Sök i Ratio Lex

Med förslag om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete

1962-10-12 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:202, Med förslag om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

1

Nr 202

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag om godkännande

av överenskommelse mellan Sverige och

Finland angående gränstullsamarbete; given Stockholms

slott den 9 november 1962.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 26 oktober 1962 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av en den 5 november

1962 undertecknad överenskommelse mellan Sverige och Finland angående

gränstullsamarbete vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

godkänna nämnda överenskommelse.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en mellan Sverige och

Finland avslutad överenskommelse om gränstullsamarbete. För att underlätta

trafiken mellan de båda länderna åtager sig dessa genom överenskommelsen

att bedriva samarbete i fråga om tullkontroll och tullklarering.

Överenskommelsen är väsentligen utformad i enlighet med motsvarande

avtal mellan Sverige och Norge. Samtidigt ingås en liknande överenskommelse

mellan Finland och Norge. Förslaget innebär att 1959 års lag om

gränstullsamarbete med annan stat, vilken redan gäller i förhållande till

Norge, blir tillämplig även i förhållande till Finland.

överenskommelsen är avsedd att träda i kraft en månad efter det att

ratifikationsinstrumenten utväxlats.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 202

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 202 år 1962

Överenskommelse mellan Sverige och Finland

angående gränstullsamarbete

Sveriges regering och Finlands

regering,

vilka önska underlätta trafiken

mellan Sverige och Finland och vilka

i detta syfte önska förenkla tullkontrollen

å och tullklareringen av

nämnda trafik,

hava träffat följande överenskommelse

om gränstullsamarbete:

Artikel 1

De fördragsslutande staterna skola,

på sätt närmare anges i denna överenskommelse,

bedriva samarbete i

fråga om tullkontroll å och tullklarering

av trafiken mellan de båda staterna.

Sådant samarbete benämnes

gränstullsamarbete och skall äga rum

inom kontrollzon.

På vardera sidan om riksgränsen

mellan de båda staterna skall utmed

densamma ett tre kilometer brett

område utgöra kontrollzon.

Vardera staten äger i samråd med

den andra staten bestämma att även

annat område, inom vilket gränstullsamarbete

är önskvärt, skall utgöra

kontrollzon. Sådan kontrollzon kan

omfatta landsvägssträcka, järnvägssträcka

med ett eller flera stationsområden,

flygplats, farled eller hamnområde.

Artikel 2

Vardera statens tullbestämmelser,

in- och utförselbestämmelser samt

andra bestämmelser rörande trafiken,

vilkas efterlevnad tullväsendet har

att övervaka vid verksamhet, som omfattas

av gränstullsamarbetet, skola

kunna tillämpas inom kontrollzon på

den andra statens territorium, då tulltjänst

utövas för den stat, i vilken bestämmelserna

utfärdats.

Åtgärd, som i anledning av gränstullsamarbete

för den ena statens

räkning vidtagits av myndighet eller

personal tillhörande den andra sta
-

Sopimus Suomen ja Ruotsin välillä jjrajatulliyhteistyöstä
Suomen

hallitus ja Ruotsin hallitus,

jotka haluavat helpottaa Suomen

ja Ruotsin välistä liikennettä ja

jotka siinä tarkoituksessa tahtovat

yksinkertaistaa sanotun liikenteen

tullivalvontaa ja tulliselvitystä,

ovat sopineet rajatulliyhteistyöstä

seuraavaa:

Artikla 1

Sopimusvaltiot harjoittavat tässä

sopimuksessa lähemmin ilmenevällä

tavalla molempien valtioiden välisen

liikenteen tullivalvonnassa ja tulliselvityksessä

yhteistyötä. Tällaista

yhteistyötä nimitetään rajatulliyhteistyöksi,

ja se tapahtuu valvontavyöhykkeellä.

Kolmen kilometrin levyinen alue

valtioiden välisestä valtakunnan rajasta

lukien molemmin puolin muodostaa

valvontavyöhykkeen.

Kumpikin valtio voi yksissä neuvoin

toisen valtion kanssa määrätä,

että myös muu alue, jolla rajatulliyhteistyö

on suotavaa, on valvontavyöhykettä.

Sellainen valvontavyöhyke

voi käsittää maantien osuuden,

rataosan siihen kuuluvine asemaalueineen,

lentokentän, väylän tai

satama-alueen.

Artikla 2

Kummankin valtion tullimääräyksiä,

tuonti- ja vientimääräyksiä sekä

muita liikennettä koskevia määräyksiä,

joiden noudattamista tullilaitos

valvoo rajatulliyhteistyöhön kuuluvassa

toiminnassa, voidaan, soveltaa

toisen valtion alueella olevalla valvontavyöhykkeellä,

kun tullitointa harjoitetaan

sen valtion lukuun, jossa

määräykset on annettu.

Toimenpide, jonka rajatulliyhteistyön

johdosta toisen valtion tulliviranomainen

tai tullihenkilökuntaan

kuuluva on suorittanut toisen valtion

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

3

tens tullväsen, skall anses som om

den vidtagits av den förstnämnda statens

tullmyndighet eller tullpersonal.

Insegel, som anbragts av den ena statens

tullmyndighet, skall i den andra

staten anses som om det anbragts av

tullmyndighet i sistnämnda stat.

Vardera staten skall genom sin centrala

tullmyndighet i förväg meddela

motsvarande myndighet i den andra

staten vilka bestämmelser som skola

äga tillämpning, då tulltjänst för dess

räkning utövas på den andra statens

territorium. Bestämmelserna skola

finnas tillgängliga för allmänheten

hos de tullmyndigheter i kontrollzonerna,

som omfattas av gränstullsamarbetet.

Tvångsmedel i enlighet med endera

statens lagstiftning må på den andra

statens territorium blott användas inom

kontrollzon vid undersökning i

omedelbart samband med smugglingsbrott

eller försök till dylikt brott

och endast under de förutsättningar,

som gälla enligt såväl den ena som

den andra statens lagstiftning.

Artikel 3

Vardera av de fördragsslutande

staterna åtager sig att låta sina tjänstemän

inom kontrollzoner på båda

staternas territorium utöva sådan

tulltjänst för den andra staten som

omfattas av gränstullsamarbetet.

Artikel 4

Vardera av de fördragsslutande

staterna åtager sig att inom kontrollzon

på sitt territorium tillåta den

andra statens tulltjänstemän att utöva

sådan tulltjänst för sin stat som

omfattas av gränstullsamarbetet.

För användande av tvångsmedel,

då tullljänst för den ena staten utövas

på den andra statens territorium,

må handräckning av polismyndighet

i sistnämnda stat begäras.

Artikel 5

Om endera staten låter beslagtaga

egendom i fall, då båda staternas bestämmelser

överträtts, skall egen
-

lukuun, katsotaan saman veroiseksi

kuin jos sen olisi suorittanut tämän

valtion tulliviranomainen tai tullihenkilökuntaan

kuuluva. Sinetöinti,

jonka on suorittanut toisen valtion

tulliviranomainen, katsotaan toisessa

valtiossa niin kuin se olisi viimeksi

mainitun valtion tulliviranomaisen

suorittama.

Kummankin valtion tulee tullilaitoksensa

keskusviraston välityksellä

etukäteen ilmoittaa toisen valtion

vastaavalle viranomaiselle, mitä

määräyksiä on sovellettava harjoitettaessa

sen lukuun tullitointa toisen

valtion alueella. Määräysten tulee olla

yleisön nähtävinä rajatulliyhteistyötä

hoitavien tulliviranomaisten luona

valvontavyöhykkeillä.

Toisen valtion lainsäädännön mukaisia

pakkokeinoja saadaan käyttää

toisen valtion alueella olevalla valvontavyöhykkeellä

vain tutkimuksessa,

joka välittömästi liittyy salakuljetusrikokseen

tai sellaisen rikoksen yritykseen,

ja vain sellaisin edellvtyksin,

jotka ovat kummankin valtion lainsäädännön

mukaisia.

Artikla 3

Kumpikin sopimusvaltio sitoutuu

sallimaan virkamiestensä harjoittaa

kummankin valtion alueilla olevilla

valvontavyöhykkeillä sellaista tullitointa

toisen valtion lukuun, joka

kuuluu rajatulliyhleistyöhön.

Artikla 4

Kumpikin sopimusvaltio sitoutuu

sallimaan oman alueensa tullivalvontavyöhykkeellä

toisen valtion tullimiesten

harjoittaa tämän maan

lukuun sellaista tullitointa, joka

kuuluu rajatulliyhteistyöhön.

Suoritettaessa tullitointa toisen valtion

lukuun toisen valtion alueella

voidaan viimeksi mainitun valtion

poliisiviranomaiselta pyytää virkaapua

pakkokeinon käyttämiseen.

Artikla 5

Jos jompikumpi valtio takavarikoi

lavaran silloin, kun kummankin valtion

määräyksiä on rikottu, on tavara

fl Bihang till riksdagens protokoll 10611. 1 samt. Nr 202

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

domen överlämnas till vederbörande

myndighet i den stat, på vars territorium

beslaget verkställts, utan så är

att särskild omständighet annat föranleder.

Har egendom med tillämpning av

vad i första stycket sägs överlämnats

till myndighet i endera staten, skall

vad om förverkande av sådan egendoms

värde må vara stadgat i den

andra staten icke äga tillämpning.

Artikel 6

Tjänsteman från den ena staten

skall, såvitt angår göromål som omfattas

av gränstullsamarbetet, på den

andra statens territorium i straffrättsligt

hänseende åtnjuta samma

ämbetsskydd som tjänsteman från

sistnämnda stat.

Artikel 7

Vardera av de fördragsslutande staterna

skall lämna den andra statens

centrala tullmyndighet uppgift å de

tjänstemän, som den vid varje tidpunkt

utsett att utöva tulltjänst som

omfattas av gränstullsamarbetet. För

att kunna utöva sådan tulltjänst skola

dessa tjänstemän vara godkända

av denna myndighet.

I den mån tjänstemän från endera

staten hava att utöva tulltjänst lör

den andra staten, äro de bundna av

instruktioner från vederbörande

myndighet i sistnämnda stat. Allmänna

instruktioner skola såvitt möjligt

förmedlas genom den centrala tullmyndigheten

i tjänstemännens egen

stat.

Artikel 8

Vardera av de fördragsslutande staterna

förbinder sig att, därest någon

dess tjänsteman begår ämbetsbrott

eller tjänsteförseelse, då han har att

utöva tulltjänst för den andra staten,

beivra gärningen som om den begåtts,

då tjänstemannen haft att utöva

tulltjänst för sin egen stat. Vardera

staten avstår från att straffa

tjänsteman från den andra staten för

motsvarande brott eller förseelse.

luovutettava sen valtion asianomaiselle

viranomaiselle, jonka alueella

takavarikko on suoritettu, jollei

erityisistä syistä muuta johdu.

Jos omaisuutta on luovutettu toisen

valtion viranomaiselle sen mukaisesti,

kuin mitä 1 kappaleessa on säädetty,

älköön toisessa valtiossa sellaisen

tavaran arvon menettämisestä voimassa

olevia säännöksiä sovellettako.

Artikla 6

Toisen valtion virkamies nauttii

rajatulliyhteityöhön kuuluvissa tehtävissä

toisen valtion alueella rikosoikeudellisesti

samaa suojaa virassaan

kuin viimeksi mainitun valtion

virkamies.

Artikla 7

Kummankin sopimusvaltion tulee

ilmoittaa toisen valtion tullilaitoksen

keskusvirastolle ne tullimiehet, jotka

kulloinkin on määrätty suorittamaan

rajatulliyhteistyöhön kuuluvia

tehtäviä. Voidakseen harjoittaa sanotunlaista

tullitointa tulee näiden

virkamiesten olla mainitun viranomaisen

hyväksymiä.

Toisen valtion virkamiesten harjoittaessa

tullitointa toisen valtion

lukuun tulee näiden noudattaa viimeksi

mainitun valtion asianomaisen

viranomaisen antamia ohjeita. Yleiset

toimintaohjeet tulee virkamiesten

mahdollisuuksien mukaan saada

oman valtionsa tullilaitoksen keskusviraston

välityksellä.

Artikla 8

Kumpikin sopimusvaltio sitoutuu

asettamaan virkamiehensä syytteeseen

toisen valtion lukuun tullitointa

suoritettaessa lapahtuneesta virkarikoksesta

tai virkavirheestä niin kuin

teko olisi tapahtunut virkamiesten

suorittaesaa tullitointa oman valtion

lukuun. Kumpikin valtio pidättäytyy

rankaisemasta toisen valtion virkamiestä

vastaavanlaisesta rikoksesta

tai virheestä.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 202 år 1962

5

Artikel 9

Vardera av de fördragsslutande staterna

är skyldig att ersätta skada,

som någon av dess tjänstemän genom

uppsåtlig eller oaktsam handling

åsamkar den andra staten eller tredje

man, då han utövar tulltjänst för

den andra staten, i den mån tjänstemannen

enligt sin egen stats regler

skulle bliva ansvarig därför. Tulltjänstemannen

är själv icke ansvarig

gentemot den andra staten.

Artikel 10

Vardera av de fördragsslutande staterna

kan uppsäga överenskommelsen

med en frist av sex månader.

Vardera av de fördragsslutande staterna

kan med omedelbar verkan

sätta överenskommelsen helt eller

delvis ur kraft i händelse av krig eller

krigsfara eller så framt andra särskilda

internationella eller nationella

förhållanden göra detta nödvändigt.

Den andra staten skall i sådant fall

omedelbart underrättas om de vidtagna

åtgärderna.

Artikel 11

Överenskommelsen skall ratificeras

och ratifikationsinstrumenten

skola utväxlas i Helsingfors snarast

möjligt.

Överenskommelsen träder i kraft

en månad efter det ratifikationsinstrumenten

utväxlats.

Till bekräftelse härav hava nedanstående

befullmäktigade ombud undertecknat

denna överenskommelse.

Som skedde i Stockholm den 5 november

1962, i två exemplar, på

svenska och finska språken, vilka

åga lika vitsord.

Artikla 9

Kumpikin sopimusvaltio on velvollinen

korvaamaan vahingon, jonka

sen virkamies harjoittaessaan tullitointa

toisen valtion lukuun tahallisella

tai tuottamuksellisella menettelyllä

aiheuttaa tälle valtiolle tai

kolmannelle miehelle, siinä määrin

kuin virkamies oman valtionsa säännösten

mukaan olisi siitä vastuussa.

Tullivirkamies ei itse ole toiselle valtiolle

vastuussa.

Artikla 10

Kumpikin sopimusvaltio voi irtisanoa

sopimuksen kuuden kuukauden

irtisanomisajoin.

Kumpikin sopimusvaltio voi välittömin

vaikutuksin saattaa sopimuksen

kokonaan tai osiltain voimasta

sodan tai sodanvaaran johdosta tai

mikäli erityiset kansainväliset tahi

kansalliset syyt tekevät sen tarpeelliseksi.

Toiselle valtiolle on sellaisessa

tapauksessa suroritetuista toimenpiteistä

välittömästi tiedotettava.

Artikla 11

Sopimus on ratifioitava ja ratifioimiskirjat

on vaihdettava Helsingissä

mahdollisimman pian.

Sopimus tulee voimaan yhden kuukauden

kuluttua siitä, kun ratifioimiskirjat

on vaihdettu.

Minkä vakuudeksi alla mainilut

valtuutetut ovat allekirjoittaneet

tämän sopimuksen.

Tehty Tukholmassa 5 päivänä

marraskuuta 1962 kahtena kappaleena

suomen ja ruotsin kielellä, jotka

ovat yhtä todistusvoimaiset.

Sven af Geijerstam Sakari Tuomioja

med förbehåll för ratifikation med

riksdagens bifall.

L. S.

L. S.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kung, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om gränstullsamarbete

mellan Sverige och Finland samt anför därvid följande.

I. Inledning

Enligt lagen den 18 december 1959 (nr 590) om gränstullsamarbete med

annan stat kan Kungl. Maj :t, efter avtal med vederbörande stat, förordna, att

vissa bestämmelser i lagen skall äga tillämpning för samarbete i fråga om

tullkontroll å och tullklarering av trafik mellan Sverige och den andra staten.

Efter en av riksdagen godkänd överenskommelse med Norge den 28 oktober

1959 har Kungl. Maj :t genom kungörelse den 18 december 1959 (nr

591) om gränstullsamarbete med Norge förordnat, att gränstullsamarbetslagens

bestämmelser skall äga tillämpning i förhållande till Norge.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 29 januari 1960 har prov med

svenskt-finskt gränstullsamarbete i Tornedalen pågått sedan den 1 oktober

1960.

I skrivelse den 13 oktober 1962 har generaltullstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t skall vidtaga de åtgärder som på svensk sida erfordras för att

genomföra ett gränstullsamarbete med Finland enligt ett vid skrivelsen fogat

utkast till överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete.

Detta utkast har upprättats i samråd med bl. a. den finska

tullstyrelsen.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av

försvarsstaben, statspolisintendenten, statens utlänningskommission, länsstyrelsen

i Norrbottens län och Svenska tullmannaförbundet. Samtliga remissinstanser

utom statspolisintendenten har tillstyrkt förslaget eller lämnat

det utan erinran.

Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende till närmare behandling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

7

II. Gränstullsamarbetslagen

Enligt 1 § i gränstullsamarbetslagen kan Kungl. Maj :t, efter avtal med

annan stat, förordna, att för samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering

av trafik mellan Sverige och den andra staten, i lagen benämnt

gränstullsamarbete, 2—13 §§ i lagen helt eller delvis skall äga tillämpning.

I 2 § finns bestämmelse om att en särskild zon, kallad kontrollzon, kan

upprättas, inom vilken samarbetet här i riket skall bedrivas. Kontrollzon

kan omfatta både område utefter rikets gräns och annat område, som utgörs

av landsväg- eller järnvägssträcka, flygplats, farled eller hamnområde.

Kontrollzon utmed gränsen får inte överstiga en bredd av femton kilometer.

Inom denna zon skall enligt 3 § i fråga om tullkontroll och tullklarering

för den andra statens räkning tillämpas de i den staten gällande bestämmelserna

om tull samt in- och utförsel jämte de bestämmelser i övrigt, vilkas

efterlevnad den andra statens tullväsen har att övervaka. Därvid kan inom

kontrollzonen användas sådana tvångsmedel som tulltjänsteman enligt den

andra statens lagstiftning äger anlita, dock endast under förutsättning att

det är fråga om undersökning i omedelbart samband med smugglingsbrott

eller försök till sådant brott samt lag eller författning i den andra staten

därigenom överträtts. I 5 § finns regler om kontrollzon i den andra staten,

motsvarande bestämmelserna i 3 § om kontrollzon här i riket.

Enligt 4 § må tullpersonal från den andra staten inom kontrollzon här i

riket utöva tulltjänst, som omfattas av gränstullsamarbete, under iakttagande

av den stats instruktioner och reglementen, för vilken tulltjänsten bedrives.

Svensk tullpersonal är enligt 6 § skyldig att utöva tulltjänst, som ingår

i gränstullsamarbete, under iakttagande av motsvarande instruktioner och

reglementen. I 7 § föreskrives, att åtgärd, som i anledning av gränstullsamarbete

vidtagits för svensk räkning av myndighet eller personal tillhörande

den andra statens tullväsen, är jämställd med åtgärd, som vidtagits av

svensk tullmyndighet eller tullpersonal. Därvid anses av tullmyndighet i den

andra staten anbragt insegel såsom svensk tullmyndighets insegel. Enligt 8 §

åtnjuter tulltjänsteman från den andra staten skydd enligt 10 kap. strafflagen,

då han här i riket utövar tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbetet.

Däremot är han inte underkastad bestämmelserna om ämbetsbrott i 25 kap.

strafflagen. Har å andra sidan svensk tulltjänsteman genom gärning, som

avses i 25 kap. 1—5 §§ strafflagen, åsidosatt sin tjänsteplikt, då han i anledning

av gränslullsamarbete haft att utöva tulltjänst för den andra staten,

blir påföljden densamma, som om gärningen begåtts under utövning av

svensk tulltjänst. I 9 § har intagits vissa bestämmelser om ersättningsskyldighet

för kronan i fall, då svensk tulltjänsteman under utövning av tulltjänst

för annan stat i anledning av gränstullsamarbete åstadkommit skada

för vilken han är skadeståndsskyldig enligt svensk rätt. Kronan har dock

regressrätt mot tjänstemannen i fråga.

I It) § ges vissa regler om förfarandet med egendom, som beslagtagits inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

kontrollzon i anledning av smugglingsbrott eller försök till sådant brott. Enligt

It § kan den, som i samband med verkställt eller tillämnat gränsöverskridande

gripits på svenskt område inom kontrollzon vid riksgränsen såsom

skäligen misstänkt för brott mot den andra statens bestämmelser om

tull m. m. eller försök till sådant brott, gripas och omedelbart föras till tulleller

polismyndighet i den andra staten. Därvid måste dock vissa i paragrafen

angivna förutsättningar vara uppfyllda. 12 § innehåller bestämmelser om

förfarandet då någon med tillämpning av bestämmelser i den andra staten,

vilka motsvarar stadgandena i 11 §, förts till svensk myndighet.

Slutligen finns i 13 § föreskrifter om att vad som enligt 3—5, 10 och 11 §§

gäller inom kontrollzon skall äga tillämpning även utanför sådan zon, om

den som misstänks för smugglingsbrott eller försök till sådant brott förföljs

utanför zonen i omedelbart samband med gärningen.

Enligt 1 § i den inledningsvis omnämnda kungörelsen den 18 december

1959 skall 2—13 §§ i gränstullsamarbetslagen äga tillämpning för gränstullsamarbete

med Norge.

III. Generaltullstyrelsens framställning

I sin framställning redogör generaltullstyrelsen inledningsvis för de prov

med svenskt-finskt gränstullsamarbete, som efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

påbörjades den 1 oktober 1960 och fortfarande pågår. Dessa prov är,

enligt vad styrelsen sålunda redovisar, anordnade på följande sätt.

Längs riksgränsen i Tornedalen finns sex sådana gränsövergångsställen,

som avses i 12 § första stycket utlänningskungörelsen den 4 juni 1954 (nr

457), där utlänning får inresa till Sverige från Finland eller utresa till detta

land från Sverige. Av dessa gränsövergångsställen är fem öppna året om

och det sjätte öppet endast vintertid. Förutom gränsövergångsställena finns

ett fyrtiotal överfartsställen, vilka fastställts enligt 12 § andra stycket utlänningskungörelsen

och där gränsbor som är försedda med visst intyg får

passera gränsen.

Proven bedrivs endast vid gränsövergångsställena. Vid fyra av dessa avser

proven enbart egentlig gränstrafik (s. k. liten gränshandel, d. v. s. varuförsel

av gränsbor som för eget behov förvärvat varor i gränskommun i

grannlandet) och resandetrafik, under det att den kommersiella trafiken

hittills inte berörts av proven. Vid dessa fyra gränsövergångsställen tillämpas

det s. k. förbikörningssystemet, som innebär att trafiken i riktning mot

Sverige kontrolleras och klareras uteslutande av svensk tullpersonal på

svensk sida medan trafiken i riktning mot Finland kontrolleras och klareras

uteslutande av finsk tullpersonal på finsk sida. Vid det femte gränsövergångsstället

omfattar gränstullsamarbetet all slags trafik, vilken kontrolleras

och klareras uteslutande av finsk tullpersonal på finsk sida. Vid

detta övergångsställe är dock den kommersiella trafiken obetydlig och

ensartad. Vid det sjätte gränsövergångsstället slutligen, vilket är stängt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

nattetid, kontrolleras och klareras trafiken under eu del av dagen uteslutande

av finsk personal på finsk sida. Under denna tid förekommer endast

egentlig gränstrafik och resandetrafik. Under återstående del av dagen

kontrolleras och klareras sådan trafik av svensk personal på svensk

sida och av finsk personal på finsk sida, varvid förbikörningssystemet tilllämpas.

Under denna del av dagen klareras även kommersiell trafik, dock

utan att därvid något tullsamarbete förekommer.

Enligt generaltullstyrelsens uppfattning hör gränstullsamarbetet vid de

fyra förstnämnda gränsövergångsställena nu lämpligen genomföras i de

former, som tillämpats under proven. Detta betyder, att den kommersiella

trafiken vid dessa gränsövergångsställen inte kommer att omfattas av gränstullsamarbetet.

Styrelsen finner det dock möjligt, att efter en ytterligare

förenkling av de finska gränsformaliteterna även den kommersiella trafiken

skulle kunna infogas i gränstullsamarbetet vid tre av dessa gränsövergångsställen

samt att tullkontroll och tullklarering av trafiken där skulle

kunna förläggas helt till antingen den svenska eller den finska sidan. Vid

det gränsövergångsställe, där tullkontroll och tullklarering av all trafik

under proven för närvarande ombesörjes av enbart finsk personal på finsk

sida, bör gränstullsamarbetet enligt generaltullstyrelsens mening genomföras

i den prövade formen. Även på det sjätte gränsövergångsstället bör,

enligt vad styrelsen anför, all trafik kontrolleras och klareras enbart av

finsk personal på den finska sidan.

Generaltullstyrelsen anför i detta sammanhang, att trafik- och tullförhållandena

i Tornedalen kan komma att utvecklas så att de nu förordade

formerna för gränstullsamarbetet bör ändras. En överenskommelse mellan

Sverige och Finland om gränstullsamarbete synes därför styrelsen böra utformas

så, att den ger möjlighet till sådana ändringar.

Enligt vad generaltullstyrelsen framhåller har proven med gränstullsamarbete

inte omfattat den allmänna tulluppsikten vid gränsen. Ett formlöst

samarbete mellan svensk och finsk tullpersonal har dock sedan länge ägt

rum på detta område. Ett sådant samarbete bör enligt styrelsen innefattas

i en överenskommelse mellan Sverige och Finland om gränstullsamarbete.

I fråga om sjötrafiken med bilfärjor och passagerarfartyg mellan de båda

länderna, särskilt på Åland, pågår överläggningar om visst gränstullsamarbete,

huvudsakligen gällande gränsformaliteterna beträffande lastbilstrafiken.

Även en sådan form av gränstullsamarbete bör, framhåller styrelsen,

innefattas i överenskommelsen. Beträffande flygtrafiken på Nordkalotten

har, enligt vad styrelsen vidare uppger, ägt rum vissa förberedande överläggningar

om tullsamarbete.

Det gränstullsamarbete, vars genomförande nu föreslås, medger enligt

generaltullstyrelsens uppgift en personalminskning med endast några få

tjänstemän. Fördelarna med samarbetet anser styrelsen i huvudsak vara

att trafiken kan expedieras snabbare, att de berörda trafikanterna behöver

göra endast ett uppehåll för tullkontroll och tullklarering samt att tulluppsikten

i smugglingsbekämpande syfte kan beräknas bli effektivare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

Det av generaltullstyrelsen framlagda utkastet till överenskommelse mellan

Sverige och Finland angående gränstullsamarbete har upprättats i samråd

med representanter för utrikes- och inrikesdepartementen samt med

statspolisintendenten, statens utlänningskommission, försvarsstaben och

länsstyrelsen i Norrbottens län. Samråd har även skett med den finska tullstyrelsen

och, eftersom en överenskommelse mellan Finland och Norge angående

motsvarande gränstullsamarbete samtidigt förberetts, likaledes med

det norska tolldirektoratet.

Vid överläggningar i Stockholm den 12 oktober 1962 har den svenska

generaltullstyrelsen, den finska tullstyrelsen och det norska tolldirektoratet

slutligen enats om att för sina regeringar framlägga förslag om genomförande

av dels ett svenskt-finskt gränstullsamarbete i enlighet med det av

generaltullstyrelsen till Kungl. Maj :t ingivna utkastet till överenskommelse

mellan Sverige och Finland i ämnet, dels ett finskt-norskt gränstullsamarbete

i enlighet med ett motsvarande utkast till överenskommelse mellan

Finland och Norge.

Generaltullstyrelsen har, enligt vad styrelsen fortsättningsvis framhåller,

utformat det ingivna avtalsutkastet i huvudsaklig överensstämmelse med

den gällande överenskommelsen mellan Sverige och Norge om gränstullsamarbete,

vilken är som bilaga fogad till kungörelsen den 18 december

1959 om gränstullsamarbete med Norge. I en del hänseenden företer dock

det nu framlagda förslaget till svensk-finsk överenskommelse vissa avvikelser

från den svensk-norska överenskommelsen. Styrelsen redogör för

dessa avvikelser samt lämnar — under hänvisning till förarbetena till gränstullsamarbetslagen

och den svensk-norska överenskommelsen — även i övrigt

vissa kommentarer till de föreslagna artiklarna.

Artikel 1. Artikeln behandlar frågan om upprättande av konlrollzon. Denna

är i den svensk-norska överenskommelsen fastställd till femton kilometers

bredd. Styrelsen anför i denna del.

Styrelsen anser det påkallat att på ömse sidor om den svensk-finska gränsen

— liksom vid svensk-norska gränsen — fastställas kontrollzoner utmed

gränsen, inom vilka gränstullsamarbetet kan äga rum. Med hänsyn till de

lokala förhållandena kunna emellertid kontrollzonerna vid svensk-finska

gränsen göras väsentligt smalare än vid svensk-norska gränsen. En bredd

av tre kilometer på vardera sidan gränsen torde bliva tillräcklig. Styrelsen

föreslår därför, att i förevarande artikel fastställas kontrollzoner utmed

gränsen med en bredd av tre kilometer på vardera sidan gränsen. I södra

delen av gränsområdet komma landsvägarna vid gränsen att falla inom

dessa tre kilometer hreda kontrollzoner. Vid den norra delen av gränsen

gå däremot landsvägarna på vissa ställen betydligt längre in i respektive

land än tre kilometer. Det är av vikt att även dessa delar av landsvägarna

utgöra kontrollzoner. Med hänsyn härtill bör lämpligen — med stöd av 2 §

gränstullsamarbetslagen och i överensstämmelse med tredje stvcket i förevarande

artikel — i Kungl. Maj :ts kungörelse om gränstullsamarbete med

finland liksom i motsvarande finska författning intagas en bestämmelse

med innebörd att, där landsvägarna vid riksgränsen icke falla inom trekilometerszonen,

landsvägssträckorna skola utgöra kontrollzoner.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

11

Artikelns tredje stycke möjliggör, enligt vad styrelsen vidare anför, ett

eventuellt gränstullsamarbete i framtiden rörande järnvägstrafiken mellan

Haparanda och Torneå samt sjö- och lufttrafiken mellan Sverige och Finland.

Såsom generaltullstyrelsen framhåller, stadgas i sista stycket av artikel 1

i den svensk-norska överenskommelsen, som motsvaras av 13 § i gränstullsamarbetslagen,

att bestämmelserna i vissa artiklar av överenskommelsen

skall gälla även utanför kontrollzon då fråga är om smugglingsbrott eller

försök därtill och den misstänkte förföljes i omedelbart samband med gärningen.

Motsvarande bestämmelse finns ej i förslaget till svensk-finsk

överenskommelse. Styrelsen anser en sådan bestämmelse med hänsyn till bevakningsorganisationens

utspridning i Tornedalen inte påkallad vid den

svensk-finska gränsen.

Artikel 2. Det andra stycket i denna artikel, vilket saknar motsvarighet i

överenskommelsen med Norge, innehåller bestämmelser motsvarande 7 §

gränstullsamarbetslagen. De har enligt styrelsen medtagits, enär i Finland

inte kommer att utfärdas någon särskild gränstullsamarbetslag.

I övrigt motsvaras denna artikel av 3 och 5 §§ i gränstullsamarbetslagen.

Styrelsen erinrar om departementschefens uttalande angående 3 § i propositionen

med förslag till lag om gränstullsamarbete (1959: 180, s. 37), att

det beträffande såväl denna som övriga bestämmelser i lagen fick i fråga

om varje stat, med vilken gränstullsamarbete kom att inledas, prövas vilka

av lagens bestämmelser som skulle göras tillämpliga. Enligt departementschefen

borde 3 § inte användas i förhållande till land, vars lagstiftning i förevarande

hänseende väsentligen avvek från den svenska. Såvitt angick

Norge hade det med hänsyn till likheterna i lagstiftning m. m. inte ansetts

möta några betänkligheter att sätta paragrafens bestämmelser helt i kraft.

Styrelsen anser hinder inte möta mot att sätta ifrågavarande bestämmelser i

kraft även beträffande Finland.

I fråga om rätten att använda tvångsmedel inom kontrollzon på det andra

landets territorium, varom styrelsens förslag innehåller regler i fjärde stycket

av artikeln, erinrar styrelsen om departementschefens uttalande i propositionen

med förslag till gränstullsamarbetslag (s. 34), att det vore önskvärt

att användningen av tvångsmedel ägde rum endast under de förutsättningar

som gällde enligt såväl den ena som den andra statens lagstiftning.

Styrelsen fortsätter.

Av formella skäl ansågs emellertid en bestämmelse av sådan innebörd icke

lämpligen böra intagas i den svensk-norska gränstullsamarbetsöverenskommelsen.

Vid sådant förhållande inflöt ej heller en dylik bestämmelse i

gränstullsamarbetslagen. I stället löstes frågan på det sättet, att den svenska

tullpersonalen genom Kungl. Maj:ts kungörelse om gränstullsamarbete med

Norge (9 §) ålades att vid ingripande mot smugglingsbrott eller försök därtill

på norskt territorium ej överskrida de befogenheter som tillkomma tullpersonal

enligt norska bestämmelser, varjämte en motsvarande instruktion

utfärdades i Norge.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

Beträffande det svensk-finska gränstullsamarbetet föreligga icke några

formella hinder att i själva gränstullsamarbetsöverenskommelsen mellan

Sverige och Finland intaga bestämmelse om att tvångsmedel enligt endera

statens lagstiftning må användas inom kontrollzon på den andra statens

territorium endast under de förutsättningar, som gälla enligt såväl den ena

som den andra statens lagstiftning. En sådan bestämmelse har därför upptagits

i artikel 2 i utkastet till gränstullsamarbetsöverenskommelsen mellan

Sverige och Finland.

Artiklarna 3—5. Artiklarna överensstämmer i huvudsak med motsvarande

artiklar i den svensk-norska överenskommelsen. Styrelsen påpekar dock,

att andra stycket i artikel 5 saknar motsvarighet i överenskommelsen med

Norge. Denna bestämmelse, som motsvarar 10 § andra stycket i gränstullsamarbetslagen,

har enligt styrelsen — liksom andra stycket i artikel 2 —

tagits med, eftersom någon särskild gränstullsamarbetslag inte kommer att

utfärdas i Finland.

Styrelsen påpekar i detta sammanhang, att bestämmelserna i artikel 6 i

överenskommelsen med Norge inte har någon motsvarighet i förslaget. Styrelsen

anför härom.

Bestämmelserna i artikel 6 i gränstullsamarbetsöverenskommelsen mellan

Sverige och Norge, vilken artikel motsvaras av 11 och 12 §§ i gränstullsamarbetslagen,

medgiva under strängt begränsade förutsättningar att på

den ena statens område för smugglingsbrott mot den andra staten gripen

person kan föras till tull- eller polismyndighet i sistnämnda stat. Bestämmelserna

intogos i gränstullsamarbetsöverenskommelsen och i gränstullsamarbetslagen

med hänsyn till att de ansågos ha särskild betydelse från norsk

synpunkt. Vad angår det svensk-finska gränstullsamarbetet har frågan icke

samma betydelse. För övrigt ha erfarenheterna från det svensk-norska gränstullsamarbetet

visat att under de snart tre år den svensk-norska gränstullsamarbetsöverenskommelsen

samt gränstullsamarbetslagen varit i kraft något

behov av tillämpning av förevarande bestämmelser icke varit förhanden.

Vid sådant förhållande saknas anledning att upptaga bestämmelserna i den

svensk-finska gränstullsamarbetsöverenskommelsen och att sätta 11 och

12 §§ i gränstullsamarbetslagen i kraft beträffande det svensk-finska gränstullsamarbetet.

Artiklarna 6—9. Dessa artiklar överensstämmer i huvudsak med artiklarna

7—10 i den svensk-norska överenskommelsen.

Artikel 10. Beträffande denna artikel, som innehåller bestämmelser om

uppsägning av överenskommelsen, uppger styrelsen att, såvitt avser andra

stycket, artikel 15 i överenskommelsen den 12 juli 1957 mellan Sverige, Danmark,

Finland och Norge om upphävande av passkontrollen vid de internerdiska

gränserna (jfr SFS 1958: 122) tjänat som förebild.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1062

13

IV. Remissyttrandena

Såsom jag nämnt inledningsvis, har samtliga remissinstanser med ett undantag

tillstyrkt generaltullstyrelsens framställning eller lämnat denna utan

erinran. Tillstyrkanden föreligger sålunda från försvarsstaben, statens utlänningskommission,

länsstyrelsen i Norrbottens län och Svenska tullmannaförbundet.

Försvarsstaben framhåller, att det av generaltullstyrelsen upprättade utkastet

till överenskommelse om gränstullsamarbete liksom utkast till därav

följande författningar beretts i samråd med försvarsstaben. De synpunkter,

som vid detta samråd framförts av försvarsstaben, har i allt väsentligt beaktats.

Härvid har enligt försvarsstabens uppgift ömsesidigt förutsatts, att någon

minskning av personalstyrkan inte kommer att ske. överbefälhavaren

har, enligt vad försvarsstaben vidare uppger, orienterats i ärendet. Under

hänvisning till det anförda tillstyrker försvarsstaben en lösning i enlighet

med generaltullstyrelsens förslag.

Statens utlänningskommission meddelar, att kommissionen från de synpunkter

den företräder inte har något att erinra mot det framlagda förslaget.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som inte framför någon erinran mot förslaget,

förklarar, att länsstyrelsen tidigare av generaltullstyrelsen beretts

tillfälle att granska och yttra sig över detta samt att länsstyrelsen därvid hört

landsfogden och Föreningen Norrbottens läns landsfiskaler.

Svenska tullmannaförbundet uppger, att generaltullstyrelsen före påbörjandet

av proven med det föreslagna gränstullsamarbetet lämnat förbundet

de informationer som med hänsyn till den berörda tullpersonalens intressen

kunde ifrågakomma. Då förbundet därutöver, under pågående prov, haft

tillfälle att till generaltullstyrelsen framföra vissa synpunkter i fråga om

gränsbevakningstjänstemännens arbetsuppgifter enligt det framlagda förslaget

och dessa synpunkter vunnit beaktande, har förbundet nu intet att

anföra, heter det i förbundets yttrande.

Statspolisintendenten, slutligen, anser sig från de synpunkter han närmast

har att företräda inte kunna tillstyrka en permanentning av det gränstullsamarbete,

som sedan år 1960 pågått som försök, men har intet att erinra

mot utformningen av det framlagda förslaget till överenskommelse om gränstullsamarbete,

om en slutgiltig sådan överenskommelse ändock anses böra

träffas.

V. Departementschefen

Mellan Sverige och Norge har gränstullsamarbete ägt rum sedan den 1 januari

1960. Erfarenheterna av detta samarbete, som föregåtts av några års

försöksverksamhet, har visat sig genomgående goda. Sålunda har betydande

lättnader inträtt för resandetrafiken, samtidigt med att bekämpningen av

smuggling blivit effektivare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

Sedan den 1 oktober 1960 pågår prov med svenskt-finskt gränstullsamarbete

i Tornedalen. Proven omfattar huvudsakligen kontroll och klarering

av resandetrafik samt egentlig gränstrafik, varmed avses s. k. liten gränshandel

d. v. s. varuförsel av gränsbor som för eget behov förvärvat varor i

gränskommun i grannlandet. Däremot avser proven endast i ringa omfattning

den kommersiella trafiken. Proven är vidare begränsade till landsvägstrafiken.

Härvid tillämpas i huvudsak det s. k. förbikörningssystemet,

d. v. s. trafiken till Sverige kontrolleras och klareras uteslutande av svensk

personal på svensk sida medan trafiken till Finland kontrolleras och klareras

uteslutande av finsk personal på finsk sida. I begränsad utsträckning

kontrolleras och klareras trafiken enbart av finsk personal på finsk sida.

De hittills pågående proven har enligt generaltullstyrelsens uppfattning

visat, att stora fördelar kan vinnas genom gränstullsamarbetet och att ett

sådant samarbete torde kunna genomföras i huvudsakligen de former som

tillämpats under proven. Under hänvisning härtill har generaltullstyrelsen

nu föreslagit en fastare reglering av det svensk-finska gränstullsamarbetet

genom en överenskommelse mellan de båda länderna. Förberedande överläggningar

rörande en sådan överenskommelse har ägt rum mellan svenska

generaltullstyrelsen och finska tullstyrelsen. I dessa överläggningar har

även norska tolldirektoratet deltagit. Avsikten är nämligen att samtidigt genomföra

ett gränstullsamarbete även mellan Finland och Norge. Vid förhandlingarna

har man nått enighet om utkast till överenskommelser angående

gränstullsamarbete såväl mellan Sverige och Finland som mellan Norge

och Finland.

Gränstullsamarbetet mellan Sverige och Norge grundar sig på bestämmelsen

i 1 § lagen den 18 december 1959 om gränstullsamarbete med annan

stat, enligt vilken Kungl. Maj :t, efter avtal med annan stat, kan förordna

att, för samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafik mellan

Sverige och den andra staten, lagen helt eller delvis skall äga tillämpning.

Lagen innehåller bestämmelser, som möjliggör för den ena statens tulltjänstemän

att i viss utsträckning utföra tulltjänst på den andra statens

område och tulltjänst i den egna staten för den andra statens räkning. Samarbetet

skall i regel äga rum inom särskilda kontrollzoner i de båda staterna.

Dessa zoner skall i allmänhet upprättas utefter riksgränsen men kan

också utgöras av t. ex. flygplats eller hamnområde.

Utkastet till överenskommelse med Finland angående gränstullsamarbete

är upprättat med motsvarande överenskommelse mellan Sverige och

Norge som förebild. Vissa olikheter föreligger dock, av vilka jag här vill

närmare beröra de viktigaste.

Medan kontrollzonen för gränstullsamarbetet med Norge fastställts till

femton kilometers bredd, har med hänsyn till de lokala förhållandena en tre

kilometer bred kontrollzon ansetts tillräcklig för det svensk-finska gränstullsamarbetet.

Även vissa landsvägssträckor längre in i landet har emellertid

förutsatts skola utgöra kontrollzon.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

Lagen om gränstullsamarbete med annan stat medger rätt att, under vissa

särskilt angivna förutsättningar, föra en person, som gripits i den ena

statens kontrollzon såsom misstänkt för smuggling eller smugglingsförsök,

till tull- eller polismyndighet i den andra staten. Denna bestämmelse finns

intagen i överenskommelsen med Norge men har, bl. a. på grund av erfarenheterna

vid det svensk-norska gränstullsamarbetet, inte ansetts behövlig i

den svensk-finska överenskommelsen. Vidare föreskrives i lagen, att vad som

enligt vissa bestämmelser däri gäller inom kontrollzon, bland annat reglerna

om anlitande av tvångsmedel och de ovan berörda bestämmelserna om

rätt att föra en i den ena staten gripen person till tull- eller polismyndighet

i den andra staten, skall gälla även utanför kontrollzonen, om den som är

misstänkt för smuggling eller smugglingsförsök förföljs utanför denna zon i

omedelbart samband med gärningen. En föreskrift av denna innebörd finns

intagen i överenskommelsen med Norge men har med hänsyn till bevakningsorganisationens

utspridning i Tornedalen inte ansetts påkallad i överenskommelsen

mellan Sverige och Finland.

Överenskommelsen kan uppsägas av vardera staten med en frist av i regel

sex månader. I likhet med vad som stadgats i den nordiska överenskommelsen

om upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränserna har

emellertid i överenskommelsen intagits en bestämmelse om att vardera staten

kan med omedelbar verkan sätta överenskommelsen helt eller delvis urkraft

vid krig eller krigsfara eller om andra särskilda internationella eller

nationella förhållanden gör detta nödvändigt, överenskommelsen är avsedd

att — efter godkännande och ratificering i vederbörlig ordning — träda i

kraft en månad efter det att ratifikationshandlingarna utväxlats.

Generaltullstyrelsens utkast till överenskommelse har av remissinstanserna

överlag godtagits.

I likhet med generaltullstyrelsen anser jag, att den hittills bedrivna försöksverksamheten

med svenskt-finskt gränstullsamarbete nu givit tillräckliga

erfarenheter för att bedöma lämpligheten av att fastare reglera detta

samarbete. Någon olägenhet av den svensk-finska samverkan i tullarbetet

har inte påvisats från något håll. Däremot har en sådan samverkan visat sig

erbjuda väsentliga fördelar. Besparingen av personal blir visserligen obetydlig,

men för trafikanternas del innebär de förenklade tullformaliteterna en

avsevärd lättnad. Vidare torde smugglingen kunna bekämpas effektivare genom

samarbetet mellan de båda ländernas tullväscn.

Jag finner sålunda förutsättningar nu föreligga för ett slutligt genomförande

av gränstullsamarbetet med Finland. Beträffande utformningen av

detta samarbete kan jag ansluta mig till det av generaltullstyrelsen uppgjorda

förslaget till överenskommelse med Finland. Som jag tidigare nämnt,

överensstämmer det i huvudsak med den nu gällande överenskommelsen

mellan Sverige och Norge.

I detta sammanhang vill jag erinra om att den gränsövervakning, som ankommer

på tullverket enligt gränsövervakningskungörelsen, förutsättes va
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

ra undantagen från gränstullsamarbetet med Finland liksom fallet är i förhållande

till Norge. Den svenska gränsbevakningens organisation i Tornedalen

påverkas inte i nämnvärd mån av gränstullsamarbetet. Tullverkets

gränsövervakning kan därför fortgå i den omfattning, som förutsättes i

gränsövervakningskungörelsen. Gränstullsamarbetet påverkar inte heller

det samarbete mellan den svenska tull- och polispersonalen i Tornedalen,

som sedan år 1960 pågår i samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län och

som hittills givit goda erfarenheter. Jag förutsätter, att generaltullstyrelsen

vid tillämpningen av gränstullsamarbetet även i fortsättningen håller erforderligt

samråd med polismyndigheterna och övriga svenska myndigheter

vilkas verksamhet berörs av gränstullsamarbetet.

Vidare må i detta sammanhang framhållas att, om gränstullsamarbetet i

fortsättningen skulle visa sig medföra allvarliga olägenheter, möjlighet finns

att med kort varsel helt eller delvis säga upp överenskommelsen därom.

Gränstullsamarbetet kommer till en början att omfatta endast landsvägstrafik.

Vissa förberedelser för tullsamarbete i fråga om sjö- och lufttrafik

har emellertid redan vidtagits. Överenskommelsen medger gränstullsamarbete

även på dessa områden och beträffande järnvägstrafik. Frågor om en

utvidgning av gränstullsamarbetet till angivna områden liksom frågor rörande

andra mera väsentliga ändringar i detta samarbete bör emellertid av

generaltullstyrelsen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med vad i det föregående anförts föreligger förslag till

överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete.

Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag som Bilaga.

1

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet

att göra framställning om undertecknande av överenskommelsen hemställer

föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte

för sin del godkänna det föreliggande förslaget till överenskommelse mellan

Sverige och Finland angående gränstullsamarbete.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet

Regenten.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

1 Bilagan, som — bortsett från en mindre ändring av formell natur — överensstämmer med

det av generaltullstyrelsen framlagda utkastet, har här uteslutits. Den vid propositionen fogade

texten överensstämmer med förslaget utom därutinnan att, sedan datering och underskrift verkställts,

uppgift härom införts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202 år 1962

17

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober

1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet

godkänt förslag till överenskommelse mellan Sverige och Finland

angående gränstullsamarbete. Enligt artikel 11 i förslaget skall överenskommelsen

ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att

med förbehåll för ratifikation med riksdagens bifall underteckna överenskommelsen.

Ur protokollet:

L.-O. Brilioth

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 202 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 november 1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

af Geijerstam, följande.

Sedan Kungl. Maj :t den 26 oktober 1962 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet

att, med förbehåll för ratifikation med riksdagens bifall, för

Sveriges del underteckna överenskommelse mellan Sverige och Finland angående

gränstullsamarbete av en lydelse svarande mot det förslag Kungl.

Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har överenskommelsen den

5 november 1962 blivit vederbörligen undertecknad.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 26 oktober

1962 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna nämnda överenskommelse.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621218

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till förordning angående de tider då allmän fastighetstaxering skall äga rum. a1 i texten
  2. BevU 1962:67 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränstullsamarbete. s. 1 i texten