kungl. Maj:t böra

äga bereda vederbörande viss ekonomisk gottgörelse enligt regler, i huvudsak

utformade i anslutning till de bestämmelser, som med stöd av riksdagens

beslut (prop. 1958: 101 och 1959: 110) gäller rörande övertalig personal

vid örlogsvarven.

Även frågan om ersättning till det nybildade bolaget för pensionskostnader,

som kan hänföras till anställningstid före övergången i bolagets

tjänst, synes böra lösas i överensstämmelse med de riktlinjer som i detta

hänseende angivits i fråga om Karlskronavarvet AB. Det torde alltså få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i ersättningsfrågan och kostnaderna

för beslutade ersättningar bör utbetalas från anslag under tolfte huvudtiteln.

Den förut nämnda arbetsgruppen bör bland annat även framlägga förslag

till namn å bolaget.

En viktig förutsättning för att verksamheten vid reproduktionsanstalten

skall kunna bedrivas rationellt är att företagets lokalfråga får en snar

och ändamålsenlig lösning. Såsom tidigare redovisats hyr anstalten för

närvarande lokaler på fem olika ställen i Stockholm. Lokalernas sammanlagda

planyta uppgår till 3 100 m2. Ur arbetarskyddssynpunkt har lokalerna

förklarats vara undermåliga och yrkesinspektionen har framfört

anmärkningar mot desamma. Anstaltens lokalbehov kan utifrån dagens

förutsättningar beräknas motsvara en planyta av ungefär 6 900 m2. Detta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

35

behov anser jag böra tillgodoses genom att ett nybygge för företaget kommer

till stånd i Stockholm. Med hänsyn till de krav på en central förläggning

av det nva bolaget som följer av konkurrensen med privata företag med

likartad verksamhet och behovet av närbelägenhet till rikets allmänna

kartverk och lantmäteristyrelsen samt andra statliga organ kan jag inte

förorda någon omlokalisering av företaget till landsorten. För en nybyggnad

lämplig tomtmark finnes reserverad i Råcksta i Stockholms nordvästra del.

Tomträttsavgälden för denna mark beräknas uppgå till cirka 35 000 kronor

för år räknat. Under nästa budgetår torde, då avtal om markupplåtelsen

förutsättes träda i kraft den 1 oktober 1961, erfordras ett belopp av 27 000

kronor för bekostande av dylik avgäld. För att bestrida sistnämnda utgift

bör i gängse ordning disponeras för dylika ändamål avsedda medel under

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Detaljplaneringen av ifrågavarande byggnadsprojekt, för vilket vissa

preliminära ritningar redan finnes, bör påbörjas snarast med sikte på att

anläggningsarbetena skall kunna igångsättas på senhösten detta år. Sedan

Kungl. Maj:t efter tillämpning av de riktlinjer för handläggningen av ärenden

rörande den statliga byggnadsverksamheten som godkänts av riksdagen

tagit slutlig ställning till detaljplaneringen och de definitiva kostnadsberäkningarna,

torde erforderligt investeringsanslag böra äskas hos riksdagen.

Till frågan om formerna för upplåtandet av fastigheten till det statliga

bolaget torde ställning inte nu behöva tagas.

Spörsmålen om det nybildade bolagets behov av aktiekapital och rörlig

kredit i riksgäldskontoret liksom andra finansiella frågor i samband med

ändringen av företagsformen bör närmare prövas av omförmälda arbetsgrupp

med karaktär av interimsstyrelse i direkt anknytning till dess övriga

undersökningar. Resultatet av prövningen bör därefter läggas till grund

för de äskanden i ämnet som i överensstämmelse med det tidigare sagda

skall underställas 1962 års riksdag. I detta sammanhang vill jag emellertid

anföra följande.

Det å statens reproduktionsanstalts fond investerade kapitalet låg fram

till år 1957 under 500 000 kronor. Sedan sistnämnda år ytterligare 500 000

kronor tillskjutits såsom rörelsemedel, är det bokförda beloppet nu cirka

1 miljon kronor. Anstalten har under perioden 1926—1960 inlevererat

cirka 2,5 miljoner kronor till statskassan såsom överskott av rörelsen.

Vid anstaltens ombildning till statligt aktiebolag bör på grundval av

Kungl. Maj ds beslut till bolaget föras i princip samtliga vid övergångstillfället

till anstalten hänförliga tillgångar och skulder samt företagets hela

rörelse. Fn ändring av företagsformen synes knappast i och för sig påverka

kapitalbehovet eller motivera en ändring av detta behovs finansiering. Det

kan därför anses företagsekonomiskt motiverat, att det hittillsvarande egna

kapitalet, som den 30 juni innevarande år enligt eu genom anstaltens för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3^ Kungl. Maj.ts proposition nr 93 nr 1961

sorg nyligen företagen undersökning beräknas ha ett värde av cirka 1,7

miljoner kronor, även efter ombildningen till aktiebolag i sin helhet redovisas

under benämningen eget kapital. I statens bokförda nettoförmögenhet

ingår statens reproduktionsanstalts fond per den 30 juni 1960 med

obetydligt över 1 miljon kronor. Skillnaden mellan nyssnämnda värde å 1,7

miljoner kronor och det i rikshuvudboken för ifrågavarande fond redovisade

nettokapitalet förklaras av, att detta kapital nedbringats ej blott genom

avsättningar i vanlig ordning till värdeminskningskonto utan även genom

extra avsättningar för mötande av framtida pensionsförpliktelser.

Reproduktionsanstalten åtnjuter för närvarande med stöd av riksdagens

medgivande en rörlig kredit i riksgäldskontoret å 700 000 kronor. Jag utgår

från att även till det nya bolagets disposition behöver ställas en rörlig

kredit av erforderlig omfattning.

För nästa budgetår synes utvidgningen av anstaltens verksamhet böra

hålla sig inom ramen för outnyttjade belopp av redan lämnade investeringsbemyndiganden

jämte de investeringsanslag till utökad maskinell utrustning

in. m., som jag i det följande föreslår skall anvisas i vår. Vid de bedömanden

av investeringsbehovet som skall ligga till grund för anvisningen nästa

ar av medel till aktiekapital m. m. för bolaget måste självfallet beaktas nödvändigheten

av att företaget får en tillfredsställande räntabilitet.

Oavsett den förestående bolagsbildningen bör det pågående rationaliseringsarbetet

vid reproduktionsanstalten fortsätta. Jag förordar därför, med

godtagande av lantmäteristyrelsens kostnadsberäkningar, att för nästa budgetår

anvisas sammanlagt 213 000 kronor för anskaffning av maskinell utrustning

vid anstalten. Av det föreslagna investeringsbeloppet torde 205 000 kronor

böra ställas till förfogande under anslaget Statens reproduktionsanstalts

fond: Utökad maskinell utrustning och 10 000

kronor under anslaget Statens reproduktionsanstalts fond:

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Slutligen vill jag för Kungl. Maj:t anmäla, att frågor om lönegradsändringar

av vissa tjänster vid reproduktionsanstalten varit föremål för överläggningar

mellan företrädare för civildepartementet samt vederbörande

personalorganisation. I anslutning härtill bör vid fastställandet av anstaltens

driftkostnadsstat för budgetåret 1961/62 de i personalförteckningen för

anstalten upptagna tjänsterna som byrådirektör i Ae 24, ingenjör i Ae 23 och

assistent (kartredaktör) i Ae 17 utbytas mot tjänster som byrådirektör i

Ae 26, förste driftsingenjör i Ae 24 och assistent i Ae 19. Därjämte bör befattningen

som bokhållare i Ae 15 omändras till en tjänst som kamrerare

i Ae 17. Den för närvarande med vikarie uppehållna tjänsten som avdelningsdirektör

i Bg 1 bör för nästa budgetår avses för en befattningshavare

med särskilda kunskaper och erfarenheter på det tryckeriekonomiska området.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

37

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta att statens reproduktionsanstalt skall per den

1 juli 1962 organiseras som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som angivits i det föregående;
2)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för att förbereda det nya bolagets bildande m. m.;

samt

3) å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell

utrustning ett investeringsanslag av 205 000 kronor;

b) till Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten ett investeringsanslag

av 10 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t

Konungen bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m., jämte i ämnet väckt a1 i texten
  2. JoU 1961:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten