Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:14, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lb år 1962

1

Nr 14

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); given Stockholms

slott den 1 december 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en med hänsyn till den minskade lönsamheten

avpassad sänkning av procenttalen för den schablonmässiga beräkningen av

skattepliktig nettointäkt i skadeförsäkringsrörelse som här i riket bedrives

av utländska försäkringsanstalter.

Förslaget är avsett att tillämpas fr. o. m. 1963 års taxering.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr H

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr lh år 1962

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

30 §.

3 mom. I fråga om utländsk

försäkringsanstalt skola bestämmelserna

i 2 mom. andra och tredje

styckena äga motsvarande tillämpning

beträffande livförsäkringsrörelse,

som anstalten drivit här i riket.

Beträffande annan försäkringsrörelse,

som här drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i riket

skattepliktig nettointäkt upptagas

ett belopp motsvarande viss procent

av anstaltens premieinkomst av den

här bedrivna rörelsen, nämligen beträffande

trafikförsäkringsrörelse 3

procent, beträffande sjöförsäkringsrörelse

5 procent, beträffande sjuk-,

olycksfalls- och brandförsäkringsrörelse

6 procent samt beträffande övrig

försäkringsrörelse 10 procent.

(Föreslagen lydelse)

30 §.

3 mom. I fråga om utländsk

försäkringsanstalt skola bestämmelserna

i 2 mom. andra och tredje

styckena äga motsvarande tillämpning

beträffande livförsäkringsrörelse,

som anstalten drivit här i riket.

Beträffande annan försäkringsrörelse,

som här drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i riket

skattepliktig nettointäkt upptagas

ett belopp motsvarande viss procent

av anstaltens premieinkomst av den

här bedrivna rörelsen, nämligen beträffande

trafikförsäkrings- och annan

motorfördonsförsäkringsrörelse

3 procent, beträffande sjöförsäkringssamt

land- och lufttransportförsäkringsrörelse

5 procent ävensom beträffande

övrig försäkringsrörelse 6

procent.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga

om eftertaxering för år 1962 och tidigare år.

1 Senaste lydelse av 30 § 3 mom. se 1950:308.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr /4 år 1962

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 december

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om ändrade vinstprocenttal

vid beskattningen av vissa utländska försäkringsanstalter här i riket

samt anför därvid följande.

I. Inledning

I en den 28 april 1961 dagtecknad, till chefen för finansdepartementet

ställd skrivelse har Föreningen av utländska försäkringsbolags generalagenter

hemställt, att vinstprocenttalen vid beskattningen måtte sänkas beträffande

i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen omförmäld försäkringsrörelse av

annat slag än trafikförsäkringsrörelse, sjöförsäkringsrörelse samt sjuk-,

olycksfalls- och brandförsäkringsrörelse. Sedan skrivelsen för yttrande remitterats

till försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund

har skrivelsen jämte remissyttranden överlämnats till de med stöd

av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1961 tillkallade sakkunniga

för översyn av vissa beskattningsregler för skadeförsäkringsrörelse.

De sakkunniga, kammarrättsrådet N. G. Lindquist, ordförande, kammarrättsrådet

P. Eklund och byrådirektören hos försäkringsinspektionen G.

Jonsson, vilka antagit benämningen 1961 års utredning angående översyn

av vissa beskattningsregler för skadeförsäkringsrörelse, har den 2 oktober

1961 avgivit en promemoria med förslag till ändrade vinstprocenttal vid beskattning

av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, som här i

riket drivits av utländsk anstalt (stencilerad).

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av försäkringsinspektionen,

kammarrätten, riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, allmänna

ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden, Svenska försäkringsbolags

riksförbund och Föreningen av utländska försäkringsbolags generalagenter.

Vid promemorian fogat författningsförslag torde såsom Bihang få fogas

vid statsrådsprotokollet för denna dag.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 14

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1962

II. Historik och gällande rätt

Beskattningen av utländsk försäkringsanstalt reglerades i lag först genom

1928 års skattelagstiftning. Tidigare hade efter hand utbildat sig den praxis,

att anstalten eller dess agentur — då tillfredsställande utredning angående

behållen inkomst saknades — taxerades för inkomstbelopp, som motsvarade

16 procent av här i riket åtnjuten premieinkomst under året efter avdrag

av under året utgivna återförsäkringspremier. Praxis godkände före 1929

även en sådan beräkning av inkomsten, att till beskattning i Sverige upptogs

10 procent av här i riket under året åtnjuten premieinkomst utan avdrag av

under året utgivna återförsäkringspremier. (Jfr RÅ 1927: ref. 55.)

1921 års kommunalskattekommitté utredde frågan om att i skattelag införa

bestämmelser i ämnet. Kommittén framhöll (SOU 1924: 53 s. 290),

att den i praxis gällande godtyckliga beräkningsgrunden om möjligt borde

ersättas med en mera rationell. I sådant hänseende föreslog kommittén, att

för försäkringsrörelse, som bedrivits av utländsk försäkringsanstalt, skulle

såsom inkomst här i riket upptagas så stor del av anstaltens hela inkomst,

som belöpte å premieinkomsten härstädes i förhållande till den utländska

anstaltens premieinkomst i dess helhet. Såsom premieinkomst skulle räknas

bruttobeloppet av årets försäkringspremier utan avdrag för återförsäkringspremier,

dock att, där i fråga om premieinkomsten för anstaltens rörelse i

dess helhet uppgift fanns tillgänglig allenast om premieinkomsten efter sådant

avdrag, denna nettopremieinkomst fick läggas till grund för beräkning

av inkomsten. Utländsk anstalts hela inkomst skulle beräknas enligt samma

grunder som för inländsk anstalt.

Kommittén motiverade förslaget att vid inkomstberäkningen jämföra anstaltens

bruttopremiebelopp i Sverige med dess bruttopremiebelopp i moderbolaget,

d. v. s. premiebeloppen utan avdrag för återförsäkringspremier, med

att det eljest kunde inträffa, att anstalten nedbringade eller helt eliminerade

för anstalten i Sverige skattepliktig inkomst genom att belasta försäkringsverksamhet

här i riket med utgifter för återförsäkringspremier i högre

grad än försäkringsverksamheten i övrigt. Det förutsattes, att försäkringsinspektionen

skulle lämna sin medverkan vid inkomstberäkningen. Man kunde

nämligen icke ifrågasätta, att skattemyndigheterna utan sakkunnigt bistånd

skulle kunna beräkna utländsk försäkringsanstalts hela inkomst enligt

samma grunder som för inländsk anstalt. Inkomstskattesakkunniga

upptog förslag till enahanda bestämmelser utan särskild motivering.

Försäkringsinspektionen anförde i remissutlåtande år 1925 (jfr prop.

1927 nr 102 s. 391) bl. a., att inspektionen icke hade möjlighet att utöva

någon kontroll över utländsk anstalts rörelse i dess helhet. Om utländsk

anstalt skulle beskattas för rörelse i Sverige på sätt kommittén föreslagit,

var sådan kontroll emellertid nödvändig. Inspektionen avstyrkte därför

kommitténs förslag i denna del.

Enligt inspektionens mening borde såsom mera ändamålsenlig i stället

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

tillämpas en regel av innebörd, att anstaltens beskattningsbara inkomst i

Sverige uppskattades till viss procent av anstaltens under året åtnjutna

premieinkomst här i riket efter avdrag för under året utgivna återförsäkringspremier.

Inspektionens remissutlåtande utmynnade i ett konkret förslag, som således

grundade sig på att viss procent av premieinkomsten för egen räkning

i Sverige skulle läggas till grund för beräkning av beskattningsbar inkomst

och som även innefattade en tablå över procenttal för inkomstberäkningen

inom särskilda branscher. Det borde enligt försäkringsinspektionens mening

ankomma på Kungl. Maj :t att efter inspektionens hörande bestämma

de procentsatser, som tid efter annan skulle tillämpas.

I proposition nr 102 till 1927 års riksdag (s. 394 o. f.) framlades ett förslag

till lagstiftning, som i princip anslöt sig till det av försäkringsinspektionen

framförda. Dock föreslogs i propositionen, att procentsatsernas fastställande

skulle prövas av riksdagen och icke ankomma allenast å Kungl.

Maj :t efter inspektionens hörande. Vidare anslöt sig departementsförslaget

till kommunalskattekommitténs förslag såtillvida, att man vid beräkning av

beskattningsbar inkomst borde såsom grundfaktor räkna icke med premieinkomsten

för egen räkning utan med premieinkomsten utan avdrag för

återförsäkringspremier. Det framhölls, att man i regel icke hos utländsk

anstalts generalagent i Sverige kunde kontrollera belopp, som utgivits för

återförsäkringspremier för den här bedrivna 1''örsäkringsverksamheten. Dylik

kontroll syntes endast kunna verkställas å anstaltens huvudkontor.

Chefen för försäkringsinspektionen hade på förfrågan upplyst, att hinder

icke syntes möta att beräkna den beskattningsbara inkomsten i förhållande

till bruttopremierna. Han hade vidare såsom sin mening uttalat bl. a., att

—- om utländsk försäkringsanstalts beskattningsbara inkomst i Sverige

skulle beräknas till viss procent av anstaltens bruttopremier i härstädes

bedriven rörelse — procenttalen lämpligen borde utgöra 5 i sjöförsäkringsrörelse

och 10 i övriga slag av försäkringsrörelse.1 Propositionsförslaget utformades

efter dessa riktlinjer.

Första särskilda utskottet (uti. 1927:1) framhöll beträffande vinstprocenttalen

(s. 65), att 10 procent av premieinkomsten i brandförsäkringsrörelse

skulle innebära en alltför hård beskattning. Efter redogörelse för resultatet

av vissa överslagsberäkningar förordade utskottet därför en nedsättning

av vinstprocenttalet i brandförsäkringsrörelse till 6.

Riksdagen avslog det i prop. 1927: 102 framlagda lagförslaget.

I proposition nr 213 till 1928 års riksdag framlades nytt förslag i ämnet.

Förslaget överensstämde med det tidigare, dock med den ändringen att

vinstprocenttalet för brandförsäkringsrörelse bestämdes till 6.

De föreslagna bestämmelserna, som intogs i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen,

innebar, att följande vinstprocenttal skulle tillämpas i annan

försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, nämligen 5 i sjöförsäkringsrörelse,

6 i brandförsäkringsrörelse och 10 i övrig försäkringsrörelse.

1 Här liksom vad angår redogörelsen i övrigt bortses från livförsäkringsrörelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1962

Vidare upptogs i punkt 5 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen

bestämmelser av innebörd, att med premieinkomst skulle förstås bruttobeloppet

av årets försäkringspremier, d. v. s. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Riksdagen antog det i prop. 1928: 213 framlagda lagförslaget.

De genom 1928 års lagstiftning införda principerna för beskattning i Sverige

av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, som här i riket

drives av utländsk försäkringsanstalt, har därefter blivit bestående. Däremot

har vid skilda tillfällen för sådan anstalt tillämpliga vinstprocenttal sänkts

beträffande vissa försäkringsgrenar.

Vinstprocenttalet i trafikförsäkringsrörelse har sålunda genom lag den 6

juni 1930 (nr 190) sänkts från 10 till 5. Denna sänkning var en följd av

de särskilda villkor och föreskrifter, som enligt Kungl. Maj :ts beslut skulle

lända inländska såväl som utländska anstalter till efterrättelse vid utövande

av trafikförsäkringsrörelse. Särskild betydelse fästes vid de villkor som

stadgade, att premien för trafikförsäkring icke fick bestämmas till högre

belopp än som på grund av tillgänglig erfarenhet kunde med tillbörlig säkerhet

anses svara mot den risk försäkringen var avsedd att täcka samt

mot skaderegleringskostnader med tillägg för andra nödiga omkostnader

och skälig vinst. Vinsttillägget fick ej sättas högre än 5 procent av bruttopremien.

Genom lag den 26 maj 1950 (nr 308) sänktes vinstprocenttalet i trafikförsäkringsrörelse

för utländsk anstalt ytterligare från 5 till nu gällande

3. Även vinstprocenttalet i sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse,

som drives i Sverige av utländsk anstalt, ändrades genom nämnda lag. Talet

sänktes nämligen från 10 till nu gällande 6 procent. Huvudmotivet för

sänkningen var, att vinstprocenttalet skulle i görligaste mån bringas att

motsvara överskottet i motsvarande svenska rörelse. I proposition nr 93

till 1950 års riksdag med förslag till lag om bl. a. sådan sänkning anfördes

sålunda (s. 209), att avseende vid valet av procenttal framför allt torde

böra fästas vid resultatet av de svenska bolagens rörelse. Att överskottet i

förhållande till premieinkomsten låg lägre för de utländska anstalterna

än för de svenska försäkringsaktiebolagen torde ha sin grund i bl. a. den

lägre premienivå, som de utländska anstalterna tillämpade. Garantier förefanns

emellertid inte för att en sådan skillnad i fråga om premiernas storlek

skulle komma att upprätthållas för framliden. På grund härav borde

den skattepliktiga nettointäkten för de utländska försäkringsanstalterna icke

bestämmas efter ett procenttal, som motsvarade ett lägre överskott än det,

som under närmast föregående tid förekommit hos de svenska försäkringsaktiebolagen.

Å andra sidan var det uppenbart, att det skulle vara svårt för

de utländska anstalterna att i konkurrens med de svenska upprätthålla en

högre premienivå än dessa. Procenttalet torde därför i princip inte böra

sättas högre än som motsvarade överskottet hos de svenska bolagen.

De genom 1928 års lagstiftning införda bestämmelserna angående tilllämpliga

vinstprocenttal i rörelse avseende övriga försäkringsgrenar, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1962

här i riket drives av utländsk försäkringsanstalt, kvarstår emellertid oförändrade.

Enligt 30 § 3 mom. kommunalskattelagen skall därför vid beräkning

av här i riket skattepliktig nettointäkt för sådan anstalt i dessa grenar

alltjämt tillämpas 5 procent i sjöförsäkringsrörelse, 6 procent i brandförsäkringsrörelse

och 10 procent i övrig försäkringsrörelse.

Utredningen framhåller, att gällande vinstprocenttal äger tillämpning å

25 av de i Sverige verksamma 28 utländska försäkringsanstalterna. Tre här

i riket verksamma schweiziska anstalter blir emellertid i praktiken undantagna

från tillämpning av ifrågavarande vinstprocenttal. Dessa tre anstalter

skall nämligen, framhåller utredningen, beskattas med tillämpning av 1948

års avtal med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet jämte 1949 års kungörelse (nr 150)

om tillämpning av detta dubbelbeskattningsavtal. Schweizisk anstalt kan

enligt dubbelbeskattningsavtalet för beräkning av här i riket skattepliktig

nettointäkt uppdela hela sin inkomst efter förhållandet mellan bruttopremieintäkter

i Sverige och summan av anstaltens samtliga bruttopremieintäkter.

III. Skrivelsen från Föreningen av utländska försäkringsbolags

generalagenter

Vid beskattning i Sverige av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,

som här i riket drives av utländsk försäkringsanstalt, skall, framhälles

i skrivelsen, alltjämt vinstprocenttalet 10 tillämpas å de försäkringsgrenar,

som i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen sammanfattas under benämningen

»övrig försäkringsrörelse». Detta vinstprocenttal har nu tillämpats

i över 30 år. Under samma tid har emellertid stora förändringar ägt

rum beträffande både in- och utländska försäkringsanstalters arbetsförhållanden

och vinstmöjligheter inom ifrågavarande försäkringsgrenar.

1 sin skrivelse hemställer föreningen, under åberopande av de ändrade

förhållandena för försäkringsföretagen, att vinstprocenttalet 10 måtte sänkas

i annan motorfordonsförsäkringsrörelse än trafikförsäkringsrörelse

(»bilkaskoförsäkring») till 3 och i övrig försäkringsrörelse, å vilken talet

10 likaledes alltjämt äger tillämpning, till 6. Till stöd för sin hemställan

hänvisar föreningen till uttalandet i proposition nr 93 till 1950 års riksdag

(s. 209) att de utländska försäkringsanstalternas beskattning borde

fastställas med ledning av det överskott, som uppkommit hos de svenska

försäkringsaktiebolagen. Numera arbetar emellertid, framhålles i skrivelsen,

de utländska anstalterna under sämre betingelser än de svenska. Försäkringsanstalternas

omkostnader utgöres till större delen av löner och

pensionskostnader, vilka befinner sig i ständig stegring. De svenska anstalterna

vidtager dock för att motverka kostnadsstegringen rationaliseringsåtgärder,

t. ex. genom att anskaffa databehandlingsmaskiner. Sådana anläggningar

är emellertid dyrbara och fordrar en avsevärd storlek hos rö
2f

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 14

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1962

reisen för att kunna utnyttjas ekonomiskt riktigt. Redan stora svenska försäkringsanstalter

har därför enligt föreningen i flera fall sammanslutits till

ännu större koncerner. De utländska generalagenturerna i Sverige är emellertid

mycket små i jämföi''else med dessa och har icke samma möjligheter

till rationalisering. För framtiden måste de här verksamma utländska anstalterna

därför räkna med en starkare ökning av löne- och pensionskostnaderna

än de svenska.

Föreningen har därefter sökt belysa de svenska försäkringsaktiebolagens

överskott å annan motorfordonsförsäkringsrörelse än trafikförsäkringsrörelse

och å rörelse, avseende övriga här ifrågavarande försäkringsgrenar.

Delta har skett medelst vissa sammanställningar, upprättade med ledning

av tabell 29 i »Enskilda försäkringsanstalter» för åren 1950—1959. I denna

tabell »Beräkning av årets överskott inom skilda skadeförsäkringsgrenar»

lämnas uppgifter rörande samtliga försäkringsanstalters direkta försäkring

i Sverige av annat slag än livförsäkring, därvid premier, skador, förvaltningskostnader

och överskott fördelas på olika försäkringsgrenar. Vid beräkningen

av premier och skador tages hänsyn till skillnaden mellan in- och

utgående premie- och ersättningsreserver. Ränta gottskrives vidare försäkringsgrenarna

enligt följande. Premieinkomsten ökas dels med 3 procent

av den ingående premiereserven och dels med 1,5 procent av premier, som

influtit under året, varjämte skadeutbetalningarna dels minskas med 3

procent av den ingående ersätlningsreserven, dels ock ökas med 1,5 procent

av de under året utbetalda skadeersättningarna. Slutligen ökas förvaltningskostnaderna

med 1,5 procent. Av föreningen gjorda sammanställningar

torde som Bilaga 1—7 få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Den av föreningen först redovisade sammanställningen, bilaga 1, visar i

tusental kronor summa premier (P) och överskott (Ö) för samtliga svenska

försäkringsaktiebolag för alla i tabell 29 upptagna försäkringsgrenar utom

sjuk- och olycksfalls-, trafik- samt sjö- och landtransportförsäkring. överskotten

angives även i procent av premierna. Bilaga 1 omfattar perioden

1950—1959.

Av denna bilaga framgår, såsom föreningen anmärker, att överskottet

uttryckt i procent av premieintäkten uppgått till i medeltal 8,5.

I bilagan redovisade siffror har av föreningen även sammanställts på sätt

bilaga 2 utvisar, d. v. s. sammandragna i femårsperioderna 1950—1954 och

1955—1959. Av sistnämnda bilaga framgår, att överskottet uttryckt i procent

av premieintäkten för perioden 1950—1954 utgjort 15,4 och för perioden

1955—1959 endast 3,7.

Föreningen framhåller, att bilagorna 1 och 2 inkluderar både brandförsäkring

och annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring.

Vad först angår brandförsäkringen påpekar föreningen att dylik försäkring

icke längre redovisas såsom särskild försäkringsgren, varför försäkringsinspektionen

i publicerade statistiska uppgifter ej redovisar denna försäkringsgren

för sig. Försäkringsanstalterna är emellertid enligt gällande

beskattningsregler i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen nödsakade att vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr Vi år 1062

sidan av bokföringen göra särskilda statistiska beräkningar, om de i sina

självdeklarationer skall redovisa brandförsäkring som särskild försäkringsgren.

Detta förhållande åberopas av föreningen som ett skäl för att beskatta

samtliga de i s. k. objektförsäkring ingående försäkringsgrenarna efter

samma vinstprocenltal. Då i objektförsäkring ingående brandförsäkring redan

beskattas efter 6 procent, konstaterar föreningen, att ett för objektförsäkringen

enhetligt vinstprocenttal skulle erhållas, om vinstprocenttalet

för övriga hithörande försäkringsgrenar sänktes från 10 till 6.

Beträffande annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring framhåller

föreningen, att försäkringsinspektionen fr., o. m. år 1953 i publicerad

statistik redovisat denna försäkring såsom särskild gren. Föreningen har

därför kunnat för sjuårsperioden 1953—1959 göra en mera noggrann beräkning

av försäkringsaktiebolagens premier, överskott och vinstprocenttal

i annan motorfordonsförsäkringsrörelse än trafikförsäkringsrörelse å ena

samt rörelse avseende övriga ifrågavarande försäkringsgrenar å andra sidan.

Denna beräkning redovisas i bilaga 3, i vilken liksom i bilagorna 1

och 2 rörelse avseende sjuk- och olycksfalls-, trafik- samt sjö- och annan

transportförsäkring uteslutits.

Ett sammandrag av dessa siffror för femårsperioden 1955—1959 redovisas

i bilaga 4.

Såsom framgår av bilaga 3 har för »övriga grenar» framkommit underskott

av 3,1 procent för år 1956 och överskott av 10,5 procent för år 1957.

Föreningen har i anledning därav framhållit, att siffrorna för de olika åren

kan vara påverkade av förändringar i de extra förstärkningar för okända

skador som i allmänhet ingår i premie- och ersättningsreserverna. I »Enskilda

försäkringsanstalter» tabell 29 har för de svenska försäkringsaktiebolagen

redovisats för år 1956 vinst i tusental kronor med 25 520 och för

år 1957 förlust i tusental kronor med 14 322. Det synes därför enligt föreningens

mening icke osannolikt, att försäkringsanstalterna för att utjämna

dessa resultat under år 1956 ökat och under år 1957 minskat de extra reservförstärkningarna

beträffande den direkta affären.

I anslutning till det sist sagda påpekar föreningen, att en sådan möjlighet

till utjämning av den beskattningsbara vinsten mellan olika grenar och

mellan olika år inte står de utländska försäkringsanstalterna till buds. Dessa

beskattas ju årligen efter det för varje försäkringsgren fastställda vinstprocenttalet,

oavsett om rörelsen lämnat vinst eller förlust.

Föreningen framhåller emellertid i fortsättningen, att de sålunda förekommande

förändringarna i de extra reservförstärkningarna visserligen avsevärt

kan påverka de redovisade resultaten för de olika åren, men att denna

påverkan icke kan vara synnerligt stor vid beräkning av det genomsnittliga

överskottet för en femårsperiod. Ett sådant överskott påverkas endast

med en femtedel av skillnaden mellan extrareserverna vid femårsperiodens

början och vid dess slut.

För att ytterligare belysa detta förhållande har föreningen gjort en sammanställning,

bilaga 5, med hjälp av den i »Enskilda försäkringsanstalter»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr lk år 1962

för åren 1953—1958 publicerade tabell 30. I sistnämnda tabell bär man vid

beräkning av överskott eliminerat de extra reservernas inverkan. Tabellen

omfattar för år 1953 26 anstalter, för år 1954 28 anstalter och för åren 1955

—1958 30 anstalter. I bilaga 5 har föreningen sammanställt de i tabell 30

lämnade uppgifterna fördelade på dels rörelse avseende annan motorfordonsförsäkring

än trafikförsäkring och dels rörelse avseende övriga i tabell

30 upptagna försäkringsgrenar, nämligen hemförsäkring, fastighetsförsäkring,

företagareförsäkring, villaförsäkring och maskinförsäkring.

Sjuk- och olycksfallsförsäkring har däremot icke medtagits i bilaga 5.

För perioden 1955—1958 har föreningen gjort ett särskilt sammandrag,

bilaga 6, av de i bilaga 5 meddelade siffrorna.

Föreningen framhåller, att de i bilagorna 5 och 6 redovisade procentuella

överskotten är lägre än i de föregående bilagorna och att detta sammanhänger,

dels med att »Enskilda försäkringsanstalter» tabell 30 omfattar

icke blott aktiebolag utan även ömsesidiga bolag, dels ock med att ränta å

de ingående premie- och ersättningsreserverna icke torde ha gottskrivits

försäkringsgrenarna.

I sin skrivelse har föreningen vidare anfört, att dess föregående framställning

visat, att ifrågavarande försäkringsgrenar lämnat göda överskott

t. o. m. år 1954 men alt en starkt markerad försämring framträtt fr. o. m.

år 1955. Detta förhållande belyses särskilt av de i bilagorna 3 och 4 framlagda

siffrorna, vilka för åren 1955—1959 utvisar överskott av rörelse avseende

annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring å 1,9 procent och

av rörelse avseende övriga försäkringsgrenar å 4,3 procent. Föreningen

framhåller, att säkra sifferuppgifter — såvitt bekant — icke står till buds

för bedömandet av den framtida lönsamheten. I stället får man härvidlag

inskränka sig till allmänna överväganden under beaktande av tre faktorer,

nämligen premier, skador och förvaltningskostnader.

Vad först angår premierna framhåller föreningen, att dessa är pressade

av den hårda konkurrensen, särskilt från de ömsesidiga bolagens sida. Konkurrensen

tager sig uttryck dels i sänkta premiebelopp och dels i att försäkringsanstalterna

för ett oförändrat premiebelopp ikläder sig större ersättningsansvar

gentemot försäkringstagarna genom liberalisering av försäkrings

villkoren.

Beträffande härefter skadorna anför föreningen, att dessa tenderar att

öka både till antal och till genomsnittsbelopp per skada. Den tilltagande

trafiktätheten på gator och vägar, den ökande samfärdseln i övrigt samt

den industriella utvecklingen medför ett ökat antal risker. Härav och på

grund av den allmänna prisstegringen följer en stegring av skadebeloppen,

som sker snabbare än ökningen av de ansvarsbelopp, å vilka premierna beräknas.

Sålunda har försäkringsanstalterna fått ett betydligt ökat ersättningsansvar

i vissa försäkringsgrenar, t. ex. ansvarighetsförsäkring, utan

att erhålla kompensation härför i form av ökad premienivå. Vidare har hyresregleringen

medfört, att fastighetsägarna eftersatt underhållet av sina

fastigheter, varigenom bl. a. vattenledningsskadorna ökat. Konkurrensen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr lb år 1962

mellan olika försäkringsanstalter har även medfört en liberalisering i skadebedömningen

vid inträffade försäkringsfall.

Vidkommande slutligen förvaltningskostnaderna uttalas i skrivelsen, att

dessa huvudsakligen består av löner och pensionskostnader, vilka utgiftsposter

sedan många år befunnit sig i ständig stegring. År 1960 blev denna

stegring särskilt markant, beroende på den s. k. pensionsuppgörelsen. Ytterligare

framtida stegring av dessa kostnader kan förutsägas med visshet

beträffande ATP-premierna och med sannolikhet beträffande lönerna. På

tidigare anförda skäl har de utländska försäkringsanstalterna, framhålles

i skrivelsen, därvid icke samma möjligheter som de svenska att genom mekanisering

av kontorsarbetet motverka kostnadsökningar.

I skrivelsen beröres därefter skälighetsprincipens inverkan på premiesättningen,

varvid bl. a. framhålles betydelsen av den möjlighet till ingripande

försäkringsinspektionen har vid utpräglat hög eller låg premiesättning.

Redan blotta förekomsten av de bestämmelser, som reglerar ett sådant

ingripande, måste verka tryckande på försäkringsanstalternas möjligheter

att kompensera sig för förluster på vissa områden genom att uttaga höga

premier på andra. Föreningen erinrar även om att skälighetsprincipen icke

vunnit insteg i lagstiftningen vid tidpunkten för införandet av nu gällande

vinstprocenttal för utländska försäkringsanstalter.

För att ytterligare belysa relationen mellan gällande vinstprocenttal och

lönsamheten i de utländska försäkringsanstalternas ifrågavarande rörelse

har föreningen vid sin skrivelse fogat två av föreningen begärda uttalanden,

nämligen ett från Svenska tarifföreningen och ett från Svenska bilförsäkringsföreningen.

Svenska tarifföreningen har anfört.

Med anledning av Er förfrågan rörande storleken av de vinsttillägg, som

medtages i premiekalkyler för »Övriga branscher» d. v. s. de branscher föreningens

verksamhet omfattar, med undantag av brandförsäkring, får vi

meddela följande.

Numera ingår »övriga branscher» i mycket stor utsträckning i kombinerade

försäkringar såsom hem-, villa-, fastighets- och affärsförsäkring. Premierna

för sådana försäkringsformer kalkyleras inte som summan av tariffpremier

för de ingående separata branscherna utan som en odelbar enhet.

Någon olika behandling ur kalkylsynpunkt av brand och »övriga branscher»

göres inte.

Vad inkalkylerande av vinsttillägg beträffar kan nämnas, att dessa numera

är av så begränsad storleksordning att nu gällande procentsatser för

de utländska bolagens beskattning i förhållande därtill ligger på en orealistiskt

hög nivå.

Svenska bilförsäkringsföreningen har anfört.

Med anledning av Er förfrågan rörande förhållandet mellan de i premierna

för trafik- resp. övrig motorfordonsförsäkring inkalkylerade vinsttilläggen

och de procentsatser, som för närvarande gäller vid utländska bolags

beskattning, får härmed meddelas, att de senare till följd av rådande

konkurrensförhållanden i bilförsäkring är orimligt höga och helt saknar

verklighetsunderlag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr /4 år 1962

Föreningen av utländska försäkringsbolags generalagenter har slutligen

sammanfattningsvis anfört, att någon förbättring av lönsamheten ej torde

vara att förvänta inom nu överskådlig tid. Vidare framhålles i föreningens

skrivelse, att de yrkade vinstprocenttalen 3 i annan motorfordonsförsäkringsrörelse

än trafikförsäkringsrörelse och 6 i rörelse avseende övriga ifrågavarande

försäkringsgrenar överstiger de överskott, som framkommit enligt

bilaga 4, nämligen 1,9 beträffande annan motorfordonsförsäkringsrörelse

och 4,3 beträffande rörelse avseende övriga försäkringsgrenar. I bilaga 4 har

dock — påpekar föreningen —- ränta å försäkringsfonderna beräknats efter

3 procent, vilket i dagens läge synes tämligen lågt. Trots att de utländska

försäkringsanstalterna emellertid för framtiden enligt föreningens mening

måste räkna med en sämre lönsamhet än de svenska, har föreningen icke

nu velat yrka, att vinstprocenttalen i skattelagstiftningen sättes lägre än de

procenttal, som för närvarande gäller för dels trafikförsäkringsrörelse, dels

ock sjuk-, olycksfalls- och brandförsäkringsrörelse.

Ett bifall till föreningens yrkanden kan enligt en av föreningen gjord

sammanställning, bilaga 7, beräknas medföra en minskning av de utländska

försäkringsanstalternas beskattningsbara inkomst med 0,45 miljon kronor

årligen. Bilagan har sammanställts med ledning av tabell 32 i »Enskilda

försäkringsanstalter» år 1959. Därvid har föreningen avdragit de schweiziska

anstalternas premieinkomst, eftersom dessa anstalter jämlikt dubbelbeskattningsavtal

med Schweiz beskattas efter andra regler än övriga utländska

anstalter. Vidare har angående bilaga 7 upplysts, att objektförsäkring

avser hem-, fastighets-, företagare- och villaförsäkring. I premier avseende

sådan försäkring ingår även belopp, motsvarande brandförsäkringspremier.

För åren före 1956 har emellertid brandförsäkringspremierna redovisats

separat i »Enskilda försäkringsanstalter» tabell 32. Föreningen har

dock uppgivit, att ett sammandrag av uppgifterna i tabell 32 för åren 1950

—1955 visar, att de totala premier som numera belöper å objektförsäkring

uppgick till — i tusental kronor — 91 406 och brandförsäkringspremierna

till — likaledes i tusental kronor — 76 631, motsvarande 84 procent. Vid

utarbetandet av bilaga 7 har föreningen från objektförsäkringspremierna

gjort avdrag för beräknade brandförsäkringspremier med nedåt avrundade

80 procent.

Såsom redan framhållits har försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags

riksförbund efter remiss avgivit yttranden över föreningens skrivelse.

Försäkringsinspektionen berör i sitt yttrande bl. a. de schweiziska försäkringsanstalternas

skatterättsliga ställning och anför bl. a.

Det må här tilläggas, att den under 1959 för de tre schweiziska bolagen

erlagda skatten i Sverige uppgick till 0,9 % av den för samma år redovisade

bruttopremieinkomsten i skadeförsäkring. Även om man räknar med

att den under 1959 erlagda skatten borde vara hänförlig till 1958 års bruttopremieinkomst

blir relationstalet obetydligt högre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr lk år 1962

Genom det sätt på vilket dubbelbeskattningsavtalet tillämpas har de

schweiziska bolagen kommit i ett betydligt gynnsammare skatteläge än de

Övriga bolagen. För dessa uppgick nämligen den för år 1959 till inspektionen

redovisade skattebelastningen till omkr. 1,1 milj. kr. vilket belopp utgör

omkr. 3,5 % av bruttopremierna. Detta relationstal är således inemot

fyra gånger så högt som det nyss för de schweiziska bolagen angivna talet.

Ätt en så stor skillnad kan uppkomma vid beskattning av olika företag med

likartad rörelse synes icke rättvist.

Beträffande beräknat skattebortfall vid ett eventuellt bifall till föreningens

framställning anför inspektionen.

Om man utgår ifrån att den statliga och kommunala skattebelastningen

tillsammans kan beräknas till i runt tal 50 % av den beskattningsbara inkomsten,

torde den sistnämnda — i vad avser de bolag varpå huvudregeln

tillämpas — ha uppgått till i genomsnitt 7 % av bruttopremierna. De utländska

generalagenturerna har i sin skrivelse redovisat en beräkning1 av den

minskning av den beskattningsbara inkomsten som skulle uppstå vid bifall

till deras yrkande. Enligt denna beräkning, som inspektionen finner vara

korrekt, skulle minskningen komma att uppgå till omkr. 450 000 kronor. Om

man utgår från denna siffra skulle det ovan angivna procenttalet 7 sänkas

till 5,6, och den statliga och kommunala skattebelastningen skulle tillsammans

nedgå med omkr. 225 000 kr.

Försäkringsinspektionen framhåller vidare, att den i föreningens framställning

förebragta utredningen är mera omfattande än någon på området

tidigare gjord utredning. Inspektionen intygar, att föreningens sifferuppgifter,

som hämtats ur »Enskilda försäkringsanstalter», är korrekt återgivna

och sammanställda. I anslutning härtill anför dock inspektionen följande.

Det bör emellertid måhända understrykas att den formel, som inom inspektionen

kommer till användning vid beräkning av försäkringsrörelsens

överskott, icke är uppställd med avsikt att därmed skall kunna framräknas

överskott som direkt kan jämföras med dem som erhålles vid den årliga

taxeringen. Inspektionen har i stället syftat till att åstadkomma en överskottsredovisning,

där bolag av likartad karaktär kan jämföras ur resultatsynpunkt

under en lång följd av år, oberoende av ändringar i fråga om ränteläge

eller beskattningsregler. Den i formeln tillämpade räntefaktorn om

3 %, som i det för dagen rådande ränteläget kan synas väl låg, har varit

oförändrad sedan början av 30-talet.

Å andra sidan står de svenska försäkringsbolagens verkliga beskattningsbara

inkomst icke i någon bestämd relation till överskottet i själva försäkringsrörelsen.

Sålunda kan t. ex. systemet med avdragsgilla fondavsättningar

tillämpas olika från bolag till bolag och från år till år. Med hänsyn häitill

torde inspektionens enhetliga överskottsberäkningar mycket väl i piincip

kunna användas vid jämförande bedömningar av den art föreningen nyttjat

dem till. Den tillämpade metoden har för övrigt vunnit hävd vid de jämförelser

av samma art som tidigare gjorts (t. ex. prop. 1950: 93 s. 209).

Försäkringsinspektionen vitsordar vidare riktigheten av vad föreningen

anfört beträffande inträdda förändringar, branschmässigt sett, i fråga om

brandförsäkring och därmed kombinerade grenar. Inspektionen anför.

Bilaga 7.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1962

Såsom framgår av de sammanställningar, som föreningen åstadkommit,

har utvecklingen inom den svenska skadeförsäkringsrörelsen sedan den senaste

ändringen av skattereglerna genomfördes, nämligen år 1950, gått mot

allt lägre överskott. De senaste fem åren har överskotten varit markant låga

och i vissa fall t. o. m. negativa. Den under år 1950 i försäkringslagstiftningen

introducerade skälighetsprincipen har sannolikt påverkat utvecklingen

i överskottssänkande riktning. Ett sannolikt ännu starkare tryck i denna

riktning har utövats av den på senare år skärpta konkurrensen, som tagit

sig uttryck i premiesänkningar och villkorsliberaliseringar.

I fråga om konkurrensens och andra faktorers inverkan på förvaltningskostnaderna

framhåller föreningen bl. a., att de utländska generalagenturerna

genom sin ringa storlek såsom kontorsenheter betraktade icke har

samma möjligheter som de stora svenska bolagen att genom mekanisering

av kontorsarbetet motverka kostnadsökningarna. Även vad som anförts härom

synes vara riktigt.

Försäkringsinspektionens remissutlåtande utmynnar i att inspektionen

tillstyrker det av föreningen framlagda förslaget till ändring av ifrågavarande

vinstprocenttal.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i avgivet remissutlåtande icke

hatt något att erinra mot bifall till föreningens hemställan.

IV. Utredningens förslag

Utredningen konstaterar till att börja med, att någon ändring icke ifrågasatts

av gällande grundprinciper för beskattningen av här i riket verksamma

utländska försäkringsanstalter. Detta innebär, framhåller utredningen, att

själva principen att beräkna dessa anstalters skattepliktiga nettointäkt avannan

försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse till belopp, motsvarande

viss procent av premieinkomsten av i Sverige bedriven rörelse, liksom vid

principens tillkomst ansetts mest ändamålsenlig. Utredningen anför därefter.

Vad angår sådan objektförsäkring, som inkluderar brandförsäkring, må

först framhållas olägenheten av att brandförsäkring enligt gällande rätt beskattas

med tillämpning av ett vinstprocenttal, som avviker från övriga i

objektförsäkringen ingående grenar. Då brandförsäkring icke längre ined

hänsyn till bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse och i kungörelsen

om balansräkning samt vinst- och förlusträkning i försäkringsbolag (SFS

1949:458 med ändringar SFS 1956:21 och 1957: 521) i försäkringsanstalts

bokföring redovisas såsom särskild gren, tvingas de utländska försäkringsanstalterna

att göra särskilda utredningar för beräkning av den del av

objektförsäkringarna, som avser brandförsäkring. En sådan utredning måste

emellertid grundas på statistiska beräkningsmetoder under utnyttjande av

ett siffermaterial, som icke är tillrättalagt för en exakt beräkning. Till följd

härav bli erhållna resultat approximativa. Vidare medför ett dylikt utredningsarbete,

att de anstalter som låta verkställa sådana utredningar åsamkas

extra kostnader. Det oaktat torde nedlagt arbete och havda extra kostnader

icke i nämnvärd grad bidraga till att underlätta skattemyndigheternas

verksamhet. Självfallet måste det nämligen antagas, att skattemyndigheterna

vid ett ställningstagande till enbart sådana approximativa beräknings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14- år 1962

15

resultat beredas svårigheter av ett helt annat slag än vid ställningstaganden,

som kunna grundas på gjord kontroll av bokförda belopp.

Utredningen finner det angeläget att undersöka möjligheten av att åstadkomma

likformighet mellan de vinstprocenttal, som äger tillämpning å sådana

försäkringsgrenar som enligt redovisningskungörelsen skall redovisas

med brandförsäkring som huvudrubrik.

Beträffande grenen annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring

framhåller utredningen, att — eftersom särskilt vinstprocenttal enligt gällande

rätt tillämpas å trafikförsäkringsrörelse — en förenkling av beskattningsreglerna

likaledes skulle åstadkommas, om man införde samma vinstprocent

även beträffande annan motorfordonsförsäkringsrörelse.

Vid ett ställningstagande till vinstprocenttalen i utländsk försäkringsrörelse

här i riket kan, betonar utredningen, icke förbises den särställning i

beskattningshänseende, som de i Sverige verksamma schweiziska försäkringsanstalterna

intager. Dessa anstalter beskattas — såsom nämnts — med

tillämpning av gällande dubbelbeskattningsavtal med Schweiz. På sätt försäkringsinspektionen

i sitt tidigare återgivna remissutlåtande anfört, har

detta medfört, alt anstalterna i fråga kommit i ett betydligt gynnsammare

skatteläge än övriga utländska försäkringsanstalter. Sålunda erlade de

schweiziska anstalterna i Sverige skatt år 1959 med belopp, motsvarande 0,9

procent av den samma år redovisade bruttopremieinkomsten i skadeförsäkring,

medan motsvarande procenttal för övriga här i riket verksamma utländska

anstalter uppgick till 3,5. Även om dessa siffror kan variera något

från ett år till ett annat, är, framhåller utredningen, skillnaden i skatteläge

mellan å ena sidan de schweiziska anstalterna och å andra sidan det stora

flertalet övriga utländska anstalter markant.

Vidkommande härefter frågan om lämpligaste vinstprocenttal i de försäkringsgrenar,

som är föremål för framställningen, nämligen annan motorfordonsförsäkring

än trafikförsäkring och övriga försäkringsgrenar, som för

närvarande beskattas med tillämpning av vinstprocenttalet 10, anför utredningen

följande.

Av departementschefens uttalande i prop. 1950:93 med förslag till lag

om ändring av kommunalskattelagen får — såsom Föreningen av utländska

försäkringsbolags generalagenter framhållit i sin skrivelse — anses framgå,

att beskattningen av här i riket verksamma utländska försäkringsanstalter

i princip bör ske med ledning av de överskott, som motsvarande svenska

försäkringsanstalter kunna redovisa. Undantag från denna princip göres,

som nyss berörts, endast i sådana fall, där beskattningen i stället fastställes

med tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med främmande makt.

De överskott, som sålunda böra ligga till grund för beskattning, kunna

utläsas ur den av försäkringsinspektionen i »Enskilda försäkringsanstalter»

publicerade statistiken. Även om denna statistik av inspektionen icke sammanställts

i syfte att begagnas till att framräkna beskattningsbara överskott

i skilda försäkringsrörelser, torde densamma under beaktande av de av försäkringsinspektionen

i remissutlåtandet framförda synpunkterna dock mycket

väl kunna användas på sätt föreningen gjort i förebragta sammanställningar,

bilagorna 1—6.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr ti år 1962

Försäkringsinspektionen har uttalat, att i bilagorna lämnade sifferuppgifter

av föreningen äro korrekt återgivna och sammanställda. Dessa bilagor

få därför antagas riktigt återge dels lönsamhetsförändringarna under

1950-talet inom ifrågavarande försäkringsgrenar och dels storleken av de

aktuella överskott, med vilka jämförelse bör ske vid prövning av eventuellt

nya vinstprocenttal för dessa grenar.

Utredningen ansluter sig för sin del till den av såväl föreningen som försäkringsinspektionen

framförda meningen, att missförhållande för närvarande

råder mellan å ena sidan verkliga överskott i ifrågavarande försäkringsgrenar

och å andra sidan de beräknade överskott, som ligger till grund

för gällande bestämmelser om tillämpligt vinstprocenttal för samma försäkringsgrenar.

De utländska försäkringsanstalterna blir på grund härav i

beskattningshänseende ställda i ett sämre läge än motsvarande svenska försäkringsanstalter.

Denna mening har, påpekar utredningen, även biträtts av

Svenska tarifföreningen och Svenska bilförsäkringsföreningen.

Utredningen konstaterar, att — såsom Föreningen av utländska försäkringsbolags

generalagenter framhållit — sifferuppgifter saknas, som skulle

kunna läggas till grund för ett bedömande av den framtida lönsamheten i

de nu ifrågavarande försäkringsgrenarna. Trots detta anser sig utredningen

emellertid kunna biträda de allmänna överväganden föreningen gjort beträffande

väntad framtida lönsamhet och dennas beroende av premiesättning,

skador och förvaltningskostnader. Därefter anför utredningen.

Vad särskilt angår möjligheterna att motverka väntad stegring av löneoch

pensionskostnader vill utredningen emellertid inskjuta, att de utländska

försäkringsanstalternas agenturer i Sverige visserligen enligt vad utredningen

inhämtat kunna hyra plats vid vissa även för dem tillgängliga databehandlingsmaskiner

och därigenom åstadkomma viss mekanisering av

kontorsarbetet. Sådan inhyrning kan emellertid av ekonomiska och praktiska

skäl endast komma ifråga för statistisk bearbetning av försäkringsmaterialet.

De utländska generalagenturerna kunna därför icke såsom de

stora svenska anstalterna begagna databehandlingsmaskiner även för bokföringsändamål.

Även om möjligheterna till inhyrning kunna antagas i

framtiden bli både flera och — till följd av konkurrensen mellan olika databehandlingsanläggningar

— billigare att utnyttja, komma de utländska

agenturerna att befinna sig i ett sämre läge än svenska anstalter med egna

anläggningar.

Utredningen erinrar om, att föreningen i sin skrivelse yrkat att vinstprocenttalet

3 införes beträffande annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring

och talet 6 vad angår övriga av föreningens framställning berörda

grenar samt att försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags

riksförbund i sina yttranden inte haft något att erinra mot bifall till föreningens

yrkande. Utredningen fortsätter.

Utredningen finner liksom försäkringsinspektionen de av föreningen gjorda

sammanställningarna visa, att föreningens förslag till nya vinstprocenttal

är väl underbyggt. Sålunda framgår av bilaga 4 att av svenska försäkringsanstalter

åren 1955—1959 bedriven rörelse lämnat överskott avseende

annan motorfordonsförsäkring än trafikförsäkring med belopp, motsvarande

0,9 procent av premieinkomsten av sådan försäkring, och beträffande öv
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts proposition nr l''i år 1U62

17

riga i bilagan upptagna grenar med belopp, motsvarande 4,3 procent av erhållen

premieinkomst. Vid preciseringen av sitt förslag, som ju utmynnar i

yrkande om högre vinstprocenttal än 0,9 och 4,3, beaktar föreningen emellertid,

att ränta å försäkringsfonder beräknats efter en räntefot av 3 procent.

Denna räntefot, som sedan början av 1930-talet varit oförändrad i

den av försäkringsinspektionen publicerade statistik föreningen begagnat

sig av, måste nämligen i dagens läge anses väl låg. Det får vid sådant förhållande

anses befogat att — såsom skett i föreningens framställning - föreslå att vinslprocenttalen beräknas något högre än de, som framgå av

bilaga 4, nämligen till 3 i rörelse avseende annan motorfordonsförsäkring

än trafikförsäkring och till 6 i rörelse avseende övriga av föreningens framställning

berörda försäkringsgrenar.

Enligt en av föreningen gjord sammanställning, bilaga 7, skulle elt bifall

till föreningens yrkanden medföra, att de utländska anstalternas beskattningsbara

inkomst skulle minskas med 0,45 miljoner kronor. Detta

skulle såsom försäkringsinspektionen beräknat medföra minskade skatteintäkter

för det allmänna med omkring 225 000 kronor.

Utredningen anser för sin del förebragta omständigheter motivera att införa

vinstprocenttalen 3 beträffande annan motorfordonsförsäkringsrörelse

än trafikförsäkringsrörelse och 6 vad angår rörelse avseende övriga ifrågavarande

försäkringsgrenar.

Utredningen föreslår därför, att i 30 g 3 mom. kommunalskattelagen'' föreskrivet

vinstprocenttal 10 skall utgå och att följande vinstprocenttal i stället

skall tillämpas, nämligen 3 beträffande — förutom trafikförsäkringsrörelse

— annan motorfordonsförsäkringsrörelse samt 6 beträffande — förutom

sjuk-, olycksfalls- och brandförsäkringsrörelse — rörelse avseende övrig

försäkring, som beröres av föreningens framställning.

Utredningen konstaterar, att vinstprocenttalet 5 enligt avfattningen av

30 g 3 mom. för närvarande synes äga tillämpning endast å sjöförsäkringsrörelse.

Att lagrummet i samband med detta vinstprocenttal endast berör

sådan rörelse och icke jämväl annan transportförsäkringsrörelse sammanhänger,

framhåller utredningen, med försäkringsbeståndets sammansättning

vid tidpunkten för bestämmelsens tillkomst. Då drevs nämligen sjöförsäkringsrörelse

som särskild gren. Efter hand som andra former av transportförsäkringsrörelse

tillväxte i omfattning och betydelse hänfördes dessa försäkringsgrenar

emellertid i redovisningshänseende till samma kategori som

sjöförsäkringsrörelse. Utredningen tillägger.

Denna i praxis tillämpade redovisningsmetod beaktades i 1948 års lagstiftning

om försäkringsrörelse och är därför numera lagfäst. Enligt kungörelsen

om balansräkning samt vinst- och förlusträkning i försäkringsbolag

skall sålunda rörelse avseende land- och lufttransportförsäkring redovisas

gemensamt med sjöförsäkringsrörelse såsom en enda försäkringsgren.

Försäkringsinspektionen meddelar i enlighet därmed i »Enskilda försäkringsanstalter»

tabell 23 årligen vissa uppgifter om svenska försäkringsanstalters

resultat i rörelsegrenen »Sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring».

För de utländska anstalternas resultat i samma gren redogöres

årligen i tabell 32 i »Enskilda försäkringsanstalter».

Det må anmärkas, att den utländska transportförsäkringsrörelse, som för

närvarande bedrives i Sverige, till övervägande delen utgöres av en till sjö
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

försäkringsrörelse knuten specialförsäkring, nämligen protection och indemnityförsäkringar

(rederiernas ansvarighetsförsäkringar).

Med hänsyn till sambandet mellan de olika formerna av transportförsäkringsrörelse

bör enligt utredningens mening samma vinstprocenttal tillämpas

å samtliga dessa former. Mot vinstprocenttalet 5 har, framhåller utredningen,

kritik icke riktats.

Utredningen föreslår därför att 30 § 3 mom. förtydligas så, att det därav

klart framgår att vinstprocenttalet 5 skall avse samtliga former av transportförsäkringsrörelse.

Vidare föreslår utredningen en förenkling av lagrummets avfattning i så

måtto, att rörelse avseende samtliga de försäkringsgrenar, som enligt förslaget

skall beskattas med tillämpning av vinstprocenttalet 6, sammanföres

under benämningen »övrig försäkringsrörelse».

Utredningen erinrar om att föreningen av utländska försäkringsbolags

generalagenter hemställt, att de nya bestämmelserna måtte tillämpas redan

med avseende å beskattningsåret 1961. Hinder föreligger enligt utredningens

mening icke att tillmötesgå denna hemställan. Utredningen föreslår därför,

att de nya bestämmelserna skall erhålla tillämpning redan med avseende å

det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1962.

V. Remissyttrandena

De av utredningen föreslagna vinstprocenttalen har tillstyrkts av samtliga

hörda remissinstanser. Försäkringsinspektionen konstaterar, att de föreslagna

procenttalen överensstämmer med de av Föreningen av utländska

försäkringsbolags generalagenter begärda, så när som på att utredningen

föreslagit samma procenttal för land- och lufttransportförsäkringsrörelse

som oförändrat skulle gälla för sjöförsäkring. Inspektionen fortsätter.

Denna ändring, som skulle medföra att procenttalet för den förstnämnda

grenen sänktes från 6 till 5 %, har motiverats med alt de båda grenarna

enligt Kungl. Maj :ts kungörelse om balansräkning samt vinst- och förlusträkning

i försäkringsbolag skall redovisas gemensamt som en enda verksamhetsgren.

Som utredningen påpekat består de utländska bolagens rörelse på

ifrågavarande områden för närvarande i huvudsak av s. k. protection- och

indemnityförsäkring, vilken ingår i sjöförsäkring. Ändringen skulle sålunda

-— med nuvarande inriktning av rörelsen -— endast obetydligt kunna påverka

skatteintäkten medan den skulle medföra betydande fördelar i redovisningshänseende.

Kammarrätten finner — oaktat det synes kammarrätten i någon mån

tveksamt huruvida den omständigheten, att gällande dubbelbeskattningsavtal

medför speciell lättnad i beskattningen av härstädes verksamma

schweiziska försäkringsföretag kan vara av beskaffenhet att inverka på bedömandet

— i likhet med utredningen en ändring av procentsatserna för

beräkning av ifrågavarande utländska försäkringsanstalters beskattningsbara

inkomst motiverad. Kammarrätten säger sig icke heller ha anledning

göra någon erinran mot de av utredningen föreslagna procentsatserna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1962

19

Riksskattenämnden framhåller att anledning icke föreligger till annat antagande

än att de av utredningen redovisade sammanställningarna riktigt

återgiver den lönsamhet under senast förflutna år, som är av betydelse vid

ett ställningstagande till de föreslagna vinstprocenttalen. Riksskattenämnden

anser sig även kunna godtaga av utredningen uttalade åsikter angående förväntad

framtida lönsamhet i de av förslaget berörda försäkringsgrenarna.

Riksskattenämnden delar utredningens mening att annan motorfordonsförsäkringsrörelse

än trafikförsäkringsrörelse bör åsättas samma vinstprocenttal

som trafikförsäkringsrörelse eller 3 procent. Vad utredningen anfört rörande

sjöförsäkringsrörelse samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse

finner riksskattenämnden motivera förslaget att vinstprocenttalet 5 skall

tillämpas å — förutom sjöförsäkringsrörelse— även annan transportförsäkringsrörelse.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus

samt Göteborgs och Boluis län ävensom av allmänna ombudet hos mellankommunala

prövnings nämnden.

Gverståthållarämbetet konstaterar, att Föreningen av utländska försäkringsbolags

generalagenter i sin skrivelse hänfört sig till vissa allmänna

överväganden beträffande premier, skador och förvaltningskostnader och

att föreningen härvid i vad avser skador främst pekat på i negativ riktning

verkande omständigheter. Ämbetet fortsätter.

Vissa faktorer kunna dock förväntas medföra förbättrade betingelser för

försäkringsanstalterna. Bland annat torde en för övrigt redan föreslagen kontinuerlig

besiktning av motorfordonsbeståndct, förbättrade vägar med ett

fortgående utbyggt motorvägnät, omprövning av utfärdade körkort, fartbegränsande

åtgärder, m. m. vara faktorer, ägnade att förbättra resultatet

av skadeförsäkringsanstalternas verksamhet. Även med beaktande av sistnämnda

faktorer finner emellertid överståthållarämbetet övervägande skäl

tala för ändring av nu tillämpade procenttal, överståthållarämbetet har

för sin del intet att erinra mot de föreslagna vinstprocenttalen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund säger sig inte ha något att erinra

mot att förslaget lägges till grund för lagstiftning. Föreningen av utländska

försäkringsbolags generalagenter ansluter sig helt till det av utredningen

framlagda förslaget.

Beträffande den av utredningen föreslagna utformningen av 30 § 3 mom.

kommunalskattelagen gör försäkringsinspektionen följande påpekande.

I 3 mom. användes uttrycket »sjö- och annan transportförsäkring». Denna

beteckning står i samklang med terminologien i lagen (1927) om försäkringsavtal,

där hela branschen betecknas »transportförsäkring», med underrubrikerna

»sjöförsäkring» och »annan transportförsäkring». I denna

lag räknas sjökaskoförsäkringen sålunda som en form av transportförsäkring.

I Kungl. Maj:ts kungörelse (1949) om balansräkning samt vinstoch

förlusträkning i försäkringsbolag används istället beteckningen »sjöförsäkring

samt land- och lufttransportförsäkring». Försäkringsinspektionen

använder samma beteckning i tabelluppställningarna i sin årspublikation. 1

lagen (1948) om försäkringsrörelse (282 § 2 mom. sista stycket; infört genom

lagändring 1950) kallas verksamhetsgrenen ifråga »sjö- eller transport
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1962

försäkring» och i lagen (1939) om statlig krigsförsäkring endast »transportförsäkring».

Det beteckningssätt, som används i skilda författningstexter, har

sålunda blivit oenhetligt. I sak är det naturligtvis likgiltigt vilken av de anförda

benämningarna, som kommer att användas i den nu föreslagna lagbestämmelsen.

Eftersom det rent språkligt kan förefalla tveksamt att räkna

sjökaskoförsäkring som en form av transportförsäkring, vill inspektionen

dock ifrågasätta om icke beteckningen »sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring»

i detta fall vore den lämpligaste.

Kammarrätten ifrågasätter beträffande den föreslagna lagtexten huruvida

— till vinnande av överensstämmelse med i övrigt tillämpad försäkringsterminologi

— orden »sjö- och annan transportförsäkringsrörelse» lämpligen

bör utbytas mot orden »sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse»,

varvid det efterföljande ordet »samt» synes böra utbytas mot

»ävensom».

Utredningens förslag att de nya bestämmelserna skall tillämpas redan

vid 1962 års taxering har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga

hörda remissinstanser utom riksskattenämnden. Riksskattenämnden finner

en retroaktiv tillämpning knappast förenlig med i allmänhet tillämpade

principer vid bestämmande av tidpunkt för ikraftträdande av ny eller ändrad

lagstiftning på skatteområdet. Nämnden fortsätter.

Efter införandet av källskattesystemet torde en ny skatteförfattning icke

sättas i kraft på sätt utredningen har tänkt sig med mindre ömmande omständigheter

tala för en omedelbar skattelindring eller lagändringens omedelbara

genomförande framstår som särskilt betydelsefullt för landet i

dess helhet. Riksskattenämnden ifrågasätter om sådana särskilda omständigheter

i förevarande fall kunna anses vara för handen. Då det får förutsättas

att av förslaget föranledd författning icke utfärdas förrän ett gott

stycke in på året 1962 — d. v. s. vid en tidpunkt då redan en del av det beskattningsår

gått till ända, för vilket taxering skall ske år 1963 — kunde

med visst fog göras gällande, att de nya reglerna icke borde träda i kraft

förrän den 1 januari 1963 och sålunda första gången tillämpas vid 1964

års taxering. Riksskattenämnden får emellertid begränsa sig till att föreslå,

att lagändringen får träda i kraft den 1 januari 1962 och tillämpas första

gången vid 1963 års taxering.

Enligt kammarrättens mening bör — med hänsyn till det ringa antalet

skattskyldiga av ifrågavarande slag och förslagets innebörd i övrigt — hinder

icke föreligga för att låta bestämmelserna äga tillämpning redan vid

1962 års taxering. Föreningen av utländska försäkringsbolags generalagenter

erinrar om att det endast gäller 22 skattskyldiga samt understryker

önskvärdheten av att de nya procenttalen får tillämpas redan vid 1962 års

taxering. Föreningen framhåller att — om en lagändring ej kan hinna genomföras

före deklarationstidens utgång och bolagens deklarationer måste

upprättas enligt nu gällande procenttal — det måste vara en synnerligen

enkel åtgärd för taxeringsnämnderna att vid fastställande av taxeringarna

göra de omräkningar, som betingas av de ändrade procentsatserna. De utländska

bolagen har även möjlighet att, sedan lagändring skett, ingiva nya

deklarationer upprättade efter de lägre procenttalen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1962

21

Beträffande det skattebortfall, som blir en följd av ett genomförande av

utredningens förslag, framhåller överståthållarämbetet.

Försäkringsinspektionen har i avgivet yttrande över framställningen beräknat

detsamma till cirka 225 000 kronor för år, varvid beräkningarna synes

grunda sig på utfallet av 1060 års taxering. Enär de utländska försäkringsanstalterna

taxeras till statlig inkomstskatt i den för riket gemensamma

taxeringsnämnden, har överståthållarämbetet kunnat verkställa beräkningar

av skattebortfallet, baserade på 1961 års taxering. En jämförelse mellan

de båda åren utvisar en höjning av nu förevarande utländska försäkringsanstalters

taxering till statlig inkomstskatt med 3,66 procent och till kommunal

inkomstskatt med 2,97 procent. Skattebortfallet vid 1961 års taxering

kan med ledning härav beräknas uppgå till cirka 230 000 kronor,

eller obetydligt mera än närmast föregående år.

VI. Departementschefen

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har de utländska försäkringsbolagen

— såvitt gäller här i riket bedriven skadeförsäkringsrörelse —

alltsedan den nuvarande kommunal skattelagens tillkomst beskattats efter

en schablonmetod. Den skattepliktiga nettointäkten har bestämts till vissa

procent ■— olika för skilda slag av skadeförsäkringsrörelse — av anstaltens

premieinkomst av den här bedrivna rörelsen. De procenttal som sålunda tilllämpas

har i görligaste mån avpassats så att beskattningen av de utländska

försäkringsbolagen skall svara mot beskattningen av liknande rörelse bedriven

av svenska försäkringsanstalter.

Lönsamheten i fråga om såväl svenska som utländska bolags försäkringsverksamhet

här i riket har under senare år minskat. I det av särskilt tillkallade

sakkunniga nu framlagda förslaget har förordats en härav betingad

justering av vinstprocenttalen för vissa slag av skadeförsäkringsrörelse som

här bedrives av utländska bolag.

Förslaget har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Det sålunda framlagda förslaget syftar inte till någon omläggning av gällande

principer för beskattning av skadeförsäkringsrörelse, som i Sverige bedrives

av utländsk försäkringsanstalt. Liksom enligt gällande rätt skall enligt

förslaget lönsamheten av de svenska försäkringsanstalternas skadeförsäkringsrörelse

i sådana grenar, som avses med förslaget, vara normerande

vid fastställande av vinstprocenttalen i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen.

1 likhet med utredningen finner även jag anledning för närvarande saknas

att avvika från nämnda princip.

Det statistiska material, som legat till grund för utredningens bedömande

av skäligheten av de föreslagna vinstprocenttalen, har utan anmärkning

granskats av försäkringsinspektionen. Då av detta material klart synes

framgå, att de utländska försäkringsanstalterna vid jämförelse med de

inländska anstalterna för närvarande är missgynnade och de av utredningen

föreslagna procenttalen synes väl avvägda, kan jag i likhet med samt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1962

liga remissinstanser tillstyrka att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

Vad försäkringsinspektionen och kammarrätten anfört angående utformningen

av lagtexten synes böra iakttagas.

Beträffande ikraftträdandet av de nya bestämmelserna kan, såsom riksskattenämnden

framhållit, vägande invändningar riktas mot utredningens

förslag att de nya procenttalen skall tillämpas redan vid 1962 års taxering och

alltså avse även beskattningsåret 1961. Det förhållandet att antalet skattskyldiga,

som beröres av den föreslagna lagstiftningen, är ringa utgör inte heller

tillräckligt skäl för att låta lagstiftningen få retroaktiv verkan. I likhet med

riksskattenämnden kan jag dock tillstyrka, att de nya procenttalen får tilllämpas

fr. o. m. 1963 års taxering.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte genom proposition föreslå 1962 års riksdag att antaga inom

finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 30 §

3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lb år 1962

23

Bihang

Utredningens förslag

till

lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas att 30 § 3 mom.1 kommunalskattelagen skall erhålla

följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

30 §.

1 mom. Vad som---av rörelse.

2 mom. Såsom nettointäkt---

av pensionsförsäkring.

Såsom nettointäkt — — — utländsk

återförsäkringsrörelse.

Därest i---från nettointäk
ten.

3 mom. I fråga om utländsk försäkringsanstalt

skola bestämmelserna

i 2 mom. andra och tredje styckena

äga motsvarande tillämpning beträffande

livförsäkringsrörelse, som anstalten

drivit här i riket. Beträffande

annan försäkringsrörelse, som här

drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i riket skattepliktig

nettointäkt upptagas viss procent

av anstaltens premieinkomst av

den här bedrivna rörelsen, nämligen

beträffande trafikförsäkringsrörelse 3

procent, beträffande sjöförsäkringsrörelse

5 procent beträffande sjuk-,

olycksfalls- och brandförsäkringsrörelse

6 procent samt beträffande övrig

försäkringsrörelse 10 procent.

(Föreslagen lydelse)

30 §.

1 mom. Vad som---av rö
relse.

2 mom. Såsom nettointäkt---

av pensionsförsäkring.

Såsom nettointäkt — — — utländsk

återförsäkringsrörelse.

Därest i---från nettointäk
ten.

3 mom. I fråga om utländsk försäkringsanstalt

skola bestämmelserna i

2 mom. andra och tredje styckena äga

motsvarande tillämpning beträffande

livförsäkringsrörelse, som anstalten

drivit här i riket. Beträffande annan

försäkringsrörelse, som här drivits av

utländsk försäkringsanstalt, skall såsom

här i riket skattepliktig nettointäkt

upptagas viss procent av anstaltens

premieinkomst av den här bedrivna

rörelsen, nämligen beträffande

trafikförsäkrings- och annan motorfordonsförsäkringsrörelse

3 procent,

beträffande sjö- och annan transportförsäkringsrörelse

5 procent samt

beträffande övrig försäkringsrörelse 6

procent. Lag den 1962 (nr ),

som tillika innehåller följande:

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling och skall

äga tillämpning jämväl med avseende

å det beskattningsår, för vilket taxerinq

i första instans verkställes år

1962.

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 308.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1962

(Nuvarande lydelse)

4 mom. För det---sig han
delsvinst.

För det---utminuterade rus
drycker.

För utövare---försålda to
baksvaror.

5 mom. Sedan från---av rö
relse.

(Föreslagen lydelse)

4 mom. För det---sig han
delsvinst.

För det--— utminuterade rus
drycker.

För utövare---försålda to
baksvaror.

5 mom. Sedan från---av rö
relse.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr /4 år 1962

25

Bilaga 1

Premier (P) och överskott (Ö) i tusental kronor under åren 1950—1959

i vissa skadeförsäkringsgrenar samt överskott i procent av premier.

År

1950 .............. 136

1951 .............. 165

1952 .............. 197

1953 .............. 209

1954 .............. 217

1955 .............. 227

1956 .............. 245

1957 .............. 263

1958 .............. 288

1959 .............. 308

1950—1959 ........ 2 261

ö

%

316

14 933

11,0

971

21 943

13,2

613

22 394

11,3

308

37 811

18,1

989

46161

21,2

783

15 388

6,8

704

— 4815

— 2,0

850

21 112

8,0

826

12 554

4,3

037

4 963

1,6

397

192 444

8,5

Bilaga 2

I bilaga 1 redovisade siffror sammandragna i femårsperioder.

År P Ö %

1950—1954 ........ 927197 143 242 15,4

1955—1959 ........ 1334 200 49 202 3,7

Bilaga 3

Premier (P) och överskott (ö) i tusental kronor under sjuårsperioden

1953—1959 i vissa skadeförsäkringsgrenar samt överskott i procent av

premier.

Rörelse avseende

År

annan

P

motorfordonsförs.

Ö %

P

Övriga grenar

Ö

%

1953 ........

47 428

12 203

25,7

161880

25 608

15,8

1954 ........

53 897

12 068

22,4

164 093

34 093

20,8

1955 ........

58 009

4 565

7,9

169 774

10 823

6,4

1956 ........

63 591

797

1,3

182 113

—5611

—3,1

1957 ........

70 063

677

1,0

193 787

20 435

10,5

1958 ........

79 130

—1 547

—2,0

209,696

14 101

6,7

1959 ........

86 208

2 254

2,6

221 829

2 708

1,2

1953—1959 ..

458 326

31 017

6,8

1 303 172

102 157

7,8

Bilaga 4

I bilaga 3 redovisade siffror avseende femårsperioden 1955—1959 i sammandrag.

Rörelse avseende

annan raotorfordonsförs. övriga grenar

P ö % P ö %

357 001 6 746 1,9 977 199 42 456 4,3

År

1955—1959

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 14 år 1962

Bilaga 5

Premier (P) och överskott (Ö) i tusental kronor under tidsperioden

1953—1958 samt överskott i procent av premier. Ur överskotten har inverkan

av extra reserver eliminerats.

År

annan

P

Rörelse avseende

motorfordonsförs.

Ö % P

övriga grenar

Ö

%

1953....

71666

17 957

25,1

184 738

29 183

15,8

1954....

90 851

17 320

19,1

227 725

34 797

15,3

1955....

99 350

2410

2,4

237 239

3 604

1,5

1956....

110318

— 4 332

—3,9

252 221

—9 096

—3,6

1957....

125 867

— 5 051

^,0

273 096

11 082

4,1

1958....

145 192

—10 564

-7,3

296 856

7 830

2,6

Bilaga 6

I bilaga 5 redovisade siffror avseende tidsperioden 1955—1958 i sammandrag.

Rörelse avseende

annan motorfordonsförs. övriga grenar

Ar P Ö % P ö %

1955—1958 480 727 —17 537 —3,6 1059 412 13 420 1,3

Bilaga 7

Beräkning av minskning av beskattningsbar inkomst i tusental kronor

vid eventuellt bifall till Föreningens av utländska försäkringsbolags generalagenter

framställning. Uppgifterna har utförts på grundval av tabell 32 i

»Enskilda försäkringsanstalter» för år 1959.

Annan motorfordonsförsäkringsrörelse

Summa premier................ 7 783

Avgår schweiziska bolag........ 2 899

Minskning (10—3=) 7 %......

4 884

342

Objeklförsäkringsrörelse

Summa premier..............

Avgår schweiziska bolag......

.. 15 739

.. 4 361

» brandpremier 80 %

Minskning (10—6=) 4 %____

11 378

.. 9102

2 276

91

Hästförsäkringsrörelse

Summa premier..............

Minskning (10—6=) 4 %____

224

9

Summa minskning 442

eller i avrundat tal 0,45 miljon kronor.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611298

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av SO § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten
  2. BevU 1962:6 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten