Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m

1962-09-28 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:186, Angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

1

Nr 186

Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av överenskommelser inom ramen för det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga

tullmedgivanden, m. m.; given Stockholms slott den

28 september 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr 475);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om

ömsesidiga tullmedgivanden som för Sveriges del träffats med olika stater

vid den allmänna tullförhandlingskonferensen inom GATT 1960—62. Förslag

framlägges härjämte till de i anledning härav påkallade ändringarna

i den svenska tulltaxan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

3

Bilaga

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter

och guava samt kokosnötter, paranötter

och kasjunötter, färska eller torkade, även

skalade:

A. bananer, ananas, mango, mangostan, avokato
frukter,

guava och kasjunötter ............ 100 kg 10: —

B. dadlar, kokosnötter och paranötter.......... 100 kg 30: —

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

B. Kardemumma .............................

100 kg

100: —

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

C. ingefära och kurry ........................

D. andra ....................................

100 kg

100 kg

25: —

50: —

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gongong- er samt delar därtill, av oädel metall:

B. andra slag............................

5 %

fl Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 dr 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 28 september 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av

överenskommelser med vissa stater inom ramen för det allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m. samt

anför därvid följande.

I. Inledning

Såsom angivits i samband med förslag om godkännande av viss tullöverenskommelse

med Amerikas förenta stater (prop. 1962: 137) har Sverige sedan

hösten 1960 deltagit i en inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT) anordnad tullkonferens. Konferensen slutfördes i somras och

har omfattat såväl sådana förhandlingar som föranletts av uppsägningar

av tidigare tullbindningar som förhandlingar om nya tullkoncessioner.

De överenskommelser som förhandlingarna resulterat i har godkänts av

Kungl. Maj:t med förbehåll för ratifikation. Frågan om godkännande av

överenskommelserna torde nu — tillsammans med förslag till därav föranledda

ändringar i den svenska tulltaxan -— framläggas för riksdagen.

En sammanställning av förhandlingsresultatet såvitt angår de svenska

tullkoncessionerna torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Innan jag i det följande närmare redogör för de träffade överenskommelserna

vill jag ge en översikt av förhandlingarnas bakgrund och allmänna

förlopp.

II. Förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp

Sverige har tidigare deltagit i allmänna tullförhandlingskonferenser inom

GATT — i Annecy 1949, i Torquay 1950—1951 och i Geneve 1956. Härutöver

har särskilda tullförhandlingar förts bl. a. med Japan år 1955 i samband

med detta lands inträde såsom avtalsslutande part i GATT och med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i86 ur 1962

5

Schweiz år 1958 i samband med Schweiz’ provisoriska anslutning. De överenskommelser

som uppnåtts vid dessa förhandlingar har i vederbörlig ordning

godkänts av riksdagen, samtidigt som erforderliga ändringar i den

svenska tulltaxan genomförts.1

Den nu slutförda tullkonferensen tillkom genom beslut av De Avtalsslutande

Parterna den 29 maj 1959 efter ett förslag från amerikansk sida,

framfört av den amerikanske delegationsledaren, dåvarande biträdande utrikesministern

Dillon. Konferensen har ingått som ett led i det program för

expansion av handeln som De Avtalsslutande Parterna antagit i november

1958 och som — förutom tullfrågorna — omfattat speciella problem rörande

handeln med jordbruksprodukter och utvecklingsländernas handel.

Att en ny tullförhandlingskonferens kom att inledas 1960 sammanhängde

med flera omständigheter. Vid denna tidpunkt hade sålunda Europeiska

ekonomiska gemenskapen (EEC) inlett det stegvisa genomförandet av en

fullständig tullunion, omfattande de sex medlemsländerna Belgien, Frankrike,

Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland.

Den därmed sammanhängande anpassningen av de nationella tulltaxorna i

medlemsländerna till en gemensam tulltariff, som skulle påbörjas under

1961, nödvändiggjorde förhandlingar om ändring i eller återtagande av de

tullkoncessioner som de olika medlemsländerna tidigare lämnat i GATT.

En ny tullkonferens skulle vidare erbjuda ett lämpligt tillfälle till förhandlingar

med EEC om tullnivån i den gemensamma marknadens nya tariff. För

att möjliggöra ett amerikanskt deltagande i en sådan konferens hade för

övrigt den amerikanska regeringen år 1958 begärt — och erhållit — bemyndigande

alt delta i tullförhandlingar på multilateral basis. Giltighetstiden

för detta bemyndigande — som i huvudsak innebar att reduktioner

upp till 20 procent av de amerikanska tullarna skulle kunna medgivas genom

förhandlingar vara för vara och på basis av reciprocitet — skulle

utlöpa den 30 juni 1962. Slutligen kunde man vänta att olika länder skulle

begagna sig av möjligheten att uppsäga tidigare överenskomna tullbindningar

vid den löpande bindningsperiodens utgång den 30 december 1960.

Under det första skedet av tullkonferensen bedrevs s. k. återförhandlingar,

d. v. s. förhandlingar om tidigare givna koncessioner som ett land

av olika skäl önskade ändra eller återtaga. De viktigaste förhandlingarna

härvidlag gällde förhandlingarna med EEC om de tullkoncessioner, som de

enskilda staterna inom gemenskapen tidigare lämnat och som nu skulle ersättas

med koncessioner gemensamma för EEC som helhet.

Tullkonferensens senare del, de s. k. Dillonförhandlingarna, inleddes den

29 maj 1961. Av de avtalsslutande parterna deltog i dessa förhandlingar

Amerikas förenta stater, Canada, Chile, Danmark, Finland, Haiti, Indien,

Japan, Nya Zeeland, Nigeria, Norge, Pakistan, Peru, Schweiz, Storbritannien,

Sverige, Tjeckoslovakien och Österrike samt EEC som företrädare för de

1 Prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950; prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och

289 år 1951; prop. nr 212, rskr nr 379 år 1955; prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956; prop nr

133, rskr 274 år 1959.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962

sex medlemsländerna. Samtidigt förde Cambodja, Israel, Portugal och Spanien

förhandlingar med GATT:s olika medlemsstater i syfte att uppnå medlemskap.

För tullkonferensens arbete stadfästes särskilda procedurregler i vilka bl. a.

också fastslogs konferensens allmänna syften. I enlighet därmed skulle förhandlingarna

syfta till en allmän nedsättning av tullnivåerna, speciellt av

sådana höga tullar som hindrar import av även mycket små varukvantiteter.

Förhandlingarna skulle föras i enlighet med bestämmelserna i GATTavtalets

artikel XXVIII bis, vilka bl. a. föreskriver att särskild hänsyn skall

tagas till utvecklingsländernas situation. I procedurreglerna stadgades vidare

bl. a. att förhandlingarna skulle genomföras vara för vara och avse

nedsättning av tullar, bindning av tullar vid gällande nivå eller åtagande

att icke låta tullar överstiga viss angiven högre nivå samt att bindning av

låga tullar eller tullfrihet i princip skulle erkännas som ett medgivande

likvärdigt med nedsättning av höga tullar.

Förhandlingsarbetet har bedrivits i traditionella bilaterala former. Varje

medlemsstat har kunnat framföra önskemål om tullkoncessioner — i form

av bindning av tullar vid viss nivå eller i form av egentliga tullsänkningar

— för sådana varor beträffande vilka ifrågavarande land varit motpartens

huvudleverantör eller kunnat anses ha väsentliga exportintressen hos motparten.

Det bör påpekas att koncessioner som lämnas vid förhandlingar med

ett land i enlighet med den i GATT-avtalet stadfästa mest-gynnad-nationsprincipen

sedan kommer alla övriga medlemsstater till godo.

Huvuddelen av tullkonferensens resultat har sammanfattats i ett den 16

juli 1962 dagtecknat protokoll. Resultatet av Cambodjas, Israels och Portugals

förhandlingar har sammanfattats i särskilda protokoll, dagtecknade den

6 april 1962.

Protokollen kan sägas kodifiera de vid konferensen lämnade koncessionerna,

som förtecknats i särskilda till protokollen såsom bilagor fogade listor.

Protokollen innehåller också bestämmelser angående koncessionernas

ikraftträdande, i huvudsak innebärande att de av ett land gjorda åtagandena

blir tillämpliga trettio dagar efter det landet lämnat notifikation därom.

Möjlighet finnes dock för ett land att trots avgiven notifikation hålla tillbaka

eller återtaga koncessioner vilka lämnats till en motpart som själv

icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessioner i kraft.

Beträffande resultatet av konferensen kan nämnas att de träffade överenskommelserna

enligt inom GATT-sekretariatet gjorda beräkningar tillhopa

innehåller ca 4 400 koncessioner och täcker en handel motsvarande

ett värde av drygt 27 miljarder kronor.

För Sveriges del fördes förhandlingarna genom en särskild delegation i

Geneve. Denna hade till sitt förfogande ett antal sakkunniga, av vilka flera

representerade olika grenar av näringslivet. Härjämte hade kommerskollegium

erhållit i uppdrag att — efter samråd med generaltullstyrelsen, statens

jordbruksnämnd och andra berörda myndigheter samt vederbörande orga
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

7

nisationer inom näringslivet — successivt verkställa för förhandlingarna

erforderliga utredningar. Detta utredningsarbete innefattade bl. a. utarbetande

av listor över svenska önskemål om tullkoncessioner och prövning

av de krav på svenska tullmedgivanden som framfördes från andra stater.

III. Kompensationsförhandlingarna med EEC

Liksom ett flertal andra länder har Sverige deltagit i de förhandlingar

som under konferensen förts med EEC i anledning av de ifrågasatta ändringarna

av de tullkoncessioner som tidigare inom GATT:s ram lämnats av

de olika medlemsländerna i EEC.

Som ett led i uppbyggandet av den gemensamma marknaden upprättas

successivt en för denna gemensam tulltariff gentemot utomstående länder.

Tullarna i denna har — i enlighet med Rom-fördragets bestämmelser -—- fastställts vid en nivå, som för de olika varuslagen — med vissa undantag

— utgör det aritmetiska mediet av de tullar, som den 1 januari 1957 tillämpades

i de tidigare självständiga tullområdena. Den gemensamma tulltariffen

införes stegvis under en övergångstid, genom att de olika medlemsstaternas

tullar höjes eller sänkes till den gemensamma nivån. Anpassningen

innebär i stort att tullnivån i Frankrike och Italien sänkes och att en motsvarande

höjning sker i Benelux och Västtyskland.

Enligt GATT-avtalets bestämmelser får de tullar och andra handelsregleringar,

som i en tullunion tillämpas på handeln med andra stater, icke som

helhet betraktade vara högre eller strängare än de tullar och handelsregleringar,

som före tullunionens bildande tillämpades i de då självständiga tullområdena.

Om en stat, som deltar i bildandet av en tullunion, nödgas höja

tullar utöver den nivå som kan gälla enligt inom GATT träffade överenskommelser,

måste förhandlingar upptas med de stater med vilka tullbindningar

ursprungligen avtalats ävensom med de stater som är att anse som

huvudleverantörer av berörda varuslag. Vid dylika förhandlingar skall adekvat

kompensation för bindningarnas återtagande lämnas i form av tullsänkningar

eller tullbindningar för nya varor. Hänsyn skall härvid tas till

den kompensation som motparten erhåller genom sänkning av tullsatserna

för de berörda varorna i andra i tullunionen deltagande stater.

Från svensk sida fördes under den nu avslutade tullkonferensen förhandlingar

med EEC beträffande sådana varor för vilka tullarna varit bundna

gentemot Sverige i något av EEC-länderna samt sådana varor för vilka tullarna

varit bundna gentemot andra länder men för vilka Sverige kunde anses

vara huvudleverantör. Värdet av den del av den svenska exporten till

EEC-länderna, som täcktes av tidigare av dessa länder lämnade tullkoncessioner,

uppgick enligt beräkningar, baserade på exportsiffrorna för år

1959, till ca 900 miljoner kronor eller ungefär 25 procent av den totala

svenska exporten till EEC-länderna.

Vid inledandet av förhandlingarna erbjöds från EEC:s sida i princip åter2f

Iiiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

bindning för hela EEC-området vid den gemensamma tulltariffens nivå

för alla varuslag som tidigare varit bundna i något av gemenskapens länder.

Den del av den svenska totalexporten till EEC, som härigenom skulle

komma att täckas av tullkoncessioner, steg därmed till ca 1 850 miljoner

kronor. Från svensk sida ansågs emellertid dessa nya bindningar icke

kunna utgöra tillräcklig kompensation för de tullhöjningar som den nya

tulltariffen skulle medföra för ett flertal varuslag. Dessa tullhöjningar skulle

nämligen bli så mycket mer kännbara som de i första hand berörde de länder

som hittills varit av den största betydelsen för den svenska handeln. Önskemål

framställdes därför om ytterligare medgivanden från EEC:s sida i form

av tullsänkningar för vissa varor av särskilt intresse för vår export.

Uppgörelse kunde så småningom träffas efter det att från EEC:s sida steg

tagits för att tillmötesgå de svenska kraven. Genom den sålunda uppnådda

överenskommelsen upphäves de tidigare koncessionslistorna för Benelux,

Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland, dock med undantag

beträffande sådana varor som beröres av fördraget om Kol- och stålunionen.

De nya koncessionerna upptages i stället i listor, gemensamma för EEC.

För Sveriges del innebär uppgörelsen i stort sett att — förutom återbindningar

på den gemensamma tulltariffens nivå — tullsänkningar i förhållande

till nämnda tulltariff erhållits för en svensk export om sammanlagt 925

miljoner kronor enligt 1959 års statistik. Därav faller 535 miljoner kronor

på pappersmassa för vilken nya i GATT bundna tullfria kontingenter skall

gälla. De vid sidan härav viktigaste koncessionerna utgöres av tullsänkningar

från 18 % till 16 % för kraftpapper och sulfitpapper och, likaledes från

18 %, till 17 % för greaseproofpapper (sammanlagt exportvärde 230—250

miljoner kronor).

De tullsänkningar i den gemensamma tariffen som i övrigt uppnåtts avser

följande varuslag (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen

och därefter den nya tullsatsen).

Sill under tiden 16 juni—14 februari (20 %—tullfri kontingent för 32 000

ton), lingon (9 %—fri), visst utsäde (10 %—8 resp. 5 %), knäckebröd

(30 %—24 % med viss reservation), dietylaminoaceto—2,6-xylidid (17 %

—15 %), rå tallolja (4 %—fri), sulfatterpentin och rå dipenten (7 %—

5 %), trätjära (4 %—3 %), svetselektrodpulver (9 %—7 %), vissa plaster

(17 %—16 %), transportband av gummi (15 %—14 %), transportband av

stål (18 %-—15 %), viss plywood (15 %—14 %), rullgardinskäppar (14 %

—13 %), oglaserade golvplattor etc. (18 %—16 %), viss ferrokrom (8 % —

tullfri kontingent för 2 400 ton), vissa rör av järn och stål (14 %—12 %),

hästskosöm (16 %—13 %), tvättställ av rostfritt stål (17 %—15 %), vissa

arbeten av järn och stål (18 %—15 %), vissa kokapparater (15 %—13 %),

monterade handsågar (15 %—13 %), vissa handverktyg (16 %—15 %),

viss belysningsapparatur (18 %—14 %), vissa båtmotorer (16 %—15 %),

vissa lastningsmaskiner (14 %—13 %), tobaksmaskiner (15 %—14 %),

vissa elektriska ackumulatorer (17 %—15 %), elektromekaniska hushållsapparater

(19 %—18 %), vissa möbler (18%—17 %).

Det bör här påpekas att EEC i nyförhandlingarna med andra länder än

Sverige sedermera givit ytterligare koncessioner för vissa av de förenämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 9

varorna, vilka på grund av mest-gynnad-nationsprincipen även de kommer

Sverige till godo.

En jämförelse mellan tullförhållandena i Benelux, Frankrike, Italien och

Västtyskland innan anpassningen till den gemensamma tulltariffen påbörjades

år 1961 och utformningen av denna tariff sådan den ter sig efter den nu

träffade uppgörelsen ger — såvitt avser varor, för vilka tullen tidigare varit

bunden gentemot Sverige — vid handen att man kan räkna med sänkta tullar

för en svensk export till ett värde av ca 550 miljoner kronor och höjda

tullar för varor med ett exportvärde av ca 540 miljoner kronor, när EEC:s

gemensamma tariff helt genomförts.

Då på svensk sida de erhållna koncessionerna icke syntes tillfredsställande

beträffande ett mindre antal varor förutsattes vid uppgörelsens undertecknande

att härmed sammanhängande frågor skulle diskuteras i samband

med förhandlingarna om nya tullkoncessioner under konferensens

senare del.

I detta sammanhang må till slut påpekas att man inom GATT också fört

multilaterala diskussioner avseende en granskning av EEC:s gemensamma

tulltariff mot bakgrunden av GATT-avtalets bestämmelse om att en tullunions

yttre tullmur icke får vara högre än tullarna före unionens bildande.

Dessa diskussioner har ännu icke lett till enighet. Meningsskiljaktigheterna

har här rört sig dels om den av EEC tillämpade metoden för utarbetande av

den gemensamma tulltariffen, dels om grunderna för jämförelse av den

gemensamma tariffen med de tidigare i de olika länderna gällande tullnivåerna.

IV. Åter förhandlingar om tidigare svenska tullkoncessioner

Såsom inledningsvis nämnts fördes under tullkonferensen — förutom de i

föregående avsnitt redovisade kompensationsförhandlingarna med EEC •—

ytterligare ett antal återförhandlingar.

Tullkoncessioner som lämnats i enlighet med GATT-avtalet äger i princip

ovillkorlig giltighet under tre år — den senaste treårsperioden utlöpte den

31 december 1960. Medlemsstat som önskar ändra eller återta koncession

skall göra anmälan härom före utgången av den löpande treårsperioden.

Äterförhandling skall därefter ske dels med de medlemsstater, med vilka

koncessionen ursprungligen överenskommits, dels med varje annan medlemsstat,

som av GATT bedömes ha ställning som huvudleverantör. Dessutom

skall samråd äga rum med de medlemsstater, som kan anses ha ett väsentligt

intresse i saken.

Sverige hade vid den senaste bindningsperiodens utgång anmält önskemål

att återta de koncessioner som tidigare lämnats för nylonstrumpor, vissa

porslinsvaror ävensom personbilar med en cylindervolym understigande

1,6 liter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

De förhandlingar som sedan förts har lett till att överenskommelse om

kompensation för bindningarnas återtagande uppnåtts med flertalet av de

länder som påkallat förhandlingar. Uppgörelser har sålunda träffats med

Förenta staterna, Japan, Storbritannien och Västtyskland. I fråga om återtagandet

av tullbindningen för damnylonstrumpor, där bindningen ursprungligen

givits till Förenta staterna, har emellertid överläggningarna med huvudleverantören

Italien ännu icke kunnat slutföras.

I anslutning till nu berörda förhandlingar har också förts, förhandlingar

med Förenta staterna och Canada om kompensation för vissa svenska tullbindningar

som återtogs i samband med införandet den 1 januari 1959 av

den nu gällande tulltaxan. Det rörde sig här om bindningar beträffande

sparriskonserver, såser och soppor samt däck och slangar av gummi.

De åtaganden, som vid de i det föregående redovisade förhandlingarna

lämnats från svensk sida som kompensation för de återtagna bindningarna,

innebär dels återbindning av den förenämnda biltullen vid 24 % (i st. f.

tidigare 15 %), dels tullbindningar (vid gällande eller högre nivå) för såser,

verktygsskaft m. m. av trä, vattenturbiner och andra hydrauliska maskiner,

elektronrör samt metalleksaker.

Sverige har även deltagit i ett antal återförhandlingar som upptagits av

andra medlemsländer i GATT. Det har här varit fråga om fall där vederbörande

land återtagit vissa bindningar av intresse för Sverige eller vidtagit

åtgärder för att ändra gällande tullnomenklatur. Dessa förhandlingar

har för svensk del lett till att uppgörelse träffats med Australien, Ceylon,

Finland, Indonesien, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Sydafrikanska Unionen

och Turkiet. I uppgörelserna ingår kompensation för de återtagna koncessionerna.

V. Dillouförhandliugarna

Under konferensens senare del — Dillonförhandlingarna — som avsåg

nya tullkoncessioner, slutförde Sverige för sin del fem bilaterala förhandlingar,

nämligen med Amerikas förenta stater, Indien och Japan samt med

de nytillträdande länderna Israel och Cambodja. Däremot har Sveriges förhandlingar

med EEC ännu icke kunnat slutföras liksom icke heller förhandlingarna

med det nytillträdande landet Spanien. I likhet med övriga EFTAländer

har Sverige inte haft anledning att inom GATT uppta tullförhandlingar

med det nytillträdande Portugal, eftersom förbindelserna med Portugal

i tullhänseende regleras av EFTA-avtalet.

Utöver vad nu berörts hade ursprungligen från svensk sida framställts

önskemål om förhandlingar med ytterligare 14 länder. Några förhandlingar

kom emellertid icke till stånd i dessa fall beroende på att motparten inte

kom att delta i konferensen eller på att förutsättningar för utbyte av tullkoncessioner

inte ansågs föreligga. I det följande lämnas en redogörelse

land för land för resultatet av de förhandlingar som förts från svensk sida.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

11

Amerikas förenta stater

Sveriges förhandlingar med Amerikas förenta stater avslutades den 5

mars 1962, då också en bilateral överenskommelse undertecknades. Denna

överenskommelse var avsedd att gälla under en övergångstid till dess att

det multilaterala slutprotokollet från tullförhandlingskonferensen kunde

undertecknas. Resultatet av ifrågavarande förhandlingar har såsom inledningsvis

antytts i vederbörlig ordning anmälts för riksdagen (prop. 1962:

137, rskr 1962:240).

Den preliminära överenskommelsen har nu tillsammans med övriga uppgörelser

infogats i tullförhandlingskonferensens slutprotokoll.

En närmare redovisning av uppgörelsen med Förenta staterna lämnades i

förutnämnda proposition nr 137 till detta års riksdag. Här må endast

erinras om att de svenska koncessionerna innebar att gällande tull bundits

för 16 varuslag och att tullsänkningar medgivits för 6 varuslag. Importen

från Förenta staterna av de berörda varuslagen uppgick år 1960 totalt till

50 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor

för vilka tullsänkningar medgivits och 24 miljoner kronor till övriga varor.

De koncessioner som Förenta staterna genom överenskommelsen lämnat

Sverige uppgick sammanlagt till 30, berörande en svensk export till detta

land som år 1960 uppgick till ca 72 miljoner kronor.

Indien

Av de svenska medgivanden som lämnats i överenskommelsen med Indien

innebär 4 sänkning av gällande tull och 7 bindning av den nu utgående

tullen. Tullsänkningarna avser kasjunötter (med sänkning från 30 till 10

kronor för 100 kg), kardemumma (från 200 till 100 kronor för 100 kg), ingefära

och kurry (från 50 till 25 kronor för 100 kg) samt ringklockor, bjällror

och gonggonger (från 8 till 5 %). Bindningarna avser kurry i pastaform

(gällande tull 10 %), vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn av nötkreatur

och får (tullfria), snidade prydnadsartiklar av trä (10 %), prydnadsföremål

av metall (8 %) samt varor av elfenben, horn m. in. (10 %).

Till belysning av de lämnade koncessionernas betydelse må nämnas att

den totala svenska importen av därav berörda varuslag år 1959 uppgick till

ett sammanlagt värde av ca 9,3 miljoner kronor. Av detta importvärde belöpte

7,9 miljoner kronor på varor för vilka tullsänkningar medgivits och

1,4 miljoner kronor på varor för vilka tullen bundits. Importen från Indien

av de nu aktuella varorna uppgick nyssnämnda år totalt till 6,1 miljoner

kronor, varav 5,8 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor för vilka

tullsänkning medgivits och 0,3 miljoner kronor till övriga varor. Genomförandet

av tullsänkningarna kan beräknas medföra en minskning av tullintäkterna

med ca 300 000 kronor per år.

De koncessioner som Indien genom överenskommelsen lämnat Sverige

uppgår till 8 och omfattar bindningar av nuvarande tull för följande varuslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962

Litografiskt tryckpapper och offsettryckpapper (50 % ad valorem), brunt

omslagspapper, annat än kraftpapper (50 %), tändstickspapper (50 %),

råpapper för blåkopieringspapper (50 %), vedsågblad (35 %), cirkelsågklingor

och andra maskinsågblad (35 %), industricentrifuger och delar därtill

(15 %) samt plattapparater (15 %).

De indiska medgivandena beräknas beröra en svensk export med ett värde

av icke fullt en miljon kronor.

Japan

Överenskommelsen med Japan är av relativt liten omfattning. Detta sammanhänger

bl. a. med det förhållandet att Japans möjligheter att nu göra

tullmedgivanden visat sig vara mycket begränsade på grund av den förestående

liberaliseringen av landets import. Den nu träffade uppgörelsen omfattar

sålunda på bägge sidor blott s. k. dubbelbindningar, vilket innebär att de

båda länderna lämnar varandra direkta bindningar av redan inom GATT

konsoliderade tullsatser. Värdet av dylika bindningar inskränker sig till

att parterna garanterar varandra förhandlingsrätt vid kommande tullkonferenser

eller återtagande av tullbindning.

De svenska medgivandena avser bindning av gällande tull för radiomottagare

med transistorer (17 %) och för mikroskop (10 %). Importen av dessa

varor från Japan uppgick år 1960 till omkring 3,8 miljoner kronor.

De japanska medgivandena, som i samtliga fall avser bindningar av gällande

tull (15 %), omfattar skrivmaskiner, kassakontrollapparater, bokföringsmaskiner,

vissa pneumatiska verktyg och maskiner, vissa hydrauliska

pressar, pastöriseringsapparater samt vissa mät- och kontrollinstrument för

laboratoriebruk. Japans import från Sverige av dessa varor motsvarade år

1960 ca 2,8 miljoner kronor.

Israel

Israel har som redan nämnts deltagit i tullförhandlingarna i syfte att vinna

anslutning till GATT-avtalet. På grund av GATT-avtalets konstruktion

blir Israel vid en anslutning automatiskt delaktigt av Sveriges tidigare tullbindningar

gentemot andra GATT-länder.

De svenska åtagandena i överenskommelsen med Israel begränsar sig till

bindning av den nu gällande tullfriheten för apelsiner, mandariner, klementiner,

grapefrukt och cedratfrukter under tiden 1 december—30 april. Denna

tullfrihet har utom såvitt angår cedratfrukter redan tidigare bundits i

GATT-förhandlingar, varför det nu lämnade erbjudandet huvudsakligen

endast innebär att även Israel får förhandlingsrätt därest en brytning av

bindningen skulle bli aktuell. Importen från Israel av de berörda varuslagen

uppgick år 1959 till omkring 21 miljoner kronor.

De koncessioner, som Israel genom överenskommelsen lämnat Sverige, innebär

följande.

Tullnedsättning har erhållits för svetselektrodpulver (35 %—28 %), motståndstråd

av Kanthallegeringar (40 %—20 %), rostfria rör (35 %—30 %),

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

plattapparater och pumpar därtill (20 %—fri), vissa centrifuger (20 %—

fri), mejerimaskiner och mejeriutrustning (20 %—fri), hållare för hårdmetallverktyg

(20 %—fri) samt automatiska dörrstängare (80 %—60 %).

Bindning har lämnats för kreosotimpregnerade ledningsstolpar (fri), fruktomslagspapper

(fri), viss fjäderträd (20 %), bergborrar av hårdmetall (30

%), vissa andra hårdmetallverktyg (20 %), delar till plattapparater, centrifuger

och mejerimaskiner (20 %), kul- och rullager och delar därtill

(30 %), tandläkarborrar och annan tandläkarutrustning (35 %), fotoelektriska

apparater för diagnos (fri), elektrokirurgiska diatermiapparater (fri),

elektroencefalografer (fri) samt vissa andra elektromedicinska apparater

(23 %).

De av Israel sålunda lämnade koncessionerna berör en svensk export till

detta land som år 1959 uppgick till ca 5 miljoner kronor.

Cambodja

Överenskommelsen med det ny till trädande landet Cambodja har blivit

synnerligen begränsad på grund av svårigheterna att finna svenska erbjudanden

av intresse för detta land, som endast har en mycket obetydlig export

till Sverige.

På svensk sida lämnas inga direkta koncessioner, men Cambodja kommer

genom sin anslutning till GATT i enlighet med avtalets bestämmelser i åtnjutande

av Sveriges tullbindningar gentemot andra GATT-länder.

På Cambodjas sida avser överenskommelsen en bindning av gällande tull

på kylskåp och andra kylanläggningar (30 % ad valorem). Den svenska exporten

till Cambodja av dessa varor uppgick år 1960 till ca 23 000 kronor.

EEC

Såsom nämnts i det föregående har förhandlingarna med EEC ännu icke

lett till någon uppgörelse för Sveriges del. Med hänsyn till att dessa förhandlingar

spelat en central roll under den nu avslutade konferensen synes dock

en sammanfattande redogörelse för förhandlingarna och det aktuella förhandlingsläget

böra lämnas.

Sedan de återförhandlingar som påkallades av införandet av EEC:s gemensamma

tulltariff i huvudsak slutförts, inleddes förhandlingarna om nya

tullkoncessioner i maj 1961, varefter erbjudandelistor utväxlades som svar

på de önskemål om tullmedgivanden som parterna tidigare överlämnat.

För EEC:s del var utgångspunkten ett erbjudande om en 20-procentig

lineär sänkning av den gemensamma tulltariffen som framförts redan i maj

1960. Erbjudandet förutsatte att motparten skulle vara beredd att på liknande

sätt reducera sina tullar. När förhandlingarna inleddes visade det sig

emelkrtid att omfattande varukategorier undantagits från detta erbjudande,

nämligen hela jordbruksområdet, vissa varor för vilka tullsatsen i den

gemensamma tulltariffen ännu var föremål för diskussion inom EEC, varor

för vilka en tullreduktion på 20 % eller mer redan lämnats som kompensation

under omförhandlingarna samt slutligen produkter som beröres av av
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

talen om Kol- och stålunionen och om Euratom. För Sveriges del innebar

EEC:s erbjudanden att — därest godtagbar kompensation lämnades — tullsänkningar

skulle genomföras för varor beträffande vilka Sverige kunde betraktas

som huvudleverantör till EEC-länderna.

Redan vid inledandet av förhandlingarna stod det, framför allt mot bakgrunden

av Sveriges ställning som lågtulland, klart att möjligheterna för

Sverige att å sin sida lämna erforderliga koncessioner var starkt begränsade.

De koncessioner, som erbjöds i inledningsskedet från svensk sida och som

under förhandlingarnas gång i väsentlig grad förbättrades, kom därför till

största delen att avse bindningar av nu utgående genomsnittligt sett låga

tullar — men även vissa tullsänkningar — i utbyte mot tullreduktioner från

EEC:s sida. På svensk sida hänvisades bl. a. till gällande GATT-regler enligt

vilka bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip är ett medgivande likvärdigt

med nedsättning av höga tullar.

Under de fortsatta förhandlingarna kunde parterna icke enas om värderingen

av de ömsesidigt erbjudna koncessionerna. De svenska önskemålen

mötte särskilt starkt motstånd på pappersområdet. För ytterligare sänkning

av tullen för de viktigaste papperssorterna — från den tull av 16 % som

fastställts vid återförhandlingarna —• krävde EEC sålunda kompensation i

form av avsevärda svenska tullsänkningar, framför allt på textilområdet.

De framförda kraven var av sådan storleksordning att ett tillmötesgående

enligt svensk uppfattning skulle ha medfört ett icke balanserat avtal. Ej

heller ansåg man på svensk sida lämpligt att träffa ett avtal utan koncessioner

för papper.

Någon uppgörelse har alltså icke kunnat träffas mellan EEC och Sverige.

Båda parter är emellertid överens om att icke betrakta överläggningarna

som avbrutna utan de skall fortsättningsvis studera läget och undersöka möjligheterna

för ett återupptagande av diskussionen vid lämplig tidpunkt. Nämnas

må för övrigt, att icke heller de förhandlingar som förts mellan Finland

och EEC kunnat föras fram till en överenskommelse samt att Danmark och

Norge överhuvud icke deltagit i några förhandlingar i förevar ande sammanhang.

Avslutningsvis bör här påpekas, att den svenska exporten i enlighet med

den inom GATT gällande mest-gynnad-nationsprincipen automatiskt kommer

i åtnjutande av de tullmedgivanden som överenskominits också i de förhandlingar

som Sverige inte deltagit i. En sammanställning av exempel på

sådana koncessioner torde såsom Bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende.

VI. Departementschefen

Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har utformats som ett

instrument för strävandena att uppnå successivt friare villkor för det internationella

handelsutbytet. Med den grundval som lagts genom bestämmelserna

i själva avtalet och genom den förhandlingsorganisation som byggts

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

15

upp inom avtalets ram har man avsett att skapa förbättrade möjligheter för

medlemsländerna att bl. a. genom ömsesidiga överenskommelser reducera

tullnivåerna och andra handelshinder och undanröja diskriminerande åtgärder

på den inteAiationella handelns område. Särskild vikt har härvid fästs

vid anordnandet av allmänna tullförhandlingskonferenser som ett medel för

en effektiv samordning av de olika ländernas förhandlingar. Genom de tre

konferenser, som ägde rum i Annecy, Torquay och Geneve 1949—1956, har

också vunnits resultat av stor betydelse för världshandelns utveckling.

Även den nu avslutade tullförhandlingskonferensen har i stort sett bedrivits

i de hittills traditionella formerna. Vad det uppnådda resultatet beträffar

måste det emellertid konstateras att denna konferens i vissa hänseenden

inte motsvarat de förväntningar som ställts. Det har också redan tidigare

ifrågasatts om de hittills i GATT-arbetet tillämpade metoderna — med

förhandlingar vara för vara och land för land — numera kunde anses tillräckligt

effektiva. De därmed sammanhängande problemen togs därför upp

till behandling inom GATT bl. a. vid ett i november 1961 sammankallat ministermöte.

Vid detta rådde allmän enighet om att den hittills bedrivna verksamheten

skulle fortsättas. Ministermötet rekommenderade emellertid att

man inom GATT-organisationen skulle närmare undersöka möjligheterna

att — med särskilt beaktande av utvecklingsländernas exportintressen —■

på nya vägar uppnå en reduktion av alltfort bestående handelshinder. Stor

vikt tillmättes härvid bl. a. ett från svensk sida framfört förslag om en successiv,

under en femårsperiod genomförd allmän tullsänkning med 50 procent.

I enlighet med ministermötets rekommendationer har därefter inom

GATT-organisationen, i särskilda arbetsgrupper eller i tidigare tillsatta kommittéer,

påbörjats överläggningar i syfte att finna lösningar på de föreliggande

problemen.

Vad åter angår den nu slutförda tullförhandlingskonferensen var denna,

som framgått av det tidigare anförda, i sitt första skede inriktad på s. k.

återförhandlingar, d. v. s. förhandlingar som blivit påkallade bl. a. genom

uppsägningar av tidigare överenskomna tullbindningar. De för svensk del

viktigaste av dessa förhandlingar var självfallet de som fördes med EEC

i anledning av införandet av den för medlemsstaterna gemensamma tulltariffen.

Den härvid träffade uppgörelsen innebär att de tullhöjningar som

den nya tariffen kommer att föra med sig i förhållande till de tullnivåer

som hittills gällt i vissa av de skilda medlemsstaterna, främst Västtyskland,

kunnat begränsas eller, i varje fall delvis, kompenseras.

Sveriges deltagande i tullkonferensens andra del, de s. k. Dillonförhandlingarna,

har kommit att få begränsad omfattning. Att så blivit fallet sammanhänger

med Sveriges traditionella ställning som lågtulland och med det

förhållandet att vår tullpolitiska handlingsfrihet blivit relativt begränsad

genom tidigare tullöverenskommelser. Möjligheterna att på svensk sida lämna

ytterligare tullkoncessioner har därför varit relativt små. Som redan

framhållits har uppgörelse icke kunnat nås med EEC, som också i denna

förhandlingsomgång varit den för vårt vidkommande viktigaste förhand
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

lingsparten. Förhandlingarna med EEC betraktas dock icke som avbrutna

utan enighet har uppnåtts om att återuppta kontakten vid lämpligt tillfälle.

Vid de svenska förhandlingarna i övrigt i Dillonomgången har uppgörelse

nåtts med Förenta staterna, Cambodja, Indien, Israel och Japan. Värdet av

de koncessioner, som därvid erhållits, är av varierande betydelse men rent

allmänt torde kunna sägas att påtagliga fördelar kunnat vinnas för den

svenska exporten. Erinras bör i detta sammanhang om att de uppgörelser

som träffats mellan övriga deltagare i konferensen i betydande omfattning

medför indirekta fördelar för svenskt vidkommande.

De överenskommelser som sålunda vid den nu avslutade tullförhandlingskonferensen

träffats mellan Sverige och andra stater torde nu böra underställas

riksdagen för godkännande. Beträffande nu aktuella ändringar i den

svenska tulltaxan — de av avtalet med Förenta staterna föranledda ändringarna

har som nämnts redan genomförts — torde såsom fallet varit vid

tidigare tillfällen Kungl. Maj :t böra bemyndigas att bestämma dagen för

ikraftträdandet. Kungl. Maj :t bör också liksom tidigare skett erhålla bemyndigande

att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i

GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis

återställa ifrågavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett

sådant återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen

därför.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),

dels godkänna de överenskommelser rörande ömsesidiga tullmedgivanden

som för Sveriges del träffats vid den inom ramen för det allmänna tulloch

handelsavtalet (GATT) anordnade allmänna tullförhandlingskonferensen

1960—1962;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, vad angår enligt förenämnda förslag

på grund av överenskommelserna sänkta tullar, därest omständigheterna det

påkallar och bestämmelserna i berörda överenskommelser det medger, helt

eller delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal

lägger hinder i vägen därför.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Th. Hellström

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

17

Bihang

Sammanfattning av nytillkommande, återtagna eller ändrade svenska

tullkoncessioner inom ramen för GATT

Anm. I förteckningen ingår även de tulikoncessioner som lämnats enligt den preliminära överenskommeisen

med Amerikas förenta stater (jfr prop. 1962: 137). Uppgifterna om gällande tullsatser och

gällande koncessioner avser förhållandena före nämnda överenskommelses ikraftträdande den 1 juli 1962.

Förkortningar. IN = Indien, IS = Israel, JP = Japan, T = Förbundsrepubliken Tyskland, UK =

Storbritannien, USA = Förenta Staterna.

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

Gällande

tullsatser

Kr. per 10C

kg eller ad

valorem

Gällande

konces-

sioner

Kr. per 10C

kg eller ad

valorem

Överenskomna

koncessioner

Kr. per 10C

kg eller ad

valorem

Vid för- hand- ling

med

ex 08.01

Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan,

avokatofrukter och guava samt kokosnötter,

paranötter och kasjunötter, färska eller tor- kade, även skalade:

Kasjunötter...................

30: —

30: —

10: —

IN

ex 08.02

Citrusfrukter, färska eller torkade:

Apelsiner, grapefrukter, klementiner och

mandariner, cedratfrukter, under tiden 1

december—30 april.............

fri

med rätt

att ändra

till 15 %

fri1

fri

IS

ex 09.01

Kaffe, även rostat eller befriat från koffein;

skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med

tillsats av kaffe:

Rostat kaffe....................

60: —

60: —

USA

ex 09.08

plus kaffeskatt

Muskot, muskotblomma och kardemumma:

Kardemumma...................

45: —

200: —

200: —

45: —

100: —

IN

ex 09.10

Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

Ingefära; kurry................

50: —

med rätt

att ändra

till 25 %

50: —*

25: —

IN

ex 19.08

Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även inne- hållande kakao (oavsett mängden):

Biscuits och wafers............

10 %

med rätt

att ändra

till 25 %

15 %*

10 %

USA

ex 20.02

Köksväxter, beredda eller konserverade på

annat sätt än genom inläggning i ättika eller

ättiksyra:

Sparris i hermetiskt slutna kärl för försälj- ning i detaljhandeln................

75: —

50: —

återtagen

USA

ex 20.06

Frukter, beredda eller konserverade på annat

sätt, med eller utan tillsats av socker eller

alkohol:

Andra än pulp:

Ananas, aprikoser, persikor och blandade

frukter (fruktsallad).................

30: —4

25: —

USA

• Koncessionen avser ej cedratfrukter.

4 Koncessionen avser endast omalen ingefära.

* Koncessionen avser dessertkäx.

4 Koncessionen avser endast varor i hermetiskt slutna kärl för försäljning i detaljhandeln.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

Gällande

tullsatser

Kr. per 100

kg eller ad

valorem

Gällande

konces-

Överenskomna

koncessioner

sioner

Kr. per 100

kg eller ad

valorem

Kr. per 100

kg eller ad

valorem

Vid för- hand- ling

med

ex 20.07

Saft av frukter eller köksväxter, även med

tillsats av socker men icke innehållande alko- hol:

Osockrad, på kärl vägande brutto:

3 kg eller därunder:

Av citrusfrukter...................

25: —

25: —

20: —

USA

Av köksväxter....................

25: —

—

20: —

USA

ex 21.04

Såser och andra för smaksättning avsedda

preparat:

Såser innehållande högst 20 % fett.......

10 %

50: —1 * * * 5

8 %*

USA

Kurry i pastaform, innehållande högst

20 % fett.............................

10 %

—

10 %

IN

ex 21.05

Sopp- och buljongpreparat samt färdiga sop- por och buljonger:

I hermetiskt slutna kärl för försäljning i

detaljhandeln:

Koncentrerad hönsbuljong............

innehål- lande mer

40: —

återtagen

USA

Andra..............................

än 20 %

50: —

återtagen

USA

Andra slag:

Kondenserade soppor................

fett: fri”

andra:

75: —

återtagen

USA

ex 33.06

Parfymer, toalettmedel och kosmetiska pre- parat:

Ej innehållande alkohol (etanol, etylalko- hol):

Rakkräm...........................

10 %

12 %

15 %

12 %

USA

ex 38.11

Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och

ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindran- de medel, råttgift och liknande produkter,

föreliggande i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, eller så- som preparat eller såsom utformade artiklar

(t. ex. band, vekar och ljus, preparerade

med svavel, samt flugfångare):

Insekts-, svamp- och ogräsbekämpnings- medel ................................

10 %

12 %*

10 %

USA

ex 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt

gummi, latex härunder inbegripen, i andra

former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar,

även profilerade, lösningar och dispersioner);

artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller im- pregnerat garn av textilmaterial; ringar och

rondeller):

Lösningar och dispersioner..............

8 %

8 %

USA

ex 40.11

Ringar, däck, slangar och fälgband av mjuk- gummi för alla slags hjul:

För tillverkning eller sammansättning av

bilar.................................

13 %

12 %

återtagen*

USA

min. 85: —

1 Koncessionen, som avser såser oavsett fettinnehåll och som ursprungligen givits till Canada, har återigits.

! I återförhandlingarna lämnades koncession vid 12 % till USA och vid 10 % till Canada.

* Varan belagd med jordbruksavgift.

1 Koncessionen avser endast insektsbekämpningsmedel.

5 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85: — kvarstår oförändrad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

19

Tulltaxe-

Varuslag

Gällande

Gällande

överenskomna

nummer

tullsatser

konces-

koncessioner

Kr. per 100

sioner

kg eller ad

Kr. per 100

Kr. per 100

Vid för-

valorem

kg eller ad

kg eller ad

hand-

valorem

valorem

ling

med

Andra:

Däck, ej massiva:

Andra............................

13 %

100: —

återtagen1

USA

min. 85: —

med rätt

att ändra

till 25 %

Slangar:

För bilar.........................

13 %

20 %

återtagen1

USA

min. 85: —

ex 40.13

Kläder och tillbehör därtill (handskar här- under inbegripna) av mjukgummi:

Handskar ..........................

10 %

15 %

10 %

USA

ex 41.02

Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej

hänförligt till nr 41.06—41.08:

Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,

avsedda att användas uteslutande för

vidare garvning.......................

fri

—

fri

IN

ex 41.03

Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,

avsedda att användas uteslutande för

vidare garvning.......................

fri

—

fri

IN

ex 44.25

Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar,

sågställningar och dylika delar av trä till

verktyg eller redskap; handtag och skaft av

trä till verktyg eller redskap; borstträn samt

borst- och kvastskaft av trä; skoläster och

skoblock av trä:

Verktyg och redskap; hyvelstockar, såg- ställningar och dylika delar till verktyg eller

redskap; handtag och skaft till verktyg eller

redskap; borstträn samt borst- och kvast- skaft:

Av hickory.........................

fri

5 %''

fri

USA

Av annat träslag....................

5 %

5 %‘

5 %

USA

ex 44.27

Golv- och bordlampor samt liknande belys- ningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä,

ej hänförliga till kap. 94; skrin, serverings- brickor, fruktskålar och liknande artiklar av

trä; askar, etuier och liknande förvaringsper- sedlar av trä för bordssilver, ritbestick, mu- sikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä

samt artiklar av trä för personligt bruk, av- sedda att bäras exempelvis i fickor eller hand- väskor; delar av trä till artiklar, hänförliga

till detta nummer:

Träsniderier .......................

10 %

—

10 %

IN

ex 60.03

Strumpor, understrumpor, sockor, strump- skyddare och liknande artiklar av trikå, icke

innehållande gummi:

Damstrumpor, helt eller delvis av nylon

15 %

25 %

återtagen

USA

min. 6: 25

min.

per dussin

par, dock

högst 25 %

1700: —>

1 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85:— kvarstår oförändrad.

2 Koncessionen omfattar skövlar och ugnsspadar, skruvtvingar, skruvknektar och hyvelstockar

samt skaft och handtag till verktyg och redskap.

* Koncessionen omrattar även herr- och barnstrumpor, helt eller delvis av nylon, vilka icke beröras

av återtagandet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

Tulltaxe-

Varuslag

Gällande

Gällande

Överenskomna

nummer

tull satser

konces-

koncessioner

Kr. per 100

sioner

kg eller ad

Kr. per 100

Kr. per 100

Vid för-

valorem

kg eller ad

kg eller ad

hand-

valorem

valorem

ling

med

ex 61.10

Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga

till trikåvaror:

Av annat textilmaterial än ändlösa synte- tiska eller konstgjorda fibrer...........

15 %

15—25 %*

15 %

USA

ex 69.11

Bords-, hushålls- och toalettartiklar av

porslin:

Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för- silvrade eller på annat likartat sätt deko- rerade ................................

13 %

20 %

återtagen

T

min. 75: —

min. 75: —

ex 69.12

Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra

keramiska material:

Vita eller enfärgade...................

Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för- silvrade eller på annat likartat sätt deko-

13 %

15 %

återtagen

UK

13 %

min. 25: —

20 %

min. 25: —

återtagen

T

ex 69.13

Statyetter och andra prydnadsföremål (även

för personligt bruk), inredningsartiklar och

liknande artiklar:

Av porslin............................

13 %

15 %

återtagen

UK

ex 69.14

Andra varor av keramiskt material:

Av fajans, vita eller enfärgade..........

13 %

15 %

återtagen

T

ex 82.02

Monterade handsågar samt sågblad, alla slag,

icke tandade sågblad härunder inbegripna:

Sågblad, andra än följande: bandsågblad,

cirkelsågklingor, rälsågblad, bågfilsblad,

ram- och blocksågblad.................

8 %

8 %

USA

ex 82.05

Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för

mekaniska eller icke mekaniska handverktyg

(för pressning, stansning, gängning, fräsning,

brotschning, borrning, svarvning, skruvi- dragning o. d.), dragskivor och bergborrar

härunder inbegripna:

Gängverktyg..........................

8 %

10 %

8 %

USA

83.06

Statyetter och andra prydnadsföremål av

oädel metall, för användning inomhus.....

8 %

_

8 %

IN

ex 83.11

Ringklockor, icke elektriska, bjällror och

gonggonger samt delar därtill, av oädel metall:

Andra än cykelringklockor och delar därtill

8 %

—

5 %

IN

ex 84.05

Ångmaskiner utan ångpanna:

Ångturbiner..........................

10 %

—

10 %

USA

ex 84.06

Förbränningskolvmotorer:

Motorer med gnisttändning:

Fartygsmotorer (andra än utombords- motorer) med en cylindervolym av mer

än 1,5 liter.........................

Andra, med undantag av följande: sta- tionära motorer, flygmaskins-, fartygs-,

10 %

10—15 %2

10 %

USA

moped-, motorcykel- och bilmotorer. ..

Motorer med kompressionständning:

10 %

10—15 %»

10 %

USA

Dieselmotorer, vägande per styck mer

än 500 kg ..........................

10 %

10—15 %»

10 %

USA

84.07

Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrau- liska motorer samt regulatorer därtill......

to %

—

12 %

T

1 Varierande bindningsnivå beroende på det ingående materialet.

2 Motorer vägande per styck högst 500 kg eller mer än 25 000 kg bundna vid 10 %; 500—1 500 kg

vid 12 %; 1 500—25 000 vid 15 %.

3 Motorer vägande per styck 500—1 500 kg bundna vid 12 %; 1 500—5 000 kg vid 15 %; mer än

5 000 kg vid 10 %.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

21

Tulltaxe
nummer
-

Varuslag

Gällande

tullsatser

Kr. per 100

kg eller ad

valorem

Gällande

koncessioner

Kr. per 100

kg eller ad

valorem

överenskomna

koncessioner

Kr. per 100

Vid för-

kg eller ad

hand-

valorem

ling

med

ex 84.41

84.47

ex 84.58

ex 85.15

ex 85.21

ex 87.02

90.12

ex 92.11

ex 95.03

ex 95.05

ex 97.03

Symaskiner, möbler speciellt konstruerade för

symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar;
Symaskiner

(andra än för skoindustrin), ej

huvudsakligen avsedda för hemsömnad. . .

Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49,

för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi,

styvplast eller liknande hårda ämnen.......

Försäljningsautomater, såsom frimärks-,

cigarett-, choklad- och livsmedelsautomater:

Elektriska försäljningsautomater och delar

därtill................................

Sändare och mottagare för radiotelefoni,

radiotelegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner

härunder inbegripna; televisionskameror;

apparater för radionavigering,

radiostyrning e. d., radarapparater härunder

inbegripna;

Transistorradiomottagare...............

Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör),

härunder inbegripet gasfyllda rör,

katodstrålerör samt rör för televisionskameror

eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d.,

transistorer härunder inbegripna; monterade

piezoelektriska kristaller:

Andra elektronrör.....................

Bilar för person- eller godsbefordran:

Personbilar:

Med en cylindervolym understigande 1,6

liter................................

Gränsletruckar........................

Andra mikroskop, även med anordningar för

fotografering, filmning eller projicering ....

Grammofoner, dikteringsapparater och andra

apparater för upptagning eller återgivning av

ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare

o. d., med eller utan ljuddosa:

Grammofonautomater..................

Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

Varor, andra än plattor, skivor och liknande

halvfabrikat för vidare bearbetning

Horn, korall, även rekonstruerad, och andra

animaliska snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

Varor av horn, andra än plattor, skivor och

liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.................................

Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan

o. d. för förströelse:

Av metall.............................

10 %

10 %

10 %

17 %

10 %

15 %

15 %

10 %

10 %

10 %

10 %

12 %

10—13

17 %

10 %

15 %•

10 %

10 %•

13 %

o/:

/o

io %

10 %

10 %

17 %

10 %

24 %

10 %

10 %

5 %

10 %

10 %

12 %

USA

USA

USA

JP

USA

T

USA

JP

USA

IN

IN

T, JP

1 Barknings- och klyvmaskiner samt ramsågar bundna vid 10 %; andra maskiner för bearbetning

av trä eller kork, vägande högst 250 kg per styck vid 10 % och vägande mer än 250 kg per styck vid

13 %; maskiner för plastindustrin vid 10 %.

2 Koncessionen, som ursprungligen givits till Storbritannien, har återtagits.

3 Bindningen avser grammofoner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

Bilaga

Sammanställning över vissa tullkoncessioner som vid tullförhandlingskonfe''

rensen lämnats av andra stater i förhandlingar vari Sverige icke deltagit.

Amerikas förenta stater

En redovisning av exempel på för svensk export mera betydande indirekta

koncessioner lämnades i proposition 1962: 137, i samband med att den

preliminära överenskommelsen mellan Sverige och Förenta staterna redovisades.

EEC

Tullsänkningar i förhållande till den gemensamma tulltariffen har medgivits

för (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen och därefter

den nya tullsatsen):

tereftalsyra samt dess salter och estrar (18 %—14 %),

fiskleverolja (15 %—12 %),

viss annan medicin (20 %—16 %),

transportband av gummi (14 %—12 %),

gummiartiklar för tekniskt bruk (15 %—12 %),

industridäck (22 %—-18 %),

vissa sliprar (8 %—6 %),

belysnings- och presentartiklar av trä (18 %—14 %),

papper och papp bestående av två eller flera genom bindemedel förenade

skikt (18 %—17 %),

visst impregnerat papper och papp (19 %—15 %),

linoleummattor (20 %—16 %),

viss maskinfilt (15 %—12 %),

agglomererade slipstenar (10 %—8 %),

vissa andra slipstenar (8 %—6 %),

slipduk och slippapper (11 %—9 %),

cylindrar för förtätade gaser, av järn eller stål (17 %—14 %),

bultar och muttrar etc.: ogängade (16 %—9 eller 13 %) och gängade

(17 %— 9 eller 14 %),

kaminer och spisar av järn och stål (17 %—14 %),

vissa arbeten av järn och stål (15 %—14 %),

duk och nät av koppartråd (12 %—10 %),

vissa arbeten av koppar (18 %—14 %).

hushålls- och sanitetsartiklar av aluminium (20 %—16 %),

bandsågblad (15 %—12 %),

andra sågblad (16 %—13 %),

filar och raspar (13 %—10 %),

tänger, pincetter och skruvnycklar (15 %—12 %),

vissa andra handverktyg (15 %—13 %),

maskinknivar (13 %—10 %),

köttkvarnar (17 %—14 %),

beslag (17 %—14 %),

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962

23

viss belysningsapparatur (18 %—14 %),

hjälpapparater för ånggeneratorer (14 %—11 %),

ångmaskiner (13 %—10 %),

vissa bilmotorer (19 % —14 %),

vissa båtmotorer (18 %—14 % resp. 15 %—13 %),

vissa andra motorer (15 %—12 %),

luftkonditioneringsapparater (12 %—10 %),

brännare för flytande bränsle (14 %—11 %),

kylutrustning (13 %—10 %),

plattapparater (11 %—9 %),

pastöriseringsapparater (14 % —11 %),

vissa centrifuger (13 %—10 %),

filtreringsapparater (15 % —12 %),

förpackningsmaskiner (13 %—10 %),

vissa lastningsmaskiner (14 resp. 13 %—11 %),

vissa grävmaskiner (15 %—12 %),

skördemaskiner (11 %—9 %),

vissa maskiner för livsmedelsindustrin (13 %—10 %),

maskiner för tillverkning av pappersmassa, papper och papp (14 %—11 %

resp. 12 %—10 %),

vissa cylinderpressar (10 %—8 %),

rotationspressar (11 %—9 %),

tvättmaskiner (tjugoprocentiga sänkningar till varierande tullnivåer),

vissa valsverk (13 %—10 %),

borrmaskiner (12 %—10 %),

skrivmaskiner (16 %—13 %),

bokföringsmaskiner (14 %—11 %),

vissa andra kontorsmaskiner och delar till kontorsmaskiner (tjugoprocentiga

sänkningar till varierande tullnivåer),

maskiner för glastillverkning (11 %—9 %),

tobaksmaskiner (14 %—12 %),

kranar och ventiler (15 %—12 % resp. 16 %—13 %),

vevaxlar (19 %—14 % resp. 15 %—12 %),

vissa generatorer och motorer (14 %—11 % resp. 12 %—-10 %),

elektromekaniska hushållsapparater (18 %—15 %),

bärfrekvensutrustning för trådtelefoni (16%—13 %),

likriktarrör (20 %—16 %),

för elektriskt ändamål isolerade kablar (17 %—14 %),

vissa jordbrukstraktorer (20 %—18 %),

vissa underreden till fordon (29 %—22 %),

vissa delar och tillbehör till fordon (19 %—14 %),

utrustning för fotolaboratorier (15 %—12 %),

instrument för geodesi och topografi (17 %—14 %),

medicinska och kirurgiska instrument (16 %—13 %),

apparater för konstgjord andning (16 %—13 %),

röntgenapparater (16 %—13 %),

materialprovningsmaskiner (15 %—12 %),

vissa mät- och kontrollinstrument (tjugoprocentiga sänkningar till varierande

tullnivåer),

reservoarpennor och stiftpennor (22 %—18 %),

delar och tillbehör därtill (17 %—14 %) samt

möbler för medicinskt bruk (17 %—14 %).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962

Bindning av tullar i den gemensamma tulltariffen har medgivits för:

vissa ätbara djurdelar andra än kött och fläsk (20 %) (tullfrihet har medgivits

för farmaceutiskt ändamål),

viss annan havsfisk än sill, skarpsill, makrill, tonfisk och sardiner (15 %),

selen (fri),

vissa acykliska alkoholer (tullnivåer varierande från 14 till 20 %),

butylacetat (19 %),

vissa laminerade plaster (17 resp. 20 %),

slangar av polyeten och polyvinylklorid (23 %),

hushålls- och toalettartiklar av plast (22 %),

hygieniska och farmaceutiska artiklar av mjukgummi (20 %),

spinnpapper (6 %),

glaserade golvplattor (18 %),

vissa bordsartiklar av porslin och andra keramiska material (27 resp. 21 %

jämte minimitullar),

tråd av järn eller stål (10 %),

viss kallvalsad plåt av legerat stål (10 %),

industrisymaskiner (12 %),

vissa traktorer (20 %),

karosserier till fordon (24 %),

stillbildskameror (18 %),

gymnastikredskap (19 %).

Canada

Vissa diesel- och semi-dieselmotorer (sänkning av gällande tullbindning

från 20 %—17 1/2 % eller bindning vid 7 1/2 %).

Indien

Maskinglättat affischpapper, vitt silkespapper, smörpapper, ritpapper,

visst tryckpapper annat än tidningspapper (bindning vid 50 % för samtliga),

elektriska skrivmaskiner (sänkning av gällande tullbindning från

20 %—15 %).

Japan

Maskiner för papperstillverkning, vissa träbearbetningsmaskiner (bindningar

vid 15 %).

Nya Zeeland

Signalapparater (bindning vid 20 %).

Peru

Sänkningar av gällande bindningar för ångpannor och ånggeneratorer

(0.045 soles/kg -f- 13,5 %—0.03 soles/kg -f- 10,5 %), vissa motorer (sänkningar

till varierande tullnivåer), vissa symaskiner (0.15 soles/kg + 12,5 %

—0.10 soles/kg + 10,5 %), vissa elektriska generatorer och omformare

(0.06 soles/kg + 13,5 %—0.04 soles/kg + 9,5 % resp. 0.15 soles/kg -j13,

5 %—0.10 soles/kg -f- 10,5 %), vissa glödlampor (4.50 soles/dussin -f13,

5 %—3.00 soles/dussin -f- 11,5 % resp. 7.00 soles/dussin -)- 13,5 %—

4.80 soles/dussin + 11,5 %), telefonapparater (9.00 soles/kg + 13,5 % —

5.00 soles/kg -f- 11,5 %), telefonväxlar (0.90 soles/kg + 14,5 %—0.30

soles/kg -f- 11,5 %), röntgenapparater (3.00 soles/kg -f- 13,5 %—2.00 soles/

kg -j- 8,5 %), medicinska och kirurgiska instrument (6.00 soles/kg -f13,

5 %—4,00 soles/kg + 8,5 %).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962

25

Cambodja

Bindningar har medgivits för dieselmotorer (25 %), elektriska generatorer,

motorer, omformare etc. (25 %), vissa bilar och bildelar (tullnivåer mellan

50 och 45 %).

Israel

Tullbindning för karbamidpressmassor (70 %), tullsänkningar för pappersmassa

(40 %—35 %), visst kraftpapper (70 %—50 %), smörpapper

(120 %—80 %), industrisymaskiner (20 % —fri), telefonväxlar (100 %—- 80 %), vissa traktorer (20 %—fri); bindningar resp. sänkningar till varierande

tullsatser för vissa förbränningskolvmotorer, vissa bilar och bildelar

samt vissa mät- och kontrollinstrument.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621117

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1962:63 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet s. 1 i texten