Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m

1962-02-23 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:95, Angående vissa åtgärder i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

1

Nr 95

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m.;

given Stockholms slott den 23 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till omläggning av gränsskyddet för

fjäderfäkött och levande fjäderfä samt, i anledning av EFTA-konventionens

verkningar, till prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Vidare framläggs förslag beträffande användningen av införsel- och regleringsavgiftsmedlen

på jordbrukets område. Därvid förordas bland annat,

att den normalram, inom vilken införselavgiftsmedel får användas för egentlig,

fortlöpande prisregleringsverksamhet, höjs från för innevarande regleringsår

93 miljoner kr. till 110 miljoner kr. för regleringsåret 1962/63.

Till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område begärs för nästa budgetår

ett förslagsanslag av 143 miljoner kr., vilket innebär en höjning av

10 miljoner kr. i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget.

Slutligen föreslås i propositionen, att till beredskapslagring av livsmedel

anvisas ett investeringsanslag av 33 miljoner kr.

1 Ililtang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, frågan om vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför därvid.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 29) har Kungl. Maj:t — sedan jag

anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga

särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område — föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 138 miljoner kr.

I skrivelse den 25 augusti 1961 har statens jordbruksnämnd framlagt beräkningar

och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för bl. a.

de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.

Vidare torde få anmälas en av jordbruksnämnden efter samråd med kommerskollegium

och generaltullstyrelsen den 14 mars 1961 gjord framställning

angående prisutjämning för äggalbumin. över framställningen har, efter

remiss, yttrande avgivits av veterinärstyrelsen.

Likaså torde här böra behandlas en skrivelse den 21 november 1961, i vilken

jordbruksnämnden framlagt beräkningar och förslag angående införselavgiftsmedlen

för tiden t. o. m. regleringsåret 1962/63 m. m.

I samband härmed torde slutligen få upptas dels en av jordbruksnämnden

den 30 januari 1962 gjord framställning om ett nytt investeringsanslag

till särskild lagring av livsmedel, dels en av nämnden samma dag gjord

framställning i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m. I anslutning

till sistnämnda framställning har nämnden i skrivelse den 20 februari

1962 avgivit förslag angående kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

3

Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område

I sin skrivelse den 25 augusti 1961 hemställde statens jordbruksnämnd, att

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som

för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av 133 miljoner kr.,

skulle höjas med 5 miljoner kr. till 138 miljoner kr. Denna höjning avser

prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin. I skrivelsen den 30 januari

1962 hemställer nämnden, att anslaget för att täcka ökade kostnader för

allmänt mjölkpristillägg måtte för innevarande budgetår genom anvisning

å tilläggsstat höjas med 5 miljoner kr. samt för nästa budgetår med 5 miljoner

kr. utöver nyssnämnda 138 miljoner kr. Anslagsäskandena för budgetåret

1962/63 jämfört med de å riksstaten för budgetåret 1961/62 upptagna

beloppen framgår av följande tablå.

Anslag

Förslag

Ökning

1961/62

1962/63

1.

Allmänt mjölkpristillägg............

96 500 000

101 500 000

5 000 000

2.

Stöd åt odlingen och beredningen av

spånadsväxter.....................

700 000

700 000

—

3.

Prisutjämning av vissa jordbruksregle-

rade råvaror till livsmedelsindustrin ..

35 000 000

40 000 000

5 000 000

4.

Diverse kostnader..................

1 100 000

1 100 000

—

Anslagsbehov (avrundat) 133 000 000

143 000 000

10 000 000

1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för

regleringsåret 1962/63 enligt grunderna för gällande prissättningssystem

kommer att per kg mjölkfett i den vid mejerierna invägda mjölken utgå med

oförändrat belopp av 74,4 öre. Med ledning bl. a. av de i augusti 1961 tillgängliga

uppgifterna om invägningen under senast tilländalupna månader

hade nämnden enligt skrivelsen den 25 augusti 1961 beräknat att invägningen

under regleringsåret 1962/63 skulle i huvudsak överensstämma med omfattningen

under 1960/61. I skrivelsen den 30 januari 1962 upplyser nämnden

emellertid, att mjölkinvägningen under de gångna månaderna av regleringsåret

1961/62 visat en starkt stigande tendens. Nu verkställda beräkningar

ger enligt nämnden vid handen, att den invägda mjölkkvantiteten

under regleringsåret kommer att öka från tidigare beräknade 3 360 000 ton

till omkring 3 533 000 ton eller med omkring 5 procent, ökningen av mjölkinvägningen

torde, framhåller nämnden, bl. a. bero på de senaste årens goda

tillgång på hemmaodlat foder och därmed följande ökning av mjölkkobeståndet.

Nämnden beräknar, att den inträdda ökningen av mjölkproduktionen

kommer att bestå jämväl under regleringsåret 1962/63. Det allmänna

mjölkpristillägg, som belöper på den nu beräknade mjölkkvantiteten, uppgår

till 101,5 miljoner kr. mot tidigare beräknade 96,5 miljoner kr.

2. I fråga om stödet åt odlingen och beredningen av spånadsväxter erinrar

jordbruksnämnden bl. a. följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Enligt beslut vid 1961 års riksdag angående fortsatt stöd åt lin- och hampberedningen,

in. m. (prop. 1961:49; JoU 17) skall kostnaderna för

prisstöd till produktionen av spånadslinhalm för beredning av spinnbar

fiber fr. o. m. budgetåret 1961/62 icke längre bestridas av anslagsmedel. För

stöd åt odlingen av hampa — liksom för viss allmän stödverksamhet på linodlingens

område — har däremot enligt nyssnämnda beslut och särskilt

riksdagsbeslut angående vissa prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

m. m. (prop. 1961:76; JoU 21) för budgetåret 1961/62 under här

ifrågavarande reservationsanslag anvisats en anslagspost av 700 000 kr. Stödet

till hampodlingen — att tillgodoföras Gotlands hampodlareförening —

har därvid beräknats efter ett oförändrat statligt pristillägg av högst 94,5

öre per kg hampfiber upp till en högsta kvantitet av 720 ton fiber, eller således

till högst 680 400 kr. I samband med behandlingen av förenämnda

principbeslut angående det fortsatta stödet till lin- och hampodlingen framhöll

föredragande departementschefen — i ett av riksdagen utan erinran

lämnat uttalande —- att departementschefen ej funnit anledning att då föreslå

någon ändring av grunderna för det årliga statsstödet till hamphanteringen.

Jordbruksnämnden anmäler, att Riksförbundet Lin och hampa, producentförening

u. p. a., i skrift till nämnden den 10 augusti 1961 bl. a. uttalat,

att sviterna av den misslyckade hampskörden år 1960 icke helt torde kunna

övervinnas under innevarande produktionsår även om ett något bättre prisläge

för hampfiber skulle uppstå. Oförändrat stöd för 1962 års hampodling

synes enligt riksförbundets mening erforderligt. Förbundet hemställer sålunda,

att medel till pristillägg för hampfiber av 1962 års skörd beräknas

efter oförändrat 94,5 öre per kg för en total kvantitet på 720 ton spinnbar

fiber eller till sammanlagt (avrundat) 680 000 kr.

Riksförbundet Lin och hampa har i sin skrift vidare hemställt, att statsbidrag

å 14 000 kr. till bestridande av viss del av förbundets årliga kostnader

för tekniska undersökningar och försöksverksamhet måtte utgå även

under nästa budgetår. Framställning om oförändrat statsunderstöd med

6 000 kr. har jämväl gjorts av Sveriges allmänna linodlingsförening.

Jordbruksnämnden anser sig för egen del, under åberopande av de i propositionen

1961:49 angivna allmänna förhållandena, kunna vitsorda behovet

av oförändrat prisstöd till 1962 års hampodling. För innevarande budgetår

torde man, såvitt det hittills har varit möjligt att bedöma, kunna räkna

med en sådan skörd, att den åtminstone kvantitativt sett kommer att

lämna ett tillfredsställande underlag för fortsatt verksamhet vid Gotlands

hampodlareförening.

Även de bidrag, som för nästa budgetår har begärts för den tekniska verksamheten

m. m. vid Riksförbundet Lin och hampa och av Sveriges allmänna

linodlingsförening, har jordbruksnämnden funnit väl motiverade.

I anslutning till det anförda föreslår jordbruksnämnden, att här ifrågavarande

anslagspost, i fortsättningen lämpligen benämnd Stöd åt odlingen

och beredningen av spånadsväxter, för budgetåret 1962/63 beräknas till

(080 000 + 20 000 =) 700 000 kr.

3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1962

till livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt

beslut vid 1960 och 1961 års riksdagar (senast prop. 1961:76; JoU

21) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers,

senap, såser, soppor o. d. samt fiskkonserver o. d. Prisutjämningsförfarandet

administreras beträffande utbetalningar och kontroll för choklad- och

konfektyrvaror samt biscuits och wafers av kontrollstyrelsen och i övrigt

av jordbruksnämnden. ^ _ _ . ....

I fråga om belastningen under budgetåren 1960/61 och 1961/62 a det ti

prisutjämning beräknade beloppet anför jordbruksnämnden följande.

Utgifterna för prisutjämningen under budgetåret 1960/61 hade, såsom

framgår av det vid 1961 års vårriksdag meddelade beslutet i amnet, då beräknats

till 27 miljoner kr. Den faktiska medelsåtgången un^r budgetåret

har utgjort 25,4 miljoner kr. och utgifterna för de pa bud0etaret be

löpande prisutjämningarna blir, enligt vad nu kan konstateras, ca 28,o

miljoner kr., varav något över 4 miljoner kr. faller pa de pa jordbruksnämnden

ankommande utbetalningarna. Nyssnämnda utgifter tacks av budgetårets

anslagspost för prisutjämning till livsmedelsindustrin på 25 miljoner

kr. och av besparing på andra delar av här ifragavarande anslag.

Kostnaderna för en prisutjämning inom de förut angivna varuomradena

beräknas för innevarande budgetår komma att i stort sett motsvara den tidigare

beräknade och anvisade anslagsposten på 35 miljoner kr., aven om risk

för överskridande föreligger till följd av de höjningar av pnsutjamningsbeloppen

för olika jordbruksråvaror, som måste företagas vid inträffande höjningar

av införselavgifterna på jordbrukets område. Det torde annu vara for

tidigt att avgöra i vad mån sådana höjningar skall kunna motverkas genom

den jämkning nedåt av prisutjämningsbeloppen, som med stöd av nu gällande

direktiv kan företagas i fall, där det påvisas att prisutjämningen leder

till överkompensation i förhållande till konkurrensförhallandena inom

EFTA.

För budgetåret 1962/63 har jordbruksnämnden funnit sig böra rakna

med ett medelsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamål på sammanlagt

ca 40 miljoner kr. Nämnden har därvid utgått från att införselavgifterna

på hithörande jordbruksråvaror, till följd av utlösning av spärrregler

inom jordbruksregleringen, kommer att ytterligare stiga. En höjning

av införselavgifterna med 10 procent medför, enligt vad nämnden anför, en

höjning av kostnaderna för prisutjämningen på över 3 miljoner kr.

Vid de verkställda beräkningarna har, framhåller nämnden, hänsyn inte

tagits till de utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,

som framdeles kan komma att genomföras.

4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostnader

för regleringsåret 1962/63 skall få bestridas utgifter av samma slag

som regleringsåret 1961/62.

Från anslagsposten bör sålunda jordbruksnämnden få bestrida utgifterna

för det fortsatta stödet åt ullproduktionen i enlighet med principbeslut

vid 1959 års riksdag (oförändrat 350 000 kr.) och för ersättning till

Svenska mejeriernas riksförening u. ]>. a. för handhavande av vissa med

regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter

(oförändrat högst 250 000 kr.) samt sådana, efter Kungl. Maj:ts beslut

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

i varje särskilt fall, oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas

av den prisreglerande verksamheten (liksom för innevarande regleringsår

ett belopp av 500 000 kr.). Av sistnämnda delpost bör Kungl. Maj-t, liksom

för budgetåret 1961/62 (prop. 1961: 94; JoU 22) äga anvisa medel

för att täcka kostnaderna för de tillfälliga personalförstärkningar vid

jordbruksnämnden, som kan bli erforderliga i samband med avgörandet

av ansökningar om behovsprövade bidrag till jordbrukare enligt det nya

systemet för permanent skördeskadeskydd.

Jordbruksnämndens skrivelse den 21 november 1961 angående

införselavgiftsmedlen m. m.

I sin skrivelse den 21 november 1961 lämnar statens jordbruksnämnd dels

redogörelser och beräkningar för storleken av införselavgiftsmedlen under

regleringsåren 1960/61—1962/63, dels redogörelser och förslag om användningen

av sådana medel. I skrivelsen hemställer jordbruksnämnden vidare

om förnyelse av bemyndiganden rörande användning av regleringsmedel för

viss upplysningsverksamhet och angående användningen av interna regleringsavgifter.

I den skrivelse av den 30 januari 1962, som redovisas i följande

avsnitt, framlägger jordbruksnämnden bl. a. ytterligare förslag i fråga

om införselavgiftsmedlens användning.

Till jordbruksnämndens skrivelse den 21 november 1961 är fogade sammanställningar

i ämnet (s. 7—11). I anslutning till dessa anför nämnden

i huvudsak följande om införselavgiftsmedlens storlek.

I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1960/61

i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960 utvisar

de definitiva inkomstsiffrorna en höjning av totalinkomsten med ca 21

miljoner kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 167,6 miljoner kr.

Höjningen sammanhänger framför allt med ökning av importen av oljekraftfoder

och fettvaror samt av nötkött och hästkött.

Beräkningarna för regleringsåret 1961/62 bygger på de hittills under året

gällande avgiftssatserna med vissa för de sista månaderna antagna höjningar

till följd av utlösning av den s. k. inkomstregeln. En väsentlig ökning av

införselavgiftsmedlen beräknas uppkomma jämfört med de uppskattningar,

som gjordes i skrivelsen den 22 november 1960. Inkomstökningen sammanhänger

till stor del (ca 32 miljoner kr.) med kvalitetsbristerna hos 1961 års

brödsädsskörd, vilka ger anledning förvänta en ökning av brödsädsimporten.

Vidare förutses fortsatt stegring av importen av nötkött och hästkött,

vilket medför en ökning av införselavgifterna med ca 22 miljoner kr. 1961

års goda sockerskörd och kvarliggande lager från den ännu bättre sockerskörden

under år 1960 beräknas däremot föranleda en minskning av importen

av socker jämfört med vad som antogs vid beräkningar i november 1960,

varför införselavgifterna på sockerområdet nu beräknas till ett ca 8 miljoner

kr. lägre belopp än vid nämnda tillfälle. Till följd av bl. a. det goda utfallet

av 1961 års fodersädsskörd har vidare nu beräknats en mindre import

av vissa fodermedel än tidigare, motsvarande ett avgiftsbortfall på ca 12

miljoner kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Införselavgifter på jordbruksregleringens område jämte utbetalning av sådana medel under

regleringsåret 1960/61

Avgiftsbelagda

importvaror

Avgiftsmedel

(med avdrag för

restitutioner),

belöpande på

import under

regleringsåret

1/9 1960—31/8

1961 (socker 1/5

1960—30/4

1961)

1 000 kr.

Av regleringsåret 1960/61 influtna och

inbalanserade avgiftsmedel har under

regleringsåret utbetalats

1000 kr. till

I 4

Brödsäd (vete och råg)

31446

25 000

samt mjöl och gryn där- av

2 500

Ärter och bönor (för män-

1244

-

niskoföda) samthampfrö

Fodersäd och andra foder-

34985

12 000

medel (samt malt)

5 000

3 242

7 500

10 000

Matpotatis samt mjöl,

4 717

50

gryn och flingor av po- tatis

700

Stärkelse och stärkelse-

2 085

1470

produkter

Råsocker, sockerraffinad

15 960

17 350

(även sockerkulör), sirap

och sockerbetor

752

Fettråvaror och fettvaror

32 982

30 000

3 200

Mjölk- och mejeriproduk-

6 502

3 055

ter

2 800

94

Slaktvaror (samt slakt-

35 522

15 735

djur; ej fjäderfä)

6 57fi

699

1500

30

Föreningen Svensk spannmålshandel för

prisreglering för brödsäd

Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960

års skördeskador

Sveriges export- och importförening för

ägg för prisreglering för ägg och äggprodukter
Föreningen

Svensk kötthandel för prisreglering

för kött och fläsk m. m.

Föreningen Svensk spannmålshandel för

stödköp av fodersäd

Svenska mejeriernas riksförening för prisreglering

på mejeriområdet

Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960

års skördeskador

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges potatisodlares riksförbund, bidrag

för effektivisering av matpotatisodlingen

m. m. .

Sveriges stärkelseproducenters förening for

prisreglering på fabrikspotatisområdet

Svenska sockerfabriks AB att användas

för pristillägg på sockerregleringens område
överföring

till fettclearingkassan för reglering

av sockerregleringens skuld

Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

för täckande av förluster i samband med

inlösen av svenskt oljeväxtfrö

Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960

års skördeskador

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa

för prisreglering på mejeriområdet
Lantbruksstyrelsen

för täckande av 1960

års skördeskador

Veterinärstyrelsen för kostnader för kontrollen

å uppvärmning av mjölk och grädde

m. m.

Föreningen Svensk kötthandel för prisreglering

för kött och fläsk

Lagringsbidrag och frysrabattering m. m.

Bidrag för slakt av smågrisar

Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960

års skördeskador

Veterinärstyrelsen för täckande av kostnader

vid Importkontroli av animala livsmedel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

i

Ägg och äggprodukter

m. in., samt fjäderfäkött

Summa för samtliga avgifter
Ränteinkomster

å hos

jordbruksnämnden innestående

införselavgiftsmedel
Summa
-

2

3

— 21

2147

-

167 590

149 232

2 299

169 889

4

V eterinärstyrelsen

nyttjade medel

portkontroll

återbetalning av outför

kostnader vid im
-

Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsmedel

kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende

bl. a. på att andra utlösningar av spärregler än den förut nämnda kan föranleda

förändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.

Beräkningarna för regleringsåret 1962/63 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,

som i november 1961 gäller »mellan prisgränserna», med vissa

antagna tillägg i anledning av utlösning av inkomstregeln i början av 1962

och i början av 1963. Importkvantiteterna har beräknats under förutsättning

av normala skörde- och marknadsförhållanden. Även beräkningen av

inkomsterna av fodermedelsavgifterna — vilka är rörliga — bygger på förutsättningen

av normala skörde- och marknadsförhållanden.

I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför

jordbruksnämnden i huvudsak följande.

I kolumn 3 av sammanställningen för regleringsåret 1960/61 redovisas

de belopp, som jordbruksnämnden under regleringsåret utbetalat av influtna

eller till regleringsåret inbalanserade införselavgiftsmedel. Av de för året

tillgängliga införselavgifterna har 10 miljoner kr. tagits i anspråk för bidrag

med anledning av 1960 års skördeskador (prop. 1961:34, s. 29). Till ändamål

utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område har av

1960/61 års införselavgifter, utöver nyss nämnt belopp av 10 miljoner kr.,

tagits i anspråk följande belopp, nämligen 750 000 kr. för effektivisering av

matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. till SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotalisområdet och 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens kostnader

vid importkontroll av animala livsmedel.

Av det totala inkomstbeloppet om ca 167,6 miljoner kr. har således tillhopa

10 830 000 kr. tagits i anspråk för annat ändamål än egentlig jordbruksregleringsverksamhet.

Sammanlagt 93 miljoner kr. av de för regleringsåret

1960/61 influtna införselavgiftsmedlen har i enlighet med givna

bestämmelser och efter en i samråd med förhandlingsdelegationen fastställd

plan fördelats mellan de olika regleringsorganisationerna på sätt som framgår

av sammanställningen ås. 11. (Införselavgifterna för ärter och bönor

samt för fodermedel har dock ännu ej definitivt fördelats.) Av återstoden av

totalbeloppet eller således (167,6— 10,83 — 93,0=) 63,8 miljoner kr., hänför

sig ca 28 miljoner kr. till införselavgifter för en brödsädsimport, som

kvantitativt uppvägs av export av brödsäd. För denna export har av regleringsmedel

lämnats bidrag med högre belopp än som influtit i införselavgift

vid importen. I den i mars 1959 utförda inkomstberäkning, som ligger till

grund för 93-miljonersramen, ingår för fodermedelsavgifter ett belopp av

21,5 miljoner kr. Utöver detta belopp har under regleringsåret 1960/61 i fodermedelsavgifter

influtit ca 13,5 miljoner kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1961/62 och 1962/63

(Tecknet • är utsatt i uppgiftskolumnema för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas

inte uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbelagda importvaror
-

Regleringsåret 1/9 1961—31/8 1962 Regleringsåret 1/9 1962—31/8

(socker 1/5 1961—30/4 1962) 1963 (socker 1/5 1962—30/4 1963)

Brödsäd samt mjöl och

gryn därav:

vete ..............

råg................

övriga slag ........

Ärter och bönor (för

människoföda) samt

hampfrö:

bönor..............

ärter ..............

hampfrö ..........

Fodermedel (samt malt):

kom, havre, sorghum

(även i form av mjöl o.

dyl.) och sockersnitsel

kli................

majs..............

oljekraftfoder ......

malt..............

hömjöl............

övriga (bl. a. melass)

Summa

Potatis:

matpotatis (ej nyskördad,

tullbelagd) ....

mjöl, gryn och flingor

av potatis..........

Stärkelse och stärkelseprodukter:
vete-,

ris- och potatisstärkelse

........

andra slag av stärkelse

; maniok- och

arrowrot samt diverse

stärkelsehaltiga slag

av mjöl, gryn och

flingor ............

druv- och stärkelsesocker

............

dextrin, glättmedel

m. m.............

Summa

Socker m. m.:

råsocker ..........

sockerraffinad (även

sockerkulör)........

sirap..............

sockerbetor ........

Summa

Beräk-

nad

import

ton

Antagen

införsel- avgift

kr. per

100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med

avdrag för

restitutioner)

1 000 kr.

Beräk-

nad

import

ton

Antagen

införsel- avgift

kr. per

100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im

porten (med

avdrag för

restitutioner)

1 000 kr.

2

3

4

5

6

7

100 000

19.25

19 250

10 000

21.10

2110

75 000

19.25

14 437

*

2 000

31.40

628

2 000

34.35

687

2 000

9.65

191

1000

10.45

104

500

31.40

157

500

34.35

172

1000

2

20

150 000

2-10

14 200

50 000

7

3 500

30 000

17

5100

30 000

10

3000

175 000

9

15 750

150 000

7

10 500

4 000

20.80

832

4000

20.80

832

7 000

3

210

7 000

3

210

3 000

3.35

100

10 000

4.50

450

22 012

32 692

35 000

11.45

4 007

35 000

12.50

4 375

1000

71.35

713

1000

78.15

781

[300

36.50

109

300

40

120

4 000

54.45

’1928

4 000

59.60

‘2134

1000

69.35

''543

1000

75.95

''609

3 000

42

’860

3 000

42

*860

3 440

3 723

30 000

38.50

11550

30 000

40

12 000

1000

34.60

346

1000

36

360

11895

12 360

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

1

1 2

1 3

1 4

1 6

6

1 ^

Fettråvaror och fettva- ror ................

65 000

46

2 28 000

65 000

Öl

*31 000

Mjölk- och mejeripro- dukter :

hårdost och dessert- ost ................

7 500

90

6 750

7 500

98

7 350

mesost ............

60

30

18

60

34

20

smältost ..........

torrmjölk..........

150

170

255

150

187

280

övriga slag (mjölk,

grädde, smör, glass

m. m.)............

Summa

Slaktvaror (samt slakt- djur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat)..

3 000

165

677

7 700

4 950

3 000

181

750

8 400

5 430

annat nötkött (ostyc- kat) ..............

8 000

172

13 760

8 000

188

15040

fläsk (ostyckat) ....

hästkött (ostyckat)..

6 000

121

7 260

6 000

132

7 920

fårkött (ostyckat) ..

600

190

1140

600

210

1260

charkuterivaror, or- gan, styckningsdetal- jer (bl. a. salt häst- kött) och konserver..

övriga slag (levande

djur m. m.)........

Summa

Ägg och äggprodukter

m. m.:

fjäderfäkött........

400

150

18 850

340

46 300

600

400

165

20 680

370

50 700

660

levande fjäderfä ....

22

680

150

22

750

165

ägg och övriga slag

1010

134

1350

1010

146

1475

Summa för samtliga av- gifter

Ränteinkomster å hos

jordbruksnämnden inne- stående införselavgifts- medel ..............

Summa

160 830

2 000

162 830

149 404

2 000

151404

1 För restitutioner har avdragits: för maniok- och arrowrot m. m. 250 000 kr., för druv- och

stärkelsesocker 150 000 kr. och för dextrin m. m. 400 000 kr.

2 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits ca 2 000 000 kr.

De nyssnämnda intäktsbeloppen om 28 och 13,5 miljoner kr. har inte

inneburit något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvaras av utgiftsökningar

av minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda

jordbrukarna. Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1960/61 har

vidare ca 0,8 miljoner kr. av införselavgifterna för socker och sockerprodukter

avförts som avbetalning på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.

Av odisponerade införselavgiftsmedel för regleringsåret 1960/61 återstår

således att redovisa ett belopp av (63,8 — 28,0 — 13,5 — 0,8 =) 21,5

miljoner kr. Jordbruksnämnden avser att framdeles, efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation, återkomma med förslag till användning av

nämnda belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

Plan för fördelning av iuförselavgiftsinedlen för import under regleringsåren 1960/61 och 1961/62

inom en totalram av 93 miljoner kr.

Avgiftsbelagda

importvaror

Avgiftsmedlen fördelas till

Fördelning för

regleringsåret

1960/61

Fördelnings- plan för reg- leringsåret

1961/62

preliminärt

1 000 kr.

1 000 kr.

1

2

3

4

Brödsäd samt mjöl och gryn

Svensk spannmålshandel

3 446

7 700

därav

Potatis

Sveriges stärkelseproducenters

2 400

2 400

Stärkelse och stärkelsepro-

förening

Sveriges stärkelseproducenters

2 085

1700

dukter

Socker och sockerprodukter

förening

Svenska sockerfabriks AB

15 208

14 000

Fettvaror

Sveriges oljeväxtintressenter

21000

21 000

Mjölk- och mejeriprodukter

Svenska mejeriernas riksförening

4 000

4 000

Slaktvaror samt slaktdjur

Svensk kötthandel

20 714

19 000

Fjäderfäkött

Sveriges export- och import-

701

300

Ägg och övriga slag

förening för ägg

Sveriges export- och import-

1446

900

Ärter och bönor

Fodermedel (samt malt)

förening för ägg

Sveriges export- och import- förening för ägg

Svensk kötthandel

j 500

1 21500

| 22 000

Svenska mejeriernas riksförening

93 000

93 000

Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1961/62 tillgodoförs, inom ramen

för av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen

för regleringsåret fastställda ändamålen. Den preliminära fördelningsplanen

för de under regleringsåret — inom en totalram av 93 miljoner kr. — inflytande

avgiftsmedlen, som jordbruksnämnden upprättat, framgår av tablan

på denna sida. Beloppet på 22 miljoner kr. av avgifter för fodermedel samt

ärter och bönor är avsett att fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Vid uppgörandet av fördelningsplanen har nämnden utgått

från att för fördelning inom 93-miljonersramen inte skall upptas de införselavgifter

av fodermedel, som inflyter utöver våren 1959 beräknad ram

av ca 21,5 miljoner kr., eller för importerad brödsäd m. m., som motsvaras

av utbytesexport. I sin skrivelse den 30 januari 1962 har nämnden beräknat

dessa avgifter till sammanlagt 34,1 miljoner kr.

De för regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen berörs av

en till nämnden från veterinärstyrelsen inkommen framställning om anslag

av införselavgiftsmedel för att på motsvarande sätt som under regleringsåret

1961/62 (IX ht 1961/62 s. 85; prop. 1961: 76 s. 47 f.) täcka styrelsens kostnader

under budgetåret 1962/63 vid importkontroll av animala livsmedel

(30 000 kr.) och av de statliga kostnaderna för kontroll å uppvärmning av

mjölk och grädde (100 000 kr.). Jordbruksnämnden har för sin del funnit

sig böra avstyrka en fortsatt användning av införselavgiftsmedel till dessa

ändamål. I övrigt bör, såvitt nämnden nu kan bedöma, de för regleringsåret

1962/63 inflylande införselavgiftsmedlen få användas på samma sätt som

motsvarande avgiftsmedel för innevarande regleringsår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962

I anslutning till vad härutinnan medgivits för innevarande regleringsår

hemställer jordbruksnämnden i detta sammanhang om bemyndigande att

lör regleringsåret 1962/63 medge vederbörande regleringsföreningar att av

införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda sammanlagt 1 miljon

kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden.

Beträffande användningen av sådana avgiftsmedel, som under regleringsåret

1962/63 inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter inom

jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter, tillverkningsavgifler

för vissa produkter av potatis, in. m., utjämningsavgifter för mjölk och

mejeriprodukter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande kompensationsavgifter,

föreligger enligt jordbruksnämndens mening inte anledning att

i. n. föreslå någon ändring i förhållande till vad som nu gäller. Nämnden

hemställer sålunda, att de bemyndiganden, som nämnden erhållit för hithörande

avgiftsmedel under innevarande regleringsår, måtte utan ändring förnyas

för avgiftsmedlen under nästkommande regleringsår.

Jordbruksnämndens framställning den 30 januari 1962 i vissa frågor

rörande jordbruksregleringen m. m.

överföring av vissa varor till jordbruksregleringen

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 21 februari 1961 efter begäran av föreningen Svensk spannmålshandel

framlade förslag om att till jordbruksregleringen överföra varugruppen makaroner,

spagetti och liknande produkter samt de varuslag, som kan sammanfattas

under beteckningen kakmix.

Vad beträffar den tidigare behandlingen av frågan om makaroner,

spagetti och liknande produkter anför jordbruksnämnden

följande.

Efter godkännande av jordbrukets förhandlingsdelegation föreslog nämnden

redan våren 1959 i samband med den s. k. sexårsuppgörelsen en överföring

av dessa varuslag till jordbruksregleringen. Föredragande departementschefen

fann dock inte anledning biträda förslaget med hänsyn till att

riksdagen så sent som 1958 beslutat om gränsdragningen mellan införselavgiftsbelagda,

resp. tullbelagda importvaror (prop. 1959: 147, s. 52). I stället

genomfördes från den 1 september 1959 en tullhöjning till 35 kr. per dt,

vilket vid då gällande införsel- och kompensationsavgift på mjöl (25:40

kr/dt) svarade mot avgiftsbelastningen. Avgiftshöjningar i samband med

utlösning vid olika tillfällen av jordbruksavtalets spärregler medförde emellertid,

att avgiftsbelastningen på råvarorna ganska snart blev högre än tullskyddet.

För att den inhemska makaroniindustrins konkurrensläge härigenom

inte skulle bli försämrat, lämnade nämnden denna industri viss restitution

av förmalningsavgift (vid användning av importmjöl kompensationsavgift).

Restitutionsförfarandet genomfördes, framhåller nämnden, med godkännande

av föreningen Svensk spannmålshandel, för vars regleringsverksamhet

dessa avgiftsmedel är avsedda, under förbehåll att anordningen endast

skulle bli tillfällig i avvaktan på att produkterna överfördes till jord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

bruk sregleringen. I anslutning härtill framlades det nyssnämnda förnyade

förslaget om sådan överföring, vilket dock inte föranledde någon Kungl.

Mai :ts åtgärd, sedan föredragande departementschefen avstyrkt detsamma

och uttalat, att de inhemska tillverkarna även i fortsättningen tills vidare

borde erhålla avgiftsrestitution.

Jordbruksnämnden anmäler nu, att föreningen Svensk spannmålshandel

i skrivelse till nämnden den 26 januari 1962 bl. a. påpekat, att avgiftsbelastningen

på den vid makaronitillverkning använda råvaran efter den avgiftshöjning,

som genomfördes i samband med 3-procentregelns utlösning i slutet

av december 1961, blivit så stor att inte ens en restitution av hela förmalningsavgiften

— motsvarande 7 kr. 25 öre per dt makaroner - skulle

vara tillräcklig för att återvinna pariteten mellan tullsats och avgifter. Föreningen

uttrycker dessutom — liksom man gjort i tidigare framställningar

_den uppfattningen att restitution av förmalningsavgift är en principiellt

oriktig utväg för att reglera industrins konkurrensförhållanden gentemot

utländska tillverkare.

Jordbruksnämnden bestyrker för sin del de av föreningen lämnade uppgifterna.

Nämnden redovisar i följande tablå utvecklingen sedan sommaren

1960 av avgiftsbelastningen per deciton makaroner, varvid som jämförelse

även medtagits förhållandena den 1 september 1959, då förutnämnda tullhöjning

genomfördes.

sept.

1959

Avgiftsbelastning.................. 35:15

Tull.............................. 35-00

Negativt tullskydd................ 0:15

Restitution ...................... —

Därefter felande skydd ............ 0:15

aug.

dec.

mars

nov.

jan.

1960

1960

1961

1961

1962

41:25

37: 70

39:30

41:85

45:90

35; 00

35:00

35: 00

35; 00

35: 00

6: 25

2: 70

4: 30

6: 85

10: 90

6: 00

2: 50

4: 00

6:50

7:25

0: 25

0: 20

0: 30

0: 35

3: 65

Nämnden framhåller att tabellen visar, att den inhemska maltaroniindustrins

konkurrensläge f. n. — trots att restitution lämnas för hela förmalningsavgiften

(med undantag av den del som avser skördeskadeavgift) —

är 3 kr. 50 öre per dt sämre än vad som förutsattes vid tullhöjningen år

1959.

Nämnden erinrar vidare om att den redan i tidigare sammanhang hävdat,

att makaronivarorna i sin egenskap av relativt lågförädlade spannmålsprodukter

bör jämställas med mjöl, vilken vara nu ingår i jordbruksregleringen.

Om makaronivarorna bibehålls utanför jordbruksregleringen, skulle

i nuvarande läge erfordras en tullhöjning av minst 10 kr. per dt (d. v. s.

till 45 kr./dt) för att återställa 1959 års gränsskydd. Man torde enligt nämnden

kunna befara, att läget efter en snart väntad utlösning av inkomstregeln

ytterligare försämras. Nämnden föreslår därför, att till tulltaxenummer

19.03 hänförliga varor — makaroner, spagetti och liknande produkter

— från den 1 juli 1962 överförs till jordbruksregleringen och att avgiftsbeläggning

vid import därefter sker enligt samma grunder som gäller, när

avgifter för mjöl av vete och råg fastställs.

Nämnden upplyser, att importen under de tre senaste åren under tull
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

taxenummer 19.03 (makaroner m. in.) varit 501 ton år 1959, 752 ton år

1960 och 689 ton år 1961, vilket med nuvarande tullsats innebär, att tullinkomsterna

uppgått till resp. 175 000, 263 000 och 241 000 kr. Den föreslagna

överföringen skulle sålunda enligt nämndens mening vara ur tullinkomstsynpunkt

oväsentlig. Den inhemska tillverkningen av hithörande

varor har under regleringsåret 1960/61 enligt inkomna restitutionsanspråk

uppgått till 5 716 ton. För den berörda industrin är sålunda enligt nämndens

uppfattning denna fråga av större betydelse.

Vad beträffar s. k. k ak mix erinrar jordbruksnämnden om att föredragande

departementschefen i anledning av nämndens framställning i februari

1961 uttalade, att ytterligare erfarenheter av utvecklingen borde avvaktas

(prop. 1961:76, s. 42). Vidare anmäler nämnden, att föreningen

Svensk spannmålshandel i sin förenämnda skrivelse den 26 januari 1962

påvisat den väsentliga försämring av gränsskyddet för dessa varor, som inträffat

sedan föregående år genom att införselavgifterna för i kakmix ingående

råvaror till följd av spärregelutlösningar höjts. Medan tullsatsen

för kakmix, som vanligen uteslutande består av prisreglerade jordbruksvaror,

endast är 20 procent, är avgiftsbelastningen för däri ingående råvaror

(inklusive varuskatten på socker) numera omkring 80 procent mot 67 procent

vid motsvarande tid år 1961.

Även om någon mera påtaglig ökning av importen ännu inte inträtt, föreligger

enligt jordbruksnämndens uppfattning — särskilt efter de i december

1961 beslutade och vid nästa utlösning av inkomstregeln inträdande ytterligare

höjningarna av införselavgifterna — betydande risk för att importen

kan komma att stegras, om åtgärder i syfte att utjämna konkurrenstörhållandena

inte nu vidtas. Nämnden finner denna sin uppfattning vidare

bestyrkt av det förhållandet, att åtminstone ett ledande svenskt företag inom

denna bransch uttalat så starka farhågor för en skärpning av den utländska

konkurrensen, att företaget överväger att flytta sin tillverkning av

kakmix till något av våra grannländer, om inte en jämvikt i konkurrensförhållandena

snarast kan åstadkommas. En sådan utveckling skulle enligt

nämndens mening ovedersägligen bli av betydelse för avsättningen av jordbruksprodukter

av inhemsk odling. Den inhemska tillverkningen av kakmix

uppgår nämligen till omkring 4 000 ton konsumentförpackad vara och

omkring 2 000 ton för storförbrukare och bagerinäringen avsedda produkter.

Nämnden erinrar även om att den i sin framställning i februari 1961

i samma fråga pavisade, att problemet inte lämpligen kan lösas genom en

höjning av tullsatsen, enär stora variationer i kakmixernas råvarusammansättning

kan förekomma och införselavgifterna för de ingående råvarorna

inte är procentuellt lika.

Den lämpligaste åtgärden skulle därför enligt jordbruksnämndens uppfattning

vara, att till jordbruksregleringen överföra dessa produkter, vilka

är att betrakta som mycket lågförädlade halvfabrikat av jordbruksprodukter,

och att i likhet med vad som sker beträffande vissa andra produkter av

livsmedelsindustri i stället för tull utta införselavgift, beräknad på grund
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962 15

val av de avgifter som gäller för de i blandningen ingående jordbruksvarorna.

I samband med nyssnämnda spörsmål behandlar jordbruksnämnden även

frågan om att införa gränsskydd för den tullfria produkten hundbröd

(hundkex). I fråga om den tidigare behandlingen av denna vara ur tullsynpunkt

m. m. anför nämnden bl. a. följande.

Enligt ett av Kungl. Maj :t den 5 maj 1961 meddelat beslut lämnades en

av den svenska ensamtillverkaren AB Tengers hundbrödsfabrik gjord framställning

i ämnet utan åtgärd. I skrivelse till jordbruksnämnden den 12 juni

1961 har bolaget ånyo gjort framställning i syfte att få ett gränsskydd för

den inhemska produktionen av hundbröd.

I den tulltaxa, som gällde före ingången av år 1959, var varuslaget hundbröd

under en lång följd av år upptaget under särskilt tulltaxenummer (133)

med tull, vilken åtminstone sedan år 1950 varit 20 öre för kg. I den från

ingången av år 1959 gällande tulltaxan med statistisk varuförteckning är

hundbröd, vilket där är åsatt stat. nr 23.07.100, upptaget med tullfrihet. Varuslaget

är, liksom de till stat. nr 23.07.901 och 902 hörande varuslagen »vitamin-

och mineralfodermedel, som ej innehålla torrmjölk», undantaget från

de varor, som omfattas av förordningen den 7 juni 1956 (nr 401) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

Alla övriga varuslag under tulltaxenr 23.07 »Fodermedel med tillsats av

melass eller socker; andra beredda fodermedel» faller däremot under den

gällande jordbruksregleringen. Borttagandet av gränsskyddet för hundbröd

bygger uppenbarligen på ett ställningstagande av 1952 års tulltaxekommitté,

som beträffande detta varuslag anförde: »Vad beträffar det för närvarande

fullbelagda hundbrödet, som är en obetydlig artikel, har kommittén icke

funnit något tullskydd påkallat.»

Beträffande de svårigheter, som till följd av att gränsskyddet borttagits,

inträtt för den inhemska tillverkningen av hundbröd har AB Tengers hundbrödsfabrik

anfört följande.

»Låt vara att hundbrödet i stort sett är en ''obetydlig artikel’. För mig är

den emellertid högst betydande. Trots att mitt företag redan då — liksom

allt fortfarande — är det enda här i landet, som tillverkar hundbröd för avsalu,

var jag icke satt i tillfälle att yttra mig i ärendet. Jag visste ju i själva

verket inte vad som hänt förrän hösten 1960, då en del av mina kunder meddelade

mig, alt de icke längre vore intresserade av min vara, eftersom de

kunde köpa billigare importerad.

Mitt hundbröd (hundkex) består uteslutande av svenska jordbruksprodukter,

nämligen till ca 80 % av cerealieprodukter (huvudsakligen vetemjöl

av högsta kvalitet samt samsikt av vete o. råg) och 20 % köttfodermjöl.

I vissa typer ingår något fiskmjöl samt torrmjölk. På grund av de införselavgifter,

som jordbruksnämnden för genomförande av sin prisreglerande

verksamhet på jordbruksområdet infört för mjöl, kli och spannmål,

ha mina råvarukostnader för hundbrödsberedningen stigit i sådan grad,

att det icke längre är möjligt att konkurrera med hundbröd, som importeras

från länder, som ha betydligt lägre råvarukostnader och även i övrigt liigre

framställningskostnader. Någon införselavgift å hundbröd finnes icke heller,

och det har upplysts att jordbruksnämnden för närvarande saknar befogenhet

att föreskriva dylik avgift.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Följande siffror ge en bild av importen och importpriserna under de tre

senaste åren, alltså 1958, då en tull av 20 kr/dt fanns, och åren 1959 och

1960, under vilka min hantering icke längre åtnjutit något skydd mot utländsk

konkurrens. Enligt officiell handelsstatistik:

År Importkvan- Import- kg. pris imp. pris

titet värde

1958 ...................... 19 000 kg 33 000 kr. 1,74 kr. 1,94 kr.

1959 ...................... 21 000 * 33 000 * 1,57 * 1,57 »

1960 ...................... 28 000 » 47 000 » 1,68 * 1,68 »

Siffrorna visa importens relativt stora ökning samt även den betydande

nedgången i det importpris, som jag har att ur konkurrenssynpunkt räkna

med. Det ligger i sakens natur, att jag under de förhandenvarande förhållandena

— importvaran tillverkad av råvaror, för vilka gälla världsmarknadspriser

och även i övrigt lägre framställningskostnader, min vara av råvaror,

som starkt fördyrats genom införselavgifter — icke har möjlighet att

stå mig i konkurrensen.»

Bolagets årstillverkning uppger jordbruksnämnden till ca 60 000 kg och

dess årskapacitet till ca 100 000 kg. I fråga om sin tillverkningskalkyl har

bolaget upplyst nämnden bl. a., att råvarukostnaden motsvarar inemot 40

procent av tillverkningskostnaden.

Jordbruksnämnden instämmer i vad tillverkaren anfört angående behovet

av importskydd för varuslaget hundbröd med hänsyn till jordbruksregleringens

inverkan på råvarukostnaderna. Nämnden förordar därför, att varuslaget

hundbröd överförs till jordbruksregleringen och att sålunda, med

undantag för de förut angivna slagen av vitamin- och mineralfodermedel,

samtliga de under tulltaxenummer 23.07 fallande varuslagen kommer att omfattas

av förordningen 1956: 401. För hundbröd bör i sådant fall, efter nämndens

bestämmande, få uttas rörlig införselavgift med belopp, som i princip

avpassas efter avgiftsbelastningen på däri ingående viktigare jordbruksråvaror.

EFTA-frågor

Jordbruksnämnden erinrar om att den i tidigare sammanhang framhållit,

att problem för jordbruket i samband med tillämpningen av EFTA-konventionen

kunde tänkas uppkomma dels genom avgiftsavtrappningens inverkan

på jordbruksregleringens inkomster av införselavgifterna för vissa

jordbruksreglerade produkter, vilka enligt konventionen hänförts till industrisektorn

(glass, äggalbumin, dextrin m. m.), dels genom försämrad

avsättning av jordbruksråvaror för dessa jordbruksreglerade produkter och

för vissa icke jordbruksreglerade produkter i samband med att de svenska

livsmedelsindustrierna på området erhåller minskat importskydd. Vidare

erinrar nämnden om att det enligt departementschefens uttalande i prop.

1961: 76 (s. 53) borde ankomma på jordbruksnämnden att — om ett mera

påtagligt inkomstbortfall för jordbruket till följd av EFTA-konventionen

framdeles skulle uppstå — uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med

förslag, som kunde läggas till grund för nämndens överläggningar i ämnet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

med jordbrukets förhandlingsdelegation. Vad särskilt gäller dextrin, stärkelseklister

o. d. samt vissa andra stärkelselialtiga produkter, såsom appreturmcdel

och kärnbindemedel, vilka varor enligt EFTA-konventionen hänförts

till industrisektorn, föreslogs i prop. 1961:76, att under regleringsåret

1961/62 liksom under regleringsåret 1960/61, i den mån för fabrikspotatisregleringen

disponibla medel — införsel- och kompensationsavgitter

för stärkelseprodukter m. in. — skulle visa sig otillräckliga för den erforderliga

särskilda prisutjämningen till förmån för de inhemska tillverkarna

av dextrin o. d., Kungl. Maj :t skulle, i avvaktan på slutlig reglering, härför

förskottsvis få disponera influtna eller inflytande, för andra beslutade

ändamål inte behövliga införselavgiftsmedel för potatis. Dessa förslag lämnades

utan erinran från riksdagens sida.

Med hänsyn till importutvecklingen under innevarande regleringsår beräknar

jordbruksnämnden, att de inkomstbortfall och förluster för jordbruket,

som kan ha uppstått i samband med tillämpningen av EFTA-konventionen,

med undantag för stärkelsevarorna, uppgår till förhållandevis

små belopp. Från föreningen Sveriges stärkelseproducenters sida har man

emellertid, upplyser nämnden, liksom tidigare ansett, att med slutlig redovisning

och reglering av föreningens kostnader i samband med tillämpningen

av EFTA-konventionen lämpligen kan anstå. På grund härav och med

hänsyn till att man inte nu kan bedöma verkan av den ytterligare avgiftsavtrappning,

som i enlighet med prop. 1962: 22 torde komma att ske inom

EFTA den 1 mars 1962, har nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

varit ense om att frågan om en slutlig reglering av nu ifrågavarande

förluster lämpligen bör få anstå ytterligare någon tid. Emellertid bör enligt

nämndens mening det åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att under

vissa förutsättningar under regleringsåret 1961/62 förskottsvis disponera

införselavgiftsmedel för potatis till särskild prisutjämning till förmån

för de inhemska tillverkarna av dextrin o. d. gälla även fortsättningsvis.

Jordbruksnämnden berör även vissa problem, som aktualiserats av en

svensk tillverkare av kärnbindemedel, AB Kabi. Detta bolag har i ansökan

till nämnden framhållit bl. a. följande.

Vissa råvaror, som nu används eller kan användas vid kärnbindemcdelstillverkning

— bl. a. veteefterinjöl eller vetemjöl —- är belastade fullt ut av

i Sverige utgående förmalnings- och införselavgifter. Samtidigt konstateras

av bolaget, dels att kostnaden för motsvarande råvara i utländska, med de

svenska konkurrerande produkterna endast utgör det vid varje tillfälle

gällande världsmarknadspriset, dels alt kärnbindemedel inom EFTA är hänfört

till industrivarorna, varav följer att tullen på varan gentemot EFTAländerna

successivt avtrappas. Dessa omständigheter kommer enligt bolaget

all tvinga delta till alt lägga ned tillverkningen, därest ändring inte

sker. 1 syfte alt undgå en sådan utveckling har företaget anhållit om att direkt

eller indirekt bli befriat från att vid sin tillverkning av kärnbindemedel

erlägga på veteeftermjöl eller vetemjöl utgående import- och förmalningsavgifter.

Samtidigt har understrukils, att tillverkningen kräver särskild

teknisk sakkunskap och att produkterna är oundgängligen nödvändiga i

verksamheten vid alla landets stålgjuterier.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Jordbruksnämnden upplyser i samband härmed, att det från överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap angivits som ett bestämt önskemål, att

den svenska produktionen av kärnbindemedel upprätthålls. Enligt vad

nämnden under hand inhämtat från AB Kabi ombesörjer detta omkring 50

procent av den inhemska produktionen, under det att resten av den svenska

tillverkingen är fördelad på två andra företag. Sammanlagt torde inom landet

per år tillverkas omkring 2 000 ton kärnbindemedel av här ifrågavarande

slag. Omkring hälften av råvaruåtgången anges vara vetemjöl och veteeftermjöl.

Jordbruksnämnden anser, att man beträffande den svenska kärnbindemedelsindustrin

— liksom skett i fråga om vissa andra industrier, som framställer

på jordbruksvaror baserade förädlingsprodukter, för vilka gränsskyddet

trappas av enligt EFTA-reglerna — bör söka åvägabringa en begränsning

av råvarukostnaden.

Jordbruksnämnden har i första hand undersökt, huruvida inte en prisreducering

för råvaran lättast skulle kunna åstadkommas och administreras,

om industrin ginge över till att använda stärkelse som råvara i stället för

vetemjöl eller veleeftermjöl. Därvid har dock framkommit, att av tekniska

skäl en högre inblandning av potatisstärkelse än med 20 procent inte torde

kunna ifrågakomma. Det har dessutom enligt nämnden visat sig, att prisskillnaden

mellan vetemjöl och stärkelse är alltför stor. F. n. är nämligen

det internationella priset på potatisstärkelse 70 å 75 kr. per dt, vilket motsvarar

ett pris i Sverige på i runt tal 110 kr. per dt. Samtidigt uppges kärnbindemedelsindustrin

erlägga ungefär 55 kr. per dt för mjöl av vete.

För att nå det avsedda syftet har jordbruksnämnden under dessa förhållanden

funnit nödvändigt att söka åstadkomma en prisreducering för veteoch

veteeftermjöl. Denna har dock ansetts böra anknytas till avtrappningen

av gränsskyddet åt kärnbindemedel, såtillvida att de avgifter, som belastar

mjölet reduceras med en mot denna avtrappning svarande procentsats.

Om man bortser från den ytterligare avtrappningen fr. o. in. den 1 mars

1962 innebär detta i dagens läge, att avgiftsbelastningen på vetemjöl till

kärnbindemedel skulle minskas med 30 procent av införselavgiften 23 kr.

30 öre per dt samt kompensationsavgiften 5 kr. 10 öre per dt eller med

sammanlagt 8 kr. 50 öre per dt. Prisreduceringen har nämnden avsett skola

åstadkommas därigenom att nämnden eller, med dess bemyndigande, föreningen

Svensk spannmålshandel, med ledning av tillverkningsrapporter från

fabrikanterna, av regleringsmedel återbetalar så stor del av de avgifter,

vilka erlagts för råvaror, som motsvarar den på nyss angivet sätt fastställda

reduceringen per dt. Eftersom årsproduktionen av kärnbindemedel

enligt vad tidigare anförts torde utgöra ca 2 000 ton, beräknar nämnden,

att årskostnaden för prisreduceringen med nuvarande råvarusammansättning

kommer att bli av storleksordningen 100 000 kr.

Jordbruksnämnden anmäler, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat

sig inte ha något att erinra mot den tilltänkta anordningen ävensom

samtyckt till att frågan om gottgörelse åt jordbruket, i detta liksom i vissa

andra liknande fall, bör få anstå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Ivvalitetsbestämmelser vid inlösen av brödsäd

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i skrivelser till Kungl. Maj:t

(redovisade i prop. 1959: 147, s. 47, och 1961: 76, s. 6) framhöll, att det är

önskvärt, att som bedömningsgrund för brödsädens mällningsgrad använda

spannmålens diastatiska tillstånd i stället för dess groddlialt. Härom anför

nämnden vidare.

Nämnden upplyste år 1961, att en av föreningen Svensk spannmålshandel

utsedd kommitté undersökte förutsättningarna för att inom en närmare

framtid kunna tillämpa nya grunder för att fastställa mältningsgraden och

att kommittén även förberedde de för ändamålet erforderliga ändringarna

i gällande prisregleringsbestämmelser. Nämnden uttalade därvid förhoppningen,

att den nya metodiken — som beräknades kunna komma att praktiskt

prövas under regleringsåret 1961/62 -—- skulle kunna tillämpas på

1962 års brödsädsskörd.

Föreningen Svensk spannmålshandel har i skrivelse till nämnden den 26

januari 1962 meddelat, att den nya analysmetoden (falltalsmetoden) tyvärr

inte kunnat i tillräcklig utsträckning prövas under innevarande regleringsår.

Detta beror på att vissa av de speciella tekniska hjälpmedel, som erfordras

för att effektivt kunna utnyttja metoden, inte kunnat utprovas och

levereras i tillräckligt god tid. Föreningen förklarar sig därför inte ännu

vara beredd att framlägga förslag till ändrade bestämmelser avseende undersökningsmetod,

kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor i fråga om

mältningsgraden för brödsäd. I sammanhanget framhåller föreningen, att

ett intensivt arbete pågår på växtodlingens och kvarnteknikens område i

syfte att göra det möjligt att bättre utnyttja svenskodlad spannmål samt att

vissa resultat av detta arbete, som ganska snart väntas föreligga, kan beräknas

komma att påverka kvalitetsbedömningen. Även en ny amerikansk

metod för bedömning av vetets proteinkvalitet synes enligt föreningens mening

böra prövas för svenska förhållanden.

Jordbruksnämnden betonar ånyo, att det är önskvärt, att en ändring av

bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor för brödsäd

snarast möjligt kommer till stånd. Med hänsyn till de av föreningen

Svensk spannmålshandel redovisade omständigheterna synes emellertid ett

uppskov med denna ändring vara ofrånkomligt. Nämnden förutsätter dock,

att utredningsarbetet kan bedrivas i sådan takt, att nya regler kan tillämpas

på 1963 års skörd. Om det emellertid skulle visa sig, att detta inte blir

möjligt, anser sig nämnden böra överväga att lösa problemet på andra

vägar för att begränsa föreningen Svensk spannmålshandels inlösensskvldighet

till kvarnduglig vara.

Omläggning av gränsskyddet för fjäderfäkött

I fråga om fjäderfäkött redogör jordbruksnämnden inledningsvis för nuvarande

gränsskydd och marknadsförhållanden.

Levande och slaktat fjäderfä och ätbara delar därav hör till de jordbruksreglerade

varuslag, för vilka prisgränser inte finns fastställda och för vilka

införselavgiften utgår med viss procent av varans införselvärde. Prisskyddet

för fjäderfäkött har alltså fått en från flertalet andra jordbruksvaror

avvikande konstruktion. Denna avvikelse beror på att vid övergången till

nytt prisregleringssystem år 1956 varugruppen ansågs vara av mindre bety
2f

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

delse och att tillförlitliga grundläggande inhemska prisnoteringar på detta

område då saknades. Vid de förhandlingar om prisregleringssystemet för

tiden 1 september 1959—31 augusti 1965, som våren 1959 fördes mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets organisationer, hade förhållandena inte ändrats

i sådan grad, att det ansågs erforderligt alt företa någon omläggning

av prisskyddet för fjäderfäkött.

Sedan några år tillbaka har emellertid en stigande konsumtion av fjäderläkött

kunnat konstateras. Man kan förmoda, att denna utveckling kommer

att fortsätta, kanske särskilt i fråga om den typ av större slaktkyckling som

benämns gödkyckling eller broiler. Även i vissa andra europeiska länder,

däribland Västtyskland, och i USA har under senare år fjäderfäköttets betydelse

ökat starkt.

Broilerproduktionen i vårt land är av ganska sent datum. Några tillförlitliga

uppgifter över produktionens omfattning står inte att få men allt tyder

på att den ökat under de senaste åren och att den numera nått en inte obetydlig

omfattning. I ganska stor utsträckning bedrivs produktionen under

stordriftsformer, t. ex. av företag inom livsmedelsindustrin. Det beräknas

således, att omkring fyra femtedelar av uppfödningen är knuten till Aktiebolaget

Gotlandsprodukter, Visby (som ägs gemensamt av Kooperativa förbundet

och Konsum Stockholm), Aktiebolaget Felix, Eslöv, och Aktiebolaget

Findus, Bjuv. Det sistnämnda företaget bedriver egen kycklinguppfödning.

De båda förstnämnda däremot har uppfödningen utplacerad hos kontraktsbundna

leverantörer. Även såsom självständiga företagare har enskilda jordbrukare

börjat uppfödning av broiler. De ökade mängder broilerkött, som

inom landet distribueras i djupfryst tillstånd, har hittills kunnat finna avsättning.

Med hänsyn till den väsentligt ökade betydelse, som fjäderfäköttet numera

erhållit, och då ett tillfredsställande regleringsunderlag i form av prisnoteringar

framkommit, har jordbruksnämnden, som i ärendet samrått

med jordbrukets förhandlingsdelegation, funnit, att man nu bör lägga om

prisregleringssystemet så, att prisgränser fastställs för de viktigaste varuslagen

och att införselavgifter bestäms till mellan prisgränserna fasta belopp.

Till stöd för en sådan omläggning kan enligt nämnden även åberopas

det läge, som skulle uppstå för den händelse en aktualiserad frilistning av

fjäderfäkött från dollarområdet skulle komma till stånd. En export av

kvantiteter, som efter förhållandena inom nämnda område kan betraktas

som ringa men som utbjuds till låga priser, kan, framhåller nämnden, få

en starkt pristryckande effekt på den i jämförelse med de stora producentländerna

mycket blygsamma svenska marknaden.

Jordbruksnämnden framhåller, att den utgått från att det förhållandet att

prisskyddet får en ändrad konstruktion inte bör få leda till någon ändring i

detta skydds nuvarande nivå.

Fjäderfäkölt indelas i tullstatistiskt avseende i två huvudgrupper, nämligen

kött av höns och kött av annat fjäderfä. Till den första gruppen hänförs

kött av slakthöns, broiler och övriga slag av kyckling och till den

andra gruppen kött av kalkon, gås och anka. Vid en bedömning av vilka

varuslag som bör åsättas prisgränser har nämnden ansett, att den allt större

broilerproduktionen i första hand bör komma i fråga. Till stöd för be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

KungJ. Maj:ts proposition nr 95 år 1962 21

räkningar av mittpris och prisgränser för broilerkött anför nämnden följande.

Som tidigare nämnts sker en stor del av landets broilerproduktion genom

anknytning till olika former av livsmedelsindustri. Den del av uppfödningen,

som är förlagd till det egentliga jordbruket, saluförs till övervägande del genom

Svenska ägghandelsförbundet och till denna organisation anslutna äggcentraler.

Ägghandelsförbundet noterar fortlöpande priset på denna produkt

vid försäljning i mindre poster till handlande i Stockholm. Noteringen har

legat oförändrad vid en nivå av G kr. 60 öre per kg sedan juni 1961. Våren

1959 då förhandlingar fördes om grunderna för det nuvarande prisavtalet,

noterades inte priserna på broilerkött på den svenska marknaden. Med

utgångspunkt från den nuvarande prisskillnaden mellan broilerkött och

mindre klyvkyckling kan man dock beräkna broilerpriset våren 1959 till

7 kr. 20 öre per kg. Hösten 1959 var motsvarande pris 6 kr. 45 öre per kg.

Nämnden anser det vara lämpligt att låta mittpriset ansluta sig till den

nuvarande prisnivån. Vissa skäl, bl. a. inköpsstrukturen inom handeln, talar

emellertid för att man såsom mätare på den inhemska prisnivån bör välja

en prisnotering, som avser försäljningar i större poster än som i allmänhet

sker vid försäljning till detaljhandeln. Med hänsyn till Svenska ägghandelsförbundets

relativt blygsammma andel av den totala försäljningen av

broilerkött inom landet bör inte heller en av förbundet tillämpad prisnotering

ensam användas för att beräkna den inhemska prisnivån.

Nämnden har i denna fråga överlagt med Svenska ägghandelsförbundet,

Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Felix och Aktiebolaget Findus. Samtliga

bar förklarat sig villiga att fortlöpande tillställa nämnden sina prisnoteringar

på broilerkött. Nämnden har funnit, att det aritmetiska medeltalet för

följande fyra priser bör användas för att beräkna den inhemska prisnivån:

Svenska ägghandelsförbundet, nettopris vid försäljning till grossist;

Kooperativa förbundet, aritmetiskt medeltal av priset vid försäljning till

lagercentraler av större och mindre broiler; Aktiebolaget Felix, pris till

grossist i poster om minst 5 ton med avdrag för kassarabatt; Aktiebolaget

Findus, pris till grossist i poster om minst 5 ton med avdrag för kassarabatt.

Jordbruksnämnden anför att, under förutsättning av att mittpriset bör

ansluta sig till den nu rådande prisnivån inom landet, en beräkning av medeltalet

för nyssnämnda fyra prisnoteringar ger till resultat, att mittpriset

för broilerkött (gödkyckling) bör fastställas till 6 kr. 50 öre per kg. Nämnden

föreslår, att den övre prisgränsen fastställs till 7 kr. 25 öre per kg

och den nedre prisgränsen till 5 kr. 75 öre per kg. För övriga varuslag inom

gruppen kött av höns anser nämnden i nuvarande läge tillräckliga skäl inte

föreligga att fastställa några prisgränser.

I den andra huvudgruppen, kött av annat fjäderfä, är kalkonkött det

viktigaste varuslaget. Jordbruksnämnden upplyser, att produktionen och

marknadsförandet av kalkonkött sker i stort sett kontinuerligt under hela

året, medan däremot kött av gås och anka är mera säsongbetonade produkter.

Prisgränser bör därför enligt nämndens mening endast fastställas för

kalkonkött. Svenska ägghandelsförbundet intar eu dominerande ställning i

fråga om partihandeln med detta varuslag och förbundets prisnoteringar an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

ser nämnden därför böra kunna läggas till grund för beräkningen av den

inhemska prisnivån. Nämnden anför om dessa noteringar följande.

Mest lämpade för detta ändamål synes förbundets partipriser för urtagna

kalkoner vid försäljning i Stockholm till större kunder vara. Tre skilda priser

noteras, nämligen dels för kalkoner, som väger under 4,5 kg, dels för

kalkoner, som väger över 4,5 men ej 6,6 kg, dels för kalkoner, som väger

mer än 6,6 kg. Det aritmetiska medeltalet av dessa tre noteringar bör användas

vid prisberäkningarna. Det sålunda sammanvägda medelpriset utgjorde

under år 1959 7 kr. 30 öre per kg. Under år 1960 sjönk priset i olika

etapper, så att det vid utgången av året utgjorde 6 kr. 15 öre. I slutet av

januari 1961 steg priset till 6 kr. 90 öre och låg därefter oförändrat till oktober

samma år. Därefter bär priset under inflytande av en viss brist stigit

i olika omgångar och utgör f. n. 9 kr. 15 öre per kg.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning kan den nuvarande höga prisnivån

betraktas såsom en tillfällighet och bör inte tas som utgångspunkt för

att bestämma mittprisnivån. Nämnden föreslår i stället, att 7 kr. 25 öre

per kg fastställs såsom mittpris med den övre prisgränsen vid 8 kr. 25 öre

och den nedre prisgränsen vid 6 kr. 25 öre per kg.

Jordbruksnämnden erinrar om att införselavgiften för fjäderfäkött sedan

den 20 december 1961 utgör 39 procent av importpriset. Vid en omvandling

av den nuvarande procentuella införselavgiften till fast belopp bör man enligt

nämndens mening — för att underlätta tulluppbörden —- söka erhålla

samma införselavgift för alla slag av fjäderfäkött. För den händelse att priset

på broiler skulle sjunka under nedre prisgränsen eller överstiga den

övre prisgränsen och särskilda åtgärder därför anses böra vidtas som skydd

för prisbildningen, bör detta dock inte påverka införselavgiften för den

andra gruppen fjäderfäkött. Omvänt bör gälla att åtgärder till skydd för

kalkonpriset inte skall påverka avgiften för broilerkött. Man får således

räkna med att prisutvecklingen kan leda till att under vissa tider olika införselavgifter

kan komma att gälla för de olika grupperna av fjäderfäkött.

Genom att de olika fjäderfäslagen inte redovisas särskilda i tullstatistiken,

är det inte möjligt att av denna utläsa importpriset för den enskilda produkten.

Med ledning av partihandelsnoteringar, som fortlöpande offentliggörs

i en tysk facktidskrift på området, kan man emellertid enligt vad nämnden

upplyser med vissa korrektioner räkna fram importpriser för olika slag

av fjäderfäkött i Västtyskland och dessa kan sedan i sin tur omvandlas till

tänkta svenska importpriser. Med användning av denna metod har nämnden

funnit, att det nuvarande importskyddet för broiler ungefär motsvarar

en införselavgift av 1 kr. 70 öre per kg. För kalkonkött erhålls också ungefär

samma resultat. Nämnden har därför ansett sig böra föreslå, att införselavgiften

för alla slag av fjäderfäkött (stat. nr 02.02.100, 800, 900;

02.03.009; 02.05.509; 02.06.801, 905) fastställs till ett enhetligt belopp av 1

kr. 70 öre per kg. Om så sker, bör vid tillämpning av sedvanliga omräkningstal

införselavgiften för levande fjäderfä (stat. nr 01.05.100, 900) fastställas

till 1 kr. 15 öre per kg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

De sålunda föreslagna prisgränserna och införselavgifterna bor enligt

jordbruksnämndens förslag tillämpas fr. o. m. den 1 september 1962. For

den händelse att de spärregler, som ingår i det nuvarande prisregleringssystemet

skulle komma att utlösas före nämnda datum, anser nämnden

dock, att de föreslagna prisgränserna och införselavgifterna bör ändras på

motsvarande sätt som kan komma att ske för huvuddelen av Övriga jordbruksprodukter.

Nämnden föreslår ävenledes, att det högsta belopp, vartill

nämnden i fortsättningen skall äga bestämma införselavgiften för fjäderfäkött,

fastställs till ett belopp, som ligger 30 procent högre än det belopp, vartill

avgiften nu kan komma att fastställas.

Införselavgiftsmedlens användning

Kostnader i samband med 3-procentregeln

Jordbruksnämnden föreslår, att av de på innevarande regleringsår belöpande

införselavgiftsmedlen 10 miljoner kr. skall få tas i anspråk för vissa

kostnader i samband med 3-procentregeln. Nämnden erinrar om att man vid

överläggningar den 16 december 1961 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

i anslutning till 3-procentregelns utlösning aven hade

att ta ställning till vissa principiella frågor beträffande fodermedelsposternas

inverkan på det kostnadsprisindex, som ingår i 3-procentregeln. Nämnden

anför härom följande.

Den i kostnadsprisindex tillämpade beräkningsmetodiken innebär, att

de faktiska noteringarna för fodermedel reduceras så mycket, som svarai

mot importavgifternas höjning i förhållande till basperioden (januari—mars

1959) Med denna metodik har man undvikit, att produktionsstyrande åtgärder

påverkar index. Så länge avgifterna någorlunda svarar mot skillnaden

mellan världsmarknadspriserna och de inhemska priserna, fungerai

index på avsett sätt. Eftersom avgiftsnivån emellertid på grund av fodersadsöverskott

inom landet successivt stegrats till en hog niva för att utestanga

import, registrerades i kostnadsprisindex en i forhallande till det faktiska laget

för låg kostnadsnivå och därigenom förorsakades jordbruket ett visst berakningsmässigt

inkomstbortfall.

Under överläggningarnas gång framlades av jordbruksnämndens indexkommitté

alternativa förslag till ändring av beräkningsmetodiken i syfte att

eliminera de brister, som uppkommit genom att importavgiften legat liogre

än som erfordrats för att uppehålla priserna inom landet på en önskad

nivå. Nämnden meddelar, att den ansåg sig behöva ytterligare rådrum for

att överväga dessa förslag. För att dock bereda jordbruket kompensation

för den av indexkommittén påvisade missvisningen i kostnadsprisindex fö
-

reslog nämnden följande.

Nämnden förklarar sig beredd att fr. o. in. den dag, då den i samband

med 3-procenlregelns aktuella utlösning företagna höjningen av liiforselay»ifterna

in. m. träder i kraft (den 20 december 1961) och intill dagen för

nästa regelutlösning (vare sig det gäller 3-procentregcln eller inkomslregeln)

tillföra jordbruket ett belopp av 4 miljoner kr. per månad. Härvid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

skall omedelbart tas i anspråk det överskott av 7,2 miljoner kr. av införselavgiftsmedel,

som kvarstår från treårsperioden 1956—1959. Nämnden har

av Kungl. Maj :t bemyndigats att under budgetåren 1961/62—1964/65 disponera

detta belopp till att täcka speciella behov vid tillämpning av spärrreglerna

inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets område.

Detta belopp beräknas räcka till början av februari 1962. För tiden därefter

skall finansieringen ske genom att nämnden hos statsmakterna utverkar

bemyndigande att utan hinder av den normalram på 93 miljoner kr. per år,

som fastställts för den »fria» delen av införselavgifterna, för ifrågavarande

ändamål ta i anspråk erforderligt belopp av införselavgifter för innevarande

regleringsår. Sålunda ianspråktagna medel skall, efler samråd med

jordbrukets förhandlingsdelegation, på sedvanligt sätt tillföras vederbörande

regleringsföreningar. Nämnden kommer att sänka gällande införselavgifter

på fodermedel, i främsta rummet korn, havre, sorghum och kli till

de lägsta belopp, som anses möjliga vid inriktning på att avgifterna skall

vara tillräckligt effektiva för att undvika import. Vid nästa tillämpning av

3-procentregeln skall man utgå från att avgiftssänkningen skett redan den

1 december 1961.

Detta jordbruksnämndens förslag till kompensation åt jordbruket biträddes

av jordbrukets förhandlingsdelegation.

Jordbruksnämnden framhåller, att det f. n. finns anledning räkna med att

3-procentregeln inte kan komma att utlösas förrän tidigast i maj 1962.

Om man antar att inkomstregeln utlöses i slutet av april erfordras enligt

nämnden för att täcka den nyss redovisade utfästelsen ett belopp av ca 10

miljoner kr.

tiationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrin och kvalitetsfrämjande åtgärder

på mat potatisområdet

Enligt beslut vid 1959 och 1960 års riksdagar bemyndigades jordbruksnämnden

att av inflytande införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter

disponera högst 1 miljon kr. resp. 750 000 kr. för den fortsatta rationaliseringen

av stärkelseindustrin. Nämnden erinrar om att en redogörelse

för rationaliseringsläget lämnats i prop. 1959: 147 (s. 60—61) och i

prop. 1960: 153 (s. 29—30). De i redogörelsen omnämnda centralfabrikerna

på Listerlandet i västra Blekinge och inom Villands härad, Kristianstads

län, har enligt vad jordbruksnämnden meddelar numera tagits i drift (hösten

1960 resp. hösten 1961). Den planerade centralfabriken i Kristianstadsområdet

beräknas kunna komma i gång hösten 1962. Sedan det sistnämnda

projektet fullföljts kan enligt nämnden — med undantag för enstaka, ännu

mte nedlagda äldre fabriker — rationaliseringen anses slutförd i nordöstra

Skåne och västra Blekinge. För rationalisering återstår därefter två områden,

nämligen österlenområdet i sydöstra Skåne och Blekinge öster om

Mörrum, inklusive ett par fabriker innanför smålandsgränsen.

Sveriges stärkelseproducenters förening har i skrivelse till jordbruksnämnden

den 19 oktober 1961 anmält, att föreningen för att fullgöra sina

hittills beslutade inlösenåtaganden i allt väsentligt måste förbruka de rationaliseringsmedel,

som finns att tillgå fram till årsskiftet 1962/63, inklu
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

sive dem som kan beräknas inflyta under kalenderåret 1962. Rationaliseringsmedel

inflyter reguljärt till föreningen genom uppbörd av en intern

avgift av 1 kr. per dt försålt potatismjöl. Medel for den fortsatta rationa i

seringen skulle då bli tillgängliga först någon gång under år 1963 och därvid

endast i begränsad omfattning. Det skulle enligt föreningen innebara,

att ett uppehåll i rationaliseringsarbetet finge göras. Föreningen har darfor

hemställt, att jordbruksnämnden måtte utverka medgivande att ytterligare

500 000 kr. av inflytande införselavgifter för stärkelse och starkelseprodukter

får användas för den pågående rationaliseringsverksamheten. Framställningen

har tillstyrkts av jordbrukets förhandlingsdelegation.

För egen del anser jordbruksnämnden angeläget, att rationaliseringsarbetet

inom stärkelseindustrin inte behöver avbrytas av brist på medel utan

kan fullföljas så snabbt som möjligt. Denna rationalisering är enligt nämnden

en nödvändig förutsättning för att stärkelseindustrin skall kunna bibehålla

sin konkurrenskraft på den svenska marknaden. I samband med den

på senare år bedrivna rationaliseringen har stärkelseföreningen forvarvat personal

med härför erforderlig teknisk och annan sakkunskap. Om i samband

med ett avbrott i rationaliseringsverksamheten denna sakkunskap

skulle skingras, skulle detta komma att medföra betydande kostnader och

svårigheter vid den fortsatta verksamheten. Nämnden tillstyrker därför bifall

till stärkelseföreningens anhållan och föreslår, att i mån av behov a\

intörselavgiftsmedel för stärkelse och stärkelseprodukter, som inflyter

under regleringsåret 1961/62 högst 500 000 kr. får tas i anspråk för andamålet.

Vid ett bifall till nämndens förslag avser nämnden att, innan anvisade

medel ställs till föreningens förfogande, med ledning av föreningens prognoser

rörande den svenska stärkelseindustrins allmänna förutsättningar

och med hänsyn tagen till de rationaliserade fabrikernas kapacitet och belägenhet,

söka bedöma i vad mån en fortsatt upprustning av starkelseindustrin

inom övriga områden är erforderlig och lämplig.

Enligt riksdagsbeslut år 1959 (prop. 1959: 147, s. 63; JoU 29; rskr. 283)

skall i'' mån av tillgång på medel under vart och ett av prisregleringsaren

1959/60_1964/65 högst 700 000 kr. av införselavgifter for potatis ta stallas

till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande att anvandas för att

främja fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra

kvaliteten på matpotatis. Kungl. Maj:t utfärdar årligen riktlinjer för

denna bidragsverksamhet, sedan jordbruksnämnden efter samrad med lantbruksstyrelsen

och jordbrukets förhandlingsdelegation upprattat förslag i

ämnet. Nämndens ställningstaganden i sin tur grundas på förslag till fordelningsplaner,

som årligen infordras från riksförbundet. Dessa förslag upprättas

numera under medverkan av en särskild av förbundet tillsatt namnd,

SPOR.s försöksnämnd. .

De hittills utbetalade bidragen, vilka utgått med angivet maximibelopp,

700 000 kr. för år, utnyttjas i stort sett för tre slags ändamål, nämligen forskning

och försöksverksamhet, upplysningsverksamhet bland landets potatisodlare

samt utbyggnad av beståndet av lagerhus och sorteringscentraler.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Jordbruksnämnden anmäler, att Sveriges potatisodlares riksförbund i

skrivelse den 18 januari 1962 till nämnden framhållit, att det alltjämt krävs

betydande insatser för att höja den svenskodlade matpotatisens kvalitet

och möjliggöra dess iordningställande för försäljning på sätt som motsvarar

de krav, som konsumenterna numera ställer. Riksförbundet har därvid

understrukit behovet av ekonomiskt stöd åt fortsatta undersökningar

rörande potatisupptagningens mekanisering. För denna frågas lösning har

riksförbundet för avsikt att om möjligt engagera experter bl. a. från maskinindustrin.

Vidare nämns i skrivelsen föreliggande behov av intensifierad

upplysningsverksamhet ute bland odlarna. Ävenså föreligger behov av

ytterligare potatislagerhus och sorteringscentraler. Av sålunda anförda skäl

har riksförbundet hemställt, att det berörda årsbeloppet höjs från nuvarande

700 000 kr. till 1 miljon kr. fr. o. m. regleringsåret 1961/62.

I anledning av riksförbundets framställning anför jordbruksnämnden följ

ande.

Av införselavgifter för potatis innestår f. n. hos nämnden ett odisponerat

belopp av ca 7 miljoner kr. Såvitt nämnden kunnat bedöma har bidragsgivmngen

haft en gynnsam inverkan på den kvalitetsutveckling inom matpotab.

?°mra sam lett till att den svenska matpotatisen numera är av avsevärt

bättre beskaffenhet än tidigare. Det torde emellertid ännu återstå åtskilligt

att gora pa detta område. Det är därför angeläget, att strävandena att förbattra

matpotatiskvaliteten på allt sätt främjas. Härför talar även den omständigheten,

att den svenska matpotatisen torde höra till de jordbruksprodukter,

som kan tänkas komma i särskilt svårt konkurrensläge i den män

den västeuropeiska handeln inom jordbruksområdet liberaliseras.

Med hänsyn härtill har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

funnit sig böra föreslå, att det nu utgående bidraget av

mforselavgifter för potatis för att främja strävandena att effektivisera matpotatisodlingen

och förbättra kvaliteten på matpotatis fr. o. m. innevarande

regleringsår höjs från högst 700 000 kr. till högst 1 miljon kr.

Särskilt bidrag till Hallands läns linodlareförening

I fråga om stödet åt linodlingen anför jordbruksnämnden i huvudsak

följande.

På grundval av beslut vid 1961 års riksdag i fråga om prisstödet åt odlingen

av spånadslin av 1961—1964 års skördar (prop. nr 49; JoU nr 17-

a wi k or fr »h arf, Klf -Sl'' ^j-tmedddat riktlinjer, som i väsentliga avseenden

viker från de for prisstödet for tidigare års skördar av spånadslin tillampade

grunderna. Omfattningen av det årliga allmänna stödet för spånadslinet

har emellertid därvid bestämts till ett högsta belopp av 1 040 000

Qe”er,saledes 1 Pnac,iP belopp, vilket av anslagsmedel anvisades

tor skörden av spanadshn under en följd av år före år 1960. För år 1960

Jr» ^aremcd maximibeloppet för sådant prisstöd till spånadslinodlingen på

808 2d50ak”kS<lagenS ***Ut med an,ednin§ av ProP- 1960: 67 begränfat till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

Jordbruksnämnden anmäler, att Hallands läns linodlareförening u. p. a.

1 skrivelse den It december 1961 bär anhållit, att ett belopp av 250 000 kr.

måtte av särskilda avgiftsmedel — influtna införselavgifter för bruna bönor,

ärter och hampfrö — anvisas föreningen som kompensation för förluster

till följd av en år 1960 inträffad väsentlig nedsättning av skörderesultatet

för spånadslin. Beträffande utfallet av 1960 års linskörd anför föreningen

bl. a. följande.

Spånadslinodlingen år 1960 omfattade ca 2 400 lia. Sådden skedde under

relativt gynnsamma förhållanden men 1960 års svåra försommartorka

inom linodlingsområdet tillbakasatte linskörden högst väsentligt. Beståndet

blev ojämnt och linstrået avsevärt kortare än normalt. När regn började

falla -vid midsommartid, hade linet gått i blom, varvid tillväxten upphörde.

Under mognads- och bärgningstiden — juli/augusti — då solig och relativt

torr väderlek är nödvändig för att erhålla god fiberkvalitet, inträffade

en ihållande regnperiod. 1960 års redan tidigare svagt utvecklade spånadslinskörd

försämrades därför ytterligare under denna regnperiod. Linhalmskvaliteten

blev därför inom praktiskt taget hela linodlingsområdet mycket

låg. En betydande del av linhalmen rötade på fälten och blev därigenom

inte användbar för framställning av kvalitetslin. Drygt hälften av den utav

1960 års halmskörd framställda fibern har tillhört de allra lägsta blånkvaliteterna.

En stor del av dessa blånor har inte varit spinnbara utan har

måst avyttras till pappers- och drevtillverkning.

Detta har medfört ett avsevärt inkomstbortfall för föreningen, enär prisskillnaden

mellan högsta och lägsta kvalitetsklass uppgår till i medeltal ca

2 kr. per kg fiber. I detta sammanhang kan påpekas, att spånadslinodlingen

år 1960 misslyckades även i övriga linodlande länder i Europa. Sålunda

rapporteras från Holland, Belgien och Frankrike, att man år 1960 i dessa

länder erhöll den kvalitetsmässigt sämsta skörden under de senaste decennierna.

Enligt vad jordbruksnämnden under hand inhämtat, kan den totala intäktsminskning,

som uppstått för Hallands läns linodlareförening till följd

av att 1960 års linskörd kvantitativt och kvalitativt understeg den genomsnittliga

skörden under senare år, uppskattas till ca 500 000 kr. Denna

minskning har linodlarföreningen endast delvis kunnat kompensera genom

rationalisering och utnyttjande av sina begränsade reserver. Jordbruksnämnden

anför också, att man med hänsyn till fortgående höjning av driftskostnaderna

och till de osäkra marknadsutsikterna för linfiber — något

som jämväl framhålls av föreningen —- inte torde kunna räkna med att

föreningens förluster på 1960 års linskörd skall kunna utjämnas utan särskilt

bidrag. Vidare anför nämnden följande.

Särskilda bidrag har, enligt vad som likaledes framhålls i framställningen

från linodlarföreningen, till följd av felslagna skördar av spånadsväxter

vid tidigare tillfällen utgått såväl till linodlarföreningen som till Gotlands

hampodlareförening. Till, linodlarföreningen utbetalades sålunda år 1959

(prop. 1959: 147, s. 121) av influtna införselavgifter för bruna bönor, ärter

och hampfrö ett belopp av 250 000 kr. som bidrag för att täcka ett inkomstbortfall

till följd av 1958 års svaga linskörd. År 1961 (prop. 1961:49) utgick

vidare till Gotlands hampodlareförening av anslagsmedel ett särskilt

bidrag på 350 000 kr. i anledning av skadorna på 1960 års skörd av hampa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

utöver det bidrag, som utbetalades till denna förening för pristillägg på

hampfiber ur samma års skörd.

Jordbruksnämnden anmäler, att den i det nu aktuella ärendet samrått

med jordbrukets förhandlingsdelegation, som därvid förordat bifall till linodlarföreningens

framställning. Med hänsyn till de anförda omständigheterna

har nämnden för egen del funnit den av Hallands läns linodlareförening

gjorda framställningen väl motiverad. Förhållandena torde, framhåller

nämnden, i detta fall vara fullt analoga med dem, som föranledde särskilda

stödåtgärder i anledning av de svaga utfallen av 1958 års linskörd

och 1960 års skörd av hampa. Storleken av ett bidrag i det nu aktuella fallet

synes nämnden emellertid böra begränsas till 200 000 kr. De i föreliggande

framställning avsedda beloppen av influtna införselavgifter för bruna bönor,

ärter och hampfrö finns tillgängliga hos nämnden. Nämnden hemställer om

bemyndigande att av medel, som för regleringsåret 1960/61 influtit genom

upptagande av införselavgifter för bruna bönor, ärter och hampfrö och

som inte disponerats för annat ändamål, ställa ett belopp av högst 200 000

kr. till förfogande för Hallands läns linodlareförening som bidrag till att

täcka det inkomstbortfall för föreningen, som uppstått till följd av 1960

års svaga linskörd.

Kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg

I skrivelse den 20 februari 1962 hemställer jordbruksnämnden om bemyndigande

att av införselavgifter för ägg, äggprodukter och tamfågel, som

ställs till förfogande för löpande regleringsändamål på jordbrukets område,

fr. o. in. regleringsåret 1962/63 använda ett belopp av högst 1,7 miljoner kr.

per år för att förbättra kvaliteten på ägg.

Till stöd för sin framställning åberopar jordbruksnämnden bl. a. den

nedgång i det hittillsvarande frivilliga kvalitetsarbetet för ägg, som skett

under senare år, den samtidigt ökade floran av märkesägg utan officiell

kontroll samt kvalitetsarbetets betydelse ur konkurrenssynpunkt inom de

nya marknadsbildningarna i Västeuropa. Vidare anmäler nämnden, att en

särskild kommitté, som tillsatts inom Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter

och ägg (KMÄ), framlagt förslag om vissa kvalitetsfrämjande

åtgärder för ägg. Härom anför nämnden bl. a. följande.

Enligt vad jordbruksnämnden inhämtat, räknar man inom KMÄ:s kvalitetskommitté

med att kunna framlägga förslag om såväl omedelbara som

mer långtsyftande åtgärder. På kort sikt anses kvalitetsarbetet böra aktiveras

genom att man intensifierar den frivilliga kontrollen inom KMÄ:s

ram. Det råder emellertid enighet inom kommittén om att på grund av den

hårda konkurrens, som äggpackerierna möter från den mera primitivt arbetande

handeln, det knappast är möjligt att pålägga packerierna de ytterligare

kostnader ett utvidgat kvalitetsarbete skulle kräva. Man har därför

undersökt möjligheterna att stimulera anslutningen till ett sådant kvalitetsarbete

genom någon form av betalning efter kvalitet. De kvalitetsvårdande

åtgärderna på mejeriområdet har härvid delvis tjänat som förebild.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

Kvalitetskommitténs förslag, vilket jordbruksnämnden i princip funnit

sig kunna biträda innebär i huvudsak följande.

Äggpackerier med viss minsta invägning per vecka får ansluta sig till

eu intensifierad frivillig kontroll inom KMÄ:s ram och därvid under vissa

omständigheter komma i åtnjutande av kvalitetspremie. En sådan kan bl. a.

motiveras av de högre kostnader packerierna genom kvalitetsarbete belastas

med. Premien skall graderas med hänsyn till resultatet av den kvalitets-

och allmänna kontroll, som verkställs av KMÄ. Som underlag för bedömningen

skall följande fem faktorer tjäna, nämligen äggens kvalitet,

sortering och vikt, stämpling, emballage och yttre faktorer (hygien, lagertemperatur

och den tekniska utrustningens kondition). För att täcka kontrollkostnaderna

skall uttas en kontrollavgift, som kan beräknas till omkring

2/3 öre per kg. I bestämmelserna för kvalitetsbetalningssystemet bör

bl. a. ingå, att kvalitetsbetalning skall tillämpas för samtliga leverantörer

vid ett och samma packeri. Avdrag efter av KMÄ fastställda grunder och

belopp skall företas för undermåliga ägg och redovisas för leverantören.

Avdragens storlek avses komma att fastställas med rätt höga belopp.

Äggens kvalitet grundläggs redan hos producenten. Det är därför viktigt,

att denne intresseras för en kvalitetsproduktion. Bästa sättet att intressera

producenten härför torde vara att differentiera avräkningsnoteringen efter

äggens kvalitet. Packerierna drar sig emellertid f. n. för att införa kvalitetsbetalning,

främst på grund av de ökade kontors- och administrationskostnader

ett sådant system skulle medföra. Då kostnaderna för administrationen

av ett kvalitetsbetalningssystem inom packeriet kan bedömas till

ca 2 öre per kg, synes ersättningen till packerierna inte böra vara mindre

än 5 öre per kg för att man skall få till stånd en stimulans till anslutning.

De föreslagna kvalitetspremierna till packerierna för kvalitetsarbete och

kvalitetsbetalning beräknas kosta drygt 1,5 miljoner kr. per år. De bör bestridas

av regleringsmedel från Sveriges export- och importförening för

ägg. I första hand bör härvid införselavgiftsmedel för ägg, äggprodukter

och tamfågel komma i fråga. Regleringsmedel av nu anfört slag får f. n.

inte användas till exportstöd.

Höjning av 93-miljonersramen för regleringsåret 1962/63

I fråga om bestämmelserna om dispositionen av införselavgiftsmedlen på

jordbrukets område anför jordbruksnämnden bl. a. följande.

I propositionen med förslag angående prissättningen på jordbruksprodukter

under sexårsperioden den 1 september 1959—31 augusti 1965 (prop.

1959: 147, s. 152) anförde departementschefen, att de under perioden inflytande

införselavgifterna i princip torde böra användas för regleringsändamål

på jordbrukets område men att han, med hänsyn till att den nya prissättningsperioden

avsåg så pass lång tid som sex år, inte ansåg det lämpligt

att föreslå någon för hela perioden gällande ram för vad som av införselavgiftsmedel

skulle få disponeras för" regleringsändamål på jordbrukets område.

I stället borde det ankomma på Kungl. Maj:t och riksdagen att årligen

bestämma omfattningen och den huvudsakliga fördelningen av influtna och

inflytande införselavgiftsmedel. För regleringsåret 1959/60 borde, enligt

departementschefen, till utgångspunkt för fastställandet av ramen för användning

av införselavgiftsmedlen tas det belopp på 93 miljoner kr., som

jordbruksnämnden beräknat. Detta belopp hade erhållits under förutsättning

av normala skörde- och marknadsförhållanden och med utgångspunkt

från avgifter, som beräknats för »normala» prislägen. Ramen för använd
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

ningen av införselavgifter fastställdes i enlighet med departementschefens

förslag till 93 miljoner kr. för regleringsåret 1959/60 och så har även skett

för regleringsåren 1960/61 och 1961/62.

Vid överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

har, upplyser nämnden, från delegationens sida upptagits

frågan om höjning av ramen för användning av införselavgiftsmedel avseende

regleringsåret 1962/63. Nämnden har med anledning därav företagit

beräkningar över avgiftsmedlens storlek enligt följande två tänkta alternativ.

1. Samma importkvantiteter som i den av nämnden gjorda, av departementschefen

år 1959 åberopade beräkningen (»utgångsberäkningen») och

nu gällande införselavgifter (beträffande fodermedel dock de vid tiden för

utgångsberäkningen, d. v. s. våren 1959, gällande införselavgifterna).

2. De av nämnden i skrivelsen den 21 november 1961 för regleringsåret

1962/63 beräknade importkvantiteterna och nu gällande införselavgifter

(beträffande fodermedel dock liksom i alternativ 1 de vid tiden för utgångsberäkningen

gällande avgifterna).

Beräkningarna ger en summa av drygt 121 resp. 150 miljoner kr. Denna

summa visar alltså enligt de båda alternativa beräkningarna en betydande

ökning av totalbeloppet för avgiftsmedlen, ökningen bör emellertid enligt

nämnden rensas från det inflytande, som härrör från världsmarknadspriserna,

eftersom svängningarna i dessa inte torde medföra någon bestående

höjning av avgifterna. Härom anför nämnden följande.

Nämnden har därför verkställt en utredning av i vad mån den mellan

den 1 september 1959 och den 20 december 1961 till följd av skedda regelutlösningar

inträffade beräkningsmässiga höjningen av producentprisnivån

är hänförlig till inverkan av å ena sidan världsmarknadsprisnivåns utveckling

och å andra sidan förändringar i kostnadsprisindex och utlösning av

inkomstregeln. Utredningen har resulterat i att producentprisnivåns beräkningsmässiga

höjning till 42 procent är föranledd av världsmarknadsprisernas

utveckling och till 58 procent är hänförlig till ändringar i kostnadsprisindex

och till inkomstregelns utlösning. Endast 58 procent av den

beräknade ökningen av införselavgiftssumman bör därför i förevarande

sammanhang beaktas. Detta gäller oberoende av vilket alternativ som tas

till utgångspunkt för en höjning av ramen för införselavgiftsmedlens användning.

Med hänsyn till att numera en avsevärd del av sexårsavtalets löptid gått

till ända och till att väsentliga ändringar inträffat i de förutsättningar, på

vilka jordbruksnämnden våren 1959 grundade sin normalberäkning av införselavgiftsmedlens

omfång, finner nämnden i likhet med jordbrukets förhandlingsdelegation

en anpassning böra ske av rambeloppet för de införselavgiftsmedel,

som får disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område.

I sina överväganden angående grunderna för en sådan anpassning

har nämnden och förhandlingsdelegationen varit eniga om att man bör begränsa

densamma till att avse det belopp, som framkommer, om man grundar

beräkningen på de vid normalberäkningen våren 1959 antagna im
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

portkvantiteterna och (med undantag för fodermedelsavgifter) på nu gällande

införselavgifter. För fodermedel har man ansett sig böra räkna med

de avgifter, som gällde våren 1959. En sådan beräkning överensstämmer

med den under alternativ 1 angivna och resulterar, efter korrigering för

inverkan av världsmarknadsprisindex, i ett belopp av 109,3 miljoner kr.

(motsvarande beräkning enligt alternativ 2 leder till ett belopp av 126,3

miljoner kr.). Jordbruksnämnden föreslår på grund härav, att ramen för

användning av införselavgiftsmedel för regleringsändamål på jordbrukets

område för regleringsåret 1962/63 fastställs till avrundat 110 miljoner kr.

Jordbruksnämndens framställning angaende prisutjämning

för äggalbumin

I anslutning till vad statens jordbruksnämnd tidigare upplyst (prop. 1960:

153, s. 32 och 54; prop. 1961: 76, s. 53) tar nämnden i skrivelse den 14 mars

1961 upp frågan om prisutjämning för torkat äggalbumin (äggvitepulver

och äggvitekristaller).

Till ytterligare belysning av frågan har nämnden under hand lämnat

följande sammanställning rörande de den 15 februari 1962 gällande prisgränserna

och införselavgifterna m. m. för i jordbruksregleringen ingående

äggprodukter.

Varuslag Införsel
(stat.

nr) avgift

kr./100 kg

Heläggmassa (04.05.209) ...... 165

Heläggpulver (04.05.201) ...... 739

Åggulepulver (04.05.301) ...... 642

Flytande äggula (04.05.309).... 189

Äggvitepulver och -kristaller

(35.02.102) ................ 13002

Flytande äggvita (35.02.101) .. 104’

Övre

Nedre

Nuvarande

prisgräns

prisgräns

prisnivå

kr./100 kg

kr./lOO kg

kr./100 kg

474

370

469

2108

1723

1915

2 030

i

1666

i

1805

12 1803

3123

2 551

\2 280*

Beträffande tillverkningen och användningen av äggprodukter anför jordbruksnämnden

bl. a. följande.

Torkade äggprodukter tillverkas industriellt vid två företag inom landet,

nämligen Källbergs industriaktiebolag i Töreboda och AB Svenska äggprodukter

i Hälsingborg, vilket senare är ett dotterbolag till Skånes äggcentral.

Enligt uppgift av företagen sysselsätts sammanlagt ca 75 personer med denna

tillverkning. Flytande äggprodukter framvinns, förutom vid de nu

nämnda företagen, även vid en del äggpackerier. Vid tillverkning av nu

nämnda produkter utgör ägg i skal praktiskt taget den enda råvara, som

kommer till användning.

Beträffande användningsområdet för olika slag av aggprodukter hanvisar

nämnden till följande av tillverkarna lämnade uppgifter.

1 Ingen prisgräns fastställd. Regleringen sammankopplad med regleringen av heläggmassan.

s Gentemot EFTA-länder 910 resp. 67: 90 kr./lOO kg.

3 T. o. m. 2/9 1961.

‘ Fr. o. m. 3/9 1961.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962

Heläggpulver: till olika slag av mixer och kex samt av bagerier och konditorier;

Aggulepulver: till samma slag av produkter samt till den farmaceutiska industrinFlytande

äggula (i allmänhet saltad): till majonäs, sallader och makaroner;

Flytande äggvita (i allmänhet fryst): av bagerier och konditorier;

Aggvitepulver och äggvitekristaller: till choklad, konfektyrer och s.k. skumbollar samt till grafiska

industrin. 6

De ägg, som används till framställning av äggprodukter, inköps i stor

utsträckning under perioder, då äggproduktionen säsongmässigt är hög, och

består företrädesvis av sådan vara, som på grund av olämplig storlek,

knäckta skal o. s. v. inte lämpar sig för försäljning direkt till konsument!

Yifc^11111^ industriföretagen har till nämnden uppgivit, att de under år

1960 sammanlagt inköpt 1 679 ton ägg. Tillverkning och disposition framgår

av följande tabell.

Heläggpulver ..

Aggulepulver ..

Flytande äggula

Äggvitekristaller

Aggvitepulver..

Fryst äggvita ..

Fryst äggmassa

Tillverk-

ning

Hemmaför-

lörsäljning

Export

Total för- säljning

Differens

mellan till- verkning och

ton

ton

ton

ton

försäljning

Öl

49

8

57

— 6

138

107

34

141

— 3

165

125

40

165

± 0

40

23

22

45

— 5

32

26

15

41

- 9

80

93

—

93

- 13

85

85

—

85

± 0

Jordbruksnämnden erinrar om att veterinärstyrelsen på grund av salmonellaepidemier

under 1940-talet, vilka orsakades av importerade äggprodukter,

ansåg sig under flera år böra helt förbjuda import av äggprodukter.

Denna inställning har sedermera uppmjukats och f. n. kan på vissa

villkor imporltillstånd erhållas för torkade äggprodukter. Däremot medges

inte importillstånd för flytande produkter, som är avsedda för human konsumtion.

Prisbildningen på inhemska torkade äggprodukter påverkas följaktligen,

framhåller jordbruksnämnden, numera av världsmarknadspriserna. Torkat

äggalbumin har sedan slutet av år 1958 i ökade mängder utbjudits på världsmarknaden

och i samband härmed har priserna sjunkit kraftigt. Även priset

på den svenska varan på hemmamarknaden har måst sänkas. Den 1 september

1959 sjönk priset till 24 kr. 40 öre per kg eller 10 öre under den då gällande

nedre prisgränsen. I samband med 3-procentregelns utlösning i slutet

av juni 1960 höjdes den nedre prisgränsen för aggvitepulver och äggvitekristaller

till 25 kr. 51 öre per kg. Detta föranledde emellertid ingen motsvarande

höjning av det inhemska priset utan detta låg oförändrat fram till

den 1 juli samma år, då priset sänktes med 2 kr. 60 öre per kg till 21 kr.

80 öre per kg. Sänkningen motsvarar det belopp, varmed införselavgiften

mot EFTA-länderna samtidigt avtrappades.

Till skydd för den nedre prisgränsen för torkat äggalbumin har jordbruksnämnden

vid flera tillfällen höjt införselavgiften vilken, så länge priset ligger

under nedre prisgränsen, utgör 13 kr. per kg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Vissa omständigheter talar enligt jordbruksnämnden för att nuvarande

förhållanden på äggalbuminmarknaden med överskott och tryckta priser inte

är av tillfällig karaktär utan fastmera är följdverkningar av en alltmer ökad

användning av ägguleprodukter utan motsvarande ökad förbrukning av

äggviteprodukter. Vad beträffar följdverkningarna för industrin och jordbruket

av att äggalbumin från den 1 juli 1960 överförts till industrisektorn

inom EFTA anför nämnden i huvudsak följande.

Så länge veterinärstyrelsen tillämpar nuvarande importförbud torde något

egentligt problem inte uppstå för flytande äggalbumin. Under förutsättning

av att veterinärstyrelsens inställning inte ändras, har tillverkarna också

ansett sig kunna inta en avvaktande hållning till frågan om eventuell prisutjämning

för detta varuslag. För torkat äggalbumin däremot torde övergångssvårigheterna

bli av en helt annan karaktär. Avtrappningar av mforselavgifterna

skall ske med utgångspunkt från den införselavgift, som gällde

den 1 januari 1960, eller 13 kr. per kg. Vidare får enligt EFTA-reglerna

medlemsstaterna inte införa eller skärpa kvantitativa importrestriktioner.

Alla sådana restriktioner skall vara avskaffade senast den 31 december 1969.

Redan före utgången av nuvarande prissättningsperiod för jordbruksprodukter

kan dock med ett oförändrat prisläge för äggalbumin föreligga

skyldighet enligt EFTA-konventionen att medge en import, som överstiger

den nuvarande årsförbrukningen. ...

Från äggtorkningsindustrins sida framhölls redan vid överläggningar under

år 1960, att den licensskyldighet, som föreligger för import från EFTAländerna,

i förening med de förutsatta avtrappningarna av införselavgifterna

skulle komma att innebära allvarliga problem för industrin, såvida inte prisläget

för äggalbumin på världsmarknaden väsentligt förbättrades. Då det

inte fanns några tecken, som tydde på en sådan förbättring, ansåg sig de

svenska tillverkarna, för att möta konkurrensen från EFT A-länderna, vara

tvungna att sänka sina priser på äggalbumin till ett läge, väsentligt understigande

den för innevarande prisregleringsperiod fastställda nedre prisgränsen.

Tillverkarna hade uppenbarligen ingen möjlighet att kompensera

sig för en sådan prissänkning genom att böja priset på andra produkter.

På grund av angivna förhållanden ansåg sig jordbruksnämnden böra gå

i författning om ett provisoriskt prisutjämningsförfarande genom medverkan

av Sveriges export- och importförening för ägg.

Vid förnyade överläggningar med den berörda industrin har enligt jordbruksnämnden

konstaterats, att i fråga om äggalbumin förhållandena på

världsmarknaden knappast förbättrats och att de synpunkter på frågan,

som kunde anläggas år 1960, i allt väsentligt fortfarande gäller. Nämnden

har därför funnit starka skäl föreligga för att söka tå till stånd en mera

permanent lösning av kompensationsfrågan för äggtorkningsindustrin. A''\

nämnden framlagt förslag härom innebär dels en prisutjämning för råvarufördyring,

dels en begränsning av införselavgiften. Om prisutjämningen

anför nämnden följande.

Såsom tidigare framhållits utgör ägg i skal den råvara, som spelar den

dominerande rollen för torkningsindustrin. Då de inköpta äggen emellertid

används för tillverkning av såväl ägguleprodukter som äggviteprodukter,

har man — vid det förhållandet alt de förstnämnda enligt EFTA-konventionen

i fortsättningen skall vara jordbruksvaror och de senare industri
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

varor — uppenbarligen inte anledning att vid en utjämning av råvarukostnaderna

helt restituera det belopp, som motsvarar införselavgiften för ägg

i skal. Å andra sidan stöter det på vissa svårigheter att genomföra en uppdelning

av denna avgift. Vid tidigare tillfällen i samband med att prisgränser

och införselavgifter för äggprodukter diskuterats har såväl den berörda

industrin som Svenska ägghandelsförbundet hävdat att ca 50 procent av den

råvarufördyring, som åsamkas genom införselavgiften för ägg i skal bör

falla på torkat äggalbumin. Nämnden anser även för sin del en sådan fördelning

vara objektivt sett den riktigaste som kan åstadkommas.

Äggtorkningsindustrin förutsätts enligt jordbruksnämndens förslag liksom

hittills komma att inköpa ägg från partihandeln till priser, varom överenskommelse

kan träffas med leverantörerna. För de kvantiteter, som beräknas

åtgå till framställning av torkat äggalbumin för hemmamarknadens

behov och som inköpts från medlemmar i Sveriges export- och importförening

för ägg, skall industrin beredas möjlighet att efter ansökan till sistnämnda

förening erhålla restitution av äggpriset med ett av nämnden bestämt

belopp, som inte får överstiga 50 procent av den vid inköpstillfället

utgående införselavgiften för ägg i skal.

Under förutsättning att prisutjämningen till industrin kan ordnas på sätt

jordbruksnämnden föreslagit, anser nämnden införselavgiften på äggvitekristaller

och äggvitepulver kunna begränsas till ett mindre belopp som

manufaktureringsskydd. Nämnden anför i detta hänseende följande.

Manufaktureringsskyddet bör enligt nämndens mening utgöra 3 kr. per

kg. Med den tidigare redovisade råvarufördyringen för torkat äggalbumin

— ca 50 procent av införselavgiften för ägg i skal — skulle detta skydd

motsvara omkring hälften av det manufaktureringsskydd, som enligt jordbruksnämndens

beräkningar gällde den 1 januari 1960. Det nu föreslagna

skyddet bör avtrappas mot EFTA-länderna enligt gällande regler men kvarstå

oförändrat mot andra länder.

Av ändringen av avgiftsbeläggningen för torkat äggalbumin följer, att

importskyddet för varan i fortsättningen inte längre skall anpassas efter

prisrörelserna på den inhemska marknaden eller påverkas av utlösningen

av olika spärregler inom jordbruksregleringen. Detta innebär bl. a., att några

prisgränser inte kommer att gälla för produkten.

Utbetalningen av prisutjämningsbelopp bör enligt jordbruksnämndens

uppfattning få ske av sådana regleringsmedel, som inom Sveriges exportoch

importförening för ägg står till förfogande för äggregleringen. I första

hand bör härvid sådana medel komma i fråga, som inflyter vid import av

ägg. äggprodukter och kött av tamfågel.

Den svenska produktionen av torkat äggalbumin för hemmamarknaden

kan, upplyser jordbruksnämnden vidare, efter prisutjämningssystemets genomförande

med utgångspunkt från nuvarande förbrukningssiffror uppskattas

till ca 55 ton per år. För tillverkning av denna kvantitet beräknas

med användning av gängse utbytestal åtgå ca 900 ton ägg. Det årliga prisutjämningsbeloppet

skulle, enligt beräkning av nämnden i mars 1961, således

med en införselavgift för ägg i skal om 1 kr. 11 öre för kg och en

prisutjämning av 50 procent komma att uppgå till ca 500 000 kr.

Äggtorkningsindustrin har, enligt vad jordbruksnämnden meddelar, för

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

sin del inte haft någon erinran mot nämndens förslag till prisutjäinningsförfarande

men förklarat att, därest ändrade förhållanden skulle inträda,

man förbehöll sig rätt att ta upp frågan på nytt.

Den sålunda träffade överenskommelsen anser jordbruksnämnden inte

innebära större ersättning än vad som motsvarar de högre råvarukostnader,

som den svenska industrin har att räkna med i förhållande till världsmarknadspriset.

Enligt nämndens mening har givetvis även överenskommelsen

en provisorisk karaktär i så måtto, att den förutsätts kunna bli ändrad,

därest den handelspolitiska utvecklingen ger anledning härtill.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har enligt vad nämnden upplyser,

för sin del förklarat sig kunna godkänna det föreslagna tekniska arrangemanget

till lösning av utjämningsfrågan för äggtorkningsindustrin. Samtidigt

har delegationen emellertid förklarat sig i princip inte kunna avstå

från kompensation för de prisfall på jordbruksprodukter inom sexårsa^ talets

ram, som kan bli en följd av arrangemanget, samt uttalat, att de utgifter

av regleringsmedel, som föreslås, måste kompenseras jordbruket i annan

ordning. Mellan nämnden och delegationen har överenskommelse träffats

om att denna fråga skall upptas till behandling längre fram.

Jordbruksnämnden redogör slutligen för sitt samråd i detta ämne med

kommerskollegium och generaltullstyrelsen.

Kommerskollegium, som granskat det föreslagna systemet ur handelspolitisk

synpunkt, framhåller, att man bl. a. utgått från att man med prisutjämningssystemet

endast kommer att bereda producenterna möjlighet att

erhålla sin råvara till världsmarknadspris och sålunda inte någon ersättning

därutöver. Enligt kollegiets av nämnden redovisade uppfattning har

granskningen gett vid handen, att några avgörande hinder ur handelspolitisk

synpunkt inte får anses föreligga mot att genomföra systemet.

Generaltulls tyr elsen förklarar sig i princip inte ha något att erinra mot

det tillämnade förslaget, vilket i stort sett är analogt med vad som redan

gäller beträffande färdiglagad senap m. fl. varuslag. Generaltullstyrelsen anför

vidare följande.

I fråga om storleken av den av jordbruksregleringen förorsakade råvaru1''ördyringen

finner styrelsen inte anledning till annan erinran än att den

understryker vanskligheten i att fördela fördyringen av hela ägg mellan

äggvita och äggula, samt framhåller, att i förslaget angivna 50 procent får

anses vara en mycket osäker siffra.

Vad beträffar den föreslagna importavgiften av 3 kr. per kg anser generaltullstyrelsen

det möjligt, att denna understiger det skydd, som den hittillsvarande

avvägningen av importavgifterna medfört — såvitt kan bedömas

dock inte i den grad jordbruksnämnden angivit — men den innebär

enligt styrelsen ett manufaktureringsskydd som vida överstiger vad som

normalt tillerkänns tullskyddad svensk industri. Styrelsen finner sig sakna

underlag för en mera exakt bedömning men en avsevärd reducering synes

styrelsen i alla händelser vara motiverad. Med hänsyn därtill och i betraktande

av vad förut anförts om osäkerheten i beräkningen av råvarufördyringen

ifrågasätter styrelsen för sin del, huruvida tillräcklig anledning

föreligger att bibehålla någon del av införselavgiften på äggalbumin. Styrelsen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

framhåller att denna vara, innan den underkastades jordbruksreglering, var

fri från tull och andra införselavgifter, varför något manufaktureringsskvdd

då inte förelåg.

Veterinär styr elsen framhåller sammanfattningsvis önskvärdheten av att

den svenska äggproduktindustrin bereds sådant ekonomiskt skydd, att dess

framtida verksamhet inte äventyras. I den mån jordbruksnämndens förslag

kan ge dylikt skydd tillstyrker veterinärstyrelsen för sin del bifall till de

av nämnden föreslagna åtgärderna. Styrelsen anför i ämnet ytterligare följande.

Landets försörjning med fullvärdiga produkter kräver enligt styrelsens

erfarenheter tillgång till inhemsk tillverkning. En av förutsättningarna för

att tillverkningen skall vidmakthållas vid nuvarande höga standard är att

den inhemska prissättningen blir sådan, att industrierna får råd att använda

sig av förstklassiga råvaror (friska ägg). Utan tillgång till friska ägg kan

en ur bakteriologisk synpunkt förstklassig produkt inte framställas. "Erfarenheten

har visat detta. Tendensen inom vårt land att framställa fler och

fler äggvitehaltiga näringspreparat avsedda såsom barnmat, diet- och avmagringsmedel

samt för rent medicinskt bruk kommer också sannolikt att

oka efterfrågan på kvalitativt högtstående produkter.

Kvaliteten på utländsk torkad vara är varierande. Enligt styrelsens uppfattning

torde dock den danska och norska tillverkningen i stort sett kunna

jämställas med den svenska.

Beti äftände den transoceana torkade äggvitan har under senare år begränsad

import ägt rum från U.S.A. Då de varupartier, som utbjudits, i vissa

tall varit flera år gamla, torde jordbruksnämndens uppfattning, att det rått

och råder överproduktion och att till följd härav de internationella priserna

även framgent kommer att vara pressade, vara riktig.

De faktorer, som på slutet av 1940-talet medförde importförbud för flertalet

äggprodukter, kvarstar i stort sett oförändrade. Äggprodukter anses

sålunda jämte vissa köttvaror f. n. vara våra största spridare av salmonellasmitta.

Det gångna decenniet har tyvärr inte medfört någon ändring till

det bättre i detta avseende. I viss mån sammanhänger detta med att äggprodukterna

under framställningsproceduren inte kan utsättas för så hög

temperatur som normalt krävs för att avdöda patogena bakterier inkiusive

salmonella. Den slutprodukt, som erhålls, blir således beträffande sin kvalitet

avhängig av råvarans beskaffenhet i bakteriologiskt hänseende. Rent

teoretiskt skulle all importerad torkad äggvita kunna undergå resterilisering

medelst spraytorkning eller ammoniakbehandling. Den produkt, som

därvid erhålls, är emellertid ur livsmedelsindustrins synpunkt mindre tilltalande

och full garanti för salmonellafrihet kan inte erhållas. Den bakteriologjska

kontrollen av torkade äggprodukter är för övrigt mycket vansklig.

Vid låg halt av salmonellabakterier kan dessa sålunda lätt förbigås. När

pulvret sedan används för beredning av livsmedel eller näringspreparat,

kan emellertid anrikning lätt ske och den sålunda beredda produkten framkalla

matförgiftning (salmonellos). Tillbud har inte saknats även under

senare år men då fabrikationen är koncentrerad till ett fåtal platser inom

landet, har infektionskällan kunnat spåras och vidare spridning förhindrats.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

37

Departementschefen

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har statens jordbruksnämnd

föreslagit överföring av vissa varor till jordbruksregleringen.

Förslaget avser främst makaroner, spagetti och liknande

produkter samt s. k. kakmix. Frågan om överföring av dessa varor till jordbruksregleringen

behandlades senast vid 1961 års riksdag. De ytterligare

erfarenheter, som hittills framkommit i frågan, utgör enligt min mening

inte skäl för att nu ändra gränsdragningen mellan införselavgiftsbelagda

och tullbelagda varor. Den förändring av tulltaxan, som kan anses motiverad

med hänsyn till de höjda införselavgifterna på råvarorna vid tillverkning

av ifrågavarande produkter, kommer att behandlas och anmälas

av chefen för finansdepartementet.

Jordbruksnämndens förslag om överföring till jordbruksregleringen inbegriper

även hundbröd. Med beaktande av att fragan om gränsskydd för

denna vara nyligen prövats av Kungl. Maj:t anser jag mig inte heller

i denna del böra biträda nämndens förslag.

I fråga om gränsskyddet för fjäderfäkött och levande

fjäderfä må erinras, att dessa varuslag tillhör de jordbruksprodukter,

för vilka hittills inte fastställts mittpriser eller prisgränser och för vilka

endast bestäms en införselavgift, som utgår med vissa procent av varans

införselvärde. Införselavgiften för fjäderfäkött och levande fjäderfä utgör

för närvarande 39 procent.

Jordbruksnämnden hemställer nu om bemyndigande att anpassa prisregleringen

för fjäderfäkött och levande fjäderfä till samma system, som

gäller för flertalet övriga jordbruksreglerade varugrupper. Förslaget innebär

bland annat, att mittpris och prisgränser skall fastställas för de viktigaste

slagen av fjäderfäkött, nämligen gödkyckling (broiler) och kalkon,

och att införselavgifter skall bestämmas till belopp, som är fasta, så länge

priset på gödkyckling respektive kalkon ligger mellan prisgränserna. Till

stöd för sin framställning åberopar jordbruksnämnden bland annat, att

stigande konsumtion av fjäderfäkött kunnat konstateras och att en aktualiserad

frilistning av varan vid import från dollarområdet kan få en starkt

pristryckande effekt på den svenska marknaden. För dessa varor har vidare

under senare år framkommit prisnoteringar, som enligt nämnden utgör

ett tillfredsställande underlag för en prisreglering. I sina förslag har

nämnden beaktat, att den ändrade konstruktionen av prisskyddet inte leder

till någon ändring i delta skydds nuvarande nivå.

Med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört i ämnet anser jag mig

böra förorda den föreslagna omläggningen av prisregleringen och gränsskyddet

för fjäderfäkött m. in. Som mätare av den inhemska prisnivån

för gödkyckling bör, såsom nämnden föreslagit, användas det aritmetiska

medeltalet för vissa av nämnden närmare angivna priser, vilka noteras av

Svenska ägghandelsförbundet, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Felix

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 95

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

och Aktiebolaget Findus. Mittpriset för gödkyckling bör i enlighet med

nämndens förslag fastställas till 6 kr. 50 öre per kilogram med prisgränserna

vid 7 kr. 25 öre respektive 5 kr. 75 öre per kilogram. Om den övre eller

den nedre prisgränsen för gödkyckling över- eller underskrids, skall de särskilda

åtgärder, som i allmänhet kan förekomma vid över- eller underskridande

av prisgräns, kunna tillämpas beträffande varuslag, som tillhör stat.

nr 01.05.100, 02.02.100 och 900, 02.03.009, 02.05.509 samt 02.06.801 och 905.

Som mätare av den inhemska prisnivån för kalkonkött bör i enlighet med

jordbruksnämndens förslag användas det aritmetiska medeltalet av Svenska

ägghandelsförbundets prisnoteringar för vissa av nämnden närmare

angivna viktklasser. För kalkonkött bör mittpriset utgöra 7 kr. 25 öre per

kilogram med prisgränserna vid 8 kr. 25 öre respektive 6 kr. 25 öre per

kilogram. De särskilda åtgärder, som i allmänhet kan förekomma, när prisgräns

över- eller underskrids, bör i fråga om kalkonkött kunna tillämpas

i fråga om varuslag, som tillhör stat. nr 01.05.900 och 02.02.800.

I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör vidare för alla slag av

fjäderfäkött fastställas en införselavgift av 1 kr. 70 öre per kilogram. För

levande fjäderfä bör införselavgiften fastställas till 1 kr. 15 öre per kilogram.

De här förordade prisgränserna och införselavgifterna bör såsom jordbruksnämnden

föreslagit tillämpas från och med den 1 september 1962. Redan

dessförinnan bör de vid utlösning av någon av jordbrukets spärrregler

ändras på motsvarande sätt som kan komma att ske i fråga om

huvuddelen av övriga jordbruksprodukter.

Den i tidigare prisregleringspropositioner berörda frågan om omläggning

av kvalitets bestäm melserna vid inlösen av brödsäd

torde — med hänsyn till vad föreningen Svensk spannmålshandel och jordbruksnämnden

enligt den föregående redogörelsen anfört i ämnet — inte

kunna prövas nu. Det är emellertid min avsikt att ta upp spörsmålet till

behandling, så snart förutsättningarna för omläggningen närmare klarlagts.

Vid 1961 års riksdag (prop. 117, s. 49; JoU 29, s. 14) berördes frågan om

differentiering av prisregleringen på matpotatis.

Därvid redovisades, att Kungl. Maj:t uppdragit åt jordbruksnämnden att

inkomma med förslag till skilda mittpriser och prisgränser för å ena sidan

ordinär och å andra sidan SMAK-märkt potatis ävensom i fråga om gränsskyddet

för sådana varor. Nämnden har i skrivelse den 19 september 1961

ingående redogjort för möjligheterna till dylik differentiering. Enligt nämndens

uppfattning, vilken synes böra godtas, kan en dubblering av prisregleringssystemet

på matpotatisområdet inte genomföras på tillfredsställande

sätt. Vad sålunda förekommit torde böra bringas till riksdagens kännedom.

Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden framlagt förslag

till lösning av vissa problem, som uppkommit i samband med tilllämpningen

av EFTA-konventionen. Förslagen berör torkat ägg
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

albumin och vissa slag av kärnbindemedel. Dessa varuslag är underkastade

den svenska jordbruksregleringen men har inom EFTA hänförts till industrisektorn,

varav följer att införselavgifterna avtrappas vid import från

EFTA-länderna. De svenska industrier, som tillverkar äggalbumin och kärnbindemedel,

får härigenom ett successivt minskat importskydd, samtidigt

som införselavgifterna för de vid tillverkningen använda jordbruksråvarorna

stegras.

I fråga om torkat äggalbumin, d. v. s. äggvitepulver och äggvitekristaller

(stat. nr 35.02.102), ligger priserna sedan flera år tillbaka under den nedre

prisgränsen. Till följd härav uttas från och med den 1 januari 1960 en förhöjd

införselavgift av 13 kr. per kilogram vid import av varan från andra än

EFTA-länder. Avgiften har gentemot sistnämnda länder avtrappats och är

från och med den 1 mars 1962 7 kr. 80 öre per kilogram. För att möta den i

anledning av sänkningen av införselavgiften ökade konkurrensen har tillverkarna

måst sänka priserna. I samband härmed har jordbruksnämnden

bemyndigat Sveriges export- och importförening för ägg att, i avvaktan på

en mera varaktig lösning av problemet, i högst den omfattning, som svarar

mot avtrappningen av införselavgiften, stödja den inhemska äggtorkningsindustrin

genom tillskott av införselavgiftsmedel, som är tillgängliga för

föreningen.

Med sitt nu framlagda förslag avser jordbruksnämnden att få till stånd

en mera varaktig lösning av prisutjämningen för äggråvarorna till äggtorkningsindustrin.

Förslaget innebär, att nuvarande prisregleringssystem

för torkat äggalbumin upphävs och att införselavgiften begränsas till ett fast

manufaktureringsskydd om 3 kr. per kilogram. Prisutjämning skall i

stället ske genom att industrin för de kvantiteter ägg, som åtgår för framställning

av torkat äggalbumin för hemmamarknadens behov och som inköpts

från medlemmar i Sveriges export- och importförening för ägg, efter

ansökan erhåller ett av jordbruksnämnden bestämt bidrag, vilket inte får

överstiga 50 procent av den vid inköpstillfället utgående införselavgiften för

ägg i skal.

Jordbruksnämndens förslag har i huvudsak godtagits av den berörda industrin

och av jordbrukets förhandlingsdelegation. Inte heller de myndigheter,

som yttrat sig över förslaget, har i princip något att erinra. Generaltullstyrelsen

ifrågasätter dock, om det finns tillräcklig anledning att

bibehålla någon del av införselavgiften på äggalbumin.

För egen del finner jag det ur flera synpunkter angeläget, att den svenska

äggtorkningsindustrin även framgent kan arbeta under villkor likvärdiga

med dem, som gäller för konkurrerande utländsk industri. Inte minst

de av veterinärstyrelsen åberopade livsmedelshygieniska skälen torde tala

härför. På grund härav förordar jag, att jordbruksnämndens förslag godtas.

Jordbruksnämnden har uppskattat den produktion av torkat äggalbumin,

för vilken prisutjämning kan komma att ske, till omkring 55 ton per

år. För tillverkning av denna kvantitet beräknas åtgå äggvitan av omkring

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

900 ton ägg i skal. Efter senaste regelutlösning utgör införselavgiften för

ägg mellan prisgränserna 1 kr. 38 öre per kilogram. Med utgångspunkt från

dessa uppgifter samt från att prisutjämningsbeloppet i genomsnitt kommer

att utgöra omkring 40 procent av införselavgiften för ägg kan storleken

av de medel, som årligen behöver disponeras för prisutjämningen,

beräknas till för närvarande omkring 500 000 kr. De för prisutjämningen

erfordei-liga medlen synes böra ställas till förfogande ur de införselavgiftsmedel,

som inflyter utöver normalramen för den egentliga, löpande prisregleringsverksamheten.

Det sålunda förordade systemet för prisutjämning och manufaktureringsskydd

torde böra träda i tillämpning den 1 juli 1962. Den som manufaktureringsskydd

kvarstående införselavgiften för torkat äggalbumin om

3 kr. per kilogram synes böra betraktas som bastull och sålunda avtrappas

gentemot EFTA-länderna.

Kärnbindemedel hänförs väsentligen till tulltaxenummer 38,19 och inom

detta — då fråga ej är om detalj handelsförpackning —- till varunummer

105 för varor som innehåller mer än 20 procent stärkelse eller stärkelseprodukter

och till varunummer 109 för varor med mindre stärkelsehalt. För

varor under nu angivna statistiska nummer utgår införselavgift. Denna är

för närvarande vid införsel från andra än EFTA-länder 42 kr. per deciton

respektive 11 procent av värdet. Gentemot EFTA-länderna utgör avgiften

från och med den 1 mars 1962 22 kr. 50 öre respektive 6,6 procent.

Omkring hälften av råvaran vid tillverkning av kärnbindemedel utgörs

enligt jordbruksnämndens redogörelse av veteeftermjöl och visst slag av

vetemjöl. Vid införsel av sådant mjöl uttas införsel- och kompensationsavgifter

med tillhopa 28 kr. 40 öre per deciton, vilket är 8 kr. 85 öre mer än

motsvarande avgifter den 1 januari 1960.

Den minskning av gränsskyddet och den ökning av råvarukostnaderna,

som sålunda skett i fråga om kärnbindemedel, har medfört en väsentlig

försämring av de ekonomiska förutsättningarna för den svenska kärnbindemedelsindustrin.

Efter att ha undersökt olika möjligheter att begränsa

råvarukostnaderna föreslår jordbruksnämnden, att priset på det vete- och

veteeftermjöl, som används vid tillverkningen av kärnbindemedel, reduceras

med ett belopp, som svarar mot den vid varje tidpunkt gällande procentuella

avtrappningen av införselavgifterna för kärnbindemedel gentemot

EFTA-länderna.

Mot jordbruksnämndens förslag har jag i princip intet att erinra. I enlighet

härmed förordar jag, att nämnden eller, med dess bemyndigande,

föreningen Svensk spannmålshandel skall äga att från och med den 1 juli

1962, med ledning av tillverkningsrapporter från tillverkarna av kärnbindemedel,

utbetala prisutjämningsbidrag intill nyssnämnda belopp per kilogram

för det slag av vete- eller veteeftermjöl, som använts vid tillverkningen.

Då inom landet framställs omkring 2 000 ton kärnbindemedel, kan

det totala prisutjämningsbeloppet för närvarande beräknas uppgå till drygt

100 000 kr. per år. Enligt min mening bör beloppet liksom då det gäller

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

torkat äggalbumin ställas till förfogande ur de införselavgiftsmedel, som

inflyter utöver normalramen för den egentliga, löpande prisregleringsvcrksamheten.

För de övriga stärkelsevaror, som påverkas av EFTA-konventionen, bär

jordbruksnämnden inte nu framlagt förslag till åtgärder utöver dem, som

med stöd av statsmakternas beslut hittills vidtagits. Vad nämnden härutinnan

anfört föranleder inte någon erinran från min sida.

I enlighet med uttalande vid 1961 års riksdag åligger det jordbruksnämnden

att — om ett mera påtagligt inkomstbortfall för jordbruket till foljd

av EFT A-konventionen framdeles skulle uppstå — till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag, som kan läggas till grund för nämndens överläggningar

i ämnet med jordbrukets förhandlingsdelegation. Med hänsyn till

importutvecklingen under innevarande regleringsår beräknar nämnden, att

de inkomstbortfall och förluster för jordbruket, som kan ha uppstått i

EFTA-sammanliang, bortsett från stärkelsevarorna, uppgår till förhållandevis

små belopp. Nämnden och förhandlingsdelegationen har enligt vad nämnden

upplyser ansett, att frågan om en slutlig reglering av nu ifrågavarande

förluster lämpligen bör få anstå ytterligare någon tid. Mot denna uppfattning

finner jag inte anledning göra erinran. I senare sammanhang amnar

jag föreslå, att nämnden skall erhålla uppdrag att — även om ett eventuellt

inkomstbortfall inte kan betraktas såsom mera påtagligt — till Kungl.

Maj :t inkomma med en översikt i fråga om dessa förluster.

I det föregående har redogörelser lämnats för vissa av jordbruksnämnden

gjorda beräkningar och förslag angående storleken och användningen

av7 införsela v gifts ''medel på jo >r dbrukets område.

I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna

för regleringsåren 1961/62 och 1962/63 till följd av bland annat spärrreglernas

verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen. Beräkningarna

föranleder eljest inte någon erinran från min sida.

Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret

1960/61, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelser till omkring

167,6 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut —

förutom 93 miljoner kr. till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas

områden — tagits i anspråk tillhopa 10,83 miljoner kr. för

andra ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet.

Av därefter återstående belopp, cirka 64 miljoner kr., hänför sig omkring

28 miljoner kr. till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom

ersättning för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med piisregleringsmedel

stödd export av brödsäd. Beloppet synes böra överföras

till föreningen Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifiågavarande

export lämnade bidragen. Vidare hänför sig av det återstående beloppet

cirka 13,5 miljoner kr. till införselavgifter för fodermedel utöver den

för fodermedel savgifter angivna normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning

har enligt vad som anfördes vid 1959 års riksdag inte inneburit något

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj.ts proposition nr 95 år 1962

inkomsttillskott till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära

den därav föranledda prishöjningen. De överskjutande införselavgifterna

för fodermedel bör därför, i den man de inte erfordras för stödköp av

fodersäd, av jordbruksnämnden fördelas i enlighet med de regler, som

galler för fördelning av fodermedelsavgifter. Från det återstående beloppet

tör införselavgifterna från regleringsåret 1960/61 bör också, såsom nämnden

föreslagit, avföras ett belopp om cirka 0,75 miljoner kr. såsom avbetalning

på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.

Vidare har jordbruksnämnden — på framställning av Hallands läns linodlareförening

och med tillstyrkan av jordbrukets förhandlingsdelegation

hemställt om bemyndigande att av medel, som för regleringsåret 1960/61

influtit genom upptagande av införselavgifter för bruna bönor, ärter samt

h:iinpfrö och som inte disponerats för annat ändamål, ställa ett belopp av

högst 200 000 kr. till förfogande för linodlarföreningen såsom bidrag till

att täcka de inkomstbortfall för föreningen om cirka 500 000 kr., som beräknas

uppstå till följd av 1960 års såväl kvantitets- som framförallt kvalitetsmässigt

svaga skörd av linhalm. Med hänsyn till vad jordbruksnämnden

uppiyst i ärendet och till att hela frågan om stödet åt spånadslinodlingen enligt

beslut av 1961 års riksdag skall tas upp till ny prövning våren 1963

tinner jag mig böra tillstyrka jordbruksnämndens förslag.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat återstår av det totala beloppet för

införselavgifter under regleringsåret 1960/61 odisponerat ett belopp av cirka

21,3 miljoner kr. Frågan om dispositionen av detta överskott torde få prövas

i ett senare sammanhang.

Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,

jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i november

1960, en inte oväsentlig ökning för de under regleringsåret 1961/62 inflytande

införselavgifterna eller med cirka 39 miljoner kr. till omkring 160,8

miljoner kr. För dessa medel har jordbruksnämnden såsom framgår av det

föregående — inom en totalram av 93 miljoner kr. — upprättat eu preliminär

fördelningsplan. Ett i planen upptaget belopp på 22 miljoner kr. av avgifter

för fodermedel samt ärter och bönor är enligt vad nämnden framhåller

avsett att fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Vad nämnden anfört i fråga om medlen inom ramen av 93 miljoner kr.

föranleder ingen erinran från min sida.

I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret

1961/62 inflyter utöver 93 miljoner kr., skall enligt riksdagens beslut

högst 700 000 kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund

för effektivisering av matpotatisodlingen in. in., 50 000 kr. utgå till

SMAK för upplysning på matpotatisområdet och 30 000 kr. ställas till” veterinärstyrelsens

förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll

av animala livsmedel.

Jordbruksnämnden har, såsom närmare framgår av det föregående, föreslagit,

att de på innevarande regleringsår belöpande införselavgiftsmedlen

skall få tas i anspråk för vissa ytterligare ändamål.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Enlist vad nämndens indexkommitté konstaterat har den hittills använda

metodiken för beräkning av den i 3-procentregeln ingående kostnadsprisindexen

till följd av vissa särskilda åtgärder på fodermedelsreglenngens område,

som måst vidtas under hösten 1961, kommit att bil behaftad med vissa

brister. För att ge jordbruksnämnden rådrum att övervaga ändring av beräkningsmetodiken

i syfte att eliminera dessa brister samt för att bereda

jordbruket kompensation för den av indexkommittén påvisade avvikelsen

i kostnadsprisindex överenskom nämnden och jordbrukets forhandhngsdelegation

i samband med 3-procentregelns utlösning i december 1961, att

jordbruket skall tillföras ett belopp av 4 miljoner kr. per manad från och

med den 20 december 1961 intill nästa utlösning av 3-procent- eller inkomstre«eln.

Medlen skall, efter samråd med förhandlingsdelegationen, pa sedvanligt

sätt utbetalas till vederbörande regleringsföreningar. För andamalet

har nämnden i första hand disponerat ett belopp av 7,2 miljoner kr., som

i enlighet med beslut av 1961 års riksdag står till nämndens förfogande för

att täcka speciella behov vid tillämpning av jordbruksregleringens spärrregler.

Dessa medel förslår emellertid inte för att infria den gjorda utfästelsen,

eftersom nästa regelutlösning antas komma att inträffa först under april

1962. Med hänsyn härtill hemställer nämnden om bemyndigande att av de

på regleringsåret 1961/62 belöpande införselavgiftsmedlen få ta i ansprak

det för ändamålet erforderliga ytterligare beloppet eller 10 miljoner kr.

Med utgångspunkt från de av 1959 års riksdag godtagna reglerna for justering

av jordbrukets gränsskydd m. in. och med hänsyn till vad jordbruksnämnden

upplyst i frågan, anser jag mig böra förorda, att nämnden bemyndmas

att av de på innevarande regleringsår belöpande mforselavgiftsmedlen

ta i anspråk högst 10 miljoner kr. för att täcka ifrågavarande speciella

kostnader i samband med tillämpningen av 3-procentregeln. Därvid förutsätter

jag, att justering av kompensationen kan ske vid framtida regelutlosning,

om det då befinns, att den inte blivit riktigt avvägd.

Till rationalisering av stärkelseindustrin har enligt beslut av 19o9 och

1960 års riksdagar utgått tillhopa 1 750 000 kr. av införselavgifter för stärkelse

och stärkelseprodukter. Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation tillstyrkt en av Sveriges

stärkelseproducenters förening hos nämnden gjord framställning om

alt få disponera ytterligare 500 000 kr. av inflytande införselavgiftsmedel

för stärkelse och stärkelseprodukter för den fortsatta rationaliseringen av

stärkelseindustrin. Jordbruksnämnden har därvid anmält, att den, innan

medlen ställs till föreningens förfogande, med ledning av föreningens prognoser

rörande den svenska stärkelseindustrins allmänna förutsättningar och

med hänsyn tagen till de rationaliserade fabrikernas kapacitet och belägenhet,

avser söka bedöma i vad mån eu fortsatt upprustning av stärkelseindustrin

är erforderlig och lämplig. Med hänsyn till att det ar angelaget, att

den rationalisering av stärkelseindustrin, som kan befinnas lämplig, inte

fördröjs, anser jag mig böra förorda bifall till föreningens framställning.

Det bör emellertid enligt min mening åligga nämnden alt till Kungl. Maj:t

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

inkomma med redogörelse för resultatet av den bedömning rörande det fortsatta

behovet av rationalisering utav stärkelseindustrin, som nämnden avser

att göra. Kungl. Maj:t bör sålunda äga att — med beaktande av denna

redogörelse — medge nämnden att av de under regleringsåret 1961/62

inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter disponera

högst 500 000 kr. till rationalisering av stärkelseindustrin.

Enligt beslut av 1959 års riksdag skall av inflytande införselavgifter för

Potatis, i mån av tillgång på medel, ett belopp av högst 700 000 kr. per regleringsår

ställas till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande att användas

för att främja fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen

och förbättra kvaliteten på matpotatis. Efter framställning av riksförbundet

har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

föreslagit, att beloppet höjs till högst 1 miljon kr. från och med regleiingsåret

1961/62 för att bland annat möjliggöra en ur olika synpunkter

önskvärd intensifiering av dessa strävanden. Vad nämnden sålunda föreslagit

föranleder ingen erinran från min sida. Det torde liksom hittills böra ankomma

på Kungl. Maj :t att — sedan nämnden efter samråd med lantbruksstyrelsen

och jordbrukets förhandlingsdelegation upprättat förslag i ämnet

årligen utfärda riktlinjer för denna bidragsverksamhet.

Som forut nämnts har jordbruksnämnden beräknat de under regleringsåret

1961/62 inflytande införselavgiftsmedlen till 160,8 miljoner °kr.

Under forutsättning att detta belopp uppnås, uppkommer efter avdrag för

nyss återgivna, redan beslutade eller föreslagna dispositioner ett överskott

av drygt 56,2 miljoner kr. Av detta överskott beräknar jordbruksnämnden,

att 34,1 miljoner kr. kommer att hänföra sig till införselavgifter för brödsäd,

som importeras såsom ersättning för en med prisregleringsmedel stödd

export, samt till fodermedelsavgifter utöver härför beräknad normalram.

Frågan om dispositionen av överskottet torde emellertid i sin helhet få prövas

i ett senare sammanhang.

I fråga om de för regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen

visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 149^4 miljoner

kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör

1 enlighet med vad jag nyss förordat högst 1 miljon kr. ställas till förfogande

for Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

m. in. I enlighet med vad som föreslagits i årets statsverksproposition

(IX ht, p. 25) bör av samma medel 50 000 kr. ställas till förfogande

or SMAK for upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. Vidare torde

liksom under senare år ur de under regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgifterna

for slaktvaror och slaktdjur 30 000 kr. böra utgå för att täcka

\ eterinarstyrelsens kostnader för importkontroll av animala livsmedel Ur

de under regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen bör även

u ga ett belopp av högst 100 000 kr. för att av veterinärstyrelsen användas

tdl att besstnda de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen under

biidgelåret 1962/63. Av samma medel bor, säsom Jag tidigare fOrordat, avel

bindemedei°Stnaderna ^ pnSUtjämnin» 1 fräSa om äggalbumin och kärn
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

I propositionen 1959: 147 angående åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område m. in. uttalade föredragande departementschefen, att

de inflytande införselavgiftsmedlen även under regleringsåren 1959/60—

1964/65 i princip borde användas för regleringsändamål på jordbrukets område.

Med hänsyn till att denna prissättningsperiod avsåg så pass lång tid

som sex år ansåg departementschefen det emellertid inte lämpligt att då

föreslå någon för hela perioden gällande ram, för vad som av införselavgiftsmedel

skulle få disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område.

Det skulle i stället ankomma på Kungl. Maj :t och riksdagen att årligen,

efter förslag av jordbruksnämnden, bestämma omfattningen och den

huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande införselavgiftsmedel.

Vad departementschefen sålunda uttalat lämnades utan erinran av riksdagen.

I enlighet med det nyss anförda har riksdagen, vad gäller användningen

av införselavgiftsmedel för egentlig, fortlöpande prisregleringsverksamhet,

för vartdera av regleringsåren 1959/60, 1960/61 och 1961/62 fastställt en

totalram av 93 miljoner kr., inom vilken jordbruksnämnden i anslutning

till en i förväg upprättad preliminär fördelningsplan, i mån av behov, fått

överföra under respektive regleringsår inflytande införselavgiftsmedel till

de olika regleringsföreningarna m. m. på jordbrukets område. Vidare har

riksdagen — såsom närmare framgår av det föregående — av de införselavgiftsmedel,

som influtit utöver denna totalram, genom särskilda beslut

ställt vissa belopp till förfogande bland annat för skördeskadebidrag, för

bidrag till viss rationaliseringsverksamhet på potatisområdet, som kompensation

för regleringsbidrag vid viss spannmålsexport, som kompensation för

införselavgifter för fodermedel utöver viss normalram samt för att täcka

speciella behov vid tillämpning av spärreglerna inom prissättningssystemet.

På framställning av jordbrukets förhandlingsdelegation har jordbruksnämnden

nu hemställt, att det för egentlig, fortlöpande prisregleringsverksamhet

anvisade beloppet för regleringsåret 1962/63 höjs med 17 miljoner

kr. till 110 miljoner kr. Nämnden och förhandlingsdelegationen har grundat

sin framställning på en beräkning, som utgår från de vid jordbruksprisförhandlingarna

våren 1959 antagna normala importkvantiteterna och de införselavgifter,

som nu skulle gälla, om hänsyn endast tas till förändringarna

till följd av inkomstregeln och kostnadsindex. För fodermedel har man dock

ansett sig böra räkna med de avgifter, som intogs i beräkningarna våren

1959.

Vad gäller totalramen för införselavgiflsincdel till den egentliga, fortlöpande

prisregleringsverksamheten anser jag vissa skäl tala för att en

justering äger rum. Jag finner med hänsyn till föreliggande omständigheter

skäligt föreslå, att ramen för regleringsåret 1962/63 bestäms till 110

miljoner kr.

Inom denna ram torde under nästa regleringsår liksom hittills inflytande

införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden böra överföras

till de olika regleringsföreningarna in. in. på jordbrukets område och användas

i enlighet med följande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,

hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas

för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom

respektive Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a.,

Svensk kötthandel, ekonomisk förening och Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande

regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen ef.

ter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för

majs och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör

ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår.

kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t så finner

lämpligt, samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis

bör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan såsom nyss föreslagits

högst 1 000 000 kr. ställts till förfogande för Sveriges potatisodlares

riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. och 50 000 kr.

utgått till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet — tillföras

Sveriges stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande

prisregleringen för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis

för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan visa

sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta område

gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under nästa regleringsår

inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna

för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop. 132;

JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker

och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa merbelopp,

vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas höjning

vid utlösning av 3-procent- och inkomstreglerna — inberäknat medel, som

överförs till regleringsfonden till följd av föreningen Svensk sockerhandels

verksamhet — skall emellertid användas till att gälda fondens skuld till

jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga om fettvaror och

fettråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för

att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för

stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter in. in.

bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för prisreglering

på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur

(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och fläsk in. in. tillföras

föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter och

fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och importförening

för ägg för att användas för prisregleringen av dessa varor.

Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan

för användningen av införselavgiftsmedlen.

Jordbruksnämnden har, såsom framgår av den föregående redogörelsen,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962

framlagt förslag om kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg. Förslaget innebär

bland annat, att äggpackerier, som ansluter sig till en av kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg anordnad kontroll, under vissa förutsättningar

skall erhålla kvalitetspremier. Kostnaderna härför skall enligt förslaget bestridas

av regleringsmedel från Sveriges export- och importförening för ägg.

Häremot bär jag intet att erinra. Jag förordar därför, att av de införselavgiftsmedel,

som inom normalramen ställs till förfogande för föreningen, ett

årligt belopp av högst 1,7 miljoner kr. från och med den 1 september 1962

skall få användas för åtgärder till förbättring av kvaliteten på ägg i enlighet

med bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, jordbruksnämnden.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgifter

bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som för

närvarande.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område får

enligt bemyndigande av 1961 års riksdag inom en ram av 1 miljon kr.

efter medgivande av jordbruksnämnden disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom

föreningarnas intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett

motsvarande bemyndigande för regleringsåret 1962/63. Häremot har jag

intet att erinra.

Det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område avser

allmänt mjölkpristillägg, stöd åt odling och beredning av hampa m. m.,

prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin

samt diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1962/63

har av jordbruksnämnden nyligen beräknats till 101,5 miljoner kr. eller

till ett 5 miljoner kr. högre belopp än för innevarande regleringsår. Mot

nämndens beräkning, som äger giltighet jämväl för budgetåret 1962/63,

har jag intet att erinra.

Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök

in. m. avseende spånadsväxter bör såsom jordbruksnämnden föreslagit

för nästa budgetår beräknas samma medelsbehov som för innevarande

budgetår eller 700 000 kr.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden

för budgetåret 1962/63 räknat med ett medelsbehov av cirka

40 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 5 miljoner kr. i jämförelse

med det belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, ökningen

beror på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning

av medelsbchovet finner jag böra godtas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning av prisregleringsanslaget

för budgetåret 1962/63 få disponeras ett belopp av högst 1 100 000 kr.

Ur detta belopp bör liksom under innevarande regleringsår utgå förslagsvis

350 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 250 000 kr. till

ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa

med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter

samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut av

Kung], Maj :t i varje särskilt fall. Såsom jag anfört i statsverkspropositionen

för budgetåret 1962/63 (IX ht, p. 34) bör Kungl. Maj :t liksom under

innevarande budgetår kunna bestämma, att medel ur sistnämnda belopp

om 500 000 kr. får tas i anspråk för att bestrida kostnader för skördeuppskattning

och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Medel till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har hittills anvisats

under ett reservationsanslag och beräknats för regleringsår, som omfattar

tiden 1 september—31 augusti påföljande år. Detta har medfört att

vid varje budgetårs utgång regelmässigt redovisats betydande reservationer.

Konstruktionen har vad avser anslagets huvuddel avvikit från gällande

praxis rörande statens budget. Reglerna för utbetalning av allmänt mjölkpristillägg

och prisutjämningsbidrag är nämligen fastlagda genom beslut

av riksdagen. Vid oförändrade bestämmelser varierar sålunda medelsbehovet

under anslaget i huvudsak endast med hänsyn till dels förändringar i

mjölkinvägningen vid mejeri, dels förändringar i förbrukningen av de i

prisutjämningen inbegripna råvarorna samt i de enligt av riksdagen fastställda

regler utgående prisutjämningsbidragen. Bidragens konstruktion

är töljaktligen sådan, att medel för nu nämnda ändamål bör anvisas under

ett förslagsanslag. De till stöd åt odlingen och beredningen av spånadsväxter

samt till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen under

anslaget anvisade, i detta sammanhang mindre beloppen bör, såsom framgår

av det föregående, i likhet med vad som skett under tidigare år maximeras

för budgetaret 1962/63. Med hänsyn härtill synes även dessa belopp

kunna anvisas under ett förslagsanslag. Vad som nu föreslagits innebär

givetvis inte någon ändring av den för jordbruksregleringen vedertagna indelningen

i regleringsår, omfattande tiden 1 september—31 augusti.

Vid bifall till vad jag förut förordat uppgår det sammanlagda medelsbehovet

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som bör täckas

genom anslag på riksstaten för budgetåret 1962/63, till i runt tal 143 miljoner

kr. Detta belopp bör i enlighet med vad nyss anförts för nästa budgetår

uppföras under ett förslagsanslag. Då de per den 30 juni 1962 på reservationsanslaget

eventuellt kvarstående medlen anvisats för att täcka kostnaderna

för viss del av samma period, bör denna behållning överföras till budgetutjämningsfonden.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1961/62 har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reserva
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962

tionsanslag av 133 miljoner kr., varav för allmänt mjölkpristillägg beräknats

ett belopp av 96,5 miljoner kr. För att täcka en i anledning av stegrad

mjölkinvägning vid mejeri beräknad ökning av kostnaderna för detta pi istillägg

hemställer jordbruksnämnden, att under anslaget ett belopp av 5

miljoner kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för inne\arande budgetår.

Som förut nämnts har emellertid de under reservationsanslaget amisade

medlen beräknats jämväl för utgifter belöpande på tiden juli—augusti

1962. Dessa utgifter skall emellertid enligt vad jag nyss förordat bestridas

från ett förslagsanslag för budgetåret 1962/63. Med hänsyn härtill synes

för närvarande under reservationsanslaget tillgängliga medel vara tillräckliga

för att täcka även den av jordbruksnämnden beräknade ökningen av

medelsbehovet under innevarande budgetår. Någon anvisning av medel på

tilläggsstat behöver sålunda inte ske.

Såsom jag i årets statsverksproposition (bil. 11, s. 78) omnämnt sker en

inte oväsentlig utbyggnad av bereds k apslagringen av livsmedel.

Riktlinjer för lagringen har i huvuddrag underställts 1961 års riksdag

och därvid lämnats utan erinran (prop. 76; JoU 21). Det skall enligt dessa

riktlinjer ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag från jordbruksnämnden

bestämma, vilka varor som skall beredskapslagras utöver

nuvarande sortiment för lagringen, och att inom ramen för av riksdagen för

ändamålet anvisade medel bestämma lagrens storlek.

Med särskild skrivelse, som torde få överlämnas till vederböiande utskott,

har jordbruksnämnden nu inkommit med förslag till viss utvidgning

av beredskapslagringen. Nämnden hemställer bland annat, att föi ändamålet

under kapitalbudgeten anvisas medel om tillhopa 33 miljoner kr. Förslaget

innebär även, att det på driftbudgeten upptagna förslagsanslaget till

kostnader för beredskapslagring enligt nämndens beräkningar kommer att

belastas med ytterligare drygt 1 miljon kr. för år från och med budgetåret

1962/63.

Med hänsyn till det av jordbruksnämnden framlagda förslaget till utvidgad

beredskapslagring, förordar jag, att för ändamålet å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag, benämnt

Särskild lagring av livsmedel, av 33 miljoner kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna det i det föregående framlagda förslaget

till omläggning av gränsskyddet för fjäderfäkött och levande

fjäderfä

dels godkänna vad i det föregående föreslagits angående

prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit under

regleringsåret 1960/61 och som influtit eller inflyter under

regleringsåren 1961/62 och 1962/63 genom upptagande av

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962

införselavgifter, ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen

under nämnda regleringsår influtna eller

inflytande avgiftsmedel

dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1962/63 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 143 000 000 kr.

dels till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret 1962/

63 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

G. Liizell

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620208

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner m a1 i texten
  2. JoU 1962:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten