Sök i Ratio Lex

Angående Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning m. m

1962-03-02 · 58 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:85, Angående Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

1

Nr 85

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning

till en konvention för upprättande av Organisationen

för europeisk rymdforskning m. m.; given

Stockholms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om Sveriges anslutning till en konvention

för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning. Organisationen

har till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och

främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi.

De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras

allmänt tillgängliga. Organisationen skall genomföra ett vetenskapligt

forskningsprogram och upprätta vissa härför erforderliga anläggningar,

bl. a. ett raketfält för uppsändande av höghöjdsraketer i norrskenszonen.

Frågan om förläggning av ett sådant fält till Kirunaområdet behandlas i

propositionen.

Svensk anslutning till konventionen har preliminärt beräknats medföra

ett bidrag under de första åtta åren av sammanlagt cirka 77,5 miljoner kr.,

varav för de första tre åren cirka 19,6 miljoner kr. Beträffande Sveriges bidrag

till organisationen under en interimsperiod föreslås i propositionen ett

anslag på innevarande budgetårs tilläggsstat av 280 000 kr. För nästkommande

budgetår föreslås ett anslag av 1 900 000 kr.

1 propositionen behandlas vidare frågan om organisation av svensk rymdforskning.

För nästkommande budgetår föreslås ett anslag av 1 000 000 kr.

till detta ändamål.

1 — Ilihang till Riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition, nr 85 dr 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2

mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående

Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen

för europeisk rymdforskning m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, sid.

512, har jag uttalat, att slutlig ställning icke borde tagas till av Svenska kommittén

för rymdforskning framlagt anslagsäskande för svensk rymdforskning

innan spörsmålet om svensk medverkan i den internationella rymdforskningen

— vilket då befann sig på utredningsstadiet — blivit slutligt

berett. Sedan förberedelsearbetet med att sätta upp en europeisk organisation

för fredligt samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi — ESRO

— numera i huvudsak avslutats, får jag anmäla såväl frågan om svensk anslutning

till sagda europeiska forskningsorganisation som frågan om organisationen

av den svenska rymdforskningen.

I. Europeiskt rymdforskningssamarbete

1. Inledning

Den 1 december 1960 undertecknade elva europeiska stater i Meyrin

(Schweiz) en överenskommelse om att upprätta en förberedande kommission

för att utarbeta förslag till en vetenskaplig europeisk organisation för

rymdforskning. Staterna var Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien,

Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Förbundsrepubliken

Tyskland. Österrike har, genom att senare underteckna överenskommelsen,

deltagit i kommissionens arbete sedan i slutet av oktober 1961.

Antalet stater som slutligen deltagit är sålunda tolv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

3

Efter mer än ett års förberedelsearbete, under vilket i den svenska förhandlingsdelegationen

ingått representanter för Svenska kommittén för

rymdforskning, föreligger nu förslag till konventionstext, finansprotokoll

och budgetprotokoll, vilka torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet

i detta ärende. Därjämte har under förberedelsearbetet utarbetats ett förslag

till vetenskapligt program, som omfattar fredligt samarbete inom rymdforskning

och rymdteknologi och som har planerats för i första hand en tidsperiod

om åtta år, under vilken tid medlemsstat ej äger utträda ur organisationen.

För att genomföra det åttaåriga forskningsprogrammet har beräknats

ett medelsbehov på inemot 1 600 milj. kr., varav merparten hänför sig

till kostnader för de vetenskapliga institutioner som ESRO avser sätta upp.

Dessa är säte för huvudadministration, rymdtekniskt centrum samt i nära

anslutning till detta ett mindre forskningslaboratorium, raketfält i norrskenszonen,

avsett att förläggas till trakten av Kiruna, datacentral samt

preliminärt sju stationer för satellitobservationer. Sammanlagda personalstyrkan

beräknas bli, när organisationen är utbyggd, drygt 1 300 personer,

varav i runt tal 600 forskare och tekniker.

2. Konventionen m.m.

Konventionen beträffande ESRO (European Space Research Organisation)

omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till konventionen har fogats två

protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser samt ett om medelsbehovet

under organisationens första tre respektive åtta år. Konventionen och de

båda protokollen avses bli tillgängliga för undertecknande vid en mellanstatlig

konferens som preliminärt utsatts till maj 1962.

I artikel I anges vilka stater som är medlemmar i ESRO och i artiklarna

II—VIII redogörs för organisationens uppgifter. Artiklarna IX—XIV innehåller

institutionella bestämmelser och artiklarna XV—XXIV allmänna frågor,

såsom konventionens ratifikation och ikraftträdande samt förfarande

vid medlemmars till- och frånträde.

I det följande återges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de

två protokollen.

Inledande bestämmelse och medlemskretsen

I inledningen framhålles att signatärmakterna, beaktande de förslag som

avgivits av förberedande kommissionen, avser att etablera europeiskt rymdforskningssamarbete

för uteslutande fredligt ändamål.

Artikel 1 anger att medlemmar i organisationen är dels de stater som deltagit

i förberedelsearbetet och som undertecknat och ratificerat konventionen,

dels de stater som anslutit sig till organisationen. Därjämte kommer att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

anges var organisationens säte förlägges; slutligt ställningstagande härtill

kommer emellertid att tagas först under den mellanstatliga konferens vid

vilken konventionen blir öppen för undertecknande. Detta innebär att orten

för närvarande icke har kunnat anges, liksom att tomrum lämnats på de

ställen i konventionen och protokollet, där ifrågavarande medlemsstat eller

dess regering skall anges.

Organisationens uppgifter

Artikel II. Organisationen skall ha till syfte att uteslutande för fredligt ändamål

möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska stater inom

rymdforskning och rymdteknologi.

Artikel III. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt

göras allmänt tillgängliga. Likaså skall de tekniska resultaten, under förbehåll

av patenträttigheter, regelmässigt publiceras eller på annat sätt göras

allmänt tillgängliga. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av vetenskapliga

och tekniska informationer. De skall dock icke kunna avkrävas information

vilken erhållits utanför organisationen ifall vederbörande stat anser

att detta står i strid med dess säkerhet, avtal med tredje part eller de förutsättningar

under vilka informationerna erhållits.

Artikel IV. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av personer verksamma

inom rymdforskning och rymdteknologi under förutsättning att icke tilllämpningen

av lagar och bestämmelser som rör inresa, uppehåll eller utresa

förändras härigenom.

Artikel V. För att uppnå sina huvudsyften skall organisationen genomföra

ett vetenskapligt forskningsprogram och en därmed sammanhängande

teknologisk verksamhet. Organisationen bör i synnerhet planera och konstruera

nyttolast för höghöjdsraketer samt satelliter och rymdsonder, vilka

skall bära instrument som tillhandahållits av medlemsstat eller organisationen,

anskaffa bärraketer och vidtaga åtgärder för deras uppsändande, ombesörja

att erhållna data samlas, reduceras och analyseras, understödja den

forskning och vidareutveckling, som är nödvändig för programmets genomförande,

främja och sörja för dels kontakter och utbyte mellan vetenskapsmän

och tekniker dels erforderlig vidareutbildning av dessa, utsända informationer

till medlemsstaterna, samarbeta med forskningsinstitut i medlemsstaterna

och bistå vid samordning av deras forskningsverksamhet samt slutligen

sluta kontrakt för att organisationen skall få rättighet att utnyttja dels

anläggningar för uppsändande av raktter och satelliter dels andra i medlemsstaterna

eller andra stater tillgängliga anläggningar.

Artikel VI. Organisationen må upprätta och driva för genomförandet av

programmet erforderliga anläggningar. Följande anläggningar skall upprättas

för att möjliggöra organisationens initialprogram, som löper på åtta år:

ett rymdtekniskt centrum, som skall planera och konstruera nyttolast för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:is proposition nr 85 dr 1!)62

höghöjd sraketer samt satelliter och rymdsonder, samt vid vilket avancerad

teknisk forskning skall främjas; ett mindre forskningslaboratorium i närheten

av detta centrum; anläggningar för att uppsända höghöjdsraketer; en

datacentral samt stationer för observation, telemetri och telestyrning.

Artikel VII. Inom ramen för organisationens program skall uppsändas

höghöjdsraketer, mindre satelliter i jorden närliggande banor, små rymdsonder

samt större satelliter och rymdsonder. Antalet uppsändningar skall

beslutas av organisationens råd och experimenten skall planeras av medlemsstaterna

eller organisationen.

Artikel VIII. Stat eller stater som utanför det överenskomna programmet

men inom ramen för organisationens verksamhet deltager i ett projekt för

vilket organisationen ställt sina anläggningar till förlogande, skall själva

stå för kostnaderna.

Institutionella bestämmelser

Artikel IX och XI. Organisationen består av ett råd och en generaldirektör.

Personalen utses av rådet efter förslag av generaldirektören.

Artikel X. Rådet som består av högst två delegater från varje medlemsstat,

och i vilket varje medlemsstat äger en röst, skall sammanträda minst två

gånger årligen. Rådet skall bestämma de riktlinjer organisationen har att

följa i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Vidare skall det

vart tredje år, genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, bestämma

tillgängliga anslagsmedel för den följande treårsperioden. Rådet skall även,

likaledes genom enhälligt beslut, preliminärt uppskatta medelsbehovet tör

den därpå följande treårsperioden. Inom ramen för den sålunda beslutade

treårsbudgeten skall rådet sedan, genom beslut av två tredjedelar av antalet

medlemsstater, bestämma organisationens årsbudget.

Under organisationens åttonde verksamhetsår skall omröstningsreglerna

granskas och de må, genom enhälligt beslut, ändras med hänsynstagande till

då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet.

Artikel XII. Varje medlemsstat skall bidraga såväl till kapitalutgifterna

som till de löpande utgifterna. Länderbidragen skall bestämmas med utgångspunkt

från genomsnittliga netlonationalinkomsten till produktionskostnad

för de tre senaste åren för vilka statistik finns tillgänglig; dock må

ingen medlemsstat åläggas att erlägga mer än 25 procent av de totala utgifterna.

I vissa fall må länderbidragen på grund av speciella förhållanden reduceras

för en begränsad period.

Artikel XIII. Organisationen må, genom ett enhälligt beslut i rådet, inleda

samarbete med andra internationella organisationer och institutioner samt

med icke medlemsstater och deras organisationer och institutioner.

Artikel XIV. Organisationen utgör en juridisk person. Avtal beträffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

huvudsäte och anläggningar skall slutas mellan organisationen och de medlemsstater

på vars territorier huvudsätet och anläggningarna placeras.

Allmänna bestämmelser

Artikel XV. Rådet äger föreslå medlemsstaterna ändringar av konventionen.

hör att en av rådet sålunda förordad ändring skall kunna antagas kräves

skriftlig tillstyrkan av samtliga medlemsstater. Rådet äger vidare, genom

enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, ändra finansprotokollet

förutsatt att en sådan ändring icke strider mot konventionen.

Artikel XVI. Tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av konventionen,

vilka icke kan lösas genom medling av rådet, skall hänskjutas till

Internationella domstolen om icke berörda medlemsstater överenskommer

om annat förlikningssätt.

Artikel XVII. När konventionen varit i kraft i sex år, äger medlemsstat anmäla

sitt utträde ur organisationen; utträdet skall gälla från och med utgången

av det budgetår som följer det varunder utträdesanmälan avlämnades.

Artikel XVIII. I det fall att en medlemsstat underlåtit att uppfylla de förpliktelser

den åtagit sig enligt konventionen skall den, genom beslut av två

tredjedelar av samtliga medlemsstater, upphöra att vara medlem av organisationen.

Artikel XIX. Organisationen skall upplösas, om den vid någon tidpunkt

har mindre än fem medlemmar. Den kan vidare upplösas vid vilken tidpunkt

som helst, om samtliga medlemsstater kommer överens om detta.

Artikel XX XXI. Konventionen och de till konventionen fogade finansprotokollet

respektive budgetprotokollet träder i kraft när sex stater har

ratificerat eller anslutit sig till dessa handlingar under förutsättning bl. a.

att bidragen från dessa sex stater uppgår till minst 75 procent.

Artikel XXII. Rådet äger rätt att genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater

antaga utomstående stat till medlem i organisationen.

Vad beträffar de två protokoll, som fogats till konventionen synes följande

kommentarer vara påkallade.

Finansprotokoll

Finansprotokollet föreskriver i artikel I att organisationens budgetår skall

löpa från och med den 1 januari till och med den 31 december. Det åligger

generaldirektören att senast den 1 juli varje år förelägga rådet ett budgetförslag,

vilket därefter skall granskas av en administrations- och finanskommitté.

Förslaget skall antagas av rådet före det löpande budgetårets slut.

överföringar mellan budgetens huvudtitlar kan endast ske med tillstånd

av administrations- och finanskommittén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Artikel II. Reviderad budget för extra utgifter kan inte godkannas av rådet

med mindre att detta i förväg godkänt en av generaldirektören framlagd

noggrann beräkning av dessa utgifter.

Artikel III. En budget skall uppgöras för perioder om tre år i taget, med

fastställande av kostnadsberäkningar för vart och ett av de tre åren.

Artikel IV. Administrations- och finanskommittén skall tillsättas av rådet

och bestå av representanter för samtliga medlemsstater.

Artikel V. För det första året av organisationens existens skall uppgöras

en provisorisk budget. För de två följande budgetåren skall utgifterna täckas

enligt en i finansprotokollets bihang angiven bidragsskala, vilken skall ligga

till grund för fördelningen även för det första verksamhetsåret.

För därefter följande budgetår skall utgifterna i budgeten täckas på sätt

föreskrives i konventionen.

Om en icke signatärstat ansluter sig till konventionen efter organisationens

första verksamhetsår, skall samtliga medlemsstaters bidrag omräknas

i förhållande till tidigare gjorda beräkningsgrunder.

Det åligger generaldirektören att underrätta medlemsstaterna om bidragens

storlek och tidpunkter för inbetalning.

Artikel VI. Organisationens budget skall uttryckas i beräkningsenheter

fixerade till rent guld. I princip skall varje medlemsstat betala sitt bidrag i

egen valuta. Om generaldirektören emellertid anser det påkallat, skall en del

av eller hela bidraget betalas i annan valuta som organisationen kan ha behov

av för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel VIII. Det åligger generaldirektören att sörja för organisationens

räkenskapsföring. En revisionskommission skall utses av rådet. Denna skall

tillse att organisationens utgifter står i överensstämmelse med budgetens föreskrifter,

att dess bokföring är lagenlig och korrekt och att organisationen

styres enligt ekonomiska och sunda principer. Kommissionen skall vidare

årligen utarbeta en rapport.

Generaldirektören har skyldighet att lämna revisionskommissionen alla

de upplysningar och all den hjälp de behöver.

Budget protokoll

Beträffande budgetprotokollet kan framhållas att organisationens utgifter

under dess första åttaårsperiod icke får överstiga 306 miljoner beräkningsenheter

(motvärde cirka 1 575 miljoner kr.), om inte rådet genom enhälligt

beslut, samtidigt som det beslutar om treårsbudgeten, justerar denna

siffra med anledning av slörre vetenskapliga och tekniska framsteg. För

den första treårsperioden efter konventionens ikraftträdande skall medlemsstaterna

ställa till organisationens förfogande en summa på högst 78 miljoner

beräkningsenheter (motvärde cirka 400 miljoner svenska kr.), samt föi

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

den andra treårsperioden en summa på högst 122 miljoner beräkningsenheter

(motvärde cirka 630 miljoner svenska kr.).

Under förhandlingarnas slutomgång har frågan väckts om icke dessutom

ett protokoll beträffande organisationens juridiska status, privilegier och

immuniteter borde upprättas samt undertecknas på samma gång som övriga

aktstycken. Slutligt ställningstagande härtill har ännu icke skett.

3. Vetenskapligt program

Innan jag redovisar det vetenskapliga programmet torde vissa terminologiska

frågor få beröras.

Med »rymd» menas numera allt område utanför den höjd i jordatmosfären,

till vilken man kan nå med ballonger, c:a 30 km.

Ordet »rymdforskning» har i den allmänna diskussionen fått en så vid

betydelse, att den omfattar nästan all rymdverksamhet. Denna har emellertid

många grenar. En är rakettekniken, särskilt utvecklingen av tunga raketer

för uppsändning av satelliter m. m. Som bekant har det nyligen bildats

en särskild europeisk organisation, ELDO, (European Launcher Development

Organisation), som har sådan raketutveckling på sitt program; Sverige

deltager ej i denna organisation. Rymdexploateringen närmar sig med raska

steg även i Europa: planerna på satelliter för telekommunikation torde i

vissa länder vara rätt långt komna. Några västeuropeiska planer på rymdfart

(»man in space») är däremot inte kända. Sedan dessa tre grenar nämnts,

återstår emellertid ett mycket väsentligt verksamhetsfält, nämligen den

egentliga rymdforskningen. Det är här ESRO skall göra sin insats.

Även med denna begränsning av begreppet gäller emellertid, att rymdforskning

icke är en väldefinierad disciplin i stil med kärnfysik eller organisk

kemi. Termen betyder i praktiken forskning, som utnyttjar eller har

att göra med höghöjdsraketer eller sondraketer (sounding rockets1), satelliter

och rymdsonder, och forskningen definieras sålunda snarare genom sin

teknik än genom sitt mål. På den naturvetenskapliga sidan täcker den praktiskt

taget hela astronomien och stora delar av fysiken och kemien, t. ex.

geofysik, övre atmosfärens fysik och kemi, kosmisk strålning. På den tekniska

sidan omfattar den alla de konstruktionsproblem med förgreningar

inom materialteknik, teleteknik, värmebalans, kraftförsörjning m. m., som

måste lösas vid utvecklingen av exempelvis noskoner och satelliter.

Avsikten är, att det vetenskapliga arbetet — planering av försöken, uttän
''

Ordet ”höghöjdsraketer” tenderar att komma ur bruk och ersättas med ”sondraketer”, vid

behov preciserat till ”vertikala sondraketer” (vertical sounding rockets).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

landet och utarbetandet av den vetenskapliga apparaturen, den teoretiska

bearbetningen och publiceringen av erhållna resultat normalt skall göras

av olika forskargrupper i Europa vid deras institutioner i respektive hemland.

Samtidigt skall emellertid ESRO skapa möjligheter för vetenskapliga

undersökningar utöver dem, som görs i medlemsländerna. I detta syfte skall

man inrätta ett forskningslaboratorium med en liten fast anställd vetenskaplig-teknisk

personal och goda arbetsmöjligheter för gästforskare

(ESLab). De nationella forskargruppernas arbete skall i regel finansieras

med nationella medel. Undantag blir främst de stora projekten, såsom experiment

i stora satelliter. ESRO skall dessutom organisera och bekosta det

ingenjör smässiga arbetet och sålunda svara för tekniska anläggningar och

hjälpmedel. Detta innebär samordning av experimenten, utveckling och konstruktion

av nyttolasterna, som i allmänhet kommer att omfatta apparatur

för flera skilda vetenskapliga experiment, både i raketnoskoner och i satelliter,

provning av komponenter och nyttolaster, utrustning för telemetri,

stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instrument, anskaffning av

raketer och satellitbärare och deras uppsändning, registrering och reduktion

av data o. s. v. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig organisation

kommer dess verksamhet därför i sin praktiska utformning att bli

mycket teknisk. Den största och kostsammaste anläggningen blir en rymdteknisk

central (ESTeC), men man behöver dessutom ett centrum för databehandling

(ESDaC), ett system av spårstationer (ESTrack) och en egen

anläggning för uppsändande av höghöjdsraketer (ESRange).

För att främja den vetenskapliga verksamheten och kontakten mellan

forskarna kommer ESRO att tillhandahålla ett 30-tal rese- och forskningsstipendier,

som skall göra det möjligt för forskare och tekniker att tillbringa

begränsad tid, kanske ett år, hos andra forskargrupper i medlemsländerna

eller vid andra organisationer. Vidare avses ESRO erbjuda ett 50-tal befattningar

vid ESRO:s egna anläggningar för gästande forskare och tekniker.

Med hänsyn till den teknik, som kommer att användas, och det tidsschema,

som är praktiskt möjligt, kan ESRO:s vetenskapliga program klassificeras

på följande sätt.

Experiment medelst höghöjdsraketer. Sådana kan beräknas komma igång

redan under de första åren av ESRO:s verksamhet. En stor del av dessa experiment

kan utföras med apparatur, som redan existerar eller snabbt kan

utvecklas Detta gäller särskilt studierna av den övre atmosfären i norrskenszonen

Denna är av särskild betydelse, när del gäller att studera sambandet

mellan solens aktivitet och olika processer i jordatmosfären. På dessa geomagnetiska

latituder (approximativt över 05°) kan laddade partiklar från

rymden komma närmare jorden än på lägre breddgrader. Norrskenet är sålunda

ett av de fenomen, som betingas av detta samspel mellan solens aktivitet

och jordens magnetfält.

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1062

Bland den mångfald undersökningar, som väntar på att utföras, kan som

exempel nämnas röntgenstrålning från norrsken, mätning av elektronflöde

och magnetiska fält i samband med norrsken och undersökning av olika fysikaliska

förhållanden i jonosfären, såsom eleklronlemperatur och jonfördelning.

Det är givet, att det vetenskapliga och praktiska värdet av sådana undersökningar

av jonosfären och den övre atmosfären ökas betydligt, om man i

tillämpliga delar kan utsträcka dem till lägre breddgrader. Vissa typer av

atmosfäriska problem kan också med stor fördel studeras på flera olika platser

samtidigt.

Det är också möjligt att med höghöjdsraketer göra en del astronomiska

studier av stort intresse. Som nämnt är de fenomen, som utspelas i den övre

atmosfären i norrskenszonerna, intimt förbundna med solaktiviteten. Det

är därför väsentligt att halla kontakt med den existerande kedjan av solobservatorier,

där det svenska på Capri är en viktig länk, för att kunna koordinera

observationerna i jordatmosfären med händelserna på solens yta. Man

kan också utnyttja raketerna för direkta observationer av fenomen på solens

yta eller på månen och planeterna. Viktiga exempel är observation av sådan

strålning, som ej kan tränga igenom atmosfären, främst ultraviolett ljus och

röntgenstrålning, samt studier av solkoronan och zodiakalljuset.

o Valet av raket för en viss typ eller kombination av experiment måste föregås

av ett detaljerat studium av de fordringar på vikt och dimensioner,

kraftförbrukning, bandbredd för telemetrien, raketbana o. s. v„ som måste

vara uppfyllda vid försöket ifråga. 1 kalkylerna har man emellertid räknat

med en standardraket, som är i stånd att föra upp 50 kg till 150 km höjd.

Med hänsyn till att vissa experiment redan nu är väl förberedda och alt

ett rätt stort antal rakettyper finns tillgängliga, har det bedömts möjligt att

redan under det första året av ESRO:s verksamhet med provisoriska anordningar

sända upp ett mindre antal raketer. Redan under det andra året har

verksamheten beräknats växa till rätt stor omfattning för att sedan vara i

full gång under ESRO:s tredje år.

Undersökningar med små satelliter och rgmdsondcr. Det har bedömts sannolikt,

att man skulle kunna sända upp den första satelliten under ESRO:s

fjärde år. Apparaturen i de små satelliterna skulle bl. a. avse studier av

jonosfärens sammansättning och fysik, radioastronomiska observationer,

undersökningar av den primära kosmiska strålningen med olika metoder,

magnetiska och geodetiska mätningar samt studium av den kosmiska strålningens

biologiska effekter.

Med rymdsonder avses här komplex av apparater, som skall sändas ut i

solsystemet eller till månens närhet. Dessa farkoster beräknas i likhet med

de små satelliterna väga 50—150 kg. Deras utrustning skall möjliggöra mätning

av interplanetära magnetfält, undersökning av plasmaströmmar i rymden

och av kosmiskt stoft. Man kan också utnyttja rymdsonderna för att

sprida ut små stoftmoln, vilkas rörelse och förändring kan ge vissa upplysningar

om partikelvindar i planetsystemet samt strålningstryck från solen.

Arbeten med stora satelliter. För de stora satelliterna kommer vikter om

1 ton eller mera i fråga, Dessa projekt kräver långa förberedelser och stora

kostnader, och man räknar inte med att någon stor satellit skall kunna sän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 11

das upp före ESRO:s sjätte år. Det projekt, som först beräknas komma under

arbete, har angivits vara ett astronomiskt satellitobservatorium, som

kan användas för olika experiment. Det gäller här att konstruera en stabiliserad

plattform, som under sin bana runt jorden håller instrumenten inriktade

med en viss noggrannhet mot en given punkt, t. ex. en fixstjärna.

Ett sådant observatorium skulle göra det möjligt att studera åtskilliga

intressanta problem inom astronomi och kosmisk fysik. Närmast till hands

ligger kanske spektroskopiska undersökningar av stjärnljus, främst i ultraviolett

och det mjuka röntgenområdet. Solspektrum skulle också med fördel

kunna studeras i samma våglängdsområden. Undersökningar av den primära

kosmiska strålningens intensitet och riktningsfördelning skulle även bli

möjliga.

Ett andra, än mer avancerat projekt, utgör konstruktionen och uppsändningen

av farkoster avsedda att kretsa i bana kring månen. Detta skulle ge

elt interplanetärt observatorium, bundet av månens tyngdkraft, som skulle

ge en plattform för undersökningar både av interplanetära förhållanden

och av månen själv. Man skulle sålunda kunna studera förekomsten av och

egenskaperna hos eventuella gaser på månen, iakttaga månens yta och mäta

dess gravitationsfält och eventuella elektriska fält och magnetfält. Av särskilt

intresse skulle vara att undersöka de interplanetära magnetfälten. Observationer

av partikelflödet från solen, dess energispektrum och variationer,

samt den kosmiska strålningen utanför jordens magnetfält skulle också

bli möjliga, och man kunde ta ett första steg i riktning mot studiet av

planeterna.

Det här beskrivna vetenskapliga programmet fordrar mycket stora tekniska

insatser av ESRO, som kan preciseras på följande sätt: omedelbart

studium och utveckling av tekniken för raketnoskoner, satelliter och rymdsonder,

forskning i särskilt aktuella grenar av rymdtekniken i syfte att skapa

möjligheter för mer avancerad rymdforskning samt forskning på längre

sikt, förbunden med bedömning av framtida rymdexpeditioner ur teknisk

och vetenskaplig synpunkt.

Det program, som föreslagits för den inledande 8-årsperioden, leder beräkningsvis

till följande skiss beträffande uppsändningen av höghöjdsraketer,

satelliter och rymdsonder. 1

Åt

Höghöjdsraketer

Små satelliter

Rymdsonder

Stora satelliter

1

Sannolikt mindre än 10

—

—

—

2

40

—

—

—

3

65

—

—

—

4

65

4

—

—

5

65

6

—

—

6

65

4

2

2

7

65

4

3

1

8

65

4

3

1

1 fråga om satelliter och rymdsonder räknas som sannolikt, att hälften av

uppsändningarna kommer att lyckas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

ESTeC- Dessa uppsändningar förutsätter, att det finns en stor central anläggning

for det mycket omfattande ingenjörsarbete, som är förbundet med

att konstruera nyttolasterna i både höghöjdsraketer och satelliter. Men man

måste också sorja for, alt en forskning på längre sikt bedrives i samband

med projektarbetet, så att forskningsresultaten utan dröjsmål kan tillämpas

P“ UJrick''lns och framställning av rymdutrustning. Den primära uppgiften

för ESTeC avses bil utveckling och framställning av raket-nyttolaster, satelliter

och rymdsonder. Detta arbete är tänkt att utföras dels vid ESTeC, dels

genom kontrakt med olika europeiska industrier samt högskole- och forskningsinstitutioner.

Arbetet planeras bli utfört av eu avdelning inom ESTeC

som tänkes bli organiserad på tre projektgrupper.

ucPrr°iektgrupi;i 1 ska11 utveckIa och sammansätta raketnyttolasler, så långt

ESTeCis resurser räcker. I den mån verksamheten med höghöjdsraketer tar

större omfattning, blir det nödvändigt alt låta industrien överta eu väsentlig

del av arbetet, dock under direkt kontroll av projektgrupp I. Dessutom skulle

denna projektgrupp bedriva och samordna studier och möjligen utveckling

av höghöjdsraketer alt användas från små raketfält, samt utveckling

a'' stabiliserade noskoner. Givetvis kommer denna projektgrupp liksom de

båda andra att intimt samarbeta med den forskningsavdelning som planeras

inom ESTeC.

Projektgrupp II föreslås få till uppgift alt utveckla små satelliter, inklusive

rymdsonder, samt en stor satellit, förslagsvis den riktningsstabiliserade

satelliten för astronomiska observationer. De små satelliterna bör utvecklas

och sammansättas av ESIeC, medan industrien står som leverantör av särskilda

komponenter eller delsystem. Detta är nödvändigt, för att ESTeC skall

samla tillräcklig erfarenhet för att senare kunna övervaka satellitulvecklingen

på industriell bas. Vad den astronomiska satelliten angår, torde det

bli nödvändigt att överlåta utvecklingen av den till industrien under ESTeC-s

direkta kontroll. Ansvaret för hela projektet borde då läggas hos en huvudleverantör,

som har ansvaret för sammansättning och tillverkning men som

anlitar underleverantörer för vissa delar eller delsystem.

Projektgrupp III tänkes uppbyggd på samma sätt som föregående och ha

hand om ett antal små satelliter och ett stort projekt, nämligen månsatelliten.

Gruppen skulle ta hand om alla delar av projektet, som gäller satellitens

funktion, efter att den slutligt skilts från sista raketsteget, och skall sålunda

också svara för studiet av det raketsystem, som behövs för att styra in satelliten

i bana runt månen.

Som förut framhållits, är det väsentligt, att ESTeC blir ett centrum för

rymdteknisk forskning. Härför fordras en särskild forskningsavdelning.

Exempel på uppgifter, som skulle kunna ge resultat på kort sikt, säg 5 år

eller mindre, är avkänningsorgan och kontrollmetoder för olika slags stabilisering

av raketer, satelliter och rymdsonder, temperaturkontroll, fortsatt

utveckling av konventionella metoder för kraftförsörjning, markprovning

etc. Arbete av detta slag måste naturligtvis pågå kontinuerligt och fortvarigt,

men samtidigt måste man bedriva en mera långsiktig rymdteknisk forskning,

såsom exempelvis nya metoder för försörjning och lagring av elektrisk

energi, ytbeläggningar med temperaturberoende emissions- och absorptionsförmåga,

som kan ge en passiv metod för temperaturkontroll, nya metoder

att lagra data, elektriska metoder för framdrivning, samt överförifig av data

på stora avstånd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Av ESTeC:s årsbudget, som vid full utbyggnad beräknas komma att röra

sig omkring 100 milj. kr., torde c:a 70 % förbrukas genom kontrakt med industrien.

ESTrack. Programmet med satelliter och rymdsonder kräver en kedja av

stationer för spårning och följning av rymdfarkosterna samt radiomottagning

av data från dessa. Spårningen kan ske både med radio och optiskt.

ESRO avser att sätta upp fyra stationer för radiospårning och telemetri,

dessutom tre stationer för optisk spårning. Samtidigt som detta system av

stationer skulle ge ESRO en rimlig kapacitet för egna satellitobservationer,

skulle de också komplettera det nät av stationer, som redan existerar i andra

delar av världen.

ESDaC. Den stora mängd av data, som kommer att mottagas från rymdfarkoster

och markobservatorier, har ansetts göra det nödvändigt för ESRO

att inrätta en särskild datacentral. Data från spårstationerna, vanligen registrerade

på band enligt någon fastställd kod, sändes till centralen, där de

avkodas eller reduceras. Vid denna datacentral skall det också finnas möjligheter

för vidare bearbetning och analys av materialet. Den måste alltså

vara utrustad med elektroniska räknemaskiner av olika slag.

För sin ändamålsenliga funktion kräver datacentralen en stab av kvalificerade

forskare och ingenjörer, som ägnar sig åt de vetenskapliga och tekniska

problemen vid insamling och analys av data samt de grundläggande

problem, som hänger samman med bestämning och analys av satellitbanor.

Centralens räknemaskiner och övriga hjälpmedel skall vara tillgängliga inte

bara för dess egen stab, utan också för gästande vetenskapsmän, som behöver

dem för analys och studium av sina mätresultat.

Givetvis är det väsentligt, att datacentralen har möjlighet att snabbt komma

i förbindelse med spårstationer och raketbaser samt med observatorier

av olika slag. Det torde därför bli nödvändigt att installera teleprinterförbindelser

mellan de viktigaste platserna. Dessutom kommer man naturligtvis

att utnyttja redan existerande organisationer, särskilt de, som byggdes

upp under det internationella geofysiska året 1957/58.

ESRange. Det förut beskrivna programmet med höghöjdsraketer kräver

ett eller flera raketfält. Möjligheten att utnyttja redan existerande nationella

anläggningar i Europa, t. ex. den italienska basen på Sardinien, har observerats

och kan lätt förverkligas genom hyresavtal. Men då det största vetenskapliga

intresset är knutet till fenomen i norrskenszonen har man undersökt,

om det är möjligt för ESRO att anlägga ett eget fält i detta område.

Bland de alternativ, som studerats — södra Grönland och Norra Skandinavien

— har den förberedande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp

stannat för förslaget om ett raketfält i Kirunaområdet som det avgjort lämpligaste.

Detta fält skulle dock endast vara avsett för höghöjdsraketer. För

uppsändning av satelliter och rymdsonder kommer ESRO att vara hänvisad

till att förhyra baser, som existerar i andra världsdelar.

4. Budget

Organisationens budget kommer att bestämmas för tre år i taget. Beslut

härom skall fattas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

jämte skall organisationens råd, likaledes genom enhälligt beslut, bestämma

det preliminära medelsbehovet för nästföljande treårsperiod. Inom ramen

för den sålunda antagna budgeten för den förstnämnda treårsperioden __

vilket är ett absolut budgettak eftersom det icke kan överskridas— skall sedan

organisationens årsbudget beslutas genom två-tredjedels majoritet av

medlemsstaterna.

For organisationens första treårsperiod — d. v. s. de tre första kalenderåren

från det konventionen träder i kraft — har medelsbehovet beräknats

till ett motvärde av högst 400 milj. kr. Budgeten för den därpå följande treårsperioden

har uppskattningsvis angivits till motvärdet av högst 630

milj. kr.

I förslaget till budgetprotokoll, som i likhet med konventionen och finansprotokollet

skall undertecknas av medlemsstaterna, har det nu angivna budgetbehovet

redovisats. Detta innebär, att för den första treårsperioden har

budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har i budgetprotokollet

angivits, att organisationens utgifter under den första åttaårsperioden icke

ma överstiga ett motvärde av 1 575 milj. kr. räknat efter den prisnivå som

galler vid den tidpunkt då konventionen är tillgänglig för undertecknande.

Sveriges andel under åttaårsperioden har beräknats till 77,5 milj. kr.; beloppet

ma dock genom enhälligt beslut justeras uppåt, om detta befinnes

nödvändigt med hänsyn till den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Medlemsstaternas bidragsprocent har beräknats med utgångspunkt från

genomsnittliga nettonationalinkomsten till produktionskostnad under de senast

gangna tre år för vilka statistik häröver finnes tillgänglig. För Sveriges

del blir b.dragsandelen 4,92 % och det svenska bidraget för den första trearsperioden

blir sålunda 19,6 milj. kr. Slutligt beslut om hur detta belopp

skall fordelas over de tre åren kommer icke att tagas förrän ESRO-konventionen

tratt i kraft, men preliminärt kommer det att fördelas på ettvart av

de tre kalenderåren med respektive 4,3 milj. kr., 6,5 milj. kr. och 8,8 milj

.bfgetåret 1962/63 innebär de«a ett bidrag av 2,2 milj. kr., för

1963/64 5,3 milj. kr., för 1964/65 7,7 milj. kr. samt för budgetåret 1965/66

ett uppskattat belopp av 8,8 milj. kr. Därjämte har Sverige att erlägga sin andel

— 280 088 kr. — av de till motvärdet av omkring 5,7 milj. kr. uppgående

kostnaderna for den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess konvenlionen

trader i kraft. Detta belopp får dock dragas av från det första årsbidra
ge

, or Sveriges del innebär detta att anslagsbehovet för budgetåret 1962/63

uppgår till 1 870 000 kr.

Organisationen är avsedd att vara fullt utbyggd från sitt sjätte år och

dess medelsbehov beraknas från och med nämnda år till ett motvärde av i

runt tal årligen 250 milj. kr., vilket för svensk del innebär omkring 12 5

milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

1»

II. Raketfält i Kiruna - området

1. Raketfältets användning

Under förberedelsearbetet har en vetenskaplig arbetsgrupp under förberedande

kommissionen förordat, att ESRO:s raketbas i norrskenszonen förlägges

till trakten av Kiruna.

Det föreslagna raketfältets uppsändningsplats har föreslagits ligga omkring

40 km öster om Kiruna på Vittangiälvens södra sida mitt emot Sekkujokis

utlopp. Raketuppsändningsplatsen kommer att upptaga en yta av cirka

1 km- och föreslås bli inhägnad.

De preliminära gränserna för själva fältet har angivits sålunda. Från

uppsändningsplatsen åt nordväst: en rät linje från en punkt vid Vittangi älv

3 km uppströms uppsändningsplatsen till Riksröse 278, därefter utmed

gränsen till Norge till Riksröse 289; från uppsändningsplatsen åt nord-nordost:

en rät linje från punkt 281 3 km nedströms uppsändningsplatsen till

punkt 521 Kåppavaara, därifrån en rät linje till punkt 768 Äggovaare samt

därifrån en rät linje till Riksröse 289. Härtill skulle ett område söder om

Vittangiälven — en halvcirkel med 3 km radie och medelpunkt i uppsändningsplatsen

— behöva tagas i anspråk. Raketfältets största längd i nordsydlig

riktning är cirka 120 km och i västöstlig cirka 75 km.

Det är ännu icke slutligt bestämt med vilket eller vilka slag av raketer

som försöken skall utföras. Ej heller i övrigt är planeringen av försöken

slutförd. Under förberedelsearbetet har man emellertid, såsom framgått i

det föregående, som standard vid beräkningarna använt en tvåstegs höghöjdsraket,

som kan föra 50 kg nyttig last, dvs. noskon med erforderliga vetenskapliga

instrument, till 150 km höjd. Det förutsättes, att vid full utbyggnad

kommer i medeltal omkring 50 sådana raketer att sändas upp per

år. Det verkliga antalet under ett år uppsända raketer kommer dock att

bero bland annat på solaktivitet och väderlek.

Tvåstegsraketer består av startsteg samt slutsteg med noskon, i vilken för

försöken erforderliga vetenskapliga instrument är inneslutna. Startsteget

har i regel en drivtid av några sekunder. Det andra steget tänds antingen i

samband med att startsleget brunnit slut eller med en fördröjning av något

tiotal sekunder. Separation av startsteg och slutsteg sker på en höjd av några

kilometer.

Vid de höga elevationer som för nu existerande raketer är aktuella slår

det utbrända startsteget, som väger ungefär 200 kg, ned någon eller några

kilometer framför uppsändningsplatsen. Till följd främst av vindpåverkan

sker viss spridning. Som riskzon för startsleget har beräknats en cirkel med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

radien 3 km och centrum några kilometer från skjutplatsen i bäring cirka

350°. För att säkerställa sig mot verkningarna av eventuellt rakethaveri på

uppsändningsplatsen eller strax efter raketuppsändning räknar man även i

anslutning till uppsändningsplatsen med en säkerhetszon i form av en cirkel

med 3 km radie. De båda cirklarna sammanfaller delvis och har jämte mellanliggande

område benämnts riskzon 1.

Noskonen och det utbrända slutsteget, med en sammanlagd vikt om högst

100 kg, avskiljes i regel icke från varandra. Ibland lösgöres dock noskonen

under den uppåtgående delen av banan. Ofta sker också delning av noskonen

så att själva nosskalet faller bort. Delningarna sker emellertid på så hög

höjd att de olika delarna följer i stort sett samma bana nedåt. Nedslag beräknas

i regel ske inom en cirkel med radien 35 km och medelpunkten omkring

55 km i bäring cirka 350° från uppsändningsplatsen. Vid haverier kan

nedslagen ske avsevärt närmare denna. I de fall då noskonen skall bärgas

fälls en fallskärm ut på tämligen låg höjd under den nedåtgående flygbanan.

I de flesta fall bärgas dock ej noskonen. Det område inom vilket nedslag för

slutsteg och noskon äger rum har benämnts riskzon 2.

Sannolikheten för nedslag av raketdelar utanför fältet har beräknats till

0,7 % och genom tekniska framsteg kan precisionen öka så, att procenttalet

sjunker ytterligare.

De nedfallande raketdelarna, som huvudsakligen torde komma att bestå

av aluminium, uppges icke ha någon sprängverkan och risken för splitterverkan

har bedömts såsom ringa. Noskon, som bärgas med fallskärm, beräknas

icke orsaka någon som helst skada. Anordningar för sprängning av

raketdelarna före nedslaget saknas för närvarande i de raketer, varom här

är fråga; utvecklingen av destruktionsanordningar pågår emellertid. Rakethaveri

kan i undantagsfall inträffa antingen i form av explosion på startrampen

eller så att en styrfena faller av efter starten. 1 sistnämnda fall börjar

raketen tumla i luften och faller till marken närmare uppsändningsplatsen

än avsetts. Riskerna för omgivningen vid ett haveri har bedömts såsom

mycket obetydliga.

Riskzon 1 avses, vad gäller människor, bli utrymd under raketuppsändningar.

Alternativt har diskuterats att anordna skyddsrum inom zonen. För

belysande av skaderiskerna inom raketfältet i övrigt har följande beräkning

gjorts: Om en person antages uppehålla sig under ett års tid inom ett område

med radien 30 km och under denna tid 50 raketer sändes upp med nedslag

i området är risken för att slutsteg och noskon vid något tillfälle skall

falla närmare personen än tre meter ungefär 1 på 2 000 000. Risken i områdets

centrum är dock omkring fyra gånger större.

Ur vetenskaplig synpunkt har det ansetts önskvärt att ha möjlighet att

bedriva experimenten under så stor del av året som möjligt. Raketuppsändningarna

torde emellertid komma att koncentreras till ett antal begränsade

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

17

perioder under året, varierande i längd från ett par veckor till någon inånad

och sammanlagt omfattande tre—fyra månader per år.

Medan vissa experiment kan planeras flera dagar i förväg måste andra utföras

med endast några timmars varsel. Man kan med hänsyn till möjligheterna

att på förhand bestämma tiden för raketuppsändningar urskilja

tre typer av försök. Den första avser undersökning av ständigt förekommande

fenomen, såsom den normala jonisationen i den övre atmosfären eller den

normala kosmiska strålningen. Tidpunkten för sådana försök kan anges

minst en vecka i förväg och deras genomförande hindras endast av stark

vind. Den andra typen försök avser undersökning av vanliga eller väl förutsägbara

men ej alltid förhandenvarande fenomen, såsom norrsken. Varsel

om sådana försök kan — dock utan närmare precisering av tidpunkten — i

regel lämnas omkring ett halvt dygn i förväg; försöken kan hindras av otjänlig

väderlek. Den tredje typen försök åter avser undersökning av sällsynta

och svårförutsägbara fenomen i den övre atmosfären, exempelvis vid soleruptioner.

Raketuppsändningarna sker i dessa fall så snart som möjligt

sedan fenomenet i fråga konstaterats och senast ett par timmar därefter.

Huvuddelen av experimenten beräknas tillhöra någon av de två förstnämnda

kategorierna och den tredje typen av undersökningar kommer därför

troligen att förekomma i ganska ringa omfattning. För de båda senare

typerna av undersökningar krävs emellertid hög beredskap vid raketfältet.

Man räknar emellertid med, att sådan beredskap av praktiska skäl ej skall

kunna hållas annat än under begränsade perioder.

Marken inom raketfältet utgöres till allt övervägande del av kronomark.

Dock finns inom fältet vissa områden som äges av samfällighet respektive

enskilda intressenter. Förslag till uppgörelse — under förbehåll av att raketfältet

kommer till stånd — har upprättats med dessa.

För den första åttaårsperioden har i förslaget till ESRO:s allmänna budget

i runt tal 53 milj. kr. avsatts för Kiruna-projektet. Av sagda summa utgör

omkring 17 milj. kr. utgifter för kapitalkostnader — aktuella anläggningar

är huvudkvarter, raketuppsändningsbas och radarstationer — och

de avses helt åtgå under de två första verksamhetsåren. Den sammanlagda

budgeten för de tre första verksamhetsåren — omfattande såväl löpande

kostnader som nyssnämnda 17 milj. kr. i kapitalkostnader — har angivits

till omkring 29 milj. kr.

Personalstyrkan beräknas till sammanlagt 90 personer, varav 30 forskare

och tekniker.

2 - Bihang litl Riksdagens protokoll ISO2. / samt. Nr 85

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i säkerliets
och

ersättningsfrågor

Kungl. Maj:t har den 10 november 1961 förordnat en utredningsman1 att

i samråd med lappfogden i Norrbottens norra fjälldistrikt, länsstyrelsen i

Norrbottens län, kammarkollegiet, berörda samer och Svenska samernas

riksförbund dels verkställa utredning rörande de konsekvenser för samerna,

som ett raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna kan medföra, dels ock

utarbeta förslag till de säkerhets- och ersättningsbestämmelser m. m. som

bör gälla, om ett dylikt raketfält skulle komma till stånd.

Utredningsmannen har den 29 december 1961 avgivit betänkande angående

»Säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna med anledning

av planerat raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna» (stencilerat).

Vid utarbetandet av detta förslag har han haft samråd och överläggningar

med representanter för berörda statliga och kommunala myndigheter. Vetenskapsakademien,

ortsbefolkningen, vissa experter m. fl.

Renskötseln inom raketfältet

Av betänkandet framgår att fyra lappbyar berörs av det planerade raketfältet

— Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma och Talma. Antalet samer och

renar inom de olika byarna var under 1960 enligt en i annat sammanhang

gjord utredning: Könkämä 197 respektive 9 167, Lainiovuoma 170 respektive

10 229, Saarivuoma 212 respektive 7 718 samt Talma 67 respektive 3 093

eller sammanlagt 646 respektive 30 207.

1958 tillhörde 699 samer ifrågavarande fyra lappbyar och härav drev 615

själva eller genom hushällsmedlemmar renskötsel. Antalet hushåll 1960 var

sammanlagt 140. Högst 160 personer, huvudsakligen vuxna, har beräknats

vara stadigvarande sysselsatta i själva renskötselarbetet och den årliga bruttoavkastningen

för de fyra lappbyarna har beräknats till omkring 1 milj. kr.

Samerna inom ifrågavarande byar har numera i betydande utsträckning

fasta bostäder, antingen i egna hus eller i förhyrda rum och lägenheter. Utvecklingen

går i den riktningen att allt flera skaffar sig fasta bostäder. Av

de elva viktigaste boplatserna ligger samtliga utom en utanför raketfältet.

Inom raketfältsområdet finns de större lapplägren Vuoskojaure, Raggisvare,

Järrämjåkk (benämnes även Järämä) och Pulsujärvi. Vuoskojaure

omfattar 6 stugor och 10-talet kåtor, Raggisvare 15-talet kåtor, Järrämjåkk

4 stugor och 11 kåtor och Pulsujärvi 13 kåtor. I Tjåkkamaras har helt nyligen

uppförts en torvkåta för en familj. Lägret bebos dessutom av ett par

tältande familjer under höstmånaderna. I Tavaskaite och Poullamåive finns

för närvarande tältläger. Dessa bebos under höstmånaderna av omkring 30

1 Vattenrättsdomaren i Nedre Norrbygdens vattendomstol Lennart Persson.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

19

respektive 15 samer. Fasta läger planeras på dessa båda sistnämnda platser.

I Vuoskojaure bor sommartid omkring 10 familjer, sammanlagt 30—40 personer,

tillhörande Saarivuoma och Talma lappbyar. Under hösten kan

antalet vara något högre. Vanligen stannar ett 10-tal samer i lägret året

runt. Under senare år har antalet ibland varit högre, emedan renarna kvarhållits

i fjälltrakten under vintern. Raggisvare, som är det mest utnyttjade

lägret, bebos tiden april—november. Under höstmånaderna vistas vanligen

omkring 50 samer (renskötare, kvinnor, barn och åldringar) i lägret. Järrämjåkk,

som tillhör Saarivuoma lappby, utnyttjas vanligen tiden augustidecember

och då av uppemot 30-talet samer. Vissa år bebos emellertid lägret

från maj till november. Pulsujärvi utnyttjas i regel tiden september—november

av omkring 30 samer. Stora variationer i fråga om utnyttjandet av

lägren förekommer. Under senare år synes emellertid vistelsen familjevis i

lägren ha avtagit. Hösten 1961 vistades i Vuoskojaure 10-talet familjer om

40—50 personer, i Raggisvare och Pulsujärvi ungefär samma antal, i Järrämjåkk

4—5 familjer, omfattande omkring 20 personer, i Tjåkkamaras

2—3 familjer om 10-talet personer, i Poullamåive motsvarande antal och i

Tavaskaite 5—7 familjer om 30-talet personer. Under hösten 1961 vistades

sålunda i de nu nämnda lägren omkring 220 samer.

Inom området finns vidare för närvarande 17 renvaktarstugor. Ytterligare

några planeras. Den mest använda stugan ligger invid sjön Vassijärvis

(Vassejaures) östra ände.

Raketfältsområdet upptas huvudsakligen av höstbetesland. Invid gränsen

mot Norge berörs emellertid vår- och sommarbetesland för de två nordligaste

lappbyarna och i den sydöstra delen av fältet lappbyarna Saarivuomas och

Talmas vinterbetesland. Frånsett Talma lappby är den alldeles övervägande

delen av berörda lappbyars vår- och sommarbetesland belägen på norskt

område. Talma lappby har sitt vår- och sommarbete norr om Torneträslc i

huvudsak utanför det aktuella området. Könkämä och Lainiovuoma lappbyars

egentliga vinterland ligger helt utanför raketfältet.

Under sommaren vistas flertalet samer i Norge, men det har skönjts en

viss tendens att utnyttja de norska betestillgångarna i mindre utsträckning.

Verksamhet av någon betydelse inom raketfältet synes under sommaren förekomma

endast inom Lainiovuoma lappbys vår- och sommarbetesland söder

om Råstojaure. Där försiggår i huvudsak under juli månad hopsamling

av renar för kalvmärkning medan själva märkningen sker på norskt område.

Samerna i Vuoskojaure har sitt huvudkvarter i detta läger men vistas

långa tider vid västra delen av Altevatn i Norge i närheten av renhjordarna.

Från och med mitten av september månad drar sig renarna österut och

sprides över en stor del av lågfjällsområdet på svenska sidan. Enligt byordningarna

får inflyttning i höstlanden ej ske före den 15 september. Verksamheten

koncentreras från september fram till mitten av december till ra
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ketfältsområdet. Under denna tid sker hopsamling av de utspridda renhjordarna

och därefter skiljningar. Dessa försiggår i regel i fasta rengärden och

de största gärdena ligger i närheten av de fasta lägren. Skiljningar sker under

höstens lopp vid flera tillfällen. De beräknas ta en sammanlagd tid av

omkring en månad. Långa tider under hösten är renskötarna vitt spridda,

men vid skiljningarna uppkommer koncentrationer av samer och renar

inom begränsade områden. Antalet samer inom raketfältet under höstmånaderna

är vanligen omkring 150 och överstiger i regel icke 200. Det högsta

antal samer som någonsin förekommer samtidigt inom området har angivits

vara 300.

Normalt är renhjordarna utanför huvuddelen av raketfältet omkring den

15 december. Vissa år är emellertid betesförhållandena nedåt land sådana

att vinterbete måste sökas i fjälltrakterna. I regel vistas dock samerna fram

till mitten av mars endast tillfälligt, exempelvis för hopsamling av strövrenar,

inom raketfältsområdet. I slutet av mars eller början av april drar sig

renarna västerut mot fjällen och sommarbeteslanden i Norge. De åtföljes

därvid av något eller några tiotal renskötare. Stundom förekommer att renarna

släppes och själva får vandra upp mot vårlanden. Flyttningen sker

utan onödigt dröjsmål.

Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att en koncentration av samer

och renar förekommer inom raketfältet i huvudsak under tiden 15 september—15

december. Fram till mitten av mars är området därefter i det närmaste

avfolkat. Under våren är området genomgångsland vid flyttningarna

mellan vinter- och sommarbetena. Bara ett begränsat antal renskötare följer

därvid med. Sommartid förekommer verksamhet inom raketfältet i huvudsak.

endast inom området söder om sjön Råstojaure. Lapplägren inom området

är befolkade i huvudsak under hösten men även i viss utsträckning

under sommaren och beträffande Vuoskojaure året runt.

I betänkandet har beträffande konsekvenserna för samerna framhållits,

att även om risken för människor och djur att träffas av nedfallande raketdelar

är ytterst liten så måste likväl effektiva anordningar vidtagas, så att

den som önskar skydda sig då raketuppsändningar företas, skall kunna göra

detta.

Uppsökandet av och vistelsen i skydd kan medföra visst intrång i renskötselarbetet

och innebära även personliga olägenheter för samerna. Även olägenheter

av annan art kan uppkomma. Ersättning bör enligt utredningsmannen

utgå härför.

Om tillförlitliga säkerhetsanordningar kommer till stånd, kan raketuppsändningarna

enligt betänkandet ej antagas medföra allvarligare konsekvenser

för samerna, än att uppsändningar bör kunna fortgå under hela året,

bortsett från någon månad under den intensivaste renskötselperioden på

hösten. Det förutsättes därför att personalen vid raketfältsorganisationen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

kommer att bedriva verksamheten i samråd med samerna och i görligaste

mån beaktar deras önskemål, så att intrånget begränsas till minsta möjliga.

Säkerhets- och ersättningsfrågor

I betänkandet konstateras, att eftersom raketuppsändningsplatsen förutsättes

bli effektivt inhägnad uppkommer icke några säkerhetsproblem för

denna såvitt avser andra än personalen på platsen.

Inom riskzon 1 bör ingen uppehålla sig utan säkert skydd medan försök

äger rum. Det anses dock vara tämligen likgiltigt ur säkerhetssynpunkt, om

området utrymmes eller fullträffsäkra skyddsrum anordnas. Fördelen med

ett skyddsrum, ungefär i centrum av området, har angetts vara, att det avstånd

som man måste tillryggalägga för att kunna sätta sig i säkerhet genomsnittligt

sett blir kortare. Samerna besöker emellertid området endast

vid enstaka tillfällen och det synes tveksamt i vad man ett skyddsrum fyller

någon nämnvärd funktion för deras sporadiska besök. Frågan berör emellertid

ej enbart samerna utan även — och i högre grad — de skogsarbetare,

som tidvis är sysselsatta inom området. Det är sannolikt, att ett eller flera

skyddsrum inom riskzon 1 är en ändamålsenlig lösning av deras säkerhetsproblem,

och det är en lösning som skulle komma även samerna till godo.

Utredningsmannen har framhållit, att hur skyddsfrågan än löses, så är

det nödvändigt med ett tillförlitligt varningssystem. Han har därför sammanfattningsvis

föreslagit följande fyra åtgärder: kungörelse i ortspressen

om de perioder då raketuppsändningar kan komma att äga rum, utmärkande

av gränserna för riskzonen i terrängen; optiska och akustiska varningssignaler

före varje raketuppsändning och efter denna signalen »faran över»;

kontroll om renar skadats efter varje raketuppsändning, exempelvis från

helikopter.

Beträffande riskzon 2 har när det gäller skyddsfrågan utgångspunkten

varit, att trots att risken att komma till skada är obetydlig, så bör den som

önskar söka skydd mot nedfallande raketdelar i görligaste mån beredas tillfälle

därtill.

Enär utrymning av området vid varje raketuppsändning av praktiska skäl

ansetts ogenomförbar — det har för övrigt framhållits, att en utrymning

med helikopter statistiskt sett utsätter vederbörande för större risk än det

innebär att under det försöket pågår vistas inom området — har som skyddsåtgärder

föreslagits: skyddsrum rymmande 30 personer uppföres i lapplägren

Vouskojaure, Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi, eventuellt även i

Tavaskaite och Poullamåive, om dessa läger blir fasta, samt enklare skyddsanordningar

vid de mindre lägren och renvaktarstugorna; telefonförbindelse

anordnas med Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi1 — om det visar sig

att radiotelefonförbindelse inom ungefär samma kostnadsram kan utföras,

1 I Vouskojaure finns redan telefon.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

bör i stället samtliga läger, som ej år av enbart tillfällig art, utrustas med

radiotelefon; radiosändare anordnas inom raketfältet eller på annan lämplig

plats eller i helikoptrar eller flygplan, varjämte renskötare förses med lätta,

bärbara radiomottagare, vilka installeras även i de mindre lägren, om radiotelefonförbindelse

ej kommer till stånd; meddelande om tidpunkt för raketuppsandmngar

i avsikt att hålla samerna underrättade om ESROrs verksamhet

vid raketfältet lämnas per telefon och radio så snart så kan ske, och

senast en timme före uppsändandet, liksom meddelande om »faran över»;

dessutom torde anslag med upplysning om verksamheten vid raketfältet

uppsättas på stigar som leder in mot detta.

For att kompensera intrång och personliga olägenheter som vållas samerna

av ESRO:s verksamhet vid raketfältet, föreslås i betänkandet som huvudalternativ

att ett belopp om 2 000 000 kr. ställes till Kungl. Maj:ts förfogande

och att av beloppet 1 750 000 kr. användes som bidrag till byggande och

underhåll av en väg till området vid sjön Pulsujärvi och 250 000 kr. för

vissa andra renskötselfrämjande åtgärder inom lappbyarna Könkämä och

Talma. Ersättning för förlust av renbetesmark inom raketuppsändningsplatsen

— 10 000 kronor om upplåtelsetiden i första omgången ej överstiger

10 år eljest 20 000 kr. — föreslås utgå till statens lappfond och för skador

på renar ett schablonbelopp om 5 000 kr. per år att fördelas lika mellan de

fyra lappbyarna.

Beträffande den ekonomiska nyttan av vägen har enligt utredningsmannen

framkommit, att denna skulle vara betydande för samerna; nyttan av

vägen synes nämligen överstiga kostnaden för dess byggande och framtida

underhåll framför allt genom att den skulle möjliggöra tidigare slakt varigenom

samerna snart skulle kunna nå en årlig vinst av storleksordningen

100 000 kr. Senare torde en större vinst kunna påräknas — sannolikt inemot

200 000 kr. per år.

3. Yttranden

över betänkandet om säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna

har utlåtanden avgivits av försvarsstaben, kammarkollegium, länsstyrelsen

i Norrbottens län, landsfogden i Norrbottens län, lappfogden i Norrbottens

norra distrikt samt Svenska samernas riksförbund. Härutöver har yttranden

och kommentarer beträffande Kiruna-projektet såsom sådant eller

beträffande vissa aspekter av det dessutom avgivits av försvarets forskningsanstalt,

arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,

skogsvård sstyrelsen i Norrbottens län, kommerskollegium, Sveriges geolo
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

giska undersökning, Vetenskapsakademien, Svenska naturskyddsföreningen,

Svenska turistföreningen och Svenska fjällklubben.

Remissinstansernas inställning till de i betänkandet framlagda forslagen

om säkerhets- och ersättningsbestämmelser är genomgående positiv. Detsamma

gäller — på två undantag när, nämligen Svenska naturskyddsföreningen

och Svenska fjällklubben — beträffande förslaget att i Kirunatrakten

ha ett raketfält för icke militärt ändamål.

Försvarsstaben bedömer förslagen om säkerhets- och ersättningsbestämmelser

rent allmänt såsom ändamålsenliga och dessa tillstyrkas

likaså av kammarkollegium. Länsstyrelsen i Norrbottens

län anser, att de föreslagna säkerhetsanordningarna är tillfyllest

för att tillgodose samernas säkerhet samt finner de gjorda uppskattningarna

rörande gottgörelse för intrång i samernas näring och personliga olagenheter

utgöra ett någorlunda fast underlag för bestämmandet av skälig ersättning.

Länsstyrelsen anser sig emellertid i avsaknad av närmare utredning om

intressen för andra grupper än samerna icke kunna och häri instämmer

landsfogden i Norrbottens län —mera ingående och definitivt

yttra sig om skyddsbehovet i hela dess vidd. Lappfogden i Norrbottens

norra distrikt anser, att med hänsyn till samerna och rennäringen

föreligger det icke hinder att förverkliga de anmälda önskemålen

om upplåtelse av området för rymdforskningens behov. Han finner vidare de

föreslagna anordningarna till skydd för renskötarbefolkningen vara tillfyllest.

Svenska samernas riksförbund yttrar, att alla rimliga

krav på säkerhetsåtgärder torde vara uppfyllda och det föreslagna beloppet

på 2 000 000 kr. som ersättning för intrång och personliga olägenheter fördelat

med 1 750 000 kr. för väg till Poultjajaure och 250 000 kr. för renskotselfrämjande

åtgärder inom Könkäma och Talma lappbyar — anses rimligt,

under förutsättning att raketuppsändningarna icke betydligt överstiger 50

per år.

Beträffande vad som yttrats om vissa andra aspekter på projektet må

framhållas att försvarsstaben, försvarets forskningsanstalt,

kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen

och Vetenskapsakademien finner lokaliseringen

av fältet och planerad bostadsort lämplig för den avsedda forskningsverksamheten.

Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att längre

fram kan anläggningar i närheten av raketfältet komma till utförande,

varför det ur kraftförsörjningssynpunkt är angeläget, att det angivna området

ej utökas utöver de angivna gränserna. Vad gäller skogs- och gruvdrift

synes det kammarkollegiet som om de negativa verkningarna huvudsakligen

kommer att bestå i minskade möjligheter att disponera över

området för skilda ändamål och att det härvid mera är fråga om beskärande

av förväntade eller tänkbara utvecklingsmöjligheter än om intrång i redan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962

pågående verksamhet. Domänstyrelsen anser att områdets storlek

kring uppsandningsplatsen blir så begränsad, att några mer väsentliga olägenheter

för skogsbruket icke torde uppkomma. Olägenheterna för skogsbruket

i riskzon 2 anses icke heller komma att bli av avsevärd storleksordning,

eftersom området ligger utanför domänverkets skogsodlingsgräns och

under åtminstone de närmaste decennierna någon skogsavverkning från detsamma

knappast kan påräknas.

Vad slutligen gäller turismens intressen har Svenska naturskyddsföreningen

och Svenska fjällklubben hänvisat

till att det föreslagna området utgör ett naturligt jakt- och rekreationsområde

för de personer, som är bosatta i dess närhet, och på denna grund avstyrkt

projektet. Naturskyddsföreningen har därvid bland annat framhållit,

att området ur turistsynpunkt ännu är relativt litet besökt. Antalet turister

som utnyttjar den rösade vandringsleden från Lainoviken till Råstojaure

och Kummavuopio fjällstuga är icke betydande men torde vara i växande_

under de senaste åren har det varit årligen omkring 150 övernattningar i

Pältsastugorna. Inom praktiskt taget hela det aktuella området finns goda

fiskevatten och Statens Järnvägar och Svenska turisttrafikförbundet försöker

genom flygresor till Råstojaure intensifiera turisttrafiken av utländska

sportfiskare. Naturskyddsföreningen finner sammanfattningsvis, såsom skäl

för sitt avstyrkande, att området är så värdefullt ur botaniska, geologiska,

zoologiska och naturgeografiska synpunkter samt ur rekreationssynpunkt,

att raketuppsändningar icke kan få innebära att området avlyses. I anslutning

härtill förtjänar framhållas, att Svenska turistföreningen

beträffande turistsynpunkten yttrat, att om man kan finna en tillfredsställande

lösning rörande områdets nyttjande för rekreation och friluftsliv, så

att man utan alltför besvärande restriktioner kan röra sig inom detta, torde

man med hänsyn till turisttrafiken icke kunna resa så väsentliga invändningar

mot projektet, att det bör avstyrkas. Vetenskapsakademien

har beträffande naturskyddssynpunkten uttalat, att de redovisade planerna

ej innebär risk att naturvärden inom Sveriges nordligaste del kommer till

skada.

III. Svensk rymdforskning

Svenska kommittén för rymdforskning har i skrivelse

den 28 augusti 1961 hemställt om ett anslag av 2 500 000 kr. för finansiering

av svensk rymdforskning budgetåret 1962/63.

Kommittén bildades 1959 på initiativ av naturvetenskapliga forskningsrådet

i samråd med atomforskningsrådet, tekniska forskningsrådet, och försvarets

forskningsanstalt. I kommittén är därjämte representerade telesty
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

25

relsen, svenska nationalkommittén för respektive astronomi, geodesi och

geofysik, fysik, mekanik samt vetenskaplig radio, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, flygtekniska försöksanstalten samt Svenska interplanetariska

sällskapet.

Verksamheten under budgetåren 1960/61 och 1961/62 har finansierats genom

bidrag från nämnda forskningsråd och försvarets forskningsanstalt

med sammanlagt 250 000 respektive 298 000 kr.

Som motivering för sitt äskande har kommittén framhållit, att för ett land

som Sverige — vilket, ehuru litet, dock äger en betydande vetenskaplig och

teknisk kapacitet — är det av utomordentlig vikt att följa med i utvecklingen

genom en egen insats av tillräcklig omfattning. Kommittén har pekat på

vissa områden, där betydelsefulla resultat kan väntas. Den praktiska meteorologien

får genom bättre metoder för kartläggning av avgörande faktorer

för väderleken nya möjligheter och härigenom möjliggöres bättre väderprognoser.

Fysikaliska fenomen, speciellt över de områden av jorden, som

befinner sig inom norrskenszonerna, kan direkt studeras. Telekommunikationer

via satelliter av såväl aktiv som passiv typ får den allra största betydelse.

Utvecklingen inom olika grenar av teknik och industri befrämjas indirekt.

Tekniska komponenter under svåra miljöbetingelser kan förbättras.

Själva rakettekniken och därmed sammanhängande regleringsteknik samt

användningen av s. k. miniatyrisering, särskilt vad gäller elektroniska komponenter,

utvecklas.

Kommittén har bedömt följande sex forskningsprojekt vara vetenskapligt

värdefulla och väl motiverade att utföra.

Meteorologiska undersökningar av atmosfärens cirkulation och temperatur

på höjder över 30 km.

Elektrontäthetsmätningar och studium av konstgjord norrskensemission.

Förutom det vetenskapliga värdet — elektrontätheten är bestämmande för

jonosfärens reflektionsförmåga — skulle experimenten vara av betydelse

för förståelsen av de besvärliga radiomottagningsförhållanden, som existerar

på mellan- och kortvågsbandet i norra Sverige.

Protonflödesmätningar, vilka är av stort vetenskapligt värde inom såväl

geokosmofysik som jonosfärfysik samt erbjuder stort praktiskt intresse på

grund av intensiteten och de långvariga verkningarna på radiokommunikationerna

i polartrakterna.

Satellitbaneobservationer hl. a. för att ur egna observationer kunna ange

kommande sateltitpassager över landet men också för att kunna bestämma

gravitationsfältets avvikelse från det ideala centralkraftfältet.

Satellitsignalobservationer för alt möjliggöra inrättandet av en datacentral

som systematiskt registrerar och bearbetar alla hörbara signaler från

de satelliter som kretsar kring jorden.

Geodetiska försök vilka skulle möjliggöra orters lägesbestämning med

större noggrannhet än nu.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

IV. Departementschefen

Raketer och satelliter får ur vetenskaplig synvinkel betraktas som tekniska

hjälpmedel att föra mätapparatur ut i rymden för att där studera naturfenomen,

som man tidigare endast har kunnat komma åt genom direkta

mätningar från jordytan. Rymdforskningen bör därför betraktas icke som

ett i egentlig mening nytt forskningsområde utan fastmer som en ny teknik.

Åtskilliga exempel kan nämnas på hur rymdforskningen inverkar på olika

delar av vetenskaplig och teknisk utveckling. Man kan räkna med att den

kommer att spela den största roll för vetenskapens framåtskridande inom

ett flertal skilda grenar, såsom meteorologi, geofysik, astronomi, medicin,

fysik och biologi. Rymdforskningen främjar också mer eller mindre indirekt

utvecklingen inom olika områden av teknik och industri. Den i det föregående

lämnade redogörelsen för det vetenskapliga programmet för den tilllämnade

organisationen för europeisk rymdforskning — ESRO — belyser

detta på ett klargörande sätt. Jag vill här endast peka på ett par exempel,

hämtade ur de motiveringar, som från vetenskapligt håll framförts till stöd

för önskemålen om ökade insatser inom rymdforskningen.

Rakettekniken ger meteorologerna möjlighet att uppnå resultat som kan

väntas överträffa dem, som de nu erhåller från vanliga meteorologiska stationer

på jordytan, och väsentligt bättre långtidsprognoser framstår som en

närliggande möjlighet.

Som exempel på geofysiska fenomen, vilka kommer att kunna studeras,

kan i första hand nämnas strålningsbältena runt jorden samt norrsken och

de därmed förbundna magnetiska stormarna, vilket förväntas få stor praktisk

betydelse bl. a. för radiokommunikationerna.

För astronomien kommer rymdforskningen att innebära en ny era. De

kunskaper, som vi hittills har om fjärran fixstjärnor och nebulosor, grundar

sig på analys av stjärnornas vanliga ljus och av radiovågor inom korftågsområdet.

Det synliga ljuset och de observerade radiovågorna utgör emelfertid

endast en liten del av de många strålningsarter, som astronomerna önskar

utnyttja; övrig strålning absorberas av atmosfären. Med de möjligheter

rymdforskningens teknik erbjuder kan man däremot utnyttja all strålning

och har på så sätt helt andra möjligheter till astronomiska observationer.

För medicinen kan en ökad kännedom om den högre atmosfärens natur

lämna värdefullt material för bl. a. klimatfysiologien och de ännu trevande

studierna beträffande klimat- och strålningsfaktorernas betydelse för hälsan.

Rymdforskning ger även möjlighet att studera månen och planeterna på

närmare håll, vilket öppnar intressanta nya perspektiv för bl. a. fysiken

och biologien. Studiet av elementära livsformer på andra planeter samt be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

tingelserna för deras existens kan nämligen göra det möjligt att närmare

belysa problemet om livets uppkomst.

Som exempel på betydelsen för den tekniska och industriella utvecklingen

kan nämnas den med rakettekniken sammanhängande regleringstekniken.

Denna kräver inte blott stor noggrannhet utan även en långt driven miniatyrisering,

som kan väntas komma till mycket stor användning även inom

andra tillämpningsområden, exempelvis vid vidareutvecklingen av elektroniska

datamaskiner.

Motiven för ett europeiskt samarbete inom rymdforskningen är tämligen

uppenbara. Ser man det från vetenskaplig synpunkt, kan man konstatera,

att det i Europa finns ett stort antal forskare och forskargrupper, som är

angelägna att göra undersökningar av den övre atmosfären och den yttre

rymden och som är vetenskapligt väl förberedda för sådana uppgifter.

Rymdforskningen är emellertid utomordentligt kostnadskrävande och inga

europeiska länder, bortsett från de största, torde var för sig kunna ställa

tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser till förfogande för ett forskningsprogram,

som närmelsevis tillgodoser de samlade önskemålen från vetenskapligt

håll. Det är därför lättförståeligt att i ämnet intresserade vetenskapsmän

tagit initiativ till ett organiserat internationellt samarbete. Som

ett resultat härav inbjöds bl. a. Sverige att underteckna en överenskommelse,

varigenom det uppdrogs åt en förberedande kommission att utarbeta

förslag till en europeisk organisation för fredligt samarbete inom rymdforskningen.

I dessa överväganden har alltifrån början från svensk sida medverkat

den svenska kommittén för rymdforskning. Som framgått av den

förut lämnade redogörelsen har denna kommitté bildats på initiativ av naturvetenskapliga

forskningsrådet i samarbete med bl. a. atomforskningsrådet

och tekniska forskningsrådet. Kommittén har också, som nämnts, varit

representerad i den svenska förhandlingsdelegationen under det mellanstatliga

förberedelsearbetet.

Mot bakgrunden av Sveriges allmänt positiva inställning till internationellt

forskningssamarbete — vilket naturligen lett till svenskt deltagande i

ett antal internationella forskningsprojekt, såsom exempelvis CERN — var

det följdriktigt för Sverige att taga aktiv del i de förhandlingar, som lett

fram till att förslag till konvention angående ESRO nu föreligger.

Såsom utförligt redovisats i det föregående skall ESRO ha till syfte att

uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan

medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi. De vetenskapliga

resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Organisationen

skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upprätta

vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsändande

av höghöjdsraketer i norrskenszonen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nv 85 år 1962

Bland konventionsförslagets operativa bestämmelser tilldrar sig — inte

minst med hänsyn till de finansiella konsekvenserna av en anslutning — de

institutionella reglerna särskilt intresse. Under förhandlingarna har från

svensk sida framhållits, att omröstningsreglerna beträffande de treåriga budgettaken

borde utformas på sådant sätt, att medlemsstat icke — i vart fall

för den första bindande åttaårsperioden under vilken utträde ur organisationen

ej får äga rum — kunde åsamkas utgifter utöver dem, som den haft

skälig anledning att räkna med. På grund därav och då även andra skäl talade

härför, hävdades från svensk sida att beslut om treåriga budgettak

borde fattas med enhällighet. Detta blev också det slutliga förhandlingsresultatet.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen skall omröstningsreglerna

under det åttonde verksamhetsåret granskas och kunna ändras med

hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet. Jag

finner att detta väl svarar mot vad som kan anses skäligt och praktiskt,

varvid bör beaktas att en ändring av bestämmelserna i detta hänseende också

kräver enhälligt beslut. En annan institutionell regel som förtjänar påpekas,

är bestämmelsen om samarbete mellan å ena sidan ESRO och å den

andra icke medlemsstater samt andra internationella organisationer och

institutioner. Medan vissa länder ansåg, att beslut härom borde fattas med

två tredjedels majoritet önskade andra länder, däribland Sverige, att av

allmänna skäl beslutet borde tagas med enhällighet. Den sistnämnda ståndpunkten

var den varom man slutligen kunde enas.

Förhandlingsresultatet i nu särskilt nämnda och jämväl i övriga hänseenden

motsvarar i allt väsentligt vad man från svensk sida velat åstadkomma.

De nu föreliggande förslagen till konvention samt finans- och budgetprotokoll

är enligt min mening godtagbara. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till konventionen

med tillhörande protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med det

förslag därtill, som nu föreligger. Skulle i samband med undertecknandet

eller framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till de ifrågavarande

texterna erfordras, förutsätter jag att riksdagens samtycke därtill

icke skall behöva inhämtas. Detsamma torde böra gälla de blivande bestämmelserna

rörande organisationens juridiska status, privilegier och immunitet,

under förutsättning att dessa i huvudsak överensstämmer med vad som

vanligen gäller beträffande internationella organisationer. Jag vill emellertid

påpeka, att riksdagens årliga medverkan givetvis fordras beträffande de

anslag, som medlemsskap i organisationen förutsätter, och att det framdeles

kan bli anledning att därvid anmäla jämväl andra med ett medlemsskap

sammanhängande frågor än de rent anslagsmässiga.

Sveriges andel i kostnaderna för ESRO:s inledande åttaårsperiod här beräknats

till omkring 77,5 miljoner kr., varav för den första treårsperioden

omkring 19,6 miljoner kr., fördelat med respektive 4,3 miljoner kr., 6,5 mil
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

joner kr. och 8,8 miljoner kr. på de tre kalenderåren. Därjämte har Sverige

att erlägga 280 088 kr. för den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess

att konventionen träder i kraft, troligtvis december 1962. Detta belopp får

dock dragas av från det första årsbidraget. För Sveriges del innebär detta,

att den på budgetåret 1962/63 belöpande delen av det svenska bidraget för

kalenderåret 1963, med frånräknande av vårt bidrag för interimsperioden,

uppgår till i runt tal 1 870 000 kr. Det är sålunda betydande anslagsbelopp,

som följer med den av mig förordade anslutningen till det europeiska rymdlorskningssamarbetet.

Att jag likväl ansett mig böra tillstyrka detta med

därmed förenade statsfinansiella konsekvenser, får ses mot bakgrunden av

bl. a. att icke blott svensk forskning kommer att tillföras betydelsefulla erfarenheter

och forskningsresultat utan även svensk industri, vilken bygger

på kvalitet och tekniskt nyskapande, kommer att i sitt utvecklingsarbete få

tillgång till praktiska kunskaper inom ett flertal tekniskt viktiga områden.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör på riksstaten för budgetåret 1962/63

under rubriken Europeiskt samarbete inom rymdforskningen upptagas ett

förslagsanslag av 1 900 000 kr., vilket belopp innefattar jämväl kostnader

för svenska representanters deltagande i sammanträden med ESRO och dess

kommittéer. Under samma rubrik bör på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår upptas ett förslagsanslag av 280 000 kr., avseende bidraget

för den förutnämnda interimsperioden.

Beträffande de institutioner, som ESRO avser att sätta upp, har den förberedande

kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp förordat, att det tilltänkta

raketfältet i norrskenszonen förlägges till trakten av Kiruna. 1 det

föregående har lämnats en utförlig redogörelse för detta projekt. Den förberedande

kommissionen har emellertid inte tagit ställning till frågan om de

olika ESRO-institutionernas förläggning. Principbeslut i detta avseende torde

komma att fattas vid den mellanstatliga konferens, som avses skola hållas

instundande maj för godkännande och undertecknande av konventionen.

Med anledning härav har jag låtit undersöka möjligheterna att tillmötesgå

önskemålet om att förlägga raketfältet vid Kiruna. På den korta tid som stått

till buds härför — arbetet härmed kunde påbörjas först i slutet av oktober

1961 — har det av förklarliga skäl icke varit möjligt att penetrera projektets

samtliga detaljer. Alla de viktigare synpunkterna har emellertid behandlats

och, som framgått av den tidigare redogörelsen, har särskild sakkunnigutredning

verkställts rörande de konsekvenser för samerna, som ett

raketfält vid Kiruna för icke militärt ändamål kan medföra, samt förslag utarbetats

beträffande vissa säkerhets- och ersättningsbestämmelser. Såvitt

gäller hänsynstagandet till samerna och deras intressen har därvid framkommit

ej endast att man från samernas sida ställer sig positiv till projektet,

utan även att den av utredningsmannen föreslagna kompensationen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

skulle kunna medföra vissa ekonomiska fördelar för dem. Även den alldeles

övervägande delen av övriga myndigheter och organisationer, som

hörts i ärendet eller som själva inkommit med synpunkter på projektet,

har ställt sig positiva till detsamma. Under sådana förhållanden anser

jag mig böra förorda att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att därest det beslutas att ESRO:s raketfält inom norrskenszonen

bör förläggas till Kirunaområdet samt under förutsättning att från

svensk synpunkt tillfredsställande villkor i de många med en sådan förläggning

förknippade frågorna kan uppnås — sluta erforderliga avtal om markupplåtelse

m. m. beträffande Kiruna-projektet samt vidtaga i anslutning

härtill i övrigt erforderliga åtgärder. Avtal avses nämligen, såvitt jag erfarit,

skola ingås mellan ESRO och de medlemsstater, på vilkas territorier

ESRO-institutioner förlägges. Avsikten är — för att möjliggöra för organisationen

att igångsätta forskningssamarbetet så fort som möjligt — att dessa

avtal skall slutas snarast efter det principbeslut om institutionernas förläggning

fattats. Det är angeläget, att vid förhandlingar om Kirunaprojektet

med ESRO de synpunkter och önskemål, som under ärendets behandling

framförts av svenska myndigheter, organisationer och andra intressenter,

tillvaratages i största möjliga utsträckning. Vägledande vid dylika förhandlingar

måste vara att suveränitetsinskränkningar ej får äga rum samt att

sådana begränsningar i den enskildes personliga frihet, som strider mot eller

är främmande för svensk lagstiftning eller rättstillämpning, ej får ske.

Vidare måste två synpunkter beaktas, nämligen dels att möjligheterna att

disponera fältet utformas så, att den svenska regeringen förbehåller sig rätt

att, i den omfattning nationella intressen så påfordrar, ha en tillfredsställande

insyn i verksamheten och kunna begränsa ESRO:s disposition, dels

ock att överenskomna avtalsbestämmelser bör kunna omprövas om väsentligt

ändrade förhållanden inträffar, i synnerhet beträffande verksamhetens

omfattning. Jag vill här tillägga, att i samband med förhandlingar av nu avsett

slag givetvis kan uppkomma särskilda frågor, som för sin lösning bedömes

kräva riksdagens medverkan; för dylika fall bör således det av mig

förordade bemyndigandet för Kungl. Maj:t inte utnyttjas.

Det bör i detta sammanhang till sist påpekas, att för Kiruna-projektet har

av den gemensamma budgeten för ESRO under den första åttaårsperioden

beräknats åtgå cirka 53 miljoner kr. För den första treårsperioden har beräknats

omkring 29 miljoner kr., varav 17 miljoner kr. för kapitalkostnader;

Sveriges bidrag till ESRO:s totalbudget har för samma treårsperiod beräknats

till omkring 19,6 miljoner kr. Jag vill vidare framhålla att samtliga

kostnader för föreslagna säkerhetsanordningar och ersättningar i samband

med ett raketfält i Kirunaområdet inräknats i nyssnämnda belopp av 29 miljoner

kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Vad så beträffar spörsmålet om bidrag till svensk rymdforskning vill jag

till en början framhålla, att möjligheterna att utnyttja erfarenheter och resultat

av sartiarbetet inom ESRO blir större, om man gör en nationell insats

inom rymdforskningen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen

för ESRO:s vetenskapliga program bygger det också på bl. a. att en sådan

nationell aktivitet kommer till stånd. I och med ett deltagande i det europeiska

rymdforskningssamarbetet bör således resurser ställas till förfogande

även för svensk rymdforskning. Vid bestämmandet av storleken av ett anslag

för detta ändamål bör enligt min mening hänsyn tas till de förhållandevis

mycket betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknas

komma att göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen.

Såvitt nu gäller anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vidare beaktas att

fastare riktlinjer för utformningen av den svenska rymdforskningens organisation

och dess samordning med ESRO:s avsedda verksamhet ännu inte

kan anges — en fråga till vilken jag för övrigt strax skall återkomma. Med

hänsyn till vad jag nu anfört anser jag en viss försiktighet påkallad vid anslagsawägningen.

Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 1 miljon kr. Detta belopp bör upptagas som reservationsanslag med

rubriken Rymdforskning.

Sedan svenska kommittén för rymdforskning bildades 1959 har aktiviteten

inom rymdforskningen ökat och nya uppgifter — icke minst vid svenskt

deltagande i ESRO — väntar. Under sådana förhållanden synes det i anslutning

till vad jag nyss antytt nödvändigt att genom särskilda sakkunniga

närmare utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation

och därmed sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid

särskilt bör uppmärksammas vill jag peka på följande. Kommittén bör

utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska rymdforskningen

— exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forskningsråd

eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda synpunkter

kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas

frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen

med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på

rymdforskningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén

bör vidare presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens

mera långsiktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar

av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör

utformas med hänsynstagande även till de självklara intressen, som den

svenska industrien har i förevarande hänseende.

Det synes mig lämpligt alt den statliga kommitté, som vid bifall till vad

här förordats sålunda bör tillkallas, förutom sitt utredningsuppdrag också

interimistiskt får till uppgift att disponera och fördela förutnämnda anslag

till svensk rymdforskning. Provisorisk instruktion för kommittén i detta

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

avseende bör fastställas av Kungl. Maj :t. Kommitténs utredningsuppdrag

bör fullgöras inom sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1963 års

riksdag. Kostnaderna för kommitténs verksamhet bör bestridas ur nyss

nämnda anslag.

Jag vill i anslutning härtill avslutningsvis understryka att den omständigheten,

att enligt mitt förslag ett särskilt forskningsanslag bör anvisas för

nästa budgetår och att detta bör disponeras av den särskilda kommittén,

inte innebär något ställningstagande till frågan om den framtida organisationsformen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och förordats hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående

upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning

jämte därtill fogade protokoll i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande förslag;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat träffa erfordferliga

avtal och vidtaga övriga åtgärder beträffande ett raketfält

i Kirunaområdet;

c) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.;

d) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för

budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kr.;

e) till Rymdforskning för budgetåret 1962/63 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

33

Bilaga

Convention for the establishment of a

European Space Research Organisation

The States parties to this Convention,

desiring to establish European collaboration,

exclusively for peaceful

purposes, in the field of space research,

considering the proposals submitted

by the Preparatory Commission

established by the Agreement opened

for signature åt Meyrin (Switzerland)

on the first of December, 1960,

have agreed as follows:

Article I

Organisation

1. A European Space Research Organisation,

hereinafter referred to as

»the Organisation», is hereby established.

2. The Members of the Organisation,

hereinafter referred to as »Member

States», shall be those States

which sign and ratify the Convention

in accordance with Article XX and

such other States as may accede to it

in accordance with Article XXII.

3. The Headquarters of the Organisation

shall be åt...

Article II

Purpose

The purpose of the Organisation

shall be to provide for, and to promote,

collaboration among European States

in space research and technology, exclusively

for peaceful purposes.

(Öv ersättning)

Konvention angående upprättande av

Organisationen för europeisk rymdforskning
De

till konventionen anslutna staterna,

vilka ha för avsikt att för uteslutande

fredligt ändamål upprätta europeiskt

samarbete inom rymdforskning,

och

vilka beakta de förslag, som avgivits

av den förberedande kommissionen,

tillsatt enligt den i Meyrin

(Schweiz) den 1 december 1960 undertecknade

överenskommelsen,

hava enats om följande:

... ; Artikel I

Organisation . r •><

1. En organisation för europeisk

rymdforskning, härefter kallad »organisationen»,

upprättas härmed.

2. Medlemmar i organisationen,

härefter kallade »medlemsstater», skola

vara de stater som jämlikt artikel

XX underteckna och ratificera

denna konvention samt de andra stater

som jämlikt artikel XXII ansluta

sig till den.

3. Organisationens säte förlägges till

Artikel II

Syfte

1. Organisationen skall ha till syfte

att för uteslutande fredligt ändamål

möjliggöra och främja samarbete mellan

europeiska stater inom rymdforskning

och rymdteknologi.

3

Uihang till Riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 85

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Article III

Information and Data

1. The scientific results of experiments

carried out with the assistance

of the Organisation shall be published

or otherwise made generally available.

After prior use by the scientists responsible

for the experiments, the reduced

data resulting from such experiments

shall be the property of the

Organisation.

2. Subject to patent rights, the technical

results of the Organisation^

activities shall normally be published

or otherwise made generally available.

3. Member States shall facilitate the

exchange of scientific and technical

information, provided that a Member

State shall not be required to coramunicate

any information obtained

outside the Organisation if it considers

that such communication would be

contrary to the interests of its security,

or to its own agreement with a

third party, or that it would violate

the conditions under which this information

had been obtained.

Article IV

Exchange of Persons

Member States shall facilitate the

exchange of persons concerned with

space research and technology, provided

that this shall not affect the

application to any person of their laws

and regulations relating to entry into,

residence in, or departure from, their

territories.

Article V

Programme and Activities

In order to fulfil its purpose the

Organisation shall carry out a programme

of scientific research and

related technological activities. It may

in particular:

Artikel III

Informationer och data

1. De vetenskapliga resultaten av

experiment utförda med bistånd av

organisationen skola publiceras eller

på annat sätt göras allmänt tillgängliga.

Data, som erhållas vid experimenten

skola, sedan de utnyttjats av

de för experimenten ansvariga vetenskapsmännen,

i bearbetat skick vara

organisationens egendom.

2. De tekniska resultaten av organisationens

verksamhet skola i allmänhet

publiceras eller på annat sätt

göras allmänt tillgängliga i den mån

så kan ske utan intrång i någons rätt

till patent eller möjlighet att erhålla

patent.

3. Medlemsstaterna skola underlätta

utbyte av vetenskapliga och tekniska

informationer. Det förutsättes, att

en medlemsstat icke kommer att avkrävas

informationer erhållna från

land, som ej är anslutet till organisationen,

om medlemsstaten skulle anse

överlämnandet därav stå i strid möt

dess säkerhetsintresse, dess avtal med

tredje part, eller mot de villkor, som

gälla för dess eget förvärv av informationerna

ifråga.

Artikel IV

Utbyte av personer

Medlemsstaterna skola underlätta

utbyte av personer verksamma inom

rymdforskning och rymdteknologi.

Det förutsättes, att detta åtagande icke

skall beträffande någon person påverka

tillämpningen av medlemsstaternas

lagar och föreskrifter angående inresa,

bosättning och utresa.

Artikel V

Program och verksamhet

Till fullföljande av sitt syfte skall

organisationen genomföra ett program

för vetenskaplig forskning och därmed

sammanhängande teknisk verksamhet.

Härvid ifrågakommer särskilt:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962

35

(a) design and construct sounding

rocket payloads, satellites and space

probes, carrying instruments provided

by Member States or by the Organisation

itself;

(b) procure launching vehicles and

arrange för their launching;

(c) provide means for the reception,

collection, reduction and analysis

of data;

(d) support research and development

as required for its programme;

(e) promote and provide for contacts

between scientists and engineers,

their interchange and advanced training;
(f)

disseminate information among

Member States;

(g) co-operate with research institutions

in the Member States and assist

in the co-ordination of their efforts;

(h) make contractual arrangements

for the use of launching ranges for

rockets and satellites and other facilities

available in Member or other

States.

Article VI

Facilities

The Organisation may establish and

operate the facilities necessary for its

programme. In order to meet its initial

requirements, it shall establish and

operate:

(a) a European Space Technology

Centre to undertake or arrange for

the activities referred to under Article

V (a) and to promote and lake part in

advanced technological research and

specific studies related to space research

;

(b) near the Centre referred to

under sub-paragraph (a) above, a research

laboratory to undertake joint

research programmes on the minimum

(a) att konstruera och bygga nyttolaster

för höghöjdsraketer samt satelliter

och rymdsonder, utrustade med

instrument tillhandahållna av medlemsstaterna

eller organisationen;

(b) att anskaffa bärraketer samt

vidtaga åtgärder för dessas uppsändande

;

(c) att anskaffa medel att mottaga,

insamla, bearbeta och analysera data;

(d) att understödja för programmets

utförande nödvändig forskning

och vidareutveckling;

(e) att främja och sörja för kontakter

och utbyte mellan vetenskapsmän

och ingenjörer, ävensom att sörja för

högre utbildning av dessa;

(f) att delgiva medlemsstaterna tillgängliga

informationer;

(g) att samarbeta med forskningsinstitut

i medlemsstaterna och bistå

vid samordning av institutens verksamhet;
(h)

att ingå avtal om rätt att begagna

dels anläggningar avsedda för uppsändningar

av raketer och satelliter

dels ock andra anläggningar tillgängliga

inom medlemsstaterna eller inom

andra stater.

Artikel VI

Anläggningar

Organisationen må upprätta och

driva de anläggningar, som äro erforderliga

för genomförandet av dess

program. För att uppfylla begynnelsekraven

i detta hänseende skall organisationen

upprätta och driva:

(a) ett europeiskt rymdtekniskt

centrum, vars uppgift skall vara att

utföra eller låta utföra den verksamhet,

som avses i artikel V (a), samt

alt främja och deltaga i högre teknisk

forskning och specialundersökningar

inom områden, som beröra rymdforskningen;
(b)

ett forskningslaboratorium i

närheten av det ovan under punkt (a)

nämnda centrum, med uppgift att genomföra

gemensamma forskningspro
-

.''1* — Hihang till Riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 89

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962

scale deemed necessary by the Council

referred to in Artide X, to complete

or complement the scientific

studies carried out in the Member

States;

(c) sounding rocket launching facilities;
(d)

a Data Centre and tracking,

telemetry and telecoramand stations

equipped with the apparatus necessary

to fulfil the tasks referred to in

Artide V (c).

Artide VII

Launchings

1. The programme of the Organisation

shall provide for the launching of

(a) sounding rockets;

(b) small satellites in near earth

orbits and small space probes;

(c) large satellites and large space

probes.

2. The number of launchings shall

bo decided by the Council with a view

to providing reasonable opportunities

for scientifically valuable experiments,

devised by Member States or

by the Organisation itself, to be carried

out.

Artide VIII

Special Projects

If outside the agreed programme

but within the scope of the Organisation,

one or more Member States engage

in a project in connection with

which the Council decides, by a twothirds

majority of all Member States,

to make available the assistance of

the Organisation or the use of its

facilities, the resulting cost to the Organisation

shall be refunded to the

Organisation by the State or States

concerned.

Artide IX

Organs

The Organisation shall consist of a

Council and a Director-General assisted

by a staff.

gram till uppfyllande av de minimikrav,

som det i artikel X omnämnda

rådet finner erforderliga för att fullborda

eller fullständiga de vetenskapliga

undersökningar, vilka utföras i

någon medlemsstat;

(c) anordningar för uppsändande

av höghöjdsraketer;

Cd) en datacentral samt stationer

för spårning, telemetri och telestyrning,

vilka skola utrustas med apparatur,

erforderlig för utförandet av de

uppgifter som i artikel V (c) avses.

Artikel VII

Uppsändningar av raketer m. m.

1. Organisationens program skall

omfatta uppsändningar av

(a) höghöjdsraketer;

(b) små satelliter i jorden närliggande

banor samt små rymdsonder;

(c) stora satelliter och stora rymdsonder.

2. Antalet uppsändningar bestämmes

av rådet. Rådet skall därvid verka

för att vetenskapligt värdefulla experiment,

planlagda av medlemsstaterna

eller av organisationen, kunna

komma till utförande vid lämpligt antal

tillfällen.

Artikel VIII

Särskilda projekt

Därest en eller flera medlemsstater

upptaga ett projekt, som ej omfattas

av det överenskomna programmet men

som ligger inom ramen för organisationens

verksamhet, och rådet med

två tredjedels majoritet av alla medlemsstater

beslutar att låta organisationen

lämna sitt bistånd till eller att

ställa organisationens anläggningar

till förfogande för nämnda projekt,

skola de kostnader organisationen

åsamkas härigenom återbetalas till organisationen

av respektive stat eller

stater.

Artikel IX

Organ

Organisationen skall ha ett råd och

en generaldirektör biträdd av erforderlig

personal.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr J962

37

Artide X

The Council Composition

1. The Council shall he composed of

representatives of the Member States.

Each Member State may be represented

by not more than two delegates,

who may be accompanied by advisers.

Meetings

2. The Council shall med åt least

twice a year. The meetings shall be

held åt the seat of the Organisation^

Headquarters, unless otherwise decided

by the Council.

Bureau

3. The Council shall elect a chairman

and two vice-chairmen, who shall

hold Office for one year and may be

re-elected on not more than two consecutive

occasions.

Competence

4. The Council shall, subject to the

provisions of this Convention:

(a) determine the Organisation^

policy in scientific, technical and administrative

matters;

(b) approve the programmes and

annual work plans of the Organisation;
(c)

determine every third year, by

a unanimous decision of all Member

States, the level of resources to be

made available to the Organisation

during the succeeding three-year period;
(d)

determine every third year on

a provisional basis, hy a unanimous

decision of all Member States, a level

öf resources for the three-year period

next following the succeeding threeyear

period;

(e) adopt the annual budget of the

Organisation, by a two-thirds majority

of all Member States and in accordnnce

with the relevant decisions taken

under Article 111 of the Financial

Protocol annexed to this Convention;

(f) determine the financial arrange
-

Artikel X

Rådets sammansättning

1. Rådet skall bestå av representanter

för medlemsstaterna. Varje medlemsstat

må företrädas av högst två

delegater, vilka må åtföljas av rådgivare.

Sammanträden

2. Rådet skall sammanträda minst

två gånger om året. Sammanträdena

skola hållas å den ort där organisationen

har sitt säte, såframt rådet ej annorlunda

beslutar.

Rådets presidium

3. Rådet skall för en tid av ett år

välja en ordförande och två vice ordförande.

Omval må ej ske vid mer än

två på varandra följande tillfällen.

Kompetens

4. Rådet skall, med iakttagande av

bestämmelserna i denna konvention;

(a) bestämma riktlinjer för organisationen

i vad avser vetenskapliga,

tekniska och administrativa frågor;

b) godkänna organisationens program

och årsplaner;

(c) bestämma vart tredje år genom

enhälligt beslut av samtliga medlemsstater

storleken av de tillgångar, som

under den följande treårsperioflen

skola ställas till organisationens förfogande;
(d)

preliminärt bestämma vart

tredje år genom enhälligt beslut av

samtliga medlemsstater storleken av

de tillgångar, som under den därefter

följande treårsperioden skola ställas

till förfogande;

(e) antaga med två tredjedels majoritet

av alla medlemsstater årsbudget

för organisationen i överensstämmelse

med de beslut som fattats enligt

artikel III i det till denna konvention

fogade finansprotokollet;

(f) antaga med två tredjedels majo
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

ments of the Organisation by a twothirds

majority of all Member States;

(g) review expenditure and approve

and publish audited annual accounts

of the Organisation;

(h) adopt the Staff Regulations by

a two-thirds majority of all Member

States and decide on the staff complements

by the same majority, within

the limits of the agreed Budget;

(i) publish an annual report;

(j) adopt detailed Rules regarding

the application of Artide III;

(k) decide on the accession of new

Member States in accordance with the

provisions of Article XXII and on the

arrangements to be made in accordance

with Article XVII in case a

Member State denounces the Convention;
(l)

take anv decisions regarding the

co-operation with the Organisations,

Governments and Institutions referred

to in Article XIII;

(m) take all measures necessary for

the fulfilment of the purpose of the

Organisation within the framework

of this Convention.

Voting Rules

5. (a) Each Member State shall have

one vote in the Council.

(b) A Member State shall have no

vote in the Council if the amount of

its unpaid contributions to the Organisation

exceeds the amount of the contributions

due from it for the current

financial year and the immediately

preceding financial year.

(c) The presence of delegales from

a majority of Member States shall be

necessary to constitute a quorum åt

any meeting of the Council.

(d) Decisions of the Council shall

be taken by a simple majority of the

Member States represented and voting,

except where otherwise provided

in this Convention.

(e) During the eighth year of the

existence of the Organisation, the

ritet av alla stater organisationens finansregler;
(g)

verkställa revision av organisationens

utgifter samt granska, godkänna

och publicera årsredovisningar;

(h) antaga personalreglemente med

två tredjedels majoritet av alla medlemsstater,

och med samma majoritet

fatta beslut angående komplettering

av personalen inom ramen för den antagna

budgeten;

(i) publicera en årsrapport;

(j) antaga detalj föreskrifter rörande

tillämpning av artikel III;

(k) besluta dels jämlikt bestämmelserna

i artikel XXII om anslutning av

nya medlemsstater, dels ock om de

åtgärder, som jämlikt artikel XVII

skola vidtagas, för den händelse att

medlemsstat anmäler sitt utträde;

(l) fatta alla beslut som röra samarbete

med de organisationer, regeringar

och institutioner, som omnämnas i

artikel XIII;

(m) vidtaga alla de åtgärder inom

ramen för denna konvention som erfordras

för att fullfölja organisationens

syfte.

Omröstningsregler

5 (a) Varje medlemsstat äger en

röst i rådet.

(b) Rösträtt i rådet tillkommer

dock ej den medlemsstat, som underlåtit

att erlägga bidrag till organisationen,

därest det oguldna beloppet

överstiger summan av de bidrag medlemsstaten

haft att betala för det löpande

och det närmast föregående

budgetåret.

(c) Rådet är beslutfört, när delegater

för mer än hälften av medlemsstaterna

äro närvarande.

(d) Beslut skola fattas av rådet genom

enkel majoritet av närvarande

och röstande medlemsstater, därest i

denna konvention ej annorlunda föreskrives.

(e) Under organisationens åttonde

år skall rådet ompröva de i moment

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

39

Council shall consider the voting provisions

contained in paragraph 4 (c)

and (d) of this Article and may, by a

unanimous decision of all Member

States, recommend an amendment of

those provisions in the light of the

circumstances then prevailing and experience

gained.

Rules of Procedure

6. Subject to the provisions of this

Convention, the Council shall adopt

its own rules of procedure.

Subordinate Bodies

7. The Council may establish such

subordinate bodies as may be necessary

for the purpose of the Organisation.

The creation and the terms of

reference of such bodies shall be

determined by the Council by a twothirds

majority of all Member States.

Article XI

Director-General and Headquarters

1 (a) The Council shall, by a twothirds

majority of all Member States,

appoint a Director-General för a defined

period and may, by the same

majority, terminate his appointment.

(b) The Director-General shall be

the chief executive officer of the Organisation

and its legal representative.

He shall have authority over the

various establishments of the Organisation.

He shall, in regard to the

Financial administration of the Organisation,

ad in accordance wilh the

provisions of the Financial Protocol

annexed to this Convention. He shall

submit an annual report to the Council

and shall attend the meetings without

the right lo vote.

(c) The Council may postpone the

appointment of the Director-General

för such period as it considers necessary

either on the entry into force of

4 punkterna (c) och (d) i denna artikel

intagna omröstningsreglerna.

Rådet må därvid, med beaktande av

då rådande förhållanden och vunnen

erfarenhet, genom enhälligt beslut av

samtliga medlemsstater föreslå ändring

av ifrågavarande regler.

Arbetsordning

6. Med iakttagande av bestämmelserna

i denna konvention skall rådet

antaga sin egen arbetsordning.

Underlydande organ

7. Rådet må upprätta sådana underlydande

organ som erfordras för

organisationens syfte. Beslut om upprättande

av dylika organ och om direktiv

för dem skall fattas av rådet

med två tredjedels majoritet av alla

medlemsstater.

Artikel XI

Generaldirektör och organisationens

säte

1 (a) Rådet skall utse en generaldirektör

för en begränsad tidsperiod.

Rådet må entlediga denne. Beslut angående

utseende och entledigande av

generaldirektör fattas med två tredjedels

majoritet av alla medlemsstater.

(b) Generaldirektören skall vara

organisationens högste verkställande

tjänsteman och dess legale ställföreträdare.

Organisationens samtliga anläggningar

skola stå under hans inseende.

Det åligger generaldirektören att

med avseende på organisationens ekonomiska

förvaltning handla i överensstämmelse

med föreskrifterna i det

finansprotokoll, som fogats vid denna

konvention. Han skall underställa rådet

en årlig rapport samt närvara vid

rådets sammanträden dock utan rösträtt.

(c) Rådet må uppskjuta utnämning

av generaldirektör för den tidsrymd,

som det anser nödvändigt. Beslut Om

uppskov må fattas i samband anling
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kiingl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

this Convention or on the occurrence

of a subsequent vacancy. In this event,

it shall appoint a person to act in his

stead, the person so appointed to have

such powers and responsibilities as

the Council may direct.

2. The Director-General shall be assisted

by such seientific, technical,

administrative and clerical staff as

may be considered necessary and

authorised by the Council.

3. Staff members shall be appointed

and may be dismissed by the Council

on the recommendation of the Director-General.

Staff shall be appointed

on the basis of qualifications, taking

into account an adequate distribution

of posts among nationals of the Member

States. Appointments and dismissals

made by the Council shall require

a two-thirds majority of all Member

States. The Council may by the same

majority delegate powers of appointment

and dismissal to the DirectorGeneral.

A ny such appointment and

its termination shall be in accordance

with staff regulations to be adopted by

the Council. Any scientists, not members

of the staff, who are invited by

the Council to carry out research in

the establishments of the Organisation,

shall be subject to the authority

of the Director-General and to such

general conditions as may be approved

by the Council.

4. The responsibilities of the Director-General

and the staff in regard to

the Organisation shall be exclusively

international in character. In the decharge

of their duties they shall not

seek or receive instructions from any

government or from any authority external

to the Organisation. Each Member

State shall respect the international

character of the responsibilities

of the Director-General and the staff,

and not seek to influence them in the

discharge of their duties.

en med denna konventions ikraftträdande

eller med en vid senare tidpunkt

uppkommen vakans. Beslutar

rådet om uppskov skall det utse en

tillförordnad generaldirektör. Denne

skall ha de befogenheter och det ansvar

som rådet föreskriver.

2. Generaldirektören skall biträdas

av vetenskapliga, tekniska och administrativa

tjänstemän samt kontorspersonal

i den utsträckning, som är

erforderlig och som rådet godkänt.

3. Personalen skall utnämnas och

må entledigas av rådet på generaldirektörens

förslag. Personalen skall

utnämnas på grundval av sina meriter;

dock må hänsyn tagas till intresset

av att en lämplig fördelning av

tjänsterna mellan medlemsstaternas

medborgare ernås. Beslut om utnämning

och entledigande fattas av rådet

med två tredjedels majoritet av alla

medlemsstater. Rådet må med samma

majoritet till generaldirektören

delegera befogenheten att utnämöa

och entlediga personal. Av denne gjor^

da utnämningar och entlediganden

skola stå i överensstämmelse med det

personalreglemente, som skall antagas

av rådet. Vetenskapsmän, som ej tillhöra

personalen, men som på anmodan

av rådet utföra forskningsarbete

inom organisationens anläggningar

skola lyda under generaldirektören

och vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse

alla sådana allmänna föreskrifter,

som godkänts av rådet.

4. Generaldirektörens och personalens

skyldigheter i förhållande till organisationen

skall vara av uteslutande

internationell karaktär. Vid fullgörandet

av sina plikter skola de varken

begära eller mottaga instruktioner

från någon regering eller från någon

utanför organisationen stående myndighet.

Varje medlemsstat skall respektera

att generaldirektörens och

personalens åligganden äro av internationell

karaktär och icke söka påverka

dem vid uppfyllandet av deras

plikter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Arlicle XII

Financial Contributions

1. Each Member State shall contribute

both to the capitai expenditure

aud to the current operating expenses

of the Organisation

(a) för the period ending on the

thirty-first of December of the second

full financial year, as set out in the

Financial Protocol annexed to this

Convention

(b) thereafter, in accordance with a

scale which shall be decided every

three years by the Council by a twothirds

majority of all Member States

and shall be based on the average net

national income åt factor cost of each

Member State for the three latest

preceding years for which statistics

are available, except that

(i) no Member State shall be required

to pay contributions in excess

of twentyfive per cent of the total

araount of contributions assessed by

Ihe Council to ineet the cost of the

programme;

(ii) the Council may decide by a

two-thirds majority of all Member

States to take into account any special

eircumstances of a Member State and

reduce its contribution accordingly

for a limited period. For the purpose

of applying this provision it shall be

considered as a special circumstance,

in particular, when the annual income

»per capita» of a Member State is less

than an amount to be decided by the

Council by the same majority.

2 (a) States which become parties

to this Convention after the thirtyfirst

of December following its entry

into force, shall make a special contribution

towards the Capital expenditure

of the Organisation already ineurred,

in addition to contributing to

future Capital expenditure and current

operating expenses. The amount

of this special contribution shall be

Artikel XII

Finansiella bidrag

1. Varje medlemsstat skall bidraga

till organisationens kapitalutgifter såväl

som till dess driftsutgifter

(a) för den period som slutar den

31 december det andra hela budgetåret

på sätt angives i det vid denna

konvention fogade finansprotokollet

(b) och för tiden därefter enligt en

skala som rådet fastställer vart tredje

år; rådets beslut skall fattas med

två tredjedels majoritet av alla medlemsstater

och skall för varje medlemsstat

grundas på den genomsnittliga

nettonationalinkomsten till produktionskostnad

för de tre senast föregående

år, för vilka statistik finnes

tillgänglig, dock att

(i) ingen medlemsstat skall åläggas

att såsom bidrag betala mer än tjugofem

procent av summan av samtliga

de bidrag som rådet fastställt till täckande

av kostnaderna för programmet;
(ii)

rådet må med två tredjedels

majoritet av alla medlemsstater besluta

att beakta de särskilda omständigheter,

som må föreligga beträffande

någon medlemsstat, och på grund

därav för en begränsad tid nedsätta

denna stats bidrag. Vid tillämpning

av denna bestämmelse skall såsom

särskild omständighet räknas i synnerhet

det förhållandet att årsinkomsten

»per capita» i en medlemsstat är

mindre än det belopp som rådet, genom

beslut fattat med nyssnämnd

majoritet, bestämt.

2 (a) De stater, som vinna anslutning

till denna konvention efter den

31 december det år konventionen träder

i kraft skola utöver bidrag till

framtida kapital- och driftsutgifter

lämna ett särskilt bidrag till täckande

av de kapitalutgifter organisationen

redan ådragit sig. Det särskilda bidragets

belopp skall bestämmas av

rådet genom beslut fattat med två

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

fixed by the Council by a two-thirds

majority of all Member States.

(b) All contributions made in accordatice

with the provisions of subparagraph

(a) above shall be applied

in reducing the contributions of the

other Member States unless otherwise

decided by the Council by a two-thirds

majority of all Member States.

3. Contributions due under the provisions

of this Article shall be paid

in accordance with the Financial Protocol

annexed to this Convention.

4. The Director-General may, subject

to any directions given by the

Council, accept gifts and legacies to

the Organisation, provided that such

gifts or legacies are not subject to any

conditions inconsistent with the purposes

of the Organisation.

Article XIII

Co-operation

The Organisation may, by a unanimous

decision of the Council, co-operate

with other international organisations

and institutions and with Governments,

organisations and institutions

of non Member States.

Article XIV

Legal Status and Privileges

1. The Organisation shall have legal

personality.

2. The legal status and the privileges

and immunities of the Organisation,

of the persons employed by it and of

the representatives of Member States,

shall be defined by a Protocol to be

concluded between the Member States.

3. Agreements concerning the Headquarters

of the Organisation, and the

Establishments of the Organisation

to be created in accordance with the

provisions of Article VI, shall be concluded

between the Organisation and

the Member States on whose territories

such Headquarters and Establishments

shall be situated.

tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

(b) Alla bidrag lämnade i enlighet

med föreskrifterna i punkt (a) skola

användas till att minska övriga medlemsstaters

bidrag, därest ej rådet,

med två tredjedels majoritet av alla

medlemsstater, annorledes beslutar.

3. Bidrag enligt bestämmelserna i

denna artikel skola erläggas i enlighet

med det till denna konvention fogade

finansprotokollet.

4. Med iakttagande av vad rådet må

ha föreskrivit äger generaldirektören

mottaga gåvor och donationer, under

förutsättning att till dessa ej äro knutna

med organisationens syften oförenliga

villkor.

Artikel XIII

Samarbete

Organisationen må, efter enhälligL

beslut av rådet, samarbeta med andra

internationella organisationer och institutioner

samt med regeringar, organisationer

och institutioner i stater,

som ej äro anslutna till konventionen.

Artikel XIV

Juridisk status och privilegier

1. Organisationen skall utgöra en

juridisk person.

2. Juridisk status, privilegier och

immunitet för organisationen, för personer

anställda i dess tjänst samt för

medlemsstaternas representanter i organisationen

skola bestämmas i ett

av medlemsstaterna upprättat protokoll.

3. Avtal beträffande organisationens

säte och om de anläggningar, som det

jämlikt artikel VI åligger organisationen

att upprätta, skola träffas mellan

organisationen och de medlemsstater,

på vilkas territorier sätet och

anläggningarna skola vara belägna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Artide XV

Amendments

1. The Council may recommend

amendments to this Convention to

Member States. Any Member State

which wishes to propose an amendment

shall notify the Director-General

thereof. The Director-General shall

inform all Member States of any

amendment so notified åt least three

months before it is to be discussed by

the Council.

2. Any amendment recommended

by the Council shall require acceptance

in writing by all Member States.

It shall come into force thirty days

after the Government of . .. has received

notification of acceptance from

all Member States. The Government

of... shall inform all Member States

of the date of entry into force of any

such amendment.

3. The Council may amend the

Financial Protocol annexed to this

Convention by a unanimous vote of

all Member States, provided that such

an amendment does not conflict with

the Convention. Any such amendment

shall come into force on a date to be

decided unanimously by the Council.

The Director-General shall inform all

Member States of each such amendment

and of the date on which it shall

come into force. The Table given in

the Annex of the Financial Protocol

may only be amended in accordance

with the basis of calculation laid down

in Artide XII 1. (b).

Article XVI

Disputes

Any dispute concerning the interpretation

or application of this Convention,

which is not settled by the

good offices of the Council, shull be

submitted to the International Court

of Justice, unless the Member States

concerned agree on some other mode

of seltlement.

Artikel XV

Ändringar

1. Rådet äger inför medlemsstaterna

förorda ändringar i denna konvention.

Varje medlemsstat, som önskar

föreslå sådan ändring, skall underrätta

generaldirektören därom. Denne

skall underrätta samtliga medlemsstater

om sålunda anmälda ändringsförslag

minst tre månader, innan rådet

behandlar förslaget.

2. Av rådet förordad ändring skall

för att träda i kraft, i skriftlig form,

godkännas av samtliga medlemsstater.

Ändringen träder i kraft trettio dagar

efter det att regeringen i... mottagit

meddelande om godkännande av ändringsförslaget

från alla medlemsstater.

Sagda regering skall underrätta

samtliga medlemsstater om den tidpunkt,

vid vilken ändringen sålunda

trätt i kraft.

3. Rådet må genom enhälligt beslut

av samtliga medlemsstater göra ändring

i det vid denna konvention fogade

finansprotokollet under förutsättning

att ändringen icke strider mot

konventionen. Sådan ändring träder i

kraft den dag, som rådet genom enhälligt

beslut bestämmer. Generaldirektören

skall underrätta alla medlemsstater

om varje dylik ändring och

om tidpunkten för dess ikraftträdande.

Den i bihanget till finansprotokollet

intagna tabellen må endast ändras

i överensstämmelse med de beräkningsgrunder

som redovisas i artikel

XII 1. (b).

Artikel XVI

Tvister

Varje tvist rörande tolkning eller

tillämpning av denna konvention, vilken

ej kan lösas genom medling av

rådet, skall underställas Internationella

domstolen, därest berörda medlemsstater

ej enas om annan förlikningsmetod.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Artide XVII

Denunciation

1. After the present Convention has

been in force for six years, any Member

State may denounce it by giving

notice to the Government of . . which

shall communicate this notification to

the Director-General. The denunciation

shall take effect åt the end of the

Financial Year following the year

during which notice was given.

2. A Member State denouncing the

Convention shall indemnify the Organisation

för any loss of property on

its territory, unless a special agreement

can be concluded for the continued

use of this property by the

Organisation.

Artide XVIII

Non-fulfilment of Obligations

If a Member State fails to fulfil its

obligations under this Convention, it

shall cease to be a member of the Organisation

on a decision of the Council

taken by a two-thirds majority of

all Member States. The provisions of

Artide XVII 2. shall apply in such a

case.

Artide XIX

Dissolution

1. The Organisation shall be dissolved

if åt any time there are less

than five Member States. It may be

dissolved åt any time by agreement

between the Member States.

2. In the event of dissolution the

Council shall appoint a liquidation

authority which will negotiate with

the States on the territories of which

the Headquarters and the Establishments

of the Organisation are åt that

time. The legal personality of the Organisation

shall subsist för the purposes

of the liquidation.

Artikel XVII

Utträde

1. Medlemsstat äger, då denna konvention

varit i kraft i sex år, anmäla

sitt utträde ur organisationen. Anmälningen

skall ske hos regeringen i...,

vilken skall underrätta generaldirektören

härom. Utträde skall äga rum

vid utgången av budgetåret näst efter

det under vilket utträdesanmälan avlämnats.

2. Medlemsstat, som utträder ur organisationen,

skall gottgöra organisationen

för varje förlust av egendom

på dess territorium, såframt ej särskilt

avtal kan slutas, som tryggar organisationens

rätt att framdeles nyttja

denna egendom.

Artikel XVIII

Underlåtenhet att uppfylla

förpliktelser

Den medlemsstat, som underlåter

att uppfylla de förpliktelser den åtagit

sig enligt denna konvention, skall

uteslutas ur organisationen. Beslut

härom meddelas av rådet och skall

fattas med två tredjedels majoritet av

alla medlemsstater. Vad i artikel XVII

2. stadgas skall äga tillämpning vid

uteslutning.

Artikel XIX

Upplösning

1. Organisationen skall upplösas,

om den vid någon tidpunkt har mindre

än fem medlemmar. Den må upplösas

vid vilken tidpunkt som helst

genom överenskommelse biträdd av

samtliga medlemsstater.

2. 1 händelse av upplösning, skall

rådet utse en likvidationsmyndighet

med uppgift att förhandla med de stater,

på vilkas territorier organisationens

säte och anläggningar då äro belägna.

Jämväl under likvidationen

skall organisationen utgöra en juridisk

person.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

3. A ny surplus shall be distributed

ainong those States, which are members

of the Organisation åt the time

of the dissolution, in proportion to

Ihe contribulions actually made by

them from the dates of their becoming

parties to this Convenlion. In the event

of a deficit this shall be met by the

same States in proportion to their

contributions as assessed for the financial

year then current.

Article XX

Signa t lire and Ratification

1. This Convention and the annexed

Financial Protocol, which is an integral

part thereof, shall be open for

signature until the thirty-first of December,

1962, by the States which are

parties to the Agreement concluded åt

Meyrin on the first of December, 1960.

2. This Convention and the annexed

Financial Protocol shall be subject to

ratification and the instruments of

ratification shall be deposited with

the Government of...

3. Pending the deposit of their instruments

of ratification, the signatory

States may be represented åt

meetings of the Council and take part

in its work, without the right to vote,

until the thirty-first of December,

1963.

Article XXI

Entry into For ce

1. This Convention and the annexed

Financial Protocol shall enter into

force when six States have ratified

Ihese instruments, provided that

(a) the total of their percentage

contributions on the scale set out in

Annex I of the Financial Protocol

amounts to not less than seventy-five

per cent, and

(b) ... and all States, on the territories

of which the Organisation will

eventually have Establishments in accordance

with the provisions of Ar
-

3. Eventuellt överskott skall fördelas

mellan de stater som vid upplösningen

äro medlemmar i organisationen.

Fördelningen skall ske i förhållande

till de bidrag var och en faktiskt

inbetalat från och med sin anslutning

till konventionen. Eventuellt underskott

skall täckas av samma stater, i

proportion till det bidrag som ålagts

dem för det vid upplösningen löpande

budgetåret.

Artikel XX

Undertecknande och ratifikation

1. Denna konvention och det härtill

fogade finansprotokollet, vilket är en

integrerad del av konventionen, må intill

den 31 december 1962 undertecknas

av de stater, som anslutit sig till

den i Meyrin den 1 december 1960 ingångna

överenskommelsen.

2. Denna konvention och det härtill

fogade finansprolokollet skola ratificeras;

ratificeringshandlingarna skola

deponeras hos regeringen i ...

3. Signatärstaterna må till den 31

december 1963, i avbidan på att deras

ratifikationsinstrument deponeras,

utan rösträtt representeras vid rådets

sammanträden och taga del i dess arbete.

Artikel XXI

Ikraftträdande

1. Denna konvention och det till

konventionen fogade finansprotokollet

skola träda i kraft, när sex stater

ratificerat dessa handlingar under

förutsättning att

(a) bidragen från dessa stater, enligt

den i bihang I till finansprotokollet

intagna tabellen, sammanlagt uppgår

till minst sjuttiofem procent, samt

(b) bland dessa stater återfinnas

dels ... dels ock alla stater, på vilkas

territorier organisationen omsider,

jämlikt föreskrifterna i artikel VI,

4

Bihang till Rikmlayenx protokoll 1902. t samt. Nr 85

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ticle VI, shall be among these six

States, unless special arrangements

can be made to ensure the operation

of these Establishments.

2. This Convention and the annexed

Financial Protocol shall enter into

force för any other signatory or acceding

State on the date of deposit of

its instrument of ratification or accession,

as the case may be.

Artide XXII

Accession

1. As from the first of January following

the entry into force of the

Convention, any State, not a signatory

of this Convention, may accede to the

Convention and the Financial Protocol

annexed thereto by a unanimous decision

of all Member States in the

Council.

2. If a State wishes to accede to the

Organisation, it shall notify the Director-Generai,

who shall inform the

Member States of this request åt least

three months before it is submitted to

the Council for decision.

3. Instruments of accession shall be

deposited with the Government of . . .

Article XXIII

Notificaiions

1. The Government of ... shall notiiy

all signatory and acceding States

of the deposit of each instrument of

ratification or accession and all signatory

States of the entry into force of

this Convention.

2. The Director-General of the Organisation

shall notify all Member

States of any denunciation under Article

XVII or termination under Article

XVIII of the Convention.

Article XXIV

llegistration

Upon entry into force of this Convention,

the Government of ... shall

kommer att ha anläggningar, såframt

ej särskilda avtal kunna träffas för

att säkerställa verksamheten vid anläggningarna.

2. Denna konvention och det till

konventionen fogade finansprotokollet

skola beträffande annan signatärstat

eller ansluten stat träda i kraft,

den dag, då ifrågavarande stat deponerar

sitt ratifikationsinstrument respektive

sitt anslutningsinstrument.

Artikel XXII

Anslutning

1. Från och med den första januari

året efter det att konventionen trätt i

kraft må stat, vilken ej är signatärstat

till denna konvention, genom enhälligt

beslut av samtliga medlemsstater

i rådet, vinna anslutning till konventionen

och det därvid fogade finansprotokollet.

2. Stat, som önskar vinna anslutning

till organisationen, skall härom

underrätta generaldirektören; denne

skall upplysa medlemsstaterna om

ifrågavarande begäran minst tre månader,

innan ärendet underställes rådet

för beslut.

3. Anslutningsinstrument skola deponeras

hos regeringen i...

Artikel XXIII

Underrättelser

1. Regeringen i... skall underrätta

alla signatärstater eller anslutna stater

om deponeringen av varje ratifikations-

eller anslutningsinstrument

samt alla signatärstater om ikraftträdandet

av denna konvention.

2. Generaldirektören skall underratta

samtliga medlemsstater om utträde,

jämlikt artikel XVII, och om uteslutning,

jämlikt artikel XVIII.

Artikel XXIV

Inregistrering

Så snart denna konvention trätt i

kraft skall regeringen i... låta re
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

47

register it with the Secretary-General

of the United Nations in accordance

with Article 102 of the Charter of the

United Nations.

In witness whereof, the undersigned

representatives, having been duly authorised

thereto by their respective

Governments, have signed this Con
-

vention.

Done in...........this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,

both texts being equally authoritative,

in a single copy, which shall be deposited

in the archives of the Government

of ..., which shall transmit certified

copies to all signatory and acceding

States.

gistrera densamma hos Förenta Nationernas

generalsekreterare i enlighet

med artikel 102 i Förenta Nationernas

stadga.

Till bekräftelse härav hava undertecknade

därtill vederbörligen befullmäktigade

av sina respektive regeringar,

undertecknat denna konvention.

Vilket skedde i.............den

........ 1962.

Denna text, skriven på engelska och

och franska språken jämsides, vilka

språk äga lika vitsord, skall deponeras

i arkivet hos regeringen i......

Behörigen styrkta avskrifter skola av

nämnda regering tillställas alla signatärstater

och till konventionen anslutna

stater.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

Financial protocol annexed to the Convention

for the establishment of a Euro
pean

Space Research Organisation

The States parties to this Protocol,

being parties to the Convention for

the establishment of a European

Space Research Organisation, hereinafter

referred to as »the Convention»

and »the Organisation» respectively,

signed åt......................on

.................. 1962,

desiring to make provision for the

financial administration of the said

Organisation,

have agreed as follows:

Article I

Budget

1. The financial year of the Organisation

shall run from the first of

January to the thirty-first of December.

2. The Director-General shall, not

later than the first of July in each

year and taking into account the provisions

of Article III, circulate to the

Member States a draft Budget for the

following financial year.

3. The Draft Budget shall be examined

by the Administrative and Finance

Committee established under

Article IV of this Protocol and then

transmitted to the Council with the

Committee’s report thereon.

4. The Council shall adopt the

Budget before the beginning of each

financial year.

5. Estimates of income and expenditure

shall be divided under general

headings. Transfers between these

general headings shall not be permitted

except by authority of the Administrative

and Finance Committee.

(Översättning)

Finansprotokoll fogat till konventionen

angående upprättande av Organisationen

för europeisk rymdforskning

De till detta protokoll anslutna staterna,

vilka äro anslutna till konventionen

för upprättande av Organisationen

för europeisk rymdforskning, härefter

kallad »konventionen» respektive

»organisationen», undertecknad i ..

.............. den ..............

1962,

vilka ha för avsikt att antaga bestämmelser

för organisationens ekonomiska

förvaltning,

hava enats om följande:

Artikel I

Budget

1. Organisationens budgetår skall

löpa från och med den 1 januari till

och med den 31 december.

2. Generaldirektören skall senast

den 1 juli varje år, med beaktande av

föreskrifterna i artikel III i detta protokoll,

till medlemsstaterna överlämna

förslag till budget för det följande

budgetåret.

3. Budgetförslaget skall granskas

av den kommitté, kallad administrations-

och finanskommittén, varom i

artikel IV i detta protokoll stadgas.

Det skall därefter tillsammans med

kommitténs rapport överlämnas till

rådet.

4. Budgeten skall antagas av rådet

före ingången av budgetåret.

5. De uppskattade inkomst- och utgiftsbeloppen

skola uppdelas på huvudtitlar.

överföring från en huvudtitel

till en annan må ske endast med

tillstånd av administrations- och finanskommittén.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

Artide II

Revised Budget

The Council may require the Director-General

to present a revised budget

if circumstances make it necessary.

No decision involving additional expenditure

shall be deemed to be approved

by the Council until it lias approved

an estimale submitted by the

Director-General of the additional expenditure

involved.

Artide III

Forward Budgeting

1. As soon as possible after the

entry into force of the Convention,

the Council shall, by a two-thirds

majority of all Member States, determme

the level of expenditure for each

year of the first three-year period

within the agreed figure for that period.

2. For succeeding three-year periods

the Council shall, by the same majority,

in the year preceding each such

period, determine the level of expenditure

for each year within the

figure determined in accordance with

the provisions of Artide X 4. (c) of

the Convention.

Artide IV

Administrative and Finance

Committee

The Council shall establish an Administrative

and Finance Committee

composed of representatives of all

Member States in order »inter alia»

to fulfil the functions specified in the

Financial Rules of the Organisation.

Artide V

Contributions

1. For the period from the entry

into force of the Convention to the

thirty-first of December following,

Artikel II

Reviderad budget

Rådet äger begära att generaldirektören

framlägger en reviderad budget,

därest omständigheterna därtill föranleda.

Avgörande, som medför utgifter

utöver de i budgeten förutsedda,

skall icke räknas såsom godkänt

av rådet med mindre rådet godkänt

en av generaldirektören framlagd beräkning

av ifrågavarande extra utgifter.

Artikel III

Långtidsplanering

1. Snarast möjligt efter konventionens

ikraftträdande, skall rådet, med

två tredjedels majoritet av alla medlemsstater,

fastställa utgifternas storlek

under vart och ett av de i den

första treårsperioden ingående åren;

utgifterna må ej överstiga det belopp,

som överenskommits för ifrågavarande

period.

2. För följande treårsperioder skall

rådet under året närmast före varje

dylik periods början med samma majoritet

fastställa utgifternas storlek

för vart och ett av de i perioden ingående

åren; utgifterna må ej överstiga

det belopp, som beslutats i överensstämmelse

med föreskrifterna i

artikel X 4. (c) i konvensionen.

Artikel IV

Administrations- och finanskommittén
Rådet

skall tillsätta eu administrations-

och finanskommitté bestående

av representanter för samtliga medlemsstater;

kommitténs uppg.ft skall

bland annat vara att fullgöra de uppgifter,

som angivas i organisationens

finansregler.

Artikel V

Bidrag

1. För tiden från och med dagen för

konventionens ikraftträdande och till

och med den 31 december samma år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

the Council shall make provisional

budgetary arrangements, which shall

be met by contributions as provided

for in section (1) of the Annex to this

Protocol.

2. For the two ensuing financial

years approved budget expenditure

shall be met by contributions which

shall be assessed in the same proportions

as the percentage figures set out

in Section (2) of the Annex to this

Protocol.

3. For subsequent financial years,

approved budget expenditure shall be

met by contributions as provided for

in Artide XII 1. (b) of the Convention.

4. When any State not named in

the Table of the Annex to this Protocol

becomes a party to the Convention

after the thirty-first of December following

the date of the entry into force

of the Convention, the contributions

of all Member States shall be reassessed

on the basis of the statistics for

the years used in the existing scale

and the new scale shall take effect on

a date to be decided by the Council.

Reimbursements shall be made, if

necessary, to ensure that the contributions

paid by all Member States for

the current year are in conformity

with the decision of the Council.

5. (a) The Administrative and Finance

Committee shall in consultation

with the Director-General determine

the terms on which payments in

respect of contributions shall be made

eonsistently with the proper financing

of the Organisation.

(b) The Director-General shall

thereafter notify Member States of the

amount of their contributions and of

the dates on which payments shall be

made.

Artide VI

Currency of Contributions

1. The budget of the Organisation

skall rådet upprätta en preliminär

budget; däri redovisade utgifter skola

täckas genom bidrag, på sätt angives i

moment 1 i bihanget till detta protokoll.

2. För de två följande budgetåren

skola i budgeten godkända utgifter

täckas av bidrag från medlemsstaterna,

fördelade mellan dessa i samma

proportion som de i moment 2 i bihanget

till detta protokoll angivna

procentsatserna.

3. För därefter följande budgetår

skola i budgeten godkända utgifter

täckas av bidrag från medlemsstaterna

på sätt som föreskrives i artikel

XII 1. (b) i konventionen.

4. Om en stat, som ej är upptagen i

tabellen i bihanget till detta protokoll,

ansluter sig till konventionen efter

den 31 december det år konventionen

träder i kraft, skola samtliga medlemsstaters

bidrag omräknas på

grundval av statistiken från samma

år, vilka omfattats av den statistik

som legat till grund för gällande bidragsskala.

Den nya bidragsskalan

skall gälla från och med den dag som

rådet bestämmer. Återbetalningar skola

verkställas i den utsträckning som

är nödvändigt för att storleken av de

bidrag varje medlemsstat erlagt för

det löpande året skall stå i överensstämmelse

med rådets beslut.

5. (a) Administrations- och finanskommittén

skall efter samråd med

generaldirektören fastställa regler angående

betalning av bidragen. Reglerna

skola givas sådant innehåll, att

organisationens tillbörliga finansiering

säkerställes.

(b) Generaldirektören skall, sedan

under (a) nämnt beslut fattats, underrätta

medlemsstaterna om bidragens

storlek och de tidpunkter, vid vilka

betalning skall verkställas.

Artikel VI

Bidragsvaluta

1. Organisationens budget skall ut
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

51

shall be expressed in accounting units

defined by 0.88867088 grams of fine

gold.

2. Each Member State shall in principle

pay its contribulion in its own

currency. It shall, nevertheless, pay a

part or the whole of its contribution

in any currency which the Organisation

may need för the execution of its

tasks, if the Director-General so requests

according to the provisions of

Artide V 5.

Artide VII

W or kin g Capital Fund

The Council may by a unanimous

decision of all Member States, estab1

i sb a Working Capital Fund.

Artide VIII

Accounts and Auditing

1. The Director-General shall keep

an accurate account of all receipts

and disbursements.

2. The accounts for the total receipts

and expenditure shall be examined

by an Audit Commission. The

Council shall decide by a two-thirds

majority which Member States (ensuring

a reasonabie basis of rotation)

shall be inviled to nominate, wherever

practicable from the highest audit

authorities of their countries, representatives

to serve on this Commission,

and shall appoinl by the same

majority, from among the national

nominations, a Chairman of the Commission

for a period not exceeding

three years.

3. The purpose of the auditing,

which will take place on the basis of

relevant documents and, if necessary,

within the premises of the Organisation,

shall be to verify that the expenditure

has conformed with the

provisions made in the Budget, that

the records are lawful and correct,

and lo certify the economic and sound

management of the Organisation. Åt

tryckas i beräkningsenheter fixerade

till 0,88867088 gram rent guld.

2. Varje medlemsstat skall i princip

betala sitt bidrag i sin egen valuta.

Medlemsstat skall dock betala sitt

bidrag helt eller delvis i annan valuta,

som organisationen må ha behov av

för att kunna fullfölja sina uppgifter,

därest generaldirektören i enlighet

med föreskrifterna i artikel V 5. i detta

protokoll hemställer därom.

Artikel VII

Fond för rörelsekapital

Rådet äger genom enhälligt beslut

av samtliga medlemsstater upprätta

en fond för rörelsekapital.

Artikel VIII

Räkenskaper och revision

1. Generaldirektören skall sörja för

att alla inbetalningar och utbetalningar

noggrant bokföras.

2. Revision av räkenskaperna för

samtliga inbetalningar och utbetalningar

skall ske av en revisionskommission.

Rådet skall med två tredjedels

majoritet besluta vilka medlemsstater

som skola anmodas att till denna

kommission utse representanter;

härvid skall rådet trygga en rimlig

turordning mellan medlemsstaterna.

Till representanter böra om möjligt

utses personer tillhörande respektive

länders högsta revisionsorgan. Rådet

skall, med samma majoritet, bland de

sålunda utsedda representanterna förordna

en ordförande för en period om

högst tre år.

3. Genom revisionen, som skall äga

rum på grundval av vederbörliga

handlingar och, om så finnes nödvändigt,

inom organisationens lokaler,

skola garantier skapas för att organisationens

utgifter stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i budgeten,

att dess bokföring är lagenlig och korrekt,

och att organisationen styres enligt

ekonomiska och sunda principer.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

the end of each financial year the

Commission shall draw up a report,

which shall be approved hy the majority

of its members and thereupon

transmitted to the Council.

4. The Audit Commission shall furthermore

discharge such other functions

as are set out in the Financial

Rules approved by the Council.

5. The Director-General shall furnish

the auditors with such information

and help as they may require lo

carry out their duties.

In vvitness whereof, the undersigned

representatives, having been duly authorised

thereto by their respective

Governments, have signed this Proto

col.

Done åt...........this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,

both texts being equally authoritative,

in a single copy, which shall be deposited

in the archives of the Government

of .............. which shall

transmit certified copies to all signatory

and acceeding States.

Annex

(1) Contributions for the period

ending on the 31st of December following

the cntrg into force of the Convention.

(a) The States which are parties to

the Convention on the date of its entry

into force, together with any other

States which may become parties to it

during the period ending on the following

31st of December, shall between

them contribute the wnole of

the sums required by such provisional

budgetary arrangements as the Council

may make under Artide V i. of

this protocol.

(b) The contributions of the States,

which are parties to the Convention

when the Council first makes such

Vid slutet av varje budgetår skall

kommissionen utarbeta en rapport

vilken, godkänd av majoriteten av

dess medlemmar, skall överlämnas

till rådet.

4. Kommissionen skall dessutom utföra

de ytterligare uppgifter, som angivas

i de av rådet antagna finansreglerna.

5. Generaldirektören skall lämna revisorerna

alla de upplysningar och all

den hjälp, som de behöva för att Utföra

sina uppgifter.

Till bekräftelse härav, hava undertecknade,

därtill vederbörligen befullmäkligade

av sina respektive regeringar,

undertecknat detta protokoll.

Vilket skedde i..................

den.................. 1962.

Denna text, skriven på franska och

engelska språken jämsides, vilka

språk äga lika vitsord, skall deponeras

i arkivet hos regeringen i ... Behörigen

bestyrkta avskrifter skola av

nämnda regering tillställas alla signatärstater

och till konventionen anslutna

stater.

Bihang

(1) Bidrag för tiden från och med

dagen för konventionens ikraftträdande

och till och med den 31 december

samma dr.

(a) De stater, vilka äro anslutna till

konventionen den dag denna träder i

kraft, och alla övriga stater, vilka ansluta

sig till konventionen senast den

31 december samma år, skola tillsammans

bidraga med en summa motsvarande

samtliga utgifter i den preliminära

budget, som rådet enligt artikel

V 1. i detta protokoll må ha upprättat.

(b) Bidragen från de stater som äro

anslutna till konventionen, när rådet

första gången upprättar en dylik pre
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

provisional budgetary arrangements,

shall be provisionally assessed on the

basis set out in Article V 2. subject to

the provisoes mentioned in Article

XII 1. (b) of the Convention.

(c) The contributions of the States

which become parties to the Convention

during the period between the

first occasion on which provisional

budgetary arrangements have been

made and the following 31st of December,

shall be provisionally assessed

in such a manner that the relative

proportions between the provisional

contributions of all Member States are

the same as between the percentage

figures set out in section (2) of this

Annex. Such contributions will serve

either, as provided for in paragraph

(d) below, to subsequently reimburse

part of the provisional contributions

previously paid by the other Member

States, or to meet additional budgetary

appropriations approved by the Council

during that period.

(d) The final contributions due for

the period ending on the 31st of December

following the entry into force

of the Convention from all the States

which are parties to the Convention

on that date, shall be retroactively assessed

after that date on the basis of

the total budget for the said period,

so that they shall be those which they

would have been if all these States

had become parties to the Convention

on the date of its entry into force. Any

sum paid by a Member State in excess

of its contribution thus retroactively

assessed shall be placed to the credit

of that Member State.

(e) If all the States specified in the

scale, set out in section (2) of this

Annex, have become parties to the

Convention before the 31st of December

following the entry inlo force of

Ihe Convention, their percentage contributions

to the total budget for that

liminär budget, skola, med förbehåll

för de reservationer, som äro omnämnda

i artikel XII 1. (b) i konventionen,

preliminärt fastställas enligt

de grunder som angivas i artikel V 2.

i detta protokoll.

(c) Bidragen från de stater, som ansluta

sig till konventionen efter det

att den första preliminära budgeten

upprättats, men före den 31 december

samma år, skola preliminärt fastställas

på sådant sätt, att medlemsstaternas

preliminära bidrag skola stå i

samma proportion till varandra som

de i moment 2 i detta bihang angivna

procentsiffrorna. Dessa bidrag skola

användas antingen, såsom under (d)

nedan angives, till att senare återbetala

en del av de bidrag, vilka tidigare

inbetalats av andra medlemsstater, eller

för att täcka ytterligare budgetanslag,

som godkänts av rådet under

ovan nämnda period.

(d) De slutliga bidragen för perioden

från och med dagen för konventionens

ikraftträdande till och med

den 31 december samma år skola efter

periodens utgång retroaktivt fastställas

beträffande samtliga stater,

vilka sistnämnda dag äro anslutna till

konventionen; bidragen skola på

grundval av den totala budgeten för

perioden ifråga fastställas till samma

belopp, som de skulle ha uppgått till,

därest samtliga dessa stater hade anslutit

sig till konventionen redan den

dag denna trädde i kraft. Det belopp,

som medlemsstat må ha inbetalt utöver

dess sålunda retroaktivt fastställda

bidrag, skall krediteras ifrågavarande

medlemsstat.

(e) Om alla de stater, som angivas i

tabellen under inoment 2 i detta bihang,

ha anslutit sig till konventionen

före den 31 december det år denna

trätt i kraft, skola deras bidrag till

den totala budgeten för ifrågavarande

period bestämmas i enlighet med de

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962

period shall be those set out in that

scale.

(2) Scale to serve as a basis for the

assessment of contributions during the

period to which Article V 1. and 2. of

this Protocol ref ers.

Percentage

Austria.................... 1.99

Belgium ................... 4.21

Denmark .................. 2.10

Federal Republic of Germany 21.48

France .................... 18.22

Italy ...................... 10.64

Netherlands................ 4.04

Norvvay ................... 1.60

Spain ..................... 2.53

Sweden.................... 4.92

Switzerland ................ 3.27

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland 25.00

Total 100.00

procentsatser, som angivas i nämnda

tabell.

2. Tabell avsedd att tjäna soni

grundval för fastställande av bidrag

under den period, som i artikel V i.

och 2. i detta protokoll avses.

Procent.

Österrike .................. 1,99

Belgien.................... 4^1

Danmark .................. 2,10

Förbundsrepubliken Tyskland 2R48

Frankrike ................. 18,22

Italien..................... 10^64

Nederländerna ............. 4,04

Norge ..................... 1,60

Spanien ................... 2,53

Sverige .................... 4,92

Schweiz ................... 3,27

Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland .. 25,00

Summa 100,00

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

55

Protocol concerning the financing of the

Enropean Space Research Organisation,

during its first eight years of existence

The States parties to this Protocol,

being parties to the Convention for

the Establishment of a European

Space Research Organisation, hereinafter

referred to as »the Convention»

and »the Organisation» respectively,

signed åt............on..........

1962,

have agreed as follows:

1. The expenditure of the Organisation

during the first eight years after

entry into force of the Convention

shall not exceed 306 million accounting

units (åt price levels ruling åt

the date of signature of this Protocol),

provided that the Council, referred

to in Article X of the Convenlion,

may, by a unanimous decision of

all Member States taken on the occasion

of a three-yearly determination

of levels of resources under Article

X 4. (c) and (d) of the Convention

adjust this figure in the light of major

scientific or technological developments.

2. The Organisation shall frame its

programme within the limit of expenditure

laid down in paragraph 1

of this Protocol.

3. The States parties to this Protocol

shall be prepared to make available

to the Organisation during the first

period of three years from the date of

Ihe entry into force of the Convention

a sum not exceeding 78 million aceounting

units and, subject to a definitive

determination in accordance

with the provisions of Article X 4.

(c) of the Convention, to make available

to the Organisation during the

(ÖversUttning)

Budgetprotokoll angående Organisationen

för europeisk rymdforskning under

dess första åttaårsperiod

De till detta protokoll anslutna staterna,

vilka iiro anslutna till konventionen

angående upprättande av Organisationen

för europeisk rymdforskning,

härefter benämnda »konventionen»

respektive »organisationen», undertecknad

i .................... den

.............. 1962,

hava enats om följande:

1. Kostnaderna för organisationen

under den första åttaårsperioden efter

konventionens ikraftträdande må

icke (enligt den prisnivå, som råder då

detta protokoll undertecknas) överstiga

306 miljoner beräkningsenheter.

Det förutsattes dock, att rådet varom

stadgas i artikel X i konventionen, i

samband med sådant beslut angående

fastställande av treårsbudget, som i artikel

X 4. (c) och (d) avses, må med

anledning av större vetenskapliga och

teknologiska framsteg ändra denna

siffra; beslut härom skall fattas enhälligt

av samtliga medlemsstater.

2. Organisationens program skall

anpassas efter det utgiftsmaximum,

som angives i moment 1. i detta protokoll.

3. De till detta protokoll anslutna

staterna skola vara beredda att till

organisationens förfogande ställa,

under den första treårsperioden efter

konventionens ikraftträdande,

högst 78 miljoner beräkningsenheter,

samt

under den andra treårsperioden efter

konventionens ikraftträdande, med

förbehåll för vad som slutligen bestämmes

enligt föreskrifterna i arti
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kutigl. Maj:ts proposition nr 85 är 1962

second period of three years from the

date of entry into force of the Convention

a sum not exceeding 122 million

accounting units.

4. This Protocol shall be open to

signature by States which have signed

the Convention. It shall be subject

to ratification.

5. This Protocol shall enter into

force on the date of the entry into

force of the Convention, provided that

the conditions for entry into force of

the Convention, laid down in Article

XXI thereof, are also satisfied in respect

of this Protocol.

In witness whereof, the undersigned

representatives, having been duly authorised

thereto by their respective

Governments, have signed this Proto
-

col.

Done åt.........., this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,

both texts being equally authoritative,

in a single copy, which shall be deposited

in the archives of the Government

of.... which shall transmit

certified copies to all signatory and

acceeding States.

kel X 4. (c) i konventionen högst

122 miljoner beräkningsenheter.

4. Detta protokoll må undertecknas

av de stater, som undertecknat konventionen.

Protokollet skall ratificeras.

5. Protokollet skall träda i kraft

samma dag som konventionen, under

förutsättning att de villkor för konventionens

ikraftträdande, som angivas

i artikel XXI i konventionen uppfyllts

även beträffande detta protokoll.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,

därtill vederbörligen befullmäktigade

av sina respektive regeringar,

undertecknat detta protokoll.

Vilket skedde i..................

den................ 1962.

Denna text, skriven på franska och

engelska språken jämsides, vilka

språk äga lika vitsord, skall deponeras

i arkivet hos regeringen i ... Behörigen

bestyrkta avskrifter skola av

nämnda regering tillställas alla signatärstater

och till konventionen anslutna

stater.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

57

Innehåll

Sid.

I. Europeiskt rymdforskningssamarbete.........................

1. Inledning....................*..........................

2. Konventionen m. ........................................

3. Vetenskapligt program....................................

4. Budget..................................................

II. Raketfält i Kirunaområdet...................................

1. Raketfältets användning ..............................

2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i sä

kerhets- och ersättningsfrågor .............................

3. Yttranden...............................................

III. Svensk rymdforskning ......................................

IV. Departementschefen ........................................

Bilaga. Konvention jämte finansprotokoll och budgetprotokoll........

2

2

3

8

13

15

15

18

22

24

26

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

• « r tu. .*• * • , ”^yvv • • V\

vV 1 O ''

Teckenförklaringar.

Gräns för raketfält

Gräns mellan riskzoner

Gräns mellan lappbyar

Gräns för vinterland

===== Gräns för vår- och sommarland

Renstängsel

Större fast lappläger

Mindre läger eller

tältläger

Renvaktarstuga

30 Om

-

aetaic

■ •*''«!"

Hl PaaaI

< '' V - ••

Doktrin (1)

  1. Folke Persson, Rymdrätten och Förenta Nationerna, SvJT 1972 s. 321, på s. 325 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksam a1 i texten
  2. Rskr. 1962:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående godkännande av avtal om viss fastighetsöverlåtelse inom kommunikationsdepartementets a1 i texten
  3. SU 1962:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1962/63 till högre utbildning och forskning jäm s. 55 i texten
  4. SU 1962:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1972 s. 321 Folke Persson, Rymdrätten och Förenta Nationerna s. 325 i texten