Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:95, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

1

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december

1953 (nr 753), m. mgiven Stockholms slott

den 3 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753); samt

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunallagen för Stockholm den 1

mars 1957 (nr 50).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att kommunernas underställningsfria lånerätt

utvidgas till att omfatta lån för vatten- och avloppsanläggningar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753)

Härigenom förordnas, att 59 § kommunallagen den 18 december 1953

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

59 §.

Kommun äger jämväl---statlig myndighet.

Kommun äger därjämte,---statlig belåning.

Likaså må kommun, på de villkor Konungen bestämmer, upptaga lån

till vatten- och avloppsanläggningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 63 § kommunallagen för Stockholm

den 1 mars 1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 63 § kommunallagen för Stockholm den 1

mars 1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

63 §.

Staden äger jämväl---statlig myndighet.

Staden äger därjämte,---statlig belåning.

Likaså må staden, på de villkor Konungen bestämmer, upptaga lån till

vatten- och avloppsanläggningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för social-, inrikes-, kommunikations- och handelsdepartementen

fråga om utvidgning av kommunernas underställningsfria

lånerätt i vissa fall samt anför därvid följande.

Inledning

Kommunerna är i princip skyldiga enligt gällande bestämmelser att underställa

Kungl. Maj :t sina beslut om upptagande av lån och ingående av

borgen. Från denna skyldighet gäller vissa undantag, dels en beloppsmässig,

på skatteunderlagets storlek beroende underställningsfrihet och

dels en befrielse från underställning av flertalet låne- och borgensärenden

på bostadsbyggnadsområdet.

I syfte att åstadkomma en förenkling av underställningsförfarandet beträffande

kommunernas lån och därmed en minskad arbetsbelastning för

både statliga och kommunala myndigheter har inom finansdepartementet

gjorts en undersökning av möjligheten att vidga den underställningsfria

lånerätten. Resultatet av denna undersökning redovisas i en i december

1960 upprättad promemoria angående utvidgning av kommunernas underställnings

fria lånerätt till att omfatta lån för vatten- och avloppsanläggningar

(stencilerad).

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Älvsborgs

och Gävleborgs län, kommunalrättskommittén, fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret, styrelserna för svenska stadsförbundet och

svenska landskommunernas förbund samt kommunala finansrådet.

Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende och skall till en början lämna

en översikt av gällande bestämmelser på området.

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl.Maj:ts proposition nr 95 år 1961

Gällande bestämmelser

Den i kommunallagarna föreskrivna underställningsskyldigheten beträffande

kommunala lån och borgensåtaganden syftar i huvudsak till att åstadkomma

ett skydd för den kommunala förmögenheten samt att bereda Kungl.

Maj:t en överblick av och möjlighet till samordning på det ekonomiska

området. Från denna underställningsplikt har emellertid medgivits vissa

undantag.

Enligt 58 § kommunallagen (KL) och 62 § kommunallagen för Stockholm

(KLS) får sålunda kommun upptaga lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under

nästföregående år fastställda taxeringen en utdebitering av sju kronor, såvitt

angår i landsting ej deltagande stad, och en utdebitering av fem kronor,

såvitt gäller annan kommun. Sådana lån skall vara ställda att återbetalas

inom fem ar och, om lånetiden är mer än ett år, att avbetalas årligen.

Med lån avses enligt bestämmelserna även borgen. Denna lånerätt

har tillkommit närmast för att tillgodose kommunernas behov av kassaförlag.

Likaså får kommun enligt 59 § KL (63 § KLS) och kungörelsen den

28 november 1958 (nr 557) med vissa bestämmelser angående kommuns

upptagande av lan m. m. dels upptaga vissa lån som beviljats kommunen

av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd, dels åtaga sig ansvarighet gentemot

staten för vissa lån av statsmedel på bostadsbyggnadsområdet som beviljats

annan än kommunen och dels ikläda sig borgen åt bostadsföretag,

till vilket utgår statligt lån, för såväl byggnadskreditiv som sekundärlån.

De sist berörda bestämmelserna tillkom i huvudsak år 1953 och får ses mot

bakgrunden av att prövningen från Kungl. Maj :ts sida av dessa ärenden var

i allt väsentligt av formell natur. En lindring av underställningsplikten, som

skulle medföra praktiska fördelar både för de statliga myndigheterna och

kommunerna, ansags därför icke medföra några påtagliga olägenheter.

Departementspromemorian

När det gällt att i förenklingssyfte undersöka möjligheten till utvidgningav

den underställningsfria lånerätten har enligt departementspromemorian

anläggningar för vatten och avlopp (va-anläggningar) varit den grupp av

ärenden som mot bakgrunden av gjorda erfarenheter ansetts närmast böra

komma i fråga.

Ärendena rörande dylika anläggningar utgör den största gruppen, både

antalsmässigt och beloppsmässigt, som passerar finansdepartementets

gianskning. Antalsmässigt uppgår de i medeltal till drygt en fjärdedel av

totala antalet avgjorda ärenden på finansdepartementets kommunala byrå.

Under tiden 1954—1959 har, såsom framgår av följande tablå, omkring

400 va-ärenden avgjorts per år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

Totala antalet

Därav antal

Andel

avgjorda ärenden

på kommunala

byrån

va-ärenden

%

1954 ..........

................. 1646

364

22,1

1955 ..........

................. 1688

425

25,1

1956 ..........

................. 1462

373

25,5

1957 ..........

................. 1502

441

29,3

1958 ..........

................. 1582

419

26,5

1959 .........

................. 1543

421

27,3

Summa 9 423

2 443

25,9

Beloppsmässigt faller på va-ärendena en andel av i medeltal drygt en

femtedel, om jämförelse sker med totalbeloppet för samtliga förekommande

ärenden. Närmare uppgifter återfinns i följande uppställning.

Totalt beviljade

Därav beviliade

Andel

belopp (lån och

låne- och borgens-

%

borgen)

belopp för va

kr

kr

1954 .....

............ 808 745 109

136 207 612

16,8

1955 .....

............ 770 711 721

176 816 651

22,9

1956 .....

............ 809 316 538

169 563 374

20,9

1957 .....

............ 873 970087

150 704 354

17,2

1958 .....

............ 1042 693 705

246 818 435

23,7

1959 .....

............ 1 283 788 251

256 909 415

20,0

Summa 5 589 225 411

1137 019 841

20,3

Av de redovisade sammanställningarna framgår sålunda, att icke oväsentliga

praktiska fördelar skulle uppnås, därest den fria lånerätten utsträcktes

till att omfatta va-anläggningar.

I promemorian undersökes närmare möjligheten till en dylik åtgärd och

anföres därvid i huvudsak följande.

Vid utövandet av den centrala lånekontrollen har inom finansdepartementet

i materiellt hänseende tillämpats följande tre grundsatser: dels

skall lånemedlen avse bekostande av varaktiga tillgångar, vilka medför en

nytta för framtiden, som minst svarar mot de upptagna lånen, dels bör

lånemedel icke komma till användning för bestridande av utgifter, som

innefattas i en förvaltningsgrens normala årsbehov (ersättningsanskaffningar),

även om dessa utgifter avser skapande av varaktiga tillgångar,

dels bör upplåning icke ske i en sådan omfattning, att den försämrar kommunens

kredit eller inskränker kommunens framtida ekonomiska rörelsefrihet.

Vad beträffar de två först angivna grundsatserna synes den ifrågasatta

vidgningen av den fria lånerätten icke innebära några olägenheter under

förutsättning att den begränsas till att avse nyanläggningar för vattenförsörjning

och avlopp. Är däremot fråga om ersättande av va-anläggning

med ny sådan — dylika ärenden förekommer synnerligen sporadiskt — torde

samma underställningsplikt som hittills böra gälla. Å andra sidan kan

med hänsyn såväl till den förut angivna principen rörande omfattningen av

kommunernas skuldbörda som till behovet av en central överblick av kreditmarknadsförhållandena

viss tvekan råda rörande konsekvenserna av en

ökad fri lånerätt. För att härutinnan vidmakthålla nuvarande kontroll skul
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1961

le kunna övervägas att föreskriva underställningsplikt beträffande sådana

va-ärenden, vars lånefinansiering medför ett ökat utdebiteringsbehov överstigande

exempelvis en krona eller föranleder en skuldsättning, som är

större än de bokförda kapitaltillgångarna. Vad först angår utdebiteringsfrågan

synes en dylik föreskrift icke erforderlig, då några motsvarande bestämmelser

icke ansetts påkallade i vad gäller kommuns fastställande av

driftsutgifterna. Vad sedan gäller behovet av en prövning av dylika ärenden

för kommuner med svag ekonomi har en inom finansdepartementet gjord

undersökning visat att inga kommuner under de senaste femton åren vägrats

lånetillstånd av denna anledning. Härtill kan vidare fogas den anmärkningen

att vatten- och avloppsföretagen utgör ett väsentligt komplement

till bostadsbyggandet, för vars lånefinansiering redan gäller vissa lättnader,

samt att de i viss utsträckning finansieras med anslutningsavgifter.

För att tillgodose behovet av överblick i såväl nu berörda avseenden som

med hänsyn till kreditmarknadsförhållandena torde emellertid liksom hittills

fortlöpande böra lämnas uppgifter till finansdepartementet rörande

upptagna lån.

Utöver den materiella prövningen av låneärenden sker jämväl en formell

sådan. I första hand tillses därvid, att ett av behörig kommunal

representation fattat och i laga ordning tillkommet beslut föreligger samt

att detta beslut vunnit laga kraft. Vidare undersöks, att beslutet innehåller

tydliga uppgifter om lånebeloppets storlek, amorteringstid och ändamål,

hur eventuella kostnader utöver lånet skall täckas (enligt 52 § KL och 56 §

KLS skall sakbeslut och täckningsbeslut sammanfalla), att erforderliga tillstånd

erhållits från vederbörande myndigheter, m. m. I nu angivna avseenden

torde icke, lika litet som beträffande redan underställningsfria ärenden,

behöva råda några betänkligheter mot att låta den fria lånerätten jämväl

omfatta va-ärenden. Det torde nämligen med hänsyn till eljest uppkommande

konsekvenser kunna förutsättas, att såväl kommun som kreditgivare

innan lån sökes respektive beviljas förvissar sig om att de formella förutsättningarna

är uppfyllda.

En annan sida av den formella prövningen gäller, huruvida det ändamål

som lånet avser faller inom den kommunala kompetensen. Att så är fallet

med va-anläggningar råder inga delade meningar om, under förutsättning

att anläggningarna icke enbart eller i huvudsak tillkommit för att tillgodose

ett enskilt näringsföretag. Beträffande ärenden där det sistnämnda förhållandet

föreligger eller där det kommunala engagemanget avser borgen

för ett va-företag, torde med hänsyn till frågan om den kommunala kompetensen

alltjämt böra föreskrivas underställningsplikt. Å andra sidan förekommer

sådana kommunala kompetensproblem som att ett municipalsamhälle

fattar ett beslut, som det egentligen tillkommer moderkommunen att

fatta, eller att moderkommunen underställer Kungl. Maj :t ett beslut om

anläggande av va i ett därinom beläget municipalsamhälle, för vilket byggnadslagens

stadsbestämmelser gäller och där sålunda va-frågan är en angelägenhet

för municipalsamhället. Förekomsten av dylika kompetenskonflikter

är emellertid relativt sällsynta. Att enbart ur denna synpunkt upprätthålla

nuvarande underställningsplikt synes icke nödvändigt. I stället

torde vederbörande moderkommuner och municipalsamhällen "på lämpligt

sätt böra uppmärksammas på förhållandet.

I promemorian beröres i detla sammanhang även frågan om lånerätten

för sådana interkommunala va-företag som ankommer på kommunalförbund

och framhålles härvidlag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

Enligt förarbetena till 1957 års lag om kommunalförbund (prop. 1957: 150)

ansågs det icke vara nödvändigt och knappast heller möjligt att tillerkänna

kommunalförbund underställningsfri lånerätt i analogi med bestämmelserna

i kommunallagen. Den nuvarande lagen bygger i konsekvens härmed

på underställningsplikt beträffande upplåning. Sedermera har i överensstämmelse

med av riksdagen uttalade önskemål uppdragits åt kommunalrättskommittén

att närmare utreda frågan om underställningsfri lånerätt

för kommunalförbund. Med hänsyn till här redovisade omständigheter

bör den nu ifrågasatta vidgningen av den fria lånerätten icke inbegripa

kommunalförbund.

Sedan förevarande spörsmål behandlats utifrån de synpunkter av materiell

och formell art som anlägges vid ärendenas prövning, återstår frågan

i vad mån de villkorsbestämmelser som vanligtvis förknippas med lånetillstånden

kan tillgodoses vid en fri lånerätt. Härom anföres i promemorian:

De bestämmelser som i förevarande sammanhang kommer i fråga avser

dels amorteringstiden och dels föreskrifter om att eventuella statsbidrag och

anslutningsavgifter skall — i den mån de icke beaktats vid vederbörande

kommuns beräkning av lånebehovet — användas för omedelbar avbetalning

på lånet. Beträffande amorteringstiden har genomgående tillämpats 25 år

för va-anläggningar eller 15 år då en låneansökan enbart avsett kompletterande

maskinutrustning för en redan bestående anläggning. I fråga om såväl

amorteringstiden som avbetalningsklausulerna beträffande statsbidrag

och anslutningsavgifter kan sålunda generella bestämmelser utfärdas. Skulle

i undantagsfall särskilda skäl anses tala för avsteg från de generella bestämmelserna

torde sådana ärenden liksom hittills kunna underställas

Kungl. Maj :t för prövning.

Vad slutligen beträffar den tidigare berörda, ur kreditmarknadssynpunkt

m. m. erforderliga rapportskyldigheten beträffande lånevillkor etc. är denna

likaså av beskaffenhet att kunna fastställas genom generella föreskrifter.

Enligt de slutsatser som dragés i promemorian synes några olägenheter

icke vara förknippade med den ifrågasatta utökningen av den fria lånerätten

för kommunerna under förutsättning att denna begränsas till att avse

låneärenden rörande sådana nyanläggningar av va-företag inom den egna

kommunen, som icke enbart eller i huvudsak tillkommit för att tillgodose ett

enskilt näringsföretag. Däremot uppnås påtagliga praktiska fördelar för

såväl de statliga som de kommunala myndigheterna.

Vid utformningen av bestämmelserna rörande begränsningen av den gällande

underställningsplikten förordas, att införandet av detaljerade föreskrifter

i kommunallagarna undvikes. Såsom redan framhölls i förarbetena

till nuvarande kommunallagar bör de däri intagna bestämmelserna

nämligen vara av sådan allmän beskaffenhet, att de kan bestå oförändrade

under en längre tidsperiod. I likhet med vad som skedde vid den år 1953

beslutade utökningen av den fria lånerätten (prop. 1953: 98) föreslås därför

att i kommunallagarna endast intages eu befogenhet för Kungl. Maj :t

att beträffande anläggningar för vatten och avlopp meddela generella lånelillstånd.

De närmare föreskrifter som därutöver erfordras beträffande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1961

amorteringstid, statsbidrag, rapportskyldighet m. m. skall enligt förslaget

meddelas av Kungl. Maj :t. De föreslagna ändringarna avses skola tillämpas

från och med den 1 juli 1961.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat det i departementspromemorian

framlagda förslaget utan erinran. I flera fall har det angelägna

i den föreslagna reformen understrukits liksom också i några fall

framhållits sambandet med bostadsfrågorna och det naturliga i att fördenskull

va-frågorna blir underställningsfria.

I vissa yttranden har en ytterligare utvidgning av den föreslagna underställningsfriheten

förordats. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har sålunda föreslagit,

att även andra lån, vilka avser ändamål, som tveklöst faller inom den

kommunala kompetensen, skall vara underställningsfria. Enligt länsstyrelsens

mening synes därvid i första hand böra ifrågakomma lån för uppförande

av skolor och ålderdomshem. —- Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

ansett, att det framlagda förslaget bör utvidgas till att omfatta både ombyggnad

av anläggning, om förhållandena är sådana, att åtgärden kan jämställas

med nyanläggning, och utförande av till exempel särskild anordning

för rening av avloppsvatten, vilken kommun blivit ålagd att utföra.

Fyra av remissinstanserna, kommunalrättskommittén, styrelserna för

svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund samt kommunala

finansrådet, har understrukit vikten av att de föreskrifter om uppgiftsskyldighet

beträffande lånevillkor m. m., som förutsatts komma att utfärdas

av Kungl. Maj :t, icke erhåller en sådan utformning att denna skyldighet

blir betungande för kommunerna eller att de praktiska fördelarna av

lagändringarna i nämnvärd grad reduceras.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller å andra sidan, att ett av huvudsyftena

med den centrala lånekontrollen — att bereda Kungl. Maj:t en överblick

och möjlighet till samordning på det ekonomiska området — givetvis

kommer att bli svårare att förverkliga, i den mån kommunernas underställningsfria

lånerätt utvidgas. Enligt länsstyrelsens mening torde dock ha

skapats tillräckliga garantier för erforderlig central överblick av kreditmarknadsförhållandena

genom att kommunernas skyldighet att fortlöpande

lämna uppgifter till finansdepartementet rörande upptagna lån bibehålies.

Departementschefen

Såsom huvudregel gäller, att kommunala beslut om upptagande av lån

eller ingående av borgen skall underställas Kungl. Maj:ts prövning och

fastställelse. Underställningsplikten syftar till att åstadkomma ett skydd för

den kommunala förmögenheten samt att bereda Kungl. Maj :t överblick över

och möjlighet till samordning på det ekonomiska området.

Från regeln om underställningsskyldighet finns såsom framgår av den

förut lämnade redogörelsen vissa undantag. Främst bör härvid nämnas den

beloppsmässiga, på skatteunderlagets storlek beroende underställningsfri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

9

heten och befrielsen från underställningsplikt beträffande flertalet låne- och

borgensärenden på bostadsbyggnadsområdet.

För att uppnå en förenkling av förfarandet på förevarande område både

för de statliga och kommunala myndigheterna har inom finansdepartementet

undersökts möjligheterna till en utökning av den underställningsfria

lånerätten. Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från att syftet med den

centrala lånekontrollen icke skall åsidosättas. Undersökningen har resulterat

i ett förslag att undantaga från underställningsplikt sådana låneärenden,

som avser nyanläggningar för vatten och avlopp inom den egna kommunen

och som icke enbart eller i huvudsak tillkommit för att tillgodose ett enskilt

näringsföretag. Då inte mindre än ca en fjärdedel av det totala antalet avgjorda

ärenden på finansdepartementets kommunala byrå avser vatten- och

avloppsfrågor torde härigenom icke oväsentliga praktiska fördelar kunna

vinnas.

För den föreslagna utvidgningen av lånerätten talar även ifrågavarande

anläggningars nära samband med bostadsförsörjningsområdet, där, som

nämnts, väsentliga lättnader tidigare genomförts i förevarande avseende.

Remissbehandlingen visar, att man allmänt godtagit den i promemorian

intagna ståndpunkten. I några yttranden har en ytterligare utvidgning av

den föreslagna underställningsfriheten förordats. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har sålunda föreslagit, att underställningsfriheten i viss utsträckning

får avse även ombyggnad för vatten och avlopp samt anordningar för

rening, som kommun blivit ålagd att utföra. Vad angår reningsanordningar

torde redan av det framlagda förslaget följa, att dessa i den mån de avser

nyanläggningar blir fria. Beträffande ombyggnadsarbeten är jag inte beredd

att förorda någon underställningsfrihet. Sedan länge har nämligen i praxis

strikt tillämpats den principen, att ersättningsanskaffningar o. dyl. inte skall

lånefinansieras. Jag kan icke heller tillstyrka förslaget från länsstyrelsen i

Älvsborgs län att utvidga den fria lånerätten till byggnader för skolor och

ålderdomshem. Prövningen härvidlag tillgodoser synpunkter, för vilka några

generella bestämmelser svårligen kan utfärdas.

Av skäl som anförts i promemorian anser jag vidare, att kommunalförbunden,

vars underställningsfria lånerätt f. n. utredes av kommunalrättskommitlén,

skall undantagas från den föreslagna reformen.

I enlighet med det anförda vill jag förorda, att erforderliga ändringar vidtages

i berörda kommunallagar. Såsom nämnts i promemorian bör dessa

lagar icke belastas med detaljerade föreskrifter. Ändringarna torde därför

lämpligen utformas så att kommun medges rätt att, på sätt Kungl. Maj:t

närmare bestämmer, upptaga lån till vatten- och avloppsanläggningar. Det

torde sedan få ankomma på Kungl. Maj:t alt härvidlag meddela erforderliga

föreskrifter. Jag vill i anslutning till vad som framförts från vissa remissinstanser

rörande utformningen av tillämpningsbestämmelserna framhålla,

att dessa givetvis inte kommer att göras mer omfattande än vad som bedömes

erforderligt med hänsyn till den centrala lånekontrollen.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1961.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961

Jag övergår härefter till en fråga, som i ett speciellt hänseende sammanhänger

med den föreslagna reformen. Beträffande vissa fondmedel, som

förvaltas av statliga eller andra inrättningar, har i författning meddelats

särskilda föreskrifter om medlens placering. Sålunda stadgas i 79 och 80 §§

lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring samt 42 § förordningen

den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor,

att allmänna sjukkassors och erkända arbetslöshetskassors tillgångar får

placeras i kommunlån endast i den mån Kungl. Maj :ts tillstånd till lånens

upptagande föreligger. Detta torde innebära, att kassorna efter ett genomförande

av den föreslagna utökningen av den fria lånerätten kommer att

vara förhindrade att utlåna medel för vatten- och avloppsanläggningar till

kommuner, såvida dessa icke först sökt och erhållit Kungl. Maj :ts tillstånd.

Dessa kassor har emellertid under senare år endast i mycket ringa omfattning

utlånat medel till kommuner, varför de berörda villkoren angående

medlens placering inte nämnvärt torde komma att inverka på räckvidden av

den föreslagna reformen. Enligt vad jag inhämtat har man för övrigt i socialdepartementet

uppmärksamheten riktad på frågan om dessa placeringsbestämmelser

och avser att inom en snar framtid upptaga densamma till

omprövning.

Placeringsbestämmelser av väsentligen likartad innebörd gäller f. n. beträffande

förvaltningen av folkpensioneringsfonden och riksförsäkringsanstaltens

yrkesskadeförsäkringsfond. Chefen för socialdepartementet torde

emellertid komma att föreslå framläggande av en proposition till årets riksdag

rörande vissa organisationsfrågor inom socialförsäkringsområdet. I samband

härmed kommer även att föreslås sådana ändringar i gällande föreskrifter

angående placeringen av nämnda fonder, att den nu berörda spärrregeln

undanröjes.

Även i några andra sammanhang lämnas föreskrifter om att fondmedel

får utlånas till kommuner i huvudsak endast i den mån dessa erhållit Kungl.

Maj:ts lånetillstånd. Sådana villkor inrymmes i 19 § lagen den 24 mars 1938

(nr 96) om understödsföreningar och 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse. Jämlikt dessa bestämmelser kan dock där avsedda

fondmedel även redovisas i andra värdehandlingar, som till sin art och till

den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med bland annat skuldförbindelser

för kommunlån, som godkänts av Kungl. Maj:t. Enligt vad jag

under hand erfarit rörande praxis inom försäkringsinspektionen, som är

tillsynsmyndighet för flertalet understödsföreningar och för livförsäkringsbolagen,

synes därför något hinder i allmänhet icke föreligga att i förekommande

fall utlämna även underställningsfria kommunlån.

De av mig nu berörda förhållandena synes sålunda i allt väsentligt inte

reducera de praktiska fördelar som i övrigt uppnås med den föreslagna utvidgningen

av den underställningsfria lånerätten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättade förslag till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1961 11

1) lag om ändrad lydelse av 59 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753); samt

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunallagen för Stockholm den 1

mars 1957 (nr 50).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Natt och Dag

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610404

Doktrin (1)

  1. Anders Olsson, Borgerlig primärkommuns lånerätt, FT 1975 nr 2 s. 61, på s. 75 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m., jämte i ämnet väckt a1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1975 s. 61 Anders Olsson, Borgerlig primärkommuns lånerätt s. 75 i texten