Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1962/63 till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m.m

1962-03-02 · 112 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 109 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:76, Angående anslag för budgetåret 1962/63 till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

1

Nr 76

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1962/63 till vissa byggnadsarbeten vid statens

mentalsjukhus m.m.; given Stockholms slott den 2

mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

• '' ,i; I! . |7 51! V I , • !ui-j • . • ■•! • f; V i i : il .

GUSTAF ADOLF

-r.fsrf rf. . : ! MJ •>'' •

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Beträffande investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

mentalsjukhus m. m. framlägges förslag om ändrad anslagsmetodik. Förslaget

innebär, att för varje budgetår skall fastställas en mot den beräknade

totala medelsförbrukningen under budgetåret svarande investeringsram.

Från tidigare budgetår kvarstående reservationer skall därvid upplösas

och den nya medelsanvisningen endast motsvara skillnaden mellan

dessa båda belopp.

För budgetåret 1962/63 beräknas investeringsvolymen öka från cirka

47 300 000 resp. 61 000 000 kr. under föregående och innevarande budgetår

till 65 000 000 kr.

För fullföljande av byggnadsarbetena vid de nya mentalsjukhusen i Falköping,

Örebro och Bollnäs samt vid psykopatsjukhuset i Katrineholm och

sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna beräknas i runt tal

30 500 000 kr.

Sjukhuset i Falköping — Falbygdens sjukhus — med 784 vårdplatser

kommer att helt tagas i bruk under innevarande budgetår. De fyra övriga

sjukhusen medför, att antalet nybyggda platser ökar för den egentliga

mentalsjukvården med 1 380 platser, för psykiskt efterblivna med 540

platser och för psykopatvård med 250 platser. Dessa sjukhus beräknas vara

1—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 76

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

helt färdigställda under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Kungl. Maj :t

föreslås få bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,

som legat till grund för det med Örebro läns landsting träffade avtalet

om driften av Mellringe sjukhus, godkänna avtal med Gävleborgs läns

landsting angående dess övertagande av driften vid mentalsjukhuset i

Bollnäs.

Vidare framlägges principförslag beträffande mentalsjukvårdens organisation

i Stockholms län. Förslaget upptager tre mentalsjukhus, nämligen

ett om 360 vårdplatser i anslutning till centrallasarettet i Danderyd, ett om

320 platser i anslutning till Norrtälje lasarett och ett om 540 vårdplatser

i anslutning till ett planerat nytt lasarett i Huddinge kommun.

Beträffande de befintliga sjukhusen beräknas medel för bl. a. uppförande

av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning m. m. vid Ulleråkers

och S:t Lars’ sjukhus, en vårdenhet för mentalt sjuka barn om 52 vårdplatser

vid Ulleråkers sjukhus samt en vårdenhet för höggradigt psykiskt

efterblivna barn om 60 platser vid Vipeholms sjukhus.

Reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. föreslås

uppräknat med 4 246 000 till 7 300 000 kr. Av sistnämnda belopp hänför

sig 4 500 000 kr. till fortsatt utrustning av de nya sjukhusen i Katrineholm,

Sala och Bollnäs. Återstående cirka 2 800 000 kr. avses alltså för

utrustning av nytillkommande eller renoverade vårdavdelningar m. m. vid

de befintliga sjukhusen.

Därjämte föreslås anvisande av ett investeringsanslag om 300 000 kr. för

uppförande av en ny bro över järnvägen Jönköping—Falköping för tillfartsvägen

till Vilhelmsro sjukhus.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

3

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 35, har reservationsanslaget

till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. upptagits med

ett preliminärt belopp om 7 000 000 kr. Anledningen härtill var att beredningen

av anslagsfrågan vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande

icke kunnat slutföras.

Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition, punkten 192, på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. för budgetåret

1962/63 beräkna ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Därjämte har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation

i skrivelse den 22 februari 1962 hemställt, att till vissa byggnadsarbeten

vid statens skol- och yrkeshem måtte för nästa budgetår anvisas

ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Slutligen har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 januari 1962 hemställt,

att till Vilhelmsro sjukhus: Om- och utbyggnadsarbeten måtte för budgetåret

1962/63 anvisas ett investeringsanslag av 300 000 kr.

Jag hemställer nu att få upptaga hithörande spörsmål till behandling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Framställningar från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och

utrustningsdelegation

Inledning

1 skrivelse den 19 december 1961 anför mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation.

Det fastställda antalet vårdplatser vid de egentliga mentalsjukhusen uppgick

den 31 december 1960 till 20 870, vilket innebär en minskning med 116

platser i jämförelse med platsantalet vid samma tidpunkt år 1959. Under

första halvåret 1961 har emellertid 540 vårdplatser tagits i bruk vid Falbygdens

sjukhus. Sjukhusen hade under år 1960 i medeltal 21 640 inneliggande

patienter, vilket alltså utgjorde en överbeläggning med 770 patienter

eller 3,7 procent av det fastställda platsantalet. Jämfört med närmast

föregående år innebär detta en minskning i överbeläggningen med 66. Antalet

anmälda exspektanter ökade från år 1959 med 53 till 864 år 1960, motsvarande

ungefär 6,5 procent.

Vad beträffar nya mentalsjukhus innebär delegationens anslagsäskanden

fortsatt uppförande i överensstämmelse med den reviderade generalplanen

av Mellringe och Bollnäs sjukhus samt sjukhuset för höggradigt

psykiskt efterblivna i Sala ävensom sjukhuset i Katrineholm för vård av

s. k. psykopater.

Falbygdens sjukhus, för vars uppförande medel slutanvisats för innevarande

budgetår, har till större delen kunnat beläggas under försommaren

1961 och beräknas kunna tagas helt i bruk under första halvåret 1962. I

prop. 1961: 197 har föreslagits, att Örebro läns landsting övertager driften

av Mellringe sjukhus. Större delen av sjukhuset torde kunna beläggas under

sista kvartalet 1962. Sjukhusets uppförande kan väntas vara helt slutfört

under hösten 1963. Vad angår sjukhuset i Bollnäs —- för vilket benämningen

»Hedhamre sjukhus» förordas — synes detta sjukhus kunna till

hälften beläggas under våren 1963 och till återstoden under våren 1964.

byggnadsarbetena vid det nya sjukhuset i Sala torde vara slutförda inom

sådan tid, att sjukhuset efter utrustning kan tagas helt i bruk under våren

1964. Sjukhuset i Katrineholm slutligen torde kunna beläggas under hösten

1963.

Delegationens anslagsäskanden avser vidare uppförande av de av statsmakterna

innevarande år beslutade nya vårdenheterna för dels mentalt

sjuka barn och ungdomar i anslutning till Ulleråkers sjukhus och dels höggradigt

psykiskt efterblivna barn i anslutning till Vipeholms sjukhus. Arbetena

med den förra vårdenheten kan planenligt påbörjas hösten 1962 och

beräknas vara avslutade våren 1964. Uppförandet av barnsjukhuset vid Vi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

peholms sjukhus har påbörjats under hösten 1961 och torde kunna slutföras

under sommaren 1963.

1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) har vidare fattat principbeslut

om uppförande av ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet i Nyköping

såsom ersättning för S:ta Annas sjukhus. Det nya sjukhuset föreslås nu

erhålla 330 vårdplatser.

Vidare nödvändiggör vårdplatssituationen inom mälarlänen, att det i den

reviderade generalplanen upptagna och av statsmakterna i princip beslutade

nya mentalsjukhuset i Västmanlands län kommer till stånd inom en

nära framtid. I samråd med länets landsting har i detta syfte beslutats

företaga en inventering av de mentalt sjuka i länet som underlag för den

vårdorganisatoriska planläggningen. Delegationen anser ävenledes påkallat

— bl. a. med hänsyn till vårdplatsförhållandena inom skånelänen — att

i överensstämmelse med den reviderade generalplanen särskilda vårdenheter

tillskapas för att tillgodose vårdbehovet inom Hallands län. Vid överläggningar

härom med länets landsting har framkommit, att ett mentalsjukhus

i första hand bör inrättas med direkt anknytning till ett planerat

nytt s. k. delat lasarett i Varberg. Som underlag för en närmare prövning

av vårdorganisationen i Kristianstads län har delegationen och landstinget

i samråd föranstaltat om en inventering av det psykiatriska klientelet även

inom detta län.

Därjämte har delegationen i skrivelse den 2b januari 1962 framlagt en i

samråd med Stockholms läns landsting utarbetad principplan för mentalsjukvårdens

organisation i länet, vilken i en första etapp avser att tillgodose

länets vårdbehov fram till början av 1970-talet.

Beträffande de befintliga mentalsjukhusen har delegationen

företagit en fortsatt bearbetning av principplanerna för upprustning och

utbyggnad av S:t Sigfrids och Restads sjukhus. Därjämte redovisas nu utarbetade

förslag till principplaner för upprustning och utbyggnad av Umedalens

och Furunäsets sjukhus. Vidare framlägger delegationen förslag till

plan för viss upprustning av Sundby sjukhus.

Delegationens planeringsarbete för upprustning och utbyggnad av de äldre

mentalsjukhusen har numera slutförts beträffande sammanlagt elva

sjukhus, varjämte principplaner upprättas för ytterligare två sjukhus. Sedan

bearbetning skett av dessa principplaner, vilken torde kunna redovisas

i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, har

individuella planer utarbetats för modernisering av de sjukhus för vård av

egentligt mentalt sjuka —- tillhopa 13 sjukhus — vid vilka byggnadsbestånden

företer de största standardmässiga bristerna. Bland de äldre sjukhusen

återstår därefter att planlägga erforderliga upprustningsåtgärder beträffande

S:ta Maria sjukhus. Planeringsarbetet för detta sjukhus har påbörjats

men icke kunnat fullföljas, då frågan om sjukhusets storlek är beroende

av bl. a. den framtida vårdorganisationen inom skånelänen. Även Sidsjöns

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

sjukhus, som tillkom år 1943, är i behov av vissa moderniseringsåtgärder,

närmast inom sjukhusets vårdpaviljonger. Delegationen har för avsikt att

om möjligt i samband med nästkommande petita lämna en närmare redogörelse

för de upprustnings- och moderniseringsåtgärder, som de båda nu

berörda sjukhusen kräver. Därutöver torde översyn av en del av byggnadsbeståndet

vid S:t Olofs sjukhus bli påkallad.

I samband med utarbetandet av principplanerna för Umedalens och Furunäsets

sjukhus har delegationen med vederbörande landsting upptagit frågan

om den framtida oi’ganisationen av mentalsjukvården i Västerbottens

och Norrbottens län, framför allt med sikte på en bedömning av det framtida

vårdplatsbehovet inom resp. län. Delegationens ställningstaganden beträffande

den framtida organisationen och utformningen av dessa sjukhus

har skett i samråd med representanter för resp. landsting.

De individuella förslag till om- och nybyggnadsåtgärder, som framlägges

i det följande, ansluter till riktlinjerna i planerna för resp. sjukhus och ingår

som led i planernas fortsatta genomförande. Medelsäskanden, som avser

om- eller nybyggnad av vårdavdelningar, hänför sig till tidigare beslutade

byggnadsobjekt, frånsett ombyggnad av en vårdpaviljong (Ml) vid Mariebergs

sjukhus, varom förslag nu framlägges.

I samband med projekteringen för genomförande av den förut godtagna

upprustningsplanen för Säters sjukhus har delegationen vid programutredningen

för nytt medicinskt centrum vid sjukhuset sökt beakta önskemålen

att där också bereda utrymme för provinsialläkarmottagning. Delegationens

utredning om vissa därmed sammanhängande spörsmål torde, såvitt nu kan

bedömas, kunna redovisas i samband med delegationens anslagsäskanden

för budgetåret 1963/64.

I skrivelse den 22 februari 1962 bär byggnads- och utrustningsdelegationen

sedermera — med förmälan att Kungl. Maj :t i anslutning till vad föredragande

departementschefen anfört i prop. 1961: 66 om införande av en ändrad

anslagsmetodik fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

och delegationen att i samråd upprätta och inkomma med förslag till i nvesteringsplan

för anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

mentalsjukhus m. in. för sagda budgetår — på grundval av uppgifter från

byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen och i samråd med dessa myndigheter

framlagt ett förslag till sådan plan.

Investeringsplanen omfattar beträffande ettvart av tidigare beslutade

men ännu icke avslutade byggnadsföretag samt varje i äskandena föreslaget

nytt byggnadsföretag dels en kostnadsram enligt prisläget den 1 juli

1961, dels den faktiska medelsförbrukningen den 30 juni 1961, dels ock i

förekommande fall en fördelning av den beräknade medelsförbrukningen

under ettvart av budgetåren 1961/62 och 1962/63.

För redan beslutade byggnadsföretag innebär byggnadskostnadernas anknytning

till prisläget den 1 juli 1961 en uppräkning av den tidigare beräk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition, nr 76 år 1962

nade kostnaden med hänsyn till inträffade automatiska byggnadskostnadsstegringar

i den mån så med hänsyn till beräknad slutkostnad bedömts erforderligt.

Byggnadsstyrelsen har emellertid på nedan anförda skäl anmält,

att det för en beslutad utbyggnad av centralköket in. m. vid S:t Jörgens

sjukhus blivit nödvändigt att i investeringsplanen upptaga en högre totalkostnad

än den som motsvarar den automatiska kostnadsstegringen.

Vid 1956 års riksdag fattades beslut om utbyggnad av sjukhusets centralkök

samt om tillbyggnad och upprustning av tvättinrättningen vid sjukhuset

för en kostnad om tillhopa 900 000 kr. (prop. nr 106; rskr. 285).

Genom beslut den 7 juni 1956 förklarade sig Kungl. Maj:t vilja efter framställning

från dåvarande statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

framdeles meddela beslut om disponerande av medel för ändamålet.

Sedan kommittén i skrivelse den 12 februari 1958 hemställt bl. a., att för

anordnande av tvättförråd samt lokaler för in- och utlämning av tvätt jämte

utbyggnad av centralköket vid sjukhuset måtte av beloppet anvisas 450 000

kr., uppdrog Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 april 1958 åt kommittén att i

huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén framlagt förslag utföra

ifrågavarande arbeten för sistnämnda kostnad.

Merkostnaden för arbetena till följd av allmän byggnadskostnadsstegring

uppgick den 1 juli 1961 till 85 000 kr. Totalkostnaden enligt denna beräkningsgrund

utgör alltså (450 000 + 85 000) 535 000 kr. I investeringsplanen

angives emellertid totalkostnaden till 780 000 kr., utvisande en ytterligare

kostnadsökning med (780 000—535 000) 245 000 kr. Anledningen till denna

fördyring av arbetena, som numera slutförts, har uppgivits vara att hänföra

till i huvudsak följande omständigheter. Ombyggnaden av köket hade avsetts

äga rum i etapper för att möjliggöra att köket skulle kunna utnyttjas

under ombyggnadstiden. Vid utförandet av ombyggnadsarbetena befanns

det emellertid för sjukhusets drift gynnsamt, att köket i sin helhet friställdes.

Därvid måste ett provisoriskt kök inrättas i den för tvättbytesförråd

avsedda delen inom den befintliga tvättlokalen. Dessutom visade det sig, att

ledningssystemet i källarvåningen måste läggas om, och att en vid senare

tidpunkt planerad installation av hiss borde genomföras samtidigt. Slutligen

måste en icke förutsedd dränering under byggnaden företagas och i

samband därmed en utvändig avloppsledning komma till stånd.

Även för några andra byggnadsföretag har kostnaderna angivits i investeringsplanen

med högre belopp än vad som svarar mot automatiska kostnadsstegringar.

Å andra sidan har för ett flertal i planen upptagna byggnadsobjekt

tidigare redovisade kostnadsramar kunnat sänkas med belopp,

som vida överstiger ifrågavarande höjningar. Nettominskningen uppgår

enligt byggnadsstyrelsen till 14 000 000 kr.

Delegationen förutsätter, att i och med övergången till den nya anslagsmetodiken

merkostnader för att täcka den automatiska kostnadsstegringen

för byggnadsföretagen kommer att fr. o. in. innevarande budgetår, i den mån

så erfordras, omfattas av den i investeringsplanen redovisade totalkostnaden

för företaget. Slutredovisning av det tidigare anvisade speciella anslaget för

ifrågavarande merkostnader bär den 30 januari 1962 avgivits till Kungl.

Maj :t av byggnadsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Inom ramen för tillgängliga medel bör den myndighet, åt vilken uppdragits

att låta utföra resp. arbeten, ha möjlighet att modifiera investeringsplanen

i den mån så erfordras för att bestrida merkostnader, som föranledes av

eventuellt kommande allmän byggnadskostnadsstegring.

I nämnda skrivelse den 22 februari 1962 har delegationen vidare framlagt

förslag till plan för finansieringen under innevarande och nästkommande

budgetår av förut beslutade och föreslagna nya byggnadsföretag

m. m. Därvid har angivits, att den 1 juli 1961 kvarstår ett belopp om

51 033 000 kr. såsom reservation från föregående budgetår å anvisade investeringsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

I reservationen ingår följande tre belopp, vilka icke upptagits i investeringsplanen.

Genom beslut vid 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) anvisades

110 000 kr. för anordnande av bostäder i gamla kontorsbyggnaden vid Birgittas

sjukhus. Mot bakgrunden av statsmakternas sedermera anbefallda

ändrade principer i fråga om tillgodoseendet av bostadsbehovet för personalen

vid bl. a. mentalsjukhusen har delegationen emellertid funnit, att

de planerade ombyggnadsåtgärderna icke bör komma till utförande. Kontorsbyggnaden

lämpar sig icke heller för ombyggnad för annat ändamål.

På grund härav anser delegationen övervägande skäl tala för att byggnaden

rives.

Vidare ingår i den kvarstående reservationen ett belopp om 59 000 kr.,

som 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) anvisat för vissa vägarbeten

för upprätthållande av busstrafiken till och från Ulleråkers sjukhus

över intilliggande kasernområde för numera Upplands signalregemente.

Allmän trafik över detta område kommer emellertid att omöjliggöras i framtiden,

enär området skall inhägnas. För att busstrafiken tills vidare skall

kunna bibehållas i oförändrad omfattning har fortifikationsförvaltningen

för andra medel låtit bredda och permanenlbelägga vissa delar av det berörda

vägsystemet.

Av det angivna reservationsbeloppet avser vidare omkring 751 000 kr.

medel, som ställts till byggnads- och utrustningsdelegationens disposition

dels för mentalsjukvårdsberedningens och dess båda delegationers allmänna

utrednings- och projekteringsverksamhet, dels ock för vissa åt

byggnads- och utrustningsdelegationen lämnade projekteringsuppdrag. Av

medel för sådana uppdrag reserverade belopp uppgår till sammanlagt

742 500 kr. 77 öre. Kostnaderna under innevarande och nästkommande

budgetår för ifrågavarande projekteringsuppdrag har inräknats i den beräknade

medelsförbrukningen under samma budgetår för mentalsjukvårdsberedningen

och dess båda delegationers verksamhet.

Såsom ovan angivits utgjorde reservationen å anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus 51 033 000 kr. vid utgången av budgetåret

1960/61. För innevarande budgetår har anvisats 45 033 000 kr. Vid

ingången av detta budgetår disponibla medel å anslaget uppgick sålunda

till (51 033 000 4- 45 033 000) 96 066 000 kr. Medelsförbrukningen under

samma budgetår har beräknats till 63 162 000 kr., inklusive utrednings- och

projekteringsmedel, varför reservationen vid budgetårets utgång kan be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 är 1962

räknas till (96 066 000 — 63 162 000) 32 904 000 kr. För budgetåret 1962/63

har medelsförbrukningen beräknats till 75 211 000 kr. Den erforderliga

medelsanvisningen å ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår

utgör sålunda (75 211 000 — 32 904 000) 42 307 000 kr.

Mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län

Med bifall till i prop. nr 93 framlagt förslag bemyndigade 1960 års riksdag

Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Stockholms läns landsting angående

uppförande i Upplands Väsby av en gemensam sjukhusanläggning för

ett mentalsjukhus och ett lasarett ävensom angående grunderna för fördelning

mellan Kronan och landstinget av kostnaderna för anläggningens

uppförande, utrustning och drift m. m. Genom beslut den 27 januari 1961

uppdrog sedermera Kungl. Maj :t — med förmälan att Kungl. Maj .t med

hänsyn till vad i ärendet framkommit rörande befarade bullerstörningar

från Arlanda flygplats funnit sig icke kunna godkänna avtal om uppförande

av ifrågavarande mentalsjukhus — åt delegationen att i samråd med

Stockholms läns landsting snarast möjligt undersöka förutsättningarna

för samt — därest undersökningen gåve anledning därtill — upprätta

och till Kungl. Maj :t inkomma med byggnadsprogram för dels uppförande

av en vårdenhet om 200 å 300 platser i anslutning till landstingets

centrallasarett i Danderyd, dels ock uppförande av ett kombinerat mentalsjukhus

och lasarett i den södra delen av Stockholms län.

Delegationens utredningsarbete har samordnats med en gemensam planering

av sjukvårdens framtida organisation i Stockholms stad och län,

som på initiativ av länets landsting utförts under innevarande år i samarbete

mellan representanter för staden och länet såsom särskilt utsedda

sjukvårdsförhandlingsdelegerade. I första avsnittet av denna samplanering

har utarbetats en principplan för sjukvårdsväsendet inom Stor-Stockholm,

avseende samtliga vårdformer och innefattande beräkningar av

vårdplatsbehovet inom olika vårdgrenar samt principerna för sjukhusens

förläggning och lokalisering. Såvitt detta utredningsarbete berört länets

vårdorganisation för de i egentlig mening mentalt sjuka har fortlöpande

samråd skett mellan delegationen och landstinget. De delar av en för Storstockholm

upprättad sjukhusplan, som berör länets sjukvårdsfråga, har

sedermera godkänts vid landstingets möte innevarande år.

Enligt tillgängliga prognoser för befolkningsutvecklingen inom Stockholms

stad och län beräknas länets folkmängd, som f. n. uppgår till i runt

tal 450 000, år 1970 utgöra omkring 645 000 och år 1990 ungefär 925 000.

Hur en så stark befolkningsexpansion kan väntas inverka på det erforderliga

antalet vårdplatser vid mentalsjukhus är givetvis ytterst svårt att bedöma.

Bl. a. är befolkningens ålderssammansättning och variationer i

denna av stor betydelse. Samplaneringsutredningen har ansett platsbehovet

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

böra beräknas för det klientel, som behöver vårdas å enheter i anslutning

till ett väl utbyggt kroppssjukhus utan avseende vid klientelets uppdelning

i dels de i egentlig mening psykiskt sjuka och dels de patienter, som

vanligen vårdas på psykiatriska avdelningar vid lasarett. Utredningen har

därvid funnit sig kunna utgå från något lägre behovsnormer än vad man

tidigare vågat förutsätta och räknat med ett genomsnittligt platsbehov, motsvarande

3,1 promille av befolkningen. I enlighet härmed har länets behov

av platser vid dels mentalsjukhus för såväl vuxna som barn och ungdom

och dels psykiatriska lasarettsavdelningar beräknats till 2 000 år 1970 och

till 2 865 år 1990. Därtill har ansetts komma behovet av sådana platser för

långtidsvård, som kan anordnas fristående från centralsjukhusen, i sjukhem

och liknande. Detta platsbehov har för länet uppskattats till 1,5 promille.

Mentalsjukvårdsdelegationen har vid sina undersökningar av vårdplatsbehovet

i riket för ifrågavarande vårdformer kommit fram till att det

genomsnittliga behovet för landets befolkning utanför storstäderna i regel

kan beräknas motsvara 4 promille av invånarantalet i fråga om vård vid

mentalsjukhus och 0,4 promille vid vård vid psykiatrisk lasarettsavdelning.

Antalet vid statliga mentalsjukhus inneliggande patienter med hemortsrätt

inom Stockholms län uppgick emellertid den 1 juli 1960 till ett

antal, som motsvarade 2,71 promille av befolkningen. Därvid har hänsyn

icke tagits till vårdbehovet bland mentalt sjuka barn och ungdomar. Mot

bakgrunden härav och då ett visst latent vårdbehov får anses föreligga inom

Stockholms län — bl. a. som följd av att länet saknar eget mentalsjukhus_

har byggnads- och utrustningsdelegationen funnit den av landstinget tilllämpade

platsbehovsnormen — 3,1 promille för både de egentligt mentalt

sjuka och det psykiatriska lasarettsklientelet — i varje fall icke vara för

högt beräknad. I avbidan på erfarenheter av den framtida platsbehovsutvecklingen

bör denna norm kunna godtagas som underlag för en principiell

planläggning av vårdorganisationen i länet för berörda patientgrupper.

För att ernå samordning mellan kroppssjukvården och mentalsjukvården

har eftersträvats att åstadkomma spridning av vårdresurserna på flera

mindre enheter i direkt anslutning till lasarett. I enlighet härmed har i

samråd med delegationen en organisationsplan utarbetats, som i en första

utbyggnadsetapp fram till början av 1970-talet skulle ge sammanlagt omkring

1 220 platser för vård av de egentligt mentalsjuka. Då behovet av

platser av denna typ för år 1970 enligt ovan återgivna beräkningsgrunder

(2,71 o/oo av 645 000 inv.) kan uppskattas till ungefär 1 750, kommer att

återstå omkring 500 platser. För att tillgodose kravet på ett väl differentierat

patientmaterial för forskning och undervisning vid Ulleråkers sjukhus

har 300—350 vårdplatser ansetts böra tillföras detta sjukhus utöver

de för Uppsala läns behov erforderliga platserna. Planerna för sjukhusets

upprustning förutsätter, att en häremot svarande del av Stockholms län

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

hänföres till sjukhusets upptagningsområde. Det återstående platsbehovet

skulle sålunda vid 1970-talets ingång uppgå till ungefär 200 platser och

förutsattes bli tillgodosett under den fortsatta utbyggnaden av länets vårdorganisation.

De vårdenheter, som under ifrågavarande tidsperiod sålunda behöver tillskapas

för att fortlöpande kunna i huvudsak tillgodose vårdplatsbehovet

med hänsyn till den beräknade befolkningsökningen inom länet, utgöres av

dels ett mentalsjukhus om 360 vårdplatser i anslutning till centrallasarettet

i Danderyd, dels ett sjukhus om 320 platser i anslutning till lasarettet i

Norrtälje, dels ock ett sjukhus om 540 platser i anslutning till ett nytt lasarett

för södra länsdelen, förlagt till Huddinge kommun. Därutöver innebär

planen för ifrågavarande utbyggnadsetapp, att psykiatriska kliniker inrättas

vid lasaretten i Nacka och Södertälje med vardera 40 platser, varjämte

planen upptager en andel för landstinget om ungefär 60 platser vid Karolinska

sjukhusets psykiatriska klinik.

Gjorda undersökningar har visat, att vissa förutsättningar finnes att

uppföra ett mentalsjukhus i anslutning till centrallasarettet i Danderyd.

Sjukhuset kan direkt anslutas till den byggnad, som inrymmer lasarettets

psykiatriska klinik. Härigenom kan verksamheten vid sjukhuset och kliniken

samordnas i en gemensamt fungerande vårdenhet med gemensamt

medicinskt centrum och gemensamma anordningar för arbets- och sysselsättningsterapi

m. m. Lasarettskliniken omfattar 108 vårdplatser. Med hänsyn

härtill och till kraven på lämplig differentiering av klientelet vid mentalsjukhuset

samt dess indelning i två — framdeles eventuellt tre — överläkaravdelningar,

bör sjukhuset dimensioneras för 360 inneliggande patienter.

Vid sjukhusanläggningen skulle alltså finnas sammanlagt ungefär 470 platser

för psykiatriska vårduppgifter.

1 landstingets generalplan för centrallasarettets upprustning ingår bl. a.

ombyggnad och utökning av lasarettets centralkök, nybyggnad för personalrestaurant

med tillhörande lokaler samt modernisering och utbyggnad

av panncentralen. Dessa enheter planeras bli dimensionerade för att tillgodose

även mentalsjukhusets behov.

För mentalsjukhuset erforderligt bebyggelseområde kan erhållas genom

att dels utnyttja en del av lasarettets område och dels taga i anspråk ett

omedelbart söder därom beläget, staten tillhörigt markområde, som förvaltas

av domänstyrelsen. Enligt vad delegationen inhämtat från styrelsen

torde hinder icke föreligga mot att erforderligt tomtområde upplåtes för

sjukhuset.

I gällande regionplan för Stockholmstrakten har emellertid över ifrågavarande

markområden söder om lasarettet upptagits en framtida fyrfilig

vägförbindelse av motorvägskaraktär mellan Norrtäljevägen vid Mörby

och Uppsalavägen vid Järva krog. Då vägförbindelsens anläggning enligt i

planen förutsatt sträckning, såväl ur utrymmessynpunkt som med hänsyn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

till bullerstörningar, skulle omöjliggöra mentalsjukhusets förläggning i

anslutning till lasarettet, har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vägförvaltningen i Stockholms län, regionplanekontoret samt landstinget

en undersökning företagits om dels möjligheterna till en förskjutning

söderut av vägförbindelsen Mörby—Järva krog, dels ock förutsättningar för

en alternativ sträckning för en förbindelse mellan Norrtälje- och Uppsalavägarna

i ett läge längre norrut. Undersökningarna har visat, att för mentalsjukhuset

erforderligt bebyggelseområde icke kan friläggas genom en förskjutning

söderut av den planerade förbindelseleden och att ur bullerstörningssynpunkt

tillfredsställande förhållanden för sjukhuset icke därigenom

kan ernås. Med anledning härav har delegationen hos nämnden för Stockholmstraktens

regionplaneförbund hemställt, att nämnden ville ombesörja

erforderlig ändring i berörda del av regionplanen eller vidtaga annan åtgärd

till undanröjande av det hinder för mentalsjukhusets tillkomst, som den

i planen redovisade vägförbindelsen utgör. Vid delegationens fortsatta överläggningar

i frågan med regionplanekontoret har från dess sida förklarats,

att en ändring av eller avvikelse från planen på denna punkt torde kunna

tillstyrkas under förutsättning bl. a. att en förbindelseled mellan de båda

huvudvägarna kan åstadkommas i ett nordligare läge. Ett senare framfört

förslag om en sådan alternativ vägsträckning är f. n. föremål för en preliminär

trafik- och byggnadsteknisk undersökning genom kontorets försorg.

Kostnaderna för mentalsjukhusets uppförande torde översiktligt kunna

uppskattas till i runt tal 18 000 000 kr. samt för sjukhusets inredning och

utrustning till ungefär 1 500 000 kr. Uppförandet av sjukhuset, som torde

kräva en tid av inemot tre år, synes kunna påbörjas under år 1964.

Av länets behov om sammanlagt ungefär 1 750 vårdplatser vid mentalsjukhus

beräknas omkring 1 050 erfordras för länets norra del (kommunerna

norr om Mälaren). För att tillgodose detta behov erfordras utöver förut

angivna 360 nya platser vid Danderyds lasarett och 300—350 platser vid

Ulleråkers sjukhus ytterligare omkring 300 platser. Möjligheter att till

ett kroppssjukhus ansluta en mentalvårdsenhet av denna storleksordning

har befunnits föreligga i Norrtälje. För en lokalisering till denna ort talar

även önskemålen om en geografisk spridning av vårdenheterna liksom att

en jämförelsevis hög psykisk morbiditet enligt gjorda undersökningar visat

sig föreligga i denna del av länet.

Det i Norrtälje befintliga lasarettet har 240 platser, fördelade på medicinsk

klinik jämte avdelning för långvarigt sjuka och kirurgisk klinik

jämte obstetrisk avdelning. Lasarettet har också röntgenavdelning. Mentalsjukhuset

kan förläggas omedelbart nordväst om lasarettet, där staden

förklarat sig kunna ställa erforderligt markområde till förfogande. Vidtagna

markundersökningar inom det tillämnade byggnadsområdet har visat mindre

goda grundförhållanden. Det har likväl bedömts vara ekonomiskt försvarbart

att förlägga sjukhuset till denna plats.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Med hänsyn till klientelets differentiering bör mentalsjukhuset lämpligen

omfatta 320 vårdplatser. I somatiskt avseende förutsättes sjukhuset repliera

på lasarettet. För bl. a. centralkök, personalmatsalar och panncentral torde

för lasarettet och mentalsjukhuset gemensamma nybyggnader erfordras.

Byggnadskostnaderna för den nya anläggningen kan överslagsmässigt

uppskattas till i runt tal 15 000 000 kr. samt kostnaderna för inredning och

utrustning till omkring 1 400 000 kr. Anläggningens uppförande,^ för vilket

byggnadstiden bör beräknas till omkring två och ett halvt år, torde

kunna påbörjas under år 1964.

Principplanen för sjukvårdsbehovets tillgodoseende i länet upptager bl. a.

två nya lasarett inom den södra länsdelen. Med hänsyn bl. a. till önskemålen

om anslutning av den slutna mentalsjukvården till kroppssjukhus forutsättes,

att dessa lasarett med därtill knutna mentalsjukvårdsenheter placeras

i sydvästra resp. sydöstra delen av länet. Befolkningens tillväxt och

behovet av platser för mentalsjukvården anses motivera, att i första hand

det sydvästra länssjukhuset kommer till stånd och förverkligas snarast

möjligt. Kroppssjukhuset beräknas få 900—1 000 vårdplatser vid avdelningar

för de allmänna grunddisciplinerna och olika specialiteter. En härtill

ansluten mentalvårdsenhet bör med hänsyn till det beräknade befolkningsunderlaget

och enhetens inre organisation lämpligen omfatta 540 vårdplatser.

_För det sydöstra länssjukhuset, som avses komma till stånd under

den senare utbyggnadsperioden, redovisar landstingets sjukvårdsplan samma

antal mentalvårdsplatser.

Den för Stockholms stad och län sålunda godtagna gemensamma sjukvårdsplanen,

vilken byggnads- och utrustningsdelegationen alltså bitrader

i vad avser länets mentalsjukvård, har utarbetats med sikte på en indelning

i upptagningsområden för olika sjukhus, som med hänsyn till länets

framtida befolkningsgeografiska struktur kan ge underlag för sjukhusens

lämpliga storlek och sammansättning. Valet av förläggnmgsort för resp.

sjukhus får därefter ske med beaktande av kommunikationsmöjligheterna

— framför allt med tanke på den öppna vården — bostadsmöjligheter

för personalen samt andra förhållanden, som kan underlätta personalrekryteringen

såsom närhet till samhälleliga inrättningar och serviceorgan

in. in. Konkurrensen om arbetskraften inom stor-Stockholmsområdet gör,

att personalsynpunkterna måste tillmätas stor betydelse. Från dessa utgångspunkter

har förutsättningarna för att inom den sodra länsdelen

lösa lokaliseringsfrågan för det sydvästra sjukhuset undersökts. En förläggning

av sjukhuset till eu plats inom Huddinge kommun har däivid

befunnits vara den lösning, som mest ändamålsenligt kan tillgodose lokaliseringskraven

såväl med hänsyn till sjukhusets läge inom dess lillämnade

upptagningsområde som från de angivna personalsynpunkterna. Kommunen

har anvisat ett markområde om 60—70 ha söder om Flemingsbergs

gård, vilket vid besiktning av representanter för landstinget och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

delegationen bedömts lämpligt för ändamålet. En närmare markundersökning

inom området har ännu icke avslutats.

Särskild undersökning har företagits beträffande områdets lämplighet

ur bullerstörningssynpunkt med hänsyn till den relativt närbelägna Södertörns

flygflottilj. Därvid har bl. a. anlitats expertis, som stått till 1956 års

flygbullerutrednings förfogande. Ledamoten i utredningen professor Hans

Ronge har i avgivet utlåtande förklarat, att han efter studium av tillgängliga

data över bullerutbredning och startfrekvens från flygplatsen icke

finner några betänkligheter mot sjukhusets placering på det föreslagna

området. Medicinalstyrelsen, som tagit del av det sålunda föreliggande

undersökningsmaterialet, har i inhämtat yttrande den 29 december 1961

anfört följande beträffande sjukvårdsinrättningens placering ur bullersynpunkt.

Medicinalstyrelsen känner tvekan inför uppförandet av ett nytt mentalsjukhus

på det föreslagna området i Tullinge, vilket utsättes för flygbullerstörningar

från den till orten förlagda flygflottiljen (F 18). Detta ställningstagande

foranledes av hänsyn till icke endast den nu aktuella flygverksamheten

därstädes utan särskilt till en eventuellt ökad flygverksamhet i framtiden.

Vidare bor beaktas möjligheten av nya flygplanstyper med ökat flygbuller

ur såval kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Medicinalstyrelsen finner

det angeläget, att innan frågan om förläggningen av ifrågavarande

mentalsjukhus avgöres, möjligheten att placera detsamma annorstädes

inom sjukvårdsområdet utredes. Föreligger icke någon möjlighet därtill

och talar synnerligen starka skäl för föreslagen placering vill medicinalstyrelsen

icke motsätta sig förslaget.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen sålunda anfört har delegationen

upptagit frågan om sjukhusets förläggning till förnyade överväganden

med landstingets representanter. Med understrykande av de ovan anförda

lokaliseringssynpunkterna har därvid från landstingets sida framhållits, att

det anvisade området i Huddinge kommun utan tvivel är den mest lämpade

platsen för det planerade kroppssjukhuset. Något godtagbart alternativ

härtill har överhuvudtaget visat sig icke finnas inom ifrågavarande del

av länet. Av undersökningsmaterialet om befarade bullerstörningar över

förläggningsplatsen samt professor Ronges yttrande synes det landstinget

dessutom framgå, att hela sjuhusanläggningen kommer att ligga utanför

gränsen för sådana flygbullerstörningar, som enligt av bullerutredningen

förordade principer kan tänkas ha en menlig inverkan på lasarettets eller

mentalsjukhusets patienter. På grund härav har landstinget förklarat sig

icke ha anledning frånträda sitt beslut om sjukhusets förläggning.

For egen del vill delegationen framhålla, att den anser det ur sjukvårdsmassiga

synpunkter vara en angelägenhet av största vikt, att man tillvaratar

de möjligheter att ernå en fullständig samordning mellan enheter för

kropps- resp. mentalsjukvård, som i förevarande fall ställes i utsikt och

som också utgjorde det godtagna huvudmotivet för det planerade kombi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nerade kropps- och mentalsjukhuset i Upplands Väsby. Vad beträffar den

ifrågasatta förläggningen av det nu aktuella mentalsjukhuset skiljer sig

förhållandena ur bullerstörningssynpunkt betydligt från dem vid Upplands

Väsby-sjukhuset. Såvitt kan utläsas av tillgängliga uppgifter om utvecklingen

på längre sikt av flygbullret från Södertörns flygflottilj torde de

störningar, för vilka sjukhuset kan väntas bli utsatt, komma att ligga

icke oväsentligt under de bullernivåer, som vid bedömningen av förhållandena

vid Upplands Väsby-sjukhuset ansågs vara tolerabla. Medan sålunda

flygbullerutredningen beräknade bullernivån utanför anläggningen i

Upplands Väsby till mellan 75 och 80 dB—A — vilket bedömes utgöra

gränsen till vad som kan anses acceptabelt — torde störningarna utanför

sjukhusanläggningen i Huddinge kunna förutsättas komma att ligga vid

en nivå av högst 60—65 dB—A. Beräkningar av den framtida flygningsfrekvensen

utvisar vidare, att förekommande störningar kvantitativt sett i

detta fall kan väntas bli av jämförelsevis ringa omfattning. Störningsriskerna

med tanke på en eventuellt större frekvens och befarade framtida

flygplanstyper med ökat buller bör dessutom bedömas med hänsyn till att

det här är fråga om ett militärt flygfält och att flygverksamheten därför

får förutsättas kunna lättare anpassas efter omgivningens krav —• i vart fall

under fredstid — än vad som kan tänkas vara möjligt vid en storflygplats

för trafikflyg.

Av utslagsgivande betydelse vid avgörandet av lokaliseringsfrågan anser

delegationen emellertid vara dess bedömning från sjukvårdsplaneringssynpunkt.

Vid överläggningarna med landstinget i denna del har framkommit

att någon möjlighet att förlägga det planerade sjukhuset till annan

plats inom dess vårdområde icke föreligger. De åberopade lokaliseringssynpunkterna

bör enligt delegationens mening anses helt tillämpliga

ifråga om såväl mentalsjukhuset som kroppssjukhuset. Dessa synpunkter

jämte de stora fördelarna ur vårdsynpunkt av ett kombinerat mental- och

kroppssj ukhus synes också delegationen innefatta sådana särskilda skäl,

inför vilka medicinalstyrelsen förklarat sig icke vilja motsätta sig den

föreslagna placeringen. Denna bedömning har även styrelsen vid fortsatt

samråd i ärendet med delegationen ansett sig kunna biträda. Vid dessa

förhållanden bör hinder från bullerstörningssynpunkt icke anses möta mot

alt ett mentalsjukhus direkt anslutes till det av landstinget beslutade nya

kroppssj ukhuset i Huddinge.

Under förutsättning att överenskommelse om förvärv av erforderligt

markområde kan träffas med kommunen förordar sålunda delegationen,

att ett mentalsjukhus om 540 vårdplatser, kombinerat med ett nytt lasarett

av planerad storleksordning, uppföres för södra länsdelens behov och förlägges

till Flemingsbergsoinrådet i Huddinge kommun. Enligt nu gällande

prisläge torde byggnadskostnaden för mentalsjukhusets del i anläggningen

kunna överslagsinässigt uppskattas till 30 000 000 kr. samt kostnaderna för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

sjukhusets inredning och utrustning till 2 500 000 kr. Såvitt nu kan bedömas

torde projekteringsarbetet för hela sjukhusanläggningen kräva en tid av

minst tre år och uppförandet av anläggningen sex å sju år.

I fråga om villkoren för det samarbete mellan staten och landstingskommunen,

som den här förordade samordningen mellan mental- och kroppssjukvården

i länet förutsätter, har delegationen och landstinget utgått ifrån

att överenskommelse träffas enligt de riktlinjer, som uppdrogs i det av

statsmakterna i princip godtagna avtalet angående en gemensam sjukhusanläggning

i Upplands Väsby. — Även ett i prop. 1961: 197 framlagt förslag

om överlåtande av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro till Örebro läns

landsting bygger i tillämpliga delar på dessa riktlinjer. — Såsom förutsattes

i Upplands Väsby-avtalet kommer sålunda Stockholms läns landsting

att stå som byggherre för och ägare till de nya mentalsjukhusen. Statens

andel i kostnaderna för sjukhusens uppförande samt inredning och utrustning

finansieras i form av lån till landstinget. Landstinget förbinder sig att

vid sjukhusen i princip vårda sådana psykiskt sjuka, som mottages på

statens mentalsjukhus, och att driftsmässigt tillämpa lägst den vårdstandard,

som gäller vid motsvarande statliga sjukhus. Kostnaderna för driften

ersättes med belopp, som motsvarar driftkostnaderna vid de senast uppförda

statliga mentalsjukhusen. Det torde få ankomma på delegationen att senare

framlägga förslag till avtal med landstinget om villkoren för sjukhusets

uppförande, inredning och utrustning samt drift in. m.

Det har befunnits mest ändamålsenligt, att programmeringsarbetet för

de nya mentalsjukhusen omhänderhas av delegationen och att landstinget

svarar för den fortsatta projekteringen av hela sjukhusanläggningarna.

Projekteringen av samtliga anläggningar avses att bedrivas under fortlöpande

samråd mellan landstinget och delegationen. För detta ändamål har

en gemensam expertgrupp tillsatts. Programutredning pågår för samtliga

projekt.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi

Vid 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) beslöts, att vid Ulleråkers

sjukhus skulle uppföras byggnader för centralkök och matsal samt rörelseterapi

m. m. för en beräknad kostnad av sammanlagt 2 670 000 kr. För

ändamålet anvisades 1 300 000 kr.

En av organisationsförändringar inom sjukhuset föranledd utökning av

lokalbehovet gjorde sedermera en överarbetning av förslaget nödvändig.

Det sålunda bearbetade förslaget, för vilket kostnaderna uppskattats till

3 000 000 kr. (3 350 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961), godkändes av

1960 års riksdag (prop. nr 93; rskr. 208), varvid ytterligare 1 200 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962 17

anvisades. Sammanlagt har sålunda (1 300 000 + 1 200 000) 2 500 000 kr.

anvisats.

Sedan bygghandlingarna nu färdigställts kan kostnaderna beräknas till

4 600 000 kr. Differensen mellan föreliggande kostnadsberäkning och den

tidigare kostnadsuppskattningen uppgår vid i stort sett oförändrad byggnadsvolym

sålunda i nuvarande prisläge till (4 600 000 3 350 000)

1 250 000 kr. Beträffande anledningen härtill har byggnadsstyrelsen bl. a.

uppgivit, att den ursprungliga uppskattningen av kostnaderna grundade sig

på en volymberäkning, medan den senast verkställda kostnadsberäkningen

baserats på uträknade massor på grundval av färdiga bygghandlingar. Det

må nämnas, att styrelsen numera helt övergått till sistnämnda förfaringssätt

vid kostnadsberäkningar. Styrelsen har därjämte framhållit, att den

allmänna standarden för ifrågavarande byggnad icke är högre än vad man

numera bör kräva för anläggningar av denna typ. Sålunda har en jämförelse

mellan här ifrågavarande byggnadsobjekt och en vid akademiska sjukhuset

i Uppsala under uppförande varande byggnad för centralkök och personalrestaurang

visat god överensstämmelse beträffande såväl standarden

som kostnaderna. Styrelsen åberopar vidare, att de driftsmässiga kraven på

sanitära anordningar inom köksbyggnaden, såsom t. ex. golvbrunnar av

rostfritt material samt andra anordningar till förebyggande av framtida

höga underhållskostnader, ökat under de senaste åren. Även behovet av ventilation

och kylda utrymmen har ökat betydligt.

Vid bearbetningen av det ursprungliga förslaget har delegationen dessutom

ansett det fördelaktigt att helt utgräva källarvåningen dels för att där

förlägga den högspänningsanläggning, som förutom denna byggnad, även

skall betjäna andra byggnader, exempelvis medicinskt centrum, dels för att

i dessa utrymmen i framtiden kunna anordna ifrågasatt tvättbytesförråd.

Också takhöjden har ökats såväl i källarvåningen för rör- och trumdragningar

som i kökshallen. Dessa förändringar i byggnadens utformning har

i någon mån bidragit till kostnadsökningen.

Vid bifall till det sålunda omarbetade förslaget torde arbetena kunna påbörjas

våren 1962 och vara slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas

en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 2 500 000 kr.

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning, etapp I,

samt vissa vårdavdelningar, MK 75

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1960 års riksdag

(prop. nr 93; rskr. 208) anvisa 150 000 kr. för närmare bearbetning av en

i propositionen redovisad principplan för sjukhusets upprustning, innebärande

bl. a. projektering av ett nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning

och vissa vårdavdelningar vid sjukhuset.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Vid 1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) beslöts därefter, att vid

sjukhuset skulle uppföras nytt medicinskt centrum, lokaler för forskningsavdelning

och en vårdenhet om sex avdelningar med sammanlagt cirka 180

vårdplatser, inrymda i en gemensam byggnad. Kostnaderna beräknades till

sammanlagt 12 070 000 kr., varav för själva byggnaden 11 120 000 kr. samt

för byggnadens anslutning till beiintligt kulvertsystem och anordnande av

kulvertförbindelse med köksbyggnaden jämte yttre ledningar och planeringsarbeten

samt yttre arbeten i övrigt 950 000 kr. Kostnaderna för en

första byggnadsetapp, omfattande hela forskningsavdelningen, de sex vårdavdelningarna,

sjukhusets samtliga diagnostik- och behandlingsavdelningar

lokaler för öppen vård samt angivna kulvertanslutningar och yttre arbeten

uppskattades till 10 450 000 kr.

Genom beslut den 16 juni 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen

att, med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i

sistnämnda proposition, verkställa projektering avseende förevarande byggnadsobjekt.

Efter förslag i prop. 1959: 79 har vid Uppsala universitet inrättats en

professur i psykiatri, förenad med överläkartjänst vid Ulleråkers sjukhus.

Professuren har sedermera besatts med ordinarie innehavare. Vidare skall

fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en laboratorsbefattning, avsedd att knytas

till forskningslaboratoriet vid Ulleråkers sjukhus. Medicinska fakulteten

har i ett av kanslern för rikets universitet och mentalsjukvårdsberedningen

biträtt förslag förordat, att ämnesområdet för laboraturen inriktas

på den neurofysiologiska grundforskningen.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med vederbörande

professor och andra representanter för den medicinska fakulteten

och sjukhusledningen. Därvid har planeringen även tagit sikte på det föreslagna

ämnesområdet för laboratorstjänsten, vilket inneburit en viss omarbetning

av projektet.

Under detaljplaneringen har det befunnits lämpligt, att sammanföra

nyssnämnda kulvert-, lednings- och planeringsarbeten samt yttre arbeten

i övrigt med vissa andra mera omfattande yttre arbeten vid sjukhuset till

ett särskilt byggnadsobjekt. En redogörelse för dessa arbeten lämnas i det

följande. Den uppskattade byggnadskostnaden för nu förevarande anläggning

skall följaktligen reduceras till (10 450 000 — 950 000) 9 500 000 kr.,

vilket belopp enligt prisläget den 1 juli 1961 motsvarar 9 800 000 kr.

Enligt den av byggnadsstyrelsen numera företagna detaljberäkningen

av kostnaderna för anläggningen uppgår dessa till totalt 14 500 000

kr., varav för byggnadsarbeten 9 055 000 kr., värme-, vatten- och sanitetsinstallationer

2 140 000 kr., elektriska installationer 1 400 000 kr.

samt för projektering och centraladministration 1 605 000 kr. Med

hänsyn till byggnadsföretagets omfattning bör emellertid det för anläggningen

erforderliga byggnadsanslaget enligt delegationens mening

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

kunna jämkas till 14 000 000 kr. I jämförelse med den uppskattade kostnaden

innebär detta en ökning med (14 000 000 — 9 800 000) 4 200 000 kr.

Härtill kommer ett av byggnadsstyrelsen till omkring 300 000 kr. uppskattat

belopp, avseende vissa inredningsdetaljer för främst forskningens och

undervisningens behov, för vilka medel enligt styrelsens föreskrifter skall

inräknas i det erforderliga inrednings- och utrustningsanslaget för anläggningen.

Då dessa detaljer lämpligen bör utföras i samband med anläggningens

uppförande, bör för ändamålet erforderliga medel disponeras av

den byggande myndigheten.

Kostnadsökningen är föranledd av dels att den fortsatta detaljplaneringen

medfört volymökning av anläggningen, dels att kostnaderna för den laboratoriemässiga

utrustningen blivit högre än vad tidigare kunde beräknas.

Delegationen anför härom följande.

Såsom återgivits i prop. 1961:66 har medicinska fakulteten i Uppsala

framfört vissa anmärkningar mot det då redovisade förslaget till lokalprogram

och påyrkat en genomgripande nyplanering av den psykiatriska forsknings-

och undervisningsavdelningen. I byggnaden inrymda vårdavdelningar

för 30 patienter var enligt fakultetens mening alltför stora och tungarbetade.

De ansågs ej heller vara planerade med tanke på undervisningens behov;

bl. a. saknades rum för kandidater, undervisningsrum och läkarexpedition

i varje avdelning. Delegationen förutskickade, att möjligheter kunde föreligga

att beakta dessa anmärkningar vid den fortsatta projekteringen av

anläggningen inom ramen för det redovisade lokalprogrammet. Vid den

fortsatta bearbetning av förslaget har det emellertid visat sig icke vara möjligt

att tillgodose dessa och vissa senare framförda utrymmeskrav utan en

ökning av de förut angivna lokalytorna. Den fortsatta detaljbearbetning

av lokalprogrammet, som varit erforderlig sedan klarhet vunnits om de

ämnesområden, åt vilka den till sjukhuset knutna forskningsverksamheten

kommer att ägna sig, har medfört en ökning även av lokalerna för forskning

och undervisning. De i samband härmed framförda önskemålen har

dock efter ingående överläggningar kunnat reduceras med omkring en

tredjedel av utöver det tidigare redovisade programmet begärda utrymmen.

Sålunda vidtagna justeringar av lokalprogrammet jämte detaljbearbetningen

av de tidigare föreliggande skissritningarna och utarbetande av huvudhandlingar

har medfört en volymökning av anläggningen om totalt

cirka 6 400 m3, motsvarande ungefär en åttondel av hela anläggningens

kubikinnehåll. De till denna ökning hänförliga kostnaderna uppgår till

omkring 2 000 000 kr. Volymökningen fördelar sig i huvudsak enligt följande.

För att bereda erforderligt utrymme i vårdavdelningarna för undervisningsrum,

kandidatrum och läkarexpeditioner har inom ramen för det ändrade

byggnadsprogrammet antalet platser inom varje avdelning reducerats

från 30 till 26. Utökningen av bilokalerna har emellertid medfört ökade krav

på kommunikationsutrymmen inom avdelningarna. Det har vidare varit

nödvändigt att öka byggnadsvolymen för de i höghusdelens takvåning inrymda

terapilokalerna in. in. ävensom för huvuddelen av sjukhusets medicinska

centrum. Därjämte har det i samband med den tekniska bearbetningen

av ventilationssystemets utformning visat sig erfordras ökade utrym
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

men för ventilationsanordningarna. Sålunda erforderliga volymökningar

inom anläggningens höghusdel uppgår till omkring 4 000 in3.

De till forskning och undervisning hänförliga lokalerna är till största delen

inrymda i anläggningens låghusdel. Här framförda krav på ökade utrymmen

för laboratorier och verkstäder med anledning av bl. a. den förordade

forskningsinriktningen har kunnat tillgodoses genom att förut delvis

oinredda eller för förråd avsedda utrymmen inom byggnadsdelens källarvåning

kunnat tagas i anspråk för ändamålet. Detta har emellertid föranlett

en ökning av våningens takhöjd. Medicinska fakulteten har vidare ansett

det synnerligen angeläget, att den till en senare byggnadsetapp förut

hänlörda nja föreläsningssalen kommer till utförande redan i det första

skedet av anläggningens uppförande. Delegationen har funnit sig böra

tillmötesgå detta krav. Av nu berörda åtgärder föranledd ökning av byggnadsvoljunen

utgör omkring 2 400 m.3

Vad angår återstående skillnad mellan den förut uppskattade och nu beräknade

kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag — (4 200 000 —

2 000 000) drygt 2 000 000 kr. — får denna huvudsakligen anses hänförJig

till sådana kostnadsökningar, som en ändring av kraven på den laboratorsmässiga

utrustningen av främst lokalerna för undervisningens och den

tillämnade forskningens behov medfört och som delegationen ansett sig böra

beakta. En precisering av dessa krav har kunnat ske först sedan forskningens

ämnesinriktning blivit bestämd. Denna var icke känd vid tiden för kostnadsuppskattningen,

varför tillräckligt underlag för en riktig kostnadsberäkning

av laboralorieulrustningen då icke förelåg. Sedan klarhet senare

vunnits om forskningens ämnesområden — först under sommaren 1961 —- har detaljarbetet med projekteringen av de olika vetenskapliga institutionernas

lokaler också i denna del bedrivits i nära samråd med företrädare

för fakulteten och de olika ämnesområdena. Även i detta sammanhang har

väsentliga nedskärningar skett i de framförda kraven. Det hör här också

nämnas, att två av vårdavdelningarna inom anläggningen vid bearbetningen

av lokalprogrammet omdisponerats för vård av somatiskt sjuka patienter,

vilket medfört vissa kostnadsökningar i fråga om den byggnadstekniska

utrustningen.

Den redovisade totalkostnaden för den föreslagna nya anläggningen motsvarar

en volymkostnad av i genomsnitt 290 kr per in3. Såsom framgår av det

följande har kostnaderna för en vid S:t Lars’ sjukhus beslutad likvärdig

anläggning för medicinskt centrum och forskningsavdelning beräknats till

12 400 000 kr., vilket motsvarar en volymkostnad av i medeltal 240 kr. per

in3. Denna voljunkostnad understiger den för anläggningen vid Ulleråkers

sjukhus beräknade med ungefär 17 procent. Enligt vad byggnadsstyrelsen

uppgivit kan denna kostnadsskillnad anses hänförlig till den differens i de

allmänna bvggnadskostnaderna, som föreligger mellan de båda orterna. För

en bedömning av kostnadernas skälighet kan ytterligare anföras, att den

andel i den beräknade anläggningskostnaden vid Ulleråkers sjukhus, som

de för medicinskt centrum samt forskning och undervisning disponerade lokalerna

representerar, svarar mot en genomsnittlig volymkostnad av cirka

315 kr. per m3. Delta har delegationen bedömt vara en normal anläggningskostnad

för vetenskapliga institutioner av närmast jämförlig art.

Medicinska fakulteten i Uppsala har i princip tillstyrkt, att den nya anläggningen

uppföres i stort sett i enlighet med det nu föreliggande, bearbeta
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

de förslaget. Även direktionen för sjukhuset och medicinalstyrelsen har

förklarat sig godkänna detta förslag. Det må vidare nämnas, att företrädarna

för den medicinska expertisen framhållit, att några av de för forskningsavdelningen

avsedda lokalerna — frånsett möjligen föreläsningssalen

icke kan hänföras till en senare byggnadsetapp utan allvarligt men för möjligheterna

att inom en nära framtid anordna en enhetlig och rationellt upplagd

psykiatrisk forskning och undervisning vid sjukhuset. Därjämte har

uttryckligen förklarats, att de utökade lokalerna för forsknings- och undervisningsverksamheten

planerats med utgångspunkt från den basorganisation

av fast anställd personal, som statsmakterna beslutat i samband med

professurens och forskningsavdelningens inrättande.

Den första byggnadsetappen torde kunna påbörjas våren 1963 och slutföras

hösten 1965. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning

av 1 200 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Upprustning av vårdpaviljongerna M 11 och K14

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att en begränsad upprustning av vårdpaviljongerna

Mil och K 14 skulle företagas för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr.

samt anvisade 400 000 kr. för ändamålet. Arbetena, för vilka kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till 1 030 000 kr., torde taga en tid av

cirka tre år och kunna påbörjas vid årsskiftet 1961/62. I investeringsplanen

redovisas en för budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 650 000 kr.

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att vissa rationaliseringsarbeten skulle vidtagas

inom sjukhusets panncentral för en uppskattad kostnad av 710 000 kr. samt

anvisade för arbetenas påbörjande 350 000 kr.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 730 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och slutföras under budgetåret

1962/63. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp som beräknad

medelsförbrukning under innevarande och nästkommande budgetår.

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag belöt 1961 års riksdag

(prop. nr 66; rskr. 182), att vid sjukhuset skulle för en uppskattad kostnad

av 4 000 000 kr. uppföras en vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar

om 52 vårdplatser.

Genom beslut den 23 mars 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt delegationen

att i huvudsaklig överensstämmelse med av delegationen redovisat för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

slag men med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i

nämnda pioposilion utföra projektering in. m. för nämnda vårdenhet.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med bl. a. medicinska

fakulteten i Uppsala. Enligt verkställd kostnadsberäkning uppgår

kostnaden för uppförandet av anläggningen till 4 600 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1961. Arbetena torde kunna påbörjas hösten 1962 och slutföras

våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning

av 800 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Vissa gemensamma yttre arbeten

Vid redovisningen i prop. 1961: 66 av delegationens förslag om uppförande

vid Ulleråkers sjukhus av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning

samt vissa vårdavdelningar angavs bl. a., att i den uppskattade sammanlagda

kostnaden för anläggningen ingick ett belopp om 950 000 kr.

(motsvarande 980 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961) för vissa i samband

med byggnadsföretaget erforderliga yttre arbeten. Under den fortsatta

projekteringen har från rationella och ekonomiska synpunkter befunnits

mest ändamålsenligt att — på sätt förfarits beträffande motsvarande byggnadsföretag

vid S:t Lars’ sjukhus — till ett särskilt byggnadsobjekt sammanföra

dessa arbeten med de yttre arbeten av större omfattning, som dels behöver

vidtagas i samband med uppförandet av den till sjukhuset förlagda

vårdenheten för mentalt sjuka barn och ungdomar och dels sammanhänger

med genomförandet av den för sjukhuset beslutade upprustningsplanen.

Sålunda behövliga arbeten omfattar förutom de ursprungligen avsedda arbetena

— centrumanläggningens anslutning till befintligt kulvertsystem

och anordnande av kulvertförbindelse med köksbyggnaden jämte yttre ledningar

och planeringsarbeten för anläggningen in. m. — motsvarande anslutnings-

samt lednings- och planeringsarbeten för den nya vårdenheten för

barn och ungdom, innefattande alltså kulvertförbindelse för enheten med

sjukhusets medicinska centrum och centralkök. Vårdenhetens tillkomst nödvändiggör

också flyttning av nuvarande miniatyrgolfbana, bollplan och

tennisbana. En befintlig mindre infartsväg bör därjämte iordningställas och

framdragas till området för denna vårdenhet. I anslutning till uppförandet

av ifrågavarande anläggningar måste vidare, såsom tidigare angivits och

förutsättes i upprustningsplanen, huvudinfartsvägen till sjukhuset givas en

delvis ny sträckning och framdragas till centrumbyggnaderna, parkeringsplatser

iordningställas i anslutning till vägen, erforderliga gångvägar anläggas,

ytterbelysning anordnas, markområden intill uppförda nya byggnader

och i deras omgivningar slutligt färdigställas samt vissa planteringsarbeten

utföras.

Kostnaderna för här redovisade gemensamma yttre arbeten har beräknats

till sammanlagt 2 300 000 kr. Arbetena avses kunna påbörjas under

nästkommande budgetår och utföras i anslutning till de berörda nya anlägg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

ningarnas uppförande. Under budgetåret 1962/63 beräknas medelsförbrukningen

uppgå till 300 000 kr.

Delegationen anmäler vidare i detta sammanhang, att den nya centrumanläggningen

under den fortsatta projekteringen givits en sådan placering

att två äldre bostadshus, som tidigare ansetts behöva rivas i samband med

uppförandet av centrumanläggningen, kan kvarstå tills vidare i avbidan på

erfarenheter av deras bibehållande på nuvarande plats efter anläggningens

tillkomst.

Elektriska arbeten

Sjukhusets elkraftförsörjning sker via en enda friledningsservis för 3-fas

växelström om 20 000 V. Elkraften överföres till en friliggande mottagningsstation

vid panncentralen. Friledningsservisen utgår från Älvkarleby kraftverks

sekundärstation vid Husbyborg och är framdragen via lantbrukshögskolan,

Ultuna.

Då det nuvarande matningssystemet fungerar otillfredsställande med

relativt långvariga avbrott i tillförseln av elektrisk kraft, är det synnerligen

önskvärt att driftsäkrare matningsförhållanden tillskapas. Sålunda

bör den nuvarande servisen från Älvkarleby kraftverk dubbleras på sträckan

Ultuna—Ulleråker. Därigenom beräknas avbrottstiderna kunna nedbringas

med cirka 90 procent. Vidare kan tidsödande manuella omkopplingar undvikas

vid eventuella avbrott. Kostnaderna för dessa arbeten, inklusive vissa

erforderliga arbeten i mottagningsstationen, beräknas till 35 000 kr.

Den elektriska kraften till sjukhuset, som levereras med en spänning

av 20 000 V, nedtransformeras till 3 000 V i mottagningsstationen vid panncentralen.

I stationen finns f. n. två transformatorer om vardera 500 kVA.

Den nedtransformerade elkraften distribueras till ett flertal understationer

inom sjukhusområdet.

Totalbelastningen i sjukhusets nät uppgår till cirka 500 kW, d. v. s. omkring

600 kVA. Uttaget av elkraft torde dock komma att öka väsentligt i

samband med sjukhusets upprustning och utbyggnad. De två befintliga

transformatorerna beräknas framdeles behöva tagas i anspråk samtidigt för

tillgodoseende av sjukhusets elkraftsbehov. Ett eventuellt transformatorfel

skulle emellertid därvid medföra betydande driftinskränkningar. För att säkerställa

sjukhusets behov av reservkraft bör en reservtransformator om

600 kVA anskaffas. Kostnaderna för angivna arbeten har beräknats till

30 000 kr.

Sjukhusets panncentral matas f. n. med växelström 3 X 220 V från transformatorstationen.

I stationen finns en 3-fas transformator om 150 kVA,

3 000/230 V. Från stationen distribueras 3 X 220 V jämväl till vissa andra

byggnader (bostadshus B 45 och B 54, pumpstation Ängen och kolgård

E 58).

Planerade moderniseringsarbeten jämte övergång till oljeeldning i pann
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

centralen beräknas medföra en belastningsökning av cirka 120—130 kW.

Företagna undersökningar har visat, att det i samband med nyinstallationerna

är motiverat att lägga om befintliga installationer till 380/220 V och

att förstärka transformatorstationen genom anskaffande av nya transformatorer

för denna högre spänning. Erforderliga arbeten omfattar installation

av två transformatorer om 200 k VA, 3 000/400 V, och anordnande av ny

huvudfördelning för 380/220 V ävensom omläggning av befintliga installationer

för 3 X 220 V.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 40 000 kr. Arbetena avses att

utföras i anslutning till nyinstallationerna i panncentralen.

I sjukhusets pumphus finns f. n. en understation för 3 kV med en transformator

om 100 kVA, 400 V. Stationen matas från huvudställverk i panncentralen.

Förutom vattenverkets pumpar matar stationen vissa andra byggnader

(bostadshus B 25 och B 29, växthus E 9, reningsverk E 26c och norra

pumpstationen, garage E8 och stall, förråd m. m.). Inom pumphuset finns

två pumpar om 65 resp. 30 hk. Den mindre pumpen skall i samband med

utbyggnaden av vattenverksanläggningarna utbytas mot en ny pump om

65 hk. Vidare kommer belastningen på den befintliga, större pumpen att

öka. Båda pumparna måste därjämte, allteftersom vattenförbrukningen

ökar, tagas i drift samtidigt. Med hänsyn härtill samt till övriga normala

belastningsökningar inom området är det nödvändigt, att den befintliga

transformatorn utbytes mot en ny och att en helt ny fördelningscentral för

spänning om 380/220 V anordnas. Den nya transformatorn bör med hänsyn

till startspänningsfall utföras med minst 200 kVA märkeffekt. Kostnaden

för erforderliga kompletteringar, inklusive tillhörande installationsarbeten,

beräknas till 30 000 kr. Arbetena avses skola utföras i anslutning till färdigställandet

av vattenverksanläggningarna.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

(35 000 + 30 000 + 40 000 + 30 000) 135 000 kr. I investeringsplanen redovisas

detta belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret

1962/63.

Mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län

De inom Södermanlands län befintliga statliga mentalsjukhusen *— Sundby

och S:ta Annas sjukhus — tillgodoser f. n. i huvudsak vårdbehovet inom

länet. Vid andra mentalsjukhus vårdas ett 100-tal patienter från detta län.

Sundby sjukhus svarar även för vårdbehovet inom vissa delar av Stockholms,

Örebro och Västmanlands län. Vidare vårdas vid detta sjukhus

patienter från Stockholms stad, huvudsakligen straffriförklarade. I samband

med anslagsäskandena för innevarande budgetår anförde delegationen

rörande mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län bl. a., att det

framtida vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka i länet kunde upp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

skattas till 750. Länets eget platsbehov jämte platsbehovet för ovan nämnda

patienter från andra län koinme intill dess vårdplatsbehovet för sistnämnda

kategori tillgodosetts annorstädes än vid Sundby sjukhus att kräva

en sammanlagd platstillgång om (750 + 700) ungefär 1 450.

Beträffande tillgodoseende av behovet av vårdplatser för länets egen del

förordade delegationen, att dessa platser fördelades på två sjukhus, ett i

norra och ett i södra delen av länet. Ett mentalsjukhus för den södra delen

med 280 vårdplatser borde förläggas till Nyköping och ersätta S:ta Annas

sjukhus.

I prop. 1961: 66 uttalade departementschefen, att man måste räkna med

att Sundby sjukhus under en mycket lång övergångstid måste svara också

för en del av vårdbehovet i Stockholms, Örebro och Västmanlands län, uppskattningsvis

omkring 700 patienter. Beträffande vårdplatsbehovet för Södermanlands

län ansåg departementschefen i likhet med delegationen lämpligt

att detta tillgodosågs dels vid det föreslagna nya sjukhuset i Nyköping

och till återstående del tills vidare vid Sundby sjukhus.

Vad i berörda organisationsfrågor sålunda anförts föranledde ingen erinran

från riksdagens sida. Kungl. Maj :t har därefter genom beslut den 16

juni 1961 uppdragit åt delegationen att låta upprätta och inkomma med

byggnadsprogram för upprustning av mentalsjukvården i Södermanlands

län.

Länets eget vårdbehov och vården av utomlänspatienter har som ovan

nämnts bedömts under en mycket lång övergångstid komma att kräva sammanlagt

i runt tal 1 450 vårdplatser. Denna övergångstid kommer att bestå

intill dess sådana vårdresurser tillskapats inom Stockholms och Västmanlands

län, att dessa län själva kan helt tillgodose det egna platsbehovet. En

av delegationen företagen inventering av byggnadsbeståndet vid Sundby

sjukhus har givit vid handen, att de vårdpaviljonger vid sjukhuset, som bedömts

kunna utnyttjas för detta ändamål, beräknas efter erforderlig ombyggnad

kunna inrymma omkring 600 platser. Inberäknat sekundäravdelningarna

till sjukhuset — Rosöga och Ribbingelund — med tillhopa 240

platser och det förordade nya sjukhuset i Nyköping om 280 platser kommer

alltså platstillgången inom länet att uppgå till (600 + 240 +280) omkring

1 120 platser. Efter upprustning av Sundby sjukhus erfordras således ytterligare

(1 450—1 120) ungefär 380 platser. Någon nybyggnad av vårdpaviljonger

vid Sundby sjukhus anser delegationen icke nu böra komma i fråga.

Då sjukhusets upprustning måste ske successivt och det beräknade framtida

platsbehovet för Södermanlands län överstiger antalet inom länet nu

vårdade patienter från länet med i runt tal (750—550) 200 platser, torde

platsbehovet övergångsvis kunna i stort sett tillgodoses inom ramen för

länets vårdresurser. För att upprustningen av mentalsjukvården inom Södermanlands

län snarast skall kunna genomföras behövs emellertid ett tillskott

av platser. Det av statsmakterna i princip beslutade nya mentalsjuk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

huset i Västmanlands län måste därför komma till utförande utan dröjsmål.

Därigenom kan vid Sundby sjukhus vårdade med hemortsrätt i sistnämnda

län — i runt tal 300 patienter — överföras till hemlänet. Delegationen

avser att i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag framlägga förslag

härom efter samråd med länets landsting.

Vid delegationens tidigare behandling av frågan om vårdbehovets tillgodoseende

inom länet har framhållits, att det nya sjukhuset i Nyköping bör

uppföras inom en nära framtid. Med hänsyn till länets befolkningsgeografiska

struktur och kommunikationsförhållanden bör sjukhuset få i stort

sett samma upptagningsområde som nu gäller för S:ta Annas sjukhus.

Befolkningen inom detta område uppgår f. n. till inemot 95 000 invånare och

kan enligt vad landstinget uppgivit förutses under de närmaste åren komma

att öka till drygt 106 000 invånare. Beräknat med utgångspunkt från antalet

vid de statliga mentalsjukhusen under senare tid inneliggande patienter

med hemortsrätt inom länet — i medeltal motsvarande 3,2 promille av folkmängden

— kommer att erfordras omkring 330 platser för att täcka vårdbehovet

inom det förutsedda upptagningsområdet. Även med hänsyn till

den planerade samordningen med det befintliga lasarettet och kraven på

differentieringsmöjligheter får detta anses vara en lämplig storlek. Med

hänsyn härtill och då av den verkställda byggnadsinventeringen vid Sundby

sjukhus framgått, att endast ett mindre antal av förut angivna 600 platser

kan förutsättas bli upprustade i sådan omfattning, att de i huvudsak

uppfyher numera gällande standardkrav och kan tillmätas ungefär samma

användningstid som nybyggda platser, förordar delegationen, att det nya

sjukhuset erhåller 330 platser. Detta innebär också ett tillmötesgående av

de synpunkter, som från landstingets sida framförts i denna fråga.

Med ett sjukhus av nu föreslagen storlek i länets södra del kommer att

för den norra delen av länet erfordras (750—330) omkring 420 platser. Hur

detta behov skall tillgodoses sammanhänger med frågan om den framtida

användningen av Sundhy sjukhus. En definitiv lösning av detta spörsmål

har vid överläggningar med landstinget under fjolåret konstaterats tills

vidare icke påkallas. Icke heller föreligger ännu de erfarenheter och förutsättningar,

som vid överläggningarna ansetts böra avvaktas, innan en

lösning av frågan om vårdorganisationens utformning i norra länsdelen

kan närmare övervägas.

Sundby sjukhus vid Strängnäs

Plan för upprustning

Med utgångspunkt från ovan anförda synpunkter på frågan om mentalsjukvårdens

organisation i Södermanlands län samt användningen av Sundby

sjukhus har delegationen efter verkställd inventering av sjukhusets

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

byggnadsbestånd upprättat följande förslag till sådana upprustningsåtgärder,

som snarast bör vidtagas vid sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Antalet vårdpaviljonger inom sjukhuset uppgår till

12 och antalet vårdplatser till 875. Paviljongerna befinner sig med undantag

för en paviljong (M4), som renoverades år 1959, i dåligt skick. Planlösningen

är otillfredsställande och i regel saknas ändamålsenliga kommunikationer

inom avdelningarna. Patientrummen, som i övervägande utsträckning är

mycket stora, motsvaras av för små bilokaler. Vidare är de sanitära och

elektriska installationerna i många fall bristfälliga och otillräckligt dimensionerade.

Hissar saknas i paviljongerna. Med hänsyn till förevarande

brister måste paviljongerna bli föremål för förhållandevis omfattande upprustningsåtgärder.

För att avdelningarnas olika lokalbehov skall kunna

tillgodoses och antalet vårdplatser inom sjuksalarna kunna anpassas till

en med hänsyn till vården lämplig storlek måste ett betydande antal vårdplatser

utgå. Delegationen räknar med att paviljongerna med undantag för

paviljong K 16, som kan utnyttjas bl. a. för vissa behandlingslokaler, i

ombyggt skick skall kunna inrymma cirka 600 vårdplatser. Av dessa förutsättes

sammanlagt 120 platser i paviljongerna M5 och K15 bli upprustade

i sådan omfattning att de i huvudsak motsvarar nutida vårdstandard.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor. Det föreliggande beslutet

om en begränsad upprustning av sjukhusets administrationsbyggnad innefattar

i huvudsak anordnande av läkarexpeditioner och undersökningsrum.

Den disponibla ytan medgiver dock icke någon väsentlig utökning av behandlingslokalerna.

Med hänsyn till att sjukhuset kommer att användas

under en förhållandevis lång tidrymd anser delegationen det nödvändigt,

att utrymmen för vissa utgående vårdplatser tages i anspråk för olika psykiatriska

behandlingar och för tandvård. Skulle behandlingslokalerna behöva

ytterligare utökas, kan den befintliga administrationsbyggnaden utbyggas.

Lokaler för arbets-, sysselsättnings- och rörelseterapi samt samlingssal

m. m. Sjukhusets lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi är förlagda

till dels vissa vårdpaviljonger, dels en beredskapsbarack och dels en förutvarande

bageribyggnad. Dessa lokaler, som är otillräckliga och icke ändamålsenliga,

bör ersättas genom nybyggnad. Under en övergångstid kan dock

i bageribyggnaden befintliga lokaler för skomakeri bibehållas. I denna

byggnad bör lokaler beredas tillfälligtvis också den i beredskapsbaracken

bedrivna sadelmakeriverksamheten. De i paviljongerna befintliga arbetsterapilokalerna

bör tagas i anspråk för tillgodoseende av vårdavdelningarnas

utrymmesbehov. Lokaler för rörelseterapi och fysikalisk terapi, som saknas

helt, måste tillskapas genom nybyggnad. Den befintliga samlingssalen

niåste tas i anspråk för vissa ombyggnadsbehov och är dessutom otillräckligt

dimensionerad även för sjukhusets framtida platsantal (omkring 600).

Då den sålunda hör ersättas, synes det ur besparingssynpunkt lämpligt att

byggnaden för rörelsctcrapi och fysikalisk terapi utformas på ett sådant

sätt, att den jämväl kan las i anspråk såsom samlingssal. Denna nybyggnad

por lämpligen placeras på det öppna området öster om sjukhusanläggningen.

I kyrkbyggnaden befintliga lokaler för obduktion in. m. bör kompletteras

med bl. a. ett kylt rum för likförvaring.

Kök, personalmatsalar och tvätt. Centralköket jämte personalmatsalar

,n. in- år i gott skick och några ytterligare åtgärder beträffande ifrågavarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

lokaliteter torde icke erfordras under den tid sjukhuset beräknas komma

att användas.

Sjukhusets tvättbehov tillgodoses f. n. vid egen tvättinrättning. Det torde

dock bli nödvändigt att nedlägga tvättinrättningen i samband med eu framtida

erforderlig ombyggnad av panncentralen för drift med lågtrycksånga.

Panncentral, ledningssystem m. m. Sjukhusets panncentral, som är i

otillfredsställande skick, torde oaktat genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder

icke beräknas bli funktionsduglig för hela den tid sjukhuset

kommer att kvarbliva. En ytterligare upprustning av centralen synes därför

erforderlig. Därvid bör den nuvarande högtrycksånganläggningen utbytas

mot anläggning för lågtrycksånga.

Värme- och varmvattensystemen är i mindre gott skick och huvudkulverterna

för desamma är otäta. Såväl ledningar som kulvertar bör upprustas

i samband med nu föreslagna förbättringsåtgärder inom sjukhuset.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses tillfredsställande

från eget vattenverk. Vissa åtgärder till förbättring av vattensystemet kan

dock bli erforderliga vid nybebyggelse. Sålunda synes viss omläggning av

i jord belägna kallvattenledningar erfordras. Sjukhusets avloppssystem är

anslutet till eget reningsverk. Detta är i förhållandevis gott skick men

saknar anordningar för biologisk rening. Sedan Strängnäs stad anordnat reningsverk

för höggradig rening, torde det för undvikande av vattenföroreningar

bli nödvändigt att antingen komplettera sjukhusets reningsverk med

sådana anordningar eller ansluta avloppssystemet till stadens reningsverk.

Därvid kräves, att det för spill- och dagvatten gemensamma avloppssystemet

vid sjukhuset omlägges till separata system.

Elektriska installationer. Sjukhusets behov av elektrisk kraft tillgodoses

från Älvkarleby kraftverk. Mottagnings- och understationer befinner sig i

gott skick. Även ledningssystemet är f. n. i väsentlig utsträckning tillfredsställande

utformat men måste kompletteras och anpassas till den föreslagna

om- och nybyggnaden vid sjukhuset.

Vägsystemet. I anslutning till den ovan föreslagna upprustningen av sjukhuset

bör vägsystemet utbyggas. I samband därmed torde för fordonstrafik

avsedda vägar böra permanentbehandlas.

Kostnaderna för genomförandet av den nu föreslagna upprustningen av

sjukhuset kan preliminärt uppskattas till 14 000 000 kr.

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi m. m.

Enligt den i det föregående redovisade planen för upprustning av sjukhuset

skall lokaler uppföras för arbets- och sysselsättningsterapi samt

rörelseterapi och fysikalisk terapi. Lokalerna för rörelseterapi skall utformas

så, att de kan tagas i anspråk även som samlingssal. En ny byggnad för

dessa verksamhetsgrenar bör lämpligen förläggas till det öppna området

öster om sjukhusanläggningen.

Anläggningen, vars omfattning anpassas efter sjukhusets framtida storlek,

uppföres i ett plan, inrymmande olika lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi,

samlings- och gymnastiklokal samt lokaler för sjukgymnastens

övriga verksamhet ävensom försäljningskiosk, kombinerad med

lokaler för servering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar,

har beräknats till 2 200 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas våren

1963 och vara slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas en

beräknad medelsförbrukning av 400 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Älvkarleby kraftverk vid

en spänning av 6 000 V. Kraften inmatas till mottagningsstationen i panncentralen

via en kabelservis från kraftverkets sekundärstation på Tosterön.

I samband med att denna servis togs i drift år 1954 höjdes spänningen på en

äldre 3 kV servis från kraftverkets sekundärstation i Strängnäs för att

användas som reservservis. Den befintliga 3 kV-kabeln befinner sig i mycket

dåligt skick. På grund härav skulle kabeln egentligen icke få vara inkopplad

till kraftleverantörens högspänningsnät. För att sjukhusets behov

av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och

för säkerställande av en under alla förhållanden ostörd drift bör ett dieselmotordrivet

reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 kVA

installeras. Kostnaderna härför, inklusive anslutning samt sektioneringsarbeten

i befintligt nät, har beräknats till 85 000 kr. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret

1962/63.

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater

Byggnadsarbetenas fortsättande

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag

(prop. nr 87; rskr. 183), att i Katrineholm skulle uppföras ett sjukhus

för vård av psykopater för en beräknad kostnad i redovisade delar om sammanlagt

14 900 000 kr. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj:t

åt byggnadsstyrelsen att uppföra det nya sjukhuset och förordnade, att

styrelsen för budgetåret 1959/60 skulle för arbetenas påbörjande äga disponera

1 026 000 kr. Därjämte bemyndigades delegationen att för projektering

m. m. av psykopatsjukhuset disponera ett av 1957 års riksdag för

ändamålet anvisat belopp om 200 000 kr. Genom en sedermera vidtagen

överarbetning av byggnadsprogrammet för sjukhuset kunde byggnadskostnaderna

reduceras med i runt tal 500 000 kr. Med anledning därav redovisades

en beräknad byggnadskostnad för sjukhuset om 14 400 000 kr.

för 1960 års riksdag, som för budgetåret 1960/61 anvisade 3 000 000 kr.

för byggnadsarbetenas fortsättande. Sedan 1961 ars riksdag för ändamålet

anvisat ytterligare 6 000 000 kr. (prop. nr 66; rskr. 182) har sålunda samsammanlagt

(1 026 000 + 200 000 + 3 000 000 + 6 000 000) 10 226 000 kr.

ställts till förfogande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Etapp I, omfattande huvudvägar och huvudledningar jämte vissa schaktoch

grundarbeten, har slutförts i början av 1961. Etapp II, som avser centrumbyggnaderna

samt fyra vårdpaviljonger, påbörjades under juni 1961

och avses vara slutförd våren 1963. Etapp III, innefattande samlingssal,

verkstad och två paviljonger, beräknas kunna påbörjas vid årsskiftet 1961/62

och torde kunna slutbesiktigas våren 1963. Även etapp IV, vari ingår arbeten

för sjukhusomradets slutliga iordningställande, beräknas vara slutförd

våren 1963.

Den tidigare angivna totalkostnaden för arbetena om 14 400 000 kr. uppgår

enligt prisläget den 1 juli 1961 till 17 000 000 kr. I investeringsplanen

redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 13 000 000 kr.

Birgittas sjukhus i Vadstena

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Motala Ströms Kraft AB vid

en spänning av 20 000 V. I mottagningsstationen för den norra delen av

sjukhusområdet finns f. n. två transformatorer med en effekt om vardera

200 kVA. På grund av nyinstallationer och normala belastningsökningar

i nätet är det emellertid nödvändigt att förstärka elsystemet genom ökning

av transformatoreffekten.

För ändamålet bör två nya transformatorer med en effekt om vardera

400 kVA anskaffas. Kostnaderna härför, inklusive erforderliga anslutningar,

har beräknats till 70 000 kr. De två befintliga transformatorerna

kan härvid utgå.

Den elektriska kraft, som levereras till sjukhuset, överföres till ovan angivna

mottagningsstationer via två kabelserviser. Något internt reservkraftaggregat

finns ej och eventuella strömavbrott medför sålunda totalstopp i

driften för de olika anläggningsdelarna. För säkerställande av en under alla

förhållanden ostörd drift vid sjukhuset bör ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat

installeras. Detta torde böra dimensioneras även med tanke på

behovet av reservkraft för vissa viktigare anläggningsdelar inom sjukhuset.

Med hänsyn härtill och till nämnda utökningar av driftsanordningarna bör

aggregatet givas en generatoreffekt av cirka 140 kVA. Kostnaderna härför,

inklusive installation och anslutningar till befintligt elnät, har beräknats

till 80 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

(70 000 + 80 000) 150 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

31

Ryhovs sjukhus i Jönköping

Renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K 3

För renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K3, vilka arbeten kostnadsberäknats

till 2 900 000 kr., har 1958, 1959 och 1960 års riksdagar anvisat

sammanlagt (500 000 + 950 000 + 680 000) 2 130 000 kr. Därjämte har

1960 års riksdag för ändamålet omdisponerat 320 000 kr. av ett av 1958 års

riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) för modernisering av sjukhusets centralkök

anvisat belopp. Sålunda har tillhopa (2 130 000 + 320 000) 2 450 000 kr.

ställts till förfogande.

Byggnadsarbetena, som slutförts inom paviljong M 4 och påbörjats inom

paviljong K 3, torde kunna helt slutföras under budgetåret 1962/63. Den

totala kostnaden för arbetena beräknas enligt prisläget den 1 juli 1961

uppgå till 3 185 000 kr. I investeringsplanen redovisas en för innevarande

och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt

1 738 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 3

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att i enlighet med planen för upprustning av sjukhuset

en ny vårdpaviljong med benämningen MK 3 skulle uppföras för en

beräknad kostnad av 5 750 000 kr. samt anvisade för byggnadens projektering

och arbetenas påbörjande 1 000 000 kr.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 5 920 000 kr., torde kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda

våren 1964. I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår

beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 2 300 000 kr.

Renovering av vårdpaviljong M 3

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 hemställde delegationen om

medel för renovering av paviljong M 3. De totala kostnaderna uppskattades

till omkring 3 000 000 kr. Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för

arbetenas påbörjande anvisades dock för innevarande budgetår inga medel

för ändamålet (prop. nr 66; rskr. 182). Genom beslut den 16 juni 1961 har

Kungl. Maj :t därefter uppdragit åt delegationen att låta verkställa projektering

m. m. för renoveringsarbetena i paviljongen. Enligt verkställd kostnadsberäkning

uppgår kostnaderna för dessa arbeten till 3 200 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1961. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten

1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en beräknad

medelsförbrukning av 1 000 000 kr. under budgetåret 1962/63.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö

Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 framlade delegationen förslag

till principplan för upprustning och utbyggnad av S:t Sigfrids sjukhus, vilket

vann statsmakternas bifall (prop. nr 66; rskr. 182). Med utgångspunkt

i huvudsak från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit en fortsatt

bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag till omoch

nybyggnadsåtgärder m. m.

Platsbehov. I 1956 års reviderade generalplan har behovet av vårdplatser

for egentligt mentalt sjuka inom Kronobergs län beräknats till 848 platser

år 1970. Detta behov förutsattes enligt generalplanen bli tillgodosett med

794 platser vid S:t Sigfrids sjukhus. Därvid förutsattes, att vårdplatserna

för psykopater förlädes till annat sjukhus.

Folkmängden inom länet uppgår f. n. till cirka 160 000 invånare. Med

utgångspunkt från ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt

sjuka motsvarande 4 promille av befolkningen skulle cirka 640 vårdplatser

erfordras för att täcka länets behov. Vid statens mentalsjukhus uppgick

emellertid antalet inneliggande patienter med hemortsrätt inom Kronobergs

län till 830 den 8 juni 1959 och till 856 den 1 juli 1960. Sistnämnda dag

fanns dessutom 71 exspektanter anmälda.

I den föregående år framlagda principplanen ansåg sig delegationen

med hänsyn till de under senare år fastställda platsantalen för beslutade

nya mentalsjukhus icke i planeringsläget kunna förorda ett högre platsantal

för S:t Sigfrids sjukhus än 700. Om detta platsantal framdeles skulle

visa sig otillräckligt för länets behov, borde närmare prövas om ytterligare

platser kunde tillskapas vid sjukhuset eller inrättas annorstädes inom

länet, varvid möjligheterna att lasarettsansluta platserna givetvis borde

tillvaratagas. Då beläggningen vid sjukhuset, exklusive psykopater, f. n.

uppgår till cirka 900 patienter, har principplanen emellertid förutsatt, att

sistnämnda antal vårdplatser finns tillgängligt vid sjukhuset under en

övergångstid. Detta förhållande nödvändiggör en etappvis upprustning av

sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Vårdplatserna för varaktigt bruk har vid principplanens

bearbetning visat sig böra lämpligen tillgodoses dels i de nyuppförda

paviljongerna M57-59 med sammanlagt 160 platser, dels i de till ombyggnad

avsedda paviljongerna K 35—37 samt MK 41 med efter genomförd ombyggnad

sammanlagt 410 platser och dels i fyra nytillkommande vårdavdelningar

om sammanlagt 120 platser. Paviljong K 36 har således i stället

för paviljong K 39 befunnits böra tagas i anspråk för detta ändamål. De

förordade ombyggnaderna har bedömts såsom ekonomiskt fördelaktiga.

Det totala platsantalet vid sjukhuset kommer sålunda efter planens slutliga

genomförande att uppgå till (160 + 410 + 120) 690 platser. De nya

vårdavdelningarna avses bli förlagda i direkt anslutning till sjukhusets

medicinska centrum mellan de östra och västra delarna av sjukhusområdet.

Erforderliga övergångsplatscr förutsättes kunna tillgodoses genom att

dels omkring 100 platser reserveras i de till fullständig ombyggnad i slutskedet

av sjukhusets upprustning avsedda paviljongerna, dels ock pavil
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

33

jongerna M 2 och M 4, vilka i likhet med paviljong K 31 föreslagits till

rivning, utnyttjas för ändamålet. Nämnda paviljonger beräknas kunna användas

i detta syfte, sedan pågående upprustning av sanitär art slutförts

beträffande de till ombyggnad föreslagna paviljongerna och sedan ordinära

underhållsåtgärder vidtagits i fråga om de till rivning avsedda paviljongerna.

Paviljong M 1, som tidigare planerats bli använd för detta ändamål,

föreslås i det följande skola utnyttjas för arbets- och sysselsättningsterapi.

Planen för sjukhusets slutliga upprustning är så utformad, att den —

därest detta i framtiden skulle anses påkallat — medgiver uppförande av

en psykiatrisk klinik i nära anslutning till sjukhusets medicinska centrum.

Vidare medgiver planen, att vid sjukhuset kan tillskapas ytterligare inemot

200 platser, om så framdeles skulle visa sig erforderligt.

Enligt principplanen skall befintlig vårdpaviljong för psykopater utgå.

Upprustningen av sjukhuset kan dock ur teknisk synpunkt genomföras,

även om ifrågavarande paviljong skulle komma att kvarligga under omoch

nybyggnadsperioden.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor. Dessa lokalbehov tillgodoses

genom en nybyggnad. Denna uppföres med direkt anslutning till de

nya vårdavdelningarna. Sjukhusets nuvarande lokaler för expeditioner och

kontor, som i huvudsak är förlagda till bottenvåningen i byggnaden A 38,

beräknas kunna ombyggas till bostäder för ogift personal. Denna byggnad

utnyttjas redan nu i övervägande utsträckning för bostadsändamål.

Lokaler för kök med personalmatsal, rörelseterapi och samlingssal m. m.

Lokalbehovet för såväl kök med personalmatsal som rörelseterapi och samlingssal

förutsättes bli tillgodosett genom nybyggnader. Dessa förlägges

till sjukhusområdets östra del i närheten av den nya panncentralen. Inom

anläggningen inrymmes även centralförråd och tvättbytesförråd.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi. Erforderliga lokaler beräknas

kunna erhållas för ändamålet genom ombyggnad av den nuvarande

paviljongen M 1. Denna byggnad är betecknad som byggnadsminnesmärke

och kan alltså icke rivas.

Panncentral och ledningssystem m. m. Den av sjukhusets två panncentraler,

som erfordras endast så länge det befintliga centralköket är i

funktion, kan utgå så snart en ny köksanläggning blivit färdigställd. Den

nya centralen, som i huvudsak är tillfyllest för sjukhusets värme- och

varmvattenförsörjning, behöver emellertid kompletteras med viss utrustning

för att tillgodose det nya kökets ång- och värmebehov.

I samband med sjukhusets upprustning och den äldre panncentralens

nedläggning måste ledningssystemet inom sjukhuset delvis omläggas samt

kompletteras och anpassas till den föreslagna upprustningen.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov är tillfredsställande tillgodosett

dels från eget och dels från Växjö stads vattenverk. Distributionsledningar

i jord är till övervägande del i gott skick. Sjukhusets avloppsanläggning

är ansluten till Växjö stads avloppsnät. Avloppsledningarna inom

sjukhusområdet, som är anordnade enligt det s. k. duplikatsystemet med

separata nät för spill- och regnvatten, befinner sig i förhållandevis gott

skick.

Elektriska installationer. Sjukhusets hela kraftbehov tillgodoses från

Växjö stads elverk. Elanläggningen, som befinner sig i gott skick, bör

kompletteras och anpassas till den föreslagna bebyggelsen. Ett mindre

2 — lliliang till riksdagens protokoll 1962. I sand. Nr 76

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

motordrivet reservkraftaggregat kommer att installeras inom den närmaste

tiden.

Transportkulvertar. Sjukhuset saknar ett för hela anläggningen gemensamt

transportkulvertsystem. Den nu upprättade planen medgiver anslutning

till ett kulvertsystem av samtliga i slutskedet av sjukhusets upprustning

kvarvarande byggnader med undantag av byggnaden för arbetsterapi.

Vägsystem m. m. Sjukhusets vägsystem är ur skilda synpunkter otillfredsställande.

Bl. a. är tillfartsvägarna till sjukhuset olämpligt anordnade

ur trafiksäkerhetssynpunkt. Denna fråga är föremål för utredning. Det

interna vägsystemet bör upprustas och anpassas till sjukhusets föreslagna

planläggning. Med hänsyn till den framtida utformningen av sjukhusets

transportsystem bör bl. a. huvudvägarna inom sjukhusområdet förbättras

och permanentbeläggas.

Den föreslagna planläggningen av nytt centralkök m. m. medför, att

sjukhusets trädgårdsanläggning och växthus måste flyttas till annan plats

inom sjukhusområdet, förslagsvis till områdets sydvästra del.

Kostnaderna för genomförande av den föreslagna principplanen, inklusive

de begränsade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en övergångsperiod,

torde uppskattningsvis icke komma att överstiga 30 000 000 kr.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik

Uppförande av vårdpaviljong MK 1

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag

(prop. nr 87; rskr. 183) att anvisa 100 000 kr. för bestridande av kostnaderna

för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen för

sjukhusets modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya

vårdpaviljonger med tillhopa 180 vårdplatser.

1960 års riksdag godtog nytt förslag till vårdplatsernas förläggning, innebärande

att de nya vårdplatserna i sin helhet sammanfördes i en byggnad,

benämnd MK 1. Kostnaderna för uppförandet av paviljongen beräknades

till sammanlagt 4 250 000 kr. För byggnadsarbetenas påbörjande anvisade

1960 års riksdag 855 000 kr., varjämte ett av 1956 års riksdag (prop. nr 106;

rskr. 285) för ombyggnad av sjukhusets administrationsbyggnad anvisat

belopp om 145 000 kr. omdisponerades för ändamålet.

Enligt ett av 1961 års riksdag godtaget reviderat program för vårdpaviljongens

planläggning och utformning beräknades byggnadskostnaderna till

sammanlagt 4 925 000 kr. (prop. nr 66; rskr. 182). För budgetåret 1961/62

anvisades ytterligare 500 000 kr. Sammanlagt har sålunda anvisats (100 000

+ 855 000 + 145 000 + 500 000) 1 600 000 kr. för ändamålet.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 5 075 000 kr., torde kunna påbörjas vid nyåret 1962 och slutföras vid

nyåret 1964. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande

budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt

3 300 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Renovering av vårdpaviljong M 32

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182) att i enlighet med gällande plan för upprustning av

sjukhuset paviljong M 32 skulle upprustas för en beräknad kostnad av

1 060 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 500 000 kr. för budgetåret

1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till

1 095 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och vara slutförda hösten

1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande

budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 750 000 kr.

Uppförande av byggnad för fritidscentrum

I sjukhusets park finns en provisorisk, sjukhuset icke tillhörig byggnad,

i vilken bedrives en utvidgad kioskhandel. Lokalen är förhållandevis otillfredsställande

för sitt ändamål och medgiver endast utomhusservering.

Byggnaden, som efter utbyggnaden av sjukhuset dessutom kommer att få

ett ocentralt och ur kommunikationssynpunkt olämpligt läge, bör utgå och

ersättas med nybyggnad.

Enligt numera vedertagna principer bör försäljningskiosken kombineras

med lokaler för servering. Erfarenheterna beträffande kioskhandel — i

vissa fall i samband med servering — vid de statliga mentalsjukhusen har

visat, att sådan rörelse kan ge ekonomiskt gynnsamma resultat i form av

dels hyresinkomster för statsverkets räkning för upplåtna lokaler och

dels vissa inkomster för sjukhusets hjälpförening, vilka kommer patientvården

till godo i olika former. Det är anledning antaga, att en dylik försälj

ningsverksamhet även vid förevarande sjukhus skall visa sig inkomstbringande.

Sjukhuset saknar f. n. lokal för socioterapeutisk verksamhet. Inom sjukhuset

finns visserligen en samlingssal, men denna är av en sådan storleksordning,

att den icke med fördel kan nyttjas för gruppterapi. Den torde

även fortsättningsvis böra disponeras för sammankomster av mer omfattande

natur. Med hänsyn härtill synes det lämpligt att tillgodose lokalbehovet

för socioterapeutisk verksamhet genom att i anslutning till den föreslagna

serveringslokalen förlägga en studiecirkellokal. En på detta sätt utformad

gemensam anläggning för dessa lokaliteter skulle få karaktären av ett fritidscentrum.

Byggnaden bör därför placeras centralt inom sjukhuset och

förläggas till parkområdet invid huvudentrén till sjukhusets nya medicinska

centrum och i närheten av en planerad busshållplats och parkeringsplats.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre ledningar, har

uppskattats till 250 000 kr. Arbetena torde kunna utföras under nästkom
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

mande budgetår. I investeringsplanen redovisas nämnda belopp som beräknad

medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning samt

vissa vårdavdelningar, MK 1

Vid 1960 års riksdag (prop. nr 93; rskr. 208) anvisades 150 000 kr. för

närmare bearbetning av en framlagd principplan för sjukhusets upprustning,

innebärande bl. a. projektering av ett nytt medicinskt centrum jämte

forskningsavdelning och vissa vårdavdelningar vid sjukhuset.

Enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) skall nytt medicinskt

centrum och lokaler för forskningsavdelning inrymmas i en gemensam

anläggning i direkt anslutning till en ny vårdpaviljong med sex avdelningar

om tillhopa 180 vårdplatser. De sammanlagda kostnaderna härför

beräknades till 11 000 000 kr., vilket enligt prisläget den 1 juli 1961 motsvarar

11 400 000 kr. Kungl. Maj :t har genom beslut den 16 juni 1961 uppdragit

åt delegationen att, med beaktande av vad föredragande departementschefen

anfört i sagda proposition, utföra projektering m. m. avseende förevarande

byggnadsobjekt.

Efter förslag i prop. 1959: 79 har vid Lunds universitet inrättats en professur

i psykiatri, förenad med överläkartjänst vid S:t Lars’ sjukhus. Professuren

har sedermera besatts med ordinarie innehavare. Enligt nämnda

proposition avses vidare att fr. o. in. budgetåret 1962/63 inrättas en laboratorsbefattning,

anknuten till forskningslaboratoriet vid sjukhuset. Delegationen

har med stöd av mentalsjukvårdsberedningens och medicinska

fakultetens i Lund i ämnet uttalade mening utgått från att laboratorsbefattningen

gives ett ämnesområde inom den biokemiskt inriktade forskningen.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med vederbörande

professor och andra representanter för den medicinska fakulteten i Lund

•och sjukhusets ledning.

Enligt en av byggnadsstyrelsen på grundval av nu föreliggande förslag

ntförd detaljerad kostnadsberäkning uppgår kostnaderna för anläggningen

till totalt 12 400 000 kr., varav för byggnadsarbeten 7 600 000 kr., värme-,

vatten-, och sanitetsinstallationer 1 800 000 kr., elektriska installationer

1 300 000 kr. samt för projektering och centraladministration 1 100 000 kr.

Härtill kommer ett av styrelsen till 300 000 kr. uppskattat belopp, avseende

inredningsdetaljer för främst forskningens och undervisningens behov, för

vilka medel enligt styrelsens föreskrifter bör inräknas i det erforderliga inrednings-

och utrustningsanslaget för anläggningen. Dessa detaljer bör

emellertid i likhet med motsvarande arbeten vid Ulleråkers sjukhus lämpligen

utföras i samband med anläggningens uppförande och medlen därför

disponeras av den byggande myndigheten.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kutigl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Medicinalstyrelsen har i princip godkänt förevarande förslag. Vidare har

medicinska fakulteten i Lund tillstyrkt förslaget i vad avser forsknings- och

undervisningsavdelningarna.

Arbetena torde kunna påbörjas våren 1963 och slutföras hösten 1965. I

investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning av 1 200 000

kr. under budgetåret 1962/63.

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 81 och MK 82

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att i enlighet med planen för sjukhusets upprustning

två paviljonger, benämnda MK 81 och MK 82, skulle uppföras inom

östra delen av sjukhusområdet för en beräknad kostnad av 3 400 000 kr.

samt anvisade för arbetenas påbörjande 600 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena beräknas numera kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda

hösten 1964. De totala kostnaderna för dessa arbeten, uppgår enligt prisläget

den 1 juli 1961 till 3 500 000 kr. I investeringsplanen redovisas en beräknad

medelsförbrukning av 1 300 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Vissa gemensamma yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att vissa i samband med uppförandet av den i det

föregående berörda anläggningen för nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning

ävensom vårdpaviljongerna MK 1, MK 81 och MK 82 erforderliga

yttre arbeten skulle utföras för beräknad kostnad av 2 800 000

kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 500 000 kr. för budgetåret

1961/62.

Arbetena beräknas kunna påbörjas hösten 1962 och bli slutförda våren

1964. Enligt numera verkställd kostnadsberäkning uppgår kostnaderna för

dessa arbeten till 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. I investeringsplanen

redovisas en beräknad medelsförbrukning av 1 100 000 kr. för budgetåret

1962/63.

Renovering av vårdpaviljong K 44

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att paviljong K 44 skulle renoveras för en beräknad

kostnad av 2 100 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 1 000 000

kr. för budgetåret 1961/62. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget

den 1 juli 1961 uppgår till 2 165 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde

bli slutförda våren 1963. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp

som beräknad medelsförbrukning under innevarande och nästkommande

budgetår.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Renovering av vårdpaviljong M 9

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att paviljong M 9, belägen inom östra delen av sjukhusområdet,

skulle i enlighet med planen för sjukhusets upprustning renoveras

för en beräknad kostnad av 1 100 000 kr. samt anvisade för arbetenas

påbörjande 500 000 kr. för budgetåret 1961/62. Arbetena, för vilka kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till 1 135 000 kr., kan påbörjas

vid nyåret 1962 och avses vara slutförda vid nyåret 1963. I investeringsplanen

redovisas sistnämnda belopp som beräknad medelsförbrukning under

innevarande och nästkommande budgetår.

Elektriska arbeten

I panncentralen vid S:t Lars’ sjukhus finns för distribution av elkraft til)

sjukhusets elsystem om 380/220 V en 200 kVA transformator 10 000/400 V.

Belastningen har genom normala stegringar av elkraftkonsumtionen, beroende

bl. a. på moderniseringar i anslutna byggnader, ökat och uppgår

sporadiskt till transformatorns märkeffekt. För att säkerställa sjukhusets

behov av full transformatorreserv erfordras ytterligare en transformator.

Med hänsyn till väntade framtida behov bör den nya transformatorn vara

utförd for 300 kVA märkeffekt. För anslutning och inkoppling erfordras

komplettering med effektfrånskiljare samt brytare i befintliga hög- resp. lågspänningsställverk.

Kostnaderna för ny transformator och erforderliga

kompletteringsarbeten har beräknats till 25 000 kr. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under

budgetåret 1962/63.

Vipeholms sjukhus i Lund

Uppförande av vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn

. Med bifa11 tiH av Kung*- Maj :t i prop. nr 93 framlagt förslag beslöt 1960

års riksdag (rskr. 208), att en vårdenhet om 60 platser för höggradigt psykiskt

efterblivna barn skulle uppföras vid sjukhuset för en kostnad av högst

1 900 000 kr. samt anvisade för projektering och arbetenas påbörjande

500 000 kr. 1961 års riksdag (rskr. 182) har för ändamålet anvisat ytterligare

600 000 kr. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli

1961 uppgår till 2 200 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde kunna

slutföras sommaren 1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande

och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt

2 094 000 kr. 8

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 framhöll delegationen, att

tillgången på lokaler för arbetsterapi vid sjukhuset var mycket begränsad

och att sjukhusets ledning framfört önskemål om anordnande av lokaler för

detta ändamål. Behovet av en större och mera ändamålsenlig samlingssal än

den nuvarande hade även påtalats. Delegationen anförde i detta sammanhang,

att den ansåg de av sjukhuset framförda önskemålen berättigade, men

att den icke då var beredd att framlägga förslag till slutlig lösning av dessa

lokalfrågor. De behövde närmare utredas och borde lämpligen prövas i samband

med upprättandet av en plan för sjukhusets upprustning i sin helhet.

I avvaktan härpå ansåg delegationen emellertid det nödvändigt, att vissa

begränsade åtgärder vidtogs för att provisoriskt förbättra arbetsterapins

lokalförhållanden. Frågan om ny samlingssal ansåg delegationen däremot

kunna anstå. Delegationen hemställde, att 115 000 kr. anvisades till de förordade

byggnadsarbetena.

Då från sjukhusets sida framförts önskemål om en annan lösning, har

emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1959 förklarat sig vilja

efter därom av delegationen gjord framställning meddela beslut angående

anordnande av arbetsterapilokaler m. m. vid sjukhuset. Medlen har tills

vidare innehållits av Kungl. Maj :t.

F. n. användes för arbetsterapi vissa provisoriska lokaler, bl. a. ett utrymme

i jordvåningen i paviljong M 1 samt en utdömd personalvilla. Lokalerna

i paviljong M 1 behöver emellertid nu tagas i anspråk för tvättbytesförråd

och personalvillan måste rivas för att bereda plats för den beslutade

barnavdelningen vid sjukhuset.

För att bilda underlag för uppgörandet av en principplan för Vipeholms

sjukhus pågår f. n. inventering av byggnadsbeståndet vid sjukhuset. Behovet

av lokaler för arbetsterapi är emellertid med hänsyn till vad ovan

angivits så trängande att möjlighet icke föreligger att låta en lösning av

denna lokalfråga anstå i avbidan på principplanens framläggande. Med utgångspunkt

från den allmänna uppfattning delegationen har beträffande

den lämpliga framtida dispositionen av sjukhusområdet för olika ändamål

kan arbetsterapins lokalbehov tillgodoses utan att principplanen föregripes.

En av sjukhusledningen verkställd utredning visar att minst 125 av sjukhusets

nuvarande drygt 900 patienter bör kunna sysselsättas i arbetsterapi

utanför vårdavdelningarna. De sysselsättningsformer, som lämpar sig bäst

för detta klientel, har bedömts vara vävning, tapetseri, korgmakeri och småslöjd

samt vissa tempoarbeten såsom montering av klädnypor, klistiing av

papperspåsar in. in. Delegationen föreslår, att en för ändamålet avsedd byggnad

uppföres inom sjukhusområdets centrala del omedelbart norr om den

blivande barnavdelningen. Inom detta område kan framdeles förläggas en

samlingssal och vissa andra lokaler för fritidsverksamhet. Härigenom torde

eu trivsam miljö kunna skapas för terapeutisk aktivitet i olika former.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Byggnaden avses bli uppförd i ett plan. Fasta sanitära installationer förläggs

utanför salarna for att medge omdisposition av lokalerna med minsta

möjliga ingrepp.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar, beräknas

till 1 400 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten

1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en beräknad

medelsförbrukning av 515 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen m. m.

Sedan den beslutade vårdenheten för höggradigt psykiskt efterblivna barn

tagits i bruk, måste den befintliga panncentralen utnyttjas med full kapacitet

för att sjukhusets totala värmebehov skall kunna tillgodoses. Värmebehovet

kommer emellertid att öka ytterligare på grund av dels de i det

föregående redovisade lokalerna för arbetsterapi, dels ock vissa moderniseringar

av det befintliga byggnadsbeståndet. För att säkerställa sjukhusets

värmeförsörjning jämväl med hänsyn till sist angivna ökning i värmebehovet

erfordras vissa kompletteringar inom panncentralen.

Inom centralen finns tre högtrycksångpannor och en tubvarmvattenpanna.

Varmvattenpannan är i sådant skick att den bör utbytas mot en ny högeffektvarmvattenpanna,

som bör kunna utnyttjas även för sopförbränning.

Till följd härav erfordras ytterligare en varmvattenberedare, komplettering

av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbeten, såsom

anordnande av brandhärdigt tak i pannhuset m. in., ävensom vissa elektriska

arbeten. Vidare måste det nuvarande ångturbinaggregatet utbytas mot ett

nytt dieselreservkraftaggregat. De sammanlagda kostnaderna för nämnda

komplelteringsåtgärder har beräknats till 380 000 kr.

I samband med pannbytet torde den nya varmvattenpannan samt två av

ångpannorna böra utrustas med anordningar för oljeeldning. Den återstående

ångpannan, som bör utgöra reserv, bibehålies för koleldning, övergången

till oljeeldning kräver en oljecistern om cirka 300 in». Vidare bör två

av ångpannorna förses med torrkokningsskydd. Nu föreslagna rationaliseringsåtgärder,

vilka kostnadsberäknats till 200 000 kr., beräknas medföra

en årlig bruttobesparing om 65 000 kr. Frånräknas kapitalkostnaderna uppgår

den årliga besparingen i bränsle- och arbetskostnader till 10 000 resp

25 000 kr.

De beräknade kostnaderna för samtliga ovan föreslagna arbeten uppgår

sålunda till sammanlagt (380 000 + 200 000) 580 000 kr.

Sjukhusets distributionsledningar för varm- och hetvatten är f. n. anordnade

enligt s. k. treledarsystem med en fram- resp. återledning för radiatorkretsarna

mom de skilda byggnaderna samt en hetvattenledning. Blandningen

av vattnet sker inom byggnaderna medelst blandningsbatteri med

manuellt engångsinställda ventiler. Systemet är föråldrat och möjliggör icke

den effektiva värmekontroll, som erfordras vid en anläggning av ifråga
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

varande storleksordning. Vidare är den befintliga anläggningen otillräcklig

för att tillgodose de höga krav på ventilationsvärme, som detta sjukhus

ställer. I samband med uppförande av den beslutade barnavdelningen kommer

värmesystemet för denna byggnadsenhet att utföras enligt moderna

principer med hetvattenledningar från panncentralen och med undercentraler

i varje byggnad. Ledningssystemet dimensioneras för anslutning till

övriga byggnader inom sjukhusområdet. För att ernå en enhetlig och ekonomisk

värmedistribution bör ledningssystemet omläggas inom övriga delar

av sjukhuset och undercentraler anordnas i sjukhusets samtliga byggnader.

Kostnaderna härför har uppskattats till sammanlagt 230 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för samtliga här föreslagna arbeten uppgår

alltså till (580 000 + 230 000) 810 000 kr. Arbetena torde kunna påbörjas

sommaren 1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen

redovisas en beräknad medelsförbrukning av 500 000 kr. under budgetåret

1962/63.

Permanentning av vägar

Det är enligt delegationens mening nödvändigt att i samband med upprustning

och modernisering av befintliga sjukhus även anpassa vägarna

inom resp. sjukhusområden efter nutida krav. Vägarna inom Vipeholms

sjukhus är till stor del anlagda för helt andra trafikförhållanden än de nuvarande.

Därtill kommer att sjukhusets interna transporter måste företagas

i markplanet, enär trafikkulvert saknas. Nämnda transporter — inte minst

mattransporterna -— kräver en god vägbana. Sjukhusets vägar är emellertid

utförda som grusvägar och icke dimensionerade för tung trafik. Vägsystemet

företer även i övrigt vissa brister och underhållskostnaderna är höga.

Till följd av vägarnas beskaffenhet blir också kostnaderna för städningen

inom sjukhuset onormalt höga. Vidare saknas tillräckligt antal parkeringsplatser

inom sjukhusområdet.

Det är sålunda ur både rationella och ekonomiska synpunkter angeläget,

att sjukhusets vägsystem förbättras genom att de befintliga vägbanorna förses

med varaktig beläggning. Permanentbeläggningen bör utsträckas att

omfatta även de inom sjukhusområdet befintliga och föreslagna parkeringsplatserna.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 250 000 kr. Arbetena

torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under

budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Lunds elverk vid en spänning

av 10 000 V. Kraften nedtransformeras till 3 X 220 V förbrukningsspänning

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 76

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

i en mottagningsstation, belägen i panncentralen. I stationen finns 2 transformatorer

om vardera 100 k VA.

Belastningen i sjukhusets nät uppgår f. n. till cirka 130 kW, motsvarande

cirka 150 kVA. Med hänsyn till normala belastningsökningar och det förhållandet

att full reserv ej finns vid eventuella transformatorfel är det nödvändigt

att förstärka transformatorstationen.

Erforderlig förstärkning bör ske genom införande av ett nytt 380/220

V-system. För ändamålet bör 2 nya transformatorer anskaffas. Det befintliga

3 X 220 V-systemet bör avvecklas efter hand i samband med framtida

ombyggnader och renoveringar. Kostnaderna för erforderliga arbeten i

första etappen, avseende transformatorer och fördelningsställverk för

380/220 V, har beräknats till 75 000 kr.

\ tterbelysningen vid Vipeholms sjukhus är utförd med glödljus och utgöres

dels av armaturer i stålrörsstolpar, dels av väggarmaturer på byggnader.

Den sistnämnda armaturtypen förekommer i större utsträckning vid

sjukhuset än armatur i stålrörsstolpar. Huvuddelen av belysningsanläggningen

utfördes vid sjukhusets tillkomst omkring år 1935 och möjligheterna

att utnyttja befintliga belysningsanordningar har på många ställen försämrats

på grund av uppväxande trädvegetation. I första hand bör därför

armaturer på byggnader ersättas med ur belysningssynpunkt lämpligare

placerade stolparmaturer. Därjämte erfordras ett antal nya armaturer vid

föreslagna nya parkeringsplatser. Vidare är befintliga stolpbelysningar i behov

av renoveringar beträffande armaturer och kabelanslutningar. Kompletteringarna

bör utföras i samband med föreslagna vägbeläggningsarbeten,

varigenom kostnader för efterlagningsarbeten i vägbanor undvikes.

Erforderliga kompletteringar av ytterbelysningssysteinet för befintliga

vägar och nuvarande byggnader samt för planerade nya parkeringsplatser

omfattar 30 nya stålrörsstolpar med armaturer, nytt kabelnät för detta

ändamål, renovering av befintliga stolpar med armaturer samt kabelanslutningar

och manöveranordning med s. k. skymningskopplare. Kostnaderna

för arbetena bär beräknats till 50 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

(75 000 + 50 000) 125 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg

Permanentning av vägar

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen

om medel för permanentning av vägar inom sjukhusområdet. Departementschefen

förklarade sig dock icke beredd tillstyrka, att medel anvisades för

ändamålet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Enligt delegationens mening är det nödvändigt att i samband med upprustning

och modernisering av befintliga sjukhus även anpassa vägarna

inom resp. sjukhusområden efter nutida krav. Såsom delegationen tidigare

framhållit är vägarna inom sjukhusområdet till stor del anlagda för helt

andra trafikförhållanden än nu rådande. De är utförda som grusvägar och

icke dimensionerade för tung trafik. Även i övrigt företer vägsystemet vissa

brister och underhållskostnaderna har befunnits mycket höga. Vidare finns

icke tillräckligt antal parkeringsplatser inom sjukhusområdet.

Med hänsyn härtill är det nödvändigt, att sjukhusets vägsystem förbättras.

Sålunda bör befintliga vägbanor förses med varaktig beläggning samt i

viss utsträckning förstärkas och prof il justeras. Permanentbeläggningen bör

även omfatta de inom sjukhusområdet befintliga och föreslagna parkeringsplatserna.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 310 000 kr.

Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till växelström. Ett nytt

distributionssystem för växelström har utbyggts och elsystemet har inom

vissa byggnader omlagts till den nya strömarten. Återstående arbeten omfattar

huvudsakligen fortsatt omläggning av inomhusinstallationerna. För

dessa arbeten har tidigare anvisats 222 000 kr. Av nämnda belopp har

40 000 kr. avsett vissa omläggningsarbeten inom paviljong Iv 3. Det är med

hänsyn till sjukhusdriften nödvändigt, att omläggningen i denna paviljong

kan slutföras, då vid sjukhuset befintliga moderna apparater av olika slag

ej kan användas, förrän växelström införts även här. Kostnaderna för återstående

arbeten — exklusive kostnaderna för omläggning av det elektriska

systemet för hissar, vilka av kostnadsskäl tills vidare bibehålies anslutna

till likströmsnätet — har beräknats till 60 000 kr.

Inom sjukhuset finnes f. n. icke någon egentlig anläggning för överfallsalarm,

om man bortser från eu äldre anläggning av ringledningstyp i paviljong

M 6 samt en nyare anläggning inom eu ombyggd avdelning i paviljong

K 5. Efter samråd med sjukhuspersonalen har behov av en tidsenlig

och driftsäker alarmanläggning befunnits föreligga för samtliga avdelningar

inom ovan nämnda paviljonger.

Kostnaderna för dessa kompletteringsarbeten har beräknats till 15 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

f 60 000 + 15 000) 75 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg

Uppförande av vårdpaviljong MK 3

För uppförande av en ny paviljong, benämnd MK 3, nr. in. för en beräknad

kostnad av 3 970 000 kr. har 1959, 1960 och 1961 års riksdagar anvisat

(1 500 000 + 1 450 000 + 500 000) 3 450 000 kr. Av det av 1959 års riksdag

anvisade beloppet är 750 000 kr. att hänföra till beredskapsarbeten.

Arbetena beräknas vara slutförda sommaren 1962. I investeringsplanen

redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 2 659 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 4

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag i enlighet med planen för sjukhusets upprustning, att bl. a.

en paviljong, benämnd MK 4, skulle uppföras för en beräknad kostnad

av 3 900 000 kr., varav för paviljongen 3 200 000 kr. samt för yttre arbeten

in. m. 700 000 kr., och anvisade för projektering och arbetenas påbörjande

800 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 4 020 000 kr., beräknas numera kunna slutföras redan hösten 1963. I

investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår

beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 200 000 kr.

Uppförande av byggnad för arbets- och rörelseterapi samt driftsverkstäder,

garage och förråd

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1961 års riksdag

(prop. nr 66; rskr. 182) att vid sjukhuset skulle uppföras en byggnad för

arbets- och rörelseterapi samt central- och tvättbytesförråd, som jämte den

tidigare uppförda samlingssalen skulle bilda en gemensam anläggning.

Byggnadskostnaderna för anläggningen, exklusive samlingssalen, beräknades

till sammanlagt 3 800 000 kr., vilket enligt nu gällande prisläge motsvarar

3 915 000 kr. För budgetåret 1961/62 anvisades 800 000 kr. för

projektering och arbetenas påbörjande.

I planen för sjukhusets upprustning har förutsatts att dels en byggnad,

inrymmande sjukhusets driftsverkstäder, och dels en garagebyggnad jämte

vissa förråd skulle i ett senare skede av sjukhusets upprustning rivas och

ersättas med en för ändamålet gemensam nybyggnad. Vid projekteringen

har emellertid befunnits, att kostnaderna för en sådan nybyggnad skulle

på grund av ogynnsamma grundläggningsförhållanden och omfattande

yttre arbeten bli alltför höga. Verkställda undersökningar har vidare visat,

att nu angivna lokalbehov kan tillgodoses för väsentligt lägre kostnader,

om dels driftsverkstäderna och vissa förråd inrymmes i en härför omdispo
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nerad del av anläggningen för arbets- och rörelseterapi in. in. och dels

en fristående garagebyggnad uppföres vid panncentralens lastgård. En

sådan förläggning av driftsverkstäderna — vilka bör dimensioneras för

den nuvarande hantverksorganisationen vid sjukhuset — möjliggör dessutom

en önskvärd flexibilitet för att möta eventuella framtida förändringar

av lokalbehoven för de olika verksamhetsgrenarna.

Kostnaderna för en sålunda utformad gemensam anläggning för arbetsoch

rörelseterapi samt central- och tvättbytesförråd, utökad med lokaler

för driftsverkstäder och vissa ytterligare förråd, jämte en fristående garagebyggnad

har enligt prisläget den 1 juli 1961 uppskattats till sammanlagt

4 620 000 kr., varav för garagebyggnaden 220 000 kr. Av kostnaderna

för den utökade gemensamma anläggningen hänför sig 3 770 000 kr.

till uppförandet av själva byggnaden och återstoden 630 000 kr. till yttre

arbeten, inklusive kulvertförbindelse och rivning.

Arbetena torde kunna påbörjas våren 1962 och slutföras hösten 1963.

I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår

beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 300 000 kr.

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Panncentralen är försedd med fyra högtrycksångpannor, tva varmvattenpannor

samt en sopförbränningspanna, samtliga utrustade med anordningar

för oljedrift. Centralen har i sin nuvarande utformning varit i bruk

under cirka fem år. Samtliga pannor är i gott skick. För att tillgodose förutsett

ökat värmebehov på grund av den fortsatta upprustningen och utbyggnaden

av sjukhuset, måste en ny oljeeldad varmvattenpanna med

samma kapacitet som de befintliga installeras. För ändamålet finns reserverad

plats i pannrummet. I samband därmed erfordras förutom de två

befintliga oljeförrådscisternerna om vardera 90 m3 ytterligare en cistern

om 200 m3. I övrigt bör i anslutning till panninstallationen nya pumpar

installeras samt komplettering och ändring av expansionssystem och rörledningar

vidtagas. Kostnaderna för angivna kompletteringsåtgärder uppskattas

till sammanlagt 360 000 kr.

I samband med ifrågavarande arbeten bör översyn och komplettering ske

av befintliga oljebrännare m. in., den manuella värmeregleringen ersättas

med variatorstyrd värmereglering och ångpannorna förses med torrkokningsskydd.

Nu föreslagna rationaliseringsarbeten, vilka kostnadsuppskattats

till 50 000 kr. och ingår i totalkostnaden om 360 000 kr., beräknas medföra

en årlig bruttobesparing om 30 000 kr. Frånräknas kapitalkostnaderna

uppgår den årliga besparingen i bränsle- och arbetskostnader till 8 000 resp.

12 000 kr.

Arbetena torde kunna påbörjas under 1962 oeb slutföras under budgetåret

1962/63. 1 investeringsplanen redovisas mot ovan angiven totalkostnad .svarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Komplettering av vattenledningssystemet

Enligt den för 1959 års riksdag redovisade planen för sjukhusets upprustning

och utbyggnad skall ledningssystemet för sjukhusets vattenförsörjning

utbyggas och anpassas till föreslagen nybebyggelse.

Ledningsmaterialet i det befintliga vattendistributionssystemet är dåligt,

såväl utvändigt som inomhus i gamla byggnader. Med anledning härav

kan man icke belasta systemet med det avsevärt högre vattentryck, som

fordras inom det upprustade sjukhuset. I samband med att flertalet av de

äldre paviljongerna rives vid realiserandet av upprustningsplanens byggnadsetapp

II, kan man nu genom vissa omläggningar och kompletteringar

av det interna distributionssystemet uppdela detta i en hög- resp. lågzon.

Detta innebär, att ledningarna inom de lågt belägna, kvarstående gamla

byggnaderna icke kommer att utsättas för ett alltför högt vattentryck.

Därjämte erhåller nybyggnaderna i lågzonen ett väl avpassat tryck, vilket

är fördelaktigt ur såväl tappnings- som ljudsynpunkt.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 270 000 kr.

Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1962/63.

Iordningställande av viss del av sjukhusparken

Etapp I i planen för sjukhusets upprustning och utbyggnad (medicinskt

centrum, byggnad för samlingssal m. m., uppförande av vårdpaviljong M 4,

K 4 och MK 3) beräknas i sin helhet vara utförd vid slutet av innevarande

budgetår. I de för nämnda etapp beviljade anslagen ingår medel för bl. a.

grovplanering, återfyllning och planteringsarbeten inom områdena närmast

intill byggnaderna. Även dessa arbeten väntas vara avslutade vid nämnda tid.

Emellertid erfordras vissa ytterligare åtgärder för slutligt iordningställande

av detta parti av sjukhusområdet. Sålunda måste utförda planteringsarbeten

sammanfogas till en enhetligt utformad parkanläggning. Härför

erfordras vissa planterings- och parkanläggningsarbeten inom ifrågavarande

delar av sjukhusområdet. Kostnaderna för dessa arbeten har uppskattats

till 100 000 kr. Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår.

I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1962/63.

Uppförande av bostäder för elever och vikarier

Gällande plan för fortsatt upprustning och utbyggnad av S:t Jörgens sjukhus

(prop. 1959: 87) förutsätter, att sjukhusets framtida behov av bostäder

för personal i huvudsak skall tillgodoses genom planerad bostadsbebyggelse

inom Göteborgs stad och Tuve kommun.

Inom sjukhuset finns ett visst bostadsbestånd för olika personalkatego
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

rier. I samband med realiserandet av planen för sjuklinsets upprustning och

utbyggnad beräknas emellertid inom de närmaste åren drygt 30 enkelrum,

som f. n. bebos av sammanlagt 48 elever och vikarier, komma att rivas eller

omdisponeras för annat ändamål.

I tidigare sammanhang har delegationen ansett det vara erforderligt föi

underlättande av en rationell utbildning av elever inom statlig mentalsjukvård

att eleverna hålles bostadsmässigt samlade på eller invid sjukhusområdet.

Vad beträffar vikarier har det vidare visat sig nödvändigt för

uppehållande av kontinuerlig drift vid sjukhuset, att bostäder kan erbjudas

inom eller invid sjukhusområdet. Oavsett förläggningen av ifrågavarande

bostäder torde statsverket böra ansvara för administration samt tillsyn över

städning ävensom möblering av rummen. Saväl elever som vikarier bör

erlägga hyra för dessa bostäder. Vid hyresvakans torde staten böia stå i

betalningsansvar för hyran. Det bestånd av enkelrum, som av ovan angivna

anledningar kommer att utgå, måste således ersättas genom nybyggnad i

sjukhusets närhet.

Under 1950-talet har statsmakterna vid skilda tillfällen i samband med

behandlingen av olika anslagsäskanden för förbättring och ökning av bostadsbeståndet

vid vissa sjukhus framhållit, att man bör göra allt för att

anskaffa personalbostäder på öppna marknaden eller eljest utan nybyggnad

i statens regi så att medel frigöres för själva sjukvårdens upprustning.

Med hänsyn härtill har delegationen undersökt möjligheterna att i sjukhusområdets

närhet tillgodose bostadsbehovet för elever och vikarier vid

S:t Jörgens sjukhus genom ett nybygge.

Sjukhusområdet är beläget inom Göteborgs stad men gränsar i viss omfattning

till Säve och Tuve kommuner. Beträffande möjligheterna att förlägga

bostäderna utanför sjukhusområdet m. m. anför delegationen följande.

Den del av Göteborgs stads markområde, som ligger intill sjukhusområdet,

är f. n. i viss utsträckning obebyggd, men avses enligt planen för utbyggnaden

av stadens somatiska sjukvård i sin helhet komma att tagas i

anspråk för ett nytt kroppssjukhus. Möjlighet saknas sålunda att förlägga

ifrågavarande bostäder till detta område.

Med stöd av tidigare erfarenheter har delegationen funnit att ett kommunalt

bygge för ifrågavarande ändamål ur kostnadssynpunkt bör utföras

av s. k. allmännyttig bostadsstiftelse och i form av hyreshus. I detta syfte

har delegationen fört förhandlingar med representanter för Säve och Tuve

kommuner. Därvid har framkommit, att Säve kommun icke har någon allmännyttig

bostadsstiftelse och icke heller avser att bilda någon sådan inom

överskådlig tid. Från kommunens sida har därjämte anförts, att även om

allmännyttig bostadsstiftelse funnes inom kommunen, måste anskaffandet

av för ändamålet lämplig mark inom kommunen ske genom expropriation,

ett förfarande som icke kan påbörjas förrän tidigast år 1963. Då måste

emellertid bostadsbehovet för elever och vikarier vara tillgodosett för att

planen för sjukhusets upprustning, och utbyggnad skall kunna förverkligas

utan tidsförskjutningar.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Jämväl Tuve kommun saknar f. n. allmännyttig bostadsstiftelse. Med anledning

därav har delegationen vid förhandling med representanter för

kommunen hemställt om besked, huruvida kommunen vore villig att bilda en

sådan stiftelse med närmaste uppgift att tillgodose bostadsbehovet för elever

och vikarier vid S:t Jörgens sjukhus. I yttrande till delegationen har kommunalnämnden

framhållit, att då kommunen f. n. saknar för sådan bostadsbebyggelse

lämplig mark i närheten av sjukhuset, kommunen icke

avser att bilda en bostadsstiftelse för angivna ändamål.

Då icke heller inom sjukhusområdet finns disponibel mark, som ur belägenhetssynpunkt

lämpar sig för avstyckning och försäljning för bostadsbebyggelse,

har delegationen funnit möjligheter icke föreligga att genom

medverkan av vederbörande kommuner få till stånd en bostadsbebyggelse

för elever och vikarier i närheten av S:t Jörgens sjukhus.

Med hänsyn till det anförda har delegationen funnit, att behovet av bostäder

för elever och vikarier endast kan tillgodoses genom att staten låter

uppföra erforderliga bostäder inom sjukhusområdet.

Vid sjukhuset finns ett för bostadsändamål avgränsat område, inom

vilket tre byggnader för sjukhuspersonal har uppförts. Byggnaderna, som

benämnes Skogaberg 1, 2 och 3, inrymmer sammanlagt 40 enkelrum, 8 rum

med kokvrå samt 6 dubbletter. Inom detta område kan förläggas ytterligare

ett bostadshus. Byggnaden föreslås bli uppförd i två våningar jämte inredd

vindsvåning och omfatta fyra trapphus, innehållande sammanlagt 32 enkelrum

och 8 lägenheter om vardera 1 rum och kokvrå samt sovalkov och badrum.

För varje trapplan föreslås ett tekök, avsett att betjäna fyra enkelrum.

I källaren bör anordnas tre badrum samt skyddsrum, cykelrum, tvättstuga

jämte erforderliga förrådsutrymmen. Samtidigt med uppförandet av det

nya bostadshuset bör inom bostadsområdet anläggas två parkeringsytor om

tillhopa 28 platser för personal inom området.

Kostnaderna för byggnaden jämte yttre ledningar och planeringsarbeten

har beräknats till 1 300 000 kr., varav för byggnaden 1 120 000 kr. samt

för yttre arbeten, inklusive parkeringsplatser, 180 000 kr. Arbetena torde

kunna påbörjas hösten 1962 och slutföras hösten 1963. I investeringsplanen

redovisas en beräknad medelsförbrukning av 800 000 kr. under budgetåret

1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhusets mottagningsstation i panncentralen

vid en spänning av 10 000 V. I stationen finns f. n. två transformatorer

med eu effekt om vardera 200 k VA, 10 000/400 V. Belastningen på

transformatorerna uppgår till cirka 350 kW, motsvarande cirka 280 kVA.

Detta innebär, att bada transformatorerna måste vara inkopplade för samtidig

drift. Ett eventuellt transformatorfel medför driftsinskränkningar till

dess reparation skett eller lånetransformator hunnit anskaffas. Ett transformatorfel

skulle således medföra störningar i kraftförsörjningen under

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

relativt lång tid. För säkerställande av ostörd drift bör därför en reservtransformator

anskaffas. Med hänsyn till väntade normala belastningsökningar

bör reservtransformatorn utföras med 300 kV A märkeffekt.

Kostnaderna härför har beräknats till 15 000 kr.

Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en avgiven generatoreffekt

om cirka 100 kVA. Aggregatet är avsett att nyttjas för elkraftförsörjning

vid avbrott i det ordinarie elnätet. Det nuvarande reservaggregatet

är emellertid med hänsyn till sjukhusets storlek och omfattningen

av pågående utbyggnader icke av tillräcklig kapacitet för att kunna förse

viktiga anläggningsdelar med reservkraft. Förutom behovet av elkraft

inom panncentralen erfordras sålunda reservkraft för belysning och för

hissar, som träder ur funktion vid strömavbrott. Inmatning av reservkraft

till önskade anläggningsdelar skall ske genom uppsektionering av det interna

distributionsnätet.

Det befintliga aggregatet bör av angivna skäl och för säkerställande av

en under alla förhållanden ostörd drift utbytas mot ett för sjukhusets storlek

avpassat reservaggregat om cirka 140 kVA. Kostnaderna för ett sådant

reservkraftaggregat, inklusive kostnaderna för uppställning och inkoppling

samt vissa sektioneringsarbeten, har beräknats till 90 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

(15 000 + 90 000) 105 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Restads sjukhus i Vänersborg

Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 framlade delegationen förslag

till principplan för upprustning och utbyggnad av Restads sjukhus, vilket

vann statsmakternas bifall (prop. 66; rskr. 182). Med utgångspunkt i huvudsak

från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit en fortsatt

bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag till om- och

nybyggnadsåtgärder m. in. vid sjukhuset.

Platsbehov. I 1956 års reviderade generalplan har behovet av vårdplatser

för egentligt mentalt sjuka inom Älvsborgs län beräknats till 1 610 platser

år 1970. Detta behov förutsattes enligt generalplanen bli tillgodosett med

1 072 platser vid Restads sjukhus och i övrigt genom uppförande av ytterligare

ett sjukhus inom länet.

Folkmängden inom länet uppgår f. n. till cirka 373 000 personer. Med utgångspunkt

från ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt

sjuka motsvarande 4 promille av befolkningen, skulle cirka 1 500 vårdplatser

erfordras för att täcka länets behov. Vid statens mentalsjukhus uppgick

antalet inneliggande patienter med hemortsrätt inom Älvsborgs län till 1 283

den 8 juni 1959 och 1 305 den 1 juli 1960. Sistnämnda dag fanns dessutom

67 exspektanter anmälda. Fn plan för vårdorganisationen inom länet bör

sålunda kunna baseras på ett beräknat platsbehov om högst 1 400 platser.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kiingl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I den föregående år framlagda principplanen ansåg sig delegationen med

hänsyn till de platsantal, som fastställts för de under senare år beslutade

nya mentalsjukhusen och som finge anses utgöra ett maximum, icke

kunna förorda elt högre slutligt platsantal för Restads sjukhus än högst

800. Behovet i övrigt — cirka 600 platser — bedömdes böra tillgodoses annorstädes

inom länet, om möjligt i anslutning till något kroppssjukhus. Då

beläggningen vid sjukhuset f. n. uppgår till cirka 1 260 patienter, måste

emellertid — intill dess ytterligare ett sjukhus kommit till stånd — detta

antal vårdplatser finnas tillgängligt vid Restads sjukhus. Detta förhållande

nödvändiggör ett etappvis genomförande av planen för sjukhusets slutliga

upprustning.

f årdpaviljonger in. m. De 800 vårdplatserna för varaktigt bruk kan erhållas

dels i de nyuppförda paviljongerna M 4, K 9, MK 14, M 15 och K 16

ävensom i de renoverade paviljongerna K 10 och M 5 med sammanlagt 592

platser och dels i tre enligt principplanen föreslagna nya paviljonger med

tillhopa i runt tal 200 vårdplatser. De nya paviljongerna föreslås bli förlagda

inom det område, där de nuvarande äldre paviljongerna M 1, M 2

och M 3 är belägna. I enlighet med principplanen beräknas paviljongerna

M 1 och M 2 — utan att därigenom några mer betydande evakueringssvårigheter

uppkommer för sjukhuset — kunna rivas successivt för att bereda

utrymme för de nya paviljongerna. Detsamma är förhållandet beträffande

paviljong K 8. Erforderliga övergångsplatser har nämligen vid planens bearbetning

befunnits lämpligen kunna inrymmas i paviljongerna K 6, K 7

och M 3 samt kolonipaviljongerna Mil, M 12 och K 13 om sammanlagt

cirka 470 platser. Det förutsättes, att dessa paviljonger genom medicinalstyrelsens

försorg blir föremål för härav påkallade underhållsåtgärder.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor samt lokaler för rörelseterapi.

Sjukhusets medicinska centrum avses efter det slutliga genomförandet

av förevarande upprustningsplan komma att omfatta dels den nuvarande

administrationsbyggnaden, som därvid tages i anspråk i huvudsak

för läkarexpeditioner och sjukhuskontor, och dels en ny byggnad med

lokaler för behandling och diagnostik samt rörelseterapi och poliklinik. Den

nya byggnaden tänkes förlagd nordväst om den befintliga adminstrationsky£gnaden,

till vilken den anslutes medelst eu sammanbindningsbyggad.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi samt kök med personalmatsal

och samlingssal. Lokalbehovet för såväl arbets- och sysselsättningsterapi

som kök med personalmatsal och samlingssal förutsättes under ett

senare skede i sjukhusets upprustning bli tillgodosett genom nya byggnader

inom den del av sjukhusområdet, där paviljongerna K 6, K 7 och

K 8 är belägna. Nybyggnaderna avses bli förlagda och utformade på sådant

sätt, att de medgiver anordnande av en central torgbildning. Vid denna

förlägges olika lokaler för fritidssysselsättning, butiker m. m. Då för

samtliga funktioner avsedda nybyggnader emellertid icke kan komma till

stånd, förrän paviljongerna K ö och K 7 rivits i samband med att ersättningsplatser

kunnat erhållas på annan ort inom länet, uppkommer under

eu övergångsperiod vissa nackdelar för sjukhusets drift och för den arbetsterapeutiska

verksamheten. En del åtgärder har dock vidtagits inom köket,

vilka möjliggör ett utnyttjande av kök och matsalar under ytterligare cirka

tio år. För att bl. a. ersätta vissa i rivnings- och ombyggnadspaviljonger

nu ingående terapilokaler kan vidare den del av den nya terapibyggnaden,

som blir placerad mellan paviljongerna K 6 och Iv 7, uppföras redan i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

eu första etapp av sjukhusets upprustning. Dessa vårdpaviljongers läge inedger

nämligen, att byggnadsdelen kommer till stånd utan hinder för verksamheten

i paviljongerna. Till följd av ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden

kommer den befintliga samlingssalen att utgå redan

i ett tidigt skede. Den nya samlingssalen kan emellertid uppföras på

platsen för paviljong K 8, vilken som nämnts kan rivas.

Panncentral, ledningssystem m. m. Sjukhusets panncentral, som är nybyggd

och utrustad med såväl högtrycksångpannor som varmvattenpannor,

är i gott skick. I samband med att tvätten vid sjukhuset nedlägges,

bör högtrycksångpannorna ombyggas för drift med lågtrycksånga. Ångoch

värmeledningarna är nya eller under omläggning. Ledningarna för

förbrukningsvarmvatten är i huvudsak i gott skick. Ledningssystemen bör

kompletteras och anpassas till den föreslagna planen för sjukhusets upprustning.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses genom eget vattenverk.

Utredning pågår om uppförande av ett högre vattentorn med större

vattenreservoar för att säkra vattenförsörjningen i föreslagna nya paviljonger.

Vattentillgången är riklig och vattnet av god kvalitet. Huvud- och

servisledningar för kallvatten är i gott skick. Ett reningsverk för höggradig

biologisk rening av spillvatten, gemensamt för sjukhuset och bostadsområdet

Mariedal inom Vänersborgs stad, har nyligen uppförts. Verket med

tillhörande pumpanläggningar är i gott skick.

Sjukhusets avloppsledningar är utförda med skilda system för spill- och

regnvatten. Ledningarna är i stor utsträckning nya och i gott skick. Ledningssystemen

för såväl vatten som avlopp bör emellertid kompletteras

och anpassas till den föreslagna planen för sjukhusets upprustning.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft elevereras från Trollhätte

kraftverk i form av högspänd växelström. Såväl högspännings- och transformatoranläggningarna

som distributionssystemet inom sjukhuset är i

gott skick. För att säkra elkraftsförsörjningen vid driftsavbrott finns ett

motordrivet reservkraftaggregat, som bör utbytas mot ett aggregat av större

kapacitet. Genomförandet av den nu föreslagna planen för sjukhusets upprustning

kräver en däremot svarande komplettering och anpassning av det

elektriska systemet .

Transportkulvertar. Sjukhuset saknar transportkulvertar. Möjligheter

torde emellertid föreligga att ansluta såväl de här förordade nybyggnaderna

som de två senast uppförda vårdpaviljongerna till ett gemensamt kulvertsystem.

Övriga sjukhusbyggnader kan icke för rimliga kostnader anslutas

därtill. Dessa bör även fortsättningsvis betjänas av transporter ovan jord.

Vågsystem. Sjukhusets vägar är i huvudsak utförda som grusvägar och

befinner sig i mindre gott skick. De bör därför upprustas och anpassas till

den blivande utformningen av sjukhuset. I samband därmed bör huvudvägarna

inom sjukhusområdet permanentbeläggas.

Kostnaderna för föreslagna om- och nybyggnadsåtgärder, inklusive de

beräknade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en övergångsperiod,

har preliminärt uppskattats till cirka 22 ()()() 000 kr.

Renovering av vård pavil jong M 5

Med bifall lill av Kungl. Maj :t i prop. nr 6G framlagt förslag beslöt 1001

års riksdag frskr. 182), alt bl. a. paviljongen M 5 skulle i enlighet med pla
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nen för sjukhusets upprustning renoveras för en beräknad kostnad av

1 700 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 1 000 000 kr. för

budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 1 750 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde vara slutförda vid

nyåret 1963. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp som beräknad

medelsförbrukning under innevarande och nästkommande budgetår.

Uppförande av nytt medicinskt centrum

Enligt den i det föregående redovisade principplanen avses sjukhusets

medicinska centrum slutligt komma att omfatta dels den nuvarande adrninistrationsbyggnaden,

som därvid tages i anspråk i huvudsak för läkarexpeditioner

och sjukhuskontor, och dels en ny byggnad med lokaler för

behandling och diagnostik samt rörelseterapi och öppen vård.

En första etapp vid realiserandet av principplanen föreslås omfatta uppförandet

av denna nybyggnad. Byggnaden bör förläggas nordväst om den

befintliga administrationsbyggnaden och utföras i tre våningar. I bottenvåningen

anordnas i huvudsak lokaler för öppen vård och sjukgymnastik.

I direkt anslutning till detta plan förlägges byggnaden för rörelseterapi. I

våningarna 1 och 2 trappor anordnas olika lokaler för behandling och

diagnostik. Utrymmen för likförvaring, obduktion och visningsrum förlägges

till byggnadens källarvåning. Byggnaden utformas så att den kan

anslutas till dels den befintliga administrationsbyggnaden och dels i principplanen

föreslagna nya vårdavdelningar.

Förläggningen av sjukhusets nya medicinska centrum nödvändiggör, att

bostadshuset B 2 utgår. Detta bebos f. n. av sjukhuschefen. Enligt statsmakternas

beslut skall ny bostad för sjukhuschefen uppföras vid sjukhuset.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar,

beräknas till 3 200 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas våren

1963 och bli slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad

medelsförbrukning av 800 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Källshagens sjukhus i Vänersborg

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft till sjukhuset levereras från Trollhätte kraftverk i form

av 3-fas växelström, 10 000 V. Kraften inmatas till en mottagningsstation,

belägen i en tillbyggnad till panncentralen. I stationen finns två transformatorer

på 200 resp. 100 kVA för nedtransformering till 380/220 V förbrukningsspänning.

Transformatorerna är inrymda i ett gemensamt fack.

Belastningen har genom utförda belysningsförbättringar och normala belastningsökningar

i övrigt successivt ökat och uppgår f. n. till cirka 210 kW,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

motsvarande cirka 250 kVA. Tillgänglig transformatoreffekt är enligt

ovan 300 kVA. Ett transformalorfel skulle emellertid innebära svåra driftstörningar.

För att erhålla tillfredsställande transformatorreserv samt för

att möta väntade ytterligare belastningsökningar bör den befintliga transformatorn

om 100 kVA utbytas mot en ny med 350 kVA märkeffekt. Samtidigt

erfordras ny lågspänningsfördelning, dimensionerad och utförd dels

för inmatning från nya transformatorn dels för fördelning av reservkraft

från planerat reservkraftaggregat, då anslutning för reservkraftmatning ej

kan anordnas från den nuvarande huvudcentralen.

För den nya transformatorn erfordras nytt transformatorfack. Detta bör

inrymmas i nuvarande utrymme för lågspänningsfördelning. Det nya lågspänningsställverket

samt nedan föreslaget reservkraftaggregat bör placeras

i en tillbyggnad till den nuvarande stationen. Härigenom samlas

huvudfördelningen för elkraftför sörj ningen på ett ur teknisk synpunkt

lämpligt sätt.

Kostnaden för ovan föreslagna arbeten har beräknats till 125 000 kr.

Vid avbrott i sjukhusets ordinarie kraftförsörjningsnät uppstår störningar

framför allt i driften av panncentralen. Efter övergången till oljeeldningssystem

torde effektbehovet för panncentralen komma att uppgå till

cirka 65_70 kW, vilket behov i första hand bör täckas. Utöver detta behov

måste jämväl elkraftförsörjningen för vissa betydelsefulla anläggningsdelar

såsom vissa elanslutna apparater i köket, hissar m. m. tryggas vid

eventuellt strömavbrott. För nämnda ändamål bör ett förbränningsmotordrivet

reservkraftaggregat med en generatoreffekt om cirka 140 kVA anskaffas.

Kostnaderna härför, inklusive installation och anslutningar, har

beräknats till 85 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till

(125 000 + 85 000) 210 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

Upprustning av vårdpaviljong M 1

Enligt den av 1961 års riksdag (rskr. 182) antagna planen för sjukhusets

slutliga färdigställande avses vårdpaviljong M 1 vid sjukhuset bli föremål

för sådan upprustning att numera vedertagna principer om vårdavdelningars

utformning och utrustning i görligaste mån tillgodoses. Enligt ett med

utgångspunkt härifrån utarbetat förslag kommer paviljongen — som f. n.

inrymmer sammanlagt 282 vårdplatser — att omfatta sex vårdavdelningar

med vardera 30 platser, delvis uppdelade på två vårdgrupper om 14 resp.

16 platser. Inom varje avdelning fördelas platserna på 10 enkelrum, 2 t\åoch

4 fyrapatientrum. Varje vårdavdelning kompletteras med enligt nuvarande

vårdprinciper erforderliga bilokaler för vårdgruppernas gemen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

samma bruk. Vårdgrupperna kompletteras därjämte med sköljrum och

erforderliga tvättanordningar.

Byggnadens centralparti innehåller f. n. kyrksal samt lokaler för elevundervisning,

insulinbehandling och rättspsykiatriska undersökningar. Med

undantag för kyrksalen måste dessa lokaler tagas i anspråk för att bereda

erforderligt utrymme för vårdavdelningarna. De verksamheter, som i anledning

härav icke fortsättningsvis kan bedrivas inom byggnaden, avses

under en övergångstid bli förlagda på andra håll inom sjukhuset i avvaktan

på deras slutliga placering inom ett utbyggt medicinskt centrum.

Kostnaderna för byggnadens upprustning har beräknats till cirka 3 600 000

kr., motsvarande 20 000 kr. per vårdplats.

Värmlands läns landstings förvaltningsutskott, som i samband med

utarbetande av planen för sjukhusets slutliga färdigställande ifrågasatte,

om godtagbara vårdavdelningar kunde erhållas inom paviljong M 1 genom

den i planen förutsatta ombyggnaden, har vid fortsatta överläggningar i

ärendet med delegationen ansett sig icke kunna tillstyrka en ombyggnad,

då den enligt utskottets mening vore en icke försvarbar investering. Med

anledning härav vill delegationen framhålla, att man genom den förordade

ombyggnaden erhåller vårdavdelningar, som med hänsyn till sin allmänna

vårdstandard är fullt jämförbara med dem vid nyuppförda mentalsjukhus.

Avdelningarna är försedda med samma bilokaler som vårdavdelningarna

vid Gullberna och Mellringe sjukhus och överensstämmer till sin utformning

med dessa. Såväl med hänsyn till avdelningarnas inre organisation

som ur kommunikations- och transportsynpunkt får de även med tanke på

personalbehovet anses likvärdiga med de nya sjukhusens avdelningar. Enligt

nuvarande prisläge uppgår anläggningskostnaderna för nyuppförda vårdpaviljonger

till belopp, som i genomsnitt motsvarar omkring 28 000 kr. per

vårdplats. Enligt förevarande förslag kan i stort sett likvärdiga vårdplatser

erhållas för en ungefär 30 procent lägre kostnad. Slutligen anser delegationen,

att ett bibehållande av paviljong Ml — som även inrymmer en

ändamålsenlig kyrksal för sjukhuset — ur allmän arkitektonisk synpunkt

är värdefullt för sjukhusanläggningen som helhet.

Ur projekteringssynpunkt torde arbetena kunna påbörjas våren 1962

och vara slutförda våren 1964 under förutsättning att erforderliga medel

anvisas under innevarande budgetår i särskild ordning. Om arbetena däremot

utföres med anlitande av ordinarie investeringsmedel, kan de påbörjas

hösten 1962 och avslutas hösten 1964. För detta fall redovisas i investeringsplanen

en medelsförbrukning av 1 500 000 kr. under budgetåret

1962/63.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

55

Mellringe sjukhus i Örebro

Byggnadsarbetenas fortsättande

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag

(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt mentalsjukhus skulle uppföras i Örebro

för en beräknad kostnad i redovisade delar av 32 000 000 kr., reducerad

med 1 530 000 kr. genom en av 1960 års riksdag beslutad minskning avantalet

vårdplatser från 780 till 720. För utförandet av arbetena har av

1957—1961 års riksdagar anvisats sammanlagt 20 775 000 kr.

Etapp I (anläggande av huvudvägar inom sjukhusområdet samt huvudledningar

för vatten och avlopp) har slutförts sommaren 1959. Etapp II

(byggnader för administration och medicinskt centrum, centralkök, matsalar

och samlingslokaler, terapilokaler och verkstäder) har påbörjats

hösten 1959 och slutförts hösten 1961.

Etapp III, omfattande samtliga sju paviljonger, har i delegationens

anslagsäskanden för innevarande budgetår angivits skola påbörjas vid

nyåret 1961 och vara slutförd sommaren 1963. Av arbetstekniska skäl har

etappen emellertid uppdelats i fyra deletapper, av vilka tre deletapper omfattar

två paviljonger vardera och en deletapp den återstående paviljongen.

Nämnda etapper beräknas bli slutförda våren 1962 resp. sommaren 1962,

sommaren 1963 och hösten 1963. Efter slutförandet av andra deletappen

sommaren 1962 och sedan utrustningsarbetet slutförts genom landstingets

försorg kan då färdigställda delar av sjukhuset beläggas. Etapp IV (arbeten

för sjukhusområdets slutliga iordningställande) beräknas bli avslutad hösten

1963.

Den tidigare angivna totalkostnaden 30 470 000 kr. uppgår enligt prisläget

den 1 juli 1961 till 35 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas en

för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 15 000 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna

Byggnadsarbetenas fortsättande

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1957 och 1959

års riksdagar, att ett sjukhus för vård av psykiskt efterblivna skulle uppföras

i Sala. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra det nya mentalsjukhuset för en beräknad

kostnad i redovisade delar av 24 200 000 kr. samt anvisade 1 600 000 kr. för

byggnadsarbetenas påbörjande. För budgetåren 1960/61 och 1961/62 har

därefter anvisats 4 000 000 resp. 7 500 000 kr. Sammanlagt har sålunda

(1 600 000 + 4 000 000 + 7 500 000) 13 100 000 kronor ställts till förfogande.

Etapp I (vägar, lednings- och transportkulvert, schakt- och sprängningsarbetcn

för samtliga husgrunder) som utvidgats att omfatta jämväl grun
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

derna för samtliga byggnader, har slutförts hösten 1961. Etapp II, som

omfattar överbyggnaden för samtliga byggnader, avses bli påbörjad vid

nyåret 1962 och slutförd hösten 1963. Etapp III (sjukhusområdets slutliga

iordningställande) beräknas bli slutförd våren 1964.

Den tidigare angivna totalkostnaden om 24 200 000 kr. uppgår enligt

prisläget den 1 juli 1961 till 27 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas

en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av sammanlagt 12 000 000 kr.

Säters sjukhus

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag

(prop. nr 87; rskr. 183) att anvisa 100 000 kr. för bestridande av kostnaderna

för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen för sjukhusets

modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya vårdpaviljonger,

inrymmande sammanlagt cirka 180 platser. Enligt beslut av 1960 års

riksdag (prop. nr 93; rskr. 208) skall för tillgodoseende av angivet vårdplatsbehov

uppföras två vårdpaviljonger, benämnda MK 2 och MK 3, för

en beräknad kostnad av 4 850 000 kr. För arbetenas påbörjande anvisade

1960 års riksdag 1 000 000 kr. 1961 års riksdag (rskr. 182) anvisade ytterligare

500 000 kr. för ändamålet. Sålunda har sammanlagt (100 000 +

1 000 000 + 500 000) 1 600 000 kr. anvisats.

I totalkostnaden tidigare inräknat belopp om 350 000 kr. för vissa för

paviljongernas uppförande nödvändiga lednings- och planeringsarbeten

redovisas i samband med en omläggning av en större del av sjukhusets

distributionssystem för värme- och varmvatten. Kostnaderna för paviljongernas

uppförande utgör sålunda enligt 1959 års prisläge (4 850 000 —

350 000) 4 500 000 kr. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt inkomna

anbud och i prisläge den 1 juli 1961 uppgår till 4 900 000 kr., avses numera

bli påbörjade vid nyåret 1962 och torde vara slutförda sommaren

1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande

budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 300 000 kr.

Sekundär av delningen i Pärlby

Anslutning till Grangärde kommuns vattenledningssystem

Vattenbehovet vid sjukhuset tillgodoses f. n. genom en grundvattenbrunn

i en grusförekomst cirka 200 meter norr om sjukhuset. Vattentillgången är

ojämn och vid torrperioder har vattenbrist tidvis förekommit. Vattnet är

starkt järn- och manganhaltigt. Befintliga reningsanordningar är helt

otillräckliga. Det distribuerade vattnet inom sjukhusområdet är mycket

otillfredsställande till följd av brunfärgning och utfällningar.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Frågan om en mera tillfredsställande vattenförsörjning för sjukhuset har

varit föremål för utredningar under en längre tid. Tre alternativa lösningar

har därvid undersökts, nämligen komplettering av det befintliga vattenverket

för att få bättre rening av råvattnet eller anordnande av ny vattentäkt

för sjukhusets behov eller/och anslutning till Grangärde kommuns

vattenförsörjningsanläggning i Nyhammar. En komplettering av vattenverket

har inte bedömts medföra ett godtagbart resultat. Några möjligheter att

anordna ny vattentäkt för sjukhusets behov har efter utförda provborrningar

och provpumpningar visat sig icke föreligga. Med hänsyn till behovet

av rikligare vattentillgång har delegationen sålunda funnit enda möjligheten

vara, att sjukhuset anslutes till kommunens vattenledningssystem. Härför

erfordras en anslutningsledning om cirka 2 km. Därvid kan även viss inom

kommunen befintlig bebyggelse anslutas till ledningsnätet. Kostnaden för

en sådan ledning har beräknats till 160 000 kr., varav 27 200 kr. är att

hänföra till ledningens framdragande inom sjukhusområdet. Kostnaderna

i övrigt måste till övervägande del bestridas av staten, då bebyggelsen utefter

ledningssträckan är obetydlig. En efter dessa grunder verkställd beräkning

utvisar, att statens andel i de totala anläggningskostnaderna uppgår

till högst 150 000 kr., vilket belopp får anses skäligt.

Följande preliminära avtal har träffats mellan mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation för Kungl. Maj:t och Kronan,

här nedan kallad Kronan, och Grangärde kommun, här nedan kallad

kommunen, angående anslutning av Pärlby sjukhus till kommunens vattenledningsverk.

§ 1.

»Kommunen åtager sig att från sitt vattenledningsverk vid Nyhammar

leverera allt erforderligt vatten för sjukhusets behov.

§ 2.

Vattnet levereras genom en förbindelseledning från en befintlig huvudvattenledning

mellan Nyhammar och Kyrkbyn till rörnätet inom sjukhusets

område. Ledningen med därtill hörande anordningar utföres av

kommunen i överensstämmelse med bifogade av Bergströms Ingeniörsbyrå

& Co upprättade och den 31 oktober 1961 dagtecknade ritningar (Arb. nr

2246 VA 1—VA 4).

§ 3.

Till anläggningskostnaderna för den del av ledningen som framdrages

inom mark utanför sjukhusets område, bidrager Kronan med belopp motsvarande

9/10 av kostnaderna.

Anläggningskostnaderna beträffande den del av ledningen, som utföres

inom sjukhusets område, gäldas helt av Kronan.

§ 4.

Kronan får äganderätt till den del av ledningen, som förlägges inom

sjukhusområdet, och svarar för underhållet av denna ledningssträcka.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Kommunen får äganderätt till den del av ledningen, som förlägges utanför

sjukhusets område, och svarar för underhållet av denna ledningssträcka.

§ 5.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i reglemente för

Grangärde kommuns vattenverk, antaget av komunalfullmäktige den 26

mars 1955.

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj:ts och kommunalfullmäktiges

godkännande.»

Kommunalfullmäktige i Grangärde kommun har för sin del godkänt avtalet.

Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig i princip

inte ha något att erinra mot detsamma. Delegationen hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet.

Anslutningen till kommunens ledningsnät kan i sin helhet utföras så

snart medel ställs till kommunens förfogande. I investeringsplanen redovisas

150 000 kr. som beräkad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Sjukhuset i Bollnäs

Byggnadsarbetenas fortsättande

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall ett nytt mentalsjukhus uppföras i

Gävleborgs län och förläggas till Bollnäs. Genom beslut den 25 april 1958

har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra det nya

mentalsjukhuset för en beräknad kostnad i redovisade delar av 34 000 000

kr., reducerad med omkring 2 000 000 kr. genom en av 1958 års riksdag beslutad

minskning av antalet vårdplatser från 720 till omkring 660. För utförandet

av byggnadsarbetena har för budgetåren 1957/61 anvisats sammanlagt

18 950 000 kr., varav 2 550 000 kr. är att hänföra till beredskapsarbeten.

Efter samråd med medicinalstyrelsen, landstinget i Gävleborgs län, Bollnäs

stad och ortnamnskommissionen vill delegationen i likhet med medicinalstyrelsen

och Bollnäs stad förorda, att sjukhuset erhåller namnet »Hedhamre

sjukhus» efter de byar -— Hedens och Hamre byar — å vilkas mark

sjukhuset uppföres.

Av de i etapp I ingående arbetena (huvudvägar och ledningar, panncentral

och förrådsbyggnad) har arbetena beträffande huvudvägar och ledningar

slutförts hösten 1959 och beträffande panncentral och förrådsbyggnad

sommaren 1960. Till etapp II har förutom medicinskt centrum samt kök

och samlingssal numera hänförts även terapibyggnaderna. Dessa påbörjades

i oktober 1959 och färdigställdes vid nyåret 1961. Övriga av etapp II omfattade

byggnader påbörjades i oktober 1960 och beräknas bli färdigställda

hösten 1962. Etapp III, omfattande samtliga sju vårdpaviljonger, har av

delegationen i dess anslagsäskanden för innevarande budgetår angivits

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

skola påbörjas vid nyåret 1961 och bli slutförd vid nyåret 1964. Av arbetstekniska

skäl har etappen emellertid uppdelats i fem deletapper, av

vilka den första omfattar två paviljonger, den andra en paviljong, den tredje

två paviljonger samt de övriga etapperna vardera en paviljong. Nämnda deletapper

beräknas bli slutförda våren 1962 resp. hösten 1962, våren 1963,

hösten 1963 samt vid nyåret 1964. Efter slutförandet av andra deletappen

hösten 1962 och efter utrustning av då färdigställda paviljonger beräknas

sjukhuset kunna delvis beläggas. Etapp IV, som innefattar arbeten för sjukhusområdets

slutliga iordningsställande, beräknas vara slutförd under våren

1964.

Den tidigare angivna totalkostnaden om 32 000 000 kr. uppgår enligt prisläget

den 1 juli 1961 till 34 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas en för

innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av

sammanlagt 16 000 000 kr.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall

Upprustning av panncentralen

I anslagsäskandena för budgetåret 1960/61 framhöll delegationen, att

pannbeståndets dåliga skick nödvändiggjorde en kontinuerlig upprustning

för att säkerställa sjukhusets värmeförsörjning. Med anledning härav hemställde

delegationen, att en av sjukhusets fem pannor skulle ersättas med

en ny högeffektpanna. Delegationen avsåg att fortsättningsvis framlägga

förslag beträffande omfattningen och beskaffenheten av det pannbyte, som

framdeles kunde bedömas erforderligt.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 93 framlagt förslag har 1960 års

riksdag (rskr. 208) för utbyte av en befintlig panna mot eu högeffektvarmvattenpanna,

försedd med sopförbränningsanordningar, dels anvisat

110 000 kr., dels ock medgivit, att av 1958 års riksdag (rskr. 198) för anordnande

av sopförbränningsugn vid sjukhuset anvisade medel om 60 000

kr. fick tagas i anspråk. För ändamålet har sålunda sammanlagt (110 000 +

+ 60 000) 170 000 kr. ställts till förfogande.

Med anledning av inträffat läckage i en av de återstående äldre pannorna

och då läckage kan befaras inträffa jämväl i övriga äldre pannor, har delegationen

funnit samtliga dessa pannor böra ersättas med två nya högeffektpannor.

De nya pannorna bör förses med anordningar för oljedrift. Den nyligen

installerade högeffektpannan har icke försetts med sopförbränningsanordningar,

då dessa av tekniska skäl bör installeras på den närmast rökurtaget

belägna pannan. Anordningarna för sopförbränning bör således

anslutas till den av de nya pannorna, som får denna placering.

För att möjliggöra soptransport från icke kulvertanslutna byggnader måste

vissa begränsade byggnadstekniska åtgärder vidtagas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Ur brandskyddssynpunkt bör pannhusets trätak enligt numera gällande

bestämmelser förses med brandhärdig beklädnad.

Arbetena, som kostnadsberäknats till 410 000 kr., torde kunna påbörjas

hösten 1962 och slutföras hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en

beräknad medelsförbrukning av 300 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Förbättringsåtgärder beträffande varmvattenförsörjningen

Företagna undersökningar av allvarligare brister inom sjukhusets ledningssystem

har visat, att dessa till stor del är hänförliga till mindre gott

byggnadsmaterial. Åtgärder för att förbättra systemen måste därför successivt

vidtagas. Av tekniska skäl bör flertalet av dessa åtgärder utföras i samband

med en kontinuerlig renovering av sjukhusets vårdpaviljonger. I samråd

med delegationen har en sådan renovering redan påbörjats genom medicinalstyrelsens

försorg och delegationen förutsätter, att styrelsen erhåller

en för ändamålet avsedd förstärkning av sina underhållsanslag. Delegationen

avser emellertid att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64

framlägga en plan för sjukhusets upprustning och däri närmare redovisa

erforderliga åtgärder för avhjälpande av bl. a. bristerna i ledningssystemen.

Redan nu torde dock böra anmälas, att de erforderliga åtgärderna synes bli

av omfattande natur.

I sammanhanget har framkommit, att varmvattenberedningen inom sjukhuset

är med hänsyn till värmesystemets bristande kapacitet — otillräcklig

i förhållande till det utökade varmvattenbehov, som under senare

tid verkställda installationer av anläggningar för tempererat vatten medfört.

Gällande princip för värmesystemets funktion innebär, att oshuntat värmeledningsvatten

distribueras från panncentralen till undercentraler och separata

varmvattenberedare inom varje byggnad. Beredarna, som är försedda

med genomströmningsbatteri för förbrukningsvarmvattnet, har vid

flera tillfällen varit föremål för underhåll och reparationer. Dessa arbeten

har huvudsakligen bestått i utbyte av läckande batterier. Då antalet beredare

inom sjukhuset är stort, är det emellertid förenat med betydande svårigheter

att lokalisera uppkommande läckage. De inom personalbostäderna

befintliga varmvattenberedarna har f. n. tillräcklig kapacitet, men distributionsanläggningen

till bostäderna är behäftad med vissa brister.

För att avhjälpa bristerna i fråga om sjukhusets varmvattenförsörjning

bör en central varmvattenberedning för huvuddelen av sjukhusets vårdpaviljonger

jämte ekonomibyggnad och centraltvätt anordnas. Detta innebär,

att oshuntat värmeledningsvatten jämväl fortsättningsvis kontinuerligt

distribueras till administrationsbyggnaden, vårdpaviljong MK jämte

personalbostäderna. Då varmvattenberedarna inom sistnämnda byggnader

framdeles kan komma att påfordra underhåll i betydande omfattning bör

vid en senare tidpunkt av sjukhusets upprustning övervägas, huruvida icke

dessa beredare skall successivt utbytas mot nya.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Den nu föreslagna centrala anläggningen för varmvattenberedning består

av värmeväxlare och förrådsvarmvattenberedare, anordningar för anslutning

till värmesystemets oshuntade krets, cirkulationspump och huvudledningar,

anläggningar för automatisk temperaturreglering samt cirkulationsledningar

inom berörda byggnader. Plats för anläggningen kan beredas

i panncentralen genom att ett där befintligt ställverk flyttas. Kostnaderna

för nu aktuella åtgärder har beräknats till 225 000 kr.

Kostnaderna för eventuellt framtida utbyte av de befintliga varmvattenberedarna

inom administrationsbyggnaden, vårdpaviljong MK jämte personalbostäderna

kan preliminärt uppskattas till 100 000 kr.

Vid bifall till det framlagda förslaget torde arbetena kunna utföras under

nästkommande budgetår. I investeringsplanen redovisas 225 000 kr. som

beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen

om medel för uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum

vid idrottsplatsen inom sjukhusområdet. Departementschefen

förklarade sig dock icke beredd tillstyrka medelsanvisning för ändamålet.

Såsom delegationen tidigare framhållit bör enligt numera vedertagna

principer vid mentalsjukhusen finnas försäljningskiosk, kombinerad med

lokaler för servering. De gynnsamma ekonomiska erfarenheter beträffande

kioskhandel vid de statliga mentalsjukhusen — i vissa fall i samband med

servering — som ovan berörts i samband med förslag om uppförande av

byggnad för fritidscentrum vid S:ta Gertruds sjukhus, ger grundad anledning

antaga att en motsvarande försäljningsverksamhet vid Sidsjöns sjukhus

i lika mån skall visa sig inkomstbringande för statsverket.

Vid Sidsjöns sjukhus finns en provisorisk kiosk, som endast medger

utomhusservering. Några lokaler i övrigt kan icke tagas i anspråk för försäljning

och servering. En ny byggnad bör därför uppföras för ändamålet

och förläggas till sjukhusets parkområde söder om paviljongerna invid

huvudinfarten och i anslutning till sjukhusets festplats. Med hansyn till

att lokalbehovet för socioterapi framdeles kan böra tillgodoses i särskilda

lokaler, torde byggnaden böra utformas så att en utbyggnad för detta andamål

möj liggöres. Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre

ledningar, uppskattas till 210 000 kr.

Enligt nuvarande principer för mentalsjukhusens utformning bör vidare

i terapeutiskt syfte finnas bl. a. idrottsplan och tennisbana. Det är ur vårdsynpunkt

angeläget, att dessa anordningar kan utnyttjas effektivt av patienterna.

I detta syfte bör invid idrottsanläggningarna finnas lokaler för omklädning

och tvagning. Då härför lämpade lokaler saknas föreslår delegationen,

att en mindre byggnad uppföres för ändamålet. Enligt upprättat

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

förslag bör denna innehålla två omklädningsrum med plats för cirka 20

personer jämte tvättrum och toalettanordningar, ett mindre funktionärsrum

samt förråd för idrottsredskap. En utifrån tillgänglig toalett hör anordnas

i byggnaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive

yttre ledningar, uppskattas till 110 000 kr.

Medelsbehovet för här föreslagna byggnadsföretag, vilka lämpligen synes

böra ombesörjas av medicinalstyrelsen och i huvudsak torde kunna utföras

under nästkommande budgetår, uppgår sålunda till sammanlagt (210 000 +

+ 110 000) 320 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp

som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras från Sundsvalls Elverk till sjukhusets mottagningsställverk

i panncentralen vid en spänning av 20 000 V. Huvudtransformatorer

för nedtransformering till 3 000 V samt 400 V är placerade under

tvättlokalerna i ekonomibyggnaden.

Elverket har uppsagt leveransen och meddelat i samband med upprättande

av nytt kontrakt, att leveransspänningen kommer att sänkas från 20 till

10 kV under år 1963. I anledning härav erfordras kontraktsenligt ändring

av serviser, anordnande av nytt mottagningsställverk för 10 kV intill huvudtransformatorema

i ekonomibyggnadens källarvåning samt omlindning

av huvudtransformatorerna. Nämnda arbeten påkallas jämväl av vissa

värmetekniska ändringar inom panncentralen. Mottagningsställverket flyttas

till ekonomibyggnaden i samband med ombyggnaden. Kostnaderna för

arbetena har beräknats till 105 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret

1962/63.

Frösö sjukhus vid Östersund

Uppförande av ny panncentral

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att en ny panncentral skulle uppföras för en beräknad

kostnad av 1 800 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande

1 000 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår

till 1 850 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och vara slutförda våren

1964. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande

budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 1 200 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 13

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen

om medel för uppförande av en ny paviljong, benämnd MK 13, kostnads
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

uppskattad till 3 300 000 kr. Departementschefen förklarade sig emellertid

icke då kunna förorda, att begärda byggnadsmedel anvisades.

Såsom delegationen tidigare framhållit bör paviljongen, enär den kan

uppföras utan att någon befintlig vårdbyggnad behöver rivas, komma till

utförande i första skedet av sjukhusets upprustning. Med hänsyn härtill

anser delegationen det vara av synnerlig vikt för planens tidsmässiga genomförande,

att medel för ifrågavarande arbeten ställes till förfogande

för nästkommande budgetår.

Enligt utförda detaljerade kostnadsberäkningar uppgår anläggningskostnaderna

för ifrågavarande paviljong till 4 000 000 kr., varav för vårdavdelningarna

jämte tillhörande bilokaler 3 600 000 kr. (motsvarande 30 000 kr.

per vårdplats), vissa för sjukhuset gemensamma lokaler 290 000 kr. samt

yttre arbeten 110 000 kr. Med beaktande av att den tidigare uppskattade

byggnadskostnaden om 3 300 000 kr. motsvarar 3 400 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1961 utvisar sålunda den nu föreliggande kostnadsberäkningen

en kostnadsökning om 600 000 kr. Anledningen till denna ökning

torde vara att hänföra till det förhållandet, att den tidigare beräkningen utgjorde

en på grundval av skissritningar verkställd preliminär uppskattning

av kostnaderna.

Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda

våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning

av 900 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Principplan

Antalet fastställda vårdplatser vid Umedalens sjukhus utgör f. n. omkring

1 040, inklusive 61 platser för tbc-patienter. Medelbeläggningen vid

sjukhuset har under senare år uppgått till cirka 1 100 patienter. Sjukhusets

nuvarande upptagningsområde omfattar Västerbottens län samt delar av

Norrbottens och Västernorrlands län. De för tbc-patienter reserverade platserna

är belagda med patienter från norra Sverige, varav ett tjugotal med

hemortsrätt inom Västerbottens län.

Enligt 1956 års reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde

omfatta enbart Västerbottens län. Enligt planen har vårdplatsbehovet

inom länet år 1970 beräknats uppgå till 740 platser. Platsantalet vid sjukhuset

har emellertid i planen föreslagits till 781, varav vissa platser för

tbc-patienter med hemortsrätt inom andra upptagningsområden än Västerbottens

län. I planen förutsattes vidare — med hänsyn till en beräknad

nedgång i platsbehovet för egentligt mentalt sjuka — att en befintlig pavdjong

med sammanlagt 104 platser skulle kunna tagas i anspråk för vårdavdelningar

för höggradigt psykiskt efterblivna.

Folkmängden i länet uppgår till cirka 240 000 invånare. Utgår man ifrån

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt sjuka av 4 promille

av befolkningsunderlaget, skulle 960 vårdplatser erfordras för att täcka länets

behov. Antalet vid statens mentalsjukhus inneliggande patienter med

hemortsrätt inom Västerbottens län uppgick till 739 den 8 juni 1959, 767

den 1 juli 1960 och 783 den 6 mars 1961. Sistnämnda dagar år 1960 och

1961 fanns dessutom 7 resp. 14 exspektanter anmälda. En plan för vårdorganisationen

inom länet bör sålunda kunna baseras på ett beräknat platsbehov

om högst 800. Därjämte torde enligt nämnda inventering omkring 40

platser böra reserveras för tbc-patienter med hemortsrätt även inom andra

upptagningsområden än Västerbottens län.

I samband med den innevarande ar beslutade utbyggnaden av resurserna

för en ökad läkarutbildning har såväl läkarutbildningsberedningen som

mentalsjukvårdsberedningen framhållit, att en förutsättning för ökad läkarutbildning

i Umeå är att Umedalens sjukhus i ökad utsträckning utnyttjas

för undervisning i psykiatri. Det har därför bedömts angeläget, att frågan

om anordnande av en forsknings- och undervisningsenhet vid detta sjukhus

upptages till behandling. Läkarutbildningsberedningen har sedermera

på nytt understrukit dessa uttalanden och föreslagit, att mentalsjukvårdsberedningen

får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i samband

med sjukhusets nu förestående upprustning anordna en sådan enhet.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 har delegationen — med

angivande av därom i tidigare utredningar anförda skäl — föreslagit, att

till bl. a. Umeå förlägges en vårdavdelning om 25 vårdplatser för mentalt

sjuka barn och ungdomar. Vidare har delegationen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 14 februari 1956 föreslagit, att till Umedalens sjukhus förlägges

även en avdelning om 40 vårdplatser för höggradigt psykiskt efterblivna

barn.

I fråga om den närmare lokaliseringen i Umeå av en eventuell enhet för

forskning och undervisning i s. k. tung psykiatri har delegationen under

hösten 1961 samrått med representanter för landstinget i Västerbottens län

och professorn i psykiatri vid medicinska högskolan i Umeå. Därvid har

framförts tanken att anknyta en sadan enhet direkt till den medicinska

högskolan och att sålunda förlägga för ändamålet erforderliga vårdplatser

för egentligt mentalt sjuka i omedelbar anslutning till lasarettet i Umeå.

Därmed skulle jämväl en i och för sig önskvärd samordning av kropps- och

mentalsjukvård kunna erhållas. För detta ändamål disponibelt markområde

i närheten av lasarettet har dock befunnits kunna ge utrymme endast

för en anläggning med ett förhållandevis begränsat antal vårdplatser. För

att tillgodose en nyanserad forsknings behov måste emellertid ett väsentligt

större patientmaterial kunna disponeras.

Såsom ovan nämnts förutsätter den reviderade generalplanen att ett visst

antal platser reserveras vid Umedalens sjukhus för vård av psykiskt efterblivna.

Med anledning härav har vid förhandlingarna med landstinget dis
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

kuterats möjligheterna att disponera sjukhuset i dess helhet för vård av

denna patientkategori. Emellertid skulle antalet vårdbehövande höggradigt

psykiskt efterblivna betydligt understiga det vårdplatsantal, som en för detta

vårdändamål företagen omdisponering av sjukhuset skulle ge. Överskjutande

platser skulle icke heller kunna nyttjas för vård av egentligt mentalt

sjuka, då det enligt moderna vårdprinciper icke kan anses lämpligt, att

denna patientkategori vårdas inom samma enhet som psykiskt efterblivna.

Den behövliga omdisponeringen av sjukhuset har för övrigt bedömts bli

alltför kostnadskrävande för att kunna anses ekonomiskt försvarbar. Av

dessa anledningar har sjukhuset icke ansetts kunna nyttjas för vård av

höggradigt psykiskt efterblivna.

En uppdelning av platserna för egentligt mentalt sjuka på flera vårdenheter,

förlagda på skilda orter i länet, är enligt delegationens mening i och för

sig önskvärd, bl. a. ur demografisk synvinkel. Ett vid förhandlingarna med

landstinget i detta syfte väckt förslag att förlägga en inentalvårdsenhet i

anslutning till Skellefteå lasarett har emellertid icke befunnis kunna realiseras

bl. a. på grund av bristande tillgång på mark för ändamålet.

Med hänsyn till nu åberopande förhållanden och då man ansett sig böra

räkna med en framtida professur för undervisning och forskning i s. k.

tung psykiatri med behov av ett väl differentierat patientmaterial, har

delegationen och landstinget icke funnit annan lösning av frågan om vårdorganisationen

för de egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet

än att samtliga härför erforderliga vårdplatser förlägges till Umedalens

sjukhus.

Vidkommande den ovan berörda avdelningen i Umeå för mentalt sjuka

barn och ungdomar har vid delegationens samråd med landstinget — med

hänsyn till i första hand önskvärdheten av ett samarbete mellan en sådan

vårdenhet och verksamheten för psykisk barna- och ungdomsvård samt den

medicinska och pediatriska verksamheten — ansetts mest ändamålsenligt,

att avdelningen förlägges i anslutning till lasarettet.

Av innevarande års riksdag efter förslag i prop. nr 185 beslutade riktlinjer

för en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet

innebär bl. a., att rättspsykiatriska kliniker skall anordnas i Göteborg,

Uppsala, Lund och Umeå. Frågan om den närmare förläggningen av klinikerna

och platsantalet vid desamma har ansetts böra bli föremål för närmare

utredning. Vid remissbehandlingen av ämnet förklarade emellertid

mentalsjukvårdsberedningen sig icke ha något principiellt att invända mot

en ifrågasatt lokal anknytning till Umedalens sjukhus av en rättspsykiatrisk

klinik. Delegationen finner för sin del, att det disponibla markområdet

vid sjukhuset i och för sig medger, att en sådan klinik förlägges inom en

perifert belägen del av sjukhusområdet med möjlighet att hl. a. anordna

särskild tillfartsväg till kliniken. Med anledning härav torde mark för ändamålet

böra tills vidare reserveras inom sjukhusområdet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungi. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Vårdpaviljonger. Flertalet av sjukhusets vårdpaviljonger kom till stånd

vid mitten av 1930-talet. Paviljongerna M36 och K35 blev färdigställda år

1952 resp. år 1955. Inom de äldre paviljongerna, som tidigare icke varit

föremål för några mer omfattande renoveringsarbeten, pågår f. n. vissa underhållsarbeten.

Dessa arbeten föregriper emellertid icke de av förevarande

plan omfattande upprustningsåtgärderna. Vårdavdelningarna inom de äldre

paviljongerna, som saknar korridorsystem, innehåller vårdsalar med plats

för 8 till 10 patienter i varje sal. Befintliga hissar är starkt förslitna. Vid

en genomgripande upprustning måste därjämte de interna ledningssystemen

utbytas.

Vårdpaviljongerna M 8, M 36, K 4, K 35 samt MK 21 beräknas efter upprustning

enligt förevarande plan komma att innehålla sammanlagt cirka

380 godtagbara vårdplatser, inklusive de 61 platserna för smittförande tbcpatienter.

De större paviljongerna M 7 och K 3, vardera med ett fastställt platsantal

om 274, innehåller blott ett fåtal enkelrum och saknar erforderligt antal

bilokaler. Vårdavdelningarnas planlösning medger icke, att de utformas på

sådant sätt att moderna vårdkrav godtagbart uppfylles. En renovering av

paviljongerna bör därför i huvudsak begränsas till en reducering av platsantalet

och vissa kompletterande åtgärder beträffande bilokalerna. Med hänsyn

härtill torde det framdeles kunna ifrågasättas, om icke dessa paviljonger

på längre sikt bör utgå och ersättas genom nybyggnad. Paviljongerna beräknas

efter renovering enligt nu angivna riktlinjer kunna inrymma sammanlagt

cirka 410 platser.

Paviljongerna K 2 och M 6 om tillhopa 35 platser, vilka är belägna inom

den för ett framtida medicinskt centrum avsedda delen av sjukhusområdet,

kommer i ett senare skede av sjukhusets upprustning ätt eventuellt

tagas i anspråk för annat ändamål.

^ Vid ett bibehållande efter renovering av paviljongerna M 7 och K 3 samt

K 2 och M 6 skulle sjukhuset alltså komma alt under i övrigt angivna förutsättningar

omfatta sammanlagt (380 + 410 + 35) 825 platser, vilket platsantal

alltså skulle tillgodose det beräknade vårdbehovet inom upptagningsområdet.

Beliandlingslokaler, expeditioner och kontor samt lokaler för rörelseterapi

m. m. Sjukhusets medicinska centrum och kontor är f. n. inrymda

i en särskild byggnad, om uppfördes i samband med sjukhusets tillkomst.

Denna byggnad är helt otillfredsställande beträffande såväl omfattning som

inredning. Sålunda har behandlingslokalerna, som huvudsakligen är förlagda

till byggnadens källarvåning, dålig dagerbelysning. Vidare saknas ett

flertal för ett medicinskt centrum erforderliga lokaler. Det är således nödvändigt,

att en nybyggnad snarast uppföres för ändamålet. Byggnaden bör

lämpligen förläggas till en plats inom sjukhusområdet omedelbart sydväst

om sjukhusets äldre kärna. Anläggningen bör utformas så att den framdeles

kan byggas ut och även direkt anslutas till en eventuell byggnad för

högre undervisning och forskning. De närmast platsen för ett nytt medicinskt

centrum belägna paviljongerna K 3 och Iv 35 är icke så utformade,

att de kan direkt anknytas till detta centrum. Skulle paviljong K 3 däremot

i en framtid bedömas böra ersättas med en ny byggnad, bör en sådan direkt

anknytning åstadkommas.

Då lokaler för rörelseterapi f. n. delvis saknas bör för ändamålet erforderliga

lokaler komma till stånd inom ett nytt medicinskt centrum. Där
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 7C> år 1DG2

jämte kan den befintliga gymnastiksalen, som är belägen i den nyuppförda

byggnaden för elevundervisning, bekvämt utnyttjas. Slutligen bör en idrottsplan

med tillhörande omklädningsrum anläggas på härför lämpligt markområde

väster om sjukhuset.

Den befintliga administrationsbyggnaden är byggnadstekniskt sett i relativt

gott skick. Sedan den tagits ur bruk för nuvarande ändamål, kan den

användas för arbets- och sysselsättningsterapi in. m. i den omfattning, som

nedan angives.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi m. m. Befintliga lokaler är

inrymda i dels sjukhusets förutvarande tvättlokaler (EU), dels byggnad

V 9 och dels en beredskapspaviljong (V 27). Beredskapspaviljongen bör utgå

på grund av sin dåliga beskaffenhet men torde övergångsvis kunna utnyttjas

under upprustningstiden. De övriga byggnaderna är visserligen otillräckliga

för ändamålet men bör kunna bibehållas. Olika grenar av arbetsoch

sysselsättningsterapin bör i övrigt förläggas i nybyggnader, den verkstadsbetonade

verksamheten med anslutning till driftsverkstäderna vid sjukhusets

ekonomigård och den övriga verksamheten med nära anknytning

till administrationsbyggnaden, som även den kan utnyttjas för ifrågavarande

verksamhet. I denna byggnad bör även inrymmas lokaler för servering,

frisérsalonger, bibliotek, andaktsrum samt lokaler för socioterapeutisk

verksamhet.

Sjukhusets samlingssal, som f. n. är förlagd till byggnaden E 11, är i förhållandevis

gott skick men för liten för sitt ändamål. Det bör därför övervägas,

om icke en ny samlingssal behövs på längre sikt. En sådan bör förläggas

inom en ny terapibyggnad i anslutning till den nuvarande administrationsbyggnaden.

En på detta sätt utformad gemensam anläggning

för här berörda ändamål skulle få karaktären av sjukhusets fritidscentrum.

Kök och personalmatsalar m. m. Sjukhusets centralkök moderniserades

och upprustades vid mitten av 1950-talet och är i förhållandevis gott skick.

Utlämningshallen bör dock ombyggas för att tillgodose behovet av uppställningsplats

för mattransportvagnar av varmvagnstyp.

Sjukhuset saknar centralt förrådsutrymme. Då sjukhusets bageri, som är

beläget i bottenvåningen i den med byggnaden EU förenade byggnaden

B 10, skall nedläggas inom en nära framtid, kan de för bageriändamål nyttjade

lokalerna omdisponeras till centralförråd. I detta byggnadskomplex

befintliga personalbostäder, bör förses med erforderlig sanitär utrustning.

Sjukhusets driftsverkstäder befinner sig i gott skick.

Panncentral och ledningssystem in. m. Sjukhusets panncentral, som uppfördes

i samband med sjukhusets tillkomst, är delvis starkt försliten och

därjämte otillfredsställande disponerad med hänsyn till den enligt föreliggande

plan avsedda utformningen av sjukhuset. Under de senaste åren

har huvuddelen av pannbeståndet varit föremål för utbyte. De nya pannorna

är utrustade för automatisk drift och försedda med anordningar för

oljeeldning. Vissa under senare tid beslutade kompletterings- och rationaliseringsåtgärder

inom panncentralen har ännu icke hunnit genomföras.

Realiserandet av här ifrågasatta nybyggnader inom sjukhuset medför

krav på ökad pannkapacitet. Inom pannbyggnaden kan visserligen plats

beredas för en ny panna genom att en i reserv stående ångpanna demonteras,

men därigenom blir de som lokalreserv avsedda utrymmena inom

centralen i sin helhet tagna i anspråk. I centralen belägna, till pannorna

anslutna anordningar för värmedistributionen såsom pumpar m. in. be
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

höver även utökas och kompletteras, om den förordade upprustningen av

sjukhuset genomföres. Det utrymme, som kan disponeras för sådana installationer,

är dock f. n. mycket begränsat. Dessutom hindrar de i centralen

belägna anordningarna för den elektriska distributionen såsom mottagningsstation

och ställverk in. m. en rationell utformning av värmeanläggningen.

Med anledning av vad ovan angivits synes de med den avsedda rationaliseringen

av panncentralen sammanhängande frågorna böra närmare utredas.

Därvid bör klarläggas, om värmeanläggningen kan ges en ändamålsenlig

utformning genom om- och tillbyggnad av den befintliga centralen

eller om en ny panncentralsbyggnad behöver uppföras. I avvaktan härpå

bör redan beslutade och aktuella rationaliseringsåtgärder i centralen

anstå eller i möjligaste mån begränsas. Resultatet av denna utredning —

som givetvis bör föreligga, innan upprustningen av sjukhuset i övrigt igångsättes

— torde kunna redovisas i samband med delegationens anslagäskanden

för budgetåret 1963/64.

Såsom i tidigare anslagsäskanden framhållits är sjukhusets distributionssystem

för värme otillfredsställande anordnat och svåröverskådligt.

Genom beslut av 1960 års riksdag har medel anvisats för vissa förbättringsåtgärder.

Dessa arbeten har i avvaktan på genomförandet av upprustningen

av panncentralen ännu icke kommit till stånd. Då bl. a. befintliga

huvudledningar för värmedistribution är otillräckliga för de behov,

som sjukhusets upprustning och utbyggnad medför, bör även de beslutade

förbättringsarbetena inom ledningssystemet begränsas i avvaktan på en

närmare utredning i frågan. Möjligen kan vissa rationaliseringsåtgärder

inom sjukhusets äldre byggnader genomföras utan att resultatet av utredningen

föregripes.

Befintliga huvudledningar för förbrukningsvarmvatten är i gott skick och

medger den ökade belastning, som sjukhusets utbyggnad beräknas medföra.

Sjukhuset saknar däremot i övervägande utsträckning anläggningar

för tempererat förbrukningsvarmvatten. Med hänsyn härtill synes även

frågan om behovet av separata cirkulationsledningar för dessa ändamål

böra utredas närmare. Slutligen bör de interna distributions- och cirkulationssystemen

för kall- och varmvatten inom det äldre byggnadsbeståndet

bli föremål för översyn.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenförsörjning tillgodoses f. n. via en

enkel servisledning från Umeå stads vattenverk. Utredning pågår om framdragning

av ytterligare en servisledning, avsedd som reserv vid ledningsbrott.

Huvudledningarna för kallvatten är i gott skick och har tillräcklig

kapacitet för det ökade behov, som föranledes av i planen föreslagen utbyggnad

av sjukhuset. I samband med renovering av vårdpaviljongerna

bör däremot distributionsledningarna successivt utbytas.

Sjukhuset har gemensamma avloppsledningar för spill- och dagvatten

samt saknar reningsverk för huvuddelen av avloppsvattnet. För de vårdpaviljonger,

där smittförande tbc-patienter vårdas, finns anordningar för

smittrening av avloppsvattnet. Utredning pågår för att utröna den för staten

ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga lösningen av frågan om avloppsvattnets

rening. Preliminärt synes frågan böra lösas antingen genom att

staten låter uppföra eget reningsverk eller genom anslutning — via en av

landskommunen planerad avskärande ledning — till ett av Umeå stad föreslaget

reningsverk för Umeåregionen, avsett att placeras på Ön i Umeälven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

09

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Oavsett vilket av dessa alternativ, som kommer att realiseras, bör sjukhusets

avloppssystem förses med skilda ledningar för dag- och spillvatten.

Elektriska anläggningar. Elkraft levereras till sjukhuset från Umeå stads

elverk i form av högspänd växelström. Dessa ledningar är i huvudsak i gott

skick. Förbrukningsspänningen inom sjukhuset är dels 380/220 V och dels

220/127 V växelström. I anslutning till planenliga ombyggnader och renoveringar

bör spänningen inom sjukhuset i dess helhet omläggas till

380/220 V. De elektriska anläggningarna inom panncentralen utgör såsom

ovan framhållits ett hinder för en rationell utformning av värmeanläggningen.

Jämväl detta förhållande bör övervägas i samband med ställningstagandet

till frågan om utformningen av värmecentralen. Inomhusinstallationerna,

som i huvudsak är utförda vid tiden för sjukhusets tillkomst, uppfyller

icke nutida krav på ändamålsenlighet och bör därför kompletteras.

Transportkulvertar. Sjukhusets vårdpaviljonger är med undantag för paviljong

MK 21 förenade genom transportkulvert med centralkök och administrationsbyggnad.

Goda möjligheter finns att ansluta ett nytt medicinskt

centrum och en forskningsenhet till detta kulvertsystem. En anslutning av

paviljong MK 21 till systemet torde dock medföra betydande kostnader. I

kulvertsystemet finns ledningar för värme samt kall- och varmvatten. Vid

ovannämnda omprövning av ledningssystemets utformning bör jämväl

undersökas möjligheterna att genom omläggningar ernå bättre framkomlighet

i kulvertarna.

Vägsystem. Sjukhusets vägar, vilka är utförda som grusvägar, befinner

sig i mindre gott skick. I samband med uppförandet av nytt medicinskt

centrum bör till huvudinfarten från Umeå anslutas separata infartsvägar

dels till medicinskt centrum och dels till sjukhusets ekonomigård. Därvid

kan möjligheter för en lämplig trafikföring skapas och den befintliga infartsvägen

genom sjukhusets bostadsområde avlastas störande genomfartstrafik.

Befintliga vägar bör upprustas och anpassas till den blivande utformningen

av sjukhuset samt permanentbeläggas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplanen kan

preliminärt uppskattas till en storleksordning av 30 000 000 kr. Därest

vissa vårdavdelningar ersättes genom nybyggnad tillkommer ytterligare

kostnader, som preliminärt kan uppskattas till i runt tal 5 000 000 kr.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län

Enligt den av statsmakterna år 1956 godtagna reviderade generalplanen

för mentalsjukvårdens upprustning skall Norrbottens län utgöra eget upptagningsområde

för vård av de i egentlig mening mentalt sjuka. Enligt i

planen redovisad prognos beräknades länets platsbehov för denna vårdgren

komma att år 1970 uppgå till 906.

Folkmängden i länet uppgår f. n. Ull omkring 262 000 invånare. Med utgångspunkt

från 4-promilleregcln erfordras ungefär 1 050 vårdplatser för

alt täcka länets behov. Antalet vid statens mentalsjukhus inneliggande

patienter med hemortsrätt inom Norrbottens län uppgick till sammanlagt

842 den 8 juni 1959, 811 den 1 juli 1960 och omkring 835 den 6 mars 1961,

eller i medeltal 830 patienter. De båda sistnämnda åren tillkom därutöver

vid angivna tidpunkter 6 resp. 15 exspektanter.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I en av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott föranstaltad inventering

av antalet mentalt sjuka av olika kategorier i länet, redovisad

den 16 augusti 1961, har det bedömts erfordras 334 vårdplatser vid sjukhus

för egentligt mentalt sjuka utöver de vid undersökningstillfället befintliga

761 platserna vid Furunäsets sjukhus.

Vid ålderdomshem vårdade mentalt sjuka (ej oligofrena)

Vid kronikerhem vårdade mentalt sjuka (ej oligofrena) . ..

Ej tidigare registrerade mentalt sjuka 73 personer, varav 30

bedömts såsom i behov av omedelbar vård

Från Umedalen överföres ..............................

Från Arvidsjaurs kommun utskrivna och försöksutskrivna

vilka bedömts som recidivfall = 58 personer omloppstid

cirka 3 år............................................

Överföres från landstinget (öjeby sjukhem) ..............

334 personer

119 personer

48 »

30 3.

41 3.

20 3.

76 3.

Enligt landstingets utredning skulle sålunda antalet statliga vårdplatser

i länet böra uppgå till sammanlagt (761 + 334) 1 095 eller 4,18 promille av

länets folkmängd. Utredningen har därutöver inräknat de inom den kontrollerade

familjevården vid Furunäsets sjukhus omhändertagna — 47 till

antalet — och uttalat, att den därmed erhållna totalsiffran 1 142 torde vara

det minimiantal platser, för vilka staten bör ansvara.

En beräkning av det framtida vårdplatsbehovet för egentligt mentalt

sjuka i Norrbottens län anser delegationen icke kunna ske utan hänsynstagande

till den jämförelsevis höga psykiska morbiditet inom länet, som den

av landstinget nu företagna och vissa tidigare under 1950-talet gjorda undersökningar

— av överläkarna N. Sahlström och N. Åderman år 1953 och av

professor J. A. Böök år 1954 — får anses ha givit belägg för. En platsbehovsberäkning,

som helt grundas på antalet vid statliga mentalsjukhus inneliggande

patienter torde med hänsyn härtill och med tanke på den ännu

rådande platsbristen icke vara tillfyllest i förevarande fall. En korrigering

av beräkningen bör därför lämpligen ske med utgångspunkt från det i landstingets

undersökning redovisade ytterligare platsbehovet. Delegationen har

dock funnit de från landstingets sida redovisade platsbehovssiffrorna böra

jämkas i följande hänseenden.

Därest man vid en beräkning av länets vårdplatsbehov utgår från beläggningsförhållandena

vid samtliga mentalsjukhus — en även för andra län

tidigare tillämpad princip — ingår självfallet redan i beläggningstalet de

av landstinget upptagna 41 platserna för inneliggande länsbor vid Umedalens

sjukhus. Något platsbehov för recidivfall från detta sjukhus — av

landstinget bedömda till 20 platser, avseende Arvidsjaurs kommun — bör

vidare icke upptagas, då något motsvarande behov icke redovisats för länet

i övrigt, d. v. s. för Furunäsets sjukhus. Av landstingets utredning framgår

att vid inventeringen av klientelet på ålderdomshem och kronikerhem samt

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

av tidigare ej registrerade mentalt sjuka — sammanlagt (1 076 + 569 + 73)

1 718 vårdfall — någon åtskillnad i fråga om platsbehovet icke iakttagits

mellan de i egentlig mening psykiskt sjuka och s. k. lättskötta vårdfall.

På delegationens förfrågan har från utredningens sida uppgivits, att av

ifrågavarande undersökningsmaterial sammanlagt 57 fall bedömts kunna

vårdas vid sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka. Motsvarande antal platser

bör uppenbarligen frånräknas det behov av platser vid mentalsjukhus, som

redovisats för patienter från Öjeby sjukhem. Något behov av platser vid

sjukhem för patienter vid Furunäsets sjukhus har enligt uppgift däremot

icke ansetts föreligga. Med nu angivna justeringar skulle enligt landstingets

undersökningar, utöver det platsantal som de vid samtliga mentalsjukhus

inneliggande patienterna med hemortsrätt i länet motsvarar ovan angivet

till i medeltal 830 — erfordras (334 — 41 — 20 — 57) 216 platser. Det totala

platsbehovet för länet skulle följaktligen uppgå till (830 + 216) 1 046

platser.

Vid en sådan genomgång av klientelet vid olika vårdinstitutioner, som

landstinget låtit företaga, måste en bedömning av behovet av vård vid mentalsjukhus

vila på en rad svåravvägda faktorer i det enskilda fallet och blir

därför alltid ytterst osäker. En beräkning av vårdsplatsbehovet på grundval

därav bör således ske med stor försiktighet även vid ett hänsynstagande till

de speciella morbiditetsförhållanden, som enligt vad förut nämnts får anses

råda inom Norrbottens län. Med hänsyn härtill och då det framräknade

totala platsbehovet för länet i stort sett motsvarar det beräknade riksmedeltalet

4 promille av befolkningen, bär delegationen funnit skäl tala för att vid

planeringen av vårdorganisationen för de i egentlig mening mentalt sjuka

i länet tills vidare utgå från ett behov av i runt tal 1 000 vårdplatser.

Vad härefter beträffar frågan om tillgodoseende av det beräknade vårdplatsbehovet

för Norrbottens län innebär 1956 års reviderade generalplan,

att Furunäsets sjukhus erhåller 741 vårdplatser och att 100 platser anordnas

vid särskild sekundäravdelning till sjukhuset. Planen har sålunda förutsatt

en begränsning av antalet platser inom den statliga mentalsjukvården i

länet till 841.

Landstingets utredning, som utgått ifrån en ökning av platsantalet vid

Furunäsets sjukhus till 853 efter avslutade reparationer, har med ledning

av sin platsbehovsundersökning föreslagit, att (1 095 — 853 = 242) omkring

250 vårdplatser för egentligt mentalt sjuka tillskapas inom länet. I fråga

om lokaliseringen av dessa platser har utredningen haft som ledmotiv, att

en decentralisering av länets psykiatriska sjukvård icke är tillrådlig utövei

den redan rådande med en i Boden befintlig psykiatrisk lasarettsklinik.

Länets mentalsjukvård bör enligt utredningen i stället centraliseras inom

eu ej alltför vid räjong med Furunäsets sjukhus som psykiatrisk tyngdpunkt.

Då eu ytterligare utbyggnad av detta sjukhus icke ansetts möjlig,

bar utredningen funnit mest ändamålsenligt och ekonomiskt mest för
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

delaktigt, att de behövliga nya platserna förlägges till området för landstingets

sjukhem i Öjebyn, där länets samtliga s. k. lättskötta psykiskt

sjuka vårdas. För detta ändamål har utredningen bl. a. föreslagit, att landstinget

till staten överlåter vissa vård- och ekonomibyggnader vid sjukhemmet.

I mentalsjukvårdsdelegationens slutbetänkande har angivits vissa allmänna

synpunkter på mentalsjukvårdens organisation inom ett landstingsområde.

En av de ledande principerna vid organisationens utformning bör

vai a att åstadkomma största möjliga integration med kroppssjukvården.

Detta innebär, att nya mentalvårdsenheter bör uppföras i så nära anslutning

till lasarett som möjligt. Vidare bör man söka ernå en spridning av de

institutionella vårdresurserna på flera mindre enheter. Detta anses eftersträvansvärt

icke minst av medicinska skäl.

Vårdtidernas längd vid sjukhusen har visat sig stå i viss proportion till

avstånden till patientens hemort. Även intagningsfrekvensen vid sjukhuset

har samband med bl. a. avstånden inom dess upptagningsområde. Platsbehovet

ter sig därför skenbart mindre inom områden med perifert belagna

sjukhus. I den mån det befinnes praktiskt genomförbart är det alltså

liksom inom kroppssjukvården rimligt och lämpligt att söka skapa en god

psykiatrisk service inom ett landstingsområde genom att inrätta flera

centra för mentalsjukvården. Beträffande sjukhusanläggningarnas storlek

—- en fråga vais lösning maste variera från län till län — har som grundläggande

princip angivits, att platsantalet vid befintliga sjukhus bör nedbringas

till att omfatta 700—800 vårdplatser. Vid nya sjukhus, som kan

förläggas i direkt anslutning till lasarett, bör vårdplatsantalet i regel begränsas

till 300—400. Måste sjukhuset uppföras fristående från lasarett,

bör det få ett platsantal mellan 600 och 700.

Sedan dessa huvudprinciper för mentalsjukvårdens organisation framlades

år 1958 har de vunnit allt större anslutning. Framför allt har därvid

de sjukvårdsmässiga synpunkterna skjutits i förgrunden. De planer för

vårdorganisationen i ett flertal landstingsområden, som under senare år

föreslagits av delegationen i samråd med vederbörande landsting och som i

princip vunnit statsmakternas bifall, bygger också i allt väsentligt på dessa

principer. Den av landstinget i Norrbottens län förordade organisationsprincipen

om största möjliga centralisering av länets psykiatriska vårdresurser

går sålunda i rakt motsatt riktning mot de numera eljest allmänt omfattade

riktlinjerna. Delegationen är medveten om att det i nuläget kan föreligga

svårigheter att rekrytera läkare och vårdpersonal till sjukhus i länet, men det

bör enligt delegationens bedömande icke anses råda sådana speciella förhållanden,

som omöjliggör en uppläggning av länets framtida sjukhusorganisation

enligt vedertagna principer. Med tanke bl. a. på länets stora ytvidd,

dess befolkningsgeografiska struktur och kommunikationsförhållanden

skulle den koncentration till länets sydöstra hörn av samtliga vårdresurser

för både de egentligt mentalt sjuka och det s. k. lättskötta klientelet, som

landstingets förslag innebär, otvivelaktigt medföra avsevärda olägenheter

ur vårdsynpunkt.

Det för länet beräknade vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka

(1 000 platser) medger i och för sig en spridning av platserna på två vård
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

enheter. Eu av delegationen vidtagen, i det följande redovisad inventering

av byggnadsbeståndet vid Furunäsets sjukhus har givit vid handen, att

sammanlagt omkring 750 moderna platser kan utvinnas genom ombyggnad

och omdisposition av befintliga vårdpaviljonger vid sjukhuset. Ett andra

sjukhus i länet skulle alltså omfatta (1 000—750) ungefär 250 platser

en lämpligt stor enhet att kombinera med kroppssjukhus. Skulle länets vårdplatsbehov

framdeles visa sig väsentligt avvika från det här antagna platsbehovet,

kan storleken för en sådan enhet lätt anpassas därefter.

Nu angivna och förut åberopade förhållanden jämte förefintligheten av

lasarett på flera platser i länet anser delegationen utgöra starka skäl för att

man vid planläggningen på längre sikt av länets vårdorganisation söker

ernå en spridning av vårdplatserna, och att man därvid tillvaratager möjligheterna

att till ett av kroppssjukhusen ansluta en mentalvårdsenhet, där

detta kan anses vara mest ändamålsenligt och ekonomiskt. I sammanhanget

kan nämnas, att bland de utkast till organisationsplaner för den slutna

mentalsjukvården inom vissa landstingsområden, som redovisats i mentalsjukvårdsdelegationens

betänkande såsom exempel på hur en sådan organisation

kan genomföras, upptager en plan för Norrbottens län förutom

Furunäsets sjukhus med 600 platser ett mentalsjukhus om 400 platser i anslutning

till lasarettet i Kalix. Som tänkbara alternativ härtill synes ovan

anförda organisatoriska synpunkter tala för att man även undersöker

möjligheterna att inrätta ett sjukhus för de inre delarna av länet. Ett

lasarettsanslutet mentalsjukhus i exempelvis Gällivare eller möjligen Kiruna

förefaller kunna ges ett upptagningsområde, som både har ett lagom stort

befolkningsunderlag — preliminärt bedömt till 75—80 000 invånare —

och är naturligt avgränsat ur kommunikationssynpunkt. Förekomsten i

Boden av ett centrallasarett med ett flertal olika specialiteter kan också motivera,

att en anslutning av ett mentalsjukhus till detta lasarett prövas. De

närmare övervägandena i denna del av organisationsfrågan får givetvis ske

under fortsatt samråd med landstinget.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Principplan

Med utgångspunkt från ovan anförda synpunkter på frågan om mentalsjukvårdens

organisation i Norrbottens län har delegationen efter verkställd

inventering av byggnadsbeståndet vid Furunäsets sjukhus upprättat

följande förslag till sådana upprustningsåtgärder, som snarast bör vidtagas

vid sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Kärnan inom det befintliga sjukhuset utgöres av en under

1890-talet i sluten fyrkant uppförd byggnad, vari flertalet vårdavdelningar,

medicinskt centrum, sjukhuskontor, samlingssal och kyrksal samt

.T* — Biluing till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 76

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

centralkök är inrymda. Byggnaden har varit föremål för upprustning, vilken

påbörjades under 1940-talet. I samband därmed har även vissa tillbyggnader

utförts. Vårdavdelningarna, vilka uppgår till 18 med sammanlagt

510 vårdplatser, är i gott skick men uppfyller icke moderna vårdkrav, varför

viss ombyggnad och modernisering erfordras. Bl. a. saknas vissa bilokaler,

varjämte de sanitära anordningarna är otillfredsställande. Därvid bör

vårdavdelningarna utvidgas att omfatta större delen av de utrymmen,

som f. n. utnyttjas för medicinskt centrum och sjukhuskontor. Sedan vårdavdelningarna

upprustats i enlighet med vad nedan angives kommer vårdplatsantalet

inom centralblocket att omfatta cirka 470 platser.

Övriga vårdavdelningar inom sjukhuset är förlagda till tre på senare tid

uppförda byggnader, varav en med tre avdelningar om vardera 32 platser,

en med två avdelningar om vardera 48 platser samt en med tre avdelningar

om vardera 30 platser. Därjämte finns en äldre s. k. kolonipaviljong med

48 platser, vilken på längre sikt lämpligen bör utgå. Sammanlagda platsantalet

inom dessa paviljonger uppgår sålunda f. n. till (96 + 96 + 90 + 48)

330 platser. Av de tre paviljongerna är en fullt modern. De båda övriga

bör däremot bli föremål för viss ombyggnad.

Efter nu förordad renovering och sedan kolonipaviljongen utgått kommer

sålunda det sammanlagda vårdplatsantalet inom vårdavdelningar

utanför huvudblocket att uppgå till omkring 280 och inom hela sjukhuset

till (470 + 280) ungefär 750 vårdplatser.

Behandling slokaler, expeditioner och kontor m. m. Dessa lokaler är f. n.

i sin helhet inrymda i det äldre sjukhusblocket. Lokalerna befinner sig i

förhållandevis gott skick men är otillräckliga för sitt ändamål. Med hänsyn

härtill och önskvärdheten av att bereda ökat utrymme åt de i sjukhuskärnan

belägna vårdavdelningarna bör såväl behandlingslokaler som expeditioner

och kontor förläggas till en ny byggnad. Denna bör lämpligen placeras

invid sjukhusets huvudentré norr om huvudblocket. Byggnaden bör anslutas

till sjukhusets kulvertsystem för att tillgodose kravet på nära samband

med särskilt den senast uppförda vårdpaviljongen. De lokaler i huvudblocket,

som friställes jämte den där belägna samlingssalen bör förutom till

vårdavdelningar kunna disponeras för bl. a. undervisningsverksamheten

vid sjukhuset.

Lokaler för samlingssal, rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi m. m.

Den i huvudblocket befintliga samlingssalen är olämpligt placerad och för

liten. Lokalerna för rörelseterapi är provisoriskt inrymda i paviljong M 45.

Utrymmena för arbets- och sysselsättningsterapi är förlagda till dels

paviljongerna MK 1, M 45 och K 50 och dels en för ändamålet uppförd

friliggande barackbyggnad av trä. Detta lokalbestånd är otillräckligt med

hänsyn till moderna vårdkrav och träbaracken bör på längre sikt utgå. Den

kan dock övergångsvis utnyttjas för evakueringsändamål under upprustningstiden.

Sjukhusets centralförråd är f. n. inrymt i träbyggnadens källarvåning.

Denna placering är mindre lämplig ur såväl brandskydds- som kommunikationsteknisk

synpunkt.

De verkstadsbetonade grenarna av den terapeutiska verksamheten bör

förläggas till sjukhusets driftsverkstäder i eu tillbyggnad till den nuvarande

panncentralen. Lokaler för övrig arbets- och sysselsättningsterapi kan

dels bibehållas i paviljongerna MK 1 och M 45 och dels inrymmas i en ny

byggnad invid föreslaget medicinskt centrum. I den nya byggnaden kan

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

också inrymmas samlingssal, lokaler för rörelseterapi, frisérsalonger, serveringslokal,

bibliotek samt lokaler för socioterapeutisk verksamhet. Den

för dessa verksamheter gemensamma anläggningen kan anslutas till sjukhusets

planerade kuivertsystem. Ett nytt centralförråd bör vidare uppföras

i anslutning till det i pannruinsbyggnaden inrymda tvättbytesförrådet.

Kök och personalmatsalar m. in. Sjukhusets centralkök är moderniserat

och torde icke under de närmaste åren kräva några väsentligare upprustningsåtgärder.

Tvätteri finns icke vid sjukhuset, utan sjukhusets tvätt

ombesörjes av centraltvättanstalten i Boden.

Panncentral och ledningssystem in. m. Pannruinsbyggnaden, som uppfördes

på 1920-talet, innehåller, förutom pannrum med tillhörande bilokaler,

maskinverkstäder samt tvättbytesförråd. Verkstäder och förråd är i

relativt gott skick. Värmecentralen omfattar f. n. två tubångpannor och en

tubvarmvattenpanna. Samtliga pannor är starkt förslitna och måste oberoende

av planerad utbyggnad av sjukhuset utbytas inom en nära framtid.

Vidare finns en koleldad ångpanna samt två varmvattenpannor, vilka är i

förhållandevis gott skick. Av varmvattenpannorna är en utrustad med

anordning för oljeeldning och den andra försedd med stokeranordningar

för koleldning.

Enligt verkställd utredning torde det med hänsyn till nuvarande platsantal

vid sjukhuset vara ekonomiskt fördelaktigt, att ångproduktionen för drift

av centralkökets apparatur bibehålies. Den ovan förordade minskningen

av sjukhusets platsantal kan emellertid medföra, att kökets drift med ångkraft

ställer sig mindre fördelaktigt än elkraft. Av ekonomiska skäl kan

vidare en övergång till oljeeldning av samtliga pannor bli aktuell. I dylikt

fall bör oljeleveranserna till sjukhuset kunna ske sjöledes, om tillräckliga

cisternutrymmen anordnas.

Sjukhusets distributionssystem för värme är oenhetligt. Tryckförhållandena

och cirkulationen inom de olika delarna är ojämna, beroende bl. a.

på avsaknad av erforderliga regleringsanordningar och otillräcklig dimension

på vissa ledningar. Vidare är värmeledningspumparna förslitna samt

armatur och instrument in. in. i dåligt skick. En fullständig genomgång och

modernisering av hela värmedistributionssystemet med tillhörande utrustning

är således nödvändig. Även beredningsanordningarna för förbrukningsvarmvatten

och distributionssystemet för detta är i otillfredsställande

skick och bör förnyas och kompletteras.

Omfattningen och utformningen av erforderliga rationaliserings- och

kompletteringsåtgärder i panncentral och ledningssystem in. in. blir givetvis

även beroende av den framtida dispositionen av sjukhusanläggningen. Efter

den här föreslagna planens genomförande kommer sjukhuset att omfatta

ett byggnadsbestånd, vars kärna uppförts i slutet av 1800-talet och som i

övrigt tillkommit under 1940- och 1950-talen. De äldre sjukhusbyggnaderna,

inrymmande centralkök och ett stort antal vårdavdelningar, bedömes kunna

nyttjas under ytterligare ett tjugofemtal år. Inom denna tidrymd torde den

nuvarande pannruinsbyggnaden i samband med sjukhusets planerade upprustning

behöva bli föremål för eu genomgripande omdisposition och utbyggnad.

Med anledning härav torde böra övervägas, om det icke på längre

sikt vore fördelaktigt för en rationell drift av sjukhuset, att ett helt nytt

ekonomicentrum, omfattande såväl panncentral som centralkök, uppfördes

med en ur kommunikationssynpunkt lämpligare placering inom sjukhusområdet

än den nuvarande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Förslag till åtgärder i nu berörda hänseenden torde kunna redovisas

närmare i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret

1963/64.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses f. n. genom eget

vattenverk med vattenintag från Pite älv. Vissa utvändiga huvudledningar

är i dåligt skick och behöver i stor utsträckning utbytas. På grund av uppgrundning

och föroreningar i älven är vattentillförseln av mindre god beskaffenhet.

Det bör utredas, om det är lämpligt att ansluta sjukhuset till

det kommunala vattenledningsnätet.

Sjukhusets avloppsledningssystem är gemensamt för spill- och dagvatten.

Ledningarna är i stor utsträckning i dåligt skick och har dåligt fall.

Avloppsvattnet utsläppes i inre Pitfjärden ulan föregående rening. På längre

sikt bör avloppsledningarna utföras med skilda system för spill- och dagvatten.

Därvid bör även undersökas möjligheterna att ansluta sjukhusets

spillvattenledningssystem till Munksunds kommuns avloppsnät, sedan detsamma

försetts med anordningar för höggradig rening av avloppsvattnet.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft levereras från statens vattenfallsverk

i form av högspänd ström. Elanläggningarna är i huvudsak i

gott skick men behöver utökas och kompletteras i anslutning till den föreslagna

utbyggnaden av sjukhuset.

Transportkulvertar. Av sjukhusets byggnader är det stora huvudblocket

samt den senast uppförda vårdpaviljongen (MK1) förbundna genom kulvert.

Detta kulvertsystem bör utökas dels med en kulvert till förordat nytt

medicinskt centrum och nya arbetsterapibyggnader m. in. och dels kulvert

till central- och tvättbytesförråd. Möjligheterna att ansluta sjukhusets övriga

kvarblivande vårdpaviljonger till det befintliga kulvertsystemet bör utredas

ytterligare.

Va^system. Sjukhusets vägar är i stor utsträckning permanentbelagda.

Vägsystemet är emellertid mindre tillfredsställande ur kommunikationssynpunkt.

Systemet bör därför anpassas till den nu föreslagna planen, varvid

bl. a. ny varutransportinfart bär anläggas och erforderliga parkeringsplatser

anordnas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplanen har preliminärt

uppskattats till storleksordningen 20 000 000 kr. Därest framdeles

ett nytt ekonomicentrum skulle uppföras och vårdavdelningarna inom huvudblocket

ersättas genom nybyggnad tillkommer ytterligare kostnader,

som preliminärt kan uppskattas till storleksordningen 18 000 000 kr.

Utrednings- och projekteringsmedel

I det föregående har förslag framlagts till principplaner för upprustning

och utbyggnad av Umedalens och Furunäsets sjukhus. Dessa planer måste

bearbetas närmare, innan detaljerade förslag till upprustningsåtgärder kan

framläggas. Vidare har redovisats bearbetade principplaner för upprustning

av S:t Sigfrids och Restads sjukhus, samt angivits, att upprustningsoch

moderniseringsåtgärder härefter bör planeras beträffande S:ta Maria,

Sidsjöns och S:t Olofs sjukhus. Kostnaderna för nu angivna uppgifter och

för närmare utredning om de i principplanerna förordade byggnadsobjektens

utformning och förläggning samt upprättande av huvudhandlingar för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

dessa kan beräknas uppgå till 600 000 kr. Projekteringsarbetet för det ovan

förordade nya mentalsjukhuset i Nyköping samt nya sjukhus i Stockholms

län ävensom förberedande planeringsarbete för nya sjukhus i Västmanlands

och Hallands län kan förutsättas draga en kostnad av inemot 900 000

kr. För den fortsatta projekteringen av övriga i det föregående föreslagna

nya byggnadsobjekt vid befintliga sjukhus samt för utredning och utarbetande

av förslag till nya byggnadsföretag, avsedda att framlaggas i samband

med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, uppskattas

kostnaderna till i runt tal 2 500 000 kr. De med beredningens och dess båda

delegationers verksamhet förenade övriga kostnaderna — arvoden, resor,

expenser och särskilda omkostnader m. m. — kan med ledning av hittillsvarande

utgifter för samma ändamål under innevarande budgetår uppskattas

till 2 000 000 kr.

Den totala medelsförbrukningen för det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet

under innevarande och nästkommande budgetår beraknas

sålunda uppgå till (600 000 + 900 000 + 2 500 000 + 2 000 000) i runt tal

6 000 000 kr. Därav beräknas 4 000 000 kr. belöpa på budgetåret 1962/63,

vilket belopp upptagits i delegationens investeringsplan för nämnda budgetår.

Yttranden

Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade anför, att byggnadsoch

utrustningsdelegationens organisationsförslag beträffande mentalsjukvården

i Stockholms län överensstämmer med en inom förhandlingsdelegerade

under år 1961 upprättad sjukhusplan för Stor-Stockholm. Forhandlingsdelegerade

fortsätter.

Visserligen är denna plan preliminär och i vissa avseenden ofullständig

samt f n! föremål för överarbetning och komplettering, men i vad avser

mentalsjukvården inom länet synes skäl icke finnas till andringar av någon

betydelse för bedömningen av föreliggande ärende. Med anledning av att

delegationen angivit landstingets blivande andel i Karolinska sjukhusets

psykiatriska klinik till 60 platser synes det emellertid bora framhallas, att

från stadens och landstingets sida ställning ännu ej tagits till frågan, hur

de för Stor-Stockholms totalt inom olika vårddiscipliner disponibla platserna

vid detta sjukhus skall fördelas mellan staden och länet. Det synes torhandlingsdelegerade

därför lämpligt att jämväl frågan om den blivande

platsfördelningen mellan staden och länet beträffande den psykiatriska kliniken

får anstå tills vidare och lösas i samband med frågan om Karolinska

sjukhusets ställning och funktion vid ett inordnande av sjukhuset i StorStockholms

sjukhusorganisation.

I övrigt finnes ur förhandlingsdelegerades synpunkter intet vara att

erinra mot vad delegationen anfört.

Stockholmstraktens regionplannämnd tillstyrker utan reservationer de

förordade mentalsjukhusen i Norrtälje och vid Flemingsberg i Huddinge.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Det föreslagna mentalsjukhuset vid Mörby i Danderyd tillstyrkes under förutsättning

att eu ringvägförbindelse visar sig möjlig att genomföra i ett

läge från trakten av eller norr om Danderyds kyrka västerut över Edsviken

och Jäivafältet med anslutning till Essingeledens Brommagren. Regionplanenämnden

anför härom följande.

^ ffrå8a 0111 mentalsjukvårdsberedningens allmänna motivering och förslag

för mentalsjukvårdens framtida organisation och den principiella lokaliseringen

av sjukhusen till skilda delar av länet har regionplanenämnden

intet att anföra. Det avsedda sjukhuset i Norrtälje reser inte heller några

problem ur regionplanesynpunkt.

Regionplanen innehåller ett markreservat för sjukhusändamål vid Flemingsberg.

Det nu framlagda förslaget synes förutsätta en utvidgning av

detta område och berör i viss mån den planerade motorvägen (»Brännkyrkaleden»

eller »Huddingeleden»), Mot de justeringar av Vegionplanen,'' som

detta kan komma att medföra, finns dock ingenting att invända.

Av handlingarna i ärendet framgår, att medicinalstyrelsen uttalat viss

tvekan inför en lokalisering till Flemingsberg med hänsyn till befarade

framtida flygbullerstörningar från det militära flvgfältet i fullinge. Mentalsjukvårdsberednmgen

refererar häremot till ett" uttalande av professor

Ronge, som funnit att bullerstörningarna i detta fall skulle bli så ringa

afl de inte inger betänkligheter. Regionplanenämnden ansluter sig till professor

Ronges och mentalsjukvårdsberedningens ställningstagande. Visserligen

kan man inte bedöma utvecklingen i fråga om flygbullerstörningar

för mer an ett eller annat årtionde framåt i tiden, men risken för att ändrade

förhållanden på längre sikt skulle komma att medföra allvarliga bullerstörningar

för detta område synes vara liten. I vad det gäller bullerstörningar

sy.ne]s uPPmarksamheten i lika hög grad kunna riktas på det förhållandet,

att det tilltänkta sjukhusområdet vid Flemingsberg kommer att — liksom

lasarettsområdet i Danderyd redan gör — ligga i nära anslutning till en

motorväg med tät och snabb motortrafik.

En samordning av lasarettet i Danderyd med ett mentalsjukhus anses

möjlig endast om den i regionplanen anvisade motorvägsförbindelsen mellan

Norrtälje vagen vid Mörby och Uppsalavägen vid Järva krog slopas.

Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation har tidigare

i skrivelse till regionplanenämnden av den 27 november 1961 hemställt,

att nämnden ville ombesörja sådan ändring i regionplanen eller vidtaga

annan åtgärd till undanröjande av det hinder för sjukhusets tillkomst

som den så kallade »Tvärvägen» utgör.

Enligt regionplanenämndens mening kan så ske endast under förutsättning

att en fullgod ersättning för denna förbindelse erhålles i annat

lage. Undersökningar om möjligheterna härför pågår sedan någon tid

inom regionplanekontoret och med vägförvaitningens bistånd. Dessa undersoknmgar

är emellertid inte slutförda och regionplanenämnden kan därför

inte för dagen ta definitiv ställning till planerna på ett mentalsjukhus vid

Morby i Danderyd.

En översyn av huvudvägsystemet inom de norra förortsområdena har

aktualiserats av tre omständigheter. För det första påtalade väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande över regionplaneförslaget avsaknaden

av en klar yttre ringförbindelse norr om Stockholms centrala

delar. Ehuru delta påpekande inte då föranledde någon ändring av region
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

planen, har det dock senare befunnits angeläget att undersöka förutsättningarna

för en sådan ringväg, som uppenbarligen skulle vara till stor

fördel. För det andra har utsikterna till en större exploatering inom Jarvafältet

givit anledning att ompröva det huvudvägsystem, som beror taltet,

och studera möjligheterna för en obruten ringförbindelse. För det tredje

har det föreliggande sjukhusprojektet givit anledning söka en annan lösning

för tillgodoseendet av kontaktbehovet mellan Uppsalavägen och Norr
tdInom''Tegionplanekontoret

har skisserats en ringförbindelse från Norrtälj

evägen i trakten av Danderyds kyrka genom eller alternativt norr om

bebyggelsen i Nora-Klingsta i Danderyd. Den skulle passera over Edsyiken

och förd i obruten linje, ge kontakt med Uppsalavägen och Enkopingsvägen

samt ansluta till Essingeledens Brommagren. Tillsammans med en

fullgod inre ringförbindelse i form av den i Stockholms trafikledsplan

upptagna »Norra Länken» skulle en sådan yttre ringväg ge ett bättre tiatic
nät

än det i regionplanen visade. ,

Tillskapandet av denna ringförbindelse är dock förenat med betydande

svårigheter. En passage genom Danderyds bebyggelse skulle vara till men

för denna. En dragning norr därom ger en icke negligerbar vägförlangmng

och ett mera kostnadskrävande broläge. Konflikter med de militära intressena

uppstår vid passagen över Tegelhagsområdet och Jarvafältet. Regionplanenämnden

kan därför inte utan närmare studier och förhandlingar

ha en bestämd mening om hur realistiskt projektet ar. En sydlig sträckning

genom Danderydsbebyggelsen har skissmässigt prövats av vagforvaltmngen.

En nordligare sträckning utanför befintlig bebyggelse är vidare under

Om resultatet av de pågående studierna blir positivt, d. v. s. att en ringväg

av antytt slag kommer att te sig rimlig, är regionplanenamnden beredd att

tillstvrka slopandet av det nu i regionplanen intagna yägreservatet trän

Mörby över Stocksundet till Järva krog. Vid en sådan ändring av regionplanen

skulle ur regionplanesynpunkt inga hinder föreligga for mentalsjukhusets

förläggning till Mörby. Möjligheterna att genomfora en ringväg

av antytt slag synes i hög grad bli beroende av vag- och vattenbyggnadsstyrelsens

och de militära myndigheternas bedömanden Da ju aven

mentalsjukhuset är en i första hand statlig angelägenhet, blir frågan ytterst

ett avvägningsproblem på högsta statliga nivå.

Departementschefen

Av grundläggande betydelse för den byggnadsmässiga upprustningen av

mentalsjukvården är att få eu tillförlitlig uppskattning av vårdplatsbehovet

och dess förändringar på längre sikt. Beträffande de under senare åi

i detta syfte verkställda undersökningarna vill jag erinra om att enligt av

mentalsj ukvårdsdelegationcn i dess år 1958 avlämnade huvudbetänkande

redovisade uppskattningar av det totala vårdbehovet icke mindre än omkring

20 procent av befolkningen beräknades vara i behov av psykiatrisk

vård i någon form. Även om endast eu mindre del sammanlagt för de

olika vårdformerna omkring 5 ä 6 promille — skulle vara i behov av sill
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

ten vård, kan dock det anförda belysa storleksordningen av föreliggande

vårdbehov inom hela mentalsjukvården. Vårdplatsbehovet inom den s. k.

egentliga mentalsjukvården skulle enligt delegationens beräkningar uppgå

till i genomsnitt 4 promille av befolkningen. För detta ändamål skulle sålunda

bortsett från de tre största städerna — erfordras i runt tal

24 000 vårdplatser. Som jämförelse vill jag erinra om att enligt de beräkningar

som redovisades i samband med framläggandet av 1956 års s. k.

reviderade generalplan, motsvarande vårdplatsbehov åren 1965 och 1970

med hänsyn tagen till inträffande förskjutningar i ålderssammansättningen

uppskattades till i runda tal drygt 22 000 resp. knappt 23 000. Av sistnämnda

antal beräknades 1 800 vara akuta fall och sålunda icke mindre än

cirka 21 000 kroniskt sjuka.

Såsom en komplettering till nu angivna beräkningar av vårdplatsbehovet

har, för att få ett om möjligt säkrare underlag vid bedömningen av det

vårdplatsbehov som bör ligga till grund för principplanerna för upprustningen

av de särskilda mentalsjukhusen, inom mentalsjukvårdsberedningen

verkställts inventeringar av samtliga patienter vid mentalsjukhusen med

fördelning efter hemortslän. De härvid erhållna promillesiffrorna för vårdplatsbehovet

har visat stora variationer eller från 2,7 upp till 6 promille

av befolkningen.

Nu redovisade undersökningar uppvisar sålunda betydande skillnader i

vårdplatsbehov inte bara de olika metoderna emellan utan också mellan

olika sjukvårdsområden inbördes. I sistnämnda hänseende föreligger en

klar tendens mot ett lägre vårdplatsbehov i de områden, som saknar mentalsjukhus.

En genomgående tendens har vidare varit, att det faktiskt manifesterade

vårdbehov som inventeringarna utvisat skulle tyda på ett lägre

vårdbehov än tidigare undersökningar. Härvid bör dock beaktas den begränsning

som föreligger i antalet tillgängliga vårdplatser. Inventeringarnas

karaktär av stickprovsundersökningar innebär vidare en visserligen schematisk

men dock betydelsefull uppskattning av det aktuella vårdplatsbehovet

inom olika sjukvårdsområden, medan generalplanens beräkningar

avsåg med åldringskorrektion — vårdplatsbehovet åren 1965 och 1970.

De olika resultat som sålunda erhållits ger anledning att bedöma vårdplatsbehovet

med försiktighet. I samma riktning talar också föreliggande

erfarenheter av behandlingsresultaten vid sjukhusen, den därav följande

snabbt stegrade patientomsättningen och klientelförändringen mot eu större

andel fall med lindrigare sjukdomsbilder och mera kortvarigt vårdbehov

samt den utökning av den öppna vården som kan beräknas komma till

stånd. I sistnämnda hänseende vill jag erinra om att mentalsjukvårdsberedningen

nyligen framlagt förslag till försöksvis organiserad öppen vård vid

mentalsjukhusen. Enligt förslaget skall, delvis efter mönster från kroppssjukvården

och de psykiatriska lasarettsavdelningarna, anordnas dels öppna

mottagningar vid mentalsjukhusen, dels dagsjukhusvård såväl inom be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

fintliga avdelningar som vid särskilt för ändamålet upplåtna avdelningar,

dels s. k. skyddade verkstäder för att underlätta övergången till en normal

arbetsmiljö. Beredningen har därvid framhållit, att hittills vunna erfarenheter

ger vid handen, att vissa psykiskt sjuka icke torde behöva vård på

sjukhus, om andra för dem lämpligare vårdformer stode till buds. Vidare

kan tiden för sjukhusvistelsen i en hel del fall förkortas och återintagning

i viss omfattning undvikas för den händelse tillräckliga resurser står till

förfogande i öppen och halvöppen vård samt för rehabiliteringsverksamhet.

Den öppna vården har ej satts i system på samma sätt vid mentalsjukhusen

som vid kroppssjukhusen. De terapeutiska framstegen inom mentalsjukvården

gör det emellertid möjligt att vårda ännu flera utanför sjukhusen.

Denna utveckling ställer större anspråk på den öppna vårdens resurser.

Allt flera patienter skrivs ut förbättrade men icke fullt återställda och

kräver därför en kontinuerlig tillsyn. Även mot bakgrunden av det stora

latenta vårdbehov inom psykiatrin, som i olika sammanhang kunnat konstateras,

framstår det som angeläget att den öppna mentalsjukvården ytterligare

utvecklas och differentieras. En till en början försöksvis organiserad

öppenvårdverksamhet i olika former bör kunna ge vissa riktlinjer

härför. Med hänsyn härtill och då en försöksverksamhet i viss mån även

bör kunna ge underlag för en bedömning av hur en utbyggd öppen vård

kan tänkas påverka behovet av slutna vårdplatser, har jag i årets statsverksproposition

ansett mig böra förorda, att en försöksverksamhet i angivet

syfte snarast möjligt genomföres.

Beträffande den ökande patientomsättningen vid sjukhusen vill jag

framhålla, att denna — räknat efter antalet intagna med nytt journalnummer

i procent av medelbeläggningen — under 1950-talet mer än fördubblats

och år 1960 uppgick till i genomsnitt 87 procent vid primärsjukhusen.

Till större delen hänför sig denna utveckling till de senaste fem åren, då

omsättningen ökade från 57 procent år 1955 till nämnda 87 procent år

1960, d. v. s. med mer än 50 procent. Räknat per läkartjänst har omsättningen

under sistnämnda tid -—- samtidigt med en cirka 35-procentig ökning

av antalet läkartjänster — ökat från 78 till 87 eller med mer än 10

procent.

För att söka få eu mera ingående uppfattning om de moderna behandlingsmetodernas,

den ökande patientomsättningens och klientelförändringens

inverkan på vårdtider och platsbehov har inom mentalsjukvårdsberedningen

påbörjats eu närmare undersökning av dessa frågor, vars resultat

kan beräknas föreligga under innevarande år.

I motsatt riktning mot nu redovisade gynnsamt inverkande faktorer talar

emellertid å andra sidan den samtidigt snabbt pågående förskjutningen i patientgruppernas

sammansättning mot eu allt större andel åldringar. Med

hänsyn härtill och till svårigheterna överhuvud taget att på längre sikt

verkställa en realistisk bedömning av vårdplatsbehovet är det synnerligen

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

angeläget att söka ge sjukhusorganisationen en så elastisk utformning som

möjligt. I detta sammanhang måste också beaktas att den närmare anknytning

till kroppssjukvården, som nu alltid eftersträvas, i vissa fall redan

medfört och i fortsättningen i ökad utsträckning förmodligen kommer

att leda fram till en vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.

Jag vill dock med bestämdhet framhålla att det nu sagda icke på något

sätt får hindra vare sig en utomordentligt angelägen upprustning av våra

befintliga mentalsjukhus eller tillkomsten av nya sådana sjukhus, främst

inom de sjukvårdsområden som alltjämt saknar sådana vårdmöjligheter.

I detta sammanhang vill jag också framhålla, att många sjukhus alltjämt

har en besvärande överbeläggning, att samtidigt det s. k. godkända platsantalet

vid sjukhusen ingalunda i och för sig ens tillnärmelsevis motsvarar

nuvarande anspråk på önskvärda eller i många fall ens godtagbara beläggningsförhållanden

samt att vi övergångsvis av flera skäl nödgas bibehålla

åtskilliga gamla och omoderna vårdpaviljonger, som snarast borde utgå

ur vårdorganisationen. Hittills verkställd genomgång av byggnadsbeståndet

vid de äldre sjukhusen har visat att flera vårdpaviljonger och andra byggnader

som tidigare bedömts kunna ombyggas, numera med hänsyn till

byggnadernas dåliga skick och planlösning i inånga fall måste ersättas

med nybyggnader.

Vad jag nu anfört leder fram till att vi bl. a. för att åstadkomma den

elasticitet i sjukhusorganisationen, som i avbidan på ytterligare erfarenheter

i skilda hänseenden måste anses erforderlig, bör begränsa den mera

genomgripande, definitiva upprustningen av de befintliga mentalsjukhusen

till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden

kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Då emellertid byggnadsbeståndet

framför allt vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt

förslitet, måste även återstående delar bli föremål för upprustning med

sikte på fortsatt användning under en längre eller kortare övergångsperiod.

Sjukhusen får på så sätt ett antal moderna effektiva vårdplatser, som antingen

kan användas som kärna i ett framtida större sjukhus eller som

ett fristående mindre sjukhus, därest en uppdelning på flera vårdenheter

skulle visa sig mera lämplig. Den nu inom byggnadsdelegationen pågående

planeringen går sålunda ut på dels att genom om- eller nybyggnader för

varaktigt bruk tillskapa en kärna inom sjukhusen och dels att genom begränsade

iståndsättningsåtgärder för en övergångsperiod upprusta sjukhusen

i övrigt. Härvid överväges noga om det kan vara lämpligt att utnyttja

gamla vårdpaviljonger för behandlingsverksamhet, arbets- och sysselsättningsterapi

m. in. Vid de upprustade sjukhusen kommer med dessa utgångspunkter

att finnas olika skikt, nämligen dels nybyggda vårdplatser,

dels definitivt upprustade vårdplatser med en standard likvärdig med nya,

dels för en längre övergångstid upprustade vårdplatser, dels för en kortare

övergångsperiod upprustade vårdplatser, dels ock uppsnyggade vårdplatser,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

83

som snarast möjligt bör utgå men som tills vidare måste bibehållas i avbidan

på tillkomsten av nya sjukhus och paviljonger eller som evakueringsplatser.

Av vad jag sålunda anfört framgår, att upprustningen av byggnadsbeståndet

inom mentalsjukvården sker så att organisationen får stor elasticitet

samtidigt som endast begränsade åtgärder vidtages beträffande sådana

gamla vårdplatser, som helst borde utgå redan nu men som måste bibehållas

under en övergångstid.

Av de nya mentalsjukhus som enligt nu gällande planer skall komma

till stånd har två redan färdigställts och tagits i bruk — nämligen Gullberna

sjukhus med 800 och Falbygdens med 784 vårdplatser. Ytterligare

fyra sjukhus är f. n. under uppförande nämligen Mellringe sjukhus i Örebro,

mentalsjukhuset i Bollnäs samt sjukhusen i Sala för höggradigt psykiskt

efterblivna och i Katrineholm för s. k. psykopater. Tillkomsten av

sistnämnda fyra sjukhus vilka beräknas bli färdigställda under de båda

närmaste budgetåren, medför ett sammanlagt tillskott av närmare 2 200

nybyggda vårdplatser, varav 540 för psykiskt efterblivna, 250 för psykopater

och återstående knappt 1 400 för egentlig mentalsjukvård. Tillkomsten

av de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm utgör betydelsefulla steg

på vägen mot en bättre differentiering av patientklientelet. Ett ytterligare

viktigt steg i samma riktning innebär 1961 års riksdags principbeslut om

inrättande av särskilda vårdenheter för mentalt sjuka barn och ungdomar.

Medel för uppförande av den första av dessa enheter vid Ulleråkers sjukhus

äskas för nästa budgetår. Jämsides med tillkomsten av dessa nya sjukhus

eller vårdenheter har en omfattande upprustning av de befintliga sjukhusen

påbörjats och i viss utsträckning genomförts. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att för uppförande av nya mentalsjukhus och upprustning

av de befintliga sjukhusen sedan budgetåret 1950/51 t. o. m. innevarande

budgetår anvisats tillhopa omkring 375 000 000 kr. Av nämnda

belopp hänför sig större delen eller närmare 245 000 000 kr. till upprustning

av de befintliga sjukhusen och återstående drygt 130 000 000 kr. sålunda

till uppförande av nya mentalsjukhus.

Den upprustning och utbyggnad av mentalsjukvården som sålunda påbörjats

har visserligen medfört en utomordentligt angelägen standardhöjning

av de befintliga sjukhusen. Tillskottet av nybyggda platser har vidare,

då samtidigt medelbeläggningen totalt för samtliga sjukhus varit tämligen

konstant, medfört att åtminstone den mest besvärande överbeläggningen

kunnat reduceras. Denna har sålunda minskat från i genomsnitt för

alla sjukhus 14 procent av det s. k. godkända platsantalet år 1955 till omkring

3,5 procent år 1960.

Mot bakgrunden av vad jag förut anfört i fråga om vårdorganisatoriska

brister och föreliggande platsbehov samt alltjämt rådande beläggningsförhållanden

och byggnadsmässiga standard vid flertalet befintliga sjukhus

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

är emellertid nu uppnådda resultat att betrakta som en första etapp på

vägen att ge mentalsjukvården en materiell och personell standard som

motsvarar den moderna kroppssjukvården. Jag vill i detta sammanhang

framhålla att — även om viss osäkerhet kan råda beträffande möjligheterna

att åtminstone under de närmaste åren tillföra mentalsjukvården erforderligt

antal läkare — detta icke får hindra att materiellt tillfredsställande

vårdförhållanden tillskapas inom detta område. Det är därför utomordentligt

angeläget att den påbörjade upprustningen av hela mentalsjukvården

kan fullföljas och om möjligt intensifieras under de närmaste åren.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter

en medelsanvisning om 42 307 000 kr. I enlighet med vad jag förordade

vid min anmälan av motsvarande anslagsfrågor föregående år har delegationen

i samråd med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen utgått från

en ändrad anslagsmetodik. För ettvart av budgetåren 1961/62 och 1962/63

redovisas sålunda en mot den beräknade totala medelsförbrukningen svarande

investeringsram, varvid samtliga från tidigare budgetår kvarstående

reservationer upplöses och den nya medelsanvisningen sålunda motsvarar

skillnaden mellan ifrågavarande båda belopp. Det totala investeringsbehovet

under nämnda båda budgetår har sålunda beräknats till 61 162 000

resp. 71 211 000 kr., vartill kommer utrednings- och projekteringsmedel med

2 000 000 resp. 4 000 000 kr.

I detta sammanhang vill jag nämna, att delegationen nyligen också inkommit

med förslag till uppförande av nytt skolhem m. m. vid statens

skol- och yrkeshem på Salbohed samt nytt yrkeshem för flickor i Laxå såsom

ersättning för det nuvarande hemmet i Vänersborg. Förslaget har ansetts

böra ytterligare överarbetas i vissa delar. Jag har för avsikt föreslå

Kungl. Maj :t att uppdrag meddelas delegationen att vid projekteringen

fram till och med färdiga byggnadshandlingar överarbeta förslaget. Proposition

i ämnet beräknas kunna framläggas vid riksdagens höstsession. Byggnadsarbetena

torde därefter såsom delegationen föreslagit kunna påbörjas

under nästa budgetår.

De av delegationen beträffande mentalsjukhusen föreslagna särskilda

byggnadsåtgärderna m. m. redovisas i en härvid såsom bilaga fogad investeringsplan.

Vissa av dessa byggnadsobjekt har ansetts böra ytterligare

bearbetas. Då den vidare bearbetningen icke torde medföra några väsentliga

avsteg från nu framlagda förslag torde Kungl. Maj :t få godkänna den

slutliga utformningen av i delegationens investeringsplan redovisade byggnadsobjekt.

Vad först angår de nya mentalsjukhusen har delegationen

i samråd med Stockholms läns landsting och i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som redovisades för 1961 års riksdag, framlagt

förslag till mentalsjukvårdens organisation i Stockholms lån. Förslaget,

som godtagits av Stockholms läns landsting, möjliggör att samtliga tre före
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

slagna nya vårdenheter kan lasarettsanslutas och innebär även i övrigt en

ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt mycket tillfredsställande lösning.

Vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka år 1970 uppskattas till 1 750

vårdplatser, motsvarande ungefär 2,7 promille av en då beräknad folkmängd

om 645 000 invånare. I en första utbyggnadsetapp beräknas detta behov

kunna tillgodoses — förutom enligt tidigare planer med 300 å 350 platser

vid Ulleråkers sjukhus — med dels 360 platser i anslutning till centrallasarettet

i Danderyd, dels 320 platser i anslutning till lasarettet i Norrtälje,

dels ock 540 platser i anslutning till ett beslutat nytt lasarett i Huddinge.

För mentalsjukhuset i Danderyd, som kan omedelbart anslutas till lasarettets

psykiatriska klinik, avses skola utnyttjas dels en del av det nuvarande

lasarettsområdet, dels ock ett omedelbart söder därom beläget område

som f. n. förvaltas av domänstyrelsen, över ifrågavarande markområde

skall emellertid enligt gällande regionplan framdragas en vägförbindelse

av motorvägskaraktär såsom förbindelseled mellan Norrtäljevägen och Uppsalavägen,

vilket ur såväl buller- som utrymmessynpunkt skulle omöjliggöra

den föreslagna förläggningen av mentalsjukhuset. Med hänsyn härtill

och då den omedelbart söder om nämnda tvärväg belägna s. k. Bergshamravägen

enligt nu gällande planer ändrats från lokaltrafikled till fyrfilig väg

av i det närmaste motorvägsstandard, har jag låtit undersöka möjligheterna

för en ändrad sträckning av ifrågavarande tvärväg. Enligt verkställd

utredning som redovisats vid sammanträde i inrikesdepartementet mellan

berörda parter har vissa ur trafiksynpunkt bättre alternativ för en nordligare

sträckning visat sig föreligga. Något ställningstagande till vilket alternatii

som därvid skulle vara ur olika synpunkter mest fördelaktigt erfordras

emellertid icke nu, så mycket mer som tillkomsten av en sådan tvärväg kan

beräknas ligga 25—30 år fram i tiden. Frågan om den slutliga sträckningen

av vägen bör bli föremål för ytterligare undersökningar och regionplanen

ändras i berörda hänseende. Med hänsyn härtill och då jag anser utomordentligt

angeläget, att mentalsjukhuset i Danderyd kan komma till stånd

snarast möjligt anser jag mig böra tillstyrka delegationens förslag i denna

del.

Det föreslagna mentalsjukhuset i Norrtälje har av förut anförda skäl

icke föranlett någon erinran från min sida. Med hänsyn till föreliggande

vårdbehov i länets norra del och då av länet vid Ulleråkers södra sjukhus

nu disponerade, delvis otillfredsställande vårdplatser endast bör bibehållas

under en övergångstid är det angeläget att också Norrtäljesjukhuset

kommer till stånd snarast möjligt.

Beträffande det föreslagna kombinerade lasarettet och mentalsjukhuset

i Huddinge har med hänsyn till den relativt närbelägna Södertörns flygflottilj

särskilda undersökningar företagits beträffande områdets lämplighet

ur bullersynpunkt. Enligt verkställd utredning kan uppkommande störningar

beräknas ligga icke oväsentligt under de bullernivåer, som vid be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

dömningen av motsvarande förhållanden vid det planerade Upplands-Väsbysjukhuset

ansågs vara tolerabla. Då vidare någon möjlighet att förlägga

det föreslagna sjukhuset till annan plats inom sjukvårdsområdet icke visat

sig föreligga har jag — med beaktande jämväl av de stora fördelarna ur

vårdsynpunkt att erhålla en direkt samordning mellan ett mentalsjukhus

och lasarett i likhet med landstinget och medicinalstyrelsen ansett mig

kunna godtaga den föreslagna placeringen.

Beträffande villkoren för ett samarbete med landstinget bör såsom delegationen

och landstinget förutsatt i tillämpliga delar gälla de riktlinjer

som godtogs av riksdagen beträffande avtalet om en gemensam sjukhusanlaggnmg

i Upplands Väsby och som också legat till grund för det nyligen

godkända avtalet med Örebro läns landsting om driften av Mellringe sjukhus

i Örebro.

Byggnadsarbetena vid psykopatsjukhuset i Katrineholm beräknas kunna

vara helt avslutade under våren 1963. Såsom anmäldes för 1961 års riksdag

innebär detta att sjukhuset kan färdigställas omkring ett halvt år tidigare

än förut beräknats. Med hänsyn härtill och då ianspråktagandet av

ifrågavarande sjukhus kommer att innebära en ur skilda synpunkter synnerligen

angelägen avlastning från de övriga mentalsjukhusen har jag intet

att erinra mot av delegationen beräknad medelsförbrukning.

Falbygdens sjukhus, som började beläggas under våren 1961, beräknas

vara helt ianspråktaget under loppet av innevarande budgetår. Enligt nu

redovisade beräkningar torde kostnaderna för sjukhuset kunna reduceras

från 31 000 000 till 28 000 000 kr. Mot för ändamålet beräknad medelsförbrukning

har jag ingen erinran.

Beträffande Mellringe sjukhus i Örebro vill jag erinra om att Kungl.

Maj:t den 29 december 1961 i enlighet med beslut vid 1961 års riksdags

höstsession godkänt avtal med Örebro läns landsting angående landstingets

övertagande av driften vid sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1962. Under

hösten 1962 torde omkring 420 av sjukhusets 717 vårdplatser kunna börja

beläggas medan återstående delar av sjukhuset kan beräknas vara färdigställda

hösten 1963.

De egentliga byggnadsarbetena vid det nya sjukhuset i Sala för höggradigt

psykiskt efterblivna kan beräknas vara avslutade under hösten 1963

och sjukhuset i dess helhet våren 1964.

Såsom jag förutskickade vid 1961 års riksdag har etapp III av byggnadsarbetena

för sjukhuset i Bollnäs, vilken etapp omfattar samtliga sju

vårdpaviljonger, uppdelats i fem deletapper. Den första av dessa omfattar

två vårdpaviljonger, den andra en, den tredje två och de båda övriga vardera

en paviljong. Dessa deletapper beräknas bli slutförda resp. våren

1962, hösten 1962, våren 1963, hösten 1963 och våren 1964. Efter färdigställandet

av andra deletappen torde sex avdelningar med omkring 180

vårdplatser kunna börja beläggas. Sedan fråga uppkommit om att låta

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 7962

Gävleborgs läns landsting övertaga driften av sjukhuset har landstinget enligt

skrivelse till inrikesdepartementet bemyndigat förvaltningsutskottet

att — därest avtal med staten om landstingets övertagande av driften

vid sjukhuset ansåges böra komma till stånd — å landstingets vägnar

träffa sådant avtal. För egen del har jag av skäl som anfördes i propositionen

om Mellringeavtalet intet att erinra mot en sådan lösning. Jag förordar

därför att — om förutsättningar härför befinnes föreligga — det

får ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer som godtagits av riksdagen i fråga om Mellringeavtalet med landstinget

träffa avtal i hithörande frågor. Till av delegationen väckt fråga om

sjukhusets benämning är jag i detta sammanhang icke beredd att taga

ställning.

Vad härefter angår förslagen till byggnadsåtgärder vid de befintliga

mentalsjukhus en m. ni. bär delegationen utarbetat

principplaner för den fortsatta upprustningen av ytterligare två äldre sjukhus

nämligen Umedalens och Furunäsets sjukhus. Vårdplatsbehovet inom

upptagningsområdet för Umedalens sjukhus, d. v. s. Västerbottens län kan

med utgångspunkt från av mig förut angivna riktlinjer beräknas till högst

800 platser. Härtill kommer dock omkring 40 platser för tbc-fall med hemortsrätt

inom andra upptagningsområden. Vid delegationens överläggningar

med landstinget rörande vårdorganisationen har övervägts möjligheterna

att uppdela vårdplatserna på två vårdenheter i anslutning till lasaretten

i Umeå och Skellefteå. Enligt vad landstinget framhållit kan emellertid

tillräckliga markområden för en sådan lösning icke erhållas. Med

hänsyn härtill och då en uppdelning av Umedalens sjukhus med förläggning

av en mindre enhet, närmast avsedd för forskning och undervisning

i psykiatri, i anslutning till Umeå lasarett ur flera synpunkter skulle innebära

en mindre tillfredsställande lösning, har jag funnit mig kunna tillstyrka

delegationens förslag att förlägga samtliga vårdplatser för de vuxna

egentligt mentalt sjuka till Umedalens sjukhus. Däremot anser jag i likhet

med delegationen lämpligt, att den av 1961 års riksdag i princip beslutade

barn- och ungdomsavdelningen om cirka 25 platser förlägges i anslutning

till lasarettet i Umeå.

Uppskattningen av vårdplatsbehovet inom Norrbottens län har verkställts

— förutom enligt inledningsvis angivna principer — också med utgångspunkt

från en av Norrbottens läns landsting verkställd inventeiing av

antalet mentalt sjuka av olika kategorier inom länet. Enligt landstingets inventering

skulle platsbehovet uppgå till cirka 1 100, medan motsvarande

behov enligt 1956 års reviderade generalplan, 4-promilleregeln och av delegationen

verkställda inventeringar av på mentalsjukhus inneliggande patienter

kan uppskattas till resp. 906, 1 050 och 830. Vid landstingets inventering

har emellertid någon uppdelning av patienterna på egentligt mentalt

sjuka och s. k. lättskötta icke verkställts. Med hänsyn bl. a. härtill men

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

med beaktande av den relativt höga psykiska morbiditet, som landstingets

utredning visat föreligga, anser jag i likhet med delegationen, att vårdorganisationen

tills vidare bör planeras för i runt tal 1 000 vårdplatser.

Enligt av delegationen verkställd inventering av byggnadsbeståndet vid

Furunäsets sjukhus kan omkring 750 moderna vårdplatser utvinnas. Landstinget

har för sin del ansett önskvärt att också i övrigt erforderliga platser

inom länet koncentreras i anslutning till Furunäsets sjukhus och i första

band förlägges vid landstingets vårdhem för lättskötta i öjebyn. En sådan

organisation skulle emellertid innebära en lösning av vårdorganisationen

som går i rakt motsatt riktning mot de principer — d. v. s. i möjligaste mån

mindre och lasarettsanslutna enheter — som varit grundläggande vid ställningstagande

under senare år till motsvarande organisationsfrågor. Jag vill

i sammanhanget erinra om att enligt mentalsjukvårdsdelegationens år 1958

framlagda förslag till vårdorganisation Furunäsets sjukhus skulle reduceras

till 600 platser och ett nytt sjukhus om 400 platser förläggas i anslutning

till lasarettet i Kalix. Även andra alternativ är givetvis tänkbara. En

anslutning till länets centrallasarett i Boden ligger av flera skäl nära till

hands men också lasaretten i Gällivare och Kiruna, d. v. s. i de inre delarna

av länet, kan komma i fråga för en sådan anslutning. Med hänsyn härtill

och då en koncentration till länets sydöstra del av samtliga vårdresurser

beträffande såväl egentligt mentalt sjuka som lättskötta torde medföra avsevärda

olägenheter ur flera synpunkter anser jag starka skäl tala för att

den ytterligare vårdenhet om (1 000—750) 250 platser som erfordras förlägges

till annan plats i länet och i anslutning till ett lasarett.

Något ställningstagande till frågan om placeringen av denna andra vårdenhet

synes emellertid icke nu påkallat. Det bör ankomma på delegationen

att med utgångspunkt från nu angivna riktlinjer och efter fortsatt samråd

med landstinget framlägga förslag till lösning av denna del av organisationsfrågan.

I samband med framläggandet av en plan för upprustningen av Sundby

sjukhus har delegationen ånyo berört frågan om mentalsjukvårdens organisation

i Södermanlands län. För länets eget vårdbehov samt för vård under

en övergångstid av utomlänspatienter erfordras (750 + 700) 1 450 vårdplatser.

Enligt för 1961 års riksdag redovisade planer skulle vårdbehovet tillgodoses

med 280 vårdplatser vid ett nytt sjukhus i Nyköping och till återstående

del, 470 platser, tills vidare vid Sundby sjukhus, som emellertid också

måste under en övergångstid svara för en del av vårdbehovet — omkring

700 platser — inom Stockholms, Örebro och Västmanlands län. Då Sundby

sjukhus enligt verkställd byggnadsinventering kan efter en upprustning

beräknas erhålla 600 platser skulle, inkl. sekundäravdelningarnas 240 platser,

omkring (600 + 280 + 240) 1 120 platser finnas tillgängliga för att täcka

ifrågavarande vårdbehov. Upprustningen av Sundby sjukhus måste emel
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

lertid ske successivt. Då vidare beslutade nya mentalsjukhus beräknas tillkomma

i såväl Stockholms som Västmanlands län under upprustningsperioden

samt ett antal patienter nu vårdas utom länet kan jag i likhet med

delegationen ej förorda att nya vårdpaviljonger uppföres vid Sundhy sjukhus.

Av nämnda 600 platser vid sjukhuset kan emellertid endast 120 beräknas

bli upprustade i sådan omfattning att de kan anses motsvara nu

gällande standardkrav. Med hänsyn härtill och då befolkningsunderlaget

inom upptagningsområdet för det nya sjukhuset i Nyköping — f. n. cirka

95 000 invånare — under de närmaste åren beräknas öka till drygt 106 000,

vill jag förorda, att det nya sjukhuset erhåller 330 vårdplatser. Förslaget

innebär också ett tillmötesgående av landstingets synpunkter i denna fråga.

På grundval av för 1961 års riksdag redovisade principplaner har delegationen

nu framlagt byggnadsplaner för S:t Sigfrids och Restads sjukhus.

Mot dessa har jag i princip intet att erinra. Beträffande S:t Sigfrids sjukhus

vill jag nämna, att byggnadsplanen förutsätter dels att en befintlig

vårdpaviljong för psykopater på längre sikt skall utgå, dels att — om så

skulle visa sig lämpligt — möjligheter föreligger att tillmötesgå från landstingets

sida framförda önskemål att på grund av lasarettets begränsade utbyggnadsmöjligheter

förlägga en lasarettspsykiatrisk klinik till området i

nära anslutning till sjukhusets medicinska centrum.

De på grundval av upprättade huvudhandlingar nu redovisade kostnadsberäkningarna

för forskningsavdelningarna vid Vlleråkers och S:t Lars’

sjukhus har visat sig betydligt överstiga de tidigare preliminärt uppskattade

kostnaderna. Anledningen härtill är bl. a. att de preliminära byggnadsprogram

som redovisades för föregående års riksdag upprättades innan

professuren i tung psykiatri tillsatts och ämnesområdet för laboratorstjänsten

fastställts. För att bereda erforderligt utrymme för undervisningen

har vidare trots att platsantalet vid vårdavdelningarna minskats från 30

till 26 viss utökning av bilokaler och kommunikationsutrymmen visat sig

erforderlig. Jag vill emellertid framhålla att beträffande forskning och undervisning

framförda önskemål om utökade lokaler efter ingående överläggningar

kunnat reduceras med omkring en tredjedel. Såväl medicinska

fakulteterna som medicinalstyrelsen och direktionerna har godtagit nu

föreliggande förslag. Med hänsyn härtill och då jag anser utomordentligt

angeläget för hela mentalsjukvården att dessa forskningsavdelningar snarast

kommer till stånd finner jag mig också för egen del böra tillstyrka

förslagen.

I enlighet med den byggnadsplan för Mariebergs sjukhus som redovisades

för 1961 års riksdag har delegationen vidare framlagt förslag om upprustning

av vårdpaviljongen Ml vid sjukhuset. Paviljongen, som f. n. inrymmer

282 vårdplatser, beräknas enligt förslaget komma att erhålla sex avdelningar

om vardera 30 platser, delvis uppdelade på två vårdgrupper om

14 resp. 16 platser. Kostnaderna beräknas på grundval av upprättade hu
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

vudhandlingar till 3 600 000 kr., d. v. s. 20 000 kr. per vårdplats. Förvaltningsutskottet

i Värmlands län har emellertid ifrågasatt om godtagbara

vårdavdelningar kan erhållas inom paviljongen och icke ansett sig kunna

tillstyrka en ombyggnad. För egen del vill jag framhålla att paviljongen

efter en ombyggnad skulle komma att erhålla vårdavdelningar som med

hänsyn till sin allmänna vårdstandard blir väl jämförbara med de nya sjukhusens.

Anläggningskostnaden för en ny vårdpaviljong kan beräknas till

cirka 28 000 kr. per vårdplats. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att förnyade

överläggningar upptages med landstinget. Om paviljongen befinnes

icke böra upprustas i enlighet med delegationens förslag, bör endast begränsade

åtgärder vidtagas och paviljongen så småningom utgå ur sjukhusets

vårdorganisation. Då emellertid lämpligheten av att uppföra ytterligare nya

vårdpaviljonger vid detta stora och ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt

mindre väl belägna sjukhus kan starkt ifrågasättas, bör i sådant fall sjukhusets

platsantal i motsvarande mån minskas och eventuella ersättningsplatser

uppföras på annan ort.

Mot delegationens förslag till uppförande av den vid 1961 års riksdag i

princip beslutade vårdenheten vid Ulleråkers sjukhus för barn och ungdomar

om 52 platser har jag i huvudsak intet att erinra. Med hänsyn till avsaknaden

av vårdmöjligheter för detta klientel vill jag framhålla angelägenheten

av att byggnadsarbetena snarast möjligt påbörjas.

Förslaget till avtal med Grangärde kommun om anslutning av sekundäravdelningen

i Pärlby till kommunens vattenledningsverk anser jag mig på

av delegationen anförda skäl kunna godtaga.

Delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har i och för sig icke

givit anledning till erinran från min sida. De i delegationens förslag till investeringsplan

upptagna byggnadsobjekten — som jag här i princip godkänt

— förutsätter ett medelsbehov av drygt 71 000 000 kr. Under budgetåret

1960/61 uppnåddes en byggnadsvolym av cirka 47 000 000 kr. För innevarande

år har en ram fastställts för byggnadsverksamheten om 65 000 000

kr. men delegationen beräknar nu den faktiska investeringsvolymen till endast

61 000 000 kr. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av rådande

konjunkturläge beräknar jag investeringsvolymen för nästa budgetår till

65 000 000 kr. Med hänsyn till erfarenhetsmässigt uppkommande eftersläpningar

torde detta icke innebära något reellt hinder för fullföljande av de avdelegationen

framförda byggnadsobjekten. Det är emellertid angeläget, att

projekteringen av nya byggnadsobjekt drives med all kraft så att en reserv

av färdigprojekterade byggnadsföretag finnes tillgänglig, om konjunkturläget

skulle försämras. Då reservationen vid utgången av innevarande budgetår

kan uppskattas till cirka 32 900 000 kr., erfordras sålunda för nästa

budgetåret en medelsanvisning om (65 000 000 — 32 900 000) 32 100 000 kr.

Projekteringskostnaderna bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från investeringsanslaget

till vissa projekteringskostnader.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Fr. o. m. samma budgetår bör vidare kostnaderna för mentalsjukvårdsberedningens

och dess delegationers allmänna utredningsverksamhet bestridas

från ett särskilt å driftbudgeten uppfört förslagsanslag. Jag förordar,

att för ändamålet beräknas 1 500 000 kr.

II. Utrustning av nya mentalsjukhus in. m.

Förslag av medicinalstyrelsen

Medicinalstyrelsen hemställer i skrivelse den 7 december 1961 efter samråd

med mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation,

att ett belopp av 1 178 100 kr. anvisas för budgetåret 1962/63 under

reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. Styrelsens

anslagsäskanden omfattar utrustning av ombyggda och renoverade lokaler.

Till grund för samtliga äskanden föreligger av resp. sjukhusdirektioner

överlämnade utrustningsförslag eller preliminära uppgifter om erforderligt

medelsbehov. Beträffande förslag, som ännu ej granskats av centrala sjukvårdsberedningen

har styrelsen föreslagit endast preliminära belopp, vilka

beräknats så att de slutliga beloppen efter granskningen icke torde komma

att understiga de preliminära. Styrelsen anför i huvudsak följande.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. För utrustning av medicinskt centrum,

omfattande jämväl expeditioner för kontor och läkare m. fl., har preliminärt

anvisats 20 000 kr. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker för

ändamålet 51 500 kr.

I utrustningsförslaget har icke beräknats medel för anskaffning av medicinsk

utrustning. Sjukhuset har anmält ett behov av preliminärt 72 000 kr.

för sådan utrustning. I avvaktan på utrustningsförslag bör 40 000 kr. preliminärt

anvisas.

Sedan tidigare byggnadsplaner ändrats, beräknas vårdavdelningarna

Kv 6 och 8 bli färdigrenoverade under nästkommande budgetår. Utrustningsförslag

föreligger ännu icke. I avvaktan härpa bör 50 000 kr. preliminärt anvisas

för ändamålet.

Sammanlagt bör sålunda (31 500 + 40 000 + 50 000) 121 500 kr. anvisas.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För förnyelse och komplettering av utrustningen

för paviljongerna Mil och K14 efter renovering har direktionen

framlagt ett utrustningsförslag å 280 000 kr. I avvaktan på granskning

av förslaget bör preliminärt 200 000 kr. anvisas.

Sundby sjukhus vid Strängnäs. För utrustning av administration och

medicinskt centrum efter ombyggnad har preliminärt anvisats 150 000 kr.

Slutligt belopp kan icke föreslås, enär utrustningsförslaget ännu icke färdiggranskats.

Västra Ny sjukhus i Motala. För utrustning av tillbyggnad till gymnastikhus

och av samlingssal in. in. har preliminärt anvisats 25 000 kr. Centrala

sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning av utrustningsförslag,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

att 45 600 kr. anvisas för ändamålet. Ytterligare 20 600 kr. bör sålunda anvisas.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Sedan renovering av två vårdavdelningar i

paviljong M4 avslutats, erfordras medel för modernisering och komplettering

av utrustningen. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning

av utrustningsförslag ett belopp av 62 100 kr. för utrustning av dessa

avdelningar.

För utrustning av paviljong MK41 efter renovering av fyra vårdavdelningar

och nio personalbostadsrum har direktionen framlagt ett utrustningsförslag

å 163 500 kr. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter

granskning av förslaget 148 500 kr. för ändamålet.

Sammanlagt bör sålunda (62 100 + 148 500) 210 600 kr. anvisas.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. För utrustning av paviljongerna K33,

17N och ö samt 19N och ö efter renovering har direktionen framlagt utrustningsförslag

om sammanlagt 159 400 kr. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens

granskning av dessa förslag bör 130 000 kr. preliminärt

anvisas.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. Pågående ombyggnads- och renoveringsarbeten

beträffande paviljong K44 beräknas vara avslutade under hösten 1962. Efter

granskning av ett av direktionen upprättat utrustningsförslag tillstyrker

centrala sjukvårdsberedningen, att 184 600 kr. anvisas för paviljongens

utrustning. Medicinalstyrelsen föreslår, att nämnda belopp anvisas.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. I samband med renovering av dagrum

vid sjukhuset har medel anvisats för förbättring av möbleringen. Fortfarande

återstår sjutton dagrum att renovera. Renoveringen av dessa beräknas

kunna slutföras först efter många år, beroende på att slutlig generalplan

för sjukhusets ombyggnad icke föreligger. Rummens möblering är emellertid

så omodern och försliten, att den icke motsvarar nutida krav. Från

sjukhuset har därför inkommit förslag till ny utrustning. Centrala sjukvårdsberedningen

tillstyrker efter granskning 70 000 kr. för ändamålet. Medicinalstyrelsen

föreslår, att detta belopp anvisas.

För utrustning av kiosk och serveringslokal har anvisats 9 600 kr. Lokalerna

har emellertid utarrenderats utan inventarier, varför större delen av

anslaget icke behövt tagas i anspråk för avsett ändamål. Ett belopp av 7 800

kr. kan därför återlevereras.

Restads sjukhus i Vänersborg. För utrustning av kyrksalen efter renovering

har preliminärt anvisats 25 000 kr. Efter granskning av direktionens

utrustningsförslag föreslår centrala sjukvårdsberedningen, att 41 200 kr.

beräknas för ändamålet. Ytterligare 16 200 kr. bör sålunda anvisas.

Källshagens sjukhus i Vänersborg. Sedan personalens samlingslokaler

genomgått renovering, har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag

beträffande möbler in. in. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter

granskning av förslaget, att 8 800 kr. anvisas för ändamålet. Medicinalstyrelsen

föreslår, att detta belopp anvisas.

Västra Marks sjukhus i Örebro. I samband med vissa ombyggnadsarbeten

i administrationsbyggnaden har tre enkelrum och två dubbfetter för personal

renoverats. Möbler och annan utrustning i rummen behöver bytas ut

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

och kompletteras. Utrustningsförslag har ännu icke upprättats, men diiektionen

har preliminärt anmält ett behov av 10 000 kr. för ändamålet. Föi

utrustningens påbörjande bör preliminärt anvisas 7 000 kr.

Gullberna sjukhus i Karlskrona. Sedan davarande utrustningskommittén

för sinnessjukhusens utrustning slutfört utrustningen av Gullberna sjukhus

återstår av de till medicinalstyrelsens förfogande ställda medlen för

ändamålet ett belopp av 3 400 kr., vilket kan återredovisas. Av det av riksdagen

för sjukhusets utrustning beviljade beloppet återstår därutöver 20 000

kr., vilket belopp Kungl. Maj :t dock icke ställt till medicinalstyrelsens förfogande.

Även detta belopp föreslås återredovisat.

Beträffande inköp av viss medicinsk utrustning anför styrelsen

vidare följande.

Direktionen för S:ta Maria sjukhus har gjort framställning om medel för

anskaffning av ny eeg-apparat. Sjukhusets nuvarande apparat har varit i

bruk i drygt tio år och är så försliten, att det icke lönar sig att reparera den.

Direktionen föreslår inköp av en 16-kanalig apparat jämte frekvensanalysator.

Kostnaden beräknas till cirka 40 000 kr. för eeg-apparaten och cirka

20 000 kr. för frekvensanalysatorn.

Medicinalstyrelsen, som anser sig f. n. icke böra tillstyrka framställningen

om inköp av frekvensanalysator, tillstyrker utbyte av eeg-apparaten. För

ändamålet bör anvisas 40 000 kr.

Direktionen för Säters sjukhus har gjort framställning om medel för

komplettering av sjukhusets röntgenutrustning med specialapparat för

skall- och skelettfotografering.

Medicinalstyrelsen tillstyrker framställningen och föreslår, att 30 000 kr.

anvisas för ändamålet.

Styrelsen föreslår vidare, att — liksom under de närmast föregående

budgetåren — 150 000 kr. anvisas för inköp av annan medicinsk utrustning.

Sammanlagt erfordras sålunda för anskaffande av röntgenapparatur och

annan medicinsk utrustning ett belopp av (40 000 + 30 000 + 150 000)

220 000 kr.

Det totala medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till

(121 500 + 200 000 + 20 600 + 210 600 + 130 000 + 184 600 + 70 000 +

16 200 + 8 800 + 7 000 + 220 000 — 7 800 — 3 400) 1 178 100 kr.

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och

utrustningsdelegation

Efter samråd med mentalsjukvårdsberedningen framlägger mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation i skrivelse den

19 december 1961 förslag till utrustning av dels nya mentalsjukhus

och dels ny uppförda byggnader vid befintliga

sjukhus.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Delegationen anför i huvudsak följande.

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater. Sjukhuset, som kommer

att inrymma 245 vårdplatser, beräknas vara till största delen färdigbyggt

och inflyttningsklart under hösten 1963. I avvaktan på slutförandet

av pågående utarbetning av utrustningsförslag bör tills vidare ett preliminärt

beräknat belopp anvisas. Detta torde kunna beräknas med ledning av

de i prop. 1961:197 beräknade kostnaderna för utrustning av Mcllringe

sjukhus i Örebro — 4 500 kr. per vårdplats — även om utrustningslcostnaderna

för psykopatsjukhuset torde komma att överstiga kostnaderna för

andra mentalsjukhus. Delegationen föreslår, alt tills vidare 1 000 000 kr.

anvisas för ändamålet.

Falbygdens sjukhus. Genom beslut den 22 september 1961 har Kungl.

Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen att av stiftelsen Falbygdens hyresbostäder

förhyra 81 enrumslägenheter för uthyrning till elever och vikarier

vid Falbygdens sjukhus. Det har förutsatts, att statsverket skall bestrida

kostnaderna för utrustning av bostäderna. Enligt av delegationen upprättat

utrustningsförslag uppgår kostnaderna till 130 000 kr. Delegationen

föreslår, att nämnda belopp anvisas för nästkommande budgetår.

Sjukhuset i Bollnäs. Med bifall till av Kungl. Maj :ts i prop. 1960: 93 och

1961: 66 framlagda förslag beslöt 1960 resp. 1961 års riksdag, att för budgetåren

1960/61 och 1961/62 anvisa sammanlagt (224 000 + 310 000)

534 000 kr. för anskaffning av utrustning för sjukhuset. Arbetet med upprättandet

av utrustningsförslag är ännu icke avslutat. Med utgångspunkt

från de ovan tillämpade beräkningsgrunderna — 4 500 kr. per vårdplats —

skulle kostnaderna för utrustning av sjukhuset, som kommer att inrymma

660 vårdplatser, uppgå till omkring 3 000 000 kr. Byggnadsetapp II, som

omfattar bl. a. kök och medicinskt centrum, beräknas vara helt slutförd

under hösten 1962. Vid samma tidpunkt beräknas tre paviljonger vara färdigställda.

Därefter kan sjukhuset delvis börja beläggas.

Den största delen av utrustningskostnaden kommer sålunda att falla på

nästkommande budgetår. Utöver tidigare anvisade medel bör i avvaktan på

utrustningsförslagets färdigställande tills vidare anvisas ytterligare

2 200 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna. Sjukhuset,

som kommer att inrymma 540 vårdplatser, beräknas vara färdigbyggt under

andra halvåret 1963. Då vissa byggnader torde vara färdigställda redan under

första halvåret bör en stor del av utrustningen anskaffas under nästa

budgetår.

Med utgångspunkt från de i det föregående tillämpade beräkningsgrunderna,

4 500 kr. per vårdplats, kan kostnaderna för utrustning av sjukhuset

preliminärt beräknas till omkring 2 430 000 kr. Delegationen föreslår, att

tills vidare 1 300 000 kr. anvisas för påbörjande av utrustningen.

För utrustning av nya sjukhus uppgår medelsbehovet enligt

nämnda beräkningar sålunda till (1 000 000 + 130 000 + 2 200 000 +

1 300 000) 4 630 000 kr.

Birgittas sjukhus. För utrustning av byggnader för samlingssal in. m.

samt arbets- och rörelseterapilokaler har för budgetåret 1960/61 tills vidare

anvisats sammanlagt 255 000 kr. Efter granskning av sjukhusets utrust
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 7(1 år 1962

ningsförslag om sammanlagt (147 200 + 142 800 + 21 500) 311 500 kr. har

delegationen fastställt de belopp, som bör anvisas för ifrågavarande ändamål,

till sammanlagt (86 600 + 106 100 + 18 500) 211 200 kr. Mellanskillnaden

(255 000 — 211 200) 43 800 kr. återredovisas nedan.

Efter förhandlingar mellan medicinalstyrelsen och delegationen samt Vadstena

stad har preliminär överenskommelse träffats om överlåtelse till staden

av visst markområde, tillhörigt Birgittas sjukhus. Staden har därvid

åtagit sig ombesörja, att ett personalbostadshus om 40 enkelrum och 3

dubbletter uppföres å området och uthyres i sin helhet till statsverket att

disponeras för sjukhusets räkning. Det har förutsatts, att statsverket skall

bestrida kostnaderna för utrustningen av dessa bostäder. Sedan viss kompletterande

utredning slutförts, torde förslag i ärendet kunna underställas

statsmakternas prövning inom sådan tid, att bostadshuset kan färdigställas

under nästföljande budgetår. Efter granskning av ett av sjukhuset upprättat

utrustningsförslag, föreslår delegationen, att ett belopp av 75 000 kr. anvisas

för utrustning av bostadshuset.

För utrustning vid Birgittas sjukhus bör sålunda (75 000 — 43 800)

31 200 kr. anvisas.

Vipeholms sjukhus. En vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna

barn, omfattande tre paviljonger med sammanlagt 60 vårdplatser och en

byggnad för administration m. m., är under uppförande och beräknas bli

färdigställd sommaren 1963. Sjukhuset har ännu icke framlagt något utrustningsförslag.

Med utgångspunkt från den normala kostnaden för utrustning

av nya paviljonger vid befintliga sjukhus — 2 400 kr. per vårdplats

— skulle kostnaden för utrustningen av enbart vårdpaviljongerna

uppgå till 144 000 kr. Delegationen, som för innevarande budgetår bemyndigats

att för ifrågavarande utrustningsändamål utlägga beställningar om

200 000 kr., föreslår nu, att motsvarande belopp anvisas i avvaktan på utrustningsförslag

och granskning av detta.

S:t Jörgens sjukhus. För budgetåret 1960/61 samt för innevarande budgetår

har tills vidare anvisats sammanlagt 521 000 kr. för utrustning av

en byggnad för administration och medicinskt centrum. Från sjukhuset

har framlagts ett utrustningsförslag å 886 000 kr. Delegationen föreslår, att

567 000 kr. anvisas. Därvid har delegationen tills vidare låtit anstå med utrustningen

av ett för ett eventuellt isotoplaboratorium avsett materialrum

i avbidan på närmare undersökning om behovet av ett sådant laboratorium.

Utrustningskostnaden härför har preliminärt beräknats till 27 000 kr.

Sjukhusets direktion har hemställt, att en ny telefonväxel installeras i för

ändamålet avsedda lokaler i den nya administrationsbyggnadcn. Sjukhusets

nuvarande växel, som är utbyggbar för 200 anknytningar, är installerad

i portvaktsstugan, vilken planenligt skall rivas. Efter nu avsedd utbyggnad

av sjukhuset beräknas växelns anknytningsmöjligheter vara helt

utnyttjade. Om denna växel bibehålies och flyttas till de nya lokalerna,

vilket beräknas kosta omkring 25 000 kr., kan en utökning av antalet anknytningar

sålunda icke komma till stånd vid en eventuell ytterligare utbyggnad

av sjukhuset. Det synes därför lämpligt, att en växel med större

kapacitet än den nuvarande installeras i administrationsbyggnadcn. De

närmast ifrågakommandc växeltyperna är OS 400 och A 333, vilka är utbyggbara

för resp. 400 och 270 anknytningar. Den senare växeltypen är

under projektering och av modernare konstruktion än den förra. Kostna
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

derna beräknas för båda växeltyperna uppgå till 65 000 kr., varvid 44 600

kr. avräknats för den befintliga växeln.

Utöver tidigare anvisade medel för utrustning av administrationsbyggnaden

erfordras i enlighet härmed (567 000 — 521 000 + 65 000) 111 000 kr.

För utrustning av byggnaden för samlingssal har för innevarande budgetår

tills vidare anvisats ett belopp av 115 000 kr. Efter granskning av sjukhusets

utrustningsförslag om 135 000 kr. föreslår delegationen, att kostnaden

för ändamålet fastställes till 105 200 kr. eller 9 800 kr. mindre än det

anvisade beloppet.

För utrustning av vardpaviljong MK3 har vidare för innevarande budgetår

tills vidare anvisats 302 000 kr. Efter granskning av sjukhusets utrustningsförslag

om 444 000 kr. föreslår delegationen, att kostnaden för

ändainalet fastställes till 289 000 kr. eller 13 000 kr. mindre än det anvisade

beloppet.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i prop. nr 66 framlagda förslag beslöt 1961

års riksdag, att en vårdpaviljong benämnd MK4 om 116 vårdplatser samt

en byggnad för arbets- och rörelseterapi skulle uppföras. Arbetena beräknas

kunna påbörjas våren 1962. Vidare har i delegationens anslagsäskanden

för nästa budgetår beträffande vissa byggnadsarbeten föreslagits uppförande

vid sjukhuset av ett personalbostadshus om 32 enkelrum och 8 lägenheter

om vardera 1 rum och kokvrå samt sovalkov och badrum. Arbetena

med denna byggnad beräknas kunna igångsättas hösten 1962. Då här

avsedda byggnader kan väntas bli färdigställda under hösten 1963, bör utrustningen

förberedas och en del inköp verkställas redan under nästkommande

budgetår. Delegationen föreslår därför, att tills vidare 300 000 kr.

anvisas för ändamålet.

I enlighet med det anförda bör för utrustning av nyuppförda byggnader

vid S:t Jörgens sjukhus anvisas (111 000 — 9 800— 13 000 + 300 000)

388 200 kr.

Mariebergs sjukhus. För budgetåret 1960/61 har tills vidare anvisats

177 100 kr. för utrustning av nybyggnader för samlingssal och arbetsterapi.

Efter granskning av sjukhusets utrustningsförslag om sammanlagt (127 500

+ 241 500) 369 000 kr. föreslår delegationen, att 92 800 kr. anvisas för samlingssalsbyggnaden

och 178 200 kr. för arbetsterapibyggnaden eller tillhopa

271 000 kr. Sålunda erfordras ytterligare (271 000 — 177 100) 93 900 kr.

för ifrågavarande ändamål.

Säters sjukhus. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 93 framlagda

förslag beslöt 1960 års riksdag, att två nya vårdpaviljonger, benämnda MK2

och MK3 — vardera med tre vårdavdelningar om 30 platser — skulle uppföras

vid sjukhuset. Arbetena beräknas vara avslutade under juli 1963.

Sjukhusdirektionen har framlagt ett utrustningsförslag om 387 000 kr.

Detta förslag var emellertid icke fullständigt. Efter komplettering av förslaget

föreslår delegationen, att 430 000 kr. anvisas för ändamålet.

För budgetåret 1960/61 har tills vidare anvisats ett belopp av 10 400 kr.

för utrustning av en byggnad för servering och försäljning. Delegationens

granskning av sjukhusets utrustningsförslag har givit vid handen, att det

anvisade beloppet är tillfyllest.

För utrustning av nybyggnader vid Säters sjukhus erfordras sålunda

430 000 kr.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Sidsjöns sjukhus. Delegationen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

bl. a. hemställt om medel för uppförande av en serveringslokal samt

byggnad för omklädningsrum vid sjukhusets idrottsplats. Vid bifall härtill

beräknas arbetena kunna igångsättas i början av nästkommande budgetår

och vara avslutade i april 1963. Något utrustningsförslag har ännu icke

framlagts. Delegationen föreslår, att tills vidare 15 000 kr. anvisas för ändamålet,

varvid utrustningen av serveringslokalen beräknats till samma belopp

som för ovan angivna motsvarande byggnad vid Säters sjukhus.

För utrustning av nyuppförda byggnader vid befintliga

sjukhus erfordras sålunda (31 200 + 200 000 +388 200 +

93 900 + 430 000 + 15 000) 1 158 300 kr.

Det totala medelsbehovet nästa budgetår för utrustning av

dels nya mentalsjukhus och dels nyuppförda byggnader vid befintliga sjukhus

skulle i enlighet härmed uppgå till (4 630 000 + 1 158 300) 5 788 300 kr.

Därest föreslagen höjning av den allmänna varuskatten genomföres

fr. o. m. den 1 januari 1962, bör motsvarande uppräkning ske av de i det

föregående slutligt redovisade delbeloppen för resp. byggnadsföretag i den

mån de avse utgifter, som beräknas utfalla efter nämnda datum. Summan

av dessa delbelopp kan beräknas till (130 000 + 86 600 + 75 000 + 65 000 +

105 200 + 289 000 + 92 800 + 178 200 + 430 000 + 10 400) 1 462 200 kr. Beräknat

efter 2,2 % höjning av den allmänna varuskatten utgör kostnadsökningen

32 170 kr. Det totala medelsbehovet för utrustningsändamål skulle

sålunda uppgå till (5 788 300 + 32 170) avrundat 5 820 500 kr.

Departementschefen

För utrustning av ombyggda och renoverade lokaler vid de statliga mentalsjukhusen

samt för anskaffande av viss medicinsk utrustning vid sjukhusen

har medicinalstyrelsen anmält ett medelsbehov av 1 178 100 kr. Vissa

av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har endast kunnat preliminärt

angivas i avbidan på vederbörlig granskning av utrustningsförslagen,

och i ett par fall har sådant förslag ännu icke upprättats av vederbörande

sjukhusdirektioner. De slutliga kostnaderna torde emellertid i dessa

fall otvivelaktigt komma att överstiga de av styrelsen preliminärt angivna

beloppen.

Medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår

för utrustningsändamål har i huvudsak icke föranlett någon erinran från

min sida. Enligt vad jag under hand erfarit har emellertid centrala sjukvårdsberedningen

numera slutfört granskningen av föreliggande utrustningsförslag

beträffande administration och medicinskt centrum vid Sundby

sjukhus samt tillstyrkt ett belopp av 393 000 kr. för ändamålet. Jag förordar

därför, att — utöver tidigare anvisat preliminärt belopp — ytterligare

(393 000 — 150 000) 243 000 kr. anvisas.

Vidare bör beaktas den fr. o. in. den 1 januari 1962 beslutade höjningen

4 — Il i han g till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

av den allmänna varuskatten. För att möta härav föranledda eventuella

prishöjningar beräknar jag för sådana utrustningsobjekt, varom förslag till

slutlig medelsanvisning framlagts, ett ytterligare medelsbehov av 16 500 kr.

För utrustning av nya sjukhus samt nyuppförda byggnader vid befintliga

sjukhus m. m. har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation

anmält ett medelsbehov av 5 788 300 kr. Av detta belopp

hänför sig 4 630 000 kr. till utrustning av nya sjukhus — sjukhuset i Katrineholm

för vård av psykopater, sjukhuset i Bollnäs, sjukhuset i Sala för

vård av höggradigt psykiskt efterblivna samt bostäder för elever och vikarier

vid Falbygdens sjukhus — och 1 158 300 kr. till utrustning vid befintliga

sjukhus m. m. Härutöver har delegationen för sådana utrustningsobjekt,

varom förslag till slutlig medelsanvisning framlagts, beräknat ett medelsbehov

av cirka 32 200 kr. för att möta av höjningen av den allmänna varuskatten

föranledda eventuella prisstegringar.

För utrustning av nyssnämnda bostäder för elever och vikarier vid Falbygdens

sjukhus har delegationen beräknat ett medelsbehov av 130 000 kr.

Då enligt vad jag inhämtat dessa bostäder knappast kommer att vara uppförda

förrän under hösten 1963, finner jag det kunna anstå med medelsanvisning

för ändamålet.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av delegationen framlagda utrustningsförslag.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att i enlighet med det

av 1961 års riksdag godtagna samt av Kungl. Maj :t och Örebro läns landstings

förvaltningsutskott sedermera godkända avtalet med landstinget angående

dess övertagande av driften vid Mellringe sjukhus fr. o. m. den 1

januari 1962 (prop. nr 197; rskr. 395) medel beräknats i årets statsverksproposition

(bil. 13, p. 202) för lån till landstinget för utrustning av nämnda

sjukhus.

I årets statsverksproposition (bil. 13, p. 33) har vidare efter framställning

av mentalsjukvårdsberedningen framlagts förslag till viss försöksverksamhet

beträffande öppen vård vid statliga mentalsjukhus. Verksamheten

avses omfatta dels öppna mottagningar vid mentalsjukhusen, dels dagsjukvård

såväl inom befintliga vårdavdelningar som inom särskilt för ändamålet

iordningställda avdelningar, dels ock s. k. skyddade verkstäder för

att underlätta övergången till normal arbetsmiljö. I anslutning härtill beräknades

kostnaderna för utrustning av avdelningar och verkstäder till omkring

190 000 kr. samt förutsattes, att detta belopp skulle upptagas under

nu förevarande anslag. Jag föreslår därför, att ett belopp av 190 000 kr.

beräknas för utrustningsändamål i samband med nämnda försöksverksamhet

beträffande öppen vård.

Slutligen bör — såsom medicinalstyrelsen anfört — ett vid utrustningen

av Gullberna sjukhus icke ianspråktaget belopp om 20 000 kr. återredovisas.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till <1 178 100 +

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

243 000 + 16 500 + 5 788 300 + 32 200 — 130 000 + 190 000 — 20 000)

7 298 100 kr. eller i runt tal 7 300 000 kr. Anslaget, som för innevarande budgetår

uppförts med 3 054 000 kr., bör sålunda för nästa budgetår uppräknas

med 4 246 000 kr.

III. Yilhelmsro sjukhus: Om- och ut byggnadsarbeten

Förslag

I skrivelse den 29 januari 1962 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett

investeringsanslag om 300 000 kr. måtte anvisas för budgetåret 1962/63 för

uppförande av en ny bro över järnvägen Jönköping—Falköping för tillfartsvägen

till Vilhelmsro sjukhus m. m. Styrelsen anför härom följande.

På tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus i Jönköping finns över järnvägen

Jönköping—Falköping en äldre bro, som ej medger belastning med tyngre

fordon såsom brand- och oljebilar. Styrelsen anförde i skrivelse den 19

augusti 1958, att styrelsen ämnade efter slutförd utredning om tillfartsvägens

sträckning underställa frågan om en förbättrad tillfart till sjukhusområdet

Kungl. Maj :ts prövning. Sedan önskemål om en bättre tillfart ånyo

framförts av medicinalstyrelsen och direktionen för sjukhuset, har byggnadsstyrelsen

efter utredning funnit frågan snarast böra lösas genom en

bärkraftigare betongbro och permanentbeläggning av närmast berörda delar

av tillfartsvägarna. Annan mark än vad som redan är i sjukhusets ägo behöver

icke tagas i anspråk.

Kostnaden för arbetena, inklusive rivning av befintlig bro, beräknas uppgå

till 300 000 kr. enligt prisläget 1 juli 1961. Byggnadsstyrelsens förslag har

underställts medicinalstyrelsen och järnvägsstyrelsen. Medicinalstyrelsen

har i skriftligt yttrande till byggnadsstyrelsen inte haft något av vikt att

erinra och järnvägsstyrelsen har under hand meddelat att intet väsentligt

är att erinra mot förslaget. Bygghandlingar torde kunna färdigställas på

cirka 3 månader. Byggnadstiden har uppskattats till ungefär 6 månader.

Departementschefen

Infartsvägen till Vilhelmsro sjukhus passerar järnvägen Jönköping—

Falköping via en äldre bro. Denna bro är inte dimensionerad för belastning

av tyngre fordon såsom brand- och oljebilar. I den av 1959 års riksdag

godtagna reviderade planen för upprustning av Vilhelmsro sjukhus (statsverkspropositionen,

bil. 32, p. 5; rskr. 108) har därför förutsatts, att den

befintliga bron skall ersättas med en ny.

Byggnadsstyrelsens förslag till ny bro över järnvägen innebär, att den

nuvarande bron rives och ersättes med eu betongbro, förlagd något söder

om den gamla bron. I anslutning härtill måste vissa smärre arbeten utföras

beträffande infartsvägen till Vilhelmsro. Den totala kostnaden härför har

beräknats till 300 000 kr. Då det icke minst ur brandrisksynpunkt är angeläget,

att tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus snarast möjligt förses med

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

en ny bro över järnvägen, förordar jag i likhet med byggnadsstyrelsen, att

nämnda belopp anvisas för budgetåret 1962/63.

IV. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de i det föregående angivna riktlinjerna för

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att

a) i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,

som legat till grund för det med Örebro läns landsting träffade

avtalet om driften av Mellringe sjukhus, godkänna avtal

med Gävleborgs läns landsting angående dess övertagande

av driften av mentalsjukhuset i Bollnäs;

b) godkänna avtal med Grangärde kommun angående

anslutning av sekundäravdelningen i Pärlby till kommunens

vattenledningsverk;

III. med upplösning av samtliga kvarstående reservationer

å tidigare för ändamålet anvisade anslag, till Vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus m. m. under inrikesdepartementets

kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond,

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 32 100 000 kr.;

IV. till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för

budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kr.;

V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. in. för budgetåret

1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 7 300 000 kr.;

VI. till Vilhelmsro sjukhus: Om- och utbyggnadsarbeten

under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna

fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Segerfalk

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

101

Bilaga

Investeringsplan för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

budgetåren 1961/62 och 1962/63

Kostnad enl.

Medelsförbrukning (1 000 kr.)

Sjukhus och arbete

prisläge

1.7.61

faktisk

t. o. m.

30.6.61

beräknad för

(1 000 kr.)

1961/62

1962/63

1

2

3

4

5

I. Företag påbörjade före 1.7.1961

Psykiatriska sjukhuset

250

257

Renovering av vårdavdelningar......

1 397

890

Renovering och utvidgning av lokaler

för medicinskt centrum m. m........

703

98

150

455

Ulleråkers sjukhus

Anslutning av vissa byggnader till

panncentralen.....................

135

130

5

Upprustning av tvättanläggningen...

130

125

5

—

Ombyggnad av gamla administrations- byggnaden........................

300

290

10

—

Renovering av panncentralen.......

75

70

5

—

Vissa yttre arbeten................

400

321

79

'' -

Elektriska arbeten.................

420

414

6

—

Sundby sjukhus

1 215

435

Om- och tillbyggnad av centralköket

1 650

—

Utbyggnad av vattenreningsverket. . .

275

249

26

—

Rationaliseringsarbeten m. m. inom

sjukhusets panncentral.............

425

9

416

—

S:ta Annas sjukhus

40

Elektriska arbeten.................

86

15

—

Sjukhuset i Katrineholm för vård av

psykopater

Sjukhusets uppförande.............

17 000

2 489

6 000

7 000

Västra Ny sjukhus

55

Uppförande av ny verkstadsbyggnad .

575

520

—

Uppförande av personalbostäder.....

290

261

29

—

Anordnande av sopförbränningsugn..

30

22

8

—

Anordnande av tvättförråd.........

14

10

4

—

Elektriska arbeten.................

55

37

5

—

Birgittas sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong C IV. .

1 520

1 516

4

—

Installation av oljeeldning i pann- centralen ..........................

230

141

89

—

Uppförande av vårdpaviljongerna M5

K5, K6...........................

4 900

4 452

448

_

Rationaliseringsarbeten m. m. inom

sjukhusets panncentral.............

385

292

93

—

Uppförande av byggnader för dels ar

betsterapi, dels samlingssal med lokalei

för servering och försäljning in. m. och

dels rörclseterapi.................

2 835

2 391

444

Vissa yttre arbeten...............

410

234

176

—

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

1

1 2

3

1 4

1 5

Gamla mansavdelningen (Utbyte a^

pannor)................

Elektriska arbeten................

135

57

132

57

3

Vissa iståndsättningsåtgärder inoir

gamla mansavdelningen............

617

380

220

17

Byhovs sjukhus

Rationaliseringsarbeten m. m. inom

sjukhusets panncentral............

705

114

591

Upprustning av vårdpaviljongerna M4

och K3............

3 185

1 447

900

838

Anordnande av tvättbytesförråd.....

26

25

1

Anordnande av tvättbytesförråd vid

Vilhelmsroanstalten........

17

16

1

Elektriska arbeten............

244

201

43

Elektriska arbeten..............

8

2

6

—

S:t Sigfrids sjukhus

Uppförande av panncentral jämte kol- gård och verkstäder..........

1 800

1 744

56

Installation av ny transformator i sam- band med ombyggnad av »Kampagår- den» ..............

25

25

Uppförande av bostäder för överläkare

och intendent...........

325

315

10

Anslutning av sjukhusets avlopp till

Växjö stads ledningsnät..........

45

39

6

Omläggning av värmesystemet......

330

327

3

Uppförande av vårdpaviljongerna 57

och 58............

2 170

2 102

68

Uppförande av vårdpaviljong 59 ....

1 285

1 230

55

Installation av oljeeldning i gamla

panncentralen............

87

50

37

Anordnande av tvättbytesförråd.....

45

42

3

Elektriska arbeten..........

217

165

52

—

S:ta Gertruds sjukhus

Uppförande av panncentral........

390

338

52

Uppförande av vårdpaviljongerna M63

och K61............

2 300

2 190

no

Råvattenförsörjning..........

842

765

77

Anslutning av vissa vårdpaviijonger

till sjukhusets centrala värme- och

varmvattensystem........

790

660

130

Ombyggnad av vårdpaviljong K3 ...

460

47

413

Vissa vägarbeten...........

200

192

8

Renovering av sju vårdavdelningar...

1 529

932

300

297

Elektriska arbeten (Med.stn)......

138

127

Elektriska arbeten........

249

213

36

—

S:t Olofs sjukhus

Uppförande av byggnad för arbets- terapi .............

950

830

120

Uppförande av vårdpaviljong.......

1 500

1 488

12

Ombyggnad av lokaler för centralkök

och tvätt...............

400

115

285

Utökning av panncentral..........

310

223

87

Permanentning av vägar m. m......

no

58

52

—

Gullberna sjukhus

Sjukhusets uppförande............

32 300

32 044

256

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

103

S:t Lars’ sjukhus

Modernisering av personalbostäder ...

Ombyggnad av vårdpaviljong 45... .

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

m. ........................

Ombyggnad av paviljong M47......

Ombyggnad av vårdpaviljongerna 42

samt anordnande av arbetsterapiloka
ler

m. m..........................

Elektriska arbeten.................

S:ta Maria sjukhus

Anslutning av vissa personalbostadshus

till panncentralen..............

Ombyggnad av administrationsbygg
naden.

...........................

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

............................

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler

m. m..................

Uppförande av byggnad för försälj
ningskiosk

och serveringslokal.......

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral

m. ........................

Elektriska arbeten.................

S:t Jörgens sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong nr 1 ..

Uppförande av personalbostäder.....

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K4...........................

Uppförande av bostadshus för överläkare

och intendent...............

Utbyggnad av centralköket m. m.. ..

Uppförande av vattentorn m. m.....

Uppförande av nya byggnader för administration

och medicinskt centrum..

Uppförande av samlingssal m. m.....

Uppförande av vårdpaviljong MK3

m. ...............................

Anläggande av ny infartsväg m. m....

Elektriska arbeten.................

Restads sjukhus

Uppförande av bostadshus för gift personal

.............................

Omläggning av värmesystemet......

Uppförande av bostadshus för ogift

personal..........................

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar

samt anordnande av

reningsverk........................

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K9...........................

Ombyggnad av vårdpaviljong K10 .. .

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning

m. .......................

Uppförande av vårdpaviljongerna M15

och K16..........................

985

818

167

1 700

1 544

156

1 625

1 439

186

1 900

1 554

346

1475

1 465

10

485

482

3

149

141

8

405

576

M71

1 285

1 143

142

1 500

1 256

244

550

504

46

105

99

6

1 005

745

260

643

579

64

2 900

2 839

61

545

534

11

3 570

3 224

346

360

347

13

780

712

68

810

467

343

2 560

2 101

459

800

203

597

3 600

941

2 400

200

134

66

140

121

19

760

744

16

630

625

5

330

277

23

2 100

2 292

>192

2 640

2 555

85

1 650

1 265

385

475

366

109

5 790

5 038

752

1 Nettoinkomst.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

1

2

1 3

1 4

5

Rationaliseringsarbeten inom pann

centralen..............

Elektriska arbeten.........

275

85

45

25

230

60

—

Källshagens sjukhus

Installation av oljeeldning m. m.

Rationaliseringsarbeten inom pann

20

10

10

—

centralen m. m.........

Renovering av vissa vårdpaviljonger

275

28

247

—

Etapp I............

Renovering av vissa vårdpaviljonger

582

305

277

—

Etapp II..............

Ombyggnad av sjukhusets gymnastik-

748

—

23

400

salsbyggnad...............

303

275

19

9

Falbygdens sjukhus

Sjukhusets uppförande.....

Mariebergs sjukhus

Om- och tillbyggnad av administra-

28 000

20 869

4 000

2 000

tionsbyggnaden............

Uppförande av vårdpaviljong K73

1 000

950

50

—

(K58)...............

1 825

1 810

15

Vissa yttre arbeten............

Uppförande av byggnad för samlingssal

315

288

27

—

m. m...............

1 215

765

450

Elektriska arbeten.........

128

89

39

Anordnande av tvättbytesförråd. . .

55

46

9

—

Mellringe sjukhus

Sjukhusets uppförande.......

35 000

9 859

8 500

6 500

Västra Marks sjukhus

Elektriska arbeten........

130

115

11

4

Sekundäravdelningen i Hammar

Elektriska arbeten.........

Sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt

efterblivna

15

10

''

--

Sjukhusets uppförande..........

27 000

3 227

4 500

7 500

Säters sjukhus

Utökning av panncentralen m. m.. .

425

363

62

Uppförande av samlingssal..........

Reparation av värmeledningskulvertar

650

602

48

—

m. m...............

Renovering av vårdpaviljongerna M30

245

1

—

—

och K31............

Utbyggnad och förbättring av värme-

2 080

898

1 182

—

ledningssystemet m. m............

795

150

645

Elektriska arbeten.........

30

18

12

‘-

Olofsfors’ sekundäravdelning

Anordnande av vårdavdelning m. m...

300

278

22

J ''

Sekundäravdelningen i Pärlby

Elektriska arbeten........

21

—

20

1

Sjukhuset i Bollnäs

Sjukhusets uppförande..........

34 000

8 809

8 500

7 500

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

105

1

2

3

4

5

Sidsjöns sjukhus

Utvidgning av lokaler för administra- tion och medicinskt centrum.........

830

807

23

Upprustning av sjukhusets värme- och

varmvattensystem.................

650

426

224

_

Anordnande av kolgård............

235

218

17

—

Elektriska arbeten.................

137

118

19

—

Gådeä sjukhus

Upprustning av vårdavdelningarna K3

och K4 jämte vissa utvändiga förbätt- ringsarbeten .......................

917

549

341

27

Frösö sjukhus

Upprustning av panncentralen......

150

no

40

Elektriska arbeten.................

59

59

—

—

Elektriska arbeten.................

20

10

- ■

—

Umedalens sjukhus

Anordnande av kloreringsanläggning.

185

181

4

Omläggning av vissa värmeledningar..

30

24

6

—

Uppförande av byggnad för undervis- ningslokaler och elevbostäder........

1 080

1 063

17

Va''-

Utökning av verkstadsbyggnaden och

uppförande av garage..............

145

134

11

_

Vissa rationaliseringsarbeten inom

sjukhusets panncentral m. m.........

860

514

346

Elektriska arbeten.................

180

172

8

—

Elektriska arbeten.................

15

9

—

•-

Furunäsels sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK1...

2 165

2 058

107

Upprustning av panncentralen......

285

166

119

—

Anordnande av dagvattenavlopp från

vissa byggnader...................

40

36

4

v.V_

Vissa yttre arbeten................

350

312

38

■ —

Anläggande av förbindelsekulvert till

vårdpaviljong MK1................

175

174

1

_

Anordnande av tvättbytesförråd.....

84

28

56

—

Elektriska arbeten.................

251

251

—

—

Summa I

276 843

159 210

50 147

33 094

II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62

Ulleräkers sjukhus

Uppförande av byggnader för central- kök samt rörelseterapi.............

4 600

53

500

2 000

Upprustning av vårdpaviljongerna Mil

och K14..........................

1 030

250

400

Rationaliseringsarbeten inom pann- centralen ..........................

730

—

230

500

Sundby sjukhus

Ombyggnad av administration och me- dicinskt centrum..................

560

49

300

211

Elektriska arbeten.................

35

—

35

—

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

2

3

4

5

115

115

170

—

170

—

5 920

—

—

2 300

75

75

-

30

30

—

205

205

5 075

—

800

2 500

1 095

—

150

600

885

—

485

400

80

—

80

—

2 165

900

1 265

1 135

—

400

735

515

—

315

200

2 200

106

900

1 194

4 020

—

700

2 500

4 620

—

800

2 500

1 750

900

850

75

—

75

—

105

—

105

—

115

—

115

—

105

—

105

—

140

15

125

—

4 500

_

700

2 300

900

—

100

200

730

3

600

127

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater
Anläggning

för smittrening av avloppsvatten

..........................

S:la Annas sjukhus

Ombyggnad av administration m. m.

Ryhovs sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK3...

Viss ombyggnad av administrations
byggnaden.

.....................

Elektriska arbeten...............

S:ta Gertruds sjukhus

Anordnande av provisoriska under
centraler

..........................

Uppförande av vårdpaviljong MK1..

Renovering av vårdpaviljong M32. . .

Upprustning av vårdpaviljong K33..

S:t Olofs sjukhus

Elektriska arbeten...............

S:t Lars’ sjukhus

Renovering av vårdpaviljong K44...

Renovering av vårdpaviljong M9 . ...

Rationaliseringsarbeten inom panncentralen

........................

Vipeholms sjukhus

Uppförande av vårdenhet för höggradigt

psykiskt efterblivna barn......

S:t Jörgens sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK4.

Uppförande av byggnad för arbets- och

rörelseterapi.....................

Restads sjukhus

Renovering av vårdpaviljong M5

Upprustning av centralköket ...

Falbygdens sjukhus

Anläggning för smittrening av avlopps
vaatten.

..........................

Mellringe sjukhus

Anläggning för smittrening av avloppsvatten

..........................

Sjukhuset t Sala för höggradigt psykiskt

efterblivna

Anläggning för smittrening av avloppsvatten

..........................

Säters sjukhus

Uppförande av byggnad för servering

och försäljning....................

Uppförande av vårdpaviljongerna MK2

och MK3.........................

Vissa yttre arbeten m. m...........

UpprustningTav panncentralen ______

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

107

1

2

3

4

5

Sjukhuset i Bollnäs

Anläggning för smittrening av avlopps- vatten............................

120

120

Bidrag till uppförande av reningsverk

75

—

75

—

Frösö sjukhus

400

800

Uppförande av ny panncentral......

1 850

—

Sidsjöns sjukhus

155

155

Elektriska arbeten.................

—

—

Summa II

45 880

226

11 015

21 582

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Kostnad

enl. prisläge

1.7.61

(1 000 kr.)

Medelsförbrukning (1 000 kr.)

Sjukhus och arbete

faktisk

t. o. m.

beräknad för

1962/63

30.6.61

1961/62

Forts.

arb.

Nya

arb.

1

2

3

4

5

6

III. Företag avsedda alt påbörjas

1962/63

Ulleräkers sjukhus

Uppförande av nytt medicinskt

centrum jämte forskningsavdel- ning, etapp I samt vissa vårdav- delningar, MK75.............

14 000

1 200

Vårdenhet för mentalt sjuka

barn och ungdomar..........

4 600

800

Vissa gemensamma yttre arbeten

Elektriska arbeten...........

2 300

135

—

—

300

135

Sundby sjukhus

Uppförande av byggnad för ar- bets- och sysselsättningsterapi .

2 200

400

Elektriska arbeten...........

85

—

—

85

Västra Ny sjukhus

Åtgärder för rening av färsk- vatten ......................

170

170

Birgittas sjukhus

Elektriska arbeten...........

150

_

_

150

Ryhovs sjukhus

Renovering av vårdpaviljong M3

3 200

1 000

Modernisering av centralköket.

80

—

—

80

S:ta Gertruds sjukhus

Uppförande av byggnad för fri- tidscentrum.................

250

250

S:t Lars’ sjukhus

Uppförande av nytt medicinskt

centrum jämte forskningsavdel- ning, samt vissa vårdavdel- ningar, MK1................

12 400

1 200

Uppförande av vårdpaviljonger- na MK81 och MK82.........

3 500

1 300

Vissa gemensamma yttre arbe- ten .........................

2 300

1 100

Elektriska arbeten...........

25

—

—

25

Vipeholms sjukhus

Uppförande av byggnad för ar- bets- och sysselsättningsterapi.

1 400

515

Rationaliseringsåtgärder inom

panncentralen m. m..........

810

500

Permanentning av vägar.....

250

—

_

250

Elektriska arbeten...........

125

—

—

125

S:ta Maria sjukhus

Permanentning av vägar.....

310

310

Elektriska arbeten...........

75

—

—

75

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

109

1

2 1

3

4

5

6

S:t Jörgens sjukhus

Rationaliseringsåtgärder inom

360

panncentralen m. m..........

Komplettering av vattenled-

360

ningssystemet...............

Iordningställande av viss del av

270

270

sjukhusparken m. m..........

Uppförande av bostäder för ele-

100

100

ver och vikarier.............

1 300

—

—

800

Elektriska arbeten...........

Restads sjukhus

Uppförande av nytt medicinskt

105

105

centrum....................

Uppförande av bostad för över-

3 200

~

50

800

läkare......................

Källshagens sjukhus

200

210

Elektriska arbeten...........

Mariebergs sjukhus

Upprustning av vårdpaviljong

210

Ml.........................

Säters sjukhus

Upprustning av kök och tvätt-

3 600

370

1 500

bytesförråd..................

Sekundäravdelningen i Pårlbg

Anslutning till kommunens vat-

370

150

tenledningssystem............

Sidsjöns sjukhus

Rationaliseringsåtgärder inom

150

panncentralen...............

Förbättringsåtgärder beträffan-

410

""

300

de varmvattenförsörjningen----

Uppförande av serveringslokal

samt byggnad för omklädnings-

225

225

rum vid idrottsplatsen.......

320

—

—

320

Elektriska arbeten...........

Frösö sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong

105

900

105

MK13......................

4 000

—

—

Summa III

63 290

—

—

8 470

8 065

Summa byggnadsanslag I—III

386 013

159 436

61 162

63 146

71

8 065

211

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.................... 4

Framställningar från mentaisjukvårdsberedningens byggnads- och utrustnings
dcicgation.

....................................................... 4

Inledning........................................................... 4

Mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län.......................... 9

Ulleråkers sjukhus i Uppsala........................................... 46

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi............. 16

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning, etapp I,

samt vissa vårdavdelningar, MK 75................................ 17

Upprustning av vårdpaviljongerna M 11 och K 14...................... 21

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen.......................... 21

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar....................... 21

Vissa gemensamma yttre arbeten.................................... 22

Elektriska arbeten................................................. 23

Mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län....................... 24

Sundby sjukhus vid Strängnäs.......................................... 26

Plan för upprustning............................................... 26

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi m. m....... 28

Elektriska arbeten................................................. 29

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater........................... 29

Byggnadsarbetenas fortsättande..................................... 29

Birgittas sjukhus i Vadstena........................................... 39

Elektriska arbeten................................................. 39

Ryhovs sjukhus i Jönköping........................................... 34

Renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K 3......................... 34

Uppförande av vårdpaviljong MK 3.................................. 34

Renovering av vårdpaviljong M 3.................................... 34

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö............................................ 32

Plan för upprustning............................................... 32

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik....................................... 34

Uppförande av vårdpaviljong MK 1.................................. 34

Renovering av vårdpaviljong M 32................................... 35

Uppförande av byggnad för fritidscentrum............................ 35

S:t Lars’ sjukhus i Lund............................................... 39

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning samt

vissa vårdavdelningar, MK 1...................................... 36

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 81 och MK 82.................... 37

Vissa gemensamma yttre arbeten.................................... 37

Renovering av vårdpaviljong K 44................................... 37

Renovering av vårdpaviljong M 9.................................... 38

Elektriska arbeten................................................. 38

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

111

Sid.

Vipeholms sjukhus i Lund.............................................

Uppförande av vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn.......

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi............

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen m. m.

Permanentning av vägar...........................................

Elektriska arbeten.................................................

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.......................................

Permanentning av vägar............................................

Elektriska arbeten.................................................

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg..........................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 3..................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 4..............................

Uppförande av byggnad för arbets- och rörelseterapi samt driftsverkstäder,

garage och förråd................................................

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen........

Komplettering av vattenledningssystemet.............................

Iordningställande av viss del av sjukhusparken........................

Uppförande av bostäder för elever och vikarier.......................*

Elektriska arbeten.................................................

Restads sjukhus i Vänersborg...........................................

Plan för upprustning...............................................

Renovering av vårdpaviljong M 5....................................

Uppförande av nytt medicinskt centrum..............................

Källshagens sjukhus i Vänersborg.......................................

Elektriska arbeten.................................................

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn.....................................

Upprustning av vårdpaviljong Ml...................................

Mellringe sjukhus i Örebro.............................................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Sjukhuset i Sala för värd av höggradigt psykiskt efterblivna.................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Säters sjukhus.......................................................

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3.....................

Sekundäravdelningen i Pärlby..........................................

Anslutning till Grangärde kommuns vattenledningssystem...............

Sjukhuset i Bollnäs..................................................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall...........................................

Upprustning av panncentralen.......................................

Förbättringsåtgärder beträffande varmvattenförsörjningen............

Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen....................................................

Elektriska arbeten.................................................

Frösö sjukhus vid Östersund..............................................

Uppförande av ny panncentral.......................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 13.................................

38

38

39

40

41

41

42

42

43

44

44

44

44

45

46

46

46

48

49

49

51

52

52

52

53

53

55

55

55

55

56

56

56

56

58

58

59

59

60

61

62

62

62

62

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

Sid.

Umedalens sjukhus vid Umeå.................................... 03

Principplan............................................... 03

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län.......................... 09

Furunäsets sjukhus vid Piteå................................. 73

Principplan................................................ 73

Utrednings- och projekter ing smedel...................................... 70

Yttranden.................................................. 77

Departementschefen........................................ 7g

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m. m................................ 91

Förslag av medicinalstyrelsen..................................\ _ gj

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelega
tion.

........................................................... 93

Departementschefen........................................... 97

III. Vilhelmsro sjukhus: Om- oeh utbyggnadsarbeten........................ 99

Förslag...........................................99

Departementschefen........................................... gg

IV. Hemställan....................................... jqq

BHaga................................................................ 101

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

201507

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av centrala sjukvårdsberedningen in. m. a1 i texten
  2. SU 1962:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus in. m. jämte i äm s. 1 i texten