Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område, m. m

1962-03-09 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:115, Angående vissa frågor rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

1

Nr 115

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område,

m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs vissa riktlinjer och förslag i syfte att ytterligare

förbättra och utbygga yrkesutbildningen på skogsbrukets område. Bland

annat förordas, alt skogsstyrelsen tills vidare skall leda utbildningen vid såväl

skogsbruksskolorna som — från och med den 1 oktober respektive den

1 juli 1963 — statens skogsskolor och skogsmästarskolan. Vidare föreslås,

att principbeslut fattas om att inrätta en central maskinteknisk skola.

En utbildningsgång för den skogliga yrkesutbildningen i dess helhet skisseras

i propositionen. Denna utbildningsgång avses skola närmare övervägas

av en parlamentarisk utredning med utgångspunkt från vad i propositionen

sägs. Samtidigt bör frågan om lokaliseringen av skogsbrukets yrkesskolor

omprövas.

Förslag framläggs om att redan från den 1 juli 1962 anordna förmanskurser

för redan verksamma skogsarbetare.

I fråga om skogsstyrelsen förordas organisationsändringar, som bland annat

innebär att en från byråindelningen fristående utbildningsavdelning inrättas.

Härjämte föreslås personalförstärkningar och löneregleringar för ett

ej oväsentligt antal tjänster.

Slutligen äskas medel under skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas

anslag. Därvid förordas höjning av skogsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag

med 344 000 kr. och av skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och

omkostnadsanslag med 2 177 000 kr. Under anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,

m. m. föreslås en höjning med 831 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 115

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 mars 1962.

N ä r v a r a n d e:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor angående

grkesutbildningen på skogsbrukets område, m. m. samt anför följande.

I. Inledning

Genom beslut den 15 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt skogsstyrelsen

att — i erforderliga delar i samråd med domänstyrelsen och styrelsen

för statens skogsmästarskola samt med anlitande av särskild av chefen

för jordbruksdepartementet efter förslag av skogsstyrelsen förordnad expertis

företrädande bland andra skogsägare- och skogsarbetareorganisationer —

verkställa skyndsam utredning rörande dels förutsättningarna för att anknyta

kompletteringskurserna för inträde till statens skogsskolor till den

undervisning, som bedrivs vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor,

dels möjligheterna att med den skogliga grundutbildningen samordna en

förmansutbildning och med denna i sin tur den utbildning, som bör erfordras

för inträde till skogsskola och statens skogsmästarskola, dels ock anordnandet

av teknisk utbildning beträffande skogsbrukets maskiner för att tillgodose

behovet av sådan utbildning vid skogsmästarskolan, skogsskolorna

och skogsbruksskolorna.

Skogsstyrelsen har i anledning av uppdraget den 15 januari 1962 avlämnat

stencilerat betänkande angående vissa utbildningsfrågor inom skogsbruket.

över betänkandet har remissyttranden avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket,

skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan och

statens skogsforskningsinstitut, Skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Föreningen Skogsarbeten,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska lantarbetsgivareföreningen,

Svenska skogsarbetareförbundet samt Sveriges akademikers

centralorganisation efter hörande av Sveriges jägmästares och

forstmästares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation efter hö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 är 1962

3

rande av Statstjänstemannaförbundet. Skrifter i anledning av betänkandet

har inkommit från Norbergs kommunalnämnd och styrelsen för statens

skogsmästarskola.

I skrivelse den 20 november 1961 har skogsstyrelsen framlagt förslag angående

preparandkurs vid skogsmästarskolan. Vidare har skogsstyrelsen

med skrivelse den 14 oktober 1960 ingivit långsiktig plan för investeringar

i skogsbruksskolor, varöver yttranden inhämtats av statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning.

I årets statsverksproposition (bil. 11 p. 97—100 och 116) har Kungl. Maj:t

på min hemställan föreslagit riksdagen, att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1962/63 under driftbudgeten beräkna

a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 940 000 kr.;

b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 177 000 kr.;

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar ett förslagsanslag av

16 300 000 kr.;

d) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader ett reservationsanslag

av 6 002 000 kr.;

e) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. ett förslagsanslag av

4 600 000 kr.

Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor. I samband därmed

torde få anmälas ett av skogsstyrelsen och statskontoret den 28 oktober 1961

avgivet organisationsförslag beträffande skogsstyrelsen, över förslaget har

remissyttranden avgivits av statens lönenämnd samt Sveriges akademikers

centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

II. Vissa frågor rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område

Nuvarande yrkesutbildning. Vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor

bedrivs huvudparten av yrkesutbildningen för skogsarbetare,

skogsbrukare samt vissa arbetsledare. Antalet skogsbruksskolor är f. n. 41.

Utbildningen bedrivs i form av grundutbildning och vidareutbildning.

Grundutbildningen omfattar dels allmän utbildning, årskurs 1, för blivande

skogsarbetare, skogsbrukare och arbetsledare, dels som påbyggnad därav

specialinriktad utbildning, årskurs 2. Årskurs 2 är uppdelad på skilda linjer,

nämligen skogshushållning, maskinteknik och hästkörning. Vidareutbildningen

är avsedd för redan yrkesverksamma och omfattar korta kurser

i skogsvård och avverkning. En speciell form av vidareutbildning utgör förmanskurser,

som anordnas försöksvis.

I fråga om de olika kurstypernas omfattning och inriktning kan följande

nämnas.

Sökande till årskurs 1 skall ha fullgjort sin skolplikt eller också ha erhållit

tillstånd att fullgöra viss del av densamma vid en skogsyrkeskurs. Företräde

lämnas sökande i åldern 16—20 år. Den totala kurslängden är ca 41

veckor. Härav utgör 22 veckor teori och ca 19 veckor praktik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

Målet för utbildningen i yrkesämnena under årskurs 1 är att ge dels kunskaper

om i skogsbruket förekommande arbetsredskap samt deras handhavande

och vård, dels kunskaper och färdigheter i huggning, föryngringsarbeten

och beståndsvård, dels ock kännedom om övriga mera allmänt förekommande

arbeten inom skogsbruket samt om skogsbruket som näringsgren.

Sökande till årskurs 2 skall ha genomgått årskurs 1 eller motsvarande

samt vara lägst 18 år.

Den totala kurslängden för linjen skogshushållning är ca 28 veckor, varav

12 veckor teori och ca 16 veckor praktik. Målet för utbildningen vid denna

linje är, att elev efter genomgången kurs skall vara väl insatt i skötseln

av ett mindre skogsbruk.

Linjen maskinteknik omfattar ca 30 veckor, fördelade på 12 veckor teori

och ca 18 veckor praktik. Denna linje syftar till att lära eleven bl. a. att

planlägga och utföra maskinella arbeten inom skogsbruket.

Linjen hästkörning avser att ge grundläggande utbildning i virkestransport

med häst. Kurslängden är ca 32 veckor, fördelade på 12 veckor teori och

ca 20 veckor praktik.

Förmanskursen avser att meddela erforderliga kunskaper och färdigheter

av grundläggande natur åt arbetsledande biträden till den skogskoleutbildade

personalen. För att bli antagen till förmanskurs fordras, att vederbörande

visat lämplighet och intresse för arbetsledande uppgifter, goda färdigheter

i vanligen förekommande skogsarbeten samt förmåga att tillägna sig

nya kunskaper och färdigheter. Teoretiska förkunskaper motsvarande den

skogliga grundutbildningens årskurs 1 är önskvärda men har med hänsyn

till att grundutbildning ännu ej pågått tillräckligt antal år hittills inte uppställts

som krav för inträde. Kursen har omfattat 12—14 veckors skolmässig

undervisning fördelade på tre eller fyra skeden.

Utbildningskostnaderna vid skogsbruksskolorna budgetåret 1960/61 redovisas

i följande sammanställning, vari upptagits medeltalssiffror per elevdag

för olika storleksgrupper av skolor. De redovisade siffrorna utgör emellertid

bruttobelopp per elevdag. Härifrån bör avgå olika kostnadsposter, vars

storlek inte kan beräknas på grund av att i skogsvårdsstyrelsernas bokföring

samtliga skolor i länet är sammanförda.

Elevdagar

—2 000

2 000—4 000

4000—6 000

6 000—

Samtliga

skolor

Summa undervisnings- kostn...............

459 363

1988 182

1467 152

1 523 181

5 437 878

Undervisningskostn./elev- dag .................

42: 63

35: 44

39: 10

36: 58

37: 24

Antal elevdgr per skola i

genomsnitt ..........

1539

2 805

4 690

6 940

3 562

Antal skolor och kursplat- ser ..................

7

20

8

6

41

Förutbildning till statens skogs skolor har funnits sedan

1936 års riksdag i anledning av proposition angående skogsundervisningens

omorganisation (prop. 136; JoU 68; rskr. 247) beslöt, att sökande

till bl. a. dessa skolor skulle ha genomgått kurs vid kolarskola. Enligt beslut

av 1949 års riksdag (IX ht, s. 225; JoU 1, s. 105; rskr. 9) ersattes kolarskolorna

fr. o. m. 1950 med två förberedande skogskurser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

1956 års skogsskoleutredning föreslog i sitt 1957 avlämnade betänkande

rörande statens skogsskolor (SOU 1957:32), att de fristående förberedande

skogskurserna skulle slopas och ersättas av förkurser av fyra månaders

längd. För att samordningen mellan förkurs och huvudkurs skulle bli fullt

effektiv borde förkursen förläggas i direkt anslutning till resp. skogsskola

och undervisningen omhänderhas av skolans ordinarie lärare. 1958 års riksdag

(IX ht, s. 477; JoU 1; rskr. 9) biträdde emellertid inte förslaget om uppdelning

av skogsskolestudierna på förkurs och huvudkurs.

Sedan domänstyrelsen och skogsstyrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag gemensamt

verkställt utredning och framlagt förslag rörande undervisningen

vid de förberedande skogskurserna beslöt 1960 års riksdag (IX ht, s. 285; JoU

1; rskr. 9) om nuvarande kursuppläggning och organisation för kurserna.

Dessa erhöll benämningen kompletteringskurser för inträde vid statens

skogsskolor.

Antagning av elever till kompletteringskurserna sker med ledning av sökandens

praktiska meriter och inträdesprov. Sökanden bör ha genomgått ettårig

skoglig grundutbildning, övergångsvis skall dock 12 veckors ungdomskurs

godtas. Vissa elementära delar av några av skogsskolans ämnen avslutas

vid kompletteringskursen. Kurslängden är alltjämt fyra månader. Elev

vid kompletteringskurs antas efter avslutad kurs och utan särskilda prov

som elev vid skogsskola.

Kompletteringskurser anordnas f. n. under perioderna 15 augusti—15 december

och 15 februari—15 juni vid Bispgårdens skogsskola och i Skinnskatteberg

under domänstyrelsens huvudmannaskap samt i skogsstyrelsens

regi i Araby. Utbildningskapaciteten är 64 elever vid skolan i Skinnskattebcrg,

32 elever vid skolan i Bispgården och 40 elever vid skolan i Araby.

Undervisningen vid statens skogsskolor är f. n. fördelad på sju

särskilda skolor, varav två är tillfälliga. De permanenta skolorna är Älvsby

skogsskola i Norrbottens län, Hällnäs skogsskola i Västerbottens län,

Bispgårdens skogsskola i Jämtlands län, Bjurfors skogsskola i Västmanlands

län samt Kolleberga skogsskola i Kristianstads län. De två tillfälliga

skolorna är förlagda till Bjärka-Säby i Östergötlands län och östad i Älvsborgs

län. Härutöver finns en privat skola, Gammelkroppa skogsskola i

Värmlands län, som drivs med anslag från landstingen i Örebro och Värmlands

län samt från hushållningssällskapen, skogsvårdsstyrelserna och vissa

skogsägande bolag i nämnda län. Undervisningen vid denna skola ger samma

kompetens som den vid de statliga skogsskolorna.

Antalet elever vid skogsskolorna bestäms av Kungl. Maj :t efter förslag av

domänstyrelsen, som fördelar antalet på de olika skolorna. F. n. är antalet

elever vid Älvsby 24, Hällnäs 20, Bispgården 20, Bjurfors 20, Kolleberga 20,

Bjärka-Säby 18, östad 20. Skogsskolan i Gammelkroppa har 24 elever. Den

sammanlagda kapaciteten är alltså 166 elever.

Undervisningen regleras av stadgan den 29 juni 1951 (nr 521) för statens

skogsskolor samt en av domänstyrelsen utfärdad undervisningsordning. Enligt

bestämmelserna i stadgan är undervisningstiden i det närmaste ett år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

Läsåret börjar den 1 november och slutar den 15 oktober nästföljande år.

Målet för undervisningen skall vara att meddela färdighet i skogshanteringen

till den utsträckning som erfordras för kronojägare, länsskogvaktare,

skogvaktare eller därmed jämförlig arbetsledare inom skogsbruket.

Antalet elevdagar per skola är i genomsnitt 5 457 och undervisningskostnaden

per elevdag ca 30 kr.

Statens skogs mästar skola har till uppgift att genom teoretisk

och praktisk undervisning meddela sådana kunskaper i skogshanteringen,

som erfordras dels för förvaltare i det mindre och medelstora skogsbruket

samt för andra befattningshavare inom skogsbruk och träförädling,

där högre kompetens än skogsskola är önskvärd, dels för innehavare och förvaltare

av kombinerade jordbruks- och skogsegendomar dels ock för självständiga

företagare inom skogshantering och trävarurörelse.

Skogsmästarskolan, som är förlagd till Skinnskatteberg, står under överinseende

av en styrelse, som utgörs av sju av Kungl. Maj :t för en tid av tre

år utsedda ledamöter.

Lärokursens längd är 15 månader och omfattar tiden den 10 januari till

den 10 april nästföljande år. Antalet elever var ursprungligen 20, men har

genom beslut av 1901 års riksdag ökats till 30.

Skogsstyrelsens betänkande. I sitt betänkande har skogsstyrelsen till en

början behandlat frågan om den organisatoriska anknytningen

för och utformningen av kompletteringskurserna

tör inträde vid skogsskolorna. Härvid ingår styrelsen först

på frågan om möjligheterna att anknyta kompletteringskurserna till skogsbruksskolornas

undervisning. Styrelsen anser att endast två av dessa skolors

kurstyper, nämligen andra årskursens linje maskinteknik och förmanskursen

kan ifrågakomma.

Alt göra linjen för maskinteknik obligatorisk för inträde vid skogsskola

anser styrelsen vara olämpligt och anför härom bl. a. följande.

Målet för utbildningen i maskinteknik är att tillföra skogsbruket kunniga

maskinförare, främst traktorförare. Detta utbildningsmål förutsätter en

tekniskt inriktad kurs med maskinlära och arbetsteknik som huvudämnen.

Maskinteknisk utbildning måste ingå som en viktig del av arbetsledarutbildningen.

Utbildning inom detta ämnesområde förekommer f. n. i växlande

omfattning vid såväl skogsskolorna som skogsmästarskolan och skogshögskolan.

Om denna utbildning för skogsskolornas del förlädes till linjen för

maskinteknik skulle emellertid i princip ett år behöva ägnas åt den tekniska

utbildningen. Detta måste anses vara relativt sett orimligt lång tid. Därjämte

torde utbildningen komma för tidigt och alltför mycket avskiljas från den

egentliga skogsskolekursen. Detta skxdle medföra, att utbildningen i stor utsträckning

fick upprepas under skogsskolekursen.

Vad därefter gäller förmanskurserna anför skogsstyrelsen, att samordning

av förmanskurs och kompletteringskurs ytligt sett kunde skapa en naturlig

och tilltalande utbildningsväg från lägre till högre arbetsledarutbildning.

Vissa tungt vägande erinringar kan dock framföras däremot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

Förmanskursen syftar till en avslutad utbildning av en bestämd grupp av

arbetsledare. Kompletteringskursens huvuduppgift är att före skogsskolekursen

samordna och vid behov komplettera de blivande skogsskoleelevernas

teoretiska och praktiska kunnande samt avlasta skogsskolekursen vissa

ämnen. En samordning av två kursformer med så skilda utbildningsmål

torde vara praktiskt ogenomförbar. Skulle det oaktat kompletteringskurserna

anses böra anknytas till skogsbruksskolornas förmanskurser måste

bl. a. en avsevärd utökning av dessa skolors elevkapacitet ske. Utöver det

antal elevplatser, som blir erforderligt för utbildning av förmän, kommer

nämligen att erfordras ytterligare minst 166 elevplatser. Sannolikt kommer

det att för denna elevkategori erfordras en kapacitet av ca 300 platser med

tanke på det f. n. stora antalet sökande till skogsskolorna. Vid lägre elevkapacitet

kan förmanskursen bli en spärr i skogsskoleulbildningen, vilket

kan göra det nödvändigt att anordna teoretiska prov för samtliga sökande.

Samordning av förmanskurs och kompletteringskurs medför vidare onödig

förlängning av den totala studietiden för de elever, som går till skogsskola.

Viss upprepning av undervisningen torde nämligen inte kunna undvikas.

Under förmansutbildningens praktikskeden får eleverna på sina ordinarie

arbetsplatser praktiskt tillämpa de ämnesavsnitt, som behandlats

under närmast föregående skolskede. Denna uppläggning synes emellertid

inte vara lämplig som förkurs till skogsskola bl. a. av den orsaken, att de

blivande skogsskoleelevernas färdighetsträning bör vara avslutad innan vederbörande

antas som elev vid förmanskurs. Undervisningsmässigt måste

det anses olämpligt med alltför blandat elevklientel vid en och samma kurs.

Detta skulle bli fallet, om förmansutbildningen gjordes obligatorisk för inträde

till skogsskola, då förmännen f. n. till stor del rekryteras bland äldre

skogsarbetare. Skogsskoleaspiranterna däremot genomgår sin förutbildning

vid 20—25 års ålder.

Förmansyrket utgör för ett stort antal elever inte ett godtagbart alternativ

till högre arbetsledarbefattning inom skogsbruket. Det är därför troligt att

många av de elever, som önskar fortsätta studierna vid skogsskola men inte

kan antas, kommer alt välja annat yrke än skogsyrket.

Skogsstyrelsen anser del anförda ge vid handen, att ersättande av kompletteringskurserna

med allmänna förmanskurser som obligatorisk förutbildning

till skogsskola inte lämpligen bör ske.

Skogsstyrelsen går härefter in på frågan om möjligheterna att förlägga

kompletteringskurscrna som fristående kursenheter vid sidan av skogsbruksskolornas

ordinarie verksamhet och anför därvid bl. a. följande.

Skogsbruksskolorna är normalt fullbelagda av grundutbildnings- och förmanskurser

under ca 34 veckor av läsåret. Dessutom behöver skolornas lokaler

las i anspråk för vissa vidareutbildningskurser samt för skogsvårdsstyrelsernas

interna utbildningsverksamhet. Fristående komplelteringskurser

kan därför inte förläggas till skogsbruksskolor utan tillbyggnad av i

första hand elevförläggningar. Vissa gemensamma lokaler såsom kök, matsal,

undervisningssalar och verkstäder torde däremot vid vissa skolor kunna

ta emot ytterligare en avdelning på 16 elever. Genom att förstärka elevkapaciteten

vid skogsbruksskolorna bör det således vara möjligt att dit förlägga

kompletteringskurser av nuvarande utformning. Någon minskning av lärarbehovet

för skogsskoleutbildningens del föranleds dock inte härav. Skogsbruksskolornas

lärare är nämligen normalt fullt sysselsatta.

Behovet av elevplatser för kompletteringskurser vid skogsbruksskolor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

nödvändiggör utbyggnad av tre sådana skolor med 14 elevplatser vid varje.

Med en höstkurs och en vårkurs vid var och en av skolorna skulle utbildningsbehovet

kunna täckas. Med hänsyn till att skogsbruksskolorna ännu

inte erhållil tillräcklig kapacitet för den grundläggande utbildningens behov

är det emellertid angeläget, att utbyggnader vid skolorna i första hand kommer

denna undervisning till del.

Att anordna kompletteringskurser vid vissa härför utbyggda skogsbruksskolor

måste enligt skogsstyrelsens mening anses vara såväl utbildningsmässigt

och organisatoriskt som med hänsyn till driftskostnaderna otillfredsställande.

Skogsstyrelsen har mot bakgrunden av det anförda stannat för att föreslå

sammansmältning av kompletteringskurserna med skogsskolekurserna. Genom

att bygga ut befintliga skogsskolor och dit förlägga även kompletleringskurserna

ernås nämligen enligt styrelsen en mer ändamålsenlig lösning

än att investera i utbyggnad av skogsbruksskolorna för dessa kursers

behov. Härigenom skulle vinnas en avsevärt förbättrad samordning med

större effektivitet i utbildningen. En koncentration av skogsskoleutbildningen

till färre skolenheter bör också medföra lättnader i administrativt hänseende.

Rörande fördelarna med en sådan uppläggning av skogsskoleutbildningen

anför styrelsen härjämte i sammandrag följande.

Vid sammanslagning av kompletteringskurs och skogsskolekurs bör del

vara möjligt att avkorta den totala utbildningstiden till 15 månader med bibehållande

av utbildningsnivån. Den undervisning, som meddelas vid de nuvarande

fristående kompletteringskurserna, kan nämligen inte göras helt

enhetlig. Viss tid har av denna anledning måst användas för samordning och

komplettering av elevernas kunskaper. Vid sammanslagning av kompletteringskurs

och skogsskolekurs bortfaller behovet av dylik samordning. Härvid

kan även de olika ämnesavsnitten infogas i kursplanen i logisk tidsföljd.

En omläggning till samordnad skogsskoleutbildning innebär bl. a. att varje

kurs uppdelas på tre terminer. Detta möjliggör att ett sommaruppehåll på

tre veckor och ett juluppehåll på två veckor kan läggas in i tidsplanen utan

att antalet veckotimmar därför behöver ökas utöver vad som kan anses

lämpligt. Med dessa uppehåll kommer totala kurstiden att utgöra 16,5 månader.

Om antagning av elever sker var adertonde månad kan erforderlig tid

mellan kurserna avsättas för nödvändiga förberedelsearbeten och för fortbildning

av lärarpersonal. Vid de enskilda skolorna bör varannan kurs börja

med en vårtermin och varannan med en hösttermin.

Den jämnare tillströmning till arbetsmarknaden, som totalt sett blir resultatet

av utexaminering vid skogsskolorna varje halvår, torde även böra

framhållas i detta sammanhang. Lokalt sett skulle kanske vissa olägenheter

i dylikt hänseende kunna befaras uppstå i så måtto, att utexaminering

vid varje skola sker endast var adertonde månad mot tidigare var tolfte.

Rörligheten på arbetsmarknaden torde emellertid innebära att några mera

väsentliga olägenheter härav inte behöver hefaras. Enligt en undersökning,

som domänstyrelsen företagit beträffande första anställning efter avlagd

examen vid skogsskola, sker f. n. en avsevärd spridning av de nyexaminerade.

Detta gäller även den allra nordligaste skogsskolan liksom den allra sydligaste,

där man möjligen kunde vänta sig andra förhållanden.

Under förutsättning att i genomsnitt antalet årligen utexaminerade skogs
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

9

skoleelever bibehålls oförändrat och att de fristående kompletteringskurserna

vid Skinnskatteberg och Araby nedläggs, innebär omläggningen i princip

att elevantalet vid skogsskolorna behöver ökas. Detta betyder ur ekonomisk

synpunkt att kostnaden per utbildad elev bör bli lägre än tidigare. De

större skolenheterna fordrar att fler lärare knyts till varje skola. Härigenom

torde lärarnas specialisering kunna drivas längre än vad som nu är möjligt,

vilket bör resultera i en effektivare undervisning. Svårigheterna vid vakanser

bland lärarpersonalen bör lättare kunna övervinnas i större skolenheter.

Skogsstyrelsens förslag förutsätter att samtliga skogsskolor bibehålls. På

längre sikt bör man dock sträva efter att minska antalet skolor, varigenom

fördelarna med större skolenheter uppnås. Den utökning av elevantalet vid

skogsskolorna, som blir en följd av förslaget bör koncentreras till de skogsskolor,

som har största förutsättningar att bestå, nämligen Bj urfors, Kolleberga,

Bispgården och Gammelkroppa. Däremot bör ingen utökning av elevantalet

ske vid de tillfälliga skogsskolorna i östad och Bjärka-Säby. Inte

heller bör elevantalet ökas vid Hällnäs skogsskola, eftersom lämpligheten

av härför erforderliga investeringar i dagens läge synes tveksam. Vid Bj urfors

bör antalet elevplatser ökas från 20 till 60. Enligt styrelsens förslag bör

det sammanlagda antalet elevplatser bli 249.

Antalet utexaminerade skulle tillfälligt under övergångsåret 1964 minska

till 130 för att därefter i genomsnitt för perioder om tre år återgå till nuvarande

166.

Den utbyggnad av vissa skogsskolor, som blir nödvändig om en sammanslagen

utbildning skall kunna genomföras, har av domänstyrelsen kostnadsberäknats

till ca 1 205 000 kr. Härav bör ca hälften investeras under budgetåret

1962/63 och återstoden under budgetåret 1963/64. I beloppet har dock

inte inräknats kostnader för utbyggnad av Gammelkroppa skogsskola. Investeringskostnaderna

fördelar sig på de olika skolorna enligt följande sammanställning.

Skola

Antal elevplatser

Ungefärlig kost- nad för utbyggnad

Nuvarande

Enl. förslaget

Ålvsbyn................................

24

30

125 000

Hällnäs ................................

20

20

—

Bispgården..............................

361

36

100 000

Bj urfors................................

20

60

880 000

Östad..................................

20

20

—

Bjärka-Säby ............................

18

20

—

Kolleberga..............................

20

30

100 000

Summa

158

216

1 205 000

Vid skolan i Älvsbyn behövs utbyggnad av såväl lektionssal som elevförläggning,

medan vid Kolleberga erfordras utökning endast av elevförläggningen.

Investeringarna vid Bj urfors avser nybyggnad av undervisnings- och

administralionslokaler samt utbyggnad av kök och matsal. Inkvartering av

elever, som inte kan bo i nuvarande elevbostad, beräknas tills vidare kunna

ordnas i uthyrningsrum i eller i närheten av Avesta stad. En stadig1

Härav 16 vid kompletteringskurs

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Mnj.ts proposition nr 115 år 1962

varande beläggning av 36 elever vid Bispgården kräver omdisponering av

skolbyggnaden.

Sammanslagning av kompletteringskurs och skogsskolekurs medför att

skogsbruksskolan i Araby kan användas för sitt egentliga ändamål att utbilda

skogsarbetare och skogsbrukare.

Behovet av lärare beräknas till 32 (18 jägmästare och 14 assistenter) mot

f. n. 31 (16 jägmästare och 15 assistenter). En övergång till ny undervisningsordning

medför alltså inte några merkostnader beträffande lärarpersonal.

Det torde vara befogat att utgå från att driftskostnaderna blir oförändrade

i jämförelse med nuvarande uppläggning. Det förutsätts dock att studiebidrag

skall utgå även för de fyra månader, som tidigare utgjordes av kompletteringskurs.

De årliga merkostnaderna härför beräknas till i runt tal

90 000 kr. Hyreskostnaden för rum åt elever vid Bjurfors skogsskola har

beräknats till i runt tal 50 000 kr.

Vad gäller skogsskoleaspiranternas praktikanttjänstgöring anförs i betänkandet

att de f. n. i alltför stor utsträckning hänvisas till att själva planera

sin praktik och därvid lätt blir beroende av olika arbetsgivares möjligheter

att ordna arbetsobjekt. Det skulle därför vara värdefullt om de elever,

som avser att gå vidare till skogsskola, efter grundutbildningen kunde beredas

hjälp att ordna sin praktiktid på lämpligt sätt. Det synes ändamålsenligt

att uppgiften med förmedling av praktikantplatser för dessa elever åvilar

något regionalt skogligt organ. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med

sådan förmedling bör därför utbyggas ytterligare. I

I detta sammanhang behandlas i betänkandet frågan om huvudmannaskapet

för skogsskolorna. Skogsstyrelsen framhåller, att utformningen

av förslaget om sammanslagning av kompletteringskurs och

skogsskolekurs i princip knappast är beroende av hur frågan om huvudmannaskapet

löses. Det är enligt styrelsens mening uppenbart att den nuvarande

organisationen med domänstyrelsen som huvudman innebär åtskilliga fördelar.

Bl. a. har övningsobjekt lätt kunnat erhållas på domänverkets skogar

och goda lärarkrafter har kunnat anskaffas bland domänverkets personal.

Domänstyrelsen har dock, som ett led i dess strävanden att koncentrera domänverkets

verksamhet på förvaltningen av kronans domäner och skogar, i

olika sammanhang uttalat önskvärdheten av att bli befriad från uppgiften

att administrera statens skogsskolor. Ett flertal skäl talar för att huvudmannaskapet

i sådant fall övertas av skogsstyrelsen. Grundutbildningen

meddelas vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor, redan nu handhar

skogsstyrelsen vissa kompletteringskurser och praktiktjänstgöringen föreslås

skola förmedlas genom skogsvårdsstyrelsernas försorg. Skogsstyrelsen

anför vidare följande skäl för att överflytta huvudmannaskapet.

Inom skogsstyrelsen finns en inte obetydlig erfarenhet av och sakkunskap

på undervisningsområdet. Styrelsen upprätthåller också samarbete med en

vid krets av representanter för verksamhet av betydelse i detta sammanhang.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

11

Skogsbrukets lärarutbildning handhas sedan flera år tillbaka av skogsstyrelsen,

som har särskild personal anställd för denna uppgift, bl. a. pedagogiskpsykologisk

expertis. Vid styrelsens lärarkurser utbildas även skogsskolornas

lärare.

För det fall huvudmannaskapet skulle överflyttas till skogsstyrelsen, är

det med hänsyn till statsskogsbrukets stora betydelse enligt skogsstyrelsen

önskvärt att domänstyrelsen bereds medinflytande vid behandlingen av utbildningsärenden

av detta slag. Instruktionen för skogsstyrelsen bör därför

ändras så, att domänstyrelsen blir representerad i styrelsen, när ärenden med

anknytning till skogsskoleutbildningen skall behandlas.

Nuvarande system med lokala styrelser för skogsskolorna bör bestå. Lokalstyrelserna

är nämligen värdefulla som kontaktorgan dels med de skogliga

arbetsgivare och organisationer, hos vilka den skogsskoleutbildade skall

vinna anställning, dels med inom yrket redan verksam skogsskoleutbildad

personal. I lokalstyrelse bör förslagsvis ingå skolans föreståndare, en överjägmästare,

en läns jägmästare, två inom enskilt (större resp. mindre) skogsbruk

verksamma personer med jägmästarutbildning samt två personer med

utbildning från skogsskola, Klotens fortsättningsskola eller skogsmästarskolan.

För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna bör förordnas en

suppleant. Ordförande bör utses inom styrelsen.

De spörsmål av rent praktisk natur, som aktualiseras vid överförande av

huvudmannaskapet för skogsskolorna, finner skogsstyrelsen lämpligen böra

behandlas vid överläggningar mellan de båda ämbetsverken. Skogsstyrelsen

antyder i korthet vissa väsentliga frågor, som därvid bör behandlas.

De nuvarande statliga skogsskolorna bör i fortsättningen få disponeras av

skogsstyrelsen. De skolrevir, som f. n. är knutna till flertalet skogsskolor,

torde inte kunna bibehållas. Behovet av fast övningsområde till varje skola

får i stället tillgodoses genom att område av erforderlig storlek upplåts av

domänverket. Detta ulesluter givetvis inte, att övningarna bör kunna förläggas

till skogar tillhörande olika skogsägare i skolans närhet.

Domänverkets lärarpersonal bör under en övergångstid beredas tjänstledighet

för att kvarstå som lärare vid skogsskolorna. Det torde nämligen vara

förenat med vissa svårigheter för skogsstyrelsen att omedelbart nytillsätta

samtliga lärarbefattningar vid skolorna. Angeläget är vidare att de lärare,

som övergångsvis blir kvar vid skolorna, ur meritsynpunkt får tillgodoräkna

sig denna tjänstgöring.

Slutligen framhåller skogsstyrelsen att överflyttning av huvudmannaskapet

medför att ytterligare en kvalificerad befattningshavare behöver anställas

hos styrelsen för de arbetsuppgifter, som sammanhänger med skogsskoleutbildningen.

Härefter övergår skogsstyrelsen till spörsmålet om ordnandet av skogsbrukets

för mans utbildning. Såsom underlag för sina förslag

redovisar styrelsen visa uppgifter rörande den nuvarande förmanskåren.

Det bär sedan länge inom skogsbruket diskuterats i vilken omfattning

skogsförmän bör anlitas eller i vad mån de aktuella arbetsuppgifterna i stället

kan fördelas på skogsskoleutbildad personal och skogsarbetare. Huvud
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

parten av de skogliga arbetsgivarna sysselsätter ett relativt stort antal förmän

medan andra med likartade förhållanden endast har ett fåtal skogsförmän

anställda. Den ökade specialiseringen inom skogsbruket har dock enligt hittillsvarande

erfarenheter medfört ett större behov av förmän än tidigare.

Totalt uppgår skogsbrukets förmanskår till närmare 5 000 man, varav

3 470 helårsanställda och 1 520 deltidsanställda. Närmare halva antalet helårsanställda

finns hos de femton största skogsbolagen. Även domänverket

har en stor kår av helårsanställda förmän. Inemot hälften av de deltidsanställda

förmännen är anställda hos skogsvårdsstyrelserna.

Sammanlagt 1 900 av förmännen har enbart arbetsledande funktioner.

Flertalet av dessa, som kan betecknas som egentliga förmän tjänstgör som

arbetsledande biträden åt skogsskoleutbildad personal och har i regel kvalificerade

aidxetsuppgifter. Gruppen arbetande lagbasar uppgår till sammanlagt

drygt 3 000 personer. Dessa förmän arbetar själva med i de arbetslag de

leder, t. ex. vid ungskogsröjning, stämpling, basvägsarbete och drivning.

Tidvis torde dock flera av dem tjänstgöra som enbart ai-betsledande förmän.

Åldersfördelningen är ganska likartad hos helårsanställda och deltidsanställda

föi-män. Anmärkningsvärt många av de deltidsanställda är över 60

år. Ett stort antal deltidsanställda är i åldern 21—25 år, vilket torde bero

på att många skogspraktikanter tjänstgör som förmän under slutet av sin

praktiktid. Medelåldern för såväl helårs- som deltidsanställda förmän är

ca 40 år.

Den övervägande delen av förmännen kommer från skogsarbetarkåren.

Anmärkningsvärt många rekryteras från skogsarbetare över 40 år. Inom bolagsskogsbruket

härrör 56 procent av förmännen från nämnda grupp. Detta

tyder på att arbetsgivarna i stor omfattning befordrar skogsarbetare med

mångårig erfarenhet till skogsförmän, medan de sällan — praktikantgruppen

undantagen — nyanställer yngre personer direkt som förmän.

Rörande den nuvarande förmanskårens utbildning anför skogsstyrelsen

att den i stor utsträckning saknar eller har en bristfällig kursmässig yrkesutbildning.

Det är inte möjligt att säkert ange, hur många förmän som hittills erhållit

kursmässig utbildning men vissa minimisiffror har beräknats. Minst 510

av de ca 3 500 helårsanställda förmännen har sålunda genomgått en allmän

förmanskurs om minst tio veckors längd. Av dessa är minst 430 anställda

hos de större föi''etagen. Av återstoden av de helårsanställda har minst 1 000

genomgått kurser om en till tio veckors längd. Även dessa förmän är till

största delen bolagsanställda. Av de deltidsanställda förmännen har endast

ett fåtal genomgått längre förmansutbildning. Minst 600 av de ca 1 500 deltidsanställda

har dock genomgått kurser om en till tio veckors längd. Flertalet

av dessa förmän finns hos skogsvårdsstyrelserna. En avsevärd del av

såväl helårsanställda som deltidsanställda förmän saknar helt kxirsmässig

utbildning och har endast pi-aktisk erfai-enhet.

Enligt skogsstyrelsens mening föi*eligger för framtiden ett klart behov av

grundläggande förmansutbildning för de förmän, som skall ha övervägande

arbetsledande funktioner. De personer, som skall tjänstgöra som arbetande

lagbasar, bör däremot kunna inhämta behövliga grundkunskaper vid de vanliga

grundutbildnings- och vidareutbildningskurserna för skogsarbetare och

skogsbrukare. Vid viss ai-betslcdar-, special- och vidareutbildning bör de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr t!5 år 1962

13

dock antingen kunna sammanföras med den egentliga förmansgruppen eller

samlas till särskilda kurser av vidareutbildningstyp. Styrelsen framhåller

vidare att det är sannolikt, att den snabbt ökande mekaniseringen inom

skogsbruket kommer att medföra behov av maskinutbildning för förmanskåren.

Skogsstyrelsen konstaterar, att arbetsgivarna väntar sig en ökning av behovet

av förmän med enbart arbetsledande funktioner. Det torde i anslutning

härtill enligt styrelsen vara rimligt anta, att skogsbrukets årliga behov

av allmän förmansutbildning uppgår till 125 personer. Ungefär hälften av

detta antal beräknas avse de 15 största bolagen. Troligtvis kommer inte bolagen

att i egen regi utbilda mer än högst 45 förmän per år. Domänverket

har hittills inte anordnat några längre förmanskurser. Ett utbildningsbehov

i skogsvårdsstyrelseregi för minst 80 elever per år skulle sålunda föreligga.

Målet för skogsvårdsstyrelsernas grundläggande förmansutbildning bör

liksom hittills vara att göra eleven skickad att tjänstgöra som arbetsledande

biträde åt skogsskoleutbildad personal och att därvid kunna delta i flertalet

arbetsuppgifter. Som inträdeskrav till förmanskurs bör uppställas teoretiska

kunskaper motsvarande årskurs 1 vid skogsbruksskola. Detta krav bör dock

inte upprätthållas alltför hårt utan sökande med god praktisk erfarenhet av

skogsbruk, särskilt om de tidigare tjänstgjort som förmän, bör kunna antas.

Detta underlättar för erfarna och lämpliga skogsarbetare även i något högre

ålder att genom förmansutbildning finna en väg till befordran och kroppsligt

mindre ansträngande arbetsuppgifter. Lägsta ålder bör vara 20 år.

Förmansutbildningen bör i princip pågå under ett år och omfatta minst

tolv veckors skolmässig utbildning uppdelad på tre skolskeden. Under mellanliggande

praktikskeden bör eleverna ges möjlighet till allsidig sysselsättning

med olika förmansuppgifter under ledning av skogsskoleutbildad personal.

Förmanskurserna bör i första hand ta sikte på att utbilda eleverna

till arbetsledare vid olika skogliga arbeten och därutöver syfta till att komplettera

de rent skogliga kunskaperna. Kurserna skall ha en för upptagningsområdet

så allmängiltig karaktär som möjligt. De blivande arbetsgivarna

har sedan möjlighet att — var och en med hänsyn till sina speciella

önskemål — komplettera utbildningen.

Under femårsperioden 1962/63—1967/68 bör enligt skogsstyrelsen årligen

anordnas fem grundläggande förmanskurser med vardera 16 elever. Kurserna

bör anordnas vid fem skogsbruksskolor, som är jämnt fördelade över

landet och i personellt och andra avseenden speciellt utrustade härför. Styrelsen

erinrar om att den i sina petita för budgetåret 1962/63 hemställt om

medel för nämnda fem kurser.

I fråga om vidareutbildning av förmän anför styrelsen, att det är naturligt

att större arbetsgivare själva svarar för sådan utbildning åtminstone

vad gäller ämnen av speciellt intresse för resp. företag. Därutöver finns dock

ett mycket stort behov av centralt anordnad vidareutbildning. För att tillgodose

detta bör skogsvårdsstyrelserna på begäran av en eller flera arbetsgivare

eller på eget initiativ anordna vidareutbildningskurser. Dessa bör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

ha en så allmängiltig inriktning som möjligt. Lämplig kurslängd torde i de

flesta fall vara en halv till två veckor. Som exempel på mera fasta kurstyper

kan nämnas kurs i arbetsledning, avtalstil 1 ämpning och arbetarskydd, i drivningsplanläggning,

i traktortransport samt i maskinlära.

Omfattningen av vidareutbildningsbehovet är svårt att beräkna. Om det

med hänsyn till den eftersläpning i utbildningen som nu föreligger förutsätts

att samtliga 5 000 förmän vartannat år bör genomgå en vidareutbildningskurs

om en veckas längd, blir det totala utbildningsbehovet ca 160

kursveckor per år med 16 personer i varje kurs. Därest arbetsgivarna själva

svarar för en tredjedel av detta utbildningsbehov återstår för skogsvårdsstyrelsernas

utbildningsverksamhet ca 100 kursveckor. För budgetåret 1962/63

har skogsstyrelsen i sina anslagsäskanden också begärt anslag för 50 kurser

om vardera två veckor, eller sammanlagt 100 kursveckor.

I detta sammanhang ingår skogsstyrelsen även på behovet av utbildning

av virkesmätare. Styrelsen framhåller, att virkesmätarna har mycket specialiserade

arbetsuppgifter och ofta ett stort ekonomiskt ansvar. Utbildning

av virkesmätare har i viss utsträckning anordnats vid korta kurser genom

virkesmätningsföreningarnas försorg. Därvid har endast behandlats virkesmätningsfrågor

och endast ett fåtal torde ha erhållit allmän skoglig utbildning.

Styrelsen anser, att det bör undersökas om inte någon form av enhetlig,

allmän utbildning för blivande virkesmätare behöver anordnas. En sådan

utbildning bör avse såväl virkesmätningsfrågor som allmänna skogliga

frågor. För redan verksamma mätare bör utbildning omfattande enbart

skogliga ämnen anordnas. Det bör ankomma på skogsstyrelsen att ytterligare

undersöka behovet av yrkesutbildning för denna personalkategori och vidta

de åtgärder, som härav påkallas. I

I betänkandet behandlas slutligen den tekniska utbildningen

rörande skogsbrukets maskiner. Skogsstyrelsen framhåller,

att skogsbruket länge kännetecknades av en relativt låg mekaniseringsgrad.

Först under 1950-talet började skogsbruket mera planmässigt att mekaniseras.

En väsentlig orsak härtill var de stegrade kostnaderna för manuell

arbetskraft. Utvecklingen synes leda mot en ytterligare fördyring av den

manuella arbetskraften i förhållande till den maskinella. Genom att skogsarbetet

numera i ökad omfattning bedrivs året om ökar dessutom möjligheterna

för maskinanvändning. Såvitt nu kan bedömas kommer mekaniseringen

att ske i accelererad takt. Därvid väntas tunga och specialkonstruerade

maskiner komma att användas i ökat antal. För att maskinerna skall kunna

ekonomiskt utnyttjas måste skogsbrukets personal bl. a. äga kännedom

om maskinernas handhavande och vård samt maskinarbetets organisation.

Enligt skogsstyrelsens uppfattning är den nuvarande utbildningen i maskinteknik

varken kvalitativt eller kvantitativt utbyggd i erforderlig grad.

Utbildningen har hittills till stor del fått ske i form av provisorier eller försöksverksamhet.

Rörande den nuvarande utbildningen på olika stadier anför

styrelsen i sammandrag följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

15

Undervisningen vid skogsmästarskolan är uppdelad på en kurs i mekanik

och maskinlärans grunder, vilken genomförs vid Skinnskatteberg, och en

kurs i allmän motorlära förlagd till arméns motorskola. Sistnämnda kurs

omfattar 50 timmar. Därjämte meddelas under ämnena skoglig förvaltning

och arbetslära samt skogsväghållning en relativt omfattande undervisning

i transport- och vägfrågor. Utbildningen utgör i princip en påbyggnad av

skogsskolornas undervisning och innefattar till stor del utbildning rörande

organisation och kalkylering inte minst beträffande de vägbundna transporterna.

Den maskintekniska undervisningen i skogsskolorna har numera nästan

helt överflyttats till kompletteringskurserna. Undervisningen tillgår så, att

eleverna i kompletteringskurserna under en vecka erhåller grundläggande

motorutbildning vid ett regemente. Anknytningen till skogsbrukets maskiner

blir inte särskilt omfattande vid denna utbildning. Eleverna får dessutom

under en vecka undervisning i skogstraktorernas konstruktion, vård

och bandhavande. Fr. o. m. hösten 1961 har denna undervisning i vissa fall

förlagts till skogsbruksskolor. Vid skogsskolorna bedrivs under ämnet arbetslära

undervisning rörande maskinorganisation jämte ekonomiska beräkningar

beträffande maskinernas användning.

Under budgetåret 1960/61 anordnade skogsstyrelsen en speciell lärarkurs

i maskinteknik för ett begränsat antal av skogbruksskolornas lärarpersonal.

Kursen, som hade en längd av tio veckor, genomfördes under aktiv medverkan

av personal från domänstyrelsen, skogsbrukets arbetsstudieavdelningar,

vissa skogsbolag samt trängregementet i Sollefteå.

Inom den statsunderstödda skogliga yrkesutbildningen vid skogsbruksskolorna

har tidigare, utöver en relativt omfattande kursverksamhet rörande

motorsågning, endast sporadiskt förekommit maskinteknisk utbildning i form

av korta traktorkurser inom några enstaka bin. Budgetåret 1960/61 påbörjades

emellertid en mera systematisk försöksverksamhet med traktorundervisning.

Därvid anordnades tre grundutbildningskurser (årskurs 2, linjen

för maskinteknik) för blivande traktorförare.

Inom de skogliga arbetsstudieorganisationerna, främst forskningsstiftelsen

SDA, har ett antal motor- och maskintekniska kurser anordnats i samarbete

med försvarets utbildningsanstalter. Därutöver har arbetsstudieavdelningarna

vid exkursioner och kortare kurser lämnat orientering och upplysning

om maskinerna och deras användning till personal inom sina medlemsföretag.

Dessutom har domänverket och åtskilliga företag vid egna kurser

eller på annat sätt låtit utbilda viss personal.

Styrelsen behandlar härefter det föreliggande maskintekniska utbildningsbehovet

och dess tillgodoseende genom en central maskinskola. Det behov

av intensifierad maskinteknisk utbildning som föreligger bör enligt skogsstyrelsen

tillgodoses utan onödig tidsutdäkt. Undervisningen i hithörande

ämnen vid skogsmästarskolan, skogsskolorna och skogsbruksskolorna bör

snarast utökas genom att kursplanerna anpassas till den tekniska utvecklingen.

Sådan undervisning, som i större utsträckning förutsätter tillgång på

maskiner och verkstäder, bör samordnas och koncentreras till så få platser

som möjligt. Härigenom kan nämligen kostnaderna för utbildningen nedbringas

samt specialutbildad och erfaren lärarpersonal på området utnyttjas

effektivare.

Grundutbildningen för arbetare beräknas ske vid skogsbruksskolornas årskurs

2, linjen för maskinteknik. Det är i dagens läge svårt att beräkna bebo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

vet av nyrekrytering av sådana arbetare, som behöver maskinteknisk utbildning,

men som exempel på utbildningsbehovet nämner skogsstyrelsen att det

f. n. torde finnas minst 20 000 traktorer som används för virkestransporter.

Enligt styrelsens bedömning bör årligen ca 600 ä 700 elever utbildas. Behovet

av grundläggande traktorförarutbildning är så omfattande, att undervisningen

inte lämpligen kan koncenteras till en eller ett fåtal maskinskolor.

Utbildning bör därför, i liket med nuvarande försöksverksamhet, förläggas

till skogsbruksskolor. I första hand föreslår därför skogsstyrelsen att ett

tiotal sådana skolor utrustas för ändamålet. Därigenom skulle en årlig kapacitet

på ca 240 elever (två kurser å tolv elever vid varje skola) uppnås.

Denna upprustning av skogsbruksskolorna bör ske inom ett fåtal år påpekar

skogsstyrelsen.

Under de närmaste åren uppstår sannolikt ett visst behov av specialarbetare

inom det maskintekniska området. Grundläggande utbildning för dessa

specialister torde kunna tillgodoses genom så få kurser per år, att de lämpligen

bör förläggas till en central maskinteknisk utbildningsanstalt.

Den maskintekniska utbildning för förvaltnings- och arbetsledande personal,

som bedrivs vid skogsskolorna och skogsmästarskolan, bör helst meddelas

i samband med övrig undervisning vid dessa skolor. Med hänsyn till

den begränsade elevkapaciteten vid varje skogsskola torde det emellertid

vara förenat med oskäligt störa kostnader att förse varje sådan skola med

erforderlig maskinuppsättning. Likaså blir det alltför kostsamt att förse

samtliga skolor med lärare som är specialutbildade på maskinområdet. Det

synes därför mest ändamålsenligt, att den grundläggande utbildningen för

ifrågavarande personal sammanförs till en central maskinskola. Utbildningen

vid denna skulle framför allt för skogsskoleleverna i första hand koncentreras

till undervisning rörande skogsmaskinernas konstruktion, arbetssätt,

tekniska handhavande och vård.

Fortbildningen på maskinområdet måste bli av mycket skiftande karaktär

beroende på olika personalkategoriers arbetsuppgifter. Med den utveckling

som kan förutses på maskinområdet inom skogsbruket torde behovet av

successivt återkommande fortbildning vara mycket stort. Under de första

åren torde huvuddelen av fortbildningskurserna komma att avse allmän teknisk-mekanisk

skolning för sådan nu verksam personal, vilken inte erhållit

tillräcklig grundläggande utbildning i berörda avseenden.

Vidareutbildningen för traktorförare bör även i fortsättningen förläggas

till i första hand de tio skogsbruksskolor, som föreslagits böra utrustas i

maskintekniskt avseende. Vissa specialarbetare, t. ex. skötare av barkningsoch

andra specialmaskiner, bör däremot erhålla erforderlig fortbildning vid

central maskinskola.

Behovet av fortbildning på det maskintekniska området för förvaltningsoch

arbetsledande personal är stort för såväl fält- som stabspersonal. Om

fortbildningen för denna personalkategori, som torde utgöra ca 3 000 personer,

skall genomföras under en tioårsperiod, skulle verksamheten i genomsnitt

årligen komma att omfatta ca 300 personer. Dessa siffror torde kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

17

tjäna som en allmän belysning av frågans vidd, men är dock så osäkra, att

de inte bör läggas till grund för någon formlig beräkning av utbildningsbehovet.

Övervägande skäl talar enligt styrelsen för att påbörja denna fortbildning

i betydligt blygsammare omfattning och att efterhand utöka verksamheten.

Denna fortbildning måste genomföras med en högt kvalificerad

lärarstab och vid skola med omfattande maskinutrustning. Det är därför

naturligt att verksamheten förläggs till central maskinskola.

Enligt nuvarande planer beräknas en allmän maskinteknisk lärarkurs per

år behöva anordnas under de närmaste fyra å fem åren. Huruvida årliga

kurser erfordras efter nämnda period kan f. n. inte närmare bedömas. För

fortbildning av lärarpersonal behövs en kurs om en till två veckors längd

med tio till tolv deltagare varje år.

Vad gäller inriktningen av utbildningen vid central maskinskola framhåller

skogsstyrelsen bl. a. följande.

Tyngdpunkten av maskinanvändningen kommer sannolikt även framdeles

att ligga på transportsidan. Det är därför naturligt att den centrala utbildningsinstitutionen

till övervägande del bör meddela undervisning rörande

de maskiner, som används för transporter, samt hur de utnyttjas i arbetet.

Därutöver bör dock en maskinskola utrustas på sådant sätt, att den kan

ombesörja utbildning i tekniskt avseende beträffande bl. a. fjärrtransport,

virkets behandling och skogsvård. Undervisningen rörande de olika maskinerna

och deras användning kan i princip delas upp på följande grupper.

A. Motor-, maskin- och redskapslära

B. Arbetsteknik — handhavande av maskinerna samt hjälpmedel till dessa

C. Kalkyler rörande maskinanvändning

D. Planering, organisation och arbetsfördelning för mekaniserad drivning

Den grundläggande utbildningen vid maskinskolan för skogsskoleelever

bör till avsevärd del omfatta vad som angivits i grupperna A och B och endast

till mindre del övriga grupper. Den övervägande delen av undervisningen

för dessa elever inom ämnen tillhörande grupperna C och D bör däremot

liksom nu bedrivas vid skogsskolorna. Med hänsyn till att utbildningen vid

skogsmästarskolan utgör påbyggnad på skogsskolekursen förutsätts, att

grunderna i motor- och maskinläran samt arbetstekniken redan inhämtats.

Inriktningen av utbildningen vid maskinskolan för skogsmästarskolans del

torde därför i högre grad beröra ämnesgrupperna C och D. Beträffande fortbildningskurserna

torde undervisningen vid maskinskolan jämnt fördela sig

på grupperna A—D. Detsamma gäller även för lärarutbildningen.

Det bör ankomma på huvudmännen för skogsmästarskolan samt för

skogsskolorna och skogsyrkesutbildningen att med stöd av erfarenheter från

nuvarande utbildning lämna förslag till undervisningens uppläggning för

resp. kategorier. Kursplanerna för maskinskolans verksamhet bör på grundval

av detta material utformas i erforderligt samråd med statens skogsforskningsinstitut,

de skogliga arbetsstudieorganisationerna och representanter

för det praktiska skogsbruket.

Den centrala maskinskolans organisation bör enligt skogsstyrelsens förslag

vara sådan att den blir en självständig utbildningsenhet. Skolan bör vara

uppdelad på två avdelningar, en för motor- och maskinlära samt en för

organisation och arbetsteknik.

För lärarpersonalen vid maskinavdelningen bör krävas teknisk utbildning,

2 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Arr 115

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kurigl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

medan lärarna vid organisationsavdelningen normalt bör rekryteras bland

skogligt utbildad personal. Teknikerpersonal, som anställs vid skolan skall,

vid sidan av undervisningsarbetet, ombesörja den huvudsakliga service och

de smärre reparationer skolans maskinpark kräver. Eftersom utbildningen

avses omfatta kurser om högst fyra veckor, kommer kursernas uppläggning

att kräva relativt omfattande förberedelsearbeten. En befattningshavare torde

till stor del komma att tas i anspråk härför.

Undervisningen bör ske vid kurser med högst 20 elever. Maskinskolan kan

emellertid inte inrättas enbart för en avdelning, enär den då endast i stort

sett skulle räcka till för den grundläggande utbildningen för skogsskolornas

och skogsmästarskolans behov. Dessutom skulle såväl investerings- som

driftskostnader bli avsevärt högre per elev än för en större skola. Skolan bör

å andra sidan inte projekteras för ett alltför stort antal elever, främst med

hänsyn till önskvärdheten av att inom rimliga avstånd erhålla tillräckligt

med övningsobjekt i skogen. Skolan bör på grund härav dimensioneras för

två undervisningsavdelningar om vardera 20 elever.

Skolan bör effektivt kunna utnyttjas under 42 veckor per år. Återstående

tid av året åtgår för underhåll samt erforderliga förberedelser för undervisningen.

Med två undervisningsavdelningar utgör sålunda totala utbildningskapaciteten

84 kursveckor årligen. Enligt skogsstyrelsens beräkningar

upptas 55 kursveckor per år för grundutbildning. Skolan kan följaktligen

utnyttjas under 29 kursveckor för fortbildnings- och liknande kurser. Detta

bör under de närmaste åren vara tillräckligt för att tillgodose det mest aktuella

fortbildningsbehovet. På längre sikt lär dock denna kapacitet för

fortbildning inte vara tillfyllest för att täcka efterfrågan.

Skolan behöver högt kvalificerade föreståndare för de båda avdelningarna

och en av föreståndarna bör tillika vara rektor. Föreståndaren för avdelningen

för organisation och arbetsteknik bör vara civiljägmästare eller

annan person med motsvarande kompetens. Föreståndaren för avdelningen

för maskiner och maskinteknik bör vara civilingenjör eller ha motsvarande

kompetens. Härutöver erfordras lärare och teknikerpersonal. Med hänsyn till

att eleverna i den praktiska undervisningen i regel måste uppdelas i grupper

behövs förhållandevis många befattningshavare. För skriv- och expeditionsgöromål

beräknas ett kanslibiträde. Vidare erfordras en vaktmästare

med uppgift att vara tillsynsman och värmeskötare, samt att medverka i

servicearbetet på maskinerna samt vid transporter.

Vid bedömningen av förläggningsorten för maskinskolan har Bjurfors

och Skinnskatteberg befunnits vara mest lämpliga. Skogsstyrelsen anför beträffande

dessa orters förutsättningar bl. a. följande.

Elevantalet vid skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är 30 per kurs. I

det föregående har föreslagits att skogsskolan i Bjurfors utbyggs till ett

elevantal av 60. Placering av maskinskolan i Bjurfors jämfört med Skinnskatteberg

betyder följaktligen, att dubbelt så många elever per år kan erhålla

sin maskinutbildning utan byte av förläggning. Å andra sidan är

skogsmästarskolan i viss mån mera tekniskt inriktad än skogsskolorna och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr J15 år 1962

19

kan kanske därför vara mera betjänt av att ha tillgång till maskinutbildning

året om. Vid skogsmästarskolan kan även elever vid en maskinskola

utspisas i befintliga lokaler. Sådan möjlighet föreligger f. n. inte i Bjurfors.

Jordartslaboratoriet vid skogsmästarskolan bör vara av värde för maskinskolan.

Inom skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd lär ännu inte ställning

ha tagits till var en tilltänkt försöksstation skall förläggas. Stationen

kan möjligen bli placerad i Avesta-trakten. Detta skulle tala till förmån för

Bjurfors som förläggningsort för maskinskolan.

Avståndet till närmaste järnvägsstation i Bjurfors är 3,5 km och i Skinnskatteberg

ca en km. Närmaste stationer, där snälltåg normalt stannar är

Krylbo 7 km från Bjurfors och Fagersta 24 km från Skinnskatteberg. I avseende

på landsvägsförbindelser torde Bjurfors och Skinnskatteberg få anses

i stort sett likvärdiga.

Möjligheterna att erhålla bostäder i öppna marknaden för personalen får

bedömas vara gynnsammare i Avesta än i Skinnskatteberg. Tillgång på

skolor för personalens barn är också större i Avesta, där huvuddelen av personalen

kan beräknas bli bosatt, än i Skinnskatteberg. Även vad beträffar

affärer, hotell och andra liknande serviceanordningar är Avesta bättre utrustat.

Både i Avesta och Krylbo finns flera mekaniska verkstäder och bilverkstäder.

I Skinnskatteberg är verkstadsfrågan f. n. mindre väl löst.

Såväl kring Skinnskatteberg som kring Bjurfors finns god tillgång på

skogsmark. I båda fallen torde det inte erbjuda några större svårigheter att

erhålla övningsobjekt hos olika skogsägarkategorier. Väsentligt större kronoskogsområde

finns dock att tillgå vid Skinnskatteberg än vid Bjurfors.

Under förutsättning att domänverket upplåter mark för övningar äger alltså

förstnämnda ort företräde i detta avseende. Vid bedömning av tillgången

på övningsskog bör emellertid beaktas i vilken utsträckning befintliga skogar

tas i anspråk som övningsobjekt av skogsmästarskolan resp. skogsskolan.

Om skogsskolan i Bjurfors utbyggs till 60 elever, kommer givetvis avsevärd

övningsarealer att behöva utnyttjas för denna skola. Skogsmästarskolan,

med hälften så många elever, kommer inte att i samma utsträckning

konkurrera om övningsmarken vid Skinnskatteberg.

De omfattande landsvägstransporterna till statens skogsindustriers fabriker

i Skinnskatteberg medger goda studieobjekt för maskinskolans undervisning

beträffande organisation av dylika transporter.

I både Skinnskatteberg och Bjurfors finns möjligheter att erhålla lämpligt

tomtområde för maskinskola.

Skogsstyrelsen anser att såväl Skinnskatteberg som Bjurfors utgör godtagbara

förläggningsorter för maskinskolan. Vid sådant förhållande synes

möjligheterna att tillgodose behovet av övnings- och studieobjekt böra ges

särskild betydelse vid valet mellan de båda orterna. Behovet av skogsmark

och andra objekt hänger samman med lokalisering och uppläggning av

verksamheten vid olika forsknings- och utbildningsenheter inom de aktuella

områdena. Med hänsyn härtill är det f. n. inte möjligt att definitivt förorda

plats för maskinskolan. Frågan om övningsskog bör därför enligt skogsstyrelsen

bli föremål för närmare överväganden innan beslut om förläggningen

fattas.

Rörande kostnaderna för maskinskolan redovisas i betänkandet följande

sammanställning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

Kr.

Investeringar

Byggnader ................................................ 1 675 000

Inredning och utrustning.................................... 325 000

Maskiner ................................................ 800 000

Summa 2 800 000

Årliga driftskostnader

Personallöner .............................................. 280 000

Resekostnader och speciallärare.............................. 60 000

Driftskostnader för lokaler; expenser m. m................... 60 000

Maskiner och utrustning.................................... 130 000

Summa 530 000

Ett belopp av 120 000 kr. årligen beräknas komma att inflyta i form av

kursavgifter och avgifter för logi vid främst vissa vidareutbildningskurser.

Slutligen behandlas frågan om huvudmannaskapet för maskinskolan. Den

direkta tekniska ledningen bör anförtros åt särskild styrelse. Denna bör vara

sammansatt av en representant från vardera domänverket, skogshögskolan,

arbetsstudieorganisationerna, det enskilda större skogsbruket samt det enskilda

mindre skogsbruket. Dessutom bör två representanter med utbildning

från skogsskola eller statens skogsmästarskola ingå i styrelsen jämte skolans

rektor.

Skogsstyrelsen handhar redan nu lärarutbildningen inom skogsbruket för

skogsbruksskolor och skogsskolor och föreslås bli huvudman för skogsskolorna.

Det är därför naturligt att skogsstyrelsen även fungerar som tillsynsoch

anslagsäskande myndighet för maskinskolan.

I ett till skogsstyrelsens betänkande fogat särskilt yttrande av experterna

Arvidsson och Sundberg förordas Skinnskatteberg som förläggningsort för

den centrala maskinskolan. Till skogsstyrelsens betänkande har även fogats

särskilt samrådsyttrande av domänstyrelsen, som avråder från att den föreslagna

maskinskolan förläggs till Skinnskatteberg och i stället föreslår att

skolan förläggs till Avesta-området.

Remissyttranden. De myndigheter och organisationer, som yttrat sig över

skogsstyrelsens förslag biträder prakiskt taget undantagslöst de riktlinjer,

som styrelsen framlagt beträffande omfattningen och inriktningen av den

skogliga yrkesundervisningen. Vissa kompletterande synpunkter anförs dock

i en del yttranden.

Beträffande förslaget att sammansmälta kompletteringskurserna

med den nuvarande skogsskoleutbildningen

påpekar sålunda lantbruksstyrelsen, att möjlighet att vinna inträde i skogsskola

bör skapas för de elever, som ej genomgått årskurs 1. Detta kan lämpligen

ske genom att skogliga fortsättningskurser regelmässigt anordnas i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

21

likhet med de praktiskt betonade skogliga fortsättningskurser av ca sex

veckors längd som under 1961 anordnats vid vissa lantmannaskolor och

skogsbruksskolor för elever med tidigare skoglig utbildning vid lantmannaskola.

I samband härmed betonar lantbruksstyrelsen vikten av att den första

skolmässiga utbildningen inom jord- och skogsbruket ej alltför hårt specialiseras

på jordbruks- eller skogsutbildningen samt framhåller önskvärdheten

av att den första utbildningen görs gemensam. I varje fall bör det

enligt lantbruksstyrelsen finnas möjlighet att från årskurs 1 gå vidare till

utbildning antingen i skogsbruksskola eller i lantmannaskola, samtidigt som

elev som genomgått förberedande utbildning vid lantmannaskola bör ha motsvarande

möjlighet att gå vidare antingen till grundläggande yrkeskurs vid

lantmannaskola eller någon form av årskurs 2 vid skogsbruksskola.

Arbetarskyddsstyrelsen förutsätter, att tillräckligt utrymme i undervisningen

bereds arbetarskyddsfrågorna.

SACO finner det lämpligt, att i samband med infogandet av kompletteringskursen

i skogsskolans huvudkurs företas en grundlig översyn av skolenheternas

lämpliga storlek, utformning och lokalisering. I samband med

omorganisationen bör även namnfrågan upptas till prövning. SACO föreslår

skogvaktarskola som logisk och lämplig benämning.

Beträffande skogsskolornas utbyggnad har byggnadsstyrelsen

anmält, att den uppgivna summan av 1 205 000 kr. för dessa byggnadsåtgärder

synes alltför lågt beräknad. Styrelsen anser, att ett belopp av 1 500 000

kr. är mera realistiskt.

Flertalet remissmyndigheter anser det vara befogat att huvudmannaskapet

för skogsskolorna överförs till skogsstyrelsen för att därigenom

vinna en bättre samordning av yrkesutbildningen på området.

Statskontoret ifrågasätter emellertid om någon ändring i fråga om huvudmannaskapet

bör ske, innan statsmakterna tagit ställning till det förslag om

huvudmannaskapet för den skogliga yrkesutbildningen, som 1955 års sakkunniga

för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning avser

att framlägga under 1962. Om huvudmannaskapet emellertid skulle

överföras till skogsstyrelsen ifrågasätter statskontoret om det finns anledning

att ha kvar lokalstyrelserna. Enligt statskontorets mening skulle det

medföra inte oväsentliga fördelar i administrativt hänseende, om skogsskolorna

direkt underställdes resp. skogsvårdsstyrelse.

Föreningens Skogsarbeten samt Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening

anser, att den föreslagna ändringen av huvudmannaskapet

inger starka betänkligheter med hänsyn till de försämrade möjligheterna

att fortlöpande tillföra skogsskolorna de väl kvalificerade lärarkrafter,

som domänverkets förvaltningspersonal utgör.

Den föreslagna för mans ut bildningen tillstyrks i huvudsak av

samtliga remissmyndigheter.

Såvitt statskontoret kunnat finna synes dock det av utredningen angivna

utbildningsbehovet under de närmaste åren vara försiktigt beräknat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

Skolöverstyrelsen finner det ändamålsenligt med hänsyn till alltmer ökade

krav på fackkunskap och yrkesskicklighet att förmansutbildningen får

en skolmässig form och uttalar, att överstyrelsens erfarenheter av en motsvarande

förskjutning från utbildning på arbetsplatsen till utbildning i skolmässiga

former har varit positiva. Överstyrelsen finner det vidare angeläget

att berättigad uppmärksamhet ägnas åt vuxenutbildningen och att möjligheter

i form av kortare förmans- och teknikerkurser erbjuds för att tillgodose

dem, som har mångårig praktik men tidigare av skilda skäl ej deltagit i

kurser. Enligt skolöverstyrelsen skulle sannolikt också skogsskoleutbildning

kunna ifrågakomma efter genomgång av sådan kurs, om lämplig korrespondensundervisning

påbörjades i samband med de kortare kurserna.

Lantbruksstyrelsen föreslår förlängning av förmansutbildningens teoretiska

del till 16 å 20 veckor, enär de av bolagen anordnade förmanskurserna

i flera fall har en kurstid av 20—24 veckor. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter

också om inte i den skogliga yrkesutbildningen — i första hand vid skogsbruksskolor

med årskurs 2 och förmansutbildning — mera allmänt borde

utnyttjas lärare med jägmästarutbildning.

Skogsarbetsstudieorganisationernas centralråd liksom Föreningen Skogsarbeten

och Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening

understryker, att utökningen av förmansutbildningen inte får ske på bekostnad

av den grundläggande arbetar- och skogsbrukarutbildningen, som

alltjämt får anses var skogsbruksskolornas primära uppgift.

Svenska skogsarbetareförbundet uttalar, att anställningsfrågan är alltför

osäkert ordnad för förmanskåren och att garantier för en jämn sysselsättning

måste skapas för att åstadkomma en nöjaktig rekrytering av kåren.

SACO framhåller, att kursledarna vid förmanskurserna som regel bör ha

högre skoglig utbildning och att tjänster för detta ändamål måste inrättas

vid skogsvårdsstyrelseorganisationen.

Flertalet remissinstanser finner utredningens förslag om den maskintekniska

utbildningen väl avvägt och har ej funnit anledning till

erinran mot omfattningen och inriktningen av denna utbildning.

Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker dock inte att frågan om maskinutbildningen

inom skogsbruket avgörs på grundval av den summariska

utredning som föreligger, utan förordar alt en ny, förutsättningslös utredning

verkställs.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar, att tillräcklig tid bör anslås för skyddstekniska

frågor samt att maskinerna måste vara utformade och utrustade

på ett ur säkerhetssynpunkt betryggande sätt.

Kapaciteten hos den föreslagna centrala maskinskolan måste enligt skogsarbetsstudieorganisationernas

centralråd anses vara helt otillräcklig. Förslaget

får endast betraktas som en första etapp. I

I fråga om den centrala maskin skolans förläggning

ansluter sig övervägande antalet remissinstanser till utredningens förslag att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

frågan om övningsskog bör bli föremål för närmare överväganden innan

beslut om placeringen fattas.

Statskontoret, Svenska skogsarbetareförbundet och TCO anser emellertid

i likhet med domänstyrelsen att skolan bör förläggas till Avesta-området.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening bör däremot skolan från allmänna

lokaliseringssynpunkter förläggas till Skinnskatteberg.

I detta sammanhang torde böra anmälas att skogsstyrelsen i skrivelse

den 20 november 1961 anfört att kompletteringskurs inte är lämplig form

av utbildning för sådana sökande till skogsmästarskolan, som inte tidigare

genomgått skogsskola. Styrelsen har på grund härav framhållit önskvärdheten

av att skogsmästarskolan bereds tillfälle att för dylika elever anordna

preparandkurs av 17 veckors längd förlagd till skogsmästarskolan.

De remissmyndigheter som yttrat sig över förslaget har tillstyrkt att en

preparandkurs kommer till stånd.

Vidare bör anmälas att skogsstyrelsen med skrivelse den 14 oktober 1960

har ingivit redogörelse för långsiktig plan rörande investeringar

i skogsbruksskolor. Styrelsen uttalar att det med hänsyn

till möjligheterna att utforma och utveckla undervisningen på ett lämpligt

sätt är nödvändigt, att skogsvårdsstyrelserna i största möjliga utsträckning

kan förlägga huvuddelen av sin utbildningsverksamhet till fasta och

väl utbyggda undervisningsanstalter. Först när så skett blir det möjligt

att anskaffa ändamålsenlig inredning och utrustning vid skolorna, att göra

upp långsiktiga planer för övningsmarkernas utnyttjande och att hålla en

fast lärarkår vid varje skola.

Enligt gjorda beräkningar uppgår det sammanlagda årliga utbildningsbehovet

till drygt 3 000 personer. I avvaktan på att närmare klarhet vinns

beträffande enhetsskolans roll i den skogliga grundutbildningen föreslår

skogsstyrelsen en utbyggnad av skogsbruksskolorna fram till år 1970 som

medger en årlig grundutbildningskapacitet av ca 1 400 fullt utbildade elever.

De skogsbruksskolor, som f. n. byggs, dimensioneras enligt styrelsen för

att samtidigt ta emot två undervisningsavdelningar om vardera 16 elever.

Erfarenheterna har givit vid handen, att undervisningsavdelningarna i den

skogliga yrkesutbildningen bör begränsas till ungefär nämnda elevantal.

Flera faktorer, såväl ekonomiska som pedagogiska, talar dock för att skolorna

bör byggas större än för två avdelningar. Erfarenheterna har dock

i flera fall visat, att brist på lämpliga övningsobjekt inom rimligt avstånd

lätt kan uppkomma efter några års verksamhet. Innan ytterligare erfarenheter

erhållits beträffande behovet av övningsobjekt, torde det därför få

anses tillrådligt att inte bygga skolorna nämnvärt större.

Med ledning av sammanlagda elevkapaciteten för år och elevkapaciteten

för skola har skogsstyrelsen beräknat, att en utbyggnad bör vara genomförd

1970 och att skogsvårdsstyrelserna då skall disponera 42 fullt utbyggda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

skolor. För att nå upp till detta antal år 1970 krävs nyanläggning av 24

skolor. Dessutom behöver tolv befintliga skolor tillbyggas. De sammanlagda

investeringskostnaderna härför beräknar styrelsen till 42,6 miljoner

kr. I medeltal per budgetår under 1960-talet skulle investeringskostnaderna

belöpa sig till drygt 4 miljoner kr.

I remissyttrandena har skogsstyrelsens utbyggnadsplan tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen,

som understryker nödvändigheten av att den genomförs

så snabbt som möjligt. Styrelsen uttalar emellertid att, innan hela

utbyggnaden av skogsbruksskolorna kommer till stånd, det synes lämpligt

att snarast få utrett i vilken omfattning domänverket, skogsbolagen och övriga

skogsägarkategorier redan medverkar eller fortsättningsvis kan lämna

sin medverkan i utbildningen. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen bör vidare

skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen snarast samråda för att om möjligt

gemensamt utnyttja den utbildningskapacitet som dessa myndigheter underställda

undervisningsanstalter f. n. har.

Med hänsyn till att genomförandet av planen kommer att dra stora kostnader

finner statskontoret och överstyrelsen för yrkesutbildning påkallat,

att en noggrann prövning kommer till stånd beträffande utbildningsbehovet.

Enligt statskontoret är det med hänsyn till de många och svårbedömbara

faktorer, som inverkar på behovet av investeringar i skogsbruksskolor, inte

lämpligt att genom ett principbeslut binda statsmakterna för en tioårsperiod.

Den framlagda investeringsplanen bör emellertid, framhåller statskontoret,

vid kommande budgetbehandlingar ligga till grund för prövningen

av skogsbruksskoleorganisationens medelsbehov.

överstyrelsen för yrkesutbildning anför, att skogsvårdsstyrelserna, då det

gäller ny- eller ombyggnader av lokaler för skogsbruksskolor, bör åläggas

att ta kontakt med länsskolnämnderna i och för undersökning av frågan,

i vilken omfattning lokalbehovet för skolorna kan tillgodoses hos befintliga

eller planerade yrkesskolor. III.

III. Skogsstyrelsens organisation

Nuvarande arbetsuppgifter och organisation. Enligt gällande instruktion

åligger det skogsstyrelsen att följa det enskilda skogsbrukets tillstånd och

utveckling inom landet och i utlandet. Det ankommer vidare på styrelsen att

handha administrativa, kamerala, tekniska och andra ärenden, som angår

det enskilda skogsbruket, samt att meddela erforderliga föreskrifter rörande

mätning av virke och utöva uppsikt över sådan mätning.

Skogsstyrelsen utgörs av en överdirektör och chef samt fem av Kungl.

Maj :t förordnade ledamöter. Styrelsens verksamhet är uppdelad på första och

andra skogsbyrån, administrativa byrån samt avdelningen för virkesmätning

och statistik. Denna avdelning står utanför byråindelningen och lyder

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

25

Skogsstyrelsens nuvarande organisation

Bp

B

A

A

A

A

högst

högst

högst

A

A

A

Al

5

1

26

24

23

21

A 19

A 17

A 15

12

9

7

-5

Första skogsbyrån

•1‘

•1

-1.

1

Undervisningssektion

Undervisningssektion,

lärarutb. i Vallmotorp

Undervisningssektion,

kompl. kurser i Araby

Allmän sektion

Andra skogsbyrän

1-2*-1

1

1

1

1 2®

1

1

1*

2»

1»

Sektion förbidragsärenden

och tekniska ärenden

Allmän sektion: frö- och

plantförsörjning

Allmän sektion: fotogrammetri

återväxttaxering

Samarbetsnämnden (plantageverksamhet)
-

Administrativa byrån

-1-1

-1—1--2*

-1.

I1 * * * 5 * 7-1.

■1

1-1-1

1-1—6

-1-2—1

Juridiskt- administrativ

sektion

Avlönings- och personalsektion
Kameral

sektion

Kameral sektion, kassakontor
Registratorskontor,

skrivoch

ritcentral

Exp. vakter, telefonist

Virkesmätningsavdelningen

Statistik

Virkesmätning

Expedition

Bp

5

B

1

A

26

A

24

A

23

A

21

högst

A 19

högst

A 17

högst

A 15

A

12

A

9

A

7

Al

-5

Sum-

ma

1

4

1

2

7

3

9

4

8

2

5

7^

10J

64

1 Avlönas från anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser.

* En befattningshavare avlönas från anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo.

s Avlönas med prisutjämningsmedel.

‘ En befattningshavare avlönas från anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

6 Tillfällig tjänst i Ag 21, inrättad av skogsstyrelsen.

• Avlönas från anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.

7 Avlönas från anslaget Kostnader för virkesmätning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr it5 år 1962

direkt under överdirektören. Styrelsens nuvarande organisation och personal

framgår av särskild tablå.

Skogsstyrelsens och statskontorets förslag. I ämbetsverkens skrivelse

framhålls inledningsvis, att denna, såvitt ej annat uttalas, är att betrakta

såsom gemensam framställning. Statskontoret har dock tagit ställning till

förslag om lönegradsplacering av tjänster endast i vissa uttryckligen angivna

fall.

I detta sammanhang uttalas vidare, att förslaget ej omfattar virkesmätningsavdelningen.

Denna avdelnings organisation utreder skogsstyrelsen enligt

särskilt uppdrag i samband med översyn av lagstiftningen på virkesmätningens

område. Utredningen beräknas inte kunna slutföras förrän tidigast

i slutet av år 1962. Det har ej heller varit möjligt att avvakta den utredning

rörande införande av lagstiftning om kvalitetskontroll av skogsfrö och

skogsplantor, som på Kungl. Maj :ts uppdrag pågår inom styrelsen. I framställningen

erinras också om att skogsstyrelsens organisation kan påverkas

av 1960 års jordbruksutrednings arbete, av styrelsens uppdrag att verkställa

utredning rörande vissa frågor om yrkesutbildningen på skogsbrukets område

samt av de förslag som 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala

ledning kan framlägga. Med hänsyn till angivna förhållanden betonar ämbetsverken,

att förslaget inte får betraktas såsom slutgiltigt utan kan kräva komplettering.

Härefter redovisar ämbetsverken vissa allmänna synpunkter rörande

skogsstyrelsens organisation. De verkställda undersökningarna

har givit vid handen att styrelsen behöver ökade resurser. Härom

och rörande sättet för att tillgodose personalbehovet anförs bl. a. följande.

Om skogsstyrelsen skall kunna uppfylla de krav, som i olika hänseenden

följer av de av 1960 års riksdag (prop. 106; JoU och BevU 1; rskr. 326) beslutade

ändringarna i skogsvårdsstyrelsernas organisation, erfordras ökade

personella resurser. Detta gäller såväl för den skogliga yrkesutbildningen

och den skogliga verksamheten över huvud taget som inom det administrativa

området. Skogsstyrelsen har tidigare uttalat, att ämbetsverkets uppgifter

efter omorganisationen av skogsvårdsstyrelserna blir så väsentligt

vidgade att personalproblemen inte kan lösas enbart genom att inkalla personal

från styrelserna. Denna uppfattning har bestyrkts vid de nu slutförda

undersökningarna. För att skogsstyrelsen skall få stabilitet i organisatoriskt

och personellt hänseende erfordras därför att det permanenta behovet

av personal tillgodoses genom tjänster vid styrelsen.

Styrelsens arbetsuppgifter fördelar sig naturligen på i stort sett tre huvudområden.

Det första omfattar skogens vård och avverkning, det andra åtgärder

för att säkerställa återväxten och det tredje den skogliga yrkesutbildningen.

De båda förstnämnda områdena omspänner så olikartade spörsmål

att det inte kan förutsättas att en byråchef skall vara i stånd att bemästra

mer än ett av dem. Därtill kommer styrelsens behov av befattningshavare

i chefsställning för den del av verksamheten, som går ut på att ge
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

27

nom konferenser och inspektioner hålla kontakt med skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet och skogsbruket i landet. Med hänsyn hl. a. härtill har ämbetsverken

funnit, att den nya organisationen bör omfatta två skogsbyråer

för skogliga ärenden i egentlig mening.

Det tredje huvudområdet — yrkesutbildningen -—- har fått sådan omfattning

och betydelse att det inte längre kan falla under en av skogsbyråerna.

Den nuvarande utbildningssektionen inom första skogsbyrån bör därför utbrytas

till en självständig enhet. Enligt skogsstyrelsens mening bör enheten

utgöra en fristående byrå. Emellertid befinner sig frågan om yrkesutbildningens

centrala ledning under utredning. Med hänsyn härtill har statskontoret,

som i princip ej haft någon erinran mot att inrätta en särskild byrå

för utbildningsfrågorna, ansett, att utbildningssektionen tills vidare endast

bör ombildas till en fristående, direkt under överdirektören sorterande utbildningsavdelning.

För de administrativa, juridiska, avlöningstekniska, kamerala och finansiella

ärendenas handläggning bör liksom hittills finnas en särskild administrativ

byrå.

Å första skogsbyrån skall enligt instruktionen för skogsstyrelsen

handläggas ärenden rörande den egentliga skogsvårdsstyrelseverksamheten

och därmed sammanhängande spörsmål, såsom skogsvård och skogshushållning

i allmänhet, skogslagstiftning, skoglig undervisning och utbildning

m. m., ärenden angående skogsbrukets arbetskraftsproblem, skogligt

sociala och allmänt skogspolitiska spörsmål samt ärenden av allmänt skogsekonomisk

innebörd. Vissa ärenden har dock överflyttats till andra skogsbyrån.

F. n. finns en allmän sektion under chefskap av byråchefen och

en undervisningssektion. Samtidigt med att utbildningssektionen ombildas

till en fristående enhet bör andra skogsbyråns sektion för bidragsärenden

och tekniska ärenden överflyttas till första skogsbyrån med hänsyn till sin

samhörighet med övriga på denna byrå ankommande ärenden och för att

åstadkomma lämpligt avvägd arbetsbelastning för de olika byråerna.

Vad gäller den allmänna sektionens uppgifter och personalbehov anför

ämbetsverken i huvudsak följande.

Vid sektionen handläggs f. n. främst skogslagstiftningsfrågor, skogligt

juridiska ärenden, allmänna skogs- och jordpolitiska frågor, ärenden rörande

avverkningsförhållanden och utsyning samt ärenden rörande skogsbrandskydd.

Vissa frågor, såsom den skogliga rationaliseringen, främjande av

skoglig samverkan, awerkningsplanering, skogsbokföring och fastighetstaxering,

har ej kunnat ägnas tillräcklig uppmärksamhet med nuvarande

personalresurser, som endast utgjorts av byråchefen. Under sektionen bör

även falla ärenden angående skogsindustrifrågor, skogsuppskattning och

skogsvärdering samt naturvårdsfrågor. Bestämmande för personalbehovet

blir målsättningen för skogsstyrelsens verksamhet och hur långt det allmännas

engagemang på det enskilda skogsbrukets område anses böra sträcka

sig. Skall skogsstyrelsen i enlighet med vad som uttalats i bl. a. prop.

1960: 106 kunna göra en ledande, impidsgivande och samordnande insats

inom sektionens arbetsområde, bör personalen omfatta minst två befattningshavare.

En av dem skall fungera som sektionschef under byråchefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

Ämbetsverken föreslår att för sektionen beräknas en ny tjänst som förste

byråsekreterare i Ae 23 och en befintlig amannenstjänst i reglerad befordringsgång.

På sektionen för tekniska ärenden och bidragsärenden handläggs bidragsärenden,

som har samband med Statens skogsförbättringsanslag samt anslagen

Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, Flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo och Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. De

skogstekniska ärendena omfattar skogsvägbyggnad, skogsdikning och skogsbruksplaner.

Till sektionen hör även ärenden rörande beredskapsarbeten.

För sektionschefen finns inrättad en tjänst som byrådirektör i Ao 24. F. n.

fungerar emellertid en länsjägmästare i Ao 26 som chef för sektionen. Dessutom

finns en tjänsteman i Ag 19, som avlönas från anslaget Vägbyggnader

å skogar i enskild ägo, samt en amanuens i befordringsgången. Rörande

sektionens arbetsuppgifter och personalbehov i fortsättningen anförs i sammandrag

följande.

Skogsstyrelsen beviljade tidigare själv alla bidrag, men fr. o. m. den 1 juli

1960 har beslutanderätten delegerats till skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsens

uppgifter på området består nu främst i att leda och samordna verksamheten,

utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter och anvisningar,

verkställa anslagsberäkningar och fördela anslagen på de olika skogsvårdsstyrelserna

samt att utöva kontroll över bidrags- och långivningen. Någon

personalminskning har dock ej varit möjlig att vidta, enär den frigjorda tiden

tagits i anspråk för främst beredskapsärendena och andra planläggningsarbeten.

Svårigheter har därjämte framträtt att ta upp vissa frågor till

behandling så grundligt och i så god tid som varit önskvärt. Sålunda är det

angeläget, att större kapacitet kan ägnas åt att utarbeta nya anvisningar och

tillämpningsföreskrifter rörande skogsvårdsanslagen och verksamheten med

beredskapsarbetena ävensom åt att utarbeta riktlinjer och normer för regional

vägplanering samt att uppgöra normer för skogsbruksplaner. Möjligheter

föreligger emellertid att genom vissa rationaliscringsåtgärder intensifiera

arbetet med dessa uppgifter. Vid bedömningen av personalbehovet bör

därutöver beaktas att delegeringen av bidrags- och långivningen kräver ökad

kontakt mellan skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna för bl. a. inspektion.

Ämbetsverken föreslår ej annan ändring i fråga om sektionens personal

än att den från skogsväganslaget avlönade tjänsten i Ag 19 bör överföras

till skogsstyrelsens avlöningsanslag och göras extraordinarie.

För biträde med gransknings- och kollationeringsarbete, sammanställande

av rapporter och andra uppgifter samt kontorsgöromål i övrigt bör inrättas

en kanslibiträdestjänst i Ae 7, som är gemensam för byråns sektioner.

Enligt instruktionen skall å andra skogsbyrån handläggas ärenden,

som sammanhänger med skogens återväxt — huvudsakligen innefattande

frö- och plantförsörj ning, skogsodling och hyggesvård — den praktiska

skogsträdsförädlingen samt regleringen av handeln med skogsodlingsmaterial,

ärenden angående skogsbrukets transporLväsende ävensom ärenden rörande

skogsvägbyggnad och bidrag till skogsvårdsåtgärder. Härutöver har

på byrån ankommit ärenden rörande beredskapsarbeten, jakt- och fiske
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

29

vård, prisutjämningsavgifter, skador å skog, internationellt skogligt samarbete,

bidrag från skogsvårdsanslagen samt lån från statens skogslånefond

och skogsväglånefonden. Som förut nämnts har åtskilliga arbetsuppgifter

föreslagits överförda till första skogsbyrån.

Andra skogsbyråns allmänna sektion består f. n. av en arbetsgrupp för

frö- och plantförsörjning och en arbetsgrupp för återväxttaxering och fotogrammetri.

Dessa arbetsenheter bör ombildas till en allmän sektion för

främst frö- och plantförsörjningsfrågor och en sektion för återväxtkontroll

och konsulentverksamhet. Under chefen för andra skogsbyrån sorterar även

den hos samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik anställda

personalen. Denna anordning torde få bibehållas tills vidare i avvaktan på

resultatet av utredningen om frö- och plantkontrollen.

Den allmänna sektionens mest angelägna uppgift är att verka för att fröoch

plantproduklionen bedrivs rationellt i såväl tekniskt som ekonomiskt

hänseende. I samband därmed erfordras en utvidgad utbildnings- och konsulentverksamhet

i frågor rörande frötäkt och planlskoledrift m. m. Bland

övriga uppgifter nämns flottnings- och transportfrågor samt internationella

skogliga frågor.

Skogsstyrelsen anser, att för sektionens arbetsuppgifter bör finnas, förutom

befintlig amanuenstjänst i reglerad befordringsgång, en förste byråsekreterare

i Ae 23 såsom sektionschef och en förste byråsekrelerare i Ae 21.

En utökning av antalet fasta tjänster är nämligen erforderlig, om sektionen

skall kunna fullgöra de vidgade uppgifter, som på detta område nödvändigtvis

måste falla på styrelsen.

Enligt statskontorets mening kan visserligen i och för sig fog föreligga

för den av skogsstyrelsen föreslagna personalförstärkningen. Statskontoret

framhåller dock, att den verksamhet som bedrivs av samarbetsnämnden för

skoglig växtförädling och genetik i vissa avseenden synes falla inom samma

område som den allmänna sektionens. Ämbetsverket fäster även uppmärksamheten

på att det ej heller torde vara möjligt att redan nu ta ställning

till skogsstyrelsens permanenta behov av personal för återväxtkontroll. Med

hänsyn till de i viss mån svävande förhållandena synes det statskontoret

därför lämpligt att begränsa den allmänna sektionens fasta personal till en

sektionschefstjänst i Ae 23 och en tjänst i Ae 21. Den nuvarande amanuenstjänsten

bör därför indras. Skulle erfarenheten visa, att behov föreligger

av ytterligare personal, bör detta tills vidare kunna tillgodoses genom att

inkalla lämplig skogsvårdsstyrelsetjänsteman.

Sektionen för återväxtkontroll och konsulentverksamhet skall främst syssla

med återväxttaxering och skoglig fotogrammetri. Verksamheten med återväxttaxeringcn

finansieras till största delen med prisutjämningsmedel. Den

fotogrammetriska verksamheten avser i huvudsak kursverksamhet i flygbildstolkning

samt service åt skogsvårdsstyrelserna i samband med flygbildanskaffning.

Av den befintliga personalen delar en konsulent i Ae 23

sin tid mellan fotogrammetri och återväxttaxering. Övriga befattningshavare

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 11)02

är avlönade av prisutjäinningsmedel. Ämbetsverken föreslår ingen ändring

beträffande den med statsmedel avlönade personalen.

Rörande den fristående organisationsenheten för utbildningsfrågor

framhåller ämbetsverken att det framstår som klart, att

den av riksdagen förutsatta utbyggnaden av den skogliga yrkesutbildningen

kräver så kraftigt ökade insatser av skogsstyrelsen att en förstärkning av

styrelsens personalresurser härför är omedelbart nödvändig. Behovet av en

sådan förstärkning understryks av att personaluppsättningen har varit oförändrad

sedan 1958, oaktat den ansvällning av arbetsuppgifterna som därefter

skett. Det i viss mån svävande läge, vari frågan om den skogliga yrkesutbildningens

framtida centrala ledning befinner sig, påverkar givetvis sättet

för förstärkningen. Några ordinarie tjänster bör tills vidare inte inrättas.

För chefen för utbildningsbyrån bör enligt skogsstyrelsens åsikt inrättas

en byråchefstjänst i Be 1. Statskontorets alternativförslag förutsätter, att utbildningsavdelningen

förestås av en byrådirektör i Ag 26. Enheten bör i båda

fallen bestå av en allmän sektion för yrkesutbildningsfrågor och en sektion

för lärarutbildning.

Chef för allmänna sektionen bör enligt ämbetsverkens uppfattning vara

en byrådirektör i Ae 24, som även bör vara byråchefens ställföreträdare.

På sektionschefen bör ankomma att utarbeta allmänna anvisningar för

yrkesutbildningsverksamheten och planer för utbildningens organisation och

utformning på längre sikt. Han skall svara för fördelningen av anslagen till

skogsbrukskurser. En väsentlig uppgift är vidare att inspektera kursverksamheten,

informera skogsvårdsstyrelser och övriga organ i utbildningsfrågor

samt att samarbeta med skogsbrukets olika organisationer och övriga

berörda myndigheter och organ beträffande den skogliga yrkesutbildningens

genomförande och utveckling.

Härutöver bör finnas två tjänster som förste byråsekreterare i Ae 21, vilket

innebär förstärkning med en tjänst.

Den ene befattningshavaren bör huvudsakligen handha skolfrågor och

kursplaner. Den andra tjänsten avses huvudsakligen för frågor rörande undervisningsmateriel.

Bl. a. bör i uppgifterna ingå att inventera förekomsten

av undervisningsmateriel och analysera materielbehov inom olika ämnesområden,

att handha utgivning av katalog över undervisningsmateriel och fortlöpande

information om materielfrågor samt att medverka vid central upphandling

och beställningsproduktion av undervisningsmateriel. Befattningshavaren

skall även syssla med frågor rörande materiel för undervisningen

vid de av domänstyrelsen administrerade skogsskolorna.

I den allmänna sektionen bör även ingå de befintliga tjänsterna i Ag 23

och Ag 15 för de vid skogsbruksskolan i Araby anordnade kompletteringskurserna.

Befattningshavarna bör alltjämt avlönas från anslaget till skogsbrukskurser.

Sektionen för lärarutbildning bör förestås av en förste byråsekreterare i

Ae 23. På denne skall bl. a. ankomma att utarbeta anvisningar rörande utbildningspersonalens

arbetsuppgifter, arbetsfördelning och arbetstider samt

att planera lärarutbildning och fortbildning av övrig personal. Vidare bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

31

liksom nu finnas en tjänst i Ag 23 som konsulent i pedagogik. Tjänsten, som

f. n. avlönas från skogsbrukskursanslaget, bör emellertid överflyttas till

skogsstyrelsens avlöningsanslag. Även en halvtidstjänst som skrivbiträde för

lärarutbildningen bör överflyttas på motsvarande sätt. I samband därmed bör

tjänsten utökas till heltidstjänst. En ny tjänst såsom förste byråsekreterare

i Ae 21 bör tillkomma. Innehavaren avses att specialisera sig på frågor

rörande den maskintekniska undervisningen. Han skall svara för utformning

av kursplaner och undervisningsmetodik, anskaffning av maskiner och

materiel, utbildning av lärare samt för kontakter med forskning, arbetsstudieorgan

och näringsliv.

I sektionen bör ingå de tre för lärarutbildning och för konsulentverksamheten

hos skogsvårdsstyrelserna avsedda assistenttjänsterna i Ae 17. Dessa

tjänster bör uppflyttas till högst Ae 19.

På administrativa byrån handläggs ärenden angående skogsvårdsstyrelsernas

avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende, skogsstyrelsens

medelsförvaltning, organisation och personal, skogsbrukets skatteförhållanden

samt övriga ärenden av övervägande administrativ, kameral och rättslig

natur. Byrån är uppdelad på en juridiskt administrativ sektion, en avlönings-

och personalsektion samt en kameral sektion. En var sektion förestås

av en förste byråsekreterare. Härutöver finns registratorskontor med

skriv- och ritcentral, samt expeditionsvaktspersonal.

Ämbetsverken finner inte anledning föreslå någon ändring i sektionsindelningen.

Personaluppsättningen bör kunna bibehållas oförändrad. Vissa lönegradsjusteringar

bör dock genomföras.

I fråga om den juridiskt administrativa sektionen föreslår ämbetsverken

att tjänsten som förste byråsekreterare i Ao 23 uppflyttas till byrådirektörstjänst

i Ao 24 och tjänsten som byråsekreterare i Ae 19 till tjänst som förste

byråsekreterare i Ae 21. Som motiv härför anförs bl. a. följande.

På förste byråsekreteraren ankommer, förutom chefskapet över sektionen,

att vara byråchefens närmaste man och ställföreträdare. Han måste

därför inte blott behärska den egna sektionens ämnesområde utan även vara

väl insatt i övriga sektioners arbetsuppgifter. Byråsekreteraren biträder vid

göromål av självständig och utredningsmässig art samt anlitas relativt ofta

för uppgifter, som i första hand ankommer på andra sektioner, såsom personalärenden,

avlöningsärenden och avtalsärenden.

De mångskiftande och kvalificerade bedömningsfrågor i juridiskt och förvaltningsrältsligt

avseende, som ankommer på sektionschefens handläggning

i förening med hans ställning såsom byråchefens ställföreträdare bör

enligt skogsstyrelsens och statskontorets mening föranleda uppflyttning av

tjänsten. Styrelsen föreslår jämväl, att byråsekreterartjänsten uppflyttas

med hänsyn till de ansvarsfulla göromål, som ankommer på innehavaren.

Om så ej sker, finns risk för att dugande och för tjänsten lämpad arbetskraft

ej skall kunna behållas.

På avlönings- och personalsektionen bör ej annan personaländring ske än

att en kanslibiträdestjänst, som avlönas från skogsvårdsstyrelsernas anslag,

överförs till skogsstyrelsens anslag och i samband därmed ändras till en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

kontoristtjänst i Ae 9. Detta med hänsyn till sektionens ökade arbetsbelastning

och till mängden av kvalificerade göromål.

För sektionschefen på den kamerala sektionen har skogsstyrelsen inrättat

en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 21. Den fasta personalen utgörs

i övrigt av en revisor i Ao 19, en kassör i Ao 12, en kontorist, ett kanslibiträde

och ett kontorsbiträde. Sedan början av 1960 har därjämte en distriktsjägmästare

i Ao 23 på övergångsstat omplacerats till tjänstgöring vid

sektionen. Ämbetsverken föreslår, att den för sektionschefen inrättade tjänsten

extraordinariesättes och uppflyttas till Ae 23. Förslaget motiveras på i

huvudsak följande sätt.

På sektionschefen ankommer att utarbeta förslag till medelsäskanden avseende

skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag, att upprätta förslag till inkomst-

och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna, att upprätta förslag till

taxebestämmelser och anvisningar härtill, att biträda vid handläggning av

frågor rörande skogsvårdsstyrelsernas affärsmässigt bedrivna frö- och plantförsörjningsverksamhet,

att lämna råd och anvisningar beträffande skogsvårdsstyrelsernas

ekonomiska förvaltning samt att biträda de skogliga byråerna

i ärenden av ekonomisk och anslagsteknisk natur. Han svarar vidare

för ekonomisk statistik rörande skogsvårdsstyrelseverksamheten, vilken

bl. a. används som underlag för anslagsberäkningar och taxesättning. Statistikbearbetningen

sker hålkortsmässigt vid statistiska centralbyråns maskincentral.

En annan väsentlig uppgift för befattningshavaren är att i egenskap

av organisationsföredragande företa organisations- och arbetsrutinundersökningar

vid skogsvårdsstyrelserna och på grundval härav avge organisationsförslag.

De av organisationsnämnden och statskontoret verkställda undersökningarna

ha gett klart belägg för att den genomförda personalförstärkningen varit

motiverad.

Vid registratorskontoret bör en kontoristtjänst i Ae 9 inrättas i utbyte mot

en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång. Skälen härför är följande.

Vid den verkställda organisationsundersökningen har befunnits, att styrelsens

registrator tagits i anspråk för en mängd kvalificerade arbetsuppgifter

utöver de egentliga registratorsgöromålen. Trots att styrelsen försökt att

lätta arbetsbördan genom att tidvis ställa ett kontorsbiträde till registratorns

förfogande, är befattningshavaren f. n. så arbetstyngd, att en uppdelning

av göromålen måste komma till stånd. Styrelsen har också behov av att

ha tillgång till en fullgod ersättare för registratorn.

Skogsstyrelsens föreslagna organisation framgår av särskild tablå.

Under hänvisning till organisationsförslaget hemställer skogsstyrelsen, att

styrelsens avlöningsanslag för budgetåret 1962/63 höjs med

295 000 kr. på sätt framgår av följande sammanställning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

33

Den jöreslagna organisationen av skogsstyrelsen

Bp

B

A

A

A

A

högst

högst

högst

A

A

A

Al

5

1

26

24

23

21

A 19

A 17

A 15

12

9

7

-5

Första skogsbyrån.

Andra skogsbyrån

•l1

1

Allmän sektion

Sektion för tekniska ärenden

och bidragsärenden

Allmän sektion

Sektion för återväxtkontroll

och konsulent verks.

Samarbetsnämnden (plantageverksamhet)
-

Utbildningsbyrån8

Allmän sektion

Allmän sektion: kompletteringskurser
Sektion

för lärarutbildning

Administrativa byrån

Juridiskt-administrativ

sektion

Avlönings- och personalsektion
Kameral

sektion (jämte

kassakontor)

Tillfällig tjänst (distriktsjägmäst.

på överg.stat.)

Registratorskontor samt

skriv- och ritcentral

Vaktmästareexp. och telefonväxel
-

Virkesmätningsavdelningen

-1

-1-

Statistik

Virkesmätning

-1 Expedition

Bp

5

B

1

A

26

A

24

A

23

A

21

högst

A 19

högst

A 17

högst

A 15

A

12

A

9

A

7

Al

-5

Sum-

ma

1

5

1

3

10

6

9

1

8

2

7

8

10

71

1 Denna tjänst utgår enligt statskontorets förslag.

2 Benämningen bör enligt statskontorets förslag vara Utbildningsavdelningen.

8 Bör enligt statskontorets förslag vara byrådirektör i A 26.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Nr 115

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

1. Personalförstärkningar ökning

a) 1 byråchef Be 1 ........................................ 42 853

b) 3 förste byråsekreterare Ae 23 .......................... 85 016

c) 1 förste byråsekreterare Ag 23 .......................... 26 878

d) 3 förste byråsekreterare Ae 21 .......................... 76 639

e) 2 kontorister Ae 9..................................... 29 109

f) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... 12 448

2. Personalminskning

1 byråsekreterare Ae 17—19

3. Löneregleringar

a) 1 byrådirektör Ao 24 i st. f. förste byråsekreterare Ao 23 . . 1 762

b) 1 förste byråsekreterare Ae 23 i st. f. förste byråsekreterare

Ag 21 .............................................. 1 591

c) 1 förste byråsekreterare Ae 21 i st. f. byråsekreterare Ae 19 1 293

d) 3 assistenter Ae 19 i st. f. assistenter Ae 17 ................ 6 806

4. Omräkning

a) löneklassförändringar m. in............................. 6 205

b) kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............. 4 400

Summa 295 000

Y ttrand en. Statens lönenämnd har ingen erinran mot lönegradsplaceringen

för de under 1 a)—f) föreslagna tjänsterna som byråchef i Be 1,

förste byråsekreterare i Ae 23, Ag 23 och Ae 21, kontorist i Ae 9 och kanslibiträde

i Ae 7 men kan inte biträda de under 3 a)—d) yrkade lönegradsuppflyttningarna.

SACO föreslår, att lönegrad A 26 genomgående tillämpas för tjänsterna

som sektionschef samt att den nuvarande tjänsten som amanuens i reglerad

befordringsgång å rättssektionen utbyts mot en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23.

IV. Skogsstyrelsens anslagsskrivelse för budgetåret 1962/63, m. m.

Skogsstyrelsen: Omkostnader. För innevarande budgetår har under förevarande

anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 177 000 kr. I årets statsverksproposition

(bil. Ils. 254) har anslaget, såsom förut nämnts, upptagits

med ett beräknat belopp av 177 000 kr.

Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 23 000 kr.

enligt följande beräkning.

Utgifter

1959/60 1960/61

Anslag

1961/62

Ökning

1. Reseersättningar.............

..... 44 397

46 237

48 400

13 000

2. Bränsle, lyse och vatten .....

..... 8 036

8 344

8 000

500

3. Övriga expenser.............

..... 48 993

49 600

51 900

7 500

4. Blankettryck ...............

..... 36 803

38 600

40 500

2 000

23 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

M o t i v. 1. Av höjningen belöper 10 500 kr. på de merkostnader, som beräknas

uppstå genom utökning av personalen i enlighet med förut nämnt

organisationsförslag. ökningen i övrigt är av automatisk karaktär.

2. Under hösten 1960 tillfördes styrelsen ytterligare sex rum. Med hänsyn

till väntad merbelastning bör delposten höjas.

3. Av för innevarande budgetår anvisade medel utgör 2 000 kr. engångsbelopp

för inköp av möbler m. m. Styrelsens uppsättning av inventarier —

främst kontorsmöbler och kontorsmaskiner —- har nu nått sådan storlek att

beloppet i fortsättningen erfordras varje budgetår för underhåll och förnyelse

av inventarierna. För nyanskaffning av möbler m. m. i anledning av de i

organisationsförslaget yrkade personalförstärkningarna erfordras 4 800 kr.

Styrelsen anser det nödvändigt att delposten uppräknas med 500 kr. för att

två värmeskåp till styrelsens lunchrum skall kunna anskaffas.

Utgifterna för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. har kunnat hållas

i stort sett oförändrade genom att lagerhållningen nedbringats till ett minimum.

Utvidgningen av styrelsens arbetsuppgifter, framför allt inom den

skogliga yrkesutbildningen, har föranlett stegrat behov av särskilt stenciler

och dupliceringspapper. En anslagsuppräkning med 500 kr. är erforderlig

för att täcka de ökade kostnaderna.

Den föreslagna utökningen av styrelsens personal beräknas föranleda ökade

telefonkostnader om 1 100 kr. En uppräkning med ytterligare 400 kr. erfordras

på grund av bl. a. behovet av ökade telefonkontakter med skogsvårdsstyr

el serna.

För att täcka ökade utgifter för bokinköp, bindning av böcker m. fl. ändamål

yrkar styrelsen en anslagsuppräkning med 200 kr.

4. Med hänsyn till väntade kostnadsfördyringar bör posten ökas med 2 000

kr.

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. För innevarande budgetår

har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 15 980 000

kr. I årets statsverksproposition (bil. Ils. 255) har anslaget, såsom förut

anförts, upptagits med ett beräknat belopp av 16 300 000 kr.

Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer om en höjning av anslaget med

690 000 kr. enligt följande beräkning.

ökning

eller

minskning

1. Personalförstärkningar

a) 5 föreståndare Ae 17 ................................ + 100 000

b) 10 förste länsskogsvaktare Ae 15 ...................... + 180 000

2. Löneregleringar m. m.

a) 8 länsjägmästare Bo 1 i st. f. Ao 26 .................... + 45 000

b) 3 biträdande länsjägmästare Ao 25 i st. f. Ao 24 ........ + 5 000

c) 9 jägmästare Ao 23 i st. f. biträdande jägmästare Ao 21 . . + 26 000

d) 1 kamrerare Ao 19 i st. f. Ao 17 ...................... + 2 650

e) 1 kontorist Ao 9 i st. f. kanslibiträde Ao 7.............. + 1 350

8-f Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 115

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

ökning

eller

3. Omräkning minskning

a) löneklassförändringar och tjänstetidsbefordran.......... + 111 000

b) kompensation för höjda folkpensionsavgifter............ + 1 000

c) ATP-avgifter ........................................ + 252 000

d) arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskapsförsäkringen — 34 000

+ 690 000

Motiv. 1 a) och b). Vid skogsvårdsstyrelserna är nu för undervisningsuppgifter

inrättade 14 extra ordinarie och fem extra föreståndartjänster

samt sex ordinarie, 37 extra ordinarie och 29 extra tjänster såsom förste

länsskogvaktare. Det förslag till fortsatt utbyggnad av den skogliga yrkesutbildningen,

som framläggs under anslaget till skogsbrukskurser, föranleder

att för budgetåret 1962/63 föreligger ett totalt behov av 23 föreståndartjänster

och 94 tjänster såsom yrkeslärare, vilket innebär ökning med fyra resp.

18 tjänster. Jämväl nästa budgetår bör ett antal tjänster för undervisningspersonal

överföras från extra till extra ordinarie stat.

2 a). Motsvarande förslag har framförts föregående år. Beträffande motiveringen

torde få hänvisas till IX ht. 1961, s. 246 under 2 a).

2 b). Detta förslag är detsamma som av skogsstyrelsen framfördes i föregående

års anslagsskrivelse. Beträffande motiveringen torde få hänvisas till

IX ht 1961, s. 246 under 2 b).

2 c). Skogsstyrelsen erinrar om att sektionscheferna vid de större skogsvårdsstyrelserna

normalt är placerade i Ao 25, Ao 24 eller Ao 23. Till följd

av att antalet tjänster i dessa lönegrader är begränsat har emellertid vissa

sektionschefsbefattningar måst besättas med innehavare av tjänster i Ao 21.

Så är fallet i fråga om undervisningssektionerna vid skogsvårdsstyrelserna

i Östergötland, Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län samt de skogstekniska

sektionerna vid skogsvårdsstyrelserna i Kalmar, Älvsborgs, Värmlands,

Kopparbergs och Gävleborgs län. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

omfattning och svårighet är det i hög grad påkallat att cheferna för angivna

sektioner kan erhålla tjänster i Ao 23.

2 d) och e). Beträffande motiven till dessa förslag, vilka framförts även

föregående år, torde få hänvisas till IX ht 1961, s. 247 under 2 c) och d).

3 a)—c). Ökningarna är av automatisk karaktär.

3 d). För att ernå anpassning till de verkliga kostnaderna har posten

■minskats med det angivna beloppet.

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. För innevarande budgetår

har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 145 000

kr. Å anslaget förelåg vid utgången av budgetåret 1960/61 en reservation av

1 822 244 kr. I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 255) har anslaget, såsom

förut anförts, uppförts med ett beräknat belopp av 6 002 000 kr.

Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 5 857 000

kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

Motiv. Inledningsvis ifrågasätter styrelsen om inte annan beräkningsmetod

för anslagstilldelningen än den i samband med skogsvårdsstyrelsernas

omorganisation 1960 beslutade metoden bör tillämpas. Härom anför styrelsen

bl. a. följande.

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter har antalet förrättningsdagar inom

skogsvårdsstyrelseorganisationen för 1960/61 uppgått till endast omkring

216 000 mot beräknade 280 000 dagar, varav 85 000 dagar avsett den offentliga

sektorn och 131 000 dagar använts för uppdragsverksamheten. Vid

jämförelse med tidigare föi''hållanden kan konstateras att en markant nedgång

skett i fråga om de servicebetonade uppgifterna. Nedgången torde

främst ha berott på den betydande taxehöjning, som blev ofrånkomlig i

samband med omorganisationen av skogsvårdsstyrelserna. Då kostnaderna

inte kunnat minskas i proportion till nedgången av antalet förrättningsdagar,

har den genomsnittliga kostnaden per förrättningsdag kommit att uppgå

till 145 i st. f. beräknade 116 kr. Angivna förhållande illustrerar enligt

styrelsen på ett slående sätt svagheterna i det nuvarande finansieringssystemet.

Vid minskad förrättningsverksamhet sjunker visserligen bl. a. vissa

avlöningskostnader. De fasta kostnaderna, som är de dominerande, kan däremot

ej nämnvärt minskas.

Det kan vara av intresse att nämna, att den statistik, som föreligger beträffande

skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet 1960/61, i förening

med inhämtade uppgifter rörande det ekonomiska utfallet av verksamheten,

möjliggjort en gränsdragning i stort av kostnaderna mellan den offentliga

verksamheten och servicesektorn under samma budgetår. Verkställd efterkalkyl

visar, att genomsnittskostnaden per förrättningsdag för den förstnämnda

verksamheten uppgått till 166 kr. och för den sistnämnda till 132

kr. Att den offentliga verksamheten ställer sig avsevärt dyrare än serviceverksamheten

beror enligt skogsstyrelsen i första hand på att den förra omspänner

arbetsuppgifter, som kräver medverkan av den mest kvalificerade

och högst avlönade förrättningspersonalen under det att serviceuppgifterna

oftast kan utföras av personal i lägre löneställning. Omkring 60 procent av

förrättningsdagarna för offentliga uppgifter har fallit på personal i lönegrad

A 13 och högre under det att serviceuppgifterna till 68 procent utförts av

förmanspersonal och befattningshavare i högst lönegrad A 10.

Skogsstyrelsen anser att statens kostnader för den på förrättningsdagar

grundade offentliga verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna 1960/61 skulle

ha utgjort (83 000 X 166 =) 13 778 000 kr. i stället för vid anslagsberäkningen

uppskattade 9 628 000 kr. Detta visar enligt styrelsens mening att

staten ej som sig bort kommit att svara för sin del av kostnaderna. Såsom

en självfallen konsekvens av de fastställda finansieringsprinciperna bör detta

förhållande rättas till i efterhand och beaktas vid anslagstilldelningen för

budgetåret 1962/63. Med hänsyn till de brister, som vidlåder nuvarande metod

för anslagsberäkningen, anser sig styrelsen emellertid ej kunna yrka en

anslagsförstärkning i efterhand av förut angiven storlek. Det definitiva statsbidraget

för 1960/61 bör därför grundas på den slutliga genomsnittskostnaden

per förrättningsdag, 145 kr., för hela verksamheten. Detta skulle medföra

ett statsbidrag av (83 000 X 145 =) 12 035 000 kr., vartill kommer ett

belopp av 10 100 000 kr. motsvarande beräknade inkomster av skogsvårdsavgifter

eller tillhopa 22 135 000 kr. Enligt preliminära uppgifter har skogs
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

vårdsstyrelserna för förrättningsverksamheten 1960/61 över skilda anslag

tillförts ca 20 777 000 kr. Statsbidrag med ytterligare 1 358 000 kr. bör sålunda

tillföras styrelserna över förevarande anslag.

Att verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna kunnat totalt sett bedrivas

utan underskott under budgetåret 1960/61 sammanhänger med att servicesidan

för styrelserna tillsammantagna lämnat visst överskott. Detta torde

främst få förklaras av att genom taxesättningen genomsnittligt sett högre

inkomst erhållits per förrätlningsdag än som ursprungligen beräknats. Överskottet

måste även bero på att skogsvårdsstyrelserna för vissa arbeten, såsom

planläggningsverksamhet sammanhängande med de särskilda skogsvårdsanslagen

och beredskapsverksamhet erhållit ersättning, som täckt de

verkliga kostnaderna. De tillämpade taxorna har avvägts med hänsyn till ett

visst bestämt antal ej inkomstbringande servicedagar för planläggning och

kontroll m. m. Antalet dylika dagar har blivit betydligt mindre än beräknat,

vilket minskat verkningarna av den sjunkande serviceverksamheten.

Det angivna förhållandet innebär i praktiken, att det enskilda skogsbruket

fått bära kostnader, som rätteligen bort åvila staten.

För nästa budgetår räknar skogsstyrelsen med en utökad offentlig verksamhet

vid skogsvårdsstyrelserna till stor del beroende på en beräknad fortsatt

utvidgning av den skogliga yrkesundervisningen. Denna verksamhet beräknas

under budgetåret 1962/63 kräva ca 41 000 förrättningsdagar, vilket

innebär en höjning med 8 000 dagar i förhållande till innevarande budgetår.

Vidare måste en uppräkning av antalet dagar även för andra viktiga uppgifter

av offentlig natur få anses ofrånkomlig. Härom anför styrelsen bl. a. följande.

Styrelsen anser det vara ytterst betydelsefullt, att skogsvårdsstyrelserna

kan ägna mera tid än hittills åt kontrollen av återväxternas beskaffenhet. Genomförda

återväxltaxeringar i skilda delar av landet har nämligen blottat

allvarliga brister i fråga om tillståndet på föryngringsytorna. Detta tyder på

att alltför liten uppmärksamhet ägnats återväxtkontrollen. Med hänsyn

till återväxtverksamhetens grundläggande betydelse för skogsvårdsarbetet

anser styrelsen nödvändigt att skogsvårdsstyrelserna erhåller ekonomiska

resurser, som möjliggör ökade arbetsinsatser på området och som lämnar

styrelserna tillfälle att i större omfattning än hittills verka för att markägarna

åvilande reproduktionsskyldighet blir fullgjord.

Även i fråga om andra uppgifter är en intensifiering nödvändig. Sålunda

krävs flera dagar bl. a. för skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid bildandet

av sammanslutningar av skogsägare, för upplysnings- och propagandaverksamhet

i arronderings- och samverkanfrågor, för den regionala vägnätsplaneringen

och annan rationaliseringsverksamhet inom skogsbruket. Även

medverkan i yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan ställer anspråk

på ökat statligt stöd. Vidare erfordras ytterligare dagar för att skogsvårdsstyrelsepersonalen

i tillräcklig omfattning skall kunna delta i nödvändiga

utbildnings- och fortbildningskurser.

Skogsstyrelsen anser, att antalet förrättningsdagar för offentliga uppgifter

nästa budgetår bör beräknas till 108 000, varav 67 000 dagar för annan

verksamhet än yrkesundervisning. Genom en utökning av antalet offentliga

dagar erhålls även ett mera tillfredsställande förhållande än f. n. mellan

antalet dylika dagar och den personalkader som är mera fast knuten till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

39

skogsvårdsorganisationen. Ett allt för begränsat dagantal medför, att personalen

ej kan utnyttjas i tillfredsställande omfattning och att sysselsättningssvårigheter

kan uppstå.

Beträffande serviceverksamhetens omfattning nästa budgetår är det enligt

styrelsen synnerligen vanskligt att göra någon prognos. Styrelsen har med

stor tvekan stannat för ett så högt dagantal som 150 000 eller nära 20 000

fler dagar än som verkligen använts under det gångna budgetåret. Det sammanlagda

antalet förrättningsdagar skulle sålunda komma att uppgå till

258 000.

De totala kostnaderna för förrättningsverksamheten nästa budgetår har

styrelsen beräknat till 34 420 000 kr. Härvid har räknats med ökade lönekostnader

m. m. under skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag på grund av

förutsatta personalförstärkningar och löneregleringar m. m. Dessutom har

räknats med kostnader för anställning av åtta förste länsskogvaktare och

tre instruktörer såsom tillfällig personal för yrkesundervisning. Vidare har

hänsyn tagits till de från den 1 juli 1961 höjda traktamentsbeloppen samt

ökade utgifter för arbetsgivaravgifter för tillfällig personal ävensom vissa

andra smärre utgiftsstegringar. Kostnadsökningarna har emellertid i stort

sett kunnat uppvägas av utgiftsminskningar till följd av förväntad minskning

i förrättningsverksamheten. Med utgångspunkt från nämnda totalkostnadsram

skulle kostnaden per förrättningsdag vid ett dagantal av 258 000

utgöra 133 kr. Statens kostnader för verksamheten under budgetåret 1962/

63 skulle därvid uppgå till (108 000 X 133 =) 14 364 000 kr., vartill kommer

beräknad inkomst av skogsvårdsavgift^ med 10 200 000 kr.

Härutöver skall staten svara för vissa till den offentliga sektorn hänförliga

utgifter vid sidan av den egentliga förrättningsverksamheten. Dessa

kostnader har styrelsen beräknat till sammanlagt 4 215 000 kr. fördelade på

följande utgiftsändamål.

1. Arvoden samt rese- och traktaments- ersättning till styrelseledamöter....

Anslag

1961/62

75 000

Förslag

1962/63

135 000

+

Ökning

60 000

2.

Investeringar i skogsbruksskolor....

1 100 000

2 000 000

+

900 000

3.

Amorteringar å byggnadslån ......

190 000

250 000

+

60 000

4.

Driftsunderskott vid skogsbruksskolor

1 270 000

1 730 000

+

460 000

5.

Rabattering av vissa förrättningskost- nader ..........................

100 000

100 000

—

2 735 000

4 215 000

+ 1 480 000

Övervägande delen av ökningen faller på investerings- och driftskostnader

för skogsbruksskolor.

Behovet av nya skolor är fortfarande betydande och det är angeläget, att

statligt stöd härtill lämnas i sådan omfattning att utbyggnadstakten kan

ökas. Det är även önskvärt att större bidrag än hittills kan lämnas så att

lånebehovet kan nedbringas och räntekostnaderna hållas inom rimliga gränser.

Styrelsen har emellertid stannat för att föreslå en relativt måttlig upp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

räkning av statsbidraget för skolbyggnader. Av det beräknade beloppet är

nämligen 500 000 kr. avsedda för att uppföra lokaler för den av skogsstyrelsen

bedrivna utbildningen av lärare till skogsvårdsstyrelsernas undervisning.

Vallmotorps skogsbruksskola i Södermanlands län, där skogsstyrelsen

för lärarutbildningen fått utnyttja ej ianspråktagna lokaler, behöver nämligen

i fortsättningen disponeras av skogsvårdsstyrelsen. Skogsstyrelsen anser,

att de nya lokalerna bör uppföras vid Ladviks skogsbruksskola utanför

Stockholm. Några medel utöver statsbidrag kan inte påräknas för den planerade

anläggningen.

De höjda kostnaderna för skogsbruksskolornas drift är en följd av att

fler skolor kommer att tas i bruk, men beror även på ökade räntekostnader

på grund av fortsatta investeringar med lånemedel. En betydande del av

kostnadsökningen kan dessutom tillskrivas den omständigheten att en stor

del av undervisningen måst förläggas till andra skolor än de egna. Minskade

intäkter av virkesförsäljningar har också påverkat de beräknade nettokostnaderna.

Utgiftshöjningen för amortering å byggnadslån sammanhänger

med att fler lån för investeringar i skogsbruksskolor tillkommit. Posten

arvoden m. m. till styrelseledamöter har höjts med beräknade kostnader

för reseersättningar och traktamenten.

Den totala kostnadsramen för den del av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

budgetåret 1962/63, som bör finansieras med statliga medel, skulle i enlighet

med det anförda utgöra (14 364 000 -j- 10 200 000 -j- 4 225 000 =)

28 789 000 kr. Härutöver bör det förut nämnda beloppet av 1 358 000 kr.

komma skogsvårdsstyrelseverksamheten till godo.

Av det sammanlagda anslagsbeloppet bör 16 670 000 kr. bestridas från

anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kostnaderna för pensionsavgången

personal, vilka beräknats öka till 2 100 000 kr., bör bestridas

från anslaget Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt

och de till 200 000 kr. beräknade tjänstebrevskostnaderna från anslaget

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör

675 000 kr., motsvarande beräknade kostnader för reseersättningar åt undervisningspersonalen

belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser

m. m., 250 000 kr., som beräknats för vissa avlöningskostnader bestridas

från anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo samt 250 000 kr., utgörande

vissa beräknade förrättningskostnader, böra utgå från anslaget Åtgärder

för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Den återstående delen av

beloppet eller 10 002 000 kr. bör anvisas under förevarande anslag.

I skrivelse den 28 september 1961 har skogsstyrelsen närmare belyst verkningarna

av det nuvarande systemet för skogsvårdsstyrelsernas finansiering.

Beträffande skrivelsens innehåll torde få hänvisas till handlingarna.

Y firande. Riksrevisionsverket har avgivit utlåtande över anslagsskrivclsen

och skrivelsen den 28 september 1961. Ämbetsverket kan ej finna tillräckliga

skäl föreligga att nu i efterhand tillerkänna skogsvårdsstyrelserna

ytterligare statsbidrag för budgetåret 1960/61, varför förslaget i denna del

avstyrks. Härvid har bl. a. beaktats, att verksamheten kunnat totalt sett

bedrivas utan underskott till följd av att servicesidan för styrelserna tillsammantagna

lämnat visst överskott. Det bör ankomma på skogsstyrelsen

att så snart tillräckliga erfarenheter föreligger av det år 1960 beslutade bi
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

41

dragssystemet framlägga förslag om ändrade normer för bidragsgivningen.

Härvid bör kostnadernas procentuella fördelning på fasta och rörliga utgifter

utredas och redovisas.

Riksrevisionsverket framhåller, att skogsstyrelsens metod för att räkna

fram förrättningsdagkostnaden avviker från den beräkningsmetod, som tilllämpats

för budgetåret 1961/62.

Den för sistnämnda budgetår bestämda förrättningsdagkostnaden — 120

kr. — erhölls genom en uppräkning av förrättningsdagkostnaden för budgetåret

1960/61. Uppräkningen var föranledd av väntade förändringar i olika

i kostnadskalkylen ingående poster. Riksrevisionsverket har funnit angeläget

att söka anpassa beräknandet av förrättningsdagkostnaden för budgetåret

1962/63 till förut tillämpade beräkningsnormer. Med det av skogsstyrelsen

föreslagna antalet förrättningsdagar skulle förrättningsdagkostnaden

kunna anges till avrundat 120 kr. Detta belopp bör emellertid höjas med

hänsyn till väntade mera allmänna kostnadshöjningar. Riksrevisionsverket

har i detta hänseende ej funnit anledning räkna med annat belopp än det,

varmed förrättningsdagkostnaden höjdes för innevarande budgetår eller 4 kr.

Förrättningsdagkostnaden skulle härigenom komma att uppgå till 124 kr.

På grundval av det anförda ifrågasätter riksrevisionsverket, om ej viss

minskning kan ske av den av skogsstyrelsen beräknade förrättningsdagkostnaden.

Ämbetsverket understryker vidare vikten av att skogsvårdsstyrelserna

i görligaste mån anpassar personalkadrarna efter variationerna i verksamhetens

omfattning. Därjämte framhålls, att en minskning i det av skogsstyrelsen

begärda antalet förrättningsdagar kan komma att påverka storleken

av förrättningsdagkostnaden.

Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. För innevarande budgetår har under

denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 769 000 kr. I årets

statsverksproposition (bil. 11 s. 283) har anslaget upptagits med ett beräknat

belopp av 4 600 000 kr.

Yrkande. Skogsstyrelsen hemställer, att anslaget höjs med 1 587 000

kr.

Anslag

Förslag

ökning

1961/62

1962/63

eller

1. Kurser anordnade av skogsvårds-

styrelse .................... 3 126 000

A. Grundutbildning

a) första årskurser..........

2 065 000

minskning

b) andra årskurser..........

798 000

B. Vidareutbildning

a) muntlig undervisning:

kurslängd <6 dagar ......

370 000

kurslängd >6 dagar ......

612 000

b) kombinerad skriftlig och

muntlig undervisning ....

180 000

C. Förmansutbildning..........

192 000 4 217 000

+ 1 086 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

Anslag

Förslag

ökning

2. Kurser anordnade av annan än

1961/62

1962/63

eller

minskning

skogsvårdstyrelse ............

a) Elevunderstöd ...........

200 000

100 000

b) Driftsbidrag ............

100 000

200 000

—

3. Skogsstyrelsens lärarutbildning

124 000

255 0001

+ 131 000

4. Undervisningsmateriel........

200 000

560 000

+ 360 000

5. Bidrag till vissa föreningar....

5 000

5 000

—

6. Kompletleringskurser........

88 000

93 000

+ 5 000

7. Kurser i rationalisering......

26 000

26 000

—

3 769 000 5 356 000 + 1 587 000

Motiv. 1 A) Beträffande grundutbildningen bör vidtas vissa åtgärder

för att öka effekten i undervisningen.

Framför allt måste praktikskedenas utformning ägnas stort intresse. Bl. a.

måste tid anslås för lärare att besöka eleverna under praktikskedena för att

lämna råd och anvisningar rörande arbetet. Styrelsen har i sina kostnadsberäkningar

kalkylerat med visst belopp för sådana resor.

Skogsstyrelsen har räknat med att allmän skoglig grundutbildning, i stort

sett motsvarande den i skogsbruksskolornas årskurs 1, skulle kunna bedrivas

vid särskild skoglig gren i enhetsskolans 9 y. Styrelsen anser, att den

allmänna grundutbildningen 1970 bör ha utbyggts till en kapacitet av ca

3 000 elever per år med ungefär hälften i årskurs 1 vid skogsbruksskola och

hälften i linje 9 skog i grundskolan. Detta utbyggnadsprogram förutsätter att

70 kurser (årskurs 1) anordnas budgetåret 1962/63.

Skogsvårdsstyrelsernas försöksverksamhet med specialinriktad grundutbildning

i årskurs 2 för elever i åldern 18—25 år omfattar innevarande budgetår

ämnena skogshushållning, hästtransport och traktortransport. Denna

verksamhet bör utvidgas. I årskurs 2 bör anordnas nio kurser i traktortransport

och fem kurser i hästtransport 1962/63. Antalet skogshushållningskurser

bör ökas till 25. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län har begärt att få

anordna en ny linje av årskurs 2 benämnd allmänteknisk kurs och avsedd

för skogsarbete i allmänhet. Skogsstyrelsen anser, att försök med denna

kurstyp bör omfatta fem kurser fördelade på lika många län.

1 B). Vidareutbildningen av vuxna skogsarbetare och skogsbrukare behöver

kraftigt förstärkas.

Den tilltagande mekaniseringen medför särskilda behov av utbildning rörande

såväl maskiner som av dessa påverkad organisation och arbetsplanering.

Skogsstyrelsen anser, att en avsevärd ökning av antalet vidareutbildningskurser

inom avverkningsteknik och skogshushållning bör ske samt att

den maskintekniska utbildningen bör ges avsevärt utrymme. Motorsågningskurser

bör anordnas i minst samma utsträckning som tidigare. Dessutom

bör ett 20-tal traktorkurser för vuxna anordnas. För att kännedomen om den

arbetsmetodik i huggning, som utarbetats på grundval av forskning och arbetsstudier,

någorlunda snabbt skall kunna föras ut i praktisk tillämpning

bör kursverksamheten rörande arbetsplanering kraftigt utbyggas. Allsidiga

kurser i skogshushållning om sammanlagt två veckors längd, uppdelade på

1 Varav 135 000 kr. för ersättning till deltagare i yrkeslärarkurser.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

fyra korta avsnitt om vardera tre dagar (seriekurs), behöver anordnas i

större antal. Även apteringsutbildningen behöver utvidgas. Från skogsägareföreningar

har önskemål framställts härom.

Enär de yrkesverksamma har svårt att bevista längre kurser, bör dessa

i huvudsak begränsas till omkring tre dagar. Dessutom torde vidareutbildningskurserna

i stor utsträckning med fördel kunna förläggas till deltagarnas

hemorter. Informationsverksamhet på arbetsplatser både för huggare

och körare bör utökas i avsevärd grad.

1 C). Förmansutbildnimgen bör bedrivas dels som allmän grundläggande

utbildning för nyrekryteringsbehovet, dels som specialutbildning inom visst

aktuellt ämne för redan verksamma förmän. Skogsstyrelsen anser att sistnämnda

kursform i första hand bör utökas under 1962/63.

2. Av annan än skogsvårdsstyrelse anordnade kurser fördelar sig på grundutbildning,

vidareutbildning och förmansutbildning. Ansökningar om statsbidrag

har inkommit från företag, som avser att anordna 46 kurser.

3. För allmän lärarutbildning skulle en yrkeslärarkurs samt en instruktörskurs

om vardera 16 elever årligen vara tillfyllest för att täcka behovet

för en successiv utökning av lärarkåren. Tillgången på kompetent lärarpersonal

har emellertid blivit otillräcklig på grund av större avgång till annan

sysselsättning än vad som tidigare kunnat förutses. Styrelsen föreslår därför

att under 1962/63 anordnas två yrkeslärarkurser i stället för en yrkeslärarkurs

och en instruktörskurs. Som ersättning för sistnämnda kurs föreslås

en särskild instruktörskurs för utbildning av handledare vid grundutbildningens

praktikskeden.

Såsom anfördes i skogsstyrelsens petitaskrivelse föregående år bör ersättning

till deltagare i allmän yrkeslärarutbildning inom skogsbruk utgå enligt

samma bestämmelser, som gäller för annan yrkeslärarutbildning. Beträffande

motiveringen torde få hänvisas till IX ht 1961, s. 309 under

punkt 3.

För att tillgodose behovet av teknisk specialutbildning för lärare bör en

maskinteknisk kurs anordnas 1962/63. Denna lärarutbildning kan inte uppskjutas

till senare år utan allvarliga avbräck i maskinutbildningens utbyggnad.

Den planerade ökningen av grundutbildningen i årskurs 2 samt förmansutbildningen

medför, att jägmästare i större utsträckning än hittills måste

tas i anspråk för direkta undervisningsuppgifter. För denna personalkategori

erfordras lärarutbildning främst i pedagogiskt avseende. Styrelsen planerar

av den anledningen två kurser i pedagogik om tre veckors längd. Dessa

kurser torde kunna tillgodose behovet av utbildning även för skogsskolornas

lärare. Härutöver planeras kortare fortbildningskurser för olika lärarkategorier.

4. För maskinutbildningen under 1962/63 beräknas nio skolor behöva utrustas

med erforderliga verktyg och åskådningsmateriel för maskinutbildningen

samt enstaka körtraktorer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

6. I likhet med innevarande budgetår bör två kompletteringskurser anordnas

vid Araby i Kronobergs län. Undervisningen kominer att bedrivas enligt

samma kursplan, som tillämpas vid domänstyrelsens kompletteringskurser.

V. Departementschefen

Yrkesutbildningen på skogsbrukets område. Statlig eller statsunderstödd

yrkesutbildning på skogsbrukets område sker för närvarande vid skogsbruksskolorna,

vid statens skogsskolor och vid statens skogsmästarskola.

Skogsbruksskolorna erhöll första gången särskilt statsbidrag genom beslut

av 1949 års riksdag och deras verksamhet var då av förhållandevis begränsad

omfattning. Sedan dess har den varit under ständig utbyggnad. Utbildningen

omhänderhas under skogsstyrelsens ledning och tillsyn av skogsvårdsstyrelserna

och omfattar grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning

för i näringen redan yrkesverksamma personer samt, försöksvis, utbildning

av förmän. Den grundläggande utbildningen erhålls vid skogsbruksskolornas

första årskurs och kan fortsätta vid en andra årskurs uppdelad

på vissa speciallinjer.

Undervisningen vid statens skogsskolor, som står under domänstyrelsens

huvudmannaskap, syftar till att utbilda personal för vissa arbets- och driftsledaruppgifter

inom skogsbruket såsom skogvaktare och kronoj ägare. Den

bedrivs vid kurser om elva och en halv månaders längd. Före inträde i skogsskola

genomgår sökande normalt särskild kompletteringskurs om fyra månader.

Sistnämnda kurser anordnas av såväl domänstyrelsen som skogsstyrelsen.

Utbildningen vid statens skogsmästarskola tillkom efter beslut av 1944

års riksdag. Den omfattar en tid av femton månader. För inträde erfordras

1 regel examen från skogsskola eller motsvarande kunskaper. Skogsmästarskolan

leds av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Skolans anslag

utbetalas av länsstyrelsen i Västmanlands län.

I skogsstyrelsens betänkande har, såsom framgår av den i det föregående

lämnade redogörelsen, förordats ändringar i undervisningen vid skogsskolorna

i syfte att däri inrymma den utbildning som nu ges vid kompletteringskurserna.

Vidare har framlagts förslag rörande förman sutbildningen

vid skogsbruksskolorna. Härjämte har föreslagits, att maskinteknisk utbildning

för skogsskolornas och skogsmästarskolans elever samt för fortbildning

av vissa specialarbetare och av lärarpersonal vid skogsbruksskolor med flera

skall koncentreras till en ny central maskinskola. I betänkandet har också

uttalats att viss administrativ samordning av den skogliga yrkesutbildningen

bör ske genom att huvudmannaskapet för statens skogsskolor överförs

till skogsstyrelsen.

Behovet av förbättrad yrkesutbildning gör sig alltmer gällande på skogsbrukets

område liksom inom övriga näringsgrenar. Den stora samhällseko
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

45

nomiska betydelse skogsnäringarna har gör det i hög grad angeläget att

yrkesutbildningen av såväl skogsarbetare som skogsägare är helt anpassad

till tidens krav både i fråga om innehåll och omfattning. Jag anser därför

erforderligt att från det allmännas sida vidtas ytterligare åtgärder i detta

syfte. Vikten härav framträder inte minst mot bakgrunden av den hastigt

fortskridande mekaniseringen. Det bör framhållas, att en god yrkesutbildning

torde vara en av förutsättningarna för att det skall bli möjligt att genomföra

de rationaliseringar inom skogsnäringen, som synes nödvändiga

för att landets skogsindustriella produktion skall hävda sin konkurrenskraft.

Av det föregående framgår att ledningen av yrkesutbildningen

på skogsbrukets område är splittrad på tre organ. Av dessa

har domänstyrelsen i skilda sammanhang uttalat önskemål att bli befriad

från huvudmannaskapet för statens skogsskolor, eftersom detta ej ligger

inom ramen för domänverkets affärsmässiga uppgifter. För egen del anser

jag att åtskilligt kan vinnas i form av förbättrade möjligheter att rationellt

utnyttja tillgängliga personella och materiella resurser samt förenklad administration

om ledningen sammanförs till ett organ. Att så sker finner jag

vara så angeläget att beslut härom bör fattas redan nu, ehuru frågan om

den centrala ledningen av yrkesutbildningen i landet över huvud är föremål

för särskild utredning. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning bör

skogsstyrelsen vara centralmyndighet för yrkesundervisningen på skogsbrukets

område. Därför föreslår jag, att huvudmannaskapet för statens skogsskolor

liksom för under domänstyrelsen hörande kompletteringskurser för

inträde i skogsskola överflyttas till skogsstyrelsen den 1 oktober 1963, då

läsåret 1962/1963 utgår. Jag förordar också att statens skogsmästarskola

ställs under skogsstyrelsens överinseende från och med den 1 juli 1963.

Skogsskolornas lokalstyrelser bör tills vidare bibehållas. Styrelsen för

skogsmästarskolan bör fortsättningsvis handlägga sådana ärenden rörande

skolan, som delegeras dit av Kungl. Maj:t eller skogsstyrelsen. De administrativa

och kamerala uppgifterna beträffande såväl skogsskolorna som

skogsmästarskolan bör dock — med hänsyn till att lärarpersonalen ej onödigtvis

bör belastas härmed — så långt möjligt omhänderlias av skogsstyrelsen.

Jag ansluter mig i så måtto till förslaget i betänkandet att domänstyrelsen,

sedan skogsskolorna överförts till skogsstyrelsen, skall vara representerad

i denna styrelse att jag förordar, att chefen för domänstyrelsen eller

den han sätter i sitt ställe skall äga med yttranderätt närvara vid behandling

i skogsstyrelsens plenum av ärenden som rör den skogliga yrkesutbildningen.

Från och med den 1 oktober 1963 bör av staten ägda skolbyggnader och

tomtmark vid skogsskolorna överföras från domänfonden till byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skogsskolorna i Hällnäs,

Bispgården, Bjurfors och Kolleberga är förenade med särskilda skol
4

Bihang till riksdagens protokoll 196‘2. 1 saml. 115

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

revir. Denna anordning kan lämpligen ej bibehållas, varför behovet av övningsskog

vid dessa skolor liksom vid de övriga torde få tillgodoses genom

överenskommelser med domänverket, bolag eller enskilda skogsägare.

Lärare och annan personal vid skogsskolorna och domänstyrelsens kompletteringskurser

är anställda vid domänverket. Från den 1 oktober 1963

torde erforderligt antal tjänster för nämnda personal böra inrättas under

det anslag, varifrån utgifterna för undervisningen i fråga från och med budgetåret

1963/64 skall bestridas. Såsom i betänkandet uttalats bör övergångsanordningar

vidtas i syfte att underlätta bibehållandet av den nuvarande

lärarpersonalen. Möjlighet torde därför bland annat böra öppnas för befattningshavare

vid domänverket att få tjänstledighet för att uppehålla lärartjänster

vid skogsskolorna. Det bör ankomma på skogsstyrelsen alt i samråd

med domänstyrelsen och styrelsen för skogsmästarskolan samt den utredning

rörande skogsbrukets yrkesutbildning, som jag återkommer till i

det följande, framlägga närmare förslag till åtgärder i anledning av den

förordade ändringen i fråga om huvudmannaskap.

Maskinanvändningen inom skogsbruket har, såsom förut antytts, starkt

ökat under de senaste åren och sannolikt är att utvecklingen på detta område

i fortsättningen blir allt snabbare. Med hänsyn härtill delar jag helt

uppfattningen i betänkandet att en utbyggnad av den maskintekniska

yrkesutbildningen är nödvändig.

Även jag anser att den kvalificerade utbildningen bör koncentreras till en

central maskinteknisk skola samt att endast enklare sådan utbildning,

främst i fråga om traktorkörning, bör bedrivas vid skogsbruksskolorna. Koncentrationen

är angelägen bland annat med hänsyn till de höga kostnaderna

för maskiner och övrig teknisk utrustning samt till behovet av specialutbildade

lärare. Mot bakgrunden av det anförda förordar jag, att principbeslut

fattas om att inrätta en central maskinteknisk skola.

Av betänkandet framgår att såväl investerings- som driftskostnader vid

den i betänkandet föreslagna centrala maskinskolan blir förhållandevis

höga. I anledning härav föreslår jag ytterligare undersökningar rörande omfattningen

av undervisningen och organisationen vid skolan. Härvid bör

bland annat prövas om möjligheter föreligger att ernå högre utnyttjandegrad

och därigenom lägre kostnader för elevdag. Vad gäller investeringskostnaderna

torde förutsättningar för mera betydande besparingar i huvudsak

endast föreligga, därest befintlig skolanläggning av tillräcklig storlek kan

tas i anspråk för maskinskolan. Undersökningar härom bör ske i anslutning

till de överväganden i stort rörande lokalisering m. m. av skogsbrukets yrkesskolor,

som jag avser förorda i det följande. I övrigt talar, såsom i betänkandet

angivits, starka skäl för att skolan bör förläggas till Mellansverige.

Det bör ingå i uppgifterna för den förut berörda utredningen angående

skogsbrukets yrkesutbildning att skyndsamt undersöka lämplig förläggningsort

för den nya maskintekniska skolan. Därefter bör skogsstyrelsen

inkomma med detaljförslag rörande skolans organisation och angående kost
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Knngl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

naderna för densamma. Snarast efter det att dessa förslag föreligger hör

frågan ånyo underställas riksdagen.

Jag torde härefter få övergå till frågan om utbildningsgång för

den skogliga yrkesutbildningen. I betänkandet har i detta

hänseende redovisats resultatet av övervägandena i anledning av Kungl.

Maj:ls uppdrag att undersöka dels förutsättningarna för att anknyta kornpletteringskurserna

för inträde till skogsskolorna till den undervisning, som

bedrivs vid skogsbruksskolorna, dels möjligheterna att med den skogliga

grundutbildningen samordna en förmansutbildning och med denna i sin

tur den utbildning, som bör erfordras för inträde till skogsskolor och skogsmästarskolan.

I betänkandet anges att såväl befintliga utbildningsriktningar

inom andra årskursen vid skogsbruksskolorna som en allmän förmansutbildning

är olämpliga som obligatorisk förutbildning till skogsskola. I

stället föreslås, att kompletteringskurserna infogas i skogsskolorna. Undervisningstidens

längd vid dessa skolor ökas därvid till femton månader. Förslag

framläggs därför om utbyggnad av skogsskolorna för en totalkostnad

av omkring 1 200 000 kr.

Det torde böra erinras om 1956 års skogsskoleutrednings förslag, att dåvarande

förberedande skogskurser, som i allt väsentligt motsvarade kompletteringskurserna,

skulle infogas i skogsskoleundervisningen på så sätt att

denna uppdelades i en förkurs och en huvudkurs av tillhopa cirka 18 månaders

längd. Detta förslag behandlades av 1958 års riksdag (IX ht p. 142;

JoU A 1; rskr. A 9), som därvid anslöt sig till Kungl. Maj:ts mening att de

förberedande skogskurserna ej skulle inordnas i skogsskolorna. 1960 års

riksdag (IX ht p. 118; JoU 1; rskr. 9) uttalade sig för att sådan undersökning

rörande möjligheterna till anknytning av kompletteringskurserna till

grundutbildningen och samordning med förmansutbildningen, som nyss

nämnts, skulle företas.

Betänkandets förslag synes innebära, att skogsskoleaspirant normalt förutsätts

ha genomgått linje 9g i grundskolan jämte den första av de båda

årskurserna för grundutbildning vid skogsbruksskola samt därutöver ha

cirka 15 månaders praktik. Minimiåldern för inträde vid skogsskola torde

ha förutsatts fortfarande vara 19 år. Förslaget skulle medföra en omfattande

och kostsam utbyggnad av vissa av de nuvarande skogsskolorna för att

bibehålla oförändrad utbildningskapacitet.

Enligt min mening måste förslaget att inordna kompletteringskurserna i

skogsskoleundervisningen bedömas mot bakgrunden av möjligheterna att

inpassa denna undervisning i en rationellt utformad utbildningsgång för

den skogliga yrkesutbildningen i dess helhet. Jag anser det därför vara erforderligt

att — innan slutlig ställning tas till förslaget — ytterligare överväganden

sker om ej en annan utbildningsgång för yrkesutbildningen på

skogsbrukets område kan vara lämplig. Utgångspunkten för en sådan utbildningsgång

bör därvid vara grundskolan. Enligt i den nyligen avlämnade

propositionen nr 54 om reformering av den obligatoriska skolan framlagda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

förslag skall en av de fyra praktiskt inriktade linjerna i grundskolan efter

länsskolnämndens medgivande få utbytas mot linje 9skog. Ehuru tiden för

skogsundervisningen avses bli betydligt kortare i denna yrkesförberedande

linje än i första årskursen i skogsbruksskola, torde den i stort sett böra

jämställas därmed. Nyssnämnda första årskurs, där lägsta inträdesålder

är IG år och som nu omfattar cirka 41 veckor — 22 veckor teoretisk undervisning

och 19 veckors praktikskeden — synes liksom linjen 9skog böra

vara det första ledet i en dylik utbildningsgång och betraktas som grundläggande

yrkeskurs. Ett andra led i denna torde närmast böra anknyta till

den nuvarande andra årskursen vid skogsbruksskola. För inträde bör fordras

genomgången grundläggande yrkeskurs. Inträdesåldern torde böra vara

lägst 17 år. I utbildningsledet synes höra ingå dels en allmän linje, dels i

likhet med vad nu finns inom andra årskursen linjer som är specialinriktade

på exempelvis maskinteknik, skogshushållning eller hästkörning. Undervisningen,

inberäknat praktikskeden, bör för samtliga linjer rymmas

inom en kurstid av 42 veckor. Det tredje ledet i utbildningsgången skulle då

vara en skogsskoleundervisning med en längd av cirka elva månader. Elev

som under något av de närmast föregående åren genomgått allmän linje

i det andra utbildningsskedet bör direkt kunna vinna inträde. Detta torde

möjliggöra en i förhållande till vad som gäller för skogsskola till 18 år sänkt

minimiålder för inträdet. Den praktik, som ingår i de första och andra utbildningsleden,

skulle då kunna anses tillräcklig. Ett sista led i den skisserade

utbildningsgången bör vara utbildningen vid skogsmästarskolan.

Elev, som genomgått det närmast föregående utbildningsledet, bör utan

särskild prövning kunna antas vid skogsmästarskolan.

Vidare bör undersökas möjligheten att vid sidan av den skisserade utbildningsgången

skapa förutsättningar för yrkesverksamma med längre praktik

att genomgå utbildningskurser, som ger förmanskompetens eller kompetens

motsvarande den som vinns vid nuvarande skogsskoleundervisning.

Förmanskursen bör vara av samma längd som den allmänna linjen i andra

ledet i utbildningsgången. Genomgången sådan kurs bör jämte specialtest

berättiga till inträde i det utbildningsled, som motsvarar nuvarande skogsskoleundervisning.

De, som inhämtat förmansutbildning eller motsvarande

och som förvärvat längre praktik, bör genom specialkurs beredas tillfälle

nå samma kompetens som den, vilken genomgått det tredje utbildningsledet.

Specialkurs skulle likaledes kunna ersätta särskild preparandkurs för

inträde i skogsmästarskolan. Inträde i specialkursen bör ske efter urvalstest.

Det torde hora förutsättas att elev genom exempelvis korrespondensstudier

inhämtat vissa teoretiska förkunskaper. Med hänsyn härtill och till den

långa praktiktiden synes specialkursen ej böra omfatta mer än ungefär

sex månader.

Givetvis bör fortbildningskurser av olika slag anordnas i erforderlig utsträckning.

Bland annat bör beaktas behovet av skoglig yrkesundervisning

för personer som genomgått utbildningskurser vid lantbrukets yrkesskolor.

Den bär skisserade uppläggningen av den skogliga yrkesutbildningen

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

49

avser bland annat att skapa möjligheter att utan onödiga väntetider genomgå

de olika utbildningsskedena. Utbildningsmålen skulle vinnas vid lägre

ålder än vid nuvarande system. Förutsättningarna för att anknyta specialkurser

av förut nämnt slag för vuxna synes vara goda. Resurserna i form

av lärare, undervisningsmateriel och skollokaler torde kunna utnyttjas mera

rationellt, vilket leder till effektivare utbildning till kostnader av rimlig

storlek. En viss fördel ligger slutligen i att utbildningsgången beträffande

grunddragen överensstämmer med de som tidigare denna dag förordats

i fråga om yrkesutbildningen på jordbruks- och trädgårdsområdena.

De fortsatta övervägandena och undersökningarna bör bedrivas så skyndsamt

som omständigheterna medger. Arbetet härmed synes mig böra uppdras

åt en särskild parlamentarisk utredning. Denna bör också uppta till

fortsatt prövning de i förevarande betänkande och i andra sammanhang

framförda förslagen rörande utbildning av personal för uppgifter motsvarande

dem som nu handhas av skogsskoleutbildad personal. Jag torde senare

få återkomma till Kungl. Maj :t med hemställan om bemyndigande att

få tillkalla sakkunniga för utredningsarbetet.

Vad åter angår det i betänkandet framlagda förslaget till förmansu l1)

i 1 d n i n g är det min uppfattning att den försöksverksamhet i form av

allmänna förmanskurser, som anordnats vid vissa skogsbruksskolor visar

att ett klart behov av grundläggande arbetsledarutbildning föreligger. Av

betänkandet framgår, att en anmärkningsvärt stor del av förmanskåren saknar

kursmässig utbildning. Vid utformandet av den nyss skisserade utbildningsgången

bär jag utgått från att förmansutbildningen för redan yrkesverksamma

arbetsledare bör anordnas i huvudsak efter de riktlinjer som

förordats i betänkandet. Jag tillstyrker därför att från och med den 1 juli

1962 sådan förmansutbildning kommer till stånd. Det torde emellertid få

ankomma på skogsstyrelsen att i samråd med den tidigare nämnda särskilda

utredningen bestämma om utbildningens närmare innehåll samt att föranstalta

om sådana förmanskurser inom ramen för anvisade anslag. Då förmän

ofta rekryteras bland skogsarbetare med mångårig erfarenhet, bör någon

högsta åldersgräns för inträde vid förmanskurs inte fastställas.

Den tidigare berörda utbildningsgången för den skogliga yrkesutbildningen

innefattar i viss mån grundskolans linje 9 s k o g. Läroplanen

för denna linje torde komma att fastställas av skolöverstyrelsen efter samråd

med skogsstyrelsen. På begäran av vederbörande kommun bör de lärare,

som skall handha undervisningen i de skogliga ämnena i linje 9skog, kunna

ställas till dennas förfogande av skogsvård sstyrelsen under den tid undervisningen

pågår. Skogsvårdsstyrelsen bör även, i den utsträckning det befinns

erforderligt, ställa maskinell utrustning till kommunens förfogande.

Jag förutsätter dock, att kommunen i sådana fall helt kompenserar skogsvårdsstyrelsen

för samtliga avlöningskostnader och expenser för lärarpersonalen

och för tillhandahållen undervisningsmateriel. Undervisningen i

linje 9skog bör undantagsvis kunna förläggas till skogsbruksskola.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

Jag torde härefter få övergå till frågan om lokaliseringen av

skogsbrukets yrkesskolor. För att få en fast grund för fortsatta

överväganden rörande denna fråga bör närmare bedömning ske av det totala

behovet av skoglig yrkesutbildning inom olika nivåer. Med utgångspunkt

härifrån och det förut skisserade utbildningssystemet bör undersökning ske

rörande förutsättningarna för att åstadkomma ändamålsenligare utbildningsenheter.

Målsättningen bör i första hand vara att koncentrera undervisningen

till större anläggningar — med minst cirka 60 elever — för såväl

högre som lägre skoglig yrkesutbildning. I andra hand bör eftersträvas samförläggning

med lantbrukets yrkesskola eller annan yrkesskola. Givetvis

måste tillgången till lämplig övningsskog tillmätas avgörande betydelse. Detta

synes dock inte böra utgöra hinder för att förlägga skogsbrukets yrkesskola

i eller invid tätort, där möjligheter att förhyra ruin för elever utanför

skolorna bör kunna utnyttjas.

De fortsatta övervägandena i här berörda frågor bör enligt min mening

ankomma på den förut nämnda särskilda utredningen. Denna bör även pröva

om behov föreligger av att i fortsättningen disponera Gammelkroppa

skogsskola i den av skogsstyrelsen ledda utbildningen. Skogsstyrelsens i

det föregående redovisade investeringsplan för skogsbruksskolorna, vid vars

upprättande förslaget om överföring till styrelsen av statens skogsskolor ej

kunnat beaktas, torde böra överlämnas till utredningen.

I samband med de fortsatta undersökningarna rörande utformningen av

yrkesutbildningen på skogsbrukets område bör även övervägas förutsättningarna

för att sammanföra medelsanvisningen till avlöningar, omkostnader

och utrustning vid samtliga utbildningsenheter under en anslagsgrupp.

Vidare bör undersökas om ej medel till byggnads- och underhållsarbeten vid

skolanläggningar efter gängse normer bör anvisas på kapitalbudgeten. I övrigt

synes böra prövas att införa samma budgettekniska regler som för anslagen

till yrkesutbildning under åttonde huvudtiteln för att därigenom

möjliggöra en anpassning efter det stigande utbildningsbehovet. I anslutning

härtill bör undersökas hur de skogliga yrkesskolornas inkomster från kommuner

och yrkesskolor med lantbruksundervisning bör redovisas och disponeras.

I fråga om lärarpersonalens anställningsvillkor och tjänstgöringsförhållanden

bör i huvudsak kunna tillämpas vad som tidigare denna dag i

proposition angående yrkesutbildningen på jordbrukets område förordats

för sådan personal vid lantbrukets yrkesskolor.

Skogsstyrelsens organisation. För närvarande finns inom skogsstyrelsen

första och andra skogsbyrån, administrativa byrån och virkesmätningsavdelningen.

Huvuduppgifterna för de båda skogsbyråerna är allmänna skogliga

ärenden, bidragsärenden och tekniska ärenden samt ärenden rörande

yrkesutbildningen; Den administrativa byrån handlägger ärenden rörande

skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas organisation, personal och ekonomi

samt juridiska frågor i skogliga ämnen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

51

Skogsstyrelsens organisation har sedan 1960 varit föremål för översyn

inom verket under medverkan av expertis från statens organisationsnämnd

och — efter den 1 juli 1961 — från statskontoret. Gemensamt förslag till

organisationsändringar har framlagts av styrelsen och statskontoret. Förslaget

innebär i huvudsak, att ärendena rörande yrkesutbildningen skall utbrytas

ur första skogsbyrån till en fristående organisationsenhet. Denna har

av skogsstyrelsen ansetts böra utgöra en byrå, medan statskontoret förordat

en fristående avdelning. De båda skogsbyråernas återstående ärenden bör

enligt förslaget alltjämt vara fördelade på två byråer. Administrativa byrån

och virkesmätningsavdelningen anses böra bibehållas oförändrade. I anslutning

till ändringarna i styrelsens organisatoriska indelning förordas personalförstärkningar.

Med hänsyn till skogsbrukets stora samhällsekonomiska betydelse anser

jag, att det är angeläget att organisationen vid centralmyndigheten för den

enskilda sektorn av näringen är fullt tidsenlig och att till dess förfogande

står förstärkta personella resurser. Jag förordar därför att åtgärder vidtas

på grundval av det av skogsstyrelsen och statskontoret framlagda förslaget.

Skogsstyrelsens uppgifter i fråga om yrkesutbildningen kommer till följd

av mina i det föregående framlagda förslag rörande bland annat huvudmannaskapet

för denna utbildning att väsentligt öka i förhållande till vad

styrelsen och statskontoret kunnat förutse. De av ämbetsverken framförda

skälen för att uppgifterna bör omhänderhas av en särskild organisationsenhet

inom styrelsen blir härigenom än starkare. Därför bör en från byråindelningen

fristående avdelning inrättas. Den bör ledas av en avdelningsdirektör

i Bg 1. Härjämte bör en ny tjänst såsom byrådirektör i Ae 26 tillföras

avdelningen för de uppgifter beträffande statens skogsskolor, som

skall överföras till skogsstyrelsen per den 1 oktober 1963. Tjänsten bör

emellertid inrättas från den 1 juli 1962 för att göra det möjligt att vidta erforderliga

förberedelser. Till följd av de uppgifter, som kommer att åvila

avdelningen i samband med förut angivna undersökningar rörande yrkesutbildningen,

föreslår jag att ett belopp av 40 000 kr. ställs till styrelsens

förfogande för att anlita tillfällig personal. Jag vill härjämte förorda, att två

amanuenstjänster utbyts mot tjänster som förste byråsekreterare i Ae 21

och att en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21 utbyts mot en sådan

tjänst i Ao 23. Någon ändring i anställningsförhållandena för den personal,

som är knuten till undervisningssektionen men som avlönas från anslaget

till bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., bör däremot ej för närvarande

komma till stånd.

I likhet med skogsstyrelsen och statskontoret anser jag, att i styrelsen

alltjämt bör ingå två byråer för allmänna skogliga uppgifter. Dessa uppgifter

bör enligt min mening i princip fördelas mellan de båda byråerna så att

på första skogsbyrån ankommer tekniska ärenden och ärenden, som har anknytning

till skogsmarken, samt på andra skogsbyrån ärenden, som hänger

samman med den växande skogen och dennas reproduktion.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

Huvuduppgifterna för första skogsbijrån blir enligt de nyss förordade riktlinjerna

för ärendefördelningen mellan byråerna dels skogliga rationaliseringsfrågor

såsom allmänna skogs- och jordpolitiska frågor, ärenden rörande

skoglig samverkan och förbättrad arrondering av skogsmarken samt beträffande

skogsvärdering och skogsindustrien, dels bidragsärenden och tekniska

ärenden m. in. Jag vill även föreslå, att skogsstyrelsens uppgifter på

virkesmätningens område överförs till första skogsbyrån. Ehuru översyn av

lagstiftningen beträffande virkesmätningen pågår genom skogsstyrelsens

försorg, anser jag att praktiska skäl talar för att avdelningen inordnas i

första skogsbyrån. Med hänsyn till vikten av att styrelsen har tillräckliga

resurser för de ur allmän synpunkt angelägna skogliga rationaliseringsfrågorna

förordar jag, att för uppgifter på detta område inrättas en byrådirektörstjänst

i Ae 24 och en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Vid inrättandet

av dessa nya befattningar bör en amanuenstjänst indras. På byrån

ankommande tekniska ärenden och bidragsärenden avser till betydande del

frågor, som hör samman med den eftersträvansvärda utbyggnaden av skogsvägnätet.

För att göra det möjligt för styrelsen att effektivisera denna verksamhet

— särskilt i fråga om den betydelsefulla regionala skogsvägplaneringen

— föreslår jag att, utöver befintliga tjänster med uppgifter inom

området, en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas enbart för

vägfrågor. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 24 utbytas mot en sådan

tjänst i Ao 26. Jag förordar även att, såsom ämbetsverken föreslagit, en för

uppgifter beträffande skogsvägar inrättad tjänst i Ag 19, vars innehavare

avlönas från anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, ombildas till

amanuenstjänst i reglerad befordringsgång hos styrelsen. Under budgetåret

1962/63 bör dock tjänstens innehavare alltjämt avlönas från det förut nämnda

anslaget. Slutligen tillstyrker jag förslaget att inrätta en kanslibiträdestjänst

i Ae 7. — Personalbehovet för uppgifterna med virkesmätningen torde

få prövas i anslutning till att ställning tas till det kommande förslaget

om lagstiftningen på området.

På andra skogsbijrån bör ankomma ärenden, som dels rör frö- och plantförsörjning,

plantering och andra återväxtåtgärder, dels allmänna skogsvårdsåtgärder

såsom gallring, röjning m. m. Med hänsyn till vad skogsstyrelsen

och statskontoret anfört rörande byråns personalbehov samt till angelägenheten

av att de för landets framtida skogsproduktion betydelsefulla

återväxtåtgärderna kan ägnas ökad uppmärksamhet bär byrån förstärkas

med två tjänster. En av dessa bör vara byrådirektörstjänst i Ae 26 och den

andra tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. I övrigt förordar jag, att

en konsulenttjänst i Ae 23 utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ae 24 och en

amanuenstjänst mot tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21.

I fråga om den administrativa byrån vill jag föreslå, att på den juridiska

sektionen en tjänst såsom förste byråsekreterare i Ao 23 och en amanuenstjänst

utbyts mot byrådirektörstjänst i Ao 24 respektive tjänst som förste

byråsekreterare i Ae 21. Vidare bör på byråns personalsektion inrättas en

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

53

byrådirektörstjänst i Ae 24 i utbyte mot en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23. Tjänsten som byråinspektör i Ao 21 bör utbytas mot en tjänst

som förste byråsekreterare i Ao 23. Sektionen bör härjämte tillföras en

kanslisttjänst i reglerad befordringsgång för vissa allmänna uppgifter på

byrån och en kontoristtjänst i Ae 9 i utbyte mot en på registratorskontoret

placerad förste kansliskrivartjänst i Ae 12 och en nu från skogsvårdsstyrelsernas

anslag avlönad kanslibiträdestjänst. På registratorskontoret

bör tillkomma en kontoristtjänst i Ae 9, varvid en kontorsbiträdestjänst i

reglerad befordringsgång indras. Befattningen som chef för kameralsektionen,

vilken sektion fortsättningsvis bör benämnas ekonomisektionen, bör

utgöras av en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Samtidigt med

att denna tjänst inrättas bör en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 21

indras. — I det föregående framlagda förslag till lönegradsändringar har

varit föremål för överläggningar mellan företrädare för jordbruks- och civildepartementen

samt vederbörande personalorganisationer, som därvid

godtagit förslagen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar,

som kan visa sig erforderliga.

Tablå över de tjänster, som vid bifall till mina här framlagda förslag kommer

att finnas uppförda på skogsstyrelsens personalförteckning, fogas såsom

bilaga till detta protokoll.

I detta sammanhang bör erinras om att fotogrammetrien under senare

år har fått stor betydelse för olika uppgifter inom skogsbruket. För närvarande

bedrivs med hjälp av bland annat fondmedel försöks- och utvecklingsarbete

inom detta område av nämnden för skoglig fotogrammetri, vari berörda

myndigheter och intresseorganisationer är representerade. Med hänsyn

till vikten av att det arbete nämnden nu utför kan fortgå torde Kungl.

Maj :t böra äga att fortsättningsvis bidra härtill inom ramen för tillgängliga

medel och befintliga organisatoriska resurser.

Anslagsfrågor. Skogsstyrelsens avlöningsanslag bör till

följd av mina förslag i det föregående om personalförstärkningar m. m. och

löneregleringar för vissa tjänster höjas med 314 400 kr. På grund av automatiska

kostnadsökningar bör anslaget uppräknas med 10 600 kr. Anslaget

torde sålunda böra uppföras med (940 000 -f- 325 000 =) 1 265 000 kr.

Under skogsstyrelsens omkostnadsanslag bör i enlighet

med styrelsens förslag anslagsposten till reseersättningar höjas med 13 000

kr. i anledning av personalförstärkningarna samt inträffade traktamentshöjningar.

Vidare bör delposten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med

1 000 kr. och delposten till övriga expenser med 3 000 kr. Därutöver bör ett

för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp, 2 000 kr., för inköp av

möbler få kvarstå under posten utan särskild ändamålsbestämning. Anslaget

torde sålunda böra uppföras med (177 000 -)- 19 000 =) 196 000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1962

I fråga om finansieringen av skogsvård sstyrelser nas

verksamhet gäller enligt beslut av 1960 års riksdag bland annat, att ersättningarna

för styrelsernas tjänsteåtgärder skall bestämmas med hänsyn

till de reella kostnaderna samt att staten bör ekonomiskt svara för den del

av styrelsernas verksamhet, som avser lagövervakning och andra uppgifter

av offentlig natur ävensom yrkesutbildning och allmän rådgivning på det

skogliga området, dock ej den rådgivning, som sker på begäran av enskild

eller organisation. Det är min avsikt att i anslutning till det utredningsarbete,

som jag förordat i detta anförande, inom kort begära Kungl. Maj :ts

bemyndigande att låta verkställa översyn av detta system. I likhet med riksrevisionsverket

finner jag skäl ej föreligga för att biträda skogsstyrelsens

hemställan om tilläggsanvisning avseende verksamheten vid skogsvårdsstyrelserna

under budgetåret 1960/61.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden utgått från att skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet under budgetåret 1962/63 bör omfatta 258 000 förrättningsdagar,

av vilka 108 000 förutsatts ej vara taxebelagda och 150 000 hänförliga

till uppdragsverksamheten. För innevarande budgetår har antalet ej

taxebelagda dagar beräknats till 86 000. För egen del anser jag alt det av

skäl, som angivits i det föregående, är angeläget att skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet med yrkesutbildningen ökar. Jag förordar därför, att antalet härför

avsedda förrättningsdagar höjs från 33 000 till 39 000.

Med hänsyn till betydelsen av att ernå en hastigare takt i utbyggnaden av

skogsvägnätet bör antalet dagar för väg- och annan teknisk verksamhet ökas

från 2 000 till 6 000. Härigenom kan skogsvårdsstyrelserna i samarbete med

lantmäterimyndigheterna genomföra regional vägplanering i större utsträckning

än vad som nu är fallet. I anslutning härtill vill jag erinra om att jag

tidigare anmält min avsikt att — med hänsyn till att vissa bidragsbestämmelser

på skogsbrukets område synes böra anpassas till nutida krav på förbättrad

arrondering, storlelcsrationalisering och samverkan — under våren

1962 begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga

för prövning bland annat av dessa spörsmål.

För att vidga omfattningen av styrelsernas informationsverksamhet i fråga

om skogliga rationaliseringsåtgärder föreslår jag, att antalet förrättningsdagar

för upplysning och rådgivning höjs från 5 000 till 7 000. Sammanlagda

antalet ej taxebelagda förrättningsdagar bör sålunda — i avvaktan på förutnämnda

översyn av finansieringssystemet —- beräknas till 98 000 dagar.

På de skäl riksrevisionsverket anfört i sitt yttrande kan jag ej tillstyrka

att förrättningsdagskostnaden för nästa budgetår uppräknas till högre belopp

än 124 kr. Detta innebär ökning med fyra kr. i förhållande till innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från det nyss angivna antalet förrättningsdagar

— 98 000 —- och kostnaden per förrättningsdag blir utgiftsramen

för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet 12 152 000 kr. Detta

innebär i förhållande till budgetåret 1961/62 en höjning med 1 832 000 kr.

Härjämte skall staten enligt de av riksdagen godtagna finansieringsprinciperna

svara för kostnaderna för styrelsearvoden, investeringar i skogsbruks
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

skolor, amorteringar å byggnadslån till sådana skolor och för alt täcka driftunderskott

vid dessa. Vidare bör statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter

i skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet. Den totala kostnadsramen

för de nu nämnda, till den direkta förrättningsverksamheten ej hänförliga

utgifterna, bör på sätt närmare framgår av det följande bestämmas till

3 255 000 kr.

Statsverkets inkomst av skogsvårdsavgiften torde, i enlighet med vad chefen

för finansdepartementet anmält i statsverkspropositionen (bil. 1; jfr

BevU 1; rskr. 50), för nästa budgetår beräknas till 10 200 000 kr.

I överensstämmelse med det anförda förordar jag, att den totala kostnadsramen

för den med statliga medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet för budgetåret 1962/63 bestäms till 25 607 000 kr. eller till ett

2 352 000 kr. högre belopp än för innevarande budgetår.

Liksom nu gäller bör de löpande pensioneringskostnaderna för personalen

i skogsvårdsstyrelseorganisationen bestridas från anslaget Bidrag till pensioneringskostnader

för statens pensionsanstalt samt tjänstebrevskostnader från

anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare

bör utgifterna för reseersättningar åt undervisningspersonalen belasta

anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m.; vissa lönekostnader anslaget

Vägbyggnader å skogar i enskild ägo samt vissa förrättningskostnader

anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter

bör för nästa budgetår beräknas till respektive 2 100 000, 200 000, 625 000,

230 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 3 305 000 kr. Den återstående delen

av den sammanlagda medelsanvisningen, 22 302 000 kr., bör utgå över

skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag.

De under skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag framförda

förslagen till nya tjänster kan jag endast biträda så tillvida, att jag föreslår

att fem nya tjänster avsedda för uppgifter beträffande yrkesutbildningen

inrättas. Av dessa bör två vara föreståndartjänster i Ac 17 och tre

tjänster som förste länsskogvaklare i Ae 15. För att förstärka personalresurserna

för undervisningen bör dessutom vissa andra, med medel under detta

anslag avlönade befattningshavare tas i anspråk härför. Med hänsyn till

den minskande omfattningen av styrelsernas serviceverksamhet bör fem

tjänster som biträdande länsskogvaktare i Ao 10 dras in. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om att föra tjänster på övergångsstat i den mån

så kan bli erforderligt i anledning av nyssnämnda förslag. Av skogsstyrelsen

yrkade löneregleringar kan jag ej biträda. Däremot tillstyrker jag förslagen

om utgiftsförändringar hänförliga till löneklassförändring och tjänstetidsbefordran,

kompensation för höjda folkpensionsavgifter samt ATP-avgifter

och arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskapsförsäkringen. I anledning

av vad jag föreslagit torde anslaget böra uppföras med (15 980 000 +

345 000 =0 16 325 000 kr.

Återstoden av det förut nämnda beloppet av 22 302 000 kr. bör anvisas under

skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag. I likhet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

med vad fallet varit de senaste budgetåren torde det böra ankomma på

Kungl. Maj :t att fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen

till de skilda omkostnadsändamålen vid skogsvårdsstyrelserna.

I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår bör under

en post till rese- och traktamentsersättning till styrelseledamöter uppföras

60 000 kr. Under posten till täckande av driftsunderskott vid skogsbruksskolor

har jag räknat med en ökning av medelsanvisningen med

460 000 kr., medan posterna till investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar

å byggnadslån, rabatteringar av vissa förrättningskostnader samt

oförutsedda utgifter bör vara oförändrade. Med hänsyn till vad jag i det

föregående anfört om fortsatta överväganden rörande lokaliseringen m. m.

av skogsbrukets yrkesskolor, bör posten till investeringar i skogsbruksskolor

få disponeras efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Liksom

för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t böra äga bemyndiga skogsstyrelsen

att i övrigt mellan skogsvårdsstyrelserna fördela såväl förevarande

anslag som styrelsernas avlöningsanslag ävensom fastställa inkomst- och

utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen även äga meddela er

forderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med 5 977 000 kr.

Såsom ett led i utbyggnaden av den skogliga yrkesutbildningen föreslår

jag, att anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m.

höjs med 831 000 kr. till 4 600 000 kr.

Vad beträffar medelsberäkningen under anslaget torde jag först få erinra

om att i statsverkspropositionen (bil. 11, p. 101 och 102) förordats, att medel

till sådana fortbildningskurser, för vilka kostnaderna hittills bestridits från

Statens skogsförbättringsanslag och anslaget Vägbyggnader å skogar i enskild

ägo, i fortsättningen bör utgå ur förevarande anslag. För nästa budgetår

bör sammanlagt 20 000 kr. utnyttjas för denna kursverksamhet. Vidare

bör liksom innevarande budgetår 26 000 kr. avdelas för kurser och konferenser

av informatorisk karaktär för vidareutbildning av skogsstyrelsens

och skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän. Enligt min mening bör sistnämnda

belopp bland annat utnyttjas för kursverksamhet rörande regional skogsvägplanering

och andra med vägverksamheten Sammanhängande frågor

samt för vidareutbildning rörande skoglig rationalisering. Behovet av ej

taxebelagda förrättningsdagar för kursverksamheten med anlitande av beloppet

26 000 kr. har jag beaktat vid mina förslag i det föregående. I

detta sammanhang vill jag erinra om att, såsom i statsverkspropositionen

(bil. 11, p. 102) anmälts, i samarbete mellan skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

kominer att anordnas utbildningskurs av omskolningskaraktär

för att öka tillgången på personal för vägprojektering vid skogsvårdsstyrelserna.

Enligt vad jag inhämtat kommer kursen att börja våren 1962

och omfatta cirka 25 elever.

Med anledning av vad skogsstyrelsen hemställt beträffande ersättning till

deltagare i allmän yrkeslärarutbildning inom skogsbruket tillstyrker jag,

att deltagare i lärarkurser erhåller ersättning med 1 020 kr. för månad un
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.is proposition nr 115 år 1962

der kurstiden. Befattningshavare vid skogsvårdsstyrelse, som erhåller sådan

ersättning, skall vidkännas helt löneavdrag under motsvarande tid.

Härigenom kommer samma bestämmelser att gälla som för annan yrkeslärarutbildning.

Enligt de för närvarande gällande bestämmelserna angående statsunderstödda

skogsbrukskurser får skogsvårdsstyrelserna svara för viss del av

kostnaderna med andra medel än budgetmedel. Detta förhållande är uppenbart

en olägenhet för styrelserna. I likhet med vad i statsverkspropositionen

(bil. 11. p. 14) förordats angående statsbidrag till kursverksamhet för

jordbrukets rationalisering föreslår jag, att bidrag från och med den 1

juli 1962 må utgå med hela den av skogsstyrelsen godkända kostnaden för

muntlig kurs och för den muntliga delen av kombinerad kurs. Såsom allmän

förutsättning för medelstilldelning till kostnader för här avsedda kurser

bör gälla, att skogsvårdsstyrelserna i god tid före ingången av det budgetår

tilldelningen skall avse till skogsstyrelsen inger plan för kursverksamheten

under året. I planen skall mera detaljerat anges den tänkta omfattningen

av verksamheten och inriktningen på ämnesområden ävensom

en kostnadsberäkning på grundval härav. Skogsstyrelsen bör så snart som

möjligt underrätta skogsvårdsstyrelserna om i vilken utsträckning statsmedel

kan påräknas för kurser under budgetåret. Ifrågavarande medel bör

efter rekvisition ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande för disposition

i överensstämmelse med de godkända planerna. I kurskostnaderna bör

kunna inräknas ATP-avgifter, som skogsvårdsstyrelserna erlägger för arvoden

till lärare. — Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de författningsändringar,

som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.

Närmare bestämmelser angående dispositionen av förevarande anslag torde

få meddelas av Kungl. Maj :t, eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av skogsstyrelsen. Med medel ur anslaget torde liksom hittills få bestridas

bidrag till Svenska skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund.

I detta sammanhang vill jag — under hänvisning till uttalande av 1961

års riksdag i anslutning till behandlingen av motionen II: 146 (SU 8 p. 17;

rskr. 8) —■ i anledning av ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag förorda,

att statsbidrag må från och med budgetåret 1962/63 utgå till skolbibliotek

vid skogsbruksskola.

Jag vill slutligen föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas till att

även för budgetåret 1962/63 statlig kreditgaranti i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig garanti för lån till

viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett belopp av 1 000 000

kr.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört rörande bland annat åtgärder

för att främja yrkesutbildningen på skogsbrukets område hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1962

1) godkänna i det föregående angivna förslag rörande

huvudmannaskapet för undervisningen vid statens skogsskolor

och statens skogsmästarskola samt angående den

maskintekniska undervisningen och förmansutbildningen

inom skogsbruket

2) godkänna de förslag till vissa ändringar i skogsstyrelsens

organisation, som framlagts i det föregående

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för skogsstyrelsen, som föranleds av vad

jag föreslagit i det föregående

4) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 310 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 10 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................... 650 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 275 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......... 19 000

Summa kr. 1 265 000

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för skogsvårdsstyrelserna, som föranleds

av vad jag föreslagit i det föregående

6) fastställa följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 9 045 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 75 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 2 684 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 518 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 234 000

6. ATP-avgifter, förslagsvis .................. 632 000

7. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskaps
försäkringen,

förslagsvis .................. 137 000

Summa kr. 16 325 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962 59

7) å riksstaten för budgetåret 1962/63 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 265 000 kr.

b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

196 000 kr.

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar ett

förslagsanslag av 16 325 000 kr.

d) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader

ett reservationsanslag av 5 977 000 kr. samt

e) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. ett förslagsanslag

av 4 600 000 kr.

8) medge, att under budgetåret 1962/63 må beviljas statlig

kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet

intill ett belopp av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1962

Bilaga

Tablå över tjänster å personalförteckningen för skogsstyrelsen

från och med den 1 juli 1962

1 överdirektör............................ Bp 5

3 byråchefer ............................. Bo 1

1 byrådirektör ........................... Ao 26

2 byrådirektörer ....... Ae 26

1 byrådirektör............... Ao 24

4 byrådirektörer.......................... Ae 24

2 förste byråsekreterare .................. Ao 23

1 förste aktuarie............ Ae 23

4 förste byråsekreterare................... Ae 23

4 förste byråsekreterare................ Ae 21

1 revisor .............. Ao 19

1 kassör........ Ao 12

2 kanslibiträden .......................... Ao 7

1 expeditionsvakt ........................ Ao 7

2 kontorsbiträden ................. Ao 5

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620320

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1962:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa frågor rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets område, m. m. jämte i ämnena väckta motioner. s. 2 i texten