Angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m.m
1963-03-15 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:113, Angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m.m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
1
Nr 113
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1963/64 till Nordiska museet m.m.; given Stockholms
slott den 15 mars 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet
såsom en särskild stiftelse avskiljes Skansen med därtill hörande egendom.
Enligt ett mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet träffat
avtal, som föreslås skola godkännas, skall till den nya stiftelsen tillskjutas en
miljon kr. av staten och två miljoner kr. av staden. Stiftelsen Skansen skall
bygga vidare på och utveckla det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser
för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum
av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Stiftelsen skall
verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen Nordiska
museet.
Samtidigt föreslås, att staten skall överta det ekonomiska ansvaret för verksamheten
vid Nordiska museet, som tills vidare skall bedrivas i stiftelseform.
Förslaget innebär en höjning av statsbidraget till verksamheten för nästa budgetår
från 656 000 kr. till 3 045 000 kr. Därjämte förordas en medelsanvisning av
3 300 000 kr. som engångsbidrag för att täcka bl. a. driftunderskott för tiden
t. o. m. den 30 juni 1963.
För budgetåret 1963/64 äskas alltså sammanlagt 7 345 000 kr., varav 4 300 000
kr. utgör engångsanvisningar.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 113
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15
mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lind*
holm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om anslag för
budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m. m. samt anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, har Kungl.
Maj:t på min hemställan under punkten 49 föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1963/64 beräkna ett anslag av 656 000 kr.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.
Kungl. Maj ris proposition nr 113 år 1963
3
I. Inledning
Vid min anmälan till 1962 års riksdag av frågan om statsbidrag för budgetåret
1962/63 till Nordiska museet förklarade jag mig vilja överväga frågan om en
översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer. I det av riksdagen
godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av museets
ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes påkallad bl. a. med hänsyn
till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats sedan år 1929 (prop.
1962:1, bil. 10; SU 42; Rskr 126).
Den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd med Nordiska
museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn av Nordiska
museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer samt att till Kungl.
Majd, inkomma med de förslag, vartill sagda översyn kunde giva anledning.
Statskontoret har med skrivelse den 8 mars 1963 överlämnat en promemoria
angående Nordiska museets och Skansens framtida verksamhetsformer och
finansiering.
Vidare har företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad samt
stiftelsen Nordiska museet, under förutsättning av godkännande av Kungl.
Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige, den 13 mars 1963 träffat avtal angående
riktlinjer för bildande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen.
I detta sammanhang torde även böra anmälas, att Nordiska museets nämnd
inkommit med vissa skrivelser rörande bl. a. anslag för budgetåret 1963/64.
II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet
År 1879 erbjöd sig filosofie doktorn Artur Hazelius att till staten på vissa villkor
överlämna den av honom hopbragta s.k. Skandinavisk-etnografiska
samlingen. Kungl. Maj:t och riksdagen avböjde emellertid anbudet.
Som skäl mot statens övertagande av museet anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
huvudsakligen, att de uppställda villkoren syntes »dels
öfver höfvan inskränka Eders Kongl. Maj:ts rätt att förordna om förvaltningen
av en offentlig institution, dels lägga på staten bördor utan tillbörlig rätt för
statens målsmän att dem begränsa».
Hazelius överlämnade sedermera, den 18 april 1880, sina samlingar till en för
ändamålet bildad självständig institution under särskild styrelse. Samlingarna
skulle enligt dennes vilja under all framtid och i alla väsentliga delar orubbad
uti Sveriges huvudstad förvaras, vårdas och förevisas.
Kungl. Maj:t har den 29 april 1938 fastställt stadgar för stiftelsen Nordiska
museet. Enligt stadgarna »skall museet jämte därtill hörande inrättningar
vara ett hem för minnen ur det svenska folkets liv med särskild upp
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
gift att genom vetenskaplig forskning och folklig undervisning vidga kännedom
om den svenska odlingens historia. Dess mal skall vara att härigenom hos Sveriges
folk stärka kärleken till fosterlandet och hembygden. Genom sina samlingar
och sina undersökningar skall museet tillika verka för en fördjupad insikt om
det kulturella sambandet mellan vårt och övriga nordiska folk.»
Genom beslut den 1 oktober 1919 och den 15 mars 1946 har Kungl. Maj:t meddelat
bestämmelser i fråga om det inbördes förhållandet mellan Nordiska museet
och övriga centralmuseer i Stockholm.
Till stiftelsen Nordiska museet hör dels följande byggnader på mark, som
upplåtits av Djurgårdsförvaltningen, nämligen museibyggnaden på Lejonslätten,
Skansen, Cirkus, Novilla och Lusthusporten, dels ock fastigheterna Julita, Svindersvik,
Tyresö, Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg och Nygränd 2
i Stockholm.
Museal verksamhet bedrives i museibyggnaden på Lejonslätten, på Skansen,
i Lusthusporten (institutet för folklivsforskning) samt på Julita, Svindersvik,
Tyresö, Matsgården och Härkeberga. Denna verksamhet är av naturliga skäl inriktad
på insamling och vård av föremål och miljöer av kulturhistoriskt intresse.
Vid museet bedrives även omfattande vetenskapliga undersökningar för att åt
eftervärlden bevara ännu existerande källor till och kunskap om svenskt samhälls-
och kulturliv. Genom utställningar samt i tal och skrift förmedlar museets
tjänstemän kunskap om museets samlingar och den sociala verklighet, varav
samlingarna är kvarlevor.
Museets samlingar uppgår nu till ca 267 000 inventarienummer, vilket torde
innebära att totala antalet museiföremål utgör inemot en miljon. Samlingarna
ökar med i genomsnitt 2 500 inventarienummer per år.
Den sammanlagda utställningsytan i museibyggnaden är 5 100 kvadratmeter.
De inom museibyggnaden magasinerade föremålen upptar en yta av ca 5 800
kvadratmeter. De utom museibyggnaden förvarade föremålen tager i anspråk
ca 7 700 kvadratmeter, till större delen i stiftelsens egna anläggningar.
Under de senaste fem åren har museet arrangerat i medeltal nio tillfälliga utställningar
per år dels i byggnaden på Lejonslätten, dels i andra museer inom
Sverige och utomlands.
I fråga om Skansens verksamhet bör anmärkas att denna sträcker sig även
över andra områden än de rent museala. Till sin karaktär kan Skansen närmast
betecknas som en kombination av friluftsmuseum och naturpark.
De årliga besökssiffrorna för museet och Skansen framgår av nedanstående
sammanställning.
År
Museet
Skansen
1958
103 643
1 826 222
1959
102 733
1 968 619
1960
107 648
1 967 222
1961
120 626
1 974 716
1962
110 750
1 725 284
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Styrelsen för stiftelsen Nordiska museet, Nordiska museets nämnd, består av
sju ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t. Chef för museet och dess inrättningar
är en styresman, tillika ledamot av nämnden.
Verksamheten har följande organisation. Under styresmannen sorterar — direkt
eller indirekt — femton avdelningar för den kulturhistoriska och en för
den naturhistoriska verksamheten. Härtill kommer forsknings- och undervisningsverksamhet
vid institutet för folklivsforskning under ledning av en inför
styresmannen ansvarig professor. Program- och serviceverksamhet på Skansen
ombesörjes genom sju enheter underställda en ekonomidirektör. Vidare bedrives
restaurangrörelse på Skansen under ledning av en restaurangkommitté. Denna
består av styresmannen, ekonomidirektören, chefen för restaurangen samt såsom
ordförande en utomstående sakkunnig.
De av stiftelsen Nordiska museet disponerade anläggningarna utgör ur ekonomisk
och administrativ synpunkt en enhet. Den ekonomiska förvaltningen är
gemensam och handhaves av den inför nämnden och styresmannen ansvarige
ekonomidirektören.
Antalet befattningshavare med heltidstjänstgöring uppgår till 90 vid museet
och institutet för folklivsforskning samt till 88 vid Skansen. För skilda arbetsuppgifter
— främst vakthållning på Skansen — tillkommer personal med deltidstjänstgöring
motsvarande ca 65 heltidstjänster. Härutöver kommer av arbetsmarknadsstyrelsen
avlönade arkivarbetare, för närvarande 36 vid museet
och 3 vid institutet för folklivsforskning. För drift och tillsyn av stiftelsens
övriga anläggningar samt för restaurangrörelsen på Skansen finns dessutom viss
personal.
I fråga om anställningsförhållanden samt löne- och pensionsvillkor tillämpas
i huvudsak samma bestämmelser som gäller för motsvarande befattningshavare
i statlig tjänst.
Vid oförändrad verksamhet och organisation beräknas med museiverksamheten
förbundna utgifter (exkl. Skansens) budgetåret 1963/64 uppgå till omkring
3 730 000 kr.
III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering
A. Statens bidrag
Alltsedan år 1875 har av statsmedel utgått bidrag till museiverksamheten,
för vilket ändamål uppförts anslag å riksstaten under åttonde huvudtiteln.
Detta grundanslag till museet har vid olika tillfällen förstärkts genom
särskilda tilläggsanslag till löneförbättring, lönetillägg respektive dyrtidstillägg
åt viss personal.
Användningen av grundanslaget till museiverksamheten var ursprungligen
ej närmare reglerad. Först genom beslut av 1929 års riksdag har grundbidraget
1* — Bihang till riksdagens protokoll 10G3. 1 samt. Nr 113
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
till museet förklarats skola användas till avlöningar åt museets tjänstemän. Såsom
villkor för bidragets åtnjutande har Kungl. Maj:t föreskrivit, att såväl de
i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhör den grupp befattningshavare
som uppehåller museets verksamhet som museiinstitution, som ock den vaktmästar-
och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden, av museet
skall avlönas efter samma grunder, som gäller för motsvarande tjänstemän vid
de statliga museerna.
Någon fast norm för bidragsgivningen har icke utbildat sig, oaktat förslag om
fastare grunder för anslagsberäkningen framlagts för riksdagen. I proposition
till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att en lönereglering för Nordiska
museets personal skulle genomföras i enlighet med av föredragande departementschefen
framlagda riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer skulle statens understöd
till museet i princip begränsas till att — i den mån så kunde befinnas skäligt
vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna
— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets tjänst
anställda tjänstemän, vilka tillhörde den grupp befattningshavare som uppehöll
museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgjorde de vetenskapliga
och administrativa krafter, som vore behövliga för den museala verksamheten,
dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgjorde i museibyggnaden.
Statsanslaget till museet skulle till beloppet bestämmas av Kungl.
Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum av museets förhandenvarande
behov. Bidrag av statsmedel till nya tjänster skulle icke kunna
påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina skäl och Kung. Maj:t och
riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen fattat beslut (prop. 1929:1,
åttonde huvudtiteln s. 94—125).
Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid icke riksdagens bifall (Rskr 8 A p. 41).
Riksdagen fann det lämpligast, att omfattningen av statens ekonomiska stöd åt
museet, liksom tidigare, bestämdes efter en årligen återkommande prövning av
vad som i betraktande av museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande
behov kunde härutinnan anses skäligt och för statsverket lämpligt eller möjligt
att prestera med tanke på övriga anslagskrav. Såsom skäl för en dylik reglering
av bidragsgivningen hänvisades till museets självständiga ställning i förhållande
till statsmakterna och det organisatoriska och ekonomiska sambandet mellan
museet och verksamheten å Skansen, av vars resultat museets ekonomi i betydande
omfattning vore beroende. I enlighet med detta principiella uttalande av
1929 års riksdag har storleken av statens stöd åt museet därefter bestämts.
Grundanslaget till museet ökade mellan åren 1890—1930 från 25 000 till
190 000 kr. för år och utgick därefter med oförändrat belopp till och med budgetåret
1938/39. Efter en uppräkning av bidraget för budgetåret 1939/40 för att
främja utforskningen av lappkulturen, vidtogs en mindre reduktion av bidraget
under krigsåren. För budgetåret 1946/47 anvisades till museet vid sidan av det
reguljära bidraget medel på tilläggsstat för bestridande av de lönetillägg till
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
museets tjänstemän, som föranletts av den då vidtagna provisoriska regleringen
av statstjänstemännens löner. I konsekvens härmed har vid bestämmandet
fr. o. m. sistnämnda budgetår av bidraget till museet beaktats de löneökningar,
som varit en följd av vidtagna höjningar av statstjänstemännens lönenivå.
Från och med budgetåret 1938/39 har som en särskild anslagspost under bidragsanslaget
upptagits ett särskilt belopp — ursprungligen om 50 000 kr. —
till undersökning av äldre svensk folkkultur och folktradition, vartill bidrag tidigare
utgått av lotterimedel. Här avsedda undersökningar skall bedrivas i enlighet
med av vitterhetsakademien godkänd plan.
Verksamheten vid institutet för folklivsforskning finansierades åren 1946—
1948 dels genom enskilda bidrag, dels genom anslag av lotterimedel. Från och
med budgetåret 1948/49 uppfördes 22 000 kr. som ett anslag under åttonde huvudtiteln
att tillföras institutet via Stockholms högskola. Anslaget har sedermera
höjts och utgår sedan budgetåret 1958/59 med 48 200 kr. för år. Från och med
budgetåret 1960/61 har bidraget uppförts såsom en särskild anslagspost.
Nu nämnda bidrag utgår från anslaget Bidrag till Nordiska museet, som för
innevarande budgetår är uppfört med 656 000 kr. och disponeras på följande sätt.
1. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän .................. 518 700
2. Bidrag till undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och
folktradition ................................................ 89100
3. Bidrag till undervisnings- och forskningsverksamhet vid museets
institut för folklivsforskning .................................. 48 200
Summa kr. 656 000
Från anslag på driftbudgeten uppbar stiftelsen under budgetåren 1951/57
särskilda bidrag för omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom museibyggnaden på Lejonslätten.
Av lotterimedel har stiftelsen — såsom redan nämnts — tidigare erhållit
bidrag till bl. a. verksamheten vid institutet för folklivsforskning. Från
denna fond har stiftelsen vidare år 1954 tilldelats 30 000 kr. för Svindersvik. Därjämte
har stiftelsen åren 1960 och 1962 för uppförande av vissa anläggningar på
Skansen erhållit bidrag av lotterimedel om sammanlagt 1 300 000 kr.
B. Nordiska museets egna medel
Fondkapitalet beräknas per den 31 december 1962 utgöra 3 637 000 kr.
För budgetåret 1963/64 beräknas den för museiverksamheten disponibla avkastningen
uppgå till 139 300 kr.
Inkomsterna av stiftelsens verksamhet (utom Skansen)
beräknas under nästa budgetår uppgå till följande belopp.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 113 år 1963
Museiverksamhet:
Entré- och visningsavgifter............................ 106 500
Försäljning av böcker m. m............................ 137 000
Konserveringsarbeten ................................ 11 000 254 500
Inkomst av fastigheter:
Hyror och arrenden .................................. 133 500
Såg- och skogsförvaltningen, Julita..................... 186 000 319 500
Kommunala bidrag ........................................... 38 500
Summa kr. 612 500
De sammanlagda inkomsterna (exkl. Skansens) beräknas sålunda för budgetåret
1963/64 till 751 800 kr.
C. Driftunderskott och skulder
Kostnadsutvecklingen för stiftelsen har i mycket hög grad påverkats av ökade
utgifter för löner, pensioner och pensionsavgifter. Enligt uppgift från stiftelsen
har 1962 års löneöverenskommelse medfört en kostnadshöjning för sagda år av
334 000 kr., däri inberäknat höjda pensionsavgifter. För år 1963 kommer dessa
kostnader att stiga med ytterligare 195 000 kr. Den allmänna prishöjningen har
likaledes medfört höjda kostnader.
För att möta de ökade kostnaderna fann sig nämnden nödsakad att från våren
1962 vidtaga en höjning av inträdesavgifterna till Skansen. Denna höjning av
avgifterna har emellertid ej medfört den beräknade inkomstökningen. Därjämte
har Skansen fått vidkännas minskade inkomster av punktavgifter inom Skansens
område. Ökningen av Skansens intäkter har därför varit alltför liten i förhållande
till institutionens avsevärt ökade kostnader.
Utvecklingen har lett till att ett betydande underskott har uppstått i
driften, vilket inte kunnat täckas genom statsbidragen till verksamheten. Enligt
en år 1962 företagen undersökning förelåg redan under sommaren 1962 ett betydande
underskott. För tiden därefter och fram till och med mitten av 1963 beräknas
underskottet väsentligt öka, så att detsamma vid sistnämnda tidpunkt
troligen kommer att uppgå till 2 miljoner kr.
Stiftelsen har för verksamheten vid museet och Skansen upptagit lån, på
vilka räknat per den 1 oktober 1962 kvarstod ett sammanlagt skuldbelopp på
5 324 390 kr. Av dessa lån hänför sig 3 415 520 kr. till verksamheten på Skansen
och Novilla. År 1963 har stiftelsen att erlägga 239 861 kr. i räntor och 272 730
kr. i amorteringar, varav 148 501 kr. respektive 252 263 kr. belöper på Skansen
och Novilla.
Vidare har stiftelsen hos Skandinaviska banken upptagit en checkräkningskredit,
vilken per den 1 april 1963 får utnyttjas till 1,5 miljoner kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963 9
IV. Statskontorets synpunkter
Statskontoret erinrar inledningsvis om att stiftelsen Nordiska museets anläggningar
från organisatoriska och ekonomiska synpunkter för närvarande utgör
en enhet under gemensam ledning av Nordiska museets nämnd.
Med avseende på verksamhetens karaktär framhåller statskontoret i huvudsak
följande.
Det råder ett nära samband mellan de olika anläggningar, som står under stiftelsens
förvaltning. Verksamheten är emellertid brett inriktad, och i vissa fall
är till följd därav sambandet mindre påtagligt. Exempelvis har vissa delar av
Skansens verksamhet, vilka närmast representeras av Skansens kulturhistoriska
avdelning, museal karaktär och får anses utgöra ett komplement till stiftelsens
övriga museala verksamhet. Men Skansen har också specifika verksamhetsgrenar,
vilka kan karakteriseras som förmedling av naturhistoriska kunskaper samt
fritidsunderhållning och rekreation. Därjämte bedriver Skansen i egen regi
restaurangrörelse.
Med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningarna för stiftelsens verksamhet
uppdelar statskontoret dess anläggningar i två grupper. Till den första
gruppen hänföres museibyggnaden på Lejonslätten, Julita, Svindersvik, Tyresö,
Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg, fastigheten Nygränd 2 i Stockholm
samt institutet för folklivsforskning. Den andra gruppen består av Skansen
med Cirkus och Novilla. Statskontoret grundar uppdelningen på att intäkterna
av den verksamhet, som representeras av den första gruppen, är obetydliga
i förhållande till kostnaderna, medan den verksamhet Skansen bedriver kan
betecknas som självförsörjande och under vissa förhållanden t. o. m. vinstgivande.
I anslutning härtill anför statskontoret huvudsakligen följande.
Stiftelsen har under långa perioder kunnat finansiera verksamheten vid de
förstnämnda anläggningarna med överskottsmedel från Skansen. Enbart under
den senaste tioårsperioden har uppskattningsvis ca 10 miljoner kr. tillförts stiftelsens
övriga anläggningar från Skansen.
Emellertid har kostnaderna för stiftelsens samlade verksamhet ökat under de
senaste åren, särskilt på personalsidan. Samtidigt har Skansen — trots avgiftshöjningar
— givit sämre ekonomiskt resultat än tidigare. Härtill har bidragit
de senaste årens ogynnsamma väderleksförhållanden under sommarmånaderna
och ökade driftkostnader i Skansens egen verksamhet.
Då stiftelsen saknat möjligheter att med överskottsmedel från Skansen finansiera
den övriga verksamheten, har extraordinära utvägar måst tillgripas. Den
löpande verksamheten har fått finansieras genom checkräkningskrediter, lån ur
fonder och belåning av avkastningen från vissa fonder. Vidare har stiftelsen
inställt amorteringar på vissa lån. Sammanlagt torde stiftelsens förpliktelser på
grund härav komma att överstiga 3 miljoner kr. per den 1 juli 1963. Till detta
kommer att erforderliga avsättningar för de anställdas pensionering ej kunnat
göras och visst underhåll av anläggningarna måst eftersättas.
Statskontoret har utarbetat ekonomiska prognoser, som visar att driftkostnaderna
vid anläggningarna inom den första gruppen kommer att kräva ett
årligt bidrag på i runt tal tre miljoner kr.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Däremot är förutsättningarna goda för att Skansen skall kunna drivas utan
ekonomiskt stöd utifrån. Statskontoret framför i detta sammanhang följande.
Sistnämnda bedömning är dock baserad på, att Skansen såsom en engångsåtgärd
tillförs visst kapital för konsolidering av rörelsen. Det torde emellertid
icke vara realistiskt att framdeles räkna med några överskott av betydelse från
Skansen. Bl. a. bör Skansens avgiftspolitik bli föremål för omprövning, särskilt
beträffande punktavgifterna för björnbergen, rulltrappan och fotografering inom
Skansens område.
Mot bakgrunden av här redovisade synpunkter förordar statskontoret, att
Skansen — med Cirkus och Novilla — avskiljs från stiftelsen
Nordiska museet till en egen ekonomisk-juridisk
enhet.
Ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete bör enligt statskontoret liksom
hittills upprätthållas mellan Skansen och museet. Med hänsyn till det samband
som råder mellan Skansens kulturhistoriska verksamhet och den egentliga
museiverksamheten anser ämbetsverket att representanter för museet bör knytas
till ledningen för denna nya enhet.
V. Statskontorets förslag
A. Nordiska museet
Den egentliga museiverksamheten är, framhåller statskontoret, av rikskaraktär
och av sådant intresse för samhället, att dess bestånd måste tryggas. Med
anledning härav förordas att staten påtager sig ett kontinuerligt ekonomiskt
ansvar för denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1963.
Statskontoret har övervägt frågan om att museiverksamheten skall förstatligas
men förordar att stiftelseformen tills vidare bibehålies.
Ett bibehållande av stiftelseformen bör förenas med villkor att styrelsen,
Nordiska museets nämnd, i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1963 utses av Kungl.
Maj:t samt att verksamheten i ekonomiskt och administrativt hänseende underkastas
starkare statlig kontroll. Sålunda anför statskontoret i fråga om styrelsens
befogenheter bl. a. följande.
Dessa bör begränsas att motsvara vad som tillkommer styrelsen för en statlig
institution av motsvarande karaktär. I sina ekonomiska dispositioner bör nämnden
ej få binda staten i vidare utsträckning än en sådan statlig styrelse. Nämnden
bör sålunda ej utan Kungl. Maj:ts medgivande få mottaga donation för
annat än tillfälligt ändamål. Ej heller bör nämnden få försälja eller eljest överlåta
eller med inteckning för gäld belasta museets fasta egendom eller för verksamheten
upptaga lån, teckna borgen o. d. Föreskrifter härom bör intagas i de
av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna, som i övrigt bör till innehållet motsvara
instruktionerna för de statliga institutioner, som har motsvarande uppgifter.
Vid tjänstetillsättningar bör nämnden äga tillsätta förefintliga tjänster, dock
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
att utnämning å tjänst i lönegrad 24 eller högre å löneplan A ävensom tjänst a
löneplan B i statens löneförordning bör underställas Kungl. Maj:t för prövning
och stadfästelse.
Statskontoret anser att kostnaderna för verksamheten bör bestridas enligt en
av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat, varjämte den fast anställda
personalen bör redovisas på en av Kungl. Maj:t godkänd personalförteckning.
Statens bidrag bör — framhåller statskontoret — grundas på en noggrann prövning
av museets i petitaframställning redovisade behov, varvid förslag om inrättande
av nya tjänster, om ändrad löneställning för personalen och om ökad
medelstilldelning i övrigt bör underställas riksdagen.
Personalens anställnings för hållanden samt löne- och pensionsvillkor har i väsentliga
avseenden avpassats att motsvara dem som gäller för statens tjänstemän.
Statskontoret föreslår i dessa frågor huvudsakligen följande.
Med avseende på löne- och pensionsförhållanden bör tjänstemannapersonalen
inordnas under Saar och SPR. Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande
att efter erforderlig utredning besluta härom. Vid inordnandet under Saar
bör befattningshavarna vid museet åläggas skyldighet att låta sig förflyttas till
statlig tjänst av motsvarande slag.
Vidare bör övervägas eventuell besvärsrätt över museistyrelsens beslut om
tjänstetillsättning och entledigande samt tillämpning av avlöningsföreskriftema.
Ordningen för förhandlingar om personalens anställnings- och avlöningsvillkor
bör regleras så, att ärende rörande löneförmåner för kollektivavtalsanställd och
därmed jämställd arvodesavlönad personal handlägges av statens avtalsnämnd
och ärende rörande löneförmåner för löneplansanställd och därmed jämställd
arvodesavlönad personal i civildepartementet.
Den personal, som var anställd den 1 januari 1963, bör enligt statskontoret
tills vidare upptagas med oförändrad lönegradsplacering. Med hänsyn till bl. a.
att Skansen föreslagits bli avskiljt från stiftelsen, bör avdelas särskild personal
för de kamerala och administrativa göromålen. Statskontoret föreslår att för
ändamålet inrättas en byrådirektörstjänst i Ae25, en kamrerartjänst i lönegrad
Ae 17, en kanslibiträdestjänst i Ae 7 och två kontorsbiträdestjänster i A 2—5.
Med utgångspunkt häri har statskontoret upprättat personalförteckning, fördelad
på ordinarie tjänstemän, extra ordinarie tjänstemän samt extra personal
m. m.; de ordinarie befattningshavarna består av 1 styresman i B 4, 1 professor
1 B 3, 1 förste bibliotekarie i A 27, 3 förste intendenter i A 27, 1 arkivarie i A 23,
2 intendenter i A 23, 1 museilektor i A 23, 4 intendenter i A 21, 5 tjänstemän i
A 15—A 19 samt 30 i A 6—A 11, de extra ordinarie befattningshavarna av 1
byrådirektör i A 25, 2 intendenter i A 21, 11 tjänstemän i A 15—A 19 samt 11 i
A 2—A 11. Härtill kommer extra eller mot arvode anställd personal, sammanlagt
ett trettiotal befattningshavare.
Enligt statskontorets mening är en översyn av museiorganisationen angelägen
icke minst för att bereda underlag för bestämmande av det antal tjänster, som
12
Kungl. Maj:ts -proposition nr 113 år 1963
krävs för verksamhetens upprättande och vidareutveckling, samt Iöneställningen
för dessa. Statskontoret tillägger:
Vidare behöver särskilt beaktas möjligheterna att bereda de vetenskapligt
sysselsatta befattningshavarna erforderlig biträdeshjälp för att därigenom kunna
avlasta dem sådana arbetsuppgifter, som kan utföras av personal med lägre
kompetens. Denna översyn bör för den skull snarast komma till stånd. I avvaktan
härpå bör den hittillsvarande Iöneställningen för museets tjänstemän bibehållas.
Förslag till ny organisation för museiverksamheten bör underställas
Kungl. Maj:t hösten 1964.
Till ledning för beräkning av statsbidraget har statskontoret sammanfört de
med museiverksamheten förenade kostnaderna under två huvudposter, nämligen
dels avlöningar samt pensions- och försäkringsavgifter, dels omkostnader. Avlöningskostnaderna
har därvid grundats på nyssnämnda personalförteckning.
I fråga om pensions- och försäkringskostnader m. m. framhåller statskontoret
bl. a. följande.
Ett inordnande av den löneplansanställda personalen under SPR bör föranleda
att pensionsförsäkringarna i SPP för denna personal uppsäges. Särskilda avgifter
för SPR-anslutningen har ej beräknats med hänsyn till att museets kostnader
väsentligen bestrides av statsmedel. Vid museipersonalens inordnande under
Saar torde de för statstjänstemännen sedan den 1 januari 1963 gällande bestämmelserna
om grupplivförsäkring böra göras tillämpliga på personalen. Därvid
bör kostnaderna för försäkringen få bestridas från anslag på tolfte huvudtiteln.
Pensionskostnaderna för redan pensionsavgången personal bör bestridas med
anlitande av museets medel. Pensionsutbetalningarna bör emellertid ombesörjas
av personalpensionsverket.
Sammanlagda kostnaderna för avlöningar samt pensions- och försäkringsavgifter
till stiftelsen Nordiska museet för budgetåret 1963/64 beräknar statskontoret
till i runt tal 2 749 000 kr.
Omkostnaderna för stiftelsen, bl. a. kostnader för bränsle, fastighetsunderhåll
och publikationstryck, uppskattar statskontoret för nästa budgetår till omkring
1 048 000 kr. I detta belopp ingår även ersättning till Skansen för gemensam
telefonväxel.
Enligt statskontoret belöper sig alltså de totala kostnaderna för versamheten
budgetåret 1963/64 till omkring 3 797 000 kr. Med beaktande av stiftelsens inkomster,
sammanlagt ca 752 000 kr., beräknar statskontoret sålunda statsbidraget
till den löpande verksamheten för nästa budgetår till omkring 3 045 000 kr.,
vilket i förhållande till innevarande års anslag — 656 000 kr. — innebär en
ökning med 2 389 000 kr.
Statskontoret betonar, att de framräknade beloppen bör betraktas som i viss
mån osäkra, och föreslår, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens tillstånd att i
förekommande fall överskrida anslaget.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Utöver bidrag för den löpande verksamheten bör enligt statskontoret stiftelsen
Nordiska museet erhålla statsbidrag för att dels reglera det driftunderskott,
som kan föreligga hos stiftelsen den 30 juni 1963, dels betala de lån, som upptagits
hos stiftelsens fondförvaltning. Statskontoret beräknar detta bidrag till
i runt tal 3 300 000 kr. och föreslår att anslag härför äskas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Storleken av underskottet kan enligt statskontoret icke exakt bestämmas förrän
efter budgetårets utgång. Statskontoret föreslår att det skall ankomma på
nämnden att för Kungl. Maj:t framlägga erforderliga beräkningar för bidraget.
B. Skansen
Statskontoret föreslår, att från nuvarande stiftelsen Nordiska museet till den
fristående enheten Skansen skall överföras tillgångar, som uppskattas till 10
miljoner kr. och skulder som beräknas till 7 miljoner kr. Statskontoret anför
härom bl. a. följande.
Till den nya enheten Skansen bör överföras all stiftelsen Nordiska museet nu
tillhörig egendom inom Skansens avgränsade område ävensom Cirkus och No villa.
Lösa kulturföremål bör dock undantagas och betraktas som depositioner från
museet. Vidare bör Skansen tillföras fondtillgångar, motsvarande Skansens del
av det samlade fondkapitalet per den 1 juli 1963. Härtill kommer de fordringar
som hänför sig till Skansens rörelse.
Av nuvarande stiftelsens Nordiska museet kortfristiga skulder per den 1 juli
1963 bör i första hand leverantörs- och skatteskulder samt diverse redovisningsskulder
avseende Skansens rörelse påföras den ekonomisk-juridiska enheten
Skansen. Av de långfristiga skulderna bör vissa lån gällande dels Solliden, dels
Novilla om sammanlagt 3 415 520 kr. per den 1 oktober 1962 belasta Skansen.
Som skuld i Skansens rörelse bör slutligen upptagas utfästelser som gjorts beträffande
pensionering av personal som är sysselsatt på Skansen.
Då Skansens verksamhet avskiljes till en fristående ekonomisk-juridisk enhet,
uppkommer fråga om val av verksamhetsform för enheten. Med hänsyn till bl. a.
verksamhetens karaktär har statskontoret övervägt aktiebolagsformen, vilken
skulle ge stabilitet och fasthet i administrationen och klara linjer för det ekonomiska
ansvaret. För stiftelse talar, framhåller statskontoret, att cn sådan skulle
kunna anses tillvarataga de traditioner, på vilka verksamheten grundas.
Valet av verksamhetsform sammanhänger enligt statskontoret i hög grad med
huvudintressenternas intentioner beträffande Skansen; denna fråga bör därför
icke definitivt avgöras förrän förhandlingar mellan berörda parter ägt rum.
Styrelsen för den nya enheten Skansen bör enligt statskontoret bestå av sju
personer utsedda som representanter för staten, Stockholms stad och Nordiska
museets nämnd. Ordförande i styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t.
Med hänsyn till att Skansens verksamhet representerar såväl ett riksintresse
som ett huvudstadsintresse, anser statskontoret, att det erforderliga kapitalet
till den nya enheten — utöver den egendom som överföres från stiftelsen Nor
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
diska museet — bör tillskjutas av staten och Stockholms stad. Statens och
Stockholms stads tillskott förutsattes i förslaget ske kontant i syfte att ge enheten
ekonomisk soliditet. Storleken av dessa insatser bör enligt statskontoret
fastställas genom förhandlingar mellan intressenterna. Statskontoret anger det
erforderliga kapitaltillskottet till 3 miljoner kr.
Grunden för den nya enheten Skansens tillkomst bör enligt statskontoret vara
ett avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska
museet; avtalets tillkomst och närmare detaljer förutsätter förhandlingar
mellan parterna.
VI. Förhandlingar angående stiftelsen Skansen
Med anledning av statskontorets förslag har överläggningar upptagits mellan
företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska
museet. Under förutsättning av godkännande av Kungl. Maj:t och Stockholms
stadsfullmäktige har parterna enats om ett avtal angående riktlinjer för
upprättande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen. Avtalet, som fogas som
bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende, har huvudsakligen följande innebörd.
Senast den 1 juli 1963 skall till en nybildad stiftelse, benämnd stiftelsen
Skansen, staten tillskjuta ett kontantbelopp av en miljon kr., Stockholms stad
ett kontantbelopp av två miljoner kr. samt stiftelsen Nordiska museet egendom
med ett uppskattat värde av omkring tio miljoner kr., huvudsakligen avseende
befintliga byggnader och anläggningar samt levande och döda inventarier
inom Skansenområdet jämte Cirkus och Novilla. Därvid skall den nybildade
stiftelsen övertaga betalningsansvaret — med motsvarande befrielse för stiftelsen
Nordiska museet — för skulder till ett beräknat belopp av omkring sju miljoner
kr.
Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger
vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för
att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av
kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det åligger därvid
den nya stiftelsen bl. a. att vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på
Skansen och verka i nära samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Verksamheten
skall inte ha till syfte att inbringa vinst.
Styrelsen för den nya stiftelsen skall bestå av en ordförande, som utses av
Kungl. Maj:t, samt sex andra ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t,
tre av Stockholms stad och två av Nordiska museets nämnd. Suppleanter skall
utses för samtliga ledamöter. Den direkta ledningen av verksamheten vid stiftelsen
Skansen skall utövas av en verkställande direktör, som utses av styrelsen.
Personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på nuvarande Skansen,
skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade villkor.
Kungl. Maj:t skall framdeles efter förslag av stiftelsen Nordiska museet pröva
huruvida och i vad mån donationsmedel, som för närvarande förvaltas av stiftelsen
Nordiska museet, skall räknat fr. o. m. den 1 juli 1963 ställas under förvaltning
av stiftelsen Skansen.
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 113 år 1963
15
VII. Departementschefen
Som framgår av den lämnade redogörelsen har för verksamheten vid den
nuvarande stiftelsen Nordiska museet under en lång följd av år utgått statsbidrag
från anslag på riksstatens åttonde huvudtitel. Bidraget, som täckt endast
en del av stiftelsens kostnader, är för innevarande budgetår uppfört med
656 000 kr.
Jag vill erinra om, att jag i 1962 års statsverksproposition vid anmälan av
frågan om anslag till bidrag till nordiska museet förklarade mig vilja överväga
att låta vidtaga en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer.
Detta uttalande var föranlett av statskontorets yttrande över förslag av
Nordiska museets nämnd om en höjning av statsbidraget. I det av riksdagen
godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av Nordiska museets
ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes utskottet påkallad
bl. a. med hänsyn till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats
sedan år 1929.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd
med Nordiska museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn
av stiftelsen Nordiska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer
samt inkomma med de förslag vartill sagda översyn kunde giva anledning.
Resultatet av översynen har presenterats i en promemoria angående Nordiska
museets och Skansens framtida verksamhetsformer och finansiering. Av promemorian
framgår, att stiftelsens ekonomiska ställning under de senaste åren försämrats.
Utgifterna har ökat bl. a. på grund av den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen,
medan inkomsterna förblivit i stort sett oförändrade.
Statskontoret föreslår, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet till
en särskild enhet avskiljes Skansen med Cirkus och Novilla, att staten påtager
sig det ekonomiska ansvaret för den återstående delen av stiftelsen Nordiska
museet fr. o. m. den 1 juli 1963 samt att stiftelsen får ett särskilt statsbidrag för
att täcka bl. a. ett beräknat underskott per den 30 juni 1963.
Med anledning av statskontorets förslag har, såsom framgår av min redogörelse
i det föregående, representanter för staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska
museet genom avtal enats om att bilda stiftelsen Skansen. Avtalet har
träffats under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges
godkännande.
För egen del finner jag statskontorets utredning förtjänstfull och väl ägnad
att läggas till grund för ett ställningstagande i berörda frågor.
Det synes mig motiverat att först behandla förslaget att från den nuvarande
stiftelsen Nordiska museet avskilja Skansen samt Cirkus och Novilla till en
särskild ekonomisk-juridisk enhet. Förslaget betingas främst av de olikheter i
fråga om ekonomiska villkor som råder för å ena sidan den rent musealä verk
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1963
samheten och å andra sidan verksamheten vid Skansen. Mot en delning skulle
kunna anföras, att stiftelsens nuvarande anläggningar i stort sett har gemensamma
traditioner och syften. De kulturhistoriska miljöer som bevarats på Skansen
utgör ett viktigt komplement till museets samlingar. Statskontoret har emellertid
förutsatt, att ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete kommer att
kunna fortsätta även efter en delning av den nuvarande stiftelsen. Samhörigheten
markeras även av att stiftelsen Nordiska museet enligt förslaget skall
utse ledamöter i styrelsen för enheten Skansen.
Vid mitt ställningstagande till denna fråga har jag funnit övervägande skäl
tala för den föreslagna uppdelningen. Jag ansluter mig därför till statskontorets
förslag, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet avskiljes Skansen
samt Cirkus och Novilla. Jag utgår i det följande från att så sker och avser
när jag i fortsättningen talar om stiftelsen Nordiska museet den kvarvarande
delen av den nuvarande stiftelsen.
Jag övergår härefter till att behandla vissa frågor rörande Nordiska museets
framtida ställning m. m.
Vid Nordiska museet har sedan dess tillkomst bedrivits en insamlings-, forsknings-
och utställningsverksamhet av stor kulturhistorisk betydelse. Den kunskap
om svenskt samhälls- och kulturliv, som museet förmedlar, är av stort
värde för bl. a. skol- och universitetsundervisningen samt folkbildningsarbetet.
Det är väsentligt, att denna verksamhet kan fortsätta och vidareutvecklas under
betryggande former. Jag förordar därför, att staten fr. o. m. budgetåret 1963/64
— på sätt statskontoret föreslagit — påtager sig det ekonomiska ansvaret för
museet genom att tillskjuta de medel som utöver stiftelsens egna inkomster
fordras för museets fortsatta verksamhet.
Nordiska museet bör i överensstämmelse med statskontorets förslag tills vidare
bibehållas som stiftelse. Styrelsen — Nordiska museets nämnd — bör
emellertid i sin helhet utses av Kungl. Maj:t. Jag vill i detta sammanhang anmäla,
att nämnden förklarat sig vilja medverka till härför erforderliga ändringar
av stadgarna.
Statskontorets förslag beträffande de befogenheter, som bör tillkomma nämnden,
finner jag mig ävenledes böra biträda. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser härom.
Av den lämnade redogörelsen framgår att vid Nordiska museet i fråga om
anställningsförhållanden, löne- och pensionsvillkor för närvarande tillämpas i
allt väsentligt samma bestämmelser som för statliga tjänstemän i motsvarande
ställning. Då staten fr. o. m. den 1 juli 1963 enligt mitt förslag skall överta det
ekonomiska ansvaret för verksamheten, förordar jag i likhet med statskontoret,
att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om och utfärda
erforderliga bestämmelser för att Saar och SPR fr. o. m. nyssnämnda dag
skall bli tillämpliga på innehavare av tjänst vid stiftelsen Nordiska museet. I
fråga om personalförteckning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
sådan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
I anslutning härtill vill jag erinra om att statskontoret funnit en översyn av
museiorganisationen vid stiftelsen angelägen. Jag förutsätter att statskontoret
kommer att fortsätta sin utredning av hithörande frågor och senare lägga fram
härav föranledda förslag.
Utöver nu befintliga tjänster fordras enligt statskontoret viss personal för
kamerala och administrativa arbetsuppgifter. Förstnämnda uppgifter fullgöres
nu vid ett för museet och Skansen gemensamt räkenskapskontor, som i statskontorets
förslag förutsättes bli hänfört till den nya stiftelsen Skansen.
Jag biträder statskontorets förslag till personalförstärkning med fem tjänster.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tjänsternas lönegradsplacering.
Statskontorets beräkning av statsbidragets storlek för verksamheten budgetåret
1963/64 har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder härvid förslaget,
att avgift för personalens anslutning till SPR och den statliga grupplivförsäkringen
icke skall utgå. Vidare bör personalpensionsverket ombesörja beräkning
och utbetalning av pensioner till före den 1 juli 1963 pensionsavgången
personal. Pensionskostnaderna för sistnämnda grupp bör bestridas av stiftelsen.
I överensstämmelse med statskontorets förslag beräknar jag sålunda bidraget
till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet för nästa budgetår till 3 045 000
kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen
av detta bidrag. Då de framräknade delbeloppen i bidragssumman är i viss mån
osäkra, torde Kungl. Maj:t äga att i mån av behov överskrida det förslagsanslag,
varunder bidraget upptages.
Stiftelsen Nordiska museet behöver enligt statskontorets utredning vidare ett
särskilt statsbidrag dels för reglering av ett väntat driftunderskott per den 30
juni 1963, dels för återbetalning av upptagna lån i stiftelsens fondförvaltning.
Statskontoret uppskattar storleken av detta särskilda statsbidrag till 3 300 000
kr. och föreslår att medel härför äskas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
Jag biträder statskontorets förslag, dock med den ändringen att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål bör belasta 1963/64 års riksstat.
De sammanlagda kostnaderna för bidrag till stiftelsen Nordiska museet för
budgetåret 1963/64 beräknar jag sålunda till (3 045 000 -f- 3 300 000 =) 6 345 000
kr.
Det är alltså ett betydande ekonomiskt åtagande från statens sida, som jag
härmed förordat beträffande Nordiska museet. Jag vill understryka att enligt
min uppfattning gynnsamma utgångspunkter härigenom skapas för en fortsättning
och vidareutveckling av museiverksamheten till kulturlivets gagn.
Jag behandlar härefter vissa spörsmål rörande Skansen.
Svensk folkkultur och folktradition har tack vare Skansen kunnat bevaras
och hållas levande för nya generationer av vårt folk. Det framstår för mig som
synnerligen betydelsefullt, att denna kulturinstitution ges goda förutsättningar
att vidmakthålla och utveckla verksamheten. Jag finner det därför tillfredsställande,
att parterna gemensamt i avtalet angivit en enligt min mening helt
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
riktig målsättning för den föreslagna stiftelsen, nämligen att den skall ha till
ändamål att bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det
nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur
och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande
miljö för olika fritidsintressen. Jag finner det vidare värdefullt att det i avtalet
slagits fast, att stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete
med stiftelsen Nordiska museet. Även i övrigt anser jag mig kunna helt
biträda den överenskommelse, som träffats om riktlinjer för bildande av stiftelsen
Skansen. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att slutligt godkänna ifrågavarande avtal.
Enligt avtalet skall staten som engångsanslag tillskjuta ett belopp av 1 000 000
kr. Beloppet bör uppföras under samma anslag som bidrag till stiftelsen Nordiska
museet.
Jag vill i anslutning härtill ta upp en fråga sammanhängande med vissa lån
på sammanlagt omkring 3,4 miljoner kr., avseende restaurangrörelsen på Skansen.
Enligt avtalet om bildande av stiftelsen Skansen skall betalningsansvaret
för dessa lån, som för närvarande åvilar stiftelsen Nordiska museet, övertagas av
stiftelsen Skansen fr. o. m. den 1 juli 1963, med motsvarande befrielse för den
förstnämnda stiftelsen. Jag har inhämtat, att långivarna som villkor härför uppställt,
att stiftelsen Nordiska museet påtager sig borgensansvar för lånen. Enligt
de av statskontoret framförda förslagen om befogenheter för Nordiska museets
nämnd, som jag i det föregående biträtt, förutsätter ett borgensåtagande tillstånd
av Kungl. Maj:t. Då jag inte funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
borgensåtagande avser jag att sedermera inhämta Kungl. Maj:ts medgivande
härtill.
Som framgår av vad jag anfört bör de sammanlagda kostnaderna för budgetåret
1963/64 för bidrag till stiftelsen Nordiska museet beräknas till 6 345 000 kr.
och till stiftelsen Skansen till 1 000 000 kr. eller totalt 7 345 000 kr. Härav utgör
4 300 000 kr. engångsanvisningar. Det sammanlagda beloppet, 7 345 000 kr., bör
uppföras under ett förslagsanslag benämnt Bidrag till Nordiska museet m. m.
Vid bifall till vad jag förordat i det föregående torde det få ankomma på
Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av förslagen
fr. o. m. budgetåret 1963/64.
Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade grunder för bidrag till stiftelsen
Nordiska museet m. m.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående
riktlinjer för bildandet av stiftelsen Skansen;
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de av mig angivna riktlinjerna fatta de beslut och
vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av
vad jag föreslagit;
d) till Bidrag till Nordiska museet m.m. för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
7 345 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
v Z. .. .ITC- t2* "IT i i''i
Ur protokollet:
Åsa Teorell
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Bilaga
Avtal angående riktlinjer för bildandet av en stiftelse,
kallad stiftelsen Skansen
Företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad samt stiftelsen
Nordiska museet har, under förutsättning av giltigt godkännande beslut av
Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige, träffat följande
AVTAL
1 §•
Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet
(nedan gemensamt benämnda stiftarna) förbinder sig att senast den 1 juli 1963
tillskjuta i 2 § angiven egendom på i nämnda paragraf uppställda villkor åt en
nybildad stiftelse, benämnd stiftelsen Skansen, avsedd att tjäna det i 3 § angivna
ändamålet.
2 §•
Kungl. Maj :t och kronan tillskjuter ett kontantbelopp om 1 000 000 kr.
Stockholms stad tillskjuter ett kontantbelopp om 2 000 000 kr.
Stiftelsen Nordiska museet tillskjuter egendom med ett uppskattat värde av
omkring 10 000 000 kr., nämligen
1. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga, inom Skansens
på Södra Djurgården avgränsade område befintliga byggnader och anläggningar
ävensom den nyttjanderätt till nämnda område, som stiftelsen Nordiska
museet innehar,
2. alla Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga, inom Cirkus och Novillas
områden befintliga byggnader och anläggningar ävensom den nyttjanderätt till
nämnda områden, som Nordiska museet innehar,
3. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga levande och döda
inventarier inom ovan nämnda byggnader och anläggningar med undantag för
sådana kulturföremål, som stiftelsen Nordiska museet deponerat å Skansen,
samt
4. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga kontanta medel,
fordringar och varulager, som då är att hänföra till verksamheten inom Skansen,
Cirkus och Novilla.
Såsom villkor för att stiftelsen Nordiska museet skall tillskjuta ovan angiven
egendom gäller, att stiftelsen Skansen — med motsvarande befrielse för stiftelsen
Nordiska museet — övertager betalningsansvaret för skulder till ett
beräknat belopp av omkring 7 000 000 kr. avseende
1. långfristiga skulder gällande såväl Solliden som No villa,
2. vissa pensionsutfästelser samt
3. leverantör- och skatteskulder samt diverse redovisningsskulder hänförliga
till verksamheten å Skansen.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963
Övertagandet av betalningsansvaret enligt ovan förutsattes ske per den 1 juli
1963. Skulle någon av stiftelsen Nordiska museets borgenärer icke medge att
betalningsansvaret för hans fordran övertages av stiftelsen Skansen skall till
stiftelsen Nordiska museet av dess i kontanter tillskjutna belopp återbäras så
mycket som erfordras för täckandet av fordringen.
Stiftelsen Nordiska museet skall upprätta sådan balansräkning per den
1 juli 1963, att därav klart och fullständigt framgår vad som å nämnda dag
av stiftelsens tillgångar och skulder är att hänföra till verksamheten inom
Skansen, Cirkus och Novilla. Till balansräkningen skall så snart ske kan fogas
förteckning över de kulturföremål som av stiftelsen Nordiska museet per den
1 juli 1963 deponerats på Skansen.
3 §•
Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger
vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser
för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum
av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.
Stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med
stiftelsen Nordiska museet. Stiftelsen Skansen skall vårda det kulturhistoriska
byggnadsbeståndet.
Stiftelsen skall icke ha till syfte att inbringa vinst.
4 §.
Stiftelsen Skansen skall förvaltas av en styrelse bestående av en ordförande
och sex andra ledamöter, varav en skall vara vice ordförande.
Under styrelsen skall den direkta ledningen av verksamheten utövas av en
verkställande direktör, som utses av styrelsen.
Ordföranden i styrelsen utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en
av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms stad, av vilka en av staden utses till vice
ordförande, samt två av Nordiska museets nämnd.
För ledamöterna skall finnas i samma ordning utsedda suppleanter.
Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst fyra år i sänder.
6 §•
Den personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på det nuvarande
Skansen, skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade
villkor.
7 §•
Redovisningen av stiftelsens förvaltning skall i tillämpliga delar ske enligt
de principer, som gäller för aktiebolag.
22 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 113 år 1963
Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning skall årligen granskas
av tre revisorer.
8 §•
Revisorerna utses för en tid av fyra år i sänder en av Kungl. Maj:t, en av
Stockholms stad och den tredje, som skall vara auktoriserad, av de sålunda
utsedda revisorerna.
9 §•
Styrelsen skall årligen tillställa chefen för ecklesiastikdepartementet, Stockholms
stads drätselnämnd och Nordiska museets nämnd en skriftlig berättelse
rörande förvaltningen under föregående räkenskapsår.
Revisorerna skall årligen till chefen för ecklesiastikdepartementet och Stockholms
stads drätselnämnd avgiva revisionsberättelse avseende föregående räkenskapsår.
Berättelsen skall innehålla uttalande huruvida anmärkning beträffande
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisning föreligger
ävensom huruvida ansvarsfrihet tillstyrkes eller ej.
Avskrift av revisionsberättelsen skall inom samma tid avlämnas till riksrevisionsverket,
riksdagens revisorer och Stockholms stads revision skontor.
10 §.
Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören prövas
av Kungl. Maj:t och Stockholms stad.
11 §•
Stiftelsen Skansen skall icke stå under sådan tillsyn, som avses i lagen om
tillsyn över stiftelser.
Stadgarna för stiftelsen skall fastställas av Kungl. Maj:t.
12 §.
Stiftarna äger avtala om ändring av ovan intagna bestämmelser om stiftelsen
Skansen.
13 §.
Sedan detta avtal godkänts av Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige,
genom beslut som vunnit laga kraft, skall stiftarna på grundval av ovan
angivna riktlinjer upprätta stiftelseurkund för stiftelsen Skansen.
14 §.
Kungl. Maj:t skall framdeles efter förslag av stiftelsen Nordiska museet pröva
huruvida och i vad mån donationsmedel, som för närvarande förvaltas av stiftelsen
Nordiska museet, skall räknat fr. o. m. den 1 juli 1963 ställas under förvaltning
av stiftelsen Skansen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963 23
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning...................................................... 3
II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet....................... B
III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering ...................... 5
A. Statens bidrag .............................................. 5
B. Nordiska museets egna medel................................. 7
C. Driftunderskott och skulder .................................. 8
IV. Statskontorets synpunkter ...................................... 9
V. Statskontorets förslag .......................................... 10
A. Nordiska museet............................................ 10
B. Skansen .................................................... 13
VI. Förhandlingar angående stiftelsen Skansen........................ 14
VII. Departementschefen ............................................ 15
Bilaga ............................................................. 20
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1963:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m. m. s. 1 i texten
- SU 1963:133 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/6Jf till Nordiska museet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten