Sök i Ratio Lex

Angående organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning

86 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:168, Angående organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

1

Nr 168

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisation

m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning;

given Stockholms slott den A maj 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven af Geijerstam

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 beslutat, att ett

för försvaret gemensamt centralt intendenturförvaltningsverk skall inrättas.

I anslutning härtill framlägges i propositionen förslag beträffande

organisationen av det nya ämbetsverket, som föreslås skola benämnas försvarets

intendenturverk. Enligt förslaget kommer verket att omfatta —

förutom chef — ett stabsorgan, centralplaneringen, samt fem byråer, nämligen

materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och administrativ

byrå. Antalet befattningshavare beräknas till 283. Intendenturverkets

inrättande medför att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå

utgår ur organisationen.

Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med den

1 juli 1963.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

A maj 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,

Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet af Geijerstam, fråga om

organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning samt anför

därvid följande.

Inledning

Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 (s. 101 f) fattat

principbeslut om övergång till gemensam central intendenturförvaltning

inom försvaret. Redan dessförinnan hade chefen för försvarsdepartementet

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 tillkallat en

utredningsman (generaldirektör G. A. Christianson) för att verkställa utredning

rörande organisation av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk.

Uppdraget utvidgades den 21 april 1961 till att jämväl

omfatta utredning av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam

intendenturkår. Utredningen har med skrivelse den 22 december 1961 avgivit

betänkande med förslag till organisation m. m. av ett för försvaret

gemensamt intendenturförvaltningsverk, benämnt intendenturförvaltningen.

I kårfrågan redovisar utredningen vissa alternativa lösningar.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren

— efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet -—- försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,

armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets

forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statens jordbruksnämnd,

sprängämnesinspektionen, lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet,

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, landsorganisationen i

Sverige — efter hörande av försvarsverkens civila personals förbund -—■

statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation

samt — efter hörande av försvarets civila tjänstemannaförbund —

tjänstemännens centralorganisation (statstjänstemannasektionen).

Jag kommer i det följande att lämna en kortfattad översikt över nu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

3

varande organisation m. m. av den centrala intendenturförvaltningen inom

försvaret. Därefter redogör jag för huvudpunkterna i utredningens förslag.

För närmare kännedom härom torde få hänvisas till betänkandet. Remissyttrandena

upptages i anslutning till utredningens förslag under de särskilda

avsnitten. Mina egna synpunkter och förslag framlägger jag slutligen

i ett sammanhang.

Nuvarande organisation och uppgifter m. m.

Intendenturförvaltningen inom försvaret har i huvudsak till uppgift att

svara för stridskrafternas beklädnad, förplägnad och förläggning samt

deras förseende med drivmedel, bränsle, hästar och hundar samt expeditionsmateriel

m. in. Vidare hänföres till intendenturförvaltningens område

förvaltningen av medel för övningar, undervisning m. m.

Enligt nuvarande organisation svarar arméintendenturförvaltningen för

ledningen av intendenturförvaltningstjänsten inom armén. Motsvarande

verksamhet för marinen handhaves inom marinförvaltningens intendenturavdelning

och för flygvapnet inom flygförvaltningens intendenturbyrå.

Verksamheten samordnas försvarsgrenarna emellan i första hand med tilllämpning

av huvudförvaltningsprincipen. I enlighet härmed har tyngdpunkten

i anskaffningsverksamheten kommit att åvila arméintendenturförvaltningen.

Detta ämbetsverk sköter sålunda praktiskt taget all anskaffning av

intendenturmateriel och livsmedel m. in. för försvaret. Anskaffning av bränslen

för försvarets fasta anläggningar ankommer även på arméintendenturförvaltningen.

Anskaffning av fordonsdrivmedel handhaves av arméintendenturförvaltningen,

medan marinförvaltningen och flygförvaltningen svarar

för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel.

Arméintendenturförvaltningen är för närvarande indelad

i centralbyrå (expedition, militärsektion, hästsektion och förrådskontrollkontor),

materielbyrå (expedition, utrustningssektion, inventarieselction,

mobiliserings- och tilldelningssektion, inköpssektion samt kontroll- och

verkstadssektion), förplägnadsbyrå (expedition, mobiliserings- och anskaffningssektion

samt drift- och kontrollsektion), drivmedelsbyrå (expedition,

drivmedelssektion, bränslesektion och mobiliseringsdetalj) samt

administrativ byrå (kanslisektion, personalsektion och expedition). Vid

centralbyrån handhaves förvaltningen av arméns övningsanslag samt handlägges

ärenden av allmänt militärt innehåll, t. ex. utbildningsfrågor och

allmänna remisser in. m. Materielbyrån svarar för anskaffning av beklädnadsmatericl

och huvuddelen av intendenturmaterielen i övrigt. Livsmedelsfrågor

och frågor rörande förplägnadsmateriel handhaves vid förplägnadsbyrån,

frågor angående drivmedel och bränsle vid drivmedelsbyrån.

Inom arméintendenturförvaltningen fullgörcs huvuddelen av in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

köpsfunktionerna av materielbyråns inköpssektion. I fråga om livsmedel

och viss del av förplägnadsmaterielen ankommer emellertid inköpsverksamheten

på förplägnadsbyrån samt i fråga om drivmedel, bränslen och

viss del av distributionsmaterielen på drivmedelsbyrån.

Enligt av Kungl. Maj:t fastställd organisationsplan för arméintendenturförvaltningen

omfattar ämbetsverket sammanlagt 211 befattningar. Innehavarna

av befattningarna som chef för central-, materiel-, förplägnadsoch

drivmedelsbyråerna skall vara militära. I arméintendenturförvaltningens

organisation ingår ytterligare 31 befattningar, som är avsedda för

militära innehavare — 13 regementsofficerare, 17 kaptener och en underofficer.

Vidare är 13 befattningar avsedda för pensionerade officerare och

underofficerare. Fyra befattningar är civilmilitära. övrig personal vid

ämbetsverket — sammanlagt 158 tjänster — är civil.

Chef för arméintendenturförvaltningen är chefen för armén. Souschef

är generalintendenten. Generalintendenten är tillika tjänstegrensinspektör

(intendenturtjänsten vid armén) och personalkårchef (chef för intendenturkåren).

Såsom tjänstegrensinspektör och personalkårchef ingår generalintendenten

i arméledningen och lyder direkt under chefen för armén.

Marinförvaltningens intendent ura v delning är indelad

i centralsektion, förplägnadssektion, materielsektion, drivmedelssektion och

förrådskontrollkontor. Vid avdelningen finnes sammanlagt 46 befattningar.

Förutom chefen ingar i avdelningen 16 officerare och en underofficer, tre

pensionerade officerare och underofficerare samt 25 civila befattningshavare.

Chef för avdelningen är marinöverintendenten. Denne är dessutom

tjänstegrensinspektör (marinens intendenturtjänst) och personalkårchef

(chef för marinintendenturkåren). I de båda sistnämnda egenskaperna ingår

marinöverintendenten i marinledningen och lyder direkt under chefen

för marinen.

Flygförvaltningens intenden turbyrå är indelad i centralsektion,

materielsektion, förplägnadssektion och drivmedelssektion. Byrån

omfattar sammanlagt 32 tjänster. Chef är en överste i Bo 1. I övrigt ingår

i byrån 9 officerare, 4 pensionerade officerare och underofficerare samt 18

civila.

Chefen för intendenturbyrån är den högste målsmannen för intendenturtjänsten

inom flygvapnet. Någon direkt motsvarighet till armé- och marinledningarnas

inspektörer för intendenturtjänsten finnes icke vid flygvapnet.

Däremot stadgas i arbetsordningen för flygförvaltningen att chefen

för intendenturbyrån skall inspektera intendenturtjänsten rid flygvapnet.

I nuvarande organisation av den centrala intendenturförvaltningstjänsten

upprätthålles rid ingen av försvarsgrenarna någon skarp gräns mellan förvaltnings-

och stabsfunktioner. Den förvaltningsmässiga inspektionsverksamheten

syftar i första hand till att utöva kontroll över handhavandet

av förvaltningsärenden hos underlydande myndigheter samt att tillse att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

en ändamålsenlig hushållning med medel och materiel äger rum. Den förvaltningsmässiga

inspektionsverksamheten utövas inom armén av souschefen

vid arméintendenturförvaltningen, inom marinen av marinöverintendenten

i hans egenskap av chef för intendenturavdelningen och inom

flygvapnet av chefen för intendenturbyrån. Souschefen och marinöverintendenten

utövar emellertid — som framgått av det föregående — inspektionsverksamhet

även i egenskap av tjänstegrensinspektörer och personalkårchefer.

Denna verksamhet regleras i Kungl. Maj :ts instruktioner för arméledningen

och marinledningen. Ändamålet med sistnämnda inspektionsverksamhet

angives för arméns del vara att utröna sådana förhållanden

som kan inverka på förbandens krigsduglighet eller eljest påkalla försvarsgrenschefens

uppmärksamhet. Till tjänstegrensinspektörs och personalkårchefs

åligganden hör inom armén även att biträda arméstabschefen i

handläggningen av utbildningsärenden, som berör tjänstegrenen. Detta

innebär, att generalintendenten ger förslag till order, anvisningar och föreskrifter

för utbildning i intendenturtjänst. I arbetet därmed ävensom i själva

undervisningsarbetet utnyttjas icke endast personal tillhörande intendenturkåren

med tjänstgöring utanför arméintendenturförvaltningen utan

även intendenturpersonal och fackutbildad civil personal, som tjänstgör

vid ämbetsverket.

Inspektören för marinens intendenturtjänst har bland annat att inspektera

verksamheten inom sin tjänstegren, att följa den allmänna utvecklingen

inom verksamhetsområdet och att övervaka yrkesutbildningen.

Det åligger som tidigare sagts chefen för flygförvaltningens intendenturbyrå

att inspektera intendenturtjänsten vid flygvapnet. Sammanhållande

organ för utbildningsfrågor är vid flygvapnet flygstabens utbildningsavdelning.

Det åligger emellertid chefen för intendenturbyrån att taga initiativ

till och planlägga intendenturutbildningen för samtliga personalkategorier

samt att inspektera utbildningen. I syfte att anpassa intendenturutbildningen

till flygvapnets operativa verksamhet har chefen för intendenturbyrån

visst samarbete med inspektören för flygvapnets bastjänst.

För såväl generalintendenten som marinöverintendenten och chefen för

flygförvaltningens intendenturbyrå gäller, att de vid på dem ankommande

utbildningsverksamhet ställer kurschefer och lärare till förfogande. Härvid

tages även personal hos respektive förvaltningsmyndigheter i anspråk. För

planläggning, övervakning och inspektion av utbildningsverksamhet avseende

personal utanför den centrala förvaltningsmyndigheten samt för biträde

vid handläggning av personalkårärenden finnes vid arméintendenturförvaltningen

personal i centralbyråns militärsektion. Vid marinen handlägges

dylika ärenden av marinöverintendentens expedition, i vilken ingår bland

andra eu kommendörkapten, eu kapten och en subalternofficer. Vid flygvapnet

slutligen handlägges ärendena i fråga av personal vid intendenturbyråns

ccntralsektion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Vid flygvapnet göres icke åtskillnad mellan de stabsmässiga och förval

tningsmässiga inspektionsuppgifterna. Inom armén göres åtskillnad såtillvida,

att generalintendenten-souschefen även är tjänstegrensinspektör

och personalkårchef. Denna åtskillnad torde dock väsentligen vara av formell

natur. Vid marinen göres däremot, åtminstone formellt, en sträng åtskillnad.

För medverkan på intendenturområdet i andra stabsuppgifter än inspektion

finnes intendenturofficerare i samtliga försvarsgrensstaber. Sålunda är

i arméstaben placerad en major å utbildningsavdelningen samt fyra kaptener,

en å envar av organisations-, utbildnings-, utrustnings- och trängavdelningarna.

För marinstabens operationsavdelning är avsedd en kommendörkapten

och för dess organisationsavdelning en kapten. Vid flygstaben är en

kapten placerad vid organisationsavdelningen.

Den nu gällande organisationen fastställdes i sina huvuddrag av 1954 års

riksdag efter förslag i proposition 109 angående organisationen av försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. Beslutet hade

föregåtts av ett långvarigt och omfattande utredningsarbete, bland annat

genom försorg av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU

1950: 36—37).

I fråga om intendenturförvaltningens centrala organisation förordade

förvaltningsutredningen, att verksamheten skulle sammanföras till ett för

försvaret gemensamt ämbetsverk, försvarets intendenturförvaltning. Utredningen

framlade ett detaljerat organisationsförslag härför. Verket föreslogs

indelat i fem byråer, nämligen materielbyrå, förplägnadsbyrå, bränslebyrå,

häst- och veterinärmaterielbyrå samt förrådsbyrå, vartill kom inköpscentral,

centralexpedition, centralplanering, kårexpedition och juridisk sektion. Den

föreslagna organisationen med ett gemensamt verk ansågs erbjuda de bästa

garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekonomisk drift i fred

och underlättande av underhållstjänsten i krig.

Efter förslag i propositionen 1954: 109 bibehölls emellertid som framgår

av det föregående en försvarsgrensvis ordnad organisation. Föredragande

departementschefen framhöll dock, att valet av organisationsform icke innebar

något definitivt ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen

om gemensam intendenturförvaltning — liksom gemensam tygförvaltning

— avvisades således icke, men dess förverkligande ställdes på framtiden.

Innan riksdagen förra året (prop. 1961:109) fattade principbeslut om

gemensam intendenturförvaltning hade frågan om ändrad organisation av

intendenturförvaltningen aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvarsledningskommitté

framhöll sålunda i sitt i mars 1960 avgivna betänkande

(SOU 1960: 12), att samordningen av intendenturförvaltningstjänsten redan

drivits så långt genom huvudförvaltningsprincipens tillämpning att en

övergång till gemensam organisation icke skulle i sak innebära någon om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

välvande förändring. Då vidare en gemensam organisation syntes kommittén

kunna medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste kommittén sympatier

för införande av en sådan organisation.

1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina

överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den

centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret gemensam

myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma principer

som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att

en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma

till stånd.

Intendenturförvaltningsutredningens förslag

Gränsdragningen mellan forraltningsverksamhet och stabsarbete

Utredningen erinrar om att oklarhet för närvarande råder på intendenturtjänstens

område i fråga om avgränsningen mellan å ena sidan den

inspektionsverksamhet, som sammanhänger med handläggningen av förvaltningsärenden

och den ändamålsenliga hushållningen med anslagsmedel

och materiel — förvaltningsmässig inspektion — och å andra sidan

den inspektion som ankommer på försvarsgrensstaberna och som utgör

ett hjälpmedel för försvarsgrenschef i den förbandsproducerande verksamheten.

Dessa oklarheter har enligt utredningen icke varit besvärande

så länge förvaltningsverksamheten inom intendenturtjänstens område varit

försvarsgrensbunden och inspektionsverksamheten på såväl förvaltningssom

stabsområdet ombesörjts vid försvarsgrenarna av en och samma

person — generalintendenten, marinöverintendenten respektive chefen för

flygförvaltningens intendenturbyrå — inom samtliga områden med biträde

av personal ingående i eller lokalt ansluten till förvaltningsenheterna.

Efter de år 1961 fattade besluten i fråga om omorganisation av försvarets

högsta ledning (jfr prop. 1961: 109) har avgränsningsproblemen emellertid

enligt utredningen ökat i aktualitet. Försvarsgrenschefs direkta ledning av

förvaltningsverksamheten ersättes med en anvisningsrätt gentemot förvaltningsmyndigheterna,

som betingas av hans ansvar för den förbandsproducerande

verksamheten och som avser den närmare utformningen av myndighets

verksamhet för tillgodoseende av verksamheten inom försvarsgrenen

rörande organisation, utrustning, mobilisering, taktik, utbildning,

personal- och värnpliktsväsende ävensom sådana frågor som berör långsiktsplanering

och anslagsäskanden. Den gränsdragning mellan förvaltningsverksamhet

och förbandsproduktion, som sålunda fastställts, bör

enligt utredningen konsekvent genomföras vid organiserandet av intendcnturförvaltningsverket.

Arbetsuppgifterna för det nya verket och dess

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

personal bör renodlas till att avse förvaltningsverksamheten. Den inspektionsverksamhet,

som icke avser förvaltningsfunktionerna och den stabsverksamhet

i övrigt som sammanhänger med försvarsgrenschefernas förbandsproducerande

verksamhet och som ytterst tar sig uttryck i anvisningar

till förvaltningsmyndighet, bör sålunda ankomma på försvarsgrensstaberna.

Utredningen framhåller i detta sammanhang särskilt den verksamhet som

avser utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Detta arbete

åvilar för närvarande vid armén i allt väsentligt arméstaben men vid marinen

och flygvapnet försvarsgrensförvaltningarna. Enligt utredningens

uppfattning är detta arbete ett led i den förbandsproducerande verksamheten

och bör därför inom samtliga försvarsgrenar ankomma på respektive

staber. Utredningen har vid utarbetandet av sina förslag till organisation

och personaluppsättning för intendenturförvaltningen utgått härifrån.

I anslutning till 1961 års beslut angående krigsmaktens högsta ledning

uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag rörande

arbetsuppgifter, organisation och personaluppsättning för i armé-,

marin- och flygledningarna ingående enheter med undantag för försvarsförvaltningarna.

överbefälhavaren har den 13 oktober 1961 med eget yttrande

överlämnat av försvarsgrenscheferna avgivna förslag i ämnet. Intendenturförvaltningsutredningen

anför, att dessa förslag i sina grunddrag

såtillvida överensstämmer med utredningens principiella uppfattning som

inspektionsverksamhet och övrig stabsverksamhet såväl organisatoriskt som

personellt avskilts från förvaltningsverksamheten.

Utredningen anser icke, att det ankommer på utredningen att avgiva förslag

till den detalj organisation inom försvarsgrensledningarna som bedömes

erforderlig för att försvarsgrenschef skall kunna fullgöra på honom

ankommande uppgifter på intendenturområdet. Det anses emellertid klart,

att som en följd av organiserandet av det gemensamma intendenturförvaltningsverket

en viss förstärkning av den intendenturutbildade personalen

inom försvarsgrensstaberna kan bli aktuell. Utredningen anser det lämpligt

att behovet av och kostnaden för denna personalförstärkning på stabssidan

åtminstone uppskattningsvis bedömes.

Vid sina överväganden har utredningen kommit till den uppfattningen,

att arméchefens förslag rörande inspektionsverksamheten är det minst

kostnadskrävande. Detta förslag innebär att inspektionsverksamheten liksom

övrig inspektion inom underhållstjänsten skall ledas av tränginspektören.

Enligt utredningens mening bör vid utformningen av marinens och

flygvapnets ledningsorganisationer övervägas, huruvida icke motsvarande

organisationsform kan tillämpas för dem. Vid flygvapnet synes en anknytning

till inspektören för bastjänsten kunna komma i fråga.

Enligt utredningens uppfattning bör i stabsorganen inordnas den intendenturpersonal,

som beräknas kontinuerligt erforderlig för verksamheten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Endast i den män arbetskraftsbehovet är av temporär natur bör det tillgodoses

med anlitande av personal från förvaltningsmyndigheten. För

stabsarbetet erforderligt förvaltningsmässigt underlag bör dock regelmässigt

utarbetas inom intendenturförvaltningen. Detta gäller såväl i fråga om

inspektionsverksamheten som övrigt stabsmässigt arbete. Därest en gemensam

intendenturkår tillskapas, bör för denna avsedd kårexpedition lokalt

anknytas till intendenturförvaltningsverket. Även kårexpeditionen bör därvid

i viss utsträckning kunna biträda inspektionsorganen.

Utredningen räknar med följande beställningar för intendenturpersonal

för inspektionsuppgifter i försvarsgrensledningarna, nämligen vid tränginspektionen

en major — f. n. en kapten — vid marinledningen en kommendörkapten

av 2. graden och en kapten samt vid flygledningen (basinspektören)

en major.

I fråga om behovet av intendenturpersonal vid försvarsgrensstaberna för

andra ändamål än inspektionsuppgifter anför utredningen beträffande armén,

att något gemensamt utnyttjande av till förvaltningsorganet knuten

personal icke förekommer. Någon mer väsentlig förskjutning av arbetsuppgifter

från förvaltning till stab torde därför icke vara att emotse. Utredningen

räknar därför för arméstabens del med en major och tre kaptener.

I förhållande till nuläget innebär detta ingen förändring. Vid marinstaben

tjänstgör i nuläget en kommendörkapten av 2. graden och en kapten tillhörande

marinintendenturkåren. Utredningen räknar med ytterligare en

kapten. Vid flygstaben är i nuläget placerad en kapten i intendenturbefattning.

Utredningen räknar med en major och två kaptener.

Y ttranden

Vad utredningen anfört i fråga om gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet

och stabsarbete har flertalet remissinstanser i huvudsak biträtt

eller lämnat utan erinran.

överbefälhavaren och chefen för armén förutsätter, att den direktiv- och

anvisningsrätt som för närvarande tillkommer överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

gentemot nuvarande förvaltningar även kommer att avse

det nya verket.

Enligt chefen för armén bör inspektionsverksamheten på intendenturtjänstens

område för arméns del ledas av tränginspektören. I

fråga om inspektion av utbildningen i fackmässigt tekniskt avseende bör

därvid personal ur intendenturförvaltningsverket kunna biträda. För ifrågavarande

uppgifter vid tränginspektionen räknar arméchefen med en major

och en eller två kaptener.

I fråga om inspektionsverksamhetens organisation inom marinstaben

föreslår chefen för marinen, att en direkt under marinchefen lydande in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

tendenturtjänstinspektion inrättas. Denna lösning anses på ett tillfredsställande

sätt tillgodose marinens behov av inspektionsverksamhet på intendenturtjänstens

område. Som inspektör bör avses en kommendör som

•— i avvaktan på kårfrågans slutliga lösning — tillika föreslås bli chef

för marinintendenturkåren. Inspektionen bör i övrigt omfatta en kommendörkapten

av 1. eller 2. graden i Ao 26/24, två kaptener samt en underofficer

i Ao 13/11 och viss biträdespersonal. I förhållande till utredningens

förslag innebär detta en ökning med en kommendör och en kapten. Därest

inspektören icke tillika är kårchef kan dock kaptenen utgå.

Enligt chefen för flygvapnet bör behovet av intendenturofficerare i flygledningen

och dessas inordnande i organisationen samt frågan om hur

inspektionsuppgifterna skall lösas prövas i samband med att ställning

tages till flygledningens framtida organisation. Försvarets civilförvaltning

förutsätter likaså, att behovet av intendenturpersonal i de olika försvarsgrensstaberna

kommer att detalj prövas i samband med blivande översyn av

dessa stabers organisation.

Enligt överbefälhavaren bör inspektionsverksamheten inom armén ledas

av tränginspektören. I anslutning till marinchefens uppfattning att motsvarande

verksamhet vid marinen bör ledas av en direkt under marinchefen

lydande intendenturtjänstinspektör, uttalar överbefälhavaren, att

det inte behöver medföra större olägenheter att underställa tjänstegrensinspektörerna

i marin- och flygledningarna respektive försvarsgrensstabschefer

i likhet med vad som nu är fallet med de flesta inspektörer. Utredningens

förslag att för flygvapnets vidkommande anknyta inspektionsverksamheten

till inspektionen för bastjänsten synes överbefälhavaren vara

värt beaktande.

Arméintendenturförvaltningen anför i fråga om inspektionsverksamheten

inom intendenturtjänsten bland annat, att synpunkter framkommit inom

ämbetsverket, som talar för att den stabsmässiga inspektionsverksamheten

för intendenturtjänsten bör vara knuten till intendenturförvaltningen liksom

i nuläget till tjänstegrensinspektionen inom arméintendenturförvaltningen.

Chefen för intendenturförvaltningsverket kan därigenom med den

sakkunskap han själv representerar och med sina medhjälpare inom verket

samt vid eventuell kårexpedition aktivt verka även på det stabsmässiga

inspektionsområdet och ej enbart på det förvaltningsmässiga. Detta underlättar

ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och rön mellan dessa två verksamhetsgrenar.

Ett sammanförande av den stabsmässiga inspektionsverksamheten

med förvaltningen har även betydelse för en önskvärd samordning

av intendenturtjänsten vid de olika försvarsgrenarna och för ett utbyte

dem emellan. Därest inspektionsverksamheten organiseras försvarsgrensvis,

måste enligt ämbetsverkets mening intendenturförvaltningsverket beredas

möjlighet att deltaga i och ha inflytande på den stabsmässiga utbildnings-

och inspektionsverksamheten i fackmässigt-tekniskt avseende. —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

För arméstaben bedömer arméintendenturförvaltningen personalbehovet för

inspektionsverksamheten till minst en major och en kapten.

Tjänstemännens centralorganisation anför i fråga om gränsdragningen

mellan förvaltnings- och stabsverksamheten, att arbetsuppgifterna för

krigsmaktens regionala och lokala förvaltningar har utpräglat blandade

funktioner, d. v. s. såväl förvaltnings- och stabsfunktioner som förbandsproducerande

funktioner. Då det gemensamma intendenturförvaltningsverkets

främsta uppgift måste vara att betjäna krigsmaktens centrala, regionala

och lokala enheter, bör enligt centralorganisationen granskningsoch

inspektionsverksamheten även när det gäller förvaltningsfunktionernä

samordnas av försvarsledningen. En kontrollverksamhet som till största

delen utföres vid de regionala och lokala enheterna och som samtidigt

riktas mot hela förvaltningsverksamheten torde ge såväl ämbetsverk som

högre militära myndigheter det tillförlitligaste underlaget för en bedömning

av ändamålsenligheten och angelägenhetsgraden av olika centralt utfärdade

föreskrifter. Detta önskemål om en samordning av all granskningsoch

inspektionsverksamhet till försvarsledningen och då lämpligen i enlighet

med chefens för armén förslag under ledning av tränginspektören

torde enligt centralorganisationens uppfattning kräva ytterligare förstärkning

av intendenturutbildad personal i såväl försvars- som försvarsgrensstaberna.

Intendenturförvaltningsverkets granskningsverksamhet skulle

härigenom kunna minskas och avse enbart redovisning.

Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning, att utarbetandet

av utrustningsnormer och utrustningslistor är ett

led i den förbandsproducerande verksamheten och att arbetet därmed bör

ankomma på respektive staber. Enligt av överbefälhavaren utfärdade direktiv

ankommer det regelmässigt på försvarsgrenschef att fastställa utrustningsbehovets

omfattning eller grunder för dess beräknande.

Försvarets förvaltningsdirektion anför, att det självklara sambandet

mellan taktik (operativt uppträdande) m. in., organisation och utrustning

samt mobiliseringsplaner gör det naturligt att utrustningsgrunderna utarbetas

i staberna och överlämnas till förvaltningarna för att utgöra grunden

för anskaffning, förrådshållning, distribution m. in. Utarbetandet bör ske

i samråd med förvaltningarna i tekniskt-ekonomiskt avseende, varvid särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att likrikta utrustningen.

Enhetlighet och samordning på förvaltningsområdet är därför i hög grad

beroende av att utrustningsgrunderna utarbetas efter enhetliga normer.

Erforderlig omläggning bör förberedas snarast möjligt så att denna princip

kan tillämpas senast från och med verkets inrättande.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller likaså vikten av att respektive

staber vid utarbetandet av utrustningsnormer och utrustningslistor samråder

med intendenturförvaltningen, som bör verka för samordning i denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

del. Sjukvårdsstyrelsen understryker också angelägenheten av att intendenturförvaltningen

vidtager åtgärder för att formell enhetlighet i fråga

om begreppsbestämningar i vad gäller intendenturmateriel skall erhållas.

Marinförvaltningen understryker utredningens uttalande att vid utarbetande

av utrustningsnormer och utrustningslistor erforderligt förvaltningsmässigt

underlag regelmässigt bör utarbetas inom intendenturförvaltningen.

Marinförvaltningen framhåller vidare, att personal som beräknas

kontinuerligt erforderlig för verksamheten i respektive stabsorgan bör inordnas

i dessa och att detta arbetskraftsbehov sålunda icke skall tillgodoses

med anlitande av personal ur intendenturförvaltningen. Med hänsyn till att

ett systematiskt uppbyggt och fullständigt utrustningslisteverk utgör den

grund, på vilken den viktigaste delen av förvaltningsverksamheten —

mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet — bygger, måste bland annat

marinledningens stabsdelar erhålla tillräcklig arbetskraft för att lösa på

dem ankommande arbetsuppgifter bland annat inom här berört område.

Även enligt chefen för marinen är det tekniska inslaget framträdande vid

utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Eftersom detta

inslag enligt marinchefen är mera framträdande inom marinen än inom

armén, måste marinförvaltningen medverka vid arbetet med utrustningslistorna

i jämförelsevis större omfattning. Chefen för marinen biträder

icke utredningens förslag att allt arbete med framtagande av utrustningslistor

inom intendenturområdet skall överföras till marinstaben, enär detta

skulle innebära ett frångående av nyssnämnd princip. I stället förordar

marinchefen att till det nya intendenturförvaltningsverket överföres de

funktioner härutinnan som för närvarande fullgöres av marinförvaltningens

intendenturavdelning. Därest likväl beslut skulle fattas om att arbetet med

utrustningslistor för intendenturmateriel skall förläggas till marinstaben

måste denna tillföras arbetskraft härför i erforderlig utsträckning. Chefen

för marinen anser en utökning med en kapten som ett absolut minimum för

ifrågavarande uppgifter i förhållande till utredningens förslag.

Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen beräknar behovet

av intendenturpersonal vid arméstaben för andra ändamål än inspektionsuppgifter

till en major, en major eller kapten samt två kaptener.

Flygvapenchefen och flygförvaltningen anser det nödvändigt, att regionala

intendenturförvaltningsmyndigheter tillkommer inom flygvapnet samtidigt

som det gemensamma verket inrättas. Något utrymme för ytterligare

arbetsuppgifter inom eskaderstabens nuvarande personalram finnes ej enligt

flygvapenchefen. Kommer någon personalförstärkning vid eskaderstaberna

ej till stånd i samband med inrättandet av intendenturförvaltningsverket,

måste följden bli, att verket vad beträffar flygvapnet — till skillnad

från övriga försvarsgrenar — får samverka direkt med lokala myndigheter,

— Vid eskaderstaberna finnes för närvarande som företrädare för intenden
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

turförvaltningstjänsten en intendent (löjtnant). Enligt flygvapenchefen och

flygförvaltningen bör för eskaderstaberna tillkomma sammanlagt fyra

beställningar för överstelöjtnant eller major.

Statstjänstemännens riksförbund anför, att tillkomsten av ett gemensamt

intendenturförvaltningsverk kommer att i vissa fall kräva förstärkning av

intendenturpersonalen i regional instans. Icke minst gäller detta enligt

förbundet eskaderstaberna. Bristen på kvalificerad intendenturpersonal i

dessa staber anses redan nu vara stor.

Förbundet anser det vidare uppenbart, att utredningen underskattat de

arbetsuppgifter i försvarsgrensstaberna, som måste eller lämpligen bör

lösas av intendenturofficerare. Enligt förbundet måste förstärkningen med

intendenturofficerare i de olika staberna ske från samma tidpunkt som

övergången till ett gemensamt intendenturförvaltningsverk. Om så icke

blir fallet, kommer verksamheten att fungera helt otillfredsställande och

arbetsbelastningen på stabernas personal kommer att bli synnerligen stor.

Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden

Utredningen erinrar om att de centrala intendenturorganens förvaltningsverksamhet

omfattar huvudgrupperna intendenturmateriel, livsmedel, drivmedel,

bränsle och veterinärmateriel. Någon klar gräns mellan de olika

huvudgrupperna föreligger emellertid inte enligt utredningen. Särskilt i

fråga om indenturmaterielbegreppet har utredningen konstaterat sådana

olikheter att den icke anser det möjligt att entydigt definiera detta begrepp.

Utredningen erinrar vidare om att inom marinen finnes en särskild materielgrupp,

som benämnes materialutredning. Härmed förstås allmänna

förbrukningsartiklar samt viss materiel av inventarienatur, som erfordras

för renhållning, översyn, reparation och vård in. m. av marinens fartyg,

anläggningar och materiel. Materielen är till sin huvuddel av allmän handelsvarutyp.

Marinförvaltningens intendenturbyrå har i fråga om materialutredning

ålagts att såsom funktionellt organ svara för behovsberäkning,

inköp, leveranskontroll och förrådshållning m. in.

Eftersom materielförvaltningen inom intendenturområdet för närvarande

är ordnad försvarsgrensvis är dess innehåll enligt utredningen beroende av

de avgöranden, som träffats inom respektive försvarsgren. Detta gäller

främst avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Åtskilliga skiljaktigheter

finnes härvid mellan försvarsgrenarna. Såsom exempel på den

bristande enhetligheten nämner utredningen, att viss spisutrustning inom

armén hänföres till tygmateriel medan motsvarande materiel vid marinen

och flygvapnet är intendenturmateriel.

Utredningen har emellertid kommit till den uppfattningen att de olikheter

i fråga om formell begreppsbestämning och klassificering av styckevis

materiel, som finnes försvarsgrenarna emellan, icke behöver utgöra något

principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsuppgifter som nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

är hänförda till intendenturområdet överföres till det gemensamma verket.

Den omständigheten att visst förvaltningsobjekt icke vid samtliga försvarsgrenar

tillhör intendenturförvaltningen bör sålunda icke hindra att förvaltningsobjektet

överföres till intendenturverket. Utredningen föreslår således,

att i princip all den verksamhet som vid envar av försvarsgrenarna är

hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya verket. Det bör

enligt utredningen därefter ankomma på intendenturförvaltningen att vidtaga

åtgärder för ernående av formell enhetlighet i olika avseenden. I den

mån viss materiel vid någon men icke vid samtliga försvarsgrenar utgör intendenturmateriel

bör ämbetsverket taga initiativ till att frågan om materielens

organisatoriska tillhörighet kommer under prövning av vederbörlig

myndighet.

I vissa hänseenden har utredningen emellertid övervägt omflyttningar

mellan förvaltningsområden. Förslag framlägges till förändringar i fråga

om anskaffningsverksamheten för drivmedel och drivmedelsmateriel samt

bränslen och bränsleinventarier för de fasta anläggningarna, i fråga om

ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom beträffande

handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt

läger- och manskapskassor.

Utredningen erinrar om att 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU

1950:36) ansåg det tveksamt huruvida förvaltningen av driv- och

smörj medel för fordon, fartyg och flygplan borde åläggas intendenturförvaltningsorganen.

Ur rent teknisk synpunkt syntes förvaltningen böra

hänföras till tygförvaltningens område. Å andra sidan ansågs vissa ekonomiska

fördelar vara förenade med att anskaffningen av drivmedel och av

bränslen för fasta anläggningar omhänderhades av ett och samma organ,

varför, så länge bränsleanskaffningen åvilade de intendenturförvaltande organen,

jämväl drivmedelsanskaffningen borde hänföras till dessa. Förvaltningsutredningen

förordade därför, att anskaffning, förrådshållning, distribution

och krigsförberedelsearbete i fråga om drivmedel borde hänföras till

intendenturförvaltning. Inköpsspecifikationer och leveranskontraktbestämmelser

borde emellertid åvila tygförvaltningsorganen. Avgränsningen mellan

intendentur- och tygförvaltning har hittills i stort sett skett i enlighet

härmed.

Som framgår av det föregående är arméintendenturförvaltningen huvudförvaltningsmyndighet

för hela krigsmakten ifråga om inköp av drivmedel

för motorfordon. Även viss central förrådshållning av sådana drivmedel

omhänderhaves av arméintendenturförvaltningen för arméns och flygvapnets

behov. Vid armétygförvaltningen utprovas vilka tekniska fordringar

som bör ställas på olika drivmedel. Ansvariga för krigsplanläggning av försörjningen

med drivmedel är arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå, envar

inom sitt område.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Fartygsdrivmedel och fartygssmörjmedel anskaffas av marinförvaltningens

intendenturavdelning. Flygbensin, som även användes som fartygsdrivmedel,

anskaffas dock av flygförvaltningen. Marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning

har beträffande fartygsdrivmedel och fartygssmörj medel

samma funktion såsom tekniskt sakorgan som armétygförvaltningen

beträffande fordonsdrivmedel.

Pannbrännolja och motorbrännolja samt genom blandning erhållna kvaliteter

eldningsolja samt kol utgör icke allenast drivmedel utan användes

även som bränsle i värmeanläggningar. Vid marinen förrådshålles därför

dessa uppvärmningsbränslen i drivmedelsförråden. Den anskaffning av

eldningsolja, som ombesörjes av arméintendenturförvaltningen för såväl

militära som andra statliga och kommunala institutioner sker, där så är

möjligt, genom köp från marinförvaltningen.

Flygförvaltningens motorbyrå bestämmer vilka flygdrivmedel som skall

anskaffas för flygvapnets räkning. Kvalitetskraven awäges med hänsyn

till tekniska och ekonomiska faktorer. Erforderliga kvantiteter beräknas av

intendenturbyrån. Inköp verkställes av inköpsavdelningen på anmodan av

intendenturbyrån. Intendenturbyrån är huvudförvaltningsmyndighet inom

krigsmakten beträffande flygdrivmedel.

Centralförrådslagringen av flygdrivmedel sker i av arméintendenturförvaltningen

administrerade förråd och i förråd, som förhyres för flygförvaltningens

räkning av fortifikationsförvaltningen. Vården av flygdrivmedel

i såväl central- som basförråd ledes av intendenturbyrån. Krigsplanläggningen

på flygdrivmedelstjänstens område utföres av flygförvaltningens

intendenturbyrå.

Försvarsgrenarnas centrala drivmedelsförråd redovisas enligt av Kungl.

Maj:t den 13 juni 1947 meddelade föreskrifter över särskilda förrådstitlar

av diversemedelsnatur. I enlighet härmed krediteras ersättning för utlämnade

förnödenheter och debiteras kostnaden för återanskaffade förnödenheter

nämnda titlar.

De skäl 1946 års förvaltningsutredning (SOU 1950: 36) åberopat för att

anskaffning, förrådshållning, distribution och krigsförberedelsearbete i

fråga om driv- och smörjmedel bör hänföras till intendenturförvaltningens

verksamhetsområde finner utredningen alltjämt bärande. Sedan beslut nu

fattats om organiserandet av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk

synes en överflyttning av dessa ärenden till tygförvaltningens

område enligt utredningen icke stå i samklang med strävandena att i möjligaste

mån successivt verka för samordning av olika verksamheter försvarsgrenarna

emellan eller med huvudförvaltningsprincipen. Som framgår

av det följande förordar utredningen, att inköpsverksamheten i fråga

om bränslen för de fasta anläggningarna liksom hittills skall hänföras till

intendenturförvaltningsområdet. Endast genom sammanhållande av all

inköpsverksamhet beträffande drivmedel och bränslen synes det utred
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

ningen möjligt ernå bästa ekonomiska resultat. För ett sammanhållande

talar även den serviceverksamhet gentemot andra statliga myndigheter

som intendenturförvaltningen avses skola bedriva på konsumtionsvaruoinrådet.

Utredningen förordar således, att de funktioner som enligt vad

förut sagts hittills fullgjorts av de tre intendenturförvaltningsorganen i fortsättningen

skall anförtros åt intendenturförvaltningen och att även inköp av

flygdrivmedel skall ombesörjas av detta verk.

Anskaffning av bränslen för försvarets fasta anläggningar är sedan

gammalt en intendenturförvaltningsuppgift. Utredningen erinrar om

att frågan om överförande av nämnda anskaffning till fortifikationsförvaltningen

tidigare prövats, bland annat av 1946 års militära förvaltningsutredning,

som emellertid föreslog, att bränsleanskaffningen — liksom

kontrollen av den värmetekniska driften vid de fasta anläggningarna —

skulle tills vidare alltjämt hänföras till intendenturförvaltningen. Ett skäl

härför angavs vara de ekonomiska fördelar som vore förknippade med en

sammanhållning av all bränsleanskaffning för såväl fordon, fartyg och flygplan

som fasta anläggningar. Vid anmälan av frågan i propositionen 1954:

109 uttalade föredragande departementschefen beträffande organiserandet

av den centrala intendenturförvaltningstjänsten, att bränsleanskaffningen

för försvarets fasta anläggningar principiellt sett tillhörde området för fortifikations-

och byggnadsförvaltningen men att det dock finge tills vidare

anstå med en överflyttning av dessa arbetsuppgifter till fortifikationsförvaltningen

eller annan myndighet. — Vid anmälan av förslag till organisation av

försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning i propositionen

1956: 110 anförde föredragande departementschefen, att ansvaret för att de

totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets anläggningar hålles på

lägsta möjliga nivå borde vara samlat hos fortifikationsförvaltningen. Därigenom

bleve det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning

av kostnader för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner

som byggnader. Riksdagen fattade beslut i enlighet med förslaget. Kontrollen

av den värmetekniska driften vid försvarets fasta anläggningar har i enlighet

härmed från och med den 1 juli 1958 överförts till fortifikationsförvaltningen.

Mot bakgrunden av att fortifikationsförvaltningen svarar för utbyggnad

och underhåll av de fasta värmeanläggningarna och i samband med underhållet

även för kontrollen av den värmetekniska driften har utredningen

övervägt om icke val och kvalitetsbedömning av bränslen samt ärenden rörande

bränsleinventarier för sådana anläggningar bör överflyttas till detta

ämbetsverk. Utredningen anser, att en sådan åtgärd ligger i linje med den

av statsmakterna år 1956 godtagna ståndpunkten att fortifikationsförvaltningen

har ansvar för att den värmetekniska driften vid de fasta anläggningarna

ger bästa möjliga ekonomiska utfall. Utredningen förutsätter vi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

dare, att en samordning av de värmetekniska problemen härigenom underlättas

och att den tekniska personalen utnyttjas mera rationellt. Utredningen

föreslår därför, att angivna moment av bränsleanskaffningen för de

fasta anläggningarna inklusive bränsleinventarier överföres till fortifikationsförvaltningen.

Beräkning av medelsbehovet för bränslen till dessa anläggningar

samt förvaltning av anslag för ändamålet bör ankomma på

fortifikationsförvaltningen.

Utredningen har vidare övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om

bränslen bör hänföras till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är

det svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bränslen.

Sålunda utgör tjockolja och kol eldningsbränsle vid anläggningar men

drivmedel för fartyg. Träkol och ved är vidare drivmedel för gengasfordon.

Av bland annat dessa skäl lagerhålles vid marinen drivmedel och bränslen

i samma förråd, drivmedelsförråden.

De angivua skälen pekar enligt utredningen mot att en samordning av

bränsleinköpen och drivmedelsinköpen bör komma till stånd. Härför talar

även merkantila och ekonomiska synpunkter. Vid bedömningen av inköpsverksamhetens

ordnande bör vidare enligt utredningen hänsyn tagas till den

bränsleanskaffning och den krigsplanläggning som i fred sker för att säkerställa

mobiliserade förbands bränsleförsörjning. I denna verksamhet, som

nu handhaves och även framdeles bör handhavas av intendenturorgan, ingår

en viss lagerhållning av bränslen. Det är enligt utredningen ur omsättningssynpunkt

angeläget att de fasta anläggningarnas behov av bränslen i erforderlig

utsträckning kan tillgodoses med anlitande av nämnda fredslager.

Detta önskemål anses bli bäst tillgodosett, därest alla inköp av bränslen

sammanhålles i central instans. Den merkantila delen av bränsleanskaffningen

bör sålunda enligt utredningen hänföras till intendenturförvaltningen

och där samordnas med drivmedelsupphandlingen. Av angivna skäl

bör även förrådshållningen i fred och krig ombesörjas av intendenturförvaltningen.

Det synes utredningen lämpligt att detta verk på grundval av

behovsuppgifter från fortifikationsförvaltningen utför även krigsplanläggning

av bränsleförsörjningen för de fasta anläggningarna.

Utredningen erinrar om att i bränsleanslagen även ingår medel för

elenergi, vatten och bad samt inre och yttre renhållning. Utredningen, som

prövat i vad mån anslagsmedel för dessa ändamål bör överföras till förvaltning

av fortifikationsförvaltningen, föreslår att el- och vattenförsörjningsfrågorna

i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och

förhyrda lokaler helt hänföres till fortifikationsförvaltningen. Härigenom

vinnes enligt utredningen ökad garanti för eu samordning av olika uppvärmningsproblem.

Yttre renhållning omfattar enligt utredningen med nuvarande uppdelning

bland annat vissa åtgärder, som i lokal instans har nära anknytning

till fastighetsförvaltning, såsom renhållning och krattning av kaserngårdar,

2—Itiluinij till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 168

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

gräsmattor och vägar inom kasernområde. En samarbetskommitté i försvarets

förvaltningsdirektions regi arbetar för närvarande med hithörande

gränsdragningsfrågor. Med hänsyn till att ett överförande av dessa uppgifter

till fortifikationsförvaltningen icke påverkar organisation eller personaluppsättning

för intendenturförvaltningen framför utredningen härutinnan inte

något förslag. — Även inre renhållning har sådan anknytning till byggnadsunderhåll

att skäl kan anföras för att överflytta denna ärendesgrupp till fortifikationsförvaltningen.

Med hänsyn till att här ingår ärenden av huvudsakligen

rent förvaltningsmässig karaktär och då fortifikationsförvaltningen

genom att utfärda tekniska föreskrifter kan i erforderlig mån påverka städningsfrågorna

har emellertid utredningen räknat med att inre renhållning

alltjämt skall tillhöra intendenturförvaltningen.

Med distributionsmateriel för drivmedel avser utredningen all

lös utrustning, som utnyttjas inom försvaret vid hantering av flytande drivmedel,

d. v. s. förrådshållning och förflyttning av drivmedel, tankning av

fordon och flygplan samt bunkring av fartyg och båtar m. m. Till distributionsmateriel

räknar utredningen således icke cisterner, rör, armatur och

maskinell utrustning, vilka såsom fasta anordningar installeras i drivmedelsanläggningar.

Dylik materiel faller inom fortifikationsförvaltningens

förvaltningsområde.

Vid armén och marinen hänföres enligt utredningen till intendenturförvaltningens

område i stort sett anskaffning och underhåll av all distributionsmateriel

utom tankfordon för vilka flygförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet

samt tankfartyg för vilka marinförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet.

Arméintendenturförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet

för distributionsmateriel för motorfordon, stationära motorer

m. m. — Vid flygvapnet har beträffande distributionsmaterielen för

flygdrivmedel tidigare i stort sett gällt den fördelningen, att förrådshållnings-

och järnvägstransportmateriel hänföres till intendenturmateriel medan

tankfordon och tankningsutrustning redovisats som flygmateriel. Denna

fördelning har inom flygförvaltningen ansetts vara förenad med vissa

gränsdragningsproblem. Under det senaste året har därför förrådshållnings-

och järnvägstransportmateriel överförts till förvaltning såsom flygmateriel,

vilket innebär att numera all distributionsmateriel utom emballage

behandlas såsom flygmateriel.

Kostnader för anskaffning och underhåll av distributionsmateriel bestrids

vid armén och marinen från anslagen till anskaffning av drivmedelsutrustning

respektive drivmedelsförråd in. m. Vad angår flygvapnets distributionsmateriel

har en uppdelning skett på så sätt att endast en mindre

del är hänförd till anslaget Anskaffning av drivmedelsutrustning medan

huvuddelen av distributionsmaterielen anskaffas från anslaget Anskaffning

av flygmateriel m. m. (jfr dock 1962 års statsverksproposition, bil. 6, punkt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962 19

106 o. 110). Underhållet åter bekostas av anslaget Drift och underhåll av

flygmateriel m. m.

Utredningen har för sin del kommit till den uppfattningen att vissa skäl

direkt talar för att distributionsmaterielen i så stor utsträckning som möjligt

sammanhålles i intendenturförvaltningsverket. Intendenturpersonal är

sålunda enligt såväl freds- som krigsorganisationen ansvarig för icke endast

anskaffning utan även förrådshållning och framforsling av drivmedel

till förbrukningsställe. Den i fred av intendenturorgan utförda mobiliseringsplanläggningen

bör enligt utredningen omfatta icke endast anskaffandet

av drivmedel utan även anskaffandet av distributionsmateriel.

Utredningen anför vidare, att den tekniska säkerhetstjänsten i fråga om

drivmedel vid samtliga försvarsgrenar åvilar det centrala intendenturorganet.

Denna tekniska säkerhetstjänst tager sikte icke endast på föreskrifter

för säkerhet och skydd vid hanteringen av drivmedel i förrådstjänst

och vid transport utan även på utformningen av distributionsmaterielen.

Utredningen anser, att denna säkerhetstjänst fungerar säkrast om

den sammanhålles i ett organ. Utredningen finner således, att distributionsmaterielen

i princip bör hänföras till samma centrala myndighet som

den som enligt utredningens förslag har ansvaret för drivmedlens anskaffning

och förrådshållning, d. v. s. intendenturförvaltningsverket.

I fråga om flygvapnets distributionsmateriel för flygdrivmedel framhåller

utredningen, att förrådshållnings- och järnvägstransportmateriel för flygvapnets

behov i tekniskt avseende icke på något avgörande sätt skiljer sig

från sådan materiel inom armén och marinen. Kännetecknande för materielen

är enligt utredningen, att vid dess utformning särskild hänsyn måste

tagas till kravet att tankningen av planen skall kunna ske med genom

filtrering rent och vattenfritt bränsle, med stor hastighet utan uppladdningar

av statisk elektricitet och under successivt reglerat tryck för att icke

skada flygplanets bränsletankar och övriga maskinella utrustning. Då materielen

i såväl tekniskt som taktiskt/operativt hänseende behöver anpassas

till flygvapnet, förordar utredningen det undantaget från den förut angivna

principen att flygförvaltningen anförtros anskaffning och underhåll av förutom

tankfordonen jämväl den för flygplanens tankning avsedda utrustningen.

övrig distributionsmateriel bör dock hänföras till intendenturförvaltningens

område.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen således, att all distributionsmateriel

utom tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet speciell tankningsutrustning

hänföres till intendenturförvaltningsverket.

Armé-, marin- och flygbokförråden samt armétygförvaltningens bokförråd

i Stockholm och Karlsborg har efter förslag i proposition 1961: 110

från och med budgetåret 1961/62 sammanslagits och sammanförts med

försvarets civilförvaltnings blankettförråd till ett centralt bok- och

blankettfö r r å d. Förrådet sorterar under försvarets civilförvaltning

och är förlagt till nyinredda lokaler i Solvalla.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

Inom civilförvaltningens kameralbyrå har inrättats ett särskilt kontor

för bok- och blankettärenden. Kontoret handhar uppgifter avseende publikations-

och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant

tryck. I verksamheten ingår i huvudsak utformning av publikation (blankett)

samt anbudsinfordran och beställning. Innehållet i en viss publikation

fastställes däremot av den myndighet som har befogenhet att utfärda de bestämmelser

som publikationen innehåller.

Enligt utredningens uppfattning avviker den verksamhet som inom försvarets

civilförvaltnings kameralbyrå fullgöres av kontoret för bok- och

blankettärenden från den verksamhet som i övrigt åvilar civilförvaltningen.

Att verksamheten genom 1961 års beslut hänfördes till försvarets civilförvaltning

bör enligt utredningen ses mot bakgrunden av att verksamheten

såsom omfattande samtliga försvarsgrenar ansetts böra omhänderhavas av

en för dessa gemensam förvaltningsmyndighet. I och med organiserandet

av en för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning är det enligt utredningen

naturligt, att bok- och blankettkontoret med samtliga arbetsuppgifter

överföres till det nya ämbetsverket.

De grundläggande bestämmelserna om läger- och manskapskass

or inom försvaret återfinnes i ett av Kungl. Maj :t den 12 november 1954

utfärdat reglemente. Enligt detta skall vid förband och andra organisationsenheter

tillhörande armén och flygvapnet finnas lägerkassor. Vid marinens

fasta anläggningar skall finnas manskapskassor.

Från läger- och inanskapskassa skall i första hand bestridas sådana

kostnader för åtgärder avseende nytta och trevnad för kadetter, underbefäl

och meniga vid vederbörligt förband, för vilka särskilda medel ej står till

förfogande. I reglementet anges såsom exempel på dylika åtgärder följande

huvudgrupper, nämligen bildningsverksainhet, förströelseverksamhet, anordningar

för friluftsliv samt främjande av idrott, anordningar för höjande

av trevnaden inom förläggningen, lämnande i mindre omfattning av uppmuntran

samt hedersbevisning.

Vederbörlig central förvaltningsmyndighet bestämmer i vilken utsträckning

lager- och manskapskassor skall inrättas. Sammanlagt finnes för närvarande

99 dylika kassor. Den centrala förvaltningen utövas av arméintendenturförvaltningen

respektive marinförvaltningens intendenturavdelning

och flygförvaltningens intendenturbyrå gemensamt med försvarets civilförvaltning.

Redovisnings- och därmed sammanhängande frågor avgöres efter

samråd med vederbörlig försvarsgrensförvaltning av civilförvaltningen. Den

omedelbara förvaltningen utövas av vederbörlig lokal förvaltningsmyndighet.

Läger- och manskapskassa har inkomster i form av hyror och arrenden

för kassans fastigheter, byggnader och anläggningar, samt från marketenteri-

eller annan rörelse, in. in.

Utredningen anser det naturligt att samtliga ärenden rörande läger- och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

21

manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltningen — i central

instans sammanhålles och förlägges till det gemensamma verket. Mot ett

sådant sammanförande kan enligt utredningen möjligen riktas den invändningen,

att den revisionsmässiga kontrollen av lägerkasseverksamheten alltjämt

bör utföras av civilförvaltningen. Med hänsyn till det nära samband,

som finnes mellan sakgranskning av den lokala förvaltningen och övrig

central verksamhet, och under beaktande av att inom civilförvaltningen

även nyssnämnda granskningsuppgifter liksom övrig revisionsverksamhet

fullgöres av läger- och manskapskassedetaljen och sålunda icke av revisionsbyrån,

har utredningen ansett sig böra föreslå, att all den verksamhet

rörande läger- och manskapskassor, som nu åligger civilförvaltningen,

överföres till intendenturförvaltningen.

Inom försvarsgrenarnas övningsanslag sammanhålles enligt utredningen

vissa kostnader av sinsemellan olikartad karaktär, exempelvis kostnader

för resor, traktamenten och utbildningsarvoden, förläggning och

transporter, utbildnings- och övningsmateriel, expenser, markskador och

målflygningsverksamhet. Syftet härmed har varit att underlätta för försvarsgrenschef

såsom den för utbildnings- och övningsverksamheten ansvarige

att inom övningsanslagets ram anordna övningarna på sådant sätt

att största möjliga effekt av anslagsmedlen ernås. Samtliga med övningsoch

utbildningsverksamheten sammanhängande kostnader bestrides emellertid

icke från övningsanslagen och dessa uppvisar till sitt innehåll väsentliga

olikheter försvarsgrenarna emellan. Sålunda bestrides kostnaderna för

drivmedel vid armén och marinen från övningsanslagen men vid flygvapnet

från anslaget till drift och underhåll av flygmateriel. Kostnaderna för övningsammunition

bestrides endast vid marinen från övningsanslag, under

det att vid armén och flygvapnet dessa kostnader hänföres till anslagen till

anskaffning av tygmateriel respektive flygmateriel.

Från övningsanslagen bestrides vidare icke endast sådana kostnader, som

direkt föranledes av övningar, utan även vissa med den normala förvaltningsverksamheten

sammanhängande kostnader. Hit hör vid armén främst

kostnad för drivmedel, som förbrukas i samband med ekonomikörslor, samt

vid marinen ett flertal av kostnaderna ombord å flottans fartyg, däribland

vissa kostnader av expensnatur. Anledningen till nämnda utvidgningar av

övningsanslagens användningsområde är enligt utredningen att söka i

svårigheten att särskilja de egentliga övningskostnaderna från kostnaderna

för normal förvaltningsverksamhet.

övningsanslagen förvaltas vid samtliga försvarsgrenar av intendenturorgan

i såväl central som regional och lokal instans. Enligt utredningen

aktualiserar beslutet om inrättandet av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk

frågan om övningsanslagens sakliga innehåll och

deras hemvist i förvaltningsorganisationen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen finner övervägande skäl tala för att försvarsgrenarnas övningsanslag

även i fortsättningen hänföres till intendenturförvaltningens

område. Någon tvekan råder enligt utredningen icke om att flertalet av de

kostnader, som redovisas under anslagen, närmast har anknytning till

intendenturtj änsten.

Utredningen anför även, att ett av skälen till inrättandet av ett gemensamt

intendenturförvaltningsverk är att möjligheterna att rationalisera

verksamheten inom intendenturtjänsten underlättas. Utredningen anser det

vara inkonsekvent att icke utnyttja det för försvarsgrenarna gemensamma

förvaltningsorganet jämväl för förvaltningen av övningsanslagen. Utredningen

förordar således, att förvaltningen av övningsanslagen i princip

anförtros åt det gemensamma intendenturförvaltningsverket.

Utredningen framhåller emellertid att detta inte behöver innebära att de

olikheter försvarsgrenarna emellan som nu förefinnes i fråga om anslagens

sakliga innehåll bör bibehållas. Antingen kan samtliga med övningsverksamheten

förenade kostnader sammanhållas inom ett och samma anslag

som hänföres till intendenturförvaltningen eller också kan sådana kostnader

för övningsverksamheten som har viss anknytning till verksamheten

inom tygförvaltningsområdet hänföras till anslag inom tygförvaltningens

område.

Enligt utredningens mening behöver avgränsningsfrågorna icke nödvändigtvis

entydigt lösas enligt den ena eller den andra principen. Avgörande

för gränsdragningen bör rimligen vara rent praktiska skäl. Enligt vad utredningen

inhämtat har på senare tid vid armén en förskjutning av vissa

utgiftsposter från övningsanslag till anslag inom tygförvaltningens område

antingen redan genomförts eller förberetts, t. ex. för förhyrning av motorfordon,

helikoptrar och målflygplan m. m. Denna strävan att åstadkomma

rationell avvägning mellan intendenturförvaltning och tygförvaltning bör

enligt utredningen fortsätta. Därvid bör givetvis beaktas önskvärdheten att

åstadkomma enhetlighet försvarsgrenarna emellan utan att därför viss försvarsgrens

speciella intressen åsidosättes.

Utredningen framhåller vidare, att den omständigheten att en övningskostnad

hänförts till anslag under intendentur- respektive tygförvaltningsområdet

icke innebär, att samtliga med utgiften sammanhängande funktioner

skall omhänderhas av den anslagsförvaltande myndigheten. Även

om flygvapnets drivmedelskostnader till följd av önskvärdheten att avväga

inriktningen av övningsverksamheten med hänsyn till fördelningen mellan

underhållskostnader! och drivmedelsåtgång redovisas under flygvapnets

anslag till drift och underhåll av flygmateriel, bör enligt utredningen hinder

icke möta mot att intendenturförvaltningsverket har ansvaret för inköp,

förrådshållning och distribution av alla slags drivmedel. Likaså framhåller

utredningen, att den omständigheten att marinens kostnader för övningsammunition

nu hänföres till övningsanslag icke medför att arbetet med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

vare sig anskaffningen eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till

intendenturförvaltningsverket.

Utredningen, soxn således föreslår, att försvarsgrenarnas övningsanslag

alltjämt skall hänföras till intendenturförvaltningens område, förordar att

anslagen övertages med det sakliga innehåll de vid tidpunkten för omorganisationen

har. Därvid förutsättes, att intendenturförvaltningen i samråd

med försvarsgrensledningarna, de tygförvaltande verken och försvarets förvaltningsdirektion

ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet

i syfte att successivt åstadkomma sådana förändringar, som är ägnade att

befrämja förenklat, enhetligt administrativt förfarande och kostnadsbesparingar

för verksamheten utan att därför försvarsgrenschefs möjlighet

att ur effektivitetssynpunkt giva övningsverksamheten lämplig inriktning

försvåras.

Med hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för försvarsstabens

övningsanslag förutsätter utredningen icke någon förändring vare

sig det gäller ordningen för anslagsäskandena, anslagets utnyttjande eller

anslagsredovisningen. Anslaget förordas således ligga helt vid sidan av det

gemensamma intendenturförvaltningsverkets kompetensområde.

Ansvaret för dj ursj ukvården åvilar för närvarande arméchefen

medan den hygieniska livsmedelskontrollen ankommer på sjukvårdsstyrelsen.

I fråga om förvaltningsärenden berörande djursjukvården

m. m. gäller, att sjukvårdsstyrelsen utöver ansvaret för den hygieniska livsmedelskontrollen

också har att såsom huvudförvaltningsmyndighet svara

för all kvalificerad veterinärmateriel — instrument och förbandsmateriel

— samt att militärapoteket svarar för djurläkemedelsförsörjningen. Vidare

gäller, att arméintendenturförvaltningen bland annat förvaltar arméns anslag

till anskaffning och vård av hästar, handlägger ärenden angående hästoch

hundhållning och remontering samt ombesörjer hästuttagningen. Inom

marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå

handlägges förvaltningsärenden rörande marinens respektive flygvapnets

hundbevakningstjänst.

Utredningen har efter samråd med 1960 års försvarsledningsutredning icke

funnit anledning att till behandling upptaga frågan om det militära veterinärväsendets

organisation till närmare bedömande, utan har utgått från att

nuvarande gränsdragning mellan förvaltningsområden och mellan förvaltning

och stabsmyndigheter tills vidare skall bestå. Härav följer, att utredningen

räknar med att den i arméintendenturförvaltningens centralbyrå

ingående hästsektionen med i princip oförändrade arbetsuppgifter ■—■ utökade

med de till marinens och flygvapnets hundbevakningstjänst hörande

uppgifterna — tills vidare skall överföras till intendenturförvaltningen.

Genom redovisningen av förnödenheter m. m. kan vederbörande

centrala förvaltningsmyndigheter tillse att en ändamålsenlig hus
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

hållning med medel och materiel äger rum. Det underlag som centralt

erfordras för bland annat kontroll av att för krigsberedskapen erforderliga

förnödenheter finnes i förråd erhålles dels genom central antalsbokföring

på grundval av rapporter från underlydande myndigheter, dels genom

förrådskontroll, dels ock genom direkta förfrågningar hos underlydande

myndigheter. Den centrala bokföringen är av olika omfattning vid de tre

intendenturförvaltningsorganen. Mest omfattande är den vid armén. —

Kontrollen över handhavandet av förvaltningsärenden utövas genom s. k.

sakgranskning, som syftar till att utröna om anslagen blivit använda på

ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande bestämmelser samt om

erlagda priser svarar mot förnödenhetens beskaffenhet och rådande marknadsläge.

Intendenturförvaltningsutredningen erinrar om att 1959 års besparingsutredning

för försvaret (SOU 1960: 23) ansåg, att den centrala förrådsbokföringen

samt kontrollen av underlydande myndigheters redovisning i sin

nuvarande form var utan praktiskt värde. Den centrala bokföringen borde

enligt besparingsutredningens mening kunna slopas och den nödvändiga

centrala överblicken över lagersituationen kunna erhållas genom periodvis

eller vid behov infordrade lagerbesked. Den centrala kontrollen av förrådsredovisningen

borde avskaffas och ersättas med det enklare förfarande

med stickprovskontroll, som i huvudsak tillämpades av marinen och flygvapnet.

Intendenturförvaltningsutredningen meddelar, att inom arméintendenturförvaltningen

påbörjats utredning av förutsättningarna för övergång till

central maskinbokföring samt kartläggning av därmed förenade fördelar

och eventuella olägenheter. Enligt arméintendenturförvaltningen bör uppgifter

om antal och förrådsplacering av alla slags förnödenheter snabbt

kunna erhållas. Med ledning av sådana uppgifter kan bland annat omsättningsfrekvensen

avläsas, anskaffningsbehov direkt framräknas samt

hastigt uppkommande behov av förnödenheter snabbt tillgodoses. För att

kravet på snabbhet, t. ex. vid ett beredskapsläge eller vid uppsättning av

FN-förband, skall kunna tillgodoses måste enligt arméintendenturförvaltningen

redovisningen av den viktigare materielen ombesörjas centralt.

Arméintendenturförvaltningen har vidare upplyst, att en övergång till

maskinell redovisning kan ske, dock endast under förutsättning att all i

redovisningen ingående materiel erhåller kodnummer. Arbetet härmed

har påbörjats. Även andra förberedelsearbeten erfordras. Arméintendenturförvaltningen

har bedömt det möjligt att påbörja övergång från manuell

artikelredovisning till maskinbokföring under budgetåret 1962/63.

Utredningen anför, att även för marinens och flygvapnets del intendenturförnödenheter

vid en senare tidpunkt kan redovisas maskinellt. Därigenom

skulle intendenturförvaltningen, sedan för de tre försvarsgrenarna

likartade bestämmelser utarbetats och genomförts, få en för alla inom

krigsmakten befintliga intendenturförnödenheter likartad redovisning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kiingl. Maj.ts proposition nr i68 år 1962

Det förslag rörande redovisning och granskning av förnödenheter som

utredningen framlägger är i huvudsak grundat på den organisation som

nu råder inom de tre för.svarsgrensförvaltningarna. Utredningen har dock

bedömt det möjligt att i viss omfattning reducera arbetsomfånget. Såsom

exempel nämnes, att kontrollen i större utsträckning än för närvarande

torde kunna utföras stickprovsvis. Antalet med redovisning och kontroll

sysselsatt personal i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå uppgår till

33 personer. Den i förslaget för redovisnings- och granskningsuppgifter

upptagna personalen uppgår till 22 personer. Då de pågående undersökningarna

och förberedelsearbetena för en övergång till central maskinredovisning

ännu icke slutförts, anser utredningen sig emellertid för närvarande

icke kunna taga ställning till en slutlig utformning av den för redovisningen

och granskningen erforderliga organisationen. Det förutses emellertid, att

personalbesparingar vid en fullt genomförd central maskinredovisning kan

ske vid regional- och lokalmyndigheterna. Med hänsyn bland annat till att

för närvarande endast armén har centralredovisning i större omfattning är

det enligt utredningen icke uteslutet, att vid övergång till maskinredovisning

en viss mindre personalökning kan bli erforderlig i central instans.

Mot denna eventuella utökning av redovisningspersonalen kommer dock

enligt utredningen att stå en långt större personalbesparing i regional och

lokal instans samt vinsten av ett effektivt redovisningssystem. Utredningens

organisationsförslag i denna del bör sålunda betraktas som ett provisorium.

Intendenturförvaltningen bör därför enligt utredningen åläggas att till

Kungl. Maj :t inkomma med förslag till slutlig organisation. I samband därmed

bör ämbetsverket även avgiva förslag till personalbesparingar i regional

och lokal instans.

Arméintendenturförvaltningen ombesörjer för närvarande viss serviceverksamhet

för myndigheter m. fl. utanför försvaret. Sålunda sker anskaffning

av bland annat kontorsinventarier, rengöringsmedel, renhållningsinventarier

och belysningsmedel, livsmedel och livsmedelsemballage, viss

förplägnadsmateriel, bränslen för uppvärmningsändamål samt motordrivmedel

och smörjmedel. Anskaffningen för civila myndigheter uppgår till i

runt tal 45 miljoner kronor per år.

Värdemässigt mest betydelsefull är anskaffningen av bränslen för uppvärmningsändamål.

Bränslen anskaffas sålunda för närvarande på uppdrag

av cirka 80 myndigheter till cirka 1 500 civila avnämare. För budgetåret

1961/62 beräknas kostnaderna till cirka 25 miljoner kronor. En icke obetydlig

ökning av denna anskaffningsvolym beräknas framdeles uppstå.

Arméintendenturförvaltningens omkostnader (löner, telefonkostnader

etc.) för den på den civila sektorn fallande delen av inköpsverksamheten

uppskattas av utredningen till omkring 250 000 kr. per budgetår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen anför, att det givetvis är svårt att med säkerhet förutse utvecklingen

på längre sikt av intendenturförvaltningens upphandlingsverksamhet

för civila statliga myndigheters räkning. Vid samråd med riksrevisionsverket

har det emellertid enligt utredningen framkommit, att någon

utökning av anskaffningsverksamheten för andra myndigheters räkning

till att omfatta nya varuområden av betydelse för närvarande icke synes

vara aktuell. Inom ramen för serviceverksamhetens nuvarande upphandlingsområden

kan emellertid ökning av arbetsuppgifterna enligt utredningen

komma att ske, då den slutliga inköpsvolymen inom flera områden

ännu icke torde ha uppnåtts. Såsom exempel nämnes bland annat livsmedelsområdet,

där anskaffningsverksamheten för fångvårdsstyrelsens och

socialstyrelsens anstalter m. m. nyss påbörjats.

Då utredningen som framgår av det föregående föreslår att fasta och flytande

bränslen skall inköpas av intendenturförvaltningen bör de serviceuppgifter

som för närvarande åvilar arméintendenturförvaltningen oförändrade

överföras till intendenturförvaltningen.

Förutsättningen för att försvarsmyndighet skall äga åtaga sig upphandling

för andra statliga myndigheters räkning är enligt utredningen att

detta kan ske utan åsidosättande av försvarets intressen. Med hänsyn till

att försvarets kostnader är rambundna, innebär varje åtagande för civil

myndighets räkning, som medför särskild kostnad, en motsvarande minskning

av de för försvarsändamål avsedda medlen. Utredningen anser därför,

att intendenturförvaltningens kostnader för serviceverksamheten (löner,

telefon m. m.) bör utgå vid sidan av anslagsramen.

Y ttranden

De uppgifter som föreslagits skola åvila intendenturförvaltningen anses

av flertalet remissinstanser vara i allt väsentligt väl avpassade och lämpligt

preciserade.

överbefälhavaren anser, att förslaget rörande drivmedelsärenden

a s handläggning är lämpligt. Ur operativ synpunkt är det enligt överbefälhavaren

önskvärt, att ansvaret för drivmedelstransporternas genomförande,

redovisning och förrådsadministration åvilar en enda myndighet. Anordningen

anses även befrämja önskvärd enhetlighet beträffande föreskrifterna

på detta område i säkerhetshänseende.

I fråga om drivmedelsanskaffningen understryker chefen för marinen och

marinförvaltningen att utvecklingen redan nu gått mot ur förvarings- och

hanteringssynpunkt synnerligen komplicerade drivmedel. Som exempel

nämnes för marinens del drivmedel för projekterade ubåtar samt nya torped-

och robottyper. Tillfredsställande kännedom om sådana exklusiva

drivmedel anses till en början endast finnas hos den förvaltning som framtagit

materielen och för densamma erforderliga drivmedel. I den mån drivmedlet

sedermera kommer till mer vidsträckt användning, kan från fall till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

fall övervägas om intendenturförvaltningsverket skall övertaga ifrågavarande

anskaffning m. m.

Flygförvaltningen anför, att vissa specialsmörjmedel, som upphandlas av

flygförvaltningens förrådsbyrå (i Arboga) och som ej är i vanliga markna''

den förekommande handelsvara, förbrukas i relativt små kvantiteter. Då

dessa smörjmedel används endast för speciella ändamål inom flygvapnet,

bör de enligt ämbetsverket undantagas från de generella bestämmelserna om

förrådshållning av smörjmedel och även i fortsättningen anskaffas och

lagerföras av förrådsbyrån.

Armétygförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen förutsätter,

att det även i fortsättningen skall ankomma på ämbetsverken att

svara för utarbetande av tekniska specifikationer (kvalitetsfordringar) för

upphandling, erforderlig försöksverksamhet och teknisk kontroll (leveranskontroll

och kvalitetsövervakning) samt utgivandet av tekniska föreskrifter

för drivmedlens användning.

Utredningens förslag att överföra frågor rörande val m. m. av bränslen

och ärenden rörande bränsleinventarier till fortifikationsförvaltningen

samt att anförtro ärenden rörande inköp, förrådshållning och krigsplanläggning

avseende bränsle till intendenturförvaltningsverket biträdes eller lämnas

i huvudsak utan erinran av flertalet remissinstanser.

Arméintendenturförvaltningen föreslår emellertid med hänsyn till det

nära sambandet mellan bränsleanskaffning och kontrollerande verksamhet

samt till att ansvaret för förvaltningen av bränsleanslagen bör hållas

samlat på en hand, att även den bränslekontrollerande verksamheten skall

handhavas av intendenturförvaltningen och att förvaltningen av bränsleanslagen

skall överföras till det nya verket.

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap anför däremot, att alla

med uppvärmningen av försvarets fasta anläggningar sammanhängande

moment, alltså även bränsleinköpen, hör handhavas av en myndighet, nämligen

den fastighetsförvaltande. Erfarenheterna har nämligen enligt överstyrelsen

visat, att man i samband med förhandlingar om inköp kan erhålla

informationer om bränslenas kvaliteter etc., som kan nyttiggöras vid

anläggningarnas drift och kontroll. Det råder sålunda en intim växelverkan

mellan dessa moment, som gör det önskvärt att de ligger på en hand. överstyrelsen

förordar därför, att dessa arbetsuppgifter i sin helhet hänföres

till fortifikationsförvaltningen och således icke blott, såsom utredningen

föreslår, de moment som sammanhänger med val och kvalitetsbedömning

av bränslena. Härigenom skulle även vinnas, att behovet av samråd mellan

olika myndigheter minskar, vilket borde kunna medföra vissa besparingar

på det administrativa planet. — Därest hränsleinköpen och förrådshållningen

likväl anses i fortsättningen höra åvila intendenturförvaltningsverket,

måste övervägas, huruvida icke dels de moment i fråga om bränslean
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

skaffningen, som utredningen föreslår skola överföras till fortifikations*

förvaltningen, dels ock denna förvaltning redan åvilande kontroll av den

värmetekniska driften, bör hänföras till intendenturförvaltningsverket.

Sveriges akademikers centralorganisation anför likaså, att det är angeläget

att sådana tekniskt betonade arbetsuppgifter som drivmedels- och

bränslefrågor hänföres till tekniskt betonade förvaltningsorgan. En uppdelning

av tekniska arbetsuppgifter av likartat slag på flera myndigheter är

icke rationell och medför oklar ansvarsfördelning. Det föreslagna intendenturförvaltningsverket

har enligt organisationen ringa anknytning till de

objekt vari såväl bränsle som drivmedel förbrukas. Centralorganisationen,

som ifrågasätter om drivmedelsfrågor skall åvila det nya ämbetsverket,

delar i vad avser bränsle för uppvärmningsändamål utredningens förslag,

att såväl förvaltning som tekniska spörsmål bör hänföras till det byggnadsförvaltande

organet inom försvaret. Organisationen understryker, att frågor

rörande anskaffning av bränsle intimt sammanhänger med såväl förvaltningen

som de tekniska spörsmål, vilka uppkommer vid förbrukning.

Någon anledning att förlägga själva inköpsförfarandet till det nya intendenturförvaltningsverket

föreligger därför enligt organisationen icke. Samordnandet

av den merkantila sidan med den övriga bränsletjänsten anses vara

betydligt viktigare än det föreslagna samköpet av värmepannornas bränslen

och fordonens drivmedel.

Marinförvaltningen och flygförvaltningen föreslår, att ärenden rörande

yttre och inre renhållning med hänsyn till det nära sambandet med byggnadssätt

och byggnadsunderhåll i princip överföres till fortifikationsförvaltningen.

Fortifikationsförvattningen uttalar, att det med ämbetsverkets nuvarande

organisation skulle vara förenat med svårigheter att övertaga föreslagna

nya arbetsuppgifter. Vid den översyn av verkets organisation som för närvarande

pågår genom försorg av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

kan emellertid även dessa arbetsuppgifter beaktas och organisationen utformas

med hänsyn härtill.

1 fråga om materiel för driv medelsdistribution m. m.

anför chefen för flygvapnet, att renhetsgraden på flygdrivmedel är av avgörande

betydelse för flygsäkerheten. Att flygvapnets järnvägscisternvagnar

utnyttjas endast för dessa bränslesorter ger en viss säkerhet mot föroreningar.

Om distribution av flygdrivmedel i fortsättningen skall ske med

den för intendenturförvaltningsverket gemensamma järnvägstransportmaterielen

måste garantier skapas för att detta förhållande ej medför ökade

risker för förorening av flygdrivmedlen.

Flygförvaltningen uttalar, att ämbetsverket inte har något att erinra mot

att järnvägscisternvagnar övergår till intendenturförvaltningsverket. Denna

materiel bör sammanhållas (dirigeras) centralt av intendenturförvaltnings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

verket, övrig järnvägstransportmateriel, bestående av från statens järnvägar

förhyrda vagnunderreden, på vilka flygförvaltningen låtit uppställa

rulltankar, synes principiellt böra utnyttjas i enahanda ordning. Rulltankar

ingår emellertid enligt flygförvaltningen även i den utrustning, som

används för tankning av flygplan, och tillhör därmed den materiel, som

enligt både utredningens och flygförvaltningens mening bör kvarstå under

flygförvaltningen. Med hänsyn härtill bör den del av flygvapnets järnvägstransportmateriel,

som består av rulltankvagnar, kvarstå under flygförvaltningen

och av flygförvaltningen övergångsvis utlånas till intendenturforvaltningsverket

för transporternas ombesörjande.

I fråga om den tekniska säkerhetstjänsten i vad gäller drivmedel,

vilken föreslås åvila intendenturförvaltningen, måste enligt chefen för marinen

de tekniska sakorganens inflytande säkras. De komplicerade drivmedlen

kommer att kräva rigorösa säkerhetsåtgärder, vilka icke kan genomföras

utan biträde av erforderlig teknisk expertis från respektive sakorgan.

— Marinchefen och marinförvaltningen anser, att materiel för tankning

av marinens helikoptrar, torpedbåtar samt snabbgående dieseldrivna

fartyg bör hänföras till marinförvaltningens ansvarsområde. Så bör jämväl

vara fallet i vad avser distributionsmateriel för under utveckling varande

specialbränslen.

Armétygförvaltningen förutsätter, att sådana fordon som icke är hänförliga

till tankfordon men väl försedda med särskild utrustning (dunkhäckar

och oljeskåp) för transport av drivmedel (drivmedelsfordon) alltjämt skall

räknas såsom tygmateriel.

Arméintendenturförvaltningen, som i princip ansluter sig till utredningens

förslag beträffande distributionsmaterielens handhavande, anser att

undantag för flygvapnets speciella tankningsmateriel endast bör ske i den

mån materielen utformats med särskilt beaktande av flygplanets konstruktion.

Gränsdragningen synes kunna ske genom samråd ämbetsverken

emellan.

Försvarets civilförvaltning och arméintendenturförvaltningen tillstyrker,

att bok- och blankettärendena överföres från civilförvaltningen

till det nya intendenturförvaltningsverket. Arméintendenturförvaltningen

anför, att bok- och blankettkontoret med hänsyn till sin veiksamhet

synes ha en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningsverket,

som blir elt inköpande och materielförvaltande ämbetsverk, än till civilförvaltningen.

Även sättet för bok- och blanketlförsörjningen i fält, som lämpligen

bör ingå som ett led i intendenturunderhallstjänsten, talar för ett sådant

överförande.

Cheferna för marinen och flygvapnet samt flyg förvaltningen, försmirets

civila tjänstemannaförbund och statskontoret avstyrker däremot, att bokoch

blankettärendena överföres till det nya verket. Med hänsyn bland annat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

till att organisationen för bok- och blankettärendena trädde i kraft först den

1 juli 1961 anses ytterligare erfarenheter böra avvaktas, innan beslut om

överföring fattas. Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller, att

några vägande skäl för att överföra denna verksamhet till intendenturförvaltningen

inte anförts.

Förslaget att ärenden angående läger- och manskapskassor

skall överföras från försvarets civilförvaltning till intendenturförvaltningsverket

tillstyrkes eller lämnas utan erinran av remissmyndigheterna. Riksrevisionsverket

avstyrker emellertid, att den revisionsmässiga kontrollen av

läger- och manskapskasseverksamheten överföres till intendenturförvaltningsverket.

På den centrala intendenturmyndigheten bör enligt ämbetsverket

ankomma att svara för de till ifrågavarande verk hänförliga förvaltningsuppgifterna,

medan revisionen bör åligga civilförvaltningens revisionsbyrå.

Riksrevisionsverket erinrar om att läger- och manskapskasseverksamhetens

räkenskaper ingår i vederbörande militära lokalkassor, vilka revideras

genom nämnda byrå.

De förslag utredningen framlagt rörande förvaltningen av övningsanslagen

m. in. tillstyrkes i huvudsak eller lämnas utan erinran

av remissmyndigheterna.

En förutsättning för genomförande av utredningens förslag är enligt

chefen för armén att personal med långvarig praktisk erfarenhet av verksamheten

vid trupp inom armén disponeras såväl inom arméstaben som inom

intendenturförvaltningen för handhavandet av främst övningsanslaget men

även anslag för anskaffning av materiel för krigsbruk. Sådan distributionsmateriel

av specifik armékaraktär, som har direkt anknytning till av armétygförvaltningen

förvaltad materiel och vars utformning är beroende av

denna, bör dock i princip enligt arméchefen överföras till armétygförvaltningen.

En uppdelning av övningsanslaget på andra anslag — som i olika

sammanhang föreslagits — skulle väsentligt försvåra möjligheterna att få

en samlad överblick av dessa medel vid arméns olika förband. En sådan

uppdelning bör därför enligt chefen för armén icke komma till stånd.

Chefen för marinen, som tillstyrker att förvaltningen av övningsanslaget

anförtros intendenturförvaltningsverket, framhåller att marinens övningsanslag

även i fortsättningen bör innehålla — förutom allmänna, med övningar

förknippade kostnader -—jämväl kostnader för ammunition och drivmedel.

Ett starkt motiv härför är att, då såväl drivmedel som övningsammunition

innefattas i övningsanslaget, vederbörande chef tillförsäkras möjlighet

till en ur utbildningssynpunkt betydelsefull rörelsefrihet vid anslagets

rationella utnyttjande. Marinchefen förutsätter, att han genom anvisningar

till ämbetsverket kan fastställa hur disponibla övningsmedel skall fördelas

till underlydande myndigheter, respektive hållas i reserv för att framdeles

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

fördelas. Chefen för marinen och marinförvaltningen framhåller vidare, att

den omständigheten att marinens kostnader för övningsammunition nu hänföres

till övningsanslaget icke medför vare sig att arbetet med anskaffningen

eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till intendenturförvaltningsverket.

De i nuläget under övningsanslaget uppförda redovisningstitlarna

för ammunitionsförråd m. m. bör sålunda inordnas under lämpligt till marinförvaltningens

förfogande ställt anslag, förslagsvis vapenmaterielanslaget.

Med hänsyn till att till marinstaben överföres vissa stabsfunktioner

från marinförvaltningens intendenturavdelning erfordras enligt marinchefen

personalförstärkning i marinstaben med en kapten.

Arméintendenturförvaltningen anför, att strävan att uppnå bättre överensstämmelse

mellan försvarsgrenarnas övningsanslag och samtidigt åstadkomma

förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder synes ha större

utsikter till framgång genom utredningens förslag än vad som tidigare försök

i den riktningen medfört. Den arbetsinsats som här erfordras bedömes

emellertid övergångsvis kräva mer personal än utredningen beräknat. Arméchefens

inflytande över arméns övningsanslag bör ske genom att inom arméstaben

finnes särskilda intendenturofficerare för handläggning av ärenden

angående övningsanslaget. Denna organisationsform innebär, att arméchefen

genom sina anvisningar till intendenturförvaltningen disponerar över anslaget,

fördelat på det sätt som arméchefen önskar med hänsyn till utbildningsverksamheten

m. m. Intendenturförvaltningens roll blir att enligt dessa

anvisningar fördela medlen, under Kungl. Maj :t tillse förvaltningen av dem

och utöva kontroll att medlen används på det sätt och inom de ramar

Kungl. Maj :t och riksdagen bestämt.

Liksom utredningen förutsätter försvarets civilförvaltning, att avgränsningsfrågorna

mellan övningsanslagen och andra anslag ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Chefen för flygvapnet föreslår, att frågan om att dela upp flygvapnets

övningsanslag på andra lämpliga anslag snarast tas upp till övervägande.

Flygförvaltningen hemställer, att samtliga anslag som berör intendenturförvaltningsverksamheten

snarast blir föremål för översyn i rationaliserande

syfte.

överbefälhavaren anser inte hinder föreligga för att intendenturförvaltningsverket

förvaltar försvarsstabens övningsanslag. Arméintendentnrförvaltningen

anför likaså, att det bör övervägas att intendenturförvaltningen

förvaltar ifrågavarande anslag.

överbefälhavaren anför i likhet med försvarets förvaltningsdircktion, att

frågan om det militära veterinärväsendet bör lösas så att ett

provisorium undvikes. överbefälhavaren föreslår, att ifrågavarande verksamhet

överföres till försvarets sjukvårdsstyrelses ansvarsområde. Beslut

rörande ledningen av den militära veterinärvården bör enligt överbefälha
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

varen fattas i sådan tid, att omorganisationen kan ske samtidigt med att

intendenturförvaltningen inrättas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse erinrar om att förslag framlagts om överförande

av arméintendenturförvaltningens hästsektions uppgifter till sjukvårdsstyrelsen.

Styrelsen har i yttrande över detta förslag förklarat sig

icke vilja motsätta sig detsamma. Åtgärden bör tidsmässigt samordnas med

organiserandet av intendenturförvaltningen. Om en sådan samordning

icke kan ske, har sjukvårdsstyrelsen icke något att erinra mot att hästsektionen

provisoriskt överföres till intendenturförvaltningen.

Arméintendenturförvaltningen erinrar likaså om att förslag framlagts

om samordning av det militära veterinärväsendet med det militära sjukvårdsväsendet.

Ämbetsverket har förklarat sig intet ha att erinra mot ett dylikt

samgående. Därest det dock beslutas, att ämbetsverkets hästsektion

skall ingå i intendenturförvaltningsverket har ämbetsverket intet att erinra

mot att organisationen får den utformning som utredningsmannen har

föreslagit.

Försvarets förvaltningsdirektion understryker betydelsen av att en omläggning

av redovisningsförfarandet beträffande intendenturförnödenheter

inriktas mot enhetlighet och centralisering till maskinell bokföring

samt att vid utarbetande av metoder och organisation härför samordningen

med motsvarande rationalisering i övriga materielförvaltande verk

beaktas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att en övergång till central, maskinell

bokföring bör samordnas med en övergång till maskinredovisning

även i fråga om sjukvårds- och veterinärmateriel. Som motiv härför anföres,

att såväl uppbörds- som bokföringspersonal vid lokal förvaltningsmyndighet

är gemensam för ifrågavarande materielgrupper.

Marinförvaltningen anför, att förenklingar och besparingar icke får ske

på sådant sätt, att uppbördsmännens ansvar för sina förråd därigenom förflyktigas.

Uppbördsmännens ansvar för skada å eller förlust av materiel i

deras uppbörder kvarstår enligt gällande ansvarsregler i händelse av vårdslöshet

från deras sida och detta ansvar får icke göras fiktivt genom avskaffande

i alltför stor utsträckning av kontroll och inventeringar.

Den provisoriska organisation som utredningen föreslår för lösandet av

hithörande arbetsuppgifter synes arméintendenturförvaltningen alltför

knappt tilltagen. Förslaget torde dock kunna godtagas under förutsättning

att — om så skulle visa sig erforderligt — ytterligare personal övergångsvis

får anställas.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att en ifrågasatt eventuell

övergång till maskinbokföring vid det gemensamma intendenturförvaltningsverket

inte ger någon garanti för att förvaltningspersonalen vid regionala

och lokala enheter kan minskas. Organisationen anser det viktigt att bespa
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

33

ringsutredningens allmänna synpunkter beträffande förenkling av redovisningsförfarandet

beaktas. Följaktligen bör endast materiel och förnödenheter

som är av betydelse för omfattningen av central upphandling och krigsplanering

göras till föremål för central redovisning.

Armétgg förvaltningen kan med hänsyn till att förhållandena vid försvarsområdena

i förevarande hänseende icke kan tagas till utgångspunkt för ett

sammanförande under intendenturförvaltningen av lednings-, bokföringsoch

redovisningsorganen vid arméns övriga lokala myndigheter icke ansluta

sig till utredningens i denna fråga framförda synpunkter.

Flertalet remissmyndigheter tillstyrker utredningens förslag i fråga om

serviceverksamheten eller lämnar det utan erinran.

Chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion och landsorganisationen

i Sverige anser i likhet med utredningen att kostnaderna för serviceverksamheten

inte bör belasta försvarets anslagsram. Arméintendenturförvaltningen

föreslår, att det nya intendenturförvaltningsverket ålägges att

utreda de kostnader som sammanhänger med den civila anskaffningen och

att, därest de befinnes betydande, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag

till hur de skall regleras.

Statens jordbruksnämnd betonar nödvändigheten av att man vid genomförande

av ett system med mera omfattande samordnade militära inköp

för civila inrättningars räkning tillräckligt beaktar dessa inrättningars försörjningssituation

vid och efter ett krigsutbrott. I ett sådant läge där

krigsmakten krigsorganiseras och den militära lagertillgången och anskaffningsverksamheten

sannolikt helt kommer att tas i anspråk för att försörja

krigsmaktens enheter kan de civila inrättningar, vilkas behov dessförinnan

tillgodosetts genom den samordnade inköpsverksamheten och vilka

sålunda icke skaffat sig egna regelbundna leverantörer inom livsmedelshandeln,

eljest lätt komma i ett ofördelaktigt läge. Den samordnade inköpsverksamheten

synes jordbruksnämnden med tanke härpå lämpligen böra

kombineras med viss lagerhållning vid de civila inrättningar, vilkas livsmedelsbehov

i fred tillgodoses genom verksamheten i fråga.

Sveriges akademikers centralorganisation ifrågasätter det lämpliga i att

ett militärt ämbetsverk inom vissa områden skall handha rent civilt betonade

merkantila frågor av sådan storlek och natur att den militära delen

blir eu andrahandsuppgift. Dessa frågor bör i stället handhas av ämbetsverk

med lämplig civil inriktning, exempelvis byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen

Utredningen har vid sina överväganden om lämplig byråindelning av intendenturförvaltningen

utgått från arméintendenturförvaltningens nuva3—Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

rande organisation. Denna organisation är enligt utredningen i huvudsak

uppbyggd enligt den s. k. vertikala principen, innebärande att varje byrå är

självförsörjande inom sitt fackområde. Endast administrativa byrån är ett

funktionellt organ. Materielbyråns inköpssektion har likaså vissa funktionella

uppgifter, genom att där handlägges ärenden angående inköp av

förplägnadsmateriel, distributionsmateriel för drivmedel och veterinärmateriel,

för vilken materiel anskaffningsuppgifterna i övrigt är hänförda till

förplägnadsbyrån, drivmedelsbyrån respektive centralbyrån. Utredningen

har funnit det naturligt att pröva i vad mån en ytterligare övergång till funktionell

indelning kan vara befogad. Uppmärksamheten har därvid i första

hand riktats på förrådsverksamheten som i nuvarande organisation i princip

styres av de anskaffande byråerna.

I fråga om ledningen av förrådsdriften har utredningen funnit, att åtskillnad

bör göras mellan å ena sidan förråd för drivmedel och bränslen och

å andra sidan förråd för övriga förnödenheter (materiel och livsmedel). Den

förstnämnda förrådsverksamheten bör enligt utredningen inte hänföras till

ett funktionellt organ. I fråga om drivmedel och bränslen anses nämligen

inköpsverksamheten vara så nära förbunden med den del av förrådsdriften

som avser varornas omsättning av tekniska skäl att hela denna verksamhet

bör sammanhållas. Den tekniska säkerhetstjänsten i samband med hanteringen

av eldfarliga oljor är vidare enligt utredningen av sådan betydelse,

att en splittring av denna tjänst på ett funktionellt organ och en drivmedelsbyrå

bör undvikas. Utredningen framhåller vidare, att drivmedels- och

bränsleförråd ur byggnadsteknisk synpunkt och med hänsyn till förrådsdrift

och hanteringsproblem är av helt annan typ än materielförråd och magasin

samt att en enhetlig ledning av förrådsdriften därför icke kan beräknas

medföra några egentliga rationaliseringsvinster. Icke heller kan enligt

utredningen drivmedels- och bränsletransporterna i någon nämnvärd grad

samordnas med transporttjänsten i övrigt.

Däremot anser utredningen, att fördelar kan vinnas genom att ledningen

av förrådsdriften beträffande andra förråd än sådana för drivmedel och

bränsle sammanföres till ett funktionellt organ inom verket. Sålunda kan

åstadkommas enhetliga rutiner på förrådstjänstens olika områden, förrådsbokföringen

kan koncentreras vilket medför bättre överblick över förnödenhetsläget

och snabbare rapportering både i fred och krig, övergång till moderna

maskinella metoder för rapportering och bokföring underlättas, man

får bättre möjligheter att verka för kodifiering, standardisering och typminskning,

samt effektivare utnyttjande av lokaler och hanteringsmedel.

Man får vidare genom en sådan organisation bättre överblick av möjligheterna

att förvaltningsgrensvis eller för försvarsgrenarna gemensamt anordna

förråd i central, regional och lokal instans oberoende av förnödenhetsslag.

Slutligen kan sakorganens personal bättre utnyttjas för dess

egentliga arbetsuppgifter av mera teknisk natur.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen har övervägt i vad mån en ytterligare förskjutning mot funktionell

organisation vore ändamålsenlig. Därvid har utredningen konstaterat

att framtagande och inköp av de mycket olikartade förnödenheter (materiel,

livsmedel, drivmedel, bränsle in. m.), som hänförcs till intendenturförvaltningen,

bland annat kräver olikartad teknisk och/eller merkantil specialkunskap

och ofta leder till olika industriella och kommersiella kontakter.

Med hänsyn härtill och då de olika funktionerna inom varje sakområde

är av den storleksordningen att de tillåter erforderlig specialisering av personalen,

anser utredningen icke att något är att vinna med en längre gående

funktionell indelning.

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningen skall under verkschefen

indelas i centralplanering samt materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedelsbyrå,

allmän byrå, förrådsbyrå och administrativ byrå.

Centralplaneringen skall ha till uppgift att svara för intendenturförvaltningens

kontakter gentemot staber in. fl. En huvuduppgift för centralplaneringen

skall vidare vara att på grundval av erhållna direktiv och anvisningar

uppgöra planer för verksamheten, att utarbeta de direktiv för budgetarbetet

som verkschefen finner erforderliga samt att sammanhålla petitaarbetet

och det efterföljande arbetet med anpassning av årsanslagen till

planer för verksamheten på längre sikt. Även krigsförberedelsearbetet ställer

enligt utredningen stora krav på ledning och samordning. Utredningar

av skilda slag, som spänner över mer än en byrås verksamhetsområde, anses

likaledes böra ankomma på centralplaneringen. Centralplaneringen skall således

fungera såsom ett verkschefens lednings- och utredningsorgan.

En angelägen uppgift för verkschefen blir enligt utredningen att verka

för en enhetlig syn på de till ämbetsverkets område hörande förvaltningsoch

försörjningsproblemen. En sådan grundsyn anses vara en väsentlig förutsättning

för att en såvitt möjligt enhetlig och enkel organisation i regional

och lokal instans skall kunna ernås och för att goda ekonomiska resultat

skall kunna vinnas genom omorganisationen. Vid lösandet av denna uppgift

utgör enligt utredningen centralplaneringen ett lämpligt instrument.

Centralplaneringens uppgifter i fråga om planering, ledning och samordning

anger utredningen sammanfattningsvis på följande sätt.

Centralplaneringen skall biträda verkschefen vid planering, ledning och

övervakning av arbetet inom ämbetsverket. Därvid skall det åligga centralplaneringen

att bearbeta och sammanställa tillhandahållet underlag till

planer för verksamheten samt uppfölja sådana planer, att uppgöra förslag

till direktiv för petitaarbetet och sammanhålla detsamma, sammanställa förslag

till anslagsäskanden och till anslagens användning, att upprätta periodiska

översikter över heställningshemyndiganden och betalningsmedel, att

samordna ärenden angående behov och inriktning av forskning, att utarbeta

förslag till direktiv för krigsförvaltningsplanläggning, samordna planläggningsarbetet

samt sammanställa planer för krigsanskaffningen, att från

sakbyråerna införskaffa underlag för krigsberedskapsöversikter, bearbeta

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

materialet samt sammanställa översikterna, att bearbeta inkommande rapporter

och uppgifter av olika slag samt sammanställa fakta och uttalanden såsom

grundval för verkschefens beslut och orienteringar, samt att bereda ärenden,

som berör verkschefen i hans egenskap av ledamot i försvarets förvaltningsdirektion.

Arbetsuppgifterna för materiel-, livsmedels-, drivmedels- och förrådsbyråerna

samt allmänna byrån anger utredningen på följande sätt.

Materielbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning

samt användning, skötsel och underhåll av beklädnad m. m., inventarier

m. m., renhållningsmateriel, musikmateriel och materialutredning.

Inköp av belysningsmedel, övningsmateriel och veterinärmateriel.

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda materiel,

gällande även tvätt- och reparationstjänsten.

Driften vid underställda verkstäder för reparation av kläder och skodon

samt tvättinrättningar.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad

rör till byrån hörande frågor.

; | Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till beklädnad m. in., inventarier

m. m. (utom delposten till förplägnadsmateriel), musikmateriel,

tvätt, hemvärnets intendenturmateriel in. m. samt renhållningsmateriel.

Livsmedelsbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, förrådshållning

och försäljning av proviant och furage.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning

ävensom användning, skötsel och underhåll av förplägnadsmateriel.

Behovsberäkning, anskaffning, förrådshållning och försäljning av livsmedelsemballage.

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande proviant, furage, förplägnadsmateriel

och livsmedelsemballage.

Konsumtionsfrågor i vad avser proviant och furage.

Hygienisk kontroll vid anskaffning och förrådshållning'' av proviant och

furage.

Driften vid matinrättningar i land och ombord.

Läger- och manskapskassor.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad

rör till byrån hörande frågor.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till mathållning, furagering

samt inventarier i vad avser förplägnadsmateriel.

Drivmedelsbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, distribution, förrådshållning

och försäljning av drivmedel och uppvärmningsbränslen.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning

ävensom användning, skötsel och underhåll av drivmedelsmateriel.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962 37

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda förnödenheter.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning

ävensom användning, skötsel och underhåll av bränsleinventarier (ej

för försvarets fasta anläggningar).

Driften vid drivmedelsförråd samt lokala distributionsanläggningar.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad

rör till byrån hörande frågor.

Redovisning, förrådskontroll och sakgranskning i vad avser drivmedel.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till ökning av drivmedelslagringen,

drivmedelsförråd, anskaffning av drivmedelsutrustning, posterna

till drivmedel ingående i anslaget Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. samt nytt anslag till kostnader för bränslen, icke avsedda för fasta

anläggningar.

Allmänna byrån

Ämbetsverkets registratur.

Sammanställning och utgivande av tjänstemeddelanden inom ämbetsverket,

adjutantur och presstjänst, verkets mobilisering, verkets militära skydd

och säkerhetstjänst samt sammanhållning av specialutbildning och fysisk

träning för verkets militära personal.

Dokumentations- och informationstjänst, sammanhållande av beskrivnings-

och reglementsarbetet inom ämbetsverket samt bearbetning av manuskript

till publikationer, standardisering, klassificering och kodifiering

av förnödenheter samt ritkontor.

Försvarets bok- och blankettryck samt försvarets bok- och blankettförråd.

Krigsveterinärmaterielplan och krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och

hundhållning samt behovsberäkning, anskaffning, tilldelning och uttagning

av hästar och hundar samt anskaffning (utom inköp), tilldelning, förrådshållning

ävensom användning, skötsel och underhåll av veterinärmateriel.

Anskaffning (utom inköp), tilldelning, förrådshållning ävensom användning,

skötsel och underhåll av övningsmateriel.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till övningar in. m., telefon

(ej marinens), övriga expenser, hemvärnets övningar, bok- och blankettryck,

hundbevakningstjänsten, remontering, uttagning av hästar, veterinärvård

samt hundväsendet.

Förrådsbyrån

Förrådstjänst och inaterielhantering utom beträffande drivmedel, bränslen

och distributionsmateriel vid såväl centrala och regionala anstalter som

förband, fartyg, skolor in. in.

Planläggning och övervakning av militär skydds- och säkerhetstjänst samt

driftvärn vid de centrala anstalterna (även drivmedelsförråden).

Samordning av inspektionsverksamheten i vad rör ämbetsverkets förvaltningsområde.

Kollektivavtalsfrågor för all intendenturpersonal samt arbetarskydd.

De centrala anstalternas (utom drivmedelsförråden) krigsplanläggning.

Skada å och förlust av förnödenheter.

Ny- och ombyggnader av förråd tillhörande byråns verksamhetsområde.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Redovisning, antalsmässig kontroll och sakgranskning ntom i vad avser

drivmedel, bränslen och distributionsmateriel.

Tillhandahållande av uppgifter beträffande förnödenheternas omfattning

och fördelning.

Statistik för anslagsberäkningar m. m. samt underlag för krigsförvaltningsplaner

utom i vad avser drivmedel.

Utarbetande av manuskript till reglementen och instruktioner in. m. i

vad rör till byrån hörande frågor.

Medelsäskanden för och förvaltning av förrådsomkostnadsanslag samt underlag

till medelsäskanden avseende förrådskostnader hänförliga till av

övriga byråer förvaltade anslag, dock icke förrådskostnader avseende drivmedel.

Utredningen har övervägt huruvida förrådsbyrån skall omhänderha även

mobiliseringsplanläggning icke endast i fråga om förrådsdriften utan även

beträffande materielförsörjningen med därtill hörande behovsberäkning och

tilldelning. Denna planläggning åvilar i nu gällande organisation respektive

sakorgan. En sådan organisatorisk uppläggning medför enligt utredningen

vissa fördelar ur krigsorganisationssynpunkt. Med hänsyn till omorganisationens

tämligen omfattande natur — sammanslagning av försvarsgrenarnas

centrala intendenturorgan och i vissa avseenden omfördelning av verksamheten

— och de påfrestningar övergången till den nya organisationen kan

antagas medföra för verksamheten har utredningen emellertid inte ansett

sig böra förorda en så genomgripande förändring. På respektive sakbyrå

skall således tills vidare ankomma att handlägga frågor rörande anskaffning,

förrådshållningens omfattning, förnödenheternas tekniska underhåll,

teknisk besiktning och kontroll, tilldelning samt krigsplanläggning avseende

behovens tillgodoseende.

Utredningen framhåller vidare, att en bestämd förutsättning för att en

fortsatt utveckling av förrådsverksamheten i riktning mot s. k. funktionell

förrådsorganisation skall vara möjlig, är dels att förrådsfunktionen inom

de olika centrala förvaltningarna är sammanhållen och icke splittrad på

skilda sakorgan och dels att denna funktion ägnas ökad uppmärksamhet och

arbetsinsats. Sistnämnda förhållande utgör enligt utredningens uppfattning

ytterligare motiv för att en förrådsbvrå ingår i det nya verkets organisation.

I syfte att tillvarataga de fördelar som den funktionella förrådsorganisationen

innebär och för att möjliggöra ytterligare utveckling av denna kan

på längre sikt enligt utredningen övervägas att till lämpligt befintligt eller

nytt centralorgan hänföra ledningen av förrådsfunktionen för krigsmakten

i dess helhet oberoende av indelningen i försvarsgrenar och förvaltningsgrenar.

I enlighet med vad som gäller inom marinförvaltningen och flygförvaltningen

föreslår utredningen, att all kameral verksamhet vid intendenturförvaltningen

sammanföres till en ekonomisektion inom administrativa

byrån. På denna byrå bör enligt utredningen ankomma handläggning av i

huvudsak följande ärenden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Ämbetsverkets organisation och arbetsordning.

Tjänster å ämbetsverkets personalförteckning liksom å personalförteckningar

fastställda för de centrala intendenturanstalterna.

Tillsättning, förordnande, tjänstledighet, avsked och entledigande.

Avlöningsförmåner och tjänstematrikelkort m. m.

Företagsnämnder och personalvård.

Militära ersättningsmål.

Besvärsärenden.

Granskning av förslag till köpeavtal och förslag till beslut i vissa upphandlingsärenden,

tolkning och tillämpning av hithörande avtalsbestämmelser

samt lagar, författningar och i administrativ ordning tillkomna föreskrifter.

Prövning och förvaring av säkerheter.

Uttagande av viten.

Övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur.

Tillhandahållande av juridiskt-administrativt biträde åt ämbetsverkets

övriga byråer.

Allmän kontorsorganisation.

Ämbetsverkets serviceorgan.

Kommissionärsuppgifter.

Den kamerala verksamheten beträffande ämbetsverkets in- och utbetalningar

utom beträffande ekonomisk förrådstitelredovisning avseende drivmedel.

Dispositionsbokföring.

Ämbetsverkets kassarörelse.

Medelsäskanden för och förvaltning av ämbetsverkets avlönings- och omkostnadsanslag.

yttranden

Flertalet remissinstanser anser, att den föreslagna organisationen i sina

huvuddrag är ändamålsenligt utformad. Sålunda anser överbefälhavaren

och försvarsgrenschefcrna samt flertalet övriga remissinstanser angeläget

att i enlighet med utredningens förslag en centralplanering inrättas inom

det gemensamma verket.

Försvarets civilförvaltning och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

anser emellertid benämningen centralplanering mindre väl vald. Civilförvaltningen

och de sakkunniga föreslår därför, att en annan benämning

väljes, förslagsvis stabssektionen. Enhetens verksamhet bör enligt civilförvaltningen

och de sakkunniga självfallet begränsas så att dubbelarbete

eller onödigt ingripande i sakbyråernas verksamhet undvikes. Bland annat

ur dessa synpunkter synes det tveksamt, om den av utredningen förutsatta

anordningen, att centralplaneringen (stabssektionen) i princip skall vara

verkets kontaktorgan gentemot staber m. m. med hänsyn till sakbyråernas

helt olika verksamhetsområden kommer att i alla lägen visa sig ändamålsenlig.

Vidare synes det opåkallat, att centralplaneringen (stabssektionen)

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

skall biträda vid övervakningen av arbetet inom verket. Någon särskild samordning

av ärenden angående behov och inriktning av forskning torde på

grund av sakbyråernas alldeles skilda verksamhetsområden bli onödig. Den

föreslagna enhetens verksamhet torde med hänsyn till vad sålunda framhållits

bli något mindre omfattande än vad utredningen förutsatt.

Statens jordbruksnämnd förutsätter, att nämnden även efter tillkomsten

av det gemensamma intendenturförvaltningsverket får möjlighet att_i den

utsträckning så ur praktisk synpunkt befinnes lämpligt — kommunicera

direkt med ämbetsverkets sakorgan för livsmedelsfrågor, d. v. s. livsmedelsbyrån,

och icke via centralplaneringen.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltiungssakkunniga ifrågasätter,

om icke - i varje fall tills vidare i avvaktan på erfarenheter rörande den

föreslagna förrådsbyråns verksamhet och arbetsområde — denna byrå och

allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen

förrådsbyrå. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering m. m. anses därvid

lämpligen kunna överföras till centralplaneiingen (stabssektionen). Avtalsärenden

bör vidare handläggas rid administrativa byrån.

Statskontoret anser likaså, att allmänna byrån bör utgå ur organisationen

och dess uppgifter fördelas på övriga enheter inom verket.

Ej heller försvarets civila tjänstemannaförbund anser motiven för inrättandet

av den allmänna byrån vara tillräckligt bärande.

Försvarets förvaltningsdirektion uttalar, att det bör ytterligare prövas

om icke karaktären och omfattningen av intendenturförvaltningens inköpsverksamhet

motiverar inrättandet av en särskild inköpsbyrå. Flygförvaltningen

framhåller likaså, att inköpsverksamheten bör handhavas av ett

verkschefen direkt underställt centralt inköpsorgan.

Även försvarets civila tjänstemannaförbund ifrågasätter, om inte en för

verket gemensam inköpsenhet bör tillkomma.

I övrigt föreslår ett antal remissinstanser vissa smärre jämkningar. Sålunda

föreslår t. ex. marinförvaltningen, att ärenden som angår samordning

av inspektionsverksamheten överföres till centralplaneringen från förrådsbyrån.

Arméintendenturförvaltningen föreslår, att livsmedelsbyrån benämnes

förplägnadsbyrå.

Detalj organisation m. m. inom intendenturförYaltningen

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningens byråer indelas i sektioner.

Sektionerna förutsättes indelade i detaljer för samordning av likartade

uppgifter och för underlättande av arbetsledningen. Detaljerna bör enligt

utredningen betraktas som interna arbetsgrupper, vilka allt efter behov

inrättas och upplöses och mellan vilka personalen fördelas med hänsyn till

arbetsbelastning, vakanser etc. Detaljindelningen anses därför böra ankomma

på ämbetsverket.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen bedömer personalbehovet för intendenturförvaltningen till

sammanlagt 290 tjänster. I arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå ingår

för närvarande sammanlagt 289 tjänster. I försvarets civilförvaltnings bokoch

blankettkontor med förråd samt lägerkassedetalj, vilka som framgår

av det föregående föreslås överförda till intendenturförvaltningen, ingår

slutligen sammanlagt 40 tjänster.

Utredningen föreslår, att befattningen som chef för intendenturförvaltningen

skall avses för alternativt militär eller civil innehavare med placering

i Bp 6 samt att cheferna för centralplaneringen, materielbyrån, livsmedelsbyrån,

drivmedelsbyrån, förrådsbyrån och allmänna byrån skall vara

intendenturofficerare på aktiv stat. För jämförelse kan nämnas, att befattningen

som souschef vid arméintendenturförvaltningen är avsedd för alternativt

militär eller civil innehavare, medan cheferna för ämbetsverkets

centralbyrå, materielbyrå, förplägnadsbyrå och drivmedelsbyrå är intendenturofficerare.

För centralplaneringen föreslås personalorganisation enligt följande tablå.

Lönegrad

Tjänst (beställning)

Antal

Bo 1

Överste/kommendör.......................................

1

Ao 24

Major/kommendörkapten av 2. gr............................

1

Ao 21

2

Ao, Ae 12

Förste kansliskrivare.......................................

i

7

1

Summa

6

Utredningen anför att, därest en gemensam intendenturkår framdeles inrättas,

chefskapet för kåren synes kunna förenas med befattningen såsom

chef för centralplaneringen. Därvid bör denna tjänst placeras i Bo 4. Befattningshavaren

bör enligt utredningen tillika vara ställföreträdare för verkschefen.

Vid placering i Bo 1 bör ställföreträdararvode utgå.

Materielbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion

(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglementen

och instruktioner m. m.), beklädnad ssektion (anskaffning

m. in. av beklädnad samt anslagen till beklädnad, tvätt och hemvärnets intendenturmateriel),

projekteringssektion (försök, projektering,

konstruktion beträffande till byrån hänförlig materiel utom inventarier),

kontrollsektion (kontroll samt driften vid verkstäder för reparation

av kläder och skodon samt tvättinrättningar), inventariesektion

(anskaffning in. in. av kaserninventarier in. in. och materialutredning samt

anslagen till inventarier — utom förplägnadsmateriel — musikmaleriel och

renhållningsinateriel) och inköpssektion (inköp och försäljning).

För materielbyrån föreslås personalorganisation enligt tablå å s. 42.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 196%

Materielbyrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Central-

sektion

«•

■3

cs

-o c

35

åt

Projekte-

ringssektion

Kontroll-

sektion

Inventa-

riesektion

Inköps-

sektion

Summa

Bo 1

Byråchef.....................

1

1

Ao 26

Regementsofficer..............

1

i

1

3

Ao 24

Regementsofficer..............

1

2

1

4

Ao 21

Kapten......................

3

1

2

1

7

Ao 19

Förvaltare....................

1

2

3

Ao, Ae 26

Byrådirektör..................

1

1

2

23

Förste byråintendent..........

1

1

21

Byråingenjör..................

4

1

1

6

19

Byråingenjör..................

1

1

2

1

5

19

Byråinspektör.................

1

1

19

Byråassistent.................

3

3

17

Ingenjör......................

1

3

4

17

Assistent.....................

1

2

3

15

Assistent.....................

1

1

2

högst 15

Ingenjör......................

3

3

13

Kontorsskrivare...............

1

1

12

Assistent.....................

1

1

10

1

1

9

Kontorist.....................

1

1

2

9

Tekniker.....................

1

1

7

Kanslibiträde.................

1

1

1

1

1

1

6

r. b. —5,

Ao 5

Biträde för skriv- och kontors-

göromål (kontorsbiträde).....

2

2

1

1

1

1

8

(17)

Underofficer..................

2

1

3

Summa

1

4

12

6

16

13

9

10

71

Livsmedelsbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion

(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglementen

och instruktioner m. m.)> livsmedelssektion (anskaffning

m. m. av proviant och furage samt livsmedelsemballage), förplägnadsmaterielsektion

(anskaffning m. m. av förplägnadsmateriel samt

anslagen till inventarier i vad avser förplägnadsmateriel), driftsektion

(hygienisk kontroll av proviant och furage, driften vid matinrättningar samt

anslagen till mathållning och furagering) samt lägerkas sesektion.

Livsmedelsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å

s. 43.

Drivmedelsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, centralsektion

(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt

reglementen och instruktioner m. m.), drivmedels- och bränslesektion

(anskaffning m. m. av drivmedel, uppvärmningsbränslen och

bränsleinventarier, driften vid drivmedelsförråd och distributionsanläggningar,

redovisning, kontroll och sakgranskning i fråga om drivmedel, anslag

till drivmedel och drivmedelsförråd samt bränsle, som icke avser försvarets

fasta anläggningar), drivmedelsmaterielsektion (anskaffning

m. m. av drivmedelsmateriel samt anslagen till anskaffning av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

43

L ivsmedelsbyrdn

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Centralsektion

Livsmedels-

sektion

Förplägnads-

materielsektion

Driftsektion

Lägerkassc-

sektion

Summa

Bo 1

Byråchef.........................

1

1

Ao 26

Regementsofficer..................

1

1

2

Ao 24

Regementsofficer..................

1

1

1

3

Ao 21

Kapten..........................

1

1

2

4

Ao, Ae 24

Byrådirektör......................

1

1

24

Byråveterinär.....................

1

1

23

Förste byråsekreterare.............

1

1

23

Förste byråintendent..............

1

1

23

Förste byråingenjör................

1

1

19

Byråingenjör......................

1

1

(rb) 19

Revisor..........................

1

1

17

Assistent.........................

1

3

4

15

Assistent.........................

1

1

1

3

högst 15

Ingenjör..........................

1

1

14

Köksf öreståndare..................

1

1

12

Förste kansliskrivare...............

2

2

10

Kansliskrivare....................

1

1

9

Kontorist.........................

1

1

7

Kanslibiträde.....................

1

1

1

1

4

r. b. —5,

Ao 5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde).............

2

1

3

(27)

Officer...........................

1

1

(24)

Officer...........................

1

1

(18)

Underofficer......................

1

1

Summa

1

3

6

8

8

10

4

40

drivmedelsutrustning) samt säkerhetsdetalj (tekniska säkerhets
-

frågor). Byråns personalorganisation åskådliggöres av tablå å s. 44.

Förrådsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, allmän sektion

(förrådstjänst utom beträffande drivmedel och bränslen, skydds- och

säkerhetstjänst, samordning av verkets inspektionsverksamhet, centrala

anstalternas krigsplanläggning, ny- och ombyggnad av förråd samt reglementen

och instruktioner m. m.), redovisnings- och grans kningssektion

(redovisning, kontroll och sakgranskning utom beträffande

drivmedel och bränslen, statistik och underlag för krigsförvaltningsplaner

utom i vad avser drivmedel) samt av talsdetalj (kollektivavtalsfrågor

för intendenturpersonal samt arbetarskydd).

Förrådsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å s. 45.

Allmänna byrån föreslås indelad i expedition, centralexpedition

(ämbetsverkets registratur samt tjänstemeddelanden), centralsektion

(allmänna ärenden, adjutantur och presstjänst, verkets mobilisering,

verkets säkerhetstjänst, anskaffning in. m. av övningsmateriel samt

anslagen till övningar, telefon — med undantag av marinens — och övriga

expenser), norinaliesektion (dokumentations- och informations
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Drivmedelsbyrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Centralsektion

Drivmedels- o.

bränslesektion

Drivmedelsma-

terielsektion

Säkerhetsdetalj

Summa

Bo 1

Byråchef......................

1

1

Ao 26

Regementsofficer...............

1

1

2

Ao 24

Regementsofficer...............

1

1

Ao 21

Kapten.......................

1

2

1

4

Ao, Ae 24

Byrådirektör...................

2

2

23

Förste byråingenjör.............

1

1

1

3

21

Byråingenjör...................

1

1

21

Byråintendent.................

1

1

19

Byråassistent..................

1

1

17

Assistent......................

1

4

5

17

Ingenjör.......................

1

1

15

Assistent......................

1

1

10

Förste förrådsförman...........

1

1

10

Kansliskrivare.................

2

2

9

Kontorist......................

1

1

1

3

7

Kanslibiträde..................

1

2

1

4

r.b. —5,Ao5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde)..........

2

1

3

(24)

Officer........................

1

1

(18)

Underofficer...................

1

1

Summa

1

3

8

16

9

1

38

tjänst, sammanhållning av beskrivnings- och reglementsarbete m. m., standardisering,

klassificering och kodifiering, ritkontor), bok- och blankettkontor

med förråd (upphandling m. m. av bok- och blanketttryck,

förrådshållning av böcker och blanketter, anslaget till publikationsoch

blankettryck) samt hästsektion (krigsveterinärmaterielplan,

krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och hundhållning, uttagning av hästar

m. m., anskaffning av veterinärmateriel samt anslagen till remontering, uttagning

av hästar, veterinärvård, hundväsendet och hundbevakningstjänsten).

För allmänna byrån föreslår utredningen personalorganisation enligt tablå

å s. 45.

Administrativa byrån föreslås indelad i expedition, kanslisektion

(militära ersättningsmål, besvärsärenden, granskning av köpeavtal

m. m., övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur m. m.)

personal- och organisationskontor (verkets organisation och

arbetsordning, tjänstetillsättningar m. m., avlöningsförmåner, företagsnämnder,

verkets avlönings- och omkostnadsanslag) samt ekonomisektion

(kameral verksamhet beträffande verkets in- och utbetalningar

— utom i fråga om förrådstitelredovisning för drivmedel — dispositionsbok
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

45

Förrådsbyrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Allmän sektion

Redovisnings-o.

granskningssek.

Avtalsdetalj

Summa

Bo 1

Byråchef......................

1

1

Ao 26

Regementsofficer...............

1

1

Ao 24

Regementsofficer...............

1

1

2

Ao 21

Kapten.......................

1

1

Ao 19

Förvaltare.....................

1

1

Ao, Ae 23

Förste byråsekreterare/förste

byråingenjör.................

1

1

19

Byråingenjör...................

1

1

17

Assistent......................

1

1

17

Ingenjör.......................

1

1

15

Assistent......................

1

1

9

Kontorist......................

1

1

7

Kanslibiträde..................

1

7

8

r.b. —5,Ao 5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde)..........

2

1

3

(27)

Officer........................

3

3

(18)

Underofficer...................

1

1

(17)

Underofficer...................

6

6

Summa

1

3

7

19

3

33

Allmänna byrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Central-

expedition

Central-

sektion

Normalie-

sektion

Bok- och

blankettkontor

Hästsektion

Summa

Bo 1

Byråchef.........................

1

1

Ao 26

Regementsofficer..................

1

1

Ao 24

Regementsofficer..................

1

1

2

Ao 21

Kapten..........................

2

2

Ao 23

Regementsveterinär................

1

1

Ao, Ae 26

Byrådirektör......................

1

1

23

Förste byråintendent..............

1

1

21

Byråintendent....................

1

1

19

Förste tryckeriassistent............

1

1

17

Assistent.........................

1

1

15

Assistent.........................

3

3

högst 15

Ingenjör..........................

2

2

13

Förrådsf örvaltare..................

1

1

12

Förste kansliskrivare...............

1

1

10

Tekniker.........................

1

1

2

9

Förrådsförman ...................

2

2

9

Kontorist.........................

1

1

1

1

4

9

Tekniker.........................

1

1

8

Förste förrådsman.................

3

3

7

Förrådsman......................

9

9

7

Tekniskt biträde..................

1

1

7

Kanslibiträde.....................

1

1

1

2

5

r.b. —5, Ao 5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde).............

2

1

1

9

13

(24)

Officer...........................

1

1

1

1

4

(17)

Underofficer......................

1

1

Summa

1

3

4

9

7

36

4

64

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

föring och verkets kassarörelse).

Administrativa byrån anses böra få en personalorganisation enligt följande

tablå.

Lönegrad

Tjänst

Chef

Expedition

Kansli-

sektion

Personal- o.

organis a-

tionskontor

Ekonomi-

sektion

Summa

Bo 1

Krigsråd......................

1

1

Ao, Ae 24

Byrådirektör...................

1

1

1

3

23

Förste byråintendent...........

1

i

21

Förste byråsekreterare..........

1 2

2

19

Byråassistent..................

1

1

2

17

Assistent......................

1

1

13

Kontorsskrivare................

1

1

12

Förste kansliskrivare............

3

3

10

Kansliskrivare.................

1

1

9

Förste expeditionsvakt..........

1

1

9

Kontorist......................

1

2

1

4

7

Expeditionsvakt................

4

4

7

Kanslibiträde..................

1

4

5

rb. —5, Ao 5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde)..........

3

3

2

8

Summa

1

4

3

15

14

37

1 En av tjänsterna bör t. v. vara extra.

Utredningen anför, att antalet tjänster i olika lönegrader avvägts med

hänsyn främst till fredsbehovet. Det för löneställningen avgörande har varit

de fredsmässiga arbetsuppgifternas art och det med befattningen förenade

ansvaret. Utredningen framhåller särskilt, att ställning icke tagits till frågor

om ändrad löneställning för vissa grupper av tjänster, t. ex. byråchefstjänstema.

I lönegradsplaceringsfrågorna har av statsmakterna godtagna

normer tillämpats. Utredningen framhåller, att det för att kontinuiteten i

verksamheten skall säkerställas är av särskild betydelse, att löneställningen

för olika kategorier befattningshavare är sådan, att personal med tillräckliga

kvalifikationer kan väntas kvarstanna i verkets tjänst under någorlunda

lång tid.

Utredningen har funnit det motiverat, att den civila personalen beredes

ordinarie anställningsform i ungefär samma utsträckning som inom statsförvaltningen

i övrigt. Utredningen har emellertid ansett sig böra iakttaga

stor återhållsamhet i fråga om ordinarie tjänster främst med hänsyn till att

en översyn av ämbetsverkets personalbehov sedan verket under några år

varit i funktion anses motiverad. Frågan om anställningsform bör enligt

utredningen omprövas i samband med en sådan översyn.

I nuvarande organisation av arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå in
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

går sammanlagt 78 ordinarie tjänster, nämligen för en souschef vid arméintendenturförvaltningen

i Bp 6, en marinöverintendent i Bo 4, en överste i

intendenturbefattning i Bo 1, fyra byråchefer i Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, en

byrådirektör i Ao 26, två byrådirektörer i Ao 24, en byråveterinär i Ao 24,

två förste byråintendenter i Ao 23, en förste byråsekreterare i Ao 23, två

byråintendenter i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en byråassistent i Ao 19, en

byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, tre assistenter i Ao 15, två

kontorsskrivare i Ao 13, en förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskrivare

i Ao 10, en förste expeditionsvakt i Ao 9, sex kontorister i Ao 9, två expeditionsvakter

i Ao 7, elva kanslibiträden i Ao 7 och 28 kontorsbiträden i Ao 5.

Härutöver finnes å övergångsstat vid arméintendenturförvaltningen tjänster

för en byråsekreterare i Ao 19, en köksföreståndare i Ao 12 och ett kanslibiträde

i Ao 7.

Utredningen har i förslaget till intendenturförvaltning på verkets stat

icke upptagit beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för

verkschefen (alternativt militär eller civil) och de militära byråcheferna

samt chefen för centralplaneringen. Beställningar för övrig militär personal

på aktiv stat bör enligt utredningen i avvaktan på ställningstagande till frågan

om en för försvaret gemensam intendenturkår uppföras på försvarsgrenarnas

vederbörliga personalförteckningar.

Utredningen föreslår ordinarie anställningsform huvudsakligen beträffande

sådana tjänster, som har en direkt motsvarighet i den nuvarande organisationen.

Förslaget innebär i sammanfattning att följande 95 ordinarie

tjänster ingår i det nya verket, nämligen för en chef för intendenturförvaltningen

i Bp 6, en chef för central planeringen i Bo 1, fem byråchefer i

Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, tre byrådirektörer i Ao 26, fem byrådirektörer i

Ao 24, en byråveterinär i Ao 24, två förste byråintendenter i Ao 23, en förste

byråsekreterare i Ao 23, en byråintendent i Ao 21, en byråassistent i Ao 19,

en byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, en assistent i Ao 15, en

förrådsförvaltare i Ao 13, tre förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskrivare

i Ao 10, en förrådsförman i Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, nio

kontorister i Ao 9, två expeditionsvakter i Ao 7, två förrådsmän i Ao 7, tolv

kanslibiträden i Ao 7 och 36 kontorsbiträden i Ao 5.

Av de angivna tjänsterna motsvaras följande av tjänster på personalförteckningen

för försvarets civilförvaltning, nämligen vid bok- och blankettkontoret

för en förste byråintendent i Ao 23, en förrådsförvaltare i Ao 13,

en förrådsförman i Ao 9, en kontorist i Ao 9, två förrådsmän i Ao 7, ett

kanslibiträde i Ao 7 och sex kontorsbiträden i Ao 5 samt vid lägerkassesektionen

för en förste byråsekreterare i Ao 23 (för närvarande Ao 21).

För vissa ordinarie tjänster enligt gällande organisation saknas i den

föreslagna organisationen motsvarande tjänster i vad avser arten av huvudsakliga

arbetsuppgifter och/eller lönegradsplacering, nämligen för en byrådirektör

i Ao 26, två förste byråintendenter i Ao 23, en byråintendent i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en assistent i Ao 17, två assistenter i Ao 15, två

kontorsskrivare i Ao 13 och en kontorist i Ao 9.

Utredningen räknar med att det kan bli nödvändigt att i samband med

omorganisationen inrätta vissa tjänster å övergångsstat och att i samband

därmed meddela särskilda övergångsbestämmelser. Det kan vidare, enligt

utredningen, så snart tjänsterna i den nya organisationen tillsatts, visa sig

lämpligt att till ordinarie omvandla en del extra ordinarie tjänster, vilka

tillsatts med innehavare av lägre ordinarie tjänster, som förts på övergångsstat.

Yttranden

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och försvarets civilförvaltning

anser, att det bör övervägas, om icke centralplaneringens (stabssektionens)

personalorganisation kan minskas. Civilförvaltningen och de sakkunniga

ifrågasätter vidare lämpligheten av att kombinera chefskapet för enheten

med uppgiften såsom personalkårchef och ställföreträdare för verkschefen.

Såsom ställföreträdare för verkschefen bör enligt civilförvaltningen lämplig

byråchef utses. Vid en renodling i enlighet med vad nu ifrågasatts av arbetsuppgifterna

för chefen för centralplaneringen (stabssektionen) bör

denne enligt civilförvaltningen och de sakkunniga vara överstelöjtnant eller

kommendörkapten av 1. graden. Civilförvaltningen och de sakkunniga

ifrågasätter vidare om inte den föreslagna tjänsten för förste kansliskrivare i

Ae 12 bör upptagas såsom kansliskrivare i Ae 10.

Arméintendenturförvaltningen anser likaså att chefen för centralplaneringen

ej samtidigt kan vara chef för intendenturkåren. Enligt ämbetsverket

bör chefen för centralplaneringen icke heller vara verkschefens ställföreträdare.

Om det bestämmes, att chefskap över centralplaneringen skall

förenas med chefskap för kåren har ämbetsverket dock intet att erinra

emot att chefen för centralplaneringen göres till verkschefens ställföreträdare.

Om så blir fallet, uppkommer emellertid behov av ytterligare en befattning

för regementsofficer vid centralplaneringen.

Chefen för marinen anser det inte heller möjligt att förena befattningarna

som chef för centralplaneringen och kårchef. En särskild beställning bör avses

för kårchef.

Flygförvaltningen anser, att vid centralplaneringen bör tillkomma minst

eu befattning för tjänsteman med civilekonomutbildning.

Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund bör vid centralplaneringen

en kaptensbeställning utbytas mot tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23.

Som framgår av det föregående ifrågasätter försvarets civilförvaltning

och försvarsförvaltningssakkunniga, om icke förrådsbyrån och allmänna

byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen förrådsbyrå.

I denna byrå bör enligt civilförvaltningen och de sakkunniga ingå —

förutom expedition -— förrådssektion, redovisnings- och kontroll-(gransk
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

nings-) sektion, normaliesektion, bok- och blankettkontor med förråd, hästsektion

och en detalj för förvaltning av övningsanslagen ni. in. — övningsdetalj.

Den föreslagna allmänna byråns expedition och centralsektion utgår

därvid. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering in. m. anses lämpligen kunna

överföras till centralplaneringen (stabssektionen). Centralexpeditionen

anses vidare böra inordnas i administrativa byrån, där den lämpligen kan

sammanslås med denna byrås expedition. Allmänna byråns avtalsdetalj bör

likaledes överföras till administrativa byrån. — Försvarsförvaltningssakkunniga

bedömer personalbehovet för de till centralplaneringen (stabssektionen)

överförda uppgifterna rörande mobilisering och säkerhetstjänst in. in. till

två kaptener, vilket i förhållande till utredningsmannens förslag innebär en

minskning med en arvodesofficer i A: 24. Till den föreslagna övningsdetaljen

bör enligt de sakkunniga hänföras de av utredningen för allmänna byråns

centralsektion föreslagna tjänsterna för major eller kommendörkapten

av 2. graden, förste kansliskrivare och kanslibiträde. En ytterligare tjänst

för officer, exempelvis en arvodesofficer i A: 27, synes dessutom erforderlig.

Den för chef för centralsektionen avsedda tjänsten (överstelöjtnant

eller kommendörkapten av 1. graden) bör utgå. Tjänsten för kontorist å

centralsektionen (verkschefens sekreterare) bör överföras till centralplaneringen

(stabssektionen) och kontorsbiträdet till livsmedelsbyråns expedition,

eftersom behov av något större arbetskraft för skriv- och expeditionsgöromål

än utredningen räknat med synes föreligga vid denna byrå. Av

de för de båda byråernas expeditioner föreslagna tjänsterna bör enligt de

sakkunniga en kontorist och tre kontorsbiträden bilda förrådsbyråns expedition,

en kontorist tillföras centralplaneringen (stabssektionen), varigenom

det på grund av säkerhets- och mobiliseringsärendenas överflyttning

ökade behovet av kontorspersonal tillgodoses, samt ett kontorsbiträde överföras

till administrativa byråns expedition, där ökat behov av skrivai-betskraft

m. in. uppstår genom att avtalsdetalj en överföres till byrån.

Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund som likaledes anser att motiven

för inrättandet av den allmänna hyrån ej är tillräckligt bärande bör

normaliesektionen vara självständig och direkt underställd verkschefen.

Sveriges akademikers centralorganisation hävdar, att avtalsdetaljen hör

hänföras till administrativa byrån i stället för till förrådsbyrån.

Överbefälhavaren erinrar om att arméintendenturförvaltningen jämlikt

gällande bestämmelser är huvudunderrättelsemyndighet bland annat i vad

avser kroppsskyddsmateriel, intendenturmateriel, livsmedel samt drivmedel

för fordon jämte distributionsmateriel och sålunda i fred och krig har

huvudansvaret för bearbetning av underrättelser rörande främmande makter

på intendenturförvaltningsområdet. Uppgifterna bör enligt överbefälhavaren

överföras till intendenturförvaltningsverket. överbefälhavaren anser

det i hög grad angeläget, att behovet av personal för denna verksamhet

tillgodoses. I utredningens förslag synes detta ej ha tillräckligt beaktats.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Chefen för armén anför, att krigsbehovet inom armén av intendenturofficerare

i normgivande befattningar är större än nuvarande fredsbehov. Det

ökade behovet i krig skall följaktligen täckas med en reservstat. En minskning

av intendenturkårens nuvarande fredsstat medför sålunda en ökning

av reservstaten. Det bör därför enligt arméchefen övervägas att för ett ökat

antal befattningar inom intendenturförvaltningen avse intendenturofficerare,

varigenom reservstatslöner inbesparas. I anslutning till att utredningen

i vissa fall har anfört tvekan om föreslagna befattningar bör besättas

med civil eller militär personal anser arméchefen, att av ekonomiska skäl

militär personal bör avses för dessa befattningar.

Chefen för marinen erinrar om att i förslaget på verkets stat icke upptagits

beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för verkschefen

(alternativt militär eller civil), byråcheferna och chefen för centralplaneringen

samt att beställningar för övrig militär personal på aktiv stat

enligt förslaget bör uppföras på försvarsgrenarnas vederbörliga personalförteckningar

i avvaktan på ställningstagande till frågan om en för försvaret

gemensam intendenturkår. Chefen för marinen och marinförvaltningen

framhåller, att ett genomförande av förslaget på denna punkt förutsätter

en fördelning på försvarsgrenarna av samtliga i verket ingående befattningar

för militär personal på aktiv stat. Det understrykes, att det ur personalplaneringssynpunkt

är nödvändigt att beslut i nämnda fördelningsfråga föreligger

i god tid före den tidpunkt då verket skall organiseras.

Arméintendenturförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund anser,

att befattningen som chef för intendenturförvaltningsverket bör avses

för militär. Riksförbundet anser vidare, att ett betydande antal civila befattningar

bör ersättas med militära.

Förvaltningsdirektionen framhåller angelägenheten av att vid avvägningen

mellan och lönesättningen för ifrågakommande militära och civila tjänster

även den civila personalens allmänna ställning, befordrings- och rekryteringsförhållanden

tillbörligt beaktas. Ett led häri borde vara att vissa högre

tjänster inrättas såsom alternativt militära eller civila.

Försvarets forskningsanstalt anser, att den föreslagna personella organisationen

för intendenturförvaltningen har utformats utan tillräckligt hänsynstagande

till behovet av kvalificerad teknisk personal. Tjänsterna såsom

chefer för centralplaneringen och sakbyråerna samt flertalet sektionschefstjänster

är sålunda avsedda enbart för militär personal. För att ge möjlighet

till anpassning efter föreliggande behov synes det ändamålsenligt att

göra flertalet av dessa befattningar alternativt civila eller militära. Forskningsanstalten

ifrågasätter beträffande i första hand den tekniska personalen

— t. ex. inom materielbyrån och då främst projekteringssektionen — om

det blir möjligt att erhålla tillräckligt kvalificerad sådan personal för de

löner som föreslagits.

Sveriges akademikers centralorganisation anser, att byråchefsbefattning
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

arna vid materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråema bör avses för såväl

militär som civil personal. Cheferna för inventarie- och inköpssektionerna

inom materielbyrån, cheferna för livsmedels-, förplägnads- och driftsektionerna

inom livsmedelsbyrån samt cheferna för drivmedels-, bränsle- och

drivmedelsmaterielsektionerna inom drivmedelsbyrån bör tillsättas med civil

personal.

Tjänstemännens centralorganisation avstyrker, att arvodestjänster för

pensionerade underofficerare inrättas i den föreslagna omfattningen. Dessa

tjänster bör på grund av sitt kvalificerade innehåll i största möjliga omfattning

besättas med aktiva underofficerare. Centralorganisationen förutsätter

vidare, att frågor om lönegradsplacering m. in. blir föremål för sedvanliga

förhandlingar. Även Sveriges akademikers centralorganisation förutsätter,

att frågan om de olika tjänsternas lönegradsplacering blir föremål för förhandlingar.

Försvarets civila tjänstemannaförbnnd framlägger för sin del förslag om

sammanlagt ett 20-tal lönegradsuppflyttningar i förhållande till utredningens

personalberäkningar.

Statstjänstemännens riksförbund anser, att samtliga sektionschefstjänster

bör vara placerade i A 26 och att ett betydligt större antal arvodesbefattningar

bör vara placerade i A: 27 i stället för i A: 24.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga anser, att

alla för skrivarbete avsedda kontorsbiträden vid materiel-, livsmedels- och

drivmedelsbyråema bör redovisas å respektive byråexpeditioner. I fråga

om lönegradsplaceringar ifrågasätter civilförvaltningen och försvarsförvaltningssakkunniga

om inte de i förslaget upptagna förvaltartjänsterna

bör med utgångspunkt i nuvarande lönesättning hänföras till lönegrad 17.

Försvarsförvaltningssakkunniga anser vidare, att särskild försiktighet

bör iakttagas vid uppbyggandet av enheter, som inte har direkt motsvarighet

i nuvarande organisation. De sakkunniga syftar i detta sammanhang

på materielbyråns, livsmedelsbyråns och drivmedelsbyråns centralsektioner,

förrådsbyråns allmänna sektion (förrådssektion) samt centralplaneringen

(stabssektionen). De sakkunniga ifrågasätter, om icke dessa enheter

åtminstone tills vidare kan i förhållande till utredningens förslag utan

nämnvärd olägenhet minskas, materielbyråns centralsektion med en kapten,

livsmedelsbyråns centralsektion med en arvodcsundcrofficcr, drivmedelsbyråns

cenlralscklion med en arvodesofficer, förrådsbyråns allmänna

sektion (förrådssektion) med en förvaltare och centralplaneringen (stabssektionen)

med en kapten.

För materielbyrån föreslår arméintendenturförvaltningen, att tjänster

tillkommer vid beklädnadssektionen för en major, som till huvuduppgift

skall ha att avlasta sektionschefen i planeringsarbetet, och en kapten i arvodesbefattning

(A:24). Vid projekteringssektionen bör sektionschefsbefattningen

avses för militär och byrådirektörstjänsten bör därför utbytas

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

mot beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1. graden.

Vid kontrollsektionen bör enligt arméintendenturförvaltningen ytterligare

minst en kontrollingenjör i Ae 17 tillkomma.

Marinförvaltningen föreslår, att materielbyråns beklädnadssektion förstärkes

med en major eller kommendörkapten av 2. graden, en kapten och

en assistent i Ae 17. Chef för projekteringssektionen bör enligt marinförvaltningen

liksom enligt flygförvaltningen vara intendenturofficer, Ao 26, i

stället för byrådirektör i samma lönegrad. En föreslagen regementsofficersbeställning

vid sektionen i Ao 24 bör därvid utbytas mot byrådirektör i

A 24. Kontrollsektionen bör enligt marinförvaltningen slutligen utökas med

en ingenjör i Ae 17 och inventariesektionen med en assistent i Ae 17.

Försvarsförvaltningssakkunniga anser, att utredningen beräknat behovet

av tjänster vid materielbyråns beklädnadssektion väl snävt och föreslår

därför, att sektionen ökas med en kapten.

Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att en befattning för

pensionerad underofficer vid materielbyråns centralsektion utbytes mot

tjänst för assistent i Ae 17. Vid byråns kontrollsektion bör en ingenjör i

Ae 17 tillkomma. Vid projekteringssektionen kan, därest förskjutning av

arbetsuppgifterna sker, en regementsofficersbeställning i Ao 24 ersättas

med en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23. Härvid blir det möjligt att

indraga en tjänst för byråingenjör i Ae 21. Chefen för inköpssektionen bör

enligt förbundet vara civil.

Cheferna för materielbyråns projekterings- och inventariesektioner bör

enligt statstjänstemannens riksförbund vara regementsofficerare i Ao 26.

Enligt Sveriges akademikers centralorganisation bör en majorsbeställning

vid materielbyråns projekteringssektion utbytas mot byrådirektör.

Enligt förbundets uppfattning är det av vikt att även andra högre tjänster

kan tillsättas med tjänstemän med teknisk och merkantil utbildning, så

att civil sakkunskap tillföres verket.

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse erfordras särskild personal för den

livsmedelskontroll som sammanhänger med anskaffningen av livsmedel.

På grund av det nära sambandet mellan dessa två funktioner bör nämnda

personal naturligen ingå i intendenturförvaltningen. Sjukvårdsstyrelsen

har således icke något att erinra mot utredningens förslag i denna del och

icke heller mot den föreslagna personaluppsättningen vid livsmedelsbyrån

för ifrågavarande uppgifter.

Arméintendenturförvaltningen föreslår, att förplägnadsmaterielsektionen

förstärkes med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ytterligare

en assistent i Ae 17 och ett kanslibiträde i Ae 7.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,

att den för livsmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesunderofficeren

utgår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Enligt marinförvaltningen bör livsmedelsbyråns förplägnadsmaterielsektion

förstärkas med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ett

kanslibiträde i Ae 7.

Livsmedelsbyråns expedition och driftsektion bör enligt försvarets civila

tjänstemannaförbund tillföras vardera ett kanslibiträde. Förplägnadsmaterielsektionen

bör vidare förstärkas med en byråingenjör i Ae 21.

Den föreslagna arvodesofficeren i A:27 vid livsmedelsbyråns lägerkassesektion

bör enligt flggförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund

vara chef för sektionen.

Försvarets civilförvaltning och 1956 års för svar sförvaltningssakkunniga

föreslår, att bränsleärendena — liksom för närvarande är fallet inom arméintendenturförvaltningen

-— sammanhålles i en särskild sektion inom drivmedelsbyrån

direkt underställd byråchefen. Drivmedelsanskaffningen bör

därvid handhavas av en särskild drivmedelssektion med en överstelöjtnant

eller kommendörkapten av 1. graden såsom chef.

Försvarsförvaltningssakkunniga beräknar för bränslesektionen tjänster

för en byrådirektör i Ao 24, som i samband härmed bör i förhållande till

utredningens förslag ändras till tjänst för byrådirektör i Ao 26, en byråassistent

i Ae 19, två assistenter i Ae 17, en förste förrådsförman i Ae 10

och ett kanslibiträde i A 7. En i arméintendenturförvaltningens nuvarande

organisation befintlig, för bränsleanskaffningen avsedd tjänst för förste

byråintendent i Ao 23 synes ävenledes böra ingå i sektionen. Å andra sidan

bör enligt de sakkunniga en av de av utredningen föreslagna tjänsterna

för assistent i A 17 kunna utgå, om tjänsten för förste byråintendent behålles.

Drivmedels- och bränslesektionen bör även enligt arméintendenturförvaltningen

uppdelas i två sektioner, en för drivmedel och en för bränsle,

varvid för den sistnämnda bör tillkomma en byrådirektör i Ao 26, sektionschef.

Till bränslesektionen bör förutom personalen för den värmetekniska

kontrollen, som föreslås bli överflyttad från fortifikationsförvaltningen,

hänföras nuvarande befattningar vid bränslesektionen inom arméintendenturförvaltningens

drivmedelsbyrå, nämligen en förste byråingenjör i Ae 23,

två byråingenjörer i Ae 19 och ett kanslibiträde i A 7.

För drivmedclsfrågor (förrådshållning) bör enligt arméintendenturförvaltningen

tillkomma en förvaltare i Ae 17.

Enligt statstjänstemannens riksförbund bör vid drivinedelsbyråns drivmedels-

och bränslesektion en kaptensbeställning utbytas mot beställning

för regementsofficer i Ao 24, avsedd för ledning av förrådsverksamheten.

För drivmedclsbyråns centralsektion föreslår arméintendenturförvaltningen,

att en tjänst i Ae 7 tillkommer och att en kansliskrivartjänst i Ae 10

utbytes mot assistenttjänst i Ae 15. Arméintendenturförvaltningen föreslår

vidare, att drivmedelsmaterielsektionen förstärkes med en ingenjör i Ae 17.

Civilförvaltningen ifrågasätter — liksom försvarsförvaltningssakkunniga

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

— om inte den för drivmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesbefattningen

för officer kan utgå.

Marinförvaltningen anser, att drivmedelsbyrån bör förstärkas med följande

tjänster, nämligen vid centralsektionen för en kapten, vid drivmedelsoch

bränslesektionen för en förste byråintendent i A 23, vid drivmedelsmaterielsektionen

för en kapten samt vid säkerhetsdetaljen för en byråingenjör

i A 19.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,

att den förste byråingenjör som enligt utredningen skall utgöra en särskild

säkerhetsdetalj inom drivmedelsbyrån skall för uppgifterna stå till byråchefens

förfogande utan detaljbenämning. Sprängämnesinspektionen anför

däremot, att en begränsning av säkerhetsdetalj ens personal till endast en

befattningshavare innebär en undervärdering av detaljens arbetsuppgifter,

såväl vad beträffar dessa uppgifters omfattning som betydelse. Enligt inspektionens

uppfattning bör utredningens förslag givas sådan justering,

att säkerhetsdetaljen redan från början tillförsäkras personal som till antal

och teknisk kompetens gör det möjligt för detaljen att lösa arbetsuppgifterna.

Försvarets civila tjänstemannaförbnnd föreslår, att drivmedelsbyråns expedition

utökas med ett kanslibiträde. Vid centralsektionen bör en befattning

för pensionerad underofficer utbytas mot assistenttjänst i Ae 17.

Arméintendenturförvaltningen, som framhåller betydelsen av att en förrådsbyrå

inrättas, anser att vid en kommande översyn bör klarläggas, huruvida

ytterligare uppgifter kan hänföras till förrådsbyrån.

Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att förrådsbyråns expedition

tillföres ett kanslibiträde. Vid allmänna sektionen bör en tjänst för

förste byråingenjör i Ae 23 tillkomma, varvid beställningar för en regementsofficer

i Ao 24 och en förvaltare kan utgå. Förbundet ifrågasätter om

inte ytterligare någon nedskärning i granskningsverksamheten bör kunna

göras och föreslår i anslutning härtill att en av arvodesbefattningarna för

underofficer utgår.

Enligt statstjänstemannens riksförbund bör chefen för förrådsbyråns

redovisnings- och granskningssektion vara regementsofficer i Ao 26 i stället

för i Ao 24.

Försvarets civilförvaltning erinrar om att chefen för armén i annat sammanhang

föreslagit, att chefen för arméhundväsendet skall utgå ur organisationen,

därvid förutsatts att uttagningen av hundar skall övertagas av nuvarande

arméintendenturförvaltningen. Då civilförvaltningen förutsätter,

att den föreslagna indragningen kommer att verkställas, bör det blivande

intendenturverkets hästsektion enligt ämbetsverket organiseras med beaktande

härav.

Enligt arméintendenturförvaltningens mening bör säkerhetstjänsten överföras

från allmänna byråns centralsektion till centralexpeditionen. Vid cen
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

tralexpeditionen bör vidare enligt arméintendenturförvaltningen arvodesbefattningen

i A:24 höjas till A:27. Ett kontorsbiträde bör överföras till

centralexpeditionen från administrativa byråns expedition. Befattningen

som chef för byråns normaliesektion bör vidare enligt arméintendenturförvaltningen

avses för regementsofficer i Ao 26.

Den för normaliesektionen (allmänna byrån) föreslagna majoren eller

kommendörkaptenen av 2. graden bör enligt försvarsförvaltningssakkunniga

vara chef för sektionen. Härvid kan den såsom sektionschef föreslagne

byrådirektören i Ao 26 utgå. Å andra sidan anser de sakkunniga, att sektionen

för att avsedda arbetsuppgifter skall kunna utföras bör utökas med en

byråingenjör i Ae 21.

Flygförvaltningen föreslår, att normaliesektionen förstärkes med en byrådirektör

i A 24.

Vid normaliesektionen bör enligt försvarets civila tjänstemannaförbund

en tjänst för förste byråintendent i A 23 tillkomma i utbyte mot en majorsbeställning,

medan en kaptensbeställning bör tillkomma i utbyte mot en

tjänst för byråintendent i A 21. Härutöver bör sektionen tillföras ett kanslibiträde.

Försvarets civila tjänstemannaförbund, som förutsätter att centralexpeditionen

överföres till administrativa byrån, anser att enheten bör förstärkas

med ett kanslibiträde.

Enligt statstjänstemännens riksförbund bör befattningen som chef för

allmänna byråns chefsexpedition avses för pensionerad officer i A:27. Chefen

för normaliesektionen bör vara regementsofficer i Ao 26.

Civilförvaltningen och försvarsförvaltningssakkunniga påpekar, att i utredningens

förslag rörande bok- och blankettkontoret medtagits tre tjänster,

vilka från och med den 1 juli 1962 kommer att utgå ur organisationen

då de varit avsedda för civilförvaltningens kontorsoffsettryckeri, vilket nedlagts.

Dessa tjänster avses för en tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9 och

ett kontorsbiträde i A 5, vilka alltså icke erfordras.

Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår

I gällande organisation finnes självständiga intendenturkårer vid armén

och marinen men däremot icke vid flygvapnet. I personalförteckningen för

ordinarie tjänstemän vid flygvapnet upptages emellertid intcndentuiofficerare

under den särskilda rubriken »officerare i intendentuibefattning».

Som inledningsvis anförts har utredningens uppdrag utvidgats till att

även omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.

— Vad angår konsekvenserna för kårfrågan av tillkomsten av det

gemensamma verket anför utredningen följande.

Enligt det nu framlagda organisationsförslaget för intendenturforvaltningen

avses 48 befattningar för intendenturpersonal på aktiv stat. Ilarav

är 28 i regementsofficersgrad, d. v. s. omkring hälften av sammanlagda an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 dr 1962

talet regementsofficerare i intendenturtjänst. Organisationen är icke uppbyggd

så att i densamma ingår enheter, som avses uteslutande betjäna viss

försvarsgren — en dylik uppbyggnad vore knappast förenlig med de grundläggande

tankegångarna vid beslutet om inrättande av en förvaltning över

försvarsgrensgränserna. Det har icke heller ansetts böra komma i fråga

att på förhand fördela officersbefattningarna vid intendenturförvaltningen

mellan försvarsgrenarna eller att uttryckligen avse viss befattning för personal

ur den ena eller andra försvarsgrenen. Detta skulle i vissa fall komma

att medföra hinder att vid uppkommande vakans i viss befattning i befattningen

placera den lämpligaste, blott emedan denne tillhör annan försvarsgren

än den för vilken befattningen avsetts. Ett sådant resultat kan givetvis

icke accepteras. Utredningsmannen har sett som sin uppgift att bedöma

vilka befattningar, som bör bestridas av militär personal, och att med ledning

av de tilltänkta arbetsuppgifternas art och det med deras lösande förenade

ansvaret hänföra befattningarna till viss lönegrad. Metodiken bygger

således på den förutsättningen, att inom den centrala förvaltningen intendenturpersonalen

i princip skall kunna bekläda i vart fall de ledande bea*taingarna

oberoende av kårtillhörighet. Avgörande för personvalet vid

tillsättning av viss militär befattning har ansetts böra vara att erhålla den

for arbetsuppgiftens lösande mest lämpade med hänsyn till tidigare verksamhet,

genomgångna specialkurser och personliga egenskaper, detta såväl

vid omplaceringar i samband med verkets uppbyggnad som senare vid uppkommande

vakanser. 1

Utredningsmannen har — utgående från nuvarande kårorganisation -_

övervägt huruvida det vore lämpligt att på verkets personalförteckning

upptora beställningar för de intendenturofficerare, som erfordras i organisationen,

men funnit detta icke böra komma i fråga. Det kan nämligen icke

uteslutas, att huvudsakligen officerare från viss försvarsgren under en

längre eller kortare period på grund av större skicklighet kunde komma att

befordras till vakantblivande beställningar för t. ex. överstelöjtnant på ämbetsverkets

personalförteckning. Detta skulle få till följd, att successionsbetordran

i samma män koinme kaptener vid samma försvarsgren tillgodo

medan samtidigt mer förtjänta kaptener med högre tjänsteålder vid de

andra försvarsgrenarna kunde få vänta på befordran till major.

Utredningen anför, att slutlig ställning i kårfrågan icke bör tagas förrän

samtliga på frågan inverkande faktorer underkastats en genomgripande

granskning. Med hänsyn till angelägenheten att dels i möjligaste mån

kunna överblicka de konsekvenser det framlagda förslaget till organisation

av och personaluppsättning för intendenturförvaltningen får för kårfrågan,

dels ock uppskattningsvis kunna redovisa den med verkets organiserande

sammanhängande kostnadsutvecklingen har utredningen emellertid ansett

sig böra redan på nuvarande utredningsstadium anmäla följande huvudalternativ

till lösning av kårfrågan.

1. Nuvarande system med intendenturpersonalen hänförd till försvarsgrensvis

uppbyggda särskilda kårer eller redovisad i anslutning till annan

inom försvarsgrenen förefintlig kår.

2. Tillskapandet av en för samtliga regementsofficerare i intendenturtjänst

gemensam kår. Övrig i de nuvarande kårerna (flygvapnets officerare

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

i intendenturbefattning) ingående intendenturpersonal sammanhålles försvarsgrensvis

i särskilda kårer eller i anslutning till annan inom försvarsgren

förefintlig kår.

3. Tillskapandet av en för försvaret gemensam intendenturkår för all nu

försvarsgrensvis redovisad personal.

Utredningen anser sig inte nu böra taga ställning till vilket av de angivna

alternativen som är att förorda men uttalar vissa sympatier för alternativet

med gemensam kår.

I fråga om chefskapet för en gemensam kår anför utredningen följande.

Utredningsmannen har tidigare utgått från att den inspektion på intendenturtjänstens

område, som icke är av förvaltningsbetonad karaktär, skall

utövas försvarsgrensvis och personellt samordnas med övrig inspektionsverksamhet.

Om så sker kan chefskapet för en gemensam kår icke anknytas

till den stabsmässiga inspektionsverksamheten. Valet står då mellan att

för kårchefskapet avse en särskild beställning eller att, såsom direktiven

förutsätter, förena kårchefskapet med befattning inom intendenturförvaltningsverket.

Skäl kan anföras för båda alternativen. Den gemensamma kåren

torde komma att inrymma såväl officerare och underofficerare på aktiv

stat som personal i reserven och värnpliktigt befäl, varför uppgifterna såsom

kårchef kan bli så omfattande att en särskild, från verket fristående

befattning kan vara motiverad. Å andra sidan kan en personalunion vara

att förorda förutom av kostnadsskäl jämväl ur den synpunkten, att därigenom

större möjlighet föreligger att successivt beakta de erfarenheter,

som vinnes inom förvaltningsverksamheten, vid utformning av utbildningsverksamheten,

vid beräkning av personalbehov etc. Utredningsmannen,

som utgår från att chefen för intendenturförvaltningen skall vara alternativt

militär eller civil, har för sin del funnit sig kunna räkna med att,

därest beslut fattas om en gemensam kår, chefskapet för denna skall kunna

förenas med befattningen som chef för centralplaneringen inom ämbetsverket,

med löneställning B 4. Utredningsmannen utgår därvid från att befattningshavaren

i sin egenskap av kårchef icke skall lyda under verkschefen,

utan i någon form anslutas till försvarets högsta ledning.

Den kårexpedition, som enligt utredningen bör stå till kårchefens förfogande

för handläggning av kårärendena, bör vara lokalt ansluten till intendenturförvaltningen.

Expeditionens inre organisation och personalbehov

kommer att påverkas av val av rekryterings- och utbildningssystem. Uppskattningsvis

har utredningsmannen räknat med beställningar för en regementsofficer

i Ao 26, en regementsofficer i Ao 24 och två kaptener, två arvodesbefattningar

i A:24 respektive A:17 samt två biträdestjänster i A 7

respektive A 5.

Yttranden

Remissmyndigheterna anför, alt förutsättningar saknas för ställningstagande

till de framförda alternativen. Utredningen i kårfrågan bör slutföras

i sådan tid att beslut kan föreligga i samband med att verket inrättas.

överbefälhavaren uttalar, att en lösning enligt alternativet med gemen
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

sam kår synes vara mest rationell från administrativ synpunkt och bör allmänt

sett eftersträvas.

Kostnadsberäkningar

Avlöningskostnaderna för personal vid arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå

samt vid försvarets civilförvaltning för bok- och blankettärenden

och för lägerkasseärenden uppgår enligt utredningen till omkring 5 950 000

kr. Avlöningskostnaderna för personalen vid den gemensamma intendenturförvaltningen

beräknar utredningen till cirka 5 490 000 kr. Merkostnaderna

för personalökning i försvarsgrensstaberna för inspektions- och övrigt

stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden i händelse av

beslut om gemensam intendenturkår uppskattar utredningen till omkring

240 000 kr. Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag alltså en kostnadsminskning

av omkring (5 950 000 — 5 490 000 — 240 000 =) 220 000 kr.

Vid sina kostnadsberäkningar har utredningen emellertid bortsett från

avlöningskostnaderna — för närvarande cirka 120 000 kr. — för den personal

som inte längre erfordras inom intendenturförvaltningen till följd

av att vissa ärenden rörande bränsle m. m. överföres till fortifikationsförvaltningen.

Personalbehovet inom fortifikationsförvaltningen för handläggning

av dessa ärenden har nämligen inte prövats av utredningen. Ej

heller har i kostnadsberäkningarna medtagits avlöningskostnaderna för

innehavaren av en tjänst för kontorsskrivare vid marinförvaltningens intendent

uravdelning, som är avsedd för redigering av samling av marinens

förvaltningsföreskrifter och som även i fortsättningen bedömes erforderlig

inom marinförvaltningen härför.

Intendenturförvaltningens förläggning

Huvuddelen av arméintendenturförvaltningen är inrymd i förhyrda lokaler

i husen Mäster Samuelsgatan 6—10, medan delar av två byråer är förlagda

till en kronan tillhörig byggnad vid Fredrikshovsgatan 6 (Fredrikshovs

slott). Marinförvaltningens intendenturavdelning har sina ämbetslokaler

i en byggnad ingående i det förutvarande kasernetablissementet vid

Linnégatan 89. För flygförvaltningens intendenturbyrå förhyres lokaler i

Solna. Hyreskostnaderna för lokalerna vid Mäster Samuelsgatan och i Solna

uppgår inklusive värme enligt utredningen till ett årligt belopp av cirka

215 000 kr.

För att intendenturförvaltningsverket skall kunna arbeta med full effektivitet

inom rimlig tid efter det omorganisationen trätt i kraft är det enligt

utredningen nödvändigt att verket från början sammanföres i ändamålsenliga

arbetslokaler, som bildar en i stort sett sluten enhet. De lokaler som

för närvarande disponeras av de tre intendenturförvaltningsorganen är

från angivna synpunkt icke lämpliga.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

59

Enligt sina direktiv har utredningen övervägt möjligheten att förlägga

intendenturförvaltningsverket annorstädes än till stockholmsområdet. Härom

anför utredningen följande.

I det föregående har utredningsmannen såsom ett motiv för inrättande

av en ccntralplanering framhållit det nära samarbete som vid genomförande

av 1961 års försvarsledningsreform förutsatts äga rum mellan ämbetsverket

och de högre militära staberna vid utformandet av direktiv och anvisningar

till ämbetsverket och i andra sammanhang. Detta samarbete

torde icke kunna erhålla praktiska och smidiga former med mindre det är

möjligt att när så erfordras med kort varsel ordna personliga sammanträffanden

mellan representanter för de berörda parterna. Dylika kontakter

torde bli dagligdags förekommande och ofta beröra ett flertal personer i

verket.

Det förtjänar även uppmärksammas, att ett nära samarbete mellan intendenturförvaltningen

och övriga inom försvaret verksamma, till stockholmsområdet

förlagda förvaltningar även i fortsättningen är att motse,

vilket beträffande marinen och flygvapnet kan förväntas bliva relativt omfattande

särskilt den närmaste tiden efter det intendenturärendena överflyttats

från marin- och flygförvaltningarna. Samverkan på inspektionstjänstens

område mellan förvaltningen och respektive stabsorgan torde även

kräva fortlöpande kontaktverksamhet.

De anförda skälen talar enligt utredningen för att så länge försvarets

centrala ledningsorgan inom såväl stabs- som förvaltningsområdet är koncentrerade

till Stockholm en isolerad utflyttning av intendenturförvaltningsverket

icke kan förordas.

Med hänsyn härtill har utredningen undersökt möjligheterna att inom

stockholmsområdet åstadkomma en lösning av förläggningsfrågan, som dels

tillgodoser verkets intresse att erhålla ändamålsenliga lokaler och goda

kontaktmöjligheter med övriga försvarets centrala organ och dels i möjligaste

mån beaktar de svårigheter som för anställd personal eller ur rekryteringssynpunkt

kan vara förenade med förändring i de nuvarande intendenturorganens

lokalisering. Utredningen erinrar om att statsmakterna under

senaste tid meddelat beslut om organisationsförändringar inom försvaret,

som innebär friställande av vissa lokalutrymmen från deras hittillsvarande

användning. Detta gäller bland annat infanterikadettskolans förutvarande

ctablissemcnt vid Ulriksdal, som friställts i anslutning till infanterikadettskolans

flyttning till Halmstad. Skolans lokaler i Ulriksdal — del

av kanslihusbyggnad gemensam med arméns intendenturförråd i Stockholm,

en skolbyggnad och två kasernbyggnader, matsals- och marketenteribyggnader,

garagebyggnad samt ett antal mindre byggnader av baracktyp —

kan sålunda disponeras för annat ändamål. Vid en genom fortifikationsförvaltningcns

försorg verkställd preliminär undersökning har enligt utredningen

framkommit, att genom vidtagande av vissa om- och tillbyggnadsarbeten

lämpliga lokaler kan anordnas, vilka icke blott täcker intendenturförvaltningcns

behov utan även kan tillgodose förefintligt lokalbehov

inom andra förvaltningsområden inom försvaret.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen anser att — även om bostadsfrågan icke för närvarande

helt kan överblickas — några ur personalsynpunkt alltför tungt vägande

skäl icke är att anföra mot en lokalisering till Ulriksdal.

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningsverket förlägges till infanterikadettskolans

etablissement i Ulriksdal.

Yttranden

Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet vill icke motsätta

sig, att lokal- och förläggningsfrågorna för det nya intendenturförvaltningsverket

för närvarande löses på det av intendenturförvaltningsutredningen

föreslagna sättet. De investeringar m. m. som föranledes härav anses vara

av så relativt obetydlig omfattning, att de icke kan förhindra en framtida

större reform i lokaliseringshänseende och därmed föregripa ställningstagandet

till de förslag i sådant avseende, som lokaliseringsutredningen kan

komma att framlägga.

Övriga remissinstanser har i princip ej heller haft några invändningar

mot att verket förlägges till Ulriksdal.

Organisationens genomförande

Utredningen förordar, att den nya organisationen träder i kraft från och

med budgetåret 1963/64. Förutsättning för att så lämpligen skall kunna ske

är enligt utredningen emellertid dels att ämbetsverket kan från början

sammanföras i ändamålsenliga lokaler, dels ock att erforderlig tid stått till

förfogande för tillsättning av åtminstone huvuddelen av tjänsterna å intendenturförvaltningens

personalförteckning, för placering av officerare och

underofficerare å för militär personal avsedda befattningar hos ämbetsverket

samt för utarbetande av förslag till arbetsordning och arbetsrutiner.

Utredningen räknar med att tillsättning av tjänster och placering i befattningar

skall kunna medhinnas, därest beslut i omorganisationsfrågan fattas

senast under tidigare delen av 1962 års höstriksdag. Utredningen anser

det lämpligt, att övergången till den nya organisationen äger rum under

medverkan av en särskild delegation.

Utredningen har beräknat personalen för intendenturförvaltningen med

utgångspunkt i det läge som uppstår då ämbetsverket funnit sina arbetsformer

och erforderliga reglementen, instruktioner och övriga föreskrifter

utarbetats för ämbetsverkets egen verksamhet och i viss utsträckning för

verksamheten vid underlydande myndigheter i regional och lokal instans.

Även efter det den nya organisationen börjat verka är det därför enligt utredningens

mening nödvändigt att under en övergångstid räkna med behov

av extra personal, främst kvalificerad sådan, för utarbetande av reglementen

och instruktioner m. m. och för samordnande verksamhet. Utredningen

förutsätter, att de bestämmelser som under senare tid gällt för personal,

som blivit övertalig i samband med omorganisationer inom försvaret, skall

få tillämpas jämväl för ifrågavarande omorganisation.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

61

Yttranden

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt eller lämnat utan erinran

förslaget, att verket organiseras från och med den 1 juli 1963. Statstjänstemannens

riksförbund föreslår dock, att det nya verket organiseras från den

1 oktober 1963 med hänsyn bland annat till att omplacering och omkommendering

av militär personal för närvarande regelmässigt sker den 1 april

och den 1 oktober.

Föredraganden

Intendenturförvaltningens huvudsakliga uppgift är att svara för stridskrafternas

beklädnad och förplägnad samt deras förseende med förläggningsförnödenheter,

drivmedel, hästar, hundar och veterinärmateriel samt

expeditionsmateriel m. m. Till intendenturförvaltningens område hänföres

även handhavandet av för krigsmakten avsedda medel för undervisning och

övningar m. m.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen utövas den

centrala intendentur förvaltningstjänsten enligt den för närvarande gällande

förvaltningsorganisationen försvarsgrensvis. Arméintendenturförvaltningen

svarar sålunda för ledningen av intendenturförvaltningen inom

armén. Motsvarande verksamhet för marinen handhaves inom marinförvaltningens

intendenturavdelning och för flygvapnet inom flygförvaltningens

intendenturbyrå. Med tillämpning av i första hand huvudförvaltningsprincipen

samordnas verksamheten försvarsgrenarna emellan. Anskaffningsverksamheten

har härvid till största delen kommit att åvila arméintendenturförvaltningen.

I sina huvuddrag fastställdes den nuvarande försvarsgrensvis uppdelade

organisationen år 1954 efter förslag i propositionen 1954: 109 angaende

organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning

m. m. Föredragande departementschefen framhöll dock, att valet av

organisationsform för intendenturförvaltningen icke innebar något definitivt

ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen om gemensam

intendenturförvaltning —- liksom gemensam tygförvaltning — avvisades

således icke, men frågan om dess förverkligande ställdes på framtiden.

Ett omfattande utredningsarbete hade föregått 1954 års beslut, bland

annat av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36—37). Förvaltningsutredningen

förordade för sin del, att intendenturförvaltningens

centrala ledning skulle utövas av ett för försvaret gemensamt ämbetsverk,

försvarets intendenturförvaltning. En gemensam organisation ansågs erbjuda

de bästa garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekonomisk

drift i fred och underlättande av underhållstjänsten i krig.

Frågan om ändrad organisation av intendenturförvaltningen har efter

1954 års beslut aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvarsledningskom
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

mitté framhöll sålunda (SOU 1960: 12), att samordningen av intendenturförvaltningstjänsten

redan drivits så långt genom huvudförvaltningsprincipens

tillämpning att en övergång till gemensam organisation icke skulle

innebära någon genomgripande förändring. Med hänsyn till att en gemensam

organisation vidare kunde medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste

kommittén sympatier för införande av en sådan organisation.

1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina

överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den

centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret gemensam

myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma

principer som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att

en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma

till stånd.

Som framgår av det inledningsvis anförda har 1961 års riksdag efter förslag

i proposition 109 sedermera fattat principbeslut om att ett gemensamt

centralt intendenturförvaltningsverlc skall inrättas inom försvaret. Med

stöd av Kungl. Maj:ts den 14 oktober 1960 givna bemyndigande hade chefen

för försvarsdepartementet redan dessförinnan tillkallat en utredningsman

för att verkställa utredning rörande organisation m. m. av ett sådant ämbetsverk.

Sedermera har uppdraget utvidgats till att även omfatta utredning

av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår. Utredningen

har den 22 december 1961 avgivit betänkande med förslag till

organisation m. m. av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk,

benämnt intendenturförvaltningen. I kårfrågan har utredningen redovisat

vissa alternativa lösningar. I det föregående har jag lämnat en redogörelse

för utredningens förslag samt däröver avgivna remissutlåtanden. Jag

vill redan här konstatera, att utredningens förslag i sina huvuddrag godtagits

av remissinstanserna.

Beslut föreligger således redan om att ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk

skall organiseras. Detta verk bör enligt min mening

benämnas försvarets intendenturverk. I fortsättningen använder jag

denna benämning då jag redovisar mina förslag beträffande verkets arbetsuppgifter,

organisation m. m.

Enligt utredningen upprätthålles för närvarande på intendenturtjänstens

område inte några klara gränser mellan förvaltnings- och stabsuppgifter,

bland annat i fråga om inspektionsverksamheten. I anslutning till 1961 års

beslut angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning (jfr prop.

1961: 109) ersättes försvarsgrenschefens ledning av förvaltningsverksamheten

med en anvisningsrätt gentemot förvaltningsmyndigheterna, som är betingad

av hans ansvar för den förbandsproducerande verksamheten och

som avser den närmare utformningen av myndighets verksamhet för tillgodoseende

av verksamheten inom försvarsgrenen rörande organisation,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

utrustning, mobilisering, utbildning m. m. Den till följd härav fastställda

gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och förbandsproduktion

bör enligt utredningen konsekvent uppehållas vid organiserandet av det

nya intendenturförvaltningsverket. Arbetsuppgifterna för det nya verket

och dess personal bör således enligt utredningen renodlas till att avse förvaltningsverksamheten.

Den inspektionsverksamhet som icke avser förvaltningsfunktionerna

och den stabsverksamhet i övrigt som sammanhänger

med försvarsgrenschefernas förbandsproducerande verksamhet bör ankomma

på försvarsgrensstaberna. Bland annat bör den verksamhet som avser

utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor inom samtliga försvarsgrenar

ankomma på respektive staber.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att klara

gränser bör eftersträvas på intendenturområdet mellan förvaltningsverksamhet

och stabsarbete. Jag har inte heller funnit anledning till erinran

mot vad utredningen anfört angående gränsdragningen mellan dessa båda

arbetsområden. Jag anser mig emellertid böra påpeka att det många gånger

torde vara svårt att bestämma gränserna mellan stabs- och förvaltningsfunktionerna.

Det bör ankomma på intendenturverket och berörda staber

att med utgångspunkt i den angivna huvudsakliga gränsdragningen i detalj

organisera sitt arbete så att verksamheten bedrives på ett rationellt och

lämpligt sätt. Uppmärksamhet måste oavlåtligt ägnas åt att undvika dubbelarbete.

Ett nära samarbete och en växelverkan måste städse äga rum

mellan förvaltning och staber.

Utredningen anser vidare, att viss förstärkning av den intendenturutbildade

personalen inom försvarsgrensstaberna är nödvändig i anslutning

till att förenämnda uppgifter i fråga om inspektion m. m. hänföres till staberna

då intendenturverket organiseras. Enligt utredningen bör sålunda i

staberna inordnas den intendenturpersonal som kontinuerligt beräknas erforderlig

för verksamheten.

I likhet med utredningen anser jag, att i stabernas organisation bör ingå

den personal som normalt erfordras för verksamheten. En viss förstärkning

av den intendenturutbildade personalen vid staberna kan bli erfordcilig

då inlendenlurverket inrättas. Utredningen har beräknat att sammanlagt

sex nya beställningar erfordras. Jag är inte nu beredd att avgiva förslag

i ämnet. Ej heller anser jag mig i förevarande sammanhang böra taga

ställning till frågan i vilka organisatoriska former inspektions- och andia

stabsuppgifter på intendenturområdet skall handhavas vid respektive löisvarsgrensstaber.

Dessa spörsmål bör enligt min mening först närmare

prövas vid den överarbetning av försvarsgrensstabernas organisation in. in.

som pågår inom försvarsdepartementet. Genomförandet av den nya organisationen

med gemensam central intendenturförvaltning inom försvaret

kommer emellertid all bland annat kräva en omfattande personalplanering.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Vid denna bör de av utredningen angivna personalberäkningarna tills vidare

kunna vara till ledning.

Det av bland andra chefen för flygvapnet framlagda förslaget om förstärkning

av eskaderstaberna med intendenturutbildade officerare bör enligt

min mening upptagas till prövning i anslutning till den genom försvarsledningsutredningens

försorg pågående utredningen om de regionala stabernas

organisation m. m.

Vad gäller gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden

anför utredningen, att åtskilliga skiljaktigheter för närvarande

finnes mellan de tre försvarsgrenarna. Detta gäller framför allt

i fråga om avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Utredningen

anser emellertid, att de olikheter i fråga om formell begreppsbestämning

och klassificering m. m. som finns försvarsgrenarna emellan icke behöver

utgöra något principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsuppgifter

som nu inom respektive försvarsgrenar är hänförda till intendenturområdet

överföres till det gemensamma verket. Utredningen föreslår därför,

att i princip all den verksamhet som för närvarande vid envar av försvarsgrenarna

är hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya

verket.

För egen del finner jag utredningens sistnämnda förslag lämpligt. Härigenom

torde övergången till gemensam organisation kunna ske på ett relativt

smidigt sätt. I likhet med utredningen anser jag, att det därefter bör

ankomma på intendenturverket att i samråd med de tygförvaltande verken

och försvarets förvaltningsdirektion vidtaga åtgärder för att ernå formell

enhetlighet i olika avseenden. I den mån viss materiel vid någon men icke

vid samtliga försvarsgrenar utgör intendenturmateriel bör ämbetsverket

och berörda övriga myndigheter även taga initiativ till att frågan om materielens

organisatoriska tillhörighet kommer under prövning. Jag vill härvid

erinra om försvarets förvaltningsdirektions remissuttalande att indelningen

av krigsmaktens förnödenheter i grupper blott i stora drag bör utgöra

grunden för förvaltningsärendenas fördelning på skilda myndigheter

och att fördelningen i detalj bör betraktas som en huvudförvaltningsfråga,

som avgöres i vanlig ordning mellan myndigheterna och förvaltningsdirektionen.

Jag vill i förevarande sammanhang även starkt understryka betydelsen

av att arbetet med klassificering och kodifiering av intendenturförnödenheterna

bedrives med kraft. Enhetlig terminologi och enhetligt klassifikations-

och materielbeteckningssystem torde nämligen vara en förutsättning

för att intendenturverket skall kunna arbeta effektivt och för att mera väsentliga

besparingar skall kunna uppnås inom verksamhetsområdet.

I vissa avseenden framlägger utredningen förslag till omflyttningar mellan

förvaltningsområden. Sålunda föreslås förändringar i fråga om anskaffningsverksamheten

för drivmedel och drivmedelsmateriel samt bräns
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

len och bränsleinventarier för de fasta maskinanläggningarna, i fråga om

ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom beträffande

handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt lägeroch

manskapskassor.

Såsom tidigare anförts är arméintendenturförvaltningen huvudförvaltningsmyndighet

för anskaffning för försvaret av driv- och smörjmedel för

fordon. Marinförvaltningen och flygförvaltningen är huvudförvaltningsmyndigheter

för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel. Inköp av

flygdrivmedel verkställes av flygförvaltningens inköpsavdelning på anmodan

av intendenturbyrån. Vid armétygförvaltningen, marinförvaltningen

(skeppsbyggnadsavdelningen) respektive flygförvaltningen (flygplanavdelningen)

utprovas vilka tekniska fordringar m. m. som bör ställas på olika

drivmedel. Utredningens förslag i fråga om driv- och smörjmedel innebär,

att samtliga de funktioner i fråga om anskaffning, förrådshållning, distribution

och krigsförberedelsearbete som hittills fullgjorts av de tre intendenturorganen

skall överföras till det nya verket. Härjämte föreslår utredningen,

att även inköp av flygdrivmedel skall anförtros intendenturverket.

Jag har för min del inga invändningar att rikta mot utredningens förslag

rörande drivmedelsfrågornas handläggning. Därest det av skilda anledningar

i undantagsfall bedömes lämpligt med en annan arbetsfördelning

än den utredningen föreslagit, bör det i den mån så kan ske utan personalförändringar

stå berörda myndigheter fritt att träffa överenskommelse

härom. Det väsentliga bör vara att en naturlig och rationell arbetsfördelning

kommer till stånd. Utarbetandet av tekniska specifikationer (kvalitetsfordringar)

in. in. för drivmedel och smörjmedel av skilda slag skall självfallet

alltjämt ankomma på vederbörliga tekniska sakorgan inom respektive tygförvaltningar.

Utbyggnad och underhåll av de fasta maskinanläggningarna inom försvaret

och i samband med underhållet även kontrollen av den värmetekniska

driften åvilar som tidigare anförts för närvarande fortifikationsförvaltningen.

Utredningen föreslår, att även val och kvalitetsbedömning av bränslen

samt ärenden rörande bränsleinventarier för de fasta anläggningarna

överföres till fortifikationsförvaltningen. Beräkning av medelsbehovet för

bränslen till dessa anläggningar samt förvaltning av anslag för ändamålet

bör likaså ankomma på fortifikationsförvaltningen. Utredningen har vidare

övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om bränslen bör hänföras

till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är det emellertid

svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bränslen.

Utredningen anser bland annat därför, att en samordning av bränsleinköpen

och drivmcdclsinköpen bör komma till stånd. Ilärför talar även bland

5 — Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

annat merkantila och ekonomiska synpunkter. Utredningen föreslår med

hänsyn härtill, att inköpsverksamheten avseende bränslen skall handhavas

av intendenturverket.

För egen del har jag intet att erinra mot utredningens förslag rörande

anskaffningen av bränslen för försvarets fasta maskinanläggningar. Jag räknar

således med att frågor angående val och kvalitetsbedömning av bränslen

samt ärenden rörande bränsleinventarier överföres till fortifikationsförvaltningen

och att inköp av bränslen skall handhavas av intendenturverket.

Jag har ej heller något att invända mot att el- och vattenförsörjningsfrågorna

i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och

förhyrda lokaler i enlighet med utredningens förslag hänföres till fortifikationsförvaltningen

samt att frågor avseende yttre och inre renhållning tills

vidare skall handläggas enligt nuvarande ordning.

Utredningen föreslår, att i princip all distributionsmateriel för drivmedel

skall hänföras till intendenturförvaltningen. Undantag bör enligt utredningen

dock göras för tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet

speciell tankningsutrustning.

I likhet med utredningen anser jag för min del, att distributionsmaterielen

i så stor utsträckning som möjligt skall sammanhållas vid intendenturverket.

Härför talar bland annat önskemålet att den tekniska säkerhetstjänsten

bör hållas samlad på ett ställe. Undantag från den angivna

principen bör i huvudsak endast förekomma för sådan speciell tankningsmateriel

in. m. som specialkonstruerats för tankning av t. ex. luftfartyg.

Jag tillstyrker utredningens förslag, att det i försvarets civilförvaltning

ingående bok- och blankettkontoret med förråd med oförändrade uppgifter

överföres till intendenturverket. Kontoret och dess verksamhet har enligt

min mening en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningen

än till civilförvaltningen. Jag vill i förevarande sammanhang erinra om

att bok- och blankettförrådets inordnande i civilförvaltningen år 1961

skedde såsom ett provisorium i avbidan på resultatet av förevarande utredning

rörande organisation av det gemensamma intendenturverket (jfr

prop. 1961: 110, s. 10).

Intendenturförvaltningsutredningen föreslår vidare, att all den verksamhet

rörande läger- och manskapskassor som för närvarande handhaves av

försvarets civilförvaltning skall överföras till intendenturförvaltningen.

Härigenom kommer enligt utredningen samtliga ärenden rörande lägeroch

manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltning — att förläggas

till och sammanhållas av en myndighet.

Jag biträder utredningens förslag rörande läger- och manskapskassor,

dock med det undantaget att jag avstyrker att den revisionsmässiga kontrollen

av verksamheten överföres från civilförvaltningen till intendenturverket.

Enligt min mening bör således på försvarets intendenturverk ankomma

att svara för de till verksamheten hänförliga förvaltningsuppgif
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

terna, medan revisionen bör åligga civilförvaltningen (revisionsbyrån).

I likhet med utredningen anser jag vidare, att förvaltningen av försvarsgrenarnas

övningsanslag skall handhavas av intendenturverket. Jag förutsätter

därvid liksom utredningen, att intendenturverket i samråd med försvarsgrensledningarna,

de tygförvaltande verken och försvarets förvaltningsdirektion

ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet så att

sådana förändringar successivt åstadkommes som är ägnade att befrämja

ett förenklat förfarande och kostnadsbesparingar. Försvarsgrenschefs möjlighet

att ur effektivitetssynpunkt ge övningsverksamheten lämplig inriktning

får härvid emellertid inte försvåras.

Utredningen har inte förutsatt någon ändrad ordning i fråga om förvaltningen

av försvarsstabens övningsanslag. För egen del kan jag inte finna

att hinder föreligger för att intendenturverket även förvaltar detta anslag

utan föreslår, att förvaltningen av försvarsstabens övningsanslag skall ankomma

på det nya verket. Även förvaltningen av militärhögskolans övningsanslag

bör vara en uppgift för intendenturverket.

Arméchefen har för närvarande ansvaret för djursjukvården inom krigsmakten,

medan den hygieniska livsmedelskontrollen åvilar sjukvårdsstyrelsen.

Utredningen har efter samråd med försvarsledningsutredningen

icke ansett sig böra närmare behandla frågan om det militära veterinärväsendets

organisation utan har utgått från att nuvarande gränsdragning

mellan förvaltningsområden och mellan förvaltning och stabsmyndigheter

tills vidare skall bestå. Utredningen räknar således med att den i arméintendenturförvaltningens

centralbyrå ingående hästsektionen med i princip

oförändrade arbetsuppgifter — utökade med de till marinens och flygvapnets

hundbevakningstjänst hörande uppgifterna — tills vidare skall

överföras till intendenturförvaltningen.

För egen del ansluter jag mig till denna utredningens uppfattning. Jag

förutsätter, att intendenturverket framdeles även skall erhålla uppgifter

såsom hunduttagningsmyndighet. Jag vill erinra om att den slutliga organisationen

i nu aktuella hänseenden torde komma under prövning av de sakkunniga

som chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts

den 30 mars 1962 lämnade bemyndigande tillkallat för prövning av bland

annat frågan om ledningen av sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten.

Utredningen räknar med att den serviceverksamhet för myndigheter

in. fl. utanför försvaret som för närvarande åligger arméintendenturförvaltningen

— omfattande bland annat anskaffning av bränslen, livsmedel

m. in. — skall överföras till det nya intendenturförvaltningsverket. För

egen del har jag inte något att erinra häremot. Frågan huruvida kostnaderna

för denna verksamhet liksom hittills i princip skall inrymmas inom försvarets

anslagsram eller om de, som utredningen tänkt sig, skall ligga utanför

ramen torde få prövas framdeles i samband med ställningstagandet till försvarets

kostnader från och med budgetåret 1963/64.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Jag vill i förevarande sammanhang även understryka statens jordbruksnämnds

uttalande att det vid ett system med mera omfattande samordnade

militära inköp för civila inrättningars räkning är nödvändigt att dessa inrättningars

försörjningssituation vid och efter ett krigsutbrott beaktas. Jag

förutsätter, att detta kan ske genom att berörda myndigheter bland annat

verkar för att viss lagerhållning kommer till stånd.

Jag övergår så till att behandla organisationen m. m. av försvarets intendenturverk.

I likhet med utredningen anser jag, att chefen för verket skall vara placerad

i Bp 6 och att befattningen skall avses för alternativt militär eller civil

innehavare. Jag vill i anslutning härtill erinra om att 1961 års riksdag

fattat principbeslut om att försvarsgrenschefernas chefskap över respektive

försvarsgrenars tygförvaltande verk skall upphöra (jfr prop. 1961: 109, s.

105 f). Chefen för försvarsdepartementet kommer inom kort att för Kungl.

Maj :t framlägga förslag för genomförande av riksdagens ifrågavarande beslut

rörande chefskapet vid tygförvaltningarna.

Utredningen föreslår som framgår av det föregående, att intendenturverket

under chefen skall vara indelat i ett stabsorgan, benämnt centralplaneringen,

samt sex byråer, nämligen materielbyrå (beklädnad, inventarier

m. m.), livsmedelsbyrå (proviant, furage, förplägnadsmateriel, läger- och

manskapskassor m. m.), drivmedelsbyrå (drivmedel, inköp av bränslen,

distributionsmateriel m. m.), allmän byrå (verkets mobilisering, skydd och

säkerhetstjänst, dokumentations- och informationstjänst, standardisering,

klassificering och kodifiering, bok- och blankettärenden m. m. samt förvaltningen

av bland annat anslagen till övningar), förrådsbyrå (förrådstjänst,

materielhantering, redovisning och kontroll, utom beträffande drivmedel och

bränslen m. in., kollektivavtalsfrågor) och administrativ byrå (kansli-, personal-,

organisations- och kameralärenden m. m.).

För egen del anser jag i likhet med statskontoret, försvarets civilförvaltning

och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, att förrådsbyrån och

allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå, benämnd förrådsbyrån.

Härvid bör den i den föreslagna allmänna byrån upptagna centralexpeditionen

överföras till administrativa byrån och sammanslås med denna

byrås expedition. Frågor rörande säkerhetstjänst och verkets mobilisering

bör vidare hänföras till centralplaneringen. Den enligt förslaget i förrådsbyrån

ingående avtalsdetaljen bör överföras till administrativa byrån och

inordnas i personal- och organisationskontoret. Slutligen bör den föreslagna

normaliesektionen ställas direkt under verkschefen som en fristående sektion.

Förvaltningen av anslagen till övningar bör ankomma på en särskild

detalj inom förrådsbyrån, förslagsvis benämnd övningsdetaljen. Vidare bör

enligt min mening den för förrådsbyrån föreslagna allmänna sektionen benämnas

förrådssektion och hästsektionen benämnas hästdetalj. Redovisnings-

och granskningssektionen får som utredningen framhållit anses vara

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kiingl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

provisoriskt organiserad i avbidan på resultatet av påbörjade undersökningar

av möjligheterna att övergå till maskinbokföring för redovisning och

kontroll av förnödenheter.

Utredningens förslag innebär även bland annat att chefen för centralplaneringen

skall vara ställföreträdare för verkschefen. Jag anser mig inte

böra biträda detta förslag utan räknar med att någon av byråcheferna vid

förfall för verkschefen skall fullgöra dennes åligganden. Vid en dylik anordning

föreligger ej heller anledning att inrätta särskilt ställföreträdararvode.

Vad gäller centralplaneringen vill jag i övrigt särskilt understryka,

att detta organ inte får erhålla ställning av mellaninstans mellan verkschefen

och byråerna. Ej heller får centralplaneringens ställning som intendenturverkets

kontaktorgan med staber in. m. tolkas så att direkta kontakter

med verkets sakorgan icke skulle få förekomma. Uppmärksamhet måste

ägnas åt att utbilda smidiga samarbetsrutiner mellan olika enheter inom och

utom verket och undvika alla former av dubbelarbete. Med hänsyn härtill

bör personaluppsättningen för centralplaneringen beräknas förhållandevis

snävt.

I övrigt har jag i huvudsak inte några invändningar mot det av utredningen

framlagda förslaget till organisation av intendenturverket. Jag anser

dock i likhet med vissa av remissinstanserna, att den föreslagna drivmedels-

och bränslesektionen inom drivmedelsbyrån bör uppdelas på två sektioner,

nämligen en drivmedelssektion och en bränslesektion. Den föreslagna

lägerkassesektionen vid livsmedelsbyrån bör benämnas lägerkassedetalj.

Enligt mitt förslag kommer försvarets intendenturverk således att indelas

i centralplanering samt fem byråer, nämligen materielbyrå, livsmedelsbyrå,

drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och administrativ byrå samt normaliesektion.

De fem byråerna bör indelas i sektioner m. m. i enlighet med

vad jag nyss anfört. Indelningen framgår av en sammanställning över verkets

organisation, vilken som bilaga torde få fogas till statsrådsprotokollet

(bilaga 1). Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

om byråernas indelning i sektioner in. m. Indelningen av dessa i detaljer

bör på vanligt sätt ankomma på ämbetsverket. Jag vill kraftigt understryka

att detaljerna inte får betraktas som fasta organisationsenheter utan

bör inom given personalram enligt verkets bestämmande upplösas, omfördelas

och nyinrättas allt efter omständigheterna.

I fråga om de olika enheternas arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig

till de förslag utredningen avgivit med de undantag jag i det föregående

angivit. Verksledningen bör emellertid under uppbyggandet av det nya verket

äga vidtaga de smärre ändringar i arbetsfördelningen mellan olika enheter

som bedömes lämpliga.

För intendenturverket har som framgår av det föregående utredningen

beräknat sammanlagt 290 tjänster erforderliga. För egen del bedömer jag

personalbehovet till sammanlagt 283 befattningshavare. Befattningarnas för
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

delning på olika byråer och sektioner m. m. framgår av sammanställningar

vilka som bilagor torde få fogas till protokollet (bilaga 2—9).

I fråga om de avvikelser mitt förslag till personalorganisation innebär i

förhållande till utredningens vill jag anföra följande. Med hänsyn till att

materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråernas centralsektioner är nya organisationsenheter

har jag i avbidan på ytterligare erfarenheter av verksamheten

ansett mig böra beräkna antalet befattningshavare relativt snävt.

Detsamma gäller beträffande förrådsbyråns förrådssektion.

I likhet med vissa remissinstanser anser jag, att vid centralplaneringen

bör finnas en befattning för kvalificerad ekonom. Med hänsyn härtill föreslår

jag, att i centralplaneringen skall ingå en civil byrådirektörstjänst. En

av utredningen föreslagen befattning för kapten synes härvid kunna undvaras.

Flera remissinstanser har framfört önskemål om förstärkning av materielbyråns

beklädnadssektion. Mitt förslag innebär, att sektionen tillföres

ytterligare en regementsofficersbeställning. I fråga om materielbyråns projekteringssektion

har jag fäst stort avseende vid den framförda synpunkten

att kvalificerad teknisk personal bör ingå i sektionen. Med hänsyn härtill

bör enligt min mening förutom chefen i sektionen ingå ytterligare en

högre civil befattningshavare. Jag föreslår därför, att en majorsbeställning

utbytes mot tjänst för byrådirektör. Den beslutade centraliseringen

av tvätt- och textilreparationstjänsten till försvarets fabriksverk torde enligt

tillgängliga uppgifter fullföljas i sådan takt att icke några textilreparationsverkstäder

eller tvättinrättningar kommer att vara underställda det nya

intendenturverket. Särskild personal behövs därför inte inom intendenturverket

för ledning av reparationsverkstäder och tvättanstalter.

Enligt mitt förslag erhåller livsmedelsbyrån en viss förstärkning i förhållande

till utredningens beräkningar. Detta är motiverat, bland annat, av

utökade civila serviceuppgifter.

För tekniska säkerhetsfrågor i samband med drivmedelshanteringen har

utredningen räknat med en tjänst för förste byråingenjör i A 23. Med hänsyn

till vikten av att tillräcklig personal står till förfogande för handläggning

av sådana ärenden föreslår jag härutöver en tjänst för byråingenjör i A 19.

Jag förutsätter, att en av assistenterna i A 17 vid drivmedelssektionen

bland annat vid behov skall tjänstgöra som vikarie för förrådsförvaltare.

Mitt förslag att en officer skall vara chef för normaliesektionen är i första

hand motiverat av att sektionen skall ha att svara för ärenden avseende

underrättelsetjänst o. dyl. Jag vill erinra om att överbefälhavaren särskilt

understrukit betydelsen av personal för dessa ärenden.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser

som mitt förslag innebär i förhållande till utredningens förslag till

personalorganisation. Mina personalberäkningar grundar sig i första hand

på de av utredningen angivna arbetsuppgifterna för respektive organisa
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

tionsenheter samt på vad som framkommit vid remissbehandlingen av utredningens

förslag. Löneställningen för regementsofficerare, byrådirektörer,

kontorsskrivare (förste kansliskrivare), förrådsmästare och kansliskrivare

samt arvoden till pensionerad militär personal i arvodesbefattning har

anpassats till vad chefen för civildepartementet senare denna dag ämnar

föreslå vid anmälan av frågan om proposition angående statstjänstemännens

löner under åren 1962 och 1963 m. m. överläggningar har ägt rum med berörda

personalorganisationer angående respektive tjänsters lönegradsplacering

m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna i det

nya verket har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha

något att erinra.

Som framgår av sammanställningarna bör cheferna för materielbyrån,

livsmedelsbyrån, drivmedelsbyrån och förrådsbyrån vara byråchefer i lönegrad

Bo 1. Chef för administrativa byrån skall vara krigsråd i Bo 1. Innehavarna

av byråchefstjänsterna bör vara intendenturofficerare på aktiv

stat. Tjänsterna bör vara uppförda på intendenturverkets personalförteckning.

Befattningen som chef för centralplaneringen — likaså i Bo 1 och

uppförd på verkets personalförteckning — bör avses för alternativt militär

eller civil innehavare.

Som jag i det föregående anfört har intendenturförvaltningsutredningen

i kårfrågan redovisat vissa alternativa lösningar. Kungl. Maj :t har den 27

april 1962 uppdragit åt utredningen att bedriva det fortsatta utredningsarbetet

i kårfrågan med sikte på att en gemensam kår skall inrättas för

all intendenturpersonal inom krigsmakten samt avgiva härav betingade

förslag. Jag anser i princip, att därest en gemensam intendenturkår tillkommer

för intendenturverket avsedda beställningar på aktiv stat bör uppföras

på den gemensamma kårens stat. I den mån frågan om gemensam

intendenturkår inte kan lösas före den 1 juli 1963, bör de för det nya ämbetsverket

avsedda militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets

personalförteckning. Lönegradsbeteckningen för dessa beställningar

bör vara År. Samtidigt härmed bör de beställningar för intendenturpersonal

som för närvarande är avsedda för arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning och flygförvaltningens intcndenturbyrå

vakanthållas. Av en tablå vilken som bilaga torde få fogas till protokollet

(bilaga 10) framgår översiktligt antalet befattningar för militär personal

i nuvarande organisation, enligt utredningens förslag samt enligt mitt

förslag. Som framgår av denna nedgår antalet militära befattningar i den

centrala intendenturförvaltningen, som för närvarande är 74, vid bifall till

mitt förslag till 45. Härvid bör dock erinras om att enligt utredningens antaganden

ytterligare sex beställningar kan erfordras bland annat för de centrala

staberna. Provisoriska åtgärder beträffande personal för handläggning

av kårärenden kan också bli nödvändiga.

Övriga tjänster vid intendenturverket bör enligt min mening i allmän
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

het vara extra ordinarie. Endast vissa sektionschefstjänster och sluttjänster

för civil personal bör uppföras som ordinarie. Med denna utgångspunkt anser

jag, att i den nya organisationen följande tjänster — förutom de som

angivits i det föregående — bör vara ordinarie, nämligen för tre byrådirektörer

i Ao 27, fem byrådirektörer i Ao 25, en byråveterinär i Ao 24, en

regementsveterinär i Ao 23 (civilmilitär beställning), fem förste byråintendenter

i Ao 23, två förste byråsekreterare i Ao 23, två byråassistenter i Ao 19,

en byråinspektör i Ao 19, en assistent i Ao 17, en förrådsförvaltare i Ao 13,

två kontorsskrivare i Ao 13, två kansliskrivare i Ao 11, en förrådsförman i

Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, fem kontorister i Ao 9 samt fem

kanslibiträden i Ao 7.

Ordinariesättning av kontorsbiträdestjänster torde få ske i enlighet med

nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång.

Av en sammanställning som torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

(bilaga 11) framgår översiktligt de olika tjänsternas anställningsform

in. m. enligt mitt förslag.

Avlöningskostnaderna för den av mig föreslagna personalorganisationen

för försvarets intendenturverk uppgår till sammanlagt omkring 5 500 000

kr., medan utredningens förslag uppgår till omkring 5 575 000 kr. Kostnadsberäkningarna

utgår från lägsta löneklassen i respektive lönegrader samt

från 1961 års löneläge. Härtill kommer således kostnaderna för generella

höjningar enligt 1962 års avtalsuppgörelse. Avlöningskostnaderna för personalen

i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning

och flygförvaltningens intendenturbyrå ävensom försvarets civilförvaltnings

personal för bok- och blankettärenden samt läger- och manskapskassefrågor

uppgår under motsvarande förutsättningar enligt utredningen

till omkring 6 060 000 kr. Av detta belopp hänför sig cirka 120 000 kr. till

kostnader för personal som vid arméintendenturförvaltningen för närvarande

handlägger vissa bränsleärenden, vilka enligt förslaget skall överföras

till fortifikationsförvaltningen. I nuläget uppgår således avlöningskostnader

för den verksamhet som framdeles skall bedrivas inom försvarets intendenturverk

till sammanlagt i runt tal (6 060 000 — 120 000 = ) 5 940 000 kr. Mitt

förslag innebär således kostnadsminskningar i förhållande till nuläget med

omkring (5 940 000 — 5 500 000 =) 440 000 kr. Härtill kommer emellertid

merkostnader för viss personalökning i försvarsgrensstaberna för inspektions-

och övrigt stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden.

Kostnaderna härför uppskattas av utredningen till omkring 240 000 kr. Enligt

vad nu sagts uppgår besparingarna i avlöningskostnader således till

200 000 kr. Härvid bör emellertid observeras att tjänsterna i den nya organisationen

genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande organisation.

Som förut nämnts kommer intendenturverket vid bifall till mina förslag

att omfatta 283 befattningshavare. Av en sammanställning vilken som

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga 12) framgår, att motsvarande

uppgifter i nuvarande förvaltningsorgan fullgöres av 323 befattningshavare.

Om hänsyn tas till att försvarsgrensstaberna kan behöva förstärkas med

viss intendenturutbildad personal, skulle ett genomförande av den nya organisationen

innebära en minskning med drygt 30 befattningshavare.

Jag vill emellertid framhålla att vinsterna av omorganisationen främst

torde erhållas genom att verksamheten under central ledning bör kunna

bedrivas effektivare. Den nya organisationen bör sålunda ge större möjligheter

till besparingar genom samordning, standardisering och typisering

vid anskaffning och underhåll av intendenturförnödenheter samt ökade rationaliseringsmöjligheter

i regional och lokal instans.

Även om det delvis ligger i sakens natur, att huvuddelen av personalen

inom den nuvarande organisationen kommer att kunna beredas anställning

i det nya ämbetsverket, bör någon direkt överföring av tjänsterna inte ske

till detta verk. De föreslagna nya tjänsterna bör således tillsättas i sedvanlig

ordning. Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas

i samband med organisationsförändringarna. Jag förordar därför, att Kungl.

Maj :t i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska förändringar,

inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga sådana åtgärder.

Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat av ordinarie

tjänster inom de nuvarande organisationsenheterna.

En smidig övergång till den nya organisationen förutsätter ett omfattande

planeringsarbete i skilda hänseenden. Den nya organisationen bör därför

inte träda i kraft förrän den 1 juli 1963. Några anslagsmässiga konsekvenser

uppkommer således inte under budgetåret 1962/63. Genomförandet av den

nya organisationen bör anförtros åt en särskild delegation. Denna fråga torde

framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t.

Utredningen har föreslagit, att intendenturverket skall förläggas till infanterikadettskolans

förutvarande etablissement i Ulriksdal, som friställts

i anslutning till kadettskolans flyttning till Halmstad. Fortifikationsförvaltningen

har den 8 mars 1962 ingivit förslag till vissa ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

avseende Ulriksdalsetablissementet för bland annat intendenturverkets

räkning. Byggnadsstyrelsen har avgivit utlåtande över förslaget.

Styrelsen har härvid fört fram tanken att verket kan förläggas till Märsta.

Jag är för närvarande inte beredd att taga ställning till frågan om intendenturverkets

lokalisering. Jag vill emellertid framhålla, att för att verksamheten

skall kunna bedrivas effektivt erfordras att verket erhåller ändamålsenliga

och lämpliga lokaler. Därest sådana ej kan vara färdigställda vid den

tidpunkt, då verket skall träda i kraft, måste därför lokalfrågan övergångsvis

ordnas provisoriskt. Detta bör kunna ske genom att utnyttja i första hand

armcintenden turförval t n ingens nuvarande lokaler.

Under åberopande av det anförda hemställer jag — med förmälan att intet

torde vara att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare

6 — Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

än under dess vårsession — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning;
b)

besluta att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå

skall utgå ur organisationen från och med

den 1 juli 1963;

c) besluta att från och med den 1 juli 1963 inrätta ett

för försvaret gemensamt centralt intendenturverk, benämnt

försvarets intendenturverk;

d) godkänna att försvarets intendenturverk i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört

förses med tjänster till det antal och i de lönegrader som

jag förordat;

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de olika hänseenden som

angivits i det föregående vidtaga de åtgärder som betingas

av övergången till den nya organisationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Materielbyrå

Expedition

Centralsektion

Beklädnadssektion

Proj ekteringssektion

Kontrollsektion

Inventariesektion

Inköpssektion

Organisationsplan över försvarets intendenturverk

Verkschef

Centralplanering

Livsmedelsbgrå

Expedition

Centralsektion

Livsmedelssektion

Förplägnadsmate
rielsektion
Driftsektion
Lägerkassedetalj
-

t8

s*

Q

I

Drivmedelsbyrå

Expedition

Centralsektion

Drivmedelssektion

Bränslesektion

Drivmedelsmate
rielsektion
-

I

Förrädsbyrå

Expedition

Förrådssektion

Redovisnings- och

granskningssektion

Bok- och blankettkontor
övningsdetalj
Hästdetalj
-

Normaliesektion

Administrativ byrå

Centralexpedition

Kanslisektion

Personal- och

organisationskontor

Ekonomisektion

»1

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 2.

Centralplaneringen

Lönegrad

(-klass)

Tjänst (beställning)

Antal

B 1

Chef........................................

1

A 25

Regementsofficer.............................

1

21

Kapten.....................................

2

25

Byrådirektör.................................

1

13

Kontorsskrivare..............................

1

9

Kontorist....................................

2

7

Kanslibiträde................................

1

(28)

Mobiliseringsofficer...........................

1

Summa

10

Bilaga 3.

Materielbyrdn

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

«-!

4>

Ä

U

Expedition

Centralsek-

tion

Beklädnads-

sektion

Projekte-

ringssektion

Kontroll-

sektion

Inventarie-

sektion

Inköpssek-

tion

Summa

1 B 1

Byråchef.....................

i

1

A 27

Regementsofficer..............

1

1

1

1

4

25

Regementsofficer..............

1

1

1

3

21

Kapten......................

2

1

2

1

6

17

Förvaltare....................

1

2

3

27

Byrådirektör..................

1

1

2

25

Byrådirektör..................

1

1

23

Förste byråingenjör...........

1

1

23

Förste byråintendent..........

1

1

21

Byråingenjör..................

1

4

1

6

19

Byråassistent.................

3

3

19

Byråingenjör..................

1

3

1

5

19

Byråinspektör.................

1

1

17

Assistent.....................

1

2

3

17

Ingenjör......................

1

3

4

15

Assistent.....................

1

1

2

högst 15

Ingenjör......................

2

2

13

Kontorsskrivare...............

1

1

12

Assistent.....................

1

1

11

Kansliskrivare................

1

1

9

Kontorist.....................

1

1

2

9

Tekniker.....................

1

1

7

Kanslibiträde.................

1

1

1

1

1

1

6

r.b. -5

Biträde för skriv- och kontorsgö-

romål (kontorsbiträde).......

8

8

(18)

Underofficer..................

2

1

3

Summa

i

10

9

7

15

12

8

9

71

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

77

Bilaga 4.

Livsmedelsbyrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Centralsek-

tion

Livsmedels-

sektion

Förplägnads-

materielsektion

Driftsektion

Lägerkasse-

detalj

Summa

B 1

Byråche!........................

1

1

A 27

Regementsofficer.................

1

1

2

25

Regementsofficer.................

1

1

1

3

21

Kapten.........................

1

1

2

4

25

Byrådirektör.....................

’ ''

1

Ti''

1

24

Byråveterinär....................

1

1

23

Förste byråingenjör..............

1

1

23

Förste byråintendent.............

1

1

23

Förste byråsekreterare............

i

1

19

Byråassistent....................

1

1

19

Byråingenjör.....................

2

2

17

Assistent........................

1

1

1

2

5

15

Assistent........................

2

2

högst 15

Ingenjör.........................

1

1

14

Köksföreståndare.................

1

1

13

Kontorsskrivare..................

1

1

11

Kansliskrivare...................

1

1

2

9

Kontorist........................

1

. .»;{

1

7

Kanslibiträde....................

1

i

1

1

i

5

r.b. -5

Biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (kontorsbiträde)............

3

3

(28)

Officer..........................

i

1

(24)

Officer..........................

1

1

Summa

1

4

5

7

9

12

3

41

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 5.

Drivmedelsbyrdn

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef m. fl.

Expedition

Centralsektion

Drivmedelssek-

tion

Bränslesektion

Drivmedels-

materielsektion

Summa

B 1

Byråchef...............

1

1

A''27

Regementsofficer........

1

1

2

25

Regementsofficer........

1

1

2

21

Kapten................

1

1

1

3

27

Byrådirektör............

1

1

25

Byrådirektör............

1

1

23

Förste byråingenjör......

1

1

1

3

23

Förste byråintendent....

1

1

2

21

Byråingenjör............

1

1

19

Byråassistent...........

1

1

19

Byråingenjör............

1

1

17

1

3

1

5

17

Ingenjör................

1

1

15

Assistent...............

1

1

13

Förrådsmästare.........

1

1

11

Kansliskrivare..........

2

2

9

Kontorist...............

1

1

1

3

7

Kanslibiträde...........

2

1

1

1

5

r.b. -5

Biträde för skriv- och kon-

torsgöromål (kontorsbi-

träde)................

3

3

(19)

Underofficer............

1

1

Summa

3

4

8

11

6

8

40

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

79

Bilaga 6.

Förrddsbyrån

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Expedition

Förrådssektion

Redovisnings-

och gransknings-

sektion

Bok- och blan-

kettkontor

övningsdetalj

Hästdetalj

Summa

B 1

Byråchef.....................

1

1

A 27

Regementsofficer..............

1

1

25

Regementsofficer..............

1

1

1

3

21

Kapten......................

1

1

23

Regementsveterinär............

1

1

23

Förste byråintendent..........

1

1

21

Byråingenjör..................

1

1

19

Förste tryckeriassistent........

1

1

17

Assistent.....................

1

1

15

Assistent.....................

1

3

4

13

Förrådsförvaltare..............

1

1

13

Kontorsskrivare...............

1

1

9

Förrådsförman................

2

2

9

Kontorist.....................

1

1

2

8

Förste förrådsman.............

3

3

7

Förrådsman..................

9

9

7

Kanslibiträde.................

1

7

1

1

2

12

r.b. -5

Biträde för skriv- och kontorsgö-

romål (kontorsbiträde).......

3

1

8

12

(28)

Officer.......................

3

1

4

(24)

Officer.......................

1

1

2

(19)

Underofficer..................

2

2

(18)

Underofficer..................

4

1

5

Summa

1

4

6

1 18

33

1 4

4

70

Bilaga 7.

Normaliesektionen

Lönegrad

Tjänst (beställning)

Antal

A 27

Regementsofficer.............................

1

23

Förste byråingenjör..........................

1

21

Byråintendent...............................

1

högst 15

Ingenjör.....................................

2

10

Tekniker....................................

1

7

Kanslibiträde................................

i

7

Tekniskt biträde.............................

i

Summa

8

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 8.

Administrativa byrån

Lönegrad

Tjänst

Chef

Central-

expedition

Kansli-

sektion

Personal- och

organisa-

tionskontor

Ekonomi-

sektion

Summa

B 1

Krigsråd.....................

1

1

A 25

Byrådirektör..................

1

1

1

3

23

Förste byråintendent..........

1

1

23

Förste byråsekreterare.........

1

1

2

21

Förste byråsekreterare.........

1

1

19

Byråassistent.................

1

1

2

17

Assistent.....................

2

2

15

Assistent....................

1

1

2

13

Kontorsskrivare...............

1

3

4

11

Kansliskrivare..............

1

1

9

Förste expeditionsvakt.........

1

i

9

Kontorist....................

1

2

1

4

7

Expeditionsvakt...............

4

4

7

Kanslibiträde.................

2

4

6

r.b. -5

Biträde för skriv- och kontorsgö-

romål (kontorsbiträde).......

6

2

8

Summa

1

15

3

9

14

42

i fri

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

81

Bilaga 9.

Intendenturverket

Sammanställning

Lönegrad

(-klass)

Tjänst

(beställning)

Chef

Central-

planeringen

Materiel-

byrån

Livsmedels-

byrån

Drtvmedels-

byrån

Förråds-

byrån

Normalie-

sektionen

Administra-

tiva byrån

Summa

B 6

Chef.........................

1

1

1

Byråchef.....................

1

1

1

1

4

1

Chef för centralplaneringen.....

1

1

1

Krigsråd.....................

1

1

A 27

Regementsofficer..............

4

2

2

1

1

10

25

Regementsofficer..............

1

3

3

2

3

12

21

Kapten......................

2

6

4

3

1

16

17

Förvaltare....................

3

3

23

Regementsveterinär...........

1

1

27

Byrådirektör..................

2

1

3

25

Byrådirektör.................

1

1

1

1

3

7

24

Byråveterinär.................

1

1

23

Förste byråingenjör............

1

1

3

1

6

23

Förste byråintendent..........

1

1

2

1

1

6

23

Förste byråsekreterare.........

1

2

3

21

Förste byråsekreterare.........

1

1

21

Byråingenjör.................

6

1

1

8

21

Byråintendent................

1

1

19

Byråassistent.................

3

1

1

2

7

19

Byråingenjör.................

5

2

1

8

19

Byråinspektör ...............

1

1

19

Förste tryckeriassistent........

1

1

17

Assistent.....................

3

5

5

1

2

16

17

Ingenjör.....................

4

1

5

15

Assistent.....................

2

2

1

4

2

11

högst 15

Ingenjör.....................

2

1

2

5

14

Köksf öreståndare..............

1

1

13

Förrådsförvaltare.............

1

1

13

Förrådsmästare...............

1

1

13

Kontorsskrivare...............

1

1

1

1

4

8

12

Assistent.....................

1

1

11

Kansliskrivare................

1

2

2

1

6

10

Tekniker.....................

1

1

9

Förrådsförman................

2

2

9

Förste expeditionsvakt.........

1

1

9

Kontorist....................

2

2

1

3

2

4

14

9

Tekniker.....................

1

1

8

Förste förrådsman.............

3

3

7

Expeditionsvakt..............

4

4

7

Förrådsman..................

9

9

7

Kanslibiträde.................

1

6

5

5

12

1

6

36

7

Tekniskt biträde..............

1

1

r.b. -5

Biträde för skriv- och kontorsgö-

romål (kontorsbiträde).......

8

3

3

12

8

34

(28)

Officer.......................

1

4

5

(28)

Mobiliseringsofflcer............

1

1

(24)

Officer.......................

1

2

3

(19)

Underofficer..................

1

2

3

(18)

Underofficer..................

3

5

8

Summa

1

10

71

41

40

70

8

42

283

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 10.

översikt över militära befattningar för den centrala intendenlurförvaltni ngen

Befattning i lönegrad

Nuläget

Utredningens förslag

Föredragandens förslag

B 4

1

B 1

5

6

4

A 27

13

9

10

A 25

13

13

12

A 21

38

20

16

A 19

—

4

_

A 17

2

—

3

A 15/17

2

—

—

Summa

74

52

45

,''X

-! sj. ! * i o-i ! I Vt" | iv | or j 7 j

i-Hui:-! i{:n> AmU vft r»i uvliti

dh&ilkT&ifjfctt tfj Hr^ot

............ [

............ . . !

..........ISDllk^hilU j

..........a?99iil<mbulS

i ''u)

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

83

Bilaga 11.

Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendenturverk

Tjänstemän d ordinarie stat

1 chef............................................

1 chef för centralplaneringen.........................

Militära beställningar

4 byråchefer.......................................

10 regementsofficerare...............................

12 regementsofficerare...............................

16 kaptener........................................

3 förvaltare.......................................

Civilmilitär beställning

Bp 6

Bo 1

Bo 1

År 27

År 25

År 21

År 17

1 regementsveterinär

Ao 23

Civila tjänster

1 krigsråd...................................

3 byrådirektörer.............................

5 byrådirektörer.............................

1 byråveterinär..............................

5 förste byråintendenter.......................

2 förste byråsekreterare.......................

2 byråassistenter.............................

1 byråinspektör..............................

1 assistent..................................

1 förrådsförvaltare...........................

2 kontorsskrivare............................

2 kansliskrivare..............................

1 förrådsförman..............................

1 förste expeditionsvakt.......................

5 kontorister................................

5 kanslibiträden..............................

— kontorsbiträden............................

Bo 1

Ao 27

Ao 25

Ao 24

Ao 23

Ao 23

Ao 19

Ao 19

Ao 17

Ao 13

Ao 13

Ao 11

Ao 9

Ao 9

Ao 9

Ao 7

Ao 5

Extra ordinarie tjänstemän

2 byrådirektörer................................

6 förste byråingenjörer...........................

1 förste byråintendent...........................

1 förste byråsekreterare..........................

1 förste byråsekreterare........................

8 byråingenjörer................................

1 byråintendent.................................

5 byråassistenter..................... ...........

Ae 25

Ae 23

Ae 23

Ae 23

Ae 21

Ae 21

Ae 21

Ae 19

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 196Z

8 byråingenjörer.................................................. Ae 19

1 förste tryckeriassistent........................................... Ae 19

15 assistenter...................................................... Ae 17

5 ingenjörer...................................................... Ae 17

11 assistenter...................................................... Ae 15

5 ingenjörer................................................ högst Ae 15

1 köksföreståndare................................................ Ae 14

1 förrådsmästare.................................................. Ae 13

6 kontorsskrivare................................................. Ae 13

1 assistent........................................................ Ae 12

4 kansliskrivare................................................... Ae 11

1 tekniker........................................................ Ae 10

1 förrådsförman................................................... Ae 9

9 kontorister..................................................... Ae 9

1 tekniker........................................................ Ae 9

3 förste förrådsmän................................................ Ae 8

4 expeditionsvakter............................................... Ae 7

9 förrådsmän .................................................. Ae 7

31 kanslibiträden................................................... Ae 7

1 tekniskt biträde................................................. Ae 7

34 biträden för skriv- och kontorsgöromål......................... Enl. bestäm
melserna

om

regi. befordringsgång
Arvodesbefattningar
5

officerare....................................................... A:28

1 mobiliseringsofficer.............................................. A:28

3 officerare....................................................... A:24

3 underofficerare.................................................. A: 19

8 underofficerare.................................................. A:18

<->! o/. .......... ...... ...... i j

t . /

. ‘ • ■ » • • ■ -........ - .

• . .......... ..... JnhVivd

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. ST MLR St *

*02441

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

85

Bilaga 12.

Översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisation, enligt utredningens

förslag samt enligt föredragandens förslag.

Lönegrad

(-klass)

Nuvarande organisation

Utred-

ningens

förslag

Föredra-

gandens

förslag

Arméinten-

dentur-

förvalt-

ningen

Marin-

förvalt-

ningen

Flyg-

förvalt-

ningen

För-

svarets

civilför-

valtning

Summa

B 6

1

1

U;r. (5 fru*

1

1

4

1

1

—

—

1

5

i

6

7

6

A 27

7

3

3

13

12

13

25

9

2

2

13

19

19

24

1

1

1

1

23

8

1

1

10

11

16

21

23

12

5

1

40

31

26

19

18

1

19

20

17

17

16

1

1

18

21

24

15/17

1

1

—

—

15

22

3

3

3

31

16

16

14

—

1

1

13

3

5

2

1

11

10

10

12

2

2

1

1

11

5

1

6

5

6

10

1

1

1

3

1

9

9

3

2

4

18

20

18

8

3

3

3

3

7

34

3

4

11

51

47

50

r. b. -5

34

8

5

9

56

38

34

(28)

1

1

4

6

(24)

5

2

1

1

9

6

3

(19)

—

—

3

(18)

8

1

2

1

12

13

8

Summa

2111)

46

32

38

3271)

290

283

») Varav fyra tjänster, en i A 21, två i A 19 och en i A 7, avses för vissa bränsleärenden m. m

som föreslås överförda till fortifikationsförvaltningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

Inledning............................................................. 2

Nuvarande organisation och uppgifter m. m............................. 3

Intendenturförvaltningsutredningens förslag............................... 7

Gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och stabsarbete........... 7

Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden.

............................................................... 13

Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen....... 33

Detaljorganisation m. m. inom intendenturförvaltningen.................. 41

Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår................... 56

Kostnadsberäkningar................................................. 58

Intendenturförvaltningens förläggning.................................. 59

Organisationens genomförande......................................... 60

Föredraganden........................................................ 61

Bilaga 1 Organisationsplan över försvarets intendenturverk................ 75

Bilaga 2 Centralplaneringen............................................ 76

Bilaga 3 Materielbyrån................................................ 76

Bilaga 4 Livsmedelsbyrån.............................................. 77

Bilaga 5 Drivmedelsbyrån............................................. 78

Bilaga 6 Förrådsbyrån................................................. 79

Bilaga 7 Normaliesektionen............................................ 79

Bilaga 8 Administrativa byrån.......................................... 80

Bilaga 9 Sammanställning över intendenturverket 81

Bilaga 10 översikt över militära befattningar för den centrala intendenturförvaltningen

................................................... 82

Bilaga 11 Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendenturverk.

........................................................ 83

Bilaga 12 översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisation,

enligt utredningens förslag samt enligt föredragandens förslag 85

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i sjömanslagen den SO juni 1952, m.m. a1 i texten