Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

1962-10-26 · 72 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:190, Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

1

Nr 190

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1962/63; given

Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av biilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra sammanfattas

i eu särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1962/63. Denna proposition torde nu få föreläggas

riksdagen.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu frainställes till riksdagen, har

tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag

till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande

föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—8) fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag å sam
1

Ilihang Ull riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 190

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

manlagt 24 611 000 kr. å driftbudgeten och 18 086 000 kr. å kapitalbudgeten.

Av utgifterna på driftbudgeten hänför sig 2 000 000 kr. till beräknade

kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. samt 2 000 000 kr. till utredningar

rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. under

försvarsdepartementets huvudtitel, 3 160 000 kr. till bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

samt 15 000-000 kr. till beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. under civildepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden på

driftbudgeten avser mindre betydande belopp än de nu nämnda och hänför

sig huvudsakligen till jordbruksdepartementets huvudtitel. Anslagen avser

vissa merkostnader och andra utgifter, som inte utan betydande olägenheter

anses kunna uppskjutas till nästa budgetår eller till senare tidpunkt under

innevarande budgetår. — Utgifterna på kapitalbudgeten hänför sig till

statens allmänna fastighetsfond och avser huvudsakligen byggnadsarbeten

vid universitetet i Stockholm, vid tekniska högskolan i Lund samt vid lantbrukshögskolan.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—8) fattat

beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

I Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

1 Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson

Holmqvist, Aspling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

E. Diverse

[1] 28. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. Med hänvisning till vad t. f. chefen för civildepartementet anför vid

anmälan denna dag av proposition angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m. hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

[2] 29. Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet

m. m. Genom beslut den 6 september 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets

fastighetsnämnd att dels, i samråd med chefen för armén, till Kungl.

Maj :t avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente vid flyttning från Järvafältet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962

till andra förläggningsplatser i Stockholms närhet, dels ock med utgångspunkt

i att anläggningarna vid Barkarby flygfält under överblickbar tid skall

disponeras för militära ändamål, företaga en översiktlig planering rörande

det framtida utnyttjandet av Järvafältet. I detta sammanhang bemyndigade

Kungl. Maj :t chefen för försvarsdepartementet att meddela fastighetsnämnden

de närmare anvisningar som kunde erfordras för utredningsarbetets bedrivande.

Med stöd av sistnämnda bemyndigande har chefen för försvarsdepartementet

den 8 oktober 1962 anmodat fastighetsnämnden att vid fullgörande

av sitt förenämnda uppdrag föreslå avgränsning av förläggnings- och

övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente inom vissa

närmare angivna områden inom Upplands-Bro kommun i Uppsala län respektive

Östertälje kommun i Stockholms län.

Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 12 oktober 1962 uppdragit åt

fortifikationsförvaltningen att efter anvisningar av chefen för armén i samråd

med försvarets fastighetsnämnd uppgöra förslag till byggnadsprogram

för anordnande av kasernetablissement för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

å de förläggningsplatser, som avses i Kungl. Maj :ts förenämnda

beslut den 6 september 1962 och chefens för försvarsdepartementet anvisningar

till fastighetsnämnden den 8 oktober 1962.

De utredningar, som enligt förenämnda av Kungl. Maj :t lämnade uppdrag

skall igångsättas, syftar till att i huvudsak friställa Järvafältet från militär

verksamhet för att möjliggöra fältets användning för civil statlig verksamhet

samt för bostadsexploatering. Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

avses skola beredas nya förläggnings- och övningsområden. Kostnaderna för

förflyttning av dessa förband och andra kostnader som kan uppkomma genom

bortflyttning av militär verksamhet från Järvafältet bör läggas utanför

den ram som kan komma att fastställas för det militära försvaret. De värden

som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den militära

verksamheten torde väl uppväga kostnader som förorsakas av flyttningen.

Avsikten är att utredningsarbetet såvitt avser i första hand avgränsningen

av de nya områdena för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt upprättande

av byggnadsprogram för nya kasernetablissement skall bedrivas i

sådan takt, att proposition i dessa hänseenden skall kunna föreläggas 1963

års riksdag under dess höstsession. För utförande av erforderliga utredningar

kommer redan under innevarande budgetår att uppkomma kostnader

för utnyttjande av expertis för utförande av markvärderingar, grundundersökningar

m. m. inom de nya förläggnings- och övningsområdena. Vidare

måste såväl arméstaben som fortifikationsförvaltningen snarast tillföras

den tillfälliga förstärkning av arbetskraften som erfordras för att möjliggöra

att ifrågavarande utredningsarbete kan bedrivas med tillräcklig skyndsamhet

utan att andra viktiga arbetsuppgifter behöver eftersättas. Kostnader

kan vidare uppkomma för sådana utredningar rörande Järvafältets utnyttjande

in. m. som bör bekostas av statsmedel. På det preliminära stadium

utredningsarbetet ännu befinner sig är det svårt att närmare angiva

till vilket belopp kostnaderna under innevarande budgetår kommer att upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

gå men för att kunna bedriva utredningsarbetet med all möjlig skyndsamhet

räknar jag med att ett belopp av 2 000 000 kr. kan bli erforderligt. Ifrågavarande

belopp bör ställas till förfogande å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Jag förutsätter att det får ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa

omfattningen av den behövliga personalförstärkningen vid arméstaben och

fortifikationsförvaltningen samt besluta om grunderna för avlönande av

personalen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utredningar rörande förflyttning av vissa förband

från Järvafältet m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

opaginerad Kontrollera mot PDF

V!°.\ TV.

■> . ■ . . '' ■ i A

i . join :

i''l 1

)b(\ ''i''’:''1! UP

il i ,.!•

rr M P■ '' ■ i •; i.

7-, ’ . *»..*''{ .

i .*!

)d''i''P ^ni.i''10:!’!fi '':.; n'' .4 .-jf; ■

■. ■'' i;: ''»> ‘-.i i i: /.>. y, . .. ,:j .. • ;■■■

*s;i p.,! : jhllKiMPPi.

priti-i. t: i y. i-jii ris ".''.I.Hp- in vYi

P.PU<) P^ii /i''.n .P:j: vp, i vp

uohau ''.''r. "{tf!-- w{ :.:;ujL:v

•J '' i-.jpsoh!!.: VP. öl-j ip :. p/pp/i

a4VAttet'':’4 t>*a1w v>\> »>ftit\UvV|H.hs -tjinavO

1 ■■ d ■ ■ A'' ■ i!s* i v

.*! i (Kn) 1‘ /r: p,,. f!

r ■ ■ p> ■

p.ypumhy,''i \ Sfi i jit; ■

!''A .in *, .>''5''.''.. I yvj •

-lvu ; '': , . • -

it ’4jtäfaifra:Ä5aui J.inm H • • : - u^hh^Uiibfttäl *>h‘«

i

■ ''•{■ ■■ :i ■ ... ;.;S

pb -V fiO 1'' i" k'' 4 ■ J •

Klfcott ''thuViA

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

7

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å

Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[1] 4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. För innevarande

budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag

av 5 100 000 kr.

Vid behandlingen av ovannämnda anslag för innevarande budgetår anförde

min företrädare i ämbetet (1962 års statsverksproposition, bil. 7 s.

265), att ett antal av byggnadsstyrelsen i dess förslag till investeringsplan

upptagna förslag till nybyggnader finge övervägas vid prövningen av anslagen

till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1963/64 och därefter. De

ifrågavarande företagen borde därför utgå ur planen. Samtidigt uttalades

dock, att vissa av dem efter Kungl. Maj:ts prövning torde kunna komma

i fråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning

därtill. Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande.

Arbetsmarknadsstgrelsen har sedermera hemställt, att — för främjande

av sysselsättningen under vintern 1962/63 — åtgärder måtte vidtagas för

påbörjande av bl. a. ett antal av de här avsedda arbetena vid ungdomsvårdsskolorna.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t den 5 juli 1962 åt

byggnadsstyrelsen att låta vid Folåsa skolhem uppföra en skolbyggnad jäm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

te yttre ledningar samt vid Broby skolhem en skolbyggnad, allt i enlighet

med för riksdagen tidigare redovisade förslag och till en högsta sammanlagd

kostnad av 525 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Samtidigt föreskrevs,

att kostnaderna för arbetena skulle bestridas förskottsvis från reservationsanslaget

till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

Kostnaderna för de nämnda byggnadsföretagen bör slutligt falla på förevarande

investeringsanslag. Erforderliga medel för ändamålet bör därför

anvisas på tilläggsstat. Motsvarande belopp bör tillgodoföras anslaget

till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/

63 anvisa ett investeringsanslag av 525 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Berit Sandqvist-örnberg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

9

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

I. Diverse

[1] 4. Bidrag till viss busstrafik m. m. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i propositionen

nr 98 till 1961 års riksdag (SBevU 1; Rskr. 292). Enligt statsmakternas

beslut skulle statsbidrag under vissa angivna förutsättningar kunna utgå

till den som under år 1961 med vederbörligt tillstånd på landsbygden varaktigt

drev linjetrafik för personbefordran med motorfordon. För ändamålet

anvisades ett anslag om 2 000 000 kr. Bestämmelserna för bidragsgivningen

utformades i syfte att möjliggöra upprätthållandet av viss mindre

lönsam landsbygdstrafik (SFS 1961: 149).

I årets statsverksproposition (Bil. 8, p. 60) förordades att stöd lämnades

ifrågavarande trafik också för år 1962 på väsentligen samma sätt och vill
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

kor som för år 1961. I anslutning härtill föreslogs, att ett oförändrat anslagom

2 000 000 kr. skulle anvisas för budgetåret 1962/63. Riksdagen biföll

förslaget (SU 76; Rskr. 196). I kungörelsen den 18 maj 1962 (nr 165) om

statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden har närmare bestämmelser

meddelats för bidragsgivningen för år 1962. Statens biltrafiknämnd, som

beviljar bidragen, har meddelat anvisningar för kungörelsens tillämpning.

Enligt kungörelsen skall bl. a. ansökan om statsbidrag för år 1962 ha insänts

senast den 1 september 1962 till den länsstyrelse, som har att godkänna

fordon för användning i trafiken.

Statens biltrafiknämnd (skr. 13/9 1962) har hemställt, att ett tilläggsanslag

om 1 000 000 kr. ställes till nämndens förfogande för utbetalning

av bidrag för år 1962.

Biltrafiknämnden har från länsstyrelserna infordrat uppgifter angående

antalet den 1 september 1962 inkomna ansökningar om statsbidrag för innevarande

år samt summan av redovisade underskott för stödberättigade

busslinjer. Antalet ansökningar, som år 1961 uppgick till 302, har i år ökat

till 333, d. v. s. med tio procent. Ytterligare ett mindre antal ansökningar

kan enligt nämnden beräknas inkomma. Ökningen av antalet ansökningar

hänför sig i huvudsak till norrlandslänen och till Södermanlands län.

De redovisade underskotten å stödberättigade linjer uppvisar en betydande

ökning från föregående år eller från ca 6,3 milj. kr. till närmare 9,9

milj. kr.

Biltrafiknämnden — som i petita för budgetåret 1963/64 förutsatt, att

högsta bidrag per vagnmil stödberättigat trafikarbete under år 1963 skall

ökas till tre kr. från nuvarande två kr. — anser att det för innevarande

budgetår anvisade beloppet även vid oförändrade principer för bidragsverksamheten

blir otillräckligt för en bidragsgivning i enlighet med statsmakternas

syfte. Nämnden bedömer behovet av ytterligare medel till 1

milj. kr.

Departementschefen

Enligt vad jag inhämtat från statens biltrafiknämnd uppgick de för 1961

års trafik av länsstyrelserna tillstyrkta bidragen till sammanlagt 2 141 510

kr. Med hänsyn till att anslaget uppgick till 2 milj. kr. och att från detta

skulle bestridas även kostnaderna för administrationen av bidragssystemet

blev en mindre jämkning av de stödberättigade underskotten nödvändig.

Den slutliga fördelningen av bidragsmedlen medgav täckning av inemot

90 % av de tillstyrkta bidragen för den stödberättigade trafiken. Syftet med

bidragsgivningen torde i allt väsentligt ha nåtts.

I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av förevarande

anslag, att kostnaderna för den kollektiva trafiken under år 1961 icke

minskat utan snarare ökat ytterligare, samtidigt som trafikunderlaget torde

ha undergått en fortsatt reduktion. Jag ansåg det därför fullt befogat

att stöd lämnades ifrågavarande trafik också för år 1962 och beräknade

ett oförändrat anslag av 2 milj. kr. härför.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

11

Av biltrafiknämndens förevarande framställning framgår, att summan av

redovisade underskott å stödberättigade linjer ökat i avsevärt större utsträckning

än man tidigare kunnat förutse. Samtidigt har antalet ansökningar

om bidrag stigit. I likhet med nämnden anser jag därför det för innevarande

budgetår anvisade beloppet otillräckligt för att syftet med bidragsgivningen

skall kunna uppnås. Enligt vad jag inhämtat från nämnden

torde länsstyrelserna komma att tillstyrka bidrag om sammanlagt 2,8 milj.

kr. Med hänsyn till den ytterligare granskning som ansökningarna kommer

att undergå hos nämnden anser jag ett belopp av 2,7 milj. kr. kunna vara

tillfyllest för bidragsgivningen för år 1962. Jag föreslår sålunda att på tillläggsstat

för innevarande budgetår anvisas 700 000 kr. för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till viss busstrafik m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Ulf Weland

opaginerad Kontrollera mot PDF

I it: ti\ u

{■ » ;.s - h

--liir.. V . <• a-U» t

: v>V l-^h •*:/}'';>.vr • >;;• *>.-•- fu- ..

; J * ; ,*/ n 7 *• ■; ; ;. I -V. Ii i ;. !.•>£ • : j ’ ''

U/?J, n »•Xk£ 4a É1 i ''JsJ.M i.,''va-''

. I ^,''V. It;

■ : . .. i»}''?•-■■. «{*•„ ;&r, 4''H .

. ,'' K* i i'' ! .il* • 1 i

r a

?M- ; h,a -■■ . ?VMiJ j& .va -av.. '',\ya i

r;.> >;&<:'' ’ ■''??•:.: T J

: >--r:u ''va; ■.... Ja- i o,;

■• •• ''. I. ''Sfi •;:

..si :Ar-ilrn Wx> ri> s&xarqcjv-.h;

k4 - .ij

; f; .i;{0'' ’6l i;, i - ■'' * • '' 1 ■;- j /i

h fallJa*-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

13

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

E. Diverse

[1] 9. Kampanj för allmänt lönsparande. Från och med innevarande år pågår

ett med statsmedel understött allmänt lönsparande. För ungdom har ett

sådant lönsparande förekommit sedan år 1950. Efter förslag i propositionen

nr 200 år 1961 har riksdagen till kampanj för allmänt lönsparande anvisat

ett reservationsanslag av 600 000 kr. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1961/62. Vidare har å riksstaten för innevarande budgetår under

fjortonde huvudtiteln anvisats ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. till vinstutlottning

i samband med allmänt lönsparande. Den första vinstutlottningen

skall äga rum i början av år 1963.

Det allmänna lönsparandet avser att för de ålderskategorier som inte kan

delta i ungdomens lönsparande öppna en sparform efter i huvudsak samma

riktlinjer som detta. Ungdomens lönsparande kvarstår därför i princip

oförändrat. Det allmänna lönsparandet vänder sig i första hand till löntagarna,

men även andra grupper kan delta. Allmänt lönsparande kan anord
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

nas efter överenskommelse mellan arbetsgivare och anställda samt en bank.

Med bank avses i detta sammanhang postsparbanken, sparbanker, affärsbanker,

centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa

samt Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.

(HSB). Lönsparande kan dock anordnas även efter direkt överenskommelse

mellan en enskild person och en bank. Sparandet sker genom regelbundna

insättningar på ett för deltagaren upplagt lönsparkonto. Anslutning till allmänna

lönsparandet kan erhållas tidigast under det kalenderår, varunder

vederbörande uppnår 26 års ålder. Yngre personer kan, som framgått av det

föregående, ansluta sig till ungdomens lönsparande. Insättningarna på lönsparkonto

sker antingen genom arbetsgivarens försorg i form av löneavdrag

eller genom direkt insättning på kontot. Vid löneavdrag är lägsta sparbeloppet

50 kr. för månadsavlönade, 12 kr. för veckoavlönade och 25 kr. för

14-dagarsavlönade. För lönsparare, som inte har löneavdrag, är lägsta sparbeloppet

150 kr. per kvartal. För de insatta medlen tillämpas högsta i affärsoch

sparbanker gällande inlåningsränta.

Som förutsättning för att få deltaga i vinstutlottning i samband med det

allmänna lönsparandet gäller för lönsparare med löneavdrag, att han under

minst sju månader under närmast föregående kalenderår (kvalifikationsaret)

gjort överenskomna insättningar på lönsparkontot, och för lönsparare

utan löneavdrag, att han under kvalifikationsåret gjort minst tre kvartalsinsättningar

på sitt lönsparkonto. För båda grupperna gäller dessutom, att

lonspararen under kvalifikationsåret skall ha ökat sin behållning på kontot

med minst 500 kr. utöver ränta. Den årliga vinstsumman för utlottningen

beraknas på grundval av nettoökningen under närmast föregående år på

samtliga lönsparkonton. Vinstsumman utgör 1/2 procent av "denna nettoökning.

Utlottningarna handhas av riksgäldskontoret.

För att stimulera till allmänt lönsparande bedrevs i början av detta år en

omtattande kampanj. Ledningen för denna kampanj har omhänderhafts av

en kommitté med representanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter

och sparinstituten. Kampanjen har skett genom annonsering i dags-,

fack- och organisationspress, genom affischer och liknande reklammaterial

samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. För verksamheten

har i runt tal disponerats 530 000 kr. av det anvisade reservationsanslaget å

600 000 kr. Härtill kommer den propagandaverksamhet som bedrivits av

sparinstituten själva. Deras kostnader härför har uppskattats till i runt tal

2 milj. kr.

Det totala antalet lönsparkonton uppgick den 30 juni 1962 till ca 335 000.

Detta antal fördelade sig i huvudsak enligt följande på de olika kreditinstituten,

nämligen 133 139 i sparbankerna, 123 000 i affärsbankerna, 71000

i postsparbanken, 5 808 i centralkassorna för jordbrukskredit 1510 hos

Kooperativa förbundet och 150 hos HSB. Några uppgifter om det totala

sparbeloppet pa kontona under året kan ännu inte redovisas. Utgår man

emellertid från att det totala antalet konton kommer att öka till ca 350 000

vid årets slut och från att behållningen å dessa konton uppnår minimibe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962

15

loppet, 500 kr., skulle det totala sparbeloppet för år 1962 bli omkring 175

milj. kr. En stickprovsundersökning, som gjorts beträffande ett antal konton,

tyder dock på att detta belopp kan komma att väsentligt överstigas.

Enligt kommittén för allmänna lönsparandet kan resultatet av verksamheten

betraktas som gott. Kommittén har ansett, att det uppnådda resultatet

av lönsparandet motiverar en understödjande propagandakampanj

även under år 1963.

Departementschefen

Åtgärder som kan stimulera det personliga sparandet är enligt min mening

högst angelägna. En åtgärd i detta syfte är det allmänna lönsparandet.

Inte minst betydelsefullt är att lönsparandet lägger grunden till ett regelbundet

sparande. Det är ännu inte möjligt att bedöma resultatet av årets

lönsparande. Inte heller går det att med bestämdhet ange, hur stor del

av lönsparandet som utgör verkligt nysparande. De erfarenheter som redovisats

såväl av kommittén för allmänna lönsparandet som av de olika sparinstituten

tyder dock på att resultatet av lönsparandet kan betecknas som

gott. Jag finner det därför angeläget, att det allmänna lönsparandet även

under nästa år kan stödjas av en centralt ledd propagandakampanj. För

ändamålet torde på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra

anvisas 300 000 kr. Jag förutsätter, att de medel som kvarstår från årets

kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kampanj för allmänt lönsparande å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.

Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

. '' t. • Ni .

0 •’ • h''-

■ ^ om* v

\±n: ^u./VMO

, ä:^5^o;-''mov: , r;}'' - ?io om vÅhLk "-v -Tr .

. • - . - . :t•:.: . ? . . i ■

-''b- m >/- .■ ••

* i V ..... .» ■'' ’ OV; ’ : O ’

.)• '' < / OV:0- ''iO*

0--'' Of,

; ti

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

17

Bilaga 5

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt;

anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] 65. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.

1 propositionen 1962: 54 (s. 565 och 615) har för budgetåret 1962/63 investeringsramen

för det allmänna skolväsendets del beräknats till 350 000 000 kr.,

fördelad med 270 000 000 kr. för permanenta och 80 000 000 kr. för provisoriska

skollokaler. Med utgångspunkt i denna investeringsram har anslagsbehovet

för samma budgetår beräknats till 102 000 000 kr., vilket belopp i riksstaten

upptagits under förslagsanslaget Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom

det allmänna skolväsendet.

I nämnda proposition 1962: 54 (s. 618 ff) redovisades ett från januari detta

år tillämpat nytt förfarande vid handläggningen i vissa fall hos Kungl.

Maj:t av statsbidragsärenden rörande skolbyggnadsföretag, vilket syftar till

att ett ökat antal byggnadsföretag skall kunna påbörjas vid från arbetsmark - nadssynpunkt lämplig tidpunkt under året. Enligt detta nya förfarande

meddelades av Kungl. Maj :t under vintern och våren 1962 förhandsbeslut om

statsbidrag till byggnadsföretag för permanenta skolanläggningar inom det

allmänna skolväsendet i eu omfattning, motsvarande en byggnadskostnad

2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 190

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

av omkring 125 000 000 kr. att belasta 1962/63 års investeringsram. Sedermera

har dessa förhandsbeslut fullföljts genom slutliga beslut om statsbidragens

storlek.

Vid övervägandena inom ecklesiastikdepartementet i samarbete med skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen om dispositionen i övrigt av

1962/63 års investeringsram för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

framkom redan under våren 1962, att det med hänsyn till det väntade

sysselsättningsläget under den kommande hösten och vintern vore angeläget

att, utöver de byggnadsföretag som kunde inrymmas inom den för

permanenta anläggningar avsedda investeringsramen av 270 000 000 kr., bereda

utrymme för ytterligare byggnadsföretag av permanent karaktär.

Med anledning härav har dispositioner vidtagits för att inom en extra

investeringsram taga upp ett 60-tal byggnadsföretag på sådana orter, där

arbetsmarknadsläget motiverar särskilda åtgärder. De sålunda uttagna

byggnadsföretagen har givetvis varit sådana, som även från skolväsendets

synpunkt har en hög angelägenhetsgrad. En riktpunkt vid urvalet har vidare

varit, att förberedelsearbetet framskridit så långt, att byggnadsarbetet skulle

kunna igångsättas före den 1 oktober 1962, i vissa fall dock något senare

under året, samt att byggnadsarbetet i huvudsak skulle kunna slutföras under

innevarande vintersäsong.

Av den ordinarie investeringsramen om 270 000 000 kr. för permanenta

skolanläggningar inom det allmänna skolväsendet budgetåret 1962/63 hade

per den 5 oktober genom beslut om statsbidrag disponerats ett belopp av i

avrundat tal 180 000 000 kr. Återstoden beräknas bli ianspråktagen genom

beslut huvudsakligen under loppet av fjärde kvartalet 1962. Härutöver hade

vid nyss angivna tidpunkt inom nämnda extra ram disponerats omkring

31 300 000 kr. I ytterligare ett mindre antal fall av de av arbetsmarknad sskäl

utvalda byggnadsföretagen hade vid denna tidpunkt beslut om statsbidrag

ännu inte meddelats. När även kostnaderna för dessa företag medräknas,

får extraramen — med viss reservation för den justering av beloppen, som

kan framkomma vid ärendenas slutliga behandling — en omfattning av omkring

40 000 000 kr.

Det totala medelsbehovet för statsbidrag till byggnadsföretagen inom denna

extra ram kan beräknas till 14 400 000 kr. Då det här i det stora flertalet

fall är fråga om byggnadsföretag av en så begränsad omfattning, att de kan

väntas bli helt genomförda under loppet av innevarande budgetår, synes det

realistiskt att i detta sammanhang, med en viss avvikelse från eljest tillämpade

beräkningsnormer, utgå ifrån att statsbidragsutbetalningarna kommer

att i sin helhet verkställas under budgetåren 1962/63 och 1963/64. För innevarande

budgetår kan för ändamålet beräknas ett belopp av 10 800 000 kr.,

varmed det i riksstaten uppförda beloppet under förslagsanslaget Bidrag till

vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet sålunda beräknas

behöva överskridas. Återstående belopp, 3 600 000 kr., bör inräknas i det

för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.

De med hänsyn till arbetsmarknadsläget vidtagna dispositionerna föranleder

för det allmänna skolväsendets vidkommande inte något äskande om

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 190 år 1962

19

medel på tilläggsstat, men har ansetts lämpligen böra i detta sammanhang

bringas till riksdagens kännedom.

I anslutning till vad här anförts om byggnadsverksamheten för det allmänna

skolväsendet vill jag också anmäla, att överstyrelsen för yrkesutbildning

i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 15 augusti 1962 ifrågasatt om inte

för yrkesskolväsendets del borde övervägas en av arbetsmarknadsläget föranledd

ökning av investeringsramen. De hittills genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg genomförda undersökningarna rörande aktuella byggnadsföretag

för yrkesskolor, som inte redan planerats ingå i den ordinarie investeringsramen,

har dock inte givit sådant resultat, att någon extra ram

bör ifrågakomma.

Jag vill till sist framhålla, att vad här anförts om investeringsramarnas

omfattning givetvis inte avses innebära någon inskränkning i den Kungl.

Maj :t tillerkända rätten att företaga av omständigheterna påkallade jämkningar

i fördelningen av investeringsramarna såväl mellan det allmänna

skolväsendet och yrkesskolväsendet som mellan permanenta och provisoriska

anläggningar. Jag föreslår sålunda, att Kungl. Maj :t nu icke vidtar annan

åtgärd i ärendet, än att Kungl. Maj:t föreskriver att vad jag anfört skall

anmälas för riksdagen genom att utdrag av detta protokoll fogas vid den i

dag beslutade propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1962/63.

1.2] 70. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. För innevarande budgetår

har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Liksom nyss redovisats rörande byggnadsverksamheten för det allmänna

skolväsendet bär även i fråga om folkhögskolorna övervägts en ökning av

byggnadsverksamheten med hänsyn till sysselsättningsläget. Efter framställning

av arbetsmarknadsstyrelsen den 11 maj 1962 har, utöver de byggnadsföretag

som inrymmes i det beviljade reservationsanslaget, av Kungl.

Maj :t genom beslut den 6 och den 14 september i år medgivits statsbidrag

till byggnadsföretag vid tre folkhögskolor till ett sammanlagt belopp av

högst 3 159 600 kr. Härvid har föreskrivits, att medel till statsbidrag förskottsvis

skall utgå ur det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder; medlen skall av arbetsmarknadsstyrelsen

på rekvisition utbetalas till skolöverstyrelsen.

För en slutlig reglering av kostnaderna för statsbidrag till de nämnda tre

byggnadsföretagen vill jag föreslå, att på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår upptages ett reservationsanslag, som bör avrundas till

3 160 000 kr. I den utsträckning medel från arbetsmarknadsstyrelsens sida

hunnit överföras till skolöverstyrelsen, innan tilläggsstatsanslag ställts till

förfogande, skall återföring ske till det anslag under femte huvudtiteln, varifrån

medel förskottsvis utgått.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bgggnadsarbeten vid folkhögskolor å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 3 160 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 17. Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm

1. Byggnadsarbeten. I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits

ett investeringsanslag till byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm av

5 264 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1962 hemställt bl. a. om

medelsanvisning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 till

byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm. Av tillgängliga handlingar

inhämtas bl. a. följande.

Nybyggnad för botanisk institution

För ifrågavarande nybyggnad utarbetade byggnadsstyrelsen ursprungligen

två alternativa projekt (alt. I och II). Med anledning av statsmakternas

beslut år 1959 (prop. 1959: 106) att anläggningen skulle dimensioneras för

en årlig intagning av 60—75 elever, såvitt gällde två betyg, samt med hänsyn

till lokalbehov för två professurer, utarbetade styrelsen sedermera två nya

alternativ (alt. III och IV). Alternativ III är dimensionerat för en årlig intagning

av 75 tvåbetygsstuderande. I byggnaden avses enligt detta alternativ

inrymmas institutionerna för morfologisk botanik och för fysiologisk botanik

jämte gemensamma undervisningslokaler. I alternativet ingår även utrymmen

för studiesamlingar och preparat, ett studiebibliotek och ett lunchrum.

Alternativet har kostnadsberäknats till ca 7 100 00 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1959. I alternativ IV, i vilket undervisningsavdelningen bibehållits

med samma kapacitet som i alternativ III, har övriga lokaler inskränkts

i ungefärligen samma grad inbördes. Lunchlokalen har dock helt utgått i

detta alternativ. Kostnaderna för alternativ IV uppskattas till ca 6 000 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1959.

Genom beslut den 23 september 1960 godkände Kungl. Maj :t ett byggnadsföretag

inom en kostnadsram av storleksordningen 6 000 000 kr., räknat enligt

prisläget den 1 juli 1959. En av rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm

ingiven framställning angående godkännande av ett byggnadsprogram

inom en kostnadsram av ca 7 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1959

avslogs av Kungl. Maj :t den 25 november 1960.

Till grund för äskande av medel av riksdagen för ifrågavarande nybyggnad

har sålunda legat ett byggnadsprogram, kostnadsuppskattat till storleksordningen

6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1959.

I skrivelse den 9 juli 1962 samt i en kompletterande promemoria av den

20 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat en på bygghandlingar grundad

kostnadsberäkning av förevarande byggnadsföretag. Av skrivelsen och

promemorian inhämtas bl. a. följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

Enligt en på anbud grundad kostnadsberäkning uppgår kostnadsramen

för ifrågavarande nybyggnad till 7 400 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1962. Den tidigare på skissritningar grundade kostnadsuppskattningen på

6 000 000 kr. hänförde sig till prisläget den 1 juli 1959. Omräknat till prisläget

per den 1 juli 1962 uppgår denna kostnadsuppskattning till 6 850 000

kr. Kostnadsökningen — bortsett från den automatiska — kan sålunda beräknas

till 550 000 kr. Denna fördelar sig enligt följande.

1. Broarbeten ..........................

2. Frilandsanläggningar .................

8. Sprängningsarbeten, utvändiga ledningar

4. Personhiss...........................

5. Volymökning för institutionsbyggnaden .

Kronor

....... 240 000

....... 100 000

....... 50 000

...... 60 000

....... 100 000

Summa 550 000

1. Det område vid Lilla Frescati, där den nya botaniska institutionen

skall uppföras, hade som enda förbindelse med det allmänna vägnätet

(Norrtäljevägen) en mindre biväg med broförbindelse över Roslagsbanan.

Denna bro tillät ett maximalt axeltryck av endast 3,0 ton, vilket medgav enbart

personbilstrafik. För att överhuvudtaget möjliggöra byggnadsarbetet

på den tilltänkta platsen måste således behovet av trafik för högre axeltryck

tillgodoses. — Vid tiden för kostnadsuppskattningen (1960) bedömdes

möjligheterna goda att medelst relativt enkla förstärkningar ändra bron

till att medgiva nödvändig trafik. Kostnaden för dessa åtgärder uppskattades

till ca 55 000 kr. Det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet visade

emellertid, att den befintliga brons grundläggning var sådan, att det var

gynnsammare att bygga en helt ny bro. Brobyggnaden var nödvändig för att

möjliggöra uppförandet av själva institutionsbyggnaden och har därför redan

utförts. Kostnadsökningen för bron och därmed sammanhängande arbeten

blev ca 2W 000 kr.

2. Kostnadsuppskattningen för frilandsanläggningarna (odlingsbänkar och

redskapsskjul) uppgick 1960 till ca 50 000 kr. Sedan arbetet med frilandsanläggningarna

påbörjats hemställde ämnesföreträdaren till byggnadsstyrelsen

om en komplettering av bevattningsanläggningen. Denna komplettering

var enligt hans mening oundgänglig för att frilandsanläggningarna

skulle kunna användas för sitt avsedda ändamål. Byggnadsstyrelsen ansåg

sig inte kunna avvisa det framförda kravet. Bl. a. såsom en följd härav blev

kostnadsökningen för frilandsanläggningarna ca 100 000 kr.

3. Kostnadsuppskattningen för sprängning och schaktning samt arbeten

för utvändiga vatten- och avloppsledningar uppgick 1960 till ca 290 000 kr.

Dessa arbeten är nu utförda. Vid det fortsatta projekteringsarbetet visade

det sig nödvändigt att gräva ut en större kulvertvåning under huset än vad

som var planerat. Härav följde en ökning av kostnaderna för sprängning

och schaktning med ca 50 000 kr.

4. Ursprungligen ingick i nybyggnaden två personhissar. Den ena av dessa

hissar hade borttagits i det förslag, som uppskattades till ca 6 000 000 kr.

Emellertid har företrädare för universitetet sedermera utverkat, att även den

andra hissen medtages i byggnaden, ökningen av kostnaderna på grund

härav kan uppskattas till ca 60 000 kr.

5. Institutionsbyggnadens volym har ökat jämfört med vid kostnadsuppskattningen

1960 med cirka 2 800 m3. Huvuddelen av denna volymök
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

ning beror på att det vid projekteringsarbetet visat sig nödvändigt att under

vissa delar av byggnadskroppen gräva ut en kulvertvåning samt att

utanför huset under mark tillskapa ett förråd för krisbränsle. Vidare har

utrymmet på vinden för ventilation visat sig behöva väsentligen utökas. Den

kostnadsökning, som beror av volymökningen, är inte möjlig att exakt ange

men torde kunna uppskattas till ca 100 000 kr.

Nybyggnad i k v. Mimer

Med skrivelse den 18 juni 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat skissritningar

för en nybyggnad i kvarteret Mimer för universitetet i Stockholm.

Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.

Universitetets i Stockholm lokaler i innerstaden är för närvarande inrymda

i dels sex olika fastigheter, som ägs av staten, dels i tre av staten ägda

byggnader belägna på tomträttsmark. Dessutom förhyres för universitetet

lokaler på ett 40-tal ställen. I samband med universitetets successiva utflyttning

till Frescati kommer dessa lokaler efter hand att kunna friställas för

annan statlig verksamhet. I första hand torde därvid efterfrågan på kontorslokaler

göra sig gällande. De av universitetet disponerade lokalerna torde

också utan alltför omfattande arbeten kunna omställas till dylika lokaler.

Friställande av innerstadslokalerna torde i bästa fall vara slutförd under

budgetåret 1972/73. Någon större effekt beträffande det utflyttade studentantalet

kan inte nås förrän tidigast under budgetåret 1968/69. Tillströmningen

av studenter till universitetet ökar emellertid för varje läsår. Belastningen

på universitetets innerstadslokaler kommer härigenom under den

närmaste 6-årsperioden att väsentligt öka. Det blir därför nödvändigt att

under denna period tillföra universitetet ytterligare lokaler i innerstaden. I

sammanhanget bör också beaktas, att, när nybyggnaderna för botanik och

kemi i Frescati färdigställts, intagningskapaciteten i dessa ämnen kommer

att kunna ökas. Detta medför krav på intagningsökningar i angränsande

ämnen. En examen bör nämligen kunna kombineras på det ur samhällets

och den studerandes synpunkt bästa sättet. Gjorda utredningar tyder på att

lokaler kan ställas till förfogande för sådana angränsande ämnen, om lokaler

erhålles för vissa omflyttningar av icke-laborativa ämnen. Att tillgodose universitetets

lokalbehov genom förhyrningar i innerstaden torde vara i storL

sett ogenomförbart. Lokalanskaffning genom provisoriska lokaler är givetvis

tänkbar. Den mark, som universitetet disponerar i innerstaden, är emellertid

otillräcklig. En påskyndad projektering av nybyggnader i Frescati eller uppförande

av provisoriska lokaler där är enligt styrelsens uppfattning icke heller

en framkomlig väg, då avvecklingen av den hittillsvarande verksamheten

på området och planläggningen av detsamma knappast kan förenas med tillgodoseende

av universitetets omedelbara behov. Mot bakgrunden av dels

nämnda förhållande, dels det av styrelsen i andra sammanhang redovisade

behovet av kontorslokaler för statliga verk och institutioner synes universitetets

tillfälliga lokalbehov i innerstaden under de närmaste åren lämpligen

böra tillgodoses genom permanenta nybyggnader av sådan utformning, att

de utan eller med ett minimum av ändringar kan nyttiggöras såsom kontorslokaler

efter utflyttningen av universitetet till Frescati.

Möjligheter till nybyggnader i innerstaden på statlig mark föreligger dels

i kvarteret Kungsstenen (spökslottsparken) utefter Rådmansgatan, dels utefter

Hagagatan i anslutning till fysiska institutionen i kvarteret Mimer. Av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962 23

stadsplanetekniska skäl hör den sistnämnda platsen i första hand komma

i fråga. .... „ ,

Ett maximalt utnyttjande av byggnadsratten pa sistnämnda område —

tomt nr 5 i kvarteret Mimer — medger i runt tal en nettovåningsyta av

3 550 in2. Kostnaden för nybyggnaden — inkl. projekteringskostnaden - uppskattar styrelsen till 6 000 000 kr.

Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att utföra en nybyggnad på tomten nr 5 i kvarteret Mimer inom en kostnadsram

av högst 6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Kostnaden

för nybyggnaden skulle förskottsvis bestridas från det under femte huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

Med skrivelse den 30 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat hur

ifrågavarande nybyggnad avses skola disponeras. I bottenvåningen avses socialvetenskapliga

biblioteket skola inrymmas, i våning 1 undervisningslokaler,

i våning 2 tjänsterum för socialinstitutet och för ämnet nationalekonomi,

i våning 3 tjänsterum för ämnena statistik och matematisk statistik, i våning

4 övningslaboratorium för undervisningen i ämnet fysik och i våning 5

dels ytterligare tjänsterum för förutnämnda ämnen, dels en lunchservering

för ca 75 samtidigt spisande personer. Genom att i nybyggnaden inrymma

ett övningslaboratorium för fysik skapas enligt styrelsen förutsättningar för

ökad intagning i ämnet fysik från och med höstterminen 1963 från 80 till 120

tvåbetygsstuderande. Möjligheterna att öka intagningen av studerande för

ett betyg kommer även att förbättras.

I förutnämnda skrivelse har styrelsen även lämnat en redogörelse för universitetets

lokalproblem i innerstaden. Av redogörelsen inhämtas bl. a. följande.

Psykologiska institutionen i kvarteret Vega har för närvarande möjlighet

att bland ca 200 sökande ta emot 40 studerande per termin. För att öka mtagningskapaciteten

till 72 nybörjare per termin erfordras, att institutionen

tillföres huvuddelen av de* lokaler som nu disponeras av pedagogiska och

statistiska institutionerna. Byggnadsstyrelsen har därför, i samband med att

lokaler i en kontorsbyggnad vid Ynglingagatan — kvarteret Getingen nr 13 —

förhyrts i andra hand fr. o. in. vårterminen 1963 med successiv avflyttning

under perioden 1964—66, berett pedagogiska institutionen utrymme där till

åtminstone den 31 december 1966. Dessutom har i dessa lokaler provisoriskt

inrymts institutionen för klassisk fornkunskap och antikens historia samt

filosofiska och tyska institutionerna. Lokalerna inrymmer även tjänsterum

för lärare och forskare vid institutionen för nordiska språk samt litteraturhistoriska

och matematiska institutionerna. Statistiska institutionen nu

i kvarteret Vega — avses, trots att institutionen under senare år redan flyttat

fyra gånger, att beredas nya lokaler i nybyggnaden i kvarteret Mimer.

Universitetsutredningen underströk i sitt själte betänkande vikten av att

ämnet zoologi erhöll en utvidgad utbildningskapacitet från ca 45 till ca 75

studerande per läsår mycket snart efter det att den nya botaniska institutionen

tagits i bruk. Den botaniska institutionen beräknas bli färdigställd

under våren 1964. — Även om vare sig zootomiska institutionens byggnad i

kvarteret Vega eller byggnaden för Wenner-Grens institut för experimentell

biologi, fysiologisk kemi och ämnesomsättningsforskning i kvarteret Mimer

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

icke ens vid nuvarande intagningskapacitet och med nuvarande forskningsvolym

eibjuder tillräckliga och goda lokaler, torde det dock vara motiverat

att söka tillgodose kravet på att de olika ämnenas utbildningskapacitet avväges

så, att en examen kan kombineras på det ur samhällets och den studerandes

synpunkt bästa sättet. Detta skulle för zoologins del innebära, att

intagningskapaciteten ökades genom att provisoriska lokaler anordnades i

anslutning till av ämnet nu disponerade utrymmen. Beträffande den zoo!o«iundervisning,

som bedrives inom byggnaden för Wenner-Grens institut,

skulle enligt institutets prefekt en utbildningskapacitet om 75 studerande

per läsår vara möjlig, därest den intilliggande byggnaden, som nu disponeras

a \ institutionen för försäkring smatematik och matematisk statistik,

ställdes till institutets förfogande. Detta kommer att ske, när ifrågavarande

institution erhåller nya lokaler i kontorsbyggnaden i kvarteret Mimer. _

Inom kvarteret Vega finnes nu i var sin byggnad lokaler för zootomiska institutionen,

farmaceutiska institutet och de slaviska språken. I tekniska högskolans

tidigare huvudbyggnad inrymmes ämnena historia, genetik, konsthistoria

och psykologi samt — till denna hösttermins slut — pedagogiska

institutionen och —- till dess nybyggnaden i kvarteret Mimer färdigställts —

statistiska institutionen. Dessutom inrymmes i nämnda huvudbyggnad vissa

lokaler tor matematikmaskinnämnden samt i en mindre barack inom kvarteret

institutionen för nordisk fornkunskap och — till denna hösttermins

s*u* — institutionen för klassisk fornkunskap och antikens historia. Styrelsen

har vid sitt utredningsarbete kommit till den uppfattningen, att de tillgangliga

lokalerna — med undantag av den för slaviska språk nu disponerade

inom kvarteret i första hand bör reserveras för farmaceutiska institut

“7 tlH. dess beslut fattats om institutets framtida förläggning — och

i or utvidgningar av de institutioner, vilka på grund av sina för laborativ

undervisning anordnade lokaler icke kan förflyttas utan avsevärda kostnader

och vilka därför bör kvarstanna inom kvarteret till dess anläggningarna

mom F.escutiområdet färdigställts. Det ovan anförda innebär dels att ett

Inställande av de av matematikmaskinnämnden nu disponerade lokalerna

ar angelaget, dels att byggnadsstyrelsen såvitt möjligt avser att för de icke

laborativa amnena anskaffa andra lokaler, dels ock att ett flertal utrvm
-

behov. Styrelsen förutsätter därvid, att detta kommer att kunna ske till en

kostnad som ar försvarbar med hänsyn till nämnda institutioners och instituts

torhallandevis korta återstående tid inom kvarteret. — Genom att socialmstitutet,

socialvetenskapliga biblioteket och nationalekonomiska institutionen

beredes utrymmen i nybyggnaden inom kvarteret Mimer kan bvggnaden

Odengatan 61 helt disponeras för andra ändamål. Då humanistiska biblioteket

som ar beläget i intilliggande byggnad, Odengatan 59, och till biblioteket

anknutna ämnen, i forsta hand de språkvetenskapliga, torde ha den

mest besvarande lokalsituationen inom universitetet, synes hela byggnaden

Odengatan 61 bora ianspråktagas för att lätta denna situation. Därvid skulle

okaler aven kunna beredas ämnen, vilka nu splittrats i mindre, förhyrda

men inom kvarteret inom de närmaste åren måste omändras för genetiska,

psykologiska och zoologiska institutionernas samt farmaceutiska institutets

behov. Styrelsen förutsätter därvid, att detta kommer att kunna ske till en

kostnad som ar försvarbar med hänsyn till nämnda institutioners och instituts

torhallandevis korta återstående tid inom kvarteret. — Genom att social
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

25

nät utfästa sig att, då hyrestiden utgått, vilket i vissa fall sker redan under

budgetåret 1963/64, anskaffa erforderliga nya lokaler för universitetets behov.

Försörjningsåtgärder

Genom beslut den 14 september 1962 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att förvaltningen

av universitetsområdet i Frescati skall överföras från djurgårdsnämnden

till byggnadsstyrelsen. I gemensam skrivelse den 14 augusti 1962

har styrelsen och nämnden föreslagit bl. a., att såväl anordnande av huvudavlopp

för samtliga exploateringsområdens anslutning till stadens avloppsnät

som vidtagande av erforderliga åtgärder för avveckling av Skogs- och

lantbruksakademiens nyttjanderätt till universitetsområdet skall åligga djurgårdsnämnden.

Vad avser anordnande av huvudavlopp har djurgårdsnämnden

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 augusti 1962 hemställt om godkännande

av ett mellan nämnden —- efter samråd med byggnadsstyrelsen —

och Stockholms stads gatunämnd preliminärt träffat avtal om anordnande

av huvudavlopp från kronan tillhörig mark inom stadsdelen Brunnsviken.

Avtalet avser anslutning till den blivande huvudavloppsledningen inte bara

av nybebyggelse utan även av äldre statlig bebyggelse, bl. a. veterinär- och

skogshögskolorna samt veterinärmedicinska anstalten. Byggnadsstyrelsen

har med anledning därav igångsatt utredning rörande avloppsfrågans lösning

för dessa institutioner och har för avsikt att under hösten 1962 till

Kungl. Maj :t inkomma med huvudhandlingar för de erforderliga arbetena.

Kostnaderna för dessa arbeten uppskattas till ca 300 000 kr. För budgetåret

1962/63 beräknas medelsförbrukningen till 200 000 kr.

2. Inredning och utrustning. Den i det föregående nämnda nybyggnaden

i kvarteret Mimer — med en bruttovåningsyta av i runt tal 6 200 in2 3

— skall enligt föreliggande dispositionsplan inrymma dels institutionslokaler

för ämnena nationalekonomi, statistik och matematisk statistik, dels lokaler

för det i angränsande byggnad inom kvarteret Mimer inrymda övningslaboratoriet

för fysik, som härigenom får en utökad kapacitet, dels lokaler

för socialinstitutet, dels ock det för de socialvetenskapliga ämnena vid

universitetet och socialinstitutet gemensamma socialvetenskapliga biblioteket.

Vidare har det befunnits nödvändigt att till nybyggnaden förlägga en

telefonväxel, då universitetets nuvarande centralväxel är överbelastad. Till

den nya växeln hör även linjerna till den nuvarande byggnaden för fysik

m. in. anslutas.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den 24

september 1962 — under betonande av att sedvanliga detaljberäkningar på

grund av det extraordinära läget vid planeringen inte hunnit göras — framlagt

förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning av förutnämnda

nybyggnad.

I samband med att de detaljerade utrustningsförslagen utarbetas och inköpen

göres kommer nämnden — enligt vad som framgår av skrivelsen —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

att tillvarataga varje skälig möjlighet till besparing. Nämnden har vid kostnadsberäkningen

delat upp den till nybyggnaden erforderliga inredningen

och utrustningen på dels allmän utrustning — avseende samtliga lokaler inom

byggnaden utom de för fysik avsedda —, dels undervisningsutrustning

m. m. för fysik. I den senare kostnadsberäkningen ingår även kostnader för

grundutrustning för de genom övningslaboratoriets överflyttning till den

nya byggnaden ledigblivande lokalerna i den angränsande byggnaden. De av

nämnden framlagda kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning till

1 100 000 kr. och för undervisningsutrustning för fysik m. m. till 900 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har för Stockholms universitets räkning förhyrt lokaler

inom en i kvarteret Getingen i Vasastaden under uppförande

varande byggnad. Lokalerna omfattar en bruttoyta av ca 3 200 m2 och

det är avsikten att de skall kunna utnyttjas fr. o. m. vårterminen 1963.

Enligt föreliggande planering skall de förhyrda lokalerna disponeras för

institutionerna för pedagogik, klassisk fornkunskap och antikens historia,

filosofi samt för viss del av tyska institutionen. Utrustningsnämnden har

beräknat kostnadsramen — med förutnämnda reservation — för allmän

utrustning till 550 000 kr.

Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som disponerar

vissa lokaler i kvarteret Vega, har på grund av brist på utrymme

varit tvungen att spärra intagningen till studier i psykologi. Genom att pedagogiska

och statistiska institutionerna, vilka disponerar lokaler i samma

kvarter, kommer att beredas andra lokaler, ges psykologiska institutionen

möjlighet utöka sina nuvarande lokaler — ca 650 m2 bruttogolvyta —

med ytterligare 930 m2. Meningen är att psykologiska institutionen i största

möjliga utsträckning skall utnyttja den i de nytillkommande lokalerna befintliga

allmänna utrustningen. Den genom tillskottet av ytterligare lokaler

möjliggjorda starka ökningen av institutionens intagningskapacitet — vilken

inte minst avser högstadiet — kräver dock viss komplettering av institutionens

utrustning. Kostnaderna för en sådan kompletterande utrustning

har av nämnden — under samma förbehåll som beträffande de förutnämnda

lokalerna — beräknats till 200 000 kronor.

Nämnden hemställer slutligen, att de förutnämnda kostnadsramarna fastställes

och att nämnden bemyndigas att anlita för nämnden tillgängliga

medel under reservationsanslaget Inredning och utrustning av nya lokaler

för universitetet, högskolor m. m. för att under budgetåret 1962/63 likvidera

inom dessa kostnadsramar gjorda inköp av inredning och utrustning.

Departementschefen

Byggnadsarbeten. Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm

synes böra beräknas till 4 536 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande

har på basis härav uppgjorts följande reviderade finansierings- och

investeringsplaner för budgetåret 1962/63.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

Finansieringsplan (1 OOO-tal kr.)

Tillgängliga medel

Medelsreservation per 30.6.

1962 ................... 3 000

Anslag på ord. riksstat för

budgetåret 1962/63 ...... 5 264

Erforderligt anslag på tillläggsstat

I till riksstaten

för budgetåret 1962/63 ... 4 536

Summa 12 800

Medels förbrukning

Beräknad medelsförbrukning

för budgetåret 1962/63 ... 12 800

Summa 12 800

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.61

1.7.62

faktisk

t. o. m.

1961/62

beräknad

för

1962/63

I. Företag påbörjade före 1962/63

Nybyggnad för övningslaboratorium för kemi m. m.

7 620

7 760

2 512

4 500

Nybyggnad för botaniska institutionen ..........

6 700

7 400

973

3 600

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Nybyggnad i kv. Mimer ........................

6 000

6 200

4 600

Försörj ningsåtgärder:

Kulvertar och ledningar m. m.................

Summa

*200

3 485

200

12 800

1 Avser endast medelsförbrukningen under budgetåret 1962/63.

Ökningen av kostnadsramen för nybyggnad för övningslaboratorium för

kemi in. m. sammanhänger helt med prisstegringen för tiden den 1 juli

1961—den 1 juli 1962.

Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har kostnadsramen

för nybyggnaden för den botaniska institutionen ökat från 6 000 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1959 till 7 400 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1962. Bortsett från prisstegringen på ca 850 000 kr. uppgår kostnadsökningen

till 550 000 kr. Nästan hälften av denna ökning eller 240 000 kr. hänför sig

till en redan utförd brobyggnad. Vidare har frilandsanläggningarna ökat i

omfattning, vilket medfört en merkostnad på ca 100 000 kr. Den övriga kostnadsökningen

hänför sig till mer omfattande sprängningsarbeten och utvändiga

ledningar än som ursprungligen planerats, ytterligare en hiss samt utökad

byggnadsvolym. Programmet för nybyggnaden har sålunda under projekteringen

ökat i omfattning. Byggnadsprojektet synes därför böra redovisas

ånyo för riksdagen. Beträffande de olika posterna i kostnadsökningen torde

kunna fastslås, att brobyggnaden, sprängningsarbetena och de utvändiga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

ledningarna samt volymökningen beror på sådana omständigheter, som svårligen

kunnat undvikas. Ökningen av frilandsanläggningarna och anordnande

av ytterligare en hiss synes däremot vara av annan beskaffenhet. Jag förordar

emellertid — om än efter viss tvekan beträffande de två sistnämnda

programökningarna — att byggnadsstyrelsens förslag accepteras. Kostnadsramen

för nybyggnaden bör därför beräknas till 7 400 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1962. Jag räknar med att nybyggnaden skall kunna tagas i bruk

från och med höstterminen 1964. Detta innebär, att någon försening från

undervisningens synpunkt i förhållande till vad som tidigare planerats —

vilket befarats från studenthåll — icke behöver ske.

Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad i kvarteret Mimer

i Stockholm, avsedd att övergångsvis disponeras för Stockholms universitet

och så småningom — sedan universitetet utflyttats till Frescati — för annan

statlig verksamhet. Den närmaste anledningen till att uppföra ifrågavarande

nybyggnad har varit önskemålet att öka sysselsättningen under kommande

vinter. Byggnadsföretaget fanns upptaget i en förteckning över lämpliga

sysselsättningsobjekt, som arbetsmarknadsstyrelsen med skrivelse den 18

maj 1962 ingav till Kungl. Maj :t. Enligt Kungl. Maj :ts beslut skall kostnaderna

för byggnadsföretaget — 6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961

— förskottsvis bestridas från reservationsanslaget Vissa sysselsättningspolitiska

åtgärder. Kostnaderna för byggnadsföretaget synes emellertid slutligt

böra belasta investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm.

Byggnadsobjektet har därför intagits i den tidigare redovisade investeringsplanen,

varvid kostnadsramen omräknats till prisläget den 1 juli

1962. Enligt detta prisläge utgör kostnadsramen 6 200 000 kr.

Jag räknar med att nybyggnaden i kvarteret Mimer skall kunna tagas i

bruk från och med höstterminen 1963, vilket kommer att medföra bl. a., att

utbildningskapaciteten i ämnena fysik och psykologi skall kunna ökas högst

avsevärt. Vidare skapas genom ett ianspråktagande av lokaler i nybyggnaden

förutsättningar för att öka utbildningskapaciteten i bl. a. ämnet zoologi,

vilket med tanke på att botaniken från höstterminen 1964 kommer att

få ökad utbildningskapacitet är en mycket stor vinning.

Beträffande dispositionen av ifrågavarande nybyggnad har jag inhämtat

av byggnadsstyrelsen att de planerade utrymmena för lunchserveringen numera

utgått och att dessa utrymmen i stället avses skola disponeras av ämnet

nationalekonomi. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att även i

andra avseenden — bl. a. beträffande utrymmen för övningslaboratorier i

ämnet fysik — synes vissa ändringar i den av byggnadsstyrelsen föreslagna

dispositionen av nybyggnaden kunna bli aktuella.

I investeringsplanen har under beteckningen För sörj ningsåtgärder medel

beräknats för vissa kulvertar och ledningar. I årets statsverksproposition

har i investeringsplanerna för vissa universitet och högskolor uppförts en

särskild post med beteckningen Gemensamma anläggningar. De arbeten, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

nu redovisas under beteckningen Försörj ningsåtgärder, är av samma beskaffenhet

som de arbeten som tidigare upptagits under beteckningen Gemensamma

anläggningar. Den här använda beteckningen Försörjningsåtgärder,

vilken föreslagits av byggnadsstyrelsen, torde vara ett mer adekvat

uttryck än Gemensamma anläggningar och synes därför böra användas i

fortsättningen. Beträffande program m. m. för förevarande arbeten torde jag

få hänvisa till vad som anförts härom i årets statsverksproposition (bilagan

10, s. 598).

De försörj ningsåtgärder, för vilka medel beräknats i investeringsplanen,

avser kulvertar och ledningar för anslutning av såväl nybyggnader för Stockholms

universitet som av vissa äldre statliga byggnader till en planerad huvudavloppsledning

inom stadsdelen Brunnsviken. Av praktiska skäl synes

samtliga kostnader för dessa kulvertar och ledningar böra belasta förevarande

investeringsanslag. I detta sammanhang torde få nämnas, att Kungl. Maj :t

genom beslut den 30 augusti 1962 godkänt ett mellan Djurgårdsnämnden

och Stockholms stad träffat avtal om anordnande av huvudavlopp för vissa

staten tillhöriga områden inom stadsdelen Brunnsviken.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade

reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret

1962/63 godkännes. Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm bör beräknas

till 4 536 000 kr.

Inredning och utrustning. Genom Kungl. Maj :ts beslut den

6 juni 1962 ställdes till utrustningsnämndens för universitet och högskolor

förfogande — utöver vad som tidigare disponerades av nämnden — 12 169 000

kr. att disponeras för ändamål upptagna i en inrednings- och utrustningsplan

för universitet och högskolor. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen

angivits av riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar

är antingen definitiva ramar, dvs. avser hela kostnaden för ifrågavarande

företag, eller delramar t. o. m. budgetåret 1962/63, vilket innebär att

slutlig kostnadsberäkning av företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra

och att ytterligare kostnader i regel torde vara att förvänta.

Utrustningsnämnden har hemställt om godkännande av följande kost
-

nadsramar, vilka är definitiva, nämligen

Kronor

Nybyggnad i ko. Mimer

a) allmän utrustning.................. .................... 1 100 000

b) undervisningsutrustning för fysik in. m................... 900 000

Lokaler i ko. Getingen

allmän utrustning.......................................... 550 000

Lokaler i kv. Vega

psykologiska institutionen ................................... 200 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

De sålunda redovisade kostnadsramarna bör godkännas, men jag vill med

hänsyn till av nämnden angivna omständigheter understryka vikten av att

varje möjlighet till besparing tages till vara under nämndens fortsatta arbete

med nu nämnda företag. Jag vill vidare erinra om vad jag i det föregående

framhållit beträffande vissa ändringar i den av byggnadsstyrelsen föreslagna

dispositionen av nybyggnaden i kvarteret Mimer. Sådana eventuella

ändringar synes även kunna påverka inrednings- och utrustningsförslagen.

I likhet med nämnden finner jag, att finansieringen av företagen bör ske

på så sätt, att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel

för att under budgetåret 1962/63 bestrida uppkommande kostnader för inredning

och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för

vederbörande företag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett investeringsanslag av 4 536 000 kr.;

b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

vissa kostnader för inredning och utrustning vid universitetet

i Stockholm.

[4] 22. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. I riksstaten för

innevarande budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnadsarbeten

vid tekniska högskolan i Lund av 1 525 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1962 hemställt om ett

investeringsanslag av 8 688 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63 till byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. Av tillgängliga

handlingar inhämtas bl. a. följande.

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

Genom beslut den 12 januari 1962 godkände Kungl. Maj :t byggnadsprogram

för nybyggnad för avdelningen för elektroteknik. Till grund för byggnadsprogrammet

låg ett av organisationskommittén för teknisk högskola i

Lund utarbetat lokalprogram. Nettoytan för nybyggnaden uppgick enligt

byggnadsprogrammet till ca 7 900 in2. Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnadsramen

för nybyggnaden till ca 16 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1961.

Med skrivelse den 31 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat hand
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

lingar och kostnadsberäkning för ifrågavarande nybyggnad. Kostnadsramen

för nybyggnaden beräknas av styrelsen till 18 500 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1962. I detta belopp ingår även kostnader för vissa försörj ningsåtgärder

(gemensamma anläggningar). Styrelsen framhåller, att för att intagningen

av teknologer skall kunna ske planenligt måste nybyggnaden till

vissa delar vara färdigställd till höstterminen 1964 och helt färdigställd

till höstterminen 1965. Enligt styrelsen föreligger möjligheter att påbörja

byggnadsarbetena i december 1962. Trots byggnadsföretagets omfattning räknar

styrelsen med att — om arbetsmarknadsläget så medgiver — det är

möjligt att vissa lokaler i nybyggnaden kan tagas i bruk från och med höstterminen

1964.

I en till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria av den 14 september

1962 har byggnadsstyrelsen anmält, att programmet för nybyggnaden

ökat med dels 240 m2 nettoyta avseende vissa lokaler i souterrängvåningens

södra del för studenternas kårverksamhet, dels 350 m2 bruttoyta, vilken

erhålles genom utgrävning av ytterligare en flygels källarvåning. Användningen

av den senare lokalytan bör enligt styrelsen bestämmas efter närmare

utredning. Styrelsen framhåller, att de båda lokaltillskotten kan erhållas

till en jämförelsevis låg kostnad, varför de under alla förhållanden

bör komma till stånd. Lokalerna torde — framhåller styrelsen — kunna

lämnas oinredda, om ställning inte nu tages till deras användning.

Departementschefen

Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund synes böra beräknas

till 8 688 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på basis härav uppgjorts

följande reviderade finansierings- och investeringsplaner för budget•*

året 1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel

Medelsreservation per 30. 6.

1962 .................... 2 843

Anslag på ord. riksstat för

budgetåret 1962/63 ....... 1 525

Erforderligt anslag på tillläggsstat

I till riksstaten

för budgetåret 1962/63 ... 8 688

Summa 13 056

Medels förbrukning

Beräknad medelsförbrukning

för budgetåret 1962/63 ... 13 056

Summa 13 056

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.61

1.7.62

faktisk

t. o. m.

1961/62

beräknad

för

1962/63

7.

Företag påbörjade före 1962/63

Tillbyggnad för matematiska institutionen....

Nybyggnad för matematiska institutionen ....

Försörjningsåtgärder................

825

ca 8 000

—10 000

775

10 900

*3 200

719

88

269

56

5 000

2 000

II.

Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

2ca 16 000

16 800

—

6 000

Summa

1076

13 056

1 Avser endast åtgärder i samband med nybyggnader för matematiska inst. (1 500) och för avd.

E (1 700).

2 Häri ingår kostnader för vissa försörjningsåtgärder (gemensamma anläggningar).

Beträffande tillbyggnaden för matematiska institutionen synes kostnadsramen

böra sänkas från 825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1061 till

775 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

För nybyggnaden för matematiska institutionen har tidigare redovisats

en preliminärt uppskattad kostnad av 8—10 miljoner kr. Sedan huvudhandlingar

färdigställts för nybyggnaden har den därpå grundade kostnadsramen

beräknats till 10 900 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I

denna kostnadsram innefattas inte kostnader för s. k. försörjningsåtgärder

(gemensamma anläggningar), vilka beräknas uppgå till 1 500 000 kr. Föreliggande

kostnadsberäkningar synes böra godtagas.

Under posten Försörjningsåtgärder — tidigare beteeknad Gemensamma anläggningar

— har i investeringsplanen medel beräknats för bl. a. försörjningsåtgärder,

som sammanhänger med nybyggnaderna för matematiska institutionen

och för avdelningen för elektroteknik. Beträffande program m. m.

för förevarande arbeten torde jag få hänvisa till vad som anförts härom i

årets statsverksproposition (bilagan 10, s. 598).

För att intagningen av de studerande vid högskolan skall kunna ske planenligt

måste nybyggnaden för avdelningen E till vissa delar tagas i bruk från

och med höstterminen 1964. I propositionen 1962:43 (s. 92) räknade jag

därför med att medel skulle kunna äskas under förevarande anslag på tillläggsstat

hösten 1962 för påbörjande av ifrågavarande nybyggnad. Byggnadsstyrelsen

har nu redovisat handlingar för nybyggnaden jämte kostnadsram,

vilken beräknas till 18 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

1 förhållande till den tidigare på grundval av byggnadsprogrammet uppskattade

kostnaden av ca 16 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961 innebär

detta en kostnadsökning på 2 500 000 kr., varav ca 500 000 kr. kan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962

33

hänföras till inträffad prisstegring under tiden den 1 juli 1961—den 1 juli

1962, 200 000 kr. till ökning av byggnadsprogrammet och 1 800 000 kr. till

övrig kostnadsökning, vilken beror på att kostnadsberäkningen är grundad

på ett säkrare underlag än kostnadsuppskattningen.

Genom beslut den 21 september 1962 har Kungl. Maj :t tagit ställning till

de av byggnadsstyrelsen redovisade handlingarna för nybyggnaden. Kungl.

Maj :t fann därvid, att möjligheter till besparingar syntes föreligga i fråga

om byggnadens utformning såsom vissa av de källarutrymmen, som redovisats

i byggnadsstyrelsens promemoria av den 14 september 1962, de stora

rumshöjderna i källaren, förläggningen av vissa lokaler i en hög souterrängvåning

med åtföljande yttre arbeten, utformningen av hela yttertaken på

samtliga flyglar såsom altaner m. m. Med hänsyn till att projekteringen

framförts så långt som skett och till den hårt pressade tidsplanen fann

Kungl. Maj :t likväl gott uppdraga åt byggnadsstyrelsen att på grundval av

de företedda handlingarna vidareföra projekteringen av nybyggnaden; dock

skulle de i promemorian redovisade utrymmena, varmed byggnadsprogrammet

utökats, vid utförandet av nybyggnaden lämnas oinredda med undantag

av bärande väggar, golv och tak.

Såsom framgår av Kungl. Maj :ts beslut synes någon ändring av byggnadens

utformning inte möjlig att genomföra med hänsyn till bl. a. den hårt

pressade tidsplanen, även om vissa ändringar i och för sig skulle kunna innebära

besparingar. Den av byggnadsstyrelsen redovisade kostnadsberäkningen

torde därför böra godtagas. Enligt vad som inhämtats från byggnadsstyrelsen

ingår i kostnadsramen på 18 500 000 kr. även kostnader för

s. k. försörjningsåtgärder (gemensamma anläggningar) med ett belopp av

1 700 000 kr. Sistnämnda kostnader bör icke inräknas i kostnadsramen för

förevarande nybyggnad, vilken jag alltså beräknar till 16 800 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962. Kostnaderna för de med nybyggnaderna förenade

s. k. försörjningsåtgärderna bör bestridas från den i investeringsplanen upptagna

posten till försörjningsåtgärder.

Jag räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden skall kunna påbörjas

i december innevarande år och att lokaler i erforderlig utsträckning skall

kunna tagas i bruk från och med höstterminen 1964.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare

redovisade reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret

1962/63 godkännes. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid tekniska

högskolan i Lund på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 8 688 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett investeringsanslag av 8 688 000 kr.

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. 190

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

[5] 25. Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. 1 riksstaten

för innevarande budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnadsarbeten

vid statens blind- och dövskolor m. m. av 1 000 kr.

Vid anmälan av förevarande anslag i årets statsverksproposition (bilagan

10, ecklesiastikdepartementet, s. 632 ff) lämnade jag en redogörelse för en

planerad nybyggnad för skolhem in. m. för blinda med även annat lyte, vilken

av byggnadsstyrelsen föreslagits bli förlagd till Örebro. Under förutsättning

att huvudhandlingarna hann färdigställas räknade jag med möjligheten

att medel skulle kunna äskas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1962/63 hösten 1962 eller våren 1963 för nämnda byggnadsprojekt.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 27 augusti 1962 redovisat huvudhandlingar

för förutnämnda nybyggnad för skolhem m. m. för blinda

med även annat lyte samt hemställt om ett investeringsanslag av 1 000 000

kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 till byggnadsarbeten

vid statens blind- och dövskolor in. m.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Nybyggnad för skolhem m. m. i Örebro för

blinda med även annat lyte

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte är uppdelad på tre

samarbetande avdelningar, nämligen skolhem, arbetshem och vårdhem. Efter

avslutad skolkurs överflyttas eleverna till arbetshemmet för att där utvecklas

till större självverksamhet och arbetsförmåga. Vårdhemmets klientel utgöres

av dels sådana, som är alltför unga för skolan eller som saknar förutsättningar

att kunna tillgodogöra sig undervisning, dels vissa äldre blinda. Skolhemmet

har 50 platser, arbetshemmet 66 och vårdhemmet 59. Sammanlagt

har alltså vårdanstalten 175 platser.

Med skrivelse den 20 februari 1961 har byggnadsstyrelsen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad för skolhem

m. m. för blinda med även annat lyte förlagd till Örebro. Vid programmets

utarbetande har styrelsen samrått med ledningen för vårdanstalten i

Lund, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen. Tre förläggningsorter har

diskuterats nämligen Norrköping, Gävle och Örebro. I likhet med byggnadsstyrelsen

förordar skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen Örebro. Lokaliseringsutredningen

rörande statlig verksamhet har anfört vissa synpunkter

beträffande förläggningsfrågan men har icke tagit någon ståndpunkt. Genom

beslut den 7 april 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

på grundval av det ingivna byggnadsprogrammet utföra projektering avseende

förevarande byggnadsföretag. Av bjrggnadsstyrelsens förutnämnda skrivelse

inhämtas bl. a. följande.

Styrelsen för vårdanstalten i Lund framförde i skrivelse den 29 september

1958 till byggnadsstyrelsen önskemål om att dels skilja skolhemsklientelet

från vård- och arbetshemklientelen, dels förlägga skolhemmet till en mera

centralt belägen ort i landet än Lund. I nämnda skrivelse framhöll styrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

35

att det måste vara felaktigt, att en anstalt, vars uppgift skall vara av pedagogisk

natur, skall i sig innesluta och domineras av ett obildbart vårdhemsklientel,

vars ålder varierar från några månader till i vissa fall 80—90 år.

Vårdanstalten i Lund har — anförde styrelsen vidare — hela landet som

upptagningsområde, varför vårdanstaltens läge i sydligaste Sverige är mycket

olämpligt. Resorna vid ferierna från Lund till norra Sverige är mycket

långa och krävande för barnen från denna landsända.

Skolöverstyrelsen tillsatte en särskild utredning angående utbyggnad av

vårdanstalten i Lund. Utredningen konstaterade i en promemoria av den

28 augusti 1959, att det sedan lång tid tillbaka från olika håll vitsordats, att

anstalten i Lund är helt otillräcklig för sitt ändamål. Utredningen fann det

vidare högst otillfredsställande att gamla och unga, normalbegåvade och imbecilla

sammanfördes i samma anstalt. Utredningen föreslog, att en nybyggnad

uppfördes för ett skolhem, som skulle omfatta en observationsavdelning

med 15 platser, en förskoleavdelning med likaledes 15 platser, en avdelning

för ungdomar i åldern 16—21 år med 20 platser samt en undersökningsoch

rådgivningscentral med 20 platser. Utredningen ansåg, att den nya skolanläggningen

borde förläggas mera centralt i landet än Lund. Ett oeftergivligt

krav ansåg utredningen vidare vara, att på den nya orten fanns tillgång

till oftalmologisk, medicinsk och psykiatrisk expertis. Utredningen stannade

för att förorda, att Norrköping eller Gävle i första hand borde komma i

fråga som förläggningsort för den nya skolhemsanläggningen.

Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen anslöt sig helt till utredningens

förslag. Med skrivelse den 25 september 1959 översände skolöverstyrelsen

förslag till byggnadsprogram till byggnadsstyrelsen.

Rektor vid vårdanstalten i Lund väckte i skrivelse den 22 november 1959

till medicinalstyrelsen förslag om lokalisering av den föreslagna nya skolanläggningen

till ytterligare en annan ort i Mellansverige. Efter samråd med

skolöverstyrelsen framförde medicinalstyrelsen den 28 december 1959 Örebro

som förläggningsalternativ.

I förläggningsfrågan har — såsom vidare framgår av byggnadsstyrelsens

skrivelse den 20 februari 1961 — styrelsen tillmätt förläggningsortens bekvämlighet

ur kommunikationssynpunkt stor vikt. Så gott som samtliga elever

reser till föräldrar eller anhöriga vid ferier och måste då undantagslöst

åtföljas av vårdpersonal. Vid den planerade undersökningsavdelningen skall

barn mottagas från hela landet, framhåller styrelsen. De beräknas bli åtföljda

och hämtade i mycket stor utsträckning av föräldrar och anhöriga.

Hänsyn måste enligt styrelsen även tagas till anhöriga, som önskar hålla

kontakt med barnen. Behovet av läkarexpertis nödvändiggör enligt styrelsens

mening en förläggning av skolhemmet i närheten av ett fullt utbyggt

sjukhus. Örebro synes styrelsen vara häst rustat i detta avseende av de tre

föreslagna städerna. Av anförda skäl förordar byggnadsstyrelsen i likhet

med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen därför Örebro som förläggningsort.

Skolhemsdelen i Lund har för närvarande 50 elever. Den av skolöverstyrelsen

tillsatta utredningen föreslog, att en nybyggnad skulle dimensioneras

för sammanlagt 70 platser, fördelade på en observationsavdelning (15

platser), en förskoleavdelning (15 platser), en undersöknings- och rådgivningscentral

(20 platser) samt en avdelning för ungdomar i åldern 16—21

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

år (20 platser). Då platsbehovet är svårbedömt och även kan tänkas bli

större har byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen enats om att för de tre

förstnämnda enheterna föreslå tillhopa 42 platser med utbyggnadsmöjlighet

till 60. För den senare avdelningen föreslår styrelserna i likhet med utredningen

20 platser.

Byggnadsprogrammet upptar en nettoyta av ca 3 700 in2. På grund av klientelets

beskaffenhet föreslås anläggningen bli uppförd i huvudsak i ett

plan. Elevbostäderna planeras skola utformas så, att största möjliga likhet

erhålles med ett vanligt hem. Elevhemmen föreslås därför utformade såsom

mindre paviljonger med var sitt fördelningskök och försedda med vardera

två mindre matrum, där samtliga måltider skall intagas. Det sammanlagda

behovet av tomtmark för anläggningen uppskattar byggnadsstyrelsen till

80—100000 m2. Lämplig tomtmark finnes enligt styrelsen att tillgå i Örebro.

Kostnaderna för denna beräknas av styrelsen icke komma att överstiga

100 000 kr. De totala kostnaderna för byggnadsföretaget exklusive kostnaderna

för tomtmark uppskattar styrelsen till 5 500 000 kr. enligt prisläget

1960.

I skrivelse den 5 februari 1962 har byggnadsstyrelsen hemställt dels att

byggnadsprogrammet för ifrågavarande skolhemsbyggnad måtte ökas med

ca 100 m2 omfattande bad- och toalettrum för samtliga småbarnavdelningar,

omklädningsrum för personal i samtliga barnpaviljonger och lokaler för

sömmerskor, dels att småbarnhemmen måtte få uppdelas på flera mindre

skilda avdelningar med oförändrad nettoyta men ökad bruttoyta. Genom

beslut den 9 mars 1962 har Kungl. Maj :t godkänt de av styrelsen föreslagna

ändringarna i förevarande byggnadsprogram.

Med skrivelse den 27 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat dels

huvudhandlingar för nybyggnaden, dels på dessa handlingar grundad kostnadsberäkning.

Kostnadsramen beräknas av styrelsen till 7 200 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962. I denna kostnadsram innefattas icke kostnader

för inköp av tomtmark.

Jämfört med styrelsens tidigare kostnadsuppskattning innebär detta en

ökning med 1 700 000 kr. Kostnadsökningen fördelar sig enligt följande.

Kronor

Prisstegring 1.7.1960—1.7.1962 .............................. 365 000

Av Kungl. Maj :t godkänd programökning .................... 350 000

Anslutningsavgifter ........................................ 100 000

Övrig kostnadsökning ...................................... 885 000

Summa 1 700 000

Styrelsen framhåller, att posten övrig kostnadsökning ej går att närmare

specificera. Enligt styrelsen beror den bl. a. på att kostnadsberäkningen är

grundad på ett bättre underlag (huvudhandlingar) än den tidigare kostnadsuppskattningen

(byggnadsprogram).

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

I skrivelsen framhåller styrelsen vidare, att Örebro stad i skrivelse till styrelsen

den 10 december 1960 utfäst sig att mot ersättning överlåta erforderlig

tomtmark för nybyggnaden inom stadsdelen Adolfsberg. I byggnadsprogrammet

angav styrelsen markområdets erforderliga storlek till 80—100 000

m2. Under projekteringens gång har det emellertid visat sig — framhåller

styrelsen — att ett område på ca 150 000 m2 är nödvändigt för att uppnå

tillfredsställande avskildhet för i anläggningen ingående byggnader och lekplatser.

Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under

våren 1963 och vara avslutade hösten 1964. — Genom beslut den 21 september

1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval

av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringsarbetet fram

till och med färdigställande av bygghandlingar.

Med skrivelse den 14 september 1962 har byggnadsstyrelsen överlämnat

ett mellan byggnadsstyrelsen och Örebro stad villkorligt träffat avtal, enligt

vilket staten för en köpeskilling av 100 000 kr. förvärvar ett markområde

om ca 150 000 m2 inom stadsdelen Adolfsberg i Örebro. Området är avsett

att användas för förutnämnda skolhemsanläggning. Enligt avtalet påtager

sig staden bl. a. kostnaderna för anläggandet av gator och ledningar till området.

Staden garanterar vidare, att erforderligt antal moderna bostäder ställes

till förfogande för personal vid skolhemmet.

Styrelsen har i skrivelsen därjämte hemställt, att det för markförvärvet

erforderliga beloppet — 100 000 kr. — måtte anvisas under innevarande

budgetår.

Det av styrelsen framlagda avtalet är av följande lydelse.

Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen, här

nedan kallad kronan, och Örebro stad genom dess drätselkammare, här nedan

kallad staden, har under förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges

godkännande träffats följande

Avtal

1. Staden överlåter till kronan med full äganderätt ett å bifogad karta

med röd begränsningslinje angivet markområde om c:a 150 000 in2 inom

stadsdelen Adolfsberg i Örebro stad för en köpeskilling av 100 000 kronor.

Området är avsett att användas för en blindskola.

2. Området säljes i befintligt skick att tillträdas den 1 april 1963. Skulle

Kungl. Maj :t icke ha godkänt avtalet före nämnda dag, framflyttas tillträdesdagen

till den första i månaden näst efter den då godkännande föreligger.

3. Området överlämnas fritt från gravationer, såväl intecknade som omtecknade.

4. Kronan skall icke erlägga gatumarksersättning eller bidrag till gatubyggnadskostnad.

Staden framdrager gator och ledningar till området utan

kostnad för kronan. Ledningarna förläggas enligt bifogad karta och medgiver

kronan staden rätt att för all framtid bibehålla ledningarna inom det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

överlåtna området. Ledningarna skola vara färdigställda under våren 1963

och gatan under sommaren 1963.

5. Staden åtager sig att flytta befintliga luftledningar och transformatorstation

utanför det överlåtna området i sådan tid, att byggnadsarbeten inom

området ej hindras och senast i god tid innan bebyggelsen skall tagas i bruk.

6. Köpeskillingen erlägges kontant på tillträdesdagen varefter staden till

kronan överlämnar erforderliga handlingar för vinnande av lagfart.

7. Alla på det försålda området efter tillträdesdagen belöpande onera och

andra avgifter ävensom kostnader för lagfart gäldas av kronan. Kostnader

för områdets avskiljande bestrides av staden.

8. Staden förbinder sig att tillsvidare under en 10-årsperiod ej nybebygga

eller till annan överlåta området närmast norr om kronans mark fram till

Glommen utan överenskommelse med kronan. Det förutsättes vidare att,

därest bebyggelse skall ske inom övrig till kronans område angränsande

mark, utformningen av densamma sker efter samråd mellan Byggnadsstyrelsen

och staden.

9. Staden garanterar att erforderligt antal moderna bostäder för personal

vid skolan kan ställas till förfogande då skolan skall tagas i bruk.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav kronan och

staden tagit var sitt.

Departementschefen.

Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

för bygnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. synes böra beräknas

till 982 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på basis härav

uPP§j°rts följande reviderade finansierings- och investeringsplaner för budgetåret

1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel

Medelsreservation per

30.6.1962 .................. 3 329

Donationsmedel............ (300)1

överföring från investeringsanslaget

Merkostnader för

vissa byggnadsarbeten .... 190

Anslag på ord. riksstat för budgetåret

1962/63 .......... 1

Erforderligt anslag på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret

1962/63 . ......... 982

Summa 4 502

Medelsförbrukning

Beräknad medelsförbrukning

för budgetåret 1962/63 .... 4 502

Summa 4 502

1 Avses skola tagas i anspråk budgetåret 1963/64.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

39

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.61

1.7.62

faktisk

t. o. m.

1961/62

beräknad

för

1962/63

1. Företag påbörjade före 1962/63

Ombyggnad för skolan för vuxna synskadade i

278

278

240

38

Ny- och ombyggnader för dövskolorna i Väners-

3475

3475

2 772

703

Byggnadsarbeten vid specialskolan för tal- och

hörselskadade i Örebro:

4165

3 965

3 652

313

» xx ..........................

1855

1755

1251

504

Byggnadsarbeten vid blindinstitutet å Tomteboda:

130

130

128

2

243

244

177

67

1620

1620

73

1000

Ombyggnad för fortsättningsskolan för döva i

217

217

216

1

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Paviljongbyggnad för vårdanstalten i Lund för

150

154

154

Byggnadsarbeten för förskolan i Boden för döva

375

385

6

120

Nybyggnad för skolhem m. m. i Örebro för blin-

5500

7 200

_

1500

Förvärv av tomtmark för nybyggnad för skolhem

100

___

100

Summa

8 515

4502

Sedan lång tid tillbaka har det från flera håll vitsordats, att vårdanstalten

i Lund är helt otillräcklig för sitt ändamål. Såsom framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen består vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte av tre enheter, nämligen skolhem, arbetshem och vårdhem. På anstalten

finns ett mycket heterogent klientel. Sålunda sammanföres i samma

anstalt gamla och unga, normalbegåvade och obildbara. Utan tvekan är det

olämpligt att bildbara barn får växa upp i en miljö, som influeras av ett

obildbart vårdhemsklientel. Från denna synpunkt synes det angeläget, att

skolhemsdelen skiljes från anstalten och förlägges till annan plats.

Såsom framgått av det föregående har byggnadsstyrelsen efter samråd

med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen framlagt förslag om en nybyggnad

för skolhem m. m. för blinda med även annat lyte. Detta skolhem

avses skola ersätta den i vårdanstalten i Lund ingående skolhemsdelen. Härigenom

kommer även ökade utrymmen att kunna ställas till förfogande för

de kvarvarande arbets- och vårdhemmen i Lund. Kostnaderna för den föreslagna

skolhemsbyggnaden har av byggnadsstyrelsen beräknats till 7 200 000

kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I denna kostnad innefattas icke statens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962

kostnader för förvärv av tomtmark för nybyggnaden. Till sistnämnda fråga

återkommer jag i det följande. Då jag anser att stort behov föreligger att

bereda skolhemsklientelet vid anstalten i Lund bättre och ändamålsenligare

lokaler förordar jag, att den av byggnadsstyrelsen föreslagna, i det föregående

redovisade nybyggnaden kommer till stånd. Den av styrelsen redovisade

kostnadsramen av 7 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962 anser

jag bör kunna godtagas.

Vårdanstalten i Lund har hela landet såsom upptagningsområde. Från

flera håll har rests krav på att ett nytt skolhem hör förläggas till en mera

centralt belägen plats i landet än Lund. Beträffande lokaliseringsfrågan har

de berörda myndigheterna tillmätt förläggningsortens bekvämlighet från

kommunikationssynpunkt stor vikt med hänsyn bl.a. till att eleverna vid ferierna

reser till föräldrar eller anhöriga och då måste åtföljas av vårdpersonal.

Behovet av läkarexpertis nödvändiggör vidare enligt myndigheterna en

förläggning av skolhemmet i närheten av ett fullt utbyggt sjukhus. Tre förlaggningsorter

har diskuterats, nämligen Norrköping, Gävle och Örebro.

Samtliga instanser — skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

— förordar Örebro som förläggningsort. Från såväl kommunikationssynpunkt

som andra synpunkter — främst kravet på tillgång till läkarexpertis

— är Örebro enligt deras mening lämpligast. För egen del ansluter

jag mig till förslaget om Örebro som förläggningsort för ett nytt skolhem.

Jag räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden skall kunna påbörjas

under våren 1963 och vara avslutade under senhösten 1964.

I anslutning till förslaget om en nybyggnad för förutnämnda skolhem —

förlagt till Örebro — har byggnadsstyrelsen överlämnat ett villkorligt träffat

avtal rörande förvärv av erforderlig tomtmark för nybyggnaden samt

hemställt, att erforderliga medel för markförvärvet måtte anvisas under innevarande

budgetår.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda avtalet är enligt min mening från

statens synpunkt godtagbart. Jag föreslår, att Kungl. Maj.-t utverkar riksdagens

bemyndigande att godkänna detsamma. Skulle smärre jämkningar

av eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras förutsätter jag, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Under den tidigare redovisade

investeringsplanen har jag beräknat medel för förvärvet av ifrågavarande

markområde.

I den tidigare redovisade investeringsplanen har upptagits en rad objekt,

som tidigare redovisats för riksdagen. I den mån kostnadsramarna per den

1 juli 1962 för dessa överstiger tidigare beräkningar sammanhänger detta

med den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade

reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret

1962/63 godkännes. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid statens

blind- och dövskolor m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63 bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 982 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962 41

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med Örebro

stad rörande förvärv av visst markområde för skolhem;

b) till Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

anvisa ett investeringsanslag av 982 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Ht VI?:

Vf. i-* ,,, .-it ■ ) 1 ''iiSvIUiÄS; tI‘Jli£US jiVJi» J. -J i H*> I

>rw?Ii ■ '' ,t.r '' Hfyl};;I??.'';.''!

■ ;H 1 ti- I

:.\q i

■v
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

43

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför

därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

[1] 6. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. A riksstaten för

innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag

av 2 140 000 kr.

Lantbruksstyrelsen (skr. 12/10 1962) hemställer, att anslaget får överskridas

med 200 000 kr. för att täcka kostnaderna för att anordna vissa kurser

för lantarbetare.

Lantbruksstyrelsen anför, att i 1962 års lantarbetaravtal har bestämts att

lönen skall differentieras efter vederbörandes kompetens. Bl. a. skall högre

lön utgå till lantarbetare och djurskötare, som genomgått tre veckors kurs

för traktorförare resp. två å fyra veckors kurs i djurskötsel. Från alla berörda

parter på arbetsmarknaden har uttalats att sådana kurser bör ordnas av

hushållningssällskapen och lantbrukets skolor. Det har vidare framkommit,

att intresset för dylik kursverksamhet är mycket stort.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

Efter kontakt med dels lantbrukets skolor, dels arbetsmarknadens organ

inom länen har hushållningssällskapen uttalat, att de, om medel ställs till

förfogande, är beredda att anordna sammanlagt 40 fortbildningskurser av

åsyftat slag under budgetåret 1962/63. Styrelsen har beräknat kostnaderna

till i medeltal 6 000 kr. per kurs. Deltagarnas traktamenten, stipendier för

förlorad arbetsförtjänst samt ersättning för resor utgör härav ca 4 000 kr.

Totala kostnaderna beräknas sålunda uppgå till 240 000 kr. Om kurserna

kommer till stånd synes emellertid vissa andra kurser kunna upphöra. Behovet

av ytterligare medel under anslaget kan därför enligt styrelsen begränsas

till 200 000 kr.

Departementschefen

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att det är angeläget att fortbildningskurser

för lantarbetare kan anordnas i tillräcklig omfattning under

innevarande budgetår. Medelsbehovet härför synes ej utan betydande olägenheter

för kursverksamheten i övrigt kunna rymmas inom ramen för det

för budgetåret 1962/63 anvisade anslaget. Anslaget bör därför få överskridas

i den utsträckning som kan erfordras för ändamålet. Med hänsyn till ett

av dåvarande departementschefen i 1959 års statsverksproposition (IX ht,

s. 204) gjort uttalande — mot vilket riksdagen ej hade någon erinran (JoU

1 p. 59; rskr. 9) -— att överskridande av anslaget ej bör ske annat än när arbetsmarknadsskäl

därtill föreligger torde riksdagens medgivande böra inhämtas

till att årets anslag även må överskridas av nu ifrågavarande anledning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att det å riksstaten för budgetåret 1962/63

anvisade förslagsanslaget Kursverksamhet för jordbrukets

rationalisering m. m. må överskridas för att täcka kostnader

för i det föregående angivna fortbildningskurser för lantarbetare.

[2] 8. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Anslaget är för innevarande

budgetår uppfört med 1 000 kr.

Lantbruksstyrelsen (skr. 23/8 1962) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1962/63 måtte anvisas 200 000 kr. för att täcka ökade

anspråk på bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att anslaget tidigare uppförts med ett årligt

belopp av 300 000 kr. På grund av erfarenheterna från senare år beräknade

styrelsen behovet av medel för de båda budgetåren 1961/62 och 1962/

63 till sammanlagt ca 200 000 kr. Då den odisponerade medelstillgången den

1 juli 1961 uppgick till 289 860 kr. begärde styrelsen för budgetåret 1962/63

endast ett formellt anslag av 1 000 kr. Till följd av den jämkning av bestämmelserna

för rationaliseringsstödet till trädgårdsnäringen, som genomfördes

den 1 juli 1960, ökades anspråken på medel. Den odisponerade medelstillgången

den 1 juli 1962 har därför sjunkit till 74 210 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 99; JoU 15; rskr 252) har från

och med den 1 juli 1962 bestämmelserna rörande statsbidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering ytterligare ändrats. Den krets trädgårdsföretag, som

kan erhålla bidrag, har vidgats samtidigt som bidragens maximibelopp höjts.

Styrelsen uppskattar nu behovet av bidragsmedel under budgetåret 1962/63

till lägst 275 000 kr.

Departementschefen

I syfte att stimulera till ytterligare rationalisering inom trädgårdsnäringen

ändrades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 99; JoU 15; rskr 252)

bestämmelserna för det statliga stödet till sådan rationalisering så att de i

huvudsak anpassades till vad som gäller för motsvarande stöd till jordbruksnäringen.

Såsom lantbruksstyrelsen framhåller innebär ändringarna i fråga

om statsbidragsgivningen bland annat att kretsen av stödberättigade trädgårdsföretag

vidgats och att bidragsbeloppen höjts. Med hänsyn härtill och

till angelägenheten av att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft är det

enligt min mening av vikt att bidragsmedel står till förfogande i tillräcklig

omfattning under innevarande budgetår. Jag tillstyrker därför lantbruksstyrelsens

förslag att ett belopp av 200 000 kr. tillförs anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kr.

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[3] 8. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Å riksstaten

för budgetåret 1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 13 200 000 kr. Härav är 3 200 000 kr. avsedda för den

objektiva skördeuppskattningen och för skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån (skr. 24/9 och 17/10 1962) hemställer, att å tillläggsstat

för budgetåret 1962/63 anvisas 320 000 kr. för objektiv skördeuppskattning

och för skördeskadeskyddets administration.

Centralbyrån framhåller, att skördeuppskattningarna på grund av årets

väderleksförhållanden blivit avsevärt försenade och mera arbetskrävande än

tidigare. Till följd av de omfattande mältningsskadorna är det angeläget, att

brödsädens kvalitet bestäms genom insamling av leveransuppgifter från

samtliga gårdar i provyteundersökningen. Denna insamling bör lämpligen

utföras av de regionala ledarna för skördeuppskattningarna under januari—•

februari 1963. Därigenom kommer dessa att sysselsättas med arbeten i samband

med det permanenta skördeskadeskyddet under praktiskt taget hela

året. Detta beräknas medföra kostnadsökning på 90 000 kr.

Med hänsyn till att antalet skördeskadeanmälningar blivit väsentligt fler

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

än beräknat kommer även kostnaderna för ersättningsberäkningarna att bli

större än vad tidigare kunnat förutses. Då anmälningstiden utgick hade ca

126 000 anmälningar inkommit. Med utgångspunkt från detta antal anmälningar

och vissa antaganden om antalet skadefall bland dessa har centralbyrån

beräknat ett ökat medelsbeliov av 230 000 kr. för sådana arbetsuppgifter,

som är direkt beroende av antalet anmälningar. Centralbyrån förutsätter

dock, att härutöver vid behov ytterligare medel kan erhållas ur reservationsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Departementschefen

På grund av det stora antalet skördeskadeanmälningar denna höst uppkommer

merkostnader för kvalitetsundersökningar och för ersättningsberäkningar

vid tillämpningen av det permanenta skördeskadeskyddet utöver

de belopp som beräknats för dessa ändamål i årets statsverksproposition.

Mot statistiska centralbyråns beräkningar av merkostnaderna har jag ej något

att erinra och tillstyrker därför att 320 000 kr. anvisas å tilläggsstat.

Enligt 1961 års riksdags beslut (prop. 94; JoU 22; rskr 227) skall årligen

ett belopp motsvarande en procent av utgående allmänna skördeersättningar,

dock lägst 100 000 kr., ställas till förfogande ur skördeskadefonden för

att utbetala behovsprövade skördeskadebidrag. Med hänsyn till hittillsvarande

erfarenhet och i anslutning till en av statens jordbruksnämnd den 30

januari 1962 gjord framställning bör enligt min mening viss ökning ske av

det för behovsprövade skördeskadebidrag avsedda beloppet. Jag förordar

därför, att Kungl. Maj :t från och med skördeåret 1962 skall årligen, därest

beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre belopp, äga disponera

högst 400 000 kr. ur skördeskadefonden för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

storleken av det belopp som årligen må kunna disponeras

för behovsprövade skördeskadebidrag,

b) till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskijdd

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63

anvisa ett reservationsanslag av 320 000 kr.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[4] 6. Bidrag till Sveriges utsädesförening. För innevarande budgetår har

under denna anslagsrubrik anvisats ett anslag av 1 900 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 13/6 1962) hemställer, att å

tilläggsstat anvisas 161 200 kr. för att täcka ökade lönekostnader och därmed

sammanhängande utgifter.

Styrelsen anför, att det sist träffade kollektivavtalet för lantarbetarna

medfört höjning av timlönen för perioden 1 april—31 december 1962 med

70 öre och för perioden 1 januari—31 mars 1964 med ytterligare 40 öre per

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

timme. Kostnadsökningen för tiden 1 april 1962—30 juni 1963 beräknar styrelsen

uppgå till ca 147 900 kr. Vid beräkningen har styrelsen ej medtagit

sådana verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än statsmedel.

Utöver dessa direkta lönehöjningar får föreningen under samma tid vidkännas

andra kostnadsökningar, nämligen för arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen med 2 852 kr. och till den allmänna tilläggspensionen

med 8 005 kr. Vidare kommer föreningen att belastas av kostnader om

2 430 kr. för grupplivförsäkring.

Yttrande. Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker framställningen.

Departementschefen

Enligt min mening bör Sveriges utsädesförening få den ökade lönekostnad

av 148 000 kr., som föranleds av senaste kollektivavtalet för den timavlönade

personalen, täckt genom höjning av statsbidraget. Däremot är jag inte

beredd tillstyrka framställningen i övrigt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

148 000 kr.

J. Lantmäteri- och kartväsendet

[5] 12. Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Å riksstaten för budgetåret

1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 270 000 kr.

Rikets allmänna kartverk (skr. 26/7 1962) hemställer, att å tilläggsstat

för budgetåret 1962/63 anvisas 683 000 kr. för inköp av flygplansutrustning.

Kartverket erinrar om att ämbetsverket tidigare hade fyra egna flygplan

för flygfotografering, två av typ Siebel och två av typ Focke- Wulf- Weihe.

När de två sistnämnda planen ej längre kunde användas, övergick kartverket

till att förhyra två flygplan av typ Beech D 18 S från AB Svensk Flygtjänst.

Därjämte har under senare år förhyrts ett femte flygplan av typ

Aero-Commander. Hyresavtalet för de båda flygplanen av typ Beech har av

bolaget uppsagts från den 1 januari 1963. Bolaget har därvid meddelat att

det ej lyckats erhålla sysselsättning för flygplanen under vinterhalvåret i

beräknad omfattning och att hyresavgiften därför måste höjas. Kartverket

uttalar i sammanhanget att redan nu gällande hyresavtal har medfört högre

kostnader än verkets driftskostnader för planen av typ Siebel, vilka dessutom

har betydligt högre kapacitet. Även planen av typ Aero-Commander

är väsentligt underlägsna Siebelplanen.

I anledning av det uppkomna läget har kartverket undersökt olika möjligheter

alt i fortsättningen få tillgång till lämpliga flygplan för flygfoto
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Knngl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

grafering. De alternativ som därvid jämförts är dels anskaffning av ytterligare

Siebelflygplan, dels fortsatt förhyrning av Beechflygplanen dels ock

förhyrning av flygplan av typ Aero-Commander. Samråd har vidare ägt

rum med flygförvaltningen för att undersöka om några flygplan vid flygvapnets

transportorganisation skulle kunna utnyttjas. Några lämpliga flygplan

finns emellertid ej tillgängliga där.

Kartverket anser, att av de tre alternativen endast anskaffning av ytterligare

Siebelflygplan ger fullgoda plan för flygfotografering. Rörande "möjligheterna

till sådan anskaffning anför kartverket bl. a. följande.

Franska flygvapnet, som använder Siebelflygplanen för spaningsuppgifter,

har börjat ersätta dessa plan med andra typer. Vid besök i Frankrike

har under hand uppgivits att flygplanstypen torde komma att användas i

ytterligare fem år och att det centrala reservdelsförrådet i varje fall skulle

komma att bibehållas under ytterligare tre år. Vid besiktning av till försäljning

utbjudna plan har tre ny över sedda flygplan reserverats för kartverkets

räkning.

Enligt preliminär överenskommelse med den franska försäljningsorganisationen

för flygmateriel skulle inköpskostnaderna för ett flygplan med två

nya motorer uppgå till ca 257 000 kr. Därtill kommer en kostnad av ca

125 000 kr. för installation av flygfotograferingskamera och viss annan utrustning.

Kartverket framhåller att ett fullt utrustat nytt flygfotograferingsplan

skulle kosta betydligt över 1 000 000 kr. Som jämförelse nämner kartverket

även att de flygplan, som specialtillverkats för det franska kartverket,

kostat omkring 3 500 000 kr. stycket.

Kartverket anser att två flygplan med nya motorer bör inköpas för att

sättas i drift vid fotograferingssäsongens början våren 1963. Med hänsyn

till det låga priset för själva flygplanen bör ytterligare ett inköpas som

reservplan. Slutligen bör som reserv köpas en motor. Den sammanlagda inköpskostnaden

uppgår till 683 000 kr. Kostnaderna för installation av flygfotograferingskameror

och övrig utrustning kan enligt kartverket täckas

från tillgängliga anslag. Kartverket beräknar, att vid bifall till förslaget anslagsposten

till flygfotografering under ämbetsverkets anslag till kartarbeten

kan minskas med omkring 100 000 kr. per år fr. o. m. budgetåret 1964/

65.

Yttrande. Statskontoret tillstyrker kartverkets förslag. Av vad kartverket

anfört framgår enligt statskontoret, att verket behöver komplettera

sin fotograferingskapacitet och att flygvapnet ej kan ställa för ändamålet

lämpade plan till förfogande. Det av kartverket förordade alternativet synes

om hänsyn tas till anskaffningskostnad och förutsebar användningstid

ställa sig ekonomiskt gynnsammare än inköp av andra plan eller förhyrning

av plan.

Departementschefen

Kartverket utför flygfotografering till grund för de officiella kartorna och

för en rad andra ur samhällets synpunkt angelägna uppgifter, t. ex. ratio
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

49

naliseringsåtgärder inom jord- och skogsbruk, planering enligt byggnadslagen,

vägprojektering, vattenkraftanläggningar in. in. Det är därför angeläget

att kartverkets kapacitet för ändamålet är tillräcklig. I likhet med kartverket

och statskontoret har jag vid min prövning av frågan funnit att den

i rådande läge lämpligaste lösningen synes vara att inköpa ytterligare två

kompletta flygplan av samma typ som de befintliga samt ett plan och annan

materiel i reserv. Med hänsyn härtill och då jag i övrigt inte funnit anledning

till erinran mot kartverkets förslag tillstyrker jag att 683 000 kr.

anvisas för att täcka kostnaderna för inköp av den i det föregående angivna

flygmaterielen. Enär de nya flygplanen bör inköpas snarast för att kunna

tas i bruk våren 1963 bör medlen anvisas å iilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1962/63. Kostnaderna för att ställa flygplanen i ordning för

flygfotografering liksom även kostnaderna för hemtransport in. in. bör såsom

kartverket uttalat kunna rymmas inom tillgängliga anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. in. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 683 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[6] 27 a. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. Förslag om byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan framlades ursprungligen av jordbrukshögskoleutredningen

(SOU 1960: 2), som beräknade det sammanlagda nybyggnadsbehovet

vid Ultuna till 4 700 m2 institutionslokaler jämte vissa övriga

utrymmen såsom växthus, arbetshallar, djurlokaler in. m. och vid högskolans

trädgårdssektion i Alnarp till 900 m2 institutionslokaler jämte växthus

och arbetshallar in. in. De förordade byggnadsarbetena vid Ultuna kostnadsberäknades

år 1959 till 18,8 milj. kr. och vid Alnarp till 5,6 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen, som nu utarbetat byggnadsprogram samt utfört projektering

för vissa av de av jordbrukshögskoleutredningen förordade byggnadsarbetena,

hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisas 1 425 000 kr. De nu aktuella arbetena framgår av följande

sammanställning.

1. Vid Ultuna

a) ombyggnad av nuvarande Ultuna lantbruksskola till institutionslokaler

för institutionen för växtodling .......... 410 000

b) Ombyggnad av vissa bostäder vid Ultuna egendom........ 753 000

c) Ombyggnad av den tidigare ungdjursladugården till djurla
boratorium

för institutionerna för djurfysiologi och näringsfysiologi

............................................ 763 000

4 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 190

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

2. Vid Alnarp

a) Anslutning av avloppet från Alnarp till Lommaledningen . . 775 000

b) Ombyggnad av f. d. Alnarps skola till institutionslokaler för

institutionen för köksväxtodling........................ 500 000

c) Om- och tillbyggnad av kylrum, förrådsutrymmen och personalrum

vid Mellangård (institutionen för köksväxtodling) 1 150 000

d) Ombyggnad av f. d. hovbeslagsskolan till tjänsterum samt

förråds- och laboratorielokaler för i Alnarp stationerade

distriktsförsöksledare och specialrådgivare .............. 950 000

e) Om- och tillbyggnad av restaurang...................... 1 400 000

6 701 000

Motiv 1 a). Enligt beslut av 1961 års riksdag skall Ultuna lantbruksskola

avvecklas. I oktober 1962 lämnar de sista eleverna skolan. De av

lantbruksskolan disponerade lokalerna skall därefter iordningställas som

institutionslokaler för institutionen för växtodling. Härigenom erhåller högskolan

relativt snabbt ett tillskott om ca 50 rum, vilket är av stor betydelse

med hänsyn till den nuvarande knappheten på lokaler vid högskolan. Byggnadsåtgärderna

avser delning av vissa rum, renovering av toaletter samt

iordningställande av kontorsrum, kurslaboratorium, föreläsningssal m. m.

1 b). Med hänsyn till att vissa av de nu befintliga bostadshusen visat sig

bli mycket dyrbara att bygga om hemställer byggnadsstyrelsen om att som

alternativ till ombyggnad få uppföra nya monteringsfärdiga bostadshus för

det belopp, som en ombyggnad skulle ha krävt. För tre av de befintliga bostadshusen

förordar emellertid byggnadsstyrelsen ombyggnad. Kostnaden

härför beräknas uppgå till 108 000 kr.

1 c). Den västra flygelbyggnaden till Ultuna egendoms ladugård, den s. k.

ungdjursladugården, föreslås bli inredd till djurlaboratorium för institutionerna

för djurfysiologi och näringsfysiologi. Nuvarande provisoriska förhållanden

är i hög grad otillfredsställande ur bl. a. sanitär synpunkt och

medger inte heller att forskningsarbetet kan bedrivas på ett ändamålsenligt

sätt.

2 a). Spillvattnet från byggnaderna inom Alnarps-området avleds f. n.

tillsammans med dagvattnet genom ett gemensamt ledningsnät till ett öppet

dike. I samband med att spillvattnet inkopplas på den s. k. Lomma-ledningen

till Malmö stads avloppsreningsverk måste enligt byggnadsstyrelsen ett

nytt spillvattennät komma till utförande. På grund av nivåskillnaden behöver

även en avloppspumpstation anläggas för uppfordring av spillvattnet

till Lomma-ledningen.

2 b). Inom ämnesområdet köksväxtodling skall enligt beslut av 1961 års

riksdag (prop. 69) fr. o. m. 1963/64 tillkomma en forsknings- och undervisningsavdelning

utöver den försöksavdelning som redan finns. Det utökade

lokalbehovet planeras kunna tillgodoses genom att iordningsställa

f. d. Alnarps skola till institutionslokaler.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

51

2 c). Behovet av lokaler för forsknings- och försöksverksamheten inom

köksväxtodlingsområdet, bl. a. för kylförvaring, sortering, maskinförvaring

in. in., skall tillgodoses genom en nybyggnad i anslutning till befintliga

växthus vid Mellangård. I en befintlig byggnad (östra längan) skall vidare

inredas vissa tjänsterum och personalrum (omklädningsrum, matsal och

pentry). Befintliga pannrum i växthusanläggningen utökas. I övrigt föreslås

vissa yttre arbeten såsom anläggning av ny väg, sänkning av gårdsplanen

in. in.

2 d). F. d. hovbeslagsskolan avses bli tagen i anspråk för personal vid

jordbruks-, husdjurs- och trädgårdsförsöksstationerna i södra försöksdistriktet

samt vissa specialrådgivare. I denna byggnad skall sålunda iordningställas

tjänsterum samt förrådslokaler och laboratorier. Vidare skall en

enkel byggnad för traktor- och maskinförvaring nyuppföras.

2 e). Byggnadsstyrelsen anför i fråga om restaurangbyggnaden bl. a. följande.

Till den nuvarande restaurangen hör två större och två mindre matsalar.

Av de två större matsalarna används den ena av elever med teoretiska studier,

medan den andra används av elever med praktiska arbeten. Antalet

elever vid Alnarpsinstitutet är f. n. ca 200. De två mindre matsalarna är avsedda

för lärare och tjänstemän resp. gäster. Restaurangens köksavdelning

sköts av 15 anställda och är av självhushållningstyp. Bland bristerna i det

nuvarande köket må särskilt framhållas, att den inbördes placeringen av maskinerna

är planlös, varför köket blir mycket tungarbetat och att egentligt

varuintag saknas. De sanitära förhållandena är vidare sådana, att hälsovårdsnämnden

kräver omedelbara åtgärder.

För att söka nedbringa kökspersonalens antal torde kafeteriaservering

vara den serveringsform som bäst lämpar sig i detta fall. Enligt en beräkning

som på byggnadsstyrelsens uppdrag utförts av avdelningen för driftsorganisation

vid Sveriges lantbruksförbund erfordras vid nuvarande mathållning

men med ombyggt kök och ändrad arbetsrutin nio anställda för

matlagning och servering. För att möjliggöra en rationell drift är det nödvändigt

med en fullständig omdisponering av köket. Samtidigt bör en omläggning

ske från självhushållning till att utnyttja halvfabrikat. Med hänsyn

härtill förordar byggnadsstyrelsen, att en nybyggnad för köket uppförs

vid restaurangens norra gavel. Köket kan då ges eu kompromissfri funktionell

uppbyggnad, samtidigt som varutillförseln kan ske med kortast möjliga

väg från infarten. Vidare kan det nya köket uppföras utan något driftsstopp

för restaurangen. Såväl lärare som elever föreslås äta i samma matsal. För

de elever, som deltar i praktiskt arbete och övriga arbetsklädda, skall det

emellertid finnas en mindre separat matsal (för ca 50 personer).

Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjord investeringsplan erfordras under

budgetåret 1962/63 för att påbörja nyssnämnda byggnadsarbeten ett anslag

av 1 425 000 kr.

Departementschefen

I propositionen 1961 : 69 angående upprustning av forskning, försök och

högre undervisning på jordbruks- och trädgårdsområdcna framhölls beträffande

byggnadsfrågorna bland annat, att jordbrukshögskoleutredningens

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 7.90 år W62

förslag till byggnadsplanering i huvudsak syntes kunna utgöra en grund för

de ny- och omhyggnadsåtgärder, som efterhand skulle bli erforderliga, allteftersom

upprustningen av den lantbruksvetenskapliga verksamheten fortskred.

Uttalandena lämnades utan erinran av riksdagen. Inom byggnadsstyrelsen

har därefter inletts ett omfattande programmerings- och projekteringsarbete

för ny- och ombyggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan i Ultuna

och högskolans trädgårdssektion i Alnarp. Beträffande byggnadsarbeten, till

vilka byggnadsstyrelsen i det föregående äskat medel, har huvudhandlingar

nu upprättats. Dessa arbeten utgör sålunda inledningen till den av jordbrukshögskoleutredningen

förordade upprustningen av byggnadsbeståndet

vid lantbrukshögskolan.

I fråga om de nu aktuella byggnadsprojekten anser jag mig kunna förorda,

att ombyggnaden av nuvarande Ultuna lantbruksskola till institutionslokaler

för institutionen för växtodling genomförs till den av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnaden av 410 000 kr. Däremot torde, i anslutning till

vad byggnadsstyrelsen anfört, den planerade ombyggnaden av bostadshusen

119—121 och 133 inte böra komma till stånd. .lag anser mig dock böra tillstyrka,

att övriga bostadshus (nr 105, 143 och 168) i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag moderniseras för en sammanlagd kostnad av 108 000

kr. Den föreslagna ombyggnaden av f. d. ungdjursladugården till djurlaboratorium

för institutionerna för djurfysiologi och näringsfysiologi finner jag

mig likaledes böra i huvudsak tillstyrka med hänsyn till det angelägna i att

dessa institutioner får bättre möjligheter att bedriva ett rationellt forskningsarbete.

Emellertid synes vissa begränsningar i den föreslagna ombyggnaden

utan olägenhet kunna ske, varvid bland annat ett föreslaget pannrum

bör utgå. Med hänsyn härtill beräknas kostnaden för ombyggnaden kunna

hållas inom en ram av 650 000 kr.

Den föreslagna anslutningen av avloppet vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut till den s. k. Lomma-ledningen synes böra ske i samband

med att denna ledning färdigställs och de kommunala avloppsfrågorna

löses. Jag anser mig därför böra förorda detta byggnadsprojekt, som kostnadsberäknats

till 775 000 kr. Utöver denna investeringskostnad tillkommer

en årlig avgift, som vid full anslutning beräknas uppgå till 26 000 kr. Den

föreslagna ombyggnaden av f. d. Alnarps skola till institutionslokaler för

institutionen för köksväxtodling anser jag bör utföras enligt av byggnadsstyrelsen

förordade planer, dock med undantag för en föreslagen bastubyggnad.

Kostnaden för ombyggnadsförslaget kan därvid beräknas till 460 000

kr.

I fråga om byggnadsarbetena vid Mellangård bör enligt min mening vissa

begränsningar kunna genomföras. Bland annat bör de yttre arbeten, som

inte har direkt samband med nybyggnationen, anstå. Den nya byggnaden

för kylförvaring, sortering, maskinförvaring m. m., som föreslås uppförd i

anslutning till befintliga växthus, anser jag mig däremot böra förorda. Kostnaden

för ny- och ombyggnadsarbetena vid Mellangård kan efter förordade

begränsningar beräknas till 1 000 000 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr MO år M02

53

Även de av byggnadsstyrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena vid f. d.

hovbeslagsskolan synes kunna begränsas. Sålunda bör förordade ombyggnader

av två befintliga uthus inte genomföras nu. Med hänsyn till att den

personal, som skall inrymmas i hovbeslagsskolan, har förhållandevis begränsat

behov av laboratorier, torde dessas antal kunna minskas. Även det

föreslagna pannrummet bör utgå, då uppvärmningen bör ske från en för

området gemensam panncentral. En särskild utredning har visat att en sådan

panncentral skapar förutsättningar för ett mera rationellt anordnande

av uppvärmningen inom detta område och jag avser därför att senare begära

medel för en dylik panncentral. Den sammanlagda kostnaden för ombyggnaden

av f. d. hovbeslagsskolan Jämte nybyggnaden av maskin- och traktorgarage,

vilken synes böra komma till stånd, kan beräknas till 750 000 kr.

Med hänsyn till angelägenheten av att en ombyggnad av restaurangen

kommer till stånd vill jag inte motsätta mig, att detta byggnadsprojekt förverkligas.

Det torde emellertid kunna ske i ett något enklare utförande än

vad byggnadsstyrelsen räknat med. Även vissa begränsningar i utrymmet

torde kunna genomföras utan allvarliga olägenheter. Slutligen bör även för

detta område tillkomma en gemensam panncentral, för vilken jag avser att

senare begära medel. Vidtas de förordade förenklingarna och begränsningarna

kan byggnadskostnaden för restaurangen beräknas till 1 200 000 kr.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för de nu förordade byggnadsarbetena

vid lantbrukshögskolan i Ultuna och högskolans trädgårdssektion

i Alnarp uppgår till 5 353 000 kr. Härav beräknas för innevarande budgetår

ett belopp av 1 325 000 kr. behöva disponeras.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 1 325 000 kr.

[7] 28. Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. Å riksstaten för budgetåret

1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag

å 175 000 kr. Medlen är avsedda för en undervisningsbarack vid skogshögskolans

förläggning i Garpenberg.

Byggnadsstyrelsen (skr. 13 och 27/8 1962) hemställer, att å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisas dels 825 000 kr. till nybyggnad

av mässbyggnad m. in. vid skogshögskolans försökspark vid Bogesund

och dels ytterligare 55 000 kr. till undervisningsbarack vid skogshögskolans

förläggning i Garpenberg.

I fråga om byggnaden vid försöksparken vid Bogesund uttalar styrelsen

alt där ligger flera byggnader, som begagnas av skogshögskolan. En av dem

förstördes fullständigt 1961 vid brand som förorsakats av åsknedslag. Byggnaden

hade kort före branden iordningställts som mässbyggnad för den personal

som tjänstgör vid försöksparken.

Kungl. Maj:t uppdrog den 23 februari 1962 åt styrelsen åt! utföra projektering

fram till och med färdigställande av bygghandlingar rörande ny mäss
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

byggnad m. m. Av de nu färdigställda bygghandlingarna framgår, att i byggnaden

avses att inrymmas mässlokaler samt ett antal rum med erforderliga

biutrymmen för vid försöksparken anställda förmän och praktikanter. Byggnaden

har kostnadsberäknats till 825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

För undervisningsbaracken vid skogshögskolans förläggning i Garpenberg

har bygghandlingar färdigställts. I syfte att kunna uppföra byggnaden redan

under hösten 1962 har styrelsen infordrat anbud på byggnadsarbetena.

Anbuden visar att arbetena inte kan rymmas inom den tidigare beräknade

kostnadsram om 175 000 kr. utan att kostnaderna uppgår till 230 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962.

Departementschefen

Byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad vid skogshögskolans försökspark

vid Bogesund anser jag mig böra godta. Med hänsyn till angelägenheten

av att byggnaden, som delvis utgör ersättning för en nedbrunnen äldre byggnad,

snarast uppförs tillstyrker jag att för ändamålet å tilläggsstat anvisas

825 000 kr.

De ökade kostnaderna för undervisningsbaracken i Garpenberg har befunnits

vara oundvikliga eftersom den erfordras för den genom riksdagsbeslut

omlagda undervisningen redan höstterminen 1962. Kungl. Maj:t har därför

den 21 september 1962 på min föredragning uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att uppföra baracken. Det ytterligare medelsbehovet av 55 000 kr. torde böra

anvisas å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 880 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

G. Luzell

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)0 ur 1962

55

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag au protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kunglig Höghet, Hertigen av Halland, i statsrådet å

Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 och anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

D. Polisväsendet

[1] 4. Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Gällande bestämmelser

om beräkning av ersättning för pensioneringskostnad åt stad,

som har att tillhandahålla statspolis, återfinnes i kungörelsen den 24 november

1932 (nr 532) angående statsbidrag till polisväsendet (statsbidragskungörelsen)

i dess genom kungörelsen den 18 december 1953 (nr 760)

ändrade lydelse. Ersättningen, som i stort skall läcka pensionskostnaderna,

utgår fortlöpande under polismannens aktivtid och beräknas på grundval

av vad som under aktivtiden är känt rörande pensionsbelopp, pensionsålder

etc. Den utgör viss procent av beloppen för hel pension — egen pension

och familjepension var för sig — i den lönegrad polismannen tillhör. Procenttalen

är differentierade efter pensionsålder. Detta system har fungerat

i princip oförändrat sedan statspolisorganisationens tillkomst år 1932. De

ursprungliga procenttalen för ersättningens beräkning tillämpades intill utgången

av 1952, då en uppräkning ägde rum, motiverad av nya betingelser

i fråga om såväl pensionsrättens materiella innehåll som försäkringsteknis
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:is proposition nr 190 år 1962

ka antaganden och den allmänna lönenivåns utveckling i början av 1950- talel. För den normala pensionsåldern 60 år motsvarade den nva ersättningen

omkring 27 % av medellönen för polisen. Tillämpningstiden för de

nya procenttalen begränsades till fem år räknat fr. o. in. 1953. Sedermera

prolongerades procenttalen att gälla även för perioden 1958—1962.

Förslag

Stats polisintendenten bär med skrivelse den 22 november 1961 överlämnat

en av särskilt tillkallad sakkunnig den 15 november 1961 upprättad promemoria

med förslag till ändring fr. o. in. kalenderåret 1963 av de f. n. gällande

ersättningsbestämmelserna. Statspolisintendenten förordar, alt de ändrade

grunderna skall tillämpas beträffande åren 1963—1967.

Den sakkunnige förordar i promemorian, att nu gällande procenttal skal!

omräknas med hänsyn till den allmänna pensionsreformen. Enär kommunerna

beträffande sina anställdas pensioner tillämpar ett bruttosystem i den

meningen att i pensionsutfästelserna inkluderas blivande lagfästa förmåner,

mediör detta, att kommunernas egna utbetalningar av pensionsförmåner

sjunkei i samma mån som folk- och barnpensionerna ökar. I överensstämmelse

med bruttopensioneringens regler bör enligt den sakkunnige ersättning

för statspolispensioneringen i framtiden icke utgå för vad som motsvarar

nämnda sociala förmåner. Inte heller ATP-avgifterna bör behandlas

som en kostnad, vilken skall ersättas av statsverket i hittillsvarande ordning.

För denna del av den kommunala bruttopensioneringen föreslår den

sakkunnige, att gottgörelse i stället lämnas efter hand som ATP-avgifterna

lörtaller till betalning. Samtidigt med denna av pensionsreformen föranledda

omräkning av procenttalen bör enligt den sakkunnige vissa förenklingar

genomföras såsom följd av att statspolisstädernas pensionering av

polispersonalen numera kan förutsättas ske helt i överenstämmelse med

huvudbestämmelserna i städernas normalpensionsreglemente NPR. Sålunda

torde uppspaltningen på egenpension och familjepension kunna upphöra,

och man kan räkna med ett enhetligt regelsystem i fråga om pensionsålder,

innebärande 60 år för polisman under kommissariegrad och 65 år för kommissarier.

Beträffande de för omräkningen av procenttalen nödvändiga kostnadsundersökningarna

framhåller den sakkunnige, att det sätt på vilket den allmänna

pensioneringen bygges upp för den aktiva generationen innebär en

betydande teknisk komplikation i det att insamling av uppgifter om polisens

fordelning på levnadsåldrar, lönegrader in. m. och bearbetning av detta

material borde ske, om samma noggrannhet som vid 1953 års utredning skall

eftersträvas. Av olika skäl föreslår emellertid den sakkunnige, att pensionsersättningen

efter 1962, såvitt gäller de i kompletteringspensionsrätten ingående

objekten för denna ersättning, skall grundas mera på schematiska

överväganden an på eu allsidig utredning av samtliga i sammanhanget relevanta

förhållanden. Den sakkunnige pekar härvid särskilt på att gränsdragningen

mellan allmän pension och kommunal kompletteringspension, speciellt

i fråga om sjuk- och familjepensioneringen, är flytande*på flera av
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

snitt och att man inte kan räkna med någon fixering i detta hänseende

förrän statsmakterna tagit ställning till den allmänna pensioneringens mera

exakta utformning i nämnda delar. Först då kan det materiella innehållet i

den kommunala kompletteringspensionen bestämmas, vilket är en grundläggande

förutsättning för tillämpning av ett ersättningssystem, syftande till

aktivtidstäckning av pensionskostnaderna. Med uttalandet att kompletteringspensionen

bör ersättas efter en schematiserad beräkningsgrund avser

den sakkunnige att det inte nu skall företagas någon speciell avräkning mellan

hittills tillämpade, på bruttopensioner grundade ersättningar och den

för framtiden erforderliga ersättningen för nettopensionskostnad. För sjukoch

familjepensioneringen beräknas alltså icke någon särskild ersättning,

vilket innebär att kostnaderna för denna del av den kommunala bruttopensioneringen

förutsättes täckta av allmän pension jämte de inom nuvarande

ersättningssystem beräkneliga fribreven.

Med utgångspunkt bl. a. i nyss angivna förutsättningar har den sakkunnige

kommit till det resultatet, att ersättning för pensionskostnaden bör utgå

med i runt tal 9 procent, räknat på en medellön som förutsättes ligga i näst

högsta löneklassen av vederbörande lönegrad. För pensionsåldern 59 år blir

motsvarande ersättning 10 procent av nämnda medellön.

För så vitt inte praktiska eller andra skäl anses täla för att statsbidragsgivningen

till ATP-avgifter och kompletteringspension sker var för sig, anser

den sakkunnige att man bör överväga att sammanlägga bidragen. Med

utgångspunkt i statspolisens medellöneläge år 1961 — ungefär 19 000 kr.

för år — och ett basbelopp av 4 300 kr., som undantages från beräkning

av ATP, är enligt den sakkunnige 77 % av lönen avgifts- och förmånsbildande

inom ATP-systemet. Den sakkunnige föreslår därför, att den sammanlagda

ersättningen för ATP-avgiften och kostnaden för kompletteringspension

skall utgå med det antal procent av den i 1 § 1. andra stycket statsbidragskungörelsen

angivna medellönen, som svarar mot summan av 9 (10)

och sjuttiosju hundradelar av den för året av Konungen med riksdagen

fastställda procentsatsen för uttag av avgifter enligt lagen om försäkring

för allmän tilläggspension.

Yttranden

I ärendet har yttranden avgivits av riksrevisionsverket, statens pensionsanstalt

och svenska stadsförbundet.

Riksrevisionsverket ifrågasätter, om en sammanslagning av statens bidrag

till avgifter för allmän tilläggspension och till kompletteringspension skulle

komma att innebära någon förenkling ur redogörarsynpunkt. Enligt ämbetsverkets

mening bör man i stället överväga, huruvida icke stalsbidragsgivningen

till avgifter för allmän tilläggspension bör ske med vissa i författningen

angivna årsbelopp på i princip samma sätt som inom det obligatoriska

skolväsendet. I övrigt har ämbetsverket inte något att erinra mot

den föreslagna bidragsgivningen.

Statens pensionsanstalt avstyrker att förslaget lägges till grund för bestämmelser

i ämnet. Anstalten framhåller, att beräkningen av kostnaderna

5 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. .Vr 190

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kangl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

för pensionsförmåner är avhängig av ett flertal ovissa faktorer och torde

ha betydelse i olika statliga och kommunala sammanhang. Anstalten har i

utlåtande den 23 augusti 1961 över ett betänkande angående organisationen

av de fiskesakkunniga organen i vattenmål m. m. förordat, att samråd i

denna fråga bör komma till stånd mellan representanter för staten och

andra arbetsgivare, i varje fall kommunerna, i syfte att söka uppnå gemensamma

normer. I avvaktan på resultaten härav har ämbetsverket i nämnda

utlåtande förklarat sig icke ha något att erinra mot att de inom fiskeriområdet

hittills tillämpade normerna för kalkyleringen av de statliga kostnaderna

för de anställdas pensionering bibehålies. Med hänsyn härtill och

då de nya grunderna för statsbidrag kan beräknas gälla för en helt kort tid

före förstatligandet av polisväsendet anser pensionsanstalten tillräckliga skäl

inte föreligga för en ändring av nuvarande statsbidragssystem. Pensionsanstalten

förutsätter att särskild ersättning icke skall utgå till kommunerna

tör de ATP-avgifter, som erlägges för denna tid.

Svenska stadsförbundet ansluter sig icke till förslaget att sammanlägga

statsbidragen för den kommunala kompletteringspensionen och för kommunernas

ATP-avgifter utan förordar, att ersättningen för ATP-avgifterna skall

beräknas med tillämpning av den för resp. år fastställda procentsatsen för

uttag av avgift enligt ATP-lagen, medellönen för året och det för året gällande

basbeloppet. Förbundet anser vidare att man vid utfärdande av nya

bestämmelser angående ersättning för här avsedd pensioneringskostnad bör

beakta att den under perioden 1958—1962 inträffade penningvärdesförsämringen

och därav föranledda höjningar av dyrtidskompensationen för personal,

som avgått med pension redan före periodens början, har avsevärt

okat pensionskostnaderna utan egentlig motverkan av samordning med folkpension

och utan kompensation i statsbidragsbestämmelserna för instundande

period. I övrigt anser sig förbundet kunna acceptera att kostnadsberäkningarna

skett mera med utgångspunkt från schematiska överväganden

an från allsidig utredning av relevanta förhållanden. Detta har ansetts vara

möjligt mot bakgrunden av att förstatligandet av hela polisväsendet kommer

att inom en nära framtid medföra att frågan om finansieringen av

statspolisens pensioner blir inaktuell från nuvarande utgångspunkter.

Departemen t schef en

I propositionen 1953:171 angående vissa anslag till polisväsendet för budgetåret

1953/54 m. m. föreslog Kungl. Maj:t ändrade beräkningsgrunder för

statens bidrag till städer som har att tillhandahålla statspolismän, såvitt

angar stadernas kostnader för pensioneringen av dessa polismän. Liksom

tidigare skulle ersättningen grundas på en beräkning av fortlöpande pensionsavgifter

i procent av pensionsunderlagen. Procenttalen skulle emellertid

ta en till fem år begränsad tillämpningstid och sålunda gälla för kalenderaren

1953—1957. För pensionsåldern 60 år innebar förslaget att statsbidragen

skulle utgå med omkring 27 procent av medellönen för polismännen.

Riksdagen godtog förslaget. I statsverkspropositionen år 1957 förordade

Kungl. Maj :t, att ersättningsreglerna för här avsedda statsbidrag skulle

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

förlängas för år 1958. Förslaget föranledde icke någon erinran från riksdagens

sida. Sedermera har riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t förlängt

nämnda regler för ett år i sänder fram till och med kalenderåret 1962. Ersättningsgrunderna

har sålunda gällt för ytterligare en femårsperiod, nämligen

åren 1958—1962. Beträffande beräkningen av ersättningen för kommande

femårsperiod har som i det föregående redovisats statspolisintendenten

låtit göra en särskild utredning.

Emellertid har förutsättningarna för att genomföra det sålunda framlagda

förslaget väsentligt ändrats i och med att Kungl. Maj :t i proposition

nr 148 till årets riksdag föreslagit, att polisväsendet skall helt förstatligas

fr. o. m. den 1 januari 1965. Om riksdagen antar denna proposition, blir

frågan om statsbidrag till kommunerna för pensioneringskostnader till statspolismän

inte aktuell för 1965 och åren därefter. Dessa nya förutsättningar

talar för att man inte bör göra någon ändring i berörda statsbidragsbestämmelser,

en ändring som skulle komma att gälla enbart för åren 1963 och

1964. Härtill kommer att det av statspolisintendenten framlagda förslaget

rönt viss kritik vid remissbehandlingen. Statens pensionsanstalt har helt avstyrkt

förslaget. Mot bakgrunden av det anförda är jag för egen del inte

beredd att tillstyrka att förslaget lägges till grund för ändrade ersättningsbestämmelser.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, bör i

stället nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till kostnader för

pensionering av statspolispersonal förlängas att gälla även för kalenderåren

1963 och 1964. Ett bifall till det av mig framförda förslaget kommer

inte att påverka beräkningen av medelsbehovet under anslaget till Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten för innevarande budgetår.

Jag föreslår sålunda, att Kungl. Maj :t nu icke vidtar annan åtgärd i ärendet,

än att Kungl. Maj :t föreskriver att vad jag anfört skall anmälas för riksdagen

genom att utdrag av detta protokoll fogas vid den i dag beslutade

propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 35. Utbyggande av karolinska sjukhuset. För detta ändamål har för budgetåret

1962/63 anvisats ett investeringsanslag av 6 560 000 kr.

Inledning

I skrivelse den 16 februari 1962 hemställde direktionen för karolinska

sjukhuset om uppdrag att på grundval av ett till skrivelsen fogat förslag till

lokalprogram projektera en tillbyggnad av den patologiska institutionen vid

karolinska sjukhuset. Direktionen anförde därvid bl. a. följande.

Den till karolinska sjukhusets område förlagda patologiska institutionen,

som tillika utgör sjukhusets patologiska avdelning, togs i bruk år 1940 och

avsågs från början skola betjäna ett sjukhus med 1 056 vårdplalser. Institutionen

är uppförd i 4 våningar. Obduktionsavdelningen är förlagd i sou
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

terrängvåningen, medan undervisningen erhållit lokaler i bottenvåningen.

Våningen en trappa upp har företrädesvis reserverats för forskning. Våningen

två trappor upp inrymmer djuravdelning med operationsrum. I denna

våning har utrymme jämväl upplåtits för tandläkarhögskolans i Stockholm

tandhistopatologiska avdelning.

Sjukhusets utbyggnad till f. n. i runt tal 1 800 vårdplatser och den snabba

utvecklingen inom ämnet patologi nödvändiggör, att den patologiska institutionen

utbygges så att densamma på ett rationellt sätt kan tjäna sin

dubbeluppgift som dels institution för undervisning och forskning i patologi,

dels en klinisk-patologisk avdelning avsedd för sjukvården vid karolinska

sjukhuset. Sedan institutionens tillkomst har antalet därstädes verksamma

personer ökat från 12 till 45 befattningshavare. Den lägre lärarpersonalen,

assistenter och amanuenser kan på grund av lokalbrist f. n. ej tillfredsställande

bedriva sin vetenskapliga vidareutbildning i patologi. De utrymmen,

som står till förfogande för forskning och forskningsundervisning,

är maximalt utnyttjade. Koridorutrymmen har måst tagas i anspråk för

dyrbar apparatur. Provisoriska mellanväggar har måst uppsättas och skrubbliknande

utrymmen samt biblioteket utnyttjas som laboratorielokaler. Detta

tillstånd påverkar direkt och indirekt forskning och utbildning i patologi ytterst

ogynnsamt.

Jämväl den för sjukvården erforderliga verksamheten hämmas f. n. av lokalbristen.

För det kliniskt-patologiska sjukvårdsarbetet har på sjukhusets

stat inrättats en laboratur och två underläkartjänster. En väsentlig orsak

till att dessa tjänster ännu icke kunnat besättas till stort förfång för sjukhuset

är att lokaler för tjänsteinnehavarna icke kunnat anordnas inom institutionen.

Även för klinisk cytologi, vilken vetenskap under de senaste

åren genomgått en mycket snabbb expansion i hela världen, saknas f. n. tillräckliga

lokaler. Den cytologiska diagnostiken har utvecklats till ett oumbärligt

hjälpmedel som snabbdiagnostisk undersökningsmetod i det löpande kliniska

arbetet och utnyttjas f. n. med växande framgång inom olika medicinska

discipliner. Det framstår som angeläget att den rådande, av lokalbrist förorsakade

eftersläpningen beträffande klinisk cytologi vid karolinska sjukhuset

snarast häves.

I pågående generalplanearbete ingår givetvis att utreda den patologiska

institutionens framtida behov av ökade lokaler för undervisning, forskning

och sjukvård samt möjligheterna att tillgodose detta behov. Denna utredning

avser att åstadkomma en ordning, som på längre sikt kan anpassas efter

sjukhusets behov av tillgång på expertis i patologi för såväl rutinmässig

sjukvård som sådan klinisk verksamhet, som fordrar speciella morfologiska

undersökningar utan att för den skull primärt vara inriktad på patologisktanatomiska

frågeställningar. Planeringen tager sikte på en utbyggbar organisation

med laboratortjänster i skilda specialiteter, såsom pediatrisk patologi,

thoraxpatologi, cytologi, gynekologisk patologi etc. Genom en organisation

med kvalificerade patologer i laborators ställning kan såväl de olika

specialklinikernas behov av löpande patologisk-anatomisk diagnostik som

behovet av patologisk expertis i olika forskningsprojekt med klinisk inriktning

tillgodoses. Ett sammanförande av patologisk expertis inom olika specialtack

till en och samma byggnad skapar också förutsättningar för betydande

rationaliseringar av både ekonomisk och praktisk natur.

Enligt direktionens mening måste emellertid resultatet av pågående generalplanearbete

avvaktas innan förslag kan framläggas till den utbyggnad

av den patologiska institutionen, som erfordras för att tillgodose sjukvårdens

och forskningens framtida behov. Så kan emellertid icke ske i fråga

om lokaler för undervisningens behov. Jämlikt i proposition 1961: 108

framlagd, av riksdagen godkänd plan för ökad utbildning av läkare skall

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

61

antalet propedeutiska och kliniska utbildningsplatser vid karolinska institutet

successivt ökas till 160 per år. Den fortsatta planläggningen har givit

vid handen att antalet utbildningsplatser inom ämnet patologi redan under

vårterminen 1964 kommer att behöva ökas till 80 eller med 20 i förhållande

till nuvarande antal för termin räknat. De medicine kandidater, som påbörjar

sina studier i patologi en vårtermin, hänvisas f. n. till patologiska

institutionen vid karolinska sjukhuset, medan de studerande, som begynner

sina studier i ämnet en hösttermin, hänvisas till patologiska institutionen

vid Sabbatsbergs sjukhus. Ändring av denna ordning synes icke böra

ske vid ökning av antalet utbildningsplatser. Institutet behöver således kunna

förfoga över 80 utbildningsplatser i patologi vid karolinska sjukhuset

fr. o. m. vårterminen 1964, vid vilken tidpunkt tillräckliga undervisningslokaler

måste stå till förfogande. Såsom redan beredningen för ökad läkarutbildning

framhållit är det en oundgänglig förutsättning för ett genomförande

av den beslutade ökningen av elevantalet, att den patologiska institutionen

vid karolinska sjukhuset utbygges, därest icke en för undervisningen

i patologi ohållbar situation skall uppkomma. För obduktionsundervisningen

torde i fråga om de studerande vid karolinska sjukhuset för framtiden

en gruppindelning böra ske med två grupper om vardera 20 studerande

vid detta sjukhus och en grupp om 20 studenter på ett vart av Södersjukhuset

och S:t Görans sjukhus. Vid en sådan uppdelning krävs icke

någon utökning av obduktionslokaler och föreläsningssalar vid karolinska

sjukhuset. Däremot erfordras utökade demonstrationslokaler, samt omklädnings-

och liknande utrymmen för såväl lärare som studenter.

Det ökade lokalbehovet kan tillgodoses antingen genom en påbyggnad av

den nuvarande institutionen eller genom en utbyggnad i anslutning till densamma.

I och för sig kan institutionen utvidgas genom en påbyggnad med

en våning om cirka 640 in2 bruttoyta. En dylik påbyggnad skulle emellertid

under byggnadstiden medföra så allvarliga störningar i institutionens

drift, att densamma icke bör komma till utförande. Efter påbyggnad med

ytterligare en våning måste institutionens djuravdelning flyttas till det nya

våningsplanet och djuravdelningens nuvarande lokaler ändras till undervisningslokaler.

Förutom tidsspillan skulle väsentligt ökade kostnader uppkomma

därigenom.

Det framtida utbyggnadsbehovet för den patologiska institutionen synes

därför böra tillgodoses genom en tillbyggnad av institutionen i anslutning

till dess norra gavel. Hinder föreligger icke att därstädes uppföra en byggnad

av tillräcklig längd och höjd för erforderliga forsknings- och undervisningslokaler.

Härigenom skulle den nuvarande institutionen i huvudsak

kunna reserveras för rutinpatologi. Starka skäl kan givetvis anföras för

att det till följd av det ökade elevintaget erforderliga lokaltillskottet tillgodoses

genom uppförande av ifrågavarande tillbyggnad i en första byggnadsetapp.

Härför erfordras emellertid, att en planlösning av byggnaden i dess

helhet dessförinnan utarbetats. Inom den begränsade tid, som står till förfogande

för anordnande av erforderliga undervisningslokaler, kan en dylik

projektering emellertid icke medhinnas. Direktionen har därför stannat

för en lösning som innebär tillskapande av fullgoda lokaler för undervisningen

genom uppförandet av en en-plans byggnad direkt ansluten till institutionsbyggnadens

nuvarande lokaler för obduktionsundervisning.

Direktionen understryker, att den planerade tillbyggnaden låter sig val

inpassa som eu integrerande del i eu framtida ytterligare utbyggnad av den

patologiska institutionen. Genom tillkomsten av den nya undervisnings!''!ygeln

kommer ell begränsat antal rumsenheter att frigöras inom den nuvarande

institutionsbyggnaden, varigenom rutinpatologins mest trängande behov

kan nödtorftigt tillgodoses.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kangl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

Den föreslagna tillbyggnaden måste påbörjas vid årsskiftet 1962—63 för

att kunna möta de krav, som det ökade kandidatintaget kommer att medföra.

Avsikten är att erforderlig projektering skall kunna slutföras under

år 1962. Byggnadstiden beräknas till ett år. Den beräknade byggnadsvolymen

uppgår till cirka 3 600 m3.

Över direktionens framställning avgavs yttranden av byggnadsstyrelsen,

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande samt universitetskanslersämbetet

efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska institutet.

Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaderna för byggnadsföretaget, inklusive

yttre arbeten, till cirka 1 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1961. Med hänsyn till att utökade lokaler för undervisning måste vara färdigställda

till vårterminen 1964 ville styrelsen ej motsätta sig, att projekteringen

av utbyggnaden av den patologiska institutionen utfördes vid sidan

av det egentliga generalplanearbetet vid karolinska sjukhuset. Föreslagen

utbyggnad ingav dock byggnadsstyrelsen betänksamhet på grund av

det mycket knappa avståndet till de befintliga byggnaderna. Möjlighet syntes

dock föreligga att öka dessa avstånd till godtagbara mått genom en förskjutning

och ändrad utformning av den föreslagna tillbyggnaden.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, som beklagade att

möjligheter icke förelegat för direktionen att utreda och i förevarande sammanhang

redovisa åtminstone de översiktliga riktlinjerna för utbyggnaden

av institutionen i dess helhet, ansåg det nödvändigt, att åtgärder för att

tillskapa den föreslagna, i hög grad påkallade utvidgningen skyndsamt vidtogs.

Mot det framlagda lokalprogrammet hade nämnden ej annan erinran

än att angivna lokalytor i vissa fall syntes kunna justeras nedåt i samband

med den ritningsmässiga bearbetningen.

Universitetskanslersämbetet och lärarkollegiet vid karolinska institutet

tillstyrkte framställningen och framhöll, att verksamheten vid patologiska

institutionen hämmades och försvårades mycket starkt av rådande lokalbrist,

som orsakat en avsevärd eftersläpning vid karolinska sjukhuset av

såväl klinisk-patologisk verksamhet av skilda slag som vidareutbildning av

patologer.

Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt direktionen att

på grundval av framlagt byggnadsprogram samt med iakttagande av vad

som anförts i en vid beslutet fogad departementspromemoria utföra projektering

fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, innefattande

tillförlitlig kostnadsberäkning, av tillbyggnad för den patologiska institutionen

vid karolinska sjukhuset. I departementspromemorian framhölls

bl. a., att i byggnadsprogrammet upptagna ytor för vissa lokaler — däribland

två kursrum för kandidater — borde minskas. Härutöver skulle direktionen

noga pröva, om inte vissa utrymmen helt kunde slopas. Tillbyggnaden

borde vidare ges en sådan utformning, att trånga gårdsbildningar

med därav följande otillfredsställande ljusförhållanden i största möjliga

utsträckning undveks.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

63

Förslag

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 28 september

1962 bl. a. om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1962/63 av

1 150 000 kr. för tillbyggnad av patologiska institutionen å karolinska sjukhuset.

Motiv

Vid projekteringen av tillbyggnaden av patologiska institutionen har samråd

i fråga om ritningsarbetet skett med byggnadsstyrelsen. De i departementspromemorian

berörda två kursrummen för kandidater har minskats

till omkring 100 m2 per rum. Därjämte har ett i byggnadsprogrammet upptaget

pentry för kandidater slopats och vissa förrådsutrymmen modifierats,

varigenom en mindre yta kunnat inbesparas. Å andra sidan har emellertid

ett apparatrum för VVS tillkommit.

Direktionen, som överlämnar huvudritningar och kostnadsberäkningar

m. m., beräknar, att tillbyggnaden skall kunna vara färdig att tagas i bruk

senast den 1 mars 1964. Byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli

1962 beräknas till sammanlagt 1 150 000 kr., varav 48 000 kr. för ledningskulvert,

548 000 kr. för övriga byggnadsarbeten, 130 000 kr. för VVS-anläggningar,

149 500 kr. för el-anläggningar, 180 000 kr. för arvoden och central

administration samt 94 500 kr. för utvändiga markarbeten m. in.

Direktionens nu framlagda förslag innebär en tillbyggnad i ett våningsplan

med en byggnadsvolym om cirka 3 570 in3 och en yta av 805 m2. Tillbyggnaden

planeras omfatta, förutom nämnda två större kursrnm för kandidater,

bl. a. fyra rum för assistenter, tre rum för amanuenser, laboratorielokaler,

bibliotek, jourrum, dagrum för kandidater och personalrum med

pentry.

Medel för arbetets utförande erfordras i sin helhet budgetåret 1962/63.

Departementschefen

Sedan den patologiska institutionen vid karolinska sjukhuset, vilken har

till uppgift att vara dels en institution för utbildning och forskning i patologi,

dels ock en klinisk-patologisk avdelning för sjukvården vid sjukhuset,

tagits i bruk år 1940, har skett såväl en snabb utveckling inom ämnet patologi

som en ökning av sjukhusets vårdplatsantal från cirka 1 000 till i runt

tal 1 800. Antalet inom institutionen verksamma personer har ökat från 12

till 45. Bristen på erforderliga utrymmen inom institutionen är, såsom framgår

av vad direktionen anfört, i hög grad besvärande inte endast för utbildningen

och forskningen i patologi utan även för sjukvårdsverksamheten.

1 pågående generalplanearbete utredes den patologiska institutionens framtida

behov av lokaler. Innan en eventuell utbyggnad av patologiska institutionen

för att bereda ökade lokaler för forskning och sjukvård överväges,

bör resultatet av nämnda arbete avvaktas. När det gäller behovet av utökade

lokaler för utbildningen i patologi måste karolinska institutet emellertid

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962

redan under våren 1964 kunna disponera sammanlagt 80 utbildningsplatser

i patologi vid institutionen, vilket innebär en ökning med 20 platser. Eu

nödvändig förutsättning för denna platsökning är, att den patologiska institutionen

dessförinnan erhåller tillräckliga lokaler för ifrågavarande utbildning.

Utbildningen i patologi omfattar f. n. dels undervisning genom föreläsningar

m. m., dels demonstrationer av preparat och dels obduktionsövningar.

Beträffande obduktionsundervisningen torde en uppdelning i fyra

grupper av studerandena i patologi vid karolinska sjukhuset böra ske. Två av

dessa grupper kan erhålla obduktionsundervisning vid Södersjukhuset respektive

S:t Görans sjukhus. Härigenom torde en utökning av föreläsningssalar

och obduktionslokaler vid karolinska sjukhuset med anledning av den

planerade utökningen av patologiutbildningen under vårterminen 1964 inte

krävas. Däremot erfordras utökade demonstrationslokaler och utrymmen för

lärare och elever. För att dessa för den utökade utbildningen i patologi

oundgängligen nödvändiga lokaler skall kunna stå till förfogande redan vårterminen

1964 kan resultatet av generalplanearbetet inte i denna del avvaktas,

utan erforderliga byggnadsarbeten måste igångsättas snarast. Lokalbehovet

har visat sig snabbast och med minsta intrång i den löpande verksamheten

inom institutionen kunna tillgodoses genom en tillbyggnad i ett

plan i anslutning till institutionsbyggnadens nuvarande lokaler för obduktionsundervisning.

Kungl. Maj :t har därför genom beslut den 28 juni 1962

uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att på grundval av ett

av direktionen framlagt byggnadsprogram utföra projektering av en dylik

tillbyggnad för den patologiska institutionen vid sjukhuset. I en vid Kungl.

Maj :ts beslut fogad promemoria har vissa anvisningar för projekteringsarbetet

lämnats.

Direktionen har nu lagt fram huvudritningar över tillbyggnaden jämte

kostnadsberäkningar. Tillbyggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk senast

den 1 mars 1964 därest byggnadsarbetena i enlighet med uppgjord tidsplan

påbörjas våren 1963, föreslås omfatta två större kursrum, fyra assistentrum,

tre amanuensrum, laboratorielokaler, bibliotek, jourrum, dagrum

för kandidater samt personalrum med pentry förutom förrådslokaler, apparatrum

för VVS och liknande utrymmen. Samråd har skett med byggnadsstyrelsen

i fråga om ritningsarbetet.

Den planerade tillbyggnaden låter sig, enligt vad direktionen framhållit,

väl inpassa som en integrerande del i en framtida ytterligare utbvggnad av

den patologiska institutionen. Man torde med hänsyn härtill kunna räkna

med att uppförandet av ifrågavarande tillbyggnad icke skall utgöra något

hinder för en framtida ändamålsenlig lösning av den patologiska institutionens

lokalproblem.

Under hänvisning till det anförda finner jag mig böra tillstyrka, att en

tillbyggnad till institutionen sker i enlighet med direktionens förslag. Genom

ilygelns tillkomst torde även ett begränsat antal rum kunna frigöras inom

den nuvarande institutionsbyggnaden, varigenom rutinpatologins mest

trängande behov kan tillgodoses.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

Kostnaderna för byggnadsprojektet har av direktionen beräknats till

1 150 000 kr. Denna kostnadsberäkning har icke givit mig anledning till erinran.

Medel för kostnadernas bestridande torde i sin helhet böra ställas till

förfogande för budgetåret 1962/63. Jag förordar således, att för ändamålet

erforderliga medel anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 1 150 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Y*> lS$A '' : . V» ^ ''v - t *vU .i
-

*** (i. :• \ 6 i I *» ös "u. .«'' t; r t o;

: T''■> 1 ;••: VxJ'' I -:£>*■ ftn: fob.^a »■.;? y jhY-u

itt ,^i,? i->NL: • ■•'' Tj: - tö '' i ;

. :ih -

\ i.V ■■■■• ■* ■ C i.'' ;i.tl

\ ■ !■?''.< /« ii ■"•''•'' •.''■''■■■'' ‘ '' • i ’ : ‘»it

• '' ■ ■ 1 ; , i ''

•<‘j;Sr!

■Jjlil HhfU li&A

''''«*>/!• -oiör:

..*•* uv3l

• sti.''/

«yo • a-yi.,. \ * )ä -

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

67

Bilaga 8

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å

Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

T. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler härefter

under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

F. Diverse

[1] 4. Viss utbildningsverksamhet. Till viss utbildningsverksamhet har ä

riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

150 000 kr.

I statsverkspropositionen år 1962 anförde chefen för civildepartementet

angående utbildningsverksamheten bl. a. följande.

Aktiviteten på det personalpolitiska området är f. n. främst inriktad på

utbildningsverksamheten inom statsförvaltningen. Under 1960 anordnades

försöksvis en kanslistkurs för de centrala ämbetsverkens behov. Under förra

året tillkallades inom civildepartementet en särskild beredning, personalutbildningsberedningen,

åt vilken anförtrotts ett omfattande utredningsprogram

i fråga om personalutbildningen. Beredningen har även anmodats att under

arbetets gång ha uppmärksamheten fästad på behovet av andra åtgärder,

som kan underlätta och förbättra den statliga personalrekryteringen. Under

1961 har vidare inom departementet tillkallats en utbildningsnämnd med uppdrag

att planlägga och handha utbildning i första hand av kanslister för de

centrala ämbetsverkens behov. Under 1961 har två kanslistkurser genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

förts. Eu fjärde kurs kommer att igångsättas inom kort. I höstas anordnades

försöksvis en introduktionskurs för personal med skriv- och kontorsgöromål.

Denna kursverksamhet kommer att fortsättas. Beslut har vidare

tattats om igångsättande inom kort av förvaltningsutbildning av amanuenser.

Inom personalutbildningsberedningen pågår härjämte överväganden om

högre förvaltningsutbildning och om utbildning av vårdpersonal inom fångvården,

nykterhetsvården och ungdomsvården.

Personalutbildningsberedningen (PUB) har till civildepartementet överlämnat

en PM angående medelsbehovet för utbildningsverksamhet budgetåret

1962/63. Beredningen har därvid anfört i huvudsak följande.

Under 1982 har hittills efter särskilda beslut genomförts en amanuenskurs,

tre kanslistkurser och åtta introduktionskurser för relativt nyanställd

personal med skriv- och kontorsgöromål. Ytterligare pågår för närvarande

två kanslistkurser samt en försökskurs för utbildning av vårdpersonal vid

anstalter inom fångvården, nykterhetsvården och ungdomsvården och under

året kommer att anordnas ytterligare en amanuenskurs och två biträdeskurser.

Den sålunda vidgade omfattningen av utbildningen utgör försöksverksamhet

i syfte att vinna ökad erfarenhet rörande olika kursformers lämplighet.

I stort sett synes försöken ha motsvarat sitt syfte. Detta utesluter

icke att även fortsättningsvis förändringar av pedagogisk och organisatorisk

natur prövas. Kurserna bör därför ännu bibehålla karaktären av försök.

EU fullföljande i större skala av nu påbörjade kurstyper bör ske. Sålunda

bör under våren 1963 åtminstone ytterligare en amanuenskurs och

en kanslistkurs igångsättas. Försöken med biträdeskurserna bör vidgas att

avse ett större antal residensstäder och en ytterligare vårdarkurs bör anordnas.

Personalutbildningsberedningen har i sitt arbete funnit även andra kurstyper

än de här uppräknade starkt motiverade. Grundläggande villkor för

effektivitet i statsförvaltningen är att befattningshavare, som har att leda och

fördela arbetet för större grupper anställda, genomför sina uppgifter så att

det samlade resultatet blir det bästa möjliga. En förutsättning härför är att

de ekonomiska, organisatoriska, förvaltningsmässiga och personaladministrativa

spörsmål som därvid kan uppkomma, bemästras samt att effektivatets-

och rättssäkerhetskrav i förening med berättigade hänsyn till de anställda

iakttages. En utbildningskurs avseende dylik ledarutbildning är under

övervägande hos PUB och bör försöksvis komma till stånd under våren

1963.

Det från rekryteringssvnpunkt starkt framträdande behovet av sådan bitradesutbildning,

som ovan föreslagits skola anordnas i residensstäderna,

synes böra genomföras i nära samarbete med på platsen befintlig, särskild

befattningshavare, som har att hjälpa till vid planläggning, lokalanskaffning

och kontakter med lokala lärarkrafter. Utbildningsnämnden — vilken som

hittills förutsättes komma att administrera och bekosta verksamheten _

skulle därmed kunna begränsa sina kostnader för resor in. in. för personal

från Stockholm. Särskild utbildning för sådan lokal befattningshavare, vilkens

insatser inom länsstyrelser m. fl. ämbetsverk avses framdeles komma

till nytta även i andra undervisningssammanhang, bör därför anordnas senast

under våren 1963.

Frågan om samordning av utbildningen på de vårdområden, vilka särskilt

berörts i direktiven, synes icke kunna slutgiltigt behandlas genom anordnandet

av försökskurser för endast vakt- och vårdarpersonalen. Lika ange
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962

69

läget är att assistentpersonalen förmår att genomföra sina vårduppgifter på

bästa sätt. En utbildningskurs i detta syfte borde därför enligt PUB:s mening

om möjligt genomföras våren 1963.

Departementschefen

Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag redovisade

chefen för civildepartementet att överväganden pågick om högre förvaltningsutbildning

och om utbildning av vårdpersonal inom fångvården,

nykterhetsvården och ungdomsvården. Vidare framhölls att det efter den

försöksverksamhet, som dittills ägt rum, stode klart att ett starkt behov av

ökad kursverksamhet förelåg. De erfarenheter som sedermera vunnits genom

personalutbildningsberedningens arbete har ytterligare understrukit betydelsen

av att möjligheter tillskapas för en utvidgad försöksverksamhet.

Vad personalutbildningsberedningen anför i sin promemoria har övertygat

mig om värdet av att beredningen får fortsätta sitt arbete enligt de riktlinjer

som beredningen skisserat. En förutsättning härför är att ytterligare medel

ställes till förfogande för utbildningsverksamheten. Det ökade medelsbehovet

beror på att det för beredningens utredningsarbete visat sig nödvändigt

att utvidga försöksverksamheten i en omfattning, som icke kunnat

överblickas i samband med anslagsäsltandena i statsverkspropositionen.

För att täcka de sålunda ökade kostnaderna skulle enligt nu gjorda beräkningar

under innevarande budgetår erfordras en anslagsförstärkning med

omkring 100 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Viss utbildningsverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

[2] 9. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.

1 enlighet med vad jag anfört vid anmälan denna dag av proposition angående

lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Magnus Huss

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

■ ‘ ■,.

j-yy.i*):■ r.

• • - ■■ - •< ■ ; ■- «»»»•- i;, -

;>», Pji ,; ..■ /i ■ ■ ■ i ,

>; .••.nfrjfilkÖli :.-.i

it- /i

.

i-; :irr. /i*:. i ''V-- . •''/. : .[;?:*! } >• i: • Uj >:.'' {''iii 7 r 1 ti Å

’ ; * in o ?■ % ii i ] in i>->

:. i:: T '' ilyiT j)iJ'' VK

■ni1,'' uros ? 1

:■?"! ;i.i i ■.

'' ( -vi '' .. ;;

wo • "t; y«

■“.''t ..it*''

. rf''''

Iil it

: ■ v''.^r:;.Li;.;if|]fi i::4 :>him-/i;;oT-.Uii !:>ti

rit nlu •c?w»jitf«rjfAt!*€{ ii''Vt ivh i* .jcj ''vn!>i -ort-*.

n''J ! . ‘Iii;r . •!• - .• t..; tf ;fj)‘‘

i r (:

i''1- iiti''.::!. ,i

''f?V* ''

/. !■.: n/i ii''.

»t f.‘-1 •!''

t" ii i i ,, ''t, !'')’

''■■..•iii it iviibli.i i.slHii; . uii fr
n

i ^niTii/i''11

• ■■.; !\Ö l’'' ... ; : ■ iii ‘t. irr*. I‘. 1 .d‘i J''»hn J

i'':!." •

■. •■ ■.• ''''iWiWit f-tV-i •■•<> ii.

,-\/i ijftli in1? / ■ ;

. ■."! Kili i :

i/j i’ii

,

bo B •jo) nsfHiSw,. -».i •HiJävjfi ''•''■•■■ iiHitibiT ,<! .■• 5i

■i '' ! J r.HiEU: : :: ■■ ■ ö t Cl tf St;'' it-, f;; PÖ

■ ''rö Ttiijiini i s '',r ■ V i Öl »'' ••;£ Ii i j- ‘ if&j$ ftl

: ■ .i-i ••''.ii''- ■",''•• ''ö ''■ ; i c »rf. ?: t c.U

■v •>. Söw rr,-.A-iiVV i‘j! iii;

•■ ? .

IT - ii..i.

!■■■•

; ■ .• ■ *

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

71

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1962/63

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E 28 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering

m. in., förslagsanslag ...................... 2 000 000

E 29 Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Jär
vi

vafältet m. m., reservationsanslag..................... 2 000 000

; ~ . r. 4000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

1 4 Bidrag till viss busstrafik m. m., att avräknas mot auto
mobilskattemedlen

.................................. 700 000

VII. Finansdepartementet

E 9 Kampanj för allmänt lönsparande, reservationsanslag . . 300 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 70 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag

........................................ 3 160 000

IX. Jordbruksdepartementet

C 8 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag

......................................... 200 000

D 8 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,

reservationsanslag .................................. 320 000

G 6 Bidrag till Sveriges utsädesförening .................. 148 000

J 12 Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m., reservationsanslag

............................................. 683 000

1 851 000

XII. Civildepartementet

F 4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag ........ 100 000

F 9 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering

m. m., förslagsanslag........................ 15 000 000

15 100 000

Säger för driftbudgeten 24 611 000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna 525 000

Ecklesiastikdepartementet:

17 Byggnadarbeten vid universitetet i Stockholm ........ 4 536 000

22 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund........ 8 688 000

25 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. .. 082 000

Jordbruksdepartementet:

27 a Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.............. 1 325 000

28 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.................. 880 000

Inrikesdepartementet:

35 Utbyggande av karolinska sjukhuset ................ 1 150 000

_18 086 000

Säger för kapitalbudgeten 18 086000

Stockholm 1962, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositionen a1 i texten
  2. Rskr. 1962:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositionen a1 i texten
  3. Rskr. 1962:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositionen a1 i texten
  4. Rskr. 1962:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1962:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kumgl. Maj ris ''proposition angående utgifter å tillägg sstat 1 till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositio a1 i texten

Visa alla 16