Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

1962-03-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:132, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 132 år 1962

1

Nr 132

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956

(nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal;

given Stockholms slott den 16 mars 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den

23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den i 1956 års lag om tillfällig ökning av regeringsrådens

antal angivna tidpunkten, då antalet regeringsråd — f. n. sexton

— skall börja nedbringas, ändras från den 30 september 1962 till den 30

september 1965. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 (nr 73) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 23 mars 1956 om tillfällig ökning

av regeringsrådens antal1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall

till och med den 30 september 1962

utgöras av sexton regeringsråd. Därefter

skall antalet regeringsråd, i den

mån så till följd av inträffade ledigheter

kan ske, nedbringas till sju. En

av regeringsrättens lagfarna ledamöter

skall, enligt vad därom är särskilt

stadgat, tjänstgöra i lagrådet. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall

till och med den 30 september 1965

utgöras av sexton regeringsråd. Därefter

skall antalet regeringsråd, i den

mån så till följd av inträffade ledigheter

kan ske, nedbringas till sju. En

av regeringsrättens lagfarna ledamöter

skall, enligt vad därom är särskilt

stadgat, tjänstgöra i lagrådet.

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1960:44.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132 år 1962

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Kungl. Maj:t i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändring i lagen om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal samt anför därvid följande.

Regeringsrättens organisation m. m.

Kungl. Maj :ts rätt att pröva och avgöra besvär i administrativa mål skall

enligt § 18 regeringsformen i den omfattning, som bestämmes i särskild lag,

uppdragas minst åt sju av Kungl. Maj :t utnämnda personer, som förvaltat

civil beställning samt däruti ådalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas

regeringsråd och utgör Kungl. Maj :ts regeringsrätt. Minst två tredjedelar

av hela antalet regeringsråd skall vara lagfarna. En av regeringsrättens lagfarna

ledamöter skall enligt § 21 regeringsformen tjänstgöra i lagrådet. I

§ 22 regeringsformen stadgas, att i regeringsrätten mål kan prövas och avgöras

av fem ledamöter, så ock av fyra, om tre av dem är ense om slutet.

Vid behandling av fråga huruvida talan må komma under regeringsrättens

prövning, där enligt författningarna särskilt tillstånd härtill kräves, skall

tre regeringsråd deltaga.

Om regeringsrättens organisation och verksamhet stadgas vidare i 1 §

lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt, att regeringsrätten

skall utgöras av sju regeringsråd, av vilka en tjänstgör i lagrådet, att regeringsrättens

arbete skall fortgå minst fyrtio veckor om året samt att de i

regeringsrätten tjänstgörande ledamöterna äger sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Antalet regeringsråd är f. n. provisoriskt bestämt till sexton, ökad tillströmning

av mål till regeringsrätten med därav orsakad växande balans har

nämligen nödvändiggjort en förstärkning av domstolen. Detta har även varit

fallet under eu tidigare period. Sålunda ökades genom lag den 14 juni

1928 regeringsrådens antal till elva för en tid av tre år. Härigenom och genom

att vissa grupper av mål avskars från fullföljdsrätt (se härom prop.

■fl Bitiarig till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 132

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1962

1946: 32 s. 4 f) bragtes balansen av oavgjorda mål åter ned till normal

storlek. Under 1940-talet började balansen av oavgjorda mål åter att växa.

År 1946 bestämdes för den skull, att regeringsrätten fr. o. m. den 1 oktober

samma år skulle bestå av tio regeringsråd. Provisoriet, som var avsett att

gälla för tre år, förlängdes år 1949 med ytterligare tre år. Då balansen av

oavgjorda mål trots detta fortsatte att växa, genomfördes genom lag den 30

maj 1952 om tillfällig ökning av regeringsrådens antal en ytterligare förstärkning

av regeringsrätten. Enligt lagen skulle regeringsrätten bestå av

tretton regeringsråd, av vilka en skulle tjänstgöra i lagrådet. Genom lag

den 3 juni 1955 bestämdes, att utökningen skulle bestå t. o. in. den 30 september

1958 eller den tidigare dag som Kungl. Maj :t bestämde. För att möjliggöra

att den uppkomna stora balansen av oavgjorda taxeringsmål i regeringsrätten

skulle kunna avarbetas bestämdes genom lag den 23 mars 1956

(nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal — vilken ersatte 1952

års lag —- att regeringsrätten t. o. in. den 30 september 1960 eller den tidigare

dag som Kungl. Maj:t bestämde skulle utgöras av sexton regeringsråd.

Genom lag den 25 mars 1960 blev bestämt, att denna utökning skulle bestå

t. o. m. den 30 september 1962. Därefter skall antalet regeringsråd, i den

mån så till följd av inträffade ledigheter kan ske, nedbringas till sju. Enär

det ansågs uteslutet, att förhållandena skulle komma att medge att antalet

regeringsråd kunde nedbringas före sistnämnda dag, förnyades ej befogenheten

för Kungl. Maj :t att fixera en tidigare tidpunkt. I den mån så med

hänsyn till regeringsrådens antal lämpligen kan ske, skall regeringsrätten

arbeta på avdelningar.

Alltsedan oktober månad 1956 arbetar regeringsrätten på tre avdelningar.

Den på de tre avdelningarna fördelade föredragningstiden uppgår f. n. till

sammanlagt 40 timmar per normal arbetsvecka.

Den stora balansen av oavgjorda mål i regeringsrätten har även givit anledning

till att man vid 1958 års riksdag beslöt (se prop. nr 32; BevU nr 17;

rskr nr 107), att fullföljd av talan i skattemål från kammarrätten till regeringsrätten

skulle begränsas. Fullföljdsbegränsningen erhålles, enligt vad i

98 § taxeringsförordningen numera stadgas, genom en beloppsspärr, summa

revisibilis, differentierad med hänsyn till målets ekonomiska betydelse för

den skattskyldige. Fullföljdsspärren tar sikte på sådana mål, där kammarrättens

utslag, såvitt det gått klaganden emot, avser enbart fråga om höjning

eller sänkning av inkomst- eller förmögenhetstaxering. Besvärstalan i inkomsttaxeringsmål

får icke, utan att regeringsrätten meddelat parten tillstånd

därtill, upptagas till prövning, om vad parten tappat i fråga om taxerad

inkomst icke uppgår antingen till minst 500 kronor och tillika minst

en tiondedel av den taxerade inkomsten eller också till minst 5 000 kronor.

I mål om förmögenhetstaxering skall vad parten tappat uppgå till minst

50 000 kronor. Prövningstillstånd för mål, som ligger under beloppsgränsen,

skall kunna meddelas, om det för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning

är av synnerlig vikt att talan prövas av regeringsrätten (prejudikatsdispens)

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1962

eller om parten visar, att talans prövning eljest skulle ha synnerlig betydelse

utöver det ifrågavarande målet (intressedispens).

Samma skäl, som nyss nämnts, har föranlett att man vid 1960 års riksdag

beslöt att överföra nöjesskattemålen från regeringsrätten till kammarrätten

såsom sista instans och att utvidga möjligheterna till förhandsbesked

i taxeringsfrågor (se prop. nr 79; BevU nr 49; rskr nr 229). Besvär över

länsstyrelses utslag i ärende rörande nöjesskatt skall, enligt nu gällande

stadgande i 30 § förordningen den 21 december 1945 om nöjesskatt, töras

hos kammarrätten. Kammarrättens utslag får icke överklagas. Förhandsbesked

i taxeringsfråga kan numera meddelas av riksskattenämnden, därest

detta finnes vara av synnerlig vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning,

jfr 1 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Utvecklingen av regeringsrättens arbetsbörda

I fråga om förhållandena för tiden från och med år 1940 må lämnas följande

uppgifter rörande antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. I

antalet avgjorda mål inbegripes återkallade, till annan myndighet överlämnade

eller eljest avförda mål.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

Under året Vid årets

inkomna

avgjorda

utgång ba- lanserade

1,888

2,081

792

2,206

2,068

933

2,283

2,207

1,009

2,664

2,592

1,082

3,009

2,473

1,618

3.027

2,368

2,281

3,333

2,466

3,150

3,171

2,898

3,425

2,937

2,703

3,657

3,012

2,633

4,036

3,221

2,668

4,589

3,022

2,708

4,909

3,380

2,643

5,646

3,912

3,467

6,091

3,658

3,744

6,005

3,865

3,768

6,102

4 382

3,862

6,622

4,622

4,754

6,490

4,909

5,000

6,400

4,731

4,613

6,518

4,890

5,104

6,304

4,583

4,315

6,573

Den ojämförligt största gruppen av mål ulgöres av dem, som ankommer

på finansdepartementets föredragning (i huvudsak taxeringsmål). Följande

uppgifter belyser utvecklingen i fråga om finansmålen under senare år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 132 år 1962

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

Under året

Vid årets

inkomna

avgjorda

utgång ba- lanserade

1,813

1,496

4,504

2,016

1,434

5,086

2,454

1,959

5,581

2,021

2,176

5,426

2,108

2,123

5,411

2,431

2,098

5,744

2,324

2,618

5,450

2,519

2,664

5,305

2,017

2,001

5,321

1,886

2,030

5,177

1,828

1,653

5,352

En annan grupp av mål, som under senare år visat ökning, är den som

ankommer på kommunikationsdepartementets föredragning (byggnadsmål,

mål om indragning av körkort m. m.). Om dessa mål må följande uppgifter

lämnas.

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

Under året

Vid årets

inkomna

avgjorda

utgång ba- lanserade

392

377

117

493

405

205

630

615

220

689

646

263

856

807

312

963

880

395

1,285

1,226

454

1,434

1,295

593

1,796

1,635

754

1,939

2,139

554

1,783

1,696

641

För bedömande av den sannolika utvecklingen av regeringsrättens arbetsbörda

är det även av intresse att taga del av förhållandena inom kammarrätten.

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade skattemål inom kammarrätten,

vilka ej avser fastighetstaxering eller nöjesskatt, har under senare

år varit följande.

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

Under

året

Vid årets

inkomna

avgjorda

utgång ba- lanserade

8,116

9,306

9,463

7,712

9,367

7,808

8,996

8,972

7,832

13,213

8,085

12,960

10,836

9,922

13,874

10,217

11,260

12,831

8,802

11,122

10,511

9,084

11,209

8,386

7,627

9,020

6,993

9,351

7,845

8,510

9,651

8,910

9,251

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i 32 år 1962

7

Regeringsrättens yttrande

I skrivelse den 18 november 1961 hemställdes om yttrande av regeringsrättens

ledamöter, huruvida behov förelåge att flytta den i lagen den 23

mars 1956 om tillfällig ökning av regeringsrådens antal f. n. angivna tidpunkten,

den 30 september 1962, eller att eljest vidtaga ändring i nämnda

lag. Med anledning av skrivelsen har regeringsrättens ledamöter i yttrande

den 28 november 1961 anfört bl. a. följande:

Arbetsläget i regeringsrätten är alltjämt ägnat att inge bekymmer och

eu betydande balans föreligger, vid utgången av tredje kvartalet 1961 uppgående

till 6 551 mål. Ända sedan utgången av år 1953 bär balansen f. ö.

legat mellan 6 000 och 7 000 mål. Eftersom finansmålen regelmässigt få stå

tillbaka för övriga mål, utgöras de eftersläpande målen liksom tidigare till

allra största delen av finansmål. Belysande för läget är, att av 173 under månaderna

maj och juni i regeringsrätten avgjorda mål rörande inkomst- och

förmögenhetsskatt drygt hälften hänförde sig till 1955 och tidigare taxeringsår,

d. v. s. avgörandet i högsta instans kom först sex år eller längre tid

efter avgörandet i taxeringsnämnden. Den genomsnittliga väntetiden mellan

avgörandet i kammarrätten och regeringsrättens utslag i dylika mål torde

utgöra mellan 2 1/2 och 3 år. Även om man tager i betraktande att viss tid

måste åtgå för remissförfarande med mera, är detta mycket otillfredsställande.

Att behandlingen av finansmålen trots inrättandet av en tredje avdelning

år 1956 och trots den år 1958 genomförda begränsningen i rätten att fullfölja

talan i skattemål företer en sådan eftersläpning sammanhänger med

att antalet inkomna mål av vissa andra kategorier ökat. Särskilt gäller detta

målen angående körkort. Medan inkomna besvärsmål angående körkort år

1950 utgjorde 232, var tio år senare, alltså 1960, motsvarande tal 1 727. Då

regeringsrättens ledamöter senast eller i maj 1957 — i samband med yttrande

över betänkande om fullföljdsbegränsning i skattemål (SOU 1957: 3) —

ifrågasatte avskiljande från regeringsrättens kompetensområde av bl. a. körkortsmål,

beräknades dessa taga i anspråk 26 föredragningsdagar, alltså mellan

7 och 8 % av domstolens föredragningstid, men numera är det mellan

19 och 20 % av föredragningstiden som åtgår för körkortsmålen.

Den begränsning av rätt att till regeringsrätten fullfölja talan i skattemål

och den överflyttning av vissa mål från regeringsrätten till kammarrätten

såsom sista instans, som numera vidtagits, kunna, ändå att fulla verkningarna

härav först framdeles visa sig, säkerligen icke anses tillfyllest för att

förbättra arbetsläget i regeringsrätten. Alltjämt torde vad i berörda yttrande

av år 1957 anförts om behovet härutinnan vara aktuellt och förtjäna nya

överväganden, i främsta rummet vad angår körkortsmålen, men även beträffande

löne- och pensionsmål in. in. samt straffuppskovsmål.

I detta sammanhang må ock understrykas vad av ledamöter i regeringsrätten

vid granskning av f. d. justitierådet Ekbergs förslag till uppdelning

av besvärsmål mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten (SOU

1959: 4) anförts därom, att förslagets genomförande skulle öka antalet på

regeringsrättens prövning ankommande mål och att därför — oavsett vilken

ståndpunkt man intager till förslaget i och för sig — det icke borde

ifrågakomma att realisera det innan på andra sätt vidtagits effektiva åtgärder

för minskning av tillströmningen av mål till regeringsrätten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1962

Under hänvisning till vad sålunda anföris framhåller regeringsrättens ledamöter

att det, även om man kan motse ytterligare åtgärder för minskning

av måltillströmningen, tydligen icke kan räknas med att den rådande arbetsbalansen

skall kunna avhjälpas så snart att antalet regeringsråd kan börja,

i mån av uppkommande ledigheter, nedbringas redan vid den härför i lagen

bestämda tiden eller alltså utgången av nästkommande september. Före

denna tidpunkt lärer därför böra vidtagas lagändring, så att i stället en senare

tidpunkt blir bestämd. Vilken dag, som därvid bör väljas, finner regeringsrättens

ledamöter vara svårare att nu beräkna. Bland annat bör ju tagas

i betraktande å ena sidan att uppskovet ej må bli onödigt långt, å andra

sidan att ledigheter kan uppstå av oförutsedda anledningar och att behov av

årliga ändringar av bestämmelsen om möjligt bör undvikas. Vid övervägande

av frågan har regeringsrättens ledamöter stannat vid att föreslå att uppskovet

tillsvidare begränsas till att gälla tre år utöver den förut bestämda

tiden eller alltså till utgången av september 1965.

Enligt vad i yttrandet framhålles föreligger i övrigt ej behov av ändring i

lagen om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

I ett tillägg till yttrandet har regeringsrådet Björne, med vilken regeringsråden

Nevrell, Holmgren, Hjern, Walberg och Martenius förenat sig, anfört

följande:

Beträffande körkortsmålen hänvisade regeringsrättens ledamöter i sitt

yttrande i maj 1957 — liksom tidigare i ett yttrande år 1954 — i första hand

till möjligheten att överföra målen till allmän domstol. Om angivna utväg

— för alla eller vissa körkortsmål — skulle befinnas olämplig, må framhållas

att dessa måls fullföljande från länsstyrelserna till kammarrätten också

förtjänar övervägas. Det kan visserligen invändas, att denna domstol huvudsakligen

sysslar med skattemål, men det är ingen anledning förmoda att

en utvidgning av kammarrättens kompetensområde t. ex. med ifrågavarande

i allmänhet jämförelsevis enkla mål skulle vara förenad med olägenheter

eller svårigheter.

Departementschefen

Under efterkrigstiden har måltillströmningen till regeringsrätten avsevärt

ökat. Medan antalet inkomna mål uppgick till 3 027 år 1945, var motsvarande

siffra 4 583 år 1961. För att möta denna utveckling har ett flertal

åtgärder vidtagits. Regeringsrådens antal har sålunda under samma tid mer

än fördubblats. Genom en reform, som trädde i kraft den 1 januari 1959,

har vidare i fråga om taxeringsmål införts vissa begränsningar i rätten att

få talan prövad av regeringsrätten. Vissa mål, bl. a. sådana som rör nöjesskatt,

har nyligen överförts från regeringsrätten till kammarrätten såsom

sista instans. Ti-ots dessa åtgärder har det visat sig svårt att uppnå någon

varaktig förbättring av regeringsrättens arbetssituation. Vid 1961 års utgång

redovisar sålunda domstolen en arbetsbalans på 6 573 mål, varav huvuddelen

utgör skattemål. Även om man beaktar, att ett relativt stort antal

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 132 år 1962

mål är bundna i pågående remissförfarande eller eljest beredes för föredragning

i regeringsrätten, måste likväl den kvarstående arbetsbalansen betecknas

som oroande.

I detta läge är det icke tänkbart att i mån av uppkommande ledigheter

börja nedbringa antalet regeringsråd vid den härför i lagen bestämda tidpunkten,

d. v. s. den 30 september i år. Snarare kan ifrågasättas, om icke

antalet regeringsråd borde för framtiden ytterligare utökas. Häremot talar

dock olika skäl. En viss förbättring av regeringsrättens arbetssituation

kan väntas inträda, när verkningarna av de på senare tid genomförda fullfölj

dsbegränsningarna inom kort börjar att på allvar göra sig gällande.

Jag vill vidare erinra om att den utredning rörande den administrativa rättskipningens

omfattning och organisation, som jag denna dag erhållit bemyndigande

att tillsätta, bl. a. syftar till att åvägabringa en sådan förändring

av regeringsrättens ställning, att dess prejudikatbildande funktion

kommer att framstå som domstolens dominerande uppgift. Mot denna bakgrund

ter det sig mindre följdriktigt att nu utöka regeringsrättens ledamotsantal,

vilket skulle vara ägnat att reducera domstolens förmåga att sörja för

enhet och konsekvens i rättstillämpningen. Såsom jag framhållit i utredningsdirektiven,

är det ofrånkomligt att minska regeringsrättens arbetsvolym,

om den angivna förändringen av domstolens ställning och funktion

skall kunna uppnås. Icke heller ur denna synpunkt skulle en ytterligare förstärkning

av domstolens personella resurser stå väl samman med det resultat,

vartill den förestående utredningen syftar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill jag, i överensstämmelse med vad

regeringsrätten förordat, föreslå, att den i 1956 års lag angivna tidpunkten,

då antalet regeringsråd åter skall börja nedbringas, ändras till den 30 september

1965.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats härvid

fogade förslag1 till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars

1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget må

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag

av detta protokoll.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen.

Ur protokollet:

Margit llirén

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 132 år 1962

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 15 mars 1962.

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 14 mars 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 2 mars 1962, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 § lagen den 23 mars

1956 om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av lagbyråchefen L. Fredlund.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132 år 1962

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholm

slott den 16 mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam

Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 15 mars 1962

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 2 mars 1962 remitterade förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 (nr 73)

om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

620359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för la a1 i texten
  2. SU 1962:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1962/63 till regeringsrätten. s. 1 i texten
  3. 1LU 1962:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 s. 1 i texten