Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962

1962-10-12 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:188, Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962

i

Nr 188

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i familjebidragsförordningen den 29

nrnts 1 MG (År 99); gioeh Stockholms slott den 12 oktober

1962.

Kung). Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för forsvarsät-enden denna dag, föreslå riksdagen att anta

härvid fogat förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99).

Under Hans Mäj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

/Sben Andersson

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen redovisas förslag till nya principer för bestämmande av

familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag till egna företagare under

militärtjänstgöring, avsedda att i huvudsak genomföras i administrativ

väg, samt föreslås vissa härav påkallade ändringar i familjebidragsförordningen.

De nya principerna innebär att företagarens förlust under militärtjänstgöringen

skall beräknas på grundval av en indelning av företagen i

grupper alltefter det sätt på vilket vederbörande företag drives under tjänstgöringen.

I den mån företaget beräknas visa överskott påverkas familjepenningen

och bostadsbidraget enligt Särskilda schablonmässiga regler.

Visar företaget underskott skall näringsbidrag kunna utgå i huvudsak enligt

gällande bestämmelser. Sådana bidrag skall enligt förslaget kunna utgå vid

sidan av familjepenning och bostadsbidrag. Slutligen föreslås en höjning

av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 .sand. AV 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1982

Förslag

till

Förordning

om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas dels att 14 § 1 och 4 inom. samt 15 § familjebidragsförordningen

den 29 mars 19461 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att 17 § förordningen skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

14

1 inom. Där Konungen ej annorlunda

förordnar, må värnpliktig, som

driver näring eller rörelse, i stället för

familjepenning och bostadsbidrag erhålla

näringsbidrag till bestridande

av avlöningskostnader, som uppkomma

till följd av att särskild arbetskraft

måste anlitas för alt under den

värnpliktiges tjänstgöring helt eller

delvis ersätta honom. Vad nu sagts

skall gälla jämväl för det fall, att den

värnpliktige är anställd i näring eller

rörelse, som inneliaves av hans

hustru. Näringsbidrag som nu sagts

må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå till värnpliktig, som

fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd).

i mom. Bidrag må utgå med högst

tjugutvå kronor 50 öre för dag. Vid

bestämmande av bidragets storlek

skall hänsyn tagas till det genomsnittliga

normala driftsöverskott företaget

kan beräknas lämna under

den värnpliktiges tjänstgöring och 1

(Föreslagen lydelse)

■:> fl*>

§•

1 mom. Där Konungen ej annorlunda

förordnar, må värnpliktig,

som driver näring eller rörelse, erhålla

näringsbidrag till bestridande

lav avlöningskostnader, som uppkomma

till följd av att särskild arbetskraft

måste anlitas för att under den

värnpliktiges tjänstgöring helt eller

delvis ersätta honom. Vad nu sagts

skall gälla jämväl för det fall, att

den värnpliktige är anställd i näring

eller rörelsé, sonV inneliaves av hans

hustru. Näringsbidrag som nu sagts

må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå till värnpliktig, som

fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd).

4 mom. Bidrag må utgå med högst

tjugufem kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn

tagas till det genomsnittliga normala

driftsöverskott företaget kan

beräknas lämna under den värnpliktiges

tjänstgöring och dennes möj
-

1 Senaste lydelse, se 1900: 152 (omtryckt).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

(Nuvarande lydelse)

dennes möjligheter att av inkomsterna

från företaget bidraga till den

anlitade arbetskraftens avlönande.

15

Därest hinder möter mot näringens

eller rörelsens fortsatta bedrivande

under den värnpliktiges tjänstgöring

men förutsättningar finnas för näringens

eller rörelsens återupptagande

efter tjänstgöringens slut, kan,

då synnerliga skäl föreligga, särskilt

bidrag beviljas för bestridande under

tjänstgöringen av utgifter, som

prövas nödvändiga för att näringen

eller rörelsen skall kunna av den

värnpliktige efter tjänstgöringens

slut återupptagas. Näringsbidrag som

nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå till värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf

må beviljas med högst tvåhundratjugufem

kronor för månad.

(Föreslagen lydelse)

ligheter att av inkomsterna från företaget

bidraga till den anlitade arbetskraftens

avlönande.

§■

Därest hinder möter mot näringens

eller rörelsens fortsatta bedrivande

under den värnpliktiges tjänstgöring

men förutsättningar finnas för näringens

eller rörelsens återupptagande

efter tjänstgöringens slut, kan

särskilt bidrag beviljas för bestridande

under tjänstgöringen av utgifter,

som prövas nödvändiga för att

näringen eller rörelsen skall kunna

av den värnpliktige efter tjänstgöringens

slut återupptagas. Näringsbidrag

som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå

till värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf

må beviljas med högst tjugufem

kronor för dag.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag

jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat

slag av familjebidrag än sjukbidrag

och begravningsbidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 188

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Rcgenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 oktober 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Skoglund, Johansson, afGeijerstam,

Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civildepartementen

fråga om ändrade regler för familjebidrag till egna företagare och

anför därvid följande.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning avgav den 30 december 1958 betänkande

med förslag till familj ebidragsförordning, vilka förslag lades till

grund för propositionen 1960:33. Sedan riksdagen (rskr. 137) anmält sina

beslut i anledning av propositionen, varvid riksdagen bl. a. anhållit om

översyn av bestämmelserna angående näringsbidragens utformning, uppdrog

Kungl. Maj :t genom beslut den 3 juni 1960 åt utredningen att verkställa

denna översyn. Utredningen redovisade den begärda översynen i betänkande

den 29 december 1960 (stencilerat). Efter remissbehandling av

betänkandet överarbetades de framlagda förslagen inom försvarsdepartementet

och en promemoria i ämnet utarbetades. 1 promemorian redovisas

förslag till nya principer för bestämmande av familjepenning, bostadsbidrag

och näringsbidrag till egna företagare under militärtjänstgöring. Att med

militärtjänstgöring i detta sammanhang åsyftas utöver i familjebidragsförfattningarna

omnämnd tjänstgöring jämväl viss civilförsvarstjänstgöring

framgår av riksdagens beslut i anledning av förslagen i propositionen

1962: 101. Det må slutligen framhållas att frågan om familjepenningens

belopp, som bl. a. sammanhänger med frågan om storleken av penningbidragen

till värnpliktiga, icke beröres i propositionen. Jag beräknar återkomma

till sistnämnda frågor under 1963 års vårriksdag.

Gällande bestämmelser

1. Familjepenning och bostadsbidrag.

När den som driver näring eller rörelse (företagare) fullgör militärtjänstgöring

utgår familjepenning och bostadsbidrag på i familjebidragsförfattning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

arna närmare angivna villkor för i första hand företagarens hustru och

barn men jämväl för hans föräldrar och husföreståndarinna samt undantagsvis

för annan anhörig. När det gäller familjepenningen bestämmes i

familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.

Dessa belopp utgör f. n. för hustru och frånskild hustru

ävensom i vissa fall för annan familjemedlem, som förestår hemmet, 7 kronor

20 öre för dag, för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor 30 öre

för dag samt för annan familjemedlem under 16 år 2 kronor 90 öre för

dag. Bostadsbidraget utgår i första hand för bestridande av kostnader för

familjebostad, högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna.

Vid bestämmande av familjepenningen och bostadsbidraget för hustru,

med vilken företagaren sammanbor, samt för hans barn och adoptivbarn

under 16 år, skall s. k. normerad behovsprövning tillämpas. Bestämmelser

härom är meddelade i 14 § fainiljebidragskungörelsen (SFS 1960:153)

och innefattar regler om i vad mån inkomster i familjen skall inverka på

de ovan angivna maximala fainiljebidragsbeloppen. Behovsprövningen har

till ändamål att fastställa familjebidragsbehovet, d. v. s. den familjepenning

och det bostadsbidrag som faktiskt bör utgå i varje särskilt fall. Bestämmelserna

innebär i huvudsak följande. Är företagaren tillika löntagare skall

arbetsinkomsten under militärtjänstgöringen, i den mån den överstiger en

fjärdedel av den normala inkomsten, helt avdragas från familjebidraget.

Har företagarens hustru arbetsinkomst är en fjärdedel därav, dock minst

300 kr, avdragsfritt belopp, medan överskjutande del med hälften avdrages

från familjebidraget. Åtnjuter barn, för vilket bidrag kan utgå, inkomst av

arbete, skall skälig hänsyn tagas till denna enligt anvisningar, som meddelas

av tillsynsmyndigheten, försvarets civilförvaltning. Har företagaren

eller familjemedlem, för vilken bidrag kan utgå, inkomst av kapital, skall

hänsyn icke tagas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger

200 kr för månad, eller, där avdrag skett för arbetsinkomst, 100 kr för

månad. Överskjutande del avdrages med hälften. Om företagaren eller nyss

nämnd familjemedlem åtnjuter annan inkomst än nu sagts — här åsyftas

bl. a. inkomst av näring eller rörelse — skall skälig hänsyn tagas till inkomsten

enligt anvisningar som meddelas av tillsynsmyndigheten.

I fråga om avdrag för inkomst av näring eller rörelse (företag) vid bestämmande

av familjepenning och bostadsbidrag uttalas till en början i de

berörda anvisningarna, att tillsynsmyndigheten funnit skäligt att företagaren

må av överskottet av avkastningen avdragsfritt behålla ett belopp av

200 kr1 för månad samt att detta belopp må höjas, därest företagarens familjemedlemmar

fyller ett arbetskraftsbehov i företaget, som föranlcdes av företagarens

bortovaro och som eljest måste tillgodoses genom anställande av

avlönad arbetskraft. Återstående överskott avdrages i sin helhet från fa
1

Före den 1 juli 1960 var det avdragsfria beloppet 100 kr för månad (jfr motionerna 1:524

och 11:651 samt L2U 7 till 1960 års riksdag).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

miljepenningen och bostadsbidraget. Beträffande beräkningen av företagets

avkastning ger anvisningarna följande föreskrifter.

När det gäller att beräkna avkastningen från ett företag under företagarens

militärtjänstgöring respektive det särskilda arbetskraftsbehov, som

familjemedlemmarna i förekommande fall fylla, uppkomma utan tvivel

svårigheter. Till grund för bedömandet av avkastningen skola ligga de uppgifter,

som företagaren lämnar i ansökan om familjebidrag. Dessa uppgifter

skola dock av familjebidragsnämnderna i män av behov fullständigas

och kontrolleras.

Företagets avkastning före den värnpliktiges militärtjänstgöring har i

och för sig ingen direkt betydelse för bedömningen av familjebidragsbehovet

under tjänstgöringstiden. Uppgift om denna avkastning kan dock

ofta vara vägledande. Anställes en ersättare i företaget, bör företagets bruttoavkastning,

d. v. s. innan avkastningen minskats med ersättarens löneförmåner,

som regel kunna antagas bli densamma under tjänstgöringen som

före denna, överskottet av nettoavkastningen, vid vars beräknande hänsyn

skall tagas jämväl till naturaförmåner, som familjemedlemmarna tillgodogöra

sig ur företaget, skall därefter i den mån detta överstiger 200 kr

minska familjebidraget.

I vissa fall kan avkastningen av ett företag icke beräknas för en kortare

redovisningsperiod, exempelvis tiden för en repetitionsövning. På grund av

företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och på grund av

möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta såväl

inkomster som utgifter, är det många gånger nödvändigt att beräkna företagets

avkastning för sistförflutna kalenderår och utnyttja tolftedelen härav

för att erhålla ett månadsresultat. Denna metod kan som regel tillämpas.

Den ger emellertid icke alltid ett rättvisande resultat: i ett fall kan en på

sådant sätt beräknad inkomst vara för stor, t. ex. om företagaren är jordbrukare

och under det sistförflutna året haft särskilt stora inkomster av

skogsförsäljning, och i ett annat fall kan den vara för ringa med hänsyn

till att företaget då var nystartat. 2

2. Näringsbidrag

Näringsbidrag utgår i två former, näringsbidrag enligt 14 § familjebidragsförordningen,

som är ett bidrag för upprätthållande av ett företag under

militärtjänstgöring och som utesluter familjepenning och bostadsbidrag,

samt näringsbidrag enligt 15 § samma förordning, som är ett bidrag vid

sidan om familj epenning och bostadsbidrag för att möjliggöra att ett under

tjänstgöringen nedlagt företag återupptages.

Näringsbidrag för upprätthållande av ett företag må beviljas egen företagare

eller den som är anställd i företag, som drives av hans hustru. För

att näringsbidrag skall kunna utgå kräves att ökade avlöningskostnader

uppkommit i företaget till följd av företagarens militärtjänstgöring och

att dessa kostnader skall ha medfört behov av bidrag för att företaget skall

kunna upprätthållas. Täcker företagets inkomster och utgifter varandra,

kan enligt de av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningarna näringsbidrag

icke beviljas. Även om företaget visar underskott till följd av ökade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

7

avlöningskostnader, kan näringsbidrag ej utgå, om kostnaderna avser företagarens

hustru eller hans barn under 16 år. Om näringsbidrag kan beviljas

för avlönande av annan företagaren närstående beror på prövning

i varje särskilt fall. Slutligen måste för att näringsbidrag skall kunna

utgå antagas att förutsättningar finnes för företagets fortsatta drivande.

Härutöver må nämnas att näringsbidrag kan utgå till företagare, som fullgör

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), endast därest tillsynsmyndigheten

lämnat medgivande. Föreligger ovan angivna förutsättningar

sammanräknas det uppskattade underskottet i rörelsen med övrigt familjebidragsbehov,

d. v. s. med den familjepenning och det bostadsbidrag, till

vilket företagaren kan vara berättigad. Vid bestämmande av familjepenningen

och bostadsbidraget skall hänsyn tagas till inkomster i familjen

från andra inkomstkällor än företaget på samma sätt som vid vanlig behovsprövning.

Visar det sig vid sammanräkningen, att summan av underskottet

i företaget och familjebidragsbehovet faller inom ramen för maximal

familjepenning och/eller bostadsbidrag bör familjepenning och/eller

bostadsbidrag beviljas. I annat fall beviljas näringsbidrag med det belopp,

som motsvarar behovet. Denna form av näringsbidrag är maximerad till

22 kr 50 öre för dag.

Näringsbidrag för återupptagande av ett nedlagt företag kan, då synnerliga

skäl föreligger, utgå för att bestrida nödvändiga utgifter för återupptagandet.

Förutsättningar måste finnas för att återuppta det nedlagda företaget

efter militärtjänstgöringens slut. Enligt tillsynsmyndighetens anvisningar

måste den fordringen uppställas att uteblivet näringsbidrag skulle

äventyra återupptagandet eller i vart fall vålla mer betydande svårigheter för

företagaren att återuppta företaget eller att företagaren skulle åsamkas

så stora skulder för företaget att avkastningen efter återupptagandet ej

skulle bli tillräcklig för hans och hans familjs försörjning. Även för denna

form av näringsbidrag fordras tillsynsmyndighetens medgivande, då det

gäller företagare, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Bidraget är maximerat till 225 kr för månad.

Departementspromemorian

Promemorian lägger till en början vissa principiella synpunkter på frågorna

om familjebidrag till näringsidkare. Härvid anföres i huvudsak följande.

Den grundläggande principen för familjebidragssystemet är att allt familjebidrag

är behovsprövat och icke avsett att kompensera för inkomstbortfall

eller förlust. Samtidigt måste man beakta de för företagarna speciella

förhållandena. En arbetstagare kan sålunda i allmänhet återgå till sin

anställning omedelbart efter militärtjänstgöringens slut, medan företagaren

på grund av tjänstgöringen icke blolt får ett inkomstbortfall under denna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

utan ofta även får rubbningar i sina förvärvsmöjligheter efter denna. Följderna

härav kan sträcka sig ganska långt fram i tiden och även medföra vissa

direkta utgifter och förluster av icke obetydlig omfattning. Detta kan

motivera att familjebidragsbestämmelserna för företagare utformas på ett

särskilt sätt, så att de sammantagna familjebidragsbestämmelserna lämnar

ett fullgott skydd åt dessa. Det allmänna syftet med familjebidrag till företagare

är självfallet dels att — på samma sätt som beträffande löntagare —

garantera försörjning och bostad åt företagarens familj, dels ock att trygga

företagets fortbestånd. Man synes därför böra betrakta företagarens familj

som en enhet och företaget som en annan enhet. Familjens behov tillgodoses

med familj epenning och bostadsbidrag, varvid överskott i företaget

under militärtjänstgöringen påverkar familjebidraget såsom varje annan

inkomst. Företagets behov, d. v. s. underskott i företaget, tillgodoses genom

näringsbidrag. Med denna utgångspunkt bör de olika bidragsformerna, familj

epenning och bostadsbidrag, å ena sidan, samt näringsbidrag, å andra

sidan, utgå jämsides med varandra.

I det följande redogöres för promemorians förslag rörande dels frågan

hur företagets avkastning skall beräknas under företagarens militärtjänstgöring,

dels frågan hur ett överskott skall inverka på familjepenningen och

bostadsbidraget, dels ock frågan hur näringsbidragen skall utformas vid

fall av underskott i företaget. 1

1. Beräkning av företagets avkastning

I promemorian framhålles att kärnpunkten vid bedömande av frågan om

familjebidrag till företagare är hur företagets avkastning under militärtjänstgöringen

skall beräknas. Myndigheternas nuvarande praxis för att

bestämma avkastningen leder ofta till resultat, som framstår som mindre

tilltalande. Enligt promemorian torde den största felaktigheten ligga i att

man i ett flertal fall utgår från att företagets nettoavkastning under en

månads militärtjänstgöring är en tolftedel av den normala årsinkomsten

trots bortfallet av företagarens arbetsinsats och oavsett om denna ersättes

eller icke. Promemorian utgår i stället från betraktelsesättet att bortfallet

under militärtjänstgöringen av företagarens arbetsinsats i princip medför

att företagets nettoavkastning sjunker. Det framhålles emellertid, att man

icke utan vidare kan utgå från att en minskning alltid uppstår under tjänstgöringen.

Sålunda får det antagas att den normala inkomsten av företaget

kan bibehållas, om företagaren anskaffar en någorlunda fullgod ersättare.

För övriga fall, där företagaren ej anskaffar ersättare, bör man däremot enligt

promemorian förutsätta att bortfallet av arbetsprestationen i företaget

medför minskning av den mot arbetsprestationen svarande inkomsten. Hur

stor denna minskning blir varierar från fall till fall och beror på ett flertal

olika faktorer. Hänsyn måste enligt promemorian tagas bl. a. till företagets

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

bransch och omsättning, antalet anställda, tidpunkten för militärtjänstgöringen,

arbetsinsats av hustrun eller annan nära anhörig m. m. Det torde

vara omöjligt — framhålles i promemorian — att utarbeta bestämmelser,

som tar hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, utan schematiska

beräkningar blir nödvändiga. I syfte att finna ett sätt att bestämma

inkomstförlusten, som med rättvisande resultat kan användas i de

vanligaste fallen, har enligt promemorian skilda beräkningsmetoder prövats

på vissa föreliggande ärenden av normal natur, varvid hänsyn jämväl

tagits till de erfarenheter, som under årens lopp vunnits vid behandlingen av

ärenden rörande familjebidrag till företagare.

På grund av den gjorda undersökningen föreslås i promemorian att företagen

indelas i tre grupper allt efter det sätt, på vilket ett företag enligt vunna

erfarenheter regelmässigt bedrives under tid då företagaren är inkallad till

militärtjänstgöring. Inom varje grupp bör enligt promemorian skilda beräkningsregler

gälla för att få fram företagets nettoavkastning under tjänstgöringen.

Grupp 1 skall enligt promemorian omfatta företag, där särskild, någorlunda

fullgod ersättare anställes under företagarens militärtjänstgöring.

Denne ersättare får dock icke vara hustru eller barn eller adoptivbarn under

16 år. Till denna grupp bör även hänföras företag, där redan anställd personal

gör en betydande merinsats mot en däremot svarande väsentlig löneökning.

Företagen får i dessa fall anses kunna drivas i stort sett som vanligt

och lämna normal avkastning, vilken principiellt beräknas utgöra för månad

en tolftedel av den normala rörelseinkomsten för ett helt kalenderår.

Från avkastningen skall avräknas lönen till ersättaren eller löneökningen till

den anställda personalen.

Till grupp 2 hänföres i promemorian företag, där ersättare icke anställes

men där företagarens hustru eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år

gör en viss arbetsinsats, eventuellt merinsats, varigenom rörelsen hjälpligf

hålles igång. Till denna grupp torde även böra hänföras dels fall, då anställd

personal genom en begränsad merinsats upprätthåller företaget nödtorftigt,

dels fall där visserligen ersättare finnes men denne på grund av

ålder, bristande tid eller kvalifikationer e. d. endast i begränsad omfattning

kan arbeta i företaget. I de angivna fallen anses företagen lämna hälften av

normal avkastning, för månad beräknad enligt tolftedelningsmetoden. Att

härifrån icke skall avräknas den eventuella ersättning som kan utbetalas till

familjemedlem eller den mindre löneökning som kan ifrågakomma till anställd

personal framgår av det följande.

Grupp 3 omfattar enligt promemorian företag, som upprättliålles utan

någon som helst ersättare eller insats från anhörigs sida. Till denna grupp

bör även hänföras företag, där anställd personal saknar möjlighet alt genom

merinsats påverka avkastningen, samt i vissa fall företag, som nedlägges

partiellt. Även företag, som nedlägges helt, hänföres i promemorian till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

grupp 3. Företagen anses icke lämna någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.

2. Behovsprövning av familjepenning och bostadsbidrag

Såsom förut framhållits skall ett överskott i företaget verka reducerande

på familjepenningen och bostadsbidraget. I promemorian konstateras i

anslutning härtill att den angivna gruppindelningen och avkastningsberäkningen

gör särskilda behovsprövningsregler aktuella beträffande familjebidrag

till företagare hänförliga till grupp 1, i den mån lönen till ersättaren eller

löneökningen till den anställda personalen icke överstiger den beräknade

avkastningen, samt till företagare hänförliga till grupp 2. Det framhålles

vidare, att de erforderliga behovsprövningsreglerna självfallet kan konstrueras

på olika sätt men att strävan bör vara att åstadkomma enkla och rättvisande

regler, som utan svårighet kan tillämpas av de familjebidragsbeviljande

myndigheterna. I promemorian överväges tre skilda metoder. De två

första metoderna anknyter till de förut redovisade bestämmelserna om normerad

behovsprövning i 14 § familjebidragskungörelsen. Enligt den första

metoden behandlas två tredjedelar av avkastningen som företagarens arbetsinkomst

och en tredjedel som inkomst av kapital. Den andra metoden innebär

att avkastningen från företag hänförliga till grupp 1 i sin helhet betraktas

som företagarens arbetsinkomst, medan avkastningen från företag

hänförliga till grupp 2 betraktas som hustruinkomst. Hur de avdragsfria

beloppen konstrueras enligt dessa bägge metoder framgår av det föregående.

Den tredje metoden innebär enligt promemorian ett schabloniserat

avdragsfritt belopp, som för företagare i grupp 1 på samma sätt som i

nuläget bestämmes till 200 kr för månad och för företagare tillhörande

grupp 2, där rörelsen oftast upprätthålles genom hustruns arbetsinsats, till

400 kr för månad. Återstående överskott avdrages i sin helhet från familjepenningen

och bostadsbidraget. Det högre avdragsfria beloppet för företagare

i grupp 2 motiveras med att lön till familjemedlem eller annan ersättare

icke bör avräknas från företagets avkastning, beräknad på sätt förut

angivits, eftersom det torde vara svårt att ge regler för en rättvisande avräkning,

i vart fall då någon familjemedlem gör en arbetsinsats i företaget.

På grundval av gjorda beräkningar, hur de tre metoderna inverkar på

familjepenningen och bostadsbidraget, förordas i promemorian den sistnämnda

metoden med ett avdragsfritt schablonbelopp, vilken enligt promemorian

synes ge det för företagarna gynnsammaste resultatet.

Det anföres vidare i promemorian.

Ett genomförande av de skisserade bestämmelserna innebär att högre

familjebidrag än f. n. kan utges i sådana fall, där verkligt behov av en förbättrad

familjebidragsgivning föreligger. För lägre inkomsttagare tillhörande

grupperna 2 och 3 torde sålunda hela familjepenningsbehovet i regel

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

bli täckt och dessutom en större eller i vart fall eu stor del av bostadskostnaden.

Detta innebär en avsevärt förbättrad bidragsgivning i förhållande

till den f. n. rådande, då utrymme ofta ej finnes för familjebidrag. Kritiken

har också närmast inriktat sig på flertalet fall som här hänföres till grupp 2

eller 3.

De föreslagna bestämmelserna synes vidare ägnade att underlätta och

förbättra handläggningen av hithörande familjebidragsärenden. Detta sker

i viss mån redan genom att enkla fixerade normer föreslås införda för behovsprövningen.

Emellertid torde förenklingen och förbättringen främst

ligga i den föreslagna gruppindelningen. Denna kommer nämligen att underlätta

bedömingen av ett företags avkastning under företagarens militärtjänstgöring,

vilken bedömning är av grundläggande betydelse för att fastställa

familjebidraget. Vidare synes gruppindelningen ge större möjlighet

än nu att behandla ärendena på ett någorlunda likformigt sätt. Det ligger

i sakens natur att den föreslagna gruppindelningen icke helt kan lösa problemen

ifråga om familjebidrag till företagare. En olägenhet med gruppindelningen

kan i visst fall vara, att det i praktiken kan bli svårt att avgöra,

till vilken grupp ett företag skall hänskjutas. Onekligen kommer vissa

gränsfall att uppstå. I allmänhet synes dock problemen i frågan om ett företag

skall hänskjutas till grupp 1 att vara överkomliga, även om man icke

kan bortse från att det i en del fall kan vara svårt att avgöra, om ett företag

bör tillhöra denna grupp eller grupp 2. Svårigheten ligger bl. a. i att bedöma

ersättarens kvalifikationer. Härvid torde emellertid den överenskomna

lönen till ersättaren kunna tjäna till ledning. Även mellan grupperna 2

och 3 kan gränsfall finnas. Om förhållandena i något enstaka fall skulle

vara sådana, att en strikt tillämpning av de föreslagna bestämmelserna skulle

medföra ett orättvisande familjebidrag, synes föreskriften i 14 § 3 mom.

familjebidragskungörelsen kunna tillämpas, enligt vilken bidraget kan bestämmas

till skäligt belopp. Vidare förutsättes att skäligheten av kostnaderna

i företaget, exempelvis lön till ersättare, alltid blir föremål för särskild

prövning. 3

3. Näringsbidragens utformning

Med utgångspunkt från den tidigare angivna förutsättningen att näringsbidrag

skall kunna beviljas för att täcka ett underskott i företaget föreslås i

promemorian att de bägge nuvarande näringsbidragsformerna — näringsbidrag

för upprätthållande av ett företag och näringsbidrag för återupptagande

av ett nedlagt företag — bibehålies.

Beträffande näringsbidrag för upprätthållande av ett företag utgår promemorian

från den tidigare angivna gruppindelningen och den för varje grupp

angivna avkastningsberäkningen. Det erinras i promemorian om att företag

hänförliga till grupp 1, där alltså någorlunda fullgod ersättare anställes under

företagarens militärtjänstgöring eller anställd personal gör eu betydande

merinsats under tjänstgöringen mot en däremot svarande väsentlig löneökning,

anses lämna normal avkastning. Då härifrån emellertid skall avräknas

lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen

kan lönen eller löneökningen överstiga den normala avkastningen. Nä
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

ringsbidrag bör då utgå för att täcka mellanskillnaden. Det är enligt promemorian

svårt att tänka sig något annat praktiskt fall, där näringsbidrag

kan bli aktuellt för företagare hänförliga till grupp 1. Företag hänförliga till

grupp 2, som upprätthålles hjälpligt genom insats eller merinsats av företagarens

hustru eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år eller genom

en begränsad merinsats av anställd personal, anses under militärtjänstgöringen

ge halva den normala avkastningen. Då företagen sålunda ger överskott

och av skäl som förut redovisats hänsyn ej bör tagas till den eventuella

lön, som kan utbetalas till familjemedlem eller annan ersättare, finnes enligt

promemorian i dessa fall ej utrymme för näringsbidrag. Företag hänförliga

till grupp 3, som icke nedlagts helt men som upprätthålles utan någon

som helst ersättare eller insats från anhörigs sida, anses slutligen icke lämna

någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet. För dessa

företag är det svårare att fastställa om underskott skall anses ha uppstått

under militärtjänstgöringen. Företagen är emellertid icke i egentlig

mening nedlagda och får väl då allmänt — framhålles i promemorian —

antagas lämna åtminstone en mindre avkastning, så att de kan bära de

fasta och andra kostnader som må föreligga. Något tillskott i form av näringsbidrag

synes därför i regel enligt promemorian icke behövas för dessa

företag, men om företagaren kan visa, att underskott uppstår under militärtjänstgöringen,

synes företaget böra anses som nedlagt.

Vad härefter angår näringsbidrag för återupptagande av ett nedlagt företag

utgår promemorian från att ett sådant företag måste anses lämna underskott

under militärtjänstgöringen motsvarande olika löpande utgifter,

såsom lokalhyra, räntor m. m. Näringsbidrag bör sålunda enligt promemorian

liksom i nuläget beviljas för de löpande utgifter som prövas nödvändiga

för att företaget skall kunna återupptagas efter tjänstgöringens slut. Det

föreslås dock att det ej som nu skall krävas, att synnerliga skäl föreligger

för att ifrågavarande näringsbidrag skall kunna utgå.

I promemorian fastslås att som allmänna villkor för näringsbidrag liksom

f. n. bör gälla, att förutsättningar måste antagas vara för handen för

företagets fortsatta drivande eller återupptagande och att näringsbidrag under

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) fordrar tillsynsmyndighetens

medgivande. Allmänt förutsättes därjämte också att skäligheten av

lön till ersättare respektive av utgifter för företagets återupptagande noggrant

prövas.

Beträffande näringsbidragens belopp föreslås att det nuvarande maximibidraget

för upprätthållande av ett företag, 22 kr 50 öre för dag eller 675

kr för månad, avrundas uppåt till 25 kr för dag och att maximibidraget för

återupptagande av ett nedlagt företag delvis i förenhetligande syfte bestämmes

till samma belopp, 25 kr för dag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

13

Yttranden över departementspromemorian

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrkes i sina huvuddrag av

överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas och rikshemvärnschefens

hörande, varvid överbefälhavaren förklarar sig godta förslagen som en

etappvis förbättring, samt av försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

kammarrätten, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,

Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, landsorganisationen

i Sverige, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers

centralorganisation, statstjänstemännens riksförbund, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

riksförbundet landsbygdens folk, svenska landsbygdens ungdomsförbund,

centralförbundet för befälsutbildning och Sveriges köpmannaförbund.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund avstyrker förslagen och uttalar,

att de i vart fall icke utan en grundlig överarbetning bör läggas till

grund för författningsändring.

Beträffande den föreslagna avkastningsberäkningen uttalar överbefälhavaren,

att vanskliga avvägningsproblem kan uppkomma, överbefälhavaren

samt försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd föreslår samtidigt

att ett alternativt förslag blir föremål för prövning, vilket innebär att

inkomstbortfallet för samtliga företagare bestämmes till ett schablonbelopp,

som av överbefälhavaren föreslås till 1 200 kr för månad. Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund anser det böra övervägas att låta den

föreslagna gruppindelningen utgå, eftersom det synes tveksamt om man vinner

likställighet mellan företagare i de olika grupperna. Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län anser, att gruppindelningen endast bör innefatta ett

råd till familjebidragsnämnderna om hur avkastningen i normala fall må beräknas

och att det lämpligen bör läggas i myndighetens hand att efter prövning

av omständigheterna i det särskilda fallet göra avsteg från det resultat

som erhålles genom schablonmässig tillämpning av den för en viss grupp

anvisade regeln, om resultatet icke är rimligt. Länsstyrelsen understryker

vidare svårigheten att på ett rättvist sätt bedöma lönen till ersättare och

förutsätter, att den familjebidragsbeviljande myndigheten tillägges stor

frihet att skönsmässigt pröva skäligheten av lönen. Slutligen framhåller

länsstyrelsen, att det icke synes rimligt att bortse från den avkastning som

ett företag hänförligt till grupp 3 kan lämna under företagarens militärtjänstgöring,

ehuru någon prestation icke utföres av den värnpliktige eller

av någon ersättare för denne.

1 fråga om behovsprövningen av familjepenningcn och bostadsbidraget

uttalar Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, att likställighet i fråga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr i88 år 1962

om familjebidrag mellan företagare och löntagare överhuvudtaget är svår

att uppnå men att förslaget innebär att olikheterna mellan dessa bägge inkomsttagargrupper

accepteras som princip. Försvarets civilförvaltning och

överståthållarämbetet förordar, att frågan om avkastningens inverkan på

familj epenningens och bostadsbidragets storlek löses så att avkastningen

från företag hänförligt till grupp 1 behandlas som företagarens arbetsinkomst

enligt bestämmelserna i 14 § 1 mom. a) familjebidragskungörelsen och avkastningen

från företag hänförligt till grupp 2 som hustruinkomst enligt

14 § 1 mom. b) kungörelsen. Länsstyrelsen i Norrbottens lön vill behandla

avkastningen från företaget, oavsett om det är hänförligt till grupp 1 eller

2, som företagarens arbetsinkomst.

Departementschefen

Företagare, som fullgör militärtjänstgöring, är berättigad till familjebidrag

i form av familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag enligt

följande regler. För familjepenningen anges i familjebidragsförordningen

maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar. Bostadsbidrag

utgår i första hand för bestridande av kostnaderna för familjebostad,

högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna. Inkomster

för företagaren och hans familj påverkar familjepenningen och bostadsbidraget

enligt de i familjebidragskungörelsen givna bestämmelserna om

normerad behovsprövning. Visar företaget nettoöverskott påverkar enligt av

tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningar denna inkomst familjepenningens

och bostadsbidragets storlek på så sätt att 200 kr (före den 1 juli 1960

100 kr) i månaden är avdragsfritt, medan återstoden i sin helhet avdrages

från familjepenningen och bostadsbidraget. Under förutsättning

att företagarens familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov i företaget,

som föranledes av företagarens bortovaro och som eljest måste tillgodoses

genom anställande av avlönad arbetskraft, kan det avdragsfria beloppet

höjas. Föreligger underskott i företaget till följd av ökade avlöningskostnader

till annan än företagarens hustru och hans barn under 16 år, och har

dessa kostnader medfört behov av bidrag för att företaget skall kunna upprätthållas

kan näringsbidrag för upprätthållande av företaget utgå med

högst 22 kr 50 öre för dag. I första hand tillgodoses dock familjens behov i

dessa fall med familjepenning och bostadsbidrag. Det är först när maximibeloppet

för familjepenning och bostadsbidrag icke räcker till för att täcka

även underskottet som näringsbidraget utgår, och denna form av bidrag utesluter

familjepenning och bostadsbidrag. Är företaget nedlagt eller betraktas

det som nedlagt under företagarens militärtjänstgöring kan, om synnerliga

skäl föreligger, vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag utgå

näringsbidrag för återupptagande av företaget. Detta näringsbidrag är alltså

avsett att bestrida nödvändiga utgifter för att företaget skall kunna åter
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

upptagas efter tjänstgöringens slut. För bägge formerna av näringsbidrag

gäller, att de icke utan tillsynsmyndighetens medgivande kan utgå till företagare,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Det må i detta sammanhang framhållas att frågan om företaget visar

nettoöverskott eller underskott under företagarens militärtjänstgöring, d. v. s.

frågan om hur företagets avkastning skall beräknas, icke reglerats närmare

i gällande bestämmelser. I de av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningarna

framhålles blott, att det utan tvivel uppkommer svårigheter att beräkna

avkastningen från ett företag under företagarens militärtjänstgöring och

att som grund för bedömandet av avkastningen skall ligga de uppgifter, som

företagaren lämnar i ansökan om familjebidrag. I anvisningarna uttalas

vidare, att avkastningen i vissa fall icke kan beräknas för en kortare redovisningsperiod,

exempelvis tiden för en repetitionsövning, och att det därför

på grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och

på grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta

såväl inkomster som utgifter, många gånger är nödvändigt att beräkna

företagets avkastning för sistförflutna kalenderår och utnyttja tolftedelen

därav för att erhålla ett månadsresultat.

Kritik har vid flera tillfällen riktats mot gällande regler om familjebidrag

till företagare. Jag får i detta hänseende särskilt hänvisa till motionerna

I: 524 och II: 651 till 1960 års riksdag samt I: 7 och II: 17 till 1962 års riksdag

(jämför L2U 1960: 7 och 1962: 18, vilka godkändes av riksdagen). Kritiken

i motionerna riktade sig framför allt mot att företaget enligt gällande

bestämmelser ofta anses lämna normal avkastning under företagarens militärtjänstgöring,

i regel beräknad enligt tolftedelningsmetoden, vilket medför

att många företagare i praktiken ställes utanför möjligheten till familjebidrag.

Enligt motionärerna borde utgångspunkten i stället vara att företagaren

finge vidkännas ett inkomstbortfall under tjänstgöringen, vilket för

en månads militärtjänstgöring motsvarade en tolftedel av den normala årsavkastningen.

Den angivna utgångspunkten, att företagaren under militärtjänstgöringen

får vidkännas ett inkomstbortfall, ligger till grund för förslagen i den inom

försvarsdepartementet upprättade promemorian. För att fastställa företagets

avkastning under tjänstgöringen föreslås i promemorian att företagen

indelas i tre grupper. Till grupp 1 skall hänföras företag, som upprätthålles

genom att särskild ersättare anställes under företagarens militärtjänstgöring;

dock icke företagarens hustru eller barn under 16 år. Gruppen skall

även omfatta företag, där redan anställd personal gör en betydande inerinsats.

Företagen anses lämna normal avkastning, vilken principiellt beräknas

för månad enligt tolftedelningsmetoden. Från denna avkastning skall

avräknas de ökade lönekostnaderna. Grupp 2 skall omfatta företag, där

ersättare icke anställes men där företagarens hustru eller hans barn under

16 år gör en viss arbetsinsats eller merinsats. Gruppen skall även omfatta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

företag, där redan anställd personal genom en begränsad inerinsats nödtorftigt

upprätthåller företaget, samt företag, där ersättare för företagaren

finnes men endast i begränsad omfattning kan arbeta i företaget. Företag

hänförliga till denna grupp anses lämna hälften av normal avkastning, för

månad beräknad enligt tolftedelningsmetoden. Här skall icke från avkastningen

avdragas eventuell lön till anhörig, anställd personal eller ersättare.

Grupp 3 slutligen skall omfatta övriga företag. Företag, som upprätthålles

under företagarens militärtjänstgöring och som är hänförliga till denna

grupp, anses icke lämna någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.

Å andra sidan anses dessa företag kunna bära fasta och andra

kostnader och alltså icke lämna underskott. Företag, som är nedlagda under

företagarens militärtjänstgöring, anses lämna ett underskott motsvarande

olika löpande utgifter, såsom lokalhyra, räntor m. m.

I anslutning till den angivna gruppindelningen och avkastningsberäkningen

föreslås i promemorian särskilda behovsprövningsregler beträffande

familjepenning och bostadsbidrag dels till företagare hänförliga till grupp

1, i den mån i dessa företag lönen till ersättaren eller löneökningen till den

anställda personalen icke överstiger den beräknade avkastningen, dels ock

till företagare hänförliga till grupp 2. Förslaget innebär att av överskottet

200 kr i månaden är avdragsfritt för företagare i grupp 1 och 400 kr i månaden

för företagare i grupp 2, medan återstående överskott i sin helhet avdrages

från familjepenningen och bostadsbidraget.

Beträffande slutligen näringsbidragens utformning utgår promemorian

från den förutsättningen att familjens behov skall tillgodoses med familjepenning

och bostadsbidrag, medan företagets behov, d. v. s. underskott i företaget,

skall tillgodoses med näringsbidrag. På grund härav föreslås att

näringsbidrag skall kunna utgå jämsides med familj epenning och bostadsbidrag.

I fråga om förutsättningarna för att erhålla näringsbidrag föreslås

i promemorian inga större ändringar i förhållande till vad som nu gäller; en

höjning av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag avses dock

skola komma till stånd.

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrkes i sina huvuddrag av

så gott som samtliga remissmyndigheter.

För egen del finner jag den i de förenämnda motionerna framförda kritiken

mot gällande bestämmelser om familjebidrag till företagare berättigad.

Denna kritik har särskilt riktat sig mot sättet för att beräkna företagets avkastning

under företagarens militärtjänstgöring. Jag delar den i motionerna

och promemorian framförda uppfattningen att utgångspunkten för avkastningsberäkningen

bör vara att företagaren under tjänstgöringen får vidkännas

ett inkomstbortfall. Storleken av hans förlust växlar självfallet från fall

till fall. Det torde inte vara möjligt att utforma bestämmelser, som tar hänsyn

till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, utan schematiska beräkningsmetoder

blir nödvändiga. Den i promemorian föreslagna gruppindel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

ningen och avkastningsberäkningen förefaller mig väl avvägd och rättvisande

samt synes även ägnad att underlätta och förbättra handläggningen av

hithörande familjebidragsärenden. Såsom framhållits i promemorian och

jämväl påpekats av några remissmyndigheter kan vissa problem uppkomma

beträffande gränsdragningen mellan de olika grupperna, särskilt kanske

när det gäller att bedöma om ett företag, där ersättare för företagaren finnes,

skall hänföras till grupp 1 eller till grupp 2. Hithörande frågor torde

emellertid enligt min mening kunna lösas utan större svårigheter. Vederbörande

myndighet har också möjlighet att i det enskilda fallet korrigera det

genom en strikt tillämpning av den föreslagna gruppindelningen uppkomna

resultatet, om detta skulle te sig ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande. Jag

ansluter mig därför till de i promemorian i denna del framlagda förslagen.

Beträffande de föreslagna reglerna för behovsprövning i de fall, då ett

företag visar överskott under företagarens militärtjänstgöring, har några

remissmyndigheter föreslagit att överskottet i behovsprövningshänseende

skall behandlas som företagarens inkomst eller beträffande företag hänförliga

till grupp 2 som hustruinkomst. Härigenom skulle otvivelaktigt vissa

fördelar vinnas i förhållande till det i promemorian förordade förslaget;

bl. a. skulle företagare och löntagare bli mera likformigt behandlade och

det avdragsfria beloppet för företagare skulle icke bli fixerat utan fastställt

till en kvotdel av överskottet. Å andra sidan måste beaktas att den beräknade

avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 1 är ett överskott,

som påverkar familjepenningen och bostadsbidraget först sedan lönen

till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen avdragits,

medan avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 2 är ett

överskott, som i sin helhet påverkar dessa bidrag, vilket talar mot att i

behovsprövningshänseende likställa företagare i dessa bägge grupper. Vidare

är avkastningen från företag hänförliga till grupp 2, även om den i

flertalet fall är avhängig av hustruns insats i företaget, icke i egentlig mening

hustruinkomst. Slutligen sker avkastningsberäkningen enligt schematiska

metoder, vilket gör det naturligt att också de avdragsfria beloppen

schabloniseras. Jag finner därför det i promemorian föreslagna systemet

vara att föredra. De föreslagna avdragsfria beloppen — 200 kr i månaden

för företagare i grupp 1 och 400 kr i månaden för företagare i grupp 2 —- synes mig väl avvägda.

De i promemorian framlagda förslagen om utformningen av näringsbidragen

kan jag slutligen tillstyrka.

Sammanfattningsvis anser jag att de föreslagna ändringarna i fråga om

familjebidrag till företagare synes väl ägnade att tillgodose den enskilde

företagaren och att undanröja de olägenheter som vidlåder de nuvarande bestämmelserna

på området. Merkostnaderna vid genomförandet av förslagen

kan uppskattas till ca 500 000 kr för år.

Erforderliga bestämmelser i fråga om avkastningsberäkningen under

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

företagarens militärtjänstgöring och om behovsprövningen, när företaget

visar överskott, torde vara av beskaffenhet att liksom f. n. böra utfärdas

av tillsynsmyndigheten. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att tillse

att sådana bestämmelser blir utfärdade i huvudsaklig överensstämmelse

med de förslag som jag här redovisat. Den ändrade utformningen av näringsbidragen

nödvändiggör emellertid ändring i familj ebidragsförordningen.

Det nuvarande förbudet i 17 § mot att näringsbidrag för upprätthållande

av ett företag utgår jämsides med familjepenning och bostadsbidrag

måste sålunda upphävas, varjämte höjningen av näringsbidragens maximibelopp

m. m. medför ändringar i 14 och 15 §§. I anledning härav har inom

försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i familj

ebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99). Förordningen bör

träda i kraft den 1 januari 1963.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen

att antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag

till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den

29 mars 19U6 (nr 99).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eric Wachtmeister

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

204638

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:371 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt för lärare att tillgodoräkna tjänstgöring i annat nordiskt land såsom merit. a1 i texten
  2. 2LU 1962:42 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 19b6 s. 1 i texten