Angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m
1962-09-28 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:186, Angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
1
Nr 186
Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelser inom ramen för det allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga
tullmedgivanden, m. m.; given Stockholms slott den
28 september 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr 475);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om
ömsesidiga tullmedgivanden som för Sveriges del träffats med olika stater
vid den allmänna tullförhandlingskonferensen inom GATT 1960—62. Förslag
framlägges härjämte till de i anledning härav påkallade ändringarna
i den svenska tulltaxan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
3
Bilaga
Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter
och guava samt kokosnötter, paranötter
och kasjunötter, färska eller torkade, även
skalade:
A. bananer, ananas, mango, mangostan, avokato
frukter,
guava och kasjunötter ............ 100 kg 10: —
B. dadlar, kokosnötter och paranötter.......... 100 kg 30: —
Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor
09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:
B. Kardemumma .............................
100 kg
100: —
09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
C. ingefära och kurry ........................
D. andra ....................................
100 kg
100 kg
25: —
50: —
Kap. 83. Diverse varor av oädel metall
83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gongong- er samt delar därtill, av oädel metall:
B. andra slag............................
5 %
fl Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 dr 1962
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 28 september 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av
överenskommelser med vissa stater inom ramen för det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m. samt
anför därvid följande.
I. Inledning
Såsom angivits i samband med förslag om godkännande av viss tullöverenskommelse
med Amerikas förenta stater (prop. 1962: 137) har Sverige sedan
hösten 1960 deltagit i en inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) anordnad tullkonferens. Konferensen slutfördes i somras och
har omfattat såväl sådana förhandlingar som föranletts av uppsägningar
av tidigare tullbindningar som förhandlingar om nya tullkoncessioner.
De överenskommelser som förhandlingarna resulterat i har godkänts av
Kungl. Maj:t med förbehåll för ratifikation. Frågan om godkännande av
överenskommelserna torde nu — tillsammans med förslag till därav föranledda
ändringar i den svenska tulltaxan -— framläggas för riksdagen.
En sammanställning av förhandlingsresultatet såvitt angår de svenska
tullkoncessionerna torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende.
Innan jag i det följande närmare redogör för de träffade överenskommelserna
vill jag ge en översikt av förhandlingarnas bakgrund och allmänna
förlopp.
II. Förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp
Sverige har tidigare deltagit i allmänna tullförhandlingskonferenser inom
GATT — i Annecy 1949, i Torquay 1950—1951 och i Geneve 1956. Härutöver
har särskilda tullförhandlingar förts bl. a. med Japan år 1955 i samband
med detta lands inträde såsom avtalsslutande part i GATT och med
Kungl. Maj:ts proposition nr i86 ur 1962
5
Schweiz år 1958 i samband med Schweiz’ provisoriska anslutning. De överenskommelser
som uppnåtts vid dessa förhandlingar har i vederbörlig ordning
godkänts av riksdagen, samtidigt som erforderliga ändringar i den
svenska tulltaxan genomförts.1
Den nu slutförda tullkonferensen tillkom genom beslut av De Avtalsslutande
Parterna den 29 maj 1959 efter ett förslag från amerikansk sida,
framfört av den amerikanske delegationsledaren, dåvarande biträdande utrikesministern
Dillon. Konferensen har ingått som ett led i det program för
expansion av handeln som De Avtalsslutande Parterna antagit i november
1958 och som — förutom tullfrågorna — omfattat speciella problem rörande
handeln med jordbruksprodukter och utvecklingsländernas handel.
Att en ny tullförhandlingskonferens kom att inledas 1960 sammanhängde
med flera omständigheter. Vid denna tidpunkt hade sålunda Europeiska
ekonomiska gemenskapen (EEC) inlett det stegvisa genomförandet av en
fullständig tullunion, omfattande de sex medlemsländerna Belgien, Frankrike,
Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland.
Den därmed sammanhängande anpassningen av de nationella tulltaxorna i
medlemsländerna till en gemensam tulltariff, som skulle påbörjas under
1961, nödvändiggjorde förhandlingar om ändring i eller återtagande av de
tullkoncessioner som de olika medlemsländerna tidigare lämnat i GATT.
En ny tullkonferens skulle vidare erbjuda ett lämpligt tillfälle till förhandlingar
med EEC om tullnivån i den gemensamma marknadens nya tariff. För
att möjliggöra ett amerikanskt deltagande i en sådan konferens hade för
övrigt den amerikanska regeringen år 1958 begärt — och erhållit — bemyndigande
alt delta i tullförhandlingar på multilateral basis. Giltighetstiden
för detta bemyndigande — som i huvudsak innebar att reduktioner
upp till 20 procent av de amerikanska tullarna skulle kunna medgivas genom
förhandlingar vara för vara och på basis av reciprocitet — skulle
utlöpa den 30 juni 1962. Slutligen kunde man vänta att olika länder skulle
begagna sig av möjligheten att uppsäga tidigare överenskomna tullbindningar
vid den löpande bindningsperiodens utgång den 30 december 1960.
Under det första skedet av tullkonferensen bedrevs s. k. återförhandlingar,
d. v. s. förhandlingar om tidigare givna koncessioner som ett land
av olika skäl önskade ändra eller återtaga. De viktigaste förhandlingarna
härvidlag gällde förhandlingarna med EEC om de tullkoncessioner, som de
enskilda staterna inom gemenskapen tidigare lämnat och som nu skulle ersättas
med koncessioner gemensamma för EEC som helhet.
Tullkonferensens senare del, de s. k. Dillonförhandlingarna, inleddes den
29 maj 1961. Av de avtalsslutande parterna deltog i dessa förhandlingar
Amerikas förenta stater, Canada, Chile, Danmark, Finland, Haiti, Indien,
Japan, Nya Zeeland, Nigeria, Norge, Pakistan, Peru, Schweiz, Storbritannien,
Sverige, Tjeckoslovakien och Österrike samt EEC som företrädare för de
1 Prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950; prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och
289 år 1951; prop. nr 212, rskr nr 379 år 1955; prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956; prop nr
133, rskr 274 år 1959.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
sex medlemsländerna. Samtidigt förde Cambodja, Israel, Portugal och Spanien
förhandlingar med GATT:s olika medlemsstater i syfte att uppnå medlemskap.
För tullkonferensens arbete stadfästes särskilda procedurregler i vilka bl. a.
också fastslogs konferensens allmänna syften. I enlighet därmed skulle förhandlingarna
syfta till en allmän nedsättning av tullnivåerna, speciellt av
sådana höga tullar som hindrar import av även mycket små varukvantiteter.
Förhandlingarna skulle föras i enlighet med bestämmelserna i GATTavtalets
artikel XXVIII bis, vilka bl. a. föreskriver att särskild hänsyn skall
tagas till utvecklingsländernas situation. I procedurreglerna stadgades vidare
bl. a. att förhandlingarna skulle genomföras vara för vara och avse
nedsättning av tullar, bindning av tullar vid gällande nivå eller åtagande
att icke låta tullar överstiga viss angiven högre nivå samt att bindning av
låga tullar eller tullfrihet i princip skulle erkännas som ett medgivande
likvärdigt med nedsättning av höga tullar.
Förhandlingsarbetet har bedrivits i traditionella bilaterala former. Varje
medlemsstat har kunnat framföra önskemål om tullkoncessioner — i form
av bindning av tullar vid viss nivå eller i form av egentliga tullsänkningar
— för sådana varor beträffande vilka ifrågavarande land varit motpartens
huvudleverantör eller kunnat anses ha väsentliga exportintressen hos motparten.
Det bör påpekas att koncessioner som lämnas vid förhandlingar med
ett land i enlighet med den i GATT-avtalet stadfästa mest-gynnad-nationsprincipen
sedan kommer alla övriga medlemsstater till godo.
Huvuddelen av tullkonferensens resultat har sammanfattats i ett den 16
juli 1962 dagtecknat protokoll. Resultatet av Cambodjas, Israels och Portugals
förhandlingar har sammanfattats i särskilda protokoll, dagtecknade den
6 april 1962.
Protokollen kan sägas kodifiera de vid konferensen lämnade koncessionerna,
som förtecknats i särskilda till protokollen såsom bilagor fogade listor.
Protokollen innehåller också bestämmelser angående koncessionernas
ikraftträdande, i huvudsak innebärande att de av ett land gjorda åtagandena
blir tillämpliga trettio dagar efter det landet lämnat notifikation därom.
Möjlighet finnes dock för ett land att trots avgiven notifikation hålla tillbaka
eller återtaga koncessioner vilka lämnats till en motpart som själv
icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessioner i kraft.
Beträffande resultatet av konferensen kan nämnas att de träffade överenskommelserna
enligt inom GATT-sekretariatet gjorda beräkningar tillhopa
innehåller ca 4 400 koncessioner och täcker en handel motsvarande
ett värde av drygt 27 miljarder kronor.
För Sveriges del fördes förhandlingarna genom en särskild delegation i
Geneve. Denna hade till sitt förfogande ett antal sakkunniga, av vilka flera
representerade olika grenar av näringslivet. Härjämte hade kommerskollegium
erhållit i uppdrag att — efter samråd med generaltullstyrelsen, statens
jordbruksnämnd och andra berörda myndigheter samt vederbörande orga
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
7
nisationer inom näringslivet — successivt verkställa för förhandlingarna
erforderliga utredningar. Detta utredningsarbete innefattade bl. a. utarbetande
av listor över svenska önskemål om tullkoncessioner och prövning
av de krav på svenska tullmedgivanden som framfördes från andra stater.
III. Kompensationsförhandlingarna med EEC
Liksom ett flertal andra länder har Sverige deltagit i de förhandlingar
som under konferensen förts med EEC i anledning av de ifrågasatta ändringarna
av de tullkoncessioner som tidigare inom GATT:s ram lämnats av
de olika medlemsländerna i EEC.
Som ett led i uppbyggandet av den gemensamma marknaden upprättas
successivt en för denna gemensam tulltariff gentemot utomstående länder.
Tullarna i denna har — i enlighet med Rom-fördragets bestämmelser -—- fastställts vid en nivå, som för de olika varuslagen — med vissa undantag
— utgör det aritmetiska mediet av de tullar, som den 1 januari 1957 tillämpades
i de tidigare självständiga tullområdena. Den gemensamma tulltariffen
införes stegvis under en övergångstid, genom att de olika medlemsstaternas
tullar höjes eller sänkes till den gemensamma nivån. Anpassningen
innebär i stort att tullnivån i Frankrike och Italien sänkes och att en motsvarande
höjning sker i Benelux och Västtyskland.
Enligt GATT-avtalets bestämmelser får de tullar och andra handelsregleringar,
som i en tullunion tillämpas på handeln med andra stater, icke som
helhet betraktade vara högre eller strängare än de tullar och handelsregleringar,
som före tullunionens bildande tillämpades i de då självständiga tullområdena.
Om en stat, som deltar i bildandet av en tullunion, nödgas höja
tullar utöver den nivå som kan gälla enligt inom GATT träffade överenskommelser,
måste förhandlingar upptas med de stater med vilka tullbindningar
ursprungligen avtalats ävensom med de stater som är att anse som
huvudleverantörer av berörda varuslag. Vid dylika förhandlingar skall adekvat
kompensation för bindningarnas återtagande lämnas i form av tullsänkningar
eller tullbindningar för nya varor. Hänsyn skall härvid tas till
den kompensation som motparten erhåller genom sänkning av tullsatserna
för de berörda varorna i andra i tullunionen deltagande stater.
Från svensk sida fördes under den nu avslutade tullkonferensen förhandlingar
med EEC beträffande sådana varor för vilka tullarna varit bundna
gentemot Sverige i något av EEC-länderna samt sådana varor för vilka tullarna
varit bundna gentemot andra länder men för vilka Sverige kunde anses
vara huvudleverantör. Värdet av den del av den svenska exporten till
EEC-länderna, som täcktes av tidigare av dessa länder lämnade tullkoncessioner,
uppgick enligt beräkningar, baserade på exportsiffrorna för år
1959, till ca 900 miljoner kronor eller ungefär 25 procent av den totala
svenska exporten till EEC-länderna.
Vid inledandet av förhandlingarna erbjöds från EEC:s sida i princip åter2f
Iiiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
bindning för hela EEC-området vid den gemensamma tulltariffens nivå
för alla varuslag som tidigare varit bundna i något av gemenskapens länder.
Den del av den svenska totalexporten till EEC, som härigenom skulle
komma att täckas av tullkoncessioner, steg därmed till ca 1 850 miljoner
kronor. Från svensk sida ansågs emellertid dessa nya bindningar icke
kunna utgöra tillräcklig kompensation för de tullhöjningar som den nya
tulltariffen skulle medföra för ett flertal varuslag. Dessa tullhöjningar skulle
nämligen bli så mycket mer kännbara som de i första hand berörde de länder
som hittills varit av den största betydelsen för den svenska handeln. Önskemål
framställdes därför om ytterligare medgivanden från EEC:s sida i form
av tullsänkningar för vissa varor av särskilt intresse för vår export.
Uppgörelse kunde så småningom träffas efter det att från EEC:s sida steg
tagits för att tillmötesgå de svenska kraven. Genom den sålunda uppnådda
överenskommelsen upphäves de tidigare koncessionslistorna för Benelux,
Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland, dock med undantag
beträffande sådana varor som beröres av fördraget om Kol- och stålunionen.
De nya koncessionerna upptages i stället i listor, gemensamma för EEC.
För Sveriges del innebär uppgörelsen i stort sett att — förutom återbindningar
på den gemensamma tulltariffens nivå — tullsänkningar i förhållande
till nämnda tulltariff erhållits för en svensk export om sammanlagt 925
miljoner kronor enligt 1959 års statistik. Därav faller 535 miljoner kronor
på pappersmassa för vilken nya i GATT bundna tullfria kontingenter skall
gälla. De vid sidan härav viktigaste koncessionerna utgöres av tullsänkningar
från 18 % till 16 % för kraftpapper och sulfitpapper och, likaledes från
18 %, till 17 % för greaseproofpapper (sammanlagt exportvärde 230—250
miljoner kronor).
De tullsänkningar i den gemensamma tariffen som i övrigt uppnåtts avser
följande varuslag (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen
och därefter den nya tullsatsen).
Sill under tiden 16 juni—14 februari (20 %—tullfri kontingent för 32 000
ton), lingon (9 %—fri), visst utsäde (10 %—8 resp. 5 %), knäckebröd
(30 %—24 % med viss reservation), dietylaminoaceto—2,6-xylidid (17 %
—15 %), rå tallolja (4 %—fri), sulfatterpentin och rå dipenten (7 %—
5 %), trätjära (4 %—3 %), svetselektrodpulver (9 %—7 %), vissa plaster
(17 %—16 %), transportband av gummi (15 %—14 %), transportband av
stål (18 %-—15 %), viss plywood (15 %—14 %), rullgardinskäppar (14 %
—13 %), oglaserade golvplattor etc. (18 %—16 %), viss ferrokrom (8 % —
tullfri kontingent för 2 400 ton), vissa rör av järn och stål (14 %—12 %),
hästskosöm (16 %—13 %), tvättställ av rostfritt stål (17 %—15 %), vissa
arbeten av järn och stål (18 %—15 %), vissa kokapparater (15 %—13 %),
monterade handsågar (15 %—13 %), vissa handverktyg (16 %—15 %),
viss belysningsapparatur (18 %—14 %), vissa båtmotorer (16 %—15 %),
vissa lastningsmaskiner (14 %—13 %), tobaksmaskiner (15 %—14 %),
vissa elektriska ackumulatorer (17 %—15 %), elektromekaniska hushållsapparater
(19 %—18 %), vissa möbler (18%—17 %).
Det bör här påpekas att EEC i nyförhandlingarna med andra länder än
Sverige sedermera givit ytterligare koncessioner för vissa av de förenämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 9
varorna, vilka på grund av mest-gynnad-nationsprincipen även de kommer
Sverige till godo.
En jämförelse mellan tullförhållandena i Benelux, Frankrike, Italien och
Västtyskland innan anpassningen till den gemensamma tulltariffen påbörjades
år 1961 och utformningen av denna tariff sådan den ter sig efter den nu
träffade uppgörelsen ger — såvitt avser varor, för vilka tullen tidigare varit
bunden gentemot Sverige — vid handen att man kan räkna med sänkta tullar
för en svensk export till ett värde av ca 550 miljoner kronor och höjda
tullar för varor med ett exportvärde av ca 540 miljoner kronor, när EEC:s
gemensamma tariff helt genomförts.
Då på svensk sida de erhållna koncessionerna icke syntes tillfredsställande
beträffande ett mindre antal varor förutsattes vid uppgörelsens undertecknande
att härmed sammanhängande frågor skulle diskuteras i samband
med förhandlingarna om nya tullkoncessioner under konferensens
senare del.
I detta sammanhang må till slut påpekas att man inom GATT också fört
multilaterala diskussioner avseende en granskning av EEC:s gemensamma
tulltariff mot bakgrunden av GATT-avtalets bestämmelse om att en tullunions
yttre tullmur icke får vara högre än tullarna före unionens bildande.
Dessa diskussioner har ännu icke lett till enighet. Meningsskiljaktigheterna
har här rört sig dels om den av EEC tillämpade metoden för utarbetande av
den gemensamma tulltariffen, dels om grunderna för jämförelse av den
gemensamma tariffen med de tidigare i de olika länderna gällande tullnivåerna.
IV. Åter förhandlingar om tidigare svenska tullkoncessioner
Såsom inledningsvis nämnts fördes under tullkonferensen — förutom de i
föregående avsnitt redovisade kompensationsförhandlingarna med EEC •—
ytterligare ett antal återförhandlingar.
Tullkoncessioner som lämnats i enlighet med GATT-avtalet äger i princip
ovillkorlig giltighet under tre år — den senaste treårsperioden utlöpte den
31 december 1960. Medlemsstat som önskar ändra eller återta koncession
skall göra anmälan härom före utgången av den löpande treårsperioden.
Äterförhandling skall därefter ske dels med de medlemsstater, med vilka
koncessionen ursprungligen överenskommits, dels med varje annan medlemsstat,
som av GATT bedömes ha ställning som huvudleverantör. Dessutom
skall samråd äga rum med de medlemsstater, som kan anses ha ett väsentligt
intresse i saken.
Sverige hade vid den senaste bindningsperiodens utgång anmält önskemål
att återta de koncessioner som tidigare lämnats för nylonstrumpor, vissa
porslinsvaror ävensom personbilar med en cylindervolym understigande
1,6 liter.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
De förhandlingar som sedan förts har lett till att överenskommelse om
kompensation för bindningarnas återtagande uppnåtts med flertalet av de
länder som påkallat förhandlingar. Uppgörelser har sålunda träffats med
Förenta staterna, Japan, Storbritannien och Västtyskland. I fråga om återtagandet
av tullbindningen för damnylonstrumpor, där bindningen ursprungligen
givits till Förenta staterna, har emellertid överläggningarna med huvudleverantören
Italien ännu icke kunnat slutföras.
I anslutning till nu berörda förhandlingar har också förts, förhandlingar
med Förenta staterna och Canada om kompensation för vissa svenska tullbindningar
som återtogs i samband med införandet den 1 januari 1959 av
den nu gällande tulltaxan. Det rörde sig här om bindningar beträffande
sparriskonserver, såser och soppor samt däck och slangar av gummi.
De åtaganden, som vid de i det föregående redovisade förhandlingarna
lämnats från svensk sida som kompensation för de återtagna bindningarna,
innebär dels återbindning av den förenämnda biltullen vid 24 % (i st. f.
tidigare 15 %), dels tullbindningar (vid gällande eller högre nivå) för såser,
verktygsskaft m. m. av trä, vattenturbiner och andra hydrauliska maskiner,
elektronrör samt metalleksaker.
Sverige har även deltagit i ett antal återförhandlingar som upptagits av
andra medlemsländer i GATT. Det har här varit fråga om fall där vederbörande
land återtagit vissa bindningar av intresse för Sverige eller vidtagit
åtgärder för att ändra gällande tullnomenklatur. Dessa förhandlingar
har för svensk del lett till att uppgörelse träffats med Australien, Ceylon,
Finland, Indonesien, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Sydafrikanska Unionen
och Turkiet. I uppgörelserna ingår kompensation för de återtagna koncessionerna.
V. Dillouförhandliugarna
Under konferensens senare del — Dillonförhandlingarna — som avsåg
nya tullkoncessioner, slutförde Sverige för sin del fem bilaterala förhandlingar,
nämligen med Amerikas förenta stater, Indien och Japan samt med
de nytillträdande länderna Israel och Cambodja. Däremot har Sveriges förhandlingar
med EEC ännu icke kunnat slutföras liksom icke heller förhandlingarna
med det nytillträdande landet Spanien. I likhet med övriga EFTAländer
har Sverige inte haft anledning att inom GATT uppta tullförhandlingar
med det nytillträdande Portugal, eftersom förbindelserna med Portugal
i tullhänseende regleras av EFTA-avtalet.
Utöver vad nu berörts hade ursprungligen från svensk sida framställts
önskemål om förhandlingar med ytterligare 14 länder. Några förhandlingar
kom emellertid icke till stånd i dessa fall beroende på att motparten inte
kom att delta i konferensen eller på att förutsättningar för utbyte av tullkoncessioner
inte ansågs föreligga. I det följande lämnas en redogörelse
land för land för resultatet av de förhandlingar som förts från svensk sida.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
11
Amerikas förenta stater
Sveriges förhandlingar med Amerikas förenta stater avslutades den 5
mars 1962, då också en bilateral överenskommelse undertecknades. Denna
överenskommelse var avsedd att gälla under en övergångstid till dess att
det multilaterala slutprotokollet från tullförhandlingskonferensen kunde
undertecknas. Resultatet av ifrågavarande förhandlingar har såsom inledningsvis
antytts i vederbörlig ordning anmälts för riksdagen (prop. 1962:
137, rskr 1962:240).
Den preliminära överenskommelsen har nu tillsammans med övriga uppgörelser
infogats i tullförhandlingskonferensens slutprotokoll.
En närmare redovisning av uppgörelsen med Förenta staterna lämnades i
förutnämnda proposition nr 137 till detta års riksdag. Här må endast
erinras om att de svenska koncessionerna innebar att gällande tull bundits
för 16 varuslag och att tullsänkningar medgivits för 6 varuslag. Importen
från Förenta staterna av de berörda varuslagen uppgick år 1960 totalt till
50 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor
för vilka tullsänkningar medgivits och 24 miljoner kronor till övriga varor.
De koncessioner som Förenta staterna genom överenskommelsen lämnat
Sverige uppgick sammanlagt till 30, berörande en svensk export till detta
land som år 1960 uppgick till ca 72 miljoner kronor.
Indien
Av de svenska medgivanden som lämnats i överenskommelsen med Indien
innebär 4 sänkning av gällande tull och 7 bindning av den nu utgående
tullen. Tullsänkningarna avser kasjunötter (med sänkning från 30 till 10
kronor för 100 kg), kardemumma (från 200 till 100 kronor för 100 kg), ingefära
och kurry (från 50 till 25 kronor för 100 kg) samt ringklockor, bjällror
och gonggonger (från 8 till 5 %). Bindningarna avser kurry i pastaform
(gällande tull 10 %), vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn av nötkreatur
och får (tullfria), snidade prydnadsartiklar av trä (10 %), prydnadsföremål
av metall (8 %) samt varor av elfenben, horn m. in. (10 %).
Till belysning av de lämnade koncessionernas betydelse må nämnas att
den totala svenska importen av därav berörda varuslag år 1959 uppgick till
ett sammanlagt värde av ca 9,3 miljoner kronor. Av detta importvärde belöpte
7,9 miljoner kronor på varor för vilka tullsänkningar medgivits och
1,4 miljoner kronor på varor för vilka tullen bundits. Importen från Indien
av de nu aktuella varorna uppgick nyssnämnda år totalt till 6,1 miljoner
kronor, varav 5,8 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor för vilka
tullsänkning medgivits och 0,3 miljoner kronor till övriga varor. Genomförandet
av tullsänkningarna kan beräknas medföra en minskning av tullintäkterna
med ca 300 000 kronor per år.
De koncessioner som Indien genom överenskommelsen lämnat Sverige
uppgår till 8 och omfattar bindningar av nuvarande tull för följande varuslag.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Litografiskt tryckpapper och offsettryckpapper (50 % ad valorem), brunt
omslagspapper, annat än kraftpapper (50 %), tändstickspapper (50 %),
råpapper för blåkopieringspapper (50 %), vedsågblad (35 %), cirkelsågklingor
och andra maskinsågblad (35 %), industricentrifuger och delar därtill
(15 %) samt plattapparater (15 %).
De indiska medgivandena beräknas beröra en svensk export med ett värde
av icke fullt en miljon kronor.
Japan
Överenskommelsen med Japan är av relativt liten omfattning. Detta sammanhänger
bl. a. med det förhållandet att Japans möjligheter att nu göra
tullmedgivanden visat sig vara mycket begränsade på grund av den förestående
liberaliseringen av landets import. Den nu träffade uppgörelsen omfattar
sålunda på bägge sidor blott s. k. dubbelbindningar, vilket innebär att de
båda länderna lämnar varandra direkta bindningar av redan inom GATT
konsoliderade tullsatser. Värdet av dylika bindningar inskränker sig till
att parterna garanterar varandra förhandlingsrätt vid kommande tullkonferenser
eller återtagande av tullbindning.
De svenska medgivandena avser bindning av gällande tull för radiomottagare
med transistorer (17 %) och för mikroskop (10 %). Importen av dessa
varor från Japan uppgick år 1960 till omkring 3,8 miljoner kronor.
De japanska medgivandena, som i samtliga fall avser bindningar av gällande
tull (15 %), omfattar skrivmaskiner, kassakontrollapparater, bokföringsmaskiner,
vissa pneumatiska verktyg och maskiner, vissa hydrauliska
pressar, pastöriseringsapparater samt vissa mät- och kontrollinstrument för
laboratoriebruk. Japans import från Sverige av dessa varor motsvarade år
1960 ca 2,8 miljoner kronor.
Israel
Israel har som redan nämnts deltagit i tullförhandlingarna i syfte att vinna
anslutning till GATT-avtalet. På grund av GATT-avtalets konstruktion
blir Israel vid en anslutning automatiskt delaktigt av Sveriges tidigare tullbindningar
gentemot andra GATT-länder.
De svenska åtagandena i överenskommelsen med Israel begränsar sig till
bindning av den nu gällande tullfriheten för apelsiner, mandariner, klementiner,
grapefrukt och cedratfrukter under tiden 1 december—30 april. Denna
tullfrihet har utom såvitt angår cedratfrukter redan tidigare bundits i
GATT-förhandlingar, varför det nu lämnade erbjudandet huvudsakligen
endast innebär att även Israel får förhandlingsrätt därest en brytning av
bindningen skulle bli aktuell. Importen från Israel av de berörda varuslagen
uppgick år 1959 till omkring 21 miljoner kronor.
De koncessioner, som Israel genom överenskommelsen lämnat Sverige, innebär
följande.
Tullnedsättning har erhållits för svetselektrodpulver (35 %—28 %), motståndstråd
av Kanthallegeringar (40 %—20 %), rostfria rör (35 %—30 %),
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
plattapparater och pumpar därtill (20 %—fri), vissa centrifuger (20 %—
fri), mejerimaskiner och mejeriutrustning (20 %—fri), hållare för hårdmetallverktyg
(20 %—fri) samt automatiska dörrstängare (80 %—60 %).
Bindning har lämnats för kreosotimpregnerade ledningsstolpar (fri), fruktomslagspapper
(fri), viss fjäderträd (20 %), bergborrar av hårdmetall (30
%), vissa andra hårdmetallverktyg (20 %), delar till plattapparater, centrifuger
och mejerimaskiner (20 %), kul- och rullager och delar därtill
(30 %), tandläkarborrar och annan tandläkarutrustning (35 %), fotoelektriska
apparater för diagnos (fri), elektrokirurgiska diatermiapparater (fri),
elektroencefalografer (fri) samt vissa andra elektromedicinska apparater
(23 %).
De av Israel sålunda lämnade koncessionerna berör en svensk export till
detta land som år 1959 uppgick till ca 5 miljoner kronor.
Cambodja
Överenskommelsen med det ny till trädande landet Cambodja har blivit
synnerligen begränsad på grund av svårigheterna att finna svenska erbjudanden
av intresse för detta land, som endast har en mycket obetydlig export
till Sverige.
På svensk sida lämnas inga direkta koncessioner, men Cambodja kommer
genom sin anslutning till GATT i enlighet med avtalets bestämmelser i åtnjutande
av Sveriges tullbindningar gentemot andra GATT-länder.
På Cambodjas sida avser överenskommelsen en bindning av gällande tull
på kylskåp och andra kylanläggningar (30 % ad valorem). Den svenska exporten
till Cambodja av dessa varor uppgick år 1960 till ca 23 000 kronor.
EEC
Såsom nämnts i det föregående har förhandlingarna med EEC ännu icke
lett till någon uppgörelse för Sveriges del. Med hänsyn till att dessa förhandlingar
spelat en central roll under den nu avslutade konferensen synes dock
en sammanfattande redogörelse för förhandlingarna och det aktuella förhandlingsläget
böra lämnas.
Sedan de återförhandlingar som påkallades av införandet av EEC:s gemensamma
tulltariff i huvudsak slutförts, inleddes förhandlingarna om nya
tullkoncessioner i maj 1961, varefter erbjudandelistor utväxlades som svar
på de önskemål om tullmedgivanden som parterna tidigare överlämnat.
För EEC:s del var utgångspunkten ett erbjudande om en 20-procentig
lineär sänkning av den gemensamma tulltariffen som framförts redan i maj
1960. Erbjudandet förutsatte att motparten skulle vara beredd att på liknande
sätt reducera sina tullar. När förhandlingarna inleddes visade det sig
emelkrtid att omfattande varukategorier undantagits från detta erbjudande,
nämligen hela jordbruksområdet, vissa varor för vilka tullsatsen i den
gemensamma tulltariffen ännu var föremål för diskussion inom EEC, varor
för vilka en tullreduktion på 20 % eller mer redan lämnats som kompensation
under omförhandlingarna samt slutligen produkter som beröres av av
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
talen om Kol- och stålunionen och om Euratom. För Sveriges del innebar
EEC:s erbjudanden att — därest godtagbar kompensation lämnades — tullsänkningar
skulle genomföras för varor beträffande vilka Sverige kunde betraktas
som huvudleverantör till EEC-länderna.
Redan vid inledandet av förhandlingarna stod det, framför allt mot bakgrunden
av Sveriges ställning som lågtulland, klart att möjligheterna för
Sverige att å sin sida lämna erforderliga koncessioner var starkt begränsade.
De koncessioner, som erbjöds i inledningsskedet från svensk sida och som
under förhandlingarnas gång i väsentlig grad förbättrades, kom därför till
största delen att avse bindningar av nu utgående genomsnittligt sett låga
tullar — men även vissa tullsänkningar — i utbyte mot tullreduktioner från
EEC:s sida. På svensk sida hänvisades bl. a. till gällande GATT-regler enligt
vilka bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip är ett medgivande likvärdigt
med nedsättning av höga tullar.
Under de fortsatta förhandlingarna kunde parterna icke enas om värderingen
av de ömsesidigt erbjudna koncessionerna. De svenska önskemålen
mötte särskilt starkt motstånd på pappersområdet. För ytterligare sänkning
av tullen för de viktigaste papperssorterna — från den tull av 16 % som
fastställts vid återförhandlingarna —• krävde EEC sålunda kompensation i
form av avsevärda svenska tullsänkningar, framför allt på textilområdet.
De framförda kraven var av sådan storleksordning att ett tillmötesgående
enligt svensk uppfattning skulle ha medfört ett icke balanserat avtal. Ej
heller ansåg man på svensk sida lämpligt att träffa ett avtal utan koncessioner
för papper.
Någon uppgörelse har alltså icke kunnat träffas mellan EEC och Sverige.
Båda parter är emellertid överens om att icke betrakta överläggningarna
som avbrutna utan de skall fortsättningsvis studera läget och undersöka möjligheterna
för ett återupptagande av diskussionen vid lämplig tidpunkt. Nämnas
må för övrigt, att icke heller de förhandlingar som förts mellan Finland
och EEC kunnat föras fram till en överenskommelse samt att Danmark och
Norge överhuvud icke deltagit i några förhandlingar i förevar ande sammanhang.
Avslutningsvis bör här påpekas, att den svenska exporten i enlighet med
den inom GATT gällande mest-gynnad-nationsprincipen automatiskt kommer
i åtnjutande av de tullmedgivanden som överenskominits också i de förhandlingar
som Sverige inte deltagit i. En sammanställning av exempel på
sådana koncessioner torde såsom Bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i
detta ärende.
VI. Departementschefen
Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har utformats som ett
instrument för strävandena att uppnå successivt friare villkor för det internationella
handelsutbytet. Med den grundval som lagts genom bestämmelserna
i själva avtalet och genom den förhandlingsorganisation som byggts
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
15
upp inom avtalets ram har man avsett att skapa förbättrade möjligheter för
medlemsländerna att bl. a. genom ömsesidiga överenskommelser reducera
tullnivåerna och andra handelshinder och undanröja diskriminerande åtgärder
på den inteAiationella handelns område. Särskild vikt har härvid fästs
vid anordnandet av allmänna tullförhandlingskonferenser som ett medel för
en effektiv samordning av de olika ländernas förhandlingar. Genom de tre
konferenser, som ägde rum i Annecy, Torquay och Geneve 1949—1956, har
också vunnits resultat av stor betydelse för världshandelns utveckling.
Även den nu avslutade tullförhandlingskonferensen har i stort sett bedrivits
i de hittills traditionella formerna. Vad det uppnådda resultatet beträffar
måste det emellertid konstateras att denna konferens i vissa hänseenden
inte motsvarat de förväntningar som ställts. Det har också redan tidigare
ifrågasatts om de hittills i GATT-arbetet tillämpade metoderna — med
förhandlingar vara för vara och land för land — numera kunde anses tillräckligt
effektiva. De därmed sammanhängande problemen togs därför upp
till behandling inom GATT bl. a. vid ett i november 1961 sammankallat ministermöte.
Vid detta rådde allmän enighet om att den hittills bedrivna verksamheten
skulle fortsättas. Ministermötet rekommenderade emellertid att
man inom GATT-organisationen skulle närmare undersöka möjligheterna
att — med särskilt beaktande av utvecklingsländernas exportintressen —■
på nya vägar uppnå en reduktion av alltfort bestående handelshinder. Stor
vikt tillmättes härvid bl. a. ett från svensk sida framfört förslag om en successiv,
under en femårsperiod genomförd allmän tullsänkning med 50 procent.
I enlighet med ministermötets rekommendationer har därefter inom
GATT-organisationen, i särskilda arbetsgrupper eller i tidigare tillsatta kommittéer,
påbörjats överläggningar i syfte att finna lösningar på de föreliggande
problemen.
Vad åter angår den nu slutförda tullförhandlingskonferensen var denna,
som framgått av det tidigare anförda, i sitt första skede inriktad på s. k.
återförhandlingar, d. v. s. förhandlingar som blivit påkallade bl. a. genom
uppsägningar av tidigare överenskomna tullbindningar. De för svensk del
viktigaste av dessa förhandlingar var självfallet de som fördes med EEC
i anledning av införandet av den för medlemsstaterna gemensamma tulltariffen.
Den härvid träffade uppgörelsen innebär att de tullhöjningar som
den nya tariffen kommer att föra med sig i förhållande till de tullnivåer
som hittills gällt i vissa av de skilda medlemsstaterna, främst Västtyskland,
kunnat begränsas eller, i varje fall delvis, kompenseras.
Sveriges deltagande i tullkonferensens andra del, de s. k. Dillonförhandlingarna,
har kommit att få begränsad omfattning. Att så blivit fallet sammanhänger
med Sveriges traditionella ställning som lågtulland och med det
förhållandet att vår tullpolitiska handlingsfrihet blivit relativt begränsad
genom tidigare tullöverenskommelser. Möjligheterna att på svensk sida lämna
ytterligare tullkoncessioner har därför varit relativt små. Som redan
framhållits har uppgörelse icke kunnat nås med EEC, som också i denna
förhandlingsomgång varit den för vårt vidkommande viktigaste förhand
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
lingsparten. Förhandlingarna med EEC betraktas dock icke som avbrutna
utan enighet har uppnåtts om att återuppta kontakten vid lämpligt tillfälle.
Vid de svenska förhandlingarna i övrigt i Dillonomgången har uppgörelse
nåtts med Förenta staterna, Cambodja, Indien, Israel och Japan. Värdet av
de koncessioner, som därvid erhållits, är av varierande betydelse men rent
allmänt torde kunna sägas att påtagliga fördelar kunnat vinnas för den
svenska exporten. Erinras bör i detta sammanhang om att de uppgörelser
som träffats mellan övriga deltagare i konferensen i betydande omfattning
medför indirekta fördelar för svenskt vidkommande.
De överenskommelser som sålunda vid den nu avslutade tullförhandlingskonferensen
träffats mellan Sverige och andra stater torde nu böra underställas
riksdagen för godkännande. Beträffande nu aktuella ändringar i den
svenska tulltaxan — de av avtalet med Förenta staterna föranledda ändringarna
har som nämnts redan genomförts — torde såsom fallet varit vid
tidigare tillfällen Kungl. Maj :t böra bemyndigas att bestämma dagen för
ikraftträdandet. Kungl. Maj :t bör också liksom tidigare skett erhålla bemyndigande
att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i
GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis
återställa ifrågavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett
sådant återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen
därför.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),
dels godkänna de överenskommelser rörande ömsesidiga tullmedgivanden
som för Sveriges del träffats vid den inom ramen för det allmänna tulloch
handelsavtalet (GATT) anordnade allmänna tullförhandlingskonferensen
1960—1962;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, vad angår enligt förenämnda förslag
på grund av överenskommelserna sänkta tullar, därest omständigheterna det
påkallar och bestämmelserna i berörda överenskommelser det medger, helt
eller delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal
lägger hinder i vägen därför.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Th. Hellström
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
17
Bihang
Sammanfattning av nytillkommande, återtagna eller ändrade svenska
tullkoncessioner inom ramen för GATT
Anm. I förteckningen ingår även de tulikoncessioner som lämnats enligt den preliminära överenskommeisen
med Amerikas förenta stater (jfr prop. 1962: 137). Uppgifterna om gällande tullsatser och
gällande koncessioner avser förhållandena före nämnda överenskommelses ikraftträdande den 1 juli 1962.
Förkortningar. IN = Indien, IS = Israel, JP = Japan, T = Förbundsrepubliken Tyskland, UK =
Storbritannien, USA = Förenta Staterna.
Tulltaxe-
nummer
Varuslag
Gällande
tullsatser
Kr. per 10C
kg eller ad
valorem
Gällande
konces-
sioner
Kr. per 10C
kg eller ad
valorem
Överenskomna
koncessioner
Kr. per 10C
kg eller ad
valorem
Vid för- hand- ling
med
ex 08.01
Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan,
avokatofrukter och guava samt kokosnötter,
paranötter och kasjunötter, färska eller tor- kade, även skalade:
Kasjunötter...................
30: —
30: —
10: —
IN
ex 08.02
Citrusfrukter, färska eller torkade:
Apelsiner, grapefrukter, klementiner och
mandariner, cedratfrukter, under tiden 1
december—30 april.............
fri
med rätt
att ändra
till 15 %
fri1
fri
IS
ex 09.01
Kaffe, även rostat eller befriat från koffein;
skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med
tillsats av kaffe:
Rostat kaffe....................
60: —
60: —
USA
ex 09.08
plus kaffeskatt
Muskot, muskotblomma och kardemumma:
Kardemumma...................
45: —
200: —
200: —
45: —
100: —
IN
ex 09.10
Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
Ingefära; kurry................
50: —
med rätt
att ändra
till 25 %
50: —*
25: —
IN
ex 19.08
Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även inne- hållande kakao (oavsett mängden):
Biscuits och wafers............
10 %
med rätt
att ändra
till 25 %
15 %*
10 %
USA
ex 20.02
Köksväxter, beredda eller konserverade på
annat sätt än genom inläggning i ättika eller
ättiksyra:
Sparris i hermetiskt slutna kärl för försälj- ning i detaljhandeln................
75: —
50: —
återtagen
USA
ex 20.06
Frukter, beredda eller konserverade på annat
sätt, med eller utan tillsats av socker eller
alkohol:
Andra än pulp:
Ananas, aprikoser, persikor och blandade
frukter (fruktsallad).................
30: —4
25: —
USA
• Koncessionen avser ej cedratfrukter.
4 Koncessionen avser endast omalen ingefära.
* Koncessionen avser dessertkäx.
4 Koncessionen avser endast varor i hermetiskt slutna kärl för försäljning i detaljhandeln.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Tulltaxe-
nummer
Varuslag
Gällande
tullsatser
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
Gällande
konces-
Överenskomna
koncessioner
sioner
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
Vid för- hand- ling
med
ex 20.07
Saft av frukter eller köksväxter, även med
tillsats av socker men icke innehållande alko- hol:
Osockrad, på kärl vägande brutto:
3 kg eller därunder:
Av citrusfrukter...................
25: —
25: —
20: —
USA
Av köksväxter....................
25: —
—
20: —
USA
ex 21.04
Såser och andra för smaksättning avsedda
preparat:
Såser innehållande högst 20 % fett.......
10 %
50: —1 * * * 5
8 %*
USA
Kurry i pastaform, innehållande högst
20 % fett.............................
10 %
—
10 %
IN
ex 21.05
Sopp- och buljongpreparat samt färdiga sop- por och buljonger:
I hermetiskt slutna kärl för försäljning i
detaljhandeln:
Koncentrerad hönsbuljong............
innehål- lande mer
40: —
återtagen
USA
Andra..............................
än 20 %
50: —
återtagen
USA
Andra slag:
Kondenserade soppor................
fett: fri”
andra:
75: —
återtagen
USA
ex 33.06
Parfymer, toalettmedel och kosmetiska pre- parat:
Ej innehållande alkohol (etanol, etylalko- hol):
Rakkräm...........................
10 %
12 %
15 %
12 %
USA
ex 38.11
Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och
ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindran- de medel, råttgift och liknande produkter,
föreliggande i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, eller så- som preparat eller såsom utformade artiklar
(t. ex. band, vekar och ljus, preparerade
med svavel, samt flugfångare):
Insekts-, svamp- och ogräsbekämpnings- medel ................................
10 %
12 %*
10 %
USA
ex 40.06
Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt
gummi, latex härunder inbegripen, i andra
former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar,
även profilerade, lösningar och dispersioner);
artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller im- pregnerat garn av textilmaterial; ringar och
rondeller):
Lösningar och dispersioner..............
8 %
8 %
USA
ex 40.11
Ringar, däck, slangar och fälgband av mjuk- gummi för alla slags hjul:
För tillverkning eller sammansättning av
bilar.................................
13 %
12 %
återtagen*
USA
min. 85: —
1 Koncessionen, som avser såser oavsett fettinnehåll och som ursprungligen givits till Canada, har återigits.
! I återförhandlingarna lämnades koncession vid 12 % till USA och vid 10 % till Canada.
* Varan belagd med jordbruksavgift.
1 Koncessionen avser endast insektsbekämpningsmedel.
5 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85: — kvarstår oförändrad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
19
Tulltaxe-
Varuslag
Gällande
Gällande
överenskomna
nummer
tullsatser
konces-
koncessioner
Kr. per 100
sioner
kg eller ad
Kr. per 100
Kr. per 100
Vid för-
valorem
kg eller ad
kg eller ad
hand-
valorem
valorem
ling
med
Andra:
Däck, ej massiva:
Andra............................
13 %
100: —
återtagen1
USA
min. 85: —
med rätt
att ändra
till 25 %
Slangar:
För bilar.........................
13 %
20 %
återtagen1
USA
min. 85: —
ex 40.13
Kläder och tillbehör därtill (handskar här- under inbegripna) av mjukgummi:
Handskar ..........................
10 %
15 %
10 %
USA
ex 41.02
Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej
hänförligt till nr 41.06—41.08:
Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,
avsedda att användas uteslutande för
vidare garvning.......................
fri
—
fri
IN
ex 41.03
Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,
avsedda att användas uteslutande för
vidare garvning.......................
fri
—
fri
IN
ex 44.25
Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar,
sågställningar och dylika delar av trä till
verktyg eller redskap; handtag och skaft av
trä till verktyg eller redskap; borstträn samt
borst- och kvastskaft av trä; skoläster och
skoblock av trä:
Verktyg och redskap; hyvelstockar, såg- ställningar och dylika delar till verktyg eller
redskap; handtag och skaft till verktyg eller
redskap; borstträn samt borst- och kvast- skaft:
Av hickory.........................
fri
5 %''
fri
USA
Av annat träslag....................
5 %
5 %‘
5 %
USA
ex 44.27
Golv- och bordlampor samt liknande belys- ningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä,
ej hänförliga till kap. 94; skrin, serverings- brickor, fruktskålar och liknande artiklar av
trä; askar, etuier och liknande förvaringsper- sedlar av trä för bordssilver, ritbestick, mu- sikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä
samt artiklar av trä för personligt bruk, av- sedda att bäras exempelvis i fickor eller hand- väskor; delar av trä till artiklar, hänförliga
till detta nummer:
Träsniderier .......................
10 %
—
10 %
IN
ex 60.03
Strumpor, understrumpor, sockor, strump- skyddare och liknande artiklar av trikå, icke
innehållande gummi:
Damstrumpor, helt eller delvis av nylon
15 %
25 %
återtagen
USA
min. 6: 25
min.
per dussin
par, dock
högst 25 %
1700: —>
1 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85:— kvarstår oförändrad.
2 Koncessionen omfattar skövlar och ugnsspadar, skruvtvingar, skruvknektar och hyvelstockar
samt skaft och handtag till verktyg och redskap.
* Koncessionen omrattar även herr- och barnstrumpor, helt eller delvis av nylon, vilka icke beröras
av återtagandet.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Tulltaxe-
Varuslag
Gällande
Gällande
Överenskomna
nummer
tull satser
konces-
koncessioner
Kr. per 100
sioner
kg eller ad
Kr. per 100
Kr. per 100
Vid för-
valorem
kg eller ad
kg eller ad
hand-
valorem
valorem
ling
med
ex 61.10
Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga
till trikåvaror:
Av annat textilmaterial än ändlösa synte- tiska eller konstgjorda fibrer...........
15 %
15—25 %*
15 %
USA
ex 69.11
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av
porslin:
Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för- silvrade eller på annat likartat sätt deko- rerade ................................
13 %
20 %
återtagen
T
min. 75: —
min. 75: —
ex 69.12
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra
keramiska material:
Vita eller enfärgade...................
Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för- silvrade eller på annat likartat sätt deko-
13 %
15 %
återtagen
UK
13 %
min. 25: —
20 %
min. 25: —
återtagen
T
ex 69.13
Statyetter och andra prydnadsföremål (även
för personligt bruk), inredningsartiklar och
liknande artiklar:
Av porslin............................
13 %
15 %
återtagen
UK
ex 69.14
Andra varor av keramiskt material:
Av fajans, vita eller enfärgade..........
13 %
15 %
återtagen
T
ex 82.02
Monterade handsågar samt sågblad, alla slag,
icke tandade sågblad härunder inbegripna:
Sågblad, andra än följande: bandsågblad,
cirkelsågklingor, rälsågblad, bågfilsblad,
ram- och blocksågblad.................
8 %
8 %
USA
ex 82.05
Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för
mekaniska eller icke mekaniska handverktyg
(för pressning, stansning, gängning, fräsning,
brotschning, borrning, svarvning, skruvi- dragning o. d.), dragskivor och bergborrar
härunder inbegripna:
Gängverktyg..........................
8 %
10 %
8 %
USA
83.06
Statyetter och andra prydnadsföremål av
oädel metall, för användning inomhus.....
8 %
_
8 %
IN
ex 83.11
Ringklockor, icke elektriska, bjällror och
gonggonger samt delar därtill, av oädel metall:
Andra än cykelringklockor och delar därtill
8 %
—
5 %
IN
ex 84.05
Ångmaskiner utan ångpanna:
Ångturbiner..........................
10 %
—
10 %
USA
ex 84.06
Förbränningskolvmotorer:
Motorer med gnisttändning:
Fartygsmotorer (andra än utombords- motorer) med en cylindervolym av mer
än 1,5 liter.........................
Andra, med undantag av följande: sta- tionära motorer, flygmaskins-, fartygs-,
10 %
10—15 %2
10 %
USA
moped-, motorcykel- och bilmotorer. ..
Motorer med kompressionständning:
10 %
10—15 %»
10 %
USA
Dieselmotorer, vägande per styck mer
än 500 kg ..........................
10 %
10—15 %»
10 %
USA
84.07
Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrau- liska motorer samt regulatorer därtill......
to %
—
12 %
T
1 Varierande bindningsnivå beroende på det ingående materialet.
2 Motorer vägande per styck högst 500 kg eller mer än 25 000 kg bundna vid 10 %; 500—1 500 kg
vid 12 %; 1 500—25 000 vid 15 %.
3 Motorer vägande per styck 500—1 500 kg bundna vid 12 %; 1 500—5 000 kg vid 15 %; mer än
5 000 kg vid 10 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
21
Tulltaxe
nummer
-
Varuslag
Gällande
tullsatser
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
Gällande
koncessioner
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
överenskomna
koncessioner
Kr. per 100
Vid för-
kg eller ad
hand-
valorem
ling
med
ex 84.41
84.47
ex 84.58
ex 85.15
ex 85.21
ex 87.02
90.12
ex 92.11
ex 95.03
ex 95.05
ex 97.03
Symaskiner, möbler speciellt konstruerade för
symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar;
Symaskiner
(andra än för skoindustrin), ej
huvudsakligen avsedda för hemsömnad. . .
Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49,
för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi,
styvplast eller liknande hårda ämnen.......
Försäljningsautomater, såsom frimärks-,
cigarett-, choklad- och livsmedelsautomater:
Elektriska försäljningsautomater och delar
därtill................................
Sändare och mottagare för radiotelefoni,
radiotelegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner
härunder inbegripna; televisionskameror;
apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder
inbegripna;
Transistorradiomottagare...............
Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör),
härunder inbegripet gasfyllda rör,
katodstrålerör samt rör för televisionskameror
eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d.,
transistorer härunder inbegripna; monterade
piezoelektriska kristaller:
Andra elektronrör.....................
Bilar för person- eller godsbefordran:
Personbilar:
Med en cylindervolym understigande 1,6
liter................................
Gränsletruckar........................
Andra mikroskop, även med anordningar för
fotografering, filmning eller projicering ....
Grammofoner, dikteringsapparater och andra
apparater för upptagning eller återgivning av
ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare
o. d., med eller utan ljuddosa:
Grammofonautomater..................
Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:
Varor, andra än plattor, skivor och liknande
halvfabrikat för vidare bearbetning
Horn, korall, även rekonstruerad, och andra
animaliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:
Varor av horn, andra än plattor, skivor och
liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.................................
Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan
o. d. för förströelse:
Av metall.............................
10 %
10 %
10 %
17 %
10 %
15 %
15 %
10 %
10 %
10 %
10 %
12 %
10—13
17 %
10 %
15 %•
10 %
10 %•
13 %
o/:
/o
io %
10 %
10 %
17 %
10 %
24 %
10 %
10 %
5 %
10 %
10 %
12 %
USA
USA
USA
JP
USA
T
USA
JP
USA
IN
IN
T, JP
1 Barknings- och klyvmaskiner samt ramsågar bundna vid 10 %; andra maskiner för bearbetning
av trä eller kork, vägande högst 250 kg per styck vid 10 % och vägande mer än 250 kg per styck vid
13 %; maskiner för plastindustrin vid 10 %.
2 Koncessionen, som ursprungligen givits till Storbritannien, har återtagits.
3 Bindningen avser grammofoner.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Bilaga
Sammanställning över vissa tullkoncessioner som vid tullförhandlingskonfe''
rensen lämnats av andra stater i förhandlingar vari Sverige icke deltagit.
Amerikas förenta stater
En redovisning av exempel på för svensk export mera betydande indirekta
koncessioner lämnades i proposition 1962: 137, i samband med att den
preliminära överenskommelsen mellan Sverige och Förenta staterna redovisades.
EEC
Tullsänkningar i förhållande till den gemensamma tulltariffen har medgivits
för (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen och därefter
den nya tullsatsen):
tereftalsyra samt dess salter och estrar (18 %—14 %),
fiskleverolja (15 %—12 %),
viss annan medicin (20 %—16 %),
transportband av gummi (14 %—12 %),
gummiartiklar för tekniskt bruk (15 %—12 %),
industridäck (22 %—-18 %),
vissa sliprar (8 %—6 %),
belysnings- och presentartiklar av trä (18 %—14 %),
papper och papp bestående av två eller flera genom bindemedel förenade
skikt (18 %—17 %),
visst impregnerat papper och papp (19 %—15 %),
linoleummattor (20 %—16 %),
viss maskinfilt (15 %—12 %),
agglomererade slipstenar (10 %—8 %),
vissa andra slipstenar (8 %—6 %),
slipduk och slippapper (11 %—9 %),
cylindrar för förtätade gaser, av järn eller stål (17 %—14 %),
bultar och muttrar etc.: ogängade (16 %—9 eller 13 %) och gängade
(17 %— 9 eller 14 %),
kaminer och spisar av järn och stål (17 %—14 %),
vissa arbeten av järn och stål (15 %—14 %),
duk och nät av koppartråd (12 %—10 %),
vissa arbeten av koppar (18 %—14 %).
hushålls- och sanitetsartiklar av aluminium (20 %—16 %),
bandsågblad (15 %—12 %),
andra sågblad (16 %—13 %),
filar och raspar (13 %—10 %),
tänger, pincetter och skruvnycklar (15 %—12 %),
vissa andra handverktyg (15 %—13 %),
maskinknivar (13 %—10 %),
köttkvarnar (17 %—14 %),
beslag (17 %—14 %),
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
23
viss belysningsapparatur (18 %—14 %),
hjälpapparater för ånggeneratorer (14 %—11 %),
ångmaskiner (13 %—10 %),
vissa bilmotorer (19 % —14 %),
vissa båtmotorer (18 %—14 % resp. 15 %—13 %),
vissa andra motorer (15 %—12 %),
luftkonditioneringsapparater (12 %—10 %),
brännare för flytande bränsle (14 %—11 %),
kylutrustning (13 %—10 %),
plattapparater (11 %—9 %),
pastöriseringsapparater (14 % —11 %),
vissa centrifuger (13 %—10 %),
filtreringsapparater (15 % —12 %),
förpackningsmaskiner (13 %—10 %),
vissa lastningsmaskiner (14 resp. 13 %—11 %),
vissa grävmaskiner (15 %—12 %),
skördemaskiner (11 %—9 %),
vissa maskiner för livsmedelsindustrin (13 %—10 %),
maskiner för tillverkning av pappersmassa, papper och papp (14 %—11 %
resp. 12 %—10 %),
vissa cylinderpressar (10 %—8 %),
rotationspressar (11 %—9 %),
tvättmaskiner (tjugoprocentiga sänkningar till varierande tullnivåer),
vissa valsverk (13 %—10 %),
borrmaskiner (12 %—10 %),
skrivmaskiner (16 %—13 %),
bokföringsmaskiner (14 %—11 %),
vissa andra kontorsmaskiner och delar till kontorsmaskiner (tjugoprocentiga
sänkningar till varierande tullnivåer),
maskiner för glastillverkning (11 %—9 %),
tobaksmaskiner (14 %—12 %),
kranar och ventiler (15 %—12 % resp. 16 %—13 %),
vevaxlar (19 %—14 % resp. 15 %—12 %),
vissa generatorer och motorer (14 %—11 % resp. 12 %—-10 %),
elektromekaniska hushållsapparater (18 %—15 %),
bärfrekvensutrustning för trådtelefoni (16%—13 %),
likriktarrör (20 %—16 %),
för elektriskt ändamål isolerade kablar (17 %—14 %),
vissa jordbrukstraktorer (20 %—18 %),
vissa underreden till fordon (29 %—22 %),
vissa delar och tillbehör till fordon (19 %—14 %),
utrustning för fotolaboratorier (15 %—12 %),
instrument för geodesi och topografi (17 %—14 %),
medicinska och kirurgiska instrument (16 %—13 %),
apparater för konstgjord andning (16 %—13 %),
röntgenapparater (16 %—13 %),
materialprovningsmaskiner (15 %—12 %),
vissa mät- och kontrollinstrument (tjugoprocentiga sänkningar till varierande
tullnivåer),
reservoarpennor och stiftpennor (22 %—18 %),
delar och tillbehör därtill (17 %—14 %) samt
möbler för medicinskt bruk (17 %—14 %).
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Bindning av tullar i den gemensamma tulltariffen har medgivits för:
vissa ätbara djurdelar andra än kött och fläsk (20 %) (tullfrihet har medgivits
för farmaceutiskt ändamål),
viss annan havsfisk än sill, skarpsill, makrill, tonfisk och sardiner (15 %),
selen (fri),
vissa acykliska alkoholer (tullnivåer varierande från 14 till 20 %),
butylacetat (19 %),
vissa laminerade plaster (17 resp. 20 %),
slangar av polyeten och polyvinylklorid (23 %),
hushålls- och toalettartiklar av plast (22 %),
hygieniska och farmaceutiska artiklar av mjukgummi (20 %),
spinnpapper (6 %),
glaserade golvplattor (18 %),
vissa bordsartiklar av porslin och andra keramiska material (27 resp. 21 %
jämte minimitullar),
tråd av järn eller stål (10 %),
viss kallvalsad plåt av legerat stål (10 %),
industrisymaskiner (12 %),
vissa traktorer (20 %),
karosserier till fordon (24 %),
stillbildskameror (18 %),
gymnastikredskap (19 %).
Canada
Vissa diesel- och semi-dieselmotorer (sänkning av gällande tullbindning
från 20 %—17 1/2 % eller bindning vid 7 1/2 %).
Indien
Maskinglättat affischpapper, vitt silkespapper, smörpapper, ritpapper,
visst tryckpapper annat än tidningspapper (bindning vid 50 % för samtliga),
elektriska skrivmaskiner (sänkning av gällande tullbindning från
20 %—15 %).
Japan
Maskiner för papperstillverkning, vissa träbearbetningsmaskiner (bindningar
vid 15 %).
Nya Zeeland
Signalapparater (bindning vid 20 %).
Peru
Sänkningar av gällande bindningar för ångpannor och ånggeneratorer
(0.045 soles/kg -f- 13,5 %—0.03 soles/kg -f- 10,5 %), vissa motorer (sänkningar
till varierande tullnivåer), vissa symaskiner (0.15 soles/kg + 12,5 %
—0.10 soles/kg + 10,5 %), vissa elektriska generatorer och omformare
(0.06 soles/kg + 13,5 %—0.04 soles/kg + 9,5 % resp. 0.15 soles/kg -j13,
5 %—0.10 soles/kg -f- 10,5 %), vissa glödlampor (4.50 soles/dussin -f13,
5 %—3.00 soles/dussin -f- 11,5 % resp. 7.00 soles/dussin -)- 13,5 %—
4.80 soles/dussin + 11,5 %), telefonapparater (9.00 soles/kg + 13,5 % —
5.00 soles/kg -f- 11,5 %), telefonväxlar (0.90 soles/kg + 14,5 %—0.30
soles/kg -f- 11,5 %), röntgenapparater (3.00 soles/kg -f- 13,5 %—2.00 soles/
kg -j- 8,5 %), medicinska och kirurgiska instrument (6.00 soles/kg -f13,
5 %—4,00 soles/kg + 8,5 %).
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
25
Cambodja
Bindningar har medgivits för dieselmotorer (25 %), elektriska generatorer,
motorer, omformare etc. (25 %), vissa bilar och bildelar (tullnivåer mellan
50 och 45 %).
Israel
Tullbindning för karbamidpressmassor (70 %), tullsänkningar för pappersmassa
(40 %—35 %), visst kraftpapper (70 %—50 %), smörpapper
(120 %—80 %), industrisymaskiner (20 % —fri), telefonväxlar (100 %—- 80 %), vissa traktorer (20 %—fri); bindningar resp. sänkningar till varierande
tullsatser för vissa förbränningskolvmotorer, vissa bilar och bildelar
samt vissa mät- och kontrollinstrument.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621117
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1962:63 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet s. 1 i texten