Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m
1962-09-14 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:181, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
1
Nr 181
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 14 september
1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade
förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623);
4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272);
5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt; samt
6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den
18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut
BERTIL
G. E. Sträng
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1S1
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås skattelättnader för ensamstående med hemmavarande
barn.
Den som är ogift (även änka, änkling och frånskild) och har hemmavarande
barn under 16 år erhåller för närvarande samma ortsavdrag som gift
(4 500 kr.), och statlig inkomstskatt beräknas för sådan barnförsörjare efter
den för gifta avsedda skatteskalan. Det föreslås i propositionen, att åldersgränsen
för barnet höjs, så att de nämnda förmånerna behålls ända till dess
att barnet fyller 18 år.
Vidare föreslås, att ensamstående kvinna med hemmavarande barn under
16 år skall få samma rätt till förvärvsavdrag som gift kvinna.
Kostnaden för dessa reformer kan beräknas till 32 miljoner kronor, varav
hälften belöper på staten och hälften på kommunerna. Bestämmelserna
föreslås bli tillämpliga redan i fråga om 1962 års inkomster.
I propositionen har även upptagits förslag om tekniska ändringar i skatteförfattningarna
som föranledes av den i våras beslutade omläggningen av
socialförsäkringslagstiftningen samt om ett förtydligande av övergångsbestämmelserna
till den av 1962 års vårriksdag beslutade lagstiftningen om rätt
till avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för nyanläggning och förbättring
av täckdikning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962
3
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 46 § 2 och 3 mom., 48 § 2 mom., 53 § 1 mom.
och 65 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna
till 31 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
46 §.
2 mom. I hemortskommunen —--— — njuta avdrag:
1) för periodiskt------eller uppfostran;
2) för dels -—- — —--omyndiga barn;
3) för dels sådan i slutlig eller 3) för dels sådan i slutlig eller
tillkommande skatt ingående sjuk- tillkommande skatt ingående sjukförsäkringsavgift
enligt lagen om all- försäkringsavgift enligt 19 kap. 2 §
män sjukförsäkring, som under be- lagen om allmän försäkring, som
skattningsåret påförts den skattskyl- under beskattningsåret påförts den
dige, dels ock premier och and- skattskyldige, dels ock premier
ra avgifter, som skattskyldig erlagt och andra avgifter, som skattskyldig
för försäkringar av följande slag, vilka
ägas av honom själv eller, i före
-
erlagt för försäkringar av följande
slag, vilka ägas av honom själv eller,
kommande fall, hans make eller hans i förekommande fall, hans make elomyndiga
barn, nämligen kapitalför- ler hans omyndiga barn, nämligen
säkring, arbetslöshetsförsäkring samt kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsådan
sjuk- eller olycksfallsförsäk- säkring samt sådan sjuk- eller olycksring,
därunder inbegripen avgift till fallsförsäkring, därunder inbegripen
sjukkassa för begravningshjälp, som
ej avses i 33 § och som ej utgör
avgift till sjukkassa för begravningshjälp,
som ej avses i 33 § och som
obligatorisk försäkring enligt lagen ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4
om allmän sjukförsäkring; samt kap. lagen om allmän försäkring;
samt
4) för belopp----- 1 000 kronor.
Har skattskyldig-----eller underhållsbidraget.
Därest skattskyldig------nämnda tid.
Avdrag, som i första stycket 3) Avdrag, som i första stycket 3)
här ovan avses, skall beräknas till här ovan avses, skall beräknas till
ett belopp av minst 150 kronor eller, ett belopp av minst 150 kronor eller,
om skattskyldig under beskattnings- om skattskyldig under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans
med andra maken, för dem båda ge- med andra maken, för dem båda ge
-
1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1961: 174, av 46 § 3 mom. och 65 § se 1960:172, av
48 § 2 mom. se 1961: 622, av 53 § 1 mom. se 1962: 160 samt av punkt 1 av anvisningarna
till 31 § se 1960:43.
fl Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 181
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
mensamt till ett belopp av minst 300
kronor. Härjämte skall gälla, att nu
avsett avdrag ej må för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 400
kronor; dock att, om skattskyldig
under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst
800 kronor. Avdrag med högst 800
kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig
under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 16 år.
3 m o m. Har gift kvinna haft
inkomst av rörelse, vari hon varit
verksam i ej blott ringa omfattning,
eller inkomst av eget arbete, må
hon åtnjuta avdrag med 300 kronor,
eller, om hon haft hemmavarande
barn under 16 år, med 300 kronor
jämte 20 procent av nämnda inkomst,
sammanlagt dock högst med
2 000 kronor. Har gift kvinna haft
inkomst av jordbruksfastighet och
har hon utfört arbete i förvärvskällan
till minst 300 kronors värde, må
hon åtnjuta avdrag med detta belopp.
Har gift man haft inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse och
har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300
kronor, må mannen åtnjuta avdrag
med nämnda belopp.
Avdrag enligt detta moment må
åtnjutas endast om makarna levt
tillsammans och den till avdrag berättigade
maken under större delen
av beskattningsåret varit här i riket
bosatt. Avdraget må åtnjutas endast
om och i den mån den inkomst som
berättigar till avdrag därtill förslår
och må för makarna tillsammans
mensamt till ett belopp av minst 300
kronor. Härjämte skall gälla, att nu
avsett avdrag ej må för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 400
kronor; dock att, om skattskyldig
under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst
800 kronor. Avdrag med högst 800
kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig
under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling
eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år.
3 in o in. Har kvinna med hemmavarande
barn under 16 år haft inkomst
av rörelse, vari hon varit verksam
i ej blott ringa omfattning, eller
inkomst av eget arbete, må hon
åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte
20 procent av nämnda inkomst,
sammanlagt dock högst med 2 000
kronor. Gift kvinna, som icke har
hemmavarande barn under 16 år, må,
därest hon levt tillsammans med sin
man och haft inkomst som nyss sagts,
åtnjuta avdrag med 300 kronor. Avdrag
med sistnämnda belopp må jämväl
åtnjutas av kvinna, som haft inkomst
av jordbruksfastighet och utfört
arbete i förvärvskällan till minst
300 kronors värde, därest kvinnan
antingen varit gift och levt tillsammans
med sin man eller ock haft
hemmavarande barn under 16 år.
Har gift man, som levt tillsammans
med sin hustru, haft inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse och
har hustrun utfört arbete i förvärvskällan
till ett värde av minst 300
kronor, må mannen åtnjuta avdrag
med nämnda belopp.
Avdrag enligt detta moment må
åtnjutas endast av den som under
större delen av beskattningsåret varit
här i riket bosatt. Avdraget må
åtnjutas endast om och i den mån
den inkomst som berättigar till avdrag
därtill förslår och må för skattskyldig
eller, om skaitskyldig varit
gift och levt tillsammans med sin
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
icke överstiga 300 kronor eller, därest
förhöjning av avdraget med 20
procent av inkomsten ifrågakommer,
2 000 kronor.
Avdrag enligt detta moment skall -
make, för makarna tillsammans icke
överstiga 300 kronor eller, därest förhöjning
av avdraget med 20 procent
av inkomsten ifrågakommer, 2 000
kronor.
----sagda kommun.
48 §.
2 mom. Skattskyldig fysisk-----nedan sägs.
Skattskyldig, som —- ---- 4 500 kronor.
Gift skattskyldig, som under be- Gift skattskyldig, som under beskattningsåret
icke levt tillsammans skattningsåret icke levt tillsammans
med andre maken, ävensom ogift med andre maken, ävensom ogift
skattskyldig (varmed jämställes än- skattskyldig (varmed jämställes änka,
änkling eller frånskild) äger, ka, änkling eller frånskild) äger,
därest han haft hemmavarande barn därest han haft hemmavarande barn
under 16 år, åtnjuta kommunalt orts- under 18 år, åtnjuta kommunalt ortsavdrag
med belopp som i föregående avdrag med belopp som i föregående
stycke sägs. stycke sägs.
Annan skattskyldig-------2 250 kronor.
Har skattskyldig-----tiotal kronor.
53 §.
1 mom. Skyldighet att —--
d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga ändamål
och kontoret icke lämnar utdelning
åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna sjukkassor,
understödsföreningar, som icke
bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, jämlikt lagen om aktiebolags
pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger lillämp
-
--av rörelse;
d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga ändamål
och kontoret icke lämnar utdelning
åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna försäkringskassor,
understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, jämlikt lagen
om aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp
eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor, andra-----ell
försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
r rörelse.
65 §.
Fråga huruvida skattskyldig haft Fråga huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är barn eller icke eller om barn är
att räkna såsom hemmavarande el- att räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ler icke, liksom ock fråga om barns
ålder skall bedömas efter förhållan- ålder skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före dena den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn ävensom adopterat barn. styvbarn ävensom adopterat barn.
Barn, som bor hos sina föräldrar,
skall, såvitt avser beräkning av föräldrarnas
ortsavdrag, anses som hemmavarande
endast hos den ena av
dem.
I fråga — ------följande beskattningsåret.
De för-----— make avlidit.
Har eljest------för taxeringen.
De för -— -----haft barn.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 31 §.
1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäkring
utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
utgår enligt lagen om folkpensionering,
dels belopp, som utgår enligt
lagen om försäkring för allmän tillläggspension,
dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring
vare sig denna tagits i samband
med tjänst eller annorledes.
Med pensionsförsäkring
Med efterlevandepension---
Såsom efterlevandepension — —- Vid tillämpningen - Kapitalbelopp, som
Skall enligt---
1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäkring
utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
på grund av lagen om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring
vare sig denna tagits i samband med
tjänst eller annorledes.
-----försäkringen upphör.
--personer leva.
— — •— vara pensionsförsäkring,
vid omgifte.
av efterlevandepensionen,
halvt år.
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Med kapitalförsäkring — —---än pensionsförsäkring.
Innehåller avtal-----en kapitalförsäkring.
Kan livförsäkring,-----Ki
Försäkring, vilken------d
Premiebefrielseförsäkring skall--
För att försäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras,
att enligt anställningsavtalet
skyldighet föreligger för arbetstagare
att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke föreligger,
premier för försäkringen skola
gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyssnämnda
förhållanden skett hos försäkringsanstalten.
Försäkring i allmän
sjukkassa eller enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring anses icke såsom
försäkring, tagen i samband med
tjänst.
ngl. Maj :t.
ss ingående.
----som huvudförsäkringen.
För att försäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras,
att enligt anställningsavtalet
skyldighet föreligger för arbetstagare
att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke föreligger,
premier för försäkringen skola
gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyssnämnda
förhållanden skett hos försäkringsanstalten.
Sjukförsäkring enligt
lagen om allmän försäkring eller
med stöd därav meddelade bestämmelser
eller försäkring enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring anses icke
såsom försäkring, tagen i samband
med tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963. Äldre bestämmelser i 46 §
2 mom. fjärde stycket, 46 § 3 mom., 48 § 2 mom. och 65 § skola dock
alltjämt gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga om eftertaxering för
år 1962 eller tidigare år. I övrigt skola äldre bestämmelser fortfarande
gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963
eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
7 §•
Från skattskyldighet-----ävensom hushållningssällskap:
för all inkomst;
1 Senaste lydelse se SFS 1962:161.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
e) akademier, Nobelstiftelsen samt
Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
s jukkassor, understödsföreningar,
med undantag för dem, vilka enligt
sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar
kapitalunderstöd å högst 500 kronor
för medlem, jämlikt lagen om
aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser
bildade stiftelser för
arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag för försäkring
av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger tillämpning
eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm och omfatta
allenast visst län eller del av län,
ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring
:
(Föreslagen lydelse)
e) akademier, Nobelstiftelsen samt
Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,
malmfonden för forsknings-
och utvecklingsarbete, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar,
med undantag för dem, vilka
enligt sina stadgar äga meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd å
högst 500 kronor för medlem, jämlikt
lagen om aktiebolags pensions- och
andra personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd,
sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,
sådana ömsesidiga försäkringsbolag
för försäkring av egendom, å vilka
lagen om försäkringsrörelse icke äger
tillämpning eller vilkas verksamhetsområden
falla utanför Stockholm
och omfatta allenast visst län eller
del av län, ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring:
för all inkomst;
f) kyrkor, andra------ hänförlig verksamhet.
Aktiebolag och--- —---bolagens verksamhet.
Om aktierna--—--- lös egendom.
Riksskattenämnden må,-----icke föras.
Att personer, —----samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om
eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
9
Förslag
till
Förordning
om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 25 §, 37 § 2 och 5 mom. samt 39 § 1 mom.
taxeringsförordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
25 §.
Allmän självdeklaration — —--- — dennes hemortskom
mun.
Allmän självdeklaration skall där- Allmän självdeklaration skall därjämte
innehålla de uppgifter, som jämte innehålla de uppgifter, som
för särskilda fall föreskrivas i denna för särskilda fall föreskrivas i denna
förordning eller som erfordras för förordning eller som erfordras för
beräkning av pensionsgrundande in- beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen om försäkring för komst enligt lagen om allmän förallmän
tilläggspension. säkring.
Har skattskyldig — -----sådan förmögenhet.
Belopp, som-----öretal bortfalla.
37 §.
2 mom. Vid avlämnande-----iakttagas följande.
Avser sådan — — ---förmånen utgått.
I kontrolluppgift,-----traktamentsersättning utgått.
Därest vid-----som avdragits.
I kontrolluppgift enligt 1 mom. I kontrolluppgift enligt 1 mom.
första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten
skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall angivas, huruvida arbetsgivaren
har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga
avgift enligt 33 § lagen om försök- avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om
ring för allmän tilläggspension. allmän försäkring.
Har arbetsgivare uppburit den an- Har arbetsgivare uppburit den anställde
tillkommande ersättning på ställde tillkommande ersättning på
grund av försäkring i allmän sjuk- grund av sjukförsäkring enligt lagen
kassa, skall angivas jämväl beloppet om allmän försäkring, skall angivas
av vad sålunda uppburits. jämväl beloppet av vad sålunda upp
burits.
I kontrolluppgift-----preliminär A-skatt.
Särskild uppgiftshandling------före taxeringsåret.
Kontrolluppgift, som-----till försäkringen.
1 Senaste lydelse av 25 § och 37 § 2 och 5 mom. se 1959: 557 samt av 39 § 1 mom. se
1961:340.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Uppgift skall avfattas å blankett Uppgift skall avfattas å blankett
enligt fastställt formulär eller å an- enligt fastställt formulär eller å annan
för ändamålet lämpad blankett, nan för ändamålet lämpad blankett.
Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal
enligt 37 § lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, skall uppgift
rörande anställd, å vilken avtalet
är tillämpligt, vara märkt på sätt riksskattenämnden
föreskriver.
5 mom. Den som -------av uppgiften.
Om skyldighet att vid arbetsgivar- Om skyldighet att vid arbetsgivaruPP§ift>
som skall lämnas enligt för- uppgift, som skall lämnas enligt förordningen
angående uppbörd av av- ordningen angående uppbörd av visgifter
enligt lagen om försäkring för sa avgifter enligt lagen om allmän
allmän tilläggspension, m. m., foga försäkring, m. m., foga kontrolluppkontrolluppgift
som nyss sagts stad- gift som nyss sagts stadgas i nämnda
gas i nämnda förordning. förordning.
(Nuvarande lydelse)
39 §.
—---följande uppställning:
1 m o m. I särskilda
Uppgift sskyldig
1. Den som---av
lämna
kontrolluppgift.
2. Den som---el
ler
gruppen.
Vem uppgiften
skall avse
Den som —--till
fälligt
arbete.
Medlem av arbetslaget
eller gruppen.
Vad uppgiften
skall avse
Åtnjutna förmåner,
därest icke uppgiftsskyldighet
utan anmaning
föreligger, med
upplysning dels, då
förmånerna avse kortare
tid än helt år, om
den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels
huruvida det åligger
arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift
enligt 33 § lagen
om försäkring för allmän
tilläggspension.
Till medlem utgivet
belopp med upplysning
huruvida det åligger arbetsgivaren
att för beloppet
erlägga avgift enligt
33 § lagen om försäkring
för allmän tillläggspension.
9. Redare.
Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
följande uppställning:
1 mom. I särskilda
Uppgift sskyldig
1. Den som---— av
lämna
kontrolluppgift.
2. Den som---el
ler
gruppen.
9. Redare.
(Föreslagen lydelse)
39 §.
Vem uppgiften
skall avse
Den som---till
fälligt
arbete.
Medlem av arbetslaget
eller gruppen.
Den som erlagt sjömansskatt.
Vad uppgiften
skall avse
Åtnjutna förmåner,
därest icke uppgiftsskyldighet
utan anmaning
föreligger, med
upplysning dels, då
förmånerna avse kortare
tid än helt år, om
den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels
huruvida det åligger
arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift
enligt 19 kap. 1 §
lagen om allmän försäkring.
Till medlem utgivet
belopp med upplysning
huruvida det åligger arbetsgivaren
att för beloppet
erlägga avgift enligt
19 kap. 1 § lagen
om allmän försäkring.
Åtnjutna förmåner.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola tillämpas i fråga om kontrolluppgifter avseende
år 1962 eller tidigare år.
-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 181
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Förslag
till
Förordning
om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 15 §§ uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
4 §.
1 m o m . Har lokal —------
Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka eller
den längre tid som riksskattenämnden
bestämmer, angiva därå belöpande
skatt. Tabellerna skola grundas
på följande förutsättningar, nämligen
att
inkomsten samt ortsavdraget
äro oförändrade under inkomståret,
att den skattskyldige icke kommer
att taxeras för annan inkomst
än som i tabellen angives, ej heller
för garantibelopp för fastighet eller
för förmögenhet,
att den skattskyldige icke har
att erlägga tilläggspensionsavgift,
samt
att vid taxering för inkomsten
icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels ortsavdrag, dels
därutöver ett belopp av fyrahundrafemtio
kronor för skattskyldig, som
avses i 2 mom. första stycket 2) här
nedan, och trehundra kronor för annan
skattskyldig, dels ock, såvitt angår
taxeringen till statlig inkomstskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt
3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskylderna.
sådana tabeller.
Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka eller
den längre tid som riksskattenämnden
bestämmer, angiva därå belöpande
skatt. Tabellerna skola grundas
på följande förutsättningar, nämligen
att
inkomsten samt ortsavdraget
äro oförändrade under inkomståret,
att den skattskyldige icke kommer
att taxeras för annan inkomst
än som i tabellen angives, ej heller
för garantibelopp för fastighet eller
för förmögenhet,
att den skattskyldige icke har
att erlägga tilläggspensionsavgift,
samt
att vid taxering för inkomsten
icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels ortsavdrag, och,
såvitt gäller i 2 mom. första stycket
3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt
46 § 3 mom. kommunalskattelagen,
dels därutöver ett belopp av fyrahundrafemtio
kronor för skattskyldig,
som avses i 2 mom. första stycket
2), och trehundra kronor för annan
skattskyldig, dels ock, såvitt
angår taxeringen till statlig inkomstskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt
1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. samt 5 och 15 §§ se 1961: 627 ävensom av 4 § 2 mom.
se 1960:175.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskylderna.
Tabellerna skola-----antal kronor.
2 m o m. I skattetabellerna-----skattskyldiga, nämligen
1) gift, med-----tretusen kronor;
2) annan gift,--—--1) sägs;
3) ogift inkomsttagare som är berättigad
till avdrag enligt 46 § 3
mom. kommunalskattelagen;
3) ogift inkomsttagare. 4) annan ogift inkomsttagare.
Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande
kvinna, vars make har inkomst, skall kvinna, vars make har inkomst, skall
hänföras till under 2) upptagen hänföras till under 2) upptagen
grupp av skattskyldiga, därest hon grupp av skattskyldiga, därest hon
har hemmavarande barn, samt eljest har hemmavarande barn, samt eljest
till under 3) upptagen grupp av till under 4) upptagen grupp av
skattskyldiga. skattskyldiga.
Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst, vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig in- skall, därest hon är berättigad till avkomsttagare
som under 2) avses. drag enligt 46 § 3 mom. första stycket
första punkten kommunalskattelagen,
hänföras till under 3) upptagen
grupp skattskyldiga samt eljest
likställas med gift manlig inkomsttagare
som under 2) avses.
Ogift skattskyldig, som har hem- Ogift skattskyldig, som har hemmavarande
barn, skall likställas med mavarande barn och som icke är
gift manlig inkomsttagare som under hänförlig till under 3) upptagen
2) avses. 9TUPP av skattskyldiga, skall likstäl
las
med gift manlig inkomsttagare
som under 2) avses.
Med ogift------eller hemskild.
Med gifta-----haft barn.
5
Vid beräkning — —---4 §
Förhållandena den 1 november
året näst före inkomståret äro, där
icke i nästfoljande stycke annorledes
stadgas, avgörande för till vilken i 4 §
2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga
vederbörande skall hänföras.
Härvid skall iakttagas, att i andra
och fjärde styckena av nämnda
författningsrum med barn icke avses
barn, som före nyssnämnda tidpunkt
fyllt femton år.
§•
4 mom.
Förhållandena den 1 november
året näst före inkomståret äro, där
icke i nästföljande stycke annorledes
stadgas, avgörande för till vilken i 4 §
2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga
vederbörande skall hänföras.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
Skall under inkomståret preliminär
A-skatt enligt tabell börja utgå för
skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare
sålunda beräknats, skall i
fråga om skattskyldigs civilstånd det
förhållande, som kan antagas komma
att ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret, samt,
vad angår frågan om den skattskyldige
har hemmavarande barn,
förhållandet vid den tidpunkt, då
debetsedel jämlikt 35 § sista stycket
översändes till skattskyldig, vara
avgörande för till vilken i 4 § 2 mom.
avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras. Härvid skall
iakttagas, att i andra och fjärde styckena
av sistnämnda författning srum
med barn icke avses barn, som före
den 1 november året näst före inkomståret
fyllt femton år eller som
fötts efter den 1 november under inkomståret.
15
Vid preliminär taxering skola beskattningsbar
inkomst och beskattningsbar
förmögenhet beräknas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen
samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt. Dock
skall iakttagas, att vid bestämmande
av beskattningsbar inkomst ortsavdrag
beräknas med hänsyn, där icke i
andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd den
1 november året näst före inkomståret,
samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande
(Föreslagen lydelse)
Skall under inkomståret preliminär
A-skatt enligt tabell börja utgå för
skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare
sålunda beräknats, skall i
fråga om skattskyldigs civilstånd det
förhållande, som kan antagas komma
att ligga till grund för taxering under
året näst efter inkomståret, samt,
vad angår frågan om den skattskyldige
har hemmavarande barn,
förhållandet vid den tidpunkt, då
debetsedel jämlikt 35 § sista stycket
översändes till skattskyldig, vara
avgörande för till vilken i 4 § 2 mom.
avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras.
Vid tillämpning av andra och tredje
styckena här ovan skall iakttagas,
att frågan om skattskyldig haft hemmavarande
barn eller icke bedömes
med utgångspunkt från vad som på
grund av kommunalskattelagens bestämmelser
i sådant hänseende kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter inkomståret.
§•
Vid preliminär taxering skola beskattningsbar
inkomst och beskattningsbar
förmögenhet beräknas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen
samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt. Dock
skall iakttagas, att vid bestämmande
av beskattningsbar inkomst ortsavdrag
beräknas med hänsyn, där icke i
andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd den
1 november året näst före inkomståret,
samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
barn, till förhållandena vid nyssnämnda
tidpunkt. Härvid skall iakttagas,
att med barn icke avses barn,
som vid nyssnämnda tidpunkt fyllt
femton år.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter
inkomståret, samt, vad angår frågan
om den skattskyldige har hemmavarande
barn, till förhållandena vid
den tidpunkt, då taxeringen verkställes.
Härvid skall iakttagas, att med
barn icke avses barn, som den 1 november
året näst före inkomståret
fyllt femton år eller som fötts efter
den 1 november under inkomståret.
(Föreslagen lydelse)
barn, till förhållandena vid nyssnämnda
tidpunkt.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter
inkomståret, samt, vad angår frågan
om den skattskyldige har hemmavarande
barn, till förhållandena vid
den tidpunkt, då taxeringen verkställes.
Vid tillämpning av första och andra
styckena här ovan skall iakttagas,
att frågan om skattskyldig haft hemmavarande
barn eller icke bedömes
med utgångspunkt från vad som på
grund av. kommunalskattelagens bestämmelser
i sådant hänseende kan
antagas komma att ligga till grund
för taxering under året näst efter inkomståret.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 4 § och anvisningarna till 10 § förordningen
den 16 maj 1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, att i de vid samma förordning fogade sjömansskattetabellerna2
kolumnerna skola, med ändring av nuvarande rubriker, erhålla
1 Senaste lydelse av 4 § 2 mom. se 1962:142 och av anvisningarna till 10 § se 1960:176.
* Senaste lydelse av sjömansskattetabellerna se 1962:21.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
rubrikerna, kolumn 1 »Ogift» och kolumn 2 »Gift» samt att till nämnda
sjömansskattetabeller skall fogas en ny kolumn med nummerbeteckning
3 och med lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.
(Nuvarande lydelse)
4
1 mom. Till kommun och landstingskommun
ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen
för samhällets behov för beskattningsåret
bestäints till minst en krona
för skattekrona, skall på sätt nedan
stadgas utgå ersättning av statsmedel
för minskade skatteintäkter.
Allmän sjukkassa skall åtnjuta ersättning
av statsmedel för minskade
sjukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen
till stad som icke tillhör landstingskommun
med femtiofem procent, till
annan kommun med fyrtio procent,
till landstingskommun med femton
procent, till municipalsamhälle, varom
här är fråga, med två procent
och till allmän sjukkassa med sex
procent av den sjömansskatt, som
under beskattningsåret erlagts av sjömän
bosatta inom kommunen, landstingskommunen
eller inom municipalsamhället
eller inom sjukkassans
verksamhetsområde.
Ersättning, som------500
(Föreslagen lydelse)
§•
1 m o m. Till kommun och landstingskommun
ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen
för samhällets behov för beskattningsåret
bestämts till minst en krona
för skattekrona, skall på sätt nedan
stadgas utgå ersättning av statsmedel
för minskade skatteintäkter.
Allmän försäkringskassa skall åtnjuta
ersättning av statsmedel för
minskade sj ukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen
till stad som icke tillhör landstingskommun
med femtiofem procent, till
annan kommun med fyrtio procent,
till landstingskommun med femton
procent, till municipalsamhälle, varom
här är fråga, med två procent
och till allmän försäkringskassa med
sex procent av den sjömansskatt,
som under beskattningsåret erlagts
av sjömän bosatta inom kommunen,
landstingskommunen eller inom municipalsamhället
eller inom försäkringskassans
verksamhetsområde,
kronor.
Anvisningar
till 10 §.
Kolumnen i — — —- följande uppställning.
Å debetsedel
för preliminär
A-skatt angiven
kolumn
Avdrag för sjömansskatt
verkställes enligt nedan- stående kolumn i
sjömansskattetabellen
Å debetsedel
för preliminär
A-skatt angiven
kolumn
Avdrag för sjömansskatt
verkställes enligt nedan- stående kolumn i
sjömansskattetabellen
1
1
1
1
2 eller 3
2 2 eller 3
4
2
3
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 4 §, den 1 januari 1963
samt i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med
ikraftträdandet skall iakttagas följande.
Denna förordning skall äga tillämpning jämväl med avseende å sjömanskatt
för år 1962. Har skatteavdrag under år 1962 beräknats till högre
belopp än som skolat ske, därest bestämmelserna i lagen den
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
1962 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370), i förordningen den 1962 (nr ) om ändring
i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och i denna förordning
varit tillämpliga i fråga om fastställande av tillämplig kolumn för gäldande
av preliminär A-skatt för år 1962 och för beräkning av sjömansskatt för
samma år, skall sjömansskatten nedsättas med ett belopp, som motsvarar
vad som sålunda för mycket uttagits i skatt. Därvid skall vad som i förordningen
om sjömansskatt är föreskrivet om rättelse av skatteavdrag äga
motsvarande tillämpning.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Bilaga
Sjömansskattetabell I
Fjärrfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
—490
_.
881- 890
96
1 281—1 290
177
1 681—1 690
282
491—500
6
891— 900
98
1 291—1 300
179
1 691—1 700
285
501—510
9
901— 910
99
1 301—1 310
182
1 701—1 710
287
511—520
11
911— 920
101
1 311—1 320
184
1 711—1 720
290
521—530
14
921— 930
103
1 321—1 330
187
1 721—1 730
292
531-540
17
931— 940
105
1 331—1 340
189
1 731—1 740
294
541—550
19
941— 950
107
1 341-1 350
192
1 741—1 750
297
551 ■—560
22
951— 960
109
1 351—1 360
195
1 751—1 760
299
561—570
24
961— 970
in
1 361—1 370
198
1 761—1 770
302
571—580
27
971— 980
113
1 371—1 380
200
1 771—1 780
304
581—590
29
981— 990
115
1381—1 390
203
1 781—1 790
307
591—600
32
991—1 000
117
1391—1 400
206
1 791—1 800
310
601—610
35
1 001—1 010
118
1401—1 410
209
1 801—1810
313
611—620
37
1 011—1 020
120
1411—1 420
212
1 811—1 820
316
621—630
40
1 021—1030
122
1 421—1 430
214
1 821—1 830
319
631-640
43
1 031—1 040
124
1 431—1 440
217
1 831—1 840
322
641—650
45
1 041—1 050
126
1 441—1 450
220
1 841—1 850
325
651—660
48
1 051—1 060
128
1 451—1 460
223
1 851—1 860
328
661—670
51
1 061—1 070
130
1 461—1 470
225
1 861—1 870
331
671—680
54
1 071—1 080
132
1 471—1 480
228
1 871—1 880
334
681-690
56
1 081—1 090
134
1481—1 490
230
1 881—1 890
337
691—700
59
1 091—1100
136
1 491—1 500
233
1 891—1 900
340
701—710
61
1101—1 no
138
1 501—1 510
236
1 901—1 910
343
711—720
63
1111—1120
140
1 511—1 520
239
1 911—1 920
346
721—730
65
1121—1130
141
1 521—1 530
241
1 921—1 930
349
731—740
67
1131—1140
143
1 531—1 540
243
1 931—1 940
352
741—750
69
1141—1150
145
1 541—1 550
246
1 941—1 950
751—760
71
1151—1 160
147
1 551—1 560
248
1 951—1 960
M
761—770
73
1161—1170
149
1 561—1 570
250
1 961—1 970
362
771—780
75
1171—1180
151
1 571—1 580
252
1 971—1 980
365
781—790
76
1181—1190
153
1 581—1 590
255
1 981—1 990
368
791—800
78
1 191—1 200
155
1 591—1 600
258
1 991—2 000
371
801—810
80
1 201—1 210
157
1 601—1 610
260
2 001—2 010
374
811—820
82
1 211—1 220
160
1 611—1 620
263
2 011—2 020
377
821—830
84
1 221—1 230
162
1 621—1 630
265
2 021—2 030
380
831-840
86
1 231—1 240
164
1 631—1 640
267
2 031—2 040
383
841—850
88
1 241—1 250
167
1 641—1 650
270
2 041-2 050
387
851—860
90
1 251—1 260
169
1 651—1 660
273
2 051—2 060
390
861—870
92
1 261—1 270
172
1 661—1670
276
2 061—2 070
393
871—880
94
1 271—1 280
174
1 671—1 680
279
2 071—2 080
397
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
19
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
2 081—2 090
400
2 581—2 590
595
3 081—3 090
826
3 581—3 590
1065
2 091—2 100
403
2 591—2 600
600
3 091—3 100
831
3 591—3 600
1070
2 101—2 no
406
2 601—2 610
605
3101—3110
836
3 601—3 610
1075
2111—2 120
410
2 611—2 620
609
3111—3120
841
3 611—3 620
1080
2121—2130
414
2 621—2 630
614
3 121—3 130
846
3 621—3 630
1086
2 131—2 140
417
2 631—2 640
618
3 131—3140
850
3 631—3 640
1091
2 141—2 150
420
2 641—2 650
623
3 141—3 150
855
3 641—3 650
1096
2 151—2 160
423
2 651—2 660
627
3 151—3 160
860
3 651—3 660
1101
2 161—2 170
426
2 661—2 670
632
3161—3 170
865
3 661—3 670
1106
2 171—2 180
430
2 671—2 680
636
3 171—3180
869
3 671—3 680
1111
2181—2 190
433
2 681—2 690
641
3 181—3 190
874
3 681—3 690
1116
2 191—2 200
436
2 691—2 700
646
3 191—3 200
879
3 691—3 700
1121
2 201—2 210
440
2 701—2 710
651
3 201—3 210
883
3 701—3 710
1126
2 211—2 220
443
2 711—2 720
655
3 211—3 220
888
3 711—3 720
1131
2 221—2 230
447
2 721—2 730
660
3 221—3 230
892
3 721—3 730
1136
2 231—2 240
451
2 731—2 740
664
3 231—3 240
897
3 731—3 740
1141
2 241—2 250
455
2 741—2 750
669
3 241—3 250
902
3 741—3 750
1 146
2 251—2 260
459
2 751—2 760
674
3 251—3 260
907
3 751—3 760
1 151
2 261—2 270
463
2 761-2 770
679
3 261—3 270
911
3 761—3 770
1156
2 271—2 280
467
2 771—2 780
683
3 271—3 280
916
3 771-3 780
1161
2 281—2 290
471
2 781—2 790
688
3 281—3 290
921
3 781—3 790
1166
2 291—2 300
475
2 791—2 800
692
3 291—3 300
926
3 791—3 800
1172
2 301—2 310
479
2 801—2 810
697
3 301—3 310
930
3 801—3 810
1177
2 311—2 320
483
2 811—2 820
701
3 311—3 320
935
3 811—3 820
1182
2 321—2 330
487
2 821—2 830
705
3 321—3 330
939
3 821—3 830
1187
2 331—2 340
491
2 831—2 840
710
3 331—3 340
943
3 831—3 840
1192
2 341—2 350
495
2 841—2 850
714
3 341—3 350
948
3 841-3 850
1197
2 351—2 360
499
2 851—2 860
719
3 351—3 360
953
3 851—3 860
1202
2 361—2 370
503
2 861—2 870
723
3 361—3 370
958
3 861—3 870
1207
2 371—2 380
507
2 871—2 880
728
3371—3 380
962
3 871—3 880
1212
2 381—2 390
511
2 881—2 890
732
3 381—3 390
967
3 881—3 890
1217
2 391—2 400
515
2 891—2 900
737
3 391—3 400
972
3 891—3 900
1223
2 401—2 410
519
2 901—2 910
742
3 401—3 410
977
3 901—3 910
1228
2 411—2 420
523
2 911—2 920
747
3 411—3 420
982
3 911—3 920
1233
2 421—2 430
527
2 921—2 930
751
3 421—3 430
986
3 921—3 930
1238
2 431—2 440
531
2 931—2 940
756
3 431—3 440
991
3 931—3 940
1 243
2 441—2 450
535
2 941 -2 950
760
3 441—3 450
996
3 941—3 950
1248
2 451—2 460
539
2 951—2 960
765
3 451—3 460
1001
3 951—3 960
1253
2 461—2 470
543
2 961 -2 970
769
3 461—3 470
1 005
3 961—3 970
1 258
2 471—2 480
547
2 971—2 980
773
3 471—3 480
1010
3 971—3 980
1 263
2 481—2 490
551
2 981—2 990
778
3 481—3 490
1 015
3 981—3 990
1 268
2 491—2 500
555
2 991—3 000
783
3 491—3 500
1 020
3 991—4 000
1273
2 501—2 510
559
3 001- 3 010
788
3 501—3 510
1 025
4 001—4 010
1278
2 511—2 520
564
3 011—3 020
792
3 511—3 520
1 030
4 011—4 020
1283
2 521—2 530
568
3 021—3 030
797
3 521—3 530
1035
4 021—4 030
1288
2 531—2 540
573
3 031—3 040
801
3 531—3 540
1040
4 031—4 040
1 293
2 541—2 550
577
3 041—3 050
806
3 541—3 550
1 045
4 041—4 050
1299
2 551—2 560
682
3 051—3 060
811
3 651—3 560
1 050
4 051—4 060
1 304
2 561—2 570
586
3 061—3 070
816
3 561—3 570
1 055
4 061—4 070
1309
2 571-2 580
591
3 071—3 080
821
3 571—3 680
1060
4 071—4 080
1314
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
4 081—4 090
1320
4 331—4 340
1447
4 581—4 590
1580
4 831—4 840
1718
4 091—4 100
1325
4 341—4 350
1453
4 591—4 600
1586
4 841—4 850
1724
4101—4110
1330
4 351—4 360
1458
4 601-4 610
1592
4 851—4 860
1730
4 111—4 120
1336
4 361—4 370
1463
4 611—4 620
1597
4 861—4 870
1735
4 121—4130
1341
4 371—4 380
1468
4 621—4 630
1603
4 871—4 880
1740
4131—4140
1346
4 381—4 390
1473
4 631—4 640
1608
4 881—4 890
1746
4 141—4150
1351
4 391—4 400
1479
4 641—4 650
1614
4 891—4 900
1752
4151—4160
1356
4 401—4 410
1484
4 651—4 660
1620
4 901—4 910
1757
4 161—4 170
1361
4 411—4 420
1489
4 661—4 670
1625
4 911—4 920
1763
4171—4180
1366
4 421—4 430
1494
4 671-4 680
1630
4 921—4 930
1768
4 181—4190
1371
4 431—4 440
1500
4 681-4 690
1636
4 931—4 940
1773
4191—4 200
1377
4 441—4 450
1505
4 691—4 700
1642
4 941—4 950
1779
4 201—4 210
1382
4 451—4 460
1510
4 701—4 710
1647
4 951—4 960
1785
4 211—4 220
1387
4 461—4 470
1515
4 711—4 720
1653
4 961—4 970
1790
4 221—4 230
1392
4471—4 480
1520
4 721—4 730
1658
4 971—4 980
1795
4 231—4 240
1397
4 481—4 490
1526
4 731—4 740
1663
4 981—4 990
1801
4 241—4 250
1402
4 491—4 500
1531
4 741—4 750
1669
4 991—5 000
1807
4 251—4 260
1407
4 501—4 510
1536
4 751—4 760
1675
4 261—4 270
1412
4 511—4 520
1542
4 761—4 770
1680
4 271—4 280
1417
4 521—4 530
1547
4 771—4 780
1685
4 281—4 290
1422
4 531—4540
1552
4 781—4 790
1691
4 291-4 300
1427
4 541—4 550
1558
4 791—4 800
1697
4 301—4310
1432
4 551—4 560
1564
4 801—4 810
1702
4 311—4 320
1437
4 561—4 570
1569
4 811—4 820
1708
4 321—4 330
1442
4 571—4 580
1575
4 821—4 830
1713
Fjärrfart
Beskattningsbar
inkomst
Ensamstående kvinna med barn
kr.
3
5 001— 6 500
6 501—10300
10 301—15 200
15 201 och däröver
1 807 kr. för
2 647 » »
4 965 » »
8150 » *
5 000 kr. och 56 %
6 500 » » 61 »
10 300 » * 65 *
15 200 * » 70 »
av återstoden
» *
* »
» *
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
21
Sjömansskattetabell II
Närfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
-290
681— 690
72
1081—1090
182
1481—1 490
286
291—300
6
691— 700
75
1091—1100
185
1 491—1500
289
301—310
6
701— 710
78
1101—1 no
187
1501—1510
292
311—320
7
711— 720
80
1111—1120
190
1 511—1520
294
321—330
8
721— 730
83
1121—1130
193
1521—1 530
297
331—340
8
731— 740
86
1131-1140
196
1 531—1540
300
341—350
9
741— 750
89
1141—1150
198
1 541—1 550
303
351-360
9
751— 760
91
1151—1160
201
1551—1560
306
361—370
10
761— 770
94
1161—1170
204
1 561—1570
309
371—380
11
771— 780
97
1171—1180
207
1571—1 580
312
381—390
12
781— 790
99
1181—1190
209
1581—1590
315
391—400
12
791— 800
102
1191—1 200
212
1 591—1 600
318
401—410
13
801— 810
104
1 201—1 210
214
1 601—1 610
320
411—420
14
811— 820
107
1 211—1 220
217
1 611—1 620
323
421—430
14
821— 830
no
1 221—1230
220
1 621—1 630
326
431—440
15
831— 840
113
1 231—1 240
223
1631—1640
329
441—450
16
841— 850
115
1 241—1 250
226
1 641—1 650
331
451—460
17
851— 860
118
1 251—1 260
228
1 651—1 660
334
461—470
18
861— 870
121
1 261—1 270
231
1 661—1670
337
471—480
19
871— 880
124
1 271—1 280
234
1 671—1 680
340
481—490
20
881— 890
127
1 281—1 290
237
1 681—1 690
343
491—500
21
891— 900
130
1 291—1 300
239
1 691—1700
345
501—510
23
901— 910
132
1 301—1 310
242
1 701—1 710
348
511—520
26
911— 920
135
1 311—1 320
245
1 711—1 720
351
521—530
28
921— 930
138
1 321—1 330
248
1 721—1 730
354
531—540
31
931— 940
141
1 331—1 340
250
1 731—1 740
357
541—550
34
941— 950
144
1341—1 350
253
1 741—1 750
360
551—560
36
951— 960
146
1 351—1 360
255
1 751—1 760
363
561-570
39
961— 970
149
1 361—1 370
257
1 761—1 770
366
571-580
42
971— 980
152
1 371—1 380
260
1 771—1 780
370
581—590
44
981— 990
155
1 381—1 390
262
1 781—1 790
373
591—600
47
991—1000
157
1 391—1 400
264
1 791—1 800
376
601—610
49
1 001—1010
160
1 401—1 410
266
1 801—1 810
379
611—620
52
1011—1 020
162
1 411—1 420
269
1 811—1 820
382
621—630
65
1021—1030
165
1 421—1 430
272
1821—1 830
386
631—640
68
1031—1 040
168
1 431—1 440
274
1 831—1 840
389
641—650
61
1 041—1050
171
1 441—1 450
277
1 841—1 850
392
651—660
63
1 051—1 060
174
1 451—1 460
279
1 851—1 860
395
661-670
66
1061-1 070
176
1 461—1 470
281
1 861—1 870
398
671—680
69
1 071—1 080
179
1 471—1 480
284
1 871—1 880
401
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
1881-1 890
404
2 381—2 390
593
2 881—2 890
826
3 381—3 390
1065
1 891—1 900
408
2 391—2 400
597
2 891—2 900
831
3 391—3 400
1070
1 901—1 910
411
2 401—2 410
602
2 901—2 910
836
3 401—3 410
1075
1 911-1 920
414
2 411—2 420
606
2 911—2 920
841
3 411—3 420
1080
1 921—1 930
417
2 421—2 430
611
2 921—2 930
846
3 421—3 430
1085
1 931—1 940
420
2 431—2 440
616
2 931—2 940
851
3 431—3 440
1090
1 941—1 950
424
2 441—2 450
620
2 941—2 950
855
3 441—3 450
1095
1 951—1 960
428
2 451—2 460
625
2 951—2 960
860
3 451—3 460
1 100
1 961-1 970
431
2 461—2 470
630
2 961—2 970
865
3 461—3 470
1105
1 971—1 980
435
2 471—2 480
634
2 971—2 980
870
3 471—3 480
1 no
1 981—1 990
438
2 481—2 490
639
2 981—2 990
875
3 481—3 490
1115
1 991-2 000
441
2 491—2 500
644
2 991—3 000
880
3 491—3 500
1120
2 001—2 010
445
2 501—2 510
648
3 001—3 010
884
3 501—3 510
1125
2 011—2 020
448
2 511—2 520
653
3 011—3 020
888
3 511—3 520
1130
2 021—2 030
452
2 521—2 530
658
3 021—3 030
893
3 521—3 530
1136
2 031—2 040
455
2 531—2 540
663
3 031—3 040
898
3 531—3 540
1141
2 041—2 050
459
2 541—2 550
667
3 041—3 050
903
3 541—3 550
1 146
2 051—2 060
463
2 551—2 560
672
3 051—3 060
907
3 551—3 560
1151
2 061—2 070
466
2 561—2 570
676
3 061—3 070
912
3 561—3 570
1 156
2 071-2 080
470
2 571—2 580
681
3 071—3 080
917
3 571—3 580
1161
2 081-2 090
473
2 581—2 590
686
3 081—3 090
922
3 581—3 590
1166
2 091—2 100
477
2 591—2 600
691
3 091—3 100
926
3 591—3 600
1171
2101—2 no
481
2 601—2 610
695
3101—3110
931
3 601—3 610
1176
2 111-2 120
485
2 611—2 620
700
3111—3120
935
3 611—3 620
1 181
2 121—2 130
489
2 621—2 630
705
3 121—3130
940
3 621—3 630
1187
2 131—2 140
493
2 631—2 640
710
3 131—3 140
945
3 631—3 640
1192
2 141-2 150
497
2 641—2 650
714
3 141—3 150
950
3 641—3 650
1197
2 151-2 160
501
2 651—2 660
718
3 151—3 160
954
3 651—3 660
1202
2161—2 170
505
2 661—2 670
723
3161—3 170
958
3 661—3 670
1207
2 171-2 180
509
2 671—2 680
728
3 171—3 180
963
3 671—3 680
1 212
2 181—2 190
513
2 681—2 690
733
3181—3 190
968
3 681—3 690
1217
2 191—2 200
517
2 691—2 700
737
3 191—3 200
973
3 691—3 700
1222
2 201—2 210
521
2 701—2 710
742
3 201—3 210
977
3 701—3 710
1227
2 211—2 220
525
2 711—2 720
746
3 211—3 220
982
3 711—3 720
1232
2 221—2 230
529
2 721—2 730
751
3 221—3 230
987
3 721—3 730
1238
2 231—2 240
533
2 731—2 740
756
3 231—3 240
992
3 731—3 740
1243
2 241—2 250
537
2 741—2 750
761
3 241—3 250
996
3 741—3 750
1 248
2 251—2 260
541
2 751—2 760
765
3 251—3 260
1001
3 751—3 760
1253
2 261—2 270
545
2 761—2 770
770
3 261—3 270
1006
3 761—3 770
1258
2 271—2 280
549
2 771—2 780
775
3 271—3 280
1011
3 771—3 780
1263
2 281—2 290
553
2 781—2 790
780
3 281—3 290
1016
3 781—3 790
1268
2 291—2 300
557
2 791—2 800
784
3 291—3 300
1021
3 791—3 800
1 273
2 301—2 310
561
2 801—2 810
788
3 301—3 310
1026
3 801—3 810
1278
2 311—2 320
565
2 811—2 820
793
3 311—3 320
1031
3 811—3 820
1 283
2 321—2 330
569
2 821—2 830
798
3 321—3 330
1036
3 821—3 830
1288
2 331—2 340
573
2 831—2 840
803
3 331—3 340
1041
3 831—3 840
1293
2 341—2 350
577
2 841—2 850
807
3 341—3 350
1045
3 841—3 850
1 298
2 351—2 360
581
2 851—2 860
812
3 351—3 360
1050
3 851—3 860
1303
2 361—2 370
585
2 861—2 870
816
3 361—3 370
1055
3 861—3 870
1308
2 371—2 380
589
2 871—2 880
821
3 371—3 380
1060
3 871—3 880
1314
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
23
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings- bar inkomst
kr.
Ensam-
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
3 881—3 890
1319
4 181—4 190
1473
4 481—4 490
1634
4 781—4 790
1800
3 891—3 900
1324
4 191—4 200
1478
4 491—4 500
1640
4 791—4 800
1805
3 901-3 910
1329
4 201—4 210
1483
4 501—4 510
1645
4 801—4 810
1810
3 911—3 920
1335
4 211—4 220
1488
4 511-4 520
1651
4 811—4 820
1816
3 921—3 930
1340
4 221—4 230
1493
4 521-4 530
1657
4 821-4 830
1822
3 931—3 940
1346
4 231-4 240
1498
4 531—4 540
1662
4 831—4 840
1827
3 941—3 950
1352
4 241—4 250
1504
4 541—4 550
1668
4 841—4 850
1833
3 951—3 960
1358
4 251—4 260
1509
4 551—4 560
1673
4 851—4 860
1838
3 961—3 970
1363
4 261—4 270
1514
4 561—4 570
1678
4 861-4 870
1843
3 971—3 980
1368
4 271-4 280
1520
4 571—4 580
1684
4 871—4 880
1849
3 981—3 990
1373
4 281—4 290
1525
4 581—4 590
1690
4 881—4 890
1855
3 991—4 000
1378
4 291—4 300
1530
4 591—4 600
1695
4 891-4 900
1860
4 001—4 010
1383
4 301-4 310
1535
4 601—4 610
1700
4 901—4 910
1865
4 011—4 020
1388
4 311—4 320
1541
4 611—4 620
1706
4 911-4 920
1871
4 021—4 030
1393
4321—4 330
1546
4 621—4 630
1712
4 921-4 930
1877
4 031—4 040
1398
4 331—4 340
1551
4 631—4 640
1717
4 931—4 940
1883
4 041—4 050
1403
4 341—4 350
1557
4 641—4 650
1723
4 941—4 950
1889
4 051—4 060
1408
4 351-4 360
1562
4 651—4 660
1728
4 951—4 960
1895
4 061—4 070
1413
4 361-4 370
1567
4 661—4 670
1733
4 961—4 970
1901
4 071—4 080
1418
4 371—4 380
1573
4 671—4 680
1739
4 971-4 980
1907
4 081-4 090
1423
4 381—4 390
1579
4 681—4 690
1745
4 981-4 990
1913
4 091—4 100
1428
4 391—4 400
1584
4 691-4 700
1750
4 991—5 000
1919
4101—4 110
1433
4 401—4 410
1589
4 701—4 710
1755
4111—4 120
1438
4 411—4 420
1595
4 711—4 720
1761
4 121-4 130
1443
4 421—4 430
1600
4 721-4 730
1767
4 131—4 140
1448
4 431—4 440
1606
4 731—4 740
1772
4 141—4 150
1453
4 441—4 450
1612
4 741—4 750
1778
4 151—4 160
1458
4 451—4 460
1617
4 751-4 760
1783
4 161—4 170
1463
4 461-4 470
1623
4 761—4 770
1788
4171—4180
1468
4 471—4 480
1628
4 771—4 780
1794
Närfart
Beskattningsbar
inkomst
Ensamstående kvinna med barn
5 001— 6 500
1 919 kr. för
5 000 kr. och 56
%
ay
återstoden
6 501—10 300
2 759 * »
6 500 *
» 61
»
>
>
10 301—15 200
5 077 » »
10 300 *
* 65
»
i
15 201 och däröver
8 262 * »
15 200 *
* 70
»
»
>
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Denna lag —----Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser-----tidigare år.
De nya bestämmelserna skola dock Har det räkenskapsår, för vilket
i intet fall äga tillämpning beträf- taxering i första instans verkställes
fande räkenskapsår, som gått till år 1963, gått till ända före den 1
ända före den 1 november 1962. november 1962, må vid nämnda taxering,
utan binder av vad i punkt 7
av anvisningarna till 22 § sägs, kostnad
under beskattningsåret för
iståndsättande eller omläggning av
förut anlagd täckdikning hänföras
till avdragsgill underhållskostnad,
dock ej med större belopp än vad
en omläggning med enahanda material
som det gamla skulle kostat.
Vad sålunda avdragits må icke senare
avskrivas genom årliga värdeminskningsavdrag.
I samband----— följande iakttagas.
Om den-----är fråga.
Vad nu----— nämnda beskattningsår.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
25
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den H september
1962.
Närvarande:
Statsråden Nilsson, Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om skattelättnad för
ensamstående med hemmavarande barn, m. m. och anför därvid följande.
Inledning
Vid 1960 års riksdag företogs reformer inom området för familj ebeskattningen.
Särskilt i fråga om s. k. ensamstående vårdnadshavare innebar 1960
års beslut betydande skattelättnader. Sålunda fick ensamstående med hemmavarande
barn under 16 år samma ortsavdrag som gift (4 500 kr.) varjämte
den statliga inkomstskatten för sådan skattskyldig skulle beräknas enligt
den skatteskala som är avsedd för gifta.
Ytterligare förbättring av denna grupps ställning i skattehänseende har
därefter vid olika tillfällen varit på tal. Vid riksdagsbehandlingen under våren
1962 av motioner i detta ämne uttalade sålunda bevillningsutskottet (bet.
nr 45), att starka skäl talade för en utsträckning av rätten till det högre ortsavdraget
och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller några år
efter det den skattskyldiges barn fyllt 16 år. I anslutning härtill uttalades
i riksdagen från regeringshåll att det var regeringens avsikt att till höstriksdagen
skulle framläggas förslag till lösning av de ensamstående vårdnadshavarnas
beskattning.
Jag avser att nu upptaga denna fråga.
Gällande bestämmelser m. m.
Såsom nyss antytts erhåller ogift skattskyldig (även änka, änkling och
frånskild) med hemmavarande barn under 16 år vissa fördelar vid inkomsttaxeringen
i jämförelse med andra ogifta. Dessa fördelar berör avdraget för
vissa försäkringspremier, ortsavdragen och skalan för den statliga inkomstskatten.
Bestämmelserna härom innebär följande.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Till de s. k. allmänna avdragen hör avdrag för obligatorisk sjukförsäkringsavgift
och för premier för kapital-, arbetslöshets-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar
m. m. Avdraget är maximerat till 400 kr. för ogift och till sammanlagt
800 kr. för makar. För ogift med hemmavarande barn under 16 år
gäller samma maximum som för två makar, d. v. s. 800 kr. (46 § 2 mom.
kommunalskattelagen).
Ortsavdragen uppgår till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för makar. Samma
ortsavdrag som för makar tillkommer ogift med hemmavarande barn under
16 år (48 § 2 mom. kommunalskattelagen).
För den statliga inkomstskatten för enskilda personer gäller två skatteskalor
med olika progression (10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt).
Den ena — den fördelaktigare — tillämpas för gift och för ogift med
hemmavarande barn under 16 år. Den andra skalan är tillämplig på övriga
enskilda personer, d. v. s. ogifta utan hemmavarande barn. Skatteskalorna
och skillnaden dem emellan framgår av denna tablå.
Gifta samt ogifta med barn
Beskattningsbar
inkomst, kr.
Övriga ogifta
Årsinkomst,
svarande
mot skiktets
övre gräns,
kr.
Summa stat- lig inkomst- skatt vid
skiktets
övre gräns,
kr.
Skatte-
%
inom
skiktet
Skatte-
%
inom
skiktet
Summa stat- lig inkomst- skatt vid
skiktets
övre gräns,
kr.
Årsinkomst,
svarande
mot skiktets
övre gräns,
kr.
1
2
3
4
5
6
7
12 400
600
10
6 000
10
600
9 900
16100
900
10
6 000- 9 000
20
1200
13 600
19 700
1 200
10
9 000— 12 000
25
1950
17 200
24 400
2 000
20
12 000— 16 000
30
3150
22 000
29100
3 200
30
16 000- 20 000
36
4 590
26 700
40 800
7 000
38
20 000— 30 000
41
8 690
38 400
52 600
11300
43
30 000— 40 000
45
13190
50 200
76 100
20 900
48
40 000- 60 000
49
22 990
73 700
123 200
42 500
54
60 000—100 000
54
44 590
120 800
182 000
72 000
59
100 000—150 000
59
74 090
179 600
—*
65
150 000—
65
--
-*
De här återgivna reglerna om likställighet i ortsavdrags- och skatteskalehänseende
mellan ogifta med hemmavarande barn och gifta tillkom, som inledningsvis
nämnts, genom beslut av 1960 års riksdag. Dessförinnnan var
ortsavdraget för ogift med hemmavarande barn fastställt till ett belopp som
motsvarade 150 procent av ortsavdraget för ogift. Statlig inkomstskatt beräknades
då för alla ogifta enligt den ogynnsammare skalan.
Även om ogift med hemmavarande barn således i väsentliga hänseenden
jämställes med gift finns dock skiljaktigheter. Här må särskilt nämnas rätten
till s. k. förvärvsavdrag.
Reglerna om förvärvsavdrag återfinnes i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.
Förvärvsavdrag tillkommer gift kvinna som haft inkomst av rörelse,
vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller eljest inkomst av
Knngl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
27
eget arbete. Avdraget uppgår till 300 kr. eller om hon haft hemmavarande
barn under 16 år till 300 kr. plus 20 procent av nettoinkomsten, sammanlagt
dock högst 2 000 kr. Förvärvsavdrag med 300 kr. tillkommer vidare gift kvinna
med inkomst av jordbruksfastighet, när hon utfört eget arbete i förvärvskällan
till minst 300 kr. värde. Förvärvsavdrag med 300 kr. medges slutligen
även gift man med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, när
hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr.
Såsom framgår av det sagda gäller vid beskattningen en åldersgräns för
det särskilda hänsynstagandet till kostnaden för hemmavarande barn. Barnet
skall sålunda regelmässigt vara under 16 år. Denna åldersgräns sammanhänger
med rätten till allmänt barnbidrag, som upphör med det kvartal
varunder barnet fyller 16 år. — Före 1947 års lagstiftning om allmänna
barnbidrag m. m. medgavs vid beskattningen särskilda ortsavdrag — s. k.
barnavdrag. Rätt till barnavdrag förelåg då för barn under 18 år.
I detta sammanhang må nämnas, att de allmänna barnbidragen numera
kompletteras av allmänna studiebidrag till elever vid statliga eller under
statlig tillsyn stående läroanstalter. Allmänt studiebidrag utgår till sådan
elev från och med kvartalet efter det han fyllt 16 år till och med det kvartal
varunder han fyller 18 år, dock endast under läsår eller kurstid.
Särskilda åldersgränser för barn finns vidare föreskrivna i ett flertal olika
författningar. Såsom medlem av värnpliktigs familj anses sålunda enligt
familjebidragsförordningen bl. a. barn under 16 år, som står under den värnpliktiges
vårdnad. Samma åldersgräns gäller för beräkning av familjebostadsbidrag,
liksom även i regel vid den allmänna sjukförsäkringen och vid
folkpensioneringen och i vissa hänseenden vid allmän tilläggspensionering.
Barnpension enligt försäkringen för tilläggspension tillkommer dock barn
under 19 år.
1962 års vårriksdag
Motionsyrkandena vid innevarande års vårriksdag avsåg de ensamstående
vårdnadshavarnas ortsavdrag och skatteskala samt frågan om förvärvsavdrag
även åt denna kategori skattskyldiga. I vissa motioner yrkades omedelbara
åtgärder i dessa frågor, medan andra motionärer syftade till utredning
av spörsmålen.
Bevillningsutskottet behandlade motionerna i betänkande nr 24 såvitt avser
förvärvsavdraget och i betänkande nr 45 i fråga om ortsavdrag och skatteskalan.
Utskottet avstyrkte motionerna. I fråga om utsträckning av rätten
till del högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan till sådana ensamstående
vårdnadshavare, vilkas barn uppnått 16 års ålder, anförde utskottet
bl. a. följande.
Utskottet är medvetet om all de nuvarande bestämmelserna medför en
inte önskvärd konsekvens såtillvida att en plötslig och till beloppet betydande
skatteskärpning inträder för nu avsedda skattskyldiga, då det yngsta
hemmavarande barnet passerat 16-årsgränsen. Såsom framhållits i mo
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
tionerna förlorar barnförsörjaren i detta läge inte blott det högre ortsavdraget
och den förmånligare skatteberäkningen i fråga om skatteskala utan
går dessutom förlustig det allmänna barnbidraget. Även om barnbidraget
inte sällan ersättes av studiebidrag under några år kan den ekonomiska
påfrestningen bli mycket kännbar. Det bör beaktas att också rätten till
ett flertal socialförmåner är beroende av förekomsten av hemmavarande
barn under 16 år. Därtill kommer att den nu ifrågavarande kategorien
skattskyldiga till största delen består av ensamstående mödrar, vilka ofta
lever under pressade ekonomiska förhållanden.
Enligt utskottet talade starka skäl för en utsträckning av rätten till det
högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller
några år efter det den skattskyldiges hemmavarande barn fyllt 16 år. Huruvida
bestämmelserna, såsom föreslagits av vissa motionärer, generellt borde
utsträckas till dess barnet fyllt 19 år utan hänsynstagande till om barnet
har egna inkomster eller om man, på sätt förordats beträffande skatteskalorna
i andra motioner, borde begränsa sig till att medge den gynnsammare
skattemässiga behandlingen endast i sådana fall då barnet varit utan egen
inkomst eller denna varit av mindre storlek, var utskottet dock inte berett
att yttra sig om på föreliggande material. Utskottet ansåg sig därför icke
kunna tillstyrka motionärernas yrkanden i dessa hänseenden.
Gentemot detta ställningstagande anfördes reservationer. Tio av utskottets
ledamöter ansåg att utskottet bort tillstyrka, att ensamstående vårdnadshavare
till barn, som fyllt 16 år men ej 19 år och som inte för beskattningsåret
påfördes skatt på grund av taxering till inkomstskatt, skulle erliålla
ortsavdrag med 3 375 kr., d. v. s. 150 procent av ortsavdraget för ensamstående
och 75 procent av ortsavdraget för gift. Ätta av dessa utskottsledamöter
ansåg vidare, att den ensamstående vårdnadshavaren under de nyss angivna
villkoren skulle få den statliga inkomstskatten beräknad enligt den gynnsammare
skatteskalan.
Vid ärendets avgörande i riksdagen framhöll jag (andra kammaren prot.
nr 24) i huvudsak följande. Utskottsmajoriteten och reservanterna var i
princip ense om att en förbättring var av nöden i fråga om de ensamstående
vårdnadshavarnas skatteförhållanden. Emot reservanternas förslag till
omedelbara åtgärder kunde emellertid invändningar av teknisk natur resas.
Jag framhöll särskilt att det i reservationerna uppställda kravet på att barnet
inte fick ha egen inkomst medförde att skatteförmånen inte kunde beaktas
redan vid källskatteavdraget. Jag erinrade även om att reservationerna
inte ledde till motsvarande skattelättnad för sådana ensamstående vårdnadshavare,
som i skattehänseende är att anse som sjömän, t. ex. fartygens
kvinnliga personal. Det fanns en rad andra tekniska ofullkomligheter i reservationerna.
Jag förklarade i anslutning härtill, att regeringen ansåg att
frågan om de ensamstående barnförsörjarnas beskattning för närvarande
inte är tillfredsställande ordnad. Det var därför regeringens avsikt att till
höstriksdagen lägga fram förslag om en mera tillfredsställande lösning. De
nya reglerna skulle under sådana förhållanden bli tillämpliga redan i fråga
om 1962 års inkomster.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Riksdagen följde utskottets förslag och avslog de nyss nämnda reservationerna.
Även motionerna om förvärvsavdrag för de ensamstående vårdnadshavarna
avslogs av vårriksdagen.
Departementschefen
Efter införandet av allmänna barnbidrag har familjernas kostnader för
barnens vård och uppfostran i princip inte särskilt beaktats vid beskattningen.
Ett par undantag från denna princip finnes dock. Gift kvinna med
förvärvsarbete får sålunda ett s. k. förvärvsavdrag, vars storlek i regel är beroende
av om hon har barn eller icke. Förvärvsavdraget är dock i huvudsak
motiverat av de speciella kostnader för barnens omhändertagande som uppkommer,
när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Vidare bär ogift, änka,
änkling eller frånskild med hemmavarande barn — såsom visats i det
föregående — förmåner i skattehänseende framför ensamstående. De får
således dubbelt så stort ortsavdrag som ensamstående, varjämte den statliga
inkomstskatten beräknas enligt en skatteskala med lägre progression
än för ensamstående.
Anledningen till att skatten för den, som utan att vara gift har vårdnaden
om barn, är lägre än för ensamstående ligger i öppen dag. Utöver de kostnader
som sammanlevande föräldrar har för barnen, uppkommer för den ensamstående
vårdnadshavaren särskilda utgifter, vilka i regel saknar motsvarighet
hos övriga ensamstående. Det är här fråga om utgifter som följer
med att bostaden och hushållet blir gemensamma för flera personer. Skillnaden
i dessa hänseenden mellan vad som erfordras för en barnfamilj, där
föräldrarna sammanlever, och motsvarande barnfamilj med blott en vårdnadshavare
är icke stor.
Utvecklingen har därför gått därhän, att den ensamstående vårdnadshavaren
vid beskattningen i princip har samma förmåner som gift familjeförsörjare.
Sista steget i denna utveckling togs år 1960. Dessförinnan utgjorde de
ensamstående vårdnadshavarna en särskild kategori för sig i ortsavdragshänseende,
placerad mitt emellan övriga ensamstående och de gifta skattskyldiga.
Den ensamstående vårdnadshavarens likställighet med den gifte familjeförsörjaren
gäller framför allt ortsavdragen och skalan för statlig inkomstskatt.
Den skattelättnad som härigenom uppkommer är utan tvekan betydande.
Detta framgår indirekt av den kritik som framförts mot de nuvarande
bestämmelsernas utformning. Kritiken torde nämligen i huvudsak
bottna i det förhållandet att den ensamstående vårdnadshavarens ekonomiska
situation i ett slag förändras till det sämre, när yngsta barnet fyller 16 år.
Rätten till ett flertal sociala förmåner bortfaller då samtidigt som inkomstskatten
ökar väsentligt.
Att den ensamstående vårdnadshavaren, när barnen blir vuxna, går miste
om vissa sociala förmåner och skattelättnader är i och för sig naturligt. Behovet
av samhälleligt stöd åt vårdnadshavaren såsom sådan minskas givet
-
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
vis, när barnet börjar kunna försörja sig självt, och upphör så småningom
helt.
Olägenheterna av nuvarande ordning i fråga om beskattning av ensamstående
vårdnadshavare kan enklast lindras genom att de olika stödåtgärder
som för närvarande erhålles intill dess barnet fyllt 16 år inte borttages på
en gång utan trappstegsvis. Detta kan åstadkommas om förmånen av högre
ortsavdrag och gynnsammare skatteskala bibehålies under ytterligare ett par
år, d. v. s. till dess barnet fyller 18 år. Jag förordar att så sker.
Anledning att generellt medge särskilda skatteförmåner för ensamstående
vårdnadshavare även efter det barnet fyllt 18 år synes mig icke föreligga.
Detta utesluter emellertid inte att, om i något fall speciella skäl till skattelättnad
föreligger, taxeringsnämnden beaktar dessa och medger s. k. extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga. Sådant avdrag kan nämligen medges den
vars skatteförmåga är väsentligen nedsatt på grund av bl. a. underhåll av
närstående.
Jag vill vidare understryka, att en höjning av åldersgränsen i enlighet med
vad nyss sagts helt har sin orsak i de för ensamstående vårdnadshavare speciella
skatteförhållandena. Anledning att höja åldersgränsen för barn i andra
sammanhang torde icke föreligga. En generell höjning av åldersgränsen
skulle direkt motverka syftet med den här föreslagna reformen, nämligen
att åstadkomma en avtrappning av ett i och för sig oundvikligt bortfall av de
olika förmåner som motiveras av att den ensamstående måste draga försorg
om barn.
I det inom bevillningsutskottet i våras reservationsvis framlagda förslaget
till åtgärder på området, uppställdes som villkor för högre ortsavdrag
och gynnsammare beräkning av statlig inkomstskatt efter det att barnet fyllt
16 år, att barnet icke beskattades för egen inkomst. Även om vissa skäl i och
för sig möjligen kan tala för en så restriktiv inställning till dessa frågor, synes
villkoret dock få sådana praktiska konsekvenser, att jag inte kan förorda
en regel av angivet innehåll. Det torde nämligen blott i undantagsfall
vara möjligt att i förväg fastställa, att barnet inte kommer att bli beskattat
för egen inkomst. Det rör sig här om 16- och 17-åringar, som ju i stor utsträckning,
även om de inte har yrkesarbete, tar feriearbete eller dylikt. Huruvida
de tillfälliga inkomsterna verkligen kommer att understiga vid taxeringen
påräkneliga avdrag torde inte kunna fastslås förrän efter inkomstårets
utgång. Detta skulle i sin tur leda till att vårdnadshavaren i regel skulle
få sin källskatt beräknad såsom för ensamstående utan barn. Förmånerna
skulle komma till synes först i form av återbetalning av preliminär skatt
när slutskattesedeln kommer i slutet av året efter inkomståret. Det är uppenbart
att den med reformen avsedda hjälpen åt de ensamstående vårdnadshavare
på detta sätt icke skulle få avsedd verkan. Enligt min mening bör rätten
till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan komma
till synes redan vid källskatteavdraget. En förutsättning härför är att inga
sådana villkor knyts till förmånen som inte kan beaktas redan i förväg.
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
Vidare bör nämnas att, om konsekvenserna av att barnet skaffar sig egna
inkomster blir ogynnsamma i skattehänseende för vårdnadshavaren, detta
av vederbörande lätt kan uppfattas som en ren diskriminering av barnets
arbete och arbetsinkomst.
Med hänsyn härtill bör vårdnadshavarens ortsavdrag och statliga inkomstskatt
beräknas helt oberoende av barnets inkomstförhållanden.
Med det av mig här framlagda förslaget skulle vid taxeringen de ensamstående
vårdnadshavarnas kostnader för familjehushåll beaktas ända till dess
att barnet uppnått 18 års ålder. Härigenom tas dock ingen särskild hänsyn
till de särskilda kostnader för barnets omhändertagande som uppkommer,
när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Gift kvinna erhåller i motsvarande
situation ett förvärvsavdrag med 300 kr. plus 20 procent av förvärvsinkomsten,
dock högst med 2 000 kr., om inkomsten är att anse som inkomst
av rörelse eller tjänst, och med 300 kr. om hon har inkomst av jordbruksfastighet.
Jag förordar, att rätten till förvärvsavdrag nu utsträckes till att
gälla även kvinna som är ensamstående och har hemmavarande barn.
I detta sammanhang bör dock till barn blott räknas barn under 16 år, såsom
sker i fråga om gift kvinnas förvärvsavdrag. Detta avdrag avser ju att
schablonmässigt motsvara moderns kostnader för barnets omhändertagande,
medan hon utför förvärvsarbetet. Sådana kostnader torde inte annat än
i enstaka undantagsfall behöva uppkomma i fråga om barn som är 16 och
17 år gamla.
Såsom jag nämnde i den inledande redogörelsen för gällande bestämmelser
har ogift med hemmavarande barn under 16 år rätt till avdrag för sjuk-,
olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier med högst 800 kr., d. v. s. samma
belopp som gäller för makars avdrag för sådana premier. För ensamstående
utan barn gäller som maximum i detta hänseende ett belopp av 400 kr.
Ehuru en utsträckning av rätten till försäkringsavdrag med 800 kr. torde
få betydelse blott i jämförelsevis få fall, vill jag för att uppnå större enhetlighet
förorda att samma åldersgräns för barnet tillämpas här som i fråga
om ortsavdrag m. m.
De här förordade åtgärderna bör medföra en ändring i fråga om källskattetabellerna.
Dessa tabeller består f. n. av tre kolumner: kol. 1 för ogift utan
barn och för gift kvinna utan barn, när mannen har inkomst, kol. 2 för gift
man, vars hustru icke har inkomst eller har inkomst understigande 3 000
kr., för gift kvinna, som har barn eller vars man saknar inkomst, och för
ogift med barn samt kol. 3 för gift man vars hustru har egen inkomst å minst
3 000 kr. Kol. 2 är uppbyggd med utgångspunkt från att den skattskyldige
är berättigad till ortsavdrag med 4 500 kr. och till statlig inkomstskatt enligt
den gynnsammare skalan. När gift kvinna med barn hänvisas till kol. 2,
trots att hon vid taxeringen i regel får ortsavdrag med blott 2 250 kr., sker
det med hänsyn till det förvärvsavdrag (högst 2 000 kr.) som tillkommer
henne.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Nuvarande kol. 2 kan efter de av mig förordade skattelättnaderna för ensamstående
vårdnadshavare fortfarande utnyttjas av manlig vårdnadshavare
med barn under 18 år och av kvinnlig vårdnadshavare med barn som fyllt
16 men ej 18 år. För kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år kommer
dock kol. 2 att leda till för högt skatteuttag. Hon är ju berättigad till —
förutom ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan — även förvärvsavdrag
med högst 2 000 kr. För att beakta detta avdrag erfordras en ytterligare
kolumn i källskattetabellerna. Denna nya kolumn bör tillämpas även
i fråga om gift kvinna med hemmavarande barn, när mannen saknar inkomst.
För den nya kolumnindelningen erfordras vissa ändringar i uppbördsförordningen.
Ensamstående vårdnadshavare förekommer givetvis även bland dem som
är anställda ombord på handelsflottans fartyg. Inkomsten från sådan anställning
är undantagen från kommunal och statlig inkomstskatt och belägges
i stället med en särskild sjömansskatt. Sjömansskatten är en definitiv
skatt vid källan och beräknas på grundval av sjömansskattetabeller, vilka
fastställes av riksdagen. Sjömansskattetabellernas kolumnindelning svarar i
princip mot tabellerna för preliminär A-skatt, dock så, att de senares kolumner
2 och 3 i sjömansskattetabellerna motsvaras av en kolumn med nr 2.
Om källskattetabellerna kompletteras med en fjärde kolumn för ensamstående
kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år, bör sjömansskatletabellerna
förses med en däremot svarande ny kolumn.
En reform i enlighet med de riktlinjer jag här framlagt erfordrar ändringar
i 46 § 2 och 3 mom. och 48 § 2 mom. kommunalskattelagen, 4 § 1 och 2
mom. samt 5 och 15 §§ uppbördsförordningen ävensom anvisningarna till
10 § förordningen om sjömansskatt varjämte, såsom nyss nämnts, sjömansskattetabellerna
måste kompletteras med en ny kolumn.
Såsom jag framhöll i riksdagen i våras bör de nya bestämmelserna tillämpas
redan i fråga om innevarande års inkomster d. v. s. vid 1963 års taxering.
Källskatten för de ensamstående vårdnadshavarna har emellertid under
år 1962 helt naturligt beräknats på grundval av hittills gällande bestämmelser.
Skattelättnaden för detta år kommer därför, om den föreslagna reformen
genomföres, i regel till synes i form av skatteåterbäring vid jultiden
1963 (ev. lägre kvarstående skatt under år 1964). För inkomståret
1963 torde däremot de nya reglerna kunna tillämpas redan källskattemässigt.
I fråga om sjömansskatten sker ingen slutavräkning i samband med taxering.
Sjömansskatten är ju, som nämnts, en definitiv källskatt och skatten för
varje månad beräknas för sig i samband med avlöningens utbetalande. Ändring
i den vid avlöningstillfället gjorda beräkningen av skatten sker blott för rättelse
av förelupet fel. För sådan rättelse kräves ansökan till sjömansskattenämnden.
Det synes angeläget att ensamstående vårdnadshavare, som är sjöman,
inte försätts i sämre ställning än om han eller hon haft inkomst i land. Möj
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 33
lighet bör därför öppnas att i efterhand återbetala ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan faktiskt erlagd sjömansskatt för år 1962 och vad som
skulle ha erlagts om de nya bestämmelserna tillämpats vid utbetalningarna
av lön år 1962. Reglerna härför, som lämpligen kan anknyta till vad som
gäller i fråga om rättelse av skatteavdrag, bör lämpligen infogas som övergångsbestämmelser
till de erforderliga ändringarna i förordningen om sjömansskatt.
Det torde få ankomma på sjömansskattenämnden att, ev. under
rederiernas medverkan, sprida kännedom om denna nedsättningsmöj lighet.
I fråga om inkomståret 1963 torde de nya bestämmelserna kunna tillämpas
redan i samband med avlöningarnas utbetalande till de ombordanställda.
Kostnaderna för de föreslagna ändringarna i fråga om de ensamstående
vårdnadshavarnas beskattning kan beräknas uppgå till 16 milj. kr. för staten
och lika mycket för kommunerna, d. v. s. sammanlagt 32 milj. kr. Av
den sammanlagda kostnaden belöper ungefär 24 milj. kr. (11 milj. kr. för
staten och 13 milj. kr. för kommunerna) på förvärvsavdrag för ensamstående
mödrar. Skattebortfallet på grund av de högre ortsavdragen och tilllämpning
av den gynnsammare skatteskalan i fråga om ensamstående vårdnadshavare
med barn som är 16 och 17 år uppgår således till 5 milj. kr. för
staten och 3 milj. kr. för kommunerna eller sammanlagt till 8 milj. kr.
De vidgade förmånerna till ensamstående vårdnadshavare gör det angeläget
att undanröja en viss oklarhet om tolkningen av nuvarande bestämmelser
på området. Frågan gäller tillämpningen av reglerna om ortsavdrag
in. m. i det fall att två personer, som icke samtaxeras, båda har vårdnaden
om samma barn. Som typexempel kan anges två makar, som gift sig under
inkomståret och fått barn under samma år före den 1 november. Eftersom
makar inte samtaxeras för det inkomstår under vilket de gift sig, blir makarna
i exemplet taxerade som ensamstående. Båda makarna har vårdnaden
om det gemensamma barnet. De kan därför, formellt sett, göra gällande
att de båda var för sig har hemmavarande barn. Detta skulle leda till att
vardera maken får ortsavdrag med 4 500 kr. och atl makarnas statliga inkomstskatt
beräknas, var för sig, med tillämpning av den gynnsammare
skatteskalan. Härigenom skulle makarna tillsammans få ortsavdrag med
9 000 kr. och därjämte, i förekommande fall, undgå eller få lindring i den
skatteskärpning som i högre inkomstlägen vållas av progressionen.
Riksskattenämnden har den 22 februari 1961 i en anvisning till ledning
för taxeringsmyndigheterna uttalat sig om hur ortsavdrag i angivna fall bör
beräknas. Uttalandet innebär att ortsavdrag såsom för gift borde medges blott
den ene av de skattskyldiga, medan den andre borde få ortsavdrag såsom för
ensamstående utan hemmavarande barn.
Riksskattenämndens tolkning av bestämmelserna i fråga torde överensstämma
med vad som har varit lagsliftarens mening. För att undanröja eventuellt
kvarstående oklarhet om tolkningen synes i delta sammanhang lämpligen
65 § kommunalskattelagen böra förtydligas.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Utan direkt sammanhang med de förut berörda frågorna synes även vissa
redaktionella ändringar böra vidtagas i skatteförfattningarna såsom en
följd av den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen.
Fråga är bär om rent terminologiska ändringar i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
och anvisningarna till 31 § samma lag ävensom i 25 §,
37 § 2 och 5 mom. och 39 § 1 mom. taxeringsförordningen samt 4 § förordningen
om sjömansskatt. Härjämte bör i 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt anges, att allmänna sjukförsäkringsfonden
är skattefri i samma utsträckning som gäller för den i dessa
hänseenden helt jämförbara allmänna pensionsfonden.
Till vissa ändringar av samma art i 19 § kommunalskattelagen jämte anvisningar
och i uppbördsförordningen torde jag få återkomma i annat sammanhang.
Fråga om ändring av övergångsbestämmelserna till 1962 års lagstiftning
om avdrag för värdeminskning å täckdikningsanläggningar och skogsvägar.
Jag vill här slutligen upptaga ännu en fråga. Vårriksdagen i år antog bestämmelser
om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för värdeminskning
å täckdikningsanläggningar och skogsvägar (prop. nr 56, BevU nr 40). Riksdagen
beslöt därvid visst tillägg till övergångsbestämmelserna i det förslag
om ändring i kommunalskattelagen som framlades i propositionen. I ett
tredje stycke av övergångsbestämmelserna stadgas sålunda att de nya bestämmelserna
i intet fall skall äga tillämpning beträffande räkenskapsår,
som gått till ända före den 1 november 1962. Meningen med denna undantagsbestämmelse
var att avdragsrätten beträffande täckdikningar, som omlagts
innan de nya bestämmelserna trätt i kraft, inte skulle begränsas.
Kostnaderna för dylika arbeten skulle i enlighet härmed vid 1963 års taxering
vara avdragsgilla på en gång enligt tidigare bestämmelser. Enligt propositionsförslaget
däremot skulle de nya bestämmelserna utan inskränkning
gälla från och med 1963 års taxering d. v. s. kostnader under beskattningsåret
1962 för iståndsättande eller omläggning av täckdikningsanläggningar
skulle få avdragas endast i form av värdeminskningsavdrag med tio
procent per år.
Såsom bestämmelserna i tredje stycket av övergångsbestämmelserna utformats
av riksdagen har desamma emellertid — till de skattskyldigas nackdel
—- fått en delvis annan innebörd än som avsetts. Sålunda kommer bl. a.
företag, vars räkenskapsår utgått före den 1 november 1962, icke att vid
1963 års taxering äga rätt till avdrag för avskrivning å kostnader för skogsvägar
enligt de nya reglerna. Övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen föreslås därför ändrade
i enlighet härmed.
Förslag till de författningsändringar som berörts i det föregående har utarbetats
inom finansdepartementet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr i81 år 1962
35
Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga dessa förslag,
nämligen förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623),
4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272),
5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt, samt
6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den
18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Smith
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 021107
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1962:58 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten