Sök i Ratio Lex

Angående marinens tekniska personal m. m

1962-03-02 · 88 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:88, Angående marinens tekniska personal m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående marinens

tekniska personal m. m.; given Stockholms slott den

2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande dels anslaget Marinförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1962/63 dels ock vissa personalfrågor

inom den tekniska tjänsten vid marinen.

För Marinförvaltningen: Avlöningar begäres ett förslagsanslag av

14 500 000 kr. Förslag framlägges om omorganisation av ämbetsverkets

skeppsbyggnadsavdelning.

I fråga om marinens tekniska tjänst föreslås en omorganisation av mariningenjörkåren.

Kåren skall enligt förslaget omfatta civilmilitära ingenjörer

med examen från teknisk högskola eller högre tekniskt läroverk. Chefen för

kåren skall tillika biträda chefen för marinen med uppgifter avseende utbildning

av teknisk personal och inom marinförvaltningen antingen handlägga

vissa frågor om teknisk planering eller vara chef för ämbetsverkets

skeppsbyggnadsavdelning. Inspektionen för marinens skepp stekniska tjänst

föreslås utgå. Förslag framlägges om lån, stipendier m. in. till mariningenjörer

in. fl. under utbildning.

1—3213 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Andersson, vissa frågor angående marinens tekniska personal in. in. och

anför därvid följande.

Inledning

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 85) anmäldes under anslaget Marinförvaltningen:

Avlöningar att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga1

den 5 oktober 1961 ingivit förslag till organisation och personaluppsättning

in. m. för ämbetsverkets skeppsbyggnadsavdelning. Vidare anmäldes

att 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret2 med

skrivelse den 15 december 1961 avlämnat betänkande angående vissa personalfrågor

m. m. inom den tekniska tjänsten vid marinen. Då ställningstagandet

till berörda förslag komnie att påverka förevarande anslag upptogs

detta i statsverkspropositionen med allenast beräknat belopp. Jag

räknade därvid med att beredningen av försvarsförvaltningssakkunnigas

och personalkårutredningens förslag skulle kunna avslutas i sådan tid att

förslag i ämnet skulle kunna föreläggas 1962 års riksdag.

Över försvarsförvaltningssakkunnigas förslag har efter remiss yttranden

avgivits av överbefälhavaren efter chefens för marinen hörande, försvarets

civilförvaltning, statskontoret, statstjänstemännens riksförbund,

statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges akademikers centralorganisation

och tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

Med anledning av vad överbefälhavaren anfört har marinförvaltningen

därjämte avgivit yttrande i ärendet.

Yttranden över personalkårutredningens betänkande har efter remiss

1 Krigsrådet] E. I. Insulander, ordförande, kanslirådet N. E. B. Fjellander, byråchefen F.

Lyberg och t. f. byråchefen A. C. R. Resare.

Ha 8 Direktören C. W. Curtman, ordförande, ledamoten av II kammaren K. E. G. Boija,

byråchefen K. E. Jerdenius, t. f. expeditionschefen Å. B. Paulsson och t. f. chefen för fortifikationsförvaltningen

G. B. Wallén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

avgivits av överbefälhavaren efter chefens för marinen höiande, försvarets

civilförvaltning, marinförvaltningen, statskontoret, 19o6 års försvarsförvaltningssakkunniga,

överstyrelsen för yrkesutbildning, statstjänstemannens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion. Yttrande har ''vidare

inkommit från statsverkens ingenjörsförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid

redogör jag först för frågor som endast avser marinförvaltningens organisation,

i första hand försvarsförvaltningssakkunnigas förslag och däröver

avgivna yttranden samt marinförvaltningens anslagsäskanden avseende

verkets avlöningsanslag för nästa budgetår. Jag övergår därefter till peisonalfrågor

inom den tekniska tjänsten vid marinen och redogör därvid för

personalkårutredningens betänkande jämte däröver avgivna yttranden.

Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter och förslag.

Marinförvaltningens avlöningsanslag

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

De sakkunniga har vid sin fortsatta översyn av marinförvaltningens

organisation sökt bedöma hur ämbetsverkets slteppsbyggnadsavdelning

lämpligen bör organisatoriskt och personellt anpassas till av statsmakterna

fattade beslut rörande marinens framtida inriktning (jfr delbetänkande I

och prop. 1961: 1, bil. 6, s. 91 f). De sakkunniga har funnit, att — ehuru

en eller annan tjänst kan utgå ur organisationen — det för närvarande inte

är möjligt att minska det sammanlagda antalet befattningshavare å skeppsbyggnadsavdelningen.

Huvudanledningen härtill anses vara att den planerade

inriktningen av marinen inte innebär att antalet typer av fartyg,

vapen in. in. i organisationen nedgår (jfr prop. 1961: 1, bil. 6, s. 91). Härom

anföres följande.

Marinförvaltningens behov av personal beror främst av hur många sådana

typer som skall anskaffas och mindre av det antal exemplar, i vilket

dessa typer anskaffas. Materielens ständigt ökade komplicitet kräver

däremot snarast ökade insatser av marinförvaltningen. Även övergången

till mindre fartyg har ökat behovet av insatser från marinförvaltningen

genom att dessa fartyg ofta bygges på mindre varv, vilket bland annat

kräver ökad kontrollverksamhet.

De sakkunniga har emellertid bedömt, aLt möjligheter föreligger att i

något ökad utsträckning utnyttja industrin för projektering in. in. De

anser även, att det är lämpligt att i relativt stor utsträckning anlita konsulter

och vetenskapliga institutioner för beräkningsarbeten och liknande

specialarbeten; detta ger goda förutsättningar för en smidig anpassning

efter skiftande behov. Trots den ökade kompliciteten bör organisationen

alltså tills vidare kunna bibehållas vid i stort sett nuvarande omfattning.

En noggrann planering av arbetet, bland annat innefattande sträng prioritering

av förekommande arbetsuppgifter, förutsättes dock.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr SS dr 1962

Om industrin i ökad omfattning anlitas för projekteringsuppdrag och

dylikt medför detta enligt försvarsförvaltningssakkunniga behov av fler

kvalificerade tjänster för arbetets inriktning och uppföljning samt för samarbetet

med industrin m. in., medan behovet av lägre tjänster nedgår.

Även materielens ökade komplicitet och de växande svårigheterna att

följa den tekniska utvecklingen motiverar att vissa tjänster utbytes mot

högre. Av dessa skäl innefattar de sakkunnigas förslag att ett begränsat

antal lägre tjänster utbytes mot högre. De sakkunniga har emellertid

inte ansett det ligga inom sitt uppdrag att granska löneställningen för

tjänster med i stort sett oförändrade arbetsuppgifter. I ett fåtal fall, där

löneställningen stått i uppenbart missförhållande till löneställningen för

andra liknande tjänster eller tjänsten och dess uppgifter beröres av föreslagna

jämkningar i organisationen, har de sakkunniga dock föreslagit

ändrad lönegradsplacering.

Den föreslagna organisationen anses vara antalsmässigt snävt tilltagen.

Särskild vikt måste därför enligt de sakkunniga ägnas åt att säkerställa

en god rekrytering. Härvidlag fordrar löneställningen för avdelningens

ledande personal speciell uppmärksamhet.

De sakkunniga anför, att osäkerhet framkommit om vilka organ, som

bör ha ansvaret för och syssla med flottans systemplaneringsfrågor av

högre valör, d. v. s. frågor rörande planering av större system än det enskilda

fartyget, ävensom hur systemplaneringsarbetet rörande de enskilda

fartygen bör organiseras. Dessutom anses behov föreligga av effektivisering

av samarbetet mellan vapen- och skeppsbyggnadsavdelningarna i

fråga om planeringen av fartygsbyggnader och i fartygsanskaffningsverksamheten

i övrigt. I fråga om det på marinförvaltningen ankommande

systemplaneringsarbetet, saväl det som gäller system av högre valör som

det som gäller de enskilda fartygen, har enligt de sakkunniga ifrågasatts

antingen att skapa ett särskilt direkt under souschefen lydande organ för

den på marinförvaltningen ankommande delen av detta arbete eller att

lägga hithörande arbete på centralplaneringen, som i så fall skulle förstärkas.

De sakkunniga anför i dessa frågor bland annat följande.

De system av högre valör, som det här är fråga om, innefattar i huvudsak

fartygsförbanden, förbindelserna, underhållet (bastjänsten, anläggningar

vid baserna o. s. v.) samt, fast mera periferiskt och i huvudsak

fallande utom förvaltningsområdet, personal och utbildning. Enligt de

sakkunnigas mening är planeringen av detta system, innefattande t. ex.

frågor om sjöstyrkornas sammansättning samt basernas och förbindelsemedlens

belägenhet och kapacitet, i princip eu uppgift för de operativa

planerings- och ledningsorganen d. v. s. försvarsstaben och — enligt direktiv

från överbefälhavaren — marinstaben. De sakkunniga anser sig kunna

räkna med att huvuddelen av arbetet kommer att utföras i marinstaben.

På grund av att frågorna i stor utsträckning är av kvalificerad teknisk

natur, kan planeringsarbetet emellertid icke bedrivas utan omfattande med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kunyl. Maj:ls proposition nr S8 är 1962

verkan av hög teknisk sakkunskap. Det naturliga är därför, att marinförvaltningen

medverkar i planeringsarbetet. Härför talar bland annat marinförvaltningens

speciella sakkunskap på detta område samt det förhållandet

att marinförvaltningen skall anskaffa de fartyg och så gott som all den

materiel i övrigt, som omfattas av planerna, och att marinförvaltningen

därför från så tidig tidpunkt som möjligt måste följa planernas utveckling.

För planeringen erforderliga tekniska och ekonomiska uppgitter

framtages dessutom enklast av marinförvaltningen. Härtill kommer att

man på detta sätt undviker den dubblering av teknisk sakkunskap på hög

nivå, som skulle uppkomma om de militära staberna skulle förses med

egen för planeringsarbetet erforderlig teknisk sakkunskap. En viktig synpunkt

är även, att nära samband under planeringsarbetet måste föreligga

mellan här ifrågavarande systemplaneringsarbete och fartygsprojekteringen,

bland annat därför att val mellan alternativa fartygsprojekt kan

vara i väsentlig mån beroende av bland annat möjligheterna till skydd och

underhåll.

De sakkunniga anser följaktligen, att här ifrågavarande systemplaneringsarbete,

som bland annat skall resultera i materielplaner för marinen,

måste bedrivas såsom lagarbete av marinstaben och marinförvaltningen.

Medverkan av försvarets forskningsanstalt och andra myndigheter torde

ofta vara erforderligt. Huvudsansvaret för arbetets bedrivande bör ligga hos

chefen för marinstaben. Resultatet av arbetet bör framläggas i samråd med

marinförvaltningen, så att ämbetsverkets ansvar för den tekniska och ekonomiska

sidan blir klart dokumenterat.

De sakkunniga anser inte, att något utanför avdelningsorganisationen

stående stabsorgan inom marinförvaltningen bör avses för ämbetsverkets

del av planeringsarbetet. Det är enligt de sakkunnigas mening sakorganens

erfarenheter och speciella insikter i övrigt, som erfordras i detta samarbete.

Om arbetet förlädes till ett utanför avdelningsorganisationen stående

stabsorgan skulle detta även medföra behov av en eljest inte erforderlig

ökning av den högre tekniska sakkunskapen och bör därför även av denna

anledning icke komma i fråga. De sakkunniga anser vidare, att en anknytning

till centralplaneringen skulle innebära ett avsteg från den 1954

beslutade principorganisationen av ämbetsverket. En annan sak är, att

det möjligen kan vara lämpligt att förlägga vissa speciella undersökningar

in. in., som kan erfordras i sammanhanget, till centralplaneringen samt

att viss medverkan från centralplaneringens sida kan komma att erfordras

för samarbetets organiserande. Av naturliga skäl, bland annat sammanhanget

mellan systemplaneringsarbetet och fartygsprojekteringen, lärer

det enligt de sakkunniga i första hand bli skeppsbyggnadsavdelningen,

som kominer alt medverka i planeringsarbetet.

Beträffande samarbetet mellan vapen- och skeppsbyggnadsavdelningarna

i planeringen av fartygsbyggnader och i fartygsanskaffningsverksamheten i

övrigt bör det enligt de sakkunniga åligga chefen för skeppsbyggnadsavdelningen

att biträdd av underställda chefer och arbetsenheter ansvara

för all den planering (bortsett från arbete, som uteslutande rör materiel

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kuiigl. Maj:ts proposition nr Sfi dr 1962

inom vapenavdelningens arbetsområde) samt den sammanhållning och

verksamhet i övrigt, som erfordras för fartygen såsom system. I detta arbete,

framförallt projekteringen, erfordras medverkan från vapenavdelningen.

De sakkunniga anför beträffande dessa samarbetsfrågor följande.

De sakkunniga vill i detta sammanhang framhålla, att vid fartygsproj

ekteringen uppkommande frågor, ehuru de inåste behandlas med utgångspunkt

i militära och ekonomiska förutsättningar och deras lösningar i regel

får ekonomiska konsekvenser, i stort sett är tekniska frågor med tyngdpunkten

lagd på själva fartygen. Även flertalet övriga frågor, som uppkommer

under fartygsanskaffningen och som rör fartygen som system, är

i huvudsak tekniska och med samma tyngdpunkt. Med hänsyn härtill ter

sig ett förläggande av alla frågor, som rör fartygen som system, under

chefen för skeppsbyggnadsavdelningen naturligt för att inte säga nödvändigt.

En lösning efter dessa linjer innebär dessutom en bättre hushållning

med den mera kvalificerade tekniska sakkunskapen än skapandet av ett

särskilt samarbetsorgan för dessa frågor eller förläggandet av frågorna till

centralplaneringen. De sakkunniga förutsätter, att chefen för skeppsbyggnadsavdelningen

är föredragande inför souschefen i här berörda system-

och samordningsfrågor.

De sakkunniga anser, att den förordade ordningen för samarbetet

in. m. i princip knappast innebär någon nyliet. Att arbetet skulle ske på

åtminstone i huvudsak detta sätt torde ha förutsatts hland annat vid tillkomsten

av 1954 års förvaltningsorganisation.

Vad som föreslagits i fråga om flottans system av högre valör skall

enligt försvarsförvaltningssakkunniga i tillämpliga delar även gälla kustartilleriets,

dock med det väsentliga undantaget, att det inom marinförvaltningen

i huvudsak blir vapenavdelningen, som får svara för samarbetet

med marinstaben. Något särskilt problem i fråga om samarbetet vid projektering

o. s. v. av de särskilda kustartilleribatterierna in. in. anses knappast

kunna uppstå, då denna verksamhet så gott som helt och hållet faller

inom vapenavdelningens område.

I fråga om behovet av tjänster för skeppsbyggnadsavdelningen har

förutsatts, att tillfälliga arbetsuppgifter i viss utsträckning skall kunna

utföras av personal, som anställes med anlitande av den under marinförvaltningens

avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar till

tillfälligt anställd personal. Enligt de sakkunniga är det med hänsyn härtill

motiverat att denna post uppräknas.

Jag övergår så till att behandla försvarsförvaltningssakkunnigas förslag

till organisations- och tjänsteförändringar.

Marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning består för närvarande av

fem byråer, nämligen projektbyrå, indelad i projekt-, utrustnings- och

skyddsselctioner samt fartygsritkontor (sammanlagt 33 tjänster), fartygsbyrå,

indelad i planerings-, hjälpfartygs-, fartygsbyggnads- och underhållssektioner

(27 tjänster), ubåtsbyrå, indelad i projekt- och ubåtsbyggnadssektioner

samt dykeri- och bärgningsdetalj (27 tjänster), maskinbyrå, in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr SS ur 1962

delad i anläggnings-, maskin-, motor- och helikoptersektion (33 tjänster),

elektrobyrå, indelad i anläggnings- och materielsektioner samt specialteknisk

detalj (28 tjänster) samt expedition (20 tjänster) och ny- och oinbyggnadskontrollanter

(13 tjänster). Chef för skeppsbyggnadsavdelningen

är marinöverdirektören (Bp 5), som till sitt förfogande har två assistenter

(en marindirektör av 1. graden och en mariningenjör av 1. graden).

Skeppsbyggnadsavdelningen består för närvarande sammanlagt av 184

befattningshavare.

Försvarsförvaltningssakkunnigas förslag innebär i huvudsak att skeppsbyggnadsavdelningen

framdeles indelas i fartygsplanering, fartygsbyrå,

ubåtsbyrå, maskinbyrå, elektrobyrå samt expedition. Minskningen från

fem till fyra byråer åstadkommes genom att nuvarande projektbyrå och

de delar av nuvarande fartygsbyrå som inte överföres till den föreslagna

fartygsplaneringen sammanföres till en byrå, fartygsbyrån. Denna byrå

avses svara för nybyggnad, ombyggnad, utrustning o. s. v. av alla andra

fartyg och båtar än ubåtar.

Fartygsplaneringen skall vara ett stabs- och planeringsorgan direkt

underställt avdelningschefen. Det bör enligt förslaget ha till huvudsaklig

uppgift, dels att i tekniskt och ekonomiskt avseende svara för den allmänna

planeringen av avdelningens arbete i fråga om såväl byggande som

underhåll, dels att handha den systemplanering, som enligt vad i det föregående

sagts bör åvila skeppsbyggnadsavdelningen och som inte bör utföras

vid fartygs- och ubåtsbyråerna, dels att biträda avdelningschefen

med utredningar in. in., dels ock att handha avdelningens krigsförberedelsearbete.

Till planeringsarbetet bör enligt de sakkunniga bland annat höra

att ägna uppmärksamhet åt, hur under planering varande fartyg kan beräknas

komma att inverka på behovet av teknisk personal, underhållsanordningar,

skyddsanordningar in. in. Till fartygsplaneringen överföres enligt

förslaget fartygsbyråns planerings- och underhållssektioner, de nuvarande

tjänsterna för avdelningschefens assistenter samt avdelningens

mobiliseringsofficer. Genom organiserandet av fartygsplaneringen ansei

de sakkunniga, all avdelningschefens möjligheter att effektivt planera,

samordna, leda och uppfölja far tygsbyggandet och avdelningens verksamhet

i övrigt väsentligt ökas.

Det föreslås, att de för närvarande direkt under avdelningschefen

lydande ny- och ombyggnadskontrollanterna fördelas på fartygs- och

ubåtsbyråerna. Härigenom kan deras arbetskraft även utnyttjas för andra

arbetsuppgifter inom dessa byråers byggnadssektioner. Försvarsförvaltningssakkunniga

förutsätter å andra sidan, att örlogsvarven samt vapenavdelningens

kontrollkontor i viss utsträckning skall kunna anlitas för

kontrolluppgifter in. in.

Skeppsbyggnadsavdelningens expedition förutsättcs lyda direkt under

avdelningschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

Enligt de sakkunnigas förslag skall skeppsbyggnadsavdelningen omfatta

sammanlagt 188 befattningshavare med följande fördelning på byråer m. m.

För avdelningschefen räknar de sakkunniga i anslutning till förslag av

personalkårutredningen med tjänst i lönegrad B 4. Marinöverdirektörsbeställningen

skall härvid disponeras för andra uppgifter enligt kårutredningens

förslag.

För fartggsplaneiingen räknar de sakkunniga med följande tjänster och

beställningar, nämligen för en chef i Bp 1, två marindirektörer av 1. graden,

två marindirektörer av 2. graden, två mariningenjörer av 1. graden, två

mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer i A 23, en mariningenjör

av 2. graden eller byråingenjör i A 21, en byrådirektör i A 24, en

byråingenjör i A 21, en byråassistent i A 19, en byråingenjör i A 19, två

kanslibiträden i A 7 och en mobiliseringsofficer i A: 29.

Av tjänsterna (utöver tjänsterna för chef, mobiliseringsofficer och

kanslibiträden) avses tills vidare en marindirektör av 1. graden, en marindirektör

av 2. graden och en mariningenjör av 1. graden för i första hand

systemplanering och därmed sammanhängande utredningar m. m., en

marindirektör av 1. graden, en mariningenjör av 1. graden och en mariningenjör

av 2. graden eller byråingenjör i A 21 för tekniska utredningar i

övrigt samt sammanhållning och uppföljning av avdelningens verksamhet

m. m., en byrådirektör i A 24, en byråingenjör i A 21 och en byråassistent

i A 19 för ekonomi, budgetfrågor m. m. samt en marindirektör av 2. graden,

två mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer i A 23 och en

byråingenjör i A 19 för underhållsfrågor och därmed sammanhängande

verksamhet.

Fartggsbyrån bildas genom sammanslagning av nuvarande projektbyrån

och nuvarande fartygsbyrån (utom planeringssektionen, underhållssektionen

och mobiliseringsofficeren). Byrån föreslås indelad i projektsektion,

lijälpfartygssektion, fartygsbyggnadssektion, utrustningssektion och fartygsritkontor.

Det förutsättes, att industrin kan medverka till projekteringen av

vissa fartyg. Här avses dels vissa fartyg som anskaffas i större serier, dels

fartyg och båtar av mera »civilt» slag. En sådan medverkan torde icke

längre kunna undvaras. Organisationsförslaget utgår från att åtminstone

någon del av projekteringsarbetet kan utföras av industrin.

Chef för byrån bör vara byråchef i Bp 1. För byråns expedition avses

en kontorist i A 9. För fartygsbyråns sektioner (motsvarande) räknar de

sakkunniga med följande tjänster.

Pro j ek t sektionen : en marindirektör av 1. graden, en marindirektör

av 2. graden, två mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer

i A 23, tre mariningenjörer av 2. graden eller byråingenjörer i A 21, eu

byrådirektör i A 26 (i första hand avsedd för kvalificerade beräkningsarbeten),

en byrådirektör i A 24, tre förste byråingenjörer i A 23, två byråingenjörer

i A 21 och en byråingenjör i A 19.

Hjälpfartygssektionen : en marindirektör av 2. graden, en ingenjör

i A 17 och en tekniker i A 9.

Fartygsbyggnadssektionen: en marindirektör av 1. graden, en

marindirektör av 2. graden, två mariningenjörer av 1. graden, två förvaltare

i Ao 17, en marindirektör av 2. graden eller byrådirektör i A 24, två

mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer i A 23, en byrå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

ingenjör i A 21, två byråingenjörer i A 19, en ingenjör i högst A 15, en

kansliskrivare i A 10 och två kontrollantbiträdcn (arvode).

Utrustningssektionen: en marindirektör av 2. graden, en mariningenjör

av 2. graden, en förvaltare i Ao 15, en mariningenjör av 2. graden

eller byråingenjör i A 21, tre förste byråingenjörer i A 23, tre byråingenjörer

i A 19 (därav en för bland annat brandskydd och en huvudsakligen

för avfuktningsfrågor) och en ingenjör i A 17.

Fartygsritkontoret: en mariningenjör av 1. graden eller förste

byråingenjör i A 23, en ingenjör i A 17, tre ingenjörer i högst A 15 och

tre tekniska biträden i A 7.

Ubåtsbyrån föreslås indelad i projektsektion, ubåtsbyggnadssektion,

ubåtsmaterielsektion samt dykeri- och bärgningsdetalj.

Industrin förutsättes utföra projekterings- och konstruktionsarbete

in. in. i ungefär samma utsträckning som för närvarande. Byråns uppgifter

kan därför i fråga om ubatsanskaffning i stort sett begränsas till

att följa utvecklingen, att inrikta, övervaka och bedöma projekteringsarbetet,

att medverka vid beställning av projekterings-, konstruktionsoch

byggnadsarbeten, att kontrollera konstruktions- och byggnadsarbeten

samt att inom marinförvaltningen vara sammanhållande organ i ubåtsfrågor.

Antalet tjänster vid byrån bör därför kunna minskas. Arbetets art samt

materielens ökade komplicitet har medfört behov av flera tjänster för kvalificerad

personal, och i viss utsträckning har därför tjänster utbytts mot

tjänster i högre lönegrad.

Ubåtsbyggnadssektionen förutsättes tills vidare, helt eller i huvudsak,

vara förlagd till Malmö. Till ubåtsbyggnadssektionen överföres de ny- och

ombyggnadskontrollanter, som huvudsakligen avses för ubåtar.

En tjänst för byråingenjör i A 19 vid nuvarande ubåtsbyråns ubåtsbyggnadssektion

utnyttjas för närvarande vid normaliebyråns standardiseringssektion.

De sakkunniga föreslår i förevarande sammanhang, att

tjänsten överflyttas till sistnämnda sektion, där behov av tjänsten kommer

att finnas även fortsättningsvis.

För chef för byrån beräknas en byråchefstjänst i Bp 1. För expeditionen

avses en kontorist i A 9. I övrigt räknar de sakkunniga med följande tjänster.

Projektsektionen: en marindirektör av 1. graden eller byrådirektör

i A 20, två marindirektörer av 2. graden eller byrådirektörer i A 24,

en mariningenjör av 1. graden eller förste byraingenjör i A 23, en byrådirektör

i A 26 och en byråingenjör i A 19.

Ubåtsbyggnadssektionen: en marindirektör av 1. graden, en marindirektör

av 2. graden, två mariningenjörer av 1. graden, en förvaltare i

Ao 15, en mariningenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i A 23, en

mariningenjör av 2. graden eller byråingenjör i A 21, en byrådirektör i

A 24, en förste byråingenjör i A 23, en byråingenjör i A 19, ett kanslibiträde

i A 7 och två kontrollantbiträden (arvode).

Ubåtsmaterielsektionen: en marindirektör av 2. graden, en förste

byråingenjör i A 23, två byråingenjörer i A 21, eu ingenjör i A 17 och en

ingenjör i högst A 15.

Dykeri- och bärgningsdetalj en: en mariningenjör av 1. graden

eller förste byråingenjör i A 23 och en byråingenjör i A 19.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kungl. Maj:ls proposition nr SS år 1962

Maskinbyrån indelas enligt förslaget i anläggningssektion, materielsektion,

motorsektion och helikoptersektion. Vid bedömandet av behovet av

tjänster har beaktats, att en mycket stor del av den på maskinbyrån ankommande

anskaffningen avser objekt, som utvecklas inom industrin,

t. ex. förbränningsmotorer.

För helikoptersektionen upptages det antal tjänster, som finnes upptaget

i 1961 års statsverksproposition (bil. 6, s. 99). Ehuru skäl kan åberopas

för en mindre ökning av organisationen, anser försvarsförvaltningssakkunniga,

att ytterligare erfarenheter bör vinnas, innan ändring sker.

För byråchefen beräknas en tjänst i Bp 1. Ett kanslibiträde i A 7 beräknas

för byråns expedition. Följande personaluppsättning avses i övrigt

för byrån.

Anläggningssektionen: en marindirektör av 2. graden, en förvaltare

i Ao 17, en förvaltare i Ao 15, eu mariningenjör av 1. graden eller

förste byråingenjör i A 23, en förste byråingenjör i A 23, två byråingenjörer

i A 21, en byråingenjör i A 19 och två ingenjörer i A 17.

Materielsektionen : en förvaltare i Ao 15, en marindirektör av 2.

graden eller byrådirektör i A 24, tre förste byråingenjörer i A 23, tre

byråingenjörer i A 21, en byråingenjör i A 19 och en tekniker i A 9.

Motorsektionen: en mariningenjör av 1. graden, en marindirektör av

2. graden eller byrådirektör i A 24, en mariningenjör av 1. graden eller

förste byråingenjör i A 23, en byråingenjör i A 21, två byråingenjörer i

A 19, en ingenjör i A 17, två ingenjörer i högst A 15 och en tekniker i A 10.

Helikoptersektionen: en marindirektör av 1. graden, en mariningenjör

av 1. graden, en förste byråingenjör i A 23, en byråingenjör i A 21,

en bvråingenjör i A 19 och en ingenjör i A 17.

Elektrobyrån skall enligt förslaget alltjämt vara indelad i anläggningssektion

och materielsektion. Den för närvarande fristående specialtekniska

detaljen föreslås inordnad i materielsektionen. För chefen avses en byråchefstjänst

i Bp 1. Ett kanslibiträde i A 7 beräknas för byråns expedition.

1 övrigt föreslås följande personalorganisation.

Anläggningssektionen: en marindirektör av 2. graden, en mariningenjör

av 1. graden, en förvaltare i x\o 15, en mariningenjör av 2. graden

eller byråingenjör i A 21, cn förste byråingenjör i A 23, tre byråingenjörer

i A 21, fem byråingenjörer i A 19 och två ingenjörer i A 17.

Materielsektionen: en marindirektör av 2. graden eller byrådirektör

i A 24, eu byrådirektör i A 24 (huvudsakligen för utredningar

av teoretisk natur), en byråingenjör i A 21, tre byråingenjörer i A 19, två

ingenjörer i A 17, eu ingenjör i högst A 15, en tekniker i A 10 och en

tekniker i A 9.

För skeppsbyggnadsavdelningens expedition beräknas följande tjänster,

nämligen för en assistent i A 17, eu kontorsskrivare i A 13, en förste kansliskrivare

i A 12, eu kansliskrivare i A 10, tre kontorister i A 9, fem kanslibiträden

i A 7 och åtta biträden för skriv- och kontorsgöroinål (kontorsbiträden).

Den i det föregående föreslagna personalorganisationen m. in. för skeppsbyggnadsavdelningen

innebär, att avdelningen utökas med sammanlagt

fyra tjänster. Vid bifall till de sakkunnigas förslag tillkommer följande

tjänster och beställningar vid marinförvaltningen, nämligen för en chef

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr SS ur 1962

för fartygsplaneringen i Bp 1, två förvaltare i Ao 15, tre marindirektörer

av 1. graden i Ao 26, en marindirektör av 2. graden i Ao 24, en mariningenjör

av 1. graden i Ao 23, två byrådirektörer i Ae 26, två byrådirektörer

i Ae 24, tre förste byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21,

en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 samt två tekniska biträden

i Ae7. Samtidigt kan emellertid följande beställningar och tjänster indragas,

nämligen för en byråchef i Bp 1, en mariningenjör av 2. graden

i Ao 21, en marindirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24, två

byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, tre ingenjörer i högst

Ae 15, två tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9, två tekniska biträden

i Ae 5 samt två biträden för skriv- och kontorsgöroinål.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till kårutredningens förslag

förutsätter de sakkunniga, att de nya beställningarna för förvaltare och

civilmilitär personal tills vidare inte inrättas utan uppehälles med

vikariatslöneförordnande.

De sakkunniga beräknar, att deras förslag innebär en årlig kostnadsökning

med i runt tal 270 000 kr.

Försvarsförvaltningssakkunnigas förslag är utarbetat efter samråd med

marinförvaltningen, som i huvudsak anslutit sig till förslaget. Marinförvaltningen

finner resultatet tillfredsställande och ägnat att skapa gynnsamma

arbetsförhållanden för skeppsbyggnadsavdelningen. Enligt ämbetsverket

kommer det emellertid alltjämt att finnas brister som omöjliggör för

skeppsbyggnadsavdelningen att i full utsträckning fullgöra samtliga de

arbetsuppgifter som ankommer på avdelningen. För närvarande föreslår

marinförvaltningen dock endast att — i förhållande till försvarsförvaltningssakkunnigas

beräkningar — en beställning för marindirektör av 2.

graden, avsedd för underhållsfrågor vid fartygsplaneringen, utbytes mot

beställning för marindirektör av 1. graden samt att tjänster för en förste

byråingenjör i A 23 och en byråingenjör i A 19 inrättas för maskinbyråns

helikoptersektion respektive elektrobyråns materielsektion.

Yttranden

Chefen för marinen hävdar, att systemplanering i huvudsak är ett

stabsarbete, som berör både marinstaben och marinförvaltningen samt inom

förvaltningen såväl vapenavdelningen som skeppsbyggnadsavdelningen.

Eftersom systemplaneringen är en funktion, som verkar styrande på

nästan all verksamhet inom de två centrala myndigheterna — staben och

förvaltningen — bör enligt marinchefens mening denna verksamhet förläggas

till stabsorgan som lyder direkt under vederbörande chef. Chefen

för marinen föreslår, att så också blir fallet beträffande marinförvaltningen

inom vilken personal för systemplanering bör ingå i ett organ,

ställt direkt under ämbetsverkets souschef. I detta organ bör ingå tekniska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr S8 år 1962

stabsofficerare samt vapenteknisk och skeppsbyggnadsteknisk expertis.

Organet skall uteslutande ägna sig åt systemplanering. För planering inom

vapen- och skeppsbyggnadsavdelningarna bör dessutom finnas särskilda

planeringsorgan, vapen- respektive fartygsplanering. Chefen för marinen

iramhåller, att de sakkunniga inom den föreslagna fartygsplaneringen avsett

tre mariningenjörer i första hand för systemplanering. Hinder synes

inte möta att låta dessa tre befattningshavare ingå i ett fristående stabsorgan.

Skulle den på marinförvaltningen ankommande delen av systemplaneringen

delas upp på vapen- respektive fartygsplaneringen, medför detta

enligt marinchefen att marinstabens planeringsavdelning måste fungera

som sammanhållande mellan ämbetsverkets båda planeringsorgan så snart

arbetet berör både flottan och kustartilleriet.

Överbefälhavaren anser i likhet med chefen för marinen, att den föreslagna

ordningen för systemplaneringen inom marinförvaltningen inte

möjliggör en rationell samordning av verksamheten. Överbefälhavaren delar

därför marinchefens uppfattning, att alla ärenden inom marinförvaltningen

av systemplaneringskaraktär bör sammanhållas direkt under souschefens

ledning. En överarbetning av förslaget i vad avser planeringsverksamheten

bör således komma till stånd. I övrigt har överbefälhavaren inte något att

erinra mot de föreslagna ändringarna av skeppsbyggnadsavdelningens

organisation.

Försvarets civilförvaltning anser sig icke med säkerhet kunna uttala sig

i systemplaneringsfrågorna. Ämbetsverket anser emellertid, att vissa fördelar

skulle vara förenade med ett fristående organ för ifrågavarande verksamhet.

För att personalorganisationen i framtiden smidigt skall kunna

anpassas efter behoven bör de nytillkommande tjänsterna enligt civilförvaltningen

tills vidare inrättas såsom extra ordinarie. I övrigt har civilförvaltningen

liksom statskontoret i huvudsak intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag.

Sveriges akademikers centralorganisation, tjänstemännens centralorganisation

och statsverkens ingenjörsförbund ansluter sig likaså i huvudsak

till utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Enligt Sveriges

akademikers centralorganisation bör dock vid ubåtsbyråns ubåtsmaterielsektion

och vid elektrobyråns anläggningssektion tillkomma ytterligare

tjänster för en förste byråingenjör respektive för en byrådirektör. Statsverkens

ingenjörsförbund, som finner det anmärkningsvärt att utredningen

i sitt förslag till nya ingenjörsbefattningar uppdelar dessa i civila och

civilmilitära, anser att ifrågavarande tjänster tills vidare bör uppföras såsom

civila. Förbundet anser vidare, att en särskild avdelning bör inrättas

inom marinförvaltningen för underhållsplanering och underhållsfrågor.

Personalförbunden framhåller även, att den föreslagna omorganisationen

bör få genomföras under en övergångstid. Löne- och anställningsfrågorna

förutsättes bli föremål för sedvanliga förhandlingar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

13

Statstjänstemannens riksförbund anser det uppenbart att minst tre

sjöofficerare måste ingå i skeppsbyggnadsavdelningens organisation. För

far tygsbyrån föreslås en kommendörkapten av 1. graden eller en kommendörkapten

av 2. graden, för fartygsplaneringen en kommendörkapten av

2. graden samt för ubåtsbyrån en kommendörkapten av 2. graden eller eu

kapten. Dessa beställningar anses kunna tillföras organisationen i utbyte

mot tjänster i förslaget avsedda för ingenjörer.

Marinförvaltningen, som anmodats yttra sig med anledning av innehållet

i överbefälhavarens yttrande, erinrar om att försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag är utarbetat efter samråd med ämbetsverket. Vid ärendets beredning

dryftades inom förvaltningen såväl de mera principiella synpunkterna

på planeringsfrågorna som vad de sakkunniga anfört rörande behovet

av en hushållning med den mera kvalificerade tekniska sakkunskapen och de

avgjorda fördelar i förhållande till nuvarande organisation som de sakkunnigas

förslag innebar för skeppsbyggnadsavdelningen i dess helhet. Ämbetsverket

anslöt sig därför till de motiv de sakkunniga haft till utgångspunkt

för de organisatoriska förändringarna av avdelningen samt fann resultatet

tillfredsställande. Marinförvaltningen, som anser det synnerligen angeläget

att den av försvarsförvaltningssakkunniga föreslagna organisationen av

skeppsbyggnadsavdelningen snarast möjligt kommer till stånd, finner ej

skäl göra ändring i detta principiella ståndpunktstagande.

Marinförvaltningens anslagsäskanden

Y rkande

Marinförvaltningen (skr. 14/s, 2s/io och 23/n 1961) hemställer, att anslaget

höjes med 922 000 kr.

Ökning Minskning

I. Nya tjänster in. m.

1. Vapenavdelningen

a) Minexperimentavdelningen vid Stockholms

örlogsvarv inordnas i minbyrån som sektion

in. in.:

Minexperimentsektionen

1 marindirektör av 1. graden Ao 26, 1 marindirektör

av 2. graden Ao 24, 1 förste

driftingenjör Ae23, 3 driftingenjörer

Ae 19, 2 ingenjörer Ae 17, 4 ingenjörer

högst A 15, 1 verkmästare Ae 14, 1 kansliskrivare

Ae 10, 1 tekniskt biträde Ag5

och 2 kollektivavlalsanställda arbetare

(från minexperimentavdelningen) ......... 346 516

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

ökning

(1 mariningenjör av 1. graden Ao 23, 1

förste driftingenjör Ag 23 och 1 ingenjör

högst Ae 15 utgår ur minexperimentavdelningens

organisation) .....................

1 byrådirektör Ae 24 (ny tjänst) ............... 29 928

Minsektionen

1 byrådirektör Ae 24 och 1 byråingenjör

Ae 21 ................................................ 55 560

Minskyddssektionen

1 byråingenjör Ae 21 och 1 byråingenjör

Ae 19 ................................................ 48 756

1 ingenjör högst A 15 (från minexperimentavdelningen)

.............................. 18 816

1 förste byråingenjör Ae 23 utgår ............

Centraldetaljen

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(från minexperimentavdelningen; för när
-

varande tekniskt biträde Ae 5) ............ 11220

b) 1 assistent Ae 12 (artilleribyråns ammu
nitionssektion)

................................. 16 116

c) 1 assistent Ae 17 (telebyråns centralsektion) 20 856

d) 1 kanslibiträde Ae 7 (expeditionen) ......... 12 444

2. Verkstadsbyrån

a) 1 förste byråsekreterare Ae 23 (centralsektionen)

.......................................... 28 416

b) 1 förste byråingenjör/förste byråintendent

Ae 23 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(förrådsselctionen) .................. 38 412

3. Normaliebyrdn

a) 1 byråingenjör Ae 19 och 1 ingenjör Ae 17

(standardiseringssektionen) ............... 43 980

b) 1 byråingenjör Ae 19 f beskrivningssektio
nen)

................................................ 23 124

c) 1 tekniker Ae 9 och 1 tekniskt biträde Ae 7

(förlagsdetaljen) .............................. 26 232

4. Administrativa byrån

1 assistent Ae 17 (organisationskontoret) ... 20 856

Minskning

28 416

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

15

5. Centralplaneringen

a) 1 byråassistent Ae 19 ...........................

b) 1 kommendörkapten av 1. graden/överste
löjtnant

Ao 26 eller kommendörkapten av

2. graden/major Ao 24, 1 kapten Ao 21

(flottan eller kustartilleriet), 1 marindirektör

av 2. graden/byrådirektör Ao 24,

1 byråingenjör Ae 21 och 1 kontorist Ae 9

Ökning

23 124

128 172

11. Löneregleringar

1. Uppflgttning av byråchefer in. fl.

I amiralitetsråd Bo 1—Bo 3, 5 byråchefer

Bp 1 — överingenjörer Bp 3, 3 byråchefer

Bp 1—Bp 3, 1 byråchef Bo 1—Bo 3, 1 verkstadsdirektör

Bp 1—Bp 3 ..................... 48 312

2. Vapenavdelningen

Artilleribyrån

1 kommendörkapten av 2. graden/major

Ao 24 — kommendörkapten av 1. graden/

överstelöjtnant Ao 26 och 2 biträden för

skriv- och kontorsgöromål — kanslibi
-

träden Ae 7 (ammunitionssektionen) ... 5 712

Minbyrån

1 byråassistent Ae 19 — byråintendent

Ae 21 (centraldetaljen) ........................ 2 508

1 kommendörkapten av 2. graden Ao 24 —

kommendörkapten av 1. graden Ao 26

(marinens avlöningsanslag) och 1 förste

byråingenjör Ae 23 — byrådirektör Ae 24

(minröjningssektionen) ........................ 1 512

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ae 24 -— marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ae 26 (minskyddssektionen) ... 3 264

Telebyrån

1 kommendörkapten av 2. graden/major

Ao 24 — kommendörkapten av 1. graden/

överstelöjtnant Ao 26 (centralsektionen) 3 264

1 marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 — marindirektör av 1. graden/överingenjör

Bo 1 (radax-selctionen) ............ 9 648

Minskning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

ökning

1 marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 — marindirektör av 1. graden/överingenjör

Bo 1 (radiosektionen; överföring

från marinens avlöningsanslag) ............ 42 840

Kontrollkontoret

1 kommendörkapten av 2. graden/major

Ao 24 — kommendörkapten av 1. graden/

överstelöjtnant Ao 26, 1 förvaltare Ao 15

—Ao 17, 1 flaggunderofficer Ao 13 — förvaltare

Ao 15 och 1 byråassistent Ae 19 —

byråintendent Ae 21 ........................... 9 636

3. Skeppsbyggnadsavdelningen

Projektbyrån

1 marindirektör av 1. graden Ao 26—Bo 1

(projektsektionen; marinens avlöningsanslag)

................................................ —

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 (utrustningssektionen;

överföring från marinens avlöningsanslag) 33 192

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (skyddssektionen;

marinens avlöningsanslag) ... —

Fartygsbyrån

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (hjälpfartygssektionen;

marinens avlöningsanslag) —

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 (fartygsbyggnadssektionen;

överföring från marinens avlönings
-

anslag) ............................................. 33192

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (under
-

hållssektionen; marinens avlöningsanslag)

................................................ —

Ubåtsbyrån

1 marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 — marindirektör av 1. graden/överingenjör

Bo 1 (projektsektionen; överföring

från marinens avlöningsanslag) ...... 42 840

Minskning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

17

Ökning

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 —• marindirektör

av 1. graden Ao 26 (ubåtsbyggnadssektionen;

marinens avlöningsanslag)

............................................. —

Maskinbyrån

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (anläggningssektionen;

marinens avlöningsanslag)

................................................ —

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 (maskinsektionen) ......... 3 264

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 (motorsektionen; överföring

från marinens avlöningsanslag) ...... 33 192

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (helikoptersektionen;

marinens avlöningsanslag) —

Elektrobyrån

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör

av 1. graden Ao 26 (anläggningssektionen;

marinens avlöningsanslag)

................................................ —

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byi''ådirektör

Ao 26 (materielsektionen; överföring

från marinens avlöningsanslag) ... 33192

4. lnköpsavdelningen

1 byrådirektör Ao 24—Ao 26 och 1 förste

kansliskrivare Ae 12 — assistent Ae 15

(inköpssektionen) .............................. 5 964

1 kamrerare Ao 19—Ao 23 och 1 kanslibi
träde

Ae 7 — kontorist Ae 9 (räkningssektionen)

....................................... 6 636

5. Verkstadsbyrån

2 byrådirektörer Ao 24—Ao 26 (centralsek
tionen

respektive driftsektionen) ......... 6 528

1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 (förrådsseklionen)

................................................ 3 264

2—3213 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml Nr 88

Minskning

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr S8 är 1962

G. Normaliebyrån ökning

1 marindirektör av 2. graden/byrådirektör

Ao 24 — marindirektör av 1. graden/byrådirektör

Ao 26 (standardiseringssektionen)

................................................ 3 264

1 byråingenjör/byråintendent Ao 21 — förste

byråingenjör/förste byråintendent Ao 23

(beskrivningssektionen) ..................... 2 784

7. Administrativa byrån

1 byrådirektör Ao 24—Ao 26 (lcanslisektionen)

................................................ 3 264

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

maskinoperatör Ae 7 (ekonomisektionen) 1 224

2 kanslibiträden Ae 7 — kontorister Ae 9

och 1 kansliskrivare Ae 10 — förste kansliskrivare

Ae 12 (kassadetaljen) ............ 4 020

1 byrådirektör Ao 24—Ao 26 (personalkontoret)

............................................. 3 264

1 förste byråintendent Ao 23 — byrådirektör

Ao 24 (organisationskontoret) ......... 1 512

8. Centralplaneringen

1 kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant/marindirektör

av 1. graden Ao 26

— chef Bo 1 ....................................... 9 648

III. Ordinariesättningar

1 byrådirektör Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ae 23, 2 byråingenjörer Ae 21, 1 byråingenjör

Ae 19 och 2 ingenjörer Ae 17 ... —

IV. 1 kapten vid marinintendenturkåren Ao 21 — kap
ten

ur flottan, kustartilleriet eller marinintendenturkåren

(från marinens avlöningsanslag) 25 632

V. Lönegradsuppflyttningar m. m. enligt prop.

1961:142 80 444

VI. Löneklassuppflyttningar m. m......................... 191 400

VII. Omräkning ...................................................

Minskning

596 528

1 546 944 624 944

+ 922 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1902

19

Motiv

Den i del följande lämnade redogörelsen upptager endast de av marinförvaltningens

förslag till personalförändringar in. in. vid ämbetsverket från

och med nästa budgetår som jag ansett inig böra helt eller delvis biträda

eller eljest funnit särskild anledning uppehålla mig vid. I övrigt torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet.

I. 1 a). I delbetänkande I angående marinförvaltningens organisation

(juli 1960) anförde 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, att starka skäl

talade för att den till Stockholms örlogsvarv förlagda minexperiinentavdelningen

överfördes till marinförvaltningens minbyrå (se prop. 1961: 1,

bil. 6, s. 96). Något förslag till överföring framlade de sakkunniga emellertid

icke utan de förutsatte att frågan skulle övervägas i samband med frågan

om Stockholms örlogsvarvs kommande organisation och utflyttning

från Stockholm.

Chefen för marinen avgav efter samråd med marinförvaltningen den 31

oktober 1961 förslag till ny organisation av Stockholms örlogsvarv och föreslog

därvid bland annat, att minexperimentavdelningen skulle överföras till

marinförvaltningen och inordnas i minbyrån. 1 anslutning härtill har marinförvaltningen

den 23 november 1961 framlagt förslag till ny organisation

av minbyrån.

Förslaget innebär — förutom de förändringar som föranledes av minexperimentavdelningens

inlemmande i minbyrån — även vissa personalförändringar

vid byrån i övrigt. Trots att byråns organisation nyligen fastställts

och ännu icke hunnit prövas i önskvärd utsträckning anses personalförstärkningar

erforderliga med hänsyn till bland annat den snabba utvecklingen

av minvapnet.

Minexperimentavdelningen föreslås vid inordnandet i minbyrån skola

organiseras som en särskild sektion, minexperimentsektionen. För denna

räknar marinförvaltningen med följande personaluppsättning, nämligen

en marindirektör av 1. graden i Ao 26, en marindirektör av 2. graden i Ao

24, en byrådirektör i Ae 24, en förste driftingenjör i Ae 23, tre driftingenjörer

i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, fyra ingenjörer i högst A 15, en verkmästare

i Ae 14, en kansliskrivare i Ae 10 och ett tekniskt biträde i Ag 5

samt två kollektivavtalsanställda arbetare. 1 förhållande till minexperimentavdelningens

nuvarande organisation innebär detta dels att en tjänst för

byrådirektör i Ae 24 tillkommer, dels att en beställning för mariningenjör av

1. graden i Ao 23 ersätts med beställning för marindirektör av 2. graden i

Ao 24, dels att tjänster för en förste driftingenjör i Ag 23 och en ingenjör

i högst Ae 15 indrages, dels alt från minexperimentavdelningen överföres

till minskyddssektionen en tjänst för ingenjör i högst A 15 dels ock att

en tjänst för tekniskt biträde i Ae 5 utgår varvid centraldetaljen tillföres

eu tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

För minsektionen bör inrättas nya tjänster för en byrådirektör i Ae 24

och eu byråingenjör i Ae21. Beträffande verksamheten vid denna sektion

anför marinförvaltningen bland annat följande.

Minsektionens arbetsuppgifter äro på grund av minvapnets utveckling

mot alltmer komplicerade system synnerligen mångskiftande och kvalificerade.

En stor del av det väsentliga utvecklingsarbetet bedrives för närvarande

vid olika industrier, men det oaktat medger den nuvarande personaluppsättningen

icke 1 ullständig bearbetning av samtliga de uppgifter som enligt

chefens för marinen direktiv för minvapnets utveckling åvila sektionen.

Orsaken härtill är, att betintliga kommersiella konstruktioner icke kunna

utnyttjas i arbetet och alt sektionen på grund härav i stor utsträckning

''naste ägna sig åt att leda och kontrollera de anlitade industriföretagen.

Byrådirektörstjänsten avses för uppgifter inom avståndsminområdet och

byräingenjörstjänslen för kontrollerbar minmateriel.

bör byråns minskyddssektion föreslås slutligen nya tjänster för en byråingenjör

i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19. Förstnämnda tjänst avses för

nya mät- och avmagnetiseringsutrustningar samt mät- och behandlingsmetoder.

Innehavaren av tjänsten i Ae 19 skall bland annat handlägga ärenden

rörande projektering, beräkning och konstruktion av magnetminskydd för

fartyg, utarbeta konslruktionsritningar och specifikationer för angivna anläggningar

samt utöva inontagekonlroll ur magnetisk synpunkt vid nybyggnadsvarven.

En tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 vid sektionen kan

härvid — och i samband med att en ny tjänst för byrådirektör i Ae 24 inrättas

vid minexperimentsektionen — utgå ur minskyddssektionens organisation.

2b). Marinförvaltningen anför, att verkstadsbyråns förrådssektion fått

väsentligt ökade arbetsuppgifter bland annat till följd av pågående rationaliseringsverksamhel

och försök med funktionell förrådsorganisation. Härtill

kommer arbetsuppgifter i samband med övergång till modern maskinell

lörrådsredovisning. För alt uppkommande lokal- och hanteringsproblem

skall kunna lösas på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt erfordras en ny

Ijänst för förste byråingenjör eller förste byråintendent i Ae 23.

Marinens centrala förråd i Eskilstuna har enligt ämbetsverket utbyggts

i sådan takt, att bokförings- och skrivarbete ej kunnat medhinnas av befintlig

personal. Behovet av ytterligare personal har hittills tillgodosetts med

anlitande av den i marinförvaltningens avlöningsstat uppförda anslagsposten

till avlöningar till tillfälligt anställd personal. Då stadigvarande behov

av ytterligare ett kontorsbiträde förutses föreslår ämbetsverket, att en tjänst

härför inrättas.

3 a). I 1961 års slatsverksproposition (bil. 6, s. 109) anfördes ingen erinran

mot att normaliebyrån förstärktes med tjänster för en byråingenjör

i Ae 19 och en ingenjör i Ael7 under förutsättning att behovet kunde tillgodoses

genom omflyttning från andra enheter inom marinförvaltningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

21

Ämbetsverket erinrar om att Kungl. Maj:t den 16 juni 1961 föreskrivit, att

en vakant tjänst i Ae 19 vid ubåtsbyrån tills vidare får utnyttjas vid normaliebyråns

standardiseringsseklion. Behovet av tjänsten i Ae 17 har emellertid

ej kunnat tillgodoses genom omdisponering. Enligt marinförvaltningen

är det nödvändigt att båda dessa tjänster tillföres normaliebyrån,

då arbetet med standardisering, kodifiering och klassificering av marinens

materiel för närvarande inte kan bedrivas i önskvärd takt. Detta får emellertid

inte ske på bekostnad av annan enhet inom ämbetsverket.

5 b). Marinförvaltningen anför, att en särskild detalj, anknuten till ämbetsverkets

centralplanering, bör organiseras. Denna detalj skall bland annat

samverka med försvarsstaben, försvarets forskningsanstalt, övriga förvaltningar

etc. I övrigt angives detaljens uppgifter vara, bland andra, följande.

Detaljen skall i fred dels följa den tekniska utvecklingen och dess tilllämpning

särskilt på de områden, som berör marinen, i syfte att skapa och

fortlöpande underhålla en stabsmässig översikt, dels sammanställa, bearbeta

och delgiva materiel rörande den tekniska utvecklingen.

Som chef för detaljen bör enligt marinförvaltningen avses en med militär

organisation och stabstjänst förtrogen befattningshavare. Marinförvaltningen

föreslår för befattningen en beställning för kommendörkapten av

1. graden eller överstelöjtnant alternativt kommendörkapten av 2. graden

eller major. I övrigt beräknar ämbetsverket personalbehovet för detaljen

till en kapten ur flottan eller kustartilleriet, en marindirektör av 2. graden

eller byrådirektör i Ao 24, en byråingenjör i Ae 21 samt en kontorist i Ae 9.

Ytterligare uppgifter rörande motiven för ifrågavarande förslag torde få

inhämtas ur handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

II. Marinförvaltningens förslag till lönegradsuppflyttningar innebär

bland annat, att samtliga i ämbetsverkets organisation ingående tjänster

i B 1 uppflyttas till B 3. I anslutning härtill föreslås även att vissa sektionschefstjänster

med i huvudsak projekterings- och konstruktionsuppgifter

höjes från A 26 till B 1. Övriga tjänster för sektionschef bör enligt marinförvaltningen

i princip vara placerade i A 26. De framförda förslagen till

lönegradsuppflyttningar i övrigt motiveras i allmänhet med arten och omfattningen

av de arbetsuppgifter som är förenade med ifrågavarande

tjänster.

Utöver de i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna anmäler

marinförvaltningen vissa ytterligare önskemål om omvärderingar. Dessa

anses emellertid böra behandlas i annan ordning.

III. Förslagen till ordinariesättningar omfattar sammanlagt sju tjänster,

varav en vid artilleribyrån (i Ae21), fem vid telebyrån (en i Ae 23, en i

Ae21, en i Ae 19 och två i Ae 17) samt en vid inlcöpsavdelningen (i Ae 26).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

Förslagen motiveras i huvudsak med att stadigvarande behov av ifrågavarande

tjänster anses föreligga.

Yttranden

Överbefälhavaren tillstyrker förslagen under punkt 5 b).

1956 års försvarsförvultningssakkunnigu, som avgivit yttrande såvitt avser

punkt 1 a), tillstyrker marinförvaltningens förslag, att minexperimenlavdelningen

inordnas såsom en särskild minexperimentsektion inom minbyrån.

I anslutning härtill tillstyrker de sakkunniga vidare, dels att följande

tjänster inrättas, nämligen vid minexperimentsektionen en tjänst för

byrådirektör i Ae 24, vid minsektionen en tjänst för byråingenjör i Ae21

och vid minskyddssektionen en tjänst för byråingenjör i Ae 19, dels ock all

följande tjänster indrages, nämligen vid minskyddssektionen en tjänst för

förste byråingenjör i Ae 23 samt vid minexperimentavdelningen en tjänst

för förste driftingenjör i Ag23 och en tjänst för ingenjör i högst Ae 15.

Likaså tillstyrker de sakkunniga, alt en tjänst för ingenjör i högst Ae 15

flyttas från minexperimentavdelningen till minskyddssektionen samt att en

tjänst för tekniskt biträde i Ae 5 vid minexperimentavdelningen utbytes mot

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Sistnämnda tjänst bör dock

liksom flertalet övriga sådana tjänster vid vapenavdelningen redovisas vid

vapenavdelningens expedition. Härjämte föreslår de sakkunniga, att en annan

vid minexperimentavdelningen befintlig tjänst för tekniskt biträde i

Ag 5 med hänsyn till arbetsuppgifterna utbytes mot tjänst för tekniker i

Ae 9.

Förslaget att utbyta en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ao 23

mot beställning för marindirektör av 2. graden i Ao 24 lillslyrkes.

Enligt de sakkunnigas mening bör vid minexperimentavdelningen befintliga

tjänster för förste driftingenjör och driftingenjör i anslutning till omorganisationen

framdeles benämnas förste byråingenjör respektive byråingenjör.

Löneställning och tjänstebenämning för tjänster vid minexperimentavdelningen

för en verkmästare i Ae 14 och en kansliskrivare i Ae It)

bör vidare omprövas vid nuvarande innehavares avgång.

1 förevarande sammanhang upptager de sakkunniga även till behandling

frågan om chefskapet för minsektionen. De sakkunniga föreslog i delbetänkande

I (juli 1960), att en marindirektör av 1. graden skulle vara chef

för minsektionen. Detta förslag har sedermera godtagits (prop.1961: 1, bil.

6, s. 108 f.). Vissa nya omständigheter har emellertid enligt de sakkunniga

nu tillkommit. Genom minexperimentavdelningens inordnande i minbyrån

tillföres byrån sålunda teknisk sakkunskap på hög nivå, varför de skäl som

1960 motiverade förslaget att en marindirektör av 1. graden skulle placeras

såsom chef för minsektionen delvis bortfallit. Personalkårulredningen har

vidare föreslagit, att alla civilmilitära tjänster på bland annat ifrågavarande

område skall utbytas mot civila. Med hänsyn till den stora omfattningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

av icke direkt tekniska förvaltningsuppgifter som föreligger inom minsektionen

ifrågasattes även, om icke som regel militär (sjöofficer eller kustartilleriofficer

med teknisk utbildning) är att förorda som sektionschef

framför civil tjänsteman. Den beslutade organisationen har slutligen av särskilda

skäl icke kunnat genomföras och kommer sannolikt icke att kunna

genomföras inom överskådlig tid. Kustartilleriofficer är för närvarande chel

för sektionen.

Med hänsyn till det anförda föreslår de sakkunniga, att beställningen för

marindirektör av 1. graden, avsedd för chef för minsektionen, utbytes mot

beställning för kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant. För

att den tekniska sakkunskapen icke skall minskas i förhållande till vad

som gäller enligt den beslutade organisationen föreslår de sakkunniga vidare,

att befintlig beställning för major eller kapten ur kustartilleriet utbytes

mot tjänst för förste byråingenjör i Ae 23. 1 samband härmed bör den

för sektionen avsedda beställningen för kapten vid flottan utbytas mot beställning

för kapten vid flottan eller kustartilleriet. Härvid förutsättes att

beställningen skall innehavas av kapten ur det vapenslag som sektionschefen

inte tillhör.

Personalfrågor inom den tekniska tjänsten vid marinen

Nuvarande organisation m.m.

För tekniska uppgifter inom marinen utnyttjas för närvarande personal

från olika personalkategorier, nämligen officerare med teknisk utbildning

— i det följande benämnda tekniska officerare — mariningenjörer med

teknisk utbildning på olika nivåer, underofficerare och underbefäl tillhörande

maskin- och hantverksavdelningarna samt civila ingenjörer med

olika slags kompetens. Den militära personalen är fördelad mellan flottan

och kustartilleriet medan den civilmilitära mariningenjörspersonalen är

sammanhållen i mariningenjörkåren.

Till kategorien tekniska officerare räknas officerare som genomgått någon

av militärhögskolans (sjökrigshögskolans) tekniska kurser. Antalet dylika

officerare uppgick vid årsskiftet 1900—61 till cirka 180. Vid flottan utnyttjas

tekniska officerare främst för befattningar vid marinförvaltningen,

örlogsvarven i Stockholm och Göteborg samt förvaltningsorganen vid marinkommando

Syd ävensom vid marinstabens vapentjänstavdelningar. De fullgör

dessutom sjötjänstgöring i ungefär motsvarande omfattning som övriga

officerare. Kustartilleriofficerarna tjänstgör huvudsakligen vid marinförvaltningen

och vid kustartilleri inspektionen ävensom vid kustartilleriförsvaren

(såsom tygmästare in. in.) och vid truppförbanden för ledningen av

den mera tekniskt betonade delen av utbildningsverksamheten samt såsom

lärare vid utbildningsanstalter.

Utbildningen för de tekniska officerarna har hittills varit densamma som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Muj:ts proposition nr 88 ur 1962

lör övriga officerare till och med sjökrigshögskolans allmänna kurs. Enligl

beslut av 1961 års riksdag har en för försvaret gemensam militärhögskola

organiserats hösten 1961. I samband härmed har de tekniska kurserna vid

marinen sammanslagits till en kurs om högst 18 månaders längd. Genom

beslut den 23 mars 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt överbefälhavaren att

verkställa viss kompletterande utredning i fråga om anordnandet av de tekniska

kurserna vid bland annat marinen.

Härutöver kan officer kommenderas som specialstuderande till teknisk

högskola (1 ä 2 per år). Kommenderingen grundas på medgivande av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Av mariningenjörer med högskoleutbildning finnes skeppsbyggnadsingenjörer

och specialingenjörer. De sistnämnda utgöres av elektro-, artilleri-,

torped-, min- och teleingenjörer. I marinens personalförteckning för budgetåret

1961/62 är uppförda sammanlagt 115 beställningar för mariningenjör

på aktiv stat vid mariningenjörkåren med följande fördelning.

Beställningar Antfll Lönegrad

Förste marindirektör (inspektör för den skeppstek
niska

tjänsten, IMST) .................................... 1 fj0 j

Skeppsbyggnadsingenjörer

Marindirektörer av 1. graden .............................. l(j Ao 26

Marindirektörer av 2. graden .............................. 14 Ao 24

Mariningenjörer av 1. graden .............................. 21 Ao 23

Mariningenjörer av 2. graden .............................. K) Ao 21

Specialingenjörer

Marindirektörer av 1. graden .............................. 14 Ao 26

Marindirektörer av 2. graden .............................. 7 Ao 24

Mariningenjörer av 1. graden .............................. 21 Ao 23

Mariningenjörer av 2. graden .............................. 11 Ao 21

För mariningenjörkårens chef, marinöverdirektören, som tillika är chef

lör skeppsbyggnadsavdelningen i marinförvaltningen, är en beställning i

Bp 5 uppförd i förvaltningens personalförteckning. I egenskap av chef för

kåren lyder marinöverdirektören direkt under chefen för marinen.

Den avsedda fördelningen av nuvarande beställningar framgår av följande

sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ls proposition nr SS år 1962

''2 i)

Beställningar

MF

IM ST

Utbild-

ning

örlogs- . varv

(motsv)

Sjö-

tjänst

KA-

försvar

S:a

Förste marindirektör...........

—

1

—

—

—

—

1

Skeppsbyggnadsingenjörer

Marindirektör av 1. gr..........

in

1

4

1

16

Marindirektör av 2. gr..........

7

1

3

1

2

14

Mariningenjör av 1. gr..........

7

3

7

3

1

21

Mariningenjör av 2. gr..........

2

2

2

4

10

S: a

26

2

5

16

9

3

61

Specialingenjörer

Marindirektör av 1. gr..........

11

3

14

Marindirektör av 2. gr..........

4

3

7

Mariningenjör av 1. gr..........

8

3

6

1

3

21

Mariningenjör av 2. gr..........

3

5

2

1

11

S: a

26

3

17

3

4

53

Totalsumma

52

3

8

33

12

7

115

Personalens nuvarande placering överensstämmer i stora drag med den

nyss angivna. Vid marinförvaltningen har dock behovet av mariningenjörer

undergått förändringar till följd av 1954 års förvaltningsreform, dock utan

att antalet beställningar vid kåren avpassats härefter.

De för utbildning avsedda mariningenjörerna tjänstgör såsom kadettingenjörer

och lärare i tekniska ämnen vid sjökrigsskolan och Berga örlogsskolor

(vid marinens underofficersskola samt såsom chefer för skyddstjänstskolan

och maskinskolan).

Vid örlogsvarven (motsvarande) är mariningenjörer placerade såsom

chefer för fartygsavdelning (skeppsteknisk förvaltning) samt i övrigt såsom

sektionschefer m. m. inom nämnda avdelning (förvaltning). Vid vapenavdelningens

(-förvaltningens) sektioner (artilleri-, torped- och minsektionerna)

är mariningenjörer placerade såsom biträden åt respektive sektionschefer

(tekniska officerare) medan telesektionen förestås av mariningenjör.

För sjötjänst beräknade beställningar har avsetts dels för förbandsstab,

dels för särskilda fartyg.

Vid kustartilleriförsvaren har mariningenjörer avsetts såsom stabsingenjör,

tillika chef för fartygs- och verkstadsförvaltningen, vid Stockholms, Blekinge

och Gotlands kustartilleri försvar (SK, BK och GK) samt såsom artilleri-

och teleingenjörer vid tyg förvaltningen vid SK och BK.

Under senare år har därjämte en mariningenjör varit placerad såsom biträdande

marinattaché vid beskickningen i Washington.

Pensionsåldern för heställningshavare vid mariningenjörkåren är 60 år,

dock att förste marindirektören pensioneras vid 65 år.

Förutom mariningenjörer på aktiv stat finns mariningenjörer i mariningenjörkårens

reserv och värnpliktiga mariningenjörer.

Rekryteringen av mariningenjörer på aktiv stat sker regelmässigt genom

antagning av mariningenjörer i mariningenjörkårens reserv. För vin
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

nande av sådan reservanställning fordras att vederbörande såsom mariningenjörsaspirant

och mariningenjörskadett genomgått viss i det följande

angiven utbildning. För alL kunna anställas på aktiv stat fordras härutöver

viss tids praktisk verksamhet och ytterligare tjänstgöring.

Mariningenjörsaspiranter anlages årligen av chefen för mariningenjörkåren

till det antal Konungen i kommandoväg bestämmer. Till inariningenjörsaspirant

ma antagas den som dels avlagt antingen studentexamen å

realgymnasiet eller avgångsexamen vid tekniskt gymnasium, dels vid särskild

lämplighetsprövning betunnits lämplig för utbildning till mariningenjör.

Endast sådana sökande vilkas meriter bedömes tillräckliga för inträde

vid teknisk högskola må antagas. Utbildning för mariningenjörsaspirant

äger rum vid sjökrigsskolan och pågår cirka ett år. Utbildningen uppdelas

pa rekrytkurs vid aspirantskola i land samt på första och andra underbefälskurs

ombord. Aspirant som med godkännande vitsord genomgått andra

underbefälskurs och förklarats lämplig för fortsatt utbildning praktiserar i

cirka tre månader såsom arbetare vid privat varv eller verkstad. Därest mariningenjörsaspirant

icke vinner inträde vid teknisk högskola entledigas han

utan ansökning. Den som med godkännande vitsord genomgått utbildning

såsom mariningenjörsaspirant och befunnits lämplig för fortsatt anställning

antages till mariningenjörskadett. Antalet sådana kadetter som för året må

antagas bestämmes av Konungen i kommandoväg. Omedelbart efter antagning

kommenderas mariningenjörskadett att genomgå utbildning vid teknisk

högskola. Studierna skall bedrivas vid någon av avdelningarna för flygteknik

och skeppsteknik, skeppsbyggnad, maskinteknik, elektroteknik eller,

efter särskilt medgivande, teknisk fysik. Under tredje eller fjärde årskursen

skall kadett genomgå specialkurs i krigsfartygskonstruktion.

Under uppehållet i studierna utbildas mariningenjörskadett under tre

somrar vid praktiska kurser, vilka som regel fullgöres ombord å flottans

tartyg, vid örlogsvarv etc. Vid påbörjandet av andra sommarens praktiska

kurs uttages kadett för utbildning till skeppsbyggnads-, artilleri-, elektro-,

min-, tele- eller torpedingenjör.

Etter examen vid teknisk högskola antages därtill lämplig mariningenjörskadett

till marinunderingenjör i mariningenjörkårens reserv. Dylik

ingenjör skall under 18 månader för förkovran i yrket tjänstgöra vid svenskt

eller utländskt företag eller bedriva utlandsstudier. Under denna tid kan

stipendium utgå med för närvarande 3 300 kr. för år. Under de därpå följande

18 månaderna fullgör marinunderingenjör obligatorisk reservtjänstgöring

och uppbär därvid arvode motsvarande bin för beställningshavare tillhörande

högst lönegrad Ae 19, löneklass 19. Därefter kan vederbörande i

män av tillgång till ledig beställning vinna anställning såsom mariningenjör

av 2. graden på aktiv stat.

Den angivna rekryteringsvägen är den normala. Det förekommer dock

alt såsom mariningenjör (främst specialingenjör) anställes högskoleutbildad

ingenjör som icke genomgått utbildning såsom mariningenjörsaspirant

eller mariningenjörskadett.

Mariningenjörer av här avsedd kategori har i enstaka fall rekryterats från

underofficerare och underbefäl. Dessa har genomgått försvarets läroverk,

där studentexamen avlagts, samt teknisk högskola. Vederbörande har där
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

vid efter examen vid försvarets läroverk antagits såsom aspirant och kadett

och genomgått utbildning i likhet med övriga blivande mariningenjörer.

Genom brev den 3 juni 1955 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående

ekonomiska förmåner för här avsedd personal under utbildning till

mariningenjör.

Vid 1955 års riksdag (prop. 110; rskr. 300) fattades beslut om utbyggnad

av mariningenjörkåren med eu kategori mariningenjörer med annan teknisk

utbildning än högskoleutbildning. Enligt nämnda beslut borde dessa

ingenjörer i första hand avses för befattningar inom ledningen av den tekniska

tjänsten ombord på flottans fartyg. Nyutexaminerad mariningenjör

borde anställas i lönegrad 11 och efter 2 år uppflyttas till lönegrad 13 samt

efter ytterligare 6 år till lönegrad 17. Beställningar borde jämväl inrättas

i 19 och 21 lönegraderna och befordran till dessa lönegrader ske i mån av

tillgång till dylika beställningar.

Pensionsåldern för ifrågavarande mariningenjörer borde vara 60 år. Därvid

beräknades möjligheter föreligga att placera äldre mariningenjörer på

befattningar i marinförvaltningen och vid övriga landorgan.

Det förutsattes att den nya ingenjörskategorien skulle liggas upp i första

hand med utnyttjande av befintliga underofficerare och att det skulle få

ankomma på Kungl. Maj:t att närmare utforma den för ändamålet erforder

liga utbildningsorganisationen. Sedan den nya organisationen genomförts

borde huvuddelen av ifrågavarande mariningenjörer rekryteras bland såväl

underofficerare som underbefäl samt om så befunnes nödvändigt och lämpligt

bland personer som avlagt examen vid tekniskt läroverk eller sjöbefälsskola.

Utbildningen borde bedrivas i marinens regi och förläggas till sjökrigsskolan.

— Principen för uppbyggnaden av den nya mariningenjörskadern

borde vara den att beställningar för mariningenjörer inrättades i utbyte

mot befintliga beställningar. Genom sammanslagning av vissa befattningar

beräknades den nya organisationen kunna genomföras utan kostnadsökningar.

Efter utbildning vid sjökrigsskolan har hittills sammanlagt 45 underofficerare

vid flottan och kustartilleriet utexaminerats såsom mariningenjörer.

[ takt med den pågående utbildningen har beställningar för ifrågavarande

ingenjörer inrättats vid mariningenjörkåren. Personalförteckningarna för

budgetåret 1961/62 upptager beställningar för 12 mariningenjörer i Ao 21, 15

mariningenjörer i Ao 19 samt 18 marinunderingenjörer eller mariningenjörer.

För sistnämnda ingenjörer skall enligt Kungl. Maj:ls brev den 16

juni 1961 tillämpas lönegradsserien Ae 13 (marinunderingenjör) samt Ae 15

och Ae 17 (mariningenjör). I samband med all dessa beställningar inrättats

bar motsvarande antal underofficersbeställningar indragits eller vakanisatts.

I ett fall har civil tjänst i Ae 21 å sakanslag indragits.

Utbildningen uppdelas på olika avdelningar (maskinteknik och elektro
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

teknik) samt inom dessa på specialgrenar (skeppsteknik, vapenteknik

och teleteknik).

Här avsedda mariningenjörer har hittills utnyttjats i befattningar för maskin-,

elektro-, skydds- och teleingenjörer å jagare samt för divisionsingenjör

å motortorpedbåtsdivision. Dessutom har de placerats till tjänstgöring

vid örlogsvarv, kustartilleriförsvar och såsom lärare vid marinens skolor

m. in.

Enligt medgivanden av Kungl. Maj:t pågår för närvarande två nya kurser

vid sjökrigsskolan, vilka beräknas bli avslutade under åren 1962 och 1968.

Antalet elever vid dessa kurser är 8 respektive 10 underofficerare. År 1968

beräknas därför sammanlagt 63 mariningenjörer av ifrågavarande kategori

finnas utexaminerade.

Underofficerare och underbefäl tillhörande maskin- och hantverlcsavdelningarna

är — liksom övrig underofficers- och underbefälspersonal —— vid

flottan underställda en gemensam personalkårchef, chefen för flottans underofficerare,

underbefäl och meniga (GUM). Vid kustartilleriet är underofficerarna

i kårhänseende underställda inspektören för kustartilleriet

medan underbefälspersonalen i nämnda hänseende lyder under vederbörande

förbandschefer.

Personalen — utom förvaltare — fördelas på yrkesavdelningar och inom

dessa på yrkesgrenar.

Antalet beställningar avsedda för maskin- och hantverksavdelningarna

är budgetåret 1961/62 vid flottan 598 underofficers- och 1 112 underbefälsbeställningar.

Vid kustartilleriet är motsvarande antal 151 respektive 161.

Huvuddelen av de underofficerare vid flottan som tillhör maskinavdelningen

tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister

(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-

och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör även

vid örlogsvarven (motsvarande), såsom biträden åt marinförvaltningens nybyggnadskontrollanter,

uppbörd smän för förråd eller avrustade fartyg

in. in. Ett mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.

De av flottans underofficerare som tillhör hantverksavdelningen fullgör

vid tjänstgöring ombord huvudsakligen service- och uppbördsmannatjänst.

De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna bestrider

befattningar som uppbördsmän för förråd eller på avrustade fartyg, chefer

lör radiostationer, instruktionsunderofficerare vid utbildningsanstalter

m. in.

Kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

har i allmänhet uppgifter, som har samband med driften och underhållet

av materielen. Till denna kategori kan även räknas förrådsförvallare,

uppbördsmän vid regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens

nybyggnadskontrollanter m. fl. Härjämte tages ifrågavarande personal i anspråk

som lärare vid vissa skolor. Kustartilleriets maskinister bestrider vidare

maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 19(>2

29

1 anslutning till beslut av 1961 års riksdag (prop. 142; rskr. 308) har

Kungl. Maj:t genom brev den 16 juni 1961 (regleringsbrev II) för tillämpning

tills vidare från och med den 1 juli 1961 meddelat bestämmelser rörande

vikariatslöneförordnande till vissa underofficerare och underbefäl vid

marinen. Förenämnda riksdagsbeslut innebär bland annat att marinens tekniska

underofficerare och underbefäl skall — i avvaktan på resultatet av

personalkårutredningens arbete — beredas samma löneförmåner som utgår

till närmast motsvarande civilmilitära arbetsledare vid armén och flygvapnet.

Rekryteringen av flottans underbefäl sker dels bland stamanställda belälselever

(anställda med kontrakt på 15 månader), dels bland värnpliktiga

som uttagits för underbefälsutbildning. Utbildningsgången för stamanställda

befälselever är i stort sett följande.

Av det första anställningsåret tages i runt tal åtta månader i anspråk för

rekrytkurs, verkstadskurs och yrkeskurs. Resterande del av första anställningsåret

utnyttjas för sjökurs liksom även viss del av det andra anställ

ningsåret. Därefter följer ytterligare verkstads- och yrkesutbildning samt

instruktörskurs. De elever som icke avlagt realexamen (motsvarande) genomgår

under andra anställningsåret furirskurs. Efter ytterligare praktisk

utbildning vid sjökurs befordras vederbörande vid slutet av tredje anställningsåret

till furir. Efter därpå följande praktisk tjänstgöring påbörjas den

egentliga underofficersutbildningen under femte anställningsåret. Vederböx-ande

genomgår därvid klasserna 2 T och 3 T vid marinens tekniska skola (i

Karlskrona) samt därefter marinens underofficersskola (å Berga) under

cirka ett läsår. Uppehållen mellan de olika läsåren utnyttjas för yrkesutbildning.

Underofficersutnäinning sker således normalt efter cirka åtta anställningsår.

Utbildning till förvaltare äger rum dels i allmän kurs, dels i olika slag av

specialkurser.

Vid kustartilleriet sker rekryteringen helt från värnpliktiga som uttagits

för underbefälsutbildning. Utbildningen, vilken till och med underbefälsutbildningen

sker vid kustartilleriets förband, skolor in. in., bedrives i stort

sett enligt samma grunder som för motsvarande personal vid flottan. Underofficersutbildningen

är gemensam för flottans och kustartilleriets personal.

Jämväl kustartilleriets underbefäl tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

genomgår således marinens tekniska skola och marinens underofficersskola.

Civil ingenjörspersonal med utbildning vid teknisk högskola, tekniskt

läroverk, tekniskt institut eller motsvarande finnes anställd i huvudsak vid

marinförvaltningen, örlogsvarven i Stockholm och Göteborg, förvaltningsorganen

vid marinkommando Syd (MKS) samt vid kustartilleriförsvaren.

Den handhar mycket skiftande uppgifter, avseende främst konstruktion,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ls proposition nr S8 år 1962

administration och underhåll. Även befattningar i verkstadstjänst avses för

civil ingenjörspersonal. Antalet civila ingenjörer i lägre lönegrad än A 26

inom marinen uppgår till omkring 500, fördelade med cirka 275 på marinförvaltningen,

cirka 155 på örlogsvarven (motsvarande) och cirka 70 på

kustartilleriförsvaren. Härutöver är vissa chefsbefattningar vid marinförvallningen

ävensom ledande befattningar i verkstadstjänst vid örlogsvarven

tillsatta med civila ingenjörer.

Förslag av 1954 års personalkår ut redn ing

Utredningen erinrar till en början om att förutsättningarna för en bedömning

av behovet av teknisk personal vid marinen i vissa avseenden är

oklara. Som exempel anföres att slutlig organisation av örlogsvarven och

förvaltningsorganen vid marinkommando Syd ännu ej fastställts i avvaktan

på ytterligare undersökningar. Vidare har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

haft i uppdrag att överse marinförvaltningens organisation. Det oaktat

har utredningen ansett det angeläget att resultaten av dess hittillsvarande

arbete nu redovisas. Detta har bedömts nödvändigt icke minst med

hänsyn till de personalpolitiska återverkningarna av ytterligare dröjsmål.

Utredningen anmäler, att de personalberäkningar som ingått som ett led

i utredningens arbete i vissa avseenden grundats på uppgifter från chefen

för marinen. Arbetet härmed har kunnat slutföras såvitt avser mariningenjörer

med olika slags kompetens. Däremot har beräkningarna rörande behovet

av personal med teknisk kompetens motsvarande nuvarande underofficerare

och underbefäl ännu icke kunnat avslutas bland annat på grund

av att beräkningsunderlag först på ett mycket sent stadium kommit utredningen

tillhanda. Utredningen anmäler emellertid sin avsikt att så snart ske

kan återkomma med förslag i detta avseende.

.1 llmänna synpunkter

Utredningen, som skisserar vissa allmänna utvecklingstendenser beträffande

marinens tekniska materiel, konstaterar, att den fortgående

tekniska utvecklingen av materielen förutsätter att kvalificerade tekniker

finnes att tillgå såväl inom krigsmakten som hos dess konsulter och

leverantörer. För marinens del är tillgång till kompetenta tekniker för utvecklings-,

drifts- och underhållsuppgifter av vital betydelse. Denna personal

måste ha ingående kunskap om och erfarenhet av den ifrågakommande

specifika materielen samt genom en kontinuerlig vidareutbildning hållas

förtrogen med den tekniska utvecklingen.

Mot bakgrunden av detta uttalande behandlar utredningen frågan om vilken

kompetens i tekniskt avseende som bör krävas av personal med angivna

funktioner. Därvid erinrar utredningen om att överbefälhavaren jämlikt

Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1961 erhållit i uppdrag att verkställa viss

utredning avseende den tekniska utbildningen vid militärhögskolan. Enligt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr SS är 1962

31

delta beslut skall överbefälhavaren pröva både det totala behovet av tekniska

officerare och vilken kompetens dessa officerare bör ha. Frågan om

behovet av tekniska officerare har därför icke prövats av utredningen i vidare

mån än som följer av dess uppdrag rörande avvägningen mellan olika

personalkategorier i marinförvaltningen. Icke heller har utredningen gått

djupare in på frågan om de tekniska officerarnas kompetens ulan förutsatl

att det endast i undantagsfall kan bli aktuellt att bibringa officerare tekniska

kunskaper motsvarande teknisk högskola.

Vad därefter gäller frågan om teknisk kompetens hos övrig personal

inom förevarande områden konstaterar utredningen, att tillgång till högskoleutbildade

tekniker obetingat måste krävas för åtskilliga uppgifter i

central instans. Vid marinförvaltningen erfordras härjämte ett antal

ingenjörer med teknisk kompetens på lägre nivåer.

I fråga om de regionala och lokala landorganen har utredningen kommit

till den uppfattningen, att elt begränsat antal tekniker med högskolekompetens

alltjämt bör avses för tjänstgöring vid örlogsvarven i Stockholm

och Göteborg samt vid förvaltningsorganen vid marinkommando Syd. Utredningen

har därvid tagit hänsyn till det förhållandet att utvecklingen

går mot mindre fartygstyper samtidigt som materielen blir allt mer komplicerad.

Detta gör det nödvändigt att i större omfattning än tidigare förlägga

underhållet till landorganen. Det oaktat har utredningen ansett det

möjligt att i förhållande till nuläget i någon utsträckning reducera antalet

befattningshavare med teknisk högskolekompetens. Enligt utredningens

mening bör därjämte personal med annan teknisk utbildning, närmast

motsvarande examen från högre tekniskt läroverk (gymnasielinjen), kunna

utnyttjas i ett antal befattningar vid örlogsvarven (motsvarande).

Vad angår kustartilleriförsvaren har utredningen ägnat särskild uppmärksamhet

åt frågan, huruvida där förekommande arbetsuppgifter är

av sådan art att de oundgängligen kräver personal med högskolekompetens.

Detta har utredningen ansett vara förhållandet endast beträffande befattningarna

för stabsingenjör. För underhålls- och driftuppgifter i övrigt vid

kustartilleriet har utredningen bedömt behov icke föreligga av personal

med högre teknisk kompetens än gymnasiekompetens.

För verksamheten vid helikopterförband bar utredningen bedömt att

behovet av ledande teknisk personal bör kunna tillgodoses med ingenjörer

med gymnasiekompetens. Utredningen utgår därvid från att verksamheten

i avseende på den tekniska tjänstens bedrivande på lämpligt sätt knytes

till närbelägen flygflottilj, där tillgång finnes till högskoleutbildade flygingenjörer.

Vid ulbildningsanstaltcrna räknar utredningen med att ingenjörer med

teknisk kompetens på olika nivåer erfordras för lärarverksamhet.

Utvecklingen mot lättare fartyg med ökat beroende av baser i land

anser utredningen påkalla viss omprövning av frågan om vilken tekniskt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

utbildad personal som erfordras för befattningar i sjötjänst. Utredningens

bedömande av dessa frågor har givit som resultat att endast ett mindre

antal sådana befattningar kräver högskoleutbildning under det att den

långt övervägande delen bör kunna uppehållas av personal med teknisk

kompetens motsvarande examen från tekniskt läroverk. Emellertid har

utredningen beaktat värdet av att de högskoleutbildade ingenjörer som

bör avses för befattningar vid marinförvaltningen och örlogsvarv (motsvarande)

äger erfarenhet från tjänstgöring i teknisk befattning ombord.

Denna omständighet anser utredningen tala för att högskoleutbildade ingenjörer

för bland annat egen utbildning bör kunna uppehålla här ifrågavarande

befattningar. Krigsplacering ombord av ett antal högskoleutbildade

tekniker, som i fred tjänstgör vid bland annat marinförvaltningen, anses

också medverka till att minska det totala personalbehovet i fred. Här avsedd

krigsplacering kan emellertid enligt utredningens mening vara aktuell

endast för skeppstekniskt utbildade högskoleingenjörer. Några bärande

skäl att placera högskoleutbildade specialister i befattningar ombord anser

utredningen icke föreligga.

Förutom ingenjörer erfordras enligt utredningen i maiänens såväl krigssom

fredsorganisation ett betydande antal befattningshavare med främst

yrkestekniskt inriktad utbildning för uppgifter som avser drift, skötsel

och vård av materielen.

Då det gäller att bedöma frågan om huruvida militär, civilmilitär eller

civil anställningsform bör användas för här berörda tekniska personalkategorier

har utredningen stannat i den uppfattningen, att högskoleutbildade

ingenjörer med skeppsteknisk utbildning, vilka enligt utredningens

förslag kommer att tjänstgöra vid marinförvaltningen, örlogsvarv, andra

regionala och lokala förvaltningorgan samt vid utbildningsanstalter och

ombord, bör ha civilmilitär anställningsform. Detta motiverar utredningen

med att tjänstgöring ombord, vilken bedrives under militära former, bör

kräva militär eller civilmilitär anställningsform samt att erfarenhet från

dylik verksamhet är värdefull för tjänstgöring vid bland annat marinförvaltningen

och örlogsvarv, varför omplacering mellan olika verksamhetsområden

bör kunna ske på ett smidigt sätt. Militär anställningsform

bör icke komma ifråga för civilingenjör med civil grundutbildning.

Andra högskoleingenjörer än sådana med skeppsteknisk utbildning

kommer enligt utredningens förslag icke att fullgöra sjötjänst utan avses

främst för befattningar vid marinförvaltningen och örlogsvarv, vilka

icke oundgängligen kräver att vederbörande har militär eller civilmilitär

ställning. Utredningen har funnit övervägande skäl tala för att dessa civilingenjörer

har civil anställningsform och föreslår följaktligen att den nuvarande

kategorien specialingenjörer vid mariningenjörkåren avvecklas.

Ett ytterligare skäl härför anser utredningen vara att marinförvaltningen

icke är tillräckligt stor för att tillfredsställande befordringsutsikter skall

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1982

33

kunna åstadkommas för ett flertal kvalificerade personalkategorier. Med

utredningens utgångspunkter ter det sig därför naturligt att förutsätta

att behovet av militärt skolad personal skall tillgodoses beträffande marinförvaltningens

vapenavdelning främst av officerare och beträffande skeppsbyggnadsavdelningen

av civilmilitära högskoleingenjörer. Utredningen

hänvisar i övrigt till sitt tidigare betänkande rörande de militära och

civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén, där

motsvarande frågor beträffande annétygförvaltningen behandlades (jfr

prop. 1958:110,s. 123—124).

För de ingenjörer med gymnasiekompetens som erfordras för tjänstgöring

ombord förordar utredningen civilmilitär anställningsform. Skälen

härför utvecklas sålunda.

Av förut angivna skäl bör dessa befattningshavare ha antingen militär

eller civilmilitär anställningsform. Militär anställningsform skulle måhända

i vissa avseenden vara till fördel för tjänsten ombord. Det har

nämligen hävdats att en för flertalet befattningshavare ombord enhetlig

anställningsform kan tänkas bidraga till alt skapa enklare och mera

rätlinjiga befälsförhållanden. Därmed skulle följa ett mera rationellt

utnyttjande av tillgängliga personalresurser. Utredningen kan emellertid

icke finna att gällande bestämmelser om civilmilitär personals befälsrätt

in. in. skulle innebära hinder för att utnyttja civilmilitär personal på ett

rationellt sätt. Vidare bör beaktas att den tekniska utbildning som måste

bibringas vederbörande för deras huvuduppgift mindre väl låter sig förenas

med den allmänna militära utbildningsgången. Civilmilitär anställningsform

torde dessutom möjliggöra en smidigare anpassning till löneläget

för ingenjörspersonal i allmänhet än militär anställningsform. Det

synes sannolikt att härigenom åstadkommes gynnsammare förutsättningar

för en bättre rekrytering, vilket är särskilt betydelsefullt vid nuvarande

brist på teknisk personal.

Enligt utredningens mening bör de lönetekniska synpunkterna samt

önskemålet att skapa förutsättningar för en gynnsam rekrytering vara

avgörande för frågan om anställningsform för här ifrågavarande befattningshavare

ombord. Civilmilitär anställningsform bör också vara att föredraga

om personalen användes i vissa andra befattningar, exempelvis i

verkstadstjänst. Med hänsyn till angivna omständigheter har utredningen

kommit till den uppfattningen att den personal med gymnasieingenjörskompetens

som erfordras för tjänstgöring ombord bör ha civilmilitär anställningsform.

Det bör erinras om att armén har civilmilitär ingenjörspersonal

med samma kompetens under det att motsvarande personal vid flygvapnet

är civil.

Utredningen vill här även erinra om att motsvarande befattningshavare

i utländska flottor som regel är militärer, vilka erhållit teknisk utbildning

och vilkas ställning i organisationen (exempelvis i fråga om rätt att utöva

befäl) är utformad med tanke på att de bär speciella uppgifter av teknisk

och icke taktisk eller operativ natur. Detta förhållande torde sammanhänga

med att begreppet »civilmilitär» är okänt utomlands. Internationellt

sett torde emellertid eu svensk civilmilitär vara att anse såsom militär och

icke civil, varför hans ställning i sak blir nära nog identisk med den utländske

special militärens.

3—:m:i02 H i haag till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 88

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ls proposition nr SS år 19li2

Under hänvisning till att antalet befattningshavare med gymnasieingenjörskompetens

för krigsorganisationen måste avsevärt överstiga det antal

som i fred erfordras för fartygsbefattningar och då behov föreligger av

att utnyttja personal med dylik kompetens för befattningar i land räknar

utredningen med — i konsekvens med vad som tidigare uttalats rörande

högskoleutbildade skeppstekniska ingenjörer — att ett betydande antal

civilmilitära befattningshavare med gymnasieingenjörskompetens bör finnas

inom marinens landorganisation.

Vid avgörandet av frågan huruvida den tekniskt i/rkesutbildade personat

- underofficerare och underbefäl tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

— som avses för tjänstgöring ombord och i land bör vara militärer

eller civilmilitärer gör sig enligt utredningens mening i stort sett

samma synpunkter gällande som beträffande gymnasieingenjörerna. Civilinilitär

anställningsform anses således medge smidigare anpassning till

löneläget för personalgrupper med likartad utbildning och likartade arbetsuppgifter.

Det förefaller därför utredningen sannolikt att även beträffande

denna personal bättre rekryteringsutfall på längre sikt skulle kunna åstadkommas

vid civilmilitär än vid militär anställningsform. Härjämte hänvisar

utredningen till att i fråga om såväl utbildning som arbetsuppgifter

närmast motsvarande personalgrupper vid armén och flygvapnet tidigare

haft militär ställning men efter hand överförts till civilmilitär anställningsform.

Utredningen erinrar jämväl om att flertalet av marinens underofficerare

och underbefäl från och med innevarande budgetår beretts vikariatslön

i de lönegrader som gäller för motsvarande arbetsledande civilmilitär

personal vid armén och flygvapnet samt att denna anordning vidtagits såsom

ett provisorium i avbidan på kårutredningens förslag.

Då utredningen följaktligen föreslår att här avsedda personalkategorier

i allmänhet ges civilmilitär anställningsform förutsätter den att ifrågavarande

personal även vid en sådan anställningsform skall i mån av behov

och allt efter förhållandena vid olika tjänstgöringsplatser kunna åläggas

att vid sidan av sin huvuduppgift — drift, vård och reparation av marinens

materiel — fullgöra rent militär tjänst, såsom dagbefäls- och vakttjänst

etc.

Utredningen har dock funnit att de förut åberopade skälen för överföring

till civilmilitär anställningsform gör sig mindre starkt gällande i

fråga om rekryteringspersonalen. Härtill kommer att utbildningen under

den första anställningstiden är gemensam för olika yrkesgrenar i större

omfattning än under den fortsatta tjänstgöringen. Utredningen har därför

ansett att militär anställningsform alltjämt bör tillämpas för rekryteringspersonalen

och föreslår, att för denna användes nuvarande tjänstebenämningar

(furirsaspiranter och furirer). Utredningen hänvisar även

till att teknikeraspiranter vid armén har militär anställningsform och att

samma anställningsform länge gällde för furirer vid tygstaten ehuru övrig

personal å denna stat var civilmilitär.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kangl. Maj:ts proposition nr 88 ur 19(12

För övrig här ifrågavarande personal föreslår utredningen att civilinilitära

beställningar inrättas i de lönegrader och, så långt möjligt, med

de tjänstebenämningar som tillämpas för närmast motsvarande kategorier

vid armén och flygvapnet. I anslutning härtill hör för den i yrkestjänst

ständigt sysselsatta personalen användas tjänstebenämningarna marintekniker

(A 10) och förste marintekniker (A 12) samt för den personal

som erfordras för arbetsledande och särskilt kvalificerade befattningar

tjänstebenämningarna maskinist alternativt mästare (A 13), flaggmaskinist

alternativt flaggmästare (A 14), verkmästare (A 16) och förste verkmästare

(A 17).

Sainmanfattningsvis förordar utredningen att för tekniska uppgifter

inom marinen skall tagas i anspråk dels officerare med viss teknisk utbildning,

dels civilmilitära mariningenjörer med högskole- eller gymnasiekompetens,

dels även en kategori huvudsakligen civilmilitärt anställd personal

på underofficers- och underbefälsnivå. Som arbetsbenämningar för

angivna civilmilitära personalkategorier använder utredningen benämningarna

Ming H, Ming G respektive mästar- och teknikerpersonal.

Den personal som i övrigt erfordras för tekniska uppgifter inom marinen

förutsättes ha civil anställningsform. Bland denna bör ingå befattningshavare

med uppgifter i huvudsak motsvarande nuvarande specialingenjörers.

ltekrgtering och utbildning

Det är enligt utredningens mening önskvärt att mästar- och teknikerpersonalen

rekryteras enligt i stort sett samma grunder som gäller i fråga om

motsvarande personal inom andra försvarsgrenar. Med utgångspunkt i

de krav som ställes på personalen med hänsyn till dess krigsbefattningar

bör utbildningen nära anpassas till utbildningen av motsvarande kategorier

vid armén och flygvapnet.

Utredningen erinrar till en början om att krigsmaktens underbefälsrekrytering

under 1950-talet omlagts enligt beslut vid skilda tillfällen. Vid

armén och kustartilleriet har tidigare rekrytering genom kontraktsanställning

helt upphört. I stället sker rekrytering sedan år 1953 bland värnpliktiga

som genomgått första tjänstgöring. Vid flottan däremot finnes två

rekryteringsvägar. Huvuddelen av underbefälet rekryteras bland kontraktsanställda

befälselever. Sedan 1953 finns därjämte möjlighet till rekrytering

från värnpliktiga. En kontraktsanställds kontanta löneförmåner intill

tidpunkten för furirsbefordran överstiger motsvarande förmåner för

värnpliktsrekryterad personal med drygt 5 000 kr. Tages endast hänsyn

till tiden för kontraktsanställning respektive värnpliktstjänstgöring

nedgår skillnaden till drygt 3 600 kr. Under dessa förhållanden anser

utredningen att det knappast är ägnat att väcka förvåning att möjligheten

att rekrytera bland värnpliktiga hittills icke lett till nämnvärt resul
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

tat. Den omständigheten att yngling som önskar vinna fast anställning vid

flottan och som är under normal inskrivningsålder i allmänhet antages

som kontraktsanställd anses också medverka till att antalet värnpliktsrekryterade

blir litet.

Utredningen konstaterar därefter att, oaktat två rekryteringsvägar

stått öppna, rekryteringsutfallet, såvitt avser tekniskt underbefäl vid flottan,

under senare år icke varit tillfredsställande. Sålunda har det övervägande

antalet furirsaspiranter, som rekryteras från kontraktsanställda

befälselever, avgått sedan efter kontraktstidens utgång anställning innehafts

under så lång tid som enligt gällande bestämmelser (jfr inskrivningsförordningen

141 §) erfordras för alt den skall få tillgodoräknas som

fullgjord värnpliktstjänstgöring. I detta sammanhang erinrar utredningen

även om att föredragande departementschefen vid de tillfällen, då förslag

om ändringar i flottans underbefälsorganisation underställts riksdagens

Provning (jfr prop. 1953:110 och 1955:110), framhållit önskvärdheten

av att denna organisation utformades efter de riktlinjer som legat till

grund för motsvarande organisation vid armén samt förutsatt att frågan

om flottans underbefälsorganisation skulle upptagas till förnyad prövning

sedan ytterligare erfarenhet vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

Utredningens synpunkter i fråga om rekrytering av teknikerpersonal

vid flottan sammanfattas enligt följande.

Flottans värnpliktskontingent har — till skillnad från arméns och kustartilleriets

— i relation till rekryteringsbehovet ansetts vara för liten för

att medge ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande urval. Detta har

även bestyrkts av en jämförelse som utredningen gjort rörande förhållandet

mellan antalet underofficers- och underbefälsuttagna värnpliktiga och

antalet beställningar för instruktörs-(furirs-)aspiranter. För att ett

godtagbart rekryteringsunderlag skall kunna åstadkommas vid flottan erfordras

därför särskilda åtgärder. Hittills har man sökt tillgodose behovet

av dylika åtgärder genom rekrytering av kontraktsanställda befälselever.

Utredningen anser det emellertid av olika skäl önskvärt att man

vid flottan övergår till värnpliktsrekrytering. Därvid hänvisas till förutnämnda

uttalanden av chefen för försvarsdepartementet samt till att

nuvarande ordning innebär att utbildningskostnader blir onyttiga, övergång

till en effektivare rekryteringsordning medför därför att antalet

rekryteringspersonal (furirsaspiranter) kan nedbringas.

Under hänvisning till att rekryteringsbehovet vid flottan — även i

relation till värnpliktskontingenten — numera är mindre än som beräknades

vid mitten av 1950-talet anser utredningen att tidpunkten för försök

med omläggning till värnpliktsrekrytering av det tekniska underbefälet

är gynnsam.

Utredningen föreslår, att premie skall utgå till den som med godkännande

betyg genomgått teknisk underbefälsutbildning och därefter tjänstgjort

som furir under ett år. Premien bör förslagsvis bestämmas till 5 00(1

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajJs proposition nr SS år 1902

37

kr. Någon skattefrihet för premien torde med hänsyn till dess karaktär

icke kunna ifrågakoimua. Däremot synes det utredningen naturligt

all premien från skattesynpunkt behandlas som ackumulerad inkomst.

Därest detta icke är möjligt bör den kunna utbetalas i rater under förslagsvis

högst tre år.

Vid en premie av föreslagen storlek skulle enligt utredningen statsverkets

kostnader bli i stort sett oförändrade, om antalet värnpliktsrekrylerade

skulle bli lika med det hittillsvarande antalet kontraktsanställda.

Då emellertid premien endast kommer att utgå till den som fullföljt utbildningen

till furir och därefter tjänstgjort ett år, förefaller det utredningen

sannolikt att besparingar uppkommer. Vid ett gynnsamt rekryteringsulfall

blir dessa avsevärda.

Utredningen anser det ligga utanför dess uppdrag att gå in på trågan

om rekryteringen av övrigt underbefäl vid flottan. Såvitt utredningen kan

finna torde dock — om man önskar undvika skilda rekryteringssätt - - hinder icke möta mot en omläggning av rekryteringen av övrigt underbefäl

till föreslaget system i fråga om teknisk personal.

I fråga om rekryteringen av det tekniska underbefälet vid kustartilleriet

ifrågasätter utredningen ingen ändring.

Utbildningen av det tekniska underbefälet vid flottan och kustartilleriet

förutsättes i stora drag skola ske enligt nuvarande grunder. Det understrykes

att utredningens förslag om civilmilitär status icke innebär att

den militära utbildningen kan eftersättas. Tvärtom anser utredningen det

vara ett oavvisligt krav att teknikerpersonalen, liksom mästarpersonalen,

är utbildad för stridsuppgifter som den kan ställas inför på vilken plats

den än arbetar.

Utredningen räknar med att furirer med teknisk utbildning vid flottan

och kustartilleriet skall utgöra rekryteringsunderlag för den civilmilitära

tekniker- och mästarpersonalen samt för Ming G. Furir, som icke uttages

för högre utbildning, bör tidigast efter två års praktisk tjänstgöring

som furir kunna befordras till marintekniker i mån av tillgång till beställningar.

Det förutsättes att marintekniker skall kunna befordras till förste

marintekniker efter en sammanlagd anställningstid av cirka 16 år från

furirsbefordran.

För befordran till mästarkarriären bör enligt förslaget krävas särskild

mästar-(maskinist-)utbildning. Uttagning till dylik utbildning bör efter

frivilligt åtagande äga rum bland furirer sedan härför lämpade uttagits

för utbildning till Ming G. Mästar-(maskinist-)utbildningen bör i stort

sett motsvara nuvarande underofficersutbildning å teknisk linje. Utbildningen

bör ha som mål alt göra personalen kompetent för dess krigsbefattningar.

Under utbildningstiden bör furir enligt nyss angivna grunder

kunna befordras till marintekniker, dock endast som extra ordinarie.

Utredningen räknar med att tekniker- och mästarpersonalen skall av
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kangl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

ses för såväl fartygsbefattningar som befattningar vid marinens landorgan.

1 land bör personalen avses för befattning i stabs-, förvaltnings- eller verkstadstjänst

m. m. Det förutsättes att slutlig övergång till landbefattning

normalt sker vid 40—45 års ålder. I samband härmed torde omskolning

i vissa fall bli aktuell.

För befordran till verkmästare bör krävas särskild verkmästareutbildning.

Denna bör ske i form av såväl teoretisk utbildning som praktisk

tjänstgöring såsom arbetsledare i verkstadsbefattning m. m.

Mariningenjörer med högskoleutbildning (Ming H) bör enligt utredningens

förslag liksom för närvarande i första hand rekryteras aspirantvägen.

Huruvida antagning av aspiranter bör ske årligen eller blott vartannat

år anses få bedömas med ledning av erfarenheter rörande bland

annat antalet oförutsedda avgångar, ålderssammansättning in. m. Även om

antalet sökande är ringa kan det dock enligt utredningen vara angeläget

att varje sökande omedelbart kan antagas. Genom vissa smärre justeringar

i utbildningsgången anser utredningen det likväl vara möjligt att

ernå i huvudsak samma resultat som vid rekrytering vartannat år.

För antagning som mariningenjörsaspirant bör fordras — förutom

lämplighet i fysiskt och psykiskt avseende — att vederbörande det år

utbildningen vid marinen påbörjas kan antagas som elev vid teknisk högskola

(avdelning för skeppsteknik, skeppsbyggnad eller eventuellt annan

avdelning). Utredningen har bedömt det vara till fördel från bland annat

rekryteringssynpunkt om vederbörande kan påbörja högskolestudierna

så tidigt som möjligt så att huvuddelen av den militära utbildningen fullgöres

under sommaruppehållen eller omedelbart efter avlagd civilingenjörsexamen.

I överensstämmelse med statsutskottets uttalande i utlåtande

(nr B 53) med anledning av de förslag rörande de militära och civilmilitära

personalkårerna inom armén som framlagts i propositionen 1958: 110

har utredningen strävat efter att utforma mariningenjörsutbildningen

efter de grunder som gäller för utbildning av motsvarande kategorier

inom andra delar av försvaret. Det har härvid legat närmast till hands

att utbildningen till Ming H så långt möjligt anpassas till den för flygingenjörer

gällande.

Med angivna utgångspunkter räknar utredningen med att utbildningen

för mariningenjörsaspirant skall vara av samma längd som värnpliktsutbildningen

för officersuttagen värnpliktig, eller — med bortseende från

repetitionsövningar — 630 dagar. Utbildningen bör — om den anordnas

varje år —- i stora drag äga rum enligt följande.

Innan studier påbörjas vid teknisk högskola bör mariningenjörsaspirant

genomgå grundläggande militär utbildning om sammanlagt cirka 120 dagar.

Därjämte bör vederbörande under cirka 75 dagar under vart och ett av

de fyra följande årens sommaruppehåll i studierna erhålla utbildning vid

marinen, vilken bör förläggas ombord och i land samt så långt möjligt

rara så upplagd att den får tillgodoräknas såsom praktisk verksamhet

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

enligt examensfordringarna vid teknisk högskola. Efter civilingenjörsexamen,

i vilken bör ingå kurs i krigsfartygskonstruktion, bör aspirant genomgå

ytterligare utbildning av såväl militär som teknisk natur om cirka

dagar, vilken bör avslutas med kadettskola om cirka 4 månader. Etter

kadettskolan antages därtill lämplig mariningenjörsaspirant såsom mariningenjör

med placering i högst lönegrad A 19 enligt marinchefens provning.

Utredningen förutsätter, att del skall ankomma på chefen för marinen

att bestämma del högsta antal mariningenjörsaspiranter som årligen inå

antagas. Däremot bör antalet rekryteringstjänster (beställningar i högst

Ae 19) fastställas genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen. Dessa beställningar

bör icke avses för befattningar i marinens organisation.

I jämförelse med nu gällande utbildningsgång innebär förslaget att den

utbildningstid som föregår första anställning på aktiv stat icke oväsentligt

minskas. Utredningen räknar emellertid med att de första åren som

mariningenjör till stor del skall utnyttjas för fortsatt utbildning. Denna

bör äga rum i form av praktisk tjänstgöring ombord och vid landorgan,

såsom marinförvaltningen, örlogsvarv (motsvarande) och kustartilleriförsvar.

Under det första anställningsåret bör vederbörande inneha tjänst

med beteckningen Af (marinunderingenjör). Som extra ordinarie mariningenjör

i högst lönegrad Ae 19 bör vederbörande i mån av behov kunna

uppehålla i organisationen ingående mariningenjörsbefattning. Befordran

till beställning i A 21 eller högre lönegrad bör kunna ske först efter avslutad

aspiranttjänstgöring som marinunderingenjör.

Om antalet mariningenjörsaspiranter är så litet, att utbildningskostnaderna

blir oproportionellt höga om utbildning anordnas varje år föreslår

utredningen följande justeringar i den tidigare skisserade utbildningsgången.

Antagning sker varje år. Sedan varje antagen aspirant omedelbart

genomgått den grundläggande militära utbildningen om cirka 120 dagar

samordnas utbildningen. Detta bör ske på det sättet att för varannan årskurs

första utbildningsperioden om 75 dagar inlägges först under andra

sommaruppehållet och sista utbildningsperioden alltså först eftei avlagd

civilingenjörsexamen. Den som avlagt dylik examen bör oberoende av

hur stor del av den militära utbildningen som fullgjorts — erhålla arvode

motsvarande lön i högst löneklass A 19 enligt chefens för marinen bestammande.

Utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena blir då följande.

Varannan årskurs genomgår kadettskola snarast efter examen vid teknisk

högskola, fullgör därefter praktisk tjänstgöring (aspiranttjänstgöring) och

antages till marinunderingenjör vid den tidpunkt då minst 630 dagars

tjänstgöring fullgjorts. Aspirant tillhörande den andra årskursen fullgör

närmast efter civilingenjörsexamen den fjärde perioden om 75 dagar jämte

ett års praktisk tjänstgöring (aspiranttjänstgöring) och genomgår sedan

kadettskola, varefter anställning som marinunderingenjör på aktiv stat

kan vinnas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

Vid sist angiven ordning, vilken förordas av utredningen, bör marinunderingenjör

omedelbart efter antagning vara behörig till mariningenjörsbeställning

i A 21 eller högre lönegrad.

L Iredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreslå, att nuvarande

praktiktjänstgöring under 18 månader företrädesvis utomlands skall

vara ett obligatoriskt led i utbildningsgången. Med hänsyn till att från

ans\aiigt marint håll värdet av industriell praktik för vederbörandes

fortsatta anställning vid marinen starkt framhållits föreslår utredningen

dock, att mariningenjör i lägst Ae 19 efter ansökan skall kunna beviljas

tjänstledighet med C-avdrag under högst ett år för tjänstgöring vid företag

som bedömes lämpligt med hänsyn till den fortsatta anställningen. Under

tjänstledigheten bör lån kunna erhållas med förslagsvis högst 6 000 kr.

för år. Så länge vederbörande efter tjänstledighetens slut kvarstår i

kvalificerad teknisk tjänst inom marinen bör lånet vara räntefritt och avskri\as

med 625 kr. lör kvartal. Om vederbörande avgår bör kvarstående

del av lanet återbetalas. Tjänstledighet för berörda ändamål bör

tå tillgodoräknas i pensionshänseende samt för löneklassuppflyttning i

innehavande beställning.

För att tillgodose behovet av ytterligare vidareutbildning av mariningenjörspersonalen

förutsätter utredningen att mariningenjör, med bibehållen

lön, skall beredas möjlighet genomgå utbildning avseende nytillkommen

materiel, nya reparationsmetoder etc. ävensom annan specialutbildning

inom landet (vid industriföretag in. in.), där så befinnes erforderligt eller

lämpligt för vederbörandes tjänstgöring.

Utredningen räknar med att det i undantagsfall skall vara möjligt att

som Ming H anställa även den som icke genomgått aspirantutbildning.

Därvid bör vederbörande, som helst bör ha fullgjort värnpliktstjänstgöring

vid marinen, under minst ett år anställas såsom aspirant med placering i

den lönegrad med beteckningen Af, vars nummer med två enheter understiger

lönegradsnumret för ifrågakommande beställning.

För mariningenjörer med gymnasieutbildning (Ming G) föreslår utredningen

att nya rekryteringsvägar prövas. Utredningen har kommit till den

uppfattningen att Ming G i fortsättningen bör rekryteras dels bland furirer

med teknisk utbildning vid flottan och kustartilleriet, dels bland personer

som avlagt examen vid tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Motiven

för utredningens ställningstagande har varit i huvudsak följande.

Övergång till mindre fartyg torde komma att skärpa kraven på fysisk

spänst hos den personal som avses för tjänstgöring i fartygsbefattningar.

Icke minst från denna synpunkt är det angeläget att ifrågavarande befattningar

i såväl krig som fred kan besättas med förhållandevis ung personal.

Om man rekryterar mariningenjörer bland personer som nyligen avlagt

examen vid tekniskt läroverk skulle marinen tillföras ingenjörer i ett gynnsamt

åldersläge. Vid en rekrytering från den fast anställda personalen blir

åldersläget hos färdigutbildade mariningenjörer givetvis beroende av när

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS nr 1962

41

under karriären uttagning till mariningenjörsutbildning sker. Uttagning

bland personal med underofficers tjänsteställning medför att man erhåller

mariningenjörer i relativt högt åldersläge med kortare tid för deras utnyttjande

som ingenjör i fartygsbefattningar. Om uttagning i stället sker

biand underbefälet samtidigt som uttagning sker till mästar-(maskinist-)

utbildning föreligger möjligheter att få fram väsentligt yngre mariningenjörer.

Det kan icke med fog göras gällande att man härvid skulle få sämre

urval än om uttagning sker på ett senare stadium. Härtill kommer att man

vid uttagning till mariningenjörsutbildning redan på underbefälsstadiet

undviker onödiga utbildningskostnader.

Såsom framgår av det anförda bör Ming G i det åldersläge som är önskvärt

för tjänstgöring i fartygsbefattningar kunna rekryteras såväl bland

nyutexaminerade gymnasieingenjörer som bland fast anställd personal med

underbefäls tjänsteställning. Utredningen bedömer det vanskligt att bygga

rekryteringen på endast en av dessa kategorier och förordar därför att båda

rekryteringsvägarna prövas. Då å andra sidan en tillfredsställande rekrytering

bör kunna säkerställas enligt dessa vägar har utredningen icke ansett

det påkallat att undersöka andra rekrvteringsvägar, exempelvis bland

personer som avlagt examen från sjöbefälsskola.

Den som avlagt examen vid tekniskt läroverk (elkraftteknisk, maskinteknisk

eller teleteknisk gymnasielinje) och önskar vinna anställning som

Ming G bör enligt utredningens förslag såsom värnpliktig genomgå utbildning

vid marinen om sammanlagt 630 dagar, eller alltså av samma längd

som tidigare föreslagits i fråga om utbildningen till Ming H. Det erinras om

att värnpliktsutbildning av motsvarande längd kräves av gymnasieingenjör

vid armén som önskar vinna anställning som arméingenjör. Värnpliktstjänstgöringen

för blivande Ming G bör i huvudsak omfatta grundläggande militär

utbildning, praktisk tjänstgöring i ingenjörs- eller verkstadsbefattning

ombord och i land samt avslutas med genomgång av kadettskola om cirka

fyra månaders längd, gemensam för samtliga kategorier blivande Ming G.

Rekrytering från tekniskt underbefäl förutsättes skola ske enligt i

huvudsak följande grunder.

Furir som genomgått teknisk underbefälsutbildning uttages i mån av

behov och efter eget önskemål för utbildning till Ming G, därest vederbörande

prövas lämplig därtill. Endast de elever som avlagt realexamen eller

prövas besitta motsvarande kunskaper bör härvid ifrågakomma. Uttagning

bör äga rum så snart ske kan efter antagning till furir, förslagsvis

senast ett år efter denna tidpunkt.

Utbildningen bör syfta till att meddela vederbörande kompetens i tekniskt

avseende motsvarande examen vid tekniskt läroverk, gymnasielinjen,

samt en kompletterande specialteknisk utbildning rörande marinens materiel.

Det anses icke ekonomiskt försvarbart att för det begränsade elevantal

varom här blir fråga ordna teknisk gymnasieutbildning i marinens

regi. Dylik utbildning föreslås i stället skola erhållas vid civilt tekniskt

läroverk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

v>

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år It)02

Då det icke kan förutsättas att alla uttagna elever har erforderlig kompetens

för inträde vid tekniskt läroverk förutsätter utredningen att kompletterande

utbildning ordnas i sådant syfte. Denna bör främst ske i form

av brevskolekurser. Bidrag bör utgå till bekostande av sådana kurser.

Utbildningen bör i första band ske genom självstudier. Om så visar sig

påkallat bör dock kompletteringsutbildning få anordnas i marinens regi.

Furir som vunnit inträde vid tekniskt läroverk bör enligt utredningens

förslag med bibehållen lön kommenderas till denna utbildning för den tid

studierna pågår, d. v. s. tre läsår. Under sommaruppehållen bör eleverna

fullgöra praktisk tjänstgöring vid marinen. För att säkerställa att statsverkets

utgifter för utbildningen blir till gagn för försvaret föreslår utredningen,

att såsom villkor för kominendering till tekniskt läroverk skall

gälla att vederbörande förbinder sig all återbetala den på studietiden belöpande

lönen. Skulden bör avskrivas genom tjänstgöring i mariningenjörsbeställning

eller, om utbildningen icke fullföljes, i beställning vid flottan

eller kustartilleriet. Avskrivning bör ske med 1/24 av skuldbeloppet

för varje helt kalenderkvartal varunder sådan beställning innehas. Återbetalningsskyldighet

bör förfalla om vederbörande avlider eller erhåller

avsked med rätt till sjukpension. I annat fall bör skulden förfalla till

omedelbar betalning; dock bör därest entledigande icke föranledes av

egen ansökning återbetalning kunna ske i rater efter medgivande av försvarets

civilförvaltning. Det bör ankomma på ämbetsverket att bevaka

statsverkets rätt på grund av förbindelserna.

Efter examen vid tekniskt läroverk (elkraftleknisk, maskinteknisk

eller teleteknisk gymnasielinje) bör utbildningen avslutas med genomgång

av den tidigare omnämnda gemensamma kadettskolan om cirka fyra

månader.

Utredningen räknar med att furir under bär avsedd utbildning, liksom

under utbildning till mästare, skall kunna befordras till extra ordinarie

marintekniker i mån av tillgång till beställning.

Sedan utbildning till Ming G enligt någon av här skisserade vägar

genoingåtts antages därtill lämplig person enligt utredningens förslag som

mariningenjör med placering i lönegrad A 15. Antalet beställningar i nämnda

lönegrad bör fastställas av Kungl. Maj :t och riksdagen med hänsyn till

behovet av rekryteringstjänster. Tiden för anställning i angiven lönegrad

bör utnyttjas för att bibringa vederbörande fortsatt utbildning. Denna

bör äga rum i form av praktisk tjänstgöring omväxlande ombord, vid

kustartilleriförsvar, örlogsvarv och övriga landorgan. Under det första

anställningsåret bör vederbörande inneha tjänst med beteckningen Af

(marinunderingenjör). Som extra ordinarie mariningenjör i lönegrad Ae 15

bör vederbörande i mån av behov kunna placeras i en i organisationen

ingående mariningenjörsbefattning. Befordran till beställning i högre

lönegrad än A 15 bör kunna ske först sedan aspiranttjänstgöringen avslutats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t:i

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är I9l>2

För Ming G, som avses för placering i befallning med uppgifter av stabskaraktär,

förutsättes att särskild utbildning anordnas. Utredningen

räknar jämväl med att möjlighet skall beredas Ming G att, där så befinnes

erforderligt eller lämpligt för vederbörandes tjänstgöring, genomgå

vidareutbildning av annat slag, exempelvis avseende nytillkommen materiel,

nya reparationsinetoder etc.

Ehuru utredningens förslag bygger på den principen att rekryteringen

av Ming G från fast anställd personal bör ske bland furirer förutsättes

att möjligheten för marintekniker eller mästare (maskinist) att genomgå

utbildning till Ming G icke bör vara utesluten, därest han under sin tjänsteutövning

visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att lian

bedömes särskilt lämplig för här avsedd utbildning. Utredningen räknar

därför med att sist angiven personal må kunna beviljas tjänstledighet med

C-avdrag för studier vid tekniskt läroverk. Under tiden för sådan tjänstledighet

bör vederbörande kunna erhålla lån med högst 6 000 kr. för varje

läroår. Lånet bör avskrivas med 625 kr. per kvartal, varunder låntagaren

innehar beställning för mariningenjör.

Utredningen räknar icke med att underofficerare eller underbefäl med

teknisk utbildning såsom för närvarande skall kunna uttagas för utbildning

till mariningenjör med högskolekompetens. Däremot förutsättes att

Ming G bör ha möjlighet att efter förvärvande av teknisk högskolekompetens

övergå till kategorien Ming H. I detta syfte bör Ming G kunna beviljas

tjänstledighet med C-avdrag för studier vid teknisk högskola. Under

här avsedd tjänstledighet bör lån kunna utgå med samma belopp per läroår

och på samma villkor som nyss föreslagits i fråga om marintekniker

m. fl. som beviljas tjänstledighet för studier vid tekniskt läroverk.

Utredningen framhåller som princip att uttagning till utbildning som

bär berörts bör med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna ske först

efter grundlig prövning av vederbörandes förutsättningar för att tillägna

sig den högre utbildningen. Vid uttagningen bör även beaktas, att vederbörande

kan under någon längre tid användas i den högre befattningen och

därvid uppfylla de krav som den ställer på innehavaren.

Den civila personal som enligt förslaget erfordras för tekniska uppgifter

inom marinen förutsättes skola hibringas kännedom om marinens inateiiel

såväl genom sin tjänstgöring som genom särskilt anordnad utbildning av

olika slag. Speciell uppmärksamhet bör enligt utredningens mening ägnas

frågan om vidareutbildning av de högskoleutbildade specialister — av utredningen

kollektivt benämnda vapeningenjörer — vilka i stället för civilmilitära

ingenjörer bör avses för tjänstgöring vid marinförvaltningens

vapenavdelning och andra motsvarande organ. För dessa ingenjörer måste

insikter rörande vapensystemens taktiska användning, relationer till andra

vapensystem in. in. tillmätas stort värde. Utredningen räknar därför med

att tillfälle beredes vapeningenjörerna att genomgå utbildning i bär avsett

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

syfte, exempelvis genuin ;itt tölja utbildningen vid vapenofficersskola, viss

tids tjänstgöring vid örlogsvarv (motsvarande), studiebesök ombord etc.

Synpunkter och förslag i kårfrågan samt rörande ledningen

av den tekniska tjänsten

Inom marinen är den militära och civilmilitära personalen sedan länge

uppdelad i ett flertal personalkårer. Enligt gällande organisation är chefen

tör marinen chef lör sjöofficerskåren. I övrigt är pcrsonalkårcheferna

i denna sin egenskap antingen direkt eller genom inspektören för kustartilleriet

underställda marinchefen. Dessa utgöres av chefen för flottans underofficerare,

underbefäl och meniga (GUM), inspektören för kustartilleriet för

kustartilleriets officers- och underofficerskårer, marinöverintendenten för

marinintendenturkåren, marinöverdirektören för mariningenjörkåren, marinöverläkaren

för marinläkarkåren samt truppförbandscheferna vid kustartilleriet

för underbefäl vid respektive förhand.

Nuvarande ordning innebär, konstaterar utredningen, att ärenden som

rör teknisk personal handlägges inom olika organisationsenheter i marinledningen,

nämligen vederbörliga avdelningar i marinstaben, CUM, kustar

tilleriinspektionen och hos marinöverdirektören. Betydelsefulla uppgifter

avseende teknisk personal och dess utbildning ankommer härjämte på

inspektören för den skeppstekniska tjänsten och tjänstegrensinspektörerna.

Utredningen erinrar här om att överbefälhavaren i anledning av Kungl.

Maj :ts beslut den 5 maj 19f> 1 med skrivelse den 13 oktober 1961 med eget yttrande

överlämnat förslag av bland annat chefen för marinen rörande organisation

m. in. av i marinledningen ingående enheter (utom marinförvaltningen).

Marinchefens förslag innebär i förhållande till nuvarande organisation

bland annat att marinstaben tillföres en ny sektion för flottans och för

marinen gemensamma personalärenden (sektion III), varvid CUM utgår.

Samtidigt upphör chefens för marinen åliggande som personalkårchef för

sjöofficerskåren. Denna uppgift, liksom chefskapet för flottans underofficers-

och underbefälskårer, pålägges chefen för sektion III, som i denna

egenskap direkt underställes chefen för marinen. Förslaget innebär även

att nuvarande tjänstegrensinspektioner för artilleritjänsten respektive

torped- och mintjänsten sammanslås till en inspektion för övervattenstjänsten.

Denna, liksom ubåtstjänstinspektionen, föreslås vara underställd

marinslabschefen. Marinchefen har övervägt att föreslå att även övriga

tjänstegrensinspektörer, däribland inspektören för marinens skeppstekniska

tjänst, skulle underställas marinstabschefen men avstått härifrån med

hänsyn bland annat till att kårutredningens förslag kan komma att påverka

ifrågavarande inspektionsorgans ställning och uppgifter. Marinchefen

föreslår dock att berörda inspektörstjänst uppflyttas från nuvarande B 1

till B 4. — Överbefälhavaren tillstyrker den föreslagna indelningen av marinstaben.

I fråga om inspektörsverksamheten har överbefälhavaren ansett

s. 45 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:Is proposition nr SS år 1902

45

förslagen i huvudsak tillgodose de fordringar som uppställts men uttalat

att även inspektörerna i bland annat marinledningen borde inordnas under

vederbörande försvarsgrensstabschef. En sådan åtgärd har icke ansetts medföra

större olägenheter.

När det gäller att bedöma kårfrågan för den nu aktuella personalen utgår

utredningen från att de tekniska officerarna alltjämt skall ingå i sjöofficerskåren

respektive kustartilleriets officerskår. Det erinras därvid om att

av skäl som angivits i det föregående någon ändring icke ifrågasatts av

deras kompetens eller verksamhetsområde. 1 fråga om den civilmilitära

tekniska personalen kan enligt utredningens mening principiella skäl åberopas

för att såväl mariningenjörer som mästar- och teknikerpersonal sammanhålles

i en personalkår under gemensam ledning. Härför anses sådana

omständigheter tala som att nämnda kategorier avses för tekniska uppgifter

på materielsidan, att deras tjänstgöringsområden gränsar till varandra och

delvis sammanfaller samt att en gemensam kår synes ägnad att skapa förutsättningar

för en enhetlig syn på frågor om ledning av den tekniska

tjänsten i stort m. m. och för en ändamålsenlig handläggning av frågor av

teknisk natur. Då emellertid en dylik ordning skulle innebära en väsentlig

rubbning av grunderna för uppbyggnaden av marinens nuvarande personalredovisning

räknar utredningen med att mästar- och teknikerpersonalen,

oaktat den erhåller civilmilitär ställning, alltjämt redovisas tillsammans

med övrig underofficers- och underhefälspersonal vid flottan och kustartilleriet

och alltså i personellt hänseende underställes CUM (eller sektionschef

i marinstaben) respektive inspektören för kustartilleriet och

vederbörliga förbandschefer. Däremot utgår utredningen från att mariningenjörspersonalen

— oberoende av teknisk grundkompetens — liksom

hittills sammanhålles i eu personalkår, mariningenjörkåren. Utredningen

anser emellertid att chefen för mariningenjörkåren hör ha vissa uppgifter

även med avseende å mästar- och teknikerpersonalen, främst såvitt avser

dess tekniska utbildning.

Vid bedömande av frågan om vilken ställning i organisationen chefen

för mariningenjörkåren bör intaga samt vilka uppgifter utöver personalområdet

som lämpligen bör anförtros honom erinrar utredningen om att

marinöverdireklören enligt nu gällande organisation är såväl kårchef som

chef för skeppsbyggnadsavdelningen i marinförvaltningen. Vid handläggningen

av kårens personalärenden biträdes lian av inspektören för den

skeppstekniska tjänsten, vilken i övrigt lyder direkt under marinchefen.

Enligt utredningens mening talar starka skäl för att chefen för mariningenjörkåren

såsom den främste företrädaren för marinens civilmilitära

tekniker placeras i marinförvaltningen och ges kvalificerade uppgifter inom

ramen för förvaltningens verksamhet. Det framhålles att en sådan ordning

överensstämmer med förhållandena inom såväl armén som flygvapnet.

Även om det vid här föreslagen placering skulle ligga nära till hands all

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kunyl. Maj.ts proposition nr 88 ur 1962

nuvarande organisation med personalkårchef och chef för skeppsbyggnadsavdelningen

i samma person bibehålies förordar utredningen, att chefen för

skeppsbyggnadsavdelningen icke skall ha någon befattning med ledningen

av mariningenjörkåren utan att denna uppgift skall åläggas en särskild befattningshavare

i marinförvaltningen, benämnd marinöverdirektör. Till stöd

härför anför utredningen bland annat att redan de med avdelningschefskapet

förenade uppgifterna är av sådan omfattning att en särskild befattningshavare

bör avses för dessa göromål. Denna uppfattning bestyrkes

också i viss mån av att det visat sig vara nödvändigt att i stor utsträckning

delegera kårärenden till inspektören för den skeppstekniska tjänsten, som

i praktiken kommit att fungera som ställföreträdande kårchef.

Utredningen räknar med att marinöverdirektören såsom personalkårchef

skall lyda direkt under chefen för marinen och ingå i marinledningen.

Det framhålles dock att marinöverdirektören, därest övriga personalkårcliefer

inom marinen underställes marinstabschefen, givetvis kan inplaceras

i organisationen på motsvarande sätt. Härutöver hör marinöverdirektören,

såsom förut antytts, biträda med frågor som rör teknisk utbildning även av

annan personal än mariningenjörer. Marinöverdirektörens ställning och

■^PPgifter i detta avseende bör enligt utredningens mening utformas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad som efter förslag av kårutredningen

beslutats i fråga om flygöverdirektörens befattning med motsvarande

frågor. Beträffande denna fråga hänvisar utredningen till uttalande av

chefen för försvarsdepartementet i 1960 års statsverksproposition, bil. 6

(s. 89—90).

Utredningen anser att vad som gäller i fråga om flygöverdirektörens befattning

med utbildningsfrågor av teknisk natur i tillämpliga delar bör

gälla även beträffande marinöverdirektören. Utredningen räknar följaktligen

med att han skall biträda vid handläggningen av frågor som rör fackutbildning

jämväl av annan civilmilitär teknisk personal än mariningenjörer

ävensom i frågor som rör samordning av den tekniska utbildningen

inom marinen. Del bör ankomma på marinchefen att närmare bestämma

i vilken omfattning marinöverdirektören själv skall äga besluta i dylika

frågor.

Utredningen förutsätter att marinöverdirektören, som genom den föreslagna

befattningen med tekniska utbildningsfrågor får ett icke ringa ansvar

även beträffande mästar- och teknikerpersonalen, antingen genom

egna inspektioner eller genom informationer från andra organ håller sig

väl underrättad om denna personals fackmässiga kompetens och allmänna

tjänstbarhet. Detta anses även vara en förutsättning för bedömandet av

frågor om personalens vidareutbildning till bland annat mariningenjörer.

För att biträda marinöverdirektören med hans uppgifter såsom personalkårchef

och teknisk rådgivare i utbildningsfrågor bör han enligt utredningen

till sitt förfogande få ett särskilt organ, vilket — i analogi med mot
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HH år 19112

47

svarande anordningar vid såväl armétyg- som flygförvaltningarna — bör

ingå i marinförvaltningen. Organet bör där bilda en fristående enhet, benämnd

personal- och utbildningssektion.

Även vid utformandet av de uppgifter inom marinförvaltningens arbetsområde

som bör ankomma på marinöverdirektören har utredningen så

långt möjligt sökt åstadkomma överensstämmelse med flygöverdirektörens

nyligen reglerade ställning inom flygförvaltningen. Det erinras om att

denne är direkt underställd souschefen och som organ för sin verksamhet

har en systemplanering och en materielkontrolisektion. Såvitt utredningen

kunnat bedöma föreligger emellertid vid marinförvaltningen icke förutsättningar

att inrätta en enhet motsvarande flygförvaltningens materielkontrolisektion

utan materielkontrollen inom marinen torde mest effektivt

ledas och handhas av förvaltningens olika sakorgan. Icke heller anser utredningen

att någon central systemplanering bör inrättas inom marinförvaltningen.

Utredningen har stannat för att marinöverdirektören såsom

tjänsteman i marinförvaltningen bör biträda souschefen vid handläggningen

av vissa planeringsfrågor in. m. Förslaget utvecklas närmare enligt

följande.

Även om planeringen bedrives på avdelningsnivå har souschefen det

högsta ansvaret för att den blir effektiv och tidsenlig. Det måste också

tillses att planeringen följer ett rationellt långtidsprogram samt att den

knyter an till den tekniska utvecklingen och forskningen inom områden

av betydelse för den marina materielen. Vidare krävs en samordning med

hänsyn till marinens uppdelning i flottan och kustartilleriet, båda tekniskt

starkt betonade vapenslag med snabb materielutveckling. Icke minst betydelsefullt

framstår det att en kvalificerad befattningshavare med vidsträckt

(iverblick kan ägna uppmärksamhet åt hur under planering varande vapenoch

fartygssystem kan beräknas komma att återverka på behovet av teknisk

personal för bland annat underhållsuppgifter, vilka krav systemen

kommer att ställa på verkstads- (varvs-) kapacitet, huruvida de förutsätter

byggnader eller andra anläggningar för förvaring eller skyddad uppställning

in. in. Dessa och andra frågor måste beaktas på ett tidigt stadium, så

att erforderlig teknisk planering kan sättas i gång inom respektive organ

i så god tid att en önskad synkronisering ernås. 1 den mån här skisserade

problem är av teknisk natur (de har givetvis i stor utsträckning även eu

militärt-stabsmässig sida) ankommer de på marinförvaltningens ledning

och det torde vara motiverat alt avse marinöverdirektören att närmast

under souschefen och såsom biträde åt denne ägna en del av sin arbetskraft

åt problemen i fråga.

Även om utrymme för eu materielkontrolisektion icke för närvarande

kan anses finnas inom marinförvaltningen, bör det likväl vara eu angelägen

uppgift för förvaltningens ledning att samordna och övervaka sakorganens

materielkontroll samt tillse att materielinspektioner kommer till

stånd i erforderlig omfattning. Även i dessa avseenden bör marinöverdirektören

biträda souschefen.

Marinöverdirektören bör enligt utredningens mening såsom ledamot ingå

i ämbetsverket. Vid de militära inspektionerna av verksamheten inom

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

marinen, som äger rum genom försorg av marinchefens inspektionsorgan,

torde icke sällan biträde av tekniskt kvalificerad personal erfordras, exempelvis

i fråga om den tekniska tjänsten ombord. Dylik expertis bör, anser

utredningen, tillhandahållas av marinförvaltningen och förmedlas av marinöverdirektören,

vilken även själv efter uppdrag av chefen för marinen

bör deltaga i militära inspektioner.

Genom den föreslagna ställningen anser utredningen att gynnsamma

förutsättningar skapas för marinöverdirektören att åstadkomma samordning

mellan såväl personella som materiella frågor med teknisk anknytning.

Då han i väsentliga hänseenden föreslås få samma uppgifter och ansvar

som inom flygvapnet ankommer på flygöverdirektören anser utredningen

riktigt att marinöverdirektören — liksom flygöverdirektören —

placeras i B 5. Det framhålles att bedömandet av löneställningen icke bör

påverkas av om marinöverdirektören såsom personalkårchef placeras direkt

under marinchefen eller under marinstabschefen. Tjänsten som chef för

skeppsbyggnadsavdelningen bör enligt utredningen placeras i den för avdelningschef

gängse lönegraden B 4.

Utredningen anför att en följd av det skisserade förslaget blir att inspektionen

för den skeppstekniska tjänsten utgår ur organisationen. Därvid

kan en beställning för förste marindirektör i B 1 indragas.

Avvägningen mellan olika personalkategorier

inom marinförvaltningen

Marinförvaltningens nuvarande organisation fastställdes i sina huvuddrag

av 1954 års riksdag på grundval av de förslag som framlades i propositionen

nr 109. I samband härmed vidtogs icke de ändringar i de militära

och civilmilitära personalstaterna som bort följa av omorganisationen. Icke

heller sedermera har dessa stater — frånsett smärre justeringar i anslutning

till organisationsändringar in. in. i marinförvaltningen — anpassats

efter behovet vid förvaltningen. Kungl. Maj :t har emellertid budgetårsvis

erhållit riksdagens medgivande att vidtaga de provisoriska åtgärder, såsom

meddelande av vikariatslöneförordnande in. m., som betingas av den nya

organisationen. Kungl. Maj:t har även genom beslut den 4 juni 1954 och

den 11 februari 1955 medgivit att i stället för civilmilitära beställningsliavare,

vilka enligt marinförvaltningens personalorganisation avsågs för

alternativt civilmilitära/civila befattningar, övergångsvis finge anställas 15

civila extra ordinarie tjänstemän med avlöning från förvaltningens avlöningsanslag,

nämligen fyra byrådirektörer i Ae 24, sju förste byråingenjörer

i Ae 23 och fyra byråingenjörer i Ae21.

I samband med ändrad lönegradsplacering av befintliga befattningar

har under de senaste åren ett mindre antal tjänster, avsedda för alternativt

civilmilitära eller civila innehavare, inrättats i utbyte mot befintliga civila

tjänster eller civilmilitära beställningar. Dylika alternativa tjänster bär

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

uppförts på förvaltningens personalförteckning. Övriga alternativa befattningar,

vilka tillkommit genom 1954 års förvaltningsreform, motsvaras

däremot alltjämt i princip till hälften av civila tjänster på förvaltningens

personalförteckning och till hälften av civilmilitära beställningar på marinens

personalförteckning.

Utredningen bär icke behandlat intendenturavdelningen, inköpsavdelningen

och administrativa byrån, vilka icke är aktuella i detta sammanhang.

Däremot behandlas personaluppsättningen vid den föreslagna personal-

och utbildningssektionen.

Utredningen erinrar om att för tekniska uppgifter i marinförvaltningen

för närvarande utnyttjas såväl officerare (tekniska officerare) och underofficerare

som civilmilitära och civila ingenjörer. Officerare avses för befattningar

huvudsakligen inom vapenavdelningen ävensom inom centralplaneringen,

medan civilmilitära ingenjörer utnyttjas inom både vapenavdelningen

(specialingenjörer) och skeppsbyggnadsavdelningen (skeppsbyggnadsingenjörer

samt, såvitt avser elektrobyrån, specialingenjörer).

Till grund för utredningens förslag i avvägningsfrågan har legat nuvarande

organisation utom såvitt avser skeppsbyggnadsavdelningen, där utredningen

utgått från den organisation och personaluppsättning som försvarsförvaltningssakkunniga

föreslagit i förenämnda skrivelse den 5 oktober

1961.

I fråga om tekniska befattningar vid marinförvaltningen i lönegraderna

A 26 och lägre innebär utredningens förslag följande.

Inom vapenavdelningen bör — i överensstämmelse med utredningens

tidigare redovisade principuppfattning rörande anställningsform för den

tekniska personalen — kategorien specialingenjörer avvecklas. Härvid

kommer vapenavdelningens behov av personal med militära insikter att

tillgodoses främst genom officerare. Utredningen erinrar om att den räknar

med att åtminstone vissa av de civila högskoleutbildade specialister (vapeningenjörer)

som erfordras vid avdelningen skall bibringas viss kännedom

om marinens materiel, dess taktiska användning in. in.

Utredningen har funnit avvägningen i fråga om militära befattningar

vid vapen avdelningen i stort sett lämplig. Inom artilleribyråns robotsektion

bör dock en befattning för kommendörkapten av 2. graden eller major

utbytas mot befattning för byrådirektör i A 24.

Det kan enligt utredningens mening ifrågasättas om icke ytterligare

några militära befattningar — exempelvis en kaptensbefattning vid robotsektionen

och en dylik befattning vid konlrollkontoret — bör avses för

annan personalkategori, varvid även Ming G bör kunna komma i fråga.

Detsamma anses böra gälla även i fråga om vissa civila befattningar vid

telebyrån. Av skäl som beröres närmare i det följande har emellertid utredningen

icke framlagt något förslag i sådant hänseende.

Utredningens prövning av de för civilmilitära specialingenjörer vid

4—3213 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 88

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr SS ur 1962

mariningenjörkåren avsedda, ävensom de för dylika ingenjörer alternativa

befattningarna inom avdelningen har givit vid handen att samtliga dessa

befattningar bör omvandlas till civila. Det förutsättes att befattningarna i

största möjliga utsträckning besättes med specialutbildade vapeningenjörer.

I fråga om skeppsbgggnadsavdelningen ifrågasätter utredningen ingen

ändring i nuvarande ordning, enligt vilken befattningarna avses för endast

civilmilitär och civil personal. Vid avvägningen mellan dessa kategorier

har utredningen ansett sig så långt möjligt böra tillämpa samma principer

som efter förslag av utredningen nyligen godtagits beträffande flygförvaltningen.

I anslutning härtill anför utredningen följande.

Sådana kvalificerade tekniska befattningar, vilka kräver militära insikter i

en eller annan form och/eller erfarenhet från verksamheten ombord eller vid

örlogsvarv och andra regionala eller lokala organ bör i första hand avses för

mariningenjörer. Härigenom säkerställes att erfarenheter från verksamhet

av nyssnämnt slag kommer förvaltningstjänsten tillgodo samtidigt som en

omplacering av personal mellan olika områden kan ske på ett smidigt sätt.

Utredningen har dock funnit det vanskligt att på angivna grunder i alla

lägen fastställa, vilka befattningar som kräver att innehavaren är civilmilitär.

Avvägningen har därför även i viss omfattning grundats på en

mera översiktsmässig uppskattning, som bland annat medger att de högskoleutbildade

mariningenjörerna erhåller i jämförelse med andra närmast

motsvarande grupper godtagbara befordringsmöjligheter. Denna fråga

är nämligen i stor utsträckning avhängig av fördelningen i central instans. I

I enlighet med det anförda räknar utredningen med att civilmilitära

ingenjörer avses för ett icke ringa antal kvalificerade tekniska befattningar

inom skeppsbyggnadsavdelningens olika byråer (motsvarande). Vid elektrobyrån

bör dock av tidigare anförda skäl samtliga dylika befattningar avses

för civil personal.

Även i fråga om befattningar i lönegraderna A 26—A 21 inom andra

enheter av skeppsbvggnadsavdelningen än elektrobyrån är det enligt utredningens

mening i vissa fall lämpligt att tillämpa civil anställningsform.

Detta gäller främst beträffande befattningar av specialistkaraktär, för vilka

varken militära insikter eller erfarenhet från tjänstgöring ombord, vid

örlogsvarv etc. är erforderliga samt sådana befattningar, där avgörande

vikt bör tillmätas praktisk kompetens, grundad på långvarig erfarenhet

inom vederbörligt arbetsområde, och där kravet på kontinuitet gör sig

gällande med särskild styrka.

Utredningen räknar med att även vissa befattningar vid skeppsbyggnadsavdelningen

kan lämpa sig för Ming G.

Vid behandlingen av avvägningsfrågan vid flygförvaltningen fann utredningen

att ett avsevärt antal befattningar icke kunde klart hänföras till

vare sig den civilmilitära eller den civila gruppen (jfr 1960 års statsverksproposition,

bil. 6, s. 62). Beträffande dessa befattningar ansåg utredningen

den lämpligaste lösningen vara att de avsågs för såväl flygingenjörer som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 19(i2 Öl

civila ingenjörer och gjordes i verklig mening alternativa för dessa peisonalkategorier.

En sådan anordning ansågs dessutom medföra större clasticitet

i organisationen och underlätta ett rationellt utnyttjande av de tekniska

personalresurserna.

Utredningen har funnit, att motsvarande synpunkter gör sig gällande

även i fråga om vissa befattningar vid marinförvaltningen, främst inom

skeppsbyggnadsavdelningen. Dessa befattningar bör därför göras i verklig

mening alternativa för mariningenjörer eller civila ingenjörer. Enligt utredningens

mening bör ett 15-tal befattningar kunna ges denna karaktäi

utan att överblicken över befordringsutsikter och rekryteringsbehov för

högskoleutbildade mariningenjörer menligt påverkas. I överensstämmelse

med förhållandena vid flygförvaltningen bör dessa befattningar motsvaras

av alternativa tjänster, vilka bör uppföras på marinförvaltningens personalförteckning.

I den mån någon av tjänsterna icke anses böra kräva civilingenjörskompetens

bör den stå öppen även för Ming G.

Vid den i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå ingående helikoptersektionen

handlägges frågor som hänför sig till marinförvaltningens

ställning som upphandlande myndighet i fråga om helikoptrar för hela

försvaret. Uppgifterna för de ledande befattningshavarna vid sektionen

kräver enligt utredningens mening — till skillnad från vad som enligt utredningens

uppfattning erfordras i fråga om de tekniska tjänsterna vid

marinens helikopterförband — högre teknisk utbildning. Härutöver kräves

grundlig helikopterutbildning, omfattande saväl förar- som mekanikeiutbildning.

Beträffande här avsedda befattningar anför utredningen följande.

Med hänsyn till helikoptersektionens ställning som ett för försvaret i

vissa avseenden gemensamt organ bör enligt utredningens mening de

ledande befattningarna vid sektionen kunna rekryteras oberoende av försvarsgrenstillhörighet.

För att en sådan rekrytering skall underlättas föreslår

utredningen, i betraktande jämväl av befattningarnas speciella karaktär,

att för ändamålet särskilda tjänster för helikopteringenjör med lönegradsbeteckningen

År inrättas vid marinförvaltningen. Utredningen utgår

därvid från att civilmitär beställningshavare som erhåller sådan tjänst

skall bibehålla civilmilitär status.

Utredningen upptar i sina förslag tre tjänster fiir helikopteringenjör, av

vilka en, sektionschef, i År 2f> och två i År 23. En av sistnämnda tjänster

bör enligt utredningens mening avses särskilt för utvecklingsfrågor inom

helikopterområdet. Inom ramen för i sektionen nu ingående befattningar

i A 21 och lägre lönegrader anses utrymme finnas även för Ming G.

1 fråga om centralplaneringen räknar utredningen med att två för officer

eller civilmilitär ingenjör alternativa befattningar skall avses för enbart

officer. Befattningarna bör emellertid liksom hittills avses för officer ur

såväl flottan som kustartilleriet. Utredningen förutsätter därvid, att det

skall ankomma på försvarsförvaltningssakkunniga, som ännu ej översett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

centralplaneringens organisation och personalbehov, att pröva huruvida

civilmilitära ingenjörer framdeles bör ingå i nämnda organ.

I sina personalstatsberäkningar i det följande räknar utredningen med

alt vid fullt utbyggd organisation ett 20-tal Ming G bör beredas sysselsättning

i marinförvaltningen. Utredningen förutsätter därvid att dessa ingenjörer

i allmänhet icke är lämpliga för projekterings- och konstruktionsuppgifter

utan bör avses för underhålls- och kontrolluppgifter, utarbetande av föreskrifter,

behovsberäkningar m. fl. tekniskt-administrativa uppgifter.

Emellertid har utredningen, såsom berörts i det föregående, icke ansett sig

böra taga ställning till frågan om vilka befattningar i förvaltningen som

bör avses för Ming G. Utredningen har nämligen funnit det vanskligt att

avge konkreta förslag i frågan innan närmare erfarenheter vunnits rörande

här ifrågavarande kategori. Det torde dessutom komma att dröja åtskilliga

år innan Ming G finnes tillgängliga i sådan omfattning att inplacering i

central instans blir aktuell. Utredningen har dock, såsom framgått av det

föregående, redan nu velat antyda vissa befattningar som lämpligen bör

kunna avses för Ming G. Det har vidare förutsatts att alternativa befattningar,

i den mån de icke kräver civilingenjörskompetens, bör stå öppna

även för denna kategori.

Utredningen anmäler att den ännu icke kunnat bilda sig en bestämd

uppfattning om i vilken utsträckning mästarpersonal bör ingå i marinförvaltningen.

Denna fråga avser utredningen att närmare behandla i samband

med att förslag till personalstat för mästar- och teknikerpersonalen

iramlägges. I avvaktan härpå föreslår utredningen icke någon ändring beträffande

de i förvaltningens nuvarande organisation ingående befattningarna

för underofficer vid flottan och kustartilleriet.

Då utredningen förutsätter att frågan om lönegradsplaceringen av befattningarna

i förvaltningen kommer att prövas i annat sammanhang har

utredningen ansett sig sakna anledning att i samband med avvägningen

gå närmare in på frågor av detta slag.

Resultatet av utredningens översyn av fördelningen mellan olika personalkategorier

av tekniska tjänster i marinförvaltningen i A 26 och lägre

lönegrader redovisas i följande förteckning. I denna upptages samtliga nu

militära, civilmilitära och alternativt civilmilitära/civila tjänster i den ordning

de redovisas i de till gällande regleringsbrev fogade organisationstablåerna,

dock med undantag för skeppsbyggnadsavdelningen, där utredningen

utgått från försvarsförvaltningssakkunnigas förslag till organisation

och personaluppsättning. Av tidigare angivet skäl har i förteckningen

icke medtagits nuvarande underofficer sbefattningar.

Till den föreslagna personal- och utbildningssektionen, vilken bör ha

till uppgift att biträda marinöverdirektören vid handläggningen av dels de

äienden som ankommer pa honom i egenskap av chef för mariningenjörkåren,

dels ärenden rörande teknisk utbildning i övrigt, bör enligt utred
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

53

Tjänstebenämning och lönegrad

Placering

Nuvarande

Förslag

Vapenavdelningen

Artilleribyrån

kapten ur fl el ka A 21.........

oförändrad (of)

of

kk*l/övl A 26 ................

kk 2/major A 24...............

of

kapten vid fl A 21.............

of

kapten vid ka A 21............

of

mdir 2 A 24..................

bdir A 24

of

kk 2/major A 24...............

of

kk 2/major A 24...............

bdir A 24

3 kaptener ur 11 el ka A 21......

of

bdir A 26

of

kapten vid ka A 21............

of

mdir 1 A 26..................

bdir A 26

ming 1 A 23..................

fbing A 23

of

kapten vid flA21.............

of

kapten vid ka A 21............

of

kapten in- fl el ka A 21.........

of

mdir 2 A 24..................

bdir A 24

Torpedbyrån

kk 1 A 26....................

of

2 kaptener vid AA21..........

of

bdir A 24

ming 1 A 23..................

fbing A 23

mdir 1/bdir A26..............

bdir A 26

bdir A 26

ming 2/bing A 21..............

bing A 21

Minbyrån

of1

minsekt .......................

major/kapten vid ka A 24/21 ... .

of

kapten vid fl A 21.............

of

mdir 1 A 26..................

bdir A 26

mdir 2 A 24..................

bdir A 24

kk 2 A 24....................

of

kapten vid fl A 21.............

of

mdir 2 A 24..................

bdir A 24

bdir A 24

Telebyrån

kk 2/major A 24...............

of

2 kaptener vid AA21..........

of

2 kaptener vid ka A 21.........

of

mdir 1/bdir A 26..............

bdir A 26

ming 1/fbing A23.............

fbing A 23

bdir A 26

mdir 2/bdir A 24..............

bdir A 24

ming 1/fbing A23.............

fbing A 23

1 För befattningen finnes f. n. inrättad en personlig tjänst för byråassistent. Häri förutsattes icke

någon ändring.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Nuvarande

Förslag

Telebyrån (forts.)

telefonsekt......................

bdir A 26

fbing A 23

bdir A 26

fbing A 23

livdrofonsekt....................

ming 1/fbing A 23.............

ming 1/fbing A 23.............

Kontrollkontoret...................

of

of

of

of

of

bdir A 24

of

of

Vapenplaneringen .................

3 kaptener ur fl el ka A 21......

kk 1 /öv 1A 26..........

kk 2 A 24....................

kk 2/major A 24...............

mdir 2 A 24..................

2 kaptener vid flA21..........

kapten vid ka A 21............

Skeppsbyggnadsavdelningeu

Fartygsplaneringen.................

2 mdir 1 A 26......

of

of

of

of

fbing A 23

bing A 21

2 mdir 2 A 24.................

2 ming 1 A 23.................

ming 1/fbing A 23.............

ming 1/fbing A 23.............

ming 2/bing A21..............

Fartygsbyrun

projektsekt.....................

of

of

of

of

ming A 21

of

bing A 21

of

of

of

of

of

of

of

of

ming A 21

fbing A 23

hjälpfartygssekt.................

mdir 2 A 24..................

ming 1/fbing A 23.............

ming 1/fbing A 23.............

ming 2/bing A21..............

ming 2/bing A21..............

ming 2/bing A21..............

mdir 2 A 24..........

fartygsbvggnadssekt .............

mdir 1 A 26........

utrustningssekt..................

mdir 2 A 24..................

2 ming 1 A 23 ................

mdir 2/bdir A24..............

2 ming 1/fbing A 23...........

mdir 2 A 24.....

fartygsritkont...................

ming 2 A 21..................

ming 2/bing A21..............

Ubåtsbyrån

projektsekt.....................

mdir 1 A 26

mdir 2 A 24

of

of

of

of

of

ming 1/fbing A 23

of

of

of

of

ubåtsbvggnadssekt...............

mdir 2/bdir A 24..............

mdir 2/bdir A 24..............

ming 1/fbing A 23.............

mdir 1 A 26.........

ubåtsmaterielsekt .............

mdir 2 A 24..................

ming 1 A 23..................

ming 1 A 23..................

ming 1/fbing A 23.............

ming 2/bing A21..............

dykeri- och bärgningsdet.........

ming 1/fbing A 23.............

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

55

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Nuvarande

Förslag

Maskinbyrån

■ „ » v .

of

ming 1/fbing A 23.............

of

. • | ___i .

ot

of

mdir 2/bdir A 24..............

mdir 2 A 24

ming 1/fbing A 23.............

of

- ... , .

helikoptering A 26

ming 1 A 23..................

helikoptering A 23

fbing A 23 ...................

helikoptering A 23

Elektrobyrån

.. . v .

bdir A 24

ming 1 A 23..................

fbing A 23

ming 2/bing A 21..............

bing A 21

1 nl fr

bdir A 24

Verkstadsbyrån

l*i 1 * J |

mdir 2 A 24

Normaliebyrån

bdir A 24

kk 1/övl/mdir 1 A 26...........

kk 1/övl A 26

kk 2/major/mdir 2 A 24........

kk 2/major A 24

kapten ur fl el ka A 21.........

of

kapten vid marinintkåren A 21 ..

of

löjtnant vid fl A 15/17 .........

oi

ningens mening i första hand överföras den personal som för närvaiande

tjänstgör vid inspektionen för den skeppstekniska tjänsten. Denna personal

utgöres av två marindirektörer av 1. graden (en skeppsbyggnads- och

en specialingenjör), en förvaltare, en flaggunderofficer (för närvarande

pensionerad förvaltare), en byråassistent i Ae It) och en kontorist i Ae 9

(övergångsvis kansliskrivare i Ae 10). Sistnämnda båda tjänster redovisas

nn vid marinstaben.

Med ledning härav samt i betraktande av sektionens uppgitter beräknar

utredningen personalbehovet enligt följande. Som chef för sektionen bör

avses en marindirektör av 1. graden. I övrigt bör i sektionen ingå en mariningenjör

av 1. graden eller förste byråingenjör, en mariningenjör i A 21

samt tills vidare en förvaltare (sedermera förste verkmästare). Dessutom

bör till sektionen överföras berörda byråassistent och kontorist. Det förutsättes

att någon av inariningenjörspersonalen bör tillhöra kategorien

Ming G. Härjämte bedömer utredningen lämpligt att även officer ingår

i sektionen och föreslår, att den tillföres eu regementsofficer eller kapten

i A 24/21.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

för den uppgift att biträda souschefen med planering på högsta nivå

som föreslagits skola ankomma på marinöverdirektören räknar utredningen

med att han till sitt förfogande bör ha en särskild befattningshavare, vilken

bör vara marindirektör av 2. graden. Denne föreslås redovisad vid personal-

och utbildningssektionen.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag följande. För officerare

avses sammanlagt 45 befattningar eller samma antal som i nu gällande

organisation (en kommendörkapten av 2. graden vid robotsektionen utgår

och en kommendörkapten av 2. graden eller major eller kapten vid

personal- och utbildningssektionen tillkommer; härjämte avses två för

officer eller mariningenjör alternativa befattningar vid centralplaneringen

för enbart officer). För civilmilitär personal beräknas sammanlagt 30 befattningar,

vilket i jämförelse med nuvarande, i fråga om skeppsbyggnadsavdelningen

av försvarsförvaltningssakkunniga föreslagen, organisation innebär

minskning med tva marindirektörer av 1. graden, fyra marindirektörer

av 2. graden och fem mariningenjörer av 1. graden, samt ökning med tre

mariningenjörer i A 21. Vidare medför förslaget en minskning med 24

alternativt civilmilitära/civila befattningar, av vilka sju i A 26, sju i A 24,

fyra i A 23 och sex i A 21. Nämnda ändringar hänför sig huvudsakligen till

att samtliga befattningar för specialingenjör ävensom för dylika ingenjörer

alternativa befattningar föreslås omvandlade till civila befattningar.

De civila tjänster som i anslutning härtill bör inrättas vid marinförvaltningen

bör samtliga uppföras som ordinarie. Härjämte bör de 15 extra ordinarie

tjänster som övergångsvis inrättats jämlikt Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 4 juni 1954 och den 11 februari 1955 utgå.

I fråga om befattningarna för byråchef (motsvarande) och högre, vilka

i viss utsträckning står öppna för skilda personalkategorier, finner utredningen

icke skäl att intaga annan principiell ståndpunkt än den som kommit

till uttryck vid behandlingen av motsvarande spörsmål vid armétygföivaltningen

och flygförvaltningen (jfr prop. 1958:110, s. 125 respektive

prop. 1960:1, bil. 6, s. 67). I anslutning härtill och till det förut skisserade

förslaget till fördelning av sektionschefs- och lägre befattningar föreslår utredningen,

att flertalet av de ledande tjänsterna vid marinförvaltningen göres

alternativa för här ifrågakommande personalkategorier. Officer som

erhåller sådan tjänst — enligt förslaget souschefstjänsten, avdelningschefstjänsten

vid vapenavdelningen samt byråchefs tjänsterna vid artilleri-, torpedoch

minbyråerna — bör alltså bibehållas vid militär ställning, därest ej

Kungl. Maj :t föreskriver annat. Utredningen räknar därvid med att nämnda

tjänster liksom för närvarande skall kunna besättas med alternativt sjöofficer

eller officer ur kustartilleriet, dock med undantag av byråchefstjänsten

vid torpedbyrån, för vilken endast sjöofficer torde kunna ifrågakomma.

På motsvarande sätt bör mariningenjör som erhåller för dylik

beställningshavare alternativ tjänst alltjämt ha civilmilitär ställning och

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

57

kvarstå i mariningenjörkåren, därest ej Kungl. Maj :t föreskriver annat.

Utredningens förslag till fördelning av de ledande tjänsterna vid marinförvaltningen

sammanfattas i följande tablå, vilken uppgjorts med utgångspunkt

i de av försvarsförvaltningssakkunniga föreslagna organisationsförändringarna

inom skeppsbyggnadsavdelningen.

Chefstjänst

Nuvarande

Förslag

oförändrad (of)

civilmilitär

militär/civil

militär/civil

militär/civil

militär /civil

of

civilmilitär/civil

civilmilitär/civil

civilmilitär/civil

civilmilitär/civil

civilmilitär/civil

civil

civilmilitär/civil

of

Personalstatsberäkningar m. m.

Utredningen har bedömt att behovet av aktiva Ming H i krigsorganisationen

icke överstiger behovet av sådan personal i fredsorganisationen.

Sistnämnda behov har därför legat till grund för beräkningarna av det totala

antalet aktiva Ming H. Det framhålles att jämväl nuvarande stat för

raariningenjörkåren beräknats på grundval av fredsorganisationen.

Enligt utredningens förslag bör befattningar för Ming H beräknas vid

marinförvaltningen, örlogsvarven i Stockholm och Göteborg, förvaltningsorganen

vid MKS, utbildningsanstalter, kustartilleriförsvar samt vid sjötjänststaber

och å fartyg. Därjämte förutsättes att liksom för närvarande eu

Ming H placeras såsom biträdande marinattaché vid beskickningen i Washington.

Behovet av Ming H vid nämnda organ har av utredningen beräknats

enligt följande.

Vad angår marin förvaltningens behov, vilket redovisats i det föregående,

framhåller utredningen, att den omständigheten att befattningarna

avsetts för Ming H icke utesluter att de i enstaka fall bör kunna besättas

även med Ming G.

I fråga om örlogsvarven och förvaltningsorganen vid MKS

erinrar utredningen om att organisationen av dessa organ fortfarande är

under prövning. Sålunda har Kungl. Maj:t den 16 juni 1961 fastställt provisorisk

organisation av förvaltningarna vid MKS. Dessa skall utgöras av

bland annat en vapenförvaltning och en skeppsteknisk förvaltning. Samtidigt

har Kungl. Maj :t uppdragit åt statskontoret att verkställa organisa
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 är 1962

tionsundersökningar som grundval för ett förslag till slutlig organisation av

nämnda organ. Beträffande örlogsvarvet i Stockholm har chefen för marinen

efter anmodan den 31 oktober 1961 inkommit med förslag till ny organisation.

Kungl. Maj:t har ännu ej tagit ställning i frågan. Utredningen har

likväl ansett att behovet av Ming H vid berörda organ kan fastställas oberoende

av hur organisationen i detalj kommer att utformas. Behovet har

uppskattats till åtminstone 8 Ming H, vilka med utgångspunkt i nu tillämpad

organisation skulle avses för befattningar enligt följande.

Varv (motsv) Org.enhet (Lgr)

ÖVS Far tygsa vd (chef) .................................... Ao 26

Skrovsekt (chef) ....................................... Ao 24

Maskinsekt (chef) .................................... Ao 26

MKS Skeppstekn förv (chef) .............................. Ao 26

Skrovsekt (chef) ....................................... Ao 24

Maskinsekt (chef) .................................... Ao 26

ÖVG Fartygsavd (chef) .................................... Ao 26

Skrov- och maskinsekt (chef) ..................... Ao 23

Utredningen, som erinrar om att vikariatslön i lönegrad Bo 1 sedan ett

flertal år utgår till innehavare av befattningarna för chef för fartygsavdelningen

vid ÖVS och chef för den skeppstekniska förvaltningen vid

MKS, förutsätter, att dylik löneförmån skall utgå jämväl fortsättningsvis

i avvaktan på att slutlig organisation fastställes.

I syfte att Ming H skall kunna beredas erfarenhet från varvstjänstgöring

även i början av sin karriär föreslår utredningen att, oberoende

av organisationens detaljutformning, ytterligare 5 Ming H, 4 i Ao 23 och

1 i Ao 21, skall tjänstgöra vid örlogsvarven (motsvarande). Frågan om

deras placering anses böra prövas närmare i samband med pågående

organisatoriska överväganden.

För marinens utbildningsanstalter beräknas sammanlagt 4 Ming

H, avsedda för följande befattningar, nämligen instruktionsingenjör vid

MUOS, chef för maskinskolan, chef för skyddstjänstskolan samt kadettingenjör

vid KSS. För befattningarna beräknas beställningar i Ao 23; kadettingenjören

vid KSS bör dock vara marindirektör av 2. graden i Ao 24.

Utredningen ifrågasätter, huruvida icke särskilt lönetillägg bör utgå till

mariningenjör som uppehåller någon av ifrågavarande lärarbefattningar

vid MUOS eller maskinskolan och har kompetens såsom lektor vid tekniskt

läroverk eller sjöbefälsskola. Lönetillägget föreslås i sådant fall skola utgå

med skillnaden mellan tillämplig lektorslön och lönen i vederbörande beställning.

Om sådant lönetillägg ifrågakommer bör särskilt utbildningseller

timarvode icke utgå.

Vid kustartilleriförsvaren bör Ming H avses som stabsingenjör

vid SK, BK och GK.

För befattningarna beräknar utredningen beställningar i Ao 26, Ao 24

respektive Ao 23.

För befattningar i sjötjänststaber och å fartyg räknar utredningen

med sammanlagt 7 Ming H. Hänsyn har härvid tagits till beräknade fredsrustningar

samt till att denna kategori i erforderlig omfattning skall kunna

få erfarenhet av tjänstgöring ombord, främst i yngre år. Vid beräkningarna

har utredningen utgått från att Ming H avses för följande befattningar.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

59

Stab, förband, fartyg

Befattning

Lgr

CKF stab .....................

jagarflottilj ..................

ubåtsflottilj ..................

mtb. division ...............

jagare, typ Halland .........

jagare, typ Östergötland ...

stabsing............................... Ao 26

flottiliing., tillika fartygsing. ... Ao 24

flottiljing............................ Ao 24

divisionsing......................... Ao 21

divisionsing......................... Ao 23

skyddsing............................ Ao 21

fartygsing., tillika skyddsing. ... Ao 23

1 följande tablå sammanfattas det totala antalet Ming H enligt utredningens

förslag.

Placering

Mdir. 1

Ao 26

Mdir. 2

Ao 24

Ming. 1

Ao 23

Ming.

Ao 21

S:a

MF .............................

7

13

6

[4

30

Örlogsvarv (motsv)................

5

2

5

1

13

Utbiidningsanstalter................

1

3

4

Kustartilleriförsvar ................

i

1

1

3

Sjötjänst .........................

i

2

2

2

7

Fst (bitr. marinattaché).............

1

l

14

20

17

7

58

Härutöver bör beräknas ett antal beställningar för mariningenjörer i

högst lönegrad Ae 19, vilket antal bör fastställas med hänsyn till rekryteringsbehovet

till beställningar för Ming H och till alternativa tjänster. Utredningen

räknar med att för de närmaste åren 10 beställningar skall vara

tillfyllest.

Utredningens personalberäkningar för Ming G har i första hand grundats

på marinens sannolika krigsorganisation omkring år 1970. Med ledning av

uppgifter som erhållits från chefen för marinen har utredningen beräknat

antalet befattningar i stridande förband, som med hänsyn till sin kvalificerade

natur måste besättas med aktiv personal med avsedd kompetens.

Utgående från att personal över 45 år som regel icke bör krigsplaceras ombord

eller vid stridande förband i övrigt samt från att nuvarande pensionsålder,

60 år, bibehålies har utredningen beräknat det totala behovet av Ming

G till cirka 110.

Utredningen har undersökt möjligheterna åt! i marinens fredsorganisation

placera angivet antal beställningshavare i lämpliga befattningar.

Med hänsyn till sannolika rustningar i fred beräknas endast ett mindre antal,

eller sammanlagt 23, kunna placeras i befattningar ombord. Det övervägande

antalet Ming G, eller cirka 85, måste sålunda placeras i land. Då

Ming G med hänsyn till utbildning och tjänstgöring förutsättes bli kompetenta

att bestrida även förhållandevis högt kvalificerade tekniska befattningar

har utredningen bedömt att nämnda antal Ming G väl kan placeras

opaginerad Kontrollera mot PDF

(JO

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

i befattningar vid marinens landorgan. Därvid räknar utredningen med att

det vid vissa av nämnda organ på längre sikt blir aktuellt att ersätta civila

ingenjörer med Ming G. En sådan åtgärd anses vara ägnad att tillgodose

ett alltmer framträdande behov av att tillföra dessa organ flera befattningshavare

med allsidig erfarenhet av tjänsten ombord och vid kustartilleriets

förband, framför allt i fråga om materielens utnyttjande.

Utredningens förslag till placering av Ming G i marinens fredsorganisation

sammanfattas nedan.

De för sjötjänst i fred beräknade Ming G bör avses för följande befattningar.

Förband, fartyg

Befattning

Antal

Mtb.-division ........................

Ubåtsdivision........................

Minröjningsavd.......................

1

Jagare, typ Halland ..................

1

elektroing...........................

1

teleing.............................

1

eldledningsing.......................

1

Jagare, typ Östergötland...............

maskining..........................

2

elektroing...........................

2

teleing. /eldledn.ing...................

2

Jagare, tvp Öland....................

1

maskining. /elektroing.................

1

teleing. /eldledn.ing...................

1

Fregatt..............................

maskining. /elektroing.................

1

teleing. /eldledn.ing................

1

Ubåt, typ All.......................

3

Summa

23

Utredningen framhåller, att den i syfte att begränsa antalet ingenjörer

ombord beaktat möjligheterna att sammanföra flera funktioner i en befattning

(jfr departementschefens uttalande i prop. 1955: 110, s. 42).

För marinens helikopter för band bör beräknas 6 Ming G. Dessa bör

avses för befattningar för verkstadsingenjör, kontrollingenjör och teleingenjör.

Vid örlogsvarven och förvaltningsorganen vid MKS föreslås

att sammanlagt 25 befattningar avses för Ming G. Med hänsyn till att organisationen

av ifrågavarande organ alltjämt är under prövning har utredningen

icke ansett det praktiskt möjligt att nu i detalj gå in på frågan om

placeringen av Ming G. Denna fråga torde få prövas i samband med pågående

organisatoriska överväganden. Därvid bör beaktas möjligheterna att

avse Ming G även för befattningar i verkstadstjänst.

Vid marinens utbildningsanstalter bör beräknas 12 Ming G för befattningar

enligt följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

Öl

U tbildnings anstalt

Befattning

BÖS MUOS...............

Maskinskolan.........

Skyddstjänstskolan

Teleskolan...........

KÖS Utbildningsdet........

Tekniska skolan......

KSS

instr.ing (maskinlinjen).......

» (mästarlinjen).......

instr.ing....................

instr.ing....................

verkstads- o. förrådsdet. (chef)

tjging......................

instr.ing....................

instr.ing....................

Antal

Summa

2

1

2

2

1

1

2

1

12

Vid kustartilleriet avser utredningen Ming G för följande 21 befattningar.

KA-försvar, skola (motsv)

Befattning

Antal

NK..........................

1

SK..........................

1

NK, SK, GK, BK, GbK .........

5

NK, SK, GK, BK, GbK .........

5

SK, BK ......................

2

KAS.........................

1

MekS........................

2

RadarS .....................

2

2

Summa

21

Vid marinförvaltningen bör Ming G avses för 23 i förvaltningens

organisation ingående befattningar. Såsom anförts i det föregående har

utredningen icke för närvarande ansett sig böra precisera dessa befattningar.

Det förutsättes emellertid att främst civil personal ersättes med

Ming G. I några fall kan det dock bli aktuellt att utbyta befattning för

officer eller underofficer mot befattning för Ming G. Ett slutligt ställningstagande

i frågan kan i vart fall icke ske förrän behovet av mästar- och teknikerpersonal

kan närmare överblickas.

Ehuru samtliga 110 här avsedda befattningar icke på ett flertal år kan

komma att besättas med Ming G föreslår utredningen dock att beställningar

motsvarande befattningarna inrättas redan nu. Det anses nämligen vara

en viktig förutsättning för möjligheterna att kunna rekrytera Ming G att

man redan från början klart kan överblicka framtidsutsikterna inom denna

karriär. Utredningen anför därvid följande.

Befordringsgången för Ming G bör uppbyggas så, att den normalt medger

uppflyttning till olika lönegrader efter viss beräknad genomsnittlig

tjänstgöringstid. Lönegrad A 21 bör sålunda kunna uppnås genom turbefordran

efter cirka 10 tjänsteår som mariningenjör. Befordran till högre

lönegrad än A 21 bör efter prövning och efter viss kompletterande utbildning

kunna vinnas av omkring 1/3 av varje åldersklass vid en ytterligare

minsta tjänstgöringstid av cirka 5 år. Det synes knappast lämpligt att från

början räkna med att beställningar i högre lönegrad än A 23 inrymmes i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

denna karriär. Det är icke heller lämpligt att nu precisera vilka befattningar

som bör kunna uppehållas av Ming G i dessa lönegrader. En precisering får

förutsättas ske successivt och under hänsynstagande till normerna för lönevärdering.

Utredningen räknar vidare med att Ming G med stöd av personliga

kvalifikationer och eventuellt kompletterande teknisk utbildning i enstaka

fall skall kunna placeras i befattning i A 24 eller högre lönegrad som

enligt beräkningarna i det föregående avsetts för Ming H.

1 enlighet med det anförda föreslår utredningen, att beställningar för

Ming G inrättas med fördelning på lönegrader enligt nedan.

Beställning Antal Lönegrad

Mariningenjörer av 1. graden .............................. 20 Ao 23

Mariningenjörer ................................................ 53 Ao 21

Mariningenjörer ................................................ 22 Ao 19

Mariningenjörer ................................................ 15 Ae 17

Härutöver bör beräknas ett antal beställningar för mariningenjör i

Ae 15. Antalet bör i princip fastställas med hänsyn till det beräknade rekryteringsbehovet.

Med beaktande av att det kommer att vara större under

uPPbyggnadsperioden än vid eu fullt utbyggd organisation bedömer utredningen

att för de närmaste åren 15 beställningar bör inrättas för ändamålet.

Den föreslagna fördelningen av befattningarna mellan Ming H och Ming

G bör emellertid enligt utredningens mening icke vara helt bindande. Hänsyn

till bland annat utbildningssynpunkter anses medföra att man får gränsområden

inom vilka någon strikt uppdelning av befattningarna efter teoretisk

kompetens icke är möjlig. Utredningen förutsätter således, att befattningarna

i begränsad utsträckning bör kunna besättas alternativt med

Ming H eller Ming G men finner det icke lämpligt eller ens möjligt att precisera

sådana befattningar. Med hänsyn härtill föreslår utredningen, att

Ming H och Ming G redovisas i en gemensam stat. En sådan anordning anses

vara ägnad att medföra elasticitet i organisationen och underlätta ett

rationellt utnyttjande av de tekniska personalresurserna.

Utredningen förutsätter, att de båda kategorierna i befordringshänseende

behandlas var för sig. Enligt utredningens beräkningar föreligger konkurrens

mellan Ming H och Ming G främst vid tillsättande av beställningar i

lönegraderna A 21 och A 23. Härvid måste å ena sidan hänsyn tagas till att

Ming G i lägre lönegrader erhåller tillfredsställande befordringsmöjligheter

medan å andra sidan ett antal Ming H i lönegraderna A 21 och A 23 är

erforderligt för att säkerställa underlaget för rekrytering av marindirektörsbeställningar.

Vid avvägningen mellan de båda kategorierna anses i varje

fall under de närmaste åren utredningens beräkningar rörande personalbehovet

kunna vara till ledning. När det gäller befordran till marindirektörsbeställningar

bör med hänsyn till innehavarnas sannolika arbetsuppgif
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 88 år 1902

63

ter Ming H ha företräde. Utredningen förutsätter dock att Ming G under

vissa förutsättningar skall kunna vinna befordran även till marindirektörsbeställning.

I anslutning till det tidigare anförda har utredningen beräknat mariningenjörkårens

totala personalbehov enligt följande.

Beställning Antal Lönegrad

Marindirektörer av 1. graden .............................. 14 Ao 26

Marindirektörer av 2. graden .............................. 20 Ao 24

Mariningenjörer av 1. graden .............................. 37 Ao 23

Mariningenjörer ................................................ 60 Ao 21

Mariningenjörer ................................................ 22 Ao 19

Mariningenjörer ................................................ 15 Ae 17

Härtill kommer 25 mariningenjörer, av vilka 10 i högst Ae 19 och 15 i

Ae 15.

I anslutning till vad som tidigare anförts rörande de ledande tjänsterna

vid marinförvaltningen föreslår utredningen, att även vissa ledande tjänster

vid Stockholms örlogsvarv, nämligen för verkstadsdirektör och överingenjör,

göres alternativa för civilmilitär eller civil innehavare. Även mariningenjör

som erhåller någon av dessa tjänster bör ha möjlighet att kvarstå i mariningenjörkåren.

Utredningen tar i detta sammanhang upp frågor om pensionsålder m. m.

för mariningenjörer. Därvid erinrar utredningen om att för den nya kategori

mariningenjörer som inrättades enligt beslut av 1955 års riksdag samma

pensionsålder fastställdes som för övriga mariningenjörer, eller 60 år.

Det förutsattes härvid att det skulle vara möjligt att placera äldre mariningenjörer

i befattningar inom marinförvaltningen och vid övriga landorgan.

I det föregående har utredningen även räknat med att Ming G över normal

ålder för placering vid stridande förband skall avses för befattningar

vid marinens landorgan och att de där i viss omfattning skall ersätta civil

personal. Då det för denna tjänstgöring icke torde behöva uppställas speciella

krav på fysisk spänst utöver dem som gäller för civil personal ifrågasätter

utredningen om icke högre pensionsålder än 60 år är motiverad för

här avsedda mariningenjörer.

Vid genomförande av utredningens förslag till gemensam stat för Ming

H och Ming G kommer emellertid en höjning av pensionsåldern för beställningshavare

i de för Ming G avsedda lönegraderna att omfatta även Ming H.

För denna personal har någon principiell ändring i befattningshavarnas

göromål icke ifrågasatts. Ej heller kan utredningen förorda någon differentiering

av pensionsåldern efter personalens lönegradsplacering. Då härjämte

pensionsåldersfrågan för mariningenjörer nyligen prövats av stats
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ls proposition nr SS ur 1962

makterna har utredningen icke funnit anledning föreslå någon ändring i

fråga om pensionsåldern. Utredningen, som vid personalberäkningarna för

Ming G utgått från oförändrad pensionsålder, anmäler emellertid, att en

höjning av pensionsåldern skulle medföra att antalet Ming G behöver ökas.

I sådant fall bör en motsvarande reducering ske av andra personalkategorier

för att en utökning av den totala personalorganisationen skall undvikas.

Utredningen erinrar om att för mariningenjörer och marindirektörer

av 1. och 2. graden erfordras enligt gällande bestämmelser endast 25 tjänstår

för hel pension. Med hänsyn bland annat till att anställning såsom

mariningenjör på aktiv stat enligt utredningens förslag kommer att kunna

vinnas vid lägre levnadsålder än vid nuvarande utbildningsgång och normalt

före 30 års ålder föreslår utredningen, att för här ifrågavarande beställningshavare

30 tjänstår skall erfordras för hel pension.

Det erinras även om att nämnda särbestämmelse i fråga om tjänstårsberäkning

gäller även för flygingenjörer och flygdirektörer av 1. och 2.

graden. En ändring i föreslaget avseende är enligt utredningens mening lika

berättigad för denna personal och bör genomföras samtidigt.

Personal i reserven m. in.

Enligt nuvarande ordning sker rekryteringen av mariningenjörer (Ming

H) på aktiv stat från marinunderingenjörer i mariningenjörkårens reserv,

vilka i denna egenskap fullgjort 18 månaders tjänstgöring. Den som icke

önskar eller icke har möjlighet vinna anställning på aktiv stat kan antagas

såsom reservanställd mariningenjör i mariningenjörkårens reserv. Anställning

i reserven kan vinnas även av förtidsavgången mariningenjör. Härjämte

är pensionsavgången personal skyldig att inträda i kårens reserv.

För närvarande omfattar denna reserv cirka 85 anställningshavare, av vilka

flertalet är reservanställda eller förtidsavgångna. I marinens organisation

finnes därjämte ett stort antal värnpliktiga mariningenjörer (för närvarande

cirka 565).

Utredningen har ansett sig kunna konstatera att i marinens krigsorganisation

finnes ett stort antal kvalificerade befattningar, som måste besättas

med såväl militärt sorn tekniskt utbildad personal. Utredningen anser likväl

att behov icke föreligger av kategorierna reservanställda och förtidsavgångna

mariningenjörer i reserven. Till stöd härför anför utredningen följande.

Tillgången till mariningenjörer på aktiv stat kommer vid genomförande

av utredningens förslag att öka. Även om antalet aktiva mariningenjörer

med högskoleutbildning nedgår genom att kategorien specialingenjörer avvecklas

kommer denna minskning mer än väl att antalsmässigt kompenseras

av den föreslagna utbyggnaden av kategorien Ming G. Denna uppbygges

enligt förslaget med hänsyn till krigsorganisationens behov av personal i

lämpligt åldersläge. Antalet beställningar för dylik personal torde även

medge en viss marginal för oförutsedda behov. Vad beträffar de högskole
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

65

utbildade mariningenjörerna har utredningen tidigare givit uttryck åt den

uppfattningen att krigsorganisationens behov av aktiv sådan personal icke

överstiger motsvarande behov i fredsorganisationen. Dessa ingenjörer torde

i viss utsträckning kunna i krig disponeras för andra befattningar än vederbörandes

fredsbefattningar. I första hand bör detta gälla i fråga om de

vid marinförvaltningen placerade mariningenjörerna. Genomförande av utredningens

förslag beträffande alternativa tjänster i förvaltningen kan även

förmodas medföra viss ökad tillgång till militärt utbildade ingenjörer för

krigsorganisationen. Det torde vidare få beaktas att omsättningen av aktiva

mariningenjörer — såväl Ming H som Ming G — sannolikt torde komma

att bli relativt betydande. Personal som före 42 års ålder avgår från

aktiv stat är skyldig att i fred fullgöra viss värnpliktstjänstgöring. Beroende

på avgångsålder omfattar denna tjänstgöring högst 90 och lägst 30

dagar, fördelade på en eller flera tjänstgöringsomgångar (jfr inskrivningsförordningen

§ 141 2 inom.). Denna tjänstgöring torde enligt utredningens

mening vara tillfyllest för att i önskvärd utsträckning upprätthålla personalens

militära och tekniska kunnande åtminstone cirka 5 år efter avgången

från aktiv stat.

Utredningen anser alltså att tillgången till aktiva mariningenjörer är

tillräcklig för att jämte värnpliktiga mariningenjörer täcka behovet av mariningenjörer

i krig och föreslår följaktligen, att mariningenjörkårens reserv

av såväl reservanställd som förtidsavgången personal successivt avvecklas,

i takt med nuvarande anställningshavares avgång.

Utredningen framhåller även att den bedömer nuvarande antal värnpliktiga

mariningenjörer väl stort i förhållande till behovet av dylik personal

i krigsorganisationen. Utredningen förutsätter därför att marinchefen ägnar

denna fråga uppmärksamhet.

Kostnadsberäkningar

Utredningen har funnit det vanskligt att göra kostnadsjämförelser mellan

en organisation enligt utredningens förslag och nuvarande organisation.

Härtill bidrar framförallt alt en fullständig redovisning av de beställningar

och tjänster som tillkommer och utgår icke kan göras förrän

personalberäkningar föreligger rörande mästar- och teknikerpersonalen.

Det erinras även om att staterna för Ming G beräknats med utgångspunkt

i marinens krigsorganisation omkring år 1970 och således innefattar personal

för delvis nya behov.

De ändringar i personalorganisationen som nu föreslås bedömes emellertid

i jämförelse med nuvarande organisation icke medföra några mera

betydande kostnadsförändringar om hänsyn tages till sannolika återverkningar

i fråga om mästar- och teknikerpersonalens sammansättning. Det

övervägande antalet beställningar och tjänster som innefattas i förslaget

motsvaras nämligen i nuvarande organisation av befintliga beställningar

och tjänster.

Vissa av de föreslagna åtgärderna anses medföra besparingar. Som excm5—-3213

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 7 samt. Nr SS

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ls proposition nr S8 är 1962

pel härpå nämner utredningen avvecklingen av kategorien specialingenjörer

samt förslagen i fråga om Ming H. Utbildningskostnaderna vid rekrytering

av Ming G från underbefälspersonalen torde även i längden komma att

väsentligt understiga kostnaderna för hittillsvarande utbildning och vidareutbildning

av underofficerare. En fullständig avveckling av reserven

för mariningenjörer beräknas vidare medföra en årlig besparing för löner

och traktamenten med i runt tal 50 000 kr. Härjämte förutsättes att

statsverkets kostnader vid fullständig övergång till värnpliktsrekrytering

vid flottan icke oväsentligt minskas vid tillfredsställande rekryteringsutfall.

Å andra sidan beräknas den föreslagna utbyggnaden av kategorien Ming

G på lång sikt medföra vissa kostnadsökningar. Hänsyn har härvid dock

icke tagits till den omständigheten att flera befattningshavare skulle erfordras

i en organisation som skulle byggas upp utan tillgång till Ming G.

Förslaget bör enligt utredningens mening ses som en följd av det år 1955

fattade beslutet rörande effektivisering av den tekniska tjänsten vid marinen

och alltså värderas med hänsyn till den större effekt som bör kunna

utvinnas ur den nya organisationen.

Sammanfattningsvis uttalar utredningen, att de föreslagna åtgärderna

bör kunna genomföras utan kostnadsökning.

övergångsan ordn in gar

Vid genomförande av utredningens förslag anses vissa övergångsanordningar

erforderliga, främst med hänsyn till avvecklingen av kategorien

specialingenjörer, inrättande av alternativa tjänster i marinförvaltningen

samt utbyggnaden av kategorien Ming G. Utredningens förslag till sådana

anordningar, vilket utformats efter samma principer som legat till grund

för tidigare beslut i liknande fall, sammanfattas enligt följande.

Specialingenjör, som är stadigvarande placerad i sådan befattning vid

marinförvaltningen för vilken kommer att inrättas civil ordinarie tjänst,

bör äga rätt att med oförändrad lönegradsplacering bibehållas vid civilinilitär

anställning. Den civilmilitära beställningen bör härvid föras på

övergångsstat och motsvarande civila tjänst hållas vakant. Vederbörandes

lön bör därvid utgå från marinförvaltningens avlöningsanslag. Om dylik

beställningshavare förklarar sig villig att övergå till civil anställning bör

han kunna antagas i den civila tjänst som ersätter beställningen utan att

tjänsten ledigförklaras.

För specialingenjör, som är stadigvarande placerad i befattning utanför

marinförvaltningen, bör i princip samma bestämmelser gälla. Med hänsyn

till att flertalet här avsedda beställningshavare är placerade vid örlogsvarv

(motsvarande), vilkas organisation är under prövning, föreslår utredningen,

att extra ordinarie tjänster provisoriskt inrättas vid ifrågavarande

organ till antal som svarar mot vid respektive organ placerade special
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

ingenjörer. Utgående från att tjänsterna placeras i lönegrad enligt hittills

tillämpad organisation eller i den lägre lönegrad till vilken befattningen

hänförts i av marinchefen avgivna organisationsförslag bör tjänster provisoriskt

inrättas enligt följande sammanställning.

Myndig-

het

Tjänst

Antal

I-gr

Befattning

ÖVS

Förste drifting.

1

Ae >26

telesekt (chef)

»

1

Ae''26

minexp.avd. (chef)

»

1

Ae 24

elsekt (chef)

»

2

Ae 23

art.sekt (tjg. ing.)

»

1

Ae 23

torpedsekt (tjg. ing.)

»

1

Ae 23

minsekt (tjg. ing.)

»

1

Ae 23

minexp.avd. (tjg. ing.)

MKS

»

1

Ae 26

telesekt (chef)

»

1

Ae 26

elsekt (chef)

»

1

Ae 23

torpedsekt (tjg. ing.)

KSS

»

1

Ae 23

el.ing. (lärare)

Dessa tjänster förutsättes icke utan medgivande av Kungl. Maj :t få

tillsättas med annan än specialingenjör. Uppkommer fråga att tillsätta sådan

tjänst med annan befattningshavare bör behovet av tjänsten omprövas,

varvid särskilt bör övervägas om icke befattningen bör avses för annan personalkategori,

exempelvis Ming G.

Utredningen föreslår vidare att specialingenjör, som i anslutning till

det sagda kvarstår övergångsvis i mariningenjörkåren, bör äga rätt att,

därest han framdeles efter ansökan erhåller annan civil teknisk tjänst vid

marinen, bibehållas vid civilmilitär anställning.

övergångsanordningar i samband med inrättandet av alternativa tjänster

i marinförvaltningen erfordras enligt förslaget närmast till följd av

att övergång till sådan tjänst från civilmilitär beställning vid mariningenjörkåren

medför ändrad pensionsålder. Med hänsyn härtill bör beställningshavare

vid mariningenjörkåren, vilken uppehåller sådan befattning vid

marinförvaltningen som föreslås skola omvandlas till alternativ tjänst, äga

rätt att efter därom gjord anmälan utan ansökningsförfarande övergå till

motsvarande beställning vid marinförvaltningen. Den som icke vill begagna

sig av denna möjlighet bör övergångsvis få kvarstå i innehavande beställning

vid mariningenjörkåren. Denna bör föras på övergångsstat och den

alternativa tjänsten hållas vakant. Kostnaderna för vederbörandes avlöning

bör därvid bestridas från marinförvaltningens avlöningsanslag. Motsvarande

bör gälla för det fall afl mariningenjör uppehåller sådan befattning

vid marinförvaltningen som föreslås skola avses för civil tjänsteman

och vederbörande icke förklarar sig villig övergå till civil anställning.

Behovet av övergångsåtgärder i fråga om de för Ming G föreslagna beställningarna

anses betingat främst av att uppbyggnadstiden kommer att

omfatta åskilliga år. Utredningen förutsätter, att befintliga mariningenjörer

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ls proposition nr SS År 1962

(s. k. MiL) skall hänföras till och jämställas med den föreslagna kategorien

Ming G. För närvarande finns emellertid endast 45 MiL utexaminerade.

Sedan de underofficerare som nu är under utbildning utexaminerats beräknas

sammanlagt 63 Ming G finnas tillgängliga.

1 överensstämmelse med hittills tillämpade principer förutsätter utredningen,

att indragning eller vakantsättning kommer att ske även när de

underofficerare som är under utbildning ulnämnes till mariningenjör. Då

utredningen ansett sig böra göra en omräkning av det totala behovet av

civilmilitär teknisk personal av olika kategorier anges det icke vara möjligt

att redovisa vilka andra beställningar som kan utgå som ersättning för de

i öre slag na ytterligare (110 — 63 =) 47 mariningenjörsbeställningarna. Utredningen

har emellertid förutsatt att Ming G skall ersätta även civil personal.

I anslutning härtill bör ett så stort antal av de för Ming G avsedda beställningarna

tills vidare hållas vakant som i nuvarande organisation svarar

mot civila tjänster.

Utredningen räknar med att 2 ingenjörer i Ae 17 vid Karlskrona örlogsskolor

och 6 driftingenjörer i Ae 21 eller Ae 19 vid kustartilleriet ersättes

med Ming G. I avvaktan på att berörda tjänster kan indragas eller

vakantsättas bör alltså motsvarande antal beställningar för Ming G hållas

vakant.

Vid marinförvaltningen, där utredningen icke ansett sig böra närmare

precisera vilka befattningar som bör avses för Ming G, bör principen vara

den, att de 23 för förvaltningen avsedda beställningarna för Ming G icke

får tillsättas med mindre motsvarande antal civila tjänster, eller för förvaltningen

avsedd officers- eller underofficersbeställning, indrages eller

vakantsättes. Vid inplacering av Ming G i förvaltningen bör man taga skälig

hänsyn till befordringsmöjligheterna för den civila personalen. I anslutning

härtill torde tå förutsättas att Ming G placeras även i befattning med lägre

lönegradsplacering än den han innehar. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

att närmare besluta om de åtgärder som blir aktuella i varje särskilt fall.

Vid örlogsvarven (motsvarande) anser utredningen det icke vara möjligt,

bland annat i avvaktan på organisationsfrågans lösning, att avgöra i

vilken omfattning Ming G kommer att ersätta civil personal. Utredningen

utgår dock från att 5 civila ingenjörer vid nämnda organ utbytes mot Ming

G. I anslutning härtill föreslås att 5 av de för örlogsvarv (motsvarande)

avsedda beställningarna för Ming G icke får tillsättas förrän motsvarande

antal civila tjänster vid berörda organ indragits eller vakantsatts. Det bör

ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta i frågan.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att 36 beställningar

för Ming G, företrädesvis i lönegraderna A 23 och A 21, tills vidare icke får

tillsattas i avvaktan på att motsvarande antal civila tjänster eller eventuellt

för marinförvaltningen avsedd officersbeställning kan indragas eller vakantsättas.

Kungl. Maj :t bör erhålla bemyndigande att vidtaga de åtgärder,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

69

såsom vakantsättningar, indragningar etc., som erfordras i samband med

förslagens genomförande. Utredningen anser även att Kungl. Maj :t för

varje budgetår bör ange del högsta antal beställningar i A 21 och A 23 som

får tillsättas med Ming G.

Särskilda yttranden

Utredningens förslag, som är enhälligt, har icke till alla delar biträtts av

vissa av utredningens experter. Sålunda har fyra experter1 i särskilt yttrande

uttalat som sin uppfattning att mästar- och teknikerpersonalen bör bibehålla

militär anställningsform. Nämnda experter har jämväl reserverat sig

mot förslaget rörande marinöverdirektörens placering och uppgifter. Uppgiften

som chef för mariningenjörkåren bör enligt experterna i stället

åläggas inspektören för marinens skeppstekniska tjänst, vilken jämväl bör

fullgöra de uppgifter som för närvarande åligger honom gällande den

skeppstekniska tjänsten. Vidare har en expert2 i särskilt yttrande förordat,

att specialingenjörerna bibehålies vid civilmilitär status. Möjlighet bör

vidare finnas att tillföra mariningenjörkårens reserv förtidsavgångna mariningenjörer,

som tjänstgjort på aktiv stat minst fem år.

Yttranden

De av utredningen behandlade problemställningarna är enligt överbefälhavaren

huvudsakligen att hänföra till den förbandsproducerande

verksamhet som faller inom chefens för marinen ansvarsområde. Överbefälhavaren

säger sig därför ha behandlat endast sådana frågor som sammanhänger

med ledningen i stort av verksamheten inom marinen eller som

kan få återverkan inom annan del av krigsmakten, överbefälhavaren finner

förslaget vara väl ägnat att läggas till grund för statsmakternas snara

beslut, varigenom det tillstånd av oklarhet som länge rått bland personalen

vid berörda myndigheter skulle undanröjas. Även chefen för marinen

finner det angeläget att ställning snarast tages till de framlagda förslagen

även om bedömandet försvåras av att behovel av personal med teknisk

kompetens motsvarande den för nuvarande underofficerare och underbefäl

ännu icke beräknats. Motsvarande synpunkter framföres av försvarets

civilförvaltning. Ämbetsverket anser dock att det hade varit värdefullt

om utredningen i detta sammanhang hade kunnat klarlägga huruvida någon

förändring av de tekniska officerarnas arbetsuppgifter skulle bli följden

av ett utbyte av specialingenjörer mot civila högskoleutbildade ingenjörer.

Ämbetsverket hänvisar till att närmare redogörelse för erfarenheterna

av systemet med mariningenjörer L saknas. Ej heller har utretts möjligheterna

att på annat sätt än genom studier till gymnasieingenjör eller mariningenjör

L bibringa underofficerare i teknisk tjänst erforderlig utbild
1

Kommendören W. Edenberg, kommendörkaptenen C. E. W. E. Lindmark, majoren H. 13.

Bostorp och civilingenjören C. G. Wahlberg.

a Förste marindirektören B. Wallin.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ls proposition nr 88 år 1962

ning för befattningar vilka enligt förslaget avsetts för gymnasieingenjörer.

Civilförvaltningen anser det vidare vara tveksamt om man redan nu bör fatta

beslut om att i marinens organisation införa en ny ingenjörskategori med

ny utbildnings- och rekryteringsgång. Statskontoret kan i stort sett ansluta

sig till de allmänna synpunkter på marinens tekniska personal som

utredningen anfört.

Statstjänstemannens riksförbund finner det anmärkningsvärt, att utredningen

icke gjort någon närmare undersökning av de tekniska officerarnas

arbetsuppgifter, ställning och antal. Riksförbundet anser att utredningens

förslag icke kan läggas till grund för detaljerade beslut rörande

fördelningen av kvalificerade befattningar inom marinens tekniska tjänst

förrän en kompletterande utredning gjorts beträffande dessa frågor.

Sveriges akademikers centralorganisation finner föreslagen uppdelning

av den tekniska personalen på kategorier ävensom den föreslagna

utbildningen för de nytillkomna kategorierna Ming G och marintekniker

vara väl ägnade att läggas till grund för marinens verksamhet.

Tjänstemännens centralorganisation vänder sig främst mot utredningens

förslag rörande kategorien Ming G och anför därvid i huvudsak

följande. Maskinunderofficerare erhåller vid sin utbildning vid marinen

teknisk kompetens motsvarande sjöingenjörsexamen. En jämförelse mellan

sjöingenjörsutbildningen och gymnasieingenjörsutbildningen utvisar att

den förra i samtliga för den marina tjänsten väsentliga ämnen ligger på

samma nivå som den senare. Eftersom sjöingenjörerna utbildas för sjötjänstens

behov torde det icke råda någon tvekan om att marinens behov

av ingenjörer, speciellt i sjötjänsten (maskintjänsten), skulle bättre tillgodoses

genom utnyttjande av sjöingenjörer än genom de för främst industriens

behov utbildade gymnasieingenjörerna. I den mån behov föreligger

att utöka antalet ingenjörsbefattningar inom marinen borde utredningen

därför i första hand ha utrett om icke en sådan ökning borde eller kunde

ske genom ett utnyttjande av den nuvarande eller en reformerad underofficersutbildning.

Av denna anledning avstyrker centralorganisationen att utredningens

förslag om inrättande av en ny grupp ingenjörer (Ming G) lägges

till grund för slutgiltigt beslut i frågan. Frågan bör ytterligare utredas

i samband med kårutredningens fortsatta arbete med personalstatsberäkningarna

för underofficers- och underbefälspersonalen. I avvaktan härpå

bör nuvarande anordning med mariningenjörer L och nuvarande utbildningsgång

till teknisk underofficer bibehållas.

I det följande behandlas remissinstansernas inställning till de särskilda

frågor för vilka redogjorts i det följande.

När det gäller frågan om teknisk kompetens hos den berörda personalen

hävdar chefen för marinen och marinförvaltningen, att högskoleutbildade

ingenjörer erfordras som divisionsingenjörer vid marinens helikopterförband.

Som skäl härför framhålles bland annat kravet på kva
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Alaj:ts proposition nr SS är 1962

lificerad ledning i krig av den tekniska tjänsten vid dessa förband. Härjämte

anför marinförvaltningen att marinens helikoptrar med sin för stridsuppgifter

in. in. konstruerade specialutrustning är väsentligt mera komplicerade

än övriga försvarsgrenars, flottilj ingenjör från flygvapnet kan därför

icke lämpligen insättas för övervakning vid marinens tekniska helikoptertjänst.

För att rekrytering av de vid marinförvaltningen föreslagna tjänsterna

för helikopteringenjör skall kunna ske även Irån marinen bör vidare

utbildningstjänster för Ming H finnas vid bland annat helikopterförbanden.

Det må framhållas att chefen för marinen i denna fråga inhämtat synpunk

ter från chefen för flygvapnet, som förklarat sig icke ha något att erinra

mot att, såsom utredningen förutsatt, den tekniska tjänsten vid marinens

helikopterförband på lämpligt sätt knytes till närbelägen flygflottilj.

Försvarets civilförvaltning anser, att bärande skäl anförts för att de

ledande befattningarna vid helikopterförbanden icke skall avses för ingenjörer

med högskoleutbildning. Därvid erinrar ämbetsverket om att statskontoret

efter organisationsundersökningar föreslagit alt teknisk chet vid

visst flygförband skall vara teknisk chef vid arméns helikopterskola.

Vad utredningen föreslagit rörande anställningsform för de tekniska

personalkategorierna har föranlett uttalanden bland annat i fråga om mästar-

och teknikerpersonalens överförande till civilmiltär anställningsform.

Detta förslag biträdes av försvarets civilförvaltning. Däremot förordar

överbefälhavaren, chefen för marinen och marinförvaltningen, att nämnda

personal bibehålies vid militär anställningsform. Som skäl härför

framhålles bland annat att mästar- och teknikerpersonalen inom marinen

företrädesvis användes för uppgifter som kräver militär kompetens

kompletterad med teknisk utbildning och alltså utnyttjas på ett annat sätt

och ofta i betydligt större antal än vad fallet är inom armén och flygvapnet.

Vidare uttalar överbefälhavaren den uppfattningen, alt välgrundade motiv

föreligger att förbättra lönevillkoren även för den militära underofficers

och underbefälspersonalen. Huvudmotivet för utredningens förslag bortfaller

därför om utvecklingen skulle leda till ensartad lönesättning för denna

och motsvarande teknisk personal. Marinchefen anför härjämte, att gränsdragningen

mellan teknisk och icke teknisk personal kan förväntas bli allt

mindre klart framträdande. En uppdelning av underofficers- och underbefälspersonalen

i två skilda kategorier skulle därför försvåra en smidig fördelning

av beställningarna till befattningar inom de olika yrkesgrenarna

och yrkesavdelningarna. En delning av nuvarande karer vid kustartilleriet

i mindre befordringsenheter anses innebära särskilt svåra olägenheter. Om

olika löneserier framdeles skulle komma all bibehållas för teknisk och icke

teknisk personal föreslår marinchefen att beställningar för samtliga dessa

grupper upptages i alternativa lönegrader.

Härjämte har statskontoret och statstjänstemannens riksförbund uttalat

tveksamhet till det berörda förslaget.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att de anförda löneargumenten

är helt irrelevanta i sammanhanget och att frågan om

lönesättningen icke rimligen bör eller far vara avhängig av anställningsformen.

Vidare anser organisationen att benämningen inästarpersonal icke är

adekvat och bör ersättas med annan.

Förslaget att avveckla kategorien specialingenjörer tillstyrkes

av försvarets civilförvaltning och statsverkens ingen jörsförbund.

Även om chefen för marinen och marinförvaltningen bedömer den föreslagna

åtgärden medföra allvarlig risk för en kvalitativ försämring

av marinens ledande vapentekniska personal vill nämnda myndigheter,

Irämst med hänsyn till önskemålet att begränsa antalet personalkategorier,

icke motsätta sig en dylik åtgärd — dock med undantag för elektroingenjörerna.

Det bortfall av marin militär kunskap och erfarenhet som härigenom

förmodas ske anses emellertid böra kompenseras dels genom ökat utnyttjande

av tekniska otficerare, dels genom en bättre marin grundutbildning

för de civila vapeningenjörerna än vad utredningen förordat. Beträffande

den förstnämnda frågan erinrar chefen för marinen om att han i yttrande

till överbefälhavaren med anledning av anbefalld utredning rörande den

tekniska utbildningen vid militärhögskolan understrukit vikten av att den

tekniska utbildningen för marinens officerare förlänges från 18 till 24 månader.

Därjämte anmäler chefen för marinen sin avsikt att i samråd med

marintörvaltningen närmare utreda konsekvenserna av den här berörda utvecklingen.

I avvaktan härpå förutsätter nämnda myndigheter, att slutlig

ställning icke tages rörande de befattningar som hittills varit besatta med

civilmilitära vapeningenjörer utan att möjligheten att göra vissa av dem

alternativt militära/civila eller militära hålles öppen. Den förbättrade marina

grundutbildningen för vapeningenjörerna bör åstadkommas genom att

dessa om möjligt rekryteras från värnpliktiga som fullgjort sin värnpliktstjänstgöring

vid marinen. De högskoleutbildade elektroingenjörerna tjänstgör

inom det skeppstekniska området där officerare ej är verksamma. Med

hänsyn härtill anses beträffande dessa ingenjörer behov av militär utbildning

och erfarenhet från tjänst vid andra organ än marinförvaltningen föreligga

i högre grad än beträffande övriga specialingenjörer. Detta anses tala

för alt elektroingenjörerna bör bibehållas inom mariningenjörkåren.

Två reservanter i marinförvaltningen hävdar att de skäl förvaltningen

redovisat beträffande fördelarna med specialingenjörer är av sådan

tyngd att marinförvaltningen bort stanna för att förorda dessa ingenjörers

bibehållande. Marinens behov av såväl militära, civilmilitära som civila

befattningshavare kan mest rationellt tillgodoses om för ifrågavarande

befattningshavare avsedda tjänster göres alternativa.

Jämväl Sveriges akademikers centralorganisation motsätter sig utredningens

förslag i denna del. Organisationen anför bland annat att

kraven på ingående kännedom om inaterielens driftsmässiga betingelser

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1962

med hänsyn till samverkans- och samordningsfrågorna inom de marina

vapensystemen är av samma betydelse när del gäller högskoleutbildade

ingenjörer inom vapen-, elektro- och teleområdena som inom det skeppstekniska

området. De skäl utredningen utvecklat för att bibehålla civilmilitär

ställning för de skeppslekniskt utbildade högskoleingenjörerna äger därför

enligt organisationen samma giltighet för övriga nuvarande mariningenjörer.

Specialingenjörerna vid marinen är icke mera specialiserade än arméingenjörer

och flygingenjörer. Den nuvarande uppdelningen av inariningenjörerna

fyller icke längre tidens krav. Organisationen förordar därför

en enhetlig och odelad inariningenjörkår i anslutning till vad som gäller

beträffande armén och flygvapnet. De påtalade svårigheterna att fördela

befattningarna mellan personal tillhörande olika kategorier anses kunna

motverkas genom en långt driven alternativitet.

Ett ersättande av nuvarande civilmilitära specialingenjörer med civila

vapeningenjörer kommer enligt statstjänstemannens riksförbund att påverka

såväl uppgiftsfördelningen mellan de tekniska officerarna och

nämnda vapeningenjörer som behovet av tekniska officerare. Detta understryker

enligt riksförbundet nödvändigheten av ökad teknisk utbildning för

marinens officerare.

Utredningens förslag i fråga om rekrytering och utbildning har

föranlett uttalanden främst i vad avser övergång till värnpliktsrekrytering

vid flottan och i samband därmed ifrågasatt premie.

Överbefälhavaren framhåller, att från organisatorisk synpunkt särskilda

åtgärder framgent liksom hittills synes böra vidtagas för att stimulera

flottans underbefälsrekrytering. För den värnpliktige, som icke kan

ha överblick över de organisatoriska sammanhangen, måste det dock synas

egendomligt att premie utgår om man väljer furirsutbildning vid flottan

men icke vid kustartilleriet eller annan del av krigsmakten. Omsättes premietanken

inom hela krigsmakten uppstår en icke försumbar kostnadsök

ning. Genomförande av förslaget kan vidare komma att leda till att underbefälsyrket

kommer att betraktas som ett genomgångsyrke. överbefälhavaren

anser därför att förslaget bör genomföras först sedan dess återverkan

inom krigsmakten i dess helhet har granskats mera ingående än vad utredningen

haft möjlighet till.

Chefen för marinen anser att övergång till nytt rekryteringssystem

vid flottan vid nuvarande ansträngda personalläge, särskilt på teknikersidan,

innebär att man tar stora risker. Med hänsyn till möjligheten av etl

positivt utfall vill chefen för marinen dock icke motsätta sig att ett system

med enbart värnpliktsrekrytering prövas, varvid förutsättes att förtidsinskrivning

skall få ske. Möjligheten att snabbt kunna återgå till nuvarande

system måste emellertid säkras. Då frågan om hur detta prov skall genom

föras och om det bör begränsas till maskin- och hantverksavdelningarna

eller omfatta jämväl övriga yrkesavdelningar anses kräva ytterligare över
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr SS är 1962

väganden anmäler chelen för marinen sin avsikt alt återkomma i frågan

sedan pågående undersökningar slutförts. 1 fråga om den föreslagna premien

synes det chefen för marinen lämpligt alt tidpunkten för dennas utbetalande

framskjules ett halvt år intill tiden för mästar-(maskinist-)utbildningens

början. Premiesystemet anses härjämte böra införas även vid kustartilleriet

för att förebygga eu annars hämmande inverkan på teknikerrekryteringen

vid detta vapenslag.

Försvarets civilförvaltning anser en föreslagen underbefälsrekytering

genom värnpliktsuttagning utan tvekan vara att förorda framför nu

gällande ordning. Ämbetsverket finner det dock uppenbart att införande

av ett premiesystem vid enbart flottan kan komma att medföra konsekvenser,

som icke kan överblickas. Skulle premiesyslemet trots angivna betänkligheter

införas, bör del enligt civilförvaltningen övervägas om icke furir,

som på grund av sjukdom nödgas avgå från tjänst innan ett års tjänstgöring

hunnit fullgöras, bör komma i åtnjutande av premie med visst reducerat

belopp. Jämväl statskontoret är av nyssnämnd anledning tveksam

huruvida premie bör införas vid flottan och framhåller härjämte att

anställningsbefrämjande åtgärder uppenbarligen måste ha som mål att

locka till fortsatt anställning i beställning för marintekniker och mästare

(maskinist). Annan utväg härtill än att erbjuda konkurrenskraftiga löner

anser statskontoret icke stå till buds. Liknande synpunkter anföres även

av tjänstemännens centralorganisation, som tar bestämt avstånd från

den föreslagna anordningen med premie, vilken anses konservera något

av nackdelarna med befälsrekryteringen. Samtidigt uttalar organisationen

sin tillfredsställelse över att utredningen så tveklöst förkastat nuvarande

rekrytering via konlraktsanslällda befälselever.

Övriga förslag rörande rekrytering och utbildning har som regel tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Chefen för marinen kan dock icke

biträda tanken att utbildning av Ming H vid kadettskola skall äga rum endast

vartannat år. Utbildningen för varannan årskurs anses härigenom

komma att få en ologisk och pedagogiskt ogynnsam utformning genom att

kadettskolan lägges efter den utbildning för vilken den är en förberedelse.

Genom utbildning varje år blir det även möjligt att med Ming H-utbildningen

samordna utbildningen för de värnpliktiga vapeningenjörerna. Vidare

kan chefen för marinen icke ulan närmare utredning godtaga att kadettskoleutbildningen

för såväl Ming H som Ming G skall omfatta fyra månader.

Uttagning till utbildning till Ming G bör enligt chefen för marinen

kunna ske oberoende av yrkesgrenstillhörighet, varigenom ett större

rekryteringsunderlag erhålles. Försvarets civilförvaltning anser att behovet

av särskild utbildningslinje för färdigulbildade gymnasieingenjörer

bör bedömas först sedan full klarhet vunnits i fråga om behovet av gymnasieingenjörer

i organisationen. Vidare är civilförvaltningen tveksam om

tjänstledighet för industripraktik för Ming H bör få tillgodoräknas i löne
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1962

klasshänseende. Statskontoret ifrågasätter om furir under utbildning

till mästare eller Ming G bör kunna befordras till marintekniker med hänsyn

till förslagets prejudicerande betydelse. Överstyrelsen för yrkesutbildning

anser det i och för sig rationellt att viss utbildning, som nu

sker genom marinens försorg, vid genomförande av utredningens förslag

överföres till de tekniska gymnasierna och eventuellt senare också till yrkesskolor

och kommunala tekniska skolor. Överstyrelsen konstaterar dock

att ökade krav härigenom kommer att ställas på utbildningskapaciteten hos

dessa skolor. Tjänstemännens centralorganisation anser, att den föreslagna

tiden för avskrivning av skuld som uppkommer vid kommendering

av furir till tekniskt läroverk är för lång och att denna tid, om bindning

överhuvudtaget bör ifrågakomma, bör avsevärt förkortas.

Utredningens förslag i fråga om ledningen av den tekniska tjänsten

tillstyrkes av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. De sakkunniga

anser att den föreslagna ordningen att marinöverdirektören skall fullgöra

vissa uppgifter i marinförvaltningen innebär en värdetull förstärkning

av förvaltningens ledande funktioner. Ifrågavarande uppgifter bör dock enligt

de sakkunniga noga preciseras så att det klart framgår att marinöverdirektören

i organisatoriskt hänseende icke intar ställning såsom mellaninstans

mellan souschefen och avdelningschefer in. fl. Även om frågan huruvida

marinöverdirektören jämte personal- och utbildningssektionen bör infogas

i marinstabens eller marinförvaltningens organisation synes i viss mån tveksam

finner de sakkunniga de starkaste skälen tala för den föreslagna anordningen.

Likaså understryker en reservant i marinförvaltningen vikten av att

förslaget rörande marinöverdirektörens ställning i organisationen genomföres,

bland annat med hänsyn till att den tilltänkta intensitieringen

av planeringsarbetet inom förvaltningen fordrar ökade insatser från verkets

ledning. Då souschefen redan är hårt belastad och de berörda arbetsuppgifterna

är av teknisk art är det enligt reservanten naturligt att marinöverdirektören

placeras i nära anslutning till souschefen för att särskilt i

tekniskt avseende bistå denne.

överbefälhavaren uttalar att det behov av personalförstärkning för

planeringsverksamheten i marinförvaltningen som bland annat kårutredningen

konstaterat bör tillgodoses. Överbefälhavaren erinrar dock om att

uppgifterna som chef för mariningenjörkåren och som biträde åt souschefen

för samordning av den marina materielens utveckling på lång sikt enligt

förslaget skall bestridas av samme befattningshavare, vilken med hänsyn

till kårchefskapet hör vara civilmilitär. Då det bedömes angeläget att

den mest lämpade, oberoende av vederbörandes status, kan utväljas för de

betydelsefulla samordningsuppgifterna anser överbefälhavaren att uppgiften

soin chef för mariningenjörkåren bör kunna förenas antingen med chefskapet

för skeppsbyggnadsavdelningen eller med samordningsuppgifterna

närmast under souschefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kunyl. Maj:ls proposition nr 88 är 1962

Chefen för marinen och marinförvaltninyen biträder förslaget att

chefen för inariniiigenjörkåreii icke längre skall vara chef för skeppsbySgnadsavdelningen

i marinförvalLningen. Däremot kan nämnda myndigheter

(utom berörde reservant i marinförvaltningen) icke biträda förslagen

rörande marinöverdirektörens placering och uppgifter i förvaltningen.

Enligt marinchetens uppfattning skulle genom den föreslagna ordningen

lör såväl (lottan som kustartilleriet skapas en tvåhövdad lednings- och sainordningsorganisation

i central instans — en i marinförvaltningen och en i

marinstaben — och därigenom oklara befäls- och ansvarsförhållanden, särskilt

som det löreslagna ledningsorganet är skeppstekniskt betonat och icke

kan täcka de alltmer dominerande vapentekniska områdena. Mot bakgrunden

av de år 19(31 godtagna principerna att ansvaret för förbandsproduce

rande verksamhet skall åvila försvarsgrenschef och att denne framdeles

icke längre skall vara chef för försvarsgrensförvaltning finner både chefen

för marinen och marinförvaltningen del dessutom ologiskt att i förvaltningen

placex-a niarinöverdirektören och dennes stabsorgan med uppgifter

inom personal- och utbildningsområdet som enligt nämnda princip faller

under marinchefens ansvarsområde. Nämnda myndigheter, som anser alt

den skeppstekniska inspektionen med oförändrade uppgifter bör bibehållas

inom marinledningen, förordar att chefskapet för mariningenjörkåren i

stället skall ankomma på ifrågavarande inspektör. Denne bör enligt marincheten

vara marindirektör. Chefen för skeppsbyggnadsavdelningen, som bör

vara souschelens främste expert i skeppstekniska frågor, bör företrädesvis

vara marindirektör och då så är förhållandet benämnas marinöverdirektör.

Är avdelningschefen civil bör chefen för marin ingenjör kåren få denna

benämning. Marinlörvallningen förordar alt chefen för skeppsbyggnadsavdelningen,

vilken bör ägna uppmärksamhet åt de tekniska problemen inom

utveckling och forskning, placeras i B 5 och tillägges tjänstebenämningen

marinöverdirektör samt att chefen för mariningenjörkåren (inspektören

för den skeppstekniska tjänsten) placeras i B 4.

De uppgifter i marinförvaltningen, som enligt utredningens förslag skulle

ankomma på marinöverdirektören, bör enligt chefen för marinen i stället

förläggas till centralplaneringen. Detta organ bör av denna anledning förstärkas,

i första hand med den kaplen/regementsofficer som föreslagits

skola ingå i personal- och utbildningssektionen samt med den marindirektör

av 2. graden som avsetts som biträde åt marinöverdirektören för planering

på högsta nivå. Även marinförvaltningen (bortsett från berörde reservant)

ger uttryck åt liknande uppfattning samt framhåller efter att ha

ägnat ingående uppmärksamhet åt berörda fråga alt några bärande motiv

icke finnes för alt souschefen i sin ledande verksamhet skulle vara i behov

av chefens för mariningenjörkåren biträde. Förslaget alt denne såsom ledamot

skall ingå i förvaltningen avstyrkes.

Försvarets civilförvaltning, som anser starka skäl tala för att man
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1962

aens civilmilitära tekniska personal — alltså även mästare och tekniker

— sammanföres till en gemensam kår, biträder förslaget att chefskapet

för en sådan kår skiljes från befattningen som chef för skeppsbyggnadsavdelningen.

Däremot är civilförvaltningen tveksam till förslaget rörande

kårchefens placering i marinförvaltningen. Ämbetsverket hänvisar

härvid bland annat till att han skall handha utbildningsfrågor, vilka lämpligast

handlägges i anslutning till marinstabens övriga utbildningsärenden.

Civilförvaltningen säger sig icke heller kunna tillråda föreslagen ordning i

fråga om planeringsverksamhetens ledning, enligt vilken ett utanför avdelningsorganisationen

stående organ skulle komma till stånd utan den

fasthet i organisatoriskt hänseende som skapandet av en systemplanering

skulle innebära.

Statskontoret kan icke finna att de uppgifter av planeringskaraktär

som enligt förslaget skulle ankomma på marinöverdirektören icke skulle

kunna handläggas vid de planeringsorgan som redan finnes eller föreslagits

skola tillkomma inom marinförvaltningen. Med hänsyn härtill och då marinöverdirektörens

befogenheter i detta avseende anses vara oklart utformade

kan statskontoret icke biträda marinöverdirektörens föreslagna ställning

och arbetsuppgifter inom förvaltningen. Det bör enligt ämbetsverket i

stället övervägas om icke marinöverdirektören, förutom att vara kårchef,

även bör vara inspektör för den skeppstekniska tjänsten och ingå i marin

ledningen.

Statstjänstemannens riksförbund anser, alt det föreslagna ledningsorganet

för den tekniska tjänsten är skeppstekniskt betonat och icke

innehåller mot avsedda uppgifter svarande vapenteknisk representation.

Förbundet motsätter sig därför bestämt att de för utbildningsverksamheten

ledande och samordnande funktionerna, som har logisk hemortsrätt i av

officerare ledda organisationsenheter i marinstaben, överföres till andra

personalgrupper.

Tjänstemännens centralorganisation är tveksam om lämpligheten av utredningens

förslag rörande marinöverdirektörens ställning och uppgifter.

Med hänsyn till att den organisation som gäller för flygöverdirektören

i vad avser marinen föreslås genomförd endast till hälften anser Sveriges

akademikers centralorganisation att marinöverdirektörens ställning

blir diffus, arbetsuppgifterna oklara och beskurna samt inflytandet

och ansvaret obetydliga. Organisationen finner därför att en kompletterande

utredning är nödvändig på denna punkt. Enligt organisationens uppfattning

bör särskilda organ för teknisk och ekonomisk planering på högsta nivå

samt för samordnad teknisk malerielkontroll inrättas ovanför avdelningsplanet

även vid marinen.

Förslaget till avvägning mellan olika personalkategorier i

marinförvaltningen tillstyrkes av försvarets civilförvaltning liksom även

av 19.r>ti års försvarsförvaltningssakkunniga, som dock erinrar om att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

de i annat sammanhang föreslagit vissa jämkningar i personalorganisationen

för minbyrån. Chefen för marinen och marinförvaltningen

kan däremot icke godtaga att en kommendörkapten av 2. graden eller major

vid robotsektionen utbytes mot byrådirektör. En sådan åtgärd anses märkbart

nedsätta robotsektionens kapacitet och minska effekten i den pågående

betydelsefulla uppbyggnaden av marinens robottjänst. I anslutning till

sitt tidigare redovisade förslag att elektroingenjörerna alltjämt bör bibehållas

inom mariningenjörkåren föreslår marinförvaltningen härjämte, att

tjänsterna för sektionschef och för en mariningenjör vid elektrobyråns anläggningssektion

bibehålies som civilmilitära. Detsamma anses böra gälla

i t råga om befattningarna för sektionschef vid elektrosektionerna vid Stockholms

örlogsvarv och marinkommando Syd. Övriga för elektroingenjörer

avsedda befattningar, däri inbegripet chefsbefattningen vid elektrobyrån, bör

göras alternativt civilmilitära/civila. Förslaget att inrätta särskilda tjänster

för helikopteringenjörer med lönegradsbeteckningen År tillstyrkes av marinförvaltningen.

Likaså har marinförvaltningen intet att erinra mot att

vissa främst för civil personal avsedda befattningar successivt och i samband

med uppkommande vakanser avses för Ming G. Ett lämpligt arrangemang

anses vara att dylik vakant tjänst betraktas som alternativ och tillsättes

med den härför mest lämpade. Sveriges akademikers centralorganisation

är av den uppfattningen att samtliga för högskoleingenjörer

avsedda tjänster vid såväl vapenavdelningen som skeppsbyggnadsavdelningen

bör göras alternativa. Därest nuvarande civilmilitära specialingenjörer

ersättes med civila vapeningenjörer yrkar statstjänstemännens

riksförbund att sex i utredningens förslag såsom civila upptagna

tjänster i stället avses för officerare, nämligen en vid vardera av artilleribyråns

robotsektion (byrådirektör i A 24), mekaniska sektion (byrådirektör i

A 26) och eldledningssektion (byrådirektör i A 26) samt lorpedbyråns militärtekniska

sektion (byrådirektör i A 24), minbyråns minsektion (byrådirektör

i A 26) och vapenplaneringen (byrådirektör i A 24). För att bättre

tillvarataga möjligheterna till vidareutbildning av den civila personalen anser

tjänstemännens centralorganisation och statsverkens ingenjörsförbund

att den föreslagna personal- och utbildningssektionen i marinförvaltningen

bör förstärkas med lämplig civil tjänst.

Utredningens förslag rörande personalstatsberäkningar m. m. har

föranlett uttalande av statskontoret av innebörd att beräkningarna av mariningenjör

sbehovet vid förvaltningarna vid marinkommando Syd och örlogsvarven

icke får vara bindande för pågående och kommande organisationsundersökningar.

Även försvarets civilförvaltning har gjort uttalande

i samma riktning. Härutöver anför förvaltningen att den för sin del

ansett det uteslutet att på föreliggande underlag taga ställning till beräkningarna

för Ming G med hänsyn till att avvägningen mellan denna kategori

och mästar- och teknikerpersonalen är helt beroehde av en kartläggning av

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 ur 1962

79

kompetenskraven för olika befattningar. Marinförvaltningen säger sig i

princip intet ha att erinra mot att Ming H och Ming G redovisas i en gemensam

stat.

Förslaget rörande ändrat antal tjänstår för erhållande av hel pension

för mariningenjörer tillstyrkes av statskontoret. Sveriges akademikers

centralorganisation framhåller i anslutning härtill att för mariningenjör

och flygingenjör, som anställts före en eventuell ändring av nuvarande

bestämmelser, 25 års tjänst för hel pension alltjämt bör fordras.

Den av utredningen föreslagna avvecklingen av mariningenjörkårens

reserv av förtidsavgångna och reservanställda mariningenjörer biträdes

av försvarets civilförvaltning, statskontoret och statsverkens ingenjörsförInind.

Med hänsyn till att förtidsavgången mariningenjör bedömes vara av

stort värde för krigsorganisationen förordar chefen för marinen och marinförvaltningen,

att sådan mariningenjör som tjänstgjort på aktiv stat minst

fem år alltjämt bör kunna tillföras mariningenjörkårens reserv. Även Sveriges

akademikers centralorganisation är av denna uppfattning.

Departementschefen

I det föregående har jag redogjort dels för 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag rörande organisation och personaluppsättning för marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelning, dels för marinförvaltningens

anslagsäskanden avseende verkets avlöningsanslag för nästa budgetår, dels

ock för förslag av 1954 års personalkårutredning angående vissa personalfrågor

m.m. inom den tekniska tjänsten vid marinen.

Jag behandlar i det följande de olika förslagen i nu nämnd ordning och

tar därvid till en början upp frågan om skeppsbyggnadsavdelningens organisation

och personaluppsättning.

Försvarsförvaltningssakkunnigas förslag innebär i korthet att skeppsbyggnadsavdelningen

skall indelas i fartygsplanering, fartygsbyrå, ubåtsbyrå,

maskinbyrå, elektrobyrå och expedition. Fartygsplaneringen, som

skall vara ett allmänt stabs- och planeringsorgan direkt underställt avdelningschefen,

skall bestå av fartygsbyråns planerings- och underhållssektioner,

de nuvarande assistenterna till avdelningschefen samt avdelningens

mobiliseringsofficer. övriga delar av den nuvarande fartygsbyrån

samt nuvarande projektbyrån sammanföres till den föreslagna farlygsbyrån.

De nuvarande direkt under avdelningschefen lydande ny- och

ombyggnad skontrollanterna fördelas på fartygs- och ubåtsbyråerna. De

sakkunnigas förslag innebär en utökning med sammanlagt fyra beställningar

och tjänster för skeppsbyggnadsavdelningen.

Jag har funnit försvarsförvaltningssakkunnigas förslag till avdelningens

organisation väl avvägt och biträder detsamma. Likaså tillstyrker jag den

av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen för avdelningen. Vissa

jämkningar häri föranledes dock av mitt ställningstagande till personal

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1962

kårutredningens förslag till ändrad avvägning mellan olika personalkategorier

vid marinförvaltningen m. m. Till denna fråga återkommer jag i det

följande. I samband härmed behandlar jag även förändringar rörande den

eivilmilitära personal som föreslagits skola ingå i skeppsbyggnadsavdelningen.

I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag bör från

och med nästa budgetår tjänster tillkomma vid marinförvaltningen för eu

chef för fartygsplaneringen i Bp 1, två byrådirektörer i Ae 26, två byrådirektörer

i Ae 24, tre förste byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i

Ae 21, en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 samt två tekniska biträden

i Ae 7. Å andra sidan kan tjänster indragas för en byråchef i Bp 1,

två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, tre ingenjörer i högst

Ae 15, två tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9, två tekniska biträden i Ae 5

samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål. Till personalförändringar

beträffande mariningenjörkåren återkommer jag i det följande. Ett

av försvarsförvaltningssakkunniga anmält behov av två förvaltare i Ao 15

bör såsom de sakkunniga förutsatt tills vidare tillgodoses genom vikariatslöneförordnande

av underofficer i lägre lönegrad. Kostnaderna härför bör

belasta marinens avlöningsanslag.

Jag tillstyrker marinförvaltningens förslag att minexperimentavdelningen

vid Stockholms örlogsvarv överföres till ämbetsverket. Avdelningen

bör såsom särskild sektion, minexperimentsektionen, inordnas i minbyrån.

Personaluppsättningen vid denna sektion beräknar jag i överensstämmelse

med marinförvaltningens förslag med däri av försvarsförvaltningssakkunniga

förordade ändringar. Jag beräknar dock civila ordinarie tjänster för

de befattningar som enligt förslaget borde uppehållas av mariningenjörer.

I enlighet med det anförda räknar jag med att följande tjänster tillkommer

vid marinförvaltningen, nämligen för en byrådirektör i Ao 26 (sektionschef),

en byrådirektör i Ao 24, en byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör

i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, fyra

ingenjörer i högst Ae 15, en verkmästare i Ae 14, en kansliskrivare i Ae 10

och en tekniker i Ae 9. Därjämte bör avlöningskostnader för högst två kollektivavtalsanställda

arbetare vid minexperimentavdelningen för nästa budgetår

bestridas från marinförvaltningens avlöningsanslag.

I fråga om övriga förslag rörande minbyrån förordar jag i anslutning

till förslag av försvarsförvaltningssakkunniga att vid marinförvaltningen

inrättas en beställning för kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant

i Ao 26, avsedd för chef för minsektionen, ävensom för samma

sektion en beställning för kapten i Ao 21 samt en tjänst för förste byråingenjör

i Ae 23. Jag räknar härvid med att beställningar för en major

eller kapten i Ao 24/21 vid kustartilleriet samt för en kapten vid flottan

i Ao 21 utgår ur marinens personalförteckning. Jag återkommer med slutlig

hemställan härom framdeles vid anmälan av marinens anslag till av
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1962

81

löningar till aktiv personal in. fl. Vid bifall till förslaget beträffande befattningen

som chef för minsektionen bortfaller beliovet av en beställning

för marindirektör av 1. graden i Ao 26. Vidare kan en på övergångsstat

vid marinförvaltningen uppförd beställning för major i Ao 24 utgå. Härutöver

tillstyrker jag inrättande av tjänster för en byråingenjör i Ae 21

för minsektionen samt för en byråingenjör i Ae 19 och en ingenjör i högst

Ae 15 för minskyddssektionen. Jag räknar även med att en för denna

sektion avsedd tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 indrages.

Jag kan även biträda förslaget att en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål tillkommer vid vapenavdelningens expedition.

Vid bifall till de i det föregående angivna förslagen beträffande minbyrån

m. m. kan samtliga för minexperimentavdelningen inrättade civila

tjänster utgå. Behovet av beställningar vid mariningenjörkåren minskas

vidare med två, en i Ao 26 och en i Ao 23. Medelsbehovet under marinens

avlöningsanslag nedgår härvid med ca 300 000 kr.

För verkstadsbyrån tillstyrker jag att tjänster inrättas för en förste

byråingenjör eller förste byråintendent i Ae 23 och ett biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Samtidigt räknar jag med att en tjänst för byråingenjör

i Ae 19 utgår.

För nonnaliebyråns standardiseringssektion bör inrättas en ny tjänst

för ingenjör i Ae 17.

För centralplaneringen föreslår jag, att tjänster inrättas för en förste

byråingenjör i Ae 23 och en byråingenjör i Ae21, avsedda för teknisk underrättelset

j änst.

I övrigt anser jag mig icke böra tillstyrka marinförvaltningens förslag

till nya tjänster vid ämbetsverket. De framförda förslagen till löneregleringar

torde få prövas i annan ordning.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att avlöningskostnaderna för vissa

kollektivavtalsanställda arbetare vid marinens centrala förråd i Eskilstuna

för närvarande bestrides från sakanslag. Jag anser att dessa kostnader i

fortsättningen bör redovisas under inarinförvaltningens avlöningsanslag.

För budgetåret 1962/63 räknar jag med 18 arbetare vid förrådet och beräknar

avlöningskostnaderna härför till 240 000 kr.

Avlöningskostnader för kollektivavtalsanställd personal, som enligt vad

som anförts i det föregående skall överföras till marinförvaltningens avlöningsanslag,

bör redovisas under en särskild anslagspost Avlöningar till

kollektivavtalsanställd personal.

Jag övergår härefter till att behandla kårutredningens förslag.

Utredningen räknar med att för tekniska uppgifter vid marinen skall

tagas i anspråk dels officerare med viss teknisk utbildning (tekniska officerare),

dels civilmilitära mariningenjörer med antingen högskole- eller gymnasiekompetens,

dels även en kategori huvudsakligen civilmilitärt anställd

personal på underofficers- och underbefälsnivå (mästar- och teknikerper6—3213

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 88

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Iiungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1962

soaal). I förhållande till nu gällande ordning innebär förslaget följande

ändringar. Den högskoleutbildade mariningenjör spersonalen skall omfatta

endast skeppstekniskt utbildade ingenjörer. Nuvarande kategori specialingenjörer

vid mariningenjörkåren avvecklas och ersättes med främst civila

ingenjörer, vilka erhåller viss vidareutbildning avseende marinens materiel

in. in. Kategorien mariningenjörer med gymnasiekompetens erhåller vidgade

uppgifter inom marinen och utbygges icke oväsentligt. Underofficerare

och underbefäl inom maskin- och hantverksavdelningarna överföres

till civilmilitär anställningsform.

Jag finner utredningens förslag rörande kompetenskrav och anställningsform

för den tekniska personalen vid marinen väl avvägt och kan i

huvudsak ansluta mig till detsamma. De skäl som anförts för ersättande

av nuvarande specialingenjörer vid mariningenjörkåren med främst civila

ingenjörer finner jag bärande och jag biträder förslaget. Jag anser alltså

icke tillräcklig anledning föreligga att såsom ifrågasatts av vissa myndigheter

vid remissbehandlingen göra undantag beträffande elektroingenjörerna.

Jag ansluter mig även till vad utredningen i övrigt anfört rörande

mariningenjör spersonalen och utgår alltså från att i marinens organisation

skall ingå mariningenjörer med antingen liögskole- eller gymnasiekompetens.

Förslaget att överföra underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst

till civilmilitär anställningsform är jag icke beredd att ta ställning till.

Prövningen av denna fråga bör enligt min mening anstå till dess preciserade

personalberäkningar föreligger.

Utredningen har föreslagit, att nuvarande kontraktsanställning av underbefälsaspiranter

vid flottan skall slopas. I stället skall enligt utredningens

förslag en särskild premie om 5 000 kr. utgå till värnpliktig som

genomgått utbildning till furir på aktiv stat vid flottan och minst ett år

kvarstått i tjänst som furir. Sistnämnda förslag har mött åtskilliga invändningar

från remissinstanserna. För egen del är jag icke beredd att

ta ställning till frågan, som enligt min mening bör ytterligare övervägas.

1 avvaktan härpå bör någon ändring icke nu ske beträffande underbefälsrekryteringen

vid flottan.

Mot utredningens övriga förslag i fråga om rekrytering och utbildning

av den tekniska personalen har jag icke funnit anledning till erinran. Jag

räknar alltså med att rekrytering av såväl liögskole- som gymnasieutbildade

mariningenjörer skall ske enligt utredningens förslag. De föreslagna

utbildningsgångarna för denna personal synes mig även i stort sett väl avvägda.

Huruvida utbildning av mariningenjörer med högskoleutbildning

bör anordnas varje eller vartannat år lorde tå bedömas med ledning

av erfarenheter rörande antalet aspiranter in. in. Jag räknar även med

att sådan mariningenjör skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag

under högst ett år för att praktisera vid lämpligt företag, företrädesvis

utomlands, liksom även att vederbörande under denna tid skall kunna

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

83

erhålla lån med högst 6 000 kr. för år, vilket bör avskrivas i förhållande till

hans tjänstgöring enligt föreslagna normer. Frågan huruvida sådan tjänstledighet

bör få tillgodoräknas i pensionsbänseende samt för löneklassuppflyttning

torde få prövas av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Vidare räknar

jag med att furir som kommenderas till tekniskt läroverk, gvmnasielinjen,

skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden ådragna

skulden skall avskrivas på sätt föreslagits. Jag kan även ansluta mig till

vad som anförts i fråga om möjligheterna till studier vid civil teknisk

läroanstalt för annan fast anställd personal än furir ävensom till i samband

därmed framförda förslag rörande tjänstledighet, lån och regler för

avskrivning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av

utredningens förslag i nu berörda frågor utforma de närmare bestämmelser

som erfordras i dessa avseenden.

I likhet med utredningen räknar jag med att mariningenjörspersonalen,

oberoende av teknisk grundkompetens, liksom för närvarande sammanhålles

i mariningenjörkåren. T fråga om kårtillhörigheten för den tekniska

underofficers- och underbefälspersonalen ifrågasätter jag ingen ändring.

På sätt utredningen föreslagit bör chefen för mariningenjörkåren, marinöverdirektören,

biträda chefen för marinen jämväl med frågor som rör

teknisk utbildning av såväl mariningenjörer som underofficerare och underbefäl.

Jag tillstyrker också att marinöverdirektören för handläggningen

av berörda frågor biträdes av ett särskilt organ, personal- och utbildningssektion.

Marinöverdirektören hör inom marinledningen ha att svara för

samordningen av den grundläggande tekniska utbildningen för berörd personal.

En dylik samordning erfordras bland annat därför att underbefäl

i teknisk tjänst i stor utsträckning skall utgöra rekryteringsunderlag för

mariningenjörkåren. I frågor rörande den tekniska utbildningen bör ett

intimt samråd ske mellan personal- och utbildningssektionen, marinstabens

utbildningsavdelning, kustartilleriinspektionen samt övriga berörda

organ inom marinledningen. Det bör ankomma på chefen för marinen

själv att avgöra hur detta samrådsförfarande närmare skall tillgå samt

huruvida och i vilken omfattning beslutanderätt i dylika frågor bör delegeras

till marinöverdirektören.

Då det gäller frågan om marinöverdirektörens placering samt vilka uppgifter

utöver personal- och utbildningsområdet som bör anförtros honom

har vid remissbehandlingen skiljaktiga meningar yppats. För egen del

biträder jag utredningens förslag att marinöverdirektören jämte personaloch

utbildningssektionen placeras i marinförvaltningen. I likhet med utredningen

anser jag, att behov föreligger av att förstärka marinförvaltningen

med kvalificerad befattningshavare för att direkt under souschefen

biträda med den tekniska planeringsverksamheten inom ämbetsverket. Behov

av personalförstärkning för detta ändamål har även konstaterats av

åtskilliga remissmyndigheter, bland andra överbefälhavaren och chefen för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kangl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1962

marinen. Jag ansluter mig till vad överbefälhavaren föreslagit i fråga om

ledningen av planeringsverksamheten. Uppgiften som chef för mariningenjörkåren

bör i enlighet härmed kunna förenas antingen, liksom för

närvarande, med chefskapet för skeppsbyggnadsavdelningen eller med förenämnda

planeringsuppgitter. Härigenom erhålles viss valfrihet vid utseende

av befattningshavare för biträde i planeringsfrågor. I anslutning till

det anförda föreslår jag, att vid marinförvaltningen inrättas två tjänster

för avdelningschef i Bp eller Br 5 eller 4, varvid den nuvarande tjänsten

för marinöverdirektör i Bp 5 indrages. Jag förutsätter därvid att endast

den av ifrågavarande befattningshavare som tillika är chef för mariningenjörkåren

(marinöverdirektören) placeras i B 5. Vidare förutsätter jag,

att endast en av dem erhåller förordnande på viss tid (tjänst i Bp). Med

anledning av vissa remissinstansers uttalande vill jag också understryka att

kompetenskraven vid utseende av innehavare av marinöverdirektörsbefattningen

bör bestämmas med hänsyn till samtliga göromål befattningshavaren

har att fullgöra.

Vad utredningen i övrigt anfört i fråga om ledningen av den tekniska

tjänsten har icke givit mig anledning till erinran. Jag räknar alltså med

att den nuvarande inspektionen för marinens skeppstekniska tjänst utgår

ur organisationen. Flertalet av inspektionens uppgifter kommer i den nya

organisationen att åvila personal- och utbildningssektionen vid marinförvaltningen.

Mot utredningens förslag till fördelning av befattningarna vid marinförvaltningen

på olika personalkategorier har jag icke funnit anledning

till erinran. Detta gäller i fråga om såväl de ledande befattningarna för

byråchefer och högre som övriga befattningar. Vissa jämkningar i förslaget

är dock erforderliga till följd av vad jag i det föregående föreslagit

i fråga om personaluppsättningen vid minbyrån samt marinförvaltningens

planeringsverksamhet. I övrigt utgår jag från den avvägning som kårutredningen

föreslagit. Jag förutsätter alltså att — med nämnda undantag —

officerare skall avses för befattningar i den utsträckning utredningen föreslagit.

Likaså finner jag den föreslagna fördelningen av befattningarna

mellan civilmilitär och civil personal lämplig. I överensstämmelse med

utredningens förslag föreslår jag att ordinarie civila tjänster tillkommer

vid förvaltningen för de specialingenjörer som nu ingår i verkets organisation.

Jag vill här erinra om att jag i det föregående föreslagit, att

civila ordinarie tjänster inrättas vid ämbetsverket för befattningar som

nu uppehälles av mariningenjörer (specialingenjörer) vid minexperimentavdelningen

vid Stockholms örlogsvarv. Jag tillstyrker också att ett antal

befattningar, främst vid skeppsbyggnadsavdelningen, göres alternativt civilmilitära/civila.

Ifrågavarande alternativa tjänster bör redovisas vid marinförvaltningen

och uppföras såsom ordinarie i den mån de i nuvarande

organisation motsvaras av ordinarie beställningar eller tjänster. I övriga

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 År 1962

85

fall bör tjänsterna uppföras som extra ordinarie. Vad gäller tjänstebenämningarna

kan jag icke godtaga benämningen helikopteringenjör. Jag föreslår,

att för befattningarna i stället inrättas tjänster med alternativa benämningar.

I anslutning till det anförda bör beställningar och tjänster tillkomma

vid marinförvaltningen för en kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant

i Ao 26, sex byrådirektörer i Ao 26, en armé-, marin- eller flygdirektör

av 1. graden eller byrådirektör i År 26, en marindirektör av 2. graden

eller byrådirektör i Ao 24, nio byrådirektörer i Ao 24, sex mariningenjörer

av 1. graden eller förste byråingenjörer i Ao 23, fyra förste byråingenjörer

i Ao 23, två armé-, marin- eller flygingenjörer av 1. graden eller förste

byråingenjörer i År 23, fem mariningenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer

i Ae 23, en mariningenjör eller byråingenjör i Ao 21, en mariningenjör

eller byråingenjör i Ae 21 samt en byråingenjör i Ae 21. Å andra

sidan kan beställningar och tjänster indragas för en kommendörkapten av

1. graden eller överstelöjtnant eller marindirektör av 1. graden i Ao 26, tre

marindirektörer av 1. graden eller byrådirektörer i Ao 26, en kommendörkapten

av 2. graden eller major eller marindirektör av 2. graden i Ao 24, fyra

förste byråingenjörer i Ae 23 och en byråingenjör i Ao 21. Härjämte kan

indragas de 15 extra ordinarie tjänster, vilka övergångsvis finnes inrättade

vid förvaltningen jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1954 och den

11 februari 1955, nämligen för fyra byrådirektörer i Ae 24, sju förste byråingenjörer

i Ae 23 och fyra byråingenjörer i Ae 21.

Personaluppsättningen vid personal- och utbildningssektionen i marinförvaltningen

beräknar jag i huvudsak enligt utredningens förslag. Jag

kan dock icke tillstyrka att sektionen utökas med en marindirektör av 2.

graden för planeringsuppgifter. Frågan om inrättande av befattning för

detta ändamål bör tills vidare få anstå. Jag kan i anslutning härtill tillstyrka

att på marinförvaltningens personalförteckning uppföres en beställning

för kommendörkapten av 2. graden eller major eller kapten i Ao 24/21

samt tjänster för en mariningenjör av 1. graden eller förste byråingenjör

i Ao 23, en byråassistent i Ae 19 och en kontorist i Ae 9 (övergångsvis

kansliskrivare i AelO). Sistnämnda båda tjänster är nu redovisade vid

marinstaben och bör följaktligen utgå ur stabens personalförteckning. Jag

återkommer med hemställan härom vid behandlingen av marinens allmänna

avlöningsanslag.

Utredningens personalstatsberäkningar för mariningenjörer kan jag i

huvudsak ansluta mig till. Liksom utredningen utgår jag från att antalet

högskoleutbildade mariningenjörer grundas på fredsorganisationens behov

och räknar därvid med det antal mariningenjörer som utredningen föreslagit,

dock med den ändring som föranledes av vad jag i det föregående

anfört rörande personaluppsättningen vid personal- och utbildningssektionen

vid marinförvaltningen. Jag vill emellertid framhålla alt hehovet

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.Is proposition nr 88 År 1962

vid örlogsvarven och förvaltningsorganen vid marinkommando Syd kan

komma att påverkas av organisationens slutliga utformning. .lag har heller

ingen erinran mot att personalberäkningarna för mariningenjörer med

gymnasiekompetens grundas på marinens sannolika krigsorganisation omkring

år 1970. I stora drag kan jag ansluta mig till det av utredningen

beräknade behovet av dylika mariningenjörer liksom till de principer som

legat till grund för beställningarnas fördelning på lönegrader. Jag anser

mig dock tills vidare böra räkna med ett något mindre antal mariningenjörer

med gymnasieutbildning än vad utredningen föreslagit och utgår i

det följande från ett totalt behov av 100 sådana ingenjörer. Beställningar

för ifrågavarande personal bör såsom utredningen föreslagit inrättas från

och med nästa budgetår. Härvid utgår jag från en minskning i förhållande

till utredningens förslag med två mariningenjörer i Ao 23, tre i Ao 21,

tre i Ao 19 och två i Ae 17. Vad utredningen i övrigt anfört i fråga om

behovet av mariningenjörer, deras placering m. m. har icke givit mig anledning

till erinran.

Jag tillstyrker utredningens förslag afl mariningenjörspersonalen, oberoende

av teknisk grundkompetens, redovisas i gemensam stat. I anslutning

härtill och till det förut anförda hör antalet beställningar vid mariningenjörkåren

för budgetåret 1962/63 upptagas enligt följande.

Beställning

Antal

Lönegrad

Marindirektörer av 1. graden .............

.................. 14

Ao 26

Marindirektörer av 2. graden .............

.................. 19

Ao 24

Mariningenjörer av 1. graden .............

.................. 35

Ao 23

Mariningenjörer ................................

.................. 57

Ao 21

Mariningenjörer ...............................

Ao 19

Mariningenjörer ...............................

Ae 17

I enlighet med utredningens förslag

bör härjämte inrättas

25 beställ-

ningar för mariningenjörer, av vilka 10 i högst Ae 19 och 15 i Ae 15. Dessa

beställningar bör disponeras på föreslaget sätt. Till de förändringar i marinens

personalförteckningar som följer av det anförda torde jag få återkomma

vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Vad utredningen anfört i fråga om pensionsålder för mariningenjörer

har icke givit mig anledning till erinran. Jag utgår alltså från att för sådan

personal skall gälla en oförändrad pensionsålder av 60 år. På de skäl

utredningen anfört räknar jag även med att för marindirektörer av 1. och

2. graden samt mariningenjörer av 1. graden, liksom även för flygdirektörer

av 1. och 2. graden samt flygingenjörer av 1. graden, skall erfordras 30

tjänstår för hel pension. Redan anställd personal bör dock övergångsvis få

bibehållas vid nu gällande regler.

Jag anser frågan om behovet av reserv för mariningenjörer vara till
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

fredsställande utredd och kan ansluta mig till utredningens förslag i denna

fråga. Jag föreslår följaktligen att mariningenjörkårens reserv av såväl

reservanställd som förtidsavgången personal successivt avvecklas, i takt

med nuvarande anställningshavares avgång. Ur organisatorisk synpunkt

liar jag icke ansett det vara motiverat att, såsom ifrågasatts vid remissbehandlingen,

sådan mariningenjör som varit anställd på aktiv stat minst

fem år skall kunna vinna anställning i reserven.

De personalförändringar som jag räknat med i det föregående bör såsom

anförts genomföras från och med nästa budgetår. I anslutning härtill

torde vissa övergångsanordningar bli erforderliga av i stort sett den innebörd

som utredningen föreslagit. Den närmare utformningen av dylika

bestämmelser bör få ankomma på Kungl. Maj:t, som bör bemyndigas att

i samband med organisationens genomförande vidtaga erforderliga åtgärder,

såsom att föra ordinarie beställningar och tjänster på övergångsstat,

vakanssättningar m. in. Det bör även ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

det högsta antal mariningenjörsbeställningar i A 21 och A 23 som

för varje budgetår får tillsättas med mariningenjörer med gymnasieutbildning.

De extra ordinarie tjänster som enligt utredningen föreslås inrättade

vid örlogsvarv och andra organ i utbyte mot för specialingenjörer avsedda

mariningenjörsbeställningar bör tillkomma som ett provisorium i avvaktan

på att organisationen vid nämnda organ slutligt fastställes. I anslutning

till utredningens förslag och under beaktande av vad jag tidigare

föreslagit bör följande tjänster för förste driftingenjör inrättas, nämligen

vid Stockholms örlogsvarv en i Ae 26, en i Ae 24 och fyra i Ae 23, vid

marinkommando Syd två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolan en

i Ae 23. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i fråga om tillsättande

av dessa tjänster.

Jag övergår så till frågan om medelsbehovet under marinförvaltningens

avlöningsanslag för nästa budgetår.

Såsom jag anförde i årets stats vårproposition vid anmälan av vissa

för de centrala förvaltningsmyndigheterna gemensamma frågor in. in. (bil.

6, s. 35) anser jag det nödvändigt att bland annat marinförvaltningens

möjligheter att för tillfälliga eller nytillkommande arbetsuppgifter för begränsad

tid anställa extra personal i högst Ag 21 i någon män vidgas. Jag

anser därför, att marinförvaltningens anslagspost till avlöningar till tillfälligt

anställd personal, som för innevarande budgetår är uppförd med

65 000 kr., uppräknas till 175 000 kr.

Marinförvaltningens avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 13 400 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna

in. in. uppgår till sammanlagt omkring 1 450 000 kr.

Av detta belopp hänför sig cirka hälften till överföringar från marinens

allmänna avlöningsanslag. Härtill kommer kostnader för lönegradsuppflytt
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1962

ningar m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop. 1961:142) samt för

löneklassförändringar. Dessa kostnader beräknar jag till omkring 250 000

kr. ökningen av medelsbehovet uppgår således till (1 450 000 + 250 000 =)

1 700 000 kr. Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. anser jag emellertid,

att anslaget för nästa budgetår bör uppföras med 14 500 000 kr., vilket

innebär en anslagshöjning med 1 100 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

organisation och personal inom den tekniska tjänsten vid marinen;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för marinförvaltningen, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar vidtaga erforderliga

övergångsåtgärder;

d) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 900 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 175 000

3. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 175 000

4. Avlöningar till kollektivavtalsanställd personal,

förslagsvis ................................................. 270 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 6 600 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 180 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 200 000

Summa kr. 14 500 000

e) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1962/

63 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

14 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

Sthlm 1862. K. L. Beckmans Boktr. --

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående marinens tekniska personal m. m. a1 i texten
  2. SU 1962:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående marinens tekniska personal m. m. s. 1 i texten