Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen, m. m

1962-02-02 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:50, Med förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen,

m. m.; given Stockholms slott

den 2 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och

lagrådet hållna protokoll, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till

1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen;

samt

2) lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås införandet av särskilda civilrättsliga och skatterättsliga

fusionsregler för jordbrukets kreditkassor. De nya bestämmelserna

syftar till att underlätta från rationaliseringssynpunkt önskvärda sammanslagningar

av sådana kassor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasserörelsen

Härigenom förordnas dels att 29, 58, 87 och 88 §§ lagen den 25 maj 1956

om jordbrukskasserörelsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att i nämnda lag skall närmast efter 88 § införas en ny paragraf, betecknad

88 a §, av nedan angiven lydelse, dels att rubriken närmast före 87 §

samma lag skall flyttas och införas närmast före 89 § dels ock att närmast

före nyssnämnda 87 § skall införas en ny rubrik av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

29 §.

I stället---— gälla följande.

Av kreditkassas -—--ånyo vid
taga.

Till reservfonden -— --sina in
satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 87 § 3

mom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd balansräkning

finnes hava uppstått på

kassans verksamhet i dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta medel.

58 §.

Har kreditkassa---kassan

godkändes,

eller har kassans hela rörelse överlåtits

till annan kassa,

eller har — —- — kassan återkallats,

eller har---tre månader,

och har---av rätten.

Genom rättens —--och postad
ress.

88 §.

Vad i 96—98 §§ lagen om ekonomiska

föreningar är stadgat om fusion

skall ej gälla jordbrukets kreditkassor.

(Föreslagen lydelse)

29 §.

I stället---gälla följande.

Av kreditkassas---ånyo vid
taga.

Till reservfonden — ---sina in
satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 88 § 2

inom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd balansräkning

finnes hava uppstått på

kassans verksamhet! dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta medel.

58 §.

Har kreditkassa — ---- kassan

godkändes,

eller har---kassan återkal
lats,

eller har----— tre månader,

och har — — — av rätten.

Genom rättens ----- — och postad
ress.

Om fusion m. m.

87 §.

1 mom. Genom fusion må jordbrukskassa

uppgå i annan kreditkassa

och centralkassa i annan centralkassa.

Därvid skall vad i 96 och 98 §§

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lagen om ekonomiska föreningar är

stadgat gälla; dock skall för fusionsavtals

verkställande fordras icke rättens

utan tillsynsmyndighetens tillstånd.

I stället för bestämmelserna i

97 § nämnda lag skall vid fusion mellan

kreditkassor gälla vad nedan i 2

mom. stadgas.

2 mom. Senast fyra månader efter

det på anmälan jämlikt 96 § 2 mom.

lagen om ekonomiska föreningar registrering

skett av beslut om godkännande

av fusionsavtal skall såväl den

övertagande som den överlåtande kassans

styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens

tillstånd att bringa

fusionsavtalet till verkställighet. Vid

ansökningen skall fogas bevis att registrering

skett.

Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning

skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen kan anses

vara förenlig med deras intressen,

som äro insättare i eller eljest hava

fordringar å de av fusionen berörda

kassorna. Tillstånd må icke meddelas,

med mindre riksorganisationen

lämnat medgivande till fusionen eller,

då centralkassa övertager annan

kreditkassas rörelse, Konungen eller

myndighet Konungen förordnar prövat

övertagandet icke vara till skada

för det allmänna. Om ansökan, som

gjorts inom föreskriven tid, så ock

om beslut, som meddelats i anledning

av ansökningen, skall tillsynsmyndigheten

ofördröjligen avsända underrättelse

till länsstyrelsen.

Tillsynsmyndigheten skall ombesörja,

att kungörelse om beslut, varigenom

tillstånd lämnas till fusionsavtalets

verkställande, jämte besvärslmnvisning

ofördröjligen införes i allmänna

tidningarna och i tidning, som

är allmänt spridd inom de berörda

kassornas verksamhetsområden. Där

så finnes påkallat, må kungörelsen införas

i två eller flera sådana tidningar

som sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits,

skall inom sex månader sedan beslutet

vunnit laga kraft av båda kassor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

87 §.

1 mom. Jordbrukskassa må övertaga

annan jordbrukskassas rörelse

eller del därav, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga annan

kreditkassas rörelse eller del därav,

med mindre Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det

allmänna samt lämnat tillstånd därtill.

3 mom. Om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa och

med godkännande av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma centralkassas

verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

87 §.

2 mom. Har kreditkassa övertagit

annan kassas rörelse helt eller delvis

och finnes bland sistnämnda kassas

tillgångar egendom, som kreditkassa

ej må förvärva, må den egendomen,

även om sådant fall ej är för handen

som i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av

den övertagande kassan. Egendom

som kassan på detta sätt förvärvat

skall, i den mån egendomen ej, jämlikt

vad i nyssnämnda lagrum stadgas,

må av kassan behållas, åter av
-

nas styrelser anmälas för registrering.

Anmälan skall vara åtföljd av beslutet

i huvudskrift eller avskrift, så

ock av lagakraftbevis.

När beslut om tillstånd till fusionsavtalets

verkställande registrerats,

anses fusionen genomförd.

3 mom. Vid tillämpning i fråga om

fusion av kreditkassor av bestämmelserna

i 103 § 2 mom. lagen om

ekonomiska föreningar skall vad där

stadgas om rättens tillstånd i stället

avse tillsynsmyndighetens tillstånd.

88 §.

1 mom. Jordbrukskassa må övertaga

del av annan jordbrukskassas

rörelse, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga del av

annan kreditkassas rörelse, med

mindre Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det allmänna

samt lämnat tillstånd därtill.

2 mom. Om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa

och med godkännande av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma centralkassas

verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

88 a §.

Har kredilkassa övertagit annan

kassas rörelse helt eller delvis och finnes

bland sistnämnda kassas tillgångar

egendom, som kreditkassa ej må

förvärva, må den egendomen, även om

sådant fall ej är för handen som i 40

eller 41 § sägs, förvärvas av den övertagande

kassan. Egendom som kassan

på detta sätt förvärvat skall, i den

mån egendomen ej, jämlikt vad i

nyssnämnda lagrum stadgas, må av

kassan behållas, åter avyttras så snart

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

yttras så snart lämpligen kan ske och lämpligen kan ske och senast då avsenast

då avyttring kan äga rum utan yttring kan äga rum utan förlust för

förlust för kassan. kassan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock skola

äldre bestämmelser alltjämt gälla då avtal att kreditkassas rörelse skall övertagas

av annan kassa träffats före nämnda dag.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 mom. kommunalskaitelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag -----samma

tillfälle.

Har förening (överlåtande förening),

som är av beskaffenhet som

i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar sägs och som icke

driver penningrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter, genom fusion

enligt 96 § 1 mom. nämnda lag

uppgått i annan sådan förening

(övertagande förening) och har den

övertagande föreningen genom fusionen

övertagit fordringar i rörelse,

skall såsom intäkt i den övertagande

föreningens rörelse räknas belopp,

varmed dessa fordringar i sistnämnda

förenings räkenskaper vid fusionstillfället

upptagits över de hos den

överlåtande föreningen i beskattningsavseende

gällande värdena vid

samma tillfälle. Härvid skall förening,

som vid sidan av sin egentliga verksamhet

driver sparkasserörelse genom

att från medlemmar mottaga

medel för förvaltning, icke på denna

grund anses driva penningrörelse.

1 Senaste lydelse se 1957: 72.

(Föreslagen lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag---samma

tillfälle.

Har förening (överlåtande förening),

som är av beskaffenhet som

i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar sägs och som icke

driver penningrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter, genom

fusion enligt 96 § 1 mom. nämnda

lag uppgått i annan sådan förening

(övertagande förening) och har den

övertagande föreningen genom fusionen

övertagit fordringar i rörelse,

skall såsom intäkt i den övertagande

föreningens rörelse räknas belopp,

varmed dessa fordringar i sistnämnda

förenings räkenskaper vid fusionstillfället

upptagits över de hos den

överlåtande föreningen i beskattningsavseende

gällande värdena vid

samma tillfälle. Härvid skall förening,

som vid sidan av sin egentliga verksamhet

driver sparkasserörelse genom

att från medlemmar mottaga

medel för förvaltning, icke på denna

grund anses driva penningrörelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vad i första punkten detta stycke

stadgas skall gälla jämväl vid fusion

enligt 87 § 1 mom. lagen den 25 maj

1956 om jordbrukskasserörelsen, oaktat

föreningarna driva penningrörelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga

om eftertaxering för år 1962 och tidigare år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 december

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning rörande

fusion mellan jordbrukets kreditkassor m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Den metod som användes när kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen

slås samman med annan sådan kreditkassa kan beskrivas så att den överlåtande

kassan överlåter sina tillgångar och skulder, d. v. s. hela sin rörelse, till

den övertagande kassan, varjämte medlemmarna i den förstnämnda kassan

överföres till den sistnämnda. Den överlåtande kassans rörelse fortsättes av

den övertagande kassan medan den överlåtande likvideras. Metoden är en

tillämpning av allmänna civilrättsliga regler om överlåtelse, skuldövertagande

och likvidation.

Det finnes för jordbrukskassornas del inga speciella fusionsbestämmelser.

Tanken på sådana avvisades av jordbrukskasseutredningen (SOU 1955: 1

s. 145), enär utredningen ansåg att de specialregler om fusion som fanns i

annan lagstiftning inte lämpade sig för kreditinrättningar. Den hittills tilllämpade

metoden hade visat sig ändamålsenlig för de sammanslagningar av

jordbrukskassor, som sedan åtskillig tid förekommit i ganska stort antal.

Metoden hade praktiserats utan besvärande konsekvenser vare sig i skattehänseende

eller i annat hänseende.

I en den 6 mars 1961 ingiven skrift har Sveriges jordbrukskasseförbund,

som utgör riksorganisation inom jordbrukskasserörelsen, med bifogande av

en av hovrättsrådet P.-E. Furst på förbundets uppdrag utarbetad promemoria

angående fusion av kreditkassor framhållit, att vissa olägenheter, som följer

med den hittills tillämpade metoden för sammanslagning av kreditkassor, kan

komma att bli påtagliga när det gäller de sammanslagningar mellan centralkassa

och jordbrukskassor, som måste genomföras vid övergång till s. k. tvåledssystem

enligt 23 § lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen,

d. v. s. att centralkassorna under riksorganisationen arbetar utan jord
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

brukskassor. Till olägenheterna hör att oförmånliga skattekonsekvenser kan

uppkomma, att det vid sammanslagning som ej är fusion krävs en viljeförklaring,

uttrycklig eller genom konkludent handling, av medlem i överlåtande

förening för att han skall bli medlem i övertagande, samt att likvidation av

överlåtande förening är obligatorisk. Dessa olägenheter anser förbundet kunna

övervinnas genom särskilda fusionsregler i civilrättsligt och skatterättsligt

hänseende för jordbrukets kreditkassor och hemställer, att sådana bestämmelser

måtte utfärdas i enlighet med i promemorian framlagda förslag.

Vid promemorian fogade författningsförslag torde såsom Bihang få fogas vid

statsrådsprotokollet för denna dag.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

lantbruksstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands

(med överlämnande av yttrande från Östergötlands och Södermanlands

handelskammare), Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hushållningssällskapens förbund, Svenska landskommunernas förbund

och Föreningen auktoriserade revisorer.

Jordbrukskasseförbundets förslag har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Jag anhåller nu att få upptaga ärendet till behandling. II.

II. Civilrättsliga bestämmelser om fusion

Gällande rätt m. m.

Enligt 1 § lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen skall

rörelsens huvudsakliga ändamål vara att tillgodose jordbrukets kreditbehov

samt att främja sparverksamhet. I jordbrukskasserörelsen ingår dels jordbrukets

kreditkassor, vilka utgöres av jordbrukskassor och centralkassor för

jordbrukskredit, dels en riksorganisation, Sveriges jordbrukskasseförbund.

Kreditkassorna och riksorganisationen skall enligt uttrycklig bestämmelse i

jordbrukskasselagen registreras såsom ekonomiska föreningar. Vad om sådana

föreningar är i lag stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

kreditkassorna och riksorganisationen, såvitt ej annat följer av bestämmelserna

i jordbrukskasselagen.

Till medlem i jordbrukskassa får antagas den som äger eller brukar jordbruksfastighet

eller —- under vissa förutsättningar — annan fastighet inom

kassans verksamhetsområde samt vidare jordbruksorganisation och kommun

vars förvaltningscentrum är beläget inom kassans verksamhetsområde

(12 §). Till medlem i centralkassa far allenast antagas jordbrukskassa vars

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

styrelse har sitt säte inom centralkassans verksamhetsområde samt jordbruksorganisation

(22 §''). I riksorganisationen slutligen kan ej annan än centralkassa

för jordbrukskredit antagas som medlem (28 §).

Jordbrukskassa och centralkassa för jordbrukskredit har till huvudsaklig

uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bereda

kredit åt medlemmarna (6 och 17 §§). Jordbrukskassa får ej utan centralkassans

tillstånd förskaffa sig kredit av annan än centralkassan (13 §). Centralkassa

äger från allmänheten mottaga inlåning ävensom upptaga lån mot

förlagsbevis (17 §).

Kungl. Maj :t må lämna centralkassa tillstånd att inom sitt område eller

del därav själv utöva den verksamhet som eljest ankommer på jordbrukskassa

(23 §). Har sådant tillstånd lämnats äger centralkassan, såvitt gäller

det område som avses med tillståndet, antaga medlemmar enligt samma bestämmelser

som jordbrukskassa.

Jordbrukskasserörelsens riksorganisation är ett organ för central ledning,

samordning och kontroll av jordbrukets kreditkassor och deras verksamhet

(28 §).

Jordbrukskasserörelsen står under tillsyn av bank- och fondinspektionen

(5 §).

Såsom redan nämnts innehåller lagen om jordbrukskasserörelsen inte några

särskilda bestämmelser om fusion. Enligt 88 § skall vad i lagen om ekonomiska

föreningar är stadgat om fusion ej gälla jordbrukets kreditkassor.

1 87 § finnes dock vissa särskilda bestämmelser för det fall kreditkassa

övertar annan kreditkassas rörelse. Enligt 1 mom. får jordbrukskassa övertaga

annan jordbrukskassas rörelse eller del därav, såframt riksorganisationen

det medgivit. Centralkassa får ej övertaga annan kreditkassas rörelse

eller del därav, med mindre Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t förordnar

prövat övertagandet icke vara till skada för det allmänna samt lämnat

tillstånd därtill. I 3 mom. stadgas att, om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, den förstnämnda kassan får besluta nedsätta

reservfonden med skäligt belopp. Såsom förutsättning härför gäller dock att

beslutet om nedsättning av reservfonden godkänts av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller, såvitt gäller övergång endast mellan jordbrukskassor

inom samma centralkassas verksamhetsområde, av riksorganisationen

ensam.

Inte heller banklagen eller lagen om försäkringsrörelse innehåller särskilda

fusionsbestämmelser. Särskilda fusionsregler finnes däremot i aktiebolagslagen,

lagen om ekonomiska föreningar och sparbankslagen. För dessa

bestämmelser torde följande redogörelse här få lämnas.

Aktiebolagslagen

Bestämmelserna om fusion av aktiebolag är de äldsta. De genomfördes i

och med att 1944 års aktiebolagslag trädde i kraft den 1 januari 1948. Av de

tre paragrafer i aktiebolagslagen, som rör fusion, behandlar 174 § fusion av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

helägt dotterbolag med moderbolag, 175 § fusion mellan andra aktiebolag än

moderbolag och helägt dotterbolag samt 176 § fusion av aktiebolag i likvidation

med annat aktiebolag. De regler, som är av störst intresse i här förevarande

fråga, är de som är upptagna i 175 §.

Innebörden av sistnämnda regler är att aktiebolag må till annat aktiebolag

överlåta alla sina tillgångar och skulder mot vederlag i penningar eller aktier

i det övertagande bolaget, såframt avtal om överlåtelsen godkänts av bolagsstämman

i det överlåtande bolaget samt rätten lämnar tillstånd till fusionen.

I och med att rättens tillstånd lämnats och blivit registrerat anses fusionen

genomförd. Ledningen för det överlåtande bolaget skall då föranstalta om

skifte av det vederlag, som det övertagande bolaget lämnat. Sedan skiftet

skett och slutredovisning avgivits skall bolaget anses upplöst. Likvidationsförfarande

av eljest gängse slag erfordras således ej.

Beträffande bestämmelserna i övrigt må tilläggas följande. Minst en vecka

före bolagsstämma i det överlåtande bolaget skall vissa för fusionsfrågans

bedömning viktiga handlingar hållas tillgängliga för aktieägarna, däribland

fullständigt förslag till fusionsavtal, senaste fastställda balansräkning med

flera redovisningshandlingar, en av bolagets samtliga styrelseledamöter och

verkställande direktör undertecknad särskild berättelse rörande fusionens

lämplighet m. m. samt yttrande av revisorerna över denna berättelse såvitt

den avser bolagets ställning. Dessa handlingar skall sedan också framläggas

på stämman.

Förslag till fusionsavtal kan godkännas genom beslut av en stämma. Därför

erfordras emellertid att samtliga aktieägare är ense om fusionen. Annars

erfordras beslut av två på varandra följande stämmor. För att bli giltigt skall

beslut om fusion vid den senaste stämman biträdas av minst två tredjedelar

av samtliga röstande. Dessa röstande skall dessutom företräda minst tre

fjärdedelar av det på stämman företrädda aktiekapitalet.

Aktieägare, som motsätter sig fusionen, kan vid stämman göra förbehåll

att hans aktier skall inlösas av de aktieägare som på stämman röstat för fusion.

Inom fyra månader från det fusionsbeslut fattats eller, efter klander, fastställts

skall beslutet anmälas för registrering.

Senast nya fyra månader efter det registrering skett skall såväl det överlåtande

som det övertagande bolaget hos rätten ansöka om tillstånd att få

bringa fusionsavtalet till verkställighet. Rätten skall genom proklamaförfarande

anmoda borgenär i det överlåtande bolaget, som vill göra förbehåll om

rätt till betalning för fordran, att senast viss dag näst efter utgången av sex

månader göra anmälan därom hos rätten. Om det efter tidens utgång visas

att alla borgenärer, som gjort förbehåll, fått betalt eller säkerhet ställts för

att de skall få det, skall rätten meddela sitt tillstånd.

Meddelat tillstånd skall, inom sex månader från det tillståndet vunnit laga

kraft, anmälas för registrering av båda bolagens styrelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Lagen om ekonomiska föreningar

Bestämmelserna om fusion av ekonomiska föreningar, vilka upptogs i 1951

års lag om ekonomiska föreningar och trädde i kraft den 1 januari 1953, anknyter

nära till aktiebolagslagens fusionsbestämmelser. I föreningslagen

finns dock ingen motsvarighet till 174 § och dess regler om fusion mellan

moderbolag och dotterbolag; föreningslagen saknar stadganden om koncernförhållanden.

Om föreningar är medlemmar i varandra eller den ena äger en

dominerande anpart av insatserna i den andra, saknar i samband med fusion

rättsligt sett betydelse.

Bestämmelserna i 175 § aktiebolagslagen motsvaras i föreningslagen av bestämmelserna

i 96 och 97 §§. I sistnämnda paragrafer stadgas att föreningar

kan träffa avtal om att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall

uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att dels

medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande

dels den överlåtande föreningen utan likvidation upplöses samt alla

dess tillgångar och skulder övertages av den övertagande föreningen. Liksom

när det gäller fusion av aktiebolag fordras godkännande av stämman för den

överlåtande parten samt rättens tillstånd. När detta tillstånd lämnats och

blivit registrerat anses fusionen genomförd. Det behöver inte bli fråga om

någon fördelning av vederlag bland medlemmarna i den överlåtande föreningen;

dessa blir ju genom fusionen överförda till den övertagande. Detta

är en av de väsentliga skillnaderna mellan de två fusionsförfarandena. Den

avhänger, liksom andra skillnader, av att aktiebolag är kapitalsammanslutningar,

där tyngdpunkten i deltagandet ligger på det av deltagarna tillskjutna

kapitalet, medan föreningar är personsammanslutningar, där tyngdpunkten

i deltagandet ligger på medlemmarnas personliga aktivitet och medverkan

i föreningens verksamhet.

Fusionsbestämmelserna i föreningslagen motsvarar, som redan anmärkts,

i stort sett bestämmelserna i 175 § aktiebolagslagen, b usionsavtal, balansräkning,

förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för sista räkenskapsåret,

särskild styrelseberättelse och yttrande av revisorerna skall hållas tillgängliga

för de röstberättigade i den överlåtande föreningen och därefter framläggas

på stämma, där fusionsbeslutet skall behandlas. En skillnad i förhållande

till aktiebolagslagens regler är att stadgandet i föreningslagen om tillhandahållande

och framläggande av balansräkning, förvaltningsberättelse

och revisionsberättelse alltid avser dessa handlingar jämväl för den övertagande

parten.

Om alla röstberättigade i den överlåtande föreningen är ense om beslut att

godkänna fusionsavtalet räcker det med godkännande på en stämma. I annat

fall fordras beslut å två på varandra följande stämmor och två tredjedels

majoritet av de röstande på den sista.

Medlem i den överlåtande föreningen, som inte vill vara med om fusionen,

har rätt att säga upp sig till utträde enligt 68 § andra stycket, d. v. s. inom

en frist av en månad från beslutet eller, om beslutet fattats av fullmäktige,

inom en månad från det han underrättats om beslutet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

De fyramånadersfrister, som gäller för anmälan om registrering och sökande

av rättens tillstånd vid fusion av aktiebolag, har sin motsvarighet vid

fusion av föreningar. Reglerna om ansökan till rätten, för rättens proklamaförfarande

och dess tillsyn över att borgenärer som så önskar skall bli förnöjda

i samband med fusionen är så gott som likalydande i de två lagarna,

överensstämmelsen sträcker sig även till bestämmelsen att anmälan om registrering

av rättens beslut om tillstånd skall göras av båda de i fusionen deltagande

föreningarnas styrelser inom en frist av sex månader. Om ansökan

inte gjorts i rätt tid eller om beslutet om tillstånd inte anmälts för registrering

inom den härför stadgade tiden, skall länsstyrelsen förklara frågan om

fusion förfallen. Härom stadgas i 103 § 2 mom.

Liksom aktiebolagslagen ger föreningslagen möjlighet till fusion även när

ena parten trätt i likvidation. Bestämmelser därom är upptagna i 98 §.

S parbankslagen

Genom de fusionsbestämmelser, som upptogs i 78 § 1955 års sparbankslag,

tillkom för första gången regler, som är direkt avpassade för sammanslagning

av kreditinstitut. Dessa bestämmelser skiljer sig från aktiebolagslagens

och föreningslagens fusionsregler väsentligen därigenom att tillsynsmyndigheten

i stället för rätten skall lämna tillstånd till fusionen och att

intet proklamaförfarande erfordras.

Tillsynsmyndigheten skall göra en lämplighetsprövning, vid vilken för såväl

den överlåtande som den övertagande sparbankens del skall beaktas dels

insättares och andra fordringsägares intressen dels fusionens ändamålsenlighet

ur allmän synpunkt. Tillsynsmyndighet är för sparbankernas del vederbörande

länsstyrelse samt sparbanksinspektionen. Behörigheten att ge

tillstånd till fusion tillkommer länsstyrelsen i det län, där den överlåtande

banken har sitt säte, efter hörande av sparbanksinspektionen. Har sparbankernas

styrelser säte i skilda län skall även länsstyrelsen i det län där den

övertagande sparbankens styrelse har sitt säte höras.

Enligt 1948 års sparbankssakkunnigas förslag skulle en för affärsbanker,

sparbanker och jordbrukets kreditkassor gemensam bankinspektion bli tillsynsmyndighet

för sparbankerna i stället för länsstyrelsen och sparbanksinspektionen.

Därvid föreslogs att bankinspektionen skulle meddela tillstånd

till fusion.

Liksom föreningslagens fusionsbestämmelser anknyter sparbankslagens,

med de väsentliga avvikelser som nu anförts, nära till aktiebolagens. Då koncernförhållanden

inte kan förekomma mellan sparbanker saknas motsvarighet

till reglerna i 174 § aktiebolagslagen. Inte heller finns motsvarighet till

bestämmelserna i 176 § aktiebolagslagen, vilka reglerar fusion av aktiebolag

i likvidation med annat bolag. I propositionen med förslag till sparbankslag

uttalades, att den situation, som avses i sistnämnda lagrum, i varje fall för

sparbanksväsendets del ej hade sådana särdrag att inte de allmänna fusionsreglerna

skulle kunna tillämpas.

Sparbankerna har inte såsom aktiebolag och föreningar egenskapen av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

sammanslutningar. De är juridiska personer av särskilt slag. Deras väsentliga

underlag och innehåll är själva rörelsen och förmögenhetsmassan. Denna

förvaltas av styrelse och huvudmän som representanter för insättarna.

Styrelse och huvudmän äger icke sparbanken och har icke andel däri.

De regler som ges i 78 § sparbankslagen, kompletterade med detaljbestämmelser

i 45 § kungörelsen den 3 juni 1955 om sparbanker (SFS 1955: 422),

svarar således mot stadgandena i 175 § aktiebolagslagen (samt 96 och 97 §§

föreningslagen). Enligt dessa stadganden kan avtal träffas mellan två sparbanker,

att en överlåtande sparbanks alla tillgångar och skulder skall övertagas

av en annan genom fusion. För att fusionsavtalet skall kunna genomföras

måste det vara godkänt av huvudmännen i den överlåtande sparbanken.

Därjämte måste tillstånd lämnas av länsstyrelsen. I och med att tillståndet

registrerats, skall den överlåtande sparbanken anses upplöst samt dess tillgångar

och skulder ha övergått till den övertagande sparbanken.

Vad angår detaljbestämmelserna om fusion följer dessa samma mönster

som sina motsvarigheter i aktiebolags- och föreningslagarna. Fusionsavtal,

avskrift av den överlåtande sparbankens balansräkning, förvaltnings- och revisionsberättelser,

särskild styrelseberättelse samt yttrande av revisorerna

skall hållas tillgängliga för huvudmännen i den överlåtande sparbanken och

vid sammanträde, där frågan om fusion skall behandlas. Skulle samtliga

huvudmän acceptera fusionsavtalet erfordras blott ett sammanträde för giltigt

godkännande. Eljest måste fusionsfrågan tagas upp även på följande

sammanträde och fusionsavtalet där godkännas av minst två tredjedelar av

de vid sammanträdet närvarande huvudmännen.

De för andra fusioner gällande fyramånadersfristerna, den första för registrering

av beslutet om godkännande, den andra för ansökan om tillstånd,

återfinnes även i sparbankslagstiftningen liksom också bestämmelsen att

tillstånd skall begäras såväl av överlåtande som av övertagande part i fusionsavtalet.

Beslut om tillstånd skall av den beslutande länsstyrelsen kungöras i Postoch

inrikes tidningar samt i en eller flera tidningar med spridning inom de

berörda sparbankernas verksamhetsområden. Kungörelsen skall bl. a. innehålla

besvärshänvisning. Kungörelseförfarandet kan anses vara en form av

offentliggörande, som i viss mån ersätter proklamaförfarandet i aktiebolagsoch

föreningslagarna.

Slutligen skall inom samma sexmånadersfrist som i fråga om andra fusioner

registrering begäras av tillståndsbeslutet. Begäran måste göras både

av den överlåtande och den övertagande sparbanken.

Det må anmärkas att sparbankslagen i 79 § upptar regler för sammanslagning

i annan form än genom fusion, d. v. s. i liknande ordning som för jordbrukets

kreditkassor enligt 87 § jordbrukskasselagen. Sparbank förutsättes

i det angivna lagrummet kunna sammanslås även med penninginrättning

som ej är sparbank.

Huvudinnehållet i den motivering, som åberopats för sparbankernas fusionsregler,

kan sägas vara att de sammanslagningar av sparbanker, som är

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

påkallade ur koncentrations- och rationaliseringssynpunkt, varit svåra att

genomföra med tillämpning av äldre metod. Särskilt har man på sparbankshåll

känslomässigt reagerat starkt mot nödtvånget att upplösa överlåtande

sparbank genom likvidation. Detta undgås genom ett fusionsförfarande och

dessutom vinnes att sammanslagningen kan gå fortare. En annan svårighet

som undgås med särskilda fusionsregler är att överskott kan överföras från

överlåtande sparbank till övertagande. Med tidigare ordning fick hänsyn tagas

till lagregler med inskränkningar i den fria dispositionsrätten över överskott

vid sparbanks upphörande.

Vad angår förläggandet av tillståndsgivningen till tillsynsmyndigheten i

stället för till rätten anfördes såsom motivering bl. a., att den undersökning

huruvida fordringsägare — i sparbank väsentligen insättare — åtnöjes med

fusion, vilken åsyftas med tillståndsprövningen, icke är genomförbar i fråga

om sparbanker. Det uttalades vidare, att sparbanks borgenärer i allmänhet

skulle ha vissa svårigheter att avgöra, om de borde godkänna fusionen. Båda

dessa omständigheter ansågs tala för att tillsynsmyndigheten såsom företrädare

för insättarna och borgenärerna borde undersöka, om dessas intressen

äventyrades genom fusionen. Mot att direkt inhämta insättarnas mening kan

också anföras, att denna kan anses ha kommit till uttryck genom att huvudmännen

såsom deras representanter godkänt fusionsavtalet.

Vid tillståndsprövningen skall insättarintressena inte bara i den överlåtande

sparbanken utan också i den övertagande beaktas. Därav beror bestämmelsen

att tillståndsprövande länsstyrelse skall inhämta yttrande från länsstyrelse

som har tillsyn över den övertagande sparbanken.

Prövningen av fusions ändamålsenlighet ur allmän synpunkt avser bl. a.

överväganden, huruvida fusionen är till fördel eller nackdel för sparbanksväsendet

såsom sådant eller för den bygd, vari de berörda sparbankerna verkar.

Denna prövning har ingen motsvarighet vid fusion av aktiebolag och

föreningar.

Promemorian

I promemorian framhålles att jordbrukskasserörelsen sedan åtskillig tid

genomgått en utveckling i riktning mot koncentration och rationalisering.

Denna utveckling har i jordbrukskasseledet tagit sig ett uttryck i sammanslagningar

till större enheter. Självfallet är det, uttalas i promemorian, av

betydelse både för rörelsen och ur allmän synpunkt att en sådan utveckling

kan fortgå och att den verkligen leder till en avsedd förstärkning av rörelsen.

För att det skall bli så är det, enligt promemorian, i sin tur av vikt, att

de ombildningar som erfordras inte utsätter rörelsen för risk att lida avbräck

i form av förluster av medlemmar och kapital eller för menliga skattepåföljder

— annat än i den mån sådant är oundvikligt med hänsyn till

andras intressen och rättssäkerhetens krav. I händelse det blir fråga om att

tillämpa tvåledssystem enligt 23 § jordbrukskasselagen blir, framhålles det

vidare, denna synpunkt särskilt aktuell. En sådan övergång kan betraktas

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

som ett fortsättande i särskild och intensiv form av den koncentration och

rationalisering som pågått. I promemorian erinras om, att vikten av att i

samband med sådan övergång undvika förluster underströks i proposition

nr 122 till 1956 års riksdag med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen

in. m. Därvid uttalades, att ändringen till tvåledssystem borde syfta till en

förstärkning av rörelsens effektivitet och att man således alltid borde söka

undvika, att kassarörelsen såsom sådan genom övergång till tvåledssystem

fick vidkännas avgång av medlemmar eller eget kapital eller att annan för

rörelsen menlig följd av övergången uppkom.

Som motivering för begäran om särskilda fusionsbestämmelser för jordbrukets

kreditkassor, liknande dem för sparbanker, anföres i promemorian,

att viss risk för förlust av medlemmar och kapital föreligger vid sammanslagning

enligt nuvarande metod. Denna risk, framhålles det, har påtagligt

framträtt till följd av ett i NJA I 1958 s. 438 återgivet avgörande av högsta

domstolen. Med hänsyn till detta rättsfall får det antagas, att det vid sådan

sammanslagning som ej är fusion kräves en viljeförklaring, uttrycklig eller

genom konkludent handling, av medlem i överlåtande förening för att han

skall bli medlem i övertagande. Enligt promemorian finnes en »känslomässig»

reaktion mot likvidering av upphörande kassa, liknande sparbanksväsendets

mot likvidering av upphörande sparbank. Den har måhända ej behövt

bli så stark vid de likvidationer av enstaka jordbrukskassor som följt i de

hittillsvarande sammanslagningarnas spår. Skall det bli fråga om likvidation

av ett antal jordbrukskassor, vilka samtidigt uppgår i centralkassan vid övergång

till tvåledssystem, blir förhållandet kanske annorlunda. Då kan det,

framhålles i promemorian, tänkas, att allmänheten blir oroad och drar felaktiga

slutsatser om likvidationernas innebörd. Därför kan även kassarörelsen

som skäl för särskilda fusionsbestämmelser åberopa berättigad motvilja

mot likvidation eller intresse att slippa det hot mot rörelsens goodwill som

likvidation kan medföra. Därefter anföres.

Risken för förlust av medlemmar och kapital framträder därigenom att

det vid sammanslagningen enligt nuvarande metod torde erfordras en viljeförklaring,

uttrycklig eller genom konkludenta handlingar, för att medlem i

överlåtande jordbrukskassa skall bli medlem i övertagande centralkassa. Sannolikt

skulle det i vanliga fall inte bli så svårt att skaffa dylika förklaringar

av de berörda medlemmarna. De flesta torde vara låntagare och därför intresserade

att gå över. Även de andra torde mestadels av eget intresse och av

lojalitet mot kasserörelsen kunna påräknas vilja vara verksamma för att gå

över och alltså gärna lämna den erforderliga viljeförklaringen. Emellertid

kan del inte hållas för uteslutet alt en del jordbrukskassemedlemmar under

särskilda omständigheter skulle visa sig obenägna alt på erforderligt sätt

vara aktiva för att komina över från jordbrukskassa till centralkassa. Det

kan t. ex. tänkas att medlemmar i tider av kapitalknapphet skulle finna det

frestande att inte göra framställning om medlemskap i cenlralkassa i syfte

att vid likvidationen få ut sin andel i jordbrukskassan.

I promemorian framhålles att med fusionsregler av samma slag som i föreningslagen

minskas den risk för försvagning som kan anses föreligga med

nuvarande ordning. Med sådana regler skulle nämligen jordbrukskassemed
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

lemmarna vid fusion av jordbrukskassa med centralkassan överföras automatiskt

till sistnämnda kassa. De skulle visserligen ha en ovillkorlig rätt

att utträda, om de så ville. Men medlem, som önskade begagna denna rätt,

måste vara aktiv för att begagna sig av rätten. Han måste säga upp sig till

utträde inom den frist av en månad, som är fastställd i 68 § föreningslagen.

I fall, då kassans medlemmar själva deltager i stämma och inte representeras

av fullmäktige, måste medlemmen för att få rätt att utträda dessutom

vara aktiv på så sätt att han röstar mot fusionen på den stämma där det

slutliga fusionsbeslutet fattas. Detta följer av stadgandet i 96 § föreningslagen,

enligt vilket rätten att utträda förutsätter att »medlemmen ej samtyckt

till fusionen». Det torde, framhålles i promemorian, vara föga sannolikt

att medlemmar annat än i ganska sällsynta undantagsfall kommer att

utveckla det mått av aktivitet, som erfordras för att begagna utträdesrätten.

Det torde knappast behöva påräknas, att utträdesmöjligheten i besvärande

omfattning kommer att användas i direkt syfte att få ut andel i jordbrukskassa.

En sådan användning skulle, enligt promemorian, i långt högre

grad än vid sammanslagningar enligt gällande metod te sig som ett påtagligt

utslag av bristande lojalitet och solidaritet.

I promemorian konstateras vidare, att för kasserörelsen de särskilda fusionsreglerna,

förutom att de minskar risken för avtappning av medlemmar

och eget kapital, har den fördelen att det automatiska överförandet av

medlemmarna befriar den övertagande kassan från arbetet och besväret med

att biträda medlemmarna med att ge uttryck åt sin vilja att gå över och från

det besvär det innebär att under en tid vara oviss, huruvida de som icke

förklarat sig gå över är att betrakta som medlemmar eller icke. För medlemmarna

är, enligt promemorian, systemet med fusion också till fördel,

eftersom de i det vida övervägande antalet fall kan beräknas vilja bli automatiskt

överförda och i återstående fall har en liberalt tilltagen rätt att

utträda.

Beträffande frågan om myndighets tillstånd till fusionen anföres inledningsvis

i promemorian.

Vad angår hittills behandlade frågor i samband med sammanslagning

har förutsatts att kasserörelsen skulle få fusionsbestämmelser av samma

slag som andra ekonomiska föreningar. Dessa bestämmelser synes lämpliga

intill dess de reglerar spörsmålet om myndighets tillstånd till fusionen.

I den delen kräves enligt dessa bestämmelser rättens tillstånd. Rättens

befattning innebär en kontroll att ingen borgenär blir lidande på fusionen

och innefattar som huvudåtgärd ett omfattande proklamaförfarande,

avsett att varsko överlåtande föreningsborgenärer, såväl kända som okända.

De okända borgenärerna skall av överlåtande föreningen upptagas i en

förteckning, som ingives till rätten.

I promemorian uttalas, att proklamaförfarande och rättens befattning

med jordbrukskassas likvidation sakligt sett är skäligen obehövligt. Något

större besvär vållar däremot förfarandet varken kasserörelsen eller vederbörande

domstol, bortsett från tidsutdräkt och kungörande m. m. Härom

anföres.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

Den likvidation av överlåtande kassa, som skall äga rum vid sammanslagning

enligt nu tillämpad metod, innefattar ett proklamaförfarande av likartat

slag som fusionens. Förfarandet torde regelmässigt te sig som en

ganska tom formalitet. Jordbrukskassa kan inte ha några insättare som

borgenärer, eftersom sådan kassa enligt 30 § jordbrukskasselagen icke äger

för egen räkning driva inlåning från allmänheten. Dess möjlighet att överhuvudtaget

ha borgenärer är ytterligare begränsad enligt 13 § jordbrukskasselagen,

som gör jordbrukskassas rätt att förskaffa sig kredit beroende

av centralkassans tillstånd.

I den mån jordbrukskassa har fordringsägare — hyresvärd, leverantörer

av material etc. — övertages betalningsförpliktelsen genom fusionsavtalet

av centralkassan. Formellt har dylik fordringsägare rätt att vägra åtnöjas

med utbytet av gäldenär. Men i praktiken torde han icke komma att göra

detta eftersom centralkassa normalt torde få betraktas som en borgenär

med notorisk vederhäftighet. Cessionen kan knappast ens teoretiskt tänkas

lända borgenär till förfång. Desto mindre är sådant förfång att befara som

jordbrukskassa är subsidiärt ansvarig för centralkassas skulder enligt 11 §

jordbrukskasselagen. Genom att centralkassa övertager jordbrukskassas skuld

kommer således både centralkassans och anslutna jordbrukskassors resurser

att borga för att fordringsägare blir förnöjd.

1 promemorian konstateras att, om fusionsbestämmelser införes, av de

angivna skälen den i föreningslagen upptagna ordningen för myndighets

tillstånd blir närmast meningslös. När det gäller fusion av jordbrukskassa

med centralkassa i samband med övergång till tvåledssystem, borde det,

framhålles i promemorian, i och för sig inte behövas någon tillståndsprövning

alls av myndighet utöver den som Kungl. Maj :t verkställer enligt 23 §

jordbrukskasselagen.

Emellertid har, framhålles vidare, fusionsbestämmelser uppgift att fylla

även vid kassefusioner i andra sammanhang, t. ex. i fall av fusion av centralkassor.

I sådana fall behövs en tillståndsprövning av myndighet. Prövningen

bör avse såväl kontroll att insättare och andra fordringsägare inte blir lidande

som bedömning av fusionens lämplighet ur allmän synpunkt. Den

bör därför vara av samma karaktär som motsvarande prövning vid fusion

av sparbanker. Samma skäl som beträffande sparbankerna talar, enligt promemorian,

i dessa fall för att prövningen utföres av tillsynsmyndighet liksom

för att proklamaförfarande icke bör förekomma. För enhetlighetens

skull och för att genomgående tillgodose krav på kontroll från det allmänna

av fusioner bör vidare tillsynsmyndighetens tillstånd vara förutsättning

även för fusion av jordbrukskassa med centralkassa i samband med övergång

till tvåledssystem. Tillsynsmyndigheten bör bereda jordbrukskasserörelsens

riksorganisation tillfälle att yttra sig i fusionsärende och tillsynsmyndighetens

beslut bör i vanlig ordning kunna överklagas jämlikt 82 § jordbrukskasselagen

av envar, vars intressen beröres av beslutet.

Sammanfattningsvis föreslås i promemorian, att särskilda fusionsbestämmelser

skall införas för jordbrukets kreditkassor, att dessa bestämmelser

skall bli av samma innehåll som motsvarande bestämmelser för ekonomiska

föreningar såvitt gäller fusionens innebörd och fusionsavtalets godkän
2

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

nande av överlåtande förening, att bestämmelserna däremot i fråga om myndighets

tillstånd skall utformas på samma sätt som sparbankernas fusionsregler,

att således tillsynsmyndigheten för jordbrukets kreditkassor, dvs.

bank- och fondinspektionen, skall pröva fråga om tillstånd samt att tillståndsprövningen,

som ej skall innefatta proklamaförfarande, skall ske i

samma ordning och ha samma innebörd som motsvarande prövning av sparbankers

fusion. Dock föreslås att de nya fusionsbestämmelserna inte skall

tillämpas på kreditkassor som trätt i likvidation.

Vid sidan av fusionsreglerna föreslås i promemorian bibehållande av möjligheten

till sammanslagning utan fusion. Reglerna om sådan sammanslagning

är, som redan nämnts, upptagna i 87 §. Härom anföres.

Vad gäller sammanslagning av hela kassor, kan det antagas att fusion i

framtiden i allmänhet kommer att användas om möjlighet därtill öppnas. För

sammanslagning mellan del av kassa och annan kassa föreligger emellertid

även efter ett genomförande av de föreslagna fusionsbestämmelserna ett

påtagligt behov av de nuvarande reglerna i 87 §. Någon direkt anledning att

göra fusionsförfarandet obligatoriskt vid sammanslagning av hela kassor

synes ej föreligga. Inte heller synes införandet av fusionsbestämmelser ge

anledning att ändra det sakliga innehållet i 87 §. Bestämmelserna om godkännande

och tillstånd enligt de föreslagna fusionsreglerna avviker visserligen

från motsvarande bestämmelser i nuvarande 87 §, men avvikelserna

synes kunna motiveras både sakligt och med hänvisning till de skilda reglernas

olika tillkomst och sammanhang. Reglerna i nuvarande 87 § 1 och

3 mom. har på grund av dessa överväganden, efter vissa formella jämkningar

upptagits under 88 §. Den nuvarande 88 § skall utgå.

Sveriges jordbrukskasseförbund har i särskild skrivelse ytterligare utvecklat

skälen för ett bibehållande av nuvarande regler för sammanslagning

av del av en kassa med en annan kassa. Förbundet anför.

Förbundet har intet att erinra mot att, i samband med införandet av fusionsbestämmelser

för kreditkassorna, nuvarande — i 87 § lagen om jordbrukskasserörelsen

intagna — regler för kreditkassas övertagande av annan

kreditkassas hela rörelse upphäves. Om det går alt göra de för fusion

(»totalfusion») avsedda reglerna tillämpliga även vid kreditkassas övertagande

av del av annan kassas rörelse (»delfusion»), hemställer förbundet

att sådana regler för »delfusion» skapas; är detta icke möjligt, vidhåller

förbundet sitt krav på att nuvarande regler bibehålies, när det gäller övertagande

av del av kreditkassas rörelse. Förbundet anser det nämligen vara

ett väsentligt intresse för kasserörelsen att också i fortsättningen kunna genomföra

sammanslagning av del av kassa med annan kassa, även om fusionsbestämmelser

ej skulle gå att tillämpa. Varje jordbrukskassa har ett

geografiskt avgränsat verksamhetsområde, vilket icke kan ändras utan att del

av kassans rörelse samtidigt överföres till annan kassa. Vid sammanslagning

av två kassor är det många gånger till fördel för vissa medlemmar,

som har bättre kommunikationer till en tredje kassas kontor, att bliva överförda

till denna kassa. Fördelen av att vid sådant överförande av del avkassas

rörelse till annan kassa kunna tillämpa hittillsvarande bestämmelser,

om fusionsregler ej kan göras tillämpliga, anser förbundet avgjort överväga

de olägenheter, som i form av medlemsminskning eller skattekonsekvenser

skulle kunna uppkomma i sådana fall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

Beträffande bestämmelsernas närmare utformning hänvisas i promemorian

till ett däri intaget förslag till lag angående ändring i lagen om jordbrukskasserörelsen

(se Bihang). I lagförslaget har fusionsbestämmelserna

upptagits under en ny 87 §, som sålunda givits ett helt nytt innehåll. I anslutning

härtill anföres att 96 § föreningslagen synes kunna göras helt tilllämplig

även för fusion av kreditkassor. I enlighet med den metod som

kommit till användning i jordbrukskasselagen göres därför i promemorieförslaget

hänvisning till nämnda paragraf, med påpekande allenast att fusionsavtal

mellan kassor skall godkännas av tillsynsmyndigheten i stället

för av rätten. Vidare föreslås, att bestämmelserna i 98 § föreningslagen om

fusion med förening, som trätt i likvidation, inte skall äga tillämpning på

kreditkassor.

Slutligen anföres i promemorian.

De bestämmelser, som skall reglera myndighets tillståndsgivning har, med

vissa jämkningar på grund av kassornas egenskap av ekonomiska föreningar,

mycket nära anslutits till motsvarande bestämmelser i 78 § 3 mom. sparbankslagen

samt 45 § sjätte stycket sparbankskungörelsen. Fusionsbestämmelserna

för jordbrukets kreditkassor kommer således att bli av alldeles

samma slag, som de redan existerande fusionsbestämmelserna för andra

motsvarande juridiska personer.

Stadgandena i nuvarande 87 § 2 mom. bör efter ett införande av fusionsbestämmelser

gälla såväl vid fusion som annan sammanslagning. De föreslås

därför bli upptagna i en särskild ny paragraf, betecknad 88 a §. Momentets

utbrytning leder till en följdändring av formell art i 29 §.

En ny rubrik »Fusion m. m.» föreslås bli insatt före 87 §. Rubriken »Särskilda

bestämmelser» föreslås placerad mellan 88 a § och 89 §.

I särskild skrivelse har Sveriges jordbrukskasseförbund hemställt att de

nya bestämmelserna måtte träda i kraft så snart som möjligt och framhållit

att det ur förbundets synpunkt icke är väsentligt att ikraftträdandet förlägges

till kalenderårs eller kalenderkvartals början.

Remissyttrandena

Samtliga hörda myndigheter och organisationer tillstyrker i princip att

särskilda bestämmelser om fusion införes i jordbrukskasselagen. Vissa erinringar

mot förslagets utformning har dock gjorts i en del remissyttranden.

Från remissyttrandena torde följande få här återgivas.

Bank- och fondinspektionen säger sig för sin del — utan att därmed ta

ställning till frågan om lämpligheten av en framtida övergång till tvåledssystem

— i princip kunna tillstyrka att fusionsbestämmelser införes även

för jordbrukskasserörelsens del och att dessa utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget. Inspektionen anför vidare.

Som utredningsmannen nämnt har inom kasserörelsen sedan länge pågått

en organisatorisk koncentrationsprocess. Antalet jordbrukskasseenheter

har sålunda under 1940- och 50-talen minskat med 179. Denna fas i utvecklingen

är ännu icke avslutad. Ytterligare ett antal sammanslagningar

2f llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 50

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majts proposition nr 50 år 1962

av jordbrukskassor kan väntas bli aktuella inom den närmaste tiden. Härtill

kommer att en övergång till ett tvåledssystem på sina håll ifrågasatts,

en åtgärd som ju kräver en sammanslagning av jordbrukskassor även med

det närmaste överordnade ledet centralkassan.

Tidigare har några speciella regler om fusion icke ansetts erforderliga;

först genom 1956 års jordbrukskasselagstiftning tillskapades några enkla

regler, som hade avseende på sammanslagning av jordbrukskassor. Ett avgörande

av Högsta Domstolen 1958 (NJA 1958 s. 438) riktade emellertid

uppmärksamheten på vissa svagheter i den gällande lagstiftningen, vilka

gjort det klart att denna icke erbjöd en tillräckligt smidig lösning av fusionsfrågan,

i alla händelser icke i det fall en övergång till tvåledssystem

ifrågasattes. Det är mot bakgrunden av den i korthet beskrivna utvecklingen

som det föreliggande förslaget får bedömas. Detta anknyter till förebilder

såväl i lagstiftningen om ekonomiska föreningar som i sparbankslagstiftningen.

Enligt sparbanksinspektionen är ett fusionsförfarande vid sammanslagning

av kreditkassor förenat med bestämda fördelar och saknar påvisbara

nackdelar. Härutinnan överensstämmer, framhålles i yttrandet, inspektionens

uppfattning med den, som kommit till uttryck i promemorian. I den

mån en koncentration av jordbrukets kreditkassor framstår som önskvärd

ur enskild eller allmän synpunkt synes därför enligt inspektionens mening

även möjlighet till sammanslagning med den innebörd, som utmärker fusionsinstitutet,

böra slå till buds. Inspektionen framhåller vidare.

I förevarande förslag ha reglerna om fusion i väsentliga delar konstruerats

efter förebild av fusionsbestämmelserna i sparbankslagen. Sparbanksinspektionen

kan icke heller finna att något hinder däremot föreligger. I fusion

shänseende finnes visserligen den beaktansvärda skillnaden mellan sparbanker

och jordbrukets kreditkassor, att de senare är privatägda, men detta

förhållande synes ej beröra utformningen av lagbestämmelserna om själva

förfarandet, även om det kan få konsekvenser ur skattesynpunkt. Vid tillkomsten

av föreningslagen har det ej heller förutsatts annat än att regleringen

av föreningsmedlemmarnas ekonomiska intressen vid fusionsöverlåtelse

skall ske helt i avtalet därom och därför icke behöver föranleda någon

föreskrift i lagen. Detsamma torde gälla även i detta fall.

Även om sammanslagningar av kreditkassor redan nu är fullt genomförbara,

säger sig överståthållarämbetet inte vilja ifrågasätta annat än att

ett införande av särskilda rättsregler om fusion skulle innebära åtskilliga

fördelar. Därvid framstår det enligt ämbetets mening otvivelaktigt som

mest ändamålsenligt att — på sätt som skett i det i promemorian framlagda

förslaget — anknyta till bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Sveriges lantbruksförbund och hushållningssällskapens förbund anser att

det saknas skäl att för jordbrukskassorna utesluta tillämpningen av 98 § lagen

om ekonomiska föreningar. Det torde, framhåller förbunden, kunna bli

aktuellt att genom fusion låta en jordbrukskassa, som är i likvidation, gå

upp i en annan kreditkassa.

Beträffande förslaget, att medlemmarna i den överlåtande kassan automatiskt

skall bli medlemmar i den övertagande, ifrågasätter länsstyrelsen i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Göteborgs och Bohus län, med hänsyn till innehållet i 22 §ii gallande lag

om jordbrukskasserörelsen, om inte tillstånd till fusion bör kompletteras

med regler, varav uttryckligen framgår att, efter jordbrukskassas uppgående

i centralkassa för jordbrukskredit, centralkassan äger, såvitt avser det

område där jordbrukskassan haft sin verksamhet, antaga medlemmar enligt

samma bestämmelser som jordbrukskassa.

Beträffande tillsynsmyndighetens prövning anser bankoch

fondinspektionen, att fusionens ändamålsenlighet ur allmän synpunkt

inte skall prövas, och anför därvid.

Enligt 87 § 2 mom. i förslaget skall tillsynsmyndighetens tillståndsprövning

grundas icke blott på ett bedömande av huruvida fusionen kan anses

förenlig med deras intressen, som är insättare i eller eljest har fordringar

å de av fusionen berörda kassorna, utan även huruvida fusionen framstår

som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. Bestämmelsen ar hamtad från /8 §

3 mom. sparbankslagen och är en naturlig konsekvens av det procedere,

som enligt denna lag tillämpas vid tillkomsten av en sparbank. I detta hanseende

gäller att tillsynsmyndigheten för sparbankerna — i detta fall länsstyrelsen

— skall vid meddelande av fastställelse a sparbanks reglemente

pröva, huruvida sparbanken är nyttig för det allmänna (7 §). Vidare må

länsstyrelsen meddela sparbank tillstånd till avdelningskontor i kommun,

där sparbanken icke förut driver rörelse, endast om sparbanksverksamheten

i kommunen finnes kunna vara till nytta för det allmänna. En motsvarande

prövning tillkommer emellertid ej inspektionen, nar det galler jordbrukets

kreditkassor. Enligt 10 § jordbrukskasselagen faststalles jordbrukskassas

verksamhetsområde av riksorganisationen (Sveriges jordbrukskasseförbund)

Vid bildandet av jordbrukskassa skall stadfastelse a dess stadgar

sökas hos länsstyrelsen. I ärendet skall visserligen tillsynsmyndigheten (inspektionen)

höras, men dess granskning avser att stadgarna överensstämmer

med jordbrukskasselagen samt lag och författning i övrigt ävensom att stadgarna

innehåller föreskrifter som gör kassan agnad att fullgöra små uppgifter

(7 §) och är sålunda rent formell; någon prövning av kassans nytta

för det allmänna göres varken av länsstyrelsen eller inspektionen. Centra - kassas verksamhet åter bestämmes helt av Kungl. Maj :t, som stadfaster sådan

kassas stadgar och i samband därmed gor en formell och materiell

prövning (18 §). — Av det nu sagda framgår att jämförelsen med sparbankerna

när det gäller fusionens ändamålsenlighet från allmän synpunkt icke

är bindande för jordbrukskasserörelsens del. Denna passus bor dartor utgå

ur 87 § 2 mom. andra stycket av förslaget.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om inte vid ansökan om

tillstånd att bringa fusionsavtal i verkställighet bör fogas förteckning över

den överlåtande kassans borgenärer, därest detta inte framgår av fusions
-

avtalet.

Frågan om kreditkassors sammanslagning utan fusion har

berörts i ett par remissyttranden. Bank- och fondinspektionen anmäler en

från förslaget avvikande mening och anför.

Utredningsmannen har påvisat, att vissa nackdelar är förenade med den

hittills tillämpade metoden för sammanslagning av kassor och har dartor

föreslagit införandet av särskilda fusionsbestämmelser. rIrols detta föreslås

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

i 88 § lagförslaget, att de nuvarande reglerna — som innebär att kassa genom

avtal kan överlåta hela sin rörelse eller del därav till annan jordbrukskassa

efter riksorganisationens medgivande — skall bibehållas vid sidan

av de nya fusionsbestämmelserna. Detta är ägnat att förvåna. De gamla bestämmelserna

kommer inte längre att fylla någon funktion utom möjligen

regeln om nedsättning av reservfond. Inspektionen frågar sig om den gamla

metoden överhuvudtaget längre går att tillämpa efter det förut nämnda

avgörandet av Högsta Domstolen, av vilket framgår att en kollektiv överöring

av medlemmarna från den överlåtande till den övertagande kassan

icke tangre är möjlig annat än genom regelrätt fusion. Konsekvensen härav

norde vara att nuvarande 87 § 1 och 3 mom. upphäves och att således motsvarande

88 § i förslaget utgår.

Sveriges Inntbruksförbund uttalar i denna fråga följande.

8rund av_ det i jordbrukskasseförbundets promemoria angivna rättstallet

NJA I 1958: 438 torde det icke längre vara möjligt att bibehålla regeln

tran 87 § jordbrukskasselagen, som intagits i 88 § 1 mom. förslaget, om man

vid en deloverlåtelse vill nå det resultatet, att genom avtalet medlemmarna

i det mot överlåten rörelsedel svarande geografiska området skall överföras

till den övertagande kreditkassan. Denna regel synes nämligen enligt jord
r

rilon^aSorw»\rec^n^n^oens Stänkande (s. 144) och vederbörande proposition

fs. 205 -Öb) vila på antagandet, att en förening eller kassa skulle genom

torenmgsmassigt beslut kunna överföra medlemmar till en annan förening,

vo o i ta antaSaade icke godtagits av Högsta Domstolen, torde förslagets

. s 1 mom- enligt Lantbruksförbundets mening böra utformas så att fusionsreglerna

gäller i tillämpliga delar och att de av »delfusionen» direkt

berörda medlemmarna ej behöver göra särskilda inträdesansökningar till

den övertagande kassan.

Sparbanksinspektionen påpekar, att i och med att, enligt promemorieförslaget,

97 § lagen om ekonomiska föreningar — såvitt avser kreditkassorna

— ersättes med särskilda föreskrifter i nya 87 § 2 mom. jordbrukskasselagen

torde ock böra föreskrivas, att bestämmelserna i 103 § 2 mom.

föreningslagen skall äga motsvarande tillämpning på fusion enligt 87 § 2

mom. jordbrukskasselagen. Det är att märka, framhåller inspektionen, att i

tredje stycket av sistnämnda lagrum föreslagna bestämmelser korresponderar

med stadgandena i 103 § 2 mom. föreningslagen.

Departementschefen

När en kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen överlåter sina tillgångar

och skulder, d. v. s. hela sin rörelse, till en annan sådan kassa, sker detta med

tillämpning av allmänna civilrättsliga regler om överlåtelse, skuldöverlagande

och likvidation. Några särskilda regler om fusion finnes inte för kreditkassornas

del. Kreditkassorna är registrerade som ekonomiska föreningar,

men enligt lagen om jordbrukskasserörelsen gäller icke fusionsreglerna

i föreningslagen vid sammanslagning av jordbrukets kreditkassor. Något

behov av speciella fusionsregler för kreditkassornas del ansågs nämligen inte

föreligga vid tillkomsten av 1956 års lag om jordbrukskasserörelsen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Sveriges jordbrukskasseförbund bär nu hemställt om särskilda fusionsregler

i civilrättsligt och skatterättsligt hänseende för jordbrukets kreditkassor.

Vid framställningen har fogats en promemoria med förslag till sådana

bestämmelser jämte en ingående utredning om behovet därav.

Förslaget har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen. Vissa erinringar

beträffande den närmare utformningen har dock gjorts.

Den av jordbrukskasseförbundet förebragta utredningen ger vid handen

att den metod för sammanslagning av jordbrukets kreditkassor, som hittills

tillämpats, är förenad med vissa praktiska olägenheter. Dessa olägenheter

består i att vid sådan sammanslagning medlemmarna i den överlåtande kassan

inte automatiskt blir medlemmar i den övertagande samt att det kräves

ett likvidationsförfarande för att upplösa den överlåtande kassan. Jag

kan i likhet med samtliga remissinstanser tillstyrka att sådana bestämmelser

införes i jordbrukskasselagen att dessa olägenheter undanröjes.

Då kreditkassorna är registrerade såsom ekonomiska föreningar synes det

naturligt att, såsom i promemorian föreslagits, låta fusionsreglerna i lagen

om ekonomiska föreningar bli tillämpliga vid sammanslagning av kreditkassor

med de ändringar, som betingas av de speciella förhållandena vid

fusion av dylika kassor.

Det i promemorian framförda förslaget att för verkställande av fusion

mellan kreditkassor skall i stället för rättens tillstånd krävas tillstånd av

tillsynsmyndigheten, d. v. s. bank- och fondinspektionen, har inte föranlett

några erinringar från remissinstansernas sida. Även enligt min mening synes

det lämpligt att i detta hänseende söka anslutning till regler, som redan

finnes för ett annat slag av kreditinstitut, nämligen sparbanker. Beträffande

den prövning som tillsynsmyndigheten skall ha att göra vid fusion av

kreditkassor vill jag dock framhålla följande.

Enligt bestämmelserna i 87 § 1 mom. jordbrukskasselagen får jordbrukskassa

icke övertaga annan jordbrukskassas rörelse med mindre riksorganisationen

lämnat sitt medgivande. För att centralkassa skall få övertaga annan

kredilkassas rörelse kräves vidare att Kungl. Maj:t eller myndighet

Kungl. Maj :t förordnar prövat övertagandet icke vara till skada för det allmänna

samt lämnat tillstånd därtill. Enligt min mening bör även i fortsättningen

prövningen, huruvida fusionen är ändamålsenlig och lämplig, liksom

hittills ankomma på riksorganisationen respektive, då fråga är om fusion

med centralkassa, på Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj:t

förordnar. Härmed avses exempelvis överväganden, huruvida fusionen är

till fördel eller nackdel för jordbrukskasserörelsen som sådan eller för den

bygd, vari de berörda kassorna verkar. Vad jag nu förordat innebär att den

prövning, som enligt gällande bestämmelser skall ske av riksorganisationen

respektive Kungl. Maj:t vid sammanslagning av kreditkassor, bibehålies

i fusionsfallet. Innan ansökan om tillstånd till fusion upptages till

prövning har således tillsynsmyndigheten att tillse att medgivande eller tillstånd

som nu sagts föreligger. För övergång till ett tvåledssystem, d. v. s. då

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

centralkassa övertager och själv utövar den verksamhet som eljest ankommer

på jordbrukskassa, fordras enligt 23 § jordbrukskasselagen Kungl.

Maj :ts tillstånd, vilket måste beaktas, då ansökan om tillstånd till dylik fusions

verkställande prövas.

Bank- och fondinspektionens tillståndsprövning skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen kan anses vara förenlig med deras intressen,

som är insättare i eller eljest har fordringar å de av fusionen berörda kassorna.

Beträffande ansökningshandlingarna vid sökande av tillstånd till fusion

har i ett remissyttrande ifrågasatts om inte en förteckning över den överlåtande

kassans borgenärer bör bifogas. Sådan borgenärsförteckning krävs

visserligen vid fusion av aktiebolag och av ekonomiska föreningar men är

där betingad av att rätten skall skicka skriftlig underrättelse till varje känd

borgenär. Då något dylikt underrättelseförfarande av skäl som i promemorian

framhållits inte synes erforderligt vid fusion av kreditkassor, saknas

anledning kräva avgivande av borgenärsförteckning.

I anledning av att en länsstyrelse ifrågasatt om inte uttryckligen bör stadgas,

att centralkassa vid övergång till tvåledssystem äger antaga medlemmar

enligt samma bestämmelser som jordbrukskassa, vill jag framhålla att

ett sådant stadgande redan finnes i 23 § jordbrukskasselagen och givetvis

blir tillämpligt då jordbrukskassa genom fusion uppgår i centralkassa. Även

i dylikt fall fordras, som redan framhållits, Kungl. Maj :ts tillstånd för övergång

till ett tvåledssystem.

Förslaget i promemorian innehåller en särskild bestämmelse om att vad

i 98 § lagen om ekonomiska föreningar stadgas ej skall gälla jordbrukets

kreditkassor, d. v. s. att fusion inte skall få ske om kreditkassa redan trätt i

likvidation. Frågan torde för jordbrukskasserörelsens del inte ha någon

större praktisk betydelse, men å andra sidan saknas enligt min mening

anledning att betaga kreditkassa som trätt i likvidation möjligheten till

fusion. Jag finner därför inte anledning förorda att ett sådant stadgande införes.

De i promemorian föreslagna fusionsreglerna i övrigt synes med vissa

ändringar av redaktionell natur kunna godtagas. På sätt sparbanksinspektionen

föreslagit synes dock böra stadgas att det vid tillämpning av bestämmelserna

i 103 § 2 mom. lagen om ekonomiska föreningar — d. v. s. att frågan

om fusion förfaller om ansökan om rättens tillstånd inte i tid anmälts

för registrering m. m. — i fråga om fusion av kreditkassor gäller tillsynsmyndighetens

tillstånd.

Beträffande frågan huruvida man i jordbrukskasselagstiftningen vid sidan

av det nya fusionsinstitutet bör bibehålla de nuvarande reglerna om

sammanslagning av kreditkassor delar jag den av bank- och fondinspektionen

uttalade åsikten, att det inte finnes anledning att ha två metoder för

sammanslagning av kreditkassor. Sedan den föreslagna lagstiftningen trätt i

kraft bör en kreditkassa kunna överlåta sin rörelse till en annan kassa endast

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

med tillämpning av fusionsbestämmelserna. Däremot vill jag med hänsyn

till vad Svenska jordbrnkskasseförbundet anfört inte motsätta mig att tidigare

bestämmelser alltjämt får gälla när kreditkassa övertager del av annan

kreditkassas rörelse. Att för dylika delfusioner, som kan antagas vara

relativt sällan förekommande, införa särskilda regler i syfte att möjliggöra

ett automatiskt överförande av medlemmar anser jag icke böra ifrågakomma.

De speciella fusionsreglerna bör förbehållas de fall då den överlåtande

föreningen genom fusionen upplöses. Jag tillstyrker således att nuvarande

regler för sammanslagning av kreditkassor bibehålies såvitt gäller delfusioner.

Den föreslagna lagstiftningen synes böra träda i kraft dagen efter den,

då lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Någon anledning

att uppskjuta ikraftträdandet till den 1 januari 1963 synes inte föreligga.

Äldre bestämmelser bör dock gälla då beslut om sammanslagning

av kassor träffats före ikraftträdandet.

III. Skatterättsliga bestämmelser om fusion

Gällande rätt m. m.

I skattelagarna har intagits bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen

vid vissa fusioner mellan aktiebolag och mellan ekonomiska föreningar.

En kortfattad redogörelse för dessa bestämmelser torde här få

lämnas.

Fusion mellan aktiebolag

Genom beslut av 1950 års riksdag infördes i skattelagarna bestämmelser,

som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen,

d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.

Vid utformningen av dessa bestämmelser har den grundläggande principen

varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden för de från dotterbolaget

övertagna tillgångarna skall vara lika med de i beskattningshänseende

gällande värdena hos dotterbolaget vid fusionstillfället. Dotterbolagets med

obeskattade vinstmedel upplagda dolda reserver skall övergå till moderbolaget

och skattemässigt behandlas, som om de uppstått hos moderbolaget.

I femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen uttryckes

denna princip sålunda, att moder- och dotterbolag skall anses ha utgjort en

skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kommunalskattelagen,

att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget övertagit

råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen,

skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret

skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret

upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger en uppskrivning

och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet.

Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en

nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är

att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moderbolagets

och inte dotterbolagets taxering.

Beträttande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 §

8 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upptagits

till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande

-— det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets

rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall

förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotterbolaget

gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att

ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningarna

för avdrag för avskrivning föreligger.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räkenskaperna

verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionstörptiktelser,

garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med

tusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag —

vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dotterbolaget

redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för

sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.

Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upptagits

en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de hos dotterbolaget

gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räknas

som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt

tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda

bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas

ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall en häremot svarande

synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sistnämnda

bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller denna

avsättning.

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

— beträffande vid fusion övertagna inventarier och andra liknande tillgångar

— såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid

fusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegränsad

rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga motsvarande

tillämpning.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits

den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från

dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

gångsvärdet och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångsvärde

resp. ingående virkesförråd för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moderbolaget

berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som sistnämnda

bolag — därest det inte genom fusionen upplösts -— varit berättigat

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moderbolaget

skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,

för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har

införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.

Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrunden

av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i

princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget

efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan

före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft

aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig realisationsvinst

på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget.

I sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget avyttrat

genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så

anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta innebär

bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses

tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffningskostnad

skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffningskostnaden

skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet

även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisationsvinstberäkningen

avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen

åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt tillgången

i fråga.

De särskilda skattereglerna gäller emellertid inte om något av de bolag

som fusionerar driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.

Fusion mellan ekonomiska föreningar

Genom beslut av 1957 års riksdag infördes i skattelagarna särskilda bestämmelser

även vid fusion av ekonomiska föreningar, som är av beskaffenhet

som i 1 § 1951 års lag om ekonomiska föreningar sägs. Dessa bestämmelser

motsvarar i stort sett de bestämmelser som gäller vid fusion enligt 174 §

1 mom. lagen om aktiebolag och för vilka redogörelse redan lämnats och har

intagits i samma paragrafer i skattelagarna.

Liksom då fråga är om fusion av aktiebolag gäller de speciella fusionsreglerna

i skattelagarna vid fusion av ekonomiska föreningar endast under

förutsättning att inte någon av föreningarna driver penningrörelse eller

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

yrkesmässig handel med fastigheter. Förening som vid sidan av sin egentliga

verksamhet driver sparkasserörelse genom att från medlemmar mottaga medel

för förvaltning skall dock inte på denna grund anses driva penningrörelse.

lntörandet i skattelagarna av särskilda bestämmelser vid fusion av ekonomiska

föreningar föranleddes av ett av regeringsrätten den 3 februari 1955

meddelat utslag med anledning av besvär över ett av riksskattenämnden

den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked i taxeringsfråga. Frågan gällde

skattekonsekvenserna vid fusion av ekonomiska föreningar. Förhandsbeskedet

var grundat på att — med visst undantag — de i skatteförfattningarna

för fusion av helägt dotterbolag med moderbolag enligt 174 § aktiebolagslagen

gällande bestämmelserna i tillämpliga delar borde gälla även vid fusion

enligt 96 § föreningslagen.

Regeringsrätten förklarade emellertid i sitt utslag, att verkningarna i

skattehänseende av fusion mellan ekonomiska föreningar borde bedömas

som om den överlåtande föreningens tillgångar övergått till den övertagande

föreningen genom ett med köp eller byte jämförligt fång. överlåtande

förening skulle enligt utslaget vara skattskyldig för skattepliktig inkomst,

som belöpte på tiden före fusionens genomförande. För beräkning

härav skulle särskilt bokslut för denna tid upprättas. I bokslutet skulle intäkten

av rörelse — utom såvitt angick fast egendom — beräknas med hänsyn

till de i fusionsavtalet upptagna värdena på föreningens tillgångar.

Medlem i överlåtande förening skulle vara skattskyldig såsom för utdelning,

för vad han uppbar vid fusionen i form av andelar i den övertagande

föreningen, kontanter och annat, allt i den mån värdet därav översteg inbetald

insats i den överlåtande föreningen.

Vid tillkomsten av 1951 års lag om ekonomiska föreningar hade förutsatts

att de däri upptagna fusionsbestämmelserna inte skulle föranleda några

skattekonsekvenser. Då det genom regeringsrättens förenämnda utslag

visade sig att denna förutsättning icke höll streck, upptogs frågan om att

ändra skattelagstiftningen.

De år 1957 i skattelagarna införda särskilda fusionsreglerna för ekonomiska

föreningar innebär i korthet följande.

Som huvudprincip gäller att man betraktar de fusionerande företagen

såsom en skattskyldig med de konsekvenser i olika hänseenden som detta

för med sig. För såväl den överlåtande föreningen som den övertagande

föreningen skall på grund härav intäkt av rörelse beräknas utan hänsyn

till de i fusionsavtalet angivna värdena å de tillgångar, som genom fusioneringen

övergår från den ena till den andra föreningen. För den överlåtande

töreningen leder detta till att föreningen genom fusioneringen icke anses tillförd

intäkt utan vid tidpunkten för fusionens genomförande kan upptaga

tillgångar m. m. efter samma principer som i tidigare bokslut.

För den övertagande föreningen gäller även såtillvida detsamma som den

icke genom fusioneringen som sådan anses tillförd intäkt. Avgörande är

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

till vilket värde den övertagande föreningens tillgångar m. m. införes i den

övertagande föreningens räkenskaper. Härför avgörande kan i sin tur vara

det sammanlagda insatsbelopp, som den överlåtande föreningens medlemmar

gottskrives såsom insats i den övertagande föreningen. Gottskrives

medlemmarna ett sammanlagt belopp motsvarande högst den överlåtande

föreningens eget kapital, d. v. s. dess insatskapital och öppna reserver, kan

den övertagande föreningen införa den överlåtande föreningens tillgångar

m. m. till värden motsvarande de bokförda värdena därå hos den överlåtande

föreningen. Inga skattekonsekvenser behöver då uppstå för den övertagande

föreningen.

Skulle denna åter gottskriva de överförda medlemmarna ett sammanlagt

insatsbelopp överstigande den överlåtande föreningens eget kapital och kan

den övertagande föreningen icke genom att anlita öppna reserver täcka

skillnaden, återstår för den övertagande föreningen icke annat än att upptaga

värdena å de övertagna tillgångarna till belopp överstigande bokförda

värdena hos den överlåtande föreningen. Skattekonsekvenserna för den övertagande

föreningen inträder då efter vad som gäller rörande uppskrivning

av värden å tillgångar hos skattskyldig. Den övertagande föreningen har

alltså att såsom intäkt och därmed en tillkommande post upptaga det belopp,

varmed fordringar, lager samt maskiner och inventarier upptages över

de hos den överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande värdena

vid samma tillfälle, dock med rätt att vid sitt efterföljande bokslut verkställa

av- och nedskrivningar därå liksom å sina övriga tillgångar efter

vanliga regler.

För normalfallet, nämligen då de medlemmar av den överlåtande föreningen,

som övergår till den övertagande föreningen, såsom insats i denna

icke gottskrives högre sammanlagt insatsbelopp än den övertagande föreningens

eget kapital, behöver fusioneringen således icke leda till några

skattekonsekvenser för någon av de i fusioneringen deltagande föreningarna.

Vid fusion skall enligt 1957 års lagstiftning medlem i överlåtande förening

åtnjuta förmånen, att såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än

som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar

i den övertagande föreningen (38 § 1 mom. sista stycket kommunalskattelagen).

Promemorian

I promemorian konstateras till att börja med att jordbrukets kreditkassor

torde få anses vara »av beskaffenhet som i 1 § lagen om ekonomiska

föreningar sägs», ehuru de på grund av sin särart till en del är underkastade

särskilda bestämmelser. De faller emellertid klart utanför tillämpningsområdet

för de år 1957 i lagstiftningen införda fusionsreglerna på grund av

undantaget i fråga om förening, som driver penningrörelse.

>1 Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 50

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Det påpekas vidare att skattelagarnas fusionsregler inte heller är tililämpliga

vid sammanslagningar av affärsbanker och sparbanker. Enligt

promemorian kan emellertid dylika företag undvika skattekonsekvenser

vid fusioner. Härom anföres.

Vid sammanslagningar av affärsbanker, vilka regelmässigt sker mellan

banker som till varandra står eller ställts i förhållande helägt dotterbolagmoderbolag,

torde det emellertid vara möjligt att undvika skattekonsekvenser

genom att före fusionen överföra överskottsmedel från banken-dotterbolaget

till banken-moderbolaget genom utdelning å dotterbolagets aktier.

Skattefrihet för sådan utdelning torde nämligen åtnjutas jämlikt 54 § andra

stycket kommunalskattelagen.

Vad angår sparbanker torde dessa —- under förutsättning att överföring

av tillgångar sker till de hos överlåtande sparbanken vid fusionstillfället

bokförda värdena — undgå skattekonsekvenser vid fusion på den grund atL

i dem icke finnes ägarintressen av något slag.

I promemorian erinras om att i proposition nr 122 till 1956 års riksdag

med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen m. m. underströks, att tilllämpningen

av 23 §, d. v. s. övergång till tvåledssystem, ej fick medföra avgång

av medlemmar eller eget kapital eller annan för kasserörelsen menlig följd.

Vidare anföres i promemorian att beskattningskonsekvenserna vid fusion

av kreditkassor synes komma att medföra oöverstigliga hinder för tilllämpning

av fusionsinstitutet. Uttalandet i 1956 års proposition ger, enligt

promemorian, vid handen, att det ansetts uteslutet att hinder på grund av

skattelagstiftningen skulle föreligga. Skattekonsekvenser skulle medföra

minskning av de fusionerande kassornas eget kapital och därmed också en

minskning av den säkerhet som vederbörande centralkassa erbjuder sina

insättare. De skulle innebära just en sådan menlig följd som enligt uttalandet

borde undvikas. Beskattningen skulle träffa redan beskattad, såsom

kapital avsatt intäkt. Fusionen är, framhålles i promemorian, en rent strukturmässig

ändring i kasserörelsens inre organisation.

Såsom argument för att kassorna skall få skattelättnader just i den form,

som meddelas genom 1957 års lagstiftning, d. v. s. efter mönster av vad som

gäller vid fusion av helägt dotterbolag med moderbolag anföres ytterligare

i promemorian, att centralkassa och anslutna jordbrukskassor står i ett

faktiskt koncernförhållande till varandra; i själva verket utgör de redan

i de flesta hänseenden, såsom vid beräkning av inlåningsunderlag och kassareserv,

ansvarighet gentemot centralkassans borgenärer och för övrigt vid

så gott som hela den bankmässiga verksamhetens bedrivande, en faktisk enhet.

Detta argument torde enligt promemorian ge särskild tyngd åt kravet

på skattelättnad vid fusioner i samband med övergång till tvåledssystem.

Det kan emellertid, framhålles vidare, med visst fog dessutom påstås att

alla rörelsens kassor står i ett faktiskt koncernförhållande till varandra

och att det därför föreligger osedvanligt starka skäl att medgiva skattelättnad

vid fusioner av kassor överhuvudtaget.

I promemorian hemslälles, att — därest fusionsregler i enlighet med

förslaget införes i jordbrukskasselagen — 1957 års lagstiftning skall ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

vidgas så att den kommer att omfatta även fusioner av kreditkassor. Skattereglerna

bör enligt promemorian träda i kraft den 1 januari 1962 och

tillämpas redan vid 1962 års taxering.

Remissyttrandena

Förslaget till särskilda skatteregler vid fusion av jordbrukets kreditkassor

har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

I några remissyttranden har dock ifrågasatts om inte fusionsreglerna i

skattelagarna borde utsträckas till att gälla alla ekonomiska föreningar,

som driver penningrörelse. Sålunda anför sparbanksinspektionen.

Det har i den framställningen åtföljande promemorian icke utretts vad

den egentliga anledningen skulle vara till att ekonomisk förening — och

aktiebolag — som driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med las

tigheter undantagits från de skattelättnader vid fusion, som galla tor dylika

sammanslutningar i övrigt. När fråga nu uppstår om undanröjande av

undantaget i fråga för kreditkassornas del synes grunden för detsamma

först böra klargöras. Upprinnelsen torde, såvitt inspektionen kan finna, vara

att söka i ett uttalande av 1949 års utskiftningsskattesakkunmga i ett den

30 november 1949 avgivet betänkande (SOU 1949:56) dar som motivering

för att skattelättnader vid fusion icke skola gälla för de fall, då nagotdera

av de fusionerande bolagen driver bl. a. penningrörelse, anfores följande.

»Denna vtterligare begränsning har föranletts av praktiska skal för att m jliggöra

en enkel beräkning av dotterbolagets utskiftningsskatteskuld vid

fusionstillfället och för att icke komplicera de tillagg till kommunalskattelagen

m. in., som enligt de sakkunnigas mening bliva erforderliga, därest

lättnader i utskiftningsskatlehänseende medgivas vid fusion. För de bolag,

som genom denna begränsning undantagas från lattnader, torde emellertid

fusion sbestämmelserna knappast ha någon storre betydelse.» Samma motivering

har tydligen senare fått gälla även med avseende pa ekonomiska föreningar.

Det förefaller sålunda för kreditkassornas del huvudsakligen vara

kompliceringen av tilläggen till kommunalskattelagen m. m. som s u e

kvarstå som hinder för den likställighet i skattehänseende, som nu ifragasättes.

Vari kompliceringen närmare skulle bestå har icke angivits. Fmellertid

uttalas i den i proposition 1957: 46 relaterade departementspromemorian,

att ifrågavarande undantagsbestämmelse torde sakna egentlig praktisk

betydelse, när fråga är om föreningar. Utgående från att detta ar

riktigt vill sparbanksinspektionen ifrågasatta, om det icke ar lämpligare att

nu upphäva undantagsställningen för ekonomisk förening, som driver penningrörelse,

i stället för att enligt föreliggande förslag gora ytterligare ett

undantag från undantaget — utöver det som redan gjorts för förening, som

vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserorelse genom att

från medlemmar mottaga medel för förvaltning.

Kammarrätten erinrar om den försiktighet, varmed bestämmelserna om

skatteeftergift vid fusion efter hand utbyggts, och den restriktivitet, som

från början och alltjämt präglar dessa skatteregler. Härom anföres.

När fråga är om aktiebolag, aktualiseras vid fusion i första hand utskiftningsskatleproblem,

i andra hand inkomslskatteproblem. Forsta gången

lagstiftaren lämnade föreskrifter i hithörande ämnen kan sagas vara, nar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

1948 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj :t att efter särskild prövning enligt

närmare angivna riktlinjer dispensera från utskiftningsskatt vid sammanslagning

av försäkringsföretag. Sedermera utsträcktes bemyndigandet

att avse jämväl inkomstskatt, som aktualiserades genom sammanslagningen.

För de s. k. allmänna aktiebolagen, dvs. huvudsakligen andra än försäkrings-

och bankaktiebolag, erhölls eu skattemässig reglering genom en lagstiftning

först vid 1950 års riksdag och inte redan i samband med att civilrättsliga

fusionsbestämmelser upptogs i den nya aktiebolagslagen av år

1944. Utskiftningsskatten tilldrog sig därvid i första hand uppmärksamhet

och relativt invecklade regler om befrielse från denna skatt eller om uppskov

med dess erläggande tillskapades. Samtidigt gavs emellertid även regler

för bedömandet av genom fusion aktualiserade inkomstskatteproblem,

närmast i syfte att erhålla garanti för att obehöriga skatteförmåner inte

skulle uppkomma i fall, där utskiftningsskattelättnader lämnades.

De nu antydda bestämmelserna gavs eu från flera synpunkter restriktiv

utformning. De fick avseende endast å fall av fusion enligt 174 § 1 mom.

aktiebolagslagen, dvs. då fråga är om moderbolag och helägt dotterbolag.

Vidare får inte något av bolagen driva penningrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter. Sistnämnda inskränkningar uppbärs av hänsyn till

den situation, som uppkommer då två bolag sammanslås och dotterbolaget

innehar värdepapper eller fastigheter av varulagers natur, medan tillgångar

hos moderbolaget av detta slag skattemässigt är av annan natur.

Vad härefter angår ekonomiska föreningar, gavs de civilrättsliga fusionsreglerna

i 1951 års föreningslag men de åtföljdes inte omedelbart av några

skattebestämmelser. Ett utslag i Regeringsrätten den 3 februari 1955 aktualiserade

emellertid en skattelagstiftning i ämnet, vilken kom till stånd år

1957. Med hänsyn till gällande skattemässiga behandling av vinstmedel, som

utskiftas från ekonomisk förening, blev därvid tal allenast om reglering av

inkomstbeskattningen vid fusion. De nya bestämmelserna anknöt nära till

motsvarande regler vid fusion av aktiebolag. Undantag för förening, som driver

penningrörelse eller handlar med fastigheter, upptogs sålunda och av

i huvudsak enahanda skäl som gjorde sig gällande när fråga var om aktiebolag.

Det nu återgivna finner kammarrätten ge en bild av utvecklingen fram

till regler för aktiebolag och ekonomiska föreningar av principiellt mycket

snarlik konstruktion och med inbördes överensstämmande begränsningar.

Det remitterade förslaget innebär enligt kammarrättens uppfattning ett delvis

genombrytande av begränsningsreglerna för de ekonomiska föreningarnas

vidkommande, nämligen såvitt gäller jordbrukskassor.

Vid ett ställningstagande till den ifrågasatta lagändringen anser kammarrätten

i första hand böra övervägas, huruvida de skäl, som uppbär den regel

enligt vilken skatteeftergift för jordbrukskassor nu ej ifrågakommer, innefattar

materiella invändningar mot den ifrågasatta skattelagstiftningen.

Kammarrätten kan inte finna att så är förhållandet. Inskränkningen i fråga

är — som framgår av det förut sagda — tillkommen med tanke på sådana

situationer, där den överlåtande föreningen i motsats till den övertagande

innehar tillgångar av visst slag, som är av varulagers natur. I förevarande

fall är de båda kontrahenterna vid fusionen i nämnda hänseende likställda.

Med hänsyn härtill och då det synes kammarrätten vara ett samhälleligt in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

tresse att underlätta rationella strukturförändringar inom jordbrukskasseområdet,

finner sig kammarrätten vilja i och för sig tillstyrka den begarda

författningsändringen.

Möjligtvis kan emellertid, framhåller kammarrätten, resas invändningar

av annan art mot ett genomförande av lagstiftningen i nu föreslagen ordning.

Kammarrätten åsyftar det förhållandet att det kan finnas med

jordbrukets kreditkassor jämförbara aktiebolag eller ekonomiska föreningar,

för vilka skatteeftergifter skulle vara i lika mån befogade. Kammarrätten

tänker då i första hand på kreditinstitut eller andra företag som

driver penningrörelse, men det kan även vara anledning beakta företag,

som ställts utanför skattelältnadsbestämmelserna enär de yrkesmässigt

handlar med fastigheter. Det kan därför göras gällande, att den nu aktuella

frågan borde prövas i ett vidare sammanhang till undvikande av en lagstiftning,

som till äventyrs kan te sig som ett gynnande av vissa associationer

framför andra. Kammarrätten är emellertid inte beredd att utifrån

sistnämnda synpunkter göra något ställningstagande mot vad nu ifrågasatts

till genomförande. Härför erfordras enligt kammarrättens uppfattning

uppgifter, vartill kammarrätten saknar tillgång, utvisande vidden av de

olägenheter, som nuvarande regler medför för jordbrukets kreditkassor,

samt intresset för andra sammanslutningar att erhålla motsvarande lättnader.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län och överståthållarämbetet. Sistnämnda myndighet anför vidare.

Emellertid gäller här fråga om införandet av särskilda permanenta beskattningsregler

för sammanläggandet av endast vissa föxetag. För försäkringsföretagens

del har till förhindrande eller undanröjande av en icke

önskvärd inkomstbeskattning i samband med fusion mellan försäkiingsföretag

vilka ur allmän synpunkt bedömts såsom önskvärd i enlighet med

proposition nr 175 till 1949 års riksdag, Kungl. Maj :t bemyndigats att efter

särskild framställning medgiva befrielse från den skyldighet att erlagga

statlig och kommunal inkomstskatt, som därvid må uppkomma. Ehuru det

icke synes böra ifrågakomma att vid fusioner och sammanslagningar av

jordbrukets kreditkassor tillämpa ett sådant förfarande, synes det emellertid

icke vara opåkallat — för att undvika ett flertal specialregler — att

ställa frågan, huruvida icke beskattningskonsekvenserna vid företagssammanslutningar

borde prövas och regleras i ett större sammanhang.

Beträffande den tidpunkt, när bestämmelserna bör träda i kraft, framhåller

riksskattenämnden följande.

Då fusion enligt de nya reglerna skall kunna ske först efter utgången av

år 1961 skulle det vid 1962 års taxering kunna bli aktuellt att tillampa

28 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen i dess nya lydelse allenast

beträffande kreditkassa med räkenskapsår, som utgår under januari eller

februari 1962, och verkställa fusion under denna tid. Då det emellertid enligt

vad riksskattenämnden inhämtat icke förekommer att jordbrukets kreditkassor

ha räkenskapsår, som icke sammanfalla med kalenderår, och det

sålunda icke kan komma i fråga att tillämpa de nya reglerna vid 1962 års

taxering, torde övergångsbestämmelsen till ändringen i kommunalskattelagen

böra givas det innehållet, att lagen träder i kraft den 1 januari 1962

men alt äldre bestämmelser skola tillämpas vid 1962 års taxering.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Departementschefen

De skatteproblem, som kan uppkomma vid fusioner, är av mycket skiftande

slag och därför svåra att i detalj reglera. I skattelagstiftningen har emellertid

efter hand införts särskilda bestämmelser som reglerar skattekonsekvenserna

vid vissa slag av fusioner men detta har skett först sedan det

visat sig att ett påtagligt behov av en reglering förelegat. De skatterättsliga

fusionsreglerna har på grund härav hittills kommit att begränsas till fusioner

enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § 1 mom. lagen om ekonomiska

föreningar.

Dessa särskilda fusionsregler gäller emellertid inte bolag eller förening,

som driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter. Att undantag

gjorts för dylika företag beror på att speciella skatteproblem uppkommer

då i fusionen deltar företag, som driver rörelse av angivet slag. Tillgång

som hos det överlåtande företaget utgjort anläggningstillgång kan

hos det övertagande företaget bli lagertillgång eller tvärtom. Ett sådant behov

av fusionsregler för nu ifrågavarande företag, som motiverat en detaljreglering

av dessa skatteproblem, har hittills inte visats föreligga.

Av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår att skattekonsekvenserna

vid fusion mellan jordbrukets kreditkassor måste befaras försvåra genomförandet

av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusionsbefrämjande

föreskrifter, som jag nyss föreslagit skola införas i jordbrukskasselagen,

inte motverkas av skattelagstiftningen, synes särskilda bestämmelser

som reglerar skattekonsekvenserna vid dylika fusioner nu böra meddelas.

Jordbrukets kreditkassor är registrerade som ekonomiska föreningar och

fusionen skall enligt förslaget till civilrättslig lagstiftning genomföras i huvudsak

enligt de bestämmelser som gäller vid fusion av ekonomiska föreningar.

Kreditkassorna driver emellertid penningrörelse och omfattas därför

inte av de nuvarande skatterättsliga fusionsreglerna.

Den verksamhet, som jordbrukets kreditkassor får bedriva, är i detalj

reglerad i jordbrukskasselagen. Man har därför helt andra möjligheter att

bedöma skattekonsekvenserna vid fusion mellan dylika kassor än när fråga

äT om fusion mellan andra föreningar, där endera eller båda driver penningrörelse.

Några speciella skatteproblem uppkommer inte på den grund att

kassorna driver penningrörelse. De tillgångar, som vid fusionen övergår från

en kassa till en annan, kan inte ändra karaktär från anläggningstillgångar

till varulager eller tvärtom. Det behöver därför inte möta några betänkligheter

att låta de för icke penningdrivande föreningar gällande fusionsreglerna

bli tillämpliga även för jordbrukets kreditkassor. Jag kan sålunda tillstyrka

att på sätt i promemorian föreslagits regler av denna innebörd införes i skattelagarna.

Bestämmelserna synes böra träda i kraft samtidigt med de nya

fusionsreglerna i jordbrukskasselagen och tillämpas första gången vid 1963

års taxering.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Tilläggas må att frågan om reglering av skattekonsekvenserna i Övriga

fall av fusion, vilka icke nu omfattas av de skatterättsliga fusionsreglerna,

självfallet inte kan lösas i detta sammanhang. Det synes även lämpligt avvakta

de förslag, som allmänna skatteberedningen kan komma att framlägga,

innan frågan om fusionsregler vid inkomstbeskattningen göres till föremål

för närmare ställningstagande.

IV. Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen;

samt

2) lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Författningsförslagen torde som Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet

för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets u - låtande över det under 1) omförmälda förslaget till lag om ändring i lagen

den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen måtte för det i 87 §

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Olof Sundström

1 I bilagan intaget förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), som överensstämmer med det vid propositionen fogade lagförslaget,

har här uteslutits.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Bilaga

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasserörelsen

Härigenom forordnas dels att 29, 87 och 88 §§ lagen den 25 mai 1956 om

jordbrukskasserörelsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

tit a“ LnaTda af Ska11 närmast efter 88 § införas en ny paragrafbetecknad

88 a §, av nedan angiven lydelse, dels att rubriken närmast före 87 §

samma lag skall flyttas och införas närmast före 89 § de/s ock att närmast

fore nyssnämnda 87 § skall inforas en ny rubrik av nedan angiven lydelse

(Nuvarande lydelse)

29 §.

I stället---gälla följande.

Av kreditkassas---ånyo vid
taga
Till

reservfonden---sina in
satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 87 § 3

mom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd balansräkning

finnes hava uppstått på

kassans verksamhet i dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta medel.

(Föreslagen lydelse)

29 §.

I stället---gälla följande.

Av kreditkassas---ånyo vid
taga.

Till reservfonden---sina in
satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 88 § 2

mom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd balansräkning

finnes hava uppstått på

kassans verksamhet i dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta medel.

88 §.

Vad i 96—98 §§ lagen om ekonomiska

föreningar är stadgat om fusion

skall ej gälla jordbrukets kreditkassor.

Om fusion m. m.

87 §.

1 mom. Genom fusion må jordbrukskassa

uppgå i annan kreditkassa

och centralkassa i annan centralkassa.

Därvid skall vad i 96 och 98 §§

lagen om ekonomiska föreningar är

stadgat om fusion gälla, dock att för

fusionsavtals verkställande skall fordras

icke rättens utan tillsynsmyndighetens

tillstand. 1 stället för bestämmelserna

i 97 § nämnda lag skall vid

fusion mellan kreditkassor gälla vad

nedan i 2 mom. stadgas.

2 mom. Senast fyra månader efter

det på anmälan jämlikt 96 § 2 mom.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

37

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

lagen om ekonomiska föreningar registrering

skett av beslut om godkännande

av fusionsavtal skall såväl den

övertagande som den överlåtande kassans

styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens

tillstånd att bringa

fusionsavtalet till verkställighet. Vid

ansökningen skall fogas bevis att registrering

skett.

Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning

skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen kan anses

vara förenlig med deras intressen,

som äro insättare i eller eljest hava

fordringar å de av fusionen berörda

kassorna. Tillstånd till fusionsavtals

verkställande må icke meddelas, med

mindre riksorganisationen lämnat sitt

medgivande till fusionen eller, då centralkassa

övertager annan kreditkassas

rörelse, Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det allmänna

samt lämnat tillstånd därtill.

Om ansökan, som gjorts inom föreskriven

tid, så ock om beslut, som

meddelats i anledning av ansökningen,

skall genom tillsynsmyndighetens

försorg underrättelse ofördröjligen

avsändas till länsstyrelsen.

Tillsynsmyndigheten skall ombesörja,

att kungörelse om beslut, varigenom

tillstånd lämnas till fusionsavtalets

verkställande, jämte besvärshänvisning

ofördröjligen införes i allmänna

tidningarna och i tidning, som

är allmänt spridd inom de berörda

kassornas verksamhetsområden. Där

så finnes påkallat, må kungörelsen införas

i två eller flera sådana tidningar

som sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits,

skall inom sex månader sedan beslutet

vunnit laga kraft av båda kassornas

styrelser anmälas för registrering.

Anmälan skall vara åtföljd av tillsynsmyndighetens

beslut i huvudskrift

eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

När beslut om tillstånd till fusionsavtalets

verkställande registrerats,

anses fusionen genomförd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

87 §.

1 mom. Jordbrukskassa må övertaga

annan jordbrukskassas rörelse

eller del därav, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga annan

kreditkassas rörelse eller del därav,

med mindre Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det

allmänna samt lämnat tillstånd därtill.

3 mom. Om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa och

med godkännande av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma centralkassas

verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

87 §.

2 mom. Har kreditkassa övertagit

annan kassas rörelse helt eller delvis

och finnes bland sistnämnda kassas

tillgångar egendom, som kreditkassa

ej må förvärva, må den egendomen,

även om sådant fall ej är för handen

som i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av

den övertagande kassan. Egendom

som kassan på detta sätt förvärvat

skall, i den mån egendomen ej, jämlikt

vad i nyssnämnda lagrum stadgas,

må av kassan behållas, åter avyttras

så snart lämpligen kan ske och

senast då avyttring kan äga rum utan

förlust för kassan.

3 mom. Vid tillämpning i fråga om

fusion av kreditkassor av bestämmelserna

i 103 § 2 mom. lagen om

ekonomiska föreningar skall vad där

stadgas om rättens tillstånd i stället

avse tillsynsmyndighetens tillstånd.

88 §.

1 mom. Jordbrukskassa må övertaga

del av annan jordbrukskassas

rörelse, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga del av

annan kreditkassas rörelse, med

mindre Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det allmänna

samt lämnat tillstånd därtill.

2 mom. Om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa

och med godkännande av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma centralkassas

verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

88 a §.

Har kreditkassa övertagit annan

kassas rörelse helt eller delvis och finnes

bland sistnämnda kassas tillgångar

egendom, som kreditkassa ej må

förvärva, må den egendomen, även om

sådant fall ej är för handen som i 40

eller 41 § sägs, förvärvas av den övertagande

kassan. Egendom som kassan

på detta sätt förvärvat skall, i den

mån egendomen ej, jämlikt vad i

nyssnämnda lagrum stadgas, må av

kassan behållas, åter avyttras så snart

lämpligen kan ske och senast då avyttring

kan äga rum utan förlust för

kassan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser alltjämt skola gälla då beslut att kreditkassas rörelse skall

övertagas av annan kassa träffats före nämnda dag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

39

Bihang

Till promemorian fogat förslag till lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasserörelsen

Härmed förordnas dels att 29, 87 och 88 §§ lagen den 25 maj 1956 om

jordbrukskasserörelsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf betecknad 88 a § av

nedan angiven lydelse, dels att överskriften vid 87 § samma lag skall flyttas

och införas vid 89 § dels ock att vid nyssnämnda 87 § skall införas ny överskrift

enligt nedanstående.

29 §.

I stället--— — gälla följande.

Av kreditkassas---- — ånyo vidtaga.

Till reservfonden----sina insatser.

Nedsättning av reservfonden må förutom i fall som avses i 87 § 2 mom.

beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning

finnes hava uppstått på kassans verksamhet i dess helhet och som icke

kan ersättas av befintliga, till framtida förfogande avsatta medel.

Om fusion m. m.

87 §.

1 mom. I fråga om fusion av kreditkassa med annan kreditkassa skola

stadgandena i 96 § lagen om ekonomiska föreningar äga tillämpning med

den ändring beträffande 1 mom. första stycket sista punkten, att för fusionsavtals

verkställande icke fordras rättens utan tillsynsmyndighetens tillstånd.

I stället för bestämmelserna i 97 § nämnda lag skola de föreskrifter

tillämpas som meddelas i 2 mom. nedan. Vad i 98 § lagen om ekonomiska

föreningar stadgas skall ej gälla jordbrukets kreditkassor.

2 mom. Senast fyra månader efter det på anmälan jämlikt 96 § 2 mom.

lagen om ekonomiska föreningar registrering skett av beslut om godkännande

av fusionsavtal, skall såväl den övertagande som den överlåtande

kassans styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens tillstånd att bringa

fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skall fogas bevis, att beslutet

blivit registrerat.

Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen dels kan anses vara förenlig med deras intressen, som

äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda kassorna

dels framstår som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. Innan beslut

meddelas skall jordbrukskasserörelsens riksorganisation hava beretts tillfälle

avgiva yttrande i ärendet.

Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats

i anledning av ansökningen, skall genom tillsynsmyndighetens försorg

underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.

På tillsynsmyndigheten skall ock ankomma att ombesörja, att kungörelse

om beslut, varigenom tillstånd lämnas till fusionsavtalets verkställande,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

jämte besvär shänvisning ofördröj ligen införes i allmänna tidningarna och

i tidning, som är allmänt spridd inom de berörda kassornas verksamhetsområden.

Där så finnes påkallat, må kungörelsen införas i två eller flera

sådana tidningar, som sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslutet

vunnit laga kraft av såväl den övertagande som den överlåtande kassans

styrelse anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av tillsynsmyndighetens

beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

När beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats, anses

fusionen genomförd.

88 §.

1 mom. Jordbrukskassa må genom avtal som icke avser fusion enligt

87 § övertaga annan jordbrukskassas rörelse eller del därav, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa genom avtal som icke avser fusion enligt 87 § övertaga

annan kreditkassas rörelse eller del därav, med mindre Konungen eller

myndighet Konungen förordnar prövat övertagandet vara ändamålsenligt ur

allmän synpunkt samt lämnat tillstånd därtill.

2 mom. Om del av kreditkassas rörelse enligt avtal som icke avser fusion

enligt 87 § skall övertagas av annan kassa, må efter beslut av den överlåtande

kassan samt med godkännande av tillsynsmyndigheten och riksorganisationen

eller, såvitt gäller avtal mellan jordbrukskassor inom samma centralkassas

verksamhetsområde, med godkännande av riksorganisationen ensam,

reservfonden i den överlåtande kassan nedsättas med skäligt belopp.

88 a §.

Har kreditkassa övertagit annan kreditkassas rörelse helt eller delvis och

finnes bland den överlåtande kassans tillgångar egendom, som kreditkassa

ej må förvärva, må den egendomen även om sådant fall ej är för handen som

i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av den övertagande kassan. Egendom som

kassan på detta sätt förvärvat skall, i den mån egendomen ej, jämlikt vad i

nyssnämnda lagrum stadgas, må av kassan behållas, åter avyttras så snart

lämpligen kan äga rum utan förlust för kassan.

Särskilda bestämmelser

89 §.

Enskildas förhållanden---— mål yppas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

41

Till promemorian fogat förslag till lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

28 §.

3 mom. Har bolag--— samma tillfälle.

Har förening (överlåtande förening), vilken är av beskaffenhet som i 1 §

lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar sägs, genom fusion enligt

96 § 1 mom. nämnda lag uppgått i annan sådan förening (övertagande

förening) och har den övertagande föreningen genom fusionen övertagit

fordringar i rörelse, skall såsom intäkt i den övertagande föreningens rörelse

räknas belopp, varmed dessa fordringar i sistnämnda förenings räkenskaper

vid fusionstillfället upptagits över de hos den överlåtande föreningen i

beskattningsavseende gällande värdena vid samma tillfälle. Den sålunda

stadgade ordningen för beräkning av intäkt skall dock icke gälla beträffande

förening, som driver yrkesmässig handel med fastigheter, och heller icke

beträffande annan förening, vilken driver penningrörelse, än kreditkassa

varom förmäles i lagen den 27 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen. Förening,

som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse genom

att från medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall icke på denna

grund anses driva penningrörelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1962 och skall äga tillämpning

jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering verkställes i

första instans år 1962.

1 Senaste lydelse se 1957: 72.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 22 januari

1962.

N ärvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 13 januari 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 15

december 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av tf kammarrättsassessorn S. Wernlund.

Förslaget föranledde följande yttranden.

Justitieråden Regner, af Trolle och Bomgren:

Enligt 87 § 1 mom. skall tillstånd till fusionsavtals verkställande meddelas

av tillsynsmyndigheten. I 2 mom. angives att, då centralkassa övertager

annan kreditkassas rörelse, tillstånd icke må meddelas med mindre Konungen

och eller myndighet Konungen förordnar prövat övertagandet icke vara

till skada för det allmänna samt lämnat tillstånd därtill. Bestämmelserna

giva vid handen, att sistnämnda prövning skall föregå tillsynsmyndighetens

avgörande. Med hänsyn till det sagda synes det vara olämpligt, att Kungl.

Maj :ts eller den utsedda myndighetens beslut betecknas såsom tillstånd.''

Särskild beteckning å sådant beslut torde över huvud ej vara erforderlig.

Lagrådet hemställer därför, att i 2 mom. orden »samt lämnat tillstånd därtill»

få utgå.

Regeringsrådet Jarnerup:

Enligt det remitterade förslaget skall tillstånd till fusion lämnas av tillsynsmyndigheten,

d. v. s. bank- och fondinspektionen, som därvid har att

pröva, huruvida fusionen kan anses förenlig med insättares eller andra

fordringsägares intressen. Tillstånd till fusion, varigenom centralkassa övertager

annan kreditkassas rörelse, må icke meddelas med mindre Kungl. Maj :t

eller myndighet Kungl. Maj :t förordnar prövat övertagandet icke vara till

skada för det allmänna samt lämnat tillstånd därtill.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Därest Kungl. Maj:t icke delegerar sin prövningsrätt till underordnad

myndighet, skall sålunda Kungl. Maj:t göra en förprövning, huruvida hinder

från allmän synpunkt möter mot fusionen, medan en lägre förvaltningsmyndighet

skall — efter prövning av ärendet med hänsyn till borgenärerna

samt från författningssynpunkt och eljest formellt — slutligt avgöra detsamma.

En dylik ordning kan icke anses tillfredsställande.

En förbättring synes kunna ernås därigenom, att även prövningen av fusionsärendet

från allmän synpunkt i lagen anförtros åt tillsynsmyndigheten;

redan enligt förslaget kan prövningen såsom ovan nämnts delegeras till annan

myndighet, varvid tillsynsmyndigheten närmast torde komma i fråga.

Väljes denna lösning, bör även prövning enligt 88 § 1 mom. andra stycket

i förslaget verkställas av tillsynsmyndigheten.

Anses prövningen av fusionsärendet från allmän synpunkt böra normalt

förbehållas Kungl. Maj:t, synes en bättre ordning beträffande handläggningen

kunna vinnas, om även det slutliga avgörandet får ankomma på

Kungl. Maj :t, som då alltid bör höra tillsynsmyndigheten.

Lagrådet:

I anledning av de föreslagna ändringarna i 87 och 88 §§ lärer i 58 § böra

uteslutas det där såsom anledning till likvidation upptagna fallet, att kassas

hela rörelse överlåtits till annan kassa. Beaktas detta, föranledes därav

jämkning i lagförslagets ingress.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 22 januari

1962 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 15 december 1961 remitterade

förslaget till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen

och anför därvid följande.

Såsom lagrådet framhållit bör de i departementsförslaget upptagna ändringarna

i 87 och 88 §§ föranleda ändring även i 58 §. Vad i övrigt uttalats

inom lagrådet bör enligt min mening icke föranleda annan ändring i departementsförslaget

än den som förordats av lagrådets flesta ledamöter. Jag

tillstyrker således den av dessa ledamöter föreslagna ändringen i 87 § 2

mom.

Föredraganden hemställer härefter att förslaget till lag om ändring i lagen

den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen — med nyss nämnda

ändringar jämte vissa redaktionella jämkningar i övrigt — samt förslaget

till lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) måtte genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Th. Hellström

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611376

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:134 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående lagen om semester. a1 i texten
  2. Rskr. 1962:122 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. a1 i texten
  3. BU 1962:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 s. 1 i texten
  4. BevU 1962:32 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 s. 1 i texten