Sök i Ratio Lex

Angående nya gränser för Stekenjokks statsgruvefält m. in

1962-03-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:141, Angående nya gränser för Stekenjokks statsgruvefält m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Hl år 1962

1

Nr 141

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nya gränser

för Stekenjokks statsgruvefält m. in.; given Stockholms

slott den 30 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handel särenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om viss utvidgning av Stekenjokks

statsgruvefält i Vilhelmina socken i Västerbottens län. Vidare föreslås att

Daningens statsgruvefält i samma socken ej vidare skall utgöra statsgruvefält.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 141

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Hl år 1962

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 mars 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga angående nya gränser

för Stekenjokks statsgruvefålt m. m. och anför därvid följande.

I 5 § gruvlagen den 3 juni 1938 upptages bestämmelser om inskränkningar

i rätten att erhålla inmutning. Där föreskrives att inmutningspunkten,

d. v. s. det cirkelformade inmutningsområdets medelpunkt, icke får förläggas

på vissa angivna områden och att inmutat område ej heller får omfatta

dessa särskilt angivna områden. Bl. a. föreligger inmutningshinder

enligt 5 § 1) beträffande område å kronojord som genom beslut av Kungl.

Maj:t och riksdag förklarats skola utgöra statsgruvefålt eller om vars förklarande

för statsgruvefålt statlig myndighet väckt förslag hos Kungl. Maj:t;

inmutning på sadant område kan dock beviljas för kronans räkning. Vidare

har genom en år 1952 vidtagen lagändring öppnats möjlighet för Kungl.

Maj :t att, när synnerliga skäl föreligger, medge undantag från ifrågavarande

hindersbestämmelse.

Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen har utlagts dels inom Norrbottens

län ett flertal statsgruvefålt enligt kungörelser den 2 december 1910

(nr 137), den 11 juni 1918 (nr 372), den 12 april 1929 (nr 59) och den 22

september 1933 (nr 557), dels inom Västerbottens län enligt kungörelser den

20 maj 1921 (nr 297) och den 24 mars 1939 (nr 83) tre statsgruvefålt, benämnda

Stekenjokks, Remdalens och Daningens statsgruvefålt. Utsträckningen

av Stekenjokks statsgruvefålt framgår av en karta fogad till kungörelsen

den 20 maj 1921 (nr 297) och utsträckningen av Daningens statsgruvefält

av en karta fogad till propositionen 1939: 34.

I en den 23 februari 1962 till handelsdepartementet inkommen skrivelse

har Sveriges geologiska undersökning (SGU) hemställt att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att Stekenjokks statsgruvefålt utvidgas på sätt i

skrivelsen närmare angives samt att beslutet om utläggande av Daningens

statsgruvefålt upphäves.

I skrivelsen hänvisar SGU till en början beträffande Steken jokks stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil år 1962

3

gruvefält till en av SGU i september 1961 lämnad sammanfattande redogörelse

rörande de funna malmerna inom detta område. Ur denna redogörelse

må här följande återgivas.

I november 1951 återupptogs arbetena ånyo i Stekenjokks statsgruvefält

med geologiska undersökningar. Följande år utfördes en elektromagnetisk

mätning med modärna metoder, varigenom områdets struktur och utsträckningen

av malmens utgående klarlades. Genom därpå följande diamantborrningar

(omkring 25 000 borrmeter) har malmkroppens form och läge tills

dato i detalj kunnat följas på en längd av ca 2 300 m och till ett djup av

ca 400 m. Malmkroppen har ännu ej kunnat begränsas, varför SGU icke nu

kan göra något uttalande om malmens totala storlek. Fram till våren 1961

har påvisats ca 11 milj. ton malm med i genomsnitt 1,65 % Cu, 3,22 % Zn

och 19,3 % S. Det till svavelkisen bundna svavlet utgör uppskattningsvis

12—14 %. Cu-halten tycks stiga mot malmens sydliga, djupare belägna delar.

Medan malmens övre partier i genomsnitt håller 1,45 % Cu, stiger medelhalten

i de djupare delarna, vilka för närvarande undersöks genom djupborrningar,

till 1,8 % Cu.

Genom de prospekteringsarbeten inom Västerbottens- och Jämtlandsfjällen,

som utförts av SGU under 50-talet parallellt med uppborrningen av

Stekenjokkmalmen, har bedömningen av området från malmsynpunkt undergått

en markant förändring. I dessa mycket vidsträckta områden, som

till ytan är flerfaldigt större än det från malmsynpunkt så givande Skelleftefältet,

har — bortsett från redan tidigare kända malmanledningar — en

hel rad nya uppslag framkommit. Undersökningen och utredningen av dessa

vitt spridda malmuppslag har hittills icke framskridit så långt, då de

till förfogande stående resurserna till största delen insatts för utredning av

den egentliga Stekenjokkmalmen. Det kan dock nämnas, att på endast 2

km avstånd mot NV från denna fyndighet en ny malm av samma typ

(Levimalmen) upptäckts, i vilken hittills ca 500 000 ton malm påvisats.

Levimalmens utsträckning har dock ännu icke utretts. Arbeten pågår på

objektet. Vidare har malmmineraliseringar påträffats vid Tjokkola 3 km

SV om Stekenjokk. Även inom detta område pågår diamantbergborrning. De

flesta malmuppslagen inom Stekenjokkfältet, indikerade genom fynd av rika

malmblock, elektromagnetiska och i vissa fall även geokemiska undersökningsmetoder,

har hittills icke hunnit närmare utredas. Resultaten från undersökningen

av Stekenjokkmalmen föranleder även en omprövning av redan

kända fyndigheter, som tidigare betraktats såsom ekonomiskt mindre

värdefulla. SGU förutser att ytterligare undersökningar behövs på flera av

dessa objekt.

I det föregående har SGU sökt giva huvuddragen beträffande prospekteringsläget

inom det aktuella området. Sammanfattningsvis kan i dag sålunda

konstateras, att Stekenjokkmalmen är en efter svenska förhållanden stor

sulfidmalmsfyndighet. För närvarande är en malmkvantitet å 11 milj. ton

säkrad med genomsnittshalter å 1,65 % Cu, 3,22 % Zn och 12—14 % pyritsvavel.

Själva huvudmalmen är icke färdigundersökt. I huvudmalmens närhet

finnes andra av staten ägda fyndigheter av liknande typ, för vilkas utredning

ett omfattande arbete återstår för SGU.

I anslutning till nyssnämnda redogörelse framhåller SGU i skrivelsen att

malmletningsverksamheten inom området numera sträcker sig långt utöver

gränserna för det av statsmakterna utlagda statsgruvefältet. Närmare hälften

av den egentliga Stekenjokkmalmen i de delar denna hunnit uppborras

ligger sålunda redan utanför gränserna för statsgruvefältet. Vidare belädes,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 141 år 1962

fortsätter SOU, för omkring tio år sedan området mellan statsgruvefältet

och norska gränsen med mer än 200 inmutningar. Under år 1960 har inom

området för dessa inmutningar två utmål utlagts vid utgåendet av den s. k.

Levimalmen. Vidare har området mot fjällmassivet Gellvernokko sedan fem

år tillbaka varit belagt med ett 150-tal inmutningar.

SGU anför vidare att undersökningarna av dessa olika malmuppslag icke

har framskridit så långt, då de till förfogande stående resurserna till största

delen insatts för utredning av den egentliga Stekenjokkmalmen. Emellertid

är malmuppslagen inom detta område så gynnsamma, att SGU räknar med

att under avsevärd tid fortsätta arbetena där. Vidare kommer statsmakterna

att — utöver kostnaderna för de geologiska undersökningarna — investera

ytterligare medel å detta objekt genom bl. a. byggandet av en väg, varom

förslag framlagts för innevarande års riksdag. Enligt SGU synes under dessa

förhållanden rätta tidpunkten nu vara att giva statsgruvefältet en sådan utsträckning,

att det bättre anpassar sig till arbetsområdet. SGU föreslår därför

att Stekenjokks statsgruvefält gives följande nya gränser.

I norr: Saxåns norra strand från riksgränsen mot Norge.

I öster: en linje tänkt dragen från föreningspunkten mellan Saxån och

den norr ifrån kommande ca 1 200 meter nedanför Stekenjokks inflöde i

Saxån infallande bäcken till röset å den med höjdsiffran 941 utmärkta toppen

av Stekevare och från denna punkt till triangelpunkten 1130,5 Tj alingen

och därifrån till röset med höjdsiffran 1067 i södra delen av Gellvernokkomassivet.

I söder: en linje tänkt dragen från sistnämnda röse till utflödet i Gaustjokk

av den lilla bäcken från sjön norr om siffrorna »67» i höjdsiffran 767.

I sydväst: från sistnämnda punkt i Gaustjokk uppströms densamma genom

den lilla sjön punkt 841 till riksgränsen mot Norge.

I väster: från sistnämnda punkt utmed riksgränsen till den punkt, där

densamma skär Saxån.

Som stöd för sitt förslag att beslutet om utläggande av Daningens statsgruvefält

skall upphävas anför SGU följande.

Inom samma zon av fjällkedjan ligger några mil norr om Stekenjokk ytterligare

två statsgruvefält, nämligen Remdalen och Daningen. Båda har varit

föremål för intensiva prospekteringsarbeten. Medan Remdalens statsgruvefält

ännu icke hunnit utredas fullständigt har arbetena inom Daningens

statsgruvefält slutförts.

Daningens statsgruvefält tillkom på förslag av SGU genom beslut av 1939

års riksdag (prop. nr 34, riksdagens skrivelse nr 100). Dess gränser finnes

angivna i K. k. nr 83/1939. I en skrivelse till kommerskollegium den 13 december

1938 framhöll SGU om denna förekomst bl. a. följande:

»I andra rummet, och med en viss tvekan, föreslås ett mindre statsgruvefält

omkring de ca 13/4 mil nordligare belägna Daningen-förekomsterna.

De härstädes hittills upptäckta förekomsterna av kopparmalm äro visserligen

små och med hänsyn till läget icke brytvärda. Emellertid tala vissa skäl

för att icke alla förekomster därstädes ännu blivit lokaliserade. Då det å ena

sidan är ovisst om mera omfattande undersökningar lämpligen böra igångsättas

inom området inom den närmaste tiden men det å andra sidan icke

förefaller vara önskvärt att området göres till fritt fält för en inmutningsverksamhet,

som skulle kunna försvåra en sådan undersökning (och even
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Knngl. Maj:ts proposition nr lhl år 1962

tuellt etl utnyttjande) framdeles, särskilt ifall Remdalen skulle visa sig bliva

av större betydelse, torde visst fog föreligga för att avsätta även detta område

såsom statsgruvefält.»

Området har sedan dess varit föremål för geologiska och geoiysiska arbeten,

samt grävningar för att blotta funna malmmineraliseringar. Geofysiskt

har bl. a. största delen av statsgruvefältet övermätts med elektromagnetiska

metoder. Området har geologiskt kartlagts och blockletningar, d. v. s.

sökandet efter malmblock i moränen har bedrivits intensivt inom statsgruvefältet

och i dess närhet. En rad malmförande flyttblock hittades härvid.

Emellertid har kunnat utredas att dessa block emanerat från längre åt oster

belägna malmfyndigheter, utmålslagda av enskilt företag.

När nu undersökningsarbetena är slutförda inom Daningens statsgruvefält

kan konstateras att inom detsamma ej finnes tillräckligt med ekonomiskt

utnyttjbar malm som kan motivera detta statsgruvefälts bibehållande.

I ett över SGU:s berörda förslag avgivet utlåtande har kommerskollegium

förklarat sig tillstyrka förslaget vad avser såväl utvidgning av Stekenjokks

statsgruvefält som upphävande av beslutet beträffande Daningens statsgruvefält.

Kollegium anför följande.

Kollegium har från överlantmätarna i Jämtlands och Västerbottens län

inhämtat att det område som föreslås skola tillföras Stekenjokks statsgruvefält

i sin helhet tillhör Kronan. På området finnas 381 inmutningar och 3

utmål, samtliga tillhöriga Kronan.

Kollegium finner förslaget att utvidga Stekenjokks statsgruvefalt val motiverat

med hänsyn till att staten planerar upptagande av gruvdrift på den

av SGU påvisade Steken jokkmalmen och att de ytterligare malmfyndigheter

som kunna finnas i andra delar av området böra tillkomma staten och bearbetas

i samordning med brytningen av nyssnämnda malm. Statens rätt

är för närvarande skyddad genom ovannämnda inmutningar och utmål men

om området förklaras för statsgruvefält erhålles med enklare medel ett effektivare

skydd för statens intressen. Kollegium har heller intet att erinra

mot statsgruvefältets föreslagna omfattning, då denna begränsats till ett

område, som kan förutsättas bli genomsökt i fråga om malmförekomster

inom överskådlig tid.

Förslaget att upphäva Daningenområdets karaktär av statsgruvefalt synes

kollegium välgrundat, då några brytvärda malmtillgångar icke påträffats

vid SGU:s undersökningar och inmutningsrätten bör vara fri när påtaglig

anledning saknas att reservera denna rätt för staten.

Departementschefen. Av vad i ärendet blivit upplyst rörande malmletningsverksamlieten

i Stekenjokkområdet framgår att den föreslagna ut\idgningen

av det år 1921 inom området utlagda statsgruvefältets gränser lämpligen

bör komma till stånd. I denna fråga får jag även hänvisa till den redogörelse

som lämnats och de förslag som framlagts i årets statsverksproposition

rörande den statliga malminventeringen (X ht, s. 77 och 290). I anslutning

till de pågående undersökningarna vid Stekenjokk förordas bl. a.

anslag för nästa budgetår med 3 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. för påbörjande

av en väg från den allmänna vägen i Klimpfjäll till Stekenjokkområdet.

Vad angår Daningens statsgruvefält visar numera slutförda undersökningsarbeten

därstädes att skäl för att oinrådet hålles avsatt såsom statsgruvefält

ej längre föreligger.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr U1 år 1962

I likhet med kommerskollegium biträder jag sålunda de av SGU framlagda

förslagen. Såsom framgår av kollegiets utlåtande tillhör det område

som föreslås skola tillföras Stekenjokks statsgruvefält i sin helhet Kronan.

En topografisk karta, varå de nya gränserna för Stekenjokks statsgruvefält

samt utsträckningen av Daningens statsgruvefält utmärkts, torde i avtryck

fa bifogas statsrådsprotokollet. De streckade linjerna på kartan utmärker

Stekenjokks statsgruvefälts nuvarande gränser i söder och nordväst- i norr

och sydost sammanfaller de med de föreslagna nya gränserna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta,

att det område, som omförmäles i Sveriges geologiska undersöknings

till Kungl. Maj :t den 23 februari 1962 inkomna

skrivelse och å den vid statsrådsprotokollet fogade kartan

betecknats Stekenjokks statsgruvefält med i skrivelsen

imgivna gränser, må förklaras vara statsgruvefält under benämning

Stekenjokks statsgruvefält, samt

att beslutet om utläggande av Daningens statsgruvefält må

upphävas.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sven Julin

opaginerad Kontrollera mot PDF

> K V a*r*d o f J å l f l.;r

M"''-Oibbritwtfosk. , ",■ Jå.lff.

fc-i/i-rcffiålei

Vttfmtpv.

ftaurov3

JJustfiL

Tjåirvnnioilhf

.i--re r// a(fe

R.ermfalehs

mritSGl&rfunitju ''v> ^ ''

-rjAtki^OTV^r^

ft.r. 20c

uxIo^Y

/iävääm

o O fl

»Jknxtr^cnux

JaJkdtsånv

i H 4

t. -*> Vi»rom vikeftÉ&Lr^.

•., •* ^Ä,

«•?»&* >- * ■

fl‘ w f3/

s^:; > /;■.■■■»„

re£n en>klimf en

istfimStro

v iS \

tformyi

fyjhtjjstenifé

dfekehjokks

V ''. 7

vSra iqgru ve fqJt

JtP* ; - -a/. j^T sk

Jhmtfjhfpö

iriiUkJfi^t

t/irrit/ti kjn) -•

ftöriesbäjli

SijiprmiAe.

,&J f v v r ilkrjti

t • ^

S W^C^ö. v\yt v. trV

^xrfV^u

Ihiftt&fkkh''

Wäé&M

■ \y''w

| I Område för

•s-faf>sgru ve fa It

För spridning godkänd i rikets allmänna kartverk 1/3 1962.

Reproducerad med tillstånd av Generalstabens litogr. anstalt 1962.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående nga gränser för Stekenjokks statsgruvefält m. m. a1 i texten
  2. SU 1962:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående nya gränser för Stekenjokks statsgruvefält m. m. s. 4 i texten