Sök i Ratio Lex

Angående pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation

1962-04-27 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:173, Angående pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

1

Nr 173

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pansartruppernas

och pansarinfanteriets fredsorganisation; given

Stockholms slott den 27 april 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Flertalet pansarförband i arméns krigsorganisation sammansättes av

bland annat stridsvagnsförband och särskilt organiserat och utbildat infanteri,

pansarinfanteri. Personalen härför utbildas för närvarande, stridsvagnspersonalen

vid fredstruppslaget pansartrupperna och pansarinfanteripersonalen

vid särskilda i fredstruppslaget infanteriet ingående pansarinfanteriregementen.

I föreliggande proposition föreslås att principbeslut

fattas om att omvandla de nuvarande pansarregementena P 1, P 2 och P 4,

de nuvarande pansarinfanteriregementena I 7 och I 10 samt det nuvarande

infanteriregementet I 6 till s. k. blandade pansarregementen, d. v. s. regementen

vid vilka skall bedrivas både stridsvagns- och pansarinfanteriutbildning.

Vidare föreslås, att det nuvarande infanteriregementet I 18 och

det därtill anslutna pansarkompaniet P 1 G skall bilda ett blandat pansarregemente.

De blandade pansarregementena jämte det nuvarande pansarförbandet

P 5, vissa utbildningsanstalter samt, därest ett sådant efter ytterligare

utredningar belinnes böra tillkomma, ett mindre förband inom II.

militärområdet föreslås sammanförda till ett fredstruppslag, benämnt pansartrupperna.

1—3552 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 173

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående

pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation och anför därvid

följande.

I. Inledning

Flertalet pansarförband i arméns krigsorganisation sammansättes av

bland annat stridsvagnsförband och särskilt organiserat och utbildat infanteri,

pansarinfanteri. Personalen härför utbildas för närvarande, stridsvagnspersonalen

vid fredstruppslaget pansartrupperna och pansarinfanteripersonalen

i regel vid särskilda, i fredstruppslaget infanteriet ingående

pansarinfanteriregementen.

Överbefälhavaren har med eget yttrande den 7 februari 1962 överlämnat

en framställning av chefen för armén, vari bland annat föreslås, att pansartrupperna

och pansarinfanteriet sammanföres till ett fredstruppslag, benämnt

pansartrupperna.

Jag redogör nu först för pansartruppernas och pansarinfanteriets nuvarande

fredsorganisation och därefter för arméchefens förslag samt överbefälhavarens

yttrande över detsamma. Slutligen framlägger jag mina egna

synpunkter och förslag. II.

II. Pansartruppemas och pansarinfanteriets nuvarande

fredsorganisation

Allmän bakgrund

I arméns krigsorganisation ingår stridsvagnsförband (motsvarande) i

första hand i pansarbrigaderna men också i vissa självständiga, lägre pansarförband,

såsom kårpansarbataljoner, kårstridsvagnskompanier m. fl.,

och i mfanteribrigaderna. Pansarinfanteri ingår i pansarbrigaderna och,

ehuru endast med mindre styrkor, i vissa av de självständiga, lägre pansarförbanden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Krigsorganisationens omfattning i fråga om nu nämnda förband grundas

i princip på 1958 års försvarsbeslut (prop. 1958: 110 och Bl, bil. 6;

SU B 53; rskr. B 83). Försvarsbeslutet innebar bland annat, att vissa enheter

skulle göras rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga.

I enlighet härmed skulle antalet stridsvagnar och andra pansrade

fordon utökas och omsättningen av äldre stridsvagnar fortsättas, varjämte

skulle anskaffas för pansarinfanteriet avsedda pansarbandvagnar (jfr

prop. 1958: 110, s. 68 och 109). Försvarsbeslutet förutsattes skola genomföras

successivt och är ännu icke i sin helhet genomfört.

I överbefälhavarens år 1962 framlagda förslag till krigsmaktens framtida

utformning — ÖB 62 — anföres (s. 72) bland annat följande.

Vissa delar av landet är särskilt lämpade för mekaniserad krigföring.

Utvecklingen utomlands bekräftar tendensen från 1957 års öB-utredningar

i fråga om pansarförbandens ökade betydelse. Pansarvärnsvapen dels

lätta pansarvärnspjäser, dels robotar — avses ingå i ökat antal i alla operativa

förband. För att slå en pansrad motståndare i öppen och småhruten

terräng och snabbt bryta igenom ett försvar t. ex. i en brohuvudställning,

krävs det att vi själva disponerar slagkraftiga pansarbrigader. Dessa vidareutvecklas

genom att antalet stridsvagnar ökas och genom att särskilda

pansrade bandgående fordon införs för pansarinfanteriet.

Vidare förklaras i överbefälhavarens förslag, att infanteribrigader, som

skall genomföra anfallsstrid, i stora delar av vårt land måste förstärkas

med pansarförband. Kårstridsvagnskompanier föreslås därför ingå i krigsorganisationen

i ökat antal.

Pansartruppernas och pansarinfanteriets indelning

Inom arméstaben handlägges vissa frågor rörande pansartrupperna av

pansarinspektören. Till dennes verksamhetsområde hör även pansarinfanteriet.

Pansartrupperna tillkom såsom självständigt truppslag genom 1942 års

försvarsbeslut (prop. 1942: 210; tredje särskilda utskottet uti. 3; rskr. 374).

Truppslaget omfattar numera följande fredstruppförband.

Förband Förläggningsort

Göta pansarlivgarde (utom dess kompani på

Gotland) (P1) ....................................... Enköping

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland

(P 1 G)1 ................................................ Visby

Skånska pansarregementet (P 2) .................. Hässleholm

Skaraborgs pansarregemente (P 4) ................ Skövde

Norrbottens pansarbataljon (P 5)2 ................. Boden

1 I vissa hänseenden anslutet till Gotlands infanteriregemente (118).

s I vissa hänseenden ansluten till Norrbottens regemente (119).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 är 1962

Vissa av arméns utbildningsanstalter tillgodoser i första hand pansartruppernas

behov, nämligen pansartruppskolan (med övningstrupp) (PS),

samt pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS). Dessa skolor

tillgodoser även pansarinfanteriets behov.

PS har till uppgift att meddela undervisning i fråga om pansartruppernas

teknik, utbildningsmetodik och taktiska användning. Vid skolan skall

därjämte utföras organisationsförsök samt försök med materiel, ammunition

och stridsmetoder avseende pansartrupperna. Skolan är förlagd till

Skövde och lyder i vissa hänseenden under chefen för P 4. PKAS är förlagd

till Enköping och är i vissa hänseenden underställd chefen för P 1.

Särskilda, i infanteriets fredsorganisation ingående pansarinfanteriregementen

tillkom enligt 1948 års försvarsbeslut (jfr prop. 1948: 206, s. 240).

Pansarinfanteriregementena utgöres numera av följande fredstruppförband.

Förband Förläggningsort

Södra skånska infanteriregementet (17) ......... Ystad och Revingehed

Södermanlands regemente (110) .................. Strängnäs

Älvsborgs regemente (115) .......................... Borås

115 utbildar utöver personal för pansarbrigad även personal för infanteribrigad.

Pansarinfanteriutbildning äger rum, förutom vid pansarinfanteriregementena,

även vid P 5.

De nuvarande pansarbrigaderna utbildas och krigsorganiseras i princip

så, att pansarregementena P 1, P 2 och P 4 utbildar stridsvagnsdelarna och

pansarinfanteriregementena 17, I 10 och 115 utbildar pansarskyttedelarna

till de olika pansarbrigaderna. Detta system innebär, att pansar- och pansarinfanteriregementena

måste samarbeta i stor utsträckning för att samövningar

mellan stridsvagns- och pansarskytteförband skall kunna genomföras.

I nuläget samarbetar sålunda P 1 och 110 inom IV. militärområdet,

P 2 och I 7 inom I. militärområdet samt P 4 och I 15 inom III. militärområdet.

Pansar- och pansarinfanteriförbandens utbildningsresurser m. m.

Personalstaterna för det aktiva befälet vid pansartrupperna och

pansarinfanteriet upptager enligt personalförteckningarna för budgetåret

1961/62 i sammandrag följande beställningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition

nr 173

dr 1962

5

Befälskategori

Pansartrupperna

P1 P 2 P 4 P 5

Summa

Pansarinfanteriet

17 I 10 115 Summa

Officerare .......

..... . . . .

150

55

54

55

164

Underofficerare

..... . . . .

139

43

42

42

127

Underbefäl ......

...... 95 102 102 20

319

113

94

107

314

Officers- och underofficerskårerna vid pansartrupperna är för hela

truppslaget gemensamma personalkårer.

En översyn av bland annat pansartruppernas och pansarinfanteriets personalstater

pågår för närvarande. Syftet härmed är att utforma dessa stater

efter de riktlinjer för arméns befälsordning som i princip beslöts av

1960 års riksdag. Arbetet härmed är anförtrott 1960 års befälsstatsdelegation.

Förläggningarna vid nu angivna förband har den kapacitet, som

framgår av följande sammanställning.

Förband

1 Antal förläggnings - platser

P1 .................

................ 728

P 1 G .............

2

P 2 .................

................ 768

P 4 ................

................ *1 152

P 5 ................

................ 336

17 ................

................ 1 356

no ..............

................ 1 232

115 ..............

................ 1 152

Förläggningsbyggnaderna för P 1 och P 2 liksom den byggnad inom

I 18:s etablissement, där P 1 G är förlagt, är uppförda under 1940-talet medan

byggnaderna för övriga förband är betydligt äldre.

De övnings- och skjutfält samt pansarskjulfält, som kan utnyttjas

av förbanden, omfattar följande.

Förband

övnings- och/eller

skjutfält

Pansarskjutfält

Belägenhet

yta (ha)

Belägenhet yta (ha)

P 1

Enköping .......................

965

Utö .............

1 405

Veckholm ......................

265

P 1 G

Visby ............................

420

Tofta4 .........

1 800

Tingstäde ......................

908

P 2

Mölleröd ........................

319

Ravlunda .....

1 465

Hovdala .........................

1 450

1 Förläggningsutrymmet har beräknats till 4 ms per man.

1 PlG:s utrymme kan icke klart skiljas från I18:s.

3 Kan efter ombyggnad utökas till 1 344.

4 Artilleriskjutfält.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(} Knngl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Förband

övnings- och/eller

skjutfält

Pansarskjutfält

Belägenhet

yta (ha)

Belägenhet yta (ha)

P 4

Skövde-Hene ..................

685

Kråk1 ..........

330

Axvallahed .....................

220

P 5

Boden ...........................

7 300

Tå me2 .........

455

t 7

Ystad: Nybro ..................

768

Ystad: Hammars backar...

258

Revingehed1 ...................

1 070

I 10

Strängnäs .......................

990

Härads ..........................

1 915

I 15

Borås3 ...........................

753

Verkstäder för reparation och översyn av stridsvagnar finnes vid P 1,

P 2, P4 och I 10; verkstaden vid sistnämnda regemente tillkom under den

tid regementet var pansarregemente. P 1 G och P 5 replierar på stridsvagnsverkstäder

tillhörande Gotlands tygstation respektive Bodens tygstation.

Värnpliktskontingenten för år räknat utgör vid pansartrupperna

omkring 2 400 värnpliktiga och vid pansarinfanteriet omkring 2 700 värnpliktiga.

III.

III. Förslag av chefen för armén till ny fredsorganisation av pansartrupperna

och pansarinfanteriet, m. m.

Inledning

Chefen för armén erinrar om att i enlighet med 1958 års försvarsbeslut

antalet stridsvagnar i pansarbrigaderna ökas och att dessa tillföres pansarbandvagnar

och pansarvärnsrobotförband.

Utbyggnaden av pansartruppernas krigsorganisation kommer att få konsekvenser

även för pansartruppernas fredsorganisation. Härvidlag har arméchefen

tidigare anmält att två infanteriregementen — I 19 och ett infanteriregemente

i södra Sverige — borde omvandlas till pansarinfanteriregementen

(jfr prop. 1958: 110, s. 64). Då detta emellertid krävde fortsatta

utredningar, skulle förslag härom ingivas senare. Då utredningsunderlag

numera föreligger föreslår arméchefen, att principbeslut fattas om

pansartruppernas fredsorganisation.

Allmänna förutsättningar

Det nuvarande utbildningssystemet vid pansartrupperna och pansarinfanteriet

innebär, erinrar arméchefen, bland annat att samtliga pan
1

Under utvidgning.

2 Tillika luftvärnsskjutfält.

3 Varav endast en mindre del användbar för pansarutbildning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 dr 1962

sar- och pansarinfanteriregementen måste samarbeta i stor utsträckning

för att samövningar mellan stridsvagns- och pansarskytteförband skall

kunna genomföras. Detta medför att en del av berörda regementen måste

förlägga sina utbildningsförband utanför förläggningsorten under långa

tider med stora transport- och traktamentskostnader samt tidsödande förflyttningar

som följd. Det medför också att det aktiva befälet under långa

tider vistas utanför ordinarie förläggningsorter, vilket innebär sociala nackdelar

och försvårar befälsrekryteringen.

Rörande utbildningssystemet i framtiden anföres följande.

Efter hand som pansarskytteförbanden tillförs pansarbandvagnar, kommer

pansarbataljonernas rörlighet att väsentligt ökas. Detta är i öveiensstämmelse

med den nya taktikens krav på krigsorganisationen. För att de

tekniska resurserna — stridsvagnarna och pansarbandvagnarna — rätt

skall kunna utnyttjas på stridsfältet, krävs i framtiden intensifierad utbildning

i samverkan mellan stridsvagns- och pansarskytteförbanden. Utbildningen

i samverkan måste påbörjas tidigt mellan stridsvagnspluton och

pansarskyttepluton och fullföljas i kompani och bataljon under återstoden

av utbildningsåret. Hittills använd metod med tillfällig samförläggning av

förband för samverkansutbildning är varken från ekonomisk, effektskapande

eller personalvårdande synpunkt lämplig i framtiden. I stället bör

stridsvagns- och pansarskytteförband utbildas samtidigt vid samma fredsrcgemente

under hela utbildningsåret.

Den nya taktiken med strid över stora ytor ställer ökade krav på de

lägre cheferna och förbanden. Särskilt framträdande är kravet i bataljonsinstans.

Organisationen bör med anledning härav avpassas så, att vid varje

fredsregemente årligen utbildas en pansarbataljon med en med krigsorganisationen

i stort överensstämmande sammansättning. Härigenom kan det

aktiva yrkesbefälet ges tillräcklig och kontinuerlig utbildning för att kunna

lösa sina uppgifter i krig. Det bör observeras, att den nya befälsordningen

innebär, att officer placerad som fredskompanichef skall kunna föra bataljon

i krig.

Rörande behovet av övnings- och skjutfält anför arméchefen följande

allmänna synpunkter.

Den taktiska utvecklingen och utökningen av antalet stridsvagnar och

pansarbandvagnar ställer ökade krav på tillgång till övnings- och skjutfält.

övningar med pansarförband medför icke obetydliga markskador och

ersättningslcostnader i samband härmed. Det är därför önskvärt, att övningar

med pansarförband i största möjliga utsträckning kan bedrivas på

kronan tillhöriga markområden. 1 avsikt att undvika omfattande och svårgenomförbara

utvidgningar av nuvarande pansarövningsfält och pansarskjutfält

bör i första hand ytterligare utbildningsanstalter med tillgång till

användbara övnings- och skjutfält tas i anspråk för pansarutbildning. Iiots

detta blir viss utvidgning av övnings- och skjutfälten dock nödvändig, för

alt ersättningskostnaderna för markskador icke skall bli orimligt höga.

Rörande mob i 1 i se r i n g sb c r ed sk a pe n anföres följande.

Med hänsyn till den materiella mobiliseringsberedskapen måste krigsmaterielen

förrådsställas decentraliserat. Detta gäller även de icke obetydliga

mängder krigsmateriel, som utnyttjas i fredsutbildningsarbelct.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 är 1962

Det ökade antalet stridsvagnar och pansarbandvagnar medför bland annat,

att för utbildningsarbetet nödvändiga övningshallar, garage, vårdanläggningar

och verkstäder måste utökas. Härvid bör i största möjliga utsträckning

eftersträvas, att detta icke sker genom fortsatt utbyggnad av

anläggningar vid de nuvarande pansarregementena. Utbyggnad bör i stället

göras vid ytterligare utbildningsanstalter, som ianspråktas för pansarutbildning.

Härvid bör befintliga resurser, t. ex. stridsvagnsgarage, vårdanläggningar

och stridsvagnsverkstad vid I 10 samt stridsvagnsgarage vid I 7

(Revingehed), tillvaratas. Även kravet på hög mobiliseringsberedskap talar

sålunda för att ett ökat antal utbildningsanstalter tas i anspråk för pansarutbildning.

Den framtida fredsorganisationen

Mot bakgrund av de angivna allmänna förutsättningarna bör, hävdar

arméchefen, väljas följande utgångsvärden för pansartruppernas

fredsorganisation.

För pansar- och pansarinfanteriutbildningen erforderliga utbildningsanstalter

bör organiseras som blandade pansarregementen, d. v. s. vid varje

regemente skall såväl stridsvagnsförband som pansarskytteförband utbildas.

Detta gäller både under första tjänstgöringen och under repetitionsövningar

i krigsförband.

Varje blandat pansarregemente bör ha en utbildningskontingent av sådan

storlek och sammansättning, att en övningsbataljon kan organiseras

som pansarbataljon under senare delen av första tjänstgöringen.

Varje blandat pansarregemente skall ha sådana utbildningsbetingelser,

att utbildningen kan bedrivas i huvudsak oberoende av andra utbildningsanstalter.

Varje regemente bör sålunda disponera ett övningsfält, som medger

strid i pansarbataljon. Tillgång måste finnas till ett skjutfält, som

medger stridsskjutning avseende samverkan mellan stridsvagns- och pansarskyttekompanier.

Ett dylikt skjutfält kan vara gemensamt för flera

närbelägna pansarregementen.

Varje blandat pansarregemente måste från ekonomisk synpunkt samt

med hänsyn till materielberedskapen disponera anläggningar för förvaring,

vård och reparation av de stridsfordon som erfordras för utbildningen under

hela utbildningsåret.

Utgående från angivna värden framlägger arméchefen följande organisations

förslag.

Pansartruppernas kvalitet bör höjas främst genom förbättring och utökning

av krigsmaterielen samt genom en förbättrad personell kvalitet.

Värnpliktskontingentens storlek blir i stort sett oförändrad. Antalet fredsregementen

på fastlandet kan därför även i fortsättningen begränsas till

sex. Dessa sex fredsregementen bör omvandlas till blandade pansarregementen

och utbilda såväl stridsvagns- som pansarskytteförband. Regementena

måste ha härför erforderliga utbildningsbetingelser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Undersökningar har visat, att inom I., III. och IV. militärområdena vid

de nuvarande pansar- och pansarinfanteriregementena godtagbara utbildningsbetingelser

kan skapas vid P 1, P 2, P 4, 17 och I 10. Detta är däremot

icke möjligt vid I 15 på grund av otillräckligt övningsfält. Ytterligare

anföres härom följande.

115 :s övningsfält har en storlek av 750 hektar. Fältet utgörs huvudsakligen

av för bandfordonsutbildning olämplig terräng. Fältet genomkorsas

på längden av Viskan samt en riksväg och en järnväg, öster Viskan

föreligger möjligheter att framföra bandfordon endast inom en yta av cirka

200 x 1 200 meter. Markförhållandena på fältet bedömes icke medge kontinuerlig

utbildningsverksamhet med pansarbataljon. Utökning av fältet

torde icke vara möjlig. Fältet är därför icke lämpligt för pansarutbildning.

Det är dock användbart för infanteriutbildning. Stridsskjutningar

med pansarförband måste I 15 genomföra på Kråks skjutfält, som är beläget

på 15 mils avstånd från Borås.

Vid en övergång till blandad pansarutbildning bör därför enligt arméchefen

115 successivt övergå till att utbilda enbart förband för infanteribrigad.

Härvid blir det emellertid nödvändigt att omvandla ett av de nuvarande

infanteriregementena till blandat pansarregemente. Härom anföres

följande.

Verkställda undersökningar har visat att Norra skånska infanteriregementet

(16), Kristianstad, har ett för bandfordonsutbildning lämpligt fält

med en storlek av 450 hektar. Cirka 1,5 mil från I 6 finns även Rinkaby

skjutfält (900 hektar). Även detta fält är väl lämpat för bandfordonsutbildning.

Möjligheterna för pansarutbildning inom Kristianstadsområdet

måste därför bedömas som godtagbara. Stridsskjutningar med pansarförband

kan genomföras på Ravlunda pansarskjutfält, som är beläget på endast

4,5 mils avstånd från Kristianstad. Detta skjutfält är arméns bästa

pansarskjutfält.

Möjligheterna att erhålla för pansarutbildning lämpliga övnings- och

skjutfält är därför, anför arméchefen, bättre vid I 6 än vid 115. 16 bör

därför ingå som blandat pansarregemente i pansartruppernas fredsorganisation

på fastlandet.

Om pansarutbildningen inom II., VI. och VII. militärområdena gäller

enligt arméchefen följande.

Inom II. militärområdet äger för närvarande ingen pansarutbildning

rum. Utbildning av de stormkanonförband, som ingår i II. militärområdets

trupper, är i nuläget förlagd till P 1 i Enköping. För vinterutbildning

måste dessa förband viss tid förläggas till Norrland. Såväl från utbildningssynpunkt

som främst från beredskapssynpunkt bör utbildningen av II. militärområdets

stormkanonförband förläggas inom militärområdet. Ytterligare

undersökningar erfordras för att klarlägga huruvida denna utbildning

skall förläggas till Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund

eller Västernorrlands regemente (121) i Sollefteå.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Inom VI. militärområdet är pansarutbildningen förlagd till P 5, som

är administrativt anslutet till I 19. Även i framliden bör pansarutbildningen

bibehållas här.

Inom VII. militärområdet är pansarutbildningen förlagd till P 1 G, som

är administrativt anslutet till I 18. Pansarstyrkan i VII. militärområdets

krigsorganisation kommer att utökas. Den öppna terrängen på Gotland

medför, att VII. militärområdets krigsförband såvitt möjligt bör tillämpa

samma taktik som pansarförbanden på fastlandet. Detta medför, att nära

samverkan mellan stridsvagns- och infanteriförbanden på Gotland måste

säkerställas under fredsutbildningsarbetet. I 18 och P 1 G bör därför sammanslås

till ett blandat pansarregemente ingående i pansartruppernas fredsorganisation.

Om vissa av de för pansartrupperna avsedda skolorna anför chefen för

armén följande.

I samband med att den nya befälsordningen genomförs vid pansartrupperna,

kommer verksamheten vid pansartruppskolan (PS) att utökas. Skolan

kommer, när planerad utvidgning av P4:s övningsfält genomförs, att

erhålla goda utbildningsbetingelser i Skövdeområdet. PS bör därför kvarbli

där. Skolan bör även framdeles vara administrativt knuten till P 4.

Skolans behov av övningstrupp kan tillgodoses inom ramen för P4:s utbildningskontingent.

Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) är nu förlagd till

P 1. För att detta regemente med minsta möjliga investeringar skall kunna

omvandlas till Mandat pansarregemente med eu häremot svarande utbildningskontingent,

erfordras att II. militärområdets stormkanonutbildning

förläggs till detta militärområde. Härutöver kan det bli erforderligt, att

PKAS flyttas till annat pansarförband. Frågan om PKAS framtida lokalisering

kräver ytterligare undersökningar. Jag är icke nu beredd att i detta

sammanhang framlägga förslag om skolans lokalisering.

Medelsbehovet för de av materielanskaffningen och effektivisering

av utbildningen föranledda investeringarna för pansartrupperna under perioden

1963/70 uppskattar arméchefen till cirka 45 miljoner kronor. Behovet

har anmälts i fortifikationsförvaltningens petita för budgetåret 1962/

63. — Därjämte bedömer arméchefen viss utvidgning av pansartruppernas

övnings- och skjutfält vara nödvändig.

Omorganisationen bör genomföras under budgetåren 1962/67.

Härom anföres följande.

Den för pansarorganisationens utökning erforderliga materielen avses

anskaffas under perioden 1962/67. Härav föranledda förändringar av krigsorganisation

och förrådsställning av materiel avses genomföras under perioden

1963/67. För att de krigsorganisatoriska förändringarna planenligt

skall kunna genomtöras, maste utbildning för den den nya krigsorganisationen

i viss utsträckning påbörjas utbildningsåret 1962/63.

Erforderlig byggnadsverksamhet avses påbörjas vid P 1, I 7 och I 18

(P 1 G) budgetåret 1962/63 (jfr bilaga 6 till statsverkspropositionen år

1962, s. 333—334) och vid övriga berörda utbildningsanstalter budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

1963/64. Utbyggnad av krigsförråd bär påbörjats innevarande budgetår

och avses fullföljas under perioden fram till år 1967.

Arinéchefen gör följande sammanfattning av sitt förslag.

Pansartrupperna och pansarinfanteriet sammanföres till ett truppslag

— pansartrupperna — under pansarinspektören.

Pansartruppernas fredsorganisation bestämmes att omfatta följande förband,

nämligen P 1, P 2, P 4, I 6, I 7, I 10, I 18 och P 5 (administrativt anslutet

till I 19) samt utbildningsanstalterna pansartruppskolan (PS) och

pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS). Utbildning av II. militärområdets

stormkanonförband förläggs inom militärområdet.

PS bibehålies förlagd till P 4 i Skövde. Beträffande PKAS framtida lokalisering

skall, efter ytterligare undersökningar, vid behov förslag avges.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker de framlagda förslagen till fredsorgamsatoriska

förändringar. Härvid framhålles, att förändringarna skapar möjligheter

att erhålla ökad effekt från såväl operativ synpunkt som utbildningsoch

beredskapssynpunkt.

Överbefälhavaren anför följande rörande det investeringsbehov som forslagens

genomförande föranleder.

De investeringsbehov, som beräknats uppkomma på grund av materielanskaffning

och effektivisering av utbildningen, är inräknade i min investeringsplan

för 1963/70, och har anmälts i fortifikationsförvaltningens

petita för budgetåret 1962/63. I petitan har icke inräknats investeringsbehov

för stormkanonutbildning i II. militärområdet (ungefär 4 miljoner

kronor). Viss begränsad utvidgning av pansartruppernas övnings- och

skjutfält bedöms dessutom nödvändig, överslagsmässiga kostnader härför

(ungefär 15 miljoner kronor) har liksom investeringsbehoven for

stormkanonutbildning inom II. militärområdet inräknats i investeringsplanen

1963/70.

IV. Departementschefen

Omfattningen av pansarförbanden i arméns krigsorganisation grundas

i princip på 1958 års försvarsbeslut (prop. 1958:110 och Bl, bil. 6; SU

B 53; rskr. B 83). Försvarsbeslutet innebär bland annat, att vissa enheter

skall göras rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Beslutet

förutsattes skola genomföras successivt. Det är ännu icke i sin helhet

genomfört.

I överbefälhavarens år 1962 framlagda förslag till krigsmaktens framlida

utformning — ÖB 62 — räknas med en fortsatt utveckling i denna

riktning.

De i arméns krigsorganisation ingående pansarförbanden, främst pansarbrigaderna,

sammansättes bland annat av stridsvagnsförbaiul och pansarinfanteriförband.

För närvarande utbildas stridsvagnspersonalen vid

pansartrupperna och pansarinfanteripersonalen vid särskilda infanteriregementen,

pansarinfanteriregementen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Pansartruppernas fredsförband utgöres av Göta pansarlivgarde (P 1),

Enköping, Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (P 1 G), Visby, Skånska

pansarregementet (P 2), Hässleholm, Skaraborgs pansarregemente

(P 4), Skövde, Norrbottens pansarbataljon (P 5), Boden, samt utbildningsanstalterna

pansartruppskolan (PS), förlagd till P 4, och pansartruppernas

kadett- och aspirantskola (PKAS), förlagd till P 1.

Pansarinfanteriets fredsförband utgöres av Södra skånska infanteriregementet

(I 7), Ystad och Revinge, Södermanlands regemente (I 10), Strängnäs,

och Älvsborgs regemente (115), Borås.

Under utbildningen måste pansar- och pansarinfanteriregementena samarbeta

i stor utsträckning för att samövning mellan stridsvagns- och pansarinfanteriförband

skall kunna genomföras. För närvarande samarbetar

sålunda P 1 och 110, P 2 och I 7 samt P 4 och 115.

Överbefälhavaren har med eget yttrande den 7 februari 1962 överlämnat

en framställning av chefen för armén, vari i huvudsak föreslås att pansartrupperna

och pansarinfanteriet sammanföres till ett truppslag, benämnt

pansartrupperna.

Arinéchefen framlägger följande organisationsförslag. Pansartruppernas

kvalitet höjes främst genom förbättring och utökning av krigsmaterielen

samt genom en förbättrad personell kvalitet medan värnpliktskontingentens

storlek blir i stort sett oförändrad. Antalet fredsregementen på fastlandet

kan därför även i fortsättningen begränsas till sex. Dessa sex fredsregementen

bör emellertid omvandlas till blandade pansarregementen. Rementena

måste ha härför erforderliga utbildningsbetingelser. Nuvarande

tre pansarregementen, P 1, P 2 och P 4, samt pansarinfanteriregementena

I 7 och I 10 bör enligt arméchefen kunna ges godtagbara utbildningsbetingelser.

I 15 :s övningsfält är däremot ur olika synpunkter olämpligt för

pansarutbildning och avståndet till lämpligt pansarskjutfält är stort. Vid

en allmän övergång till blandad pansarutbildning bör därför I 15 successivt

övergå till att utbilda enbart förband för infanteribrigad. I stället föreslås

Norra skånska infanteriregementet (I 6), Kristianstad, omvandlat till

blandat pansarregemente. I 6 anges ha ett för bandfordonsutbildning lämpligt

fält med en storlek av 450 hektar. Cirka 1,5 mil från I 6 finns även

Rinkaby skjutfält (900 hektar). Även detta fält är väl lämpat för bandfordonsutbildning.

Möjligheterna för pansarutbildning inom Kristianstadsområdet

måste därför bedömas som godtagbara. Stridsskjutningar med

pansarförband kan genomföras på Ravlunda pansarskjutfält, som är beläget

på endast 4,5 mils avstånd från Kristianstad. Arméchefen föreslår

vidare att utbildningen av de stormkanonförband som ingår i II. militärområdets

trupper, vilken utbildning nu äger rum vid P 1, förlägges till

något av de inom militärområdet belägna Jämtlands fältjägarregemente

(15), Östersund, och Västernorrlands regemente (121), Sollefteå. I fråga

om utbildningen vid P 5, Boden, föreslås ingen förändring. I fråga om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

13

VII. militärområdet, där nu pansarutbildning bedrives vid det till Gotlands

infanteriregemente (I 18) anslutna P 1 G, föreslås att, med hänsyn till de

taktiska förfaranden som avses skola tillämpas på Gotland och därav föranledda

krav på utbildningen, nämnda två förband sammanslås till ett

blandat pansarregemente. Pansartruppskolan (PS) förutsättes alltjämt

vara förlagd till P 4. Däremot kan det enligt arméchefen bli aktuellt framdeles

att flytta pansartruppernas kadett- och aspirantslcola (PKAS) från

P 1 till annat förband. — Pansartrupperna och pansarinfanteriet sammanföres

till ett truppslag, pansartrupperna, under pansarinspektören. — Arméchefen

anmäler vidare behov av medel för investeringar föranledda av

materielanskaffningen och effektiviseringen av utbildningen för pansarIrupperna

under perioden 1963/70. Därjämte anmäler arméchefen, att viss

utvidgning av pansartruppernas övnings- och skjutfält är nödvändig. —

Den för pansarorganisationens utökning erforderliga materielen avses anskaffas

under perioden 1962/67. Härav föranledda ändringar av krigsorganisationen

m. in. avses genomföras under perioden 1963/67. Utbildning för

den nya krigsorganisationen måste i viss utsträckning påbörjas utbildningsåret

1962/63. Erforderlig byggnadsverksamhet avses påbörjas budgetåret

1962/63. — Sedan principbeslut i ämnet fattats, avser arméchefen efter

hand föreslå för organisationsändringarna erforderliga åtgärder.

överbefälhavaren tillstyrker de framlagda förslagen till fredsorganisatoriska

förändringar. Härvid framhålles, att dessa innebär möjligheter att

erhålla ökad effekt från såväl operativ synpunkt som utbildnings- och beredskapssynpunkt.

Det investeringsbehov, som beräknas uppkomma på

grund av materielanskaffning och effektivisering av utbildningen, omkring

49 miljoner kronor, är inräknat i en av överbefälhavaren uppgjord investeringsplan

för 1963/70. Viss utvidgning av pansartruppernas övnings- och

skjutfält bedöms dessutom nödvändig, överslagsmässiga kostnader härför,

enligt överbefälhavaren ungefär 15 miljoner kronor, har inräknats i

investeringsplanen 1963/70.

För egen del vill jag först erinra om att de av arméchefen framlagda

förslagen ytterst är avhängiga av den år 1958 beslutade förstärkningen i

olika hänseenden av pansarförbanden i arméns krigsorganisation. Av överbefälhavaren

år 1962 föreslagna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling

—■ vilka nu överväges av 1962 års försvarskommitté — innebär

eu ytterligare förstärkning av pansarförbanden.

De av chefen för armén anförda skälen för att omvandla vissa regementen

på fastlandet till s. k. blandade pansarregementen anser jag bärande.

På föreslaget sätt bör därför omvandlas i första hand de fredsregementen

på fastlandet — P 1, P2 och P4 -— där redan nu bedrives utbildning

med stridsvagnar och för vilka således finns vissa resurser härför i fråga

om övnings- och skjutfält, pansarskjutfält, verkstäder in. in. Vidare bör

som föreslagits I 10 omvandlas till blandat pansarregemente. Därjämte bör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

också i överensstämmelse med förslaget I 7 omvandlas till blandat pansarregemente.

Det tredje av de nuvarande pansarinfanteriregementena, I 15,

bör däremot på av arméchefen anförda skäl icke omvandlas till pansarregemente.

I stället bör såsom arméchefen föreslagit I 6 omvandlas till

blandat pansarregemente. Om så sker, bör I 15 i fortsättningen utbilda

personal i huvudsak endast för infanteribrigad.

I detta sammanhang vill jag nämna, att arméchefen, enligt vad jag under

hand inhämtat, numera icke (jfr prop. 1958: 110, s. 64) avser att

aktualisera frågan om att omvandla Norrbottens regemente (I 19) till pansarinfanteriregemente.

I fråga om 118 och P 1 G råder i viss mån speciella förhållanden. Möjligheter

till fortlöpande samverkan under utbildningen förbanden emellan

-—- vilka möjligheter för fastlandsförbandens del som nämnts för närvarande

är begränsade — föreligger visserligen redan och utgör sålunda intet

skäl för en organisationsändring. Emellertid vore det värdefullt om utbildningen

vid 118 och P 1 G hörde under endast en truppslagsinspektör

och om förbanden i personalkårhänseende hade samme chef. Det vore

också värdefullt om personalen vid 118 och vid P 1 G genomgick samma

truppslags skolor. Med hänsyn härtill samt under hänvisning till av arméchefen

i framställningen anförda skäl, föreslår jag att I 18 och P 1 G tillsammans

skall bilda ett blandat pansarregemente.

Jag tar däremot ej nu ställning till om viss stormkanonutbildning bör

förläggas till II. militärområdet.

Det genom omorganisationen skapade truppslaget, vilket bör benämnas

pansartrupperna, bör i enlighet med det anförda sålunda omfatta de nuvarande

förbanden P 1, P 2, P 4, P 5, I 6, I 7, I 10 och I 18 (inkl. P 1 G),

de nuvarande utbildningsanstalterna PS och PKAS samt, därest ett sådant

efter ytterligare utredningar befinnes böra tillkomma, ett mindre förband

inom II. militärområdet. Till frågan om ändring av namnen på vissa av nu

ifrågavarande förband i samband med den föreslagna omvandlingen torde

ställning få tas framdeles. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t skall äga besluta

i ämnet.

Det sammanlagda investeringsbehovet för pansartrupperna och pansarinfanteriet

har angivits till omkring 15 miljoner kronor för markförvärvför

utvidgningar av övnings-, skjut- och pansarskjutfälten samt till storleksordningen

50 miljoner kronor för övriga investeringar. Huvuddelen av

nämnda medelsbehov föranledes av att ytterligare bandfordon tillföres pansarförbanden

medan den nu föreslagna omvandlingen av vissa regementen

i detta hänseende betyder mindre.

De nämnda övriga investeringarna utgöres främst av nybyggnad av

stridsvagnsverkstäder, övningshallar, utbildningsgarage och utbildningsverkstäder,

förbättring av vägar och planer, anläggande av skjut- och kort
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

15

hålisbanor samt anordnande av krigsförråd. Behovet och omfattningen av

dessa investeringar torde få prövas dels i samband med att frågan om projekteringstillstånd

för de skilda objekten överväges, dels i budgetsammanhang

allt efter som de olika åtgärderna aktualiseras.

De nu föreslagna förbandsomvandlingarna ändrar icke, såvitt jag kunnat

utröna, personalbehovet vid förbanden; jag har vid granskningen av

denna fråga under hand inhämtat 1960 års befälsstatsdelegations bedömanden

av frågan. I detta sammanhang vill jag nämna, att chefen för armén till

befälsstatsdelegationen överlämnat förslag till utformning av befälsstaterna

för pansartrupperna i enlighet med de riktlinjer som innefattas i 1960 års

befälsreform.

I syfte att underlätta genomförandet av en eventuell omvandling av pansartrupperna

och pansarinfanteriet har Kungl. Maj :t genom beslut den 23

februari 1962 medgivit, att försöksvis under utbildningsåret 1962/63 vid

ett vart av pansartruppernas fredsförband samt vid 16, 17, 110 och I 18

utbildning av fast anställd personal och värnpliktiga må anordnas såväl i

pansar- som i pansarinfanteritjänst.

För att skapa en fast grund för den fortsatta planeringen av omvandlingen

av pansartrupperna och pansarinfanteriet bör enligt min mening

inhämtas riksdagens godkännande rörande den principiella fredsorganisationen

av denna del av armén. I det föregående har jag redovisat mina

förslag i ämnet; dessa är av principiell karaktär. Däremot tager jag i förevarande

sammanhang icke ställning till de anmälda medelsbehoven. Jag

vill dock framhålla, att dessa medelsbehov icke i första hand förorsakas

av fredstruppförbandens omvandling utan av det utökade antalet stridsfordon.

Medelsbehoven torde få prövas först av 1962 års försvarskommitté

i samband med dess prövning av riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta

utveckling och därefter på sedvanligt sätt i samband med de årliga

medelsäskandena. Omvandlingen torde som redan nämnts icke innebära

något ökat personalbehov; de omfördelningar och ändringar i övrigt som

kan härutinnan bli behövliga torde få övervägas av 1960 års befälsstatsdelegation

och sedermera prövas i samband med delegationens övriga förslag.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag —

under förmälan, att intet torde vara att erinra mot att propositionen av

riksdagen behandlas senare än under dess vårsession — att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående

omorganisation av pansartrupperna och pansarinfanteriet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation. a1 i texten
  2. SU 1962:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation. s. 1 i texten