Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga\ rum

1962-10-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:197, Med förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga\ rum

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1962

1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående de tider då allmän fastighetstaxering

skall äga\ rum; given Stockholms slott den 26 oktober

1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering

skall äga rum.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt

skulle ha verkställts år 1964, i stället skall äga rum år

1965.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 197

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1962

Förslag

till

förordning

angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga rum

Härigenom förordnas, med upphävande av förordningen den 22 april

1960 (nr 89) angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga rum,

att de allmänna fastighetstaxeringar, som enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) och nyssnämnda förordning

skolat verkställas år 1964 och därefter vart femte år, i stället skola äga

rum år 1965 och därefter vart femte år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1962

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om uppskov med allmän

fastighetstaxering samt anför därvid följande.

Enligt 12 § 1 mom. kommunälskattelagen skall allmän fastighetstaxering

verkställas vart femte år. Jämlikt punkt 1 av övergångsbestämmelserna til!

samma lag verkställdes sådan taxering enligt nämnda lag första gången år

1933. Därpå följande allmänna fastighetstaxering ägde rum år 1938. Den

allmänna fastighetstaxering, som skulle ha skett år 1943, blev uppskjuten

och ägde i stället rum år 1945. Därpå följande allmänna fastighetstaxering

skulle ha verkställts år 1948 men blev uppskjuten i första hand till år 1949.

Icke heller detta år skedde någon sådan taxering. Genom förordning den

13 februari 1948 (nr 48) föreskrevs nämligen att allmän fastighetstaxering

skulle äga rum år 1950 och därefter vart femte år. Emellertid blev även

1950 års allmänna fastighetstaxering uppskjuten, först till år 1951 och därefter

till år 1952, då fastighetstaxeringen verkställdes. Härpå följde 1957

års allmänna fastighetstaxering, vilken enligt allmänna regler skulle ha

följts av sådan taxering innevarande år.

Emellertid beslöts år 1960 att den allmänna fastighetstaxering som skulle

ha skett år 1962 i stället skulle äga rum år 1964 och att allmän fastighetstaxering

skulle ske vart femte år därefter. Bestämmelserna är intagna i en

förordning den 22 april 1960 (nr 89) angående de tider då allmän fastighetstaxering

skall äga rum (prop. 1960:66; BevU 44).

1960 års uppskovsbeslut motiverades av ifrågasatt översyn i förenklingssyfte

av de bestämmelser som reglerar den allmänna fastighetstaxeringen.

Det ansågs angeläget att de förenklingar, som var möjliga att åstadkomma,

kunde tillvaratagas redan vid nästkommande allmänna fastighetstaxering.

Härefter tillkallades enligt Kungl. Maj ris bemyndigande särskilda sakkunniga

för alt verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän

fastighetstaxering m. m. De sakkunniga har antagit benämningen

■(■1 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 197

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kurtgl. Maj. ts proposition nr 197 år 1962

1961 års fastighetstaxeringsutredning. I en den 28 september 1962 till finansdepartementet

inkommen skrivelse har utredningen föreslagit att 1964

års allmänna fastighetstaxering måtte uppskjutas till år 1965. I skrivelsen

framhålles bl. a. följande.

Utredningsuppdraget har visat sig mera omfattande än som från början

kunnat antas. Uppdraget har därför inte kunnat slutföras inom sådan tid

att förslag i ämnet kan föreläggas innevarande års riksdag. Utredningen har

dock funnit att väsentliga förenklingar i taxeringsförfarandet är möjliga att

genomföra, varigenom avsevärda besparingar kan göras. Dessa förenklingar

bör tillvaratas redan vid nästkommande allmänna fastighetstaxering. Ett

uppskov med denna taxering framstår därför för utredningen som önskvärt.

Även arbetsläget hos länsstyrelserna talar enligt utredningen för ett sådant

uppskov. Den nya taxeringsorganisationen som beslöts år 1956 har inte

hunnit helt genomföras ännu. Personalbrist gör sig gällande inom flertalet

län. Ett års uppskov med fastighetstaxeringen kan väntas medföra sådana

förbättringar i detta hänseende, att taxeringen blir möjlig att genomföra

utan alltför stora svårigheter.

Över utredningens framställning har, efter remiss, yttranden inkommit

från kammarrätten, statistiska centralbyrån, riksskattenämnden, länsstyrelserna

i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Jämtlands och Norrbottens

län, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges

lantbruksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Vid

sitt yttrande har statistiska centralbyrån fogat en bilaga med översikt över

prisutvecklingen vid fastighetsköp sedan tiden för 1957 års fastighetstaxering.

Bilagan torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet i detta

ärende.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller förklarat sig icke vilja motsätta

sig ett uppskov med 1964 års allmänna fastighetstaxering. Invändningar

mot de av utredningen framförda skälen för sådant uppskov har icke

framkommit. Vissa ytterligare skäl för uppskov har även framförts.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller sålunda, att det särskilt med

hänsyn till nedgången av virkespriserna skulle vara värdefullt, om anvisningarna

för taxeidng av skog kunde grundas på statistik för ytterligare

ett år. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det torde bli möjligt att vid

kommande fastighetstaxeringar utnyttja erfarenheterna av det nya skördeskadehjälpsystemet

vid utarbetande av värderingsnormerna men att detta

förutsätter tämligen tidsödande bearbetning av materialet. Sveriges industriförbund

anser med hänsyn till sambandet mellan fastighetstaxering och fastighetsbeskattning,

att beslut om fastighetsbeskattningens avskaffande bör

fattas före nästa allmänna fastighetstaxering och att detta torde kunna ske

om taxeringen icke verkställes förrän år 1965.

I remissyttrandena har även framdragits några skäl som i och för sig

talar mot ett uppskov med fastighetstaxeringen, ehuru skälen inte ansetts

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1962

böra förhindra sådant uppskov. Riksskattenämnden påpekar svårigheterna

att vid de särskilda fastighetstaxeringarna fram till nästa allmänna fastighetstaxering

tillämpa den prisnivå, som låg till grund för 1957 års fastighetstaxering.

En betydande spännvidd mellan prisnivån på fastighetsmarknaden

och gällande taxeringsvärden föreligger enligt nämnden på åtskilliga

håll i riket. Prisnivån för villor i och omkring de större tätorterna ligger

sålunda ofta väsentligt över taxeringsvärdena, medan å andra sidan saluvärdena

på nedlagda fabriker och nedlagda jordbruk m. m. i allmänhet betydligt

understiger taxeringsvärdena. Sveriges industriförbund påpekar att

eftersläpningen av taxeringsvärdena minskar företagens möjligheter att belåna

fast egendom varjämte räntekostnaderna för lån mot säkerhet i fast

egendom blir större.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att uppskovstiden bör utnyttjas

för inträngande i de materiella värderingsproblemen, särskilt beträffande

annan fastighet än jordbruksfastighet. Sveriges lantbruksförbund

och Sveriges skogsägares riksförbund framhåller angelägenheten av att de

avsedda förenklingarna i förfarandet vid allmän fastighetstaxering också

kommer att innebära arbetsbesparingar för deklaranterna.

Departementschefen

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen skall allmän fastighetstaxering

äga rum nästa gång år 1964 och därefter vart femte ar. Avsikten har

varit att vid 1964 års taxering utnyttja de förenklingar i fråga om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering som kan bli resultatet av 1961 års fastighetstaxeringsutrednings

arbete.

Utredningen har — under hänvisning till att utredningsarbetet visat sig

mera omfattande än från början kunnat antas — föreslagit uppskov med

nästa allmänna fastighetstaxering till år 1965. Samtliga remissinstanser har

tillstyrkt eller icke motsatt sig ett uppskov.

Den förenkling av förfarandet vid allmän fastighetstaxering som avses

komma till stånd berör av naturliga skäl i första hand de myndigheter som

handhar taxeringen. Givetvis kommer dock även möjligheterna att förenkla

allmänhetens beröring med fastighetstaxeringen genom fastighetsdeklarationer

m. in. att undersökas. Det förhållandet att större delen av förenklingarna

inte blir direkt märkbara för allmänheten innebär emellertid icke

att frågan är mindre betydelsefull. Tvärtom måste det anses vara av allmänt

intresse att fastighetstaxeringen kan ske med minsta möjliga kostnader och

arbetsinsats. Jag vill därvid särskilt framhålla, alt den länsstyrelsepersonal

som måste tas i anspråk för den allmänna fastighetstaxeringen i stor utsträckning

eljest skulle användas för arbetet med de årliga inkomst- och

förmögenhetstaxeringarna.

Från dessa utgångspunkter framstår det som angeläget, att möjliga förenklingar

kan tillvaratas redan vid nästkommande allmänna fastighetstaxe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1962

ring. Bland remissinstanserna har även allmän enighet rått om ytterligare

uppskov med fastighetstaxeringen för att möjliggöra dessa förenklingar. De

olägenheter som följer av ytterligare uppskov har bedömts som mindre

vägande.

Även om prisutvecklingen på fastighetsmarknaden sedan föregående allmänna

fastighetstaxering för flertalet slag av fastigheter i och för sig talar

för att en ny fastighetsvärdering snart kommer till stånd, kan dock, såsom

även framhållits vid remissbehandlingen, för bl. a. skogsfastigheter ett års

ytterligare uppskov ge säkrare grund för värderingen och därför vara av

värde.

På grund härav vill jag förorda att tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering

framskjutes. Såsom föreslagits av 1961 års fastighetstaxeringsutredning

bör uppskovet gälla ett år. Allmän fastighetstaxering skulle

då verkställas år 1965 och efterföljande taxeringar framflyttas i motsvarande

mån till 1970, 1975 o. s. v.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering

skall äga rum.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1962

7

Bihang

Bilaga till statistiska centralbyråns yttrande över framställning från 1961

års fastighetstaxeringsutredning om uppskov med den allmänna

fastighetstaxeringen

översikt över prisutvecklingen vid fastighetsköp

Med överprisprocent avses skillnaden mellan fastighets köpeskilling och

taxeringsvärde i procent av dess taxeringsvärde. Endast frivilligt försålda

fastigheter, för vilka lagfart sökts inom viss tid efter fånget omfattas av

statistiken.

För jordbruksfastigheterna framgår förändringarna i omsättningen och

priserna åren 1957—1961 av följande sammanställning.

År

Antal

Överpris

År

Antal

Överpris

köp

%

köp

%

1957 ........

....... 2 425

26,8

1960 ...........

... 2 491

34,7

1958 ........

....... 2 424

29,4

1961 (prelim.)...

... 2 253

38,7

1959 ........

....... 2 389

27,6

1957—1961 .....

... 11982

31,5

På grund av förändringar i redovisningen är dessa siffror icke direkt

jämförbara med tidigare framlagda siffror för taxeringsperioden 1952—

1956. För närvarande medtages i statistiken endast fastigheter med ett taxeringsvärde

överstigande 5 000 kr., medan för tidigare år redovisningen avsåg

fastigheter med en köpeskilling överstigande 2 000 kr. Denna förändring

har medfört bortfall av vissa köp av fastigheter med ett taxeringsvärde

av högst 5 000 kr., men den torde vara praktiskt taget utan inflytande på

den genomsnittliga överprisprocenten för hela riket.

Nedanstående till jämförelse intagna siffror utvisar omsättningen av och

överprisprocenten för jordbruksfastigheter åren 1952—1956.

År

Antal

överpris

År

Antal

överpris

köp

%

köp

%

1952 ........

....... 3 359

51,1

1955 ..........

.... 3 233

78,0

1953 ........

....... 3 610

61,2

1956 ..........

.... 2198

81,9

1954 ........

....... 3 665

69,2

1952—1956 ....

.... 16 065

67,6

Den höjning av taxeringsvärdena, som genomfördes vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen, medförde, såsom synes av de ovan intagna

båda sammanställningarna, en nedgång av överpriserna för jordbruksfastigheter.

överprocenten har sedan — frånsett år 1959 — successivt ökat till

68,7 enligt den preliminära siffran för år 1961. En högre överprisprocent

än den för riket genomsnittliga noteras efter vanligheten för fastigheter med

högst 5 ha åker (42,3 år 1961). En högre överprisprocent visar även hl. a.

de mest skogrika fastigheterna, dvs. fastigheter i fråga om vilka värdet av

skogsmark och skog överstiger 75 % av taxeringsvärdet. Det bör uppmärk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1962

sammas, att vid fördelningen av fastigheterna efter åkerareal endast mindre

skogrika fastigheter (högst 25 % skog) medtagits. överpriserna för jordbruksfastigheter

ligger, såsom härav framgår, genomsnittligt på en väsentligt

lägre nivå än under föregående taxeringsperiod.

I fråga om bostads- och affärsfastigheter föreligger för närvarande ej

siffror för år 1961. För åren 1957—1960 lämnas i följande tablå uppgift rörande

antalet köp och överprisprocenten beträffande en- och tvåfamilj sfastigheter.

År Samtliga fastigheter Därav med tax.-värde

högre än 15 000 kr.

Antal

Överpris

Antal

Överpris

köp

%

köp

o/

/O

Städer, köpingar o. municipalsamhällen

1957 ................................

5 719

37,9

4 613

37,0

1958 ................................

5 755

41,2

4 589

40,4

1959 ................................

6 279

44.0

4 968

42,7

1960 ................................

6 058

49,6

4 811

48,8

1957—1960 ..........................

23 811

43,2

18 981

42,2

1952—1955 ..........................

10 211

56,6

Landsbygden

1957 ................................

7 495

33,4

3 891

30,8

1958 ................................

7 369

37,6

3 829

34,8

1959 ................................

8 099

38,9

4 219

35,5

1960 ................................

7 985

44,5

4150

40,6

1957 1960 ..........................

30 948

38,7

16 089

35,5

1952—1955 ..........................

6 460

56,0

Från och med år 1957 medtages i förevarande statistik fastigheter med ett

taxeringsvärde överstigande 5 000 kr., beträffande vilka lagfart sökts inom

sex månader från köpet. Tidigare medtogs fastigheter, vilka köpts till ett

pris överstigande 10 000 kr. och beträffande vilka lagfart sökts inom tre

månader från köpet. Vid framläggandet av de definitiva siffrorna för taxeringsperioden

1952—1956 begränsades redovisningen av denna anledning

till att avse fastigheter med ett taxeringsvärde överstigande 15 000 kr. De

förändrade redovisningsgrunderna har medfört en betydande ökning framför

allt på landsbygden av antalet redovisade köp av en- och tvåfamilj sfastigheter.

Bl. a. torde statistiken härigenom kommit att omfatta även sommarstugebebyggelse.

Överpriset på en- och tvåfamilj sfastigheter i administrativa tätorter (taxeringsvärde

över 15 000 kr.) steg under föregående taxeringsperiod från

50,1 % år 1952 till 63,6 % år 1955 och 72,2 % år 1956. Av tablån här ovan

synes, att den allmänna fastighetstaxeringen medförde en sänkning av

överprisprocenten till 37,0 år 1957 samt att denna därpå stigit till 48,8 år

1960. På landsbygden steg överprisprocenten under föregående taxeringsperiod

från 48,8 år 1952 till 62,9 år 1955 och 65,0 år 1956. Efter den allmänna

fastighetstaxeringen sjönk överprisprocenten enligt samma tablå

till 30,8 år 1957 och steg därpå successivt till 40,6 år 1960. Även om överpriserna

sålunda alltjämt ligger på en lägre nivå än vid motsvarande tid

under föregående taxeringsperiod, har dock ökningen av dessa varit relativt

något starkare under innevarande taxeringsperiod än under den förra.

För bostadsfastigheterna, omfattande bl. a. även de större hyreshusen,

framgår utvecklingen åren 1957—1960 av härefter intagna tablå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 197 år 1962

9

År Samtliga fastigheter Därav med tax.-värde

högre än 15 000 kr.

Antal

överpris

Antal

Överpris

Städer, köpingar o. municipalsamhällen

köp

%

köp

%

1957 ................................

1041

16,2

1020

16,2

1958 ................................

1025

18,5

1005

18,5

1959 ................................

1367

18,6

1343

18,6

1960 ................................

1421

22,0

1396

21,9

1957—1960 ..........................

4 854

19,0

4 764

19,0

1952—1955 ..........................

4 097

15,7

Landsbygden

1957 ................................

94

17,2

90

17,3

1958 ................................

100

10,3

90

10,1

1959 ................................

118

16,2

109

16,0

1960 ................................

116

15,5

no

15,3

1957—1960 ..........................

428

14,9

399

14‘8

1952—1955 ..........................

400

37,0

Under taxeringsperioden 1952—1956 steg överprisprocenten för bostadsfastigheter

(taxeringsvärde över 15 000 kr.) i administrativa tätorter från

19,1 år 1952 — efter en viss nedgång år 1954, som torde få tillskrivas de vid

denna tid förekommande s. k. fondköpen — till 24,8 år 1956. Siffran för år

1955 (15,3 %) kan av nyss angivet skäl ej tillmätas betydelse. Den allmänna

fastighetstaxeringen medförde enligt denna tablå en sänkning av överprisprocenten

till 16,2; den har därpå successivt stigit till 21,9 år 1960. På

landsbygden steg överprisprocenten från 33,4 år 1952 till 42,2 år 1955 och

46,5 år 1956 för att efter den allmänna fastighetstaxeringen sjunka till 17,3.

Den har sedan enligt tablån legat på en lägre nivå; år 1960 var den 15,3.

I det följande har sammanställts motsvarande uppgifter rörande blandade

bostads- och affärsfastigheter samt rena af färsfastigheter för åren 1957—- 1960.

År

Samtliga fastigheter

Därav med tax.-värde

Antal

Överpris

högre än

Antal

15 000 kr.

överpris

%

köp

%

köp

Städer, köpingar o. municipalsamhällen

1957 ................................

396

26,3

395

26,3

1958 ................................

431

35,8

431

35,8

1959 ................................

535

33,3

529

33,3

1960 ................................

633

39,1

624

39,0

1957—1960 ..........................

1995

34,0

1979

34,0

1952—1955 ..........................

1327

21,0

Landsbygden

1957 ................................

93

26,7

90

27,0

1958 ................................

84

26,2

81

26,1

1959 ................................

120

18,8

112

17,2

1960 ................................

118

22,2

114

22,2

1957—1960 ..........................

415

23,1

397

22,7

1952—1955 ..........................

312

38,4

För ifrågavarande fastigheter (taxeringsvärde över 15 000 kr.) steg överprisprocenten

under föregående taxeringsperiod i administrativa tätorter

från 21,4 år 1952 — efter en nedgång år 1954 — till 26,8 år 1955 och 46,9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1962

är 1956. För landsbygden var motsvarande procenttal 31,3 resp. 53,6 och

52,4. Enligt den sista tablån medförde den allmänna fastighetstaxeringen en

sänkning av överprisprocenten i administrativa tätorter till 26,3 och på

landsbygden till 27,0 år 1957. överprisprocenten för år 1960 är, såsom av

tablån synes, 39,0 resp. 22,2. För landsbygden noteras således en sänkning

av prisnivån för bostads- och affärsfastigheter samt rena affärsfastigheter,

medan i administrativa tätorter priserna hittills hållit sig på en högre nivå

än vid samma tider under föregående taxeringsperiod. Antalet bostads- och

affärsfastigheter samt rena affärsfastigheter, som under denna tid gått i

köp på landsbygden är dock litet, varför siffrorna bör bedömas med försiktighet.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621217

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga rum. a1 i texten
  2. BevU 1962:66 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga rum. s. 5 i texten