Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett institut för exportkrediter, m. m

1962-03-02 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:125, Angående inrättande av ett institut för exportkrediter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1962

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett institut för exportkrediter, m. m.; given Stockholms

slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås inrättande av ett institut för exportkrediter. Institutet

avses skola organiseras som aktiebolag och få benämningen Aktiebolaget

Svensk Exportkredit. Aktiekapitalet föreslås bli 100 milj. kr., varav

hälften skall tillskjutas av staten och hälften av affärsbankerna.

Till aktieteckning i bolaget föreslås för budgetåret 1962/63 ett investeringsanslag

av 50 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1962.

N är varan de:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om inrättande av

ett institut för exportkrediter, m. m. samt anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1961 tillkallade

jag samma dag tre personer’ med uppdrag att å statens vägnar uppta

förhandlingar med representanter för bankaktiebolagen angående inrättande

av ett institut för exportkrediter.

Förhandlingar har härefter förts mellan den statliga förhandlingsdelegationen

och en förhandlingsdelegation från Svenska bankföreningen såsom

företrädare för bankaktiebolagen.

Sedan förhandlingarna slutförts, har delegationerna med skrivelse den

26 januari 1962 överlämnat ett förslag till inrättande av Aktiebolaget Svensk

Exportkredit med riktlinjer för institutets verksamhet jämte förslag till

avtal och bolagsordning.

Över förhandlingsdelegationernas förslag har efter remiss yttranden avgivits

av bank- och fondinspektionen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen, exportkreditnämnden, fullmäktige

i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelserna för allmänna

pensionsfonden, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags

riksförbund, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund

gemensamt, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industriförening,

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Kooperativa förbundet.

Kommerskollegium har till sitt utlåtande även fogat yttranden av handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle.

I ärendet har utlåtande vidare inkommit från Sveriges varvsindustriförening.

Jag anhåller nu att få till behandling uppta frågan om inrättande av ett

institut för exportkrediter.

1 Statssekreteraren i finansdepartementet H. K. Wickman, ordförande, samt chefen för finansde

partementets rättsavdelning N. E. M. Åqvist och riksbankschefen ''H V. Åsbrink.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

3

Förhandlingsdelegationernas förslag

Förhandlingsdelegationerna framhåller inledningsvis, att den internationella

konkurrensen på för svensk export väsentliga varuområden under senare

år tenderat att inriktas inte bara på pris, kvalitet och leveranstid utan

i växande grad även på betalningsvillkor. I fråga om kapitalvaror, framför

allt stora objekt såsom fartyg och större maskinanläggningar, har kredittider

på upp till sju år blivit vanliga. En sådan utsträckning av kredittiden

för köparen ställer starka och stundom övermäktiga anspråk på säljarens

förmåga att finansiera sin rörelse, särskilt som de svenska bankerna

på grund av banklagens bestämmelser inte kan lämna exportörerna

bundna krediter av motsvarande längd.

En utväg att lösa de problem, som sålunda uppstått för svensk export,

har synts vara bildandet av ett särskilt finansieringsinstitut, som skulle

på den svenska kapitalmarknaden upplåna erforderliga medel för långfristig

finansiering av exportaffärer.

Förhandlingsdelegationerna föreslår, att det nya finansieringsinstitutet

skall få formen av ett aktiebolag med firma Aktiebolaget Svensk Exportkredit,

vari hälften av aktierna äges av staten och hälften av bankerna.

Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet utgöra lägst

100 milj. kr. och högst 300 milj. kr. Vid bolagets bildande anses bolagets

aktiekapital böra uppgå till 100 milj. kr., varav staten och bankerna således

skulle teckna 50 milj. kr. vardera. Aktierna, vilka skall lyda å 1 000 kr.,

föreslås bli fördelade i två serier, betecknade A och B. Serierna skall omfatta

lika många aktier. A-aktierna skall ägas av staten och B-aktierna av

bankerna.

Enligt förslaget till avtal mellan staten och bankerna förutsättes, att bolaget

medges undantag från skyldighet att i enlighet med bestämmelserna

i 72 § 1 mom. aktiebolagslagen avsätta medel till skuldregleringsfond, och

vidare att vederbörande banker får tillstånd att förvärva ifrågavarande aktier

i bolaget ävensom berättigas förvärva förlagsbevis, som må komma att

utfärdas av bolaget.

Bolagets styrelse föreslås bestå av nio ledamöter med nio suppleanter.

Aktieägarna inom den statliga aktieserien skall utse fyra styrelseledamöter

och fyra suppleanter, medan aktieägarna inom B-serien skall utse

fem ledamöter och fem suppleanter. Av de senare skall enligt förslaget

till avtal mellan staten och bankerna en ledamot och en suppleant väljas efter

förslag av Sveriges kreditbanks styrelse. Kungl. Maj:t skall förordna en av

styrelsens ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande

väljes av de av B-aktieägarna utsedda styrelseledamöterna. I frågor rörande

upp- och utlåning samt om anställande av verkställande direktör och

vice verkställande direktör skall gälla den mening, varom sju av styrelseledamöterna

förenar sig.

Bolagets ändamål skall vara alt genom utlämnande av lån med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1962

verka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Medel för

denna utlåning skall bolaget erhålla genom egen upplåning. Bolagets utlåningsrörelse

skall i fråga om inriktning, kreditvillkor och kreditvärdighetsprövning

bedrivas efter affärsmässiga linjer.

Lånens löptid skall enligt förslaget uppgå till högst tio år. Lånen

skall normalt vara vad som i förevarande sammanhang kan betecknas som

relativt långfristiga. Detta har dock inte formellt angivits i förslaget till

bolagsordning, beroende på att föreskrifter härom är svåra att precisera.

Det anses emellertid böra vara bolaget obetaget att verkställa även kortfristiga

placeringar, i den mån så erfordras för att sysselsätta det förvallade

kapitalet.

Om den säkerhet som skall ställas för bolagets lån har i förslage!

till bolagsordning intagits bestämmelsen att säkerheten skall vara betryggande.

Denna bestämmelse sammanfaller med motsvarande föreskrift i

56 § banklagen. Någon formell precisering av vad som skall förstås med

betryggande säkerhet har inte intagits i bolagsordningen. Det skall åligga

bolagets styrelse att vid prövning av kreditfråga noga undersöka inte

endast den sökandes ställning utan även den erbjudna säkerhetens art och

beskaffenhet. Alla på frågan inverkande omständigheter skall därvid beaktas

och särskilt de, som sammanhänger med lånets långfristiga karaktär

och de risker, som är förenade med utrikes affärer. Den säkerhet, som i

första hand kan komma i fråga, torde enligt delegationerna vara importörens

skuldförbindelse med den borgen eller de hypotek, som denne kan

ställa — t. ex. pant i den levererade varan, där sådan kan åstadkommas

och bedömas ha värde — garanti av utländsk centralbank, förstklassig utländsk

affärsbank eller förstklassigt utländskt försäkringsföretag. I den

mån den av importören erbjudna säkerheten inte anses betryggande, måste

exportören ställa kompletterande säkerhet. Sådan säkerhet kan ha formen

av inteckning i fast eller lös egendom inom landet, kreditförsäkring, annan

borgen eller garanti av exportkreditnämnden. Rent politiska risker bör enligt

förslaget i allmänhet täckas genom exportkreditnämndens garanti.

Såsom huvudregel skall gälla att den svenske exportören skall vara personligen

betalningsskyldig för lån från bolaget.

När det gäller export till industrialiserade länder, där den svenska exportnäringen

sedan gammalt har väletablerade kundkontakter, torde enligt

förhandlingsdelegationernas mening kravet på säkerhet för den kommersiella

risken ofta kunna tillgodoses med importörens skuldförbindelse och

den säkerhet, som ställts för densamma. Sålunda anses vid finansiering av

export från de svenska varven fartygsinteckning — i förekommande fall

med komplettering av certeparti eller annat fraktavtal — kunna utgöra

godtagbar säkerhet, om importlandet är anslutet till den s. k. Brysselkonventionen

eller motsvarande skydd skapats i annan ordning och belåningen

begränsas till cirka 50 procent av ett försiktigt beräknat värde å fartyget.

Är det däremot fråga om export till länder, vilkas politiska utveckling

på längre sikt är svårbedömbar — till dessa länder hör bland annat fler
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

talet av de s. k. underutvecklade länderna — torde enligt delegationerna

försäkring hos exportkreditnämnden för den politiska risken otta utgöia

ett nödvändigt element vid lösningen av säkerhetsfrågan. Självfallet utgör

garanti av exportkreditnämnden för såväl den kommersiella som den

politiska risken en betryggande säkerhet. Detta förhållande bör dock, menar

delegationerna, inte i och för sig föranleda någon prioritering av sådana

krediter. Det kommersiella risktagandet bör oavsett exportlandet i

första hand bäras av exportören och dessutom av bolaget, som ju för detta

ändamål arbetar med en relativt stor andel eget kapital. Delegationerna

erinrar i detta sammanhang också om att de kreditbehov, som aktualiserat

tillkomsten av det föreslagna institutet, i hög grad har gällt krediter vid

fartygsleveranser, vilka normalt inte omfattas av dylika garantier.

Betalningsansvar av utländsk centralbank kan enligt delegationerna vara

erforderligt med hänsyn till transfereringssvårigheter och andra valutahinder.

Sådan borgen kan även utgöra ett led i säkerställandet från solvenssynpunkt.

Från huvudregeln att exportören skall ikläda sig personligt betalningsansvar

bör enligt förslaget avsteg i vissa fall kunna accepteras. Villkoret

härför skall vara att betingelserna för en säker bedömning av den politiska

och kommersiella utvecklingen i köparelandet anses särskilt goda, att importören

— som då inträder som direkt kredittagare hos bolaget — har en

oomtvistligt god ekonomisk ställning och att den ställda säkerheten i och

för sig kan bedömas ha ett fullt betryggande värde. Exempel på fall, där

finansiering i denna form enligt delegationerna bör kunna godtas, är den

kreditgivning, som sedan länge förekommit hos bankerna till välkända

norska rederier i samband med fartygsbyggen på svenska varv.

Vidare förutsättes, att kreditgivningen normalt sker i svenska kronor

och att kursrisker så långt möjligt undvikes.

Vid utlåningen skall enligt förslaget till bolagsordning ägnas särskild

uppmärksamhet åt, att lånetiden inte bestämmes längre än som är förenligt

med de villkor på vilka bolaget disponerar kapital för utlåningen.

Bolaget föreslås även få rätt att ställa sig som garant för lån, som bolaget

självt skulle vara berättigat att bevilja. Bestämmelserna i bolagsordningen

beträffande bolagets utlåning skall enligt förslaget i tillämpliga delar

gälla även sådan garantiförpliktelse.

Bolagets upplåningsrätt regleras av § 18 i förslaget till bolagsordning.

Bolaget äger upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser

till ett belopp, som sammanlagt motsvarar högst summan av

1. bolagets kassa samt tillgodohavanden hos riksbanken, postbanken,

svensk affärs- eller sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

2. nio tiondelar av nominella värdet å sådana bolagets fordringar som

med avseende å politiska och kommersiella risker är säkerställda av exportkreditnämndens

garanti; samt

3. ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital.

Sex-gånger-regcln har föreslagits med hänsyn till de risker som är för
lf

llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 125

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

enade med utlåningens karaktär och till de normer som för närvarande

reglerar upplåningsrätten i likartade institut.

Av bolaget utgivna förlagsbevis med eu återstående löptid av minst två

år skall vid beräkningen av bolagets upplåningsrätt inte anses som upplåning

utan likställas med bolagets eget kapital till ett belopp av högst halva

aktiekapitalet.

Bolaget föreslås skola stå under tillsyn av hank- och fondinspektionen.

I likhet med vad som gäller för bankerna skall inspektionen förordna

en revisor utöver de av bolagsstämman utsedda. Skulle styrelse eller

bolagsstämma fatta beslut i strid mot lag eller bolagsordningen eller skulle

eljest i fråga om bolagets ledning sådana missförhållanden uppkomma,

att verksamheten kan befaras bli till skada för det allmänna, skall inspektionen

göra anmälan härom hos Kungl. Maj :t.

Bland övriga bestämmelser må nämnas att till säkerhet för

bolagets långfristiga upplåning de fordringsbevis jämte säkerheter, som

mottagits i utlåningsrörelsen, skall pantförskrivas och överlämnas till ett

av bank- och fondinspektionen förordnat ombud. Sammanlagda kapitalbeloppet

av de pantsatta fordringsbevisen skall enligt förslaget vid varje

tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av bolagets skuld på

grund av nämnda upplåning.

Med hänsyn till bestämmelserna i 119 § aktiebolagslagen innehåller förslaget

till bolagsordning vidare ett stadgande av innehåll att aktieägare

må rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning

i röstetalet. För beslut om ändring av bolagsordningen eller om

vinstutdelning fordras — utöver vad som enligt aktiebolagslagen kräves fölbeslutets

giltighet — att beslutet biträdes av företrädare för flertalet aktier

inom vardera serien. Yrkas olika utdelningsbelopp, skall som bolagsstämmans

beslut gälla den utdelning, som vunnit största anslutningen från

A-aktieägarnas sida, d. v. s. staten, eller, om den utdelning som samlat

största antalet röster bland B-aktieägarna är lägre, sistnämnda utdelning.

Beslut om likvidation i andra fall än då fråga är om tvångslikvidation

skall anses föreligga, om beslut härom biträdes av företrädare för flertalet

aktier inom endera aktieserien, varvid dock även bestämmelsen i 140 §

forsta stycket fjärde punkten aktiebolagslagen skall iakttas. För övriga

beslut å bolagsstämma krävs i regel att de biträdes av röstande, som företräder

mer än två tredjedelar av aktiekapitalet.

Kungl. Maj:ts godkännande skall erfordras för ändring i bolagsordningen.

Förslaget till bolagsordning innehåller härjämte vissa bestämmelser angående

hembudsskyldighet för det fall att aktie skulle övergå till någon,

som inte förut är ägare av aktie i samma serie i bolaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

7

Remissyttranden

Vid remissbehandlingen har samtliga hörda instanser som sin a 11 in ä nn

a inställning tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget om inrättande

av ett institut för exportkrediter i huvudsaklig överensstämmelse

med de av förhandlingsdelegationerna uppdragna riktlinjerna.

I ett par yttranden har eu viss tveksamhet dock framförts. Kommerskollegium

ifrågasätter sålunda om inte de med inrättandet av kreditbolaget

angivna syftemålen skulle kunna tillgodoses av redan förefintliga kreditinstitut

och utan att staten direkt engagerades i verksamheten. Liknande

synpunkter framföres även av handelskammaren i Gävle.

Patent- och registreringsverket, som granskat bolagsordningen ur aktiebolagsrättsliga

synpunkter, har inte funnit något hinder mot registrering

av den föreslagna firman Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Inte heller i

övrigt har ämbetsverkets granskning föranlett någon erinran.

Av de allmänna synpunkter som framförts må i övrigt följande återges.

Fullmäktige i riksbanken tillstyrker förslaget med följande motivering.

Konkurrensen på exportmarknaderna blir allt hårdare, och det blir allt

vanligare att som konkurrensmedel utnyttja förmånliga kreditvillkor. Det

är därför angeläget att framhålla, att den viktigaste förutsättningen för att

vår export skall" kunna hävda sig är att exportindustriens produktivitetsoch

kostnadsutveckling blir tillfredsställande och att de allt större krav

som ställs på försäljningsansträngningarna tillgodoses. Generösa kreditvillkor

utgör ingen ersättning för brister i dessa grundläggande förutsättningar

för en god konkurrenskraft hos den svenska exporten. Det framlagda

förslaget synes emellertid genom att fylla en lucka i kreditmarknadens

organisation kunna bidraga till att lösa vissa för exportnäringen speciella

finansieringsproblem, främst i samband med export av fartyg eller

andra större och för mera långsiktigt bruk avsedda kapitalvaror.

Motsvarande synpunkter framför även fullmäktige i riksgäldskontoret,

som bl. a. anför.

Mot bakgrunden av att den svenska exportnäringens konkurrenskraft på

de internationella marknaderna i ökande utsträckning är beroende även

på förmågan att lämna relativt långfristiga krediter, finner fullmäktige

det angeläget, att de kreditmarknadstekniska förutsättningarna för en sådan

kreditgivning förbättras. Då det föreliggande förslaget synes väl ägnat

att tillgodose angivna syfte inom ramen för full affärsmässighet och med

beaktande av säkerhetskraven, vill fullmäktige för sin del tillstyrka bifall

till förslaget.

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund konstaterar

i sitt gemensamma yttrande att från näringslivets sida konsekvent

har hävdats nödvändigheten av att svensk industri i den internationella

konkurrensen kan tävla på likvärdiga villkor med industrin i länder jämförbara

med Sverige. Organisationerna uttrycker sin tillfredsställelse över

förslaget och fortsätter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

På det för exportindustrin centrala fält, som representeras av exportfinansieringen,

torde förslaget kunna fylla ett väsentligt behov. Som framhålles

i motiveringen, har den internationella konkurrensen under de senaste

åren i allt större utsträckning kommit att avse även betalningsvillkoren.

Kredittiderna har förlängts, och i fråga om tyngre kapitalvaror och

över huvud större objekt rör man sig numera med kredittider om upp till

10 år. Detta medför uppenbarligen en stark påfrestning på de exporterande

företagen i finansieringshänseende.

Kooperativa förbundet utgår vid sitt tillstyrkande av förslaget från att

det föreslagna institutets verksamhet inte kommer att begränsas till varvsindustrins

export till huvudsakligen industrialiserade länder. Förbundet

fortsätter.

Också andra områden av vår industri, särskilt verkstadsindustrin, torde

kunna draga väsentlig nytta av dess stöd, särskilt när det gäller att introducera

eller främja exporten av t. ex. specialartiklar, vilka grundar sig på

avancerad svensk teknik, arbetsskicklighet och noggrannhet vid utförandet.

Exporten av sådana alster av precisions- och närstående industriföretag har

ofta att kämpa mot den, mer eller mindre berättigade, reputation på avsättningsmarknaderna,

som förvärvats genom sedan lång tid tillbaka inarbetad

försäljningsapparat, intensiv reklam etc. av internationellt mera

kända företag. Vid strävandena att lansera likvärdiga eller överlägsna produkter

är de svenska företagen ofta hänvisade till''att ta större risker än

de nämnda medtävlande företagen, vilka stöder sig på en inarbetad och

känd kundkrets.

Sveriges hantverks- och industriorganisation understryker, att även de

mindre företagen har starkt intresse av att ett institut för exportfinansiering

kommer till stånd. Organisationen anför.

Företagen inom vår sektor arbetar till övervägande del för den svenska

hemmamarknaden. Under senare år har emellertid ett växande antal företagare

sökt sig ut på exportmarknaden. Det rör sig härvidlag i regel om

export av konsumentvaror, lättare halvfabrikat, verktyg och maskiner med

kortfristig kreditgivning från exportörens sida, vilket icke nödvändiggör

sådan exportfinansiering som förslaget avser att tillgodose. Utvecklingen

mot vidgad marknad och ökad export medför emellertid i många branscher

en strukturförändring genom krav på ökad specialisering och längre serier.

Kvalificerade småindustrier torde också alltmer kunna inrikta sig på

sådana exportuppdrag, för vilka längre finansieringsterminer förutsättes

av beställaren. Det bör samtidigt framhållas, att svensk småindustri gör

en väsentlig indirekt exportinsats genom underleveranser till svenska exportindustrier.

Beträffande aktiekapitalet meddelar Svenska bankföreningen,

att de till föreningen anslutna bankerna förklarat sig beredda att teckna

aktier i bolaget till ett sammanlagt belopp av 50 milj. kr. Bank- och fondinspektioncn

tillstyrker, att vederbörande banker erhåller tillstånd att förvärva

och inneha aktier i bolaget jämte förlagsbevis, som må komma att

utfärdas av bolaget. Inspektionen har inte heller någon erinran mot att

bolaget meddelas dispens från bestämmelserna om avsättning till skuldregleringsfond.

\ad beträffar lånens löptid föreslår Svensk industriförening, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

denna tid utsträckes till högst 15 år med hänsyn till de på grund av den

hårdnande internationella konkurrensen alltmera utsträckta kredittiderna.

Exportkreditnämnden framhåller, att den vid sin garantigivning tillämpar

den av Bern-Unionens medlemmar antagna principen att inte medge

garanti i fall, där kredittiden överstiger fem år eller i fråga om lättare kapitalvaror

tre år. Nämnden anför vidare.

Från denna princip har nämnden hittills gjort undantag endast i fall,

som hänfört sig till det med chilenska regeringen traffade avtalet om statliga

garantier för underlättande av långfristiga exportkrediter för vissa

leveranser i samband med återuppbyggnadsarbetet efter naturkatastrofen

i Chile. I den mån av bolaget lämnade lån skulle avse affarer, dar kieditt

den överstiger vad nämnden f. n. kan godtaga — eller dar betalningsvillkoren

eljest av nämnden finnes oacceptabla — forehgger sålunda icke möjlighet

att erhålla den säkerhet som nämndens garanti skulle innebal a. De

forutsatta kredittidernas längd kan följaktligen komma att utgöra hinder

för försäkring hos nämnden. Nämnden anser sig aven i fall dar lan hos

bolaget ifrågasättes endast böra lämna garanti i den omfattning och pa de

villkor som nämnden nu tillämpar eller vid andrade förhållanden kan komma

att tillämpa.

Sveriges varvsindustriförening förutsätter, att sådan förändring i exportkreditnämndens

praxis kommer till stånd att även en av nämnden stalld

exportkreditgaranti i samband med fartygskredit kommer att kunna galla

under högst tio år.

I anslutning till vad förhandlingsdelegationerna anfört om säkerheterna

för det nya institutets utlåning har vissa synpunkter framförts.

Sålunda finner fullmäktige i riksbanken det väl motiverat, att institutets

styrelse ges möjlighet att fritt pröva säkerheterna vid kreditgivningen. Fullmäktige

framhåller dock att det måste observeras, att exportkreditnämndens

garanti i allmänhet inte fullständigt täcker riskerna för den av institutet

utlämnade krediten och att förekomsten av en garanti därför inte kan

befria institutets styrelse från skyldigheten att omsorgsfullt bedöma säker
-

hetsfrågan.

Säkerheterna, som skall ställas för bolagets lån, bör enligt Svensk industriförening

självfallet vara betryggande och bör bedömas i bankmässig

_ affärsmässig ordning. Föreningen anser dock, att bolaget vid bedömandet

av ställda säkerheter bör söka sig fram till så liberal bedömning som

möjligt inom ramen för nyssnämnda krav och inte förfalla till en stelbent

formalistisk prövning.

Vad beträffar frågan om de säkerheter, som varven och dess utländska

kunder avses böra prestera hos bolaget, anför Sveriges varvsindustriförening

följande.

Varven skulle föredraga att belåningsgränsen icke sättes som i riktlinjerna

till cirka 50 procent av ett beräknat fartygsvärde utan att lånets storlek

städse får bli eu förhandlingsfråga, där de presterade säkerhetsformerna får

bedömas för sig. Dessutom vill varven erinra om att enligt vid årsskiftet

1961/62 föreliggande fartygsbeställningar från utlandet endast Norge och

Danmark återfinnas bland Brysselkonventionens länder som beställarland.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

Att därför taga Brysselkonventionen såsom utgångspunkt för ett godtagande

av fartygsinteckningen såsom säkerhet anser varven vara otillfredställande.

Som fartygsbeställarland i förhållande till Sverige fanns vid sagda

årsskifte tio länder, av vilka sålunda endast två voro anslutna till Brysselkonventionen.

Varven hålla nämligen också före att fartygsinteckningen

som säkerhet är av större värde än som hitintills allmänt velat medgivas

inom landet.

Föreningen anser det vidare synnerligen önskvärt att — i den mån exportkreditgaranti

är erforderlig för finansiering av en fartygsbeställning

exportkreditnämndens premiesättning modifieras, och att nämnden i

mesta möjliga mån söker ta hänsyn till att de säkerheter som ställts för

ett lån hos bolaget föregåtts av en kreditbedömning redan hos bolaget.

Kooperativa förbundet finner kombinationen med exportkreditgaranti!"

från exportkreditnämnden vid uppställande av kravet på betryggande säkerhet

för institutets kreditgivning vara synnerligen ändamålsenlig för att

främja vår industriella export också på hittills relativt obearbetade marknader.

Angående den närmare innebörden av den säkerhet, som exportkreditgaranti

skulle utgöra, framhåller exportkreditnämnden, att även om nämndens

garantier täcker alla väsentliga risker, det dock kan tänkas förekomma

vissa risker som inte omfattas av garantierna. Dessa kan därför inte

sägas under alla förhållanden utgöra betryggande säkerhet för bolaget.

Nämnden fortsätter.

Vidare må erinras att på bolaget kan överlåtas endast garantitagarens rätt

under garantien, vilket innebär bl. a. att om garantitagaren icke iakttagit

vad honom åligger enligt garantien och denna sålunda helt eller delvis förklaras

ogiltig, bolagets rätt till skadereglering på motsvarande sätt minskas.

Det bor har också understrykas att nämnden vid de garantier varom hälar

fråga icke täcker förlust på grund av exportörens insolvens eller dennes

bristande fullgörande av köpeavtalet.

Med anledning av vad som ifrågasättes beträffande möjligheten att befria

exportoren från personligt betalningsansvar vill nämnden erinra om

att exportkreditgaranti endast kan beviljas i Sverige verksam företagare.

I fall där bolaget skulle lämna lan till utländsk köpare kan sålunda exportkreditgaranti

icke erhållas.

När det gäller export till de s. k. underutvecklade länderna anser LO

det vara av behovet påkallat, att garantiformer med subventionselement,

t. ex. låg självrisk och/eller nedsatta premier kan erhållas. Bestämmelser

harom kunde enligt organisationen införas i tilläggsstadganden, varjämte

en medelsram, förslagsvis på något tiotal milj. kr., speciellt skulle anvisas

för detta ändamål. LO förordar även att nämnden för internationellt bistånd

beredes tillfälle till representation bland de av Kungl. Maj:t utsedda

styrelseledamöterna. LO anser det angeläget att bolagets medel i övrigt utlånas

på helt affärsmässiga villkor.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att tillkomsten av det nya institutet

torde komma att stimulera exportföretagen till ökad försäljning till

utvecklingsländerna. Liknande synpunkter framföres även av Skånes han
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

delskammare, som för sin del ser exportkrediterna som i viss mån ett led

i hjälpen till dessa länder.

Bolagets upplåningsrätt har närmare behandlats i några remissyttranden.

Sålunda utgår Skånes handelskammare ifrån att efter hand en vidgning

av upplåningsrätten måste komma till stånd, framför allt med hänsyn till

de betydande lånebehov som föreligger enbart inom varvsindustrin. LO finner

upplåningsstadgandena tillfyllest men förutsätter, att en ökad kreditkapacitet

skall kunna erhållas relativt snabbt genom utökning av aktiekapitalet.

o .

Sveriges varvsindustriförening anser, att den del av bolagets upplåning,

som för varvens del i första hand skulle kunna komma att tas i anspråk,

nämligen ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital eller till

en början ca 600 milj. kr., inte i och för sig är tillräcklig. Enligt föreningen

torde enbart för varvens del ett behov av exportkrediter på ca en miljard

kr. kunna komma att föreligga. Låneanspråk av denna omfattning torde

dock endast komma att ställas under förutsättning att ränteläget blir godtagbart.

Ur de exporterande varvens synpunkt är det angeläget, att rantan

inte överstiger den som gäller för lån hos Svensk fartygskredit AB, d. v. s.

för närvarande 6,75 procent. Möjligheterna att hålla räntekostnaderna nere

synes föreningen kunna ligga i åtgärder som en strikt bevakning av förvaltningskostnadernas

omfattning och en eventuell ökning av bolagets eget

kapital, för vilket senare enligt föreningen en lägre utdelningsnivå an upplåningsräntans

storlek kan tänkas. Den andra delen av bolagets upplåning

synes för varvens del vara av mindre intresse, då i detta fall tillkommer en

premie till exportkreditnämnden. De krediter för varvens del, där fråga

kan bli om exportkreditgaranti, torde huvudsakligen utgöras av lån i samband

med eventuell fartygsbeställning från utvecklingsländer. Den härvid

föreslagna kapitalramen finner föreningen vara fullt tillfredsställande. Vidare

förutsätter föreningen att formellt hinder inte skall föreligga föi även

andra beställare än enbart norska alt inträda som direkta låntagare hos bolaget.

Därjämte förutsätter föreningen, att bolaget om så skulle anses lämpligt

ur ränte- och andra synpunkter skall kunna upplåna medel även i utlandet.

Betydelsen av att bolagets upplåningsmöjligheter inte begränsas till den

svenska kapitalmarknaden har understrukits även av Sveriges allmänna

exportförening och Sveriges industriförbund.

Utformningen av bolagets kommande obligationslån och beskaffenheten

av för dem lämnade säkerheter måste enligt Svenska försäkringsbolags riksförbund

l)li avgörande för frågan huruvida dessa obligationer kommer att

bedömas som lämpliga placeringsobjekt för försäkringsbolagen. Denna fråga

har ägnats särskild uppmärksamhet av försäkringsinspektionen, som

finner att bolagets obligationer och reverser, såvitt nu kan bedömas, böi

kunna användas för redovisning av försäkringsfond i livförsäkring in. in.

Inspektionen utgår därvid från att de riktlinjer för kraven på säkerhet, som

anges i förslaget, blir vägledande för bolagets långivning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

Styrelserna för allmänna pensionsfonden framhåller, att då bolaget skall

verkställa upplåning av mycket betydande belopp till en för svensk obligationsmarknad

ovanligt kort löptid — det med all sannolikhet torde bli nöd\ändigt

att göra rätt betydande avsteg från nu gällande principer om största

möjliga kongruens beträffande löptiden för institutets upp- och utlåning.

En mera kortfristig upplåning än den på svensk kapitalmarknad vanligen

förekommande torde enligt styrelserna komma att utgöra en hämsko på

institutets verksamhet. Frågan om institutets kapitalanskaffning borde därför

enligt styrelsernas mening bli föremål för ytterligare överväganden.

Även kommerskollegium och handelskammaren i Gävle finner att frågan

om institutets kreditförmåga bör upptas till förnyad prövning. Denna bör

dock ske först sedan verksamheten pågått en tid, så att tillräckliga erfarenheter

vunnits.

Rörande tillsynen hänvisar bank- och fondinspektionen till ett av

inspektionen framlagt förslag om lagstiftning i syfte alt utsträcka tillämpningsområdet

för lagen om hypoteksaktiebolag att omfatta alla bolag, som

bär till andamål att bedriva lånerörelse och att genom utgivande av obligationer

eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar upplåna

for verksamheten erforderliga medel men som inte bedriver bankröielse,

Om denna lagstiftning genomföres, kan tillsynsbestämmelserna i § 25

i förslaget till bolagsordning utgå.

Från flera håll har önskemål framförts om att möjlighet beredes de enskilda

företagen att erhålla förhandsbesked från institutet rörande

möjligheterna att få exportkredit. Sveriges allmänna exportförening och

Sveriges industriförbund framhåller sålunda att utsikterna att erhålla kredit

många gånger är av avgörande betydelse redan i det förberedande skedet

av en affärsförhandling. Enligt Skånes handelskammare bör förhandsbesked

inte förknippas med skyldighet för låntagaren att erlägga s. k. beredskapsprovision.

Sveriges varvsindustriförening anför i denna "fråga följande.

Varvsindustriföreningen har tidigare under hand framhållit nödvändigheten

av att ett bolag som det föreslagna skall ha möjlighet att lämna bindande

förhandsbesked om lån. Motsvarande institution i Danmark _ Dan
marks

Skibskreditfond — kan lämna dylikt förhandsbesked, vilket av

toreningen aberopas som ett argument för sin begäran. Då låneinstitutet

toreslås skola tillskapas i bolagsform ifrågasätter föreningen om det icke är

nödvändigt att i bolagsordningen införa möjligheten att lämna bindande

ioi handsbesked. Skulle en regel om förhandsbesked icke komma att föreligga

skulle det föreslagna bolaget mista en stor del av sitt intresse för varvsindustrin,

då varven redan under pågående förhandlingar om beställning

maste kunna lamna en utfästelse om att kredit kan ordnas efter bestämda

riktlinjer.

Beträffande övriga synpunkter må nämnas, att Svensk industriförening

i sitt yttrande berör lydelsen av § 16 i bolagsordningen, där föreningen

är angelägen om ett förtydligande. Föreningen har verkat för att

stimulera småindustriföretag i vissa branscher till intresse för export. Den

effektivaste exportformen för dessa företag har visat sig vara gruppsamar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj.ts proposition nr 125 år 1962

betets. Dessa exportgrupper beräknas på allvar börja expandera om Sverige

på något sätt blir medlem av den europeiska stormarknaden. Skulle

§ 16 i bolagsordningen hindra utlämnande av lån till sådana exportgrupper

föreslår föreningen en ändring som möjliggör dylik långivning.

Departementschefen

Konkurrensen på utlandsmarknaderna har under senare år kommit att

gälla inte endast priser, kvalitet och leveranstider utan i ökad utsträckning

även betalningsvillkoren. Kredittiderna har därigenom kommit att förlängas-

Detta ställer avsevärda krav på exportföretagens finansiella resurser, och

möjligheterna för säljaren att lämna kredit har kommit att spela allt större

roll vid exportaffärerna. De nu angivna förhållandena medverkade till

den betydande utökning av maximibeloppet för statens betalningsansvar i

form av statsgaranti för exportkredit, som beslöts av föregående års riksdag.

Mot bakgrunden av de omständigheter som nu nämnts är det angelaget

att skapa de institutionella förutsättningarna för att lösa exportnäringens

finansieringsproblem. Den lagstiftning som reglerar de svenska affärsbankerna

ger i detta fall inte möjligheter till bundna krediter av erforderlig

längd. Dessa förhållanden har aktualiserat frågan om en utbyggnad av kreditväsendet

för att tillgodose de nu framträdande kreditbehoven. Kungl.

Maj :t bemyndigade mig därför i november 1961 att tillkalla en särskild

förhandlingsdelegation för att med företrädare för de svenska affärsbankerna

diskutera möjligheterna av att inrätta ett institut för exportkrediter.

I en gemensam skrivelse har den statliga förhandlingsdelegationen och den

av affärsbankerna utsedda förhandlingsdelegationen redovisat resultatet av

sina överläggningar.

Förhandlingsdelegationerna föreslår, att staten och de till Svenska bankföreningen

anslutna affärsbankerna skall träffa avtal om att inrätta ett särskilt

kreditinstitut för ändamålet. Institutet föreslås skola organiseras som

aktiebolag och få firmanamnet Aktiebolaget Svensk Exportkredit. I detta

bolag skulle staten och affärsbankerna inträda som delägare med hälften

av aktiekapitalet vardera. Utredningens förslag har allmänt tillstyrkts av

de hörda remissinstanserna, och jag finner för min del angeläget, att ett

dylikt exportkreditinstitut inrättas.

Enligt delegationernas förslag skulle bolagets ändamål vara att genom

utlämnande av lån medverka vid finansieringen av svensk export av varor

och tjänster. Verksamheten avses skola bedrivas efter affärsmässiga linjer,

och medel för låneverksamheten skulle bolaget erhålla genom egen upplåning.

Mot denna uppläggning av institutets rörelse har inga erinringar gjorts

vid remissbehandlingen, och jag ansluter mig härutinnan till delegationernas

förslag.

Bolagets aktiekapital bär av delegationerna ansetts höra bestämmas till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:Is proposition nr 125 år 1962

lägst 100 och högst 300 milj. kr. Tills vidare skulle detsamma utgöra 100 milj.

kr. Detta belopp synes lämpligt, och jag kan därför tillstyrka att bolaget ges

ett aktiekapital av denna storlek. Av beloppet skulle staten således tillskjuta

50 milj. kr. och bankerna 50 milj. kr. Såsom framgått av min redogörelse

för de avgivna remissyttrandena har de till bankföreningen anslutna affärsbankerna

förklarat sig beredda att teckna aktier i bolaget till nämnda belopp.

Jag utgår från att bolaget, såsom delegationerna förutsatt, sedermera

kommer att meddelas dispens från aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning

till skuldregleringsfond.

När det gäller bolagets utlåningsverksamhet har i förslaget till bolagsordning

intagits en bestämmelse om att för lån från bolaget skall vara ställd

betryggande säkerhet. Någon närmare precisering av vad som skall förstås

härmed har delegationerna inte ansett erforderlig, utan det har förutsatts,

att bolagets styrelse skall få bedöma säkerhetskravet i de individuella fallen.

Delegationerna bar närmare diskuterat vilka former av säkerheter som med

den angivna formuleringen i praktiken kan komma att ställas. I första hand

torde enligt delegationerna som säkerhet komma i fråga importörens skuldförbindelse

med den borgen och de hypotek denne kan ställa, vidare garanti

av utländsk centralbank, förstklassig utländsk affärsbank eller förstklassigt

utländskt försäkringsföretag. I den mån den av importören ställda säkerheten

inte skulle kunna anses betryggande, förutsättes att exportören ställer

kompletterande säkerhet. Rent politiska risker vid exportaffärer bör enligt

förslaget i allmänhet täckas genom exportkreditnämndens garanti.

Såsom delegationerna framhållit, är prövningen av säkerheterna särskilt

angelägen, då det här gäller en förhållandevis långfristig kreditgivning, och

med hänsyn till de risker som är förenade med utrikes affärer. De riktlinjer

för säkerhetsbedömningen som uppdragits i delegationernas förslag kan

jag i huvudsak ansluta mig till. Med hänsyn till de skiftande former av

säkerheter som kan komma att ställas anser jag i likhet med delegationerna,

att någon närmare precisering av säkerhetskravet inte är erforderlig

eller önskvärd. I anslutning till vad exportkreditnämnden anfört rörande

omfattningen av nämndens garantier vill jag understryka, att den omständigheten

att nämndens garanti erliålles självfallet inte befriar bolaget från

att noggrant pröva de kommersiella riskerna med kreditgivningen.

Beträffande löptiden för lånen från bolaget har delegationerna föreslagit

att denna skulle få bestämmas till högst tio år. Mot denna bestämning av

lånetiden har inga erinringar riktats vid remissbehandlingen utom i ett fall,

där en löptid av maximalt 15 år föreslagits. Självfallet måste lånetiderna

bedömas efter förhållandena i de enskilda fallen med avseende på bl. a. de

tillgängliga säkerheterna. Jag finner för min del den av delegationerna föreslagna

tiden av högst tio år lämpligt avvägd med hänsyn till det behov som

i praktiken torde komma att föreligga. Såsom exportkreditnämnden framhållit

bär för de garantier som nämnden lämnat som regel gällt en garantitid

av högst fem år eller i fråga om lättare kapitalvaror tre år. Den omständigheten

att tio år föreslås som maximal löptid för lånen från det nya insti
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

tutet, innebär givetvis inte att löptiden för exportkreditgarantierna sknlle

behöva anpassas härefter. Utformningen av dessa garantier bestämmes av

andra överväganden än de som är vägledande vid fastställandet av ramen

för exportkreditinstitutets verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang med anledning av vad som vid remissbehandlingen

anförts om export till u-länderna erinra om att Kungl. Maj :t

tidigare beslutat förelägga riksdagen proposition angående svenskt utvecklingsbistånd.

Därvid har bl. a. framlagts förslag om särskild garantigivning

för export, som är speciellt angelägen ur utvecklingsbiståndets synpunkt.

Upplåningsrätten för bolaget har i delegationernas förslag utformats så,

att bolaget skulle äga upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser motsvarande

det sammanlagda beloppet av dels bolagets kassa och vissa banktillgodohavanden,

dels 90 procent av det nominella värdet av sådana bolagets

fordringar som med avseende på politiska och kommersiella risker är säkerställda

av exportkreditnämndens garanti, dels ock ett belopp motsvarande

sex gånger bolagets eget kapital. Detta skulle i första hand innebära en utlåningsvolym

av 700 milj. kr., då även det egna kapitalet står till förfogande

för långivningen, samt därutöver 90 procent av det belopp som svarar mot

exportkreditnämndens kreditgarantier. Farhågor har uttryckts för att denna

utlåningskapacitet inte skulle bli tillräcklig. Enligt min mening bör dock

den angivna kapaciteten åtminstone tills vidare kunna godtas i avvaktan pa

närmare erfarenheter av låneverksamheten och även med hänsyn till det

sannolika utrymmet på kapitalmarknaden för institutets egen upplåning.

När det gäller institutets organisation har delegationerna föreslagit, att

bolagets styrelse skall bestå av nio ledamöter med lika många suppleanter.

Härav skulle staten utse fyra ledamöter och lika många suppleanter, medan

bankerna skulle utse fem ledamöter och fem suppleanter. I förslaget till avtal

mellan staten och bankerna har i detta sammanhang intagits en bestämmelse

att en ledamot och en suppleant från bankerna skulle väljas efter förslag

av styrelsen för Sveriges kreditbank. Med hänsyn härtill och till att

Kungl. Maj :t skall utse styrelsens ordförande finner jag delegationernas förslag

rörande styrelsens sammansättning vara väl avvägt, och jag ansluter

mig således till detsamma.

Vad delegationerna föreslagit i fråga om tillsyn samt bolagsordningen i

övrigt har inte föranlett några erinringar vid remissbehandlingen. Jag biträder

förslagen i dessa delar.

Slutligen torde jag få beröra det av några remissinstanser framförda önskemålet

om bindande förhandsbesked vid bolagets långivning. Jag har full

förståelse för dessa synpunkter. Några föreskrifter härom synes dock knappast

kunna uppställas, utan det torde få ankomma på bolagets styrelse att

bedöma hur denna fråga lämpligen bör praktiskt kunna lösas inom ramen

för de föreskrifter som gäller för utlåningsverksamheten.

Förhandlingsdelegationernas förslag till avtal och bolagsordning med vissa

av mig gjorda ändringar av redaktionell innebörd torde såsom bilagor

(Bilagorna A och B) få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal om inrättande

av ett institut för exportkrediter i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående angivna grunder;

b) till Teckning av aktier i ett institut för exportkrediter

å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

17

Bilaga A

Förslag

till

Avtal

Mellan svenska staten och undertecknade bankaktiebolag, nedan gemensamt

kallade bankerna, har denna dag följande avtal träffats.

§ L

Staten och bankerna låta ombesörja bildandet av ett aktiebolag under

namnet Aktiebolaget Svensk Exportkredit, för vilket skall gälla bolagsordning

av den lydelse som angivits i bilaga till detta avtal.

§ 2.

Enligt bolagsordningen skola bolagets aktier vara fördelade i två serier,

betecknade respektive A och B. Vardera serien skall vid bolagets bildande

omfatta aktier till ett sammanlagt belopp av nominellt femtio miljoner

kronor. . .

Aktierna av serien A skola tecknas av staten. Aktierna av serien B skola

tecknas av bankerna enligt följande fördelning:

Bank Antal aktier Sammanlagt nominellt belopp

Aktier av serien A må endast tillhöra staten och aktier av serien B endast

svenska bankaktiebolag; allt med de undantag som föranledas av § 24

i bolagsordningen. Parterna förbinda sig att icke verkställa överlåtelse i

strid härmed.

§ 3.

Av de styrelseledamöter och suppleanter som enligt § 6 i bolagsordningen

skola utses av B-aktieägarna skall en ledamot och en suppleant väljas

efter förslag av Sveriges Kreditbanks styrelse.

§ 4.

Bestämmelserna i § 24 i bolagsordningen skola tillämpas jämväl för det

fall att B-aktie övergår till någon, som förut är B-aktieägare; dock att i sådant

fall hembud skall ske endast till övriga B-aktieägare.

§ 5.

Skulle företrädare för flertalet aktier inom endera aktieserien påfordra

att bolaget skall träda i likvidation, skola parterna å bolagsstämma biträda

beslut därom.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka staten

tagit ett och bankerna ett.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. is proposition nr 125 år 1962

Bilagn B

Förslag

till

Bolagsordning

för

Aktiebolaget Svensk Exportkredit

§ 1.

Bolagets firma är Aktiebolaget Svensk Exportkredit.

§2.

Bolaget skall ha till föremal för sin verksamhet dels att medverka vid

finansieringen av svensk export av varor eller tjänster genom utlämnande

av lån, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

Bolaget skall jämväl äga ikläda sig garanti för sådana lån, som bolaget

enligt bestämmelserna i föregående stycke skulle äga självt bevilja.

§ 3.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst etthundra miljoner och högst

trehundra miljoner kronor.

Aktierna skola vara fördelade i två serier, betecknade respektive A och

B, vilka skola omfatta lika många aktier.

Alla aktier skola medföra samma rätt, dock med iakttagande av bestämmelserna

i denna bolagsordning.

§ 4.

Aktie skall lyda å 1 000 kronor.

§ 5.

Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 8.

Styrelsen skall bestå av nio ledamöter med nio suppleanter. A-aktieägarna

utse fyra styrelseledamöter och fyra suppleanter. B-aktieägarna utse

fem styrelseledamöter och fem suppleanter. Styrelseledamöterna och suppleanterna

väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess

nästa ordinarie bolagsstämma hållits. Kungl. Maj:t förordnar en av styrelsens

ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande skall

valjas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägarna.

§ 7‘

Såsom styrelsens beslut i frågor rörande upp- och utlåning samt om anställande

av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall

galla den mening, varom sju av styrelsens ledamöter förena sig.

§ 8.

Bolagets firma skall tecknas av minst två personer i förening. Firmatecknare

må av styrelsen utses såväl inom som utom denna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

19

§ 9.

För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

samt bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden

intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits två revisorer jämte två

suppleanter, av vilka en revisor jämte suppleant för denne utses av A-aktieägarna

samt en revisor jämte suppleant för denne utses av B-aktieägarna.

Den av B-aktieägarna utsedda revisorn liksom suppleanten för denne skall

vara auktoriserad revisor.

Därutöver skall av bank- och fondinspektionen för enahanda tid utses en

revisor att jämte de å bolagsstämma valda revisorerna deltaga i granskningen.

§ 10.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under maj

eller juni månad.

§ 11.

Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:

1) val av ordförande vid stämman;

2) justering av röstlängden;

3) val av en eller två justeringsmän;

4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;

5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;

6) ärenden vilka enligt 126 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag

skola förekomma å stämman;

7) fastställande av arvoden åt styrelseledamöter och revisorer;

8) val av ordinarie styrelseledamöter och styrelsesuppleanter;

9) val av revisorer och revisorssuppleanter;

10) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.

§ 12.

Vid bolagsstämma äger envar röstberättigad rösta för fulla antalet av

honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid omröstning

å stämma skall gälla att för beslut om ändring i denna bolagsordning

eller om vinstutdelning skall — utöver vad enligt lagen om aktiebolag

kräves för beslutets giltighet — fordras, att beslutet biträdes av företrädare

för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Skulle yrkande framkomma

om olika utdelningsbelopp, skall såsom stämmans beslut gälla att

den utdelning lämnas, som vunnit anslutning från flertalet företrädda Aaktier,

eller den utdelning som samlat det största antalet röster från företrädda

B-aktier, om sistnämnda utdelning är lägre.

Beslut om att bolaget skall träda i likvidation, i andra fall än då bolaget

enligt lag har att träda i likvidation, skall — dock med iakttagande

jämväl av bestämmelsen i 140 § första stycket fjärde punkten i lagen om

aktiebolag — anses föreligga, om sådant beslut biträtts av företrädare för

flertalet aktier inom endera aktieserien.

Ordförande å bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna

och varannan gång av B-aktieägarna.

Övriga beslut å bolagsstämma — frånsett beslut i fråga om utseende av

revisor, som avses i 109 § lagen om aktiebolag, eller angående bolagets

trädande i likvidation om skyldighet därtill enligt lag uppkommit — vare

ej giltiga med mindre de biträtts av företrädare för mer än två tredjedelar

av aktiekapitalet. Uppställer lagen om aktiebolag strängare villkor för

besluts giltighet, skall jämväl detta iakttagas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

§ 13.

Beslut om ändring i bolagsordningen är icke giltigt med mindre det blivit

av Kungl. Maj:t godkänt.

§ 14.

Lån från bolaget skall lämnas på bestämd tid, högst tio år, styrelsen

dock obetaget att i särskilda fall medgiva låntagaren att helt eller delvis

återbetala lånet före förfallodagen. överstiger lånetiden ett år, skall låntagaren

i regel vara ålagd skyldighet att gälda lånet genom avbetalningar

enligt fastställd plan.

§ 15.

För lån från bolaget skall vara ställd betryggande säkerhet.

§ 16.

Bolaget skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att icke åt samma eller

med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare

beviljas lån i sådan omfattning att därav kan uppkomma fara för

bolagets säkerhet. Med lån skall härvid jämställas borgen och annan garantiförpliktelse

till bolaget ävensom av bolaget ingången garantiförpliktelse

för låntagare.

§ 17.

Till säkerhet för sådan bolagets egen upplåning — bortsett från förlagslån

— som avtalats på längre tid än sex månader skola pantförskrivas i utlåningsrörelsen

mottagna fordringsbevis med för dessa enligt § 15 ställd

säkerhet. Sammanlagda kapitalbeloppet av sålunda pantsatta fordringsbevis

skall vid varje tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av

bolagets utestående skuld på grund av nyssnämnda upplåning. I panten

ingående fordringsbevis må interimistiskt utbytas mot tillgodohavande hos

eller garanti av svenskt bankaktiebolag ä motsvarande belopp.

Fordringsbevisen jämte säkerheter skola överlämnas till ett av bankoch

fondinspektionen förordnat ombud, som skall omhänderha handlingarna

för panthavarnas räkning i enlighet med de närmare föreskrifter som

må av inspektionen meddelas. Ombudet skall ha tillgång till bolagets räkenskaper

och andra handlingar samt äga att av bolagets styrelse, verkställande

direktör och revisorer erhålla de upplysningar, som för uppdragets fullgörande

äro erforderliga.

Av bolaget utfärdade men icke utelöpande obligationer och blanketter

till obligationer skola förvaras på samma sätt som "i nästföregående stycke

angivits.

Av bolaget utgiven revers, för vilken pant ställts enligt denna paragraf,

skall förses med bevis därom av det i andra stycket omförmälda ombudet.

§ 18.

Bolaget må upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser till ett

sammanlagt belopp motsvarande högst summan av

1) bolagets kassa samt tillgodohavanden, innestående hos riksbanken,

postbanken, svenskt bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;
2)

nio tiondelar av nominella värdet å sådana bolagets fordringar som

med avseende å politiska och kommersiella risker äro säkerställda av exportkreditnämndens

garanti; samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

3) ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital.

Med bolagets eget kapital avses i denna bolagsordning summan av aktiekapital

lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel enligt senast

fastställda balansräkning. Därjämte skall vid tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf gälla, att bolagets skuld på grund av utgivna

förlagsbevis — i den mån betalning för dem icke kan av långivaren kravas

förrän tidigast efter två år — icke skall anses såsom upplåning utan till

ett belopp, motsvarande förlagsbevisens nominella värde, dock högst haltten

av bolagets aktiekapital, likställas med bolagets eget kapital.

§ 19.

Vid bolagets utlåning skall särskild uppmärksamhet ägnas däråt, aU

lånetiden icke bestämmes längre än som är förenligt med de villkor pa

vilka bolaget disponerar för utlåningen avsett kapital.

§ 20.

Har bolaget övertagit egendom till skyddande av fordran, skall egendomen

åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast da avyttring

kan äga rum utan förlust för bolaget.

§ 21’

Vad i denna bolagsordning stadgas angående lån skall även i andra hanseenden

än som avses i § 16 i tillämpliga delar gälla garantiforpliktelse,

som bolaget ikläder sig.

§ 22.

Meddelanden till aktieägarna skola ske genom rekommenderade brev,

kallelse till bolagsstämma senast två veckor före ordinarie och senast en

vecka före extra stämma.

§ 23.

Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk foremng, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,^ eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmales i

2 § la»en den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvarva las!

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av förbehållet

bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk törening,

som avses i 18 § nämnda lag.

§ 24.

Har aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av aktie av samma

serie i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas Övriga aktieägare

till inlösen genom skriftlig anmälan bos bolagets styrelse. Åtkomsten av

aktien skall därvid styrkas.

När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen eller verkställande du ektören

därom genast underrätta bolagets aktieägare på sätt om meddelanden

till aktieägarna är föreskrivet med anmodan till den, som önskar begagna

sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig bos styrelsen inom en manad

räknat från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Underrättelsen

skall innehålla uppgift om den dag anmälan inkommit till

styrelsen. „ A .. ....

Anmäla sig flera vilja lösa hembjuden aktie, skall A-aktieagare aga Inre
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kangl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

träde att lösa liembjuden A-aktie och B-aktieägare företräde att lösa liembjuden

B-aktie. Emellan innehavare av aktier av samma serie skall företradesrätten

bestämmas genom lottning, verkställd genom notarius pubiicus,

dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudas, aktierna först så

långt ske kan skola fördelas bland dem som vilja lösa i förhållande till

deras innehav av aktier i bolaget av samma serie som dem, vilka hembjudits.

Därest ej inom stadgad tid någon aktieägare anmäler sig vilja lösa

hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlöses, äger den som

gjort hembudet bliva för aktien registrerad.

Losenbeloppet för aktie, som hembjudits, skall utgöra aktiens verkliga

\ arde, vilket i brist på åsämjande skall slutligt bestämmas av en nämnd

av tre skiljemän, varav de tvistande utse vardera en och de sålunda utsedda

välja den tredje, som skall vara ordförande i nämnden. Finnes i en

tvist flera parter å samma sida och kunna de ej enas om valet av sin skil i e™a“’

skf11 ,‘?enne utses av överståthållarämbetet i Stockholm. Detsamma

galla ,arest av parterna utsedda skiljemän ej kunna enas om valet av

ordförande i skiljenämnden.

. .^,asei? aktie skall erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fastställande.

§ 25.

Bolaget skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen.

Det åligger bolagets styrelse,

att när som helst för den befattningshavare hos bank- och fondinspektionen,

som enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser har att i sådant

avseende företräda inspektionen, samt för den särskilda undersökn.

in§ ^aJkan. finna för gott anställa, hålla bolagets kassa och Öv
riga

tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga

for granskning; samt °

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare

därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av

uem askas.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med lag

eller denna bolagsordning, eller yppa sig eljest i fråga om bolagets ledning

sådana missförhållanden, att verksamheten kan befaras bliva till skada

tor det allmänna, skall inspektionen därom göra anmälan till Kungl. Maj :t.

§ 26.

åtjgger bolaget att till revisor och ombud, som förordnas enligt § 9

eller § 17, utgiva ersättning med belopp, som bank- och fondinspektionen

bestämmer. r

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620874

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till ortopediska hjälpmedel och hörapparater m. m. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten
  2. BU 1962:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett institut för exportkrediter, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1962:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av ett institut för exportkrediter, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt proposit a1 i texten