Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

1962-01-26 · 96 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 94 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:53, Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;

given Stockholms slott den 26 januari 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den tid, varunder röstmottagning före val

skall äga rum, utsträckes från 18 till 30 dagar före valdagen. I anslutning

härtill förordas jämkning av åtskilliga i vallagarna uppställda tidsgränser.

Propositionen innehåller vidare förslag till regler om fartygsröstning. Finnes

anledning antaga, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utomlands

under den tid, då röstmottagning äger rum här i riket, skall Kungl. Maj :t vid

vissa val av större betydelse äga förordna, att röstmottagning utom riket

skall anordnas å fartyget, såvida icke hinder härför uppkommer. Vid röstmottagning

å fartyg skall befälhavaren eller den han i sitt ställe sätter vara

röstmottagare. Rätt att rösta å fartyg skall tillkomma fartygets personal och

passagerare.

Den rätt att på valdagen rösta å postanstalt vid sjukhus, som nu tillkommer

sjukhusets patienter, föreslås utsträckt till personal, som tjänstgör vid

sjukhuset.

I syfte att undvika onödig masskassering av valsedlar föreslås viss uppmjukning

av reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad

försegling eller eljest på föreskrivet sätt. I sådant fall skall valsedlarna

icke förklaras ogiltiga, om skälig anledning förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

Vissa regler, som har betydelse för bedömande av verkan av riksvalsedel,

föreslås i propositionen förtydligade.

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 18 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§, 62 8,

65 §, 70—73 §§, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 95 § och 96 § ävensom rubriken till

70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

18

Är något----------

Finnas å valsedel flera namn för

själva riksdagsmannavalet än som

enligt 15 § är medgivet, eller äro

namn, som särskilt upptagits för val

av efterträdare åt riksdagsman, flera

än två, anses det eller de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

För val-------.__

§•

såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i

första stycket sägs å valsedel flera

namn för själva riksdagsmannavalet

än som enligt 15 § är medgivet, eller

äro namn, som särskilt upptagits för

val av efterträdare åt riksdagsman,

flera än två, anses det eller de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

- såsom obefintligt.

41 §•

Kungörelse varom i 40 § förmäles Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall uppläsas i kyrkan och, där så skall anslås på kommunens anslagskan

ske, i ortstidningar införas. tavla och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

Underrättelse jämlikt---fastställt formulär.

54 §•

}■ Förening med----företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om----i riksgäldskontoret.

3. Partibeteckning må — ----—- ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning----56 § sägs.

5. Då partibeteckning----allmänna tidningarna.

6. Parti, som-----56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra 7. När val i hela riket till andra

7;.aIrni.??.aren sk°la a8a ram> skola i god kammaren skola äga rum, skola i god

tid fore valen från inrikesdeparte- tid före valen från inrikesdepartementet

till samtliga Konungens be- mentet till samtliga Konungens be
-

W*; av 18 *■ “SFS 1921: 316’ av 80 §- se SFS 1940: 550, av 55 §, 56 § 5 mom.,

1 Lo’ono §’ 7r A4 TA’7? § °ch rubnken till 70—75 §§, se SFS 1944:84, av 41 §, se SFS

on47s 2o°2’ A I4 § °Ch ™ § 1 mom-> se SFS 1948: 197, av 56 § 2 mom., se SFS 1952: 266, av

™ n§ s2 °c* 3 “> 7oA°oCh Z5o§’ Se SFS 1956:299> av 62 §, se SFS 1957:159, samt av

55 a §, 58 §, 71 §, 73 §, 77 § 2 och 3 mom., 95 § och 96 §, se SFS 1960: 59.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fallningshavande översändas utdrag

nr registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 1 augusti närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det förordnandet

givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets enligt

6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till —---—--

fallningshavande översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 20 juli närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det förordnandet

givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

--i registerutdragen.

55 §.

1. Val i ___—---— -— Konungen bestämmes.

Om valdag -—---- generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el
-

ler helgdag, som Konungens befallningshavande

sist trettionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen underrättas

om valdagen.

ler helgdag, som Konungens befallningshavande

sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen underrättas

om valdagen.

55 a §.

Då val------------röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte

dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen ined posten

översändas till de röstberättigade, ten översändas till de röstberättigade.

Då annat----erhålla röstkort.

Framställning om----till honom.

Röstkort må —--till efterrättelse.

Närmare föreskrifter--—- -— av Konungen.

1. Då val

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget an
givna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å tjugufemte da
gen

före valdagen. Vid anmälan skola

fogas intyg, utvisande att envar av de

anmälda kandidaterna är i röstlängd

för valdistrikt inom valkretsen upp
förd

såsom röstberättigad och senast

valdagen uppnått tjugutre års ålder,

ävensom intyg av varje kandidat, att

valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å trettiosjunde

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande att envar

av de anmälda kandidaterna är i

röstlängd för valdistrikt inom valkretsen

uppförd såsom röstberättigad

och senast valdagen uppnått tjugutre

års ålder, ävensom intyg av var
-

56 §.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

han lämnat partiet tillstånd att anmäla

honom.

Giver anmälan

Senast å

3. Två eller

Anmälan av

4. Sedan den --

Över godkända

över Konungens

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande

omedelbart kungörelse

om valet, vilken uppläses i kyrkorna

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

samt

e) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk

beskickning eller svenskt konsulat.

je kandidat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom,

anmälan skett,

intyg ingivas,

för valet,

tredje stycket.

• anses obefintligt.

av Konungen,

över valet.

5. Därefter utfärdar Konungens befallningshavande

omedelbart kungörelse

om valet, vilken anslås på kommunernas

anslagstavlor och införes i

ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

e) erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk

beskickning eller svenskt konsulat;

samt

f) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall utöva

rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

57

1. Val förrättas-------

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat stadgas

i 70—75 §§.

2. Valet äger — —------

Det åligger--------

I vallokal — —------- 58

§•

--— 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller

svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.

— ■—- inom vallokalen.

—avbryta förrättningen.

- omförmälda lista.

58

Valet skall — —---— — — —

Där å någon ort andra tider för valets

förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valförrättaren förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall finnas

minst två timmar före kloc
-

§-

— gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets

förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten förordna,

med iakttagande att tillträde till

valet skall finnas minst två timmar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kan tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast aderton

dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat gälla vad i 70—

75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning

eller konsulat.

70

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

å sjukvårdsanstalt inom riket, vid

vilken postanstalt finnes inrättad, må

å valdagen där avlämna valsedel, som

nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han

är i röstlängden uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller

lotsverket, till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å

före klockan tre eftermiddagen samt

å landet minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen och i stad

minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio dagar

före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning,

konsulat eller fartyg.

§•

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, må å valdagen där avlämna

valsedel, som nyss sagts, ändock

att sjukvårdsanstalten är belägen

å den ort, där han är i röstlängden

uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst eller tillhör

besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket,

till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å valda
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i

röstlängd upptagen, å fast postanstalt

inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av tjänsteutövning

som i 2 mom. sägs icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel,

avseende valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som

Konungen bestämmer.

71

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

70 §, skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

72

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrif
-

gen, må sådan röstberättigad före valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i den valkrets där han är i röstlängd

upptagen, å postanstalt inom

xuket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

Tillhör i fall som nu sagts

den röstberättigade besättning eller

annan personal å fartyg, där röstmottagning

enligt vad nedan är stadgat

skall anordnas, eller är han passagerare

å dylikt fartyg, må han ock avlämna

sådan valsedel å fartyget.

Förekommer, då val till andra

kammaren skola förrättas i hela riket,

anledning till antagande, att

svenskt fartyg kommer att befinna

sig utom riket under den tid, då röstmottagning

enligt 72 § sker inom riket,

äger Konungen på därom gjord

framställning föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder

härför icke uppkommer, äga rum å

fartyget. Konungen meddelar närmare

bestämmelser om behörighet att

göra sådan framställning och om den

ordning, vari framställningen skall

ske.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

70 §, skall innehava röstkort. Vid

röstmottagning å fartyg må dock den,

som innehar sjöfartsbok, avlämna

valsedel, ehuru han icke kan förete

röstkort.

Väljare, som ej är för röstmottagaren

känd, skall styrka sin identitet.

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrif
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller den lian i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å

De väljare

Ej må

Å postanstalt

Där röstmottagning

(Föreslagen lydelse)

ter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller fartygets befälhavare eller den

någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med trettionde dagen före valdagen

till och med valdagen, utom riket

dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet

eller översändas till beskickning

eller konsulat för vidarebefordran till

ämbetet.

en timme,

sina valsedlar,

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

å fartyget för röstmottagningen.

Vad befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på annat

lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes

kännedom.

Vid röstningen

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift

rörande den omständighet, som

för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.

kan medföra rätt till sådan röstning.

73 §.

---i 96 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet

ifylla ytterkuvertet. Väljare,

som enligt 71 § avlämnar valsedel

utan att innehava röstkort, skall på

lämplig plats å ytterkuvertet teckna

uppgift om fullständigt namn, yrke

eller titel, födelsetid, födelsenummer,

om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan han å

detsamma inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före

valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet

teckna uppgift rörande den om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall

Är valkuvertet

(Föreslagen lydelse)

ständighet, som för honom enligt 70 §

2 eller 3 mom. kan medföra rätt till

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, samt synes, där röstningen

sker före valdagen, den å kuvertet

tecknade uppgiften om anledningen

härtill sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert.

--till röstmottagaren.

---- för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som skall verk
den
-

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den Konungens

befallningshavande, som enligt vad

känt är skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren tillhör,

å en särskild förteckning, vilken

föres enligt av Konungen fastställt

formulär.

Därefter tillsluter röstmotlagaren ytterkuvertet.

ställa röstsammanräkning för

valkrets väljaren tillhör, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt

Konungen fastställt formulär.

av

75 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkningen,

samt av röstmottagare utom

riket till överståthållarämbetet. I det

senare fallet skola ytterkuvcrten vara

inlagda i omslag, och skall, där insändandet

sker med post, försändelsen

anordnas som värdepost. översändandet

skall ske från röstmottagare

inom riket omgående samt från

röstmottagare utom riket i så god

tid, att kuverten kunna beräknas vara

överståthållarämbetet till handa sist

å fjärde dagen efter valdagen.

Röstmottagare inom riket skall omgående

översända ytterkuvert, vari

valkuvert eller valsedelsförsändelse

inlagts, till den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Röstmottagare htom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning eller

svenskt konsulat för vidarebefordran

till överståthållarämbetet. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag,

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som

värdepost. Översändandet skall ske i

så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till

handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.

över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare

inkommit till den Konung- re inkommit till den Konungens beens

befallningshavande, som har fallningshavande, som har att verkatt

verkställa röstsammanräkningen, ställa röstsammanräkningen, skola

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i 962

(Gällande lydelse)

skall särskild förteckning föras. Kuverten

skola förvaras under lås.

(Föreslagen lydelse)

numreras i löpande följd. Efter varje

tillfälle, då ytterkuvert numrerats,

skall antalet antecknas i särskilt protokoll.

Kuverten skola förvaras under

lås.

77

1. Å utsatt —-------—

2. Hava ytterkuvert inkommit från

röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med den över sådana

kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert----

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter. Förekommer

skälig anledning antaga, att

ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

Lag samma vare, där väljaren

icke är i röstlängden för det å ytterkuvertet

angivna valdistriktet upptagen

såsom röstberättigad eller där

denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert —---—

4. Valprotokollen uppläsas och

granskas. Sigillen å omslagen jämföras

med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer därvid ej

skälig anledning antaga, att omslag

blivit efter tillslutandet öppnat, brytes

förseglingen. I annat fall lämnas

omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet.

§•

— öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från

röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med det över sådana

kuvert förda protokollet.

- ■—- — på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter. Förekommer

skälig anledning antaga, att

ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på

valet. Lag samma vare, dels då väljaren

icke är upptagen såsom röstberättigad

i det valdistrikt, som angivits på

ytterkuvertet, eller, om väljaren jämlikt

71 § avlämnat valsedel utan att

innehava röstkort, i valdistrikt å den

mantalsskrivningsort, som angivits å

ytterkuvertet, dels ock då väljaren

utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

---— såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas, därest

så påkallas, samt granskas. Sigillen

å omslagen jämföras med de sigill,

som äro avtryckta å protokollen, varefter

omslagen brytas.

78

Efter det de kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter Konungens

befallningshavande prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

§•

Efter det de kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter

Konungens befallningshavande prövar

valsedlarnas giltighet och medde
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

de beslut, vartill valsedlarna och protokollen,

med hänsyn jämväl till enligt

76 § sista stycket inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

(Föreslagen lydelse)

lar de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 76 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning.

Hava avgivna valsedlar icke förvarats

på föreskrivet sätt, skola de förklaras

ogilla, såframt ej skälig anledning

förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med

valsedlarna.

Är något —

År

å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, men har icke

å sedeln, om den upptager namnen i

en följd, det ena under det andra,

såsom första namn, samt, om sedeln

upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å dess vänstra sida

upptagits namnet på någon kandidat,

som å nämnda lista uppförts under

den beteckningen, anses samtliga

namn å valsedeln såsom obefintliga.

80 §.

såsom obefintligt.

År

å valsedel utsatt partibeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, men har icke

å sedeln, om den upptager namnen i

en följd, det ena under det andra, såsom

första namn, samt, om sedeln

upptager särskilda efterträdarenamn,

såsom första namn å dess vänstra

sida upptagits namnet på någon kandidat,

som å nämnda lista uppförts

under den beteckningen, anses samtliga

namn å valsedeln såsom obefintliga.

Vid bedömandet av vilket namn

som skall anses som det första skall

hänsyn icke tagas till namn, som

enligt första stycket är att betrakta

såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i

första stycket sägs å valsedel flera

namn för själva riksdagsmannavalet

än som enligt 59 § är medgivet, eller

äro namn, som särskilt upptagits för

val av efterträdare åt riksdagsman,

flera än två, anses det eller de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val-----------såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för

själva riksdagsmannavalet än som

enligt 59 g är medgivet, eller äro

namn, som särskilt upptagits för val

av efterträdare åt riksdagsman, flera

än två, anses det eller de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

95 §.

Valnämnden eller -—■ —- — ordentligen verkställas.

Kostnaden för------------— lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å fartyg är berättigad

att i den ordning Konungen bestämmer

utfå ersättning av statsverket

för nödiga utgifter för uppdragets

fullgörande.

96 §.

Kuvert, varom-------politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytter- I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god kuvert som avses i 73 § skola i god

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på

Ilandet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillbandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å fast postanstalt

samt å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger-------—

Blanketter till-------

(Föreslagen lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å postanstalt samt

å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

— 73 §§ sägs.

--eller magistraten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 11 §, 19 §, 20 §, 23 §, 28 §,31 §, 35—38 §§,

40 §, 41 §, 44 §, 59 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen

den 6 juni 19301 2 3 4 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Röstberättigad äger — -—- — är mantalsskriven.

_ Om rätt att i vissa fall utöva röst- Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket å postanstalt samt ut- rätt inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller om riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat stadgas i 6 kap. svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

11 §

1 mom. Allmänna kommunalval--

2 mom. Annat än allmänt kom
munalval

skall äga rum å sön- och

helgdag, som sist tjugonde dagen förut

bestämmes av länsstyrelsen. ________________

Beträffande församling---------är stadgat.

Sådant val--

Om valdag--

--sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kommunalval

skall äga rum å sön- eller

helgdag, som sist trettiofemte dagen

förut bestämmes av länsstyrelsen.

------ager rum.

underrätta generalpoststyrelsen.

19 §.

1 mom. Då kommunalval---

Röstkorten skola senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas å

olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

Upprättande och--------

2 mom. Har röstkort-----

Framställning om------

Röstkort må — --------

3 mom. Röstkort som-----

4 mom. Närmare föreskrifter--

kortet.

Röstkorten skola senast å trettiofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas

å olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

---vid valet.

— erhålla röstkort.

- ---till honom.

--före valdagen.

----- - till efterrättelse.

--- av Konungen.

> Senaste lydelse av 4 §, 20 § 3 mom., 31 §, 41 §, 44 § 2, 4 och 5 mom. samt rubriken till

6 SI?ncoS 1,?42:177’ av 23 §’ se SFS 1952:265, av 11 § 2 mom. samt 20 § 1 och 2 mom.,

II ?,FS *95?: 756, av 40 §’ se SFS 1956:30°- av 28 §, se SFS 1957: 160, samt av 19 §, 39—

38 §§, 44 § 3 mom., 59 § och 60 §, se SFS 1961: 606.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20

1 mom. När val av landstingsman,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist nittonde dagen

före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

samt

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Om val av municipalfullmåktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna ordningen

kungörelse sist nittonde dagen

före valdagen utfärdas av valnämndens

ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas

i 1 mom.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

nittonde dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande.

T kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom.

i mom. I fråga--— och kyrko

§•

1 mom. När val av landstingsman,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen

därom sist trettioförsta dagen

före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt konsulat;

samt

e) då fråga är om allmänt val, erinran

om rätt för väljare att i vissa

fall utöva rösträtt å svenskt fartyg

utom riket.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna ordningen

kungörelse sist trettioförsta

dagen före valdagen utfärdas av valnämndens

ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas

i 1 mom. a)—d).

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande. I

kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—<l).

Val är

Valsedel bör

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende å

något där förekommande namn ej

fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,

eller upptager valsedeln namn å någon,

som ej är valbar, anses sådant

namn såsom obefintligt. Jiro å valse
-

sedeln avser,

vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt

otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedeln namn å någon,

som ej är valbar, anses sådant namn

såsom obefintligt. Återstår efter till
-

23 §.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

del eller särskild del därav upptagna

flera namn, än enligt 24 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga

namnen såsom obefintliga.

28

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast aderton

dagar före valet.

31

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.

stadgas.

(Föreslagen lydelse)

lämpning av vad nu sagts å valsedel

eller särskild del därav flera namn,

än enligt 24 § är medgivet, anses det

eller de sista, övertaliga namnen såsom

obefintliga.

§•

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

gälla vad i 6 kap. stadgas.

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning valsedel å postanstalt, beskickning,

eller konsulat. konsulat eller fartyg.

35

i mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket Konungen

förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å valdagen,

må röstberättigad som på grund

av vistelse å annan ort inom riket är

förhindrad att utöva sin rösträtt vid

valförrättning för det valdistrikt, där

han är uppförd i röstlängden, å valdagen

avlämna valsedel å postanstalt.

Vid val som nu sagts må den, som

vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

å valdagen där avlämna valsedel, ändock

att sjukvårdsanstalten är belägen

å den ort, där väljaren är uppförd

i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som av
-

§.

1 mom. Vid allmänt val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket Konungen

förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å valdagen,

må röstberättigad som på grund

av vistelse å annan ort inom riket

är förhindrad att utöva sin rösträtt

vid valförrättning för det valdistrikt,

där han är uppförd i röstlängden, å

valdagen avlämna valsedel å postanstalt.

Vid val som nu sagts må den,

som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, å valdagen

där avlämna valsedel, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

15

(Gällande lydelse)

ses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt, om

det med skäl kan antagas att den röstberättigade

på grund av vistelse å annan

ort inom riket eller på grund av

vård å sjukvårdsanstalt inom riket

är förhindrad att utöva sin rösträtt å

valdagen.

2 mom. Kan med------

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

eller till följd av omständighet som

angives i 1 mom. andra stycket icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel

å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

i mom. Valsedel som----i

(Föreslagen lydelse)

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas att den

röstberättigade på grund av vistelse

å annan ort inom riket eller på grund

av vård eller tjänstgöring å sjukvårdsanstalt

inom riket är förhindrad att

utöva sin rösträtt å valdagen.

— inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

eller till följd av omständighet som

angives i 1 mom. andra stycket icke

kan utöva sin rösträtt å valdagen inom

riket, äger han avlämna valsedel

å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Konungen bestämmer.

Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade

besättning eller annan

personal å fartyg, där röstmottagning

enligt vad nedan är stadgat skall anordnas,

eller är han passagerare å dylikt

fartyg, må han ock avlämna valsedel

å fartyget.

Förekommer, då allmänt val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige skall förrättas,

anledning till antagande, att svenskt

fartyg kommer att befinna sig utom

riket under den tid, då röstmottagning

enligt 37 § sker inom riket, äger

Konungen på därom gjord framställning

föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder härför

icke uppkommer, äga rum å fartyget.

Konungen meddelar närmare bestämmelser

om behörighet att göra

sådan framställning och om den ordning,

vari framställningen skall ske.

röstlängden.

36 §.

Väljare som avlämnar valsedel en- Väljare, som avlämnar valsedel enligt

35 § skall innehava röstkort. År ligt 35 §, skall innehava röstkort.

väljaren ej för röstmottagaren känd, Vid röstmottagning å fartyg må dock

skall han styrka sin identitet. den, som innehar sjöfartsbok, av
lämna

valsedel, ehuru han icke kan

förete röstkort.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Väljare, som ej är för röstmottagaren

känd, skall styrka sin identitet.

37

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen eller, vid

annat kommunalval än som avses i

35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något

fall äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å

De väljare

Ej må

Å postanstalt

Där röstmottagning

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef

eller fartygets befälhavare eller den

någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med trettionde dagen före valdagen

till och med valdagen eller, vid

annat kommunalval än som avses i

35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något

fall äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas till överståthållarämbetet

eller översändas till beskickning

eller konsulat för vidarebefordran

till ämbetet.

en timme,

sina valsedlar,

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

d fartyget för röstmottagningen. Vad

befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på annat

lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes

kännedom.

Vid röstningen

Väljaren skall personligen inställa

38 §.

----— i 60 §.

Väljaren skall med ledning av röstkortet

ifylla ytterkuvertet. Väljare,

som enligt 36 § avlämnar valsedel

utan att innehava röstkort, skall på

lämplig plats å ytterkuvertet teckna

uppgift om fullständigt namn, yrke

eller titel, födelsetid, födelsenummer,

om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress.

Väljaren skall personligen inställa

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sig lios röstmottagaren. Han skall därvid

förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottagaren

tecknat sitt namn. Sker röstningen

före valdagen, skall väljaren

å ytterkuvertet teckna uppgift rörande

den omständighet, som för honom

enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2

eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan

än den röstkortet avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren

ett valkuvert, försett med

valbeteckning för det val röstningen

avser.

sig hos röstmottagaren. Han skall därvid

förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort enligt 36 § icke erfordras,

skall väljaren, om lian icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.

Väljaren avlämnar ytterkuvertet

vederbörligen ifyllt, sedan han å

detsamma inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före

valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet

teckna uppgift rörande den

omständighet, som för honom enligt

35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3

mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan än

den röstkortet eller sjöfartsboken avser,

samt synes, där röstningen sker

före valdagen, den å kuvertet tecknade

uppgiften om anledningen härtill

sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för det val röst
-

ningen avser.

Väljaren skall —-----------till röstmottagaren.

Är valkuvert-----------för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som enligt vad känt är skall verkställa

sammanräkning av de vid valet

avgivna rösterna, å en särskild förteckning,

vilken föres enligt av Konungen

fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna, å en

särskild förteckning, vilken föres enligt

av Konungen fastställt formulär.

40

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till

den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen, samt av röstmottagare

utom riket till överståthållarämbetet.

I det senare fallet skola

ytterkuverten vara inlagda i omslag,

och skall, där insändandet sker med

post, försändelsen anordnas som värdepost.

översändandet skall ske från

röstmottagare inom riket omgående

samt frän röstmottagare utom riket

i så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till

2 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1

§•

Röstmottagare inom riket skall omgående

översända ytterkuvert, vari

valkuvert eller valsedelsförsändelse

inlagts, till den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning eller

svenskt konsulat för vidarebefordran

till överståthållarämbetet. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag och

skall, där ytterkuverten sändas med

post, försändelsen anordnas som vär
saml.

iVr 63

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

handa sist å fjärde dagen efter valda- depost. Översändandet skall ske i så

gen. god tid, att kuverten kunna beräknas

vara överståthållarämbetet till handa

sist å fjärde dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som----verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottagamottagare

inkommit till myndighet, re inkommit till myndighet, som har

som har att verkställa röstsamman- att verkställa röstsammanräkning,

räkning, skall särskild förteckning skola numreras i löpande följd. Efter

föras. Kuverten skola förvaras under varje tillfälle, då ytterkuvert numrelås.

rats, skall antalet antecknas i särskilt

protokoll. Kuverten skola förvaras

under lås.

1 mom. Å utsatt

44 §.

— — — öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit

från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med den

över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert--------på valet.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit

från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med det

över sådana kuvert förda protokollet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning antaga,

att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade,

och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

där väljaren icke är i röstlängden för

det åt ytterkuvertet angivna valdistriktet

upptagen såsom röstberättigad

vid valet eller där denne har

utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning antaga,

att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade,

och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

dels då väljaren icke är upptagen såsom

röstberättigad vid valet i det valdistrikt,

som angivits på ytterkuvertet,

eller, om väljaren jämlikt 36 §

avlämnat valsedel utan att innehava

röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort,

som angivits å ytterkuvertet,

dels ock då väljaren utövat

sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert — —--såsom ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas

och granskas, Sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer

därvid ej skälig anledning antaga, att

omslag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall

lämnas omslaget orubbat, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

4 mom. Valprotokollen uppläsas,

därest så påkallas, samt granskas. Sigillen

å omslagen jämföras med de

sigill, som äro avtryckta å protokollen,

varefter omslagen brytas.

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses

i 34 § 1 mom. ägt rum, de från

valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 43 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning.

(Föreslagen lydelse)

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses i

34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna

insända valsedlarna granskas,

varefter myndigheten prövar valsedlarnas

giltighet och meddelar de

beslut, vartill valsedlarna och protokollen,

med hänsyn jämväl till enligt

43 § sista stycket inhämtade upplysningar,

må giva anledning. Hava: avgivna

valsedlar icke förvarats på föreskrivet

sätt, skola de förklaras ogilla,

såframt ej skälig anledning förekommer

till antagande, att obehörig

åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

Valnämnden eller---

Kostnaden för-----

59 §.

ordentligen verkställas.

------i 26 §. .....

Röstmottagare å fartyg är berättigad

att i den ordning Konungen bestämmer

utfå ersättning av statsverket

för nödiga utgifter för uppdragets

fullgörande.

60

Kuvert, varom-------

I 26 och 29 §§ -------

Kuvert, som-------—''—

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga pa landet

hos ordförande och ledamöter i valnämnd

och i kommunalnämnd samt

i stad hos magistraten ävensom hos

de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka magistraten uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Sistnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid finnas tillgängliga

även å postanstalt samt å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, där

röstmottagning äger rum.

Det åligger--------

statsverkets försorg,

mot ersättning.

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga på landet

hos ordförande och ledamöter i

valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten ävensom

hos de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka magistraten uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas tillgängliga

även å postanstalt samt å

svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningsamling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar

i vallagstiftningen.

Föredraganden anför följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade dåvarande

chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.

Waller att verkställa en översyn av bestämmelserna rörande allmänna val.

Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen ledamoten

av riksdagens andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen

C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren

C. E. R. Moberg. Utredningen, som antagit benämningen 1955 års

valutredning, har främst till uppgift att undersöka möjligheterna att främja

valdeltagandet samt att göra en teknisk översyn av vallagstiftningen. Utredningen

har framlagt ett flertal förslag till reformer på valrättens område.

Dessa förslag har till stor del kunnat läggas till grund för lagstiftning.

Såsom särskilt betydelsefull framstår härvid den s. k. röstkortsreformen,

som numera är genomförd både för andrakammarvalens och kommunalvalens

vidkommande och som innefattade en åtgärd av mera allmän räckvidd

till underlättande av valdeltagandet.

Det senaste resultatet av valutredningens arbete utgöres av ett den 25

april 1961 dagtecknat betänkande (SOU 1961: 20) om vissa frågor rörande

allmänna val. I detta betänkande har utredningen främst inriktat sitt arbete

På en undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet för

en del mera speciella välj arkategorier, för vilka svårigheter att utöva rösträtten

ofta möter med nuvarande lagstiftning. I betänkandet framlägges också

vissa förslag till reformer i syfte att avhjälpa eller minska dylika svårigheter.

Med tanke närmast på väljare, som vid val tillfället befinner sig

utom riket, föreslås sålunda en utsträckning av tiden för röstning före

valdagen. Till främjande av sjömännens valdeltagande förordas, att röstmottagning

skall under vissa förutsättningar få äga rum å fartyg. I betänkandet

dryftas även den svårlösta frågan om åtgärder till underlättande

av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. I denna del har

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

utredningen utan att taga definitiv ståndpunkt framlagt vissa alternativa

principförslag till frågans lösning. Utredningen har jämväl prövat möjligheterna

att underlätta valdeltagandet för vissa andra väljargrupper, nämligen

avlägset boende väljare, i fångvårdsanstalt intagna personer samt

vissa väljare, som på grund av sitt yrke emellanåt kunnat ha svårigheter

att utöva sin rösträtt. Även frågor av valteknisk natur har upptagits till

behandling i betänkandet. Sålunda har utredningen däri redovisat en översyn

av gällande föreskrifter om sigillering och om valsedels ogiltighet. Jämväl

på detta område föreslår utredningen vissa reformer. Utredningen har

också i betänkandet prövat möjligheterna att anordna ett snabbare sammanräkningsförfarande.

Slutligen förordar utredningen med avseende å

valnämndsorganisationen på landet vissa reformer, som med hänsyn till de

nu fungerande valnämndsledamöternas mandatperiod dock icke föreslås

skola träda i kraft förrän den 1 januari 1964.

I betänkandet framlagda förslag till ändringar i lagen om val till riksdagen

och kommunala vallagen samt förslag till kungörelse om framställning

för röstmottagnings anordnande ombord å svenskt fartyg utom riket torde

få fogas såsom bilaga till detta protokoll.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen

såvitt angår frågan om de i fångvårdsanstalt intagnas möjligheter

att utöva sin rösträtt, generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån, sjöfartsstyrelsen

såvitt angår frågan om utsträckning av tiden för röstning

före valet och om sjömännens valdeltagande, överståthållarämbetet, samtliga

länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,

Svenska landstingsförbundet, Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening,

Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska sjöfolksförbundet,

Svenska stewardsföreningen, sistnämnda fem sammanslutningar

såvitt angår frågan om utsträckning av tiden för röstning före valet och

om sjömännens valdeltagande, samt Sveriges folkpensionärers riksförbund

såvitt angår frågan om sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande.

Därjämte har överståthållarämbetet och länsstyrelserna överlämnat yttranden

från ett nittiotal kommunala organ.

De Vanföras riksförbund har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet

såvitt angår frågan om sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande

men ej inkommit med yttrande.

Det torde få ankomma på valutredningen alt med beaktande av vad som

framkommit under remissbehandlingen taga slutlig ställning till frågan

om åtgärder till underlättande av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande.

Prövningen av frågan om ändrad valnämndsorganisation synes

kunna anstå till en senare tidpunkt. Däremot är tiden inne att taga ståndpunkt

till övriga i utredningens betänkande framlagda förslag, och jag anhåller

alt nu få upptaga dem till närmare behandling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij:ts proposition nr 53 år 1962

I. Frågan om utsträckt tid för röstning före valdagen in. m.

Gällande bestämmelser

Enligt 70 § lagen om val till riksdagen (ValL) och 35 § kommunala vallagen

(KVL) äger röstberättigad i vissa fall avlämna valsedel före valdagen.

Kan med skäl antagas, att röstberättigad kominer att å valdagen vistas

utom riket, har han sålunda rätt att före valdagen rösta å postanstalt inom

riket. Samma rätt tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid

statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller

lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. Vistas röstberättigad utom

riket, äger han under vissa förutsättningar avlämna valsedel å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Röstmottagning före valet skall å postanstalt, beskickning och konsulat,

som nu sagts, äga rum från och med den adertonde dagen före valdagen

(72 § andra stycket ValL och 37 § andra stycket KVL). Å beskickning eller

konsulat får sådan röstmottagning icke fortgå längre än till dess avgivna

valsedlar skall insändas till överståthållarämbetet, vilket måste ske i så

god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter

valdagen.

Liksom röstmottagning före valet icke äger rum förrän från och med

adertonde dagen före valdagen, må ej heller valsedelsförsändelse, varigenom

äkta make avser att avge valsedel genom andre maken, anordnas förrän

tidigast aderton dagar före valet (62 § ValL och 28 § KVL).

Den tidpunkt, då röstmottagning före valet påbörjas eller anordnande av

äktamakeförsändelse tidigast får ske, är bestämd med hänsyn tagen till

andra tidsgränser, som vallagarna uppställer för olika valförberedande åtgärder.

I det anmälningsförfarande, som föreskrivits för vinnande av skydd

för partibeteckning, stipuleras flera sådana tidsgränser. Enligt 54 § 7 mom.

ValL gäller sålunda, att ansökan om registrering av partibeteckning skall

vid ordinarie andrakammarval vara gjord hos inrikesdepartementet senast

den 1 augusti närmast före valen och, då Kungl. Maj :t förordnar om

nya andrakammarval, senast femte dagen efter förordnandet, för att partibeteckningen

skall medtagas i de till länsstyrelserna utsända registerutdragen.

Parti, vars partibeteckning är upptagen å sådant registerutdrag och

som därför äger hos länsstyrelsen göra kandidatanmälan enligt 56 § ValL,

skall göra dylik anmälan sist å tjugofemte dagen före valdagen, men ändring

av anmälan kan ske senast femte dagen efter anmälningstidens utgång

(56 § 2 mom. ValL). Sedan fristen för ändring av skedd anmälan utgått,

skall länsstyrelsen ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna

kandidatanmälningarna och därefter omedelbart utfärda kungörelse om

valet, i vilken även en lista över godkända kandidatanmälningar skall in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

flyta (50 § 4 och 5 inom. ValL). Av det sagda följer alltså, att kungörelse

om valet icke kan utfärdas förrän å nittonde dagen fore valdagen.

Begynnelsedagen för röstmottagning före valet äger jämväl samband med

andra tidsgränser för valförberedande åtgärder. Då val till andra kammaren

skall förrättas allenast i del av riket, gäller sålunda, att kungörelse om

tidpunkten för valet skall ske sist trettionde dagen före valet (55 § 2 mom.

ValL). Enligt 11 § 2 mom. första stycket KVL åligger det länsstyrelse att bestämma

dag för extra kommunalval senast tjugonde dagen före valdagen.

Kungörelse om ordinarie eller extra kommunalval skall utfärdas senast nittonde

dagen före valdagen (20 § 1-3 mom. KVL). För såväl andrakammarval

som kommunalval gäller att, i den mån röstkort allmant skall utsandas

till de röstberättigade före valet, sådant utsändande skall ske senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, då röstkorten avser flera kommunalval som

förrättas på olika dagar, å samma tid före den första valdagen (55 a § andra

stycket ValL och 19 § 1 mom. andra stycket KVL).

Valutredningen

Utredningen påpekar inledningsvis, att röstmottagmng före valet enligt

en av 1934 års riksdag villkorligt antagen lag skulle äga rum från och med

trettionde dagen före valdagen. I samband med införande av skydd för

välj arbeteckning föreslogs emellertid i proposition (nr 139) till 1935 ars

riksdag, att tiden för röstmottagning före valet skulle begränsas till vad nu

gäller eller aderton dagar före valdagen. Härvid uttalade föredragande departementschefen,

att denna inskränkning av tiden för röstmottagmng

före valdagen icke syntes i någon mera betydande mån minska institutets

användbarhet. Enligt valutredningens mening synes detta uttalande också

ha besannats, såvitt gäller väljare, som under hela den tid röstningen pågår

vistas inom riket. För väljare, som vistas utom riket, torde det däremot

många gånger vara svårt att under den jämförelsevis korta tid som står

till buds för röstningen — vilken på vissa orter måste avbrytas åtskilliga

dagar före valdagen — komma i förbindelse med någon beskickning eller

något konsulat, där röstning är anordnad. Även för personer, som vistas

här i riket men som avser att före valdagen avresa till utlandet, anser utredningen

det vara fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad nu är

fallet får tillfälle att rösta på postanstalt före avresan. Utredningen anser

därför skäl föreligga att utsträcka tiden för röstning före valet. Utredningen

tillägger, att ett genomförande av dess förslag till fartygsröstning med

nödvändighet förutsätter en sådan utsträckning. På grund härav föreslår

utredningen sådan ändring av 62 § och 72 § andra stycket ValL samt 28 §

och 37 § andra stycket KVL, att röstning före valdagen, liksom ock anordnande

av valsedelsförsändelse av äkta make, far ske från och med den trettionde

dagen före valdagen.

Utredningen påpekar att, om tiden för röstning före valdagen skall kunna

förlängas, det erfordras eu tidigare anmälan av partikandidater vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

år 1962

Kungl. Maj. ts proposition nr

andrakammarval. När det gäller att bedöma de praktiska möjligheterna

härför, bör enligt utredningen uppmärksammas, att dessa anmälningar

icke binder partierna i fråga om valsedlarna i vidare mån än att namnet

på någon av de anmälda kandidaterna skall stå som första namn å sedeln.

Det finns möjlighet både att utesluta anmälda kandidater och att upptaga

icke tidigare anmälda namn. Valsedlarna behöver således icke med nödvändighet

vara färdigställda samtidigt som anmälan av kandidater sker, även

om det måste anses önskvärt att de föreligger färdiga, då röstningen får

taga sin början. Utredningen framhåller, att den tid av fem dagar, som står

till förfogande för ändringar av gjorda anmälningar, endast i mycket liten

utsträckning utnyttjas för detta ändamål. Anmälningarna är därför som

regel slutgiltiga redan den tjugofemte dagen före valdagen. För länsstyrelsernas

del är dock denna tidsfrist av viss betydelse, då den kan användas

för en preliminär granskning av anmälningarna och för upprättande av förSlag.

tilJ den föreskrivna listan på godkända kandidater. Utredningen har

därför icke ansett sig böra föreslå någon förkortning av fristen för ändring

av skedd anmälan.

Om den tid, som står till buds för ändringar av gjorda kandidatanmälningar,

vid andrakammarval alltjämt skall vara bestämd till fem dagar,

skulle det för en återgång till ett system med röstning från och med trettionde

dagen före valdagen enligt utredningen erfordras, att anmälan av kandidater

göres sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Anmälningarna

måste i sådant fall vara definitiva senast å trettioandra dagen före valdagen,

medan de nu i allmänhet föreligger i slutgiltigt skick sist å tjugofemte

dagen före valdagen, ehuru de icke behöver vara det förrän på tjugonde

dagen före valdagen. Såvitt utredningen kunnat finna, torde från partiernas

sida icke möta några hinder mot en sådan ordning. Utredningen förordar

därför att kandidatanmälan, som avses i 56 § 2 mom. ValL, skall göras

senast trettiosjunde dagen före valdagen med bibehållen möjlighet att

ändra skedd anmälan senast femte dagen efter anmälningsfristens utgång.

Utredningen förordar tillika en jämkning av åtskilliga andra tidsgränser,

som galler för olika valförberedande åtgärder. Sålunda föreslås, att

den i 54 § 7 mom. ValL angivna tidsgränsen för ansökan om registrering

av partibeteckning förskjutes från den 1 augusti till den 20 juli närmast

fore valen. Vidare föreslås den i 55 § 2 mom. ValL stadgade tidpunkten, då

kungörande av val som avser del av riket senast skall ske, bestämd till fyrtionde

i stället for trettionde dagen före valdagen. Den tid, då dagen för

extra kommunalval enligt It § 2 mom. första stycket KVL senast skall bestämmas,

föreslås också ändrad från tjugonde till trettiofemte dagen före valdagen.

Jämväl den tidpunkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3

mom. KVL sist skall ske, föreslås flyttad från nittonde till trettioförsta dagen

fore valdagen. Slutligen förordar utredningen den ändringen av 55 a §

andra stycket ValL, att då allmänt utsändande av röstkort skall ske, åtgärden

skall vidtagas senast trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

25

Remissyttrandena

Den föreslagna utsträckningen av tiden för röstning

före valdagen och för anordnande av äktamakeförsänd

e 1 s e tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissorgan.

Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att, även om den nuvarande tidsfristen

icke kan anses ha vållat några olägenheter för inom landet röstande,

förslaget synes ha påtagliga fördelar för utlandssvenskarna och för dem,

som väl vistas här i riket men som avser att avresa till utlandet före valdagen.

För den sistnämnda kategorien väljare skulle det enligt styrelsen vara

fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad nu kan bli fallet får tillfälle

att rösta å postanstalt före avresan. Då utlandsresenärernas antal tenderar

att stiga för varje år och då från de politiska partiernas sida några

invändningar mot den föreslagna ordningen icke torde möta, vill styrelsen

tillstyrka ändringarna. Samma synpunkter framföres av drätselkammaren

i Örebro, som tillika understryker vikten av att möjligheterna till valdeltagande

icke begränsas av en onödigt snäv tidsmarginal. Även länsstyrelsen

i Kopparbergs län finner skäl föreligga att utsträcka tiden för röstning före

valdagen, och styrelsen konstaterar därvid att genom det numera förekommande

stora antalet utlandsresor har — särskilt med hänsyn till att de

flesta människor nu har längre semester än tidigare — ett behov otvivelaktigt

uppstått för många att rösta tidigare än för närvarande tillätes.

Svenska stadsförbundet finner förslaget stå i god överensstämmelse med tidigare

beslutade reformer i syfte att underlätta valdeltagandet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser de föreslagna ändringarna kunna

genomföras utan några påtagliga praktiska olägenheter men framhåller

vikten av att röstkorten kan färdigställas i tid. Samma uttalande göres av

magistraten i Södertälje. Generalpoststyrelsen framhåller att ändringen av

tiden för röstmottagning visserligen torde medföra ett visst merarbete för

postverket men att detta knappast kan bli av sådan omfattning, att det ger

anledning till några invändningar mot förslaget.

Kommunalfullmäktige i Skellefteå landskommun finner det obehövligt

att utsträcka tiden för anordnande av valsedelsförsändelse av äkta make.

Mot utredningens förslag om ändring av tidsgränsen för röstkortens

utsändande har endast vissa enstaka remissinstanser uttalat

betänkligheter. Magistraten i Umeå ifrågasätter sålunda, om det är erforderligt

och önskvärt med en ändring av tiden för röstkortens utsändande

och anför.

Enligt magistratens erfarenhet från de val, där röstkort kommit till användning,

har det i icke så få fall hänt att röstkorten tappats bort eller förlagts

under den tid av minst 25 dagar, som de röstberättigade omhänderhaft

korten. Särskilt markant har detta varit vid kyrkofullmäktigevalen, som ju

äga rum månaden efter valen till stadsfullmäktige och landsting. Röstning

utan röstkort har då varit regel. EU allmänt utsändande av röstkorten så

långt före valdagen som förslaget innebär, skulle även medföra att röst
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

korten komina att nå åtskilliga mottagare under tillfälliga semester- och

sommaradresser, vilket kan befaras medföra risk för att korten bli kvarliggande

där.

Redan den nu stadgade tiden, då röstkort senast skola utsändas, synes

magistraten vara väl lång och skulle tiden förlängas, kan man befara att flera

röstande än nu komma att vid valförrättningen sakna röstkort. Ett allmänt

begagnande vid valen av röstkorten är så värdefullt, i det att det underlättar

valförrättarnas arbete samt nedbringar väntetiderna i valköerna, att allt

som kan göras för att röstkorten också kommer att begagnas, bör göras.

Enligt magistratens mening bör röstkorten visserligen vara färdigställda

senast på trettiofemte dagen före valdagen men allmänt utsändande skall

ske först senast 14 dagar före nämnda dag. Sådana röstberättigade, som ha

behov av röstkort före den allmänna distributionen, skola dock efter rekvisition

hos valnämnd och magistrat kunna få röstkort sig tillskickade tidigare.

Även magistraten i Hälsingborg finner förslagets genomförande få till följd

att åtskillig valmateriel måste färdigställas tidigare än förut och ifrågasätter

om icke, med hänsyn till semester- och arbetstidsförhållanden under

sommaren, svårigheter kan uppstå att i tid få fram denna materiel, i synnerhet

såvitt angår röstkorten. Enligt magistratens uppfattning måste dessa

praktiska spörsmål noga undersökas innan slutlig ställning tages till utredningens

förslag i denna del. Skulle därvid besannas, att svårigheter av antydd

art kan yppa sig, finner magistraten det kunna övervägas, om anledning

föreligger alt för det dock relativt ringa antal väljare som beröres avförslaget

införa de utökade möjligheter att rösta före valdagen, som utredningens

förslag innebär. I motsatt fall tillstyrker magistraten förslaget.

Betänkligheter mot förslaget om ändring av tiden för utsändande av röstkorten

framföres även av kommunalborgmästarna i Lidköping och Skövde,

kommunalnämnden i Åtvidaberg och valnämnden i Lagunda mellersta valdistrikt.

Magistraten i Malmö däremot finner sig kunna utan erinran tillstyrka de

av förslaget föranledda ändringarna av vissa tidsfrister i vallagarna. Magistraten

förklarar, att den särskilt beaktat att den tid, som kommer att stå

magistrat och valnämnd till buds för utsändande av röstkort, är minskad med

tio dagar. Enligt magistratens mening torde emellertid även i större städer

den kvarstående tiden, aderton dagar, vara tillräcklig för översändandet avröstkorten

till de röstberättigade.

Med hänsyn till förslaget att röstkorten skall översändas till de röstberättigade

senast å trettiofemte dagen före valdagen ifrågasätter kommunalborgmästaren

i Ljungby, om det icke vore lämpligt att tidigarelägga tidpunkten

för röstlängdens upprättande och offentliggörande samt övriga åtgöranden

i samband därmed.

Den rätt, som enligt utredningens förslag alltjämt skall tillkomma registrerade

partier att ändra gjorda anmälningar om partikandidater,

anser länsstyrelsen i Gävleborgs län böra borttagas. Liksom

utredningen konstaterar styrelsen att den femdagarsperiod, som står

till partiernas förfogande för sådana ändringar, har utnyttjats i mycket li
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

ten utsträckning, och det synes därför styrelsen lämpligt att den tid, som ligger

mellan slutdagen för kandidatanmälningarna och dagen för utfärdandet

av valkungörelsen, uteslutande får tjäna sitt praktiska huvudsyfte att lämna

länsstyrelserna rådrum för färdigställande och expediering av kungörelsen.

Enligt styrelsen skulle detta medföra, att kungörelsen kunde föreligga

tidigare än vad nu är fallet. Den nuvarande femdagarstiden finner styrelsen

i praktiken icke innebära annat än att alla åtgärder för färdigställandet av

kungörelsen får vila lika många dagar.

Vad utredningen föreslagit rörande övriga hithörande tidsgränser

har lämnats utan erinran av det stora flertalet remissorgan.

Kommunalfullmäktige i Skellefteå landskommun finner det dock obehövligt

att ändra tidsgränserna för bl. a. kungörande av val.

Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län förutsätter förslagets genomförande,

att länsstyrelserna betydligt tidigare än vad nu är fallet erhåller

erforderliga uppgifter om vallokaler och valtider. Även

om det enligt styrelsen i allmänhet icke torde föreligga någon större svårighet

för länsstyrelserna att erhålla sådana uppgifter i rätt tid, ifrågasätter

styrelsen om det icke borde i 58 § lagen om val till riksdagen föreskrivas en

■viss tidpunkt, före vilken valorganen — därest de önskar att andra tider

för valets förrättande skall tillämpas än vad i paragrafens första stycke

stadgas — måste inkomma med framställningar härom till länsstyrelse. Tidpunkten

finner styrelsen, med hänsyn till att röstkorten färdigställas redan

på våren, böra sättas till exempelvis den 1 april. En sådan föreskrift skulle

enligt styrelsen icke oväsentligt underlätta länsstyrelsernas arbete med valförberedelserna.

I fråga om kungörandet av val av landstingsmän, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige torde enligt styrelsen ett genomförande

av förslaget föranleda ändring jämväl i 22 § 1 mom. andra stycket

kommunala vallagen. Sålunda bör enligt styrelsens mening underrättelse

om beslut beträffande vallokal och valtid meddelas länsstyrelse tidigare än

vad som stadgas i nämnda lagrum, förslagsvis senast den 15 juli.

Departementschefen

Vissa välj arkategorier äger rätt att rösta före valdagen. Röstberättigad,

som med skäl kan antagas komma att vistas utom riket på valdagen, äger

sålunda avgiva sin valsedel här i riket redan före valdagen. Detsamma gäller

röstberättigad, som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan

personal på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, såframt det finnes skäl

antaga, att han till följd av tjänsten icke kan utöva sin rösträtt på valdagen.

Slutligen har röstberättigad, som vistas utomlands, rätt att före valdagen

lämna sin valsedel på vissa svenska beskickningar eller konsulat, såvida

skäl finnes till antagande, alt han på grund av utlandsvistelse eller

tjänsteutövning av nyss angivet slag är ur stånd att på valdagen utöva sin

rösträtt här i riket.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

För närvarande kan röstning före valet icke påbörjas förrän adertonde

dagen före valdagen. Ej heller kan äktamakeförsändelse anordnas tidigare

än nu sagts. Valutredningen har föreslagit, att tiden för röstning före valet

och för anordnande av valsedelsförsändelse utsträckes till trettio dagar före

valdagen. Detta förslag har vunnit allmän anslutning från remissorganens

sida. Även jag är av den meningen, att förslaget är förenat med påtagliga

fördelar. Visserligen får antagas, att den nuvarande fristen för röstning före

valdagen och för anordnande av valsedelsförsändelse i regel är tillräcklig

för sådana hithörande väljare, som vistas inom landet under hela den tid

röstmottagning äger rum. För andra röstberättigade, som äger avlämna valsedel

före valet, kan däremot en förlängning av fristen vara av stort värde.

Detta gäller framför allt vissa inom fiskeri- och sjöfartsnäringen verksamma

väljare samt sådana röstberättigade, som vistas i främmande land men

icke uppehåller sig på ort, där svensk beskickning eller svenskt konsulat finnes.

Med tanke på den stora utsträckning, vari svenska medborgare numera

besöker främmande länder, framstår en reform i den föreslagna riktningen

som ett tämligen naturligt led i strävandena att anpassa vallagstiftningen

efter ändrade förhållanden. En förlängning av fristen för röstmottagning

och anordnande av valsedelsförsändelse kan vidare vara av betydelse för

andra reformer, som är aktuella på valrättens område. En i allo godtagbar

lösning av frågan om underlättande av sjöfolkets valdeltagande förefaller

t. ex. svår att uppnå utan alt en förlängning av denna frist sker. Jag är därför

beredd att förorda, att valutredningens förslag i denna del genomföres.

Ett genomförande av detta förslag föranleder i sin tur justeringar av åtskilliga

andra i vallagarna fastställda tidsgränser. Utredningens förslag att

förlägga den i 54 § 7 mom. ValL stipulerade tidsgränsen rörande ansökan

om registrering av partibeteckning till den 20 juli i stället för den 1 augusti

näimast före valen har icke mött någon gensaga under remissbehandlingen

och torde utan olägenhet kunna genomföras. Detsamma gäller förslaget att

flytta tidsgränsen för kandidatanmälningar från tjugofemte till trettiosjunde

dagen före valdagen. I likhet med utredningen anser jag, att den nuvarande

möjligheten att ändra gjord kandidatanmälan inom fem dagar från

anmälningsfristens utgång bör bibehållas. Även den föreslagna förskjutningen

av tidsgränsen för kungörande av sådant andrakammarval, som endast

avser del av riket, från trettionde till fyrtionde dagen före valdagen har

lämnats utan erinran under remissbehandlingen och jag anser mig också i

denna del kunna biträda utredningens förslag. Såsom utredningen förordat,

bör vidare den tid, då dagen för extra kommunalval enligt 11 § 2 inom.

första stycket KVL senast skall bestämmas, sättas till trettiofemte dagen

före valdagen. Påpekas bör, alt detta är en minimitid. Huruvida i det enskilda

fallet dagen för ett extraval bör bestämmas tidigare än nu sagts, beror

på vilka valförberedande åtgärder som fordras. Då allmänt utsändande

av i östkol t undantagsvis skall ske före ett extraval, bör sålunda dagen för

valet bestämmas tidigare än å trettiofemte dagen dessförinnan. Den tidpunkt,

då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3 mom. KVL sist skall

ske, bör i enlighet med vad utredningen förordat och remissinstanserna läm
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962 29

nät utan anmärkning flyttas från nittonde till trettioförsta dagen före valdagen.

Vad slutligen angår utredningens förslag att förlägga tidpunkten, då allmänt

utsändande av röstkort senast skall ske vid andrakammarval i hela

riket, till trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före valdagen vill jag

till en början erinra om att innehav av röstkort för närvarande är en förutsättning

för att få rösta före valdagen, en ordning som även fortsättningsvis

bör i huvudsak bestå. Om möjligheten att begagna sig av institutet röstning

före valdagen i större eller mindre utsträckning göres beroende av att

väljarna själva gör särskild framställning om erhållande av röstkort, förlorar

institutet med all sannolikhet en del av sin praktiska användbarhet.

Det framstår därför såsom önskvärt att det allmänna utsändandet av röstkorten

äger rum å sådan tid, att röstkorten kan beräknas i allmänhet komma

väljarna tillhanda före eller samtidigt med röstmottagningsperiodens

början. Beaktansvärda skäl talar sålunda för att låta den förordade förlängningen

av röstmottagningsperioden beledsagas av en framflyttning av tidsgränsen

för röstkortens allmänna utsändande på det sätt utredningen föreslagit.

Från några remissorgans sida har framhållits, att en dylik ordning

kan medföra svårigheter för valmyndigheterna att medhinna röstkortens

färdigställande och expediering inom föreskriven tid. Med hänsyn särskilt

till möjligheten att preliminärt iordningställa röstkorten redan innan röstlängden

är slutgiltig, synes mig dessa svårigheter icke vara av den art, att

de bör hindra en från andra synpunkter önskvärd reform. För riktigheten

av denna bedömning talar det förhållandet, att många remissorgan på denna

punkt lämnat förslaget utan erinran samt att magistraten i en så stor

stad som Malmö uttryckligen förklarat att den avkortade tid, som enligt

förslaget skulle stå till valmyndigheternas förfogande för röstkortens färdigställande

och utsändande, är för ändamålet tillräcklig. Det föreslagna

tidigare översändandet av röstkorten torde ej heller, såsom vissa remissorgan

antytt, i sådan mån öka risken för att röstkorten förkommer för väljarna,

att man av denna anledning bör avstå från reformen. Jag vill alltså

för andrakammarvalens del förorda, att tidsgränsen för röstkortens allmänna

utsändande i överensstämmelse med utredningens förslag sättes vid trettiofemte

dagen före valdagen. Sedan utredningen framlade sitt förslag, har

röstkortsreformen genomförts även för kommunalvalens del. Tidsgränsen

för röstkortens allmänna utsändande vid kommunalval torde i förevarande

sammanhang böra jämkas på samma sätt som föreslagits i fråga om andrakammarvalen.

II. Sjömännens deltagande i allmänna val

Såsom redan nämnts, har röstberättigad, som tillhör besättning eller annan

personal å fartyg, i gällande rätt beretts viss möjlighet att rösta i extraordinär

ordning. Han äger sålunda liksom vissa andra väljargrupper avlämna

sin valsedel å postanstalt här i riket redan före valdagen, såframt det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

med skäl kan antagas, att han kommer att vara förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen antingen på grund av utlandsvistelse eller till följd av

tjänstens utövning. Vistas han utom riket, äger han under enahanda förutsättning

rösta å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande röstmottagning finnes anordnad.

Reformkrav

Under de senaste åren har i artiklar i dagspressen och i olika facktidskrifter

för de ombordanställda framhållits, att de gällande bestämmelserna

i vallagarna icke gör det möjligt för de röstberättigade tillhörande denna

yrkeskategori att i någon större utsträckning deltaga i de allmänna valen.

I några artiklar har påpekats, att vissa ombordanställda t. o. m. får anses

helt betagna möjligheten härtill. Tankfartyg och andra fartyg som går i

oceanfart kan, har det framhållits, ofta vara ute till sjöss så länge, att

anlöpandet av hamn sker först sedan tiden för konsulatröstning är ute. Vidare

har det påpekats, att en del fartyg understundom icke anlöper sådana

hamnar, där konsulatröstning är anordnad, samt att, även om så sker, deras

hamnuppehåll kan vara så korta, att någon tid för konsulatröstning

icke står till buds för de ombordvarande. I de berörda artiklarna har önskemål

kommit till uttryck om en reformering av bestämmelserna, så att de

ombordanställdas möjligheter till valdeltagande i väsentlig grad ökas. Därvid

har bl. a. förslag framförts att inrätta ett för sjöfolket särskilt institut

för röstavgivning, enligt vilket fartygsbefälhavarna skulle fungera såsom

röstmottagare. Vissa jämförelser har därvid gjorts med de regler, som gäller

för de norska sjömännen med avseende å deras deltagande i norska val.

I artiklarna har ifrågasatts, om det icke är möjligt att för det svenska sjöfolkets

vidkommande genomföra en ordning, som i väsentliga hänseenden

överensstämmer med det norska systemet.

Även i riksdagen har frågan om sjöfolkets möjligheter till valdeltagande

blivit uppmärksammad. Vid 1958 års B-riksdag hemställdes sålunda i en

motion (II: B 5) om en undersökning av vilka åtgärder, som lämpligen bör

vidtagas för att trygga sjöfolkets och fiskarenas möjligheter att utöva sin

rösträtt. De utvägar, som enligt motionen syntes stå till buds för att avhjälpa

rådande olägenheter, var antingen en utsträckning av valtiden eller,

för fartyg på långresor, bestämmelser som medgav fartygets befälhavare rätt

att fungera som röstmottagare. För fiskarenas del skulle enligt motionen särskilt

röstning med äktamakeförsändelse vidga möjligheterna att utöva rösträtten,

om tiden för röstningen utsträcktes så att röstningen merendels

kunde ske, innan fiskefartyg lämnade hemmahamn. Konstitutionsutskottet

erinrade i sitt utlåtande (nr B 5) över motionen, att frågan om sjömännens

rösträtt stod på valutredningens arbetsprogram samt att chefen för justitiedepartementet,

i samband med att nya riktlinjer givits för utredningen, framhållit

angelägenheten av att den berörda frågan snarast bringades till en

tillfredsställande lösning. I enlighet med utskottets hemställan blev motionen

avslagen av riksdagen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

I samband med att proposition om röstlängdsutdragens avskaffande och

ersättande med röstkort vid andrakammarval förelädes 1960 års riksdag,

väcktes motioner (I: 581 och II: 738) med förslag, som likaledes syftade till

att underlätta valdeltagandet för sjömän ehuru i ett mera speciellt hänseende.

I motionerna föreslogs en sådan överarbetning av det i propositionen

framlagda lagförslaget, att lagtexten kompletterades med en anvisning, att

försändelser till anställda ombord på fartyg skulle — om den röstberättigade

begärde röstkort senast två månader före valdagen — utsändas till adressaten

med flygpostbefordran senast 45 dagar före valdagen och att även i

de fall sådan röstberättigad uppgav adress i hemlandet, t. ex. rederiadress

f. v. b., försändelsen skulle frankeras för flygpostbefordran. Konstitutionsutskottet,

som behandlade motionerna i samband med propositionen, uttalade

i sitt utlåtande (nr 12), att utskottet, innan valutredningen slutfört sitt

arbete rörande frågan om sjömännens möjligheter att utöva sin rösträtt,

icke ansåg sig böra tillstyrka införandet av några särbestämmelser i lagen om

val till riksdagen med avseende å röstkorts expediering till anställda ombord

å fartyg. Deras intresse av att i god tid före valet erhålla röstkort kunde

enligt utskottets förmenande tillgodoses redan inom ramen för det i propositionen

framlagda lagförslaget. Utskottet fann det dock angeläget, att

för de myndigheter, som hade att utfärda röstkort, anvisningar meddelades

i administrativ väg därom att expedieringen av röstkort till bl. a. anställda

å fartyg skulle ske med största möjliga skyndsamhet och på mest ändamålsenliga

sätt. Utskottet förutsatte, att vad utskottet sålunda anfört skulle

beaktas inom vederbörande departement vid utarbetandet av anvisningar till

valmyndigheterna. På så sätt fann utskottet det väsentliga syftet med motionerna

kunna tillgodoses i avvaktan på slutförandet av valutredningens arbete

i det angivna ämnet. Motionerna föranledde ej heller någon åtgärd från

riksdagens sida.

Valutredningen

Inledningsvis lämnar utredningen en utförlig redogörelse för de bestämmelser

som, innan rätten att i vissa fall rösta före valdagen inför särskilda

röstmottagare infördes, gällde med avseende å bl. a. de ombordanställdas

rösträttsutövning. Utredningen redovisar även resultatet av vissa undersökningar,

som har verkställts rörande bl. a. röstfrekvensen inom nämnda

yrkesgrupp, och ger därjämte en översikt över de bestämmelser, som gäller

i våra nordiska grannländer i fråga om sjömäns valdeltagande. I nu angivna

avseenden torde här få hänvisas till betänkandet s. 67—71 och 73—78.

Utredningen konstaterar, att det betydande antal svenska medborgare,

som är sysselsatta inom sjöfartsnäringen, hittills endast har uppvisat ett

tämligen begränsat valdeltagande. Sålunda har av de röstberättigade sjömännen

inom handelsflottan endast omkring en tredjedel deltagit vid andrakammarvalen

åren 1956 och 1958. För kategorien fartygsbefäl har valdeltagandet

vid samma val varit något högre men dock ojämförligt mycket lägre

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

än för andra yrkesgrupper. Den förhållandevis låga röstfrekvensen hos de

förvärvsarbetande inom sjöfartsnäringen finner utredningen icke kunna

förklaras på annat sätt än att deras möjligheter till rösträttsutövning varit

sämre än de röstberättigades inom andra verksamhetsområden. Enligt utredningen

vill det även synas som om de reformer, vilka under de senaste

decennierna genomförts i syfte att allmänt främja valdeltagandet, icke i någon

nämnvärd grad förbättrat sjöfolkets möjligheter till sådant deltagande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har utredningen ansett sig böra

till särskild behandling upptaga frågan om vilka åtgärder som lämpligen

bör vidtagas för att sjöfolkets möjligheter till rösträttsutövning bättre skall

kunna tillgodoses.

Till en början framhåller utredningen, att redan avskaffandet av röstlängdsutdragen

och deras ersättande med röstkort synes i viss omfattning

ha underlättat de ombordanställdas valdeltagande. Särskilt för sjöfolket,

som långa tider vistas ute till sjöss och som icke har någon bestämd tjänstgöringsort,

har det säkerligen varit förenat med stora besvär att anskaffa

röstlängdsutdrag för att kunna rösta utom det egna valdistriktet. En annan

reform, som utredningen även finner vara ägnad att befrämja möjligheterna

för sjöfolket att deltaga i val, är utsträckningen av tiden för såväl röstning

före valdagen som anordnande av äktamakeförsändelse. Såvitt utredningen

kunnat finna torde nu angivna reformer i och för sig dock icke vara tillräckliga,

för att sjöfolket skall erhålla samma möjligheter till valdeltagande

som övriga yrkesgrupper. Fartyg, som går i utrikes fart, kan ofta vara borta

från hemlandet under flera månader. För ombordanställda å sådana fartyg

skulle det säkerligen även efter dessa reformers genomförande alltjämt i åtskilliga

fall kunna uppkomma svårigheter att utöva rösträtt. Skall dessa

svårigheter i mera väsentlig grad kunna undanröjas, torde det vara nödvändigt

att genomföra sådana lagändringar, som mera direkt tar sikte på

de ombordanställda och de former, i vilka dessa skall kunna avge sina röster.

Utredningen framhåller, att den vid sin undersökning kommit till den

slutsatsen, att endast en reform, som åsyftar införandet av möjlighet för

sjöfolket att rösta ombord å fartyget, kan vara ägnad att i mera betydande

hänseende underlätta de ombordanställdas deltagande i de allmänna valen.

Enligt vad utredningen framhåller kan en reform i syfte att

möjliggöra röstning å fartyg ske på olika sätt. En utväg

är att komplettera vallagarnas föreskrifter om valförrättning med sådana

bestämmelser, att röstberättigade, som vistas utom riket ombord å

svenskt fartyg, kan avlämna sina röster vid valförrättning, som hålles ombord

å fartyget. I den finska lagen om val till riksdagen finnes bestämmelser

av detta innehåll. Den enklaste formen att ordna en sådan valförrättning

anser utredningen vara att lata fartygsbefälhavarna bli röstmottagare, vilka

— på motsvarande sätt som post- eller konsulattjänstemän, då fråga är

om poströstning respektive konsulatröstning — skall äga mottaga de ombordvarandes

röster och vidarebefordra dessa till vederbörande valmyndighet.

En annan utväg är att i en eller annan form införa ett valsedelsförsän
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i962

delseinstitut för ombordanställda röslberätligade. En eller annan kombination

av nu antydda system finner utredningen även vara tänkbar. Utredningen

erinrar därvid om att i Norge och Danmark sjöfolkets möjligheter

till valdeltagande har tillgodosetts genom ett röstavgivningssystem, vilket

synes utgöra en mellanform mellan en tillämpning av valsedelsförsändelseinstitutet

och en ordning med särskilda röstmottagare. Enligt såväl de norska

som de danska vallagsbestämmelserna kan sålunda sjöfolket upprätta valsedelsförsändelser,

och det åligger därvid fartygsbefälhavarna att medverka

vid försändelsernas anordnande ävensom att ombesörja deras vidarebefordran

till vederbörande valmyndighet i hemlandet.

För genomförandet av en reform i syfte att underlätta sjöfolkets valdeltagande

bör enligt utredningens förmenande i möjligaste mån eftersträvas

en sådan lösning, som varken föranleder några väsentliga ändringar i den

redan förefintliga organisationen för ombesörjandet av valens förrättande

eller kräver mera omfattande kompletteringar av gällande regelsystem på

ifrågavarande område. Från nu angivna synpunkter finner utredningen några

betänkligheter icke kunna hysas mot införandet av en sådan ordning,

som gör fartygsbefälhavare till röstmottagare, jämställd med post- eller

konsulattjänsteman. Skulle ett valsedelsförsändelseinstitut tillämpas för de

ombordanställda, blir det enligt utredningen icke möjligt att följa de regler,

som nu gäller beträffande valsedelsförsändelse av äkta make, utan det erfordras

införandet av vissa särbestämmelser i vallagarna. Med hänsyn till

att denna röstningsform skulle vara avsedd för endast en begränsad kategori

väljare, skulle dessa särbestämmelser måhända icke behöva föranleda,

att redan gällande regelsystem ändrades i några mera väsentliga hänseenden.

Införandet av detta institut för de ombordanställda finner utredningen under

alla omständigheter icke kräva någon ändring av förefintlig valförrättningsorganisation.

Härtill kommer, att systemet med valsedelsförsändelser

icke utgör någon nyhet på ifrågavarande område. I detta sammanhang erinrar

utredningen om att valsedelsförsändelseinstitutet tidigare — innan rätten

att rösta inför särskilda röstmottagare infördes — kunnat användas såsom

röstningsform av röstberättigade, tillhörande bl. a. yrkeskategorien

ombordanställda. Såvitt utredningen kunnat finna, synes därför en tillämpning

av detta institut för de ombordanställdas del kunna ifrågakomma såsom

en tänkbar utväg alt undanröja deras svårigheter till valdeltagande.

Om ett valsedelsförsändelseinstitut skall ifrågakomma för

det svenska sjöfolkets del, finner utredningen det mest ändamålsenligt att

detta institut utformas i huvudsak efter samma principer som det norskdanska

systemet, vilket har flera beröringspunkter med det tidigare i Sverige

tillämpade valsedelsförsändelseinstitutet. Utredningen anför härom.

Utformningen av ett valsedelsförsändelseinstitut för det svenska sjöfolkets

del finge sålunda lämpligen ske på sådant sätt, att fartygets befälhavare eller

dennes närmaste man ålades skyldighet alt såsom vittne medverka vid anordnandet

av valsedelsförsändelse ombord å fartyget ävensom att ombesörja

försändelsens befordran till svensk valmyndighet. Denna skulle därvid

ti Ilihang till riksdagens protokoll 11102. 1 samt. AV 53

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 är 1962

kunna vara den myndighet, som hade att verkställa röstsammanräkningen,

eller —■ för samtliga valsedelsförsändelsers vidkommande — överslåthållarämbetet,

i vilket fall det borde åligga ämbetet att till vederbörande sammanräkningsinyndigheter

vidarebefordra sådana inkomna valsedelsförsändelser,

med vilka ämbetet självt ej hade att taga befattning såsom dylik myndighet.

För valsedelsförsändelsens anordnande erfordrades tydligtvis ett särskilt

valkuvert — innerkuvert — och ett särskilt ytterkuvert. För att möjliggöra

att väljares valsedelsförsändelse komme rätt valmyndighet tillhanda

och att denna myndighet snabbt kunde återfinna väljaren i röstländen, vore

det säkerligen ändamålsenligt, att valsedelsförsändelseinstitutet utformades

med hänsynstagande jämväl till röstkortsystemet. Väljare, som anordnade

valsedelsförsändelse, borde sålunda inneha röstkort och överföra röstkortets

uppgifter å valsedelsförsändelsens ytterkuvert.

Anordnandet av valsedelsförsändelsen skulle i övrigt kunna tillgå på följande

sätt. Väljaren skulle själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvCrtet

och tillsluta detta samt i närvaro av vittnet — fartygsbefälhavaren eller

dennes närmaste man — inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart

därpå skulle tillslutas av väljaren. Därefter skulle väljaren egenhändigt

underteckna en å ytterkuvertet anbragt förklaring att så tillgått som nu

sagts och att det med skäl kunde antagas, att väljaren till följd av sin vistelse

å fartyget vore förhindrad att rösta å valdagen inom riket. Vittnet skulle,

med angivande av fartygets namn och hemort ävensom dag och ort för valsedelsförsändelsens

anordnande, å ytterkuvertet intyga, att väljaren ombord

å fartyget i vittnets närvaro egenhändigt undertecknat nämnda förklaring,

ävensom vitsorda den av väljaren angivna förfallogrunden. Lämpligen borde

reglerna om valsedelsförsändelses anordnande kompletteras med föreskrift

därom att vittnet å ytterkuvertet jämväl skulle intyga, att väljaren för honom

företett sitt röstkort samt att uppgifterna å detsamma blivit riktigt

överförda å ytterkuvertet.

Bortsett från en viss principiell olikhet har utredningen icke funnit ett

valsedelsförsändelseinstitut, utformat på det sätt utredningen sålunda skisserat,

i någon nämnvärd utsträckning skilja sig från en ordning med fartygsbelälhavare

som röstmottagare. Skulle institutet kombineras med skyldighet

för fartvgsbefälhavare att tillhandahålla väljare, som önskade anordna

valsedelsförsändelse ombord å fartyget, härför erforderliga kuvert,

anser utredningen skillnaden bli än mindre. Med hänsyn till dessa förhållanden

och då en ordning med fartygsbefälhavare som röstmottagare enligt

utredningens uppfattning avgjort lättare låter sig inpassa i gällande regelsystem

än ett för sjöfolket avsett valsedelsförsändelseinstitut, har utredningen

ansett sig böra förorda lösningen med fartygsbefälhavare

såsom röst mot tagare. Detta skulle medföra, att fartygsbefälhavarna

erhölle i huvudsak motsvarande åligganden som post- eller

konsulattjänstemän, då fråga är om post- respektive konsulatröstning.

Vid genomförandet av en sådan ordning har utredningen dock funnit vissa

praktiska spörsmål uppkomma. Enligt utredningen synes det till en

början nödvändigt att åstadkomma en begränsning av den

krets av fartygsbefälhavare, som skall fungera som

i ost mottagare. Av naturliga skäl kan endast befälhavare å svenska

fartyg ifrågakomma. Att införa eu ordning, som gör befälhavare å svenska

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

fartyg i gemen till röstmottagare, finner utredningen emellertid vara förenat

med stora svårigheter. En eftersträvad reform i syfte att förbättra

sjöfolkets möjligheter till valdeltagande torde ej heller med nödvändighet

behöva innebära, att varje befälhavare å svenskt fartyg blir röstmottagare.

Ombordanställda å fartyg, som går i inre fart eller i kustfart eller som eljest

vid liden för valet ligger i eller anlöper svensk hamn, synes regelmässigt

kunna utnyttja de ordinära röstningsformerna, i synnerhet om tiden för

poströstningen och anordnandet av äktamakeförsändelse utsträckes till att

omfatta tiden fr. o. m. den trettionde dagen före valdagen. Färtygsröstning,

d. v. s. en ordning med fartygsbefälhavare som röslmottagare, anser utredningen

därför överhuvudtaget endast behöva ifrågakomma å svenska fartyg,

som vid tidpunkten för valet befinner sig utom riket. Med hänsyn härtill

finner utredningen en komplettering av vallagarnas bestämmelser om

röstning inför röstmottagare endast vara påkallad i sådant hänseende, att

röstavgivning utom riket möjliggöres — förutom å svenska beskickningar

och konsulat — å svenska fartyg utom riket.

Utredningen erinrar om att Kungl. Maj :t, när det gäller konsulatröstningen,

för varje val bestämmer å vilka svenska beskickningar och konsulat

röstmottagning skall vara anordnad. En motsvarande ordning för fartygsröstningen,

varigenom Kungl. M a j : t vid varje val förordnar,

å vilka fartyg röst mottagning skall få äga rum,

anser utredningen vara ändamålsenlig från flera synpunkter. En sådan ordning

skulle främst tillgodose valsäkerheten och i väsentlig mån förhindra

uppkomsten av besvärsgrunder vid valen. Härigenom skulle även valförberedelsearbetet

i hög grad underlättas. Med denna ordning blir det tillika möjligt

att anpassa anordnandet av röstmottagning å fartyg — på samma sätt

som beträffande röstmottagning å beskickningar eller konsulat — efter det

vid valet i fråga föreliggande behovet av sådan röstmottagning.

Enligt utredningen bör med hänsyn till de omfattande valförberedelseåtgärder,

som erfordras bl. a. för att förse fartygen med erforderlig valmateriel

för röstmottagning ombord, färtygsröstning få förekomma

e n d a st vid större allmänna val, där behovet av denna

röstningsordning är betydande. Utredningen betonar, att möjlighet till

färtygsröstning givetvis regelmässigt bör stå till buds, då val i hela riket

till riksdagens andra kammare hålles samt då allmänna val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige förrättas. Däremot har

utredningen icke ansett sig böra förorda, att ordningen med fartygsröstning

göres tillämplig jämväl å val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige.

Utredningens förslag innebär, att Kungl. Maj :t får möjlighet att

begränsa förekomsten av färtygsröstning till vissa val, och utredningen

förutsätter, att sådan röstning tillätes endast i den omfattning som nyss

angivits.

Med hänsyn till det svenska fartygsbeståndets omfattning och svårigheten

att överhuvudtaget bedöma, vilka svenska fartyg som vid tiden för eif val

kan komma att befinna sig utom riket, anser utredningen det icke, utan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

att särskilda anordningar vidtages, möjligt att på tillfredsställande sätt avgöra

frågan å vilka fartyg röstmottagning skall få ske vid valet. Utredningen

finner mest ändamålsenligt att anordna ett särskilt anmälningsförfarande,

varigenom behörig representant för svenskt fartyg

får i framställning till Kungl. Maj:t anmäla behovet av röstmottagnings

anordnande å fartyget vid valet i fråga. Dylik framställning bör enligt utredningen

lämpligen få göras av redare för eller befälhavare å sådant

svenskt fartyg, som med skäl kan antagas komma att befinna sig utom

riket valdagen och de dagar dessförinnan, då röstning inför röstmottagare

inom riket kan äga rum. Endast för röstberättigade å fartyg, som nu sagts,

kan hinder antagas föreligga att utöva rösträtt inom riket. Därest de uppgifter,

som i framställningen lämnas om fartygets vistelse utom riket vid tiden

för valet, synes sannolika, anser utredningen det böra ankomma på

Kungl. Maj :t att förordna, att röstmottagning skall få vara anordnad å fartyget

medan det befinner sig utom riket.

Bestämmelserna rörande det berörda anmälningsförfarandet synes utredningen

lämpligen böra intagas i en av Kungl. Maj :t särskilt utfärdad kungörelse.

Utredningen framhåller, att sådan kungörelse givetvis kan utfärdas för

varje val, då ordningen med fartygsröstningen skall tillämpas. I ett förslag

till kungörelse, som utredningen upprättat och redovisat i sitt betänkande,

har emellertid kungörelsen gjorts generell med avseende å samtliga de val,

vid vilka fartygsröstning enligt utredningens åsikt bör förekomma.

Framställning om röstmottagnings anordnande å fartyg bör enligt förslaget

göras skriftligen och inges till inrikesdepartementet. För att fartygsröstningen

skall kunna förberedas och erforderlig valmateriel för röstmottagning

distribueras till fartygen i god lid före valet, behöver framställningarna

inges till departementet en avsevärd tid före valet i fråga. Utredningen

har i sitt förslag till kungörelse angivit den tidpunkt, före vilken

framställningar skall ha gjorts, till den 1 maj det år valet äger rum. I

framställning som nu sagts bör uppgift lämnas om fartygets namn och

hemort samt, där framställningen göres av befälhavaren å fartyget, om

dess redare. För att underlätta distributionen av valmateriel till fartyget

synes det önskvärt, att i framställningen uppgift även lämnas om det antal

ombordvarande, som kan antagas finnas å fartyget vid tiden för valet.

Ett förordnande om att röstmottagning skall vid visst val få vara

anordnad å svenskt fartyg, bör enligt utredningens förmenande icke ges

sådant innehåll, att f art y g s b e f ä 1 ha varen under alla

omständigheter blir skyldig att hålla röst motta g ning

å fartyget. Vissa oförutsedda förhållanden — exempelvis att befälhavaren

icke i tid erhåller kuvert och annan materiel, som erfordras för röstmottagningen

— kan omöjliggöra röstmottagning å fartyget. Förordnandet

bör därför endast innebära, att befälhavaren får möjlighet att hålla röstmottagning

å fartyget, därest förhållandena så medger.

Med den föreslagna ordningen blir röstmottagning å ett utom riket befintligt

svenskt fartyg beroende av icke blott Kungl. Maj:ts — efter veder
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

börlig framställning härom av fartygets redare eller befälhavare — lämnade

tillstånd till röstmottagningens anordnande å fartyget utan jämväl av fartygsbefälhavarens

föranstaltanden sedan dylikt tillstånd givits. Enligt utiedningen

torde det emellertid kunna förutsättas, att fartygsbefälhavare och

redare skall i möjligaste män söka tillgodose de ombordanställdas intresse

av att beredas möjlighet att avlämna sina röster vid de störie allmänna valen.

Några farhågor synes därför icke behöva hysas för att med nämnda

ordning fartygsröstningens omfattning kommer alt inskränkas i sådan grad,

att syftet med reformen — att underlätta sjöfolkets valdeltagande icke

uppnås. Däremot anser utredningen det föreslagna anmälningsförfarandet

kunna medverka till att fartygsröstning endast kommer att äga rum å sådana

fartyg, där för de ombordvarande röstberättigade ett verkligt behov

föreligger av möjlighet till sådan röstning och där de tekniska förutsättningarna

för anordnandet av röstmottagning förefinnes.

För att den av utredningen förordade ordningen skall kunna genomföras

erfordras att vissa för fartygs röstningen grundläggande

bestämmelser lagfästes. Utredningen föreslår sålunda, att 70 § 3

mom. ValL och motsvarande stadgande i KVL ändras så, att i nämnda lagrum

angivna röstberättigade — de, som vistas utom riket och som med skäl

kan antagas till följd härav eller till följd av viss bestämd tjänsteutövning

vara förhindrade att å valdagen utöva sin rösträtt inom riket erhåller

möjlighet att rösta, förutom å svensk beskickning eller svenskt konsulat

som Kungl. Maj :t bestämmer, å sådant utom riket befintligt svenskt fartyg,

där med Kungl. Maj :ts medgivande röstmottagning är anordnad.

De angivna lagändringarna innebär, att å fartyg, där röstmottagning är

anordnad, icke blott de röstberättigade bland fartygets personal utan även

andra personer å fartyget erhåller möjlighet att under samma förutsättningar,

som gäller för röstning å svensk beskickning eller svenskt konsulat, avlämna

sina valsedlar å fartyget. Enligt utredningen är det önskvärt, att passagerare,

som vistas å fartyget vid tiden för valet, i samma mån som de

ombord anställda får tillfälle att rösta å fartyget. Då ett tillgodoseende av

sjöfolkets röstningsmöjligheter på intet sätt förutsätter, att fartygsröstningen

inskränkes till att avse endast denna välj arkategori, finner utredningen

det naturligt att rätten till sådan röstning blir allmän. Det kan dock

icke påfordras, att befälhavaren under fartygets uppehåll i utländsk hamn

anordnar röstmottagning på sådant sätt att jämväl andra än fartygets personal

och passagerare erhåller möjlighet till röstning å fartyget.

Med den föreslagna ordningen följer att å fartyg, där röstmottagning är

anordnad, befälhavaren skall vara röstmottagare med samma funktioner

som en post- eller konsulattjänsteman, då fråga är om post- eller konsulatröstning.

Efter erinran härom anför utredningen.

Något krav på alt befälhavaren skall vara svensk medborgare torde icke

behöva uppställas i vallagarna. Det må erinras om att enligt föreskrift i 7 §

sjöbefälskungörelsen (SFS 1960 nr 487) för behörighet att vara befälhavare

å svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg fordras svenskt medborgarskap.

Situationer kan givetvis inträffa, då hinder föreligger för befälhavaren att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

fullgöra sina uppgifter som röstmottagare. Skulle i dylikt fall icke någon

annan person kunna inträda i befälhavarens ställe, bleve röstningen å fartyget

omöjliggjord. Enligt valutredningens förslag bör därför fartygsbefälhavaren

medgivas rätt att i sitt ställe sätta annan person såsom röstmotta;?al.

e Det torde kunna förutsättas att befälhavaren, då han utnyttjar sin

möjlighet härtill, utser någon av sitt närmaste befäl, som är svensk medborgare,

till röstmottagare. Framhållas må att en sådan befogenhet som nu

sagts kan vara ändamålsenlig även för det fall befälhavaren själv önskar

rösta ä fartyget.

När det gäller distributionen av valmat er iel till fartygen

anser utredningen det lämpligt, att fartygens redare får ombesörja

vidarebefordran av materielen till fartygen, eftersom kontakten mellan hemlandet

och de i utrikes fart gående fartygen regelmässigt sker via redarna.

Enligt vad utredningen erfarit, lär man på redarehåll även vara beredd att

lämna erforderligt bistånd härvidlag.

Vad angår tillvägagångssättet vid röstning ombord å

fartyg bör enligt utredningens uppfattning röstningen i huvudsak följa

de regler, som i vallagarna uppställts för röstning inför röstmottagare i allmänhet.

I den mån vallagarna innehåller särskilda bestämmelser med avseende

å röstning inför röstmottagare utom riket, bör dessa bestämmelser

tydligtvis tillämpas även å fartvgsröstningen, vilken är avsedd att endast

kunna äga rum utom riket.

I fråga om tiden för röst mottagningen å fartyg påpekar

utredningen, att med hänsyn till de många gånger långsamma postförbindelserna

mellan de utom riket befintliga svenska fartygen och hemlandet

det i och för sig vore önskvärt, att röstningen kunde påbörjas tidigare än

post- och konsulatröstningen. Varje utsträckning av tiden för röstning före

valdagen medför emellertid andra betydelsefulla ändringar i gällande valordning,

och utredningen förklarar att den med hänsyn härtill icke ansett

sig kunna tillstyrka att den tidpunkt, då röstmottagningen tidigast må äga

rum, för fartygsröstningen bestämmes annorlunda än för annan röstning

inför röstmottagare.

De å fartygen avgivna valsedlarna skall i likhet med de valsedlar, vilka

avges å svenska beskickningar och konsulat, tillställas överståthållarämbetet

och vara ämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen. Den sista

dagen för röstmottagningen ombord blir vid sådant förhållande beroende av

när de å fartyget avgivna valsedlarna måste avlämnas till befordran för att

kunna vara ämbetet till handa i tid. Röstmottagningen får under alla omständigheter

icke ske senare än å valdagen.

Det bör ankomma på fartygsbefälhavaren att, då röstmottagning skall anordnas

å fartyget, bestämma dagar och tider samt ställe å fartyget för löstmottagningen.

Vad befälhavaren sålunda bestämt bör genom anslag eller på

annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes kännedom.

Eftersom fartygsröstningen skall försiggå på samma sätt som röstningen

å postanstalter, beskickningar och konsulat, måste — framhåller utredningen

— väljare som avlämnar valsedel å fartyg inneha röstkort. I vissa

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

fält kan helt säkert uppstå svårigheter för röstberättigade, som vistas ä far - ty er utom riket, att i tid erhålla röstkort. Någon handling, som innehåller de

för röstningen och sammanräkningen erforderliga uppgifterna och som vid

fartygsröstningen kan ersätta röstkortet, finns dock enligt valutredningens

åsikt icke, vare sig det är fartygets personal eller andra ombordvarande som

skall rösta å fartyget. Utredningen anser det därför icke böra ifrågakomma

att vid fartygsröstning, lika litet som vid annan röstning inför röstmottagare,

efterge kravet på innehav av röstkort.

Utredningen har förutsatt, att samma slags kuvert — valkuvert (mnerkuvert)

och ytterkuvert — som användes vid röstning å postanstalter, beskickningar

och konsulat, skall kunna utnyttjas även vid röstning å fartyg.

För att så skall kunna ske, erfordras dock en mindre omredigering av ytterkuverten.

Gällande formulär till förteckningar över väljare, som rostat

å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat, bör enligt

utredningens mening — om förslaget genomföres lämpligen underkastas

en mindre omredigering, så att formulären även avser de fall, då

röstning äger rum inför röstmottagare å svenskt fartyg.

I fråga om hem sändandet av de å fartygen avgivna

rösterna anför utredningen.

Röstmottagare å svenska beskickningar och konsulat har i vissa fall möjlighet

att översända avgivna valsedlar till hemlandet som kurirpost, vilket

medför, att valsedlarna relativt snabbt kan befordras till överståthållarambetet

För att å svenskt fartyg avgivna valsedlar så skyndsamt som möjligt

skall kunna befordras till Sverige har valutredningen funnit rostmottagare

å fartyg lämpligen böra medgivas rätt att sända valsedlarna till svensk beskickning

eller svenskt konsulat. Därest så sker, kan beskickningen ellei

konsulatet med utnyttjande av sina många gånger snabbare postlorbindelser

med hemlandet vidarebefordra fartygets valhandlingar tdl overstathallarämbetet.

Givetvis bör röstmottagare å fartyg använda sig av nu angivna

förfarande endast i sådana fall, då det synes troligt att valsedlarna härigenom

skulle komma överståthållarämbetet till handa tidigare än om valsedlarna

sändes med post — lämpligen såsom flygpost — direkt till ämbetet.

Vare sig det ena eller andra förfaringssättet tillämpas för valhandlingarnas

befordran till Sverige, bör dessa vara inlagda i omslag och, där handlingarna

sändes med post, försändelsen anordnas som värdepost.

Utredningen har förutsatt, alt någon ersättning icke skall utgå för

fullgjort uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot hör enligt utredningen

redare och fartygsbefälhavare erhålla gottgörelse av statsmedel för

de utlägg, som de haft för postbefordran av valmateriel eller valhandlingar.

Statsverkets utgifter för detta ändamål torde icke behöva uppgå till något

större belopp.

Remissyttrandena

I flertalet remissyttranden, där sjöfolkets valdeltagande närmare beröres,

frainhålles behovet av å t g ä r d e r för att bättre tillgodose denna

väljarkategoris möjligheter till röstavgivning. Därvid understrykes i all
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

mänhet utiedningens uttalande, att de hittillsvarande reformerna i syfte

att underlätta valdeltagandet icke synes i någon nämnvärd grad ha förbättrat

de ombordanställdas möjligheter att rösta. Flera remissmyndigheter

konstaterar i likhet med utredningen att, även om tiden för röstning före

valdagen och för anordnande av äktamakeförsändelse utsträckes på sätt

utredningen föreslagit, detta ändå icke skulle undanröja samtliga ombordanställdas

svårigheter att rösta. Dessa remissmyndigheter förordar därför,

att säl skilda åtgärder vidtages för att tillgodose denna yrkesgrupps möjligheter

till valdeltagande. Icke något remissorgan har motsatt sig reformer

i detta syfte.

Såsom ett argument för dylika reformer framhåller sjöfartsstijrelsen särskilt

angelägenheten av att sådana regleringar undvikes, som ställer sjömannen

utanför den allmänna gemenskapen med hemorten och dess frågor.

Styrelsen uttalar tillika, att genom undanröjande av sjömännens nuvarande

praktiska svårigheter att utöva sin rösträtt vid större allmänna val

dessa skulle ges eu berättigad känsla av att, trots sina av sjömansyrket

betingade speciella livsförhållanden, likväl vara en med befolkningen i övligt

i hemorten likaberättigad grupp yrkesutövare. Sveriges redareförening

betonar å sm sida vikten av att röstberättigade personer beredes lika möjligheter

att utöva sin rösträtt, oavsett yrke och uppehållsort. Svenska f arty

gsbefälsf öreningen, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsförc

ning eu finner varje åtgärd, som är ägnad att underlätta för de ombordanställda

att utöva sin rösträtt, vara ytterst angelägen och uttalar, att det synes

vara nödvändigt att vidtaga sådana lagändringar, som möjliggör för

denna yrkeskategori att i en eller annan form ombesörja sin röstning ombord

å fartygen. Denna uppfattning delas av bl. a. länsstyrelserna i Kronobergs

och Älvsborgs län. Svenska maskinbefälsförbundet framhåller, alt

endast en valordning, som är anpassad efter de särskilda förhållandena

inom handelsflottan, kan medföra att röstfrekvensen hos de ombordanställda

blir likartad med den, som uppnås av andra grupper.

När det gäller frågan, vilka åtgärder som bör vidtagas, ansluter

sig övervägande antalet remissorgan till utredningens förslag att göra

befälhavare å vissa svenska fartyg i utrikes fart till röstmottagare. Förslaget

tillslyrkes eller lämnas utan erinran av flertalet länsstyrelser samt av

Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund Överståthållarämbetet

finner förslaget tillfredsställande. Sjöfartsstijrelsen tillstyrker

i princip förslaget men förklarar att den funnit det i ett par avseenden

icke till fullo beakta sjöfartens praktiska problem. Sveriges farlygsbe

fals förening, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsförcningen

anser icke förslaget innefatta en helt tillfredsställande, definitiv

os ning men finner sig höra i princip tillstyrka förslaget, eftersom detta

dock inrymmer avsevärt ökade möjligheter för sjöfolket att deltaga i all‘IU‘n,

n^..vfL Samma ståndpunkt till förslaget intages av Svenska maskinbefalsforbundet.

Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Kopparbergs

lan finner forslaget ge anledning till vissa betänkligheter. Länsstyrelsen i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

Göteborgs och Bohus lön samt Sveriges redareförening avstyrker förslaget.

I de av länsstyrelserna inhämtade yttrandena från magistrater, kommunalborgmästare

och stadsfullmäktige m. fl. kommunala organ överväger

tillstyrkandena av utredningens förslag. Endast i några enstaka fall redovisas

i dessa yttranden betänkligheter mot förslaget, så t. ex. av magistraten

i Göteborg, som finner sig böra avstyrka detsamma helt.

De tillstyrkande yttrandena är — i den mån de icke innehåller

erinringar mot enskildheter i förslaget — oftast summariskt utformade.

I de fall skälen för ställningstagandet redovisats ansluter sig dessa

skäl oftast till utredningens. Några enstaka tillstyrkande remissorgan bär

dock framfört vissa synpunkter på frågan om lämpligheten av att införa

ett valsedelsförsändelseinstitut för de ombordanställda. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län uttalar sålunda, att den funnit ordningen med fartygs

befälhavare såsom röstmottagare avgjort vara att föredraga framför ett

system med valsedelsförsändelser. För styrelsen förefaller det naturligast,

att sjöfolket får avge sina röster direkt till fartygsbefälhavaren som röstmottagare,

och styrelsen finner ett system med valsedelsförsändelser innebära

en onödig omgång, särskilt med beaktande av de med ett valsedelsförsändelseinstitut

nödvändiga föreskrifterna om väljarens förklaring och om

vittnesintyg å ytterkuvert. Magistraten i Södertälje anser sig böra helt avvisa

tanken på att för de ombordanställda införa en form av valsedelsförsändelse

utan särskilda garantier för att reglerna om valfrihet och valhemlighet

iakttages. Om särskilda uppgifter skall åläggas befälet ombord, är

enligt magistratens mening en inför befälet företagen förrättning för röstmottagning

mera betryggande och även för den enskilde väljaren enklare

än anordnande av valsedelsförsändelse med befälsperson som vittne.

Magistraten i Hälsingborg finner utredningens förslag väl genomtänkt

och anser de föreslagna reglerna om röstning ombord å fartyg böra lagfästas,

även om tiden för röstning före valdagen icke utsträckes på sätt utredningen

föreslagit.

I de avstyrkande yttrandena framföres betänkligheter mot den

av utredningen förordade ordningen med fartygsbefälhavare som röstmottagare

och ifrågasättes, om icke en lösning av de ombordanställdas röstningsproblem

kräver införandet av ett valsedelsförsändelseinstitut för denna väljarkategori.

Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

När det gäller åtgärder för att underlätta möjligheterna för sjömännens

deltagande i allmänna val har enligt utredningen valet stått mellan att anordna

röstmottagning ombord å fartyg eller att utöka valsedelsförsändelseinstitutet

alt gälla även för ombordanställda röstberättigade. Länsstyrelsen

är fullt införstådd med utredningens betänkligheter gentemot det sistnämnda

alternativet. Då utredningen förordar det förstnämnda alternativet synes

emellertid utredningen ej ha tillräckligt beaktat de svårigheter och nackdelar

som vidlåda detsamma. Frågan om röstmottagning skall kunna anordnas

blir helt beroende av om vederbörande rederi och kanske framför allt

fartygets befälhavare äro villiga medverka. Även om rederiet skulle vara

villigt, lärer befälhavaren ej kunna påtvingas uppdraget som röstmottagare.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

då det ej torde ingå i hans tjänsteåligganden såsom befälhavare. Utredningen

har ej alls berört frågan om befälhavaren eller den han sätter i sitt ställe

i straffrättsligt avseende blir att likställa med ämbetsman. Denna fråga synes

bli beroende av huru Kungl. Maj :ls kungörelse eller beslut utformas.

Om röstmottagaren blir underkastad straffansvar enligt 25 kap. strafflagen,

kan det tänkas att mången befälhavare ej vill åtaga sig uppdraget.

Framställning till Konungen om rätt att anordna röstmottagning måste enligt

utredningen göras en avsevärd tid före valet, vilket torde ytterligare

komma att begränsa dess användande. Härtill kommer att en felaktighet

från en röstmottagares sida kan få avsevärda konsekvenser. Röstmottagaren

kan t. ex. försumma att insända avlämnade valkuvert i tid eller förvara

dem så slarvigt alt de förkomma eller oek kan röstmottagaren icke hålla tillkännagivna

tider för röstmottagning. Då de röstande å ett större fartyg som

regel icke tillhöra samma valkrets utan äro fördelade på ett flertal valkretsar

kan ett slarv eller en försummelse komma att medföra överklagande av

ett flertal valförrättningar. Då alternativet röstmottagning ombord å fartyg

endast skulle medföra ökade möjligheter för röstning för ett mindre antal

sjömän och då systemet är behäftat med en hel del nackdelar, kan länsstyrelsen

icke förorda detsamma. Länsstyrelsen nödgas därför förorda alternativet

med valsedelsförsändelser.

Såväl från valsäkerhetssynpunkt som av hänsyn till fartygsbefälhavarna

anser magistraten i Göteborg det av utredningen föreslagna systemet otillfredsställande.

Enligt magistraten kan man vidare, då ett så iögonfallande

beslut som att valförrättning skall äga rum på ett visst fartyg har fattats,

med hänsyn till att ett fartyg i utrikes fart ofta är en mycket isolerad och

sluten enhet icke helt bortse från att viss risk för obehöriga påtryckningar

föreligger. Det allvarligaste skälet mot förslaget finner magistraten dock

ligga däri, att av praktiska skäl framställning av rederiet eller befälhavaren

alltid måste göras hos Kungl. Maj :t för att valförrättning å fartyget skall

få äga rum. Bortsett från att en dylik anordning lätt kan komma att framstå

såsom orättvis i de fall, där framställning av någon anledning ej gjorts,

anser magistraten det från principiell synpunkt oriktigt att utövandet av en

så grundläggande medborgerlig rättighet, som rösträtten vid de allmänna

valen är, göres beroende av ett initiativ i angivet hänseende från andra enskilda

personer. De berörda olägenhetei*na anser magistraten kunna helt

undanröjas eller i vart fall avsevärt reduceras, om i stället valsedelsförsändelseinstitutet

utvidgades till att gälla även för ombordanställda å svenska

fartyg utom riket. En dylik lösning skulle enligt magistraten ännu lättare

kunna inpassas i gällande regelsystem, därest frågan om underlättandet för

sjuka, invalider och åldringar att deltaga i allmänna val jämväl löstes genom

en utvidgning av valsedelsförsändelseinstitutet.

Sveriges redareförening finner utredningens förslag belastat med betydande

praktiska olägenheter och anser det önskvärt, att förslaget överarbetas.

Därvid bör särskild uppmärksamhet fästas vid det förhållandet, att rederierna

och befälhavarna enligt förslaget kommer att bära såväl ansvaret

för en med nödvändighet osäker planering av valförrättningen som därmed

också risken för kritik, när oförutsedda händelser eller bristande admini
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år J9C>2

strativ erfarenhet omöjliggör dess rätta genomförande. Föreningen sätter i

fråga om icke införandet av ett valsedelsförsändelseinstitut skulle leda till

bättre resultat.

Även några remissorgan, som i huvudsak tillstyrkt eller icke uttryckligen

avstyrkt utredningens förslag, framför vissa principiella invändningar

mot att anordnandet av fartygsröstning skall vara avhängigt av

åtgärder från redares och fartygsbefälhavares sida. Sjöfartsstyrelsen finner

sålunda sjömännens rätt att kunna utöva sin rösträtt principiellt böra lagfästas

och ej göras beroende av redares och befälhavares godtycke. Även

om utredningens antagande, att redare och befälhavare kommer att i möjligaste

mån söka tillgodose de ombordanställdas intresse av att beredas möjlighet

att avlämna sina röster vid de större allmänna valen, i och för sig

synes vara riktigt, finner styrelsen det dock angeläget att sjömännens röstande

underlättas även för det fall, att fartygsröstning icke skulle anordnas.

För detta ändamål torde erfordras föreskrifter om skyldighet för befälhavare

å fartyg i utrikes fart, å vilket fartygsröstning icke anordnas och där

förhållandena icke medger konsulatröstning, att medverka vid någon form

av valsedelsförsändelseförfarande. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser rätten

till röstning å fartyg bli mer eller mindre illusorisk genom den möjlighet,

som beredes redare eller befälhavare att efter eget gottfinnande avgöra,

huruvida röstning skall få äga rum å fartyget eller ej. Enligt länsstyrelsens

mening bör rätten till röstning göras ovillkorlig å alla fartyg, där

besättning och passagerare uppgår till ett visst, ej alltför lågt antal. I varje

fall bör rätten att påkalla röstning ombord på fartyg tillkomma icke blott

redare och befälhavare utan även besättningsmännen eller eventuellt deras

organisation. En annan fråga finner styrelsen emellertid vara, om man mot

vederbörande redares eller fartygsbefälhavares vilja kan anbefalla röstning

ombord på ett fartyg, som ej tillhör staten, eller ålägga en befälhavare, som

ej är statsanställd, att fungera som röstmottagare. Länsstyrelsen finner för

sin del frågan härom tveksam. Även länsstyrelsen i Kopparbergs län finner

det vanskligt att i vissa människors händer lägga en möjlighet att utestänga

andra från utövande av dem tillkommande rösträtt. Då tveksamhet kan

råda, om det är lämpligt att föreskriva skyldighet för redare eller befälhavare

att anordna röstmottagning, vill styrelsen emellertid icke motsätta sig

utredningens förslag i denna del. Samma ståndpunktstagande redovisas

av kommunalnämnden i Södra Hagunda kommun.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser det kunna närmare övervägas, om

icke skyldighet att medverka som röstmottagare bör införas för befälhavare

å de svenska fartyg, där med Kungl Maj :ts medgivande röstmottagning får

anordnas. Magistraten i Malmö ifrågasätter, om icke behörighet att göra

framställning om röstmoltagnings anordnande å svenskt fartyg även bör

tillkomma sjöfolkets förhandlingsberättigade fackliga organisationer.

överståthållarämbetet förklarar sig icke ha anledning hysa farhågor för

att med den föreslagna ordningen fartygsröstningen skall komma att inskränkas

i sådan grad alt syftel med reformen icke uppnås.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Länsstyrelsen i Skaraborgs län sätter för sin del i fråga, om fartygsbefälhavarna

kan antagas i allmänhet besitta erforderlig kompetens för

att vara röst mottaga re. Enligt länsstyrelsen kan det icke utan

vidare förutsättas, att fartygsbefäl har den administrativa rutin och noggrannhet,

som torde vara nödvändig för att kassering av valsedlar på grund

av felaktighet i förfarandet icke skall behöva befaras. Med nödig varsamhet

i fråga om medgivande av röstmottagning å fartyg och genom utfärdande

av klara anvisningar för röstmoltagare å fartyg anser styrelsen dock,

att olägenheter av den i och för sig önskvärda anordningen med röstmottagning

å fartyg kan undvikas. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner icke

anledning till antagande, att icke befälhavare å svenska fartyg i utrikes fart

uppfyller de krav, som man måste ställa på en röstmotlagare. Emellertid

framhåller styrelsen angelägenheten av att vid ett genomförande av utredningens

förslag erforderliga anvisningar rörande förfarandet vid fartygsröstning

utarbetas centralt och tillställes dem, som skall tjänstgöra som

x-östmotlagare å fartyg. Även Sveriges redareförening efterlyser klara och

entydiga handledningar för fartygsbefälhavarna, om dessa skall fullgöra

uppdrag såsom röstmottagare. Om förslaget genomföres anser länsstyrelsen

i Jönköpings län det lämpligt, att vallagarna i erforderliga delar genomgås

i samband med sjöbefälsutbildningen.

Magistraten i Malmö förordar i detta sammanhang, att för anordnande av

röstmottagning å fartyg krav bör uppställas på att röstmottagaren är svensk

medborgare. Magistraten erinrar därvid om att, ehuru sjöbefälskungörelsen

i sin gällande lydelse föreskriver, att befälhavare å svenskt handelsfartyg

eller fiskefartyg skall inneha svenskt medborgarskap, de därutinnan i administrativ

ordning givna föreskrifterna kan ändras utan riksdagens hörande.

De av magistraten framförda synpunkterna delas av länsstyrelsen i

Malmöhus län.

När det gäller utformningen av det av utredningen förordade systemet

med fartvgsröstning vitsordas i allmänhet av de remissorgan, som mera ingående

behandlat förslaget härom, att det av praktiska skäl synes vara erforderligt

att komplettera systemet med ett särskilt förfarande, varigenom

behovet av röstmottagnings anordnande å fartyg får förhandsanmälas. I

några remissyttranden uttalas emellertid, att det torde bli svårt att i

praktiken tillämpa det föreslagna anmälningsförfarande

t, särskilt med den av utredningen angivna tidsfristen för sådana

anmälningar. Sveriges redareförening framhåller sålunda, att det torde vara

ogörligt för de allra flesta rederier alt före den av utredningen föreslagna

tidpunkten — den 1 maj det år valet äger rum — ange huruvida ett fartyg

vid tiden för valet anlöper svensk hamn eller icke. Sjöfartsstyrelsen och

länsstyrelsen i Kopparbergs län betonar, att det ofta torde förhålla sig så,

att man på grund av ovisshet om frakter och andra faktorer inte alls eller i

varje fall ej med någon större grad av säkerhet kan långt i förväg beräkna

var ett fartyg, som normalt går i utrikes fart, kommer att uppehålla sig under

valtiden. Länsstyrelsen, som visserligen anser det angeläget att förbe
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

redelsearbetet för fartygsröstning påbörjas i god tid men som tinner den

föreslagna anmälningstiden väl snäv, förordar att det överväges att framskjuta

tidpunkten, då anmälan sist skall ske. Även för Sveriges fartygsbejälsförening,

Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsföreningen förefaller

den föreslagna tidpunkten, före vilken framställning om röstmottagnings

anordnande skall göras, vara tämligen tidig. En följd härav torde

enligt dessa organisationer bli, att redare begär tillstånd till röstmottagning

för alla sina fartyg i utrikes fart, av vilka dock en del ej kommer att behöva

utnyttja tillståndet. Denna ofrånkomliga konsekvens finner organisationerna

dock ej medföra annan olägenhet än att valmateriel distribueras till en

del fartyg, som ej kommer att använda densamma. Eftersom en något senare

fastställd anmälningstid icke förändrar läget för redare eller befälhavare

_ det kan vara lika ovisst några månader senare att avgöra var fartygen

kommer att befinna sig vid tiden för valet —- har organisationerna icke

någon erinran mot utredningens förslag i angivna hänseende. Liknande synpunkter

framföres av Svenska maskinbefälsförbundet.

Magistraten i Södertälje finner den föreslagna ordningen kunna vid sin

tillämpning ge anledning till vissa svårigheter men anser dessa kunna undvikas

genom en uppmjukning av bestämmelserna. Magistraten anför.

Angående utformningen av förslaget liärutinnan synes det dock ibland

kunna bli svårt för rederiet och befälhavaren att flera månader i förväg avgöra,

om ett fartyg kommer att befinna sig utomlands under hela den tidrymd

av 30 dagar (nu 18 dagar), som avslutas med valdagen. I praktiken

kan också de ombordanställda av tjänsten hindras att rösta i sedvanlig

ordning även om fartyget angör svensk hamn under någon eller några få

dagar av den nämnda tidrymden. Då vidare för anordnande av röstning

ombord på ett fartyg enligt förslaget förutsätts tillstånd av Kungl. Maj :t,

synes bestämmelserna i den föreslagna kungörelsen utan olägenhet kunna

uppmjukas på sådant sätt, att Kungl. Maj:ts tillstånd må meddelas, om det

kan antagas att fartyg kommer att befinna sig utom riket valdagen och huvuddelen

av den tid dessförinnan, då röstning inför röstmottagare inom

riket må äga rum. För att göra bestämmelsen än smidigare och då en samverkan

med rederiet alltid förutsätts, förordar magistraten vidare en sådan

jämkning av förslaget, att Kungl. Maj :ts tillstånd till ett rederi att anordna

röstmottagning — i fall där så begäres och anses lämpligt — må kunna lämnas

generellt för samtliga rederiets fartyg, vilka antages befinna sig utom

riket den angivna tiden.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att behovet av alt underlätta för sjöfolket atl

deltaga i allmänna val torde vara i det närmaste lika stort, om det fartyg,

varå en sjöman är anställd, händelsevis uppehåller sig inom svenskt territorialvatten,

som om det ligger i utländsk hamn. I båda fallen kan samma

svårighet föreligga för sjömannen att lämna fartyget för att förrätta sitt val

vid postanstalt eller konsulat. Styrelsen delar visserligen uppfattningen, att

en formell bekräftelse i någon form bör föreligga, innan röstmottagning

må anordnas ombord å ett fartyg, men ifrågasätter om icke beslut av Kungl.

Maj :t i varje sådant ärende innebär eu onödig centralisering, som därjämte

kan medföra tidsförlust. Det förefaller styrelsen tillräckligt, att Kungl.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 ur 1962

Maj :l generellt anger, vid vilka val fartygsröstning skall få äga rum, samt

att i övrigt rätt och skyldighet att anordna röstmottagning skall föreligga i

och med att fartygets redare eller befälhavare gjort anmälan om avsikt att

anordna sådan till länsstyrelsen i det län, där fartyget har sin hemort.

Om ett system med fartygsröstning införes, har icke i något remissyttrande

framförts erinringar mot att, såsom utredningen föreslagit, systemets

tillämplighet begränsas till de större allmänna valen.

Från de av förslaget berörda organisationernas sida framhålles allmänt,

att en utsträckning av den föreslagna tiden för fartygsröstning

är önskvärd. Sveriges redareförening understryker, att röstningsförfarandet

omhord säkerligen kommer att erbjuda speciella svårigheter, bl. a. beroende

på att personal med administrativ erfarenhet icke står till förfogande, att

fartygens destination kan ändras och att postförbindelserna från deslinationsnamnen

allt emellanåt är obekanta. För rederierna kan även uppkomma

samma om icke än större svårigheter att i tid vidarebefordra erforderlig

valmateriel till fartygen. Föreningen finner det särskilt böra uppmärksammas,

att postbefordran mellan rederi och fartyg så gott som undantagslöst

sker via rederiets mäklare i de hamnar, som fartyget kan komma att anlöpa.

Av dessa skäl anser föreningen det nödvändigt med bredare tidsmarginaler

än i samband med valförrättningar å beskickningar och konsulat. Svenska

fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfolksförbnndet och Svenska stewardsföreningen

framhåller, att fartygsbefälhavarna givetvis kommer att tillse

att avgivna röstsedlar så snart kan ske avlämnas för befordran till hemlandet.

Det betonas, att fall dock kan tänkas inträffa, då tidsfristen visar sig vara

alltför kort, och att besvärsgrunder lätt kan uppkomma för den händelse de

sålunda avgivna röstsedlarna kasseras. Det skulle därför enligt organisationernas

mening utgöra en större säkerhet för befälhavarna, om tiden för

fartygsröstningen utökades i möjligaste mån.

Svenska maskinbefedsförbundet erinrar om att förbundet i annat sammanhang

föreslagit inrättandet av en handelsflottans postanstalt och att,

därest detta projekt kommer till förverkligande, distributionen av valmateriel

skulle bl. a. för vinnande av lid kunna handhavas av detta organ.

Utredningens uttalande, alt fartygsröstningen i huvudsak bör följa samma

regler, som gäller för röstning å postanstalter, beskickningar och konsulat,

möter i allmänhet icke några erinringar från remissorganens sida. I flera

remissyttranden ifrågasättes dock lämpligheten av att såsom förutsättning

för röstning å fartyg uppställa krav på innehav av röstkort.

Sjöfarlsstyrelsen förklarar sig hysa full förståelse för det praktiska i en

tillämpning av röstkortssystemet, sett från valförrättarnas synpunkt. Men

häremot bör ställas det förhållandet, att kravet på innehav av röstkort i realiteten

kan innebära att stora grupper av sjömän å fartyg i utrikes fart de

facto ställes utanför möjligheten att utöva sin rösträtt. Styrelsen fortsätter.

Trots det tidigareläggande av röstkortens utsändande, som föreslagits,

maste man nämligen räkna med att sjömännens röstkort ofta icke kommer

vederbörande sjöman till lianda i tid för valförrättningen. Det bör t. ex. be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 19(12

aktas alt det alltid måste taga viss tid att utröna å vilket fartyg en sjöman

är anställd vid tiden för röstkortets utsändande och till vilken hamn posten

lämpligen bör sändas för att snabbt komma fartyget till banda. Därtill kommer

de oregelbundenheter i postgången till ett fartyg, som alltid måste vara

förbunden med sjöfart och dess beroende av väderlek, väntetider i hamnar,

omdestinering och andra speciella förhållanden.

Enligt sjöfartsstyrelsens mening är det en fråga av principiell betydelse

att reglerna om sjömännens valdeltagande utformas sa att utövare av sjömansyrket

i allmänhet tillförsäkras samma praktiska möjligheter att utöva

sin rösträtt som de landanställda. Styrelsen anser sig därför bestämt böra

påyrka sådan överarbetning av förslaget att innehav av röstkort icke göres

till ett absolut villkor för en sjömans valdeltagande. Huruvida en sådan

överarbetning'' kan ske inom ramen för utredningens förslag eller föi utsätter

omläggning till ett system med valsedelsförsändelse, undandrager

sig sjöfarlsstyrelsens bedömande. \ ad nu sagts avser givetvis endast å

fartyg i utrikes fart påmönstrad sjöman och sålunda t. ex. icke passagerare

och andra, som även skulle vara berättigade att förrätta röstning a fartyg.

Det må i sammanhanget framhållas, att någon svårighet att fastställa en sjömans

identitet och kyrkoskrivningsort icke föreligger även om röstkort saknas,

då uppgift härom alltid finnes i den av sjömannen innehavda sj of artsboken.

Svenska fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfölksförbundet och Svenska

stewardsföreningen finner sig böra beklaga, att den föreslagna ordningen ej

synes ge utrymme för det enklare förfarande, som praktiseras i Danmaik

och Norge, där väljare å fartyg, tillhörigt dessa länder, vid röstavlämningen

tillätes legitimera sig genom pass, sjöfartsbok eller giltigt certifikat för tjänst

på fartyg. Enligt organisationerna kommer kravet på innehav av röstkort

för röstning å fartyg att vara en starkt återhållande faktor, för att sjöfolket

i normal omfattning skall deltaga i de allmänna valen. Röstningsfrekvensen

bland sjöfolket torde med tillämpningen av detta krav jämväl i fortsättningen

bli normerad av det egna initiativet att rekvirera röstkort eller på de

hemmavarande anförvanternas omtanke att i god tid förse sjömannen med

röstkort. Organisationerna förklarar sig emellertid hysa förståelse för att

avprickningen i röstlängderna av valkuvert, på vilka ej finns angivet \ aldistrikt

och andra för sammanräkningen erforderliga uppgifter, kan erbjuda

svårigheter, ägnade att fördröja den slutliga röstsammanräkningen. Med

beaktande av de av utredningen anförda skälen för sitt ställningstagande

och med hänsynstagande till vad utredningen i övrigt föreslår för underlättande

av sjöfolkets valdeltagande, förklarar sig organisationerna avstå

från något yrkande i denna del. Organisationerna understryker, att de framtida

erfarenheterna av de föreslagna ändringarna, därest dessa genomföres,

torde ge vid handen vilka ytterligare lättnader för att stimulera valdeltagandet

för denna yrkesgrupp som kan påfordras i framtiden.

Svenska maskinbefäls^örbundet ifrågasätter, om det icke skulle vara möjligt

att utforma sjöfartsboken på sådant sätt, att denna skulle kunna för de

ombordanställdas del ersätta röstkortet.

Magistraten i Malmö anser, att svårigheterna för röstberättigade å fartyg

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

att erhålla röstkort i viss mån kommer att elimineras, om tiden för röstkortens

utsändande utsträckes på sätt utredningen föreslagit. Magistraten erinrar

i detta sammanhang om möjligheten för röstberättigad att efter

framställning därom få sig röstkort tillställt redan dagen efter det röstlängden

justerats.

I några enstaka remissyttranden framhålles, att utfallet av en särskild

röstningsordning för sjöfolket i väsentlig mån är beroende av i vilken utsträckning

valsedlar finnes tillgängliga ombord å fartygen.

Magistraten i Umeå håller det sålunda för troligt, att även svårigheten

att få röstsedlar distribuerade till sjöfolket utgör en anledning till det

låga valdeltagandet hos denna yrkesgrupp. En förutsättning för att en valförrättning

ombord skall bli så lik den i hemlandet som möjligt är att de

politiska partierna får möjlighet att tillhandahålla de röstande ombord valsedlar

och att, om röstsedlar tillställes fartyget, befälhavaren är skyldig

tillse, att dessa röstsedlar även blir tillgängliga för de ombordvarande. Även

magistraten i Västerås betonar vikten av att röstsedlar finns att tillgå för

väljare ombord å fartygen.

När det gäller hem sändandet av de å fartygen avgivna

rösterna påpekar generalpoststyrelsen, att vissa problem kanske kan

komma att uppstå i vissa fall, när värdeförsändelse med dessa röster skall

befordras från fartygsbefälhavare direkt till överståthållarämbetet. Om t. ex.

försändelse blir av större format, kan det tänkas att tullmyndigheten i inlämningslandet

fordrar bestyrkande i någon form av att försändelsens innehåll

är utförseltillåtet enligt inlämningslandets bestämmelser. Med tanke

på dylika eventualiteter synes det generalpoststyrelsen vara att föredraga,

att försändelserna med de avgivna rösterna i största möjliga utsträckning

befordras till överstathallarämbetet genom förmedling av den svenska beskickningen

eller konsulatet i inlämningslandet.

Slutligen må redovisas vissa detaljanmärkningar, som framkommit

vid remissbehandlingen.

Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger

för utredningens krav att vid fartygsröstning, som sker före valdagen, väljaren

å ytterkuvertet skall teckna uppgift rörande den omständighet, som

för honom kan medföra rätt till sådan röstning. De övriga särskilda krav,

som vid fartygsröstningen ställes på väljaren — personlig inställelse, innehav

av röstkort och eventuellt styrkande av identiteten — synes länsstyrelsen

innefatta tillräckliga garantier. Ett bibehållande av kravet på uppgift

i nämnda hänseende finner styrelsen kunna öka kassationsrisken.

Sveriges redareförening uppger, att den i motsats till utredningen finner

fartygsbefälhavarna böra av allmänna medel tillerkännas ersättning för

fullgörandet av uppdrag såsom röstmottagare å fartyg, och föreningen åberopar

såsom skäl härför att sådan ersättning utgår till de valförrättare i

land, som frivilligt fullgör motsvarande uppgifter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar att, eftersom systemet med fartygs
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

röstning icke är avsett att göras tillämpligt å val av kyrkofullmäktige och

municipalfullmäktige, det kan ifrågasättas om icke 20 § 2 och 3 mom.

kommunala vallagen bör utformas i överensstämmelse härmed. Kungörelsen

om dessa val bör alltså icke upptaga erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt utom riket å svenskt fartyg.

Departementschefen

Det överensstämmer med demokratisk samhällssyn, att de röstberättigade

medborgarna i så stor utsträckning som med beaktande av valsäkerhetens

krav och andra samhällshänsyn rimligen kan ske sättes i tillfälle att utan

större uppoffring utöva sin rösträtt. Om vår nuvarande valordning torde

det allmänna omdömet kunna fällas, att den i stort sett bereder de röstberättigade

tillfredsställande möjligheter till valdeltagande. Alltjämt finnes

emellertid vissa medborgargrupper, vilkas yrkesutövning eller levnadsförhållanden

i övrigt skapat särskilda svårigheter för dem att utnyttja sin rösträtt.

Som förut berörts, utgör de fartygsanställda en sådan grupp. De reformer,

som vid olika tillfällen genomförts i syfte att underlätta valdeltagandet,

förefaller — att döma av den låga röstfrekvens, som de fartygsanställda

synes uppvisa — icke i någon nämnvärd mån ha ökat denna yrkeskategoris

möjligheter till rösträttsutövning.

Åtskilliga inom sjöfartsnäringen verksamma medborgare kommer visserligen

att få lättare att utöva sin rösträtt, om röstmottagningstiden utsträckes

på sätt jag i det föregående förordat. Efter en dylik reform lärer det

för personal å sådana fartyg, som går i inrikes fart eller nyttjas i trafik

mellan Sverige och någorlunda närbelägna länder, mera sällan behöva möta

några egentliga svårigheter att utöva rösträtten. En ingalunda obetydlig del

av den svenska handelsflottan nyttjas emellertid i trafik av annat slag. Åtskilliga

svenska fartyg brukas sålunda huvudsakligen i trafik mellan Sverige

och avlägsna länder eller mellan främmande länder. En ansenlig del

av den svenska sjömanskåren är verksam å dessa fartyg. Även med den föreslagna

förlängningen av röstmottagningstiden måste det inom denna del

av handelsflottan ofta komma att inträffa, att ett fartyg icke under röstmottagningstiden

angör svensk hamn eller anlöper sådan utländsk hamn, där

svensk beskickning eller svenskt konsulat finns inom räckhåll under hamnuppehållet.

Jag är därför liksom valutredningen och flertalet remissorgan

av den uppfattningen, att särskilda åtgärder i syfte att underlätta valdeltagandet

för ombordanställda å vissa fartyg är av behovet påkallade.

När det gäller att finna någon lämplig form härför, har man i huvudsak

att välja mellan två principiellt olika lösningar. En utväg är att för ifrågavarande

yrkesgrupp införa ett valsedelsförsändelseinstitut av ungefär den

typ, valutredningen närmare beskrivit. En annan lösning är att utbygga det

vid röstning å postanstalt, beskickning och konsulat praktiserade röstmottagningsinstitutet

så, att röstmottagning även kan äga rum vid förrättning

ombord på vissa fartyg. Valutredningen har i sitt förslag enhälligt förordat

den senare lösningen och förslaget har i denna del tillstyrkts eller

4 llihanq till riksdagens protokoll 1062. i samt. Nr 53

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Ej heller för egen del har

jag funnit anledning föreligga att på denna punkt frångå utredningens förslag.

En ordning med röstmottagning ombord på vissa fartyg måste — liksom

för övrigt ett för sjöfolk avsett valsedelsförsändelseinstitut — bli förenat

med en viss praktisk omgång, i det att den tarvar olika delvis tidskrävande

valförberedelseåtgärder. Med hänsyn härtill bör röstmottagning ombord å

fartyg icke anordnas annat än vid val av större betydelse. Valutredningen

har förutsatt, att fartygsröstning endast skall ske, då val i hela riket till

riksdagens andra kammare skall äga rum och då allmänna val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall förrättas. Denna

begränsning, som icke föranlett någon erinran under remissbehandlingen,

synes mig vara lämplig.

I likhet med valutredningen anser jag vidare, att fartygsröstning endast

hör få äga rum utom riket. Personal å fartyg, som under röstmottagningsperioden

befinner sig i Sverige, torde nämligen utan olägenhet kunna utnyttja

de röstningsformer, som eljest står till buds här i riket.

Vad angår kretsen av fartyg, å vilka röstmottagning skall kunna anordnas,

ligger det i öppen dag att denna måste begränsas till svenska fartyg.

Såsom valutredningen framhållit, kan det emellertid ej heller ifrågakomma

att anordna röstmottagning å varje svenskt fartyg, som under någon aldrig

så ringa del av röstmottagningsperioden, befinner sig utom riket. Behovet

av fartygsröstning är i stort sett koncentrerat till sådana fartyg, som kan

beräknas icke komma att angöra svensk hamn under den tid, röstmottagning

pågår här i riket. Användningsområdet för fartygsröstning hör avgränsas

i enlighet härmed. De regler, varigenom denna avgränsning sker,

bör utformas så, att de medger en individuell bestämning av de fartyg, å

vilka röstmottagning skall ifrågakomma. En sådan ordning är nödvändig

för att möjliggöra distribution av valmateriel. I likhet med utredningen har

jag här kommit till den uppfattningen, att Kungl. Maj :t bör äga att på särskild

framställning, varigenom behovet av fartygsröstning förhandsanmäles,

meddela beslut om fartygsröstning. Sådant beslut bör, såsom valutredningen

ock synes ha förutsatt, kunna meddelas, om anledning förekommer till antagande,

att fartyget kommer att befinna sig utomlands under hela den tid,

då röstmottagning äger rum här i riket.

Enligt valutredningens förslag skall behörighet att göra framställning

om fartygsröstning endast tillkomma fartygets redare och befälhavare.

Även om denna anordning i stort sett kan förväntas vara tillfyllest för

ändamålet, kan det, såsom påpekats under remissbehandlingen, likväl icke

ur principiell synpunkt anses tillfredsställande att utestänga företrädare

för arbetstagarsidan från möjlighet till initiativ härutinnan. Enligt min

mening bör även sådan sammanslutning av arbetstagare inom sjöfartsnäringen,

som med hänsyn till medlemsantal och övriga omständigheter kan

antagas väl företräda hithörande yrkesgruppers intressen, tillerkännas behörighet

att påkalla beslut om fartygsröstning. Över framställning, som gjorts

av sådan sammanslutning, torde fartygets redare regelmässigt böra erhålla

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962 51

tillfälle att yttra sig, om icke framställning gjorts jämväl av honom eller

befälhavaren.

Om valmaterielen skall hinna komma fartyg, beträffande vilka beslut

om fartygsröstning meddelats, tillhanda före röslmottagningsperiodens början,

är det nödvändigt, att framställning om fartygsröstning göres i god

tid dessförinnan. Enligt valutredningens förslag skall framställning göras

före den 1 maj det år valet äger rum. Under remissbehandlingen har mot

denna ordning invänts, att det ofta kan vara svårt att så lang tid i förväg

bedöma, huruvida ett visst fartyg kommer att befinna sig utom riket under

röstmottagningsperioden. Då det ofta är förenat med betydande svårigheter

och tidsutdräkt att postledes nå ett fartyg i avlägsna delar av världen,

är det emellertid enligt min uppfattning icke rådligt att i någon mera avsevärd

mån förkorta den föreslagna tiden mellan anmälningsfristens utgång

och valtillfället. Detta synes ej heller vara erforderligt. Det är nämligen icke

meningen att kräva, att vid anmälningstillfället skall kunna med full säkerhet

avgöras, om fartyget kommer att befinna sig inom eller utom landet

under röstmottagningsperioden. Som jag förut berört, bör för beslut om

fartygsröstning icke fordras mera än att anledning förekommer till antagande,

att fartyget i fråga kommer att befinna sig utomlands, medan röstmottagning

pågår här i riket. Redan det förhållandet, att ett fartyg normalt

är utomlands bortåt en månad eller mera i sänder, innefattar enligt min

mening anledning till sådant antagande, om icke undantagsvis någon omständighet

föreligger som berättigar till slutsatsen, att fartyget kommer att

anlöpa Sverige under röstmottagningsperioden. Gäller det återigen fartyg,

som vanligtvis icke är utomlands mer än en eller annan vecka i följd, kan

förutsättning för anordnande av fartygsröstning icke anses vara förhanden,

med mindre det förekommer positiv anledning förmoda, att fartyget just

under röstmottagningsperioden kommer att vara utrikes under avsevärt

längre tid än vanligt. Det ligger i sakens natur, att en framställning om fartygsröstning

i tveksamma fall hellre bör bifallas än avslås. Med den innebörd,

som sålunda bör ges förslaget i denna del, synes i allmänhet icke behöva

uppkomma några nämnvärda svårigheter att taga ställning till frågan,

huruvida framställning om fartygsröstning bör göras.

Enligt valutredningens förslag skall beslut om fartygsröstning meddelas

i form av ett tillstånd beträffande varje särskilt fartyg att utom riket anordna

dylik röstning. Såsom framhållits under remissbehandlingen, kan

det emellertid icke anses tillfredsställande alt överlämna åt den, som avses

skola vara röstmottagare, att efter eget gottfinnande bestämma, huruvida

röstmottagning skall komma till stånd å fartyget. Det synes mig därför

lämpligare att låta beslut om fartygsröstning få karaktär av en föreskrift

av innebörd, att röstmottagning utom riket i princip skall ske å det eller

de fartyg, som avses med beslutet. Principiell skyldighet att utom riket

anordna röstmottagning ombord på fartyget bör alltså enligt min mening

åvila den som skall vara röslmottagare. Emellertid bör vid utformningen

av beslut om fartygsröstning beaktas, alt hinder stundom kan uppkomma

för röstmottagare å fartyg att fullgöra sina uppgifter, exempelvis därför att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

valmaterielen icke kommit honom tillhanda eller att fartyget icke kommer

att angöra hamn å sådan tid, att röstmottagaren skulle kunna vidarebefordra

rösterna i föreskriven ordning. Med hänsyn härtill bör föreskrift om fartygsröstning

ges det innehållet, att röstmottagning utom riket skall äga rum

å fartyget, såframt hinder härför icke uppkommer.

Vad härefter angår frågan vem som skall vara röstmottagare vid fartygsröslning,

delar jag valutredningens och flertalet remissorgans uppfattning,

att denna uppgift bör anförtros fartygets befälhavare eller den han sätter

i sitt ställe. Detta skulle i och för sig kunna ske i den formen, att Kungl.

Maj :t, med stöd av vederbörlig bestämmelse härom i vallagarna, låter i

beslut om fartygsröstning intaga förordnande för befälhavaren eller den

han i sitt ställe sätter att vara röstmottagare. Enklare synes emellertid

vara att direkt i lag ange, att då röstmottagning skall äga rum å fartyg, befälhavaren

eller den han i sitt ställe sätter skall vara röstmottagare. Då

beslut om fartygsröstning meddelas, torde detta härigenom komma att i sig

innefatta ett förordnande för befälhavaren eller hans ersättare att förrätta

det tjänsteärende, som röstmottagningen utgör, och därmed att göra bestämmelserna

om tjänsteansvar tillämpliga å förrättningsmannen.

De befälhavare, som kan tänkas komma att tjänstgöra såsom röstmottagare,

är praktiskt taget undantagslöst svenska medborgare. Det torde kunna

förutsättas, att befälhavare i allmänhet icke sätter annan än svensk medborgare

i sitt ställe såsom röstmottagare.

Rätt att avlämna valsedel vid röstmottagning ombord å fartyg utom riket

bör, såsom valutredningen synes ha förutsatt, tillkomma ej endast röstberättigad

som tillhör fartygets personal utan även röstberättigad som är

passagerare å fartyget, såframt det med skäl kan antagas, att väljaren på

grund av vistelse utom riket eller tjänsteutövning, som avses i 70 § 2 mom.

ValL och 35 § 2 mom. KVL, icke kan å valdagen utöva sin rösträtt inom

riket.

Beträffande den lagtekniska utformningen av institutet fartygsröstning

synes frågan, vem som skall äga göra framställning om fartygsröstning

och i vilken ordning sådan framställning skall göras, lämpligen kunna

regleras i administrativ väg. I övrigt torde bestämmelserna om fartygsröstning

böra inflyta i vallagarna och jag föreslår, att de grundläggande

reglerna i ämnet för andrakammarvalens del placeras i 70 § 3 mom. ValL

och för kommunalvalens del i 35 § 3 mom. KVL.

Den, som vill rösta utom det egna valdistriktet, måste för närvarande

alltid vara försedd med röstkort. Om fartygsröstningen skall kunna i önskvärd

utsträckning fylla det praktiska behov, för vilket den är avsedd, synes

det svårt att inom dess användningsområde konsekvent upprätthålla detta

krav. Röstkort kan nämligen icke tillställas de röstberättigade förrän röstlängden

i slutet av juli månad blivit slutjusterad. Då röstmottagningen vid

de ordinarie septembervalen är avsedd att börja vid eller strax efter augusti

månads mitt, lärer tiden mellan röstkortens utsändande och röstmottagningsperiodens

inträde ofta bliva alltför knapp för att röstkorten före röstmottagningsperiodens

början skall hinna na väljare med så rörligt yrke

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

som sjömannens. Då härtill kommer, att den fartygsanställde väljaren i

sjöfartsboken har ett dokument, som i viss utsträckning är ägnat att ersätta

röstkortet, synes något oeftergivligt krav på röstkort icke böra upprätthållas,

när väljare, som innehar dylik bok, vill avlämna valsedel vid röstmottagning

ombord på fartyg.

Ehuru det för röstning utom det egna valdistriktet avsedda ytterkuvertet

är iordningställt med tanke på det fall att väljaren innehar röstkort, torde

kuvertet likväl utan alltför stora olägenheter kunna användas jämväl då

fartygsanställd äger rösta utan röstkort. Att tillskapa ytterligare en typ av

valkuvert utöver de redan existerande, skulle i vart fall öka risken för användning

av felaktigt kuvert och därmed för stigande kassalionsfrekvens.

Då fartygsanställd vill rösta utan röstkort, bör det åligga honom att på

lämplig plats å ytterkuvertet teckna sådana uppgifter, som kan vara av

betydelse för hans återfinnande i röstlängden. Han bör sålunda å ytterkuvertet

lämna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer,

om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort samt bostadsoch

postadress. Den fartygsanställde bör, då han anmäler sig till röstning

inför röstmottagaren, förete sin sjöfartsbok, vilken skall innehålla uppgifter

i vissa av nu angivna hänseenden. Det bör ankomma på röstmottagaren att

med ledning av sjöfartsboken granska, att ytterkuvertet är i behörig ordning

ifyllt. Förfarandet vid röstning utan röstkort torde i övriga hänseenden kunna

i huvudsak följa samma regler som gäller för det fall att väljaren skall

inneha röstkort. I samband med att valmateriel distribueras till fartyg, varå

röstmottagning skall äga rum, torde anvisningar rörande röstmottagningen

få tillställas befälhavaren.

Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande tillvägagångssättet vid röstning

å fartyg och hemsändandet av de därvid avgivna rösterna kan jag godtaga.

Om väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i det valdistrikt, som

angivits å ytterkuvertet, skall detta enligt 77 § 3 mom. ValL och 44 § 3

mom. KVL lämnas orubbat och däri innesluten valsedel inverkar ej på valet.

Denna ordning kan uppenbarligen icke bibehållas oförändrad för det

fall att fartygsanställd röstat utan röstkort, eftersom ytterkuvertet då saknar

uppgift om valdistrikt. I sådant fall bör den i nämnda båda lagrum angivna

verkan i stället inträda, om väljaren icke är röstberättigad i något

valdistrikt å den mantalsskrivningsort, som angivits på ytterkuvertet. Sammanräkningsmyndigheten

har alltså att undersöka, i vilket valdistrikt i

den uppgivna mantalsskrivningskommunen väljaren må vara i röstlängd

upptagen såsom röstberättigad. Då sammanräkningen sker valkretsvis, bör

denna undersökning ske i samband med den sortering av ytterkuverten efter

valkrets, som föregår den egentliga sammanräkningen.

I likhet med utredningen anser jag att något arvode icke bör av allmänna

medel utgå för uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot synes ersättning

av statsmedel böra utgå för nödiga utgifter, som röstmottagare å

fartyg haft för uppdragets fullgörande, t. ex. för rösternas hemsändande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

För valet erforderliga kuvert skall redan enligt gällande rätt tillställas röstmottagare

på statsverkets bekostnad (96 § ValL och 60 § KVL).

För genomförande av den i det föregående förordade reformen krävs ett

flertal ändringar i vallagarna. Utöver de i tidigare sammanhang berörda

kompletteringarna av stadgandena i 70 § 3 mom. ValL och 35 § 3 mom.

KVL föreslås sålunda ändringar av 56 § 5 mom. andra stycket, 57 § 1 mom.,

65 §, 71 §, 72 §, 73 §, 75 §, 77 § 3 inom., 95 § och 96 § ValL samt 4 §, 20 §

1—3 mom., 31 §, 36 §, 37 §, 38 §, 40 §, 44 § 3 mom., 59 § och 60 § KVL. Därjämte

måste rubriken till 70—75 §§ i ValL och motsvarande rubrik till 6

kap. KVL ändras.

III. Frågan om reformer i syfte att underlätta valdeltagandet för vissa

andra väljargrupper än sjömän

Gällande bestämmelser

Väljare, som vill utöva sin rösträtt här i riket, skall i allmänhet å valdagen

personligen avlämna sin valsedel vid valförrättningen i det valdistrikt,

där han är uppförd i röstlängd. Från denna ordning har undantag gjorts i

skilda hänseenden. Väljare, som är gift, behöver sålunda icke personligen

avlämna sin valsedel utan kan i särskild ordning avgiva valsedel genom

sin make (62 § ValL och 28 § KVL). Vidare äger väljare i vissa fall möjlighet

att å valdagen avlämna sin valsedel annorledes än vid valförrättningen

i det egna valdistriktet. Den som på grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det egna

valdistriktet, äger sålunda rätt att å valdagen rösta å postanstalt (70 § 1

mom. ValL och 35 § 1 mom. första stycket KVL). Dessutom är patient på

sjukvårdsanstalt, där postanstalt finnes inrättad, berättigad att avlämna sin

valsedel där, även om sjukvårdsanstalten ligger å väljarens hemort (70 §

1 mom. ValL och 35 § 1 mom. första stycket KVL). Den poströstning, som

i enlighet med dessa regler normalt äger rum å valdagen, är vid vissa kommunalval

förlagd till närmaste helgfria dag före valdagen (35 § 1 mom.

andra stycket KVL). Undantag från den normala ordningen för rösträttens

utövande här i riket har gjorts även i så måtto, att vissa väljarkategorier har

möjlighet att under en viss tidsperiod före valdagen rösta på postanstalt. Såsom

i ett tidigare avsnitt berörts, står denna möjlighet öppen dels för väljare,

som kan antagas komma att vistas utomlands å valdagen, och dels för väljare,

som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal

på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket och som på grund av sin tjänst

kan antagas vara förhindrad att rösta på valdagen.

Reformförslag

Vid olika tillfällen bär önskemål framställts om åtgärder för underlättande

av valdeltagandet för avlägset boende personer. Härvid har

framhållits, att väljarna i många fall, särskilt i Norrland, måste företaga

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

långa och kostsamma resor för att inställa sig vid valförrättning samt att

skärgårdsbefolkningen emellanåt har svårigheter inställa sig vid valförrättning

på grund av otjänlig väderlek. Emellanåt har önskemålen kommit till

uttryck i reformförslag, som framlagts för riksdagen. I en vid 1943 års riksdag

väckt motion (II: 153) föreslogs t. ex., att skyldighet borde införas att

förlägga vallokalerna så, att väljarnas avstånd till dem endast undantagsvis

skulle komma att överstiga 5 kilometer, samt att avlägset boende valjare

och väljare, som icke kunde komma till vallokal annat än sjöledes, skulle

få rätt att före valdagen rösta på postanstalt. Motionen avslogs emellertid

av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 10) framhöll konstitutionsutskottet,

att vidsträckt möjlighet förelåg att vid de allmänna valen

åstadkomma en ändamålsenlig valdistriktsindelning och att det svårligen

lät sig göra att meddela ännu mera preciserade bestämmelser i amnet.

Beträffande förslaget om utvidgning av rätten till röstning fore valdagen

framhöll utskottet, att det knappast var möjligt att i en lagtext precisera

den välj arkategori, som härmed avsågs. Ett tillmötesgående av det önskemål,

som i denna del framförts i motionen, skulle enligt utskottets mening

medföra, att en betydande del av väljarkåren kom att få rätt att rösta på

postanstalt under ett större antal dagar. En lagändring i motionens syfte

skulle därför framstå som en genomgripande ändring i valsystemet. Några

bärande skäl härför hade enligt utskottets mening icke förebragts. Aven

vid flera andra tillfällen har förslag väckts i riksdagen om åtgärder till underlättande

av de avlägset boende väljarnas möjligheter att utöva sin rosträtt

men jämväl dessa förslag har av riksdagen lamnats utan bifall. En redogörelse

härför och för tidigare gjorda utredningar i fråga om de avlagset

boendes röstningsmöjligheter lämnas å sid. 120—124 i valutredningens betänkande,

vartill här torde få hänvisas.

Valutredningen

Utredningen konstaterar inledningsvis, att några särbestämmelser för

avlägset boende väljare icke finnes i vår vallagstiftning, såsom

fallet däremot är i den danska vallagen; i Danmark äger väljare, som är

bosatta på avlägset belägna öar, vilka icke utgör egna valdistrikt, rätt att före

valdagen rösta inför röstmottagare, om de endast med stor svårighet kan

komma till vallokalen. .

Den negativa inställning, som hos oss mött olika framlagda förslag i sy - te att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande, har — framhåller

utredningen — i första hand motiverats med svårigheten att i lagtext

närmare precisera denna väljarkategori. Att låta rätten att rösta bli beroende

av om avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen överstiger

viss längd, innebär enligt utredningen ingen tillfredsställande lösning, eftersom

det icke enbart är avståndet utan även förbindelserna, som är avgörande

för möjligheten att utan alltför stora svårigheter uppsöka vallokalen.

Skulle man å andra sidan nöja sig med en mera allmän formulering i lagtexten

— exempelvis att rätt att rösta före valdagen skall tillkomma väljare,

som på grund av långt avstånd och bristfälliga förbindelser mellan bo
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

staden och vallokalen endast med stor svårighet kan inställa sig vid valförrättningen

i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden — befarar utredningen,

att rätten att rösta i angiven ordning ytterst skulle bli beroende

av val]arens egen skönsmässiga bedömning, i varje fall om valmyndighetens

prövning i likhet med vad nu är fallet vid röstning före valdagen endast

skulle ske på grundval av en av väljaren avgiven försäkran.

Vid frågans tidigare behandling har i stället — framhåller utredningen

— hanvisats till möjligheten att genom inrättande av nya valdistrikt minska

avstånden till vallokalerna. Så har också kontinuerligt skett. Vid 1958 års

andrakammarval var antalet valdistrikt 6 046, varav på landsbygden 4 627

och i städerna 1 419, en ökning sedan år 1944 med över 800. ökningen har

även kommit de nordligaste länen tillgodo. Sålunda har valdistriktens antal

okat i Västernorrlands län med 60, i Jämtlands län med 36, i Västerbottens

län med 37 och i Norrbottens län med 92. Ett genomförande av utredningens

förslag om gemensamma valnämnder i landskommunerna anser utredningen

komma att underlätta en ytterligare uppdelning av valdistrikten,

om så skulle anses erforderligt. Härtill kommer, att de förbättrade kommunikationerna,

framför allt bilismens utveckling och utbyggnaden av vägnätet,

alltmer reducerat avståndens betydelse. Utredningen finner det därför

med fog kunna göras gällande, att de avlägset boende väljarnas situation

undan för undan förbättrats. Då de olägenheter av långa avstånd och dåliga

förbindelser, som trots allt i vissa trakter kvarstår för väljarna, i första

hand måste vara kännbara för sjuka, invalider och åldringar, synes det utredningen

som om en lösning av dessa väljarkategoriers röstningsproblem

skulle ytterligare förbättra läget även för gruppen avlägset boende väljare.

Med hänsyn till det anförda har valutredningen ansett sig sakna anledning

att nu förorda ett frångående av den ståndpunkt, som intagits till

tidigare förslag om särbestämmelser för sistnämnda välj arkategori. Utredningen

framhåller emellertid, att en lösning av frågan om de sjukas röstning

samtidigt som den skulle minska behovet av särskilda åtgärder för

de avlägset boende väljarna, skulle kunna underlätta genomförandet av

sådana särskilda åtgärder, för den händelse något behov därav alltjämt

skulle finnas. Därvid åsyftas en sådan lösning av de sjukas röstningsproblem,

som förutsätter en förhandsprövning av valnämnden för att de

sjuka skall få rätt att rösta i särskild ordning. Införes en förhandsprövning

i naninda fall, anser utredningen det icke vara otänkbart med en förhandsprövning

även beträffande de avlägset boende, verkställd av valnämnden

enligt vissa i vallagarna uppdragna riktlinjer. Därmed skulle man enligt

utredningen kunna undanröja det hinder mot särbestämmelser, som ligger

i svårigheten att avgränsa gruppen avlägset boende från Övriga väljare.

V a 1 j a r e, intagna i fångvårdsanstalt, har enligt utredningens

uppfattning icke varit föremål för samma uppmärksamhet som

ovnga kategorier, för vilka svårigheter föreligger att deltaga i allmänna

val. Förespråkare har dock icke saknats för att särskilda åtgärder skall

vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Utredningen uppger sålunda,

att Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund i skrivelse till

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

57

utredningen förklarat sig vilja fästa uppmärksamheten på det problem,

som svårigheterna att utöva rösträtten utgör för de i fångvårdsanstalterna

intagna.

Enligt valutredningens mening kan det icke anses i och för sig omotiverat

att bereda i anstalt intagna möjlighet att rösta. Så sker exempelvis

i Västtyskland, där särskilda valnämnder kan inrättas för olika slags anstalter,

däribland fångvårdsanstalter. Utredningen anser emellertid, att även

frågan om de i anstalt intagnas röstning i viss mån är beroende av att

frågan om de sjukas röstning bringas till en lösning. Skall särskilda anordningar

vidtagas för att möjliggöra de intagnas röstning, torde enligt utredningen

poströstning inom de olika anstalterna vara den enda tänkbara

utvägen. Införes ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka och med

dem jämställda väljare, kan detta komma att medföra en minskning av

behovet av särskilda postanstalter å sjukhusen på valdagen och således öka

de praktiska möjligheterna för postverket att åtaga sig nya uppgifter i fråga

om allmänna val. Skulle å andra sidan en generell lösning av de sjukas

röstningsproblem icke kunna genomföras, kan tvärtom ökade krav på postverkets

medverkan komma att ställas för att tillgodose dessa sistnämnda

väljares intressen.

Att någon systematisk översyn hittills icke verkställts av bestämmelserna

om rätt för vissa väljarkategorier att rösta före valdagen

finner utredningen bero på flera olika omständigheter. Sålunda

torde behovet av en utökning av de till sådan röstning berättigade yrkesgrupperna

ha minskat genom den fortgående inskränkningen i söndagstjänstgöringen.

Det behov av att rösta utanför det egna valdistriktet, som

uppstått därigenom att allt fler väljare av olika skäl å valdagen vistas utom

hemorten, kan i stor utsträckning tillgodoses genom poströstningen å valdagen.

Denna rätt kan utnyttjas vare sig frånvaron från hemorten sammanhänger

med yrkesutövning eller icke. Vid vistelse utom riket är visserligen

de faktiska möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare, d. v. s. å

beskickningar och konsulat, mer begränsade, men utredningen understryker,

att väljare, som planerar att avresa till utrikes ort, redan av denna

anledning har rätt att poströsta före valdagen. På grund härav torde knappast

föreligga behov för en sådan väljargrupp som exempelvis personalen

å de reguljära flyglinjerna att erhålla någon särskild rätt att rösta före

valdagen.

Utredningen finner det visserligen icke kunna bestridas, att viss personal,

som har att fullgöra tjänstgöring å valdagen, exempelvis personal på

sjukhus samt brandmän och polispersonal, kan ha svårigheter att inställa

sig vid valförrättningen, även om tjänstgöringen är förlagd till hemorten.

Avståndet mellan hemmet och tjänstgöringsstället kan, exempelvis i en

stad av Stockholms storlek, vara mycket betydande. Den utsträckning av

liden för vallokalernas öppethållande, som år 1%0 genomförts beträffande

andrakammarvalen och som kan förväntas ha återverkningar även i fråga

om de borgerliga kommunalvalen, anser utredningen dock ha ökat möjlig
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

helerna att rösta för sådana väljare, som har att i hemorten fullgöra tjänstgöring

å valdagen.

Valutredningen har därför icke ansett sig böra framlägga förslag om att

ytterligare yrkesgrupper skall få rätt att rösta före valdagen.

I fråga om personal, som å valdagen tjänstgör å sjukvårdsanstalter,

där postanstalter finns inrättade, anser

utredningen dock den lättnaden kunna införas, att väljare, som tillhör

sådan personal, får möjlighet att rösta å postanstalten, även om denna är

belägen i vederbörandes hemort. Att sådan rätt icke förelegat torde, enligt

vad utredningen uppger, på sina håll ha medfört en viss irritation bland de

väljare, som på grund av sin jourtjänst haft svårt att lämna sjukhusen för

att rösta.

Remissyttranden

Utredningens uppfattning att anledning saknas att nu införa några särbestämmelser

i vallagarna för de avlägset boende väljarna delas

av övervägande antalet remissinstanser. I den mån dessa redovisat skäl

för sin anslutning till utredningens ställningstagande har därvid särskilt

framhållits, att de avlägset boende väljarnas situation blivit allt bättre

genom den ytterligare uppdelningen i valdistrikt och genom bilismens utveckling.

Endast länsstyrelserna i Gotlands och Älvsborgs lån är av annan mening

än utredningen. Båda dessa länsstyrelser finner det befogat med åtgärder

för att underlätta den ifrågavarande välj arkategorins valdeltagande.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller sålunda, att även om förbättrade

kommunikationer och utökning av antalet valdistrikt i kommunerna

har bidragit till att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande,

förhållandena inom stora delar av vårt land fortfarande är sådana, att avståndet

till vallokal eller postanstalt för många väljare är så stort, att deltagande

i valet innebär tillräckligt stora uppoffringar, för att väljaren skall

avstå från att utöva sin rösträtt. Enligt länsstyrelsen synes det föga konsekvent,

att man ansett sig böra bereda röstberättigade personer — som valdagen

vistas på ort på obetydligt avstånd utanför det egna valdistriktet och

som därför utan svårighet har möjlighet att rösta i vallokalen i det egna

valdistriktet — tillfälle att rösta å postanstalt å vistelseorten, medan man

ansett det onödigt att underlätta valmöjligheterna för avlägset boende väljare.

Länsstyrelsen anser, att tiden nu är mogen för åtgärder till underlättande

av valdeltagandet också för nyssnämnda väljarkategori. En tänkbar lösning

finner styrelsen måhända vara att på de orter, där lantbrevbärning är anordnad,

låta avlägset boende väljare avlämna valsedelsförsändelse, anordnad

i enahanda ordning som gäller för äkta makar, till lantbrevbäraren som

därefter skulle ha att vidarebefordra försändelsen till vederbörande postanstalt.

Rätten att begagna denna röstningsmetod skulle kunna göras beroende

av en av vederbörande valnämnd företagen förhandsprövning.

Länsstyrelsen i Gotlands län uppehåller sig i sitt yttrande särskilt vid

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 är 1962

de å Gotska Sandön boende väljarnas situation och uppger, att kortaste avståndet

mellan denna ö och Fårön, där vallokalen är belägen, fågelvägen

är omkring 38 kilometer och att avståndet sjövägen mellan Gotska Sandön

och färjeläget vid Broa å Fårön är omkring 57 kilometer. Enligt länsstyrelsen

har merendels inför varje allmänt val i tidningarna inom länet uppmärksamhet

ägnats åt de å Gotska Sandön boende och deras svårigheter

att deltaga i valförrättning i det egna valdistriktet. Det ringa antalet väljare,

vilket understiger tio, har redan det ansetts omöjliggöra bildande av ett

särskilt valdistrikt för Gotska Sandön. Från principiell synpunkt finner

länsstyrelsen det icke tillfredsställande, att en inom riket fast boende grupp

väljare — även om den är ringa till antalet — skall på grund av ogynnsamma

väderleksförhållanden kunna vara hindrad att utöva sin rösträtt eller

hänvisas att utöva den efter en måhända riskfull men alltid besvärlig sjöresa.

Länsstyrelsen föreslår därför införandet av sådana bestämmelser, att

den välj arkategori, varom här är fråga, får möjlighet att — därest icke

bosättningsplatsen utgör särskilt valdistrikt — rösta genom valsedelsförsändelse

i huvudsaklig överensstämmelse med det system härför, som utredningen

angivit såsom en tänkbar lösning av de sjukas och med dem

jämställda väljargruppernas röstningsproblem.

Även magistraten i Luleå antyder möjligheten av att införa ett valsedelsförsändelseinstitut

icke blott för de sjuka väljarna utan även för de avlägset

boende. Länsstyrelsen i Värmlands län finner däremot för sin del

särskild anledning understryka, att det icke bör ifrågakomma att låta reformer,

avsedda att underlätta sjuka personers valdeltagande, utsträckas

till att omfatta jämväl avlägset boende friska personer.

Frågan om den nomadiserande lappbefolkningens

röstning beröres särskilt av generalpoststyrelsen i dess yttrande. Styrelsen

erinrar om att vid allmänna val aren 1952 1960 enligt beslut av

Kungl. Maj :t särskilda tillfälliga postanstalter inrättats på olika platser

inom Norrbottens län för att underlätta lapparnas valdeltagande. Erfarenheterna

från dessa val har stärkt styrelsen i dess uppfattning, att särskilda

poslanslalter icke bör inrättas speciellt för röstmottagning bland lapparna.

Styrelsen förklarar, att den funnit frågan om åtgärder för att underlätta

valdeltagandet böra för lapparnas del lösas på samma sätt som valutredningen

synes ha tänkt sig beträffande avlägset boende väljare i allmänhet,

d. v. s. i första hand genom inrättande av nya valdistrikt. Valnämnden i

Rättviks första valdistrikt ifrågasätter, om icke anledning finnes att låta

kategorin renskötare erhålla samma rätt att rösta å postanstalt före valdagen,

som nu tillkommer väljare, tillhörande vissa yrkesgrupper.

Vad angår de i fångvår dsanstalt intagna väljarna uttalas

i åtskilliga remissyttranden, att det icke vore omotiverat att bereda

dessa väljare möjlighet att rösta. Ingen remissinstans har emellertid påkallat

omedelbara åtgärder i detta hänseende. I flera remissyttranden framhålles

i stället angelägenheten av att övriga eftersatta väljargruppers röstningsproblem

i första hand bringas till en lösning. Endast en kommunal

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

myndighet har helt motsatt sig reformer för att bereda de i fångvårdsanstalt

intagna ökade möjligheter till valdeltagande.

bångvårdsstyrelsen framhåller, att möjligheterna för den som intagits i

fångvårdsanstalt att utöva rösträtten ofta försvåras eller omintetgöres genom

frihetsberövandet. Om den intagne är gift, kan han inge valsedel genom

andra maken i form av valsedelsförsändelse, och om han på valdagen

har permission, kan han personligen avge sin röst i hemortens vallokal eller

genom poströstning på annan ort. Uppskattningsvis torde enligt styrelsen

ungefär hälften av de intagna ha möjlighet att rösta på något av dessa

sätt. För de övriga saknas för närvarande möjligheter att utöva rösträtten.

Styrelsen fortsätter.

Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställande

a^. en §ruPP väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets

sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att den ena

hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta kan med

skäl uppfattas som en orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle det också

vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom att

de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Styrelsen vill därför

föreslå att särskilda åtgärder vidtages för att underlätta de intagnas

röstning. Då åtgärder i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande

mot andra grupper av väljare som av olika yttre omständigheter är förhindrade

att rösta, såsom sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänstgöring

på valdagen, förutsätter styrelsen dock att utredningens förslag skall

resultera i att det sörjes för att sådana väljargrupper får ökade möjligheter

att deltaga i valen.

Som utredningen anför torde poströstning inom de olika fångvårdsanstalterna

vara den enda tänkbara utvägen för att möjliggöra de intagnas röstning.

I den mån postverkets resurser inte skulle förslå för att på en gång inrätta

tillfälliga postanstalter vid samtliga fångvårdsanstalter — för närvarande

mellan 80 och 90 — får man enligt styrelsens mening göra en angelägenhetsgradering

med beaktande av de behandlingsmässiga principerna.

Detta bör leda till att de öppna anstalterna tillgodoses före de slutna.

Löses frågan om de intagnas röstning på ovan angivet sätt, vill styrelsen

hemställa att också den personal, som på valdagen tjänstgör på sådana

fångvårdsanstalter, där postanstalter finns inrättade, får möjlighet att rösta

på postanstalten, även om denna är belägen i befattningshavarens hemort.

I annat fall kan irritation befaras uppstå hos den personal, som på grund av

tjänstgöringen har svårt att lämna fångvårdsanstalten för att utöva sin rösträtt.

I likhet med fångvårdsstyrelsen finner flera andra remissinstanser införandet

av möjlighet till poströstning å fångvårdsanstalterna vara det lämpligaste

sättet att undanröja svårigheterna för de i sådana anstalter intagna

väljarna att avge sina röster. Drätselkammaren i Örebro ifrågasätter, om

icke i händelse av en dylik lösning med fångvårdsanstalt borde jämställas

annan anstalt av liknande frihetsberövande karaktär, där ett större antal

väljare kan antagas vara intagna, exempelvis alkoholistanstalt.

Generalpoststyrelsen anser sig däremot icke kunna dela uppfattningen, att

poströstning inom de olika fångvårdsanstalterna är den mest ändamålsenli
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

ga lösningen. Mot inrättandet av tillfälliga postanstalter fÖT röstmottagning

å dessa anstalter talar flera skäl. Under alla omständigheter anser styrelsen

frågan härom böra vila i avvaktan på att spörsmålet om de sjukas röstning

blivit slutgiltigt löst.

I några enstaka remissyttranden framföres den synpunkten, att en reform

för att tillgodose de sjuka väljarnas möjligheter till valdeltagande borde

kunna utsträckas till att omfatta jämväl de å fångvårdsanstalt intagna väljarna.

Att utredningen icke ansett sig böra framlägga förslag om en utvidgning

av rätten för vissa yrkesgrupper att rösta före valdagen,

föranleder i allmänhet icke något uttalande från remissorganens

sida. Endast generalpoststyrelsen finner det kunna ifrågasättas, om icke en

sådan utvidgning bör komma till stånd. Enligt styrelsen har nämligen erfarenheten

visat, att även andra yrkesgrupper än de, som nu har rätt till sådan

röstning, skulle kunna med hänsyn till sin yrkesutövning göra anspråk

på samma rätt. Styrelsen förklarar sig därför ha den uppfattningen, att rätten

till röstning före valdagen borde tillkomma även vissa ytterligare yrkesgrupper

än de nuvarande, exempelvis sjukhuspersonal, brandmän, polispersonal

och personalen vid vissa andra trafikföretag än järnvägarna.

Utredningens förslag att personal, som å valdagen tjänstgör

å sådan sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns

inrättad, skall få möjlighet att rösta å postanstalten även om denna är

belägen i vederbörandes hemort, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av

samtliga remissinstanser. Svenska landstingsförbundet förklarar sig såsom

företrädare för den största gruppen sjukvårdshuvudmän vilja särskilt understryka

önskvärdheten av den föreslagna ändringen. Enligt förbundet

brukar jour- och beredskapstjänst och de sammanhängande tjänstgöringsturer,

som på personalens önskan blivit allt vanligare vid sjukhusen, ofta

försvåra de anställdas deltagande i röstning på allmän vallokal. Även generalpoststyrelsen

framhåller angelägenheten av förslagets genomförande samt

uppger, att det för sjukhuspersonal, som på grund av sin tjänstgöring varit

förhindrad att rösta i vallokalen på hemorten, framstått som ett orimligt

förhållande, att röstning för deras del icke kunnat få ske vid sjukhusets

postanstalt. Styrelsen utgår från att, om sjukhuspersonal medges generell

rätt att rösta vid postanstalt på sjukhus, något särskilt bestyrkande av att

vederbörande väljare är anställd på sjukhuset normalt ej skall behövas.

Departementschefen

Frågan om vidtagande av särskilda åtgärder för att underlätta för avlägset

boende att utöva sin rösträtt har många gånger aktualiserats i den offentliga

debatten. Sålunda har frågan prövats av olika utredningar och behandlats

av riksdagen vid flerfaldiga tillfällen. Trots det intresse, som ägnats

saken, har svårigheterna att finna en tillfredsställande lösning hittills

visat sig övermäktiga. Ej heller valutredningen har ansett sig kunna föror
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

da, att särskilda åtgärder nu vidtages för att öka de avlägset boende väljarnas

möjligheter till valdeltagande. Den ståndpunkt, som valutredningen sålunda

intagit, har med enstaka undantag godtagits av remissorganen.

Liksom valutredningen är jag av den meningen, att det är förenat med åtskilliga

vanskligheter att på godtagbart sätt precisera den väljargrupp,

som åsyftas med termen avlägset boende, i det att hänsyn måste tagas icke

blott till avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen utan även till den

svårbestämbara faktor, som ortens mer eller mindre utvecklade kommunikationsförhållanden

utgör. De skäl, som anförts mot en reform i sådan riktning,

synes mig emellertid icke motivera, att denna fråga nu helt avföres

från dagordningen. Såsom jag inledningsvis framhållit bör det ankomma

på valutredningen att med beaktande av vad som framkommit under remissbehandlingen

taga slutlig ställning till frågan om åtgärder till underlättande

av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. Enligt min mening

kan detta ställningstagande bli av betydelse även för möjligheterna att vidtaga

åtgärder, som syftar till att underlätta för de avlägset boende att utöva

sin rösträtt. Slutlig ställning till detta spörsmål bör därför icke tagas i

förevarande sammanhang, utan det torde få ankomma på valutredningen

att även undersöka om den lösning, utredningen kommer till beträffande

sjukas, invaliders och åldringars röstutövande, kan föranleda att frågan om

de avlägset boendes valdeltagande bör upptagas på nytt.

Vad därefter angår de i fångvårdsanstalt intagna föreligger mången gång

hinder för dem att deltaga i allmänna val. Om den intagne är gift, kan han

visserligen inge valsedel genom andra maken och, om han på valdagen har

permission, kan han personligen avge sin röst i hemorten eller genom poströstning

på annan ort. För övriga intagna saknas emellertid möjligheter att

utöva rösträtt. I och för sig kan det därför såsom valutredningen och åtskilliga

remissorgan framhållit synas motiverat med särskilda åtgärder för

att underlätta denna väljargrupps valdeltagande. Frågans lösning synes delvis

vara beroende av hur röstningsproblemen för övriga eftersatta väljargrupper

löses; dessa spörsmål kommer att bli föremål för ytterligare prövning

av valutredningen. Jag har med hänsyn härtill icke ansett mig böra

upptaga denna fråga till närmare behandling i förevarande sammanhang.

Valutredningens uppfattning, att någon utvidgning av rätten att på grund

av yrkesutövning rösta före valdagen icke bör ske, har allmänt godtagits under

remissbehandlingen, och jag kan även för egen del ansluta mig till utredningens

ståndpunkt.

Likaledes kan jag biträda utredningens förslag om sådan ändring i 70 §

1 mom ValL och 35 § 1 mom första stycket KVL, att personal å sjukvårdsanstalt,

där postanstalt är inrättad, får möjlighet att å valdagen rösta å

postanstalten, även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort.

Efter en år 1961 genomförd reform är vid vissa kommunalval den poströstning,

som i allmänhet äger rum å valdagen, i stället förlagd till närmaste

helgfria dag före valdagen. För att sjukvårdspersonalens röstning skall

kunna underlättas även vid dessa val bör sådan komplettering av bestäm
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

melserna i 35 § 1 mom. andra stycket KVL göras, att den som tjänstgör å

sj ukvårdsanstalt får rätt att vid nämnda kommunalval poströsta närmaste

helgfria dag före valdagen, om skäl föreligger till antagande att han på

grund av sin tjänstgöring är förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen.

IV. Verkan av att sigilleringsföreskrift åsidosatts

Gällande bestämmelser

För att möjliggöra kontroll av att de vid ett val avlämnade valsedlarna

icke utsättes för obehörig behandling skall valurnorna eller de omslag,

i vilka valsedlarna inlagts, förseglas med minst två närvarandes sigill dels

vid avbrott i valförrättning eller sammanräkningsförrättning dels vid

förrättningarnas avslutande. Bestämmelser härom återfinnes beträffande

andrakammarvalen i 66 §, 68 § 3 mom. e) och 5 mom., 83 §, 84 § och 87 §

1 mom. ValL samt beträffande kommunalvalen i 32 §, 33 § 3 mom., 34 §

1 mom. e) och g), 49 § 2 och 3 inom., 52 § 2 mom. och 53 a § KVL.

Beträffande förfarandet på vallokalerna i samband med valförrättningens

avslutande föreskriver vallagarna att, när alla som vid det för valförrättningens

slut fastställda klockslaget äger tillträde till valet avlämnat sina

valsedlar, valförrättaren skall förklara röstningen avslutad. Därefter uttages

valkuverten ur valurnan och räknas, varefter antalet valkuvert jämföres

med antalet röstande enligt anteckningarna i röstlängden (68 § 1 och 2 mom.

ValL och 33 § 1 och 2 mom. KVL). Vid andrakammarval liksom även vid

flertalet kommunalval fortsättes förfarandet med en preliminär sammanräkning

av valsedlarna, vilka uttages ur valkuverten och ordnas i grupper

på visst i vallagarna angivet sätt (68 § 3 mom. ValL och 34 § 1 mom. KVL).

Efter sammanräkningen inlägges valsedlarna i omslag. Å varje oinslag skall

antecknas vad det innehåller samt det valdistrikt, där förrättningen ägt rum.

Omslagen, som skall vara av hållfast beskaffenhet, skall omsorgsfullt förseglas

på sätt förut sagts under minst två närvarandes sigill. Dessa sigill skall

avtryckas å det vid den preliminära sammanräkningen förda protokollet. Vid

de kommunalval, där preliminär sammanräkning icke äger rum, inlägges

de oöppnade valkuverten i omslag, vilka på motsvarande sätt förseglas.

Om icke valförrättaren också skall verkställa den definitiva sammanräkningen,

såsom undantagsvis kan vara fallet vid kommunalval, skall de förseglade

omslagen jämte valprotokollet och röstlängden av valförrättaren

ofördröjligen insändas till den myndighet, som har att verkställa den definitiva

röstsammanräkningen. Nämnda myndighet har att i god tid före sammanräkningen

verkställa en förberedande granskning av ifrågavarande

handlingar. Bcfinncs dessa därvid icke vara i behörigt skick, skall myndigheten,

där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga upplysningar

angående anledningen därtill (76 § sista stycket ValL och 43 §

sista stycket KVL). Vid röstsammanräkningen skall sigillen å omslagen

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

jämföras med de sigill, som är avtryckta på protokollen. Förekommer därvid

ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverkar ej på valet (77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL).

I fråga om den fortsatta granskningen av de från valförrättarna insända

valsedlarna föreskrives i 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL, att sammanräkningsmyndigheten

skall pröva valsedlarnas giltighet och meddela de beslut,

vartill valsedlarna och protokollen — med hänsyn jämväl till upplysningar,

som inhämtats enligt 76 § sista stycket ValL respektive 43 § sista stycket

KVL — må giva anledning.

Historik och reformkrav

I ett år 1903 av därtill förordnade kommitterade avgivet betänkande med

förslag till proportionellt valsätt vid val till riksdagens andra kammare uttalade

de kommitterade, att särskilda försiktighetsmått borde iakttagas vid

insändandet av röstsedlarna till länsstyrelsen. De kommitterade yttrade i

detta sammanhang bl. a.:

Men på det att ingen misstanke sedan må kunna uppstå därom att allt icke

försiggått riktigt och lagligt, hava kommitterade ansett nödigt att de vid

valet avgivna röstsedlarna inläggas i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst tre närvarandes sigill; att för behörig kontroll de

åsatta sigillen avtryckas i protokollet,---allt detta vid själva förrättningen.

---Det lärer härvid kunna antagas att valmyndigheten utan

särskild föreskrift inlägger alla dessa handlingar i ett gemensamt yttre omslag

och därvid särskilt iakttager att de å röstsedelsomslaget och protokollet

åsatta sigillen få sådant läge, att de skyddas för yttre skada.

I 1909 års lag om val till riksdagen infördes också föreskrifter om sigillering

av valpaketen före deras insändande till sammanräkningsmyndigheten.

Dessa föreskrifter upptogs i 54 §, vilken motsvarade 68 § ValL. Då någon

motsvarighet till den nuvarande preliminära sammanräkningen icke

förekom — bestämmelser om sådan sammanräkning tillkom först år 1927

—- var det de oöppnade valkuverten, som inlades i omslagen. Dessa omslag

skulle förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka jämväl skulle avtryckas

i protokollet. Ursprungligen fanns ej i 1909 års lag någon motsvarighet

till den nuvarande bestämmelsen i 76 § sista stycket ValL om skyldighet

för sammanräkningsmyndigheten — länsstyrelsen — att verkställa

förberedande granskning av de från valförrättarna inkomna handlingarna.

I 1909 års lag fanns i 56 § blott föreskrift om skyldighet för sammanräkningsmyndigheten

att tillse, att valmaterialet inkom från samtliga valdistrikt.

Däremot hade bestämmelsen i sistnämnda lag om den definitiva granskningen

av omslagen i huvudsak samma innehåll som nu. Sålunda föreskrevs

i 57 § sista stycket följande: »Protokollen över röstningen granskas var för

sig, och sigillen å omslaget till de vid varje protokoll fogade valsedlar jämföras

med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer därvid ej

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen.

I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet.»

Bestämmelsen i 58 § samma lag var däremot mer knapphändig än den i

nuvarande 78 § ValL och hade följande lydelse: »Efter det protokollen från

de särskilda valdistrikten upplästs samt valsedlarna uttagils ur valkuverten

och granskats, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet

och meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen må giva anledning.

»

Med anledning av vissa inträffade fall, där valsedlar kasserats på grund

av att sigilleringsföreskrifterna icke iakttagits, väcktes vid 1912 års riksdag

motion (II: 181) om åtgärder till förhindrande av masskassering av valsedlar.

I sitt utlåtande (nr 37) över motionen framhöll konstitutionsutskottet

bl. a. följande:

Det synes utskottet, att den största uppmärksamhet bör ägnas åt att i

möjligaste mån genom lagstiftningsåtgärder söka förekomma upprepande

av sådana fall, som de förut nämnda, där valmännen utan egen förskyllan

på grund av valförrättarens felaktiga förfarande berövas sitt inflytande på

valets utgång. Emellertid torde det vara förenat med synnerliga svårigheter

att utfinna bestämmelser, som kunna skydda valmännens rätt härutinnan.

Sålunda torde man icke genom lagstiftningsåtgärder kunna förekomma försummelser

från valförrättarnas sida, och ej heller synes det med hänsyn till

valsäkerheten vara lämpligt att göra någon eftergift i vallagens bestämmelser

om valets förrättande.

Däremot kan det efter utskottets mening ifrågasättas, huruvida man icke i

väsentlig mån skulle kunna nå det ovanberörda syftemålet därigenom att

Konungens befallningshavande tillerkändes större frihet vid granskningen

och prövningen av valprotokoll och försegling å valsedelskonvoluten.--•—

Man kunde sålunda möjligen tänka sig bestämmelser av den innebörd, att

Konungens befallningshavande, innan beslut om kassering fattades, på

lämpligt sätt hade att göra sig underrättad, om huru vid valförrättningen

förfarits och att kassering icke skulle få äga rum, med mindre det för kontrollens

skull visade sig vara nödvändigt. Emot en dylik bestämmelse torde

emellertid kunna riktas den invändningen att densamma ur valsäkerhetens

synpunkt måhända icke är tillrådlig, och utskottet har därför med hänsyn

till frågans ovissa läge ej ansett sig kunna förorda någon särskild åtgärd.

Motionen ledde ej heller till någon riksdagens åtgärd.

I anledning av inträffade nya fall av masskassering återupptogs emellertid

frågan av 1918 års riksdag, som i skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll om

utredning om de åtgärder, som kunde vidtagas för undanröjande av de olägenheter,

vilka var förenade med masskassering av valsedlar.

Den begärda utredningen verkställdes av proportionsvalssakkunniga, vilka

den 10 mars 1920 avgav ett betänkande angående åtgärder mot s. k. masskassering

in. in. De sakkunniga erinrade i betänkandet bl. a. om att redan

med då gällande lagstiftning underlåtenhet att följa vallagens bestämmelser

icke ovillkorligen behövde medföra masskassering. Länsstyrelsen, som hade

att granska valförrättningens överensstämmelse med laga föreskrifter, och

regeringsrätten, som skulle pröva besvär över riksdagsmannaval, måste näm5

Bihang till riksdagens protokoll 1(.)(i2. i samt. Nr 53

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

ligen — framhöll de sakkunniga — på grund av 58 § vallagen vara berättigade

att med hänsyn till i det särskilda fallet förekommande omständigheter

avgöra, huruvida uraktlåtenhet att iakttaga vallagens föreskrifter skulle

föranleda masskassering. Enligt vad de sakkunniga inhämtat verkställde

även vissa länsstyrelser, innan sammanräkningen började, en förberedande

granskning av det från valförrättarna inkomna valmaterialet samt införskaffade

i anslutning därtill erforderliga upplysningar och kompletteringar.

Härigenom hade icke sällan föreliggande orsaker till masskasseringar undanröjts.

De sakkunniga ansåg för sin del icke att ur valsäkerhetens synpunkt

befogade invändningar kunde framställas mot stadganden, varigenom

sammanräkningsmyndigheten uttryckligen tillerkändes något större frihet

vid granskningen och prövningen av valmaterialet. I enlighet härmed föreslog

de sakkunniga sådana tillägg till 56 och 58 §§ i 1909 års vallag, att länsstyrelsen

skulle vara skyldig att verkställa en förberedande granskning samt

att införskaffa erforderliga upplysningar om anledningen till att valhandlingarna

till äventyrs icke vore i behörigt skick ävensom att vid den slutliga

granskningen taga hänsyn till sådana upplysningar.

Förslagen underställdes 1920 års riksdag (prop. nr 327) och vann riksdagens

bifall. Samma bestämmelser infördes jämväl i nu gällande lag om val

till riksdagen, där de, såsom redan angivits, återfinnes i 76 § sista stycket

och 78 §.

I en motion (I: 224) vid 1935 års riksdag hemställdes, att till undvikande

av masskassering av valsedlar måtte föreskrivas, att samtliga valsedlar skulle

inläggas i ett omslag. I sitt utlåtande (nr 4) över motionen hänvisade

konstitutionsutskottet till de nyssnämnda ändringarna i vallagstiftningen,

vilka införts på förslag av proportionsvalssakkunniga, samt uppgav, att det

därefter vid granskning av valhandlingar i flera fall förekommit, att vederbörande

myndigheter med hänsyn till inhämtade upplysningar godkänt valsedlar,

inlagda i felaktigt sigillerade omslag. Utskottet anförde vidare, att det

kunde förväntas att på valförrättarnas försummelse beroende felaktigheter

vid sigillering och vid andra i vallagarna föreskrivna åtgärder till valsäkerhetens

bevarande komme att bli allt mera sällsynta, eftersom anvisningar för

valförrättare utarbetades inom justitie- och socialdepartementen och genom

länsstyrelsernas försorg tillhandahölls valförrättarna. Utskottet, som fann

det vanskligt att i viss mindre detalj ändra det säkerhetsförfarande, vilket

uPPbyggts såsom ett helt för de offentliga valen, ansåg sig icke kunna tillstyrka

motionen, då däri ifrågasattes rubbning av en ur säkerhets- och ordningssynpunkt

värdefull bestämmelse, vars tillämpning icke kunde vara förenad

med nämnvärd svårighet. I enlighet med utskottets hemställan avslogs

motionen av riksdagen.

Frågan om åtgärder för att minska riskerna för kassation av valsedlar

fördes på nytt fram i två motioner vid 1955 års riksdag (I: 63 och II: 83). I

motionerna hemställdes om utredning och därav föranlett förslag till ändrade

bestämmelser angående försegling av s. k. valsedelspaket. Konstitutionsutskottet

anförde i sitt utlåtande (nr 6) över motionerna bl. a. följande:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Genom föreskriften att de omslag, i vilka valsedlarna inneslutas, skola

förseglas under minst två närvarandes sigill, vinnes tillfredsställande gaia - ti för att obehörig åtgärd icke vidtages med valsedlarna under tiden me an

valförrättningen och den slutliga sammanräkningen Forf arandetvdsgille

ring är tämligen enkelt. Enär reglerna harom galit sedan lång tid tillbaka

ävensom tydligt framgå av de promemorior samt formulär till omslag och

protokoll, vilka vid valen tillhandahållas valförrättarna, kunna dessa knappast

vara okunniga om förfarandet. Det måste därför antagas, att forelupna

felaktigheter i allmänhet berott darpå att valförrättarna icke iakttagit til

räcklig noggrannhet. Även om det skulle vara möjligt att finna nagot anna

förfarande, som erbjuder tillräcklig grad av säkerhet — ---ar det vid sa
dant

förhållande antagligt, att felaktigheter ledande till masskassering av

valsedlar icke skulle kunna undgås genom införandet av andra säkerhetsföreskrifter.

Det må vidare framhållas, att ett åsidosättande av sigillenngsföreskriften

icke under alla förhållanden torde behöva medföra, att valsedlarna

förklaras ogilla. Upplysningar, som sammanräkningsmyndigheten införskaffat

rörande anledningen til! den bristfälliga sigillenngen, lara nämligen

kunna giva vid handen, att skälig anledning icke förekommer till antagande

att omslag blivit efter tillslutandet öppnat. På grund av vad salunda

anförts anser utskottet skäl icke föreligga att tillstyrka utredning i ämnet.

Motionerna avslogs av riksdagen.

Slutligen väcktes vid 1959 års riksdag motioner (I: 188 och II: 241) med

hemställan, att frågan om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av

oriktig sigillering av valsedelspaket skulle hänskjutas till 1955 års valutredning

och att förslag till ändring av härom gällande bestämmelser skulle senare

föreläggas riksdagen. I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 12)

hänvisade konstitutionsutskottet till direktiven för valutredningen och framhöll

att dessa direktiv redan omfattade det i motionerna väckta spörsmålet.

Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd.

Valutredningen

Inledningsvis erinrar valutredningen om att föreskrifter rörande sigillering

av valsedelsomslag har funnits sedan år 1909 och att dessa föreskrifter

föranlett ofta uppmärksammade olägenheter i tillämpningen på grund

av den masskassering, som gång efter annan blivit en följd av att de berörda

bestämmelserna icke har iakttagits. Utredningen understryker, att myndigheterna

sedan lång tid tillbaka också har haft sin uppmärksamhet riktad

på behovet av åtgärder för att motverka masskassering av valsedlar på grund

av fel från valförrättarnas sida.

Enligt valutredningen torde det med fog kunna påstås, att från myndigheternas

sida gjorts allt vad som rimligen kan begäras i form av utfärdandet

av anvisningar samt utarbetandet av formulär och i övrigt ändamålsenlig

valmateriel i syfte att förebygga fel och försummelser med avseende å

sigilleringen. I betänkandet lämnar utredningen en utförlig redogörelse för

de åtgärder, som vidtagits i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid

att sigilleringsfelen trots dessa åtgärder icke har visat någon tydlig tendens

att minska i antal.

I fortsättningen erinrar valutredningen även om att frågan om ansvars
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

påföljd för försumliga valförrättare har varit föremål för justitieombudsmannens

uppmärksamhet, närmast till följd av vissa omval som måst företagas

vid 1958 års kommunalval på grund av att valförrättare åsidosatt gällande

föreskrifter i fråga om sigillering av valsedelsomslag. I sin till 1960

års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen behandlat

denna fråga och därvid intagit den principiella ståndpunkten, att valförrättare

är underkastad ämbetsansvar.

Enligt valutredningens mening måste det för väljarna framstå som stötande,

att en försummelse från valförrättarens sida medför att deras röster

icke kommer att inverka på valet. Icke heller framstår det som tillfredsställande,

att ett oriktigt förfaringssätt av valförrättaren leder till att nytt

val — förenat med olägenheter för väljarna och icke oväsentliga kostnader

för det allmänna — måste hållas.

De i vallagarna givna säkerhetsföreskrifterna, i vilka bestämmelserna om

sigillering utgör ett led, finner valutredningen emellertid vara av synnerlig

betydelse för att förhindra, att en förvanskning av valresultatet skall kunna

äga rum. Det måste enligt utredningen vara av största vikt, att man

tveklöst skall kunna avfärda varje misstanke, att obehörig åtgärd vidtagits

med valsedlarna. Utredningen framhåller, att man självfallet kan tänka sig

andra förfaranden, som erbjuder lika hög grad av säkerhet som det nu tilllämpade,

men att man svårligen torde kunna finna ett enklare tillvägagångssätt

utan att eftersätta viktiga säkerhetssynpunkter. Enligt utredningens

uppfattning står dessutom knappast något system till buds, som utesluter,

att fel blir begångna.

Valutredningen understryker, att de nu gällande sigilleringsföreskrifterna,

som måste sägas vara mycket enkla, har gällt sedan lång tid tillbaka och

är väl inarbetade. Rent allmänt kan sägas, att föreskrifterna fyllt sin uppgift

att trygga valsäkerheten. Om säkerhetsföreskrifter av annat slag skulle

införas, är det antagligt, att misstagen i varje fall till en början skulle öka

i antal. Utredningen anser därför, att sigilleringsföreskrifterna bör bibehållas.

I det följande tar utredningen upp frågan om verkan av sigill eringsfel.

Utredningen ifrågasätter därvid, huruvida åsidosättande av sigilleringsföreskrifterna

skall behöva, i den utsträckning som alltjämt är fallet,

leda till masskassering av valsedlar, även om varje anledning saknas till

antagande, att de begångna felen utnyttjats till att utsätta valsedlarna för

obehörig behandling.

Valutredningen framhåller, att underlåtenhet att följa vallagarnas föreskrifter

om försegling av omslag och sigillering av valprotokoll icke med

nödvändighet medför kassering av de berörda valsedlarna. Även om sådan

underlåtenhet i och för sig anses utgöra skälig anledning antaga, att omslag

blivit efter tillslutandet öppnat, kan dock detta antagande vederläggas av

andra omständigheter. I detta sammanhang erinrar utredningen om den undersökning,

som sammanräkningsmyndigheten i samband med den förberedande

granskningen har att föranstalta om, såvida anledning föreligger där
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

till. Blir resultatet av denna undersökning negativt, vilket enligt utredningen

ofta torde vara fallet, kvarstår emellertid antagandet, att omslaget blivit efter

tillslutandet öppnat. De däri inneslutna valsedlarna måste då kasseras,

vilket sker i den formen, att omslaget lämnas orubbat (77 § 4 mom. ValL

och 44 § 4 mom, KVL). För kassering av valsedlarna kräves alltså icke, att

det även finns anledning antaga, att valsedlarna utsatts för obehörig behandling,

och någon undersökning huruvida så kan vara fallet företages

därför icke. Utredningen framhåller, att man genom bestämmelsen, att omslaget

vid kassering skall lämnas orubbat, tvärtom har betagit sammanräkningsmyndigheten

möjligheten att jämföra det faktiska innehållet i omslaget

med anteckningarna i valprotokollet och a omslaget rörande försändelsens

innehåll och därigenom få belägg för att några obehöriga åtgärder icke

vidtagits med valsedlarna och sålunda knappast heller med omslaget.

Regeln att omslaget skall lämnas orubbat, såvida misstanke föreligger, att

det blivit öppnat efter tillslutandet, anser valutredningen dock vara fullt

förklarlig, om man beaktar att den kvarstått oförändrad ända sedan år

1909. Vid denna tid förekom icke någon preliminär sammanräkning i egentlig

mening. Valkuverten räknades visserligen men inlades sedan oöppnade

i ett eller flera omslag. Eftersom det enda man kunde veta om innehållet

var, att det skulle bestå av ett antal valkuvert från ett visst valdistrikt, var

det meningslöst att i kontrollsyfte bryta omslaget.

Valutredningen understryker, att förhållandena helt förändrats i dessa

hänseenden, sedan bestämmelser om preliminär sammanräkning av valsedlarna

år 1927 införts i ValL och därefter även i KVL. Vid denna sammanräkning

sorteras de som giltiga ansedda valsedlarna i olika grupper efter

väljarbeteckningen, och anteckningar om antalet sedlar i varje grupp sker

dels i valprotokollet dels å de olika omslagen. Helt uttömmande är visserligen

icke denna redovisning av valsedlarna, eftersom den i allmänhet icke

anger förekomsten av olika valsedelstyper med samma välj arbeteckning och

icke heller eventuella strykningar å valsedlarna. Men enligt vad utredningen

framhåller begagnar sig partierna ofta endast av en enda valsedelstyp

inom en och samma valkrets, och förekomsten av strykningar är vanligen

mycket ringa. Även om en granskning av valsedlarna icke skulle kunna innefatta

full bevisning om alt valsedlarna är desamma, som vid den preliminära

sammanräkningen inlagts i ett felaktigt sigillerat omslag, finner utredningen

dock resultatet av denna granskning tillsammans med övriga förekomna

omständigheter många gånger kunna ge fullt tillräckligt stöd för ett

antagande, att någon obehörig åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

Valutredningen föreslår därför, att bestämmelserna i 77 § 4 mom. ValL

och 44 § 4 inom. KVL ändras på sådant sätt att omslagen skall brytas, även

om sigillen å desamma icke är i behörig ordning. Frågan om de i sådana omslag

inneslutna valsedlarna skall tillåtas inverka på valet, bör enligt utredningen

därefter bli beroende på huruvida sammanräkningsmyndigheten vid

sin prövning av samtliga förekomna omständigheter finner skälig anledning

till antagande, all valsedlarna icke blivit utsatta för obehörig åtgärd, Irots

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

att säkerhetsföreskrifterna åsidosatts. Denna princip anser utredningen böra

komma till uttryck i ett tillägg till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL av

följande lydelse: Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder beträffande valsedlars

förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att valsedlarna

förklaras ogilla, därest skälig anledning förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

Remissyttranden

Valutredningens förslag till uppmjukning av bestämmelserna

om verkan av att föreskrivna säkerhetsåtgärder

rörande valsedlars förvaring åsidosatts tillstyrkes eller

lämnas utan erinran i det övervägande antalet remissyttranden. Icke något

remissorgan har helt avstyrkt förslaget härom.

I åtskilliga yttranden framhålles angelägenheten av att de nuvarande sigilleringsföreskrifterna

bibehålies oförändrade men samtidigt understrykes,

att ett åsidosättande av dessa föreskrifter icke bör i den utsträckning

som hittills skett leda till masskassering av valsedlar. De av utredningen

föreslagna ändringarna hälsas i samma yttranden med tillfredsställelse.

Länsstyrelsen i Kronobergs län förklarar, att den anser sigilleringsföreskrifterna

nödvändiga som en garanti för att förvanskning av valmaterialet icke

äger rum. Föreskrifterna är också klara och enkla att tillämpa. Att trots

detta fel från valnämnderna förekommit får enligt länsstyrelsen tillskrivas

den mänskliga faktorn. Hur än bestämmelserna utformas, torde misstag icke

kunna undvikas. Det är emellertid önskvärt, att sammanräkningsmyndigheterna

får större möjligheter än nu att pröva, vilken verkan en försummelse

av sigilleringen skall ha. Genom bestämmelsen, att omslaget skall lämnas

orubbat, har dessa myndigheter betagits möjligen att genom granskning av

innehållet pröva, om det finns anledning antaga, att några obehöriga åtgärder

vidtagits med valsedlarna. I likhet med utredningen finner länsstyrelsen,

att omslagen bör få brytas, även om sigillen å desamma icke är i behörig

ordning, och att frågan huruvida valmaterialet skall godkännas eller ej bör

få avgöras efter prövning av samtliga föreliggande omständigheter. Länsstyrelsen

i Malmöhus län finner förslaget väl ägnat att förhindra de nu många

gånger onödiga och för allmänheten stötande masskasseringarna av valsedlar.

Uttalanden av enahanda innebörd gör magistraten i Malmö och drätselkammaren

i Örebro. Magistraten i Västerås betonar att, ehuru valrätten av

naturliga skäl måste vara formell, det är av vikt att bestämmelserna blir sådana,

att de icke i det enskilda fallet framstår som en meningslös formalism.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län finner anledning påtala formalismen i

de nuvarande bestämmelserna.

Några remissmyndigheter, som i övrigt icke har något att erinra mot förslaget,

framhåller, att reformen kan tänkas menligt inverka på v a 1- f örrättarnas fullgörande av sina åligganden. Länsstyrelsen

i Västernorrlands län befarar sålunda, att valförrättarna, med kännedom

om att valmaterialet underkastas en allsidig granskning helt oberoende

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

av om sigilleringsföreskrifterna iakttagits, kommer att mindre noggrant än

tidigare efterfölja dessa föreskrifter, ej blott såvitt gäller försegling av omslag

och sigillering av valprotokoll utan även såvitt avser Övriga hithörande

bestämmelser. Liknande farhågor hyser länsstyrelsen i Västerbottens lan.

Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje framhåller a sin

sida angelägenheten av att i promemorior för valförrättare inskarpes vikten

av en riktig sigillering, så att icke uppmärksamheten och noggrannheten

hos valförrättarna kommer att minska till följd av uppmjukningen i bestämmelserna.

•• i •

I enstaka remissyttranden ifrågasättes, om icke de föreslagna andringar
na

kan medföra att sam manräknings myndigheterna

ställes inför svåra bedömanden. Så t. ex. framhåller länsstyrelsen

i Kopparbergs län, att det — särskilt vid kommunalfullmäktigval och

landstingsmannaval — inom vissa valkretsar i länet icke är ovanligt med ett

stort antal olika valsedelstyper med samma välj ar beteckning. Denna omständighet

liksom den inom samma valkretsar stora förekomsten av strykningar

av kandidatnamn på valsedlarna kan enligt styrelsen vid en tillämpning

av de föreslagna bestämmelserna försvåra ställningstagandet till frågan, huruvida

felaktigt sigillerat valsedelsmaterial skall godkännas eller ej.

Länsstyrelsen i Kalmar län betonar vikten av att en konsekvent och fast

praxis upprätthålles i fråga om vallagarnas formalitetsregler över huvud

taget. Sigilleringsfel förekommer ofta nog, särskilt vid de kommunala valen.

En ändring i enlighet med utredningens förslag kan tänkas orsaka att dessa

fel ökar och att även antalet valbesvär stiger. Länsstyrelsen förmodar, att

det hos sammanräkningsmyndigheterna kan framkomma en tendens att för

undvikande av omval hellre kassera bristfälligt sigillerade omslag, enär vid

sådan kassation ny sammanräkning kan komma till stånd. Med hänsyn härtill

ifrågasätter länsstyrelsen, om icke bestämmelser borde finnas, vilka möjliggör

ny röstsammanräkning, sedan besvär anförts i anledning av sigilleringsfel

och sammanräkningsmyndighets beslut att godtaga felaktigt sigillerat

omslag ändrats. För att sådan ny sammanräkning skall kunna verkställas,

måste valsedlar, vilka medtagits vid den första sammanräkningen ehuru

de legat i bristfälligt sigillerade omslag, ha hos sammanräkningsmyndigheten

förvarats för sig.

Sistnämnda tankegång återfinns även i yttrandet från länsstyrelsen i Gävleborgs

län. Länsstyrelsen anser sig således böra fästa uppmärksamheten på

det förhållandet, att sanunanräkningsmyndighetens beslut i händelse av

godkännande av en bristfälligt sigillerad försändelse kommer att bli utan

appell, eftersom all framtida identifikation av försändelsens innehåll upphör

i och med att valsedlarna utlagas ur denna och uppsorteras med det övriga

valsedelsmaterialet efter välj arbeteckningar och namntyper.

När det gäller utfo r mningc n av de ifrågavarande lagändringarna

finner länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje skäl föreligga

att låta den avsedda uppmjukningen av bestämmelserna i syfte att förhindra

onödiga masskasseringar av valsedlar omfatta icke blott fall, där

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren, utan även inträffade

missöden t. ex. under den efterföljande postbehandlingen — varigenom

ursprungligen fullgoda sigill blivit defekta.

Departementschefen

Enligt olika bestämmelser i vallagarna skall valurnor och omslag med däri

inneslutna valsedlar förseglas med minst två närvarandes sigill, när val- eller

sammanräkningsförrättning avbrytes eller avslutas. Sigillen på omslagen

skall avtryckas i valprotokollet. Till dessa sigilleringsföreskrifter ansluter

sig vissa kontroll- och kassationsregler. Sammanräkningsmyndigheten har

att jämföra sigillen på omslagen med de sigill, som är avtryckta i protokollen.

Förekommer vid denna granskning skälig anledning antaga, att omslag

blivit efter tillslutandet öppnat, lämnas omslaget orubbat och däri inneslutna

valsedlar inverkar ej på valet. Denna effekt brukar benämnas masskassering.

Med den ordning, som sålunda gäller, avses att förebygga, att valmaterial,

som kan tänkas ha blivit förvanskat, kommer att inverka på valutgången.

Ett sigilleringsfel kan även få andra rättsföljder än masskassermg.

Om felet kan antagas ha inverkat på valutgången, kan valet i händelse

av anförda besvär upphävas och nytt val bli erforderligt.

Sigilleringsfel hör icke till de förrättningsfel, som kan sägas vara särskilt

sallsynta. Vid 1958 års stads- och kommunalfullmäktigeval förordnades sålunda

i icke mindre än tio valkretsar om omval på grund av sigilleringsfel.

Vid landstingsmannavalen nämnda år förekom i nio fall masskassering av

samma anledning. Fyra fall av masskassering på grund av sigilleringsfel

inträffade vid 1960 års andrakammarval.

Uppenbarligen är det önskvärt att förebygga masskassering av valsedlar,

så långt detta kan ske utan att kravet på valsäkerhet eftersättes. Ett sigilleringsförfarande

kan enligt min mening svårligen undvaras, om valsäkerheten

skall kunna på tillfredsställande sätt tryggas. I likhet med valutredningen

anser jag, att den nuvarande regleringen av frågan, när och hur sigillering

skall ske, fyller de anspråk på klarhet och enkelhet som i sådant

hänseende skäligen kan ställas. Det är därför knappast möjligt att genom

ändring av själva sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen.

Däremot kan ifrågasättas, om den nuvarande kassationsregeln är så avpassad,

att den håller kassationsfallen inom de gränser, som betingas av valsäkerhetens

krav. Föreligger skälig anledning antaga, att omslag blivit efter

tillslutandet öppnat, något som ofta är fallet vid sigilleringsfel, inträder för

närvarande kassationseffekt, även om en undersökning av samtliga på saken

inverkande omständigheter skulle ha givit fog för slutsatsen, att valmaterialet

icke utsatts för obehörig åtgärd. Denna kassationsregel, som tillkommit

utifrån delvis andra valtekniska förutsättningar än de nu rådande,

synes, såsom valutredningen funnit, sträcka sig längre än dess syfte kräver.

Valutredningen föreslår med hänsyn härtill, att ett bristfälligt sigillerat omslag,

även om det kan antagas ha blivit öppnat efter tillslutandet, skall av

sammanräkningsmyndigheten öppnas och däri inneslutna valsedlar medräk
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

nas, såframt undersökning av samtliga förekommande omständigheter ger

skälig anledning antaga, att valmaterialet icke utsatts för obehörig åtgärd.

Detta förslag har allmänt tillstyrkts av remissorganen, och jag kan i

stort sett ansluta mig därtill. Med den föreslagna ordningen kan masskassering

undvikas bl. a. i sådana fall, där en jämförelse mellan omslagets faktiska

innehåll och den i valförrättarens protokoll lämnade uppgiften om

dess innehåll ensam för sig eller i förening med övriga föreliggande omständigheter

klart utvisar eller ger befogad anledning utgå ifrån att någon förvanskning

av valmaterialet icke skett.

Att valförrättarna, som är underkastade ämbetsansvar, genom den föreslagna

ordningen skulle bli benägna att tillämpa sigilleringsreglerna med

mindre noggrannhet än för närvarande, finner jag föga sannolikt. Jag kan

därför icke dela de farhågor härför, som vissa remissorgan uttalat. Under

remissbehandlingen har mot förslaget även invänts, att möjligheten att besvärsvägen

vinna rättelse av ett beslut, enligt vilket valsedlar i bristfälligt

sigillerat omslag medräknas, kommer att saknas, därför att omslagets innehåll

icke skulle kunna identifieras efter sammanräkningen. Emellertid möter

intet hinder att även efter sammanräkningen bibehålla innehållet i ett

visst valsedelspaket som en enhet för sig. Så bör uppenbarligen förfaras med

valsedelspaket, som befinnes vara bristfälligt sigillerat. På en del håll förvaras

för övrigt alla valsedelspaket som skilda enheter efter sammanräkningen.

Vissa remissinstanser har anmärkt, att de av valutredningen föreslagna

reglerna om verkan av bristfällig sigillering bör gälla icke blott då

föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren utan även då inträffade

missöden gjort ursprungligen fullgoda sigill defekta. Denna anmärkning

är förtjänt av beaktande.

Jag föreslår med hänsyn till det anförda, att ett tillägg göres till 77 §

4 mom. andra punkten ValL och 44 § 4 mom. andra punkten KVL, enligt

vilket de till sammanräkningsmyndigheten inkomna omslagen alltid skall

brytas, att bestämmelserna i tredje och fjärde punkterna i nämnda lagrum

utgår samt att till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL fogas ett nytt stadgande

av innebörd, att om avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, valsedlarna

skall förklaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till

antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

V. Övriga reformförslag

Behörighet att göra framställning enligt 58 § ValL

I 58 § ValL anges de tider å valdagen, under vilka valet skall pågå. Om

på viss ort andra tider för valets förrättande finnes mera lämpliga, äger

länsstyrelsen enligt samma lagrum på framställning av valförrättaren förordna

därom inom vissa i lagen angivna gränser.

Valutredningen. Rätt att göra framställning enligt 58 § ValL hör enligt

utredningens mening endast tillkomma valnämnd och magistrat och icke de

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

deputerade, som valnämnd eller magistrat utser att vara valförrättare i valdistrikt.

Utredningen föreslår, att 58 § ValL jämkas i enlighet härmed.

Remissyttranden. Detta förslag har lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

Departementschefen. Jag biträder utredningens förslag på denna punkt.

Kungörande i kyrka

Vallagarna innehåller på skilda ställen regler om kungörande i kyrka. Sålunda

stadgas i 41 § ValL, att kungörelse om tid och ställe för framläggande

av röstlängd skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, införas i ortstidningarna.

Genom hänvisningen i 9 § sista stycket KVL gäller detsamma beträffande

röstlängd, som där avses. Jämlikt 56 § 5 mom. ValL skall länsstyrelses

kungörelse om förestående val till andra kammaren uppläsas i kyrkorna

och införas i ortstidningarna.

Valutredningen. Utredningen föreslår, att kungörelse om tid och plats för

röstlängdens framläggande i stället för att uppläsas i kyrka skall anslås å

kommunens anslagstavla. Tillika föreslår utredningen, att bestämmelsen i

56 § 5 mom. ValL om valkungörelses uppläsande i kyrka ersättes med föreskrift

om att kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i likhet

med vad som gäller enligt 20 § 1 mom. KVL vid val av landstingsmän

samt kommunal- och stadsfullmäktige.

Remissyttranden. Valutredningens förslag har i denna del godtagits eller

lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

Departemenschefen. I likhet med remissorganen kan jag ansluta mig till

valutredningens förslag i denna del.

Verkan av riksvalsedel

Bruket av riksvalsedlar, d. v. s. valsedlar som utan åsatt valkretsbeteckning

upptar ett giltigt namn för varje valkrets, har föranlett vissa tolkningsspörsmål.

Av intresse för bedömande av dessa spörsmål är främst reglerna

i 80 § ValL, som avser andrakammarval. I första stycket av denna

paragraf stadgas, att namn å valsedel skall anses som obefintligt, om namnet

överstrukits eller det icke fullt otvetydigt framgår, vem som därmed

åsyftas, eller namnet avser någon, som ej är valbar. I andra stycket föreskrives

i huvudsak, att samtliga namn å valsedel med registrerad partibeteckning

skall anses obefintliga, om valsedeln icke som första namn för själva

riksdagsmannavalet upptar någon för partiet anmäld kandidat. Paragrafens

tredje stycke innehåller ett stadgande för det fall att valsedel upptar

flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet,

d. v. s. mer än två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. I sådant

fall skall enligt tredje stycket det eller de övertaliga namnen anses såsom

obefintliga.

Regler motsvarande de i 80 § första och tredje stycket ValL meddelade

finnes för förstakammarvalens del upptagna i 18 § ValL och för kommunalvalens

vidkommande i 23 § sista stycket KVL.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Valutredningen. I samband med en allmän genomgång av vallagarnas bestämmelser

om valsedels ogiltighet har valutredningen till behandling upptagit

de tolkningsspörsmål, vartill användningen av riksvalsedel givit upphov.

Utredningen framhåller, att tvekan råder, huruvida vid tillämpning av

80 § tredje stycket ValL hänsyn skall tagas till valsedelns samtliga namn

eller blott till de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna i paragrafens

första och andra stycken tillämpats. Om det första alternativet skulle vara

det riktiga, anser utredningen nyttan med riksvalsedlar bli förhållandevis

begränsad. Valutredningen nämner, att en länsstyrelse vid sammanräkning av

de vid 1960 års andrakammarval i viss valkrets avgivna rösterna godkänt

en riksvalsedel, trots att namnet på den person, som var valbar inom valkretsen,

var upptaget på sådant ställe, att namnet med tillämpning av 80 §

tredje stycket skulle ha ansetts såsom obefintligt, om hänsyn tagits till valsedelns

samtliga namn. Vid sin bedömning av frågan, huruvida valsedeln

skulle anses upptaga flera namn än som är medgivet, tog länsstyrelsen alltså

icke hänsyn till de namn, som enligt paragrafens första och andra stycken

skulle anses såsom obefintliga. Enligt valutredningens uppfattning var

länsstyrelsens bedömning riktig. Möjligheten att på en valsedel medtaga

namn på personer, som icke är valbara inom den valkrets, där valsedeln

skall användas, anser valutredningen visserligen ägnad att i viss mån motverka

syftet med bestämmelsen i 80 § tredje stycket ValL. Å andia sidan

kan emellertid bruket av valsedlar av den typ, varom här är fråga, enligt

valutredningens mening verksamt bidraga till en minskning av de fall, då

valsedel kasseras på den grund att valsedeln saknar giltigt namn. För att

icke tvekan om utgången vid ett eventuellt överklagande av ett val, där valsedlar

av denna typ kommit till användning, skall avhalla partierna från att

tillhandahålla väljarna sådana valsedlar, föreslår valutredningen, att bestämmelsen

i 80 § tredje stycket förtydligas på sådant sätt, att det klart

framgår, att den endast skall tillämpas på de namn, som kvarstår sedan

bestämmelserna i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Motsvarande

förtydligande bör enligt valutredningens uppfattning även göras i 18 §

andra stycket ValL och i 23 § sista stycket sista punkten KVL.

Remissyttranden. Valutredningens härutinnan framlagda förslag har icke

föranlett någon erinran från remissorganens sida.

Departementschefen. I likhet med valutredningen anser jag, att bestämmelserna

i 80 § ValL bör förtydligas. Enligt min mening bör detta ske dels

genom ett tillägg till paragrafens andra stycke och dels genom en omformulering

av tredje stycket. Genom tillägget till andra stycket bör klargöras, att

vid bedömande av vilket namn å valsedeln som skall anses såsom del första

hänsyn icke skall tagas till namn som enligt första stycket är att betrakta

såsom obefintligt. Tredje stycket bör omformuleras till utmärkande av att

den där stadgade rättsföljden endast skall inträda, om det efter tillämpning

av första stycket återstår flera namn än som är medgivet; har andra stycket

tillämpats återstår över huvud icke något namn på valsedeln och i detta

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

fall finns därför ej något utrymme för tillämpning av tredje stycket. En liknande

omformulering bör göras av 18 § andra stycket ValL och 23 § sista

stycket sista punkten KVL.

Viss förenkling av förfarandet vid röstsammanräkning

Rörande proceduren vid röstsammanräkning stadgas i vallagarna bl. a.,

att sammanräkningsmyndigheten skall föra särskild förteckning över de

ytterkuvert, som inkommer från röstmottagare (75 § sista stycket ValL och

41 § andra stycket KVL). Vid själva sammanräkningsförrättningen skall

dessa kuvert räknas och antalet jämföras med förteckningen (77 § 2 mom.

ValL och 44 § 2 mom. KVL). Enligt 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL

gäller vidare om proceduren omedelbart före den egentliga sammanräkningen,

att de från valförrättarna inkomna valprotokollen skall uppläsas.

Valutredningen. I anslutning till en undersökning av möjligheterna att

underlätta och därmed också påskynda sammanräkningen har valutredningen

upptagit ifrågavarande bestämmelser till behandling. Beträffande skyldigheten

att föra förteckning över inkomna ytterkuvert anför utredningen:

Ändamålet med förteckningen är tydligtvis att åstadkomma en redovisning

av de ytterkuvert, som inkommit till sammanräkningsmyndigheten,

och möjliggöra en kontroll av att samtliga dessa kuvert medtages vid sammanräkningsförrättningen.

Vallagarna innehåller icke några närmare föreskrifter

om hur denna förteckning skall föras. I det tidigare omförmälda

betänkandet, som låg till grund för poströstningssystemets införande för

kommunalvalen, uttalades beträffande förteckningen endast att det borde

ankomma på vederbörande sammanräkningsmyndighet att bestämma dess

beskaffenhet. Vanligtvis brukar icke i förteckningen antecknas — förutom

ankomstdag och eventuellt även avsändningsort — flera uppgifter än som

erfordras för att identifiera den väljare, som avgivit inkommet ytterkuvert.

I sistnämnda hänseende antecknas vid överståthållarämbetet numera för

varje ytterkuvert, som inkommer till ämbetet från i Stockholm skrivna väljare,

endast det registernummer, varunder väljaren är upptagen i röstlängden

(uppgiften om registernumret å röstkort i Stockholm motsvarar

närmast uppgiften å övriga röstkort om det uppslag och den rad i röstlängden,

där väljaren finns upptagen).

Enligt vad valutredningen erfarit är förandet av nämnda förteckning

tämligen arbetskrävande. Från överståthållarämbetet har sålunda blivit

upplyst, att för färdigställandet av den vid ämbetet förda förteckningen

över ytterkuvert, med vilka ämbetet haft att taga befattning såsom sammanräkningsmyndighet

vid 1960 års andrakammarval, åtgått cirka 500 arbetstimmar.

Länsstyrelsen i Stockholms län liar å sin sida uppgivit, att dess förteckning

vid samma val ej hunnit färdigställas före sammanräkningsförrättningens

påbörjande.

Det kan — såsom länsstyrelsen i Jämtlands län antytt i sin till valutredningen

överlämnade skrivelse — ifrågasättas om icke den föreskrivna ordningen,

enligt vilken sammanräkningsmyndighet har att anteckna varje

från röstmottagare inkommet ytterkuvert i" särskild förteckning, skulle

kunna förenklas eller ersättas med något annat mindre arbetskrävande och

tidsödande förfarande, som likväl möjliggör en tillfredsställande kontroll

av att samtliga till myndigheten inkomna ytterkuvert blir behandlade vid

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

sammanräkningsförrättningen. Vid flera sammanräkningsmyndigheter brukar

ylterkuverten, jämsides med att de antecknas i den särskilda förteckningen,

numreras i löpande följd. Såvitt valutredningen kunnat bedöma

synes en sådan numrering av ytterkuverten, lämpligen kombinerad med

en efter varje numreringstillfälle gjord anteckning -—- exempelvis i ett särskilt

protokoll — om antalet numrerade ytterkuvert, vara tillräcklig för att

den omförmälda kontrollen skall kunna utövas. Med en sådan ordning torde

en särskild uppteckning av vilka väljare, som avgivit de ifrågavarande

ytterkuverten, eller några anteckningar, som möjliggör en identifiering av

dessa väljare, enligt valutredningens förmenande icke vara behövliga. Det

må anmärkas att redan hos vederbörande röstmottagare föres en fullständig

förteckning över de väljare, som där utövat sin rösträtt.

Valutredningen föreslår att vallagarnas berörda föreskrifter ändras i

enlighet med vad här anförts. Framhållas bör dock att valutredningen funnit

den särskilda förteckning, som överståthållarämbetet enligt 75 § andra

stycket ValL och 41 § första stycket KVL har att föra över ytterkuvert, inkomna

från röstmottagare utom riket, böra bibehållas oförändrad. Nämnda

ytterkuvert skall av ämbetet vidarebefordras till de röstsammanräknande

myndigheterna och det kan därför från kontrollsynpunkt vara ändamålsenligt

att dessa ytterkuvert av ämbetet förtecknas på sätt hittills skett.

Vad angår skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll framhåller

utredningen, att denna är betingad av offentlighetskravet. Intresset för dessa

protokoll bland den allmänhet, som kan vara närvarande vid sammanräkningsförrättningen,

torde dock som regel vara mycket ringa. Ifrågavarande

protokoll uppläses för övrigt även vid själva valförrättningen (69 §

första stycket ValL samt 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. KVL). Enligt valutredningens

mening torde därför en uppläsning vid sammanräkningsförrättningen

av dessa protokoll kunna begränsas till de fall, då någon vid förrättningen

närvarande särskilt påkallar, att så skall ske.

Remissyttranden. Utredningens förslag, att inkomna ytterkuvert skall

numreras i löpande följd i stället för att registreras i särskild förteckning

och att skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll skall begränsas,

har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissorganen. I åtskilliga

yttranden understrykes, att de föreslagna ändringarna är ägnade

att underlätta sammanräkningsmyndigheternas arbete. I anslutning härtill

betonas särskilt, att arbetet med förande av förteckning över inkomna ytterkuvert

är tidsödande.

I något yttrande förordas, att förslaget förtydligas i visst hänseende.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller sålunda, atl man sedan

många år fört länsstyrelsens förteckning över de från röstmottagare

inkomna ytterkuverten valdistriktsvis. Denna metod har länsstyrelsen funnit

ändamålsenlig, eftersom ytterkuverten ändå måste snarast möjligt sorteras

upp på de olika valdistrikten. Länsstyrelsen fortsätter.

I valutredningens förslag har angivils, atl förteckningen skall slopas men

att ytterkuverten skola numreras i löpande följd. Givetvis innebär ctl slopande

av förteckningen med det stora och alltmera ökande antalet ytterkuvert

en avsevärd lättnad i arbetsbördan och länsstyrelsen anser sig därför

böra biträda förslaget härom. Bestämmelserna om numreringen av ylterkuverten

äro emellertid något oklara och i författningsförslaget har endast

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

angivits, att numreringen skall ske i löpande följd. Länsstyrelsen förutsätter,

att före numreringen ytterkuverten sorteras upp på olika valkretsar

och att numreringen i varje fall sker valkretsvis. Då det ur arbetssynpunkt

är angeläget att skyndsammast sortera upp ytterkuverten å valdistrikten,

torde emellertid en löpande numrering genom hela valkretsen vara mindre

lämplig. Det är då bättre att numreringen sker inom varje valdistrikt.

Totala summan av antalet ytterkuvert för valkretsen kan sedan lätt erhållas

genom en enkel summering av antalet ytterkuvert i de olika valdistrikten.

Länsstyrelsen förordar därför, att den föreslagna bestämmelsen ändras

och förtydligas så att numreringen av ytterkuverten i varje fall icke behöver

ske i löpande följd genom en hel valkrets utan att numreringen lämpligen

sker valdistriktsvis och att åsyftade protokollet utformas i enlighet

härmed.

Departementschefen. Det är givetvis angeläget, att alla möjligheter att rationalisera

sammanräkningsproceduren och därmed påskynda sammanräkningen

tillvaratages. Att numrera inkommande ytterkuvert i löpande följd

i stället för att föra särskild förteckning över dem innebär en förenkling,

som är värd att genomföras. Huruvida numreringen bör ske valkretsvis eller

valdistriktsvis, torde i likhet med vad nu gäller beträffande förteckningens

förande få bero på vad vederbörande sammanräkningsmyndighet finner

lämpligast med hänsyn till det sätt, varpå den i övrigt organiserat sitt arbete

med sammanräkningen. Även den föreslagna begränsningen av skyldigheten

att omedelbart före sammanräkningen uppläsa valförrättarnas protokoll

synes med fördel kunna genomföras.

Redaktionella ändringar

Departementschefen. Genom en år 1961 företagen lagändring (SFS 1961:

606; prop. 1961: 175; KU 1961: 18) har uttrycket fast postanstalt i kommunala

vallagen utbytts mot ordet postanstalt. Motsvarande ändring bör ske i

lagen om val till riksdagen.

Ikraftträdande

Departementschefen. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast

möjligt, så att de nya reglerna kan komma i tillämpning redan vid 1962

års kommunalval.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Bilaga

Valutredningens förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen

Härigenom förordnas, att 18 §, 33 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§,

62 §, 65 §, 70 §, 72 §, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 90 §, 90 a §, 91 § och 96 § ävensom

rubriken till 70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Är något---------

Finnas å valsedel flera namn för

själva riksdagsmannavalet än som

enligt 15 § är medgivet, eller äro

namn, som särskilt upptagits för val

av efterträdare åt riksdagsman, flera

än två, anses det eller de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

För val

— såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning au vad

i första stycket sägs å valsedel flera

namn för själva riksdagsmannavalet

än som enligt 15 § är medgivet,

eller äro namn, som särskilt upptagits

för val av efterträdare åt riksdagsman,

flera än två, anses det eller

de sista övertaliga namnen såsom

obefintliga.

- såsom obefintligt.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall

finnas en valnämnd av fem inom distriktet

boende personer, vilka utses

för fyra år. Ordförande i denna

nämnd jämte suppleant för honom

förordnas av Konungens befallningshavande

före utgången av året näst

efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum. De fyra

ledamöterna jämte lika antal suppleanter

väljas under nyssnämnda år å

tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställas. Utses ny

valnämnd under annat år än nu

sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen

om valet underrätta valnämn
-

För varje landskommun skall finnas

en valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses

för fyra år. Ordförande i denna

nämnd jämte suppleant för honom

förordnas av Konungens befallningshavande

före utgången av året näst

efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum. De fyra

ledamöterna jämte lika antal suppleanter

väljas under nyssnämnda år å

tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställas. Utses ny

valnämnd under annat år än nu

sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen

om valet underrätta valnämn
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

dens ordförande samt utan lösen låta

tillställa en var av de valda ledamöterna

och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av protokollet, i vad

dem rörer. Om de personers namn

och bostad, som blivit till ordförande

och suppleant för honom utsedda,

låter Konungens befallningshavande

i länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

41

Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall uppläsas i kyrkan och, där så

kan ske, i ortstidningar införas.

Underrättelse jämlikt------

(Föreslagen lydelse)

dens ordförande samt utan lösen låta

tillställa en var av de valda ledamöterna

och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av protokollet, i vad

dem rörer. Om de personers namn

och bostad, som blivit till ordförande

och suppleant för honom utsedda,

låter Konungens befallningshavande

i länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

§•

Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall anslås på kommunens anslagstavla

och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

----fastställt formulär.

54

1. Förening med--------

2. Ansökan om-------

3. Partibeteckning må-----

4. Registrerad partibeteckning--

5. Då partibeteckning--—--

6. Parti, som---------

7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i

god tid före valen från inrikesdepartementet

till samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 1 augusti närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen

efter det förordnandet givits. Vid

varje beteckning skall angivas det

parti, för vilket registreringen skett,

samt partiets enligt 6 mom. anmälda

ombud.

Anmäles till-----------

-företräder (partibeteckning).

--i riksgäldskontoret.

-------ej prövats.

-----56 § sägs.

---allmänna tidningarna.

----56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i

god tid före valen från inrikesdepartementet

till samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 20 juli närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det

förordnandet givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för

vilket registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

— i registerutdragen.

55 §.

1. vai i__________Konungen bestämmes.

Om valdag ____—---- — generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs törrättas å sön
6

Uihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

ler helgdag, som Konungens befallningshavande

sist trettionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen underrättas

om valdagen.

(Föreslagen lydelse)

eller helgdag, som Konungens befallningshavande

sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen underrättas

om valdagen.

55 a §.

Då val--------- -— röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo- Röstkorten skola senast å trettiofemte

dagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen med posten

översändas till de röstberätti- ten översändas till de röstberättigade.

gade.

Då annat-----------erhålla röstkort.

Framställning om--— •— -----— till honom.

Röstkort må-----------till efterrättelse.

Närmare föreskrifter---------av Konungen.

56 §.

1. Då val

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person

samt hava inkommit sist å tjugufemte

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande

att envar av de anmälda kandidaterna

är i röstlängd för valdistrikt inom

valkretsen uppförd såsom röstberättigad

och senast valdagen uppnått

tjugutre års ålder, ävensom intyg av

varje kandidat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom.

Giver anmälan

Senast å

3. Två eller

Anmälan av

4. Sedan den

Över godkända

Över Konungens

5. Därefter utfärdar Konungens

befallningshavande omedelbart kungörelse

om valet, vilken uppläses i

kyrkorna och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

— valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget angivna

ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person samt

hava inkommit sist å trettiosjunde

dagen före valdagen. Vid anmälan

skola fogas intyg, utvisande att envar

av de anmälda kandidaterna är i

röstlängd för valdistrikt inom valkretsen

uppförd såsom röstberättigad

och senast valdagen uppnått tjugutre

års ålder, ävensom intyg av

varje kandidat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom,

anmälan skett,

intyg ingivas,

för valet,

tredje stycket,

anses obefintligt.

av Konungen,

över valet.

5. Därefter utfärdar Konungens

befallningshavande omedelbart kungörelse

om valet, vilken anslås på

kommunernas anslagstavlor och införes

i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

samt

e) erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt

konsulat.

57

1. Val förrättas på landet inför

valnämnden samt i stad, som utgör

ett valdistrikt, inför magistraten och

i annan stad inför magistratens deputerade,

varom i 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat

stadgas i 70—75 §§.

2. Valet äger--------

Det åligger--------

I vallokal -—--------

(Föreslagen lydelse)

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

samt

e) erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg.

§•

1. Val förrättas på landet inför

valnämnden och i stad inför magistraten;

äro i landskommun eller

stad flera valdistrikt förrättas dock

val inför valnämndens eller magistratens

deputerade, varom i 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller

svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.

----inom vallokalen.

--avbryta förrättningen.

--omförmälda lista.

58

Valet skall — --------

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valförrättaren förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall finnas

minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelsc

anordnas tidigast aderton

dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskick
-

§■

--gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten förordna,

med iakttagande att tillträde

till valet skall finnas minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter

klockan fem eftermiddagen och i

stad minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskick
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

ning eller svenskt konsulat gälla vad

i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel

å postanstalt, beskickning eller konsulat.

70

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är

i röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den

som vårdas å sjukvårdsanstalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, må å valdagen där avlämna

valsedel, som nyss sagts, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där han är i röstlängden uppförd.

2. Kan med — --------

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

72

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket

beskickningens eller konsulatets

chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

(Föreslagen lydelse)

ning, svenskt konsulat eller svenskt

fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel

ä postanstalt, beskickning, konsulat eller

fartyg.

§•

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är

i röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken postanstalt

finnes inrättad, må å valdagen

där avlämna valsedel, som nyss

sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han är i

röstlängden uppförd.

--inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas, att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer,

eller å utom riket befintligt

svenskt fartyg, där med Konungens

medgivande röstmottagning är

anordnad.

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket

beskickningens eller konsulatets chef

eller den han i sitt ställe sätter eller,

då röstmottagning äger rum å fartyg,

fartygets befälhavare eller den han i

sitt ställe, sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riket dock ej längre än till dess av- riket dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 75 § givna valsedlar, enligt vad i 75 §

sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas eller översandas

larämbetet. för vidarebefordran till överståtliål
larämbetet.

Röstmottagning å --------------- en timme.

De väljare —-----------sina valsedlar.

Ej må-----------väljande tillåtas.

Å postanstalt--- -----------denna lag.

Där röstmottagning---—• —-------- till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

å fartyget för röstmottagningen. Vad

befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på annat

lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes

kännedom.

75 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller Röstmottagare inom riket skall

valsedelsförsändelse inlagts, över- omgående översända ytterkuvert,

sändes av röstmottagare inom riket vari valkuvert eller valsedelsförsäntill

den Konungens befallningsha- delse inlagts, till den Konungens bevande,

som skall verkställa röstsam- fallningshavande, som skall verkmanräkningen,

samt av röstmotta- ställa röstsammanräkningen.

gare utom riket till överståthållar- Röstmottagare utom riket skall

ämbetet. I det senare fallet skola yt- översända nämnda ytterkuvert till

terkuverten vara inlagda i omslag, överståthållarämbetet; dock må röstoch

skall, där insändandet sker med mottagare å fartyg i stället öyersänpost,

försändelsen anordnas som da kuverten till svensk beskickning

värdepost. översändandet skall ske eller svenskt konsulat för vidarebefrån

röstmottagare inom riket om- fordran till överståthållarämbetet.

gående samt från röstmottagare Ytterkuverten skola vara inlagda i

utom riket i så god tid, att kuverten omslag, och skall, där ytterkuverten

kunna beräknas vara överståthållar- sändas med post, försändelsen anämbetet

till handa sist å fjärde da- ordnas som värdepost. Översändangen

efter valdagen. det skall ske i så god tid, att kuver
ten

kunna beräknas vara överståthållarämbetet

till handa sist å fjärde

dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som------verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottamottagare

inkommit till den Konung- gare inkommit till den Konungens

ens befallningshavande, som har att befallningshavande, som bär att

verkställa röstsammanräkningen, verkställa röstsammanräkningen,

skall särskild förteckning föras. Ku- skola numreras i löpande följd. Efverten

skola förvaras under lås. ter varje tillfälle, då ytterkuvert

numrerats, skall antalet antecknas i

särskilt protokoll. Kuverten skola

förvaras under lås.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

77 §.

1. Å utsatt---------— — öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från 2. Hava ytterkuvert inkommit från

röstmottagare, räknas kuverten, och röstmottagare, räknas kuverten, och

antalet jämföres med den över så- antalet jämföres med det över sådadana

kuvert förda förteckningen. na kuvert förda protokollet.

Inkomna ytterkuvert —---------på valet.

3. Därefter granskas ----------vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert —---------såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas och 4. Valprotokollen uppläsas, därest

granskas. Sigillen å omslagen jäm- så påkallas, samt granskas. Sigillen

föras med de sigill, som äro avtryck- å omslagen jämföras med de sigill,

ta å protokollen. Förekommer därvid som äro avtryckta å protokollen,

ej skälig anledning antaga, att om- varefter omslagen brytas.

slag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall lämnas

omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet.

78 §.

Efter det de kuvert, som nedlagts

i en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna

insända valsedlarna granskas,

varefter Konungens befallningshavande

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, vartill valsedlarna

och protokollen, med hänsyn

jämväl till enligt 76 § sista stycket

inhämtade upplysningar, må

giva anledning. Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder

beträffande valsedlars

förvaring åsidosatts, skall denna

omständighet icke medföra att valsedlarna

förklaras ogilla, därest skälig

anledning förekommer till antagande,

att obehörig åtgärd icke på

grund av åsidosättandet vidtagits

med valsedlarna.

80 §.

Är något------------ — såsom obefintligt.

Är å-------------såsom obefintliga.

Finnas å valsedel flera namn för Återstår efter tillämpning av vad i

själva riksdagsmannavalet än som första och andra styckena sägs å valenligt

59 § är medgivet, eller äro sedel flera namn för själva riksdagsnamn,

som särskilt upptagits för val mannavalet än som enligt 59 § är

av efterträdare åt riksdagman, flera medgivet, eller äro namn, som sär
-

Efter det de kuvert, som nedlagts

i en urna, uttagits ur denna, uttagas

valsedlarna ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna

insända valsedlarna granskas,

varefter Konungens befallningshavande

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, vartill valsedlarna

och protokollen, med hänsyn

jämväl till enligt 76 § sista stycket

inhämtade upplysningar, må giva

anledning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

än två, anses det eller de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

För val

(Föreslagen lydelse)

skilt upptagits för val av efterträdare

åt riksdagsman, flera än två, anses

det eller de sista övertaliga namnen

såsom obefintliga.

- såsom obefintligt.

90

Vad ovan---------

Valnämnd, som i första stycket

sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren

i staden såsom ordförande

samt två ledamöter jämte suppleanter

för dem, vilka väljas för fyra år

av stadsfullmäktige eller, där sådana

ej finnas, av allmänna rådstugan.

Valet äger rum å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest

anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är

stadgat i avseende å valnämnd å landet

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande den valnämnd, varom

nu är fråga.

§•

— sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket

sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren

i staden såsom ordförande

samt två ledamöter jämte suppleanter

för dem, vilka väljas för fyra år

av stadsfullmäktige. Valet äger rum

å tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställes. Vad i 33

—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende

å valnämnd i landskommun skall

äga motsvarande tillämpning beträffande

den valnämnd, varom nu är

fråga.

90

För Stockholm skall vad i denna

lag stadgas i avseende å magistrat

i stället i tillämpliga delar gälla om

en valnämnd av fem inom staden boende

personer, vilka utses för fyra

år. Ordföranden i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter

väljas av stadsfullmäktige å tid, då

val till befattningar inom staden eljest

anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt

är stadgat i avseende å valnämnd

å landet skall äga motsvarande tilllämpning

å valnämnd i Stockholm.

91

Äro i stad flera valdistrikt, skall

magistraten eller i stad utan magistrat

valnämnden för varje valdistrikt

utse tre eller flera personer

att såsom magistratens eller valnämndens

deputerade vara valförrättare

i distriktet. Av dessa förer

den främste ordet. Protokollet över

valförrättningen föres av den ma
-

§•

För Stockholm skall vad i denna

lag stadgas i avseende å magistrat

i stället i tillämpliga delar gälla om

en valnämnd av fem inom staden

boende personer, vilka utses för fyra

år. Ordföranden i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter

väljas av stadsfullmäktige å tid,

då val till befattningar inom staden

eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i

övrigt är stadgat i avseende å valnämnd

i landskommun skall äga

motsvarande tillämpning å valnämnd

i Stockholm.

§•

Äro i landskommun eller stad flera

valdistrikt, skall valnämnden eller

magistraten för varje valdistrikt utse

tre eller flera personer att såsom

valnämndens eller magistratens deputerade

vara valförrättare i distriktet.

Valnämnden eller magistraten

förordnar vem av dessa som skall

föra ordet. Protokollet över valför
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

gistraten eller valnämnden därtill rättningen föres av den valnämnden

utsett. eller magistraten därtill utsett.

96 §.

Kuvert, varom —------

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i

god tid före valet finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten

eller valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka magistraten eller valnämnden

uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna. Nyssnämnda

vtterkuvert skola inom samma tid

härjämte finnas tillgängliga å fast

postanstalt samt å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger----------

Blanketter till--------

---politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga hos

valnämnden eller magistraten ävensom

hos de tjänstemän eller andra

personer, åt vilka valnämnden eller

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgängliga

å fast postanstalt samt å svensk

beskickning, svenskt konsulat eller

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

73 §§ sägs.

— eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i

33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 §, 90 a §, 91 § och 96 § andra stycket

första punkten samt i övrigt den 1 januari 1962. Vid utseende av valnämnd

under år 1963 för ny fyraårsperiod skall dock 33 § tillämpas i sin ändrade

lydelse.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

89

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 5 §, 11 §, 20 §, 23 §, 28 §, 31 §, 35 §, 37 §,

40 §, 41 §, 44 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen

den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 KAP.

Röstberättigad äger------

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat stadgas i 6

kap.

5

Kommunalval förrättas för varje

valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som enligt lagen om val till

riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för distriktet,

samt i stad inför magistraten

eller sådana dess deputerade,

som avses i nämnda lag.

Har länsstyrelse meddelat förordnande,

som avses i 3 § 2 mom., skall

val av municipalfullmäktige förrättas

inför valnämnden i vart och ett

av de valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, vilka helt eller

delvis ingå i municipalsamhället. Eljest

skall i municipalsamhälle, som

ej helt sammanfaller med ett eller

flera valdistrikt vid val till andra

kammaren, val av municipalf ullmäktige

förrättas inför valnämnden

i de distrikt vid val till andra kammaren,

varav municipalsamhället ut
-

--— är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt

inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

§•

Kommunalval förrättas i landskommun

inför den valnämnd, som

enligt lagen om val till riksdagen

har att förrätta val till riksdagens

andra kammare för kommunen,

samt i stad inför magistraten; är o i

landskommun eller stad flera valdistrikt

förrättas dock kommunalval

inför sådana valnämndens eller magistratens

deputerade, som avses i

nämnda lag.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

gör del, eller, där samhället ingår i

flera sådana distrikt, inför valnämnden

i det distrikt, som länsstyrelsen

bestämmer.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige

ej helt sammanfaller

med valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall val av

kyrkofullmäktige förrättas inför valnämnden

i det distrikt vid val till

andra kammaren, varav det kyrkliga

valdistriktet utgör del. Meddelar

länsstyrelsen beträffande valdistrikt

på landet förordnande, som avses i

3 § 3 mom., skall länsstyrelsen tilllika

förordna, inför vilken valnämnd

val av kyrkofullmäktige i det sålunda

bildade distriktet skall förrättas.

(Föreslagen lydelse)

Meddelar länsstyrelsen vid val av

kyrkofullmäktige beträffande valdistrikt

på landet förordnande, som

avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen

tillika, om valdistriktet kommer

att omfatta delar av flera kommuner,

förordna, inför vilken valnämnd

eller dess deputerade val av kyrkofullmäktige

i det sålunda bildade distriktet

skall förrättas.

4 KAP.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval---sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kommu- 2 mom. Annat än allmänt kommu
nalval

skall äga rum å sön- och helg- nalval skall äga rum å sön- eller helgdag,

som sist tjugonde dagen förut dag, som sist trettiofemte dagen förbestämmes

av länsstyrelsen. ut bestämmes av länsstyrelsen.

Beträffande församling-------är stadgat.

Sådant val — -—- — —-------— äger rum.

Om valdag--------underrätta generalpoststyrelsen.

5 KAP.

20

1 mom. När val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist nittonde dagen

före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

samt

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

§•

1 mom. När val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist trettioförsta

dagen före valdagen kungörelse, som

anslås på kommunernas anslagstavlor

och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas

inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

samt

d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

svensk beskickning eller svenskt

konsulat.

2 mom. Om val av municipalfullmäktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna ordningen

kungörelse sist nittonde dagen

före valdagen utfärdas av valnämndens

ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas

i 1 mom.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

nittonde dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande.

I kungörelsen skola upptagas de

uppgifter, som angivas i 1 mom.

4 mom. I fråga —-------

(Föreslagen lydelse)

svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg.

2 mom. Om val av municipalf ullmäktige

skall i den beträffande fullmäktigsammanträde

föreskrivna

ordningen kungörelse sist trettioförsta

dagen före valdagen utfärdas

av valnämndens ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt

på landet av valnämndens ordförande.

I kungörelsen skola upptagas de

uppgifter, som angivas i 1 mom.

—- och kyrkofullmäktige.

23

Val är------- —----

Valsedel bör----------

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej

fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,

eller upptager valsedeln namn å

någon, som ej är valbar, anses sådant

namn såsom obefintligt. Äro å

valsedel eller särskild del därav upptagna

flera namn, än enligt 24 § är

medgivet, anses det eller de sista,

övertaliga namnen såsom obefintliga.

28

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast

aderton dagar före valet.

31

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsidat gälla vad

i 6 kap. stadgas.

§•

-----sedeln avser.

---- — vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej

fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas,

eller upptager valsedeln namn å

någon, som ej är valbar, anses sådant

namn såsom obefintligt. Återstår

efter tillämpning av vad nu sagts

å valsedel eller särskild del därav

flera namn, än enligt 24 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga

namnen såsom obefintliga.

§•

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avlämna

valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt

fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 ur 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val- Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val
-

sedel å post anstalt, beskickning eller konsulat.

35

1 mom. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den

som vårdas å sjukvårdsanstalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna

valsedel, som nyss sagts, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där han är i röstlängden uppförd.

2 mom. Kan med — ----- — —

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

37

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket

beskickningens eller konsulatets

chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

sedel å postanstalt, beskickning, konsulat eller

fartyg.

§•

1 mom. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den

som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, må å valdagen

där avlämna valsedel, som

nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där

han är i röstlängden uppförd,

inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 2 mom. sägs

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen

inom riket, äger han avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer,

eller å utom riket befintligt

svenskt fartyg, där med

Konungens medgivande röstmottagning

är anordnad.

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter

därtill utses, samt utom riket

beskickningens eller konsulatets

chef eller den han i sitt ställe sätter

eller, då röstmottagning äger rum

å fartyg, fartygets befälhavare eller

den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riket dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,

skola insändas till överståthållarämbetet.

riket dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas eller översändas

för vidarebefordran till överståt
-

hållarämbetet.

Röstmottagning å----------en timme.

De väljare------------sina valsedlar.

Ej må______________ väljande tillåtas.

Å postanstalt------------denna lag.

Där röstmottagning —- ----------- till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum

å fartyg, skall fartygets befälhavare

bestämma dagar och tider samt ställe

å fartyget för röstmottagningen.

Vad befälhavaren härutinnan bestämt

skall genom anslag eller på

annat lämpligt sätt bringas till de

ombordvarandes kännedom.

40

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket

till den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen, samt

av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet.

1 det senare fallet

skola ytterkuverten vara inlagda

i omslag, och skall, där insändandet

sker med post, försändelsen anordnas

som värdepost. översändandet

skall ske från röstmottagare inom

riket omgående samt från röstmottagare

utom riket i så god tid, att kuverten

kunna beräknas vara överståthållarämbetet

till handa sist å

fjärde dagen efter valdagen.

41

Ytterkuvert, som------

Över ytterkuvert, som från röstinottagare

inkommit till myndighet,

som har att verkställa röstsammanräkning,

skall särskild förteckning

föras. Kuverten skola förvaras under

lås.

§•

Röstmottagare inom riket skall

omgående översända ytterkuvert,

vari valkuvert eller valsedelsförsändelse

inlagts, till den myndighet som

skall verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röstmottagare

å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning eller

svenskt konsulat för vidarebefordran

till överståthållarämbetet. Ytterkuverten

skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara överståthållarämbetet

till handa sist å fjärde dagen efier

valdagen.

§•

verkställa röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

inkommit till myndighet, som

bär att verkställa röstsammanräkning,

skola numreras i löpande följd.

Efter varje tillfälle, då ytterkuvert

numrerats, skall antalet antecknas i

särskilt protokoll. Kuverten skola

förvaras under lås.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 KAP.

44 §.

1 mom. Å utsatt-----—----öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkom- 2 mom. Hava ytterkuvert inkom
mit

från röstmottagare, räknas ku- mit från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med den verten, och antalet jämföres med det

över sådana kuvert förda förteck- över sådana kuvert förda protokolningen.

let.

Inkomna ytterkuvert -------på valet.

3 mom. Därefter granskas------vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert —---------såsom ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas 4 mom. Valprotokollen uppläsas,

och granskas. Sigillen å omslagen därest så påkallas, samt granskas,

jämföras med de sigill, som äro av- Sigillen å omslagen jämföras med de

tryckta å protokollen. Förekommer sigill, som äro avtryckta å protokoldärVid

ej skälig anledning antaga, len, varefter omslagen brytas.

att omslag blivit efter tillslutandet

öppnat, brgtes förseglingen. I annat

fctll lämnas omslaget orubbat, och

däri inneslutna valsedlar inverka ej

på valet.

5 mom. De kuvert, som nedlagts i 5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsed- en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur larna uttagas ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända val- de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna val- kuverten. De sålunda uttagna valsedsedlarna

jämte, där förfarande som larna jämte, där förfarande som avavses

i 34 § 1 mom. ägt rum, de från ses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från

valförrättarna insända valsedlarna valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prö- granskas, varefter myndigheten prövar

valsedlarnas giltighet och med- var valsedlarnas giltighet och meddelar

de beslut, vartill valsedlarna delar de beslut, vartill valsedlarna

och protokollen, med hänsyn jämväl och protokollen, med hänsyn jämväl

till enligt 43 § sista stycket inhämta- till enligt 43 § sista stycket inhämde

upplysningar, må giva anledning, tade upplysningar, må giva anledning.

Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder

beträffande valsedlars förvaring

åsidosatts, skall denna omständighet

icke medföra att valsedlarna

förklaras ogilla, därest skälig anledning

förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke på grund av

åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

8 KAP.

60 §.

Kuvert, varom------------ statsverkets försorg.

I 26 och----—--—--mot ersättning.

Kuvert, som----------politiskt parti.

Ytterkuvert, som----------enligt 36 § 2 mom.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola i

god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten

ävensom hos de tjänstemän eller

andra personer, åt vilka magistraten

uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna.

Det åligger---------

(Föreslagen lydelse)

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola i

god tid före varje val finnas tillgängliga

hos valnämnden eller magistraten

ävensom hos de tjänstemän eller

andra personer, åt vilka valnämnden

eller magistraten uppdrager att

i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

--38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i

5 och 60 §§ samt i övrigt den 1 januari 1962.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Valutredningens förslag

till

kungörelse om framställning för röstmottagnings anordnande ombord å

svenskt fartyg utom riket

Kungl. Maj :t finner gott förordna som följer.

Finnes anledning till antagande att svenskt fartyg, då val i hela riket till

riksdagens andra kammare eller allmänna val av landstingsman, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige skola förrättas, kommer att befinna

sig utom riket såväl valdagen som dagarna dessförinnan, då röstning inför

röstmottagare inom riket må äga rum, äger fartygets redare eller befälhavare

hos Kungl. Maj :t göra framställning om att röstmottagning vid valet

skall få vara anordnad ombord å fartyget.

Framställningen, som avfattas enligt fastställt formulär, skall ingivas till

inrikesdepartementet före den 1 maj det år valet äger rum.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1962.

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

620059

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m. a1 i texten