Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m

1962-02-16 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:63, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m.; given Stockholms

slott den 16 februari 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen;

2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen;

3) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om beräkning

av lagstadgad tid; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skuldebrev.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådana ändringar i lagstiftningen att lördagarna

under månaderna april och maj likställes med bankfridagar. 1

1 liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1962

Förslag

tm

Lag

om ändrad lydelse av 72 § växellagen

Härigenom förordnas, att 72 § växellagen1 skall erhålla ändrad lydelse

pa satt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §•

Inträffar växels--------- — å söckendag.

Skall åtgärd--------helgdagar medräknas.

Likställda med allmän helgdag en- Likställda med allmän helgdag enligt

denna lag vare lördagar under ligt denna lag vare lördagar under

rnanaderna juni, juli, augusti och sep- månaderna april—september samt

tember samt paskafton, midsommar- påskafton, midsommarafton och iulatton

och julafton. afton.

Vid beräkning--------ej medräknad.

Uppskovsdagar äge---------ei rum.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1962.

1 Senaste lydelse av 72 §, se SFS 1961: 68.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 55 § checklagen

Härigenom förordnas, att 55 § checklagen1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

55 §.

Checks uppvisande--------

Då den —----------

Likställda med allmän helgdag enligt

denna lag vare lördagar under

månaderna juni, juli, augusti och september

samt påskafton, midsommarafton

och julafton.

---- å söckendag.

— helgdagar medräknas.

Likställda med allmän helgdag enligt

denna lag vare lördagar under

månaderna april—september samt

påskafton, midsommarafton och julafton.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1962.

1 Senaste lydelse av 55 §, se SFS 1961: 69.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173)

om beräkning av lagstadgad tid

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 30 maj 1930 om beräkning av

lagstadgad tid1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Infaller tid, då enligt lag eller särskild

författning åtgärd sist skall företagas,

å söndag eller annan allmän

helgdag, å lördag under månaderna

iun\ Juli> augusti och september eller

å påskafton, midsommarafton eller

julafton, må åtgärden företagas å nästa

söckendag.

(Föreslagen lydelse)

§•

Infaller tid, då enligt lag eller särskild

författning åtgärd sist skall företagas,

å söndag eller annan allmän

helgdag, å lördag under månaderna

april september eller å påskafton,

midsommarafton eller julafton, må

åtgärden företagas å nästa söckendag.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1962.

1 Senaste lydelse av 2 §, se SFS 1961: 70.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

Är förfallotid---skuldebrev»

Inträffar skuldebrevs förfallotid å

söndag eller annan allmän helgdag,

vare nästa söckendag ansedd såsom

förfallodag. Lag samma vare, där

skuldebrev lyder på betalning inom

viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag. Likställda med allmän helgdag

vare enligt denna lag lördagar under

månaderna juni, juli, augusti och

september samt påskafton, midsommarafton

och julafton.

ts utfärdande.

Inträffar skuldebrevs förfallotid å

söndag eller annan allmän helgdag,

vare nästa söckendag ansedd såsom

förfallodag. Lag samma vare, där

skuldebrev lyder på betalning inom

viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag. Likställda med allmän helgdag

vare enligt denna lag lördagar under

månaderna april—september

samt påskafton, midsommarafton och

julafton.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1962.

1 Senaste lydelse av 5 §, se SFS 1961: 71

lf llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 63

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om likställande av

lördagarna under april och maj med bankfridagar samt anför därvid följande.

År 1961 företogs sådana ändringar i lagstiftningen, att lördagarna under

månaderna juni—september jämställdes med bankfridagar. Inom justitiedepartementet

har upprättats en den 11 januari 1962 dagtecknad promemoria

(stencilerad), vari föreslås, att med bankfridagar skall likställas även

lördagarna under april och maj.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av hovrätten

over Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, kommerskollegium

som överlämnat yttranden från fyra handelskammare — generalpoststyrelsen,

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands,

Gävleborgs och Västernorrlands län, Fullmäktige i riksbanken, Svenska

bankföreningen, Svenska bankmannaförbundet, Svenska sparbanksföreningen,

Sveriges jordbrukskasseförbund, Föreningen Sveriges häradshövdingar,

Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers

centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund samt Riksförbundet

Landsbygdens folk. I ärendet har jämväl inkommit en skrivelse

från radhusratten i Södertälje. Svenska arbetsgivareföreningen, som beretts

tillfälle att avge yttrande, har förklarat sig avstå därifrån.

Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till

behandling. ö

Gällande bestämmelser

Intraffar växels förfallodag på söndag eller annan allmän helgdag, får

enligt 72 § vaxellagen betalning för växeln ej krävas förrän nästa söckendag.

Alla andra åtgärder med avseende å växel, såsom uppvisande till godkännande

och upptagande av protest, får likaledes vidtagas endast på socken
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1962

dag. Om sådan åtgärd skall vara vidtagen inom viss tid, vars sista dag är allmän

helgdag, utsträckes tiden för åtgärdens vidtagande att omfatta jämväl

påföljande söckendag. Vid tids beräknande skall mellanliggande helgdagar

medräknas. Vidare föreskrives i nämnda lagrum att lördagar under månaderna

juni, juli, augusti och september samt påskafton, midsommarafton

och julafton är likställda med allmän helgdag enligt växellagen.

I 55 § checklagen föreskrives att uppvisande av check till betalning samt

upptagande av protest får äga ruin endast på söckendag. Då den sista dagen

av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande check, särskilt dennas

uppvisande till betalning eller verkställande av protest eller därmed likställt

bestyrkande, är söndag eller annan allmän helgdag, utsträckes tiden

att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande medräknas

mellanliggande helgdagar. Även enligt checklagen är lördagarna under juni,

juli, augusti och september samt påskafton, midsommarafton och julafton

jämställda med allmän helgdag.

De svenska växel- och checklagarna har utfärdats efter ratificering av

mellanfolkliga konventioner, innefattande förpliktelse för signatärmakterna

att införa gemensamma lagar angående växel och check. De kontraherande

staterna äger emellertid i vissa fall göra avvikelse från konventionernas lagtext.

Enligt bilaga II art. 18 till konventionen om gemensam växellag kan

envar av de fördragsslutande staterna föreskriva, att i fråga om växels

uppvisande till godkännande eller betalning och andra åtgärder med avseende

å växel vissa söckendagar skall likställas med helgdagar, och i bilaga II

art. 27 till konventionen om gemensam checklag har motsvarande befogenhet

tillförsäkrats de fördragsslutande staterna i fråga om checks uppvisande

till betalning och andra åtgärder med avseende å check. Det kan också

nämnas, att enligt art. 22 i bilaga II till växellagskonventionen envar av de

fördragsslutande parterna har rätt att i undantagsfall meddela bestämmelser

av allmän art, innebärande förlängning av såväl tiden för åtgärder till bevarande

av återgångskrav som förfallotider; enligt art. 28 i bilaga II till

checkiagskonventionen har parterna likaledes rätt att i undantagsfall meddela

bestämmelser av allmän art, vilka innebär förlängning av såväl betalningstiden

som tiden för åtgärder till bevarande av återgångskrav.

I 2 § lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid stadgas att

om tid, då enligt lag eller särskild författning åtgärd sist skall företagas,

infaller på söndag eller annan helgdag, på lördag under juni, juli, augusti

och september eller på påskafton, midsommarafton eller julafton, åtgärden

får företagas nästa söckendag.

Om skuldebrevs förfallodag inträffar på söndag eller annan allmän helgdag,

skall enligt 5 § andra stycket lagen den 21 mars 1936 om skuldebrev

nästa söckendag anses som förfallodag. Detsamma gäller då skuldebrev lyder

på betalning inom viss tid, vars sista dag är allmän helgdag. Vidare

sladgas i lagrummet att lördagar under juni, juli, augusti och september

ävensom påskafton, midsommarafton och julafton är likställda med allmän

helgdag enligt skuldebrevslagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

Historik

Beträffande den historiska bakgrunden till de angivna bestämmelserna i

växel-, check- och skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad

tid hänvisas till prop. 1961: 46 s. 7—11, där redogörelse lämnats för utvecklingen

på ifrågavarande lagstiftningsområde fram till och med 1960

års riksdag. Om frågans behandling därefter må följande framhållas.

På hemställan av nämnda riksdag upprättades inom justitiedepartementet

en den 31 augusti 1960 dagtecknad promemoria med förslag om vissa

sommarlördagars likställande med bankfridagar. I promemorian anfördes

bl. a. att — för att sommarlördagar i enlighet med riksdagens framställning

skulle kunna likställas med bankfridagar — ändringar krävdes i lagstiftningen

om växlar, checker, skuldebrev och beräkning av lagstadgad tid. De

erforderliga ändringarna kunde enligt promemorian lämpligen verkställas på

motsvarande sätt som då bestämmelser om de dittillsvarande bankfridagarna

infördes i nämnda lagstiftning. Detta innebar, att i 72 § växellagen, 55 §

checklagen, 5 § skuldebrevslagen och 2 § lagen om beräkning av lagstadgad

lid skulle intagas stadganden av innehåll att lördagarna under månaderna

juni, juli och augusti — i likhet med vad redan gällde beträffande påskafton,

midsommarafton och julafton —- likställdes med allmän helgdag enligt

de angivna lagarna. Det påpekades vidare i promemorian, att den i 2 § lagen

om beräkning av lagstadgad tid upptagna regeln angående påskafton, midsommarafton

och julafton enligt lagrummets dåvarande lydelse icke skulle

gälla, om åtgärden i fråga skulle företagas senast på viss rättegångsdag eller

inskrivningsdag och denna inföll på någon av de nämnda helgdagsaftnarna.

I promemorian föreslogs, att detta undantag, som efter genomförda reformer

i fråga om underrätternas sammanträdesordning och behandlingen av inskrivningsärenden

förlorat sin praktiska betydelse, skulle utmönstras ur lagrummet.

Vid den efterföljande remissbehandlingen tillstyrktes det i departementspromemorian

upptagna förslaget i princip eller lämnades utan erinran i flertalet

yttranden. I proposition (nr 46) till 1961 års riksdag framlades härefter,

sedan lagrådets utlåtande inhämtats i ärendet, förslag till ändringar i

72 § växellagen, 55 § checklagen och 5 § skuldebrevslagen. Ändringarna innebar,

att med allmän helgdag enligt dessa lagar skulle likställas — förutom

påskafton, midsommarafton och julafton — jämväl lördagar under månaderna

juni, juli, augusti och september. Vidare förordades sådan ändring i 2 §

lagen om beräkning av lagstadgad tid, att vad däri föreskrevs om fatalietids

infallande på söndag eller annan allmän helgdag eller på påskafton, midsommarafton

eller julafton skulle gälla även nyssnämnda sommarlördagar;

därjämte föreslogs att undantagsbestämmelsen i sistnämnda lagrum om åtgärds

företagande senast på viss rättegångsdag eller inskrivningsdag skulle

utgå.

När det år 1961 framlagda förslaget remitterades till lagrådet, anförde jag

följande angående behovet av den föreslagna lagstiftningen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1962

Under de senaste åren har ett allt större antal arbetstagare erhållit fria

lördagar under sommarmånaderna. Denna utveckling har i hög grad främjats

av den nu genomförda arbetstidsförkortningen, vilken i mycket stor utsträckning

uttages i form av fria lördagar. De gällande lagreglerna beträffande

fatalietider har emellertid till följd, att de som har förmånen av fria lördagar

ej alltid kan utnyttja dessa för vila och rekreation. Denna olägenhet

skulle undanröjas, om sommarlördagarna likställes med de s. k. bankfridagarna.

En sådan reform skulle emellertid få betydelse även för vissa arbetstagargrupper,

som ännu ej erhållit förmånen av fria sommarlördagar. Förvaltningsmyndigheter

och domstolar har hittills ej haft formell möjlighet att

helt nedlägga verksamheten under sommarlördagarna. För att i största möjliga

utsträckning bereda personalen ledighet under dessa lördagar har man

på många håll tillämpat ett joursystem, varigenom verksamheten kunnat

upprätthållas med ett minimum av arbetskraft. Denna service synes emellertid

ha föga utnyttjats av allmänheten. På arbetsplatser med ett fåtal anställda

innebär jourtjänsten å andra sidan en ej obetydlig belastning för personalen.

En annan betydelsefull grupp, som i förevarande sammanhang tilldrar

sig intresse, är bankpersonalen. Jämväl för banker och andra kreditinrättningar

utgör de nu gällande lagreglerna ett absolut hinder mot att stänga

kontoren under lördagarna. .

Det förslag om sommarlördagarnas likställande med bankfridagarna som

nu_med anledning av initiativ från riksdagen — framlagts har i det stora

hela vunnit gillande vid remissbehandlingen. De invändningar som från några

håll framförts hänför sig främst till den försämrade service för näringsliv

och allmänhet — särskilt jordbruksbefolkningen — som en stängning avbankerna

under sommarlördagarna skulle föra med sig. Innebörden av förslaget

är emellertid icke, att bankerna skall hållas stängda under sommarlördagarna

utan endast att möjlighet därtill öppnas. Frågan om och i vad

mån denna möjlighet skall utnyttjas får lösas vid förhandlingar mellan arbetsmarknadens

och det Övriga näringslivets parter, varvid jämväl behovet

av service åt allmänheten torde komma i betraktande. En direkt följd av

förslaget är däremot, såsom påpekats vid remissbehandlingen, att ränteförlust

kan uppkomma för kreditgivare i fall då sista dagen för betalning är en

sommarlördag. Denna konsekvens synes dock icke utgöra något skäl mot genomförandet

av den föreslagna lagstiftningen, vilken otvivelaktigt skulle bil

av stort värde för stora befolkningsgrupper i vårt land. I

Efter att ha konstaterat att de mellanfolkliga konventioner på växel- och

checklagstiftningens område, till vilka Sverige anslutit sig, ej lade hindei i

vägen för den föreslagna reformen fortsatte jag:

I några yttranden har ifrågasatts, om man inte med hänsyn till den utveckling,

som inom näringslivet skett mot en femdagars arbetsvecka, borde

överväga att utsträcka de bankfria lördagarna alt avse hela året. Eu inom

Svensk;! arbetsgivareföreningen verkställd approximativ undersökning visar

emellertid, att under år 1959 endast cirka en procent av de inom föreningens

verksamhetsområde anställda haft fullt genomförd femdagarsvecka. Aven

om det kan antagas, att utvecklingen också här i landet så småningom kommer

att leda till arbetsfria lördagar under hela året, anser jag det ej påkallat

att f. n. genomföra en lagstiftning, varigenom årets samtliga lördagar anses

som bankfridagar.

Jag vill alltså tillstyrka genomförande av eu lagstiftning, varigenom sommarlördagarna

likställes med bankfridagar. Vad angår frågan vilken del av

den varma årstiden som bör omfattas av lagstiftningen har i promemorian

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

föreslagits månaderna juni, juli och augusti. Gentemot detta förslag kan anföras

att, enligt vad som framgår av den förut nämnda, av Svenska arbetsgivareföreningen

verkställda undersökningen, de arbetsfria lördagarna i viss

utsträckning förlägges ej blott till juni, juli och augusti utan även till maj

och september. Detta bekräftas även av en utredning, som verkställts inom

landsorganisationen. I det väsentliga är dock lördagsledigheterna förlagda

till juni, juli och augusti. Att under lagstiftningen inbegripa maj månad synes

ej påkallat. Däremot vill jag med hänsyn särskilt till att inom statsförvaltningen

sommararbetstid i stor utsträckning tillämpas under juli—september

förorda, att lagstiftningen får omfatta också september månad.

Jag påpekade vidare, att ett genomförande av den förordade lagstiftningen

kunde komma att påverka t. ex. den tidsfrist, som enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken

gällde för avlåtande av häktningsframställning. Enligt min

mening gjorde likväl det läge, som uppstått genom den ifrågasatta ändringen

av lagen om beräkning av lagstadgad lid, icke påkallat att vidtaga någon

jämkning av stadgandet om nämnda tidsfrist. Slutligen yttrade jag:

Den i 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid upptagna regeln angående

paskafton, midsommarafton och julafton skall enligt lagrummets nuvarande

lydelse icke gälla, om åtgärden i fråga skall företagas senast å viss rättegångsdag

eller inskrivningsdag och denna infaller å någon av de nämnda

helgdagsaftnarna. Som i departementspromemorian förordats torde denna

bestämmelse såsom numera praktiskt betydelselös kunna utgå ur stadgandet.

Föreningen Sveriges häradshövdingar har framfört önskemål om att sådan

ändring vidtages i 1 kap. 15 § rättegångsbalken, att uppehåll även i

mindre vidlyftiga rättegångar kan göras under sommarlördagar och helgdagsaftnar.

Något större praktiskt behov av en sådan bestämmelse synes

dock icke föreligga, då de fria lördagarna till stor del infaller under domstolarnas

ferier. I allmänhet torde det även utan den ifrågasatta lagändringen

kunna undvikas, att rätten håller session å sommarlördagar.

På första lagutskottets hemställan (uti. nr 19) biföll riksdagen den framlagda

propositionen, varigenom de berörda lagrummen i växel-, check- och

skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning av lagstadgad tid fick sin nuvarande

lydelse.

Behovet av lagstiftning varigenom jämväl lördagarna i april och maj likställes

med bankfridagar

I åiets statsverksproposition (Bil. 2 s. 7—10) har chefen för civildepartementet

anmält fråga om sommartidstjänstgöringen i statsförvaltningen och

därvid anfört i huvudsak följande.

Från vissa statliga myndigheter har inkommit framställningar om att den

arbetstidsinskränkning av högst 9 timmar i veckan, som nu kan medges under

högst tre månader av tiden juni—september, i stället skall få fördelas på

sex månader och förläggas så, att lördagarna blir helt tjänstefria, önskemål

om undanröjande av förefintliga hinder mot en sådan omfördelning och

förläggning av den nuvarande totala arbetstidsinskränkningen under sommarmånaderna

framfördes även av statstjänstemännens huvudorganisationer

vid de förhandlingar om vissa lönegradsändringar m. in., som under vå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mnj:ls proposition nr 63 år 1962

ren 1961 ägde rum mellan civildepartementet och organisationerna. Det förutsattes

i samband med förhandlingarnas avslutande, att frågan om sommartidstjänstgöringen

inom statsförvaltningen skulle närmare övervägas

inom civildepartementet.

Vid de överväganden som med anledning därav gjorts i civildepartementet,

har kunnat konstateras att inom den privata sektorn av arbetsmarknaden

— framför allt inom Stockholmsområdet — fria lördagar åtminstone

under sommarhalvåret i stor utsträckning tillämpas för personalgrupper

motsvarande dem, som inom statsförvaltningen har möjlighet till arbetstidsförkortning

under sommarmånaderna. Även vissa kommunala arbetsgivare,

bl. a. Stockholms stad, har under senare år övergått till att förlägga arbetstiden

så, att samtliga lördagar under sommarhalvåret blir tjänstefria.

En anpassning av förläggningen av arbetstiden för här avsedd personal i

statlig tjänst till vad som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden

i övrigt bör eftersträvas, icke minst från rekryteringssynpunkt. Om riksdagen

icke har något att erinra häremot, bör det ankomma på Kungl. Maj :t

att vidtaga erforderliga åtgärder för att en sådan anpassning skall kunna

ske.

Med hänsyn till den utveckling mot fria lördagar under sommarhalvåret,

som ägt rum på den privata arbetsmarknaden, är en omprövning av sommararbetstidsbestämmelserna

nu motiverad. Efter övervägande av de olika

faktorer, som härvidlag gör sig gällande, och efter överläggningar med de

statsanställdas huvudorganisationer har chefen för civildepartementet funnit,

att nuvarande sommararbetstidsbestämmelser bör ändras och utformas

så, att myndighet, vid vilken sommararbetstid hittills fått tillämpas, får medge

att arbetstiden under månaderna april—september inskränkes med högst

41/2 timmar i veckan samt att arbetstiden under denna tid i första hand

förlägges så, att lördagarna blir tjänstefria. Avvikelser från en på dylikt sätt

förlagd sommararbetstid kan visa sig bli nödvändiga inom vissa speciella arbetsområden.

Den föreslagna ordningen innebär bl. a., att i gällande arbetstidsbestämmelser

intagen föreskrift om viss kortaste arbetstid för arbetsdag

icke skall gälla under tid, då myndigheten tillämpar sommartid.

Chefen för civildepartementet anför härefter i statsverkspropositionen

bl. a. följande:

Omfördelas nuvarande arbetstidsinskränkning på sex i stället för på tre

månader och utnyttjas densamma så, att personalen erhåller fria lördagar,

kan vissa problem uppkomma hos myndighet, som enligt av Kungl. Maj :t

meddelade bestämmelser skall hålla mottagningsexpedition öppen visst

antal timmar varje arbetsdag. Den tidigare nämnda ändringen i lagen den

30 maj 1930 (nr 173) om beräkning av lagstadgad tid innebär, att under

månaderna juni—september infallande lördagar vid tillämpning av lagen

likställes med sön- och helgdagar. Något behov av att under sådant förhållande

hålla expeditioner öppna på dessa lördagar för mottagande av handlingar,

vid vilkas ingivande viss förfallotid skall iakttagas, finnes inte. Tilllämpar

myndighet fria lördagar under april och maj månader, skulle det

däremot kunna bli aktuellt med jourtjänstgöring å lördagar under dessa

månader för personal å myndighetens mottagningsexpedition. Chefen för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

Justf!.tie{lePartementet ?vser emellertid att senare under riksdagen framlägga

förslag till lag angående ändring i nyssnämnda lag, varigenom även lördagar,

som infaller under april och maj, skulle komma att vid beräkning av

lagstadgad tid likställas med sön- och helgdagar. Därest en sådan lagändring

sker, torde mottagningsexpeditionerna kunna hållas stängda på lördagar

under hela den tid, då myndigheten tillämpar sommartid.

Departementspromemorian den 11 januari 1962

.1 Promemorian — vari redogöres för 1961 års reform på förevarande område

och for behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om sommartidstjänstgöringen

i statsförvaltningen — föreslås att den genom nämnda

reform fastställda perioden, varunder lördagar skall vara likställda med

bankfridagar, utsträckes till att avse hela sommarhalvåret, d. v. s. tiden från

och med april till och med september. För en sådan utvidgning åberopas

skäl av samma art som de, vilka låg till grund för den tidigare lagstiftning
Erforderliga

lagändringar i enlighet med vad sålunda förordats anses kunna

ske genom att månaderna april och maj fogas till de i 72 § växellagen,

55 § checklagen, 5 § skuldebrevslagen och 2 § lagen om beräkning av lagstadgad

tid angivna månader, under vilka lördagar skall vara likställda med allmän

helgdag. De mellanfolkliga konventioner rörande växel- och checklagstiftningen,

till vilka Sverige anslutit sig, förklaras icke utgöra hinder för de

föreslagna lagändringarna.

Under förarbetena till 1961 års lagstiftning — varigenom principen om

sommarlördagars likställande med bankfridagar infördes i vårt land_på
pekades

bl. a. att ränteförlust kunde uppkomma för kreditgivare i fall då sista

dagen för betalning var en sommarlördag. Vidare anmärktes, att reformen

kunde påverka t. ex. den tidsfrist, som enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken

gäller för avlåtande av häktningsframställning. Enligt promemorian synes

vad i angivna hänseenden uttalades i 1961 års proposition vara tillämpligt

även vid genomförande av de nu förordade lagändringarna.

Genom det i promemorian framlagda förslaget uppkommer i viss män ett

annat läge med avseende å det i samband med 1961 års reform framförda

önskemålet om sådan ändring i 1 kap. 15 § rättegångsbalken, att uppehåll

även i mindre vidlyftiga rättegångar skall kunna göras under sommarlördagar

och helgdagsaftnar. I 1961 års proposition uttalades, att något praktiskt

behov av en sådan bestämmelse icke förelåg, eftersom de fria lördagarna till

stor del inföll under domstolarnas ferier. Tillkommer nu månaderna april

och maj, gäller denna motivering icke längre i samma grad. Emellertid anfördes

ytterligare i nämnda proposition att det jämväl utan den ifrågasatta

lagändringen i allmänhet torde kunna undvikas, att rätten höll session på

sommarlördagar. Denna ståndpunkt förtjänar enligt promemorian beaktande

även nu, och någon ändring av ifrågavarande bestämmelse anses därför

icke vara påkallad i anslutning till förevarande lagstiftning.

I promemorian förordas alt den föreslagna lagstiftningen träder i kraft den

1 april 1962. Utvidgningen med månaderna april och maj innebär, att jämk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1962

ningar kan på administrativ väg göras i nu gällande föreskrifter om mottagnings-

och expeditionstid vid domstolar och förvaltningsmyndigheter. Vid

sådana jämkningar torde böra beaktas, att allmänhetens berättigade krav

på service icke åsidosättes.

Slutligen framhålles i promemorian att även i andra hänseenden ett antagande

av de framlagda lagförslagen synes böra medföra författningsändringar

i administrativ ordning. Här avses kungörelsen den 10 juli 1947 om tingsordningar

m. m., enligt vars nuvarande lydelse en av landets häradsrätter

skall hålla ting med tremansnämnd bl. a. sista lördagen i april, och kungörelsen

den 18 november 1932 angående inskrivningsdomare och inskrivningsdagar.

Enligt 4 § i sistnämnda kungörelse skall inskrivningsdag i vissa norrland

sdomsagor hållas på fredagar eller, om helgdag inträffar på sådan dag,

nästa söckendag därefter; lika med helgdag anses påskafton, midsommarafton

och julafton. Jämkning i detta stadgande kan vara motiverad för det fall

att den 1 maj infaller på en fredag. I överensstämmelse med lagen den 8

april 1938 om den 1 majs likställande i vissa hänseenden med allmän helgdag

skall inskrivningsdagen då flyttas till lördagen den 2 maj. Det kan enligt

promemorian vara skäl att — liksom skett beträffande påskafton, midsommarafton

och julafton — i kungörelsen föreskriva, att sådan lördag skall

jämställas med helgdag.

Remissyttrandena

Det i departementspromemorian framlagda förslaget till lagändringar har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran i så gott som samtliga yttranden.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes de år 1961 införda lagreglerna,

innebärande att lördagarna under juni—september skall vara likställda med

bankfridagar, icke ha medfört några olägenheter vare sig för arbetet inom

länsstyrelsen eller för den rättssökande allmänheten. Då man inom saväl

det kommunala som det enskilda arbetsområdet numera i stor omfattning

tillämpar tjänstefria lördagar under hela sommarhalvåret, synes starka skäl

tala för ett genomförande av de föreslagna lagändringarna. Med hänsyn till

att ett stort antal privatföretag torde ha stängt lördagarna hela året om, finner

länsstyrelsen förslagets genomförande jämväl vara ägnat att minska

de avsevärda svårigheter för nyrekrytering av personal, som allmänt föreligger

vid de statliga myndigheterna. Länsstyrelsen tillstyrker såväl det framlagda

förslaget som den föreslagna tidpunkten för detsammas ikraftträdande.

Då principen om lördagars jämställande med bankfridagar godtagits för

sommarmånaderna juni—september, anser Stockholms handelskammare,

att några särskilda skäl icke kan anföras mot att samma ordning får gälla

även lördagar i april och maj. Sveriges advokatsamfund ansluter sig till den

uppfattning, som kommit till uttryck i promemorian, och tillstyrker lagförslagen.

Statstjänstemannens riksförbund upplyser, att förbundet vid de tidigare

omnämnda överläggningarna med civildepartementet förklarade, att

förbundet icke ville motsätta sig bifall till den ifrågasatta ändringen av som
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1962

mararbetstidens förläggning. En förutsättning härför ansåg emellertid förbundet

vara, att de förslag framlades om ändring i lagen om lagstadgad tid

m. m., vilka nu föreligger i den remitterade promemorian.

Ett par remissinstanser ansluter sig icke helt förbehållslöst till förslaget.

Sålunda har länsstyrelsen i Västernorrlands län visserligen i och för sig icke

något att erinra mot de föreslagna ändringarna. Det ifrågasättes emellertid,

om tillräckliga skäl har visats för att så snart efter 1961 års reform på

nytt ändra lagreglerna på detta område. Även enligt handelskammaren i Göteborg

kan det från allmänna synpunkter med visst fog sättas i fråga, om det

är lämpligt att redan nu, då endast ett halvt år förflutit sedan den senaste

andringen på bankfridagarnas område genomfördes, göra en ny förändring.

Vissa skäl kan utan tvivel anföras för ett dröjsmål med reformen, till dess en

något mera omfattande erfarenhet vunnits av effekten av de senaste ändringarna.

Handelskammaren har emellertid för sin del icke något att erinra

mot att det nu framlagda förslaget genomföres.

I en del yttranden beröres frågan om den föreslagna lagstiftningens inverkan

på betjäningen av allmänheten. För handelskammaren i Gefle är det angeläget

betona att, om de föreslagna bankfridagarna kommer att tagas till

intäkt för att viss service — särskilt statlig sådan — kommer att inställas på

lördagarna, detta kan medföra olägenheter för vissa delar av näringslivet.

Sålunda är i Norrland efter vinteruppehållet i seglationen månaderna april

och maj präglade av en intensiv livaktighet. Det ligger därför i det norrländska

näringslivets intresse, att arbetsbetingelserna icke ytterligare försvåras

genom en försämring eller fördyring av den allmänna service, som lämnas i

hamnarna av posten och tullverket m. fl. Också Skånes handelskammare

framhåller, att av lagstiftningen icke utan vidare bör följa, att myndigheternas

expeditioner hålles stängda under nu ifrågavarande lördagar. Det

skulle t. ex. vara till stor skada för sjöfarten, om möjligheterna till tullbehandling

skulle inskränkas under lördagarna. Riksförbundet Landsbygdens

folk anför, att i den mån ett genomförande av det framlagda förslaget medför,

att banker och vissa myndigheter kommer att hålla stängt under flera

lördagar än för närvarande, detta givetvis innebär en försämrad service för

allmänheten. Icke minst gäller detta jordbruksbefolkningen, som med hänsyn

till avstånd från tätort med serviceorgan måste samordna sina besök

samt välja en dag som ur jordbruksdriftens synpunkt är minst olämplig.

Ofta har därvid lördagarna visat sig lämpade för dylika besök. Riksförbundet

har i och för sig intet att erinra mot den föreslagna lagändringen men förutsätter,

att arbetsmarknadens parter på berörda områden vid förhandlingar

om arbetstidens förläggning tar hänsyn till allmänhetens behov av service.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges jordbrukskasseförbund, som särskilt

fäster uppmärksamheten vid såväl jordbruksbefolkningens som andra

befolkningsgruppers behov av bankservice på lördagar.

Kravet på service från bankernas sida behandlas också av handels kammaren

i Göteborg, som framhåller att en utvidgning av de nuvarande bankfridagarna

till att omfatta jämväl lördagarna under april och maj givetvis

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

icke innebär, att banker och därmed jämförbara institutioner kan lielt stänga

sina expeditioner under dessa lördagar. Frågan om ett öppethållande och

omfattningen därav måste bedömas ur såväl näringslivets som allmänhetens

intressen. Handelskammaren har den uppfattningen, att även om de redan

nu som bankfridagar fastställda sommarlördagarna och de som bankfridagar

föreslagna lördagarna under april och maj kan medge en avsevärd inskränkning

av bankernas rörelse under dessa dagar, bankerna dock kommer

att genom någon form av jourtjänst bli nödsakade att för vissa transaktioner

hålla sina expeditioner öppna. Hur detta spörsmål regleras måste emellertid

bli en fråga mellan arbetsgivarna och de anställda. Genom att perioden för

bankfridagarna under sommaren utvidgas till att omfatta även lördagarna

under april och maj, kan en reglering av denna jourtjänst dock underlättas,

särskilt för de mindre arbetsenheterna med liten personal. Svenska sparbanksföreningen

uppger, att den icke har något att erinra mot de i promemorian

föreslagna ändringarna. Föreningen understryker dock, att den med

detta uttalande icke har tagit ställning till spörsmålet, huruvida för sparbankernas

del lördagsstängning utöver vad som hittills tillämpats kommer

att genomföras eller ej.

Flera remissorgan har — ehuru de ställt sig positiva även till den föreslagna

utvidgningen med månaderna april och maj — förordat eller ifrågasatt

en lagstiftning, varigenom årets samtliga lördagar blir bankfria. Sålunda

yttrar Föreningen Sveriges stadsdomare genom sin styrelse följande:

Såsom tidigare nämnts förekommer inom åtskilliga områden av arbetsmarknadens

privata sektor redan nu arbetsfrihet under lördagarna året

runt. Det saknas anledning att utgå från annat än att den offentliga sektorn

inom en ganska näraliggande framtid nödgas genomföra samma system. Redan

det förhållandet att man i år måst föreslå ändringar i den under fjolåret

genomförda lagstiftningen torde väl visa att utvecklingen härvidlag går

snabbt. Även om de fria lördagarna under det närmaste året endast komma

att omfatta sommarhalvåret så torde några allvarligare olägenheter icke

uppkomma därigenom att den föreslagna lagstiftningen tillätes att omfatta

årets samtliga lördagar. Tvärtom skulle de innebära vissa fördelar. Styrelsen

vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på det förhållandet att i

ett icke ringa antal städer, måhända de flesta, arbetstiden för städernas

samtliga myndigheter på lördagarna slutar klockan 12.00. På vissa håll har

man emellertid icke ansett sig kunna genomföra detta beträffande notarius

publicus och dennes expedition. Bankerna, som i regel stänga klockan 13.00,

ha förmenat sig ha berättigade anspråk på att kunna inlämna växlar för

protest någon halvtimme efter bankens stängning. Om alla lördagar gjordes

till bank fria dagar — utan att fördenskull vara fria lördagar — skulle detta

spörsmål, som på sina håll väckt irritation, kunna bringas ur världen.

Även bank- och fondinspektionen finner det vara mest konsekvent, att man

nu tar steget fullt ut och helt avstår från att genom lagstiftning om fatalietider

tvinga bankerna att hålla Öppet under lördagarna någon del av året.

Enligt inspektionens mening kan det icke gärna göras gällande alt ett öppethållande

skulle vara så mycket mera angeläget vinterhalvåret än sommarhalvåret,

att man i lagstiftningsväg skulle behöva göra någon åtskillnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1962

Det må sedan ankomma på arbetsmarknadens parter att efter förhandlingar

bestämma i vad mån berörda personalgrupper lämpligen kan beredas förmånen

av fria lördagar. Sveriges akademikers centralorganisation framhåller,

att tjänstemännens organisationer medvetet strävar efter att snarast

möjligt få önskemålet om fem dagars arbetsvecka förverkligat. Utvecklingen

på arbetsmarknaden har hittills lett till att stora personalgrupper avtalsvägen

har fått arbetsfria lördagar under hela året. Denna utveckling torde

snart slå igenom på hela arbetsmarknaden. Centralorganisationen föreslår

att man redan nu går så långt, att årets samtliga lördagar blir jämställda

med bankfridagar. Detta skulle undanröja de formella hindren för utvecklingen

mot arbetsfria lördagar hela året inom statstjänstemannaområdet.

Tanken att låta lagstiftningen omfatta hela året återfinnes också i yttrandena

från Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen i

Sverige, länsstyrelsen i Älvsborgs län, sparbanksinspektionen och Svenska

bankmannaförbundet. Sistnämnda remissinstans säger bl. a., att utvecklingen

i fråga om lediga lördagar på arbetsmarknaden i stort har avancerat

så långt, att huvudargumentet för lördagars likställande med bankfridagar

—- att icke lagstiftningen om fatalietider skall medföra hinder för arbetstagare

med fria lördagar att utnyttja dessa för vila och rekreation -— redan

i dagens läge får anses gälla även lördagarna under vinterhalvåret; i vart

fall kan konstateras att så inom mycket snar framtid kommer att bli fallet.

Föreningen Sveriges häradshövdingar tar ånyo upp den i promemorian

behandlade frågan om ändring av 1 kap. 15 § rättegångsbalken. Föreningen

erinrar om att den i sitt remissyttrande i samband med förra årets lagstiftning

om bankfridagar framhållit, att stadgandet kunde medföra att

sammanträde måste hållas även på sommarlördag. Därför hemställde föreningen,

att möjlighet skapades att i stället fortsätta sammanträdet nästa

helgfria dag. Att införa ovillkorlig skyldighet därtill kunde enligt föreningens

mening vara opraktiskt, t. ex. för den händelse parter eller andra är avlägset

boende eller förhandlingen på lördagen beräknas bli kortvarig. I sammanhanget

borde även — fortsatte föreningen — övervägas sådana ändringar

i rättegångsbalken, att tingssammanträde eller annan domstolsförhandling

aldrig behövde hållas på lördag. Skälen för genomförandet av vad föreningen

vid förra remissbehandlingen sålunda föreslagit har genom det

föreliggande förslaget fått ökad tyngd. Ändringen synes därför föreningen

böra komma till stånd. Eventuellt kan syftet nås genom sådan ändring av

lagrummets lydelse, att förutsättningen för »avbrott i handläggningen»,

nämligen att målet beräknas taga i anspråk mera än två dagar, utgår. Föreningen

Sveriges stadsdomare ställer sig tveksam till hållbarheten i vad i

lörra årets proposition anfördes därom, att det även utan lagändring i allmänhet

torde kunna undvikas att rätten höll session på sommarlördagar.

Enligt föreningen är det önskvärt, att frågan blir föremål för omprövning.

Det må tilläggas att flera yttranden berör det genom den föreslagna lagstiftningen

uppkommande behovet av en översyn utav instruktioner, stadgar

och arbetsordningar för domstolar och myndigheter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

17

Departementschefen

Under senare år har arbetstiden för anställda i allt större utsträckning

förlagts så, att lördagarna under sommarmånaderna blivit helt tjänstefria.

Som en följd av denna utveckling och med beaktande av den i allmänhet Lilllämpade

sommararbetstiden företogs genom lagstiftning förra året sådana

ändringar i växel-, check- och skuldebrevslagarna samt lagen om beräkning

av lagstadgad tid, att lördagarna under månaderna juni—september blev

likställda med bankfridagar. Lagstiftningen medförde att de arbetstagare,

som åtnjöt lediga lördagar under nämnda tid, genom att i förekommande fall

slippa olägenheten av utlöpande fatalietider bättre kunde utnyttja denna ledighet

till vila och rekreation. Vidare öppnades möjlighet för domstolar, förvaltningsmyndigheter

och banker att hålla sina expeditioner och kontor

stängda under de ifrågavarande lördagarna. Härigenom skapades förutsättningar

för ytterligare grupper av arbetstagare att komma i åtnjutande av

fria sommarlördagar.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framhåller chefen

för civildepartementet att, enligt vad som kunnat konstateras, inom den

privata sektorn av arbetsmarknaden i stor utsträckning tillämpas fria lördagar

åtminstone under sommarhalvåret för personalgrupper motsvarande

dem, som inom statsförvaltningen har möjlighet till arbetstidsförkortning

under sommarmånaderna; även på det kommunala fältet har man på många

håll förlagt tjänstetiden så, att alla lördagar under sommarhalvåret blir

arbetsfria. Enligt chefen för civildepartementet bör man söka anpassa förläggningen

av arbetstiden för nyssnämnda personal i statlig tjänst till vad

som gäller för motsvarande personal på arbetsmarknaden i övrigt. Under

framhållande av att det, om riksdagen icke har något att erinra häremot,

bör ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för att en

dylik anpassning skall kunna ske föreslår chefen för civildepartementet

sådan ändring av gällande sommararbetstidsbestämmelser inom statsförvaltningen,

att lördagarna under april—september i regel kan bli tjänstefria.

Riksdagen har ännu icke tagit ställning till detta förslag.

Mot bakgrunden av den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden mot

fria lördagar och under hänsynstagande till vad chefen för civildepartementet

föreslagit i årets statsverksproposition har i departementspromemorian

förordats, att perioden för lördagarnas jämställande med bankfridagar skall

utvidgas till att avse hela sommarhalvåret, d. v. s. tiden april—september.

Vid remissbehandlingen har i stort sett rått enighet om att en sådan utvidgning

är påkallad och lämplig. Flera remissorgan har emellertid ansett, alt

man nu bör ta steget fullt ut och likställa även vinterhalvårets lördagar med

bankfridagar. Man har därvid särskilt pekat på den inom det enskilda näringslivet

fortskridande utvecklingen mot fem dagars arbetsvecka under

hela året.

För egen del vill jag tillstyrka, att lördagarna även under månaderna

april och maj nu göres till bankfridagar. En sådan utvidgning synes innebära

en naturlig och lämplig anpassning till det läge med avseende å arbetstidens

förläggning, som numera inträtt inom såväl den offentliga soin den privata

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

sektorn av arbetsmarknaden. Givetvis kan utvecklingen leda till att lördagarna

under hela aret i allmänhet blir arbetsfria. Jag anser emellertid tiden

ännu icke vara mogen för en lagstiftning, varigenom årets samtliga lördagar

jämställes med bankfridagar. I anslutning härtill vilt jag upplysa att,

enligt en inom Svenska arbetsgivareföreningen gjord undersökning avseende

maj 1961, icke mer än ungefär 16 procent av tjänstemännen inom föreningens

område hade femdagarsvecka året runt. Motsvarande procenttal

var för arbetsledarna omkring 12. Någon särskild utredning om förekomsten

av femdagarsvecka året runt för industriarbetare har icke gjorts av föreningen

under de senaste åren. Enligt vad som uppgivits kan emellertid

uppgiften beträffande arbetsledarna antagas ge ett ungefärligt mått på femdagarsveckans

utbredning också för industriarbetarnas del.

Huruvida och i vilken omfattning banker och andra kreditinrättningar

skall utnyttja den ökade möjligheten att hålla sina kontor stängda på sommarlördagarna,

är — såsom också framhållits vid remissbehandlingen —

frågor som får lösas vid överläggningar mellan arbetsmarknadens parter.

Som förordats i promemorian torde de erforderliga lagändringarna kunna

verkställas genom att månaderna april och maj fogas till de i 72 §

växellagen, 55 § checklagen, 5 § skuldebrevslagen och 2 § lagen om beräkning

av lagstadgad tid angivna månader, under vilka lördagar skall vara

likställda med allmän helgdag. Ändringarna i växel- och checklagarna möter

icke hinder i de mellanfolkliga konventioner på området, till vilka Sverige

anslutit sig.

Det vid remissbehandlingen framförda önskemålet om sådan ändring i

1 kap. 15 § rättegångsbalken, att uppehåll även i mindre vidlyftiga rättegångar

kan göras under lördagar, förtjänar enligt min mening beaktande.

Några större praktiska olägenheter torde likväl icke följa av den nuvarande

ordningen. Såsom i promemorian framhållits synes någon ändring i vart fall

icke vara påkallad i anslutning till den förevarande lagstiftningen, utan

spörsmålet som ej berör enbart de lördagar som nu föreslagits skola

likställas med bankfridagar — torde få prövas i annat sammanhang och ur

ett vidare perspektiv.

Den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft den 1 april 1962. Ett genomforande

av lagstiftningen aktualiserar jämväl vissa författningsändringar

i administrativ ordning. Sålunda bör övervägas jämkningar i gällande

bestämmelser om arbets-, mottagnings- och expeditionstider vid domstolar

och förvaltningsmyndigheter. Därvid bör tillses, att allmänhetens berättigade

krav på betjäning icke eftersättes. Som angivits i promemorian synes

aven kungörelsen den 10 juli 1947 om tingsordningar m. m. och kungörelsen

den 18 november 1932 angående inskrivningsdomare och inskrivningsdagar

böra underkastas vissa ändringar.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats såsom bilaga till detta protokoll fogade förslagi till

slutiS°rSlagen’ SOm är lika!ydande med de vi(1 propositionen fogade lagförslagen, har här ute
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 63 år 1962

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen;

2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen;

3) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om beräkning

av lagstadgad tid; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om

skuldebrev.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1962

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den U- februari

1962.

N ärvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 9 februari

1962, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag

till 1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen; 2) lag om ändrad lydelse

av 55 § checklagen; 3) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj

1930 om beräkning av lagstadgad tid; samt 4) lag om ändrad lydelse av 5 §

lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av hovrättsassessorn B. Rydin.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1962

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 14 februari

1962 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 9 februari 1962 remitterade

förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen;

2) lag om ändrad lydelse av 55 § checklagen;

3) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 maj 1930 (nr 173) om beräkning

av lagstadgad tid; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81) om skuldebrev.

Med förmälan att lagförslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att desamma måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

620233

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:111 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1962:16 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växellagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten