Sök i Ratio Lex

Angående anslag för Flyttning au Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) för budgetåret 1962/63 m.m

1962-01-26 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:47, Angående anslag för Flyttning au Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) för budgetåret 1962/63 m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

1

Nr 47

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

Flyttning au Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) för

budgetåret 1962/63 m.m.; given Stockholms slott den

26 januari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen äskas till flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1962/63 ett investeringsanslag av 30 miljoner kronor. I

anslutning härtill redovisas verkställda utredningar rörande lokalisering

m. m. av en anläggning för underhåll av motortorpedbåtar m. fl. fartyg i

anslutning till Muskövarvet samt rörande behoven av verkstad sutrymmen

m. m. inom Muskövarvet. Förslag framlägges om begränsning av Musköanläggningen

genom att utesluta anläggningen för underhåll av motortorpedbåtar

m. m.

1—3196 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående anslag

för budgetåret 1962/63 till flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

m. m. och anför därvid följande.

Inledning

1953 års riksdag har efter ett av Kungl. Maj:t på grundval av 1948 års

örlogsbasutrednings betänkande framlagt förslag i propositionen 1953: 200

angående flyttning av Stockholms örlogsbas beslutat att örlogsbasen skall

flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet skall förläggas till

Muskö. Kostnaderna för anordnandet av varvet på Muskö angavs därvid till

189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Efter förslag av Kungl. Maj:l i

1954, 1956 och 1957 års statsverkspropositioner har riksdagen under investeringsanslaget

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) anvisat

sammanlagt 900 000 kr. för vissa förberedelse- och utredningsarbeten. Vidare

har riksdagen efter förslag i statsverkspropositionen B för 1958 för

påbörjande av en första etapp av örlogsvarvets utbyggnad anvisat 1 000 000

kr. under förevarande anslag.

Enligt beslut vid 1959 års riksdag (prop. 1, bil. 25, p. 34; SU 44; rskr.

115) skall utbyggnaden av Muskövarvet ske i huvudsak enligt ett av chefen

för marinen i skrivelse den 8 november 1958 framlagt förslag till utformning

av varvet. Målsättningen är att varvet i krig tillsammans med övriga

resurser inom marinkommando Ost skall tillgodose det erforderliga krigsreparationsbehovet

för fartyg inom marinkommandot. I fred skall rutinmässig

skötsel och arbeten, som motsvarar normalt årsunderhåll, kunna förläggas

till varvet. Mera omfattande arbeten skall endast utföras om så påkallas

för utfyllnad av sysselsättningen. I övrigt skall dylika arbeten utföras

vid annat marint eller civilt varv.

Den av marinchefen föreslagna varvsanläggningen omfattade — förutom

tunneldockor, två för jagare och en för ubåtar, vilka utförts med anlitande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

3

av medel under investeringsanslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar —

enheter för verkstäder, förråd, administration m. m. samt en skyddad anläggning

för motortorpedbåtar och minsvepare, innefattande jämväl en slip,

samt skyddad uppehållsplats för ett mindre antal motortorpedbåtar eller

tilläggsplats för färja samt lastplats för reparationsgruppernas transportbåtar.

I anslutning till varvsanläggningen skulle anordnas vissa kajer

och pirar samt vissa friliggande byggnader för förläggningsändamål m. in.

Förbindelserna mellan Musköanläggningen och fastlandet borde enligt marinchefen

anordnas såsom färjled. Totalkostnaden för Musköanläggningen,

utförd enligt marinchefens förslag, angavs enligt prisläget den 1 april 1957

till 106 miljoner kronor utöver de medel, som till och med budgetåret 1958/

59 disponerats för utbyggnaden av varvsanläggningen. Utanför kostnadsramen

skulle falla kostnaderna för bogserbåt och färjor. Utbyggnaden av

varvsanläggningen förutsattes ske under budgetåren 1959/65. Sedan utbyggnaden

slutförts kunde av Stockholms örlogsvarv disponerade anläggningar,

byggnader och markområden på Galärvarvet, Skeppsholmen och Beckholmen

friställas.

I anslutning till chefens för marinen förenämnda förslag anförde forti!''ikationsförvaltningen

i skrivelse den 15 november 1958, att ämbetsverket

bedömde det möjligt att bedriva utbyggnaden av den av chefen för marinen

föreslagna varvsenheten på Muskö i sådan takt, att anläggningen kunde

vara färdig att tagas i bruk under sjätte budgetåret räknat från och med

budgetåret 1959/60, dock under förutsättning, bland annat, att erforderliga

årskvoter ställdes till förvaltningens förfogande. De erforderliga årskvoterna

angavs för budgetåren 1959/65 till (13 + 18 + 21 + 23 + 20 + 11=) 106

miljoner kronor.

Vid anmälan av det av chefen för marinen framlagda förslaget i 1959 års

statsverksproposition (bil. 25, s. 42—43) tillstyrkte departementschefen, att

utbyggnaden av Muskövarvet skulle fortsättas i huvudsak enligt det framlagda

förslaget. Utbyggnaden borde verkställas under en sexårsperiod med

början budgetåret 1959/60. Beträffande kommunikationsfrågan anförde

departementschefen att han icke hade något att erinra mot att en av fortifikationsförvaltningen

föreslagen landsvägsförbindelse koinme till stånd.

Efter förslag i 1959—1961 års statsverkspropositioner har riksdagen under

investeringsanslaget Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

till utbyggnad av varvet i enlighet med förenämnda plan anvisat (13,o +

15,5 + 20,0 = ) 48,5 miljoner kronor. De av riksdagen sålunda anvisade medlen

har enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut, senast den 30 juni

1961, utnyttjats för i följande sammanställning angivna byggnads- och anläggningsarbeten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 47 år 1962

Kostnad

Väg och färjläge vid Hammersta samt färjläge å Muskö ............ 2 800 000

Landsvägsförbindelse fastlandet—Yxlö—Muskö ..................... 12 700 000

Kajer och pirar m. m....................................................... It 500 000

Utsprängning av enheter för verkstäder m. m......................... 15 000 000

Inbyggnadsarbeten och installationer .................................... 6 000 000

Byggnader ovan jord ......................................................... 500 000

Summa kr. 48 500 000

Genom beslut den 14 oktober 1960 har Kungl. Maj:t vidare medgivit, att

armétygförvaltningens rörelsekapital må anlitas för att förskottsvis bestrida

kostnader för anskaffning av ett parti spontplank samt maskinutrustning

för arbetena å Muskövarvet intill en sammanlagd kostnad av 9 miljoner

kronor, vilken kostnad slutligt skall bestridas av anslag som framdeles anvisas

för utbyggnaden av Muskövarvet.

Vid anmälan av förenämnda investeringsanslag i 1961 års statsverksproposition

(bil. 26, s. 34—35) framhöll departementschefen, att den minskning

av det av fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1961/62 äskade beloppet

som föreslagits komme att medföra en försening av Muskövarvets färdigställande.

Först sedan en inom fortifikationsförvaltningen pågående omarbetning

av arbetsplanen för varvet slutförts kunde konsekvenserna av den

minskade medelstilldelningen närmare angivas. En viss begränsning av det

tidigare framlagda förslaget till utbyggnad av varvet borde emellertid företagas.

Sålunda borde den i 1958 års förslag förutsatta anläggningen för motortorpedbåtar

m. fl. fartyg icke komma till utförande.

Vid behandling av ifrågavarande i 1961 års statsverksproposition upptagna

investeringsanslag Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

beslöt statsutskottet (uti. 1961: 43, s. 15—16) bland annat föreslå riksdagen

att, med bifall till två i ämnet väckta motioner, i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla, att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning

för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Härvid borde även kostnaderna

för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivas. Förslag i ämnet

borde i en nära framtid underställas riksdagens prövning. Riksdagen beslöt

i enlighet med utskottets förslag. Genom beslut den 2 juni 1961 uppdrog

Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att, i samråd med fortifikationsförvaltningen

och marinförvaltningen, undersöka på vilket sätt krigs- och fredsunderhåll

m. m. av motortorpedbåtar borde anordnas, därest anläggningen

för motortorpedbåtar m. fl. fartyg icke skulle komma till utförande inom

Muskövarvet. Mot bakgrunden härav borde utredas drift- och anläggningskostnaderna

vid skilda lösningar av ifrågavarande underhållsuppgifter. Särskild

redovisning skulle lämnas för de ekonomiska konsekvenserna av att i

fred förlägga huvuddelen av underhållsarbetet å flottans fartyg till det under

byggnad varande varvet på Muskö och Karlskronavarvet Aktiebolags

anläggningar i Karlskrona.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962 5

Resultaten av marinchefens med anledning av uppdraget verkställda utredning

har med eget yttrande överlämnats av överbefälhavaren med särskild

skrivelse den 9 december 1961.

Med skrivelse den 8 december 1961 har vidare godsägaren Edvin R. Håkansson1

redovisat resultaten av en med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 15 september 1961 verkställd prövning av behovet av verkstadsutrymmen

m. m. inom Muskövarvet.

I det följande upptar jag var för sig fortifikationsförvaltningens förslag

till medelsäskanden under investeringsanslaget Flyttning av Stockholms örlogsbas

(Muskövarvet) för budgetåret 1962/63 samt marinchefens och Håkanssons

utredningar.

Fortifikationsförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1962/63

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket av Kungl. Maj:t

anbefallts att i samband med anslagsäskandena inkomma med fullständiga

kostnadsberäkningar och tidsplan för beslutade arbeten å Muskövarvet. Ämbetsverket

hänvisar till att det i skrivelse den 24 november 1960 anmält att

konsekvenserna av att anslagen för Musköutbyggnaden anvisats med lägre

belopp än som förutsatts ej närmare kunde överblickas förrän en omarbetning

av arbetsplanen för varvets utbyggnad verkställts. Som underlag för

denna arbetsplan visade det sig emellertid nödvändigt att verkställa en översyn

av kostnadsberäkningarna för arbetena i deras helhet. Fortifikationsförvaltningen

anför i anslutning härtill följande.

Då arbetena på Muskövarvet igångsattes 1959 var projekterings- och konstruktionsarbetet

endast i obetydlig grad påbörjat. En helt genomförd projektering

av beskaffenhet att utgöra ett hållbart underlag för en fullständig

kostnadsberäkning skulle bedömningsvis ha krävt en tid av tre år. Arbetena

inom den av 1959 års riksdag beslutade kostnadsramen påbörjades sålunda

efter en preliminär kostnadsberäkning. Efter hand som det därefter igangsatta

projekteringsarbetet fortskridit, har ett stort antal problem av principiell

och detaljnatur uppträtt, gällande såväl funktionsfrågor som fortifikatorislca

och rent tekniska frågor, vilka var för sig krävt sin lösning under

hänsynstagande till anläggningens totalsammanhang. Principdiskussionerna

rörande anläggningens funktion har bland annat lett till viss omdisposition

och omplacering av lokalerna, rörhållandena pa platsen m. m. har givit anledning

till vissa ändringar beträffande ingångar och inre kommunikationer,

varför situationsplanen bör ta ett i lörhallande till 1958 ars förslag icke oväsentligt

avvikande utseende.

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att den översyn av kostnaderna förarbetena

på Muskö so nr igångsattes i början av år 1961, har verkställts

sä långt det varit möjligt vid tidpunkten för anslagsäskandenas ingivande.

— Det underlag sotn nu står till förfogande är avsevärt fullständigare än

1 Håkansson har tidigare varit teknisk direktör i Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.

2—3i96 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 47

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

vid tidigare kostnadsberäkningar. Fortfarande återstår dock stora delar av

det projekterings- och konstruktionsarbete som är nödvändigt för en fullständig

kostnadsberäkning. Med ledning av tillgängligt underlag bedömer

emellertid fortifikationsförvaltningen atL totalkostnaderna kommer alt uppgå

till cirka 160 miljoner kronor i samma prisläge (den 1 april 1957) som de

år 1958 beräknade kostnaderna, 106 miljoner kronor. Kostnadsökningen synes

enligt ämbetsverket i huvudsak vara att hänföra till fyra faktorer, nämligen

dels standardhöjning till följd av bland annat ökade militära och tekniska

krav, dels minskad årlig anslagstilldelning i förhållande till den år

1958 uppgjorda kostnadsfördelningsplanen, dels den omständigheten att i

fråga om vissa större objekt antagna förutsättningar för de uppgjorda kostnadsberäkningarna

visat sig icke vara hållbara, dels ock projekteringsläget

vid tidigare kostnadsberäkningar.

I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen, att en omarbetning

av arbetsplanen för Musköarbetena icke kan utföras förrän förnyad

ställning tagits till totalkostnaderna för arbelena samt till frågan i vilken

utsträckning i de i det föregående antydda kraven bör tillgodoses.

Kostnadsökningar, som är att hänföra till standardhöjning, uppskattas

till 10 å 20 miljoner kronor. Härom anför fortifikationsförvaltningen

bland annat följande.

Liksom vid all annan projekteringsverksamhet har det beträffande

Muskövarvet varit en naturlig strävan att åstadkomma en anläggning, som är

i möjligaste mån modern vid den tidpunkt då den skall tagas i bruk. Därigenom

undvikes nämligen ytterst kostnadskrävande arbeten för en senare

modernisering — i den män dylika arbeten av tekniska skäl över huvud

taget kan genomföras. Arbetena för Muskövarvet, som började planeras år

1948 och påbörjades år 1959 med en då beräknad utbyggnadstid av 6 år,

kommer att kunna färdigställas i slutet av 1960-talet, d. v. s. i stort sett 20 år

efter planläggningsarbetets påbörjande, ett förhållande som torde få anses

vara unikt. Med den ytterligt snabba militärtekniska utvecklingen som bakgrund

och förutsättning är det uppenbart, all moderniserings- och standardhöj

ningsfrågor under dessa omständigheter kommer att få osedvanligt stor

ekonomisk inverkan under det fortlöpande projekteringsarbetet, om anläggningen

skall kunna fylla rimliga krav på modernitet vid 1960-talets slut.

Standardhöjningen i förhållande till de ursprungliga planerna, vilken är

resultatet av ett flertal faktorer, tar sig uttryck i volymsökningar, mer

komplicerade och/eller mer motståndskraftiga byggnads- och installationskonstruktioner

ävensom en allmän kvalitetshöjning på arbetena i deras helhet.

En stor del av standardhöjningen kan hänföras till ändringar i gällande

lagstiftning och skärpta krav från tillsynsmyndigheter av olika slag. Bland

annat har volymsökningar och kostnadsökande konstruktioner tillkommit

för tillgodoseende av säkerhetskrav i verkstäder, drivmedelsförråd och ammunitionsförråd.

Hälsovårdsmyndigheterna kräver numera trekammarsystein

i reningsanläggningen, vilken kommer att medföra en väsentlig volyms-

och inredningsökning i nämnda anläggning.

En speciell och betydelsetull form av standardhöjning i inoderniseringssyfte

hänför sig till frågan om ökat skydd mot vapenverkan, överbefälhava
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 är 1962

rens överväganden beträffande anläggningen har emellertid senare lett till

alt densamma — med hänsyn bland annat till dess betydelse lör marinens

krigsreparationsresurser på ostkusten —- bör få ett kraftigare skydd än som

ursprungligen planerats. Delta medför krav på helt andra konstruktioner

än de ursprungligen avsedda, vilket i sin tur innebär att kostnaderna för

Musköanläggningen avsevärt kommer att öka. Någon exakt kostnadsberäkning

låter sig tills vidare icke göras eftersom praktisk erfarenhet på området

hittills i stort sett saknas och konstruktionerna alltjämt är under utarbetande.

Uppskattningsvis kan emellertid kostnadsökningen av denna anledning

bedömas till storleksordningen 5 å 10 miljoner kronor.

Den inom alla tekniska områden kontinuerligt pågående utvecklingen

med syfte på förbättringar i fråga om kvalitet, effektivitet, bekvämlighet,

säkerhet, driftskostnader o. s. v. är från kostnadssynpunkt av väsentlig betydelse.

Det gör sig gällande inom byggnadsbransch^ i sin helhet och ar

speciellt påtagligt beträffande installationsfacken.På goda grunder kan kostnaderna

för denna standardhöjning betecknas som automatiska pa samma

sätt som den indexmässiga kostnadsstegringen brukar benämnas automatisk.

Eftersom en avsevärd tidrymd ligger mellan Muskövarvets skiss- och

utförandestadier kommer den automatiska standardhöjningen att fa ett relativt

stort inflytande på anläggningskostnaderna.

I fråga om kostnadsökningar, som grundar sig på den minskade årliga

anslagstilldelningen och som anger storleksordningen 6 å 8 miljoner

kronor, anföres i huvudsak följande.

För arbetena på Muskövarvet skulle under budgetåren 1959/63 enligt fortifikationsförvaltningens

år 1958 ingivna kostnadsfördelningsplan medelstilldelningen

sammanlagt ha utgjort (13 -f- 18 -t- 21 + 23 =) 75 miljoner kronoi.

Under förutsättning att riksdagen beslutar enligt fortifikationsförvaltningens

förslag för budgetåret 1962/63 kommer den verkliga medelstilldelningen

för samma tidsperiod att bli sammanlagt (13 + 15,5 + 20 + 20,5 —)

69 miljoner kronor. I samband härmed är del emellertid att observera, att de

beviljade anslagen jämväl haft att täcka den indexmässiga kostnadsökningen,

varigenom den årliga byggnadsvolymen i motsvarande grad minskat.

För de arbeten, som utförts intill den 1 juli 1961, utgör nämnda merkostnad

cirka 3 miljoner kronor. För resterande arbeten intill den 1 juli 1963 är kostnadsökningen

ännu okänd, men redan i dagens prisläge uppgår den till

cirka 5,5 miljoner kronor och kan med säkerhet bedömas ytterligare stiga.

Den totala minskningen av byggnadsvolymen under de fyra första åren representeras

sålunda, lågt räknat, av beloppen (6 + 3 + 5,5 =) 14,5 miljoner

kronor. Beloppet motsvarar ungefärligen eu årskvot och kommer sålunda i

och för sig att medföra en förlängning av arbetstiden med cirka ett år.

Den minskade medelstillgången föranledde på hösten 1960 en nedskärning

av arbetarslyrkan med 50 %, fördelad över eu övergångsperiod under vintern

1960—61. Härvid tillvaratogs alla möjligheter att i motsvarande grad

nedskära den administrativa personalstyrkan. Arbetsplanen måste samtidigt

i väsentliga delar läggas om, vilket medförde allvarliga störningar i arbelsrylmen.

Dessutom måste den stordrift som tidigare var planerad begränsas

till drift i avsevärt mindre skala, vilket innebar betydande kostnadsökningar

per arbetsenhet. De härigenom uppträdande sekundärverkningarna

på arbelsvolyinen gör att förlängningen av arbetstiden kan beräknas uppgå

till två år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr //7 år 1962

Fortifikationsförvaltningen anmäler vidare att beträffande två av de

större delobjekten, nämligen kajer och pirar samt vägförbindelsen fastianMuskö,

har förutsättningarna för tidigare kostnadsberäkningar visat

sig icke vara hållbara. Enligt nu föreliggande beräkningar blir nämnda objekt

betydligt dyrare än tidigare beräknats. Kostnadsökningarna bedömes

till 8 respektive 15 miljoner kronor. Härom anföres i huvudsak följande.

Kostnadsberäkningen för kajanläggningen i 1958 års förslag var baserad

på ett normalutförande med böjfast spont. De stora djupen till fast botten,

ävensom de ogynnsamma bottenförhållandena i övrigt, omöjliggjorde dock

ett tillämpande av den avsedda normalkonstruktionen. Förhållandena krävde

eu helt ny konstruktionstyp. Att denna måste bli dyrare än den ursprungligen

avsedda var redan under konstruktionsarbetet uppenbart. Fortifikationsförvaltningen

anlitade Stockholms Stads Hamnstyrelses chefskonstruktör

för att utreda frågan om lämplig konstruktion. Efter att ha prövat och

jämtört användbara förslag, stannade fortifikationsförvaltningen slutligen

vid den nu under utförande varande konstruktionen med s. k. cellspont såsom

den tekniskt lämpligaste och från kostnadssynpunkt förmånligaste. På

gi und av de svåra förhållandena på platsen har förändringar successivt måst

vidtagas i konstruktionen och först under den senaste liden har möjlighet

förelegat alt närmare beräkna kostnaderna för kajens färdigställande. Del

visar sig härvid, att slutkostnaderna kan beräknas komma att med cirka

8 miljoner kronor överstiga det för ett normalutförande beräknade beloppet,

10 miljoner kronor.

Vägförbindelsen fastlandet—Muskö beräknades — därest den snabbt

kunde lärdigställas — medföra ett mot kostnaden för vägen svarande förbilligande

av de totala anläggningskostnaderna. Man ansåg också alt vägen

för framtiden skulle få stor betydelse för basens drift och för den personal,

som skulle tjänstgöra vid Musköbasen, liksom även allmänt sett för öbelolkningen.

På grundval av konsultutredningar kostnadsberäknades vägförbindelsen

till ett totalt belopp av 11,5 miljoner kronor. Kostnadsöversynen

utvisar emellertid en betydande avvikelse från konsulternas kostnadsberäkningar

— delvis beroende på ovan antydd störning av arbetsrylinen och

övergång till begränsad drift — och slutkostnaderna torde överskrida de beräknade

med cirka 9 miljoner kronor. På grund av denna kostnadsökning

och den minskade medelstilldelningen för budgetåren 1900/63 har planen beträlfande

tidpunkten för vägens färdigställande måst frångås och vägen beräknas

nu kunna öppnas för trafik först i mitten av 1963. Detta innebär i

sin lur, att den tidigare beräknade besparingen beträffande kostnaderna för

arbetena på Muskö avsevärt reduceras och nu av fortifikationsförvaltningen

uppskattas till högst 5 miljoner kronor, innebärande en kostnadsökning med

cirka 6 miljoner kronor. Det väsentliga värdet av vägen får under nuvarande

förhållanden anses ligga i den stora betydelse för den färdiga Musköbasen

och den peisonal, soin skall tjänstgöra där, som den otvivelaktigt kommer

att ta. I detta sammanhang bör icke heller helt bortses från vägens värde

för öbefolkningen, såväl den bofasta som sommargäster.

Den totala kostnadsökningen, uppgående till cirka 54 miljoner kronor, kan

med till förfogande stående underlag beräknas mer exakt endast beträffande

de delar som hänför sig till kajer och pirar samt vägförbindelsen fastlandet

—Muskö. Beträffande övriga i det föregående omnämnda delposter kan på

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 cir 1962

dessa belöpande anpart i totalbeloppet endast angivas med mycket grov uppskattning.

En under dessa förutsättningar gjord sammanställning av den totala

kostnadsökningens fördelning skulle te sig på följande sätt.

Delpost

Uppskattad kostnadsökning

miljoner kronor

lägst

högst

genom-

snitt

5

10

7,5

5

10

7,5

6

8

7

8

8

8

15

15

15

9

9

9

Summa

48

60

54

Under åberopande av den motivering, som återgivits i det föregående,

föreslår fortifikationsförvaltningen att den tidigare beräknade kostnaden för

Muskövarvet, 106 miljoner kronor enligt prisläget den 1 april 1957, uppräknats

till nu bedömd kostnad i motsvarande prisläge, nämligen 160 miljoner

kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att härutöver erfordras medel för

täckande av den indexmässiga kostnadsstegringen under tiden den 1 april

1957—den 1 maj 1961. Med utgångspunkt i kostnadsberäkningen tör Muskövarvet

enligt den av 1959 års riksdag fastställda kostnadsramen, 106 miljoner

kronor, uppgår kostnadsstegringen till 13,83 miljoner kronor. Med utgångspunkt

åter i den nu föreslagna kostnadsramen, 160 miljoner kronor,

uppgår kostnadsstegringen till 21,48 miljoner kronor. Då riksdagen hittills

anvisat 48,5 miljoner kronor för utbyggnad av Muskövarvet, erfordras således

för fullföljande av arbeten (160 000 000 + 21 480 000 — 48 500 000 =)

132 980 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen hemställer, all för budgetåret 1962/63 för

fortsatt utbyggnad av Muskövarvet anvisas 20 500 000 kr.

Överbefälhavaren föreslår i yttrande, att anslagen till Musköarbetena uppräknas

till en nivå av cirka 40 miljoner kronor från och med budgetåret

1962/63 och till dess arbetena är slutförda. En ökning av nuvarande anslagsnivå

kan emellertid icke inrymmas inom nuvarande kapitalbudgetramen.

Överskjutande del, cirka 20 miljoner kronor per år, bör utgå vid sidan av

ramen med hänsyn till de besparingar som totalt sett därigenom skulle

kunna göras. När Muskövarvet färdigställts frigöres mycket värdefulla

markområden på Skepps- och Kaslellholmarna samt pa Djurgarden. Utökad

verksamhet i enlighet med vad som föreslagits skulle även medlöra alt

dessa värdefulla markområden skulle kunna frigöras för andra ändamål

inom överskådlig tid.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 47 år 1962

Chefens för marinen utredning rörande krigs- och fredsunderhållet av motortorpedhåtar m. m.

Chefens för marinen utredning har utförts i samråd med marinförvalLningen

och fortifikationsförvaltningen i vad rör dessa ämbetsverks förvaltningsområden.

Härvid har marinförvaltningen utrett frågorna om anordnandet

av fredsunderhållet av motortorpedbåtar man., drift- och anläggningskostnaderna

(utom byggnader) vid skilda lösningar av fredsunderhållsuppgifterna

samt de ekonomiska konsekvenserna av att i fred förlägga huvuddelen

av underhållet av flottan till Muskövarvet och till Karlskronavarvet AB.

Frågor om drift- och anläggningskostnader för byggnader vid skilda utföranden

av anläggningen har behandlats av fortifikationsförvaltningen.

Enligt chefens för marinen direktiv skulle undersökningarna hänföra sig

till en beräknad tidpunkt för utflyttning från Stockholms örlogsvarv av den

I juli 1967. Utgångspunkten skulle vara att i en separat anläggning för inotortorpedbåtar

m. fl. fartyg skulle kunna utföras arbeten av samma art och

i samma omfatLning, som avsetts kunna utföras vid Muskövarvet med däri

ingående särskild sliptunnel. Såsom plats för förläggning av den separata

anläggningen angavs fem alternativa platser i Stockholms södra skärgård.

Marinförvaltningen hävdar att det är nödvändigt att driva en separat anläggning

i fred. I denna bör i princip allt underhåll av stridsfartyg av de aktuella

typerna av fartyg (motortorpedbåtar, minsvepare m. fl.) äga rum.

Övriga typer av fartyg (färjor, bogserbåtar m.fl.) bör däremot tillföras anläggningen

endast i syfte att ge jämn sysselsättning åt arbetsstyrkan medan

övrigt underhåll av dessa fartyg bör förläggas till Muskövarvet. Som motiv

för sin uppfattning anför marinförvaltningen.

Enligt 1958 års plan skall till sliptunneln vid Muskövarvet förläggas alll

underhåll av de aktuella fartygstyperna (motortorpedbåtar m. fl. fartyg) tillhörande

marinkommando Ost samt dessutom service inklusive haverireparationer

på rustade fartyg baserade inom Hårsfjärdsområdet.

Förläggandet av fredsunderhållet för ifrågavarande fartygstyper måste i

många fall bli en kompromiss mellan driflsekonomiska synpunkter och beredskapskrav.

Om sliptunneln icke kommer till stånd inom Muskövarvet

utan en motsvarande anläggning förlägges till annan plats medför detta

även behov av en separat verkstadsanläggning, som i viss mån dubblerar

verkstadsanhiggningen å Muskö. Det är uppenbart att det är oekonomiskt att

i fred driva båda verkstäderna. Av de faktorer som bidrager till de högre

driftskostnaderna kan nämnas:

a) Såväl driftövervakning som verkstadsledning måste finnas på den separata

anläggningen. Om sliptunneln utföres vid Muskö, reduceras kostnaderna

härför samtidigt som specialarbetare bättre kan utnyttjas.

b) »Stordriftens fördelar» kan inte utnyttjas, vilket medför bland annat

att arbetarna inte kan ges samma service beträffande specialverktyg och

material.

c) Svårigheter kommer att uppstå att planera bägge anläggningarna för

full och jämn sysselsättning. Tillfällig omflyttning av arbetare och/eller arbetsobjekt

ger större kostnader.

Med hänsyn härtill måste det sett ur enbart ekonomisk synpunkt vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kangl. Maj:ts proposition nr 47 dr 1962

fördelaktigt att fördela alla de arbeten, soin kan utföras i den separata verkstadsanläggningen,

till Muskövarvet och Karlskronavarvet Aktiebolag, varvid

Muskövarvet borde förses med tillräckligt stor ovanjordsslip och andra

resurser samt förlägga den separerade berganläggningen i »malpåse». Det

är emellertid inte möjligt att förlägga en verkstad med så mångskiftande

arbetsuppgifter det bär är fråga om i malpåse utan att åsidosätta kravet pa

krigsberedskap. I praktiken rör det sig om månaders intrimning innan en

verkstad i malpåse överhuvudtaget kan fullgöra sina uppgifter i krig. En

verkstad av detta slag kan inte inom rimlig tid bringas att fungera i krig

utan att en arbetarstam i fred har sitt kontinuerliga arbete där. Den fredstjänstgörande

personalen maste utgöra kärnan i den arbetarstyrka, som skall

verka där i krig. Marinförvaltningen anser det med hänsyn härtill nödvändigt

att driva den separata verkstadsanläggningen även i fredstid. Däremot kan

fredsdriften begränsas utan att kraven på krigsberedskap åsidosattes. I

princip bör detta göras genom att en relativt liten arbetarstyrka tilldelas

verkstäderna inom den separata tunneln och principen bör vara att denna

personal bör vara utvald, så att den i krigstid kan tjänstgöra i första hand

som arbetande förmän.

Chefen för marinen delar marinförvaltningens ifrågavarande uppfattning.

Han understryker, att det icke är möjligt att ta ställning till fredsunderhållets

ordnande utan att koppla samman denna fråga med beredskapssynpunkter.

Generellt gäller att den militära lredsorganisationen skall byggas

upp med sikte på krigsorganisationens behov, vilket i sin tur betyder alt

fredsunderhållet skall ordnas på ett sätt som medger en snabb omställning

och anpassning till krigsreparationstjänstens speciella krav.

Marinchefen hävdar, att oavsett om en anläggning för motortorpedbåtsunderhåll

förlägges till Muskö eller till annan plats måste samma arbeten

kunna utföras i anläggningen och samma skydd mot vapenverkan erhållas.

Härom anföres bland annat följande.

Musköanläggningen är en underhållsanstalt, vars verkstadsresursei skall

kunna tillgodose icke blott anstaltens och de spridda krigsreparationsplatsernas

behov utan även kunna förstärka andra inom marinkommando Ost

befintliga civila reparationsorgan enligt krigsplanläggningen. Dessa spiidda

resurser utgör ett betydelsefullt komplement till Muskövarvet och avses

främst för fullgörande av mindre komplicerade reparationer. Mera kvalificerade

uppgifter samt mera tidskrävande sådana måste av operativa och

tekniska skäl förläggas till en anstalt av Muskövarvets kapacitet och skyddsnivå

Därav följer, att om en del i denna balanserade enhet brytes ut tor all

ersättas på annat håll, måste vid oförändrad målsättning ett ur alla synpunkter

fullvärdigt substitut tillskapas. Genom enbart förstärkning av t. ex.

de spridda resurserna är detta sålunda icke möjligt. Endast en anläggning,

som kan utföra arbeten av samma art och i samma omfattning, som annars

avselts kunna utföras vid Muskövarvet med en däri ingående sliptunnel kan

betraktas som mot målsättningen svarande alternativ. Lägre än så kan målsättningen

ej sättas för ordnandet av ifrågavarande speciella fartygs krigsunderhåll,

för vilket nu tillfredsställande resurser saknas.

Enligt marinförvaltningens utredning beräknas de årliga driftkostnaderna

för det fall, att sliptunneln förlägges till Muskövarvet, till H,a miljoner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

kronor. Om tunneln förlägges till annan plats antas driftkostnaderna med

hänsyn till som nödvändig bedömd ökning den indirekt produktiva personalen

m. m. komma att öka med cirka 1 miljon kronor för år. Ytterligare

maskinutrustning till en bedömd nettokostnad av cirka 1,7 miljon kronor

tillkommer också för den händelse anläggningar måste utföras för sig.

Fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar har utförts i prisläget

den 1 april 1957, d. v. s. samma prisläge som ligger till grund för kostnadsberäkningarna

i 1958 års plan för utbyggnad av Muskövarvet. Sliptunneln

vid Muskövarvet är i 1958 års plan upptagen till en kostnad av 12,7 miljoner

kronor. Häri inkluderas vissa mindre utrymmen samt skyddad lastningsplats

(tilläggsplats för färjor och lastningsplats för krigsreparationsgrupper).

Kostnaden för lastningsplatsen beräknas till 0,6 miljon kronor och bör

för att få en rättvisande jämförelse borträknas från totalkostnaden. Kostnaden

för den del av anläggningen som är gemensam för olika alternativ

blir sålunda (12,7 — 0,6=) 12,i miljoner kronor. Därest sliptunneln icke

förlägges till Muskövarvet kan vissa tillfartstunnlar utgå, vilket innebär en

kostnadsminskning för Muskövarvet av cirka 1,6 miljon kronor. Därest anläggningen

förlägges till annan plats än Muskö måste för underhållsverksamheten

nödvändiga verkstäder, förråd m. fl. utrymmen för en uppskattad

kostnad av 11,3 miljoner kronor tillkomma. Den samtidigt möjliga minskningen

av verkstadskomplexet på Muskö bedömes av marinförvaltningen

icke kunna bli av sådan omfattning att den nämnvärt inverkar på merkostnadernas

storlek. Vidare tillkommer kostnader för markförvärv, kaj, vägar,

stängsel och friliggande byggnader för en uppskattad kostnad av 2,5 miljoner

kronor. Slutligen beräknas kostnaderna för etablering av den nya arbetsplatsen

till cirka 1 miljon kronor. Kostnaderna för anordnande av skyddad

lastningsplats på Muskö, vilken blir erforderlig om sliptunneln där ej kominer

till stånd, uppskattas till 4,5 miljoner kronor. Kostnadsjämförelse mellan

de olika alternativen åskådliggöres av följande sammanställning.

a)

Anläggningen förlagd till Muskövarvet

Sliptunnel (inklusive lastningsplats)

Tillfartstunnel ...................

Kostnad

................ 12 700 000

............... 1 600 000

Summa kr. 14 300 000

b) Anläggningen förlagd till annan plats

Sliptunnel (exklusive lastningsplats) .....

Verkstäder, förråd in. m........................

Markförvärv samt utvändiga anläggningar

Etablering av arbetsplats ....................

Skyddad lastningsplats på Muskö ...........

12 100 000

11 300 000

2 500 000

1 000 000

4 500 000

Summa kr. 31 400 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 dr 1962

13

Placeras ifrågavarande anläggning till annan plats än Muskö ökar således

byggnadskostnaderna med (31 400 000— 14 300 000 =) 17 100 000 kr.

Till följd härav kommer också de årliga underhållskostnaderna att öka med

cirka 200 000 kr.

Chefen för marinen som icke bär något att erinra mot marinförvaltningens

och fortifikationsförvaltningens beräkningar konstaterar, att en separat

anläggning skulle medföra en stegring av de årliga driftkostnaderna

med cirka 1,2 miljon kronor och av engångskostnaderna med 18,8 miljoner

kronor.

Vad slutligen angår de ekonomiska konsekvenserna av att i fred förlägga

större delen av underhållsarbetet på flottans fartyg till Muskövarvet och

Karlskronavarvet Aktiebolag har marinförvaltningen vid utförandet av undersökningen

valt att belysa frågan om underhåll jämte moderniseringar och

ombyggnader av flottans fartyg och dessa arbetens förläggande till en eller

annan underhållsanstalt, varvid även beaktats möjligheterna att utnyttja

civila varv och verkstäder.

De årliga kostnaderna för underhåll av flottans strids- och trängfartyg

med vapen och annan utrustning uppgår, framhåller marinförvaltningen,

för närvarande till cirka 17 miljoner kronor. Nytillkomna fartyg och övrig

flytande materiel tilldelas visst marinkommando, varvid fartyget samtidigt

överlämnas till vederbörande regionala förvaltning, som därvid bland annat

erhåller i uppdrag att underhålla detsamma. Till grund för fördelningen ligger

i första hand operativa bedömanden, varvid möjlig hänsyn tages till

fredsmässiga synpunkter på underhållsverksamheten.

Marinförvaltningen lämnar härefter en redogörelse för de faktorer —

bland annat beredskapskrav som utgör grunden för planläggningen i stort —

som påverkar val av underhållsanstalt, ävensom synpunkter på lämplig

principiell fördelning av underhållsarbeten till olika underhållsanstalter

eller civila varv. Mot bakgrund härav skisserar marinförvaltningen sammanfattningsvis

följande fördelning av underhållet av flottans fartyg och

båtar mellan Muskövarvet, Karlskronavarvet Aktiebolag, Göteborgs örlogsvarv.

På Muskövarvet och Göteborgs örlogsvarv bör i huvudsak ankomma dc.ls

underhåll av inom respektive marinkommando beredskapsförlagda stridsoch

trängfartyg inklusive generalbesiktningar, dels årsöversyner på respektive

marinkommando tillhöriga rustade strids- och trängfartyg, dels service

åt rustade fartyg, när dessa opererar i anslutning till respektive varv, dels

generalöversyner och mindre moderniseringar på respektive marinkommando

tillhöriga mindre och medelstora stridsfartyg samt trängfartyg, dels ock

underhåll av respektive marinkommando tillhöriga flytande transportmateriel

och båtar inklusive generalöversyner .

På Karlskronavarvet Aktiebolag bör i huvudsak ankomma samma underhållsuppgifter

på marinkommando Syd tillhöriga strids- och trängfartyg

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

soin i det föregående angivits för Muskövarvet samt dessutom vissa generalöversyner

och moderniseringar på andra marinkommandon tillhöriga fartyg,

i första hand större enheter.

I anslutning härtill anför marinförvaltningen vidare.

En fördelning enligt vad som i det föregående angivits bedömes i fred ge

en godtagbar underhällsekonomi och dessutom innebära en tillfredsställande

rustningsberedskap vid mobilisering ävensom god underhållsberedskap

för krig, bland annat genom lämplig uppbyggnad av de regionala förvaltningarna

i fred. Ett förläggande av väsentligt större underhållsandel till

Muskövarvet skulle med krav på jämn årsbelastning på verkstäderna med

nödvändighet innebära en förskjutning av stora långtidsobjekt (generalöversyner

och moderniseringar) från Karlskronavarvet Aktiebolag till

Muskövarvet. Krav skulle härvid ställas på utökade verkstad sanläggningar

med ökade investeringar som följd. Ett förläggande av väsentligt större underhållsvolym

till Karlskronavarvet Aktiebolag än ovan föreslagits skulle

innebära totalt ökade underhållskostnader, då örlogsvarvet på Muskö därmed

skulle minskas till en för rationell fredsverksamhet oekonomisk slorlek.

Muskövarvets kapacitet skulle dessutom nedgå i sådan utsträckning,

att den rustade flottans krav på underhållsservice inom Hårsfjärdsområdet

icke skulle kunna tillgodoses. Det skulle medföra ökade kostnader på grund

av fartygsförflyttningar eller materieltransporter samt i vissa fall försämrat

utbildningsresultat. Beredskapskraven på anläggningen skulle ej heller kunna

innehållas, varjämte en minskning av verkstadens fredskapacitet skulle

medföra onormalt långa reparationstider vid utnyttjande av densamma för

haverireparationer, generalöversyner eller årsöversyner på rustade fartyg.

Chefen för marinen biträder vad marinförvaltningen sålunda anfört. Marinchefen

hävdar, att till grund för fördelningen av fartyg till marinkommandon

ligger, och måste i första hand ligga, operativa bedömanden. All möjlig

hänsyn tas dock därvid till fredsmässiga synpunkter. Den förvaltningsorganisation

som i fred måste byggas upp kring sålunda fördelade fartyg kan

därigenom anpassas till den organisation som verksamheten i krig påkallar.

Marinchefen understryker, att beredskapskravet måste utgöra grunden för

planläggningen i stort. Det är angeläget att löpande tillsyn, årsöversyner

och generalbesiktningar på beredskapsförlagda fartyg, vilka så långt sig

göra låter fördelats efter verksamhetsområdet (utgångsgrupperingen) i krig

sker med utnyttjande av de till buds stående i första hand egna verkstadsresurserna

inom respektive marinkommandon. Även generalöversyner på

mindre och medelstora fartyg bör ske och sker också i regel på varv med

utgångspunkt i fartygens marinkommandotillhörighet. Genom detta system,

anför marinchefen, intrimmas underhållsanstalterna redan i fred på de

objekt de skall betjäna i krig, varigenom nödvändiga förutsättningar föreligger

för en snabb omställning till krigsreparationstjänst inom för just

dessa fartyg aktuella baseringsområden. Härigenom undviks också kostnadskrävande

och tidsödande bogseringar i fred, som dessutom innebär onödiga

risktaganden.

Sammanfattningsvis anför chefen för marinen att den fråga som ur stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

makternas synpunkt torde vara av avgörande betydelse vid valet mellan en

tunnel vid Muskö eller en separat anläggning, synes vara om kostnadsskillnaden

motsvarar mervärdet av en separat anläggning. Chefen för marinen

vill härom uttala den åsikten, att det är tilltalande ur operativ synpunkt med

en större spridning av de skyddade resurserna. Det måste dock påpekas,

att en utslagning av den mot konventionella medel nära nog hundraprocentigt

säkra Musköanläggningen skulle kräva en kärnvapeninsats av operativt

betydande omfattning. Mot bakgrund av de avsevärt högre anläggnings- och

driftkostnaderna för en separat anläggning synes denna operativa fördel ej

slå i rimlig proportion till kostnadsskillnaden mellan de båda diskuterade

alternativen. Vidare och inte minst angeläget att framhålla är, att Musköprojektet

är genomtänkt och väl förberett. Det är en inplanerad del i en

större anläggning, på vilken arbetet hunnit mycket långt. Det kan bland

annat därför förverkligas inom rimlig tid, villcel inte torde kunna ske om

annan tillfredsställande lösning på ifrågavarande fartygs krigs- och fredsunderhåll

skall åstadkommas. Chefen för marinen förordar därför Musköalternativet.

Yttrande

Överbefälhavaren anför att den operativa planläggningen pekar hän mot

ett ökat behov av underhållsanstalter i krig för molortorpedbåtar inom marinkommando

Osts område. Den av chefen för marinen och marinförvaltningen

nu framlagda utredningen om fördelning av underhållsarbeten i fred

mellan Muskövarvet och Karlskronavarvet Aktiebolag synes ge underlag för

att bestämma lämplig arbetsvolyin vid de båda varven. En underhållsanstalt

för motortorpedbåtar och andra lätta fartyg inom marinkommando Ost med

den av marinchefen föreslagna fredskapaciteten tillstyrkes därför, överbefälhavaren

framhåller, att operativa synpunkter och heredskapskrav måste

tillmätas avgörande betydelse för lokalisering av de marina underhållsanstalterna.

Skulle det i framtiden uppstå svårigheter att hålla en för både

Muskövarvet och Karlskronavarvet tillfredsställande beställningsvolym, bör

detta icke tillåtas medföra minskning av kapacitet och beredskap för underhållsarbeten

inom marinkommando Ost.

Vad härefter angår frågan om placering och utformning av ifrågavarande

underhållsanstalt för motortorpedbåtar in. in. framhåller överbefälhavaren

alt det är av vital betydelse, alt utflyttning av Stockholms örlogsvarv slutföres

snarast möjligt. Med hänsyn till flottans fortgående strukturförändring,

genom vilken motortorpedbåtar och liknande fartygstyper kommer atl

utgöra en i betydelse och antal ökande del av sjöstridskrafterna, är det likaledes

av största vikt, all i underhållsanstalterna i Stockholms skärgård ingår

en anläggning för service och reparationer i fred och krig för nämnda fartygstyper.

Den föreslagna anläggningen för underhåll av motortorpedbåtar

in. in. bör utformas som bergtunnel. En ovanjordsanläggning av det slag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

som tidigare övervägts såsom ett alternativ bör icke komma till utförande

vare sig på Muskö eller annan plats, då merkostnaden är relativt liten för

erhållande av ett gott, ehuru i vissa avseenden begränsat skydd. Utöver eu

sådan anläggning bör lcrigsreparationstjänsten samtidigt säkras genom alt

Muskövarvet kompletteras genom fortsatt utbyggnad av krigsförtöjningsoch

spridda krigsreparationsplatser. I valet mellan en anläggning vid

Muskövarvet och en ersättning för denna på annan plats skall värdet av det

skydd mot kärnladdningars verkan, som en delning av Muskövarvet medför,

vägas mot väsentligt ökade kostnader. Skillnaden mellan erforderlig insats

av kärnladdningar för att allvarligt skada eller helt slå ut ett samlat Muskövarv

och att åstadkomma samma verkan mot två skilda anläggningar är —

med den kunskap som numera erhållits om kärnladdningars verkan och om

storleken av stormakternas innehav — icke avgörande för bedömningen åsen

angripares möjlighet att åstadkomma avsett resultat. Det väsentliga avgörandet

i denna fråga torde vara, om angriparen över huvud beslutar att

tillgripa kärnladdningar. Då ett uppförande av en separat anläggning dels

skulle medföra en ytterligare kostnad av cirka 19 miljoner kronor samt dessutom

medföra risk för ytterligare försening av örlogsvarvets utflyttning och

därmed förlängning av det nuvarande svaghetstillståndet och därmed ökade

driftskostnader, förordar överbefälhavaren att ifrågavarande anläggning för

underhåll av motortorpedbåtar in. in. kommer till utförande inom Muskövarvet

enligt 1958 års plan för utformning av varvsenhet på Muskö.

Utredning angående behovet av verkstadsutrymmen m. m. vid Muskövarvet

Utredningsmannen framhåller, att planerade verkstadsutrymmen för plåtslageri-,

maskin- och televerkstäder med tillhörande underavdelningar är

väl dimensionerade, placerade och utrustade för den arbetsstyrka, cirka

450 man, som avses att sysselsättas i verkstäderna under fredstid. Efter

komplettering av maskinparken till en kostnad av högst 3 miljoner kronor

hör verkstadskomplexet vara ett väl lämpat organ att utföra de flesta tänkbara

arbeten i form av underhåll, reparation och ombyggnadsarbeten å fartyg

tillhörande marinkommando Ost. Verkstädernas storlek anser utredningsmannen

vara ett minimum för krigsbehov, då anläggningens kapacitet

ökas till tredubbel produktion genom skiftarbete. Den tekniska utformningen

av de omfattande anläggningarna för ventilation, vatten-, gas- och elförsörjningen

är av ändamålsenlig och driftsäker standard. Genom att verkstadstunnlarna

är lika utformade finnes möjligheter till flexibilitet. Vid behov

kan alltså en avdelning i verkstaden utökas på bekostnad av en annan

avdelning. Transport- och lyftanordningar inom verkstäderna samt transportvägar

till dockanläggningar och utfarter är väl planlagda och dimensionerade.

Utredningsmannen finner således, efter noga företagen kontroll av planeringen

i verkstadsavdelningarna, ingen anledning att göra några tillägg

eller ändringar. Planeringen är väl genomtänkt och effektiv och därigenom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

mera lönande än vad som nu är förhållandet vid marinverkstäderna i Stockholm.

Dockanläggningarna anser utredningsmannen vara av stort värde och ett

imponerande ingenjörsarbete. Med sina tekniska finesser och sin ändamålsenliga

utformning utgör dockanläggningarna ett betydande tillskott till

docksättningsmöjligheterna av marinens fartyg, samtidigt som arbetet i desamma

bör kunna drivas mera rationellt och därmed snabbare än i tidigare

dockanläggningar. Den planerade sliptunneln för motortorpedbåtar och

minsvepare är ur verkstadsteknisk synpunkt riktigt placerad och därmed

direkt inlemmad i verkstadskomplexet. Om sliptunneln av strategiska skäl

skulle förläggas till annan plats, tillkommer en betydande merkostnad för

anläggningen, samtidigt som den årliga driftskostnaden ökas. Samtidigt

bortfaller de planerade anordningarna i denna tunnel för skyddad inlastning

och utrustning av de rörliga reparationsgrupperna. Frågan om sliptunneln

har den största betydelse för arbetets bedrivande på Muskö, varför den snarast

bör avgöras.

Utredningsmannen finner, att utsprängnings- och anläggningsarbetena

på Muskö borde kunna bedrivas rationellare om arbetsstyrkan kunde utökas.

Härigenom skulle också varvets färdigställande påskyndas. För att så

skall kunna ske måste emellertid anslagen för Muskövarvet ökas. Utredningsmannen

förklarar slutligen, att han ansluter sig till den av chefen för

marinen år 1958 framlagda planen för utbyggnad av Muskövarvet med däri

ingående särskild sliptunnel för motortorpedbåtar.

Departementschefen

Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö. Totalkostnaden angavs då till 189 miljoner kronor i 1950

års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59 anvisades emellertid endast

relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs för fortsatta utredningar.

Till 1959 års statsverksproposition anmälde jag ett av chefen för marinen

på mitt uppdrag utarbetat förslag om en mera begränsad utbyggnad av

Muskövarvet. Jag tillstyrkte, att utbyggnaden av Muskövarvet skulle fortsättas

i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Totalkostnaden för

utbyggnaden uppskattades till 106 miljoner kronor enligt prisläget den 1

april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta — förutom tre tunneldockor

—- enheter för verkstäder, förråd, administration in. in., en skyddad anläggning

för motortorpedbåtar och minsvepare, kajer och pirar m. m. samt

tillfartsväg. Utbyggnaden av varvsanläggningen förutsattes enligt marinchefens

förslag ske under budgetåren 1959/65 och de erforderliga årskvoterna

för utbyggnad av varvsanläggningen under budgetåren 1959/65 angavs av

fortifikationsförvaltningen till 13 +18 +21 + 23 -1- 20 + 11 eller sammanlagt

106 miljoner kronor.

För utbyggnad av varvet enligt angivna program har 1959—1961 års

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

riksdagar under investeringsanslaget Flyttning av Stockholms örlogsbas

(Muskövarvet) anvisat (13 + 15,5 + 20=) 48,5 miljoner kronor. Dessa

medel har utnyttjats främst för utbyggnad av kajer och pirar samt landsvägsförbindelse

fastlandet—Muskö, ävensom för utsprängning av verkstadskomplexet,

mbyggnadsarbeten och installation m. m. Däremot har medel

hittills icke anvisats för anläggningen för motortorpedbåtar in. in.

Vid anmälan av frågan i 1961 års statsverksproposition hävdade jag, att

inotortorpedbåtsanläggningen icke borde komma till utförande. På förslag

av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att hos Kungl. Maj :t

anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning för motortorpedbåtar

m. fl. fartyg snarast utreddes, varvid även kostnaderna för

erforderliga byggnadsåtgärder närmare borde angivas. Genom beslut den

2 juni 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att i samråd med

fortifikationsförvaltningen och marinförvaltningen verkställa utredning rörande

det sätt på vilket underhåll av motortorpedbåtar m. fl. fartyg borde

anordnas, därest förutnämnda sliptunnel å Muskö icke skulle komma till

utförande. Resultatet av marinchefens utredning har överlämnats av överbefälhavaren

med särskild skrivelse den 9 december 1961.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63 har fortifikationsförvaltningen

anmält, att ämbetsverket i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelat

uppdrag såsom underlag för utarbetande av en ny arbetsplan för Muskövarvet

verkställt en översyn av kostnadsberäkningarna i deras helhet. Totalkostnaderna

har härvid bedömts komma att uppgå till cirka 160 miljoner

kronor enligt prisläget den 1 april 1957 (oförändrat prisläge i förhållande

till ursprungligen angivna 106 miljoner kronor) eller 181,48 miljoner kronor

enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen är alltså totalt drygt

75 miljoner kronor, varav 54 miljoner kronor icke är att hänföra till prisförändringar.

För fortsatt utbyggnad av Muskövarvet äskar ämbetsverket

enligt överbefälhavarens direktiv för nästa budgetår 20,5 miljoner kronor,

överbefälhavaren föreslår emellertid, att anslagen för Musköarbetena uppräknas

till en nivå av cirka 40 miljoner kronor från och med budgetåret

1962/63 och till dess arbetena är slutförda. En förutsättning är dock att

cirka 20 miljoner kronor får läggas utanför försvarets kostnadsram.

Fortfikationsförvaltningen har redovisat vissa faktorer, som enligt ämbetsverkets

mening medverkat till den avsevärda kostnadsökningen. En av

huvudanledningarna synes vara att vid den tidpunkt, då arbetena igångsattes,

projekterings- och konstruktionsarbetet endast i obetydlig grad påbörjats.

Vid den kostnadsöversyn som nu verkställts har underlaget för bedömandet

av kostnaderna varit avsevärt fullständigare än vid tidigare kostnadsberäkningar

men fortfarande återstår stora delar av det projekteringsoch

konstruktionsarbete, som är nödvändigt för en fullständig kostnadsberäkning.

Den totalkostnad som fortifikationsförvaltningen nu angivit är

sålunda fortfarande att anse endast som en uppskattad kostnad. Den torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 är 1962

dock få anses mera realistisk än den som redovisades för 1959 års riksdag.

Faktorer som medverkat till kostnadsökningarna är enligt fortifikationsförvaltningen

— förutom prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag

beträffande anläggningen i dess helhet — standardhöjning

och ökad skyddsnivå, minskad anslagstilldelning samt icke förutsedda

merkostnader för vissa delobjekt.

Det uppskattas, att standardhöjning och ökad skyddsnivå föranleder

merkostnader i storleksordningen 10—20 miljoner kronor enligt 1957 års

prisläge. Det är enligt min mening ofrånkomligt att anläggningen bör lämna

visst skydd icke endast mot konventionella vapen utan även mot kärnvapen.

I likhet med överbefälhavaren anser jag alltså, att anläggningen bör ges

avsett skydd även om kostnaderna härigenom ökas. Jämväl de kostnadsökningar

som hänför sig till övriga former av standardhöjning anser jag

vara oundvikliga om anläggningen skall kunna fylla rimliga krav på modernitet

vid 1960-talets slut, då anläggningen kan beräknas bli färdigställd.

Den totala kostnadsökningen på grund av minskad årlig anslagstilldelning

i förhållande till den år 1958 uppgjorda kostnadsfördelningsplanen

anger fortifikationsförvaltningen till i genomsnitt 7 miljoner kronor enligt

ly57 års prisläge. Ämbetsverket hävdar, att medelstilldelningen under budgetåren

1959/63 vid bifall till ämbetsverkets förslag till medelsanvisning för

budgetåret 1962,63 minskats med 6 miljoner kronor, vartill kommer att

särskilda medel för täckande av prisstegring icke anvisats. Prisstegringen

uppgår för arbeten som utförts intill den 1 juli 1961 till cirka 3 miljoner

kronor och uppskattas av ämbetsverket för arbeten intill den 1 juli 1963

uppgå till cirka 5,5 miljoner kronor. Den totala minskningen av byggnadsvolymen

under budgetåren 1959/63 skulle således representeras av beloppen

((»-(-3+5,5=) 14,5 miljoner kronor. Jag anser emellertid att i detta sammanhang

endast den medelsanvisning bör tagas i betraktande som skett för

budgetåren 1959''62 samt den prisstegring som kan ha uppstått under samma

tid. Minskningen i medelstilldelningen för nämnda budgetår uppgår till

3,5 miljoner kronor, vartill kommer prisstegring intill den 1 juli 1961, cirka

3 miljoner kronor. Härtill bör läggas prisstegring intill utgången av budgetåret

1961/62. Denna torde icke komma att uppgå till mer än cirka 2,5

miljoner kronor. Den totala minskningen av byggnadsvolymen under budgetåren

1959''62 skulle sålunda representeras av beloppet (3,5 +3+2,5 = )

9 miljoner kronor. Härvid är dock att märka, att Kungl. Maj :t genom beslut

den 14 oktober 1960 medgav fortifikationsförvaltningen att, utöver

nämnda medelstilldelningar, intill en sammanlagd kostnad av 9 miljoner

kronor anlita armétygförvaltningens rörelsekapital för att förskottsvis bestrida

vissa kostnader för arbetena å Muskövarvet. I förhållande till den år

1958 av fortifikationsförvaltningen framlagda kostnadsfördelningsplanen

bar således någon anslagsminskning, om hänsyn tages till förenämnda förskotterade

medel, icke förekommit. Därest emellertid den av fortifikations
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1962

förvaltningen i årets anslagsäskanden framlagda kostnadsberäkningen

lagts till grund för uppgörande av en kostnadsfördelningsplan motsvarande

den som år 1958 framlades av ämbetsverket, hade de årliga anslagsbeloppen

måst upptagas med betydligt högre belopp. I förhållande till de årliga anslagsbelopp,

som i så fall varit erforderliga, föreligger givetvis en avsevärd

eftersläpning av medelstilldelningen. Det är därför uppenbart att en tidslörskjutning

i förhållande till det ursprungliga programmet är ofrånkomlig

även om den sammanlagda medelsanvisningen under de första budgetåren

uppgått till belopp som angivits i 1958 års plan. En sådan tidsförskjutning

medför ökade kostnader, något som jag också påpekade vid anmälan

av anslagsfrågan för budgetåret 1961/62. Mot fortifikationsförvaltningens

uppskattning av merkostnaderna vid två års förlängning av utbyggnadstiden

har jag icke funnit anledning till erinran.

Delobjekt som uppvisar betydande kostnadsökningar är dels kajer och

pirar dels vägförbindelsen fastlandet—Muskö, vilka antas komma att bli

cirka 8 respektive cirka 15 miljoner kronor dyrare än tidigare förutsatts,

allt enligt 1957 års prisläge. Anledningen härtill synes i båda fallen vara

att tidigare kostnadsberäkningar visat sig icke hållbara. Beträffande kostnadsökningen

för kajer och pirar hänför sig denna till att de stora vattendjupen

på platsen samt de ogynnsamma bottenförhållandena nödvändiggjort

en i Sverige helt ny konstruktionstyp, vilken visat sig avsevärt dyrare än den

avsedda normalkonstruktionen. Det borde enligt min mening ha varit möjligt

att redan på planeringsstadiet konstatera de förhållanden som sedermera

nödvändiggjorde ett frångående av normalkonstruktionen. Det är i hög

grad otillfredsställande att härför erforderliga undersökningar icke utiörts.

Detta gäller även kostnadsberäkningarna för vägförbindelsen fastlandet—Muskö.

I detta fall har två omständigheter medverkat till kostnadsökningarna.

För det första har kostnadsuppskattningen avseende själva

vägbygget visat sig icke hållbar till följd av ofullständigt beräkningsunderlag.

För det andra beräknas nu de besparingar på byggnadskostnaderna

i övrigt som man tidigare kalkylerat med komma att i betydande

utsträckning utebli. Jag vill nämna att rimligheten av de ursprungliga beräkningarna

i sistnämnda hänseende granskades av särskild expertis på

hithörande område.1 Enligt fortifikationsförvaltningen är emellertid nu redovisade

kostnadsuppskattningar av ifrågavarande delobjekt någorlunda

realistiska. Jag anser mig icke ha anledning ifrågasätta riktigheten av denna

bedömning.

Enligt nu tillgängliga uppgifter kommer således totalkostnaden för utbyggnaden

av varvet i enlighet med den av 1959 års riksdag godkända planen

att överstiga 181 miljoner kronor. Jag har i det föregående redovisat

mina synpunkter på några av de faktorer som enligt fortifikationsförvalt
1

Professorn i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid Tekniska högskolan i Stockholm

D. Österberg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

ningen bidragit till nu konstaterade merkostnader. Med hänsyn till att stora

delar av projekterings- och konstruktionsarbetet alltjämt återstår, anser

jag det icke möjligt att nu bedöma huruvida den av fortifikationsförvaltningen

framlagda kostnadsangivningen kommer att visa sig tillförlitlig. Den

bör emellertid kunna läggas till grund för någorlunda hållbara antaganden

rörande de för anläggningens färdigställande erforderliga beloppen.

Omständigheterna i samband med Musköutbyggnaden belyser enligt min

mening vådan av att statsmakternas beslut om påbörjande av en anläggning

bygger på ofullständigt underlag. En fullständig projektering av hela

anläggningen synes å andra sidan heller inte ha varit möjlig med hänsyn

till de särskilda omständigheterna i förevarande fall, främst med hänsyn till

omfattning, ändamål och svårighetsgrad. Flera av de omständigheter som

medverkat till kostnadsökningarna borde emellertid ha observerats och

studerats redan på planeringsstadiet om utredningsunderlaget varit fullständigt.

I sammanhanget vill jag nämna att erfarenheterna i bland annat förevarande

fall föranlett Kungl. Maj :t att i viss mån tillämpa ett tvåstegsförfarande

även i ärenden rörande byggande av befästningar. I sådana fall tas

inte slutlig ställning till frågan om en anläggning får komma till stånd

förrän färdiga huvudhandlingar och fullständiga kostnadsberäkningar föreligger.

Redan i samband med arbetet på innevarande års budget framkom omständigheter

som antydde att kostnadsberäkningarna för Musköanläggningen

icke var hållbara och att kostnadsökningar kunde förutses. Som jag

angav i föregående års statsverksproposition borde emellertid en begränsning

av varvsanläggningens omfattning ske genom att den särskilda sliptunneln

för motortorpedbåtar m. m. icke kom till utförande. Vid mitt ställningstagande

beaktade jag även att överbefälhavaren uttalat bestämda betänkligheter

mot den kraftiga koncentrationen till Muskö. Sedan riksdagen

uttalat sig för ytterligare utredning i ämnet uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen

för marinen att utföra denna. Utredningen skulle belysa på vilket sätt

krigs- och fredsunderhåll av motortorpedbåtar m. fl. fartyg borde anordnas,

därest den särskilda sliptunneln icke skulle komma till utförande inom

Muskö varvet. I övrigt angavs i uppdraget icke förutsättningar för utredningen.

I syfte att med en annan utgångspunkt angripa möjligheter till

begränsning av Musköanläggningen utverkade jag vidare Kungl. Maj:ts

bemyndigande att tillkalla en särskild utredningsman för att bedöma behovet

av verkstadsutrymmen vid det blivande Muskövarvet.

Resultaten av marinchefens och den särskilde utredningsmannens —

godsägare Håkanssons — utredningar har utförligt redovisats i det föregående.

Därvid har också överbefälhavarens yttrande över marinchefens

utredning refererats.

Håkansson, som närmast haft att granska huruvida planeringen av

verkstadsutrymmen m. in. vid givna utgångspunkter varit ändamålsenlig,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

har konstaterat, att de planerade verkstadsutrymmena är väl dimensionerade,

placerade och utrustade för den arbetsstyrka, cirka 450 man, som

avses att sysselsättas i verkstaden under fred. Utrymmena i anläggningen

får också enligt utredningsmannen anses vara ett minimum för krigsbehov

under förutsättning att arbetsstyrkan då tredubblas. Utredningsmannen

ansluter sig till den av chefen för marinen år 1958 framlagda planen

för utbyggnaden av Muskövarvet med däri ingående särskild sliptunnel för

motortorpedbåtar. Den verkställda utredningen utvisar således att, därest

Muskövarvet skall utbyggas i den utsträckning som tidigare avsetts, några

egentliga erinringar mot planeringen icke synes kunna göras.

Marinchefens utredning med därtill fogade delutredningar av fortifikationsförvaltningen

och marinförvaltningen visar att såväl anläggnings- som

driftkostnader för den avsedda sliptunneln blir avsevärt lägre om den anordnas

på Muskö än på annan plats. Utredningen har emellertid gjorts med

utgångspunkt i att anläggningen under alla omständigheter skall komma

till utförande.

För egen del anser jag, att utredningarna i enlighet med av Kungl. Maj:t

meddelat uppdrag bort bedrivas förutsättningslöst såvitt gäller sättet för anordnande

av motortorpedbåtsunderhåll m. in. Såväl de avsevärda kostnaderna

för sliptunnelanläggningen som numera vunna kunskaper rörande möjligheterna

att anordna skydd mot kärnvapen för anläggningar av här ifrågavarande

slag ger enligt min mening anledning till tveksamhet rörande

lämplighet att bygga en dylik anläggning. Jag hänvisar härutinnan till vad

överbefälhavaren tidigare uttalat i ämnet.

Vad rör fredsförhållanden är det enligt min mening uppenbart att möjligheter

finnes att på ett tillfredsställande sätt ordna underhållet av flottans

fartyg även utan tillgång till ifrågavarande sliptunnel. Detta kan ske genom

en fördelning mellan marinens anläggningar på Muskö samt i Göteborg och

Fårösund, Karlskronavarvet AB anläggningar i Karlskrona samt enskilda

varv på ost- och västkusterna. Marinförvaltningens i det föregående redovisade

undersökning jävar på intet sätt riktigheten av detta påstående. Ämbetsverket

redovisar nämligen endast den med givna utgångspunkter optimala

fördelningen av fartygen på olika underhållsanstalter. En fördelning

enligt av mig antydda riktlinjer kan måhända medföra vissa ökade kostnader

för transporter av personal och materiel m. m. Dessa merkostnader

torde emellertid i jämförelse med räntekostnader för kapital som investeras

i en sliptunnelanläggning inte vara av mera betydande storlek.

När det gäller reparations- och underhållsbehov i krig borde förebragt

utredningsmateriel ha givit ett fullständigt underlag för bedömande av

reparationsbehoven och anstalter för dessas tillgodoseende. En prognos

över antalet fartyg, det sannolika antalet reparationsfall och en studie över

möjligheterna att omhänderha samma antal reparenter i befintliga fartygstunnlar

och på spridda krigsreparationsplatser hade härvid varit önsk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

vård. Med hänsyn till den sannolika utvecklingen av flottans fartygsbestånd

och till önskemålet om en såvitt möjligt spridd gruppering av fartygsförbanden

anser jag emellertid övervägande skäl tala för att Musköanläggningen

begränsas på det sätt jag föreslog redan i 1961 års statsverksproposition.

Den ifrågasatta anläggningen för motortorpedbåtar bör alltså inte ingå i

Musköanläggningen. Jag vill påpeka att överbefälhavaren i sitt senaste avgivna

yttrande i första hand har vägt mot varandra merkostnaderna för

en separat anläggning och det ökade skyddsvärdet hos en dylik anläggning.

När det gäller fördelning mellan skyddade reparationsanläggningar

i berg och utspridda reparationsplatser utan bergskydd bör man också hålla

i minnet att berganläggningar för fartygsreparationer endast i undantagsfall

torde förekomma utomlands. Denna omständighet tyder enligt mm mening

på att värdet av dylika anläggningar åtminstone bör bedömas med

försiktighet.

I detta sammanhang bör inte heller glömmas bort att förutsättningarna

för att inom rimlig tid färdigställa anläggningen blir större om den kan

begränsas i enlighet med mitt förslag.

Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.

Kostnaderna för en anläggning enligt mitt förslag — utan shptunnel för

motortorpedbåtar men med särskild skyddad lastplats anser jag kunna

uppskattas till cirka 170 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.

Hittills har 48,5 miljoner kronor anvisats för Musköarbetena. Återstående

medelsbehov utgör alltså (170,0 — 48,5 =) 121,5 miljoner kronor. Den återstående

byggnadstiden bör beräknas till cirka 5 år. Om medelsanvisningen

begränsas till i riksstatsförslaget preliminärt beräknat belopp, 20,5 miljoner

kronor, kommer detta att medföra ytterligare förlängning av byggnadstiden.

En sådan kommer i sin tur att leda till att kostnaderna för byggnadsföretaget

stiger ytterligare, något som i sin tur kan medföra än längre

byggnadstid. På anförda skäl och under beaktande av att återstående medelsbehov

vid en optimal utbyggnadstakt inte fördelar sig jämnt på återstående

budgetår föreslår jag, att anslaget uppföres med ett till 30 miljoner

kronor avrundat belopp. Angivet belopp som med 9,5 miljoner kronor överstiger

det preliminärt beräknade bör ligga inom försvarets kostnadsram. Till

denna fråga torde jag få återkomma då jag framlägger förslag beträffande

övriga utbrutna anslagsfrågor för nästa budgetår. — Det är självklart att om

byggnadsprogrammet skulle inrymma särskild sliptunnel för motortorpedbåtar

skulle antingen medelsbehovet öka eller också byggnadstiden forlängas

med därav följande konsekvenser för kostnadsutvecklingen.

Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt

de riktlinjer som angivits i det föregående;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 dr 1962

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1962^63 anvisa ett investeringsanslag av

30 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Sthlm 1962. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 för Flyttning av Stockholms örlogsbas a1 i texten
  2. SU 1962:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 för Flyttning av Stockholms örlogsbas s. 3 i texten