Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m.m

1963-03-15 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:113, Angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

1

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1963/64 till Nordiska museet m.m.; given Stockholms

slott den 15 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet

såsom en särskild stiftelse avskiljes Skansen med därtill hörande egendom.

Enligt ett mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet träffat

avtal, som föreslås skola godkännas, skall till den nya stiftelsen tillskjutas en

miljon kr. av staten och två miljoner kr. av staden. Stiftelsen Skansen skall

bygga vidare på och utveckla det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser

för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum

av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Stiftelsen skall

verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen Nordiska

museet.

Samtidigt föreslås, att staten skall överta det ekonomiska ansvaret för verksamheten

vid Nordiska museet, som tills vidare skall bedrivas i stiftelseform.

Förslaget innebär en höjning av statsbidraget till verksamheten för nästa budgetår

från 656 000 kr. till 3 045 000 kr. Därjämte förordas en medelsanvisning av

3 300 000 kr. som engångsbidrag för att täcka bl. a. driftunderskott för tiden

t. o. m. den 30 juni 1963.

För budgetåret 1963/64 äskas alltså sammanlagt 7 345 000 kr., varav 4 300 000

kr. utgör engångsanvisningar.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 113

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Höns

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lind*

holm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om anslag för

budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m. m. samt anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, har Kungl.

Maj:t på min hemställan under punkten 49 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1963/64 beräkna ett anslag av 656 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 113 år 1963

3

I. Inledning

Vid min anmälan till 1962 års riksdag av frågan om statsbidrag för budgetåret

1962/63 till Nordiska museet förklarade jag mig vilja överväga frågan om en

översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer. I det av riksdagen

godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av museets

ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes påkallad bl. a. med hänsyn

till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats sedan år 1929 (prop.

1962:1, bil. 10; SU 42; Rskr 126).

Den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd med Nordiska

museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn av Nordiska

museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer samt att till Kungl.

Majd, inkomma med de förslag, vartill sagda översyn kunde giva anledning.

Statskontoret har med skrivelse den 8 mars 1963 överlämnat en promemoria

angående Nordiska museets och Skansens framtida verksamhetsformer och

finansiering.

Vidare har företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad samt

stiftelsen Nordiska museet, under förutsättning av godkännande av Kungl.

Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige, den 13 mars 1963 träffat avtal angående

riktlinjer för bildande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen.

I detta sammanhang torde även böra anmälas, att Nordiska museets nämnd

inkommit med vissa skrivelser rörande bl. a. anslag för budgetåret 1963/64.

II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet

År 1879 erbjöd sig filosofie doktorn Artur Hazelius att till staten på vissa villkor

överlämna den av honom hopbragta s.k. Skandinavisk-etnografiska

samlingen. Kungl. Maj:t och riksdagen avböjde emellertid anbudet.

Som skäl mot statens övertagande av museet anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

huvudsakligen, att de uppställda villkoren syntes »dels

öfver höfvan inskränka Eders Kongl. Maj:ts rätt att förordna om förvaltningen

av en offentlig institution, dels lägga på staten bördor utan tillbörlig rätt för

statens målsmän att dem begränsa».

Hazelius överlämnade sedermera, den 18 april 1880, sina samlingar till en för

ändamålet bildad självständig institution under särskild styrelse. Samlingarna

skulle enligt dennes vilja under all framtid och i alla väsentliga delar orubbad

uti Sveriges huvudstad förvaras, vårdas och förevisas.

Kungl. Maj:t har den 29 april 1938 fastställt stadgar för stiftelsen Nordiska

museet. Enligt stadgarna »skall museet jämte därtill hörande inrättningar

vara ett hem för minnen ur det svenska folkets liv med särskild upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

gift att genom vetenskaplig forskning och folklig undervisning vidga kännedom

om den svenska odlingens historia. Dess mal skall vara att härigenom hos Sveriges

folk stärka kärleken till fosterlandet och hembygden. Genom sina samlingar

och sina undersökningar skall museet tillika verka för en fördjupad insikt om

det kulturella sambandet mellan vårt och övriga nordiska folk.»

Genom beslut den 1 oktober 1919 och den 15 mars 1946 har Kungl. Maj:t meddelat

bestämmelser i fråga om det inbördes förhållandet mellan Nordiska museet

och övriga centralmuseer i Stockholm.

Till stiftelsen Nordiska museet hör dels följande byggnader på mark, som

upplåtits av Djurgårdsförvaltningen, nämligen museibyggnaden på Lejonslätten,

Skansen, Cirkus, Novilla och Lusthusporten, dels ock fastigheterna Julita, Svindersvik,

Tyresö, Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg och Nygränd 2

i Stockholm.

Museal verksamhet bedrives i museibyggnaden på Lejonslätten, på Skansen,

i Lusthusporten (institutet för folklivsforskning) samt på Julita, Svindersvik,

Tyresö, Matsgården och Härkeberga. Denna verksamhet är av naturliga skäl inriktad

på insamling och vård av föremål och miljöer av kulturhistoriskt intresse.

Vid museet bedrives även omfattande vetenskapliga undersökningar för att åt

eftervärlden bevara ännu existerande källor till och kunskap om svenskt samhälls-

och kulturliv. Genom utställningar samt i tal och skrift förmedlar museets

tjänstemän kunskap om museets samlingar och den sociala verklighet, varav

samlingarna är kvarlevor.

Museets samlingar uppgår nu till ca 267 000 inventarienummer, vilket torde

innebära att totala antalet museiföremål utgör inemot en miljon. Samlingarna

ökar med i genomsnitt 2 500 inventarienummer per år.

Den sammanlagda utställningsytan i museibyggnaden är 5 100 kvadratmeter.

De inom museibyggnaden magasinerade föremålen upptar en yta av ca 5 800

kvadratmeter. De utom museibyggnaden förvarade föremålen tager i anspråk

ca 7 700 kvadratmeter, till större delen i stiftelsens egna anläggningar.

Under de senaste fem åren har museet arrangerat i medeltal nio tillfälliga utställningar

per år dels i byggnaden på Lejonslätten, dels i andra museer inom

Sverige och utomlands.

I fråga om Skansens verksamhet bör anmärkas att denna sträcker sig även

över andra områden än de rent museala. Till sin karaktär kan Skansen närmast

betecknas som en kombination av friluftsmuseum och naturpark.

De årliga besökssiffrorna för museet och Skansen framgår av nedanstående

sammanställning.

År

Museet

Skansen

1958

103 643

1 826 222

1959

102 733

1 968 619

1960

107 648

1 967 222

1961

120 626

1 974 716

1962

110 750

1 725 284

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Styrelsen för stiftelsen Nordiska museet, Nordiska museets nämnd, består av

sju ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t. Chef för museet och dess inrättningar

är en styresman, tillika ledamot av nämnden.

Verksamheten har följande organisation. Under styresmannen sorterar — direkt

eller indirekt — femton avdelningar för den kulturhistoriska och en för

den naturhistoriska verksamheten. Härtill kommer forsknings- och undervisningsverksamhet

vid institutet för folklivsforskning under ledning av en inför

styresmannen ansvarig professor. Program- och serviceverksamhet på Skansen

ombesörjes genom sju enheter underställda en ekonomidirektör. Vidare bedrives

restaurangrörelse på Skansen under ledning av en restaurangkommitté. Denna

består av styresmannen, ekonomidirektören, chefen för restaurangen samt såsom

ordförande en utomstående sakkunnig.

De av stiftelsen Nordiska museet disponerade anläggningarna utgör ur ekonomisk

och administrativ synpunkt en enhet. Den ekonomiska förvaltningen är

gemensam och handhaves av den inför nämnden och styresmannen ansvarige

ekonomidirektören.

Antalet befattningshavare med heltidstjänstgöring uppgår till 90 vid museet

och institutet för folklivsforskning samt till 88 vid Skansen. För skilda arbetsuppgifter

— främst vakthållning på Skansen — tillkommer personal med deltidstjänstgöring

motsvarande ca 65 heltidstjänster. Härutöver kommer av arbetsmarknadsstyrelsen

avlönade arkivarbetare, för närvarande 36 vid museet

och 3 vid institutet för folklivsforskning. För drift och tillsyn av stiftelsens

övriga anläggningar samt för restaurangrörelsen på Skansen finns dessutom viss

personal.

I fråga om anställningsförhållanden samt löne- och pensionsvillkor tillämpas

i huvudsak samma bestämmelser som gäller för motsvarande befattningshavare

i statlig tjänst.

Vid oförändrad verksamhet och organisation beräknas med museiverksamheten

förbundna utgifter (exkl. Skansens) budgetåret 1963/64 uppgå till omkring

3 730 000 kr.

III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering

A. Statens bidrag

Alltsedan år 1875 har av statsmedel utgått bidrag till museiverksamheten,

för vilket ändamål uppförts anslag å riksstaten under åttonde huvudtiteln.

Detta grundanslag till museet har vid olika tillfällen förstärkts genom

särskilda tilläggsanslag till löneförbättring, lönetillägg respektive dyrtidstillägg

åt viss personal.

Användningen av grundanslaget till museiverksamheten var ursprungligen

ej närmare reglerad. Först genom beslut av 1929 års riksdag har grundbidraget

1* — Bihang till riksdagens protokoll 10G3. 1 samt. Nr 113

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

till museet förklarats skola användas till avlöningar åt museets tjänstemän. Såsom

villkor för bidragets åtnjutande har Kungl. Maj:t föreskrivit, att såväl de

i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhör den grupp befattningshavare

som uppehåller museets verksamhet som museiinstitution, som ock den vaktmästar-

och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden, av museet

skall avlönas efter samma grunder, som gäller för motsvarande tjänstemän vid

de statliga museerna.

Någon fast norm för bidragsgivningen har icke utbildat sig, oaktat förslag om

fastare grunder för anslagsberäkningen framlagts för riksdagen. I proposition

till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att en lönereglering för Nordiska

museets personal skulle genomföras i enlighet med av föredragande departementschefen

framlagda riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer skulle statens understöd

till museet i princip begränsas till att — i den mån så kunde befinnas skäligt

vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna

— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets tjänst

anställda tjänstemän, vilka tillhörde den grupp befattningshavare som uppehöll

museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgjorde de vetenskapliga

och administrativa krafter, som vore behövliga för den museala verksamheten,

dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgjorde i museibyggnaden.

Statsanslaget till museet skulle till beloppet bestämmas av Kungl.

Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum av museets förhandenvarande

behov. Bidrag av statsmedel till nya tjänster skulle icke kunna

påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina skäl och Kung. Maj:t och

riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen fattat beslut (prop. 1929:1,

åttonde huvudtiteln s. 94—125).

Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid icke riksdagens bifall (Rskr 8 A p. 41).

Riksdagen fann det lämpligast, att omfattningen av statens ekonomiska stöd åt

museet, liksom tidigare, bestämdes efter en årligen återkommande prövning av

vad som i betraktande av museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande

behov kunde härutinnan anses skäligt och för statsverket lämpligt eller möjligt

att prestera med tanke på övriga anslagskrav. Såsom skäl för en dylik reglering

av bidragsgivningen hänvisades till museets självständiga ställning i förhållande

till statsmakterna och det organisatoriska och ekonomiska sambandet mellan

museet och verksamheten å Skansen, av vars resultat museets ekonomi i betydande

omfattning vore beroende. I enlighet med detta principiella uttalande av

1929 års riksdag har storleken av statens stöd åt museet därefter bestämts.

Grundanslaget till museet ökade mellan åren 1890—1930 från 25 000 till

190 000 kr. för år och utgick därefter med oförändrat belopp till och med budgetåret

1938/39. Efter en uppräkning av bidraget för budgetåret 1939/40 för att

främja utforskningen av lappkulturen, vidtogs en mindre reduktion av bidraget

under krigsåren. För budgetåret 1946/47 anvisades till museet vid sidan av det

reguljära bidraget medel på tilläggsstat för bestridande av de lönetillägg till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

museets tjänstemän, som föranletts av den då vidtagna provisoriska regleringen

av statstjänstemännens löner. I konsekvens härmed har vid bestämmandet

fr. o. m. sistnämnda budgetår av bidraget till museet beaktats de löneökningar,

som varit en följd av vidtagna höjningar av statstjänstemännens lönenivå.

Från och med budgetåret 1938/39 har som en särskild anslagspost under bidragsanslaget

upptagits ett särskilt belopp — ursprungligen om 50 000 kr. —

till undersökning av äldre svensk folkkultur och folktradition, vartill bidrag tidigare

utgått av lotterimedel. Här avsedda undersökningar skall bedrivas i enlighet

med av vitterhetsakademien godkänd plan.

Verksamheten vid institutet för folklivsforskning finansierades åren 1946—

1948 dels genom enskilda bidrag, dels genom anslag av lotterimedel. Från och

med budgetåret 1948/49 uppfördes 22 000 kr. som ett anslag under åttonde huvudtiteln

att tillföras institutet via Stockholms högskola. Anslaget har sedermera

höjts och utgår sedan budgetåret 1958/59 med 48 200 kr. för år. Från och med

budgetåret 1960/61 har bidraget uppförts såsom en särskild anslagspost.

Nu nämnda bidrag utgår från anslaget Bidrag till Nordiska museet, som för

innevarande budgetår är uppfört med 656 000 kr. och disponeras på följande sätt.

1. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän .................. 518 700

2. Bidrag till undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och

folktradition ................................................ 89100

3. Bidrag till undervisnings- och forskningsverksamhet vid museets

institut för folklivsforskning .................................. 48 200

Summa kr. 656 000

Från anslag på driftbudgeten uppbar stiftelsen under budgetåren 1951/57

särskilda bidrag för omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom museibyggnaden på Lejonslätten.

Av lotterimedel har stiftelsen — såsom redan nämnts — tidigare erhållit

bidrag till bl. a. verksamheten vid institutet för folklivsforskning. Från

denna fond har stiftelsen vidare år 1954 tilldelats 30 000 kr. för Svindersvik. Därjämte

har stiftelsen åren 1960 och 1962 för uppförande av vissa anläggningar på

Skansen erhållit bidrag av lotterimedel om sammanlagt 1 300 000 kr.

B. Nordiska museets egna medel

Fondkapitalet beräknas per den 31 december 1962 utgöra 3 637 000 kr.

För budgetåret 1963/64 beräknas den för museiverksamheten disponibla avkastningen

uppgå till 139 300 kr.

Inkomsterna av stiftelsens verksamhet (utom Skansen)

beräknas under nästa budgetår uppgå till följande belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 113 år 1963

Museiverksamhet:

Entré- och visningsavgifter............................ 106 500

Försäljning av böcker m. m............................ 137 000

Konserveringsarbeten ................................ 11 000 254 500

Inkomst av fastigheter:

Hyror och arrenden .................................. 133 500

Såg- och skogsförvaltningen, Julita..................... 186 000 319 500

Kommunala bidrag ........................................... 38 500

Summa kr. 612 500

De sammanlagda inkomsterna (exkl. Skansens) beräknas sålunda för budgetåret

1963/64 till 751 800 kr.

C. Driftunderskott och skulder

Kostnadsutvecklingen för stiftelsen har i mycket hög grad påverkats av ökade

utgifter för löner, pensioner och pensionsavgifter. Enligt uppgift från stiftelsen

har 1962 års löneöverenskommelse medfört en kostnadshöjning för sagda år av

334 000 kr., däri inberäknat höjda pensionsavgifter. För år 1963 kommer dessa

kostnader att stiga med ytterligare 195 000 kr. Den allmänna prishöjningen har

likaledes medfört höjda kostnader.

För att möta de ökade kostnaderna fann sig nämnden nödsakad att från våren

1962 vidtaga en höjning av inträdesavgifterna till Skansen. Denna höjning av

avgifterna har emellertid ej medfört den beräknade inkomstökningen. Därjämte

har Skansen fått vidkännas minskade inkomster av punktavgifter inom Skansens

område. Ökningen av Skansens intäkter har därför varit alltför liten i förhållande

till institutionens avsevärt ökade kostnader.

Utvecklingen har lett till att ett betydande underskott har uppstått i

driften, vilket inte kunnat täckas genom statsbidragen till verksamheten. Enligt

en år 1962 företagen undersökning förelåg redan under sommaren 1962 ett betydande

underskott. För tiden därefter och fram till och med mitten av 1963 beräknas

underskottet väsentligt öka, så att detsamma vid sistnämnda tidpunkt

troligen kommer att uppgå till 2 miljoner kr.

Stiftelsen har för verksamheten vid museet och Skansen upptagit lån, på

vilka räknat per den 1 oktober 1962 kvarstod ett sammanlagt skuldbelopp på

5 324 390 kr. Av dessa lån hänför sig 3 415 520 kr. till verksamheten på Skansen

och Novilla. År 1963 har stiftelsen att erlägga 239 861 kr. i räntor och 272 730

kr. i amorteringar, varav 148 501 kr. respektive 252 263 kr. belöper på Skansen

och Novilla.

Vidare har stiftelsen hos Skandinaviska banken upptagit en checkräkningskredit,

vilken per den 1 april 1963 får utnyttjas till 1,5 miljoner kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963 9

IV. Statskontorets synpunkter

Statskontoret erinrar inledningsvis om att stiftelsen Nordiska museets anläggningar

från organisatoriska och ekonomiska synpunkter för närvarande utgör

en enhet under gemensam ledning av Nordiska museets nämnd.

Med avseende på verksamhetens karaktär framhåller statskontoret i huvudsak

följande.

Det råder ett nära samband mellan de olika anläggningar, som står under stiftelsens

förvaltning. Verksamheten är emellertid brett inriktad, och i vissa fall

är till följd därav sambandet mindre påtagligt. Exempelvis har vissa delar av

Skansens verksamhet, vilka närmast representeras av Skansens kulturhistoriska

avdelning, museal karaktär och får anses utgöra ett komplement till stiftelsens

övriga museala verksamhet. Men Skansen har också specifika verksamhetsgrenar,

vilka kan karakteriseras som förmedling av naturhistoriska kunskaper samt

fritidsunderhållning och rekreation. Därjämte bedriver Skansen i egen regi

restaurangrörelse.

Med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningarna för stiftelsens verksamhet

uppdelar statskontoret dess anläggningar i två grupper. Till den första

gruppen hänföres museibyggnaden på Lejonslätten, Julita, Svindersvik, Tyresö,

Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg, fastigheten Nygränd 2 i Stockholm

samt institutet för folklivsforskning. Den andra gruppen består av Skansen

med Cirkus och Novilla. Statskontoret grundar uppdelningen på att intäkterna

av den verksamhet, som representeras av den första gruppen, är obetydliga

i förhållande till kostnaderna, medan den verksamhet Skansen bedriver kan

betecknas som självförsörjande och under vissa förhållanden t. o. m. vinstgivande.

I anslutning härtill anför statskontoret huvudsakligen följande.

Stiftelsen har under långa perioder kunnat finansiera verksamheten vid de

förstnämnda anläggningarna med överskottsmedel från Skansen. Enbart under

den senaste tioårsperioden har uppskattningsvis ca 10 miljoner kr. tillförts stiftelsens

övriga anläggningar från Skansen.

Emellertid har kostnaderna för stiftelsens samlade verksamhet ökat under de

senaste åren, särskilt på personalsidan. Samtidigt har Skansen — trots avgiftshöjningar

— givit sämre ekonomiskt resultat än tidigare. Härtill har bidragit

de senaste årens ogynnsamma väderleksförhållanden under sommarmånaderna

och ökade driftkostnader i Skansens egen verksamhet.

Då stiftelsen saknat möjligheter att med överskottsmedel från Skansen finansiera

den övriga verksamheten, har extraordinära utvägar måst tillgripas. Den

löpande verksamheten har fått finansieras genom checkräkningskrediter, lån ur

fonder och belåning av avkastningen från vissa fonder. Vidare har stiftelsen

inställt amorteringar på vissa lån. Sammanlagt torde stiftelsens förpliktelser på

grund härav komma att överstiga 3 miljoner kr. per den 1 juli 1963. Till detta

kommer att erforderliga avsättningar för de anställdas pensionering ej kunnat

göras och visst underhåll av anläggningarna måst eftersättas.

Statskontoret har utarbetat ekonomiska prognoser, som visar att driftkostnaderna

vid anläggningarna inom den första gruppen kommer att kräva ett

årligt bidrag på i runt tal tre miljoner kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Däremot är förutsättningarna goda för att Skansen skall kunna drivas utan

ekonomiskt stöd utifrån. Statskontoret framför i detta sammanhang följande.

Sistnämnda bedömning är dock baserad på, att Skansen såsom en engångsåtgärd

tillförs visst kapital för konsolidering av rörelsen. Det torde emellertid

icke vara realistiskt att framdeles räkna med några överskott av betydelse från

Skansen. Bl. a. bör Skansens avgiftspolitik bli föremål för omprövning, särskilt

beträffande punktavgifterna för björnbergen, rulltrappan och fotografering inom

Skansens område.

Mot bakgrunden av här redovisade synpunkter förordar statskontoret, att

Skansen — med Cirkus och Novilla — avskiljs från stiftelsen

Nordiska museet till en egen ekonomisk-juridisk

enhet.

Ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete bör enligt statskontoret liksom

hittills upprätthållas mellan Skansen och museet. Med hänsyn till det samband

som råder mellan Skansens kulturhistoriska verksamhet och den egentliga

museiverksamheten anser ämbetsverket att representanter för museet bör knytas

till ledningen för denna nya enhet.

V. Statskontorets förslag

A. Nordiska museet

Den egentliga museiverksamheten är, framhåller statskontoret, av rikskaraktär

och av sådant intresse för samhället, att dess bestånd måste tryggas. Med

anledning härav förordas att staten påtager sig ett kontinuerligt ekonomiskt

ansvar för denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1963.

Statskontoret har övervägt frågan om att museiverksamheten skall förstatligas

men förordar att stiftelseformen tills vidare bibehålies.

Ett bibehållande av stiftelseformen bör förenas med villkor att styrelsen,

Nordiska museets nämnd, i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1963 utses av Kungl.

Maj:t samt att verksamheten i ekonomiskt och administrativt hänseende underkastas

starkare statlig kontroll. Sålunda anför statskontoret i fråga om styrelsens

befogenheter bl. a. följande.

Dessa bör begränsas att motsvara vad som tillkommer styrelsen för en statlig

institution av motsvarande karaktär. I sina ekonomiska dispositioner bör nämnden

ej få binda staten i vidare utsträckning än en sådan statlig styrelse. Nämnden

bör sålunda ej utan Kungl. Maj:ts medgivande få mottaga donation för

annat än tillfälligt ändamål. Ej heller bör nämnden få försälja eller eljest överlåta

eller med inteckning för gäld belasta museets fasta egendom eller för verksamheten

upptaga lån, teckna borgen o. d. Föreskrifter härom bör intagas i de

av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna, som i övrigt bör till innehållet motsvara

instruktionerna för de statliga institutioner, som har motsvarande uppgifter.

Vid tjänstetillsättningar bör nämnden äga tillsätta förefintliga tjänster, dock

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

att utnämning å tjänst i lönegrad 24 eller högre å löneplan A ävensom tjänst a

löneplan B i statens löneförordning bör underställas Kungl. Maj:t för prövning

och stadfästelse.

Statskontoret anser att kostnaderna för verksamheten bör bestridas enligt en

av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat, varjämte den fast anställda

personalen bör redovisas på en av Kungl. Maj:t godkänd personalförteckning.

Statens bidrag bör — framhåller statskontoret — grundas på en noggrann prövning

av museets i petitaframställning redovisade behov, varvid förslag om inrättande

av nya tjänster, om ändrad löneställning för personalen och om ökad

medelstilldelning i övrigt bör underställas riksdagen.

Personalens anställnings för hållanden samt löne- och pensionsvillkor har i väsentliga

avseenden avpassats att motsvara dem som gäller för statens tjänstemän.

Statskontoret föreslår i dessa frågor huvudsakligen följande.

Med avseende på löne- och pensionsförhållanden bör tjänstemannapersonalen

inordnas under Saar och SPR. Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande

att efter erforderlig utredning besluta härom. Vid inordnandet under Saar

bör befattningshavarna vid museet åläggas skyldighet att låta sig förflyttas till

statlig tjänst av motsvarande slag.

Vidare bör övervägas eventuell besvärsrätt över museistyrelsens beslut om

tjänstetillsättning och entledigande samt tillämpning av avlöningsföreskriftema.

Ordningen för förhandlingar om personalens anställnings- och avlöningsvillkor

bör regleras så, att ärende rörande löneförmåner för kollektivavtalsanställd och

därmed jämställd arvodesavlönad personal handlägges av statens avtalsnämnd

och ärende rörande löneförmåner för löneplansanställd och därmed jämställd

arvodesavlönad personal i civildepartementet.

Den personal, som var anställd den 1 januari 1963, bör enligt statskontoret

tills vidare upptagas med oförändrad lönegradsplacering. Med hänsyn till bl. a.

att Skansen föreslagits bli avskiljt från stiftelsen, bör avdelas särskild personal

för de kamerala och administrativa göromålen. Statskontoret föreslår att för

ändamålet inrättas en byrådirektörstjänst i Ae25, en kamrerartjänst i lönegrad

Ae 17, en kanslibiträdestjänst i Ae 7 och två kontorsbiträdestjänster i A 2—5.

Med utgångspunkt häri har statskontoret upprättat personalförteckning, fördelad

på ordinarie tjänstemän, extra ordinarie tjänstemän samt extra personal

m. m.; de ordinarie befattningshavarna består av 1 styresman i B 4, 1 professor

1 B 3, 1 förste bibliotekarie i A 27, 3 förste intendenter i A 27, 1 arkivarie i A 23,

2 intendenter i A 23, 1 museilektor i A 23, 4 intendenter i A 21, 5 tjänstemän i

A 15—A 19 samt 30 i A 6—A 11, de extra ordinarie befattningshavarna av 1

byrådirektör i A 25, 2 intendenter i A 21, 11 tjänstemän i A 15—A 19 samt 11 i

A 2—A 11. Härtill kommer extra eller mot arvode anställd personal, sammanlagt

ett trettiotal befattningshavare.

Enligt statskontorets mening är en översyn av museiorganisationen angelägen

icke minst för att bereda underlag för bestämmande av det antal tjänster, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts -proposition nr 113 år 1963

krävs för verksamhetens upprättande och vidareutveckling, samt Iöneställningen

för dessa. Statskontoret tillägger:

Vidare behöver särskilt beaktas möjligheterna att bereda de vetenskapligt

sysselsatta befattningshavarna erforderlig biträdeshjälp för att därigenom kunna

avlasta dem sådana arbetsuppgifter, som kan utföras av personal med lägre

kompetens. Denna översyn bör för den skull snarast komma till stånd. I avvaktan

härpå bör den hittillsvarande Iöneställningen för museets tjänstemän bibehållas.

Förslag till ny organisation för museiverksamheten bör underställas

Kungl. Maj:t hösten 1964.

Till ledning för beräkning av statsbidraget har statskontoret sammanfört de

med museiverksamheten förenade kostnaderna under två huvudposter, nämligen

dels avlöningar samt pensions- och försäkringsavgifter, dels omkostnader. Avlöningskostnaderna

har därvid grundats på nyssnämnda personalförteckning.

I fråga om pensions- och försäkringskostnader m. m. framhåller statskontoret

bl. a. följande.

Ett inordnande av den löneplansanställda personalen under SPR bör föranleda

att pensionsförsäkringarna i SPP för denna personal uppsäges. Särskilda avgifter

för SPR-anslutningen har ej beräknats med hänsyn till att museets kostnader

väsentligen bestrides av statsmedel. Vid museipersonalens inordnande under

Saar torde de för statstjänstemännen sedan den 1 januari 1963 gällande bestämmelserna

om grupplivförsäkring böra göras tillämpliga på personalen. Därvid

bör kostnaderna för försäkringen få bestridas från anslag på tolfte huvudtiteln.

Pensionskostnaderna för redan pensionsavgången personal bör bestridas med

anlitande av museets medel. Pensionsutbetalningarna bör emellertid ombesörjas

av personalpensionsverket.

Sammanlagda kostnaderna för avlöningar samt pensions- och försäkringsavgifter

till stiftelsen Nordiska museet för budgetåret 1963/64 beräknar statskontoret

till i runt tal 2 749 000 kr.

Omkostnaderna för stiftelsen, bl. a. kostnader för bränsle, fastighetsunderhåll

och publikationstryck, uppskattar statskontoret för nästa budgetår till omkring

1 048 000 kr. I detta belopp ingår även ersättning till Skansen för gemensam

telefonväxel.

Enligt statskontoret belöper sig alltså de totala kostnaderna för versamheten

budgetåret 1963/64 till omkring 3 797 000 kr. Med beaktande av stiftelsens inkomster,

sammanlagt ca 752 000 kr., beräknar statskontoret sålunda statsbidraget

till den löpande verksamheten för nästa budgetår till omkring 3 045 000 kr.,

vilket i förhållande till innevarande års anslag — 656 000 kr. — innebär en

ökning med 2 389 000 kr.

Statskontoret betonar, att de framräknade beloppen bör betraktas som i viss

mån osäkra, och föreslår, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens tillstånd att i

förekommande fall överskrida anslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Utöver bidrag för den löpande verksamheten bör enligt statskontoret stiftelsen

Nordiska museet erhålla statsbidrag för att dels reglera det driftunderskott,

som kan föreligga hos stiftelsen den 30 juni 1963, dels betala de lån, som upptagits

hos stiftelsens fondförvaltning. Statskontoret beräknar detta bidrag till

i runt tal 3 300 000 kr. och föreslår att anslag härför äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Storleken av underskottet kan enligt statskontoret icke exakt bestämmas förrän

efter budgetårets utgång. Statskontoret föreslår att det skall ankomma på

nämnden att för Kungl. Maj:t framlägga erforderliga beräkningar för bidraget.

B. Skansen

Statskontoret föreslår, att från nuvarande stiftelsen Nordiska museet till den

fristående enheten Skansen skall överföras tillgångar, som uppskattas till 10

miljoner kr. och skulder som beräknas till 7 miljoner kr. Statskontoret anför

härom bl. a. följande.

Till den nya enheten Skansen bör överföras all stiftelsen Nordiska museet nu

tillhörig egendom inom Skansens avgränsade område ävensom Cirkus och No villa.

Lösa kulturföremål bör dock undantagas och betraktas som depositioner från

museet. Vidare bör Skansen tillföras fondtillgångar, motsvarande Skansens del

av det samlade fondkapitalet per den 1 juli 1963. Härtill kommer de fordringar

som hänför sig till Skansens rörelse.

Av nuvarande stiftelsens Nordiska museet kortfristiga skulder per den 1 juli

1963 bör i första hand leverantörs- och skatteskulder samt diverse redovisningsskulder

avseende Skansens rörelse påföras den ekonomisk-juridiska enheten

Skansen. Av de långfristiga skulderna bör vissa lån gällande dels Solliden, dels

Novilla om sammanlagt 3 415 520 kr. per den 1 oktober 1962 belasta Skansen.

Som skuld i Skansens rörelse bör slutligen upptagas utfästelser som gjorts beträffande

pensionering av personal som är sysselsatt på Skansen.

Då Skansens verksamhet avskiljes till en fristående ekonomisk-juridisk enhet,

uppkommer fråga om val av verksamhetsform för enheten. Med hänsyn till bl. a.

verksamhetens karaktär har statskontoret övervägt aktiebolagsformen, vilken

skulle ge stabilitet och fasthet i administrationen och klara linjer för det ekonomiska

ansvaret. För stiftelse talar, framhåller statskontoret, att cn sådan skulle

kunna anses tillvarataga de traditioner, på vilka verksamheten grundas.

Valet av verksamhetsform sammanhänger enligt statskontoret i hög grad med

huvudintressenternas intentioner beträffande Skansen; denna fråga bör därför

icke definitivt avgöras förrän förhandlingar mellan berörda parter ägt rum.

Styrelsen för den nya enheten Skansen bör enligt statskontoret bestå av sju

personer utsedda som representanter för staten, Stockholms stad och Nordiska

museets nämnd. Ordförande i styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till att Skansens verksamhet representerar såväl ett riksintresse

som ett huvudstadsintresse, anser statskontoret, att det erforderliga kapitalet

till den nya enheten — utöver den egendom som överföres från stiftelsen Nor
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

diska museet — bör tillskjutas av staten och Stockholms stad. Statens och

Stockholms stads tillskott förutsattes i förslaget ske kontant i syfte att ge enheten

ekonomisk soliditet. Storleken av dessa insatser bör enligt statskontoret

fastställas genom förhandlingar mellan intressenterna. Statskontoret anger det

erforderliga kapitaltillskottet till 3 miljoner kr.

Grunden för den nya enheten Skansens tillkomst bör enligt statskontoret vara

ett avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska

museet; avtalets tillkomst och närmare detaljer förutsätter förhandlingar

mellan parterna.

VI. Förhandlingar angående stiftelsen Skansen

Med anledning av statskontorets förslag har överläggningar upptagits mellan

företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska

museet. Under förutsättning av godkännande av Kungl. Maj:t och Stockholms

stadsfullmäktige har parterna enats om ett avtal angående riktlinjer för

upprättande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen. Avtalet, som fogas som

bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende, har huvudsakligen följande innebörd.

Senast den 1 juli 1963 skall till en nybildad stiftelse, benämnd stiftelsen

Skansen, staten tillskjuta ett kontantbelopp av en miljon kr., Stockholms stad

ett kontantbelopp av två miljoner kr. samt stiftelsen Nordiska museet egendom

med ett uppskattat värde av omkring tio miljoner kr., huvudsakligen avseende

befintliga byggnader och anläggningar samt levande och döda inventarier

inom Skansenområdet jämte Cirkus och Novilla. Därvid skall den nybildade

stiftelsen övertaga betalningsansvaret — med motsvarande befrielse för stiftelsen

Nordiska museet — för skulder till ett beräknat belopp av omkring sju miljoner

kr.

Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger

vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för

att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av

kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det åligger därvid

den nya stiftelsen bl. a. att vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på

Skansen och verka i nära samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Verksamheten

skall inte ha till syfte att inbringa vinst.

Styrelsen för den nya stiftelsen skall bestå av en ordförande, som utses av

Kungl. Maj:t, samt sex andra ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t,

tre av Stockholms stad och två av Nordiska museets nämnd. Suppleanter skall

utses för samtliga ledamöter. Den direkta ledningen av verksamheten vid stiftelsen

Skansen skall utövas av en verkställande direktör, som utses av styrelsen.

Personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på nuvarande Skansen,

skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade villkor.

Kungl. Maj:t skall framdeles efter förslag av stiftelsen Nordiska museet pröva

huruvida och i vad mån donationsmedel, som för närvarande förvaltas av stiftelsen

Nordiska museet, skall räknat fr. o. m. den 1 juli 1963 ställas under förvaltning

av stiftelsen Skansen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 113 år 1963

15

VII. Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen har för verksamheten vid den

nuvarande stiftelsen Nordiska museet under en lång följd av år utgått statsbidrag

från anslag på riksstatens åttonde huvudtitel. Bidraget, som täckt endast

en del av stiftelsens kostnader, är för innevarande budgetår uppfört med

656 000 kr.

Jag vill erinra om, att jag i 1962 års statsverksproposition vid anmälan av

frågan om anslag till bidrag till nordiska museet förklarade mig vilja överväga

att låta vidtaga en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer.

Detta uttalande var föranlett av statskontorets yttrande över förslag av

Nordiska museets nämnd om en höjning av statsbidraget. I det av riksdagen

godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av Nordiska museets

ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes utskottet påkallad

bl. a. med hänsyn till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats

sedan år 1929.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd

med Nordiska museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn

av stiftelsen Nordiska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer

samt inkomma med de förslag vartill sagda översyn kunde giva anledning.

Resultatet av översynen har presenterats i en promemoria angående Nordiska

museets och Skansens framtida verksamhetsformer och finansiering. Av promemorian

framgår, att stiftelsens ekonomiska ställning under de senaste åren försämrats.

Utgifterna har ökat bl. a. på grund av den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen,

medan inkomsterna förblivit i stort sett oförändrade.

Statskontoret föreslår, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet till

en särskild enhet avskiljes Skansen med Cirkus och Novilla, att staten påtager

sig det ekonomiska ansvaret för den återstående delen av stiftelsen Nordiska

museet fr. o. m. den 1 juli 1963 samt att stiftelsen får ett särskilt statsbidrag för

att täcka bl. a. ett beräknat underskott per den 30 juni 1963.

Med anledning av statskontorets förslag har, såsom framgår av min redogörelse

i det föregående, representanter för staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska

museet genom avtal enats om att bilda stiftelsen Skansen. Avtalet har

träffats under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges

godkännande.

För egen del finner jag statskontorets utredning förtjänstfull och väl ägnad

att läggas till grund för ett ställningstagande i berörda frågor.

Det synes mig motiverat att först behandla förslaget att från den nuvarande

stiftelsen Nordiska museet avskilja Skansen samt Cirkus och Novilla till en

särskild ekonomisk-juridisk enhet. Förslaget betingas främst av de olikheter i

fråga om ekonomiska villkor som råder för å ena sidan den rent musealä verk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1963

samheten och å andra sidan verksamheten vid Skansen. Mot en delning skulle

kunna anföras, att stiftelsens nuvarande anläggningar i stort sett har gemensamma

traditioner och syften. De kulturhistoriska miljöer som bevarats på Skansen

utgör ett viktigt komplement till museets samlingar. Statskontoret har emellertid

förutsatt, att ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete kommer att

kunna fortsätta även efter en delning av den nuvarande stiftelsen. Samhörigheten

markeras även av att stiftelsen Nordiska museet enligt förslaget skall

utse ledamöter i styrelsen för enheten Skansen.

Vid mitt ställningstagande till denna fråga har jag funnit övervägande skäl

tala för den föreslagna uppdelningen. Jag ansluter mig därför till statskontorets

förslag, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet avskiljes Skansen

samt Cirkus och Novilla. Jag utgår i det följande från att så sker och avser

när jag i fortsättningen talar om stiftelsen Nordiska museet den kvarvarande

delen av den nuvarande stiftelsen.

Jag övergår härefter till att behandla vissa frågor rörande Nordiska museets

framtida ställning m. m.

Vid Nordiska museet har sedan dess tillkomst bedrivits en insamlings-, forsknings-

och utställningsverksamhet av stor kulturhistorisk betydelse. Den kunskap

om svenskt samhälls- och kulturliv, som museet förmedlar, är av stort

värde för bl. a. skol- och universitetsundervisningen samt folkbildningsarbetet.

Det är väsentligt, att denna verksamhet kan fortsätta och vidareutvecklas under

betryggande former. Jag förordar därför, att staten fr. o. m. budgetåret 1963/64

— på sätt statskontoret föreslagit — påtager sig det ekonomiska ansvaret för

museet genom att tillskjuta de medel som utöver stiftelsens egna inkomster

fordras för museets fortsatta verksamhet.

Nordiska museet bör i överensstämmelse med statskontorets förslag tills vidare

bibehållas som stiftelse. Styrelsen — Nordiska museets nämnd — bör

emellertid i sin helhet utses av Kungl. Maj:t. Jag vill i detta sammanhang anmäla,

att nämnden förklarat sig vilja medverka till härför erforderliga ändringar

av stadgarna.

Statskontorets förslag beträffande de befogenheter, som bör tillkomma nämnden,

finner jag mig ävenledes böra biträda. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser härom.

Av den lämnade redogörelsen framgår att vid Nordiska museet i fråga om

anställningsförhållanden, löne- och pensionsvillkor för närvarande tillämpas i

allt väsentligt samma bestämmelser som för statliga tjänstemän i motsvarande

ställning. Då staten fr. o. m. den 1 juli 1963 enligt mitt förslag skall överta det

ekonomiska ansvaret för verksamheten, förordar jag i likhet med statskontoret,

att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om och utfärda

erforderliga bestämmelser för att Saar och SPR fr. o. m. nyssnämnda dag

skall bli tillämpliga på innehavare av tjänst vid stiftelsen Nordiska museet. I

fråga om personalförteckning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

sådan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

I anslutning härtill vill jag erinra om att statskontoret funnit en översyn av

museiorganisationen vid stiftelsen angelägen. Jag förutsätter att statskontoret

kommer att fortsätta sin utredning av hithörande frågor och senare lägga fram

härav föranledda förslag.

Utöver nu befintliga tjänster fordras enligt statskontoret viss personal för

kamerala och administrativa arbetsuppgifter. Förstnämnda uppgifter fullgöres

nu vid ett för museet och Skansen gemensamt räkenskapskontor, som i statskontorets

förslag förutsättes bli hänfört till den nya stiftelsen Skansen.

Jag biträder statskontorets förslag till personalförstärkning med fem tjänster.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tjänsternas lönegradsplacering.

Statskontorets beräkning av statsbidragets storlek för verksamheten budgetåret

1963/64 har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder härvid förslaget,

att avgift för personalens anslutning till SPR och den statliga grupplivförsäkringen

icke skall utgå. Vidare bör personalpensionsverket ombesörja beräkning

och utbetalning av pensioner till före den 1 juli 1963 pensionsavgången

personal. Pensionskostnaderna för sistnämnda grupp bör bestridas av stiftelsen.

I överensstämmelse med statskontorets förslag beräknar jag sålunda bidraget

till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet för nästa budgetår till 3 045 000

kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen

av detta bidrag. Då de framräknade delbeloppen i bidragssumman är i viss mån

osäkra, torde Kungl. Maj:t äga att i mån av behov överskrida det förslagsanslag,

varunder bidraget upptages.

Stiftelsen Nordiska museet behöver enligt statskontorets utredning vidare ett

särskilt statsbidrag dels för reglering av ett väntat driftunderskott per den 30

juni 1963, dels för återbetalning av upptagna lån i stiftelsens fondförvaltning.

Statskontoret uppskattar storleken av detta särskilda statsbidrag till 3 300 000

kr. och föreslår att medel härför äskas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag biträder statskontorets förslag, dock med den ändringen att kostnaderna

för ifrågavarande ändamål bör belasta 1963/64 års riksstat.

De sammanlagda kostnaderna för bidrag till stiftelsen Nordiska museet för

budgetåret 1963/64 beräknar jag sålunda till (3 045 000 -f- 3 300 000 =) 6 345 000

kr.

Det är alltså ett betydande ekonomiskt åtagande från statens sida, som jag

härmed förordat beträffande Nordiska museet. Jag vill understryka att enligt

min uppfattning gynnsamma utgångspunkter härigenom skapas för en fortsättning

och vidareutveckling av museiverksamheten till kulturlivets gagn.

Jag behandlar härefter vissa spörsmål rörande Skansen.

Svensk folkkultur och folktradition har tack vare Skansen kunnat bevaras

och hållas levande för nya generationer av vårt folk. Det framstår för mig som

synnerligen betydelsefullt, att denna kulturinstitution ges goda förutsättningar

att vidmakthålla och utveckla verksamheten. Jag finner det därför tillfredsställande,

att parterna gemensamt i avtalet angivit en enligt min mening helt

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

riktig målsättning för den föreslagna stiftelsen, nämligen att den skall ha till

ändamål att bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det

nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur

och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande

miljö för olika fritidsintressen. Jag finner det vidare värdefullt att det i avtalet

slagits fast, att stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete

med stiftelsen Nordiska museet. Även i övrigt anser jag mig kunna helt

biträda den överenskommelse, som träffats om riktlinjer för bildande av stiftelsen

Skansen. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att slutligt godkänna ifrågavarande avtal.

Enligt avtalet skall staten som engångsanslag tillskjuta ett belopp av 1 000 000

kr. Beloppet bör uppföras under samma anslag som bidrag till stiftelsen Nordiska

museet.

Jag vill i anslutning härtill ta upp en fråga sammanhängande med vissa lån

på sammanlagt omkring 3,4 miljoner kr., avseende restaurangrörelsen på Skansen.

Enligt avtalet om bildande av stiftelsen Skansen skall betalningsansvaret

för dessa lån, som för närvarande åvilar stiftelsen Nordiska museet, övertagas av

stiftelsen Skansen fr. o. m. den 1 juli 1963, med motsvarande befrielse för den

förstnämnda stiftelsen. Jag har inhämtat, att långivarna som villkor härför uppställt,

att stiftelsen Nordiska museet påtager sig borgensansvar för lånen. Enligt

de av statskontoret framförda förslagen om befogenheter för Nordiska museets

nämnd, som jag i det föregående biträtt, förutsätter ett borgensåtagande tillstånd

av Kungl. Maj:t. Då jag inte funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

borgensåtagande avser jag att sedermera inhämta Kungl. Maj:ts medgivande

härtill.

Som framgår av vad jag anfört bör de sammanlagda kostnaderna för budgetåret

1963/64 för bidrag till stiftelsen Nordiska museet beräknas till 6 345 000 kr.

och till stiftelsen Skansen till 1 000 000 kr. eller totalt 7 345 000 kr. Härav utgör

4 300 000 kr. engångsanvisningar. Det sammanlagda beloppet, 7 345 000 kr., bör

uppföras under ett förslagsanslag benämnt Bidrag till Nordiska museet m. m.

Vid bifall till vad jag förordat i det föregående torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av förslagen

fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för bidrag till stiftelsen

Nordiska museet m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående

riktlinjer för bildandet av stiftelsen Skansen;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med de av mig angivna riktlinjerna fatta de beslut och

vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av

vad jag föreslagit;

d) till Bidrag till Nordiska museet m.m. för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

7 345 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

v Z. .. .ITC- t2* "IT i i''i

Ur protokollet:

Åsa Teorell

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Bilaga

Avtal angående riktlinjer för bildandet av en stiftelse,

kallad stiftelsen Skansen

Företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad samt stiftelsen

Nordiska museet har, under förutsättning av giltigt godkännande beslut av

Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige, träffat följande

AVTAL

1 §•

Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet

(nedan gemensamt benämnda stiftarna) förbinder sig att senast den 1 juli 1963

tillskjuta i 2 § angiven egendom på i nämnda paragraf uppställda villkor åt en

nybildad stiftelse, benämnd stiftelsen Skansen, avsedd att tjäna det i 3 § angivna

ändamålet.

2 §•

Kungl. Maj :t och kronan tillskjuter ett kontantbelopp om 1 000 000 kr.

Stockholms stad tillskjuter ett kontantbelopp om 2 000 000 kr.

Stiftelsen Nordiska museet tillskjuter egendom med ett uppskattat värde av

omkring 10 000 000 kr., nämligen

1. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga, inom Skansens

på Södra Djurgården avgränsade område befintliga byggnader och anläggningar

ävensom den nyttjanderätt till nämnda område, som stiftelsen Nordiska

museet innehar,

2. alla Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga, inom Cirkus och Novillas

områden befintliga byggnader och anläggningar ävensom den nyttjanderätt till

nämnda områden, som Nordiska museet innehar,

3. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga levande och döda

inventarier inom ovan nämnda byggnader och anläggningar med undantag för

sådana kulturföremål, som stiftelsen Nordiska museet deponerat å Skansen,

samt

4. alla stiftelsen Nordiska museet den 1 juli 1963 tillhöriga kontanta medel,

fordringar och varulager, som då är att hänföra till verksamheten inom Skansen,

Cirkus och Novilla.

Såsom villkor för att stiftelsen Nordiska museet skall tillskjuta ovan angiven

egendom gäller, att stiftelsen Skansen — med motsvarande befrielse för stiftelsen

Nordiska museet — övertager betalningsansvaret för skulder till ett

beräknat belopp av omkring 7 000 000 kr. avseende

1. långfristiga skulder gällande såväl Solliden som No villa,

2. vissa pensionsutfästelser samt

3. leverantör- och skatteskulder samt diverse redovisningsskulder hänförliga

till verksamheten å Skansen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

Övertagandet av betalningsansvaret enligt ovan förutsattes ske per den 1 juli

1963. Skulle någon av stiftelsen Nordiska museets borgenärer icke medge att

betalningsansvaret för hans fordran övertages av stiftelsen Skansen skall till

stiftelsen Nordiska museet av dess i kontanter tillskjutna belopp återbäras så

mycket som erfordras för täckandet av fordringen.

Stiftelsen Nordiska museet skall upprätta sådan balansräkning per den

1 juli 1963, att därav klart och fullständigt framgår vad som å nämnda dag

av stiftelsens tillgångar och skulder är att hänföra till verksamheten inom

Skansen, Cirkus och Novilla. Till balansräkningen skall så snart ske kan fogas

förteckning över de kulturföremål som av stiftelsen Nordiska museet per den

1 juli 1963 deponerats på Skansen.

3 §•

Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger

vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser

för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum

av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.

Stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med

stiftelsen Nordiska museet. Stiftelsen Skansen skall vårda det kulturhistoriska

byggnadsbeståndet.

Stiftelsen skall icke ha till syfte att inbringa vinst.

4 §.

Stiftelsen Skansen skall förvaltas av en styrelse bestående av en ordförande

och sex andra ledamöter, varav en skall vara vice ordförande.

Under styrelsen skall den direkta ledningen av verksamheten utövas av en

verkställande direktör, som utses av styrelsen.

Ordföranden i styrelsen utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en

av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms stad, av vilka en av staden utses till vice

ordförande, samt två av Nordiska museets nämnd.

För ledamöterna skall finnas i samma ordning utsedda suppleanter.

Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst fyra år i sänder.

6 §•

Den personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på det nuvarande

Skansen, skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade

villkor.

7 §•

Redovisningen av stiftelsens förvaltning skall i tillämpliga delar ske enligt

de principer, som gäller för aktiebolag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 113 år 1963

Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning skall årligen granskas

av tre revisorer.

8 §•

Revisorerna utses för en tid av fyra år i sänder en av Kungl. Maj:t, en av

Stockholms stad och den tredje, som skall vara auktoriserad, av de sålunda

utsedda revisorerna.

9 §•

Styrelsen skall årligen tillställa chefen för ecklesiastikdepartementet, Stockholms

stads drätselnämnd och Nordiska museets nämnd en skriftlig berättelse

rörande förvaltningen under föregående räkenskapsår.

Revisorerna skall årligen till chefen för ecklesiastikdepartementet och Stockholms

stads drätselnämnd avgiva revisionsberättelse avseende föregående räkenskapsår.

Berättelsen skall innehålla uttalande huruvida anmärkning beträffande

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisning föreligger

ävensom huruvida ansvarsfrihet tillstyrkes eller ej.

Avskrift av revisionsberättelsen skall inom samma tid avlämnas till riksrevisionsverket,

riksdagens revisorer och Stockholms stads revision skontor.

10 §.

Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören prövas

av Kungl. Maj:t och Stockholms stad.

11 §•

Stiftelsen Skansen skall icke stå under sådan tillsyn, som avses i lagen om

tillsyn över stiftelser.

Stadgarna för stiftelsen skall fastställas av Kungl. Maj:t.

12 §.

Stiftarna äger avtala om ändring av ovan intagna bestämmelser om stiftelsen

Skansen.

13 §.

Sedan detta avtal godkänts av Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige,

genom beslut som vunnit laga kraft, skall stiftarna på grundval av ovan

angivna riktlinjer upprätta stiftelseurkund för stiftelsen Skansen.

14 §.

Kungl. Maj:t skall framdeles efter förslag av stiftelsen Nordiska museet pröva

huruvida och i vad mån donationsmedel, som för närvarande förvaltas av stiftelsen

Nordiska museet, skall räknat fr. o. m. den 1 juli 1963 ställas under förvaltning

av stiftelsen Skansen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963 23

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning...................................................... 3

II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet....................... B

III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering ...................... 5

A. Statens bidrag .............................................. 5

B. Nordiska museets egna medel................................. 7

C. Driftunderskott och skulder .................................. 8

IV. Statskontorets synpunkter ...................................... 9

V. Statskontorets förslag .......................................... 10

A. Nordiska museet............................................ 10

B. Skansen .................................................... 13

VI. Förhandlingar angående stiftelsen Skansen........................ 14

VII. Departementschefen ............................................ 15

Bilaga ............................................................. 20

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1963:133 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/6Jf till Nordiska museet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten