Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

1962-10-05 · 58 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 58 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:183, Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

1

Nr 183

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272); given Stockholms slott den 5 oktober

1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa särbestämmelser rörande ATP-pensionärernas

källskatt. Det föreslagna systemet anknyter till de sedan år 1959 gällande

bestämmelserna om källskatt på statlig personalpension.

Därjämte föreslås vissa redaktionella ändringar i uppbördsförordningen,

föranledda av den nya lagen om allmän försäkring m. m.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 183

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 1 §, 3 § 3 mom., 4 § 3 mom., 10 §, 25 §, 27 §

1 mom. och 39 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 samt anvisningarna

till 40 § samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Med skatt förstås i denna förord- Med skatt förstås i denna förordning,

där icke annat angives, statlig ning, där icke annat angives, statlig

inkomstskatt, statlig förmögenhets- inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättnings- skatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt, lands- skatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel, skogs- tingsmedel, tingshusmedel, skogsvårdsavgifter,

pensionsavgifter en- vårdsavgifter, folkpensionsavgifter

ligt lagen om folkpensionering (folk- enligt lagen om finansiering av folkpensionsavgifter),

avgif ter enligt 34 § pensioneringen, tilläggspensionsavlagen

om försäkring för allmän till- gifter enligt 19 kap. 3 § lagen om

läggspension (tilläggspensionsavgif- allmän försäkring, sjukförsäkringster),

sjukförsäkringsavgifter för den avgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnobligatoriska

försäkringen enligt la- da lag, arbetsgivaravgifter enligt

gen om allmän sjukförsäkring, ar- 17 § förordningen angående uppbörd

betsgivaravgifter som avses i 17 § för- av vissa avgifter enligt lagen om allordningen

angående uppbörd av av- män försäkring, m. m., sådana bygggifter

enligt lagen om försäkring för nadsforskningsavgifter enligt förordallmän

tilläggspension, m. m., sådana ningen angående byggnadsforskningsbyggnadsforskningsavgjfter

enligt avgift vilka icke uppbäras av riksförförordningen

angående byggnads- säkringsverket, ävensom annuiteter å

forskningsavgift vilka icke uppbäras avdikningslån och å förskott för avav

riksförsäkringsanstalten, ävensom lösning av frälseräntor.

annuiteter å avdikningslån och å förskott

för avlösning av frälseräntor.

Kungl. Maj :t må--—--föreskriften avses.

3 §•

3 mom. Kungl. Maj:t må för- 3 mom. Kungl. Maj:t må förordordna,

att preliminär A-skatt skall na, att preliminär A-skatt skall utgå

utgå jämväl för sådan folkpension jämväl för tilläggspension enligt la
1

Senaste lydelse av 1 §, 25 § och 27 § 1 mom. se 1959: 558, av 3 § 3 mom. och 39 § 1 mom.

se 1959:174, av 4 § 3 mom. se 1961:627 och av 10 § se 1959:516.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse)

enligt lagen om folkpensionering

som utbetalas i särskild ordning med

hänsyn till samordning med statlig

personalpensionsförmån, så ock för

annan inkomst än sådan som i 2

mom. under 1 första och andra styckena

sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

gen om allmän försäkring samt för

sådan folkpension som utbetalas tillsammans

med tilläggspension eller i

särskild ordning med hänsyn till

samordning med personalpensionsförmån,

så ock för annan inkomst

än sådan som i 2 inom. under 1 första

och andra styckena sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §

3 mom. Skattetabellerna skola

angiva den preliminära skatten under

förutsättning att statlig inkomstskatt

beräknas med tillämpning

av det procenttal av grundbeloppet,

som bestämts för inkomståret,

att sjukförsäkringsavgift beräknas

i enlighet med vad den i 91 §

lagen om allmän sjukförsäkring omförmälda

tillsynsmyndigheten bestämmer

för inkomståret samt att

det sammanlagda beloppet av kommunal

inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel beräknas för

skattekrona och skatteöre till vissa i

hela krontal bestämda belopp, vilka

av riksskattenämnden fastställas för

varje inkomstår.

Oaktat vad — —

3 m o in. Skattetabellerna skola

angiva den preliminära skatten under

förutsättning att statlig inkomstskatt

beräknas med tillämpning

av det procenttal av grundbeloppet,

som bestämts för inkomståret,

att sjukförsäkringsavgift beräknas

i enlighet med vad riksförsäkringsverket

bestämmer för inkomståret

samt att det sammanlagda beloppet

av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

beräknas för skattekrona och skatteöre

till vissa i hela krontal bestämda

belopp, vilka av riksskattenämnden

fastställas för varje inkomstår.

— vederbörande stad.

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas---kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för:

a) folkpension enligt lagen om

folkpensionering, där ej annat följer

av förordnande enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag enligt lagen om bidrag till

änkor och änklingar med barn;

c) bidrag enligt lagen om särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn;

d) familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 20 mars 1946

eller enligt förordningen den 29 juni

1946 om familjebidrag åt värnpliktiga.

m. fl., vilka drabbats av kroppsskada;
e)

tillskott och bidrag enligt lagen

a) folkpension och tilläggspension

enligt lagen om allmän försäkring,

där ej annat följer av förordnande

enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag som avses i 15 och 19 §§

lagen angående införande av lagen

om allmän försäkring;

c) familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946

eller enligt förordningen den 29 juni

1946 om familjebidrag åt värnpliktiga

in. fl., vilka drabbats av kroppsskada;

eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om kommunala pensionstillskott m.

m.; eller

f) sådan pension, livränta eller an- d) sådan pension, livränta eller

nan skattepliktig ersättning från för- från försäkringsanstalt utgående ansäkringsanstalt,

som uppgår till högst nan skattepliktig ersättning, som

1 500 kronor för år. uppgår till högst 3 000 kronor för år;

dock att vad nu sagts ej skall tillämpas

på pension, som utgår på grund

av lagen om allmän försäkring.

Då lön —----nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt-----i konkurs.

25 §.

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering

skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas att folkpensionsavgift uträknas

med tillämpning av 19 § lagen om med tillämpning av 2 och 3 §§ lagen

folkpensionering, därvid iakttages att om finansiering av folkpensioneringsådan

avgift icke påföres någon för en, därvid iakttages att sådan avgift

inkomstår före det, under vilket han icke påföres någon för inkomstår före

fyller sjutton år, eller efter det un- det, under vilket han fyller sjutton

der vilket han fyllt sextiofem år; år, eller efter det under vilket han

fyllt sextiofem år;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats

för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres att sjukförsäkringsavgift påföres

i enlighet med vad den i 91 § lagen i enlighet med vad riksförsäkringsom

allmän sjukförsäkring omförmäl- verket bestämmer för inkomståret

da tillsynsmyndigheten bestämmer med iakttagande tillika av vad i 2 §

för inkomståret med iakttagande till- 4 mom. denna förordning sägs;

lika av vad i 2 § 4 mom. denna förordning

sägs;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel uträknas

med ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret

bestämts för utdebitering till vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och tingslag.

27 §.

1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken

skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel likaledes

uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som

fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot

ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fastställts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten

skall utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för

den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel påföras

i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över

femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
att

skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som

enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga

skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret

fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;

att i 1 § omförmäld sjukförsäk- att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift

debiteras med. belopp som ringsavgift debiteras med belopp som

uträknats av allmän sjukkassa, dock uträknats av allmän försäkringskasatt

vid debiteringen skall beaktas vad sa, dock att vid debiteringen skall

i 33 och 35 §§ lagen om allmän sjuk- beaktas vad i 19 kap. 2 och 6 §§ lagen

försäkring stadgas angående avgifts- om allmän försäkring stadgas angåplikt

och nedsättning av avgift; ende avgiftsplikt och nedsättning av

avgift;

att makars sjukförsäkringsavgifter skola i fall, varom i 2 § 4 mom. sägs,

i en gemensam post påföras den av makarna, för vilken beräknats till statlig

inkomstskatt taxerad inkomst;

att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och byggnadsforskningsavgift debiteras

i en gemensam post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera

annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor,

därvid öretal bortfaller.

39 §.

1 m o m. Vid utbetalning —--— — erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare,------första utbetalningstillfället.

Kungl. Maj:t må föreskriva, att Kungl. Maj:t må i samband med

statlig pensionsmyndighet skall verk- förordnande enligt 3 § 3 mom. föreställa

skatteavdrag för kvarstående skriva, att skatteavdrag för kvarståskatt

i annan ordning än i nästföre- ende skatt skall verkställas i annan

gående stycke sägs. ordning än i nästföregående stycke

sägs.

Anvisningar

till 40 §.

140 § — ■— ---om bisyssla.

Skatteavdrag skall------av anställningen.

Det åligger-------att göras.

Har genom-----mycket innehållits.

Kan det---— — — lokala skattemyndigheten.

Vad i 40 § sägs om skyldighet att

överlämna debetsedel till arbetsgivare

och om påföljd för underlåtenhet

att fullgöra sådan skyldighet äger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke tillämpning vid utbetalning av

folkpension eller tilläggspension från

allmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket

eller eljest i den mån

Kungl. Maj:t så förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963 men skall gälla redan

dessförinnan i avseende å åtgärder, som erfordras för förordningens

tillämpning efter ikraftträdandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,| Andersson,

Lange, Lindholm, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Aspling.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om formerna för

skatteavdrag vid utbetalande av allmän tilläggspension, m. m. samt anför

därvid följande.

Inledning

Under år 1963 kommer allmän tilläggspension att börja utbetalas. Antalet

pensionärer blir till en början relativt litet men växer sedan snabbt. När

tilläggspensioneringen blivit fullt utbyggd kommer pension att utbetalas till

omkring en miljon personer. I fråga om flertalet av dessa kommer skyldigheten

att verkställa källskatteavdrag att åvila den pensionsutbetalande

myndigheten.

Redan det stora antalet pensionärer kommer att skapa särskilda administrativa

problem i uppbördshänseende. I syfte att klarlägga dessa frågor

tillkallade jag, efter vederbörligt bemyndigande, landskamreraren A. E.

Morén och numera taxeringsintendenten A. Torngren att såsom sakkunniga

utreda formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension.

Med skrivelse den 31 januari 1961 har de sakkunniga avlämnat betänkande

(stencilerat) i ämnet. Det vid betänkandet fogade författningsförslaget

torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av dåvarande riksförsäkringsanstalten,

dåvarande pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

statistiska centralbyrån, dåvarande riksräkenskapsverket, dåvarande statens

organisationsnämnd, centrala uppbördsnämnden, socialförsäkringens

administrationsnämnd, uppbördsorganisationskommittén, kommittén för

maskinell databehandling, delegationen för pensionsutbetalning, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus,

Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens

län, uppbördsutredningen, Föreningen Sveriges kronokamrerare, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Folksam ömsesidig livförsäkring (Folksam),

Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

försäkringsbolags riksförbund, Svenska sjukkasseförbundet, Sveriges akademikers

centralorganisation, Sveriges folkpensionärers riksorganisation,

Sveriges häradsskrivarförening och Tjänstemännens centralorganisation.

överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län har vid sina yttranden fogat av dem inhämtade

yttranden från underlydande lokala skattemyndigheter. Yttranden har härigenom

inkommit från uppbördsverket i Stockholm, kronokamrerarna i Uppsala,

Malmö, Hälsingborg och Göteborg samt häradsskrivarna i Trögds,

Tiunda, örbyhus och Malmö fögderier.

I detta sammanhang vill jag erinra om att den framtida gestaltningen

av folkbokförings- och uppbördsväsendet befinner sig under utredning. En

för detta ändamål tillsatt kommitté, uppbördsorganisationskommittén, har

sålunda överlämnat två betänkanden rörande automatisk databehandling inom

folkbokförings- och uppbördsväsendet (SOU 1961: 4 och 1962: 18). Betänkandena

övervägs f. n. inom finansdepartementet.

Det i betänkandet angående formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension

framlagda förslaget förutsätter att, efter en viss övergångstid,

automatiska databehandlingsmaskiner står till uppbördsväsendets förfogande.

Jag avser nu att anmäla frågan om formerna för skatteavdrag på allmän

tilläggspension och kommer därvid först att lämna en redogörelse för gällande

allmänna pensionssystem och nuvarande bestämmelser om källskatteavdrag

för pensionärer.

Gällande rätt

Pensionssystemet. Den allmänna pensioneringen består av två element,

nämligen folkpensioneringen och tilläggspensioneringen. Författningstekniskt

har bestämmelserna om den allmänna pensioneringen sammanförts

med reglerna om den allmänna sjukförsäkringen till en lag den 25 maj

1962 (nr 381) om allmän försäkring. Denna lag ersätter från och med den

1 januari 1963 bl. a. 1946 års lag om folkpensionering, 1947 års lag om

allmän sjukförsäkring och 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension.

Den följande redogörelsen för vissa huvuddrag för pensionssystemet

avser bestämmelserna enligt 1962 års lagstiftning.

Folkpension i form av ålderspension utgår i princip efter det den pensionsberättigade

uppnått 67 års ålder. Ålderspension kan dock uttagas även

före eller efter 67 års ålder, tidigast från och med den månad vederbörande

uppnår 63 års ålder. Om ålderspensionen uttages före eller efter den generella

pensionsåldern minskas resp. ökas pensionen med 0,6 procent för varje

månad som, då pensionen börjar utgå, återstår till resp. förflutit från ingången

av den månad, varunder den försäkrade fyller 67 år. Uttages pensionen

efter fyllda 67 år tages emellertid ej hänsyn till tid efter ingången av

den månad under vilken den försäkrade fyllt 70 år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Före 67 års ålder eller tiden för förtida uttag av ålderspension kan förtidspension

och familjepension utgå.

Förtidspension uppbäres av den, vars arbetsförmåga på grund av sjukdom,

psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte är varaktigt nedsatt

med minst hälften. Om nedsättningen av arbetsförmågan inte är varaktig

men ändå kan antagas bestå avsevärd tid utgår i stället sjukbidrag. Är arbetsförmågan

så nedsatt att intet eller endast en ringa del därav återstår,

utgår hel förtidspension. Om arbetsförmågan är nedsatt i mindre grad,

utgår reducerad förtidspension.

Familjepension utgår såsom änkepension och barnpension. Rätt till

änkepension tillkommer dels änka, som har vårdnaden om och stadigvarande

sammanbor med barn under 16 år, om barnet vid mannens död stadigvarande

vistades i makarnas hem eller hos änkan, och dels änka som

vid mannens död fyllt 36 år och varit gift med honom minst fem år. För

änka, som ej har barn under 16 år i hemmet och som var under 50 år vid

mannens död eller då yngsta barnet fyllde 16 år, är pensionen reducerad.

Barnpension slutligen tillkommer barn, vars fader eller moder eller båda

föräldrar avlidit och som inte fyllt 16 år.

Rörande pensionsbeloppens storlek för år gäller vid nuvarande indexläge

följande. Oreducerad ålderspension, förtidspension och änkepension utgör

3 325 kr. För pensionär som är gift och vars make har ålders- eller förtidspension

utgör pensionen i regel 2 605 kr., d. v. s. för två pensionsberättigade

makar 5 210 kr. De angivna folkpensionsförmånerna är indexreglerade och

beloppen ändras enligt vissa regler vid förskjutningar i prisnivån. — Barnpensionen

uppgår till 1 000 kr. Barn utom äktenskap, som fyllt tre år och

beträffande vilket faderskapet inte fastställts, liksom även barn, vars båda

föräldrar avlidit, erhåller dock barnpension med 1 400 kr.

Dessa folkpensionsförmåner kompletteras med olika slags tillägg, bl. a.

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Hustrutillägg medgives pensionsberättigad mans hustru, som själv ej

uppbär folkpension. I regel förutsättes för hustrutillägg att hustrun fyllt

60 år och att makarna varit gifta under minst 5 år.

Kommunalt bostadstillägg utgår under förutsättning att den kommun,

inom vilken den pensionsberättigade är mantalsskriven, beslutat att folkpensionen

skall kompletteras med sådant tillägg. Kommunen äger även

bestämma dess storlek. Tillägget utbetalas gemensamt med övrig folkpension.

Storleken av tillägget varierar de olika kommunerna emellan. Kommunala

bostadstillägg finnes i praktiskt taget samtliga kommuner.

Vissa änkepensioner samt hustrutillägget och det kommunala bostadstillägget

är inkomstprövade.

Reglerna om inkomstprövningen innebär i huvudsak att pensionsförmånen

i fråga skall minskas med 1/3 av den pensionsberättigades årsinkomst

i vad denna överstiger för gift pensionär 750 kr. och för annan 1 000 kr.

samt med ytterligare 1/3 i vad årsinkomsten överstiger 1 050 respektive

1 400 kr. Beträffande änkepension är avdragsfaktorn dock 1/3 i alla in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

komstlägen över 1 000 kr. Rörande beräkningen av vederbörandes årsinkomst

må nämnas att förmögenhet överstigande för gift pensionsberättigad

15 000 kr. och för ogift 20 000 kr. medför höjning av årsinkomsten med

10 procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger nämnda gränsbelopp,

och att gift pensionsberättigads årsinkomst och förmögenhet anses

utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst respektive förmögenhet.

I årsinkomsten inräknas inte folkpensionsförmån, allmänt barnbidrag,

ersättning på grund av allmän sjukförsäkring m. m. dylikt.

Tilläggspensioneringen avser att bereda ålders-, förtids- och familjepension

utöver folkpensionen. Försäkringen för tilläggspension trädde i kraft

den 1 januari 1960, men pension utgår dock ej före den 1 januari 1963.

Rätten till pension grundas på inkomst av förvärvsarbete. Svenska medborgare

är försäkrade från och med det kalenderår, varunder de fyller 16 år.

Detsamma gäller utlänningar, som är mantalsskrivna i Sverige.

Rätt till ålderspension föreligger i princip från och med den månad, varunder

den försäkrade fyller 67 år. Ålderspensionen utgör 60 procent av produkten

av basbeloppet (4 000 kr. i 1957 års penningvärde) för den månad,

som pensionen avser, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats

den försäkrade på grundval av hans inkomster för varje år intill det

varunder han fyllt 66 år. Om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer

än 15 år, skall medeltalet beräknas på de 15 högsta poängtalen. Har pensionspoäng

tillgodoräknats den försäkrade för mindre än 30 år, reduceras

pensionen med 1/30 för varje år som fattas i detta antal. För den som på

grund av sin ålder vid tilläggspensioneringens införande inte kan komma

upp till 30 poängår gäller förmånligare regler. Angående förtida och uppskjutet

pensionsuttag är bestämmelserna desamma som inom folkpensioneringen.

Förtidspension utges till försäkrad för tid innan han fyller 67 år eller

dessförinnan uttager ålderspension under samma förutsättningar som gäller

för folkpension i form av förtidspension. Om nedsättningen av arbetsförmågan

inte är varaktig, kan i stället för förtidspension sjukbidrag utgå.

Enligt huvudregeln skall hel förtidspension utgå med samma belopp vartill

ålderspensionen skulle uppgå, därest den försäkrade fyllt 67 år och för

varje år från och med det, då förtidspensionen börjar utgå, till och med det

då han fyller 65 år, antas ha tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande

medeltalet av de två högsta poängtalen under den fyraårsperiod som närmast

föregått året för pensionsfallet eller, om förmånligare resultat därigenom

uppkommer, medeltalet av pensionspoängen under den ur pensionspoängsynpunkt

bästa hälften av alla år från och med det sextonde till och

med året före året för pensionsfallet.

Familjepensionen består av änkepension och barnpension. Änkepension

utgår till änka, som ingått äktenskap med den försäkrade senast den dag då

han fyllde 60 år, förutsatt att äktenskapet varat minst 5 år. Hade makarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

vid mannens död gemensamma barn, äger änkan rätt till änkepension även

om nämnda villkor ej är uppfyllda. Barnpension utgår till den försäkrades

barn som icke fyllt 19 år.

Änke- och barnpensionerna utgör viss procentuell andel av hel förtidspension,

som den försäkrade uppbar vid dödsfallet eller skulle ha varit berättigad

till vid total förlust av arbetsförmågan, eller, om den avlidne uppbar

ålderspension vid dödsfallet, av den från 67 år utgående ålderspensionen.

För änkepensionen är denna procentuella andel 40 eller 35, om pensionsberättigat

barn finnes. Motsvarande andel för barnpensionen är för det första

barnet 15, om den avlidne efterlämnat pensionsberättigad änka, och eljest

40, samt för vart och ett av följande barn 10. Då flera pensionsberättigade

barn finnes, skall det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan

barnen.

Antalet pensionärer vid slutet av åren 1963—1965 kan enligt de sakkunnigas

uppskattning beräknas bli följande.

1963

Pensionens

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

årsbelopp

pension

pension

pension

pension

— 600 ......

............. 14 000

1 000

6 800

10500

32 300

600—1 200 .....

............. 3 300

1 000

3 700

200

8 200

1 200—1 800 .....

............. 700

700

2100

100

3 600

1 800—2 400 .....

400

1 200

100

1 700

2 400— ......

1 900

1200

100

3 200

Summa 18 000

5 000

15 000

11000

49 000

1964

— 600 ......

............. 25 300

2 700

10 400

15 400

53 800

600—1 200 .....

............. 12 400

2 600

5 800

300

21 100

1 200—1 800 .....

............. 2100

1 900

3 200

100

7 300

1 800—2 400 .....

............. 1200

1 400

1 800

100

4 500

2 400— .....

5 400

1 800

100

7 300

Summa 41000

14 000

23 000

16 000

94 000

1965

— 600 ......

............. 33 700

4 200

13 500

19 200

70 600

600—1 200 .....

............. 23 200

4100

7 500

400

35 200

1 200—1 800 .....

............. 5 500

3 000

4 200

200

12 900

1 800—2 400 .....

............. 2 600

2 200

2 400

100

7 300

2 400— .....

............. 1000

8 500

2 400

100

12 000

Summa 66 000

22 000

30 000

20 000

138 000

Skatteuppbördssystemet. Gällande uppbördssystem innebär i princip att

skatt skall inbetalas preliminärt under löpande inkomstår. I anslutning till

taxeringen året efter inkomståret sker en avräkning mellan den preliminärt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

inbetalade skatten och den skatt som påföres i anledning av taxeringen. Om

lör mycket preliminär skatt inbetalats, återbetalas överskjutande belopp

i november—december taxeringsåret. Har däremot för litet preliminär skatt

inbetalats, framkommer skillnaden i form av kvarstående skatt, som skall

inbetalas i mars och maj månader året efter taxeringsåret.

Den preliminära skatten erlägges av löntagare i regel såsom preliminär

A-skatt genom skatteavdrag på lön. Preliminär A-skatt erlägges sålunda för

inkomst av tjänst, som helt eller delvis utgår i penningar och som därjämte

hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest

utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Med tjänst likställes bl. a. rätt

till pension och sådan livränta m. m., som utgör skattepliktig inkomst för

mottagaren. Preliminär A-skatt erlägges dock icke — med visst undantag

som skall beröras i det följande — för folkpension och ej heller för sådan

pension m. m. från försäkringsanstalt som uppgår till högst 1 500 kr.

Vid utbetalning av lön eller pension, för vilken A-skatt skall erläggas, gör

utbetalaren (arbetsgivaren) skatteavdrag med belopp som är beroende av det

utbetalade beloppets storlek. Skatteavdrag beräknas i regel efter skattetabeller,

som fastställes av riksskattenämnden. Tabellerna är uppgjorda enligt

vissa i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) närmare angivna

regler och avser att så nära som möjligt motsvara statlig och kommunal

inkomstskatt, folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift på löneinkomst.

I vissa fall beräknas preliminär A-skatt på annat sätt än som nyss sagts.

Den lokala skattemyndigheten kan nämligen i särskilda fall föreskriva att

den preliminära A-skatten skall beräknas efter annan grund än efter skattetabell.

Skatten kan då bli beräknad på viss del av inkomsten eller på inkomsten

minskad med visst belopp eller också efter särskilt angiven procent

av inkomsten.

För att bereda arbetsgivaren tillfälle att verkställa skatteavdragen åligger

det arbetstagare att till arbetsgivaren överlämna sin debetsedel å preliminär

A-skatt. Om arbetstagaren underlåter detta, skall arbetsgivaren — om

inte den skattskyldige med skattekort eller intyg av lokal skattemyndighet

visar att skatteavdrag kan underlåtas — göra skatteavdrag med 25 procent

av lönen.

Skatteavdrag med 25 procent skall göras även i vissa andra fall, nämligen

när lönen inte avser bestämd tidsperiod eller när den inte erhålles regelbundet.

Den vars huvudsakliga inkomst är av annat slag än tjänsteinkomst erlägger

preliminär skatt i form av preliminär B-skatt. B-skatt är en debiterad

skatt som inbetalas till uppbördsmyndigheterna av den skattskyldige själv.

B-skatt användes, förutom i nyss nämnda fall, även ibland för löntagare. Är

löntagares inkomst vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande

i förhållande till denna eller föreligger eljest särskilda omständigheter,

kan den lokala skattemyndigheten föreskriva, att B-skatt skall erläggas

i stället för A-skatt. Avgörande blir i dessa fall en bedömning av vilken

form av preliminär skatt som kan antagas medföra det bästa uppbördsresultatet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

13

Är arbetsgivaren skyldig att göra skatteavdrag för A-skatt för en arbetstagare,

åligger det honom också att genom skatteavdrag under januari—- april innehålla den kvarstående skatt, som arbetstagaren kan ha att erlägga

i hemortskommunen. Företer sådan arbetstagare icke sin debetsedel å slutlig

skatt eller vederbörlig del därav verkställes skatteavdrag för kvarstående

skatt med 25 procent av lönen. Ivvarskatt, som inte erlägges genom skatteavdrag,

inbetalas av den skattskyldige själv.

Såsom framgår av vad tidigare anförts skall enligt gällande bestämmelser

skatteavdrag icke verkställas på folkpension, trots att denna utgör skattepliktig

inkomst av tjänst för mottagaren. Undantagandet av folkpension från

skatteavdrag har gällt ända sedan källskattesystemet infördes fr. o. m år

1947. I den utredning av 1944 års uppbördsberedning, som låg till grund

för utformningen av det nuvarande uppbördsförfarandet, hade i stället föreslagits

att folkpensionen vid inkomsttaxeringen skulle hänföras till icke

skattepliktig inkomst. Föredragande departementschefen ansåg sig emellertid

icke beredd att taga ställning till förslaget om skattefrihet för folkpension.

Han framhöll att folkpensionen ofta icke utgjorde vederbörandes huvudsakliga

inkomst av tjänst. Då så var fallet, torde det icke vara ovanligt

att pensionen icke beskattades, enär avdrag medgavs för nedsatt skatteförmåga.

Det syntes därför försvarligt att undantaga folkpensionen från preliminärbeskattning.

På ett visst begränsat område skall utgående folkpension emellertid numera

beaktas vid beräkning av skatteavdragets storlek. Bestämmelserna härom

har utfärdats i kungörelsen den 5 juni 1959 (nr 267) med vissa föreskrifter

rörande avdrag å statlig personalpension m. m. för gäldande av

skatt. Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att preliminär A-skatt skall

i de fall, då folkpensionsförmån utbetalas gemensamt med statlig personalpensionsförmån,

beräknas jämväl på folkpensionsförmånen. A-skatten beräknas

i dessa fall inte efter skattetabell utan maskinellt. Därvid tillämpas

i princip de grunder efter vilka källskattetabellerna är upprättade. Folkpensionsavgift

och sjukförsäkringsavgift medräknas dock blott i de fall dessa

avgifter kan beräknas bli påförda vid debitering av slutlig skatt.

I fråga om det nuvarande debiteringsförfarandet må följande nämnas.

För att bl. a. underlätta arbetet med upprättandet av inkomstlängder, debiteringslängder

och debetsedlar föres hos varje länsbyrå för folkbokföringen

och hos de lokala skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ett

tryckande register över de inom länet resp. staden mantalsskrivna personerna.

Registret, som beslår av tryckplåtar för adresseringsmaskiner, utvisar

för varje person bl. a. hans fullständiga namn, födelsetid och födelsenummer

samt den aktuella och den närmast föregående mantalsskrivningsadressen.

Har vederbörande flyttat efter senast verkställda mantalsskrivning

utvisar plåten i stället den för året aktuella mantalsskrivningsadressen

och den presumtiva nya mantalsskrivningsadressen för nästföljande år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Med plåtarna sker tilltryck av namn och adressuppgifter i längder och på

debetsedlar och därvid fogade kreditkort in. in. Tryckningsarbetet börjar

med debetsedlarna å preliminär skatt. Dessa tilltryckes regelmässigt under

december månad året före inkomståret och överlämnas därefter till vederbörande

lokala skattemyndighet. Myndigheten beslutar huruvida A-skatt eller

B-skatt skall erläggas. Om A-skatt skall utgå, antecknar den lokala skattemyndigheten

på debetsedeln vilken skattetabell och kolumn däri, som skall

tillämpas vid beräkningen av skatteavdraget. Skall avdrag ske efter särskild

beräkningsgrund, angives i stället denna på debetsedeln. Motsvarande anteckningar

göres på det vid debetsedeln fogade skattekortet. Har den lokala

skattemyndigheten påfört den skattskyldige B-skatt, angives det debiterade

skattebeloppet på debetsedeln varjämte på skattekortet antecknas att B-skatt

erlägges. Debetsedlarna å A-skatt skall utsändas till de skattskyldiga senast

den 18 januari under inkomståret och debetsedlarna å B-skatt senast den

25 februari.

Tilltrycket av namn in. in. i inkomst- och debiteringslängderna göres regelmässigt

i april eller maj under inkomståret. I inkomstlängderna införs

påföljande år (taxeringsåret) successivt de av taxeringsnämnderna beslutade

inkomsttaxeringarna. Dessa ligger sedan till grund för de skattedebiteringar,

som därefter görs i debiteringslängderna.

Slutligen tilltryckes namn m. in. på debetsedlarna å slutlig skatt omkring

den 1 juli under inkomståret, d. v. s. året näst före taxeringsåret. Under senare

hälften av taxeringsåret överför lokal skattemyndighet till dessa debetsedlar

de skattebelopp in. in., som debiterats i debiteringslängderna. Debetsedlarna

skall utsändas till de skattskyldiga senast den 15 december under

taxeringsåret. Det dröjer således minst 1 1/2 år innan de tilltryckta debetsedlarna

skickas ut. Till följd härav finns vid varje tillfälle på året minst ett

års slutskattesedlar, som tilltryckts men ej utsänts. Under viss tid finns sådana

debetsedlar för två år.

För debitering av folkpensionsavgifter och för beräkning av pensionsgrundande

inkomst erfordras vissa uppgifter om pensionsförhållanden m. in. På

grund härav inpräglas i personplåtarna vissa kodbeteckningar för dessa förhållanden.

Nu ifrågavarande kod består för närvarande av bokstäverna P, B, Ä och U.

P anger att vederbörande av annan anledning än blindhet beviljats invalidpension

eller sjukbidrag enligt folkpensioneringen. Folkpensionsavgift skall

ej påföras honom. Ej heller skall pensionsgrundande inkomst beräknas för

honom. B betecknar att personen i fråga uppbär invalidpension på grund

av blindhet. Folkpensionsavgift utgår ej, men pensionsgrundande inkomst

skall beräknas. Ä utvisar att vederbörande erhållit änkepension enligt folkpensioneringen.

Änkan är skyldig att erlägga folkpensionsavgift och pensionsgrundande

inkomst skall beräknas i vanlig ordning. U anger att vederbörande

anmält undantagande från tilläggspensioneringen såvitt angår

inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagandet skall beaktas

vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst men inverkar ej på

skyldigheten att erlägga folkpensionsavgift.

De angivna bokstäverna kan även förekomma i kombinationerna PU, BU

eller ÄU och utvisar då sammanträffande av förhållanden som resp. bokstäver

var för sig betecknar.

Inpräglingen av bokstäverna på tryckplåtarna sker med ledning av underrättelser

från riksförsäkringsverket och centralsjukkassorna. Underrättelse

lämnas i regel på en tredelad blankett. Efter präglingsåtgärden förses den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

15

del av blanketten, som innehåller meddelandet, med plåtavtryck varefter densamma

återsändes. Allt efter den tidpunkt, då präglingsåtgärden vidtages,

förses den ena eller båda de övriga delarna av blanketten med plåtavtryck,

varefter delen eller delarna expedieras till den eller de lokala skattemyndigheter

inom vars verksamhetsområde pensionären varit eller är mantalsskriven.

I vissa fall måste ytterligare lokala skattemyndigheter underrättas.

Dessa underrättelser lämnas i särskild ordning.

För tilläggspensioneringens del blir ytterligare en beteckning erforderlig,

nämligen för det fall att vederbörande uppbär ålderspension från tilläggspensioneringen

före det år under vilket han fyller 66 år. Någon pensionsgrundande

inkomst skall då inte beräknas för honom. För markering av

detta förhållande föreslog socialförsäkringens administrationsnämnd i sitt

första betänkande (SOU 1959: 12 s. 44 o. f.) att bokstaven T skulle inpräglas

på vederbörandes personplåt.

Beträffande det framtida debiteringsförfarandet har uppbördsorganisationskommittén

övervägt en ökad mekanisering av debiterings- och uppbördsarbetet

genom automatiska databehandlingsmaskiner (ADB-maskiner).

I sitt principbetänkande (SOU 1961: 4) föreslår kommittén bl. a. följande.

För folkbokförings- och uppbördsarbetet skall användas ADB-maskiner,

antingen centraliserat eller decentraliserat. Vid decentralisering finnes alternativ

med ett regionssystem, där varje region omfattar ett eller flera län,

eller ock med ett länssystem, där varje län utgör en enhet och förses med en

ADB-maskinanläggning.

Det maskinella arbetet kommer huvudsakligen att avse den registreringsverksamhet

m. m. beträffande folkbokföringen, som för närvarande ankommer

på länsstyrelserna, upprättande av stommar till mantalslängd och av

slutliga mantalslängder, förande av register över de skattskyldiga, uträkning

och debitering av skatt, framställning av taxerings- och debiteringslängder

samt debetsedlar, redovisning av skatteuppbörden och upprättande av restlängder

samt redovisning av återbetald överskjutande skatt.

I sitt andra betänkande (SOU 1962: 18) har uppbördsorganisationskommittén

på Kungl. Maj :ts uppdrag lämnat ett detaljerat förslag till ett modifierat

länssystem. Kommittén har föreslagit att övergången till ADB-systemet

skall ske per årsskiftet 1966/67. Härvid förutsättes dock, att viss

försöksverksamhet kan påbörjas redan hösten 1963. — I sitt första betänkande

förordade kommittén en övergång till centraliserat ADB-system och

räknade med att det nya systemet skulle ha kunnat tillämpas från och med

år 1966.

De sakkunnigas förslag

De sakkunniga erinrar om att den allmänna tilläggspensionen (i fortsättningen

benämnd enbart tilläggspension) kommer att utgöra skattepliktig

inkomst av tjänst för mottagaren. Enligt gällande bestämmelser i uppbördsförordningen

skall mottagaren följaktligen i princip genom skatteavdrag erlägga

preliminär A-skatt för tilläggspensionen under förutsättning att densamma

utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Även folkpensionen utgör för mottagaren skattepliktig inkomst av tjänst.

I uppbördsförordningen har emellertid föreskrivits att preliminär A-skatt

icke skall utgå för folkpension. Tillkomsten av tilläggspensioneringen ställer

dock frågan om preliminärbeskattningen av folkpension i annat läge,

framhåller de sakkunniga. Det ter sig nämligen naturligt att ur skatteuppbördssynpunkt

betrakta folk- och tilläggspensionerna, vilka avses skola utbetalas

gemensamt, som en enhet. De sakkunniga anför följande.

De båda pensionerna sammantagna torde åtminstone vid en fullt utbyggd

tilläggspensionering i regel komma att utgöra pensionärens huvudsakliga

inkomst av tjänst. Vidare får antagas att behovet av extra avdrag för nedsatt

skatteförmåga kommer att bli avsevärt mindre för pensionärer med tilläggspension

än för nuvarande folkpensionärer. I vart fall för dem som blir pensionärer

efter tilläggspensioneringens uppbyggnadstid torde sådant avdrag

endast undantagsvis komma i fråga. Dessa pensionärer torde därför regelmässigt

komma att bli påförda slutlig skatt för folk- och tilläggspensionen.

För undvikande av kvarstående skatt för pensionärerna bör det följaktligen

såväl för dem själva som för det allmänna vara ett intresse att preliminärskatteavdraget

på tilläggspensionen även omfattar folkpensionen, d. v. s. att

skatteavdrag för preliminär A-skatt göres jämväl på folkpensionen.

De sakkunniga påpekar därjämte att folkpensionen beaktas redan för närvarande

vid preliminärskattens beräkning, när folkpensionen utbetalas gemensamt

med statlig personalpensionsförmån. De sakkunniga föreslår därför,

att preliminär A-skatt i princip skall utgå för folkpension, när vederbörande

uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras på denna pension.

Preliminärbeskattningen bör dock, enligt de sakkunniga, inte omfatta det

kommunala bostadstillägget och hustrutillägget. Båda dessa förmåner är

inkomstprövade. När en pensionär med tilläggspension erhåller kommunalt

bostadstillägg torde förhållandena ofta vara sådana, att han vid inkomsttaxeringen

kan påräkna avdrag för nedsatt skatteförmåga med belopp som

helt eller delvis svarar mot tillägget. Samma skäl talar, anser de sakkunniga,

för att underlåta skatteavdrag för hustrutillägg i de relativt fåtaliga fall, där

sådant tillägg kommer att utgå jämsides med tilläggspension.

I betänkandet berörs därefter frågan om när pensionsmyndigheten skall

verkställa skatteavdrag. Härom anföres bl. a. följande.

Endast undantagsvis torde vederbörande komma att utom den allmänna

pensionen uppbära annan pension eller arbetsinkomst, som till beloppet

överstiger den allmänna pensionen. Under sådana förhållanden ligger nära

till hands att för fall, då tilläggspension utgår, i uppbördshänseende bygga

på antagandet att den allmänna pensionen alltid utgör den skattskyldiges

huvudsakliga inkomst av tjänst. Med ett sådant antagande blir uppbördsreglerna

enkla för såväl pensionärerna som den centrala myndighet, som

skall utbetala den allmänna pensionen. Några överväganden om vem som

utbetalar pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst behöver därvid aldrig

göras. Antagandet kommer också att medföra en avlyftning av skatteavdragen

från pensions- och försäkringsanstalterna och en centralisering av

dessa avdrag till pensionsmyndigheten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

17

De sakkunniga föreslår därför, att tilläggspension som jämte folkpension

utbetalas av pensionsmyndigheten i princip alltid skall anses utgöra pensionärens

huvudsakliga inkomst av tjänst. Om pensionären icke har att

erlägga B-skatt, skall alltså enligt förslaget pensionsmyndigheten i princip

alltid göra skatteavdrag på de gemensamt utbetalda tilläggs- och folkpensionerna.

Vissa inskränkningar i denna regel föreslås dock. Med hänsyn till gällande

regler om extra avdrag vid taxeringen för nedsatt skatteförmåga föreslås

att skyldighet att göra skatteavdrag inte skall föreligga, när tilläggspensionen

understiger 100 kr. för månad. För att undvika arbete med redovisning

av obetydliga skattebelopp föreslås vidare, att skatteavdrag som

understiger 10 kr. för månad icke skall behöva verkställas av pensionsmyndigheten.

Ytterligare ett undantag från den här berörda principen föreslås

beträffande pensionär, som åtnjuter särskilt stor sidopension, och kommer

att avhandlas i det följande.

När pensionsmyndigheten skall innehålla preliminär A-skatt vid utbetalning

av allmän pension, bör i princip avdrag även ske för pensionärens

kvarstående skatt. För nybliven pensionär som påförts kvarskatt och erhåller

sin första pension under någon av de månader, då kvarskatteavdrag skall

göras, saknar pensionsmyndigheten kännedom om de avdrag som eventuella

arbetsgivare verkställt under tiden från januari månads början till utbetalningsdagen

för pensionen, eller om pensionären själv helt eller delvis inbetalat

skatten i fråga. På grund härav föreslås att under det år, då den

första pensionsutbetalningen verkställes skatteavdrag för kvarstående skatt

skall göras av pensionsmyndigheten endast om pensionären det begär och

överlämnar sin slutskattesedel. Med anledning härav bör, fortsätter de sakkunniga,

pensionsmyndigheten för fall, då den första pensionsutbetalningen

skall göras under någon av månaderna januari—april och myndigheten har

att för pensionären verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt, snarast

möjligt underrätta pensionären om att denne skall själv erlägga sin kvarstående

skatt, såvida han inte till myndigheten överlämnar sin slutskattesedel

med begäran om skatteavdrag. Skall pensionsmyndigheten i enlighet

med pensionärens önskan göra kvarskatteavdrag, bör myndigheten lämna

pensionären ett intyg härom.

De sakkunniga övergår härefter till frågan om A-skattens storlek

och beräkning. Normalt beräknas preliminär A-skatt enligt vederbörlig

kolumn i skattetabell. Tre kolumner finnes. Kolumn 1 är avsedd

att användas för ogift person utan hemmavarande barn och för sådan gift

kvinna utan hemmavarande barn, vars make har inkomst. Kolumn 2 skall

tillämpas för gift man, vars hustru ej har egen inkomst eller har inkomst

understigande 3 000 kr. för år, och för sådan gift kvinna med hemmavarande

barn, vars make har inkomst. Denna kolumn skall vidare användas

för gift kvinna, vars make ej har inkomst, samt för ogift person med hemmavarande

barn. Kolumn 3 avser gift man, vars hustru har inkomst å 3 000

kr. för år eller däröver.

2 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Xr 1S3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

De sakkunniga har nu undersökt om gällande kolumnindelning ger ett

tillfredsställande resultat när skatteavdrag görs för tilläggspension jämte

folkpension med undantag för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Från de i skattetabellerna angivna preliminärskattebeloppen har avdragits

däri ingående folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter. De sakkunniga har

därvid funnit, att kvarstående skatt uppkommer då tilläggspensionerna är

så låga att kommunalt bostadstillägg utgår. Denna kvarstående skatt torde

emellertid enligt de sakkunniga kunna antagas helt eller delvis bortfalla,

därigenom att pensionär med låg tilläggspension vid taxeringen erhåller avdrag

för nedsatt skatteförmåga.

De sakkunniga har övervägt huruvida vid tilläggspension, som obetydligt

överstiger den föreslagna skatteavdragsgränsen 100 kr. för månad,

särskilda bestämmelser för beräkning av A-skatten kan anses erforderliga

med hänsyn till den skattenedsättning vid inkomsttaxeringen, som folkpensionär

med låg sidoinkomst äger erhålla. De har emellertid funnit att

behov därav inte föreligger, enär A-skatten enligt förslaget ej skall utgå på

kommunalt bostadstillägg och hustrulillägg.

Det har synts de sakkunniga möjligt att för pensionärerna utan ändring

tillämpa eljest gällande regler om beräkning av skatteavdrag enligt kolumn,

såvitt avser avdrag enligt kolumn 1 för ogift pensionär och enligt kolumn 2

för gift pensionär, vars hustru icke har egen inkomst.

Beträffande gift pensionär, vars hustru uppbär hustrutillägg, har de sakkunniga

emellertid funnit svårigheter alt vinna överensstämmelse mellan

preliminär och slutlig skatt. Hustrutillägget är inkomstprövat och påverkar

storleken av mannens andel av det för makarna gemensamma ortsavdraget.

Bästa överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig skatt har de sakkunniga

funnit i det fall att vid skatteberäkning enligt kolumn 2 beloppet

av mannens allmänna pension förhöjes med hustrutilläggets hela belopp,

dock högst 1 500 kr. De sakkunniga förordar därför en regel av sådant innehåll

och tillägger, att, om inkomstprövningen av invalidpensionerna och

sjukbidragen från folkpensioneringen kommer att bibehållas, det bör övervägas

att utsträcka den föreslagna regeln att avse även gift skattskyldig,

vars hustru uppbär sådan pensionsförmån.

I anslutning härtill aktualiserar de sakkunniga frågan om en även för

icke-pensionärer tillämplig ändring av reglerna för tillämpning av kolumn 3

i källskattetabellerna. Som nyss nämnts skall denna kolumn tillämpas i

fråga om gift man vars hustru har inkomst å 3 000 kr. eller däröver. Om

hustrun har inkomst (ålderspension) som understiger 3 000 kr. skall alltså

skatteavdrag för mannen beräknas enligt kolumn 2. De sakkunnigas beräkningar,

som grundar sig på förhållandena under inkomståret 1961 i ortsgrupp

III, visar att sådant skatteavdrag leder till uppkomsten av betydande

kvarstående skatt. Har mannen 5 000 kr. inkomst skulle kvarskatten bli över

450 kr. Är mannens inkomst 16 000 kr. blir kvarskatten omkring 650 kr.

Med hänsyn härtill förordar de sakkunniga, att preliminär A-skatt för

gift skattskyldig, vars hustru uppbär ålderspension från folkpensioneringen,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

alltid skall beräknas enligt kolumn 3 i skattetabellerna. En sådan regel kan

iakttagas av de lokala skattemyndigheterna med ledning av de åldcrsuppgifter,

som finns i plåtavtrycken av folkbokföringens s. k. tryckande register.

Om inkomstprövningen av invalidpensionerna och sjukbidragen från

folkpensioneringen framdeles skulle avskaffas, får övervägas, tillägger de

sakkunniga, huruvida icke den föreslagna regeln bör utsträckas att galla

även gift skattskyldig, vars hustru uppbär sådan pensionsförmån.

De sakkunniga anser att, på samma sätt som sker vid utbetalning av statlig

personalpension, skatteberäkningen skall ske maskinellt. Härom anföies

bl. a. följande.

Hos pensionsmyndigheten torde sådan maskinell beräkning kunna göras

redan fr. o. m. år 1963, då tilläggspensionerna börjar utbetalas. För pensionsmyndigheten

bör därför vid utbetalning av allmän pension gälla dels att Askatten

skall med tillämpning i övrigt av de i 4 § 1 mom. andra stycket

uppbördsförordningen angivna grunderna och med beaktande av vad vi tidigare

föreslagit om förhöjning av det belopp, som skall utgöra grund för

skatteavdragen, beräknas till belopp, som så nära som möjligt kan antagas

motsvara i slutlig skatt ingående statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel, samt, i förekommande fall, folkpensionsavgift

och sjukförsäkringsavgift, dels ock att skatten, när särskilda

skäl därtill är, må beräknas efter skattetabell, varvid den i tabellen angivna

skatten i förekommande fall skall minskas med av pensionsmyndigheten

bestämt schablonmässigt belopp motsvarande folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.

Vid utbetalning av retroaktivt pensionsbelopp eller av engångsbelopp,

mot vilket pension utbytts, bör dock skatteavdrag verkställas

med 25 % av beloppet.

Skatteavdrag enligt annan beräkningsgrund bör ifrågakomma endast när

lokal skattemyndighet särskilt förordnat därom eller pensionären hos myndigheten

begärt förhöjt skatteavdrag.

I betänkandet diskuteras därefter frågan om uttagande av preliminär Askatt

på pensionärs sidoinkomster. Om pensionsmyndigheten såsom

föreslagits alltid skall anses vara pensionärens huvudsakliga arbetsgivare

skulle av allmänna regler följa, att annan utbetalare av pension, lön e. dyl.

icke skulle verkställa skatteavdrag. Den på sidoinkomsterna belöpande skatten

skulle i princip framkomma såsom kvarstående skatt. För att undgå kvarstående

skatt skulle pensionären enligt allmänna regler ha att antingen frivilligt

bos pensionsmyndigheten begära förhöjt skatteavdrag eller själv verkställa

tilläggsinbetalning av preliminär skatt.

De sakkunniga har funnit att antalet pensionärer med sidoinkomster är

betydande och kan beräknas till mer än hälften av totala antalet pensionärer.

Del är enligt de sakkunniga att befara, att förhöjda skatteavdrag kommer

att begäras endast i begränsad omfattning. Med hänsyn härtill och till

angelägenheten att särskilt för nu ifrågavarande, klart avgränsade grupp

av skattskyldiga undvika uppkomsten av kvarstående skatt bör preliminärskatteavdrag

göras även för sidoinkomsterna i den mån så lämpligen kan

ske. Härför talar, framhålles del i betänkandet, även de aktuella strävandena

att göra källskatten definitiv. Genom att uttaga preliminär skatt även

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

för sidoinkoinsterna underlättas sålunda genomförandet av en definitiv

källskatt. I synnerhet för pensionärerna, som ofta saknar möjlighet att själva

upprätta sina självdeklarationer, ter sig en sådan skatt önskvärd.

Av praktiska skäl har emellertid de sakkunniga funnit sig böra begränsa

en utvidgning av användningsområdet för preliminär A-skatt till pensionärernas

sidoinkomster i form av pension och lön.

I fråga om sidopensioner föreslås, att storleken av skatteavdraget på den

allmänna pensionen skall beräknas under hänsynstagande även till sidopension.

Skatteavdraget skall alltså i förekommande fall beräknas på summan

av den allmänna pensionen och annan pension. Vid utbetalning av retroaktiv

allmän pension bör dock bortses från sidopension under tid som den

retroaktiva pensionen avser.

Kännedom om sidopensionerna och deras storlek skall enligt förslaget erhållas

genom följande förfarande. Den som söker allmän pension bör i pensionsansökningen

angiva från vem han uppbär eller kan förväntas uppbära

sidopension och om möjligt dennas belopp. Vidare bör utbetalare av sidopension

åläggas att lämna uppgifter beträffande beviljade pensioner. Sistnämnda

uppgiftsskyldighet synes lämpligen kunna begränsas till fall då sidopensionens

årsbelopp utgör minst 500 kr. Sedan utbetalare av sidopension lämnat

uppgift om pensionen i samband med dess beviljande, torde därefter

tör skatteavdragsberäkningen normalt icke vara erforderligt med ytterligare

uppgifter rörande sidopensionens storlek. Skulle sidopensionen väsentligt

tiöjas och skatteavdragen på den allmänna pensionen till följd därav bli för

låga, torde det få ankomma på pensionären att hos pensionsmyndigheten

begära förhöjt skatteavdrag om han önskar få ändring.

De sakkunniga erinrar om att sidopension kan komma att utgå långt före

allmän pension. I sådana fall bör förfaras så att kortfattade anteckningar

om sidopensionen göres på pensionskortet, varefter den inkomna uppgiften

förstöres. De sakkunniga anför vidare följande.

Om den som söker tilläggspension redan uppbär sidopension och denna i

pensionsansökningen uppgivits till ett större belopp än som finns antecknat

på pensionskortet, får sjukkassan hos utbetalaren av sidopensionen efterhöra

sidopensionens aktuella storlek. Det är denna som skall ligga till

grund för beräkningen av källskatten och som skall meddelas till pensionsmyndigheten.

Skulle å andra sidan sidopensionen ha angivits till ett lägre

belopp i pensionsansökningen än i uppgiften från sidopensionsutbetalaren,

torde pensionssökanden få underrättas härom för eventuell erinran.

Erhåller sjukkassa uppgift från utbetalare av sidopension efter det att

vederbörande beviljats och börjat uppbära allmän pension, behöver sjukkassan

icke vidtaga annan åtgärd än att vidarebefordra uppgiften till pensionsmyndigheten

och därvid meddela att allmän pension utgår.

När pensionsmyndigheten beviljat allmän pension, på vilken källskatteavdrag

skall beräknas även med hänsyn till sidopension, skall utbetalaren

av sidopensionen icke vidare verkställa sådant avdrag. Underrättelse härom

bör enligt de sakkunniga snarast möjligt lämnas från pensionsmyndigheten

till utbetalaren av sidopensionen. Denne behöver därefter inte infordra

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

liimgl. Maj.ts proposition nr 183 år 1362

pensionärens debetsedlar. Skulle den allmänna pensionen upphöra att utgå

eller nedsättas så att skatteavdrag i fortsättningen icke kan göras av pensionsmyndigheten,

får denna lämna utbetalaren och pensionären erforderliga

underrättelser därom.

Ett särskilt problem uppkommer i de fall sidopensionen är så stor alt den

allmänna pensionen inte förslår till ett på båda pensionerna beräknat avdrag

för preliminär skatt jämte eventuellt avdrag för kvarstående skatt.

För dessa förhållandevis sällsynta fall föreslås att uppbördsförordningens

huvudregel om skatteavdrag skall tillämpas och att således skatteavdraget

skall verkställas på pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst. Avdraget

kommer då att beräknas endast på denna inkomst och källskatt kommer

icke att uttagas för den allmänna pensionen, såvida inte pensionären

begär förhöjt skatteavdrag.

Det torde i dessa fall böra få ankomma på pensionsmyndigheten alt besluta,

om denna skall verkställa skatteavdraget eller ej. Härom anföres följande.

För prövningen av avdragsfrågan synes helt allmänt böra gälla att regeln

om skatteavdrag på pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst bör träda

i funktion endast om preliminärskatten är större än de pensionsförmåner,

som pensionsmyndigheten har att utbetala, eller om skillnaden mellan

nämnda förmåner och preliminärskatten är obetydlig och således ickc^ medger

visst avdrag för kvarskatt som påförts eller kan komma att påföras

pensionären. Hur stort utrymme, som bör finnas för kvarskatteavdrag, torde

få bedömas från fall till''fall och bl. a. bli beroende av storleken av vederbörandes

pensionsinkomster. Den omständigheten alt pensionären vid tidpunkten

för pensionsbeslutet eller ett eller annat år senare fått en i förhållande

till sina pensionsförmåner onormalt stor kvarstående skatt, som icke

helt kan avdragas från vad som återstår av den allmänna pensionen efter

preliminärskatteavdraget, bör icke i och för sig medföra en överflyttning av

avdragsskyldigheten. I sådant fall får bestämmelserna i 42 § andra stycket

uppbördsförordningen tillämpas och pensionären sålunda anmodas att till

pensionsmyndigheten inbetala felande belopp.

Om tvekan kan uppkomma vem som i stället för pensionsmyndigheten

skall verkställa skatteavdrag, bör myndigheten meddela förhållandet till

vederbörande lokala skattemyndighet, påpekar de sakkunniga.

Då pensionsmyndigheten beslutat alt myndigheten icke skall verkställa

skatteavdrag, bör underrättelse härom översändas till pensionären med besked

tillika alt skatteavdraget författningsenligt skall göras av den som utbetalar

hans huvudsakliga inkomst av tjänst. EU beslut av pensionsmyndigheten

all icke verkställa skatteavdrag på den allmänna pensionen torde

normalt böra gälla inte enbart för det ar, under vilket beslutet fattades,

utan även i fortsättningen så länge som sidopensionen utbetalas. Om storleken

av den allmänna pensionen ändras mera avsevärt exempelvis på grund

av ändrad invaliditetsgradering, kan emellertid, tillägger de sakkunniga,

skatteavdragsfrågan behöva omprövas, vilket då lämpligen bör ske i samband

med första utbetalningen av den ändrade allmänna pensionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Beträffande pensionärs sidoinkomst i form av lön framhålles följande i

betänkandet.

Eftersom löneinkomsterna i motsats till sidopensionerna ofta kommer

att till storleken växla och bli temporära, synes det nyss föreslagna systemet

för preliminärbeskattning av sidopensioner av praktiska skäl icke vara

lämpligt för löneinkomsterna. Ett motsvarande system för löneinkomsterna

skulle nämligen förutsätta, att pensionärerna underrättar pensionsmyndighelen

om ändringar i lönens storlek, om arbetsanställningens upphörande

och om eventuellt tillträde av ny anställning. Det skulle även leda till ett betydande

antal ändringar av skatteavdragens storlek under löpande år. För

att undvika detta föreslår de sakkunniga, att arbetsgivaren skall göra avdrag

för preliminär A-skatt med 25 procent av lönebeloppet, d. v. s. efter

samma procentsats som när arbetstagare underlåter att överlämna sin debetsedel

till arbetsgivaren eller att uppvisa sitt skattekort.

Pensionär med arbetsanställning bör dock överlämna sin debetsedel till

arbetsgivaren för att denne skall kunna redovisa innehållen skatt med skatteanvisning.

På debetsedel och skattekort, som utfärdas efter det att vederbörande

börjat uppbära tilläggspension, varå skatteavdrag skall verkställas,

bör därför finnas angivet att arbetsgivare skall göra avdrag för A-skatt med

25 procent av lönen och icke enligt skattetabell. Nybliven pensionär, för vilken

skatteavdrag skal! verkställas på tilläggspensionen, bör av pensionsmyndigheten

underrättas om det skatteavdrag som sålunda skall göras på hans

löneinkomst. Underrättelsen bör av pensionären överlämnas till eventuell

arbetsgivare för att av denne beaktas vid skatteavdragsberäkningen.

De sakkunniga framhåller vidare att i likhet med vad som gäller för arbetstagare

i allmänhet skatteavdrag på lön till pensionär, som har flera arbetsanställningar

samtidigt, bör göras endast vid den huvudsakliga arbetsanställningen.

Därvid torde i fråga om korttidsanställning för pensionärer

böra gälla samma inskränkningar i avdragsskyldigheten som för andra arbetstagare.

I fråga om kvarstående skatt som erlägges efter det första pensionsåret

skall skatteavdrag enligt de sakkunnigas förslag blott verkställas av pensionsmyndigheten.

På grund härav bör pensionärs slutskattesedel, som upptar

kvarstående skatt och utfärdas efter det att han börjat uppbära tilläggspension

varå skatteavdrag skall göras, förses med anteckning om att avdrag

för kvarstående skatt icke skall verkställas på hans löneinkomst. Under

det första pensionsåret bör vidare kvarskatteavdrag icke verkställas på

lön, om avdrag för kvarstående skatt enligt pensionärens önskan göres på

hans allmänna pension och pensionären visar detta med intyg från pensionsmyndigheten.

De sakkunniga berör härefter ett par speciella f r å g o r.

Sålunda erinras om att beträffande avdrag för kvarstående skatt å statlig

personalpension stadgats att sådant skatteavdrag skall verkställas, inte

såsom normalt sker under månaderna januari—april, utan vid utbetalningstillfällena

i februari och mars i fråga om kvarstående skatt som förfaller un
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

der uppbördsterminen i mars månad, samt vid utbetaliiingstillfällena i april

och maj i fråga om kvarstående skatt som förfaller under uppbördsterminen

i maj månad. Dessa bestämmelser har tillkommit med hänsyn till svårigheten

att medhinna skatteavdragen under januari månad.

De sakkunniga framhåller att det på grund av det slora antalet allmänna

pensioner torde bli omöjligt för pensionsmyndigheten att medhinna skatteavdrag

för kvarstående skatt i januari månad. De föreslår därför även beträffande

de allmänna pensionerna att skatteavdrag för kvarstående skatt

skall verkställas under månaderna februari—maj. De sakkunniga tillägger

följande.

Innehållen kvarstående skatt skall av arbetsgivare med minst två anställda

enligt gällande bestämmelser redovisas senast den 18 i mars och maj månader.

Något undantag härifrån har icke stadgats för statlig pensionsimndighets

inbetalning av sådan kvarstående skatt, som innehållits under månaderna

februari—maj. Ej heller för pensionsmyndighetens del torde krävas

några speciella inbetalningstider. Den kvarstående skatt, som pensionsmvndigheten

avdragit vid pensionsutbetalningarna i februari och mars, bör

sålunda redovisas senast den 18 mars och den kvarstående skatt, som innehållits

vid pensionsutbetalningarna i april och maj, senast den 18 maj.

Slutligen erinrar de sakkunniga om att socialförsäkringens administrationsnämnd

i syfte att åstadkomma en snabbare förstagångsutbetalning a\

förtids-, änke- och barnpensioner ifrågasatt om icke denna utbetalning borde

verkställas av vederbörande sjukkassa. Någon definitiv ställning till frågan

hade nämnden icke kunnat taga, enär bl. a. lösningen av detta spörsmål

nära sammanhängde med frågan i vad mån och på vad sätt preliminärskatteavdrag

skulle göras på de allmänna pensionerna.

Vid förstagångsutbetalning av pension bör för försäkringskassan galla

samma bestämmelser som för pensionsmyndigheten i fråga om avdragsskyldighet,

underrättelser till pensionär och sidopensionsutbetalare, m. in.

I fråga om beräkningen av pensionärens preliminära A-skatt torde dock få

gälla" att skatten alltid beräknas enligt skattetabell, men i förekommande

fall bör den i tabellen angivna skatten minskas med belopp motsvarande

folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift. Grunderna för sådan minskning

bör bestämmas av pensionsmyndigheten.

De sakkunniga övergår härefter till spörsmålet om lämnandet av eiloiderliga

uppgifter för skatte a v d rågets beräknin g.

I uppbördsförordningen förutsättes en medverkan från de skattskyldigas

sida för beräkning av skatteavdrag i så måtto att de skall utan anfoidran

överlämna sina debetsedlar till den som skall verkställa skatteavdrag.

Härom anför de sakkunniga bl. a. följande.

För löntagare torde denna skyldighet icke vara nämnvärt betungande. Däremot

kan skyldigheten ofta te sig besvärande för pensionärerna. Dessa saknar

således direkt kontakt med pensionsutbetalarna, som dessutom vanligen

finns på annan ort än den där pensionären är bosatt. Debetsedlarna mas - Te därför regelmässigt översändas med post. Härtill kommer att pensionärerna

oftast är äldre människor eller saknar tidigare erfarenhet av debet
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

sedlar och därför kan ha svårigheter att törstå och iakttaga anvisningarna

för debetsedlarnas insändande. På grund härav och den stora mängden tilläggspensioner

— antalet beräknas vid en fullt utbyggd tilläggspensionering

komma att uppgå till omkring en miljon — måste man befara att ett mycket

stort antal pensionärer skulle försumma att opåmint insända sina debetsedlar.

Med hänsyn till den korta tid, som står till förfogande att förbereda

skatteavdragen, torde pensionsmyndigheten icke kunna medhinna att

infordra debetsedlarna.

De sakkunniga har därför funnit det nödvändigt att söka åstadkomma

sådana förenklingar i uppbördsförfarandet för dem som uppbär tilläggspension

att deras medverkan till skatteavdragens verkställande i möjligaste mån

kan undvikas.

Såsom tidigare nämnts har uppbördsorganisationskommittén framlagt ett

förslag till användning av ABD-maskiner för debiterings- och uppbördsarbetet.

Kommittén har därvid räknat med att förslaget skulle kunna genomföras

tidigast från och med år 1966.

På grund härav har de sakkunniga dels dragit upp riktlinjerna för uppgiltslämnandet

beträffande pensionärernas skatteavdrag vid det föreslagna

framtida debiterings- och uppbördssystemet och dels framlagt förslag till

motsvarande förfarande under tilläggspensioneringens inledningsskede och

nuvarande debiterings- och uppbördssystem.

Det må här anmärkas, att de sakkunniga i detta sammanhang utgått från

det av uppbördsorganisationskommittén förordade s. k. rikssystemet, som

innebär, att den erforderliga ABD-maskinutrustningen är placerad i en för

hela riket gemensam central anläggning.

I fråga om uppgiftslämnandet vid det framtida debiterings- och uppbördssgstemet

framhålles följande.

De uppgifter som erfordras vid den första pensionsutbetalningen bör lämnas

i pensionsansökningen samt rättas och kompletteras av försäkringskassa.

Pensionsmyndighetens behov av skatteavdragsuppgifter för de fortsatta

pensionsutbetalningarna bör tillgodoses genom uppgifter från det centrala

maskinorganet för folkbokföring och skatteuppbörd. Vid detta organ kommer

att finnas magnetbandsregister över bl. a. fysiska personer. Dessa register

avses skola utnyttjas bl. a. för avisering till pensionsmyndigheten om

tolkbokföringsändringar av olika slag rörande personer, som omfattas av

pensionsmyndighetens utbetalningsverksamhet. För ändamålet kräves vissa

markeringar i nämnda register. Med hänsyn härtill bör det åvila pensionsmyndigheten

att avisera det ifrågavarande centrala maskinorganet om erhållna

beslut om pension och därvid i förekommande fall ange att skatteavdrag

skall verkställas av pensionsmyndigheten.

De sakkunniga framhåller, att årliga aviseringar rörande de pensionärer,

för vilka pensionsmyndigheten skall göra skatteavdrag, inte erfordras. Pensionsmyndigheten

torde nämligen behöva avisering endast om ändringar av

de förhållanden som är av betydelse för verkställande av skatteavdragen och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 ur 1962 25

för redovisning av dessa till vederbörande uppbördsorgan. De sakkunniga

anför följande.

A viseringen synes böra omfatta kolumnändringar i fråga om A-skatt, övergång

från A-skatt till B-skatt och vice versa samt ändringar av debetsedelsnummer.

Dessutom bör pensionsmyndigheten tillställas uppgift för varje

kommun om den skattetabell som för året skall tillämpas. Aviseringen bör

avse de pensionärer, som enligt vad ovan sagts särmarkerats för skatteavdrag.

Aviseringen om övergång från B-skatt till A-skatt bör emellertid gälla

övriga pensionärer, varvid samtidigt lämnas erforderliga uppgifter för skatteavdragsberäkningen.

Om pensionsmyndigheten därefter efter prövning finner,

att skatteavdrag skall göras, aviserar myndigheten det centrala maskinorganet

i och för markering därom i dess register. Vad avser ändringar av

debetsedelsnummer må framhållas, att — såsom omnämnts i kapitel 4 -—

debetsedelsnumret kommer att utgöras av den skattskyldiges folkbokföringsnummer

jämte en sifferkod för beskattningsorten. Såvida skattskyldig bibehåller

sin beskattningsort, vilket vanligen blir fallet i fråga om pensionärerna,

kommer det sålunda uppbyggda numret att vara oförändrat år efter år

till skillnad mot nuvarande debetsedelsnummer, som ändras varje år. Ändring

av debetsedelsnummer kommer därför regelmässigt att innebära ändring

av beskattningsort och framgå av de flyttningsavier, som pensionsmyndigheten

avses skola erhålla i fråga om envar pensionär, oberoende av om

vederbörande särmarkerats för skatteavdrag eller ej.

I fråga om uppgifter rörande kvarstående skatt bör det, fortsätter de

sakkunniga, ankomma på det centrala maskinorganet att i samband med den

årliga framställningen av debetsedlar å slutlig skatt tillställa pensionsmyndigheten

uppgift om kvarstående skatt och dess fördelning på terminer för

envar pensionär, å vars pension skatteavdrag enligt särmarkeringen skall

göras. Av uppgiften bör även beskattningsort framgå. Vid senare inträffad

ändring av kvarstående skatt för sådan pensionär på grund av ändrad taxering

e. dyl. bör uppgift därom i vissa fall ävenledes lämnas till pensionsmyndigheten.

Aviseringen bör enligt de sakkunniga ske genom separata ldarskriftsavier,

hålkort eller magnetband beroende på vad som i olika fall är mest

lämpligt med hänsyn till den tekniska utformningen av pensionsmyndighetens

redovisningssystem.

Det föreslagna förfarandet innebär vidare följande. Vid framställning av

debetsedlar å preliminär och å slutlig skatt för sådana personer för vilka

pensionsmyndigheten skall göra skatteavdrag bör debetsedlarna maskinellt

förses med erforderliga uppgifter angående skatteavdrag. Det vid debetsedel

å preliminär skatt fogade skattekortet frånskiljes icke utan tillställes den

skattskyldige. Vid debetsedlar å slutlig skatt behöver vidare icke fogas skatteanvisningar

avseende kvarstående skatt.

För tilläggspensioneringens inledningsskede föreslås följande förfaringssätt,

som avses skola tillämpas intill den planerade mekaniseringen av debiterings-

och uppbördssystemet.

I syfte att befria pensionärerna från skyldigheten att överlämna debetsedlar

till pensionsmyndigheten föreslår de sakkunniga, att de lokala skatte
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

myndigheterna direkt översänder erforderliga uppgifter till pensionsmyndiglieten.

Eftersom extra trycknings- och utskriftsarbete skulle bli svårt att

bemästra för de lokala skattemyndigheterna, bör enligt de sakkunniga icke

ifrågakomma att för uppgiftslämnandet upprätta särskilda handlingar. De

sakkunniga föreslår att det skattekort, som finnes fogat vd debetsedlarna å

preliminär skatt, och den för kvarskatteavdragen avsedda nedre delen av debetsedlarna

å slutlig skatt användes för uppgiftsförfarandet och tillställes

pensionsmyndigheten direkt genom den lokala skattemyndighetens försorg.

Rörande konsekvenserna härav anföres hl. a. följande i betänkandet.

Skattekortet infördes år 1953 för att tjäna som legitimationshandling och

för atl av korttidsanställda kunna i stället för debetsedeln företes för arbetsgivaren

i och för dennes redovisning av innehållen skatt. Skattekortet har

mist sin betydelse som legitimationshandling sedan sjukförsäkringsbeskeden

från de allmänna sjukkassorna tillkommit och kan användas för legitimation.

Det ifrågasatta underrättelseförfarandet medför således i förevarande

avseende knappast någon olägenhet för pensionärerna. Vad härefter angår

skattekortets avsedda funktion för de korttidsanställdas del skulle denna

helt bortfalla för pensionärerna, om skatteavdrag skulle göras enbart på pensionerna

och icke på löneinkomster. Emellertid har vi tidigare förordat skatteavdrag

jämväl vid arbetsanställning, varvid avdrag skall göras med 25 %.

Även för korttidsanställda pensionärer skulle det självfallet vara enklare,

om de slapp medföra sin debetsedel till arbetsplatsen och i stället kunde få

förete det lätthanterligare skattekortet. Fördelen med detta enklare förfarande

måste dock anses vara oväsentlig i förhållande till den betydande arbetsbesparing,

som vinnes om skattekorten användes för underrättelserna

till pensionsmyndigheten.

I fråga om debetsedeln å slutlig skatt torde det föreslagna förfarandet,

fortsätter de sakkunniga, inte innebära några som helst olägenheter. Med

nuvarande bestämmelser skulle pensionärerna själva ha fått insända samma

debetsedel till pensionsmyndigheten.

Det föreslagna underrättelseförfarandet förutsätter att lokal skattemyndighet

får kännedom om de pensionärer inom den lokala skattemyndighetens

tjänstgöringsområde, för vilka pensionsmyndigheten verkställer skatteavdrag.

För att så skall kunna ske bör angivna förhållande framgå av vederbörande

pensionärers personplåtar i folkbokföringens tryckande register.

För närvarande inpräglas, såsom förut nämnts, på personplåtarna vissa

bokstäver såsom beteckning för pensionsförliållanden in. in. som är av betydelse

för debiteringen av folkpensionsavgift och beräkningen av pensionsgrundande

inkomst. Denna bokstavsmarkering täcker emellertid inte samtliga

fall, då lokal skattemyndighet skall tillställa pensionsmyndigheten de

särskilda uppgifterna för skatteavdragen på den allmänna pensionen. De

sakkunniga föreslår därför att bokstaven S (= skatteavdrag) präglas på vederbörandes

personplåt, när någon form av tilläggspension beviljats honom

och skatteavdrag på pensionen skall verkställas av pensionsmyndigheten.

Efter en sådan prägling kommer motsvarande markering att ske på pensionärens

debetsedlar å preliminär och slutlig skatt. De lokala skattemvndig
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

27

lieterna kan då fullgöra den föreslagna underrättelseskyldigheten med ledning

av markeringarna på debetsedlarna.

Rörande de olika administrativa åtgärderna i samband med S-markeringen

anföres följande i betänkandet.

För inprägling av S på personplåtarna bör pensionsmyndigheten beträffande

varje nybliven pensionär, för vilken myndigheten skall göra skatteavdrag,

omgående underrätta länsbyrån för folkbokföringen i det län, där

pensionärens senast kända mantalsskrivningsort är belägen, att pensionsmyndigheten

verkställer skatteavdrag på allmän pension. Om pensionärens

mantalsskrivningsort ändrats till annat län och länsbyrån på grund därav

översänt personplåten till annan länsbvrå, vidaresändes underrättelsen omgående

till sistnämnda länsbyrå.

När bokstaven S inpräglas på personplåten kan tilltrycket av namn in. m.

redan ha skett på preliminärskattesedlar, som ännu icke utsänts till de skattskyldiga

(senaste utsändningsdag för A-skattesedlarna är den 18 januari

under inkomståret). Så blir regelmässigt förhållandet, då underrättelsen inkommer

till länsbyrån efter mitten av november månad året före inkomståret.

I sådant fall får bokstaven S tillskrivas manuellt i plåtavtrycket på

debetsedeln. För detta ändamål tages efter inpräglingen av S på personplåten

ett avtryckskort av denna. Kvarligger debetsedlarna på länsbyrån, gör länsbyrån

den manuella S-markeringen. Eljest får markeringen ske hos den

lokala skattemyndighet, som skall utfärda debetsedeln. Avtryckskortet översändes

för sådan åtgärd till sistnämnda myndighet.

Slutskattesedlarna förses med plåtavtryck redan under året två år före

det, under vilket skatteavdrag för kvarskatt skall göras. Den kvarskatt, som

skall innehållas på pensionerna under början av år 1965, upptages sålunda

på slutskattesedlarna enligt 1964 års taxering, vilka förses med plåtavtryck

omkring den 1 juli 1963. Vid inpräglingen av bokstaven S på personplåtarna

finns därför alltid minst ett års slutskattesedlar, som försetts med plåtavtryck

och ännu icke utsänts till de skattskyldiga (senaste utsändningsdag för

slutskattesedlar med kvarskatt är den 10 december året näst före det under

vilket kvarskatteavdraget skall göras). Under viss tid finns sådana debetsedlar

för två år. Om inpräglingen sker exempelvis under tiden augusti—november

1963, inneligger sålunda regelmässigt slutskattesedlarna enligt 1963

års taxering och slutskattesedlarna enligt 1964 års taxering, båda försedda

med plåtavtryck. Efter varje inprägling av S på en personplåt måste därför

plåtavtrycket kompletteras manuellt med ett S beträffande minst en och

tidvis två slutskattesedlar. Liksom i fråga om preliminärdebetsedlarna bör

detta ske av länsbyrån, om slutskattesedlarna kvarligger där, och eljest hos

vederbörande lokala skattemyndighet, som för ändamålet tillställes ett avtryckskort

av personplåten. I förevarande fall är rätt lokal skattemyndighet

den, inom vars tjänstgöringsområde pensionären mantalsskrivits för

året näst före det då slutskattesedeln skall utsändas. Om pensionen beviljats

i oktober 1964 och pensionären mantalsskrivits i A för såväl år 1963 som år

1964, översändes alltså ett avtryckskort till den lokala skattemyndigheten

i A, som S-markerar pensionärens slutskattesedlar enligt 1964 och 1965 års

taxeringar. Är pensionären i nyss angivna fall mantalsskriven i A för år 1964

men i B för år 1963 och ligger A och B i olika skattemyndigheters tjänstgöringsområden,

till ställes var och en av dessa lokala skattemyndigheter ett

avtryckskort.

Såsom framgår av det förut anförda är syftet med inpräglingen av bokstaven

S på personplåtarna och den manuella kompletteringen av plåtavtrvc
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

ken med ett S att A-skattesedlarna för pensionärerna och sådana slutskattesedlar

för pensionärer, enligt vilka kvarstående skatt skall erläggas, skall

kunna avskiljas från övriga debetsedlar i och för särskild behandling. Innan

A-skattesedlarna och slutskattesedlarna utsändes till de skattskyldiga, skall

således lokal skattemyndighet utsortera de debetsedlar, som på tidigare angivet

sätt markerats med ett S och — såvitt gäller slutskattesedlarna — dessutom

upptar kvarstående skatt. Från de utsorterade A-skattesedlarna avskiljes

skattekorten. Dessa översändes samtidigt till pensionsmyndigheten, förslagsvis

senast den 25 januari. För kontroll att samtliga lokala skattemyndigheter

i riket insänt skattekorten avprickas de inkomna försändelserna

hos pensionsmyndigheten på en förteckning över de lokala skattemyndigheterna.

På motsvarande sätt förfares med den nedre delen av de utsorterade

slutskattesedlarna; senaste leveransdag bör dock förslagsvis vara den 20 dece.

™^ei innan avdragen för kvarskatten skall göras. När försändelser beträffande

uppgifter om kvarskatt inkommit från samtliga lokala skattemvndigheter

skall pensionsmyndigheten äga utgå från att kvarskatt icke skall

avdragas för andra än dem för vilka översänts nederdelen av slutskattesedel.

Har däremot skattekort ej inkommit för pensionär, för vilken pensionsinvndiglielen

skall göra preliminärskatteavdrag, får myndigheten hos den lokala

skattemyndigheten efterhöra huruvida vederbörande påförts B-skatt och, om

så ej är fallet, begära att få erforderliga skatteavdragsuppgifter. — — —

Utöver bestyret med att tillställa pensionsmyndigheten skattekort in. in.

tillkommer för de lokala skattemyndigheterna att stämpla vissa upplysningar

på de utsorterade debetsedlarna. På preliminärskattesedlarna bör sålunda

angivas att pensionsmyndigheten gör skatteavdrag för preliminär skatt

på vederbörandes pensionsinkomster, att debetsedeln ej skall översändas till

pensionsmyndigheten och att arbetsgivare skall innehålla A-slcatt med 25 c''c

av pensionärens lön. På slutskattesedlarna bör angivas att skatteavdrag för

kvarstående skatt verkställes av pensionsmyndigheten och att debetsedeln ej

skall tillställas denna myndighet.

De sakkunniga påpekar, att det föreslagna systemet får verkan först efter

det pensionen beviljats och S-markering verkställts. Dessförinnan behöver

pensionsmyndighet få veta om preliminär A-skatt skall erläggas för vederbörande

samt i så fall om tillämplig skattetabell och kolumn och om debetsedelsnumret.

I vissa fall erfordras även uppgift om kvarstående skatt.

De sakkunniga anför följande.

För att pensionsmyndigheten skall kunna erhålla ifrågavarande uppgifter

torde bli nödvändigt att vederbörande i sin pensionsansökan får meddela

sin mantalsskrivningsadress för det år, under vilket ansökningen ingives,

samt för det närmast föregående året. Om ansökningen göres så sent på

året att den första pensionsutbetalningen kan förväntas ske först efter årsskiftet,

bör sökanden därjämte om möjligt även uppgiva eventuell ny mantalsskrivningsadress.

I pensionsansökningen bör vidare meddelas numret på sökandens preliminärskattesedel

för det löpande året och, om A-skatt skall erläggas, tilllämplig

skattetabell och kolumn däri.

På sjukkassan bör ankomma att med ledning av företedd preliminärdebel

sedel eller uppvisat skattekort eller genom förfrågningar hos vederbörande

lokala skattemyndighet kontrollera de i ansökningen lämnade uppgifterna

samt att vidtaga erforderliga rättelser och kompletteringar. Har pensionssökanden

enligt egen uppgift påförts preliminär B-skatt torde sjukkassan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 dr 1UC>‘2

29

regelmässigt böra taga kontakt med den lokala skattemyndigheten för ev.

utbyte av B-skatten mot A-skatt. Då pension beviljats och meddelande därom

expedieras till pensionsmyndigheten bör jämväl lämnas de uppgifter,

som erfordras för skatteavdragsberäkningen hos myndigheten.

Om pensionsansökningen ingivits i början av året, innan debetsedlarna å

preliminär A-skatt utsänts, eller ansökningen ingivits under ett år och den

törsta pensionsutbetalningen kan ske först under nästföljande år, har vederbörande

icke haft möjlighet att i ansökningen lämna några uppgifter om

sin preliminärskatt för det år då pension skall börja utbetalas. I sådant fall

får sjukkassan efterhöra hos den lokala skattemyndigheten huruvida vederbörande

för det aktuella året har att erlägga A-skatt eller B-skatt, och

— om A-skatt påförts — begära uppgifter om tillämplig skattetabell och

kolumn och om debetsedelsnumret. Har den i ansökningen uppgivna mantalsskrivningsorten

för ansökningsåret ändrats utan att detta framgår av

ansökningen, bör den lokala skattemyndighet, som mottagit förfrågningen,

vidaresända densamma till rätt lokal skattemyndighet för direkt besvarande.

Om sjukkassan måste expediera pensionsbeslutet till pensionsmyndigheten

innan nu ifrågavarande uppgifter om tillämplig skattetabell m! in. kan

erhållas, får sjukkassan i efterhand komplettera ärendet med dessa uppgifter

och snarast möjligt översända dem till pensionsmyndigheten.

Vidare måste sjukkassan, när den första pensionsutbetalningen skall verkställas

i november eller december ett år, regelmässigt från den lokala skattemyndigheten

inhämta uppgift huruvida vederbörande enligt samma års

taxering påförts kvarstående skatt, som skall avdragas vid pensionsutbetalningarna

i februari—maj påföljande år. Vid så sen förstagångsutbetalning

får man nämligen räkna med att pensionärens slutskattesedel ofta icke hunnit

S-markeras och att således den lokala skattemyndigheten saknat möjlighet

att i normal ordning underrätta pensionsmyndigheten om eventuell

kvarskatt. Om vederbörande påförts sådan skatt, får alltså sjukkassan begära

uppgift om slutskattesedelns nummer, kvarskattebeloppet och dettas

fördelning på uppbördsterminerna i mars och maj. På grund av att debiteringen

av den slutliga skatten slutföres först mot slutet av året (debetsedlarna

utsändes senast den 10 december), torde sjukkassan ofta ha översänt sitt

pensionsbeslut till pensionsmyndigheten innan sjukkassan kan till myndigheten

vidarebefordra den från lokala skattemyndigheten erhållna uppgiften

om kvarskatten. När pensionsmyndigheten erhållit uppgiften, bör myndigheten

underrätta pensionären om att mjmdigheten skall göra kvarskatteavdrag

på pensionen och att följaktligen sådant avdrag icke skall verkställas

av eventuell arbetsgivare. Anteckning härom torde nämligen i nu förevarande

fall ofta saknas på slutskattesedeln.

Därefter berör de sakkunniga den situationen att skatteformen ändras

för eu pensionär antingen från A-skatt till B-skatt eller tvärt om och anför

följande.

Sedan ett S inpräglats på personplåten för en pensionär, kan inträffa att

skatteavdrag ej längre skall göras därför att preliminärskatteformen ändrats

från A-skatt till B-skatt. I sådant fall får den lokala skattemyndigheten,

sedan beslut fattats att B-skatt skall erläggas, omgående underrätta dels

pensionsmyndigheten, dels ock länsbyrån för folkbokföringen i och för utplåning

av S:et på personplåten. Vidare bör S-markeringen i plåtavtrycket

strykas på den eller de slutskattescdlar, som ännu icke utsänts till pensionären.

Finnes icke denna eller dessa debetsedlar hos nu ifrågavarande lokala

skattemyndighet, får myndigheten för angivna åtgärd underrätta den lokala

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

skattemyndighet, som skall utfärda debetsedeln eller debetsedlarna, att pensionären

numera påförts B-skatt. Inkommer meddelandet om påförd B-skatt

till pensionsmyndigheten, sedan denna i och för kvarskatteavdrag mottagit

nedre delen av pensionärens slutskattesedel, får pensionsmyndigheten översända

nämnda debetsedelsdel till pensionären.

Ä andra sidan kan inträffa — och det torde bli vanligare än nyssnämnda

fall — att en pensionär, som vid första pensionsutbetalningen hade att erlägga

B-skatt och för vilken skatteavdrag därför ej verkställts, får B-skatten utbytt

mot A-skatt. Vid sådant utbyte bör det åligga den lokala skattemyndigheten

att meddela pensionsmyndigheten uppgifter om utbytet, A-skattesedelns

nummer, skattetabell m. m. och, om kvarskatteavdrag skall göras och

slutskattesedeln utfärdats av den lokala skattemyndigheten, slutskattesedelns

nummer, kvarskattebeloppet och dettas fördelning på uppbördsterminer.

Har annan lokal skattemyndighet utfärdat slutskattesedeln, lämnas i

stället uppgift härom. Pensionsmyndigheten får i vanlig ordning pröva, om

pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag eller ej och därefter vidtaga

samma åtgärder som enligt vad tidigare anförts skall ske i fråga om nyblivna

pensionärer.

Slutligen framhålles, att det föreslagna avdragssystemet bör tillämpas redan

från och med år 1963. Därvid bör för tiden dessförinnan gälla, att sjukkassa

i samband med att meddelande om beviljad pension översändes till

pensionsmyndigheten, även lämnar myndigheten uppgift om pensionärens

preliminära skatt för år 1962. Denna uppgift får betydelse för skatteavdraget

vid de första pensionsutbetalningarna under januari och februari

1963 och för S-markeringen av vederbörandes personplåt i folkbokföringens

tryckande register. Sedan pensionsmyndigheten underrättats om beviljad

pension och funnit, att myndigheten skall verkställa skatteavdrag under

år 1963, bör myndigheten, fortsätter de sakkunniga, omgående expediera

vederbörligt meddelande härom för S-markeringen.

De sakkunniga berör även några detaljfrågor beträffande pensionsmyndighetens

skatteredovisning.

Statlig myndighet och annan arbetsgivare med minst 100 arbetstagare har

möjlighet att tillämpa s. k. summarisk redovisning av innehållen preliminär

A-skatt. Beträffande sådan redovisning är bl. a. stadgat, att arbetsgivaren

en gång årligen skall lämna uppgift till skatteavdelningen vid postkontor

i residensstaden om nummer på debetsedlarna för preliminär skatt, som

utfärdats för de arbetstagare beträffande vilka summarisk redovisning sker.

Denna uppgift erfordras för kontrollen av att preliminär A-skatt vederbörligen

inbetalas.

Bestämmelserna om summarisk skatteredovisning torde kunna tillämpas

av pensionsmyndigheten. De sakkunniga framhåller att, i den mån så blir

fallet, den särskilda uppgiften om vilka skattskyldiga som omfattas av den

summariska redovisningen i regel icke erfordras beträffande pensionsmyndigheten.

Den föreslagna S-markeringen av debetsedlar torde nämligen enligt

de sakkunniga vara tillfyllest, därest S-markeringen verkställes även på

det till debetsedeln hörande kreditkortet.

Särskild uppgift i fråga om den summariska redovisningen erfordras, fort
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

31

sätter de sakkunniga, blott för de nvbli-vna pensionärerna, eftersom preliminärskattesedlarna

i regel utsänts när vederbörande beviljas pension. Pensionsmyndigheten

måste därför i vanlig ordning upprätta och översända

förteckning över debetsedelsnumren för dem som erhållit sin första pension

under året. Särskild förteckning torde böra lämnas för varje län resp.

Stockholms stad. Med ledning av förteckningarna får därefter vederbörande

pensionärers kreditkort S-markeras.

Remissyttrandena

Förslagets huvudlinjer har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av flertalet remissinstanser. Endast riksförsäkringsanstalten, centrala uppbördsnämnden,

uppbördsorganisationskommittén och Sveriges häradsskrivareförening

finner sig inte kunna förorda förslagets genomförande.

I flera av de tillstyrkande remissyttrandena framkommer emellertid yrkanden

om ett enklare förfarande under tilläggspensioneringens inledningsskede

än vad de sakkunniga föreslagit.

a) Allmänna synpunkter

Ur de tillstyrkande yttrandena må följande återges.

Pensionsstyrelsen har för närvarande intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag. Huruvida förslagets detaljer är de lämpligaste ur teknisk synpunkt

avsågs bli föremål för särskild undersökning av en arbetsgrupp inom styrelsen

för planering rörande bl. a. utnyttjandet av en beställd ADB-anläggning.

Kommittén för maskinell databehandling, som bedömt förslaget huvudsakligen

ur maskinteknisk synpunkt, har intet att erinra.

Länsstyrelsen i Kalmar län finner förslagen ändamålsenliga och väl motiverade.

Länsstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att ålderspensionärerna

med det föreslagna systemet i ytterst ringa omfattning blir betungade

med att lämna debetsedlar och uppgifter m. m. för skatteavdragets verkställande.

Länsstyrelsen har därför icke funnit anledning att i något avseende

föreslå ändring i de sakkunnigas förslag.

Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar i första hand införandet av en definitiv

källskatt beträffande allmän pension. Om en sådan skatt inte kan

genomföras nu, torde, enligt länsstyrelsen, de av utredningen föreslagna

riktlinjerna i huvudsak kunna läggas till grund för lagstiftning. Rörande eu

definitiv källskatt anför länsstyrelsen bl. a. följande.

I nu gällande uppbördssystem är reglerna för erläggande av preliminär

A-skatt jämförelsevis enkla. Detta förhållande har framstått som en av systemets

förtjänster. De i betänkandet föreslagna reglerna innebär ändring

häri. Vidare innebär reglerna en icke oväsentlig ökning av arbetsuppgifterna

för lokala skattemyndigheterna samt nya uppgifter för utbetalande

pensionsmyndigheten. En lagstiftning med dylika konsekvenser bör givetvis

om möjligt undvikas. Å andra sidan får det anses önskvärt såväl för det

allmänna som den enskilde att skatt på allmän pension uttages vid käl
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

lan. I detta läge synes man endast ha att välja mellan att antingen slå in

på den väg de sakkunniga föreslagit eller låta gjorda skatteavdrag bli definitiva.

I sistnämnda avseende utgör sjömansskatten en tänkbar förebild.

I denna skatt har vi fått en definitiv källskatt, som uppenbarligen fungerar

utan större friktioner. Enligt länsstyrelsens mening bör man icke underlåta

att överväga möjligheten att beträffande de inkomster, som avses i betänkandet,

införa en definitiv källskatt efter liknande linjer, som sjömansskatten.

Detta innebär således bland annat uppgörande av tabeller för

skatteavdrag baserade på en genomsnittlig rättvisa och med skäligt hänsynstagande

till inkomstens särart. Skatteavdraget skulle därefter med ett

enkelt handgrepp kunna ombesörjas av pensionsmvndigheten utan medverkan

av annan myndighet eller den skattskyldige. För taxeringen finge systemet

den följden, att de allmänna pensionerna icke skulle upptagas såsom

intäkt. En väsentlig lättnad både för skattskyldiga och myndigheter skulle

vinnas härigenom. Den bärande invändningen mot ett sådant system torde

vara, att det icke alltid leder till full rättvisa och skatt efter förmåga. Enligt

länsstyrelsens mening kan det emellertid ifrågasättas om det är möjligt att

ge en fullt entydig och objektiv definition på rättvisa och skatteförmåga i

detta sammanhang. Härutinnan behöver endast hänvisas till den ökade användningen

av schabloner i lagstiftning och rättspraxis på beskattningens

område.

Överståthållarämbetet vitsordar att utredningens förslag har stora fördelar

ur pensionärens synpunkt. Förslaget innebär emellertid enligt ämbetet ett

betydande merarbete för vissa arbetsgivare. Med hänsyn härtill hvser ämbetet

viss tvekan beträffande de föreslagna åtgärdernas lämplighet. Om förslaget

genomföres bör det, fortsätter ämbetet, göras till föremål för översyn

i förenklande syfte. Såsom ett alternativ framföres att särskilda bestämmelser

utfärdas endast beträffande skatteavdrag å allmän pension och att i övrigt

uppbördsförordningens regler om skatteavdrag får gälla.

De fyra remissinstanser som avstyrkt de sakkunnigas förslag har

alla funnit det föreslagna systemets genomförande redan under tilläggspensioneringens

inledningsskede föranleda så komplicerade bestämmelser att

förslaget inte bör föranleda lagstiftning för närvarande. Intill dess att folkbokförings-

och uppbördsväsendet mekaniserats bör av praktiska skäl en

förenklad ordning gälla, som mera ansluter sig till eljest gällande uppbördsregler.

Riksförsäkringsanstalten anser sålunda att några betänkligheter inte behöver

hysas mot ett uppskjutande av frågan om särskilda skatteavdragsbestämmelser

av det slag som avses i betänkandet, eftersom omfattningen av

pensionsutbetalningarna under inledningsskedet blir förhållandevis ringa.

I avvaktan på en definitiv lösning bör, enligt riksförsäkringsanstalten, övervägas

ett provisoriskt avdragssystem av enkelt slag, vid vilket pensionsmyndighetens

och sjukkassornas skyldighet att verkställa skatteavdrag endast

kommer att gälla preliminär A-skatt.

Centrala uppbördsnämnden ifrågasätter, med hänsyn till att antalet tilläggspensioner

under de första åren kommer att vara begränsat, om anledning

finns att redan under de första åren frångå huvudreglerna för skatte
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

33

avdrag. Nämnden tillstyrker emellertid förslaget att sammanslå tilläggs- och

folkpension vid skatteavdrags beräknande.

Till framlagda alternativa förslag återkommer framställningen i det följande.

b) Principförslagets detaljer

I fråga om förslagets detaljer — bortsett från inledningsskedet — har följande

synpunkter framkommit.

Alla remissinstanser har godtagit eller lämnat utan erinran förslaget att

preliminär A-skatt i princip skall beräknas även för folkpension,

när pensionären uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras

på denna och att sådant avdrag i princip skall göras även i de fall pensionsmyndigheten

enligt nu gällande regler icke skulle vara att anse som huvudsaklig

arbetsgivare.

Ej heller har invändningar framkommit mot de sakkunnigas uppfattning

att preliminär A-skatt icke skall beräknas för de inkomstprövade

folkpensionsförmånerna kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg.

Uppbördsutredningen ifrågasätter om icke skatteavdrag helt kan

underlåtas beträffande pensionär som åtnjuter sådana tillägg. Uppbördsutredningen

framhåller att de sakkunnigas förslag innebär, att de extra avdrag

pensionärerna kan förväntas erhålla antagits i huvudsak motsvara

de inkomstprövade tilläggen. Utredningen är inte övertygad om att därigenom

tillräcklig hänsyn tagits till påräkneliga extra avdrag — särskilt i de

lägsta inkomstlägena — och ifrågasätter om inte i flertalet fall en riktigare

avvägning skulle nås om ifrågavarande bestämmelse utformas så att skatteavdrag

helt underlåtes beträffande pensionär, som åtnjuter inkomstprövat

tillägg. Sveriges folkpensionärers riksorganisation anför liknande synpunkter.

I ett par yttranden framföres förslag om att kommunalt bostadstillägg och

hustrutillägg göres skattefria. Statens organisationsnämnd framhåller att

taxeringsnämnderna härigenom, i de fall inkomstprövat tillägg utgår, icke

skulle behöva ta ställning till frågan om avdrag för nedsatt skatteförmåga

skall beviljas, vilket eljest regelmässigt torde äga rum. Kronokamrcraren i

Göteborg erinrar om att tilläggen övergår till att bli ett tillskott, som till sin

karaktär är jämförbart med socialhjälp. Uppbörds- och taxeringsförfarandet

torde förenklas för deklaranter och skattemyndigheter om de inkomstprövade

tilläggen gjordes till icke skattepliktig inkomst. För att kunna beaktas

vid avgörande av storleken av eventuellt extra avdrag för nedsatt skatteförmåga

bör det räcka med att upplysning om inkomstprövat tillägg lämnas

i kontrolluppgift.

De sakkunnigas förslag innebär att pensionsmyndigheten skall underlåta

skatteavdrag om tilläggspensionen understiger 10 0 kr. för

månad eller när skatteavdraget understiger 10 kr. för månad. Dessa gränsbelopp

har i regel ansetts väl avvägda. Viss kritik har dock framkommit.

!5 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1S3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Länsstyrelsen i Uppsala län samt liäradsskrivarna i Trögds och Tiunda

fögderier anser den föreslagna gränsen för skatteavdrag för låg med hänsyn

till bestämmelserna om avdrag för nedsatt skatteförmåga. Länsstyrelsen i

Västerbottens län framhåller däremot att 1 200-kronorsgränsen är för hög,

när sidopension utgår. Enligt länsstyrelsens mening skulle det vara lämpligare

och smidigare om pensionsmvndigheten hade möjlighet att verkställa

skatteavdrag, även om tilläggspensionen understeg 1 200 kr. per år men dock

tillsammans med eventuell sidopension uppgick till minst detta belopp.

Några remissinstanser uttalar sig för en rörlig gräns, anknuten till normalbeloppen

för existensminimum. Länsstyrelsen i Hallands län anför sålunda

följande.

Att här utgå från ett fixerat belopp innebär givetvis en stor praktisk fördel

för pensionsmyndigheten. Å andra sidan torde måhända syftet med

denna undantagsbestämmelse, bl. a. med hänsyn till penningvärdets förändringar,

bättre tillgodoses, om bestämmelsen i stället på något sätt kunde anknytas

till de av centrala uppbördsnämnden för varje år fastställda normalbeloppen

för existensminimum. Härigenom torde större överensstämmelse

kunna erhållas med de principer som lillämpas vid taxeringen beträffande

avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Förslag om minimigränsens anknytning till normalbeloppen för existensminimum

framföres även av Tjänstemännens centralorganisation och av

kronokamreraren i Göteborg, vilken dock förutsätter att denna begränsningsregel

icke skall komma till användning när pensionsmyndigheten äger kännedom

om att pensionären uppbär sidopension eller eventuell arbetsinkomst.

Den föreslagna regeln att skatteavdrag inte skall verkställas om skatteavdraget

skulle understiga 10 kr. avstyrkes av uppbördsorganisationskommittén,

som framhåller att denna regel icke har motsvarighet i andra uppbördssammanliang.

Även centrala uppbördsnämnden avstyrker denna begränsning

såsom ägnad att onödigtvis komplicera förfarandet.

Den i betänkandet avsedda skyldigheten för pensionsmyndigheten att verkställa

avdrag även för kvarstående skatt avstyrkes av riksförsäkringsanstalten.

Även länsstyrelsen i Hallands län ställer sig tveksam till denna

regel och ifrågasätter om inte bestämmelserna tills vidare lämpligen kan

utformas så, att skyldighet att verkställa avdrag för pensionärens kvarstående

skatt skall föreligga blott i sådana fall, då denne själv hos pensionsmyndigheten

begär sådant avdrag och för ändamålet överlämnar sin slutskattesedel.

Länsstyrelsen anför bl. a. följande.

Det kan antas, att kvarstående skatt endast uppkommer i jämförelsevis

ringa omfattning, då preliminär skatt skall uttagas jämväl för sådana sidoinkomsler,

som utgöres av annan pension eller arbetsinkomst. Huvudsakligen

blir detta fallet, då pensionären har smärre inkomster av fastighet, rörelse,

kapital eller tillfällig förvärvsverksamhet, för vilka inkomstslag någon

preliminär A-skatt icke beräknas. Vederbörande har då alltid möjlighet att

för undvikande av kvarstående skatt begära förhöjt avdrag å pensionen eller

senast före maj månad under taxeringsåret verkställa fyllnadsinbetalning

av preliminär skatt. Varken för den enskilde eller för det allmänna tor
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

35

de några större olägenheter uppstå, om pensionären i dessa fall själv får

ombesörja inbetalningen av sin kvarstående skatt. Det administrativa förfarandet

skulle härigenom avsevärt förenklas. Pensionärerna skulle sannolikt

också i större utsträckning än eljest finna anledning att då så påkallades

av deras inkomstförhållanden begära förhöjt avdrag för preliminärskatt. Åtminstone

synes några års erfarenhet böra avvaktas, innan avdragsskyldighet

för pensionsmyndigheten beträffande kvarstående skatt föreskrives.

Å andra sidan avstyrkes i några remissyttranden regeln, att pensionsmyndigheten

under det år, då den första pensionsutbetalningen verkställes, skall

göra skatteavdrag för kvarstående skatt blott i de fall pensionären det begär

och överlämnar sin slutskattesedel. Uppbördsorganisationskommittén

framhåller, att sjukkassan beträffande pensionsansökningar, som föranleder

första pensionsutbetalning under årets första månader, bör kunna införskaffa

uppgift om kvarskatteförhållandena. Om pension börjar utgå

under februari—maj och kvarskatt påförts, har pensionsmyndigheten sedan

möjlighet att i samband med att pensionsbeslutet delges pensionären uppmana

denne skicka in debetsedel å slutlig skatt. Huruvida någon del av skatten

i fråga redan erlagts framgår sedan av arbetsgivarens eller postens kvitto

på debetsedeln. Länsstyrelsen i Kopparbergs län och Föreningen Sveriges

kronokamrerare befarar att den av de sakkunniga föreslagna begränsningen

i skyldigheten att verkställa skatteavdrag för kvarstående skatt kommer

att i betydande utsträckning leda till restföring av sådan skatt. Även länsstyrelsen

i Värmlands län räknar med att pensionärerna ofta kommer att underlåta

att själva erlägga kvarstående skatt samt anför följande.

I dessa fall blir indrivningsmyndigheterna nödsakade att driva in kvarskatten

hos pensionären, vilket måste leda till merarbete och andra olägenheter.

Särskilt framträder detta om indrivningsmyndigheterna måste tillgripa

införsel i den allmänna pensionen och pensionsmyndigheten sålunda

ändå till slut kommer att få göra avdrag för kvarskatten. Det synes därför

vara lämpligast att pensionsmyndigheten infordrar pensionärens slutskattesedel.

För att undvika att försening av pensionsutbetalningen sker, ifrågasätter

länsstyrelsen om det icke vore möjligt att avdrag för kvarskatt sker

vid en senare tidpunkt än eljest och att redovisningen i motsvarande grad

skjuts fram. För att inte rostlängderna och restindrivningen härigenom skall

försenas kan det eventuellt vara lämpligt att »förstagångspensionärerna»

på något sätt särskilt angives i restlängderna.

Uppbördsverket i Stockholm erinrar om att kvarskatt som inte uttages genom

skatteavdrag eller eljest erlägges blir föremål för indrivning och uttages

genom införsel i pension eller lön.

Den av de sakkunniga föreslagna tekniken för beräkning och uttag

av skatt i samband med utbetalning av allmän pension uppvisar

vissa likheter med det av delegationen för pensionsutbetalning alltsedan juli

1959 tillämpade skatteavdragssystemet. Delegationen redovisar därför sina

erfarenheter på området och anför bl. a. följande.

Delegationen, som f. n. utbetalar samordnad personal- och folkpension till

omkring 86 000 pensionärer varje månad, beräknar att i slutet av detta år

.‘it llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sam/. Xr 183

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

ha övertagit utbetalningen av cirka 150 000 personalpensioner. Delegationen

uttar jämlikt Kungl. Maj ris kungörelse nr 267 av år 1959 preliminär A-skatt

och i förekommande fall kvarstående skatt å såväl personalpension som

folkpension. Skatteavdragsskyldighet föreligger ej i fall, där B-skatt utgår

eller skattebefrielse föreligger eller annan huvudsaklig arbetsgivare än delegationen

finnes. Preliminär A-skatt uttages f. n. i cirka 74 000 fall. Skatteavdraget

uträknas i automatisk databehandlingsmaskin enligt särskilt program,

s. k. programskatt. Vid fastställandet av programskatten tillämpas

samma principer som gäller vid uträkning av tabellskatt. Dock sker individuell

beloppsberäkning i motsats till skattetabellernas intervallsteknik.

Vidare sker differentiering med hänsyn till om pensions- och sjukförsäkringsavgift

skall uttagas eller ej.

Delegationen anser sina erfarenheter av systemet med programskatt goda.

Pensionärerna synes relativt snabbt ha accepterat den nya beräkningsmetoden

och några speciella svårigheter ur teknisk synpunkt har ej förelegat.

Ur pensionärernas synpunkt torde det, fortsätter delegationen, vara önskvärt

att riksförsäkringsverket och delegationen tillämpar samma skatteberäkningssystem.

De sakkunnigas uttalanden och förslag i fråga om tillämplig kolumn

i skattetabellen för pensionärerna har i regel accepterats

av remissinstanserna. Vissa uttalanden i dessa och angränsande frågor inrymmer

dock erinringar mot och tillägg till utredningsförslaget.

Länsstyrelsen i Värmlands län pekar på att de sakkunniga förutsätter att

pensionärerna i lägre inkomstlägen erhåller på visst sätt beräknade extra

avdrag för nedsatt skatteförmåga för att kvarskatt icke skall uppkomma

genom tillämpning av de föreslagna reglerna. Bestämmelserna om extra avdrag

är emellertid enligt länsstyrelsens mening för individuella och tillämpas

alltför olika av skilda taxeringsnämnder för att kunna tjäna som tillförlitlig

utjämnande faktor. Länsstyrelsen ifrågasätter om det icke i stället

vore lämpligt med en omarbetning av de nämnda mateiiella reglerna om avdrag

för nedsatt skatteförmåga så att en bättre överensstämmelse med den

slutliga skatten kan ernås. Härvid synes det bli erforderligt att åstadkomma

en viss schablonisering av reglerna om extra avdrag för folkpensionärerna.

Om källskattetabellerna skall användas vid beräkning av skatteavdrag å folkpension

och tilläggspension, utan att reglerna i kommunalskattelagen om

extra avdrag på nu angivet sätt ändras, anser länsstyrelsen att en normerande

tabell för extra avdrag bör utarbetas. En sådan tabell skulle vara av

stort värde för taxeringsnämnderna och medverka till att bedömandet av

dessa avdrag blir enhetligt.

Kronokamreraren i Hälsingborg uttalar sig i samma riktning.

Förslaget att preliminärskatt för gift pensionär, vars hustru har hustrutillägg,

skall beräknas på hans pension ökad med hustrutillägget, dock högst

1 500 kr., har föranlett ett par uttalanden. Socialförsäkringens administrationsnämnd

avstyrker detta förslag och kronokamreraren i Göteborg framhåller

att den föreslagna bestämmelsen blir onödig om, såsom han förordat,

skattefrihet införes för behovsprövade folkpensionsförmåner.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

37

Centrala uppbördsnämnden är tveksam mot förslaget att skatteavdrag för

gift man, vars hustru uppbär ålderspension, alltid skall beräknas enligt kolumn

3 i källskattetabellen. De lokala skattemyndigheterna skulle enligt

förslaget nödgas att vid kolumnsättningen i samtliga fall då preliminärdebetsedel

skall utfärdas för gift man konstatera hustruns ålder och om

det kan antagas att makarna sambeskaltas. Enligt nämndens mening kan

det ifrågasättas, om man med en sådan föreskrift vinner sådana fördelar,

att de uppväger det icke oväsentliga merarbetet. Kronokamreraren i Uppsala

hyser samma tvekan mot detta förslag och uppbördsorganisationskommittén

anser att den ifrågasatta ändringen bör ses i ett vidare sammanhang.

Kvarstående skatt uppkommer redan nu, påpekar kommittén, även i

de fall att hustrun inte är pensionär men har annan inkomst av motsvarande

storlek, nämligen om hon inte äger tillgodoräkna sig förvärvsavdrag. Kommittén

avstyrker en särreglering på denna punkt av pensionärernas källskatteavdrag.

Delegationen för pensionsutbetalning tillstyrker däremot detta förslag

med stöd av erfarenheterna från sitt arbete. Delegationen har själv observerat

risken för kvarstående skatt i de tusentals fall där pensionärens källskatt

beräknas enligt kolumn 2 och där maken uppbär folkpension i form

av ålderspension. I dessa fall har delegationen beslutat tillskriva vederbörande

personalpensionär med uppmaning att begära förhöjt skatteavdrag

för att därigenom förhindra uppkomsten av kvarstående skatt. Det är därför

med tillfredsställelse delegationen konstaterar att de sakkunniga föreslår

att de lokala skattemyndigheterna i sådana fall skall besluta att kolumn 3

i stället skall tillämpas. Tillämpning av kolumn 3 i dessa fall torde komma

att avsevärt reducera antalet kvarskattefall.

Den föreslagna skyldigheten för pensionsmyndigheten att beräkna skatteavdrag

med hänsyn även till sidopen sion har mött kritik. Uppbördsutredningen

framhåller att detta innebär en betydande utvidgning av skyldigheten

för pensionärerna att underkasta sig skatteavdrag. I och för

sig kan invändningar resas mot eu sådan utvidgning för endast eu viss

grupp skattskyldiga. Med hänsyn till förslagets fördelar även för pensionärerna

anser uppbördsutredningen att förslaget likväl kan accepteras i princip.

En samordning av de bestämmelser som gäller för olika grupper pensionärer

torde dock böra ske, fortsätter utredningen. Det synes sålunda

av bl. a. rättviseskäl ofrånkomligt att skyldigheten att vidkännas skatteavdrag

på sidopension och lön göres lika omfattande för dem som åtnjuter

statlig personalpension som för övriga pensionärer. Centrala uppbördsnämnden

avstyrker särregler beträffande pensionärers sidoinkomster. Sådana

särbestämmelser torde enligt nämnden komma att komplicera förfarandet,

något som framgår av det omständliga system som föreslagits rörande

de lokala skattemyndigheternas medverkan. Nämnden ifrågasätter

därför om pensionärerna i detta hänseende bör behandlas annorlunda än

andra skattskyldiga. Övcrslåthullarämbetet och Föreningen Sveriges kronokamrerare

uttalar sig i samma riktning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Ma j.ts proposition nr 183 år 1962

Statens organisationsnämnd förordar att reglerna för skatteavdrag på

pensionärs sidoinkoraster göres så enkla och enhetliga som möjligt. Med utgångspunkt

från att de allmänna pensionerna sammantagna — åtminstone

vid en utbyggd tilläggspensionering — i regel kommer att utgöra pensionärernas

huvudsakliga inkomst av tjänst föreslår nämnden att på summan

av de allmänna pensionerna verkställes avdrag för preliminär A-skatt av

pensionsmyndigheten, medan avdrag för övriga inkomster av tjänst verkställes

med 25 procent av vederbörande arbetsgivare, pensionsanstalt etc.

Sveriges häradsskrivareförening erinrar om att förslag för några år sedan

framlades om uttagande av källskatt å sidoinkomster i största allmänhet.

Ehuru detta förslag, såväl för den enskilde som för det allmänna, skulle

få ojämförligt större verkan, lades det inte till grund för lagstiftning. Att

nu ställa pensionärerna i särklass i detta avseende förefaller inte vara lämpligt,

tillägger föreningen.

Å andra sidan ifrågasätter länsstyrelsen i Malmöhus län och kronokamrerarna

i Malmö och Hälsingborg om icke pensionsmyndighetens skatteavdrag

skulle kunna inriktas på att omfatta även andra inkomster än pensioner.

Genom att inkludera inkomster av fastighet och kapital skulle nära

överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt kunna vinnas tör ytterligare

stora grupper pensionärer.

Beträffande den föreslagna skatteavdragsskyldigheten vid sidopension

förutsätter delegationen för pensionsutbetalning att i de fall allmän tilläggspension

skall samordnas med sidopension i form av statlig personalpensionsförmån

och utbetalas tillsammans med denna skatteavdraget å båda förmånerna

alltid göres av den myndighet som har att utbetala den statliga

personalpensionsförmånen.

Den föreslagna speciella regeln för skatteavdrags verkställande i de fall

att pensionärs sidopensioner är så stora, att den allmänna pensionen icke

förslår till skatteavdrag, har särskilt berörts i några yttranden.

Riksräkenskapsverket anser att det bör övervägas att i dessa fall skatteavdrag

med förslagsvis minst 25 procent bör göras vid utbetalning av varje

sådan pension.

Uppbördsntredningen anför följande.

Enligt betänkandet skall pensionsmyndigheten i vissa fall inte verkställa

skatteavdrag å allmän pension och sidopension, ehuru pensionären har att

erlägga preliminär A-skatt. För att undvika oklarhet om vem som i sådant

fall är att anse som huvudsaklig arbetsgivare torde pensionsmyndigheten

regelmässigt böra överlämna ärenden av detta slag till vederbörande lokala

skattemyndighet, som har att närmare förordna i enlighet med uppbördsförordningens

bestämmelser. Därvid torde ofta finnas anledning att föreskriva

särskild beräkningsgrund för preliminärskatten.

Uppbördsorganisationskommittén, häradsskrivaren i Malmö fögderi och

uppbördsverket i Stockholm framför liknande synpunkter på frågan. Uppbördsverket

tillägger bl. a. följande.

Är pensionsmyndigheten huvudarbetsgivare skall myndigheten alltså icke

fritagas från avdragsskvldighet trots att allmänpensionen icke förslår till av
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1362

39

drag för all skatt. Är åter annan pensionsutbetalare huvudarbetsgivare bör

för denne kunna fastställas att han skall draga skatt i samma utsträckning

som pensionsmyndigheten, alltså även för sidopensioner, däri inbegripet

allmänpensionen som i detta läge är sidopension. I förekommande fall bör

annan pensionsutbetalare än pensionsmyndigheten kunna åläggas att vid

sidan av myndigheten verkställa visst avdrag å den utbetalade pensionen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att i dessa fall pensionsmyndigheten

bör underrätta utbetalare av sidopension, att denne skall

verkställa skatteavdrag, och därvid även angiva storleken av den allmänna

pensionen så att preliminär skatt kan beräknas för den sammanlagda intäkten

och kvarstående skatt undvikas. Härigenom skulle även pensionärerna

besparas åtskilliga problem som kanske kunde bli besvärande för många.

De av de sakkunniga befarade tekniska komplikationerna på grund av den

allmänna tilläggspensioneringens indexreglering torde, enligt förbundet, icke

behöva lägga hinder i vägen för det sålunda skisserade arrangemanget.

I fråga om skatteavdrag på pensionärs löneinkomst föreslås

av de sakkunniga att skatteavdrag skall verkställas av arbetsgivaren med 25

procent av lönen. Flera av de lokala skattemyndigheter som avgivit yttrande

över betänkandet har uttalat sin anslutning till detta förslag. Sådant

tillstyrkande bär framförts av Föreningen Sveriges kronokamrerare, kronokamrerarna

i Uppsala och Göteborg samt uppbördsverket i Stockholm. Detta

uppbördsverk anser dock att lokal skattemyndighet skall ha möjlighet att

i dessa fall fastställa annan grund för skatteavdrag än avdrag med 25 procent

för att källskatteavdraget i förekommande fall skall kunna anpassas

närmare till den slutliga skatten.

Överståthållarämbetet däremot är tveksamt på denna punkt med hänsyn

till den utvidgning av nu rådande skyldighet för arbetsgivare att verkställa

skatteavdrag som förslaget innefattar. Ämbetet befarar även att förslaget

kommer att medföra ett betydande merarbete för arbetsgivarna med uppbörden.

Riksräkenskapsverket och uppbördsutredningen förordar att i stället för

avdrag med 25 procent skatteavdraget skall beräknas efter tabell. Uppbördsutredningen

anför härom följande.

Uppbördsförordningens bestämmelser på detta område omfattas av det

uppbördsutredningen lämnade utredningsuppdraget. Utan att i detta sammanhang

taga ställning till de frågor utredningen sålunda har att pröva

vill utredningen dock ifrågasätta, om inte skatteavdrag efter tabell skulle

vara att föredraga beträffande löneinkomst som åtnjutes av pensionär. När

fråga är om större inkomster uppnås utan tvekan bättre överensstämmelse

mellan preliminär och slutlig skatt genom tabellavdrag. Beträffande mindre

löneinkomster skulle tabellavdraget måhända ibland ge ett sämre resultat.

Häremot bör dock ställas de uppenbara administrativa fördelar, som ligger

däri att pensionärernas debetsedlar inte behöver förses med anteckning om

särskild grund för preliminärskattens beräkning. — Oberoende av hur denna

avdragsregel utformas bör lokal skattemyndighet givetvis alltid ha möjlighet

att i individuella fall förordna om särskild grund för beräkning av

preliminär skatt å lön.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

För tillämpningen av det föreslagna systemet kräves eu omfattande u p pgiftsskyldighet

mellan det ifrågasatta centrala uppbördsorganet,

pensionsmyndigheten och utbetalare av sidopension. Sålunda har föreslagits

att pensionsmyndigheten skall avisera det centrala uppbördsorganet om

beslut dels om pension dels ock om att skatteavdrag verkställes av pensionsmyndigheten.

Kommittén för maskinell databehandling har inte funnit något att erinra

och anför i anslutning härtill följande.

Avsikten är att riksförsäkringsverket som tekniskt hjälpmedel skall använda

en datamaskin av typ IBM 1401. Kommittén anser sig mot bakgrund

härav och det av uppbördsorganisationskommittén framlagda förslaget ha

anledning understryka angelägenheten av att riksförsäkringsverket och

riksskattenämnden utrustas med maskinella hjälpmedel som kan utan störande

omgång korrespondera med varandra. Önskemålet härom blir, på den

tekniska utvecklingens nuvarande ståndpunkt, tillgodosett med det av uppbördsorganisationskommittén

föreslagna maskinsystemet. Skulle korrespondensmöjlighet

inte finnas, torde man få räkna med antingen att riksförsäkringsverket

i sinom lid, när datamaskiner börjar användas inom folkbokföring

och uppbörd, får byta maskinutrustning, vilket sannolikt skulle medföra

avsevärda komplikationer för arbetet inom riksförsäkringsverket eller

att man, om riksförsäkringsverket skall ha kvar den utrustning som beställts,

under åtskilliga år framåt avsäger sig möjligheterna att på ömse håll,

dvs. hos riksförsäkringsverket och riksskattenämnden, fullt ut tillgodogöra

sig alla de fördelar som ligger i att båda organen är utrustade med datamaskiner.

Emellertid synes utvecklingen gå mot att olika fabrikanter utformar

sin utrustning så att utbyte av magnetband kan ske med maskinanläggningar

av andra fabrikat.

Svenska försäkringsbolags riksförbund kan inte finna skäl för en så vid

uppgiftsskyldighet för utbetalare av pensioner och livräntor som den föreslagna.

Förbundet anför bl. a. följande.

Det kan exempelvis icke vara rimligt, att ett försäkringsbolag som börjar

utbetala livränta till en skadelidande då denne är i 20-årsåldern skall lämna

uppgift härom till pensionsmyndigheten. När den tid kommer då vederbörande

uppnår pensionsåldern, kan förhållandena vara så förändrade att

de ursprungliga uppgifterna saknar relevans. Även då fråga är om ålderspension

kan uppgifterna före folkpensionsåldern och ATP-:s vanliga pensionsålder

— 67 år — vara utan intresse vid tiden för påbörjat utbetalande

av den allmänna pensionen. I mycket stor utsträckning förekommer det

nämligen att arbetstagare har tillerkänts pension mellan 65 och 67 år uppgående

till 65 % av lönen, varefter pensionen minskas till 10 % av lönen. Sistnämnda

procenttal avser att komplettera den allmänna pensionen. Det är

naturligtvis icke annat pensionsbelopp än nämnda 10 % av lönen som kan

vara av betj^delse för pensionsmyndigheten. Det må i detta sammanhang

även erinras om att kvinnliga anställda i regel pensioneras vid 60 års ålder.

Deras pensionsförmåner mellan 60 och 67 år kan ej heller vara av intresse

för pensionsmyndigheten. Slutligen må understrykas att återbäringens inverkan

på pensionernas storlek icke kan med säkerhet bedömas långt före

den tid då utbetalning skall ske.

Riksförbundet föreslår under hänvisning härtill att uppgiftsskyldighet icke

skall åvila utbetalare av sidopension förrän under månaden före den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1062

41

månad under vilken den skattskyldige uppnår 67 års ålder. Fall där skattskyldiga

begär allmän tilläggspension före 67 års ålder eller fall av invalidpension

torde kunna behandlas på sådant sätt att pensions myndigheten —

sedan den skattskyldige i ansökan om pension uppgivit förekomsten av sidopension

— infordrar uppgift från utbetalaren av denna sidopension.

Svenska arbetsgivareföreningen och Folksam ömsesidig livförsäkring uttalar

sig på liknande sätt.

c) Tilläggspensioneringens inledningsskede

Svårigheterna att genomföra den av utredningen föreslagna ordningen

redan under tilläggspensioneringens inledningsskede har i flera yttranden

särskilt kommenterats.

Å ena sidan har i vissa yttranden svårigheterna understrukits men inte

ansetts utgöra hinder för genomförande av utredningens förslag. Denna

hållning intar länsstyrelsen i Uppsala län med stöd av yttrandena från de

lokala skattemyndigheterna i länet samt länsstyrelserna i Östergötlands och

Kalmar län. Det understrykes i dessa yttranden, att de framlagda förslagen

kan förväntas medföra en icke oväsentlig ökning av arbetsbördan för de lokala

skattemyndigheterna och följaktligen förorsaka ökade personalkostnader.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför bl. a. följande.

Det framlagda förslaget synes innebära en godtagbar lösning av ifrågavarande

uppgifter. Visserligen kan de föreslagna arbetsrutinerna synas komplicerade

och arbetskrävande för såväl pensionsmyndigheten som de lokala

skattemyndigheterna, men detta är ett pris, som måste betalas för den service,

som anses böra lämnas pensionärerna i uppbörds- och skattefrågor.

Redan under nuvarande förhållanden, då utbetalning av allmän tilläggspension

ännu ej påbörjats, får de lokala skattemyndigheterna ej i ringa utsträckning

biträda pensionärer, som vid sidan av allmän ålderspension uppbära

annan pension, med besvarandet av förfrågningar från pensionsmyndighet

rörande sidoinkomster m. in.

I andra yttranden har svårigheterna under inledningsskedet bedömts så

stora att reformen blott bör genomföras partiellt för detta skede. I den riktningen

uttalar sig sålunda riksförsäkringsanstalten, riksräkenskapsverket,

centrala uppbördsnämnden, uppbördsorganisationskommittén, länsstyrelsen

i Värmlands län, uppbördsverket i Stockholm, kronokamrerarna i Hälsingborg

och Göteborg, Föreningen Sveriges kronokamrerare och Sveriges häradsskrivareförening.

Såsom tidigare nämnts har vissa av dessa remissmyndigheter

tillika föreslagit att lagstiftningsåtgärderna tills vidare begränsas

till att avse inledningsskedet.

Riksräkenskapsverket ifrågasätter om det överhuvudtaget är motiverat

att såsom föreslagits verkställa skatteavdrag på utbetalningar av ålderspensioner

under de första åren med hänsyn till den relativt obetydliga storleken

av dessa pensioner för de årskullar det gäller. De skäl som gäller gentemot

skatteavdrag å folkpension synes förtjäna beaktande även i detta sammanhang.

Även kronokamreraren i Göteborg synes vilja förorda, att de aktuella åt
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

gärderna får anstå intill dess övergången till ett mera mekaniserat system

för folkbokföring och skatteuppbörd beräknas ske.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att ny personal kommer alt

behöva anställas hos de lokala skattemyndigheterna som en följd av det föreslagna

systemet. Länsstyrelsen finner detta vara betänkligt, emedan vid

införandet av databehandlingssvstemet en stor del av personalen inom en

snar framtid måste sluta sina anställningar. Länsstyrelsen anser det angeläget

att frågan om de lokala skattemyndigheternas organisation och personal

snarast möjligt erhåller eu definitiv lösning.

Föreningen Sveriges kronokamrerare ifrågasätter om det är välbetänkt

att före den bebådade utvidgade mekaniseringen av folkbokförings- och uppbördsförfarandet

införa en tämligen vidlyftig administrativ apparat för tillIäggspensionärernas

skatteavdrag. Starka skäl talar för att det tills vidare

får anstå med särbestämmelser för de tilläggspensionsberättigade.

Sveriges häradsskrivareförening förordar att den föreslagna reformen nu

begränsas till att avse blott tilläggspensioneringens inledningsskede och att

därvid blott stadgas, att preliminär skatt skall uttagas för tilläggspension

jämte folkpension med de av utredningen föreslagna begränsningarna. Föreningen

anför bl. a. följande.

Föreningen ställer såg mycket tveksam till lämpligheten av att under pågående,

långt framskriden utredning om uppbördsväsendets organisation

tillskapa de övriga speciella uppbördsregler, som utredningsmännen föreslår,

för det jämförelsevis ringa fåtal pensionärer, som kan komma alt beröras

därav under tiden, till dess nytt uppbördssystem kan beräknas bliva infört.

De ingrepp, som föreslås, berör dessutom i uppbördssammanhang så betydelsefulla

begrepp som huvudsaklig anställning och beskattning av sidoinkomster.

Utredningsmännen synes själva ha kommit till det resultatet att

bestämmelserna är principiellt sett så pass vittgående att de inte kan rymmas

inom uppbördsförordningens ram utan tarvar en särskild förordning vid

sidan därav. Detta ställer nya krav på arbetsgivarnas författningskännedom.

Föreningen finner det vara betänkligt att förelägga arbetsgivarna att sätta

sig in i nya, från nuvarande ordning avvikande regler, för att måhända inom

en nära framtid nödgas begära av dem att medverka i de andra arbetsrutiner,

som ett mera avancerat databehandlingssystem kan påfordra.---—

De administrativa åtgärder, som utredningsmännen föreslår för underlättande

av pensionärernas skatteinbetalning, synes vara jämförelsevis enkla

att bemästra i ett automatiserat uppbördssystem. I det nuvarande systemet

är det däremot förenat med en betydande arbetsinsats att göra sådana avsteg

från arbetsrutinen, som särexpediering av skattehandlingar för pensionärerna

innebär. I annat sammanhang har dessutom föreslagits att sjukförsäkringsbeskedet

skall slopas och att skattekortet skall givas sådan utformning

att det kan ersätta försäkringsbeskedet.---Om skattekortet så
lunda

skulle ersätta försäkringsbeskedet, kan det inte samtidigt användas

för pensionärernas skatteinbetalning på sätt utredningsmännen tänkt sig.

Det kan för övrigt starkt ifrågasättas, om de fördelar pensionärerna skulle få

genom utredningsmännens förslag, svarar mot det arbete, som i ett manuellt

betonat uppbördssystem kräves för dess genomförande.

Även överståthållarämbetet och uppbördsverket i Stockholm uttalar sig

för att åtgärderna nu begränsas till att möjliggöra skatteavdrag på allmän

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

43

pension men att i övrigt uppbördsförordningens bestämmelser blir tillämpliga.

Skatteberäkningen kan därvid ske i överensstämmelse med vad som

tillämpas vid den samordnade utbetalningen av statlig tjänstepension och

folkpension.

Uppbördsutredningen föreslår, att under övergångstiden pensionsmyndighetens

skyldighet att verkställa skatteavdrag inskränkes till att avse blott

den pension myndigheten själv utbetalar. För sidopensioner och löneinkomster

skulle uppbördsförordningens allmänna bestämmelser om skyldighet

för den huvudsaklige arbetsgivaren att verkställa skatteavdrag fortfarande

gälla. Särskild markering av pensionärernas personplåtar och debetsedlar

torde inte erfordras för fullgörande av sådana skatteavdrag. Pensionsmyndigheten

synes nämligen årligen kunna insända till de lokala skattemyndigheterna

maskinellt upprättade förteckningar över de pensionärer som ifrågakommer

till skatteavdrag å allmän pension och på dessa förteckningar erhålla

uppgift om debetsedelsnummer, skattetabell, kolumn och beloppet av

kvarstående skatt. — Huvudsaklig arbetsgivare som utbetalar sidopension

eller lön till pensionär skulle med den här antydda ordningen verkställa

skatteavdrag för preliminär skatt på vanligt sätt med ledning av pensionärens

debetsedel å sådan skatt. Däremot torde denne arbetsgivare i regel ej

behöva göra avdrag för kvarstående skatt.

Uppbördsorganisationskommittén drar upp riktlinjerna för ett enklare

avdragsförfarande, som förordas av kommittén. I överensstämmelse med vad

utredningen föreslagit skall preliminär skatt i princip utgå för folkpension,

när vederbörande uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras för

denna. Skatteavdragen på allmän pension bör göras efter viss schablon, därvid

hänsyn tas till kommunalskattelagens regler om avdrag för väsentligen

nedsatt skatteförmåga. Om pensionstagaren så begär eller lokal skattemyndighet

därom beslutat, skall riksförsäkringsverket verkställa skatteavdrag

med förhöjt belopp. När skäl därtill föreligger skall lokal skattemyndighet

kunna besluta att skatteavdrag skall göras med lägre belopp. Uppgift om

pensionstagarnas debetsedelsnummer skall pensionsmyndigheten erhålla genom

förmedling av vederbörande lokala skattemyndighet. Valet av förfaringssätt

torde härvidlag bli beroende av de tekniska förutsättningar som

kommer att förefinnas. Pensionsmyndigheten skall sålunda vid beräkningen

av preliminärskatteavdraget inte ta hänsyn till eventuella sidopensioner. På

sidopensioner och löneinkomster verkställes i förekommande fall avdragför

preliminär och kvarstående skatt enligt nu gällande bestämmelser, d. v. s.

av den hos vilken pensionstagaren har sin huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest uppbär sin huvudsakliga inkomst av tjänst. Frågan huruvida

löneutbetalare eller sidopensionsinrättning är sådan huvudsaklig arbetsgivare

att A-skatteavdrag skall verkställas där, bedömes med bortseende från

eventuell folkpension och allmän tilläggspension. Pensionsmyndigheten skall

verkställa avdrag för kvarstående skatt endast om pensionstagaren så begär

eller lokal skattemyndighet så förordnar.

Kommittén uppger att med det av kommittén framförda alternativa försia
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

get vinnes att pensionärerna är anslutna till uppbördssystemet på samma

sätt som övriga inkomsttagare, men att man sörjt för att skatteavdrag verkställes

på den allmänna pensionen i de fall så är befogat. Eventuella arbetsgivare

resp. andra pensionsutbetalande institutioner berörs inte av särbestämmelser;

något särskilt förfarande med pensionstagarnas debetsedlar erfordras

inte. Pensionstagaren själv får i samband med pensionsutbetalningen

uppgift om storleken av det av pensionsmyndigheten gjorda skatteavdraget.

Utredningens förslag att pensionärernas skattekort genom den lokala

skattemyndighetens försorg skall tillställas pensionsmyndigheten för

att av denna användas i stället för debetsedel vid beräkning av skatteavdrag

bar kommenterats i några yttranden. Det framhålles sålunda att framställning

gjorts om slopande av de av sjukförsäkringsbeskeden varvid skattekortet

avsågs skola ersätta dessa besked. Mot bakgrunden härav finner

riksförsäkringsanstnlten det olyckligt om vissa sjukkassemedlemmar inte

skulle ha tillgång till sina skattekort. Svenska sjukkasseförbnndet, uppbördsorganisationskommittén,

statens organisationsnämnd och socialförsäkringens

administrationsnämnd uttalar sig i samma riktning.

Delegationen för pensionsutbetalning framhåller, att de administrativa

svårigheter som delegationen — på grund av omfattningen av skattearbetet

— kanske mer än någon annan »arbetsgivare» mött under de sista två årsperioderna

i huvudsak förorsakats av allt manuellt arbete som föregått de

maskinella bearbetningarna. Infordrandet av debetsedlar å slutlig skatt har

törorsakat mycket merarbete för delegationens del förutom att det medfört

många tidsödande förfrågningar hos de lokala skattemyndigheterna. Härtill

kommer all oro och irritation som det nuvarande systemet måste skapa bland

pensionärerna. Från denna utgångspunkt vill delegationen kraftigt understryka

angelägenheten av att skattekort och den undre delen av slutskattesedeln

direkt överlämnas till pensionsmyndigheten från den lokala skattemyndigheten.

Delegationen förutsätter att samma arbetsbesparande metod

skall kunna tillämpas gentemot andra »huvudsakliga arbetsgivare» med

mycket stort antal skatteavdragsfall.

Beträffande den föreslagna S-markeringe n av pensionärs personplåt

i de fall, att skatteavdrag skall verkställas av pensionsmyndigheten har

statistiska centralbyrån inte funnit anledning till erinringar i princip. Centralbyrån

har beträffande den manuella S-markeringen av debetsedlar för

nyblivna pensionärer förordat — i motsats till de sakkunniga, som tänkt sig

en viss fördelning mellan länsbyråerna för folkbokföringen och de lokala

skattemyndigheterna -— att markeringen helt utföres av de lokala skattemyndigheterna.

Uppbördsorganisationskommittén tillstyrker att redan nu

på adressplåtarna införes en särskild markering för dem som tillerkännes

tilläggspension å minst 100 kr. för månad. En sådan markering är enligt

kommittén ägnad att underlätta övergången till ADB-system.

Delegationen för pensionsutbetalning finner S-markering i tryckplåtarna

för de skattskyldiga pensionärerna vara ändamålsenlig och förutsätter att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

45

detta bokstavssystem är utbyggbart så att även andra i skatteavdragshänseende

stora arbetsgivare kommer i åtnjutande av dess fördelar. I alla händelser

bör det enligt delegationens mening tillämpas beträffande folkpensionärer

och statliga personalpensionstagare. Erfarenheten har visat att det är

särskilt svårt att förmå gamla och sjuka att överlämna sina debetsedlar till

den utbetalande myndigheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår ytterligare specialmarkering av

pensionärers personplåtar. Betydande arbetsbesparing skulle vinnas om det

kunde framgå av personplåten huruvida skattskyldig med B-skatt över

huvud kan ifrågakomma för skatteavdrag genom pensionsmyndighetens försorg.

En särskild markering bör därför ske så snart tilläggspension utgår

med minst 100 kr. per månad.

Föreningen Sveriges kronokamrerare föreslår att systemet med S-markering

kompletteras med förteckningar rörande de pensionärer, för vilka pensionsmyndigheten

skall verkställa skatteavdrag. Pensionsmyndigheten bör

tillställa de lokala skattemyndigheterna dessa förteckningar för underlättande

av urplockning av debetsedlar som skall markeras. Även länsbyråerna

torde komma att behöva sådana förteckningar.

Centrala uppbördsnämnden avstyrker särskild S-markering och förordar

i stället förteckningar över pensionärerna. Nämnden anför följande.

Förverkligandet av de i betänkandet framlagda förslagen kommer att medföra

en icke oväsentlig ökning av de lokala skattemyndigheternas arbete och

synes också förorsaka ökade personalkostnader. De nytillkommande arbetsuppgifterna

komma huvudsakligen att infalla vid kalenderårets början och

slut, då redan nu svårigheter föreligga att medhinna förefintliga arbetsuppgifter.

Enbart bestyret med att gå igenom samtliga debetsedlar och plocka

ut dem som ha S-markering, är omständligt och tidskrävande under en redan

vid nuvarande förhållanden förefintlig arbetstopp hos de lokala skattemyndigheterna.

Även länsbyråernas arbetsbörda kommer att öka genom den

föreslagna manuella S-markeringen i vissa fall. Det torde under angivna förhållanden

vara nödvändigt att försöka finna en sådan lösning på problemet,

att förfarandet i görligaste mån förenklas åtminstone under övergångstiden

från 1963 fram till dess den väntade omorganisationen av folkbokföringsoch

uppbördsväsendet genom användning av databehandlingsmaskiner träder

i kraft.

En länkbar utväg till förenkling synes vara att pensionsmyndigheten upprättar

och tillställer de lokala skattemyndigheterna förteckningar över de

ifrågavarande pensionärerna. Sistnämnda myndigheter komplettera förteckningarna

med sådana uppgifter, som kunna anses ha betydelse för pensionsmyndighetens

arbete med skatteavdrag, såsom om vederbörande har A- eller

B-skatt, debetsedelsnummer, eventuellt ändrad mantalsskrivningsort, belopp

å förefintlig kvarstående skatt in. in. Eventuella underrättelser till pensionärerna

synas också böra göras av pensionsmyndigheten.

Skulle emellertid S-markering befinnas vara mest ändamålsenligt, bör de

lokala skattemyndigheternas arbete i detta avseende kunna underlättas, om

myndigheterna finge ett särskilt register på de ifrågavarande pensionärerna.

Samtidigt som en S-markering skett å personplåten kunde ett avtryckskort

— helst i annan färg än vit — färdigställas och översändas till vederbörande

lokala skattemyndighet som med dessa avtryckskort bildade ett register på

4 llihang till riksdagens protokoll I samt. Nr 183

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

lämpligt sätt uppställt. Med ledning av registret skulle ett utplockande av

respektive debetsedlar kunna ske snabbare än om hela antalet debetsedlar

måste genomgås för att finna dem, som markerats med ett S.

Även uppbördsutredningen föreslår, som nämnts, att särskilda förteckningar

får ersätta den föreslagna S-markeringen.

I fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna om skatteavdrag på allmän

pension uttalar sig Sveriges folkpensionärers riksorganisation. Organisationen

föreslår att ikraftträdandet uppskjutes till år 1964, då pensionärernas

inkomstförhållanden stabiliserats.

Departementschefen

Det förslag rörande formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension

som framlagts av de sakkunniga är utformat med utgångspunkt från att

automatisk databehandling (ADB) införes inom folkbokförings-, taxeringsoch

uppbördsväsendet. De sakkunniga har på olika sätt sökt att för tilläggspensionärernas

del utnyttja de möjligheter till effektivisering av skatteuppbörden

som tillgången till ADB-maskiner erbjuder såväl inom socialförsäkringen

som inom skatteväsendet. Förslagen innebär bl. a. att tilläggspensionärer

skall vara skyldiga att vidkännas preliminärskatteavdrag i större utsträckning

än övriga löntagare och pensionärer. Så t. ex. skall källskatteavdrag

i princip beräknas såväl för den allmänna pensionen som för pensionärernas

övriga pensioner och löneinkomster. Enligt allmänna regler är för

löntagare eller pensionär blott en arbetsgivares utbetalningar föremål för

skatteavdrag.

Slutlig ställning har ännu icke tagits till frågan om att utrusta folkbokförings-

och uppbördsmyndigheterna med ADB-maskiner. Förslag till eu

sådan reform har emellertid framlagts av uppbördsorganisationskommittén

dels i principbetänkande den 19 december 1960 (SOU 1961:4) och dels i

ett andra betänkande den 16 april 1962 (SOU 1962: 18). Det senare betänkandet

innehåller ett utarbetat förslag till övergång till registrerings- och

redovisningsarbete med hjälp av ADB-maskiner inom folkbokföring, taxering

och uppbörd. Tidpunkten för övergången föreslås till årsskiftet 1966/67.

Därvid förutsättes att viss försöksverksamhet på området kan påbörjas hösten

1963.

För tiden fram till ADB-systemets införande på folkbokförings-, taxeringsoch

uppbördssidan kan det föreslagna förfarandet för skatteavdrag på allmän

tilläggspension inte utan vidare tillämpas. För att möjliggöra en omedelbar

tillämpning har de sakkunniga utarbetat en särskild metod med markering

m. m. av tilläggspensionärers uppbördskort och debetsedlar att tilllämpas

under övergångstiden. Härigenom skulle pensionsmyndigheter, arbetsgivare

och andra berörda kunna i det enskilda fallet tillämpa de nya

reglerna för skatteavdrag å tilläggspensionärers inkomster. De sakkunniga

har emellertid räknat med att ADB-systemet för folkbokföring, taxering och

uppbörd skulle kunna genomföras redan vid årsskiftet 1965/66. Antalet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

47

tilläggspensionärer med pension av sådan storlek att de berörs av de särskilda

reglerna för övergångsperioden har av de sakkunniga beräknats till

8 500 för år 1963, 19 100 för år 1964 och 32 200 för år 1965.

Förslaget om övergång till ett ADB-system inom folkbokföring, taxering

och uppbörd avser i första hand att åstadkomma en arbetsrationalisering.

Pågående utredningsarbete har därför närmast sökt klarlägga storleken av

rationaliseringsvinsten och vilka åtgärder som erfordras för att anpassa nuvarande

folkbokförings-, taxerings- och uppbördsorganisation till ett mera

mekaniserat system.

Det är inte omöjligt, att ett ADB-system, utöver ren rationaliseringsvinst,

ger tillfällen till viss effektivisering av t. ex. skatteuppbörden. Det är sålunda

tänkbart, att ett ADB-system skulle erbjuda större möjligheter till

kommunikation myndigheterna emellan och mellan myndigheter och arbetsgivare

och att dessa möjligheter kan utnyttjas för att åstadkomma bättre

överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Dessa frågor torde

få undersökas generellt, om pågående överväganden om övergång till ett

ADB-system skulle resultera i ett positivt beslut.

Med hänsyn härtill kan betänkligheter hysas mot att föregripa ett ställningstagande

på detta område och redan nu införa särskilda uppbördsregler

för tilläggspensionärerna i syfte att tillvarataga ADB-systemets möjligheter

till effektivisering av skatteuppbörden. Under sakkunnigförslagets remissbehandling

har även framkommit erinringar mot sådan särlagstiftning.

Dessa invändningar ger vid handen, att en mera begränsad målsättning för

den nu aktuella lagstiftningen är motiverad. Det synes således vara lämpligast

om uppbördsreglerna för tilläggspensionärerna i allt väsentligt anknytes

till gällande uppbördsbestämmelser och endast innehåller de avvikelser

som betingas av pensionärernas antal och särskilda förhållanden. Skärpta

regler för skatteavdrag synes inte böra införas isolerat för denna grupp

skattskyldiga.

I detta sammanhang vill jag erinra om de regler som gäller för skatteavdrag

å statlig personalpension. Sedan den 1 juli 1959 tillämpas vid utbetalning

av statlig personalpension i allmänhet vissa särskilda bestämmelser.

Dessa innebär att skatteavdrag beräknas å pensionens totalbelopp även om

däri ingår folkpensionsförmån men att källskattebeloppet för den som icke

är skyldig att erlägga folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift beräknas

utan sådana avgifter. Härtill kommer bestämmelser om viss förskjutning

i tiden av skatteavdrag för kvarstående skatt.

Vägande skäl talar för alt de särskilda uppbördsreglerna för tilläggspensionärer

begränsas till att avse vad som erfordras för pensionsbestämmelsernas

tillämpning inom nuvarande nppbördssystem. De ytterligare ändringar

av teknisk natur som erfordras, därest den av uppbördsorganisationskommittén

föreslagna reformen genomföres, torde få övervägas inom denna

kommitté. Frågan om en effektivisering av skatteuppbörden för tilläggspensionärer

torde slutligt få prövas i samband med spörsmålet om allmän effektivisering

av uppbörden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Från dessa utgångspunkter vill jag förorda bestämmelser av i huvudsak

följande innehåll.

Pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag blott i de fall pensionsmyndigheten

enligt allmänna regler är att anse som huvudsaklig arbetsgivare

och utbetalar pensionsförmåner av sådan storlek att dessa förmåner

kan beräknas föranleda skatt. Härav följer att skatteavdrag inte skall verkställas

för enbart folkpensionsförmån. Med hänsyn till reglerna om extra avdrag

för nedsatt skatteförmåga för den vars inkomst huvudsakligen utgjorts

av folkpension torde, på sätt de sakkunniga föreslagit, skyldighet att verkställa

skatteavdrag böra inträda först när tilläggspensionen uppgår till minst

1 200 kr. för år. Skatteavdragets storlek beräknas i dessa fall med hänsyn

till såväl tilläggspension som folkpension. Dock bortses från sådana folkpensionsförmåner

som är inkomstprövade. Även vid prövning av frågan om

pensionsmyndigheten är att anse som huvudsaklig arbetsgivare bör bortses

från inkomstprövade folkpensionsförmåner. Skyldighet synes icke böra föreligga

för pensionsmyndigheten att utan uttrycklig begäran från pensionären

verkställa skatteavdrag för sidoinkomst.

Avgörandet huruvida pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag

torde i flertalet fall icke vålla tvekan. Om tilläggspensionen uppgår till minst

1 200 kr. för år torde pensionsmyndigheten oftast vara att anse som huvudsaklig

arbetsgivare. Pensionsmyndigheten bör därför kunna underlåta skatteavdrag

endast om det visas eller finnes uppenbart att annan är huvudsaklig

arbetsgivare eller att pensionären har att erlägga B-skatt.

Skatteavdragen bör beräknas efter den kolumn och skattetabell, som den

lokala skattemyndigheten på vanligt sätt anger, eller i förekommande fall

efter den särskilda beräkningsgrund den lokala skattemyndigheten beslutar.

Pensionsmyndigheten bör dock icke behöva använda skattetabell utan torde

— liksom bl. a. delegationen för pensionsutbetalning — få verkställa egen

maskinell beräkning av skattebeloppen med tillämpning av de grunder uppbördsförordningen

anger. I fråga om pensionär, som inte har att erlägga

folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift, bör källskattebeloppet beräknas

utan sådan avgift.

Om pensionsmyndigheten är att anse som huvudsaklig arbetsgivare, bör

skyldighet icke föreligga för annan arbetsgivare att verkställa skatteavdrag.

Å andra sidan skall pensionsmyndigheten såsom huvudsaklig arbetsgivare

i förekommande fall verkställa avdrag också för kvarstående skatt. I fråga

om kvarstående skatt synes bestämmelser motsvarande dem som gäller för

avdrag å statlig personalpension böra tillämpas.

De sakkunniga har sökt befria pensionärerna från skyldigheten att insända

debetsedlar till pensionsmyndigheten. Denna myndighet skulle enligt de

sakkunnigas förslag erhålla de för skatteavdragens beräkning och redovisning

erforderliga uppgifterna direkt från lokal skattemyndighet genom skattekort

å preliminär skatt och den nedre delen av debetsedeln å slutlig skatt.

Det skulle nämligen åligga den lokala skattemyndigheten att före debetsedlarnas

utsändande till de skattskyldiga avskilja skattekort och den nedre

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

delen av slutskattesedeln från tilläggspensionärernas debetsedlar och insända

dem till pensionsmyndigheten. För att särskilja tilläggspensionärernas

debetsedlar har de sakkunniga, som förut antytts, föreslagit särskilda markeringar

på adressplåtarna och manuella anteckningar på redan tryckta

stommar till debetsedlar.

En lösning som innebär, att de ifrågavarande skattskyldiga icke behöver

insända debetsedlarna till pensionsmyndigheten synes i hög grad önskvärd.

En betydande arbetsbesparing hos pensionsmyndigheten skulle otvivelaktigt

uppnås, om denna kunde erhålla för skatteavdragen erforderliga

data direkt från den lokala skattemyndigheten. Även för pensionärerna synes

en sådan direkt kommunikation mellan uppbörds- och pensionsmyndigheter

innebära en väsentlig fördel.

Emot den föreslagna lösningen har emellertid kritik framkommit under

remissbehandlingen. Det har framhållits, att pensionärerna icke bör bli

berövade skattekorten. Vidare har gjorts gällande att systemet med särskild

markering på adressplåtarna och debetsedlarna skulle vålla de lokala

skattemyndigheterna ett betydande merarbete.

Dessa vid remissbehandlingen framkomna synpunkter synes i görlig

mån bli beaktade på följande sätt. I ansökan om pension får den pensionssökande

lämna vissa uppgifter för verkställande av skatteavdrag under löpande

år. Eventuellt ytterligare erforderliga uppgifter får inhämtas från lokal

skattemyndighet. För de därpå följande åren erhåller pensionsmyndigheten

motsvarande uppgifter på kort, som pensionsmyndigheten framställer

maskinellt och utsänder till de lokala skattemyndigheterna för komplettering.

Kortet sändes lämpligen till den lokala skattemyndighet som utfärdat

debetsedel å preliminär skatt för året näst före det inkomstår uppgifterna

avser. Om på grund av pensionärs flyttning uppgifterna om preliminär

och kvarstående skatt skall lämnas av skilda lokala skattemyndigheter,

torde kortet få sändas mellan dessa myndigheter. Sedan korten blivit vederbörligen

ifyllda, återsändes de till pensionsmyndigheten. Det bör slutligen

åligga denna att underrätta pensionärerna, att de icke behöver iaktta vad

som på debetsedlarna sägs om insändande eller uppvisande av debetsedlar.

Flertalet av de bestämmelser som erfordras för genomförande av en reform

i enlighet med de här uppdragna riktlinjerna kan utfärdas i administrativ

ordning. Ett par ändringar i uppbördsförordningen erfordras dock. Sålunda

bör 3 § 3 mom. omformuleras i syfte att bemyndiga Kungl. Maj :t att

förordna, att preliminär A-skalt skall utgå för folkpension som utbetalas

tillsammans med tilläggspension. Vidare bör genom ett tillägg till anvisningarna

till 40 § klargöras, att skyldighet att överlämna debetsedel till

arbetsgivaren icke föreligger vid utbetalning av allmän pension från allmän

försäkringskassa eller riksförsäkringsverket.

Den föreslagna direktkontakten mellan utbetalande myndighet och lokal

skattemyndighet torde i och för sig kunna tänkas även i andra sammanhang,

t. ex. vid utbetalning av statlig personalpension. Avgörande synes bli

den belastning på de lokala skattemyndigheterna som systemet medför.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Vissa undersökningar härav är att vänta. För att möjliggöra en eventuell,

framtida utvidgning av den kategori arbetsgivare, som får del av de för

skatteavdragens beräkning erforderliga uppgifterna på annat sätt än genom

debetsedlarna, torde tillägget till anvisningarna till 40 § böra ge Kungl. Maj :t

bemyndigande att utsträcka stadgandets giltighet även till andra fall än utbetalning

av allmän pension.

I samband härmed torde ytterligare två frågor rörande källskatt å pension

få beröras.

Såsom tidigare nämnts gäller vissa särskilda regler för skatteavdrag å

statlig personalpensionsförmån. Dessa regler infördes sedan en samordning

mellan tjänstepension och folkpension kommit till stånd inom den

statliga sektorn och i följd därav en gemensam pensionsutbetalning organiserats

genom delegationen för pensionsutbetalning.

Frågan om införande av en motsvarande samordning mellan kommunala

tjänstepensioner och allmän pension och av sådan gemensam pensionsutbetalning

är för närvarande föremål för överväganden inom berörda organisationer.

Om en dylik samordning skulle överenskommas jämväl på den

kommunala sektorn, torde frågan om utsträckande av de särskilda reglerna

för skatteavdrag på statlig personalpension till jämväl kommunal personalpension

bli aktuell. Nuvarande bestämmelser i 3 § 3 mom. och 39 § 1

mom. sista stycket uppbördsförordningen bemyndigar Kungl. Maj :t att på

ifrågavarande område utfärda särskilda bestämmelser blott såvitt avser

statlig personalpension. En viss omformulering torde böra ske för att bemyndigandet

skall kunna omfatta jämväl annan personalpension som

samordnats med allmän pension.

Denna omformulering är icke avsedd som ett ställningstagande till frågan

om särskilda bestämmelser på området bör utfärdas. Denna fråga kan icke

bedömas förrän ett definitivt förslag till samordning föreligger. Den förordade

författningsändringen torde få ses som en åtgärd för att möjliggöra

en överenskommelse av antytt innehåll.

I fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag å pension, livränta eller

annan skattepliktig ersättning från försäkringsanstalt innehåller 10 §

uppbördsförordningen en beloppsgräns. Enligt denna bestämmelse skall preliminär

A-skatt icke utgå, när det från försäkringsanstalten utbetalade beloppet

uppgår till högst 1 500 kr.

I till finansdepartementet inkomna skrivelser har Kommunernas pensionsanstalt

och Svenska försäkringsbolags riksförbund hemställt om ändring

av nämnda bestämmelse i två hänseenden. Dels har yrkats en höjning

av beloppsgränsen och dels har föreslagits en omformulering av stadgandet

så att det kommer att omfatta även andra pensioner och livräntor än sådana

som utbetalas av försäkringsanstalt.

I fråga om beloppsgränsen må nämnas följande. Enligt 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

stadgas, att källskattetabellerna icke skall upptaga preliminär

skatt för taxerad inkomst understigande 2 400 kr. Detta belopp

fastställdes av 1961 års höstriksdag (prop. 1961:188; BevU 79); tidigare

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

51

gällde i sådant hänseende en gräns av 1 200 kr. Genom att gränsen är lägre

enligt 10 § än enligt 4 § uppstår vissa svårigheter i tillämpningen. I skrivelserna

har därför förordats att gränsen enligt 10 § fördubblas på sätt

skedde förra året i fråga om det i 4 § 1 mom. angivna lägsta beloppet för

uttagande av preliminär A-skatt enligt skattetabell.

Förslaget om en utvidgning av den kategori pensioner m. m. som avses

med ifrågavarande bestämmelse i 10 § uppbördsförordningen har motiverats

med att kommunala och enskilda personalpensioner i stor utsträckning

icke utgår på grund av försäkring och därför icke utbetalas av försäkringsanstalt.

De skäl som talar för att försäkringsanstalterna befrias från arbetet

med skatteavdrag på mindre pensioner talar även för att samma administrativa

lättnader beredes i fråga om annan pensionsutbetalning.

De i skrivelserna framförda önskemålen synes böra tillgodoses. Den i

10 § uppbördsförordningen angivna beloppsgränsen bör därför höjas till

3 000 kr. och avse alla pensioner och livräntor. I fråga om skattepliktiga ersättningar

av annat slag bör denna beloppsgräns dock — liksom hittills —

begränsas till ersättningar som utgår från försäkringsanstalt.

Den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen

nödvändiggör vissa ändringar i uppbördsförordningen. Det rör sig här om

rent tekniska ändringar för att anpassa uppbördsförordningens terminologi

och hänvisningar till den nya lagen om allmän försäkring m. m. De författningsrum

som behöver ändras i sådant hänseende är 1 §, 3 § 3 mom.,

4 § 3 mom., 10 och 25 §§ samt 27 § 1 mom. uppbördsförordningen. Dessa

ändringar synes lämpligen kunna ske i detta sammanhang.

Förslag till de ändringar i uppbördsförordningen som föranleds av vad

jag anfört i det föregående har utarbetats inom finansdepartementet. Under

åberopande av det sagda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte genom

proposition föreslå riksdagen att antaga detta förslag till förordning om

ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Olof Sundström

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Bihang

De sakkunnigas förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 10 § och 40 § uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, samt att till 3 § förordningen skall fogas ett nytt moment, betecknat

4 mom., och till 39 § samma förordning ett nytt moment, likaledes betecknat

4 mom., av nedan angivna lydelser.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

(Föreslagen lydelse)

2 mom. Preliminär skatt---

preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de

undantag, som framgår av vad nedan

i detta moment och i 10 § sägs, i den

skattskyldiges hemortskommun för

inkomståret utgöras för sådan inkomst

av tjänst, vilken helt eller delvis

utgår i penningar och vilken hänför

sig till den skattskyldiges huvudsakliga

arbetsanställning eller eljest utgör

hans huvudsakliga inkomst av

tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig

arbetsanställning hos fysisk

person eller dödsbo, som är avsedd

att vara kortare tid än en vecka, skall

dock preliminär A-skatt erläggas endast

om vad som utbetalats utgör utgift

i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst -—--till avdrag.

Preliminär A-skatt--- —-av in
komsten.

Är den, —--av tjänst.

Är i---- preliminär A-skatt.

2. Preliminär B-skatt---sär
skild

debitering.

2 m o in. Preliminär skatt----

preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de

undantag, som framgår av vad nedan

i detta moment, i 4 mom. och i 10 §

sägs, i den skattskyldiges hemortskommun

för inkomståret utgöras för

sådan inkomst av tjänst, vilken helt

eller delvis utgår i penningar och

vilken hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör hans huvudsakliga

inkomst av tjänst. För inkomst av

sådan huvudsaklig arbetsanställning

hos fysisk person eller dödsbo, som

är avsedd att vara kortare tid än en

vecka, skall dock preliminär A-skatt

erläggas endast om vad som utbetalats

utgör utgift i en av arbetsgivaren

bedriven rörelse.

Med tjänst--- — till avdrag.

Preliminär A-skatt---av in
komsten.

Är den, — —- — av tjänst.

Är i--—• preliminär A-skatt.

2. Preliminär B-skatt---sär
skild

debitering.

4 mom. Preliminär A-skatt för

skattskyldiga, som uppbära pension

enligt lagen om försäkring för allmän

tilläggspension, skall under de i förordningen

om skatteavdrag å allmän

tilläggspension m. m. angivna förut
-

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1954: 340, av 4 § 2 mom. se 1960:175, av 10 § se 1959: 516 och

av 40 § se 1958: 300.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

53

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sättningarna utgå och beräknas enligt

vad i nämnda förordning stadgas.

2 mom. I skattetabellerna — —

— skattskyldiga, nämligen

1) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, där makan

har en sammanräknad nettoinkomst

å minst tretusen kronor;

2) annan gift,---1) sägs;

3) ogift inkomsttagare.

Gift med--— av skattskyldiga.

Gift, med--— 2) avses.

Ogift skattskyldig, — — — 2) avses.

Med ogift---eller hemskild.

Med gifta —--haft barn.

10

Preliminär A-skatt — — — kostnadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för:

a) folkpension enligt lagen om folkpensionering,

där ej annat följer av

förordnande enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag enligt---för år.

Då lön--- — nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt--— i kon
kurs.

39

40

Det åligger---anställningen

tilllrätts.

Arbetstagare, som —--tio kro
nor.

Skatteavdrag för — — — 39 § 1

mom.

2 mom. I skattetabellerna--

— skattskyldiga, nämligen

1) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, där makan

har en sammanräknad nettoinkomst

å minst tretusen kronor eller uppbär

ålderspension enligt lagen om folkpensionering;
2)

annan gift, —--1) sägs;

3) ogift inkomsttagare.

Gift med--—-av skattskyldiga.

Gift, med----2) avses.

Ogift skattskyldig, —----2) av
ses.

Med ogift---eller hemskild.

Med gifta---haft barn.

§•

Preliminär A-skatt — ----kost
nadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för:

a) folkpension enligt lagen om folkpensionering

och pension enligt lagen

om försäkring för allmän tilläggspension,

där ej annat följer av förordnande

enligt 3 § 3 mom. eller av den

i 3 § i mom. angivna förordningen;

b) bidrag enligt — — — för år.

Då lön---nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt----i kon
kurs.

§•

4 m o in. Om skatteavdrag för

skattskyldiga, för vilka preliminär

A-skatt skall utgå och beräknas enligt

den i 3 § 4 mom. angivna förordningen,

stadgas i nämnda förordning.

§•

Det åligger — — — anställningen

tilllrätts.

Arbetstagare, som----tio kro
nor.

Skatteavdrag för---— 39 § 1

mom.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse)

Därest arbetstagaren---löne
utbetalningen

avser.

Det belopp,--— hela krontal.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

Därest arbetstagaren--— löne
utbetalningen

avser.

Det belopp, — — — hela krontal.

Vad i denna paragraf sägs skall

icke gälla vid sådant skatteavdrag å

pension, varom stadgas i den i 3 § i

mom. omförmälda förordningen.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning tråder i kraft den

1 januari 1963.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

55

De sakkunnigas förslag

till

förordning om skatteavdrag å allmän tilläggspension m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I denna förordning förstås med

allmän pension: folkpension enligt lagen om folkpensionering och pension

enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,

sidopension: annan pension än allmän pension ävensom livränta, samt

lön: sådan inkomst av tjänst som helt eller delvis utgår i penningar och

hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning.

När allmän pension utbetalas av allmän sjukkassa, skall vad i denna

förordning sägs om socialförsäkringsverket i stället gälla sjukkassan.

2 §•

Bestämmelserna i denna förordning skola tillämpas beträffande skattskyldiga

som uppbära allmän tilläggspension under förutsättning, att den skattskyldige

har att erlägga preliminär A-skatt, att pensionen utbetalas av socialförsäkringsverket,

att pensionen för den månad under vilken den först

utbetalas uppgår till minst etthundra kronor, att den preliminära A-skatten

å summan av den skattskyldiges allmänna pension och sidopension för

nämnda månad utgör minst tio kronor samt att den allmänna pensionen enligt

socialförsäkringsverkets bedömande kan antagas komma att förslå till

gäldande av den skattskyldiges preliminära A-skatt och kvarstående skatt.

Har skattskyldigs allmänna pension höjts eller sänkts med anledning av

anförda besvär eller ändrad invaliditetsgradering eller har skattskyldig påförd

preliminär B-skatt utbytts mot preliminär A-skatt, skall förhållandena

vid tidpunkten för närmast därefter följande utbetalning av allmän pension

vara avgörande för frågan om förordningens tillämplighet.

Om efter den första utbetalningen av allmän tilläggspension skattskyldigs

pensions- eller skatteförhållanden ändrats av annan anledning än i andra

stycket sägs må socialförsäkringsverket, då särskilda skäl därtill föranleda,

besluta att förordningens bestämmelser skola tillämpas eller upphöra att tilllämpas.

3 §.

Med de undantag, varom stadgas i 10 § första, tredje och fjärde styckena

uppbördsförordningen, skall den preliminära A-skatten utgå för pension,

livränta och lön. Preliminär A-skatt skall dock icke erläggas för folkpension

i form av kommunalt bostadstillägg eller hustrutillägg. Vidare skall

för lön från fysisk person eller dödsbo vid anställning, avsedd att vara

kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt erläggas endast om lönen utgör

utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Den preliminära A-skatten skall beräknas särskilt för pension och livränta

samt särskilt för lön. I förstnämnda fall skall, såvitt gäller pension

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

och livränta för den månad under vilken den allmänna tilläggspensionen utbetalas,

skatten utgå å summan av sådan pension och livränta eller, då fråga

är om gift pensionär vars maka uppbär hustrutillägg enligt lagen om folkpensionering,

å nämnda summa ökad med hustrutillägget, dock med högst

ettusenfemhundra kronor.

4 §•

Preliminär A-skatt å pension och livränta skall, med tillämpning i övrigt

av de i 4 § 1 mom. andra stycket uppbördsförordningen angivna grunderna,

beräknas till belopp som så nära som möjligt kan antagas motsvara i slutlig

skatt ingående statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, landslingsmedel

och tingshusmedel samt, i förekommande fall, folkpensionsavgift och

sjukförsäkringsavgift. När särskilda skäl därtill äro, må dock skatten beräknas

efter skattetabell, varvid den i tabellen angivna skatten i förekommande

fall skall minskas med ett av socialförsäkringsverket bestämt schablonmässigt

belopp, motsvarande folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.

Å retroaktivt pensions- eller livräntebelopp och å engångsbelopp, mot vilket

pension eller livränta utbytts, skall med undantag från vad i första stycket

sägs preliminär A-skatt utgå med tjugufem procent av beloppet och i

förekommande fall avrundas till närmast lägre hela krontal.

Vad i första och andra styckena sägs skall icke gälla, om lokal skattemyndighet

i särskilt fall föreskrivit annan beräkningsgrund för preliminär Askatt

eller den skattskyldige hos socialförsäkringsverket begärt, att den preliminära

A-skatten skall utgå med högre belopp än som eljest skolat erläggas.

5 §•

Preliminär A-skatt å lön skall med tillämpning av bestämmelserna i 8, 9

och 11 §§ uppbördsförordningen erläggas med tjugufem procent av lönen

och i förekommande fall avrundas till närmast lägre hela krontal. Har centrala

uppbördsnämnden för viss bransch meddelat särskilda föreskrifter rörande

skatteberäkningen vid huvudsaklig arbetsanställning, som är avsedd

att vara kortare tid än en vecka, skall dock dessa föreskrifter tillämpas.

6 §•

I 4 § omförmäld preliminär A-skatt skall vid utbetalning av allmän pension

genom skatteavdrag innehållas å pensionen. Under januari och februari

månader må skatteavdraget beräknas med ledning av den skattetabell och

den kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregående inkomstår.

Har den skattskyldige att erlägga kvarstående skatt, som påförts i kommun

där han mantalsskrivits för året näst före taxeringsåret, skall skatteavdrag

å den allmänna pensionen verkställas jämväl för gäldande av sådan skatt.

Skatteavdrag för kvarstående skatt skall dock icke göras det år, under vilket

den första utbetalningen av allmän tilläggspension sker till den skattskyldige,

med mindre denne så begär och för ändamålet överlämnar sin debetsedel

å slutlig skatt eller vederbörlig del av debetsedeln.

Skatteavdrag för kvarstående skatt skall verkställas vid ntbetalningstillfällena

i februari och mars, såvitt avser kvarstående skatt som förfaller under

uppbördsterminen i mars månad, samt vid utbetalningstillfällena i april

och maj i fråga om kvarstående skatt som förfaller under uppbördsterminen

i maj månad. Om rätten till allmän tilläggspension upphör med utbetalningen

i januari, skall dock vid nämnda utbetalning skatteavdrag för kvarstående

skatt verkställas i enlighet med bestämmelserna i 39 § 1 mom.

andra stycket uppbördsförordningen. Upphör rätten till allmän tilläggs
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

57

pension först senare men före utbetalningstillfället i maj månad, skall underrättelse

i förekommande fall tillställas den skattskyldige eller, om han

avlidit, hans dödsbo om att den kvarstående skatten icke till fullo erlagts.

Har på grund av bestämmelserna i tredje stycket skatteavdrag för kvarstående

skatt ej verkställts vid pensionsutbetalning i januari och upphör

därefter, oaktat rätten till allmän tilläggspension fortfar, eljest föreliggande

skyldighet för socialförsäkringsverket att verkställa avdrag för gäldande av

skatt, skall skatteavdrag för kvarstående skatt i förekommande fall likväl

verkställas vid nästföljande utbetalning.

Skall skatteavdrag för kvarstående skatt enligt bestämmelserna i andra

stycket göras det år, under vilket den första utbetalningen av allmän tillläggspension

sker, åligger det socialförsäkringsverket att tillställa den skatlskyldige

intyg därom.

7 §•

De uppgifter, som vid skatteavdrag enligt bestämmelserna i 6 § erfordras

för skatteberäkning m. m., skola med undantag, som framgår av 6 § andra

stycket, av skattskyldig lämnas endast vid ansökan om allmän tilläggspension

och tillhandahållas i övrigt enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

8 §•

Preliminär A-skatt, som avses i 5 §, skall av arbetsgivaren innehållas genom

skatteavdrag å lönen.

Under det år, då den första utbetalningen av allmän tilläggspension sker

till den skattskyldige, är arbetsgivaren skyldig att verkställa skatteavdrag

även för den skattskyldiges kvarstående skatt i den utsträckning och den

ordning, varom i 39 § 1 mom. andra stycket uppbördsförordnipgen stadgas.

Sådan avdragsskyldighet skall dock icke föreligga om pensionären för arbetsgivaren

företer sådant intyg, som omförmäles i 6 § sista stycket.

Beträffande skyldighet att till arbetsgivaren överlämna debetsedel å preliminär

A-skatt och beträffande skatteavdrag för sådan skatt vid försummelse

att fullgöra nämnda skyldighet skola bestämmelserna i 40 § uppbördsförordningen

äga motsvarande tillämpning. Detsamma skall, när avdragsskyldighet

för kvarstående skatt föreligger enligt vad i andra stycket sägs, gälla

beträffande skyldighet att överlämna eller uppvisa debetsedel å slutlig skatt

in. m. och beträffande skatteavdrag för kvarstående skatt.

9 §•

Vid skatteavdrag enligt 6 och 8 §§ skola bestämmelserna i 41—44 §§ uppbördsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

10 §.

1 mom. När socialförsäkringsverket erhållit beslut om beviljad pension,

varå skatteavdrag för preliminär A-skatt skall verkställas enligt 6 §, åligger

det socialförsäkringsverket att snarast möjligt underrätta den skattskyldige

om verkets skyldighet att göra skatteavdrag, om det underlag å vilket den

preliminära A-skatten skall utgå och om del skatteavdrag för preliminär

A-skatt, som enligt 8 § skall verkställas å lön till den skattskyldige. Motsvarande

skall gälla när skatteavdrag skall börja verkställas först efter den

första pensionsutbetalningen.

Skattskyldig, som erhållit i första stycket omförmäld underrättelse, skall

vid arbetsanställning det år, varunder skatteavdrag första gången skall verkställas

å hans allmänna pension, uppvisa underrättelsen för arbetsgivaren,

därest denne är skyldig verkställa avdrag för preliminär A-skatt.

Om skatteavdrag för preliminär A-skatt i fall varom i första stycket sägs

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

skall beräknas jämväl å sidopension, skall socialförsäkringsverket snarast

möjligt meddela utbetalaren av sidopensionen att denne icke är skyldig att

verkställa skatteavdrag å sidopensionen för tid efter ingången av den månad,

under vilken allmän pension utbetalas första gången.

2 mom. Skall socialförsäkringsverket på grund av bestämmelserna i denna

förordning icke verkställa skatteavdrag för skattskyldig, som beviljats

allmän tilläggspension, åligger det socialförsäkringsverket att underrätta

den skattskyldige därom.

Om allmän pension, varå socialförsäkringsverket gjort skatteavdrag för

preliminär A-skatt, upphör att utgå eller på grund av ändrad invaliditetsgradering

eller av annan anledning nedsättes till sådant belopp, att på grund

av bestämmelserna i 2 § skatteavdrag icke längre skall verkställas, skall socialförsäkringsverket

meddela den skattskyldige att verket i fortsättningen

icke kommer att göra skatteavdrag för honom. Motsvarande skall gälla när

socialförsäkringsverket underrättats om att skattskyldigs preliminära Askatt

utbytts mot preliminär B-skatt.

Har den preliminära A-skatten i fall, varom i andra stycket är fråga, utgått

jämväl å sidopension, skall där omförmält meddelande lämnas även

till utbetalaren av sidopensionen.

11 §•

Den som beviljat skattskyldig sidopension å minst femhundra kronor för

år skall omedelbart underrätta den allmänna sjukkassan i det län eller den

stad, där den skattskyldige senast blivit mantalsskriven, om beloppet av sidopensionen

och den tid, under vilken den utgår.

Utbetalare av sidopension är efter anmaning av socialförsäkringsverket

och allmän sjukkassa skyldig att beträffande namngiven person lämna uppgift

om utgående sidopension.

Underlåter någon att fullgöra vad honom enligt första eller andra stycket

åligger, straffes med böter, högst trehundra kronor.

12 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1962:60 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i nppbördsförordningen den 5 juni 1953 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1962:388 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 s. 1 i texten