Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

1963-03-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:129, Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

1

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27

maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning

av malt- och läskedrycker, m. m.; given Stockholms

slott den 15 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den

27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;
2)

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni

1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i fråga om läskedrycksbeskattningen viss jämkning

i bestämmandet av det skattepliktiga området. Förslaget sammanhänger

med ändringar i kommentaren till den internationella tullnomenklaturen.

Härjämte förordas bl. a. viss utvidgning av avdragsrätten vid erläggandet

av utjämningsskatt.

De nya reglerna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1963. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27 maj 1960

(nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 1 och 6 §§ förordningen den 27 maj 1960 om

tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Med maltdryck---vikt
procent

alkohol.

Maltdryck betecknas---som

lagrat.

Till läskedrycker hänföras

mineralvatten och kolsyrat vatten, i

tulltaxan upptagna under tulltaxenummer

22.01, samt de drycker som

i tulltaxan upptagits under tulltaxenummer

22.02 med undantag för kaffe,

te och choklad.

Tillverkare kallas---

för försäljning.

6 §•

Malt- och läskedrycker må för annat

ändamål än utförsel ur riket eller

till svensk frihamn eller, såvitt

avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager

utlämnas från tillverkningsställe

endast på slutna kärl

eller behållare, vilka godkänts av

kontrollstyrelsen eller med avseende

på rymden blivit märkta på sätt i 14

§ lagen om mått och vikt sägs. Sådana

kärl och behållare skola vara försedda

med uppgift om tillverkarens

namn samt, beträffande maltdrycker,

om varuslag (lättöl, Öl, starköl) och,

beträffande läskedrycker, om dryckens

benämning. Tillverkarens namn

1 Senaste lydelse av 6 § se 1961: 367.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Med maltdryck--— vikt
procent

alkohol.

Maltdryck betecknas---— som

lagrat.

Till läskedrycker hänföras

kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat

vatten, i tulltaxan upptagna under

tulltaxenummer 22.01 A, samt de

drycker som i tulltaxan upptagits under

tulltaxenummer 22.02 A.

Tillverkare kallas---

för försäljning.

6 §.

Malt- och läskedrycker må för annat

ändamål än utförsel ur riket eller

till svensk frihamn eller, såvitt

avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager

utlämnas från tillverkningsställe

endast på slutna kärl

eller behållare, vilka godkänts av

kontrollstyrelsen eller med avseende

på rymden blivit märkta på sätt i 14

§ lagen om mått och vikt sägs. Sådana

kärl och behållare skola vara försedda

med uppgift om tillverkarens

namn eller om tillverkningsstället eller

med tillverkarens inregistrerade

varumärke samt, beträffande maltdrycker,

om varuslag (lättöl, Öl,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 ar 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

må ersättas med dennes inregistrerade

varumärke eller av kontrollstyrelsen

godkänd förkortning av namnet.

Varuslag må angivas med särskild

beteckning, som godkänts av

kontrollstyrelsen. Kärl eller behållare,

innehållande maltdryck, må icke

förses med uppgift, ägnad att giva

drycken sken av att tillhöra annat

varuslag än det till vilket den är hänförlig.

Utan hinder---vederbörligen

justerad.

starköl) och, beträffande läskedrycker,

med uppgift om dryckens benämning.

Tillverkarens namn och

tillverkningsstället må angivas med

förkortning, som kontrollstyrelsen

godkänt. Varuslag må angivas med

särskild beteckning, som godkänts av

kontrollstyrelsen. Kärl eller behållare,

innehållande maltdryck, må icke

förses med uppgift, ägnad att giva

drycken sken av att tillhöra annat

varuslag än det till vilket den är hänförlig.

Utan hinder---vederbörligen

justerad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963. Äldre bestämmelser skola

dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra sig

till tiden före ikraftträdandet.

1| Iiihang till riksdagens protokoll 196.1. 1 samt. Nr 129

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

Bilaga

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten 100 1 35: —

B. andra slag .................................... fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat

kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr

20.07:

A. kolsyrade drycker

B. andra slag ......

100 1 35: —

fri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

5

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 3 juni 1960 om utjämningsskatt

å vissa varor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

8 §•

Deklaration till —--skattskyl
dighet

uppkommit.

Deklaration skall---dekla
rationen

avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden

levererats till köpare. Från denna

myckenhet må avdrag göras för varor

som återtagits ävensom för varor

som enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn.

(Föreslagen lydelse)

8 §•

Deklaration till--— skattskyl
dighet

uppkommit.

Deklaration skall--— dekla
rationen

avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden

levererats till köpare. Från denna

myckenhet må avdrag göras för varor,

vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen

avser och som visas hava

tidigare blivit påförda utjämningsskatt,

b) återtagits; eller

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963 men skall icke äga tilllämpning

å deklaration som avser tid dessförinnan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ls proposition nr 129 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående vissa ändringar

i förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

I en till finansdepartementet den 4 oktober 1962 inkommen skrivelse har

kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen beträffande beskattningen av läskedrycker

gemensamt förordat viss jämkning i bestämmandet av det skattepliktiga

området, över framställningen har utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen,

kommerskollegium (efter hörande av handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Gävle), Svenska bryggareföreningen, Sveriges

vattenfabrikanters riksförbund, Svensk industriförening och Kooperativa förbundet.

Vidare har kontrollstyrelsen — efter framställning från Svenska bryggarelöreningen

och Sveriges vattenfabrikanters riksförbund — i en till finansdepartementet

den 17 november 1962 ingiven skrivelse föreslagit ändrade bestämmelser

om märkning av malt- och läskedrycker. Häröver har utlåtanden

avgivits av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, Nya systemaktiebolaget,

Svenska bryggareföreningen, Sveriges vattenfabrikanters riksförbund, Svensk

industriförening och Kooperativa förbundet.

Slutligen har i en till finansdepartementet den 24 november 1962 inkommen

skrift Sveriges sötvaruindustriers förening hemställt om viss utvidgning

av tillverkarnas rätt att göra avdrag vid erläggandet av utjämningsskatt.

över denna framställning har utlåtanden avgivits av kontrollstyrelsen,

generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium (efter hörande

av handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle), Svenska

choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a., Sveriges konditorförening

samt Kooperativa förbundet.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få ta upp här berörda frågor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1963

7

Förslag och yttranden

Malt- och läskedrycksbeskattningen

För läskedrycker som tillverkats inom landet utgår enligt förordningen

den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och

läskedrycker skatt med 33 öre per liter. Vid import av läskedrycker uttas tull

med 35 öre per liter. Detta belopp är bestämt med hänsyn till beräknad särskild

varuskatt för vid tillverkningen använt socker.

Till läskedrycker hänförs enligt förordningen dels mineralvatten och kolsyrat

vatten — i tulltaxan upptagna under tulltaxenummer 22.01 — dels de

drycker som i tulltaxan upptagits under tulltaxenummer 22.02 med undantag

för kaffe, te och choklad. Till den sistnämnda gruppen av beskattade

drycker hör lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker med undantag för sådan saft av frukter

eller köksväxter som faller under tulltaxenummer 20.07.

Vid förordningens tillkomst år 1960 framhölls, att man genom att bestämma

det skattepliktiga varuområdet med ledning av tulltaxan erhållit en

klar bestämning av det skattepliktiga området och även eliminerat tidigare

rådande olikhet i beskattningen av importerade respektive inom riket tillverkade

drycker. Generaltullstyrelsen framhöll i sammanhanget bl. a. att

man med den gjorda gränsdragningen från det skattepliktiga området uteslöt

alla rena, för konsumtionsändamål utspädda natursafter utan andra

tillsatser än socker och eventuellt konserveringsmedel. Dessa drycker var

nämligen att hänföra till tulltaxenummer 20.07. Påpekas må att kommentaren

till den internationellt fastställda nomenklatur som ligger till grund för tulltaxan

(Brysselnomenklaturen) inte innehöll några bestämmelser om i vilken

utsträckning vatten kunde tillsättas utan att varans klassificering ändrades.

Vid tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna har man uppställt

den regeln att saft, som innehåller minst 25 viktprocent råsaft av enbart

citrusfrukter eller minst 35 viktprocent annan råsaft, skall anses som skattefri.

Kontrollstyrelsens anvisningar i ämnet har följande lydelse.

framgår av brysselkommentaren till tulltaxenummer 20.07 kan dit

hänförliga varor utöver saft innehålla socker, vatten och konserveringsme*-ii

.j Vara mås*e dock ha en viss lägsta safthalt för att kunna hänföras

till detta nummer. I samråd med Kungl. Generaltullstyrelsen har den lägsta

safthalten bestämts i överensstämmelse med livsmedelsstadgans föreskrifter

(SFS nr 824: 1951 78 § 1 mom.) om saft, som stadgar, att saft av citrusfrukter

skall innehålla minst 25 g råsaft och annan saft minst 35 g råsaft,

a *f P®£ IM) g av den färdiga varan. Det bör härvid observeras, att till annan

satt hanfores blandningar av citrussaft och annan saft, även om däri ingående

citrussaft uppgår till 25 g per 100 g vara.

Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erinrar i sin skrivelse om att

rådet för samarbete på tullområdet under år 1962 fattat beslut om sådan

ändring i kommentaren till Brysselnomenklaturen alt saft, som innehåller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

mera vatten än natursaften gör, blir hänförlig till tulltaxenummer 22.02.

Därest ingen ändring i beskattningsreglerna genomfördes, skulle sådan saft

härmed bli underkastad läskedrycksskatt. Då emellertid förarbetena till

förordningen ger vid handen att en dylik omfattning av det skattepliktiga

varuområdet icke varit avsedd, är en ändring av författningen enligt ämbetsverken

påkallad. Ämbetsverken förordar att skatteplikten begränsas till

att omfatta kolsyrade drycker som är hänförliga till tulltaxenummer 22.01

eller 22.02. Härigenom skulle en i beskattnings- och kontrollhänseende tillfredsställande

avgränsning av det skattepliktiga området ernås.

Ämbetsverken understryker, att den nuvarande gränsdragningen mellan

skattepliktiga och skattefria läskedrycker visat sig vara förenad med avsevärda

svårigheter från kontrollsynpunkt. De anför härom.

Bestämningar av safthalt är analysmässigt mycket komplicerade och de

erhållna resultaten är sällan så säkra att de kan anses ha juridiskt bevisvärde.

Eftersom tillverkarna av stilldrinkar (skattefria, icke kolsyrade drycker)

icke är skattskyldiga tillverkare, kan kontrollstyrelsen ej ålägga dem

en redovisningsskyldighet som möjliggör kontroll av utbytet av färdig vara

i förhållande till saftförbrukningen.

En ytterligare svårighet ligger däri, att den som tillverkar en stilldrink

som regel köper saftkoncentrat av en importör, som icke står något ansvar

för den slutliga produkten, men som i flertalet fall lämnar uppgifter

om hur koncentratet skall spädas. Visar beskattningsmyndighetens undersökning

av den färdiga drycken på för låg safthalt, skall tillverkaren åläggas

att betala skatt, oaktat han kan visa att han följt det recept som extraktleverantören

anvisat för framställning av skattefri vara.

En ändring av förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och

läskedrycker i enlighet med det framlagda förslaget påkallar även — för

att nuvarande samstämmighet i beskattningshänseende mellan importerade

och inom landet tillverkade drycker skall kunna bibehållas — ändring i tulltaxan.

Härom anföres i ämbetsverkens framställning följande.

Tullen för de i tulltaxenummer 22.01 och 22.02 upptagna dryckerna avser

att motsvara den vid inhemsk tillverkning av sådana drycker utgående

skatten. Tullsatsen har dock avrundats uppåt till 35 öre per liter, och det

överskjutande beloppet utgör även kompensation för den särskilda varuskatten

för i varan ingående socker. Tveksamhet kan råda huruvida tillräcklig

anledning föreligger att enbart i sist angivna syfte bibehålla en ur konkurrenssynpunkt

skäligen betydelselös tullsats av 2 öre per liter. För sin del

finner generaltullstyrelsen övervägande skäl tala för att till nr 22.01 och

22.02 hänförliga dycker av icke skattepliktigt slag i tulltaxan upptages med

tullfrihet.

Det framlagda förslaget har tillstyrkts av samtliga remissinstanser. I ett

par remissyttranden understrykes vikten av att beskattningsområdet inte utökas

utan får den omfattning som vid förordningens tillkomst var avsett.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

9

Märkningen av malt- och läskedrycker

Som nämnts har kontrollstyrelsen även framlagt förslag om viss jämkning

av bestämmelserna rörande märkning av malt- och läskedrycker. För närvarande

skall sådana drycker vid försäljning inom riket vara försedda med

uppgift om tillverkarens namn. Maltdrycker skall dessutom vara försedda

med uppgift om varuslag (lättöl, Öl, starköl) och läskedrycker med uppgift

om dryckens benämning. Tillverkarens namn får dock ersättas med inregistrerat

varumärke eller av kontrollstyrelsen godkänd förkortning av namnet.

Varuslag får även angivas med särskild beteckning, som godkänts av

kontrollstyrelsen.

Kontrollstyrelsen förslår nu en sådan jämkning av märkningsbestämmelserna

att uppgiften om tillverkarens namn skall kunna utbytas mot uppgift

om tillverkningsställe eller sådan förkortad beteckning för detta som godkänts

av kontrollstyrelsen.

Förslaget motiveras med hänvisning till de förhållanden som uppkommit

inom bryggeriindustrien efter de senaste årens många fusioner inom branschen.

Styrelsen anför.

För rätt att tillverka Öl och starköl erfordrades före ikraftträdandet av

1960 års förordning Kungl. Maj :ts medgivande. Genom denna förordning

blev sådan rätt beroende av kontrollstyrelsens tillstånd. Ändringen torde ha

bidragit till att underlätta vissa fusioner inom bryggeriindustrien, som ägt

rum på senare tid. Ytterligare fusioner får med hänsyn till ägandeförhållandena

inom branschen anses vara möjliga. Efter fusion har det övertagande

bolaget anmälts som tillverkare hos kontrollstyrelsen, vilket ur märkningssynpunkt

medfört att detta bolag skall angiva sitt namn även på produkter

som tillverkas på tillverkningsställe med ett inom kundkretsen inarbetat

annat namn. I stor omfattning innehåller tillverkarnamnen ortsnamn. Som

exempel kan nämnas att Luleå bryggeri nyligen genom fusion övertagit Piteå

bryggeri. Båda bryggerierna fortsätter tillverkningen men ur märkningssynpunkt

skall enligt gällande bestämmelser luleåbryggeriets namn, eller förkortning

därav eller företagets inregistrerade varumärke anges på de i Piteå

tillverkade varorna. Syftet med märkningsföreskrifterna är att göra det

möjligt för tillsynsmyndigheten att vid kontroll av varorna fastställa var de

tillverkats. En undersökning rörande exempelvis för hög alkoholhalt hos en

maltdryck måste göras på tillverkningsstället. Ur denna synpunkt innebär

den ändrade märkningen i det relaterade fallet närmast en omgång.

Kontrollstyrelsens förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser utom Nya

systemaktiebolaget.

Nya systemaktiebolaget föreslår för sin del, att märkningsföreskrifterna

ändras så att tillverkningsstället (inte bara orten utan även namnet på tillverkande

bryggeri) alltid skall sättas ut. Däremot bör enligt bolagets mening

tillverkaren ha valfrihet när det gäller att sätta ut sitt eget namn.

Bolaget framhåller, att de nuvarande bestämmelserna medfört att efter

fusion det övertagande företagets namn anges på etiketten, även om tillverkningen

fortsätter på det gamla tillverkningsstället. Från konsumentens synpunkt

är det enligt bolaget emellertid mest väsentligt, alt etiketten innehål
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

ler uppgift om tillverkningsstället. Den vanligaste varianten vid fusion är

nämligen, framhålles det, att det övertagande bolaget koncentrerar driften

till något eller några tillverkningsställen men fortsätter att sälja produkten

under de övertagna bryggeriernas namn och med deras etiketter. Detta är

enligt bolagets mening ett vilseledande, som är ägnat att inverka på köparnas

val av vara. Man erinrar i sammanhanget om att näringslivets opinionsnämnd

nyligen uttalat att ett sådant förfaringssätt står i strid mot god affärssed.

Nämnden rekommenderade en sådan utformning av etiketter och

reklam att någon risk för vilseledande i fråga om varans ursprung inte uppstår.

Utjämningsskatten

Utjämningsskatt erlägges enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor dels för choklad- och konfektyrvaror med undantag

dock bl. a. för glass dels för wafers och biscuits. För här i landet tillverkade

varor är tillverkaren skattskyldig.

I deklaration till utjämningsskatt får tillverkaren göra avdrag för varor

som återtagits samt för varor som enligt bevis av tullmyndighet utförts ur

riket eller till svensk frihamn. Däremot medges ej avdrag för varor, som använts

vid utjämningsskattepliktig tillverkning och som tidigare blivit belagda

med utjämningsskatt, liksom inte heller för varor, vilkas försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning.

Sveriges sötvaruindustriers förening anhåller i sin skrivelse att avdrag av

tidigare erlagd utjämningsskatt för vid tillverkningen använda halv- och

helfabrikat skall få ske samt att avdrag skall medges för varor, som återtagits

på grund av reklamation eller för vilka tillverkaren till följd av bristande

betalningsförmåga hos köparen ej erhållit betalning.

Föreningen framhåller i sin motivering, till en början, att på senare tid en

allt mer framträdande specialisering skett inom branschen, särskilt bland de

mindre företagen. För att ändå kunna erbjuda kundkretsen i stort sett samma

sortiment som tidigare anskaffar de olika företagen såväl halv- som

helfabrikat från andra — ofta i grupp samverkande — tillverkare. I den

mån sålunda inköpta halv- och helfabrikat ingår i leveranser av utjämningsskattepliktiga

varor utgår nu sådan skatt två gånger för samma vara.

När det gäller införandet av rätt till avdrag för kundförluster, hänvisar

föreningen till att motsvarande avdragsrätt redan föreligger inom den särskilda

varuskattens område.

Vid remissbehandlingen har framställningen om avdragsrätt för tidigare

beskattade varor tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Kontrollstyrelsen ansluter sig för sin del helt till de i framställningen anförda

synpunkterna.

Enligt kommerskollegium synes något bärande skäl för en snävare avdragsrätt

i detta fall än beträffande särskild varuskatt inte föreligga. Kollegium

anför i övrigt bl. a. följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1963

Vad angår den dubbelbeskattning, som blir följden vid försäljning av halvoch

helfabrikat från en tillverkare till en annan, kan tilläggas, att den med

förordningen avsedda utjämningen — betingad av Sveriges anslutning till

EFTA och därav följande sänkning av tullsatserna för vissa av jordbruksregleringen

berörda produkter, vilka enligt EFTA-konventionen skola behandlas

såsom industrivaror — kommer till stånd i och med att utjämningsskatt

erlägges första gången. Uttagandet av sådan skatt ännu en gång, när

halv- eller helfabrikat ingår i en av förvärvare tillverkad färdigprodukt, synes

icke motiverat av författningens syfte.

Avdragsrätt för kundförluster tillstyrkes också av flertalet berörda instanser.

Statens jordbruksnämnd ifrågasätter dock för sin del, om skäl finns för

införandet av en sådan rätt. Nämnden anför.

Vad angår föreningens hemställan om att avdrag skall kunna medgivas

på grund av bristande betalning från köparen vill jordbruksnämnden framhålla,

att jordbruksavgifter enligt stadgad praxis, som i vissa fall även stadfästs

av regeringsrätten, ej återbäres vid kundförluster eller i andra jämförbara

sammanhang, t. ex. läckage, brandskada och stöld. Det må även framhållas,

att avdrag av utjämningsskatten skulle leda till att den skattskyldige

genom prisutjämningsförfarandet fick sina råvaror till reducerat pris.

Departementschefen

De nu framlagda förslagen till författningsändringar är av väsentligen

teknisk natur.

Förslaget till jämkning av det skattepliktiga området inom läskedrycksbeskattningen

har — såsom framgått av den tidigare redogörelsen — föranletts

av en ändring i kommentaren till den internationellt fastställda nomenklatur,

som ligger till grund för tulltaxan (Brysselnomenklaturen). Om ingen

ändring vidtas i de svenska skattebestämmelserna, som i sin nuvarande

utformning är knutna till tulltaxan, skulle med en tillämpning av kommentaren

i dess nya lydelse bland annat fruktsaft, som tillsatts vatten och som

nu är skattefri, bli underkastad beskattning. För att undvika detta har kontrollstyrelsen

och generaltullstyrelsen föreslagit, att skatteplikten skall bestämmas

så att den omfattar endast kolsyrade drycker. Härigenom skulle

det skattepliktiga området i stort sett bli detsamma, som avsågs vid tillkomsten

av den nu gällande skatteförordningen, bortsett från att vissa mindre

vanligt förekommande mineraldrycker, vilka hittills varit beskattade, skulle

bli skattefria. I likhet med de i ärendet hörda remissinstanserna har jag intet

att erinra mot det framlagda förslaget. Jag tillstyrker sålunda, att förordningen

om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt

tulltaxan ändras i enlighet därmed. Härvid förutsättes, att särskild varuskatt

inte heller ultas på andra pulver och tabletter än sådana som är avsedda för

beredning av läskedrycker enligt den nu föreslagna definitionen.

Inte heller beträffande förslaget om ändrade märkningsföreskrifter för

malt- och läskedrycker föreligger någon anledning till erinran från min sida.

Jag finner sålunda inte skäl att, såsom Nya systemaktiebolaget ifrågasatt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963

föreskriva skyldighet för tillverkare att alltid ange tillverkningsstället. De

överväganden, som ligger till grund för detta förslag, synes lämpligen böra

tillgodoses på andra vägar. I enlighet med det anförda förordar jag en sådan

författningsändring, att i stället för tillverkarens namn får användas tillverkningsställets

namn eller förkortad beteckning härför. Däremot synes

tillverkningsorten inte alltid behöva anges.

Vad slutligen beträffar förslaget att vid erläggandet av utjämningsskatt

medge avdragsrätt, då skatt redan erlagts för vid tillverkningen använda

halvfabrikat m. m., finner jag mig inte böra motsätta mig detta. Med hänsyn

till utjämningsskattens speciella natur bör däremot enligt min mening

inte här införas någon sådan avdragsrätt för kundförluster, som föreligger

i vissa andra fall på den indirekta beskattningens område. Jag avstyrker sålunda

förslaget på denna punkt.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27

maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;
2)

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr \75),

samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni 1960

(nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga de sålunda redovisade

författningsförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktieboi ig 630456

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående säkerhetsinspektion av motorfordon m. m., såvitt nämnda proposition hänvisats till sta a1 i texten