Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1961 och 1962 vid dess trettonde ordinarie möte fattade beslut
1962-03-30 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:152, Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1961 och 1962 vid dess trettonde ordinarie möte fattade beslut
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
1
Nr 152
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande
församling år 1961 och 1962 vid dess trettonde
ordinarie möte fattade beslut; given Stockholms
slott den 30 mars 1962.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om
riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av
Europarådets rådgivande församling år 1961 och 1962 vid dess trettonde ordinarie
möte fattade beslut.
GUSTAF ADOLF
östen Undén
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 162
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 mars 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern
för utrikes ärendena följande:
Det trettonde ordinarie mölet med Europarådets rådgivande församling
ägde rum i Strasbourg den 24—28 april och 21—28 september 1961 samt
den 16—18 januari 1962.
Av de sammanlagt trettioåtta rekommendationer som antogs vid mötet
har de tolv i det följande refererade ansetts vara av den vikt, att de på sedvanligt
sätt bör underställas riksdagen. Därutöver har vissa resolutioner
ansetts böra redovisas.
Texterna till de ifrågakommande rekommendationerna och resolutionerna
ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer
torde såsom bilaga litt. A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Rekommendation 277 om europeiskt politiskt samarbete och
rekommendation 304 om europeiskt samarbete
I rekommendation 277, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, förordar
församlingen att politiska konsultationer skall tagas upp inom Europarådets
ram sasom ett komplement till den form av konsultationer som föreslagits
inom sexstatsgruppen. Den svenske ledamoten Gustafson (fp) sade i
en röstförklaring — under framhållande av att han i detta hänseende kunde
tala för sina svenska kolleger — att om sådana konsultationer syftade till
att åstadkomma en samordning av utrikespolitiken, det ej kunde förväntas
att Sverige skulle kunna deltaga i desamma, med hänsyn till att Sverige stode
utanför alla militära allianser.
Ministrarnas ställföreträdare beslöt vid det etthundraförsta mötet den 11
—19 september att med hänsyn till då rådande förhållanden ej vidtaga någon
åtgärd med anledning av rekommendationen.
I rekommendation 304, som antogs enhälligt vid septembersessionen, påyrkas
åtgärder i syfte att de stater, som ansökt om anslutning till EEC, skall
beredas tillfälle att, om de så önskar, deltaga i denna organisations politiska
konsultationer.
Kungl. Maj:Is proposition nr 152 år 19G2
3
Ministrarnas ställföreträdare beslöt vid sitt etthundraandra möte den 23
—31 oktober att fästa berörda medlemsregeringars uppmärksamhet vid denna
rekommendation och församlingens debatt i frågan.
Rekommendation 278 om förbindelserna mellan den europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC), den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
och de övriga medlemsländerna i Europarådet, rekommendation 303 och
resolution 220 om de europeiska ekonomiska förbindelserna
Rekommendation 278 antogs enhälligt vid aprilsessionen. I rekommendationen
uppmanas EEC:s och EFTA:s medlemsländer att förklara sig beredda
att snarast möjligt inleda förhandlingar om ett associationsavtal enligt
artikel 238 i Romfördraget och artikel 41 i Stockholmsöverenskommelsen
mellan de två organisationerna och eventuellt även med andra medlemsländer.
Parterna skulle samtidigt uttala sin villighet att överväga varje
annan lösning, som respekterar de grundläggande principerna och medlemsregeringarnas
åtaganden inom ramen för EEC och EFTA. Ifrågavarande rekommendation
företer i sakligt hänseende betydande likheter med den vid
församlingens session i september 1960 antagna rekommendationen 266,
som redovisats i proposition 1961: 124.
Rekommendation 278 har av ministrarnas ställföreträdare överlämnats
för yttrande till EEC, EFTA och den studiegrupp som uppsatts av den s. k.
tjugoenmannakommittén (upprättad samtidigt med inledandet i januari
1960 av OEEC:s ombildning till OECD och omfattande representanter för
samma medlemsstater som denna senare organisation ävensom en representant
för EEC). Vidare har Europarådets generalsekreterare instruerats att
hålla ministerkommittén fortlöpande informerad om utvecklingen i frågan.
Tillika beslöts att rekommendationerna 266 och 278 skulle kvarstå på dagordningen.
Rekommendation 303 antogs enhälligt vid septembersessionen. I densamma
uppmanas de medlemsregeringar, som deltager i förhandlingar rörande
ytterligare staters anslutning till eller associering med EEC, att vid
förhandlingarna låta sig ledas av vissa överväganden. Sålunda finge EEC:s
karaktär av gemenskap ej inskränkas, ej heller Romfördragets syften och
grundläggande bestämmelser sättas ifråga. Därest några undantag från bestämmelser
i fördraget bleve erforderliga för att avhjälpa särskilda svåj
righeter beträffande visst land, borde dessa såvitt möjligt regleras genom
protokoll. Vidare skulle principen om ömsesidighet med avseende på de fördragsslutande
staternas inbördes rättigheter och skyldigheter beaktas. Förhandlingarna
borde föras med sikte på alt överenskommelserna mellan EEC
och berörda länder kunde träda i kraft så snart som möjligt och i det närmaste
samtidigt. Slutligen borde anslutning enligt artikel 237 i Romfördraget
av största möjliga antal stater eftersträvas, medan artikel 238 vore tilllämplig
på de länder som av politiska eller ekonomiska skäl ej kunde åtaga
sig fullt medlemskap.
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 152
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
Rekommendationen har genom beslut av ministrarnas ställföreträdare
översänts till OECD, EFTA och till de europeiska gemenskaperna. Vidare
har rekommendationen och församlingens debatt bragts till medlemsregeringarnas
kännedom och församlingen underrättats om den vikt ställföreträdarna
tillmätte rekommendationen och debatten.
I resolution 220, som antogs enhälligt vid januarisessionen, uppmärksammar
församligen den senaste tidens utveckling inom EEC beträffande bl. a.
den gemensamma jordbrukspolitiken och välkomnar förhandlingsinitiativet
från Sverige, Schweiz och Österrike samt uttrycker förhoppningen att av
EEC hållas informerad om de pågående och begärda förhandlingarnas utveckling.
Vidare förklarar sig församlingen anse att Europarådet, som är ensamt
om att innefatta alla berörda stater, bör noggrant följa utvecklingen
av förhandlingarna rörande gemensamma marknadens utvidgning till andra
europeiska länder.
Rekommendation 279 om tekniskt bistånd till Afrika och rekommendation
288 om samarbete med utvecklingsländer
Rekommendation 279 antogs enhälligt vid aprilsessionen. I densamma anmodas
medlemsländerna att beträffande tekniskt bistånd samarbeta med
vissa angivna organisationer i utvecklingsländerna genom Europarådet och
OECD. Vidare instrueras dels vederbörande expertorgan i Europarådet att
skyndsamt ägna uppmärksamhet åt frågan om tekniskt samarbete med dessa
organisationer beträffande undervisning och ungdomsvård, dels rådets
generalsekreterare att upprätta ett informationscentrum för dylika frågor
med huvudsaklig uppgift att insamla och vidarebefordra uppgifter om föreliggande
behov av och möjligheter till tekniskt bistånd på nyssnämnda områden.
Ministrarnas ställföreträdare har vid flera mölen diskuterat rekommendationen,
men något slutligt ställningstagande till de olika punkterna däri
föreligger ej ännu.
I rekommendation 288, som antogs enhälligt vid septembersessionen, uppmanas
medlemsregeringarna att förklara sig införstådda med huvuddragen
i president Kennedy’s biståndsplan för underutvecklade länder, den s. k.
»Decade of Development». Vidare förordas största möjliga ökning av den
multilaterala hjälpen till dessa länder. Rerörda länder skulle uppmanas att
verka för en sammanslagning av de för engelsktalande och fransktalande
afrikanska stater gällande preferenssystemen samt att inom gemenskapen
föra en så liberal politik att hinder ej lades för en normal industriell expansion
i utvecklingsländer, som ej vore associerade med EEC.
Vidare borde ministerkommittén i OECD:s råd föreslå förhandlingar om
lämpliga åtgärder för att stabilisera råvarupriserna.
Ministrarnas ställföreträdare har beslutat överlämna rekommendationen
till OECD.
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
5
Rekommendation 280 om jordbrukspolitiken i Europa
I rekommendationen, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, förordas ett
flertal åtgärder, bland annat regelbundna konfrontationer inom OECD och
samarbete med FAO, i syfte att åstadkomma strukturella förbättringar inom
jordbruket och att utnyttja eventuella överskott av jordbruksprodukter för
leveranser till underutvecklade länder. Församlingen borde vidare underrättas
om åtgärder som medlemsregeringarna vidtagit inom ramen för FAO:s
kampanj »Frihet från Hunger».
Ministrarnas ställföreträdare har överlämnat rekommendationen till OECD
för beaktande.
Rekommendation 286 om upprättande av ett internationellt institut
för mänskliga rättigheter
I rekommendationen, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, föreslås att
frågan om upprättande av ett internationellt institut för mänskliga rättigheter
liänskjutes till en expertkommitté. Institutet skulle enligt föreliggande
förslag få till uppgift att systematiskt studera konventionens om de
mänskliga rättigheterna verkan såväl i medlemsstaterna som i andra länder.
Vidare förutsågs att medborgare i nytillkommande stater skulle kunna
vid institutet studera frågor rörande de mänskliga rättigheterna. Institutet
skulle ha sitt säte i Strasbourg och utrustas med bibliotek och dokumentationscentral.
Rekommendationen godkändes av ministrarnas ställföreträdare vid nittionionde
mötet den 24—31 maj. Därvid antogs en resolution (61) 16, varigenom
ovannämnda expertkommitté fick i uppdrag att överväga huruvida det
kunde anses önskvärt att upprätta ett institut efter de i förslaget angivna
riktlinjerna. Den norske representanten röstade emot resolutionen med förklaringen,
att hans regering ej kunde stödja tanken på ett dylikt institut.
Rekommendation 291 om upprättande av kulturella förbindelser
med det polska folket
I rekommendationen, vilken antogs enhälligt vid septembersessionen, anmodas
Europarådet bevilja medel som skulle möjliggöra för intellektuella
från Polen och sedermera kanske även från andra stater i Östeuropa att
arbeta och studera i medlemsstaterna.
Ministrarnas ställföreträdare beslöt vid etthundraandra mötet att fästa
mcdlemsregeringarnas uppmärksamhet vid rekommendationen och hemställa
om uppgifter från dessa rörande omfattningen av eventuell stipendiegivning
till medborgare i öststaterna.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
Rekommendation 293 angående asylrätten
Rekommendationen antogs enhälligt vid septembersessionen. I densamma
föreslås att en artikel om asylrätten, vartill förslag utarbetats av församlingens
juridiska utskott, intages i det andra tilläggsprotokollet till konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. En sådan artikel skulle i juridisk form fastställa en principiell
rätt för envar att söka och åtnjuta asyl undan förföljelse.
Ministrarnas ställföreträdare har hänskjutit rekommendationen till vederbörande
expertkommitté för yttrande. De brittiska och franska representanterna
i ställföreträdarekommittén hänvisade till att asylrätten ej vore
en individen tillkommande rättighet utan fastmera en rätt för en stat att
under vissa förutsättningar bereda en individ asyl. De ansåg att ifrågavarande
protokoll ej borde innehålla regler om asylrätten.
Rekommendation 300 om utvecklingen av det kulturella samarbetet i Europa
och rekommendation 301 om den kulturella verksamheten
mellan de »Sex»
I rekommendation 300, som antogs enhälligt vid septembersessionen, yrkar
församlingen att en styrelse för kulturellt samarbete upprättas. Styrelsen
skulle vara huvudorgan för kulturellt samarbete i Europa och bibehålla
denna funktion även i fall av den gemensamma marknadens utvidgning.
Det föreslås vidare att projekt inom ramen för kulturstyrelsens program
skall kunna finansieras genom särskilda, privata eller offentliga donationer.
Församlingen antog jämväl enhälligt en resolution, nr 214, om utvecklingen
av det kulturella samarbetet i Europa. Enär resolutionen dels är mycket
omfattande, dels väsentligen utgöres av en återgivning av de förslag rörande
Europarådets kulturella verksamhet, som framlagts av en för ändamålet
särskilt tillsatt ad hoc kommitté, har texten till densamma ej ansetts
böra här redovisas. I resolutionen kommenterar församlingen på flera punkter
nämnda förslag. Sålunda understrykes önskvärdheten av att även andra
länder i Europa, såsom Schweiz, får deltaga i Europarådets kulturverksamhet
och att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt upplysningsverksamheten
kring kulturstyrelsens arbete.
Ministerkommittén godkände vid sin tjugonionde session i huvudsak ad
hoc kommitténs förslag, vilket innebär att en styrelse för kulturellt samarbete
upprättats med verkan från och med den 1 januari 1962. Styrelsen
höll sitt första sammanträde under tiden 10—13 januari. Därjämte har tre
permanenta kommittéer tillsatts, nämligen kommittén för högre undervisning
och forskning, kommittén för allmän och teknisk undervisning samt
kommittén för utbildning och fostran utanför skolan.
Rekommendation 300 och resolution 214 behandlades av ministrarnas
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
ställföreträdare vid det etthundraandra mötet. De uttalade sig i princip
för rekommendationen. Några företrädare för medlemsstater i gemensamma
marknaden reserverade sig dock mot kravet att göra kulturstyrelsen
till det enda europeiska organet för dylikt samarbete. Det vore visserligen
riktigt, förklarade de, att kulturstyrelsen skulle få en samordnande roll,
men den kunde ej göra anspråk på en monopolställning beträffande kulturellt
samarbete i Europa, enär även andra europeiska institutioner bedreve
kulturell verksamhet. Ställföreträdarna beslöt att vid ett senare tillfälle
ytterligare överväga spörsmålet om donationer för särskilda ändamål.
Resolution 214 överlämnades till kulturstyrelsen för kännedom.
I rekommendation 301, som antogs enhälligt vid septembersessionen, anmodas
medlemsregeringarna i de europeiska gemenskaperna att anförtro
Europarådets kulturstyrelse genomförandet av de planer för gemenskapernas
kulturverksamhet, vilka utformades vid en konferens med EECstaternas
stats- respektive regeringschefer i Bonn den 17 juli 1961. Till
dessa planer hör upprättandet av ett europeiskt universitet i Florens.
Rekommendationen har genom de ställföreträdare, som representerar
EEC-staterna, bragts till berörda regeringars kännedom.
Resolution 204 angående den tyska frågan i dess helhet
Resolutionen antogs vid septembersessionen med 67 röster och 7 nedlagda.
Av de svenska ledamöterna röstade Gustafson (fp) och Heckscher
(h) för, medan I. Andersson (s), Elmgren (s), Hagnell (s) och Mattson
(s) (ersatte Hedlund (ep)) nedlade rösten.
I resolutionen fördömer församlingen dels vissa Sovjetunionens uttalanden
och åtgärder i Berlin- och Tysklandsfrågorna, dels ock dess skrämselpolitik,
som fått ett uttryck i återupptagandet av kärnvapenproven, samt
uppmanar västmakterna att slå vakt om sina rättigheter i Västberlin, alt
förhandla med den sovjetiska regeringen om det tyska problemet i syfte
att uppnå en lösning, som står i överensstämmelse med principen om självbestämmanderätt
och som beaktar alla berörda parters säkerhet och andra
legitima intressen, ävensom att söka träffa en uppgörelse, varigenom de av
Sovjetunionen dominerade folken i Central- och Östeuropa finge självbestämmanderätt.
Såväl herr Gustafson som herr Heckscher uttalade tveksamhet över att
uttryck som »fördömer» och »uppmanar enträget» kommit till användning
i resolutionstexten. Med hänsyn till dess syfte och karaktär av personlig
meningsyttring önskade de emellertid rösta för resolutionen. I en röstförklaring
anförde herr Elmgren, att församlingen gick utanför sin roll i
politiska frågor när den till västmakterna riktade rekommendationer om
hur förhandlingar rörande komplicerade världspolitiska frågor borde föras.
Han ansåg sig därför av principiella skäl föranlåten att nedlägga rösten,
ehuru han stödde de principer, för vilka resolutionen gåve uttryck.
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 152
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
Departementschefen
Församlingen har jämväl under sin trettonde session ägnat ett betydande
intresse åt integrationsfrågorna. I rekommendation 278 har den sålunda på
nytt understrukit vikten av att snarast möjligt eliminera den nuvarande
handelspolitiska delningen av Västeuropa, i första hand genom ett associationsavtal
mellan EEC och EFTA enligt artikel 238 i Romfördraget och artikel
41 i Stockholmsöverenskommelsen. Å andra sidan har församlingen i
rekommendation 303 betonat, att förhandlingarna om anslutning, respektive
associering ej må leda till att EEC:s karaktär av gemenskap eller de
grundläggande elementen i Romfördraget rubbas. Därmed torde bland annat
avses att hinder ej bör läggas i vägen för gemenskapens utveckling mot en
politisk enhet. Jag får erinra om att svenska regeringen vid olika tillfällen
förklarat sig ej ämna på något sätt vilja försvåra en sådan utveckling mellan
de till EEC anslutna staterna, men att den för sin del förväntade att
vederbörlig hänsyn toges från EEC:s sida till Sveriges alliansfria hållning.
De i församlingen förda debatterna rörande integrationsfrågan har erbjudit
ett betydande intresse. Det finns i detta sammanhang anledning understryka,
att Europarådet överhuvud har ett stort värde som forum för
debatt kring frågor rörande europeiskt samarbete och likaledes som kontaktpunkt
för parlamentariker från de i de båda handelssammanslutningarna
deltagande länderna.
I rekommendation 277 föreslås politiska konsultationer inom Europarådets
ram. Församlingen återkommer därmed till ett önskemål, som den
tidigare vid flera tillfällen framfört, nämligen att rådets medlemsstater
söker samordna sin politik i viktigare utrikespolitiska frågor. Beträffande
denna fråga vill jag erinra om vad jag anfört i motsvarande propositioner
under tidigare år och särskilt framhålla, att tyngdpunkten i Europarådets
verksamhet enligt stadgan bör ligga på en utveckling av samarbetet
mellan medlemsstaterna inbördes beträffande konkreta frågor av ekonomisk,
kulturell, social och juridisk art. Ministrarnas ställföreträdare har ej
funnit anledning vidtaga någon åtgärd med anledning av ifrågavarande rekommendation.
Rekommendation 279 om tekniskt bistånd till Afrika har utformats något
annorlunda än förut antagna rekommendationer i ämnet. Sålunda lägges
nu huvudvikten vid tekniskt bistånd i fråga om undervisning och ungdomsfrågor,
där Europarådet förutsättes ha speciell kompetens. Rekommendationens
kärnpunkt är förslaget att upprätta ett informationscentrum, genom
vilket uppgifter från mottagarländerna om föreliggande hjälpbehov
och från givarländerna rörande erbjudanden om bistånd skulle sammanställas
och distribueras. Förevarande spörsmål har utretts inom OECD som
funnit, att biståndsansökningar från de aktuella afrikanska organisationerna
bör riktas direkt till respektive givarländer. Såsom jag anfört i tidigare
motsvarande propositioner bör beaktas, att risk för dubbelarbete uppkommer,
om ett flertal organisationer befattar sig med frågan om en samordning
av de olika ländernas biståndsverksamhet. Denna fråga bör i främsta
9
Kuncjl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
rummet behandlas inom ramen för Förenta Nationerna, där även mottagarländerna
är representerade och har möjlighet att inverka på besluten.
Frågor rörande hjälpen till utvecklingsländerna behandlas jämväl i rekommendation
288, som dels deklarerar anslutning till vissa av Förenta
staternas president uppställda principer för sådan biståndsverksamhet, dels
ock förordar en ökning av den multilaterala hjälpen, en sammanslagning
av rådande preferenssystem inom vissa afrikanska områden och en liberal
importpolitik gentemot utvecklingsländerna. Vidare borde förhandlingar inledas
om stabilisering av råvarupriserna. Vad Sverige beträffar utgör den
multilaterala delen av dess utvecklingshjälp en väsentligt högre procentuell
andel av den totala hjälpen än den i rekommendationen angivna. Ehuru
förslaget om eu sammanslagning :av två begränsade preferenssystem riktar
sig endast till vissa medlemsländer, bör framhållas att detta förslag väcker
betänkligheter såtillvida att dess genomförande skulle få till följd en diskriminering
gentemot underutvecklade länder utanför preferenssystemen. En
sådan diskriminering bör givetvis undvikas. Däremot ligger önskemålet om
en liberal handelspolitik gentemot utvecklingsländerna i allmänhet helt i
linje med den svenska inställningen. Frågan diskuteras under aktiv svensk
medverkan i en kommitté inom GATT. Problemen rörande råvarupriserna
är föremål för uppmärksamhet inom internationella organisationer såsom
GATT och Förenta Nationerna.
Församlingen har i rekommendation 280 tagit upp olika spörsmål på jordbrukspolitikens
område och understrukit vikten av att OECD liksom tidigare
OEEC ägnar uppmärksamhet åt jordbruksfrågorna i nära samverkan
med FAO. Särskilt intresse erbjuder tanken på att eventuella jordbruksöverskott
i Europa skulle kunna ställas till underutvecklade länders förfogande.
Med anledning av rekommendation 291 om kulturella förbindelser med
det polska folket må nämnas att ett visst stipendieutbyte äger rum mellan
Sverige och Polen. Sålunda ställer Svenska Institutet årligen ett stipendium
till förfogande för en polsk medborgare, medan Polen ger Sverige motsvarande
förmån. Tillika förekommer kortare besök av polska studiedelegationer.
Möjlighet finnes också att utnyttja smärre belopp för stipendier till
medborgare i andra stater i Östeuropa. Med Sovjetunionen föreligger sedan
1960 en mera formell reglering, som förutser fyra stipendiater per år i vardera
riktningen samt utbyte av yngre forskare och gästföreläsare. Vid rekommendationens
behandling i ställföreträdarekommittén uttalades åsikten
att kulturellt samarbete med öststaterna borde ske genom organ, i vilka även
dessa vore representerade. För egen del vill jag framhålla vikten av att åtgärder
av det slag som angivits i rekommendationen genomföres i samförstånd
med berörda lands regering.
Frågor med anknytning till Europarådets konvention angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har behandlats
i rekommendationerna 286 och 293. Det i förstnämnda rekommendation
omhandlade institutet skulle bland annat tillhandahålla infor
-
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
mativa uppgifter i vad avser konventionen angående de mänskliga rättigheterna
och dess tillämpning i medlemsländerna. Vid bedömningen av frågan
huruvida det kan anses önskvärt att det föreslagna institutet upprättas,
synes böra beaktas den betydelse det kan tänkas få för förbindelserna
med de nya afrikanska staterna, av vilka flera visat intresse för nämnda
konvention och några, däribland Nigeria, överfört dess bestämmelser till sin
konstitution.
Vad angår rekommendation 293 om en särskild artikel rörande asylrätten
att intagas i det andra tilläggsprotokollet till konventionen angående de
mänskliga rättigheterna må erinras om att ett erkännande av asylrätten redan
finnes i artikel 14 i Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga
rättigheterna.
En betydelsefull händelse inom Europarådets verksamhetsområde är ministerkommitténs
beslut att i överensstämmelse med församlingens önskemål
i rekommendation 300 från och med innevarande års ingång upprätta
en styrelse för kulturellt samarbete och att vidtaga de förstärkningar av
generalsekretariatets organisation som föranledes därav. Genom dessa beslut
synes Europarådet ha fått väsentligt ökade möjligheter till insatser
inom undervisning, forskning och kultur. En förutsättning för att goda resultat
skall uppnås är att rådet och medlemsstaterna går till verket i realistisk
anda och med föresatsen att effektivt utnyttja de nya samarbetsmöjligheter
som nu tillkommit.
Berlin- och Tysklandsfrågorna har stått på församlingens dagordning
jämväl under den trettonde sessionen. I resolution 204 har den sålunda givit
uttryck åt sina åsikter i detta storpolitiska spörsmål. Resolutionen utmynnar
i en kritik av den sovjetiska politiken i vissa hänseenden samt i en enträgen
maning till västmakterna att hålla fast vid sina avtalsenliga rättigheter
i Berlin och inleda förhandlingar med den sovjetiska regeringen om det
tyska problemet. I denna fråga hänvisar jag till de synpunkter som jag i
proposition 1960: 113 anfört beträffande församlingens rekommendation 215
och dess resolution 165 rörande delvis samma spörsmål. Det kan vidare ifrågasättas
om församlingen, när den riktat uppmaningar direkt till västmakterna,
handlat i överensstämmelse med stadgan, vars artikel 13 ger ministerkommittén
uteslutande rätt att utåt företräda Europarådet.
I utlåtande 1961:4 över proposition 1961:124 gjorde utrikesutskottet
vissa uttalanden rörande frågan om en eventuell svensk förklaring enligt
artikel 46 i konventionen angående de mänskliga rättigheterna (erkännnade
av domstolens jurisdiktion). Utskottet, som icke ansåg sig böra påyrka
ett omedelbart avgörande i ämnet, förväntade, att regeringen till en kommande
riksdag redovisade sin inställning till detta spörsmål efter att saken
ånyo behandlats i Nordiska rådet. Under hänvisning härtill inskränker jag
mig till upplysningen, att Norge alltjämt icke avgivit sådan förklaring varom
nu är fråga, och att Nordiska rådet vid sin nyligen avslutade session i Helsingfors
beslutat uppskjuta frågan till en kommande session.
Med anledning av den i proposition 1960: 113 omnämnda rekommenda
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
11
tion 232 om utsträckande av Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna
behörighet att tolka konventionen om dessa rättigheter erinrar
jag om att i rekommendationen framställdes förslag att till en expertkommitté
hänskjuta frågan om domstolens behörighet att tolka konventionen
även i de fall då tvist ej anhängiggjorts vid densamma. Utrikesutskottet
uttalade i utlåtande 1960:5 följande: »Den hållning svenska regeringen
finner sig böra intaga, därest en dylik expertkommitté blir tillsatt
och har utfört sitt arbete, förväntar utskottet bli i sinom tid redovisad för
riksdagen i den årligen återkommande propositionen om Europarådet.»
Ifrågavarande expertkommitté har ännu ej avslutat utredningen i frågan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa
att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition
med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda
av Europarådets rådgivande församling år 1961 och 1962 vid
dess trettonde ordinarie möte fattade beslut.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Olov Ternström
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
Bilaga
Vid rådgivande församlingens trettonde ordinarie möte antagna
rekommendationer
(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig
översättning, övriga endast i kort sammanfattning)
Sessionen 24 — 28 april 1961
Rekommendation 274 om konventioner och överenskommelser rörande trafiksäkerhet
Medlemsstaterna
skulle uppmanas dels att snarast
möjligt underteckna eller ratificera ett antal inom
ramen för Förenta Nationernas ekonomiska kommission
för Europa avslutade konventioner och överenskommelser
ävensom tillämpa vissa av kommissionen
antagna resolutioner, dels att genomföra tre av
europeiska transportministerkonferensen den 5 oktober
1960 antagna rekommendationer angående trafiksäkerhet.
Rekommendation 275 om en europeisk vägtrafikstadga
Europeiska transportministerkonferensen skulle uppmanas
föranleda alla medlemsstater att deltaga i pågående
expertarbete rörande samordning av nationella
trafikregler i syfte att snarast möjligt utarbeta en
europeisk vägtrafikstadga.
Rekommendation 276 om obligatorisk trafiksäkerhetsundervisning i skolorna
Kulturexpertkommittén
skulle instrueras att sammankalla
undervisnings- och trafiksäkerhetsexperter
för att utbyta erfarenheter om metoder för trafiksäkerhetsundervisning
bland barn och för att studera
möjligheten att göra sådan undervisning obligatorisk
i skolorna.
Rekommendation 277
om europeiskt politiskt samarbete
1. Församlingen,
2. som hänvisar till att syftet med den konferens mellan de sex stalsrespektive
regeringscheferna som avhölls i Paris den 10 februari 1961 var
att finna lämpliga metoder att organisera ett närmare politiskt samarbete
mellan dem,
3. bemärker att det föreslagna systemet med regelbundna utrikespolitiska
konsultationer mellan de sex regeringarna är avsett som ett ytterligare steg
utöver den ekonomiska unionen mot dessa staters politiska enande;
4. erinrar om att den länge hävdat att så många stater tillhörande Europarådet
som möjligt borde samordna sina synpunkter på betydelsefulla
utrikespolitiska frågor och göra sitt yttersta för att uppnå en gemensam
ståndpunkt;
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
5. hyser uppfattningen att de sex’ initiativ bör kompletteras med konsultationer
inom Europarådet, „ .. . ,
6. rekommenderar ministerkommittén att vidtaga åtgärder tor att inleda
sådana konsultationer som den redan tidigare övervägt, särskilt i resolutionerna
(57) 26 och (59) 30;
7. och uttrycker tillika förhoppningen att den konferens mellan statsrespektive
regeringscheferna, som är avsedd att äga rum i Bonn i maj manad,
skall leda till ett beslut att sammanslå de tre europeiska gemenskapernas
exekutiva organ.
Rekommendation 278
om förbindelserna mellan den europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC),
den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och de övriga
medlemsländerna i Europarådet
1. Församlingen, . ,.
2. som bemärker att stats- respektive regeringscheferna i EEC:s medlemsländer
i sin kommuniké den 11 februari 1961 anfört, att de skulle göra sitt
vttersta för att söka en lösning på det problem som består i två ekonomiska
gruppbildningar i Europa samt att EFTA-staterna i sin kommuniké den 16
februari 1961 välkomnat detta uttalande och förklarat, att de var beredda
att inleda förhandlingar med EEC:s medlemmar när helst dessa önskade;
3. som bemärker den uppmuntrande utvecklingen beträffande brittiskt
tänkesätt i fråga om europeiskt samarbete, sådan denna utveckling återspeglats
särskilt i Mr. Heath’s förslag i Västeuropeiska unionens råd;
4 som anser att Europarådets uppgift för närvarande är att främja Europas
enhet genom att tillvarataga varje tillfälle till att föra dess medlemmar
närmare samman, . . „„
5. rekommenderar ministerkommittén att uppmana regeringarna i kfcb:s
och EFTA:s medlemsländer att förklara sig beredda dels att inleda förhandlingar
så snart som möjligt rörande en associationsöverenskommelse mellan
EEC och EFTA ävensom, därest detta befinnes lämpligt, med Europarådets
Övriga medlemsstater, i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 238 i
Romfördraget och artikel 41 i Stockholmsöverenskommelsen, dels ock att
överväga varje annan lösning som respekterar de grundläggande principerna
och de åtaganden som medlemmarna av EEC och EFTA gjort inom
sina respektive grupper liksom gentemot tredje länder.
Rekommendation 279
om tekniskt bistånd till Afrika
Församlingen,
som hänvisar till sin rekommendation 222 om utökning av det tekniska
biståndet till Afrika, .
som lyckönskar stiftelsen för ömsesidigt bistånd i Afrika sodcr om Sahara
(FAMA) ett organ tillhörande kommissionen för tekniskt samarbete i Afrika
söder’om Sahara (CCTA), till att ha hållit en konferens om bilateralt
tekniskt bistånd i Lagos i februari 1961 under sitt tredje årsmöte och som uttrycker
sin tillfredsställelse över det faktum, att ovannämnda rekommendation
beaktades av konferensen och att Europarådets och OEEC:s generalsekreterare
inbjudits till och deltog i densamma;
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
som med intresse tager kännedom om de rekommendationer rörande metoder
för utveckling av bilateralt tekniskt bistånd som antogs av FAMA
vid dess tredje årsmöte, i vilka stiftelsen uttalar sin beredvillighet att överväga
förslag från varje organisation eller land med intresse för Afrikas utveckling
och i vilka stiftelsen vidare förklarar, att den välkomnar upplysningar
om befintliga resurser för tekniskt bistånd i givarländer och organisationer,
särskilt OEEC och Europarådet, utan förfång för direkta kontakter
mellan givande och mottagande regeringar;
som beaktar dels att praktiska förslag framlagts av stiftelsens sekreterare
för att få till stånd ett närmare samarbete mellan Europarådet och FAMA,
dels att liknande förslag riktats till OEEC;
som erkänner att konventionen rörande organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) förlänar denna organisation viktiga uppgifter
i fråga om ekonomiskt bistånd till utvecklingsländer;
som är övertygad om att Europarådet kan och bör lämna ett nyttigt bidrag
till utvidgningen av del tekniska biståndet från sina medlemsländer
till länder i Afrika i samarbete med FAMA och OECD på de områden där
rådet har särskilda kvalifikationer, i synnerhet beträffande undervisning
och ungdomsfrågor;
som välkomnar ministerkommitténs resolution (61) 4, i vilken kommittén
med beaktande av församlingens rekommendation 265 anmodar medlemsregeringarna
att dels ägna större uppmärksamhet åt frågan om förbindelserna
med och biståndet till länder som nyligen blivit oberoende — under
hänsynstagande till dessas nationella strävanden och önskan att hålla sig
utanför konflikterna mellan öst och väst — dels ock lämna upplysningar
om nationella biståndsprogram till Europarådets generalsekreterare för "vidare
befordran till församlingen,
rekommenderar ministerkommittén:
1. att anmoda medlemsregeringarna att erbjuda samarbete med CCTA/
FAMA och andra regionala organisationer i utvecklingsländer i fråga om
tekniskt bistånd både genom Europarådet och OECD;
2. att instruera Europarådets vederbörande expertorgan att ge hög prioritet
åt frågan om tekniskt samarbete med CCTA/FAMA beträffande högre
undervisning samt att uppdraga åt dessa att genomföra liknande tekniskt
samarbete på undervisningens mellanstadium eller att, i förekommande fall,
bilda ett expertorgan;
3. att instruera Europarådets vederbörande expertorgan att utreda förutsättningarna
för tekniskt samarbete med CCTA/FAMA "i fråga om ungdomsproblem;
4.
att instruera Europarådets generalsekreterare att upprätta ett informationscentrum
för tekniskt bistånd beträffande undervisning och ungdomsfrågor
med uppgift att:
a) till medlemsländerna och till lämpliga nationella institutioner lämna
uppgifter från CCTA/FAMA beträffande behovet av tekniskt bistånd på dessa
områden i nyssnämnda organisationers afrikanska medlemsländer;
bl centralt insamla uppgifter om tekniskt bistånd, som kan lämnas av
medlemsländerna, samt om kontrakt rörande tekniskt bistånd, vilka ingåtts
mellan dessa och afrikanska medlemmar av CCTA/FAMA ävensom befordra
sådana upplysningar till sistnämnda organisationer.
cl främja avslutandet av bilaterala eller multilaterala överenskommelsei
om tekniskt bistånd;
5. att informera församlingen om åtgärder som vidtagits med anledning
av denna rekommendation, samt att regelbundet underställa församlingen
rapporter rörande verksamhetens utveckling.
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
15
Rekommendation 280
om jordbrukspolitiken i Europa
Församlingen,
som hänvisar till att jordbruket alltjämt intar en betydelsefull plats i de
flesta europeiska staternas ekonomi och politik;
som hänvisar till att flera svårigheter som föreligger beträffande europeiskt
ekonomiskt samarbete och integration — inom EEC och EFTA liksom
mellan dessa två regionala grupperingar — härrör från problem inom jordbrukssektorn;
som
vidare hänvisar till att europeisk jordbrukspolitik har ett direkt inflytande
på handelsförbindelserna mellan Europa och många utomeuropeiska
länder (i synnerhet länder belägna inom mindre utvecklade områden);
som välkomnar den växande insikten om nödvändigheten att lösa de problem,
inför vilka regeringarna ställs på jordbruksområdet, genom en samlad
europeisk aktion;
som med oro bemärker att livsmedelsproduktionen i Västeuropa tenderar
att öka snabbare än konsumtionen med resultat att dyra överskottslager, vilka
svårligen kan avsättas, uppkommer, och som anser att utvecklingen i denna
riktning kommer att visa sig mer utpräglad än som antagits i utredningar
som nyligen företagits inom ECE-FAO och EEC;
som är medveten om faran att den stigande disproportionen mellan konsumtion
och produktion kan utgöra ett allvarligt hinder mot största möjliga
ökning av nationalinkomsten och mot en önskvärd förbättring av jordbrukarnas
inkomster i förhållande till andra delar av näringslivet;
som tror att verkliga framsteg på detta område kan uppnås endast genom
eu samtidig ansträngning i följande riktningar: större kunskap om förändringarna
i efterfrågans volym och struktur, större elasticitet i jordbruksproduktionen,
kraftig höjning av produktiviteten, särskilt genom reduktion av
den mänskliga arbetskraften inom jordbruket och slutligen genom förändringar
i konsumtionens struktur;
som gör gällande att handeln med jordbruksprodukter bör utökas på
grundval av en rationellare arbetsfördelning, och att en av förutsättningarna
för en autonom ekonomisk utveckling i de underutvecklade länderna är att
Europa fortsätter att importera jordbruksprodukter från dessa länder;
som är övertygad om att fria leveranser av europeiska överskottsprodukter,
vilka ställs till förfogande regelbundet och i överensstämmelse med allmänt
vedertagna principer, kan innebära ett värdefullt bidrag till förbättring
av kosten och lindring av undernäringen i mindre utvecklade länder,
rekommenderar ministerkommittén ävensom OEEC:s/OECD:s råd:
1. att tillse att de regelbundna konfrontationer som hittills utförts av den
ministeriella jordbruks- och livsmedelskommittén fortsättes inom OECD,
med utökning till strukturpolitiken och med större intensitet;
2. att anmoda medlemsregeringarna att årligen till OECD avge rapport
beträffande framsteg i genomförandet av rekommendationer från OEEC/
OECD, i förekommande fall med angivande av skälen till att sådana rekommendationer
ej blivit till fullo verkställda;
3- att gemensamt företaga eller eljest befrämja ett allsidigt marknadsundersökningsprogram
för jordbruksprodukter i syfte att klarare bestämma
de faktorer som bär inflytande på efterfrågan — härigenom skulle eu riktigare
grundval erhållas för planeringen av jordbruksproduktionen — och att
med jämna mellanrum göra en översyn av relationen mellan produktion av
och efterfrågan på jordbruksprodukter;
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
4. att förbereda och utarbeta en europeisk plan för strukturella förbättringar
och att samtidigt intensifiera nationella strukturella förbättringar inom
jordbrukssektorn i syfte att öka produktiviteten och att främja uppkomsten
av lämpliga industrier i jordbruksdistrikten i ändamål att absorbera
oekonomiskt sysselsatt lantbefolkning utan att därigenom sociala svårigheter
vållas;
5. att studera möjligheten att anpassa det amerikanska systemet med
»jordbanker» till europeiska förhållanden;
6. att studera möjligheten och lämpligheten av vertikal integration inom
jordbruket;
7. att utreda möjligheterna att använda europeiska jordbruksöverskott.
som inom kort kan uppkomma, i syfte att ekonomiskt utveckla ävensom förbättra
kosten och lindra undernäring i mindre utvecklade länder, i nära samarbete
med FAO och berörda länder;
8. att tillse att nära kontakt och effektivt samarbete upprätthålles med
FAO särskilt i vad avser bistånd på jordbruksområdet till länder under utveckling;
9.
att tillse att den ministeriella jordbruks- och livsmedelskommitténs
praxis att underställa rådgivande församlingen en särskild årlig jordbruksrapport
fortsättes av OECD och att vidtaga åtgärder för årliga möten mellan
OECD, rådgivande församlingens jordbruksutskott och dess ekonomiska utskott
i syfte att säkerställa ett nära samarbete mellan regeringar och parlament;
10.
att informera församlingen om åtgärder som av regeringarna i medlemsländerna
vidtagits inom ramen för FAO:s kampanj »Frihet från hunger».
Rekommendation 281 om harmonisering av veterinära bestämmelser rörande
den internationella boskapshandeln
Ministerkommittén skulle dels söka erhålla upplysningar
om pågående utredningsarbete i frågan inom
EEC, dels sammankalla en expertkommitté med uppgift
att utarbeta en överenskommelse rörande harmonisering
av nationella regler på området.
Rekommendation 282 om frågor rörande vin, spritdrycker, Öl, cider och
andra jästa drycker
Ministerkommittén anmodades bevilja erforderliga
medel för att möjliggöra tätare möten med vederbörande
expertkommitté.
Rekommendation 283 om upprättande av ett agronomiskt centrum för högre
studier i medelhavsområdet
Ifrågavarande centrum skulle ställas under beskydd
av Europarådet och OECD gemensamt, varjämte
mindre finansiella bidrag och administrativt bistånd
från Europarådets sida under begynnelseskedet borde
övervägas.
Rekommendation 284 om upprättande inom Europarådet av ett permanent
system för samarbete i frågor rörande naturskyddet
i Europa
Ministerkommittén anmodades sammankalla en ad
hoc kommitté med uppgift att utreda lämpliga former
för samarbete.
Rekommendation
285 om nationella minoriteters rättigheter
En expertkommitté skulle utreda frågan huruvida en
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
särskild artikel härom borde utarbetas och intagas i
det andra tilläggsprotokollet till konventionen om de
mänskliga rättigheterna.
Rekommendation 286
om upprättande av ett internationellt institut för mänskliga rättigheter
Församlingen,
som är medveten om att den europeiska konventionen angående skyddet
av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har stor betydelse
för upprättandet av rättvisa och fred i världen liksom för förverkligandet
av en effektiv politisk demokrati;
som har övervägt de förslag rörande upprättandet av ett internationellt institut
för mänskliga rättigheter, som framlagts i juridiska utskottets rapport
(dok. 1268);
som hyser den uppfattningen att förverkligandet av detta förslag skulle
bidraga dels till att på andra kontinenter göra de principer och ideal, som
nedlagts i den europeiska konventionen, kända, dels till att möjliggöra information
om det sätt på vilket konventionen tillämpas i de olika medlemsstaterna,
rekommenderar ministerkommittén
dels att remittera förslaget om upprättandet av ett internationellt institut
för mänskliga rättigheter till den expertkommitté som redan tillsatts för att
utreda frågor som sammanhänger med den europeiska konventionen om
mänskliga rättigheter, dels att informera församlingen om resultatet.
Sessionen 21—28 september 1961
Rekommendation 287 om internationella djurtransporter
En konvention skulle utarbetas på grundval av ett av
Världsförbundet för djurskydd framlagt förslag.
Rekommendation 288
om samarbete med utvecklingsländer
1. Församlingen,
I
2. som hänvisar till tidigare rekommendationer om problem rörande samarbete
med utvecklingsländer, särskilt rekommendationerna 158, 159, 211,
222, 223 och 243;
3. som bemärker att en del av dessa rekommendationer håller på att genomföras
i gruppen för utvecklingshjälp (DAG) men att den aktuella utvecklingen
i USA:s politik lägger nya uppgifter på Europarådet;
4. som anser att Europa måste ge uttryck åt sin syn på president Ivennedys
plan »The Decade of Development», särskilt som Förenta Staterna förväntar
sig eu avsevärd ökning av Europas bidrag till samarbetet med utvecklingsländer;
5.
som anser att europeiska och amerikanska synpunkter normalt bör
diskuteras inom OECD, vars huvuduppgift bör vara att samordna de olika
biståndsprojekten, att öka deras effektivitet och att tillse att medlemsstaternas
bidrag står i proportion till deras välstånd,
6. rekommenderar ministerkommittén:
7. att samtycka till huvuddragen i president Kennedys plan, vilken står i
samklang med den politik som Europarådet hittills fört, nämligen:
18
Kungl. Maj. ts proposition nr i52 år 1962
— respekt för staternas oberoende;
— biståndet utformas på grundval av planer, som utarbetats av regeringar,
som är representativa för folken och villiga att fullgöra sin andel
genom att vidtaga erforderliga administrativa, sociala och fiskala åtgärder
och reformer;
— kontrollen över bidragen utövas av de organisationer som ställt dem
till förfogande;
—-biståndet anpassas till de olika situationerna särskilt med beaktande
av:
— de mänskliga förutsättningarna (kulturell utveckling, livsmedel, sanitära
förbättringar);
— särskilda utbildningsprojekt för personer i ledareställning;
— ekonomiska förutsättningar;
— bidrag i gåvoform;
— långfristiga lån till låg ränta, men återbetalbara i hårdvaluta;
— möjlighet till privata investeringar under förutsättning att sådana projekt
faller inom utvecklingsplanerna;
— statliga garantier för privata investeringar;
8. att öka den multilaterala hjälpen i största möjliga utsträckning, på två
år till åtminstone 15 % av den bilaterala hjälpens totalbelopp;
II
9. som hänvisar till alt förhandlingar inom kort kommer att inledas i
syfte att ansluta Förenade Konungariket Storbritannien till EEC,
10. rekommenderar ministerkommittén att uppmana berörda regeringar:
11. att arbeta för en sammanslagning av de preferenssystem som tillämpas
på engelskspråkiga och franskspråkiga afrikanska stater, varigenom eu
enande faktor skulle tillskapas både i Afrika och i Europa;
12. alt inom gemenskapen — eventuellt utvidgad — föra en politik som
är tillräckligt liberal för att icke på något sätt hindra en normal industriell
expansion i de utvecklingsländer som icke är associerade med EEC;
III
13. som bemärker att EEC även efter en utvidgning ej kommer att vara
behörig att utforma ett särskilt exportsystem för länder som icke är medlemmar
i gemenskapen eller associerade med denna;
14. som hänvisar till att det hittills ej varit möjligt att i Förenta Nationerna,
ECOSOC eller GATT träffa en världsomfattande överenskommelse
om stabilisering av råvarupriserna på den internationella marknaden;
15. som anser att ett effektivt stöd åt exporten från tredje länder, särskilt
i Asien, Oceanien och Sydamerika, är väsentligt och att det dessutom kan
bidraga till en förbättring av de allmänna ekonomiska förhållandena,
16. rekommenderar ministerkommittén att i OECD:s råd föreslå inledande
av förhandlingar rörande medel att avhjälpa det osäkra läget på råvarumarknaderna.
Rekommendation 289 om förnyelse av generalsekreterarens i Europarådet
mandat
Ändringar skulle i samråd med rådgivande församlingen
vidtagas i reglementet rörande val av generalsekreterare
m. fl.
Rekommendation 290 om luftförorening
En konferens skulle sammankallas under Europarådets
beskydd för att bland annat studera möjligheten
att upprätta ett europeiskt forskningscentrum
och att avsluta en konvention.
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
19
Rekommendation 291
om upprättande av kulturella förbindelser med det polska folket
1. Församlingen,
2. som anser att konstlade politiska och ekonomiska förhållanden ej må
tillåtas försvaga Europas kulturella enhet;
3. som beaktar behovet av att upprätta nära kulturella förbindelser mellan
folken i öst- och Västeuropa,
4. rekommenderar ministerkommittén att anmoda kulturfondens styrelse
att bevilja stipendier som kan möjliggöra för vetenskapsmän, konstnärer,
författare, studenter och andra intellektuella från Polen — när förhållandena
så tillåter även från andra östeuropeiska länder — att arbeta och
studera i medlemsstaterna.
Rekommendation 292 om adoptionslagstiftning
En expertkommitté skulle utarbeta ett konventionsförslag
innehållande vissa huvudprinciper för adoption
att tjäna som förebild för konventionsstaternas
interna lagstiftning.
Rekommendation 293
angående asylrätten
Församlingen,
som erinrar om rekommendation 234 vari föreslås att ett andra protokoll
till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna upprättas;
som hänvisar till den i medlemsstaterna redan gällande traditionen att
bevilja asyl åt politiska flyktingar, och som anser att det nu vore lämpligt
att i juridisk form sanktionera denna praxis, särskilt som politiska flyktingars
rätt att åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter
kan bero av att de beviljas asyl;
som anser det önskvärt att medlemsstaterna tillerkänner sådana personer
en rätt att söka, mottaga och åtnjuta asyl i den utsträckning som är förenlig
med staternas egna legitima intressen;
som tagit kännedom om juridiska utskottets rapport (dok. 1329),
rekommenderar ministerkommittén:
1. att instruera den exportkommitté, som fått i uppdrag att studera frågor
rörande den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna,
att i det andra protokollet till denna konvention infoga en artikel om asylrätten
på grundval av bifogade utkast;
2. att för yttrande underställa församlingen det av sagda expertkommitté
utarbetade protokollförslaget, innan regeringarna i medlemsstaterna undertecknar
protokollet.
Utkast till artikel rörande asylrätten att infogas i det andra protokollet till
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna
1. Envar har rätt att på de Höga fördragsslutande parternas områden söka
och åtnjuta asyl undan förföljelse.
2. Denna rätt må ej åberopas, för den händelse förföljelsen verkligen är
eu följd av ett icke politiskt brott.
3. Ingen, som söker eller åtnjuter asyl i enlighet med mom. 1 och 2 i denna
artikel må, utom då rikets säkerhet eller skyddet av befolkningen ound
-
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
gängligen så kräver, göras till föremål för åtgärder såsom avvisning, fölpassning
eller utvisning, varigenom han skulle tvingas att återvända till
eller stanna på ett område, om det finnes grundad anledning frukta att han
där utsättes för förföljelse innebärande fara för hans liv, fysiska integritet
eller frihet.
4. Därest en Hög fördragsslutande part avvisar, förpassar eller utvisar en
person, som söker eller åtnjuter asyl enligt mom. 1 och 2 i denna artikel,
skall den medgiva en sådan person skälig tidsrymd och erforderliga lättnader
för att erhålla tillstånd till inresa i annat land.
Rekommendation 294
Rekommendation 295
Rekommendation 296
Rekommendation 297
Rekommendation 298
Rekommendation 299
om ratificering av Europarådskonventioner
Församlingen skulle få del av upplysningar som medlemsstaterna
lämnade enligt ministerkommitténs resolution
(61) 6.
om skydd och utveckling av lokal självstyrelse
En artikel härom skulle utarbetas och intagas i det
andra tilläggsprotokollet till konventionen om de
mänskliga rättigheterna.
om »United Towns Association»
Medlemsstaterna skulle uppmanas att icke stödja organisationen.
om firandet av en Europadag
En rundabordskonferens skulle anordnas för dryftande
av frågan.
om bistånd till flyktingar i Förbundsrepubliken Tyskland
och Italien
Europarådet skulle bidraga med 200 000 nya franska
francs för genomförandet av projekt till förmån för
handikappade flyktingar.
om femte rapporten från Europarådets speciella representant
för flykting- och överbefolkningsfrågor
Åtgärder skulle vidtagas för förverkligande av ett av
flyktingrepresentanten framlagt program för yrkesutbildning.
Rekommendation 300
om utvecklingen av det kulturella samarbetet i Europa
Församlingen,
som hänvisar till resolution 186;
som hänvisar till ministerkommitténs resolution (60) 32, som fastlår ett
brådskande behov av att utveckla europeiskt kulturellt och vetenskapligt
samarbete inom Europarådet;
som beaktar de resolutioner, vilka antagits vid den andra undervisningsministerkonferensen,
som utgör ett värdefullt bidrag till ett program för
ökade insatser från Europarådets sida i fråga om allmän, vetenskaplig och
kulturell fostran;
som beaktar de förslag, vilka framlagts av den ad hoc kommitté som tillsatts
i enlighet med resolution (60) 32 för upprättande inom Europarådets
ram av:
(a) en styrelse för europeiskt kulturellt samarbete:
(b) tre ständiga kommittéer för:
(i) högre undervisning och forskning;
(ii) allmän och teknisk undervisning;
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
(iii) utbildning och fostran utanför skolan (ungdomsfrågor, fysisk fostran,
vuxenundervisning);
(c) ett stort undervisnings- och kulturdepartement i sekretariatet under
ledning av en direktör eller en biträdande generalsekretrare;
som anser att dessa förslag är ägnade att främja utvecklingen av det europeiska
samarbetet i kulturella och vetenskapliga frågor i enlighet med ministerkommitténs
och rådgivande församlingens önskemål och enligt den
andra undervisningsministerkonferensens förslag,
rekommenderar ministerkommittén:
att med verkan från den 1 januari 1962 upprätta den av ad hoc kommittén
föreslagna styrelsen för europeiskt kulturellt samarbete:
att ge denna styrelse (CCC) de befogenheter som erfordras för att genomföra
dess uppgifter såsom huvudorganet för kulturellt samarbete i Europa
i förhållande till alla europeiska institutioner;
att tillse att CCC även i fortsättningen tjänar som det enda organet för
europeiskt kulturellt samarbete, oavsett hur det europeiska politiska och
ekonomiska samarbetet må gestalta sig efter gemensamma marknadens
eventuella utvidgning;
att inom ramen för CCC:s program beakta möjligheten till begränsat samarbete
inom en mindre krets av medlemsstater för genomförandet av särskilda
projekt;
att medgiva finansiering av projekt inom CCC:s program genom »gåvor
för särskilda ändamål» från privata eller offentliga källor;
att inrätta befattningar till det antal som erfordras för att det av ad hoc
kommittén föreslagna stora undervisnings- och kulturdepartementet skall
kunna fungera;
att anmoda generalsekreteraren att utnämna en framstående person som
chef för departementet;
att överlämna resolution 214 om europeiskt kulturellt samarbete till CCC.
Rekommendation 301
om den kulturella verksamheten mellan de »Sex»
Församlingen,
som hänvisar till sin rekommendation 242 den 28 april 1960 om de ekonomiska
gemenskapernas (EEC och EAEC) åtgärder på det kulturella området;
som
hänvisar till ministerkommitténs yttrande över denna rekommendation
den 3 juli 1961, i vilket uttryckes förhoppningen »att Europarådets alla
medlemsstater tillsammans med andra stater, som biträtt den europeiska
kulturkonventionen, skall äga företrädesrätt att ansluta sig till konventionerna
om det europeiska universitet, som föreslagits skola förläggas till
Florens, och till konventionerna rörande vetenskapligt och akademiskt
samarbete»;
som konstaterar att den konferens med EEC-staternas stats- respektive
regeringschefer, som ägde rum i Bonn den 17 juli 1961, förutsåg dels bildandet
av ett råd sammansatt av undervisningsministrarna eller de ministrar,
som ansvarar för de kulturella förbindelserna, och biträtt av en expertkommitté,
dels förhandlingar rörande en eller flera överenskommelser om
följande frågor:
— samarbete och utbyte mellan universiteten i gemenskapernas medlemsstater;
-
22 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
— förlänande av »europeisk status» åt nationella forskningsinstitut och
universitet;
— upprättande, av Italien, av det europeiska universitetet i Florens till
vilket de sex regeringarna skall bidraga både ekonomiskt och intellektuellt;
— upprättande av andra europeiska institut för universitetsutbildning eller
vetenskaplig forskning;
som bemärker att den nya organisation för det europeiska kulturella
samarbetet, som föreslagits av den av Europarådets ministerkommitté tillsatta
ad hoc kommittén och som avses träda i funktion den 1 januari 1962,
är avpassad för att säkerställa att de planer för kulturellt samarbete, som
för närvarande studeras av EEC:s medlemsregeringar, kommer till utförande
inom ramen för ett större Europa,
rekommenderar att ministerkommittén anmodar medlemsregeringarna i
de europeiska gemenskaperna att anförtro Europarådets styrelse för kulturellt
samarbete genomförandet av ovannämnda planer.
Rekommendation 302 om den internationella kampanjen för bevarande av
de historiska minnesmärkena i Nubien
Medlemsregeringarna skulle på alla sätt omgående
giva fortsatt stöd åt den av UNESCO organiserade
kampanjen.
Rekommendation 303
om de europeiska ekonomiska förbindelserna
1. Församlingen,
2. som konstaterar, att tanken att bilda en multilateral europeisk ekonomisk
sammanslutning i syfte att åvägabringa en fastare europeisk enhet,
såsom den beskrivits i dess rekommendationer 229 och 266, icke förverkligats;
3.
som med stor tillfredsställelse välkomnar det av regeringarna i det
Förenade Konungariket Storbritannien, Danmark och Irland fattade beslutet
att begära förhandlingar med medlemmarna i den Europeiska ekonomiska
gemenskapen i syfte att bestämma på vilka villkor respektive länder
kan ansluta sig till Gemenskapen;
4. som tillika välkomnar Eftarådets deklaration den 31 juli 1961, att »alla
medlemsstater i EFTA förklarar sig ha för avsikt att tillsammans med den
Europeiska ekonomiska gemenskapen undersöka medel, varigenom samtliga
medlemmar i EFTA kan gemensamt deltaga i en enda marknad, omfattande
300 miljoner människor»;
5. som beaktar, att EEC:s råd samtyckt till att upptaga förhandlingar
med det Förenade Konungariket Storbritannien beträffande detta lands
anslutning till gemenskapen samt att under dessa förhandlingar granska tre
i dess ansökan angivna problem, att rådet även samtyckt till att Danmark
upptager förhandlingar samt att det för närvarande överväger den irländska
ansökningen, ävensom att rådet avser att skyndsamt vidtaga de för förhandlingarnas
öppnande, samordnande och effektiva fullföljande nödvändiga
åtgärderna;
6. som hoppas, att övriga medlemsstater i Europarådet ävensom Schweiz
snart skall fatta beslut om att medverka i det nya försöket att bygga upp
Europa samt begära förhandlingar med de Sex i syfte att ansluta sig till
eller uppnå associering med Europeiska ekonomiska gemenskapen;
7. som anser det vara av yttersta vikt, att förhandlingarna leder till av
-
23
Kangl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
slutande av överenskommelser, som skall möjliggöra för samtliga dessa
länder att deltaga i bildandet av en stor integrerad europeisk marknad under
hänsynstagande till varje europeiskt lands väsentliga intressen och undvikande
att tillfoga tredje länder skada i det särskilt bör eftersträvas, att
samarbetet med sådana länder och områden, som traditionellt upprätthåller
nära förbindelser med Europa, vidmakthålles och utvidgas,
8. rekommenderar ministerkommittén att anmoda regeringarna i de medlemsstater
som deltager i förhandlingarna att låta sig ledas av följande överväganden
:
(a) De föreslagna anordningarna må ej innebära att den Europeiska ekonomiska
gemenskapen försvagas eller att dess karaktär av gemenskap inskränkes.
Förhandlingar om nya länders anslutning till eller associering med
Europeiska ekonomiska gemenskapen må icke få till följd att Romfördragets
syften eller grundläggande bestämmelser ifrågasättes. I dessa må göras
endast sådana jämkningar, som blir nödvändiga genom intagandet av nya
medlemmar. Undantag från vissa bestämmelser i fördraget, vilka visat sig
nödvändiga för att avhjälpa svårigheter för visst land, skall såvitt möjligt
regleras genom protokoll.
‘(b) De åsyftade anordningarna skall respektera principen om ömsesidiglie!
beträffande de fördragsslutande ländernas inbördes rättigheter och skyldigheter
med beaktande av det utvecklingsstadium som de uppnått i ekonomiskt
hänseende.
(c) Förhandlingarna må ej hejda den Europeiska ekonomiska gemenskapens
och dess medlemmars strävan mot integration. De Sex måste vara i
stånd att utan avbrott fullfölja och sätta i verket de syften som angivits i
Romfördraget. Medlemsstaterna och den Europeiska ekonomiska gemenskapens
organ skall under den tid förhandlingarna pågår i förhållande till de
länder, som ansökt om medlemskap, tillämpa en ordning varigenoin dessa
kan i vidsträckt omfattning informeras och konsulteras på olika nivåer om
genomförandet av fördragets bestämmelser, särskilt i vad avser utarbetandet
av en gemensam jordbrukspolitik och översyn av associationsregleringen
med länder och områden på andra sidan haven.
(d) Förhandlingarna inklusive kollektiva förhandlingar, skall samordnas
så att överenskommelserna mellan den Europeiska ekonomiska gemenskapen
och berörda europeiska länder kan träda i kraft så snart som möjligt
och i det närmaste samtidigt.
'' (e) Förhandlingarna skall syfta till att åvägabringa så nära förbindelser
som möjligt mellan samtliga deltagande stater. Alla åtgärder bör följaktligen
vidtagas för att så många av dem som möjligt skall kunna ansluta sig
till den Europeiska ekonomiska gemenskapen enligt artikel 237 i Romfördraget,
under det att artikel 238 bör komma till användning med avseende
på de länder inom Europa, vilka av politiska eller ekonomiska skäl icke kan
åtaga sig fullt medlemskap.
Rekommendation 304
om europeiskt samarbete
1. Församlingen,
2. som välkomnar de danska, irländska och brittiska regeringarnas beslut
att inleda förhandlingar om medlemskap i EEC och som tillika välkomnar
EFTA-rådets förklaring den 31 juli 1961, att »alla EFTA-länder uttalar sin
avsikt att med EEC undersöka förutsättningarna för ett arrangement, vari
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1962
genom alla EFTA-länder tillsammans kan deltaga i en enda marknad omfattande
300 miljoner människor»;
3. som uttrycker förhoppningen att förhandlingar snart skall börja i
syfte att bilda en sådan enda europeisk marknad, och att alla medlemsstater
i Europarådet liksom Schweiz skall bli medlemmar i eller associerade
med EEC,
4. rekommenderar ministerkommittén att vidtaga åtgärder för att säker
ställa
att regeringar, som ansökt om eller framdeles inger ansökan om anslutning
till EEC, inbjudes att sända observatörer till den sexmaktskommission
som tillsatts av stats- och regeringschefskonferensen i Bonn den
18 juli 1961; kommissionens aktuella uppgift är att jämföra medlemsstaternas
synpunkter, samordna deras utrikespolitik och komma överens om
gemensamma ståndpunkter i syfte att främja den politiska enheten i Europa;
, i , i i !jifflP
5. rekommenderar ministerkommittén att vidtaga åtgärder för att alla
stater, som ansökt om anslutning till EEC och som uttryckligen förklarar
sig vilja deltaga i de vid konferensen beslutade politiska konsultationerna,
inbjudes därtill.
Rekommendation 305 om beviljande av konsultativ status åt vissa internationella
icke-statliga organisationer
Konsultativ status skulle beviljas vissa organisationer.
Sessionen 16 — 18 januari 1962
Rekommendation 306 om kampanjen »Frihet från hunger»
Medlemsregeringarna skulle på alla sätt stödja
FAO:s kampanj, bland annat genom finansiella bidrag.
Rekommendation 307 om upprättande av ett europeiskt kontor för film och
undervisningsmaterial att användas vid yrkesvägledning
och yrkesutbildning
Ett europeiskt kontor skulle upprättas med uppgift
att bland annat utarbeta undervisningsprogram för
olika yrken och samordna nationella organs verksamhet.
Rekommendation 308 om fri in- och utförsel av undervisningsmaterial
Medlemsregeringarna skulle uppmanas att underteckna
och ratificera tre av ECE och UNESCO utarbetade
konventioner om temporär införsel av undervisningsmaterial.
Rekommendation 309 om översikter över statspraxis på folkrättens område
Medlemsregeringarna skulle uppmanas att, i den mån
så ej redan skedde, underlätta utgivandet av översikter
över diplomatisk skriftväxling och annat material
till belysning av folkrättspraxis.
Rekommendation 310 om indragning av befattningar i europeiska organisationer
och ersättning i samband därmed
Principerna i de europeiska gemenskapernas personalreglementen
skulle tillämpas jämväl för Europarådets
del.
25
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1962
Rekommendation 311 om konventionen angående slopande av kravet på
legalisering av utländska allmänna handlingar
Medlemsregeringarna skulle uppmanas att underteckna
och ratificera den av Haagkonferensen för internationell
privaträtt utarbetade konventionen.
Vissa vid rådgivande församlingens trettonde ordinarie möte antagna resolutioner
-
Sessionen 21 — 28 september 1961
Resolution 204
angående den tyska frågan i dess helhet
1. Församlingen,
2. som erinrar om att ingen internationell överenskommelse kan bringas
att upphöra av endast ena parten samt att den sovjetiska regeringen förblir
bunden av de åtaganden som den gjort i London den 12 september och
den 14 november 1944, i Berlin den 7 juli 1945, i New York den 4 maj 1949
och i Paris den 20 juni 1949, vilka åtaganden garanterar skydd åt Västberlin
av västmakternas styrkor ävensom oinskränkt tillträdesrätt till staden;
3. som är övertygad om att detta skydd från västmakternas sida och
dessas rätt till tillträde är väsentlig för att skydda Västberlin mot kommunistisk
aggression samt för att trygga dess invånares frihet och rätt att
leva i demokrati och frihet i enlighet med deras vilja, som kommit till uttryck
i fria val den 7 december 1958;
4. som bestrider, att myndigheterna i Sovjetzonen äger rätt att ändra Berlins
status i dess helhet genom att göra Östberlin till sin huvudstad och förlägga
tyska trupper till Berlin;
5. som erinrar om, att de problem, som Berlin och Tyskland nu står inför,
har samband med ett större, europeiskt problem,
6. Fördömer:
(a) Sovjetregeringens uttalade avsikt att underteckna ett separat
fredsfördrag med myndigheterna i den Sovjet-ockuperade zonen av
Tyskland;
(b) deras stöd åt dessa myndigheters åtgärd att spärra gränsen mellan
Östberlin och Västberlin, varigenom de ytterligare kränkt de i Förenta
Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna nedlagda
principerna för de grundläggande rättigheterna och friheterna;
(c) deras skrämselpolilik, i synnerhet återupptagandet av kärnvapenprov
i atmosfären;
7. Uppmanar västmakterna:
(a) att vidmakthålla sin obestridliga rätt att kvarstanna i Västberlin
samt att trygga oinskränkt och fritt tillträde till staden över land
och vatten ävensom i luften;
(b) att trygga de demokratiska friheter, som befolkningen i Västberlin
för närvarande åtnjuter;
(c) att inleda förhandlingar med den sovjetiska regeringen om det
tyska problemet i dess helhet;
(d) att överväga varje genom fria förhandlingar träffad uppgörelse,
som är förenlig med principerna om självbestämmanderätt och som
garanterar berörda parters säkerhet och legitima intressen;
26
Kungi. Maj:ts proposition nr 152 år 1962
(e) att vidtaga alla åtgärder, som kan tänkas leda till en uppgörelse
varigenom de folk i Central- och Östeuropa, som är offer för sovjetisk
imperalism, finge möjlighet att utöva sin självbestämmanderätt.
Sessionen 16 — 18 januari 1962
Resolution 220
om de europeiska ekonomiska förbindelserna
1. Församlingen,
2. välkomnar med stor tillfredsställelse de beslut, som under de senaste
veckorna fattats av EEC:s råd, i synnerhet de som ledde till överenskommelse
om en gemensam jordbrukspolitik och inträde i det andra stadiet från
den 1 januari 1962 i gemensamma marknadens övergångsskede;
3. anser att dessa beslut är resultatet av en politiskt betingad önskan till
enhet och sålunda utgör ett avgörande steg i riktning mot den europeiska
gemenskapen;
4. hyser uppfattningen att EEC:s medlemsstater nu är i stånd att hädanefter
ägna en större del av sina ansträngningar åt att påskynda förhandlingarna
med andra europeiska länder, samtidigt som förstnämnda stater
iklätt sig ökat ansvar;
5. uttrycker förhoppningen att den politiska vilja att lyckas, som gjort
det möjligt för de sex att överbrygga sina inre svårigheter, må besjäla alla
parter i de kommande förhandlingarna mellan EEC och de andra europeiska
länderna, och att den må föranleda till att så snart som möjligt avsluta
de överenskommelser om anslutning eller associering, vilka utgör
föremålet för dessa förhandlingar;
6. erfar med tillfredsställelse att förhandlingarna mellan EEC och Förenade
Konungariket och Danmark redan börjat och bedrives i en anda av
ömsesidig förståelse;
7. uttrycker förhoppningen att situationen skall bli densamma för Irlands
del under de närmaste veckorna;
8. välkomnar de steg som tagits av regeringarna i Schweiz, Sverige och
Österrike för att påbörja förhandlingar med EEC i syfte att bestämma villkoren
för deras association med gemensamma marknaden;
9. anser att det ankommer på Europarådet, det enda organ som omfattar
alla de berörda staterna, att nära följa utvecklingen av alla förhandlingar
som berör EEC:s utvidgning till ytterligare europeiska länder, hemställer
att församlingen regelbundet av EEC informeras om förhandlingarnas gång
på samma sätt som beträffande OECD och uttrycker förhoppningen, att berörda
regeringar ävensom EEC skall taga aktiv del i de diskussioner
som församlingen kommer att hålla rörande dessa frågor under kommande
sessioner.
Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
620329
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1962:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1 a1 i texten
- UU 1962:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1961 och 1962 vid s. 1 i texten