Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

1962-10-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:179, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179 år 1962

1

Nr 179

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19

november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften,

m. m.; given Stockholms slott den 5 oktober 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; och

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås stämpelfrihet för obligationer som utfärdas av

Kommunkredit Aktiebolag. 1

1 ltihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt Nr 179

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 179 år 1962

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.1 2

8 §.

Följande enskilda---nedan stadgas.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren före

utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande 100

kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens, landstings,

kommuners, Sveriges allmänna hypoteksbanks, konungariket Sveriges

stadshypotekskassas, Svenska bostadskreditkassans, Svenska skeppshypotekskassans

och Kommunkredit Aktiebolags obligationer, för obligationer,

som garanterats av svenska staten, så ock för obligationer, utfärdade

av svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt.

Sökes på---i konkurs.

Varda obligationer —--mellan beloppen.

Obligation, som ----orsaken härtill.

Därest för — — — som obligation.

Denna förordning träder i kraft dagen efter

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i

den, då förordningen enligt

Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1961:202.

2 Förslaget innebär endast den ändringen, att i författningstexten infogats orden Kommunkredit

Aktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 179 år 1962

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.2

3 §•

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då antingen obligationen

skall enligt förordningen angående stämpelavgiften före utfärdandet

förses med särskild stämpel eller fråga är om obligation, utfärdad av landsting,

kommun, Kommunkredit Aktiebolag eller svenskt aktiebolag, som har

till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1931: 61.

2 Förslaget innebär endast den ändringen, att i författningstexten infogats orden Kommunkredit

Aktiebolag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj:ts proposition nr 179 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 5 oktober 1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Edenman, ap Geijerstam, Hermansson, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om viss

stämpelfrihet för Kommunkredit Aktiebolag och anför därvid följande.

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

skall den, som utfärdar obligation här i riket, före utlämnandet

erlägga stämpelavgift för obligationen med belopp, som i stort sett motsvarar

0,6 procent av obligationens nominella värde. Frihet från denna s. k.

emissionsstämpel åtnjutes emellertid för vissa obligationer. Sålunda är obligationer,

som utfärdats av svenska staten, landsting, kommuner, Sveriges

allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska

bostadskreditkassan och Svenska skeppshypotekskassan befriade från emissionstämpel.

Stämpelfrihet föreligger även för obligationer, som garanterats

av svenska staten, samt för obligationer, som utfärdats av svenskt aktiebolag

vilket har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Vidare skall, enligt förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vid överlåtelse

av obligationer genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift,

kallad fondstämpel, som uppgår till i stort sett 0,1 procent av omsättningsvärdet.

Frihet från fondstämpel föreligger bl. a. enligt 3 § 2 mom. d) vid

köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska staten, eller

då vid överlåtelse av obligation den ene kontrahenten är svenska staten

eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse, riksdagens

verk eller de förut nämnda kreditinstituten. Enligt 3 § 2 mom. e)

utgår fondstämpel inte heller vid utlämnandet av här i riket utfärdad obligation,

då obligationen utfärdats av landsting, kommun eller svenskt aktiebolag

som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt. I

I framställning till Kungl. Maj :t den 30 maj 1962 har Kommunkredit

Aktiebolag anhållit om sådana ändringar i 1914 års stämpelförordning och

1908 års fondstämpelförordning, att frihet från skyldighet att utgiva stämpelavgift

enligt nämnda förordningar kommer att gälla för obligationer som

utfärdas av bolaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 179 år 1962

Bolaget framhåller, att det enligt bolagsordningen — numera fastställd

av Kungl. Maj :t — har till föremål för sin verksamhet att med hela riket

såsom verksamhetsområde lämna och förmedla lan dels till kommuner,

kommunalförbund och andra kommunala samfälligheter dels, mot borgen

av sådan samfällighet, till juridisk person vari samfälligheten äger bestämmande

inflytande.

I framställningen anföres vidare, att bolaget rent formellt inte synes vara

omfattat av de bestämmelser i 1914 års stämpelförordning som stipulerar

frihet från stämpelplikt för bl. a. landsting och kommuner. Med hänsyn till

att obligationer, vilka utfärdas av landsting eller kommuner, ej är underkastade

stämpelskyldighet förefaller det emellertid bolaget egenartat, om ett

under statlig tillsyn stående bolag, som har till uppgift att tillgodose kommunernas

kreditbehov och att lämna lån mot kommuners borgen, skulle

vara nödsakat att erlägga stämpelavgift för sin kapitalanskaffning. Det nybildade

bolagets verksamhet står för övrigt, heter det vidare, sakligt sett

nära den rörelse, som bedrives av hypoteksaktiebolagen. En skyldighet för

det nya bolaget att erlägga stämpel för obligationer, som utfärdas av bolaget,

skulle enligt dess mening otvivelaktigt verka hindrande i bolagets arbete

för tillgodoseende av kommunernas kreditbehov och fördröja bolagets utveckling.

Av nu anförda skäl anser bolaget, att stämpelskyldighet för obligationer,

som utges av bolaget, ej heller bör förekomma enligt fondstämpelförordningen.

Över bolagets framställning har, efter remiss, yttranden avgivits av

bankinspektionen, generalpoststyrelsen, statskontoret, Stockholms fondbörs

och Svenska fondhandlareföreningen. Samtliga remissinstanser har därvid

förklarat, att de inte har något att erinra mot att bolagets obligationer befrias

från emissionsstämpel och från fondstämpel vid utlämnandet, medan

de avstyrkt frihet från fondstämpel vid senare överlåtelser.

Bankinspektionen anför.

Med framställningen åsyftas att åstadkomma frihet från skyldighet att

utge stämpel enligt nämnda förordningar för obligationer som utfärdas av

bolaget. Vad först beträffar emissionsstämpeln, så åtnjuter — såsom åberopats

i framställningen — vissa rättssubjekt i egenskap av obligationsutgivare

frihet från skyldighet att utgöra sådan stämpel, nämligen landsting,

kommuner och hypoteksaktiebolag. Skattebefrielsen för kommunala obligationer

har motiverats med de statliga uppgifter, som pålagts kommunerna

och för vilkas fullföljande de även kunde behöva upptaga lån, medan skattebefrielsen

för obligationer utfärdade av inteckningsbolagen dikterats av en

önskan att förbilliga fastighetskrediten. Även om dessa skäl icke är direkt

tillämpliga på Kommunkredit AB, främjar likväl bolaget, vars huvudsyfte

är alt lämna och förmedla lån till kommuner och kommunala samfälligheter,

i sin verksamhet sådana kommunala intressen, att det kan anses

rimligt, att dess obligationer befrias från emissionsstämpel. Inspektionen

kan sålunda tillstyrka framställningen i denna del.

I konsekvens med ovan angivna ståndpunkt i emissionsstämpelfrågan

tillstyrker ämbetsverket att en ändring vidtages i .''5 § 2 e) fondstämpelför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1962

ordningen så, att av bolaget utfärdade obligationer — liksom nu är fallet

med bland andra landstings- och kommunobligationer — befrias från stämpelplikt

vid utlämnandet. För ytterligare frihet från att utgiva stämpelavgift

saknas givetvis grund.

Bankinspektionen föreslår vidare i redaktionellt hänseende, att stämpelfriheten

angives avse aktiebolag som har till ändamål att lämna eller förmedla

lån till kommuner, kommunalförbund och andra kommunala samfälligheter.

Generalpoststyrelsen framhåller, att stämpelbefrielsen för kommuner enligt

8 § stämpelförordningen grundas på den allmännyttiga verksamhet, vartill

kommunerna kan behöva låna medel. Då Kommunkredit Aktiebolags

verksamhet går ut på att upplåna medel för samma ändamål, synes det styrelsen

rimligt, att även bolaget befrias från emissionsstämpel för obligationer.

Styrelsen anför vidare.

Visserligen framgår det av bolagsordningen för Kommunkredit AB, att de

av bolaget genom obligationslån upptagna medlen kan utlånas till förutom

kommun, kommunalförbund eller annan kommunal samfällighet även juridisk

person, vari samfälligheten äger bestämmande inflytande, men denna

utlåning till enskilt rättssubjekt torde även komma att gagna allmännyttig

verksamhet på grund av det kommunala inflytandet över rättssubjektet.

I fråga om fondstämpelavgift anser generalpoststyrelsen, att bolagets obligationer

bör vara fria från fondstämpel vid utlämnandet. I vidare mån bör

de ej befrias från fondstämpelavgift. Vad sålunda sagts bör gälla samtliga

svenska aktiebolag, som har samma föremål för sin verksamhet som Kommunkredit

AB. Om bestämmelserna om stämpelbefrielse i här avsedda fall

anses böra intas i stämpelförordningen och fondstämpelförordningen, bör de

ges en generell avfattning.

Statskontoret, som finner goda skäl tala för tillmötesgående av framställningen,

uttalar, att ändringen av fondstämpelförordningen bör, såsom torde

ha avsetts, beröra allenast 3 § 2 mom. e).

Stockholms fondbörs upplyser, alt enligt vad börsstyrelsen under hand

erfarit aktierna i bolaget — å tillhopa nominellt två miljoner kronor — för

närvarande äges helt av Sparbankernas Bank AB, som emellertid inom den

närmaste framtiden torde komma att överlåta vissa delar av aktieportföljen

till de tre svenska kommunförbunden. Enligt vad börsstyrelsen likaledes

inhämtat har dessa fattat beslut om att inträda som delägare i bolaget.

Under de angivna omständigheterna och med hänsyn till bolagets ändamål

synes det fondbörsen från saklig synpunkt berättigat att i stämpelhänseende

jämställa av bolaget emitterade obligationer med sådana obligationer som är

fritagna från emissionsstämpel enligt 8 § stämpelförordningen. Börsstyrelsen

kan följaktligen tillstyrka framställningen i vad angår ifrågasatt ändring

av 1914 års stämpelförordning. Då frihet från fondstämpel för kommunobligationer

åtnjutes endast vid utlämnandet av sådana, kan styrelsen ej

biträda bolagets hemställan om ändring i 1908 års fondstämpelförordning

i vidare mån än att likställighet härutinnan införes beträffande bolagets

obligationer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179 år 1962

7

Departementschefen

Kommun är undantagen från den skyldighet att betala s. k. emissionsstämpel,

som enligt 1914 års slämpelförordning i allmänhet åvilar utfärdare

av obligation. Likaledes föreligger frihet från skyldigheten att betala s. k.

fondstämpel enligt 1908 års fondstämpelförordning vid utlämnande av obligation,

när denna är utfärdad av kommun. Däremot utgår fondstämpel vid

köp och byte av sådan obligation.

Under hänvisning till den nu nämnda stämpelfriheten har Kommunkredit

Aktiebolag anhållit om frihet från emissions- och fondstämpel för

obligationer, som utfärdas av bolaget. Bolaget har därvid åberopat sitt ändamål

att tillgodose kommunernas kreditbehov och att lämna lån mot kommuners

borgen.

Samtliga hörda remissinstanser har tillstyrkt, att bolagets obligationer

blir stämpelfria i den utsträckning som gäller för kommunobligationer.

Kommunkredit Aktiebolag har enligt sin av Kungl. Maj :t fastställda bolagsordning

till ändamål att, med hela riket som verksamhetsområde, lämna

och förmedla lån dels till kommuner, kommunalförbund och andra kommunala

samfälligheter dels, mot borgen av sådan samfällighet, till juridisk person

vari samfälligheten äger bestämmande inflytande. De medel, som fordras

för denna verksamhet, skall bolaget enligt bolagsordningen anskaffa

bl. a. genom att utgiva till innehavaren ställda obligationer. Aktierna i bolaget

kommer enligt uppgift att delvis förvärvas av de tre svenska kommunförbunden.

Vidare har inhämtats, att bolaget i maj 1962 inbjudit allmänheten

till teckning av obligationer, tillhörande ett av bolaget emitterat obligationslån

om 50 miljoner kronor. Dessa obligationer har tills vidare inte utlämnats,

och frågan om skyldighet att erlägga emissionsstämpel har därför

ännu inte aktualiserats.

Nuvarande bestämmelser i stämpel- och fondstämpelförordningarna synes

inte medge stämpelfrihet för obligationer, som emitteras av Kommunkredit.

Det förhållandet, att för kommunala ändamål avsedda obligationslån

till underlättande av emissionerna upptages genom ett — delvis kommunägt

— bolag, bör emellertid enligt min mening inte medföra, att lånen belastas

med stämpelkostnader, som saknar motsvarighet när obligationslån

emitteras direkt av enskild kommun. Jag tillstyrker därför, i likhet med de

hörda remissinstanserna, att frihet från emissionsstämpel införes för obligationer

som utfärdas av Kommunkredit. Av samma skäl hör medges frihet

från fondstämpel vid utlämnande av obligation, som emitterats av bolaget.

Däremot anser jag, att anledning saknas till frihet från fondstämpel vid

senare överlåtelser av sådan obligation, eftersom i motsvarande fall stämpelskyldighet

föreligger även i fråga om obligation utfärdad av kommun.

Den befrielse från stämpelskyldighet, som jag nu föreslår för Kommunkredit,

bör ske genom ändring av 8 § stämpelförordningen respektive 8 §

2 mom. e) fondstämpelförordningen. I några remissyttranden förordas, att

författningsändringarna ges en generell avfattning, innebärande att stämpelfrihet

medges för obligation utfärdad av svenskt aktiebolag med visst an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 179 år 1962

givet ändamål. För min del anser jag emellertid, att frågan om den mera

definitiva utformningen av bestämmelserna rörande stämpelfrihet på detta

område bör övervägas i samband med att ställning tages till det betänkande

med förslag till ny stämpellagstiftning som för närvarande behandlas inom

finansdepartementet. Jag föreslår i avvaktan därpå, att Kommunkredit i

likhet med vissa andra kreditinstitut särskilt namnges i bestämmelserna.

De nu föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft så snart som

möjligt.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november

19H (nr 383) angående stämpelavgiften; och

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Sundström

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621105

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kom~ munalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten
  2. BevU 1962:59 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 19 november 191A s. 1 i texten