Sök i Ratio Lex

Angående ändringar i det till grund för samarbetet inom SAS liggande konsortialavtalet

1962-03-30 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:156, Angående ändringar i det till grund för samarbetet inom SAS liggande konsortialavtalet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Mnj:ts proposition nr 156 år 1962

1

Nr 156

Knngl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringar i

det till grund för samarbetet inom SAS liggande konsortialavtalet;

given Stockholms slott den 30 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

afl bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna en

överenskommelse som träffats av de i SAS-konsortiet samverkande skandinaviska

flygföretagen om att det mellan företagen gällande konsortialavtalet

skall ändras i vissa väsentliga avseenden, överenskommelsen innebär

bland annat alt ledningen och förvaltningen av konsortiets angelägenheter

föres över från den nuvarande styrelsen med 32 medlemmar till det

av 6 ledamöter bestående arbetsutskottet, som därvid skall erhålla en styrelses

plikter och befogenheter. Den nuvarande styrelsen får karaktären av

en församling bestående av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet,

och dess uppgift blir i huvudsak att följa och granska den nya styrelsens

verksamhet.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 156

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mnj. ts proposition nr 156 år 1962

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 30 mars 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar

i det till grund för samarbetet inom Scandinavian Airlines System

(SAS) liggande konsortialavtalet samt anför därvid följande.

Inledning

Det nuvarande dansk-norsk-svenska samarbetet inom SAS grundas på

det den 8 februari 1951 undertecknade konsortialavtalet mellan Det Danske

Luftfartselskab A/S (DDL), Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) och

Aktiebolaget Aerotransport (ABA), vilket avtal godkänts av statsmakterna

i de tre länderna (prop. 1950: 260; rskr 415). År 1956 kom moderbolagen

överens om ett tilläggsavtal till konsortialavtalet innefattande bestämmelser

om bolagens inbördes förhållande i händelse av krig eller liknande omständigheter.

Dessa avtal var från början giltiga till och med 30 september

1975. År 1959 förlängdes emellertid konsortialavtalet och tilläggsavtalet med

ytterligare tio år till och med den 30 september 1985, bland annat för att

göra det möjligt skaffa långfristiga krediter.

Enligt konsortialavtalet bildar de tre moderbolagen ett konsortium, vilket

för moderbolagens gemensamma räkning och såsom en enhet bedriver trafikflygning

och i samband därmed stående verksamhet. DDL:s, DNL:s och

ABA:s andelar i konsortiet utgör respektive 2/7, 2/7 och 3/7. Verksamheten

skall bedrivas för gemensam räkning så att rättigheter och förpliktelser,

vinst eller förlust fördelas mellan de tre moderbolagen i förhållande till

deras andel i konsortiet. De tre moderbolagen är utåt solidariskt ansvariga

för kontortiets förpliktelser men är inbördes förpliktade enligt förutnämnda

förhållande.

Konsortiets startkapital var 157,5 miljoner svenska kronor, vilket belopp

tillsköts av moderbolagen enligt förutnämnda förhållande i form av moderbolagens

tillgångar samt av nya kapitaltillskott. Moderbolagens aktiekapi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962

3

tal ägdes till hälften av vederbörande stat och till hälften av enskilda. Sedan

det ursprungliga insatskapitalet ansetts vara förbrukat har konsortiet

i juli 1961 från moderbolagen enligt förhållandet 2:2:3 tillförts ett nytt

insatskapital å tillhopa 210 miljoner svenska kronor (prop. 1961: 159; rskr.

330).

Enligt konsortialavtalet skall konsortiets verksamhet bedrivas efter sunda

affärsmässiga principer. Därest vederbörande statliga myndigheter så

begär skall envar av parterna äga påfordra, att konsortiet — på villkor

om vilka överenskommelse kan träffas — åtager sig sådan inrikestrafik,

som icke anses motiverad ur affärsmässig synpunkt.

Konsortiet skall dock enligt konsortialavtalet eftersträva att, i den mån

det låter sig göra inom ramen för en affärsmässig drift, fördela verksamheten

på ett rimligt sätt mellan de tre länderna. Under samma förutsättning

skall vid tillsättande av högre befattningshavare, ävensom i samband

med anställning och utbildning av flygande personal, utlandsrepresentanter,

tekniska specialister och ingenjörer val mellan kvalitativt jämställda

personer ske under skäligt hänsynstagande till att en rimlig fördelning

erhålles mellan danskar, norrmän och svenskar.

Enligt en den 28 oktober 1950 upprättad såsom aide-mémoire betecknad

handling mellan moderbolagen, som har formen av elt förtydligande av

konsortialavtalet, rådde enighet om att de affärsmässiga principerna i vissa

fall måste vika för hänsynen att bevara och öka konsortiets skandinaviska

karaktär och att tillgodose de nationella intressena. Därvid framhölls särskilt

hänsynen till respektive staters beredskap. Således skulle man bland

annat försöka att fördela verkstadsarbetena för SAS’ flygplan på de tre länderna

i förhållandet 2:2:3. Detta förhållande skulle även utgöra en riktlinje

för konsortiets personalpolitik. Vidare anbefalldes att konsortiets

huvudkontor av praktiska grunder tills vidare borde förläggas till Stockholm.

För närvarande är underhållsarbetena på konsortiets flygmateriel fördelade

på dess verkstäder i Köpenhamn, Oslo och Stockholm.

I samband med rekonstruktionen år 1961 av konsortiet framhölls att

staternas medverkan vid rekonstruktionen bland annat vilade på den förutsättningen

att konsortiet i sin verksamhet skall följa strängt affärsmässiga

principer och att detta gällde även om det måtte leda till att de olika ländernas

andelar i verksamheten skulle bli mindre än som ursprungligen

förutsatts.

Jämlikt konsortialavtalet skall konsortiets angelägenheter handhavas

av eu styrelse, ett inom styrelsen utsett arbetsutskott samt eu eller flera

direktörer, av vilka en skall vara verkställande direktör.

Konsortiets styrelse hestår av styrelserna i moderbolagen. Hälften av

ledamöterna i vederbörande moderbolags styrelse företräder i princip staten

i dess egenskap av aktieägare i bolaget, medan återstoden representerar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 156 ur 1962

de privata aktieägarna. Högst sex från vai-je bolagsstyrelse kan rösta i konsortiets

styrelse.

Konsortiets styrelse omfattar för närvarande 32 ledamöter med tio suppleanter.

Av ledamöterna är tio medlemmar i DDL:s, sex i DNL:s samt 14

i ABA:s styrelse. I DNL:s styrelse finns sex suppleanter, av vilka två uti

konsortiets styrelse har ställning som ledamöter av densamma. Antalet

styrelsesuppleanter i ABA är sex.

Enligt konsortialavtalet skall styrelsen alltid behandla konsortiets årsbudget,

årsbokslut och trafikprogram. Den skall vidare utse verkställande

direktör och övriga direktörer samt högre befattningshavare, ävensom fastställa

deras lönevillkor. Jämväl frågor om huvudkontorets och övriga erforderliga

kontors belägenhet skall bestämmas av styrelsen. Styrelsen skall

besluta om viktigare nyanskaffningar och andra inköp för konsortiet samt

i viktigare försäkringsfrågor. Slutligen bestämmer styrelsen vilka personer

som äger rätt att teckna konsortiets firma.

Inom sig skall konsortiets styrelse utse för ett år åt gången en ordförande

samt en förste och en andre vice ordförande. Dessa befattningar skall

alternera mellan de tre moderbolagen, såvida icke styrelsen enhälligt beslutar

annorlunda. Styrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförandena

bildar tillsammans med ytterligare tre ledamöter av styrelsen

ett arbetsutskott. Av dessa tre medlemmar utser varje moderbolag en. Ettvart

av moderbolagen utser inom styrelsen en suppleant för var och en av

dess representanter i arbetsutskottet att träda in vid förfall för sådan representant.

Arbetsutskottets medlemmar och suppleanter fungerar under

ett år åt gången. Arbetsutskottet skall löpande följa konsortiets verksamhet.

Dess övriga uppgifter bestämmes av styrelsen.

Sedan tillkomsten av det nu gällande konsortialavtalet har ordförandeposterna

besatts av styrelseledamöter, vilka tillsatts av de privata aktieägarna

i moderbolagen. De övriga ledamöterna i arbetsutskottet utgöres

av styrelseledamöter, som utsetts av staterna i deras egenskap av aktieägare.

Konsortiets verkställande direktör har enligt konsortialavtalet samma

befogenheter och åligganden, som normalt tillkommer verkställande direktören

i ett aktiebolag, såväl i förhållande till styrelsen och arbetsutskottet

samt konsortiets personal som i förhållande till tredje man. Styrelsen skall

meddela erforderliga föreskrifter rörande de befogenheter, som tillkommer

verkställande direktören samt de ytterligare direktörer som må finnas.

Verkställande direktören eller annan direktör får ej vara medlem av någotdera

moderbolagets styrelse.

Enligt konsortialavtalet skall konsortiets räkenskaper granskas av sex

revisorer. Envar av parterna utser två av revisorerna bland de revisorer,

som utsetts att granska partens egna räkenskaper. Den ene av dessa två

revisorer har hittills varit utsedd av statens representanter vid bolags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

stämma med partens aktieägare och den andre av de privata aktieägarna.

Konsortiets revisorer väljer inom sig en ordförande för ett år åt gången.

Ordförandeskapet alternerar mellan parterna.

I själva konsortialavtalet finnes icke någon bestämmelse om revisorssuppleanter.

Vederbörande moderbolags styrelse äger dock att vid förfall

för revisor inkalla någon av de övriga revisorerna i moderbolaget såsom

ersättare för denne.

I enlighet med vad som förutsatts vid den ekonomiska rekonstruktionen

av konsortiet år 1961 (prop. 1961: 159) beslöt kommunikationsministrarna

i Danmark, Norge och Sverige den 1 juli 1961 att var för sig och i samråd

med representanter för de privata aktieägargrupperna i vederbörande moderbolag

utse två medlemmar av en skandinavisk kommitté med uppdrag

att skyndsamt företaga en engångsutredning av huvudpunkterna i konsortiets

organisation, administration och driftsformer i syfte att lägga fram

förslag till åtgärder som kan öka konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga.

Tillsättandet av denna kommitté skulle icke inverka på styrelsens,

arbetsutskottets och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar

för konsortiets fortlöpande skötsel.

I kommittén, vilken konstituerades den 14 augusti 1961, har Sverige

»epresenterats av verkställande direktören i Luossavaara-lviirunavaara aktiebolag,

envoyén Arne Lundberg och ledamoten av riksdagens första kammare,

f. d. ambassadören Erik Boheman, Danmark av sekretariatschefen

Eduard Buchardt och bankdirektören Ejnar Glashof samt Norge av hpyesterettsadvokaten

Jens Hauge och administrerende direktören Martin Siem.

Hauge har varit kommitténs ordförande.

Kommitténs betänkande

I ett den 29 december 1961 dagtecknat betänkande har kommittén lagt

fram resultatet av sin utredning.

Kommittén framhåller inledningsvis följande.

Rationaliseringen av ett affärsföretags administration och driftsformer

bör i allmänhet komma inifrån, d. v. s. från den ledning som skall driva

företaget och bära ansvaret för detsamma i framtiden. Det som en utomstående

kommitté kan uträtta när det gäller att reformera ett sådant företags

administration och driftsformer är enligt kommitténs uppfattning begränsat.

Den naturliga uppgiften för kommittén har därför synts vara att undersöka

huruvida grunddragen i konsortiets ledning, administration och driftsformer

stämmer överens med moderna och sunda principer i affärslivet,

såsom kommitténs medlemmar känner desamma.

Till en början har kommittén undersökt om de bestämmelser och riktlinjer

om konsortiets syfte och ändamål samt grundläggande organisation

som intagits i det avtal genom vilket konsortiet stiftats och om andra för

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 156

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

konsortiet gällande förutsättningar förhindrar eller försvårar en effektiv

och rationell drift av konsortiets verksamhet.

I den del uppdraget avser huvudpunkterna i konsortiets administration

och driftsformer har kommittén sökt undvika att dess utredning skulle få

till följd ett fördröjande av oundgängliga rationaliseringsåtgärder och en

oklarhet om ansvaret, vilket skulle ha kunnat allvarligt skada konsortiet.

Detsamma skulle också ha blivit fallet om ett parallellt arbete mellan konsortiet

och kommittén lett till onödiga meningsskiljaktigheter på väsentliga

områden beträffande konsortiets administration och driftsformer. Kommittén

har därför ansett det vara nödvändigt att intimt samarbeta med

konsortiets ledning och att fullgöra sitt uppdrag på en så kort tid som möjligt,

helst före utgången av år 1961.

Konsortialavtalet

Efter en redogörelse för konsortialavtalets bestämmelser rörande konsortiets

organisation har kommittén tagit upp till behandling frågan om

efter vilka normer konsortiets verksamhet bör bedrivas. Kommittén

sammanfattar sina synpunkter i denna fråga på följande sätt.

Konsortialavtalets lösning av konflikten mellan affärsmässiga synpunkter

och nationella intressen är sund och riktig. De affärsmässiga principerna

skall vara de primära. Parternas huvudintresse måste vara att konsortiet

tillgodoser deras transportbehov genom en företagsdrift, som är effektiv

och lönsam.

Såsom ett gemensamt skandinaviskt företag bör konsortiet ha ett skandinaviskt

ansikte och en skandinavisk karaktär både i de tre länderna och

i utlandet. En rimlig fördelning av verksamheten inom ramen för en sund

affärsmässig drift bör därför eftersträvas. Konsortiet bör emellertid icke

vara bundet av en fördelningsnorm för verksamheten, som skall äga prioritet

framför principen om en sund affärsmässig drift.

De avvikelser från konsortialavtalet som intagits i aide-mémoire har utvecklingen

nu gått förbi. Konsortialavtalets egna bestämmelser har lagts till

grund för staternas avtal om refinansiering. Enligt kommittén föreligger det

icke någon skillnad i sak mellan konsortialavtalet i detta hänseende och de

förutsättningar på vilka staternas deltagande i refinansieringen vilar även

om ordalydelsen icke är helt densamma. I syfte att för framtiden undvika

varje oklarhet på denna punkt rekommenderar kommittén moderbolagen,

vilka undertecknat aide-mémoire, att även formellt konstatera att de bestämmelser

i aide-mémoire, som icke överensstämmer med konsortialavtalet

och de avtalade förutsättningarna för refinansieringen, icke längre äger tilllämpning.

Med hänsyn till vad som förekommit före refinansieringen och

under den parlamentariska behandlingen av frågan i de tre länderna har

moderbolagen både rätt och skyldighet till ett sådant konstaterande.

Kommittén framhåller, att det i dagens och morgondagens Skandinavien

icke finnes någon verklig anledning att låta nationell prestige och patriotism

påverka sådana relativt sett mindre betydelsefulla spörsmål som för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

läggningen av konsortiets huvudkontor, verkstäder eller annan verksamhet.

Det krävs från alla parter i konsortiet ett starkt inslag av ömsesidig tillit,

ett nyktert affärsmässigt koncerntänkande och ett rimligt avstående från

nationella särkrav, därest konsortiet skall kunna lösa sin uppgift i parternas

eget intresse.

De investeringar moderbolagen gjort och de avtal konsortiet ingått,

däribland kollektivavtalen, är naturligtvis företagsmässiga realiteter som

konsortiets ledning måste ta hänsyn till i framtiden. De må dock icke förhindra

konsortiet att i sin planläggning på lång sikt söka få en ändring till

stånd i den mån den framstår såsom fördelaktig och nödvändig ur sund

affärsmässig synpunkt. Var huvudkontoret skall förläggas i framtiden må

t. ex. avgöras efter en nykter, samlad, driftsekonomisk värdering av olika

synpunkter, varvid normen skall vara att finna den plats som konsortiet är

bäst betjänt av som företag. På samma sätt bör konsortiet utforma en plan

för verkstäderna och såsom varje annat företag pröva frågan om en eller

flera tekniska baser på grundval av objektiva, tekniska och ekonomiska

studier. Kommittén vill i detta sammanhang framhålla vikten av att konsortiet

påskyndar sådana studier och utan dröjsmål efter en företagsmässig

bedömning tar ställning til) en plan för verkstadstjänsten som utgår från

konsortiets sannolika trafikprogram och flygflotta i framtiden.

I fråga om personalpolitiken bör ett tillgodoseende av de nationella intressena

ske, i den mån det är möjligt ur affärsmässig synpunkt, i fråga om

den ledande personalen vid huvudkontoret och i utlandsrepresentationen

samt vid anställning och utbildning av flygande personal. Vid anställning

av kontors- och verkstadspersonal är det nödvändigt att taga hänsyn till

lokaliseringen, därvid dock personer från de tre länderna i fråga om nationaliteten

bör vara jämställda. Vad beträffar den flygande personalen är

konsortiet bundet av gällande kollektivavtal och är till och med februari

1967 tvunget att eftersträva en fördelning av danska, norska och svenska

flygare efter kvotförhållandet 2:2:3. Även om så är fallet bör det emellertid

med hänsyn till framtiden i konsortialavtalet klart sägas ifrån att en

rimlig fördelning bör ske endast då den kan förenas med sunda affärsmässiga

principer.

Vad beträffar konsortiets ledning anför kommittén bland annat

följande.

Huvuduppgifterna för ett företags styrelse är bland annat att utse en

verkställande direktör samt att besluta om riktlinjerna för företagets verksamhet

och träffa avgöranden i frågor av stor betydelse. För att styrelsen

reellt skall kunna fullgöra denna sin ledande uppgift samt utöva tillsynen

över konsortiets verksamhet och verkställande direktören krävs erfarenhetsmässigt

att styrelsen icke är för omfattande och att den har eu ingående

kännedom om företagets förhållanden och successivt träffas till överlägg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962

ningar med verkställande direktören, vid vilka företagets olika problem

kan få en allsidig och ingående belysning.

Det har synts kommittén uppenbart alt konsortiets nuvarande styrelse,

som består av 32 ledamöter och 10 suppleanter, är en alltför tungrodd apparat

för att den på ett effektivt sätt skall kunna handhava ledningen av konsortiets

förvaltning. Med hänsyn till att konsortiet skall drivas efter sunda

affärsmässiga principer måste det också vara ett önskemål att dess ledning

får en sådan organisation som inom näringslivet i övrigt visat sig vara

lämplig. Kommittén anser sig därför böra föreslå att förvaltningen av konsortiets

angelägenheter föres över på arbetsutskottet, som därvid tillägnas

en styrelses plikter och befogenheter. Den nuvarande styrelsens uppgift

bör i huvudsak begränsas till ämnen av den typ, som i vanliga aktiebolag

handlägges å bolagsstämma, såsom val av ordförande och beslut om fastställelse

av årsbokslut.

Den nuvarande styrelsen skulle alltså mera få karaktären av en församling

bestående av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet. Med

hänsyn till konsortiets karaktär av ett skandinaviskt företag torde det emellertid

icke vara lämpligt att helt befria den nya församlingen från alla förvaltningsuppdrag.

Således torde det böra tillkomma församlingen att besluta

i fråga om var konsortiets huvudkontor skall vara beläget. Det ligger

också i sakens natur att den nya styrelsen icke äger besluta om åtgärd som

förutsätter nya kapitaltillskott från parterna. Även andra frågor av utomordentlig

betydelse för konsortiets framtida verksamhet bör styrelsen icke

heller underlåta att, i den mån tiden så medger, hänskjuta till församlingen.

Styrelsen bör dessutom hålla församlingen underrättad om utvecklingen

av konsortiets verksamhet genom halvårsrapporter och prognoser.

Tillika har det ansetts att fyra medlemmar av församlingen bör vara berättigade

att få viss fråga hänskjuten till sammanträde med församlingen.

För att detta skall kunna ske bör yrkande därom framställas minst tio dagar

före sammanträdet. I fall yrkandet göres så sent att frågan icke kunnat

angivas i kallelsen, skall särskilda åtgärder vidtagas för att bringa till församlingsmedlemmarnas

kännedom, att frågan hänskjutits till församlingen.

Med denna funktionsfördelning mellan församlingen och den nya styrelsen

torde antalet sammanträden med församlingen kunna bringas ned till

två om året. Då konsortiets räkenskapsår omfattar tiden 1 oktober—30 september

bör ett sammanträde kunna hållas i januari eller februari och ett

under sommarmånaderna. Vid det första sammanträdet skulle kunna behandlas

styrelsens och verkställande direktörens redovisning för det senaste

vei''ksamhetsåret samt frågan om ansvarsfrihet för den tid redovisningen

omfattar. Under sommarmötet bör församlingen lämpligen behandla rapporter

om verksamheten under det löpande räkenskapsårets första hälft.

Församlingens beviljande av ansvarsfrihet innebär icke något ställningstagande

till frågan om ansvarsfrihet gentemot moderbolagen. Styrelseleda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

mot äger givetvis icke deltaga i beslut om beviljande av ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig. Han må ej heller deltaga i

behandlingen av fråga om arvode åt honom själv i hans egenskap av medlem

utav styrelsen. Däremot är han oförhindrad att deltaga i fråga om utseende

av honom själv till ordförande, vice ordförande eller styrelseledamot.

Då den nuvarande styrelsen på angivet sätt får en annan karaktär än

hittills torde de skäl som må ha gällt för eu begränsning av antalet röstberättigade

icke längre ha samma tyngd. För att öka medlemmarnas i den

nya församlingen känsla av ansvar borde i princip samtliga bli röstberättigade.

Då emellertid antalet medlemmar i moderbolagens styrelser, som

tillsammans bildar församlingen, varierar från åtta till fjorton, är det icke

möjligt om man vill bibehålla den nuvarande pariteten mellan parterna att

låta mer än åtta av varje parts fullmäktige i församlingen få rösträtt.

Liksom den nuvarande styrelsen bör församlingen inom sig utse en ordförande,

en förste vice ordförande och en andre vice ordförande, vilka befattningar

liksom hittills bör alternera mellan parterna. Eftersom församlingen

närmast kommer att få till uppgift alt kontrollera den nya styrelsens

verksamhet har det icke ansetts lämpligt att låta ordförandena i församlingen

automatiskt ingå som medlemmar i den nya styrelsen.

Vad beträffar den nya styrelsen föreslås att denna skall komma att bestå

av sex ledamöter med sex suppleanter. Samtliga ledamöter och suppleanter

bör på grund av deras ansvar inför församlingen utses av denna. Med hänsyn

till konsortiets konstruktion bör församlingen därvid emellertid vara

bunden av vederbörande parts förslag. Det bör dock icke liksom hittills vara

part betaget att till medlem i konsortiets styrelse eller till suppleant föreslå

någon, som ej är medlem av församlingen. Styrelsen skall inom sig utse en

ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande och dessa

befattningar bör alternera mellan parterna. Om representant för en part är

ordförande i församlingen bör till ordförande i styrelsen utses ledamot av

densamma som utsetts på förslag av annan part.

För att icke göra det omöjligt för styrelsen att utan tidsutdräkt fatta

brådskande beslut bör styrelsen vara beslutför även om styrelsen icke är

fulltalig. Beslut bör således kunna fattas där de vid sammanträdet tillstädesvarandes

antal uppgår till fyra och under förutsättning av att varje part

är företrädd. Som styrelsens beslut skall gälla den mening, om vilken vid

sammanträdet de flesta röstande förenar sig, och vid lika röstetal den mening,

som biträdes av ordföranden. Med hänsyn till konsortiets konstruktion

har en regel ansetts erforderlig därom, att i det fall då styrelsen icke

är fulltalig, för styrelsebeslut kräves anslutning av tre tillstädesvarande.

Beslut bör icke heller i sådant fall få fattas i fråga som icke angivits i kallelsen

till sammanträdet, såvida någon av de tillstädesvarande motsätter sig

detsamma. Det ligger i sakens natur alt styrelsen bör undvika, såvitt möjligt,

att fatta beslut i frågor av osedvanlig beskaffenhet eller av större betydelse

vid sammanträde då den ej är fulltalig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

Med anledning av vad som förekommit i den allmänna debatten uti främst

Danmark och Norge om styrelseledamöternas i konsortiet ställning gentemot

de olika aktieägargrupperna framhåller kommittén följande.

Det är uppenbart att var och en av medlemmarna i konsortiets styrelse

äger upprätthålla en löpande kontakt med den aktieägargrupp som faktiskt

utsett honom. Såsom organ för konsortiet har emellertid den nya styrelsen

en sysslomannaställning allenast i förhållande till församlingen och därmed

också moderbolagens styrelser och är förty ansvarig inför dem och icke

speciellt inför någon av aktieägargrupperna. Med hänsyn härtill och till

önskvärdheten av att inom konsortiets ledning skapa en verklig företagsanda

måste det därför vara förkastligt om någon av medlemmarna i styrelsen vid

dess sammanträden möter upp med fasta instruktioner som fastställts vid

tidigare diskussioner med aktieägarna på det nationella planet. Det skulle

exempelvis icke stämma överens med principen om en affärsmässig drift

av konsortiets rörelse om det skulle åligga de statliga styrelsemedlemmarna

att på förhand inhämta instruktioner från vederbörande departement eller

ministerium. Om det skall bli möjligt att driva konsortiet efter sunda affärsmässiga

principer och inom detsamma skapa ett enhetligt företagstänkande

bör moderbolagens styrelser också vara varsamma med att binda sina representanter

i konsortiets styrelse.

Det är enligt kommittén en nödvändig förutsättning för konsortiets framgång

att det äger en handlingskraftig ledning, vilken snabbt kan fatta beslut

och utföra de åtgärder som omständigheterna påkallar. Kommittén har därför

funnit det naturligt och ändamålsenligt att anförtro den dagliga ledningen

av konsortiets verksamhet åt en verkställande direktör, som har vanlig

befogenhet och ensam bestämmanderätt. Han bör emellertid vara biträdd av

två eller flera vice verkställande direktörer, som skall vara hans ställföreträdare

samt biträda honom vid utarbetandet av konsortiets politik och i ledningen

av företaget. I syfte att erhålla bästa möjliga samarbete mellan dessa

direktörer och för att göra det möjligt för de vice verkställande direktörerna

att tjänstgöra i verkställande direktörens ställe anser kommittén det vara

nödvändigt att även de vice verkställande direktörerna är stationerade vid

huvudkontoret. I den mån det låter sig förena med nödvändiga kvalifikationskrav

bör direktörerna vara av olika nationalitet, såsom en dansk, en

norrman och en svensk.

Genom ändamålsenlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan styrelsen

och verkställande direktören bör enligt kommittén den för konsortiet lämpligaste

organisationen vinnas. Således bör verkställande direktören handhava

den löpande förvaltningen, medan ledningen och förvaltningen i övrigt

av konsortiets angelägenheter tillkommer styrelsen eller i vissa fall församlingen.

Styrelsen bör själv äga att till avgörande företaga ärenden som ingår

i den löpande förvaltningen.

I allmänhet torde det vara en fördel om antalet revisorer ej är alltför

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

stort. Med hänsyn till konsortiets karaktär och sammansättning är det

emellertid icke tillrådligt att minska det nuvarande antalet revisorer i konsortiet

eller ändra på sättet att utse dem. Moderbolagens två intressegrupper,

nämligen vederbörande stat och de privata aktieägarna, har var för sig

ett legitimt intresse av att få deltaga i kontrollen av icke allenast den verksamhet

som drives av vederbörande moderbolag i dess egen regi utan även

den del av verksamheten som bedrives genom konsortiet. För att moderbolagens

revisorer på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sin uppgift

för sina respektive uppdragsgivare är det därför av största vikt att revisorerna

äger full kännedom om konsortiets förhållanden. Genom att båda

intressegrupperna i moderbolagen har sina egna revisorer i konsortiet underlättas

revisionsarbetet inom dessa bolag.

Vidare anser kommittén att varje part, samtidigt med alt den utser sina

revisorer, bör utse en revisorssuppleant för var och en av dem. Uppgiften för

suppleant bör vara att vid förfall för den ordinarie revisorn inträda i dennes

ställe.

Konsortiets administration och driftsformer

Kommittén, som ingående dryftat frågan om konsortiets organisation

under verkställande direktören, har liksom konsortiets ledning blivit övertygad

om nödvändigheten att ändra densamma i syfte att erhålla en förbättrad

effektivitet och räntabilitet och en ökad kostnadskontroll inom

företaget. Kommittén ansluter sig i det väsentliga till de synpunkter och

principer som konsortiets ledning i dessa hänseenden framfört. De uttalanden

och rekommendationer som gjorts av kommittén kan sammanfattas

på följande sätt.

Konsortiet bör ha ett huvudkontor som skall utforma företagets politik,

svara för samordningen och den ekonomiska kontrollen av konsortiets samtliga

organ samt driva den egentliga flygverksamheten. Den centrala ledningen

i huvudkontoret måste ha en stark ställning gentemot såväl styrelsen som

administrationen.

Verkställande direktören skall vara konsortiets obestridlige chef. Han

bör vid sin sida i huvudkontoret ha betrodda och högt kvalificerade medarbetare

som tillsammans med honom har ett samlat ansvar för hela konsortiet

och som kan arbeta som ett »team» under verkställande direktörens ledning

och var för sig vara hans ställföreträdare. Enligt kommittén kan en

sådan lösning lättast erhållas genom att det vid huvudkontoret tillsättes två

eller tre vice verkställande direktörer, vilka skall vara verkställande direktörens

närmaste medarbetare och ställföreträdare och tillsammans med denne

bilda ett sådant »team». De vice verkställande direktörerna bör ha ett direkt

ansvar för särskilda funktioner inom konsortiet, varigenom antalet avdelnings-

eller andra chefer, som sorterar direkt under verkställande direktören,

kan begränsas. 1 den mån det låter sig förena med kvalifikationskraven

bör verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna vara

av olika skandinavisk nationalitet.

Konsortiet bör när det gäller administrationen av de s. k. servicefunktio
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

nerna i ökad omfattning låta dessa handhas av självständiga divisioner eller

i vissa fall av lämpligt organiserade dotterbolag, vilka skall vara bundna av

konsortiets företagspolitik och ha fullt ansvar för sin verksamhets effektivitet

och lönsamhet. Huvudkontoret bör icke befatta sig med detaljer i denna

verksamhet utan koncentrera sig på att leda företaget i stort och tillse

att en tillfredsställande ekonomisk kontrollapparat finnes.

Konsortiets regioner bör således organiseras som självständiga divisioner

med fullt ansvar för sin verksamhets effektivitet och lönsamhet.

Kommittén ansluter sig också helt till de principer konsortiets ledning avser

att lägga till grund för sin verksamhet i fråga om kostnadskontrollen

inom företaget.

Kommittén har tagit del av konsortiets trafikprogram för de två närmaste

säsongerna, vilka icke föranlett någon erinran från kommitténs sida. Samtidigt

har den emellertid understrukit nödvändigheten av att konsortiets ledning

med största uppmärksamhet följer utvecklingen på främst flyglinjerna

till Sydamerika, Afrika och Fjärran östern södra vägen och så snart tillräckligt

material föreligger tar upp frågan om bibehållandet av desamma,

därvid en rent företagsmässig bedömning bör anläggas. Konsortiets strävanden

att begränsa antalet typer i sin flotta har kommittén funnit väl grundade.

I den mån dessa planer icke kan fullföljas bör enligt kommittén

övertaliga flygplan eller flygplanstyper icke på ett irrationellt sätt få inverka

på konsortiets trafikprogram och drift.

Slutligen har kommittén anslutit sig till de olika åtgärder i besparande

och intäktsfrämjande syfte, som konsortiets ledning vidtagit eller avser

att vidtaga. Kommittén, som funnit dessa åtgärder mycket angelägna, framhåller

i detta sammanhang att det på längre sikt är en kontinuerlig kostnadskontroll

och på grundval av densamma företagna systematiska rationaliseringar

som kan förhindra en ogynnsam kostnadsutveckling inom konsortiet.

Oaktat det icke varit kommitténs uppgift att försöka förutsäga konsortiets

ekonomiska resultat i framtiden eller att föreslå andra alternativa lösningar

för ett internationellt trafikflyg i Skandinavien, har kommittén efter

att ha slutfört sitt uppdrag velat framhålla följande.

1. Internationell civil luftfart är en riskfylld verksamhet, som undergår

en snabb teknisk utveckling och som är ytterst känslig för de politiska förhållandena

i världen. De som satsar kapital i denna verksamhet, de må vara

offentliga myndigheter eller enskilda, måste vara beredda på betydande konjunktursvängningar

och avsevärda risker för det insatta kapitalet. Det oaktat

har de skandinaviska länderna beslutat att gemensamt bedriva internationell

civil luftfart. De skäl som därvid varit avgörande äger enligt kommittén

alltjämt giltighet.

2. Sedan de planer och förslag som utarbetats inom konsortiet eller lagts

fram av kommittén blivit genomförda och under förutsättning av att de synpunkter

som ligger till grund för dessa planer och förslag upprätthålles, bör

konsortiet kunna komma över sina nuvarande ekonomiska svårigheter. Den

ekonomiska kris konsortiet sedan ett par år befinner sig i har otvivelaktigt

föranletts, förutom av de allmänna svårigheterna för den internationella

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

luftfarten, till betydande del av vissa speciella orsaker, i första hand en

ogynnsam kostnadsutveckling i jämförelse med utvecklingen hos andra flygföretag

och vissa förlustbringande engagemang.

Det vill synas som om det lyckats konsortiet att bryta den ogynnsamma

utvecklingen. Såvitt nu kan bedömas med stöd av de beräkningar som lagts

fram av konsortiets ledning bör konsortiet under åren 1962 och 1963 kunna

nå fram till ett väsentligt fördelaktigare förhållande mellan intäkter och

kostnader än under de senaste åren. Kommittén har med tillfredsställelse

konstaterat att konsortiets ledning trots de många osäkerhetsfaktorerna

anser att det föreligger rimlig anledning antaga att resultatet för verksamhetsåret

1962/63 skall närma sig balans mellan intäkter och kostnader

och att konsortiets likviditetsmässiga ställning bör kunna bemästras intill

dess balans nås, såvida icke flygverksamheten i allmänhet eller konsortiet

i synnerhet råkar ut för helt oväntade bakslag. Dock påkallar uppfyllandet

av de amerikanska långivarnas kvalifikationskrav (ratios) kontinuerlig

uppmärksamhet från ledningens sida och understryker vikten av att balans

nås snarast möjligt.

3. De skandinaviska länderna har en befolkning å tillhopa 15 miljoner

innevånare. Samarbete mellan de tre länderna ger konsortiet den storleksordning

och det trafikunderlag som kräves för ett flygföretag av internationell

betydelse. Däremot är de skandinaviska ländernas geografiska belägenhet

i utkanten av Europa icke gynnsam ur luftfartspolitisk synpunkt. Det

förhållandet att konsortiet bildats av parter i tre olika länder skapar vissa

särproblem för konsortiet som icke finns för andra flygföretag, i första hand

en viss oundgänglig fördelning av konsortiets verksamhet.

Det är likväl kommitténs uppfattning att konsortiet bör kunna bli så

effektivt att det kan konkurrera med andra företag, vilka driver internationell

civil luftfart under jämförbara förhållanden. En väsentlig förutsättning

är dock att konsortiets styrelse och verkställande ledning var för sig och

gemensamt mäktar att samarbeta i en anda av ömsesidig tillit och nyktert

affärsmässigt koncerntänkande och att de nationella särkraven skjutes i

bakgrunden.

Det må tagas det förbehållet att därest andra flygföretag erhåller statliga

subventioner i olika former som konsortiet icke erhåller kommer detta att

ge utslag i jämförelsen med dessa flygföretag.

Kommittén är under dessa premisser övertygad om alt konsortiet i sin

grundtanke är ett sunt och affärsmässigt gemensamt företag mellan de

skandinaviska länderna och att samarbetet inom konsortiet utgör den bästa

lösningen för ett internationellt trafikflyg i Skandinavien.

Framställning från AB A

I skrivelse den 29 mars 1962 har ABA meddelat, att de i konsortiet samverkande

moderbolagen undertecknat ett tilläggsavtal innefattande godta
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

gande av de utav kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet.

Därjämte har moderbolagen företagit vissa jämkningar och förtydliganden

i § 7 styckena 5 och 7, § 8 styckena 1 och 4 samt § 11 stycke 3. Sålunda

har bl. a. införts en uttrycklig bestämmelse om arvode åt suppleanterna i

styrelsen samt en bestämmelse om när ordinarie sammanträde med församlingen

skall hållas. Vidare har bestämts att minst fem, i stället för tre

som föreslagits av kommittén, från vart och ett av moderbolagens styrelser

skall vara närvarande för att församlingen skall vara beslutför. De övriga

ändringarna är närmast av redaktionell karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts har ABA hemställt om godkännande

av tilläggsavtalet.

Tillsammans med framställningen har ABA överlämnat ett den 26 mars

1962 mellan de i konsortiet samverkande flygbolagen träffat avtal om

ändringar i konsortialavtalet den 8 februari 1951 och tilläggsavtalet av år

1956. Förstnämnda avtal torde i översättning från engelska språket såsom

bilaga få fogas till detta protokoll.

Departementschefen

I samband med den ekonomiska rekonstruktionen av konsortiet år 1961

förelåg enighet mellan de skandinaviska staterna och de privata aktieägargrupperna

i konsortiets moderbolag att efter samråd tillsätta en skandinavisk

kommitté med uppdrag att skyndsamt företaga en engångsutredning

av huvudpunkterna i konsortiets organisation, administration och driftsformer

i syfte att lägga fram förslag, som kan öka konsortiets effektivitet och

konkurrensförmåga. Den i anledning därav tillsatta kommittén har numera

slutfört sitt arbete och föreslagit vissa ändringar i 1951 års konsortialavtal.

Med hänsyn till bestämmelserna i konsortialavtalet och till vad som förutsatts

vid rekonstruktionen av konsortiet har utgångspunkten för kommitténs

ställningstaganden varit att konsortiet i framtiden skall drivas

strängt affärsmässigt och med största möjliga effektivitet. Endast i den

mån det låter sig göra utan avsteg från affärsmässigheten bör konsortiet

söka fördela sin verksamhet mellan de skandinaviska länderna. Konsortiets

ledning skall således i princip arbeta under samma förutsättningar

som ledningen för ett affärsföretag och ha samma affärsmässiga handlingsfrihet.

I syfte att för framtiden undvika varje oklarhet på denna punkt

synes lämpligt att — såsom kommittén förordat — de i konsortiet ingående

bolagen även formellt konstaterar att de bestämmelser härom i den i samband

med konsortialavtalet upprättade aide-mémoire, som icke överensstämmer

med konsortialavtalet och de avtalade förutsättningarna för rekonstruktionen

av konsortiet, icke längre äger tillämpning.

Kommittén föreslår att ledningen och förvaltningen av konsortiets angelägenheter

föres över från den nuvarande styrelsen om 32 ledamöter till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

ett mindre organ, som därvid skall erhålla en styrelses plikter och befogenheter.

Den nuvarande styrelsen får karaktären av en församling bestående

av befullmäktigade ombud för parterna i konsortiet, och dess uppgift blir

i huvudsak att följa och granska den nya styrelsens verksamhet. Enligt

förslaget skall vidare den nya styrelsen — liksom det nuvarande arbetsutskottet

— bestå av sex ledamöter med lika många suppleanter. Dessa kommer

dock i framtiden att utses av församlingen och ej av parterna. Med

hänsyn till konsortiets konstruktion skall församlingen emellertid därvid

vara bunden av parternas förslag. Till medlem i den nya styrelsen skall

kunna utses även den, som ej är medlem av församlingen. För närvarande

skall ordföranden och vice ordförandena i styrelsen tillika vara medlemmar i

arbetsutskottet. Enligt kommitténs förslag skall däremot ordföranden och

vice ordförandena i församlingen icke automatiskt vara ledamöter i den

nya styrelsen. Det förutsättes tillika att ordförandeposten i församlingen

och motsvarande post i styrelsen icke skall besättas av representanter för

samma part. Ordförandeposterna avses skola alternera mellan parterna

varje år.

Moderbolagen har genom avtal den 26 mars 1962 kommit överens om att

godtaga de förslag till ändringar i konsortialavtalet som föreslagits av kommittén.

Samtidigt därmed har moderbolagen enats om att företaga en del

ytterligare jämkningar i konsortialavtalet, vilka i huvudsak har redaktionell

karaktär.

• Det svenska moderbolaget, ABA, har hemställt att statsmakterna som

tidigare godkänt konsortialavtalet nu även måtte godkänna den mellan

moderbolagen träffade överenskommelsen om ändring av detsamma.

I likhet med kommittén anser jag nödvändigt att konsortiet i fråga om

dess ledande och förvaltande organ erhåller en organisation, som i högre

grad än den nuvarande skapar möjlighet för en rationell och effektiv drift

av konsortiets verksamhet. Med hänsyn till att konsortiet skall drivas efter

sunda affärsmässiga principer måste det vara ett starkt önskemål att ledningen

därvid får en sådan organisation som inom näringslivet i övrigt visat

sig ändamålsenlig. Genom de av kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet

torde detta önskemål ha tillgodosetts och förutsättningar skapats

för en mera effektiv och handlingskraftig ledning för konsortiet. Efter

samråd med de danska och norska trafikministrarna vill jag därför förorda,

att de av kommittén föreslagna ändringarna i konsortialavtalet godkännes

av statsmakterna. Mot de ytterligare jämkningar i avtalet som beslutats av

moderbolagen har jag icke något att erinra.

Som framgått av den förut lämnade redogörelsen har det ursprungliga

konsortialavtalet år 1951 för svensk del underställts riksdagen för godkännande.

Så torde även böra ske med den nu ifrågavarande ändringen av avtalet.

Vad beträffar ändringar, som framdeles kan komma att aktualiseras,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

synes mig från praktisk synpunkt lämpligt, att riksdagens godkännande

behöver inhämtas endast i fråga om sådana ändringar, som berör huvudgrunderna

i avtalet. Ändringar i övrigt torde få prövas av Kungl. Maj :t

ensam.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det vid statsrådsprotokollet

fogade avtalet om ändring av konsortialavtalet den 8 februari

1951 mellan de i konsortiet samverkande flygföretagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Järmark

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 156 år 1962

17

Bilaga

Översättning från engelska

ENÄR undertecknade, Aktiebolaget Aerotransport (ABA), Det Danske

Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL), den

8 februari 1951 avslutat ett konsortialavtal rörande bildandet av konsortiet

Scandinavian Airlines System, Denmark—Norway—Sweden,

ENÄR sagda konsortialavtal förtydligades genom ett tilläggsavtal avslutat

mellan parterna den 7 maj 1956,

ENÄR sagda konsortialavtal och sagda tilläggsavtal, såvitt rör tiden för

deras fortsatta giltighet, ändrats genom ett förlängningsavtal avslutat mellan

parterna den 16 december 1958,

OCH ENÄR parterna numera enats om att ytterligare ändra sina kontraktsmässiga

åtaganden,

har NUMERA överenskommits mellan parterna att göra följande ändringar

i sagda konsortialavtal:

Paragraferna 7, 8, 9, 10, 11 och 12 i konsortialavtalet skola upphöra att

gälla per den 30 juni 1962 och samtidigt ersättas av följande ändrade paragrafer,

vilka skola träda ikraft från och med den 1 juli 1962 och utgöra integrerande

delar av konsortialavtalet:

»§ 7.

Konsortiets ledning

1. Konsortiets angelägenheter skola handhavas av en fullmäktigförsamling,

en styrelse samt en verkställande direktör, biträdd av en eller flera direktörer.

2. Församlingen skall bestå av de personer, som vid varje tidpunkt äro

medlemmar av ABAs, DDLs och DNLs styrelser. Vid församlingens sammanträden

skola dock högst åtta representanter för envar av parterna utöva

rösträtt. Dessa representanter skola av parterna utses för varje sammanträde

med församlingen.

3. Församlingen utser inom sig för ett år åt gången en ordförande, en

förste vice ordförande och en andre vice ordförande, vilka befattningar skola

alternera mellan parterna, såvida icke församlingen enhälligt annorlunda

beslutar. I händelse av varaktigt förfall väljer församlingen en efterträdare

att fungera under återstående del av året.

4. Konsortiets styrelse skall väljas årligen och bestå av sex medlemmar

med sex suppleanter, vilka skola utses av församlingen i enlighet med förslag

uv parterna. Varje part skall föreslå två ledamöter och två suppleanter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij.ts proposition nr 156 år 1962

Styrelsen utser inom sig en ordförande, en förste vice ordförande och en

andre vice ordförande, vilka befattningar skola alternera mellan parterna,

såvida icke styrelsen enhälligt beslutar annorlunda.

5. Vid sammanträde med fullmäktigförsamling eller med styrelse skall

varje i sammanträdet deltagande röstberättigad medlem äga en röst. Såsom

församlingens eller styrelsens beslut gäller, i den mån icke annat följer

av detta avtal, den mening varom de flesta röstande förena sig. Vid lika röstetal

gäller den mening, som omfattas av ordföranden (jfr. § 9 stycke 6).

6. Fullmäktig och styrelsemedlem må icke i denna sin egenskap deltaga

i behandlingen eller avgörandet av fråga, uti vilken han är jävig.

7. Styrelsens medlemmar skola uppbära ett skäligt arvode, ävensom ersättning

för resekostnader och vivre, allt efter församlingens bestämmande.

Enahanda skall även gälla suppleanter.

§ 8.

F ullmäktigförsamlingen

1. Sammanträde med församlingen skall hållas två gånger om året med

ett i januari eller februari och ett i augusti eller september. Platsen för

sammanträdet skall regelmässigt alternera mellan de tre länderna. Extra

sammanträde med församlingen skall hållas, när styrelsen så bestämmer

eller när revisorerna eller fyra medlemmar av församlingen det begär.

2. Kallelse till sammanträde med församlingen skall om möjligt ske minst

fjorton dagar i förväg. Om särskilda omständigheter så påfordra må kallelseliden

förkortas. I kallelsen skola de ärenden förtecknas, som skola behandlas

vid sammanträdet. Mot någon närvarande medlems bestridande må beslut

icke fattas i en fråga, som icke angivits i kallelsen.

3. Sammanträde med församlingen ledes av ordföranden eller, i hans

frånvaro, av förste vice ordföranden, eller i dennes frånvaro av andre vice

ordföranden.

4. Församlingen är beslutför, när minst fem medlemmar från envar av

parterna äro närvarande. Skulle församlingen icke på grund av vad nu

sagts vara beslutför, äger en part inom åtta dagar påfordra att ett nytt sammanträde

hålles. Vid sådant sammanträde är församlingen i en sådan fråga,

som uttryckligen angivits i kallelsen till det första sammanträdet, beslutför

när endast två av parterna äro företrädda genom minst fem representanter

för vardera av dem.

5. Vid sammanträde med församlingen skall föras protokoll, vilket skall

undertecknas av den vid sammanträdet fungerande ordföranden samt av

en vid sammanträdet närvarande medlem från envar av parterna. Varje part

skall tillställas en bestyrkt avskrift av protokollet.

6. Det åligger fullmäktigförsamlingen att, utöver vad som i övrigt finnes

stadgat i detta avtal, till avgörande företaga

frågan om godkännande av styrelsens för varje räkenskapsår avgivna re
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962

dovisning för förvaltningen av konsortiets angelägenheter samt om fastställande

av konsortiets årsbokslut;

frågan om beviljande av ansvarsfrihet gentemot församlingen åt medlemmarna

i styrelsen för den tid redovisningen omfattar;

frågan om huvudkontorets belägenhet;

samt övriga frågor som av styrelsen hänskjutits till församlingen.

Församlingen skall erhålla periodiska räkenskapsöversikter samt berättelser

och prognoser över verksamheten.

7. Fråga skall hänskjutas till prövning å sammanträde med församlingen,

så framt fyra medlemmar av församlingen hos styrelsen framställa yrkande

därom minst tio dagar före sammanträdet.

§ 9.

Styrelsen

1. Styrelsen har, såvida icke annat föreskrives i detta avtal, samma befogenheter

och åligganden, som normalt tillkomma styrelsen i ett aktiebolag.

2. Församlingen meddelar närmare föreskrifter angående styrelsens verksamhet

och befogenheter.

3. Styrelsen utser verkställande direktör och andra direktörer, ävensom

högre befattningshavare, samt fastställer deras lönevillkor.

4. Styrelsesammanträde ledes av ordföranden eller, i hans frånvaro, av

förste vice ordföranden, eller i dennes frånvaro, av andre vice ordföranden.

5. Det åligger ordföranden tillse att sammanträden hållas då så erfordras.

Framställer styrelsemedlem eller verkställande direktören begäran om sammankallande

av styrelsen, skall hans begäran efterkommas.

6. Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträdet tillstädesvarandes

antal uppgår till fyra och varje part är företrädd. Är styrelsen icke fulltalig

må beslut anses föreligga allenast där minst tre tillstädesvarande enat

sig. I sådant fall må icke mot någon tillstädesvarandes bestridande fattas beslut

i fråga, som icke angivits i kallelsen till sammanträdet.

7. Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka skola till

riktigheten bestyrkas av ordföranden och två vid sammanträdet närvarande

styrelsemedlemmar. Justeringsmännen skola företräda de tre parterna.

8. Styrelsen bestämmer vilka personer, som var för sig eller i förening

skola äga rätt att företräda konsortiet och med bindande verkan teckna dess

firma.

§ 10.

Konsortiets verkställande direktör och personal

1. Konsortiets verkställande direktör skall hava samma befogenheter och

åligganden, som normalt tillkomma verkställande direktören i ett aktiebo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1962

lag, såväl i förhållande till styrelsen och konsortiets personal som i förhållande

till tredje man. Styrelsen skall meddela närmare föreskrifter rörande

de befogenheter, som tillkomma verkställande direktören.

2. Verkställande direktören eller annan direktör må icke vara medlem

av vare sig konsortiets eller någondera partens styrelse.

3. Vid anställning av konsortiets personal skall styrelsen och verkställande

direktören på allt sätt söka åvägabringa en så rationell och effektiv

organisation som möjligt. I den mån bestämmelsen i § 1 stycke 2 det medgiver

skall anställning av ledande personal vid huvudkontoret och i utlandsrepresentationen,

ävensom anställning och utbildning av flygande personal

ske under skäligt hänsynstagande till att en rimlig fördelning erhålles

mellan danskar, norrmän och svenskar.

§ 11.

Räkenskaper och revision

1. Konsortiets räkenskapsår skall omfatta tiden 1 oktober—30 september.

Det första räkenskapsåret skall omfatta tiden 1 oktober 1950—30 september

1951.

2. Konsortiets räkenskaper skola granskas av sex revisorer. Envar av

parterna utser två av revisorerna jämte suppleant för var och en av dem

bland de revisorer och suppleanter, som vid ordinarie bolagsstämma med

partens aktieägare utsetts att granska partens egna räkenskaper. Revisorerna

utse bland sig en ordförande för ett år åt gången. Ordförandeskapet

skall alternera mellan parterna.

3. Konsortiets årsbokslut skall senast fyra månader efter räkenskapsårets

utgång överlämnas till revisorerna. Senast en månad därefter skall revisionsberättelsen

överlämnas till församlingens ordförande, varvid samtidigt

en avskrift av berättelsen skall överlämnas till styrelsens ordförande.

Församlingens ordförande skall snarast möjligt utlysa fullmäktigsammanträde

för genomgång av revisionsberättelsen och fastställande av det

slutliga bokslutet. I samband med bokslutets verkställande skola företagas

sådana avskrivningar å konsortiets tillgångar och sådana avsättningar till

mötande av särskilda risker, som må finnas påkallade ur affärsmässig synpunkt.

§ 12.

Utdelning, å-konto-utbetalning till parterna och framtida tillskott

1. Fullmäktigförsamlingen bestämmer om och i vad mån vinst skall utdelas

till parterna eller innestå i konsortiet. Församlingen bestämmer även

om och i vad mån förlust skall täckas genom inbetalningar till konsortiet

från parterna, ävensom den tid, inom vilken sådana inbetalningar skola

fullgöras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1962

2. Oberoende härav äger församlingen, när den så finner lämpligt, med

iakttagande av affärsmässiga principer bestämma om och i vad mån tillgängliga

kontantbelopp skola ställas till parternas förfogande. Innebär församlingens

beslut att större kontantbelopp kommer att innestå i konsortiet

än som erfordras för den löpande verksamheten eller för ny- och ersättningsanskaffningar

under det närmaste året, skola vederbörande valutamyndigheter

kunna upptaga detta förhållande till prövning. Parterna förbliva

ansvariga gentemot konsortiet för belopp, som ställts till deras förfogande

enligt bestämmelserna i detta stycke, och skola, om församlingen så

påkallar, återbetala desamma till konsortiet.»

Alla övriga villkor i konsortialavtalet, inklusive ovan omnämnda tilläggsavtal

och förlängningsavtal, skola fortsatt äga full giltighet.

Detta avtal förutsätter erforderliga godkännanden av behöriga myndigheter

i Danmark, Norge och Sverige.

Detta avtal har undertecknats i tre originalexemplar på engelska språket,

av vilka parterna tagit var sitt. Envar av parterna skall översätta avtalet till

det egna språket och dessa översättningar skola utväxlas mellan parterna.

1 fall av bristande överensstämmelse mellan översättningarna skall den

engelska texten gälla.

Köpenhamn, Oslo och Stockholm den 2(3 mars 19(52.

AKTIEBOLAGET AEROTRANSPORT

Per Åsbrink M. Wallenberg

DET DANSKE LUFTFARTSELSKAB A/S

J. Chr. Aschengreen

DET NORSKE LUFTFARTSELSKAP A/S

E. F. Eckhoff

Per M. Hansson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av centrala sjukvårdsberedningen in. m. a1 i texten
  2. SU 1962:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående ändringar i det till grund för samarbetet inom SAS liggande konsortialavtalet. s. 1 i texten