Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet

1962-02-09 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:86, Angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

1

Nr 86

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet;

given Stockholms slott den 9 februari

1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av resultatet av en sakkunnigutredning angående Svenskt biografiskt

lexikon föreslås i propositionen, att staten under vissa förutsättningar

åtager sig kostnaderna för fortsatt utgivning av detta verk. Den återstående utgivningstiden

— som vid oförändrad utgivningstakt beräknas bli orimligt lång

— förutsättes komma att förkortas väsentligt och fixeras i propositionen till

högst 30 år. De av utredningen förordade riktlinjerna godtages i huvudsak. I

propositionen föreslås, att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt

lexikon, inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962 för att omhänderha utgivningen. Ansvaret

för lexikonutgivningen föreslås åvila en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Ledningen

för redaktionsverksamheten bör anförtros en av Kungl. Maj:t utsedd

huvudredaktör.

För nästa budgetår föreslås anslag för ändamålet med 192 000 kr. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag

för budgetaret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet

och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, har Kungl.

Maj:t på min hemställan under punkten 60 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1962/63 beräkna till Personhistorisk

forskning och publiceringsverksamhet ett förslagsanslag av 182 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

I. Inledning

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 tillkallades tre sakkunniga1

med uppdrag att utreda frågan om fortsatt statligt stöd åt den personhistoriska

forskning och publiceringsverksamhet, som för närvarande representeras

av Svenskt biografiskt lexikon (i det följande benämnt SBL). De sakkunniga,

som antog namnet 1958 års utredning angående Svenskt biografiskt lexikon,

avlämnade den 20 maj 1960 ett betänkande (stencilerat) angående detta lexikon.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

riksarkivet, riksbibliotekarien, nationalmuseum, Nordiska museets

nämnd, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, Akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, Musikaliska akademien med musikhögskolan,

kanslersämbetet för rikets universitet, efter hörande av vederbörande överbibliotekarier,

skolöverstyrelsen, statens humanistiska forskningsråd, statens råd

för samhällsforskning, krigsarkivet, statens sakrevision, statens organisations- 1

1 Numera direktören Carl Olov Sommar, ordförande, ledamoten av andra kammaren, rektorn Stig

Alemyr och professorn vid universitetet i Uppsala Sven A. Nilsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

nämnd, Skogs- och lantbruksakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens

lönenämnd (i vad avser löne- och arvodesfrågor), Svenska akademien, Vetenskapsakademien,

Krigsvetenskapsakademien, Personhistoriska samfundet, Samfundet

för Svenskt biografiskt lexikons utgivande, Samverkande bildningsförbunden,

Stockholms stadsarkiv, Svenska historiska föreningen, Svenska tidningsutgivareföreningen,

Sveriges allmänna biblioteksförening och Tekniska museet.

Vid kanslerns för rikets universitet utlåtande har fogats yttranden av t. f.

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala, överbibliotekarien vid

universitetsbiblioteket i Lund, överbibliotekarien vid stadsbiblioteket i Göteborg

och bibliotekskommissionen vid universitetet i Stockholm.

Inledningsvis lämnas här en redogörelse för SBL:s tillkomst och utveckling.

Det huvudsakliga syftet med SBL kan sägas vara att utgöra en på förstahandskällor

baserad generalinventering av betydelsefulla personligheter under

olika skeden av det svenska samhällets utveckling. SBL började utgivas ar

1917 på Albert Bonniers förlag men nedlades av ekonomiska skäl år 1931. Vid

denna tidpunkt hade tio volymer utkommit, omfattande bokstäverna A—C samt

början av bokstaven D. Ett initiativ till fortsatt utgivande av lexikonet togs av

det år 1936 bildade Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande. Enligt

sina stadgar har samfundet till ändamål att fullfölja utgivningen. Under budgetåren

1937/38—1949/50 har bidrag av statsmedel och/eller anslag från humanistiska

fonden årligen lämnats till lexikonarbetet. Sedan budgetåret 1950/51 utgår

det årliga bidraget enbart i form av statsmedel. För innevarande budgetår har

anvisats 80 000 kr. (statsliggaren s. 508). Sedan arbetet med lexikonet återupptogs

år 1937, har utkommit fem volymer, omfattande kombinationen de la

Grange t. o. m. Feuk. Det senast utkomna häftet utgavs av trycket år 1956.

Därutöver föreligger ytterligare ett häfte — t. o. m. Fischerström — i spaltkorrektur.

Samfundets verksamhet står under inseende av Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, som även utser två av samfundets styrelseledamöter.

Lexikonredaktionen består för närvarande av följande fast anställda befattningshavare,

nämbgen en redaktionssekreterare och ett kanslibiträde. Därjämte har

redaktionen tillgång till ett icke fast anställt kanslibiträde med halvtidstjänstgöring.

T. o. m. januari 1960 har funnits en fast anställd huvudredaktör. Till de

fast anställda utgår arvoden motsvarande lönebeloppen enligt vissa för statliga

tjänster gällande lönegrader. Fast anställd befattningshavare åtnjuter sedan 1953

pensionsrätt enligt SPA-reglcmentct. Lexikonredaktionen fungerar enligt samfundets

stadgar som ett personhistoriskt institut, vilket bl. a. går forskare tillhanda

med begärda upplysningar i den mån arbetet på lexikonet tillåter.

I fråga om sättning och tryckning m. m. av lexikonet må följande nämnas.

Mellan samfundet och Albert Bonniers förlag träffades år 1937 ett avtal

enligt vilket bl. a. samfundet förband sig att utan ersättning efter hand till förlaget

leverera tryckfärdigt manuskript till lexikonet med full författarrätt därtill.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

Förlaget förband sig å andra sidan att utan kostnad för samfundet trycka lexikonet.

År 1953 meddelade förlaget, att det icke kunde åtaga sig tryckning av mer

än högst tre häften per år. Nyssnämnda kontrakt uppsades av förlaget år 1957.

Uppsägningen trädde i kraft samma år.

Frågan om utgivningstakten och därmed förknippade problem har diskuterats

i skilda sammanhang. Riksdagens revisorer berörde sålunda i sin berättelse till

1949 års riksdag dessa spörsmål och uttalade bl. a. att syftet med lexikonet i hög

grad förfelades, om utgivandet spreds över en tidrymd av flera mansåldrar.

Fragan om utgivningstakten behandlades också vid 1950 års riksdag med anledning

av ett förslag i 1950 års stats verksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln,

punkten 343) om ökning av statens bidrag till utgivandet av lexikonet. Chefen

för ecklesiastikdepartementet uppskattade behovet av statsmedel vid detta tillfälle

till 85 000 kr. per ar. Departementschefen betonade, att det syntes honom

angeläget, att arbetet med utgivandet av lexikonet fullföljdes i så snabb takt som

förhållandena medgåve. Han underströk därjämte, att en ökad ekonomisk insats

från statsmakternas sida syntes vara erforderlig, om arbetets slutförande skulle

kunna ske inom en icke alltför avlägsen framtid. Departementschefen betonade

vidare, att en förutsättning för ett fortsatt och eventuellt något utvidgat statligt

stöd syntes böra vara, att vederbörande allt framgent tillvaratoge de möjligheter

till rationalisering och effektivisering av arbetet, som kunde föreligga, och jämväl

i övrigt tillgodosåge de ekonomiska och praktiska synpunkter, som borde läggas

även på ett arbete av denna art. I sitt yttrande över Kungl. Maj:ts förslag

underströk statsutskottet vad departementschefen anfört i fråga om rationalisering

och effektivisering av utgivningsarbetet, så att arbetet kunde fullföljas i

snabbast möjliga takt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1955 ifrågasatte statens sakrevision

— som verkställt översyn av samfundets verksamhet och därvid framställt

vissa anmärkningar rörande medelsförvaltningen — om icke frågan om statens

stöd till denna verksamhet och om målsättningen för denna liksom den beräkneliga

tiden för verkets fullföljande borde upptagas till övervägande.

I 1956 års statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 349)

anmälde departementschefen att sakrevisionens skrivelse var föremål för remissbehandling.

I avbidan på resultatet därav ansåg sig departementschefen böra

förorda, att bidraget till SBL:s utgivande för det följande budgetåret nedsattes

samt att Kungl. Maj:t hädanefter fastställde särskild stat för bidragets disposition.

I 1957 års statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 340)

erinrade departementschefen om att sakrevisionens granskning av samfundets

verksamhet varit föremål för ingående remissbehandling. Departementschefen

framhöll, att de allvarliga erinringar, som revisionen riktat mot samfundets ekonomiska

förvaltning, bemötts av samfundets styrelse. På vissa väsentliga punkter

i ärendet hade statskontoret och riksräkenskapsverket uttalat olika meningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Vad i ärendet förekommit hade övertygat departementschefen om behovet av en

särskild sakkunnigutredning rörande SBL.

Vad beträffar de ekonomiska följderna av den förut berörda kontraktsuppsägningen

kan nämnas, att kostnaderna vid denna tidpunkt per häfte i oförändrat

utförande — för sättning, tryckning och häftning m. m. samt magasinering

beräknades uppgå till ca 10 000 kr. vid en upplaga av 500 exemplar.

Kostnader av ifrågavarande slag har, såsom framgår av det föregående, icke belastat

samfundet. I detta sammanhang bör nämnas, att den fasta abonnentstocken

numera omfattar endast inemot 300 abonnenter och att försäljningen av

häften därutöver är synnerligen blygsam. Priset per häfte är för närvarande för

ledamöter av samfundet 9 kr. samt det ordinarie bokhandelspriset 17:50 kr.

Priserna per volym — en volym omfattar fem häften om tio ark — svarar mot

de nämnda priserna per häfte.

Såsom tidigare nämnts drevs SBL under utgivningsperioden 1913—1931 helt

som en förlagsartikel. Efter återupptagandet av utgivningen år 1937 har, såsom

framgått av det föregående, anslag från staten och/eller humanistiska fonden

åtnjutits. I statsanslag har t. o. m. innevarande budgetår utgått i runt tal

1 395 000 kr.; ur humanistiska fonden har fr. o. m. år 1937 t. o. m. budgetåret

1949/50 — den tid under vilken anslag utgick ur fonden — anvisats i runt tal

264 000 kr. I

I direktiven för utredningen (se riksdagsberättelsen 1959 s. 189 ff.) framhölls

att de sakkunniga skulle verkställa en förutsättningslös prövning av frågan om

fortsatt statligt stöd åt den personhistoriska forskning och publiceringsverksamhet,

som representeras av SBL. Därest de sakkunniga skulle finna att staten i

fortsättningen borde i särskild ordning bidraga till bestridande av kostnaderna

för nämnda ändamål, skulle de såvitt möjligt precisera formerna och villkoren

för ett sådant engagemang.

Den hittillsvarande utgivningstakten syntes enligt direktiven betyda att verket

skulle föreligga i färdigt skick tidigast om ca 120 år. En sådan utgivningstakt

kunde inte anses acceptabel. Det kunde inte uteslutas, att de sakkunnigas analys

aktualiserade frågan huruvida lexikonet som sådant borde fullföljas. Vidare

underströks, att den personhistoriska forskning, som bedrivs vid Personhistoriska

institutet, endast till en del redovisats i form av artiklar i SBL, och att det vid

detta institut fullföljda forskningsarbetet i och för sig vore oberoende av själva

publiceringsverksamheten. De sakkunniga borde därför allvarligt överväga huruvida

de vid institutet vunna forskningsresultaten kunde göras tillgängliga i annan

form än genom SBL.

Därest de sakkunniga skulle finna att SBL i någon form borde fullföljas, skulle

de bl. a. pröva lämpligheten av att utgivandet temporärt vilade, varigenom förutsättningar

kunde skapas för ett avsevärt snabbare utgivande framdeles. Vidare

skulle de sakkunniga överväga huruvida riktlinjerna för artiklarnas publicering

kunde väsentligt ändras — förslagsvis genom att de återstående häftena genom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 86 år 1962

alfabetiserades och kompletterades med översikter över tidigare publicerade

artiklar. Jämväl angavs att de sakkunniga borde pröva principerna för artikelurvalet,

artiklarnas längd och struktur samt för arvodering av artikelförfattare,

varvid även spörsmålet om särskilda artikelarvoden till den fast anställda redaktionspersonalen

skulle upptagas till behandling. Utredningen skulle även ha att

utreda de frågor, som berörde verksamhetens organisation och finansiering, varvid

borde övervägas om verksamheten kunde anknytas till något statligt organ

och då närmast riksarkivet. Ett bibehållande av den hittillsvarande organisationsformen

borde dock inte uteslutas. De sakkunniga borde särskilt beakta

frågor rörande medelsförvaltningen. Dessutom underströks vikten av att de sakkunniga

prövade olika uppslag i syfte att garantera en väsentligt högre grad av

självfinansiering i framtiden. Vidare angavs, att de sakkunniga borde vara oförhindrade

att i samrad med Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande

upptaga förhandlingar med företrädare för bokförlag eller tryckerier angående

samarbete i fråga om fortsatt offentliggörande i lämplig form av de personhistoriska

forskningsresultaten.

Slutligen betonades, att de sakkunniga under sitt arbete borde taga kännedom

om motsvarande verk i främmande länder, exempelvis Danmark, Nederländerna

och Förenta staterna.

II. Betänkandet

I utredningens betänkande redogöres till en början för den personhistoriska

forskningen i Sverige, för SBL:s tillkomst, hittillsvarande utveckling och aktuella

läge, för ett antal biografiska lexika i andra länder samt för några likartade

utgivningsföretag inom landet såsom Svenska akademiens ordbok och Sveriges

ortnamn. I dessa delar torde i huvudsak få hänvisas till betänkandet. Till en

början refereras vissa uppgifter m. m. rörande utländska biografiska lexika,

varefter följer en redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de avsnitt av

betänkandet, som avser principiella överväganden, riktlinjer och konkreta förslag.

Biografiska lexika i andra länder

Utredningen konstaterar, att vetenskapligt syftande biografiska lexika finns i

praktiskt taget alla kulturländer. Utredningen har jämlikt sina direktiv genom

biblioteksstudier och enkäter inhämtat uppgifter om några av dessa. De som

valts ut är främst lexika i de nordiska grannländerna — Danmark och Norge_

och de viktigare som för närvarande är under utgivning i Europa, nämligen i

Belgien, England, Frankrike och Tyskland. Utredningen framhåller, att de fullbordade

lexika i Nederländerna och USA också har ett visst intresse i sammanhanget.

I ett fall har utredningen vid besök på ort och ställe tagit del av redak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962 7

tionsarbete och andra hithörande frågor, nämligen beträffande Norsk biografisk

leksikon.

Efter en redogörelse för vart och ett av nämnda lexika lämnar utredningen

en systematisk översikt över vissa utgivningsdata m. m. Utredningen anför

härom bl. a. följande.

Alla behandlade lexika har väsentligen haft ett rent vetenskapligt syfte. Resultatet

har emellertid något varierat beroende på de redaktionella kontrollerna

och kraven på källforskningar. Inget lexikon har som uttalad princip, att artikeln

skall grundas på primärforskningar, men detta har ändå varit vanligt i flertalet

lexika, åtminstone i vissa avseenden. Kontroller sker i allmänhet mot tryckt

material. Det som motsvarar den svenska s. k. meritlistan kontrolleras —-eller

utarbetas — på grundval av folkbokföringsmaterial i Danmark, Norge och Tyskland.

Beträffande andra länder är förhållandena ej riktigt klara; dessa uppgifter

kontrolleras dock givetvis ingående. . ,

Följden är alfabetisk i alla lexika utom i det nederländska lexikonet och i

supplementet till det belgiska lexikonet, vilket på denna punkt tagit det förra

till förebild. I det nederländska lexikonet motiveras principen ej narmare; man

nöjer sig med att ange att detta systems nackdelar kan övervinnas genom ett

register till artiklar, som utkommit i varje band.

Utgivningstiden — den faktiska eller beräknade — framgår av följande tablå.

Land

Belgien .............

Danmark ..........

England ...........

Frankrike..........

Nederländerna .....

Norge .............

Tyskland ..........

USA ..............

Utgivningstid

År

1866—1938

72

1933—1944

11

1885—1900

15

1929—

(kan beräknas till

190)

1911—1937

26

1921—

(kan beräknas till

50)

1953—

(kan beräknas till

30)

1928—1936

8

Lexikonens omfång utan supplement och registerband är eller kan beräknas

till följande.

Land

Antal band

27

Medelutgivning

per år

1/3 bd

26

2 bd

63

4 bd

(beräknas till 52)

V« bd

10

V* bd

(beräknas till 17)

V3 bd

(beräknas till 15)

V2 bd

USA .........................

20

2V2 bd

Kronologiskt och regionalt skiljer sig nästan varje land beträffande urvalet.

Samtidigt som yngre länder har ett kronologiskt snävare urval, har de ofta.

breddat det regionalt och socialt. Ännu levande personer biograferas endast i

Danmark och Norge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Medellängden på en artikel i de olika lexika framgår av följande tabell, där

dels det egentliga medeltalet meddelas, dels hur stort detta är i förhållande till

det svenska lexikonets typografi.

Sverige......

Belgien .....

Danmark ....

England ....

Frankrike .. .

Nederländerna

Norge.......

Tyskland ....

USA ........

Medellängd

sidantal

Medellängd

antal typer

%

Medellängd

4,0 s.

10 400

100

4,0 S.

1,3 s.

5 200

50

2,0 s.

1,5 s.

3 900

37,5

1,5 s.

1 s.

4 900

47

1,9 s.

0,3 s.

2 280

22

0,9 s.

0,4 s.

2 840

27,3

1,1 s.

2,4 s.

6 240

60

2,4 s.

0,5 s.

2 450

23,5

0,9 s.

1,0 s.

5 200

50

2,0 s.

Medeltal 1,9 s.

Medeltal utan SBL 1,6 s.

r iTi" sk!llnad från alla utländska lexika har SBL illustrationer, vidare i princip

fullständiga bibliografier samt en särskild meritlista utbruten ur biografin. De

senare avdelningarna finns också i andra lexika men har ej nått samma omfång

och fullstandighet som i SBL. Vid jämförelse mellan olika lexika måste därför

hansyn tagas till dessa förhållanden.

Artiklarnas utformning avviker i SBL på flera sätt från motsvarande utomands.

I fem av de undersökta länderna, Belgien, England, Frankrike, Nederanderna

och USA, utgör artikeln i huvudsak en kronologisk redogörelse för

personens liv utan fasta indelningar. I Danmark, Norge och Tyskland finns ett

fast inledande avsnitt, som lämnar vissa grundläggande genealogiska uppgifter

som i allmanhet har utarbetats redaktionellt och kontrollerats mot primärmaterialet.

Inget av dessa senare lexika har en motsvarighet till SBL:s merithsta

med angivande av kontrollerade befordringsdata eller dylikt. Inga utländska

lexika avser att lamna en fullständig bibliografi över personens egna skrifter eller

^Tysklind* lUeratUr- En SärskiId ik°nografi finns i Danmark, Frankrike

Slaktartiklar återfinns i Danmark, Frankrike, Norge (endast släkttavlor),

lyskJand samt, nagon man i Belgien och England. I Tyskland används de medvetet

för att biografera personer av mindre betydelse. De är genomgående färre

till antalet och av avsevärt mindre omfång än i SBL.

Redaktionens arbetsuppgifter i alla lexika består av beställning, bearbetning

och kontroller av artiklar. Övriga arbetsuppgifter är av mycket liten vikt; institutionsarbete

förekommer endast i Sverige, då redaktionen endast där uppbyggts

pa detta vis. •r88

I alla länder förekommer, att redaktionen också skriver artiklar. Skrivande

redaktioner planerades i USA men kom ej till utförande och finns i England och

h ranknke. Redaktionen erhåller honorar för sina artiklar överallt utom i England,

Tyskland och USA. Redaktionens medarbetarskap synes bortsett från

sverige vara kvantitativt mest omfattande i England och Frankrike. Däremot

förekommer att redaktionen alltid utarbetar vissa delar som senare tillställs

författaren: detta galler det genealogiska avsnittet i Danmark, Norge och Tvskland.

Redaktionspersonalens storlek framgår schematiskt av följande tabell.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Vetenskaplig personal:

heltid deltid

Sverige ........................................ 2

Belgien ........................................ 2

Danmark ...................................... 2

England (huvudsviten) .......................... 4

Frankrike ...................................... 1 1

Nederländerna .................................. 3

Norge .........................................

Tyskland ...................................... 7

USA ........................................... 5

Allmänna principfrågor beträffande SBL:s utgivning

Prognos angående utgivningstakten

Utredningen erinrar om att under den senare utgivningsperioden i medeltal

1,5 häfte per år utkommit, varvid endast sådana år räknats, då något häfte

utkommit. Med oförändrad utgivningstakt skulle det enligt de sakkunniga ta

190 år att fullborda SBL, den åtgångna tiden oberäknad. Därtill kommer enligt

utredningen den kontinuerliga tillväxten av materialet. Under förutsättning av

oförändrade urvalsprinciper kan tillväxten i enlighet med den av utredningen

gjorda beräkningen medföra, att tiden för att fullborda SBL skulle uppgå till ca

300 år. Utredningen framhåller, att det är omöjligt att göra några realistiska

beräkningar när det gäller en så avlägsen framtid. En prognos pa grundval av

nuläget ger enligt utredningen till resultat, att utgivningen under hittillsvarande

förutsättningar ej kan godtagas.

Behovet av ett vetenskapligt svenskt biografiskt lexikon

Inledningsvis erinrar utredningen om att SBL avser att ge vetenskapligt otadliga

framställningar över svenska personer och släkter, som i något avseende

spelat en roll eller gjort en insats, värda att uppmärksamma. Utredningen finner,

att den inhemska eller svenskt orienterade forskningen, de lärda verkens behov

samt jämförelsen med utländska förhållanden talar för en fortsatt utgivning av

SBL. Förutsättningarna för ett fullföljande är dock enligt utredningen å ena

sidan, att SBL kan utges inom en begränsad tidsrymd och till en kostnad, som

från olika synpunkter ter sig rimlig, å andra sidan, att lexikonet bibehåller sitt

vetenskapliga syfte och sin kvalitet.

Utredningen anför i övrigt i denna del bl. a. följande.

Innan urvalet av de i SBL ingående artiklarna bestäms, sker en ingående

prövning av personens eller släktens allmänna betydelse. Alla centrala uppgifter

och alla grundläggande personella uppgifter och diita hämtas direkt ur källmaterialet.

I förekommande fall ges fullständiga bibliografier eller anvisningar till

sådana över en persons skrifter. Vidare ges utförliga käll- och litteraturanvisningar

till varje artikel. Varje artikel utgör en självständig forskningsprodukt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Genom sin målsättning skiljer sig SBL från andra biografiskt användbara

uppslagsverk, såsom Svenska män och kvinnor, och encyklopedier, t. ex. Nordisk

familjebok och Svensk uppslagsbok. Svenska män och kvinnor syftade till att

vara ett populärt biografiskt uppslagsverk. Vetenskaplig kvalitet på artiklarna

åsyftades alltså inte även om så småningom vissa grundläggande personella

uppgifter började hämtas ur folkbokföringsmaterial. Egentliga verkförteckningar

lämnas inte, och i de fall käll- och litteraturförteckningar förekommer är de

ytterst kortfattade.

Givetvis förekommer vetenskapligt givande artiklar i alla dessa verk, särskilt

då en specialist på vederbörande område har författat artikeln. Skillnaden mellan

de genomsnittliga artiklarna i dessa verk och i SBL är emellertid påtaglig.

Medan de förra måste anses återge gängse urval av personer, kanske med påfallande

tonvikt pa de senaste decennierna, utgör SBL en omprövning av hela

det biografiska materialet under hänsynstagande till den stora bredd och nyansering

i det historiska intresset, som numera råder. SBL blir i detta avseende

normerande för framtiden och därigenom också för andra uppslagsverk.

Likasa är skillnaderna stora beträffande artiklarnas utformning. Medan

Svenska män och kvinnor samt de andra encyldopedierna utgör sammanfattningar

av den rådande uppfattningen om en person och hans insats, lämnar SBL

en direkt på källmaterialet grundad, av en vetenskapsman författad framställning

av en person och hans insats. — Särskilt betydelsefulla är därvid artiklarna

över andra och tredje rangens personer, som mycket sällan närmare brukar

undersökas och vilkas biografi alltså ej i annat fall skulle ha blivit skriven.

Därigenom att alla grundläggande och alla personella uppgifter hämtas direkt

ur källmaterialet sker en mycket behövlig korrigering och kontroll av dessa,

vilka vanligen utan någon prövning överflyttats ur det ena arbetet till det

andra. I båda dessa avseenden blir SBL:s framställning grundläggande för

kommande undersökningar och kan aldrig förlora sitt intresse på samma sätt

som en osjälvständigt refererande artikel gör.

Till skillnad från flera andra länder saknar Sverige ett författarlexikon. För

tiden 1900—1955 finns visserligen B. Åhlén, Svenskt författarlexikon, att tillgå,

men det är numera avslutat och förtecknar ej uppsatser och dylikt. SBL syftar

i detta avseende till att ge fullständiga bibliografier eller anvisningar på sådana;

det syftar med andra ord till att bli ett kronologiskt helt täckande författarlexikon.

SBL saknar i detta avseende någon svensk motsvarighet.

Behov av vetenskapliga biografiska lexika har ansetts föreligga i praktiskt

taget alla länder, oavsett den samtidiga förekomsten av populära biografiska

uppslagsverk och allmänna encyklopedier.

Tillfällig nedläggning

Vid en omorganisation av SBL för att uppnå en snabbare utgivning behövs

enligt utredningen en viss övergångstid; denna bör dock bli jämförelsevis kort,

såvida inte syftet med den skall äventyras. Ett sådant uppehåll i utgivningen

kan därför enligt utredningen knappast betecknas som en tillfällig nedläggning.

Utredningen avvisar tanken på varje form av tillfällig nedläggning och anför

härom bl. a. följande.

En tillfällig nedläggning av längre varaktighet kan, om den innebär hd nedläggning

av redaktionens verksamhet och upphörande av anslagsbevillning, inte

medföra en ökning av utgivningens snabbhet utan snarare motsatsen. Det har

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

vidare klart visat sig, t. ex. beträffande Svenska akademiens ordbok, att en

alltför utdragen utgivningstid för med sig ett bortfall av abonnenter.

Inte heller synes det lämpligt att under en längre period utan utgivning låta

redaktionen arbeta med minskade anslag för att förbereda en snabbare utgivning

under en kortare period. Den avlastning av redaktionsarbetet från själva

utgivningsperioden, som i så fall skulle ske, torde inte bli sa stor, att den inte

förutsatte så ökade ekonomiska insatser för redaktionsarbetet under den egentliga

utgivningstiden, att de sammanlagda redaktionskostnaderna komme att

överstiga motsvarande vid en jämn utgivnings- och anslagsperiodisering. Artiklarna

bör ju vid tryckningen vara helt aktuella; har de legat en tid, finns ofta

anledning att överarbeta dem med hänsyn till nya forskningar eller åtminstone

att bearbeta käll- och litteraturförteckningen.

Tänkbara utgivningsjormer

Sedan utredningen uttalat sig för en fortsatt utgivning av SBL, behandlar den

frågan om i vilken form en fortsatt utgivning bör ske för att på det lämpligaste

sättet överensstämma med förut angivna förutsättningar. Eftersom det gäller

fullföljandet av ett redan påbörjat arbete, måste enligt utredningen mycket

starka skäl föreligga för att nuvarande utgivningssätt och därmed verkets enhetlighet

skall ändras. Utredningen avvisar tanken på att låta trycka artikellistor

— som har ren arbetskaraktär — och artikelkoncept i stället för att låta

utgivningen av SBL fortsätta.

Beträffande ett system med fri utgivningsföljd anför utredningen

bl. a. följande.

I diskussionerna om SBL:s omorganisation 1947—1950 berördes möjligheten

att låta redaktionen arbeta på två lag, varvid det ena skulle fortsätta den

hittillsvarande följden, medan det andra skulle börja en utgivning fr. o. m.

bokstaven N. Fördelen därmed skulle vara, att alfabetet snabbare täcktes.

Tillvägagångssättet är okänt vid utgivandet av biografiska lexika utomlands,

men har i Sverige praktiserats vid utgivandet av Diplomatarium Svecanum/

Svenskt diplomatarium. Inget hindrar emellertid, att två lag arbetar parallellt

utifrån den hittillsvarande följden och lyckas prestera lika stort arbetsresultat

som i det föreslagna fallet.

Likaså kan man tänka sig, att, sedan en fast planering bestämt varje häftes

omfång, utgivningen sker allteftersom ett häfte färdigställts, även om häftet

inte är det närmaste i följden. Tillvägagångssättet tillämpades under det tidigare

utgivandet av Svenska akademiens ordbok.

Man kan slutligen tänka sig, att varje artikel trycks och utsänds, när den är

färdigbearbetad och att på detta sätt banden successivt växer fram. Detta

förfarande skulle medföra, att den löpande följden ersattes av en kapselserie.

Emellertid innebär dessa förslag en ganska orolig utgivningsform; exemplet

från utgivandet av Svenska akademiens ordbok före dess omorganisation manar

sålunda knappast till efterföljd. Eftersom utredningen har tänkt sig en jämförelsevis

kort återstående utgivningstid, synes de fördelar, som förslagen skulle

kunna föra med sig, ända kunna uppnäs utan att sa radikala förändringar sker

av utgivningen.

Beträffande ett system med genomalfabetiserade band anför

utredningen bl. a. följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Frågan om SBL skall utges i genomalfabetiserade band, innebärande att varje

band bildar en enhet med artiklar över hela alfabetet, har tidigare ingående

diskuterats, bl. a. i samfundets utredning till vitterhetsakademien 1948. Samfundets

utredning börjar med påpekandet, att vid återupptagandet av SBL

1937 en förfrågan i saken gjordes hos ledande historiker och vissa andra humanistei,

varvid flertalet uttalade sig för ett bibehållande av den alfabetiska

följden. Flera skäl talade dock enligt samfundet jör ett fritt system. Vinsten med

en alfabetisk artikelföljd vore rätt illusorisk vid en lång utgivningstid. Om ett

eventuellt supplement av SBL började utges, skulle ändå register behövas till

banden. Redaktionsarbetet skulle underlättas av ett fritt system, då därigenom

risken att fastna på besvärliga artiklar kunde undvikas. Vid ett alfabetiskt

system tog man också in artiklar över nyligen avlidna personer; dessa hade

v isat sig föråldras ganska snabbt, då det var förhållandevis svårt att ernå perspektiv

på personens gärning och objektivitet i bedömningen. Vid en alfabetisk

följd maste en del allmänna förhallanden — miljö etc. — tas in i en artikel,

vilka också fick behandlas i andra artiklar om personer i samma grupp. Vid ett

fritt system skulle man vidare lätt kunna ersätta en föråldrad artikel. Samfundet

tänkte sig dock att även i ett fritt system släkter skulle hållas samman och

samtliga däri förekommande personartiklar införas i kronologisk följd.

Starka skäl talade dock enligt samfundet även mot ett fritt system. Det

vore sålunda föga lämpligt att växla system i ett enhetligt verk. Enligt vad som

uppgetts från bibliotekshåll, användes också de osystematiserade lexika betydligt

mindre än de alfabetiskt upplagda. Den stora vinsten med ett bundet

system vore ju, att därigenom äntligen den försummade svenska biografin gjordes

till föremål för en systematisk genomarbetning, vilken vinst sannolikt skulle

gå förlorad i ett fritt system. Det kunde ifrågasättas, om verkligen redaktionsarbetet

underlättades, då all press försvann på artikelförfattaren. Valdes någon

form av systematisering inom ett fritt system, skulle därigenom samma svårigheter

återkomma som vid ett alfabetiskt system. Redaktionen skulle säkerligen

ej kunna undgå kritik för urvalet. Redaktionsarbetet hade hittills inriktats på

att fullfölja det alfabetiska systemet; en stor mängd artiklar på närmast följande

bokstäver förelag redan. För att halla SBL aktuellt under den långa utgivningstiden

kunde man i stället för ett fritt system tänka sig utgivningen av parallella

supplementband. Det vore slutligen ej helt en nackdel, att olika artikelförfattare

vid olika tidpunkt behandlade personer i samma grupp. Samfundet framhöll

sammanfattningsvis, att det i sin utredning velat redovisa de viktigaste skälen

för och emot ett fritt system men ej ta ställning i frågan.

Utredningen har i denna fråga funnit skälen för en bibehållen alfabetisk

artikelföljd väga tyngst, bl. a. eftersom nagra av nackdelarna därmed kan övervinnas

pa annat sätt. Flera skäl för ett fritt system bortfaller sålunda, om man

räknar med en väsentligt sänkt utgivningstid.

Däremot kan mindre ändringar i den alfabetiska följden diskuteras, vilka

skulle kunna bidra till att öka SBL:s tillgänglighet. Utredningen har efter viss

tvekan funnit det lämpligast, att nu gällande ordning även blir rådande i framtiden,

men finner det i så fall nödvändigt, att ett strikt alfabetiskt innehållsregister

över person- och släktartiklar intas i varje band.

Enligt utredningen kan sålunda vissa av fördelarna i de berörda utgivningssätten

uppnås genom en väsentligt påskyndad utgivning av SBL. Utredningen

förordar därför, att hittillsvarande utgivningsform tillämpas även i en kommande

svit.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

Riktlinjer för en fortsatt utgivning

Prognosen för utgivningen och i betänkandet redovisad jämförelse med utländska

biografiska lexika visar enligt utredningen, att SBL:s fortsatta utgivningstid

måste radikalt sänkas. Med nuvarande utdragna utgivningstid äventyras

verkets enhetlighet och därmed en del av dess syfte.

Utredningen anser emellertid att det inte är möjligt att fullborda SBL på en

mycket kort tid utan att dess kvalitet och enhetlighet allvarligt äventyras. De

årliga kostnaderna för utgivningen skulle därtill bli synnerligen betungande.

Inte heller synes det finnas möjligheter att uppdriva ett tillräckligt antal kvalificerade

medarbetare för ett slutförande inom en knapp tidsmarginal.

Under hänvisning till dessa faktorer anser utredningen det ej vara möjligt att

beräkna den fortsatta utgivningstiden till mindre än 30 år. Utredningen föreslår

därför, att 30 år fixeras som den återstående utgivningstiden för SBL och att

från denna utgångspunkt begränsningar i urval och artikellängd samt rationaliseringar

i redaktionsarbetet sker. Dessa åtgärder får enligt utredningen vidtagas

dels för att den snabbare utgivningen skall möjliggöras, dels för att denna skall

kunna utföras till lägsta möjliga kostnad. Åtgärderna förutsättes ej skola ga ut

över SBL:s vetenskapliga syfte.

Utgivningsprinciper

Utredningen har granskat utgivningsprinciperna under hänsynstagande till

bl. a. de erfarenheter, som kan inhämtas från utgivandet av vetenskapliga biografiska

lexika i andra länder. De förslag till utgivningsprinciper, som utredningen

framför, har i stor utsträckning karaktären av rekommendationer med

utgångspunkt i utredningens förslag, att återstående utgivningstiden fixeras till

30 år och att till följd därav begränsningar i utgivning och redaktionsarbete

görs, vilka ej äventyrar SBL:s syfte.

TJrval

Med hänsyn till urvalet av personartiklar i biografiska lexika i andra länder

anser utredningen, att SBL:s nuvarande urvalsprinciper i stort sett ej kan

anses för generösa. Utredningen understryker tvärtom, i anslutning till sina

direktiv, värdet av den sociala och kronologiska breddning, som skett under

utgivningstiden. Utredningen anser urvalet i SBL socialt sett väl avvägt och

föredömligt, även i jämförelse med flera utländska biografiska lexika.

Det är enligt utredningen klart, att beskärningar av urvalet erbjuder större

möjligheter till begränsningar av redaktionsarbetet än sänkande av artikellängden.

De sakkunniga anser, att det finns vissa kategorier, som möjligen kan

uteslutas ur SBL utan att lexikonets syfte äventyras. Det gäller artiklar över

personer, som tillhör ett annat biografiskt lexikons urvalsområde. Dessa kategorier

är enligt utredningen 1) svensk-amerikaner, som gjort hela sin insats i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

USA utan egentlig betydelse för Sverige, 2) utlandssvenskar, som gjort hela

sin insats utomlands utan egentlig betydelse för Sverige, 3) svenskar i Finland

efter 1809 (medtagande av denna kategori har endast planerats) och 4) utlänningar,

som rent tillfälligt varit i Sverige eller i svensk tjänst.

Beträffande personer av främst lokal betydelse föreslår utredningen, att dessa

alltjämt medtages under förutsättning att de gjort en mera betydande insats.

Såsom skett fr. o. m band 11 av SBL bör enligt utredningen SBL avse uteslutande

avlidna personer.

Utredningen finner, att skäl talar för bibehållande av släktartiklar vid en

fortsatt utgivning av SBL. Trots att sådana artiklar ej alltid förekommer i utländska

biografiska lexika, har de enligt utredningen blivit gängse i svenska

uppslagsverk. Det är emellertid, framhåller utredningen vidare, av vikt att

endast sådana släkter, som verkligen spelat en roll, blir föremål för artiklar.

De fristående släktöversikterna synes utredningen kunna utgå.

De något snävare urvalsprinciper, som utredningen föreslagit, skulle innebära,

att antalet återstående personartiklar minskar från ca 11 400 till ca 10 750. Vid

en fortsatt utgivningstid av 30 år kan antalet återstående personartiklar

med hänsyn tagen till den kontinuerliga tillväxten beräknas till ca 12 000. Antalet

återstående släktartiklar kan med relation 1:4 mellan släktartiklar och

personartiklar beräknas till ca 3 000. Utredningen understryker, att denna beräkning

ej endast bör betraktas som en prognos. Beräkningen föreslås i stället

bli normerande för urvalet av artiklar.

Artikelutformning: personartiklar

Utredningen föreslår, att personartikeln såsom hittills bör syfta till att ge

alla de upplysningar om en person, som erfordras för att man klart, snabbt

och pålitligt skall kunna få reda på vem han var och vari hans insats bestod.

Sålunda föreslås uppgifterna om födelse, död, utnämningar m. m. liksom alla

mera grundläggande uppgifter böra kontrolleras direkt mot källmaterialet. För

att personen och hans insats skall kunna levandegöras, står det enligt utredningen

klart, att utöver rena matrikeldata en mera berättande skildring fordras,

där personen och dennes insats bör sättas in i sitt sammanhang. Utredningen

understryker, att en koncentration pa det väsentliga bör ske i skildringen.

Artikeln bör avslutas med bibliografiska uppgifter till ledning för vidare forskning.

Utredningen framhåller, att det principiellt inte föreligger någon skillnad

mellan utredningens sålunda uppställda mål och det som gällt för SBL.

Personartikeln har kommit att besta av följande delar: 1) meritlista, 2) egentlig

biografi, 3) uppgifter om personens arkiv, brev och manuskript, 4) förteckning

över personens skrifter och dylikt ( i det följande kallad verkförteckning)

samt 5) käll- och litteraturförteckning. I huvudsak överensstämmer artikelns

uppdelning med vad som är fallet i andra biografiska lexika och synes enligt

utredningen väl motsvara artikelns syfte. En särskild meritlista förekommer

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

visserligen ej annorstädes, men utredningen finner detta vara en lovvärd rationalisering,

såvida den inte medför en dubblering av biografin.

Utredningen har med flera exempel velat visa att avsevärda beskämingar är

möjliga utan att artiklarnas kvalitet och fullständighet äventyras. I denna del

hänvisas till betänkandet (s. 192—215).

Utredningen framför tanken på att SBL endast genom en hänvisning skulle

redogöra för sådana personer, som nyligen vetenskapligt behandlats i lexikalisk

form i andra publikationer. En sådan artikel bör emellertid enligt utredningen

alltid innehålla meritlista och bibliografier.

Under hänvisning till att — såsom utredningen visat — i utländska biografiska

lexika den sammanräknade medellängden på en personartikel är 1,6 s.

(1,9 s. om SBL inräknas), omräknat till SBL:s hittillsvarande typografi, föreslår

utredningen, att medellängden på en personartikel minskas från 4 s. till 2 s.

med nuvarande typografi. Minskningen skulle kunna möjliggöras dels genom

förverkligande av de framförda förslagen till beskämingar, dels genom ökad

användning av hänvisningsartiklar, utformade på sätt framgår av betänkandet

s. 204—205. Viktigare artiklar bör givetvis enligt utredningen kunna bli avsevärt

längre än 2 s. Utredningen föreslår, att detta medeltal blir bindande för

lexikonutgivningen.

De framlagda förslagen till beskämingar kommer enligt utredningen att medföra

viss minskning av redaktionsarbetet, t. ex. beträffande kontrollen av meritlista

och bibliografier, men däremot knappast någon egentlig tidsvinst i den

forskning, som en medarbetare får utföra vid författande av artiklar.

Artikelutformning: släktartiklar

Utredningen föreslår, såsom tidigare nämnts, att släktartiklar intages i SBL

även vid en fortsatt utgivning men att proportionen släktartiklar : personartiklar

sänks till 1 släktartikel på 4 personartiklar.

Samma beskämingar, som föreslagits beträffande personartiklarna, bör enligt

utredningen givetvis också i tillämpliga delar gälla släktartiklarna. Som en följd

av den föreslagna begränsningen i urvalet bör släktgrenar, som verkat utanför

Sverige och ej ingripit i svenskt samhälls- och kulturliv, omnämnas mycket

kortfattat. Ej heller är det enligt utredningen fullt konsekvent, att ännu levande

personer omnämnes i släktartiklarna.

Enligt utredningens mening föreligger stora möjligheter till beskämingar även

beträffande släktartiklarna. Samma möjligheter till koncentration på det väsentliga

och till förkortningar finns, inte minst när det gäller utformningen av släkttavlan.

Utredningen anser därför, att det är möjligt att fixera medellängden för

en släktartikel till 1 s. mot 2,2 s., som är medellängden i SBL:s två senaste band,

utan att därigenom syftet med dessa artiklar går förlorat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Register, typografi m. m.

Utredningen föreslår, att ett strikt alfabetiskt register över alla personartiklar

och personer, som utförligare namnes i släktartiklarna, införes i varje band av

SBL; det hittills ingående kronologiska registret synes däremot kunna utgå.

Utredningen anser vidare, att det skulle vara av stort värde, om ett särskilt

registerband kunde utarbetas till den fullbordade sviten av SBL.

Under de av utredningen i olika hänseenden angivna förutsättningarna beräknas

den återstående delen av SBL med nuvarande typografi och bortsett från

illustrationerna till ca 27 000 sidor =: 169 häften = 34 band. Hela verket i avslutat

skick skulle då omfatta ca 15 000 personartiklar eller 49 band jämte ett registerband.

Utredningen behandlar emellertid ingående frågan om den typografi, som

bör användas i SBL. Av flera skäl finner utredningen det lämpligt att SBL:s

typografi ändras så, att varje sida rymmer väsentligt mer än för närvarande.

Utredningen föreslår i detta syfte en sådan ändring av typografin, att varje sida

rymmer ca 4 600 typer mot nuvarande ca 2 600 typer. En sådan ändring innebär,

att av SBL skulle återstå drygt 19 band mot eljest kalkylerade 34 band. Utredningen

föreslår vidare, att illustrationerna bibehålies, då de kan beräknas öka

försäljningsmöjligheterna och eftersom de har ett värde för karaktäriseringen

av de biograferade. Härigenom ökar omfattningen av den återstående sviten av

SBL med tre band till sålunda sammanlagt ca 22 band.

Redaktionsarbetet

Utredningen anför, att riktlinjerna för SBL:s fortsatta utgivning under en tid

av 30 år medför, att redaktionen varje år bör publicera ca 400 personartiklar

och ca 100 släktartiklar. Ifragavarande riktlinjer beträffande utgivningstakten

har av utredningen — såsom tidigare nämnts — föreslagits bli normerande för

redaktionsarbetet.

Möjligheterna att lata redaktionen mera konsekvent bli en skrivande redaktion

har diskuterats inom utredningen, som dock finner att denna utväg inte går

att genomföra i praktiken. Emellertid är det känt från flera lexika, att det ibland

kan visa sig alldeles ogörligt att förvärva en författare till en artikel. För att

i ett sådant läge undvika en fördröjning av utgivningen, bör det enligt utredningen

finnas möjlighet att uppdra åt en redaktionsmedlem att på tjänstetid

författa en artikel.

Utredningen understryker, att alla möjligheter till rationaliseringar i redaktionsarbetet

måste uppmärksammas. Utredningen anför härom bl. a.

Urvalet bör salunda fastställas på grundval av en preliminär artikellista, som

underställts ett antal sakkunniga.

Meritlista, bibliografier och släktartiklar föreslås bli utarbetade inom redaktionen.

Liksom biografin föreslås de bli utarbetade med källhänvisningar.

Artikelförfattaren skall erhålla meritlista och bibliografier från SBL:s redak
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

tion, som också biträder med forskningar i centrala arkiv och bibliotek. Dessa

åtgärder är bl. a. avsedda att förbättra möjligheterna att knyta ett tillräckligt

antal medarbetare till lexikonet. För att underlätta både deras och redaktionens

arbete föreslås, att särskilda anvisningar för medarbetare i SBL utarbetas.

All bearbetning av artikeln skall ske före sättningen. Kontroller och korrekturläsning

synes kunna utföras av mindre kvalificerad personal, i stor utsträckning

av kontorspersonalen.

För att redaktionen tillräckligt snabbt skall kunna få erforderliga uppgifter

från de lokala arkiven, bör ett system med fasta korrespondenter uppbyggas.

Utredningen anser, att redaktionsmedlemmarna ej såsom hittills bör ha möjlighet

att erhålla författararvode för artiklar, som de författar utom tjänsten.

Frågan om sådan ersättning bör dock enligt utredningen kunna omprövas,

sedan några års erfarenhet av lexikonarbetet vunnits. Utredningen anför härom

bl. a.

SBL:s huvudredaktör och redaktionssekreterare har haft möjlighet att utom

tjänsten författa artiklar i lexikonet och därvid erhålla arvode på samma sätt

som övriga artikelförfattare. Detta förhållande har varit föremål för starka

meningsbrytningar i den diskussion, som inleddes genom sakrevisionens anmärkningar

år 1955 mot redaktionens medelsförvaltning. —- I utländska lexika förekommer

såväl att redaktionsmedlemmar erhåller arvode för författande av

artiklar som att författande av ett obestämt antal artiklar ingår i deras tjänstgöring

och därför ej arvoderas utöver redaktionsarvodet. Redaktionsmedlemmarna

erhåller sålunda arvode som övriga artikelförfattare i Belgien, Danmark,

Frankrike, Nederländerna och Norge men däremot ej i England, Tyskland och

USA.

Redaktionspersonalen besitter å ena sidan onekligen en särskild kompetens

för författandet av artiklar i lexikonet; sådana artiklar torde ej behöva göras till

föremål för mera omfattande redaktionell bearbetning. Det vore därför önskvärt,

att personalen i större omfattning än vad den ordinarie arbetstiden ger

utrymme för, åtar sig artikelförfattande. Det är förhållandevis vanligt, att

vetenskapligt utbildad personal av den kategori, som de anställda vid lexikonredaktionen

tillhör, skaffar sig extra inkomster genom vetenskaplig eller populärvetenskaplig

författar- eller föreläsningsverksamhet. Under sådana omständigheter

finns onekligen visst fog för ståndpunkten att medge särskilda arvoden

för artikelförfattande vid sidan av det ordinarie arbetet. — Å andra sidan torde

det kunna bli svårt att hålla i sär sådana arbetsuppgifter, bl. a. författande av

personartiklar, som ingår i den reguljära avlönade tjänstgöringen, och sådant

arbete, som skulle arvoderas i särskild ordning. Det måste vidare betraktas som

helt avvikande från praxis, att redaktionens högt kvalificerade och jämförelsevis

högt avlönade personal erhåller extra arvode utöver en fast avlöning för arbete

med lexikonet; övertidsersättning utgår sålunda ej i liknande fall inom statsverket.

Utredningen har därför i dagens läge inte ansett det vara principiellt

lämpligt att tillämpa ett system med speciell arvodering vid sidan av avlöningen.

Utredningen vill emellertid inte förneka, att starka skäl talar för att personalens

särskilda sakkunskap nyttiggörs för lexikonets räkning så långt det över

huvud taget är möjligt. Frågan kan därför behöva omprövas sedan några års

erfarenheter av lexikonarbetet vunnits och då i samband med frågan, om personalen

i likhet med redaktörerna vid Svenska akademiens ordbok skall erhålla

möjlighet att få sin lön beräknad genom ackord.

2 — H i hang till riksdagens protokoll 19tVi. 1 sand. År SO

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

Personhistoriska institutet

Utredningen erinrar om att lexikonredaktionen för utgivningsverksamhetens

effektiva bedrivande lagt upp eller förvärvat vissa samlingar i likhet med vad

som mestadels varit fallet utomlands. Dessa samlingar består för närvarande av

ett huvudkortregister, bibliotek, två specialsamlingar, klipparkiv och egentligt

arkiv. Utredningen framhåller, att det, sedan denna verksamhet utvecklats,

visade sig att samlingarna hade egenvärde som hjälpmedel för personhistoriskt

orienterade undersökningar. Härigenom kom de att utvidgas även efter vissa

riktlinjer, som ej direkt syftade till den fortsatta utgivningen. Samlingarna och

den därtill knutna verksamheten benämnes numera Personhistoriska institutet.

Institutets främsta uppgift har enligt utredningens uppfattning dock hittills

varit att underlätta redaktionsarbetet.

Utredningen understryker i detta sammanhang värdet av ett personhistoriskt

institut för all historisk och övrig humanistisk forskning. Verksamheten synes

utredningen närmast jämförbar med den, som bedrives av andra liknande institutioner,

t. ex. stadshistoriska institutet, ortnamns- och personnamnsarkiven,

landsmåls- och folklivsarkiven etc.

Utredningen anser sig sålunda kunna konstatera ett förefintligt behov av en

personhistorisk forskningscentral av den typ som SBL:s redaktion erbjuder.

I dagens läge bör emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning redaktionens

centrala uppgift vara att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt fullborda

SBL, varför institutet och dess verksamhet tills vidare föreslås bli underordnad

denna uppgift. Praktiskt sett är det enligt utredningens mening mycket svårt

att dra en gräns mellan redaktionell verksamhet och institutsverksamhet. Skillnaden

ligger snarast i för vilket syfte institutet och dess samlingar utnyttjas.

Den av utredningen förordade utgivningstiden liksom det härav betingade

redaktionella arbetet bör enligt utredningen ange den ram, inom vilken lexikonets

ledning har att avväga institutsverksamhetens inriktning. Utredningen har

lämnat vissa rekommendationer beträffande forskningsservice, register, bibliotek

och andra samlingar i syfte att visa på möjligheter till rationaliseringar av

redaktionsarbetet. Skulle emellertid anspråken på institutet som forskningscentral

väsentligt öka, föreslår utredningen, att frågan om redaktionens ställning

som personhistorisk forskningscentral omprövas, innebärande att särskilda

tjänster inrättas och särskild stat utarbetas för institutet.

Verksamhetens ledning

Den nuvarande organisationen av ledningen av SBL måste enligt utredningen

betecknas som tämligen komplicerad: lexikonet utges av ett samfund, vars angelägenheter

främst handlägges av en styrelse, vilken inom sig utser ett arbetsutskott.

Dessutom finns ett särskilt redaktionsutskott samt ett fackmannaråd

vilka haft att bistå huvudredaktören. Samfundets verksamhet står under över
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

inseende av vitterhetsakademien, som utser två ledamöter i styrelsen. Kompetensgränserna

mellan de olika organen är ej fullt klara.

Det måste enligt utredningens mening anses önskvärt, att den nuvarande

redaktionella överbyggnaden ersätts av en enklare, som med klara angivelser

av dess kompetensområde effektivt kan fungera som SBL:s högsta ledning i

alla frågor, såväl vetenskapliga som administrativa.

I direktiven för utredningen beröres möjligheten, att utgivandet av SBL

anförtros en redan existerande statlig myndighet. Härigenom skulle SBL:s

anställda bli tjänstemän i denna och myndigheten erhålla ledningen av utgivnings-

och institutsarbetet. De myndigheter, som i så fall kunde komma i fråga,

synes enligt utredningen vara riksarkivet och Kungl. biblioteket. Utredningen

avvisar dock denna tanke och anför härom följande.

Fördelen med en sådan anknytning vore, att redaktionen skulle avlastas från

åtskilliga administrativa uppgifter, som direkt skulle handläggas av ämbetsverket.

Nackdelen vore att man ej a priori kan förutsätta, att vederbörande

ämbetsverk, vars egentliga uppgifter ligger inom andra områden, är berett att

besluta i de ganska speciella frågor, som utgivandet av ett biografiskt lexikon

för med sig. Inom ämbetsverkets ram skulle i så fall troligen få konstitueras en

.särskild nämnd, som fungerade som SBL:s administrativa och vetenskapliga

ledning. Man kan också tänka sig en annan form av anknytning, som låter t. ex.

riksarkivet omhänderha förvaltningen av statsmedlen för SBL:s räkning. Detta

skulle medföra, att SBL visserligen avlastades en del räkenskapsuppgifter men

troligen samtidigt finge ha en särskild bokföring vid sidan av den officiella för

att i varje situation kunna överblicka budgetläget just från sin synpunkt. Den

tillsammantagna arbetsmängden för bokföring m. m. kan i så fall bli större än

om den underordnade inrättningen självständigt svarade för denna uppgift.

Utredningen föreslår, att SBL:s nuvarande organisation upphör och att för

det fortsatta utgivandet av SBL inrättas en fristående statlig institution. Uppgiften

att ansvara för verksamheten bör enligt utredningen åvila en särskild

styrelse, utsedd av Kungl. Maj:t och förslagsvis benämnd styrelsen för utgivande

av Svenskt biografiskt lexikon. Kungl. Maj:t föreslås även skola utse

SBL:s huvudredaktör, vilken bör ingå i styrelsen. Styrelsen föreslås vidare bli

ansvarig för utgivningen av SBL och i sista hand leda verksamheten vetenskapligt,

administrativt och ekonomiskt. Huvudredaktören bör dock enligt utredningen

svara för den direkta ledningen av den vetenskapliga verksamheten;

styrelsens roll i detta sammanhang får av hänsyn till arbetets effektiva bedrivande

inskränkas till ställningstaganden i principiella frågor och allmän översyn.

Beträffande styrelsens sammansättning och åligganden framhålles bl. a. följande.

Styrelsen bör ej omfatta ett större antal ledamöter; eu liten styrelse är från

effektivitetssynpunkt överlägsen. Å andra sidan bör styrelsen företräda såväl

vetenskaplig som administrativ och ekonomisk sakkunskap. Utredningen föreslår

därför, att SBL:s styrelse skall bestå av fem ledamöter, varvid huvudredaktören

skall vara självskriven ledamot.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 sand. AV SO

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

I det vetenskapliga redaktionsarbetet föreslås styrelsen ingripa endast så tillvida,

att den beslutar i principfrågor och andra för utgivningen av SBL särskilt

betydelsefulla frågor, Den bör dock, då särskilda skäl därtill föreligger, ha möjlighet

att ingripa i redaktions- och institutsarbetet och bör följaktligen hållas

underrättad om verksamhetens fortgång, exempelvis genom redogörelser av

huvudredaktören.

Alla ärenden, som sammanhänger med SBL:s ställning som en fristående,

självständig inrättning, föreslås i princip bli handlagda av styrelsen. Det gäller

bl. a. ärenden ang. framställningar till Kungl. Maj:t och förlagsfrågor. För

att inte göra verksamheten för tungrodd bör alla mindre betydande och löpande

ärenden delegeras till huvudredaktören. Styrelsen föreslås vidare bli beslutande

i viktigare personalärenden, som ärenden ang. anställning utom anställning av

huvudredaktör, längre tjänstledighet och avsked ävensom frågor ang. avstängning

och entledigande. Styrelsen föreslås likaså ha ansvaret för medelsförvaltningen

och bör därvidlag själv ta ställning i viktigare ärenden, t. ex.

rörande större eller för längre tid bindande utgifter.

Den utformning, som SBL:s ledning har föreslagits få, gör det erforderligt,

att Kungl. Maj:t utfärdar en instruktion för styrelsen. Vissa moment, som kan

ingå i en instruktion, finns i de föreskrifter för erhållande av statsbidrag, vilka

är fastställda i regleringsbrevet. Instruktionen bör endast uppta de väsentliga

dragen i styrelsens verksamhet. För redaktionen och dess arbete kan om så

erfordras, en särskild arbetsordning utfärdas.

I anledning av den föreslagna formella ändringen av verksamhetens ledning

förutsätter utredningen, att redaktionens befintliga samlingar i form av register,

bibliotek, arkiv, lager m. m. överföres från samfundet till den föreslagna statliga

institutionen.

Förlagsfrågor

Utredningen har konfererat med ett antal förlag för att utröna möjligheterna

att etablera en utgivning av SBL under samma förutsättningar som hittills.

Därvid har utredningen konstaterat, att det ej är möjligt att få ett förlag att

bekosta SBL:s tryckning och försäljning mot att förlaget erhåller försäljningsvinsten

med mindre än att särskilt bidrag av statsmedel utgår till förlaget.

I detta läge finner utredningen det av principiella och ekonomiska skäl mera

tilltalande, att ett förlag engageras i utgivningen endast på så vis, att det har

lexikonet i distribution.

Personalfrågor och anslagsbehov m. m.

Redaktionspersonal m. rrv.

Under hänvisning till föreslagna rationaliseringar i redaktionsarbetet och till

arbetskapaciteten inom utländska biografiska lexika anser utredningen det

rimligt, att en vetenskaplig redaktionsmedlems årliga arbetskapacitet beräknas

till ca 85 personartiklar jämte släktartiklar och direkt institutsarbete. Denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

beräkning leder enligt utredningen till att SBL för en återstående utgivningsperiod

på 30 år kommer att behöva nio fast anställda befattningshavare, nämligen

en huvudredaktör, två redaktörer, två amanuenser, en kontorist, två kanslibiträden

och en expeditionsvakt.

Utredningen föreslår, att filosofie licentiatexamen eller däremot svarande

kunskaper skall krävas som kompetensvillkor för anställning som redaktör och

filosofie kandidatexamen för anställning som amanuens. Examen bör helst

vara avlagd i historia; detta ämne skall åtminstone ingå i lägre examen. Utredningen

finner att dessa kompetenskrav överensstämmer med motsvarande krav

för närmast liknande statstjänster.

Beträffande befattningshavarnas —■ utom huvudredaktörens — arbetsuppgifter

anföres bl. a. följande.

De uppgifter, som kommer att handläggas av den vetenskapliga personalen,

är olika kvalificerade. Med hänsyn till det stora antalet kvalificerade redigeringsuppgifter

bör tjänsten som biträdande redaktör återinföras; tjänsten kan liksom

vid Svenska akademiens ordbok benämnas redaktör. Flertalet förberedande

arbeten i samband med artikelskrivning, redigering och forskning liksom kontrollerna

bör kunna skötas av en amanuens eller av en assistent, eventuellt

även av en mera rutinerad bland kontorspersonalen.

På samma sätt är kontorspersonalens arbetsuppgifter ganska varierande. De

mera krävande, biträde vid beredningen av allmänna ärenden, protokollsregistrering,

räkenskapsföring och biträde vid handläggning av personalärenden

samt skötsel av bibliotek och arkiv motiverar sålunda inrättande av förslagsvis

en tjänst som kontorist. Inom kontorsarbetet finns en del jämförelsevis

enkla maskinskrivningsuppgifter, inplockning av kort etc. Flertalet maskinskrivningsuppgifter

är emellertid mera krävande, varför tjänster som kanslibiträde

i första hand bör inrättas; kanslibiträden bör också sköta den tidsödande

och ansvarsfulla finläsningen av korrekturen. Slutligen förefaller det

lämpligt att inrätta en tjänst som expeditionsvakt för budskickning

och hämtning av arkivalier och böcker samt för stencilering och andra enklare

kontorsuppgifter. — En kontorsanställd på två vetenskapliga medarbetare får

betraktas som en rimlig proportion. Med hänsyn till vissa för SBL speciella

förhållanden såsom den stora mängden utskrifter av artiklar, som kommer att

behövas, den tidsödande korrekturläsningen och det direkta institutsarbetet

synes dock behovet av kontorspersonal böra beräknas med en viss avrundning

uppåt.

Huvudredaktören föreslås placerad i lönegrad Be 3 och redaktörerna i lönegrad

Ae 24. Beträffande dessa befattningshavares löneställning anföres i övrigt

huvudsakligen följande.

Med hänsyn till arbetsuppgifterna och redaktionens föreslagna storlek förefaller

det motiverat, att huvudredaktören tillerkännes samma lön som professor.

Lönefrågan får ses i belysning av den stora vikten av att en lämplig ledare av

det fortsatta lexikonarbetet förvärvas. Det beror i mycket hög grad på denne,

om utgivningen skall kunna fullföljas efter föreslagna riktlinjer.

Så stora krav bör ställas på innehavaren av tjänst som redaktör, att han bör

jämställas med t. ex. en förste arkivarie och sektionsföreståndare i riksarkivet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

och förste bibliotekarie vid de vetenskapliga biblioteken. För redaktörstjänst vid

SBL bör krävas samma kompetens som för dessa liksom för odisputerad lektor,

varför det är rimligt, att en redaktör erhåller samma lön.

Utredningen rekommenderar, att en beräkning av redaktörernas löner efter

ackord prövas, sedan utgivningsverksamheten en tid varit i funktion och erforderligt

underlag för en beräkning erhållits.

Ersättningen till sådan medarbetare utanför redaktionen, som har att författa

artiklar, bör enligt utredningen beräknas på hela personartikeln — även på

meritlista och bibliografier — eftersom det är medarbetarens skyldighet att

överse och eventuellt komplettera dessa. Artikelarvodet föreslås bli bundet till

lektorslönen och utgå med något större belopp för den första sidan av en artikel

än för de följande. Arvodena har beräknats efter den av utredningen föreslagna

typografien.

Anslagsbehov m. m.

Utredningens förslag innebär, såsom framgått av det föregående, att SBL

kommer att bli helt beroende av statsanslag. Utredningen framhåller, att den

på olika sätt — utan att avkall gjorts på de vetenskapliga kraven — sökt

begränsa kostnaderna för utgivande av lexikonet. Genom en jämförelsevis kort

återstående utgivningsperiod, stramare utgivningsprinciper och rationaliseringav

redaktionsarbetet anser utredningen, att det sammanlagda behovet av statsanslag

för hela utgivningen kan kraftigt begränsas.

Utredningen förutsatte, att de i betänkandet redovisade förslagen skulle

träda i tillämpning redan fr. o. m. budgetåret 1961/62. Den föreslagna omläggningen

av verksamheten bör enligt utredningen, speciellt i fråga om utökningen

av personalen, lämpligen ske successivt. Utredningen föreslår därför, att den

nya organisationen för utgivande av SBL skall utbyggas under en treårsperiod.

Härvid förutsättes, att under första utbyggnadsåret — förutom till nuvarande

befattningshavare — i främsta rummet medel anvisas för tjänsten som huvudredaktör

och att återstående tjänster inrättas under de båda följande budgetåren.

Utredningen förutsätter, att utgivningen av SBL återupptages under den

avsedda uppbyggnadsperioden. Med hänsyn till att personalorganisationen då

är under uppbyggnad, kan enligt utredningen utgivningen givetvis ej ske i den

omfattning, som beräknats bli möjlig under ett normalår. Härigenom synes

utgivningen totalt sett komma att fördröjas med ett år utöver tidigare beräknade

30 år.

Utredningens förslag för SBL:s utgivande beräknas erfordra en årlig medelsanvisning

vid full utbyggnad (fr. o. in. tredje utbyggnadsåret) av i runt tal

274 000 kr., om lönekostnaderna beräknas enligt den för budgetåret 1961/62

gällande lönenivån. Därtill kommer vissa engångskostnader, sammanlagt ca

35 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

I följande tablå sammanfattas de beräknade kostnaderna.

Beräknade årliga kostnader vid juli utby ggna.d

samt engångskostnader

Avlöningar

1) 1 huvudredaktör, Be 3..................

2) 2 redaktörer, Ae 24 ....................

3) 2 amanuenser, Af 15—Ae 19.............

4) 1 kontorist, Ae 9 .......................

5) 2 kanslibiträden, Ae 7 ..................

6) 1 expeditionsvakt, Ae7 .................

7) arvode till ordföranden .................

8) sammanträdesarvoden ..................

9) artikelarvoden .........................

10) forskningskostnader ....................

11) övertids- och vikariatsersättningar.......

47 232

59 856

41 712

13 788

24 888

12 444

2 400

1 000

44 000

6 000

3 500 256 820

12) reseersättningar m. m.

13) sjukvård m. m........

14) bokinköp och -bindning

15) expenser ............

16) tryckningskostnader ..

Omkostnader

............... 2 000

.................. 400

............ 5 000

.................... 9 700

........... 30 000

Summa kostnader kr

47 100

303 920

17) försäljningsintäkter

Inkomster

................. 30 000

Summa nettokostnader kr.

273 920

Engångskostnader för full utbyggnad

18) inredning och utrustning

19) särskilt tryckningsanslag

.. 10 000

ca 25 000

Summa engångskostnader kr.

35 000

35 000

Utrednin gens kommentarer till kostnadsberäkningarna

Av utredningens kommentarer till de i tablån upptagna kostnaderna inhämtas

sammanfattningsvis följande.

Punkterna 1—6. Beträffande motiveringen för dessa tjänster hänvisar utredningen

till vad som anförts angående redaktionspersonalen. o .

Punkterna 7—8. Ledamöterna i styrelsen för SBL föreslås komma i åtnjutande

av sammanträdesarvode samt övriga ersättningar jämlikt kommittekungörelsen.

Härför beräknas 1 000 kr. per år. Styrelsens ordförande, som tar

tänkas ha mera fortlöpande kontakt med redaktionsverksamheten, bor däremot

erhålla särskilt arvode, förslagsvis 2 400 kr. per år.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majrts proposition nr 86 år 1962

Punkt 9. Utredningen föreslår, att till artikelförfattare utanför redaktionen

köi utga ett arvode av 105 kr. för artikelns första sida och 90 kr. för envar av

följande sidor, varvid arvodena beräknats efter föreslagen typografi.__Enligt

prognosen skall årligen 400 personartiklar färdigställas, upptagande ett utrymme

på 450 s. (föreslagen typografi). Av dessa kan ungefär hälften beräknas

erfordra det högre artikelarvodet. Från dessa utgångspunkter kan det årliga

anslagsbehovet för artikelarvoden uppskattas till 44 000 kr.

Punkt 10. De forskningskostnader, som upptagits såsom en särskild anslagspost,

består av kostnader för att erhålla de grundläggande uppgifterna i främst

meritlista och släktartikcl. De av dessa uppgifter, som kan erhållas i arkiv och

bibliotek i Stockholm, bör insamlas redaktionellt. Det är uppgifter från landsarkiv

och andra institutioner i landsorten, som kan föranleda forskningskostnaderna.

— En underhandsförfrågan från utredningens sida till landsarkiven —

de institutioner till vilka redaktionen i alldeles övervägande grad kommer att

vända sig — har givit vid handen, att dessa för närvarande är så starkt belastade

av forskningsärenden, att förfrågningar från SBL, även om de får förtur vid besvarande

som kommande från en statlig inrättning, ej alltid kan beräknas bli

omedelbart besvarade. För att utgivningen ej skall hindras genom svårigheter

att i rätt tid få fram behövliga uppgifter, kan det bli nödvändigt, att redaktionen

förvärvar ett ombud för att utföra önskade efterforskningar. Utredningen föreslår,

därför, att 6 000 kr. årligen utgår för att täcka förekommande forskningskostnader.

Punkt 12. Anslagsposten föreslås avse redaktionens forskningsresor utanför

Stockholm. Eftersom forskningarna i landsorten främst bör ske genom brevförfrågningar

och genom ombud vid de olika arkiven och dessa även, om så är

möjligt, skall få göra smärre utredningar för redaktionens räkning, beräknas

anslagsbehovet bli lägre än hittills. Emellertid kan det förutsättas, att vissa

krävande utredningar måste göras av redaktionsmedlemmar. Vidare skall från

denna post i förekommande fall bestridas resekostnader för styrelseledamöter,

bosatta pa annan ort än Stockholm. För resekostnader beräknas under dessa

förutsättningar utgå 2 000 kr ./år.

Punkt 14. Anslagsposten till bokinköp och bokbindning beräknas till en början

till 8 500 kr. och bör därefter enligt utredningen kunna sänkas till 5 000 kr.

per år.

Punkt 15. Städningskostnaderna kan uppskattas till 2 000 kr. per år, vartill

bör komma 300 kr. för extra städning en gång om året. — Åtgången på papper,

kort och annan skrivmateriel kan förutsättas bli stor under den fortsatta utgivningen.

Att nå en mera preciserad uppskattning av anslagsbehovet är svårt.

Behovet har beräknats uppgå till 3 500 kr. per år. — En fullt utbyggd redaktion

får förutsättas behöva disponera sex telefoner, en i varje rum. Kostnaderna för

telefon kan i sa fall beräknas till 2 400 kr. per år. — Skötsel av skrivmaskiner

(rengöring m. in.) kostar för närvarande ca 80 kr. per maskin och år. Varje

kontorsanställd får förutsättas disponera en skrivmaskin, vilket gör tre skrivmaskiner.

Därtill kommer de skrivmaskiner, som disponeras av tillfällig personal.

Anslagsbeho\ et har beräknats till 500 kr. per ar. För vård och förnvelse av

skrivmaskiner m. fl. inventarier föreslås årligen utgå 1 000 kr.

Det sammanlagda årliga anslagsbehovet för expenser blir alltså (2 300 4- 3 500 + 2 400 + 1 500 =) 9 700 kr.

Punkt 16. Utredningen baserar sin beräkning av tryckningskostnaderna på sitt

förslag att tryckningen av SBL skall bekostas av statsmedel och att ett förlag

får lexikonet i distribution. Vid eu försäljning av ca 1 000 exemplar per häfte kan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 86 år 1962

försäljningsintäkterna beräknas täcka tryckningskostnaderna, 10 000 kr. per

häfte. Under senare tid har omgående sålts omkring 500 exemplar av ett häfte.

Vid en försäljning av denna omfattning skulle erfordras ca 5 000 kr. i tryckningsbidrag

per häfte, dvs. årligen ca 15 000 kr. Utredningen förutsätter emellertid, att

en intensiv abonnentvärvning kommer att bedrivas, sa att behovet av ett särskilt

tryckningsbidrag kraftigt minskar för att efter en kortare övergångsperiod

upphöra. Tryckningskostnaderna bör då kunna täckas av försäljningsintäkterna,

i vilka även ingår inkomsterna från försäljningen av äldre häften.

Punkt 18., Uppbyggnadsperioden föranleder vissa engångsanvisningar för

främst inredande av arbetslokaler och anskaffande av kontorsmateriel, referenslitteratur

m. in. för de nyinrättade tjänsternas innehavare. Engångsanvisningarna

härför kan enligt utredningen beräknas uppgå till ca 10 000 kr.

Punkt 19. Såsom framgår av kommentarerna till punkt 16 kommer under en

kortare övergångstid tryckningskostnaderna att överstiga intäkterna av försålda

häften av SBL. Utredningen beräknar denna mellanskillnad till 5 000 kr. per

häfte vid en försäljning av nuvarande omfattning. Vid en försäljning av ca 1 000

häften skulle dock tryckningskostnaderna helt kunna bestridas av försäljningsintäkterna.

För bestridande under uppbyggnadstiden av den del av tryckningskostnaderna,

som ej kan täckas av försäljningsintäkterna, erfordras enligt utredningen

särskilda medelsanvisningar. Storleken synes med den av utredningen

förutsatta utvecklingen av SBL kunna beräknas till 20 000—25 000 kr.

Utredningen konstaterar, att frågan om redaktionens lokalbehov och möjligheterna

att lösa denna är av betydelse vid de ekonomiska bedömningarna. Redaktionen

disponerar för närvarande i riksarkivet ett större och ett mindre

rum jämte vissa hyll- och förvaringsutrymmen. I riksarkivets nya lokaler är tre

ordinära rum samt ett litet rum reserverade för redaktionen. Med hänsyn till

den föreslagna personalorganisationen synes enligt utredningens bedömning

redaktionen böra disponera minst sex rum. Det är med hänsyn till redaktionsarbetet

önskvärt, att redaktionslokalerna även i fortsättningen kan vara förlagda

till riksarkivet. Såvitt utredningen kunnat utröna, synes möjligheter finnas att

lösa lokalfrågan i samband med riksarkivets inflyttning i nya lokaler. Under

mellantiden synes enligt utredningen provisoriska arbetslokaler få anskaffas

genom byggnadsstyrelsens försorg.

En översikt över det av Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande

anmälda anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 lämnas i ett följande avsnitt.

III. Yttranden

Remissinstansernas inställning till det framlagda förslaget om fortsatt utgivning

av SBL är genomgående positiv. I viktigare principiella frågor ansluter sig

i stort sett remissinstanserna till utredningens tankegångar och rekommendationer.

På enstaka punkter möter utredningens förslag kritik, stundom från varandra

motsatta utgångspunkter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition nr 86 år 1962

Riksarkivet understryker lexikonets omistlighet och framhåller den besparing

av forskningstid och forskarmöda, som ett dylikt verk med solid förankring i

primärmaterialet medför på lång sikt. Liknande synpunkter framföres med vissa

variationer av ett stort antal remissinstanser.

Ingen av de remissinstanser, som tar ställning i huvudfrågan — om statens

fortsatta engagemang i lexikonet — avstyrker ett sådant åtagande. Statskontoret

riktar ingen erinran mot förslaget, att lexikonet skall fullföljas, men anmäler avvikande

uppfattning i fråga om vissa enskildheter i förslagen i övrigt. Statens

sakrevision anser sig inte kunna ta ställning till själva frågan om behovet av ett

uppslagsverk av detta slag.

Riktlinjer, utgi v n i n g s t i d m. m. Beträffande de riktlinjer för den

fortsatta utgivningen, som utredningen anvisat, är remissinstansernas bedömning

överlag välvillig. Statskontoret anser det sålunda riktigt att den återstående

utgivningstiden fixeras och att med utgångspunkt i en viss tidsram riktlinjer

fastställes för arbetets bedrivande. Statskontoret tillstyrker därför vad som

förordats rörande utformningen av sådana riktlinjer, nämligen begränsningar av

urvalet, avkortning till hälften av medellängden på personartiklarna, en stramare,

mera lexikalisk skrivning m. m. Även riksarkivet ger i huvudsak sitt stöd

åt betänkandets program för utgivningen.

Vitterhetsakademien finner inget att erinra mot utredningens riktlinjer, helst

som därigenom fastslås, att åtgärderna förutsätts ej skola gå ut över lexikonets

vetenskapliga syfte. Statens humanistiska forskningsråd anser i likhet med flera

andra remissinstanser det vara av största vikt, att lexikonet fullföljes i en ej

alltför avvikande form och att utgivningstakten ökas. Samfundet för Svenskt

biografiskt lexikons utgivande tillstyrker med vissa förbehåll, att SBL:s och

Personhistoriska institutets framtid tryggas i anslutning till utredningens förslag.

Samfundet anser, att direktiven för redaktionen bör vara så elastiskt utformade

som möjligt. Svenska akademien understryker vikten av att rationaliseringsåtgärderna

ej får gå ut över lexikonets kvalitet. Statens sakrevision framhåller att

en i hög grad önskvärd kostnadssänkning skulle kunna åstadkommas om utredningens

förslag till riktlinjer antogs. Statskontoret anför beträffande den fortsatta

utgivningen följande.

Statskontoret utgår från att styrelsen för lexikonet i sina petita redogör för

arbetets fortskridande men vill föreslå, att redogörelse därutöver årligen skall

lämnas till ecklesiastikdepartementet rörande uppnådda resultat, möjligheterna

att hålla den föreskrivna tidsramen, efterföljandet av fastställda direktiv, t. ex.

om den genomsnittliga artikellängden, etc. I detta sammanhang får statskontoret

ge uttryck åt den uppfattningen, att Kungl. Maj:t förhållandevis detaljerat bör

fastställa de riktlinjer efter vilka arbetet skall bedrivas.

Vetenskapsakademien finner det rimligt att flertalet av de i förslaget upptagna

detaljfrågorna närmare regleras mellan styrelsen och huvudredaktören.

Flertalet remissinstanser accepterar, att den fortsatta utgivningstiden maxi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds proposition nr 86 år 1962

meras till 30 år. Vikten av att den under hittillsvarande förhållanden beräknade

utgivningstiden sänkes betonas allmänt. Statens organisationsnämnd anför sålunda,

att den av utredningen föreslagna tiden för verkets fullföljande, 30 år,

förefaller väl avvägd med hänsyn till alla på detta problem inverkande omständigheter.

Skogs- och lantbruksakademien framhåller, att utgivningstiden måhända ej

går att beräkna kortare. Riksbibliotekarien understryker, att en längre utgivningstid

än 30 år skulle vålla ytterligare olägenheter i de vetenskapliga bibliotekens

arbete.

Gentemot utredningens beräkning yppar Samjundet för Svenskt biografiskt

lexikons utgivande viss tveksamhet under hänvisning till svårigheten att få

fram tillräckligt antal leveransvilliga och lämpliga artikelförfattare. Riksarkivet

och krigsarkivet understryker också, att den återstående utgivningstiden synes

väl knappt tilltagen; krigsarkivet betecknar beräkningen självfallet som en

arbetshypotes, som knappast har reellt underlag. Likaså anser Svenska akademien,

att utgivningstiden mera realistiskt bör beräknas till 40 än 30 år under

hänvisning till svårigheterna att få lämpliga artikelförfattare, den tid som åtgår

för att utbilda redaktionspersonalen m. m. Personhistoriska samfundet anför, att

tidsfaktorn ej får vara avgörande utan endast hänsynen till det reella biografiska

stoffet.

Beträffande den av utredningen diskuterade men förkastade möjligheten att

tillfälligt nedlägga utgivningen anför statens organisationsnämnd att det, om

utgivningen skall fortsättas, synes lämpligt att arbetet med lexikonet inte avbrytes

för kortare eller längre tid.

Utredningens förslag till något ändrade principer för urvalet godtages av

statskontoret och sakrevisionen. Riksbibliotekarien, överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Uppsala och skolöverstyrelsen lämnar också dessa förslag i

huvudsak utan erinran. Svenska akademien betonar alltmänt värdet av ett brett

urval. Samverkande bildningsförbunden framför liknande synpunkter och anför.

Beträffande urvalsprinciperna önskar Samverkande bildningsförbunden starkt

understryka vikten av att den sociala breddning som kan spåras i de under

senare tid utgivna delarna av verket ytterligare accentueras. Med tillfredsställelse

kan konstateras, att i de utkomna delarna synnerligen värdefulla artiklar

finns om representativa personer verksamma inom folkrörelserna, såsom nykterhets-,

frikyrko- och arbetarrörelserna. Även pionjärer vilka icke är att beteckna

som centralgestalter har uppmärksammats, varigenom deras ofta förbisedda insatser

kommer att bevaras till eftervärlden.

I en del speciella frågor — angaende urval, artikellängd, hänvisningsartiklar,

beskärningar i bibliografierna och kronologiskt register — har vissa remissinstanser

framfört från utredningen avvikande uppfattningar. I det följande

redovisas endast ställningstaganden beträffande utredningens förslag i fråga om

urval och hänvisningsartiklar.

Utredningens förslag, att sådana svenskar, som gjort hela sin insats utomlands

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1962

utan egentlig betydelse för Sverige, skall uteslutas, har föranlett vissa erinringar.

Vetenskapsakademien, statens humanistiska forskningsråd, krigsarkivet, Personhistoriska

samfundet och Svenska historiska föreningen, vilka anser att urvalet

av utlandssvenskar ej far ske mekaniskt, kan ej ansluta sig till utredningens

generella regel. Nationalmuseum, Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons

utgivande, Stockholms stadsarkiv och Svenska historiska föreningen finner den

föreslagna begränsningen beklaglig, särskilt om den skulle drabba svenskamerikanare;

sistnämnda samfund medger dock att urvalet i detta hänseende i de

senast utgivna banden varit i frikostigaste laget. Ingeniörsvetenskapsakademien

och Samverkande bildningsförbunden finner det angeläget, att kategorin utlandssvenskar

och svenskättlingar blir fylligare representerad än hittills.

Nationalmuseum hyser farhågor för att den föreslagna uteslutningen av utlänningar,

som mera tillfälligt vistats i Sverige, kan föranleda uteslutandet av

ett antal konstnärer.

Utredningens rekommendation att lexikonet ej skulle behandla svenskar i

Finland efter 1809 avvisas av Samverkande bildningsförbunden, som ifrågasätter

om inte gränsen boide sättas vid 1918, och Stockholms stadsarkiv. Krigsvetenskapsakademien

beklagar att en sådan gränsdragning måst göras, men biträder

utredningens förslag på denna punkt.

För att underlätta urvalet inom respektive kategorier erbjuder Musikaliska

akademien och Skogs- och lantbruksakademien sig att biträda den blivande

lexikonredaktionen som sakkunniga.

Statens humanistiska forskningsråd anser, att urvalet av släktartiklar kan

beskäras starkare än utredningen föreslagit.

Förslaget att endast ytterst kortfattat biografera en person, som finns behandlad

vetenskapligt och i någorlunda likartad form i annat sammanhang,

kritiseras starkt och biträds uttryckligen endast av Tekniska museet. Förslaget

betecknas antingen som otillfredsställande eller avvisas med olika motiveringar

av ett flertal remissinstanser. Sålunda anför vitterhetsakademien huvudsakligen

följande.

Detta förfaringssätt synes vara ett mycket allvarligt avsteg från principen att

SBL bör meddela en vetenskapligt pålitlig redovisning för en persons betydelse

och gjorda insatser. Läsaren kan inte förutsättas utan svårighet ha tillgång till

den hänvisade litteraturen om denna skulle omfatta allehanda mer eller mindre

speciella tidskrifter eller ett verk av »Svenskt konstnärslexikons» dyrbarhet.

Liknande synpunkter anföres av riksarkivet, nationalmuseet, Nordiska museets

nämnd, överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund

samt vid Göteborgs stadsbibliotek, skolöverstyrelsen, krigsarkivet, Svenska akademien,

Personhistoriska samfundet samt Samfundet för Svenskt biografiskt

lexikons utgivande. Sistnämnda samfund anser dock, att berörda artiklar kan

hållas något kortare än vad eljest skulle ha varit fallet. Kritiska mot denna del

av förslaget är vidare Svenska historiska föreningen och Sveriges allmänna biblioteksförening.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

Utredningens förslag, att artiklarnas bibliografier skall utarbetas inom redaktionen,

har rönt motsägelse från några remissinstanser. Riksbibliotekarien anför

sålunda under hänvisning till det kvalificerade arbetet, att dessa — åtminstone

verkförteckningen — bör utarbetas av en rutinerad biblioteksman och lämpligen

som hittills som fritidsuppgift anförtros en tjänsteman vid de vetenskapliga

biblioteken. Yrkanden i samma riktning framföres av Vetenskapsakademien och

Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande.

Personhistoriska institutet. Utredningens syn på redaktionens

funktion som personhistoriskt institut har med ett undantag mött gensvar hos

samtliga de remissmyndigheter, som yttrat sig om denna fråga. I flera yttranden

understrykes institutets växande betydelse för svensk biografisk forskning; så är

fallet i yttranden av riksarkivet, riksbibliotekarien, vitterhetsakademien, Personhistoriska

samfundet, Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande

och Tekniska museet.

En negativ inställning till institutsverksamheten har däremot statskontoret,

som bl. a. anför.

Ett personhistoriskt institut synes från början icke alls ha varit avsett; detsamma

var av mindre omfattning ända fram till 1950 men har sedan tagit allt

större del av redaktionens tid i anspråk. Detta måste ha bidragit till att, sedan

arbetet på lexikonet återupptogs 1937, namn på endast ca två bokstäver (De—

Fe) utgivits. Utredningen har visserligen ansett, att institutet får underordnas

lexikonet, men har å andra sidan sagt, att skulle utvecklingen gå därhän, att

forskningsärendena starkare öka — en utveckling som icke förefölle osannolik —

borde personhistoriska institutets förhållanden omprövas i så måtto, att institutet

erhölle särskild stat och särskild personal avdelades för dessa uppgifter. —

En sådan utveckling torde böra förhindras. Skall det uppställda målet, färdigställande

av lexikonet på 30 år, uppnås, måste säkerligen uppmärksamheten och

insatserna koncentreras till själva lexikonet och institutet i möjligaste mån lämnas

åt sidan. Forskning, som icke äger direkt samband med lexikonets fullföljande,

synes därför icke böra förekomma. Samlingarna bör självfallet stå

öppna för envar, men den nuvarande serviceverksamheten synes som sådan icke

äga samband med arbetet på lexikonet.

Verksamhetens ledning. Utredningens förslag, att verksamheten

skall förstatligas och att redaktionen skall utgöra en fristående inrättning, ledd

av en av Kungl. Maj:t tillsatt styrelse, har inte, utom i några detaljfrågor, mött

erinringar vid remissbehandlingen. Statskontoret hävdar dock, att riksarkivet

bör omhänderha förvaltningen av anslagsmedlen.

Beträffande styrelsens sammansättning påpekar bl. a. riksarkivet, skolöverstyrelsen,

Personhistoriska samfundet, Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons

utgivande och Svenska historiska föreningen vikten av att vetenskaplig

expertis blir företrädd. Riksarkivet önskar utse en ledamot av styrelsen. Likaså

anser vitterhetsakademien att akademien bör bli företrädd i styrelsen, ett

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1962. 1 saml. Nr 86

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

yrkande som också framföres av Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande.

Personalbehov. Statskontoret finner det i likhet med utredningen riktigt,

att anslaget höjes successivt och att de nya tjänsterna inrättas efterhand.

Statskontoret framför vissa förslag till ändringar av personalen och anför i det

sammanhanget:

Förutom den allmänna återhållsamhet, som statskontoret vill förorda rörande

inrättandet av tjänster, får ämbetsverket uttala följande. Särskilt som utredningen

själv framhållit, att flertalet förberedande arbeten i samband med artikelskrivning,

redigering och forskning liksom kontrollerna bör kunna skötas av en

amanuens eller av en assistent, eventuellt även av en mera rutinerad bland

kontorspersonalen, synes den ena av de två amanuenstjänsterna böra utbytas

mot en högre biträdesbefattning, förslagsvis kansliskrivare. Det synes vidare

uppenbart, att — då enkla maskinskrivningsuppgifter, inplockning av kort o. d.

förekommer i icke obetydlig utsträckning — den ena kanslibiträdestjänsten bör

utbytas mot en biträdestjänst i reglerad befordringsgång. Statskontoret avstyrker,

att för lexikonets redaktion tillskapas en särskild vaktmästartjänst. Redaktionen

synes däremot böra äga rätt att i mån av behov anlita riksarkivets vaktmästarpersonal.

Även statens sakrevision anser, att viss minskning av personalen är möjlig

genom att kassa- och bokförings- samt administrativa och mera servicebetonade

uppgifter överlåtes på riksarkivet.

Sakrevisionen liksom statens organisationsnämnd och Samfundet för Svenskt

biografiskt lexikons utgivande betonar osäkerhetsmomenten i en på detta stadium

gjord beräkning och finner, att definitiv ställning till personalbehovet kan

tagas först sedan verksamheten pågått en tid. Att nu åstadkomma en exaktare

beräkning än vad utredningen framlagt, anser statens organisationsnämnd knappast

vara möjlig.

Ändringsförslag beträffande personalens sammansättning har även väckts av

statens humanistiska forskningsråd och Svenska historiska föreningen, som under

hänvisning till förmodade rekryteringssvårigheter föreslår, att de båda amanuenstjänsterna

ändras till en redaktörstjänst och en kontoristtjänst. Statens

lönenämnd anser, att den ena kanslibiträdestjänsten bör utbytas mot en kontorsbiträdestjänst.

Tekniska museet rekommenderar, att lexikonets personella resurser ökas utöver

utredningens förslag under hänvisning till nu rådande svårigheter att erhålla

tillfälliga medarbetare för vetenskapliga arbeten av denna typ.

Vissa lönefrågor. Förslaget om huvudredaktörens lönegradsplacering

har i allmänhet ej mött några invändningar utom från statskontoret och statens

lönenämnd, vilka anser att tjänsten ej bör placeras högre än i lönegrad B 1.

Statskontoret anför härvidlag följande.

Utredningen har ansett det arbete huvudredaktören skall utföra som vetenskapligt

synnerligen krävande och att han med hänsyn till arbetsuppgifterna och

redaktionens föreslagna storlek bör ha samma lön som professor. Levnads
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

teckningarna skall emellertid författas av specialister utom redaktionen, vilken

skulle stå för släktartiklarna och för meritlistan och de tre avslutande avsnitt

som behandlar vederbörandes arkiv, m. m., hans skrifter samt källor och litteratur

om personen. Iordningsställandet härav förefaller knappast ge täckning för

omdömet »vetenskapligt synnerligen krävande arbetsuppgifter». Då vidare krav

på disputation icke skulle ställas och redaktionen förutsatts bli av ringa storlek,

synes anledning icke föreligga att inplacera huvudredaktören i samma lönegrad

som professor eller överbibliotekarie vid universitetsbiblioteken i Uppsala och

Lund, vilka sistnämnda tjänstemän för övrigt så sent som 1959 uppflyttades från

lönegrad B 1 till B 3.

Några remissinstanser hävdar, att större kompetenskrav än de som utredningen

föreslagit måste ställas på huvudredaktören. Personhistoriska samfundet

förutskickar sålunda, att denne utom stipulerade examina bör besitta hög vetenskaplig

kompetens. Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande framför

samma krav och tillägger, att kompetensen bör vara styrkt genom utgivna

skrifter eller tjänstgöring i ledande befattning i de lärda verken. Svenska historiska

föreningen vill sätta de formella kraven högre och föreslår antingen minst

docentkompetens eller innehav av minst tjänst som förste arkivarie eller motsvarande

vid de lärda verken. Längst går riksarkivet, som i denna fråga yttrar.

Huvudredaktörens uppgifter blir av den art, att de av innehavaren kräver en

vetenskaplig kompetens av professorsgrad och en organisatorisk förfarenhet av

förlagschefstvp. Det är livligt att hoppas, att en ledare med dessa kvalifikationer

står att förvärva.

Vissa frågor i övrigt. Statens sakrevision hävdar, att artikelarvoden

till befattningshavare vid redaktionen i princip icke skall utgå. Nordiska museets

nämnd och Stockholms stadsarkiv betonar det intrikata i denna fråga;

nämnden anser, att ett definitivt ställningstagande snarast bör ske.

Mot utredningens förslag att artikelarvode tills vidare ej skall utgå till redaktionspersonal

uttalar sig riksarkivet, Vetenskapsakademien, krigsarkivet, Personhistoriska

samfundet, Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande,

Svenska historiska föreningen samt vitterhetsakademien, som anför bl. a. följande.

Var och en som haft att redigera ett alfabetiskt samlingsverk vet nogsamt

hurusom i vårt land på vissa forskningsområden tillgången på arbetskraft är så

minimal, att det kan röra sig om 1—2 personer; i vissa fall finns ingen alls

specialsakkunnig. Att förmå dessa auktoriteter, vilkas arbetsprogram ofta är

fulltecknat för år framåt, till medarbetarskap i ett biografiskt lexikon, vars

honorarmöjligheter för övrigt givetvis aldrig kan konkurrera med vad t. ex. cn

matematiker, en medicinare e. d. annars kan få sin arbetstid uppskattad till, kan

ställa redaktören inför svårigheter, som endast kan redas upp genom att han

själv med sin breda biografiska sakkunskap och sin beprövade rutin ingriper och

påtager sig författarskapet. Samma är förhållandet, om ett utlovat bidrag uteblir;

den tilltänkte författaren kan ha blivit sjuk eller på annat sätt förhindrad.

Ty, och detta är det väsentliga, redaktören bär ansvaret för att det alfabetiska

systemet fungerar; det tekniska maskineriet rullar mekaniskt och obarmhärtigt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

vidare, lexikonhäftet skall ut i avtalad tid, men i den alfabetiska följden saknas

alltjämt artiklar, till vilka redaktören icke inom den begränsade tiden kan

skaffa annan författare än sig själv. Att förbjuda honom dylikt författarskap

skulle för lexikonet vara katastrofalt.

Det synes för en på erfarenhet av redaktörsansvar grundad uppfattning självklart

och nödvändigt, att redaktören får tillfälle att på sin från tjänstearbetet

lediga arbetstid uppträda som artikelförfattare, och detta — på grund av hans

självfallet stora erfarenhet som personhistoriker — givetvis med minst samma

ekonomiska ersättning som varje annan författare. Akademien anser det dock

ofrånkomligt, att styrelsens medgivande i varje förekommande fall inhämtas vid

utanordning av arvode för övertidsarbete.

Utredningens förslag angående personalens — utom huvudredaktörens —

löneställning har i stort sett ej föranlett några invändningar. Statens humanistiska

forskningsråd och Svenska historiska föreningen föreslår dock, att redaktörerna

placeras i lönegrad Ae 26. Skolöverstyrelsen och statens organisationsnämnd

förordar den av utredningen berörda möjligheten, att den vetenskapliga

personalens löner måtte beräknas enligt ackordsprincipen.

Den av utredningen föreslagna höjningen av artikelarvodena och indexregleringen

av dessa har med något undantag accepterats av remissinstanserna.

Krigsarkivet framhåller i detta sammanhang vikten av godtagbara arvoden för

att utgivningstakten skall kunna ökas. Statens humanistiska forskningsråd och

Svenska historiska föreningen anser höjningen ofrånkomlig.

Tekniska museet föreslår arvodet ytterligare höjt under hänvisning till svårigheten

att få goda medarbetare i vetenskapliga verk av denna typ. Stockholms

stadsarkiv anser, att arvodet bör bestämmas efter mera nyanserade normer.

Statskontoret biträder förslaget om höjda artikelarvoden men håller det för

uteslutet, att fullt artikelarvode även skall beräknas på de delar av en artikel,

till vilka redaktionen har föreslagits skola utarbeta en preliminär framställning.

Statskontoret avstyrker vidare bestämt förslaget om arvodets indexreglering.

Utredningen har föreslagit, att vissa mindre belopp skall kunna utbetalas till

enskilda för forskningar vid t. ex. de lokala arkiven. I fråga om detta förslag anför

statskontoret följande.

Att landsarkiven skulle undantagas från övriga myndigheters skyldighet att

till lexikonet lämna upplysningar synes icke godtagbart från principiella utgångspunkter,

och så mycket mindre som det här ofta torde vara frågan om en relativt

enkel kontroll av fakta ingående i meritlistan. Begär lexikonet, att mera djupgående

forskningar skall göras, torde det få ankomma på vederbörande landsarkivarie

att från fall till fall — eventuellt efter av riksarkivet meddelade riktlinjer

—- ta ställning till om forskningen skall anses som ett arbete i tjänsten

eller icke. Från denna utgångspunkt kan statskontoret icke tillstyrka att en

särskild anslagspost till forskningskostnader uppföres. I den mån kostnader för

forskning, verkställd av tjänstemän hos landsarkiven eller andra myndigheter

och institutioner, uppkommer, synes desamma böra bestridas från posten till

.artikelarvoden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds proposition nr 86 år 1962

Utredningens förslag beträffande tryckning och försäljning av lexikonet biträds

av statskontoret och statens sakrevision. Sistnämnda myndighet anser dock att

det av utredningen rekommenderade arrangemanget först bör försöksvis prövas

under en kortare tid varefter en omprövning bör ske.

Akademien för de fria konsterna anser, att förnyade förlagskontakter bör tas,

då ett förlag kan slutföra utgivning till måhända ytterligare reducerade utgifter

för statsverket.

Statskontoret och skolöverstyrelsen föreslår, att en reklamkampanj igångsättes

för att öka antalet abonnenter. Skolöverstyrelsen anser en ökad spridning vara

av vikt för att lexikonet skall kunna fylla sitt syfte.

Utredningens förslag om ändrad typografi tillstyrkes av samtliga remissinstanser

som särskilt yttrat sig i frågan.

Riksarkivet framhåller i lokalfrågan, att i den under arbete varande nybyggnaden

vissa utrymmen reserverats för lexikonet och Personhistoriska institutet.

I de där planerade forskarutrymmena av olika slag synes enligt riksarkivets

mening även en avsevärt utvidgad personal kunna förses med arbetsplatser.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1962/63

Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande har med skrivelse den

3 augusti 1961 anmält frågan om anslagsbehov för budgetåret 1962/63 till utgivande

av SBL och till Personhistoriska institutets verksamhet. Samfundet, som

baserat sin anmälan på utredningens förslag, har i nämnda skrivelse anfört bl. a.

följande.

Den tid som institutet fått ägna åt upprustning och komplettermgsarbeten har

varit betydelsefull, men nuvarande interimstillstånd bör enligt samfundets

mening ej förlängas. Med den oklarhet som råder beträffande den iramtida

utformningen är det praktiskt taget omöjligt att beställa lexikonartiklar, da

inga kvalificerade författare önskar binda sig för arbeten, vilkas publicermgstid

är oviss. Ej heller är det nu möjligt att redaktionellt bearbeta förefintligt material

då urvals- och redaktionsprinciper för framtiden ej preciserats Vissa allmänna

förberedelser kan visserligen göras i form av upprättande och kallkontroll

av meritlistor till biografier, som under alla förhållanden kommer att medtagas.

Risk för dubbelarbete eller föregripande av den kommande omorganisationen

föreligger dock. Personhistoriska institutet har efterhand fatt ett egenvärde som

forskningsinstitution, men det är från början upplagt som och ämnat att vara

ett stöd för lexikonutgivningen och har här sin främsta uppgift. En direkt inriktning

av verksamheten på lexikonutgivning måste anses som det bästa sattet att

tillvarata de gjorda investeringarna.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

För budgetaret 1962/63 har samfundet förordat en medelsanvisning av i runt

tal 200 000 kr. Beloppet fördelar sig enligt följande.

Avlöningar

1) 1 huvudredaktör B 3 ..............................

2) 1 redaktör Ae 26 ..................................

3) 1 amanuens Af 15—Ae 19 ..........................

4) 2 kanslibiträden, varav ett med halvtidsanställning,Ae 7

5) 1 kontorsbiträde Af 1—Ae 5 ........................

6) arvode till ordföranden............................

7) sammanträdesarvoden ............................

8) artikelarvoden ................................

9) forskningskostnader ............................

10) övertids- och vikariatersättningar...................

Omkostnader

11) reseersättningar m. m............................... 1400

12) sjukvård m. m..................................... 200

13) bokinköp och -bindning............................ g 500

14) expenser.......................................... 8 500

15) tryckningskostnader ............................... 16 000

16) inredning av arbetslokaler m. m. (engångsanvisning) .. 5 000 39 600

Summa utgifter kr. 204 370

Inkomster

17) försäljningsintäkter ....................................... 5 0oo

Summa nettoutgifter kr. 199 370

Beträffande motiveringarna till nu redovisade äskanden hänvisar samfundet i

huvudsak till kommitténs betänkande.

Ur samfundets framställning inhämtas vidare bl. a. följande.

Punkt 2.'' Sedan betänkandet avfattades, har de med redaktörerna vid SBL

jämförda tjänsterna som förste arkivarie och sektionsföreståndare i riksarkivet

och förste bibliotekarie vid de vetenskapliga biblioteken höjts till lönegrad 26,

varför samfundet föreslår samma lönesättning för lexikonredaktörerna.

Punkt 8. Betänkandet uppskattar det årliga anslagsbehovet för artikelarvoden

under fullt utbyggd verksamhet till 44 000 kr. Samfundet har för budgetåret

1962/63 kalkylerat med drygt halva beloppet. En viss förhöjning av de indexreglerade

artikelarvodena har redan genom löneförhöjningar ägt rum. Det föreslagna

beloppet — 25 000 kr. — torde enligt samfundet ungefär motsvara 1V2

lexikonhäfte med ändrad typografi.

Punkt 11. Under det första arbetsåret kommer huvudredaktören att behöva

resa forhalkndevis mycket för att knyta kontakter med forskare och medarbetare

samt för allmän orientering.

Punkt 13. Betänkandet föreslår, att nu utgående anslag av 8 500 kr. bibehålies

tills vidare till dess Personhistoriska institutet erhållit rätt till vissa bokleveranser

och bytesförbindelserna utbyggts.

47 232

33 192

20 856

19 974

10 116

2 400

1 000

25 000

3 000

2 000 164 770

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1062

Punkt U. De för verksamheten erforderliga expenserna kan enligt samfundet

ej stå i direkt proportion till redaktionens storlek. Samfundet har i förhallande

till betänkandets kalkyler räknat med lägre kostnader för städning och telefoner

men däremot tillkommer vissa omkostnader för transporter, stadsbud, hjalp med

postärenden o. d., då någon expeditionsvakt ej ingår i den för budgetaret

1962/63 föreslagna personalen.

Punkt 15. Beräkningen av tryckningskostnaderna blir enligt samfundet beroende

av den kommande överenskommelsen med tryckeri och förlag. Betänkandet

beräknar tryckningskostnaderna till 10 000 kr. per häfte. Samfundet kalkylerar

med viss förhöjning av kostnaderna. Utgivningen under budgetåret 1962/63

beräknas till 1V2 häfte. . . ... .

Punkt 16. I betänkandet föreslås en engångsanvisnmg av 10 000 kr. till inredande

av arbetslokaler och anskaffande av kontorsmateriel, referenslitteratur

m. m. För den utbyggnad av redaktionen, som är aktuell för budgetåret 1962/63,

anser samfundet att halva beloppet är tillfyllest.

Punkt 17. Inkomster av försäljning av lexikonhäften har beräknats efter ett

häfte med så gott som oförändrat pris och oförändrad försäljning. Med den

ökade kapacitet per häfte, som den föreslagna nya typografien kommer att

innebära, och med hänsyn till allmänna prisstegringar kan dock enligt samfundet

det hittillsvarande prenumerantpriset av nio kr. per häfte anses för lagt.

Å andra sidan finner samfundet det tveksamt, om det är möjligt att räkna med

omgående försäljning av 500 exemplar av det första häftet.

V. Departementschefen

Statens åtaganden i fråga om Svenskt biografiskt lexikon har tidigare, framföi

allt under 1950-talet, blivit föremål för uppmärksamhet i skilda sammanhang.

Jag erinrar här om dåvarande statskontorets och statens sakrevisions uttalanden

i ärendet, vilka jag inledningsvis berört i min föregående framställning. Den då

förda diskussionen om företaget orsakades främst av den langsainma utgivningstakten

och statsverkets med hänsyn därtill relativt betydande kostnader för

verket. Det var bl. a. den ogynnsamma prognosen beträffande möjligheterna att

inom rimlig tid färdigställa lexikonet, som föranledde mig att 1958 inhämta

Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag

att utreda hela frågan om ett fortsatt statligt stöd åt den personhistoriska forskning

och publiceringsverksamhet, som representeras av detta verk.

I direktiven för utredningen framhöll jag bl. a., att de sakkunniga borde allvarligt

överväga om de vid lexikonarbetets bedrivande vunna forskningsresultaten

kunde göras tillgängliga i annan form än genom SBL. Vidare underströk

jag att, därest utredningen skulle ge vid handen, att verket i någon form borde

fullföljas, det skulle ankomma på de sakkunniga att pröva lämpligheten av att

utgivandet temporärt vilade, varigenom eventuellt förutsättningar för ett avsevärt

snabbare utgivande framdeles kunde skapas. Jag antydde även, att man

som alternativ till nuvarande bundna alfabetiska utgivningsform kunde tänka

sig ett system, där varje återstående häfte genomalfabetiserades, innebärande att

varje band bildade en enhet med artiklar över hela alfabetet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

Genom det av 1958 års utredning angående SBL framlagda betänkandet haten

värdefull kartläggning skett av den personhistoriska forskning av detta slag,

som bedrives i Sverige och ett antal andra länder. Utredningen förordar fortsatt

statligt stöd åt utgivningen av lexikonet. Verksamhetens ledning föreslås ankomma

pa en självständig statlig institution. Den återstående utgivningstiden

har av utredningen ansetts kunna förkortas högst väsentligt, under förutsättning

att vissa av utredningen förordade förslag och rekommendationer följes.

Utredningens arbete har rönt ett gynnsamt mottagande av remissinstanserna.

Sålunda har de myndigheter — statskontoret, statens sakrevision och riksräkenskapsverket

— som tidigare kommit i särskild beröring med problem i samband

med lexikonutgivningen intagit en positiv hållning till flertalet av de av utredningen

framlagda riktlinjerna och förslagen. Det samlade resultatet synes mig

väl ägnat att läggas till grund för en bedömning av frågan om fortsatt statligt

stöd åt nu ifrågavarande forskning och publiceringsverksamhet.

Utredningen understryker, att SBL — såsom lexikonet hittills utformats —

motsvarar högt ställda anspråk både när det gäller urvalet och den vetenskapliga

kvaliteten. I likhet med utredningen anser jag, att ett biografiskt lexikon med

de egenskaper som utmärker verket fyller ett väsentligt behov inom viktiga

delar av vårt samhällsliv. Främst behövs sålunda ett vetenskapligt biografiskt

lexikon för historisk och annan humanistisk forskning. Även för medicinsk,

naturvetenskaplig och teknisk forskning med personhistorisk anknytning torde

lexikonet tack vare sitt breda urval av biograferade personer ha ett betydande

värde. Också den akademiska undervisningen har kunnat dra nytta av SBL.

Lexikonet har därigenom en viktig funktion att fylla för verksamheten vid landets

bibliotek, arkiv och museer. Verket bör otvivelaktigt vara av värde också

för skolor, organisationer, kommuner och företag. Det biografiska intresset hos

många enskilda bör i detta sammanhang även framhållas.

Utredningen har i anslutning till direktiven ingående diskuterat formerna fölen

publicering av de forskningsresultat, som framkommer vid lexikonarbetet.

Enligt utredningen kan de fördelar, som vinnes genom en annan utgivningsform

än den hittillsvarande, även erhållas vid en snabbare utgivning av verket i

nuvarande alfabetiska form. Vidare anser utredningen, att det ej heller finns

tillräckligt starka skäl för att genom en ny utgivningsform bryta verkets enhetlighet.

Tanken på att genom en tillfällig nedläggning av utgivningen skapa förutsättningar

för en snabbare utgivning framdeles avvisas bestämt av utredningen.

Utredningen har funnit att en oförändrad utgivningstakt under vissa hittills

gällande förutsättningar i övrigt skulle kunna leda till en så avsevärd återstående

utgivningstid som ca 300 år. Enligt utredningens bedömning står den nuvarande

artikellängden och lexikonets omfång över huvud taget i särklass vid en internationell

jämförelse. Utredningen föreslår, att återstående utgivningstid begränsas

till kortast tänkbara tid med hänsyn till de årliga kostnaderna och möjligheterna

att erhålla kompetenta medarbetare. Denna målsättning leder enligt

utredningen fram till att den återstående utgivningstiden för lexikonet borde

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

kunna fixeras till 30 år. Med utgångspunkt i denna utgivningstid har utredningen

ingående diskuterat riktlinjerna för lexikonverksamhetens bedrivande.

Förutsättningen har härvid varit, att SBL:s vetenskapliga syfte ej äventyras

genom de av utredningen föreslagna åtgärderna. En begränsning av utgivningstiden

framtvingar emellertid — såsom utredningen visar — att utgivningsprinciperna

måste ändras och redaktionsarbetet även i övrigt rationaliseras. För att

möjliggöra den angivna utgivningstakten kräves enligt uredningen att nu utgående

årsanslag av 80 000 kr. under en period av tre budgetår successivt höjes

till ca 275 000 kr. Härutöver beräknas engångsanvisningar om tillhopa 35 000 kr.

Årsanslag av nämnda storlek skulle enligt utredningen behöva utgå till dess

verket efter en 30-årig återstående utgivningstid fullbordats. Härvid förutsättes,

att — utom under de första åren — kostnaderna för tryckning av lexikonet helt

skall kunna bestridas av de intäkter, som uppstår vid försäljning av lexikonhäften.

Det är nämligen enligt utredningen ej möjligt att få ett förlag att bekosta

SBL:s tryckning och försäljning om ej särskilt bidrag av statsmedel utgår till

förlaget. Utredningen föreslår därför, att ett förlag engageras i utgivningen

endast på så vis, att det omhänderhar distributionen.

Det är redan mot bakgrunden av vad jag tidigare anfört rörande behovet och

värdet av lexikonet nödvändigt, att en radikal förkortning av den återstående

utgivningstiden sättes som villkor för fortsatt statligt engagemang på längre

sikt. De vägar utredningen anvisat, för att en sådan förkortning skall kunna nås,

finner jag i allt väsentligt ändamålsenliga. Med hänsyn till angelägenheten av

att landet erhåller en fullständig nationalbiografi av den vetenskapliga halt, som

kännetecknar SBL, är jag därför beredd förorda, att staten åtager sig kostnaderna

för fortsatt utgivning av SBL i huvudsaklig överensstämmelse med de av

utredningen angivna riktlinjerna och rekommendationerna. Jag ansluter mig

sålunda till utredningens förslag, att den återstående utgivningstiden bör begränsas

till högst 30 år, och förutsätter att arbetet skall kunna fullföljas i huvudsak

inom ramen för den av utredningen tänkta organisationen. Den förordade årliga

kostnadsramen vid full utbyggnad anser jag mig sålunda i stort sett kunna

godtaga. Jag är emellertid inte beredd att i detalj taga ställning till andra frågor

om medelsanvisning än dem som avser nästa budgetår. I det följande avser jag

att på grundval av den anmälan av anslagsbehovet för budgetåret 1962/G3, som

styrelsen för Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande — med utgångspunkt

i utredningens förslag — ingivit, förorda erforderlig medelsanvisning

för nämnda budgetår. Dessförinnan vill jag beröra vissa enskildheter i förslagen.

Jag delar utredningens uppfattning, att nuvarande organisation av ledningen

av SBL måste betecknas som tämligen komplicerad och inte helt ändamålsenlig.

Utredningens förslag, att för det fortsatta utgivandet av SBL inrättas en fristående,

helt statlig institution, synes mig väl tillgodose det uppställda syftet.

Jag biträder därför detta förslag och föreslår att institutionen benämnes svenskt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

biografiskt lexikon. Ansvaret för förvaltningen samt ledningen av redaktionens

arbete bör såsom utredningen föreslagit åvila en särskild av Kungl. Maj:t utsedd

styrelse. Den omedelbara ledningen av verksamheten bör åvila en huvudredaktör.

Styrelsen bör bestå av fem ledamöter, av vilka huvudredaktören bör vara

självskriven. I styrelsen bör ingå företrädare för humanistisk forskning och för

landets arkivväsen. Jämväl administrativ och ekonomisk sakkunskap bör vara

representerad i styrelsen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

närmare föreskrifter om styrelsens sammansättning och uppgifter.

I den nuvarande organisationen har, såsom framgått av min redogörelse i det

föregående, en personhistorisk forsknings- och servicecentral vuxit fram. Denna

enhet benämnes Personhistoriska institutet. I anslutning till vad jag här anfört

beträffande syftet med ett fortsatt statligt åtagande i fråga om lexikonutgivningen

vill jag något beröra frågan om detta instituts ställning. Utredningen

understryker vikten av att Personhistoriska institutets verksamhet underordnas

de krav, som en starkt påskyndad lexikonutgivning föranleder. Samtidigt föreslår

emellertid utredningen, att — därest anspråken på institutet som forskningscentral

skulle öka — frågan om redaktionens ställning som personhistorisk

forskningscentral omprövas. Utredningens uppfattning om redaktionens funktion

som personhistoriskt institut har i stort sett mött gensvar hos de remissmyndigheter,

som yttrat sig i denna fråga. Statskontoret däremot finner att sådan forskning,

som inte äger direkt samband med lexikonets fullföljande, ej bör förekomma.

För egen del anser jag det vara av största vikt, att insatserna koncentreras

till själva lexikonarbetet och att den personhistoriska forskningscentral, som

redaktionen till en del kommit att utgöra, helt underordnas de krav, som en

forcerad utgivning av SBL ställer. Personhistoriska institutets uppgifter torde

därför i huvudsak sammanfalla med de uppgifter, som kommer att åvila redaktionen

för SBL. Några skäl att i fortsättningen bibehålla benämningen personhistoriska

institutet på e n integrerande del av den samlade verksamheten anser

jag därför inte föreligga.

Beträffande utredningens anvisningar för utformningen av den återstående

sviten — vilka jag redan tidigare ansett mig kunna i huvudsak godtaga — vill

jag här endast tillägga följande.

Med hänsyn till vad utredningen anfört rörande den nuvarande alfabetiska

huvudformen finner jag ingen anledning till erinran mot förslaget att denna form

bibehålies.

Urvalsprinciperna har av flera remissinstanser ansetts vara alltför snäva.

Sålunda finner några instanser den föreslagna begränsningen beklaglig, exempelvis

om den skulle drabba kategorien svensk-amerikaner. Också beträffande

andra grupper, som utredningen ansett böra uteslutas, har röster höjts för att

ifrågavarande grupper borde medtagas. Förslaget angående hänvisningsartiklar

— innebärande i huvudsak, att vissa artiklar endast skulle innehålla grundläggande

data och i övrigt hänvisa till andra biografiska lexikon eller motsva
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962 39

rande verk — betecknas av flera remissinstanser som otillfredsställande; i några

fall avvisas förslaget.

I sak har jag ingenting att invända mot vad utredningen anfört och föreslagit

angående utgivningsprinciperna och däribland sålunda principerna för urvalet.

Jag anser det dock inte uteslutet, att det i enstaka fall kan visa sig motiverat

att göra undantag från utredningens förslag och rekommendationer i dessa hänseenden.

Möjligheterna härtill torde dock bli starkt begränsade om den av mig

godtagna tidsramen icke skall sprängas. Denna ram har såsom nämnts uppställts

just med utgångspunkt i att de av utredningen föreslagna begränsningarna

i allt väsentligt verkligen genomföres. I detta sammanhang vill jag till ledning

för det fortsatta arbetet understryka, att det vid bifall till mitt förslag bör

ankomma på styrelsen att med beaktande av vad jag i det föregående anfört

rörande riktlinjerna så organisera lexikonarbetet, att verket kan från början

fullföljas i nu avsedd utgivningstakt. Jag utgår från att styrelsen årligen i samband

med sina anslagsäskanden lämnar en redogörelse för lexikonarbetets fortskridande

och därvid analyserar situationen speciellt med avseende på den beräknade

utgivningstiden.

Jag vill även understryka det angelägna i att styrelsen tillvaratar alla möjligheter

att öka inkomsterna av försäljningen av SBL. Utredningen förutsätter att

det fr. o. m. tredje utbyggnadsåret skall bli möjligt att medelst försäljningsintäkterna

bekosta SBL:s tryckning. I likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen

är jag av den meningen, att en upplysningskampanj snarast bör startas

för att antalet abonnenter och därigenom intäkterna skall kunna ökas i avsedd

omfattning. Jag återkommer till denna fråga.

Redaktionens personalorganisation skall enligt utredningens förslag vid full

utbyggnad omfatta följande tjänster, nämligen en som huvudredaktör i B 3,

två som redaktör i A 24 samt två som amanuens i reglerad befordringsgång

ävensom en som kontorist, två som kanslibiträde och en som expeditionsvakt.

De nu — med arvoden motsvarande vissa löner för statstjänstemän — anställda

befattningshavarna utgöres av en redaktionssekreterare och två kanslibiträden,

av vilka ett med halvtidstjänstgöring. Utredningen har dimensionerat redaktionens

personal med utgångspunkt i att biografierna författas av tillfälliga medarbetare

utanför redaktionspersonalens krets. Av denna anledning räknar utredningen

med att för arvoden till artikelförfattare årligen måste anvisas 44 000 kr.

Utredningen föreslår vidare som ett led i en rationalisering av forskningsarbetet,

att årligen 6 000 kr. anvisas för arvodering av forskningsbiträden vid främst

landsarkiven. Härjämte föreslår utredningen att medel anvisas till bl. a. arvode

till styrelsens ordförande, sammanträdesarvoden samt övertids- och vikariatsersättningar.

För att det av mig förordade utgivningsprogrammet skall kunna genomföras,

måste redaktionen ledas av en både vetenskapligt och administrativt högt kvalificerad

kraft. Jag förordar med hänsyn därtill, att den av mig redan tidigare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:t.s proposition nr 86 år 1962

förutsatta tjänsten som huvudredaktör placeras i lönegrad B 1. Innehavaren bör

på förslag av styrelsen förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid, förslagsvis sex år,

med möjlighet att, där så visar sig lämpligt, kunna få förordnandet förlängt.

Enligt utredningens förslag skulle tjänst som redaktör placeras i lönegraden

Ae 24. Sedan betänkandet framlades, har tjänsterna som förste arkivarie och

sektionsföreståndare i riksarkivet och förste bibliotekarie vid de vetenskapliga

biblioteken, med vilka utredningen jämställt tjänst som redaktör, placerats i

lönegraden A 26. Jag har därför funnit det motiverat, att vid inrättande av

tjänst som redaktör sådan tjänst placeras i Ae 26.

Utredningen föreslår, att avlagd filosofie licentiatexamen eller därmed jämförliga

kunskaper inom SBL:s område skall uppställas som behörighetskrav för

erhållande av tjänst som huvudredaktör eller redaktör vid lexikonet. Jag biträder

detta förslag.

Statskontoret har bl. a. uttalat, att en av de båda föreslagna amanuenstjänsterna

synes böra utbytas mot en högre biträdestjänst. Frågan härom bör enligt

min mening framdeles övervägas av den blivande styrelsen i samband med utarbetande

av förslag till anslagsäskanden.

Med anledning av vad bl. a. statens sakrevision anfört rörande den kamerala

verksamheten har jag låtit närmare undersöka möjligheterna till viss samordning

i detta hänseende mellan riksarkivet och den förordade nya institutionen.

Jag förutsätter, att kassa- och bokföringsarbetet samt vissa därmed sammanhängande

administrativa göromål skall kunna ombesörjas av befattningshavare

vid riksarkivet, varigenom en viss minskning av den för dessa uppgifter avsedda

arbetskraften vid den föreslagna institutionen kan ernås.

I likhet med statskontoret finner jag att arbetsuppgifterna för en av de avutredningen

föreslagna kanslibiträdestjänstema inte motiverar högre tjänst än

tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Tillräckliga skäl har enligt min mening ej anförts för inrättande av en särskild

tjänst som expeditionsvakt vid den nya statliga institutionen. Alla möjligheter

till samordning med riksarkivet i fråga om vaktmästarsyssloma bör först prövas,

innan ställning tages till denna del av förslaget.

Utredningen föreslår, att artikelarvodena göres beroende av de förändringar

som lektorslönerna är underkastade. Vidare rekommenderar utredningen, att

frågan om en beräkning av redaktörernas löner efter ackord sprincipen prövas

sedan utgivningsverksamheten varit i funktion en tid. För egen del anser jag

mig inte kunna tillstyrka, att beslut fattas om en automatisk anpassning av

ifrågavarande arvoden till vissa löner. Det bör enligt min mening ankomma på

styrelsen att inom ramen för de resurser, som kan ställas till förfogande för

ändamålet, bestämma artikelarvodenas storlek.

Ett spörsmål, som beträffande SBL tidigare vållat meningsbrytningar och

som utredningen i enlighet med direktiven tagit upp till behandling, gäller

redaktionsmedlemmarnas skyldigheter och rättigheter i fråga om författande

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

av artiklar. Jag biträder helt utredningens uppfattning, att redaktionsmedlemmarna

endast i undantagsfall bör anmodas att författa artiklar för lexikonet.

Vid remissbehandlingen har ett betydande motstånd rests mot utredningens förslag,

att redaktionens medlemmar i sådana fall inte skall äga rätt till särskild

gottgörelse för ifrågavarande arbete. Trots de invändningar som utredningens

förslag i denna del mött — jag erinrar exempelvis om vad vitterhetsakademien

uttalat — förordar jag på de av utredningen anförda principiella skälen, att i de

fall, då det blir nödvändigt att redaktionsmedlem anlitas som författare, arbetet

bör anses tillhöra tjänstgöringsskyldigheten.

Jag förutsätter, att den nya lexikonredaktionen kan inrymmas i riksarkivets

lokaler. Det torde böra ankomma på styrelsen att i lokalfrågan samråda med

riksarkivet och byggnadsstyrelsen.

I likhet med utredningen utgår jag från att samfundets samlingar i form av

bibliotek, arkiv, register, lager m. m. skall fr. o. m. den 1 juli 1962 utan kostnad

för statsverket överlåtas på den föreslagna statliga institutionen.

Jag övergår nu till att behandla den anmälan om anslagsbehovet för nästa

budgetår, som samfundet ingivit, och hänvisar därvid till de punkter i samfundets

framställning, som jag tidigare refererat.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört rörande tjänsten som huvudredaktör

föreslår jag att en sådan tjänst, med placering i Bp 1, inrättas fr. o. m.

nästa budgetår (p. 1).

I anslutning till samfundets förslag förordar jag vidare, att fr. o. m. nästa

budgetår inrättas dels en tjänst som redaktör i Ae 26, dels en tjänst som amanuens

i reglerad befordringsgång eller assistent (p. 2 och 3). Beträffande kompetenskraven

i fråga om tjänst som amanuens eller assistent samt inplacering i

lönegrad av eventuell assistenttjänst torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

framdeles meddela beslut.

Därjämte förordar jag, att medel beräknas för en extra ordinarie tjänst som

kanslibiträde och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (p. 4

och 5).

Medelsanvisningcn till övertids- och vikariatsersättningar (p. 10) samt till

expenser (p. 14) bör nästa budgetår begränsas till 1 000 kr. respektive 6 900 kr.

I övrigt godtager jag de av samfundet gjorda kalkylerna (p. 6, 7, 8 och 9 samt

11, 12, 13, 15, 16 och 17) och beräknar i enlighet därmed erforderliga medel.

Jag vill, med anledning av vad samfundet i sin motivering under punkten 13

anfört rörande Personhistoriska institutet, erinra om mitt ställningstagande i det

föregående till frågan om denna enhets ställning.

Utöver den medelsanvisning, som jag med anledning av samfundets framställning

förordat, beräknar jag 2 000 kr. till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

För nästa budgetår erfordras till följd av vad jag här föreslagit en sammanlagd

medelsanvisning av 192 000 kr. Beloppet torde böra anvisas i form av ett

förslagsanslag till avlöningar och ett förslagsanslag till omkostnader. Under sistnämnda

anslag bör såsom särskilda uppbördsmedel upptagas beräknade inkomster

av försäljningsverksamheten. I jämförelse med medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär det förordade beloppet en höjning med (192 000 —

80 000 =) 112 000 kr.

Slutligen vill jag återkomma till frågan om åtgärder i syfte att öka antalet

abonnenter.

Å delposten Bidrag till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon av reservationsanslaget

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

fanns vid utgången av budgetåret 1960/61 en reservation av i runt tal 75 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört förordar jag, att — om riksdagen

ej har något att erinra däremot — Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen för

den nya institutionen skall äga rätt att under budgetåret 1962/63 av då förefintlig

reservation disponera högst 25 000 kr. för ändamål, som sammanhänger

med igångsättande av SBL:s fortsatta utgivning, främst för en upplysningskampanj.

Återstoden av vid kommande budgetårsskifte befintlig reservation

kommer enligt gällande regler att överföras till budgetutjämningsfonden.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för fortsatt utgivande av svenskt biografiskt lexikon;

II. besluta att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt

lexikon, skall inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning

för den nya institutionen i enlighet med vad jag i det

föregående förordat;

IV. godkänna följande avlöningsstat för ifrågavarande institution,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 36 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 4,00

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 60 500

4. Särskild ersättning till tillfällig personal......... 28 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 28 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 2 000

Summa kr. 159 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 86 år 1962

V. att till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 159 000 kr.;

VI. att till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader för budgetåret

1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 33 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1962

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ..................................................... 2

II. Betänkandet .................................................. 6

III. Yttranden .................................................... 25

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1962/63 ...................... 33

V. Departementschefen ........................................... 35

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

0*0304

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksam a1 i texten