Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, m. m

1962-03-30 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:158, Angående godkännande av konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

1

Nr 158

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island

och Norge angående indrivning av underhållsbidrag,

m. m.; given Stockholms slott den 30 mars 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

samt med överlämnande av en den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark,

Finland, Island och Norge avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

dels att godkänna berörda konvention,

dels ock att antaga härvid fogade förslag till lag om indrivning i Sverige

av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen äskas riksdagens godkännande av en reviderad text av 1931

års nordiska konvention om indrivning av underhållsbidrag. Revisionen innefattar

vissa förenklingar i indrivningsförfarandet. I anslutning härtill föreslås

ny lagstiftning i ämnet. De nya reglerna skall träda i kraft den dag Konungen

förordnar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr lss

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

Konvention mellem Danmark,

Finland, Island,

Norge og Sverige om inddrivelse

af underholdsbidrag

Art. 1

Retskraftig dom, administrativ

beslutning eller

skriftlig vedtagelse,

hvorefter det i en af de

kontraherende stater påhviler

en person åt udrede

underholdsbidrag til

aegtefselle, tidligere segtefaelle,

segtebarn, stedbarn,

adoptivbarn, barn uden

for segteskab eller et sådant

barns moder, og som

kan fuldbyrdes i denne

stat, skal på begeering

umiddelbart fuldbyrdes i

enhver af de andre stater.

Det samme gaelder en

endnuikke retskraftig dom

og en af retten, dommeren

eller overeksekutor afgivet

kendelse eller beslutning,

såfremt dommen,

ken delsen eller beslutningen

kan fuldbyrdes efter

reglerne om retskraftige

domme.

Fuldbyrdelse kan dog

ikke kraeves i strid med

dom, kendelse eller beslutning,

som i den stat,

hvor fuldbyrdelse soges,

har fastsat bidraget til et

lavere beleb eller afgjort,

åt underholdspligt ikke

föreligger.

Art. 2

Begaering om fuldbyrdelse

indgives til myndighederne

i den af de kon
-

Suomen, Islannin, Norjan,

Ruotsin ja Tanskan välinen

sopimus elatusavun

perimisestä pakkotoimin

1 artikla

Lainvoimainen tuomio,

hallinnollisen viranomaisen

päätös tai kirjallinen

sitoumus, jossa joku on

jossakin sopimusvaltiossa

velvoitettu tai sitoutunut

antamaan elatusapua puolisolle,

entiselle puolisolle,

aviolapselle, lapsipuolelle,

ottolapselle, avioliiton ulkopuolella

syntyneelle

lapselle tai sen äidille, ja

joka on siinä valtiossa

täytäntöönpantavissa, on

pyynnöstä välittömästi

pantava täytäntöön toisessa

sopimusvaltiossa.

Sama olkoon voimassa

sellaisesta, vielä lainvoimaa

vailla olevasta tuomiosta

ja sellaisesta oikeuden,

tuomarin tai ulosotonhaltijan

antamasta

päätöksestä, joka voidaan

panna täytäntöön lainvoimaisen

tuomion tavoin.

Jos siinä valtiossa, jossa

täytäntöönpanoa haetaan,

on tuomiossa tai päätöksessä

määrätty pienempi

elatusapu tai todettu, että

elatusvelvollisuutta ei ole,

ei tässä valtiossa voida

tämän vastaisesti vaatia

täytäntöönpanoa.

2 artikla

Täytäntöönpanoa pyydetään

sen sopimusvaltion

viranomaiselta, missä

Konvention mellan Finland,

Island, Norge, Sverige och

Danmark angående indrivning

av underhållsbidrag
Artikel

1

Lagakraftvunnen dom,

administrativ myndighets

beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i en

av de fördragsslutande

staterna någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva

underhållsbidrag till make,

förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn,

adoptivbarn, barn

utom äktenskap eller moder

till sådant barn och

varå verkställighet kan

vinnas i den staten, skall

på begäran omedelbart

verkställas i annan fördragsslutande

stat. Detsamma

skall gälla sådan

ännu icke lagakraftvunnen

dom och sådant av

rätten, domaren eller överexekutor

meddelat beslut,

som kan verkställas

lika med lagakraftvunnen

dom.

Är genom dom eller

beslut i den stat, där verkställighet

sökes, bidrag

bestämt till lägre belopp

eller ock fastställt, att

underhållsskyldighet ej

föreligger, kan verkställighet

i strid häremot ej påfordras

i den staten.

Artikel 2

Framställning om erhållande

av verkställighet

göres hos myndighet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

3

j

Samningur milli Islands,

Danmerkur, Finnlands,

Noregs og SviJ)jööar um

innheimtu me Olaga

1. gr.

Aöfararhaefum dömi,

urskuröi stjörnvalds eöa

skriflegri skuldbindingu,

sem lagt hefur einhverjum

å heröar i einu

samningsrikjanna aö greiöa

meölag maka sinum,

fyrrverandi maka, skilgetnu

barni, stjupbarni,

kjörbarni, öskilgetnu barni

eöa mööur öskilgetins

barns, og sé fullnusta heimil

i Jm riki, skal Jjegar

fullnaegt i ööru samningsriki,

sé j)ess fariö å leit.

Sama gildir um J)ess hattar

döm, sem ekki er enn

aöfararhaefur, og hvern

Jjann urskurö J)ess hattar,

sem dömstöll, dömari eöa

»överexekutor» hefur kveöiö

upp og fullnaegt veröur

eins og aöfararhaefum

dömi.

Nu hefur meö dömi eöa

urskuröi i riki J)vi, jrar

sem fullnustu er leitaö,

meölag veriö åkveöiö

laegra eöa urskuröaö, aö

ekki sé um meölagsskyldu

aö raeöa, og veröur jra

ekki {jar i gegn fullnustu

krafizt i Jäv! riki.

Konvensjon mellom Norge,

Danmark, Finnland, Island

og Sverige om inndriving

av underholdsbidrag

Art.l

Rettskraftig dom, administrativ

beslutning eller

skriftlig avtale, hvoretter

noen i en av de

kontraherende stater er

pliktig til å betale underholdsbidrag

til ektefelle,

tidligere ektefelle, barn

i ekteskap, stebarn, adoptivbarn,

barn utenfor ekteskap

eller mor til slikt

barn, og som kan fullbyrdes

i denne stat, skal

på begjaering umiddelbart

fullbyrdes i annen kontraherende

stat. Det samme

gjelder en ennå ikke

rettskraftig dom og en

av retten, dommeren eller

overeksekutor avsagt

kjennelse eller beslutning

som kan fullbyrdes etter

reglene om rettskraftige

dommer.

Fullbyrdelse kan dog

ikke kreves i strid med

en dom, kjennelse eller

beslutning som i den stat

hvor fullbyrdelse sökes,

har fastsatt bidraget til

et lavere belöp eller avgjort

åt underholdsplikt

ikke föreligger.

Konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island

och Norge angående indrivning

av underhållsbidrag
Artikel

1

Lagakraftvunnen dom,

administrativ myndighets

beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i en

av de fördragsslutande

staterna någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva

underhållsbidrag till make,

förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn,

adoptivbarn, barn

utom äktenskap eller moder

till sådant barn och

varå verkställighet kan

vinnas i den staten, skall

på begäran omedelbart

verkställas i annan fördragsslutande

stat. Detsamma

skall gälla sådan

ännu icke lagakraftvunnen

dom och sådant av

rätten, domaren eller överexekutor

meddelat beslut,

som kan verkställas

lika med lagakraftvunnen

dom.

Är genom dom eller beslut

i den stat, där verkställighet

sökes, bidrag

bestämt till lägre belopp

eller ock fastställt, att

underhållsskyldighet ej

föreligger, kan verkställighet

i strid häremot ej påfordras

i den staten.

Artikel 2

Framställning om erhållande

av verkställighet

göres hos myndighet

2. gr.

Beiöni um fullnustu

skal senda yfirvaldi i samningsrlki

j)vi, j>ar sem så

Ad. 2

Begjaering om fullbyrdelse

rettes til myndighet

i den kontraherende

•j-l Uiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 15S

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

traherende stater, hvor

den bidragsberettigede opholder

sig, eller i den stat,

hvor dommen, kendelsen

eller beslutningen er afsagt,

eller den skriftlige

vedtagelse er indgået.

Skal fuldbyrdelsen ske

i en anden af de kontraherende

stater end den,

hvor bogsering er fremsat

i henhold til stk. 1, oversendes

begaeringen til

forstnsevnte stat. I så

fald oversendes og modtages

begaeringen:

i Danmark af overovrigheden

(i Kobenhavn overpraesidenten

og ellers vedkommende

amtmand) eller,

såfremt det ikke vides,

hvilken overovrighed

der er kompetent, af justitsministeriet;
i

Finland af vedkommende

lensstyrelse, eller,

såfremt det ikke vides,

hvilken lensstyrelse der

er kompetent, af udenrigsministeriet;
i

Island af justitsministeriet;
i

Norge af vedkommende

fylkesmand, eller, såfremt

det ikke vides, hvilken

fylkesmand der er

kompetent, af socialdepartementet,

når sagen

angår bidrag til born uden

för aegteskab eller et sådant

barns moder, og ellers

af justitsdepartementet;
i

Sverige af vedkommende

lensstyrelse, eller,

såfremt det ikke vides,

hvilken lensstyrelse der

er kompetent, af udenrigsdepartementets

retsafdeling.

Begaering om inddrivelse

i en af de andre stater

elatusapuun oikeutettu

oleskelee tahi missä tuomio

tai päätös on annettu

tai kirjallinen sitoumus

tehty.

Milloin täytäntöönpano

on tapahtuva muussa sopimusvaltiossa

kuin siinä,

missä 1 kappaleessa tarkoitettu

pyyntö on esitetty,

toimitetaan tämä esitys

ensiksi mainittuun

valtioon. Tällöin esityksen

ottaa vastaan ja edelleen

toimittaa:

Tanskassa yliviranomainen

(Kööpenhaminassa

ylipresidentti ja muutoin

asianomainen amtman)

tai, milloin toimivaltaisesta

yliviranomaisesta

on epätietoisuutta,

oikeusministeriö;

Suomessa asianomainen

lääninhallitus tai, milloin

toimivaltaisesta lääninhallituksesta

on epätietoisuutta,

ulkoasiainministeriö;
Islannissa

oikeusministeriö;
Norjassa

asianomainen

maaherra (fylkesman) tai

milloin toimivaltaisesta

maaherrasta on epätietoisuutta,

sosiaaliministeriö,

kun kysymys on avioliiton

ulkopuolella syntyneen

lapsen tai sen äidin

elatusavusta, ja muutoin

oikeusministeriö; sekä

Ruotsissa asianomainen

lääninhallitus tai, milloin

toimivaltaisesta lääninhallituksesta

on epätietoisuutta,

ulkoasiainministeriön

oikeudellinen osasto.

Viranomainen, joka on

etukäteen suorittanut ela
-

den fördragsslutande stat,

där den bidragsberättigade

vistas, eller i den fördragsslutande

stat, där

domen eller beslutet meddelades

eller den skriftliga

förbindelsen ingicks.

Skall verkställigheten

äga rum i annan fördragsslutande

stat än den, där

framställning gjorts efter

vad i första stycket sägs,

översändes framställningen

till förstnämnda stat.

I sådant fall översändes

och mottages framställningen:
i

Danmark av överövrigheten

(i Köpenhamn

överpresidenten och eljest

vederbörande amtman)

eller, om ovisshet

råder angående behörig

överövrighet, av j ustitieministeriet;
i

Finland av vederbörande

länsstyrelse eller,

om ovisshet råder angående

behörig länsstyrelse,

av ministeriet för utrikesärendena;
i

Island av justitieministeriet;
i

Norge av vederbörande

fylkesman eller, om

ovisshet råder angående

behörig fylkesman, av socialdepartementet,

när

fråga är om bidrag till

barn utom äktenskap eller

moder till sådant barn,

och eljest av justitiedepartementet;

samt

i Sverige av vederbörande

länsstyrelse eller,

om ovisshet råder angående

behörig länsstyrelse,

av utrikesdepartementets

rättsavdelning.

Framställning om in
drivning

i annan fördrags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

5

dvelst, er meölagiö å aö

få, eöa i samningsriki

Jjvi, j)ar sem dömurinn

eöa urskuröurinn var kveöinn

upp eöa skriflega

skuldbindingin gerö.

Eigi fullnusta aö fara

fram i ööru samningsriki

en jjvi, J^ar sem beiönin

kom fram samkvsemt 1.

mgr., skal senda beiönina

til fyrrnefnds rikis. I j)vl

tilviki er beiönin send og

möttekin af:

i Danmörku yfirstjörnvaldi

(i Kaupmannahöfn

»overpraesidenten», en annars

hlutaöeigandi amtmanni)

eöa, ef ovist er,

hvert yfirstjörnvald å aö

fjalla um måliö, dömsmålaråöuneytinu;
i

Finnlandi hlutaöeigandi

lénsstjörn eöa, ef

övlst er, hver lénsstjörn

å aö fjalla um måliö,

utanrikisråöuneytinu;

å Islandi dömsmålaråöuneytinu;
i

Noregi hlutaöeigandi

fylkismanni eöa, ef övist

er, hver fylkismaöur å

aö fjalla um måliö, félagsmålaråöuneytinu,

j)egar

um er aö rseöa meölag

meö öskilgetnu barni eöa

mööur sliks barns, en annars

dömsmålaråöuneytinu;

og

i Svtpjöb hlutaöeigandi

lénsstjörn eöa, sé övlst,

hver lénsstjörn å um aö

fjalla, réttardcild utanrikisråöuneytisins.

Beiöni um innheimtu 1

ööru samningsriki å meö
-

stat hvor den bidragsberettigede

oppholder seg,

eller i den kontraherende

stat hvor dommen, kjennelsen

eller beslutningen

er avsagt eller den skriftlige

avtale inngått.

Skal fullbyrdelse skje

i annen kontraherende

stat enn den hvor begj seringen

etter reglene i förste

ledd er fremsatt, oversendes

begj seringen til förstnevnte

stat. I så fall

oversendes og mottas begjseringen:
i

Danmark av overövrigheten

(i Köbenhavn av

overpresidenten og for

övrig av vedkommende

amtmann), eller, hvis det

er uklart hvilken overövrighet

som er kompetent,

av justisministeriet;

i Finnland av vedkommende

lensstyrelse, eller,

hvis det er uklart hvilken

lensstyrelse som er kompetent,

av utenriksministeriet;
i

Island av justisministeriet;
i

Norge av vedkommende

fylkesmann, eller,

hvis det er uklart hvilken

fylkesmann som er kompetent,

av sosialdepartementet

når saken gj elder

bidrag til barn utenfor

ekteskap eller mor til slikt

barn, og for övrig av

j ustisdepartementet;

i Sverige av vedkommende

lensstyrelse, eller,

hvis det er uklart hvilken

lensstyrelse som er kompetent,

av utenriksdepartementets

rettsavdeling.

Begjsering om inndriving

i annen kontraheren
-

i den fördragsslutande

stat, där den bidragsberättigade

vistas, eller i

den fördragsslutande stat,

där domen eller beslutet

meddelades eller den

skriftliga förbindelsen ingicks.

Skall verkställigheten

äga rum i annan fördragsslutande

stat än den, där

framställning gjorts efter

vad i första stycket sägs,

översändes framställningen

till förstnämnda stat.

I sådant fall översändes

och mottages framställningen:
i

Danmark av överövrigheten

(i Köpenhamn

överpresidenten och eljest

vederbörande amtman) eller,

om ovisshet råder angående

behörig överövrighet,

av justi tieministeriet;
i

Finland av vederbörande

länsstyrelse eller,

om ovisshet råder angående

behörig länsstyrelse,

av ministeriet för utrikesärendena;
i

Island av justitieministeriet;
i

Norge av vederbörande

fylkesman eller, om

ovisshet råder angående

behörig fylkesman, av socialdepartementet,

när

fråga är om bidrag till

barn utom äktenskap eller

moder till sådant barn,

och eljest av justitiedepartementet;

samt

i Sverige av vederbörande

länsstyrelse eller,

om ovisshet råder angående

behörig länsstyrelse,

av utrikesdepartementets

rättsavdelning.

Framställning om in
drivning

i annan fördrags
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

af bidrag, som en myndighed

har udbetalt forskudsvis,

kan af denne

myndighed rettes direkte

til de i stk. 2 naevnte

myndigheder i den stat,

hvor inddrivelsen skal

ske.

Skriftstykker, som er

affattet på finsk eller isländsk,

skal vaere ledsaget

af bekrseftet overssettelse

i fornoden udstrsekning

til dansk, norsk

eller svensk.

Art. 3

Den myndighed, som

skal ivserkssette inddrivelsen,

kan, såfremt det

anses for påkraevet, forlange

attesteret, åt dokumentet

opfylder de i

art. 1, stk. 1, fastsatte

vilkår for fuldbyrdelse.

Attestationen meddeles

af en af de i art. 2, stk. 2,

naevnte myndigheder i den

stat, hvor dokumentet er

udfserdiget.

Er bidraget ikke i dokumentet

fastsat til et

bestemt belob, eller begaeres

der inddrevet et

hojere belob end fastsat i

dokumentet, kan bidragets

storrelse kraeves attesteret

på samme måde.

Ad. 4

Fuldbyrdelsen ivaerksaettes

i hver stat efter

den der gaeldende lov.

tusapua, pyytäköön tämän

perimistä pakkotoimin

toisessa sopimusvaltiossa

suoraan sen valtion

viranomaiselta niin

kuin 2 kappaleessa määrätään.

Suomen- tai islanninkieliseen

asiakirjaan tulee

olla tarpeellisilta osin liitettynä

oikeaksi todistettu

käännös tanskan, norjan

tai ruotsin kielelle.

3 artikla

Perimisen toimittava

viranomainen saa, milloin

tarpeelliseksi katsotaan,

vaatia todistuksen siitä,

että tuomio, päätös tai sitoumus

täyttää 1 artiklan

1 kappaleessa määrätyt

täytäntöönpanon edellytykset.

Todistuksen antaa

sen valtion 2 artiklan

2 kappaleessa mainittu

viranomainen, missä tuomio

tai päätös on annettu

tai missä sitoumus on

tehty.

Jollei elatusapua ole

tuomiossa, päätöksessä tai

sitoumuksessa vahvistettu

tietyksi määräksi tai

jos täytäntöönpanopyyntö

tarkoittaa suurempaa

määrää kuin on vahvistettu,

saatakoon myös 1

kappaleen mukaisesti vaatia

todistusta elatusavun

määrästä.

4 artikla

Täytäntöönpano tapahtuu

jokaisessa valtiossa

siellä voimassa olevan lain

mukaan.

slutande stat av bidrag,

som myndighet förskottsvis

utbetalat, må av denna

myndighet göras direkt

hos myndighet i den

staten som i andra stycket

sägs.

Handling som är avfattad

på finska eller isländska

språket skall vara åtföljd

av bestyrkt översättning

i erforderliga delar

till danska, norska eller

svenska språket.

Artikel 3

Den myndighet som

skall verkställa indrivningen

äger, om så anses

erforderligt, kräva bevis,

att domen, beslutet eller

förbindelsen uppfyller i

artikel 1 första stycket

för verkställighet stadgade

villkor. Bevis utfärdas

i den stat, där domen

eller beslutet meddelades

eller förbindelsen

ingicks, av myndighet som

i artikel 2 andra stycket

sägs.

Har underhållsbidraget

icke i domen, beslutet eller

förbindelsen fastställts

till visst belopp eller avser

framställning om verkställighet

högre belopp än

som fastställts, må ock

bevis om bidragets storlek

krävas enligt vad i

första stycket stadgas.

Artikel 4

Verkställighet sker i

varje stat enligt där gällande

lag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

7

lagi, sem yfirvald hefur

greitt fyrir fram, må jjaö

yfirvald senda beint til

yfirvalds i })vi riki, samkvtemt

åkvseöinu i 2.

mgr., J)ar sem innheimtan

å aö fara fram.

Skjali å finnsku eöa

islenzku skal fylgja staöfest

Jjyöing å dönsku,

norsku eöa saensku, aö

jjvi leyti sem Jiörf er å.

3. gr.

Yfirvald })aö, sem framkvaema

skal innheimtuna,

getur, ef nauösynlegt Jjykir,

krafizt vottorös um,

aö dömurinn, urskuröurinn

eöa skuldbindingin

fullnsegi f>eim skilyröum,

sem sett eru i 1. mgr. 1.

gr. fyrir fullnustu. Vottorö

skal gefiö lit 1 j)vi

riki, })ar sem dömur eöa

urskuröur hefur veriö

kveöinn upp eöa skuldbinding

gerö, og af Jm

yfirvaldi, sem um rseöir

i 2. mgr. 2. gr.

Hafi upphseö meölags

ekki veriö åkveöin i döminum,

urskuröinum eöa

skuldbindingunni eöa sé

i beiöni um fullnustu fariö

fram å hserri upphaeö en

åkveöiö hefur veriö, må

einnig krefjast vottorös

um upphaeö meölagsins

samkvaemt 1. mgr.

4. gr.

Fullnustan fer fram i

hverju riki samkvaemt

gildandi lögum j)ar.

de stat av bidrag som en

myndighet forskuddsvis

har utbetalt, kan denne

myndighet oversende direkte

til den myndighet i

den annen stat som er angitt

i annet ledd.

Dokumenter som er avfattet

på finsk eller isländsk

skal i nödvendig

utstrekning vaere ledsaget

av bekreftet oversettelse

til dansk, norsk eller

svensk.

Art. 3

Den myndighet som

skal iverksette inndrivingen

kan, hvis det finnes

nödvendig, kreve bevis

for åt dommen, kjennelsen,

beslutningen eller avtalen

oppfyller de vilkår

for fullbyrdelse som gjelder

etter artikkel 1 förste

ledd. Bevis utferdiges av

den myndighet som er

fastsatt i artikkel 2 annet

ledd i den stat hvor dommen,

kjennelsen eller beslutningen

er avsagt eller

den skriftlige avtale inngått.

Er underholdsbidraget

ikke fastsatt til et bestemt

belöp i dommen,

kjennelsen, beslutningen

eller avtalen, eller kreves

det fullbyrdelse for et

höyere belöp enn der fastsatt,

kan bevis også kreves

for bidragets störrelse

i samsvar med reglene i

förste ledd.

Art. 4

Fullbyrdelsen iverksettes

i hver stat etter der

gjeldende lov.

slutande stat av bidrag,

som myndighet förskottsvis

utbetalat, må av denna

myndighet göras direkt

hos myndighet i den staten

som i andra stycket

sägs.

Handling som är avfattad

på finska eller isländska

språket skall vara

åtföljd av bestyrkt

översättning i erforderliga

delar till danska,

norska eller svenska språket.

Artikel 3

Den myndighet som

skall verkställa indrivningen

äger, om så anses

erforderligt, kräva bevis,

att domen, beslutet eller

förbindelsen uppfyller i artikel

1 första stycket för

verkställighet stadgade

villkor. Bevis utfärdas i

den stat, där domen eller

beslutet meddelades eller

förbindelsen ingicks, av

myndighet som i artikel 2

andra stycket sägs.

Har underhållsbidraget

icke i domen, beslutet eller

förbindelsen fastställts till

visst belopp eller avser

framställning om verkställighet

högre belopp än

som fastställts, må ock

bevis om bidragets storlek

krävas enligt vad i första

stycket stadgas.

Artikel 4

Verkställighet sker i

varje stat enligt där gällande

lag.

j2 Bihang till riksdagens protokoll 19G2.1 samt. Nr 158

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

Fuldbyrdelsen föregår

uden udgift for den bidragsberettigede,

medmindre

den ivserksaettes

efter reglerne om tvangsfuldbyrdelse

i fast ej endom.

De indkomne belob

oversendes til den, som

har begseret fuldbyrdelsen,

eller til den, som

denne bestemmer.

Art. 5

Bestemmelserne om underholdsbidrag

omfatter

også bidrag til udgifter

ved barselfaerd samt til

udgifter ved et barns

yderligere uddannelse eller

ved dets dåb, konfirmation,

sygdom og begravelse

eller i anden sserlig

anledning.

Art. 6

Erstatning for sagsomkostninger,

som er pålagt

skyldneren i anledning

af afgerelsen om bidragspligt,

kan inddrives

efter reglerne i denne konvention.

Art. 7

Denne konvention skal

ratificeres, og ratifikationsdokumenterne

skal

deponeres i det norske

udenrigsdepartement så

snart ske kan.

Konventionen traeder i

kraft den 1. januar eller

den 1. juli, som folger efter

deponeringen af ratifikationsdokumenterne.

Ved

konventionens ikrafttraeden

bortfalder konventionen

af 10. februar 1931

mellem de kontraherende

stater angående inddri
-

Täytäntöönpanosta ei

saa aiheutua maksuja elatusapuun

oikeutetulle, ellei

täytäntöönpano ole tapahtuva

kiinteään omaisuuteen

nähden säädetyssä

järjestyksessä.

Kertynyt rahamäärä

lähetetään sille, joka on

pyytänyt täytäntöönpanoa,

tai myös toiselle,

jonka tämä määrää.

5 artikla

Elatusapua koskevat

määräykset tarkoittavat

myös avustusta synnytysja

lapsivuodekustannuksiin

sekä menoihin, jotka

aiheutuvat lapsen erityisestä

koulutuksesta taikka

kaste-, kasteenliitonuudistus-,

sairaus- ja hautauskustannuksista

tai niihin

verrattavista syistä.

6 artikla

Elatuskysymyksen tutkimisen

johdosta elatusvelvollisen

suoritettavaksi

määrätty kulujen korvaus

voidaan periä tämän sopimuksen

määräysten mukaisesti.

7 artikla

Tämä sopimus on ratifioitava

ja ratifioimiskirjat

talletettava Norjan

ulkoasiainministeriöön

niin pian kuin tämä voi

tapahtua.

Sopimus tulee voimaan

ratifioimiskirjain tallettamista

lähinnä seuraavan

tammi- tai heinäkuun 1

päivänä. Tällä sopimuksella

kumotaan sopimusvaltioiden

kesken helmikuun

10 päivänä 1931 tehty

ja huhtikuun 1 päivänä

1953 muutettu sopimus

Verkställigheten försiggår

utan avgift för den berättigade,

såframt den ej

skall ske i den ordning

som gäller beträffande fast

egendom.

Influtet belopp översändes

till den som gjort

framställningen eller till

annan, som denne bestämmer.

Artikel 5

Bestämmelserna om underhållsbidrag

avse jämväl

bidrag till förlossningsoch

barnsängskostnader

samt till utgifter för barns

särskilda utbildning, så

ock för dess dop, konfirmation,

sjukdom, begravning

och dylikt.

Artikel 6

Kostnadsersättning,

som ålagts den bidragspliktige

i anledning av

underhållsfrågans prövning,

kan indrivas enligt

reglerna i denna konvention.

Artikel 7

Denna konvention skall

ratificeras och ratifikationerna

skola deponeras

i det norska utrikesdepartementet

så snart ske

kan.

Konventionen träder i

kraft den 1 januari eller

den 1 juli, som infaller

näst efter det ratifikationerna

deponerats. Genom

konventionen upphäves

konventionen den

10 februari 1931 mellan

de fördragsslutande staterna

angående indrivning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

9

Fullnustan fer fram ån

kostnaöar fyrir rétthafa,

nema hun eigi a 8 fara

fram samkvsemt reglunum

um a&för i fasteign.

Innheimt upphae8 sendist

{aeim, sem bei8st hefur

fullnustu e8a öörum,

sem hann åkve5ur.

5. gr.

Åkvse8in um me51ög nå

einnig til meögjafar vegna

kostna8ar vi8 fseöingu og

saengurlegu og kostnaöar

vi5 sérstaka menntun

barns og enn fremur skirn

jress, fermingu, veikindi,

greftrun og jress håttar.

6. gr.

Målskostnaö, sem meölagsskyldum

er gert a8

grei8a vegna åkvöröunar

um meölagsskyldu, må

innheimta samkvsemt åkva;8um

{aessa samnings.

7. gr.

Samning pennan skal

fullgilda og skal afhenda

fullgildingarskjölin norska

utanrikisråbuneytinu svo

fljött sem veröa ma.

Samningurinn tekur gildi

hinn 1. januar eöa hinn

1. juli nsestan eftir afhendingu

fullgildingarskjalanna.

Meö samningi

{aessum fellur ur gildi

samningur frå 10. februar

1931 milli samningsrikjanna

um innheimtu

meölaga, eins og honum

Fullbyrd elsen skjer uten

utgift for den bidragsberettigede,

medmindre den

iverksettes etter reglene

for tvangsfullbyrdelse i

fast eiendom.

De innkomne belöp

oversendes til den som

har begjsert fullbyrdelsen

eller til annen som denne

myndighet bestemmer.

Art. 5

Bestemmelsene om underholdsbidrag

omfatter

også bidrag i förbindelse

med födsel og barselleie,

samt utgifter til et barns

sserlige utdannelse og ved

dets dåp, konfirmasjon,

sykdom, begravelse og lignende.

Art. 6

Erstatning for saksomkostninger

som er pålagt

den bidragspliktige i anledning

av avgj öreisen av

bidragsplikten, kan inndrives

etter reglene i denne

konvensjon.

Art. 7

Denne konvensjon skal

ratifiseres, og ratifikasjonsdokumentene

skal

deponeres i det norske

Utenriksdepartement så

snart skje kan.

Konvensjonen trer i

kraft den 1. januar eller

den 1. juli som fölger etter

deponeringen av ratifikasjonsdokumentene.

Ved

konvensjonen oppheves

konvensjon av 10. februar

1931 mellom de kontraherende

stater om inndrivning

av underholds
-

Verkställigheten försiggår

utan avgift för den

berättigade, såframt den

ej skall ske i den ordning

som gäller beträffande

fast egendom.

Influtet belopp översändes

till den som gjort

framställningen eller till

annan, som denne bestämmer.

Artikel 5

Bestämmelserna om underhållsbidrag

avse jämväl

bidrag till f örlossningsoch

barnsängskostnader

samt till utgifter för barns

särskilda utbildning, så

ock för dess dop, konfirmation,

sjukdom, begravning

och dylikt.

Artikel 6

Kostnadsersättning,

som ålagts den bidragspliktige

i anledning av

underhållsfrågans prövning,

kan indrivas enligt

reglerna i denna konvention.

Artikel 7

Denna konvention skall

ratificeras och ratifikationerna

skola deponeras

i det norska utrikesdepartementet

så snart ske kan.

Konventionen träder i

kraft den 1 januari eller

den 1 juli, som infaller

näst efter det ratifikationerna

deponerats. Genom

konventionen uppliävcs

konventionen den

10 februari 1931 mellan

de fördragsslutande staterna

angående indrivning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kangl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

velse af underholdsbidrag,

således som denne konvention

er sendret ved den

den 1. april 1953 indgåede

overenskomst.

Enhver af staterne kan

i forhold til enhver af de

avrige opsige konventionen

med en frist af seks

måneder til ophor en 1.

januar eller en 1. juli.

Til bekrseftelse heraf

har de respektive befuldmsegtigede

undertegnet

naervserende konvention

og försynt den med deres

segl.

Udfserdiget i Oslo i ét

eksemplar på hvert af

felgende sprog: norsk,

dansk, finsk, isländsk og

svensk, og for det svenske

sprogs vedkommende i to

tekster, en for Finland og

en for Sverige.

Oslo, den 23. marts

1962.

ALEX MÖRCH

elatusavun perimisestä

pakkotoimin.

Jokainen sopimusvaltio

voi sanoa irti sopimuksen

jokaisen muun sopimusvaltion

suhteen lakkaamaan

sen tammi-tai heinäkuun

1 päivän alkaessa,

joka lähinnä seuraa kuuden

kuukauden kuluttua

irtisanomisesta.

Tämän vakuudeksi ovat

asianomaiset valtuutetut

allekirjoittaneet tämän

sopimuksen ja varustaneet

sen sineteillään.

Allekirjoitettu Oslossa

yhtenä suomen-, tanskan-,

islannin-, norjan- ja ruotsinkielisenä

kappaleena,

ruotsinkielisen tekstin käsittäessä

kaksi eri tekstiä,

toisen Suomea ja toisen

Ruotsia varten.

Oslossa 23. päivänä

maaliskuuta 1962.

T. LEIVO-LARSSON

av underhållsbidrag, ändrad

genom överenskommelse

den 1 april 1953.

Envar av staterna kan

i förhållande till envar av

de övriga uppsäga konventionen

till upphörande

från och med den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter sex månader,

sedan uppsägningen

skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och försett

densamma med sina

sigill.

Som skedde i Oslo, i

ett exemplar på finska,

danska, isländska, norska

och svenska språken, och

försåvitt angår svenska

språket i två texter, en

för Finland och en för

Sverige.

Oslo, den 23. mars 1962.

T. LEIVO-LARSSON

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kiingl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

var breytt meö samkomulagi

hinn 1. april 1953.

Sérhvert rikjanna getur

gagnvart hverju hinna

sagt upp samningnum,

og haettir hann jaå aö

gilda hinn 1. januar eöa

hinn 1. juli nsestan aö

liönum sex månuöum frå

uppsögn.

Til staöfestingar hafa

fulltruar hlutaöeigandi

rikja undirritaö samning

pennan og sett å hann

innsigli sin.

Gert i Oslö, i einu eintaki

å hverju jiessara

måla: islenzku, dönsku,

finnsku, norsku og ssensku,

og eru ssensku textarnir

tveir, annar fyrir Finnland,

hinn fyrir Svij)jöö.

Oslö, jjann 23. marz

1962.

bidrag, endret ved konvensjon

av 1. april 1953.

Enhver av statene kan

i forhold til hver av de

andre si opp konvensjonen

med en frist av seks

måneder til opphör den

påfölgende 1. januar eller

1. juli.

Til bekreftelse herav

har de respektive befullmektigede

undertegnet

nservaerende konvensjon

og försynt den med sine

segl.

Utferdiget i Oslo i ett

eksemplar på hvert av

fölgende språk: norsk,

dansk, finsk, isländsk og

svensk, og for det svenske

språks vedkommende i to

tekster, en for Finnland

og en for Sverige.

Oslo, den 23. mars 1962.

av underhållsbidrag, ändrad

genom överenskommelse

den 1 april 1953.

Envar av staterna kan

i förhållande till envar av

de övriga uppsäga konventionen

till upphörande

från och med den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter sex månader,

sedan uppsägningen

skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och försett

densamma med sina

sigill.

Som skedde i Oslo, i

ett exemplar på svenska,

danska, finska, isländska

och norska språken, och

försåvitt angår svenska

språket i två texter, en

för Sverige och en för

Finland.

Oslo, den 23. mars 1962.

SIG. HAFSTAD

HALVARD LANGE

ROLF EDBERG

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

Förslag

till

Lag

om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge

Sedan mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 23 mars

1962 slutits konvention angående indrivning av underhållsbidrag, förordnas

härigenom som följer.

1 §•

Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder

till sådant barn och varå verkställighet kan vinnas i den stat, där domen

eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks, skall på begäran omedelbart

verkställas här i riket efter vad nedan sägs. Detsamma skall gälla

sådan i Danmark, Finland, Island eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvunnen

dom och sådant i någon av dessa stater av rätten, domaren eller

överexekutor meddelat beslut, som kan verkställas lika med lagakraftvunnen

dom.

År genom dom eller beslut här i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller

ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i

strid häremot ej påfordras.

2 §•

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den

fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den stat, där domen eller

beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Vistas sökanden i Sverige, göres framställning direkt hos vederbörande

utmätningsman.

Framställning, som gjorts hos myndighet i Danmark, Finland, Island eller

Norge, skall översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller,

om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets

rättsavdelning. Behöriga att översända framställningen äro:

i Danmark: överövrigheten (i Köpenhamn överpresidenten och eljest vederbörande

amtman) eller, om ovisshet råder angående behörig övérövrighet,

justitieministeriet;

i Finland: vederbörande länsstyrelse eller, om ovisshet råder angående

behörig länsstyrelse, ministeriet för utrikesärendena;

i Island: justitieministeriet; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

i Norae: vederbörande fylkesman eller, om ovisshet råder angående behörig

fylkesman, socialdepartementet, när fråga är om bidrag till barn utom

äktenskap eller moder till sådant barn, och eljest justitiedepartementet.

Myndighet, som i Danmark, Finland, Island eller Norge förskottsvis utbetalat

bidrag, äger göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

svensk myndighet enligt vad i tredje stycket sägs. , „

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara

åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller

norska språket.

3 §•

Den myndighet som skall verkställa indrivningen äger, om så anses erforderligt,

kräva bevis, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller i

1 § första stycket för verkställighet stadgade villkor. Bevis utfärdas i den

stat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks, av myndighet

som i 2 § tredje stycket sägs.

Har underhållsbidraget icke i domen, beslutet eller förbindelsen fastställts

till bestämt belopp eller avser framställning om verkställighet högre belopp

än som fastställts, må ock bevis om bidragets storlek krävas enligt vad i

första stycket stadgas.

4 §•

Verkställigheten sker enligt vad som är stadgat om svensk domstols lagakraftvunna

dom eller, såvitt angår indrivning på grund av skriftlig förbindelse,

för motsvarande fall gäller om här slutet avtal. Verkställigheten försiggår

utan avgift för den berättigade, såframt den ej skall ske i den ordning

som gäller beträffande fast egendom. Utgift, för vilken befrielse sålunda

njutes, skall gäldas av allmänna medel.

Influtet belopp översändes till sökanden eller till annan, som denne bestämmer.

5 §.

Vad i denna lag stadgas om underhållsbidrag avser jämväl bidrag till förlossnings-

och barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning,

så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom, begravning och dylikt.

6 §•

Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans

prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Genom denna lag upphäves lagen den 29 maj 1931 (nr 157) om indrivning

i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller

Norge.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1962

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 september 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga rörande revision av

1931 års nordiska konvention om indrivning av underhållsbidrag, m. m. samt

anför därvid följande.

Mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge gäller en konvention

den 10 februari 1931 angående indrivning av underhållsbidrag. I anslutning

härtill har i Sverige utfärdats lagen den 29 maj 1931 (nr 157) om indrivning

i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island

eller Norge ävensom kungörelsen den 31 december 1931 (nr 430) angående

ikraftträdande av nämnda lag och kungörelsen den 31 december

1931 (nr 431) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge

av underhållsbidrag, fastställda i Sverige.

Konventionen har i vissa delar erhållit ändrad lydelse genom överenskommelse

den 1 april 1953 mellan de fördragsslutande staterna. Med anledning

härav genomfördes vissa ändringar i 1931 års lag och i 1931 års indrivningskungörelse.

Med de under åren ökade förbindelserna mellan de nordiska länderna

har konventionen fått vidgad betydelse. Härvid har visat sig att den ordning

för handläggning av hithörande ärenden som föreskrives i konventionen i

vissa fall varit ganska opraktisk. Från olika håll har därför framförts

krav på en översyn av konventionen. Bl. a. har Nordiska rådets presidium

i skrivelse den 2 september 1958 till regeringarna i de nordiska länderna

hemställt, att regeringarna måtte överväga möjligheten att förenkla konventionens

system.

För Sveriges del har en viss förenkling av förfarandet vid handläggningen

av hithörande ärenden genomförts genom kungörelsen den 5 december 1958

(nr 608) med vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhållsbidrag,

fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. I samband härmed

har 1931 års indrivningskungörelse erhållit ändrad lydelse. Mer genomgripande

ändringar har fått anstå i avbidan på en revision av konventionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 ur 1962

15

Frågan om en sådan revision har sedermera tagits upp mellan delegerade

från de nordiska länderna vid möten under 1959 och 1961.

Till grund för mötesförhandlingarna låg dels en inom det svenska justitiedepartementet

i maj 1958 upprättad promemoria (stencilerad) och dels ett

danskt utkast till ändringar i konventionen jämte motiv. På grundval av

mötesförhandlingarna har därefter inom det svenska justitiedepartementet

upprättats förslag till en ny konvention i ämnet. Förslaget har sedermera

granskats i justitieministerierna i övriga länder och, efter vissa jämkningar,

godtagits av dessa. Den svenska texten av det slutligen antagna förslaget1

torde såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende.

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om svenskt tillträde till en konvention

av föreslaget innehåll och om den lagstiftning som påkallas därav.

Gällande bestämmelser. Enligt artikel 1 i 1931 års gällande konvention

skall lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig

förbindelse, varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats

eller ulfäst sig att utge underhållsbidrag till make, förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder

till sådant barn och varå verkställighet kan vinnas i den staten, på begäran

omedelbart verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma gäller sådan

ännu icke lagakraftvunnen dom och sådant av rätten, domaren eller

överexekutor meddelat beslut, som kan verkställas lika med lagakraftvunnen

dom. För verkställighet fordras i några situationer ytterligare att

vissa i konventionen angivna villkor är uppfyllda.

Framställning om verkställighet kan enligt artikel 2 göras endast av vissa

angivna myndigheter — för Sveriges del av utrikesdepartementets rättsavdelning

eller av länsstyrelse. Framställningen skall göras hos motsvarande

myndighet i verkställighetslandet och vara åtföljd av bevis, att vissa av de i

konventionen angivna villkoren för verkställighet är uppfyllda.

I artikel 3 stadgas, att verkställigheten i varje stat sker enligt där gällande

lag. Influtet belopp översändes till den myndighet som gjort framstälningen

eller till annan som myndigheten bestämmer.

Konventionens bestämmelser om underhållsbidrag avser enligt artikel 4

jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskoslnader samt till utgifter för

barns särskilda utbildning m. in. Enligt artikel 5 kan även kostnadsersättning,

som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans prövning,

indrivas enligt konventionen.

Närmare redogörelse för konventionsbestämmelserna ges i det följande.

Den i anslutning till konventionen utfärdade 1931 urs lag anknyter nära

till konventionen. I 1 § utsäges, att urkund av det i konventionen angivna

slag, vilken upprättats i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall på begäran

omedelbart verkställas här i riket. Enligt 2 § skall framställning om

erhållande av verkställighet göras hos utrikesdepartementets rällsavdelning

1 Denna bilaga, vilken, frånsett ett par redaktionella jämkningar, överensstämmer med den

för Sverige avsedda texten av den vid propositionen fogade konventionen, har här uteslutits.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 11)62

eller hos länsstyrelsen och vara åtföljd av bevis enligt artikel 2 i konventionen.

I 3 § uttalas, att i avseende å verkställigheten skall gälla vad om

svensk domstols lagakraftägande dom är stadgat. Vidare utsäges bl. a., att

influtet belopp skall översändas till den myndighet som gjort framställningen

eller till annan som myndigheten bestämmer. I 4 § anges att vad i lagen

stadgas om underhållsbidrag jämväl avser bidrag till förlossnings- och

barnsängskostnader m. m. Enligt 5 § kan rättegångskostnad också indrivas

enligt lagen.

Rörande verkställighet här i riket enligt konventionen ges närmare föreskrifter

i 1958 års kungörelse. Denna inledes med ett stadgande att framställning

om erhållande av verkställighet, vilken från behörig utländsk myndighet

inkommit till utrikesdepartementets rättsavdelning eller länsstyrelse

och är åtföljd av bevis som sägs i 2 § 1931 års lag, genast skall överlämnas

till vederbörande utmätningsman. Rörande utmätningsmannens befattning

med ärendet ges därefter detaljerade föreskrifter i kungörelsen.

Bestämmelser om vad den har att iakttaga som enligt konventionen vill

erhålla verkställighet i något av de övriga nordiska länderna har intagits i

1931 års indrivningskungörelse. Enligt kungörelsens ursprungliga lydelse

skulle ansökan om sådan verkställighet göras hos utrikesdepartementets

rättsavdelning eller länsstyrelsen. För att minska rättsavdelningens arbete

med ärendena genomfördes emellertid 1958 den ändringen, att hänvändelse

till rättsavdelningen endast skall ske om särskilda skäl är därtill. Vid ansökningen

skall fogas den exekutionstitel som åberopas ävensom, där

fråga är om dom eller lagsökningsutslag, bevis att domen eller utslaget vunnit

laga kraft. Genom ändring 1958 föreskrevs att sökanden även skall uppge

huruvida någon del av beloppet guldits och när detta skett. Kungörelsen anger

hos vilken myndighet i den andra staten den svenska myndigheten

skall göra framställning om verkställighet. Myndigheten skall vid framställningen

foga, förutom exekutionstiteln, sådant bevis som omtalas i konventionen.

Genom ändring 1958 tillfogades att myndigheten jämväl skall lämna

redogörelse för vad sökanden uppgivit om tidigare betalningar ävensom, i

fall dä framställning avser underhållsbidrag vilket efter vad därom är stadgat

skall utgå med förhöjning, ange det belopp som skall utgå.

Promemorian. I den inom justitiedepartementet upprättade promemorian

framhålles, att konventionens system i våra dagar framstår som tungrott.

Kravet att framställning skall göras av myndighet i det land, där domen

eller beslutet meddelades respektive där den skriftliga förbindelsen ingicks,

leder i vissa situationer till en betydande omgång och medför egendomliga

konsekvenser. Även i andra hänseenden kan det enligt promemorian finnas

anledning att överse konventionen. Särskilt framhålles, att tillämpningen av

1955 års nordiska konvention om social trygghet — närmare bestämt dess

regler om bidragsförskott, vilka kan medföra indrivning enligt 1931 års

konvention —■ visat att de två konventionerna icke i allo passar överens. I

promemorian anges därefter vissa punkter, på vilka ändring skulle kunna

övervägas i 1931 års konvention.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

17

Konventionsförslaget. Artikel 1. I artikeln har upptagits grundläggande

bestämmelser om i vilka fall verkställighet må ske enligt konventionen.

Bestämmelserna överensstämmer helt med artikel 1 första och andra

styckena i gällande konvention.

I förslaget har icke bibehållits vissa i ett nuvarande tredje stycke meddelade

bestämmelser, enligt vilka tredskovis meddelade domar och förelägganden

i vissa fall undantagits från konventionens tillämpning; det stadgas här

att i fall då skyldigheten att utge bidrag till barn utom äktenskap eller till

sådant barns moder genom dom eller föreläggande blivit fastställd i stat,

där den bidragspliktige icke hade medborgarskap eller hemvist, verkställighet

ej kan påfordras, med mindre han inställt sig i rättegången eller ock

i behörig tid erhållit kännedom om stämningen eller föreläggandet. Enligt

förslaget omfattas sålunda tredskovis meddelade domar och förelägganden

generellt av konventionen. I den svenska promemorian anföres härom bl. a.,

alt även dylika domar och förelägganden grundar rätt till bidragsförskott

enligt 1955 års nordiska konvention om social trygghet. Om förevarande

konvention generellt finge omfatta avgöranden av detta slag, skulle, framhålles

det, en betydande förenkling kunna vinnas.

Artikel 2. Artikeln behandlar ordningen för framställande av begäran

om verkställighet enligt konventionen.

Enligt gällande konvention skall den underhållsberättigades begäran om

verkställighet städse riktas till viss, i konventionen angiven myndighet i det

land där hans exekutionstitel är i första hand verkställbar, d. v. s. där domen

meddelades eller förbindelsen ingicks; man brukar här tala om dokumentslandet.

Den myndighet hos vilken sådan begäran gjorts skall göra

framställning om verkställighet hos motsvarande myndighet i det andra landet.

Denna överlämnar därefter ärendet till behörigt indrivningsorgan.

I den svenska promemorian har riktats kritik mot bestämmelsen att framställning

om verkställighet skall göras av myndighet i dokumentslandet. Om

den underhållsherättigade vistas i annat land, måste han därifrån vända sig

till myndigheten i dokumentslandet, vilken i sin tur vänder sig till den mottagande

myndigheten i verkställighetslandet. Särskilt om den underhållsberättigade

vistas i verkställighetslandet, framstår förfarandet som en onödig

omgång.

I promemorian anföres vidare:

Än mer egendomligt ler sig förfarandet i följande fall. Anlag att i Finland

fastställts underhållsbidrag till ett barn utom äktenskap samt alt därefter

såväl barnet som den underhållspliktige flyttat till Sverige. Enligt 1955 års

konvention om social trygghet är barnet — under förutsättning att det är

medborgare i nordiskt land eller därmed jämställd slatslös — berättigat till

bidragsförskott i Sverige. Om den underhållspliktige försummar sin betalningsskyldighet

kommer följaktligen svensk barnavårdsnämnd att betala

ut bidragsförskott för barnet. Barnavårdsnämnden är enligt svensk lag skyldig

söka kräva åter vad den utgivit av den underhållspliktige. Någon svensk

exekutionsurkund finnes emellertid icke. Bidragsförskottet har nämligen utgått

på grund av det finska dokumentet och på grund av detta kan exekution

erhållas i Sverige endast i den ordning som angives i 1951 års konven
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1!)62

tion. För att kunna indriva sin fordran i Sverige måste följaktligen den

svenska barnavårdsnämnden hänvända sig till den finska konvenlionsmyndigheten,

ministeriet för utrikesärendena. Det har uppgivits att svenska barnavårdsmyndigheter

hesiterat inför en sådan demarsch. Farhågor ha också

framförts över att utländsk myndighet icke skulle vara beredd att ställa sig

som sökande för svensk myndighets räkning. Såvitt är känt ha dock dessa

farhågor icke i praktiken besannats.

Situationen kan också vara den att bidraget fastställts i Finland och barnet

vistas i Sverige där bidragsförskott utgått, medan den underhållspliktige

flyttat till Norge. Även här har den svenska barnavårdsnämnden att

hänvända sig till finsk myndighet för att få sin fordran indriven, denna

gång i Norge.

Mot bakgrund av det anförda synes man enligt promemorian kunna sätta

i fråga behovet och lämpligheten av föreskriften om att framställning om

verkställighet skall göras av myndighet i dokumentslandet. Med nuvarande

samhörighet inom Norden synes det icke otänkbart att tillåta sökanden åt!

vända sig direkt till myndighet i verkställighetslandet. I varje fall synes

en lättnad från kravet på förmedling av myndighet i dokumentslandet böra

medges, när den bidragsberättigade vistas i verkställighetslandet, liksom

också när den fordran som skall indrivas tillkommer barnavårdsnämnd

eller annan myndighet.

Vid de delegerades överläggningar framhölls emellertid från dansk sida att

den nuvarande bestämmelsen, att framställning städse skulle göras av myndighet

i dokumentslandet, också hade vissa fördelar. Det vore sålunda otvivelaktigt

en lättnad för indrivningsmyndigheterna i det land där den bidragsskyldige

uppehåller sig att saken alltid går genom en annan myndighet.

Saken blir bättre förberedd, bl. a. genom att det klargöres, vilket belopp

den bidragsberättigade kräver indrivet, och vidare kan saker, som med säkerhet

faller utanför konventionen, t. ex. krav som stödes på avtal om bodelning,

genast avskiljas. Man borde därför bevara nuvarande ordning i normalfallen,

nämligen då den bidragsberättigade bor eller uppehåller sig i dokumentslandet,

men ge möjlighet till ett enklare förfarande än för närvarande

i de mindre vanliga fallen, då detta icke var händelsen. Detta skulle kunna

uppnås genom en regel om att hänvändelse om indrivning städse skulle kunna

ske till myndigheterna i det land där den bidragsberättigade bor. Om den

bidragsskyldige uppehåller sig i samma land, verkställes indrivningen omedelbart

av detta lands myndigheter. Uppehåller sig den bidragsskyldige i

annat nordiskt land, vidarebefordras saken dit. I det förra fallet borde den

bidragsberättigades hänvändelse, i motsats till vad förhållandet vore nu, icke

behöva riktas till högre myndighet utan kunna göras direkt hos de lokala

indrivningsmyndigheterna.

De delegerade fann övervägande skäl tala för att utforma förevarande

stadgande i enlighet med det danska förslaget. Det ansågs dock lämpligt att

komplettera detta med en föreskrift att den underhållsskyldige jämväl skulle

ha rätt att städse vända sig till myndighet i dokumentslandet. Bl. a. avsåg

man härvid fall då den underhållsberättigade vistas i land utanför Norden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

I enlighet härmed har i artikelns första stycke upptagits stadgande,

att framställning om erhållande av verkställighet skall göras hos myndighet

i den fördragsslutande stat, där den bidragsberättigade vistas, eller i

den fördragsslutande stat, där domen eller beslutet meddelades eller den

skriftliga förbindelsen ingicks. Avsett är härvid att varje land internt skall

utfärda föreskrifter om till vilken myndighet framställning skall göras. I

andra stycket har föreskrivits, att i fall då verkställighet skall äga

rum i annan fördragsslutande stat än den, där framställning gjorts efter cad

i första stycket sägs, framställningen skall översändas till förstnämnda stat;

i stadgandet bestämmes vilka myndigheter som i de olika länderna är behöriga

att översända och mottaga framställning.

I sistnämnda hänseende anges för närvarande såsom behörig myndighet

i Sverige utrikesdepartementets rättsavdelning eller länsstyrelse. I anslutning

till vad som föreskrives i 1931 års indrivningskungörelse i dess lydelse

efter ändringen 1958 har i förslaget bestämmelsen i denna del erhållit den

utformningen, att framställningen skall översändas till vederbörande länsstyrelse

eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, utrikesdepartementets

rättsavdelning.

Det i den svenska promemorian framförda önskemålet om särskilda lättnader

i det fallet, att indrivningen avser av barnavårdsnämnd eller motsvarande

myndighet utgivet bidragsförskott, har tillgodosetts genom en bestämmelse

i tredje stycket. Enligt denna må framställning om indrivning

av vad sålunda utbetalats göras direkt hos myndighet i annan fördragsslutande

stat enligt vad i andra stycket sägs.

I fjärde stycket har upptagits bestämmelse om att handling som

är avfattad på finska eller isländska språket skall vara åtföljd av bestyrkt

översättning i erforderliga delar till danska, norska eller svenska språket.

Bestämmelsen motsvarar artikel 2 tredje stycket i gällande konvention.

Artikel 3. Artikelns första stycke reglerar frågan om skyldighet

att förse exekutionstitel med bevis, att den uppfyller i artikel 1 första

stycket för verkställighet stadgade villkor. I praktiken är här närmast fråga

om bevis att dom vunnit laga kraft. Övriga villkor, t. ex. att det föreligger

sådan släktskap mellan den underhållsberättigade och den underhållsskyldigc

som avses i nämnda stadgande, torde nämligen i allmänhet omedelbart

framgå av exekutionstitelns innehåll.

1 gällande konvention föreskrives i artikel 2 andra stycket, att den myndighet

som gör framställningen därvid skall foga bevis bl. a. i de hänseenden

om vilka nu är fråga.

Vid de delegerades överläggningar framhölls från svensk sida såsom önskvärt

alt den nuvarande regeln bibehölls. Från dansk sida motsatte man sig

emellertid eu regel om ovillkorlig skyldighet för sökanden att förete bevis i

här berörda avseende. Det framhölls att i Danmark del praktiskt taget icke

förekommer alt domar läggs till grund för indrivning av underhållsbidrag.

Domstolen överlåter nämligen nästan alltid till administrativ myndighet att

fastställa bidragets belopp och denna myndighets resolution blir då exeku
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1962

tionslitel. Att förse sådan resolution med lagakraftbevis förekommer icke.

Från dansk synpunkt vore det därför synnerligen angeläget att konventionen

utformades så att dylika bevis icke bleve obligatoriska. Från norsk sida framfördes

liknande synpunkter.

De delegerade enades i denna del om att föreslå en ordning enligt vilken

bevis varom här är fråga ej skulle vara obligatoriskt men vederbörande indrivningsmyndighet

efter eget beprövande skulle äga att kräva dylikt bevis.

Ett stadgande av denna innebörd har upptagits i förevarande stycke. Från

dansk och norsk sida framhölls i anslutning härtill, att det vore en förutsättning

att möjligheten att kräva bevis icke utnyttjades beträffande danska

och norska administrativa beslut om bidrag.

I andra stycket har upptagits en regel om bevis i vissa fall rörande

bidragets storlek.

I den svenska promemorian har härom anförts:

I våra dagar förekommer det ej sällan, att underhållsbidrag lagligen skall

utgå med högre belopp än som angives i exekutionstiteln. I Sverige finnes

sålunda en lag av den 6 juni 1952 —- ändrad 1957 — om höjning av vissa

underhållsbidrag, genom vilken de som äro berättigade till familjerättsliga

underhållsbidrag tillförsäkrats en viss kompensation för den försämring av

penningvärdet som ägt rum under senare år. En liknande lagstiftning finnes

i Finland. Vidare lär i Danmark förekomma ett system med ortsgraderade

bidrag, vilket även skulle medföra att man ej omedelbart av dokumentet

kan utläsa hur stort belopp som skall utgå. I dylika fall torde redan nu

den som begär verkställighet i eget intresse iakttaga, att till handlingarna

fogas bevis av något slag om hur stort belopp som lagligen skall utgå.

Det kan likväl finnas anledning att i en reviderad konvention inrycka en

bestämmelse om skyldighet för sökanden att i förekommande fall stvrka

storleken av beloppet.

Vid de delegerades överläggningar framhölls från dansk sida, att uppgift

om storleken av beloppet i hithörande fall ej borde vara obligatorisk men

kunna krävas, om myndighet som mottagit begäran om verkställighet funne

det nödvändigt. I danska bidragsresolutioner fastställes bidrag till barn ofta

till det för orten vid varje särskild tidpunkt gällande s. k. normalbidraget.

Särskilt i större städer, där det förekommer många indrivningssaker enligt

konventionen, torde indrivningsmyndigheterna ofta kunna fastslå bidragets

storlek utan särskilt bevis. I fall då offentlig myndighet (socialudvalg etc.)

står som sökande, borde dess uppgift om bidragets storlek i regel kunna

godtagas utan särskilt bevis.

I anslutning till vad som sålunda anförts från dansk sida enades de delegerade

om att ge förevarande bestämmelse utformningen, att i fall då underhållsbidraget

icke i domen, beslutet eller förbindelsen fastställts till bestämt

belopp eller framställning om verkställighet avser högre belopp än som

fastställts, även bevis om bidragets storlek må krävas enligt vad i första

stycket stadgas.

Artikel 4. I första stycket stadgas, i anslutning till en motsvarande

bestämmelse i artikel 3 första stycket i nuvarande konvention, att verkställighet

sker i varje stat enligt där gällande lag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

I förslaget har icke bibehållits en bestämmelse i nämnda stadgande i gällande

konvention, att verkställighet, där fråga är om skriftlig förbindelse,

som ej är fastställd av domstol eller administrativ myndighet, kan begränsas

till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande hänseende är likställt.

Vad angår indrivning i Sverige torde ändringen icke ha någon betydelse,

eftersom verkställighet hos oss i hithörande fall över huvud taget ej

lär kunna ske på annat sätt än genom införsel.

Enligt andra stycket skall verkställigheten försiggå utan avgift

för den berättigade, såframt den ej skall ske i den ordning som gäller

beträffande fast egendom. Stadgandet överensstämmer med artikel 3 andra

stycket i gällande konvention.

I tredje stycket föreskrives att influtet belopp översändes till den

som gjort framställningen eller till annan som denne bestämmer. Enligt

motsvarande bestämmelse i artikel 3 tredje stycket i gällande konvention

skall beloppet sändas till den myndighet som gjort framställningen eller till

annan som myndigheten bestämmer. Att beloppet skall sändas direkt till sökanden

innebär en förenkling och har icke ansetts kunna medföra någon olägenhet.

Artikel 5. I anslutning till ett motsvarande stadgande i artikel 5 i gällande

konvention stadgas här att bestämmelserna om underhållsbidrag avser

jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter för

barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom, begravning

och dylikt. Bestämmelsen överensstämmer med en motsvarande

föreskrift i artikel 5 i gällande konvention utom såtillvida att orden »och

dylikt» tillfogats. Tillägget, som gjorts på dansk begäran, åsyftar exempelvis

kostnader för s. k. borgerlig konfirmation, tandläkarbehandling och liknande.

Artikel 6. Artikeln, som helt överensstämmer med artikel 6 i gällande

konvention, innehåller, att kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige

i anledning av underhållsfrågans prövning, kan indrivas enligt reglerna

i konventionen.

Departementschefen. Den år 1931 ingångna nordiska konventionen om

indrivning av underhållsbidrag har för de underhållsberättigade liksom också

för barnavårdsnämnder och andra myndigheter som utbetalar bidragsförskott

varit av stort värde, då det gällt att utfå bidrag eller återbetalning

av förskott från underhållsskyldiga som flyttat till annan nordisk stat. Det

i konventionen reglerade systemet för erhållande av indrivning har emellertid

i vissa fall visat sig vara opraktiskt. Enligt konventionen skall underhållsberättigad

städse vända sig till myndighet i det land där exekutionstiteln

— den dom, förbindelse o. s. v. på vilken anspråket grundar sig —

tillkom. Denna myndighet skall därefter göra framställning om verkställighet

hos myndighet i det land där den underhållsskyldigc vistas. Systemet

är i första hand avsett för fall, då den underhållsberättigade bor i det land

där exekutionstiteln tillkom men den underhållsskyldige flyttat till annat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1962

nordiskt land. Med den ökade samfärdseln mellan de nordiska länderna

är det emellertid numera ej ovanligt att även den underhållsberättigade

vistas i annat land än det där exekutionstiteln tillkom. Från de myndigheter

som handlägger sådana ärenden det här gäller har framhållits att konventionens

ordning för indrivning i dessa fall är osmidig och tidsödande.

Särskilt om båda parter vistas i samma land, är det otillfredsställande att

den underhållsberättigade icke, såsom ligger närmast till hands, kan vända

sig direkt till vederbörande exekutionsorgan i landet, utan måste gå omvägen

över myndighet i det land där exekutionstiteln tillkom. Även i vissa

andra avseenden har framhållits att den nuvarande ordningen behöver förenklas.

Förhållandet har uppmärksammats i samtliga nordiska länder, och

en framställning om översyn av konventionen har riktats till ländernas regeringar

bl. a. från Nordiska rådet.

Det förslag till en ny konvention i ämnet som framlagts av de för ändamålet

utsedda delegerade avser att avhjälpa de brister som här antytts. Såsom

framgått av den tidigare lämnade redogörelsen för förslaget bygger detta

på principen att den underhållsberättigade städse skall äga göra framställning

om verkställighet till myndighet i det land där han vistas. Om den

underhållsberättigade bor kvar i det land där exekutionstiteln tillkom innebär

detta icke någon förändring i förhållande till gällande rätt. Däremot

innebär principen en avsevärd förenkling om han flyttat till annat nordiskt

land och särskilt om han vistas i samma land som den underhållspliktige.

Avsett är att han i sistnämnda fall skall kunna vända sig direkt till exekutionsmyndighet

i detta land. Närmare föreskrifter om till vilken myndighet

framställning om verkställighet skall göras skall utfärdas i varje lands interna

lagstiftning. Den nu berörda regeln har kompletterats med en föreskrift,

att den underhållsberättigade städse skall äga vända sig till myndighet

i det land där exekutionstiteln tillkom. Denna regel är av betydelse i

fall då båda parterna flyttat från detta land och numera uppehåller sig i

skilda länder.

I fråga om vissa andra nyheter i konventionen ber jag att få hänvisa till

den förut lämnade redogörelsen.

Det sålunda framlagda förslaget till ändring av den gällande ordningen

synes mig välgrundat och ägnat att medföra en välkommen förenkling av

det nuvarande förfarandet. Jag vill därför tillstyrka, att man ersätter den

nuvarande konventionen med en konvention i enlighet med förslaget.

Om en ny konvention blir gällande, måste vissa ändringar företagas i några

av bestämmelserna i den i anslutning till gällande konvention utfärdade

lagen den 29 maj 1931 om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda

i Danmark, Finland, Island eller Norge. Ehuru åtskilliga bestämmelser

kan bibehållas i gällande lydelse, synes det mig mest praktiskt att en ny

lag i ämnet utfärdas. Vidare bör de i anslutning till 1931 års lag utfärdade

kungörelserna ersättas med nya författningar.

Jag övergår härefter till en redogörelse för de stadganden som bör upptagas

i den nya lagen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

Artikel 1 i konventionsförslaget innehåller grundläggande regler om i

vilka fall verkställighet enligt konventionen kan sökas. Då dessa regler icke

avviker från gällande konvention, kan motsvarande bestämmelser i nuvarande

lag (1 §) väsentligen oförändrade överföras till den nya lagen. Vad

angår underhållsbidrag till moder till barn utom äktenskap utgår enligt

svensk lag (föräldrabalken 7: 10 tredje stycket) bidrag även där barnet födes

dött eller havandeskapet avbrutits. Konventionen är avsedd att täcka

även dylika fall.

För närvarande innehåller artikel 1 i ett tredje stycke en bestämmelse

om att verkställighet i vissa fall ej får ske om exekutionstiteln meddelats

tredskovis. I 1931 års lag har hänsyn tagits till denna föreskrift genom en

hänvisning i 2 § andra stycket. De delegerade bär emellertid föreslagit att

förevarande konventionsstadgande skall utgå, eftersom även här avsedda

domar och förelägganden grundar rätt till bidragsförskott enligt 1955 års

nordiska konvention om social trygghet. Jag har icke något att erinra mot

detta förslag, som medför att i den nya lagen icke erfordras någon motsvarighet

till den hänvisning som finns i den gällande lagen.

I artikel 2 första stycket har upptagits bestämmelser om ordningen för

framställning om verkställighet. Framställning skall göras hos myndighet

i den fördragsslutande stat, där den bidragsberättigade vistas, eller i den fördragsslutande

stat, där domen eller beslutet meddelades eller den skriftliga

förbindelsen ingicks. Häremot svarande bestämmelser bör upptagas såsom

första stycke i 2 § av den nya lagen. Dock synes lämpligt att utbyta uttrycket

»den bidragsberättigade» mot »sökanden», eftersom här även åsyftas

myndighet som förskottsvis utgivit bidrag.

Det är avsett att varje land internt skall bestämma hos vilken myndighet

framställning skall göras. I Sverige bör sökande äga vända sig direkt till

vederbörande utmätningsman. Föreskrift härom bör upptagas i andra stycket

av paragrafen.

Har framställning gjorts hos myndighet i något av de övriga länderna,

skall den enligt artikel 2 andra stycket översändas till vederbörande länsstyrelse

här i riket eller, om ovisshet rader angående behörig länsstyrelse,

till utrikesdepartementets rättsavdelning. Behöriga att översända framställning

är härvid vissa angivna högre myndigheter. Förslagets innehåll i dessa

delar bör upptagas i paragrafens tredje stycke. Om den svenska myndighetens

befattning med ärendet bär, liksom skett i anslutning till gällande

lag, bestämmelser utfärdas i administrativ ordning.

I anslutning till artikel 2 tredje stycket bör i paragrafens fjärde stycke

stadgas, att myndighet, som i något av de övriga länderna förskottsvis utbetalat

bidrag, äger göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

svensk myndighet efter vad i paragrafens tredje stycke sägs.

Artikel 2 fjärde stycket stadgar, att handling som är avfattad på finska

eller isländska språket skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga

delar till danska, norska eller svenska språket. Regeln finns i gällande

konvention, och motsvarande föreskrift i nuvarande lag (2 § tredje styc
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunyl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

ket) kan därför oförändrad överföras till den nya lagen, där den bör intagas

såsom femte stycke i 2 §.

I artikel 3 första stycket föreskrives, att den myndighet som skall verkställa

indrivningen äger, om så anses erforderligt, kräva bevis, att exekutionstiteln

uppfyller de villkor för verkställighet som anges i konventionen.

I gällande konvention är dylikt bevis obligatoriskt. Enligt min mening är

det icke utan sina betänkligheter att sålunda bl. a. slopa kravet på obligatoriskt

lagakraftbevis på domar. Jag anser emellertid att det, i enlighet med

förslagets syfte, bör kunna lämnas åt myndigheterna att i varje enskilt fall

avgöra huruvida bevis skall infordras. Jag förordar därför att i 3 § av den

nya lagen såsom första stycke upptages ett stadgande, som helt ansluter

sig till konventionsförslaget. Av stadgandet framgår att bevis utfärdas i det

land, där exekutionstiteln tillkom, av myndighet som i 2 § tredje stycket

sägs. Avsett är att begäran om bevis skall riktas direkt till denna myndighet

av den myndighet som verkställer indrivningen. Vad angår tillämpningen

synes man med hänsyn till vad som upplysts under de delegerades

överläggningar kunna underlåta att kräva lagakraftbevis rörande danska

och norska administrativa bidragsbeslut.

Enligt artikel 3 andra stycket skall i fall då underhållsbidraget icke i domen,

beslutet eller förbindelsen fastställts till bestämt belopp eller framställning

om verkställighet avser högre belopp än som fastställts, även bevis om

bidragets storlek kunna krävas enligt vad i första stycket i artikeln stadgas.

EU motsvarande stadgande, som står i principiell överensstämmelse med en

föreskrift i 1931 års indrivningskungörelse, bör upptagas såsom andra stycke

i 3 § av den nya lagen.

Artikel 4 innehåller vissa regler om ordningen för verkställighet. Då reglerna

i huvudsak överensstämmer med gällande konvention, kan motsvarande

föreskrifter i nuvarande lag (3 §) väsentligen oförändrade överföras

till den nya lagen, där de bör upptagas i 4 §. Såvitt angår indrivning på

grund av skriftlig förbindelse bör dock anges att verkställighet skall ske

enligt vad som för motsvarande fall gäller om här slutet avtal.

Enligt artikel 5 skall bestämmelserna om underhållsbidrag avse jämväl

bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter för barns

särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom, begravning

och dylikt. Orden »och dylikt» innefattar ett tillägg i förhållande till

gällande konvention. Med dessa åsyftas bl. a. utgifter för borgerlig konfirmation

samt tandläkarbehandling. Jämkningen, som synes mig böra godtagas,

föranleder att en motsvarande ändring bör vidtagas vid överförandet

av gällande lagbestämmelser i ämnet (4 §) till den nya lagen, där de bör upptagas

i 5 §.

Artikel 6 innehåller en bestämmelse om kostnadsersättning. Bestämmelsen

överenstämmer helt med gällande konvention, och motsvarande regel i

gällande lag (5 §) kan därför oförändrad överföras till den nya lagen, där

den bör upptagas i 6 §.

Då tidpunkten för ratifikation av den nya konventionen icke nu kan med

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

säkerhet fastställas, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om

lagens ikraftträdande.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats såsom bilaga till detta protokoll (Bilaga B) fogade förslag1 till

lag om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,

Island eller Norge.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

1 Förslaget, som är likalydandc med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteläm
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1962

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 2 november

1961.

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 26 september 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i

statsrådet den 15 september 1961, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,

fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen T. Hesser.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 158 år 1962

27

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 10 november

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga rörande revision av

1931 års nordiska konvention om indrivning av underhållsbidrag, m. m.

samt anför därvid följande.

Lagrådet har i ett den 2 november 1961 avgivet utlåtande över det den 15

september 1961 till lagrådet remitterade, i ärendet upprättade förslaget till

lag om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge lämnat detta utan erinran. Hinder torde alltså

icke möta att Kungl. Maj :t nu godkänner det till grund för detta förslag liggande

förslaget till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island

och Norge angående indrivning av underhållsbidrag; i konventionsförslaget

torde dock böra vidtagas ett par redaktionella jämkningar. Därest Kungl.

Maj :t lämnar sitt godkännande, bör den föreslagna konventionen, sedan den

undertecknats av samtliga berörda stater, underställas riksdagens prövning,

innan ratifikation ifrågakommer. I samband härmed bör det berörda lagförslaget

föreläggas riksdagen för antagande.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna

det nämnda konventionsförslaget.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1962

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 mars 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga rörande revision av

1931 års nordiska konvention om indrivning av underhållsbidrag, m. m.

samt anför därvid följande.

Enligt statsrådsprotokollet den 10 november 1961 har Kungl. Maj:t funnit

gott för sin del godkänna förslag till konvention mellan Sverige, Danmark,

Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.

Förslaget har nu godkänts jämväl av de övriga staternas regeringar och konventionen

har undertecknats av regeringarnas befullmäktigade ombud den

23 mars 1962.

Såsom framhållits i det nämnda statsrådsprotokollet bör konventionen,

innan ratifikation från Sveriges sida ifrågakommer, underställas riksdagens

prövning. I samband härmed bör det i ärendet upprättade, av lagrådet förut

utan erinran lämnade förslaget till lag om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,

fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge föreläggas

riksdagen för antagande.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen dels att godkänna berörda konvention, dels ock

att antaga nämnda lagförslag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

610377

Doktrin (1)

  1. Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt, SvJT 1993 s. 613, på s. 615 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande godkännande av en internationell konvention om skgdd för utövande konstnärer, framställ a1 i texten
  2. 1LU 1962:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av s. 1 i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RH 2003:66 ur registret · dokumentnivå

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1993 s. 613 Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt s. 615 i texten