Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för militärmusiken under budgetåret 1962/63 m. in

1962-02-09 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:55, Angående vissa anslag för militärmusiken under budgetåret 1962/63 m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

1

Nr 55

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för militärmusiken under budgetåret 1962/63 m. in.; given

Stockholms slott den 9 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Till avlöningar och reseersättningar m. m. för militärmusiken under budgetåret

1962/63 begäres förslagsanslag av respektive 10 700 000 och 475 000

kr. Militärmusikorganisationen föreslås skola minskas med 13 beställningshavare

genom att antalet musiker vid första militärmusikkåren i Stockholm

begränsas. Vidare föreslås sådana förändringar beträffande militärmusikens

personalstater att befordringsförhållandena avsevärt förbättras; bland annat

tillkommer 75 beställningar för musikförvaltare i Ao 15. Samtidigt förutsättes

att pensionsåldern för den militära musikpersonalen höjes från 55

till 60 år.

Med anledning av övergång till ny uniform för militärmusiken föreslås

särskild ekiperingshjälp utgå med 850 kr. >

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Andersson, fråga om vissa anslag för militärmusiken under budgetåret

1962/63 m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

Vid 1956 års riksdag beslöts en genomgripande omorganisation av militärmusiken

(jfr prop. 1956: 110). Till grund för beslutet låg ett förslag av

överbefälhavaren, vilket byggde på ett av 1955 års militärmusikutredning

avgivet betänkande. Stämbesättningen inom musikkårerna förstärktes såväl

kvalitativt som kvantitativt för att militärmusiken skulle kunna uppfylla

det moderna musiklivets krav och utnyttja den rikhaltiga och för ändamålet

lämpliga internationella orkesterrepertoaren. Musikerna förutsattes

skola vid sidan av sitt huvudinstrument traktera två biinstrument, av vilka

ett i allmänhet skulle vara stråkinstrument. Det förutsattes vidare, att kårerna

skulle kunna uppdelas i smärre ensembler, vilka kunde framträda

samtidigt. Antalet kårtyper i den nya organisationen bestämdes till två, typ I

och typ II, omfattande den förra 37 och den senare 24 man för stämbesättningen.

All den för stämbesättningen erforderliga personalen skulle utgöras

av underofficerare (fanjunkare och sergeanter) och furirer. I förhållande

till tidigare organisation genomfördes väsentliga förbättringar i statfördelningen.

Rekryteringspersonalen i musikorganisationen skulle bestå av musikelever

och musikaspiranter. För befordran till underofficer uppställdes

krav på genomgång av en tvåårig utbildning vid musikhögskolan. Behovet

av ersättningsreserv vid musikkårerna skulle tillgodoses med aspiranter.

Vid bestämmandet av musikorganisationens omfattning togs en betydande

hänsyn till det civila musiklivets intressen, bland annat begränsades antalet

kårer av typ I till en. Härigenom erhölls utrymme för 25 kårer av typ II.

Militärmusiken organiserades försvarsgrensvis. En särskild beställning till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

kom för militärmusikinspektör. Denne skulle ha ansvaret för utbildningen

och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor m. m.

Vissa förändringar i den år 1956 fastställda musikorganisationen beslöts

år 1960 (jfr prop. 1960: 110). Sålunda tillkom då en för försvaret gemensam

musikorganisation, militärmusiken. Motivet härför var, att befordringsförhållandena

skulle bli jämnare och mera rättvisa samt att ett mera

effektivt utnyttjande av musikorganisationens resurser skulle bli möjligt.

Militärmusiken skulle i olika avseenden lyda under chefen för armén och

personalkårchef utses av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till beslutade förbandsindragningar

inom krigsmakten minskades vidare antalet musikkårer med

en, den till Svea flygflottilj (F 8) förlagda musikkåren. Dessa organisationsförändringar

har genomförts under budgetåret 1960/61.

År 1960 beslöts även höjning av pensionsåldern för vissa av militärmusikens

underofficerare. Pensionsåldern sattes därvid till 55 år; tidigare hade

musikunderofficerare vid armén och flygvapnet pensionerats vid 50 års

ålder.

Personaluppsättningen vid militärmusiken utgöres nu av 1 inspektör för

militärmusiken, 25 musikdirektörer, 613 underofficerare och furirer samt

högst 76 musikaspiranter och högst 51 musikelever. Härutöver finns tills

vidare å särskild stat för övertaliga (inrättad till följd av den år 1960 beslutade

indragningen av en musikkår) 24 beställningar för alternativt musikfanjunkare,

musiksergeant eller musikfurir. Beställning på särskild stat

skall indragas vid uppkommande ledighet. I den utsträckning så kan ske

utan att furirsbefordran enligt fastställd befordringsgång för i tjänst varande

musikaspiranter hindras, skall vidare ett mot antalet beställningshavare

på särskild stat svarande antal furirsbeställningar vakanthållas.

Vid anmälan i propositionen 1960: 110 av frågor rörande förändringar i

försvarets musikorganisation uttalade jag bland annat (s. 15), att jag med

hänsyn till de allvarliga ingrepp i det civila musiklivet som skulle uppkomma

vid indragning av musikkårerna i Västerås och Jönköping icke var beredd

föreslå en sådan åtgärd, vilken ifrågasatts med hänsyn till förbandsindragningar

och ur besparingssynpunkt. Jag anmälde samtidigt, att jag avsåg

att uppdraga åt organisationsnämnden för militärmusiken att närmare

undersöka förutsättningarna för att — med oförändrat antal militärmusikkårer

— begränsa det totala antalet militärmusiker. Genom beslut den

3 juni 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt nämnden att verkställa denna undersökning.

I skrivelse den 14 oktober 1961 har organisationsnämnden för militärmusiken1

överlämnat resultatet av ifrågavarande undersökning ävensom

framlagt förslag till förbättrade befordringsförhållanden vid militärmusiken.

över förslaget har yttranden avgivits av överbefälhavaren, efter hö
1

Byråchefen U.S. Rosenblad, ordförande, krigsrådet G.E. Hallin och musikdirektören K.G.

Johansson.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 55

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

rande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

statskontoret, musikaliska akademiens styrelse, Sveriges orkesterföreningars

riksförbund (SOR), statstjänstemännens riksförbund (SR) och

tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 276) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1962/63 till Militärmusiken: Avlöningar och Militärmusiken: Reseersättningar

m. m. beräkna förslagsanslag av respektive 10 000 000 kr. och 475 000

kr. Efter beredning av organisationsnämndens förslag och däröver avgivna

yttranden samt efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer

beträffande förändringar i personalstaterna m. m. anhåller jag nu att

få anmäla förevarande ärende.

Organisationsnämndens förslag

Organisationsnämnden anför inledningsvis att hittillsvarande erfarenheter

av den år 1956 beslutade musikorganisationen visar, att densamma utgör

en god grund såväl för det militära som för det civila musiklivet i landet.

Musikkårerna har emellertid enligt nämnden visat sig vara mycket sårbara.

Bland annat visar erfarenheterna att omfattningen av kommenderingarna

till central utbildning gör det svårt att uppehålla den nya stämbesättningen

med befintlig personaluppsättning.

Beträffande personalstatsammansättningen inom militärmusiken erinrar

nämnden om att man vid 1956 års beslut torde ha utgått från att befordringsförhållandena

för musikpersonalen icke skulle vara alltför olika dem

för motsvarande kategorier bland truppbefälet. Då militärmusikeryrket före

omorganisationen var ett typiskt genomgångsyrke, var ålderssammansättningen

beträffande den personal som skulle inplaceras i den nya organisationen

synnerligen ojämn med en kraftig överrepresentation av yngre personal.

På grund härav har -— trots utbytet av lägre beställningar mot högre

— stora avvikelser från de skisserade befordringsåldrarna uppkommit.

Trots avgångar i de överrepresenterade åldersklasserna är ålderssammansättningen

alltjämt ogynnsam från befordringssynpunkt. Den år 1960 beslutade

pensionsåldershöjningen anses vidare innebära en ytterligare försämring

av befordringsutsikterna. Med hänsyn till de dåliga befordringsförhållandena

har enligt nämnden stor restriktivitet hittills skett vid rekryteringen

av musikelever.

Till följd av stora avgångar och ett stort antal beviljade tjänstledigheter

samt kommenderingar av personal till utbildning har det personella läget

inom militärmusiken enligt nämnden nu blivit prekärt. Härtill bidrager att

organisationen, då en stor del av personalen saknar förutsatt utbildning,

icke har erforderlig elasticitet. Avgångarna och tjänstledigheterna anses

väsentligen sammanhänga med att det vid nuvarande befordringsförhål
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962 5

landen icke är möjligt att stå emot den ökande konkurrensen från det civila

musiklivet.

Sammanfattningsvis har nämnden ansett sig kunna konstatera, att resultatet,

därest befordringsläget inom militärmusiken icke förbättras, kommer

att bli att ett stort antal furirer icke kan erhålla sergeantsbefordran före

34-årsåldern och således måste avgå, vilket — om icke dispens meddelas —

medför ytterligare vakanser, att befordringsåldrarna blir orimligt höga och

väsentligt skiljer sig från vad som förekommer på truppsidan samt att antalet

vakanser ökar i sådan utsträckning att flera musikkårer icke blir

spelbara.

Frågan om återverkningar i olika avseenden vid ändrad kårnumerär belyses

närmare av organisationsnämnden. Nämnden erinrar därvid till en början

om att det av 1956 års beslut framgår vid vilka framträdanden militära

musikkårer skall medverka. Härigenom anses också i viss mån arten av den

musik som skall utföras bli bestämd. Beträffande den musikaliska kvaliteten

har endast mera allmänt uttalats, att den skall motsvara de krav i fråga

om klangfärger m. m. som det moderna musiklivet ställer. Möjligheter föreligger

enligt nämnden att — utan ändring av verksamhetsområdet — variera

målsättningen i musikaliskt-kvalitativt hänseende och härigenom i viss

utsträckning reglera kårernas storlek.

Beträffande frågan om vilka krav som bör uppställas i musikaliskt hänseende

har nämnden för sin del kommit till den uppfattningen att de militära

musikkårerna bör kunna utföra, förutom tjänstemusik, god underhållningsmusik

samt dans- och schlagermusik. Däremot anses det ej rimligt att

kräva att kårerna skall kunna framföra musik av symfonikaraktär. För att

kunna uppfylla nämnda krav och därutöver biträda inom det civila musiklivet

enligt gällande målsättning anses kårerna icke kunna undvara en stämbesättning

av nuvarande beskaffenhet. En minskning av numerären utan

väsentlig förändring av kårernas uppgifter (= arten av framträdanden) anses

därför icke möjlig utan en försämring av kvaliteten på musikframträdandena.

Musikkårernas tjänstgöringsområden — varje kår utför musik vid ett antal

förband inom bestämd räjong — är enligt nämnden i princip lämpligt

avvägda. Några musikkårer anses dock med nuvarande framträdandefrekvens

kunna betjäna vardera ytterligare ett närliggande förband. Om antalet

musikframträdanden minskas något, om reseverksamheten samordnas i

större utsträckning och om omfattningen av annan tjänstgöring minskas

till förmån för ökat antal musikaliska framträdanden, bedömes inemot

hälften av musikkårerna kunna betjäna ytterligare förband. Härigenom kan

antingen antalet kårer minskas eller vissa kårer göras mindre än de nuvarande.

De mindre kårerna bör dock i sådant fall förstärkas vid tillfällen,

då det erfordras en stämbesättning för den moderna repertoaren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

Nämnden framhåller, att en icke obetydlig del av musikkårernas framträdanden

nu sker i civila sammanhang samt att musikpersonalen härutöver

enskilt i stor utsträckning deltager som utövande musiker i civila orkestrar

och som lärare vid kommunala musikskolor och andra skolor. Enligt nämndens

uppfattning måste denna civila medverkan begränsas om kårernas

storlek minskas.

Nämnden har närmare undersökt följande tre alternativ till minskning av

numerären.

Alternativ 1. Likformig minskning av musikkår typ II. Första militärmusikkåren

i Stockholm omvandlas till musikkår av typ II. Om numerärminskningen

utgör en man erhålles en total personalminskning av 38

underofficerare och furirer (alternativ 1 a). Vid en med 2 man reducerad

numerär anses viss kommenderingsreserv erforderlig. Den sammanlagda

personalminskningen beräknas i detta fall till 58 underofficerare och furirer

(alternativ 1 b).

Alternativ 2. Musikkårerna indelas i två grupper. I den ena gruppen,

som innefattar 13 kårer, utgör numerären 21 man. I den andra gruppen

överensstämmer kårnumerären med vad som nu gäller för musikkår av

typ II. Viss för organisationen som helhet erforderlig reserv utplaceras på

vissa kårer. Personalreduceringen utgör sammanlagt 39 underofficerare

och furirer.

Alternativ 3. Kårerna indelas i tre grupper med respektive 29, 24

och 18 man, varvid kårerna i den sistnämnda gruppen parvis skall fungera

sammanslagna vid åtskilliga tillfällen. Grupperna föreslås omfatta respektive

3, 12 och 10 kårer. Alternativet innebär en minskning av personalen

med sammanlagt 58 underofficerare och furirer.

Beträffande de olika organisationsalternativen har nämnden anfört i huvudsak

följande.

Alternativ 1. Vid en reducering av kårer av typ II med en man kan

nuvarande repertoar alltjämt användas. Kårerna blir emellertid mycket mer

sårbara än tidigare vid uppkommande oförutsedda vakanser, ledigheter,

kommenderingar etc. Den nya stämbesättningen torde icke kunna användas

vid kårer, som har personal kommenderad till musikunderofficersutbildningen.

Framträdanden med delad kår bör alltjämt kunna komma till stånd,

dock icke i samma utsträckning som för närvarande.

En minskning av numerären med två man bör bland annat gå ut över

den ena av fagotterna. Med en stämbesättning om 22 man kan endast en så

ringa del av den nuvarande moderna repertoaren användas att man efter

hand kommer att i mycket stor utsträckning tvingas gå över till den gamla

stämbesättningen. Genom bortfallet av ett för orkesterföreningarna synnerligen

användbart och önskat instrument (fagott) kommer vidare följderna

av en minskning med två man att bli särskilt allvarliga för det civila musiklivet

— måhända mer allvarliga än för det militära.

Första militärmusikkåren i Stockholm (nu 37 man) skulle kunna minskas

ner till samma omfattning som andra militärmusikkåren i Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr .7.5 år 1962

Erfarenheterna visar, att arbetsuppgifterna för de båda stockholmskårerna

är ungefär lika omfattande. De båda stockholmskårerna bor dock sammanslås

vid större representativa sammanhang. I nuläget fullgores hogvaktstjänst

i viss utsträckning av musikkårerna i Uppsala, Västerås och Strängnäs.

Vid nyssnämnd minskning av första militärmusikkåren bor man rakna

med att även de övriga landsortskårerna i viss utsträckning ianspråktages

för högvaktsmusik. Så länge K 1 är stationerad i Stockholm bor mojligheter

föreligga att uppsätta en beriden musikkår. Med hansyn till utbildnings-

och tjänstgöringsförhållanden bör första militärmusikkåren vid reducering

göras beriden i sin helhet.

Enligt alternativ 2 hänföres musikkårerna med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

till två grupper. I den ena gruppen, som bedömts

kunna innehålla 13 kårer, minskas musikkårernas numerär till 2 man,

medan kårerna i den andra gruppen bibehåller nuvarande numerär. Vid utförande

av musik i mer representativa sammanhang är det nödvändigt, att

21-mannakårerna erhåller förstärkning från närbelägna kårer. Vidare

måste man räkna med att de vid oförutsedda avgångar etc. måste erhalla

ersättare, varför en kommenderingsreserv om minst 13 man bedömts erforderlig

Nämnda kårer torde endast kunna utföra musik för den gamla

stämbesättningen (militär biåskår). Envar av stockholmskårerna bör liksom

enligt alternativ 1 bestå av 24 man.

I alternativ 3 har musikkårerna med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

hänförts till tre grupper.

Personaluppsättningen vid kår i grupp I utgöres av 29 man. I gruppen ingår

första och andra militärmusikkåren i Stockholm (f. n. 37 respektive

24 man) samt militärmusikkåren i Göteborg (f. n. 24 man). Förslaget innebär

alltså en mindre reducering av första militärmusikkåren i Stockholm an

enligt alternativen 1 och 2 samt en utökning av de övriga två militärmusikkårerna.

Musikkåren i Göteborg bör förstärkas med hänsyn till det stora

behovet av kvalificerad representationsmusik i denna stad. Nämnden har

även övervägt en motsvarande utökning av musikkåren i Boden. På grund

av att den räjong, inom vilken bodenkåren verkar, geografiskt sett ar mycket

omfattande och då bodenkåren bör kunna delas vid representationstillfallen

är det mycket som talar för en sådan förstärkning. Nämnden, som bedömt

det såsom mest angeläget att göteborgskåren erhåller förstärkning, har

emellertid av kostnadsskäl icke ansett sig kunna föreslå utökning aven av

bodenkåren.

I grupp II, som omfattar 12 kårer, är kårnumerären oförändrad.

Kårerna i grupp III, 10 stycken, reduceras kraftigare än enligt alternativ

2 och består av 16 man för stämbesättningen. Gruppen omfattar följande 10

musikkårer, nämligen kårerna i Kristianstad, Växjö, Jönköping, Eksjö, Borås,

Uddevalla, Örebro, Karlstad, Strängnäs och Västerås. Dessa kårer har

nu arbetsuppgifter av sådan art och omfattning att de — efter viss omreglering

av tjänstgöringen — bedömts i stor utsträckning kunna ''''elka mec*

en till 16 man reducerad stämbesättning. En förutsättning härför är dock

att kommenderingsreserven normalt fördelas på dessa kårer med två man

per kår. Vid representationstillfällen, vissa konserter för allmänheten etc.

är det emellertid nödvändigt att musik utföres av kårer med den moderna

stämbesättningen. Ifrågavarande kårer bör därför samverka parvis.

Den nära samverkan som förutsatts mellan kårerna i grupp III kräver en

mycket noggrant samordnad planläggning av verksamheten ävensom upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

repade gemensamma repetitioner. Repetitionerna bör alltefter tjänstgöringsorten

för tillfället ske växelvis och med alternerande dirigenter. Kårerna

måste vidare utnyttja den gamla stämbesättningen då de arbetar var för sig

medan den modernare stämbesättningen förutsättes använd, då kårerna

fungerar sammanslagna. För att en organisation av detta slag skall kunna

fungera måste urvalet av biinstrument för musiker vid samverkande kårer

ske med hänsyn till stämbesättningen för den sammanslagna musikkåren.

Med avseende a de olika organisationsalternativen anför nämnden att

alternativ 1 är olägligt främst ur två synpunkter. Dels blir samtliga musikkårer

betydligt mer sårbara än för närvarande, dels kommer de icke att i

samma utsträckning som nu kunna använda den moderniserade stämbesättningen.

Olägenheterna i fråga om musikutövning av alternativ 2 anses bli än

större än vid alternativ 1. Dessutom bedöms alternativ 2 komma att medföra

synnerligen allvarliga konsekvenser för det civila musiklivet.

Enligt alternativ 3 finns enligt nämnden 15 kårer som är lämpade för att

tillgodose den önskvärda målsättningen i musikaliskt avseende. Därtill anses

det genom den förutsatta kårsammanslagningen bli möjligt att framföra

musik av god kvalitet och med modern klangfärg även på de orter och vid

de förband som enligt alternativet skall betjänas av små kårer. Från enbart

musikaliska synpunkter är därför alternativ 3 enligt nämndens mening avgjort

det mest fördelaktiga.

Vid jämförelse mellan alternativ 2 och 3 bör enligt nämnden beaktas att

alternativ 3 är en vidareutveckling av alternativ 2 som ger större besparingar.

Efter ingående överväganden av för- och nackdelar hos de olika

alternativen har nämnden funnit sig böra helt förkasta alternativ 2. Vid valet

mellan alternativen 1 och 3 har nämnden funnit, att alternativ 1 — även då

det endast avser indragning av en man per kår (la) — innebär större olägenheter

för det militära och det allmänna musiklivet. Dessutom ger alternativ

1 a mindre besparingar än alternativ 3, medan detta alternativ ur kostnadssynpunkt

är tämligen likvärdigt med alternativ 1 b (indragning av två

man per kår). Nämnden anser därför, att alternativ 3 medför de minsta

olägenheterna.

En väsentlig förutsättning för att krympning av militärmusiken skall

kunna ske är enligt nämnden att statfördelning och därmed också befordringsförhållanden

är sådana att förutsättningar föreligger att till organisationen

knyta och i densamma bibehålla kvalificerad personal. För att uppnå

detta syfte och med hänsynstagande jämväl till befordringsläget för motsvarande

truppbefäl har nämnden ansett sig böra föreslå följande befordringsgång

för militärmusikpersonalen. Utbildningstiden före furirsbefordran

beräknas liksom för närvarande till tre år. Med hänsyn till att underofficersutbildningen

äger rum under furirstiden och till de krav som ställs för

tillträde till sådan utbildning anses furirstiden böra omfatta sex år. Fanj

unkarbefordran angives böra ske efter nio års anställning som sergeant. Dylik

befordran erhålles således efter 18 års tjänstgöring och vid normalt unge
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

fär 35 års ålder. Häremot kan enligt nämnden anföras att fanjunkartiden

blir lång i förhållande till den sammanlagda tjänstetiden. Då musikpersonalen

förutsättes icke skola befordras till förvaltare anser nämnden det emellertid

rimligt att räkna med denna förhållandevis långa fanjunkartid.

Med utgångspunkt i nyssnämnda befordringsgång och i en jämn åldersfördelning

inom personalkåren har nämnden beräknat staternas fördelning

vid de militärmusikorganisationer som innefattas i de redovisade alternativen

1 a, 1 b och 3 enligt följande (inom parentes anges förändringar i förhållande

till nuläget)

Alt. l a

Musikfanjunkare Ao 13 291 (+ 80)

Musiksergeant Ao 11 .......... 156 ( 48)

Musikfurir Ae 8/7 128 ( 70)

Musikaspirant Ae 4/5 50 ( 26)

Musikelev .................... 27 ( 24)

Musikpersonalens åldersfördelning är för närvarande synnerligen ojämn.

Även om man i framtiden bör sträva efter att uppnå en jämn ålderssammansättning

inom personalkåren måste man enligt nämnden räkna med att avvikelser

av olika anledningar kommer att uppstå. Nämnden erinrar om att

avvikelser i här berörda avseenden tidigare i fall då avvikelserna medfört

väsentligt försämrade befordringsförhållanden föranlett att särskilda åtgärder

vidtagits. Som exempel härpå anges de vikariatslöneforordnanden, som

år 1958 tillskapades för såväl officerare som underofficerare (jfr prop.

1958: 110). För att undvika dylika speciella åtgärder för militärmusikens

furirer och underofficerare, för vilka arbetsuppgifterna är exakt likartade,

föreslår nämnden att samtliga beställningar som erfordras för stämbesattningen

alternativt avses för furir, sergeant eller fanjunkare. Därvid räknar

nämnden med att föreskrifter meddelas om att för sergeantsbefordran skall

krävas genomgång med godkännande vitsord av föreskriven musikunderofficersutbildning

samt sex års anställning såsom furir samt for fanjunkarbefordran

nio års anställning såsom sergeant.

Om organisationsförändringar genomföres enligt något av de redovisade

alternativen, anser nämnden att samtliga musikdirektörsbeställningar bör

alternativt avses för musikdirektör av 1. graden i Ao 21 eller musikdirektör

av 2. graden i Ao 17/15, vilket innebär att den för första militärmusikkåren

avsedda beställningen i Ao 21 omvandlas till alternativ beställning. För narvarande

gäller att musikdirektör av 2. graden, som uppnått en sammanlagd

anställningstid av 11 år men icke kunnat erhålla beställning av 1. graden,

må erhålla förordnande såsom vid uppehållande av dylik beställning. Om

alternativa beställningar införes för underofficerare och furirer, bör enligt

nämnden musikdirektörerna erhålla beställning i Ao 21 efter 11 års tjänst

såsom musikdirektör.

Alt. 1 b och 3

280 (+ 69)

151 (—53)

124 (—74)

48 (—28)

26 (—25)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

Slutligen framlägger nämnden förslag om att en för pensionerad musikunderofficer

avsedd arvodesbefattning i A 17 — expeditionsunderofficer hos

inspektören för militärmusiken — inrättas vid militärmusiken. Såsom

motivering härför anföres att inspektörens arbetsuppgifter visat sig vara

av sådan omfattning att de icke kunnat tillfredsställande bemästras utan

biträdeshjälp.

Nämnden bedömer att en anpassning till reducerad organisation bör

kunna genomföras på 3 7 år beroende på vilket alternativ som väljes.

Om musikorganisationen reduceras enligt alternativen la och 1 b anses

personalförflyttningar i princip icke böra vidtagas. Däremot är enligt

nämnden flyttning av personal nödvändig om alternativ 3 väljes. Om icke

en organisationsförändring enligt detta alternativ genomföres relativt snabbt

beräknas musikorganisationen under en mycket lång följd av år komma att

kännetecknas av ett provisorium och icke kunna utnyttjas effektivt. Erforderliga

förflyttningar bör därför i huvudsak genomföras under budgetåret

1962/63. Nämnden förutsätter att personalens egna önskemål tillgodoses

i all den utsträckning som är förenlig med kraven på en acceptabel

stämbesättning inom respektive musikkårer.

Den av nämnden föreslagna befordringsgången anses böra gälla från och

med den 1 juli 1962. För att motverka de ojämnheter i fråga om befordran

som uppkommit genom att olika befordringsenheter tidigare existerat placerades

musikpersonalen vid 1956 och 1960 års omorganisationer i tjänsteställning

med hänsyn till sammanlagd anställningstid. Till följd härav bör

nu enligt nämnden övergångsvis gälla, att befordran till fanjunkare skall

ske efter 18 och till sergeant efter 9 års sammanlagd tjänstetid. Om de föreslagna

förbättringarna beträffande sergeantsbefordran skall ge resultat

mom önskvärd tidrymd anses vidare kravet på underofficersutbildning till

en början icke kunna upprätthållas. Då det bedömts nödvändigt att tillföra

organisationen underofficerare med förutsatt utbildning, är det enligt nämnden

å andra sidan icke heller lämpligt att ge dispens från nämnda utbildningskrav.

Nämnden föreslår därför, att furirer övergångsvis i mån av

lämplighet meddelas vikariatslöneförordnanden i lönegrad A 11 efter 9 års

sammanlagd tjänstetid och erhåller sergeantsbeställning först efter godkänd

genomgång av underofficersutbildningen.

Kostnaderna för militärmusikens löner, resor och kommenderingar samt

materiel har för innevarande budgetår beräknats till 10 760 000 kr. Härtill

kommer kostnader för sjukvård, inkvartering m. in., för administration

och för utbildning. Totalkostnaderna för militärmusiken (frånsett pensionskostnaderna)

torde för närvarande ligga vid omkring 12 miljoner

kronor för år.

Vid beräkningen av den kostnadsbesparing som kan åstadkommas genom

organisationsreducering har nämnden ansett sig böra utgå från ett

normalläge. Såvitt avser lönekostnaderna i nuvarande organisation har

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

nämnden tagit hänsyn till antalet stater enligt gällande personalförteckning

men ej beaktat vakanser eller personliga vikariatslöneförordnanden. Lönekostnadsberäkningen

beträffande de olika alternativen till reducerad organisation

har verkställts med utgångspunkt i den statfördelning som efter

en längre period blir ett genomsnitt av statfördelningarna vid olika tidpunkter.

Med dessa utgångspunkter beräknas lönekostnaderna minska med

i runda tal 500 000 kr. enligt alternativ 1 a och med 800 000 kr. enligt alternativen

1 b och 3. För att något minska sårbarheten hos musikkårerna har

nämnden ansett det nödvändigt att räkna med en kommenderingsreserv enligt

alternativ 1 b. Besparingen enligt detta alternativ minskas därför med

rese- och traktamentskostnaderna för reserven (cirka 50 000 kr.). Enligt

alternativ 3 skall tio kårer samverka, vilket ävenledes ökar kostnaderna för

resor och traktamenten. Storleken av denna ökning anges uppskattningsvis

till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn härtill anger nämnden kostnadsminskningen

enligt de olika alternativen till 500 000 kr. enligt alternativ 1 a,

750 000 kr. enligt alternativ 1 b samt 700 000 kr. enligt alternativ 3.

Ett genomförande av nämndens förslag om inrättande av en arvodesbefattning

vid militärmusiken beräknas medföra en kostnadsökning av

omkring 8 000 kr.

Organisationsnämnden framhåller avslutningsvis att den företagna undersökningen

utvisar, att militärmusikkårerna redan nu är mycket sårbara

och att varje ytterligare minskning av kårnumerären skulle medföra allvarliga

konsekvenser för landets musikliv. Indragning av en eller två musikkårer

skulle enligt nämnden icke utgöra samma vittgående ingrepp i

musiklivet som en numerärminskning. Därest denna utväg icke väljes förordar

nämnden, att besparingar åstadkommes enligt det föreslagna alternativ

3. Oavsett vilken väg som väljes i detta avseende understryker nämnden

det synnerligen angelägna behovet av åtgärder för att förbättra personalens

befordringsförhållanden.

Slutligen hemställer nämnden att statsmakterna vid sina överväganden i

förevarande fråga måtte genom ett för längre tid avsett organisationsbeslut

ge militärmusiken möjlighet att genom långsiktig planering utvecklas till

en effektiv och kvalitativt tillfredsställande organisation. Vidare måste enligt

nämnden musikpersonalen — oavsett numerär — snarast kunna känna

den tillförsikt och trygghet som ligger i att tillhöra en organisation som är

av mer beständig karaktär än vad under de senaste decennierna varit fallet.

Yttranden

överbefälhavaren förordar, att den kostnadsbesparing som åsyftas för

fjärde huvudtiteln uppnås genom att motsvarande belopp tillföres från

åttonde huvudtiteln. Härigenom undvikes reducering i organisationen och

militärmusikens medverkan i det civila musiklivet kan vara oförändrad.

Om eu organisationsminskning måste ske förordar överbefälhavaren i lik
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

het med organisationsnämnden att hel kår indrages. I andra hand anses

organisationsalternativ 3 enligt nämndens utredning böra ifrågakomma. Liknande

synpunkter har anförts av försvarets civilförvaltning. Under erinran

om att organisationsnämnden har att utreda spörsmålet om de värnpliktigas

medverkan i musiksammanhang har civilförvaltningen vidare ifrågasatt,

huruvida icke intimare samarbete skulle kunna upprättas mellan vissa

musikkårer och på dessas förläggningsplatser befintliga statsunderstödda

orkesterföreningar, innebärande icke blott att, som för närvarande, viss

personal vid de militära musikkårerna tjänstgör i dessa föreningars orkestrar

utan även att — utan särskild militär utbildning — medlemmar i sagda

orkestrar kunde mera stadigvarande tjänstgöra även vid militärmusiken.

Statskontoret anser att organisationsnämnden i sitt förslag icke tillräckligt

beaktat konsekvenserna för musikodlingen i landet. Innan bland annat

de ekonomiska följderna för det allmänna musiklivet av en så långtgående

nedskärning som den föreslagna blivit fullt utredda, anser ämbetsverket att

en viss försiktighet bör iakttagas vid begränsning av musikorganisationen.

Därest ej ytterligare kårer bör indragas — vilket ur vissa synpunkter anses

vara att föredraga — vill statskontoret förorda, att reducering tills vidare

sker enligt nämndens organisationsalternativ 1 a.

Den av organisationsnämnden lämnade redogörelsen för de gångna årens

erfarenheter av 1956 års militärmusikorganisation ger enligt musikaliska

akademiens styrelse otvetydigt vid handen, att de enskilda musikkårernas

stämbesättning under inga förhållanden kan sättas lägre än 23 man om

inte hela syftet med organisationen skall förfuskas. Samtliga reduceringsalternativ,

i vilka ingår kårer med 22 eller färre man för stämbesättningen

framstår därför som oantagbara för styrelsen. Ett genomförande av organisationsalternativet

1 a (kårer om 23 man) skulle enligt styrelsen medföra

förhållandevis obetydliga olägenheter för det civila musiklivet. Med hänsyn

härtill förordar styrelsen detta alternativ såsom det enda av de av nämnden

framlagda reduceringsalternativen som gör det möjligt att med bibehållande

av nuvarande 25 musikkårer ge de enskilda kårerna åtminstone i huvudsak

oförändrade arbetsuppgifter. Styrelsen, som tidigare hävdat att en

militärmusikkår om 23 man skulle kunna fylla nutida fordringar på användbarhet

och ensembleklang, anför dock, att erfarenheterna visat att en

kår av denna storlek torde vara något mer sårbar än vad styrelsen räknat

med. Vid en personalminskning av större omfattning än den alternativ 1 a

medför är det enligt styrelsen bättre att företaga den för det civila musiklivet

smärtsamma operationen att indraga en eller annan, dock högst två,

musikkårer än att minska ett större eller mindre antal kårer till en stämbesättning

understigande 23 man.

SOR understryker kraftigt militärmusikkårernas betydelse för landets

musikliv. Med hänsyn till de intressen SOR har att företräda anses alternativ

1 a vara det som gör minsta skada.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

SR vill bestämt motsätta sig ytterligare minskning av såväl antalet musikkårer

som antalet musiker i kårerna. Om ytterligare nedskärning anses motiverad

förordar SR, under beaktande av det berättigade kravet på hög musikalisk

kvalitet, indragning av en eller två kårer.

I den mån kostnadsminskning skall åstadkommas och en omorganisation

genomföras synes enligt TCO-S organisationsalternativet 3 vålla de minsta

svårigheterna.

Beträffande musikpersonalens befordringsförhållanden har TCO-S —

med hänsyn till att av nämnden angivna befordringsåldrar till sergeant och

fanjunkare överstiger den beräknade genomsnittsbefordringsåldern för

underofficerare vid infanteriet enligt den av 1960 års riksdag beslutade nya

befälsordningen — föreslagit ytterligare förbättringar. Övriga remissmyndigheter

har tillstyrkt eller lämnat utan erinran nämndens förslag i detta

hänseende.

Anslagsäskanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 21/8 1961) har i avvaktan på resultatet

av organisationsnämndens för militärmusiken i det föregående redovisade

utredning i sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 upptagit anslaget

till militärmusikens avlöningar till oförändrat belopp, 10 300 000 kr. Däremot

föreslår ämbetsverket att anslaget till reseersättningar m. m. för militärmusiken

höjes med 130 000 kr. och uppföres med 450 000 kr. Av höjningen

sammanhänger enligt ämbetsverket (30 000 + 55 000 =) 85 000 kr.

med 1961 års traktamentshöjning respektive ökad belastning under föregående

budgetår. Vidare ökar medelsbehovet under anslaget med, enligt ämbetsverkets

beräkning, minst 25 000 kr. till följd av den från och med innevarande

budgetår påbörjade musikunderofficersutbildningen. För extra kommenderingar

av musikpersonal på grund av uppkomna vakanser, tjänstledigheter

m. m. räknar civilförvaltningen slutligen med en kostnadsökning

av 20 000 kr.

Departementschefen

Vid 1956 års riksdag beslöts en genomgripande omorganisation av militärmusiken.

Väsentliga förbättringar i organisationen genomfördes. Sålunda

moderniserades musikkårernas stämbesättning med nya instrumenttyper.

Personalens befordringsförhållanden förbättrades genom att

antalet underofficersbeställningar ökades. Ekonomiskt utrymme för dessa

förbättringar erhölls genom att antalet musikkårer minskades från 43 till

26. Organisationen utformades i stor utsträckning med hänsyn till det civila

musiklivets intressen. Bland annat föranledde hänsynstagande till civila

önskemål, att antalet kårer kom att bli det dubbla i förhållande till vad som

ansetts erforderligt för att tillgodose militära behov.

Med hänsyn främst till beslutade rationaliseringar i krigsmaktens organisation

och vikten av att tillvarataga besparingsmöjligheter aktualiserades

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

år 1960 frågan om indragning av ytterligare musikkårer, nämligen de i Jönköping

och Västerås samt en av de tre kårerna i Stockholm. Konsekvenserna

för det civila musiklivet av en indragning av förstnämnda två kårer bedömdes

emellertid bli så allvarliga att något förslag härom icke framlades. Däremot

beslöts att en musikkår i Stockholm skulle indragas. Vidare förutsattes,

att undersökning skulle göras rörande möjligheterna att utan kårindragning

begränsa det totala antalet militärmusiker.

I det föregående har redovisats resultatet av en av organisationsnämnden

för militärmusiken i förevarande hänseende gjord utredning. Efter att ha

redogjort för olika alternativ att minska nuvarande kårnumerär (24 man)

har nämnden uttalat, att varje ytterligare minskning av nuinerären skulle

medföra allvarliga konsekvenser för landets musikliv. Att avsevärda nackdelar

är förknippade med en reducering av de nuvarande 24-mannakårerna

har också understrukits av remissmyndigheterna. Organisationsnämnden

och vissa remissinstanser har uttalat att en eventuell reducering av musikorganisationen

i första hand bör ske genom kårindragning. Musikaliska akademiens

styrelse, SOR och statskontoret har däremot ansett att det i nämndens

utredning såsom 1 a betecknade reduceringsalternativet (kårer om 23

man) bör ifrågakomma, därest besparingar skall göras i musikorganisationen.

Styrelsen för musikaliska akademien har emellertid uttalat, att endast

kårindragning kan komma ifråga om besparingen måste göras större än

enligt förenämnda alternativ.

För egen del anser jag mig alltjämt icke böra föreslå att någon ytterligare

musikkår indrages. Hänsyn till det civila musiklivet talar för att nuvarande

antal kårer bibehålies. Endast mera betydande organisationsändringar inom

krigsmakten i övrigt bör därför få återverka på antalet kårer. Jag anser

också att en minskning av nuvarande musikkår av typ II såvitt möjligt bör

undvikas. Det synes däremot icke innebära nämnvärda olägenheter att i

musikorganisationen enbart ha musikkårer av nyssnämnda typ. Med hänsyn

härtill föreslår jag, att den till Svea livgarde (II) förlagda första militärmusikkåren

i Stockholm minskas från 37 man till samma omfattning som

övriga kårer. Musikorganisationen kommer härvid att omfatta 25 kårer

envar med 24 man för stämbesättningen. Då det i representativa sammanhang

i Stockholm i många fall synes önskvärt med en större kår, räknar jag

liksom organisationsnämnden gjort enligt vissa organisationsalternativ med

att de båda stockholmskårerna samverkar. För att underlätta denna samverkan

och då den nu till Skeppsholmen förlagda andra militärmusikkåren

i Stockholm i allt fall måste förflyttas inom några år bör båda stockholmskårerna

anslutas till I 1. Enligt vad jag inhämtat är där tillgängliga lokaler

av sådan storlek att plats kan beredas för två kårer. Det bör ankomma på

chefen för armén och fortifikationsförvaltningen att ytterligare utreda lokalfrågan,

därvid hänsyn även bör tas till lokalbehov för personal under utbildning

till underofficer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

Vid bifall till den av mig föreslagna organisationsförändringen kan antalet

beställningar för underofficerare och furirer vid militärmusiken minskas

från 613 till 600. Med hänsyn till föreliggande vakanser kan minskningen

ske redan från och med nästa budgetår. Jag förutsätter härvid att den år

1960 tillskapade särskilda staten för vissa underofficerare och furirer bibehålies.

Organisationsnämnden och vissa remissinstanser har starkt understrukit

nödvändigheten av att förbättra befordringsförhållandena för militärmusikens

underofficerare och furirer. Nämndens förslag att inrätta alternativa

beställningar för musikunderofficerare och musikfurirer kan jag icke

tillstyrka. I stället räknar jag med att högre underofficersbeställningar tillkommer

i utbyte mot lägre dylika beställningar och furirsbeställningar. För

effektivisering av utbildningen vid musikkårerna synes det lämpligt att vid

varje kår tre underofficerare biträder musikdirektören med ledningen av utbildningsarbetet

genom att under musikdirektören svara för viss del av

utbildningen (exempelvis marschexercis och stråkinstrumentutbildning).

För ifrågavarande arbetsuppgifter bör avses musikförvaltare i Ao 15. Till

musikförvaltare bör befordras musikfanjunkare som är väl skickad att svara

för en solostämma (första stämma) i militärkår eller orkester samt visat sig

ha god pedagogisk förmåga.

Beträffande musikdirektörspersonalen föreslår jag följande. Beställningen

för inspektör för militärmusiken bör uppflyttas från Ao 24 till Ao 26. I det

föregående har jag räknat med att musikkårerna i Stockholm skall samverka

i viss utsträckning. Det synes lämpligt att musikdirektören vid den

ena av dessa kårer ålägges att i första hand svara för den verksamhet som

avser de sammanslagna kårerna. Denne musikdirektör, som i någon utsträckning

även torde kunna biträda militärmusikinspektören med underofficersutbildningen

m. in., bör placeras i lönegrad Ao 24. För de övriga 24

musikdirektörerna bör liksom nu avses beställningar för alternativt musikdirektör

av 1. graden i Ao 21 eller musikdirektör av 2. graden i Ao 17/15.

Av beställningarna bör 16 mot nu högst 12 vara placerade i den högre lönegraden.

Frågan om höjning av musikpersonalens pensionsålder till 60 år har

aktualiserats vid behandlingen av förevarande ärende. Chefen för armén har

därvid under hand framhållit att skäl talar för att en dylik höjning av pensionsåldern

skulle ofördelaktigt påverka militärmusikernas tjänstbarhet.

Höjningen anses också innebära, att militärmusikkårerna icke blir i stånd

att utföra musik som fyller militära krav. Enligt min mening torde dock

tjänstgöringsförhållandena icke utgöra hinder mot att pensionsåldern för

militärmusikerna bättre anslutes till vad som gäller för musikpersonal vid

statsunderstödda orkestrar. Jag föreslår därför, att pensionsåldern föi personalen

vid militärmusiken höjes från 55 till 60 år i anslutning till genomförandet

av föreslagna förändringar beträffande staleinas sammansättning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ls proposition nr 55 år 1962

Av mig i det föregående framförda förslag innebär följande förändringar

i militärmusikens personalorganisation.

Beställning

Nuläge

Förslag

Inspektör för militärmusiken Ao 26..........

1

Inspektör för militärmusiken Ao 24........

1

Musikdirektör av 1. graden Ao 24...........

_

1

Musikdirektör av 1. graden Ao 21.......

1

16

Musikdirektör av 1. el. 2. graden Ao 21 el. Ao 17/15

924

Musikdirektör av 2. graden Ao 17/15.............

_

8

Musikförvaltare Ao 15..............

_

75

Musikfanjunkare Ao 13.........

211

290

Musiksergeant Ao 11...............

204

135

Musikfurir Ae 8/7.............

198

100

Summa

639

626

l) Varav högst 12 i Ao 21

Med hänsyn till bland annat det förhållandet att musikunderofficersutbildningen

kunnat påbörjas först under innevarande budgetår bör musikfurir

som efter 9 års sammanlagd anställningstid icke erhållit sergeantsbeställning

kunna erhålla personligt vikariatslöneförordnande såsom vid

uppehållande av dylik beställning. Förordnandet bör under förutsättning

av lämplighet erhållas vare sig orsaken till utebliven befordran beror på

att beställning saknas eller att vederbörande icke hunnit genomgå underofficersutbildningen.

Såsom nämnden uttalat bör sergeantsbeställning erhållas

endast av den som med godkännande vitsord genomgått föreskriven

utbildning. Jag förutsätter slutligen att musiksergeantsbeställning, som icke

kan besättas med därtill kompetent person, tillfälligt får ersättas med beställning

för musikfurir.

Organisationsnämndens förslag att inrätta en arvodesbefattning i A: 17

för pensionerad underofficer, avsedd såsom expeditionsunderofficer hos

militärmusikinspektören, kan jag biträda.

Enligt gällande organisation får rekryteringspersonalen uppgå till högst

76 musikaspiranter i Af 5/4 och högst 51 musikelever. Med den föreslagna

personaluppsättningen kan denna personal avsevärt reduceras. Det synes

emellertid lämpligt, att Kungl. Maj :t med hänsyn till rekryteringsbehovet

årligen fastställer det högsta antal aspiranter och elever som får finnas. Jag

utgår från att rekryteringen, som varit inställd ett par år, återupptages under

nästa budgetår. Vid anslagsberäkningen utgår jag från att rekryteringspersonalen

för budgetåret 1962/63 utgöres av högst 25 musikelever. Ur utbildningssynpunkt

bör rekrytering som regel och i mån av behov ske en

gång årligen. Med hänsyn till önskvärdheten av att musikkårerna har fastställd

personaluppsättning torde det vara lämpligt att antalet aspiranter vid

den tidpunkt då aspirantutbildningen är avslutad något överskrider antalet

vid samma tidpunkt lediga furirsbeställningar. Jag finner det emellertid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

rimligt att aspirant som är kvalificerad för furirsbefordran men icke kan

erhålla extra ordinarie furirsbeställning på grund av att ledig sådan icke

finnes skall kunna förordnas till extra musikfurir.

Efter överläggningar mellan företrädare för civil- och försvarsdepartementen,

å ena sidan, samt vederbörande personalorganisationer, å andra

sidan, har företrädarna för personalorganisationerna förklarat sig godtaga

de i det föregående framlagda förslagen rörande förändringar i personalstaterna,

höjning av pensionsåldern och personliga vikariatslöneförordnanden.

Den föreslagna reduceringen av första militärmusikkåren i Stockholm

bör verkställas under budgetåret 1962/63. Det synes lämpligt att detta sker

under ledning av organisationsnämnden för militärmusiken, övertalig personal

bör flyttas till kårer där vakanser föreligger. Vid fråga om förflyttning

bör personalen vid de båda stockholmskårerna behandlas lika.

Den föreslagna minskningen av musikorganisationens personal kan på

längre sikt beräknas medföra en kostnadsbesparing av cirka 200 000 kr. enligt

nuvarande löneläge. Å andra sidan innebär den förändrade statfördelningen

ökade kostnader om i runt tal 600 000 kr. Denna ökning av lönekostnaderna

sammanhänger till någon del med höjningen av pensionsåldern. Pensionsåldershöjningen

torde emellertid på längre sikt innebära en minskning

av statens pensionskostnader med cirka 1 000 000 kr. årligen. De berörda

förändringarna kan alltså för statsverket sägas innebära en kostnadsminskning

av storleksordningen (200 000—600 000 + 1 000 000 =) 600 000 kr.

Från och med budgetåret 1963/64 medför förslaget om personliga vikariatslöneförordnanden

dock under ett antal år framöver en viss kostnadsökning

utöver vad ändringarna i statfördelningen innebär.

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla uppkommen fråga om

särskild ekiperingsersättning till viss musikpersonal. I propositionen

1960: 110 uttalade jag i anslutning till förslag om införande av en för försvaret

gemensam musikorganisation, att personalen i denna organisation

borde ha enhetlig uniform. Jag ansåg vidare att det borde få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga. Riksdagen, som godkände den föreslagna

organisationsändringen, lämnade nämnda uttalande utan erinran.

Kungl. Maj :t har sedermera fastställt arméns nya uniform (m/60) som

uniform för personal tillhörande militärmusiken samt föreskrivit, att denna

uniform skall bäras från och med den 1 oktober 1962. Kungl. Maj:t har vidare

föreskrivit, att två uniformsomgångar (inklusive kappa) skall utgöra

obligatoriska persedlar för musikpersonalen. Försvarets civilförvaltning har

den 29 december 1961 föreslagit att militärmusiker med anledning av införandet

av ny musikuniform tillerkännes en ersättning av omkring 850 kr.

Det synes ofrånkomligt att övergång till ny uniform sker i ett sammanhang

för personal tillhörande militärmusiken. Med hänsyn härtill anser jag

det skäligt att personal vid militärmusiken som är skyldig att inneha tjänstedräkt

enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande skall kunna tillerkännas

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 55 år 1962

ersättning med ett belopp av 850 kr. Kostnaderna härför, som torde kunna

beräknas till cirka 350 000 kr., bör föranleda uppräkning av militärmusikens

avlöningsanslag för nästa budgetår. Därest riksdagen inte har något att

erinra häremot bör dock utbetalning av ifrågavarande ersättningar få påbörjas

redan under innevarande budgetår.

Med hänsynstagande till i det föregående framförda förslag och utgående

från anslagsbelastningen hittills under innevarande budgetår beräknar jag

anslaget Militärmusiken: Avlöningar för budgetåret 1962/63 till 10 700 000

kr., innebärande en höjning med 400 000 kr. Anslaget till reseersättningar

m. in. bör, då antalet elever vid musikhögskolan torde bli högre än civilförvaltningen

räknat med, höjas med 155 000 kr. och således uppföras med

(320 000 + 155 000 =) 475 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna att försvarets musikorganisation utformas i

enlighet med de riktlinjer som av mig angivits i det föregående;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för militärmusiken som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

c) godkänna följande avlöningsstat för militärmusiken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 6 500 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbe
fattning,

förslagsvis .................... 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 2 340 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................ 154 000

Summa kr. 10 700 000

d) till Militärmusiken: Avlöningar för budgetåret 1962/63

anvisa ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.;

e) till Militärmusiken: Reseersättningar m. m. anvisa ett

förslagsanslag av 475 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1Ö

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1962

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i■proposition angående överlåtelse av viss kronan tillhörig mark m. m. a1 i texten
  2. SU 1962:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för militärmusiken under budgetåret 1962/ 63 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 17 i texten