Sök i Ratio Lex

Angående gtterligare investeringar inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, m. m

1962-02-23 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:75, Angående gtterligare investeringar inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

1

Nr 75

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående gtterligare investeringar

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

m. m.; given Stockholms slott den 23

februari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utökning av televerkets anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete i Farsta med ytterligare en åttavåningsbyggnad. Vidare

förordas en utbyggnad av Karlstads nuvarande flygplats. Förslag framlägges

om uppförande av en kontorsbyggnad för central förvaltning i kvarteret

Murmästaren i Stockholm och av nybyggnader för statens bilinspektion

i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Slutligen anmäles en

fråga om fortsatt disposition av ett äldre investeringsanslag.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 75

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Chefen för kommunikationsdepartementet anmäler — efter gemensam beredning

med chefen för finansdepartementet -— frågor om ytterligare investeringar

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, m. m.,

samt anför följande.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av kapitalinvesteringarna

under televerkets fond (bil. 8, pkt 69) ansåg jag mig — med hänsyn till att

säkra kostnadsberäkningar ännu ej redovisats -— icke kunna tillstyrka av

telestyrelsen framförda förslag om bl. a. uppförande av ytterligare byggnader

i anslutning till verkets anläggning i Farsta. Jag förklarade mig dock

beredd att i den mån tillfredsställande kostnadsberäkningar presenterades

förorda att förslag framlades senare för årets riksdag. Vidare anförde jag

vid anmälan av investeringarna under luftfartsfonden (pkt 72) att i fråga

om Torslanda flygplats luftfartsstyrelsen ej hunnit föra fram utredningen

i ärendet till ett sådant stadium, att slutgiltigt avgörande kunnat träffas

och förhandlingar upptas med Göteborgs stad rörande fördelningen av kostnaderna

för utbyggnaden. Beträffande Karlstads flygplatsfråga pågick

kompletterande undersökningar i syfte att finna en från såväl kostnadssom

trafiksynpunkt acceptabel, alternativ lösning. Därest efter slutförda

utredningar godtagbara uppgörelser kunde träffas med berörda lokala intressenter

rörande kostnadsfördelning in. m., var avsikten att framlägga

förslag rörande dessa flygplatser senare under årets riksdag.

Sedan telestyrelsen numera inkommit med kostnadsberäkningar rörande

en ny åttavåningsbyggnad i Farsta, anhåller jag att få taga upp detta ärende

till behandling. Vad angår Karlstads flygplatsfråga har en uppgörelse

träffats med staden rörande utbyggnad och finansiering av den befintliga

flygplatsen, varför även denna fråga nu torde få anmälas. Förhandlingarna

beträffande Torslanda flygplats har däremot ännu icke kunnat slutföras.

Jag anhåller vidare att till fortsatt behandling få upptaga frågan om vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond, vilka i statsverkspropositionen

upptogs till beräknade belopp, nämligen

punkt 76 Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stock
]1()jin

........................................ 4 000 000 kr.

» 77 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion 1 000 kr.

Slutligen ämnar jag taga upp frågan om fortsatt disposition av det för budgetåret

1958/59 anvisade investeringsanslaget Ämbetsbyggnad för central

förvaltning.

Statens affärsverksfonder

Televerket

[1] Tillbyggnad till televerkets anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m. i Farsta

Telestyrelsen

I framställning den 31 augusti 1961 angående anvisande av investeringsanslag

för budgetåret 1962/63 anmälde telestyrelsen, att det för att tillgodose

styrelsens lokalbehov kommer att bli nödvändigt att i Farsta utöver den pågående

bebyggelsen uppföra ytterligare en åttavåningsbyggnad och en hallbyggnad

för en preliminärt beräknad kostnad av 8 å 9 mkr. Emedan styrelsen

av kostnadsskäl uppgivit planerna på bebyggelse inom kvarteret Fyrmörsaren

vid det blivande Sergels torg måste fler avdelningar flyttas ut till

Farsta än som ursprungligen avsetts. För påbörjande av den nya bebyggelsen

under budgetåret 1962/63 beräknade styrelsen preliminärt ett belopp

av 2 mkr.

I skrivelse den 31 oktober 1961 har telestyrelsen lämnat en närmare redogörelse

för projektet.

För att klarlägga behovet av den nya bebyggelsen redogör styrelsen inledningsvis

för vissa lokalfrågor i samband med utflyttningen till Farsta. På

grundval av statsmakternas beslut vid 1958 och 1959 års riksdagar har i

Farsta uppförts två fristående teletekniska byggnader, vardera i åtta våningar,

en byggnad inrymmande lunchrestaurant, föreläsningssal, bibliotek

m. in. samt en hallbyggnad avsedd för hålkortscentral. Dessa byggnader,

som beräknas kosta ca 24 mkr., blir färdiga för inflyttning i början av år

1962. Styrelsen avsåg ursprungligen att i nybyggnaderna inrymma delar

av tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning, samma byrås provningsanstalt

samt radiobyråns avdelning för allmän radioteknik. Personalen i

den nya anläggningen beräknades därvid till 350 personer år 1965. Det projekt,

som slutligen kom att godkännas av statsmakterna, möjliggjorde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

emellertid utflyttning av viss ytterligare personal från de äldre byggnader

vid Brunkebergstorg, som styrelsen disponerar sedan lång tid tillbaka, till

nyanläggningen i Farsta. Detta skulle i hög grad underlätta lösandet av de

lokalproblem, som förutsågs komma att uppstå för styrelsen i samband

med regleringen av nedre Norrmalm.

Styrelsen avsåg att utnyttja det ökade lokalutrymmet för att flytta ut till

Farsta återstoden av tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning och av

samma byrås stationsprojekteringsavdelning. Ett intimt samarbete måste

nämligen kontinuerligt äga rum mellan dessa avdelningar. Hela denna personal

— beräknad till ca 375 personer år 1965 •— kunde icke inrymmas i de

två teletekniska byggnaderna. Styrelsen räknade emellertid då med att för

större delen av stationsprojekteringsavdelningen kunna förhyra lokaler i

Farsta i avvaktan på en framtida ytterligare utbyggnad på televerkets tomt.

Förhyrning har emellertid visat sig vara möjlig endast i mycket ringa omfattning.

Huvudparten av avdelningens personal måste därför beredas utrymme

i nybyggnaderna, varvid ett trettiotal personer placeras provisoriskt

i hallbyggnaden för hålkortscentralen. Dessutom måste en del av radiobyråns

avdelning för allmän radioteknik med ytterligare ett trettiotal personer

tills vidare kvarbliva i förhyrda lokaler i Hammarby.

Personalökningen har på flertalet av de avdelningar, som skall flytta

till Farsta, skett i något snabbare takt än som ursprungligen förutsågs. I

nybyggnaderna kommer att från början inflytta ca 535 personer, frånsett

i hålkortsbyggnaden fast och provisoriskt placerade ca 200 personer. Detta

innebär att lokalerna måste utnyttjas långt intensivare än som ursprungligen

avsetts. Vissa avdelningar blir sålunda redan vid inflyttningen trångbodda,

och reservutrymmen saknas.

Med hänsyn till den snabba expansion, som äger rum inom televerkets

hela tekniska verksamhetsområde, fordras ytterligare utökning av antalet

ingenjörer och hjälpkrafter inom de avdelningar, som är placerade vid de

teletekniska laboratorierna i Farsta, liksom även av laboratorieutrymmen.

Personalökningen inom dessa avdelningar fram till år 1965 beräknas till ca

175 personer. Detta förutsätter emellertid en snabb utbyggnad av anläggningen

i Farsta.

Telestyrelsen framhåller, att den föreslagna nya bebyggelsen i Farsta,

bestående av en åttavåningsbyggnad och en hallbyggnad, därför är nödvändig

med hänsyn såväl till det dagsaktuella läget som till oundgänglig

personalökning. Dessutom är det önskvärt att till Farsta utflytta även den

del av avdelningen för allmän radioteknik, som tills vidare måst kvarstanna

i förhyrda lokaler i Hammarby. Lokalutökningen har beräknats mycket

restriktivt och uppgår för den föreslagna åttavåningsbyggnaden till ca

3 200 kvm och för hallbyggnaden till ca 1 000 kvm nettogolvyta. Ruinsinredningen

i åttavåningsbyggnaden blir av kontorsbetonad karaktär, medan

hallbyggnaden i huvudsak kommer att innehålla laboratorieutrustning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962 5

Byggnadskostnaderna har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen uppskattats

till 9 mkr.

Slutligen framhåller telestyrelsen, att styrelsens lokalproblem endast blir

delvis lösta genoin den pågående och nu föreslagna bebyggelsen i Farsta. Lokalfrågorna

för styrelsen i övrigt sammanhänger med vissa ännu ej träffade

avgöranden angående den fortsatta regleringen av nedre Norrmalm.

Telestyrelsen har sedermera inkommit med en kostnadsberäkning för den

planerade tillbyggnaden i Farsta. Härav framgår, att kostnaden för åttavåningsbyggnaden

av byggnadsstyrelsen beräknats till 6 080 000 kr., vartill

kommer ett till byggnaden hörande radiotorn i betong för en uppskattad

kostnad av 530 000 kr. Den i telestyrelsens äskande upptagna hallbyggnaden

har i detta sammanhang icke kunnat färdigprojekteras och kostnadsberäknas,

varför uppförandet av byggnaden torde få anstå.

Departementschefen

Efter förslag i 1958 års statsverksproposition beslöt samma års riksdag

att i Farsta skulle för telestyrelsen uppföras en anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete m. m. Anläggningen skulle bestå av två åttavåningsbyggnader

jämte en byggnad inrymmande lunchrestaurant, föreläsningssal, bibliotek

m. m. Året därpå beslöt statsmakterna att i Farsta uppföra även en

hallbyggnad för televerkets hålkortscentral. Ifrågavarande byggnader håller

nu på att färdigställas och väntas bli inflyttningsklara under första halvåret

1962. De totala byggnadskostnaderna beräknas uppgå till ca 24 mkr.

Anläggningen i Farsta var från början avsedd som ett första steg mot en

långsiktig lösning av telestyrelsens lokalproblem. Dessa har successivt försvårats

genom verksamhetens expansion och genom regleringen av nedre

Norrmalm, där styrelsen tidigare haft huvuddelen av sina lokaler förlagda.

För närvarande är verksamheten splittrad på ett 20-tal tjänsteställen i olika

delar av Stockholm. Splittringen har haft oförmånliga verkningar särskilt

för de avdelningar, som handhar det teletekniska utvecklingsarbetet, eftersom

detta ofta kräver ett nära samarbete mellan de olika enheterna. Utvecklings-

och försöksverksamheten är av stor betydelse för televerkets ekonomiska

resultat och den har hittills möjliggjort och kan förväntas även i

framtiden möjliggöra investeringsbesparingar i televerkets rörelse, vilka

många gånger överskrider kostnaderna för nämnda verksamhet. Det har

mot bakgrund härav ansetts lämpligt att i första hand bereda ifrågavarande

avdelningar samlade och ändamålsenliga lokaler i Farsta.

Sedan den första byggnadsetappen i Farsta inom kort slutförts kommer

i de två åttavåningsbyggnaderna att inflytta ca 535 personer, utgörande hela

stationsutvecklingsavdelningen och provningsanstalten inom tekniska byrån,

delar av samma byrås stationsprojekteringsavdelning samt delar av

radiobyråns avdelning för allmän radioteknik. Härmed har emellertid det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

tillgängliga utrymmet i byggnaderna tagits i anspråk lielt. För ett 100-tal

tjänstemän inom stationsprojekteringsavdelningen och avdelningen för allmän

radioteknik måste alltjämt provisoriska lösningar av lokalfrågan tillgripas.

För den personalökning, som kräves på grund av den snabba tekniska

utvecklingen inom de berörda verksamhetsgrenarna, saknas likaledes

utrymme.

Telestyrelsen har framlagt förslag till en tredje byggnadsetapp, omfattande

ytterligare en åttavåningsbyggnad med plats för ca 300 personer.

Styrelsen har numera inkommit med en tillfredsställande kostnadsberäkning.

Den nya byggnaden beräknas kosta ca 6,6 mkr. inklusive kostnaderna

för ett radiotorn i betong.

Mot bakgrunden av det sagda framstår det enligt min mening som angeläget

att anläggningen i Farsta utvidgas på sätt som telestyrelsen förordat.

För ändamålet beräknar jag under budgetåret 1962/63 en medelsförbrukning

av ca 1,5 inkr. under anslaget Inköp och byggande av fastigheter. Beloppet

torde få rymmas inom den i årets statsverksproposition beräknade

investeringsramen för televerket. Det synes ej erforderligt att hos riksdagen

begära någon ökning av det nyssnämnda anslaget. I den mån anslaget genom

de nya arbetena skulle bli otillräckligt, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sedvanlig ordning förstärka detsamma med medel från televerkets

dispositionsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ytterligare en åttavåningsbyggnad må uppföras för

televerket i Farsta.

Luftfartsfonden

[2] Utbyggnad av Karlstads flygplats

Luftfartsstyrelsen

I skrivelse den 25 augusti 1961 anförde luftfartsstyrelsen bl. a., att rullbanan

på Karlstads flygplats numera var i sådant skick att även relativt

kostnadskrävande underhållsarbeten skulle vara otillräckliga för att under

rimlig tid hålla banan trafikabel. En fullständig ombyggnad och komplettering

av flygplatsen skulle med hänsyn till de dåliga inflygningsförhållandena

och de begränsade utvidgningsmöjligheterna icke resultera i en fullgod

flygplats. Styrelsen ansåg därför, att ytterligare avsevärda investeringar

å den nuvarande flygplatsen borde undvikas. Mot denna bakgrund hade styrelsen

undersökt möjligheterna att i stadens närhet finna ett lämpligt läge

för en ny flygplats.

Undersökningarna hade givit vid handen, att den avgjort bästa placeringen

för en ny flygplats var ett område vid Botorp, beläget 12 km norr

om Karlstads centrum. De mycket gynnsamma terräng- och grundförhål
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

landena gjorde Botorpsförslaget klart överlägset övriga tänkbara alternativ

vid en jämförelse av byggnadskostnaderna. Med hänsyn härtill förordade

styrelsen nämnda förslag till utförande. Kostnaderna för en ny flygplats i

Botorp, omfattande 1 500 m bana (förlängningsbar till 2 000 m), byggnader,

belysning, fordon och radioanläggningar, hade beräknats till 5,7 mkr. för en

lokalflygplats av typ Skellefteå eller Örnsköldsvik. Enligt styrelsens uppfattning

syntes det lämpligt att redan i första utbyggnadsetappen förse

Karlstads nya flygplats med en instrumentlandningsbana. Totalkostnaden

för flygplatsen beräknades därvid uppgå till 6,5 mkr.

Sedan från kommunikationsdepartementets sida begärts kompletterande

utredning rörande möjligheterna att utbygga och förbättra den nuvarande

flygplatsen i Karlstad, har luftfartsstyrelsen i promemorior den 5 december

1961 samt den 24 och 27 januari 1962 framlagt ytterligare utredningsmaterial.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Rullbanan på den nuvarande flygplatsen kan förlängas från 1 200 in till

1 350 m. Efter samråd med statens väginstitut har en långsiktig förbättring

av banan ansetts kunna göras i form av en komplett ombyggnad, inbegripet

en omläggning av dräneringssystemet. Kostnaderna för förlängningen

och ombyggnaden beräknas till 2 mkr. Ombyggd enligt detta alternativ bedömes

banan hålla under överskådlig tid för en trafik av nu förutsedd tyngd

och omfattning.

Befintliga byggnader behöver upprustas och kompletteras med en eller

flera baracker. Kostnaden härför beräknas till 0,2 mkr. För modernisering

och utbyggnad av belysningsanläggningen erfordras 0,8 mkr. Slutligen bör

en riktningssändare för instrumentlandning anordnas för en kostnad av

0,5 mkr.

En upprustning av den nuvarande flygplatsen skulle således kosta inalles

3,5 mkr. En ny flygplats vid Botorp med jämförlig standard ifråga om byggnader,

belysning och instrumentlandningssystem men med en 1 500 in lång

bana kan beräknas till ca 5,4 mkr. förutom kostnaderna för erforderligt

markområde, vars värde kan uppskattas till storleken 0,5 mkr.

Yttranden

Luft farsstyrelsen har beträffande ifrågasatt utbyggnad av det nuvarande

fältet inhämtat de utlåtanden som anges i det följande.

Chefen för försvarsstaben anför, att ur totalförsvarets synpunkt ett fält

vid Botorp är att föredraga med hänsyn till att det nuvarande fältets användbarhet

är begränsat.

Byggnadsstyrelsen förordar en flyttning av flygplatsen och framhåller

som skäl härför, att ett bibehållande av flygplatsen i dess nuvarande läge

skulle komma att innebära risk för bullerstörningar inom stora delar av

redan utbyggda områden i både Karlstad och Hammarö och begränsa möj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

ligheterna till ett fortsatt planmässigt utbyggande härvidlag. Länsarkitekten

i Värmlands län uttalar liknande synpunkter.

Förste provinsialläkaren i länet framhåller, att olägenheter av flygbuller

hittills icke konstaterats i Karlstad. Den ifrågasatta utökningen av flygplatsens

rullbanor är av ringa storleksordning och torde i varje fall icke tilllåta

jetplan. Nuvarande in- och utflygningsriktning torde komma att behållas.

Någon ökning av buller eller därav uppkommande olägenheter torde

knappast kunna förväntas även om intensiteten av flvgplanstrafiken skulle

öka något. Ur bullersynpunkt finnes således intet att erinra mot den föreslagna

om- och tillbyggnaden av rullbanorna. Hälsovårdsnämnden, byggnadsnämnden

och drätselkammaren i Karlstad anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Värmlands län uttalar sammanfattningsvis, att den i och

för sig icke har något att erinra mot en utbyggnad av den befintliga flygplatsen.

Länsstyrelsen anser dock, att erforderliga investeringar bör bedömas

mot bakgrunden av att flygplatsen måste ersättas av en ny sådan utanför

staden. Frågan om flygbullrets inverkan på bostadsbebyggelsen måste

enligt länsstyrelsens mening tillmätas sådan betydelse att, om uppenbara

olägenheter därav skulle visa sig uppstå för stadsbebyggelsen, gjorda investeringar

icke får utgöra hinder för en flyttning av flygplatsen tidigare än

som eljest beräknats.

Departementschefen

De undersökningar som verkställts rörande Karlstads flygplats har visat,

att den ej längre fyller trafikens krav ifråga om säkerhet och regularitet.

Det har därför av trafiksäkerhetsskäl bedömts ofrånkomligt att antingen

verkställa en fullständig upprustning av det befintliga fältet eller anlägga

en helt ny flygplats i stadens närhet. Luftfartsstyrelsen har för sin del föreslagit,

att en ny flygplats anlägges vid Botorp, beläget 12 km norr om Karlstad,

för en beräknad kostnad av 6,5 mkr.

Vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet har det bedömts

att såväl trafik- som driftekonomiska synpunkter talar för att alternativet

med en upprustning av det befintliga fältet är att föredra. Från några

håll har en viss tvekan framförts rörande en ombyggnad av det befintliga

flygfältet med hänsyn till bullerstörningar från flygtrafiken. De myndigheter,

som i första hand har att bedöma bullerfrågorna från hälsovårdssynpunkter,

har emellertid från bullersynpunkt icke haft något att erinra mot

en ombyggnad av det befintliga fältet. Representanter för staden har också

vid överläggningar i kommunikationsdepartementet rörande flygplatsfrågan

förordat ombyggnad av den nuvarande flygplatsen.

Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till totalt 3,5 mkr. Enligt en

preliminär överenskommelse, som — under förbehåll av vederbörande beslutande

organs godkännande — träffats mellan representanter för staten

och Karlstads stad, skall staden i huvudsak dels bidra till anläggningskost
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

naderna med 50 %, dock högst 1 750 000 kr., dels tillhandahalla viss erforderlig

mark och svara för borttagande av vissa hinder i inflygningssektorerna

samt dels bidra till driftkostnaderna med ett årligt belopp av 45 000 kr.

och svara för vissa andra prestationer med ett årligt värde av ca 8 000 kr.

Åtagandet om driftbidrag gäller för åren 1963—1967 och för tiden därefter

skall förhandlingar upptagas i god tid. Utbyggnaden har förutsatts vara

färdig före utgången av år 1963.

Under förutsättning att staden definitivt binder sig för de åtaganden, som

innefattas i den preliminära överenskommelsen, förordar jag att beslut fattas

om ombyggnad av den befintliga flygplatsen i Karlstad. Om riksdagen

icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

senare godkänna slutligt avtal med staden angående finansieringen av flygplatsen

i huvudsaklig överensstämmelse med den preliminära överenskommelsen.

Erforderliga anslagsmedel för genomförandet av projektet finnes

tillgängliga på luftfartsverkets dispositionsanslag. Ytterligare anslag behöver

således icke äskas av riksdagen i detta sammanhang. Med hänsyn till

beräknad medelsåtgång för projektet budgetåret 1962/63 erfordras däremot

en utökning av luftfartsverkets investeringsram från 6 mkr. till 7,5 mkr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Karlstads flygplats må ombyggas i enlighet med vad

jag förordat i det föregående.

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 4. Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm

Byggnadsstyrelsens förslag m.m.

Hösten 1958 föreslog byggnadsstyrelsen uppförande av ett nytt kontorshus

på tomterna nr 2 och 6 i kvarteret Murmästaren i Stockholm i omedelbar

anslutning till den befintliga förvaltningsbyggnaden med gatuadress

Hantverkargatan 29. Bebyggelsen på tomterna nr 2 och 6, vilka äges av kronan,

angavs vara starkt nedsliten och i sitt nuvarande skick helt otjänlig för

statsförvaltningens lokalbehov. En nybyggnad beräknades ge ett lokaltillskott

om ca 400 rum. Byggnadsstyrelsen hade i frågan tagit kontakt med

lokaliseringsutredningen, som inte haft något att erinra mot en förvaltningsbyggnad

inom Stockholmsområdet av den föreslagna storleken, förutsatt

att lokalerna kunde användas för förvaltningsändamål i allmänhet.

Efter förslag i 1959 års statsverksproposition (bil. 27, pkt 11) anvisades

för budgetåret 1959/60 ett investeringsanslag av 100 000 kr. till projektering

och förberedande arbeten för byggnadsföretaget i fråga.

I skrivelse den 25 augusti 1960 redovisade byggnadsstyrelsen den aktuella

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 75 år 1962

situationen beträffande lokalförhållandena inom den civila statliga förvaltningen

i Stockholm. Av den framlagda redovisningen framgick, att ett

nytillskott av lokaler för statlig förvaltning av den storleksordning, som en

nybyggnad i kvarteret Murmästaren representerade, var nödvändig för att

förbättra lokalsituationen. Genom en sådan nybyggnad, sammanbyggd med

det befintliga ämbetshuset i kvarteret, skulle tillskapas ett stort sammanhängande

lokalbestånd, som möjliggjorde ett sammanförande till ett ställe

av olika förvaltningsenheter, som nu är splittrade på många håll. Såsom

exempel nämndes, att skolöverstyrelsen var förlagd på sju olika ställen.

Även byggnadsstyrelsen hade måst flytta till lokaler på flera olika platser

utanför ämbetshuset för att lösa sina lokalproblem. Efter en nybyggnad i

kvarteret Murmästaren kunde dit förläggas samtliga lokaler för bl. a. skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen, och samtidigt kunde bl. a. byggnadsstyrelsens

och skolöverstyrelsens utvidgningsbehov tillgodoses. Innan lokalfrågan

för rikets allmänna kartverk definitivt lösts, kunde provisoriska

lokaler för detta verk beredas genom omdispositioner i det befintliga ämbetshuset.

Byggnadsstyrelsen hemställde sedan i skrivelse den 7 november 1960 att

Kungl. Maj :t måtte dels godkänna förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande

kontorshus, dels anvisa medel för projektering därav. Styrelsen anförde

att vid utformningen av byggnadsprogrammet förutsatts att byggnaden

skulle byggas som ett allmängiltigt kontorshus, lämpligt för verk och

inrättningar, som ej fordrade specialbyggda lokaler. Denna utformning

skulle underlätta framtida omdispositioner av lokalerna. I nybyggnaden

föreslogs en lunchrestaurang, avsedd för samtliga statliga verk inom kvarteret

Murmästaren. Vidare upptog programmet ett postkontor och en tillräckligt

stor sammanträdeslokal, som även avsågs att användas för viss

kursverksamhet.

över byggnadsstyrelsens sistnämnda framställning avgav statens sakrevision

utlåtande den 20 februari 1961. Sakrevisionen vitsordade behovet

av byggnaden samt framförde vissa synpunkter på lokalprogrammet.

Genom beslut den 12 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av styrelsens förslag till byggnadsprogram utföra projektering

av ifrågavarande kontorshus ävensom att verkställa kostnadsberäkning

av projektet.

I skrivelse den 6 februari 1962 har byggnadsstyrelsen anmält att huvudhandlingar

jämte kostnadsberäkning för byggnadsföretaget färdigställts.

Styrelsen beräknar kostnaderna för ämbetsbyggnaden till 16 mkr. i prisläget

den 1 juli 1961. I ärendet har byggnadsstyrelsen samrått med statskontoret.

®y§Sna^cns utformning ansluter sig i huvudsak till vad som redovisats i

samband med programmets fastställelse, d. v. s. en allmängiltig kontors
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

byggnad samt lokaler för post, bank och butiker i bottenplanet mot Hantverkargatan.

Med den modul och med de proportioner beträffande rumsstorlekar

som angivits av dåvarande sakrevisionen inrymmer byggnaden ca

360 rum, som kan hysa 450 å 500 befattningshavare. I källaren utföres garageplatser

i den omfattning som anges i gällande parkeringsnormer.

Styrelsen räknar med att — under förutsättning av statsmakternas bifall

— kunna påbörja byggnadsarbetena under hösten 1962. Med en byggnadstid

av ca två och ett halvt år torde byggnaden således kunna tas i bruk i

början av år 1965.

Medelsförbrukningen för budgetåret 1962/63 beräknar byggnadsstyrelsen

till 4 mkr.

Departementschefen

Bristen på lokaler för den centrala och regionala statliga förvaltningen i

Stockholmsområdet har under de senaste åren alltmer accentuerats. Inom

byggnadsstyrelsen verkställdes förra året en undersökning rörande lokalbehovet

för den statliga förvaltningen för de närmaste åren. Lokalbristen

beräknades därvid till omkring ett tusen rum sedan hänsyn tagits till kända

lokaltillskott och till att vissa lokaler beräknades kunna friställas av olika

skäl.

Den rådande bristen på kontorslokaler medför för många myndigheter betydande

svårigheter att på mest ändamålsenliga sätt utnyttja sina personella

resurser och effektivt utföra åliggande förvaltningsuppgifter. I åtskilliga

fall medför rumsbristen en uppsplittring av myndigheternas verksamhet på

ett flertal arbetsplatser vilket avsevärt fördyrar verksamheten.

För att avhjälpa en del av lokalbristen föreslår byggnadsstyrelsen nu,

att beslut fattas om att uppföra ett nytt kontorshus å tomterna nr 2 och 6

i kvarteret Murmästaren vid Hantverkargatan. Kronan äger båda de nämnda

tomterna. Den föreslagna byggnaden skulle inrymma, förutom lokaler

för post, bank och butiker, omkring 360 rum för 450 å 500 anställda. Kostnaderna

för byggnadsprojektet har beräknats till 16 mkr. i prisläget den

1 juli 1961.

Lokaliseringsutredningen har inte haft något att erinra mot att en förvaltningsbyggnad

av den föreslagna storleken uppföres i Stockholm. Utredningen

förutsätter att lokalerna utformas för förvaltningsändamål i

allmänhet.

De beräknade kostnaderna för byggnadsprojektet torde enligt min mening

få betraktas som acceptabla. Vid bedömningar av kostnadernas skälighet

får hänsyn tas bl. a. till att byggnaden förutom angivna kontorslokaler

innehåller vissa specifikt dyra lokaler för post, bank och butiker. Vidare

innehåller byggnaden en matservering som skall betjäna även personalen

i det intilliggande statliga kontorshuset på lomten nr 3 i samma kvarter.

Enligt min mening är det nu oundgängligen nödvändigt att en ny kon
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

torsbyggnad uppföres i Stockholm för alt skapa förutsättningar för ett

flertal myndigheter att organisera sin verksamhet så rationellt som möjligt.

Jag förordar därför att en kontorsbyggnad uppföres i enlighet med

byggnadsstyrelsens förslag och tillstyrker det för ändamålet föreslagna beloppet,

4 mkr., för budgetåret 1962/63.

De egentliga byggnadsarbetena synes lämpligen böra påbörjas hösten

1962 och under denna förutsättning torde byggnaden kunna tas i bruk

för sitt ändamål i början av år 1965.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

4 000 000 kr.

[4] 5. Byggnadsarbeten för statens bilinspektion

Ing. behålln.

1960/61 .......... 309 000

1961/62 .......... 2 018 000

1962/63 styrelsen 1 968 000

dep. ch 1 968 000

* Preliminärt belopp.

Anslag

2 000 000

1 800 000

4 000 000

3 500 000

Utgift

291 000

1 850 000*

6 000 000*

5 500 000*

Byggnadsstyrelsen

I skrivelser den 30 augusti 1961 samt den 5 februari 1962 har byggnadsstyrelsen

hemställt om anslag för budgetåret 1962/63. Av skrivelserna och

i samband därmed lämnade uppgifter inhämtas följande.

Sedan nybyggnaden för bilinspektionen i Stockholm färdigställdes år 1957

har byggnadsstyrelsen genom utomstående arkitekter färdigprojekterat ytterligare

tre anläggningar, nämligen i Luleå, Norrköping och Sundsvall, varjämte

projektering pågår av ytterligare två nämligen Göteborg och Falun.

Nybyggnaden för bilinspektionen i Luleå blev färdig i slutet av år 1961.

Byggnaderna i Norrköping och Sundsvall påbörjades hösten 1961.

I en följande sammanställning redovisas byggnadsstyrelsens investeringsplan

för nybyggnad av bilinspektionsanläggningar.

Genom beslut den 30 juni 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att verkställa projektering fram till färdiga huvudhandlingar och att utföra

kostnadsberäkningar av nybyggnader för statens bilinspektion i Kalmar,

Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj :t

att projekteringen skulle grundas på ett av byggnadsstyrelsen framlagt

förslag till lokalprogram, dock att byggnaderna i Kalmar, Vänersborg, Östersund

och Umea borde utformas lika och samtliga med ca tio arbetsplatser.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställt en sådan omarbetning av styrelsens tidigare framlagda lokalpro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

13

Tidigare

beräknad

Kostnad

Beräknad

Utgift

Faktisk

t. o. m.

30.6.61

Beräknad för

kostnad1

19611

1961/62

1962/63

tusental kronor

I. Företag, påbörjade 1961

2590

70

460

60

2660

93

470

97

Luleå..................

—

2580

200

380

—

Summa I

1 830

363

1 310

157

II. Företag, avsedda att påbör- jas under 1961/62

1 590

21 635

215

900

Falun..................

675

2 660

19

20

500

Summa II

2 295

19

235

1 400

III. Företag, avsedda alt påbör- jas under 1962/63

845

50

700

1 300

_ ''

25

900

__

930

_

50

750

950

—

70

800

Umeå..................

—

1 090

—

no

900

Summa III

—

] 5 115

—

305

4 050

Totalsumma

—

9 240

382

1 850

| 5 607

1 Inklusive mark, exklusive skyddsrum.

2 Exklusive hårdgörning av vägar och gårdsplaner.

gram att de i Kalmar och Östersund planerade inspektionsbyggnaderna skulle

få tio arbetsplatser och de i Vänersborg och Umeå likaledes tio jämte ett

kurs- och konferensrum på ca 30 kvm. De fyra nu nämnda inspektionsbyggnaderna

skulle härigenom icke bli helt lika men komma att i huvudsak innehålla

samma utrymme. De kan därför ges en i motsvarande mån lika planlösning.

Sedan statskontoret beretts tillfälle att taga del av såväl de omarbetade lokalprogrammen

som de skissförslag vilka uppgjorts i samband med programarbetet

och därvid förklarat sig kunna tillstyrka ett utförande av inspektionsbyggnaderna

i Kalmar, Vänersborg, Östersund och Umeå i enlighet

med dessa förslag, har byggnadsstyrelsen dels låtit upprätta huvudhandlingar

för ifrågavarande byggnader och dels verkställt kostnadsberäkningar

av desamma.

Styrelsen har även låtit upprätta huvudhandlingar och verkställt kostnadsberäkning

för den i Malmö planerade inspektionsbyggnaden, för vilken

lokalprogram godkänts av Kungl. Maj :t.

I den mån nybyggnaderna i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och

Umeå skulle förses med skyddsrum tillkommer en kostnad av 50 000 ä

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1962

55 000 kr. per anläggning. Vidare ingår kostnaderna för hårdgörning av vägar

och gårdsplaner inom respektive tomtområden, ehuru dessa arbeten

bör utföras först ett eller två år efter anläggningarnas färdigställande, då

marken hunnit komprimeras.

Beträffande tomter för de planerade projekten meddelar byggnadsstyrelsen

att ett lämpligt område skulle kunna erhållas i Vänersborg genom ett

tomtbyte. Förhandlingar härom pågår. För övriga nu aktuella inspektionsbyggnader,

d. v. s. för de i Kalmar, Malmö, Östersund och Umeå, har några

avtal om tomtförvärv ännu icke upprättats. Styrelsen har emellertid under

hand försäkrat sig om lämplig tomtmark på dessa platser och avser att

även i dessa fall återkomma med förslag till köpeavtal. I Malmö kan dock den

för bilinspektionen reserverade marken icke förvärvas, då staden endast

medgiver upplåtelse med tomträtt.

Under nästa budgetår beräknar byggnadsstyrelsen kunna igångsätta sju

nya byggnadsföretag, nämligen i Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund

och Umeå, för vilka huvudritningar och kostnadsuppgifter nu föreligger,

samt i Göteborg och Falun. För de två sistnämnda — vilka i princip beslutats

av statsmakterna — har ännu ej verkställts fullständiga kostnadsberäkningar,

varför för dem angivna kostnader får anses såsom preliminära.

Medelsförbrukningen under nästa budgetår beräknas av byggnadsstyrelsen

komma att uppgå till ca 5 600 000 kr. för de i investeringsplanen redovisade

objekten. Härutöver beräknar styrelsen ett belopp av 400 000 kr.

för markförvärv. Totalt skulle därmed medelsbehovet för budgetåret 1962/63

uppgå till 6 mkr. Med hänsyn till den beräknade behållningen å anslaget

skulle behovet av nya anslagsmedel därmed uppgå till 4 mkr.

Departementschefen

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit förordar jag, att beslut

nu fattas om uppförande av nya anläggningar för statens bilinspektion i

Kalmar, Malmö, Vänersborg, Östersund och Umeå. Anläggningen i Malmö

är av sådan storlek och har sådan belägenhet, att den bör förses med

skyddsrum.

Däremot synes mig tillräckliga skäl ej föreligga för att byggnaderna i

Vänersborg och Umeå förses med särskilda kurs- och konferensrum. Sistnämnda

byggnader bör således utföras lika med anläggningarna i Kalmar

och Östersund. I kostnadsbesparande syfte bör vidare de yttre arbetena vid

samtliga byggnadsprojekt begränsas så långt möjligt.

Den för bilinspektionen i Umeå förutsatta tomten har uppgivits vara av

sådan beskaffenhet att en kostnadsfördyring av inemot 100 000 kr. beräknas

uppkomma i anledning därav. Med hänsyn härtill förordar jag att en

lämpligare tomt anskaffas för ändamålet. En sådan åtgärd bör kunna medföra,

att kostnaden för byggnaden i Umeå bringas ned till i stort sett samma

nivå som kostnaderna för inspektionsbyggnaden i Östersund.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1962

Förutom de konkreta besparingsåtgärder jag nu förordat bör självfallet

styrelsen beakta övriga möjligheter till kostnadssänkningar. Den fortsatta

planeringen av ifrågavarande byggnadsprojekt bör mot bakgrunden av

vad som i det föregående anförts inriktas på att hålla kostnaden inom en ram

av i genomsnitt 800 000 kr. för anläggningarna i Kalmar, Vänersborg, Östersund

och Umeå, exklusive kostnader för inköp av tomtmark.

Vid bifall till vad jag förordat bör medelsbehovet för nästa budgetår kunna

begränsas till 5,5 mkr. Då den till budgetåret ingående behållningen har

uppskattats till omkring 2 mkr. erfordras ett anslag av 3,5 mkr.

Som framgår av årets statsverksproposition (bilaga 8 pkt 25) hemställde

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita hösten 1961 om medelsanvisning

av 200 000 kr. för teknisk utrustning i de planerade anläggningarna i

Malmö, Kalmar, Vänersborg, Umeå och Östersund. Då frågan om anslag

till nybyggnader för bilinspektionen ännu inte hade avslutats, var jag för

min del ej då beredd att tillstyrka någon medelsanvisning för utrustning av

berörda nya lokaler. Såvitt nu kan bedömas kommer ifrågavarande byggnader

att kunna tas i bruk först under budgetåret 1963/64. Enligt min uppfattning

bör det därför vara tillräckligt, att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande

avseende budgetåret 1963/64 för ifrågavarande arbeten.

Jag förordar därför att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett sådant

bemyndigande om högst 200 000 kr. gällande anskaffning av utrustning

till statens bilinspektion under budgetåret 1963/64.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.

[5] Fortsatt disposition av investeringsanslaget Ämbetsbyggnad för central

förvaltning

Genom beslut den 31 augusti 1961 har Kungl. Maj :t medgivit, att utgifter

må under budgetåret 1961/62 avföras å det under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget till ämbetsbyggnad

för central förvaltning.

Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen kvarstod å anslaget den 31 december

1961 en behållning av 85 000 kr.

I skrivelse den 1 februari 1962 har byggnadsstyrelsen anfört att den utredning

som bestrides från anslaget för närvarande icke kan slutföras, då

den är beroende av den ännu pågående stadsplaneutredningen beträffande

Märsta. Styrelsen hemställer därför att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1962

års riksdag att den behållning, som vid budgetårets utgång kvarstår å anslaget,

måtte få disponeras för sitt ändamål även under budgetåret 1962/63.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds proposition nr 75 år 1962

Departementschefen

Riksdagens medgivande till fortsatt dispositionsrätt under nästa budgetår

synes böra inhämtas beträffande detta anslag för att möjliggöra att ifrågavarande

undersökningar kan slutföras.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte förslå riksdagen

att medgiva att Kungl. Maj:t jämväl under budgetåret

1962/63 må förfoga över det å riksstaten för budgetåret

1958/59 under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget

Ämbetsbyggnad för central förvaltning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Thyberg

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

201632

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1962/63 till Bidrag till viss a1 i texten
  2. SU 1962:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare investeringar inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde m. m. s. 5 i texten