Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna

1962-01-26 · 96 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 94 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:43, Angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l/å år 1962

1

Nr 43

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående vissa anslag för

budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna; given

Stockholms slott den 26 januari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det av statsmakterna år 1960 beslutade programmet för utbyggnad av de

tekniska högskolornas sammanlagda årliga intagningskapacitet innebar att denna

skulle öka från 1 000 nybörjarplatser hösten 1959 till 1 850 hösten 1965. Av den

ökade utbildningskapaciteten har hösten 1960 och hösten 1961 redan tillkommit

119 nya sådana platser.

I propositionen, som behandlar frågor om den pågående utbyggnaden av de

tre högskolorna, förutsättes, att det år 1960 uppställda utbyggnadsprogrammet

i allt väsentligt skall kunna hållas. Vissa förändringar i detta program förordas.

Sålunda föreslås, att antalet nybörjarplatser vid avdelningen för arkitektur vid

tekniska högskolan i Lund ökas utöver den redan beslutade intagningskapaciteten,

eller med 32 till 60. Samtidigt föreslås, att intagningsökningen vid avdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola fördelas på

något längre tid än som tidigare avsetts. Vid bifall till de framlagda förslagen

kommer antalet nya utbildningsplatser vid de tekniska högskolorna hösten 1962

att öka med totalt 218, jämfört med hösten 1961.

För nästa budgetår föreslås en väsentlig utökning av högskolornas topptjänstorganisation.

Sammanlagt innebär förslagen ett nettotillskott budgetåret 1962/63

av femton professurer och två laboraturer. Härav hänför sig tre professurer och

en laboratur till tekniska högskolan i Stockholm, åtta professurer och en labo
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr ^3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majrts ''proposition nr 43 år 1962

ratur till Chalmers tekniska högskola samt fyra professurer till tekniska högskolan

i Lund.

För att underlätta planläggningen av verksamheten vid sistnämnda två högskolor

— vid vilka en väsentlig ökning av intagningskapaciteten avses ske budgetåret

1963/64 och därpå följande budgetår — framlägges långtidsplaner avseende

en successiv förstärkning av de bägge högskolornas topptjänstorganisation.

Sålunda förordas, att riksdagen nu fattar beslut om inrättande budgetåren

1963/64—1967/68 vid de båda högskolorna av inte mindre än 46 professurer och

fyra laboraturer. Av dessa hänför sig 14 professurer och tre laboraturer till Chalmers

tekniska högskola samt 32 professurer och en laboratur till tekniska högskolan

i Lund. Med organisatorisk anpassning härtill förordas beslut om indragning

budgetåret 1963/64 av fyra professurer och tre laboraturer vid Chalmers

tekniska högskola. I propositionen återfinnes en sammanställning av dessa tjänster

på s. 66.

Utöver de förordade topp tjänsterna framlägges förslag om utökning nästa budgetår

av de tekniska högskolornas personalorganisation med ca 130 tjänster,

däribland tretton universitetslektorat och ett fyrtiotal assistenttjänster.

Kostnaderna för de i propositionen föreslagna förstärkningarna av högskolornas

personalorganisation beräknas budgetåret 1962/63 uppgå till drygt 4,25

miljoner kr.

I propositionen förutsättes vidare, att medel skall kunna ställas till förfogande

för all den byggnadsverksamhet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska

högskolan i Lund, som fordras för att det år 1960 beslutade utbyggnadsprogrammet

skall kunna följas. Sålunda förutsättes, att bl. a. nybyggnader för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad, för matematiskt centrum samt tillbyggnad

för avdelningen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och nybyggnader

för avdelningarna för elektroteknik, maskinteknik och arkitektur vid

tekniska högskolan i Lund skall kunna påbörjas redan nästa budgetår. Till

byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola och vid tekniska högskolan i

Lund äskas i förevarande sammanhang för nästa budgetår investeringsanslag av

respektive 14,4 och 1,5 miljoner kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 är 1962

3

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmquist.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor angaende vissa

anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10 ecklesiastikdepartementet, har Kungl.

Maj:t på min hemställan under punkterna 226, 232, 238, 327 och 328 föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1962/63

beräkna

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av

19 445 000 kr.;

till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 15 504 000

kr.;

till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar ett förslagsanslag 1 207 000 kr.;

till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 14 454 000 kr.;

till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund ett investeringsanslag av

1 525 000 kr.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lf.3 år 1962

I. Pågående och planerad utbyggnad

Enligt statsmakternas år 1960 fattade beslut (prop. 1960:119; Sä. u. 1; Rskr

327) skall de tekniska högskolornas sammanlagda intagningskapacitet ökas från

ca 1 000 nybörjare per år till ca 1 850 nybörjare höstterminen 1965. Detta avses

ske genom en begränsad ökning vid tekniska högskolan i Stockholm, från 600 till

ca 770, genom en betydande intagningsökning vid Chalmers tekniska högskola,

från 400 till ca 650, samt genom uppbyggnad av en tredje läroanstalt för högre

teknisk utbildning och forskning i Lund. Denna läroanstalt, som interimistiskt

benämnes tekniska högskolan i Lund, avses få en intagningskapacitet som hösten

1965 uppgår till ca 430 nybörjarplatser. Den planerade ökningens fördelning på

högskolor, avdelningar och år framgår av följande sammanställning.

Avdelning för

Intagningskapacitet

höstterminen 1959

1

Föreslagen intagningsökning höstterminen

KTH

CTH

LTH

1960

1961

1962

1963

1964

1965

S:a j

ökn. |

Teknisk fysik ...

30

20

_

CTH 10

LTH SO

KTH 15

55 1

Maskinteknik ...

90

80

—

KTH 60

CTH 70

LTH 50

230

LTH 50

Flygteknik och

skeppsteknik/

skeppsbyggnad

60

26

—

CTH 4

4

Elektroteknik ...

135

130

_

CTH 30

CTH 25

LTH 50

LTH 50

KTH 15

170

Väg- och vatten-

byggnad .....

90

68

_

CTH 82

LTH 60

LTII 60

202

Kemi ..........

64

26

_

CTH 29

LTH 55

84

Bergsvetenskap .

45

—

_

KTH 65

65

Arkitektur .....

72

50

—

LTH 28

28

Summa

586

400

—

44

84

272

170

153

115

838

Därav KTH

586

—

—

140

_

15

_

155

CTH

400

44

54

82

70

—

—

250

LTH

—

—

SO

50

100

138

115

m |

Anm. Avdelningen för lantmäteri är ej medtagen i sammanställningen.

KTH = tekniska högskolan i Stockholm.

CTH = Chalmers tekniska högskola.

LT1I = tekniska högskolan i Lund.

1. Tekniska högskolan i Stockholm

Såsom framgår av den förut redovisade sammanställningen skall intagningen

vid tekniska högskolan i Stockholm ökas vid avdelningarna för teknisk fysik,

maskinteknik, elektroteknik samt bergsvetenskap. Ökningarna är störst vid av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

delningarna för maskinteknik och bergsvetenskap. Sistnämnda avdelning kommer

sålunda att mer än fördubblas. Av de beslutade 155 nya platserna vid tekniska

högskolan i Stockholm skall inte mindre än 140 tillkomma höstterminen

1962.

I detta sammanhang bör erinras om att i arets statsverksproposition, bilagan

10, ecklesiastikdepartementet, under punkten 326 redovisats en av högskolans

byggnadskommitté uppgjord preliminär tids- och kostnadsplan för utbyggnad av

högskolan under budgetåren 1960/61—1969/70. Det totala investeringsbehovet

för perioden har beräknats till 46,5 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960.

Vidare har framhållits i statsverkspropositionen, att om den vid 1960 års riksdag

i anledning av propositionen 119 angående utbyggande av universitet och högskolor

m. m. beslutade utökningen av intagningskapaciteten vid högskolan från

för närvarande ca 600 till ca 770 skall kunna realiseras den angivna tidsplanen

för utbyggnaden måste hållas i allt väsentligt.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna framhåller i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår, att den ökade intagningen vid förut nämnda avdelningar

även kommer att beröra undervisningen inom andra avdelningar. Sålunda kommer

undervisningen inom avdelningen för teknisk fysik att paverkas a\ den

ökade intagningen vid avdelningarna för maskinteknik och bergsvetenskap samtidigt

som undervisningen vid avdelningen för maskinteknik paverkas av det

ökande antalet studerande inom avdelningen för bergsvetenskap och — om ock

i mindre utsträckning — inom avdelningen för teknisk fysik. Trots att antalet

studerande inom avdelningen för kemi inte skall höjas kommer vidare undervisningen

inom denna avdelning, framför allt inom ämnet oorganisk kemi, att belastas

till följd av den stegrade intagningen inom avdelningen för bergsvetenskap.

Mot bakgrunden härav har överstyrelsen lagt fram förslag om en avsevärd

förstärkning av lärarkrafterna vid de berörda avdelningarna.

I fråga om avdelningen för elektroteknik har överstyrelsen vidare föreslagit

en ändrad och utvidgad organisation. Förslaget grundar sig på en plan, som

utarbetats efter ett mångårigt utredningsarbete inom vederbörande avdelningsråd

och avdelningskollegium. Utredningsarbetet har föranletts av den omfattande

utvecklingen under senare årtionden inom elektrotekniken samt av behovet

att åstadkomma en effektiv undervisning, avpassad till de växande årskullarna

av studerande.

Förslaget beträffande avdelningen för elektroteknik innebär, att professuren

och laboraturen i elektronik från och med budgetåret 1962/63 omvandlas till

professurer i plasmafysik respektive clcktronfysik och att laboraturen i elektrisk

mätteknik samtidigt omvandlas till professur i ämnet. Därjämte föreslås en professur

i elautomatik.

Från högskolans sida har även hemställts, att statsmakterna år 1962 måtte

fatta principbeslut om förändring fr. o.m. budgetåret 1963/64 av de båda professurerna

i radioteknik respektive telegrafi och telefoni till tre professurer, en

i teletransmissionsteori, eu i teletrafiksystem och en i tillämpad elektronik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

Överstyrelsen, som i huvudsak tillstyrker förslaget angående avdelningen för

elektroteknik, understryker betydelsen av att principbeslut i frågan fattas redan

år 1962, eftersom förfarandet vid tillsättning av en professur tar lång tid och det

synes angeläget, att innehavarna av de nya professurerna kan tillträda sina

tjänster den 1 juli 1963, då de nuvarande professorerna i radioteknik samt telegrafi

och telefoni båda uppnår pensioneringsperiodens övre gräns.

2. Chalmers tekniska högskola

Såsom framgår av årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet,

punkten 181 (s. 374), har naturvetenskapliga samordningskommittén i

Goteborg avgivit förslag om en successiv utbyggnad av den matematisk-naturvetenskapliga

forskning och utbildning som enligt beslut av 1960 års riksdag

skall samordnas med universitetet i Göteborg, d. v. s. inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk

fysik. Kommitténs förslag omfattar bl. a. nio nya

professurer. I statsverkspropositionen har föreslagits, att sex av dessa professurer,

nämligen en i vart och ett av ämnena teoretisk fysik, oorganisk kemi, organisk

kemi, fysikalisk kemi, biokemi och analytisk kemi, skall inrättas vid universitetet

i Göteborg, den förstnämnda fr. o. m. nästa budgetår och de fem kemiprofessurerna

fr. o. m. budgetaret 1963/64. Av de återstående tre professurerna,

vilka avser respektive numerisk analys, matematisk fysik och fasta tillståndets

fysik, bör enligt kommitténs mening professurerna i numerisk analys och matematisk

fysik uppföras på Chalmers tekniska högskolas stat. Frågan om placeringen

av professuren i fasta tillståndets fysik bör enligt kommittén tills vidare

lämnas öppen.

Intill dess ställning tagits till de större universitetsadministrativa frågor, som

1955 års universitetsutredning för närvarande arbetar med, är, framhåller kommittén,

frågan om vid vilket av lärosätena de nya tjänsterna inrättas av underordnad

betydelse. Tillkomsten av de nio nya professurerna är att betrakta som

en förstärkning av hela den högre tekniska och matematisk-naturvetenskapliga

utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg. I likhet med vad som

gäller för de tva professurer i matematik och de två professurer i fysik med placering

vid dels Göteborgs universitet, dels Chalmers tekniska högskola, vilka 1961

års riksdag beslutat inrätta, bör enligt kommitténs mening innehavarna av de nu

föreslagna professurerna har tjänstgöringsskyldighet vid båda lärosätena. Kommittén

anser det vidare uppenbart, att vid uppkommande vakans föreskrift om

sådan tjänstgöringsskyldighet bör meddelas vid tillsättning av vid universitetet

eller högskolan inrättade ordinarie lärartjänster i till ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk

fysik hörande ämnen. Kommittén har räknat med att

nuvarande innehavare av sistnämnda tjänster påtager sig en sålunda fördelad

tjänstgöring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 1

Befintliga

61/62

Princip-

beslut

U tbyggnadsprogram

Tot. ant.

66/67

GU + CTH

62/63

63/64

64/65

65/66

66/67

A

IP

IP

IP CTH

IP CTH

—

—

—

—

—

B.

IP CTH + IL CTH

IP CTH + IL CTH

lP CTH

_

_

—

—

2P + 1E

1P + 1L

—

—

—

—

—

—

—

IP GU

—

—

—

—

lP

h-

lP CTH

IP GU

_

_

—

2P

2P

2P

IP

IP

IP CTH

—

—

IP GU

—

—

—

IP CTH

—

—

IP GU

—

—

—

—

lP GU

—

—

—

—

IP GU

—

—

—

! D.

2P CTH + 2L CTH

lP CTH

3P + 2L

—

—

—

IP

—

—

lP

E.

IIP GU

2P CTH + 2L CTH

IP GU

_

4P + 2L

Summa

AV + 6L

|2P

jaP

|5P

IP

—

—

[22P + eu

Anm.: P = professur, L = laboratur; med GU avses tjänst på universitetets stat och med CTH tjänst på högskolans stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Förstärkningen av undervisnings- och forskningsorganisationen i Göteborg med

professurer i ämnena numerisk analys, matematisk fysik och fasta tillståndets

fysik har av kommittén bedömts erforderlig för att en rationell utbildning av

såväl teknologer som universitetsstuderande skall kunna bedrivas och för att

forskningens berättigade krav skall bli tillgodosedda. Professuren i numerisk

analys bör enligt kommitténs förslag tillkomma genom delning av högskolans

nuvarande professur i tillämpad matematik. Den ena professuren föreslås få

benämningen matematisk statistik och den andra alltså numerisk analys. Kommittén

föreslår, att innehavaren av den nuvarande professuren medgives välja,

vilket av de bägge ämnesområdena han önskar företräda.

Tabellen å s. i upptager dels samtliga de nio professurer kommittén föreslagit

och tidpunkterna för deras inrättande, dels nu befintliga och principbeslutade

professurer och laboraturer, dels ock det totala antalet professurer och laboraturer

vid full utbyggnad läsåret 1966/67 (tabell 1).

Åt en inom naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg tillsatt

organisationsgrupp — organisationsgruppen för Chalmers tekniska högskola* 1 —

har genom beslut den 23 januari 1961 anförtrotts uppdraget att beträffande

samtliga de av högskolans fackavdelningar, som beröres av intagningsökningen,

utarbeta planer för erforderliga personalförstärkningar m. m. Organisationsgruppen

har i enlighet med sitt utredningsuppdrag utarbetat dels förslag till utbyggnadsplan

för högskolans avdelningar för elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad,

dels förslag till utbyggnadsplan för avdelningen för maskinteknik och

till vissa förstärkningar vid avdelningen för kemi.

Organisationsgruppen redogör i två via samordningskommittén avgivna framställningar

till en början för aktuella byggnadsfrågor. Med utgångspunkt i möjligheterna

att tillgodose lokalbehoven behandlas därefter frågan om intagningsökningen

vid högskolans avdelningar för väg- och vattenbyggnad, maskinteknik

och kemi. I samband härmed erinras om att intagningen vid avdelningen för

elektroteknik hösten 1961 ökat med 25 till 185 i enlighet med den tidigare återgivna

planen för intagningsökningen vid de tre tekniska högskolorna.

Enligt nämnda plan skall vid Chalmers avdelning för väg- och vattenbyggnad

intagningen hösten 1962 öka med 82. Organisationsgruppen

föreslår emellertid att denna intagningsökning uppdelas på tre läsår och fördelas

med 22 på hösten 1962, 30 på hösten 1963 och likaledes 30 på hösten 1964. Därvid

har forutsatts, att nu planerade nybyggnader för avdelningen i dess helhet

skall komma att stå färdiga hösten 1966. Även för avdelningen för maskinteknik

föreligger behov av utvidgade lokaler. Organisationsgruppen

har dock funnit, att intagningen vid avdelningen hösten 1963 planenligt kan

Tf avdelningschefen S. Moberg, ordförande, professorn L. Rönnmark professorn N Svartliolm

K1*? WfjdaV (suPPleant för avdelningschefen L. Lindmark) samt såsom'' särskilt

1 kallade experter generaldirektören M. Fehrm, professorn N. Gralén och byråchefen G. MacDowall

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

öka med 70 till 150 under förutsättning att vissa nya undervisningslokaler kan

tagas i anspråk redan hösten 1964 och att avdelningens hela nybyggnad kan

disponeras hösten 1965. Vad slutligen beträffar kemiavdelningen har

vid denna innevarande läsår intagits 46 studerande, vilket innebär en ökning

med 20. Hösten 1962 kan, framhåller organisationsgruppen, intagas ytterligare

6 och hösten 1963 ytterligare 3. Den av 1960 års riksdag i princip beslutade

ökningen av intagningen av kemister med 29 till 55 beräknas alltså komma att

bli helt genomförd hösten 1963.

I fråga om avdelningen för elektroteknik har organisationsgruppen

gjort sina bedömningar och avvägningar med utgångspunkt i dels en

inom avdelningen verkställd utredning, som gjorts i syfte att nå fram till en

långtidsplan för avdelningens organisation, dels en av ledamoten av organisationsgruppen,

generaldirektören M. Fehrm utarbetad promemoria »Synpunkter

på utbyggnad av avd. E vid de tekniska högskolorna». Resultatet av avdelningens

utredningsarbete föreligger i form av en organisationsplan för avdelning

E. Planen är lagd som bilaga till avdelningens petita förbudgetåret 1962/63.

Den är uppgjord med utgångspunkt i vad avdelningen bedömt nödvändigt för

att en kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande utexamination vid en intagning

av 185 studerande skall säkerställas. Personalorganisationen är uppbyggd

på basis av tre huvudstudieriktningar: a) teleteknik, b) kraftteknik och c) systemteknik.

Den för avdelningen förordade förstärkningen av topptjänstorganisationen har

föreslagits ske budgetåren 1962/63 och 1963/64. Enligt organisationsgruppen synes

det dock ej uteslutet, att den särskilt inom det elektrotekniska området snabba

utvecklingen kan ändra förutsättningarna så väsentligt, att det kan bli nödvändigt

att senare ytterligare öka antalet toppbefattningar vid ifrågavarande avdelning.

Beträffande avdelningen för väg- och vattenbyggnad har en av avdelningskollegiet

vid avdelningen i samråd med avdelningsrådet utformad planskiss för

undervisningens organisation vid ett årligt intag 150 studerande tjänat som utgångspunkt

för organisationsgruppen vid prövningen av frågan om nya topptjänster.

Även frågan om nya topptjänster vid avdelningen för maskinteknik har

organisationsgruppen prövat med utgångspunkt i organisationsförslag, som utarbetats

vid högskolan.

I efterföljande tabeller har angivits dels befintliga och principbeslutade topptjänster,

dels de topptjänster organisationsgruppen föreslagit till inrättande vid

avdelningarna för elektroteknik (tabell 2), för väg- och vattenbyggnad (tabell

3), för maskinteknik (tabell 4) och för kemi (tabell 5). I tabell 4 har även medtagits

en av överstyrelsen för de tekniska högskolorna föreslagen laboratur i

ångteknik (reaktorteknologi).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

Tab. 2

Avd. E

Befintliga

U tbyggnadsprogram

Totalt antal

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

66/67

68/67

Elektricitetslära (nu

ellära och elmät- teknik) ........

1P + 2L

— IL

— IL

IP

Elektrisk mätteknik

B.

Tillämpad elektro- nik (nu allmän

teleteknik) .....

1P + 1L

+ 1P

IP

1P + 1L

Datateknik ......

—

+ 1P

—

—

—

—

IP

C.

Elkretsteori (nu te- lekommunikation)

IP

IP

Informationsteori .

—

—

+ 1P

—

—

—

IP

D.

Elektronfysik I (nu

elektronik) .....

1P + 10

1P + 10

Elektronfysik II (nu

elektronik) .....

Elektronfysik III .

E.

Elektrisk anlägg-

ningsteknik ....

IL

IP

—

+ IP —IL

+ 1P

IP

IP

IP

F.

Eiektromaskinlära.

IP

_

.

_

IP

Summa

6P + 10 + 4L

+ 2P — lL

+ 3P —2L

—

—

—

11P+ 10 + IL

Anm.: 1. P r= Professur, O = Observatur, L = Laboratur.

2. Därtill föreslås en speciallärartjänst i telesystemteknik fr. o. m. budgetåret 1964/65.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4-3 år 1962 11

Tab. 3

Avd. V

Be fint-

Princip-

beslut

U tbyggnadsprogram

Totalt antal

liga

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

66/67

66/67

A.

Geoteknik med grund-

■

IP

läggning .........

—

—

+ 1P

—

—

—

B.

Byggnadsakustik ...

—

—

+ 1P

—

—

—

IP

C.

Byggnadsstatik .....

D.

Byggnadsteknik I (nu

IP

+ 1L

1P + IL

byggnadsteknik) ..

Byggnadsteknik II

IP

—

~

+ 1L

1P+ IL

(nu brobyggnad) .

Byggnadsteknik III .

E.

Byggnadsekonomi och

byggnadsorganisa-

IP

+ 1P

IP

IP

tion .............

F.

IP

IP

Vattenbyggnad .....

G.

Vattenförsörjnings-

IP

IP

och avloppsteknik

H.

IP

IP

Vägbyggnad .......

—

IP

—

—

—

—

IP

I.

Geologi ............

IP

j —

—

—

—

—

—

IP

Summa

7P

IP

+ 1P

+ 2P

+ 1L

+ 1L

—

—

IIP + 2L

I

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Tab. 4

Avd. M

Utbyggnadsprogram

1

Befintliga

! Totalt an-

61/62

62/63

63/64

64/65

| 65/66

66/67

(tal 66/67

A.

j

Industriell organisation .....

—

IP

—

—

_

—

IP

B.

Materiallära I (metaller och

legeringar) ...............

—

—

IP

—

_

_

IP

Materiallära II (icke-metallis-

ka material) .............

—

—

—

—

IP

—

IP

C.

Strömningsmaskinteknik ....

—

—

—

IP

—

—

IP

D.

Materialhantering ..........

—

—

—

—

IP

—

IP

E.

Läran om maskinelement ....

IP

—

—

—

—

—

IP

F.

Förbränningsmotorteknik ...

IP

—

—

—

—

—

IP

G.

Ångteknik .................

IP

_

_

_

_

IP

Ångteknik (reaktorteknologi) .

—

IL1

—

—

—

—

IL

H.

Tillämpad termodynamik och

strömningslära ...........

IP

—

—

—

—

IP

I.

Mekanisk teknologi .........

IP

—

—

—

—

—

IP

J.

Textilmekanik .............

IP

—

—

—

—

-

IP

Summa

6P

1P +

IP

IP

2P

1

llP-f

|

IL

IL

1 Föreslagen av överstyrelsen i stället för den professur i reaktorteknologi, om vilken principbeslut

fattades vid 1960 års riksdag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1962 13

Tab. 5

Avd. K

Befintliga

Utbyggnadsprogram

Totalt antal

61/62

62/63

63/61—66/67

66/67

A.

Oorganisk kemi ...................

IP

—

—

IP

B.

Organisk kemi ....................

IP

—

—

IP

C.

Fysikalisk kemi ..................

IP

—

—

IP

D.

Teknisk kemi .....................

IP

+1L

—

1P + 1L

E.

Kemisk apparatteknik ............

IP

—

—

IP

F.

Textilkemi .......................

IP

—

—

IP

G.

Värmeteknik och maskinlära .......

IP

—

—

IP

H.

Kämkemi ........................

IP

—

—

IP

Summa

8P

IL

—

8P + IL

Anm.: Förutom ovannämnda 8 professorstjänster finns vid högskolan en av Svenska Skifferoljeaktiebolaget

bekostad personlig tjänst som professor i oljekemi för C. E. B. Schjånberg.

De förslag, som framlagts av samordningskommittén och dess organisationsgrupp,

omfattar — förutom topptjänster — förändringar beträffande speciallärarorganisationen,

vissa assistenttjänster samt de biträdestjänster, vilka bedömts

erforderliga i samband med utbyggnaden. Däremot har förslag ej framlagts

i fråga om rena undervisningstjänster, exempelvis universitetslektorat.

Universitetskanslern tillstyrker i avgivet utlåtande kommitténs förslag till

utbyggnadsplan för ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk fysik.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna, som funnit sig i allt väsentligt

kunna tillstyrka nyssnämnda förslag och förslaget till utbyggnadsplan för avdelningarna

för elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad, har i utlåtande

över sistnämnda två förslag uttalat bl. a., att det hade varit önskvärt, att en av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

laboraturerna inom ämnesområdet elektricitetslära och elektrisk mätteknik kunnat

bibehållas. Överstyrelsen anför härom följande.

Skulle utvecklingen giva vid handen, att omfattningen av licentiand- och doktorandundervisningen

inom elektricitetslära påkallade en förstärkning av topptjänsterna,

utgår överstyrelsen ifrån, att frågan om bibehållande eller återinrättande

av en laboratur inom detta område blir föremål för förnyat övervägande.

I anslutning härtill vill överstyrelsen understryka det av organisationsgruppen

gjorda uttalandet, att den särskilt inom det elektrotekniska området snabba

utvecklingen kan ändra förutsättningarna så väsentligt, att det kan bli nödvändigt

att ytterligare öka antalet toppbefattningar vid ifrågavarande avdelning.

Överstyrelsen anser det vidare beklagligt, att en dämpning av utbyggnadstakten

vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad befunnits nödvändig. Förslaget

till utbyggnadsplan för avdelningen för maskinteknik har överstyrelsen

funnit i stort sett väl avvägt. Överstyrelsen har i sitt utlåtande över detta

förslag framhållit, att de föreslagna professurerna i materiallära I (metaller

och legeringar) och i materiallära II (icke-metalliska material) bör erhålla en

bestämd inriktning mot bearbetningstekniska och konstruktiva problem, samt

förordat att tjänsterna benämnes konstruktionsmaterial I respektive konstruktionsmaterial

II. Överstyrelsen påpekar vidare, att den föreslagna professuren

i materialhantering i stort sett motsvarar den av organisationskommittén för

tekniska högskolan i Lund för detta lärosäte föreslagna professuren i transportteknik.

Enligt överstyrelsens mening bör båda tjänsterna benämnas transportteknik.

Mot överstyrelsens beslut i vad det avser förslag om en professur i konstruktionsmaterial

II har rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn

Ragnar Woxén, i särskilt yttrande anmält avvikande mening. Det till professuren

hörande ämnesområdet berör enligt dennes mening huvudsakligen sådana

frågor, som bör behandlas inom ämnena hållfasthetslära och mekanisk teknologi.

Professor Woxén har därför i stället i frågasatt viss personalförstärkning inom

sistnämnda ämnen.

Avdelningsrådet vid avdelningen för elektronik vid Chalmers tekniska högskola

har i särskild skrivelse hemställt, att en av högskolans laboraturer inom

ämnesområdena elektricitetslära och elektrisk mätteknik måtte bibehållas.

3. Tekniska högskolan i Lund

Enligt statsmakternas beslut skall vid den nya enheten för högre teknisk utbildning

och forskning i Lund inrättas avdelningar för teknisk fysik (F), elektroteknik

(E), för maskinteknik (M), för väg- och vattenbyggnad (V), för arkitektur

(A) och för kemi (K).

Undervisningen vid tekniska högskolan i Lund startade planenligt hösten 1961

vid avdelningen för teknisk fysik för där intagna 30 studerande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Den för högskolans uppbyggnad tillsatta kommittén, organisationskommittén

jör teknisk högskola i Lund, har i anslutning till sin framställning angående högskolans

medelsbehov för nästa budgetår lagt fram en utbyggnadsplan benämnd

Stomplan för teknisk högskola i Lund.

Kommittén har vid utarbetandet av stomplanen utgått från att de tre tekniska

högskolorna i princip skall vara likvärdiga men därför icke identiska. Vid

utformningen av förslagen har kommittén beaktat att viss specialisering bör

åstadkommas vid de tre högskolorna.

Stomplanen innefattar förslag till utformning av samtliga avdelningar vid

högskolan utom avdelningen för kemi. För avdelningarna för teknisk fysik, elektroteknik,

maskinteknik, väg- och vattenbyggnad och arkitektur har kommittén

utarbetat förslag, avseende läro- och timplaner, lärarkrafter, lokaler samt inredning

och utrustning.

För utarbetande av dessa förslag har organisationskommittén låtit tillkalla en

subkommitté för envar av nämnda fem avdelningar samt en subkommitté för

lösande av vissa biblioteksfrågor.

Organisationskommittén avser att vid senare tidpunkt återkomma med förslag

beträffande den planerade kemiavdelningen i Lund.

Enligt stomplanen kommer avdelningen för teknisk fysik att

i princip föga skilja sig från motsvarande avdelningar vid de båda andra tekniska

högskolorna. Dock föreslås en viss specialisering mot det mättekniska området.

Avdelningen för elektroteknik föreslås uppdelad i en teleteknisk

linje och en allmän linje. Den teletekniska linjen avses bli specialiserad mot

den egentliga teletekniken d. v. s. telekommunikationstekniken. Någon starkströmslinje

svarande mot den vid Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan

i Stockholm anses med hänsyn till nuvarande utbildningsbehov inte

erforderlig. För att emellertid tillgodose starkströmsindustrins behov av allmänt

orienterade ingenjörer liksom industrins och näringslivets behov av elektrotekniker

med speciell kännedom om reglerings- och mätteknik föreslås inrättande

av den allmänna linjen.

Inom avdelningen för maskinteknik föreslås en uppdelning i

en konstruktionsteknisk linje, eu produktionsteknisk linje och en värmeteknisk

linje. Samtidigt avses ytterligare specialisering bli möjlig inom varje sådan linje.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad föreslås uppdelad

i en husbyggnadsteknisk och en anläggningsteknisk linje. Stor vikt har lagts

vid att försöka skapa ett ökat samarbete mellan denna avdelning och avdelningen

för arkitektur.

Utbildningen inom avdelningen för arkitektur har uppdelats i

historiska ämnen, ämnen av analyserande karaktär samt i rena arkitekturämnen

— de senare av syntetiserande karaktär. Vid utformningen av avdelningen för

arkitektur bär förutsatts, att ett intimt samarbete skall äga rum med avdelningen

för väg- och vattenbyggnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1$ år 1962

Enligt statsmakternas beslut skall avdelningarna för arkitektur vid tekniska

högskolorna i Stockholm och Göteborg vara oförändrade med en årlig intagning

av 72 respektive 50 studerande, medan den nya arkitekturavdelningen i Lund

skall dimensioneras för en årlig intagning av 28 studerande.

Organisationskommittén föreslår emellertid att avdelningen för arkitektur i

Lund skall utformas efter en årlig intagning av 60 studerande. Kommittén har

nämligen ansett sig kunna konstatera, att med all sannolikhet behov av ökad

arkitektutbildning utöver den planerade föreligger. Vidare skulle en bättre relation

mellan antalet arkitektur- och väg- och vattenbyggnadsstuderande åstadkommas.

En gentemot den beslutade planen fördubblad intagning på arkitektavdelningen

medför enligt kommittén, att såväl kostnaderna för avlöningar som

lokalbehovet endast ökar med ca 50 %. Detta innebär, att totala kostnaden per

studerande vid avdelning A skulle sjunka från 45 000 till 31 600 kr. eller till en

kostnad motsvarande den vid de två andra högskolorna. Ett ytterligare och

vägande skäl för en utökning är enligt kommittén att de tre professurer, som

måste tillkomma vid en ökad intagning, icke behöver programmässigt göras

identiska och att därigenom — om så skulle visa sig önskvärt — en bättre utbildning

inom området samhällsplanering skulle kunna realiseras inom ramen

för högskolan i Lund. Intagningen vid avdelningen bör genomföras i två etapper

med 30 studerande hösten 1964 och 60 hösten 1965.

Innevarande budgetår finns vid högskolan inrättade tre professurer, en i vart

och ett av ämnena matematik, mekanik och hållfasthetslära, tre lektorat, ett i

vart och ett av ämnena fysik, matematisk fysik och numeriska beräkningsmetoder

samt en speciallärarbefattning i ritteknik. Samtliga tjänster och befattningar

tillhör avdelning F.

Vid nyssnämnda avdelning och vid avdelningarna E, M, V och A föreslås

inrättande av sammanlagt 36 professurer, 1 laboratur, 1 självständigt universitetslektorat

och 16 speciallärarbefattningar fr. o. m. de budgetår, som närmare

framgår av följande sammanställning. Utöver särskilt angivna lärarkrafter

måste enligt kommittén till institutionerna knytas rena undervisningstjänster,

sasom universitet slektorat och befattningar som biträdande lärare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

År Professurer eller laboraturer Speciallärarbefattningar eller lektorat

62/63 Elektrisk mätteknik Materiallära och värmebehandling

Fysik

Matematisk statistik

Teoretisk elektroteknik

63/64 Elautomatik Allmän kemi

Fasta tillståndets fysik Allmän teleteknik

Kärnfysik Kemi

Matematisk fysik

Maskinelement

Mekanisk värmeteori med strömningslära

64/65 Arkitektur I

Byggnadsfunktionslära

Byggnadskonstruktionslära

Byggnadsmateriallära

Byggnadsstatik

Formlära

Regleringsteknik

Strömningsmaskiner

Teletransmissionsteori

Tillämpad elektronik

Värme- och kraftteknik

65/66 Arkitektur I b

Byggnadsteknik I

Byggnadsteknik II

Industriell organisation

Maskinkonstruktion

Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner

Teletrafiksystem

Transportteknik

Arkitekturhistoria

Elektroteknik Lektorat

Ritteknik

Allmän elkraftteknik

Förbränningslära

Geodetisk mätningsteknik

Geologi

Geoteknik

Industriell ekonomi

66/67

Arkitektur II

Stadsbyggnad

Trafikteknik

Vattenbyggnad

Byggnadsakustik Laboratur knuten till Byggnadsteknik

II

Industriell anläggningsteknik

Nationalekonomi

Svetsteknik

Vägbyggnad

67/68 Arkitektur II b

Byggproduktionsteknik

Stadsbyggnad b

Organisationskommittén föreslår att principbeslut respektive beslut fattas

redan år 1962 om inrättande av de i sammanställningen angivna befattningarna.

Vid sidan av lokalproblemen kommer enligt kommittén problemet att rekrytera

lärarkrafter till Lund att bli utomordentligt allvarligt. Den viktigaste förutsätt
-

2 — Vihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 13

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

ningen för att rekryteringsproblemet skall kunna lösas är enligt kommittén att vid

1962 års riksdag beslut respektive principbeslut fattas på sätt angivits. Härigenom

skulle dels intresserade sökande få tillfälle att meritera sig för de kommande

befattningarna, dels tillsättningsförfarandet för respektive befattning

kunna påbörjas i så god tid att beslut i utnämningsfrågan kan föreligga så långt

före den tidpunkt då undervisningen skall ta sin början, att den blivande läraren

kan utnyttjas i planerings- och utrustningsfrågor och samtidigt få tillfälle att

förbereda sin undervisning och engagera hjälpkrafter av olika slag.

I stomplanen har organisationskommittén lagt fram ett lokalprogram för de i

planen upptagna fem avdelningarna. Vissa frågor rörande detta lokalprogram

kommer att behandlas i det följande i samband med redovisningen av frågor

rörande byggnadsarbeten för högskolan. Lokalprogrammet bör enligt kommittén

genomföras i enlighet med det tidsschema följande sammanställning utvisar.

Avdelning

Intagningsökning höstterminen

Summa

ökning

1961

1962

1963

1964.

1965

F .............

30

30

E .............

50

50

100

M .............

50

50

100

V .............

60

60

120

A .............

30

30

60

Summa ökning

30

50

100

140

90

410

Universitetskanslern har icke funnit anledning till erinran mot stomplanen.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har vid sin prövning av stomplanen

funnit sig kunna i allt väsentligt tillstyrka densamma. Överstyrelsen anser vidare

vägande skäl tala för att det fortsatta planeringsarbetet för avdelningen för

arkitektur vid högskolan sker utifrån en årlig intagning av 60 studerande i stället

för det i propositionen 1960:119 angivna antalet av 28 studerande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

19

II. Drift- och kapitalbudgetfrågor

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1960/61 .................................. 15 827 000 16 633 719

1961/62 (statsliggaren s. 760)................ 18 401 000

1962/63 (förslag) .......................... 19 939 000

Kollegienåmnden vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår föreslagit en avsevärd förstärkning av högskolans personal.

Överstyrelsen biträder i väsentliga delar kollegienämndens förslag.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för överstyrelsens förslag

till ändringar i högskolans personalorganisation m. m. Därvid kommer jag, såvitt

gäller motiveringar, att närmare beröra endast de av överstyrelsens förslag,

som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit särskild anledning

uppehålla mig vid. Jag tillåter mig att i övrigt hänvisa till handlingarna.

Överstyrelsens förslag framgår av efterföljande sammanställning.

A. Professorer m. fl.

Avdelningen för teknisk fysik (F)

1) uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i numerisk

analys och en professur i matematisk statistik,

2) ändrad benämning av laboraturen i tillämpad matematik till numerisk

analys, .... .

3) ändrad benämning av universitetslektoratet i tillämpad matematik till

matematisk statistik,

4) professur i matematisk fysik II med samtidig ändrad benämning av professuren

i matematisk fysik till matematisk fysik I och indragning av befattningen

som tillfällig lärare i matematisk fysik (arvode 5 500),

5) universitetslektorat i matematik,

6) universitetslektorat i mekanik,

7) universitetslektorat i fysik med samtidig indragning av befattningen som

biträdande lärare i fysik II (arvode 10 400),

8) befattning som biträdande lärare i numerisk analys, arvode 4 170.

Avdelningen för maskinteknik (M)

9) indragning av professuren i förbränningsmotorteknik med samtidigt inrättande

av befattning som speciallärare i ämnet, arvode 8 170,

10) professur i maskinkonstruktion,

11) professur i svetsteknik,

12) laboratur i ångteknik (reaktorteknologi) med samtidig indragning av befattningen

som tillfällig lärare i reaktorteknologi (arvode 9 040),

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

13) universitetslektorat i elektroteknik med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i elektroteknik I (arvode 13 230),

14) universitetslektorat i industriell ekonomi och organisation,

15) befattning som speciallärare i ytbehandlingsteknik, arvode 2 180.

Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik (S)

16) laboratur i flygteknik med samtidig indragning av befattningen som biträdande

lärare i ämnet (arvode 12 960),

17) befattning som speciallärare i avionik, arvode 4 140,

18) höjning av arvodet för speciallärarbefattningen i installationsteknik för

flygplan med 1 470 kr.,

19) höjning av arvodet för speciallärarbefattningen i installationsteknik för fartyg

med 1 470 kr.,

20) befattning som biträdande lärare i gasdynamik, arvode 3 540.

Avdelningen för elektroteknik (E)

21) professur i elektronfysik med samtidig indragning av laboraturen i elektronik,

22) professur i plasmafysik med samtidig indragning av professuren i elektronik,

23) professur i elautomatik,

24) professur i elektrisk mätteknik med samtidig indragning av laboraturen i

ämnet,

25) professur i teletransmissionsteori med samtidig indragning av professuren i

telegrafi och telefoni,

26) professur i teletrafiksystem,

27) professur i tillämpad elektronik med samtidig indragning av professuren i

radioteknik,

28) universitetslektorat i teoretisk elektroteknik,

29) universitetslektorat i radioteknik med samtidig indragning av befattningarna

som biträdande lärare i radioteknik II och IV (arvoden 5 710 respektive

7 215),

30) universitetslektorat i elektrisk mätteknik,

31) befattning som biträdande lärare i allmän elkraftteknik, arvode 6 780, med

samtidig indragning av befattningen som biträdande lärare i elektrisk anläggningsteknik

II (arvode 4 520),

32) befattning som biträdande lärare i fasta tillståndets fysik, arvode 3 350.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad (V)

33) professur i geoteknik med samtidig indragning av befattningarna som speciallärare

i geoteknik och som biträdande lärare i byggnadsteknik (arvode

5 120 för vardera),

34) professur i vattenförsörjnings- och avloppsteknik med samtidig indragning

av speciallärarbefattningen i ämnet (arvode 7 080),

35) laboratur i brobyggnad (bärande konstruktioner),

36) laboratur i byggnadsteknik (byggnadsmateriallära),

37) befattning som biträdande lärare i gruvbrytning med gruvmätning III, arvode

2 560.

Avdelningen för kemi (K)

38) ändring av professuren i livsmedelskemi till professur i biokemi samt en

professur i biokemisk teknologi med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i jäsningslära (arvode 7 220),

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.3 år 1962 21

39) omvandling av laboraturen i kvantitativ kemisk analys till professur i analytisk

kemi,

40) laboratur i kemisk apparatteknik med samtidig indragning av befattningen

som biträdande lärare II i ämnet (arvode 8 000),

41) universitetslektorat i organisk kemi,

42) universitetslektorat i fysikalisk kemi,

43) universitetslektorat i oorganisk kemi.

Avdelningen för bergsvetenskap (B)

44) professur i värme- och ugnsteknik i stället för den vakanta professuren i

allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik med samtidig indragning av

speciallärarbefattningen i värmeteknik II (arvode 12 490).

45) namnändring av speciallärarbefattningen i värmeteknik III till värmeteknik

II,

46) befattning som speciallärare i industriell anläggningsteknik, arvode 4 875,

47) utökning av den med speciallärarbefattningen i maskinlära II förenade

undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 490 kr.,

48) befattning som speciallärare i pulvermetallurgi, arvode 2 670,

49) befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement V, arvode 8 440,

med samtidig minskning av den med speciallärarbefattningen i läran om

maskinelement II, förenade undervisningsskyldigheten (arvodesminsknmg

4 410 kr.),

50) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i mineralogi och

geologi förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 555 kr.

Avdelningen för arkitektur (A)

51) utökning av den med speciallärarbefattningen i frihandsteckning och modellering

I förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 940 kr.,

52) utökning av den med speciallärarbefattningen i frihandsteckning och modeilering

II förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 940 kr.,

53) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i arkitektur II förenade

undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 3 920 kr.,

54) befattning som biträdande lärare i konstruktionslära, arvode 5 010.

Avdelningen för lantmäteri (L)

55) professur i fastighetsekonomi,

56) universitetslektorat i geodesi med samtidig indragning av befattningen som

biträdande lärare i ämnet (arvode 5 535),

57) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i kulturteknik förenade

undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 455 kr.

B. Docenter m. fl.

58) sex universitetslektorat i Ag 26,

59) två forskardocenttjänster i Ac 26 och en docenttjänst i Ac 24,

60) tre tjänster som forskarassistent i Ae 21,

61) två tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26,

två tjänster som forskningsingenjör i Ae 23 och

fyra tjänster som forskningsingenjör i Ae 21,

62) höjning av delposten till ersättning åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter

med i runt tal 1 964 000 kr.,

63) höjning av representationsbidraget åt rektor med 900 kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

C. Bibliotekspersonal

64) tva tjänster som förste biblioteksbiträde i Ae 9 och en tjänst som expeditionsvakt

i Ae 7,

D. Kanslipersonal

65) en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23,

66) en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens kansliavdelning,

67) tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och en tjänst som expeditionsvakt i

Ae 7 vid rektorsexpeditionens ekonomiavdelning,

68) nio tjänster som kontorist i Ae 9 och tjugosex tjänster som kanslibiträde i

Ae 7 vid högskolans avdelningar och institutioner,

E. Teknisk biträdespersonal

69) tre tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, nio tjänster som instrumentmakare

i Ae 11, nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt uppflyttning

av en tjänst som instrumentmakare i Ao 11 till tjänst som förste

instrumentmakare i Ao 13, uppflyttning av en tjänst som instrumentmakare

i Ae 11 till tjänst som förste instrumentmakare i Ae 13 och uppflyttning av

en tjänst som institutionstekniker i Ae 9 till tjänst som instrumentmakare

i Ae 11,

70) ökad medelsanvisning till teknisk biträdespersonal i övrigt (kostnad ca

150 000 kr.).

F. Personal vid värme- och kraftcentralen

71) föreståndararvode, 7 500,

72) uppflyttning av tjänsten som driftingenjör i Ae 21 till Ae 23,

73) extraordinariesättning av tjänsten som ingenjör i Ag 17,

74) omvandling av tre tjänster som maskinmästare i Ag 12 till förste maskinist

i Ae 12,

75) tjänst som förste maskinist i Ae 12 varvid ett belopp motsvarande halva

lönen i löneklass 12 kan indragas,

76) en tjänst som reparatör (el) i Ae 9,

77) extraordinariesättning av tjänsten som reparatör (el) i Ag 9,

78) en tjänst som värmeskötare i Ae 8, varvid ett belopp motsvarande halva

lönen i löneklass 8 kan indragas,

79) extra arbetskraft för ritaruppgifter och administrativa göromål (kostnad

ca 23 000 kr.).

G. Vis sa äskanden i övrigt

SO) uppflyttning av en tjänst som telefonist i reglerad befordringsgång till tjänst

som telefonist i Ae 7.

Överstyrelsen har därjämte framställt förslag om ökad medelsanvisning på

grund av fr. o. m. den 1 juli 1961 vidtagna lönegradsändringar för vissa tjänster,

löncklassförändringar samt andra automatiska utgiftsförändringar.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkterna 1 — 3. Överstyrelsen anför: Den befintliga professuren i till
lämpad

matematik omfattar två huvudområden, numerisk analys och matema
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt3 år 1962

tisk statistik. Båda dessa ämnen har under de senaste decennierna karakteriserats

av en omfattande och snabb utveckling samtidigt som de kommit att fa eu

alltmer ökande betydelse för Övriga tekniska verksamhetsgrenar. Ämnesområdena

är nu så vidsträckta, att en person samtidigt ej synes kunna vara specialist

inom båda. Professuren i tillämpad matematik bör därför uppdelas i eu professur

i numerisk analys och en professur i matematisk statistik. En sadan delning

framstår såsom angelägen även på grund av den växande undervisningsbördan

inom förevarande ämnen till följd av högskolans utbyggnad. Överstyrelsen vill

erinra om att den naturvetenskapliga samordningskommittén i Goteborg loreslagit

en motsvarande uppdelning av den vid Chalmers tekniska högskola befintliga

professuren i tillämpad matematik. Vid bifall till det under punkten 1

gjorda äskandet bör den nuvarande laboraturen i tillämpad matematik omvandlas

till en laboratur i numerisk analys och det nuvarande universitetslektoratet

i tillämpad matematik, vilket för närvarande är vakant, ändras till att avse

matematisk statistik. Bifalles förslagen bör vidare professorn i tillämpad matematik,

fil. dr C.-G. Esseen och laboratorn i ämnet, fil. dr G. Dahlquist utses till

innehavare av professuren i matematisk statistik respektive laboraturen i numerisk

analys. Bådas skicklighet för de nya tjänsterna finner överstyrelsen vara

väl styrkt.

Punkt 4. Kollegienämnden har — under erinran om att chelen tor ecklesiastikdepartementet

i proposition till 1960 års riksdag anfört beträffande utbildningen

av civilingenjörer på atomenergiområdet, att en professur skulle inrättas

i matematisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt, att

en professur i matematisk fysik II inrättas vid högskolan samt att samtidigt

arvodet för en tillfällig lärare i ämnet, 5 500 kr., indrages, ävensom att den befintliga

professuren vid högskolan i matematisk fysik namnändras till matematisk

fysik I.

Överstyrelsen tillstyrker.

Punkterna 5 och 6. Överstyrelsen framhåller, att den i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1960/61 respektive 1961/62 tillstyrkte inrättandet av förevarande

universitetslektorat i mekanik och matematik. Sedan dess har behovet av nämnda

lektorat till följd av den beslutade utvidgningen av tekniska högskolan i

Stockholm blivit än mer angeläget, varför överstyrelsen ånyo förordar dessa

äskanden.

Punkt 7. Överstyrelsen erinrar om att den i sin petitaskrivelse för budgetåret

1961/62 anförde, att vid tekniska högskolan i Stockholm förelåge behov av

inrättande av två universitetslektorat i fysik, men att den ena av dessa tjänster

borde anstå till budgetåret 1962/63. Överstyrelsen inskränkte sig därför till att

för det förstnämnda budgetåret förorda endast ett lektorat i ämnet, vilket

äskande bifölls av statsmakterna. Överstyrelsen föreslår nu att ett nytt universitetslektorat

inrättas i fysik från och med budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill

kan enligt överstyrelsen befattningen som biträdande lärare i fysik II med ett

arvode av 10 400 kr. indragas.

Punkterna 8 och 57. De under dessa punkter redovisade förslagen

om ökad medelsanvisning till biträdande lärare motiveras av överstyrelsen med

undervisningens behov.

Punkt 9. Kollegienämnden har föreslagit, att den vakanta professuien i

förbränningsmotorteknik indrages och att undervisningen i ämnet övertages av

eu nyinrättad speciallärare. Såsom förutsättning härför har vidare uppställts, att

den under punkten 10 upptagna professuren i maskinkonstruktion inrättas vid

avdelningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Överstyrelsen biträdei- förslaget.

Punkt 10. Kollegie nämnd c n har, med hänsyn till den stora betydelsen av

att goda konstruktörer utbildas vid de maskintekniska linjerna vid landets tekniska

högskolor, hemställt att en professur inrättas i maskinkonstruktion vid

hogskolan.

Överstyrelsen vitsordar, att inom näringslivet för närvarande föreligger ett

omfattande behov av civilingenjörer, som äger god utbildning inom konstruktionsområdet

och att den tekniska utvecklingen med all säkerhet kommer att

leda till att detta behov ytterligare skärpes. Såväl undervisningen som forskningen

inom ämnet maskinkonstruktion har, hävdar överstyrelsen, hittills varit

eftersatt. Redan av denna anledning förordar överstyrelsen förslaget om inrättande

av en professur i ämnet.

Punkt 11. Överstyrelsen framhåller, att för närvarande ingen professur i

svetsteknik finns i landet. Kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola har i årets anslagsframställningar hemställt,

att professurer i ämnet inrättas. Ämnets omfattning och betydelse motiverar,

enligt överstyrelsens mening, att detsamma företrädes av professur. Till

en början synes emellertid endast en lärostol böra inrättas i ämnet. Denna bör

da lamphgast förläggas till tekniska högskolan i Stockholm för att möjliggöra

samarbete med avdelningen för bergsvetenskap därstädes samt med metallograhska

institutet och tekniska röntgencentralen, vilka båda är belägna i Stockholm.

lunk t 12. Statsmakterna fattade år 1960 principbeslut om förstärkning

av bl. a. lararkrafterna vid tekniska högskolan i Stockholm för att möjliggöra

undervisning och forskning inom atomenergins område. Enligt beslutet skulle

fyra nya professurer tillkomma vid högskolan i ämnena kärnkemi, reaktorfysik,

reaktorteknologi och matematisk fysik under budgetåren 1960/63. I enlighet

härmed äskade överstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1961/62

att en professur i reaktorteknologi skulle inrättas vid högskolan. I 1961 års statsverksproposition

framhölls, att principbeslutet om sistnämnda professur borde

modifieras därhän att frågan om organisationen av undervisningen och forskningen

i ämnet tills vidare hölles öppen. Det borde därvid ankomma på överstyrelsen

och berörda högskolemyndigheter att närmare överväga hur representationen

av ämnesområdet lämpligen borde ordnas vid högskolan.

A v delning skollegiet för avdelningen för maskinteknik anför: Kollegiet har

komnnt till den uppfattningen att de båda ämnena reaktorteknologi och ångteknik

lämpligen bör — i varje fall till väsentliga delar — ha gemensamt laboratorium

och i viss omfattning begagna gemensam utrustning. En sådan lösning

staller sig aven ekonomiskt gynnsammare än om två skilda laboratorier skulle

anordnas. Det moter vidare icke något som helst hinder att två av professur

toretradda ämnen har gemensamt laboratorium med till resp. institution hörande

personal — assistenter, instrumentmakare, institutionstekniker etc. I det konkreta

fallet ar emellertid gränsdragningen mellan de båda ämnena så diffus att

det enligt avdelmngskollegiets mening ur undervisnings- och forskningssynpunkt

synes vara rationellast att reaktorteknologien blir företrädd på så sätt att till

professuren i angteknik knytes en laboratur i reaktorteknologi.

KoUegienämnden hemställer, att eu laboratur i reaktorteknologi inrättas från

och med budgetåret 1962/63.

Överstyrelsen förklarar sig ha blivit övertygad om att reaktorteknologin tills

vidare bäst representeras vid högskolan av en laboratur, underställd professuren

i angteknik, samt föreslår att laboraturen benämnes laboratur i ångteknik freak
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

torteknologi). Vid bifall till detta äskande bör den nuvarande befattningen som

tillfällig lärare i reaktorteknologi med ett arvode av 9 040 kr. indragas.

Punkt 13. Kollegienämnden har anfört, att det skulle vara motiverat att

inrätta två lektorat i elektroteknik. Kollegienämnden har emellertid utgått ifrån

att möjlighet finnes att förmå en innehavare att åtaga sig hela arbetsuppgiften

och även framhållit nödvändigheten av att ifrågavarande lektorat nu inrättades,

då det icke synes möjligt att fortsättningsvis förmå någon att med gällande normer

för speciallärararvodesberäkning åtaga sig en så stor arbetsuppgift. Vid

bifall till lektoratet skulle speciallärarbefattningen i elektroteknik I kunna indragas.

Överstyrelsen, som funnit vägande skäl ha anförts från högskolans sida för en

förstärkning av undervisningen i elektroteknik inom avdelningarna för maskinteknik,

flygteknik och skeppsteknik, kemi samt bergsvetenskap genom att den

nuvarande speciallärarbefattningen i elektroteknik I med ett arvode av 13 230

kr. utbytes mot en ordinarie tjänst som universitetslektor i elektroteknik, tillstyrker

kollegienämndens förslag härom.

Punkt 28. Kollegienämnden anför: Ämnet teoretisk elektroteknik är av

grundläggande betydelse för avdelningarna E och F. I ämnet finnes en professur

och en laboratur. Antalet studerande vid avdelningarna uppgår till ca 200 och

övningarna måste försiggå i flera parallella grupper av vilka lektorn skulle leda

tre grupper och sålunda belastas med 336 h/läroår. Härtill kommer en mycket

stor belastning med tentamensrättning. Det totala antalet tentamensscripta

uppgår f. n. till ca 700 per år, vilka för sitt rättande kräver ungefär lika många

timmar. Genom inrättande av lektoratet skulle undervisningstiden för professorn

respektive laboratorn kunna nedbringas till något över för dessa befattningar

föreskriven tid.

Överstyrelsen tillstyrker förevarande förslag.

Punkterna 44 och 4 5. Överstyrelsen framhåller att enligt en år 1959

av avdelningskollegiet för avdelningen för bergsvetenskap verkställd utredning

behov föreligger av såväl en maskinteknisk som en värmeteknisk professur inom

den bergsvetenskapliga avdelningen. Då det icke ansetts möjligt att tillgodose

behovet av lärostolar inom båda de här ifrågakommande ämnesområdena, har

företräde befunnits böra givas en professur inom det värmetekniska området,

eftersom forskningen och undervisningen inom detta område blivit av allt större

vikt för bergshanteringen. En professur i värme- och ugnsteknik -— utformad

såsom man från högskolans sida föreslagit — skulle enligt överstyrelsens mening

väl tillgodose forskningens och undervisningens behov på området. Den ifrågavarande

professuren är enligt överstyrelsen även angelägen från näringslivets

synpunkt. Det föreligger nämligen en stor efterfrågan på tekniker med god utbildning

på det värmetekniska området. Det är vidare i hög grad önskvärt, att

professuren kommer till stånd från och med budgetåret 1962/63 med hänsyn till

den ökade intagningen av studerande vid avdelningen hösten 1962. Professorn i

värme- och ugnsteknik skall nämligen taga hand om det ökade antalet studerande

redan hösten 1963 och han måste dessförinnan hinna genomföra omfattande

förberedelsearbeten.

Vid bifall till förevarande äskande kan enligt överstyrelsen speeiallärarbefattningen

i värmeteknik II (arvode 12 490 kr.) samt den vakanta professuren i

allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik indragas. Som följd härav bör vidare

speciallärarbefattningen i värmeteknik III ändras till värmeteknik II.

Punkt 5 6. Med hänsyn till att innehavaren av professuren i geodesi utöver

föreläsnings- och övningstid iiven leder fältövningar under 60 dagar per

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

år och att han därför undervisningsmässigt är den i särsklass mest belastade

professorn vid tekniska högskolan i Stockholm, har kollegienärrmden hemställt,

att ett lektorat i geodesi inrättas med samtidig indragning av befattningen som

biträdande lärare i ämnet, arvode 5 535 kr.

Överstyrelsen finner det mycket angeläget, att ett universitetslektorat i detta

ämne inrättas.

Punkt 61. Högskolan förfogar för närvarande över en tjänst som förste

driftingenjör, en tjänst som driftingenjör, två tjänster som förste forskningsingenjör

och 18 tjänster som forskningsingenjör.

Kollegienärrmden har hemställt om ytterligare en tjänst som förste forskningsingenjör

samt nio och en halv tjänster som forskningsingenjör. Dessutom har

kollegienämnden föreslagit uppflyttning av tre tjänster som forskningsingenjör

till förste forskningsingenjör.

Överstyrelsen förklarar sig övertygad om behovet av en förstärkning av forskningsingenjörspersonalen

vid högskolan. Överstyrelsen framhåller därvid, att

övergången för högskolans assistenter till för universitetsassistenterna gällande

anställningsvillkor medfört ett ökat behov av nu ifrågavarande personal. Överstyrelsen

tillstyrker sålunda inrättande av två nya tjänster som förste forskningsingenjör

i Ae 26, två nya tjänster som forskningsingenjör i Ae 23 och fyra nya

tjänster som forskningsingenjör i Ae 21. Vid bifall härtill synes det enligt överstyrelsen

lämpligen böra få ankomma på kollegienämnden att besluta rörande

den närmare fördelningen av dessa tjänster mellan de olika institutioner, där

behovet är särskilt framträdande. Här begärda tjänster bör, anser överstyrelsen,

ställas under direkt inseende av högskolans rektor för att denna personal så långt

möjligt skall kunna utnyttjas av högskolan i dess helhet.

P u n k t 6 2. I fråga om delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter

och övningsassistenter har kollegienämnden föreslagit bl. a. inrättande av

ytterligare 49 tjänster som assistent och en väsentlig förstärkning av medelsanvisningen

för anlitande av övningsassistenter.

För tillfälliga lärare beräknar överstyrelsen för budgetåret 1962/63

ett medelsbehov av 78 000 kr.

Antalet assistenter är för innevarande budgetår fastställt till högst 249.

Överstyrelsen föreslår för nästa budgetår inrättande av 41 assistenttjänster, av

vilka 17 beräknas för de av överstyrelsen till inrättande föreslagna professurerna.

Medelsbehovet till grundlöner vid under budgetåret 1961/62 förefintliga tjänster

kan — efter en genomsnittlig placering i 17 löneklassen — uppskattas till i

runt tal 3 995 000 kr. För grundlöner vid ytterligare 41 tjänster — vid placering

i samma löneklass — uppkommer ett ökat medelsbehov av 658 000 kr., vartiil

kommer rörligt tillägg för dessa tjänster med 197 000 kr. Medelsbehovet för

grundlöner åt assistenter uppskattas alltså för budgetåret 1962/63 till (3 995 000

+ 658 000 =) 4 653 000 kr.

Beträffande medelsbehovet för övningsassistenter har kollegienämnden

uppgivit, att antalet ordinarie studerande vid högskolan budgetåret 1962/63

kan förväntas komma att uppgå till 3 000. Överstyrelsen har vid anslagsberäkningen

för innevarande budgetår uppskattet det årliga medelsbehovet för här

avsett ändamål till 1 050 kr. för varje studerande. Överstyrelsen, som anser en

förstärkning vara påkallad, uppskattar den årliga kostnaden för övningsassistenter

för budgetåret 1962/63 till i genomsnitt 1 200 kr. för varje studerande. I

enlighet härmed beräknar överstyrelsen medelsbehovet för övningsassistenter

för sistnämnda budgetår till (3 000 X 1 200 =) 3 600 000 kr.

Till vikariatse r sättningar vid icke vakanta professurer och labo
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

raturer beräknar överstyrelsen i enlighet med kollegienämndens förslag ett medelsbehov

av 100 000 kr.

Till grundlön åt rektors vikarie, som är placerad i Bg 1, bör enligt överstyrelsen

oförändrat beräknas ett belopp av 33 000 kr.

Anslagsbehovet för här ifrågavarande ändamål uppskattas således för budgetåret

1962/63 till sammanlagt (78 000 + 4 653 000 + 3 600 000 + 100 000 +

33 000 =) 8 464 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en ökning av 1 964 000 kr.

Punkterna 68 — 7 0. Kollegienämnden har hemställt om inrättande av

18 tjänster som kansliskrivare i Ae 10, nio tjänster som kontorist i Ae 9 och

tio tjänster som kanslibiträde i Ae 7. Därjämte har nämnden föreslagit, att följande

tjänster av kategorien tekniska biträdestjänster inrättas, nämligen fyra

tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, elva tjänster som instrumentmakare

i Ae 11, tio tjänster som institutionstekniker i Ae 9, fjorton tjänster som

tekniskt biträde i Ae 7 och en tjänst som vaktmästare i Ae 7. Nämnden har

vidare hemställt om anslag för extra arbetskraft motsvarande en tjänst i Ag 7

och anslag på 2 200 kr. för extra kurs i glasblåsning. Dessutom har kollegienämnden

föreslagit lönegradsuppflyttningar av vissa biträdestjänster.

Överstyrelsen föreslår, att nio tjänster som kontorist i Ae 9 och tjugusex

tjänster som kanslibiträde i Ae 7 inrättas. Härjämte förordar överstyrelsen inrättande

av tre tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, nio tjänster som

instrumentmakare i Ae 11 och nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt

uppflyttning av två tjänster som instrumentmakare till förste instrumentmakare

och en tjänst som institutionstekniker till instrumentmakare. Vidare föreslår

styrelsen med anledning av kollegienämndens äskande om tillhopa femton

tjänster som vaktmästare och tekniskt biträde i Ae 7 en förstärkning av medelsanvisningen

till teknisk biträdespersonal i övrigt vid högskolan med 149 500 kr.

Vid denna medelsberäkning har överstyrelsen utgått från ett behov — inräknat

behovet för nytillkommande professurer — av tolv tjänster som tekniskt biträde

i Ag 7.

Punkterna 71 — 7 9. Organisationskommittén för de tekniska högskolornas

värme- och kraftcentraler har avgivit förslag till organisation för värmeoch

kraftcentralerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska

högskola.

Förslaget innebär i huvudsak, att huvudmannaskapet för centralerna bör kvarligga

hos högskolorna och att ledningen bör organiseras lika och i principiell

överensstämmelse med den nuvarande organisationen vid Chalmers^ tekniska

högskola. I spetsen för vardera anläggningen föreslås sålunda skola stå en föreståndare,

vilken skall vara professor inom något anläggningen berörande ämnesområde,

företrädesvis professor i ångteknik. Denne bör närmast biträdas av en

driftingenjör med civilingenjörskompetens i högst A 23. Årsarvodet för föreståndarna

föreslås utgå med 4 200 kr. Därutöver föreslås viss personalförstärkning

m. m.

Över förslaget har utlåtanden avgivits av ett antal myndigheter och organisationer.

Sakkunnigförslaget har, så vitt gäller frågan om huvudmannaskapet, tillstyrkts

av remissinstanserna. Däremot föreligger vissa skiljaktiga meningar från nagra

remissinstanser beträffande den föreslagna personalorganisationen.

Överstyrelsen frainhallcr, att styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet tillstyrkt

kommitténs förslag men dessutom förordat ytterligare personalförstärkningar

samt viss arvodeshöjning och lönegradsuppflyttning in. m. De av styrel
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr J+3 år 1962

sen nu under punkterna 71—79 framförda yrkandena överensstämmer med kommitténs

förslag med därtill av överstyrelsen i dess remissutlåtande gjorda tillägg.

Högskolans studentkår har i särskild framställning hemställt om anslag för

nästa budgetår till den studiekurativa försöksverksamheten vid högskolan med

10 000 kr.

Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.

Sedan ett par år tillbaka har högskolans studentkår bedrivit en studiekurativ

verksamhet omfattande ett flertal funktioner. Först och främst utgör verksamheten

ett behövligt och många gånger nödvändigt stöd för de teknologer, som

av en eller annan anledning kommit ur takt med den normala studieplanen och

som står inför hotet att avstängas från vidare studier vid högskolan. Vidare är

den allmänna studierådgivningen av vital betydelse för de teknologer, som redan

från studiernas början har svårt att acklimatisera sig. En tredje väsentlig funktion

fyller verksamheten för dem, som en gång utnyttjat densamma och sedan

behöver visst »efterstöd». För högskolans lärare är verksamheten till stor nytta

i och med att man härigenom skapat en sakkunnig instans till vilken avdelningsföreståndarna

kan vända sig med begäran om utlåtande över ett tveksamt dispensfall

eller för att begära hjälp med stöd åt dem, som kommit efter med

studierna.

Överstyrelsen och kollegienämnden tillstyrker bifall till framställningen.

I särskilda skrivelser har av delning srådet jör avdelningen jör lantmäteri vid

tekniska högskolan i Stockholm och Svenska teknologjöreningen understrukit

angelägenheten av att en professur i fastighetsekonomi inrättas vid högskolan

fr. o. m. nästa budgetår.

2. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

i960/61 .................................. 11 097 000 10 855 879

1961/62 (statsliggaren s. 767) ............... 13 854 000

1962/63 (förslag) .......................... 15 941 000

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetar framställt förslag om en väsentlig förstärkning av högskolans

personal.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna tillstyrker i betydande omfattning

bifall till kollegienämndens förslag.

Av tekniska skäl lämnar jag i det följande först en kort redogörelse för av

naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg avgivna, i föregående

avsnitt berörda förslag till ändringar av högskolans personalorganisation. Därefter

redovisar jag de av överstyrelsens förslag, vilka innebär förstärkningar

därutöver av högskolans personal m. m. Såvitt gäller motiveringar kommer jag

att närmare beröra endast de förslag, som jag ansett mig böra helt eller delvis

biträda eller eljest funnit särskild anledning att uppehålla mig vid. Jag tillåter

mig att i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962 29

Samordningskommitténs förslag

A. Professurer m. fl.

Avdelning F1

1) uppdelning av professuren i tillämpad matematik i två professurer, den ena

benämnd numerisk analys och den andra matematisk statistik,

2) professur i matematisk fysik,

3) professur i fasta tillståndets fysik (fr. o. m. budgetåret 1904/65).

Avdelning M

4) professur i industriell organisation med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i industriell ekonomi,

5) professur i vart och ett av ämnena materiallära I (metaller och legeringar)

och materiallära II (icke-metalliska material) (den första fr. o. m. budgetåret

1963/64 och den andra fr. o. m. budgetåret 1965/66),

6) indragning av speciallärarbefattningarna i materiallära samt i metallografi

och värmebehandling (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

7) professur i strömningsmaskinteknik med samtidig indragning av en speciallärarbefattning

i högtryckskompressor- och gasturbinteknik och en speciallärarbefattning

i läran om pumpar, fläktar och vattenturbiner (fr. o. m.

budgetåret 1964/65),

8) professur i materialhantering med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i läran om transportanordningar (fr. o. m. budgetåret 1965/66),

9) befattning som speciallärare i luftbehandlingsteknik.

Avdelning E

10) uppdelning av professuren i elektricitetslära och elektrisk mätteknik i två

professurer, den ena benämnd elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik

med indragning budgetåret 1962/63 av den ena och budgetåret

1963/64 av den andra av två befintliga laboraturer i elektricitetslära och

elektrisk mätteknik,

11) uppdelning av professuren i allmän teleteknik i två professurer, den ena

benämnd tillämpad elektronik och den andra datateknik med samtidig ändring

av benämningen på laboraturen i allmän teleteknik till laboratur i tilllämpad

elektronik,

12) professur i informationsteori med samtidig ändring av. benämningen på

professuren i telekommunikation till professur i elkretsteori (fr. o. m. budgetåret

1963/64),

13) befattning som speciallärare i telesystemteknik (fr.o.m. budgetåret 1964/65),

14) ändring av professuren och observaturen i elektronik till professur respektive

observatur i elcktronfysik I, ändring av laboraturen i elektronik till professur

i elektronfysik II samt professur i elektronfysik III (fr. o. m. budgetåret

1963/64),

15) indragning av speciallärarbefattningen i elektroteknisk materiallära och

befattningen som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik (fr. o. in. budgetåret

1963/64).

Avdelning V

16) professur i geoteknik med grundläggning med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i geoteknik, 1

1 Beträffande förkortningarna torde få hänvisas till tekniska högskolans avlöningsanslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

17) professur i byggnadsakustik med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i akustik (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

18) laboratur i byggnadsstatik (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

19) ändring av professuren i byggnadsteknik till professur i byggnadsteknik I

och professuren i brobyggnad till professur i byggnadsteknik II, professur

i byggnadsteknik III (fr. o. m. budgetåret 1963/64) samt laboratur i byggnadsteknik

I (fr. o. m. budgetåret 1964/65).

Avdelning K

20) laboratur i teknisk kemi med samtidig indragning av befattningen som biträdande

lärare i ämnet.

B. Assistenter

21) sju assistenttjänster.

C. Biträdespersonal

22) fyra tjänster som laboratorieingenjör i högst Ae 15, fyra tjänster som

instrumentmakare i Ae 11, två tjänster som institutionstekniker i Ae 9, en

tjänst som kontorist i Ae 9, åtta tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och två

vaktmästartjänster i Ae 7.

Överstyrelsens förslag

A. Professurer m. fl.

Avdelning F

23) professur i fysik,

24) överföring till Göteborgs universitet av ett extra universitetslektorat i matematisk

fysik med samtidig namnändring till teoretisk fysik,

25) universitetslektorat i fysik,

26) universitetslektorat i fysik,

27) universitetslektorat i matematik med samtidig indragning av befattningen

som biträdande lärare i ämnet (arvode 14 320 kr.),

28) universitetslektorat i elasticitets- och hållfasthetslära,

29) befattning som speciallärare i fotografi, arvode 5 640,

30) befattning som speciallärare i ritteknik, arvode 5 530,

31) befattning som speciallärare i strålskyddsfysik, arvode 2 180, i stället för

befattning som tillfällig lärare i ämnet (arvode 2 725),

32) befattning som biträdande lärare i reaktorfysik, arvode 1 580.

Avdelning M

33) laboratur i ångteknik (reaktorteknologi) med samtidig indragning av tre

befattningar som tillfälliga lärare (arvoden sammanlagt 9 800),

Avdelningen för skeppsbyggnad (S)

34) befattning som speciallärare i varvsteknik, arvode 6 100, och i samband därmed

ändrad benämning av befattningen som biträdande lärare i varvsteknik

till skeppsbyggnadsteknik,

35) befattning som biträdande lärare i skeppsmaskinteknik, arvode 2 560.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 43 år 1962

31

Avdelning E

36) två universitetslektorat i elektronik med samtidig indragning av befattningarna

som biträdande lärare i elektronik och i ultrakortvågsteknik (arvoden

6 970 respektive 6 480),

37) universitetslektorat i elektromaskinlära,

38) universitetslektorat i elektrisk anläggningsteknik,

39) universitetslektorat i telekommunikation.

Avdelning V

40) professur i vägbyggnad med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i vägbyggnadslära (arvode 9 830 kr.),

41) dubblering av befattningarna som speciallärare i ritteknik II, husbyggnad II

och kemi II, arvoden respektive 3 650, 10 320 och 3 160,

42) befattning som biträdande lärare i byggnadsstatik, arvode 6 480,

43) befattning som biträdande lärare i vattenförsörjnings- och avloppsteknik

(hydrokemi och hydrobiologi), arvode 7 460.

Avdelning K

44) universitetslektorat i oorganisk kemi,

45) universitetslektorat i organisk kemi med samtidig indragning av befattningen

som biträdande lärare i ämnet (Ae21 jämte tilläggsarvode 11300

kr.),

46) befattning som biträdande lärare i kemisk apparatteknik, arvode 5 010,

47) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i fysikalisk kemi II

förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 980 kr.

Avdelning A

48) professur i arkitekturens teori och historia med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i arkitekturens historia (arvode 10 020),

49) befattning som biträdande lärare i materialbehandling med formlära VI,

arvode 5 990, i stället för speciallärarbefattningen i beskrivande geometri

(arvode 6 590).

B. Docenter m. fl.

50) en forskardocenttjänst i Ae26 och en docenttjänst i Ae 24,

51) sju tjänster som forskarassistent i Ae 21,

52) tre tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26, en tjänst som forskningsingenjör

i Ae 23 och två tjänster som forskningsingenjör i Ae 21,

53) höjning av delposten till ersättning åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter

med i runt tal 1 480 200 kr.,

54) höjning av representationsbidraget åt rektor med 600 kr.

C. Bibliotekspersonal

55) en tjänst som bibliotekarie i Ae 21,

56) en tjänst som garderobsvakt i Ae3 samt förstärkt medelsanvisning med

10 000 kr. till extra arbetshjälp,

57) en tjänst som bokbindare i Ae 9.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

D. Kanslipersonal

58) en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23,

59) en tjänst som kamrerare i Ag 21,

60) en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens kansliavdelning,

_

61) två tjänster som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens ekonomiavdelning,

62) en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7,

63) tre tjänster som kontorist i Ae 9 och sju tjänster som kanslibiträde i Ae 7

vid högskolans avdelningar och institutioner,

64) fyra tjänster som telefonist fr. o. m. 1 januari 1963, varav en i Ae 7 och

tre i reglerad befordringsgång samt 2 000 kr. till extra arbetshjälp,

65) en tjänst som parkförman i Ae8 och en tjänst som gårdskarl i Ae7 samt

1 500 kr. till extra arbetshjälp.

E. Teknisk biträ desperson al

66) tre tjänster som laboratorieingenjör i högst Ae 15,

67) tre tjänster som instrumentmakare i Ae 11, fyra tjänster som institutionstekniker

i Ae 9 och en tjänst som vaktmästare i Ae 7,

68) ökad medelsanvisning till teknisk biträdespersonal i övrigt (kostnad ca

53 000 kr.).

F. Personal vid värme- och kraftcentralen

69) höjning av föreståndararvodet med 4 500 kr.,

70) förändring av tjänsten som driftingenjör i Ag 19 till Ae 23,

71) extraordinariesättning av tjänsten som ingenjör i Ag 17,

72) förändring av tjänsten som maskinmästare i Ag 12 till förste maskinist i

Ae 12,

73) förändring av två tjänster som maskinist i Ag 10 till tjänster som förste

maskinist i Ae 12,

74) tjänst som förste maskinist i Ae 12,

75) extraordinariesättning av två tjänster som förste reparatör i Ag 10,

76) tjänst som värmeskötare i Ae 8,

77) extra arbetskraft för ritaruppgifter, (kostnad ca 16 000 kr.).

G. Vissa äskanden i övrigt

78) höjning av ett portvaktsarvode från 4 728 till 7 200 kr.,

79) ökad medelsanvisning till vikariats- och övertidsersättningar (kostnad 25 000

kr.).

Överstyrelsen har därjämte framställt förslag om ökad medelsanvisning på

grund av fr. o. m. den 1 juli 1961 vidtagna lönegradsändringar för vissa tjänster,

löneklassförändringar samt andra automatiska utgiftsförändringar.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

P u n k t 1. Samordningskommittén: En livaktig forskningsverksamhet och i

anslutning därtill bedriven undervisning inom numerisk analys är av betydelse.

Verksamheten siktar till att förenkla och förbilliga beräkningsförfaranden på de

dyrbara maskinerna, att utöka kretsen av användningsområden och att skapa

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

säkra grundvalar för bedömning av precisionen i uppnådda resultat. Då den

nuvarande professuren vid Chalmers tekniska högskola i ämnet tillämpad matematik

inrättades, hade utvecklingen icke hunnit längre, än att man då ännu

kunde föreställa sig att en kombination av numeriska behandlingsmetoder med

matematisk statistik och vissa speciella matematiska områden skulle utgöra ett

lämpligt forskningsfält för en professor med intresse för tillämpningen av matematiska

metoder. Genom forskningens ytterst snabba utveckling är ämnesområdet

nu så vidsträckt samt en så omfattande specialisering och differentiering

genomförd, att det inte längre synes möjligt för en man att leda forskning och

undervisning inom hela ämnet. Enligt kommitténs mening bör i Göteborg finnas

en toppbefattning inom ämnet numerisk analys. Ämnet bör bli examensämne vid

universitetet liksom också ämnet matematisk statistik. Professuren i tillämpad

matematik bör därför delas så att såväl den matematiska statistiken som den

numeriska analysen blir självständigt företrädda. Kommittén föreslår, att professuren

i tillämpad matematik fr. o. in. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer,

den ena benämnd numerisk analys och den andra matematisk statistik.

Innehavaren av den nuvarande professuren bör medgivas välja, vilket av de

bägge ämnesområdena han önskar företräda. Innehavaren av professuren i numerisk

analys avses skola företräda examensämnet numerisk analys vid Göteborgs

universitet och svara för examinationen inom motsvarande delar av det nuvarande

ämnet tillämpad matematik vid Chalmers tekniska högskola. Även professuren

i matematisk statistik bör vara förenad med tjänstgöringsskyldighet vid

såväl universitetet som högskolan och dess innehavare svara för det nya examensämnet

matematisk statistik.

Punkt 2. Samordningskommittén: I ämnet matematisk fysik finns nu i

Göteborg en professur och en laboratur. Av dessa två befattningar har den sistnämnda

tillkommit för utbildningen av civilingenjörer på atomenergiområdet

och alltså ej primärt i syfte att lätta belastningen på professurens innehavare,

som genom den genomförda ökningen av intagningen vid avdelningarna för teknisk

fysik och för elektroteknik fått en undervisningsskyldighet, som avsevärt

överstiger den för en professur normala. Behovet av en andra professur i ämnet

kommer automatiskt att ytterligare skärpas läsåret 1962/63. Vid bifall till

kommitténs förslag om uppdelning av professuren i tillämpad matematik i två

professurer, numerisk analys respektive matematisk statistik, bör vidare delar

av ämnet tillämpad matematik överföras till ämnet matematisk fysik. Undervisningen

inom de högre årskurserna av avdelningen för teknisk fysik liksom licentiandundervisningen

kräver vidare en differentiering, som ej synes möjlig att

realisera inom ramen för en enda professur. Med hänsyn till här angivna omständigheter

anser kommittén, att professuren i matematisk fysik nu bör dubbleras.

Den nya professurens huvudinriktning bör ligga på den teoretiska molekylfysiken

och det fasta tillståndets teori. Professuren bör inrättas fr. o. m. budgetåret

1962/63.

Punkt 3. Samordningskommittén: Ett mycket stort och brett område av

fysiken är läran om de fasta ämnenas uppbyggnad och egenskaper och sedan en

följd av år är det fasta tillståndets fysik det område som jämte kärnfysiken

spelar den dominerande rollen inom den fysikaliska forskningen. Detta grundläggande

och samtidigt experimentella ämne har viktiga och synnerligen aktuella

tillämpningsområden, inom vilka det sker cn mycket snabb utveckling. Som

exempel kan nämnas atomenergitekniken, mctallografin och elektrotekniken. En

förstärkning av den fysikaliska undervisnings- och forskningsorganisationen i

Göteborg med en professur inom denna grundläggande del av fysiken är enligt

3 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1062. 1 samt. År It3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr /d år 1962

kommitténs uppfattning synnerligen angelägen. Kommittén föreslår därför, att

en professur i fasta tillståndets fysik inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65. Med

hänsyn till att professuren föreslås inrättad först fr. o. m. budgetåret 1964/65 kan

ställningstagandet till frågan till vilket lärosäte den i formellt avseende bör vara

knuten anstå till 1963 års riksdag.

Punkt 4. Samordningskommittén: En professur i industriell organisation

har bedömts såsom särskilt angelägen icke blott för avdelning M utan även för

andra avdelningar och därför befunnits böra givas hög förtursrätt. Professuren

bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill bör den nuvarande

speciallärarbefattningen i ämnet indragas.

Punkterna 5 och 6. Samordningskommittén: Material- och materialbehandlingsproblemen

har och kommer att få allt större betydelse genom dels

nya och extrema krav på materialen, dels tillkomsten av nya material. Det är

därför av vikt att det tillskapas resurser för en fullgod undervisning och intensifierad

forskning rörande dessa problem. I sådant syfte föreslår kommitténs

organisationsgrupp, att vid högskolan inrättas två professurer i materiallära.

Den ena bör benämnas materiallära I (metaller och legeringar) och den andra

materiallära II (icke-metalliska material). Ett realiserande av detta förslag innebär

alltså, att de två huvudområdena inom materialläran kommer att bli företrädda

av lärare med professors ställning. Professuren i materiallära I bör inrättas

fr. o. m. budgetåret 1963/64 och professuren i materiallära II fr. o. m. budgetåret

1965/66. Principbeslut om båda professurerna synes böra fattas vid 1962

års riksdag. Nuvarande speciallärarbefattningarna i materiallära samt i metallografi

och värmebehandling bör indragas vid motsvarande professurs inrättande

eller alltså fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Punkt 7. Samordningskommittén: Ämnet strömningsmaskinteknik omfattar

turbomaskiner, i första hand maskiner, arbetande med kompressibla media,

dvs. gaser eller ångor. Det ger en viktig tillämpning av den grundläggande termodynamiken

och strömningsläran. För framtiden kan man förutse en snabb utveckling

inom ämnesområdet, delvis i samband med reaktoranläggningar. Ifrågavarande

ämne är enligt organisationsgruppens uppfattning av väsentlig betydelse

för forskningen och undervisningen vid en teknisk högskola. Kommitténs

organisationsgrupp föreslår, att Chalmers tekniska högskolas organisation kompletteras

med en professur i ämnet strömningsmaskinteknik. Professuren bör

inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65 i samband varmed de nuvarande speciallärarbefattningarna

i högtryckskompressor- och gasturbinteknik samt i läran om

pumpar, fläktar och vattenturbiner bör indragas.

Punkt 8. Samordningskommittén: Ämnet materialhantering utgör en både

inom och utom landet alltmer uppmärksammad gren av de tekniska tillämpade

vetenskaperna. Hittills vunna erfarenheter både i Sverige och utlandet visar, att

stora kostnadsbesparingar kan åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder

inom materialhanteringsområdet. Vikten av en grundlig och allsidig undervisning

i materialhantering och av goda möjligheter till forskning och högre studier

är mot bakgrunden av det sagda uppenbar. Kommitténs organisationsgrupp

föreslår, att en professur i materialhantering inrättas fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Speciallärarbefattningen i läran om transportanordningar bör indragas vid professurens

tillkomst.

Punkt 9. Samordningskommittén: Vid högskolan fanns tidigare inrättad en

personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik, bekostad av

Svenska Fläktfabriken. Den upphörde vid innehavarens pensionering år 1960.

Kommitténs organisationsgrupp har vid sina överväganden funnit sig böra före
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

slå, att vid högskolan fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en speciallärarbefattning

i luftbehandlingsteknik. Det förtjänar påpekas, att ett laboratorium med

resurser för såväl licentiat- och examensarbeten som andra forskningsuppgifter

ställdes i ordning under professurens tid. Undervisningen bör omfatta i genomsnitt

2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar per vecka under läsåret och

arvodet — beräknat efter nu tillämpade normer — bestämmas till 7 290 kr.

Punkt 10. Samordningskommittén: Vid högskolan finns för närvarande en

professur och två laboraturer inom ämnesområdet elektricitetslära och elektrisk

mätteknik. Ifrågavarande ämnesområde är mycket vidsträckt och inom detsamma

har successivt genomförts en alltmer omfattande specialisering och differentiering,

som väl motiverar eu motsvarande specialisering och differentiering

av ämnesrepresentationcn. Därtill kommer, att elektricitetslära och elektrisk

mätteknik är självständiga läroämnen, vilka bör tillförsäkras likvärdiga arbetsbetingelser.

I sådant svftc föreslås, att den nuvarande professuren i elektricitetslära

och elektrisk mätteknik fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer,

den ena benämnd elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik.

Professorn i elektricitetslära och elektrisk mätteknik Stig Ekelöf bör, utan eljest

föreskrivet ledigförklarande, utses till innehavare av den nya professuren i elektricitetslära.

I samband med inrättandet av denna professur bör den ena av de

nuvarande två laboraturerna i elektricitetslära och elektrisk mätteknik, vilka

båda laboraturer är vakanta, dragas in. Även den andra laboraturen bör dragas

in vid genomförandet av utbyggnadsplanen för avd. E. Organisationsgruppen

föreslår således, att den ena laboraturen indrages fr. o. m. budgetåret 1962/63, då

professuren i elektrisk mätteknik inrättas, och den andra fr. o. m. budgetåret

1963/64.

Punkt 11. Samordningskommittén: Den successivt ökade intagningen av

studerande inom avdelningarna E och F, som skett under de senare åren, har

medfört att verksamheten vid institutionen för allmän teleteknik nu fått eu

sådan omfattning, att en uppdelning av institutionen ej vidare kan anstå. I samband

med uppdelningen är det angeläget att behovet av en differentiering och

specialisering tillgodoses. Inom allmänna teletekniken är datamaskintekniken ett

mycket omfattande och betydelsefullt forsknings- och undervisningsområde, som

i Göteborg bör företrädas av professor. Kommitténs organisationsgrupp förordar,

att den nuvarande professuren i allmän teleteknik fr. o. m. budgetåret 1962/63

uppdelas i två professurer, den ena benämnd tillämpad elektronik och den andra

datateknik. Professorn i allmän teleteknik Henrv Wallman bör, utan eljest

föreskrivet ledigförklarande. utses till innehavare av professuren i tillämpad

elektronik. Den nuvarande laboraturen i allmän teleteknik bör vara knuten till

professuren i tillämpad elektronik och benämningen av laboraturen bör därför

ändras till tillämpad elektronik.

Punkterna 12 och 13. Samordningskommittén: De två teletekniska

ämnena, informationsteori och telesystemteknik, har som en följd av. forskningens

snabba frammarsch numera utvecklats från till en början relativt begränsade

specialområden inom telekommunikation till ämnesområden av grundläggande

betydelse för såväl undervisningen som forskningen. Kommitténs organisationsgrupp

har för sin del funnit, att följande ändringar nu bör vidtagas.

Ur ämnesområdet för den nuvarande professuren i telekommunikation utbrytes

delområdet informationsteori för vilket tillskapas en självständig forsknings-

och undervisningsorganisation, ställd under ledning av forskare i professors

ställning. Professur i informationsteori bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64.

I samband därmed bör benämningen på den nuvarande professuren i telckom
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

munikation ändras till elkretsteori. För ämnet telesystemteknik bör inrättas en

speciallärarbefattning fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Punkterna 14 och 15. Samordningskommittén: Vid högskolan finns för

närvarande en professur, en observatur och en laboratur i ämnet elektronik.

Inom ifrågavarande ämnesområde har en alltmer omfattande differentiering

och specialisering framträtt. Det fasta tillståndets elektronfysik behandlar

grunderna för de fasta ämnenas elektriska och magnetiska egenskaper. Ett annat

men icke mindre väsentligt ämnesområde är vakuum-gas-elektronfysiken, som

avser behandlingen av elektrisk ström i vakuum och gaser. Detta relativt stora

område av elektroniken måste bedömas vara av väsentlig betydelse för undervisningen

och forskningen vid en teknisk högskola. Den teoretiska elektronfysiken

slutligen är i dag ett ämne av större teknisk-vetenskaplig betydelse än

tidigare.

o Kommitténs organisationsgrupp har funnit forsknings- och undervisningsområdet

så vidsträckt, att det enligt gruppens mening icke längre är möjligt att

inom ramen för de nuvarande topp tjänsterna tillgodose undervisningens och

forskningens berättigade krav. Gruppen förordar därför, att den nuvarande professuren

i elektronik, vilken innehaves av civilingenjören, D:r Sc, Olof Erik Hans

Rydbeck, ändras till professur i elektronfysik I och tills vidare avses för ämnet

teoretisk elektronfysik. Rydbecks skicklighet till den nu avsedda nya professuren

finner gruppen uppenbar, och denne bör alltså utan eljest föreskrivet tillsättningsförfarande

utses till innehavare av professuren i elektronfysik I. Nuvarande

observaturen bör följa denna professurs benämning och alltså benämnas

observatur i elektronfysik I. Den sålunda förordade begränsningen av nuvarande

professurens i elektronik ämnesområde förutsätter inrättande samtidigt av en ny

professur, vars innehavare skall ha att företräda ämnet fasta tillståndets clektronfysik.

En sådan professur bör inrättas och benämnas elektronfysik III. När

det gäller det återstående av de förut behandlade ämnesområdena, vakuum—gas—

elektronfysik, bör även detta företrädas av forskare med professors ställning. I

sådant syfte förordar gruppen, att högskolans laboratur i elektronik omändras

till professur i elektronfysik II. Till förste innehavare av professuren bör — utan

särskilt ansökningsförfarande -— utnämnas nuvarande innehavaren av ifråga\

arande laboratur, teknologie doktorn Sven Olving, vilken av särskilt hörda sakkunniga

förklarats kompetent till professuren. Såväl i fråga om denna som övriga

av gruppens förslag berörda professurer gäller, att överstyrelsen för de tekniska

högskolorna vid fastställande av program för professurerna har att beakta, att

innehavarna

A andra sidan finns det vid de av organisationsgruppen förordade allmänna benämningarna

—— respektive elektronfysik I, II och III — framdeles utrymme för

sådana jämkningar av programmen, vartill utvecklingen vid en efter förslagets

riktlinjer organiserad undervisning kan komma att ge anledning. Ifrågavarande

professurer bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Samtidigt härmed bör

indragas dels speciallärarbefattningen i elektroteknisk materiallära, dels befattningen

som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik.

Punkt 16. Samordningskommittén: Ämnesområdet geoteknik med grundläggning

maste bedömas ara av väsentlig betydelse för undervisningen och

forskningen vid en teknisk högskola. Särskilt i västra Sverige med dess speciellt

svåra grundförhållanden är det av ett stort intresse, att sådan forskning och

undervisning främjes. Kravet på en självständig institution företrädd av professur

bör därför tillgodoses. En professur i geoteknik med grundläggning bör

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

inrättas fr. o. m. budgetåret 1962/63. Samtidigt härmed bör den nuvarande befattningen

som speciallärare i geoteknik indragas.

Punkt 17. Samordningskommittén: De alltmer differentierade byggnadsmetoderna

har i kombination med långt driven rationalisering givit betydligt

snävare toleranser ur ljudisoleringssynpunkt. Därtill kommer, att de begränsade

resurserna för byggnadsakustisk forskning fått som följd, att nya byggnadsmaterial

tagits i bruk innan deras akustiska egenskaper blivit utredda. Vid en

kontrollundersökning i regi av statens råd för byggnadsforskning visade det sig,

att ljudisoleringen i hus, byggda enligt nyare metoder, endast i ca 50 % av de

undersökta fallen fyllde kraven. En år 1960 tillsatt programkommitté för byggnadsakustisk

forskning har rekommenderat att professurer i byggnadsakustik

inrättas, så att utbildningen av erforderlig forskarpersonal kan effektiviseras.

Med hänsyn till den stora betydelse, som måste tillmätas forskningen och undervisningen

inom ifrågavarande ämnesområde bör för ämnet skapas en självständig

forsknings- och undervisningsorganisation ställd under ledning av forskare i professors

ställning. Fr. o. m. budgetåret 1963/64 bör vid högskolan inrättas en

professur i ämnet byggnadsakustik. I samband härmed bör den nuvarande speciallärartjänsten

i akustik indragas. Ifrågavarande professur bör formellt hänföras

till avdelningen för väg- och vattenbyggnad ehuru institutionen är att

betrakta såsom gemensam för denna avdelning och avdelningen för arkitektur.

Den verksamhet som kommer att bedrivas vid denna institution blir av värde

även för avdelningarna E och F.

Punkt 18. Samordningskommittén: Vid högskolan finns nu eu professur i

ämnet byggnadsstatik. Ämnet undervisas i alla fyra årskurserna. En ökning av

studerandeantalet kommer att medföra en alltför stor undervisnings- och examinationsbörda

för en enda ämnesrepresentant. Därtill kommer behovet av utökad

och intensifierad forskning vid institutionen och vikten av att det växande

antalet licentiander kan få effektiv forskarhandledning. Fr. o. m. budgetaret

1963/64 bör inrättas en laboratur i ämnet byggnadsstatik. Såsom förutsatts i ett

inom högskolan utarbetat förslag bör i samband härmed vissa delar av ämnet

elasticitets- och hållfasthetslära överflyttas till byggnadsstatiken.

Punkt 19. Samordningskommittén: Högskolans professur i byggnadsteknik

omfattar nu närmast tre stora huvudområden av relativt vitt skild karaktär.

Inom ett av huvudområdena behandlas de fysikaliska och kemiska förhallandena

hos byggnadsmaterialen, materielens sammansättning till olika byggnadsvaror

samt byggnadsvarornas egenskaper och användning. Av de båda andra huvudområdena

avser det ena utformningen av bärande konstruktioner, stål, lättmetall

och trä samt det andra betong- och murverk. En del av de sistnämnda två

ämnesområdena behandlas nu även i ämnet brobyggnad, som vid högskolan är

företrätt av professur. Samtliga tre ämnesområden är av central betydelse. En

förstärkt och mera differentierad ämnesrepresentation har av organisationsgruppen

bedömts vara mycket angelägen. Det har befunnits lämpligt, att i samband

med att åtgärder i sådant syfte vidtages jämväl ämnesområdet för den nuvarande

professuren i brobyggnad justeras på så sätt, att denna täcker ett av de förutnämnda

tre huvudområdena. Organisationsgruppen föreslår dels att den nuvarande

professuren i byggnadsteknik, vilken innehaves av teknologie doktorn

Johan Hjalmar Granholm, omvandlas till professur i byggnadsteknik I, dels alt

den nuvarande professuren i brobyggnad, vilken innehaves av civilingenjören

Sven Rudolf Allan Bergfelt, omvandlas till professur i byggnadsteknik II, dels

att en professur i byggnadsteknik III och en laboratur i byggnadsteknik I inrättas.

Byggnadsteknik I (byggnadsmaterial och husbyggnad) bör i huvudsak

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

omfatta följande program: byggnadsmaterial, materialframställning, egenskaper,

byggnadsmaterialens kemi, isolering mot värme och fukt, husbyggnadsteknik. I

byggnadsteknik II (stål- och träbyggnad) skall behandlas bärverks utformning i

stomkonstruktioner och brobyggnader, modellbyggnad, stålbyggnad, lättmetall,

träbyggnad, byggnadsmontering. Byggnadsteknik III (betongbyggnad) skall omfatta

armerad och oarmerad betong i betongkonstruktionslära, murverk. Ifrågavarande

omvandlingar bör genomföras och professuren i byggnadsteknik III

inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Med inrättande av laboraturen i byggnadsteknik

I synes kunna anstå till budgetåret 1964/65. Förslagen innebär en begränsning

av ämnesområdena för de nuvarande professurerna i byggnadsteknik

och brobyggnad. Professor Granholms kompetens till professuren i byggnadsteknik

I och professor Bergfelts kompetens till professuren i byggnadsteknik II

anser organisationsgruppen väl styrkt. De bör alltså utan eljest föreskrivet ansökningsförfarande

utses till innehavare av professurerna i byggnadsteknik I

respektive byggnadsteknik II.

Punkt 20. Samordningskommittén: Kursen i teknisk kemi vid högskolan

omfattar såväl oorganisk som organisk teknisk kemi liksom även beräkning av

tekniska processer. Till professuren i teknisk kemi hör även det valfria ämnet

cellulosakemi, vilket studeras av huvuddelen av teknologerna. Det bör påpekas,

att ämnet cellulosakemi vid Chalmers tekniska högskola omfattar huvuddelen

av ämnena träkemi och cellulosateknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Sistnämnda

två ämnen är i Stockholm företrädda av speciallärare respektive professor.

En förstärkt ämnesrepresentation i teknisk kemi synes vara en angelägen

komplettering av högskolans organisation. Med hänsyn till bl. a. forskningens

och undervisningens behov är det önskvärt, att förstärkningen genomföres

redan fr. o. m. budgetåret 1962/63. Kommitténs organisationsgrupp föreslår,

att fr. o. m. nämnda budgetår inrättas en laboratur i ämnet teknisk kemi. I samband

härmed bör den nuvarande befattningen som biträdande lärare i ämnet

indragas.

Punkt 2 1. Utbyggnadsplanerna innebär en nettoökning av 16 professurer

och tre laboraturer under budgetåren 1962/63—1965/66. I anslutning till var och

en av de föreslagna topptjänsterna föreslås en assistenttjänst utom för professuren

i fasta tillståndets fysik, för vilken två tjänster föreslås. Sammanlagt föreslås

alltså 20 assistenttjänster. Av dessa hänför sig sju till budgetåret 1962/63.

Punkt 22. De under denna punkt upptagna biträdestjänsterna föreslås

tillkomma budgetåret 1962/63 och är avsedda att fördelas på institutioner enligt

följande:

matematisk statistik och numerisk analys: kanslibiträde i Ae 7;

matematisk fysik, mekanik och teoretisk fysik: kontorist i Ae 9 och kanslibiträde

i Ae 7;

fysik: instrumentmakare i Ae 11, två institutionstekniker i Ae 9 och kanslibiträde

i Ae 7;

industriell organisation: kanslibiträde i Ae 7:

elektrisk mätteknik: laboratorieingenjör i högst Ae 15, kanslibiträde i Ae 7 och

vaktmästare i Ae 7;

datateknik: laboratorieingenjör i högst Ae 15, kanslibiträde i Ae 7 och vaktmästare

i Ae 7;

geoteknik med grundläggning: laboratorieingenjör i högst Ae 15, instrumentmakare

i Ae 11 och kanslibiträde i Ae 7;

oorganisk, organisk och fysikalisk kemi: laboratorieingenjör i högst Ae 15, två

instrumentmakare i Ae 11 och Va kanslibiträde i Ae 7;

teknisk kemi: Vä kanslibiträde i Ae 7.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 4-3 år 1962

Härutöver har för senare budgetår räknats med ett 60-tal tjänster som

laboratorieingenjör, instrumentmakare, kanslibitrade m. m.

P u n k t 2 3 Enligt statsmakternas beslut skall ytterligare en professur i fysik

inrättas vid högskolan fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har i små anslagsäskanden

för nästa budgetår beräknat medel till denna professur.

Punkt 25 Kollegienämnden har — efter samråd mellan foretradare för

högskolan och för universitetet — för biträde med undervisningen av filosofie

studerande i fysik hemställt om ytterligare ett umversitetslektorat i ämnet utöver

de två lektorstjänster (en ordinarie och en extra), som nu finns mrattade

tillstyrker kollegienämndens framställning. överstyrelse® enmar

därvid om att samordningskommittén beräknat antalet narvarande universitetsstuderande

för två betyg i fysik till 75 höstterminen och 80 var ermmen

1963 samt antalet högstadiestuderande i amnet laroaret 1962/ 63 till 1 .

Punkt 2 6. Kollegienämnden anför: För undervisning av teknologCT i

ämnet fysik förfogar högskolan över två ordinarie umversitetslektorat. Genom

ökningen av intagningen på avdelning E kommer den gemensamma forelasningsgruppen

för avdelningarna E och F att uppgå till 215 elever. Den har därigenom

blivit så stor, att en delning bör ske. Det totala undervismngsbehovet,

föreläsningar + räkneövningar, vilket skall bestridas av universitetslektorer,

kommer därigenom att uppgå till 854 timmar per år, varför tre umversitetslektorstjänster

erfordras. Var och en av lektorerna avses ha forutom den katedrala

undervisningen jämväl ansvaret för ett av övningslaboratonerna.

Överstyrelsen förordar, att för teknologundervisningen inrättas ytterligare ett

ordinarie umversitetslektorat i fysik fr. o. m. nästa budgetar. o

Punkt 2 7. Kollegienämnden har — under erinran om att för laroaret

1961/62 för undervisningen i matematik finnes 2 professurer 2 laboraturer oc i

2 lektorat samt en tjänst som biträdande lärare — hemställt om ytterligare ett

umversitetslektorat i ämnet med samtidig indragning av befattningen som bitra
d"ötrrf“L»

förklarar sig övertygad om behovet av ytterligare eu tjänst som

universitetslektor i matematik redan vid nuvarande studerandeantal och g.uppstorlek.

Överstyrelsen tillstyrker därför forslaget. Vid bifall härtill bor befatt

ningen som biträdande lärare i matematik med arvode av 14 230 kr. indragas.

Punkt 28. Kollegienämnden har — utöver ett befintligt umversitetslektorat

i elasticitets- och hållfasthetslära — hemställt om ett ytterligare lektorat i amnet.

överstyrelsen finner ytterligare ett umversitetslektorat i

fasthetslära motiverat även vid eu intagmngsokning hosten 1962 av 22! stude

rande vid avdelning V och tillstyrker darfor kollegienämndens framställning,

''punkterna 31, 3 2, 41, 4 2, 4 6 och 4 7. De under dessa punkter redovisade

förslagen om ökad medelsanvisning till speciallärare och biträdande lärare

motiveras av överstyrelsen med undervisningens behov.

Punkt 3 3. Kollegienämnden har — i anslutning till av statsmakterna vi

1960 års riksdag fattat principbeslut rörande organisationen vid de tekniska hogskolorna

av utbildningen på atomenergiområdet — askat lnrat^^® aV^ ^

fessur i reaktorteknologi vid högskolan fr. o. in. budgetaret 1902/63. Tjänsten

har av kollegienämnden hänförts till avdelning F. . , .. ,..

Överstyrelsen förordar, att reaktorteknologien vid Chalmers tekniska högskola

blir företrädd av eu laboratur, knuten till institutionen för angtcknik och

benämnd laboratur i ångteknik (reaktorteknologi). Laboraturen bor formellt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

hänföras till avdelning M. Överstyrelsen erinrar härvid om att överstyrelsen

ioreslagit en motsvarande lösning för tekniska högskolan i Stockholm.

Punkterna 3 6 — 3 9. Kollegienämnden har — under framhållande av att

avdelmngskollegiet föreslagit inrättandet av femton nya universitetslektorat —

beraknat behovet för nästa budgetår till elva, av vilka tre i elektronik (med

indragning av nuvarande befattningar för biträdande lärare i elektronik och

uitrakortvagstekmk), ett i elektricitetslära, ett i elektrisk mätteknik, ett i elektromaskinlara,

ett i elektrisk anläggningsteknik, ett i datateknik, ett i tillämpad

elektronik (med indragning av befattningen som biträdande lärare i allmän

teleteknik) samt tva i telekommunikation (med indragning av befattningarna

som biträdande lärare II och III i ämnet).

Överstyrelsen anför: Vid avdelningen finns för närvarande fyra universitetslektorst]

anster, av vilka tre avser elektricitetslära och elektrisk mätteknik samt

en al man teleteknik. Med hänsyn till utvecklingen inom avdelningen har överstyrelsen

blivit övertygad om angelägenheten av en icke oväsentlig förstärkning

av har avsedda tjänster därstädes. För egen del har överstyrelsen tills vidare

stannat vid att fororda inrättandet av fem nya tjänster som universitetslektor

vid avdelningen nämligen två i elektronik (med indragning av ovannämnda befattningar

som biträdande lärare) samt en tjänst i ettvart av ämnena elektromaskmiara,

elektrisk anläggningsteknik och telekommunikation.

. ,\u n * \ 4 Enligt statsmakternas beslut i fjol skall fr. o. m. den 1 juli 1962

Md hogskolan mrattas en professur i vägbyggnad — med samtidig indragning av

special ararbefattningen i vägbyggnadslära - varvid de med professuren förena(1

e k ost n a derna skall avräknas mot automobilskattemedlen.

De fortlöpande kostnaderna för professuren i vägbyggnad vid högskolan kan

ligt överstyrelsen beraknas omfatta — förutom professorslönen — lön åt två

assistenter (A 17), en institutionstekniker (A 9) och ett kanslibiträde (A 7) 8 000

kr for ovnmgsassistenter samt 10 000 kr. för materiel m. in. eller tillhopa ett

belopp av i runt tal 130 000 kr. Vid professurens inrättande förutsättes dessa

kostnader — i likhet med vad som äger rum med avseende å motsvarande promedlenVld

tekniSka h°gskolan 1 Stockholm — skola avräknas mot bilskatte
Punkt

4 5. Kollegienämnden anför: Nästa budgetår kommer antalet teknologer

i kurserna för organisk kemi att öka med 20 till 46, medan antalet universitetsstuderande

förblir oförändrat (ett tjugotal). Totala antalet studerande

kommer darmed att öka från ca 50 till ca 70. Den sålunda ökade belastningen

av laborationskurserna motiverar att tjänsten som biträdande lärare omvandlas

till universitetslektorat.

Överstyrelsen biträder förevarande förslag.

, £ “11 k l.. 5 2- Hogskolan förfogar för närvarande över en tjänst som förste

driftingenjör, en tjänst som förste forskningsingenjör och elva tjänster som

forskningsingenjör.

Kollegienämnden har begärt en uppflyttning av tjänsten som förste driftingenjör

i Ae 24 till Ae 26, tre nya tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26

samt tre nya tjänster som forskningsingenjör i Ae 23.

Överstyrelsen, som blivit övertygad om behovet av en förstärkning av forsknmgsmgenjörspersonalen

vid högskolan, påpekar att övergången för högskolans

assistenter till for universitetsassistenterna gällande anställningsvillkor medfört

ett okat behov av ifrågavarande personal. Överstyrelsen framhåller att utvecklingen

av instrument- och apparatutrustningen vid många laboratorier ytterligare

okat behovet av heltidsanställd personal. Överstyrelsen tillstyrker sålunda in
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

rättande av tre nya tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26, en ny tjänst

som forskningsingenjör i Ae 23 och två nya tjänster som forskningsingenjör i

Ae 21 vid högskolan. Vid bifall härtill bör det lämpligen få ankomma på kollegienämnden

att besluta rörande den närmare fördelningen av dessa tjänster mellan

de olika institutioner, där behovet är särskilt framträdande. Här begärda befattningar

bör enligt överstyrelsen ställas under direkt inseende av högskolans rektor,

för att denna personal så långt möjligt skall kunna utnyttjas av högskolan i

dess helhet.

Punkt 53. Vid bifall till överstyrelsens förslag om en laboratur i reaktorteknologi

och en speciallärarbefattning i strålskyddsfysik kan medelsbehovet till

tillfälliga lärare enligt överstyrelsen uppskattas till ett avrundat belopp

av 55 000 kr.

I fråga om assistentpersonalen gäller, att ur ifrågavarande delpost

skall utgå grundlön till högst 205 halvtidstjänster som assistent. Med utgångspunkt

i föreliggande förslag om inrättande av ytterligare topptjänster räknar

överstyrelsen med ett ytterligare behov av 16 assistenttjänster. Därutöver erfordras,

anser överstyrelsen, nio assistenttjänster på grund av det ökade antalet

studerande. För undervisningen av universitetsstuderande i fysik och kemi vid

högskolan föreligger vidare enligt överstyrelsen ett behov av ytterligare tio

assistenttjänster. Sammanlagt räknar överstyrelsen sålunda med en ökning av

antalet assistenttjänster med 35 till 240.

Medelsbehovet till grundlöner vid under budgetåret 1961/62 förefintliga tjänster

kan — vid en genomsnittlig placering i 17 löneklassen — uppskattas till i

runt tal 3 153 000 kr. För grundlöner vid ytterligare 35 befattningar — vid en

placering i samma löneklass — uppkommer ett ökat medelsbehov av i runt tal

539 000 kr., vartill kommer rörligt tillägg med 161 000 kr. Medelsbehovet

för grundlöner åt assistenter uppskattas alltså för budgetåret 1962/63 till

(3 153 000 -f 539 000 =) 3 692 000 kr.

För en bedömning av medelsbehovet för övningsassistenter uppskattar

överstyrelsen antalet studerande (inräknat vissa specialstuderande och

extra studerande) vid högskolan under läroåret 1962/63 till 2 150 och antalet

universitetsstuderande till 120, varigenom det totala antalet studerande skulle

uppgå till 2 270. Liksom tidigare för tekniska högskolans i Stockholm del beräknar

överstyrelsen den årliga kostnaden för övningsassistenter till i runt tal 1 200

kr. för varje studerande, vilket för budgetåret 1962/63 medför ett medelbehov

för ifrågavarande ändamål av (2 270 X 1 200 =) 2 724 000 kr.

Till vikariatsersättningar vid icke vakanta professurer och laboraturer

beräknar överstyrelsen ett medelsbehov av 90 000 kr.

Till grundlön åt rektors vikarie beräknar överstyrelsen ett belopp

av 33 000 kr.

Anslagsbehovet för här ifrågavarande ändamål uppskattas således för nästa

budgetår till sammanlagt (55 000 -|- 3 693 000 2 724 000 -f- 90 000 33 000 =)

6 594 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning

med 1 480 200 kr.

Punkterna 58 och 59. Kollegienämnden har hemställt om utökning av

personalen vid kansliavdelningen med cn förste byråsekreterare och vid ekonomiavdelningen

med en kamrerare.

Överstyrelsen förordar för sin del inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare

i Ag 23 och en som kamrerare i Ag 21 vid kansliavdclningen respektive

ekonomiavdelningen. Överstyrelsen framhåller därvid, att arbetsuppgifterna vid

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

båda avdelningarna till följd av den pågående utbyggnaden ökat i omfattning

och svårighetsgrad.

Punkterna 60 och 61. Kollegienämnden har begärt en avsevärd förstärkning

av biträdespersonalen vid högskolans rektorsexpedition på grund av

växande göromål.

Överstyrelsen förklarar sig med hänsyn till högskolans snabba tillväxt övertygad

om behovet av en förstärkning av biträdespersonalen vid rektorsexpeditionen.

För tillgodoseende av de mest angelägna önskemålen härutinnan förordar

överstyrelsen inrättande av tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7, av vilka en vid

kansliavdelningen och två vid ekonomiavdelningen.

Punkt 63. Kollegienämnden har äskat fyra nya befattningar som kontorist

i Ae 9 och tio befattningar som kanslibiträde i Ae 7.

Överstyrelsen förordar inrättandet av tre tjänster som kontorist i Ae 9 och

sju tjänster som kanslibiträde i Ae 7. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån att

samtliga biträden åt avdelningsföreståndarna bör beredas löneställning som

kontorister i Ae 9 samt att varje professur bör tilldelas ett kanslibiträde och

varje laboratur Vä kanslibiträde.

Punkt 64. Kollegienämnden anför: Telefonisttjänsterna är avsedda för en

för hela högskolan planerad gemensam telefonväxel på »Nya Chalmersområdet»,

vilken beräknas komma i bruk i slutet av år 1962. Växeln, som är utrustad med

tre expeditionsplatser, skall till en början förses med ca 500 anknytningar och

skall successivt utbyggas till 800 ä 900 anknytningar. Kollegienämnden äskar för

budgetåret 1962/63 fyra befattningar för telefonist, varav en i lönegrad Ae 7

och tre i lönegrad Ae 5, samt ett anslag av 2 000 kr. för extra arbetshjälp.

Överstyrelsen tillstyrker förslaget men förordar att tjänsterna inrättas fr. o. m.

den 1 januari 1963.

Punkterna 66 — 6 8. Kollegienämnden har begärt åtta befattningar som

laboratorieingenjör i högst Ae 15, sju befattningar som instrumentmakare i Ae 11

och nio befattningar som institutionstekniker i Ae 9 samt ökad medelsanvisning

till teknisk biträdespersonal i övrigt (motsvarande tio befattningar i Ag7).

Överstyrelsen har för sin del förordat tre tjänster som laboratorieingenjör i

högst Ae 15, tre tjänster som instrumentmakare i Ae 11, fyra tjänster som

institutionstekniker i Ae 9 och en vaktmästartjänst i Ae 7 samt tillstyrkt eu

förstärkning av medelsanvisningen till teknisk biträdespersonal med i runt tal

53 000 kr.

Punkterna 69—7 7. Vid anmälan i det föregående av motsvarande anslag

till tekniska högskolan i Stockholm har en kortfattad redovisning lämnats

för det betänkande med förslag till organisation för värme- och kraftcentralerna

vid sistnämnda högskola och Chalmers tekniska högskola som avgivits av särskilda

sakkunniga.

Överstyrelsen framhåller, att styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet tillstyrkt

kommitténs förslag men dessutom förordat vissa ytterligare arvodeshöjningar

och personalförstärkningar. De av styrelsen nu under punkterna 69—77

framförda yrkandena överensstämmer med kommitténs förslag med därtill av

överstyrelsen i utlåtandet gjorda tillägg. I

I detta sammanhang torde vidare få beröras vissa frågor rörande den för

C. E. B. Schjånberg personliga, av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostade

professuren i oljekemi vid högskolan. Schjånberg har i avlönings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

och pensionshänseende av Kungl. Maj:t förklarats likställd med ordinarie professor

vid högskolan, och fullmakt har med hänsyn härtill utfärdats för honom.

Beträffande avlöningsförmånerna gäller i övrigt följande. Dessa skall utgå i

samma ordning och från samma riksstatsanslag, som om Schjånberg vore ordinarie

professor vid högskolan. Efter anmodan av vederbörande vid högskolan

skall bolaget halvårsvis i efterskott till högskolan inleverera ersättning för högskolans

utgifter för Schjånbergs löneförmåner. Den ersättning, som av bolaget

inlevereras, skall av högskolan tillgodoföras vederbörande riksstatsanslag.

Särskilt tillkallade sakkunniga, oljeskifferutredningen, avgav i maj 1961

ett betänkande, Skifferoljefrågan (SOU 1961:27), i vilket föreslogs, att skifferoljebolagets

verksamhet skulle upphöra, bolaget likvideras och dess tillgångar

avyttras. I anslutning härtill tillsattes en kommission, Kvarntorpskommissionen,

med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidta de

åtgärder i övrigt, som föranledes av förslaget.

På grundval av betänkandet och vissa förslag av kommissionen föreslog

Kungl. Maj :t i propositionen 1961:199, att skifferoljeaktiebolagets verksamhet

skulle avvecklas enligt i propositionen angivna riktlinjer. Riksdagen beslöt i

överensstämmelse härmed (SU 191; Rskr 399).

Kungl. Maj :ts förslag innebar ett ställningstagande i princip, och det förutsattes,

att en rad detaljfrågor skulle avgöras, sedan ytterligare erforderliga

undersökningar verkställts. Bland sistnämnda spörsmål märks frågan om Schjånbergs

professur. Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget och Kvarntorpskommissionen

har i princip konstaterat, att bärande skäl ej föreligger för att

bolaget i fortsättningen skall bekosta någon egentlig forskning av mera långsiktig

karaktär på skifferoljeområdet. Några kostnader för forskning kan sålunda

ej i fortsättningen rymmas inom den ekonomiska ramen för bolagets verksamhet.

I konsekvens härmed samt med hänsyn till att Schjånberg är likställd med ordinarie

professor och innehar fullmakt pa professuren har förutsatts, att bolagets

kostnad för professuren i fortsättningen skall bestridas av statsmedel och att

bolaget alltså skall befrias från sin nuvarande skyldighet att till högskolan inleverera

ersättning för högskolans utgifter för Schjånbergs löneförmåner.

3. Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar

1961/62 (statsliggarcn s. 773) ................ 576 000

1962/63 (förslag) ........................... 1 206 000

Organisationskommittén jor teknisk högskola i Lund, föreslår, alt detta förslagsanslag

för nästa budgetår höjes med 670 000 kr.

I det följande lämnar jag först en redogörelse för organisationskommitténs

förslag till ändringar i högskolans personalorganisation m. in. för budgetåret

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

1962/63. Därefter redovisar jag de förslag till personalförstärkningar i vad avser

de topptjänster, självständiga universitetslektorat och speciallärartjänster som

upptages i stomplanen för teknisk högskola i Lund för budgetåren 1963/68.

Beträffande vissa principiella delar av stomplanen hänvisar jag till min redogörelse

i föregående avsnitt. Organisationskommitténs förslag innebär inrättande

av tjänster respektive principbeslut om tjänsters inrättande senare budgetår

enligt följande.

Budgetåret 1962/63

1) professur i elektrisk mätteknik (avd. E),

2) professur i fysik (avd. F),

3) professur i matematisk statistik (avd. F),

4) professur i teoretisk elektroteknik (avd. E),

5) universitetslektorat i matematik (avd. F),

6) befattning som speciallärare i materiallära och värmebehandling, arvode

5 120, (avd. F),

7) en tjänst som bibliotekarie i Ae 23 och en tjänst som förste biblioteksbiträde

i Ae 9,

8) höjning av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter

med i runt tal 232 000 kr.,

9) fem tjänster som kanslibiträde i Ae 7 vid högskolans institutioner,

10) en tjänst som instrumentmakare i Ae 11, tre tjänster som institutionstekniker

i Ae 9 och tre tjänster som tekniskt biträde i Ae 7,

11) en tjänst som kanslist i Ao 15 och en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid

högskolans kansli,

12) sänkning av delposten till övriga arvoden och särskilda ersättningar med

50 000 kr.

Organisationskommittén har därjämte framställt förslag om ökad kompensation

för höjda folkpensionsavgifter och vissa smärre automatiska kostnadsökningar.

Budgetåret 1963/64

13) professur i elautomatik (avd. E),

14) professur i fasta tillståndets fysik (avd. F),

15) professur i kärnfysik (avd. F),

16) professur i matematisk fysik (avd. F),

17) professur i maskinelement (avd. M),

18) professur i mekanisk värmeteori med strömningslära (avd. F),

19) befattning som speciallärare i allmän kemi (avd. F),

20) befattning som speciallärare i allmän teleteknik (avd. F),

21) befattning som speciallärare i kemi (avd. M).

22)

23)

24)

25)

26)

professur i

professur i

professur i

professur i

professur i

Budgetåret 19 64/65

arkitektur I (avd. A),

byggnadsfunktionslära (avd. A),

byggnadskonstruktionslära (avd. A),

byggnadsmateriallära (avd. A),

byggnadsstatik (avd. V),

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

27) professur i formlära (avd. A),

28) professur i regleringsteknik (avd. F),

29) professur i strömningsmaskiner (avd. M),

30) professur i teletransmissionsteori (avd. E),

31) professur i tillämpad elektronik (avd. E),

32) professur i värme- och kraftteknik (avd. M),

33) befattning som speciallärare i arkitekturhistoria (avd. A),

34) befattning som speciallärare i ritteknik (avd. V),

35) universitetslektorat i elektroteknik (avd. M).

Budgetåret 1965/66

36) professur i arkitektur I b (avd. A),

37) professur i byggnadsteknik I (avd. V),

38) professur i byggnadsteknik II (avd. V),

39) professur i industriell organisation (avd. M),

40) professur i maskinkonstruktion (avd. M),

41) professur i mekanisk teknologi och verktygsmaskiner (avd. M),

42) professur i teletrafiksystem (avd. E),

43) professur i transportteknik (avd. M),

44) befattning som speciallärare i allmän elkraftteknik (avd. E),

45) befattning som speciallärare i förbränningslära (avd. M),

46) befattning som speciallärare i geodetisk mätningsteknik (avd. V),

47) befattning som speciallärare i geologi (avd. V),

48) befattning som speciallärare i geoteknik (avd V),

49) befattning som speciallärare i industriell ekonomi (avd. M).

Budgetåret 1966/67

50) professur i arkitektur II (avd. A),

51) professur i stadsbyggnad (avd. A),

52) professur i trafikteknik (avd. V),

53) professur i vattenbyggnad (avd. V),

54) laboratur i byggnadsakustik (avd. V),

55) befattning som speciallärare i industriell anläggningsteknik (avd. M),

56) befattning som speciallärare i nationalekonomi (avd. A),

57) befattning som speciallärare i svetsteknik (avd. M),

58) befattning som speciallärare i vägbyggnad (avd. V).

Budgetåret 1967/68

59) professur i arkitektur II b (avd. A),

60) professur i byggproduktionsteknik (avd. V),

61) professur i stadsbyggnad b (avd. A).

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkt 1. Ämnet elektrisk mätteknik är hittills inte företrätt av självständig

professur här i landet. Elektroteknikens snabba utveckling på senare år och

framför allt dess vidgade tillämpning som hjälpmedel inom andra tekniska

verksamhetsområden gör det emellertid berättigat med en insats av forskning

och kvalificerad undervisning i elektrisk mätteknik. Utvecklingen på mikrovågsområdet

har sålunda medfört en radikalt ny mätteknik för elektriska primär
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

storheter. Vidare har tillämpningen av elektromekaniska, termoelektriska och

liknande givareelement på mätning av icke-elektriska storheter öppnat ett antal

nya mättekniska forskningsfält.

För Lundahögskolans del föreligger ett speciellt skäl för att betona den

elektriska mätteknikens roll. Forskning och undervisning inom avdelning F avses

att i stor utsträckning inriktas mot med kärnenergiens utnyttjande sammanhängande

problem. Härvid eftersträvas dock vare sig en koncentration på energiproduktionens

teknologiska problem eller på de grundläggande, kärnfysikaliska

frågorna. Dessa forskningsfält kan nämligen var för sig anses tillfredsställande

täckta genom föreliggande utbyggnadsplaner på andra platser. De mättekniska

problemen intar emellertid såväl i fråga om grundläggande fysikaliska undersökningar

som beträffande processreglering i produktionstillämpningar en så

central ställning, att det har bedömts motiverat med en särskild utbildningsinsats,

som organisationskommittén funnit det befogat att inrikta högskolans

verksamhet emot. Härvidlag spelar uppenbarligen ämnet elektrisk mätteknik en

central roll.

Undervisningen i elektrisk mätteknik påbörjas för avdelning F under 1962/63,

varför professuren måste vara inrättad fr. o. m. nämnda budgetår.

Punkt 2. Ämnet fysik är av dominerande betydelse för de tekniska fysikerna

men skall också förekomma för mekanister, elektrotekniker, väg- och

vattenbyggare samt kemister. Under högskolans första verksamhetsår förekommer

endast en inledande kurs, vilken ledes av universitetslektorn i ämnet. Läroåret

1962/63 påbörjas emellertid den större kursen i fysik för avdelning F, varför

professuren måste inrättas fr. o. m. detta år.

Punkt 3. Undervisning i matematisk statistik skall meddelas inom samtliga

avdelningar vid högskolan. Efterfrågan på kunnande och forskning inom detta

ämne ökar år från år inom näringslivet. Ämnesföreträdaren torde kunna se fram

mot ett fruktbärande samarbete med motsvarande forskningsgrenar vid universitetet.

Det synes därför även ur universitetssynpunkt vara av stort intresse att

en högt kvalificerad forskare inom detta ämne knytes till Lund. Organisationskommittén

har funnit det nödvändigt att ämnet redan från första början representeras

genom en professur. Undervisningen i ämnet börjar för avdelning F

läroåret 1962/63.

Punkt 4. Organisationskommittén har beräknat medel för den professur i

teoretisk elektroteknik, som enligt statsmakternas beslut i fjol skall vara inrättad

vid högskolan fr. o. m. den 1 juli 1962.

Punkt 5. Antalet föreläsningar och övningar i det grundläggande ämnet

matematik kommer redan fr. o. m. budgetåret 1962/63 — då avdelningen för

elektroteknik startar — att bli mycket stort. Med anledning härav och med

häns5m till att undervisningen bedrives i grupper, föreslår organisationskommittén

att ett universitetslektorat i matematik inrättas vid högskolan fr. o. m.

nämnda budgetår.

Punkt 6. Enligt stomplanen skall fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en

speciallärarbefattning för undervisning i materiallära med värmebehandling. För

avdelning F beräknas undervisningen omfatta 4 veckotimmar föreläsningar under

en termin och arvodet beräknas på följande sätt: 1 200 (grundarvode) -f- 56 X

70 = 5 120 kr.

Punkt 8. För närvarande finns vid högskolan sex assistenttjänster. På

grund av ökat antal studerande samt tillkomsten av nya professurer erfordras

tio nya assistenttjänster. I följande uppställning redovisas tillkommande behov

av assistenttjänster samt nu befintligt antal tjänster.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition

nr 43 år 1962

Befintligt

Äskad

Totalt

Avd.

Institution

antal

ökning

F

matematik .......................

2

1

3

F

numeriska beräkningsmetoder .....

1

—

1

F

matematisk statistik .............

0

1

1

F

mekanik ..........................

1

2

3

F

fysik ...........................

1

2

3

F

hållfasthetslära...................

1

2

3

E

teoretisk elektroteknik ............

0

i

1

E

elektrisk mätteknik ..............

0

i

1

Summa G

10

16

Kostnaden för 16 assistenter i A 15 beräknas till 273 216 kr.

För övningsassistenter har för 1961/62 anvisats 31 500 kr. Budgetaret 1962/63

beräknas antalet ordinarie studerande till 110. I likhet med kollegienämnden

vid KTH räknar organisationskommittén med en övningsassistentkostnad av

1 200 kr ./studerande. Medelsbehovet för övningsassistenter blir således 132 000 kr.

Sammanlagt har under ifrågavarande delpost beräknats (273 216 -f- 132 000 =)

405 216 kr., vilket innebär en ökning med 271 216 kr.

Punkt 9. För varje av professur företrädd institution fordras enligt organisationskommittén

i princip ett heltidsanställt kanslibiträde. Härjämte fordras

i framtiden ett kanslibiträde per avdelning.

Innevarande budgetår finns tre kanslibiträdesbefattningar vid högskolan. För

1962/63 räknar kommittén med att ytterligare fem kanslibiträdesbefattningar i

Ae 7 blir erforderliga. Av följande tabell framgår dels nuvarande antal kanslibiträden,

dels den äskade ökningen, dels det totala antalet kanslibiträden vid

bifall till kommitténs äskande.

Befintligt

antal

Äskad

ökning

Totalt

Matematik ................

............. y2

Va

1

Mekanik ..................

............. %

Va

1

Hållfasthetslära ............

............. i

1

för 3 lektorat ..............

............. i

1

Matematisk statistik.......

1

1

Fysik ....................

1

1

Teoretisk elektroteknik .....

1

1

Elektrisk mätteknik .......

1

1

Summa 3

5

8

Punkt 10. Fr.o.m. budgetåret 1962/63 måste vissa institutioner vid högskolan

erhålla hjälpkrafter i form av tekniska biträden m. m. Detta gäller

institutionerna för hållfasthetslära, för fysik och för elektrisk mätteknik. I samtliga

fall rör det sig om professurer i tillämpat ämne eller grundläggande ämne av

speciell karaktär. För var och en av dessa tre institutioner erfordras ett tekniskt

biträde i Ae 7 och en institutionstekniker i Ae 9. Härutöver erfordras en instrumentmakare

i Aell för institutionen för hållfasthetslära.

Punkt 11. Under högskolans första verksamhetsår har för kansliet anställts

två befattningshavare båda mot arvode. Av dessa befattningshavare skall en,

vilken genomgått kanslistutbildning, närmast handha de ärenden som ankommer

på registrator vid annan högskola. Den andra befattningshavaren skall närmast

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

tjänstgöra sasom kontorsbiträde åt högskolans redogörare och handha ärenden

som hör till högskolans ekonomiavdelning.

För att kunna fastare knyta kvalificerade befattningshavare till högskolans

kansli föreslår kommittén att fr. o. in. budgetåret 1962/63 vid högskolans kansli

inrättas dels en kanslisttjänst i Ao 15, dels en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Punkterna 1 3—6 1. Organisationskommitténs subkommittéer, som ingående

analyserat de olika avdelningarnas behov av högre lärarbefattningar (den

tryckta »Stomplan för teknisk högskola i Lund» s. 7—36) har i ett sammanfattande

avsnitt om högskolans uppbyggnad anfört bl. a. följande.

Den tekniska utvecklingen har gått mycket hastigt, särskilt under de senaste

decennierna. På kort tid har exempelvis gasturbiner, reamotorer, halvledarteknik,

likströmsöverföring på stora distanser, transistorer och helt nya material — inte

minst inom det byggnadstekniska området — framkommit. Energiproblemet kan

komma att lösas, om man förmår utnyttja kärnkraften. Likaså kan värmekrafttekniken

få en renässans genom tillämpande av magnetohydrodynamiska metoder

att omforma värme till elektricitet. Flyget har utvecklats enormt. De trafiktekniska

och transporttekniska problemen har hastigt ökat i betydelse. Elementbyggeriet

ställer helt nya krav från såväl byggnadsakustisk som byggproduktionsteknisk

synpunkt etc. Den snabba utvecklingen har medfört att — uttryckt med någon

tillspetsning — den nyexaminerade civilingenjören inte kommer att syssla med

de tillämpningar han fått lära sig under högskoletiden. Mot denna bakgrund har

subkommittéerna vid utarbetande av sina förslag om de olika avdelningarnas utformning

och inriktning arbetat efter principerna, att teknologen under sin studietid

skall bibringas gedigna kunskaper i sådana grundläggande ämnen som är

av fundamental betydelse för teknikens tillämpade ämnen även som gedigna

kunskaper i de teoretiska delarna av de tillämpade ämnena. Härutöver skall

han fördjupa sitt kunnande inom valfria ämneskombinationer av tillämpad

karaktär samtidigt som han skall ges viss teknisk allmänbildning. I grundläggande

ämnen fordras professurer vid alla tre enheterna för högre teknisk utbildning

och forskning. I tillämpade ämnen däremot kan två eller en lokaliseringsplats

vara tillfyllest. Ju mer speciell en professur är desto starkare skäl talar

för en plats.

Organisationskommittén, som godtagit subkommittéernas förslag till de olika

avdelningarnas utformning, anför bl. a.:

Den inom avdelning F föreslagna professuren i kärnfysik kommer tillsammans

med professuren i elektrisk mätteknik att möjliggöra specialisering vid högskolan

och skapa ökade forskningsmöjligheter inom dessa områden. Som följd

härav kan ett mätningstekniskt forskningscentrum komma att växa fram i Lund.

Någon starkströmslinje ifrågasättes ej inom avdelning E. I övrigt avses avdelningen

få den moderna utformning som föreslagits för tekniska högskolan i

Stockholm. Genom att en professur i elautomatik inrättas vid avdelningen kan

vid sidan av en teleteknisk linje även en allmän linje skapas. Härigenom kan

bl. a. starkströmsindustriens behov av allmänt orienterade ingenjörer tillgodoses.

Den konstruktionstekniska linjen inom avdelning M föreslås få, förutom en

professur i maskinelement, en professur i maskinkonstruktion. Härigenom kommer

utbildningen av konstruktörer att bli väl tillgodosedd. Utöver sedvanliga

ämnen inom den produktionstekniska linjen föreslås dels en professur inom det

allt viktigare området transportteknik, dels att undervisningen i ekonomiska

och organisatoriska ämnen uppdelas på en professur i industriell organisation och

cn speciallärarbefattning i industriell ekonomi. Den värmetekniska linjen föreslås

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

få en rationell inriktning genom en professur i strömningsmaskiner och en professur

i värme- och kraftteknik. Genom den förstnämnda professuren kommer

samtliga maskiner, som arbetar med strömmande media i någon form, att bli

enhetligt behandlade. Genom den sistnämnda professuren kan ång- och värmetekniken

behandlas utförligare och på sådant sätt, att ingenjörer som önskar

ägna sig åt kärnenergiområdet kan bli väl skickade för detta utan att någon

speciallinje härför inrättas.

Beträffande avdelning V föreslås professur i det enligt kommitténs mening

mycket betydelsefulla ämnet byggnadsmateriallära och i det därtill anslutande

ämnet byggnadsteknik II. Till sistnämnda professur bör knytas en laboratur i

byggnadsakustik. Professurer föreslås i ämnet byggnadsstatik och det därpå

baserade ämnet byggnadsteknik I. I dessa ämnen behandlas framförallt bärande

konstruktioner, utförda i olika material. Ämnet vattenbyggnad har givits viss

specialinriktning. Tyngdpunkten skall ligga inte på vattenkraft eller vattenreglering

utan på hydraulik, hydrologi, vattenförsörjnings- och avloppsteknik samt

limnologi. Den föreslagna professuren i byggproduktionsteknik kommer att bli

av stor teknisk-ekonomisk betydelse.

Bland de analyserande ämnena inom avdelning A märks byggnadskonstruktionslära,

vari behandlas förutsättningarna för den tekniska kvaliteten, byggnadsfunktionslära,

som behandlar den bruksmässiga kvaliteten samt formlära,

som behandlar den estetiska kvaliteten. För vart och ett av dessa ämnen föreslås

professur. Två professurer föreslås i vart och ett av de rena arkitekturämnena,

nämligen arkitektur I, arkitektur II och stadsbyggnad.

Universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna har ej

funnit anledning till erinran mot organisationskommitténs förslag till anslagsäskanden

för verksamheten vid högskolan under budgetåret 1962/63.

4. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

Såsom framgått av det föregående har, i avbidan på särskild proposition, i

årets statsverksproposition beräknats ett investeringsanslag av 14 454 000 kr. till

byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.

I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett investeringsanslag

med rubriken Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. För nästa budgetår

bör anslaget erhålla den inledningsvis angivna rubriken.

I skrivelse den 28 augusti 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag

av 22 700 000 kr. för byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.

Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen inhämtas

av tillgängliga handlingar bl. a. följande.

Nybyggnad för övningslaboratorium för fysik

Kostnadsramen för denna nybyggnad har kunnat sänkas från tidigare beräknade

7,3 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 till 6,0 miljoner kr. enligt

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1^3

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

prisläget den 1 juli 1961. Enligt byggnadsstyrelsen beror kostnadsreduceringen

huvudsakligen på byggnadsförenklingar.

Nybyggnad för avdelningen för kemi

En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag har lämnats i propositionen

1961:83 (s. 40 f.). Den i nämnda proposition redovisade kostnadsramen på ca 26

miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 grundade sig på en mycket grov

uppskattning, då vid denna tidpunkt endast ett ofullständigt ritningsunderlag

förelåg. Byggnadsstyrelsen har nu verkställt en noggrann kostnadsberäkning

grundad på föreliggande huvudritningar. Denna beräkning slutar på 28 miljoner

kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. I denna kostnad ingår icke en på ritningarna

visad, friliggande byggnad avsedd för bl. a. eldfarliga kemikalier. Byggnadsstyrelsen

avser återkomma med förslag beträffande denna byggnad vid senare

tidpunkt.

Administrationsbyggnad jämte hörsal

I fjol godtog statsmakterna en utökning av byggnadsprogrammet för denna

nybyggnad innebärande en kostnadsökning från 1 100 000 kr. till 1 900 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1960 (propositionen 1961:83, s. 39 och 49). Det utökade

byggnadsprogrammet innebär, att hörsalen dimensioneras för 300 platser

mot tidigare ca 150, att de egentliga administrationslokalerna utökas från ursprungligen

ca 1 000 m2 till ca 1 300 m2 samt att i nybyggnaden inrymmes

skyddsrum och lokaler för telefonväxel, transformatorstation och ställverk.

Gemensamma anläggningar

Under denna rubrik har samlats sådana arbeten, som är gemensamma för

flera byggnader och vars kostnader icke ansetts böra inräknas i kostnaderna för

de enskilda byggnadsobjekten. Till sådana arbeten hänföres bl. a. omläggningar

och utbyggnader av vägar, ledningar för värme-, vatten-, avlopp-, el- och gasförsörjning,

ävensom anordnande av parkeringsplatser, utbyggnad av panncentral,

ställverk m. m.

Med skrivelse den 18 december 1961 har byggnadsstyrelsen redovisat följande

plan för investeringsverksamheten avseende gemensamma anläggningar för budgetåren

1961/62—1965/66.

(Milj. kr.; prisläget 1/7 1961)

Total
-

kostnad

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

I. Utökning av panncentra-

len ..................

ca 5,0

0,2

3,3

1,0

0,5

—

II. Kulvertar och ledningar

m. m.................

» 7,0

1,7

1,1

1,7

1,5

1,0

III. Markarbeten .........

» 5,0

0,3

0,4

1,5

1,2

1,6

Summa

ca 17,0

2,2

4,8

4,2

3,2

2,6

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Styrelsen framhåller, att planen, som är baserad på uppgifter t. o. m. september

1961, måste betraktas som ett första försök att sammanfatta kostnaderna

för de under de närmaste åren nödvändiga investeringarna för gemensamma

anläggningar. Planen måste därför enligt styrelsen fortlöpande bli föremål för

revideringar. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 räknar

styrelsen med att redovisa planen på nytt i reviderat skick. Av styrelsens förutnämnda

skrivelse inhämtas vidare bl. a. följande.

Panncentralens utökning avser huvudsakligen pannförstärkningar och tillbyggnad

av ställverks- och transformatorutrymmen samt kontor, förråd och utrymmen

för allmänna behov. För värme- och elkraftsystemet föreslås, att en

ring av gångbara kulvertar bygges runt Chalmersområdet. Härigenom kan inspektioner

och reparationer lätt ske utan att medföra hindrande avstängningar.

Enligt markavtal — godkänt av Kungl. Maj:t den 27 juli 1961 skall Göteborgs

stad på statens bekostnad utföra den erforderliga ledningsomläggning samt

flyttning av barack, som betingas av att Chalmers nya administrationsbyggnad

förlagts på sådan plats, att Sven Hultins gata måste utga. De uppskattade kostnaderna

för dessa arbeten — som f. n. är under utförande är medtagna i

planen. .

Markarbetena avser förutom vägar och parkeringsplatser aven belysning och

avvattning. Beträffande parkeringsfrågan har styrelsen upptagit denna till förnyad

prövning, då det visat sig, att ett stort antal planerade parkeringsplatser

troligen måste utgå på grund av den knappa tillgången på mark.

Nuvarande gemensamma anläggningar skall i största möjliga utsträckning

användas i befintligt skick. I vissa fall måste dock befintliga vägar breddas,

ledningar få utökad dimension samt mottagningsstationer i byggnaderna kompletteras.

Markförhållandena är varierande. I dalgången väster om skeppsprovnmgsrannan

kan det bli aktuellt att påla under gångkulverten, på andra platser kan

sprängning ifrågakomma. Kulvertsystemet inom Chalmersomradet avses att

genom trafiktunnel under Guldhedsgatan sammanbindas med planerat matematiskt

centrum inom kv. Gåsen (f. d. Holtermanska sjukhuset). I

I en inom byggnadsstyrelsen den 18 januari 1962 upprättad promemoria, vilken

överlämnats till ecklesiastikdepartementet, har bl. a. dels upptagits de arbetsobjekt

för gemensamma anläggningar, vilka påbörjats under budgetåret

1961/62 eller avses skola påbörjas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, dels

redovisats uppskattade kostnadsramar och uppskattad medelsförbrukning för

vartdera av budgetåren 1961/62 och 1962/63 för ifrågavarande arbetsobjekt.

Förevarande uppgifter framgår av följande sammanställning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

(1 OOO-tal kr.; prisläget 1/7 1961)

Medelsförbrukning

Total
-

I. Utökning av panncentralen

Panna 1, förstärkning .............

» 2, » .............

» 3, nyanskaffning ............

Ställverkstillbyggnad m. m.........

kostnad

220

160

3 500

1 059

1961/62

70

160

50

1962/63

150

1 200

700

Summa I

4 939

280

2 050

II. Kulvertar, ledningar m. m.

Elkraftssystemet

Byggnad F .......................

120

79

11

=» Ad .....................

89

10

79

» F -f- Ad m. fl.............

197

100

97

» K ......................

228

—

60

» Kc .....................

398

18

250

» MC ...................

111

_

5

» A och V..................

196

_

5

» E .....................

318

—

7

Värme, vatten, avlopp och

gas

Kulvert F—Kc—Ad .............

640

300

340

» genom Ad.................

105

105

» kårhus-V .................

400

_

200

Omändring av sju apparatrum......

51

30

21

Avlopp, vatten och gas

Ad-kårhus ......................

196

63

133

Avtalsenliga avgifter till

Göteborgs stad

Avtal rörande tomt för Ad..........

491

491

—

Summa II

3 540

1 196

1208

III. Markarbeten m. m.

Västra vägen....................

585

275

185

Vägknut vid Kc.................

6

6

Igenläggning av herrgårdsentrén ....

7

7

Huvudentrévägen och hörsalsvägen ..

140

140

Vasavägen .................

50

50

Breddning av fysikvägen...........

18

18

Parkeringsplatser vid biblioteket____

11

11

Parkeringsplatser vid Ad ...........

22

22

Parkeringsplatser vid panncentralen .

64

—

30

Summa III

903

507

237

Totalt

9 382

1 983

3 495

Byggnad F

» Ad

. K

» Kc

» MC

» V

» A

» E

= övningslaboratorium för fysik

-- administrationsbyggnad

= nybyggnad för avdelningen för kemi

= kraftcentralen

= nybyggnad för matematiskt centrum

= nybyggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad

= nybyggnad för avdelningen för arkitektur

= byggnad för avdelningen för elektroteknik

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1962

Byggnadsstyrelsen anmäler i en till nedan omförmäld skrivelse den 8 januari

1962 bifogad promemoria, att förhandlingar förts mellan styrelsen och Göteborgs

stad i syfte att tillgodose behovet av mark för Göteborgs universitet och Chalmers

tekniska högskola. Preliminär överenskommelse av i huvudsak följande

innebörd har träffats mellan styrelsen och staden. Styrelsen har för avsikt att

inom kort underställa avtalet Kungl. Maj:t för godkännande.

7. Göteborgs stad överlåter till kronan med äganderätt och utan vederlag ett

markområde om ca 41 000 m2, beläget väster om och gränsande till Chalmers

tekniska högskolas mark. Det angivna området avses att i avröjt skick tillträdas

av kronan under 1962. Inom området — längs dess västra och södra gränser —

planerade gator, vilka har bedömts endast komma att betjäna de interna kommunikationerna

inom Chalmers, skall enligt avtalsförslaget, om kronan så önskar,

anläggas av Göteborgs stad men bekostas av kronan.

II. För ett område nordväst om Chalmers tekniska högskolas mark har av

Göteborgs stad utarbetats förslag till trafikplan omfattande bl. a. planfri korsning

under Guldhedsgatan för kommunikationsled mellan blivande matematiskt

centrum inom kv. Gåsen (Holtermanska sjukhuset) och högskolans övriga område.

Kostnaderna för samtliga dessa arbeten kommer att bestridas av Göteborgs

stad utan något statligt bidrag.

III. Det öster om kv. Gåsen belägna kv. Sångsvanen skall av Göteborgs stad

förvärvas för kronans räkning, varvid samråd skall ske med byggnadsstyrelsen.

Göteborgs stad skall biträda med evakuering av i kvarteret befintliga fastigheter

samt i huvudsak bestrida kostnaderna i samband härmed. Göteborgs stad

skall snarast möjligt låta utarbeta ny stadsplan för det område som omfattas av

kv. Gåsen och kv. Sångsvanen, varvid området utlägges för allmänt ändamål i

syfte att möjliggöra en bebyggelse enligt statsverkets önskemål.

För förvärvet av kv. Sångsvanen erforderliga medel, innefattande såväl köpeskilling

som den del av evakueringskostnaden som skall bestridas av kronan,

ävensom lagfartskostnader m. m. kan icke nu enligt styrelsen med bestämdhet

förutsägas till sin storlek, enär kostnaderna blir beroende av de köpeskillingar,

om vilka staden kan träffa avtal med fastighetsägarna. Då avtalsförslaget förutsätter

att kronan omedelbart efter stadens förvärv övertager fastigheterna

bör medel enligt styrelsen stå till förfogande under budgetåret 1962/63.

Genom beslut tidigare denna dag har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen

att beträffande gemensamma anläggningar vid Chalmers tekniska högskola

iakttaga vad som anförts i en inom ecklesiastikdepartementet den 26 januari

1962 upprättad promemoria, vilken fogats till Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut.

Av promemorian framgår bl. a. följande.

Som provisorisk riktpunkt för investeringsverksamheten avseende gemensamma

anläggningar vid Chalmers tekniska högskola under budgetåren 1961/62—

1965/66 skall gälla den fördelning på enskilda arbetsobjekt, som redovisas i den

till byggnadsstyrelsens skrivelse den 18 december 1961 fogade planen, dock att

i denna upptaget arbetsobjekt avseende trafikapparaten norr om administrationsbyggnaden

bör utgå och att beräknade kostnader för vissa fastighetsförvärv

bör medtagas. Totalkostnaderna för den sålunda justerade planen enligt prisläget

den 1 juli 1961 framgår av följande sammanställning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

Totalkostnad

(milj. kr.)

I. Utökning av panncentralen................................ ca 5,0

II. Kulvertar, ledningar m. m................................. » 7,0

III. Markarbeten m. m........................................ » 5,5

Summa ca 17,5

Baracker på Råö för avdelningen för

elektroteknik

Naturvetenskapliga samordningskommitténs organisationsgrupp har hemställt

hos byggnadsstyrelsen, att för institutionens för elektronik räkning måtte uppföras

två baracker m. m. för laboratorieändamål i anslutning till det befintliga

vågutbredningslaboratoriet på Råö. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaden för

inköp och montering av barackerna inklusive installationer m. m. till 150 000 kr.

I skrivelse den 15 januari 1962 har byggnadsstyrelsen lämnat närmare redogörelse

för detta byggnadsföretag. Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.

Föreståndaren för institutionen för elektronik professor O. Rydbeck har

framhållit, att en förläggning av förevarande övningslaboratorier till avdelning

E:s byggnader inom Gibraltarområdet vore tänkbar men att en sådan förläggning

innebär svåra nackdelar. Laborationerna i elektromagnetisk vågutbredning

förutsätter nämligen användningen av relativt kraftiga radiosändare, vilket medför

besvärande störningar i radio- och teletrafiken inom det omkringliggande

området. Dessutom har dessa sändare visat sig störa laborationsförsök, som pågår

vid andra av högskolans institutioner.

De lokaler som erfordras utgöres av två laboratorier om vardera ca 72 m2

innehållande tillsammans 20 laboratorieplatser, ett instrumentförråd om ca

24 m2, en televerkstad om 15 m2, rum för två assistenter om ca 17 m2 samt toalett

och kapprum, tillsammans ca 220 m2. Därjämte har tillkommit önskemål

om uppställningsplats^ för elektroteknikinstitutionens astronomiska tub om ca

7 m2 samt ett kallförråd om ca 20 m2 för mobila antenner och stora strålkastare,

som nu står utomhus och förfars. En ca 120 meter lång väg måste byggas fram

till byggnaden.

Professor Rydbeck har föreslagit, att byggnadsfrågan löses genom att två av

televerkets standardtelehus om vardera en nettoyta av 85 m2 anskaffas. Då

detta förslag är otillfredsställande ur flera synpunkter — endast 15 laboratorieplatser

kan t. ex. anordnas — har byggnadsstyrelsen uppgjort två nya alternativa

förslag. Alternativ I innebär, att alla de förut nämnda lokalbehoven tillgodoses

i en enplans vinkelbyggnad med en bruttoyta om ca 270 m2. Alternativ ll omfattar

en lokalyta, som motsvarar lokalytan i det till professor Rvdbecks skrivelse

fogade skissförslaget. Alternativ II innebär en enplans vinkelbyggnad om

ca 200 m~ innehållande endast 15 laboratorieplatser. Kallförråd och rum för

astronomisk tub ingår icke i alternativ II.

Enligt prisläget den 1 juli 1961 skulle professor Rydbecks alternativ kosta ca

200 000 kr., byggnadsstyrelsens alternativ I ca 240 000 kr. och styrelsens alternativ

II ca 200 000 kr. I dessa belopp ingår anläggandet av den förut nämnda

tillfartsvägen.

Styrelsen vill för sin del i första hand förorda styrelsens alternativ I och i

andra hand styrelsens alternativ II.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Nybyggnader för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad

I dalgången väster om skeppsprovningsrännan och söder om kårhuset har det

planerats att för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och for arkitektur

förlägga ett byggnadskomplex bestående av övnings- och ritsalsbyggnader, laboratoriehallar

och institutionsbyggnader.

För att övergångsvis lösa behovet av övnings- och ritsalar för de två lägre

årskurserna vid högskolans samtliga avdelningar under läsåret 1963/64- har det

ifrågasatts, om det inte vore lämpligt att bryta ut avdelningens for väg- och

vattenbyggnad ritsalsbyggnad ur sitt större sammanhang och uppföra denna

byggnad separat. Ritsalsbehovet är nämligen mycket trängande med hänsyn till

den tidsförskjutning, som orsakats av att Holtermanska sjukhusets tomt reserverats

för ett matematiskt centrum i stället för de i generalplanen föreslagna

ritsalsbyggnaderna för högskolans två lägre årskurser. Då byggnadsstyrelsen icke

anser det möjligt, att avdelningens för väg- och vattenbyggnad övnings- och ritsalsbyggnad

— även om denna uppföres separat — skulle kunna färdigställas till

oktober 1963, föreslår styrelsen att hela denna avdelnings byggnadskomplex

_ dvs. övnings- och ritsalsbyggnader, laboratoriehallar och institutionsbyggnader

— uppföres som en enhet.

Med skrivelse den 8 januari 1962 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande nybyggnad. Till

grund för byggnadsstyrelsens förslag ligger ett av naturvetenskapliga samordningskommitténs

organisationsgrupp utarbetat lokalprogram. Detta upptar eu

sammanlagd nettoyta av ca 16 500 m2, vilken fördelar sig på följande ändamål:

Kontorslokaler .......................

Ritsalar, hörsalar och utställningslokaler

Laboratorier, verkstäder och förråd ...

.................. 3 255 m2

.................. 3 780 m2

.................. 9 4-35 m2

Summa (avrundat) 16 500 m2

Utgående från förevarande lokalprogram har styrelsen uppskattat kostnadsramen

för nybyggnaderna till ca 28 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Styrelsen framhåller, att det ur såväl projekterings- som byggnadsekonomisk

synpunkt skulle vara fördelaktigt att uppföra nybyggnader för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad (V) och för avdelningen för arkitektur (A) samtidigt.

Vissa lokaler bör enligt styrelsen kunna utnyttjas gemensamt. Planläggningen

bör därför enligt styrelsen ske på ett sådant sätt, att en eventuell framtida samverkan

mellan de båda avdelningarna kan åstadkommas. Av förutnämnda skrivelse

inhämtas vidare bl. a. följande.

I sitt förslag till generalplan för Chalmers tekniska högskolas utbyggnad förordade

bvggnadsstyrelsen uppförande av nybyggnader för avdelning V i dalgången

mellan statens skeppsprovningsanstalt och Landala egnahemsområde.

Styrelsen har låtit uppgöra preliminära skisser, vilka visar hur det reserverade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

området för avdelningarna V och A lämpligen bör disponeras. Det har därvid

framkommit, att utrymmet i dalgången är knappt och att byggnaderna upptager

ett betydligt storre område än som förutsetts i generalplanen. Detta medför

dels att institutionen för byggnadsakustik inom avdelning V troligen behöver

la sitt lokalbehov tillgodosett på annan plats inom chalmersområdet, t. ex på

Gibraltarvallen nära avdelningen för elektroteknik (E), vilken kursämnet akustik

or narvarande tillhör, dels att ett antal av de parkeringsplatser man räknat

med att iordningställa i dalgången måste utgå.

Avtalsförhandlingar med Göteborgs stad beträffande dispositionsrätten till

bl. a. det markområde, där nybyggnad för avdelning V skall förläggas, har pågått

under hosten 1961 och preliminärt avtal har nu träffats (jfr s. 53). Avtalsförslaget

kommer att snarast underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Avdelning V:s nuvarande institutions- och laboratorielokaler avses att efter

'' b^f-i Sk°*a taSas * anspråk av avdelningarna för skeppsbyggnad och för

teKiusK iysiK.

Utgående från lokalprogrammet har styrelsen uppskattat kostnaderna för nybyggnaderna

för avdelning V — exklusive gemensamma anläggningar_till ca

28 interner kr enligt prisläget den 1 juli 1961. Av detta belopp hänför sig ca 1 7

miljoner kr. till institutionen för byggnadsakustik.

För att kunna öka intagningen till avdelning V i den takt, som naturvetenskapliga

samordningskommittén förutsatt, måste en första byggnadsetapp, omfattande

ritsalar, vissa seminarierum och hörsalar vara färdiga för inflyttning till

hostterminens början 1964. Återstoden bör utbyggas successivt, så att ytterligare

lokaler kan tagas i bruk hösten 1965 och återstoden hösten 1966. En förutsättnmg

härför är att entreprenadhandlingar för schaktnings- och pålningsarbeten

kan tardigstallas sa, att dessa arbeten kan påbörjas under hösten 1962. Övriga

entreprenadhandlingar bör kunna färdigställas i sådan tid att det egentliga byggnadsarbetet

kan påbörjas på nyåret 1963.

Nybyggnader för matematiskt centrum

I skrivelse den 8 januari 1962 har byggnadsstyrelsen erinrat om att i Göteborg

skall enligt beslut av 1960 års riksdag i anledning av propositionen 119 upprättas

en utbildnings- och forskningsorganisation för ämnena matematik, teoretisk

fysik med mekanik, fysik och kemi. Den lokalmässiga utbyggnaden för

dessa ämnen skall ske gemensamt för universitetet och Chalmers tekniska högskola.

För den fysiska och kemiska ämnesgruppen är nybyggnader för närvarande

under uppförande inom nya chalmersområdet. Styrelsen framhåller, att vad

den matematiska ämnesgruppen beträffar avses dess lokalfråga skola lösas inom

kvarteret Gåsen i Landalaområdet. Detta kvarter, som tidigare disponerades

av Holtei manska sjukhuset, har jämte byggnader och anläggningar överlåtits

av Göteborgs stad till staten (prop. 1960: 108).

Lokalprogram för nybyggnader för matematiskt centrum i Göteborg har utarbetats

av naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg. På grundval av

detta lokalprogram har byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till byggnadsprogram,

vilket underställts Kungl. Maj:ts prövning. Lokalprogrammet omfattar en

sammanlagd nettoyta av 9 220 m2. Kostnaderna för dels de nybyggnader, som

av byggnadsstyrelsen föreslås skola uppföras för att tillgodose detta lokalbehov,

dels rivning av befintliga byggnader inom kvarteret Gåsen uppskattas av styrel
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1$ år 1962

sen till ea 16 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Av byggnadsstyrelsens

förutnämnda skrivelse inhämtas vidare bl. a. följande.

Den sammanlagda nettoytan på 9 220 m2 fördelar sig med 1 330 m2 på åtta

hörsalar med preparationsrum, med 2 400 m2 på lektionsrum m. in. och med

5 490 m2 på institutionslokaler för institutionerna för teoretisk fysik vid universitetet,

för matematisk fysik vid Chalmers tekniska högskola, för mekanik vid

Chalmers tekniska högskola, för matematik vid universitetet, för matematik vid

Chalmers tekniska högskola samt för numerisk analys och matematisk statistik

vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Det av samordningskommittén

uppgjorda lokalprogrammet upptog lokaler för institutionen för tillämpad

matematik. I den utbyggnadsplan för matematik med flera ämnen, som avgivits

av samordningskommittén hösten 1961, har sistnämnda institution utgått ur

programmet. Detta innebär, att vissa för denna institution avsedda lokaler —

ca 180 m2 — icke medtagits i nämnda lokalyta på 5 490 m2.

Matematikmaskinnämnden har föreslagit, att en datamaskinanläggning med

personal skall placeras i Göteborg avsedd för forskningen och undervisningen vid

Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i Göteborg.

Byggnadsstyrelsen har för avsikt att vid den fortsatta planläggningen av

lokaler för matematiskt centrum söka bereda plats för en dylik datamaskinanläggning.

Styrelsen har emellertid ännu inte kunnat precisera vilken lokalyta

som denna anläggning skulle kräva men har på grundval av en liknande anläggning

i Lund bedömt lokalbehovet till ca 600 m2 nettoyta.

Enligt styrelsen är det tekniskt och dispositionsmässigt olämpligt att behålla

de nuvarande föråldrade byggnaderna inom kvarteret Gåsen. Styrelsen föreslår,

att utbyggnaden inom kvarteret sker i etapper. Därigenom kan verksamheten

inom de nuvarande byggnaderna bedrivas oberoende av byggnadsarbetet. Styrelsen

har låtit uppgöra följande förslag till kvarterets etappvisa utbyggnad.

Etapp I omfattar dels en institutionsbyggnad i tio våningar vid Landalagatan,

dels en hörsalsbyggnad i kvarterets södra hörn. Denna byggnadsetapp skulle

ej kräva någon omedelbar rivning av befintligt byggnadsbestånd. Institutionsbyggnaden

avses emellertid skola placeras endast fem meter från befintliga byggnader

och kommer dessutom att skjuta ut på gatumark. Detta kommer att kräva

stadsplaneändring. För att kunna acceptera en stadsplaneändring kräver Göteborgs

stad, att staten inlöser kvarteret Sångsvanen — det s. k. triangelkvarteret

— och där ordnar parkeringsplatser. Efter förhandlingar mellan staten och Göteborgs

stad i denna och en rad andra frågor har preliminärt avtal träffats, som

inom kort kommer att underställas Kungl. Maj:t för godkännande (jfr s. 53).

Etapp II som omfattar lektionssalar, utgör en byggnad i fyra våningar längs

Landala långgata. Denna etapp kräver rivning av Holtermanska sjukhusets f. d.

administrations- och ekonomibyggnader, vilka nu innehåller matematiska institutioner.

Etapp III omfattar bl. a. ytterligare ett antal hörsalar. Denna etapp kräver

rivning av återstående gamla byggnader inom kvarteret.

Styrelsen har ännu inte kunnat ta ställning till de nya byggnadernas inre disponcring

eller allmänna utformning.

På grundval av lokalprogrammet har styrelsen gjort eu preliminär uppskattning

av kostnaderna för projektet. Kostnaden för uppförande av de nämnda

byggnaderna samt rivning av de nu befintliga byggnaderna inom kvarteret har

enligt prisläget den 1 juli 1961 uppskattats till ca 16 000 000 kr. varav för

etapp I ca 9 000 000 kr. I nämnda kostnader har hänsyn till den kostnadsökning,

som sammanhänger med datamaskinanläggningens eventuella tillkomst, ej tagits.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Ej heller har inräknats kostnader för inlösen av kv. Sångsvanen och dess iordningställande

för parkering. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg

har uttryckt önskemål om att etapp I skall vara klar för inflyttning före

höstterminens början 1964. Byggnadsstyrelsen anser, att det måste bli utomordentligt

svårt att på så knapp tid genomföra ett så pass omfattande byggnadsföretag.

Tillbyggnad för avdelningen för elektroteknik

I skrivelse den 15 januari 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat förevarande

byggnadsfråga. Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.

För avdelningen för elektroteknik har önskemål framförts om 600 m2 lektionsrum,

färdiga för inflyttning hösten 1963, och 1 000 m2 för institutionslokaler,

inflyttningsklara hösten 1964. Styrelsen har undersökt olika alternativ att tillgodose

det anmälda lokalbehovet.

Det snabbaste sättet att tillgodose detta lokalbehov är troligen att uppföra

antingen en tillbyggnad till byggnad 5 R, belägen omedelbart söder om institutionen

för elektronik inom avdelning E, eller en tillbyggnad till den under uppförade

varande administrationsbyggnaden. I båda fallen kan de begärda lokalerna

om sammanlagt 1 600 m2 beräknas vara färdiga att tagas i bruk åtminstone

till hösten 1964, möjligen tidigare. De skulle emellertid enligt dessa lösningar

bli olämpligt placerade i förhållande till de institutioner, som behöver

lokaltillskotten, och dessutom vara belägna inom områden, som i generalplanen

avsetts för andra ändamål.

I generalplanen har för avdelning E:s utvidgning förutsetts bl. a. en fjärde

flygel, vilken skulle sammanbinda institutionen för elektronik med den nybyggda

teleteknikbyggnaden. Denna tillbyggnad torde ta längre tid att uppföra,

bl. a. på grund av rätt omfattande sprängningsarbeten. Styrelsen beräknar att

tillbyggnaden skulle kunna bli färdig under våren 1965. I bästa fall skulle en del

lokaler möjligen kunna tagas i bruk redan under hösten 1964. Sistnämnda förslag

innebär en ur planteknisk synpunkt betydligt bättre lösning, då lokaltillskotten

placeras i anslutning till befintliga institutioner. Tillbyggnad med en fjärde

flygel ger en nettoyta av ca 3 200 m2 mot begärda 1 600 in2. Det är sannolikt,

att avdelning E:s framtida behov kommer att uppgå till minst fjärde flygelns

innehåll. Med hänsyn till övriga inom högskolan föreliggande lokalbehov — som

icke kan få en tillfredsställande lösning förrän vid slutet av nu pågående utbyggnadsperiod

— kan det övervägas, om icke denna tillbyggnad bör utbyggas till

full storlek redan från början, varvid för avdelning E icke omedelbart behövliga

lokaler övergångsvis bör tas i anspråk för andra angelägna behov. Därigenom

skulle man kunna undvika med ett etappbygge förenade merkostnader. Eventuellt

kan överskottslokalerna till en början lämnas oinredda tills användningen

hunnit närmare preciseras. Byggnadskostnaden för fjärde flygeln har av styrelsen

uppskattats till storleksordningen 5,5—6 miljoner kr. En till- och påbyggnad

av byggnad 5 R i den utsträckning, som behövs för att tillgodose lokalbehovet

på 1 600 in2, torde kunna uppskattas till ca 3,0 miljoner kr.

Styrelsen föreslår, att ifrågavarande fjärde flygel tillbygges för att tillgodose

det anmälda lokalbehovet om 1 600 m2 för avdelning E. Tillbyggnaden bör enligt

styrelsen från början byggas till sin slutliga storlek. Styrelsen avser att snarast

återkomma med mer preciserade uppgifter jämte hemställan om projekteringsmedel.

Projekteringen synes böra bedrivas så, att sprängningsarbetet kan påbörjas

redan under hösten 1962. Byggnadsarbetena torde sedan kunna påbörjas

under våren 1963.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr J$ år 1962

59

5. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund

Såsom framgått av det föregående har, i avbidan på särskild proposition, i

årets statsverksproposition beräknats ett investeringsanslag av 1 525 000 kr. till

byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund.

I den i det föregående berörda stomplanen för teknisk högskola i Lund har

organisationskommittén redovisat lokalprogram för avdelningarna F, E,

M, V och A. Detta lokalprogram omfattar sammanlagt ca 43 800 m2 nettoyta,

varav ca 22 500 m2 hänför sig till laboratorielokaler och 21 300 m2 till hörsalar,

seminarierum, ritsalar, kontorsrum m. m. Den närmare fördelningen framgar

av följande sammanställning.

Stud/år ........

Professurer .....

st

st

F

fr 61/62

E

fr 62/63

M

fr 63/64

V

fr 64/65

A

fr 64/65

Summa

30

10

100

6

100

7

120

7

60 (28)

9 (0)

410 (378) st

39 (36) st

Hörsalar........

m!

1 550

475

475

575

250 (175)

3 325 (3 250) m2

st

10

4

4

4

3 (3)

Seminarierum . ..

nr

135

220

220

220

120 (60)

915 (855) m2

Ritsalar ........

m2

455

756

864

1 008

1 200 (600)

|

Övningssalar ....

m2

920

—

—

—

—

! 5 623 (4 843) m2

Ateljé ..........

nr

—

—

—

—

240 (120)

Bedömningslokal.

—

—

—

—

180 (120)

1

Gemensamma

utrymmen ....

m2

635

705

705

705

710 (570)

3 460 (3 320) m2

Kontorsrum ....

m2

1 625

1 240

1 785

1 660

1 620 (1 170)

7 930 (7 480) m2

Laboratorier ....

m2

6 606

4122

4 932

5 796

1 080 (882)

22 536 (22 338) m2

Summa

m2

| 11 926

7 518

8 981

9 964

5 400 (3 697)

43 789 (42 086) m2

Organisationskommittén framhåller, att lokalprogrammen gjorts så flexibla,

att utvidgningar och omflyttningar lätt skall kunna ske, när behoven så kräver.

I möjligaste mån har enhetliga utformningar av undervisnings-, kontors- och

laboratoriebyggnader eftersträvats för alla avdelningar.

För varje avdelning, med undantag av avdelning F, avses skola uppföras en

kontorsbyggnad. Förutom kontorsrum för olika institutioner planeras ritsalar,

övningssalar och seminarier i dessa byggnader. Längden och höjden på de olika

kontorsbyggnaderna kan avpassas efter varje avdelnings behov, men byggnaderna

avses i övrigt bli praktiskt taget lika. På kontorshusets ena långsida föreslås

ett antal hörsalar bli anslutna och på den andra långsidan en hallbyggnad

för laboratorierna.

Normen för laboratoriernas placering har enligt organisationskommittén varit,

att ämnen, som skall samarbeta, placerats i samma byggnad och med gemensamma

eller intilliggande laboratorier, vilka i möjligaste mån bör ha gemensamt

brukad utrustning. Vidare har sådana laboratorier sammanförts, som har liknande

behov av elektrisk energi, ånga, komprimerad luft o. d. Sålunda har t. ex.

de till avdelning F hörande ämnena fysik, kärnfysik coh fasta tillståndets fysik

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

förlagts i tillbyggnaden till Lunds universitets fysiska institution. Mekanisk

värmeteori med strömningslära, som också tillhör avdelning F, har placerats

intill strömningsmaskiner i M-avdelningens hallbyggnad, liksom hållfasthetslära

och regleringsteknik placerats intill maskinkonstruktion och maskinelement.

De till avdelning F hörande ämnena matematik, matematisk fysik, matematisk

statistik samt mekanik har förlagts tillsammans med motsvarande eller närbesläktade

ämnen vid universitetet i Lund och placerats dels i en tillbyggnad och

dels i en nybyggnad för matematik m. fl. ämnen vid universitetet och högskolan.

Lokalerna i dessa byggnader har dimensionerats så, att den övervägande delen

av undervisningen för de studerande i de båda lägre årskurserna — dock med

undantag för Ai och A2 liksom för fysikundervisningen — kan äga rum däri.

De olika avdelningarnas institutioner avses bli placerade i byggnader på föl
-

jande sätt:

Tillbyggnad för fysiska institutio
-

nen i Lund1

Fasta tillståndets fysik......... PF

Fysik ........................ PF

Kärnfysik .................... PF

Tillbyggnad för matematiska institutionen

i Lund

Matematisk fysik.............. PF

Mekanik...................... PF

Numerisk analys .............. LeF

Nybyggnad för matematiska institutionen

i Lund

Matematik ................... PF

Matematisk statistik .......... PF

Ritteknik I ................... SF

Ritteknik II .................. Sv

Nybyggnad för avdelning E

Elautomatik .................. PE

Elektrisk mätteknik............ PE

Teletrafiksystem .............. PE

Teletransmissionsteori.......... PE

Teoretisk elektroteknik ........ PE

Tillämpad elektronik .......... PE

Allmän elkraftteknik........... SE

Allmän teleteknik ............. SF

Elektroteknik ................. LeM

Nybyggnad för avdelning M

Hållfasthetslära ............... PF

Industriell organisation ........ PM

Maskinelement................ PM

Maskinkonstruktion ........... PM

Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner

................... PA[

Mekanisk värmeteori med strömningslära

................... PF

Regleringsteknik .............. PF

Strömningsmaskiner ........... PM

Transportteknik .............. PM

Värme- och kraftteknik........ PM

Förbränningslära .............. SM

Industriell anläggningsteknik ... SM

Industriell ekonomi............ SM

Materiallära och värmebehandling SF

Svetsteknik ................... SM

Nybyggnad för avdelning V

Byggnadsmateriallära ......... Pv

Byggnadsstatik................ Pv

Denna byggnadsfråga har redovisats i 1962 års statsverksproposition (s. 602) under investeringsanslaget

Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Pa

Pa

Pa

Pa

Pa

Pa

Sa

PF anger professur tillhörande avdelning F,

PE anger professur tillhörande avdelning E, etc.,

Ly anger laboratur tillhörande avdelning V,

LeF anger universitetslektorat tillhörande avdelning F, etc.,

SF anger speciallärarbefattning tillhörande avdelning F, etc.

Byggnadsteknik I ............. Pv

Byggnadsteknik II............. Pv

Byggproduktionsteknik ........ Pv

Trafikteknik .................. Py

Vattenbyggnad................ Py

Byggnadsakustik .............. Ly

Geodetisk mätningsteknik...... Sv

Geoteknik .................... Sy

Vägbyggnad .................. Sv

Nybyggnad för avdelning A

Arkitektur I1..............

Arkitektur II1.............

Byggnadsfunktionslära .....

Byggnadskonstruktionslära .

Formlära .................

Stadsbyggnad1 ............

Arkitekturhistoria ........

I skrivelse den 29 augusti 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag

av 14 525 000 kr. för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i

Lund för budgetåret 1962/63. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen

inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande.

Nybyggnad för matematiska institutionen

Lokalfrågan för de matematiska ämnena — matematik, numerisk analys, matematisk

statistik, mekanik, teoretisk fysik och matematisk fysik — vid universitetet

i Lund och tekniska högskolan i Lund avses skola lösas dels genom

en tillbyggnad till den befintliga matematiska institutionen i Lund, dels genom

en nybyggnad på ett angränsande område. Tillbyggnaden är för närvarande

under uppförande. Beträffande nybyggnaden har Kungl. Maj:t genom beslut

den 7 april 1961 och den 16 juni 1961 godkänt byggnadsprogram samt uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att utföra projekteringen. Byggnadsprogrammet

omfattar 8 355 m2, varav 1 750 m2 hänför sig till skrivsalar och 1 350 m2 till

hörsalar. Byggnadsstyrelsen har kunnat ange kostnaden för nybyggnaden endast

till ett mycket preliminärt belopp, vilket uppgår till storleksordningen 8—10

miljoner kr. Enligt styrelsen synes det troligt, att den högre siffran med hänsyn

till nu kända faktorer är den mest riktiga. För att intagningen av universitetsstuderande

och teknologer skall kunna genomföras planenligt och i avsedd

utsträckning är det — framhåller styrelsen vidare — nödvändigt att byggnadsarbetena

påbörjas redan under budgetåret 1961/62.

1 Vid 60 intagna studerande per år dubbleras dessa professurer.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Gemensamma anläggningar

Under denna rubrik har upptagits sådana arbeten, som är gemensamma för

flera byggnader och vars kostnader icke ansetts böra inräknas i kostnaderna för

de enskilda byggnadsobjekten. Till gemensamma anläggningar har sålunda hänförts

parkeringsplatser, yttre ledningar, kulvertar, panncentraler o. d. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att ifrågavarande gemensamma anläggningar kommer att

betjäna såväl byggnader för universitetets i Lund behov som byggnader för

tekniska högskolans i Lund behov. Kostnaderna har enligt styrelsen fördelats i

ungefärlig proportion till förvaltningsansvaret för respektive byggnader. Styrelsen

framhåller vidare, att totalkostnaderna för de gemensamma anläggningarna

ännu inte kan uppskattas med hänsyn till att många väsentliga faktorer såsom

framtida värmebehov, kraftbehov och önskvärda kommunikationsleder mellan

olika institutioner ännu inte är kända.

Nybyggnader för avdelningarna för elektroteknik,

maskinteknik och arkitektur

Med särskilda skrivelser den 18 december 1961 har byggnadsstyrelsen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för rubricerade

nybyggnader. Till grund för byggnadsprogrammen har legat av organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund utarbetade lokalprogram för respektive

nybyggnader. Nettoytan för nybyggnaden för avdelning E uppgår till ca 7 900

m2, för avdelning M till ca 10 800 m2 och för avdelning A till ca 5 400 m2. Nybyggnaden

för avdelning A är dimensionerad för en årlig intagningskapacitet av

60 studerande. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnadsramarna för nybyggnaderna

till respektive ca 16 000 000 kr., 24 000 000 kr. och 9 000 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1961.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

63

III. Departementschefen

I den av riksdagen godkända propositionen 1960:119 angaende riktlinjer för

utbyggande av universitet och högskolor m. m. förordades för de tekniska högskolornas

del, att den sammanlagda intagningskapaciteten skulle ökas i sådan

takt, att hösten 1965 omkring 1 850 studerande kunde påbörja högre teknisk

utbildning. För att möjliggöra detta föreslogs en ökning av kapaciteten vid tekniska

högskolan i Stockholm från 606 till ca 770 nybörjarplatser och vid Chalmers

tekniska högskola från 400 till ca 650; därjämte föreslogs, att en tredje läroanstalt

för högre teknisk utbildning och forskning skulle inrättas i Lund med

en intagningskapacitet hösten 1965 av 430 utbildningsplatser.

Såsom framgår av min inledande översikt i arets statsverksproposition, bilagan

10, ecklesiastikdepartementet, har man anledning att räkna med att behovet

av utbildningsplatser för blivande civilingenjörer kommer att ytterligare accentueras,

både utifrån arbetsmarknadsmässiga bedömningar och genom rekryteringsunderlagets

fortsatta tillväxt. Det är därför uppenbart, att alla ansträngningar

måste inriktas på att i varje fall det år 1960 uppställda utbyggnadsprogrammet

måste förverkligas och detta i da förutsatt takt.

I detta sammanhang vill jag erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan

10, ecklesiastikdepartementet, s. 291 ff.) framlagts förslag om anordnande

på försök av utbildning i Uppsala av filosofie kandidater till civilingenjörer.

Denna utbildning är planerad för en årlig intagning av 30 studerande; första

läsåret avses emellertid intagningen komma att begränsas till 24.

Mot bakgrunden av vad jag nu anfört vill jag inledningsvis beröra huvuddragen

i utbyggnadsprogrammet för de tekniska högskolorna sadant det nu kan

överblickas.

Vid tekniska högskolan i Stockholm kommer den första intagningsökningen

att äga rum hösten 1962, då i enlighet med 1960 års beslut 140 av

de avsedda 155 nya utbildningsplatserna skall tillkomma. Den återstående

ökningen, 15 platser, har förutsatts ske hösten 1964. Jag vill här erinra om att

jag i årets statsverksproposition vid anmälan av fråga om anvisande av medel

till byggnadsarbeten vid denna högskola understrukit angelägenheten av att

den uppgjorda tidsplanen för högskolans utbyggnad i allt väsentligt hålles, för

att den beslutade ökningen av intagningskapaciteten vid högskolan skall kunna

förverkligas.

I enlighet med propositionen 1960:119 tillkom hösten 1960 vid Chalmers

tekniska högskola 44 nya utbildningsplatser. Hösten 1961 skulle antalet

utbildningsplatser enligt planen utökas med ytterligare 54, av vilka 25 vid avdel
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ningen för elektroteknik och 29 vid avdelningen för kemi. De förstnämnda platserna

har tillkommit planenligt. Såsom framgår av det föregående har emellertid

på grund av inträffade lokalsvårigheter den för avdelningen för kemi avsedda

intagningsökningen hösten 1961 måst begränsas till 20. Den uppställda intagmngskapaciteten

i ämnet kommer emellertid — enligt vad naturvetenskapliga

samordningskommittén i Göteborg framhåller — att vara uppnådd hösten 1963.

1960 års plan innebar för avdelningen för väg- och vattenbyggnad en ökning

hösten 1962 med 82 till 150 nybörjarplatser och för avdelningen för maskinteknik

hösten 1963 med 70 till likaledes 150 platser. I föreliggande utbyggnadsplan

för förstnämnda avdelning har samordningskommittén framhållit, att hela den

avsedda intagningsökningen bör fördelas på några år. För egen del har jag

blivit övertygad om att det inte är lokalmässigt möjligt att hösten 1962 genomföra

en större ökning av intagningen vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad

än som förordats av kommittén, d. v. s. med 22 nybörjarplatser. Bristen på

väg- och vattenbyggare är stor. Det är på grund härav naturligtvis angeläget,

att den åsyftade utbildningskapaciteten snarast uppnås. Jag förutsätter därför,

att det eftersträvas att redan hösten 1963 öka kapaciteten till det planerade

antalet nybörjarplatser, nämligen 150. I fråga om avdelningen för maskinteknik

räknar jag nu med att intagningsökningen skall kunna ske planenligt.

Hösten 1961 kunde de första teknologerna påbörja sin utbildning vid tekniska

högskolan i Lund. Utbildningen för denna grupp, planenligt

omfattande 30 studerande, avser studier inom avdelningen för teknisk fysik.

Organisationskommittén för den nya högskoleenheten har i en utbyggnadsplan,

benämnd Stomplan för teknisk högskola i Lund, lagt fram förslag rörande utfoimningen

av fem av högskolans sex avdelningar, nämligen avdelningarna för

teknisk fysik, elektroteknik, maskinteknik, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.

Förslaget bygger pa kommitténs i det föregående redovisade tidsschema

för intagningen av studerande vid högskolan. I jämförelse med 1960 års beslut

innebär detta tidsschema en utökning från 28 till 60 nybörjarplatser vid avdelningen

för arkitektur. Intagningen bör börja 1964/65 med 30 studerande för att

1965/66 ökas till 60. I övrigt följer kommittén det år 1960 beslutade programmet

för högskolans uppbyggnad. Kommittén har förklarat, att den vid senare

tidpunkt avser att återkomma med förslag beträffande avdelningen för kemi.

I likhet med organisationskommittén har jag funnit tungt vägande skäl tala

för att antalet nybörjarplatser vid avdelningen för arkitektur i Lund ökas utöver

den redan beslutade intagningskapaciteten. Med hänsyn framförallt till det förväntade

behovet av arkitekter bör således det fortsatta planeringsarbetet för

denna avdelning ske utifrån en årlig intagning av 60 studerande.

Kommittén har enligt min uppfattning avvägt sina förslag rörande avdelningarnas

utformning sa, att det aktuella behovet av en differentiering av den tekniska

utbildningen och forskningen väl tillgodoses. Förslaget syftar också till att

göra den nya läroanstalten helt likvärdig med de övriga två högskolorna och är

alltsa ägnat att skapa goda förutsättningar för utbildning av civilingenjörer.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 är 1962

Utbildningen i Lund bör således enligt min mening huvudsakligen ges den omfattning

och fördelning på skilda avdelningar, som angivits i stomplanen. Mot

det i stomplanen inrymda tidsschemat för uppbyggnaden av högskolan har jag

inte funnit någon anledning till erinran. Jag förordar alltså, att denna tidsplan

lägges till grund för det fortsatta arbetet.

En väsentlig förstärkning i olika hänseenden av de tekniska högskolornas

resurser är självfallet nödvändig för att en tillfredsställande utbildning skall

kunna meddelas ett så kraftigt stigande antal studerande som det här är fråga

om. Samtidigt måste undervisningen fortlöpande anpassas efter de ändrade krav,

som nya forskningsrön och produktionsmetoder ställer. Ett starkt stegrat studerandeantal

och ett växande behov av specialiserad undervisning utgör den

grundläggande motiveringen för de förslag om avsevärda tillskott till högskolornas

personalorganisation och lokalresurser som framlagts av de anslagsäskande

instanserna. Programmets genomförande kommer att kräva betydande insatser

under de närmaste åren.

Såsom framgår av min tidigare redogörelse har naturvetenskapliga samordningskommittén

i Göteborg och organisationskommittén för teknisk högskola i

Lund avgivit förslag till långtidsplaner för bl. a. utbyggnaden av de personella

resurserna vid Chalmers tekniska högskola respektive tekniska högskolan i Lund.

Ifrågavarande långtidsplaner avser, såvitt gäller topptjänstorganisationen under

utbyggnadsperioden, för Chalmers tekniska högskola avdelningarna för teknisk

fysik, för maskinteknik, för elektroteknik, för väg- och vattenbyggnad och för

kemi samt för tekniska högskolan i Lund samtliga där avsedda avdelningar utom

den för kemi. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om, att långtidsplanen

för avdelningarna för teknisk fysik och för kemi vid Chalmers tekniska högskola

utarbetats parallellt med de likaledes av naturvetenskapliga samordningskommittén

i Göteborg utarbetade planerna för uppbyggande av forsknings- och

utbildningsorganisationen i Göteborg för ämnena matematik, teoretisk fysik,

fysik och kemi samt närmast angränsande ämnen. Till sistnämnda planer har

jag tagit ställning vid min anmälan av Göteborgs universitets anslagsfrågor i årets

statsverksproposition. Även beträffande utbyggnaden av tekniska högskolan

i Stockholm föreligger, såvitt gäller avdelningen för elektroteknik, en sådan

långtidsplan.

De här berörda förslagen innebär mycket betydande förstärkningar vid de

tre högskolorna. Med hänsyn till vikten av en ändamålsenlig planläggning av

verksamheten vid högskolorna är det givetvis angeläget, att statsmakterna redan

nu, i den omfattning det är möjligt och betingat av den successiva kapacitetsökningen,

fattar beslut om förstärkningen av denna organisation för hela utbyggnadsperioden.

Vad gäller topptjänstorganisationen inom avdelningen för elektroteknik vid

tekniska högskolan i Stockholm, vid vilken ökningen av intagningen avses ske

först hösten 1904, är jag ense med överstyrelsen om att denna organisation bör

5 — liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 43

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

i vissa avseenden förändras och utvidgas. Jag är emellertid ej beredd att redan

nu förorda principbeslut härom.

Beträffande de långtidsplaner i fråga om topptjänstorganisationen som framlagts

för Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund avser jag

att förorda att riksdagen nu fattar beslut. För att — innan jag redovisar mina

ställningstaganden på olika punkter till föreliggande förslag — ge en samlad

bild av innebörden av ett sådant beslut åskådliggör jag i efterföljande tablå de

professurer och laboraturer (förkortade P respektive L) om vilkas inrättande

eller indragning jag ämnar förorda att beslut fattas vid årets riksdag. I tablån

upptages sålunda inte tjänster, om vilka principbeslut redan fattats.

Att inrättas

1962/63

CTH

numerisk analys (P)

matematisk statistik (P)

matematisk fysik (P)

industriell organisation (P)

elektricitetslära (P)

elektrisk mätteknik (P)

tillämpad elektronik (P)

datateknik (P)

geoteknik med grundläggning (P)

tillämpad elektronik (L)

teknisk kemi (L)

LTH

elektrisk mätteknik (P)

fysik (P)

matematisk statistik (P)

1963/64

CTH

konstruktionsmaterial I (P)

informationsteori (P)

elkretsteori (P)

elektronfysik I (P)

elektronfysik II (P)

elektronfysik III (P)

byggnadsakustik (P)

byggnadsteknik I (P)

byggnadsteknik II (P)

byggnadsteknik III (P)

byggnadsstatik (L)

elektronfysik I (L2)

LTH

elautomatik (P)

fasta tillståndets fysik (P)

kärnfysik (P)

matematisk fysik (P)

maskinelement (P)

mekanisk värmeteori med strömningslära (P,1

1964/65

CTH

fasta tillståndets fysik (P)1

strömningsmaskinteknik (P)

byggnadsteknik I (L)

LTH

arkitektur I (P)

byggnadsfunktionslära (P)

byggnadskonstruktionslära (P)

byggnadsmateriallära (P)

byggnadsstatik (P)

formlära (P)

regleringsteknik (P)

strömningsmaskiner (P)

teletransmissionsteori (P)

tillämpad elektronik (P)

värme- och kraftteknik (P)

1965/66

CTH

konstruktionsmaterial II (P)

transportteknik (P)

LTH

arkitektur Ib (P)

byggnadsteknik I (P)

byggnadsteknik II (P)

industriell organisation (P)

maskinkonstruktion (P)

mekanisk teknologi och verktygsmaskiner (P)

teletrafiksystem (P)

transportteknik (P)

Eventuellt vid universitetet i Göteborg.

Observatur.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Att inrättas

Att indragas

1966/67

1962/63

LTII

arkitektur II (P)

stadsbyggnad (P)

trafikteknik (P)

vattenbyggnad (P)

byggnadsakustik (L)

CTH

tillämpad matematik (P)

allmän teleteknik (P)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (P)

allmän teleteknik (L)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (L)

1967/68

1963/64

LTH CTH

arkitektur Ilb (P) telekommunikation (P)

byggproduktionsteknik (P) elektronik (P)

stadsbyggnad b (P) byggnadsteknik (P)

brobyggnad (P)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (L)

elektronik (L)

elektronik (L1)

Jag övergår härefter till att närmare behandla vissa drift- och kapitalbudgetfrågor,

som sammanhänger med den fortsatta utbyggnaden av de tekniska högskolorna.

Därvid redovisar jag först mina ställningstaganden till frågan om de

för utbyggnaden erforderliga förstärkningarna av de personella resurserna och

om medelsbehovet till avlöningar vid de tekniska högskolorna för nästa budgetår.

Därefter ingår jag på medelsbehovet till byggnadsarbeten vid Chalmers

tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund för nästa budgetar och vissa

därmed sammanhängande frågor.

Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Vid min avvägning av det för

nästa budgetår erforderliga medelsbehovet har jag ansett mig böra framförallt

beakta de krav på ytterligare resurser, som föranleds av intagningsökningarna

vid högskolan. Jag behandlar först frågan om vissa topptjänster.

Inom avdelningen för teknisk fysik meddelas den grundläggande

undervisningen i bl. a. matematik, numerisk analys, matematisk statistik,

mekanik, matematisk fysik och fysik. Överstyrelsen har föreslagit uppdelning

av högskolans nuvarande professur i tillämpad matematik i en professur i numerisk

analys och en professur i matematisk statistik. Inom båda dessa ämnen har

under de senaste decennierna en omfattande och snabb utveckling ägt rum samtidigt

som de kommit att få en allt mer ökad betydelse inom näringslivet och

tekniken. Vägande skäl talar således för att vartdera av dessa två ämnen blir

representerat av en professur. I enlighet med överstyrelsens förslag förordar

jag därför, att professuren i tillämpad matematik fr. o. m. nästa budgetår delas i

två professurer samt att den ena av dem benämnes numerisk analys och den

1 Observatur.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

andra matematisk statistik. Vid bifall härtill bör professorn i tillämpad matematik

Carl-Gustaf H:son Esseen utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande

utses till innehavare av professuren i matematisk statistik. Mot överstyrelsens

förslag, att laboraturen i tillämpad matematik benämnes laboratur i

numerisk analys och att universitetslektoratet i tillämpad matematik ändras till

lektorat i matematisk statistik, har jag icke något att erinra (p. 1—3).

Vid 1960 års riksdag fattades beslut om utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.

Enligt den plan för utbyggnaden av tekniska högskolans i Stockholm

och Chalmers tekniska högskolas personella resurser för att möjliggöra

undervisning och forskning inom ifrågavarande område, vilken riksdagen i princip

godkände, skulle en ny professur tillkomma vid tekniska högskolan i Stockholm

i ett vart av ämnena kärnkemi, reaktorfysik, matematisk fysik II och

reaktorteknologi. De båda förstnämnda professurerna har redan inrättats. Med

biträdande av överstyrelsens förslag förordar jag, att nämnda professur i matematisk

fysik II inrättas fr. o. m. nästa budgetar. Vid bifall härtill bör benämningen

av den vid högskolan inrättade professuren i matematisk fysik ändras till

matematisk fysik I. Vidare bör en befattning som tillfällig lärare i matematisk

fysik indragas (p. 4).

Nyssnämnda plan upptar vidare en professur i ämnet reaktorteknologi vid

högskolan. I sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslog överstyrelsen,

att den för tekniska högskolan i Stockholm avsedda professuren i ämnet

skulle inrättas fr. o. m. nämnda budgetår. Vid min anmälan av denna fråga i

fjolårets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 514) uttalade jag, att

principbeslutet om sistnämnda professur borde modifieras därhän, att frågan

om organisationen av undervisningen och forskningen i ämnet tills vidare borde

hållas öppen. Det syntes enligt min mening böra ankomma på överstyrelsen och

berörda högskolemyndigheter att närmare överväga hur representationen av

detta ämnesområde lämpligen borde ordnas inom tekniska högskolan i Stockholm.

Denna fråga har nu prövats av avdelningskollegiet för avdelningen för

maskinteknik vid högskolan. Avdelningskollegiet har funnit, att ämnet

reaktorteknologi ligger mycket nära det till avdelningen hörande ämnet ångteknik

och i så hög grad griper in i detta ämne, att gränsen mellan dem är svår

att draga. Enligt avdelningskollegiets mening är det därför mest rationellt, att

frågan om undervisning och forskning inom reaktorteknologien vid högskolan

löses genom inrättande av en laboratur i ämnet, underställd professuren i ångteknik.

Kollegienämnden vid högskolan har föreslagit, att denna laboratur inrättas

fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har biträtt förslaget men förordat,

att laboraturen benämnes ångteknik (reaktorteknologi).

I detta sammanhang torde jag få erinra om att planen för uppbyggnaden av

personalorganisationen vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska

högskola för undervisningen och forskningen inom atomenergiområdet

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj. ts proposition nr b3 år 1962

även upptar en professur i reaktorteknologi vid Chalmers tekniska högskola.

Kollegienämnden vid denna högskola har föreslagit, att nämnda professur inrättas

fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har för sin del förordat, att frågan

om undervisning och forskning inom reaktorteknologien löses på samma sätt vid

bägge högskolorna.

För egen del har jag funnit starka skäl tala för den av överstyrelsen förordade

organisationen av undervisningen och forskningen inom reaktorteknologien vid

tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Jag tillstyrker

därför, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en laboratur i ångteknik (reaktorteknologi)

vid tekniska högskolan i Stockholm. Vid bifall härtill bör en befattning

som tillfällig lärare vid denna högskola indragas (p. 12). Vid anmälan i det följande

av avlöningsanslaget för Chalmers tekniska högskola avser jag att föreslå,

att en motsvarande laboratur inrättas vid denna högskola.

Kollegienämnden och överstyrelsen har understrukit vikten av att den maskintekniska

utbildningen på konstruktionsområdet förbättras. Inte minst med

hänsyn till undervisningens behov har jag därför funnit det angeläget, att den

begärda professuren i maskinkonstruktion inrättas vid högskolan fr. ö. m. nästa

budgetår. Jag biträder därför överstyrelsens förslag härom (p. 10).

Överstyrelsen har förordat, att professuren i förbränningsmotorteknik indrages

och ersättes med en befattning som speciallärare. Då detta förslag ej givit mig

anledning till erinran, beräknar jag medel under förevarande anslag i överensstämmelse

härmed (p. 9).

Ämnet svetsteknik är av sådan omfattning och betydelse att det synes mig

angeläget, att detsamma blir företrätt av professur, i varje fall vid en av de tekniska

högskolorna. Jag är ense med överstyrelsen om, att det måste vara mest

ändamålsenligt att en sådan professur förlägges till Stockholm, för att ett samarbete

med där belägna institutioner inom angränsande ämnesområden skall

kunna möjliggöras. Jag förordar därför, att en professur i svetsteknik inrättas

vid tekniska högskolan i Stockholm fr. o. m. nästa budgetår (p. 11).

Undervisning och forskning inom det värmetekniska området har blivit av allt

större vikt för avdelningen för bergsvetenskap. Jag tillstyrker

därför, att en professur i värme- och ugnsteknik inrättas vid högskolan fr. o. m.

nästa budgetår. Vid bifall härtill bör, såsom överstyrelsen föreslagit, den vakanta

professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik samt speciallärarbefattningen

i värmeteknik II indragas. Vidare bör benämningen av speciallärarbefattningen

i värmeteknik III ändras till värmeteknik II (p. 44 o. 45).

Till frågan om inrättande vid högskolans avdelning för lantmäteri

av en professur i fastighetsekonomi är jag ej beredd att nu taga ställning. Den

närmare inriktningen av ämnesområdet för en sådan professur synes mig nämligen

böra ytterligare övervägas. Jag finner det angeläget, att kraven på innehavarens

kompetens ytterligare klarlägges och att vid ärendets fortsatta prövning

det företags- respektive nationalekonomiska inslaget i den avsedda forsk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ningen och undervisningen mera ingående belyses mot bakgrunden av innehållet

i ämnesområdet för den nuvarande professuren i fastighetsteknik (p. 55).

Överstyrelsen har i sina anslagsäskandcn gjort framställning om tolv ordinarie

och sex extra universitetslektor åt vid högskolan. För egen del anser jag mig

kunna tillstyrka, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas sex ordinarie universitetslektorat,

nämligen ett i vart och ett av ämnena matematik, mekanik, fysik, elektroteknik,

teoretisk elektroteknik och geodesi. Vid bifall till mitt förslag bör

befattningarna som biträdande lärare i fysik II och i geodesi samt special lärarbefattningen

i elektroteknik I indragas (p. 5, 6, 7, 13, 28 och 56).

De indragningar av befattningar som speciallärare och biträdande lärare, som

jag i samband med mina i det föregående framställda förslag om nya tjänster

förordat, medför en minskning av behovet av anslagsmedel under delposten till

arvoden åt speciallärare och biträdande lärare med 41 655 kr. Å andra sidan

bör för den speciallärarbefattning i förbränningsmotorteknik, som avses ersätta

den nuvarande professuren i ämnet, samt för de under punkterna 8 och 57 angivna

ändamålen beräknas ett belopp av 12 795 kr. Jag räknar alltså med en nettominskning

av delposten med ett avrundat belopp av 29 400 kr. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående

fördelningen av ifrågavarande delpost.

Med anledning av föreliggande förslag förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår

inrättas ytterligare en tjänst som forskningsingenjör i Ae 23 vid högskolan

(P- 61).

I fråga om delposten till tillfälliga lärare, assistenter och övnings assistenter

har överstyrelsen föreslagit en uppräkning med i runt tal 1 964 000 kr. För egen

del förordar jag, att uppräkningen begränsas till 614 100 kr. Vid avvägningen av

medelsanvisningen har jag beräknat medel till bl. a. grundlön åt ytterligare 12

assistenter. Jag har därvid även beaktat behovet av assistenter i anslutning till

de professurer och den laboratur, som jag i det föregående förordat. Det torde få

ankomma pa Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta

angående fördelningen mellan högskolans olika avdelningar av nämnda assistenttjänster.

I anledning av överstyrelsens under punkterna 68—70 redovisade äskanden

om utökning av antalet tjänster som kontorist, instrumentmakare m. m. har jag

funnit mig böra beräkna medel för femton nya biträdestjänster. Av dessa bör

åtta avses för de tjänster som professor och laborator, vilka jag i det föregående

föreslagit till inrättande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles,

efter förslag av överstyrelsen, besluta i fråga om placering i lönegrad av de förordade

biträdestjänsterna ävensom rörande fördelningen av dessa tjänster på

olika institutioner.

Såväl organisationskommittén för de tekniska högskolornas värme- och kraftcentraler

som överstyrelsen har ansett, att huvudmannaskapet för dessa centra
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ler bör kvarligga hos de båda högskolorna. Organisationskommittén och överstyrelsen

är vidare ense om att ledningen av de två anläggningarna bör organiseras

lika och i principiell överensstämmelse med den nuvarande organisationen

vid Chalmers tekniska högskola. Förslaget innebär att vardera anläggningen bör

förestås av professor inom något anläggningen berörande verksamhetsområde,

företrädesvis professor i ångteknik.

Jag ansluter mig till organisationskommitténs och överstyrelsens uppfattning

i fråga om huvudmannaskapet för och ledningen av värme- och kraftcentralerna.

I överensstämmelse med kommitténs förslag beräknar jag nu 4 200 kr. till arvode

åt den professor, som avses förestå värme- och kraftcentralen i Stockholm (p.

71). Jag föreslår vidare, att en tjänst som driftingenjör i lönegrad Ae 21 och tretjänster

som maskinmästare i Ag 12 ändras till tjänster som driftingenjör i högst

Ae 23 respektive förste maskinist i Ae 12 (p. 72 o. 74). Jag biträder därjämte de

under punkterna 73 och 77 redovisade förslagen om extra ordinarie-sättning av

den nuvarande extra tjänsten som ingenjör i lönegrad Ag 17 och tjänsten som

reparatör i Ag9. Härutöver föreslår jag en förstärkning av den för ifrågavarande

anläggning avsedda personalen med en tjänst som förste maskinist i lönegrad

Ae 12 och en som värmeskötare i lönegrad Ae 8. Jag räknar samtidigt med en

minskning av medelsanvisningen till extra arbetskraft med belopp, motsvarande

halva lönen i löneklass 12 respektive löneklass 8 (p. 75 o. 78).

Jag föreslår vidare följande ändringar i fråga om löne ställning en för viss biträdespersonal

vid högskolan. Nio tjänster som kanslibiträde i Ae 7 ändras till

tjänster som kansliskrivare i Ae 10, avsedda som sekreterare åt avdelnmgsföreståndarna.

Aderton tjänster som kanslibiträde Ae 7 uppflyttas till Ae 9 med

tjänstebenämningen kontorist. Den för kemiavdelningen gemensamma tjänsten

som instrumentmakare i Ae 11 omvandlas till tjänst som förste instrumentmakare

i Ae 13. Tjänsten som institutionstekniker i Ae 9 vid institutionen for

elektromaskinlära ändras till tjänst som instrumentmakare i Aell. En kontorsbiträdestjänst

i reglerad befordringsgång vid telefonväxeln uppflyttas till

Ae 7 med tjänstebenämningen kanslibiträde. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta om de till kontorist

uppflyttade tjänsternas fördelning på institutioner.

Den av mig förordade löneställningen för tjänster m.m. vid högskolan har av

vederbörande personalorganisationer lämnats utan erinran.

Med anledning av den i det föregående redovisade framställningen från högskolans

studentkår får jag erinra om att jag i årets statsverksproposition vid

anmälan av universitetens avlöningsanslag beräknat medel till psykiatrisk studenthälsovård

på de olika universitetsorterna. Vid denna beräkning har förutsatts

att, såvitt gäller Stockholm, även de studerande vid tekniska högskolan

skulle omfattas av den avsedda verksamheten. För sådan verksamhet, som närmast

motsvarar de uppgifter, som vid universiteten åvilar undervisnmgsnamnderna,

beräknar jag under förevarande anslag ett belopp av 5 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

I övrigt räknar jag icke med några andra förändringar under förevarande

anslag än sådana av automatisk natur.

Det sammanlagda medelsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar

jag till (18 401 000 + 1 538 000 =) 19 939 000 kr. I personalförteckningen för

högskolan bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det

föregående. Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande

hemställan gör jag framställning härom.

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Jag ingår först på frågan om vissa

topptjänster vid avdelningarna för teknisk fysik, för maskinteknik, för elektroteknik,

för väg- och vattenbyggnad och för kemi.

Js aturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg har föreslagit, att den

nuvarande professuren i tillämpad matematik inom avdelningen för

teknisk fysik fr. o. m. nästa budgetår delas i två professurer, den ena benämnd

numerisk analys och den andra matematisk statistik. Under hänvisning

till vad jag anfört i fråga om motsvarande förslag, avseende tekniska högskolan

i Stockholm, biträder jag kommitténs förslag. Innehavaren av den nuvarande

professuren i tillämpad matematik bör medgivas välja, vilket av de bägge ämnesområdena

han önskar företräda. Den andra professuren bör därefter ledigförklaras

i vanlig ordning (p. 1).

Inte mmst med hänsyn till undervisningens behov har jag funnit det angeläget,

att ytterligare en professur i matematisk fysik inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Jag tillstyrker därför samordningskommitténs förslag härom (p. 2).

Enligt statsmakternas beslut i fjol skall en professur i fysik inrättas vid högskolan

fr. o. m. nästa budgetår. Medel för en sådan professur bör alltså nu beräknas

(p. 23). Professuren är huvudsakligen avsedd för studerande i ämnet vid

Goteborgs universitet. En förstärkning därutöver av den fysikaliska undervisnings-

och forskningsorganisationen i Göteborg med en professur i fasta tillståndets

fysik har av kommittén framförts som ett angeläget önskemål. Detta grundläggande

experimentella ämne berör viktiga och aktuella tillämpningsområden

mom vilka det sker en mycket snabb utveckling. Kommittén har pekat på atomenergitekniken,

metallografin och elektrotekniken. Jag tillstyrker bifall till förslaget

och föreslår således, att en professur i fasta tillståndets fysik inrättas i

Göteborg fr. o. m. budgetåret 1964/65. Såsom kommittén framhållit bör ställningstagandet

till frågan till vilket av lärosätena, universitetet eller högskolan,

professuren i formellt avseende bör vara knuten kunna anstå till 1963 års riksdag.

Jag förutsätter, att vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

samråder i ärendet och till höstens budgetarbete redovisar sina synpunkter på

denna fråga (p. 3).

Beträffande professuren i fysik gäller enligt fjolårets beslut, att innehavaren

skall ha tjänstgöringsskyldighet vid såväl Chalmers tekniska högskola som

universitetet i Göteborg, detta med hänsyn till att professuren är att betrakta

som ett tillskott till den högre tekniska och matematisk-naturvetenskapliga ut
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr £3 år 1962

bildnings- och forskningsorganisationen i dess helhet i Göteborg. Av samma skäl

bör innehavarna av de av mig nu föreslagna professurerna åläggas tjänstgöringsskyldighet

vid båda lärosätena. Jag är vidare ense med kommittén om att föreskrift

om en på samma sätt fördelad tjänstgöringsskyldighet bör utfärdas vid

första uppkommande vakanser på de vid universitetet eller högskolan befintliga

lärartjänsterna i ämnen, tillhörande vad kommittén benämner »ämnesgruppen

matematik-fysik-kemi-teoretisk fysik», för vilka sådan föreskrift ännu ej gäller.

Den för avdelningen för maskinteknik framlagda utbyggnadsplanen

innebär förslag om ett successivt inrättande budgetåren 1962/63—

1965/66 av fem nya professurer och en befattning som speciallärare. Då förslaget

enligt min mening är väl ägnat att skapa goda villkor för en rationellt bedriven

undervisning inom avdelningen och därtill synes innebära en väl avpassad förstärkning

av forskningsresurserna, har jag ansett mig böra förorda, att detsamma

— med vissa i det följande angivna modifikationer såvitt gäller benämningen

av tre av de föreslagna professurerna — genomföres.

I överensstämmelse med föreliggande förslag förordar jag, att en professur i

industriell organisation inrättas fr. o. in. budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill

bör den nuvarande speciallärarbefattningen i industriell ekonomi indragas (p. 4).

Samordningskommitténs organisationsgrupp har föreslagit inrättande av en

professur inom vartdera av ämnesområdena metaller och legeringar samt ickemetalliska

material. Organisationsgruppen har förordat, att dessa professurer

benämnes materiallära I respektive materiallära II. Jag är ense med organisa - tiönsgruppen om att båda ämnesområdena måste bedömas vara av så väsentlig

betydelse för undervisningen och forskningen, att de bör behandlas inom fristående

professurer. I likhet med överstyrelsen biträder jag därför förslaget om två

nya professurer. Beträffande benämningen av dem ansluter jag mig till överstyrelsens

förslag. Detta innebär, att jag förordar en professur i konstruktionsmaterial

I (metaller och legeringar) och en professur i konstruktionsmaterial

II (icke-metalliska material). Professuren i konstruktionsmaterial I bör inrättas

fr. o. m. budgetåret 1963/64 och professuren i konstruktionsmaterial II fr. o. in.

budgetåret 1965/66. Vid bifall härtill bör högskolans speciallärarbefattning i

materiallära liksom speciallärarbefattningen i metallografi och värmebehandling

indragas fr. o.m. budgetåret 1963/64 (p. 5 o. 6).

Då jag funnit starka skäl anförda för att ämnet strömningsmaskinteknik blir

företrätt av professur, föreslår jag, att en sådan professur inrättas fr. o. m. budgetåret

1964/65. Samtidigt härmed bör två speciallärarbefattningar indragas,

nämligen en i högtryckskompressor- och gasturbinteknik samt en i läran om

pumpar, fläktar och vattenturbiner (p. 7).

Föreliggande förslag upptager vidare en professur i materialhantering. Denna

avses skola omfatta allmän transportteknik samt såväl externa som interna

transporter, transportmedel och transportanordningar ävensom materialhantering

från olika synpunkter. Med hänsyn till ämnets betydelse tillstyrker jag

inrättande fr. o. in. budgetåret 1965/66 av eu professur inom ämnesområdet men

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr iS år 1962

förordar i likhet med överstyrelsen att denna professur benämnes transportteknik.

Samtidigt med professurens inrättande bör speciallärarbefattningen i läran

om transportanordningar indragas (p. 8).

Vid högskolan fanns tidigare inrättad en personlig professur i fläktanläggnings-

och luftbehandlingsteknik, bekostad av Svenska Fläktfabriken. Professuren

bortföll i och med innehavarens pensionering år 1960. Kommitténs organisationsgrupp

har nu föreslagit, att professuren fr. o. m. budgetåret 1962/63 ersättes

med en speciallärarbefattning i luftbehandlingsteknik. Jag tillstyrker bifall

till detta förslag (p. 9).

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av avlöningsanslaget för tekniska

högskolan i Stockholm anfört angående organisationen av forskning och undervisning

inom reaktorteknologien, förordar jag, att en laboratur i ångteknik (reaktorteknologi)

inrättas vid Chalmers tekniska högskola fr. o. m. budgetåret

1962/63. Samtidigt bör tre befattningar som tillfällig lärare indragas (p. 33).

Av utbyggnadsplanen för avdelningen för elektroteknik framgår,

att nya specialområden, vilka gör anspåk på särskilda företrädare, successivt

växer fram. Men det är i inte mindre mån den kraftiga ökningen av studerandeantalet

som nu accentuerar behovet av förstärkningar av lärarkrafterna vid avdelningen.

För egen del har jag funnit utbyggnadsplanen väl underbyggd och

anser, att samtliga föreslagna fem professurer bör inrättas. Den betydande förstärkning

av lärarorganisationen, som ett genomförande av planen får anses innebära,

bör vara ägnad att väsentligt höja undervisningens kvalitet och därjämte

möjliggöra en intensifiering av forskningen inom betydelsefulla sektorer av elektrotekniken.

Jag föreslår, att högskolans professur i elektricitetslära och elektrisk mätteknik

fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer, den ena benämnd

elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik, samt att de nuvarande två

laboraturerna i elektricitetslära och elektrisk mätteknik, vilka är vakanta, indrages,

den ena dock först fr. o.m. budgetåret 1963/64. Sistnämnda laboratur

bör uppehållas med vikarie även under budgetåret 1962/63. Professorn i elektricitetslära

och elektrisk mätteknik Stig Ekelöf bör, utan vederbörligt ansökningsoch

sakkunnigförfarande, utses till innehavare av den nya professuren i elektricitetslära

(p. 10). Jag förutsätter, att samarbetet mellan de båda ämnesgrenarna

bevaras även efter delningen och att tillgängliga personalresurser i möjligaste

mån utnyttjas gemensamt.

Även professuren i allmän teleteknik bör, såsom föreslagits, fr. o. m. budgetåret

1962/63 delas i två professurer. Jag förordar, att den ena benämnes tilllämpad

elektronik och den andra datateknik. I samband härmed bör benämningen

av högskolans laboratur i allmän teleteknik ändras till laboratur i tilllämpad

elektronik. Vid bifall härtill bör till innehavare av professuren i tillämpad

elektronik utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses

professorn i allmän teleteknik Henry Wallman (p. 11).

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1962

Vidare förordar jag, att ur ämnesområdet för den nuvarande professuren i

telekommunikation utbrytes delområdet informationsteori och att sistnämnda

område blir företrätt av professur fr. o. in. budgetåret 1963/64. I samband med

inrättandet av denna professur bör benämningen av den nuvarande professuren

i telekommunikation ändras till elkretsteori. Jag biträder därjämte förslaget om

en speciallärarbefattning i telesystemteknik. Såsom föreslagits bör denna befattning

inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65 (p. 12 o. 13).

Behovet av en differentierad och förstärkt ämnesrepresentation i elektronik

gör sig allt kraftigare gällande. Det härom framlagda förslaget bygger på den

tanken att utbildningen skall bedrivas vid tre av professorer företrädda huvudinstitutioner.

Dessa institutioner avser teoretisk elektronfysik, vakuum-gas-elektronfysik

och fasta tillståndets elektronfysik. De tre professurerna föreslås skola

benämnas respektive elektronfysik I, elektronfysik II och elektronfysik III. Förslaget

innebär bl. a., att högskolans professur i elektronik ändras till professur i

elektronfysik I, att den nuvarande laboraturen ändras till professur i elektronfysik

II samt att en ny professur inrättas i elektronfysik III. Jag ansluter mig

till ifrågavarande förslag. Professuren i elektronik bör sålunda fr. o. m. budgetåret

1963/64 ändras till professur i elektronfysik I och laboraturen i elektronik

fr. o. m. samma budgetår till professur i elektronfysik II. Samtidigt härmed bör

inrättas en ny professur i elektronfysik III. Vidare tillstyrker jag förslaget om att

observaturen i elektronik fr. o. m. den 1 juli 1963 benämnes observatur i elektronfysik

I. Från samma tidpunkt bör speciallärarbefattningen i elektroteknisk

materiallära och befattningen som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik indragas.

Vid bifall till mitt förslag bör professorn i elektronik Olof Rydbeck och

laboratorn i samma ämne Sven Olving utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande

utses till innehavare av professurerna i elektronfysik I respektive

elektronfysik II. Vidare bör professuren i elektronfysik III i vanlig ordning

ledigförklaras (p. 14 o. 15).

I fråga om avdelningen för väg- och vattenbyggnad vill

jag först erinra om att jag i det föregående behandlat frågan om intagningsökningen

vid avdelningen. De framlagda förslagen om förstärkningar av avdelningens

organisation har uppgjorts med utgångspunkt i bl. a. den tidigare berörda,

på några år fördelade intagningsökningen.

I utbyggnadsplanen föreslås, att avdelningen budgetåren 1962/63—1966/67

tillföres tre professurer — exklusive professuren i vägbyggnad — och två laboraturcr.

Detta innebär, att avdelningen vid full utbyggnad skulle förfoga över

elva professurer och två laboraturer mot nu sju professurer. Denna icke oväsentliga

förstärkning är i första hand ett uttryck för de krav, som en mer än fördubblad

intagning ställer på lärarorganisationen. För egen del har jag blivit

övertygad om att samtliga de föreslagna nya tjänsterna fordras för att undervisningens

och forskningens berättigade krav skall bli tillgodosedda.

I enlighet med föreliggande förslag förordar jag alltså, att cn professur i geotek
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

nik med grundläggning inrättas fr. o. m. nästa budgetår samt att en professur

i byggnadsakustik och en laboratur i byggnadsstatik inrättas fr. o. m. budgetåret

1963/64. Högskolans speciallärarbefattning i geoteknik bör indragas

samtidigt med inrättandet av förstnämnda professur och speciallärarbefattningen

i akustik fr. o. m. budgetåret 1963/64 (p. 16—-18).

Såvitt gäller utbildningsorganisationen för de tre byggnadstekniska ämnesområdena

byggnadsmaterial och husbyggnad, stål- och träbyggnad samt betongbyggnad

har jag funnit det framlagda omorganisationsförslaget väl avvägt. Jag

anser sålunda, att alla tre ämnesområdena bör vara representerade av lärare i

professors ställning. De tre professurerna bör i överensstämmelse med förslaget

benämnas respektive byggnadsteknik I, byggnadsteknik II och byggnadsteknik

III. Jag förordar alltså, att den nuvarande professuren i byggnadsteknik, vilken

innehaves av professorn Hjalmar Granholm, omvandlas till professur i byggnadsteknik

I, att den nuvarande professuren i brobyggnad, vilken innehaves av professorn

Allan Bergfelt, omvandlas till professur i byggnadsteknik II och att eu

professur i byggnadsteknik III inrättas, allt fr. o. m. budgetåret 1963/64. Granholm

och Bergfelt bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande

utses till innehavare, Granholm av professuren i byggnadsteknik I och Bergfelt

av professuren i byggnadsteknik II. Med hänsyn till ökningen av studerandeantalet

tillstyrker jag även, att en laboratur i byggnadsteknik I inrättas fr. o. m.

budgetåret 1964/65 (p. 19).

För den professur i vägbyggnad, som enligt statsmakternas beslut i fjol skall

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962, bör medel beräknas för nästa budgetår. Såsom

därjämte förutsatts torde den nuvarande medelsanvisningen för speciallärarbefattnmgen

i vägbyggnadslära böra bortfalla. I fråga om kostnaderna för professuren

i vägbyggnad — av överstyrelsen uppskattade till i runt tal 130 000 kr. —

har i fjolårets riksdagsbeslut förutsatts, att dessa skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen

utfärda de närmare bestämmelser, som därvid blir erforderliga (p. 40).

Beträffande avdelningen för kemi vill jag först erinra om att jag

vid anmälan i årets statsverksproposition av Göteborgs universitets avlöningsanslag

(bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, s. 384) redovisat mina ställningstaganden

till ett av samordningskommittén framlagt förslag om förstärkning

av de grundläggande kemiämnenas resurser. Jag har därvid förordat, att från

och med budgetåret 1963/64 inrättas en professur i vart och ett av ämnena

oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi, analytisk kemi och biokemi.

Professurerna har föreslagits uppförda på universitetets stat men har avsetts bli

gemensamma för universitetet och Chalmers tekniska högskola. I fråga om tilllämpade

kemiämnen har kommitténs organisationsgrupp för ifrågavarande utbyggnadsperiod

föreslagit inrättande av en laboratur i teknisk kemi. Laboraturen

bör enligt organisationsgruppen tillkomma budgetåret 1962/63. Jag tillstyrker

detta förslag och förordar alltså, att vid högskolan inrättas en laboratur i tek
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

nisk kemi fr .o. m. nyssnämnda budgetår. Vid bifall härtill bör den nuvarande

befattningen som biträdande lärare i ämnet indragas (p. 20).

Såsom framgått av det föregående skall Svenska skifferoljeaktiebolaget icke

vidare bedriva egen forskning. Kostnaderna för den av bolaget hittills bekostade

för C. E. B. Schjånberg personliga professuren i oljekemi vid högskolan bör därför

i fortsättningen bestridas från högskolans avlöningsanslag. Jag beräknar nu

medel i överensstämmelse härmed.

Beträffande mitt förslag till långtidsplan för topptjänstorganisationen vid högskolans

därav berörda avdelningar vill jag slutligen understryka att detta bör i

allt väsentligt betraktas som ett definitivt förslag under hela den nu avsedda

utbyggnadsperioden. Jag vill dock erinra om vad från samordningskommitténs

och överstyrelsens sida anförts rörande avdelningen för elektroteknik.

Bland högskolans ordinarie universitetslektor åt finns för närvarande tre i elektricitetslära

och elektrisk mätteknik, två i tillämpad matematik och ett i allmän

teleteknik. Av de förstnämnda tre lektoraten bör med anledning av den föreslagna

delningen av professuren i elektricitetslära och elektrisk mätteknik tva

ändras till lektorat i elektricitetslära och ett till lektorat i elektrisk mätteknik.

Vidare bör samtidigt benämningen av ämnet för de nuvarande två lektoraten i

tillämpad matematik ändras till matematisk statistik och för lektoratet i allmän

teleteknik till tillämpad elektronik.

Överstyrelsen har hemställt om inrättande av elva ordinarie universitetslektorat

samt om indragning av ett extra lektorat vid högskolan. För egen del

har jag funnit mig böra tillstyrka, att högskolans personalorganisation fr. o. m.

nästa budgetår utökas med sex ordinarie lektorat. Jag förordar således, att för

teknologundervisningen inrättas ytterligare ett lektorat i fysik (p. 26). Därjämte

föreslår jag, att i vart och ett av ämnena elektronik, elektromaskinlära, elektrisk

anläggningsteknik och telekommunikation inrättas ett lektorat. Vid bifall till

mitt förslag om ett lektorat i elektronik bör en befattning som biträdande lärare

i ämnet indragas (p. 36—39). Vidare förordar jag inrättande av ett lektorat i

organisk kemi med samtidig indragning av tjänsten som biträdande lärare i

ämnet i Ae 21 (p. 45). Innehavarna av lektoraten i fysik och organisk kemi bör

ha tjänstgöringsskyldighet även vid universitetet i Göteborg. I enlighet med

överstyrelsens förslag bör ett extra universitetslektorat i matematisk fysik indragas

(p. 24).

De indragningar av befattningar som speciallärare och biträdande lärare, som

jag i samband med mina i det föregående framställda förslag om nya tjänster

förordat, medför en minskning av behovet av anslagsmedel under delposten till

arvoden åt speciallärare och biträdande lärare med 47 680 kr. Å andra sidan

bör för den speciallärarbefattning i luftbehandlingsteknik, som jag tidigare förordat

till inrättande och för under punkterna 31, 32, 41, 42, 46 och 47 angivna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

ändamål beräknas ett belopp av 27 170 kr. Med hänsyn härtill och till anslagsdispositionen

innevarande budgetåret räknar jag med en nettominskning av delposten

med ett avrundat belopp av 27 000 kr. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående fördelningen av ifrågavarande

delpost.

Med anledning av föreliggande förslag förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår

vid högskolan inrättas ytterligare två tjänster som forskningsingenjör i lönegrad

Ae 23 (p. 52).

I fråga om delposten till tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter

har överstyrelsen föreslagit en uppräkning med i runt tal 1 480 200 kr. Naturvetenskapliga

samordningskommittén har framlagt förslag om sammanlagt 20

assistenttjänster, av vilka sju föreslagits tillkomma fr. o. m. nästa budgetår. Jag

förordar, att ifrågavarande delpost uppräknas med 648 200 kr. Vid avvägningen

av medelsanvisningen har jag bl. a. beräknat medel till grundlön förutom vid

de av samordningskommittén föreslagna sju assistenttjänsterna, vid ytterligare

tretton sådana tjänster. Jag har därvid även beaktat behovet av assistenter i

anslutning till de professurer i fysik och i vägbyggnad samt den laboratur i ångteknik

(reaktorteknologi), som jag i det föregående förordat. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående

fördelningen mellan högskolans olika avdelningar av nämnda assistenttjänster.

Högskolans kraftiga utbyggnad kräver ett tillskott till den administrativa

personalen. Med anledning av överstyrelsens förslag under punkterna 58 och 59

beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 20 000 kr. för anställande av extra

arbetskraft för ifrågavarande uppgifter. För förstärkning av personalen vid högskolans

ekonomiavdelning beräknar jag därjämte medel till ett kanslibiträde i

lönegrad Ae 7 (p. 61). I enlighet med överstyrelsens förslag beräknar jag vidare

medel — att utgå fr. o. m. den 1 januari 1963 — till en tjänst som telefonist i

Ae 7 och tre tjänster som telefonist i reglerad befordringsgång, avsedda för den

för högskolan gemensamma telefonväxeln (p. 64).

Samordningskommitténs under punkt 22 redovisade förslag för budgetåret

1962/63 avseende biträdespersonal, har ej givit mig anledning till annan erinran

än att jag i stället för den föreslagna kontoristtjänsten förordar en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7. Jag beräknar nu medel i enlighet härmed. I anledning av

överstyrelsens under punkterna 63, 66 och 67 redovisade förslag om utökning av

antalet tjänster som kontorist, laboratorieingenjör, instrumentmakare m. m. har

jag ansett mig böra beräkna medel för ytterligare tolv biträdestjänster. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta

i fråga om sistnämnda biträdestjänsters inplacering i lönegrad och fördelning

på avdelningar och institutioner.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid min anmälan av tekniska

högskolans i Stockholm avlöningsanslag anfört och föreslagit rörande organisa
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl, Maj:ts proposition nr \3 år 1962

tionen av värme- och kraftcentralerna vid nyssnämnda högskola och vid Chalmers

tekniska högskola förordar jag, att arvodet till föreståndaren för värme- och

kraftcentralen höjes med 300 kr till 4 200 kr. (p. 69). Jag föreslår vidare, att

tjänsten som driftingenjör i Ag 19 vid värme- och kraftcentralen i Göteborg, en

maskinmästartjänst i Ag 12 och två tjänster som maskinist i Ag 10 ändras till

tjänster som respektive driftingenjör i högst Ae 23 och förste maskinist i Ae 12

(p. 70, 72, 73). Därjämte biträder jag de under punkterna 71 och 75 redovisade

förslagen om extra ordinarie-sättning av en tjänst som ingenjör i Ag 17 och

två tjänster som förste reparatör i Ag 10. Vidare föreslår jag en förstärkning av

den för ifrågavarande anläggning avsedda personalen med en tjänst som förste

maskinist i Ae 12 och en som värmeskötare i Ae 8 (p. 74 och 76).

Jag föreslår vidare följande ändringar i fråga om löneställningen för viss biträdespersonal

vid högskolan. Tre tjänster som kontorist i Ae 9 och fyra som kanslibiträde

i Ae7 ändras till tjänster som kansliskrivare i Ae 10, avsedda som sekreterare

åt avdelningsföreståndarna. Tolv tjänster som kanslibiträde i Ae 7 omvandlas

till tjänster som kontorist i Ae 9. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta om de till kontorist uppflyttade

tjänsternas fördelning på institutioner.

Den av mig förordade lönegradsplaceringen för tjänster m. m. vid högskolan

har av vederbörande personalorganisationer lämnats utan erinran.

Vid anmälan i det föregående av avlön ingsanslaget för tekniska högskolan har

jag beräknat medel till sådan verksamhet, som närmast motsvarar de uppgifter,

som vid universiteten åvilar undervisningsnämnderna. Under hänvisning till vad

jag därvid anfört beräknar jag under förevarande anslag 5 000 kr. till sådan

verksamhet vid Chalmers tekniska högskola.

I övrigt räknar jag inte med några andra förändringar under förevarande

anslag än sådana av automatisk natur.

Det av naturvetenskapliga samordningskommittén framlagda programmet

för förstärkningar av assistent- och biträdesorganisationen vid de av utbyggnaden

berörda avdelningarna avser, såsom framgått av det föregående, hela utbyggnadsperioden.

Det torde få ankomma på vederbörande högskolemyndigheter

att i samband med de årliga anslagsäskandena göra framställning om de

tjänster av ifrågavarande slag, vilka kan komma att bedömas erforderliga.

Det sammanlagda medclsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar

jag till (13 854 000 -f- 2 087 000 =) 15 941 000 kr. I personalförteckningen för

högskolan bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det

föregående. Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande

hemställan gör jag framställning härom.

Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar. Den stomplan för tekniska högskolan

i Lund, som framlagts av organisationskommittén för högskolan, innefattar förslag

till utbyggnad av samtliga vid högskolan år 1960 beslutade avdelningar

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr b3 år 1962

utom den för kemi. Stomplanen omfattar — såsom jag redan inledningsvis

nämnt — avdelningarna för teknisk fysik, för elektroteknik, för maskinteknik,

för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur. Enligt stomplanen skall avdelningen

för elektroteknik uppdelas i en teleteknisk och en allmän linje, avdelningen

för maskinteknik i en konstruktionsteknisk, en produktionsteknisk och

en värmeteknisk linje samt avdelningen för väg- och vattenbyggnad i en husbyggnadsteknisk

och en anläggningsteknisk linje. I stomplanen redovisas den

vid full utbyggnad — läroåret 1967/68 — erforderliga personalorganisationen

vid dessa avdelningar. Sammanlagt upptar stomplanen 39 professurer, en laboratur,

tva självständiga universitetslektorat och 17 speciallärarbefattningar.

Härutöver räknar organisationskommittén med ett antal forskardocent- och

docenttjänster, universitetslektorat, forskarassistenttjänster, biträdande lärarbefattningar,

tjänster som forskningsingenjör samt assistent- och biträdestjänster

m. m. En del av de i stomplanen upptagna lärarbefattningarna har redan inrättats.

Fr. o. m. innevarande budgetår finnes således vid högskolan tre professurer,

nämligen en i hållfasthetslära, en i matematik och en i mekanik, en befattning

som speciallärare i ritteknik, ett självständigt universitetslektorat i numeriska

beräkningsmetoder samt i övrigt två lektorat, ett i fysik och ett i matematisk

fysik.

Jag behandlar först de topptjänster, vilka bör tillkomma fr. o. m. nästa budgetår.

I fråga om avdelningen för teknisk fysik har organisationskommittén

med hänsyn inte minst till undervisningens behov föreslagit inrättande

fr. o. m. nästa budgetår av en professur i vartdera av de två grundläggande ämnena

fysik och matematisk statistik. Jag biträder kommitténs förslag och förordar

således, att fr. o. m. nästa budgetår vid högskolan inrättas en professur

i fysik och en i matematisk statistik (p. 2 o. 3). Tillkomsten av dessa två professurer

bör betraktas som en förstärkning av den högre tekniska och naturvetenskapliga

utbildnings- och forskningsorganisationen i dess helhet i Lund, ehuru

tjänsterna föreslås formellt knutna till tekniska högskolan därstädes; undervisningen

och forskarutbildningen vid universitetet i Lund bör sålunda repliera

även på dessa professurer. Innehavarna av de båda tjänsterna bör därför ha

tjänstgöringsskyldighet även vid universitetet i Lund. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att Eungl. Maj:t genom beslut tidigare denna dag föreskrivit,

att professor, laborator (motsvarande) och universitetslektor i ämne, som ej är

tekniskt tillämpningsämne, vid tekniska högskolan i Lund skall ha tjänstgöringsskyldighet

även vid universitetet därstädes.

I överensstämmelse med organisationskommitténs förslag beräknar jag nu

5 120 kr. till en speciallärare i materiallära och värmebehandling (p. 6).

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr It 3 år 1962

För avdelningen för elektroteknik skall i enlighet med statsmakternas

år 1961 fattade beslut (prop. 1961: 83; SU 117; Rskr 286) en i stomplanen

upptagen professur i teoretisk elektroteknik inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

För denna professur beräknar jag alltså nu erforderliga medel (p. 4).

Elektroteknikens snabba utveckling på senare år och framförallt dess vidgade

tillämpning som hjälpmedel inom andra tekniska verksamhetsområden accentuerar

allt mer behovet av forskning och undervisning i elektrisk mätteknik. 1 illsammans

med den professur i kärnfysik, inkluderande kärnfysikalisk mätteknik,

vilken jag avser att förorda i det följande, kan enligt min uppfattning en professur

i elektrisk mätteknik möjliggöra en ändamålsenlig specialisering i Lund

inom det viktiga mättekniska området. Jag tillstyrker därför, att en professur i

elektrisk mätteknik inrättas vid högskolan fr. o. m. nästa budgetår (p.l).

För att intagningen av studerande vid tekniska högskolan i Lund skall kunna

genomföras i den omfattning och i den takt, som i det föregående förordats, är

det självfallet angeläget, att en i allt väsentligt definitiv långtidsplan för

inrättande av professurer, laboraturer, speciallärare och självständiga universitetslektorat,

avseende hela utbyggnadsperioden, nu fastställes. Den av organisationskommittén

framlagda stomplanen innefattar förslag till en sadan langtidsplan.

De för nästa budgetår i planen upptagna befattningarna har jag redan

behandlat i det föregående. Kommitténs förslag för den återstående delen av

utbyggnadsperioden, budgetåren 1963/64—1967/68, upptager 32 professurer, en

laboratur, 15 speciallärarbefattningar och ett självständigt universitetslektorat.

Vid min prövning av kommitténs förslag har jag blivit övertygad om att den

framlagda planen är ändamålsenlig med tanke på saväl den avsedda intagningskapaciteten

som den föreslagna uppläggningen av utbildningen och differentieringen

av forskningen vid högskolan. I överensstämmelse med kommitténs förslag

förordar jag därför, att beslut nu fattas om inrättande vid tekniska högskolan

i Lund av sex professurer och tre befattningar som speciallärare fr. o. m.

budgetåret 1963/64, av elva professurer, två befattningar som speciallärare och

ett universitetslektorat fr. o.m. budgetaret 1964/65, av atta professurer och sex

befattningar som speciallärare fr. o.m. budgetåret 1965/66, av fyra professurer,

en laboratur och fyra befattningar som speciallärare fr. o. m. budgetåret 1966/67

samt av tre professurer fr. o.m. budgetåret 1967/68, allt på sätt närmare framgår

av de i sammanställningen på s. 44 och 45 upptagna punkterna 13 -61.

Det torde tills vidare få ankomma på organisationskommittén att i de årliga

anslagsäskandena göra framställning om de tjänster, som i övrigt kan komma

att bedömas erforderliga under utbyggnadsperioden.

Jag övergår härefter till att behandla organisationskommitténs övriga förslag

beträffande avlöningsanslaget för budgetåret 1962/63.

Då jag funnit behov föreligga av ett ordinarie universitetslektorat i matematik,

tillstyrker jag, att ett sådant lektorat inrättas fr. o. in. nästa budgetår (p. 5).

C — Dihang till riksdagens protokoll 10C>2. 1 samt. Nr i3

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar jag, att delposten till

tilljälliga lärare, assistenter och övning sassistenter uppräknas med i runt tal

232 000 kr. Vid avvägningen av medelsanvisningen har jag beräknat medel till

bl. a. grundlön åt ytterligare tio assistenter.

I anledning av kommitténs under punkterna 9 och 10 redovisade äskanden om

utökning av antalet tjänster som instrumentmakare, kanslibiträde m. m. har jag

funnit mig böra beräkna medel för ytterligare tolv biträdestjänster. Av dessa

bör åtta avses för de av mig i det föregående för nästa budgetår föreslagna professurerna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag

av organisationskommittén, besluta i fråga om inplacering i lönegrad av dessa

tjänster ävensom rörande fördelningen av tjänsterna på olika institutioner.

Då en fastare organisation av högskolans kansli synes mig motiverad, beräknar

jag under förevarande anslag medel till en kanslist i högst lönegrad Ae 13 och

till ett kanslibiträde i Ae 7 (p. 11).

I övrigt räknar jag inte med några andra förändringar under förevarande anslag

än sådana av automatisk natur.

Det sammanlagda medelsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar

jag till (576 000 -f- 630 000 —) 1 206 000 kr. I personalförteckningen för högskolan

bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående.

Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande

hemställan gör jag framställning härom.

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola. Medelsanvisningen till

byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår synes böra

begränsas till 14 418 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen har på basis

härav uppgjorts följande finansierings- och investeringsplaner.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ^3 år 1962

Finansieringsplan

(1 OOO-tal kr.)

83

Tillgängliga medel

Medelsreservation per 30/6

1961 .................... 9 623

Anslag för budgetåret 1961/62 8 447

Erforderligt anslag för budgetåret

1962/63 ............. 14 418

Summa kr. 32 488

M edebförbrukning

Beräknad medelsförbrukning

budgetåret:

1961/62 ............... 16 243

1962/63 ............... 16 245

Summa kr. 32 488

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Investe
(l

000-

Kostnadsram

Byggnadsföretag

per

1/7 1960

per

1/7 1961

ändring 1/7 1960—1/7 1961

totalt

pris-

stegring

övrig

kostn.-

ändring

I. Företag påbörjade före 1/7 1961

Avslutande arbeten för Chalmers

byggnadskommitté .............

20 002

20 002

Nybyggnad för avdelningen för elek- troteknik samt hörsalsbyggnader .

7 600

6 700

— 900

— 900

Nybyggnad för övningslaboratorium

för fysik ...................

7 300

6 000

— 1 300

— 1 300

Ombyggnad av Holtermanska sjuk- huset, etapp I ..........

700

700

Nybyggnad för avdelningen för kemi

26 000

28 000

+ 2 000

+ 650

+ 1 350

Summa I

II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62

Administrationsbyggnad jämte hörsal

1 900

1 960

-f 60

+ 60

Gemensamma anläggningar:

Utökning av panncentralen .....

Kulvertar och ledningar m. m. ..

Markarbeten m. m..........

Summa II

III. Företag avsedda att påbörjas 1962J63

Baracker på Råö för avdelningen för

elektroteknik........

Nybyggnader för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad ........

Nybyggnader för matematiskt cent- rum, etapp I............

Tillbyggnad för avdelningen för elek- troteknik ...........

Summa III

Totalt

ca 5 000

ca 7 000

ca 5 500

150

»28 000

ca 9 000

ca 5 500

—6 000 !

Medel avses skola äskas på tilläggsstat hösten 1962.

Medel avses skola äskas på tilläggsstat våren 1963.

Till vissa delar.

s. 85 Kontrollera mot PDF

ringsplan

tal kr.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

85

Medelsförbrukning

Byggnads- program

''astställt av

resp. beräk- nas ingivas

till) K. Maj:t

Iuvudhand- lingar fast- ställda av

resp. beräk- nas ingivas

till) K. Maj:t

Byggnadstider

faktisk t. o.m.

30/6 1961

beräkn.

för

1961/62

beräkn.

för

1962/63

öretaget på- börjat (resp.

beräknas

påbörjas)

företaget

beräknas

färdigställt

totalt

för

1960/61

19 862

210

140

4 592

3 032

2108

—

8. 1959

12. 1961

1 563

1 557

4 000

400

6. 1960

4. 1962

574

540

126

_

4. 1960

12. 1960

424

411

7 000

10 000

30/12 1960

6/10 1961

3. 1961

hösten 1963

| 27 015

5 750

13 374

10 400

67

67

1 000

800

• ■ • ; y, ''

11. 1961

1. 1963

31

31

280

2 050

_

—

1082

1 208

1

—

507

1 637

98

98

2 869

5 695

j

_

150

—

—

—

1

19/1 1962

hösten 1962

hösten 1962

hösten 1964"

2

19/1 1962

i början av

våren 1963

hösten 19643

j

1963

1

—

1

våren 1962

i hösten 1962

hösten 1962

hösten 1964a

—

—

1 -

150

27113

5 848

16 243

1

16 245

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Jag konstaterar med tillfredsställelse, att kostnadsramen för nybyggnaden för

övningslaboratorium för fysik kunnat reduceras med 1 300 000 kr., beroende i

första hand på förenkling av byggnadskonstruktionen.

Vid anmälan i propositionen 1961:83 av frågan om nybyggnad för avdelningen

för kemi grundade sig den då redovisade kostnadsramen för nybyggnaden

— 26 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 — på en grov uppskattning,

eftersom huvudritningar m. m. vid denna tidpunkt icke hunnit färdigställas.

Sedan huvudritningar m. in. upprättats, har byggnadsstyrelsen beräknat kostnadsramen

för nybyggnaden till 28 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Av kostnadsökningen på 2 000 000 kr. hänför sig 650 000 kr. till inträffad prisstegring,

medan 1 350 000 kr. utgör övrig kostnadsökning. Då denna kostnadsökning

icke beror på någon utökning av byggnadsprogrammet utan helt sammanhänger

med att underlaget för den ursprungliga kostnadsuppskattningen var

ofullständigt, bör den nu redovisade kostnadsramen på 28 000 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1961 godtagas. Byggnadsarbetena för nybyggnaden pågår. Enligt

vad jag inhämtat av byggnadsstyrelsen är utsikterna att nybyggnaden i sin helhet

skall kunna färdigställas under hösten 1963 gynnsamma. Jag förutsätter,

att alla ansträngningar göres för att nybyggnaden skall vara färdig vid

denna tidpunkt. Detta är särskilt angeläget av den anledningen, att de lokaler

inom de teoretisk-medicinska institutionerna vid universitetet, som för närvarande

disponeras för undervisning av studerande vid Chalmers tekniska högskola,

hösten 1963 blir erforderliga för annan utbildning och forskning. Förutsättningen

för att undervisningen av studerande vid Chalmers tekniska högskola

skall kunna ske utan att nämnda lokaler skall behöva anlitas är att undervisningsavdelningarna

i det nya kemikomplexet står färdiga hösten 1963.

Byggnadsarbeten för administrationsbyggnaden jämte hörsal har påbörjats.

Avtal rörande för nybyggnaden erforderligt markområde har träffats mellan

staten och Göteborgs stad. Ifrågavarande avtal har godkänts av Kungl. Maj:t

genom beslut den 27 juli 1961.

I det föregående har jag redovisat en av byggnadsstyrelsen uppgjord plan för

investeringsverksamheten avseende gemensamma anläggningar för budgetåren

1961/62 1965/66 vid Chalmers tekniska högskola. Totalkostnaden uppskattas

av styrelsen för perioden till ca 17 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Genom beslut tidigare denna dag har — såsom även framgått av det föregående

— Kungl. Maj:t föreskrivit bl. a., att som provisorisk riktpunkt för ifrågavarande

investeringsverksamhet skall gälla en totalkostnad av ca 17,5 miljoner kr.

enligt prisläget den 1 juli 1961, fördelade med ca 5,0 miljoner kr. på utökning

av panncentralen, med /,0 miljoner kr. pa kulvertar, ledningar m. in. och med

5,5 miljoner kr. på markarbeten m. m. I förhållande till byggnadsstyrelsens förslag

innebär nämnda beslut en nettoökning av totalkostnaden för markarbeten

m. m. med 0,5 miljoner kr. Kostnadsändringen beror dels på att visst, i beslutet

angivet arbete bör utgå ur planen, dels på att kostnaderna för vissa fastighetsförvärv

bör medräknas. Jag räknar med att kostnaderna för de gemensamma anlägg
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. May.ts proposition nr 43 år 1962

ningarna under nämnda tidsperiod skall rymmas inom förutnämnda totalkostnad

på ca 17,5 miljoner kr. Jag räknar även med att fordelningen pa de re o\ lsade

delposterna skall i huvudsak kunna hållas. De arbeten för gemensamma anläggningar,

som avses skola påbörjas under budgetåren 1962/63—196d/66, bor

prövas av Kungl. Maj:t enligt de riktlinjer, som gäller för handläggning av byggnadsärenden

och vilka redovisats i en inom finansdepartementet den 19 september

1961 upprättad promemoria.

Vad beträffar den för budgetåren 1961/62 och 1962/63 i investeringsplanen

beräknade medelsförbrukningen för gemensamma anläggningar har — sasom

framgått av det föregående — byggnadsstyrelsen uppskattat denna till 1 983 000

kr. (utökning av panncentralen 280 000 kr., kulvertar, ledningar m.m. 1 196 000

kr. och markarbeten in. m. 507 000 kr.) respektive 3 495 000 kr. (utökning av

panncentralen 2 050 000 kr., kulvertar, ledningar m. m. 1 208 000 kr. och mar - arbeten m.m. 237 000 kr.). Enligt gällande investeringsplan — redovisad i propositionen

1961:83 (s. 44) — har medelsförbrukningen för budgetaren 1960/61

och 1961/62 beräknats till 200 000 kr. respektive 1 700 000 kr. Den faktiska

medelsförbrukningen för budgetåret 1960/61 har uppgått till 31 000 kr. De återstående

för gemensamma anläggningar avsedda medlen for budgetaret 196 / - uppgår sålunda till (200 000 + 1 700 000 — 31 000 =) 1 869 000 kr. Med beaktande

bl a. av denna kalkyl har jag funnit mig böra beräkna medelsforbrukningen

för budgetåret 1961/62 till 1 869 000 kr., vilket med (1983 000- 1 869 000=) 114 000 kr. understiger det av byggnadsstyrelsen angivna medelsbehovet.

Reducering med nämnda belopp har skett under posten till kulvertar,

ledningar m. m. För budgetåret 1962/63 utgår jag från samma medelsforbrukmng

som byggnadsstyrelsen, dock att jag under posten till markarbeten m. m. beräknat

medel även för förvärv av vissa fastigheter.

I det föregående har jag redovisat huvudpunkterna i eu preliminär överenskommelse

mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad rörande överlåtelse till

staten av visst markområde m.m. Överenskommelsen innebar bl. a., att tomtmark

ställes till förfogande för avdelning V:s nybyggnader. Vidare har genom

överenskommelsen frågan om förvärv för statens räkning av kvarteret bangsvanen

- det s. k. triangelkvarteret - lösts. Detta fastighetsförvärv sammanhänger

med frågan om nybyggnader för ett matematiskt centrum. Jag forordar

att Kungl Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att med Goteborgs stac

träffa avtal i enlighet med huvudpunkterna i den preliminära överenskommelsen.

Byggnadsstyrelsen har framlagt vissa alternativa förslag rörande uppforande

av vissa baracker på Råö för avdelningen för elektroteknik. Vid prövningen av

förevarande byggnadsfråga har jag - efter att ha inhämtat upplysningar rörande

förutsättningarna för av organisationsgruppen for Chalmers tekniska högskola

tillstyrkt uppförande av nämnda baracker - ansett in.g böra fororda, att

kostnadsramen för ifrågavarande byggnadsföretag begransas till loOOOO kr.

Med utgångspunkt i denna kostnadsram bör byggnadsstyrelsen uppgöra ett nytt

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts -proposition nr 43 år 1962

förslag till lösning av förevarande byggnadsfråga samt underställa detsamma

Kungl. Maj:ts prövning.

Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av till Kungl. Maj:t ingivna förslag till byggnadsprogram,

vilka redovisats i det föregående, utföra projektering av dels nybyggnader

for avdelning V, dels första etappen av nybyggnader för ett matematiskt

centrum, vilket avsetts skola bli gemensamt för Göteborgs universitet och Chalmers

tekniska högskola. Beträffande sistnämnda byggnadsföretag har i Kungl.

Maj :ts beslut forutsatts, att lokalbehovet för en datamaskinanläggning jämte

personal för dess betjäning tillgodoses inom ramen för dels vad som tillkommer

genom forevarande första byggnadsetapp, dels övrigt nu befintligt lokalbestånd

inom Holtermanska sjukhusområdet.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att en tillbyggnad — en fjärde flygel — uppfores

till avdelning E:s nuvarande byggnad. Denna tillbyggnad skulle ge ett

Iokaltillskott på ca 3 200 m2 nettoyta, vilket med ca 1 600 m2 överstiger det anmalda

lokalbehovet. Denna tillbyggnad innebär enligt styrelsen den ur planteknisk

synpunkt basta lösningen på tillbyggnadsfrågan. Överskottsutrymmena

skulle enligt styrelsen tillgodose andra föreliggande lokalbehov inom högskolan.

De skulle till en början enligt styrelsen kunna lämnas oinredda tills användningen

hunnit narmare preciseras. Jag ansluter mig i princip till byggnadsstyrelsens

förslag beträffande tillbyggnaden för avdelningen E. Det torde få ankomma

pa byggnadsstyrelsen att efter hörande av organisationsgruppen för Chalmers

tekniska högskola inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till byggnadsprogram

för nämnda tillbyggnad.

Nybyggnaderna för avdelning V och för matematiskt centrum måste med hänsyn

till de planerade intagningsökningarna till vissa delar kunna tagas i bruk

redan hostterminen 1964, vilket innebär att byggnadsarbetena bör påbörjas

redan under hösten 1962 respektive våren 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med

att under hosten 1962 respektive början på året 1963 kunna redovisa huvudhandlingar

för nybyggnaderna. Tillbyggnaden för avdelning E bör även vara färdig

att till vissa delar tagas i bruk hösten 1964, vilket innebär att vissa förberedande

arbeten måste påbörjas redan under hösten 1962 och de egentliga byggnadsarbetena

under våren 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med att under hösten

1962 redovisa huvudhandlingar för tillbyggnaden. Med hänsyn till önskvärdheten

av att, innan medel askas för ett byggnadsföretags igångsättande, huvudhandlingar

jämte tillförlitliga kostnadsberäkningar granskats av Kungl. Maj:t

har i investeringsplanen nu ej upptagits några medel för nybyggnader för avdelning

V och för matematiskt centrum eller för tillbyggnad för avdelning E I

stället räknar jag med möjligheten att medel skall kunna äskas även på tilläggsstat

för budgetåret 1962/63 hösten 1962 och våren 1963 för byggnadsarbeten vid

Chalmers tekniska högskola. Jag uppskattar detta medelstillskott till storleksordningen

7—8 miljoner kr.

Med hänsyn till nödvändigheten av att ifrågavarande byggnadsföretag igång
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

sättes så snart de tekniska och arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna föreligger,

torde, därest riksdagen icke har något att erinra häremot, tillgängliga

medel under förevarande investeringsanslag få disponeras jämväl för byggnadsarbetenas

påbörjande beträffande nybyggnaderna för avdelning V och för matematiskt

centrum samt tillbyggnaden för avdelning E, dock tidigast när Kungl.

Maj:t framlagt förslag om medelsanvisning på tilläggsstat för budgetåret 1962/63

i fråga om här berörda byggnadsföretag. Huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader

och tillbyggnad bör prövas i vanlig ordning av Kungl. Maj :t.

Kvarstående behållningar på det nu uppförda anslaget Nybyggnader för Chalmers

tekniska högskola torde vid utgången av innevarande budgetår böra tillgodoföras

anslaget Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.

Såsom framgår av den tidigare redovisade finansieringsplanen utgår jag från

att den vid ingången av innevarande budgetår befintliga medelsreservationen på

ca 9,6 miljoner kr. skall förbrukas helt under loppet av innevarande och nästa

budgetår.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade

finansierings- och investeringsplanerna godkännes.

Som jag redan förordat bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens bemyndigande

att med Göteborgs stad träffa slutligt avtal i enlighet med huvudpunkterna i den

i det föregående behandlade preliminära överenskommelsen rörande överlåtelse

till staten av visst markområde m. m. Vidare bör, såsom framgått av det föregående,

medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

för nästa budgetår beräknas till 14 418 000 kr. I min efterföljande hemställan

gör jag framställning härom.

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten

vid tekniska högskolan i Lund för nästa budgetår synes böra begränsas

till 1 525 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen har på basis härav

uppgjorts följande finansierings- och investeringsplaner.

Finansieringsplan

(1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel

Medelsreservation per 30/6

1961 .................... —

Anslag för budgetåret 1961/62 4 000

Erforderligt anslag för budgetåret

1962/63 ............. 1 525

Medelsj örbrukning

Beräknad medelsförbrukning

budgetåret:

1961/62 ............... 2 325

1962/63 ............... 3 200

Summa kr. 5 525

Summa kr. 5 525

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr h3 år 1962

Investe(1

ooo
-

Kostnadsram

_J

Byggnadsföretag

per

1/7 1960

per

1/7 1961

ändring 1/7 1960—1/7 1961 |

totalt

pris-

stegring

övrig

kostn-

ändring

I. Företag påbörjade jöre 1/7 1961

Tillbyggnad för matematiska institu- tionen ........................

800

825

25

25

1

Summa I

800

825

25

25

—

II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62

Nybyggnad för matematiska institu- tionen ........................

ca 8 000—

ca 8 000—

_

1

_

Gemensamma anläggningar........

Summa II

i III. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Nybyggnad för avdelningen för elek- troteknik ......................

Nybyggnad för avdelningen för ma- skinteknik .....................

Nybyggnad för avdelningen för arki- tektur ........................

Summa III

Totalt

10 000

•

10 000

''t 1 ''■

.

ca 16 000

ca 21000

ca 9 000

i-

i

1 Medel avses skola äskas på tilläggsstat hösten 1962.

2 Medel avses skola äskas på tilläggsstat våren 1963.

2 Till vissa delar.

I det föregående har jag redovisat en sammanfattning av organisationskommitténs

för teknisk högskola i Lund förslag till lokalprogram för nybyggnader

för avdelningarna för teknisk fysik (F), elektroteknik (E), maskinteknik (M),

väg- och vattenbyggnad (V) och arkitektur (A) vid tekniska högskolan i Lund.

Dessa lokalprogram har av organisationskommittén överlämnats till byggnadsstyrelsen

för uppgörande av byggnadsprogram.

De riktlinjer för lösandet av lundahögskolans lokalbehov, för vilka jag redogjort

i det föregående, anser jag böra följas vid uppbyggandet av högskolan.

s. 91 Kontrollera mot PDF

ringsplan

tal kr.)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

91

Medelsförbrukning

Byggnads-

Huvudhand-

Byggnadstider

faktisk t. o. m.

30/6 1961

beräkn.

beräkn.

program

fastställt av

(resp. beräk- nas ingivas

till) K. Maj:t

lingar fast- ställda av

(resp. beräk- nas ingivas

till) K. Maj:t

företaget på- börjat (resp.

beräknas

påbörjas)

företaget

totalt

för

1960/61

för

1961/62

för

1962/63

beräknas

färdigställt

825

6. 1961

2. 1962

| _

—

825

—

—

500

2 000

7/4 1961

16/6 1961

3. 1962

i... > !? "

4. 1962

7. 1964

—

—

1 000

1 200

2. 1962

—

—

1 500

3 200

,A 1 i ti

l

12/1 1962

- '' .

sommaren

hösten 1962

hösten 19643

1962

_

_

1

12/1 1962

hösten 1962

i början av

hösten 1965/

''

1963

_

—

—

2

12/1 1962

i början av

våren 1963

hösten 19643

1963

—

—

_

2 325

3 200

1

''

En tillbyggnad för den matematiska institutionen är för närvarande under

uppförande och beräknas bli färdigställd i februari i år. Vid anmälan i fjol av

medelsbehovet för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för budgetåret

1961/62 räknade jag med att det i samband med anslagsäskandena för

budgetåret 1962/63 skulle vara möjligt att redovisa noggrannare kostnadsberäkningar

avseende nybyggnaden för matematiska institutionen. Huvudhandlingarna

har emellertid ännu icke hunnit färdigställas. Den av byggnadsstyrelsen

preliminärt uppskattade kostnadsramen för nybyggnaden, 8—10 miljoner kr.,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. May.ts proposition nr £3 år 1962

anser jag i avvaktan på styrelsens redovisning av en tillförlitlig kostnadsberäkning

kunna godtagas. Huvudhandlingar bör i vanlig ordning prövas av Kungl.

Maj:t, innan byggnadsarbetena påbörjas.

Beträffande nybyggnaderna för avdelningarna E, M och A har Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 januari 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval

av till Kungl. Maj:t ingivna förslag till byggnadsprogram utföra projektering

av ifrågavarande nybyggnader. Styrelsen räknar med att kunna redovisa huvudhandlingar

för nybyggnaden för avdelning E sommaren 1962, för avdelning M

hösten 1962 och för avdelning A i början av 1963. För att intagningen av de

studerande vid högskolan skall kunna ske planenligt, måste nybyggnaderna påbörjas

respektive hösten 1962, i början av 1963 och våren 1963. Nybyggnaderna

för avdelningarna E och A måste till vissa delar kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen

1964 och nybyggnaden för avdelningen M till vissa delar fr. o. m. höstterminen

1965. Med hänsyn till önskvärdheten av att innan medel äskas för ett

byggnadsföretags igångsättande huvudhandlingar jämte tillförlitliga kostnadsberäkningar

granskats av Kungl. Maj:t har i investeringsplanen nu ej upptagits

några medel för här ifrågavarande nybyggnader. I stället räknar jag — såsom

framgår av vad jag anfört i översikten i årets statsverksproposition (bilagan 10,

s. 17) — med möjligheten att medel skall kunna äskas även på tilläggsstat för

budgetåret 1962/63 hösten 1962 och våren 1963 för byggnadsarbeten vid tekniska

högskolan i Lund. Med hänsyn till nödvändigheten av att ifrågavarande

byggnadsarbeten igångsättes så snart de tekniska och arbetsmarknadsmässiga

förutsättningarna föreligger, torde, därest riksdagen icke har något att erinra

häremot, tillgängliga medel under förevarande investeringsanslag få disponeras

jämväl för byggnadsarbetenas påbörjande beträffande nybyggnaderna för avdelningarna

E, M och A, dock tidigast när Kungl. Maj:t framlagt förslag om

medelsanvisning på tilläggsstat för budgetåret 1962/63 avseende här berörda

byggnadsföretag. Huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader bör prövas i

vanlig ordning av Kungl. Maj:t.

I samband med nybyggnaderna för högskolan är det nödvändigt att vissa

arbeten för s. k. gemensamma anläggningar utföres. I överensstämmelse med

vad jag föreslagit tidigare i liknande fall bör program m. m. för dessa arbeten

prövas av Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade

finansierings- och investeringsplanerna godkännes.

Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för

nästa budgetår bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 1 525 000 kr.

I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

93

IV. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer och

anordningar för fortsatt utbyggnad av Chalmers tekniska högskola

och tekniska högskolan i Lund;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som

föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Aviöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis..... 632 000

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,

förslagsvis.......... 26 000 658 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,

förslagsvis .................... 7 114 000

b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie

personal vid högskolan ..... 3 896 000 11 010 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 3 806 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................. 240 000

Summa kr. 20 006 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms stad m. fl............... 67 000

Nettoutgift kr. 19 939 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 19 939 000 kr., varav 142 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avi öningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis..... 471 000

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,

förslagsvis.......... 23 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,

förslagsvis .................... 5 762 000

b. Undervisning om arbetsledningens

praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska

och arbetspsykolo
-

giska problem................. 6 100

c. Avlöningar åt annan icke-ordinarie

personal vid högskolan ..... 3 051 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................

Summa kr.

3 378 000

494 000

8 820 000

3 033 000

216 000

15 941 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 15 941 000 kr., varav 124 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för tekniska högskolan i Lund, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan i

Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Aviöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 369 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis..... 9 300

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,

förslagsvis ......... 90 000 99 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,

förslagsvis .................... 342 300

b. Avlöningar åt annan icke-ordina
rie

personal vid högskolan, förslagsvis

...................... 161400 503 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 217 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .........,...................... 17 000

Summa kr. 1 206 000

c) till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 206 000 kr.

V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag förordat i det föregående träffa slutligt avtal med Göteborgs

stad rörande överlåtelse till staten av visst markområde

m. m.;

b) till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 14 418 000 kr.;

VI. till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för

budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 1 525 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åsa Teorell

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

INNEHÅLL

Sid.

I. Pågående och planerad utbyggnad ................................ 4

1. Tekniska högskolan i Stockholm................................ 4

2. Chalmers tekniska högskola ................................... 6

3. Tekniska högskolan i Lund.................................... 14

II. Drift- och kapitalbudgetfrågor.................................... 19

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar.................... 19

2. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar........................ 28

3. Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar......................... 43

4. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola................ 49

5. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund ................. 59

III. Departementschefen ............................................. 63

Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ................................... 67

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ....................................... 72

Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar ....................................... 79

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola............................... 82

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund................................ 89

IV. Hemställan ..................................................... 93

Ivar Haiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

639158

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1962/63 till högre utbildning oc a1 i texten
  2. SU 1962:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten