Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av statens jordbruksnämnds råd

1962-11-02 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:193, Angående omorganisation av statens jordbruksnämnds råd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

1

Nr 193

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av statens jordbruksnämnds råd; given Stockholms

slott den 2 november 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

BERTIL

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att statens jordbruksnämnds råd beträffande frågor

på jordbrukets område upplöses och ersätts med ett nytt till nämnden

knutet rådgivande organ, benämnt jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Delegationen föreslås bestå av ett tiotal av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter,

av vilka en utses att vara ordförande. Delegationens uppgift skall

vara att bistå nämnden med råd och upplysningar, att till nämnden framföra

synpunkter och önskemål beträffande jordbrukspolitikens utformning i

Sverige med särskild hänsyn tagen till förbrukarsidans intressen samt att

hos olika grupper av konsumenter verka för vidgad förståelse för och insikt

i det svenska jordbrukets problematik. De av omorganisationen föranledda

årliga kostnaderna uppskattas till 50 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt Nr 193

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 2 november 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, följande.

I en den 2 juli 1962 dagtecknad, inom jordbruksdepartementet upprättad

promemoria har lämnats en kortfattad redogörelse för utvecklingen under

1950-talet i vad avser verksamheten inom statens jordbruksnämnds råd beträffande

frågor på jordbrukets område. I promemorian har även framförts

vissa allmänna synpunkter på behovet av och förutsättningarna för en omorganisation

av nämnda råd.

Över departementspromemorian har efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, konjunkturinstitutet, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium,

pris- och kartellnämnden, statens konsumentråd, Sveriges grossistförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund, Handelns

samarbetsorgan i jordbruksfrågor, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges

lantbruksförbund, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation.

Kommerskollegium har därjämte överlämnat av kollegium infordrade

yttranden från Stockholms handelskammare, Handelskammaren i

Göteborg, Skånes handelskammare och Handelskammaren i Gefle.

Departementspromemorian

Den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område handhades under

1940-talet av statens livsmedelskommission, vars ledning utövades av en

ordförande och chef samt fem ledamöter. Vid kommissionens sida fanns såsom

rådgivande organ dels kommissionens allmänna råd med 35 ledamöter,

dels två expertorgan, nämligen kommissionens allmänna handelsråd och

kommissionens handelsråd för partihandelsfrågor. Därjämte hade till kommissionen

knutits de s. k. näringssakkunniga och den s. k. LK-delegationen,

vilken ledde arbetet med att upprätta de kalkyler över jordbrukets inkomster

och utgifter, som används såsom underlag vid prisregleringen å jordbrukets

produkter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

3

Livsmedelskommissionen upphörde vid utgången av budgetåret 1949/50.

Samtidigt därmed inrättades statens jordbruksnämnd. Ett principbeslut om

att inrätta en dylik nämnd fattades redan i samband med 1947 års jordbruksbeslut.

Frågan om dess arbetsuppgifter och organisation m. in. gjordes därefter

till föremål för utredningar. Den sista av dessa var den s. k. jordbruksnämndsutredningen.

På grundval av ett av denna utredning i december 1949

framlagt betänkande avlämnades proposition till 1950 års riksdag angående

inrättande av statens jordbruksnämnd m. m. (prop. 161; JoU 11; rskr. 248).

Jordbruksnämnden övertog ett antal av livsmedelskommissionens dittillsvarande

arbetsuppgifter samt de arbetsuppgifter, som ankommit på statens

sockernämnd och statens linnämnd. Enligt den för jordbruksnämnden gällande

instruktionen (SFS 1956: 376) åligger det nämnden bl. a. att såsom

centralt organ under Kungl. Maj :t handha den prisreglerande verksamheten

på ''jordbrukets område och övriga frågor rörande avsättningen inom och

utom landet av jordbruksprodukter. Prisreglerings- och avsättningsfrågor

på fiskets område faller även under nämndens område liksom också — under

inseende av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap — vissa uppgifter

beträffande den ekonomiska försvarsberedskapen avseende livsmedel,

fodermedel och utsäde m. m. Det ankommer jämväl på nämnden att såvitt

avser livsmedel, livsmedelsråvaror och jordbruksförnödenheter handha utredningar

och regleringar, som hänför sig till Sveriges varuutbyte med utlandet

och till landets medverkan i internationella organisationer.

Jordbruksnämnden har ålagts att, då så lämpligen kan ske, samråda med

näringslivets organisationer inom nämndens verksamhetsområde.

Jordbruksnämndsutredningen föreslog i sitt betänkande att ett jordbruksnämndens

råd om 15 personer skulle inrättas samt att den s. k. LK-delegationen

skulle omvandlas till ett begränsat antal sakkunniga för att upprätta

jordbrukskalkyler (kalkylsakkunniga).

Vid remissbehandlingen av jordbruksnämndsutredningens betänkande uttalades

bl. a., att den av utredningen föreslagna omorganisationen inte borde

få medföra någon försvagning av konsumentrepresentationens relativa inflytande.

I den nyssnämnda propositionen anförde föredragande departementschefen

bl. a. följande beträffande grunderna för nämndens organisation.

Nämnden torde, såsom utredningen föreslagit, böra bestå av en ordförande

och chef jämte vissa av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. De sistnämndas

antal bör vara högst fem. Till nämnden bör knytas ett råd, vilket bör

representera olika av nämndens verksamhet berörda intressen. Vidare bör

en särskild expertdelegation finnas för att handhava de kalkyler över jordbrukets

inkomster och kostnader, som ligga till grund för prissättningen

på jordbrukets produkter och förnödenheter. Ledamöterna av detta expertorgan

böra liksom ledamöterna av jordbruksnämndens råd utses av Kungl.

Maj:t. Likaså bör det ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma antalet ledamöter

i expertorganet och rådet.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad departementschefen sålunda föreslagit.

!•)• Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 193

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

I nämndens instruktion har med anledning härav intagits föreskrifter att

nämnden skall utgöras av en generaldirektör och chef, tillika ordförande i

nämnden, samt högst fem ledamöter, vilka förordnas av Kungl. Maj :t.

Rådets verksamhet regleras genom 9 § i instruktionen, i vilken det heter:

För överläggningar med jordbruksnämnden, dock utan rätt att deltaga i

dess beslut, är inrättat statens jordbruksnämnds råd. Rådet består av två

avdelningar, en för frågor på jordbrukets område och en för prisregleringsfrågor

på fiskets område.

Ledamöterna i rådet utses av Kungl. Maj :t, som ock bestämmer antalet

ledamöter och dessas fördelning på de båda avdelningarna.

Rådet sammanträder på kallelse av generaldirektören. Vid rådets sammanträden

skall föras protokoll. Ledamot av rådet, som vid överläggning

angående visst ärende stannar för annan uppfattning än majoritetens, äger

få sin mening antecknad till protokollet.

Stadgandet överensstämmer i sina huvuddrag med de bestämmelser, som

reglerade verksamheten för livsmedelskommissionens råd.

Den ordning med förhandlingar mellan det statliga organet och producentsidan,

sedermera jordbrukets förhandlingsdelegation, i alla viktigare

prisregleringsfrågor, som så småningom utvecklats under slutet av 1940- talet, blev under början av 1950-talet regel.

Under senare hälften av 1950-talet upphörde emellertid de årliga prisöverläggningarna

huvudsakligen såsom en följd av treårs- och sexårsavtaien.

Samtidigt intensifierades överläggningarna även i mindre frågor mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Dessa överläggningar

har nu blivit en tämligen regelbunden företeelse. Nämndens råd

beträffande frågor på jordbrukets område har under denna tid relativt sällan

inkallats.

I detta sammanhang torde vidare erinras om vissa uttalanden från riksdagens

sida i samband med riksdagens godkännande år 1959 av det nu löpande

s. k. sexårsavtalet (prop. 149; JoU 29; rskr. 283).

Jordbruksutskottet anförde i nämnda utlåtande bl. a., att Kungl. Maj :t

och riksdagen under den nya prissättningsperioden skall kunna vidtaga de

åtgärder som påkallas, om planerna på ett europeiskt frihandelsområde,

vilka icke kunnat beaktas vid överläggningarna mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation, blir förverkligade. Eventuella

förslag till åtgärder skall därvid förberedas genom överläggningar i vanlig

ordning. En liknande omprövning skall även ske, om de förutsättningar för

utrikeshandeln, från vilka nämnden och förhandlingsdelegationen i övrigt

utgått vid överläggningarna, skulle ändras så väsentligt, att syftet med

överenskommelsen på grund därav ej kan förverkligas.

I likhet med Kungl. Maj :t ansåg utskottet, att en översyn av prissättningssystemet

även kan bli nödvändig vid mera betydande förändringar i växelkurserna.

Av giltighetstiden för det nu löpande sexårsavtalet återstår f. n. i runt

tal tre år. Utvecklingen inom den svenska jordbruksnäringen ävensom de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1962

5

problem för denna näringsgren, som under tiden fram till september 1965

kommer att aktualiseras, kan inte ännu överblickas. Dels avvaktas under

nämnda tid resultatet av 1960 års jordbruksutrednings arbete och de riksdagsbeslut,

som kan bli en följd därav, dels kan utvecklingen på hithörande

område inom EEC visa sig kräva åtgärder från svensk sida. Hur utvecklingen

under den närmaste framtiden än kan komma att gestalta sig, synes

det angeläget, att jordbruksnämnden ges resurser att så allsidigt som

möjligt bedöma och gradera önskemål -—• eller krav — som vid olika tillfällen

kommer att göra sig gällande.

Jordbruksnämndens ledning, som utövas av dess chef i förening med två

ledamöter från producenterna, två från den kooperativa respektive enskilda

handeln och näringslivet samt en från den största löntagarorganisationen

synes, med hänsyn till det begränsade antal ledamöter som bör ifrågakomma,

i allt väsentligt tillfredsställa de krav som uppställts på allsidig sammansättning

av nämnden.

Jordbrukets förhandlingsdelegation, som tillskapats av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk, har erfarenhetsmässigt visat

sig fylla högt ställda anspråk på effektivitet. Delegationens presidium

och permanenta sekretariat har i inte ringa grad varit av betydelse i detta

sammanhang. Jordbruksnämndens ledning har också, såsom förut framhållits,

gjort inte bara större, principiella frågor utan även mindre betydelsefulla

sådana till föremål för förhandlingar med delegationen och därigenom

dragit fördel av delegationens stora fond av sakkunskap. I samband

med remisser till jordbruksnämnden av riksdagsmotioner eller liknande

har också i betydande utsträckning krävts, att delegationens synpunkter

inhämtats. Överläggningar mellan nämnden och delegationen har

sålunda under senare tid ägt rum i alla frågor, som är eller kan tänkas vara

av principiell betydelse för hela jordbruksnäringen.

Det nuvarande rådet har kommit att spela en alltmer underordnad roll,

framför allt efter år 1956, då ettårsavfalen på jordbrukets område ersattes

med flerårsavtal. I den mån rådet inkallats har detta skett för att bereda

detsamma möjlighet att ge sin mening till känna över förhandlingsöverenskommelser,

som redan godkänts av de förhandlande parterna. Genom den

utveckling som skett synes i betydande utsträckning konsumentgruppernas

inflytande på jordbrukets prisregleringsfrågor ha begränsats på ett sätt,

som på lång sikt inte kan vara till fördel vare sig för jordbruket eller för

samhället i övrigt.

Med hänsyn till de spörsmål hade inom och utom landet, som under de

närmaste åren kommer att aktualiseras och som kan förväntas vara av vital

och genomgripande betydelse för jordbruksnäringen i dess helhet, synes

det i hög grad angeläget alt — på samma sätt som producentintresset

— det mer eller mindre renodlade konsumentintresset bereds möjlighet

att följa utvecklingen på jordbrukets område och att bidra till utformningen

av den jordbrukspolitik som — i sista hand — riksdagen skall

godkänna. Härutöver är det även i dagens läge angeläget, att konsument
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

intressena får möjlighet att göra sig hörda i samband med t. ex. erforderliga

förändringar av införselavgifterna. Rådet, som i sin nuvarande form

inte kan anses fylla en saklig funktion såvitt avser prisfrågor på jordbrukets

område, bör därför omorganiseras. Rådets avdelning för prisregleringsfrågor

på fiskets område bör emellertid bibehållas.

Jordbruksnämndens samarbete med ett omorganiserat råd bör, liksom

även samarbetet med jordbrukets förhandlingsdelegation, regleras genom

bestämmelser i nämndens instruktion. Största möjliga likformighet i fråga

om status och kompetensområde bör därvid eftersträvas. De överläggningar,

som hittills ägt rum mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,

synes därför framgent böra omfatta jämväl det föreslagna nyinrättade

organet. Det nya rådet bör erhålla annan benämning än den nuvarande.

Även härutinnan bör jordbrukets förhandlingsdelegation kunna tjäna såsom

förebild. Förslagsvis synes benämningen jordbruksnämndens konsumentdelegation

kunna komma i fråga.

Konsumentdelegationen bör för att upprätthålla en önskvärd balans i de

kring nämnden grupperade intressentkategorierna till sin storlek motsvara

jordbrukets förhandlingsdelegation. Antalet ledamöter bör därför vara högst

tio jämte suppleanter.

Ledamöterna och suppleanterna bör utses av Kungl. Maj :t. Vid valet av

ledamöter bör eftersträvas att i delegationen skall finnas representerad expertis

på frågor, förknippade med prissättningen på jordbrukets produkter

samt på prisfrågor av mer allmän natur. Delegationen bör vidare utgöras

av personer med särskilda insikter i nationalekonomiska problem och

internationella handelsproblem, i synnerhet i vad avser handeln med jordbruksprodukter.

Två av ledamöterna torde böra utses efter förslag av Landsorganisationen

i Sverige, två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation

och en efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation.

Det är önskvärt att minst två av ledamöterna är kvinnor. Kungl. Maj :t bör

förordna en av ledamöterna att vara delegationens ordförande samt utse en

av dem att vara ersättare för ordföranden.

Det torde få förutsättas att konsumentdelegationens ledamöter och särskilt

dess ordförande kommer att avsätta avsevärd tid åt de med ledamotskapet

förenade arbetsuppgifterna. Därest hittillsvarande praxis i vad

avser jordbruksnämndens kontakter med jordbrukets förhandlingsdelegation

läggs till grund för en bedömning av den framtida sammanträdesfrekvensen,

torde man böra räkna med att ett belopp om sammanlagt ca 50 000 kr.

ställs till förfogande för att bestrida ersättningar till konsumentdelegationens

ledamöter och suppleanter.

Jordbruksnämndens kansli torde kunna stå till konsumentdelegationens

förfogande i den omfattning delegationens ledamöter finner lämpligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1962

7

Yttrandena

Allmänna synpunkter

Konjunkturinstitutet finner det uppenbart att jämvikt saknats mellan de

olika parternas representation och möjligheter att påverka utvecklingen.

Ehuru jordbrukspolitiken regleras av relativt långsiktiga överenskommelser,

föreligger dock utrymme för variationer inom dessa, vilka bör tillvaratas

för att i möjligaste mån ge flexibilitet åt produktions- och prisstrukturen.

Vid den aktuella utformningen av jordbrukspolitiken får i viss utsträckning

överläggningar och förhandlingar inom jordbruksnämnden och till denna

knutna organ ersätta samspelet mellan konsumenter och producenter på

en fri marknad. Det synes därför institutet vara en förbättring jämfört med

den nuvarande situationen om en konsumentdelegation inrättades. Kooperativa

förbundet anför, att det ur flera synpunkter kan framstå som önskvärt,

att de båda konsumentrepresentanterna i jordbruksnämnden skall få

till sitt förfogande en vidare krets av företrädare för olika kategorier av varuförbrukare

jämte representanter med specialkunskaper i nationalekonomiska

och handelspolitiska problemställningar. Tjänstemännens centralorganisation

delar uppfattningen att konsumentgrupperna i större utsträckning

än hittills bör ges möjlighet att följa jordbruksprisfrågornas behandling

och tillstyrker förslaget att en konsumentdelegation inom jordbruksnämnden

inrättas. Även Sveriges akademikers centralorganisation anser det

angeläget, att bättre balans mellan konsumentintressen och producentintressen

åstadkoms. Organisationen tillstyrker därför förslaget men anser,

att den tilltänkta konsumentdelegationen endast är ett steg i önskvärd riktning.

Organisationen finner det emellertid angeläget, att den föreslagna omorganisationen

genomförs redan nu, eftersom den dock innebär en klar förbättring

jämfört med nuvarande förhållanden.

Sveriges industriförbund hyser uppfattningen, att en grundlig och sakkunnig

behandling av viktigare jordbruksfrågor skulle främjas genom tillkomsten

av en till jordbruksnämnden knuten konsumentdelegation. Också kommerskollegium

biträder förslaget att en särskild konsumentdelegation inrättas

med uppgift att inför nämnden uttala sig i och belysa de ur konsumentsynpunkt

aktuella spörsmålen inom jordbruket. Liknande synpunkter anförs

även av statskontoret, statens konsumentråd (majoriteten), Sveriges

grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Stockholms handelskammare

och Handelskammaren i Göteborg.

Enligt Landsorganisationens mening synes det nuvarande konsumentinflytandet

i nämnden ha något underskattats i departementspromemorian. Nackdelen

med den nuvarande ordningen vid förhandlingar har tidigare varit, att

man från konsumentsynpunkt riskerat att få en kompromiss på kompromissen

därigenom att man först kompromissat om nämndens bud med producentrepresentanterna

inom nämnden och sedan nått en kompromiss mellan

detta nämndens bud och förhandlingsdelegationens. Med del tillvägagångssätt

vid förhandlingarna, som utvecklats under senare år, har emellertid ris
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

ken för sådana dubbelkompromisser minskat högst väsentligt. Organisationen

vill dock inte härmed förneka värdet av att nämnden tillförs ytterligare

sakkunskap och erfarenheter även från konsumentsidan. Samhällsekonomiska

och handelspolitiska aspekter har inte fått det utrymme vid förhandlingarna,

som de kanske bort ha. Organisationen finner därför en förstärkning

av nuvarande konsumentrepresentation vid förhandlingarna värdefull.

Statens jordbruksnämnd anger i sitt yttrande, i vilken omfattning och

på vilket sätt de i departementspromemorian skisserade uppslagen enligt

nämndens uppfattning lämpligen bör kunna genomföras och utformas.

Nämndens majoritet anser sig kunna dra den enligt nämndens uppfattning

berättigade slutsatsen av departementspromemorian, att tillräckliga skäl inte

längre skulle föreligga att bibehålla en jordbrukarrepresentation i nämndens

råd eftersom jordbruksintressena allaredan vore tillräckligt effektivt bevakade

av jordbrukarrepresentanterna i nämnden och av jordbrukets förhandlingsdelegation.

En minoritet inom nämnden har emellertid i särskilt yttrande

framhållit, att rådets allsidiga sammansättning bör bibehållas såtillvida

att vid en eventuell förändring och omgruppering av representationen någon

i det nuvarande rådet representerad mera betydande intressegrupp inte utesluts.

Handelskammaren i Gefle anser det visserligen inte principiellt riktigt att

under löpande avtalsperiod vidta organisationsåtgärder, som mer eller mindre

förändrar det relativa inflytande, som då avtalet ingicks tilltänkts producent-

respektive konsumentintresset. Handelskammaren har däremot intet

att invända mot att en konsumentdelegation med föreslagen sammansättning

kommer till stånd i samband med att ett nytt avtal upprättas. Kammaren

anser att en sådan delegation ur såväl ekonomiska som psykologiska synpunkter

skulle vara till fördel för både jordbruk och nationalhushåll.

I gemensamt yttrande från Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk framhålles inledningsvis, att jordbruksnämndens råd

med dess nuvarande sammansättning synes fylla rimliga anspråk på en vid

samhällsrepresentation. Det har inte förelegat något hinder för nämndens

konsumentrepresentanter att påkalla rådets inkallande vid utlösning av

spärreglerna i sexårsavtalet eller i andra sammanhang. Inte heller har någon

framställning gjorts till statsmakterna om att konsumentintressena erhållit

en dålig bevakning i jordbruksprissammanhang. Det finns således, enligt

förbundens mening, inga skäl att nu aktualisera frågan om en förstärkning

av konsumenternas inflytande vid behandling av jordbrukets prisregleringsfrågor.

Förbunden finner det å andra sidan givet, att konsumentgrupperna

kan ha ett legitimt intresse av insyn i dessa frågor. Detta intresse måste

emellertid anses vara tillgodosett genom konsumentrepresentanterna i

nämnden, vilka det givetvis står fritt att rådgöra med tillgänglig expertis.

Skulle trängande skäl kunna förebringas att härutöver tillgodose önskemål

från konsumentgrupperna torde detta kunna ske inom ramen för ett rådgivande

organ sådant som det existerande jordbruksnämndens råd. Skulle bärande

skäl kunna åberopas för att reorganisera detta råd i syfte att uppnå

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

en vidare förankring av de jordbrukspolitiska besluten, vill förbunden emellertid

inte motsätta sig en sådan åtgärd. Konsumentsidans inflytande på jordbrukspolitikens

utformning hittills synes dock ha underskattats i departementspromemorian.

Också Skånes handelskammare ansluter sig till en liknande

uppfattning och förordar, att man inskränker sig till att återföra jordbruksnämndens

råd till den ställning, som åsyftades vid nämndens tillkomst.

Konsumentdelegationens uppgifter och befogenheter

Åtskilliga remissorgan konstaterar, att det i departementspromemorian

inte närmare fastlagts, vilka av den tilltänkta delegationens uppgifter som

avses att vara de väsentliga eller vilken ställning delegationen skulle ha vid

förhandlingarna om prissättningen på jordbrukets produkter. I avsaknad av

närmare redogörelse i dessa och likartade frågor undviker ett par remissorgan,

bl. a. konjunkturinstitutet, att ta definitiv ställning till förslaget att inrätta

delegationen. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk anför, att syftena med de i departementspromemorian skisserade

förslagen eller tankegångarna förefaller oklara och delvis motstridande. Vad

i promemorian sagts om delegationens status och kompetensområde synes

förbunden särskilt oklart och kan under inga omständigheter få tolkas som

en rekommendation att delegationen skulle uppträda som förhandlingspart

till jordbrukets förhandlingsdelegation eller att på annat sätt så företräda

konsumentintressena att dess verksamhet bleve liktydig eller snarlik med

den, som anses böra tillkomma en förhandlingspart. Också Kooperativa förbundet

avvisar tanken att konsumentdelegationen skulle uppträda som förhandlingspart

gentemot jordbrukets förhandlingsdelegation, varvid jordbruksnämndens

roll väsentligen skulle bli att fungera som ett slags medlande

instans. Förbundet förordar i stället, att den nya delegationen skall få endast

rådgivande funktioner och sålunda vara ett organ, med vilket i första

hand jordbruksnämndens båda konsumentrepresentanter (KF:s och LO:s

representanter) kunde hålla överläggningar före och under jordbruksprisförhandlingarna.

Statens jordbruksnämnd hävdar, att vad härom anförts i

departementspromemorian inte får tolkas som en rekommendation, att det

omorganiserade rådet skulle erhålla ställning som förhandlingspartner. Enligt

nämnden skall förhandlingsparterna självfallet vara å ena sidan jordbruket

genom dess förhandlingsorgan och å andra sidan staten, närmast

representerad genom sitt prisregleringsorgan, statens jordbruksnämnd. Rådets

uppgift måste även efter en eventuell omorganisation bli av rådgivande

natur. Enligt Sveriges industriförbunds mening talar såväl principiella som

praktiska skäl mot att delegationen skall utrustas med beslutanderätt. Delegationen

bör liksom jordbruksnämndens råd ha allenast rådgivande befogenheter.

Av samma uppfattning är statens konsumentråd (majoriteten)

och Stockholms handelskammare, som tillägger att delegationen emellertid

bör närvara vid förhandlingarna mellan nämnden och jordbrukets förband
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1962

lingsdelegation. Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor förutsätter, att

tillkomsten av den ifrågasatta delegationen inte avses medföra en ändring

av jordbruksnämndens ställning därhän att nämnden i realiteten närmast

finge karaktären av ett mellan de båda delegationerna medlande organ. Den

nya delegationen, vars uppgift under det nu löpande sexåriga avtalet närmast

torde bli av rådgivande karaktär, bör till nämnden kunna framföra sina

synpunkter och förslag men beslutanderätten bör fortfarande självständigt

utövas av nämnden. Sveriges grossistförbund framhåller att det, för att

jordbruksnämndens arbetsuppgifter skall kunna handläggas på ett smidigt

sätt, måste förutsättas att delegationen endast skall behandla mera väsentliga

frågor.

Statens pris- och kartellnämnd, som inte direkt tar ställning till frågan

om delegationens uppgifter och befogenheter, ger uttryck för farhågor att

ett förhandlingssystem mellan tre olika parter — jordbruksnämnden, jordbrukets

förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen — skulle bli invecklat

och måhända även betungande. Tjänstemånnens centralorganisation

däremot fäster stort avseende vid att konsumentdelegationen avses delta vid

de gemensamma överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

Sveriges akademikers centralorganisation, som föreslår

att möjligheterna att åstadkomma ett klarare partsförhållande på jordbruksområdet

undersöks, anser den principiellt riktiga lösningen vara att förhandlingarna

ombesörjs av ett särskilt organ knutet till jordbruksnämnden,

benämnt t. ex. statens förhandlingsdelegation för jordbruksfrågor. I denna

delegation skulle ingå representanter för staten och för konsumentintressena.

Med en sådan organisation borde jordbruksnämndens uppgifter begränsas

på så sätt, att direkta förhandlingar i intressefrågor hänförs till förhandlingsdelegationen

och inte till nämnden. Någon ändrad sammansättning av

jordbruksnämnden skulle i så fall inte bli påkallad. Centralorganisationens

förslag innebär principiellt sett, att konsumentdelegationen omvandlas till

förhandlingsdelegation.

Konsumentdelegationens storlek, sammansättning och ordförande

Av de remissorgan, som uttalat sig i frågan om den tilltänkta konsumentdelegationens

storlek, har någon kritik inte riktats mot det i departementspromemorian

föreslagna antalet, tio ledamöter jämte suppleanter. Endast

Tjänstemännens centralorganisation anför i detta sammanhang, att det

synes lämpligt, att konsumentrepresentationen i jordbruksnämnden samordnas

med konsumentdelegationen genom att nämndens två konsumentrepresentanter

ingår i delegationen utöver de föreslagna tio ledamöterna.

Beträffande delegationens sammansättning har ett flertal remissorgan

anmält önskemål om en vidgad rekryteringsbas för delegationen.

Statens pris- och kartellnämnd, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor

samt handelskamrarna i Stockholm och Göteborg anser det sålunda i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1962

11

hög grad angeläget, att representanter för den enskilda handeln och industrin,

framför allt livsmedelsindustrin, erhåller allsidig och betryggande

representation i delegationen. Skånes handelskammare, med instämmande

av Stockholms handelskammare, anser att motiv saknas att tillföra det rådgivande

organet såsom sådant expertis i fråga om prisfrågor av mer allmän

karaktär eller i fråga om nationalekonomiska problem.

Statens jordbruksnämnd (majoriteten) framhåller att några skäl för att

slopa annan representation i nämndens råd än den renodlade jordbruksrepresentationen

inte anförts i departementspromemorian. En åtgärd, varigenom

representationen från handel och industri skulle avkopplas från rådsöverläggningarna,

synes enligt nämndens mening svårligen kunna försvaras,

inte minst därför att utvecklingen synes gå mot en alltmer omfattande industriell

förädling av jordbrukets produkter. Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk samt statens jordbruksnämnds minoritet

tillstyrker en eventuell reorganisering av jordbruksnämndens råd endast under

den uttryckliga förutsättningen att rådets allsidiga sammansättning bibehålls

och att sålunda även efter en omgruppering av representationen någon

i det nuvarande rådet representerad intressegrupp inte utesluts. Förbunden

anser nämligen, att det är till fördel under rådets arbete, både i fall av

interna överläggningar och vid framförandet av råd, synpunkter och önskemål

till de förhandlande parterna, d. v. s. nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,

att en så representativ sakbedömning som möjligt säkras

inom rådets egen krets.

Kooperativa förbundet finner den föreslagna sammansättningen säregen av

det skälet att den tilltänkta löntagarrepresentationen fördelats så att de löntagarorganisationer

blivit överrepresenterade, vilkas medlemmar i allmänhet

torde representera högre inkomstklasser än de i Landsorganisationen sammanslutna.

Den sistnämnda organisationen har också en vida större medlemsnumerär

än tjänstemannaorganisationerna. Enligt förbundets mening

innebär vidare konsumentkooperationens uteslutning från varje som helst

representation ett ytterligare anmärkningsvärt förbiseende.

De varuförmedlingsorganisationer och livsmedelsindustrier, som tillhör

den konsumentkooperativa rörelsen och som arbetar i konsumenternas direkta

intresse, besitter särskild sakkunskap i frågor av central betydelse vid

behandlingen av jordbrukets prisfrågor och andra väsentliga frågor beträffande

jordbruksproduktionens anpassning efter inre och yttre handels- och

jordbrukspolitiska förändringar, vilka kan förväntas inom en nära framtid.

Förbundet anser sålunda, att representation i delegationen även för konsumentkooperationen

måste vara en naturligt given, värdefull, för alt inte säga

oumbärlig, förstärkning av dess arbetskapacitet. I detta sammanhang erinrar

förbundet om att den konsumentkooperativa rörelsen sedan en längre

tid samarbetat med löntagarorganisationerna, bl. a. i eu gemensam kommitté

för jordbruksfrågor, med uppgift att bibringa breda konsumentkretsar allmän

insikt i jordbruksfrågor och utforma eu gemensam, sakligt orienterad

konsumentopinion beträffande jordbrukspolitiken och dess prisfrågor. Det

ingående samarbete mellan löntagarnas och de kooperativt organiserade konsumenternas

sammanslutningar, vilket redan är grundlagt och kan förutsät
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1962

tas bestå inom delegationen vid dess komplettering med representation för

Kooperativa förbundet, kommer, enligt förbundets mening, att avsevärt bidra

till en saklig och för konsumentintresset i dess helhet representativ behandling

av de betydelsefulla frågor, som skall prövas av delegationen.

Av samma uppfattning är Landsorganisationen, som även ifrågasätter, huruvida

det med hänsyn till de båda samhällsgruppernas omfattning är rimligt,

att tjänstemannakåren blir representerad med tre ledamöter i delegationen

och arbetarna bara med två. Det synes organisationen tillfyllest om

tjänstemännen får tillsammans två representanter. Vidare anser organisationen,

att de båda konsumentrepresentanterna i nämnden skall ingå i delegationen

och eventuellt också leda dennas arbete. Även Tjänstemännens centralorganisation

föreslår, som tidigare nämnts, att de två konsumentrepresentanterna

skall ingå i delegationen men utöver de föreslagna tio ledamöterna.

Statens jordbruksnämnd däremot finner att, med hänsyn till det omorganiserade

rådets funktion som rådgivande organ åt nämnden, i rådet

självfallet inte bör ingå någon av nämndens egna ledamöter eller tjänstemän.

Av samma uppfattning är Kooperativa förbundet och Handelns samarbetsorgan

i jordbruksfrågor.

Statens konsumentråd (majoriteten), som har till uppgift att på olika sätt

främja konsumenternas intressen genom bl. a. konsumentupplysning och i

sin verksamhet ofta kommer i kontakt med prisfrågor på konsumentvaruområdet,

föreslår att en av konsumentdelegationens ledamöter utses på förslag

av konsumentrådet. Rådet anser, att erfarenhet från dess verksamhet

skulle vara av värde inom den föreslagna delegationen, samtidigt som det

skulle vara lyckligt ur rådets synpunkt att ha den direkta och personliga

kontakten med ett område som står för en så betydande del av konsumtionen

som jordbruksprodukterna. Sveriges akademikers centralorganisation

kan —- liksom även statskontoret — acceptera den föreslagna sammansättningen

av konsumentdelegationen. Vad i departementspromemorian härom

anförts föranleder intet annat yttrande från kommerskollegieis sida än att

kollegium vill betona vikten av att de i delegationen ingående ledamöterna

inte bör utses i egenskap av medlemmar i olika intresseorganisationer; de

bör i sitt arbete inom delegationen kunna inta en obunden hållning.

Önskemålet i departementspromemorian att minst två av delegationens ledamöter

skall vara kvinnor har föranlett kommentar endast av statskontoret,

som finner det riktigt, att både män och kvinnor skall ingå i delegationen.

Statskontoret finner det emellertid inte lämpligt att i instruktion eller

på annat sätt utfärda formell bestämmelse härom.

Remissorganen är ense om att konsumentdelegationens ordförande

bör utses av Kungl. Maj :t och att han inte bör vara partsrepresentant. Han

bör i stället utväljas bland de opartiska experter, som enligt departementspromemorian

förutsätts skola ingå i delegationen, dock att Landsorganisationen,

som nyss sagts, tänkt sig eventualiteten att nämndens båda konsumentrepresentanter

skulle ingå i delegationen och leda dess arbete. Sveriges

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

13

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk vill däremot förutsätta,

att generaldirektören i jordbruksnämnden liksom hittills skall vara

ordförande i ett eventuellt reorganiserat råd.

Sammankallande av konsumentdelegationen

Statens jordbruksnämnd förutsätter, att nämnden liksom hittills överlägger

med det omorganiserade rådet i de viktigare frågor, där nämnden finner

överläggningar påkallade. Rådets fastare organisation med egen ordförande

m. in. torde dessutom komma att aktualisera överläggningar på begäran av

rådet, men nämnden bör, såsom statligt förhandlingsorgan uppenbarligen

ha fria händer att bestämma, i vilken ordning överläggningarna med rådet

och överläggningarna eller förhandlingarna med jordbrukets förhandlingsdelegation

skall upptas och bedrivas. Häruti instämmer Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk. Även Sveriges köpmannaförbund,

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor, Sveriges industriförbund

och Sveriges grossistförbund hyser denna uppfattning men anser det samtidigt

självfallet, att om nämnden bedriver förhandlingar med jordbrukets

förhandlingsdelegation detta åtminstone som regel bör utgöra skäl att sammankalla

konsumentdelegationen. Det framhålls därutöver att, när nämnden

beslutar inkalla endera delegationen, den andra delegationen bör ha rätt

att på begäran bli hörd.

Konsumentdelegationens benämning

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk finner

beteckningen jordbruksnämndens konsumentdelegation mindre väl vald, eftersom

jordbruksnämnden (såväl nämnden som dess kansli) företräder det

allmänna. Då det reorganiserade organet alltjämt förutsätts få en rådgivande

funktion vis-å-vis jordbruksnämnden, föreligger enligt de båda förbunden

ingen anledning att frångå den nuvarande benämningen jordbruksnämndens

råd.

Fyra av de remissorgan, som förordat att representanter för handeln och

industrin bereds plats i konsumentdelegationen, har föreslagit, att denna

erhåller en benämning, som inte uteslutande framhåller dess konsumentrepresentation.

Sveriges köpmannaförbund och Handelns samarbetsorgan i

jordbruksfrågor föreslår benämningen jordbruksnämndens expertdelegation,

medan Stockholms handelskammare förordar jordbruksnämndens prisregleringsdelegation.

Handelskammaren i Göteborg anser, att den i departementspromemorian

valda beteckningen lätt kan ge anledning till den missuppfattningen,

att organet på något sätt skall fungera som en direkt motpart

till jordbrukets förhandlingsdelegation vid förhandlingar i prisregleringsfrågor

och liknande frågor. Såvitt kammaren förstår är detta ej meningen

och föreslår därför att det nya organet får eu annan beteckning, t. ex. jordbruksnämndens

allmänna råd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

Konsumentdelegationens sekretariat

Om konsumentdelegationen ges en rent rådgivande funktion, faller det

också naturligt, uttalar Kooperativa förbundet, att de utredningsavdelningar

de olika konsumentorganisationerna redan förfogar över (LO, TCO och

KF) kan stå till förfogande som serviceorgan åt konsumentdelegationen.

Härigenom undviks den svårighet, som skulle uppstå, därest de i delegationen

ingående ledamöterna, eventuellt var för sig, skulle ha tillgång till jordbruksnämndens

utredningsapparat i samband med sin medverkan i förhandlingsarbetet.

För jordbruksnämndens ledning måste det, såvitt statens

pris- och kartellnämnd kan bedöma, te sig vanskligt, om konsumentdelegationen

utrustades med en formlig och inte närmare avgränsad förfoganderätt

över jordbruksnämndens kansli. Därest förslaget om en särskild

delegation förverkligades, skulle det med hänsyn härtill vara lämpligare,

om endera jordbruksnämnden eller delegationen försågs med en ny befattning,

vars innehavare skulle ha till särskild uppgift att biträda konsumentdelegationen.

Också statens konsumentråd (majoriteten) anser det viktigt,

att personella resurser ställs till delegationens förfogande, så att den kan

biträda jordbruksnämnden och företräda konsumenterna på ett effektivt

sätt. Statens jordbruksnämnd förklarar, att det omorganiserade rådet och

dess ledamöter givetvis skall kunna erhålla befintligt material och tillgängliga

upplysningar från jordbruksnämndens kansli i samma utsträckning

som jordbrukets förhandlingsdelegation och på samma sätt som gäller för

andra institutioner eller enskilda. Att nämndens kansli skall stå till det nya

rådets förfogande i den omfattning ledamöterna finner lämpligt synes däremot

inte böra komma i fråga. Med den fastare organisation, som nu föreslås,

är det tänkbart, att rådet kan ha behov av en egen sekreterare. Frågan

härom torde dock böra anstå till dess att det nya rådet haft tillfälle självt

ta ställning härtill. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk finner det mindre lämpligt, att nämndens kansli skulle stå

till det nya organets förfogande. Utan särskilda påpekanden synes det däremot

vara klart, att ledamöterna skall ha möjlighet att hos nämndens kansli

inhämta upplysningar på samma sätt och i samma utsträckning som andra

personer och institutioner.

Konsumentdelegationens förenlighet med nuvarande sexårsavtal

Därest konsumentdelegationen tilläggs andra och mer vittgående befogenheter

än rent rådgivande, kan det enligt Kooperativa förbundets mening

starkt ifrågasättas, huruvida den föreslagna mycket genomgripande institutionella

förändringen av de hittillsvarande formerna för jordbrukets prisförhandlingar

kan och bör företas, så länge nuvarande sexårsavtal gäller.

Förbundet har visserligen uppmärksammat, att krav börjat framföras på

förändringar i avtalet, men kan inte bedöma, huruvida dessa modifikatio
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1962

15

ner i avtalet till jordbrukarnas förmån skulle kräva mera djupgående förändringar

i själva förhandlingsformerna.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk finner

det uppenbart, att de förhandlande parterna i jordbrukets prisfrågor är å

ena sidan jordbruket, företrätt genom dess förhandlingsdelegerade, och å

andra sidan statsmakterna representerade i första hand av statens jordbruksnämnd.

Detta förhållande gäller otvetydigt för innevarande avtalsperiod

och kan, menar de båda förbunden, icke rubbas, då jordbrukets förhandlingsdelegation

och statens jordbruksnämnd är de enda parter, som

förbundit sig att svara för att avtalet fullföljs. Jordbruksorganisationerna

kan inte heller för tiden efter nuvarande prisöverenskommelse ge sin anslutning

till en förhandlingsordning, som innebär, att jordbruket skulle förhandla

med annan part än den, som inför statsmakterna svarar för prisregleringarna

på jordbruksområdet.

Handelskammaren i G ef le erinrar om att riksdagen år 1959 uttalat, att

därest åtgärder måste vidtas till följd av omständigheter, som inte kunnat

beaktas vid överläggningarna mellan jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen,

dylika åtgärder skall förberedas genom överläggningar i vanlig

ordning. Handelskammaren vill särskilt understryka orden »i vanlig

ordning», enär den anser, att förslaget till en omorganisation av nämndens

råd tillför avtalet en helt ny faktor, som inte förutsetts, då det upprättades.

Handelskammaren ifrågasätter, om det är opportunt att under

pågående avtalsperiod genomföra en förändring, som i praktiken helt skjuter

rådet åt sidan. Däremot har kammaren intet att invända mot att delegationen

kommer till stånd i samband med att ett nytt avtal upprättas. Inte

heller Skånes handelskammare anser det vara riktigt att under gällande

sexårsavtal genomföra sådana organisatoriska förändringar, som ändrar

maktbalansen inom regleringsorganet, statens jordbruksnämnd.

Kostnaderna för konsumentdelegationen

Då Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk hyser

den åsikten att det väsentligen bör ankomma på jordbruksnämnden att

avgöra omfattningen av de uppgifter, som lämpligen kan ges nämndens råd,

kan de båda organisationerna inte bedöma storleken av de för rådets verksamhet

erforderliga kostnaderna. Att statsmakterna svarar för ersättningen

till ett statligt förordnat och allsidigt sammansatt jordbruksnämndens råd

finner organisationerna rimligt. Skulle å andra sidan det föreslagna organet

på grund av ensidighet i sammansättningen eller på grund av bestämmelser

i i särskild ordning meddelad instruktion kunna förutsättas huvudsakligen

komma att fungera som företrädare för begränsade konsumentintressen

och sålunda direkt eller indirekt få ställning som part vid förhandlingarna,

synes det jordbruksorganisationerna något egendomligt, att

organet skulle vare sig förordnas eller bekostas av det allmänna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1962

Departementschefen

De förslag, som framlagts i den nyss redovisade departementspromemorian,

har mött förståelse från den övervägande delen av de myndigheter

och organisationer, som yttrat sig i frågan. De har sålunda intagit en positiv

attityd till förslaget att reorganisera jordbruksnämndens råd och de

har vitsordat behovet av att bredda förbrukarsidans medverkan vid utformningen

av jordbrukspolitiken och det löpande arbetet med hithörande

frågor. Genom en reform av föreslagen karaktär skulle, som ett antal av

remissorganen har hävdat, även vinnas, att avnämarna av det svenska

jordbrukets produkter, konsumenterna, får en vidgad förståelse för och

insikt i de problem, som det svenska jordbruket har att brottas med.

Åtskilliga remissorgan har uttalat, att det av departementspromemorian

inte klart framgått, vilka arbetsuppgifter som skulle åvila det reorganiserade

rådet och vilka befogenheter det skulle utrustas med. Eu tämligen

enhällig opinion har därvid ansett, att rådet inte bör uppträda som förhandlingspart

gentemot jordbrukets förhandlingsdelegation. Något sådant

bär heller inte direkt åsyftats i promemorian. Avsikten har i stället varit att

ange de allmänna riktlinjerna för ett rådgivande organ med sådan sammansättning

att nämnden genom detta skulle på ett effektivare och mera

berikande sätt än vad hittills varit fallet kunna inhämta synpunkter och

önskemål från och nå kontakt med en upplyst och engagerad opinion. Det

förtjänar i detta sammanhang framhållas, att jordbrukets förhandlingsdelegation

och dess sekretariat inte bör uppfattas enbart som en motpart utan

även som ett önskvärt komplement till jordbruksnämnden. Förhandlingsdelegationens

uppgifter är rådgivande i förhållande till nämnden i lika

hög grad som förhandlande. Genom den i departementspromemorian skisserade

omorganisationen av nämndens råd skulle ernås en bättre balans

mellan de skilda intressegrupper, som i detta sammanhang bör ha rådgivande

funktioner.

Inom det svenska jordbruket har under en lång följd av år vuxit fram

ett ändamålsenligt och för jordbrukets ekonomiska liv synnerligen värdetullt

system av organisationer, vilket även internationellt sett framstår som

föredömligt. På grund härav har producentsidans rådgivande och förhandlande

verksamhet gentemot nämnden på ett självklart sätt kunnat byggas

UPP och omhänderhas av producenterna själva utan förmedling från statens

sida. Förbrukarintressena har däremot inte kunnat samordnas på ett

motsvarande sätt. Det ter sig därför naturligt, att statsmakterna nu tar

initiativet att upprätta ett organ, som inom det här aktuella området bör

verka till fromma inte bara för den alltmer dominerande andel av det

svenska folket, som uppträder som enbart avnämare av jordbrukets nrodukter,

utan också för producenterna själva genom upplysningsverksamhet

i lämpliga former, varigenom förståelsen fördjupas för det svenska jordbrukets

problematik och ställning i Sverige och i internationellt perspektiv.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1962

17

En dylik omorganisation, som närmast innebär att det rådgivande organet

återförs till den ställning som åsyftades vid nämndens tillkomst, synes vara

väl förenlig med innebörden av gällande sexårsavtal. Jag vill därför förorda,

att den nuvarande avdelningen för frågor på jordbrukets område inom jordbruksnämndens

råd upplöses och vid årsskiftet 1962/63 ersätts med en till

nämnden knuten delegation, förslagsvis benämnd jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Jordbruksnämndens råd bör i fortsättningen bestå endast

av dess nuvarande avdelning för prisregleringsfrågor på fiskets område.

Konsumentdelegationens viktigaste uppgift skall vara att bistå nämnden

med råd och upplysningar, bland annat som remissorgan, därigenom kompletterande

motsvarande arbetsuppgifter för jordbrukets förhandlingsdelegation.

Konsumentdelegationen bör i detta syfte äga rätt att överlägga med

nämnden i frågor, som kan bedömas vara av större vikt eller ha prejudicerande

verkan. Initiativet till dylika överläggningar bör kunna tas även

av delegationen. Under återstående period av nu löpande sexårsavtal, bör

delegationen genom interna diskussioner kunna skaffa sig de insikter som

erfordras för att kunna ta ställning till de väsentliga huvudfrågorna. I samband

med att förhandlingar upptas om ett nytt avtal synes det mig naturligt,

att delegationens ställning och arbetsuppgifter kan komma att prövas

på nytt.

Några invändningar mot den föreslagna delegationens storlek har inte

rests av remissorganen. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa

antalet ledamöter och suppleanter. Samtliga bör utses av Kungl. Maj :t,

som jämväl förordnar ordförande och ersättare för denne. Nämndens ledamöter

eller tjänstemän bör därvid, såsom ett antal remissorgan påpekat, inte

ingå i delegationen.

Vid valet av ordförande och ledamöter bör eftersträvas en så allsidig

representation som möjligt från förbrukarna av jordbrukets produkter. Jag

finner det sålunda rimligt, att såväl enskilt som kooperativt näringsliv utanför

den rena jordbrukssektorn skall kunna erhålla representation i delegationen.

För att underlätta ordförandens arbete bör ett mindre sekretariat ställas

till hans och delegationens disposition. Jag är emellertid inte beredd att nu

ta ställning till frågan om att inrätta tjänster för ifrågavarande befattningshavare.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa arvoden till

ordförande och ledamöter och i övrigt ställa medel till förfogande för att

bestrida kostnaderna för sekretariatsgöromålen. Jag tar för givet att därutöver

förbrukarsidans organisationer också lämnar delegationen bistånd med

utredningar och annat liknande material att läggas till grund för överläggningarna

inom delegationen.

De uppkommande kostnaderna, sammanlagt cirka 50 000 kr., torde böra

belasta den i jordbruksnämndens avlöningsanslag ingående anslagsposten

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, såvitt avser

ersättningar till delegationens ledamöter, och anslagsposten Ersättningar

till experter och särskilda sakkunniga såvitt avser sekretariatet. Kostnader
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1962

na för resor, expenser m. m. torde böra bestridas från jordbruksnämndens

omkostnadsanslag. Detta synes inte böra medföra att ifrågavarande, förslagsvis

beräknade poster omräknas i budgeten för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

besluta att, i överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat, statens jordbruksnämnds råds avdelning för

frågor på jordbrukets område skall upphöra från och med

den 1 januari 1963 samt att jordbruksnämndens konsumentdelegation

skall inrättas från och med nämnda dag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rajmond Kolk

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621204

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad propositionen a1 i texten
  2. JoU 1962:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens jordbruksnämnds råd jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten