Sök i Ratio Lex

Angående förbättring av arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier m.m

1963-03-08 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:112, Angående förbättring av arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

1

Nr 112

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättring av

arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier

m.m.; given Stockholms slott den 8 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till skoladministrativa utredningens betänkande »Förslag till förbättring

av läroverksrektorernas arbetssituation» framlägges vissa förslag, avsedda

att förbättra arbetssituationen för rektorer vid statliga allmänna gymnasier

(inklusive försöksgymnasier), statliga allmänna gymnasier i kombination

med statlig realskola samt tekniska gymnasier. Frågorna om schemaläggning och

vikarie för rektor föreslås lösta genom att dessa arbetsuppgifter ålägges sekreterarna

vid skolorna samtidigt som möjligheterna att rekrytera sekreterare föreslås

bli förbättrade genom en väsentlig arvodeshöjning. Vidare skapas möjligheter för

en kvantitativ och kvalitativ förstärkning av rektorsexpeditionernas biträdespersonal.

Härutöver föreslås att en försöksverksamhet skall äga rum. Denna försöksverksamhet

skall bedrivas på basis av dels skoladministrativa utredningens

förslag, dels av ett förslag, som framlagts under remissbehandlingen av bl. a.

skolöverstyrelsen. Därigenom förutsättes en fastare grund vinnas för ett ställningstagande

till den framtida organisationen av relctorsexpeditionerna.

Kostnadsökningen för de framlagda förslagen har beräknats till 1 900 000 kr. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

mars 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp
LING.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående förbättring

av arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier m. m. och anför därvid

följande.

Vid anmälan av punkten 121 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition

anmälde jag, att skoladministrativa utredningen den 20 november

1962 överlämnat betänkande med förslag till förbättring av läroverksrektorernas

arbetssituation, samt att jag senare ämnade framlägga förslag om proposition

i ämnet till 1963 års riksdag. I avvaktan härpå borde för ändamålet beräknas

under anslaget Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar 2 100 000 kr. och

under anslaget Tekniska gymnasier: Avlöningar 300 000 kr.

Sedan remissbehandlingen av den nyssnämnda utredningen nu avslutats, anhåller

jag att åter få anmäla ärendet.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 14 april 1961 för utredning rörande vissa skoladministrativa

frågor såsom sakkunniga skoldirektören i Solna, Thorbjörn Eliasson, rektorn vid

Nya elementarskolan i Stockholm Nils Erik Anrup samt dåvarande förste byråsekreteraren

i statskontoret, numera organisationskonsulenten hos Svenska stadsförbundet

Bengt Gunnar Karlin.

De sakkunniga, som antagit benämningen skoladministrativa utredningen, har

den 20 november 1962 avlämnat betänkandet »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas

arbetssituation»1 (stencilerat). Häröver har infordrade utlåtanden

avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, som över- 1

1 I den man den äldre benämningen »läroverk» användes i det följande avses därmed statligt

gymnasium (ev. i kombination med statlig realskola). Beträffande utredningens användning av

benämningen, se s. 4 och 5.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

lämnat yttrande från Högre tekniska läroverkens rektorsförening, statskontoret,

länsskolnämnderna i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens

län, fackskoleutredningen, gymnasieutredningen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga.

Vidare har yttranden avgivits av Statstjänstemännens riksförbund

(SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), som överlämnat

vissa yttranden, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som överlämnat

vissa yttranden, Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet,

Rektorskonventet i Stockholm och Rektorskollegiet i Stockholm. Dessutom

har Sveriges skoldirektörsförening och Sveriges skolledarförbund inkommit med

särskilda skrifter i ärendet.

II. Skoladministrativa utredningens uppdrag

Skoladministrativa utredningen har till huvuduppgift att utarbeta konkreta

förslag, som på ett avgörande sätt kan förbättra läroverksrektorernas arbetssituation.

I uppdraget ingår även motsvarande frågor i vad gäller rektorer inom

det obligatoriska skolväsendet samt en begränsad översyn av länsorganens och,

om det skulle visa sig erforderligt, de centrala skolmyndigheternas arbetsuppgifter,

främst avseende frågan vilka och hur många instanser, som skall ha att

befatta sig med de enskilda ärendena. Utvidgning av utredningsuppdraget har

skett genom att för beaktande till utredningen överlämnats dels en den 11 september

1961 inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av

skolledare och dels ett den 2 maj 1962 av överstyrelsen för yrkesutbildning framfört

förslag att utredningsuppdraget även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp

på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken.

Det nu framlagda betänkandet har i princip begränsats till frågor rörande

den egentliga ledningen och administrationen av skolenheter av i första hand

högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur. Man har bortsett

från de speciella förhållanden som föreligger, då rektor också är kommunal skolchef

(förste rektor).

Vad beträffar frågan om länsskolnämndernas roll inom skoladministrationen

har utredningen tagit upp frågor rörande fördelning av befogenheter och arbetsuppgifter

mellan nämnderna och centrala eller lokala skolorgan endast i den mån

dessa mer eller mindre direkt berör läroverksrektorernas arbetsförhållanden.

Övriga frågor rörande länsskolnämnderna har fått anstå med hänsyn till förväntade

förändringar i fråga om skolväsendets centrala ledning. I en senare etapp

avser utredningen att behandla vissa administrativa spörsmål rörande det obligatoriska

skolväsendet, samt frågor rörande personalutbildning.

Redan i detta betänkande har utredningen framlagt ett principförslag till nytt

system för elevregistreringen vid det obligatoriska skolväsendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

III. Utredningens organisationsundersökning

A. Utredningen

Det nu redovisade utredningsarbetet har huvudsakligen utförts i form av en

organisationsundersökning. För att erhålla underlag för ställningstaganden och

förslag har utredningen därvid gjort en detaljerad analys och kvantifiering av

rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter. Källmaterialet har varit följande:
a)

Författningar och anvisningar, som reglerar rektors och rektorsexpeditionens

arbete.

b) Intervjuer och diskussioner med befattningshavare vid skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och länsskolnämnder.

c) Intervjuer med rektorer och biträdespersonal på rektorsexpeditioner, varvid

intervjuerna i vissa fall utsträckts till detaljerade praktiska studier och uppföljningar

av arbetsuppgifter under olika skeden av läsåret.

d) Enkätundersökning.

Utredningen har också inhämtat uppgifter om de skolorganisatoriska förhållandena

i vissa främmande länder. De sakkunniga anser emellertid, att några

erfarenheter av värde inte står att finna i dessa länder, då i många fall den organisatoriska

strukturen vid respektive skolenheter avviker från den svenska och

i andra fall, där organisationsstrukturen mer påminner om förhållandena i Sverige,

skolledarnas behov av biträde knappast i något fall tillgodosetts i nämnvärt

större utsträckning eller på rationellare sätt än vad som hittills varit fallet

vid svenska läroverk. Utredningen har därför inte redogjort för de administrativa

och expeditionella förhållandena vid utländska skolor.

Enkäten har under vårterminen 1962 tillställts sammanlagt 135 läroverk,

varav 115 högre allmänna läroverk och 20 samrealskolor. Bland de högre allmänna

läroverken har inräknats åtta försöksgymnasier. Eftersom de tekniska

läroverken inte ingick i utredningsuppdraget, då enkäten utsändes, har denna

ej tillställts de tekniska läroverken. Den årliga tidsåtgången för utförande av de

arbetsuppgifter, som åligger rektorer och personal vid dessa skolor, har beräknats

med utgångspunkt i dels tidsuppgifter, inhämtade under besök vid tekniska läroverk,

och dels tidsuppgifter, som erhållits beträffande de allmänna läroverken.

Beträffande bearbetningen av enkäten anför utredningen bl. a. följande.

Bland annat för att erhålla möjligheter att utröna huruvida ett läroverks

struktur är av betydelse för arbetsuppgifternas omfattning har utredningens

enkätmaterial bearbetats fördelat på sex olika grupper med hänsyn till läroverkens

typ och sammansättning. Dessa grupper är:

Grupp 1: Läroverk bestående av gymnasium (försöksgymnasium) och fullt utbyggt

högstadium av grundskola (försöksskola).

Grupp 2: Läroverk bestående av gymnasium och fullständig realskola med gymnasiedelen

lika stor som eller större än realskoledelen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1963

Grupp 3: Läroverk bestående av gymnasium och fullständig realskola med

mindre gymnasiedel än realskoledel.

Grupp 4: Läroverk bestående av gymnasium, realskola under avveckling och

grundskolans högstadium under utbyggnad; gymnasiedelen lika stor

som eller större än real- och grundskoledelen.

Grupp 5: Läroverk bestående av gymnasium, realskola under avveckling och

grundskolans högstadium under utbyggnad; gymnasiedelen mindre än

real- och grundskoledelen.

Grupp 6: Samrealskolor.

Läroverkens storlek har beaktats med hänsyn till antalet klasser och elever

vid skolenheten i dess helhet eller delar av densamma.

Omfattningen av vissa arbetsuppgifter varierar, förutom med hänsyn till

läroverkens struktur, i förhållande till något mått på läroverkens storlek. Utredningen

har därvid såsom variabel använt sig av antalet klasser och antalet elever

vid skolenheten i dess helhet eller delar av densamma, d. v. s. realskola, grundskolans

högstadium och gymnasium. Omfattningen av en arbetsuppgift kan i

vissa fall variera direkt proportionellt med en dylik variabel, i andra fall inte. I

de senare fallen har variationen, med utgångspunkt från enkätmaterialet, kunnat

fastställas vara avtagande proportionell, nämligen direkt proportionell med en

variabel till en viss nivå men därefter proportionell med en viss koefficient per

enhet av variabeln. Nämnda koefficient har kunnat beräknas till 0,9. Sammaledes

har den nivå till vilken omfattningen av en arbetsuppgift beräknas stiga

direkt proportionellt med variabeln kunnat beräknas uppgå till, då fråga är om

antalet klasser, 18 vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur och 12 vid

samrealskola. Då variabeln utgörs av antalet elever har denna nivå kunnat beräknas

till 450 vid högre allmänt läroverk och 350 vid samrealskola. Ifråga om

vissa arbetsuppgifter som föranleds av huvudsakligen examensförfaranden, har

arbetsuppgifternas omfattning beräknats stiga i direkt proportion till en nivå

där elevantalet utgör 85 vid gymnasium och 35 vid realskola.

Den totala svarsfrekvensen uppgick till 90 %. Bearbetningsbara enkätsvar

inkom från 80 % av de läroverk, som ombetts besvara enkäten.

Utredningen anför vidare.

Med hänsyn till att enkätmaterialet utvisade stor spridning ifråga om beräknad

tidsåtgång per arbetsuppgift, enhet, personalkategori och år har arbetsmängdsberäkningarna

baserats på medianvärden. Vad beträffar arbetsuppgifter,

vilkas omfattning kan förutsättas vara i stort oberoende av skolenhetens struktur,

har medianvärdet för tidsåtgång per arbetsuppgift etc. framräknats på

grundval av hela enkätmaterialet. Ifråga om uppgifter där de strukturella skillnaderna

mellan två eller flera dylika grupper icke befunnits ha någon inverkan,

har medianvärden uträknats på grundval av samtliga de enkätsvar som hänförts

till dessa grupper.

Vid granskningen av enkätmaterialet har vissa korrigeringar gjorts i de redovisade

beräkningarna av den årliga tidsåtgången för vissa arbetsuppgifter och

personalkategorier. Utredningen framhåller härom.

Sålunda har årlig tidsåtgång för rektors egen undervisning och arbete med

anledning därav beräknats med utgångspunkt från rektors fastställda undervisningsskyldighet,

d. v. s. exklusive eventuella tilläggstimmar. Av läroverkets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

sekreterare i förekommande fall redovisad tidsåtgång för arbetsuppgifter, som

han ej kan förväntas utföra i sin egenskap av sekreterare, har ej medtagits i beräkningarna.

I en del enkätsvar har tidsåtgång redovisats för kurator, studierektor,

yrkesvalslärare eller annan lärare. Den tidsåtgång som redovisats för

dessa befattningshavare har beaktats i den mån densamma har kunnat hänföras

till rent expeditionelit eller organisatoriskt arbete av sådan art som ej kan anses

ingå i respektive befattningshavares ordinarie åligganden. Biträdande rektors

arbete har inkluderats i rektors arbete vid skolenheten, dock ej den del av arbetet

som sammanhänger med biträdande rektors egen undervisning. Ifråga om av

biträdespersonal redovisat arbete må nämnas att till detta hänförts arbete som

angetts utföras av såväl fast som tillfälligt anställd personal vid rektorsexpeditionerna.

Vaktmästares arbete har beaktats endast i den mån det kunnat hänföras

till arbete av ren expeditionskaraktär och har då inräknats i biträdespersonalens

ai''betsmängd.

De olika befattningshavare, som i enkätsvaren redovisats utföra organisatoriskt

och administrativt-expeditionellt arbete vid skolenheterna, har av utredningen

sammanförts till tre olika personalkategorier: rektor, sekreterare och

biträdespersonal. »Sekreterare» utgör sålunda en sammanfattande benämning

på den lärare vid skolenheten som fungerar såsom läroverkets sekreterare samt

den eller de lärare eller andra befattningshavare, exempelvis kurator eller

schemaläggare, som mot särskilda arvoden eller eljest biträder rektor i det organisatoriska

eller administrativt-expeditionella ai-betet på skolenheten.

Vid granskningen av enkätmaterialet kunde även konstateras, att de olika

läroverken vid beräkningen av den årliga tidsåtgången för utförandet av förekommande

arbetsuppgifter ej utgått från enhetliga värden ifråga om läs- och

arbetsårets längd samt antal arbetsdagar per läs- och arbetsår. I de fall så varit

nödvändigt har enkätsvaren därför korrigerats i dessa avseenden. Därvid har

ett arbetsår ur rektors och rektorsexpeditionens synpunkt förutsatts bestå av

280 arbetsdagar fördelade på 46 arbetsveckor. Av arbetsdagarna har 210 hänförts

till läsår, 39 veckor, och 70 till ferietid. Antalet undervisningsveckor per

läsår har förutsatts vara 35. Sekreterare har beräknats biträda rektor under

cirka 230 arbetsdagar per arbetsår.

För uppnående av jämförbarhet har inom var och en av de förut nämnda

struktuellt skilda grupperna av läroverk konstruerats ett »modell-läroverk» med

samma totala elev- och klassantal, nämligen totalt 1 000 elever fördelade på 35

klasser. Modelläroverket i strukturgruppen 6, samrealskolor, har dock konstraerats

som en skolenhet bestående av totalt 400 elever fördelade på 13 klasser.

Elev- och klassantalet vid dessa modelläroverk överensstämmer för övrigt i

stort sett med genomsnittsläroverket i såväl hela enkätmaterialet som i de olika

strukturgrupperna. Elev- och klassantalet vid de olika modelläroverken av

högre allmänna läroverks natur har vidare fördelats på gymnasium, realskola

och grundskolans högstadium ungefär så som denna fördelning ter sig vid genomsnittsläroverken

i respektive strukturgrupper.

Elevernas fördelning på gymnasium etc. vid de sålunda konstruerade modellläroverken

framgår av tabell 1.

Enkätmaterialet har vid bearbetningen grupperats kring följande frågor:

a) Den genomsnittliga årsarbetsmängden hos rektor, sekreterare och biträdespersonal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

b) Rektors och sekreterares årsarbetsmängds fördelning på administrativa,

pedagogiska och skolsociala funktioner.

c) Fördelningen av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder på de

arbets(sak-)områden i vilka arbetsuppgifterna kan grupperas.

d) Årsarbetsmängdens fördelning på årets månader (säsongvariationer).

Rektors år sarbetsmängd i timmar, såsom den beräknats av utredningen beträffande

de olika grupperna av läroverk, framgår av tabell 1.

Tabell 1. Rektors år sarbetsmängd vid modelläroverk

Antal klaser

Läroverkets sammansättning

Antal tim/år

(avrundat till

närmaste tiotal)

Antal elever

gymn.

realsk.

högstad.

summa

35 .............

400

_

600

1 000

2 390

35 .............

600

400

—

1 000

2 090

35 .............

400

600

—

1 000

2170

35 .............

600

250

150

1 000

2 no

35 .............

400

400

200

1 000

2190

13 .............

—

400

—

400

1 760

Den normala årsarbetsmängden för tjänstemän anges av utredningen till ca

1 750 arbetstimmar, sedan hänsyn tagits till semester m. m. Normal årsarbetsmängd

för rektor föreligger sålunda endast vid samrealskolorna. I övrigt överstiger

den faktiska årsarbetsmängden den normala med 340—640 timmar. Den

största avvikelsen föreligger vid läroverk, bestående endast av gymnasium och

grundskolans (försöksskolans) högstadium.

Utredningen anför vidare.

Beträffande rektor vid läroverk med praktisk lärarkurs och vid läroverk som

samverkar med lärarhögskola kan dessutom följande belysas ur enkätmaterialet.

Samtliga 19 dylika läroverk som ingår i detta material tillhör strukturgrupperna

2 och 4, d. v. s med gymnasiedclen större än real- och/eller grundskoledelen.

Den genomsnittliga årsarbetsmängden för rektor vid läroverk med praktisk

lärarkurs kan, omvandlat till modelläroverk, beräknas till drygt 2 400 timmar,

varav ca 400 timmar utgörs av arbete med anledning av lärarutbildningen.

Motsvarande siffror för rektor vid modelläroverk samverkande med lärarhögskola

utgör ca 2 260 timmar, varav ca 260 timmar med anledning av lärarutbildningen.

Årsarbetsmängderna för sekreterare och biträdespersonal framgår av tabell 2.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Tabell 2. Sekreterares och biträdespersonals årsarbetsmängd vid modelläroverk

Antal

klasser

Läroverkets sammansättning

Antal tim/år (avrundat

till närmaste tiotal)

Antal elever

gymn.

realsk.

högstad.

summa

Sekr.

Bitr. pers.

35 ..........

400

_

600

1 000

700

1 750

35 ..........

600

400

—

1 000

750

2 220

35 ..........

400

600

—

1 000

720

2 080

35 ..........

600

250

150

1 000

780

2 170

35 ..........

400

400

200

1 000

760

2 030

13 ..........

—

400

—

400

260

800

I sekreterarens arbetsuppgifter ingår arbete med och i samband med schemaläggning,

vilket vid högre allmänt läroverk beräknas utgöra 200—230 timmar

av de i tabellen angivna totala timtalen. Av tabell 2 framgår bl. a. att gymnasiedelen

kräver proportionsvis störst insats. Vidare framgår, att i under övrigt lika

förhållanden årsarbetsmängden för de båda personalkategorierna är mindre, då

gymnasiet är kombinerat med grundskolans högstadium än vid kombinationen

gymnasium-realskola. I det sistnämnda fallet påpekar utredningen att för rektor

den största årsarbetsmängden återfinnes just vid gymnasium kombinerat med

grundskolans högstadium.

Rektors och sekreterares arbetsuppgifter har av utredningen fördelats på pedagogiska,

administrativa och skolsociala uppgifter. Gränserna mellan dessa områden

säges vara i många fall flytande. De flesta kvalificerade administrativa

arbetsuppgifterna anser utredningen hellre böra kallas pedagogiskt-administrativa

än enbart administrativa. De skolsociala arbetsuppgifterna torde för personalen

på rektorsexpeditionerna framstå såsom rent administrativa eller expeditionella.

För rektor kan dock det skolsociala arbetet i många fall sägas innefatta

pedagogiska eller administrativa moment. Ehuru svårigheter sålunda föreligger

att åstadkomma en sakligt riktig uppdelning av arbetsuppgifterna på de förut

nämnda områdena har dock utredningen företagit en sådan, då en dylik uppdelning

anses vara av intresse för besvarandet av den väsentliga frågan om en

läroverksrektor i nuläget skall betraktas som en befattningshavare med övervägande

pedagogiska eller övervägande administrativa eller till viss del pedagogiskt-administrativa

funktioner. En arbetsuppgift, som i sig innefattar moment

tillhörande olika kategorier, har hänförts till den kategori, som befunnits dominera

i arbetsuppgiften. Vissa arbetsuppgifter har betraktats som i nästan lika

hög grad pedagogiska som administrativa. Detta gäller upprättande av schema,

upprättande av tjänstgöringsfördelning samt arbete med utredningar och enkäter.

Den procentuella fördelningen av arbetsuppgifterna på de olika områdena

enligt utredningens beräkningar framgår av tabellerna 3 a och 3 b. I tabell 3 a

har de nyssnämnda arbetsuppgifterna rörande schema etc. betraktats som pedagogiska,

i tabell 3 b som administrativa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Tabell 3 a. Rektors och sekreterares årsarbetsmängd vid modellår overk. Procentuell

fördelning på pedagogiska, administrativa och skolsocicda uppgifter

(Schema etc. = pedagogiska.)

Modelläroverk av struktur- grupp nummer

Procent av årsarbetsmängden

Rektor

Sekreterare

ped.

adm.

soc.

s:a

ped.

adm.

SOC.

s:a

i ..............................

62

35

3

100

42

52

6

100

2 och 4 ........................

59

37

4

100

42

52

6

100

3 och 5 ........................

59

37

4

100

44

51

5

100

6 ..............................

70

27

3

100

55

40

5

100

Läroverk med praktisk lärarkurs ..

61

36

3

100

Läroverk samverkande med lärar-

högskola ......................

59

37

4

100

Tabell 3 b. Rektors och sekreterares årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell

fördelning på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter

(Schema etc. = administrativa)

Modelläroverk av struktur- grupp nummer

Procent av årsarbetsmängden

Rektor

Sekreterare

ped.

adm.

SOC.

s:a

ped.

adm.

SOC.

s:a

i ..............................

58

39

3

100

2

92

6

100

2 och 4 ........................

54

42

4

100

4

90

6

100

3 och 5 ........................

55

41

4

100

4

91

5

100

6 ..............................

68

29

3

100

9

86

5

100

Läroverk med praktisk lärarkurs ..

57

40

3

100

Läroverk samverkande med lärar-

högskola ......................

55

41

4

100

Enligt utredningens uppfattning torde den indelning i pedagogiskt och administrativt

arbete som legat till grund för tabell 3 b bäst återspegla arbetsuppgifternas

egentliga karaktär.

Det framgår av tabellerna, att rektor, inte ens enligt tabell 3 b, där sålunda

maximalt antal arbetsuppgifter betraktats som administrativa, har övervägande

administrativa funktioner. Vid samtliga modelläroverk bör enligt utredningens

mening rektor således under nuvarande förhållanden kunna betraktas som en

befattningshavare med huvudsakligen pedagogiska uppgifter.

Den gjorda uppdelningen av rektors och rektorsexpeditionens arbete är dock

enligt utredningen alltför vid och ur utredningsteknisk synpunkt föga tillfredsställande.

Utredningen har därför indelat rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter

i ett antal sakområden enligt följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

I. Undervisningsskyldighet och allmänpedagogiska uppgifter

II. Arbete med att övervaka och leda undervisningen, tillse att lärarna fullgör

sina skyldigheter

III. Arbete med att övervaka elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning,

stimulera föreningsverksamhet

IV. Undervisningens organisation

V. Intagning, avgång, flyttning, examina, terminsavslutningar

VI. Fastigheter; underhåll, reparationer

VII. Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek

VIII. Expedition; personaluppgifter, löner, arvoden etc., statistik och expeditionsarbete

i övrigt

IX. Skolhygieniska och skolsociala göromål

X. Sammanträden, särskilda uppdrag m. m.

Vid allmänt läroverk med lärarutbildning anses arbete med och i anledning

av lärarutbildningen kunna betraktas som ett extra sakområde. Dessa arbetsuppgifter

har dock endast tagits med vid beräkningen av rektors totala årsarbetsmängd

samt vid belysande av frågan om rektor under nuvarande förhållanden

kan betraktas som en befattningshavare med övervägande pedagogiska

eller övervägande administrativa funktioner. I följande beräkningar har bortsetts

från läroverk med lärarutbildning.

Fördelningen av rektors år sarbetsmängd på sakområden framgår av tabell 4.

Tabell U- Rektors årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell

fördelning på sakområden

Modelläro-

Procent av

årsarbetsmängden

verk av

struktur-

Sakområden

grupp nr

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

S:a

i .........

21

20

12

14

7

2

2

16

3

3

100

2 och 4 . ...

23

13

11

14

9

2

2

19

4

3

100

3 och 5 ____

22

16

10

14

9

2

2

18

4

3

100

6 .........

41

16

7

10

4

1

2

12

3

4

100

Av tabell 4 framgår att sakområde I, »Undervisningsskyldighet och allmänpedagogiska

uppgifter», genomgående kräver den största delen av rektors totala

arbetsinsats. Skillnaden mellan samrealskola och övriga läroverkstyper är markant.

Utredningen har också redovisat hur rektors årliga tidsåtgång per sakområde

fördelar sig på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter. Genom

parallellstudium av en dylik fördelning, som redovisas i tabell 5, och årsarbetsmängdens

fördelning på sakområden enligt tabell 4, erhålles bl. a. kvantitativa

utgångspunkter för åtgärder, ledande till en avlastning av arbete från rektorerna.

I tabell 5 har arbete med upprättande av tjänstgöringsfördelning och schema

samt arbete med anledning av utredningar och enkäter helt betraktats som

administrativa uppgifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Tabell 5. Rektors årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning av

den årliga tidsåtgången per sakområde på pedagogiska, administrativa

och skolsociala uppgifter

Sakområde

Arbetets art

(P — ped.,

A = adm.,

S == skolsoc.)

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Modelläroverk av strukturgrupp nr

1

2 och 4

3 och 5

6

I.............

P

100

100

100

100

II .............

P

94

96

97

97

A

6

4

3

3

in.............

P

94

94

94

90

A

3

4

4

9

S

3

2

2

1

IV .............

P

20

33

21

24

A

80

77

79

76

V .............

P

39

43

42

49

A

61

57

58

51

VI .............

A

100

100

100

100

VII .............

P

14

15

15

19

A

86

85

85

81

VIII .............

P

6

3

3

3

A

94

97

97

97

IX .............

S

100

100

100

100

X.............

P

13

13

13

13

A

87

87

87

87

De administrativa uppgifterna dominerar således sakområdena IV, V, VI, VII,

VIII och X.

Utredningen har vidare närmare undersökt rektors sammanträdesbörda och

funnit att den årliga tidsåtgången för sammanträden för rektor vid skolenheter

av högre allmänt läroverks natur kan beräknas till ca 230 timmar. I genomsnitt

ca 80 % eller ca 185 timmar av denna tid beräknas vara förlagd utanför ordinarie

arbetstid.

»Sekreterares» årsarbetsmängd och dess procentuella fördelning på sakområden

samt den procentuella fördelningen av den årliga tidsåtgången per sakområde

på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter framgår av

tabellerna 6 och 7.

Vid bedömning av denna arbetsmängd, liksom i övriga sammanhang, bör

hållas i minnet att utredningen, som tidigare framhållits, i begreppet sekreterare

innefattar flera olika personers arbete och arbetsuppgifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Tabell 6. Sekreterares år sarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning

på sakområden

Modelläro-

Procent av

årsarbetsmängden

verk av

struktur-

Sakområden

grupp nr

I

n

in

IV

V

VI

vn

vin

IX

X

S:a

1 .........

_

i

2

62

5

_

i

25

4

1

100

2 och 4 ____

1

i

i

60

6

—

i

24

5

1

100

3 och 5 ....

1

i

i

60

6

—

i

25

4

1

100

6 .........

4

i

2

58

7

—

i

21

4

2

100

Tabell 7. Sekreterares årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning

av den årliga tidsåtgången per sakområde på pedagogiska, administrativa och

skolsociala uppgifter

Sakområde

Arbetets art

(P = ped.,

A = adm.,

S = skolsoc.)

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Modelläroverk av strukturgrupp nr

1

2 och 4

3 och 5

6

I .............

P

100

100

100

100

II .............

P

71

44

55

—

A

29

56

45

100

III .............

P

—

55

55

75

A

27

27

27

25

S

73

18

18

—

IV .............

A

100

100

100

100

V .............

P

15

33

29

41

A

85

67

71

59

vn.............

A

100

100

100

100

vin.............

A

100

100

100

100

IX .............

S

100

100

100

100

x.............

A

100

100

100

100

För sekreterarens vidkommande domineras arbetet nästan helt av arbetsuppgifter

inom sakområdet IV, omfattande undervisningens organisation. Bl. a.

ingår där hela schemaläggningsarbetet. Om tidsåtgången för schemaläggningen

uteslutes, kommer i stället sekreterarens arbete med uppgifter inom sakområde

VIII, som avser allehanda expeditionellt arbete, att väga över något. Sekreterarens

huvudsakliga arbete kan sålunda sägas bestå i undervisningens organisation,

expeditionellt arbete samt skolhygieniska och skolsociala göromål.

Större delen av biträdespersonalens arbete kan genomgående hänföras till

sakområde VIII, »Expedition: personaluppgifter, löner, arvoden etc., statistik

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

och expeditionsarbete i övrigt». Den näst största arbetsinsatsen gäller sakområde

V, »Intagning, avgång, flyttning, examina, terminsavslutningar». Därefter kommer

sakområde IV »Undervisningens organisation».

Säsongvariationerna för de olika befattningshavarna, d. v. s. årsarbetsmängdens

fördelning på månader har utredningen beräknat beträffande strukturgrupp

4 (högre allmänt läroverk med 600 elever i gymnasiet, 250 elever i realskolan,

150 elever i grundskolans högstadium fördelade på 35 klasser). Utredningen framhåller,

att vårterminens senare hälft och höstterminens början utgör veritabla

arbetstoppar för samtliga personalkategorier. Utredningen anför vidare.

Arbetstoppen på våren sammanhänger med följande arbetsuppgifter, nämligen

ämnes- och klasskonferenser, studierådgivning åt elever, föräldramöten,

examensskrivningar och övriga examensförfaranden, upprättande av vårrapport,

tjänstgöringsfördelning och årsredogörelse, anskaffande av icke-ordinarie lärare,

studiedagar m. m. samt intagning i realskolans, gymnasiets etc. första årskurs.

Höstterminens arbetstopp består huvudsakligen av upprättande av skrivningsschemata

m. fl., elevregistrering, ämnes- och klasskonferenser, föräldramöten och

samtal med föräldrar, studiebidrag och stipendier samt upprättande av lediganmälan

av tjänst, katalog och höstrapport.

B. Remissyttranden

Mot utredningens organisationsundersökning har från skilda synpunkter riktats

bestämda invändningar. Några remissinstanser hävdar, att utredningen inte

avgränsat sin organisationsundersökning på ett tillfredsställande sätt. Sålunda

framhåller länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, att utredningen, genom

att i första hand inrikta sig på rektorer vid skolenheter av högre allmänt läroverks-

och högre tekniskt läroverks natur, kommit att förbigå dels de fall då

rektor även är skolchef, dels också förhållanden vid högre kommunala skolor,

kommunala gymnasier, yrkesskolor och grundskolor. Denna indelningsprincip

är enligt nämndens mening konstlad.

Likartade synpunkter framföres av TCO, som finner det klart otillfredsställande

att inte förslag framlagts i ett sammanhang, avseende samtliga skolledare

under den gemensamma skolstyrelsens förvaltning. TCO framhåller angelägenheten

av att utredningen snarast slutför sitt arbete bl. a. i vad avser den obligatoriska

skolan. I samband härmed bör även arbetssituationen för skolchef liksom

de centrala skolkontorens uppgifter i sammanhanget behandlas trots att här är

fråga om ett i huvudsak kommunalt intresseområde. Härigenom kan en samlad

överblick av arbetssituationen inom skolans lokala ledning erhållas.

Sveriges sk olle därför band anser, att man inte kan bedöma arbetssituationen

för rektor vid den statliga skolenheten, om man inte samtidigt gör en bedömning

av hela den lokala skoladministrationen, då rektors arbetsuppgifter är delvis

avhängiga av vilket arbete, som utföres på skolkommunens centrala skolkansli.

Utredningen borde således först ha gjort en uppskattning av omfattning och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1968

utformning av hela det lokala skoladministrationsarbetet och utifrån denna bedömning

sedan lagt fram förslag om vilka arbetsuppgifter som från rationell

arbetssynpunkt och med pedagogisk motivering borde utföras av rektor.

Även LR har kritiska synpunkter i fråga om utredningens avgränsning och

ställer sig också kritisk till utredningens åsikt, att förhållandena på rektorsexpeditionerna

i vissa andra länder inte skulle ge någon vägledning för lösning av

aktuella svenska problem. LR, som framhåller, att utredningen inte redovisat

det material som ligger till grund för utredningens värdering, menar att förhållandena

i vissa andra länder är av stort intresse, exempelvis USA och Frankrike.

Några remissinstanser har även diskuterat organisationsundersökningen ur

metodisk och källkritisk synpunkt. SACO, anser att utredningens betänkande

lider av bl. a. följande brister:

dels baseras förslagen på en datainsamling från en skolorganisation, som snart

kommer att vara föråldrad, dels borde undersökningen ha gällt hur läroverksrektorernas

arbetssituation egentligen borde vara i den nuvarande skolorganisationen

i stället för hur den nu är.

SACO:s slutsats blir att den föreslagna organisationen måste få karaktären av

provisorium.

Flera andra remissinstanser, bl. a. Svenska stadsförbundet och Landskommunernas

förbund, framhåller, att utredningens förslag måste betraktas som ett

provisorium i avvaktan på en mer definitiv organisation av skolväsendet. Gymnasieutredningen

anser att det är angeläget, att bl. a. gymnasieutredningens och

fackskoleutredningens förslag avvaktas, innan mer definitiva åtgärder vidtas

i rektorsexpeditionernas biträdesfråga.

Några remissinstanser understryker siffermaterialets osäkerhet. Sålunda framhåller

länsskolnämnden i Kristianstads län, att det kan ifrågasättas om materialets

och uppgifternas art verkligen kan läggas till grund för kategoriska slutsatser

av den typ som återfinnes på sidorna 17 och 18 till exempel: »Ur tabell

1 kan vidare utläsas bland annat att gymnasiedelen synes kräva proportionsvis

mindre arbete av rektor än real/eller grundskoledelen» eller: »Av tabell 2 kan

utläsas bland annat, att gymnasiedelen kräver proportionsvis störst arbetsinsats

av såväl sekreterare som biträdespersonal».

Länsskolnämnden i Kopparbergs län framhåller att vissa faktorer i utredningsmetodiken

gör, att resultaten måste bedömas med en viss försiktighet. De

redovisade tidsvärdena för en rad olika arbetsuppgifter utgöres sålunda av

medianvärden, medan redogörelse för spridningen inom materialet saknas. Värdet

av de på tusendels timme beräknade tidsuppgifterna blir därigenom i viss

utsträckning illusoriskt.

Även LR tillråder försiktighet med slutsatserna och framhåller att utredningens

resultat att den totala årsarbetsmängden för rektor och hans medhjälpare

skulle vara lägst vid skola, bestående av högstadium och gymnasium, ett resultat

som enligt LR strider mot hittillsvarande erfarenhet, troligen sammanhänger

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

med att det kommunala högstadiet i materialet inte har tillgång till samma

resurser i fråga om biträdespersonal som de statliga skolorna.

Utredningen har för bedömningen av rektorernas arbetsbelastning som jämförelse

haft en normal årsarbetsmängd av 1 750 timmar. Stadsförbundet och

Landskommunernas förbund förklarar sig förstå, att man vid organisationsundersökningar

har ett behov av ett mått på det faktiska arbetstidsuttaget. Förbunden

erinrar emellertid om, att stora arbetstagarkategorier inte har en sådan

arbetstidsreglering, att deras skyldighet att fullgöra arbetet begränsar sig till

1 750 timmar per år.

Det torde vara svårt att beteckna 1 750 arbetstimmar som en de facto »normal»

årsarbetsmängd för de grupper av offentliga tjänstemän med vilka rektorer

närmast bör jämföras. För sådana chefstjänstemän torde den reella arbetsbördan

i regel vara avsevärt större.

Ett flertal remissinstanser ställer sig också kritiska mot den uppdelning av

rektorsexpeditionens funktioner på pedagogiska, administrativa och skolsociala

arbetsuppgifter som utredningen verkställt. Sålunda anför skolöverstyrelsen

härom bl. a. följande.

Överhuvudtaget synes den avgränsning mellan pedagogiska och administrativa

arbetsuppgifter, vilken de sakkunniga gjort av undersökningstekniska skäl,

mycket diskutabel. Den svarar ej mot de faktiskt föreliggande förhållandena i

skolorna eftersom ett mycket stort antal arbetsuppgifter har en både pedagogisk

och administrativ sida. Trots att det stått klart för de sakkunniga, att gränsen

mellan de pedagogiska och administrativa momenten i många fall är flytande,

har de — till förfång för helhetssynen på rektorsexpeditionens arbete — baserat

sina slutsatser och förslag på de siffermässiga resultat, till vilka de kommit i

denna del av sin undersökning, ett förhållande, som överstyrelsen inte anser

tillfredsställande.

Även Svenska stadsförbundet och Landskommunernas förbund framför vissa

reservationer mot uppdelningen.

Gränsdragningen mellan pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter

är emellertid så vansklig, att den till stor del måste bli godtycklig. Helt

allmänt skulle styrelsen därför — utan att därmed rikta någon kritik mot utredningen

— vilja uttala, att en viss fara föreligger att ordet här får makt över

tanken. Risk kan finnas för att man i andra sammanhang alltför lättvindigt tar

den gjorda uppdelningen till utgångspunkt för en definitiv bedömning av möjligheterna

att avlasta rektor — ett förfaringssätt, som utredningen själv varken

torde ha avsett eller praktiserat. Det skulle kunna bli så, att om vid en dylik

bedömning diskuteras frågan om inrättande av en administrativ tjänst vid sidan

av rektor, man utgår från att endast de som administrativa betecknade uppgifterna

kan överföras till den tilltänkta administrativa arbetskraften, medan

en dylik överflyttning i själva verket måhända skulle kunna ske också med åtskilliga

av de arbetsuppgifter som utredningen vid sin genomgång betecknat

som pedagogiska.

1960 års lärarutbildning ssakkunniga framhåller att även om uppdelningen av

arbetsuppgifterna fyller rimliga krav på stringens och ackuratess ligger det i

sakens natur att den aldrig kan bli invändningsfri.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Det är inte uppgifterna eller åtgärderna i sig som är av pedagogisk eller administrativ

art. Få rektorsuppgifter, om ens någon, torde vara helt utan pedagogiska

konsekvenser. Lika klart är det, att pedagogiska arbetsuppgifter, det

må gälla ledning eller undervisning, alltid implicerar administration. Rektors

arbetsuppgifter är inte rationellt eller logiskt uppdelbara på detta sätt i pedagogiska

och icke pedagogiska.

Gymnasieutredningen är också starkt kritisk mot utredningens uppdelning

och understryker vad skoladministrativa utredningen själv anfört om de flytande

gränserna mellan pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter.

Gymnasieutredningen framhåller vidare att det är en brist att något försök inte

synes ha gjorts att definiera termerna.

Särskilt begreppet »pedagogisk natur» synes oklart. Om härmed avses, vilket

förefaller plausibelt, att av den som utför eller leder dylika uppgifter kräves

lärarutbildning, anser gymnasieutredningen att en alltför stor del av arbetsmängden

betecknats som pedagogisk. Åtskilliga av rektors som pedagogiska

betecknade uppgifter är t. ex. huvudsakligen av mera generellt arbetsledande

natur. För fullgörandet av dessa kräves chefsegenskaper men enligt gymnasieutredningens

uppfattning ej lärarutbildning. Då vidare elevvården i dess olika

former, som uppenbarligen ägnas allt för liten tid f. n., till betydande delar inte

är en uppgift, som kräver lärarutbildning, kan proportionerna mellan pedagogiska,

administrativa och skolsociala inslag ytterligare komma att förskjutas.

Ett antal remissinstanser uppehåller sig vid frågan i vad mån de vid enkäten

erhållna resultaten också är relevanta för de tekniska gymnasierna. Genomgående

anser de remissinstanser, som yttrat sig i frågan, att så inte är fallet.

Sålunda anser överstyrelsen för yrkesutbildning att arbetssituationen för rektorerna

vid de tekniska gymnasierna är av sådan natur, att en under samma

betingelser som för de allmänna gymnasierna utförd utredning av situationen

vid dessa skolor med nödvändighet måste på väsentliga punkter ge skilda resultat

för de båda gymnasietyperna. Överstyrelsen pekar här särskilt på samarbetet

med industrier, upplysningsverksamheten samt lärarsituationen vid de

tekniska gymnasierna. Sålunda kräver de tekniska gymnasiernas verksamhet

en intim kontakt med industrins ledande män, en kontaktverksamhet som är

mycket tidskrävande och som kommer att få än större omfattning vid den pågående

utbyggnaden av de tekniska gymnasierna med ökat antal klasser bl. a.

i form av ett stort antal filialklasser. Vidare kommer ett genomförande av de

förslag, som utformats av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov,

att kräva en betydande arbetsinsats även av rektorerna vid de tekniska

läroverken. Den under senare år allt större omfattningen av teknisk gymnasieutbildning

har medfört, att rektorsexpeditionens kontakt med allmänheten

blivit alltmer tidskrävande. Liknande synpunkter framföres av SACO och Rektor

skonventet i Stockholm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

17

IV. Inre rationalisering

A. Utredningen

Utredningen erinrar inledningsvis om sina tidigare förslag till rationalisering

av arbetet på rektorsexpeditionerna, framlagda i en hösten 1961 avlämnad delrapport.

Dessa har genomförts under vårterminen 1962.

Allmänt uttryckt är rektorsexpeditionens funktioner enligt utredningens uppfattning

att utgöra ett skolenhetens ordercentrum, rapporterings- och meddelandecentrum,

registreringscentrum, kontaktorgan och servicecentrum. Tidigare

betraktades skolans expedition enbart såsom ett serviceorgan åt rektor. Numera

bör den betraktas som ett serviceorgan för hela skolenheten. Biträdespersonalen

på rektorsexpeditionen bör således kunna lämna erforderlig service även åt lärare.

Utredningen erinrar här om att skolöverstyrelsen efter utredning av särskilt

tillkallad sakkunnig i anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 föreslagit att

medel skall ställas till skolenheternas förfogande för arvodering av biträdeshjälp

åt lärarna.

Utredningen har vid sina överväganden utgått från att ledaren för en skolenhet

av högre allmänt läroverks natur även i fortsättningen skall vara en befattningshavare

med pedagogisk bakgrund och med övervägande pedagogiska

funktioner. Motsvarande gäller rektor vid ett tekniskt läroverk. Utredningen

anför.

Om rektor skall vara den i första hand pedagogiska ledaren vid en skolenhet,

kan emellertid nu rådande fördelning av rektors arbete på pedagogiska och

administrativa uppgifter icke anses tillfredsställande vid andra typer av läroverk

än vid samrealskolor. Den pedagogiska delen av rektors arbetsområde synes

för närvarande i vissa avseenden vara eftersatt och måste givas större utrymme.

Utredningen har därför eftersträvat att genom olika rationaliseringsåtgärder

m. m. reducera den administrativa delen av rektors arbete samtidigt som rektors

genomsnittliga årsarbetsmängd vid olika läroverkstyper bringas till normal nivå.

I korthet innebär utredningens mera väsentliga förslag till inre rationalisering

följande.

Vårrapporten är en på skolenheten upprättad och till regional och central

skolmyndighet insänd preliminär organisationsplan för skolenheten, avseende

huvudsakligen behovet av klasser och av lärartimmar i såväl läroämnen som

övningsämnen. Il östrapporten utgör i princip motsvarande definitiva organisationsplan.

Upprättande av vårrapport åvilar formellt skolstyrelsen men blir i

praktiken rektors arbete. Utredningen föreslår vissa förenklingar av vårrapporten,

vilket medför en reducering av den totala tidsåtgången med ungefär 20 %

av rektors och sekreterares sammanlagda tidsåtgång för arbetsuppgiften i nuläget

samt med ca 75 °/c av biträdespersonalens hittillsvarande tidsåtgång för

arbetsuppgiften. Utredningen föreslår vidare, att höstrapporten utgår.

Utredningen föreslår viss förenkling av elevregistreringen. Den enligt enkät2

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 112

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

materialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången per år och elev kan därigenom,

vid läroverk bestående endast av gymnasium och grundskolans högstadium,

reduceras med i runt tal 35 % och vid övriga läroverkstyper med approximativt

30 %.

Skolkatalogen bör enligt utredningens uppfattning utgå och i stället ersättas

av en kortfattad lärarförteckning och dels en uppsättning stencilerade klasslistor.

Vid ett modelläroverk med 35 klasser reduceras vid ett genomförande av

förslagen den sammanlagda tidsåtgången för arbetsuppgiften med hälften.

Fastställande av ämneskombination i lärartjänst bör enligt utredningens mening

överföras från skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna till skolstyrelsen.

Rektor skall därvid avge förslag i ärendet på ett förenklat sätt. Utredningens

förslag, som omfattar såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, beräknas

reducera den genomsnittliga tidsåtgången för arbete i samband med ledigförklarande

av tjänst med närmare hälften.

Utredningen framlägger vidare konkreta förslag till förändrad arbetsfördelning

på rektorsexpeditionema. Inledningsvis konstaterar utredningen, att eftersom

rektor, samtidigt som han skall vara den pedagogiske ledaren vid en skolenhet,

skall vara läroanstaltens chef kan han inte helt befrias från befattning

med det administrativa arbetet vid skolenheten. För att rektors pedagogiska

funktion ej skall bli eftersatt måste rektor emellertid i erforderlig omfattning

avlastas såväl rutinmässigt som mera kvalificerat administrativt arbete, menar

utredningen, som vidare anför.

Den överflyttning av arbete från rektor till andra personalkategorier, som sålunda

bör äga rum utgör i själva verket en tillämpning av välkända arbetsfördelningsprinciper.

Enligt dessa bör sålunda en arbetsuppgift ej utföras av en

befattningshavare med större kvalifikationer än som krävs för arbetet ifråga,

eller av befattningshavare med höga kvalifikationer för arbete av helt annan

art. Skolöverstyrelsens tidigare nämnda förslag rörande biträdeshjälp åt lärare

i deras pedagogiska arbete är exempelvis ett utslag av sistnämnda princip. Dessa

arbetsfördelningsprinciper bör givetvis gälla även ifråga om det administrativa

och organisatoriska arbetet vid skolenheterna.

Med ledning av inhämtat material har utredningen gjort en översyn av arbetsfördelningen

mellan rektor, sekreterare och rektorsexpeditionernas biträdespersonal.

Utredningen har därvid funnit, att arbetsuppgifter kan flyttas från

rektor till sekreterare och biträdespersonal samt från sekreterare till biträdespersonal.

Själva schemaläggningen har förutsatts handhavas av en särskild

schemaläggare.

Utredningen konstaterar, att dess förslag om eliminering och förenkling av

vissa arbetsuppgifter också bidrar till en utjämning av säsongvariationerna i

arbetsbelastningen på rektorsexpeditionema.

Utredningen har även närmare diskuterat diarieföringen, avlämnandet av

statistiska m. fl. rapporter från skolenheterna, blankettutformning, undertecknandet

av handlingar samt också fäst uppmärksamheten på behovet av kontors
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

teknisk utrustning. Utredningen berör också den betydelsefulla frågan om samarbetet

med kommunala förvaltningar och anför i denna fråga följande.

Då möjlighet föreligger att utan olägenheter ur skolenhetens synpunkt centralisera

vissa expeditionella arbetsuppgifter från skolenheterna till skolstyrelsens

kansli bör detta ske. Sålunda bör exempelvis intagning i gymnasiets första årskurs

ske centralt i kommuner med flera gymnasier, även där gymnasierna är

av olika karaktär. Expeditionellt arbete med anledning av studiebidrag och statsstipendier

synes även, i många fall i avsevärt högre grad än hittills varit fallet,

kunna överföras till skolkansliet. Det synes exempelvis ej lämpligt att personal

på rektorsexpeditioner, vid kontroll av inlämnade ansökningar om särskilda

studiebidrag, även skall ha att kontrollera uppgifter om restider, resvägars längd

etc. Beträffande rektors arbete med stipendier må konstateras att rektors yttrande

över inlämnade ansökningar om stipendium ej skall avse stipendiebelopp eller

elevens behov av studiehjälp utan endast baseras på elevens studielämplighet.

Tjänstematriklar för lärare och andra skolenheternas befattningshavare bör

vidare alltid föras vid skolkansli eller annat kommunalt organ och ej vid skolenheten.

Ett flertal uppgifter om de tjänstgöringsförhållanden som erfordras för

upprättande av tjänstgöringsbetyg/-intyg bör ej föras löpande vid skolenheterna

utan bör vid behov kunna inhämtas från vederbörande kommunala organ

som handhar matrikelföringen m. m.

Vid skolenheterna bör ej heller behöva föras någon »attestbokföring», då sådan

utgör ett påtagligt dubbelarbete vid sidan av den av kommunalt organ

förda medelsredovisningen. En förutsättning är dock att rektorer periodvis erhåller

aktuella bokföringsrapporter av tillfredsställande utformning från det

medelsredovisande organet samt att bokföringen sker med den systematisering

som är erforderlig.

Genom lämplig utformning av inköpsrutiner m. m. inom en kommuns skolväsende

kan för övrigt skolenheterna besparas handhavandet av själva fakturorna.

Av utredningens enkät framgår att rektorer stundom anlitas som sekreterare

i skolbyggnadskommittéer. Att rektor väljes till ledamot i eller adjungeras till

dylik kommitté synes naturligt. Utredningen ifrågasätter däremot lämpligheten

av att belasta en rektor med de mer eller mindre verkställighetsbetonade åligganden

som ett sekreterarskap ofta medför.

B. Remissyttranden

Utredningens förslag till inre rationalisering har genomgående fått ett positivt

mottagande. Skolöverstyrelsen anser dock, med hänsyn till den omläggning av

petitaarbetet som överstyrelsen genomfört, att höstrapporten måste bibehållas.

Ett flertal remissinstanser, däribland överstyrelsen för yrkesutbildning, önskar

att tryckt katalog skall förekomma även i fortsättningen. Motiveringarna är

huvudsakligen dels att de uppgifter katalogen innehåller i allmänhet ändå måste

finnas lätt tillgängliga, dels den stora betydelse katalogen har för såväl myndigheter

som allmänhet. Några remissinstanser kan inte ansluta sig till fiirslaget

om decentralisering av fastställandet av ämneskombination i lärartjänst. Sålunda

framhåller SR, att frågan om ämneskombination är av stor betydelse för

2* — Bihang till riksdagens ■protokoll 1063. 1 samt. Nr 112

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

såväl skolan som lärarna och stundom kan vara kontroversiell. LR anser, att

denna decentraliseringsåtgärd inte bör behandlas i detta sammanhang utan tillsammans

med de förslag till decentralisering, som framlagts i samband med förslaget

om reform av skolans centrala ledning.

V. Biträdeshjälp åt rektorerna

A. Nuvarande bestämmelser

Gällande bestämmelser om personal för biträde på rektorsexpeditionerna vid

de allmänna läroverken finns i kungligt brev den 6 juni 1958 (ändrat 2 juni 1961

och 6 juni 1962). Enligt dessa bestämmelser skall skolöverstyrelsen för varje

läroverk fastställa det belopp inom vilket utgifterna för sekreterare och biträdespersonal

skall rymmas. Beloppet skall beräknas enligt följande grunder:

för realskola med högst 500 elever utgår ett fast belopp av 1 000 kr. och ett

rörligt belopp av 12 kr. för varje under höstterminen inskriven elev,

för realskola med mer än 500 elever utgår ett fast belopp av 7 000 kr. och ett

rörligt belopp av 7 kr. per elev över 500,

för gymnasium utgår ett fast belopp av 2 000 kr. och ett rörligt belopp av

18 kr. per elev samt

för läroverk med praktisk lärarkurs och till med lärarhögskola samverkande

läroverk ett fast belopp av 2 000 kr.

Dessa belopp kan av överstyrelsen jämkas uppåt eller nedåt om särskilda omständigheter

föreligger. För jämkning uppåt må disponeras ett belopp motsvarande

sammanlagt högst 20 % av summan av de enligt ovan angivna grunder

för olika skolor beräknade beloppen. Jämkningsprocenten höjdes 1962 till angiven

nivå, sedan skoladministrativa utredningen framlagt förslag i frågan.

Arvode för uppdrag som sekreterare må inte utgå med högre belopp än 3 450

kr. för budgetår.

För bestridande av kontorsgöromål på rektorsexpeditionerna må efter överstyrelsens

medgivande vax-a inrättade, för minst halvtidstjänstgöring, biträdestjänster

i den reglerade befordringsgången och däremot svarande extra tjänster

samt extra ordinarie och extra tjänster som kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare.

Oavsett de verkliga kostnaderna skall sådana tjänster anses belasta

läroverket med följande belopp:

för kontorsbiträde (lönegrad A 1—5)............................ 8 600 kr.

för kanslibiträde (lönegrad A 7) ................................ 10 600 kr.

för kontorist (lönegrad A 9).................................... 11 700 kr.

för kansliskrivare (lönegrad All) .............................. 12 400 kr.

För de tekniska läroverken, med undantag för läroverket i Stockholm, gäller

samma bestämmelser (kungligt brev den 6 juni 1958, ändrat den 2 juni 1961 och

28 juni 1962) med följande undantag. Beträffande det belopp, inom vilket kost
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

naderna för personalen skall rymmas, gäller, att för varje läroverk beräknas ett

fast belopp av 1 800 kr. och ett rörligt belopp av 35 kr. för varje under höstterminen

närvarande elev. För det högre tekniska läroverket i Stockholm gäller

väsentligt förmånligare bestämmelser (kungligt brev den 2 maj 1958). Biträdespersonalen

består där av 1 extra ordinarie kassör i lönegrad Ae 13, 1 extra ordinarie

kontorist i lönegrad Ae 9 samt 3 biträden för kontorsgöromål, varav 2

telefonister i lönegraderna Af (1)—Ae5. Läroverket disponerar vidare 2 ordinarie

kontorsbiträdestjänster (Ao 5). Av de tre tidigare nämnda biträdestjänsterna

för kontorsgöromål må inte fler uppehållas än att sammanlagda antalet sådana

tjänster och kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ao 5 uppgår till 3.

B, Utredningen

Som tidigare redovisats har utredningen föreslagit vissa inre rationaliseringsåtgärder,

som är ägnade att nedbringa rektors arbete av annan än pedagogisk

art så långt detta ansetts möjligt med hänsyn till att rektor skall utöva det

odelade chefsskapet för skolenheten. Härigenom förväntas rektor i större utsträckning

än under rådande förhållanden kunna ägna sig åt sin huvudfunktion

som pedagogisk ledare.

Utredningen framhåller, att det är svårt att objektivt beräkna den did rektor

skall behöva anslå åt det egentliga pedagogiska arbetet. Den genomsnittliga tid,

som i enkäten redovisats åtgå för rektors arbetsuppgifter av pedagogisk art har

utredningen dock ansett klart otillfredsställande i fråga om följande arbetsuppgifter,

nämligen att åhöra lektioner, handleda lärare, pedagogiska samtal

med lärare, enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning

och studierådgivning samt arbete med anledning av skolbibliotekets verksamhet.

Beträffande dessa arbetsuppgifter anför utredningen vidare följande.

Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången för rektors

åhörande av lektioner varierar vid högre allmänna läroverk av olika struktur

mellan 1,0—1,8 timmar per klass och år. Motsvarande värden för arbetsuppgiften

»handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare» är 1,3—3,9. Värdet 3,9

gäller rektor vid läroverk bestående av gymnasium och grundskolans högstadium.

Det näst högsta värdet är dock endast 2,1.

Enligt utredningens mening torde dessa genomsnittstider ej bereda rektor

tillfälle att tillfredsställande utöva den pedagogiska ledningen. Rektor bör beredas

tid att åhöra i genomsnitt åtminstone tre lektioner per klass och läsår. Den

genomsnittliga årliga tiden per klass bör sålunda beräknas till 2,25 timmar. Anledningen

synes ej föreligga att i detta avseende räkna med olika behov vid

läroverk av olika struktur eller karaktär.

Den för handledning av och pedagogiska samtal med lärare erforderliga tiden

per klass och år har utredningen bedömt kräva i genomsnitt 3,4 timmar. Vid

läroverk bestående av gymnasium och grundskolans högstadium torde dock

nuvarande värde, 3,9 timmar, böra gälla.

Den genomsnittliga tid rektor under rådande förhållanden ägnar åt skolbibliotekets

verksamhet uppgår till 7 timmar per år. Med hänsyn till skolbibliotekets

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

centrala roll i skolarbetet finner utredningen det angeläget att rektor beredes

möjlighet att i större omfattning följa skolbibliotekets verksamhet. Den nuvarande

genomsnittstiden för arbetet synes därför böra uppräknas till åtminstone

den tredubbla.

I såväl enkätsvar som under besök vid läroverk har till utredningen framförts

att möjligheter numera ej föreligger för rektor att i erforderlig utsträckning ägna

sig åt det elevvårdande arbetet. Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittstiden

för rektors enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid

lovgivning och studierådgivning uppgår sålunda endast till 0,086 timmar per

elev och år för rektor vid läroverk bestående av gymnasium och grundskolans

högstadium samt till 0,044 timmar för rektor vid övriga läroverkstyper.

Utredningen finner ej anledning föreligga att förutsätta lägre behov av tid för

ifrågavarande arbetsuppgift för rektor vid sistnämnda läroverkstyper. För rektor

vid tekniskt läroverk synes behovet ännu något större; utredningen har i

detta fall i sina beräkningar utgått från genomsnittsvärdet 0,095.

Utredningen tar i detta sammanhang också upp frågan om rektors undervisningsskyldighet.

Utredningen anser, att om rektor skall kunna utöva det pedagogiska

ledarskapet på ett tillfredsställande sätt, är det synnerligen betydelsefullt,

att han har den omedelbara kontakt med det praktiska skolarbetet som

egen undervisning ger. Utredningen har i sina beräkningar utgått från att denna

ej ens vid de större skolenheterna skall understiga 5 veckotimmar. Därvid har

dock bortsetts från läroverk med lärarutbildning.

Sedan hänsyn tagits till dels effekten av den föreslagna inre rationaliseringen

och till den förut beräknade erforderliga tidsåtgången för vissa av rektors direkt

pedagogiska arbetsuppgifter har utredningen gjort nya arbetsmängdsberäkningar.

Härvid har med hänsyn till förväntade framtida förhållanden, det genomsnittliga

antalet elever per klass förutsatts vara 27 vid högre allmänt läroverk

och 23 vid tekniskt läroverk. Av de nya beräkningarna framgår, att sedan rektors

administrativa arbete nedbringats så långt som möjligt med hänsyn till hans

odelade chefsskap för skolenheten, uppnås vid högre allmänt läroverk normal

årsarbetsmängd för tjänstemän vid ett elevantal av 850—950 och vid tekniskt

läroverk vid ett elevantal av 670. I dessa fall är ca 75 % av rektors årsarbetsmängd

pedagogiskt arbete. Vid läroverk med högre elevantal är det alltså inte

möjligt att enbart genom en reducering av rektors administrativa arbete nedbringa

hans årsarbetsmängd till 1 750 timmar. I dessa fall måste rektor således

även släppa en del pedagogiska arbetsuppgifter. Detta skulle med utgångspunkt

i förhållandena läsåret 1961/62 vara nödvändigt vid 65% av de högre allmänna

läroverken. Endast ett av de tekniska läroverken hade under ifrågavarande läsår

mer än 650 elever. Vid läroverk, som är mindre än de förut nämnda, »gränsläroverken»,

bör rektors undervisningsskyldighet vara högre än 5 veckotimmar.

Utredningen har vidare framräknat den årliga mängd arbete av övervägande

administrativ art, som sedan vissa överflyttningar av arbetsuppgifter mellan

olika personalkategorier beaktats, icke regelmässigt kan förväntas självständigt

utföras av personal i biträdeskarriären utan kräver en mer kvalificerad befattningshavare

under rektorsplanet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Vid högre allmänna läroverk med 850—950 elever, vid vilka rektors årsarbetsmängd,

enligt vad ovan konstaterats, kan bringas till normal nivå utan att han

behöver släppa arbetsuppgifter av även pedagogisk art, krävs 550—600 timmars

arbetsinsats per år av en dylik kvalificerad rektorshjälp av övervägande administrativ

art. Härvid har schemaläggningsarbetet ej inräknats i arbetsmängderna.

Vid tekniskt läroverk föreligger motsvarande behov när elevantalet uppgår

till 650—700.

Vid högre allmänt läroverk med ca 1 500 elever och vid tekniskt läroverk med

ca 1 250 elever skulle utifrån arbetsmängden förutsättningar föreligga (ca 875

timmar per år) att anställa en halvtidsanställd administrativ befattningshavare

av mera kvalificerad art. För heltidsanställning av dylik rent administrativ kraft

skulle krävas ca 3 300 elever vid högre allmänt läroverk och 2 700—2 800 elever

vid tekniska läroverk. Vid de minsta högre allmänna läroverken med 500—600

elever föreligger ett behov av 400—450 timmars arbetsinsats av en mera kvalificerad

administrativ hjälp till rektor.

Utredningen erinrar om att i skilda sammanhang diskuterats lämpligheten av

att vid de högre allmänna läroverken inrätta kvalificerade administrativa tjänster

av typ byråsekreterare. Enligt utredningens uppfattning visar bl. a. den nyss

lämnade exemplifieringen, att arbetsmässigt underlag inte föreligger för en sådan

tjänst. Utredningen anför i denna fråga vidare i huvudsak följande.

Såsom tidigare i detta avsnitt har konstaterats, måste rektorerna vid flertalet

läroverk avlastas även pedagogiska arbetsuppgifter, om deras årsarbetsmängd

ej skall överstiga normal årsarbetsmängd för tjänstemän. Med utgångspunkt

från att undervisningsskyldigheten skall vara lägst 5 veckotimmar, måste avlastningen

ske genom att vissa av rektors övriga pedagogiska uppgifter överföres

till annan befattningshavare vid skolenheten. Denne befattningshavare

måste sålunda vara lärare.

En möjlighet att befria rektor från vissa pedagogiska uppgifter vore att utbygga

huvudlärarinstitutionen. Utredningen har emellertid funnit att en lösning

efter dessa linjer ej skulle medföra påtagliga fördelar ur rektors synpunkt.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att rektor, för att få erforderlig reducering

av sin arbetsbörda, vid sin sida måste ha såväl pedagogisk som kvalificerad

administrativ kraft. Ur rationella synpunkter bör dessa båda funktioner

fullgöras av en och samme befattningshavare.

Utredningen föreslår därför att vid varje högre allmänt läroverk

och tekniskt läroverk inrättas en befattning som rektorsassistent.

Rektorsassistenten förutsattes vara en

lärare vid skolenheten.

Genom benämningen rcktorsassistent vill utredningen markera befattningshavarens

ställning såsom ett biträde åt rektor.

Benämningar såsom biträdande rektor eller konrektor synes ej lämpliga, emedan

de leder tankarna till souschefskap. Ingenting hindrar emellertid enligt utredningens

mening att rcktorsassistent vid behov med fördel kan fungera som

rektors ställföreträdare. För att kunna fungera såsom rektors ställföreträdare i

olika sammanhang och vid olika tillfällen torde rcktorsassistent för övrigt med

nödvändighet behöva vara pedagog.

Rektorsassistenten förutsättes genomgående biträda rektor med skolenhetens

organisation och administration, med tillsynen av skolanläggningen, med ledningen

av och tillsynen över anskaffning och vård av inventarier och undervis
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

ningsmateriel, med förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret etc. Vid

skolenheter av sådan storleksordning att möjlighet ej föreligger för rektor att

med normal årlig arbetsinsats utföra allt rektor åliggande arbete av pedagogisk

art, skall rektorsassistenten även övertaga vissa pedagogiska arbetsuppgifter.

Utredningen framlägger ej förslag om vilka pedagogiska arbetsuppgifter, som

vid behov skall överföras till rektorsassistent. Rektor och rektorsassistent bör ha

frihet att härvidlag överenskomma om den arbetsfördelning som med hänsyn till

personlig fallenhet och individuella intressen befinnes lämplig.

Bortsett från visst för- och efterarbete har utredningen inte förutsatt att schemaarbete

obligatoriskt skall åvila rektorsassistent. En föreskrift att rektorsassistent

skall utföra schemaläggning skulle enligt utredningens mening troligen begränsa

möjligheterna att få i övrigt lämpliga lärare att bli rektorsassistenter.

Särskilt arvode bör enligt utredningens uppfattning utgå för schemaläggning,

således även till rektorsassistenten, om denne uppgör schemat. Rektorsassistenten

föreslås åtnjuta ferier med viss inskränkning och vara skyldig utföra vissa

förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret.

Utredningen har inte velat föreslå en bestämmelse av innebörd att rektorsassistent

skall vara skyldig vara rektors vikarie, emedan också en sådan föreskrift

skulle kunna begränsa möjligheten att rekrytera rektorsassistenter. Utredningen

förutsätter därför, att vikariefrågan löses på hittillsvarande sätt, nämligen så att

en lämplig lärare, t. ex. rektorsassistenten, vidtalas att åta sig uppdraget.

Rektorsassistenten föreslås erhålla befrielse från undervisningsskyldighet i

motsvarande grad som han förutsättes biträda rektor. För varje nedsättning av

undervisningsskyldigheten bör rektorsassistenten fullgöra dubbelt antal timmar

som rektors biträde.

Rektorsassistentinstitutionen eliminerar enligt utredningens mening behovet

av hittillsvarande sekreterarinstitution. Även behovet av sådan tillsynslärare,

som enligt 9 kap. 14 § skolstadgan skall finnas vid skolanläggning också om rektor

är knuten till denna, förutsättes bortfalla.

Rektorsassistents arvode bör enligt utredningens förslag graderas i två klasser

med en högre för skolenheter av sådan storlek, att rektorsassistenten med nödvändighet

har att biträda rektor även med pedagogiska arbetsuppgifter. Befattning

som rektorsassistent föreslås bli tillsatt av skolstyrelsen genom förordnande

tills vidare.

Utredningen övergår därefter att behandla frågan om biträdespersona1

e n. Därvid diskuteras först om en kanslist skulle vara lämplig som administrativt

biträde.

En kanslist skulle kunna utföra ett flertal av de kvalificerade administrativa

uppgifter som av utredningen förutsättes komma att utföras av rektorsassistent,

men behov skulle kvarstå av en än mer kvalificerad hjälp åt rektor för det administrativa

arbetet. Kanslisten skulle dessutom ej tillnärmelsevis helt kunna sysselsättas

med uppgifter av den art som motsvarar befattningen utan tvingas syssla

med arbete som lika väl kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Utred
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 112 år 1963 25

ningen finner det därför icke motiverat att kanslitjänster inrättas på rektorsexpeditionerna.

De arbetsuppgifter biträdespersonal förutsättes komma att utföra, bedömes

av utredningen hos en av personalen kräva kontorists kvalifikationer. Övrigt

biträdesarbete anses kunna utföras av kansli- eller kontorsbiträde. Utredningen

anför vidare följande.

Vilka olika slag av befattningar för biträdespersonal som skall finnas vid varje

enskild skolenhet, anser sig utredningen icke böra fastställa, ej heller huruvida

befattningarna skall vara hel- eller deltidstjänster. De enskilda skolenheterna

måste enligt utredningens uppfattning ha möjlighet att anpassa biträdesorganisationen

efter de lokala förhållandena och till säsongvariationerna. Liksom hittills

bör alltsa till skolenheternas förfogande ställas vissa anslagsmedel, vars

belopp är beroende av skolenhetens storlek, och som efter förhållandena i varje

särskilt fall kan disponeras för avlöning av löneplansplacerad personal och för

arvodering av extra personal.

Beträffande normer för denna medelstilldelning anför utredningen bl.a. följande.

Varje skolenhet eller del av densamma har oavsett sin storlek ett visst behov

av biträdespersonal på rektorsexpeditionen. Detta behov motsvarar den sammanlagda

tidsåtgången i timmar per år för arbetsuppgifter som av utredningen

betecknats såsom fasta.

Alltefter sin storlek har varje skolenhet eller del av densamma därutöver ett

varierande behov av ytterligare biträdeshjälp på rektorsexpeditionen. Detta

behov kan mätas i antal timmar per år och elev vid ifrågavarande del av skolenheten.

Med hänsyn till utredningens uppfattning att en bland biträdespersonalen bör

inneha kontorists kvalifikationer har ett fast belopp inräknats i grundbeloppet

till varje skolenhet eller del av densamma. Detta möjliggör att redan som första

biträde anställa person i kontorists tjänsteställning. I övrigt har normerna helt

anpassats att gälla kanslibiträde.

I normerna har även inkluderats medel till arvodering av schemaläggare.

Dessa medel har beräknats såsom proportionella till antalet elever vid ifrågavarande

del av skolenheten.

Med utgångspunkt i dessa principer har utredningen uppställt normer som

matematiska uttryck. Efter förenkling av dessa uttryck har normerna erhållit

(ki + e) A

karaktären av formler av typen --z ■ , där k! och k2 är två olika konstan
Ko
-

ter, e är en variabel betecknande antalet elever vid ifrågavarande del av skolenheten

vid höstterminens början samt A betecknar årslönen under det aktuella

året enligt statens löneförordning för cn befattningshavare i löneklass A 7, d. v. s.

kanslibiträde.

Genom denna konstruktion blir normerna oberoende av kostnadsstegringar,

som förorsakas av generella lönehöjningar. Denna fördel erhölles icke om normerna

liksom för närvarande konstruerades med ett fast grundbelopp och en rörlig

del, uträknad såsom ett visst belopp per elev. Beräkningar med tillämpning

av formler torde vara lika lätta att utföra som beräkningar grundade på ett

system av nu gällande typ. Detta gäller såväl ifråga om medel till en särskild

skolenhet som ifråga om det totala anslagsbehovet till samtliga skolenheter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Vid fastställandet av normer för rektors undervisningsskyldighet, rektorsassistents

nedsättning av undervisningsskyldigheten samt beräkning av anslagsmedel

för biträdespersonalen är det enligt utredningens uppfattning inte möjligt

att uppställa olika normer för olika typer av läroverk. Därtill är enkätmaterialet

alltför osäkert. Utredningen har därför utgått från läroverkstyp 5 vid upprättandet

av normer för fastställandet av rektors undervisningsskyldighet och

rektorsassistents nedsättning av undervisningsskyldigheten och från läroverkstyp

4 vid upprättandet av normer för beräkning av anslagsmedel för biträdespersonal.

Utredningen kommer därvid fram till följande normer.

Rektors undervisningsskyldighet föreslås skola fastställas av länsskolnämnden

respektive överstyrelsen för yrkesutbildning enligt följande.

a) Rektor vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur

Antal klasser vid

skolenheten

Antal veckotimmar

(högsta stadiet)

högst 0 ........................

13

10—12 .........................

12

13—15 .........................

11

16—18 .........................

10

19 21 .........................

9

22 24 .........................

8

25—28 .........................

7

29—31 .........................

6

32—48 .........................

5

lägst 49 ........................

efter särskilt beslut

b) Rektor vid statlig realskola. Enligt nu gällande regler.

c) Rektor vid skolenhet av högre tekniskt läroverks natur

Antal klasser vid

skolenheten

Antal veckotimmar

högst 6 ........................

14

7—8 .........................

13

9—11 .........................

12

12—13 .........................

11

14—16 .........................

10

17—18 .........................

9

19—21 .........................

8

22—24 .........................

7

25—26 .........................

6

27—44 .........................

5

lägst 45 ........................

efter särskilt beslut

Möjligheter förutsättes skola föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter

frångå de föreslagna riktlinjerna vid fastställande av undervisningsskyldig
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

heten. Speciella bestämmelser förutsattes liksom hittills gälla ifråga om undervisningsskyldigheten

för rektor som jämväl är kommunal skolchef och för rektor

vid läroverk med lärarutbildning.

Rektorsassistents undervisnings skyldighet vid läroverk av olika karaktär föreslås

skola nedsättas av länsskolnämnden respektive överstyrelsen för yrkesutbildning

enligt följande.

a) Rektorsassistent vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur

Antal klasser vid

skolenheten

Nedsättning

Antal veckotimmar

(högsta stadiet)

lägst 9 .........................

högst 3

10—15 .........................

4

16—22 .........................

5

23—29 .........................

6

30—32 .........................

7

33—35 .........................

8

36—38 .........................

9

39—40 .........................

10

41—42 .........................

11

43—44 .........................

12

45—46 .........................

13

47—48 .........................

14

lägst 49 ........................

högst 15

b) Rektorsassistent vid skolenhet av högre tekniskt läroverks natur

Antal klasser vid

skolenheten

Nedsättning

Antal veckotimmar

lägst 9 .........................

högst 3

10—15 .........................

4

16—21 .........................

5

22—27 .........................

6

28—30 .........................

7

31—32 .........................

8

33—34 .........................

9

35—36 .........................

10

37—38 .........................

11

39—40.........................

12

41—42 .........................

13

43—44 .........................

14

lägst 45 ........................

högst 15

Det högre av de av utredningen föreslagna arvodena till rektorsassistent bör

utgå vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur med lägst 33 klasser och vid

skolenhet av högre tekniskt läroverks natur med lägst 28 klasser.

Utredningen föreslår, att följande normer för tilldelning av anslagsmedel för

biträdespersonal på rektorsexpeditionerna och för schemaläggning fastställes.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

a) Allmänt gymnasium respektive gymnasiedel vid skolenhet av högre allmänt

läroverks natur

(159 + e) A

7l5

b) Realskoledel eller högstadiedel vid skolenhet av högre allmänt läroverks

natur.

(143 + e) A

1073

Om såväl realskoledel som högstadiedel finns vid en och samma skolenhet,

uträknas medelstilldelningen på det sammanlagda elevantalet.

c) Högre tekniskt läroverk.

(214 + e) A

617

I ovanstående formler betecknar e antalet elever vid höstterminens början,

A årslönen under det aktuella året enligt statens löneförordning för en befattningshavare

i löneklass A 7 i ortsgruppen för den kommun skolenheten tillhör.

I speciella fall föreslås belopp, framräknat enligt nämnda formler, kunna jämkas

uppåt. För jämkningen bör det totala anslaget till samtliga skolenheter för

biträdespersonal på rektorsexpeditionerna uppräknas med 5 %.

För biträdespersonal vid läroverk med praktisk lärarkurs och läroverk samverkande

med lärarhögskola förutsättes, liksom hittills, dessutom utgå ett fast

belopp av 2 000 kr. per år.

De resurser i fråga om biträdespersonal, som utredningen räknar med, sägs

hålla sig inom ramen för det sammanlagda belopp, som för närvarande står till

förfogande för personal på rektorsexpeditionerna.

Kostnaden per år för den föreslagna rektorsassistentinstitutionen

har, med utgångspunkt i 1963 års löner och klassantalet

under läsåret 1961/62, av utredningen beräknats till i runt tal 2 100 000 kr. vid

de högre allmänna läroverken och 300 000 kr. vid de högre tekniska läroverken.

I dessa summor ingår såväl beräknad kostnad för nedsättning av rektorsassistenters

undervisningsskyldighet som uppskattad kostnad för föreslagna särskilda

arvoden åt rektorsassistenter. Kostnaden för nedsättningen av undervisningsskyldigheten

har beräknats utifrån antagandet att två tredjedelar av rektorsassistenterna

är placerade i lönegrad A 23, löneklass 25 och en tredjedel i lönegrad

A 25, löneklass 27. Beräkningarna har skett med utgångspunkt från lönen

i ortsgrupp 4.

Kostnaden per år för biträdespersonal på rektorsexpeditionema

och för schemaläggning har, enligt föreslagna normer samt med utgångspunkt

från 1963 års löneläge och elevantalet under läsåret 1961/62, av utred
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

ningen beräknats till ungefär 3 000 000 kr. vid allmänna läroverk och 325 000 kr.

vid högre tekniska läroverk. I summorna ingår jämkningsbelopp med 5 % och

särskilda anslagsmedel till läroverk med lärarutbildning.

Utredningen framhåller, att den utgiftsökning, som genom dess förslag skulle

uppstå för statsverket, hänför sig enbart till inrättandet av rektorsassistentbefattningarna.

C. Remissyttranden

Utredningens förslag om rektorsassistenter har blivit föremål för starkt divergerande

meningar vid remissbehandlingen. Förslaget tillstyrkes av statskontoret,

länsskolnämndema i Kristianstads län, Malmöhus län, Örebro län och Västerbottens

län, Svenska facklärarförbundet, Sveriges skolledarförbund och Sveriges

skoldirektörsförening.

Ett antal remissinstanser tillstyrker förslaget i princip men föreslår samtidigt

vissa ändringar. Sålunda anser överstyrelsen för yrkesutbildning, Högre tekniska

läroverkens rektorsförening, länsskolnämnden i Kalmar län och TLL att den

föreslagna tjänsten bör benämnas biträdande rektor. Länsskolnämnden i Östergötlands

län ifrågasätter lämpligheten av att assistenten ålägges fullgöra dubbla

antalet nedsättningstimmar med arbetsuppgifter som rektors biträde. Länsskolnämnden

i Kopparbergs län påpekar, att den föreslagna rektorsassistentinstitutionen

inte löser frågan om rektors möjligheter att helt uttaga semesterledighet

under sommarferien, eftersom hela läraranskaffningen och ansvaret för schemaläggningen

alltjämt kommer att åvila rektor. Nedsättningen av undervisningsskyldigheten

måste enligt nämndens uppfattning ytterligare ökas om man skall

kunna räkna på något intresse från lärarnas sida för en dylik tjänst. Även SACO

understryker vikten av att rektorsassistenternas undervisningsskyldighet nedsättes

mer än vad utredningen föreslagit. LR framhåller, att rektorsassistenttjänsterna

måste göras ekonomiskt mer lockande än de nuvarande sekreterarbefattningarna.

Förbundet betonar vidare, att förslaget om rektorsassistent

måste betraktas som ett provisorium i avvaktan på en mer långsiktig plan för

utformningen av framtidens skolväsen.

De framlagda principförslagen löser inte sådana för rcktorsrekryteringen så

väsentliga problem som ansvaret för schemaläggning, lärar- och lokalackvisition

och övrigt arbete, som helst bör utföras på sommaren. Detta gör att även med

utredningens förslag får mycket få rektorer en ostörd sommarsemester. De kommer

att liksom hittills få den störd av bekymmer för schemaarbete, anskaffning

av lärare m.m. Utredningens förslag bygger på att schemaarbetet skall utföras

av frivilliga krafter. De innehåller heller ingen lösning på behovet av en fullt

arbetande rektorsvikarie på sommaren.

Därtill kommer att den föreslagna omorganisationen av den administrativa

hjälpen i praktiken inte ger rektor någon lättnad när det gäller den totala årsarbetsmängden.

Detta framkommer om man närmare granskar utfallet av förslaget

på ett läroverk med 1 000 elever och jämför detta utfall med nuvarande

förhållanden. Eu sådan överslagsberäkning, som gjorts inom LR visar, att de nu
3

— Jliliavg till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt Nr 118

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

varande sekreterarnas arbetsprestation är långt större än som motsvaras av deras

ekonomiska ersättning, och att denna hjälp redan nu är praktiskt taget av

samma omfattning som den man kan förvänta av de föreslagna rektorsassistenterna.

Den visar vidare, att behovet av rektors ytterligare arbetsinsats för pedagogiska

och skolsociala uppgifter slukar den rationaliseringsvinst och ytterligare

hjälp som rektor kan få genom de framställda förslagen. Rektors årsarbetsmängd

blir utökad, om han skall hinna med de arbetsuppgifter som nu måste försummas.

Rektorsassistentens möjligheter att avlasta rektor är för små på grund av

att nedsättningen i hans undervisningsskyldighet enligt utredningens förslag är

otillräcklig.

Utredningen har inte föreslagit några åtgärder för att tillgodose det speciella

behovet av administrativ hjälp vid läroverk, där lärarutbildning pågår. Förbundet

anser det dock nödvändigt att man, i avvaktan på mera långsiktiga lösningar,

räknar upp anslagen för detta läroverk redan fr. o. m. 1 juli 1963 för att

möjliggöra en ytterligare nedsättning på 2 timmar för rektorsassistenten eller

annan lärare, som kan biträda rektor med speciella uppgifter vid sådana läroverk.

De kommande bestämmelserna ifråga om rektors kvalificerade administrativa

medarbetare måste utformas så, att även andra organisatoriska lösningar kan

tänkas. Sålunda är det nödvändigt att det ges utrymme för befattningar för

heltidsanställda administratörer i varje fall vid de större läroverken. Om dessa

möjligheter skapas, kan rektors undervisningsskyldighet något utökas. En heltidsanställd

kvalificerad administrativ medarbetare av denna typ skulle sålunda

ej behöva utöva lärartjänst vid sidan av sitt arbete på expeditionen. Eu sådan

organisation skulle med all sannolikhet göra det möjligt att lösa svårigheter som

utredningen inte tagit upp. På skolor med dessa slag av befattningshavare skulle

det dessutom behövas en biträdande rektor eller konrektor med huvudsaklig

uppgift att utöva rektors beslutsfunktion, när denne är borta från skolan.

Rektorskollegiet i Stockholm redogör för de positiva erfarenheter man haft

av rektorsassistentbefattningar vid det obligatoriska skolväsendet och anser, att

utredningens förslag även för läroverkens vidkommande kommer att erbjuda en

ändamålsenlig lösning. Kollegiet erinrar emellertid om att det i Stockholm inte

existerar någon bestämmelse av innebörd att rektorsassistent för varje timmes

nedsättning av undervisningsskyldigheten skulle vara tvungen fullgöra dubbelt

antal timmar som rektors biträde. En sådan bestämmelse skulle vara olycklig,

då den lätt kunde uppfattas som en maximering av arbetstiden. Vidare anser

kollegiet att även om rektorsassistentinstitutionen införes, tillsynslärare enligt

9 kap. 14 § skolstadgan alltjämt är erforderlig.

Rektor skonventet i Stockholm framhåller, att rektorsassistentens arbetsinsats

endast blir obetydligt större än den nuvarande sekreterarens. Sekreteraren får

emellertid, om han i stället blir rektorsassistent, en reglering av sina arbets- och

arvodesförhållanden. En sådan förbättring av denne tjänstemans ställning hälsar

konventet med tillfredsställelse.

Svenska stadsförbundet och landskommunernas förbund erinrar om att kritik

från kommunalt håll inte sällan riktas mot att man inom skolförvaltningen

regelmässigt tillämpar det systemet, att mer eller mindre kvalificerade administrativa

göromål utföres av befattningshavare utan egentlig utbildning för just

den typen av arbetsuppgifter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

När man nu i syfte att minska rektors arbetsbörda renodlar vissa administrativa

funktioner och föreslår att dessa avlastas rektor, ter det sig för styrelsen

något egendomligt att de från rektor lösgjorda administrativa uppgifterna ånyo

påföres befattningshavare, som i princip inte är avsedda för och heller inte utbildade

för uppgifter av det slaget.

Principiella invändningar kan vidare resas mot att man i en situation av betydande

lärarbrist vill genomföra en organisationsförändring, som i sak innebär

en ytterligare skärpning av bristen. Så skulle ju bli följden genom den nedsättning

av undervisningsskyldigheten som rektorsassistenterna föreslås få. Så

som lärarsituationen är för dagen, borde i stället alla ansträngningar inriktas på

att genom avlyftande från såväl rektorer som lärare av administrativa och andra

icke-pedagogiska funktioner friställa så många lärarkrafter som möjligt för egentliga

undervisningsuppgifter. Utredningens förslag får emellertid motsatt effekt.

Enligt förbundens mening hade en i princip riktigare lösning varit att göra

de nya assistentbefattningarna till rent administrativa befattningar. Förbunden

viU inte på något sätt bestrida utredningens uppfattning, att arbetsmängdsmässigt

underlag saknas för sadana befattningar. Då emellertid de ovan anförda

skälen mot kombinationen lärare-administratör syns förbunden tungt vägande,

ifrågasättes om inte flera alternativa lösningar borde övervägas beträffande skolväsendets

administrativa ledning i stort innan biträdesfrågan för en speciell skolform

blir definitivt löst.

Eftersom utredningen behandlat läroverken som organisatoriskt fristående

skolformer, har de vidare perspektiven på skoladministrationen inte kunnat beaktas

pa det sätt som skulle behövas för att uppnå rationellast möjliga lösning.

Underlag för något slags assistentbefattning — tanken på administrativa tjänster

på byråsekreterarnivå förefaller helt orealistisk — skulle möjligen skapas,

därest assistenterna vid en lösning av frågan för skolväsendet i sin helhet även

fick hand om liknande assistentgöromål vid andra skolformer inom samma

kommun. De arbetsuppgifter som utredningen beskriver för rektorsassistenter är

också av sadan allmän natur att de inte fordrar någon större specialisering och

följaktligen borde de kunna förenas med andra arbetsuppgifter.

Förbunden påpekar vidare, att ett annat sätt att åstadkomma underlag för

assistentbefattningar vore att låta assistenterna ta hand om ytterligare vissa

pedagogiskt-administrativa uppgifter, t. ex. schemaläggningsarbetet. De kunde

vidare vikariera för rektor under dennes semester.

Förbunden skulle för sin del ha föredragit en lösning enligt de förordade linjerna.

Men då förslaget måste anses ha provisorisk karaktär, vill förbunden inte

direkt motsätta sig dess genomförande.

Ett antal remissinstanser — bland dem skolöverstyrelsen, lärarutbildningssakkunniga,

gymnasieutredningen och fackskolcutrcdningen — ställer sig starkt

kritiska till den föreslagna rektorsassistentinstitutionen. Sålunda anför skolöverstyrelsen

bl. a. följande.

Av utredningstekniska skäl har de sakkunniga gjort en uppdelning av rektors

arbete i pedagogiska, administrativa och skolsociala moment. Denna uppdelning

av den helhet, som rektors och rektorsexpeditionens arbete utgör, ger emellertid

eu konstlad för att inte säga vilseledande bild av hur nämnda arbete i verk
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

ligheten ter sig. De renodlat pedagogiska respektive administrativa arbetsuppgifterna

är inte skarpt avgränsade från arbetsuppgifter av »blandad» karaktär,

och dessa senare uppgifter, vilka, såsom de sakkunnigas förtjänstfulla kartläggning

av arbetsområdet visar, har avsevärd omfattning. Mycket betydande delar

av dessa blandade arbetsuppgifter utföres säkerligen lika effektivt och ändamålsenligt

av en administrativ praktiker som av en lärare. Den förre måste för

arbetets fullgörande successivt tillägna sig vissa pedagogiska synsätt, den senare

måste på motsvarande sätt förvärva viss administrativ erfarenhet. Några principiella

skäl, som talar till förmån för den ena eller den andra anordningen,

torde svårligen kunna anföras.

De sakkunniga har ej tagit steget fullt ut för att tillförsäkra rektorsexpeditionerna

en befattning med en administrativ nyckelposition. De har i stället med

utgångspunkt i sin tämligen strikta uppdelning av arbetet i pedagogiska respektive

administrativa moment splittrat den föreslagna förstärkningen på ett enligt

överstyrelsens mening föga rationellt sätt.

Den tilltänkta arbetstiden för rektorsassistenten innebär ej någon större kvantitativ

förstärkning. Han skall vid »modell-läroverket» biträda rektor med 16—

20 arbetstimmar per vecka; denna arbetstid överskrider ej nämnvärt den arbetstid,

med vilken en ambitiös sekreterare i dagens läge biträder rektor.

Överstyrelsen konstaterar vidare att utredningen ej löst frågan om schemaarbetet.

Det är allmänt bekant, att svårigheterna att förvärva lämpliga schemagörare

tenderar att bli allt större.

I motsats till de sakkunniga har överstyrelsen sålunda kommit till den uppfattningen,

att utrymme finnes och kommer att finnas för en kvalificerad administrativ

tjänst, vars innehavare icke skall vara lärare utan helt ägna sig åt

uppgiften att under rektor svara för rektorsexpeditionens arbete.

Överstyrelsen kan därför ej ansluta sig till de sakkunnigas förslag att inrätta

en befattning som rektorsassistent utan föreslår i stället, att en tjänst som skolsekreterare

inrättas. Överstyrelsen föreslår, att schemaarbetet helt skall ingå i

skolsekreterarens uppgifter. — En skolsekreterartjänst torde kunna locka bland

annat socionomer eller personer med sekreterarutbildning vid högre handelsinstitut,

gymnasieekonomer med utbildning på förvaltningsteknisk linje eller

liknande.

Överstyrelsen påpekar också att den rent pedagogiska sidan av rektors arbete

kommer att växa under kommande år och ifrågasätter, om inte rektors egen

undervisningsskvldighet borde höjas med i genomsnitt ett par veckotimmar,

varigenom han skulle få en behövlig närmare kontakt med undervisningen.

Enligt överstyrelsens uppfattning har de sakkunniga ej heller presterat en

tillfredsställande lösning i vad avser frågan om vikariat för rektor. Rektor behöver

en ställföreträdare, som bör ha en auktoritativ ställning i skolan och som,

med hänsyn till att det i första hand är rektors pedagogiska funktioner han skall

svara för, bör vara lärare. Överstyrelsen föreslår här inrättande av en arvodesbcfattning

som biträdande rektor med ett årligt arvode av förslagsvis 2 000 kr.

Någon sänkning av undervisningsskyldigheten är ej nödvändig. Som sommarvikarie

bör i första hand skolsekreteraren anlitas.

Överstyrelsen betonar slutligen vikten av förstärkning av rektorsexpeditionerna

vid lärarkursläroverken.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1963

Länsskolnämnden i Göteborgs- och Bohus län anser, att vid en mindre restriktiv

tolkning av vad som kan falla inom ramen för icke-pedagogiska arbetsuppgifter

torde arbetsfältet för en rent administrativ tjänsteman kunna utvidgas.

Det kan icke anses rationellt att för de kvalificerade uppgifterna på rektorsexpeditionen

anlita endast personer med huvudsakligen pedagogisk utbildning

och erfarenhet; många av dessa uppgifter kunde med fördel utföras av administrativ

tjänsteman. Ej heller kan det vara ändamålsenligt att utan trängande skäl

ta bort lärare ur undervisningsarbetet. Nämnas må att vid en gymnasieskola i

länet en person, som icke är lärare, tjänstgör som rektors sekreterare och att

denna anordning fungerar fullt tillfredsställande.

Länsskolnämnden i Värmlands län anser, att endast vid de mindre skolorna

är en rektorsassistent enligt utredningens förslag den bästa lösningen. Vid större

skolor finnes behov av heltidstjänster på amanuens- eller byråsekreterarplanet.

Länsskolnämnden i Norrbottens län anför bl. a. följande.

Länsskolnämnden kan icke biträda utredningens konventionella uppfattning

att rektorsassistenterna med nödvändighet måste vara lärare, vilka ju äro utbildade

för en helt annan verksamhet. Mot utredningens förslag om inrättande

av rektorsassistenttjänster för pedagoger talar även lärarbristen; i Norrbottens

län är sålunda endast en tredjedel av det totala antalet inrättade ordinarie tjänster

för akademiker m. fl. tillsatta med behöriga innehavare. Redan av detta skäl

bör det icke under överskådlig tid ifrågasättas att lärare dragas från den egentliga

undervisningen för utförande av administrativa göromål. Efter samråd med

flertalet gymnasierektorer i länet hävdar länsskolnämnden i stället bestämt, att

rektorerna skulle vara mest betjänta av medarbetare av typen byråsekreterare

eller kanslist med god administrativ utbildning. Intet torde hindra att dessa

tjänster i förekommande fall organiseras såsom deltidstjänster.

Faclcskoleutredningen anser, att det ställer sig onödigt dyrt att använda pedagogiskt

utbildad personal för administrativa arbetsuppgifter, något som även är

olämpligt med tanke på den rådande lärarbristen. Fackskoleutredningen ifrågasätter

därför, om det inte vore en rationellare lösning att tillföra de större skolenheterna

cn administrativ kraft i form av en kansliskrivare, kontorsskrivare

eller kanslist och föreslår, att särskild utbildning anordnas för dylik kvalificerad

biträdcspcrsonal.

Som tidigare framhållits ställer sig gymnasieutredningen mycket kritisk till

framför allt frågan vad som enligt de sakkunnigas mening är pedagogiska uppgifter.

Vad beträffar de s. k. administrativa uppgifterna synes det gymnasieutredningen

tveksamt om inte dessa — om man undantar schemaarbetet — kan förväntas

kunna utföras av biträdcspcrsonal. Gymnasieutredningen fäster här uppmärksamheten

på att kostnaderna för kvalificerad biträdespersonal måste vägas

mot de stora kostnader som friställande av dyrbar lärarpersonal drar. Att lärarna

behövs för sina undervisande uppgifter bör heller inte förbises. Målet bör enligt

gymnasieutredningens uppfattning vara att med hjälp av hel- eller deltidsanställd

biträdespersonal nedbringa den lärarutbildade personalens arbete på rektorsexpeditionen.

Gymnasieutredningen känner därför stor tveksamhet inför den

av de sakkunniga föreslagna lösningen. Det är icke klarlagt att denna är den

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

bästa lösningen ens i nuläget. I framtiden kan därtill förändringar komma att

inträffa, som på väsentliga punkter rubbar förutsättningarna för skoladministrativa

utredningens förslag. Gymnasieutredningen pekar bl. a. på de krav på ökade

insatser som elevvården ställer och där icke lärarutbildad personal med fördel

kan användas. Det är också angeläget framhålla att skolenheterna i framtiden

kan få helt annan struktur än vad skoladministrativa utredningen kunnat räkna

med. Det synes bl. a. med hänsyn härtill angeläget att nu arbetande utredningars

förslag — framförallt gymnasieutredningens och fackskoleutredningens — avvaktas

innan mera definitiva åtgärder vidtas i rektorsexpeditionernas biträdesfråga.

Lärarbristsynpunkterna utvecklas också av 1960 års lärarutbildningssalckunniga.

Att skolans lärarresurser är otillräckliga, är allmänt känt. Det är därför av

största betydelse, att lärarna främst användes för sin egentliga uppgift, undervisning.

Under senare år har man även efterlyst åtgärder att avlasta lärarna

sådant rutinarbete, som kan utföras av biträdespersonal. Av denna anledning

synes det diskutabelt att enligt skoladministrativa utredningens förslag använda

lärarutbildad personal för avlastning av rektor. Det bortfall av lärare, som man

måste räkna med vid genomförandet i hela skolorganisationen av ett sådant

förslag, blir betydande.

Det är sålunda inte minst samhällsekonomiska skäl, som talar för att man

inte i första hand tar lärare till rektorsexpeditionerna. Man kan också ifrågasätta,

om den som i underordnad ställning fullgör en uppgift inom skolledningen

måste vara lärarutbildad. Lika väl som att den lärarutbildade får fullgöra mängder

av administrativt arbete, måste den i huvudsak administrativt skolade kunna

fullgöra uppgifter som implicerar även pedagogiska avvägningar. Det torde

finnas många uppgifter, för vars lösande det allmänt pedagogiska förnuftet visar

sig sammanfalla med det allmänt administrativa.

Lärarutbildningssakkunniga anser, att man i stället för att anställa lärare som

rektorsassistent bör inrätta en särskild befattning för skoladministrativa uppgifter

i förslagsvis amanuensgrad eller vid större enheter byråsekreterare. Erfarenheterna

i andra länder, exempelvis USA och Frankrike, av sådana tjänster

synes också goda. Kostnaderna för en sådan tjänst torde knappast bli större

än vad rektorsassistent (arvode och nedsatt undervisning), schemaläggare och

rektors vikarie sammanlagt betingar.

Även SR är kritisk till utredningens förslag och föreslår, att de administrativa

arbetsuppgifterna skall åvila en heltidsanställd skolsekreterare. I dennes arbetsuppgifter

bör arbetet med schemaläggning ingå.

LR och Högre tekniska läroverkens rektorsförening godtar inte utredningens

förslag angående rektorernas undervisningsskyldighet. LR framhåller, att förslaget

innebär en höjning för läroverk med omkring 20 avdelningar eller mera.

En sådan höjning skulle varit motiverad, anser ER, om utredningens förslag

inneburit en verklig avlastning av den administrativa arbetsbördan för rektor.

Genom den otillräckliga nedsättningen av rektorsassistentens undervisningsskyldighet

har så inte blivit fallet.

Några remissinstanser har rest invändningar mot utredningens förslag angå
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

ende medelstilldelning för biträdespersonal. Sålunda påpekar överstyrelsen för

yrkesutbildning att ett realiserande av förslaget skulle för de tekniska gymnasierna

innebära en kraftig minskning av biträdeshjälpen, något som överstyrelsen

icke kan tillstyrka. Överstyrelsen anser vidare att skoladministrativa utredningen

misslyckats i sin uppgift i vad avser de tekniska läroverken och föreslår

att en ny utredning tillsättes för dessa skolor. Svenska stadsförbundet och Landskommunernas

förbund förklarar sig i princip vara motståndare till att det belopp

en viss förvaltning skall äga disponera för biträdeshjälp skall beräknas enligt

ett system med helt fasta normer. Eftersom det här är fråga om statliga tjänster

vid statliga skolors rektorsexpeditioner anser sig förbunden ej ha anledning motsätta

sig förslaget. Förbunden förutsätter dock, att biträdeshjälp till läroverk

kan förenas med biträdeshjälp till andra skolformer, utan att den statliga anslagsgivningen

behöver kompliceras.

Att normerna föreslås bli tillämpade även på högstadieklasser i de fall dylika

ingår i samma skolenhet som gymnasium — vilket för övrigt enligt de nya signalerna

för skolplaneringen inte kan förutsättas bli en normal sammankoppling

— kan styrelsen blott med största tvekan acceptera. Detta sker endast under

förutsättning av att högstadieeleverna utgör en mindre del av elevantalet vid

skolenheten och att denna sålunda i princip är en statlig skola och biträdespersonalen

där följaktligen också statlig samt vidare under uttryckligt betonande

av de praktiskt svårlösta problem som eljest skulle uppstå i administrativt

hänseende för skolenheten i fråga. För den situation som uppstår när utredningen

slutfört den senare delen av sitt uppdrag, dvs. vissa administrativa

spörsmål rörande det obligatoriska skolväsendet, vill styrelsen förbehålla sig

frihet att bedöma huruvida då eventuellt framlagda förslag för det obligatoriska

skolväsendet som helhet skall tillämpas jämväl för den del därav som förlagts

till gymnasieskola.

Styrelsen vill emellertid inför utredningens nyss nämnda fortsatta arbete förutskicka,

att styrelsen på det helt kommunala fält som det obligatoriska skolväsendet

utgör, inte anser sig kunna godta bindande normer för biträdeshjälp,

normer som har karaktären av i varje kommun automatiskt och blint verkamde

regler. Skall skoladministrationen vara en kommunal angelägenhet, bör den inte

detaljregleras av generella statliga bestämmelser, som ej möjliggör ett rimligt

hänsynstagande till lokala förhållanden och som utesluter varje möjlighet till

en viss lokal samordning, exempelvis olika skolenheter emellan osv.

Rektor skonventet i Stockholm hävdar, att de föreslagna normerna för biträdeshjälp

är oförmånliga för läroverk med relativt stor gymnasiedel och relativt

liten högstadiedcl. Konventet anför ytterligare två omständigheter, som i realiteten

innebär, att de föreslagna normerna medför en markant försämring vid

biträdesanslagets utnyttjande.

För närvarande belastar de genom skolöverstyrelsens beslut inrättade kanslitjänsterna

expeditionsanslaget med ett lägre belopp än de verkliga kostnaderna.

Ett kanslibiträde belastar sålunda nu anslaget med endast 10 000 kr. men enligt

utredningens normer med 13 248 kr. Utredningen förutsätter, att kontoristtjänst

(i A 9) normalt skall vara inrättad vid varje läroverk med avlöning ur biträdesanslaget,

ehuru detta beräknats på grundval av kanslibiträdes lön (i A 7). Därigenom

beskäres väsentligt det belopp, som står till rektors förfogande för annan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

expeditionshjälp, t. ex. schemaarbete. I begynnelselöneklassen skulle skillnaden

innevarande läsår i ortsgrupp 5 för en heltidsanställd bli 1 470 kr.

Anslaget för biträdespersonal måste alltså uppräknas, om den avsedda förbättringen

skall komma alla skolor till del. I första hand bör faktorn A rimligtvis

utgöra årslönen för kontoristtjänst, ej kanslibiträdestjänst. Förmånligare koefficienter

än de av utredningen föreslagna måste vidare komma till användning,

om förbättringen skall bli effektiv.

VI. Departementschefen

Som ett motiv för att en särskild utredning rörande läroverkens rektorsexpeditioner

borde komma till stånd angav jag i 1961 års statsverksproposition att

olika uppfattningar syntes råda om vilka åtgärder, som vore lämpligast för att

rimliga arbetsförhållanden på rektorsexpeditionerna skulle uppnås. Tyvärr är

läget nu, sedan utredning framlagts, likartat med det som förelåg 1961, såtillvida

som skoladministrativa utredningens huvudförslag inte vunnit någon allmän

anslutning. Det förhållandet att uppfattningarna om utredningens huvudförslag

går ganska vitt isär och att synpunkter vid remissbehandlingen framförts,

som är ägnade att inge tvekan om lämpligheten av detta förslag, påverkar

givetvis mina ställningstaganden, såsom kommer att framgå av det följande. Jag

finner det dock nödvändigt att åtgärder omedelbart vidtages, som snabbt leder

till avgörande förbättringar av arbetssituationen för rektorer vid statliga allmänna

gymnasier, vid sådana gymnasier i kombination med statlig realskola

samt vid tekniska gymnasier.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. Utredningen har gjort en

omfattande och ingående organisationsundersökning och föreslår åtskilliga rationaliseringsåtgärder,

avsedda att effektivisera arbetet på rektorsexpeditionerna.

Vidare framlägges på grundval av organisationsundersökningen förslag om organisation

av administrationen vid skolenheter av olika storlek och struktur. I

sistnämnda avseende innebär utredningens förslag i huvudsak att till rektors

förfogande skall ställas en »rektorsassistent», dvs. en kvalificerad kraft, som

skall kunna biträda rektor med såväl administrativt som pedagogiskt arbete.

Därutöver skall biträdespersonal i erforderlig omfattning kunna anställas, till

viss del med minst kontorists kvalifikationer.

Rektorsassistenten skall enligt förslaget vara lärare vid skolenheten. Ilans

undervisningsskyldighet skall nedsättas i en omfattning, som motsvarar arbetsinsatsen

som rektorsassistent. För det ansvar uppgiften medför föreslås ett särskilt

arvode skola utgå. Detta föreslås graderat i två klasser, varvid det högre

arvodet skall utgå till rektorsassistent, som på grund av läroverkets storlek med

nödvändighet måste avlasta rektor även pedagogiska uppgifter. Enligt utred
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

ningens uppfattning finns inte ens vid de största skolenheterna utrymme för en

heltidsanställd administrativt utbildad kraft.

Utredningen har också utarbetat förslag till normer dels för fastställande av

rektors undervisningsskyldighet och nedsättning av rektorsassistents undervisningsskyldighet,

dels ock för beräkning av medel till övrig biträdespersonal.

Enligt den av utredningen utförda organisationsundersökningen överstiger årsarbetsmängden

för nära nog samtliga berörda rektorskategorier 1 750 timmar.

Även om, som många remissinstanser anmärkt, materialet och metoden inte medger

alltför preciserade påståenden härvidlag råder dock enighet om att rektorernas

arbetsbörda är avsevärt större än vad som kan betecknas som normal för

tjänstemän. Några remissinstanser har visserligen framhållit, att rektorerna i

arbetstidshänseende måste jämföras med andra chefstjänstemän, vars normalarbetstid

torde avsevärt överstiga 1 750 timmar per år; men även med en sådan

jämförelse har dock organisationsundersökningen enligt min mening alldeles klart

gett vid handen, att omedelbara åtgärder är nödvändiga för att minska rektorernas

arbetsbelastning. Sådana åtgärder ter sig så mycket mer befogade som

genomförandet av beslutade och kommande förändringar inom skolväsendet

sannolikt kommer att ställa ökade krav på rektorernas arbetsinsatser.

De förslag till åtgärder, som i det föregående redovisats under rubriken inre

rationalisering, har vid remissbehandlingen i huvudsak mottagits positivt. Dessa

förslag måste i största möjliga utsträckning förverkligas i syfte att en effektivare

organisation av rektorsexpeditionerna skall åstadkommas. Det är min avsikt

att åt skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning uppdraga, att med

hänsynstagande till remissinstansernas synpunkter på det sätt överstyrelserna

finner lämpligt skyndsamt genomföra de föreslagna rationaliseringsåtgärderna. I

den mån ett genomförande av förslagen kräver ändringar i skolstadgan eller

andra författningar bör överstyrelserna snarast inkomma till Kungl. Maj:t med

förslag härom.

I detta sammanhang vill jag vidare, i anslutning till utredningens uttalande,

understryka vikten av att alla vederbörandes uppmärksamhet fästes på värdet

och betydelsen av ett genomtänkt samarbete mellan rektorsexpeditionerna och

de kommunala förvaltningarna.

Beträffande formerna för den jörstärlcning med kvalificerad personal vid rcktorsexpeditionema,

som otvivelaktigt krävs, är meningarna mycket delade bland

remissinstanserna. Flera av dessa, bland dem skolöverstyrelsen, har bestämt vänt

sig mot utredningens uppfattning, att arbetsmängden vid skolenheterna inte

skulle motivera heltidsanställda administrativa befattningshavare. Enligt dessa

remissinstansers mening skulle en heltidsanställd administrativt utbildad tjänsteman

vara en fördelaktigare lösning än den av utredningen föreslagna rcktorsassistenten.

Remisskritiken tillsammans med det förhållandet, att den typ av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

skolenheter, som utredningens förslag avser, inom kort kan komma att starkt

beröras av gynmasieutredningens och fackskoleutredningens förslag, föranleder

mig att nu förorda uppskov med ett mera definitivt och preciserat ställningstagande

i den fråga, som blivit den centrala, nämligen om rektors kvalificerade

biträde normalt skall ha administrativ eller pedagogisk utbildning. Som jag nyss

framhöll, är det emellertid angeläget att verkningsfulla åtgärder omedelbart vidtages.

Dessa bör följaktligen få provisorisk karaktär och lämpligen få formen av

en sådan förstärkning av resurserna för biträdeshjälp enligt nuvarande grunder,

att rimliga garantier skapas dels för en tillfredsställande lösning av frågan om

vikarier för rektorerna och dels för att arbetet med schemaläggningen kan bedrivas

på ett från arbetsfördelningssynpunkt rationellt sätt.

I syfte att finna vägledning för senare mera slutliga ställningstaganden bör

också en viss begränsad försöksverksamhet bedrivas på basis av de båda huvudalternativ

för kvalificerat biträde åt rektor som kommit att stå mot varandra.

För egen del har jag funnit flera skäl tala för en slutlig lösning enligt alternativet

med administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionema. Härvid

har — förutom att jag anser att en sådan lösning skulle ge den bästa effekten

— den rådande svåra lärarbristen varit av betydelse för min bedömning. Klart

är nämligen, att alla åtgärder måste vidtagas för att få till stånd bästa möjliga

hushållning med tillgängliga lärarkrafter. Det innebär först och främst att

lärarna användes för undervisning och i minsta möjliga mån för andra arbetsuppgifter.

Den nämnda försöksverksamheten bör därför få sin tyngdpunkt förlagd

till alternativet med en administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionerna.

Jag skall återkomma till försöksverksamheten, sedan jag först preciserat

mitt ställningstagande till en förstärkning enligt nuvarande grunder för

organisationen av biträdeshjälpen.

För närvarande har rektor till sitt förfogande ett anslag, uträknat efter vissa

normer, för biträdeshjälp på rektorsexpeditionen. Vid skolorna kan anställas

sekreterare (vid de tekniska gymnasierna sekreterare eller kamrerare), som regelmässigt

är lärare vid skolan, samt biträdespersonal i, med ett undantag, högst

lönegrad Ae 11 (kansliskrivare). Anslaget användes även till att arvodera

schemaläggare. Sekreterare (kamrerare) erhåller för närvarande ett arvode av

högst 3 450 kr. per budgetår. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för

lärare, som tillika är sekreterare, förekommer inte på annat sätt än att rektor,

inom ramen för gällande bestämmelser, kan beakta sekreterargöromålen vid

fastställandet av lärarnas undervisningsskyldighet.

Enligt skoladministrativa utredningens förslag skulle anslaget till biträdeshjälp

för varje skola uträknas enligt vissa formler, varvid beloppet skulle bli en

funktion av antalet elever vid skolenheten. I beräkningsunderlaget skulle emellertid,

förutom eleverna vid statliga skolformer, även inräknas eleverna vid ett

med gymnasium förenat grundskolans högstadium. Förslaget innebär sålunda i

denna del, att staten skulle ange normer beträffande biträdeshjälpen vid en

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

kommunal skolform. Detta betyder ett avsteg från hittills gällande ordning,

enligt vilken kommunerna själva har att svara för administrativ personal och

biträdeshjälp vid kommunala skolor, således även vid grundskolor.

Stadsförbundet och Landskommunernas förbund har endast med stor tvekan

och med flera reservationer accepterat utredningens förslag i detta avseende.

Kommunförbunden motsätter sig principiellt att bindande riktlinjer utfärdas

av staten för hur kommunerna skall fullgöra sina skoladministrativa uppgifter.

Jag är för egen del inte beredd att i detta sammanhang förorda, att statligt utfärdade

normer fastställes rörande biträdeshjälpen vid kommunala skolor. En

förstärkning av rektorsexpeditionernas administrativa personal bör alltjämt

bygga på hittillsvarande bidragsunderlag, dvs. antalet under höstterminen inskrivna

elever vid statlig realskola och statligt gymnasium vid skolenheten.

Som jag tidigare nämnt, är det angeläget att nu lösa frågan om schemaläggning

och vikariat för rektor. Dessa uppgifter bör enligt min mening åläggas sekreteraren.

Jag har också betonat, att det är nödvändigt att nu vidtaga åtgärder, som

verkligen innebär en avlastning av rektorerna. En första förutsättning härför

är att sekreterare med viss grad av säkerhet kan rekryteras. Med hänsyn härtill

samt till de nya arbetsuppgifter sekreteraren föreslagits fullgöra föreslår jag,

att det nuvarande arvodet av högst 3 450 kr. per budgetår höjes till ett fast

årligt arvode enligt följande sammanställning.

Statliga allmänna gymnasier

Tekniska

Antal elever

(ev. i förening med

vid skolenheten

realskola)

kr.

gymnasier

kr.

— 799

6 500

7 500

800—1 099

7 500

7 500

1 100—

8 500

8 500

Sekreterarna fullgör för närvarande i stor utsträckning tilläggstimmar. Med

den här föreslagna ordningen torde möjligheterna för sekreterarna att åtaga sig

tilläggstimmar bli mycket begränsad. De förut preciserade arvodena har fastställts

med hänsyn bl. a. härtill. Det är också angeläget, att rektor verkligen kan

disponera sekreterarens arbetstid i erforderlig utsträckning för göromål på rektorsexpeditionen.

Endast i undantagsfall, då rektor bedömer det som oundgängligt,

bör sekreteraren fullgöra lärartjänstgöring utöver fastställd undervisningsskyldighet.

Vid bifall till vad jag här förordat skapas enligt min mening väsentligt bättre

förutsättningar för rektorerna att erhålla kvalificerat biträde i erforderlig utsträckning.

i

Med hänsyn till nuvarande och förväntad arbetsbelastning på rektorsexpeditionerna

bör också en betydande förstärkning av biträdespersonalen på rektorsexpeditioncrna

ske. Då det är önskvärt att rektor i ökad utsträckning skall

kunna avlastats administrativa göromål bör bättre möjligheter skapas ifråga

om förutsättningarna att anställa biträdespersonal i högre lönegrad än vad

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

nuvarande bestämmelser medger. För närvarande är, med undantag för Stockholms

tekniska gymnasium, kansliskrivartjänst i lönegrad Ae It den högsta

förekommande tjänsten på rektorsexpeditionerna. Jag förordar, att möjlighet

beredes rektorerna att efter Kungl. Maj:ts bedömande även anställa kontorsskrivare

i lönegrad A 13. För bestridande av de kostnader som föranledes härav

samt för att även i övrigt öka biträdesresurserna utöver vad som blir möjligt

vid fortsatt tillämpning av nu gällande grunder för medelsberäkning förordar

jag att 1 300 000 kr. ställes till förfogande för fördelning mellan skolorna. Av

detta belopp bör 1 000 000 kr. fördelas mellan allmänna gymnasier m. m. och

300 000 kr. mellan de tekniska gymnasierna.

Vid fördelningen av den här förordade medelsökningen bör noga beaktas de

ökade möjligheter till rationalisering av arbetet på rektorsexpeditionerna genom

en lämpligare arbetsfördelning, som öppnas.

Med en förstärkning av biträdeshjälpen på här föreslaget sätt skapas en

flexibel organisation, som väl kan anpassas till olika lokala förhallanden.

Jag övergår så till den tidigare antydda försöksverksamheten. Som framgått

av vad jag förut sagt, står mot varandra två huvudförslag till organisation av

rektorsexpeditionerna, vilka båda bör prövas för att ge erfarenhetsmässigt underlag

för en mera långsiktig lösning. Vid de skolor, där dessa organisationsformer

prövas, bör den nyssnämnda förstärkningen naturligtvis inte komma till stånd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att på basis av de nämnda huvudförslagen

angiva de närmare riktlinjer som skall gälla för försöksverksamheten

liksom dess omfattning. Jag har räknat med att den i kostnadshänseende kommer

att belöpa sig till ca 250 000 kr.

Den föreslagna försöksverksamheten bör ledas av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen

i samråd med statskontoret och de bada överstyrelserna bör snarast

förbereda verksamheten, vilken bör inledas med nästa läsårs början. Senast

i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1965/66 bör en första redovisning

av erfarenheter av verksamheten kunna föreligga jämte förslag till de eventuella

åtgärder dessa kan ge anledning till.

Vid urvalet av de skolor, som skall ingå i försöksverksamheten, bör givetvis

tillses att skolorna är representativa med hänsyn till de variabler som bedömes

relevanta för att ett underlag för en så allsidig bedömning som möjligt skall

ernås. Urvalet av skolor bör baseras på frivilligt åtagande av rektorerna.

Kostnaderna för de här föreslagna åtgärderna under nästa budgetår kan beräknas

uppgå till sammanlagt ca 1 900 000 kr., vilket belopp fördelar sig med

ca 1 450 000 kr. på allmänna gymnasier m. m. och ca 450 000 kr. på tekniska

gymnasier.

För nästa budgetår har i statsverkspropositionen (bil. 10, p. 121 och 132) i

anslagen till avlöningar för statliga allmänna gymnasier och tekniska gymnasier

beräknats 2 100 000 kr. respektive 300 000 kr. Vid bifall till bär föreslagna åtgärder

torde kostnaderna få bestridas ur dessa anslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 19GS

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder för förbättring av

arbetssituationen för rektorerna vid av mig angivna skolor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Skoladministrativa utredningens uppdrag ....... 3

III. Utredningens organisationsundersökning .......................... 4

A. Utredningen ................................................ 4

B. Remissyttranden ............................................ 13

IV. Inre rationalisering ............................................. 17

A. Utredningen ................................................ 17

B. Remissyttranden ............................................ 19

V. Biträdeshjälp åt rektorerna...................................... 20

A. Nuvarande bestämmelser ..................................... 20

B. Utredningen ................................................ 21

C. Remissyttranden ............................................ 29

VI. Departementschefen ............................................ 36

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1963:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande gymnasier m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten