Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag

1962-03-16 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:129, Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

1

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni

1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag;

given Stockholms slott den 16 mars 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen

den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag bestämdes,

att familjerättsliga, periodiska underhållsbidrag med hänsyn till

penningvärdets fall skulle utgå med förhöjning efter vissa angivna procentsatser.

En ytterligare sådan höjning genomfördes år 1957 genom ändringar

i nämnda lag. I propositionen föreslås, att återigen en generell höjning av de

familjerättsliga underhållsbidragen skall genomföras. Enligt förslaget skall

den sammanlagda förhöjningen utgöra för bidrag som blivit bestämt genom

dom som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare etthundratio

procent, under något av åren 1941—1946 åttiofem procent, under

något av åren 1947—1950 sjuttio procent, under år 1951 fyrtiofem procent,

under något av åren 1952—1955 trettio procent, under något av åren 1956

och 1957 tjugo procent samt under något av åren 1958 och 1959 tio procent

av beloppet. Vidare föreslås i förenklande syfte att, om öretal uppkommer

vid beräkning av förhöjningens belopp, detta skall avrundas till närmast

lägre hela krontal. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli

1962. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. / samt. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om

höjning av vissa underhållsbidrag

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 om höjning av

vissa underhållsbidrag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Är någon pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

å särskilda tider utgiva bidrag i

svenskt mynt till make, förutvarande

make, barn, adoptivbarn, makes barn,

makes adoptivbarn, fader, moder eller

adoptant, och har bidragets belopp

senast bestämts genom dom som meddelats

före den 1 januari 1955 eller

genom avtal som slutits före sagda

dag, skall med hänsyn till penningvärdets

fall bidraget utgå med förhöjning

enligt vad nedan stadgas.

Vad nu----------ans

§•

Är någon pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

å särskilda tider utgiva bidrag i

svenskt mynt till make, förutvarande

make, barn, adoptivbarn, makes

barn, makes adoptivbarn, fader, moder

eller adoptant, och har bidragets

belopp senast bestämts genom dom

som meddelats före den 1 januari

1960 eller genom avtal som slutits före

sagda dag, skall med hänsyn till

penningvärdets fall bidraget utgå med

förhöjning enligt vad nedan stadgas,

ivna grunder.

2

Förhöjningen skall utgöra, där bidragets

belopp blivit bestämt genom

dom som meddelats eller avtal som

slutits under år 1940 eller tidigare nittio

procent, under något av åren 1941

—1946 femtiofem procent, under något

av åren 1947—1950 fyrtiofem

procent, under år 1951 tjugu procent

och under något av åren 1952—1954

tio procent av beloppet.

§•

Förhöjningen skall utgöra, där bidragets

belopp blivit bestämt genom

dom som meddelats eller avtal som

slutits under år 1940 eller tidigare etthundratio

procent, under något av

åren 1941—1946 åttiofem procent,

under något av åren 1947—1950 sjuttio

procent, under år 1951 fyrtiofem

procent, under något av åren 1952—

1955 trettio procent, under något av

åren 1956 och 1957 tjugo procent

samt under något av åren 1958 och

1959 tio procent av beloppet.

Uppkommer öretal vid beräkning

av förhöjningens belopp, skall detta

avrundas till närmast läqre hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1962 men skall icke äga tillämpning

på bidrag, såvitt det belöper på tid

före samma dag.

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se SFS 1957:176.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ytterligare generell

höjning av familjerättsliga underhållsbidrag samt anför därvid följande.

Genom lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag

stadgades med hänsyn till den försämring av penningvärdet, som ägt

rum under det andra världskriget och tiden därefter, förhöjning efter angivna

procentsatser av vissa familjerättsliga underhållsbidrag. En ytterligare

sådan förhöjning genomfördes år 1957 genom ändringar i nämnda lag, varvid

hänsyn togs till den fortsatta penningvärdeförsämring som inträtt till

och med år 1956.

I en vid 1961 års riksdag väckt motion (II: 182) föreslogs dels att med

hänsyn till den fortsatta penningvärdeförsämringen en ny generell uppräkning

skulle ske snarast möjligt av sådana familjerättsliga underhållsbidrag,

som avses i 1952 års lag, dels att frågan om generell uppräkning av dylika underhållsbidrag

på grund av den allmänna standardhöjningen måtte utredas.

Med anledning av motionen har riksdagen i skrivelse den 18 april 1961, nr

153, anhållit om en översyn av 1952 års lag. Vidare har riksdagen i skrivelsen

hemställt, att motionen måtte, i vad den avser en uppräkning av underhållsbidrag

på grund av standardhöjningen, överlämnas till familjerättskommittén

för att i denna del beaktas vid kommitténs fortsatta arbete.

I sistnämnda avseende har Kungl. Maj :t genom beslut den 12 maj 1961

förordnat i enlighet med riksdagens hemställan.

Vad angår frågan om ytterligare generell uppräkning av vissa familjerättsliga

underhållsbidrag på grund av penningvärdeförsämringen har inom justitiedepartementet

i september 1961 upprättats en promemoria med förslag

härom.

över promemorian har yttranden avgivits av hovrätten över Skåne och Blekinge,

hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, socialstyrelsen,

överståthållarämbetet (efter hörande av barnavårdsnämnden i Stockholm,

styrelsen för Stockholms stads rättshjälpsanstalt och statens socialvårdskonsulent

i första distriktet), socialpolitiska kommittén, Föreningen Sveriges

häradshövdingar, Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsam
■(■1

llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 129

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

fund, Svenska socialvårdsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges husmodersföreningars riksförbund

och Yrkeskvinnors samarbetsförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till

behandling.

Gällande bestämmelser

Makar, som är förenade i bestående äktenskap, har enligt giftermålsbalken

(GB) underhållsskyldighet mot varandra (GB 5: 2 och 3). Vid hemskillnad,

men också i andra fall, kan make av rätten åläggas att utge underhållsbidrag

till andra maken (GB 11: 25, 5: 5 och 5:7). Makarna kan också sluta

avtal om utgivande av underhållsbidrag.

Vid äktenskapsskillnad äger rätten ålägga ena maken att utge underhållsbidrag

till den andra (GB 11: 26). Sådant bidrag kan bestämmas till visst belopp,

som den underhållsskyldige har att en gång för alla utge till den berättigade.

Engångsbidrag är likväl en sällsynt form för bidragsskyldighetens

fullgörande. I allmänhet utgår bidrag på särskilda tider (periodiska bidrag).

Även i detta fall kan makar själva reglera frågan genom avtal.

Dom å underhållsbidrag eller avtal därom är självfallet i princip bindande

för makarna. I vissa fall kan emellertid påkallas jämkning av sålunda bestämt

bidrag. Huvudstadgandena härom återfinns i GB 11:28 och 11:29.

Enligt det senare lagrummet kan avtal, som makar med avseende å förestående

hemskillnad eller äktenskapsskillnad träffat om underhållsbidrag, på

ena makens talan jämkas under förutsättning dels att avtalet är uppenbart

obilligt för den maken och dels att avtalet ej slutits under hemskillnad. För

att klander av ifrågavarande slag skall kunna upptagas till prövning, måste

det väckas senast i skillnadsmålet, om äktenskapsskillnad sker efter hemskillnad,

men eljest inom ett år från det skillnad i äktenskapet meddelades.

Jämkningsreglerna i GB It: 28 avser både avtal mellan makarna och avgöranden,

som träffats av domstol. Enligt huvudregeln i första stycket, vilken

äger tillämpning på underhåll både under hemskillnad och efter äktenskapsskillnad,

äger rätten, utan hinder av vad genom rättens beslut eller genom

avtal blivit bestämt om bidrag till makes underhåll, på endera makens

yrkande annorledes förordna därom, när väsentligt ändrade förhållanden

påkallar det. Dock gäller det undantaget, att endast när synnerliga skäl är

därtill underhållsbidrag till frånskild make må utdömas, såframt sådant bidrag

icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket

bidraget tidigare varit bestämt. Regeln är icke tvingande utan kan sättas ur

kraft genom avtal mellan makarna. Icke ovanligt är, att i avtal om underhållsbidrag

meddelas bestämmelse, varigenom bidragets belopp automatiskt

anpassas till ett förändrat penningvärde, sådant detta kommer till uttryck

i någon vald index (s. k. indexklausul). Enligt andra stycket i lagrummet är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1962 i

jämkningsregeln ej tillämplig, när bidrag till frånskild makes underhåll utgått

i form av engångsbelopp.

Även beträffande bidrag till make i bestående äktenskap utan hemskillnad

finns vissa jämkningsregler (GB 5: 9 och 10).

Underhållsskyldighet i övrigt på familjerättslig grund föreligger enligt

åtskilliga stadganden i föräldrabalkcn (FB) samt i ett särskilt fall enligt

bestämmelse i giftermålsbalken. Även i hithörande fall kan den förpliktade

av rätten åläggas eller genom avtal åtaga sig att utge underhållsbidrag. Sådant

bidrag kan tillkomma barn i äktenskap (GB 5:5; FB 7: 2 och 3), adoptivbarn

(FB 7: 5), barn utom äktenskap (FB 7: 2 och 3), makes barn i tidigare

gifte (FB 7:4), makes adoptivbarn (FB 7:5), makes barn utom äktenskap

(FB 7: 4), fader eller moder (FB 7: 3) samt adoptant (FB 7: 5). Underhållsskyldigheten

skall i allmänhet fullgöras genom periodiska bidrag.

I vissa fall kan dock engångsbidrag förekomma.

Även förevarande underhållsbidrag kan av rätten jämkas i vissa fall. Till

en början gäller att avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet,

som grundas på angivna bestämmelser i föräldrabalken, ej

utgör hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre

bidrag (FB 7:7); beträffande underhåll till barn utom äktenskap är avtal

dock under vissa förutsättningar bindande för den berättigade. Vidare äger

rätten, utan hinder av vad som blivit bestämt om underhållsbidrag genom

dom eller genom avtal, som enligt vad nyss sagts är bindande jämväl för den

underhållsberättigade, annorlunda förordna därom, när väsentligen ändrade

förhållanden påkallar det (FB 7:8); talan om jämkning må dock ej föras

beträffande sådant bindande avtal om underhåll till barn utom äktenskap

som nyss sagts, där avtalet gällt utgivande av engångsbelopp. Avtal, som

makar med avseende å förestående återgång av äktenskap, hemskillnad eller

äktenskapsskillnad slutit om underhåll till barn, må jämkas under enahanda

förutsättningar som anges i GB 11: 29 (FB 7: 9). Utan hinder av vad rätten

jämlikt GB 5:5 beslutit om underhållsbidrag till barn äger rätten annorlunda

förordna därom, när väsentligen ändrade förhållanden påkallar

det (GB 5:9).

Giftermålsbalkens ifrågavarande underhållsregler gäller, helt eller i tilllämpliga

delar, också beträffande makar som ingått äktenskap före balkens

ikraftträdande (lagen om införande av nya giftermålsbalken 5 § 1 och 3

inom.). Anförda bestämmelser i föräldrabalken avser också barn som fötts

innan denna balk trätt i kraft (lagen om införande av föräldrabalken).

Lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag är -- enligt

den ändrade lydelse av lagen, som trätt i kraft den 1 juli 1957 — tillämplig

i fall, då någon är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

å särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande

make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder eller

adoptant samt bidragets belopp senast bestämts genom dom som meddelats

före den 1 januari 1955 eller genom avtal som slutits före sagda dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ftjs Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962

Sådant bidrag skall med hänsyn till penningvärdets fall utgå med viss förhöjning.

Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om domen eller avtalet

innehåller föreskrift, att bidraget skall vid nedgång i penningvärdet eller

ökning av den bidragspliktiges inkomster utgå med förhöjning enligt angivna

grunder (1 §). Den i lagen stadgade förhöjningen utgör, där bidragets

belopp blivit bestämt genom dom som meddelats eller avtal som slutits

under år 1940 eller tidigare, 90 procent, under något av åren 1941 —1940

55 procent, under något av åren 1947—1950 45 procent, under år 1951 20

procent och under något av åren 1952—1954 10 procent av beloppet (2 §).

Rätten äger emellertid, utan hinder av vad som stadgas i 1952 års lag, på

yrkande förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när det föranleds

av de i giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag.

Om bidraget slutligt blir bestämt till lägre belopp än som följer av

1952 års lag, får rätten även, om särskilda skäl är därtill, förordna om återbetalning

helt eller delvis av utgiven förhöjning (3 §).

Departementspromemorian

Beträffande motiven för ifrågavarande lagstiftning erinras i departementspromemorian

om att syftet med 1952 års lag varit att genom automatiskt

verkande lagregler bereda dem, som är berättigade till familjerättsliga

underhållsbidrag, skydd mot sådana väsentligt ändrade förhållanden, som

består i en inträffad försämring av penningvärdet. Genom lagen befrias de

bidragsberättigade från att behöva ta initiativ till en höjning, och nedgången

av penningvärdet föranleder inte så många processer om jämkning av tidigare

fastställt underhållsbidrag, som man eljest skulle få räkna med. Lagstiftningen

har sålunda motiverats såväl av processekonomiska som sociala

skäl. Huvudvikten har dock lagts på de sociala skälen. Flertalet av dem, som

är beroende av familjerättsliga underhållsbidrag, utgörs av ensamma mödrar,

vilka erhållit ringa eller ingen del i den allmänna välståndsökningen. Dessa

skulle ofta hellre än att öppna rättegång nöja sig med oförändrat bidrag.

I promemorian framhålles vidare, att den generellt verkande uppräkningen

av familjerättsliga underhållsbidrag har genomförts i anslutning till de

förändringar i penningvärdet, som avspeglats i de av socialstyrelsen uträknade

serierna av levnadskostnadsindex och allmän konsumtionsprisindex.

När det gäller storleken av den procentuella förhöjning, varmed de

särskilda bidragen skall utgå, har en indelning valts efter de år då bidragen

fastställts. Vid tillkomsten av 1952 års lag ansågs, med hänsyn till att förhöjningen

endast skall gälla såsom en presumtion och därför bestämts

schablonmässigt, att förhöjningen icke borde skänka full kompensation för

penningvärdets fall. En alldeles särskild försiktighet ansågs påkallad i fråga

om de äldre bidragen, emedan man hade att räkna med att en anpassning

skett å ömse sidor till det efter hand sänkta realvärdet och de individuella

förändringar som ägt rum vid sidan av penningvärdets förändringar är

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962 7

desto fler och större ju längre tid, som förflutit sedan bidragsbeloppet fastställdes.

Vid den höjning av procenttalen, som genomfördes år 1957 utgick man

från att höjningen i princip borde motsvara levnadskostnadsfördyringen.

Beträffande de äldsta bidragen ansågs dock fortfarande skäl föreligga alt

hålla höjningen något i underkant.

1 promemorian redovisas penningvärdets förändringar från

år 1935. Levnadskostnadernas och detaljprisnivåns förändringar mättes tidigare

med hjälp av fem olika indexserier, nämligen levnadskostnadsindex

med direkta skatter och sociala förmåner med dels juli 1914 och dels år 1935

som basperioder, levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala för - måner med samma basperioder samt socialstyrelsens (tidigare riksbankens)

allmänna konsumtionsprisindex med år 1935 som basperiod. Levnadskostnadsindex

enligt 1935 års serie utan direkta skatter och sociala förmåner beräknades

officiellt t. o. m. september 1955, medan de fyra övriga serierna endast

fullföljdes t. o. m. juni 1954.

1 följande av socialstyrelsens statistiska byrå sammanställda, i promemorian

redovisade tabell (tabell 1) återges de fem serierna fr. o. m. år 1935 —

kompletterade t. o. m. april 1961 med hjälp av vissa approximativa omräkningstal

— samt dessutom konsumentprisindex, som beräknas månadsvis

fr. o. m. juli 1954. Konsumentprisindex har för tiden 1935—juni 1954 beräknats

genom en omräkning av levnadskostnadsindex enligt 1935 års serie

utan direkta skatter och sociala förmåner.

I en i det följande från promemorian återgiven sammanställning (tabell

2), som avser tiden till och med april 1961 och upprättats av socialstyrelsens

statistiska byrå, har byrån i kol. 5 upptagit förslag till ändrade procenttal

för höjning av underhållsbidrag. Då konsumtionsprisindex upphörde att

beräknas i juni 1954 och en framskrivning av serien med hjälp av konsumentprisindex

i längden ansetts otillfredsställande, har vid bedömningen

av procenttalens storlek använts konsumentprisindex för uträkning av indexökningen

fram till april 1961 (tabell 2). I kol. 3 har den genomsnittliga

indexökningen för varje år till april 1961 angivits. Kol. 4 anger de genomsnittliga

stegringstalen dels för de i 1952 års lag nu tillämpade årsgrupperna,

varvid dock en uppdelning skett av årsgruppen 1947—50, och dels för

ärsgrupperna 1955—56 och 1957—59. Vid bestämmandet av de i sammanställningen

föreslagna procenttalen har hänsyn tagits till en trolig indexökning

fram till december 1961. Konsumentprisindex hade vid tidpunkten

för departementspromemorians upprättande stigit till 163. Med anledning

härav har i promemorian framräknats ändrade siffror, vilka i tabell 2 upptagits

inom parentes.

I promemorian erinras om all vid bedömandet av huruvida levnadskostnadsökningen

varit av den storleksordning, att den motiverat en generell höjning

av de familjerättsliga underhållsbidragen, de sociala skälen tidigare

st ii! 1 (s i främsta rummet. Alltför stor försämring av penningvärdet som för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

Tabell 1

År

Levnadskostnadsindex

juli 1914 =

100

1935 = 100

utan skat-

med skat-

utan skat-

med skat-

ter in. m.

ter m. m.

ter m. m.

ter m. m.

155

156

100

100

157

158

101

101

161

162

104

104

165

166

106

106

169

171

109

109

190

192

123

123

215

218

139

139

232

236

150

151

235

239

152

153

234

241

151

154

233

241

151

154

234

243

151

155

240

257

156

164

252

261

163

167

256

265

166

170

259

269

168

172

300

320

194

205

324

353

210

226

328

354

212

227

330

353

214

226

339

363

220

232

356

381

231

243

372

398

241

254

388

415

251

265

391

418

254

268

407

436

264

278

410

438

266

280

415

444

269

284

Konsum
tionspris
index
1935

= 100

Konsu
mentpris
index
1949

= 100

1935 .....

1936 .....

1937 .....

1938 .....

1939 .....

1940 .....

1941 .....

1942 .....

1943 .....

1944 .....

1945 .....

1946 .....

1947 .....

1948 .....

1949 .....

1950 .....

1951 ......

1952 ......

1953 ......

1954 ......

1955 ......

1956 ......

1957 ......

1958 ......

1959 ......

1960 ......

1960 dec.

1961 april

100,0

100,6

103.6

105.2

107.5

122.5

141.7

154.7

158.5

158.2

157.5

160.3

162,1

172.4

175,9

177.7

207.5

223.0

224.1

227

233

245

255

268

269

280

282

285

61

61

63

64

66

74

84

91

92

91

91

91

94

98

100

101

117

126

128

129

133

139

145

152

153

159

160

162

utsättning för en höjning av bidragen har inte ansetts böra krävas, då för

den som är beroende av underhållsbidrag för sin egen eller för sina barns försörjning

varje förbättring av bidraget är av betydelse samt då underhållsbidrag

till barn utom äktenskap och skilsmässobarn i åtskilliga fall utgår med

belopp, som ter sig orimligt låga.

I promemorian anföres vidare.

Efter genomförandet av 1957 ars lagändring har den allmänna prishöjningen

fortsatt. Att erhalla en entydig bild av penningvärdeförsämringen är

S™*™ svårt. Resultatet av de beräkningar som göres är beroende på vilka

man yäljer. Första lagutskottet bär som utgångspunkt tagit

sådana underhållsbidrag, beträffande vilka någon förhöjning icke skett, å

ena sidan enligt de ursprungliga bestämmelserna, å andra sidan enligt 1957

års lagändring. Därvid har utskottet konstaterat, att konsumentprisindex för

januari 1961 (161) överstiger genomsnittliga index för år 1955 (133) med

samma procenttal, 21 procent, som index vid 1956 års utgång (142) överstiger

genomsnittliga index för år 1951 (117). Utskottet har därav dragit den

slutsatsen att levnadskostnaderna stegrats i samma utsträckning som år

1957 ansågs böra föranleda eu uppräkning av underhållsbidragen. Dessa siffror

kan kompletteras med index för aug. 1961, som är 163, varvid eu 23-pro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962

9

Tabell 2

1

2

3

4

1

5

År

Konsument-

prisindex

Indexökning

i % till april

1961

Genomsnittlig

indexökning i

% till april

1961

Förslag till

ändrade höj- ningar för un- derhållsbidrag

1935..................

61

166

(167i

,

1936..................

61

166

(167)

1937..................

63

157

(159)

151

(153)

100

1938..................

64

153

(155)

1939..................

66

145

(147)

1940..................

74

119

(120)

1941..................1

84

93

( 94)

1

1942..................]

91

78

( 79)

1943..................''

92

76

( 76)

80

( 81)

80

1944..................1

91

78

( 79)

1945..................

91

78

( 79)

1946..................i

91

78

( 79)

*

1947..................\

94

72

( 73)

} 69

( 70)

70

1948..................J

98

65

( 66)

1949..................\

100

62

( 63)

} 61

( 62)

60

1950..................1

101

60

( 61)

1951....................

117

38

( 39)

38

( 39)

40

1952 ..................1

1953 ..................

126

128

29

27

i 27

30

1954..................1

129

26

1

1955..................\

133

22

( 23)

} 20

20

1956.................. 1

139

17

1957 ..................|

1958 ..................i

145

152

12

7

( 7)

1 8

( 9)

10

1959..................1

153

6

1960....................

159

2

( 3)

1961 apr...............

162

0

(1961 aug.(..............

(163)

centig indexstegring erhålles i förhållande till år 1955. Även andra siffror

kan utväljas av de i det föregående åberopade prisindexserierna. Sålunda kan

det vara av intresse att jämföra genomsnittliga konsumentprisindex ar 19ob

(139) och senaste index, d. v. s. för aug. 1961 (163). Med ledning härav kan

levnadskostnaderna beräknas ha ökat fram till aug. 1961 med drygt 17 procent.

Det nu sagda synes enligt vad som anförts i promemorian ge vid handen,

att en ytterligare höjning av de familj er ättsliga underhållsbidragen

är motiverad. Vid bestämmandet av storleken

av förhöjningen torde anledning saknas att frångå nu gällande schablonmässiga

indelning i ett relativt litet antal årsgrupper med samma procentuella

kompensation inom varje grupp. Två årsgrupper anses böra tillkomma,

nämligen 1955—56 och 1957—59. I övrigt lämnas den nuvarande gruppindelningen

oförändrad.

Vid bedömningen av procenttalens storlek har liksom vid 1957 års lagänd
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

ring utgångspunkten för det i promemorian framlagda förslaget varit, alt

höjningen i princip skall helt motsvara levnadskostnadsfördyringen men att

höjningen beträffande de äldsta bidragen bör hållas något i underkant.

Enligt dessa grunder och med ledning av de i det föregående redovisade

tabellerna föreslås i promemorian, att uppräkningen av underhållsbidragen

skall ske på följande sätt:

Förhöjning i procent

Avtal

»

slutna

»

1940 eller tidigare......

1941—1946 ____

nu

förslag

100

80

65

40

QO

»

»

1947—1950 ....

»

»

1951

»

»

1952—1954 ........

»

»

1955—1956 ........

90

»

»

1957—1959 ....

10

Det förutsättes, att en efter förslagets framläggande inträffad ytterligare

försämring av penningvärdet beaktas vid det slutliga bestämmandet av procentsatserna.

I samband med den föreslagna höjningen av de familjerättsliga underhållsbidragen

har i departementspromemorian behandlats fråga om avrundning

av bidragsbeloppen till hela krontal. Denna

fråga har aktualiserats genom en inom delegationen för pensionsutbetalning

upprättad promemoria.

I sistnämnda promemoria hänvisas dels till att riksdagens revisorer år 1958

föreslagit, att förutsättningarna för en övergång till örelös redovisning inom

statsförvaltningen närmare skall prövas, dels till att 1959 års riksdag ställt

sig positiv till förslaget (skrivelse nr 235). Vidare påpekas att örelös utbetalning

den 1 juli 1959 införts beträffande den statliga personalpensioneringen.

Det framhålles emellertid, att vissa beslut om införsel förorsakar,

att örebelopp skall redovisas i samband med utbetalning av statlig personalpensionsförmån.

Det är därvid i regel fråga om beslut om införsel av underhållsbidrag,

som enligt 1952 års lag skall utgå med procentuell förhöjning.

I promemorian betonas, att det — bl. a. med hänsyn till överförande av utbetalningarna

till maskinell behandling — för de myndigheter, som har att

besluta om utbetalning av personalpensionsförmåner, är synnerligen angeläget

att icke i några fall behöva redovisa örebelopp. Därför ifrågasättes,

huruvida inte regler borde meddelas av innebörd att vid bestämmande av

förhöjda underhållsbidrag avrundning till helt antal kronor skall göras.

I departementspromemorian framhålles, att underhållsbidragen i domar

och avtal i regel är fastställda att utgå månadsvis med belopp på jämna

tiotal kronor men att det även förekommer, att beloppen slutar på femtal

kronor. Även de i 1952 års lag bestämda procenttalen slutar på tio- eller

femtal. Vid tillämpningen av nämnda lag utgår belopp på helt krontal endast

då såväl bidragsbeloppet som procenttalet slutar på jämnt tiotal.

Vidare anföres i promemorian.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

Uppräkningen av de familjerättsliga underhållsbidragen måste såsom i

olika sammanhang framhållits med nödvändighet ske schablonmässigt. De

belopp som utgår i underhållsbidrag med tillämpning av 1952 års lag är därför

icke uttryck för en exakt avvägning i det enskilda fallet. Redan med

hänsyn härtill framstår det som naturligt att beloppen utgår i hela krontal.

Härtill kommer praktiska skäl av den art som framhållits av delegationen

för pensionsutbetalning. Det är sålunda en allmän strävan att vid redovisning

undvika öretal.

Två alternativ kan tänkas, nämligen att avrunda beloppet till närmast

lägre hela krontal eller att avrunda beloppet till närmaste hela krontal eller,

om det slutar på 50 öre, till närmast högre hela krontal. Det första alternativet

har valts exempelvis i 48 § lagen om försäkring för allmän tilläggspension

(motsvaras av 16 kap. 3 § förslaget till lag om allmän försäkring).

Det andra alternativet har valts när det gäller den statliga personalpensioneringen.

I enkelhetens intresse synes en avrundning till närmast lägre hela

krontal vara att föredra. Att därigenom en något lägre kompensation erhålles

— skillnaden blir dock mycket liten — synes i fall av tveksamhet kunna

beaktas vid procenttalens fastställande.

På grund av vad sålunda anförts föreslås, att vid beräkningen av det belopp,

varmed familjerättsligt underhållsbidrag enligt 1952 års lag skall höjas,

en avrundning sker till närmast lägre hela krontal.

I promemorian framlägges ett utkast till lag om ändrad lydelse av 1 och

2 §§ i 1952 års lag. Enligt lagutkastet skall procenttalen höjas i enlighet

med vad som anförts i det föregående. Vidare föreslås, att till 2 § skall läggas

ett nytt stycke av innehåll att om öretal uppkommer vid beräkning av

förhöjningens belopp, detta skall avrundas till närmast lägre krontal. Lagen

föreslås träda i kraft den 1 juli 1962 men skall icke äga tillämpning på

bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.

Yttrandena

Departementsförslaget godtages i huvudsak av samtliga remissorgan

med undantag av socialpolitiska kommittén, vilken så gott som genomgående

förordar högre procenttal inom de olika årsgrupperna än de i promemorian

föreslagna.

Kommittén har låtit utföra en statistisk stickprovsundersökning rörande

personer med socialhjälp under april månad 1959. Undersökningen utvisar

bl. a. följande. Antalet frånskilda kvinnor med socialhjälp motsvarade 14,5

procent av hjälpfallcn. Av dessa kvinnor hade 58 procent minderåriga barn.

Antalet ogifta kvinnor med barn motsvarade 2,5 procent av samtliga i undersökningen

ingående fall. I förhållande till sin andel av befolkningen är

de frånskilda kvinnorna starkare representerade bland socialhjälpstagarna

än andra kategorier. Ungefär en tredjedel av de ensamma kvinnor med barn,

som fått socialhjälp vid undersökningstillfället, hade erhållit underhållsbidrag

för barnen och 6 procent underhållsbidrag också för egen del. Av de

kvinnor, som ägde rätt till underhållsbidrag för barnen, hade endast omkring

hälften i verkligheten fått bidrag från mannen. Det uppburna under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr t29 år 1962

hållsbidraget uppgick under undersökningsmånaden till 156 kronor i genomsnitt

per fall för dem, som erhållit bidrag. Per barn var genomsnittsbidraget

80 kronor. Bidragsförskott utgick till drygt hälften av de ensamma kvinnorna

med barn. Nära 85 procent av de ensamma kvinnorna med barn fick

socialhjälp till uppehället i allmänhet. — En utredning, som gjorts beträffande

socialhjälpen i Stockholm, utvisar liknande resultat.

Kommittén understryker, att de frånskilda och ensamstående mödrarna

ofta är i en svår situation och att en bidragande orsak härtill måste vara,

att underhållsbidragen utgår med för låga belopp eller att bidragen inte

betalas av den underhållspliktige.

Kommittén anför vidare.

En generell uppräkning av underhållsbidragen enligt förslaget i promemorian

förbättrar givetvis till en del ställningen för de grupper som mer

eller mindre är hänvisade till att leva på underhållsbidrag. Ett återställande

av bidragens realvärde är nödvändigt. En schablonmässig uppräkning

av bidragen med hänsyn till ökningen i levnadskostnaderna ger emellertid

relativt små belopp och löser under inga förhållanden den ekonomiska

situationen för ifrågavarande grupper. Även efter en automatisk uppräkning

torde de frånskilda och ensamstående mödrarna i betydande omfattning

behöva anlita socialhjälpen för sin försörjning. Det kan vidare göras

gällande, att de inte genom den föreslagna uppräkningen erhåller någon

kompensation för eftersläpningen under åren 1957—1961. Härtill kommer

att den föreslagna höjningen av procentsatserna är beräknad med hänsyn

till prisutvecklingen fram till augusti 1961. Man bör räkna med att en ytterligare

prisstegring kan komma att inträffa, bl. a. på grund av den föreslagna

omsättningsskattehöj ningen. Att samtidigt en barnbidragshöjning sker förändrar

inte den relativa försämringen i de underhållsbidragsberättigades

situation. Angivna omständigheter talar för en större generell uppräkning

än som föreslagits i promemorian.

Kommittén framhåller även, att de flesta grupper i samhället inte endast

fått kompensation för prisstegringar utan därjämte även en icke obetydlig

standardhöjning. Man synes med hänsyn härtill inte behöva begränsa

sig till endast ett återställande av realvärdet vid en generell uppräkning av

underhållsbidragen. Det bör finnas möjlighet att gå därutöver. Även angivna

förhållanden anser kommittén tala för en större generell uppräkning än

den föreslagna.

Med anledning bl. a. av de resultat, som framkommit i 1959 års socialhj

älpsundersökning, finner socialpolitiska kommittén det slutligen angeläget,

att frågan om underhållsbidragen snarast utredes och prövas. En tanke,

som därvid närmare bör prövas, är om minimibelopp för bidragen borde

lagstadgas. Vidare bör prövas, om man kan finna andra regler än de nuvarande

för en anpassning av bidragen efter prisutvecklingen och former

för en justering av bidragen även efter den allmänna välståndsökningen.

Underhållsbidragen bör enligt kommittén bestämmas och justeras automatiskt.

En anknytning av underhållsbidragen till förändringarna i den allmänna

lönenivån har ifrågasatts även av Landsorganisationen i Sverige och av

Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

Föreningen Sveriges stadsdomare erinrar om att föreningen i samband

med 1937 års ändringar i 1952 års lag framhållit önskvärdheten av en utredning

angående möjligheten att anknyta underhållsbidragens storlek till levnadskostnaderna,

så att en automatisk reglering av bidragen kunde komma

till stånd. Föreningen anser fortfarande, att denna utväg bör prövas.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund uttrycker förhoppningen, att

för framtiden en översyn av underhållsbidragen göres med kortare intervaller.

Rörande detaljutformningen har departementsförslaget i huvudsak

tillstyrkts av remissorganen. I vissa avseenden har emellertid avvikande

meningar uttalats.

Socialpolitiska kommittén föreslår i likhet med socialstyrelsens statistiska

byrå (jfr tabell 2) en uppdelning av den nuvarande årsgruppen 1947—

1950 på två grupper. Socialstyrelsen uttalar däremot, att den avvikelse, som

i departementspromemorian gjorts i förhållande till statistiska byråns förslag,

närmast är att anse som en lämplighetsfråga och därför inte föranleder

någon erinran från styrelsens sida. Även beträffande de nya årsgrupperna

förordar socialpolitiska kommittén en annan indelning än den som föreslagits

i departementspromemorian.

Hovrätten för Nedre Norrland, socialpolitiska kommittén, Föreningen Sveriges

häradshövdingar, Landsorganisationen i Sverige och Yrkeskvinnors

riksförbund förordar en högre procentsats än vad departementsförslaget innehåller

beträffande årsgrupp 1940 och tidigare. Hovrätten över Skåne och

Blekinge anser däremot, att de skäl, som vid tidigare generella uppräkningar

anförts för att beträffande de äldsta bidragen hålla höjningen något i underkant,

inte ha förlorat sin giltighet. Enligt hovrätten synes fastmera samma

skäl nu tala för att även beträffande de under tiden 1941—1946 bestämda

bidragen — vilka numera torde utgå i huvudsak endast till frånskild make

— en något lägre kompensation lämnas än som motsvarar penningvärdeförsämringen.

På grund härav föreslår hovrätten, att höjningen av dessa

bidrag sättes lägre än som föreslagits i promemorian, lämpligen till 70 %.

Förslaget om avrundning av beloppen till hela krontal har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av samtliga remissorgan. Stockholms rådhusrätt

och socialpolitiska kommittén har dock förordat, att avrundningen

göres till närmast högre krontal.

Departementschefen

Den år 1952 tillkomna lagen om höjning av vissa underhållsbidrag avser

att bereda personer, som är berättigade till familjerättsliga underhållsbidrag,

kompensation för värdeförsämring, som bidragen undergått till följd av prisutvecklingen.

Syftet har därvid främst varit alt tillgodose de frånskilda och

ensamstående mödrarna och deras barn, vilka merendels lever i små ekonomiska

förhållanden. Genom lagen har de underhållsberättigade fått sina bidrag

höjda utan att de själva — med utnyttjande av de möjligheter i detta

avseende, som giftermålsbalken och föräldrabalken erbjuder — behövt la

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

initiativ därtill. Härigenom har ifrågavarande lagstiftning otvivelaktigt fyllt

en angelägen social uppgift.

År 1957 beslöts med hänsyn till den fortsatta penningvärdeförsämringen

vissa ändringar i 1952 års lag. Ändringarna innebar, att de underhållsbidrag,

som redan omfattades av lagen, ytterligare höjdes samt att lagen, som ditintills

axsett underhållsbidrag, fastställda genom dom eller avtal under år 1950

eller tidigare, utsträcktes till att gälla även bidrag, vilka bestämts under åren

1951—1954.

Den generellt verkande uppräkningen av underhållsbidragen bar genomförts

i anslutning till de förändringar i penningvärdet, som avspeglats i de av

socialstyrelsen uträknade serierna av levnadskostnadsindex och allmän konsumtionsprisindex.

Uppräkningen har skett genom procentuell förhöjning

av det ursprungligen fastställda bidragsbeloppet. Vid bestämmandel av storleken

av denna förhöjning har bidragen indelats i grupper efter de år, då de

blivit fastställda. Enligt lagens nu gällande lydelse skall förhöjningen utgöra,

om bidragets belopp blivit bestämt under år 1940 eller tidigare 90 procent,

under något av åren 1941—1946 55 procent, under något av åren 1947

1950 45 procent, under år 1951 20 procent och under något av åren 1952_

1954 10 procent av beloppet. Den reglering av underhållsbidragens storlek,

som sålunda skett, är emellertid icke absolut bindande. Rätten äger nämligen

på yrkande av den underhållsberättigade eller den underhållsskyldige

förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när det föranleds av de i

giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag.

Sedan 1961 års riksdag i anledning av en härom väckt motion anhållit om

översyn av 1952 års lag, har inom justitiedepartementet utarbetats en promemoria,

vari föreslagits en förnyad allmän uppräkning av familjerättsliga

underhållsbidrag. Förslaget grundar sig — liksom det år 1957 genomförda

— på den fortsatta prisutvecklingen och avser att ge kompensation för den

värdeförsämring av underhållsbidragen, som inträtt på grund härav. Genom

nämnda motion aktualiserades emellertid även frågan om uppräkning av

familjerättsliga underhållsbidrag på grund av den allmänna standardhöjningen.

I denna del hemställde riksdagen, att motionen måtte överlämnas till

familjerättskommittén för att beaktas vid kommitténs försatta arbete, och

genom beslut den 12 maj 1961 har Kungl. Maj :t förordnat i överensstämmelse

härmed. Enligt vad jag inhämtat pågår inom kommittén utredning av den

sålunda väckta frågan. När kommitténs ställningstagande härtill föreligger,

kan ett mera enhetligt bedömande göras av de spörsmål, som sammanhänger

med en allmän höjning av familjerättsliga underhållsbidrag. Intill dess torde

— med tillämpning av samma metod, som tidigare använts — uppräkningen

av bidragen få anslutas till vad som är motiverat med hänsyn till

penningvärdeförsämringen.

Det i departementspromemorian framlagda förslaget innebär en ytterligare

förhöjning av de underhållsbidrag, som redan omfattas av 1952 års lag.

Härutöver föreslås en generell uppräkning av bidrag, som fastställts under

åren 1955 1959. Sistnämnda bidrag har därvid fördelats på två årsgrupper,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962

15

av vilka den ena avser bidrag, fastställda åren 1955 och 1956, och den andra

bidrag, som bestämts under åren 1957—1959; för de äldre bidragen bar gällande

årsgruppering bibehållits oförändrad. De procenttal, med vilka bidragen

föreslås höjda, har beräknats på grundval av konsumentprisindex för

augusti 1961, då indextalet var 163. Enligt förslaget skall förhöjningen av bidragen

utgöra, där bidragets belopp blivit bestämt under år 1940 eller tidigare

100 procent, under något av åren 1941—1946 80 procent, under något av

åren 1947—1950 65 procent, under år 1951 40 procent, under något av åren

1952—1954 30 procent, under något av åren 1955 och 1956 20 procent och under

något av åren 1957—1959 tio procent av beloppet. I promemorian föreslås

slutligen, att vid beräkningen av det belopp, varmed bidrag skall höjas,

eu avrundning skall ske till närmast lägre hela krontal.

Vid remissbehandlingen har flertalet remissorgan godtagit förslaget. Från

några håll förordas emellertid vissa jämkningar däri. I fråga om årsgrupperingen

av underhållsbidragen har sålunda socialpolitiska kommittén föreslagit,

att den nuvarande årsgruppen 1947—1950 delas i två samt att bidrag,

fastställda under år 1957, föres till samma grupp som de vilka blivit bestämda

under åren 1955 och 1956. Kommittén — som i sitt remissvar räknat med

fortsatta prisstegringar, bl. a. på grund av den då föreslagna höjningen av

den allmänna varuskatten — har vidare förordat uppräkning av bidragen

med högre procenttal än de i promemorian föreslagna; yrkande härom har

beträffande de till den äldsta årsgruppen hänförliga bidragen framförts även

av vissa andra remissorgan. Inom de av kommittén förordade årsgrupperna

har denna föreslagit följande procenttal, nämligen 120 för årsgruppen 1940

och tidigare, 90 för årsgruppen 1941—1946, 80 för årsgruppen 1947—1948,

70 för årsgruppen 1949- 1950, 50 för år 1951, 40 för årsgruppen 1952—1954,

25 för årsgruppen 1955—1957 och 10 för årsgruppen 1958—1959. I fråga om

underhållsbidrag, som bestämts under tiden 1941—1946, har en remissmyndighet

förordat, att höjningen begränsas till 70 procent. Slutligen må i detta

sammanhang nämnas, att den i promemorian föreslagna avrundningen av

beloppen till hela krontal ej föranlett annan erinran än att ett par remissorgan

förordat, att avrundningen göres till närmaste högre krontal.

Vid bedömningen av frågan om en generell uppräkning av de familjerättsliga

underhållsbidragen bör i första hand beaktas, att de som är beroende av

dessa bidrag lever i små ekonomiska förhållanden och att därför varje förbättring

av bidragen är av betydelse. Det kan vidare icke bestridas, att underhållsbidragen

till barn utom äktenskap och till skilsmässobarn i åtskilliga

fall utgår med belopp som inte på långt när är tillräckliga. Någon tvekan

kan därför inte råda om att en ny generell uppräkning av de familjerätlsliga

underhållsbidragen nu bör ske.

Uppräkningen torde såsom föreslagits i departementspromemorian böra

avse bidrag, som fastställts under år 1959 eller tidigare. Förhöjningen av de

i dom eller avtal fastställda underhållsbidragen bör beräknas med utgångspunkt

från konsumentprisindex sådant detta föreligger sedan år 1954 och

från tiden dessförinnan kan erhållas genom omräkning av levnadskostnads
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962

index enligt 1935 års serie utan direkta skatter och sociala förmåner. Sedan

promemorian upprättades har konsumentprisindex stigit ytterligare. Det senast

framräknade indextalet, vilket avser januari 1962, är 167. Detta tal bör

läggas till grund vid uppräkningen av underhållsbidragen. Den prisutveckling,

som avspeglar sig i nämnda tal, innebär en genomsnittlig indexökning

för åren 1935—1940 med 159 procent, för åren 1941 —1946 med 86 procent,

för åren 1947 -1950 med 70 procent, för år 1951 med 43 procent, för åren

1952—1954 med 31 procent, för åren 1955 och 1956 med 23 procent och för

åren 1957—1959 med 11 procent. För vart och ett av åren 1955—1959 utgör

den procentuella indexökningen respektive 26, 20, 15, 10 och 9 procent.

I fråga om den i departementspromemorian föreslagna uppdelningen av

underhållsbidragen i vissa årsgrupper har jag — mot bakgrunden av den redovisade

procentuella indexökningen — icke funnit anledning att frångå förslaget

i vidare mån än att jag anser, att de under åren 1952—1955 fastställda

bidragen bör hänföras till samma grupp, att bidrag, som bestämts under

åren 1956 och 1957, bör bilda en grupp och att detsamma bör gälla bidrag,

vilka fastställts under åren 1958 och 1959.

Beträffande storleken av den förhöjning av underhållsbidragen, som nu

bör komma till stånd, vill jag erinra om att vid de tidigare generella uppräkningarna

skäl ansetts föreligga att hålla förhöjningen något i underkant, när

det gällt de äldsta bidragen. Man har nämligen i fråga om dessa bidrag —

som numera endast i undantagsfall avser underhåll till barn — räknat med

att en anpassning skett å ömse sidor till det efter hand sänkta realvärdet,

och vidare har framhållits, att de individuella förändringar som ägt rum

vid sidan av penningvärdets förändringar är desto fler och större ju längre

tid som förflutit sedan bidragsbeloppet fastställdes. Dessa synpunkter torde

alltjämt förtjäna beaktande.

På grund av det anförda föreslår jag, att förhöjningen av de familjerättsliga

underhållsbidragen skall — räknat från och med den 1 juli 1962 _ut
göra,

om bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare 110 procent,

under något av åren 1941—1946 85 procent, under något av åren 1947—1950

70 procent, under år 1951 45 procent, under något av åren 1952—1955 30

procent, under något av åren 1956 och 1957 20 procent samt under något av

åren 1958 och 1959 10 procent av beloppet.

Såsom föreslagits i departementspromemorian torde det belopp, varmed

förhöjning skall ske, böra avrundas till närmast lägre hela krontal.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats härvid

fogade förslag1 till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den

6 juni 1952 (nr 335) om höjning av vissa underhållsbidrag.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962

Utdrag av protokoll, hållet i Knngl. Maj.ts lagråd den 13 mars

1962.

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 13 mars 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 2 mars 1962, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den

6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen O. Rainer.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 13 mars 1962

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 2 mars 1962 remitterade förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr

334) om höjning av vissa underhållsbidrag.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

620368

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till ändrad lydelse av 8 § förordningen den 16 maj 188) a1 i texten
  2. 1LU 1962:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 s. 1 i texten