Angående vissa åtgärder i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m
1962-02-23 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:95, Angående vissa åtgärder i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
1
Nr 95
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
i prisreglcrande syfte på jordbrukets område, m. m.;
given Stockholms slott den 23 februari 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag till omläggning av gränsskyddet för
fjäderfäkött och levande fjäderfä samt, i anledning av EFTA-konventionens
verkningar, till prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel.
Vidare framläggs förslag beträffande användningen av införsel- och regleringsavgiftsmedlen
på jordbrukets område. Därvid förordas bland annat,
att den normalram, inom vilken införselavgiftsmedel får användas för egentlig,
fortlöpande prisregleringsverksamhet, höjs från för innevarande regleringsår
93 miljoner kr. till 110 miljoner kr. för regleringsåret 1962/63.
Till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område begärs för nästa budgetår
ett förslagsanslag av 143 miljoner kr., vilket innebär en höjning av
10 miljoner kr. i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget.
Slutligen föreslås i propositionen, att till beredskapslagring av livsmedel
anvisas ett investeringsanslag av 33 miljoner kr.
1 Ililtang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, frågan om vissa åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför därvid.
I årets statsverksproposition (IX ht, p. 29) har Kungl. Maj:t — sedan jag
anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga
särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på
jordbrukets område — föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1962/63 beräkna ett reservationsanslag av 138 miljoner kr.
I skrivelse den 25 augusti 1961 har statens jordbruksnämnd framlagt beräkningar
och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för bl. a.
de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.
Vidare torde få anmälas en av jordbruksnämnden efter samråd med kommerskollegium
och generaltullstyrelsen den 14 mars 1961 gjord framställning
angående prisutjämning för äggalbumin. över framställningen har, efter
remiss, yttrande avgivits av veterinärstyrelsen.
Likaså torde här böra behandlas en skrivelse den 21 november 1961, i vilken
jordbruksnämnden framlagt beräkningar och förslag angående införselavgiftsmedlen
för tiden t. o. m. regleringsåret 1962/63 m. m.
I samband härmed torde slutligen få upptas dels en av jordbruksnämnden
den 30 januari 1962 gjord framställning om ett nytt investeringsanslag
till särskild lagring av livsmedel, dels en av nämnden samma dag gjord
framställning i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m. I anslutning
till sistnämnda framställning har nämnden i skrivelse den 20 februari
1962 avgivit förslag angående kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
3
Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område
I sin skrivelse den 25 augusti 1961 hemställde statens jordbruksnämnd, att
reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som
för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av 133 miljoner kr.,
skulle höjas med 5 miljoner kr. till 138 miljoner kr. Denna höjning avser
prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin. I skrivelsen den 30 januari
1962 hemställer nämnden, att anslaget för att täcka ökade kostnader för
allmänt mjölkpristillägg måtte för innevarande budgetår genom anvisning
å tilläggsstat höjas med 5 miljoner kr. samt för nästa budgetår med 5 miljoner
kr. utöver nyssnämnda 138 miljoner kr. Anslagsäskandena för budgetåret
1962/63 jämfört med de å riksstaten för budgetåret 1961/62 upptagna
beloppen framgår av följande tablå.
Anslag
Förslag
Ökning
1961/62
1962/63
1.
Allmänt mjölkpristillägg............
96 500 000
101 500 000
5 000 000
2.
Stöd åt odlingen och beredningen av
spånadsväxter.....................
700 000
700 000
—
3.
Prisutjämning av vissa jordbruksregle-
rade råvaror till livsmedelsindustrin ..
35 000 000
40 000 000
5 000 000
4.
Diverse kostnader..................
1 100 000
1 100 000
—
Anslagsbehov (avrundat) 133 000 000
143 000 000
10 000 000
1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för
regleringsåret 1962/63 enligt grunderna för gällande prissättningssystem
kommer att per kg mjölkfett i den vid mejerierna invägda mjölken utgå med
oförändrat belopp av 74,4 öre. Med ledning bl. a. av de i augusti 1961 tillgängliga
uppgifterna om invägningen under senast tilländalupna månader
hade nämnden enligt skrivelsen den 25 augusti 1961 beräknat att invägningen
under regleringsåret 1962/63 skulle i huvudsak överensstämma med omfattningen
under 1960/61. I skrivelsen den 30 januari 1962 upplyser nämnden
emellertid, att mjölkinvägningen under de gångna månaderna av regleringsåret
1961/62 visat en starkt stigande tendens. Nu verkställda beräkningar
ger enligt nämnden vid handen, att den invägda mjölkkvantiteten
under regleringsåret kommer att öka från tidigare beräknade 3 360 000 ton
till omkring 3 533 000 ton eller med omkring 5 procent, ökningen av mjölkinvägningen
torde, framhåller nämnden, bl. a. bero på de senaste årens goda
tillgång på hemmaodlat foder och därmed följande ökning av mjölkkobeståndet.
Nämnden beräknar, att den inträdda ökningen av mjölkproduktionen
kommer att bestå jämväl under regleringsåret 1962/63. Det allmänna
mjölkpristillägg, som belöper på den nu beräknade mjölkkvantiteten, uppgår
till 101,5 miljoner kr. mot tidigare beräknade 96,5 miljoner kr.
2. I fråga om stödet åt odlingen och beredningen av spånadsväxter erinrar
jordbruksnämnden bl. a. följande.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Enligt beslut vid 1961 års riksdag angående fortsatt stöd åt lin- och hampberedningen,
in. m. (prop. 1961:49; JoU 17) skall kostnaderna för
prisstöd till produktionen av spånadslinhalm för beredning av spinnbar
fiber fr. o. m. budgetåret 1961/62 icke längre bestridas av anslagsmedel. För
stöd åt odlingen av hampa — liksom för viss allmän stödverksamhet på linodlingens
område — har däremot enligt nyssnämnda beslut och särskilt
riksdagsbeslut angående vissa prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
m. m. (prop. 1961:76; JoU 21) för budgetåret 1961/62 under här
ifrågavarande reservationsanslag anvisats en anslagspost av 700 000 kr. Stödet
till hampodlingen — att tillgodoföras Gotlands hampodlareförening —
har därvid beräknats efter ett oförändrat statligt pristillägg av högst 94,5
öre per kg hampfiber upp till en högsta kvantitet av 720 ton fiber, eller således
till högst 680 400 kr. I samband med behandlingen av förenämnda
principbeslut angående det fortsatta stödet till lin- och hampodlingen framhöll
föredragande departementschefen — i ett av riksdagen utan erinran
lämnat uttalande —- att departementschefen ej funnit anledning att då föreslå
någon ändring av grunderna för det årliga statsstödet till hamphanteringen.
Jordbruksnämnden anmäler, att Riksförbundet Lin och hampa, producentförening
u. p. a., i skrift till nämnden den 10 augusti 1961 bl. a. uttalat,
att sviterna av den misslyckade hampskörden år 1960 icke helt torde kunna
övervinnas under innevarande produktionsår även om ett något bättre prisläge
för hampfiber skulle uppstå. Oförändrat stöd för 1962 års hampodling
synes enligt riksförbundets mening erforderligt. Förbundet hemställer sålunda,
att medel till pristillägg för hampfiber av 1962 års skörd beräknas
efter oförändrat 94,5 öre per kg för en total kvantitet på 720 ton spinnbar
fiber eller till sammanlagt (avrundat) 680 000 kr.
Riksförbundet Lin och hampa har i sin skrift vidare hemställt, att statsbidrag
å 14 000 kr. till bestridande av viss del av förbundets årliga kostnader
för tekniska undersökningar och försöksverksamhet måtte utgå även
under nästa budgetår. Framställning om oförändrat statsunderstöd med
6 000 kr. har jämväl gjorts av Sveriges allmänna linodlingsförening.
Jordbruksnämnden anser sig för egen del, under åberopande av de i propositionen
1961:49 angivna allmänna förhållandena, kunna vitsorda behovet
av oförändrat prisstöd till 1962 års hampodling. För innevarande budgetår
torde man, såvitt det hittills har varit möjligt att bedöma, kunna räkna
med en sådan skörd, att den åtminstone kvantitativt sett kommer att
lämna ett tillfredsställande underlag för fortsatt verksamhet vid Gotlands
hampodlareförening.
Även de bidrag, som för nästa budgetår har begärts för den tekniska verksamheten
m. m. vid Riksförbundet Lin och hampa och av Sveriges allmänna
linodlingsförening, har jordbruksnämnden funnit väl motiverade.
I anslutning till det anförda föreslår jordbruksnämnden, att här ifrågavarande
anslagspost, i fortsättningen lämpligen benämnd Stöd åt odlingen
och beredningen av spånadsväxter, för budgetåret 1962/63 beräknas till
(080 000 + 20 000 =) 700 000 kr.
3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1962
till livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt
beslut vid 1960 och 1961 års riksdagar (senast prop. 1961:76; JoU
21) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers,
senap, såser, soppor o. d. samt fiskkonserver o. d. Prisutjämningsförfarandet
administreras beträffande utbetalningar och kontroll för choklad- och
konfektyrvaror samt biscuits och wafers av kontrollstyrelsen och i övrigt
av jordbruksnämnden. ^ _ _ . ....
I fråga om belastningen under budgetåren 1960/61 och 1961/62 a det ti
prisutjämning beräknade beloppet anför jordbruksnämnden följande.
Utgifterna för prisutjämningen under budgetåret 1960/61 hade, såsom
framgår av det vid 1961 års vårriksdag meddelade beslutet i amnet, då beräknats
till 27 miljoner kr. Den faktiska medelsåtgången un^r budgetåret
har utgjort 25,4 miljoner kr. och utgifterna för de pa bud0etaret be
löpande prisutjämningarna blir, enligt vad nu kan konstateras, ca 28,o
miljoner kr., varav något över 4 miljoner kr. faller pa de pa jordbruksnämnden
ankommande utbetalningarna. Nyssnämnda utgifter tacks av budgetårets
anslagspost för prisutjämning till livsmedelsindustrin på 25 miljoner
kr. och av besparing på andra delar av här ifragavarande anslag.
Kostnaderna för en prisutjämning inom de förut angivna varuomradena
beräknas för innevarande budgetår komma att i stort sett motsvara den tidigare
beräknade och anvisade anslagsposten på 35 miljoner kr., aven om risk
för överskridande föreligger till följd av de höjningar av pnsutjamningsbeloppen
för olika jordbruksråvaror, som måste företagas vid inträffande höjningar
av införselavgifterna på jordbrukets område. Det torde annu vara for
tidigt att avgöra i vad mån sådana höjningar skall kunna motverkas genom
den jämkning nedåt av prisutjämningsbeloppen, som med stöd av nu gällande
direktiv kan företagas i fall, där det påvisas att prisutjämningen leder
till överkompensation i förhållande till konkurrensförhallandena inom
EFTA.
För budgetåret 1962/63 har jordbruksnämnden funnit sig böra rakna
med ett medelsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamål på sammanlagt
ca 40 miljoner kr. Nämnden har därvid utgått från att införselavgifterna
på hithörande jordbruksråvaror, till följd av utlösning av spärrregler
inom jordbruksregleringen, kommer att ytterligare stiga. En höjning
av införselavgifterna med 10 procent medför, enligt vad nämnden anför, en
höjning av kostnaderna för prisutjämningen på över 3 miljoner kr.
Vid de verkställda beräkningarna har, framhåller nämnden, hänsyn inte
tagits till de utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,
som framdeles kan komma att genomföras.
4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostnader
för regleringsåret 1962/63 skall få bestridas utgifter av samma slag
som regleringsåret 1961/62.
Från anslagsposten bör sålunda jordbruksnämnden få bestrida utgifterna
för det fortsatta stödet åt ullproduktionen i enlighet med principbeslut
vid 1959 års riksdag (oförändrat 350 000 kr.) och för ersättning till
Svenska mejeriernas riksförening u. ]>. a. för handhavande av vissa med
regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter
(oförändrat högst 250 000 kr.) samt sådana, efter Kungl. Maj:ts beslut
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
i varje särskilt fall, oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas
av den prisreglerande verksamheten (liksom för innevarande regleringsår
ett belopp av 500 000 kr.). Av sistnämnda delpost bör Kungl. Maj-t, liksom
för budgetåret 1961/62 (prop. 1961: 94; JoU 22) äga anvisa medel
för att täcka kostnaderna för de tillfälliga personalförstärkningar vid
jordbruksnämnden, som kan bli erforderliga i samband med avgörandet
av ansökningar om behovsprövade bidrag till jordbrukare enligt det nya
systemet för permanent skördeskadeskydd.
Jordbruksnämndens skrivelse den 21 november 1961 angående
införselavgiftsmedlen m. m.
I sin skrivelse den 21 november 1961 lämnar statens jordbruksnämnd dels
redogörelser och beräkningar för storleken av införselavgiftsmedlen under
regleringsåren 1960/61—1962/63, dels redogörelser och förslag om användningen
av sådana medel. I skrivelsen hemställer jordbruksnämnden vidare
om förnyelse av bemyndiganden rörande användning av regleringsmedel för
viss upplysningsverksamhet och angående användningen av interna regleringsavgifter.
I den skrivelse av den 30 januari 1962, som redovisas i följande
avsnitt, framlägger jordbruksnämnden bl. a. ytterligare förslag i fråga
om införselavgiftsmedlens användning.
Till jordbruksnämndens skrivelse den 21 november 1961 är fogade sammanställningar
i ämnet (s. 7—11). I anslutning till dessa anför nämnden
i huvudsak följande om införselavgiftsmedlens storlek.
I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1960/61
i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960 utvisar
de definitiva inkomstsiffrorna en höjning av totalinkomsten med ca 21
miljoner kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 167,6 miljoner kr.
Höjningen sammanhänger framför allt med ökning av importen av oljekraftfoder
och fettvaror samt av nötkött och hästkött.
Beräkningarna för regleringsåret 1961/62 bygger på de hittills under året
gällande avgiftssatserna med vissa för de sista månaderna antagna höjningar
till följd av utlösning av den s. k. inkomstregeln. En väsentlig ökning av
införselavgiftsmedlen beräknas uppkomma jämfört med de uppskattningar,
som gjordes i skrivelsen den 22 november 1960. Inkomstökningen sammanhänger
till stor del (ca 32 miljoner kr.) med kvalitetsbristerna hos 1961 års
brödsädsskörd, vilka ger anledning förvänta en ökning av brödsädsimporten.
Vidare förutses fortsatt stegring av importen av nötkött och hästkött,
vilket medför en ökning av införselavgifterna med ca 22 miljoner kr. 1961
års goda sockerskörd och kvarliggande lager från den ännu bättre sockerskörden
under år 1960 beräknas däremot föranleda en minskning av importen
av socker jämfört med vad som antogs vid beräkningar i november 1960,
varför införselavgifterna på sockerområdet nu beräknas till ett ca 8 miljoner
kr. lägre belopp än vid nämnda tillfälle. Till följd av bl. a. det goda utfallet
av 1961 års fodersädsskörd har vidare nu beräknats en mindre import
av vissa fodermedel än tidigare, motsvarande ett avgiftsbortfall på ca 12
miljoner kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Införselavgifter på jordbruksregleringens område jämte utbetalning av sådana medel under
regleringsåret 1960/61
Avgiftsbelagda
importvaror
Avgiftsmedel
(med avdrag för
restitutioner),
belöpande på
import under
regleringsåret
1/9 1960—31/8
1961 (socker 1/5
1960—30/4
1961)
1 000 kr.
Av regleringsåret 1960/61 influtna och
inbalanserade avgiftsmedel har under
regleringsåret utbetalats
1000 kr. till
I 4
Brödsäd (vete och råg)
31446
25 000
samt mjöl och gryn där- av
2 500
Ärter och bönor (för män-
1244
-
niskoföda) samthampfrö
Fodersäd och andra foder-
34985
12 000
medel (samt malt)
5 000
3 242
7 500
10 000
Matpotatis samt mjöl,
4 717
50
gryn och flingor av po- tatis
700
Stärkelse och stärkelse-
2 085
1470
produkter
Råsocker, sockerraffinad
15 960
17 350
(även sockerkulör), sirap
och sockerbetor
752
Fettråvaror och fettvaror
32 982
30 000
3 200
Mjölk- och mejeriproduk-
6 502
3 055
ter
2 800
94
Slaktvaror (samt slakt-
35 522
15 735
djur; ej fjäderfä)
6 57fi
699
1500
30
Föreningen Svensk spannmålshandel för
prisreglering för brödsäd
Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960
års skördeskador
Sveriges export- och importförening för
ägg för prisreglering för ägg och äggprodukter
Föreningen
Svensk kötthandel för prisreglering
för kött och fläsk m. m.
Föreningen Svensk spannmålshandel för
stödköp av fodersäd
Svenska mejeriernas riksförening för prisreglering
på mejeriområdet
Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960
års skördeskador
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksförbund, bidrag
för effektivisering av matpotatisodlingen
m. m. .
Sveriges stärkelseproducenters förening for
prisreglering på fabrikspotatisområdet
Svenska sockerfabriks AB att användas
för pristillägg på sockerregleringens område
överföring
till fettclearingkassan för reglering
av sockerregleringens skuld
Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter
för täckande av förluster i samband med
inlösen av svenskt oljeväxtfrö
Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960
års skördeskador
Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa
för prisreglering på mejeriområdet
Lantbruksstyrelsen
för täckande av 1960
års skördeskador
Veterinärstyrelsen för kostnader för kontrollen
å uppvärmning av mjölk och grädde
m. m.
Föreningen Svensk kötthandel för prisreglering
för kött och fläsk
Lagringsbidrag och frysrabattering m. m.
Bidrag för slakt av smågrisar
Lantbruksstyrelsen för täckande av 1960
års skördeskador
Veterinärstyrelsen för täckande av kostnader
vid Importkontroli av animala livsmedel
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
i
Ägg och äggprodukter
m. in., samt fjäderfäkött
Summa för samtliga avgifter
Ränteinkomster
å hos
jordbruksnämnden innestående
införselavgiftsmedel
Summa
-
2
3
— 21
2147
-
167 590
149 232
2 299
169 889
4
V eterinärstyrelsen
nyttjade medel
portkontroll
återbetalning av outför
kostnader vid im
-
Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsmedel
kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende
bl. a. på att andra utlösningar av spärregler än den förut nämnda kan föranleda
förändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.
Beräkningarna för regleringsåret 1962/63 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,
som i november 1961 gäller »mellan prisgränserna», med vissa
antagna tillägg i anledning av utlösning av inkomstregeln i början av 1962
och i början av 1963. Importkvantiteterna har beräknats under förutsättning
av normala skörde- och marknadsförhållanden. Även beräkningen av
inkomsterna av fodermedelsavgifterna — vilka är rörliga — bygger på förutsättningen
av normala skörde- och marknadsförhållanden.
I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför
jordbruksnämnden i huvudsak följande.
I kolumn 3 av sammanställningen för regleringsåret 1960/61 redovisas
de belopp, som jordbruksnämnden under regleringsåret utbetalat av influtna
eller till regleringsåret inbalanserade införselavgiftsmedel. Av de för året
tillgängliga införselavgifterna har 10 miljoner kr. tagits i anspråk för bidrag
med anledning av 1960 års skördeskador (prop. 1961:34, s. 29). Till ändamål
utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område har av
1960/61 års införselavgifter, utöver nyss nämnt belopp av 10 miljoner kr.,
tagits i anspråk följande belopp, nämligen 750 000 kr. för effektivisering av
matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. till SMAK för upplysningsverksamhet
på matpotalisområdet och 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens kostnader
vid importkontroll av animala livsmedel.
Av det totala inkomstbeloppet om ca 167,6 miljoner kr. har således tillhopa
10 830 000 kr. tagits i anspråk för annat ändamål än egentlig jordbruksregleringsverksamhet.
Sammanlagt 93 miljoner kr. av de för regleringsåret
1960/61 influtna införselavgiftsmedlen har i enlighet med givna
bestämmelser och efter en i samråd med förhandlingsdelegationen fastställd
plan fördelats mellan de olika regleringsorganisationerna på sätt som framgår
av sammanställningen ås. 11. (Införselavgifterna för ärter och bönor
samt för fodermedel har dock ännu ej definitivt fördelats.) Av återstoden av
totalbeloppet eller således (167,6— 10,83 — 93,0=) 63,8 miljoner kr., hänför
sig ca 28 miljoner kr. till införselavgifter för en brödsädsimport, som
kvantitativt uppvägs av export av brödsäd. För denna export har av regleringsmedel
lämnats bidrag med högre belopp än som influtit i införselavgift
vid importen. I den i mars 1959 utförda inkomstberäkning, som ligger till
grund för 93-miljonersramen, ingår för fodermedelsavgifter ett belopp av
21,5 miljoner kr. Utöver detta belopp har under regleringsåret 1960/61 i fodermedelsavgifter
influtit ca 13,5 miljoner kr.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1961/62 och 1962/63
(Tecknet • är utsatt i uppgiftskolumnema för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas
inte uppgå till 10 000 kr.)
Avgiftsbelagda importvaror
-
Regleringsåret 1/9 1961—31/8 1962 Regleringsåret 1/9 1962—31/8
(socker 1/5 1961—30/4 1962) 1963 (socker 1/5 1962—30/4 1963)
Brödsäd samt mjöl och
gryn därav:
vete ..............
råg................
övriga slag ........
Ärter och bönor (för
människoföda) samt
hampfrö:
bönor..............
ärter ..............
hampfrö ..........
Fodermedel (samt malt):
kom, havre, sorghum
(även i form av mjöl o.
dyl.) och sockersnitsel
kli................
majs..............
oljekraftfoder ......
malt..............
hömjöl............
övriga (bl. a. melass)
Summa
Potatis:
matpotatis (ej nyskördad,
tullbelagd) ....
mjöl, gryn och flingor
av potatis..........
Stärkelse och stärkelseprodukter:
vete-,
ris- och potatisstärkelse
........
andra slag av stärkelse
; maniok- och
arrowrot samt diverse
stärkelsehaltiga slag
av mjöl, gryn och
flingor ............
druv- och stärkelsesocker
............
dextrin, glättmedel
m. m.............
Summa
Socker m. m.:
råsocker ..........
sockerraffinad (även
sockerkulör)........
sirap..............
sockerbetor ........
Summa
Beräk-
nad
import
ton
Antagen
införsel- avgift
kr. per
100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im- porten (med
avdrag för
restitutioner)
1 000 kr.
Beräk-
nad
import
ton
Antagen
införsel- avgift
kr. per
100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im
porten (med
avdrag för
restitutioner)
1 000 kr.
2
3
4
5
6
7
100 000
19.25
19 250
10 000
21.10
2110
75 000
19.25
14 437
*
2 000
31.40
628
2 000
34.35
687
2 000
9.65
191
1000
10.45
104
500
31.40
157
500
34.35
172
1000
2
20
150 000
2-10
14 200
50 000
7
3 500
30 000
17
5100
30 000
10
3000
175 000
9
15 750
150 000
7
10 500
4 000
20.80
832
4000
20.80
832
7 000
3
210
7 000
3
210
3 000
3.35
100
10 000
4.50
450
22 012
32 692
35 000
11.45
4 007
35 000
12.50
4 375
1000
71.35
713
1000
78.15
781
[300
36.50
109
300
40
120
4 000
54.45
’1928
4 000
59.60
‘2134
1000
69.35
''543
1000
75.95
''609
3 000
42
’860
3 000
42
*860
3 440
3 723
30 000
38.50
11550
30 000
40
12 000
1000
34.60
346
1000
36
360
11895
12 360
10 Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
1
1 2
1 3
1 4
1 6
6
1 ^
Fettråvaror och fettva- ror ................
65 000
46
2 28 000
65 000
Öl
*31 000
Mjölk- och mejeripro- dukter :
hårdost och dessert- ost ................
7 500
90
6 750
7 500
98
7 350
mesost ............
60
30
18
60
34
20
smältost ..........
torrmjölk..........
150
170
255
150
187
280
övriga slag (mjölk,
grädde, smör, glass
m. m.)............
Summa
Slaktvaror (samt slakt- djur; ej fjäderfä):
kalvkött (ostyckat)..
3 000
165
677
7 700
4 950
3 000
181
750
8 400
5 430
annat nötkött (ostyc- kat) ..............
8 000
172
13 760
8 000
188
15040
fläsk (ostyckat) ....
hästkött (ostyckat)..
6 000
121
7 260
6 000
132
7 920
fårkött (ostyckat) ..
600
190
1140
600
210
1260
charkuterivaror, or- gan, styckningsdetal- jer (bl. a. salt häst- kött) och konserver..
övriga slag (levande
djur m. m.)........
Summa
Ägg och äggprodukter
m. m.:
fjäderfäkött........
400
150
18 850
340
46 300
600
400
165
20 680
370
50 700
660
levande fjäderfä ....
22
680
150
22
750
165
ägg och övriga slag
1010
134
1350
1010
146
1475
Summa för samtliga av- gifter
Ränteinkomster å hos
jordbruksnämnden inne- stående införselavgifts- medel ..............
Summa
160 830
2 000
162 830
149 404
2 000
151404
1 För restitutioner har avdragits: för maniok- och arrowrot m. m. 250 000 kr., för druv- och
stärkelsesocker 150 000 kr. och för dextrin m. m. 400 000 kr.
2 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits ca 2 000 000 kr.
De nyssnämnda intäktsbeloppen om 28 och 13,5 miljoner kr. har inte
inneburit något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvaras av utgiftsökningar
av minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda
jordbrukarna. Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1960/61 har
vidare ca 0,8 miljoner kr. av införselavgifterna för socker och sockerprodukter
avförts som avbetalning på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.
Av odisponerade införselavgiftsmedel för regleringsåret 1960/61 återstår
således att redovisa ett belopp av (63,8 — 28,0 — 13,5 — 0,8 =) 21,5
miljoner kr. Jordbruksnämnden avser att framdeles, efter samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation, återkomma med förslag till användning av
nämnda belopp.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
Plan för fördelning av iuförselavgiftsinedlen för import under regleringsåren 1960/61 och 1961/62
inom en totalram av 93 miljoner kr.
Avgiftsbelagda
importvaror
Avgiftsmedlen fördelas till
Fördelning för
regleringsåret
1960/61
Fördelnings- plan för reg- leringsåret
1961/62
preliminärt
1 000 kr.
1 000 kr.
1
2
3
4
Brödsäd samt mjöl och gryn
Svensk spannmålshandel
3 446
7 700
därav
Potatis
Sveriges stärkelseproducenters
2 400
2 400
Stärkelse och stärkelsepro-
förening
Sveriges stärkelseproducenters
2 085
1700
dukter
Socker och sockerprodukter
förening
Svenska sockerfabriks AB
15 208
14 000
Fettvaror
Sveriges oljeväxtintressenter
21000
21 000
Mjölk- och mejeriprodukter
Svenska mejeriernas riksförening
4 000
4 000
Slaktvaror samt slaktdjur
Svensk kötthandel
20 714
19 000
Fjäderfäkött
Sveriges export- och import-
701
300
Ägg och övriga slag
förening för ägg
Sveriges export- och import-
1446
900
Ärter och bönor
Fodermedel (samt malt)
förening för ägg
Sveriges export- och import- förening för ägg
Svensk kötthandel
j 500
1 21500
| 22 000
Svenska mejeriernas riksförening
93 000
93 000
Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1961/62 tillgodoförs, inom ramen
för av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen
för regleringsåret fastställda ändamålen. Den preliminära fördelningsplanen
för de under regleringsåret — inom en totalram av 93 miljoner kr. — inflytande
avgiftsmedlen, som jordbruksnämnden upprättat, framgår av tablan
på denna sida. Beloppet på 22 miljoner kr. av avgifter för fodermedel samt
ärter och bönor är avsett att fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.
Vid uppgörandet av fördelningsplanen har nämnden utgått
från att för fördelning inom 93-miljonersramen inte skall upptas de införselavgifter
av fodermedel, som inflyter utöver våren 1959 beräknad ram
av ca 21,5 miljoner kr., eller för importerad brödsäd m. m., som motsvaras
av utbytesexport. I sin skrivelse den 30 januari 1962 har nämnden beräknat
dessa avgifter till sammanlagt 34,1 miljoner kr.
De för regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen berörs av
en till nämnden från veterinärstyrelsen inkommen framställning om anslag
av införselavgiftsmedel för att på motsvarande sätt som under regleringsåret
1961/62 (IX ht 1961/62 s. 85; prop. 1961: 76 s. 47 f.) täcka styrelsens kostnader
under budgetåret 1962/63 vid importkontroll av animala livsmedel
(30 000 kr.) och av de statliga kostnaderna för kontroll å uppvärmning av
mjölk och grädde (100 000 kr.). Jordbruksnämnden har för sin del funnit
sig böra avstyrka en fortsatt användning av införselavgiftsmedel till dessa
ändamål. I övrigt bör, såvitt nämnden nu kan bedöma, de för regleringsåret
1962/63 inflylande införselavgiftsmedlen få användas på samma sätt som
motsvarande avgiftsmedel för innevarande regleringsår.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962
I anslutning till vad härutinnan medgivits för innevarande regleringsår
hemställer jordbruksnämnden i detta sammanhang om bemyndigande att
lör regleringsåret 1962/63 medge vederbörande regleringsföreningar att av
införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda sammanlagt 1 miljon
kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden.
Beträffande användningen av sådana avgiftsmedel, som under regleringsåret
1962/63 inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter inom
jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter, tillverkningsavgifler
för vissa produkter av potatis, in. m., utjämningsavgifter för mjölk och
mejeriprodukter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande kompensationsavgifter,
föreligger enligt jordbruksnämndens mening inte anledning att
i. n. föreslå någon ändring i förhållande till vad som nu gäller. Nämnden
hemställer sålunda, att de bemyndiganden, som nämnden erhållit för hithörande
avgiftsmedel under innevarande regleringsår, måtte utan ändring förnyas
för avgiftsmedlen under nästkommande regleringsår.
Jordbruksnämndens framställning den 30 januari 1962 i vissa frågor
rörande jordbruksregleringen m. m.
överföring av vissa varor till jordbruksregleringen
Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 21 februari 1961 efter begäran av föreningen Svensk spannmålshandel
framlade förslag om att till jordbruksregleringen överföra varugruppen makaroner,
spagetti och liknande produkter samt de varuslag, som kan sammanfattas
under beteckningen kakmix.
Vad beträffar den tidigare behandlingen av frågan om makaroner,
spagetti och liknande produkter anför jordbruksnämnden
följande.
Efter godkännande av jordbrukets förhandlingsdelegation föreslog nämnden
redan våren 1959 i samband med den s. k. sexårsuppgörelsen en överföring
av dessa varuslag till jordbruksregleringen. Föredragande departementschefen
fann dock inte anledning biträda förslaget med hänsyn till att
riksdagen så sent som 1958 beslutat om gränsdragningen mellan införselavgiftsbelagda,
resp. tullbelagda importvaror (prop. 1959: 147, s. 52). I stället
genomfördes från den 1 september 1959 en tullhöjning till 35 kr. per dt,
vilket vid då gällande införsel- och kompensationsavgift på mjöl (25:40
kr/dt) svarade mot avgiftsbelastningen. Avgiftshöjningar i samband med
utlösning vid olika tillfällen av jordbruksavtalets spärregler medförde emellertid,
att avgiftsbelastningen på råvarorna ganska snart blev högre än tullskyddet.
För att den inhemska makaroniindustrins konkurrensläge härigenom
inte skulle bli försämrat, lämnade nämnden denna industri viss restitution
av förmalningsavgift (vid användning av importmjöl kompensationsavgift).
Restitutionsförfarandet genomfördes, framhåller nämnden, med godkännande
av föreningen Svensk spannmålshandel, för vars regleringsverksamhet
dessa avgiftsmedel är avsedda, under förbehåll att anordningen endast
skulle bli tillfällig i avvaktan på att produkterna överfördes till jord
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
bruk sregleringen. I anslutning härtill framlades det nyssnämnda förnyade
förslaget om sådan överföring, vilket dock inte föranledde någon Kungl.
Mai :ts åtgärd, sedan föredragande departementschefen avstyrkt detsamma
och uttalat, att de inhemska tillverkarna även i fortsättningen tills vidare
borde erhålla avgiftsrestitution.
Jordbruksnämnden anmäler nu, att föreningen Svensk spannmålshandel
i skrivelse till nämnden den 26 januari 1962 bl. a. påpekat, att avgiftsbelastningen
på den vid makaronitillverkning använda råvaran efter den avgiftshöjning,
som genomfördes i samband med 3-procentregelns utlösning i slutet
av december 1961, blivit så stor att inte ens en restitution av hela förmalningsavgiften
— motsvarande 7 kr. 25 öre per dt makaroner - skulle
vara tillräcklig för att återvinna pariteten mellan tullsats och avgifter. Föreningen
uttrycker dessutom — liksom man gjort i tidigare framställningar
_den uppfattningen att restitution av förmalningsavgift är en principiellt
oriktig utväg för att reglera industrins konkurrensförhållanden gentemot
utländska tillverkare.
Jordbruksnämnden bestyrker för sin del de av föreningen lämnade uppgifterna.
Nämnden redovisar i följande tablå utvecklingen sedan sommaren
1960 av avgiftsbelastningen per deciton makaroner, varvid som jämförelse
även medtagits förhållandena den 1 september 1959, då förutnämnda tullhöjning
genomfördes.
sept.
1959
Avgiftsbelastning.................. 35:15
Tull.............................. 35-00
Negativt tullskydd................ 0:15
Restitution ...................... —
Därefter felande skydd ............ 0:15
aug.
dec.
mars
nov.
jan.
1960
1960
1961
1961
1962
41:25
37: 70
39:30
41:85
45:90
35; 00
35:00
35: 00
35; 00
35: 00
6: 25
2: 70
4: 30
6: 85
10: 90
6: 00
2: 50
4: 00
6:50
7:25
0: 25
0: 20
0: 30
0: 35
3: 65
Nämnden framhåller att tabellen visar, att den inhemska maltaroniindustrins
konkurrensläge f. n. — trots att restitution lämnas för hela förmalningsavgiften
(med undantag av den del som avser skördeskadeavgift) —
är 3 kr. 50 öre per dt sämre än vad som förutsattes vid tullhöjningen år
1959.
Nämnden erinrar vidare om att den redan i tidigare sammanhang hävdat,
att makaronivarorna i sin egenskap av relativt lågförädlade spannmålsprodukter
bör jämställas med mjöl, vilken vara nu ingår i jordbruksregleringen.
Om makaronivarorna bibehålls utanför jordbruksregleringen, skulle
i nuvarande läge erfordras en tullhöjning av minst 10 kr. per dt (d. v. s.
till 45 kr./dt) för att återställa 1959 års gränsskydd. Man torde enligt nämnden
kunna befara, att läget efter en snart väntad utlösning av inkomstregeln
ytterligare försämras. Nämnden föreslår därför, att till tulltaxenummer
19.03 hänförliga varor — makaroner, spagetti och liknande produkter
— från den 1 juli 1962 överförs till jordbruksregleringen och att avgiftsbeläggning
vid import därefter sker enligt samma grunder som gäller, när
avgifter för mjöl av vete och råg fastställs.
Nämnden upplyser, att importen under de tre senaste åren under tull
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
taxenummer 19.03 (makaroner m. in.) varit 501 ton år 1959, 752 ton år
1960 och 689 ton år 1961, vilket med nuvarande tullsats innebär, att tullinkomsterna
uppgått till resp. 175 000, 263 000 och 241 000 kr. Den föreslagna
överföringen skulle sålunda enligt nämndens mening vara ur tullinkomstsynpunkt
oväsentlig. Den inhemska tillverkningen av hithörande
varor har under regleringsåret 1960/61 enligt inkomna restitutionsanspråk
uppgått till 5 716 ton. För den berörda industrin är sålunda enligt nämndens
uppfattning denna fråga av större betydelse.
Vad beträffar s. k. k ak mix erinrar jordbruksnämnden om att föredragande
departementschefen i anledning av nämndens framställning i februari
1961 uttalade, att ytterligare erfarenheter av utvecklingen borde avvaktas
(prop. 1961:76, s. 42). Vidare anmäler nämnden, att föreningen
Svensk spannmålshandel i sin förenämnda skrivelse den 26 januari 1962
påvisat den väsentliga försämring av gränsskyddet för dessa varor, som inträffat
sedan föregående år genom att införselavgifterna för i kakmix ingående
råvaror till följd av spärregelutlösningar höjts. Medan tullsatsen
för kakmix, som vanligen uteslutande består av prisreglerade jordbruksvaror,
endast är 20 procent, är avgiftsbelastningen för däri ingående råvaror
(inklusive varuskatten på socker) numera omkring 80 procent mot 67 procent
vid motsvarande tid år 1961.
Även om någon mera påtaglig ökning av importen ännu inte inträtt, föreligger
enligt jordbruksnämndens uppfattning — särskilt efter de i december
1961 beslutade och vid nästa utlösning av inkomstregeln inträdande ytterligare
höjningarna av införselavgifterna — betydande risk för att importen
kan komma att stegras, om åtgärder i syfte att utjämna konkurrenstörhållandena
inte nu vidtas. Nämnden finner denna sin uppfattning vidare
bestyrkt av det förhållandet, att åtminstone ett ledande svenskt företag inom
denna bransch uttalat så starka farhågor för en skärpning av den utländska
konkurrensen, att företaget överväger att flytta sin tillverkning av
kakmix till något av våra grannländer, om inte en jämvikt i konkurrensförhållandena
snarast kan åstadkommas. En sådan utveckling skulle enligt
nämndens mening ovedersägligen bli av betydelse för avsättningen av jordbruksprodukter
av inhemsk odling. Den inhemska tillverkningen av kakmix
uppgår nämligen till omkring 4 000 ton konsumentförpackad vara och
omkring 2 000 ton för storförbrukare och bagerinäringen avsedda produkter.
Nämnden erinrar även om att den i sin framställning i februari 1961
i samma fråga pavisade, att problemet inte lämpligen kan lösas genom en
höjning av tullsatsen, enär stora variationer i kakmixernas råvarusammansättning
kan förekomma och införselavgifterna för de ingående råvarorna
inte är procentuellt lika.
Den lämpligaste åtgärden skulle därför enligt jordbruksnämndens uppfattning
vara, att till jordbruksregleringen överföra dessa produkter, vilka
är att betrakta som mycket lågförädlade halvfabrikat av jordbruksprodukter,
och att i likhet med vad som sker beträffande vissa andra produkter av
livsmedelsindustri i stället för tull utta införselavgift, beräknad på grund
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962 15
val av de avgifter som gäller för de i blandningen ingående jordbruksvarorna.
I samband med nyssnämnda spörsmål behandlar jordbruksnämnden även
frågan om att införa gränsskydd för den tullfria produkten hundbröd
(hundkex). I fråga om den tidigare behandlingen av denna vara ur tullsynpunkt
m. m. anför nämnden bl. a. följande.
Enligt ett av Kungl. Maj :t den 5 maj 1961 meddelat beslut lämnades en
av den svenska ensamtillverkaren AB Tengers hundbrödsfabrik gjord framställning
i ämnet utan åtgärd. I skrivelse till jordbruksnämnden den 12 juni
1961 har bolaget ånyo gjort framställning i syfte att få ett gränsskydd för
den inhemska produktionen av hundbröd.
I den tulltaxa, som gällde före ingången av år 1959, var varuslaget hundbröd
under en lång följd av år upptaget under särskilt tulltaxenummer (133)
med tull, vilken åtminstone sedan år 1950 varit 20 öre för kg. I den från
ingången av år 1959 gällande tulltaxan med statistisk varuförteckning är
hundbröd, vilket där är åsatt stat. nr 23.07.100, upptaget med tullfrihet. Varuslaget
är, liksom de till stat. nr 23.07.901 och 902 hörande varuslagen »vitamin-
och mineralfodermedel, som ej innehålla torrmjölk», undantaget från
de varor, som omfattas av förordningen den 7 juni 1956 (nr 401) angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.
Alla övriga varuslag under tulltaxenr 23.07 »Fodermedel med tillsats av
melass eller socker; andra beredda fodermedel» faller däremot under den
gällande jordbruksregleringen. Borttagandet av gränsskyddet för hundbröd
bygger uppenbarligen på ett ställningstagande av 1952 års tulltaxekommitté,
som beträffande detta varuslag anförde: »Vad beträffar det för närvarande
fullbelagda hundbrödet, som är en obetydlig artikel, har kommittén icke
funnit något tullskydd påkallat.»
Beträffande de svårigheter, som till följd av att gränsskyddet borttagits,
inträtt för den inhemska tillverkningen av hundbröd har AB Tengers hundbrödsfabrik
anfört följande.
»Låt vara att hundbrödet i stort sett är en ''obetydlig artikel’. För mig är
den emellertid högst betydande. Trots att mitt företag redan då — liksom
allt fortfarande — är det enda här i landet, som tillverkar hundbröd för avsalu,
var jag icke satt i tillfälle att yttra mig i ärendet. Jag visste ju i själva
verket inte vad som hänt förrän hösten 1960, då en del av mina kunder meddelade
mig, alt de icke längre vore intresserade av min vara, eftersom de
kunde köpa billigare importerad.
Mitt hundbröd (hundkex) består uteslutande av svenska jordbruksprodukter,
nämligen till ca 80 % av cerealieprodukter (huvudsakligen vetemjöl
av högsta kvalitet samt samsikt av vete o. råg) och 20 % köttfodermjöl.
I vissa typer ingår något fiskmjöl samt torrmjölk. På grund av de införselavgifter,
som jordbruksnämnden för genomförande av sin prisreglerande
verksamhet på jordbruksområdet infört för mjöl, kli och spannmål,
ha mina råvarukostnader för hundbrödsberedningen stigit i sådan grad,
att det icke längre är möjligt att konkurrera med hundbröd, som importeras
från länder, som ha betydligt lägre råvarukostnader och även i övrigt liigre
framställningskostnader. Någon införselavgift å hundbröd finnes icke heller,
och det har upplysts att jordbruksnämnden för närvarande saknar befogenhet
att föreskriva dylik avgift.
16
Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Följande siffror ge en bild av importen och importpriserna under de tre
senaste åren, alltså 1958, då en tull av 20 kr/dt fanns, och åren 1959 och
1960, under vilka min hantering icke längre åtnjutit något skydd mot utländsk
konkurrens. Enligt officiell handelsstatistik:
År Importkvan- Import- kg. pris imp. pris
titet värde
1958 ...................... 19 000 kg 33 000 kr. 1,74 kr. 1,94 kr.
1959 ...................... 21 000 * 33 000 * 1,57 * 1,57 »
1960 ...................... 28 000 » 47 000 » 1,68 * 1,68 »
Siffrorna visa importens relativt stora ökning samt även den betydande
nedgången i det importpris, som jag har att ur konkurrenssynpunkt räkna
med. Det ligger i sakens natur, att jag under de förhandenvarande förhållandena
— importvaran tillverkad av råvaror, för vilka gälla världsmarknadspriser
och även i övrigt lägre framställningskostnader, min vara av råvaror,
som starkt fördyrats genom införselavgifter — icke har möjlighet att
stå mig i konkurrensen.»
Bolagets årstillverkning uppger jordbruksnämnden till ca 60 000 kg och
dess årskapacitet till ca 100 000 kg. I fråga om sin tillverkningskalkyl har
bolaget upplyst nämnden bl. a., att råvarukostnaden motsvarar inemot 40
procent av tillverkningskostnaden.
Jordbruksnämnden instämmer i vad tillverkaren anfört angående behovet
av importskydd för varuslaget hundbröd med hänsyn till jordbruksregleringens
inverkan på råvarukostnaderna. Nämnden förordar därför, att varuslaget
hundbröd överförs till jordbruksregleringen och att sålunda, med
undantag för de förut angivna slagen av vitamin- och mineralfodermedel,
samtliga de under tulltaxenummer 23.07 fallande varuslagen kommer att omfattas
av förordningen 1956: 401. För hundbröd bör i sådant fall, efter nämndens
bestämmande, få uttas rörlig införselavgift med belopp, som i princip
avpassas efter avgiftsbelastningen på däri ingående viktigare jordbruksråvaror.
EFTA-frågor
Jordbruksnämnden erinrar om att den i tidigare sammanhang framhållit,
att problem för jordbruket i samband med tillämpningen av EFTA-konventionen
kunde tänkas uppkomma dels genom avgiftsavtrappningens inverkan
på jordbruksregleringens inkomster av införselavgifterna för vissa
jordbruksreglerade produkter, vilka enligt konventionen hänförts till industrisektorn
(glass, äggalbumin, dextrin m. m.), dels genom försämrad
avsättning av jordbruksråvaror för dessa jordbruksreglerade produkter och
för vissa icke jordbruksreglerade produkter i samband med att de svenska
livsmedelsindustrierna på området erhåller minskat importskydd. Vidare
erinrar nämnden om att det enligt departementschefens uttalande i prop.
1961: 76 (s. 53) borde ankomma på jordbruksnämnden att — om ett mera
påtagligt inkomstbortfall för jordbruket till följd av EFTA-konventionen
framdeles skulle uppstå — uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag, som kunde läggas till grund för nämndens överläggningar i ämnet
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
med jordbrukets förhandlingsdelegation. Vad särskilt gäller dextrin, stärkelseklister
o. d. samt vissa andra stärkelselialtiga produkter, såsom appreturmcdel
och kärnbindemedel, vilka varor enligt EFTA-konventionen hänförts
till industrisektorn, föreslogs i prop. 1961:76, att under regleringsåret
1961/62 liksom under regleringsåret 1960/61, i den mån för fabrikspotatisregleringen
disponibla medel — införsel- och kompensationsavgitter
för stärkelseprodukter m. in. — skulle visa sig otillräckliga för den erforderliga
särskilda prisutjämningen till förmån för de inhemska tillverkarna
av dextrin o. d., Kungl. Maj :t skulle, i avvaktan på slutlig reglering, härför
förskottsvis få disponera influtna eller inflytande, för andra beslutade
ändamål inte behövliga införselavgiftsmedel för potatis. Dessa förslag lämnades
utan erinran från riksdagens sida.
Med hänsyn till importutvecklingen under innevarande regleringsår beräknar
jordbruksnämnden, att de inkomstbortfall och förluster för jordbruket,
som kan ha uppstått i samband med tillämpningen av EFTA-konventionen,
med undantag för stärkelsevarorna, uppgår till förhållandevis
små belopp. Från föreningen Sveriges stärkelseproducenters sida har man
emellertid, upplyser nämnden, liksom tidigare ansett, att med slutlig redovisning
och reglering av föreningens kostnader i samband med tillämpningen
av EFTA-konventionen lämpligen kan anstå. På grund härav och med
hänsyn till att man inte nu kan bedöma verkan av den ytterligare avgiftsavtrappning,
som i enlighet med prop. 1962: 22 torde komma att ske inom
EFTA den 1 mars 1962, har nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
varit ense om att frågan om en slutlig reglering av nu ifrågavarande
förluster lämpligen bör få anstå ytterligare någon tid. Emellertid bör enligt
nämndens mening det åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att under
vissa förutsättningar under regleringsåret 1961/62 förskottsvis disponera
införselavgiftsmedel för potatis till särskild prisutjämning till förmån
för de inhemska tillverkarna av dextrin o. d. gälla även fortsättningsvis.
Jordbruksnämnden berör även vissa problem, som aktualiserats av en
svensk tillverkare av kärnbindemedel, AB Kabi. Detta bolag har i ansökan
till nämnden framhållit bl. a. följande.
Vissa råvaror, som nu används eller kan användas vid kärnbindemcdelstillverkning
— bl. a. veteefterinjöl eller vetemjöl —- är belastade fullt ut av
i Sverige utgående förmalnings- och införselavgifter. Samtidigt konstateras
av bolaget, dels att kostnaden för motsvarande råvara i utländska, med de
svenska konkurrerande produkterna endast utgör det vid varje tillfälle
gällande världsmarknadspriset, dels alt kärnbindemedel inom EFTA är hänfört
till industrivarorna, varav följer att tullen på varan gentemot EFTAländerna
successivt avtrappas. Dessa omständigheter kommer enligt bolaget
all tvinga delta till alt lägga ned tillverkningen, därest ändring inte
sker. 1 syfte alt undgå en sådan utveckling har företaget anhållit om att direkt
eller indirekt bli befriat från att vid sin tillverkning av kärnbindemedel
erlägga på veteeftermjöl eller vetemjöl utgående import- och förmalningsavgifter.
Samtidigt har understrukils, att tillverkningen kräver särskild
teknisk sakkunskap och att produkterna är oundgängligen nödvändiga i
verksamheten vid alla landets stålgjuterier.
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Jordbruksnämnden upplyser i samband härmed, att det från överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap angivits som ett bestämt önskemål, att
den svenska produktionen av kärnbindemedel upprätthålls. Enligt vad
nämnden under hand inhämtat från AB Kabi ombesörjer detta omkring 50
procent av den inhemska produktionen, under det att resten av den svenska
tillverkingen är fördelad på två andra företag. Sammanlagt torde inom landet
per år tillverkas omkring 2 000 ton kärnbindemedel av här ifrågavarande
slag. Omkring hälften av råvaruåtgången anges vara vetemjöl och veteeftermjöl.
Jordbruksnämnden anser, att man beträffande den svenska kärnbindemedelsindustrin
— liksom skett i fråga om vissa andra industrier, som framställer
på jordbruksvaror baserade förädlingsprodukter, för vilka gränsskyddet
trappas av enligt EFTA-reglerna — bör söka åvägabringa en begränsning
av råvarukostnaden.
Jordbruksnämnden har i första hand undersökt, huruvida inte en prisreducering
för råvaran lättast skulle kunna åstadkommas och administreras,
om industrin ginge över till att använda stärkelse som råvara i stället för
vetemjöl eller veleeftermjöl. Därvid har dock framkommit, att av tekniska
skäl en högre inblandning av potatisstärkelse än med 20 procent inte torde
kunna ifrågakomma. Det har dessutom enligt nämnden visat sig, att prisskillnaden
mellan vetemjöl och stärkelse är alltför stor. F. n. är nämligen
det internationella priset på potatisstärkelse 70 å 75 kr. per dt, vilket motsvarar
ett pris i Sverige på i runt tal 110 kr. per dt. Samtidigt uppges kärnbindemedelsindustrin
erlägga ungefär 55 kr. per dt för mjöl av vete.
För att nå det avsedda syftet har jordbruksnämnden under dessa förhållanden
funnit nödvändigt att söka åstadkomma en prisreducering för veteoch
veteeftermjöl. Denna har dock ansetts böra anknytas till avtrappningen
av gränsskyddet åt kärnbindemedel, såtillvida att de avgifter, som belastar
mjölet reduceras med en mot denna avtrappning svarande procentsats.
Om man bortser från den ytterligare avtrappningen fr. o. in. den 1 mars
1962 innebär detta i dagens läge, att avgiftsbelastningen på vetemjöl till
kärnbindemedel skulle minskas med 30 procent av införselavgiften 23 kr.
30 öre per dt samt kompensationsavgiften 5 kr. 10 öre per dt eller med
sammanlagt 8 kr. 50 öre per dt. Prisreduceringen har nämnden avsett skola
åstadkommas därigenom att nämnden eller, med dess bemyndigande, föreningen
Svensk spannmålshandel, med ledning av tillverkningsrapporter från
fabrikanterna, av regleringsmedel återbetalar så stor del av de avgifter,
vilka erlagts för råvaror, som motsvarar den på nyss angivet sätt fastställda
reduceringen per dt. Eftersom årsproduktionen av kärnbindemedel
enligt vad tidigare anförts torde utgöra ca 2 000 ton, beräknar nämnden,
att årskostnaden för prisreduceringen med nuvarande råvarusammansättning
kommer att bli av storleksordningen 100 000 kr.
Jordbruksnämnden anmäler, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat
sig inte ha något att erinra mot den tilltänkta anordningen ävensom
samtyckt till att frågan om gottgörelse åt jordbruket, i detta liksom i vissa
andra liknande fall, bör få anstå.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Ivvalitetsbestämmelser vid inlösen av brödsäd
Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i skrivelser till Kungl. Maj:t
(redovisade i prop. 1959: 147, s. 47, och 1961: 76, s. 6) framhöll, att det är
önskvärt, att som bedömningsgrund för brödsädens mällningsgrad använda
spannmålens diastatiska tillstånd i stället för dess groddlialt. Härom anför
nämnden vidare.
Nämnden upplyste år 1961, att en av föreningen Svensk spannmålshandel
utsedd kommitté undersökte förutsättningarna för att inom en närmare
framtid kunna tillämpa nya grunder för att fastställa mältningsgraden och
att kommittén även förberedde de för ändamålet erforderliga ändringarna
i gällande prisregleringsbestämmelser. Nämnden uttalade därvid förhoppningen,
att den nya metodiken — som beräknades kunna komma att praktiskt
prövas under regleringsåret 1961/62 -—- skulle kunna tillämpas på
1962 års brödsädsskörd.
Föreningen Svensk spannmålshandel har i skrivelse till nämnden den 26
januari 1962 meddelat, att den nya analysmetoden (falltalsmetoden) tyvärr
inte kunnat i tillräcklig utsträckning prövas under innevarande regleringsår.
Detta beror på att vissa av de speciella tekniska hjälpmedel, som erfordras
för att effektivt kunna utnyttja metoden, inte kunnat utprovas och
levereras i tillräckligt god tid. Föreningen förklarar sig därför inte ännu
vara beredd att framlägga förslag till ändrade bestämmelser avseende undersökningsmetod,
kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor i fråga om
mältningsgraden för brödsäd. I sammanhanget framhåller föreningen, att
ett intensivt arbete pågår på växtodlingens och kvarnteknikens område i
syfte att göra det möjligt att bättre utnyttja svenskodlad spannmål samt att
vissa resultat av detta arbete, som ganska snart väntas föreligga, kan beräknas
komma att påverka kvalitetsbedömningen. Även en ny amerikansk
metod för bedömning av vetets proteinkvalitet synes enligt föreningens mening
böra prövas för svenska förhållanden.
Jordbruksnämnden betonar ånyo, att det är önskvärt, att en ändring av
bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor för brödsäd
snarast möjligt kommer till stånd. Med hänsyn till de av föreningen
Svensk spannmålshandel redovisade omständigheterna synes emellertid ett
uppskov med denna ändring vara ofrånkomligt. Nämnden förutsätter dock,
att utredningsarbetet kan bedrivas i sådan takt, att nya regler kan tillämpas
på 1963 års skörd. Om det emellertid skulle visa sig, att detta inte blir
möjligt, anser sig nämnden böra överväga att lösa problemet på andra
vägar för att begränsa föreningen Svensk spannmålshandels inlösensskvldighet
till kvarnduglig vara.
Omläggning av gränsskyddet för fjäderfäkött
I fråga om fjäderfäkött redogör jordbruksnämnden inledningsvis för nuvarande
gränsskydd och marknadsförhållanden.
Levande och slaktat fjäderfä och ätbara delar därav hör till de jordbruksreglerade
varuslag, för vilka prisgränser inte finns fastställda och för vilka
införselavgiften utgår med viss procent av varans införselvärde. Prisskyddet
för fjäderfäkött har alltså fått en från flertalet andra jordbruksvaror
avvikande konstruktion. Denna avvikelse beror på att vid övergången till
nytt prisregleringssystem år 1956 varugruppen ansågs vara av mindre bety
2f
Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 95
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
delse och att tillförlitliga grundläggande inhemska prisnoteringar på detta
område då saknades. Vid de förhandlingar om prisregleringssystemet för
tiden 1 september 1959—31 augusti 1965, som våren 1959 fördes mellan jordbruksnämnden
och jordbrukets organisationer, hade förhållandena inte ändrats
i sådan grad, att det ansågs erforderligt alt företa någon omläggning
av prisskyddet för fjäderfäkött.
Sedan några år tillbaka har emellertid en stigande konsumtion av fjäderläkött
kunnat konstateras. Man kan förmoda, att denna utveckling kommer
att fortsätta, kanske särskilt i fråga om den typ av större slaktkyckling som
benämns gödkyckling eller broiler. Även i vissa andra europeiska länder,
däribland Västtyskland, och i USA har under senare år fjäderfäköttets betydelse
ökat starkt.
Broilerproduktionen i vårt land är av ganska sent datum. Några tillförlitliga
uppgifter över produktionens omfattning står inte att få men allt tyder
på att den ökat under de senaste åren och att den numera nått en inte obetydlig
omfattning. I ganska stor utsträckning bedrivs produktionen under
stordriftsformer, t. ex. av företag inom livsmedelsindustrin. Det beräknas
således, att omkring fyra femtedelar av uppfödningen är knuten till Aktiebolaget
Gotlandsprodukter, Visby (som ägs gemensamt av Kooperativa förbundet
och Konsum Stockholm), Aktiebolaget Felix, Eslöv, och Aktiebolaget
Findus, Bjuv. Det sistnämnda företaget bedriver egen kycklinguppfödning.
De båda förstnämnda däremot har uppfödningen utplacerad hos kontraktsbundna
leverantörer. Även såsom självständiga företagare har enskilda jordbrukare
börjat uppfödning av broiler. De ökade mängder broilerkött, som
inom landet distribueras i djupfryst tillstånd, har hittills kunnat finna avsättning.
Med hänsyn till den väsentligt ökade betydelse, som fjäderfäköttet numera
erhållit, och då ett tillfredsställande regleringsunderlag i form av prisnoteringar
framkommit, har jordbruksnämnden, som i ärendet samrått
med jordbrukets förhandlingsdelegation, funnit, att man nu bör lägga om
prisregleringssystemet så, att prisgränser fastställs för de viktigaste varuslagen
och att införselavgifter bestäms till mellan prisgränserna fasta belopp.
Till stöd för en sådan omläggning kan enligt nämnden även åberopas
det läge, som skulle uppstå för den händelse en aktualiserad frilistning av
fjäderfäkött från dollarområdet skulle komma till stånd. En export av
kvantiteter, som efter förhållandena inom nämnda område kan betraktas
som ringa men som utbjuds till låga priser, kan, framhåller nämnden, få
en starkt pristryckande effekt på den i jämförelse med de stora producentländerna
mycket blygsamma svenska marknaden.
Jordbruksnämnden framhåller, att den utgått från att det förhållandet att
prisskyddet får en ändrad konstruktion inte bör få leda till någon ändring i
detta skydds nuvarande nivå.
Fjäderfäkölt indelas i tullstatistiskt avseende i två huvudgrupper, nämligen
kött av höns och kött av annat fjäderfä. Till den första gruppen hänförs
kött av slakthöns, broiler och övriga slag av kyckling och till den
andra gruppen kött av kalkon, gås och anka. Vid en bedömning av vilka
varuslag som bör åsättas prisgränser har nämnden ansett, att den allt större
broilerproduktionen i första hand bör komma i fråga. Till stöd för be
-
KungJ. Maj:ts proposition nr 95 år 1962 21
räkningar av mittpris och prisgränser för broilerkött anför nämnden följande.
Som tidigare nämnts sker en stor del av landets broilerproduktion genom
anknytning till olika former av livsmedelsindustri. Den del av uppfödningen,
som är förlagd till det egentliga jordbruket, saluförs till övervägande del genom
Svenska ägghandelsförbundet och till denna organisation anslutna äggcentraler.
Ägghandelsförbundet noterar fortlöpande priset på denna produkt
vid försäljning i mindre poster till handlande i Stockholm. Noteringen har
legat oförändrad vid en nivå av G kr. 60 öre per kg sedan juni 1961. Våren
1959 då förhandlingar fördes om grunderna för det nuvarande prisavtalet,
noterades inte priserna på broilerkött på den svenska marknaden. Med
utgångspunkt från den nuvarande prisskillnaden mellan broilerkött och
mindre klyvkyckling kan man dock beräkna broilerpriset våren 1959 till
7 kr. 20 öre per kg. Hösten 1959 var motsvarande pris 6 kr. 45 öre per kg.
Nämnden anser det vara lämpligt att låta mittpriset ansluta sig till den
nuvarande prisnivån. Vissa skäl, bl. a. inköpsstrukturen inom handeln, talar
emellertid för att man såsom mätare på den inhemska prisnivån bör välja
en prisnotering, som avser försäljningar i större poster än som i allmänhet
sker vid försäljning till detaljhandeln. Med hänsyn till Svenska ägghandelsförbundets
relativt blygsammma andel av den totala försäljningen av
broilerkött inom landet bör inte heller en av förbundet tillämpad prisnotering
ensam användas för att beräkna den inhemska prisnivån.
Nämnden har i denna fråga överlagt med Svenska ägghandelsförbundet,
Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Felix och Aktiebolaget Findus. Samtliga
bar förklarat sig villiga att fortlöpande tillställa nämnden sina prisnoteringar
på broilerkött. Nämnden har funnit, att det aritmetiska medeltalet för
följande fyra priser bör användas för att beräkna den inhemska prisnivån:
Svenska ägghandelsförbundet, nettopris vid försäljning till grossist;
Kooperativa förbundet, aritmetiskt medeltal av priset vid försäljning till
lagercentraler av större och mindre broiler; Aktiebolaget Felix, pris till
grossist i poster om minst 5 ton med avdrag för kassarabatt; Aktiebolaget
Findus, pris till grossist i poster om minst 5 ton med avdrag för kassarabatt.
Jordbruksnämnden anför att, under förutsättning av att mittpriset bör
ansluta sig till den nu rådande prisnivån inom landet, en beräkning av medeltalet
för nyssnämnda fyra prisnoteringar ger till resultat, att mittpriset
för broilerkött (gödkyckling) bör fastställas till 6 kr. 50 öre per kg. Nämnden
föreslår, att den övre prisgränsen fastställs till 7 kr. 25 öre per kg
och den nedre prisgränsen till 5 kr. 75 öre per kg. För övriga varuslag inom
gruppen kött av höns anser nämnden i nuvarande läge tillräckliga skäl inte
föreligga att fastställa några prisgränser.
I den andra huvudgruppen, kött av annat fjäderfä, är kalkonkött det
viktigaste varuslaget. Jordbruksnämnden upplyser, att produktionen och
marknadsförandet av kalkonkött sker i stort sett kontinuerligt under hela
året, medan däremot kött av gås och anka är mera säsongbetonade produkter.
Prisgränser bör därför enligt nämndens mening endast fastställas för
kalkonkött. Svenska ägghandelsförbundet intar eu dominerande ställning i
fråga om partihandeln med detta varuslag och förbundets prisnoteringar an
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
ser nämnden därför böra kunna läggas till grund för beräkningen av den
inhemska prisnivån. Nämnden anför om dessa noteringar följande.
Mest lämpade för detta ändamål synes förbundets partipriser för urtagna
kalkoner vid försäljning i Stockholm till större kunder vara. Tre skilda priser
noteras, nämligen dels för kalkoner, som väger under 4,5 kg, dels för
kalkoner, som väger över 4,5 men ej 6,6 kg, dels för kalkoner, som väger
mer än 6,6 kg. Det aritmetiska medeltalet av dessa tre noteringar bör användas
vid prisberäkningarna. Det sålunda sammanvägda medelpriset utgjorde
under år 1959 7 kr. 30 öre per kg. Under år 1960 sjönk priset i olika
etapper, så att det vid utgången av året utgjorde 6 kr. 15 öre. I slutet av
januari 1961 steg priset till 6 kr. 90 öre och låg därefter oförändrat till oktober
samma år. Därefter bär priset under inflytande av en viss brist stigit
i olika omgångar och utgör f. n. 9 kr. 15 öre per kg.
Enligt jordbruksnämndens uppfattning kan den nuvarande höga prisnivån
betraktas såsom en tillfällighet och bör inte tas som utgångspunkt för
att bestämma mittprisnivån. Nämnden föreslår i stället, att 7 kr. 25 öre
per kg fastställs såsom mittpris med den övre prisgränsen vid 8 kr. 25 öre
och den nedre prisgränsen vid 6 kr. 25 öre per kg.
Jordbruksnämnden erinrar om att införselavgiften för fjäderfäkött sedan
den 20 december 1961 utgör 39 procent av importpriset. Vid en omvandling
av den nuvarande procentuella införselavgiften till fast belopp bör man enligt
nämndens mening — för att underlätta tulluppbörden —- söka erhålla
samma införselavgift för alla slag av fjäderfäkött. För den händelse att priset
på broiler skulle sjunka under nedre prisgränsen eller överstiga den
övre prisgränsen och särskilda åtgärder därför anses böra vidtas som skydd
för prisbildningen, bör detta dock inte påverka införselavgiften för den
andra gruppen fjäderfäkött. Omvänt bör gälla att åtgärder till skydd för
kalkonpriset inte skall påverka avgiften för broilerkött. Man får således
räkna med att prisutvecklingen kan leda till att under vissa tider olika införselavgifter
kan komma att gälla för de olika grupperna av fjäderfäkött.
Genom att de olika fjäderfäslagen inte redovisas särskilda i tullstatistiken,
är det inte möjligt att av denna utläsa importpriset för den enskilda produkten.
Med ledning av partihandelsnoteringar, som fortlöpande offentliggörs
i en tysk facktidskrift på området, kan man emellertid enligt vad nämnden
upplyser med vissa korrektioner räkna fram importpriser för olika slag
av fjäderfäkött i Västtyskland och dessa kan sedan i sin tur omvandlas till
tänkta svenska importpriser. Med användning av denna metod har nämnden
funnit, att det nuvarande importskyddet för broiler ungefär motsvarar
en införselavgift av 1 kr. 70 öre per kg. För kalkonkött erhålls också ungefär
samma resultat. Nämnden har därför ansett sig böra föreslå, att införselavgiften
för alla slag av fjäderfäkött (stat. nr 02.02.100, 800, 900;
02.03.009; 02.05.509; 02.06.801, 905) fastställs till ett enhetligt belopp av 1
kr. 70 öre per kg. Om så sker, bör vid tillämpning av sedvanliga omräkningstal
införselavgiften för levande fjäderfä (stat. nr 01.05.100, 900) fastställas
till 1 kr. 15 öre per kg.
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
De sålunda föreslagna prisgränserna och införselavgifterna bor enligt
jordbruksnämndens förslag tillämpas fr. o. m. den 1 september 1962. For
den händelse att de spärregler, som ingår i det nuvarande prisregleringssystemet
skulle komma att utlösas före nämnda datum, anser nämnden
dock, att de föreslagna prisgränserna och införselavgifterna bör ändras på
motsvarande sätt som kan komma att ske för huvuddelen av Övriga jordbruksprodukter.
Nämnden föreslår ävenledes, att det högsta belopp, vartill
nämnden i fortsättningen skall äga bestämma införselavgiften för fjäderfäkött,
fastställs till ett belopp, som ligger 30 procent högre än det belopp, vartill
avgiften nu kan komma att fastställas.
Införselavgiftsmedlens användning
Kostnader i samband med 3-procentregeln
Jordbruksnämnden föreslår, att av de på innevarande regleringsår belöpande
införselavgiftsmedlen 10 miljoner kr. skall få tas i anspråk för vissa
kostnader i samband med 3-procentregeln. Nämnden erinrar om att man vid
överläggningar den 16 december 1961 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
i anslutning till 3-procentregelns utlösning aven hade
att ta ställning till vissa principiella frågor beträffande fodermedelsposternas
inverkan på det kostnadsprisindex, som ingår i 3-procentregeln. Nämnden
anför härom följande.
Den i kostnadsprisindex tillämpade beräkningsmetodiken innebär, att
de faktiska noteringarna för fodermedel reduceras så mycket, som svarai
mot importavgifternas höjning i förhållande till basperioden (januari—mars
1959) Med denna metodik har man undvikit, att produktionsstyrande åtgärder
påverkar index. Så länge avgifterna någorlunda svarar mot skillnaden
mellan världsmarknadspriserna och de inhemska priserna, fungerai
index på avsett sätt. Eftersom avgiftsnivån emellertid på grund av fodersadsöverskott
inom landet successivt stegrats till en hog niva för att utestanga
import, registrerades i kostnadsprisindex en i forhallande till det faktiska laget
för låg kostnadsnivå och därigenom förorsakades jordbruket ett visst berakningsmässigt
inkomstbortfall.
Under överläggningarnas gång framlades av jordbruksnämndens indexkommitté
alternativa förslag till ändring av beräkningsmetodiken i syfte att
eliminera de brister, som uppkommit genom att importavgiften legat liogre
än som erfordrats för att uppehålla priserna inom landet på en önskad
nivå. Nämnden meddelar, att den ansåg sig behöva ytterligare rådrum for
att överväga dessa förslag. För att dock bereda jordbruket kompensation
för den av indexkommittén påvisade missvisningen i kostnadsprisindex fö
-
reslog nämnden följande.
Nämnden förklarar sig beredd att fr. o. in. den dag, då den i samband
med 3-procenlregelns aktuella utlösning företagna höjningen av liiforselay»ifterna
in. m. träder i kraft (den 20 december 1961) och intill dagen för
nästa regelutlösning (vare sig det gäller 3-procentregcln eller inkomslregeln)
tillföra jordbruket ett belopp av 4 miljoner kr. per månad. Härvid
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
skall omedelbart tas i anspråk det överskott av 7,2 miljoner kr. av införselavgiftsmedel,
som kvarstår från treårsperioden 1956—1959. Nämnden har
av Kungl. Maj :t bemyndigats att under budgetåren 1961/62—1964/65 disponera
detta belopp till att täcka speciella behov vid tillämpning av spärrreglerna
inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets område.
Detta belopp beräknas räcka till början av februari 1962. För tiden därefter
skall finansieringen ske genom att nämnden hos statsmakterna utverkar
bemyndigande att utan hinder av den normalram på 93 miljoner kr. per år,
som fastställts för den »fria» delen av införselavgifterna, för ifrågavarande
ändamål ta i anspråk erforderligt belopp av införselavgifter för innevarande
regleringsår. Sålunda ianspråktagna medel skall, efler samråd med
jordbrukets förhandlingsdelegation, på sedvanligt sätt tillföras vederbörande
regleringsföreningar. Nämnden kommer att sänka gällande införselavgifter
på fodermedel, i främsta rummet korn, havre, sorghum och kli till
de lägsta belopp, som anses möjliga vid inriktning på att avgifterna skall
vara tillräckligt effektiva för att undvika import. Vid nästa tillämpning av
3-procentregeln skall man utgå från att avgiftssänkningen skett redan den
1 december 1961.
Detta jordbruksnämndens förslag till kompensation åt jordbruket biträddes
av jordbrukets förhandlingsdelegation.
Jordbruksnämnden framhåller, att det f. n. finns anledning räkna med att
3-procentregeln inte kan komma att utlösas förrän tidigast i maj 1962.
Om man antar att inkomstregeln utlöses i slutet av april erfordras enligt
nämnden för att täcka den nyss redovisade utfästelsen ett belopp av ca 10
miljoner kr.
tiationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrin och kvalitetsfrämjande åtgärder
på mat potatisområdet
Enligt beslut vid 1959 och 1960 års riksdagar bemyndigades jordbruksnämnden
att av inflytande införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter
disponera högst 1 miljon kr. resp. 750 000 kr. för den fortsatta rationaliseringen
av stärkelseindustrin. Nämnden erinrar om att en redogörelse
för rationaliseringsläget lämnats i prop. 1959: 147 (s. 60—61) och i
prop. 1960: 153 (s. 29—30). De i redogörelsen omnämnda centralfabrikerna
på Listerlandet i västra Blekinge och inom Villands härad, Kristianstads
län, har enligt vad jordbruksnämnden meddelar numera tagits i drift (hösten
1960 resp. hösten 1961). Den planerade centralfabriken i Kristianstadsområdet
beräknas kunna komma i gång hösten 1962. Sedan det sistnämnda
projektet fullföljts kan enligt nämnden — med undantag för enstaka, ännu
mte nedlagda äldre fabriker — rationaliseringen anses slutförd i nordöstra
Skåne och västra Blekinge. För rationalisering återstår därefter två områden,
nämligen österlenområdet i sydöstra Skåne och Blekinge öster om
Mörrum, inklusive ett par fabriker innanför smålandsgränsen.
Sveriges stärkelseproducenters förening har i skrivelse till jordbruksnämnden
den 19 oktober 1961 anmält, att föreningen för att fullgöra sina
hittills beslutade inlösenåtaganden i allt väsentligt måste förbruka de rationaliseringsmedel,
som finns att tillgå fram till årsskiftet 1962/63, inklu
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
sive dem som kan beräknas inflyta under kalenderåret 1962. Rationaliseringsmedel
inflyter reguljärt till föreningen genom uppbörd av en intern
avgift av 1 kr. per dt försålt potatismjöl. Medel for den fortsatta rationa i
seringen skulle då bli tillgängliga först någon gång under år 1963 och därvid
endast i begränsad omfattning. Det skulle enligt föreningen innebara,
att ett uppehåll i rationaliseringsarbetet finge göras. Föreningen har darfor
hemställt, att jordbruksnämnden måtte utverka medgivande att ytterligare
500 000 kr. av inflytande införselavgifter för stärkelse och starkelseprodukter
får användas för den pågående rationaliseringsverksamheten. Framställningen
har tillstyrkts av jordbrukets förhandlingsdelegation.
För egen del anser jordbruksnämnden angeläget, att rationaliseringsarbetet
inom stärkelseindustrin inte behöver avbrytas av brist på medel utan
kan fullföljas så snabbt som möjligt. Denna rationalisering är enligt nämnden
en nödvändig förutsättning för att stärkelseindustrin skall kunna bibehålla
sin konkurrenskraft på den svenska marknaden. I samband med den
på senare år bedrivna rationaliseringen har stärkelseföreningen forvarvat personal
med härför erforderlig teknisk och annan sakkunskap. Om i samband
med ett avbrott i rationaliseringsverksamheten denna sakkunskap
skulle skingras, skulle detta komma att medföra betydande kostnader och
svårigheter vid den fortsatta verksamheten. Nämnden tillstyrker därför bifall
till stärkelseföreningens anhållan och föreslår, att i mån av behov a\
intörselavgiftsmedel för stärkelse och stärkelseprodukter, som inflyter
under regleringsåret 1961/62 högst 500 000 kr. får tas i anspråk för andamålet.
Vid ett bifall till nämndens förslag avser nämnden att, innan anvisade
medel ställs till föreningens förfogande, med ledning av föreningens prognoser
rörande den svenska stärkelseindustrins allmänna förutsättningar
och med hänsyn tagen till de rationaliserade fabrikernas kapacitet och belägenhet,
söka bedöma i vad mån en fortsatt upprustning av starkelseindustrin
inom övriga områden är erforderlig och lämplig.
Enligt riksdagsbeslut år 1959 (prop. 1959: 147, s. 63; JoU 29; rskr. 283)
skall i'' mån av tillgång på medel under vart och ett av prisregleringsaren
1959/60_1964/65 högst 700 000 kr. av införselavgifter for potatis ta stallas
till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande att anvandas för att
främja fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra
kvaliteten på matpotatis. Kungl. Maj:t utfärdar årligen riktlinjer för
denna bidragsverksamhet, sedan jordbruksnämnden efter samrad med lantbruksstyrelsen
och jordbrukets förhandlingsdelegation upprattat förslag i
ämnet. Nämndens ställningstaganden i sin tur grundas på förslag till fordelningsplaner,
som årligen infordras från riksförbundet. Dessa förslag upprättas
numera under medverkan av en särskild av förbundet tillsatt namnd,
SPOR.s försöksnämnd. .
De hittills utbetalade bidragen, vilka utgått med angivet maximibelopp,
700 000 kr. för år, utnyttjas i stort sett för tre slags ändamål, nämligen forskning
och försöksverksamhet, upplysningsverksamhet bland landets potatisodlare
samt utbyggnad av beståndet av lagerhus och sorteringscentraler.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Jordbruksnämnden anmäler, att Sveriges potatisodlares riksförbund i
skrivelse den 18 januari 1962 till nämnden framhållit, att det alltjämt krävs
betydande insatser för att höja den svenskodlade matpotatisens kvalitet
och möjliggöra dess iordningställande för försäljning på sätt som motsvarar
de krav, som konsumenterna numera ställer. Riksförbundet har därvid
understrukit behovet av ekonomiskt stöd åt fortsatta undersökningar
rörande potatisupptagningens mekanisering. För denna frågas lösning har
riksförbundet för avsikt att om möjligt engagera experter bl. a. från maskinindustrin.
Vidare nämns i skrivelsen föreliggande behov av intensifierad
upplysningsverksamhet ute bland odlarna. Ävenså föreligger behov av
ytterligare potatislagerhus och sorteringscentraler. Av sålunda anförda skäl
har riksförbundet hemställt, att det berörda årsbeloppet höjs från nuvarande
700 000 kr. till 1 miljon kr. fr. o. m. regleringsåret 1961/62.
I anledning av riksförbundets framställning anför jordbruksnämnden följ
ande.
Av införselavgifter för potatis innestår f. n. hos nämnden ett odisponerat
belopp av ca 7 miljoner kr. Såvitt nämnden kunnat bedöma har bidragsgivmngen
haft en gynnsam inverkan på den kvalitetsutveckling inom matpotab.
?°mra sam lett till att den svenska matpotatisen numera är av avsevärt
bättre beskaffenhet än tidigare. Det torde emellertid ännu återstå åtskilligt
att gora pa detta område. Det är därför angeläget, att strävandena att förbattra
matpotatiskvaliteten på allt sätt främjas. Härför talar även den omständigheten,
att den svenska matpotatisen torde höra till de jordbruksprodukter,
som kan tänkas komma i särskilt svårt konkurrensläge i den män
den västeuropeiska handeln inom jordbruksområdet liberaliseras.
Med hänsyn härtill har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
funnit sig böra föreslå, att det nu utgående bidraget av
mforselavgifter för potatis för att främja strävandena att effektivisera matpotatisodlingen
och förbättra kvaliteten på matpotatis fr. o. m. innevarande
regleringsår höjs från högst 700 000 kr. till högst 1 miljon kr.
Särskilt bidrag till Hallands läns linodlareförening
I fråga om stödet åt linodlingen anför jordbruksnämnden i huvudsak
följande.
På grundval av beslut vid 1961 års riksdag i fråga om prisstödet åt odlingen
av spånadslin av 1961—1964 års skördar (prop. nr 49; JoU nr 17-
a wi k or fr »h arf, Klf -Sl'' ^j-tmedddat riktlinjer, som i väsentliga avseenden
viker från de for prisstödet for tidigare års skördar av spånadslin tillampade
grunderna. Omfattningen av det årliga allmänna stödet för spånadslinet
har emellertid därvid bestämts till ett högsta belopp av 1 040 000
Qe”er,saledes 1 Pnac,iP belopp, vilket av anslagsmedel anvisades
tor skörden av spanadshn under en följd av år före år 1960. För år 1960
Jr» ^aremcd maximibeloppet för sådant prisstöd till spånadslinodlingen på
808 2d50ak”kS<lagenS ***Ut med an,ednin§ av ProP- 1960: 67 begränfat till
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
Jordbruksnämnden anmäler, att Hallands läns linodlareförening u. p. a.
1 skrivelse den It december 1961 bär anhållit, att ett belopp av 250 000 kr.
måtte av särskilda avgiftsmedel — influtna införselavgifter för bruna bönor,
ärter och hampfrö — anvisas föreningen som kompensation för förluster
till följd av en år 1960 inträffad väsentlig nedsättning av skörderesultatet
för spånadslin. Beträffande utfallet av 1960 års linskörd anför föreningen
bl. a. följande.
Spånadslinodlingen år 1960 omfattade ca 2 400 lia. Sådden skedde under
relativt gynnsamma förhållanden men 1960 års svåra försommartorka
inom linodlingsområdet tillbakasatte linskörden högst väsentligt. Beståndet
blev ojämnt och linstrået avsevärt kortare än normalt. När regn började
falla -vid midsommartid, hade linet gått i blom, varvid tillväxten upphörde.
Under mognads- och bärgningstiden — juli/augusti — då solig och relativt
torr väderlek är nödvändig för att erhålla god fiberkvalitet, inträffade
en ihållande regnperiod. 1960 års redan tidigare svagt utvecklade spånadslinskörd
försämrades därför ytterligare under denna regnperiod. Linhalmskvaliteten
blev därför inom praktiskt taget hela linodlingsområdet mycket
låg. En betydande del av linhalmen rötade på fälten och blev därigenom
inte användbar för framställning av kvalitetslin. Drygt hälften av den utav
1960 års halmskörd framställda fibern har tillhört de allra lägsta blånkvaliteterna.
En stor del av dessa blånor har inte varit spinnbara utan har
måst avyttras till pappers- och drevtillverkning.
Detta har medfört ett avsevärt inkomstbortfall för föreningen, enär prisskillnaden
mellan högsta och lägsta kvalitetsklass uppgår till i medeltal ca
2 kr. per kg fiber. I detta sammanhang kan påpekas, att spånadslinodlingen
år 1960 misslyckades även i övriga linodlande länder i Europa. Sålunda
rapporteras från Holland, Belgien och Frankrike, att man år 1960 i dessa
länder erhöll den kvalitetsmässigt sämsta skörden under de senaste decennierna.
Enligt vad jordbruksnämnden under hand inhämtat, kan den totala intäktsminskning,
som uppstått för Hallands läns linodlareförening till följd
av att 1960 års linskörd kvantitativt och kvalitativt understeg den genomsnittliga
skörden under senare år, uppskattas till ca 500 000 kr. Denna
minskning har linodlarföreningen endast delvis kunnat kompensera genom
rationalisering och utnyttjande av sina begränsade reserver. Jordbruksnämnden
anför också, att man med hänsyn till fortgående höjning av driftskostnaderna
och till de osäkra marknadsutsikterna för linfiber — något
som jämväl framhålls av föreningen —- inte torde kunna räkna med att
föreningens förluster på 1960 års linskörd skall kunna utjämnas utan särskilt
bidrag. Vidare anför nämnden följande.
Särskilda bidrag har, enligt vad som likaledes framhålls i framställningen
från linodlarföreningen, till följd av felslagna skördar av spånadsväxter
vid tidigare tillfällen utgått såväl till linodlarföreningen som till Gotlands
hampodlareförening. Till, linodlarföreningen utbetalades sålunda år 1959
(prop. 1959: 147, s. 121) av influtna införselavgifter för bruna bönor, ärter
och hampfrö ett belopp av 250 000 kr. som bidrag för att täcka ett inkomstbortfall
till följd av 1958 års svaga linskörd. År 1961 (prop. 1961:49) utgick
vidare till Gotlands hampodlareförening av anslagsmedel ett särskilt
bidrag på 350 000 kr. i anledning av skadorna på 1960 års skörd av hampa
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
utöver det bidrag, som utbetalades till denna förening för pristillägg på
hampfiber ur samma års skörd.
Jordbruksnämnden anmäler, att den i det nu aktuella ärendet samrått
med jordbrukets förhandlingsdelegation, som därvid förordat bifall till linodlarföreningens
framställning. Med hänsyn till de anförda omständigheterna
har nämnden för egen del funnit den av Hallands läns linodlareförening
gjorda framställningen väl motiverad. Förhållandena torde, framhåller
nämnden, i detta fall vara fullt analoga med dem, som föranledde särskilda
stödåtgärder i anledning av de svaga utfallen av 1958 års linskörd
och 1960 års skörd av hampa. Storleken av ett bidrag i det nu aktuella fallet
synes nämnden emellertid böra begränsas till 200 000 kr. De i föreliggande
framställning avsedda beloppen av influtna införselavgifter för bruna bönor,
ärter och hampfrö finns tillgängliga hos nämnden. Nämnden hemställer om
bemyndigande att av medel, som för regleringsåret 1960/61 influtit genom
upptagande av införselavgifter för bruna bönor, ärter och hampfrö och
som inte disponerats för annat ändamål, ställa ett belopp av högst 200 000
kr. till förfogande för Hallands läns linodlareförening som bidrag till att
täcka det inkomstbortfall för föreningen, som uppstått till följd av 1960
års svaga linskörd.
Kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg
I skrivelse den 20 februari 1962 hemställer jordbruksnämnden om bemyndigande
att av införselavgifter för ägg, äggprodukter och tamfågel, som
ställs till förfogande för löpande regleringsändamål på jordbrukets område,
fr. o. in. regleringsåret 1962/63 använda ett belopp av högst 1,7 miljoner kr.
per år för att förbättra kvaliteten på ägg.
Till stöd för sin framställning åberopar jordbruksnämnden bl. a. den
nedgång i det hittillsvarande frivilliga kvalitetsarbetet för ägg, som skett
under senare år, den samtidigt ökade floran av märkesägg utan officiell
kontroll samt kvalitetsarbetets betydelse ur konkurrenssynpunkt inom de
nya marknadsbildningarna i Västeuropa. Vidare anmäler nämnden, att en
särskild kommitté, som tillsatts inom Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg (KMÄ), framlagt förslag om vissa kvalitetsfrämjande
åtgärder för ägg. Härom anför nämnden bl. a. följande.
Enligt vad jordbruksnämnden inhämtat, räknar man inom KMÄ:s kvalitetskommitté
med att kunna framlägga förslag om såväl omedelbara som
mer långtsyftande åtgärder. På kort sikt anses kvalitetsarbetet böra aktiveras
genom att man intensifierar den frivilliga kontrollen inom KMÄ:s
ram. Det råder emellertid enighet inom kommittén om att på grund av den
hårda konkurrens, som äggpackerierna möter från den mera primitivt arbetande
handeln, det knappast är möjligt att pålägga packerierna de ytterligare
kostnader ett utvidgat kvalitetsarbete skulle kräva. Man har därför
undersökt möjligheterna att stimulera anslutningen till ett sådant kvalitetsarbete
genom någon form av betalning efter kvalitet. De kvalitetsvårdande
åtgärderna på mejeriområdet har härvid delvis tjänat som förebild.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
Kvalitetskommitténs förslag, vilket jordbruksnämnden i princip funnit
sig kunna biträda innebär i huvudsak följande.
Äggpackerier med viss minsta invägning per vecka får ansluta sig till
eu intensifierad frivillig kontroll inom KMÄ:s ram och därvid under vissa
omständigheter komma i åtnjutande av kvalitetspremie. En sådan kan bl. a.
motiveras av de högre kostnader packerierna genom kvalitetsarbete belastas
med. Premien skall graderas med hänsyn till resultatet av den kvalitets-
och allmänna kontroll, som verkställs av KMÄ. Som underlag för bedömningen
skall följande fem faktorer tjäna, nämligen äggens kvalitet,
sortering och vikt, stämpling, emballage och yttre faktorer (hygien, lagertemperatur
och den tekniska utrustningens kondition). För att täcka kontrollkostnaderna
skall uttas en kontrollavgift, som kan beräknas till omkring
2/3 öre per kg. I bestämmelserna för kvalitetsbetalningssystemet bör
bl. a. ingå, att kvalitetsbetalning skall tillämpas för samtliga leverantörer
vid ett och samma packeri. Avdrag efter av KMÄ fastställda grunder och
belopp skall företas för undermåliga ägg och redovisas för leverantören.
Avdragens storlek avses komma att fastställas med rätt höga belopp.
Äggens kvalitet grundläggs redan hos producenten. Det är därför viktigt,
att denne intresseras för en kvalitetsproduktion. Bästa sättet att intressera
producenten härför torde vara att differentiera avräkningsnoteringen efter
äggens kvalitet. Packerierna drar sig emellertid f. n. för att införa kvalitetsbetalning,
främst på grund av de ökade kontors- och administrationskostnader
ett sådant system skulle medföra. Då kostnaderna för administrationen
av ett kvalitetsbetalningssystem inom packeriet kan bedömas till
ca 2 öre per kg, synes ersättningen till packerierna inte böra vara mindre
än 5 öre per kg för att man skall få till stånd en stimulans till anslutning.
De föreslagna kvalitetspremierna till packerierna för kvalitetsarbete och
kvalitetsbetalning beräknas kosta drygt 1,5 miljoner kr. per år. De bör bestridas
av regleringsmedel från Sveriges export- och importförening för
ägg. I första hand bör härvid införselavgiftsmedel för ägg, äggprodukter
och tamfågel komma i fråga. Regleringsmedel av nu anfört slag får f. n.
inte användas till exportstöd.
Höjning av 93-miljonersramen för regleringsåret 1962/63
I fråga om bestämmelserna om dispositionen av införselavgiftsmedlen på
jordbrukets område anför jordbruksnämnden bl. a. följande.
I propositionen med förslag angående prissättningen på jordbruksprodukter
under sexårsperioden den 1 september 1959—31 augusti 1965 (prop.
1959: 147, s. 152) anförde departementschefen, att de under perioden inflytande
införselavgifterna i princip torde böra användas för regleringsändamål
på jordbrukets område men att han, med hänsyn till att den nya prissättningsperioden
avsåg så pass lång tid som sex år, inte ansåg det lämpligt
att föreslå någon för hela perioden gällande ram för vad som av införselavgiftsmedel
skulle få disponeras för" regleringsändamål på jordbrukets område.
I stället borde det ankomma på Kungl. Maj:t och riksdagen att årligen
bestämma omfattningen och den huvudsakliga fördelningen av influtna och
inflytande införselavgiftsmedel. För regleringsåret 1959/60 borde, enligt
departementschefen, till utgångspunkt för fastställandet av ramen för användning
av införselavgiftsmedlen tas det belopp på 93 miljoner kr., som
jordbruksnämnden beräknat. Detta belopp hade erhållits under förutsättning
av normala skörde- och marknadsförhållanden och med utgångspunkt
från avgifter, som beräknats för »normala» prislägen. Ramen för använd
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
ningen av införselavgifter fastställdes i enlighet med departementschefens
förslag till 93 miljoner kr. för regleringsåret 1959/60 och så har även skett
för regleringsåren 1960/61 och 1961/62.
Vid överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
har, upplyser nämnden, från delegationens sida upptagits
frågan om höjning av ramen för användning av införselavgiftsmedel avseende
regleringsåret 1962/63. Nämnden har med anledning därav företagit
beräkningar över avgiftsmedlens storlek enligt följande två tänkta alternativ.
1. Samma importkvantiteter som i den av nämnden gjorda, av departementschefen
år 1959 åberopade beräkningen (»utgångsberäkningen») och
nu gällande införselavgifter (beträffande fodermedel dock de vid tiden för
utgångsberäkningen, d. v. s. våren 1959, gällande införselavgifterna).
2. De av nämnden i skrivelsen den 21 november 1961 för regleringsåret
1962/63 beräknade importkvantiteterna och nu gällande införselavgifter
(beträffande fodermedel dock liksom i alternativ 1 de vid tiden för utgångsberäkningen
gällande avgifterna).
Beräkningarna ger en summa av drygt 121 resp. 150 miljoner kr. Denna
summa visar alltså enligt de båda alternativa beräkningarna en betydande
ökning av totalbeloppet för avgiftsmedlen, ökningen bör emellertid enligt
nämnden rensas från det inflytande, som härrör från världsmarknadspriserna,
eftersom svängningarna i dessa inte torde medföra någon bestående
höjning av avgifterna. Härom anför nämnden följande.
Nämnden har därför verkställt en utredning av i vad mån den mellan
den 1 september 1959 och den 20 december 1961 till följd av skedda regelutlösningar
inträffade beräkningsmässiga höjningen av producentprisnivån
är hänförlig till inverkan av å ena sidan världsmarknadsprisnivåns utveckling
och å andra sidan förändringar i kostnadsprisindex och utlösning av
inkomstregeln. Utredningen har resulterat i att producentprisnivåns beräkningsmässiga
höjning till 42 procent är föranledd av världsmarknadsprisernas
utveckling och till 58 procent är hänförlig till ändringar i kostnadsprisindex
och till inkomstregelns utlösning. Endast 58 procent av den
beräknade ökningen av införselavgiftssumman bör därför i förevarande
sammanhang beaktas. Detta gäller oberoende av vilket alternativ som tas
till utgångspunkt för en höjning av ramen för införselavgiftsmedlens användning.
Med hänsyn till att numera en avsevärd del av sexårsavtalets löptid gått
till ända och till att väsentliga ändringar inträffat i de förutsättningar, på
vilka jordbruksnämnden våren 1959 grundade sin normalberäkning av införselavgiftsmedlens
omfång, finner nämnden i likhet med jordbrukets förhandlingsdelegation
en anpassning böra ske av rambeloppet för de införselavgiftsmedel,
som får disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område.
I sina överväganden angående grunderna för en sådan anpassning
har nämnden och förhandlingsdelegationen varit eniga om att man bör begränsa
densamma till att avse det belopp, som framkommer, om man grundar
beräkningen på de vid normalberäkningen våren 1959 antagna im
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
portkvantiteterna och (med undantag för fodermedelsavgifter) på nu gällande
införselavgifter. För fodermedel har man ansett sig böra räkna med
de avgifter, som gällde våren 1959. En sådan beräkning överensstämmer
med den under alternativ 1 angivna och resulterar, efter korrigering för
inverkan av världsmarknadsprisindex, i ett belopp av 109,3 miljoner kr.
(motsvarande beräkning enligt alternativ 2 leder till ett belopp av 126,3
miljoner kr.). Jordbruksnämnden föreslår på grund härav, att ramen för
användning av införselavgiftsmedel för regleringsändamål på jordbrukets
område för regleringsåret 1962/63 fastställs till avrundat 110 miljoner kr.
Jordbruksnämndens framställning angaende prisutjämning
för äggalbumin
I anslutning till vad statens jordbruksnämnd tidigare upplyst (prop. 1960:
153, s. 32 och 54; prop. 1961: 76, s. 53) tar nämnden i skrivelse den 14 mars
1961 upp frågan om prisutjämning för torkat äggalbumin (äggvitepulver
och äggvitekristaller).
Till ytterligare belysning av frågan har nämnden under hand lämnat
följande sammanställning rörande de den 15 februari 1962 gällande prisgränserna
och införselavgifterna m. m. för i jordbruksregleringen ingående
äggprodukter.
Varuslag Införsel
(stat.
nr) avgift
kr./100 kg
Heläggmassa (04.05.209) ...... 165
Heläggpulver (04.05.201) ...... 739
Åggulepulver (04.05.301) ...... 642
Flytande äggula (04.05.309).... 189
Äggvitepulver och -kristaller
(35.02.102) ................ 13002
Flytande äggvita (35.02.101) .. 104’
Övre
Nedre
Nuvarande
prisgräns
prisgräns
prisnivå
kr./100 kg
kr./lOO kg
kr./100 kg
474
370
469
2108
1723
1915
2 030
i
1666
i
1805
12 1803
3123
2 551
\2 280*
Beträffande tillverkningen och användningen av äggprodukter anför jordbruksnämnden
bl. a. följande.
Torkade äggprodukter tillverkas industriellt vid två företag inom landet,
nämligen Källbergs industriaktiebolag i Töreboda och AB Svenska äggprodukter
i Hälsingborg, vilket senare är ett dotterbolag till Skånes äggcentral.
Enligt uppgift av företagen sysselsätts sammanlagt ca 75 personer med denna
tillverkning. Flytande äggprodukter framvinns, förutom vid de nu
nämnda företagen, även vid en del äggpackerier. Vid tillverkning av nu
nämnda produkter utgör ägg i skal praktiskt taget den enda råvara, som
kommer till användning.
Beträffande användningsområdet för olika slag av aggprodukter hanvisar
nämnden till följande av tillverkarna lämnade uppgifter.
1 Ingen prisgräns fastställd. Regleringen sammankopplad med regleringen av heläggmassan.
s Gentemot EFTA-länder 910 resp. 67: 90 kr./lOO kg.
3 T. o. m. 2/9 1961.
‘ Fr. o. m. 3/9 1961.
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962
Heläggpulver: till olika slag av mixer och kex samt av bagerier och konditorier;
Aggulepulver: till samma slag av produkter samt till den farmaceutiska industrinFlytande
äggula (i allmänhet saltad): till majonäs, sallader och makaroner;
Flytande äggvita (i allmänhet fryst): av bagerier och konditorier;
Aggvitepulver och äggvitekristaller: till choklad, konfektyrer och s.k. skumbollar samt till grafiska
industrin. 6
De ägg, som används till framställning av äggprodukter, inköps i stor
utsträckning under perioder, då äggproduktionen säsongmässigt är hög, och
består företrädesvis av sådan vara, som på grund av olämplig storlek,
knäckta skal o. s. v. inte lämpar sig för försäljning direkt till konsument!
Yifc^11111^ industriföretagen har till nämnden uppgivit, att de under år
1960 sammanlagt inköpt 1 679 ton ägg. Tillverkning och disposition framgår
av följande tabell.
Heläggpulver ..
Aggulepulver ..
Flytande äggula
Äggvitekristaller
Aggvitepulver..
Fryst äggvita ..
Fryst äggmassa
Tillverk-
ning
Hemmaför-
lörsäljning
Export
Total för- säljning
Differens
mellan till- verkning och
ton
ton
ton
ton
försäljning
Öl
49
8
57
— 6
138
107
34
141
— 3
165
125
40
165
± 0
40
23
22
45
— 5
32
26
15
41
- 9
80
93
—
93
- 13
85
85
—
85
± 0
Jordbruksnämnden erinrar om att veterinärstyrelsen på grund av salmonellaepidemier
under 1940-talet, vilka orsakades av importerade äggprodukter,
ansåg sig under flera år böra helt förbjuda import av äggprodukter.
Denna inställning har sedermera uppmjukats och f. n. kan på vissa
villkor imporltillstånd erhållas för torkade äggprodukter. Däremot medges
inte importillstånd för flytande produkter, som är avsedda för human konsumtion.
Prisbildningen på inhemska torkade äggprodukter påverkas följaktligen,
framhåller jordbruksnämnden, numera av världsmarknadspriserna. Torkat
äggalbumin har sedan slutet av år 1958 i ökade mängder utbjudits på världsmarknaden
och i samband härmed har priserna sjunkit kraftigt. Även priset
på den svenska varan på hemmamarknaden har måst sänkas. Den 1 september
1959 sjönk priset till 24 kr. 40 öre per kg eller 10 öre under den då gällande
nedre prisgränsen. I samband med 3-procentregelns utlösning i slutet
av juni 1960 höjdes den nedre prisgränsen för aggvitepulver och äggvitekristaller
till 25 kr. 51 öre per kg. Detta föranledde emellertid ingen motsvarande
höjning av det inhemska priset utan detta låg oförändrat fram till
den 1 juli samma år, då priset sänktes med 2 kr. 60 öre per kg till 21 kr.
80 öre per kg. Sänkningen motsvarar det belopp, varmed införselavgiften
mot EFTA-länderna samtidigt avtrappades.
Till skydd för den nedre prisgränsen för torkat äggalbumin har jordbruksnämnden
vid flera tillfällen höjt införselavgiften vilken, så länge priset ligger
under nedre prisgränsen, utgör 13 kr. per kg.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Vissa omständigheter talar enligt jordbruksnämnden för att nuvarande
förhållanden på äggalbuminmarknaden med överskott och tryckta priser inte
är av tillfällig karaktär utan fastmera är följdverkningar av en alltmer ökad
användning av ägguleprodukter utan motsvarande ökad förbrukning av
äggviteprodukter. Vad beträffar följdverkningarna för industrin och jordbruket
av att äggalbumin från den 1 juli 1960 överförts till industrisektorn
inom EFTA anför nämnden i huvudsak följande.
Så länge veterinärstyrelsen tillämpar nuvarande importförbud torde något
egentligt problem inte uppstå för flytande äggalbumin. Under förutsättning
av att veterinärstyrelsens inställning inte ändras, har tillverkarna också
ansett sig kunna inta en avvaktande hållning till frågan om eventuell prisutjämning
för detta varuslag. För torkat äggalbumin däremot torde övergångssvårigheterna
bli av en helt annan karaktär. Avtrappningar av mforselavgifterna
skall ske med utgångspunkt från den införselavgift, som gällde
den 1 januari 1960, eller 13 kr. per kg. Vidare får enligt EFTA-reglerna
medlemsstaterna inte införa eller skärpa kvantitativa importrestriktioner.
Alla sådana restriktioner skall vara avskaffade senast den 31 december 1969.
Redan före utgången av nuvarande prissättningsperiod för jordbruksprodukter
kan dock med ett oförändrat prisläge för äggalbumin föreligga
skyldighet enligt EFTA-konventionen att medge en import, som överstiger
den nuvarande årsförbrukningen. ...
Från äggtorkningsindustrins sida framhölls redan vid överläggningar under
år 1960, att den licensskyldighet, som föreligger för import från EFTAländerna,
i förening med de förutsatta avtrappningarna av införselavgifterna
skulle komma att innebära allvarliga problem för industrin, såvida inte prisläget
för äggalbumin på världsmarknaden väsentligt förbättrades. Då det
inte fanns några tecken, som tydde på en sådan förbättring, ansåg sig de
svenska tillverkarna, för att möta konkurrensen från EFT A-länderna, vara
tvungna att sänka sina priser på äggalbumin till ett läge, väsentligt understigande
den för innevarande prisregleringsperiod fastställda nedre prisgränsen.
Tillverkarna hade uppenbarligen ingen möjlighet att kompensera
sig för en sådan prissänkning genom att böja priset på andra produkter.
På grund av angivna förhållanden ansåg sig jordbruksnämnden böra gå
i författning om ett provisoriskt prisutjämningsförfarande genom medverkan
av Sveriges export- och importförening för ägg.
Vid förnyade överläggningar med den berörda industrin har enligt jordbruksnämnden
konstaterats, att i fråga om äggalbumin förhållandena på
världsmarknaden knappast förbättrats och att de synpunkter på frågan,
som kunde anläggas år 1960, i allt väsentligt fortfarande gäller. Nämnden
har därför funnit starka skäl föreligga för att söka tå till stånd en mera
permanent lösning av kompensationsfrågan för äggtorkningsindustrin. A''\
nämnden framlagt förslag härom innebär dels en prisutjämning för råvarufördyring,
dels en begränsning av införselavgiften. Om prisutjämningen
anför nämnden följande.
Såsom tidigare framhållits utgör ägg i skal den råvara, som spelar den
dominerande rollen för torkningsindustrin. Då de inköpta äggen emellertid
används för tillverkning av såväl ägguleprodukter som äggviteprodukter,
har man — vid det förhållandet alt de förstnämnda enligt EFTA-konventionen
i fortsättningen skall vara jordbruksvaror och de senare industri
-
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
varor — uppenbarligen inte anledning att vid en utjämning av råvarukostnaderna
helt restituera det belopp, som motsvarar införselavgiften för ägg
i skal. Å andra sidan stöter det på vissa svårigheter att genomföra en uppdelning
av denna avgift. Vid tidigare tillfällen i samband med att prisgränser
och införselavgifter för äggprodukter diskuterats har såväl den berörda
industrin som Svenska ägghandelsförbundet hävdat att ca 50 procent av den
råvarufördyring, som åsamkas genom införselavgiften för ägg i skal bör
falla på torkat äggalbumin. Nämnden anser även för sin del en sådan fördelning
vara objektivt sett den riktigaste som kan åstadkommas.
Äggtorkningsindustrin förutsätts enligt jordbruksnämndens förslag liksom
hittills komma att inköpa ägg från partihandeln till priser, varom överenskommelse
kan träffas med leverantörerna. För de kvantiteter, som beräknas
åtgå till framställning av torkat äggalbumin för hemmamarknadens
behov och som inköpts från medlemmar i Sveriges export- och importförening
för ägg, skall industrin beredas möjlighet att efter ansökan till sistnämnda
förening erhålla restitution av äggpriset med ett av nämnden bestämt
belopp, som inte får överstiga 50 procent av den vid inköpstillfället
utgående införselavgiften för ägg i skal.
Under förutsättning att prisutjämningen till industrin kan ordnas på sätt
jordbruksnämnden föreslagit, anser nämnden införselavgiften på äggvitekristaller
och äggvitepulver kunna begränsas till ett mindre belopp som
manufaktureringsskydd. Nämnden anför i detta hänseende följande.
Manufaktureringsskyddet bör enligt nämndens mening utgöra 3 kr. per
kg. Med den tidigare redovisade råvarufördyringen för torkat äggalbumin
— ca 50 procent av införselavgiften för ägg i skal — skulle detta skydd
motsvara omkring hälften av det manufaktureringsskydd, som enligt jordbruksnämndens
beräkningar gällde den 1 januari 1960. Det nu föreslagna
skyddet bör avtrappas mot EFTA-länderna enligt gällande regler men kvarstå
oförändrat mot andra länder.
Av ändringen av avgiftsbeläggningen för torkat äggalbumin följer, att
importskyddet för varan i fortsättningen inte längre skall anpassas efter
prisrörelserna på den inhemska marknaden eller påverkas av utlösningen
av olika spärregler inom jordbruksregleringen. Detta innebär bl. a., att några
prisgränser inte kommer att gälla för produkten.
Utbetalningen av prisutjämningsbelopp bör enligt jordbruksnämndens
uppfattning få ske av sådana regleringsmedel, som inom Sveriges exportoch
importförening för ägg står till förfogande för äggregleringen. I första
hand bör härvid sådana medel komma i fråga, som inflyter vid import av
ägg. äggprodukter och kött av tamfågel.
Den svenska produktionen av torkat äggalbumin för hemmamarknaden
kan, upplyser jordbruksnämnden vidare, efter prisutjämningssystemets genomförande
med utgångspunkt från nuvarande förbrukningssiffror uppskattas
till ca 55 ton per år. För tillverkning av denna kvantitet beräknas
med användning av gängse utbytestal åtgå ca 900 ton ägg. Det årliga prisutjämningsbeloppet
skulle, enligt beräkning av nämnden i mars 1961, således
med en införselavgift för ägg i skal om 1 kr. 11 öre för kg och en
prisutjämning av 50 procent komma att uppgå till ca 500 000 kr.
Äggtorkningsindustrin har, enligt vad jordbruksnämnden meddelar, för
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
sin del inte haft någon erinran mot nämndens förslag till prisutjäinningsförfarande
men förklarat att, därest ändrade förhållanden skulle inträda,
man förbehöll sig rätt att ta upp frågan på nytt.
Den sålunda träffade överenskommelsen anser jordbruksnämnden inte
innebära större ersättning än vad som motsvarar de högre råvarukostnader,
som den svenska industrin har att räkna med i förhållande till världsmarknadspriset.
Enligt nämndens mening har givetvis även överenskommelsen
en provisorisk karaktär i så måtto, att den förutsätts kunna bli ändrad,
därest den handelspolitiska utvecklingen ger anledning härtill.
Jordbrukets förhandlingsdelegation har enligt vad nämnden upplyser,
för sin del förklarat sig kunna godkänna det föreslagna tekniska arrangemanget
till lösning av utjämningsfrågan för äggtorkningsindustrin. Samtidigt
har delegationen emellertid förklarat sig i princip inte kunna avstå
från kompensation för de prisfall på jordbruksprodukter inom sexårsa^ talets
ram, som kan bli en följd av arrangemanget, samt uttalat, att de utgifter
av regleringsmedel, som föreslås, måste kompenseras jordbruket i annan
ordning. Mellan nämnden och delegationen har överenskommelse träffats
om att denna fråga skall upptas till behandling längre fram.
Jordbruksnämnden redogör slutligen för sitt samråd i detta ämne med
kommerskollegium och generaltullstyrelsen.
Kommerskollegium, som granskat det föreslagna systemet ur handelspolitisk
synpunkt, framhåller, att man bl. a. utgått från att man med prisutjämningssystemet
endast kommer att bereda producenterna möjlighet att
erhålla sin råvara till världsmarknadspris och sålunda inte någon ersättning
därutöver. Enligt kollegiets av nämnden redovisade uppfattning har
granskningen gett vid handen, att några avgörande hinder ur handelspolitisk
synpunkt inte får anses föreligga mot att genomföra systemet.
Generaltulls tyr elsen förklarar sig i princip inte ha något att erinra mot
det tillämnade förslaget, vilket i stort sett är analogt med vad som redan
gäller beträffande färdiglagad senap m. fl. varuslag. Generaltullstyrelsen anför
vidare följande.
I fråga om storleken av den av jordbruksregleringen förorsakade råvaru1''ördyringen
finner styrelsen inte anledning till annan erinran än att den
understryker vanskligheten i att fördela fördyringen av hela ägg mellan
äggvita och äggula, samt framhåller, att i förslaget angivna 50 procent får
anses vara en mycket osäker siffra.
Vad beträffar den föreslagna importavgiften av 3 kr. per kg anser generaltullstyrelsen
det möjligt, att denna understiger det skydd, som den hittillsvarande
avvägningen av importavgifterna medfört — såvitt kan bedömas
dock inte i den grad jordbruksnämnden angivit — men den innebär
enligt styrelsen ett manufaktureringsskydd som vida överstiger vad som
normalt tillerkänns tullskyddad svensk industri. Styrelsen finner sig sakna
underlag för en mera exakt bedömning men en avsevärd reducering synes
styrelsen i alla händelser vara motiverad. Med hänsyn därtill och i betraktande
av vad förut anförts om osäkerheten i beräkningen av råvarufördyringen
ifrågasätter styrelsen för sin del, huruvida tillräcklig anledning
föreligger att bibehålla någon del av införselavgiften på äggalbumin. Styrelsen
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
framhåller att denna vara, innan den underkastades jordbruksreglering, var
fri från tull och andra införselavgifter, varför något manufaktureringsskvdd
då inte förelåg.
Veterinär styr elsen framhåller sammanfattningsvis önskvärdheten av att
den svenska äggproduktindustrin bereds sådant ekonomiskt skydd, att dess
framtida verksamhet inte äventyras. I den mån jordbruksnämndens förslag
kan ge dylikt skydd tillstyrker veterinärstyrelsen för sin del bifall till de
av nämnden föreslagna åtgärderna. Styrelsen anför i ämnet ytterligare följande.
Landets försörjning med fullvärdiga produkter kräver enligt styrelsens
erfarenheter tillgång till inhemsk tillverkning. En av förutsättningarna för
att tillverkningen skall vidmakthållas vid nuvarande höga standard är att
den inhemska prissättningen blir sådan, att industrierna får råd att använda
sig av förstklassiga råvaror (friska ägg). Utan tillgång till friska ägg kan
en ur bakteriologisk synpunkt förstklassig produkt inte framställas. "Erfarenheten
har visat detta. Tendensen inom vårt land att framställa fler och
fler äggvitehaltiga näringspreparat avsedda såsom barnmat, diet- och avmagringsmedel
samt för rent medicinskt bruk kommer också sannolikt att
oka efterfrågan på kvalitativt högtstående produkter.
Kvaliteten på utländsk torkad vara är varierande. Enligt styrelsens uppfattning
torde dock den danska och norska tillverkningen i stort sett kunna
jämställas med den svenska.
Beti äftände den transoceana torkade äggvitan har under senare år begränsad
import ägt rum från U.S.A. Då de varupartier, som utbjudits, i vissa
tall varit flera år gamla, torde jordbruksnämndens uppfattning, att det rått
och råder överproduktion och att till följd härav de internationella priserna
även framgent kommer att vara pressade, vara riktig.
De faktorer, som på slutet av 1940-talet medförde importförbud för flertalet
äggprodukter, kvarstar i stort sett oförändrade. Äggprodukter anses
sålunda jämte vissa köttvaror f. n. vara våra största spridare av salmonellasmitta.
Det gångna decenniet har tyvärr inte medfört någon ändring till
det bättre i detta avseende. I viss mån sammanhänger detta med att äggprodukterna
under framställningsproceduren inte kan utsättas för så hög
temperatur som normalt krävs för att avdöda patogena bakterier inkiusive
salmonella. Den slutprodukt, som erhålls, blir således beträffande sin kvalitet
avhängig av råvarans beskaffenhet i bakteriologiskt hänseende. Rent
teoretiskt skulle all importerad torkad äggvita kunna undergå resterilisering
medelst spraytorkning eller ammoniakbehandling. Den produkt, som
därvid erhålls, är emellertid ur livsmedelsindustrins synpunkt mindre tilltalande
och full garanti för salmonellafrihet kan inte erhållas. Den bakteriologjska
kontrollen av torkade äggprodukter är för övrigt mycket vansklig.
Vid låg halt av salmonellabakterier kan dessa sålunda lätt förbigås. När
pulvret sedan används för beredning av livsmedel eller näringspreparat,
kan emellertid anrikning lätt ske och den sålunda beredda produkten framkalla
matförgiftning (salmonellos). Tillbud har inte saknats även under
senare år men då fabrikationen är koncentrerad till ett fåtal platser inom
landet, har infektionskällan kunnat spåras och vidare spridning förhindrats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
37
Departementschefen
Såsom framgår av den föregående redogörelsen har statens jordbruksnämnd
föreslagit överföring av vissa varor till jordbruksregleringen.
Förslaget avser främst makaroner, spagetti och liknande
produkter samt s. k. kakmix. Frågan om överföring av dessa varor till jordbruksregleringen
behandlades senast vid 1961 års riksdag. De ytterligare
erfarenheter, som hittills framkommit i frågan, utgör enligt min mening
inte skäl för att nu ändra gränsdragningen mellan införselavgiftsbelagda
och tullbelagda varor. Den förändring av tulltaxan, som kan anses motiverad
med hänsyn till de höjda införselavgifterna på råvarorna vid tillverkning
av ifrågavarande produkter, kommer att behandlas och anmälas
av chefen för finansdepartementet.
Jordbruksnämndens förslag om överföring till jordbruksregleringen inbegriper
även hundbröd. Med beaktande av att fragan om gränsskydd för
denna vara nyligen prövats av Kungl. Maj:t anser jag mig inte heller
i denna del böra biträda nämndens förslag.
I fråga om gränsskyddet för fjäderfäkött och levande
fjäderfä må erinras, att dessa varuslag tillhör de jordbruksprodukter,
för vilka hittills inte fastställts mittpriser eller prisgränser och för vilka
endast bestäms en införselavgift, som utgår med vissa procent av varans
införselvärde. Införselavgiften för fjäderfäkött och levande fjäderfä utgör
för närvarande 39 procent.
Jordbruksnämnden hemställer nu om bemyndigande att anpassa prisregleringen
för fjäderfäkött och levande fjäderfä till samma system, som
gäller för flertalet övriga jordbruksreglerade varugrupper. Förslaget innebär
bland annat, att mittpris och prisgränser skall fastställas för de viktigaste
slagen av fjäderfäkött, nämligen gödkyckling (broiler) och kalkon,
och att införselavgifter skall bestämmas till belopp, som är fasta, så länge
priset på gödkyckling respektive kalkon ligger mellan prisgränserna. Till
stöd för sin framställning åberopar jordbruksnämnden bland annat, att
stigande konsumtion av fjäderfäkött kunnat konstateras och att en aktualiserad
frilistning av varan vid import från dollarområdet kan få en starkt
pristryckande effekt på den svenska marknaden. För dessa varor har vidare
under senare år framkommit prisnoteringar, som enligt nämnden utgör
ett tillfredsställande underlag för en prisreglering. I sina förslag har
nämnden beaktat, att den ändrade konstruktionen av prisskyddet inte leder
till någon ändring i delta skydds nuvarande nivå.
Med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört i ämnet anser jag mig
böra förorda den föreslagna omläggningen av prisregleringen och gränsskyddet
för fjäderfäkött m. in. Som mätare av den inhemska prisnivån
för gödkyckling bör, såsom nämnden föreslagit, användas det aritmetiska
medeltalet för vissa av nämnden närmare angivna priser, vilka noteras av
Svenska ägghandelsförbundet, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Felix
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 95
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
och Aktiebolaget Findus. Mittpriset för gödkyckling bör i enlighet med
nämndens förslag fastställas till 6 kr. 50 öre per kilogram med prisgränserna
vid 7 kr. 25 öre respektive 5 kr. 75 öre per kilogram. Om den övre eller
den nedre prisgränsen för gödkyckling över- eller underskrids, skall de särskilda
åtgärder, som i allmänhet kan förekomma vid över- eller underskridande
av prisgräns, kunna tillämpas beträffande varuslag, som tillhör stat.
nr 01.05.100, 02.02.100 och 900, 02.03.009, 02.05.509 samt 02.06.801 och 905.
Som mätare av den inhemska prisnivån för kalkonkött bör i enlighet med
jordbruksnämndens förslag användas det aritmetiska medeltalet av Svenska
ägghandelsförbundets prisnoteringar för vissa av nämnden närmare
angivna viktklasser. För kalkonkött bör mittpriset utgöra 7 kr. 25 öre per
kilogram med prisgränserna vid 8 kr. 25 öre respektive 6 kr. 25 öre per
kilogram. De särskilda åtgärder, som i allmänhet kan förekomma, när prisgräns
över- eller underskrids, bör i fråga om kalkonkött kunna tillämpas
i fråga om varuslag, som tillhör stat. nr 01.05.900 och 02.02.800.
I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör vidare för alla slag av
fjäderfäkött fastställas en införselavgift av 1 kr. 70 öre per kilogram. För
levande fjäderfä bör införselavgiften fastställas till 1 kr. 15 öre per kilogram.
De här förordade prisgränserna och införselavgifterna bör såsom jordbruksnämnden
föreslagit tillämpas från och med den 1 september 1962. Redan
dessförinnan bör de vid utlösning av någon av jordbrukets spärrregler
ändras på motsvarande sätt som kan komma att ske i fråga om
huvuddelen av övriga jordbruksprodukter.
Den i tidigare prisregleringspropositioner berörda frågan om omläggning
av kvalitets bestäm melserna vid inlösen av brödsäd
torde — med hänsyn till vad föreningen Svensk spannmålshandel och jordbruksnämnden
enligt den föregående redogörelsen anfört i ämnet — inte
kunna prövas nu. Det är emellertid min avsikt att ta upp spörsmålet till
behandling, så snart förutsättningarna för omläggningen närmare klarlagts.
Vid 1961 års riksdag (prop. 117, s. 49; JoU 29, s. 14) berördes frågan om
differentiering av prisregleringen på matpotatis.
Därvid redovisades, att Kungl. Maj:t uppdragit åt jordbruksnämnden att
inkomma med förslag till skilda mittpriser och prisgränser för å ena sidan
ordinär och å andra sidan SMAK-märkt potatis ävensom i fråga om gränsskyddet
för sådana varor. Nämnden har i skrivelse den 19 september 1961
ingående redogjort för möjligheterna till dylik differentiering. Enligt nämndens
uppfattning, vilken synes böra godtas, kan en dubblering av prisregleringssystemet
på matpotatisområdet inte genomföras på tillfredsställande
sätt. Vad sålunda förekommit torde böra bringas till riksdagens kännedom.
Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden framlagt förslag
till lösning av vissa problem, som uppkommit i samband med tilllämpningen
av EFTA-konventionen. Förslagen berör torkat ägg
-
39
Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
albumin och vissa slag av kärnbindemedel. Dessa varuslag är underkastade
den svenska jordbruksregleringen men har inom EFTA hänförts till industrisektorn,
varav följer att införselavgifterna avtrappas vid import från
EFTA-länderna. De svenska industrier, som tillverkar äggalbumin och kärnbindemedel,
får härigenom ett successivt minskat importskydd, samtidigt
som införselavgifterna för de vid tillverkningen använda jordbruksråvarorna
stegras.
I fråga om torkat äggalbumin, d. v. s. äggvitepulver och äggvitekristaller
(stat. nr 35.02.102), ligger priserna sedan flera år tillbaka under den nedre
prisgränsen. Till följd härav uttas från och med den 1 januari 1960 en förhöjd
införselavgift av 13 kr. per kilogram vid import av varan från andra än
EFTA-länder. Avgiften har gentemot sistnämnda länder avtrappats och är
från och med den 1 mars 1962 7 kr. 80 öre per kilogram. För att möta den i
anledning av sänkningen av införselavgiften ökade konkurrensen har tillverkarna
måst sänka priserna. I samband härmed har jordbruksnämnden
bemyndigat Sveriges export- och importförening för ägg att, i avvaktan på
en mera varaktig lösning av problemet, i högst den omfattning, som svarar
mot avtrappningen av införselavgiften, stödja den inhemska äggtorkningsindustrin
genom tillskott av införselavgiftsmedel, som är tillgängliga för
föreningen.
Med sitt nu framlagda förslag avser jordbruksnämnden att få till stånd
en mera varaktig lösning av prisutjämningen för äggråvarorna till äggtorkningsindustrin.
Förslaget innebär, att nuvarande prisregleringssystem
för torkat äggalbumin upphävs och att införselavgiften begränsas till ett fast
manufaktureringsskydd om 3 kr. per kilogram. Prisutjämning skall i
stället ske genom att industrin för de kvantiteter ägg, som åtgår för framställning
av torkat äggalbumin för hemmamarknadens behov och som inköpts
från medlemmar i Sveriges export- och importförening för ägg, efter
ansökan erhåller ett av jordbruksnämnden bestämt bidrag, vilket inte får
överstiga 50 procent av den vid inköpstillfället utgående införselavgiften för
ägg i skal.
Jordbruksnämndens förslag har i huvudsak godtagits av den berörda industrin
och av jordbrukets förhandlingsdelegation. Inte heller de myndigheter,
som yttrat sig över förslaget, har i princip något att erinra. Generaltullstyrelsen
ifrågasätter dock, om det finns tillräcklig anledning att
bibehålla någon del av införselavgiften på äggalbumin.
För egen del finner jag det ur flera synpunkter angeläget, att den svenska
äggtorkningsindustrin även framgent kan arbeta under villkor likvärdiga
med dem, som gäller för konkurrerande utländsk industri. Inte minst
de av veterinärstyrelsen åberopade livsmedelshygieniska skälen torde tala
härför. På grund härav förordar jag, att jordbruksnämndens förslag godtas.
Jordbruksnämnden har uppskattat den produktion av torkat äggalbumin,
för vilken prisutjämning kan komma att ske, till omkring 55 ton per
år. För tillverkning av denna kvantitet beräknas åtgå äggvitan av omkring
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
900 ton ägg i skal. Efter senaste regelutlösning utgör införselavgiften för
ägg mellan prisgränserna 1 kr. 38 öre per kilogram. Med utgångspunkt från
dessa uppgifter samt från att prisutjämningsbeloppet i genomsnitt kommer
att utgöra omkring 40 procent av införselavgiften för ägg kan storleken
av de medel, som årligen behöver disponeras för prisutjämningen,
beräknas till för närvarande omkring 500 000 kr. De för prisutjämningen
erfordei-liga medlen synes böra ställas till förfogande ur de införselavgiftsmedel,
som inflyter utöver normalramen för den egentliga, löpande prisregleringsverksamheten.
Det sålunda förordade systemet för prisutjämning och manufaktureringsskydd
torde böra träda i tillämpning den 1 juli 1962. Den som manufaktureringsskydd
kvarstående införselavgiften för torkat äggalbumin om
3 kr. per kilogram synes böra betraktas som bastull och sålunda avtrappas
gentemot EFTA-länderna.
Kärnbindemedel hänförs väsentligen till tulltaxenummer 38,19 och inom
detta — då fråga ej är om detalj handelsförpackning —- till varunummer
105 för varor som innehåller mer än 20 procent stärkelse eller stärkelseprodukter
och till varunummer 109 för varor med mindre stärkelsehalt. För
varor under nu angivna statistiska nummer utgår införselavgift. Denna är
för närvarande vid införsel från andra än EFTA-länder 42 kr. per deciton
respektive 11 procent av värdet. Gentemot EFTA-länderna utgör avgiften
från och med den 1 mars 1962 22 kr. 50 öre respektive 6,6 procent.
Omkring hälften av råvaran vid tillverkning av kärnbindemedel utgörs
enligt jordbruksnämndens redogörelse av veteeftermjöl och visst slag av
vetemjöl. Vid införsel av sådant mjöl uttas införsel- och kompensationsavgifter
med tillhopa 28 kr. 40 öre per deciton, vilket är 8 kr. 85 öre mer än
motsvarande avgifter den 1 januari 1960.
Den minskning av gränsskyddet och den ökning av råvarukostnaderna,
som sålunda skett i fråga om kärnbindemedel, har medfört en väsentlig
försämring av de ekonomiska förutsättningarna för den svenska kärnbindemedelsindustrin.
Efter att ha undersökt olika möjligheter att begränsa
råvarukostnaderna föreslår jordbruksnämnden, att priset på det vete- och
veteeftermjöl, som används vid tillverkningen av kärnbindemedel, reduceras
med ett belopp, som svarar mot den vid varje tidpunkt gällande procentuella
avtrappningen av införselavgifterna för kärnbindemedel gentemot
EFTA-länderna.
Mot jordbruksnämndens förslag har jag i princip intet att erinra. I enlighet
härmed förordar jag, att nämnden eller, med dess bemyndigande,
föreningen Svensk spannmålshandel skall äga att från och med den 1 juli
1962, med ledning av tillverkningsrapporter från tillverkarna av kärnbindemedel,
utbetala prisutjämningsbidrag intill nyssnämnda belopp per kilogram
för det slag av vete- eller veteeftermjöl, som använts vid tillverkningen.
Då inom landet framställs omkring 2 000 ton kärnbindemedel, kan
det totala prisutjämningsbeloppet för närvarande beräknas uppgå till drygt
100 000 kr. per år. Enligt min mening bör beloppet liksom då det gäller
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
torkat äggalbumin ställas till förfogande ur de införselavgiftsmedel, som
inflyter utöver normalramen för den egentliga, löpande prisregleringsvcrksamheten.
För de övriga stärkelsevaror, som påverkas av EFTA-konventionen, bär
jordbruksnämnden inte nu framlagt förslag till åtgärder utöver dem, som
med stöd av statsmakternas beslut hittills vidtagits. Vad nämnden härutinnan
anfört föranleder inte någon erinran från min sida.
I enlighet med uttalande vid 1961 års riksdag åligger det jordbruksnämnden
att — om ett mera påtagligt inkomstbortfall för jordbruket till foljd
av EFT A-konventionen framdeles skulle uppstå — till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag, som kan läggas till grund för nämndens överläggningar
i ämnet med jordbrukets förhandlingsdelegation. Med hänsyn till
importutvecklingen under innevarande regleringsår beräknar nämnden, att
de inkomstbortfall och förluster för jordbruket, som kan ha uppstått i
EFTA-sammanliang, bortsett från stärkelsevarorna, uppgår till förhållandevis
små belopp. Nämnden och förhandlingsdelegationen har enligt vad nämnden
upplyser ansett, att frågan om en slutlig reglering av nu ifrågavarande
förluster lämpligen bör få anstå ytterligare någon tid. Mot denna uppfattning
finner jag inte anledning göra erinran. I senare sammanhang amnar
jag föreslå, att nämnden skall erhålla uppdrag att — även om ett eventuellt
inkomstbortfall inte kan betraktas såsom mera påtagligt — till Kungl.
Maj :t inkomma med en översikt i fråga om dessa förluster.
I det föregående har redogörelser lämnats för vissa av jordbruksnämnden
gjorda beräkningar och förslag angående storleken och användningen
av7 införsela v gifts ''medel på jo >r dbrukets område.
I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna
för regleringsåren 1961/62 och 1962/63 till följd av bland annat spärrreglernas
verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen. Beräkningarna
föranleder eljest inte någon erinran från min sida.
Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret
1960/61, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelser till omkring
167,6 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut —
förutom 93 miljoner kr. till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas
områden — tagits i anspråk tillhopa 10,83 miljoner kr. för
andra ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet.
Av därefter återstående belopp, cirka 64 miljoner kr., hänför sig omkring
28 miljoner kr. till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom
ersättning för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med piisregleringsmedel
stödd export av brödsäd. Beloppet synes böra överföras
till föreningen Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifiågavarande
export lämnade bidragen. Vidare hänför sig av det återstående beloppet
cirka 13,5 miljoner kr. till införselavgifter för fodermedel utöver den
för fodermedel savgifter angivna normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning
har enligt vad som anfördes vid 1959 års riksdag inte inneburit något
42
Kungi. Maj.ts proposition nr 95 år 1962
inkomsttillskott till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära
den därav föranledda prishöjningen. De överskjutande införselavgifterna
för fodermedel bör därför, i den man de inte erfordras för stödköp av
fodersäd, av jordbruksnämnden fördelas i enlighet med de regler, som
galler för fördelning av fodermedelsavgifter. Från det återstående beloppet
tör införselavgifterna från regleringsåret 1960/61 bör också, såsom nämnden
föreslagit, avföras ett belopp om cirka 0,75 miljoner kr. såsom avbetalning
på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.
Vidare har jordbruksnämnden — på framställning av Hallands läns linodlareförening
och med tillstyrkan av jordbrukets förhandlingsdelegation
hemställt om bemyndigande att av medel, som för regleringsåret 1960/61
influtit genom upptagande av införselavgifter för bruna bönor, ärter samt
h:iinpfrö och som inte disponerats för annat ändamål, ställa ett belopp av
högst 200 000 kr. till förfogande för linodlarföreningen såsom bidrag till
att täcka de inkomstbortfall för föreningen om cirka 500 000 kr., som beräknas
uppstå till följd av 1960 års såväl kvantitets- som framförallt kvalitetsmässigt
svaga skörd av linhalm. Med hänsyn till vad jordbruksnämnden
uppiyst i ärendet och till att hela frågan om stödet åt spånadslinodlingen enligt
beslut av 1961 års riksdag skall tas upp till ny prövning våren 1963
tinner jag mig böra tillstyrka jordbruksnämndens förslag.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat återstår av det totala beloppet för
införselavgifter under regleringsåret 1960/61 odisponerat ett belopp av cirka
21,3 miljoner kr. Frågan om dispositionen av detta överskott torde få prövas
i ett senare sammanhang.
Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,
jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i november
1960, en inte oväsentlig ökning för de under regleringsåret 1961/62 inflytande
införselavgifterna eller med cirka 39 miljoner kr. till omkring 160,8
miljoner kr. För dessa medel har jordbruksnämnden såsom framgår av det
föregående — inom en totalram av 93 miljoner kr. — upprättat eu preliminär
fördelningsplan. Ett i planen upptaget belopp på 22 miljoner kr. av avgifter
för fodermedel samt ärter och bönor är enligt vad nämnden framhåller
avsett att fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.
Vad nämnden anfört i fråga om medlen inom ramen av 93 miljoner kr.
föranleder ingen erinran från min sida.
I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret
1961/62 inflyter utöver 93 miljoner kr., skall enligt riksdagens beslut
högst 700 000 kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund
för effektivisering av matpotatisodlingen in. in., 50 000 kr. utgå till
SMAK för upplysning på matpotatisområdet och 30 000 kr. ställas till” veterinärstyrelsens
förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll
av animala livsmedel.
Jordbruksnämnden har, såsom närmare framgår av det föregående, föreslagit,
att de på innevarande regleringsår belöpande införselavgiftsmedlen
skall få tas i anspråk för vissa ytterligare ändamål.
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Enlist vad nämndens indexkommitté konstaterat har den hittills använda
metodiken för beräkning av den i 3-procentregeln ingående kostnadsprisindexen
till följd av vissa särskilda åtgärder på fodermedelsreglenngens område,
som måst vidtas under hösten 1961, kommit att bil behaftad med vissa
brister. För att ge jordbruksnämnden rådrum att övervaga ändring av beräkningsmetodiken
i syfte att eliminera dessa brister samt för att bereda
jordbruket kompensation för den av indexkommittén påvisade avvikelsen
i kostnadsprisindex överenskom nämnden och jordbrukets forhandhngsdelegation
i samband med 3-procentregelns utlösning i december 1961, att
jordbruket skall tillföras ett belopp av 4 miljoner kr. per manad från och
med den 20 december 1961 intill nästa utlösning av 3-procent- eller inkomstre«eln.
Medlen skall, efter samråd med förhandlingsdelegationen, pa sedvanligt
sätt utbetalas till vederbörande regleringsföreningar. För andamalet
har nämnden i första hand disponerat ett belopp av 7,2 miljoner kr., som
i enlighet med beslut av 1961 års riksdag står till nämndens förfogande för
att täcka speciella behov vid tillämpning av jordbruksregleringens spärrregler.
Dessa medel förslår emellertid inte för att infria den gjorda utfästelsen,
eftersom nästa regelutlösning antas komma att inträffa först under april
1962. Med hänsyn härtill hemställer nämnden om bemyndigande att av de
på regleringsåret 1961/62 belöpande införselavgiftsmedlen få ta i ansprak
det för ändamålet erforderliga ytterligare beloppet eller 10 miljoner kr.
Med utgångspunkt från de av 1959 års riksdag godtagna reglerna for justering
av jordbrukets gränsskydd m. in. och med hänsyn till vad jordbruksnämnden
upplyst i frågan, anser jag mig böra förorda, att nämnden bemyndmas
att av de på innevarande regleringsår belöpande mforselavgiftsmedlen
ta i anspråk högst 10 miljoner kr. för att täcka ifrågavarande speciella
kostnader i samband med tillämpningen av 3-procentregeln. Därvid förutsätter
jag, att justering av kompensationen kan ske vid framtida regelutlosning,
om det då befinns, att den inte blivit riktigt avvägd.
Till rationalisering av stärkelseindustrin har enligt beslut av 19o9 och
1960 års riksdagar utgått tillhopa 1 750 000 kr. av införselavgifter för stärkelse
och stärkelseprodukter. Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation tillstyrkt en av Sveriges
stärkelseproducenters förening hos nämnden gjord framställning om
alt få disponera ytterligare 500 000 kr. av inflytande införselavgiftsmedel
för stärkelse och stärkelseprodukter för den fortsatta rationaliseringen av
stärkelseindustrin. Jordbruksnämnden har därvid anmält, att den, innan
medlen ställs till föreningens förfogande, med ledning av föreningens prognoser
rörande den svenska stärkelseindustrins allmänna förutsättningar och
med hänsyn tagen till de rationaliserade fabrikernas kapacitet och belägenhet,
avser söka bedöma i vad mån eu fortsatt upprustning av stärkelseindustrin
är erforderlig och lämplig. Med hänsyn till att det ar angelaget, att
den rationalisering av stärkelseindustrin, som kan befinnas lämplig, inte
fördröjs, anser jag mig böra förorda bifall till föreningens framställning.
Det bör emellertid enligt min mening åligga nämnden alt till Kungl. Maj:t
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
inkomma med redogörelse för resultatet av den bedömning rörande det fortsatta
behovet av rationalisering utav stärkelseindustrin, som nämnden avser
att göra. Kungl. Maj:t bör sålunda äga att — med beaktande av denna
redogörelse — medge nämnden att av de under regleringsåret 1961/62
inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter disponera
högst 500 000 kr. till rationalisering av stärkelseindustrin.
Enligt beslut av 1959 års riksdag skall av inflytande införselavgifter för
Potatis, i mån av tillgång på medel, ett belopp av högst 700 000 kr. per regleringsår
ställas till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande att användas
för att främja fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen
och förbättra kvaliteten på matpotatis. Efter framställning av riksförbundet
har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
föreslagit, att beloppet höjs till högst 1 miljon kr. från och med regleiingsåret
1961/62 för att bland annat möjliggöra en ur olika synpunkter
önskvärd intensifiering av dessa strävanden. Vad nämnden sålunda föreslagit
föranleder ingen erinran från min sida. Det torde liksom hittills böra ankomma
på Kungl. Maj :t att — sedan nämnden efter samråd med lantbruksstyrelsen
och jordbrukets förhandlingsdelegation upprättat förslag i ämnet
årligen utfärda riktlinjer för denna bidragsverksamhet.
Som forut nämnts har jordbruksnämnden beräknat de under regleringsåret
1961/62 inflytande införselavgiftsmedlen till 160,8 miljoner °kr.
Under forutsättning att detta belopp uppnås, uppkommer efter avdrag för
nyss återgivna, redan beslutade eller föreslagna dispositioner ett överskott
av drygt 56,2 miljoner kr. Av detta överskott beräknar jordbruksnämnden,
att 34,1 miljoner kr. kommer att hänföra sig till införselavgifter för brödsäd,
som importeras såsom ersättning för en med prisregleringsmedel stödd
export, samt till fodermedelsavgifter utöver härför beräknad normalram.
Frågan om dispositionen av överskottet torde emellertid i sin helhet få prövas
i ett senare sammanhang.
I fråga om de för regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen
visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 149^4 miljoner
kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör
1 enlighet med vad jag nyss förordat högst 1 miljon kr. ställas till förfogande
for Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen
m. in. I enlighet med vad som föreslagits i årets statsverksproposition
(IX ht, p. 25) bör av samma medel 50 000 kr. ställas till förfogande
or SMAK for upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. Vidare torde
liksom under senare år ur de under regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgifterna
for slaktvaror och slaktdjur 30 000 kr. böra utgå för att täcka
\ eterinarstyrelsens kostnader för importkontroll av animala livsmedel Ur
de under regleringsåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen bör även
u ga ett belopp av högst 100 000 kr. för att av veterinärstyrelsen användas
tdl att besstnda de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen under
biidgelåret 1962/63. Av samma medel bor, säsom Jag tidigare fOrordat, avel
bindemedei°Stnaderna ^ pnSUtjämnin» 1 fräSa om äggalbumin och kärn
-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
I propositionen 1959: 147 angående åtgärder i prisreglerande syfte på
jordbrukets område m. in. uttalade föredragande departementschefen, att
de inflytande införselavgiftsmedlen även under regleringsåren 1959/60—
1964/65 i princip borde användas för regleringsändamål på jordbrukets område.
Med hänsyn till att denna prissättningsperiod avsåg så pass lång tid
som sex år ansåg departementschefen det emellertid inte lämpligt att då
föreslå någon för hela perioden gällande ram, för vad som av införselavgiftsmedel
skulle få disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område.
Det skulle i stället ankomma på Kungl. Maj :t och riksdagen att årligen,
efter förslag av jordbruksnämnden, bestämma omfattningen och den
huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande införselavgiftsmedel.
Vad departementschefen sålunda uttalat lämnades utan erinran av riksdagen.
I enlighet med det nyss anförda har riksdagen, vad gäller användningen
av införselavgiftsmedel för egentlig, fortlöpande prisregleringsverksamhet,
för vartdera av regleringsåren 1959/60, 1960/61 och 1961/62 fastställt en
totalram av 93 miljoner kr., inom vilken jordbruksnämnden i anslutning
till en i förväg upprättad preliminär fördelningsplan, i mån av behov, fått
överföra under respektive regleringsår inflytande införselavgiftsmedel till
de olika regleringsföreningarna m. m. på jordbrukets område. Vidare har
riksdagen — såsom närmare framgår av det föregående — av de införselavgiftsmedel,
som influtit utöver denna totalram, genom särskilda beslut
ställt vissa belopp till förfogande bland annat för skördeskadebidrag, för
bidrag till viss rationaliseringsverksamhet på potatisområdet, som kompensation
för regleringsbidrag vid viss spannmålsexport, som kompensation för
införselavgifter för fodermedel utöver viss normalram samt för att täcka
speciella behov vid tillämpning av spärreglerna inom prissättningssystemet.
På framställning av jordbrukets förhandlingsdelegation har jordbruksnämnden
nu hemställt, att det för egentlig, fortlöpande prisregleringsverksamhet
anvisade beloppet för regleringsåret 1962/63 höjs med 17 miljoner
kr. till 110 miljoner kr. Nämnden och förhandlingsdelegationen har grundat
sin framställning på en beräkning, som utgår från de vid jordbruksprisförhandlingarna
våren 1959 antagna normala importkvantiteterna och de införselavgifter,
som nu skulle gälla, om hänsyn endast tas till förändringarna
till följd av inkomstregeln och kostnadsindex. För fodermedel har man dock
ansett sig böra räkna med de avgifter, som intogs i beräkningarna våren
1959.
Vad gäller totalramen för införselavgiflsincdel till den egentliga, fortlöpande
prisregleringsverksamheten anser jag vissa skäl tala för att en
justering äger rum. Jag finner med hänsyn till föreliggande omständigheter
skäligt föreslå, att ramen för regleringsåret 1962/63 bestäms till 110
miljoner kr.
Inom denna ram torde under nästa regleringsår liksom hittills inflytande
införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden böra överföras
till de olika regleringsföreningarna in. in. på jordbrukets område och användas
i enlighet med följande.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,
hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas
för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom
respektive Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a.,
Svensk kötthandel, ekonomisk förening och Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande
regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen ef.
ter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för
majs och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör
ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår.
kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t så finner
lämpligt, samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis
bör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan såsom nyss föreslagits
högst 1 000 000 kr. ställts till förfogande för Sveriges potatisodlares
riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. och 50 000 kr.
utgått till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet — tillföras
Sveriges stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande
prisregleringen för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis
för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan visa
sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta område
gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under nästa regleringsår
inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter
för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna
för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop. 132;
JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker
och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa merbelopp,
vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas höjning
vid utlösning av 3-procent- och inkomstreglerna — inberäknat medel, som
överförs till regleringsfonden till följd av föreningen Svensk sockerhandels
verksamhet — skall emellertid användas till att gälda fondens skuld till
jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga om fettvaror och
fettråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,
dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för
att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för
stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter in. in.
bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för prisreglering
på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur
(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och fläsk in. in. tillföras
föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter och
fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och importförening
för ägg för att användas för prisregleringen av dessa varor.
Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan
för användningen av införselavgiftsmedlen.
Jordbruksnämnden har, såsom framgår av den föregående redogörelsen,
47
Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962
framlagt förslag om kvalitetsfrämjande åtgärder för ägg. Förslaget innebär
bland annat, att äggpackerier, som ansluter sig till en av kontrollanstalten
för mejeriprodukter och ägg anordnad kontroll, under vissa förutsättningar
skall erhålla kvalitetspremier. Kostnaderna härför skall enligt förslaget bestridas
av regleringsmedel från Sveriges export- och importförening för ägg.
Häremot bär jag intet att erinra. Jag förordar därför, att av de införselavgiftsmedel,
som inom normalramen ställs till förfogande för föreningen, ett
årligt belopp av högst 1,7 miljoner kr. från och med den 1 september 1962
skall få användas för åtgärder till förbättring av kvaliteten på ägg i enlighet
med bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, jordbruksnämnden.
I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgifter
bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som för
närvarande.
Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område får
enligt bemyndigande av 1961 års riksdag inom en ram av 1 miljon kr.
efter medgivande av jordbruksnämnden disponeras av regleringsföreningarna
på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom
föreningarnas intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett
motsvarande bemyndigande för regleringsåret 1962/63. Häremot har jag
intet att erinra.
Det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område avser
allmänt mjölkpristillägg, stöd åt odling och beredning av hampa m. m.,
prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin
samt diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.
Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1962/63
har av jordbruksnämnden nyligen beräknats till 101,5 miljoner kr. eller
till ett 5 miljoner kr. högre belopp än för innevarande regleringsår. Mot
nämndens beräkning, som äger giltighet jämväl för budgetåret 1962/63,
har jag intet att erinra.
Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök
in. m. avseende spånadsväxter bör såsom jordbruksnämnden föreslagit
för nästa budgetår beräknas samma medelsbehov som för innevarande
budgetår eller 700 000 kr.
Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden
för budgetåret 1962/63 räknat med ett medelsbehov av cirka
40 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 5 miljoner kr. i jämförelse
med det belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, ökningen
beror på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning
av medelsbchovet finner jag böra godtas.
48
Kungi. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning av prisregleringsanslaget
för budgetåret 1962/63 få disponeras ett belopp av högst 1 100 000 kr.
Ur detta belopp bör liksom under innevarande regleringsår utgå förslagsvis
350 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 250 000 kr. till
ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa
med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter
samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut av
Kung], Maj :t i varje särskilt fall. Såsom jag anfört i statsverkspropositionen
för budgetåret 1962/63 (IX ht, p. 34) bör Kungl. Maj :t liksom under
innevarande budgetår kunna bestämma, att medel ur sistnämnda belopp
om 500 000 kr. får tas i anspråk för att bestrida kostnader för skördeuppskattning
och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
Medel till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har hittills anvisats
under ett reservationsanslag och beräknats för regleringsår, som omfattar
tiden 1 september—31 augusti påföljande år. Detta har medfört att
vid varje budgetårs utgång regelmässigt redovisats betydande reservationer.
Konstruktionen har vad avser anslagets huvuddel avvikit från gällande
praxis rörande statens budget. Reglerna för utbetalning av allmänt mjölkpristillägg
och prisutjämningsbidrag är nämligen fastlagda genom beslut
av riksdagen. Vid oförändrade bestämmelser varierar sålunda medelsbehovet
under anslaget i huvudsak endast med hänsyn till dels förändringar i
mjölkinvägningen vid mejeri, dels förändringar i förbrukningen av de i
prisutjämningen inbegripna råvarorna samt i de enligt av riksdagen fastställda
regler utgående prisutjämningsbidragen. Bidragens konstruktion
är töljaktligen sådan, att medel för nu nämnda ändamål bör anvisas under
ett förslagsanslag. De till stöd åt odlingen och beredningen av spånadsväxter
samt till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen under
anslaget anvisade, i detta sammanhang mindre beloppen bör, såsom framgår
av det föregående, i likhet med vad som skett under tidigare år maximeras
för budgetaret 1962/63. Med hänsyn härtill synes även dessa belopp
kunna anvisas under ett förslagsanslag. Vad som nu föreslagits innebär
givetvis inte någon ändring av den för jordbruksregleringen vedertagna indelningen
i regleringsår, omfattande tiden 1 september—31 augusti.
Vid bifall till vad jag förut förordat uppgår det sammanlagda medelsbehovet
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som bör täckas
genom anslag på riksstaten för budgetåret 1962/63, till i runt tal 143 miljoner
kr. Detta belopp bör i enlighet med vad nyss anförts för nästa budgetår
uppföras under ett förslagsanslag. Då de per den 30 juni 1962 på reservationsanslaget
eventuellt kvarstående medlen anvisats för att täcka kostnaderna
för viss del av samma period, bör denna behållning överföras till budgetutjämningsfonden.
Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret
1961/62 har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reserva
-
49
Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1962
tionsanslag av 133 miljoner kr., varav för allmänt mjölkpristillägg beräknats
ett belopp av 96,5 miljoner kr. För att täcka en i anledning av stegrad
mjölkinvägning vid mejeri beräknad ökning av kostnaderna för detta pi istillägg
hemställer jordbruksnämnden, att under anslaget ett belopp av 5
miljoner kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för inne\arande budgetår.
Som förut nämnts har emellertid de under reservationsanslaget amisade
medlen beräknats jämväl för utgifter belöpande på tiden juli—augusti
1962. Dessa utgifter skall emellertid enligt vad jag nyss förordat bestridas
från ett förslagsanslag för budgetåret 1962/63. Med hänsyn härtill synes
för närvarande under reservationsanslaget tillgängliga medel vara tillräckliga
för att täcka även den av jordbruksnämnden beräknade ökningen av
medelsbehovet under innevarande budgetår. Någon anvisning av medel på
tilläggsstat behöver sålunda inte ske.
Såsom jag i årets statsverksproposition (bil. 11, s. 78) omnämnt sker en
inte oväsentlig utbyggnad av bereds k apslagringen av livsmedel.
Riktlinjer för lagringen har i huvuddrag underställts 1961 års riksdag
och därvid lämnats utan erinran (prop. 76; JoU 21). Det skall enligt dessa
riktlinjer ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag från jordbruksnämnden
bestämma, vilka varor som skall beredskapslagras utöver
nuvarande sortiment för lagringen, och att inom ramen för av riksdagen för
ändamålet anvisade medel bestämma lagrens storlek.
Med särskild skrivelse, som torde få överlämnas till vederböiande utskott,
har jordbruksnämnden nu inkommit med förslag till viss utvidgning
av beredskapslagringen. Nämnden hemställer bland annat, att föi ändamålet
under kapitalbudgeten anvisas medel om tillhopa 33 miljoner kr. Förslaget
innebär även, att det på driftbudgeten upptagna förslagsanslaget till
kostnader för beredskapslagring enligt nämndens beräkningar kommer att
belastas med ytterligare drygt 1 miljon kr. för år från och med budgetåret
1962/63.
Med hänsyn till det av jordbruksnämnden framlagda förslaget till utvidgad
beredskapslagring, förordar jag, att för ändamålet å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag, benämnt
Särskild lagring av livsmedel, av 33 miljoner kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels godkänna det i det föregående framlagda förslaget
till omläggning av gränsskyddet för fjäderfäkött och levande
fjäderfä
dels godkänna vad i det föregående föreslagits angående
prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel
dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande
användningen av de medel, som influtit under
regleringsåret 1960/61 och som influtit eller inflyter under
regleringsåren 1961/62 och 1962/63 genom upptagande av
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1962
införselavgifter, ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen
under nämnda regleringsår influtna eller
inflytande avgiftsmedel
dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1962/63 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 143 000 000 kr.
dels till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret 1962/
63 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
G. Liizell
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620208
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1962:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner m a1 i texten
- JoU 1962:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten