Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag
1962-03-16 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:129, Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
1
Nr 129
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad Igdelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni
1952 (nr 33b) om höjning av vissa underhållsbidrag;
given Stockholms slott den 16 mars 1962.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen
den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
Genom lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag bestämdes,
att familjerättsliga, periodiska underhållsbidrag med hänsyn till
penningvärdets fall skulle utgå med förhöjning efter vissa angivna procentsatser.
En ytterligare sådan höjning genomfördes år 1957 genom ändringar
i nämnda lag. I propositionen föreslås, att återigen en generell höjning av de
familjerättsliga underhållsbidragen skall genomföras. Enligt förslaget skall
den sammanlagda förhöjningen utgöra för bidrag som blivit bestämt genom
dom som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare etthundratio
procent, under något av åren 1941—1946 åttiofem procent, under
något av åren 1947—1950 sjuttio procent, under år 1951 fyrtiofem procent,
under något av åren 1952—1955 trettio procent, under något av åren 1956
och 1957 tjugo procent samt under något av åren 1958 och 1959 tio procent
av beloppet. Vidare föreslås i förenklande syfte att, om öretal uppkommer
vid beräkning av förhöjningens belopp, detta skall avrundas till närmast
lägre hela krontal. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli
1962. 1
1 llihang till riksdagens protokoll 1962. / samt. Nr 129
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om
höjning av vissa underhållsbidrag
Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 om höjning av
vissa underhållsbidrag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1
Är någon pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
å särskilda tider utgiva bidrag i
svenskt mynt till make, förutvarande
make, barn, adoptivbarn, makes barn,
makes adoptivbarn, fader, moder eller
adoptant, och har bidragets belopp
senast bestämts genom dom som meddelats
före den 1 januari 1955 eller
genom avtal som slutits före sagda
dag, skall med hänsyn till penningvärdets
fall bidraget utgå med förhöjning
enligt vad nedan stadgas.
Vad nu----------ans
§•
Är någon pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
å särskilda tider utgiva bidrag i
svenskt mynt till make, förutvarande
make, barn, adoptivbarn, makes
barn, makes adoptivbarn, fader, moder
eller adoptant, och har bidragets
belopp senast bestämts genom dom
som meddelats före den 1 januari
1960 eller genom avtal som slutits före
sagda dag, skall med hänsyn till
penningvärdets fall bidraget utgå med
förhöjning enligt vad nedan stadgas,
ivna grunder.
2
Förhöjningen skall utgöra, där bidragets
belopp blivit bestämt genom
dom som meddelats eller avtal som
slutits under år 1940 eller tidigare nittio
procent, under något av åren 1941
—1946 femtiofem procent, under något
av åren 1947—1950 fyrtiofem
procent, under år 1951 tjugu procent
och under något av åren 1952—1954
tio procent av beloppet.
§•
Förhöjningen skall utgöra, där bidragets
belopp blivit bestämt genom
dom som meddelats eller avtal som
slutits under år 1940 eller tidigare etthundratio
procent, under något av
åren 1941—1946 åttiofem procent,
under något av åren 1947—1950 sjuttio
procent, under år 1951 fyrtiofem
procent, under något av åren 1952—
1955 trettio procent, under något av
åren 1956 och 1957 tjugo procent
samt under något av åren 1958 och
1959 tio procent av beloppet.
Uppkommer öretal vid beräkning
av förhöjningens belopp, skall detta
avrundas till närmast läqre hela krontal.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1962 men skall icke äga tillämpning
på bidrag, såvitt det belöper på tid
före samma dag.
1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se SFS 1957:176.
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ytterligare generell
höjning av familjerättsliga underhållsbidrag samt anför därvid följande.
Genom lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag
stadgades med hänsyn till den försämring av penningvärdet, som ägt
rum under det andra världskriget och tiden därefter, förhöjning efter angivna
procentsatser av vissa familjerättsliga underhållsbidrag. En ytterligare
sådan förhöjning genomfördes år 1957 genom ändringar i nämnda lag, varvid
hänsyn togs till den fortsatta penningvärdeförsämring som inträtt till
och med år 1956.
I en vid 1961 års riksdag väckt motion (II: 182) föreslogs dels att med
hänsyn till den fortsatta penningvärdeförsämringen en ny generell uppräkning
skulle ske snarast möjligt av sådana familjerättsliga underhållsbidrag,
som avses i 1952 års lag, dels att frågan om generell uppräkning av dylika underhållsbidrag
på grund av den allmänna standardhöjningen måtte utredas.
Med anledning av motionen har riksdagen i skrivelse den 18 april 1961, nr
153, anhållit om en översyn av 1952 års lag. Vidare har riksdagen i skrivelsen
hemställt, att motionen måtte, i vad den avser en uppräkning av underhållsbidrag
på grund av standardhöjningen, överlämnas till familjerättskommittén
för att i denna del beaktas vid kommitténs fortsatta arbete.
I sistnämnda avseende har Kungl. Maj :t genom beslut den 12 maj 1961
förordnat i enlighet med riksdagens hemställan.
Vad angår frågan om ytterligare generell uppräkning av vissa familjerättsliga
underhållsbidrag på grund av penningvärdeförsämringen har inom justitiedepartementet
i september 1961 upprättats en promemoria med förslag
härom.
över promemorian har yttranden avgivits av hovrätten över Skåne och Blekinge,
hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, socialstyrelsen,
överståthållarämbetet (efter hörande av barnavårdsnämnden i Stockholm,
styrelsen för Stockholms stads rättshjälpsanstalt och statens socialvårdskonsulent
i första distriktet), socialpolitiska kommittén, Föreningen Sveriges
häradshövdingar, Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsam
■(■1
llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 129
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
fund, Svenska socialvårdsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges husmodersföreningars riksförbund
och Yrkeskvinnors samarbetsförbund.
Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till
behandling.
Gällande bestämmelser
Makar, som är förenade i bestående äktenskap, har enligt giftermålsbalken
(GB) underhållsskyldighet mot varandra (GB 5: 2 och 3). Vid hemskillnad,
men också i andra fall, kan make av rätten åläggas att utge underhållsbidrag
till andra maken (GB 11: 25, 5: 5 och 5:7). Makarna kan också sluta
avtal om utgivande av underhållsbidrag.
Vid äktenskapsskillnad äger rätten ålägga ena maken att utge underhållsbidrag
till den andra (GB 11: 26). Sådant bidrag kan bestämmas till visst belopp,
som den underhållsskyldige har att en gång för alla utge till den berättigade.
Engångsbidrag är likväl en sällsynt form för bidragsskyldighetens
fullgörande. I allmänhet utgår bidrag på särskilda tider (periodiska bidrag).
Även i detta fall kan makar själva reglera frågan genom avtal.
Dom å underhållsbidrag eller avtal därom är självfallet i princip bindande
för makarna. I vissa fall kan emellertid påkallas jämkning av sålunda bestämt
bidrag. Huvudstadgandena härom återfinns i GB 11:28 och 11:29.
Enligt det senare lagrummet kan avtal, som makar med avseende å förestående
hemskillnad eller äktenskapsskillnad träffat om underhållsbidrag, på
ena makens talan jämkas under förutsättning dels att avtalet är uppenbart
obilligt för den maken och dels att avtalet ej slutits under hemskillnad. För
att klander av ifrågavarande slag skall kunna upptagas till prövning, måste
det väckas senast i skillnadsmålet, om äktenskapsskillnad sker efter hemskillnad,
men eljest inom ett år från det skillnad i äktenskapet meddelades.
Jämkningsreglerna i GB It: 28 avser både avtal mellan makarna och avgöranden,
som träffats av domstol. Enligt huvudregeln i första stycket, vilken
äger tillämpning på underhåll både under hemskillnad och efter äktenskapsskillnad,
äger rätten, utan hinder av vad genom rättens beslut eller genom
avtal blivit bestämt om bidrag till makes underhåll, på endera makens
yrkande annorledes förordna därom, när väsentligt ändrade förhållanden
påkallar det. Dock gäller det undantaget, att endast när synnerliga skäl är
därtill underhållsbidrag till frånskild make må utdömas, såframt sådant bidrag
icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket
bidraget tidigare varit bestämt. Regeln är icke tvingande utan kan sättas ur
kraft genom avtal mellan makarna. Icke ovanligt är, att i avtal om underhållsbidrag
meddelas bestämmelse, varigenom bidragets belopp automatiskt
anpassas till ett förändrat penningvärde, sådant detta kommer till uttryck
i någon vald index (s. k. indexklausul). Enligt andra stycket i lagrummet är
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1962 i
jämkningsregeln ej tillämplig, när bidrag till frånskild makes underhåll utgått
i form av engångsbelopp.
Även beträffande bidrag till make i bestående äktenskap utan hemskillnad
finns vissa jämkningsregler (GB 5: 9 och 10).
Underhållsskyldighet i övrigt på familjerättslig grund föreligger enligt
åtskilliga stadganden i föräldrabalkcn (FB) samt i ett särskilt fall enligt
bestämmelse i giftermålsbalken. Även i hithörande fall kan den förpliktade
av rätten åläggas eller genom avtal åtaga sig att utge underhållsbidrag. Sådant
bidrag kan tillkomma barn i äktenskap (GB 5:5; FB 7: 2 och 3), adoptivbarn
(FB 7: 5), barn utom äktenskap (FB 7: 2 och 3), makes barn i tidigare
gifte (FB 7:4), makes adoptivbarn (FB 7:5), makes barn utom äktenskap
(FB 7: 4), fader eller moder (FB 7: 3) samt adoptant (FB 7: 5). Underhållsskyldigheten
skall i allmänhet fullgöras genom periodiska bidrag.
I vissa fall kan dock engångsbidrag förekomma.
Även förevarande underhållsbidrag kan av rätten jämkas i vissa fall. Till
en början gäller att avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet,
som grundas på angivna bestämmelser i föräldrabalken, ej
utgör hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre
bidrag (FB 7:7); beträffande underhåll till barn utom äktenskap är avtal
dock under vissa förutsättningar bindande för den berättigade. Vidare äger
rätten, utan hinder av vad som blivit bestämt om underhållsbidrag genom
dom eller genom avtal, som enligt vad nyss sagts är bindande jämväl för den
underhållsberättigade, annorlunda förordna därom, när väsentligen ändrade
förhållanden påkallar det (FB 7:8); talan om jämkning må dock ej föras
beträffande sådant bindande avtal om underhåll till barn utom äktenskap
som nyss sagts, där avtalet gällt utgivande av engångsbelopp. Avtal, som
makar med avseende å förestående återgång av äktenskap, hemskillnad eller
äktenskapsskillnad slutit om underhåll till barn, må jämkas under enahanda
förutsättningar som anges i GB 11: 29 (FB 7: 9). Utan hinder av vad rätten
jämlikt GB 5:5 beslutit om underhållsbidrag till barn äger rätten annorlunda
förordna därom, när väsentligen ändrade förhållanden påkallar
det (GB 5:9).
Giftermålsbalkens ifrågavarande underhållsregler gäller, helt eller i tilllämpliga
delar, också beträffande makar som ingått äktenskap före balkens
ikraftträdande (lagen om införande av nya giftermålsbalken 5 § 1 och 3
inom.). Anförda bestämmelser i föräldrabalken avser också barn som fötts
innan denna balk trätt i kraft (lagen om införande av föräldrabalken).
Lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag är -- enligt
den ändrade lydelse av lagen, som trätt i kraft den 1 juli 1957 — tillämplig
i fall, då någon är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
å särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande
make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder eller
adoptant samt bidragets belopp senast bestämts genom dom som meddelats
före den 1 januari 1955 eller genom avtal som slutits före sagda dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ftjs Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962
Sådant bidrag skall med hänsyn till penningvärdets fall utgå med viss förhöjning.
Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om domen eller avtalet
innehåller föreskrift, att bidraget skall vid nedgång i penningvärdet eller
ökning av den bidragspliktiges inkomster utgå med förhöjning enligt angivna
grunder (1 §). Den i lagen stadgade förhöjningen utgör, där bidragets
belopp blivit bestämt genom dom som meddelats eller avtal som slutits
under år 1940 eller tidigare, 90 procent, under något av åren 1941 —1940
55 procent, under något av åren 1947—1950 45 procent, under år 1951 20
procent och under något av åren 1952—1954 10 procent av beloppet (2 §).
Rätten äger emellertid, utan hinder av vad som stadgas i 1952 års lag, på
yrkande förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när det föranleds
av de i giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag.
Om bidraget slutligt blir bestämt till lägre belopp än som följer av
1952 års lag, får rätten även, om särskilda skäl är därtill, förordna om återbetalning
helt eller delvis av utgiven förhöjning (3 §).
Departementspromemorian
Beträffande motiven för ifrågavarande lagstiftning erinras i departementspromemorian
om att syftet med 1952 års lag varit att genom automatiskt
verkande lagregler bereda dem, som är berättigade till familjerättsliga
underhållsbidrag, skydd mot sådana väsentligt ändrade förhållanden, som
består i en inträffad försämring av penningvärdet. Genom lagen befrias de
bidragsberättigade från att behöva ta initiativ till en höjning, och nedgången
av penningvärdet föranleder inte så många processer om jämkning av tidigare
fastställt underhållsbidrag, som man eljest skulle få räkna med. Lagstiftningen
har sålunda motiverats såväl av processekonomiska som sociala
skäl. Huvudvikten har dock lagts på de sociala skälen. Flertalet av dem, som
är beroende av familjerättsliga underhållsbidrag, utgörs av ensamma mödrar,
vilka erhållit ringa eller ingen del i den allmänna välståndsökningen. Dessa
skulle ofta hellre än att öppna rättegång nöja sig med oförändrat bidrag.
I promemorian framhålles vidare, att den generellt verkande uppräkningen
av familjerättsliga underhållsbidrag har genomförts i anslutning till de
förändringar i penningvärdet, som avspeglats i de av socialstyrelsen uträknade
serierna av levnadskostnadsindex och allmän konsumtionsprisindex.
När det gäller storleken av den procentuella förhöjning, varmed de
särskilda bidragen skall utgå, har en indelning valts efter de år då bidragen
fastställts. Vid tillkomsten av 1952 års lag ansågs, med hänsyn till att förhöjningen
endast skall gälla såsom en presumtion och därför bestämts
schablonmässigt, att förhöjningen icke borde skänka full kompensation för
penningvärdets fall. En alldeles särskild försiktighet ansågs påkallad i fråga
om de äldre bidragen, emedan man hade att räkna med att en anpassning
skett å ömse sidor till det efter hand sänkta realvärdet och de individuella
förändringar som ägt rum vid sidan av penningvärdets förändringar är
Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962 7
desto fler och större ju längre tid, som förflutit sedan bidragsbeloppet fastställdes.
Vid den höjning av procenttalen, som genomfördes år 1957 utgick man
från att höjningen i princip borde motsvara levnadskostnadsfördyringen.
Beträffande de äldsta bidragen ansågs dock fortfarande skäl föreligga alt
hålla höjningen något i underkant.
1 promemorian redovisas penningvärdets förändringar från
år 1935. Levnadskostnadernas och detaljprisnivåns förändringar mättes tidigare
med hjälp av fem olika indexserier, nämligen levnadskostnadsindex
med direkta skatter och sociala förmåner med dels juli 1914 och dels år 1935
som basperioder, levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala för - måner med samma basperioder samt socialstyrelsens (tidigare riksbankens)
allmänna konsumtionsprisindex med år 1935 som basperiod. Levnadskostnadsindex
enligt 1935 års serie utan direkta skatter och sociala förmåner beräknades
officiellt t. o. m. september 1955, medan de fyra övriga serierna endast
fullföljdes t. o. m. juni 1954.
1 följande av socialstyrelsens statistiska byrå sammanställda, i promemorian
redovisade tabell (tabell 1) återges de fem serierna fr. o. m. år 1935 —
kompletterade t. o. m. april 1961 med hjälp av vissa approximativa omräkningstal
— samt dessutom konsumentprisindex, som beräknas månadsvis
fr. o. m. juli 1954. Konsumentprisindex har för tiden 1935—juni 1954 beräknats
genom en omräkning av levnadskostnadsindex enligt 1935 års serie
utan direkta skatter och sociala förmåner.
I en i det följande från promemorian återgiven sammanställning (tabell
2), som avser tiden till och med april 1961 och upprättats av socialstyrelsens
statistiska byrå, har byrån i kol. 5 upptagit förslag till ändrade procenttal
för höjning av underhållsbidrag. Då konsumtionsprisindex upphörde att
beräknas i juni 1954 och en framskrivning av serien med hjälp av konsumentprisindex
i längden ansetts otillfredsställande, har vid bedömningen
av procenttalens storlek använts konsumentprisindex för uträkning av indexökningen
fram till april 1961 (tabell 2). I kol. 3 har den genomsnittliga
indexökningen för varje år till april 1961 angivits. Kol. 4 anger de genomsnittliga
stegringstalen dels för de i 1952 års lag nu tillämpade årsgrupperna,
varvid dock en uppdelning skett av årsgruppen 1947—50, och dels för
ärsgrupperna 1955—56 och 1957—59. Vid bestämmandet av de i sammanställningen
föreslagna procenttalen har hänsyn tagits till en trolig indexökning
fram till december 1961. Konsumentprisindex hade vid tidpunkten
för departementspromemorians upprättande stigit till 163. Med anledning
härav har i promemorian framräknats ändrade siffror, vilka i tabell 2 upptagits
inom parentes.
I promemorian erinras om all vid bedömandet av huruvida levnadskostnadsökningen
varit av den storleksordning, att den motiverat en generell höjning
av de familjerättsliga underhållsbidragen, de sociala skälen tidigare
st ii! 1 (s i främsta rummet. Alltför stor försämring av penningvärdet som för
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
Tabell 1
År
Levnadskostnadsindex
juli 1914 =
100
1935 = 100
utan skat-
med skat-
utan skat-
med skat-
ter in. m.
ter m. m.
ter m. m.
ter m. m.
155
156
100
100
157
158
101
101
161
162
104
104
165
166
106
106
169
171
109
109
190
192
123
123
215
218
139
139
232
236
150
151
235
239
152
153
234
241
151
154
233
241
151
154
234
243
151
155
240
257
156
164
252
261
163
167
256
265
166
170
259
269
168
172
300
320
194
205
324
353
210
226
328
354
212
227
330
353
214
226
339
363
220
232
356
381
231
243
372
398
241
254
388
415
251
265
391
418
254
268
407
436
264
278
410
438
266
280
415
444
269
284
Konsum
tionspris
index
1935
= 100
Konsu
mentpris
index
1949
= 100
1935 .....
1936 .....
1937 .....
1938 .....
1939 .....
1940 .....
1941 .....
1942 .....
1943 .....
1944 .....
1945 .....
1946 .....
1947 .....
1948 .....
1949 .....
1950 .....
1951 ......
1952 ......
1953 ......
1954 ......
1955 ......
1956 ......
1957 ......
1958 ......
1959 ......
1960 ......
1960 dec.
1961 april
100,0
100,6
103.6
105.2
107.5
122.5
141.7
154.7
158.5
158.2
157.5
160.3
162,1
172.4
175,9
177.7
207.5
223.0
224.1
227
233
245
255
268
269
280
282
285
61
61
63
64
66
74
84
91
92
91
91
91
94
98
100
101
117
126
128
129
133
139
145
152
153
159
160
162
utsättning för en höjning av bidragen har inte ansetts böra krävas, då för
den som är beroende av underhållsbidrag för sin egen eller för sina barns försörjning
varje förbättring av bidraget är av betydelse samt då underhållsbidrag
till barn utom äktenskap och skilsmässobarn i åtskilliga fall utgår med
belopp, som ter sig orimligt låga.
I promemorian anföres vidare.
Efter genomförandet av 1957 ars lagändring har den allmänna prishöjningen
fortsatt. Att erhalla en entydig bild av penningvärdeförsämringen är
S™*™ svårt. Resultatet av de beräkningar som göres är beroende på vilka
man yäljer. Första lagutskottet bär som utgångspunkt tagit
sådana underhållsbidrag, beträffande vilka någon förhöjning icke skett, å
ena sidan enligt de ursprungliga bestämmelserna, å andra sidan enligt 1957
års lagändring. Därvid har utskottet konstaterat, att konsumentprisindex för
januari 1961 (161) överstiger genomsnittliga index för år 1955 (133) med
samma procenttal, 21 procent, som index vid 1956 års utgång (142) överstiger
genomsnittliga index för år 1951 (117). Utskottet har därav dragit den
slutsatsen att levnadskostnaderna stegrats i samma utsträckning som år
1957 ansågs böra föranleda eu uppräkning av underhållsbidragen. Dessa siffror
kan kompletteras med index för aug. 1961, som är 163, varvid eu 23-pro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962
9
Tabell 2
1
2
3
4
1
5
År
Konsument-
prisindex
Indexökning
i % till april
1961
Genomsnittlig
indexökning i
% till april
1961
Förslag till
ändrade höj- ningar för un- derhållsbidrag
1935..................
61
166
(167i
,
1936..................
61
166
(167)
1937..................
63
157
(159)
151
(153)
100
1938..................
64
153
(155)
1939..................
66
145
(147)
1940..................
74
119
(120)
1941..................1
84
93
( 94)
1
1942..................]
91
78
( 79)
1943..................''
92
76
( 76)
80
( 81)
80
1944..................1
91
78
( 79)
1945..................
91
78
( 79)
1946..................i
91
78
( 79)
*
1947..................\
94
72
( 73)
} 69
( 70)
70
1948..................J
98
65
( 66)
1949..................\
100
62
( 63)
} 61
( 62)
60
1950..................1
101
60
( 61)
1951....................
117
38
( 39)
38
( 39)
40
1952 ..................1
1953 ..................
126
128
29
27
i 27
30
1954..................1
129
26
1
1955..................\
133
22
( 23)
} 20
20
1956.................. 1
139
17
1957 ..................|
1958 ..................i
145
152
12
7
( 7)
1 8
( 9)
10
1959..................1
153
6
1960....................
159
2
( 3)
1961 apr...............
162
0
(1961 aug.(..............
(163)
centig indexstegring erhålles i förhållande till år 1955. Även andra siffror
kan utväljas av de i det föregående åberopade prisindexserierna. Sålunda kan
det vara av intresse att jämföra genomsnittliga konsumentprisindex ar 19ob
(139) och senaste index, d. v. s. för aug. 1961 (163). Med ledning härav kan
levnadskostnaderna beräknas ha ökat fram till aug. 1961 med drygt 17 procent.
Det nu sagda synes enligt vad som anförts i promemorian ge vid handen,
att en ytterligare höjning av de familj er ättsliga underhållsbidragen
är motiverad. Vid bestämmandet av storleken
av förhöjningen torde anledning saknas att frångå nu gällande schablonmässiga
indelning i ett relativt litet antal årsgrupper med samma procentuella
kompensation inom varje grupp. Två årsgrupper anses böra tillkomma,
nämligen 1955—56 och 1957—59. I övrigt lämnas den nuvarande gruppindelningen
oförändrad.
Vid bedömningen av procenttalens storlek har liksom vid 1957 års lagänd
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
ring utgångspunkten för det i promemorian framlagda förslaget varit, alt
höjningen i princip skall helt motsvara levnadskostnadsfördyringen men att
höjningen beträffande de äldsta bidragen bör hållas något i underkant.
Enligt dessa grunder och med ledning av de i det föregående redovisade
tabellerna föreslås i promemorian, att uppräkningen av underhållsbidragen
skall ske på följande sätt:
Förhöjning i procent
Avtal
»
slutna
»
1940 eller tidigare......
1941—1946 ____
nu
förslag
100
80
65
40
QO
»
»
1947—1950 ....
»
»
1951
»
»
1952—1954 ........
»
»
1955—1956 ........
90
»
»
1957—1959 ....
10
Det förutsättes, att en efter förslagets framläggande inträffad ytterligare
försämring av penningvärdet beaktas vid det slutliga bestämmandet av procentsatserna.
I samband med den föreslagna höjningen av de familjerättsliga underhållsbidragen
har i departementspromemorian behandlats fråga om avrundning
av bidragsbeloppen till hela krontal. Denna
fråga har aktualiserats genom en inom delegationen för pensionsutbetalning
upprättad promemoria.
I sistnämnda promemoria hänvisas dels till att riksdagens revisorer år 1958
föreslagit, att förutsättningarna för en övergång till örelös redovisning inom
statsförvaltningen närmare skall prövas, dels till att 1959 års riksdag ställt
sig positiv till förslaget (skrivelse nr 235). Vidare påpekas att örelös utbetalning
den 1 juli 1959 införts beträffande den statliga personalpensioneringen.
Det framhålles emellertid, att vissa beslut om införsel förorsakar,
att örebelopp skall redovisas i samband med utbetalning av statlig personalpensionsförmån.
Det är därvid i regel fråga om beslut om införsel av underhållsbidrag,
som enligt 1952 års lag skall utgå med procentuell förhöjning.
I promemorian betonas, att det — bl. a. med hänsyn till överförande av utbetalningarna
till maskinell behandling — för de myndigheter, som har att
besluta om utbetalning av personalpensionsförmåner, är synnerligen angeläget
att icke i några fall behöva redovisa örebelopp. Därför ifrågasättes,
huruvida inte regler borde meddelas av innebörd att vid bestämmande av
förhöjda underhållsbidrag avrundning till helt antal kronor skall göras.
I departementspromemorian framhålles, att underhållsbidragen i domar
och avtal i regel är fastställda att utgå månadsvis med belopp på jämna
tiotal kronor men att det även förekommer, att beloppen slutar på femtal
kronor. Även de i 1952 års lag bestämda procenttalen slutar på tio- eller
femtal. Vid tillämpningen av nämnda lag utgår belopp på helt krontal endast
då såväl bidragsbeloppet som procenttalet slutar på jämnt tiotal.
Vidare anföres i promemorian.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
Uppräkningen av de familjerättsliga underhållsbidragen måste såsom i
olika sammanhang framhållits med nödvändighet ske schablonmässigt. De
belopp som utgår i underhållsbidrag med tillämpning av 1952 års lag är därför
icke uttryck för en exakt avvägning i det enskilda fallet. Redan med
hänsyn härtill framstår det som naturligt att beloppen utgår i hela krontal.
Härtill kommer praktiska skäl av den art som framhållits av delegationen
för pensionsutbetalning. Det är sålunda en allmän strävan att vid redovisning
undvika öretal.
Två alternativ kan tänkas, nämligen att avrunda beloppet till närmast
lägre hela krontal eller att avrunda beloppet till närmaste hela krontal eller,
om det slutar på 50 öre, till närmast högre hela krontal. Det första alternativet
har valts exempelvis i 48 § lagen om försäkring för allmän tilläggspension
(motsvaras av 16 kap. 3 § förslaget till lag om allmän försäkring).
Det andra alternativet har valts när det gäller den statliga personalpensioneringen.
I enkelhetens intresse synes en avrundning till närmast lägre hela
krontal vara att föredra. Att därigenom en något lägre kompensation erhålles
— skillnaden blir dock mycket liten — synes i fall av tveksamhet kunna
beaktas vid procenttalens fastställande.
På grund av vad sålunda anförts föreslås, att vid beräkningen av det belopp,
varmed familjerättsligt underhållsbidrag enligt 1952 års lag skall höjas,
en avrundning sker till närmast lägre hela krontal.
I promemorian framlägges ett utkast till lag om ändrad lydelse av 1 och
2 §§ i 1952 års lag. Enligt lagutkastet skall procenttalen höjas i enlighet
med vad som anförts i det föregående. Vidare föreslås, att till 2 § skall läggas
ett nytt stycke av innehåll att om öretal uppkommer vid beräkning av
förhöjningens belopp, detta skall avrundas till närmast lägre krontal. Lagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1962 men skall icke äga tillämpning på
bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.
Yttrandena
Departementsförslaget godtages i huvudsak av samtliga remissorgan
med undantag av socialpolitiska kommittén, vilken så gott som genomgående
förordar högre procenttal inom de olika årsgrupperna än de i promemorian
föreslagna.
Kommittén har låtit utföra en statistisk stickprovsundersökning rörande
personer med socialhjälp under april månad 1959. Undersökningen utvisar
bl. a. följande. Antalet frånskilda kvinnor med socialhjälp motsvarade 14,5
procent av hjälpfallcn. Av dessa kvinnor hade 58 procent minderåriga barn.
Antalet ogifta kvinnor med barn motsvarade 2,5 procent av samtliga i undersökningen
ingående fall. I förhållande till sin andel av befolkningen är
de frånskilda kvinnorna starkare representerade bland socialhjälpstagarna
än andra kategorier. Ungefär en tredjedel av de ensamma kvinnor med barn,
som fått socialhjälp vid undersökningstillfället, hade erhållit underhållsbidrag
för barnen och 6 procent underhållsbidrag också för egen del. Av de
kvinnor, som ägde rätt till underhållsbidrag för barnen, hade endast omkring
hälften i verkligheten fått bidrag från mannen. Det uppburna under
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr t29 år 1962
hållsbidraget uppgick under undersökningsmånaden till 156 kronor i genomsnitt
per fall för dem, som erhållit bidrag. Per barn var genomsnittsbidraget
80 kronor. Bidragsförskott utgick till drygt hälften av de ensamma kvinnorna
med barn. Nära 85 procent av de ensamma kvinnorna med barn fick
socialhjälp till uppehället i allmänhet. — En utredning, som gjorts beträffande
socialhjälpen i Stockholm, utvisar liknande resultat.
Kommittén understryker, att de frånskilda och ensamstående mödrarna
ofta är i en svår situation och att en bidragande orsak härtill måste vara,
att underhållsbidragen utgår med för låga belopp eller att bidragen inte
betalas av den underhållspliktige.
Kommittén anför vidare.
En generell uppräkning av underhållsbidragen enligt förslaget i promemorian
förbättrar givetvis till en del ställningen för de grupper som mer
eller mindre är hänvisade till att leva på underhållsbidrag. Ett återställande
av bidragens realvärde är nödvändigt. En schablonmässig uppräkning
av bidragen med hänsyn till ökningen i levnadskostnaderna ger emellertid
relativt små belopp och löser under inga förhållanden den ekonomiska
situationen för ifrågavarande grupper. Även efter en automatisk uppräkning
torde de frånskilda och ensamstående mödrarna i betydande omfattning
behöva anlita socialhjälpen för sin försörjning. Det kan vidare göras
gällande, att de inte genom den föreslagna uppräkningen erhåller någon
kompensation för eftersläpningen under åren 1957—1961. Härtill kommer
att den föreslagna höjningen av procentsatserna är beräknad med hänsyn
till prisutvecklingen fram till augusti 1961. Man bör räkna med att en ytterligare
prisstegring kan komma att inträffa, bl. a. på grund av den föreslagna
omsättningsskattehöj ningen. Att samtidigt en barnbidragshöjning sker förändrar
inte den relativa försämringen i de underhållsbidragsberättigades
situation. Angivna omständigheter talar för en större generell uppräkning
än som föreslagits i promemorian.
Kommittén framhåller även, att de flesta grupper i samhället inte endast
fått kompensation för prisstegringar utan därjämte även en icke obetydlig
standardhöjning. Man synes med hänsyn härtill inte behöva begränsa
sig till endast ett återställande av realvärdet vid en generell uppräkning av
underhållsbidragen. Det bör finnas möjlighet att gå därutöver. Även angivna
förhållanden anser kommittén tala för en större generell uppräkning än
den föreslagna.
Med anledning bl. a. av de resultat, som framkommit i 1959 års socialhj
älpsundersökning, finner socialpolitiska kommittén det slutligen angeläget,
att frågan om underhållsbidragen snarast utredes och prövas. En tanke,
som därvid närmare bör prövas, är om minimibelopp för bidragen borde
lagstadgas. Vidare bör prövas, om man kan finna andra regler än de nuvarande
för en anpassning av bidragen efter prisutvecklingen och former
för en justering av bidragen även efter den allmänna välståndsökningen.
Underhållsbidragen bör enligt kommittén bestämmas och justeras automatiskt.
En anknytning av underhållsbidragen till förändringarna i den allmänna
lönenivån har ifrågasatts även av Landsorganisationen i Sverige och av
Sveriges husmodersföreningars riksförbund.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
Föreningen Sveriges stadsdomare erinrar om att föreningen i samband
med 1937 års ändringar i 1952 års lag framhållit önskvärdheten av en utredning
angående möjligheten att anknyta underhållsbidragens storlek till levnadskostnaderna,
så att en automatisk reglering av bidragen kunde komma
till stånd. Föreningen anser fortfarande, att denna utväg bör prövas.
Sveriges husmodersföreningars riksförbund uttrycker förhoppningen, att
för framtiden en översyn av underhållsbidragen göres med kortare intervaller.
Rörande detaljutformningen har departementsförslaget i huvudsak
tillstyrkts av remissorganen. I vissa avseenden har emellertid avvikande
meningar uttalats.
Socialpolitiska kommittén föreslår i likhet med socialstyrelsens statistiska
byrå (jfr tabell 2) en uppdelning av den nuvarande årsgruppen 1947—
1950 på två grupper. Socialstyrelsen uttalar däremot, att den avvikelse, som
i departementspromemorian gjorts i förhållande till statistiska byråns förslag,
närmast är att anse som en lämplighetsfråga och därför inte föranleder
någon erinran från styrelsens sida. Även beträffande de nya årsgrupperna
förordar socialpolitiska kommittén en annan indelning än den som föreslagits
i departementspromemorian.
Hovrätten för Nedre Norrland, socialpolitiska kommittén, Föreningen Sveriges
häradshövdingar, Landsorganisationen i Sverige och Yrkeskvinnors
riksförbund förordar en högre procentsats än vad departementsförslaget innehåller
beträffande årsgrupp 1940 och tidigare. Hovrätten över Skåne och
Blekinge anser däremot, att de skäl, som vid tidigare generella uppräkningar
anförts för att beträffande de äldsta bidragen hålla höjningen något i underkant,
inte ha förlorat sin giltighet. Enligt hovrätten synes fastmera samma
skäl nu tala för att även beträffande de under tiden 1941—1946 bestämda
bidragen — vilka numera torde utgå i huvudsak endast till frånskild make
— en något lägre kompensation lämnas än som motsvarar penningvärdeförsämringen.
På grund härav föreslår hovrätten, att höjningen av dessa
bidrag sättes lägre än som föreslagits i promemorian, lämpligen till 70 %.
Förslaget om avrundning av beloppen till hela krontal har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av samtliga remissorgan. Stockholms rådhusrätt
och socialpolitiska kommittén har dock förordat, att avrundningen
göres till närmast högre krontal.
Departementschefen
Den år 1952 tillkomna lagen om höjning av vissa underhållsbidrag avser
att bereda personer, som är berättigade till familjerättsliga underhållsbidrag,
kompensation för värdeförsämring, som bidragen undergått till följd av prisutvecklingen.
Syftet har därvid främst varit alt tillgodose de frånskilda och
ensamstående mödrarna och deras barn, vilka merendels lever i små ekonomiska
förhållanden. Genom lagen har de underhållsberättigade fått sina bidrag
höjda utan att de själva — med utnyttjande av de möjligheter i detta
avseende, som giftermålsbalken och föräldrabalken erbjuder — behövt la
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
initiativ därtill. Härigenom har ifrågavarande lagstiftning otvivelaktigt fyllt
en angelägen social uppgift.
År 1957 beslöts med hänsyn till den fortsatta penningvärdeförsämringen
vissa ändringar i 1952 års lag. Ändringarna innebar, att de underhållsbidrag,
som redan omfattades av lagen, ytterligare höjdes samt att lagen, som ditintills
axsett underhållsbidrag, fastställda genom dom eller avtal under år 1950
eller tidigare, utsträcktes till att gälla även bidrag, vilka bestämts under åren
1951—1954.
Den generellt verkande uppräkningen av underhållsbidragen bar genomförts
i anslutning till de förändringar i penningvärdet, som avspeglats i de av
socialstyrelsen uträknade serierna av levnadskostnadsindex och allmän konsumtionsprisindex.
Uppräkningen har skett genom procentuell förhöjning
av det ursprungligen fastställda bidragsbeloppet. Vid bestämmandel av storleken
av denna förhöjning har bidragen indelats i grupper efter de år, då de
blivit fastställda. Enligt lagens nu gällande lydelse skall förhöjningen utgöra,
om bidragets belopp blivit bestämt under år 1940 eller tidigare 90 procent,
under något av åren 1941—1946 55 procent, under något av åren 1947
1950 45 procent, under år 1951 20 procent och under något av åren 1952_
1954 10 procent av beloppet. Den reglering av underhållsbidragens storlek,
som sålunda skett, är emellertid icke absolut bindande. Rätten äger nämligen
på yrkande av den underhållsberättigade eller den underhållsskyldige
förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när det föranleds av de i
giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag.
Sedan 1961 års riksdag i anledning av en härom väckt motion anhållit om
översyn av 1952 års lag, har inom justitiedepartementet utarbetats en promemoria,
vari föreslagits en förnyad allmän uppräkning av familjerättsliga
underhållsbidrag. Förslaget grundar sig — liksom det år 1957 genomförda
— på den fortsatta prisutvecklingen och avser att ge kompensation för den
värdeförsämring av underhållsbidragen, som inträtt på grund härav. Genom
nämnda motion aktualiserades emellertid även frågan om uppräkning av
familjerättsliga underhållsbidrag på grund av den allmänna standardhöjningen.
I denna del hemställde riksdagen, att motionen måtte överlämnas till
familjerättskommittén för att beaktas vid kommitténs försatta arbete, och
genom beslut den 12 maj 1961 har Kungl. Maj :t förordnat i överensstämmelse
härmed. Enligt vad jag inhämtat pågår inom kommittén utredning av den
sålunda väckta frågan. När kommitténs ställningstagande härtill föreligger,
kan ett mera enhetligt bedömande göras av de spörsmål, som sammanhänger
med en allmän höjning av familjerättsliga underhållsbidrag. Intill dess torde
— med tillämpning av samma metod, som tidigare använts — uppräkningen
av bidragen få anslutas till vad som är motiverat med hänsyn till
penningvärdeförsämringen.
Det i departementspromemorian framlagda förslaget innebär en ytterligare
förhöjning av de underhållsbidrag, som redan omfattas av 1952 års lag.
Härutöver föreslås en generell uppräkning av bidrag, som fastställts under
åren 1955 1959. Sistnämnda bidrag har därvid fördelats på två årsgrupper,
Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1962
15
av vilka den ena avser bidrag, fastställda åren 1955 och 1956, och den andra
bidrag, som bestämts under åren 1957—1959; för de äldre bidragen bar gällande
årsgruppering bibehållits oförändrad. De procenttal, med vilka bidragen
föreslås höjda, har beräknats på grundval av konsumentprisindex för
augusti 1961, då indextalet var 163. Enligt förslaget skall förhöjningen av bidragen
utgöra, där bidragets belopp blivit bestämt under år 1940 eller tidigare
100 procent, under något av åren 1941—1946 80 procent, under något av
åren 1947—1950 65 procent, under år 1951 40 procent, under något av åren
1952—1954 30 procent, under något av åren 1955 och 1956 20 procent och under
något av åren 1957—1959 tio procent av beloppet. I promemorian föreslås
slutligen, att vid beräkningen av det belopp, varmed bidrag skall höjas,
eu avrundning skall ske till närmast lägre hela krontal.
Vid remissbehandlingen har flertalet remissorgan godtagit förslaget. Från
några håll förordas emellertid vissa jämkningar däri. I fråga om årsgrupperingen
av underhållsbidragen har sålunda socialpolitiska kommittén föreslagit,
att den nuvarande årsgruppen 1947—1950 delas i två samt att bidrag,
fastställda under år 1957, föres till samma grupp som de vilka blivit bestämda
under åren 1955 och 1956. Kommittén — som i sitt remissvar räknat med
fortsatta prisstegringar, bl. a. på grund av den då föreslagna höjningen av
den allmänna varuskatten — har vidare förordat uppräkning av bidragen
med högre procenttal än de i promemorian föreslagna; yrkande härom har
beträffande de till den äldsta årsgruppen hänförliga bidragen framförts även
av vissa andra remissorgan. Inom de av kommittén förordade årsgrupperna
har denna föreslagit följande procenttal, nämligen 120 för årsgruppen 1940
och tidigare, 90 för årsgruppen 1941—1946, 80 för årsgruppen 1947—1948,
70 för årsgruppen 1949- 1950, 50 för år 1951, 40 för årsgruppen 1952—1954,
25 för årsgruppen 1955—1957 och 10 för årsgruppen 1958—1959. I fråga om
underhållsbidrag, som bestämts under tiden 1941—1946, har en remissmyndighet
förordat, att höjningen begränsas till 70 procent. Slutligen må i detta
sammanhang nämnas, att den i promemorian föreslagna avrundningen av
beloppen till hela krontal ej föranlett annan erinran än att ett par remissorgan
förordat, att avrundningen göres till närmaste högre krontal.
Vid bedömningen av frågan om en generell uppräkning av de familjerättsliga
underhållsbidragen bör i första hand beaktas, att de som är beroende av
dessa bidrag lever i små ekonomiska förhållanden och att därför varje förbättring
av bidragen är av betydelse. Det kan vidare icke bestridas, att underhållsbidragen
till barn utom äktenskap och till skilsmässobarn i åtskilliga
fall utgår med belopp som inte på långt när är tillräckliga. Någon tvekan
kan därför inte råda om att en ny generell uppräkning av de familjerätlsliga
underhållsbidragen nu bör ske.
Uppräkningen torde såsom föreslagits i departementspromemorian böra
avse bidrag, som fastställts under år 1959 eller tidigare. Förhöjningen av de
i dom eller avtal fastställda underhållsbidragen bör beräknas med utgångspunkt
från konsumentprisindex sådant detta föreligger sedan år 1954 och
från tiden dessförinnan kan erhållas genom omräkning av levnadskostnads
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1962
index enligt 1935 års serie utan direkta skatter och sociala förmåner. Sedan
promemorian upprättades har konsumentprisindex stigit ytterligare. Det senast
framräknade indextalet, vilket avser januari 1962, är 167. Detta tal bör
läggas till grund vid uppräkningen av underhållsbidragen. Den prisutveckling,
som avspeglar sig i nämnda tal, innebär en genomsnittlig indexökning
för åren 1935—1940 med 159 procent, för åren 1941 —1946 med 86 procent,
för åren 1947 -1950 med 70 procent, för år 1951 med 43 procent, för åren
1952—1954 med 31 procent, för åren 1955 och 1956 med 23 procent och för
åren 1957—1959 med 11 procent. För vart och ett av åren 1955—1959 utgör
den procentuella indexökningen respektive 26, 20, 15, 10 och 9 procent.
I fråga om den i departementspromemorian föreslagna uppdelningen av
underhållsbidragen i vissa årsgrupper har jag — mot bakgrunden av den redovisade
procentuella indexökningen — icke funnit anledning att frångå förslaget
i vidare mån än att jag anser, att de under åren 1952—1955 fastställda
bidragen bör hänföras till samma grupp, att bidrag, som bestämts under
åren 1956 och 1957, bör bilda en grupp och att detsamma bör gälla bidrag,
vilka fastställts under åren 1958 och 1959.
Beträffande storleken av den förhöjning av underhållsbidragen, som nu
bör komma till stånd, vill jag erinra om att vid de tidigare generella uppräkningarna
skäl ansetts föreligga att hålla förhöjningen något i underkant, när
det gällt de äldsta bidragen. Man har nämligen i fråga om dessa bidrag —
som numera endast i undantagsfall avser underhåll till barn — räknat med
att en anpassning skett å ömse sidor till det efter hand sänkta realvärdet,
och vidare har framhållits, att de individuella förändringar som ägt rum
vid sidan av penningvärdets förändringar är desto fler och större ju längre
tid som förflutit sedan bidragsbeloppet fastställdes. Dessa synpunkter torde
alltjämt förtjäna beaktande.
På grund av det anförda föreslår jag, att förhöjningen av de familjerättsliga
underhållsbidragen skall — räknat från och med den 1 juli 1962 _ut
göra,
om bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare 110 procent,
under något av åren 1941—1946 85 procent, under något av åren 1947—1950
70 procent, under år 1951 45 procent, under något av åren 1952—1955 30
procent, under något av åren 1956 och 1957 20 procent samt under något av
åren 1958 och 1959 10 procent av beloppet.
Såsom föreslagits i departementspromemorian torde det belopp, varmed
förhöjning skall ske, böra avrundas till närmast lägre hela krontal.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats härvid
fogade förslag1 till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den
6 juni 1952 (nr 335) om höjning av vissa underhållsbidrag.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag
av protokollet.
1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Hirén
18
Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962
Utdrag av protokoll, hållet i Knngl. Maj.ts lagråd den 13 mars
1962.
Närvarande:
justitierådet Regner,
regeringsrådet Jarnerup,
justitieråden af Trolle,
Bomgren.
Enligt lagrådet den 13 mars 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 2 mars 1962, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den
6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
lagbyråchefen O. Rainer.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Birgitta Liljefors
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1962
19
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 13 mars 1962
avgivna utlåtande över det till lagrådet den 2 mars 1962 remitterade förslaget
till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 (nr
334) om höjning av vissa underhållsbidrag.
Föredraganden hemställer, att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
620368
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1962:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till ändrad lydelse av 8 § förordningen den 16 maj 188) a1 i texten
- 1LU 1962:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 6 juni 1952 s. 1 i texten