Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond från arvsskatt och gåvoskatt, m. m

1962-03-30 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:147, Med förslag till förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond från arvsskatt och gåvoskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1962

1

Nr 147

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond från arvsskatt och gåvoskatt, m. m.; given

Stockholms slott den 30 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till

1) förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond

från arvsskatt och gåvoskatt;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om viss skattebefrielse för den stiftelse,

som bildats för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld, ävensom för

bidrag som utbetalas från stiftelsen. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 147

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr i hl år 1962

Förslag

till

förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond

från arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond skall

vara befriad från skattskyldighet enligt förordningen den 6 juni 1941 (nr

416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall äga tillämpning jämväl å egendom som före nämnda dag förvärvats

av stiftelsen genom testamente eller gåva.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom törordnas, att 5 § 1 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom anvisningarna till 19 § samma lag1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

5 §•

1 mom. Från skatteplikt—--

om socialhjälp;

e) byggnader som tillhöra följande

institutioner, nämligen akademier

samt Nobelstiftelsen, så ock allmänna

undervisningsverk, sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets

universitet och högskolor i vilka

de studerande enligt gällande stadgar

äro skyldiga att vara medlemmar,

sjömanshus, kyrkor och trossamfund

som avses i 53 § 1 mom. e), sjukvårdsinrättningar

vilkas verksamhet

ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar

samt sådana stiftelser

och föreningar som avses i nyssnämnda

lagrum, därest byggnaderna

äro avsedda för nämnda institutio
1

Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1956:88,

na till 19 § se 1960:604.

(Föreslagen lydelse)

o §■

1 mom. Från skatteplikt---

om socialhjälp;

e) byggnader som tillhöra följande

institutioner, nämligen akademier,

Nobelstiftelsen samt stiftelsen

Dag Hammarskjölds Minnesfond, så

ock allmänna undervisningsverk, sådana

sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt gällande

stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, kyrkor och

trossamfund som avses i 53 § 1 mom.

e), sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet

ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar

samt sådana

stiftelser och föreningar som avses i

nyssnämnda lagrum, därest byggna
av

53 § 1 mom. se 1961:526 och av anvisningar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ners verksamhet såsom sådana, ävensom

dylika institutioner tillhöriga allmänna

platser;

f) regementens, officerskårers —

-- avsedda byggnader.

Därest under — — — fastighetens

värde.

Från skatteplikt---- ecklesia
stik

boställsordning.

53 §.

1 in o m. Skyldighet att —---

av rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forsknings- och

utvecklingsarbete, järnkontoret, så

länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksamhet,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser bildade

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,

sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å

vilka lagen om försäkringsrörelse icke

äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län

eller del av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses

i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra — — — eller rörelse.

derna äro avsedda för nämnda institutioners

verksamhet såsom sådana,

ävensom dylika institutioner tillhöriga

allmänna platser;

f) regementens, officerskårers —

---avsedda byggnader.

Därest under —--fastighetens

värde.

Fiån skatteplikt---—■ ecklesia
stik

boställsordning.

53 §.

1 mom. Skyldighet att----

av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro skyldiga

att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forsknings-

och utvecklingsarbete, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna pensionsfonden,

pensionsstiftelser, allmänna

sjukkassor, understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring

hänförlig verksamhet, jämlikt lagen

om aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser bildade stiftelser

för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp

eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om

försäkringsrörelse icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring;

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---- eller rö
relse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1V7 år 1962

(Nuvarande lydelse)

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp —

--influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik
tig

intäkt.

Bestämmelsen att — — •— sistnämnda

lag.

Skatteplikt föreligger--— av

motorfordon.

Enligt 46 § .(2 mom.---av
ses

i 31 och 32 §§.

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp —

—- — influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan — —- — skattepliktig

intäkt.

Bestämmelsen att — — — sistnämnda

lag.

Skatteplikt föreligger----av

motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej heller för

bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond till fullföljande

av sitt ändamål utgiver för mottagarens

utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. —---avses i

31 och 32 §§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet---även
som

hushållningssällskap:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forskningsoch

utvecklingsarbete, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel använ
1

Senaste lydelse av 7 § se 1961:527.

7 §•

Från skattskyldighet---även
som

hushållningssällskap:

för all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro skyldiga

att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forsknings-

och utvecklingsarbete, järn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tk7 år 1962

5

(Nuvarande lydelse)

das till allmänt nyttiga ändamål och

kontoret icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipsljänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast visst

län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga försäkringsbolag, som avses

i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra---hänför
lig

verksamhet.

Aktiebolag och -—--bolagens

verksamhet.

Om aktierna —- —- —■ lös egendom.

Riksskattenämnden må, —- ■— —

icke föras.

Att personer,---samma para
graf.

(Föreslagen lydelse)

kontoret, så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna pensionsfonden,

pensionsstiftelser, allmänna

sj ukkassor, understödsföreningar,

med undantag för dem, vilka enligt

sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500

kronor för medlem, jämlikt lagen om

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för

arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller

hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om

försäkringsrörelse icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra — — — hänförlig

verksamhet.

Aktiebolag och---bolagens

verksamhet.

Om aktierna — —• —-lös egendom.

Riksskattenämnden må, -—- — —

icke föras.

Att personer,--— samma pa
ragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

fl Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 147

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars

1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om viss skattebefrielse

för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och för bidrag från stiftelsen

samt anför därvid följande. I.

I. Inledning

I syfte att hedra minnet av Dag Hammarskjöld och för att föra hans verk

vidare har bildats stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. Enligt av

Kungl. Maj :t fastställda stadgar har stiftelsen till ändamål att i Dag Hammarskjölds

anda främja internationellt samarbete för socialt, politiskt, ekonomiskt

och kulturellt framåtskridande i de nationer, vilkas utveckling låg

Dag Hammarskjöld nära om hjärtat. Stadgarna för stiftelsen torde såsom

Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

I skrivelse den 21 februari 1962 har stiftelsens interimsstyrelse hemställt,

att — då det i vissa hänseenden kunde råda tveksamhet rörande stiftelsens

skattskyldighet — åtgärder måtte vidtagas för att bereda stiftelsen full skattefrihet

i fråga om såväl inkomst- och förmögenhetsskatt som arvs- och gåvoskatt.

Interimsstyrelsen har i sin skrivelse tillika hemställt, att mottagare

av bidrag från stiftelsen måtte befrias från inkomstskatt här i riket för vad

han sålunda erhållit från stiftelsen.

Över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, Svea hovrätt (efter

hörande av advokatfiskalen), Stockholms rådhusrätt, rådhusrätten i Malmö

samt häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1>t7 år 1962

7

II. Stiftelsens ändamål, organisation m. m.

Stiftelsen skall enligt § 1 i stadgarna ha till huvudändamål att i de stater,

vilkas utveckling låg Dag Hammarskjöld så nära om hjärtat, främja socialt,

politiskt, ekonomiskt och kulturellt framåtskridande genom utbildning för

ansvarskrävande poster av medborgare i dessa länder. Stiftelsens verksamhet

skall finansieras med bidrag, som stiftelsen må komma att mottaga för

ändamål, förenliga med de i § 1 angivna ändamålen (§ 2). Stiftelsens medel

skall i den mån de icke omedelbart tages i anspråk för fullföljande av

stiftelsens ändamål placeras på bankräkning eller i såsom goda ansedda aktier,

obligationer eller andra värdehandlingar (§ 13). Styrelsen må enligt § 14

i vissa fall besluta att, utöver avkastningen, jämväl kapitalet får användas

för stiftelsens ändamål.

Stiftelsen skall företrädas och dess angelägenheter handhas av en styrelse,

vilken skall bestå av minst femton och högst nitton ledamöter (§§ 4 och 5).

Av dessa skall Förenta Nationernas generalsekreterare och Sveriges permanenta

representant hos Förenta Nationerna vara självskrivna (§ 5). Övriga

ledamöter, varav minst hälften och högst två tredjedelar skall vara svenskar,

skall första gången utses av Kungl. Maj:t, varefter styrelsen skall komplettera

sig själv (§ 5). Styrelsen skall inom sig utse ordförande och vice

ordförande. Såväl de ej självskrivna ledamöterna som ordförande och vice

ordförande skall utses för en tid av högst tre år i sänder. Styrelsen och dess

kansli skall ha sitt säte i Stockholm (§§ 4 och 10), men stiftelsen får auktorisera

upprättandet av nationella kommittéer i olika länder (§ 3). Enligt

§§ 8 och 9 skall inom styrelsen finnas ett verkställande utskott, bestående av

ordföranden och två andra ledamöter, vilket skall företräda stiftelsen och

handha dess angelägenheter i den utsträckning styrelsen bestämmer.

I § 15 föreskrives, att styrelsens förvaltning årligen skall granskas av tre

av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år i sänder utsedda revisorer, varav

minst en skall vara auktoriserad av svensk handelskammare. En av revisorerna

skall vara av annan nationalitet än svensk. Stiftelsens räkenskaper

skall sammanföras i fullständigt bokslut per den 31 december varje år

(§ 16.)

III. Gällande beskattningsregler

Inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Stiftelse av det slag varom här är

fråga är oinskränkt skattskyldig, om stiftelsen inte kan hänföras till sådan

stiftelse som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen och 7 § f) förordningen

om statlig inkomstskatt. I nämnda författningsrum stadgas bl. a. att

stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att — utan begränsning till viss

familj, vissa familjer eller bestämda personer — lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning, är allenast inskränkt skattskyldig.

Sådan stiftelse är skattskyldig till kommunal inkomstskatt endast för inkomst

av fastighet och av rörelse och till statlig inkomstskatt endast för in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1962

komst av rörelse. Om emellertid stiftelse under längre tid icke bedrivit och

icke kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen

svarar mot avkastningen å stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett

dess ändamål, enligt punkt 8 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen

anses hänförlig under 53 § 1 mom. f) samma lag och i följd härav vara

oinskränkt skattskyldig.

Enligt 5 § 1 mom. e) kommunalskattelagen är byggnader tillhörande stiftelse

som avses i 53 § 1 mom. e) samma lag undantagna från skatteplikt för

fastighet, om byggnaderna är avsedda för stiftelsens verksamhet som sådan.

Detsamma gäller till byggnaderna hörande tomtområden. Ägare till fastighet

som nu sagts är enligt 54 § d) kommunalskattelagen frikallad från skattskyldighet

för inkomst från fastigheten genom dess begagnande för stiftelsens

verksamhet.

Beträffande skattskyldighet för förmögenhet stadgas i 6 § 1 mom. b) förordningen

om statlig förmögenhetsskatt, att stiftelse varom nu är fråga är

skyldig erlägga förmögenhetsskatt endast om och i den mån stiftelsen är

skyldig erlägga skatt för inkomst. En stiftelse som avses i 7 § f) förordningen

om statlig inkomstskatt är i följd härav skyldig erlägga förmögenhetsskatt

endast för sådan förmögenhet som är nedlagd i av stiftelsen bedriven

rörelse.

övervägande skäl synes tala för att Dag Hammarskjölds Minnesfond kommer

att anses som sådan stiftelse, som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen

och 7 § f) förordningen om statlig inkomstskatt. Stiftelsen blir

då helt frikallad från skattskyldighet, om den icke placerar sina tillgångar

1 fastigheter eller driver rörelse. Hur stiftelsen kommer att bedömas ur beskattningssynpunkt

blir dock ytterst beroende av hur stiftelsens verksamhet

bedrives.

Beträffande frågan huruvida bidrag från stiftelsen utgör skattepliktig inkomst

för mottagaren får man skilja mellan de fall då mottagaren är

bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige samt då så icke är fallet. Är mottagaren

bosatt i Sverige eller vistas han här stadigvarande bedömes skattskyldigheten

enligt reglerna i 19 § kommunalskattelagen. Där stadgas bl. a.

att såsom skattepliktig inkomst räknas icke stipendier till studerande vid

undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning. I

praxis har endast verkliga stipendier, d. v. s. sådana som är helt benefika,

förklarats skattefria. I stipendiet får sålunda exempelvis icke inrymmas någon

del, som kan anses vara ersättning för utfört arbete el. dyl. Enligt punkt

2 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen skall bidrag från stiftelse

som avses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen icke anses såsom periodiskt

understöd, om utbetalningen sker till fullföljande av i sistnämnda stadgande

angivna ändamål.

Mottagare, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, kommer

icke att bli skattskyldig här i riket för bidrag från stiftelsen.

Det må framhållas att vissa stiftelser, bl. a. Nobelstiftelsen, genom uttryckligt

stadgande hänföres under 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt. Dylik stiftelse är skattskyldig

till kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet och är helt befriad

från statlig inkomstskatt och i följd härav även från förmögenhetsskatt.

Arvs- och gåvobeskattning. Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och

gåvoskatt är från skattskyldighet enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse

eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns

eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande

ålderstigna, sjuka eller lytta. Skattebefrielsen gäller dock icke där

ändamålet är att sålunda tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter

eller utom riket bosatta utlänningar. Då Dag Hammarskjölds Minnesfond

har till ändamål att lämna bidrag till utländska medborgare följer härav att

testamentariska förordnanden till stiftelsen blir arvsbeskattade. Emellertid

kommer stiftelsen därvid att bli beskattad enligt klass III i 28 § i förordningen.

Till denna klass hänföres nämligen bl. a. stiftelse med huvudsakligt syfte

att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga

eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål.

Gåvor till stiftelsen kommer däremot inte att beskattas. Jämlikt 38 § i förordningen

är nämligen från gåvoskatt befriad bl. a. sadan stiftelse, som enligt

vad ovan sagts i arvsskattehänseende hänföres till klass III.

I detta sammanhang må framhållas att den av 1958 års riksdag begärda

allmänna översynen av arvsbeskattningen ännu icke ansetts böra komma

till stånd, då det bedömts som erforderligt att dessförinnan bl. a. avvakta

resultatet av familjerättskommitténs arbete.

I de likalydande motionerna I: 356 och II: 551 vid 1961 års riksdag hemställdes,

att 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt måtte ändras så att

legat till internationell hjälpverksamhet blev befriade från arvsskatt. I sitt

betänkande nr 33, vilket godkändes av riksdagen, ansåg sig bevillningsutskottet

icke kunna biträda yrkandet i motionerna, då frågan om ändring av

lagstiftningen i förevarande hänseende borde övervägas i samband med den

allmänna översynen av arvsbeskattningen.

Vid 1962 års riksdag har i de likalydande motionerna I: 1 och II: 2 framställts

enahanda yrkande som i nyssnämnda motioner. I enlighet med bevillningsutskottets

i betänkande nr 11 gjorda hemställan har riksdagen begärt

en särskild utredning av frågan om befrielse från arvsskatt beträffande

legat till internationell hjälpverksamhet. IV.

IV. Interimsstyrelsens framställning

Såsom berörts i inledningen avser framställningen befrielse från skattskyldighet

för såväl stiftelsen som mottagare av bidrag från denna. Beträffande

stiftelsen framhålles, att denna redan enligt nu gällande skattelagstiftning

i viss utsträckning är skattefri men att det på vissa punkter kan råda

tveksamhet. Då det enligt interimsstyrelsens mening framstår som synncr
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1962

ligen angeläget att stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål icke belastas med

skatter i Sverige hemställer interimsstyrelsen, att stiftelsen måtte beredas

total frihet från följande skatter, nämligen statlig och kommunal inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt samt arvsskatt och gåvoskatt. Beträffande

mottagare av bidrag från stiftelsen hemställes att dessa måtte befrias från

statlig och kommunal inkomstskatt här i riket för bidrag från stiftelsen,

vare sig bidragen utgår i form av kontanter eller såsom naturaförmåner.

Av framställningen framgår, att interimsstyrelsen tänkt sig, att den begärda

skattefriheten skulle åstadkommas genom erforderliga ändringar i

gällande skattelagar.

V. Remissyttrandena

Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Beträffande stiftelsen har

inte någon remissinstans tillstyrkt full skattefrihet. Däremot har flertalet

remissinstanser (kammarrätten, riksskattenämnden samt länsstyrelserna i

Uppsala, Malmöhus och Västerbottens län) ansett stiftelsen böra inplaceras

bland de rättssubjekt, vilka enligt 53 § 1 mom. d) eller e) kommunalskattelagen,

7 § e) eller f) förordningen om statlig inkomstskatt och 6 § 1 mom.

b) forordningen om statlig förmögenhetsskatt är inskränkt skattskyldiga.

Överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har icke

ansett sig kunna tillstyrka lagändring för åstadkommande av skattefrihet för

stiftelsen.

Kammarrätten anser det vara befogat att lagstiftningsvägen klargöra stiftelsens

skattskyldighet. Kammarrätten anför.

Stiftelser1 har enligt § 1 i de föreslagna stadgarna till huvudsakligt ändamai

att i visst angivet syfte bereda utbildning. Då stiftelsen av stadgarna att

doma icke avses skola driva rörelse, skulle stiftelsens ändamål kunna tyda

på att stiftelsen enligt gällande rätt redan ägde åtnjuta praktiskt taget hela

den skattelättnad, varom stiftelsen hemställt.

Emellertid torde uttrycket utbildning icke äga helt samma innebörd i stadgarna

som må ha avsetts i berörda författningsrum. Med den utbildning, som

de i 53 § 1 mom. e) omförmälda stiftelserna förutsättes understödja, torde

principiellt avses sådan som meddelas av de under d) i samma lagrum angivna

akademierna och allmänna undervisningsverken. Den utbildning däremot,

som stiftelsen avser att understödja, gäller utbildning för ansvarskrävande

poster, och de personer, som skall undergå densamma, torde ofta ha

avslutat det slags utbildning som lämnas vid allmänna undervisningsanstalter.

Stiftelsen torde därvid måhända icke komma att lämna bidrag till utbildningen

såsom sådan utan i stället genom att helt eller delvis bestrida bidragstagarnas

levnadskostnader göra det möjligt för dessa att förskaffa sig

avsedd utbildning.

Det är givet att, därest stiftelsens bidrag på sådant sätt icke direkt utan

endast indirekt kommer att stödja utbildning, tvekan om stiftelsens skattskyldighet

kunde komma att uppstå hos beskattningsmyndigheterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr lk7 år 1962

Kammarrätten finner sig emellertid inte kunna tillstyrka stiftelsens hemställan

om total skattefrihet utan stannar vid att föreslå, att stiftelsen erhåller

sådan skattelättnad som för närvarande medges de härutinnan mest kvalificerade

rättssubjekten. På grund härav tillstyrker kammarrätten att stiftelsen

inplaceras bland de rättssubjekt, som uppräknas i 53 § 1 inom. d)

kommunalskattelagen och 7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt. Kammarrätten

föreslår också, att stiftelsen såvitt avser skattskyldighet för garantibelopp

för fastighet upptages bland de i 5 § 1 mom. e) kommunalskat
-

telagen uppräknade fastighetsägarna.

Riksskattenämnden påpekar, att bestämmelserna i 53 § 1 inom. e) kommunalskattelagen,

7 § f) förordningen om statlig inkomstskatt och 6 1

mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt i praxis tolkats förhållandevis

restriktivt; sålunda hade regeringsrätten i ett utslag 1961 funnit

att den verksamhet som bedrevs av en stiftelse med ändamål att bereda

hjälp åt befolkningen i de underutvecklade länderna genom alt, under ledning

av den kooperativa världsorganisationen, främja viss skolverksamhet,

icke kunde hänföras till undervisning eller utbildning i den mening, som

avses i förenämnda författningsrum.

Med denna restriktiva tillämpning, fortsätter riksskattenämnden, kommer

stiftelsen enligt nämndens uppfattning att endast delvis falla inom ramen

för 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen. Riksskattenämnden anför slutli
-

gen.

Med hänsyn till stiftelsens internationella karaktär och den uppmärksamhet

stiftelsen lärer komma att röna i stora delar av världen synes det emellertid

riksskattenämnden önskvärt att — därest stiftelsen domicilieras i Sverige

_dess verksamhet underlättas genom att den beredes en gynnsam skat
temässig

ställning. Det faller sig härvid naturligt att anknyta till den speciella

skatterättsliga ställning, som tillerkänts Nobelstiftelsen. Riksskattenämnden

förordar därför på så sätt bifall till framställningen i denna del, att i

53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § första stycket e) förordningen

om statlig inkomstskatt efter ordet »Nobelstiftelsen» införes orden »och

Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond». Härigenom skulle uppnäs skattefrihet

för stiftelsen utom såvitt gäller kommunal inkomstskatt för inkomst

av fastighet. Skattefrihet jämväl härför synes med hänsyn till de principer,

som legat till grund för utformningen av skattskyldigheten till kommunal

inkomstskatt, knappast böra ifrågakomma.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus

och Västerbottens län.

överståthållarämbetet däremot anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka

några förslag till lagändringar för åstadkommande av skattefrihet för

stiftelsen. Ämbetet erinrar om att inte ens staten åtnjuter total skattefrihet.

De alternativ, som skulle kunna komma i fråga för beredande av skattefrihet

för stiftelsen är, framhåller ämbetet vidare, antingen att inplacera stiftelsen

bland de i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § e) forordningen

om statlig inkomstskatt uppräknade rättssubjekten eller att intaga

stiftelsen i en särskild författning. Ämbetet anser sig inte kunna acceptera

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:Is proposition nr 147 år 1962

någol av alternativen. I det förra fallet skulle stiftelsen jämställas med Nobelstiftelsen.

Ämbetet påpekar att, ehuru vissa likheter finns mellan de båda

stiftelserna, även olikheterna är framträdande. Ämbetet anför härom.

För Nobelstiftelsen förelåg jämväl ett nära likställande med akademi var
aT^vkfrhr

nlenul bedrevs med avkastningen av stiftelsens kapifP|''tDn

Sty/fSen f?r(Da8 Hammarskjölds Minnesfond efter viss tid jämväl

be e ler delvis må taga själva kapitalet i anspråk för fondens syfteJ synes

a n l et t No hc ut i f l* “"S bestae5de„lnsamlingsverksamhet. De skäk somW

ämt rnS fri tag ande från skattskyldighet, synes det överståtvfrinai

f1!! d /r°I lcke med samma styrka kunna åberopas för den före\arande

fonden Vidare uppkommer onekligen en svårligen motiverad för
utvecSklingSete.

* stlftelser> bedriva insamling för internationellt

Länsstyrelsen i Goteborgs och Bohus län ifrågasätter om behov förelager

av speciell lagstiftning för stiftelsen och anför.

^n, utbildningsstiftelse med den inriktning, som skall givas åt Da« Ham

hetrSsom avs^sTöf g"!1’ k°m™r att få åtn^Uta sådan vfdsträdkt skattefrihet,

so™. ayses i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen, 7 § f) förordningen

T1 tftair lg iabomstskatt och 6 § b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt.

Framhallas bor, att den verksamhet, som stiftelsen avses komma att

Sdet’ synes vara av väsentligen annan art än som åsyftas med det

veeklSgsfänderna. naFVarande Iämnar tiU utbildning av medborgare i ut
-

Beträffande skattefrihet för mottagaren av bidrag från stiftelsen

har två remissinstanser (länsstyrelserna i Uppsala och Västerbottens

lan) tillstyrkt sådan ändring av gällande lagstiftning att full skattefrihet

or bidragen medgives, under det att kammarrätten uttalat tveksamhet med

lansyn till att skattefrihet i stor utsträckning råder redan enligt nu gällande

regler. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser speciell lagstiftning

onodig, då bidrag från stiftelsen icke är skattepliktiga enligt nu gällande lagstiftning.

överstathållarambetet synes vara av samma uppfattning. Riksskattenämnden

och länsstyrelsen i Malmöhus län slutligen vill icke utsträcka

skattefriheten längre än vad för närvarande gäller.

Länsstyrelsen i Uppsala län konstaterar att — därest bidraget är att häntora

till stipendier — bidraget jämlikt 19 § kommunalskattelagen icke är

att anse som skattepliktig intäkt. I andra fall däremot, fortsätter länsstyrelsen,

torde mottagare, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige,

icke kunna undgå beskattning för bidraget utan särskilda bestämmelser om

skattefrihet. Länsstyrelsen anför härom.

änSLUiibeKalning!? av bidi;aget får anses ske till fullföljande av stiftelsens

andamål, bor mottagaren darav vara befriad från erläggande av skatt för

bidraget. Stadgande harom kanske lämpligen kan införas i 31 § punkt 2

ZIm mefningen kommunalskattelagen. Det kan också tänkas, att skattskylskfld

förfMtning ISCn °Ch Skattefrihet för bidragstagarna regleras i en sär
-

Kammarrätten anser att läget är i någon mån ovisst när det gäller mottagarens

beskattning av bidrag från stiftelsen. Huruvida bestämmelserna i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1962

13

19 § kommunalskattelagen blir tillämpliga i de nu förevarande fallen beror

av hur den framtida bidragsgivningen anordnas och utformas. Kammarrätten

framhåller att med utbildning enligt stadgarna för stiftelsen måhända

åsyftas annat än utbildning i kommunalskattelagens mening.

Kammarrätten uttalar som sin mening att gällande bestämmelser väl kan

i flertalet fall, där fråga blir om bidrag från stiftelsen, medföra skattefrihet

för dessa, men att det ej kan förutses utifrån tillgängliga uppgifter att

så genomgående blir fallet. Därefter anföres.

Vill man skapa garantier för skattefrihet i samtliga tänkbara fall, och

skäl kan naturligtvis anföras härför oaktat man därvid genombryter vissa

mera allmänna principer i skattelagstiftningen, torde en uttrycklig bestämmelse

vara erforderlig. Att en sådan bestämmelse å andra sidan ej bör omfatta

ersättning från stiftelsen för åt denna utfört arbete torde vara uppenbart.

Därest en föreskrift om skattefrihet för mottagare av bidrag från stiftelsen

anses böra ifrågakomma, torde denna måhända lämpligen böra upptagas

i en särskild författning. Om så sker, är det tänkbart att i samma författning

upptaga alla särskilda bestämmelser som reglerar stiftelsens ställning

i beskattningsavseende.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar, att stipendier avsedda

för mottagarnas utbildning enligt 19 § kommunalskattelagen icke utgör

skattepliktig inkomst för dessa. Länsstyrelsen anser på grund härav, att utbetalning

som sker för att fullfölja stiftelsens ändamål icke kan beskattas

enligt svensk lagstiftning. Länsstyrelsen finner därför speciell lagstiftning

för att ernå av stiftelsen begärd skattefrihet ej erforderlig.

Överståthållarämbetet framhåller, att det torde överensstämma med vedertagna

beskattningsprinciper att belopp, som utbetalas av en stiftelse till

fullföljande av ett allmännyttigt ändamål, icke anses utgöra skattepliktig intäkt

för mottagaren, såvida icke utbetalningen är att anse såsom periodiskt

understöd.

Riksskattenämnden erinrar om att i den mån bidrag utgår till mottagare,

som ej är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, skattskyldighet icke föreligger

enligt gällande rätt. Vidare påpekar nämnden, att Nobelpris enligt

gällande rättstillämpning icke beskattas samt att enligt 19 § kommunalskattelagen

stipendium avsett för mottagarens utbildning inte heller utgör

skattepliktig inkomst. Riksskattenämnden anför därefter.

Det nu anförda lärer innebära, att allenast sådana periodiska bidrag, som

icke utgöra stipendier, enligt gällande rätt tagas till beskattning, medan cngångsbidrag

icke alls beskattas. Riksskattenämnden anser för sin del icke

tillräckliga skäl föreligga att för mottagare av bidrag från Stiftelsen Dag

Hammarskjölds Minnesfond ytterligare utsträcka skattefriheten.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Malmöhus län.

Arvs- och gåvoskatten. Vad först angår befrielse från arvsskatt bar

stiftelsens framställning tillstyrkts av fyra remissinstanser, nämligen Svea

hovrätt, Stockholms rådhusrält, rådhusrätten i Malmö och länsstyrelsen i

Malmöhus län. Overslåthållarämbetet och länsstyrelsen i Göteborgs och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

Bohus län har däremot avstyrkt framställningen under det att häradshövdingen

i Askims och Mölndals domsaga tillstyrkt åtgärder för att meddela

skattefrihet åt alla stiftelser och sammanslutningar som främjar kulturellt

eller socialt framåtskridande men avstyrkt åtgärder som tar sikte endast på

nu ifrågavarande stiftelse.

Vad därefter angår gåvoskatt framhåller flertalet remissinstanser,

att stiftelsen redan enligt nu gällande bestämmelser torde vara fri från sådan

skatt. Svea hovrätt, Stockholms rådhusrätt samt länsstyrelserna i Malmöhus

och Västerbottens län har tillstyrkt framställningen under det att

överslåthållarämbetet avstyrkt densamma. Länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län anser lagstiftning onödig, då stiftelsen är befriad från gåvoskatt

enligt gällande rätt. Häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga har

intagit samma ståndpunkt beträffande gåvoskatt som i fråga om arvsskatt.

Svea hovrätt finner det uppenbart att stiftelsens ändamål är sådant som

konstituerar skattefrihet för gåvoskatt enligt 38 § förordningen om arvsskatt

och gåvoskatt under det att författningsändring erfordras för att

åstadkomma frihet från arvsskatt. Hovrätten anför härefter.

Hovrätten är emellertid tveksam, om man bör lösa denna fråga genom en

lex in casu. Dels måste en dylik lagstiftningsform alltid möta principiella

betänkligheter och dels kunna åtskilliga välgörande ändamål, som äro skattepliktiga,

te sig lika behjärtansvärda som ändamålet med Dag Hammarskjölds

Minnesfond. En möjlighet vore att i anslutning till 71 § AGF införa

ett stadgande, enligt vilket Konungen skulle — utan fordran på ömsesidighet

— äga bevilja skattefrihet eller skatlelindring åt juridisk person

som fullföljer allmännyttigt ändamål med internationell syftning.

Slutligen bör dock övervägas, huruvida så starka skäl tala för skattebefrielse

i nu förevarande fall, att en lex in casu kan anses försvarlig. Hovrätten

har erfarit, att en omfattande verksamhet pågår för insamling av

medel till Hammarskjölds-fonder både i Sverige och i främmande länder,

särskilt i Nordamerikas Förenta Stater, samt att ett syfte med nu förevarande

framställning är att underlätta sammanförandet av de sålunda insamlade

medlen till en gemensam fond. Intresset av att främja en världsomfattande

insamling i detta syfte och åvägabringa en samfälld fond med

enhetlig förvaltning synes hovrätten vara så betydande, att det kan överväga

de i och för sig allvarliga betänkligheterna mot en lex in casu. Om en dylik

lagstiftning genomföres, kan det befinnas praktiskt att låta den omfatta

även sådana fall, där skattefrihet redan nu skulle föreligga enligt ovan angivna

tolkning av AGF.

Stockholms rådhusrätt har icke någon erinran mot att stiftelsen får full

befrielse från både arvsskatt och gåvoskatt. Rådhusrätten anför.

Detta synes dock lämpligen böra ske genom en lagstiftning i det särskilda

fallet och icke för närvarande genom en ändring av arvsskatteförordningen.

Rådhusrätten vill nämligen i detta sammanhang ifrågasätta huruvida

arvsskatteförordningens bestämmelser i ifrågavarande hänseende icke borde

göras till föremål för en allmän översyn. Sedan Sverige under det sista

årtiondet i allt större utsträckning kommit att engagera sig i det internationella

arbetet för bistånd åt utvecklingsländerna, måste det framstå som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kiingl. Maj:ts proposition nr H7 år 1962

otillfredsställande att stiftelser och sammanslutningar med huvudsakligt

ändamål att främja vård och utbildning av barn och ungdom i sådana länder

icke äro befriade från arvs- och gåvoskatt och att donationer till utländska

stiftelser som fullfölja ett liknande ändamål skola beskattas enligt

den strängaste arvsskatteldassen med mindre Kungl. Maj :t efter överenskommelse

med den främmande staten och under förutsättning av ömsesidighet

medger befrielse från eller nedsättning av skatten. Det snävt nationalistiska

synsätt som satt sin prägel på arvsskatteförordningens bestämmelser

i förevarande hänseende synes enligt rådhusrättens mening nu hora

övergivas.

Liknande synpunkter anföres av rådhusrätten i Malmö.

Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att — utan att man avvaktar en

lagändring av mera allmän natur — stiftelsen med hänsyn till dess särskilda

karaktär beredes frihet från arvsskatt och gåvoskatt.

Överståthållarämbetet däremot anser sig icke kunna tillstyrka framställningen.

Ämbetet anför.

I fråga om arvsskatt och gåvoskatt äro skattefrihetsbestämmelserna i vissa

hänseenden längre gående än vid inkomstbeskattningen. Då stiftelsens ändamål

innefattar även skattefri verksamhet, föreligger härvid möjlighet att

i testamente eller gåvobrev angiva sådant ändamål. Att härutinnan bryta

mot de principer, varpå arvs- och gåvoskattelagstiftningen är uppbyggd,

synes det överståthållarämbetet icke kunna komma ifråga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser lagstiftning onödig såvitt

avser gåvobeskattningen, då stiftelsen enligt 38 § förordningen om arvsskatt

och gåvoskatt redan nu är fritagen från gåvoskatt. I fråga om arvsskatten

anför länsstyrelsen.

Med hänsyn till den restriktiva inställning som från statsmakternas sida

städse intagits till frågan om befrielse från arvsskatt anser länsstyrelsen,

att en särlagstiftning med syfte att i detta speciella fall befria från skatt å

testainentslott icke är påkallad.

Häradshövdingen i Askims och Mölndals domsaga har, som redan nämnts,

i princip ingen erinran mot en generell lagstiftning. Däremot anser han sig

icke kunna godtaga en lagstiftning, som tar sikte allenast på Dag Hammarskjölds

Minnesfond.

VI. Departementschefen

För att hedra minnet av Dag Hammarskjöld samt föra hans verk vidare

har bildats stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. Stiftelsen skall ha

till huvudändamål att främja socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt

framåtskridande i de stater, vilkas utveckling låg Dag Hammarskjöld nära

om hjärtat, de s. k. utvecklingsländerna. Avsikten är att detta skall ske

genom utbildning för ansvarskrävande poster av medborgare i dessa länder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1962

Stiftelsen skall ha sitt säte i Sverige men medel till dess verksamhet skall

erhållas genom en världsomfattande insamling. Interimsstyrelsen för stiftelsen

har hemställt att stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål inte skall

belastas med skatter i Sverige och att mottagare av de bidrag som stiftelsen

i enlighet med sitt ändamål utbetalar inte skall bli föremål för beskattning

här i riket.

Om stiftelsen på sätt i framställningen yrkas helt befrias från skattskyldighet,

skulle detta innebära att stiftelsen i viss mån erhöll en förmånsställning

i förhållande till andra stiftelser, som bedriver insamling för internationellt

utvecklingsarbete. Det kan givetvis som bl. a. överståthållarämbetet

framhåller inge betänkligheter att medgiva en viss stiftelse sådan förmånsställning.

Emellertid gäller det här en stiftelse av internationell karaktär och del

förhållandet att stiftelsen domicilieras i Sverige får i viss mån ses som en

hedersbevisning för vårt land. Med hänsyn härtill och till den uppmärksamhet

stiftelsen lärer komma att röna i stora delar av världen synes det

önskvärt att dess verksamhet underlättas genom att den beredes en gynnsam

skattemässig ställning. Intresset av att främja en världsomfattande

insamling och att underlätta sammanförandet av de insamlade medlen i en

gemensam fond är så betydande att det, som Svea hovrätt i sitt yttrande

framhåller, måste anses överväga de i och för sig allvarliga betänkligheterna

mot en lex in casu. Jag anser mig därför kunna tillstyrka att speciella

bestämmelser i beskattningshänseende utfärdas för stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond.

Då det gäller stiftelsens inkomst- och förmögenhetsbeskattning

är det, såsom framgår av redogörelsen för gällande beskattningsregler,

i viss mån ovisst i vad mån skattskyldighet åvilar stiftelsen.

Möjligt är att stiftelsen redan enligt gällande bestämmelser är frikallad

från skatt å sådan inkomst och förmögenhet som stiftelsen kan antagas

komma att erhålla. För att undvika tveksamhet beträffande bestämmelsernas

innebörd och därav föranledda skattetvister bör dock stiftelsens skattskyldighet

uttryckligen regleras. Det synes då, som flera remissinstanser

framhållit, naturligt att i beskattningshänseende jämställa stiftelsen med

en annan svensk internationellt känd stiftelse nämligen Nobelstiftelsen.

Detta skulle innebära att stiftelsen blir frikallad från skattskyldighet för

inkomst och förmögenhet med undantag av kommunal inkomstskatt för

inkomst av fastighet. En dylik skattskyldighet torde för stiftelsens del bli

av mycket liten praktisk betydelse, då stiftelsens tillgångar enligt 13 §

i stadgarna skall placeras på bankräkning eller i aktier, obligationer eller

andra värdehandlingar. Jag anser mig kunna förorda att stiftelsen medgives

skattefrihet i enlighet med vad nu sagts. Detta innebär att stiftelsen

upptages bland de rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 5 § 1

mom. e) och 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen samt 7 § e) förordningen

om statlig inkomstskatt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

Vad därefter angår beskattningen av mottagare av bidrag

från stiftelsen torde dessa bidrag, som flera remissinstanser påpekat, enligt

gällande bestämmelser i regel inte vara att anse som skattepliktig inkomst

för mottagaren. Bidrag skall enligt stadgarna utgå till utländska medborgare

för deras utbildning. Det synes emellertid önskvärt att, för att undvika

tveksamhet om bestämmelsernas innebörd, i skattelagarna uttryckligen

stadgas att dylika bidrag inte utgör skattepliktig inkomst. Detta bör lämpligen

ske genom ett tillägg till anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen

av innebörd att bidrag för utbildning som utgivits av stiftelsen till

fullföljande av dess ändamål, d. v. s. bidrag till utländsk medborgare för

dennes utbildning, inte skall utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Om

bidragen utbetalas kontant eller utgår i form av naturaförmåner, gör givetvis

inte någon skillnad i fråga om skatteplikten för bidragen.

Beträffande skattskyldigheten enligt förordningen om arvsskatt

och gåvoskatt kan till en början konstateras att någon tvekan knappast

kan råda om att stiftelsen enligt gällande bestämmelser är befriad

från gåvoskatt. Däremot är stiftelsen inte befriad från arvsskatt. Såsom jag

redan framhållit har 1958 års riksdag begärt en allmän översyn av arvsbeskattningen

varjämte 1962 års riksdag anhållit om särskild utredning av

frågan om befrielse från arvsskatt beträffande legat till internationell

hjälpverksamhet. Vissa skäl kunde därför tala för att lata frågan om stiftelsens

befrielse från arvsskatt anstå i avvaktan på resultatet av den kommande

utredningen. I likhet med bl. a. Svea hovrätt, Stockholms rådhusrätt

och rådhusrätten i Malmö anser jag mig dock kunna tillstyrka att stiftelsen

redan nu befrias från arvsskatt. Med hänsyn till de speciella omständigheter

som här är förhanden kan införandet av skattefrihet för stiftelsen icke

anses innebära något föregripande av de av riksdagen begärda utredningarna.

Någon ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt bör

emellertid inte göras i detta sammanhang. Befrielsen från skattskyldighet

för stiftelsen synes tills vidare lämpligen böra regleras i en särskild förordning.

Av praktiska skäl och för att undvika varje tveksamhet bör föreskriften

om befrielse avse både arvsskatt och gåvoskatt.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om befrielse för stiftelsen Dog Hammarskjölds Minnesfond

från arvsskatt och gåvoskatt;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Jag hemställer, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lhl år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Smith

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1962

19

Bihang

Stadgar för stiftelsen

Dag Hammarskjölds Minnesfond (Dag Hammarskjöld Foundation)

§ i. . ,

Stiftelsen skall ha till huvudändamål att främja socialt, politiskt, ekonomiskt

och kulturellt framåtskridande i de stater, vilkas utveckling låg

Dag Hammarskjöld så nära om hjärtat, genom utbildning for ansvarskravande

poster av medborgare i dessa länder.

§ 2.

Stiftelsens verksamhet skall finansieras med bidrag, som stiftelsen ma

komma att mottaga för ändamål förenliga med dess i § 1 angivna andamål.

§ 3.

Stiftelsen må auktorisera upprättandet av nationella kommittéer i olika

länder (National Committee of the Dag Hammarskjöld Foundation) samt

för varje sådan kommitté godkänna regler för förhållandet mellan nationa - kommittén och stiftelsen.

§ 4.

Stiftelsen skall företrädas och dess angelägenheter handhavas av en

styrelse, som skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 5.

Styrelsen skall bestå av minst 15 högst 19 ledamöter.

Förenta Nationernas generalsekreterare och Sveriges permanenta representant

hos Förenta Nationerna äro självskrivna ledamöter av styreisen.

Uppkommer hinder för generalsekreteraren må han sätta annan i sitt

ställe.

Övriga ledamöter utses första gången av Kungl. Maj:t varefter styrelsen

kompletterar sig själv. Dessa styrelseledamöter utses för en tid av högst

tre år i sänder. Av dem skola minst hälften och högst tva tredjedelar utgöras

av därtill väl skickade svenska män eller kvinnor, vilka gjort sig

väl kända inom svenskt samhällsliv eller i internationellt arbete, medan

de övriga skola vara därtill väl skickade män eller kvinnor av annan nationalitet

än svensk, vilka gjort sig väl kända i internationellt arbete, företrädesvis

i anknytning till Förenta Nationerna eller de i § 3 namnda kom
Därest

styrelseledamot skulle avlida eller av annan anledning avgå före

utgången av den tidsperiod för vilken han är vald skall ny ledamot tor

återstoden av mandattiden utses. ... .. , _

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande for en tid av

högst tre år i sänder.

§ 6.

Styrelsen skall sammanträda när ordföranden så finner erforderligt eller

då minst tre ledamöter gemensamt påkalla det. Styrelsesammanträde skall

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1962

dock hållas minst en gång årligen under åren 1962—1964 och minst en

gång vartannat år under tiden därefter.

Styrelsesammanträde må hållas å annan ort än Stockholm.

Kallelse till sammanträde skall utfärdas av ordföranden. Föredragningslista

skall senast tre veckor före sammanträdet tillställas styrelsens ledamöter.

§ 7.

Styrelsen är beslutför då förutom ordföranden eller, vid förfall för denne,

vice ordföranden minst halva antalet övriga ledamöter äro närvarande.

Såsom styrelsens beslut gäller den mening, varom de flesta förena sig,

eller vid lika röstetal den, som biträdes av ordföranden.

Mellan lika röstetal vid val skiljes dock genom lottning.

Omröstning skall ske öppet.

§ 8.

Inom styrelsen skall finnas ett verkställande utskott, bestående av styrelsens

ordförande och två andra ledamöter, vilka jämte personliga suppleanter

utses av styrelsen för en tid av högst tre år i sänder.

§ 9‘

Verkställande utskottet skall företräda stiftelsen och handhava dess

angelägenheter i den utsträckning styrelsen bestämmer.

Verkställande utskottet sammanträder på kallelse av ordföranden då

denne så finner erforderligt, eller om någon av de övriga ledamöterna av

utskottet det påkallar.

Som verkställande utskottets beslut gäller den mening som företrädes

av minst två ledamöter, varibland ordföranden.

§ 10.

Stiftelsen skall hava ett kansli med säte i Stockholm.

Kansliet skall stå under ledning av en kanslichef, som utses av styrelsen.

Styrelsen må uppdraga åt kanslichefen att i den utsträckning styrelsen

bestämmer företräda styrelsen och handhava dess angelägenheter.

Kanslichefen bör närvara vid styrelsens och verkställande utskottets

sammantraden, dock utan rätt att deltaga i besluten.

§ 11.

Vid styrelsens och verkställande utskottets sammanträden skall föras

protokoll.

,..Pessa protokoll, avfattade på svenska språket, skola jämte översättning

till engelska språket tillställas samtliga styrelseledamöter.

§ 12.

Styrelsens och verkställande utskottets ledamöter skola erhålla ersättning

for små resekostnader samt traktamente med belopp, som stvrelsen

bestämmer. J

I övrigt skall icke utgå ersättning eller arvode till styrelsens eller verkställande

utskottets ledamöter i dessa deras egenskaper.

§ i3.

t Hf-r*8?8 medel skola i den mån de icke omedelbart tagas i anspråk för

tulltoljande av i § 1 nämnda ändamål placeras på bankräkning eller i såsom

goda ansedda aktier, obligationer eller andra värdehandlingar

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1962

§ 14.

Styrelsen må besluta, dock tidigast två år efter stiftelsens grundande,

att för tillgodoseende av stiftelsens ändamål utöver avkastningen på kapitalet

jämväl helt eller delvis taga själva kapitalet i anspråk i syfte att

kunna förverkliga ett mera effektivt program under ett begränsat antal år.

§ 15.

Styrelsens förvaltning skall årligen granskas av tre av Kungl. Maj:t för

en tid av högst tre år i sänder utsedda revisorer. Minst en av dessa skall

vara auktoriserad av svensk handelskammare. En av revisorerna skall vara

av annan nationalitet än svensk.

§ 16.

Stiftelsens räkenskaper skola per den 31 december varje år sammanföras

i fullständigt bokslut.

Bokslutet skall vara verkställt senast den sista helgfria dagen i februari

månad påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom

av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse samt vinst- och förlusträkning

och balansräkning, skola för granskning överlämnas till revisorerna,

vilka hava att senast den 1 april över granskningen avgiva skriftligt

utlåtande till Kungl. Maj :t.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620433

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond från arv a1 i texten
  2. BevU 1962:51 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om befrielse för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond från arvsskatt och gåvo s. 1 i texten