Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riks stats förslaget för budgetåret 1963/64 m. m

1963-04-01 · 220 sidor, varav 203 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 203 av 220 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:150, Angående komplettering av riks stats förslaget för budgetåret 1963/64 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

1

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riks stats förslaget för budgetåret 1963/64 m. m.;

given Stockholms slott den 26 april 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen

en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen

framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64 kompletteras

med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens

inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad

beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. För innevarande

budgetår pekar beräkningarna på ett underskott på totalbudgeten av ca

150 milj. kr., innebärande en försvagning med inemot 700 milj. kr. i förhållande

till föregående år. För nästa budgetår förutses det statliga upplåningsbehovet

öka med ca 900 milj. kr. till drygt 1 miljard kr.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år

1963, en översikt av den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren

1963/64—1966/67 och en promemoria angående ekonomisk långtidsplanering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 150

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om

komplettering av r i k s s t a t s f ö r s 1 a g e t för budgetåret

1963/64 och vissa därmed sammanhängande spörsm

å 1.

Härvid har jag att anmäla, att riksrevisionsverket i två särskilda skrivelser

den 1 april 1963 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning

rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1962/63, dels ock förslag

till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1963/64. Dessa skrivelser torde

såsom bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Inom finansdepartementet har sammanställts dels en reviderad nationalbudget

för år 1963, dels förnyad beräkning av driftbudgeten för budgetåret

1963/64, dels en promemoria angående huvuddragen i den statsfinansiella

utvecklingen under budgetåren 1963/64—1966/67 dels ock en promemoria

angående ekonomisk långtidsplanering, vilka torde såsom bihang C, D, E

resp. F få bifogas statsrådsprotokollet.

Reviderad finansplan

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Avsaktningen i den ekonomiska

framstegstakten i Västeuropa -— från 4 1/2 procent 1961 till 3 1/2

1962 — berörde nära nog samtliga länder med undantag för Frankrike. I

första hand återspeglade den emellertid en kring mitten av fjolåret inträdande

stagnation i den brittiska ekonomin, vilken mot slutet av året t. o. m.

förefaller ha övergått till en smärre tillbakagång. För 1963 som helhet innebär

föreliggande officiella prognoser, att Västeuropas nationalprodukt skulle

komma att med ca 4 procent överskrida 1962 års nivå. Ett förverkligande

av dessa prognoser vore således liktydigt med att framstegstakten i år skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

ansluta sig nära till genomsnittet för de två föregående årens expansion. Såsom

närmare utvecklats i den reviderade nationalbudgelen (Bihang C) och

1 den senaste konjunkturrapporten (konjunkturläget, april 1963) skiljer sig

de olika länderna ganska markant från varandra med hänsyn till tillväxttakten.

I de två klarast expansiva länderna — Frankrike och Italien — kan

produktionsstegringen i år antas bli av ungefär samma omfattning som fjolårets.

Medan man i Nederländerna emotser en något snabbare expansion

räknar man i Tyskland med någon avsaktning. I första hand förutsätter

emellertid ett tillfredsställande produktionsresultat i Västeuropa i år ett påtagligt

uppsving i Storbritannien. De sedan i höstas vidtagna ekonomisk-politiska

åtgärderna i detta land beräknas innebära en expansiv förändring i

statsfinanserna mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64 motsvarande ca

2 1/2 procent av bruttonationalprodukten. Förväntningarna om ett brittiskt

uppsving i år kan därmed anses väl underbyggda. En gynnsam faktor är

också att lagren av för en produktionsökning nödvändiga importvaror anses

befinna sig på en relativt hög nivå, varför någon allvarligare importstegring

inte skulle behöva utlösas av ett internt uppsving.

I än högre grad än under 1962 är det den privata konsumtionen, bostadsbyggandet

och de offentliga utgifterna — med huvudvikt på investeringarna

— som enligt föreliggande planer och prognoser kommer att svara för den

fortsatta tillväxten i den västeuropeiska totalefterfrågan i år. Investeringsenkäter

och konjunkturbarometrar har i varje fall hittills inte givit någon

indikation på en omsvängning uppåt i näringslivets investeringar. Exporten

från Västeuropa upphörde vid årsskiftet 1961/62 att verka som en påskjutande

kraft på ekonomin och någon förändring härvidlag förefaller inte vara

att räkna med under innevarande år. Lagerutvecklingen antas varken i

EEC-länderna eller i Storbritannien komma att lämna några väsentliga bidrag

till expansionen.

I Förenta staterna räknas officiellt med att tillväxttakten i bruttonationalprodukten

kommer att tilltaga efter den relativt blygsamma ökningen under

första delen av året. De element som bär upp expansionen är ungefär desamma

som i Västeuropa, dock att någon nämnvärd ökning i bostadsbyggandet

inte förutses. Näringslivets fasta investeringar beräknas komma att överskrida

1962 års nivå med ca 5 procent i löpande priser, innebärande någon

ökning under loppet av 1963. Inte heller här kan lagerinvesteringarna väntas

lämna något betydande bidrag till produktionsökningen.

För OECD-länderna tillsammantagna avtecknar sig således perspektivet

av en tillväxt under 1963 som något understiger den årstakt av drygt 4 procent

som den gemensamma målsättningen för 1960-talet implicerar. Även

om vissa osäkerhetsmoment ännu kvarstår, t. ex. rörande den brittiska ekonomins

utveckling, förefaller flertalet här berörda länder hysa tillförsikt beträffande

möjligheten att upprätthålla en betryggande expansion under innevarande

år. Ovissheten knyter sig i främsta rummet till utsikterna för

den ekonomiska aktiviteten 1964, framför allt då i vad avser utvecklingen

av näringslivets investeringar. På detta område har, som jag redan nämnt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

inga tecken till återhämtning av tillväxttakten kunnat skönjas. Bland faktorer

som dock skulle kunna motivera en försiktig optimism härvidlag kan

nämnas den positiva effekten på det allmänna kapacitetsläget som bör följa

med kontinuerligt stigande privat konsumtion och offentliga utgifter. Huruvida

denna utveckling kan förstärkas genom att efterfrågan på industriprodukter

från länder utanför OECD-området ånyo börjar stiga är emellertid

mycket ovisst. Denna eventualitet är bl. a. beroende av den slutliga form

och omfattning som den föreslagna sänkningen av de amerikanska skatterna

kan få och vilken effekt denna via ökade råvaruköp kan ha på de råvaruproducerande

ländernas importförmåga. En annan faktor som kan inverka

förmånligt på företagens investeringsvilja skulle vara en minskning av trycket

mot vinstmarginalerna, en utveckling som EEC-kommissionen förutser

i år som resultat av en viss dämpning i lönestegringstakten. Det bör emellertid

återigen betonas, att grunderna för en bedömning om en allmän, påtaglig

återhämtning i näringslivets fasta investeringar under nästa år ännu

är utomordentligt osäkra.

Sett mot bakgrunden av föreliggande bedömningar av OECD-staternas

realekonomiska utveckling under de kommande månaderna skulle ingen

större förskjutning i betalningsrelationerna länderna emellan vara att vänta.

Ett fortsatt — om än möjligen minskande — underskott i den amerikanska

betalningsbalansen, avspeglande bl. a. en betydande både kort- och långfristig

kapitalexport, skulle därmed även i år belasta det internationella betalningssystemet.

För det andra reservvalutalandet, Storbritannien, anses

det däremot möjligt, att återhämtningen av den ekonomiska aktiviteten

skall kunna ske utan negativa verkningar på betalningssidan. Eftersom således

ingen radikal förbättring av reservvalutornas ställning skulle vara att

emotse, är det angeläget att spekulativa kapitalrörelser, vilka skulle kunna

framkalla mer omfattande betalningsbalanskriser, snabbt motverkas. Förutsättningarna

härför har också väsentligt förbättrats. Genom den till internationella

valutafonden knutna generella låneöverenskommelsen mellan

de tio industristaterna — samt, genom specialavtal, även Schweiz —

har resurserna härvidlag ökat med mer än 6 miljarder dollar totalt sett.

Från amerikansk sida har man vidare genom ett system av bilaterala överenskommelser,

s. k. swap-avtal, skapat sig möjligheter att mot kursgaranti

vid behov kortfristigt låna främmande valutor till ett belopp överstigande

1 miljard dollar; därtill har man förbättrat sina möjligheter att genom

operationer i främmande valutor stödja dollar-kursen genom direkt upplåning

i olika europeiska länder. Swap-överenskommelserna, av vilka en

också ingåtts med den svenska riksbanken avseende ett belopp av 50 miljoner

dollar, är ömsesidiga. Ett annat led i den allmänna beredskapen mot

hastigt uppstående balansrubbningar på betalningsområdet utgöres av det

vidgade centralbankssamarbetet, som brukar gå under namnet Basel-överenskommelsen.

Inom denna ram gavs sålunda det kreditstöd från andra europeiska

länder varigenom den relativt omfattande spekulationen mot pundet

i mars 1963 snabbt kunde brytas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Efter avbrottet i Storbritanniens förhandlingar om inträde i den gemensamma

marknaden har ett omfattande arbete inletts för att fördjupa och

stärka EFTA-samarbetet. Ansträngningarna har därvid i första hand inriktats

på att snabbt avskaffa handelshindren mellan EFTA-länderna. En

sådan utveckling skulle också öka förutsättningarna för en framtida anknytning

mellan EFTA-staterna och EEC. För att underlätta en svensk

anslutning till nya beslut om tullavveckling i EFTA har Kungl. Maj:t i proposition

begärt bemyndigande att utan särskilt hörande av riksdagen under

vissa omständigheter kunna besluta om sådana tullsänkningar.

Avbrottet i integrationsförhandlingarna i Bryssel har medfört, att de planerade

GATT-förhandlingarna om linjära tullsänkningar än mer kommit

i blickpunkten som en möjlighet att minska verkningarna av den handelspolitiska

splittringen i Europa och nå en friare världshandel. Dessa förhandlingar

skulle från amerikansk sida i första rummet ske på basis av en

fullmakt av kongressen avseende en femtioprocentig tullreduktion; genom

sammanbrottet i förhandlingarna om brittisk EEC-anslutning har nämligen

fullmakten att förhandla om total avveckling av tullarna på sådana

varor, där handeln mellan Förenta staterna och EEC täcker minst fyra

femtedelar av världshandeln, blivit inaktuell. Det kan här erinras om att

man från svensk sida redan vid GATT :s ministermöte hösten 1961 lade

fram förslag om linjära tullreduktioner på femtio procent under en femårsperiod.

Sedan dess har, som jag redan berört, vikten av en allmän tullaweckling

markerats ytterligare. Det är självklart, att Sverige för sin del

kommer att på allt sätt verka för att de planerade förhandlingarna snabbt

leder till positiva resultat.

Från u-ländernas sida har i GATT framställts krav på ett snabbt undanröjande

av de handelshinder i form av tullar och skatter m. in. som särskilt

drabbar dessa länders produkter, främst kaffe, te och kakao. Vissa svårigheter

har visat sig föreligga när det gällt att nå överenskommelse om effektiva

åtgärder på multilateral bas men de hittills förda diskussionerna synes

ge vid handen, att utsikter numera finns att åtminstone i viss utsträckning

genomföra sådana åtgärder. Från svensk sida bör man — liksom tidigare

— aktivt verka för ett positivt resultat på detta område. På skatteområdet

torde utsikterna att uppnå resultat på multilateral bas vara mera

begränsade. I detta läge synes ett svenskt initiativ därför kunna vara av

värde från u-ländernas synpunkt, icke minst med avseende på fullföljandet

av GATT-förhandlingarna. Den enda av de nu berörda varorna som i vårt

land är föremål för särskild beskattning av här aktuellt slag är kaffe. .lag

utgår ifrån att GATT-förhandlingarna utvecklar sig i positiv riktning, varför

jag redan nu vill tillkännage min avsikt att senare föreslå, att proposition

om slopande av kaffeskatten framlägges till riksdagen. I detta sammanhang

får jag erinra om att Sverige genom anslutning till internationella

kaffeavtalet åtar sig att undersöka på vilka sätt hindren för ökad handel

med kaffe kan minskas eller helt avskaffas och tillkännage de åtgärder

som planeras i detta syfte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Vad beträffar övriga åtgärder av biståndskaraktär vill jag här erinra om

Kungl. Maj :ts nyligen framlagda förslag att från 200 till 500 milj. kr. höja

beloppet för statlig garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export

av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. På det kommersiella

biståndets område må i övrigt nämnas, att en särskild arbetsgrupp

inom beredningen för internationella biståndsfrågor nu framlagt en rapport

med förslag rörande bl. a. finanskredit- och investeringsgarantier.

Denna har remitterats till närmast berörda myndigheter och organisationer.

Det torde bli anledning att längre fram återkomma till vissa av de i

rapporten framförda synpunkterna. I fråga om det finansiella biståndet har

ett långfristigt lån till låg ränta nyligen beviljats Tunisien för partiell finansiering

av ett fiskehamnsbygge. Det kan också nämnas att förhandlingar

har inletts rörande svenskt finansiellt bistånd inom ramen för OECD:s

Turkiet-konsortium, vari Sverige numera ingår.

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Den ekonomiska utvecklingen i

Sverige under 1962 kännetecknades av tillfredsställande expansion trots en

viss dämpning av investeringskonjunkturen inom det privata näringslivet.

Enligt nu framlagda beräkningar uppgick den totala produktionsökningen

till ca 3 1/2 procent eller samma ökningstal som preliminärt redovisades

vid årsskiftet. Investeringarna ökade totalt sett med likaledes 3 1/2 procent.

Av denna ökning kan närmare hälften återföras på det kraftigt stegrade

bostadsbyggandet. Vidare expanderade de offentliga investeringarna med

inte mindre än 6 1/2 procent. Genom dessa ökningar kunde den totala investeringsverksamheten

fortsätta att stiga trots en nedgång av industriinvesteringarna

med närmare 3 procent.

Utrikeshandelns expansion fortsatte totalt sett i något snabbare takt än

under 1961. Exportvolymen beräknas nu ha ökat med ca 81/2 procent och

importvolymen med ca 6 procent. Under inflytande av den internationella

ekonomiska utvecklingen kom exportens tillväxt att bli förhållandevis

ojämnt fördelad mellan olika varuområden. Exportleveranserna av verkstadsprodukter

ökade volymmässigt med 14 procent från 1961 till 1962, medan

exempelvis exporten av järnmalm minskade med 4 procent i volym

och 9 procent i värde. Exporten av massa och trävaror, som hållits tillbaka

av avsättningssvårigheter, tog förnyad fart under fjärde kvartalet så att de

slutliga siffrorna för hela året 1962 visade en volymökning med 5 procent

för massaexporten och med någon procent för trävaruexporten.

Den svenska guld- och valutareserven ökade under 1962 med närmare 600

milj. kr. eller ca 15 procent. Ökningen var trots sin storlek dock i såväl absoluta

som relativa tal lägre än under 1961, då den uppgick till inte mindre

än 900 milj. kr. Under senare delen av fjolåret gjorde sig också tendenser

till en dämpning av uppgången gällande, vilka fortsatt att verka under innevarande

år. Denna förändring torde bl. a. ha orsakats av den rikligare tillgången

på räntebilligare inhemska krediter som följt av lättnaderna i penningpolitiken

och som synes ha medfört en förskjutning i utrikeshandelns

finansiering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Industriproduktionen uppskattas för 1962 ha varit närmare 3 procent

större än 1961. För massaindustri och järnmalmsgruvor registrerades en

viss produktionsminskning, medan den produktionsökning som skedde inom

övriga industrigrenar var förhållandevis jämnt fördelad. Starkast var produktionsuppgången

inom livsmedels- och verkstadsindustrierna. Mot slutet

av året inträffade en klar förbättring av massaindustrins produktionsutsikter.

I januari 1963, då produktionsnivån totalt sett låg ca 3 procent högre

än ett år tidigare, registrerades för massaindustrin en uppgång med 5 procent,

medan järnverkens produktion låg någon procent högre än i januari

1962.

En förhållandevis kraftig ökning av de nominella inkomsterna framför

allt lönerna, utlöste en prisstegring under loppet av 1962 som — varuskattens

höjning frånräknad — uppgick till drygt 3 procent. Trots piisuppgången

steg hushållens reala disponibla inkomster 1962 med ca 4 1/2 procent enligt

nu framlagda beräkningar. Då den privata konsumtionens ökning var förhållandevis

svagare — närmare 3 1/2 procent eller, med utgångspunkt från

en alternativ prisuppskattning, 4 procent — synes en ytterligare uppgång i

det personliga sparandet ha inträtt under 1962.

Arbetsmarknaden uppvisade totalt sett en relativt god balans under 1962

med mindre tendenser till överefterfrågan på arbetskraft än under de närmast

föregående åren. Samtidigt var dock arbetsmarknadsläget såväl

branschmässigt som geografiskt rätt splittrat. En minskning i arbetskraftsbehoven

framträdde främst i de av avsättningssvårigheter drabbade exportindustrierna;

det dämpade läget i skogsindustrin återverkade också på sysselsättningen

i skogsbruket. Väsentliga höjningar av arbetslösheten förekom

dock endast lokalt och genomsnittligt stannade arbetslösheten i december

vid 1,3 procent mot 1,4 procent ett år tidigare.

Den ekonomiska utvecklingen under 1963 förutsågs i den preliminära nationalbudgeten

varken komma att präglas av något generellt inflationstryck

eller av några allmänna deflationstendenser. Kännetecknande för det samhällsekonomiska

balansläget syntes vara den ojämnhet med vilken efterfrågan

torde komma att riktas mot olika näringsgrenar och olika delar av

arbetsmarknaden. Huvuddragen av denna bedömning gäller alltjämt. Utvecklingen

under den hittills förflutna delen av aret ger dock anledning till

en uppvärdering av de expansiva dragen i konjunkturbilden och en nedtoning

av kvarstående kontraktiva tendenser.

Exporten väntas sålunda stiga i något snabbare takt än vad som tidigare

bedömdes som sannolikt, eller med ca 6 1/2 procent. Även i fråga om investeringarna

svnes det nu finnas anledning att räkna med en nagot större ''volymökning

än vid den preliminära bedömningen. Uppjusteringen som i och

för sig är måttlig avser främst bostadsbyggandet och industrins investeringar.

Alltjämt väntas dock utvecklingen under 1963 innebära ett stillcstånd

för näringslivets investeringar totalt och eu tillbakagång för industriinvesteringarna,

även om denna nu reducerats. Den ökning som förutses ligger

helt på bostäder och offentliga anläggningar och kommer således inte att

beröra maskininvesteringarna. Byggnadsvolymen beräknas nu stiga med 8

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

procent och uppgången synes bli tämligen jämnt fördelad mellan första och

andra halvåret.

För offentlig och privat konsumtion väntas alltjämt förhållandevis betydande

ökningar under 1963. Den offentliga konsumtionen beräknas sålunda

öka med 6 procent och den privata med 4 pi-ocent. Kfter en viss uppjustering

av prisprognosen till följd av höjda spritskatter in. in. från drygt 2 till ca

2 1/2 procents höjning av konsumentpriserna under 1963, förutses de enskilda

konsumenternas reala disponibla inkomster nu stiga med 4 1/2 procent

mot tidigare beräknade 5 procent. Ökningen av det personliga sparandet

torde således komma att fortsätta.

I fråga om lagerinvesteringarna kalkylerar den reviderade nationalbudgeten

nu med en nedgång från 1962 till 1963 med ca 400 milj. kr.

Bytesbalansen väntas i den reviderade nationalbudgeten — för såvitt det

kan statistiskt registreras — komma att väga ungefär jämnt. Härutöver kan

man normalt räkna med intäkter på uppskattningsvis ett eller ett par hundratal

milj. kr. vilka ej infångas av den tillgängliga statistiken. De nämnda

faktorerna skulle sålunda tillsammantagna tyda på en viss ehuru måttlig

ökning av valutareserven under 1963. Under årets första kvartal har emellertid

valutareserven i själva verket minskat med bortåt 350 milj. kr. mot en

uPPgång med 140 milj. kr. under motsvarande period förra året. Förändi

ingen kan delvis förklaras av en tillfällig uppbromsning av exporten på

grund av de exceptionella isförhallandena. Därutöver kan ha medverkat en

av det lätta kreditmarknadsläget framkallad förändring i fråga om de handelskrediter

som ingår i den s. k. förskjutningsposten. Med hänsyn till osäkerheten

beträffande den framtida utvecklingen av dessa handelskrediter

framstår en mindre nedgång av valutareserven inte som ett särskilt orealistiskt

alternativ, även om det inte är det mest sannolika.

De redovisade prognoserna innebär att produktionen under 1963 skulle

komma att öka något snabbare än under 1962. I den reviderade nationalbudgeten

beräknas sålunda bruttonationalproduktens volym stiga med inemot

4 1/2 procent mot 3 1/2 procent i den preliminära kalkylen.

I överensstämmelse med dessa produktionsuppskattningar ser också

arbetsmarknadsmyndigheterna nu med avgjort större tillförsikt på sysselsättningen

under återstoden av 1963. Genom att exporten av skogsindustriprodukter

nu väntas volymmässigt öka kraftigare än vad som ansågs möjligt

i slutet av 1962 har även sysselsättningsutsikterna för skogsarbetarna

blivit något ljusare. På byggnadsmarknaden är det nu riskerna för översysselsättning

under sommaren som utgör arbetsmarknadsmyndigheternas

omedelbara bekymmer. Pågående och planerade företag kommer såvitt man

nu kan bedöma att vara tillräckligt omfattande för att ge utrymme för

en tillfredsställande volymexpansion inom byggnadsverksamheten även

under andra halvåret 1963. Också varvens beställningsläge har påtagligt

förbättrats.

Alltjämt kvarstår dock en betydande ojämnhet i arbetsmarknadsläget

med sysselsättningssvårigheter i glesbygderna i norr och risker för över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

skottsefterfrågan på arbetskraft särskilt inom byggnadsverksamheten i landets

södra och mellersta delar. För maskinindustrin pekar investeringsoch

exportprognoserna tills vidare på en låt vara måttlig produktionsnedgång

under andra halvåret 1963. Detta framstår nu som det enda svaghetstecknet

av väsentlig betydelse för bedömningen av den ekonomiska

utvecklingen inom landet under återstoden av 1963, även om någon markant

sysselsättningsminskning inte behöver befaras inom denna industri.

Det kan nämnas, att andra informationskällor — främst konjunkturbarometerdata

— antyder möjligheten av en gynnsammare bedömning.

Sammanfattningsvis förefaller en måttlig expansion nu internationellt

säkerställd under 1963. Däremot råder, såsom tidigare framhållits, alltjämt

ovisshet om konjunkturutsikterna för 1964, en ovisshet som ofrånkomligen

påverkar bedömningen även av den inhemska utvecklingen. Avmattningen

av investeringskonjunkturen inom det svenska näringslivet under 1962 och

1963 har främst varit förlagd till skogs- och verkstadsindustrierna och därmed

i huvudsak betingad av internationella inflytelser. Även om den svenska

industrins vinstutveckling och kapacitetsläge nu torde kunna bedömas

mindre pessimistiskt än för ett halvår sedan, synes ett förnyat investeringsuppsving

inom skogs- och verkstadsindustrierna dock förutsätta stödet av

en kraftigare expansion inom våra viktigare avnämarländer.

Den ekonomiska politiken

Konjunkturpolitiken 1962 och 1963. Det totalt sett tillfredsställande ekonomiska

läget i Sverige under 1962 och såvitt nu kan bedömas även under

1963 betingas framför allt av en fortsatt gynnsam exportutveckling och en

snabb anpassning av den ekonomiska politiken till den förändring i konjunkturutvecklingen

som förelegat sedan den extrema högkonjunkturen

bröts mot slutet av 1961.

Som framgått av det föregående hävdade sig den svenska exporten väl

under fjolåret och nådde en ökning av inte mindre än 8 1/2 procent, samtidigt

som OECD-ländernas totala export steg med 4 1/2 procent. För innevarande

år förutses en ökning på 6 1/2 procent, vilken även den ligger i

överkanten av övriga industriländers prognoser. Denna utveckling betingas

bl. a. av den svenska exportens sammansättning som medfört, att avsättningssvårigheter

för en del av exporten kunnat kompenseras med ökningar

inom andra delar. Ären 1961 och 1962 kännetecknades sålunda av förhållandevis

ogynnsamma avsättningsförhållanden för exporten av skogsprodukter

men också av en stark expansion av verkstadsindustriens export.

En i viss mån motsatt rollfördelning synes under innevarande år kunna

komma att prägla utvecklingen.

Lönekostnadernas snabba ökning under de senaste åren har hittills inte

hindrat avsättningen av de svenska exportvarorna, även om de volymmässiga

ökningarna fått köpas till priset av pressade vinstmarginaler. I

båda dessa avseenden — kostnadsstegringar och pressade marginaler —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

är den svenska industrin i samma läge som konkurrerande företag i andra

länder. Dessa förhållanden torde väsentligen ha bidragit till den internationella

avmattningen i den privata industrins investeringsefterfrågan. Utvecklingen

har i ett flertal länder medfört krav på och i vissa fall även

praktiska försök att genom statliga interventioner av olika slag bedriva

en s. k. inkomstpolitik syftande till att begränsa kostnadsstegringarna. Genom

att den svenska kostnadsutvecklingen inte kommit ur takt med den

internationella, har den inte skapat några omedelbara problem ur synpunkten

av industrins konkurrenskraft på exportmarknaderna. Den skärpta

uppmärksamhet som i utlandet ägnas dessa problem, understryker dock

vikten av att den ekonomiska politiken i vårt land bedrives på ett sådant

sätl, att den relativa konkurrensförmågan även i fortsättningen bevaras.

En uppbromsning i den privata investeringsefterfrågan och uppdykande

avsättningssvårigheter för några av vår exports stapelvaror ledde redan

under 1962 till ett förändrat ekonomiskt klimat och motiverade en viss

omläggning av den tidigare starkt restriktiva politiken. Budgetpolitiken har

som jag strax närmare skall utveckla varit något mer expansiv under

1962/63. En väsentligare lättnad skedde emellertid genom en omläggning

av penningpolitiken. Riksbankens diskonto har sänkts i tre etapper från

5 procent till för närvarande 3 1/2 procent. Till följd av riksbankens politik

har kreditutbudet starkt ökat både på den långa och den korta marknaden.

Den totala kreditgivningen på lånemarknaden ökade sålunda 1962

med ca 60 procent, och den ännu pågående kreditexpansionen belyses bl. a.

av att affärsbankernas utlåningsökning under första kvartalet i år var nära

tre gånger så stor som under föregående års första kvartal.

Vid sidan av en lättare penningpolitik utnyttjades investeringsfonderna

för att stimulera de privata investeringarna. Med sikte på sysselsättningen

inom byggnadsfacken under den gångna vintern frisläpptes sålunda i maj

1962 investeringsfonderna för sådana industribyggen som igångsattes före

den 1 november 1962 och avseende kostnader nedlagda under tiden juli 1962

—april 1963. Genom att fondernas stimulanseffekt således insattes under

ett tidigt skede av den begynnande investeringsavmattningen och avsåg en

koncentrerad period nåddes en snabb verkan. Påbörjade industribyggnadsföretag,

som under första halvåret 1962 minskat i vol jun med 33 procent i

förhållande till första halvåret 1961, visade sålunda under andra halvåret

1962 — efter fondernas frisläppande — en uppgång med 28 procent i förhållande

till andra halvåret 1961.

Det kraftigaste stödet för sysselsättningen under 1962—1963 har erhållits

från det starkt ökade bostadsbyggandet. Igångsättningen uppnådde under

fjolåret rekordsiffran 90 000 lägenheter och byggnadsvolymen översteg

nivån under föregående år med 8 procent. Också de offentliga investeringarna

bidrog till att stabilisera sysselsättningen. De statliga investeringsutgifterna,

som under högkonjunkturåren 1960 och 1961 varit oförändrade eller

långsamt stigande, inledde 1962 en ökning med 4 1/2 procent vilken fortsätter

innevarande år i tilltagande takt. Ännu mer markerad har uppgången

i kommunernas investeringar varit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1903

11

Som tidigare framhållits har avmattningen i den internationella investeringskonjunkturen

under 1962—1963 direkt och indirekt återverkat på orderingång

och sysselsättning inom den svenska verkstadsindustrin. Under vårens

lopp har dock utsikterna även för denna näringsgren förbättrats, delvis

till följd av statliga åtgärder. I december förra året frisläpptes investeringsfonder

för sådana maskinbeställningar som gjordes före utgången av maj

månad i år. Genom ett i januari detta år utfärdat cirkulär uppmanades vidare

de statliga myndigheterna att tidigarelägga sina beställningar hos verkstadsindustrin.

I syfte att under bevarat kostnadsmedvetande engagera de

statliga affärsverken i konjunkturpolitiken bör verken beredas möjlighet att

erhålla ersättning för den företagsekonomiska merkostnad som kan följa av

en dylik samhällsekonomiskt motiverad anpassning av investeringsverksamheten;

jag återkommer senare härtill. I detta sammanhang bör också nämnas

de kreditgarantier till varvsindustrin varom årets riksdag fattat beslut.

Visserligen gäller dessa garantier enbart krediter avseende redan ingångna

avtal. Genom att förstärka varvens finansiella ställning har garantierna

emellertid bidragit till varvens förmåga att i en utomordentligt hård internationell

konkurrens erhålla ett betydande tillskott av nya order under de

senaste månaderna.

Den förda politiken har resulterat i att sysselsättningen hittills utvecklats

på ett tillfredsställande sätt. Vid det senaste räkningstillfället, d. v. s. i april

månad, var arbetslösheten relativt sett t. o. m. något lägre än vid samma tid

i fjol, eller 1,8 procent. Bakom detta gynnsamma genomsnitt döljer sig emellertid,

liksom i fjol, betydande branschmässiga och regionala skillnader. Omfattande

arbetsmarknadspolitiska insatser har därför varit påkallade. Utan

beredskapsarbeten och en intensifierad omskolningsverksamhet skulle arbetslöshetssiffrorna

ha varit inte obetydligt större.

Skillnaderna i efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher avspeglar

sig också i löneutvecklingen. Medan löneglidningen inom industrin 1962 till

1963 synes bli väsentligt lägre än under de närmast föregående åren, uppvisar

byggnadsbranschen höga löneglidningstal med tendenser till fortsatt

uppgång. Jag har mot bakgrunden av den internationella utvecklingen redan

understrukit den utomordentliga betydelsen av att den svenska kostnadsutvecklingen

åtminstone inte utvecklas ogynnsammare än den internationella.

Den interna och från utländsk konkurrens avskärmade byggnadskonjunkluren

måste därför hållas inom sådana gränser, att den inte ger upphov till

en allmän uppdrivning av kostnadsnivån. Omfattningen av igångsättningen

framöver av nya byggnadsföretag får bestämmas härav. Redan pågående byggen

medför emellertid på kort sikt risker för en ytterligare accentuering av

den ur kostnadssynpunkt allvarliga överhettning som på senare tid gjort sig

gällande inom byggnadssektorn. I syfte att minska den säsongmässiga påfrestningen

under sommarhalvåret har därför vissa åtgärder redan vidtagits.

Således kommer en snabb nedskärning under våren av beredskapsarbetena

att lösgöra i runt tal 10 000 man. Vidare har de statliga myndigheterna anbefallts

och de i byggrådet ingående organisationerna rekommenderats att

planera igångsättningen och bedriva de pågående arbetena så att säsongut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

jämningen på byggnadsarbetsmarknaden främjas. Slutligen har arbetsmarknadsverket

intensifierat sina åtgärder för omflyttning och utbildning av arbetskraft

inom byggnadsbranschen. Det kan vidare förväntas, att vissa statliga

byggnadsföretag, för vilka medel äskats i årets statsverksproposition,

kommer att senareläggas, om inkommande anbud klart visar, att marknaden

inom en ort är alltför hårt pressad.

För dagen präglas den svenska ekonomin således av att en betydande sektor

arbetar under ett starkt övertryck samtidigt som avmattningstendenserna

inom övriga sektorer har avtagit eller synes vara på väg att försvinna.

Även om läget under 1964 ännu är svårt att överblicka och kan göras till

föremål för rätt skiljaktiga men ändå rimliga prognoser, synes det uppenbart,

att den ekonomiska politiken i fortsättningen ej bör ges samma expansiva

inriktning som under 1962/63. Ännu saknas motiv för en mer radikal

omläggning och tills vidare torde det vara tillräckligt att avstå från de

extra stimulansåtgärder som vidtagits under det senaste året. Huruvida åtgärder

i direkt restriktiv riktning dessutom behöver vidtagas, får prövas

framöver.

Budgetutvecklingen 1962/63 och 1983/64. Jag har i det föregående redogjort

för den stimulans som utgått från den ekonomiska politiken under

1962/63. Den har medfört, att den totala investeringsverksamheten inom

landet ökats tack vare en betydande expansion av de offentliga investeringarna

och av bostadsbyggandet, samtidigt som en befarad nedgång i de privata

investeringarna kunnat undvikas. Den privata konsumtionen har under

1962 och 1963 varit en expansiv faktor och konsumtionsvaruindustrierna

har redovisat ökad produktion och sysselsättning. Mot denna bakgrund är

det naturligt, att generella lättnader i finanspolitiken inte företagits. Utvecklingen

av statsfinanserna tyder också på att tidigare beräkningar något

överskattat den under 1962/63 inträdande försvagningen av budgeten. Omsvängningen

från föregående budgetår synes nu komma att begränsa sig till

inemot 700 milj. kr., innebärande att i stort sett balans skulle uppnås i totalbudgeten

innevarande år. I detta sammanhang bör dock erinras om att

förändringar i budgetsaldot är ganska ofullständiga mått på finanspolitikens

konjunkturverkningar. Effekten av den politik som bedrivits under 1962/63

kan sålunda bara delvis avläsas i budgetsaldots förändring. Den stimulans

som genom statsmakternas beslut utgått till investeringsverksamheten genom

frisläppande av investeringsfonderna och genom ökad igångsättning av

bostadsbyggandet påverkar nämligen inte budgetutfallet för 1962/63. Skatteeftergiften

genom investeringsfondernas utnyttjande medtör inte något inkomstbortfall

för staten vid själva utnyttjandet utan detta uppkommer redan

vid avsättningen till investeringsfond. Det ökade bostadsbyggandets anspråk

på budgeten inträder först när den slutliga belåningen av de färdigställda

byggena sker.

När budgeten för 1962/63 nu förutses bli i stort sett jämnt balanserad —

siffermässigt redovisas ett underskott av 150 milj. kr. — är detta resultatet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

13

av eu ökning av statsinkomsterna från 1961/62 med 1,7 miljarder kr. och en

ökning av utgifterna med 2,4 miljarder kr. Dessa ökningstal överstiger både

på inkomst- och utgiftssidan stegringen under 1961/62. Detta sammanhänger

i hög grad med utformningen av 1961 års skattesänkning, som innebar en

ökning av budgetens omslutning. Utgiftssidan belastades sålunda med kostnader

som i realiteten var element i skattesänkningen, nämligen kompensation

till kommunerna för de höjda ortsavdragen, höjda barnbidrag och indextillägg

till folkpensionärerna, samtidigt som inkomstsidan ökade genom

höjda indirekta skatter. Den minskning i budgetens underskott som den nya

beräkningen tyder på jämfört med uppskattningen i årets statsverksproposition,

är som jag får tillfälle att närmare utveckla i det följande betingad av

att statsutgifternas ökning synes bli något lägre än förutsett. Statsinkomsterna

beräknas dock inte nå upp till den nivå som förutsattes i januari. De

grundläggande antagandena om lönesummans ökning under år 1963 med 7

procent kvarstår, samtidigt som en mindre uppjustering från 10 till 10 1/2

procent skett för år 1962. Däremot visar det sig, att de tidigare beräkningarna

inneburit en inte oväsentlig överskattning av aktiebolagens inkomster,

när dessa antogs förbli oförändrade. Det synes nu finnas skäl att i stället

räkna med en tioprocentig nedgång. Förutom den minskning av inkomstskatten

som följer härav må särskilt nämnas det skattebortfall som föranledes

av arbetskonflikten vid AB Vin- & Spritcentralen. Minskningen av dessa

statsinkomster kompenseras dock till stor del av en ökning av uppbörden

av den allmänna varuskatten.

Att statsutgifterna under innevarande budgetår ökar något långsammare

än vad som förutsågs vid den förra beräkningen, beror bl. a. på att myndigheterna

visat sig ha överskattat sin reservationsmedelsförbrukning i än högre

grad än som då antogs. Oväntat stora besparingar synes vidare uppkomma

på förslagsanslagen. Dels är detta resultatet av tillfälliga, slumpmässiga

förskjutningar i betalningsutfallen, dels kan man i år liksom tidigare år

peka på vissa förhållanden av engångsnatur som föranleder kraftiga avvikelser.

I väsentlig grad torde underbelastningen av anvisade anslag också

vara ett uttryck för den i förhållande till budgetomslutningen åtstramade situation

i fråga om administrativa och planeringsmässiga resurser som flera

års besvärliga rekryteringsförhållanden försatt den offentliga sektorn i. Såtillvida

utgör krympningen av det förutsedda budgetunderskottet ett tecken

på att ett långvarigt högt efterfrågetryck rått i samhällsekonomin.

Även för nästkommande budgetår bestyrker de nu föreliggande beräkningarna

de bedömningar som gjordes vid riksstatsförslagets framläggande. Uppbromsningen

i statsinkomsternas ökning som jag utförligt kommenterade i

statsverkspropositionen kvarstår sålunda. Mot bakgrunden av inkomstökningar

under de tre senaste budgetåren på 3,0, 1,4 och 1,7 miljarder kr. framstår

den förutsedda uppgången under 1963/64 på endast 300 milj. kr. som eu

ytterst markerad förändring. Med en ökning av de totala statsutgifterna på

1,2 miljarder kr. skulle det statliga lånebehovet nästkommande budgetår stiga

med inte mindre än 900 milj. kr. Det finns visserligen skäl att i år liksom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

vid tidigare tillfällen understryka den ofrånkomliga osäkerheten i dessa beräkningar.

Jag är sålunda medveten om att det antagande om skatteunderlagets

utveckling på vilket dessa beräkningar bl. a. grundar sig och som utgår

från 4 procents uppgång kalenderåret 1964, sannolikt innebär en underskattning.

Skulle den för innevarande år antagna ökningstakten av 7 procent

fortsätta även under 1964, skulle de preliminära skatteinkomsterna därigenom

kassamässigt stiga med ytterligare 350 milj. kr. Samtidigt bör emellertid

understrykas, att något belopp ej beräknats för kommande böjningar

av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner. Varje procentenhets höjning

fr. o. m. den 1 januari 1964 medför en utgiftsökning i budgeten 1963/64

av drygt 30 milj. kr. Det är likaledes möjligt, att reservationsmedelsförbrukningen

kan komma att avvika från den antagna och att besparingar kan

komma att uppstå på vissa anslag. Häremot står å andra sidan, även bortsett

från ökade löne- och pensionskostnader, erfarenhetsmässigt tillkommande

utgiftsökningar på tilläggsstat. En sammanvägning av de faktorer som

inte kunnat beaktas vid de nu föreliggande beräkningarna, ger därför inte

anledning att i något väsentligt avseende ändra den här tecknade budgetutvecklingen.

Detta reser frågan, om den förutsedda ökningen i det statliga

lånebehovet står i samklang med den konjunkturutveckling som enligt vad

jag tidigare anfört framstår som sannolik. Riskerna med uppgången i den

statliga upplåningen hänför sig framför allt till 1964, ett år som det ännu

inte är möjligt att från konjunktursynpunkt överblicka. Det kan för dagen

inte uteslutas, att vissa påfrestningar kan uppstå på lånemarknaden, om

detta lånebehov skall tillgodoses i ett läge av mer allmänt uppåtriktad konjunktur.

Jag är fullt medveten om denna risk och det har därför framstått

som nödvändigt att så långt möjligt begränsa ökningen av statsutgifterna

under nästkommande budgetår.

ökningen i budgetunderskottet 1963/64 är väsentligen att hänföra till

uppbromsningen i statsinkomsternas stegring. En motsvarande nedskärning

i statsutgifternas ökningstakt skulle ha varit varken praktiskt möjlig eller

sakligt önskvärd. Ökningarna i nästa års riksstat hänför sig väsentligen till

utbildningen, forskningen, försvaret, kommunikationsväsendet samt olika

vårdområden, och endast i begränsad mån till anslag som omedelbart ökar

hushållens disponibla inkomster och därmed den redan snabbt stigande privata

konsumtionen. Mot denna bakgrund är jag beredd att godtaga den förutsedda

försvagningen i budgeten. En förutsättning härför har dock varit,

att upplåningen kommer att ske i sådana former, att någon inflationistisk

ökning av likviditeten inte tillätes ske i samhällsekonomin. Det kan inte uteslutas,

att ett uppfyllande av denna förutsättning kommer att kräva vissa

anpassningar av penningpolitiken.

Utvecklingen på längre sikt. ökningen i det statliga lånebehovet nästkommande

budgetår kan i den meningen sägas vara en engångsföreteelse

som den betingas av en onormal och av speciella faktorer bestämd uppbromsning

i statsinkomsternas stegring. Däremot är den inte övergående i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

den meningen, att en återgång till det under de närmast föregående budgetåren

rådande statsfinansiella läget skulle kunna påräknas. Tvärtom

pekar redan nu kända förhållanden på en fortsatt och väsentlig försvagning

av budgetbalansen under 1964/65. Jag berörde denna utveckling senast

i årets statsverksproposition, och i den förnyade kalkyl över den långsiktiga

biidgetutvecklingen som närmare redovisas i Bihang E framträder

dessa tendenser mycket tydligt. Jag saknar anledning att i detta sammanhang

uppehålla mig vid de metodproblem som uppkommer vid dylika kalkyler,

eftersom jag rätt utförligt behandlat dessa problem i de närmast

föregående kompletteringspropositionerna och de metoder, som kommit till

användning vid den nu framlagda kalkylen, överensstämmer med dem

som tidigare brukats. Kalkylen innefattar sålunda en beräkning för vissa

större specificerade utgiftsposter, där förutsättningarna för beräkningen av

anslagsutvecklingen låter sig rätt klart preciseras, exempelvis de framtida

kostnaderna för folkpensioner och försvaret. Därutöver innefattar kalkylen

en beräkning för övriga utgiftsposter, omfattande ca en fjärdedel av budgetens

utgiftssumma, vilka blivit föremål för en överslagsmässig budgetbehandling

inom finansdepartementet på grundval av myndigheternas anmälda

utgiftsbehov för perioden 1964/65—1966/67.

Kalkylen, som närmast bör ses som ett arbetsinstrument för den framtida

budgetplaneringen, är avsiktligt restriktiv, vilket även framgår vid en

jämförelse mellan tidigare långsiktsberäkningar och sedermera framlagda

riksstatsförslag. Anledningen härtill är framför allt, att i de långsiktiga

utgiftsberäkningarna endast undantagsvis medtagits kostnader för större

reformer. För de i sammanställningen ospecificerade anslagen har en avstämning

av de budgetgranskade utgiftsökningarna gjorts mot en framskrivning

av den trendmässiga förändringen under dessa anslag. Erfarenheten

har nämligen visat, att myndigheterna har svårt att överblicka utgiftsbehoven

för perioden efter det närmast framförliggande budgetåret,

vilket leder till en systematisk underskattning.

De utgiftsökningar, som med dessa utgångspunkter har beräknats, belöper

sig under perioden 1964/65—1966/67 till 1,7, 1,0 respektive 1,4 miljarder

kr. Detta innebär för 1964/65 en uppjustering med 0,6 miljarder kr. i

förhållande till den beräkning som gjordes för detta budgetår i fjolårets

långtidskalkyl.

Den speciellt snabba stegringen av statsutgifterna under 1964/65 påverkas

i hög grad av höjningen av folkpensionsbeloppen. I jämförelse med förra

årets beräkning tillkommer starkt ökade anspråk på den statliga bostadslångivningen

till följd av det under 1962 och 1963 språngvis stegrade bostadsbyggandet

och vidare kostnaderna för 1963 års reform av familjebostadsbidragen,

som först budgetåret 1964/65 får helårseffekt. Utgiftstrycket

framträder också däri, att ökningen av de ospecificerade posterna, vilka väsentligen

avser utgifter för utbildning och vård av olika slag, trots en nedskärning

av myndigheternas krav på anslagsökningar med en tredjedel, ändå

inte kunnat inrymmas inom den trendmässiga ökning, som förelegat de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

senaste budgetåren. Härtill bidrager också den betydande utgiftsökning,

som uppkommer i samband med polisväsendets förstatligande. Vid bedömningen

av den sannolika utgiftsutvecklingen bör också hållas i minnet, att

i det angivna beloppet inget utrymme beretts för reformer inom bl. a. studiehjälpens

område, ehuru förslag härom kommer att aktualiseras, eller

inom familj epolitiken i övrigt.

De statliga utgiftsplanerna, som kan sägas innebära endast ett förverkligande

av redan accepterade målsättningar, tyder på en ökning under åren

framöver för statliga investerings- och konsumtionsutgifter i takt med

produktionens sannolika stegring. Vad gäller inkomstöverföringar domineras

dessa i de redovisade kalkylerna av folkpensionernas planerade höjning

och svarar för över en tredjedel av den totala utgiftsökningen. I detta sammanhang

kan det emellertid vara skäl att erinra om det välkända förhållandet,

att just inkomstöverföringarna representerar de poster i budgeten, där

nya utgiftsstegringar kan aktualiseras snabbt och utan administrativa hinder

eller andra hämningar.

Mot utgiftsökningen står en i kalkylen upptagen inkomststegring under

de tre berörda budgetåren med 0,8, 1,3 och 1,2 miljarder kr. Beräkningen

utgår ifrån en förutsatt stegring av skatteunderlaget med 4 procent per år.

Ett sådant antagande korresponderar mot att utgifterna beräknats i oförändrade

priser och följaktligen avser en inflationsfri ekonomi. För budgetåret

1964/65 innebär kalkylen sålunda en ökning i statens lånebehov

med ytterligare 900 milj. kr., varigenom det statliga upplåningsbehovet skulle

komma att uppgå till närmare 2 miljarder kr. Beräkningen av lånebehovets

storlek får bedömas mot bakgrund av att i utgiftskalkylerna endast

undantagsvis ingår kostnader för störx-e reformer. Den sannolika ökningen

är därför väsentligt större. Ändringar i antagandet om skatteunderlagets

utveckling påverkar givetvis också upplåningsbehovet. Skulle t. ex. skatteunderlaget

antagas stiga i fortsättningen i samma takt som förutses för

innevarande år, d. v. s. med 7 procent per år, skulle inkomstökningen

1964/65 visserligen bli ca 800 milj. kr. högre än vad som här angivits. I ett

sådant fall förändras emellertid samtidigt förutsättningarna för utgiftskalkylen.

Antagandet om oförändrade priser kan i sådant fall inte upprätthållas,

vilket automatiskt medför ökade utgifter för folkpensioneringen

och det militära försvaret. En prisstegring med en procent innebär för dessa

utgiftsändamål ökade kostnader för staten med i genomsnitt ca 60 milj. kr.

per år. Samma kostnad uppstår för statsverket vid varje procents ökning av

statstjänstemännens löner. Ändras antagandet om skatteunderlagets stegring,

bör nämligen kalkylmässigt en motsvarande uppräkning ske av statens

utgifter för löner och pensioner. Den förbättring i budgetsaldot som inträder

vid en uppgång i skatteunderlaget, som är större än den reala produktionsökningen

i samhället, är sålunda väsentligt mindre än inkomstökningen.

Den är i huvudsak ett kortsiktsfenomen och kan inte läggas till

grund för en rationell budgetpolitik.

Slutsatsen av de redovisade kalkylerna är rätt entydig. Svårigheterna att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 19G3 17

Iramöver upprätthålla den budgetbalans som kräves för en stabil utveckling

framstår ännu klarare i dag än för ett år sedan. Det finns sålunda anledning

att betrakta framtiden med en viss oro. Mot bakgrund av de anspråk

på den offentliga sektorn som samhällsutvecklingen ställer, bl. a. i

torm av ett tortsatt reformarbete på viktiga avsnitt, är påfrestningar på

budgeten under de framförliggande åren ofrånkomliga.

Utgiftstryckets styrka medför, att marginalerna i budgeten för en effektiv

konjunkturpolitik blir relativt begränsade. Därmed ökar behovet av en

effektiv och flexibel utgiftsplanering. Kalkyler av det slag, som utförts under

senare år, registrerar föreliggande planer inom den statliga sektorn och

deras budgetmässiga konsekvenser och bildar därmed en naturlig utgångspunkt

för en sådan planering. I den allmänna debatten har kravet på långtidsplanering

inom den statliga sektorn i hög grad fått den begränsade innebörden

av fixerade utgiftsbeslut. Jag har vid flera tillfällen haft anledning

framhålla, att en planering av sådan typ mycket snart skulle motverka sitt

eget syfte som måste vara en smidig och ekonomisk utveckling av den statliga

verksamheten. Redan utformningen av statsverkspropositionen innefattar

förslag till utgifter som sträcker sig utöver den period som kan konjunkturpolitiskt

bedömas med tillfredsställande säkerhet och skapar därmed

vissa svårigheter för en effektiv konjunkturpolitik. Än svårare är det

alt mera exakt bedöma det samhällsekonomiska utrymmet för statsutgifterna

under de skilda åren i en flerårsperiod. Anpassning av myndigheternas

utgiftsdispositioner i både expansiv och kontraktiv riktning för att möta

kortsiktiga konjunktur- och säsongsvängningar har därför fått ske efter särskilda

initiativ och direktiv från statsmakterna. Även om vid flera tillfällen

relativt snabba resultat kunnat uppnås härigenom och beredskapen för sådana

omläggningar av utgiftsplanerna starkt förbättrats, är läget ännu inte

tillfredsställande. I många fall har en anpassning i praktiken kommit till

stånd genom helt ofrivilliga förlängningar av byggnadstiderna. I det framtida

arbetet på en integrerad långtidsplanering inom den statliga sektorn

kommer därför kravet på flexibilitet att intaga en framskjuten plats. Utan

att överdriva kan kriteriet på en effektiv långtidsplanering just sägas vara

förmågan till snabba anpassningar och omläggningar.

Vad jag här anfört om budgetplaneringen gäller långsiktsplanering överhuvud

taget. Angelägenheten av att till grund för handlandet ha en bedömning

av den långsiktiga utvecklingen i fråga om den efterfrågan som skall

tillgodoses — det må gälla offentliga verksamheter eller enskilda företag -_

innebär inte att en fast bindning av årliga planer bör ske. Ur ett vidare samhällsekonomiskt

effektivitetsperspektiv måste planeringen ske med ett ständigt

beaktande av möjliga variationer i konjunkturen. Någon motsättning

mellan en långtidsplanering och ett tillgodoseende av de krav en aktiv konjunkturpolitik

ställer föreligger därför inte. En genomarbetning av långsiktsproblemen

skapar i stället förutsättningarna för en sådan anpassbarhet

av planerna att förändringar i konjunkturen kan mötas effektivt och på ett

2 Biliang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

sätt som ger den högsta samhällsekonomiska avkastningen. Det är sådana

synpunkter som är vägledande för det nyligen inledda arbetet på att utbygga

långsiktplaneringen.

Detta arbete kan ses som en fortsättning och vidareutveckling av de undersökningar

som tidigare bedrivits i långtidsutredningarnas form. Den pioblemalik

som jag här berört kan illustreras bl. a. av de uppgifter som i Bihang

F lämnas om utvecklingen av den svenska ekonomin under den hittills

förflutna delen av den senaste långtidsutredningens prognosperiod

1960_1965. Under de tre första åren har bruttonationalproduktens ökning

varit något större än vad som förutsågs eller 4 1/2 procent per år mot antagna

4 procent. Produktionsökningen 1960—63 har bildat underlag för en

ungefär likformig ökning av konsumtion och investering med 4 ä 5 procent

per år. För båda områdena har den registrerade ökningstakten överträffat

den beräknade med drygt 1/2 procent per år. Bakom den snabbare produktionsökningstakten,

som inte oväsentligt överskrider den som förelåg undei

1950-talet, synes ligga en något större stegring av produktiviteten än som

förväntats, då sysselsättningen tycks ha utvecklats ungefär i överensstämmelse

med utredningens kalkyler.

Det bör emellertid framhållas, att bruttonationalproduktens stegringstakt

för en femårsperiod inte kan i egentlig mening prognostiseras. Framtidsbedömningen

innebär i detta fall mer ett antagande om en rimlig genomsnittlig

ökning under normala konjunkturförhållanden. Detsamma gäller ä^en

prognoserna för flera av efterfrågekomponenterna. Det är naturligt att a\- vikelserna från prognosen varit större för olika delkomponenter än för nationalprodukten

i dess helhet. I sin behandling av den offentliga sektorn uppehöll

sig långtidsutredningen särskilt ingående vid utvecklingen inom undervisning,

hälso- och sjukvård samt social- och fångvård och förutsåg en

ökning av den offentliga konsumtionen under åren 1960—65 med drygt 4

procent per år. Enligt utredningen hade det varit önskvärt, om den offentliga

verksamheten inom speciellt utbildningsområdet och åldringsvården kunde

utvecklas i snabbare takt än som angavs i prognoserna. Expansionsmöjligheterna

bedömdes emellertid blir begränsade på grund av flaskhalsar vid

projekteringen av byggnader och otillräcklig tillgång på utbildad personal.

Den faktiska utvecklingen av den offentliga konsumtionen under åren

1961—63 beräknas nu innebära en årlig stegring om ca 5 1/2 procent —

alltså en avgjort större ökning än den som förutsågs av utredningen.

Samma förhållande gäller för bostadsbyggandet, stora delar av investeringarna

inom den offentliga sektorn och inom handeln. Bostadsbyggandet har

sålunda hittills under perioden stigit med i genomsnitt 9 procent per år

och antalet färdigställda lägenheter kommer redan under 1963 att motsvara

eller t. o. in. överträffa utredningens målsättning för 1965, d. v. s. 85 000

lägenheter. Mot utredningens antagande om en årlig ökning av handelns

investeringar av 6 procent svarar en faktisk ökning av 15 procent.

Denna i förhållande till prognoserna expansiva utveckling motsvaras av

att industriinvesteringarnas ökning varit avsevärt lägre än vad som förut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

setts. Den lägre stegringstakten får bl. a. ses mot bakgrund av den åtstramning

av avsättningsmöjligheterna på de internationella marknaderna som

flera av de svenska exportindustrierna har mött. För alla de viktigare

exportartiklarna utom maskiner och transportmedel synes ökningen

av utförseln över perioden 1961—1963 bli betydligt mindre än vad man

förutsatte i långtidsutredningen. Hur industriinvesteringarna i fortsättningen

kan komma att utvecklas är därför i mycket en fråga om utsikterna

för den svenska exporten, samtidigt som naturligtvis exportutsikterna i

en hårdnande marknad i sin tur är beroende av en genom en hög investeringsnivå

framkallad produktivitetsstegring inom exportnäringarna. Det

blir ett av den ekonomiska politikens viktigaste avvägningsproblem i vilken

mån en avmattning i den privata investeringsbenägenhelen kan hävas genom

stimulansåtgärder av olika slag och i vilken grad den får kompenseras

av en offentlig investeringsökning, som då bör ges en sådan inriktning att

den får en produktivitetshöjande och kostnadssänkande effekt på näringslivet.

Det är självklart att dessa problem kommer att stå i förgrunden för de

fortsatta övervägandena inom det i slutet av fjolåret tillkallade ekonomiska

planeringsrådet.

Sammanfattning. När statsverkspropositionen framlades, uttalade jag, att

det med den förordade politiken borde finnas förutsättningar för en allmänt

balanserad ekonomisk utveckling och en bevarad hög sysselsättning

under 1963. Jag underströk emellertid, att en viss osäkerhet ännu präglade

bedömningen av den senare delen av året och att det inte kunde uteslutas,

att påfrestningarna på den samhällsekonomiska balansen kunde bli större

än vad som då framstod som sannolikt. Utvecklingen hittills i år har medfört,

att man nu med större säkerhet kan se fram emot en full sysselsättning

och bevarad balans i utrikeshandeln för hela 1963. Svagheterna som

kännetecknat vissa delar av den inhemska ekonomin har övervunnits eller

är på väg att bli det. Till viss del är det en reflex av att den internationella

konjunkturen förbättrats. Både exporten och investeringarna synes sålunda

utveckla sig mer expansivt än vad som kunde förutses vid årsskiftet. Den

enda sektor, där en viss begränsad nedgång av sysselsättningen nu kan

befaras, är verkstadsindustrin. På kort sikt är det tvärtom riskerna för en

överhettning under sommarsäsongen av den redan högt uppdrivna aktiviteten

på byggnadsområdet som närmast måst bevakas. En serie åtgärder

har i detta syfte också redan vidtagits. Ett tecken på det tryck som föreligger

i den svenska ekonomin är vidare, att den under 1961 och 1962 inte

obetydliga uppgången i valutareserven nu upphört. Valutabehållningarna i

mars månad i år var i det närmaste lika stora som för ett år sedan och

för 1963 i dess helhet torde någon stegring i valutareserven knappast vara

att påräkna. Det kan därför inte uteslutas, att valutareserven i förhållande

till den ökande omslutningen i utrikeshandeln relativt kommer alt sjunka

under innevarande år.

Vid sidan av den internationella konjunkturförbättringen framstår den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

förda ekonomiska politiken som en väsentlig förklaring till den tillfredsställande

utvecklingen av produktionen och sysselsättningen. Bostadsbyggande

och offentliga investeringar har expanderat snabbt och därmed fyllt

ut den svacka i produktionen och sysselsättningen, som annars skulle ha

inträtt. Ökade resurser och vidgade erfarenheter har medfört en högt uppdriven

effektivitet i handhavandet av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten.

Den konjunkturpolitiska beredskapen bör emellertid förstärkas

ytterligare främst genom att förbättra medlen att motverka en nedgång i

efterfrågan på verkstadsprodukter. Jag har behandlat denna fråga i samband

med det nyligen avlämnade förslaget till ändringar i investeringsfondslagstiftningen.

I syfte att bredda stimulansen till företagen att i ett avmattningsläge

öka sina maskinbeställningar har jag föreslagit, att investeringsfondsreglerna

kompletteras genom generella medgivanden till investeringsavdrag

och vidgade avskrivningsmöjligheter för maskininvesteringar,

som företages vid en konjunkturpolitiskt önskvärd tidpunkt. Dessa medgivanden

förutsätter inte tidigare fondavsättning och står öppna för alla

företag oberoende av den form i vilken verksamheten bedrives. Huruvida

det kommer att Adsa sig påkallat att utnyttja denna lagstiftning redan under

nästkommande budgetår är dock tveksamt. Utvecklingen under 1964 är

visserligen svår att nu förutse men det kan inte uteslutas, att en omsvängning

till det bättre av både den internationella och den inhemska investeringskonjunkturen

kan inträda.

Den gradvisa förskjutning i konjunkturbedömningen, som skett under

de senaste månaderna, betyder att den ekonomiska politiken i fortsättningen

ej bör ges samma expansiva inriktning som under 1962/63. Det betyder

också, att den förutsedda uppgången med närmare en miljard kr. i det statliga

lånebehovet under nästa budgetår inte kan undgå att inge betänkligheter

ur stabiliseringssynpunkt. Genom det förbättrade läget på kreditmarknaden

och eu efter utvecklingen anpassad penningpolitik bör dock

denna upplåning kunna verkställas utan någon inflationistisk ökning av

likviditeten och utan allvarligare störningar av andra kreditbehov. Perspektivet

för budgetåren efter 1963/64 understryker dock ytterligare med vilken

snabbhet budgetläget förändras. Den känsla av statsfinansiell bekymmerslöshet

som de senaste årens budgetutfall på en del håll framkallat är helt

ogrundad, vilket jag redan flera gånger tidigare med skärpa framhållit.

Ett av hårdnande priskonkurrens präglat internationellt klimat framtvingar

en skärpt ekonomisk vaksamhet och ett ökat kostnadsmedvetande i det

svenska folkhushållet. Det är ofrånkomligt, att dessa riktpunkter också

måste gälla statsbudgeten. Samhällsutvecklingen anvisar på centrala områden

växande uppgifter för den offentliga sektorn, uppgifter som vi delvis

redan i princip bundit oss för. Erfarenheten visar att en fast ekonomisk

politik utgör förutsättningen för ett på sikt framgångsrikt reformarbete.

Skall vi till fullo kunna förverkliga de möjligheter som framtiden erbjuder,

måste ansträngningarna därför målmedvetet inriktas på att även i fortsättningen

bibehålla den statsfinansiella och samhällsekonomiska balansen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

21

Budgetläget

För att ge en bild av totalbudgetens utveckling 1962/63—1963/64 och de

förändringar som inträtt sedan statsverkspropositionen framlades, har totalbudgetens

huvudkomponenter sammanfattats i följande tabell.

Totalbudgeten 1962/63—1963/64

Milj. kr.

l 1

2 1

3

4 1

5 1

6

7

1962/63

1963/64

Förändr.

1962/63—

1963/64

Stv-

Ny

För-

Stv-

Ny

För-

prop.

beräk-

ändr.

prop.

beräk-

ändr.

(5—2)

1963

ning

(2-1)

1963

ning

(5—4)

Driftbudgetens in-

19 774

19 702

- 72

19 823

20 034

+ 211

+ 332

Driftbudgetens utgif-

ter (inkl. reserva- tionsmedelsföränd-

18 592

18 746

+ 154

19 728

19 830

+ 102

+ 1084

överskott (+), un-

+1182

+ 956

-226

+ 95

+ 204

+ 109

- 752

Medelsbehov på ka- pitalbudgeten —

Ökad (—), minskad

1518

1031

-487

1113

1255

+ 142

+ 224

(+-) disposition av

rörliga krediter ..

- 50

- 75

- 25

—

—

—

+ 75

Totalbudgetens saldo

- 386

—150

+ 236

- 1018

-1051

- 33

- 901

Som framgår av tabellen beräknas nu totalbudgetens underskott för innevarande

budgetår nedgå från det i årets statsverksproposition beräknade

underskottet på ca 400 milj. kr. till ett underskott på 150 milj. kr. For

budgetåret 1963/64 förutses endast en mindre förändring på ca 30 mdj. kr.

i det tidigare beräknade totalunderskottet på drygt 1 000 milj. kr. Vad beträffar

utvecklingen från 1962/63 till 1963/64 innebär de nya beräkningarna,

att totalbudgetens saldo kommer att förskjutas i negativ riktning

med ca 900 milj. kr.

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för utvecklingen

under innevarande och nästa budgetår. Jag kommer därvid att först uppehålla

mig vid statsinkomsternas utveckling under de båda åren och sedan

lämna en redogörelse för utgifternas förändring. En mera ingående beskrivning

av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte

i senare avsnitt.

I statsverkspropositionen beräknade jag statsinkomsterna under budgetåren

1962/63 och 1963/61 till 19 774 milj. kr. respektive 19 823 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet

för 1962/63 (Biliaug A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

19 802 milj. kr. och i sin förnyade beräkning av statsinkomsterna för budgetåret

1963/64 (bihang B) upptagit dem till 20 053 milj. kr. Jag har

emellertid företagit vissa justeringar i dessa beräkningar och upptager

nu statsinkomsterna för budgetåret 1962/63 till 19 702 milj. kr. och för

budgetåret 1963/64 till 20 034 milj. kr.

Beräkningarna innebär, att de totala statsinkomsterna 1962/63 skulle

öveistiga inkomsterna 1961/62 med 1,7 miljarder kr., medan ökningen

1963/64 skulle stanna vid drygt 300 milj. kr. Denna utveckling överensstämmer

väl med vad som förutsågs i statsverkspropositionen. I jämfölelse

med de däri upptagna beloppen innebär de nya beräkningarna, att

statsinkomsterna minskar med 72 milj. kr. under innevarande budgetår

och ökar med 211 milj. kr. under nästa budgetår. Dessa förändringar utgör

emellertid saldobelopp av icke oväsentliga förskjutningar mellan vad

som beräknas inflyta under skilda inkomsttitlar.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket, att inkomsterna

sjunker med 100 respektive 200 milj. kr. under vartdera budgetåret i jämförelse

med de belopp som redovisades i statsverkspropositionen. Minskningen

är huvudsakligen hänförlig till en nu beräknad nedgång i aktiebolagens

till statlig inkomstskatt taxerade inkomster samt en ökning av

förskottsutbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. under

såväl 1962/63 som 1963/64. I decemberberäkningen räknade riksrevisionsverket

med i stort sett oförändrade inkomster för aktiebolagen mellan 1962

och 1963 års taxeringar. Nu föreliggande uppgifter tyder på en minskning

av dessa inkomster med 10 procent, vilket får till resultat ett lägre inflöde

av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1963—64 ävensom mindre fyllnadsinbetalningar

våren 1963. Då bolagens taxerade inkomster vid 1964

års taxering förutses uppgå till i stort sett samma belopp som 1963, föranleder

detta även nedräkningar av motsvarande inbetalningar under uppbördsåret

1964—65.

Utgångspunkten för den i statsverkspropositionen redovisade beräkningen

av den preliminära A-skattens utveckling under år 1963 var att de anställdas

inkomster under 1962 skulle ha ökat med ca 10 procent. Enligt nu

tillgängliga uppgifter har denna uppskattning uppjusterats något och beräknas

till 10,5 procent. Den högre utgångsnivå som detta innebär för

1963 medför en viss uppräkning av den inflytande preliminärskatten, även

om den nya uppskattningen liksom statsverkspropositionens inkomstberäkning

bygger på en stegring av den totala lönesumman med 7 procent

under 1963 och en schablonmässig uppräkning av lönesumman med 4 procent

under 1964. Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor

än tjänst finner ämbetsverket nu ingen anledning att frångå

decemberberäkningen, vilket innebär en oförändrad nivå under innevarande

år och en stegring med 4 procent under nästa år i anslutning till schablonantagandet

beträffande löneinkomsternas stegring. Även för aktiebolagen

har detta antagande bibehållits beträffande 1964.

Den största ökningen i jämförelse med i statsverkspropositionen angivna

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

inkomstsiffror hänför sig till allmänna varuskatten som nu uppföres med

2 850 milj. kr. budgetåret 1962/63 och 3 000 milj. kr. budgetåret 1963/64,

vilket innebär 150 respektive 200 milj. kr. högre belopp an tidigare. Riksrevisionsverket

har vid sin beräkning av inkomsterna under denna ti e

utgått ifrån senast kända utfall och vidare erfarenhetsmässigt kalkylerat

med en ökning av försäljningen under maj månad. .

Riksrevisionsverket har för innevarande budgetår raknat med ett viss

inkomstbortfall under titeln Skatt å sprit till följd av arbetskonflikten vid

AB Vin- & Spritcentralen. Enligt under hand inhämtade upplysningar synes

skäl nu föreligga att räkna med ett större inkomstbortfall, och jag beräknar

därför inkomsterna under titeln för budgetåret 1962/63 till 1 100

milj. kr. Jag vill påpeka att storleken av skattebortfallet sammanhanger med

uppbördstekniska förhållanden såtillvida att skatten inbetalas viss tid efter

det varan levererats från AB Vin- & Spritcentralen till systembolaget och

således inte följer den löpande detalj försälj ningen.

Vad beträffar övriga mera väsentliga förändringar på inkomstsidan må

erinras om att i propositionen angående övergång till högertrafik har föreslagits,

att kostnaderna för denna reform skall bäras av bilismen genom

uttagande av en trafikomläggningsskatt å registrerade motorfordon Inkomsterna

budgetåret 1963/64 under denna nya titel har jag beraknat till

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beträffande förslag

att slopa kaffeskatten nedräknar jag denna titel med 19 milj. kr. for nasta

bl Förändringarna å olika inkomsttitlar budgetåren 1962/63 och 1963/64 i

förhållande till vad som angivits i statsverkspropositionen framgår sammanfattningsvis

av särskild uppställning, i vilken även medtagits utfallet for

budgetåret 1961/62.

Jag vill i likhet med riksrevisionsverket i delta sammanhang starkt understryka

den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser

inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I likhet med vad som angivits i statsverkspropositionen upptages nu en

nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden av

425 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Den för nästa budgetår beräknade

nettoåterföringen från budgetutjämningsfonden av dylika medel beraknas

nu öka med 25 milj. kr. till 275 milj. kr.

Jag övergår härefter till att behandla statsutgifterna under budgetåren

1962/63 och 1963/64. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens utgifter

1962/63 till 18 592 milj. kr. I detta belopp ingick utgifter å tilläggsstat

uppgående till sammanlagt 289 milj. kr. samt en beräknad rcservationsmedelsförbrukning

om 100 milj. kr. Det finns nu skäl att något revidera beräkningen

och i stället räkna med att driftbudgetens utgifter kommer att

uppgå till 18 746 milj. kr., vilket innebär en ökning från budgetåret 1961/62

med inemot 2,8 miljarder kr. De beloppsmässigt viktigaste förklaringarna till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Statsinkomsternas utveckling 1961/62_1963/64

Milj. kr.

Inkomstskattetiteln..

Fordonsskatt ...

Trafikomläggnings

skatt .........

Bensin- och bräi

oljeskatt.......

Tullmedel.......

Allmän varuskatt

Särskilda varuskat

Omsättningsskatt

motorfordon ...

Skatt å kaffe ...

Skatt å sprit ...

Skatt å vin .....

Statlig nöjesskatt

Energiskatt ........

Övriga div. inkomster

Postverket ........

Televerket..........

Riksbanksfonden ....

Fonden för statens

aktier............

Övriga inkomsttitlar

(netto) ..........

1

1 2

1 3

1 4

5

1 6

1 7

1961/

62

Utfall

1962/63

1963/64

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(3-2)

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(6-5)

8 277

8 600

8 500

-100

8 200

8 000

-200

443

480

480

—

505

520

+ 15

—

—

—

—

—

90

+ 90

784

1100

1120

+ 20

1160

1200

+ 40

856

900

860

- 40

925

900

- 26

1941

2 700

2 850

+ 150

2 800

3 000

+ 200

367

395

400

+ 5

415

400

- 15

210

220

240

+ 20

230

250

+ 20

28

28

29

+ 1

29

10

- 19

1218

1275

1100

-175

1325

1400

+ 75

107

112

100

- 12

120

120

23

22

25

+ 3

25

- 25

543

600

640

+ 40

640

650

+ 10

68

65

30

- 35

65

65

1

13

10

- 3

15

1

- 14

130

no

130

+ 20

120

120

50

50

100

+ 50

50

100

+ 50

68

105

80

- 25

105

105

—

2 893

2 999

3 008

+ 9

3 094

3103

+ 9

18007

19 774

19 702

- 72

19 823

20034

+211

Förändr.

1962/63—

1963/64

ny

beräkn.

(6-3)

-500

+ 40

+ 90

+ 80

+ 40

+ 150

+ 10

■ 19

+ 300

+ 20

- 25

+ 10

+ 35

- 9

- 10

+ 25

+ 95

+332

förändringen i förhållande till den tidigare beräkningen är att ytterligare

anslag å tilläggsstat äskats utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen

samt att medelsförbrukningen på förslagsanslag nu kan överblickas bättre

än tidigare. Vidare finns nu skäl till ett ändrat antagande om reservationsmedelsförbrukningen.

\ ad beträffar utgifterna å tilläggsstat II har, utöver de i propositionen

nr 2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

30 milj. kr. till ytterligare kostnader för vissa sysselsättningspolitik3

åtgärder och 5 milj. kr. till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor. Härutöver

äskas senare denna dag anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelslorluster

å sammanlagt 452 milj. kr. Huvuddelen därav eller 411 milj. kr. avser

det ytterligare behov av avskrivningsmedel som uppkommit främst inom

statens utlåningsfonder för erhållande av full förräntning av det i fonderna

investerade statskapitalet efter höjningen av förräntningskravet på statens

investeringar till 5 procent. En närmare redogörelse härför lämnas i ett föl
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

jande avsnitt. Sammanlagt kommer härmed å tilläggsstat efter avlåtandet av

propositionen nr 2 till årets riksdag att ha äskats 511 milj. kr.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande

belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen

redovisades ett schablonmässigt antagande om att överskridanden

och besparingar skulle gå jämnt ut, medan riksrevisionsverket nu förutser

en sammanlagd nettobesparing av 207 milj. kr. Huvuddelen av den angivna

nettobesparingen hänför sig till medelsanvisningar för avlöningskostnader.

Därvid noteras, att belastningssiffrorna på myndigheternas avlöningsanslag

i och för sig visar merutgifter. Häremot står dock ännu större besparingar

på de täckningsanslag som anvisats för att motsvara sådana förändringar i

löne- och pensionsförmåner, till vilka hänsyn inte kunnat tagas vid den

ordinarie anslagsavvägningen. Bland övriga större besparingsposter märkes

ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. och underskottet å riksgäldsfonden,

som beräknas understiga i riksstaten uppförda belopp med 30 respektive

45 milj. kr. De på dessa anslag uppkommande underbelastningarna förklaras

av de diskontosänkningar som ägt rum efter riksstatens fastställande.

Den nu av riksrevisonsverket förutsedda avvikelsen är i förhållande till

anvisade belopp något större än genomsnittligt under senare år. Följande

serie utvisar den faktiska belastningen på förslagsanslag och obetecknade

anslag uttryckt som procent av anvisade belopp.

Budgetår

1954/

1955/

1956/

1957/

1958/

1959/

1960/

1961/

1962/

55

56

57

58

59

60

61

62

63

(prel.)

Belastningsprocent

99,2

100,4

101,9

101,5

99,5

100,2

97,9

99,2

98,4

Även om en viss genomgående tendens, särskilt markerad under högkonjunkturår,

tycks vara att underbelastningar uppkommer på avlöningsanslag,

är förklaringarna till avvikelserna under de olika åren i huvudsak hänförliga

till speciella faktorer. Den anförda serien utvisar dock att avvikelserna procentuellt

sett är obetydliga.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverkspropositionen

komma att minska med 100 milj. kr. I riksrevisionsverkets

beräkningar förutses en reservationsmedelsökning med 50 milj. kr. Enligt

inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar beräknar myndigheterna

nu att reservationsmedelsbehållningarna under 1962/63 kommer att

sammanlagt nedgå med endast ca 20 milj. kr. mot 175 milj. kr. enligt den

undersökning som företogs i december 1962. För egen del finner jag det i

likhet med riksrevisionsverket inte osannolikt, att reservationsmedelsbehållningarna

kan komma att öka under innevarande budgetår. Det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet om en reservationsmedelsminskning

med 100 milj. kr. under 1962/63 bör därför ändras och i stället torde man

böra räkna med att reservationsinedclsbehållningarnas totalbelopp ökar med

50 milj. kr.

Jag har tidigare haft anledning påpeka att uppgifterna från de anslagsdis
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

ponerande myndigheterna beträffande reservationsmedelsförändringar ofta

visat sig vara orealistiska. I allmänhet har möjligheterna att förbruka tillgängliga

medel överskattats. För att något illustrera detta förhållande och

den under budgetårets gång inträdda förskjutningen i beräkningen kan namnas

att myndigheternas uppgifter till finansdepartementet inför 1962 års

kompletteringspropositon tydde på en reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten

under 1962/63 med ca 240 milj. kr. I årets statsverksproposition

angavs motsvarande förbrukning, visserligen grundat på ett något vidgat

anslagsurval, till nyssnämnda belopp om 175 milj. kr. medan siffran nu stannar

Aid ca 20 milj. kr.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari å tilläggsstat II äskats anslag

å 59 milj. kr., varav bl. a. 30 milj. kr. till statens järnvägars dispositionsanslag,

20 milj. kr. till förvärv och teckning av aktier i Uddevallavarvet

aktiebolag samt 5 milj. kr. till väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag.

Sammanlagt har därmed å kapitalbudgeten för innevarande år

äskats anslag uppgående till 2 853 milj. kr. Riksrevisionsverket har i sin beräkning

av kapitalbudgetutfallet beräknat en ökning av anslagsbehållningarna

med sammanlagt 33 milj. kr. Enligt en senare inom finansdepartementet

företagen undersökning skulle anslagsbehållningarna enligt myndigheternas

bedömning komma att minska med 170 milj. kr. Med hänsyn till myndigheternas

påtalade överskattning av medelsförbrukningen anser jag mig böra

räkna med att minskningen av anslagsbehållningarna begränsar sig till 50

milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning av anslagsbehållningarna

med 100 milj. kr. Som regel är det särskilt vanskligt att bedöma

betalningsutvecklingen under lånefonden för bostadsbyggande. Den

takt i vilken utbetalningarna av bostadslån äger rum ävensom den slutliga

storleken av dessa lån beror i hög grad på utvecklingen på kreditmarknaden

och undandrar sig därför i stor utsträckning den anslagsförvaltande myndighetens

kontroll. För innevarande år beräknas nu endast en relativt obetydlig

minskning av anslagsbehållningen uppkomma. Medelsbehovet reduceras

bl. a. genom att fördjupningsgraden minskat i en utsträckning som

man inte tidigare ansett sig böra räkna med, huvudsakligen till följd av en

bättre anpassning mellan de statliga belåningsvärdena och de värden som

kreditinstituten lägger till grund för sin belåning samt till följd av det lättare

läget på kreditmarknaden. Vidare har en icke klarlagd, ytterligare eftersläpning

i utbetalningarna ägt rum.

För finansieringen av investeringarna beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel

och övriga likvida medel till ett sammanlagt belopp av 1 872

milj. kr. ökningen i förhållande till statsverkspropositionens beräkning

hänför sig främst till den i det föregående omnämnda avsättningen till fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilken inte påverkar totalbudgetens

saldo. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten beräknas följaktligen

till 1 031 milj. kr.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga

krediter med 50 milj. kr. På grundval av en inom finansdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

2?

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

företagen enkät kan man nu räkna med en ökad disposition av rörliga krediter

uppgående till 75 milj. kr.

I fråga om driftbudgetens utgifter för 1963/64 innebar det i statsverkspropositionen

framlagda förslaget en ökning med 1 136 milj. kr. jämfört

med det då beräknade utfallet av driftbudgeten för innevarande år. De under

våren framlagda anslagspropositionerna avseende 1963/64 och vissa

andra förändringar har jämfört med statsverkspropositionen medfört en

nettoökning med 102 milj. kr. till 19 830 milj. kr. I förhållande till nu beräknat

utfall för 1962/63 skulle driftbudgetens utgifter alltså öka med

1,1 miljard kr. Den beloppsmässigt viktigaste förändringen jämfört med

beräkningen i statsverkspropositionen är att man nu kan räkna med att

lönegradsuppflyttningar m. m. för statstjänstemännen fr. o. m. 1 juli 1963

kommer att medföra en ökning av de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten

med 92 milj. kr. Härav faller 35 milj. kr. på ändrad lönegradsplacering

(B-listan) och 57 milj. kr. på övriga förmåner, varav huvudparten

är hänförlig till förbättrade semestervillkor. Motsvarande täckningsanslag

fördelar sig med 20 milj. kr. på försvarsdepartementets och 72 milj.

kr. på civildepartementets huvudtitlar. Å andra sidan har en nedräkning

skett av räntebidragen under inrikesdepartementets huvudtitel med 30

milj. kr. till följd av anpassningen av lånemarknadsräntorna efter riksbankens

diskontosänkning i januari samt en nedräkning av underskottet

å riksgäldsfonden med 20 milj. kr. av samma anledning. Genom en minskning

i övrigt å försvarsdepartementets huvudtitel uppvisar denna en nettoökning

med 9 milj. kr. Under socialdepartementets huvudtitel ökas stödet

till barnstugor med It milj. kr., vilket förklarar huvuddelen av departementets

anslagsökning med netto 15 milj. kr. I övrigt uppvisar endast jordbruks-

och inrikesdepartementens huvudtitlar några större förändringar.

I fråga om jordbruksdepartementet stiger anslagen till jordbrukets rationalisering

och permanent skördeskadeskydd med sammanlagt ca 11 milj.

kr. För inrikesdepartementets del förklarar det ökade stödet till verkstäder

för handikappade med 10 milj. kr. tillsammans med den nyssnämnda

reduktionen av anslaget till räntebidrag huvudtitelns minskning med 20

milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma alt minska

med totalt ca 240 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För

egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande

förbrukning kommer att stanna vid 100 milj. kr. eller samma belopp

som antogs i statsverkspropositionen. Den antagna förändringen ingår

i det ovan angivna utgiftsbeloppet.

Vad angår kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 innebar förslaget i

statsverkspropositionen en minskning av medelsförbrukningen under investeringsanslagen

med ca 100 milj. kr. jämfört med det då beräknade

utfallet för 1962/63, huvudsakligen beroende på att ett bortfall av bety
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Total budgeten 1957/58—1963/64

to

00

Milj. kr.

av kommunalskatte
-

Driftbudgeten

Inkomster..........

Avsättning/återföring

medel..................................

Utgifter..................................

Överskott eller underskott

Kapitalbudgeten

Investeringsanslag ........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel ...

Återstående medelsbehov

Ökad ( —) resp. minskad (+) disposition av

rörliga krediter ....................

Totalbudgetens saldo

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

enl.

riksst.

stv-

prop.

1963

ny ber.

stv-

prop.

1963

ny ber.

12 019

12 604

13 657

16 641

18 007

19206

19 774

19 702

19 823

20 034

(- 250)

12 120

*- 101

(- 200)

12 743

- 139

(-)

13 698

- 41

(- 350)

14 829

+ 1812

(- 450)

15 993

+ 2 014

(- 400)

318 383

+ 823

(- 425)

318 592

+ 1182

(- 425)

818 746

+ 956

(+ 250)

319 728

+ 95

(+ 275)

1019 830

+ 204

2 510

2 441

2 675

2 526

2 693

8 2 783

•2 893

"2 903

3 2 797

“2 968

- 1306

1204

- 869

1572

- 998

1677

-1134

1392

- 1274

1419

- 1281

1502

- 1375

1518

- 1872

1031

- 1684

1113

- 1 713

1255

+ 25

lI— 1135

+ 242

“- 1428

- 91

“- 1632

- 39

+ 881

- 68

+ 527

- 50

- 729

- 50

- 386

- 75

- 150

- 1018

-1051

Anm. Då avsättning till (-) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte någon kassa
mässig

utgift respektive inkomst för staten har nettobeloppen för dessa b°kfo"n8sma*s^a.transaktlo"®r ^ts inom patent .

I Därav riksstat 18 203 mkr, beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr samt bcräknatanslagsoverskrKlande 30 mkr.

3 Därav riksstat 18 203 mkr, tilläggsstat I och II 289 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

3 Därav riksstatsförslag 19 628 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr. , motsvarande

* Under detta år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 100 mkr (se motsvaiandc

tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59). —

3 Därav riksstat 2 683 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr. 100 , r

• Därav riksstat 2 683 mkr, tilläggsstat I och II 110 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

7 Anslagsbehållningar beräknades till oförändrat belopp. , rnott<A

8 Därav riksstat och tilläggsstater 19 003 mkr, 50 mkr reservationsmedelsokmng och 207 mkr besparingar på anslag (netto).

9 Därav riksstat och tilläggsstater 2 853 mkr och minskning av anslagsbehållningar 50 mkr.

10 Därav kompletterat riksstatsförslag 19 730 mkr och reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

II Därav kompletterat riksstatsförslag 2868 mkr och minskning av anslagsbehållningar 100 mkr ,qr„(r.n. 41 mkr 1959/6O

13 Åven inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag, 1957/58. 45 mkr, 1958/59, 41 mkr, / 0

177 mkr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

dande investeringar under 1962/63 i fonden för statens aktier inte fullt

kompenserades av anslagsökningen under övriga fonder. Sedan statsverkspropositionen

avlämnades har framlagts förslag innebärande en ökning av

investeringsanslagens summa med 71 milj. kr. Härav faller 26 milj. kr. på

försvarets fonder, 19 milj. kr. på statens järnvägar och 20 milj. kr. på

jordfonden. Investeringsanslagens summa uppgår därmed till 2 868 milj. kr.

I fråga om utvecklingen av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder

uppgifter från de fondförvaltande myndigheterna på en minskning under

budgetåret 1963/64 med 210 milj. kr. Denna bedömning torde böra ses

mot bakgrund av den förutsedda minskade nedgången av anslagsbehållningarna

under innevarande budgetår. I statsverkspropositionen räknades

med totalt sett oförändrade anslagsbehållningar. Detta antagande torde nu

böra förändras på grundval av myndigheternas bedömning. En minskning

av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. framstår därvid som sannolik.

Utgiftsnivån skulle därmed uppgå till 2 968 milj. kr. eller 170 milj. kr. mer

än som antogs i statsverkspropositionen och 65 milj. kr. mer än som nu

beräknas för innevarande budgetår.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering, dels i form av anslag å driftbudgeten,

dels i form av avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan

nu beräknas uppgå till 1 713 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den

förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 968 milj. kr. kan

det lotala medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till 1 255

milj. kr. Jämfört med det nu beräknade utfallet för 1962/63 innebär detta

en ökning med 224 milj. kr.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen

totalt sett inte komma att undergå någon förändring. Någon

anledning att nu frångå denna beräkning föreligger inte.

Drift- och kapitalbudgetens nu bedömda utfall för innevarande och

nästkommande budgetår framgår av särskild tabell, vari även medtagits

tidigare redovisade beräkningar för dessa budgetår ävensom de faktiska

utfallssiffrorna för budgetåren 1957/58—1961/62. Tabellen visar bl. a. att

driftbudgeten för 1962/63 och 1963/64 nu väntas ge kassamässiga överskott

av 956 respektive 204 milj. kr. Totalbudgeten uppvisar samtidigt

underskott med 150 respektive 1 051 milj. kr.

Eu sammanfattning av här redovisade uppgifter visar att budgetåret

1962/63 innebär en vändpunkt efter de två senaste budgetårens betydande

överskott på totalbudgeten. Inkomstökningen ansluter sig visserligen för

detta budgetår rätt nära till utvecklingen under de senaste budgetåren, medan

utgifterna stiger kraftigare. Mot en ökning 1962/63 av de totala statsutgifterna

__d. v. s. summan av driftbudgetens utgifter och medelsbeho
vet

på kapitalbudgeten jämte de rörliga krediterna — av 2 372 milj. kr.

står en beräknad inkomstökning av 1 695 milj. kr. Motsvarande tal för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

1961/62 var 1 220 respektive 1 366 milj. kr. Efter en förstärkning av budgeten

under 1961/62 med ca 150 milj. kr. skulle alltså innevarande år inträda

en försvagning av inemot 700 milj. kr. Den höga nivån för ökningarna

på såväl utgifts- som inkomstsidan under 1962/63 av budgeten sammanhänger

i hög grad med den omläggning av skattesystemet som beslötsav

höstriksdagen 1961. Det må sålunda bl. a. erinras om att utgiftssidan

1962/63 belastas med drygt 400 milj. kr. för skatteersättning till kommunerna

i anledning härav.

Även under 1963/64 följer utgifterna med en sammanlagd ökning av

1 233 milj. kr. — eller efter justering för den kommunala skatteersättningen

inemot 1 400 milj. kr. -—- den tidigare utvecklingen. Att en väsentlig budgetförsvagning

uppträder detta år är en följd av att statsinkomsterna samtidigt

inte beräknas stiga med iner än ca 1 1/2 procent eller ca 330 milj. kr.

Beräkningarna för budgetåret 1963/64 är givetvis även vid denna tidpunkt

av flera skäl mycket osäkra. I den mån det nu skönjbara betydande

budgetunderskottet tillskrives den lägre inkomstökningen, uppställer sig

frågan om realismen i de antaganden som ligger till grund för den anförda

inkomstberäkningen. Närmast till hands ligger därvid att ifrågasätta rimligheten

av det såsom schablonmässigt betecknade antagandet om en 4-procentig

stegring av skatteunderlaget under år 1964. Om man i stället antar att

stegringen skulle uppgå till 7 procent, d. v. s. samma relativa ökning som

innevarande år, skulle en merinkomst av ca 350 milj. kr. uppkomma. Vid

bedömningen av effekten härav på budgetunderskottet skall uppmärksammas

att bland utgifterna inte ingår något belopp för en lönehöjning för

statstjänstemännen fr. o. in. 1964. Också i övrigt är utgiftssidan ofullständig,

såtillvida att något belopp för erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter

å tilläggsstat icke kunnat medtagas i kalkylen. Dessa uppgår regelmässigt

till 1 å 2 procent av budgetomslutningen. Vidare kan under budgetåret

1963/64 ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna komma att utlösas.

Årskostnaden härför uppgår till ca 70 milj. kr. Som tidigare framhållits

är förändringarna av anslagsbehållningarna på reservationsanslagen och

investeringsanslagen liksom belastningarna på övriga anslag svåra att uppskatta.

Man kan inte bortse från — trots myndigheternas uppgifter — att

en underbelastning på de i budgeten upptagna anslagen kan uppkomma.

Även om osäkerhet föreligger i bedömningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen

är dock denna under alla förhållanden inte större, än att förskjutningen

mot en betydande försvagning av budgeten under nästa budgetår

står fast.

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret

1963/64 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 19 628 milj. kr.,

varav 18 076 milj. kr. avsåg egentliga statsutgifter och 1 552 milj. kr. utgifter

för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs med 2 797

milj. kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1063

I särskilda propositioner bär sedermera framlagts eller kommer att framläggas

förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten för

budgetåret 1963/64. Vidare har riksdagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

framlagda anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat

beslut. Anslagsgranskningen har därvid på vissa punkter medfört ändringar

i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande ändringar skett.

Anslagen under tredje huvudtiteln ökar med 6,5 milj. kr. Den i propositionen

nr 75 föreslagna förstärkningen av utrikesförvaltningens organisation

och personalbehov m. m. har bl. a. medfört en anslagsökning för avlöningar

med 4,0 milj. kr. och för omkostnader med 1,4 milj. kr.

Utgifterna under fjärde huvudtiteln ökar med netto 8,8 milj. kr. Ett anslag

till täckning av beräknade merkostnader för löner in. m. förväntas

medföra en ökning med 20,0 milj. kr. Övriga anslag minskar med netto

11,2 milj. kr. till följd av att inom den i statsverkspropositionen angivna

utgiftsramen för det militära försvaret m. m. — 3 919 milj. kr. - viss

överföring skett till kapitalbudgeten. Huvuddelen av minskningen faller

härvid på anslagen till flygvapnet, som reducerats med 8,0 milj. kr.

Anslagen under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 15,0 milj. kr.

Större delen härav eller 10,7 milj. kr. avser den förbättring av statsstödet till

barnstugor, varom förslag framlagts i propositionen nr 62.

Ättonde huvudtiteln ökar med 4,2 milj. kr. Höjningen beror huvudsakligen

på att anslaget till Bidrag till Nordiska museet föreslagits öka med ca 6,7

milj. kr. och att det beräknade anslaget till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion

på 1,5 milj. kr. utgått.

Nionde huvudtitelns nettoökning av 12,1 milj. kr. är till 10,5 milj. kr. beroende

på den ökning av anslagen till bidrag till jordbrukets rationalisering,

in. m. och till kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

(prop. nr 125 och 134), som föranledes av den med jordbrukets organisationer

träffade uppgörelsen rörande jordbrukets inkomstläge. Vidare har i

propositionen nr 71 framlagts förslag om driflbudgetanslag till naturvårdsverksamhet

om sammanlagt 1,6 milj. kr.

För elfte huvudtiteln noteras en nettominskning med 19,7 milj. kr. I anledning

av den nedjustering av marknadsräntorna som den senaste diskonlosänkningen

medfört minskar anslaget till räntebidrag med 30 milj. kr.

Övriga anslag har däremot höjts med netto 10,3 milj. kr. ökningsbeloppet

kan helt hänföras till den beslutade förbättringen av stödet åt verkstäder

för handikappade (prop. nr 53). Härutöver har vissa förskjutningar ägt rum

mellan vissa civilförsvarsanslag. Samtidigt har ett nytt anslag för sådant

ändamål tillkommit. Detta har skett inom den fastställda ramen för civilförsvarets

totala kostnader för budgetåret 1963/64.

Anslagen under tolfte huvudtiteln ökar med 74,8 milj. kr., varav 72,0 milj.

kr. hänför sig till det i propositionen nr 157 äskade anslaget till täckning av

beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. in. Av återstoden

avser 2,5 milj. kr. kostnader för en dyrortsundersökning (prop. nr 54).

Under utgifter för statens kapitalfonder beräknas underskottet för riks
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1963

gäldsfonden nedgå med 20 milj. kr. till följd av den nedjustering av marknadsräntorna

som ägt rum efter den senaste diskontosänkningen. Vidare föreslår

jag i det följande en ökning av huvudtiteln Avskrivning av nga kapitalinvesteringar

med 19,9 milj. kr.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens

anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt ca 102 milj. kr.

I fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas bl. a. följande

förändringar.

Anslagen till Statens affärsverksfonder: Statens järnvägars fond har ökat

med totalt 19,0 milj. kr. till följd av dels en i propositionen nr 34 föreslagen

avlösning av vissa pensionsförpliktelser, vartill anslagits 7 milj. kr., och dels

en i propositionen nr 81 förordad omorganisation av fraktstyckegodstrafiken,

vilken för budgetåret 1963/64 föranlett en anslagsökning med 12 milj. kr.

Under domänverkets fond har föreslagits ett anslag om 2 milj. kr. till markförvärv

för naturvårdsändamål (prop. nr 71). Under försvarets fonder ökar

anslagssumman med netto 26,2 milj. kr. Höjningen står bl. a. i samband

med den tidigare berörda överföringen från försvarsdepartementets driftbudget

till försvarets fastighetsfond. Härtill kommer att anslaget under försvarets

fabriksfond ökar med 15 milj. kr. i anledning av förslag i propositionen

nr 114 om investering i ett bolag för teleunderhåll. Anslagssumman

under fonden för statens aktier uppräknas med 520 000 kr. i anledning av

förslag om inrättandet av ett bolag för omhänderhavandet av säkerhetsinspektion

av motorfordon m. in. (prop. nr 91). Under diverse kapitalfonder ökar

jordfonden med 20 milj. kr. i anledning av förslag i propositionen nr 125 om

intensifierad rationaliseringsverksamhet.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande

till statsverkspropositionen 1963/64 blir 70,6 milj. kr.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1963/64

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar

som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare

investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens vattenfallsverks fond av statens affärsverksfonder har i

statsverkspropositionen äskats investeringsanslag till kraftstationer m. m.

med 430 000 000 kr. I propositionen nr 72 har anmälts att av nyssnämnda

belopp 28 500 000 kr. avsåg Marvikens kraftstation. Under nästkommande

budgetår torde för Marviken-projektet, utöver tidigare anvisade avskrivningsmedel,

erfordras ett nytt avskrivningsanslag med 13 500 000 kr.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till utbyggande av

akademiska sjukhuset i Uppsala samt till byggnadsarbeten vid universitetet i

Uppsala respektive Chalmers tekniska högskola definitivt äskats med sam
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

33

ma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande

avskrivningsanslag upptages alltså med oförändrade belopp. Det i

statsverkspropositionen preliminärt beräknade anslaget till byggnadsarbeten

vid medicinska högskolan i Umeå har i propositionen nr 89 äskats definitivt

med oförändrat belopp men med annan rubrik, byggnadsarbeten vid universitetet

i Umeå. Benämningen på avskrivningsanslaget torde ändras i anslutning

härtill. För vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in.

har definitivt äskats 60 000 000 kr. jämfört med preliminärt beräknade

58 000 000 kr. Vidare har i samma proposition äskats ett nytt anslag med

440 000 kr. för uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed. Jag beräknar avskrivningsmedlen till dessa ändamål

till 30 000 000 kr. respektive 220 000 kr.

Till utbyggande av karolinska sjukhuset och uppförande av en barnpsykiatrisk

klinik vid lasarettet i Lund beräknades i statsverkspropositionen

6 000 000 kr. respektive 2 000 000 kr. I propositionen nr 65 har dessa anslag

äskats definitivt med 4 950 000 kr. respektive 1 500 000 kr. Avskrivningsanslagen

torde därför böra uppföras med 2 475 000 kr. och 750 000 kr.

Under försvarets fonder äskades i statsverkspropositionen för de sammanlagda

investeringarna under kasernbyggnaders och befästningars delfonder

av försvarets fastighetsfond preliminärt 100 625 000 kr. respektive

156 800 000 kr. I propositionerna nr 108 och 109 har anslag för ifrågavarande

ändamål äskats definitivt med 111 015 000 kr. och 157 600 000 kr. I

dessa belopp ingår vissa anslag för markförvärv, varför jag beräknar behovet

av avskrivningsmedel under respektive delfonder till 49 708 000 kr. och

156 600 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har i propositionen nr 63 äskats anslag

till lån till Svenska diakonissällskapet och till föreningen Röingegården

u. p. a. med 1 930 000 kr. och 75 000 kr. Avskrivningsanslagen torde böra

uppföras med enahanda belopp.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

Förändring, kr.

Statens affärsverksfonder

Kraftstationer m. m. (prop. nr 72) ...................... -f 13 500 000

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 63_).................................................. + 1 000 000

Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed (prop. nr 63) ...................... _|_ 220 000

utbyggnad av karolinska sjukhuset (prop. nr 65) .......... — 525 000

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

(prop. nr 65) .......................................... — 250 000

3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Förändring, kr.

Byggnadsarbeten vid medicinska högskolan i Umeå (prop. nr

89) .................................................... — 1 094 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå (prop. nr 89) . .. . + 1 094 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond (prop. nr 108 och 109) .......... + 3 195 000

Befästningars delfond (prop. nr 108) ...................... + 800 000

Fonden för låneunderstöd

Lån till Svenska diakonissällskapet (prop. nr 63) .......... + 1 930 000

Lån till föreningen Röingegården u. p. a. (prop. nr 63) ...... + 75 000

+ 19 945 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de

under förevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

I propositionen angående allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår

(prop. 1963:38) behandlades en av arbetsmarknadsstyrelsen i dess

framställning upptagen fråga om ersättning åt affärsverken för tidigareläggning

av arbeten och beställningar av konjunktur- och sysselsättningspolitiska

skäl. Härvid anförde jag, att i enlighet med en av statsmakterna

tidigare godtagen princip, vilken fortfarande borde gälla, därvid uppkommande

merkostnader inte borde belasta verken utan kunna avskrivas som

en kostnad för den allmänna sysselsättningsstödjande politiken (jfr prop.

1944:281, s. 19 och 20). Avskrivningsfrågan borde kunna prövas redan i

samband med att beslut fattas om tidigareläggning av arbeten och beställningar.

Jag anmälde att utformningen av en lösning enligt dessa riktlinjer

var föremål för överväganden och att jag hade för avsikt att återkomma till

frågan i förevarande proposition. Jag torde nu få upptaga frågan ånyo.

De affärsverksprojekt som ifrågakommer till intagande i investeringsreserven

eller vilka i annan ordning aktualiseras för utförande av konjunkturpolitiska

skäl ingår som regel i verkens investeringsplaner. De torde vanligen

få förutsättas ha lägre angelägenhetsgrad än de företag som under

budgetåret kommer till stånd i ordinarie ordning. Genom den konjunkturpolitiskt

betingade tidigareläggningen av arbeten och beställningar åsamkas

verken i vissa fall merkostnader i skilda hänseenden, exempelvis kostnader

för lagerhållning m. m. Den ersättning som i form av en extra avskrivning

bör tillföras verket bör syfta till att kompensera verket för sådana merkostnader

och sålunda bestämmas till ett belopp motsvarande dessa. För uppnående

härav är det bl. a. angeläget att statsmakternas ställningstaganden

till av affärsverken föreslagna investeringsprojekt kan ske på grundval av

redovisade räntabilitetsbedömningar. Kraven på det material som härvid bör

förebringas får dock inte drivas längre än erforderligt för att merkostnaden

skall kunna bestämmas på ett godtagbart sätt. Frågan huruvida och i vilken

omfattning ersättningsgilla merkostnader kan anses föreligga torde i enlig
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

het med vad jag tidigare förutskickat få prövas av Kungl. Maj:t på grundval

av det förebragta materialet i samband med beslutet om tidigareläggningen.

Därest härvid investeringen delvis finnes böra avskrivas som en

kostnad för den allmänna sysselsättningsstödjande politiken torde formen

för finansieringen av avskrivningen få avgöras med beaktande av omständigheterna

i det särskilda fallet. Det ligger i sakens natur att den nu

skisserade ordningen för att bereda affärsverken ersättning för uppkommande

merkostnader i berörda fall i avvaktan på erfarenheterna av densamma

får anses ha försökskaraktär och att mera definitiv ställning till den

lämpligaste framgångsvägen får tagas i samband med prövningen av affärsverksutredningens

kommande förslag.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört beträffande

riktlinjer för avskrivningen av vissa affärsverksinvesteringar;
b)

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1963/64 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

Kraftstationer m. m........................ 13 500 000

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m............................... 30 000 000

Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid

statens skol- och yrkeshem på Salbohed . . 220 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 2 475 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 4 500 000

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i Lund .......................... 750 000

Ecklesiastikdepartementet

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 2 951 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå .... 1 094 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

................................... 6 500 000

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet

Försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders

delfond.................................. 49 708 000

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond 156 600 000

8t Bihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 150

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån till Svenska diakonissällskapet .........

Lån till föreningen Röingegården u. p. a......

1 930 000

75 000

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1962/63

I årets statsverksproposition (Bil. 1, s. 30) berörde jag frågan om den

retroaktiva reglering av avskrivningarna inom vissa kapitalfonder, som enligt

gällande budgetteknik påkallas sedan förräntningskravet på statens investeringar

i allmänhet höjts till 5 procent. Kungl. Maj :t har sedermera genom

beslut den 1 februari 1963 uppdragit åt riksrevisionsverket att dels

verkställa en beräkning av det ytterligare behov av avskrivningsmedel under

statens kapitalfonder vid utgången av budgetåret 1962/63 som sålunda

uppkommer, dels utarbeta förslag till hur detta behov av ytterligare avskrivningsmedel

bör täckas. Riksrevisionsverket har med skrivelse den 1 april

1963 inkommit med den begärda beräkningen och avgivit förslag i ämnet.

Riksrevisionsverket anför att höjningen av förräntningskravet på statens

investeringar medför behov av ytterligare avskrivningsmedel endast inom

sådana fonder som är inrättade för utlåning och beträffande vilka utlåningsvillkoren

inte ansluter sig till nu gällande normalränta. Som framgår av det

följande har riksrevisionsverket i huvudsak ansett sig kunna begränsa undersökningen

till statens utlåningsfonder. Beträffande beräkningsmetodiken

i övrigt anför riksrevisionsverket.

Beräkningen av det i de olika fonderna investerade kapitalets faktiska

förräntning har skett med utgångspunkt från de för fonderna för närvarande

gällande utlåningsvillkoren. Det härigenom för varje fond erhållna procenttalet

har ställts i relation till en räntefot av 5 procent, d. v. s. den räntefot,

vid vilken full förräntning numera anses föreligga. Avskrivningsbehovet

har beräknats såsom skillnaden mellan den del av fondens totala kapital,

som icke täckes av den sålunda framkomna förräntningskvoten, och hittills

verkställda avskrivningar. Av fonder, som är under avveckling, har endast

medtagits sådana med mera betydande lånebelopp utestående. I fråga

om dessa fonder har beräkningen av naturliga skäl skett med utgångspunkt

från fondens ställning den 1/7 1962. Beträffande övriga fonder har hänsyn

tagits till såväl vid utgången av budgetåret 1961/62 kvarstående reservationer

som för budgetåret 1962/63 anvisade medel. I detta sammanhang må

vidare framhållas, att någon åtskillnad icke gjorts mellan utlånat kapital

samt å fonderna såsom kontant behållning redovisat kapital. Kapitaliserade

räntor har däremot i sin helhet fråndragits vid beräkningen av det å fonderna

redovisade kapitalet.

Det av riksrevisionsverket sålunda framräknade behovet av ytterligare

avskrivningsmedel för statens kapitalfonder vid utgången av budgetåret

1962/63 uppgår till i runt tal 411 milj. kr., varav huvuddelen eller 315 milj.

kr. hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande, 41 milj. kr. till lånefon
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

den för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, 25 milj.

kr. till egnahemslånefonden och 18 milj. kr. till fonden för låneunderstöd.

Beträffande beräkningen för de olika fonderna lämnar riksrevisionsverket

följande redogörelse.

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

Denna fond är under avveckling och någon utlåning från fonden sker ej

längre. Vid ingången av budgetåret 1962/63 uppgick fondens kapital till

147 049 344 kronor 98 öre efter tillägg av avskrivningsmedel å 32 987 445

kronor 67 öre. En del av de utestående lånen är ränte- och amorteringsfria.

Denna del utgjorde vid samma tidpunkt 35 046 500 kronor. Å den återstående

delen, 112 002 844 kronor 98 öre, utgår ränta med 3,25 %. Efter ett

förräntningskrav på 5 % blir förräntningskvoten å sistnämnda belopp 65 %.

Till avskrivningskontot för ifrågavarande utlåningsfond bör sålunda avsättas

ytterligare avskrivningsmedel med 35 % av 112 002 844: 98 -|- 35 046 500: —

— 32 987 445: 67 = 41 260 050: 05 eller avrundat 41 260 000 kronor. Det stora

avskrivningsbehovet förklaras här inte blott av normalräntans höjning

utan även av att budgetutjämningsfonden vid lånens amortering av förbiseende

också tillförts det avskrivningsbelopp, som beräknats för den ränteoch

amorteringsfria delen.

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

Även beträffande denna fond har utlåningen upphört. Den 1/7 1962 utgjorde

fondens kapital 8 784 471 kronor 61 öre efter tillägg av avskrivningsmedel

å 1 890 939 kronor 6 öre. Då räntan å utestående lån utgör 3,25 %,

blir förräntningskvoten 65 %. Felande avskrivningsbelopp framräknas sålunda

till 35 % av 8 784 471: 61 — 1 890 939: 06 = 1 183 626: — eller avrundat

1 184 000 kronor.

Lånefonden för bostadsbyggande

Vid ingången av budgetåret 1962/63 uppgick fondens kapital till

8 171 653 611 kronor 11 öre inklusive till avskrivningskonto avsatta medel

å 1 516 925 658 kronor 65 öre. Härtill kommer tillgängliga anslagsmedel å

990 miljoner kronor. Nu gällande utlåningsvillkor innebär, att räntan som

regel utgör 4 %. Förräntningskvoten blir därvid 80 %. Det erforderliga avskrivningsbehovet

kan sålunda beräknas till 20 % av (8 171 653 611: 11 +

990 000 000) — 1 516 925 658: 65 = 315 405 063: 57 eller avrundat 315 405 000

kronor.

Egnahemslånefonden

Någon utlåning förekommer ej mera från denna fond. Den 1/7 1962 utgjorde

fondens kapital 117 330 577 kronor 18 öre inberäknat å avskrivningskonto

redovisat belopp, 8 244 385 kronor 93 öre. Då räntan å utestående lån

utgör 3,6 %, blir förräntningskvoten 72 %. Ytterligare avskrivningsmedel

kräves således med 28 % av 117 330 577: 18 — 8 244 385: 93 = 24 608 175: 68

eller avrundat 24 608 000 kronor.

Statens avdikningslånefond

Några lån lämnas ej längre ut från denna fond. Fondens kapital med tilllägg

av avskrivningsmedel å 11 751 535 kronor 55 öre utgjorde den 1/7 1962

54 118 959 kronor 33 öre. Med gällande ränta 3,25 % å utestående lån blir

förräntningskvoten 65 %. Avskrivningsbehovet beräknas till 35 % av

54 118 959: 33 — 11 751 535: 55 = 7 190 100: 22 eller avrundat 7 190 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Fiskerilånef onden

Vid ingången av budgetåret 1962/63 redovisades å ifrågavarande fond i

kapital 21 704 091 kronor 59 öre och i avskrivningsmedel 6 956 165 kronor

84 öre. Härtill kommer anslag å 3 583 000 kronor, varav 783 000 kronor i

avskrivningsmedel. Detta blir sammanlagt 32 243 257 kronor 43 öre, varav i

avskrivningsmedel 7 739 165 kronor 84 öre. Lån från fonden är ränte- och

amorteringsfria under två år, varefter återbetalning skall ske inom högst

tio år då ränta utgår med 4 %. Under förutsättning att lånen inte återbetalas

tidigare utgör den genomsnittliga räntan 3 1/3 % och förräntningskvoten

66 2/3 %. Med utgångspunkt härifrån kan avskrivningsbehovet beräknas

till 33 1/3 % av 32 243 257: 43 — 7 739 165: 84 = 3 008 586: 64 eller

avrundat 3 009 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

Under denna rubrik anvisas medel till en mängd olika lån med sinsemellan

mycket skiljaktiga villkor. Utmärkande för denna fond är vidare, att de

kapitalmedel, som tid efter annan placerats i fonden, icke tillförts fonden

för att användas i en fortgående lånerörelse utan redan vid investeringen

förutsatts skola automatiskt återbäras i den mån från respektive anslag

utlämnade lån inbetalades. Till följd av angivna förhållande har också de

till fonden anvisade anslagen tidvis ansetts kunna täckas av lånemedel även

i sådana fall, där full förräntning av det investerade kapitalet icke varit att

förvänta. På grund härav har riksrevisionsverket beträffande ifrågavarande

fond endast ansett sig böra beröra de medel, som anvisats från anslaget till

räntefria lån till bostadsbyggande med hänsyn till det nära samband, som

föreligger mellan utlåningen med anlitande av nyssnämnda anslag och motsvarande

utlåning från lånefonden för bostadsbyggande.

Ifrågavarande räntefria lån redovisas å bostadsstyrelsens delfond av fonden

för låneunderstöd, medan sådana lån till bostadsbyggande, vilka skall

förräntas och amorteras, redovisas å lånefonden för bostadsbyggande. De

ä fonden för låneunderstöd redovisade lånen till bostadsbyggande är indirekt

avskrivna med 100 %. Under senare år har avskrivningsbehovet för

dessa lån kunnat täckas med anlitande av reaktiverade avskrivningsmedel,

som uppkommit genom återbetalning av vissa såsom avskrivna redovisade

lån. Dessa avskrivningsmedel har redovisats å avskrivningskontot för lånefonden

för bostadsbyggande, men såsom framgår av redogörelsen för sistnämnda

lånefond är behållningen å detta avskrivningskonto numera otillräckligt

även för lånefondens eget behov. För budgetåret 1962/63 har till

räntefria lån till bostadsbyggande anvisats sammanlagt 28 miljoner kronor,

varav 10 miljoner kronor å tilläggsstat II. I avskrivningsmedel har anvisats

10 miljoner kronor motsvarande det å tilläggsstat uppförda investeringsanslaget.

Då avskrivningsbehovet för dessa lån är 100 % erfordras ytterligare

avskrivningsmedel å 18 miljoner kronor.

Fonden för kreditgivning till utlandet

Denna utlåningstond intar en särställning i så måtto, att förräntningsprocenten

för investeringar i fonden ansetts böra fastställas efter särskilda

grunder. Med hänsyn till fondens speciella karaktär har riksrevisionsverket

icke avgivit något förslag beträffande ifrågavarande fond.

Beträffande de fonder som är under avveckling påpekar riksrevisionsverket,

att de avskrivningsmedel som belöper på under budgetåret amorterade

lån, kommer att redovisas såsom besparingar för samma budgetår.

I fråga om sättet att täcka det sålunda beräknade behovet av ytterligare

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

39

avskrivningsmedel om sammanlagt 410 656 000 kr. föreslår riksrevisionsverket,

att till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster anvisas ett anslag å

motsvarande belopp å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1962/63. Ifrågavarande

avskrivningsbelopp bör per den 30 juni 1963 få överföras från

fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster till respektive kapitalfonders

avskrivningskonton, med den fördelning som angivits i riksrevisionsverkets

ovan återgivna skrivelse.

Jag har intet att erinra mot de av riksrevisionsverket utförda beräkningarna

och ansluter mig också till den av riksrevisionsverket förordade metoden

för avskrivningsbehovets täckning. Beloppet bör därvid uppföras med

411 000 000 kr.

I årets statsverksproposition (Bil. 12, s. 142) anmälde chefen för handelsdepartementet

att Aktiebolaget Oljetransits anläggning vid Trondheimsfjorden

inte kan utnyttjas för kommersiell drift i sådan skala, att täckning erhålles

för ränta och amortering å de lån som lämnats bolaget. De anslag som

anvisats för ändamålet borde därför avskrivas med 100 procent. Erforderliga

medel skulle äskas i annat sammanhang.

I propositionen nr 25 till årets riksdag angående anslag till stöd åt Aktiebolaget

Statsgruvor har vidare chefen för handelsdepartementet tagit upp

frågan om avskrivning av det bokförda värdet av statens aktier i samma bolag.

Någon utdelning av aktierna har hittills inte förekommit och påräknas

inte heller för framtiden. Även i detta fall skulle erforderligt avskrivningsanslag

äskas i annat sammanhang.

Jag får nu återkomma till dessa frågor. Under budgetåren 1956/57—1962/

63 har under fonden för låneunderstöd till lån till Aktiebolaget Oljetransit

anvisats sammanlagt 29 milj. kr. Aktierna i Aktiebolaget Statsgruvor är i

statens räkenskaper upptagna till ett värde av 12 milj. kr. I fråga om Aktiebolaget

Oljetransit förordar jag att medel anvisas för omedelbar avskrivning

av de i statsbokföringen uppförda tillgångsvärdena. Vad Aktiebolaget

Statsgruvor beträffar finner jag det ännu ovisst i vilken mån nedskrivning

av statskapitalet slutligen bör ske. Jag förordar emellertid att medel nu

reserveras på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster för att täcka

det avskrivningsbehov som kan visa sig påkallat. För nämnda båda ändamål

föreslår jag en medelsanvisning av (29 -f- 12 =) 41 milj. kr.

Sammanlagt bör sålunda till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

anvisas (411 000 000 -f- 41 000 000 =) 452 000 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63

till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa

ett anslag av 452 000 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1963

Kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1963/64 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen

anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning framgår,

ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 2 868

milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de följande sammanställningarna

beaktats de äskanden eller anvisningar under huvudtiteln

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till i statsverkspropositionen

bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under

samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen framlagda

förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstaterna

uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga kapitalmedel

underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger

följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond........................ 7 000 000

B. Televerkets fond........................ 437 000 000

G. Statens järnvägars fond.................. 331000 000

D. Statens vattenfallsverks fond ............ 430 000 000

E. Domänverkets fond...................... 2 314 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 268 615 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 28 800 000

V. Statens utlåningsfonder ..............................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

VII. Fonden för statens aktier ............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket ......................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 51 000 000

B. Jordfonden............................ 26 000 000

1 207 314 000

7 500 000

259 535 000

297 415 000

804 733 000

172 067 000

520 000

41 900 000

77 000 000

Summa kr. 2 867 984 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

41

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ...................... 8 745 000

B. Televerkets fond ...................... 340 400 000

C. Statens järnvägars fond................ 224 500 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 218 500 000

E. Domänverkets fond.................... 1 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond........................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 222 594 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 3 951000

792 146 000

6 441 000

156 480 000

226 545 000

V. Statens utlåningsfonder................................ 185 040 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 168 524000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 7 000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

............................................. 44 100 000

Summa kr. 1 586 277 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt

beräknas till de belopp som framgår av följande.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1963/64

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...................... — 1 745 000

B. Televerkets fond...................... 96 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 106 500 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 211 500 000

E. Domänverkets fond.................... 2 313 000

II. Luftfartsfonden ......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond........................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 46 021 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 24 849 000

V. Statens utlåningsfonder ..............................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

VII. Fonden för statens aktier..............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket

415 168 000

1 059 000

103 055 000

70 870 000

619 693 000

3 543 000

519 000

34 900 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

.................................

B. Jordfonden............................

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster..............

Övrig kapitalåterbetalning....................

6 900 000

26 000 000

32 900 000

Säger

1 281 707 000

1 000 000

125 254 000

126 254 000

Summa kr.

1 155453 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1963/64 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår

å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel............................ kr. 1 155 453 000

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade inkomstberäkning

har avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beräkningarna bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter

och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess bedömning i december

av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna läggas till grund

för beräkningen av statsverkets inkomster.

Utvecklingen av inkomstskattetiteln enligt riksrevisionsverkets beräkningar

har sammanfattats i följande tablå i vilken därjämte redovisas de beräknade

förändringarna i förhållande till verkets decemberberäkning.

Såsom framgår av tablån ligger nettoförändringarna sedan decemberberäkningen

väsentligen på titelns inkomstsida. Vad gäller beräkningen av den

preliminära A-skattens storlek utvisar nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna

i november 1962 och januari 1963 sammanlagt ett ca 70 milj. kr.

större belopp, än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning. De

preliminära uppgifter som föreligger för uppbördsterminen i mars 1963 finner

riksrevisionsverket emellertid inte motsäga den tidigare beräkningen.

Som utgångspunkt för lönesummans utveckling under 1963 räknade äm
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

43

Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1961/62—1963/64

Milj. kr.

Utfall

Nu beräknat

Förändring från

Förändring mellan

1961/62

decemberberäk-

budgetåren

ningen

(ny beräkning)

1962/63

1963/64

1962/63

1963/64

1961/62—

1962,63—

1962/63

1963/64

Inkoms tskattetiteln........

8 277

8505

8 010

-115

-190

+ 228

- 495

16 220

17 440

18 330

-100

-190

+ 1220

+ 890

därav preliminärskatt....

14 455

15 520

16 470

- 60

- 140

+ 1065

+ 950

kvarstående skatt ......

974

1050

910

- 30

—

+ 76

- 140

övriga inkomster........

791

870

950

- 10

- 50

+ 79

+ 80

Utgifter ................

därav kommunalskatte-

7 943

8 933

10 320

+ 15

—

+ 992

+ 1385

medel................

5 748

6 350

7 330

—

—

+ 602

+ 980

överskjutande skatt......

1024

1125

1300

- 5

—

+ 101

+ 175

övriga utgifter..........

1171

1460

1690

+ 20

—

+ 289

+ 230

betsverket i december med en ökning av de anställdas inkomster under

1962 med ca 10 procent. Den ökade uppbörden av preliminär A-skatt under

november- och januariterminerna samt vissa nu tillgängliga uppgifter

om lönesummans utveckling har föranlett riksrevisionsverket att räkna med

en ökning av de anställdas inkomster om 10,5 procent under 1962. Beträffande

den fortsatta utvecklingen av lönesumman under 1963 räknade ämbetsverket

i december med en ökning om ca 7 procent. Hänsyn hade härvid

tagits till de avtalsmässiga löneökningarna samt till att lönenivån vid ingången

av 1963 översteg den för 1962 genomsnittliga till följd av löneglidning.

Vid den av riksrevisionsverket i decemberberäkningen förutsatta samhällsekonomiska

utvecklingen föreföll en viss fortsatt löneglidning, ehuru

mindre än tidigare, sannolik under 1963 ävensom någon ökning av antalet

anställda. Den ökning av lönesumman, som därutöver skulle uppkomma

genom förmånen av grupplivförsäkring, förutsattes av ämbetsverket i stort

sett skola motsvaras av ökade avdrag för försäkringspremier och sålunda

ej föranleda någon nämnvärd ökning av de beskattningsbara inkomsterna.

Riksdagen har sedermera beslutat, att förmånen av grupplivförsäkring ej

skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Mot denna bakgrund

har riksrevisionsverket ansett sig kunna räkna med en 7-procentig ökning

av lönesumman under 1963, vilket med hänsyn bl. a. till den nu högre utgångsnivån

innebär en viss uppräkning av den inflytande preliminära Askatten.

Då inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 ännu ej

kan överblickas har riksrevisionsverket liksom i december schablonmässigt

räknat med en stegring av lönesumman med 4 procent under detta år.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har

ämbetsverket ej funnit anledning att frångå sin i december gjorda beräkning.

Enligt en enkät i mars 1963 skulle aktiebolagens till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster komma att minska med 10 procent mellan 1962

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition, nr 150 år 1963

och 1963 års taxeringar. I sin decemberberäkning räknade riksrevisionsverket

emellertid med i stort sett oförändrade inkomster för bolagen under

denna tidsperiod. Nu föreliggande uppgifter har därför föranlett ämbetsverket

att räkna med ett lägre inflöde av preliminär B-skatt under uppbördsåret

1963—64 och ett 100 milj. kr. mindre belopp i form av fyllnadsbetalningar

våren 1963 än enligt decemberberäkningen. Då riksrevisionsverket

liksom i december räknar med att bolagens taxerade inkomster vid 1964

års taxering skall uppgå till i stort sett samma belopp som vid 1963 års,

föranleder detta antagande även en nedräkning av den preliminära Bskatten

för uppbördsåret 1964—65 och av fyllnadsbetalningarna våren 1964.

Nya beräkningar av transaktioner hänförliga till inkomstskattetiteln avseende

sjuk- och tilläggspensionsförsäkringarna m. m. innebär, att de större

arbetsgivarnas bidrag till sjukförsäkringen m. m. jämfört med decemberberäkningen

beräknats till något lägre belopp, medan utbetalningarna av

förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m. beräknats till högre belopp

för såväl 1962/63 som 1963/64.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen uppskattar riksrevisionsverket den behållna

inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 8 500

milj. kr. för budgetåret 1962/63 och till 8 000 milj. kr. för budgetåret 1963/

64. Detta innebär minskningar med 100 respektive 200 milj. kr. jämfört med

de i statsverkspropositionen angivna beräkningarna.

I fråga om transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel räknar ämbetsverket nu liksom i december med en

nettoavsättning 1962/63 om 425 milj. kr. medan den för 1963/64 beräknade

nettoåterföringen nu anges till 275 milj. kr. mot 250 milj. kr. i december.

De förnyade beräkningarna har beträffande övriga inkomsttit1

a r föranlett riksrevisionsverket att förorda, att följande titlar i riksstaten

för budgetåret 1963/64 upptages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen

ändrade belopp (milj. kr.).

I propositionen nr 59 år 1963 föreslås införandet av en trafikomläggningsskatt,

varmed kostnaderna för övergången till högertrafik skall bestridas.

Denna skatt skall enligt propositionen utgå under vart och ett av budgetåren

1963/64—1966/67 samt redovisas på en särskild inkomstskattetitel under

automobilskattemedlen. Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning

av riksdagens bifall till förenämnda proposition att i riksstaten uppföres en

ny inkomsttitel benämnd trafikomläggningsskatt med 90 milj. kr.

Den för titeln allmän varuskatt beräknade ökningen av inkomsterna med

200 milj. kr. får ses mot bakgrund av att ämbetsverket nu räknar med högre

inkomster under titeln för budgetåret 1962/63.

Inkomsttiteln särskilda varuskatter uppfördes i statsverkspropositionen

med 415 milj. kr. I propositionen nr 87 till innevarande års riksdag föreslås,

att särskild varuskatt ej skall utgå på glass från och med den 1 juli 1963.

Kontrollstyrelsen har enligt i propositionen återgivna uppgifter angivit att de

genomsnittliga intäkterna av skatten på glass under åren 1960—62 uppgått

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

45

Enligt stats-

Enligt riks-

Ökning (+)

verksproposi-

tionen

revisions- verkets änd- ringsförslag

Minskning (-

Arvsskatt och gåvoskatt..........

Omsättnings- och expeditionsstämp-

120

130

+ 10

lar m. m.....................

126

132

+ 6

Fordonsskatt ....................

505

520

+ 15

Bensin- och brännoljeskatt........

1 160

1200

+ 40

Trafikomläggningsskatt............

ny titel

90

+ 90

Tullmedel ......................

925

900

— 25

Allmän varuskatt................

2 800

3 000

+ 200

Särskilda varuskatter ............

415

400

— 15

Omsättningskatt å motorfordon....

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-

230

250

+ 20

handelsbolag ..................

Rusdrycksförsäljningsmedel av de-

20

15

— 5

taljhandelsbolag................

35

27

— 8

Skatt å sprit....................

1 325

1 400

+ 75

Statlig nöjesskatt ................

25

titeln utgår

— 25

Energiskatt......................

640

650

+ 10

Totalisatormedel..................

63

67

+ 4

Lotterimedel ....................

118

120

+ 2

Postverket ......................

15

1

— 14

Riksbanksfonden ................

50

100

+ 50

till ca 16 milj. kr. Mot bakgrunden härav och under förutsättning av bifall

till ifrågavarande proposition förordar riksrevisionsverket att titeln särskilda

varuskatter i riksstaten uppföres med 400 milj. kr.

Utfallet av titeln skatt å sprit beräknades av ämbetsverket i december till

1 275 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Vid den nu företagna utfallsberäkningen

har riksrevisionsverket uppskattat inkomsterna till 1 200 milj. kr.,

varvid dock endast beaktats det beräknade skattebortfallet t. o. m. utgången

av mars innevarande år genom arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen.

För budgetåret 1963/64 uppfördes inkomsterna under titeln i statsverkspropositionen

med 1 325 milj. kr. Vid bifall till den i proposition nr 90 till innevarande

års riksdag föreslagna höjningen om ca 15 procent av skatterna på

spritdrycker samt avskaffandet av utskänkningsskatten, förordar riksrevisionsverket,

att titeln skatt å sprit uppföres med 1 400 milj. kr.

Inkomsttiteln statlig nöjesskatt är i statsverkspropositionen uppförd med

25 milj. kr. Under förutsättning av bifall till propositionen nr 101 år 1963,

vari föreslås att förordningen 1945:823 om nöjesskatt upphäves från och

med den 1 juli 1963 utgår inkomsttiteln statlig nöjesskatt ur riksstaten för

budgetåret 1963/64.

I fråga om inkomsterna av postverket har generalpoststyrelsen i förnyad

beräkning uppgivit att överskottet av postverkets rörelse torde komma att

4 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 150

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1963

minska till en eller annan miljon kronor på grund av ökade kostnader för

pensioner m. m. och en icke tidigare förutsedd ökning av kostnaderna för

förhyrda lokaler samt genomförandet av de nya semester- och sjuklönebestämmelser,

varom överenskommelse träffats mellan civildepartementet

och personalorganisationerna. Då postverkets överskott härigenom inte

skulle bli större än att det faller inom beräkningens felmarginaler, förordar

riksrevisionsverket, att titeln postverket i riksstaten uppföres med ett formellt

belopp av 1 milj. kr., vilket innebär en minskning i förhållande till

statsverkspropositionen med 14 milj. kr.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande

statsinkomsterna under budgetåren 1962/63 och 1963/64 jämfört med utfallet

1961/62 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj. kr.)

Redo- Beräknat utfall Ökning från föregående

visat budgetår

utfall

1961/62

1962/63

1963/64

1962/63

1963/64

Totala inkomster......

härav:

Skatt å inkomst och

18 007

19 802

20 053

+ 1 795

+ 251

förmögenhet ......

8 277

8 500

8 000

+ 223

— 500

Övriga skatter......

Uppbörd i statens

8 122

9 587

10 228

+ 1 465

+ 641

verksamhet ......

245

275

276

+ 30

+ 1

Diverse inkomster ..

Statens affärsverksfon-

370

340

397

— 30

+ 57

der ..............

415

410

401

— 5

— 9

Övriga kapitalfonder

578

690

750

+ 112

+ 60

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den beräkning

av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag i det

följande kommer att ange.

Som en konsekvens av förslaget i propositionerna nr 58 och 59 till årets

riksdag om en särskild beskattning av bilismen för att finansiera kostnaderna

av övergången till högertrafik i Sverige bör en särskild inkomsttitel benämnd

trafikomläggningsskatt uppföras under automobilskattemedlen. Liksom

i förenämnda propositioner beräknas inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel

under nästa budgetår till omkring 90 milj. kr.

I propositionerna nr 87 och 101 till innevarande års riksdag har föreslagits

att den särskilda varuskatten å glass samt nöjesskatten skall avskaffas.

I enlighet med den av innevarande års riksdag redan bifallna propositionen

nr 90 höjes skatterna på spritdrycker och vin samt avskaffas ut
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

skänkningsskatten. De i nu nämnda propositioner föreslagna förändringarna

har jag beräknat inte skall leda till någon nettoförändring av statsverkets

inkomster. I statsverkspropositionen uppfördes titeln skatt å sprit med 1 325

milj. kr. Nettoökningen av inkomsterna under titeln på grund av den höjda

skatten på spritdrycker och det samtidiga borttagandet av utskänkningsskatten

beräknar jag till 43 milj. kr.

Med hänvisning härtill samt med hänsyn till att en till följd av arbetskonflikten

vid AB Vin- & Spritcentralen uppdämd efterfrågan i viss utsträckning

kan förväntas bli tillgodosedd först under budgetåret 1963/64,

förordar jag, att inkomsterna under titeln skatt å sprit för nästa budgetår

uppföres med 1 400 milj. kr.

I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare föreslå avveckling

av nu utgående skatt å kaffe. Med anledning härav förordar jag att

densamma upptages med avrundat 10 milj. kr.

I propositionen nr 85 har behandlats organisationen av den automatiska

databehandlingen inom statsförvaltningen. Vid bifall till de i nämnda proposition

framförda förslagen förordar jag i likhet med riksrevisionsverket att

rubriken för inkomsttiteln Inkomster vid matematikmaskinnämnden ändras

till Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av 275

milj. kr.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal

— jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande

budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta

dodsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall ingå i den

preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande

den slutliga inkomstskatten på grund av 1963 års taxering vill jag erinra om

att denna skatt jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen om statlig

inkomstskatt automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen

som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret

1962.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1963/64 med 100

procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1963/64 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

49

Bilaga

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1963/64

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning .. 8 000 000 000

b) Kupongskatt, bevillning ... 8 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning .. 1 000 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

.................... 10 200 000

e) Bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter,

bevillning.......... 2 000 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............... 130 000 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning 87 000 000

h) Omsättnings- och expedi
-

tionsstämplar m. m., bevillning

.................... 132 000 000 8 370 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ... 520 000 000

b) Trafikomläggningsskatt, bevillning

................ 90 000 000

c) Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning ............... 1 200 000 000 1 810 000 000 3

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...... 900 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning 3 000 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevillning

.................... 400 000 000

d) Omsättningsskatt å motorfordon,

bevillning......... 250 000 000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning 37 000 000

f) Skatt å kaffe, bevillning .. 10 000 000

g) Tobaksskatt, bevillning.... 1 035 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevillning

.................... 15 000 000

i) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevillning

................. 27 000 000

j) Skatt å sprit, bevillning ... 1 400 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1963

k) Skatt å vin, bevillning ... 120 000 000

l) Skatt å malt- och läskedrycker,

bevillning ....... 185 000 000

m) Energiskatt, bevillning---- 650 000 000 8 029 000 000 18 209 200 000

IL Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.................. 1 000 000

2. Inkomster vid fångvården............... 4 500 000

3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 9 400 000

4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

.......................... 3 800 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

.......................... 35O 000

6. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen 11 000

7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 700 000

8. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium.

................................ 4 700 000

9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

................................. 830 000

10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................. 450 000

11. Inkomster vid statens mentalsjukhus..... 49 000 000

12. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........ 325 000

13. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 46 000 000

14. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 700 000

15. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen..... 1 300 000

16. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

alt tillföras automobilskattemedlen..... 5 000 000

17. Avgifter för registrering av motorfordon... 10 800 000

18. Försäljning av sjökort m. m............. 720 000

19. Fyr- och båkmedel...................... 18 000 000

20. Lotspenningar.......................... 12 000 000

21. Skeppsmätningsavgifter.................. 500 000

22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.................... 8 000 000

23. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................. 110 000

24. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 000 000

25. Inkomster vid statens geotekniska institut . 1 500 000

26. Inkomster av datamaskindrift vid statskon
toret.

.................................. 2 500 000

27. Inkomst av myntning och justering...... 15 000 000

28. Kontrollstämpelmedel.................... 1 400 000

29. Bidrag till bankinspektionen.............. l 050 000

30. Bidrag för revision av sparbankerna...... 530 000

31. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 670 000

32. Avgifter för granskning av biograffilm____ 270 000

33. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 430 000

34. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 300 000

35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd____ 450 000

36. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.

................................ 3 000 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

51

37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m..... 1 100 000

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

............................. 250 000

39. Inkomster vid statens maskinprovningar... 300 000

40. Avgifter vid köttbesiktning............... 4 400 000

41. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................. 1 600 000

42. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 840 000

43. Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 19 500 000

44. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 4 200 000

45. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

............................ 55 000

46. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

................................... 1 100 000

47. Inkomster vid statens provningsanstalt---- 3 400 000

48. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.

.................................. 1 500 000

49. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

.................................. 300 000

50. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

............................... 17 000 000

51. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................. 400 000

52. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 900 000

276 141 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.............

2. Totalisatormedel........

3. Tipsmedel..............

4. Lotterimedel............

5. Övriga diverse inkomster

40 000 000

67 000 000

105 000 000

120 000 000

65 000 000 397 000 000

18 882 341 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.................... 1 000 000

2. Televerket.............................. 120 000 000

3. Statens vattenfallsverk.................. 260 000 000

4. Domänverket........................... 20 000 000

II. Riksbanksfonden...........................

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 2 915 000

3. Beskickningsfastigheternas » 1 755 000

4. Byggnadsstyrelsens * 14 617 000

5. Generaltullstyrelsens * 275 000

6. Uppsala universitets * 1 270 000

7. Lunds universitets * 1 195 000

8. Sjöfartsstyrelsens * 185 000

9. Medicinalstyrelsens * 10 565 000

10. Karolinska sjukhusets * 1 480 000

401 000 000

100 000 000

34 258 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ls proposition nr 150 år 1963

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................ 38 713 000

2. Försvarets fabriksfond................... 3 000 000

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 30 000

2. Värnpliktslånefonden.................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................. 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................. 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............. 3 300 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................. 11 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................... 250 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 310 000 000

9. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin ...................... 615 000

10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 1 600 000

11. Statens bosättningslån ef ond.............. 1 450 000

12. Yattenkraftslånefonden.................. 240 000

13. Luftfartslånefonden...................... 750 000

14. Tullverkets båtlånefond.................. 1 000

15. Statens lånefond för universitetsstudier.... 510 000

16. Allmänna studielånefonden............... 700 000

17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 300 000

18. Jordbrukets lagerhusfond................ 470 000

19. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 075 000

20. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. . 70 000

21. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 1000

22. Kraftledningslånefonden................. 210 000

23. Elektrifieringslånefonden................. 1 000

24. Egnahemslånefonden.................... 4 000 000

25. Arrendelånefonden...................... 1 000

26. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 1 000

27. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............... 1 000

28. Kronotorparnas inventarielånefond........ 1 000

29. Statens avdikningslånefond............... 1 900 000

30. Täckdikningslånefonden.................. 1 000

31. Bevattningslånefonden................... 1 000

32. Fiskerilånefonden....................... 500 000

33. Statens fiskredskapslånefond............. 1 000

34. Skogsväglånefonden..................... 35 000

35. Statens skogslånefond................... 1 000

36. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 30 000

37. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 400 000

38. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 30 000

39. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 1 000

40. Statens hantverks- och industrilånefond.... 4 725 000

41 713 000

334 217 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

53

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond................

2. Statskontorets » ................

3. Lantbrukssiyrelsens » ................

4. Riksbankens » ................

5. Riksgäldskontorets » ................

VII. Fonden för statens aktier...................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................

2. Civila tjänstepensionsfonden..............

3. Militära tjänstepensionsfonden............

4. Allmänna familjepensionsfonden..........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder.............

600 000

10 500 000

2 000

2 500 000

600 000 14 202 000

105 000 000

57 000 000

1 800 000

180 000

5 400 000

13 000 000

35 000 77 415 000

23 500 000

20 000 000 43 500 000

_1 151 305 000

Summa kr. 20 033 646 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kiingl. Maj.is proposition nr 150 år 1963

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1963/64

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Summa investeringsanslag .

7 400 000

1 345 000

1 745 000

7 000 000

Avskrivningsmedel

inom fonden...........

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande. —

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 12 100 000

inom fonden.......... 328 000 000

Övriga kapitalmedel...... 300 000

Investeringsbemyndigande. 96 600 000

437 000 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 4 500 000

inom fonden........... 215 000 000

Övriga kapitalmedel...... 5 000 000

Investeringsbemyndigande. 106 500 000

331 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 13 500 000

inom fonden........... 204 500 000

Övriga kapitalmedel...... 500 000

Investeringsbemyndigande. 211 500 000

Bilaga 2

. 7 000 000

7 000 000

437 000 000

437 000 000

331 000 000

331 000 000

430 000 000

480 000 000

430 000 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

55

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande. 2 313 000

2 314 000

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 6 440 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 059 000

7 600 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 115 382 000

inom fonden........... 40 873 000

Övriga kapitalmedel...... 225 000

Investeringsbemyndigande. 103 055 000

259 535 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 206 308 000

inom fonden........... 16 285 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 46 021 000

268 615 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag.

inom fonden........... 3 950 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 24 849 000

.. 2 314 000

2 314 000

. 7 500 000

7 600 000

259 535 000

259 535 000

268 615 000

268 615 000

. 28 800 000

28 800 000

28 800 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

V. Statens utl&ningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande .

Avskri vningsmedel

från riksstaten .

200 000 Investeringsanslag

Värnpliktslånefonden

500 000 Investeringsanslag

200 000

500 000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag..

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag..

1 000

1 000

Avskri vningsmedel

från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

____ 15 300 000 Investeringsanslag

15 300 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Allmänna studielånefonden

15 300 000 Investeringsanslag

15 800 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 730 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande.

Fiskerilånefonden

Investeringsanslag

540 000

2 160 000

2 700 000

730 000

2 700 000

2 700 000

Statens hantverks* och industrilånefond

Investeringsbemyndigande. 21 000 000 Investeringsanslag........ 21 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 740 000 000

från riksstaten......... 148 000 000

Investeringsbemyndigande . 592 000 000 __

740 000 000

740 000 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: Is proposition nr 150 år 1963 57

Lånefonden för maskin anskaffning inom byggnadsindustrin

i nvesteringsbemy ndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 5 400 000 Investeringsanslag........ 9 000 000

Investeringsbemyndigande.. 3 600 000 _

9 000 000 9 000 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utldningsfonder.

........... 619 693 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 172 067 000

från riksstaten......... 149 385 000

Övriga kapitalmedel...... 19 139 000

Investeringsbemyndigande. 3 543 000 _

172 067 000 172 067 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1000 Investeringsanslag........ 520 000

Investeringsbemyndigande. 519 000 _

520 000 520 000

Vill. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 7 000 000 Summa investeringsanslag . 41 900 000

Investeringsbemyndigande.. 34 900 000 _

41 900 000 41 900 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vanenbyggnadsverkeU förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 51 000 000

från riksstaten.......... 2 000 000

inom fonden............ 42 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 6 900 000 _

51 000 000 51 000 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 20 000 000 Investeringsanslag

26 000 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.is proposition nr 150 år 1963

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avsknvningsmedel Summa investeringsanslag 2 867 984 000

från riksstaten....... 688 215 000

inom fonden......... 864 448 000

Övriga kapitalmedel .... 33 614 000

Investeringsbemyndigande 1 281 707 000

2 867 984 000

2 867 984 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

59

Innehåll

Reviderad finansplan ........................................ 2

Det samhällsekonomiska läget .............................. 2

Den internationella konjunkturutvecklingen ................ 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen .................... 6

Den ekonomiska politiken .................................. 9

Konjunkturpolitiken 1962 och 1963 ........................ 9

Budgetutvecklingen 1962/63 och 1963/64 .................. 12

Utvecklingen på längre sikt .............................. 14

Sammanfattning.......................................... 19

Budgetläget ................................................ 21

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64 .... 30

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1963/64 .. 32

Avskrivning av oreglerade kapitalmedels förluster för budgetåret

1962/63 36

Kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 ........................ 40

Förnyad beräkning av statsinkomsterna........................ 42

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m. m....................................................... 46

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1963/64 .................................. 49

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1963/64 54

Bihang A: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1962/63

Bihang B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1963

Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1963/64

Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen budgetåren 1963/64—

1966/67

Bihang F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630551

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG A

RIKSREVISIONSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1962/63

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

1

Bihang A

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen

får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1962/63. Ämbetsverket har även

utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 150. Biliang A

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn jämväl tagits till de

anslag, som före den 1 april 1963 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt

till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda

redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till

347,95 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 12 december 1962, nr

416, samt propositionerna nr 2, 25 och 105 till 1963 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel

på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets

åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar med

flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets

fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 595,96 miljoner kronor. För de inkomsttitlar,

som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,

d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettomerinkomst å 476,11 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma att

överstiga de ursprungligen beräknade med netto 119,85 miljoner kronor. Sistnämnda

belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till autmobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln för

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår

av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning

för budgetåret 1963/64, komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet

med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar

sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 295,96 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettobesparing å 326,32 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i

anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i

efterföljande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —

II. Justitiedepartementet...................... 9,81 —

III. Utrikesdepartementet...................... 2,16 —

IV. Försvarsdepartementet..................... 3,30 —

V. Socialdepartementet................ — 39,77

VI. Kommunikationsdepartementet.............. -— 106,20

VII. Finansdepartementet....................... 6,85 —

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 104,99 —

IX. Jordbruksdepartementet.................... — 0,02

X. Handelsdepartementet......... 6,89

XI. Inrikesdepartementet....................... 38,23

XII. Civildepartementet......................... — 297,17

XIII. Oförutsedda utgifter....................... —- 0,90

XIV. Riksdagen och dess verk m. m. ............. 1,01_—

Säger 173,24 444,06

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder .................. — 10,00

II. Luftfartsfonden............................ — 0,50

III. Riksgäldsfonden ............................ — 45,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —_—

Säger —_55,50

Summa 173,24 499,56

Nettobesparing 326,32

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas

komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

IV.

c

5

Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl.....................

32,49

—

IV.

c

16

Armén: Mathållning................

5,40

—

IV.

c

38

Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl.....................

16,78

—

IV.

c

63

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv per-

sonal m. fl.............

13,49

—

IV.

E

27

Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. m...................

—

84,00

V.

E

5

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

10,99

—

V.

E

11

Omskolning m. m...................

—

11,30

fl llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang A

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

Anslag

Merutgifter

Milj. kr.

V.

F 5

Bänteeftergifter å vissa bostadslån

m. m...........................

V.

F 6

Bostadsrabatter....................

—

VI.

I 5

Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser ............

9,93

VII.

B 30

Matematikmaskinnämnden: Kostnader

för maskintid vid andra datamaskiner

än nämndens egna................

VII.

C 2

Avlöningar till befattningshavare å

tullstaten........................

4,74

VII.

D 3

Bidrag till skattetyngda kommuner

m. m...........................

VII.

D 5

Skatteersättning till kommunerna i an- ledning av 1961 års ortsavdragsreform

11,26

VIII.

B 72

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

3,34

VIII.

D 16

Bidrag till driften av folkskolor m. m.

50,00

VIII.

D 33

Allmänna läroverken: Avlöningar ....

28,60

VIII.

D 36

Bidrag till driften av högre kommu- nala skolor......................

7,31

VIII.

D 54

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

—

VIII.

D 63

Bidrag till driften av folkhögskolor ..

7,35

VIII.

D 65

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom

det allmänna skolväsendet........

7,23

VIII.

D 69

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid

yrkesskolor......................

VIII.

E 10

Uppsala universitet: Avlöningar......

85

VIII.

E 15

Lunds universitet: Avlöningar........

3,93

VIII.

G 10

Bidrag till anordnande av skolmåltider

—

VIII.

H 2

Ersättning till statens allmänna fastig- hetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond

5,30

IX.

D 3

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område..........................

5,33

IX.

D 5

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket.

—

X.

H 16

Statens isbrytarverksamhet..........

5,16

X.

J 3

Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m.............................

XI.

B 28

Statens mentalsjukhus: Avlöningar....

26,84

XI.

B 65

Bidrag till lasarettet i Lund..........

—

XI.

C 3

Länsstyrelserna: Avlöningar..........

3,18

XII.

C 1

Egenpensioner åt f.d. anställningshava- re i statens tjänst ................

22,99

XII.

C 5

Familjepensioner åt efterlevande till

anställningshavare i statens tjänst..

13,55

Besparingar

Milj. kr.

30,39

21,08

3,70

6,17

5.51

4,29

3,74

14,32

4,66

3.52

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

5

Anslag

Merutgifter

Milj. kr.

XII.

D

1

Bidrag till pensioneringskostnaderna för

statens pensionsanstalt............

25,84

XII.

F

2

Arbetsgivaravgift till den allmänna till- läggspensioneringen ..............

7,66

XII.

F

8

Täckning av beräknade merkostnader

för löner och pensioner m. m.......

_

XII.

F

9

Täckning av beräknade kostnader för

ändrad lönegradsplacering m. in.....

—

Besparingar

Milj. kr.

352,60

15,00

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund

av uppkommande merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna efter avdrag av merutgifter å anslag under specialbudgeten

komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 115,12 miljoner kronor. Detta belopp förklarar

den stora besparing, som enligt ovan beräknats för kommunikationsdeparteinentetes

huvudtitel. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade underskottet

å automobilskattemedlens specialbudget, 9,43 miljoner kronor,

förväntas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att förbytas i ett

överskott på 105,69 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet

av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar

å netto 476,11 miljoner kronor samt besparingar å anslag å netto 326,32

miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan

inkomster och utgifter (överskott) på 1 003,17 miljoner kronor. Mot detta belopp

samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar och besparingarna

ä anslag får ställas det sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad

som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas

ä tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt

ett belopp att överföras till budgetutjänmingsfonden om (1 003,17 -f- 476,11 +

326,32 — 347,95 —) 1 457,65 miljoner kronor eller i runt tal 1 460 miljoner

kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter

på i runt tal 1 000 miljoner kronor avser till ett belopp av 400 miljoner

kronor avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,

medan återstående 600 miljoner kronor motsvarar det beräknade formella

överskottet å statsregleringen. Angivna avsättning av kommunalskattemedel

beräknas nu till 425 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna formella

överskottet, skulle alltså nu kunna beräknas till 1 035 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens

reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt som

beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Minskning (—)

resp.

Ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet............................... — 90

V. Socialdepartementet ................................. +35

VI. Kommunikationsdepartementet ....................... +80

XI. Inrikesdepartementet............ ..................... +25

+ 50

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt

50 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som

i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,

erhålles ett belopp av (50 + 1 460 =) 1 510 miljoner kronor. Sistnämnda

summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna

å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda

utgifterna å driftbudgeten under innevarande budgetår.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten

kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt

riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat

har utgifterna upptagits till sammanlagt (18 202,91 + 347,95=) 18 550,86

miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket

komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 18 290 miljoner kronor. Då

inkomsterna beräknas till i runt tal 19 800 miljoner kronor, kan alltså det

kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 1 510 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten

för budgetåret 1962/63 har utförts på liknande sätt som motsvarande

beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits

till de anslag, som före den 1 april 1963 anvisats eller enligt före angivna

tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet

av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

uppgår till 169,55 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 12 december

1962, nr 416 samt propositionerna nr 2, 28 och 105 till 1963 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma

att belastas med utgifter å sammanlagt 2 820 miljoner kronor, vilket understiger

det för budgetåret 1962/63 anvisade beloppet med 33 miljoner kronor.

För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras

avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 400 miljoner

kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel

till ett belopp av 830 miljoner kronor samt å fonderna disponibla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

7

medel i övrigt å 190 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel, som

beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten, uppgår

således till 1 400 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande.

Stockholm den 1 april 1963.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

INGRID JARDER

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1962/63

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

Tusental

kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning........

8 200 000

8 500 000

—

300 000

b) Kupongskatt, bevillning.....

7 000

8 800

—

1800

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1000

4 000

—

3 000

d) Skogsvårdsavgift^, bevillning

10 200

10 200

—

—

e) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning..................

2 000

2 300

—

300

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevill-

ning......................

115 000

130 000

—

15 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning..

84 000

83 000

1000

—

h) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

115 000

130 000

—

15 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.....

480 000

480 000

—

—

b) Bensin- och brännoljeskatt, be-

villning ..............,.....

1000 000

1120 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

900 000

860 000

40 000

—

b) Allmän varuskatt, bevillning ..

2 700 000

2 850 000

—

150 000

c) Särskilda varuskatter, bevill-

ning ......................

380 000

400 000

—

20 000

d) Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning.............

205 000

240000

—

35 000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning ...

50 000

35 000

15 000

—

f) Skatt å kaffe, bevillning.....

28 000

29 000

—

1000

g) Tobaksskatt, bevillning......

1 000 000

1000 000

—

—

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning......................

20 000

20 000

—

—

i) Rusdrycksförsälj uingsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

34 000

35 000

—

1000

j) Skatt å sprit, bevillning.....

1300 000

1200 000

100 000

—

k) Skatt å vin, bevillning........

120 000

100 000

20 000

—

1) Skatt å malt-och läskedrycker,

bevillning .................

185 000

185 000

—

—

m) Statlig nöjesskatt, bevillning..

22 000

25 000

—

3 000

n) Energiskatt, bevillning......

600 000

640 000

—

40000

Säger för skatter

17 558 200

18 087 300

176 000

585 100

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......

500

2 500

—

2 000

2. Inkomster vid fångvården ....

4 000

4 000

—

—

3. Bidrag till riksförsäkringsverket

och försäkringsrådet .........

4 000

3 700

300

—

4. Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare .

350

250

100

--

5. Inkomster vid statens geotek-

niska institut................

1300

1350

_

50

6. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras auto-

mobilskattemedlen.............

5 250

5 200

—

_

7. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket, att tillföras

automob ilskattemedlen.........

1500

1300

—

—

8. Avgifter för registrering av mo-

torfordon...................

10 000

10 700

—

700

9. Inkomster vid Sveriges meteoro-

—

logiska och hydrologiska institut

7 500

7 200

300

—

10. Bidrag till statens bränslekon-

trolleran de verksamhet.......

90

no

—

20

11. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen...............

1000

1000

—

—

12. Inkomster vid matematikma-

skinnämnden ................

6 000

1300

4 700

--

13. Inkomst av myntning och juste-

ring........................

7 000

14 500

—

7 500

14. Kontrollstämpelmedel........

1200

2 000

—

800

15. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen......................

585

625

—

_

16. Bidrag till sparbanksinspektio-

nen........................

420

430

—

—

17. Bidrag för revision av sparban-

kerna.......................

475

460

15

—

18. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen..........................

1220

1270

-*

—

19. Inkomster vid tandläkarhögsko-

lorna.......................

430

475

—

45

20. Avgifter för granskning av bio-

grafbilder...................

300

270

30

—

21. Inkomster vid lantbruksnämn-

derna.......................

1300

1300

--

—

22. Inkomster vid statens j ordbruks-

nämnd......................

350

400

—

50

23. Inkomster vid statens centrala

frökontrollanstalt............

2 400

2 800

—

400

24. Avgifter för växtskyddsinspek-

tion m. m.....................

1100

1150

—

50

25. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.......

250

260

—

10

26. Inkomster vid statens maskin-

provningar...................

230

300

—

70

27. Avgifter vid köttbesiktning____

2 800

4 000

—

1 200

28. Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt...........

1300

1500

—

200

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

29. Inkomster vid veterinärhögsko-

lan.........................

770

825

—

55

30. Inkomster vid lantmäteriväsen-

det.........................

17 500

19 000

—

1500

31. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk....................

4 000

3 500

500

—

32. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen........

50

50

—

—

33. Skeppsmätningsavgifter.......

500

550

—

50

34. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning...........

1400

1500

—

100

35. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt.................

3 000

3100

—

100

36. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................

7100

8 700

—

1600

37. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor..........

265

265

—

-*

38. Fyr- och båkmedel...........

18 000

18 300

—

300

39. Lotspenningar...............

12 000

11900

100

—

40. Försäljning av sjökort m. m. ..

750

730

20

—

41. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt.............

1500

1600

—

100

42. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter..........

16 500

16 500

—

—•

43. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register........

450

400

50

—

44. Inkomster av statens gruvegen-

dom........................

3 400

3 000

400

—

45. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................

800

525

275

—

46. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium..........

4 200

7 350

—

3150

47. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium..........

750

930

—

180

48. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium...........

370

525

—

155

49. Inkomster vid statens mental-

sjukhus.....................

49 000

50000

—

1000

50. Inkomster vid Vilhelmsro sjuk-

hus.........................

310

340

—

30

51. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset.......................

42000

42000

—

--

52. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet.........................

10 000

12 600

—

2 600

Säger för uppbörd i statens verksamhet

257 465

274 540

6 790

24 015

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

37 000

38 000

—

1000

2. Totalisatormedel..............

55 000

64 000

—

9 000

3. Tipsmedel....................

100 000

90 000

10 000

—

4. Lotterimedel.................

115 000

118 000

—

3 000

5. Övriga diverse inkomster.....

20 000

30 000

—

10 000

Säger för diverse inkomster

327 000

340 000

10 000

23 000

Säger för egentliga statsinkomster

18 142 665

18 701 840

192 790

632 115

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1962/63

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

11

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut-

jämnings-

fonden

Merin- komst att

tillföras

budgetut- jämnings- fonden

Tusental

kronor

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ........

2. Televerket..................

3. Statens vattenfallsverk.......

4. Domänverket...............

13 000

130 000

250000

40 000

10 000

130 000

250 000

20000

3 000

20 000

—

Säger för statens affärsverksfonder

433 000

410 000

23 000

—

II. Riksbanksfonden...............

SO 000

100 000

—

50 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .

28117

34 000

—

5 883

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

2. Försvarets fabriksfond.......

35 167

2 900

35 000

2 900

167

—

Säger för försvarets fonder

38 067

37 900

167

—

V. Statens utlåningsfonder.........

298 918

304 500

—

5 582

VI. Fonden för låneunderstöd......

15 779

12 900

2 879

—

VII. Fonden för statens aktier......

80 000

80 000

—

—

VIII. Statens pensionsfonder..........

74 535

76 200

—

1665

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

2. Övriga diverse kapitalfonder .

25 000

20 000

25 400

19 300

700

400

Säger för diverse kapitalfonder

45 000

44 700

700

400

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

1 063 416

1100 200

26 746

63 530

Tillsammans

19 206 081

19 802 040

219 536

695 645

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630552

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG B

RIKSREVISION SVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket

att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid näst1

Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 150. Bihang B

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

följande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket

från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar rörande

inkomsterna under budgetåret 1963/64 på de större inkomsttitlarna samt

vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömningen av titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har utnyttjats nu tillgängligt material

angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda uppbördsstatistiken

samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1962 anförde riksrevisionsverket, att konjunkturtendenserna

vid ingången av 1963 fortfarande var splittrade. En viss förbättring

kunde visserligen skönjas för skogsindustrins avsättningsförhållanden,

men å andra sidan hade marknadsläget försämrats för andra betydande

exportindustrier. Den inhemska efterfrågeutvecklingen kunde totalt sett väntas

visa en fortsatt stegring. Riksrevisionsverket räknade mot bakgrunden

härav med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1963 vid full sysselsättning

och något stigande utrikeshandel.

Dessa allmänna utgångspunkter synes alltjämt kunna läggas till grund

för beräkningen av statsverkets inkomster. I det följande framlägger riksrevisionsverket

resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag som uppbäres i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets

förslag med 8 200 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts har

riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid

riksrevisionsverkets beräkningar i december 1962 medtagits som jämförelse

(miljoner kronor):

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar

..................

Kvarstående skatt..............

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m...............

1962/63

december-

beräkning

ny beräk- ning

1963/64

december-

beräkning

ny beräk- ning

15 580

1 080

15 520

1050

16 610

910

16 470

910

480

470

600

550

400

400

400

400

Summa inkomster 17 540

17 440

18 520

18 330

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

1962/63

december-

ny beräk-

1963/64

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Utgifter

Kommunalskattemedel ..........

6 350

6 350

7 330

7 330

Överskjutande skatt............

1 130

1 125

1 300

1 300

Övriga restitutioner ............

50

50

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

480

470

600

550

Förskott till allmänna försäkrings- kassorna m. m...............

710

770

830

880

Utbetalningar till allmänna pen- sionsfonden ..................

140

140

180

180

Omföringar ....................

30

30

30

30

Summa utgifter

8 920

8 935

10 320

10 320

Inkomster utöver utgifter........

8 620

8 505

8 200

8 010

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets

decemberberäkning. Såsom framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket

nu räknat med lägre preliminärskatter och med större förskott

m. m. till de allmänna försäkringskassorna än i decemberberäkningen.

Nedräkningen av preliminärskatteinflödet hänför sig till den preliminära

B-skatten och fyllnadsbetalningarna, medan eu viss ökning jämfört med decemberberäkningen

förutses för den preliminära A-skatten. Orsakerna till

avvikelserna kommer att beröras i det följande.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket

i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen i

september 1962. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november

1962 och januari 1963 utvisar sammanlagt ett ca 70 miljoner kronor större

belopp, än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning. Huvuddelen

av denna ökning faller på januariterminen. De preliminära uppgifter,

som föreligger för uppbördsterminen i mars 1963, motsäger icke riksrevisionsverkets

beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt

kommer den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av

lönesummans utveckling. Som utgångspunkt för bedömning av lönesummans

utveckling under 1963 räknade riksrevisionsverket i december med en

ökning av de anställdas inkomster under 1962 med ca 10 procent. Den ökade

uppbörden av preliminär A-skatt under november- och januariterminerna

och vissa nu tillgängliga uppgifter om lönesummans utveckling har föranlett

riksrevisionsverket att nu räkna med en ökning av de anställdas inkomster

om 10,5 procent under 1962. Vid bedömningen av den fortsatta utvecklingen

av lönesumman under 1963 framhöll riksrevisionsverket i december,

alt man i första hand hade att taga hänsyn till dels de avtalsmässiga

löneökningarna och dels att lönenivån till följd av löneglidning under

1962 vid ingången av 1963 översteg den för 1962 genomsnittliga. Vid den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

samhällsekonomiska utveckling, som förutsattes i riksrevisionsverkets decemberberäkning,

föreföll en viss fortsatt löneglidning, ehuru mindre än tidigare,

sannolik. Dessutom ansågs någon ökning av antalet anställda under

1963 kunna väntas. Riksrevisionsverket räknade i december med att de nu

nämnda faktorerna skulle innebära en ökning av lönesumman med ca 7

procent. Den ökning av lönesumman, som därutöver skulle uppkomma genom

förmånen av grupplivförsäkring, förutsatte riksrevisionsverket i stort

sett skulle komma att motsvaras av ökade avdrag för försäkringspremier

och sålunda ej föranleda någon nämnvärd ökning av de beskattningsbara

inkomsterna. Sedermera har riksdagen beslutat, att förmånen av grupplivförsäkring

ej skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Riksrevisionsverket

har liksom i december räknat med en 7-procentig ökning av

lönesumman under 1963, vilket med hänsyn bl. a. till den nu högre utgångsnivån

innebär en viss uppräkning av den inflytande preliminära A-skatten.

Inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 kan ännu ej överblickas.

Liksom tidigare har riksrevisionsverket därför schablonmässigt räknat

med en stegring av lönesumman med 4 procent under 1964.

Preliminär B-skatt erlägges i huvudsak, av fysiska personer med inkomst

av andra förvärvskällor än tjänst samt av bolag och andra skattskyldiga

uppförda i B- och C-längd. De under uppbördsterminerna i november 1962

och januari 1963 influtna beloppen överensstämmer nära med vad riksrevisionsverket

beräknade i december. Preliminär B-skatt för uppbördsåret

1963—64 bar normalt debiterats med det belopp som påfördes som slutlig

skatt vid 1962 års taxering. De skattskyldiga, som erlägger preliminär Bskatt,

har emellertid möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer

begära jämkningar av den preliminära B-skatten.

Beträffande fysiska personer som erlägger preliminär B-skatt har riksrevisionsverket

nu liksom i decemberberäkningen antagit, att de deklarerade

inkomsterna vid 1963 års taxering skall uppgå till i stort sett samma belopp

som vid 1962 års. Någon anledning finnes därför ej att nu antaga någon

annan jämkningsfrekvens, än vad riksrevisionsverket räknade med i december

i fråga om fysiska personer.

Även för bolagen räknade riksrevisionsverket i december med i stort sett

oförändrade taxerade inkomster mellan 1962 och 1963 års taxeringar. Riksrevisionsverket

har liksom föregående år i form av en enkät till ett antal

större bolag, vilka svarar för ungefär tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade

inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags till

statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomster vid 1963 års taxering.

Enligt enkäten skulle bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster

komma att minska med 10 procent mellan 1962 och 1963 års taxeringar.

Riksrevisionsverket har förutsatt, att denna minskning kommer att resultera

i såväl en större jämkningsfrekvens som i ett mindre utrymme för fyllnadsbetalningar

än enligt decemberberäkningen. I anslutning härtill har

revisionsverket räknat med ett lägre inflöde av preliminär B-skatt under

uppbördsåret 1963—64 och 100 miljoner kronor mindre fyllnadsbetalningar

våren 1963 än enligt decemberberäkningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

5

Det nu förutsedda lägre taxeringsutfallet för bolagen föranleder även en

nedräkning av den preliminära B-skatten för uppbördsåret 1964—65 och

av fyllnadsbetalningarna våren 1964, eftersom riksrevisionsverket liksom i

december räknat med att bolagens taxerade inkomster vid 1964 års taxering

skall uppgå till i stort sett samma belopp som vid 1963 års. Nedräkningen

som för fyllnadsbetalningarnas del utgör 100 miljoner kronor innebär, att

fyllnadsbetalningarna under våren 1964 nu uppskattas till 700 miljoner kronor.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 mars 1963 har riksförsäkringsverket

redovisat nya beräkningar av transaktioner hänförliga till inkomstskattetiteln

avseende sjuk- och tilläggspensionsförsäkringarna m. m. De nya

beräkningarna innebär, att de större arbetsgivarnas bidrag till sjukförsäkringen

m. m. jämfört med decemberberäkningen beräknats till något lägre

belopp, medan utbetalningarna av förskott till de allmänna försäkringskassorna

m. m. beräknats till högre belopp för såväl 1962/63 som för 1963/64.

Återföringarna från sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1963/64 har

nu beräknats till 15 miljoner kronor.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. utvisar inga eller endast obetydliga förändringar

jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör verkställas

under budgetåren 1962/63 och 1963/64, framgår av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets

decemberberäkning (miljoner kronor):

1982/63

1963/64

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning..............

........ 1200

1 200

800

800

Återföring ..............

........ 775

775

1 050

1 075

Nettoavsättning ........

........ 425

425

—

—

Netto återföring..........

........ .

—

250

275

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket de

behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1962/63 till 8 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1963/64 uppföres med 8 000 miljoner kronor, vilket

är 200 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 120 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18

mars 1963 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres

med 130 miljoner kronor i riksstaten. Vid beräkningen har styrelsen

bland annat tagit hänsyn till den inverkan, som ett osedvanligt stort inkomst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

belopp kan få på inkomstinflödet. Riksrevisionsverket föreslår, alt titeln

arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 130 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

87 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna på titeln till oförändrat belopp. Riksrevisionsverket

föreslår i enlighet härmed, att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres

med oförändrat 87 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 126 miljoner kronor. I sin förenämnda

skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln

uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår till 130 miljoner kronor, förordar,

att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för

budgetåret 1963/64 uppföres med 132 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 505

miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie

uppbördsstämman i februari—mars 1963 till 450,3 miljoner kronor, vilket

är 33,3 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt

i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 30 miljoner

kronor hänförligt till budgetåret 1962/63 beräknas inflyta först under budgetåret

1963/64. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser

drygt 26 miljoner kronor avseende debiteringen i februari

1962 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna

har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 480 miljoner

kronor för budgetåret 1962/63, vilket är 5 miljoner kronor mer än i

decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1962 antalet registrerade personbilar

till ca 1 424 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 124 000 stycken, vilket

var ca 120 000 respektive ca 1 000 stycken fler än vid utgången av år

1961. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår finner sig

riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort

sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket

föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 520 miljoner kronor,

vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 1 160 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

7

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64

uppföres med 1 200 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mer än i

statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. I proposition den 15 februari 1963 (nr 59) föreslås

införandet av en trafikomläggningsskatt, varmed kostnaderna för övergången

till högertrafik skall bestridas. Trafikomläggningsskatten skall enligt

propositionen utgå under vart och ett av budgetåren 1963/64—1966/67. Skatten

skall erläggas för registrerade motorfordon, däremot inte för mopeder

eller traktorer. De årliga skattebeloppen föreslås bli 20 kronor för motorcykel,

40 kronor för mindre personbil, 75 kronor för medelstor personbil

samt 100 kronor för större personbil, lastbil och buss. Uppbörd av skatten

avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden. Trafikomläggningsskatten

bör enligt propositionen redovisas på en särskild inkomsttitel

under automobilskattemedlen, och beräknas inbringa 90 miljoner kronor

för budgetåret 1963/64. Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning

av bifall till ifrågavarande proposition, att i riksstaten under automobilskattemedlen

uppföres en ny inkomsttitel benämnd trafikomläggningsskatt med

90 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 925 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 mars 1963 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel till 900 miljoner kronor

under budgetåret 1963/64. Enligt styrelsens beräkning, vilken företagits

med beaktande av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda

prognosen över importutvecklingen samt med ledning av eljest tillgängliga

uppgifter om importutveckling och tulluppbördens storlek, torde bruttouppbörden

av tullmedel för budgetåret 1963/64 uppgå till högst 1 010 miljoner

kronor. Därvid har hänsyn i möjligaste mån tagits till EFTA-konventionens

tullsänkningsprogram. För restitutioner har styrelsen beräknat

ett belopp av 110 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande

budgetår beräknar tullmedlen till 860 miljoner kronor, förordar, att titeln

tullmedel i riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner

kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

2 800 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på ifrågavarande titel till 2 850 miljoner kronor, vilket

är 150 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänvisning till

de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen,

som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräkning, förordar ämbetverket

att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret

1963/64 uppföres med 3 000 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 415 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning

uppskattat intäkterna vid oförändrade skattesatser till samma belopp,

som styrelsen angav vid beräkningen till statsverkspropositionen. I proposition

den 8 mars 1963 (nr 87) föreslås, att särskild varuskatt ej skall utgå

på glass från och med den 1 juli 1963. Enligt kontrollstyrelsens i propositionen

återgivna uppgifter har intäkterna av skatterna på glass under åren

1960—62 genomsnittligt uppgått till ca 16 miljoner kronor per år. Under

förutsättning av bifall till ifrågavarande proposition förordar riksrevisionsverket,

att titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 400 miljoner

kronor, vilket är 15 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 230 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 240 miljoner kronor, vilket är

20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres med

250 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 035

miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat

inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln tobaksskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 1 035

miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag och rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag uppfördes i statsverkspropositionen med

20 respektive 35 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen, och

att titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag i riksstaten

uppföres med 27 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mindre än i

statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Utfallet av denna titel för innevarande budgetår beräknades

av riksrevisionsverket i december till 1 275 miljoner kronor. Vid den nu

företagna utfallsberäkningen har riksrevisionsverket uppskattat inkomsterna

till 1 200 miljoner kronor, varvid endast beaktats det skattebortfall som

hittills kan beräknas ha uppstått genom arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen.

Inkomsterna under titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 1 325

miljoner kronor för budgetåret 1963/64. I sin förnyade beräkning uppskat
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

9

tar kontrollstyrelsen, vid oförändrade skattesatser, inkomsterna på titeln

till oförändrat 1 325 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 90)

föreslås en höjning av skatterna på spritdrycker. De förordade skattehöjningarna

på spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent på de vanligaste

spritsorterna och beräknas ge 60 miljoner kronor i ökade skatteintäkter

per år. I propositionen föreslås vidare, att utskänkningsskatten avskaffas,

vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall för statsverket om ca

17 miljoner kronor per år. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande

proposition förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt å sprit i riksstaten

uppföres med 1 400 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor mer än i

statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor. Vid förnyad beräkning har kontrollstyrelsen vid oförändrade

skattesatser uppskattat inkomsterna till 117 miljoner kronor, vilket är samma

belopp som styrelsen angav till decemberberäkningen. I den förenämnda

propositionen den 8 mars 1963 (nr 90) föreslås viss skattehöjning för vin

innebärande prishöjningar varierande mellan 5 och 15 procent. Enligt propositionen

torde dessa höjningar inte nämnvärt påverka intäkterna för

ifrågavarande titel. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å vin i riksstaten

uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i

sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till 180 miljoner kronor, vilket

är 5 miljoner kronor mer än vad styrelsen räknade med till decemberberäkningen.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å malt- och läskedrycker

i riksstaten uppföres med oförändrat 185 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

25 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 101) föreslås att

förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt skall upphävas

från och med den 1 juli 1963. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande

proposition förordar riksrevisionsverket att någon inkomsttitel för statlig

nöjesskatt icke uppföres i riksstaten för budgetåret 1963/64, vilket innebär

en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen räknat upp

inkomsterna för nästkommande budgetår med 5 miljoner kronor, varvid

enligt under hand inhämtade uppgifter en viss minskning för skatten på

elektrisk kraft till följd av sänkta eltaxor mer än uppväges av förutsedda

större inkomster av energiskatt på bensin och andra bränslen. Riksrevisionsverket

förordar att titeln energiskatt i riksstaten uppföres med 650 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is proposition nr 150 år 1963

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 63 miljoner

kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar utfallet

på titeln till 64 miljoner kronor, förordar, att titeln totalisatormedel i

riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer

än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

105 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres

med oförändrat 105 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 118 miljoner kronor.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 26 februari 1963 har Svenska

Penninglotteriet Aktiebolag beräknat inkomsterna till 119,2 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel i riksstaten uppföres

med 120 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 15 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen hade i sin beräkning till statsverkspropositionen

uppskattat inkomsterna på titeln till 14 miljoner kronor. I förnyad

beräkning den 16 mars 1963 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna

på titeln till 7 miljoner kronor. Det nu förutsedda försämrade resultatet

hänför sig bland annat till ökade kostnader för pensioner m. m. och till en

icke tidigare förutsedd ökning av kostnaderna för förhyrda lokaler. Generalpoststyrelsens

beräkning av driftkostnaderna för nästkommande budgetår

bar verkställts under antagande, att statstjänstemännens löner m. m. kommer

att utgå efter oförändrade grunder under hela budgetåret.

Generalpoststyrelsen meddelar i sin skrivelse, att kostnaderna för ett genomförande

av de nya semester- och sjuklönebestämmelser, varom överenskommelse

träffats mellan civildepartementet och personalorganisationerna,

torde komma att minska överskottet för nästkommande budgetår till en eller

annan miljon kronor. Då postverkets överskott härigenom icke skulle bli

större än att det faller inom beräkningens felmarginaler, förordar riksrevisionsverket,

att titeln postverket i riksstaten uppföres med ett formellt belopp

av 1 miljon kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till statsverkspropositionen

med 14 miljoner kronor.

Televerket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1963 har telestyrelsen

anfört, att vid de nya beräkningar, som nu utförts i syfte att korrigera

det för budgetåret 1963/64 tidigare beräknade överskottet, bl. a. den

fr. o. m. år 1963 gällande grupplivförsäkringen samt den ökade avgiften för

sjukförsäkringen medfört vissa kostnadsökningar, vartill kommer att avsättningarna

till värdeminskningskonto nu beräknats till ett något högre belopp.

Beträffande inkomsterna anför styrelsen, att utvecklingen under den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

hittills förflutna delen av budgetåret tyder på ett något mera gynnsamt utfall

än beräknat, varför styrelsen — under förutsättning att någon betydande

omsvängning i konjunkturen icke inträffar — kunnat räkna med, att

de ökade utgifterna under budgetåret 1963/64 motsvaras av inkomster, som

enligt nu utförda beräkningar synes komma att helt kompensera utgiftsökningarna.

Styrelsen har därför icke funnit anledning att ändra det i årets

statsverksproposition för budgetåret 1963/64 beräknade överskottet på 120

miljoner kronor. Styrelsen påpekar, att hänsyn givetvis icke kunnat tagas

till de löneökningar, som eventuellt kommer att bli beslutade för år 1964.

I anslutning till telestyrelsens beräkning förordar riksrevisionsverket, att

titeln televerket i riksstaten uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 260 miljoner kronor, vilket var samma belopp som vattenfallsstyrelsen

angivit i sin beräkning till statsverkspropositionen. Vattenfallsstyrelsen

framhöll härvid, att det angivna beloppet var grundat på ovissa antaganden

beträffande såväl taxenivån som konjunkturutvecklingen och dess

inverkan på taxenivån. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 mars 1963

har vattenfallsstyrelsen anfört, att sedan en sänkning av taxenivån nu beslutats,

en ny inkomstberäkning har företagits. Resultatet av denna har enligt

styrelsen blivit, att det tidigare angivna beloppet kan bibehållas. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln statens vattenfallsverk i riksstaten uppföres

med oförändrat 260 miljoner kronor.

Domänverket. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 20 miljoner kronor, vilket var samma belopp som domänstyrelsen

angav i sin beräkning till statsverkspropositionen. I skrivelse till

riksrevisionsverket den 13 mars 1963 har domänstyrelsen anfört, att numera

överenskomna uppgörelser jämte nuvarande prognoser om den ekonomiska

utvecklingen inom skogsbruket icke ger styrelsen anledning att ändra tidigare

meddelat överskott, beräknat till 20 miljoner kronor. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat

20 miljoner kronor.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 50

miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 mars 1963 har fullmäktige

i riksbanken meddelat, att de med ändring av sin tidigare beräkning

numera räknar med att ett belopp om 100 miljoner kronor kommer att

tillföras ifrågavarande inkomsttitel under nästa budgetår, d. v. s. samma belopp

som fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet den 28 februari 1963

föreslagit skola inlevereras för innevarande budgetår. I anslutning härtill

förordar riksrevisionsverket, att titeln riksbanksfonden i riksstaten uppföres

med 100 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu behandlats inom riksrevisionsverket,

har ämbetsverket icke funnit anledning förorda någon annan

ändring än att rubriken för inkomsttiteln Inkomster vid matematikmaskinnämnden

vid bifall till förslag i proposition den 15 mars 1963 (nr 85) angående

organisationen av den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen,

m. m„ bör ändras till Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret.

Riksrevisionsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,

liksom de tidigare beräkningarna, är grundade på förutsättningarna

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat samt

att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptages med nedan

angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt statsverks-

Enligt riksrevisions-

ökning ( + )

propositionen

verkets ändrings- förslag

Minskning (—)

Skatt å inkomst och för-

Kronor

Kronor

Kronor

mögenhet m. m.........

8 200 000 000

8 000 000 000

—

200 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt ..

Omsättnings- och expedi-

120 000 000

130 000 000

+

10 000 000

tionsstämplar m. m.....

126 000 000

132 000 000

+

6 000 000

Fordonsskatt ............

505 000 000

520 000 000

-f

15 000 000

Bensin- och brännoljeskatt

1 160 000 000

1 200 000 000

+

40 000 000

Trafikomläggningsskatt ....

ny titel

90 000 000

+

90 000 000

Tullmedel................

925 000 000

900 000 000

25 000 000

Allmän varuskatt ........

2 800 000 000

3 000 000 000

+

200 000 000

Särskilda varuskatter......

Omsättningsskatt å motor-

415 000 000

400 000 000

15 000 000

fordon ................

Rusdrycksf örsälj ningsmedel

230 000 000

250 000 000

+

20 000 000

av partihandelsbolag ....

Rusdrycksf örsälj ningsmedel

20 000 000

15 000 000

—

5 000 000

av detalj handelsbolag....

35 000 000

27 000 000

—

8 000 000

Skatt å sprit ............

1 325 000 000

1 400 000 000

-f

75 000 000

Statlig nöjesskatt ........

25 000 000

titeln utgår

—

25 000 000

Energiskatt ..............

640 000 000

650 000 000

+

10 000 000

Totalisatormedel..........

63 000 000

67 000 000

“f*

4 000 000

Lotterimedel..............

118 000 000

120 000 000

+

2 000 000

Postverket................

15 000 000

1 000 000

14 000 000

Riksbanksfonden..........

50 000 000

100 000 000

-f-

50 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget

blir sålunda 230 miljoner kronor. 1

1 samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1962. De förnyade beräkningarna

har utförts under samma allmänna förutsättningar, som angavs i

bilaga E, vilka bl. a. innebar oförändrade skattesatser och en fortsatt årlig

ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt

som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kan under antagande

av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1966 och 1967

års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor):

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965 1966 1967

7 865 7 710 8 290 8 590 9 050 9 510

— 155 +580 + 300 +460 +460

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna

antagandena beräknas öka med 300 miljoner kronor under budgetåret

1964/65, med ytterligare 800 miljoner kronor under budgetåret 1965/66 samt

med ytterligare 600 miljoner kronor under budgetåret 1966/67.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i

den tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken

innebar årliga stegringar med ca 500 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande.

Stockholm den 1 april 1963.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630553

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1963

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

1

Bihang C

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1963

I. Sammanfattande översikt

När utvecklingstendenserna inom den svenska ekonomin i nationalbudgeten

brukat sammanfattas i en försörjningsbalans har denna sammanfattande

balans vid vissa tidigare tillfällen givits karaktären av en ren prognos; vid

andra tillfällen har balansen upplagts som en studie över de inte nödvändigtvis

helt harmoniserande tendenser som synts känneteckna utvecklingen av

totalt utbud och total efterfrågan sedda såsom av varandra oberoende storheter.

Vid en uppläggning efter det senare alternativet kan en brist på jämvikt

mellan utbud och efterfrågan tänkas framträda; om den förhandsberäknade

efterfrågan överskrider den förutsatta tillgången på varor och

tjänster innebär detta ett efterfrågeöverskott, medan man i motsatt fall ställs

inför ett efterfrågeunderskott.

Rent formellt skulle eu sådan brist på överensstämmelse inte nödvändigtvis

behöva utvisa något annat än att det verkliga utfallet av den ekonomiska

utvecklingen kommer att innebära en viss modifiering i förhållande till förhandskalkylerna

av endera efterfrågan, utbud eller bådadera, då det ju i

efterhand inte kan tänkas föreligga någon skillnad mellan realiserad efterfrågan

och presterat utbud, mellan summan av alla »köp» och summan av

alla »försäljningar». Vanligtvis har emellertid en presenterad brist på

balans givits en djupare innebörd än att ett par av varandra oberoende förhandskalkyler

visat sig vara inbördes oförenliga, över- respektive underskottsefterfrågan

i förhållande till det förhandsberäknade utbudet har uppfattats

som inflations- respektive deflationsgap med åtföljande risker för av överskottsefterfrågan

framkallad prisstegring eller uttömning av valutareserverna

respektive av underskottsefterfrågan framkallad arbetslöshet eller annan form

av underutnyttjande av tillgängliga produktionsresurser. En förutsättning

för att sådana tolkningar skall kunna framstå som rimliga har givetvis varit

att det förhandsberäknade utbudet kunnat anses ge ett mått på det utbud

som kunde och borde tagas i anspråk i ett balanserat läge. Presentationen

av utbudssidan får härvid i viss mån göras beroende av vilka krav man rimligen

anser sig böra ställa på balans.

Med hänsyn till det allmänt omfattade önskemålet om stabil prisnivå kunde

det i och för sig förefalla naturligt att på tillgångssidan uppföra ett efter

oförändrade priser beräknat värde av det samlade utbudet av varor och

1 Bihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr ISO. Bihang C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

tjänster, varefter sådan efterfrågan som kunde förväntas överstiga det beräknade

utbudet finge uppfattas såsom överskottsefterfrågan eller inflationsgap.

Om i anslutning härtill en nationalbudget framlades såsom orienteringsinstrument

för den ekonomiska politiken med en redovisad balansdefekt i

form av ett efterfrågeöverskott, finge en sådan presentation förmodas inge

en föreställning om att balansen skulle kunna återställas, om blott efterfrågan

begränsades så mycket att överskottsefterfrågan bortfölle. Denna slutsats

kan men behöver inte vara riktig. Den prishöjning som emotses kan utgöra

ett utslag av överskottsefterfrågan men kan också tänkas vara bestämd

oberoende av den aktuella efterfrågeutvecklingen. I det senare fallet kommer

en begränsning av efterfrågan inte att leda till prisstabilitet men möjligen

till ofullständig sysselsättning.

I nationalbudgetarbetet har sedan länge tillämpats det betraktelsesättet alt

den av efterfrågeutvecklingen oberoende företrädesvis kostnadsbestämda

prisförändringen framställs som en ur balanssynpunkt given faktor, vilken i

möjligaste mån bör särskiljas från sådana förändringar som kunnat uppfattas

såsom utslag av den över- eller underskottsefterfrågan som kan ha varit

verksam under den avsedda perioden. Rent tekniskt har den åsyftade saneringen

av balanskalkylerna uppnåtts därigenom att den beräknade efterfrågan

deflaterats med hänsyn till den förutsedda, av efterfrågetrycket oberoende,

prisförändringen. Utan sådan deflatering hade de senaste årens försörjningsbalanser

som regel utvisat betydande efterfrågeöverskott, vilket skulle ha

inneburit en synnerligen ensidig belysning av den faktiska konjunkturproblematiken.

Det bör emellertid särskilt understrykas att prisförändringar,

vilka i en kalkyl med förhållandevis tidsbegränsad räckvidd — sådan som

nuvarande nationalbudgetberäkningar — med rätta framställs som oberoende

av den aktuella efterfrågeutvecklingen, inte i samma utsträckning

skulle kunna tillerkännas sådan oavhängighet av efterfrågesidan i ett mera

utsträckt tidsperspektiv. Vid en övergång till längre analysperioder skulle

det kunna tänkas bli meningsfullt att i förhållandevis större utsträckning

uppfatta såväl lönekostnadsutvecklingen som härav beroende prisförändringar

såsom påverkade av efterfrågan och dess utveckling.

Vid presentationen av försörjningsbalansens utbudssida kan emellertid ytterligare

ett problem inställa sig, vilket har sin grund däruti att utbudets

storlek i viss mån kan anses beroende av efterfrågans sammansättning. Vid

en nedsatt efterfrågan på exempelvis typiska exportprodukter får den totalekonomiska

efterfrågan som likväl kan komma att uppehållas genom intern

expansionspolitik en annan sammansättning än i normalfallet och det

utbud som kan tillgodose en sådan efterfrågan blir ett annat och mindre än

det som skulle kunna presteras vid idealiska efterfrågeförhållanden. Om under

sådana förhållanden en uppskattning av det sistnämnda utbudet uppförs

på försörjningsbalansens tillgångssida och konfronteras med en beräknad totalekonomisk

efterfrågan av absolut sett mindre storlek, kan skillnaden mellan

dessa poster visserligen ge en någorlunda riktig föreställning om storleken

av det produktionsresultat som ur vissa synpunkter kan anses gå för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

3

lorat under prognosperioden men skulle vara direkt missvisande som mått

på utrymmet för intern efterfrågeexpansion.

Med hänsyn till den allmänna karaktären av det ekonomiska läge som varit

rådande i vårt land åtminstone sedan slutet av år 1961 med samtidiga

tendenser till över- och underskottsefterfrågan inom olika delar av ekonomin,

har det — delvis även med tanke på de rent beräkningsmässiga felmarginaler

som torde vara ofrånkomliga vid dylika kalkyler — förefallit skäligen

intresselöst att låta försörjningsbalansen utmynna i en preciserad sammanfattningssiffra

som mått på förekommande olikheter mellan total tillgång

och total efterfrågan uppfattade såsom av varandra oberoende storheter.

Försörjningsbalansen har i stället presenterats som en prognos som avsett

att utvisa det sannolika utfallet av den ekonomiska aktiviteten i dess

dubbla aspekter av realiserad efterfrågan och presterat utbud sådant detta

utfall kunnat bedömas under beaktande bl. a. även av den ekonomiska politiken.

Förekommande inslag av över- och underskott av efterfrågan i förhållande

till den på olika områden möjliga produktionsnivån har redovisats

i textkommentaren. Detta förfarande kommer även att tillämpas i det följande.

Den typ av prognos som de preliminära och reviderade nationalbudgeterna

representerar sträcker sig endast över en förhållandevis begränsad framtid

— formellt upp till ett år men i realiteten knappast längre än ett halvt till

tre kvarts år, som är den period för vilken bedömningarna kan göra anspråk

på en större grad av realism. Detta är givetvis en allvarlig begränsning hos

nationalbudgeten i dess egenskap av orienteringsinstrument för den ekonomiska

politiken; finansplanen i statsverkspropositionen avser ju normalt

en period som sträcker sig ett och ett halvt år fram i tiden och det torde i

och för sig föreligga ett behov av en orientering över hela samhällsekonomin

som sträcker sig lika långt fram i tiden. I och för sig skulle det väl också

vara tänkbart att åstadkomma en sådan orientering, men den skulle ofrånkomligen

få bli av annan karaktär än de prognoser som hittills framlagts i

nationalbudgeterna. I fråga om konjunkturbestämda variabler såsom näringslivets

investeringar, utrikeshandel och privat konsumtion skulle nämligen

de på grundval av en konjunkturbedömning preciserade och därför också

förhållandevis tidsbegränsade värden, som brukar insättas, i väsentligt högre

grad än vad som nu är fallet få lov att skarvas på med normalvärden, varigenom

prognosen skulle kunna tänkas få den ökade räckvidd i liden som

vore önskvärd. Det ligger emellertid i sakens natur att dessa normalvärden

skulle få lov att omges med betydande spelrum för konjunkturbestämda avvikelser

från huvudalternativen.

Med denna arbetsmetod skulle de statliga utgifts- och intäktsplanerna även

för senare hälften av den period som ingår i finansplanen kunna placeras in

som ett led i en — låt vara ur konjunktursynpunkt obestämd — prognos för

hela samhällsekonomin. Inom ramen för de offentliga och speciellt de statliga

planerna för utgifter och intäkter borde det härvid vara möjligt att särskilja

de element som finge betraktas som bundna och fixerade oavsett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1063

konjunkturutvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt eller som finge förutsättas

vara positivt korrelerade med denna. Vid sidan härav skulle en redovisning

kunna ske av de möjligheter som vid en på förhand vidtagen

konjunkturpolitisk beredskap kunde tänkas föreligga att anpassa vissa delar

av de offentliga investeringarna och den offentliga konsumtionen med hänsyn

till konjunkturrörelserna inom de icke offentliga delarna av samhällsekonomin.

En fullständig redovisning av de konjunkturpolitiska aktionsmöjligheterna

inom det ifrågakommande tidsperspektivet skulle emellertid

inte kunna erhållas utan en genomgång av alla de åtgärder av ekonomiskpolitisk

— och däribland skattepolitik — natur som skulle kunna vidtagas

för att vid behov påverka speciellt de konjunkturberoende variablerna inom

samhällsekonomin i önskvärd riktning — eller för att kompensera konjunkturvariationerna

genom särskilda åtgärder inom den offentliga hushållningens

ram. En sådna redovisning skulle sannolikt få lov att anta karaktären

av en ekonomisk-politisk deklaration och skulle således följaktligen

knappast vara på sin plats inom ramen för en framställning som syftar till

att utgöra ett orienteringsinstrument för den ekonomiska politiken.

Den ekonomiska utvecklingen under 1963 väntades enligt den preliminära

nationalbudgeten inte komma att präglas vare sig av något generellt inflationstryck

eller några allmänna deflationstendenser. Kännetecknande för

det samhällsekonomiska balansläget syntes vara den ojämnhet med vilken

efterfrågan torde komma att riktas mot olika grenar av samhällsekonomin

och olika delar av arbetsmarknaden. Den ekonomiska utvecklingen under

den hittills förflutna delen av året synes ha bestyrkt riktigheten av denna

bedömning men har snarast givit anledning till en viss uppvärdering av de

expansiva dragen i konjunkturbilden och en viss nedtoning av de kontraktiva

tendenserna.

De områden där man vid årsskiftet hade att räkna med eller åtminstone

kunde skönja ansatser till otillräcklig efterfrågan var i första hand skogsindustriernas

och skogsarbetets, malmbrytningens och i någon mån järnverksproduktionens.

Vidare rådde någon osäkerhet om verkstadsproduktionens

fortsatta expansionsmöjligheter främst med tanke på investeringskonjunkturens

utvecklingstendenser i vårt land såväl som utomlands. Också

i fråga om varvens produktionsutsikter var bedömningen i någon mån oklar.

På byggnadsområdet var det inte möjligheterna att åstadkomma en tillräcklig

efterfrågan som i främsta rummet utgjorde något problem utan snarare

arbetskraftstillgången och de kapacitetsbegränsningar som föreligger på

planerings- och projekteringssidan.

Någon markant förändring av konjunkturutsikterna kan knappast sägas

ha inträffat sedan årsskiftet men utrymme har givits för en mera optimistisk

bedömning i och med att det visat sig att det ekonomiska läget inom

landet inte har försvagats utan snarare konsoliderats på utsatta punkter.

Arbetsmarknadsmyndigheterna ser nu med avgjort större tillförsikt på

sysselsättningen under återstoden av 1963. Till denna bedömning har bl. a.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

5

även bidragit de förhållandevis gynnsamma arbetslöshetstalen för mars och

april. Exporten av skogsindustriprodukter väntas nu volymmässigt öka kraftigare

än vad som ansågs möjligt i slutet av 1962 och som följd härav har

även sysselsättningsutsikterna i skogarna blivit något ljusare. Varvens beställningsläge

har påtagligt förbättrats, vilket förmodligen till en del utgör

en indirekt följd av den statliga stödaktionen genom kreditgarantier. Verkstädernas

orderstock har visserligen fortsatt att sjunka fram till slutet av

februari i år, då den i genomsnitt var 13 procent lägre än ett år tidigare,

men inom metallmanufaktur och mekaniska verkstäder har orderingången

dock varit någon procent större under perioden september—februari än

under 6-månadersperioden närmast dessförinnan. Någon markant svsselsättningsminskning

inom verkstadsindustrin synes inte behöva befaras under

senare delen av 1963; för maskinindustrin pekar dock investerings- och

exportprognoserna tills vidare — dvs. så länge inte ytterligare uppgifter

om orderingången eventuellt ger anledning att modifiera bedömningen —

på en låt vara måttlig produktionsnedgång under andra halvåret 1963. Det

kan dock nämnas att andra informationskällor — främst konjunkturbarometerdata

— antyder möjligheten av en gynnsammare bedömning.

Totalt kan produktionsökningen under 1963 såsom närmare framgår

av det följande nu beräknas bli något större än vad som ännu vid årsskiftet

bedömdes vara sannolikt. Medan tidigare en överslagsberäkning givit vid

handen att nationalproduktens volym under idealiska efterfrågeförhållanden

skulle kunna tänkas bli en knapp procentenhet större än vad som då

syntes bli fallet, förefaller det inte längre finnas anledning att uppskatta

marginalen mellan teoretiskt utrymme och faktiskt beräknat utfall till

mera än till någon halv procent. Detta är inte mera än vad som skulle

kunna utfyllas vid fullt kapacitetsutnyttjande inom massaindustrin med

åtföljande sysselsättningspådrag inom skogsarbetet.

Alltjämt kvarstår en betydande ojämnhet i arbetsmarknadsläget med

sysselsättningssvårigheter i glesbygderna i norr och risker för överskottsefterfrågan

på arbetskraft särskilt inom byggnadsverksamheten i sydligare

delar av landet. På byggnadsmarknaden är det nu främst riskerna för översysselsättning

under sommaren som utgör arbetsmarknadsmyndigheternas

omedelbara bekymmer. Efter den försening av byggnadsprogrammet som

sannolikt torde ha inträffat under inverkan av bl. a. den hårda vinterväderleken

synes pågående och planerade byggnadsföretag såvitt man nu

kan bedöma bli tillräckligt omfattande för att ge utrymme för en tillfredsställande

volymexpansion inom byggnadsverksamheten under andra

halvåret 1963. Den troliga men i och för sig begränsade produktionsnedgången

inom maskinindustrin under andra halvåret framstår nu som det

enda svaghets tecknet av betydelse för bedömningen av den ekonomiska

utvecklingen inom landet under återstoden av 1963. Internationellt förefaller

en måttlig expansion såsom framgår av kapitel TI nu säkerställd

under 1963.

Avslutningsvis kan man ställa frågan om det finns några inslag i den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

ekonomiska utvecklingen under 1963 som representerar en avvikelse från

den kurs som kan anses förenlig med en balanserad utveckling på längre

sikt eller som eljest kan komma att försvåra lösningen av de balansproblem

som kan förmodas bli aktuella under 1964. Det kan ifrågasättas om

möjligen pris- och kostnadsutvecklingen på byggnadsområdet utgör ett

sådant inslag. Den kraftiga volymexpansionen inom byggnadsverksamheten

har inte undgått att åtföljas av vissa symptom på betydande pris- och

kostnadsstegringar såsom en kraftig löneglidning och i vissa fall starkt

höjda anbudssummor för entreprenadarbeten. Om tendensen till betydande

kostnadsstegringar skulle sprida sig till övriga delar av näringslivet kunde

detta tänkas bidra till en försämring av vårt internationella konkurrensläge

och göra det svårare att upprätthålla balans i våra utrikes transaktioner

vid en sådan nivå på den interna ekonomiska aktiviteten som

vore förenlig med en tillfredsställande sysselsättning. Det får dock tills

vidare anses ovisst huruvida kostnadsutvecklingen på byggnadsmarknaden

\id ett i övrigt balanserat läge utÖAar någon verkligt betydande smittoeffekt

på näringslivet i övrigt. På löneutvecklingen har som regel verkstadsindustrin

tillskrivits ett väsentligt starkare inflytande dvs. en näringsgren

som till skillnad från byggnadsindustrin normalt har förhållandevis stark

känning a\r internationell konkurrens och som för närvarande inte heller

är utsatt för något speciellt starkt efterfrågetryck eller arbetskraftsug från

hemmamarknaden.

En annan fråga som aktualiseras i detta sammanhang gäller huruvida

man a\r den under 1962 och 1963 inträffade avmattningen i det privata

näringslivets in\''esteringskonjunkturer skulle ha anledning att sluta sig

till en fortsatt stagnation eller tillbakagång i näringslivets investeringar

under 1964. Detta skulle kunna tänkas få besvärande återverkningar med

tanke på den mera långsiktiga utvecklingen av den framtida produktionsförmågan

och möjligen också ur mera omedelbara sysselsättningssynpunkter.

Ett klart s\''ar på denna fråga förefaller dock för närvarande svårt att

ge eftersom utsikterna för det ekonomiska läget 1964 ännu framstår som

ovissa internationellt sett. Denna ovisshet på\rerkar ofrånkomligen bedömningen

äAren av den inhemska utvecklingen. AArmattningen av im^esteringskonjunkturen

inom det svenska näringsliA''et under 1962 och 1963 har

främst Ararit förlagd till skogs- och verkstadsindustrierna och därmed i huAmdsak

betingad av internationella inflytelser. ÄAren om den svenska industrins

Aunstutveckling och kapacitetsläge nu torde kunna bedömas mindre

pessimistiskt än för ett halvår sedan, synes ett förnyat investeringsuppSAring

inom skogs- och verkstadsindustrierna dock förutsätta stödet av” en

kraftigare expansion inom Aråra viktigare aAmämarländer.

Här följer en kortfattad kommentar till de särskilda delposterna i försörjningsbalansen.

Exporten väntas nu stiga i något snabbare takt än vad som bedömdes

sannolikt i den preliminära nationalbudgeten. Prognosen för exportvolymens

utveckling har sålunda justerats upp från knappa 4 till ca 6 1/2 procent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år i965

Med utgångspunkt från marsläget och under förutsättning att då rådande tendenser

blir gällande under hela året har kommerskollegium bedömt att

varuutförseln skulle stiga med 5 procent i volym. Konjunkturinstitutets

prognos ligger en och en halv procentenhet högre och har, med god inbördes

överensstämmelse utförts från varugruppsidan och ländergruppsidan.

Jämfört med tidigare beräkningar har exportutsikterna förbättrats

främst ifråga om skogsprodukter, järn och stål samt fartyg. För verkstadsprodukter

(exkl. fartyg) räknas oförändrat med en stegring av exportvolymen

med 6 procent. Exportpriserna förutses understiga 1962 års nivå

med inemot 1 procent. Nedgången hänför sig främst till järnmalm, järn

och stål samt fartyg.

Även ifråga om investeringarna synes det nu finnas anledning att räkna

med en något större volymökning än vid den preliminära bedömningen.

Uppjusteringen är i och för sig måttlig — från tidigare 4 till närmare 4 1/2

procent_och avser främst bostadsbyggandet och industrins investeringar.

Alltjämt väntas utvecklingen under 1963 innebära ett stillestånd för näringslivets

investeringar och en direkt tillbakagång för industriinvesteringarna,

nu uppskattad till ca 6 procent (mot tidigare ca 8 procent). Den ökning

som förutses ligger helt på bostäder och offentliga anläggningar och

kommer således inte att beröra maskininvesteringarna. Byggnadsvolymen

beräknas nu stiga med 8 procent och uppgången synes bli tämligen jämnt

fördelad mellan första och andra halvåret.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion torde nu följande beräkningsresultat

böra anföras.

Från 1962 till 1963 beräknas den genomsnittliga lönenivån stiga med

6 1/2 procent, vilket tillsammans med en något mindre inkomstökning

för andra än löntagare samt någon ökning av sysselsättningsvolymen skulle

medföra en lika stor procentuell ökning av den totala inkomstsumman.

Sedan marginalskatteeffekten avdragits och effekten av höjda folkpensioner,

barnbidrag och utbetalda försäkringsbelopp tillagts visar sig den

disponibla inkomstsummans höjning oförändrat bli drygt 7 procent. De

disponibla inkomsternas realvärde reduceras med förutsedda prisstegringar,

vilka med hänsyn till den fortsatta lönehöjningen och andra kända faktorer

beräknas rent kostnadsmässigt. Efter en viss uppjustering av prisprognosen

— i anledning av höjda spritskatter in. in. — från drygt 2 till

ca 2 1/2 procents höjning av konsumentpriserna under 1963 väntas realinkomstökningen

nu bli ca 4 1/2 procent totalt och ca 4 procent individuellt.

Den privata konsumtionen väntas fortfarande procentuellt stiga något

mindre än de disponibla realinkomsterna som följd av den sparandeökning

som brukar uppkomma vid betydande inkomstökningar. Vid beräknad tillväxt

av den privata konsumtionen med oförändrat 4 procent kommer det

personliga sparandets ökning dock inte alt bli tillit så stor som förutsågs

i den preliminära nationalbudgeten.

Den offentliga konsumtionen, dvs. statens och kommunernas verksam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

het i form av utbildning, sjukvård, försvar osv. kan nu enligt föreliggande

stater och förslag beräknas stiga med 6 procent eller i samma takt

som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Lagerökningen under 1962 synes enligt nu föreliggande beräkningar ha

blivit ännu något lägre än vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten.

För 1963 torde alltjämt finnas anledning att vänta ytterligare

minskning av lagerinvesteringarna. På råvarusidan väntas nu lageravveckling

inom verkstads- och massaindustrierna och för färdigvaror främst inom

skogsindustrierna; i övrigt förutses som regel måttliga ökningar, överslagsmässigt

har i den reviderade försörjningsbalansen för 1963 upptagits en

med 400 miljoner kronor i förhållande till 1962 minskad lagerökning —

mot preliminärt en nedgång med 500 miljoner kronor.

För importen förutses i enlighet med kommerskollegiets bedömning en

från 3 till 4 procent uppjusterad volymökning. Denna uppjustering förefaller

för övrigt ligga väl i linje med den upprevidering av nationalproduktens

tillväxt som framträder i försörjningsbalansen. Procentuellt stannar

importökningen fortfarande vid ungefärligen samma värde som beräknas

för nationalproduktens tillväxt.

Medan de genomsnittliga importpriserna sannolikt kommer att något

överstiga fjolårsnivån väntas exportpriserna 1963, som redan nämnts i

medeltal ligga inemot 1 procent lägre än 1962. Beräkningarna implicerar

således en viss fortsatt försämring av bytesförhållandet. I fråga om bytesbalansen

väntas inte någon påtaglig förändring från 1962 till 1963.

Med avseende på produktionens utveckling under 1963 synes det nu finnas

skäl att räkna med en något kraftigare ökning än under 1962. Såsom

framgår av den reviderade försörjningsbalansen kan nämligen brutto
-

Tabell 1:1. Försörjningsbalans för 1963

Miljoner kronor i 1962 års priser

1962

milj. kr.

Förändringen 1962—1963

milj. kr.

procent

Tillgång

Bruttonationalprodukt ........

81600

16 100

97 700

+ 3 500

+ 4,5

Import..............

Summa tillgång

+ 4 150

+ 4

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering ......

15 300

5 800

4800

600

44 200

4 400

6 500

16100

97 700

+ 250

+ 300

+ 550

- 400

+ 1800

+ 300

+ 300

+ 1050

+ 4150

+ 1,5

+ 5,5

+ 11,5

Statlig bruttoinvestering ..........

Kommunal bruttoinvestering .......

Lagerförändring ...........

Privat konsumtion............

Statlig konsumtion.............

4- 7

Kommunal konsumtion.......

Export .........

+ 5

Summa efterfrågan

+ 4

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

nationalproduktens volym beräknas stiga med inemot 4 1/2 procent mot

3 1/2 procent i den preliminära kalkylen. Förändringen kan återföras på

de uppjusterade prognoserna för investeringar, lageruppbyggnad och export.

— Kalkylen har framkommit från användningssidan och bygger på

ett antagande om att det inom ifrågavarande utrymme i huvudsak blir den

effektiva efterfrågans omfattning som blir avgörande för nationalproduktens

storlek.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

II. Det internationella läget

En förhållandevis utförlig bedömning av den ekonomiska situationen och

de då skönjbara eller förutsedda utvecklingstendenserna i industriländerna

lämnades i den preliminära nationalbudgeten för 1963. Särskilt beaktades

där tendenserna till avmattning i det privata näringslivets, i synnerhet industrins,

investeringsvilja. Senare tillkommet material bekräftar i allt väsentligt

dessa tendenser, vilka successivt förstärkts och utvidgats till att omfatta

också Frankrike och Japan. Däremot ger inte belysningen av utvecklingen

under månaderna kring årsskiftet möjlighet att konstatera någon

förändring i konjunkturläget, eftersom statistiken för flertalet länder påverkats

av en rad icke-konjunkturella faktorer. Hit hör framför allt omfattande

strejker, bl. a. i vissa hamnar, samt den ovanligt stränga vintern, vilken på

många håll hämmat utomhusaktiviteten (främst byggnadsverksamheten) och

drivit upp arbetslösheten. Allmänt räknas med att produktion och sysselsättning

skall ta fart under våren och sommaren. Det förefaller dock som

om arbetsmarknadsläget successivt försvagats något under de senaste månaderna,

även sedan effekten av den kyliga väderleken fråndragits. I Storbritannien

räknar man således med att arbetslöshetens kärna av mer varaktigt

sysslolösa sedan hösten 1962 ökat med ca 20 000 i månaden, dvs. med 0,1

procent av löntagarna. Också i Västtyskland har vissa tendenser till minskad

anspänning av arbetsmarknaden gjort sig gällande.

De preliminära nationalräkenskaperna för 1962 har justerats något och

prognoserna för innevarande år underkastats vissa smärre revideringar. Följande

tabell sammanfattar den aktuella bilden i detta hänseende.

En sammanvägning av prognoserna ger till resultat att Västeuropas totala

produktion förutses öka något snabbare 1963 än 1962. Denna acceleration,

vilken får betraktas som långt ifrån säkerställd, återspeglar främst antagandet

om att den brittiska nationalprodukten skall öka med 3 procent i år efter

att praktiskt taget ha stagnerat i fjol. Ännu på förvåren 1963 hade dock, utöver

produktionen och försäljningen av bilar, inga påtagliga tecken på re-expansion

visat sig i Storbritannien. Under sista kvartalet 1962 synes bruttonationalprodukten

ha sjunkit något; det är möjligt att de under denna period

givna finans- och penningpolitiska stimulanserna kommer att påverka

ekonomin mer märkbart under den omedelbart framförliggande tiden. Den

skattelättnad, motsvarande inemot 1 procent av bruttonationalprodukten,

som den nyligen framlagda brittiska budgeten inbegrep gör att förväntningarna

rörande ett förestående uppsving torde kunna anses förhållandevis väl

underbyggda.

I Förenta staterna räknar man på officiellt håll med att den reala framstegstakten

kommer att sänkas från 5 1/2 procent 1961—1962 till ca 3 1/2

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

11

Tabell II: 1. Bruttonationalprodukt och efterfrågckomponenter 1961—1963

Volymförändringar i procent från närmast föregående år

Brutto-

national-

produkt

Import

Export

Privat

konsum-

tion

Offentlig

konsum-

tion

Fasta

brutto-

investe-

ringar

Lager- ökning

(i md S)

EEC

1961............

6,3

8.4

5,9

6,1

5,6

9,6

2,8

1962............

5,0

9,6

5,8

5,8

7,0

6,1

2,8

1963............

4,5

5,5 å 6

4,5

5

5

5

Storbritannien

1961............

2,9

-o,i

3,1

1,7

5,8

8,5

0,8

1962............

0,0

1,7

1,3

1,4

2,2

—2,0

0,3

1963............

3

3,5

2,5

2,5

5,5

0,5

Västeuropa, totalt

1961............

4,5

5,7

5,4

4,9

5,3

9,0

3,6

1962............

3,6

7,2

4,8

4,5

5,5

4,2

3,3

1963............

4

5

4

4 å 4,5

5,5

4

Källa: Uppgifter från OECD och EEC, nationell statistik, nationella prognoser och planer

samt uppskattningar och prognoser gjorda av konjunkturinstitutet. Sammanställningen har

utförts av konjunkturinstitutet.

procent 1962—1963. Ökningen 1962 sammanhängde dock till väsentlig del

med stark expansion under senare delen av 1961; under de tre första kvartalen

1962 var tillväxttakten (säsongrensad) successivt fallande. Under fjärde

kvartalet accelererade ekonomin ånyo. Uppräknad till årsnivå var ökningen

över tredje kvartalet efter säsongrensning ca 4 1/2 procent mot blott inemot

1 procent mellan andra och tredje kvartalen. Den fortsatta expansionen under

första halvåret i år antas bli rätt blygsam men väntas tillta under återstoden

av året.

För OECD-länderna tillsammantagna avtecknar sig således perspektivet av

en tillväxt under 1963 som något understiger den årstakt av drygt 4 procent

som den gemensamma målsättningen för 1960-talet implicerar. Även om vissa

osäkerhetsmoment ännu kvarstår, t. ex. rörande den brittiska ekonomins

utveckling, förefaller flertalet här berörda länder hysa tillförsikt beträffande

möjligheten att upprätthålla en betryggande expansion under innevarande

år. Ovissheten knyter sig i främsta rummet till utsikterna att föra tillväxten

vidare i tillfredsställande takt genom 1964.

En så generaliserad framställning av de aktuella utsikterna för större

grupper av länder, som den ovan givna, döljer de markanta skillnader — å

ena sidan mellan länderna, å andra sidan mellan efterfråge- och produktionsområden

tvärs över gränserna —- vilka karakteriserar läget. Schematiskt

sett kan till en grupp av fortsättningsvis starkt expansiva länder hänföras

Frankrike och Italien, med betydande valutareserver och avsevärda möjlig
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

heter till nyrekrytering av arbetskraft. I en andra grupp av länder, bestående

av främst Västtyskland och Schweiz, har expansionen avsaktats till följd

av främst trytande arbetskraftsreserver, medan den yttre likviditeten kan

betecknas som mycket god. Ett visst totalt efterfrågetryck synes kvarstå i

dessa länders ekonomi. Övriga industrialiserade länder i Västeuropa kan,

med undantag av Storbritannien, anses utgöra en tredje grupp med i allmänhet

en tillfredsställande expansionstakt vid relativt god totalbalans men med

betydande avvikelser mellan olika sektorer av samhällsekonomin. Skillnaden

mellan de individuella länderna inom gruppen är dock ganska stor. I Danmark

torde sålunda vissa tendenser till överefterfrågan kvarstå medan i Finland

avmattningen synes ha gått längst. Bristande valutareserver begränsar

i dessa två länder, liksom i viss mån även i Norge, möjligheterna att bedriva

en expansiv ekonomisk politik, annat än i förening med kapitalimport. Å

andra sidan har Belgien, Nederländerna och Österrike valutaresurser av relativt

betryggande omfattning (tabell 3); Nederländerna dessutom betydande

arbetskraftsreserver. Till en fjärde grupp kan slutligen hänföras Storbritannien

och Förenta staterna vilka präglas av relativt omfattande arbetslöshet

— och alltså avsevärda arbetskraftsreserver — och ansenliga marginaler av

outnyttjad kapacitet. Utlösningen av en potentiell stark expansion synes

stranda på otillräcklig efterfrågan, primärt för konsumtion. I båda länderna

har följaktligen ett behov av betydande skattelättnader aktualiserats. Detta

tillgodoses i inte oväsentlig mån av den nyligen framlagda brittiska budgeten,

medan i Förenta staterna kongressen i höst väntas votera om presidentens

förslag rörande ett skattesänkningsprogram om netto 10 miljarder dollar

att genomföras under en treårsperiod. Länderna intar också en besvärande

särställning genom de hänsyn de hittills ansett sig tvungna att ta på

grund av deras valutors nyckelposition i det internationella betalningssystemet.

Speciellt i Storbritannien har svårigheten att få i gång en tillräckligt

stark exportökning för att balansera den stegrade import som följer med en

stimulans av den inhemska efterfrågan länge verkat paralyserande på den

ekonomiska politiken.

De kategorier av efterfrågan som håller i gång expansionen i Västeuropa

är den privata konsumtionen, de offentliga utgifterna (med tyngdpunkten

på investeringarna) samt bostadsbyggandet. En avsaktning i de nominella

inkomsternas ökningstakt kan antas »kompenseras» genom att också prisstegringarna

— sedan den sannolikt klimatbundna prisstegringsvågen kring

årsskittet ebbat ut — blir mer dämpade; den privata konsumtionen torde

därför även vid oförändrat sparande kunna expandera med ungefär samma

styrka 1963 som 1962. I Norge har konsumtionsvolymen, efter en tids stiltje,

sedan andra halvåret i fjol visat en klart uppåtgående trend. Att döma av

bilregistreringarna skulle detta kunna bli förhållandet också i Storbritannien

— det ledande brittiska konjunkturinstitutet (National Institute) förutser

att den privata konsumtionen ska stiga med ca 2 1/2 procent (exklusive

effekten av skattesänkningen) under loppet av 1963 mot att under föregående

halvår ha legat praktiskt taget stabil. I Förenta staterna växte de person
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1V63

liga disponibla inkomsterna och konsumtionsutgifterna parallellt (med 4 1/2

å 5 procent) under 1962. Att döma av enkäter planerar hushållen att göra

betydande inköp också 1963. Bilförsäljningarnas utveckling liksom de senaste

uppgifterna om omsättningen i detaljhandeln synes överensstämma tämligen

väl härmed.

Den offentliga konsumtionen skulle av prognoserna att döma också fortsättningsvis

tillväxa starkare än totalproduktionen och alltså verka stödjande

på framstegstakten. I regel beräknas dock uppgången i den offentliga

konsumtionen bli procentuellt något mindre än 1962. Undantag härifrån

är Storbritannien, där ökningstakten beräknas gå upp från 4 till

5 1/2 procent och Italien, där den avses bli oförändrat 7 å 8 procent. Däremot

planeras i allmänhet kraftigare stegringar än förra året i det offentligas

investeringar för att motväga effekterna av den slappare investeringskonjunlduren

i det privata näringslivet. Exempelvis förutses de offentliga investeringarna

i Belgien öka realt med 14 procent mot 10 procent 1962 och i

Storbritannien med 7 mot 3 procent. De offentliga investeringarna (exkl.

den förstatligade delen av näringslivet) planeras i Frankrike stiga med 11

procent 1963, vilket är en aning mer än 1962. Å andra sidan avsågs uppgången

i de statliga företagens investeringar bli begränsad till 5 procent,

vilket innebär en viss sänkning i förhållande till 1962. Det är emellertid

sannolikt att de offentliga investeringarna ökas något mer än ursprungligen

avsetts för att möta den avmattning som nu förutskickats för kapitalbildningen

i det privata näringslivet. En från 1962 till 1963 oförändrat hög

ökningstakt — 9 procent — förutses i Nederländerna. I Västtyskland torde

de offentliga investeringarna, att döma av den nyligen publicerade nationalbudgeten,

komma att utvecklas i något svagare takt 1963 än 1962. Med ledning

av presidentens rapport kan de offentliga investeringarna i Förenta

staterna beräknas växa under loppet av 1963 med eu årstakt av ca 6 procent.

Bostadsbyggandet väntas emellertid i stort sett förbli på fjolårets nivå.

Bakgrunden till den förändrade investeringskonjunkturen i näringslivet

tecknades schematiskt i den preliminära nationalbudgeten. Här begränsas

framställningen därför huvudsakligen till en redogörelse för de informationer

som influtit sedan dess.

Hittills är det bara i Storbritannien, Österrike och möjligen Finland som

den fasta kapitalbildningen inom det privata näringslivet har sjunkit. Från

toppnivån tredje kvartalet 1961 till slutet av 1962 föll nivån i Storbritannien

realt med något över 20 procent; hälften av nedgången hänförde sig till fjolåiets

ljärde kvartal. National Institute förutser en fortsatt nedgång under

loppet av innevarande år, vilken dock antas bli begränsad till 4 procent.

Räknat på årsgenomsnitt skulle den dock uppgå till 8 procent mellan 1962

och 19631 (1961 1962 minus 10 procent). Nedgången har i synnerhet be
lört

industrins investeringar; planerna för 1963 synes innebära en minsk
-

1 De totala fasta bruttoinvesteringarna antas — exkl. effekten av skattesänkningen — öka

, ?, Procent främst genom att bostadsbyggandet stiger med 10 procent och investeringarna

i offentliga företag med G1/» procent.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kiingl. Maj:ls proposition nr 150 år 1963

ning med 14 procent från 1962 års nivå. En fråga av central räckvidd för

den fortsatta utvecklingen är när industrins utgifter för fasta investeringar

kan beräknas ånyo börja stiga. Med ledning av tidsserieanalys har National

lnstitute ansett att det finns vissa utsikter för att återhämtningen kan sätta

in mot slutet av 1963. Man stöder sig därvid på det faktum att industriförbundets

oktoberenkät proportionen företagare som svarade »mer» på frågan

»avser ni att göra mer eller mindre utgifter för byggnader, maskiner och utrustning

under de närmaste tolv månaderna» för första gången på länge

ökade svagt. Med ledning av erfarenheterna 1958/59 skulle vändpunkten

kunna förväntas inträda efter ett år. Även om svarsöverskottet för »mindre»

fortsatte att nedgå i januari 1963 så förefaller denna förhoppning vila på

förhållandevis osäkra grunder. Proportionen företag som anser sig operera

under normalt kapacitetsutnyttjande har nämligen visat fortsatt stegring

och uppgick i januari 1963 till inemot 70 procent. Det betraktas som sannolikt

att en minskning i järnverkens och i bilindustrins investeringar under

1964 kommer att delvis motväga eu eventuell återhämtning i övriga industrigrenar.

Maskinindustrins orderstock var vid årsskiftet ca 1/4 lägre än

ett år tidigare och orderinflödet synes ha fortsatt att falla; nedgången berör

väsentligen hemmamarknaden.

I Västtyskland har investeringsavmattningen hittills i huvudsak varit

koncentrerad till kapitalvaruindustrierna. För 1963 tyder enkäter på att

dessa industriers utgifter för fast realkapital kommer att förbli ungefär

oförändrade på fjolårets nivå. Liksom 1962 anmäler hälften av företagen

rationalisering som motiv för investeringarna. Varven är, märkligt nog,

den enda industrigren där något över hälften anger kapacitetsutvidgning

som huvudanledning till investeringarna. Totalt beräknas investeringarna

(inkl. det offentligas) i maskiner och apparater stiga realt med 2 å 2 1/2

procent från 1962 till 1963 vilket innebär en halvering av ökningstakten

1961—1962. Byggnadsinvesteringarna (inkl. bostäder) förutses gå upp med

5 procent 1963 vilket är något mer än stegringen 1961—1962. Det beräknas

att de byggnadsprojekt som hade satts igång vid årsskiftet eller för vilka

tillstånd meddelats motsvarade ca halvannat års byggnadsaktivitet.

En enkät från början av året indikerade att de privata företagen i Frankrike

ämnade investera mindre 1963 än 1962. Efter korrektion för normal

underskattning antas likväl dessa investeringar öka med ett par procent,

vilket dock innebär en avsevärd reduktion från de 8 å 8 1/2 procent varmed

dessa steg 1961—1962. Tidigare hade det privata näringslivets investeringar

antagits stiga med ca 6 procent. Bortfallet avses delvis bli uppvägt av ökning

i de offentliga företagens investeringar utöver de ursprungliga planerna.

Den italienska investeringsvolymen ökade 1962 med 6 1/2 procent jämtört

med 11 1/2 procent 1960—1961. Till avmattningen bidrog i synnerhet

en försvagning av näringslivets investeringsvilja. EEC räknar med att en

råd omständigheter — bl. a. de mycket expansiva utsikterna för privat och

otlentlig konsumtion samt det stegrade behovet av rationaliseringar —

skall erbjuda tillräckliga incitament för företagarna att frångå den återhållsamma

investeringspolitik som de bedrev i fjol.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

15

I Nederländerna avtog likaledes ökningstakten i företagsinvesteringarna

1962; tendensen tycks ha förstärkts successivt under loppet av året. Nedgången,

vilken bl. a. sammanhängde med restriktiv ekonomisk politik och

krympta vinstmarginaler, var speciellt markerad på maskinsidan. Denna

utveckling kommer sannolikt att gå vidare under 1963; däremot förefaller

fortsatt tillväxt trolig beträffande industrins och handelns byggnadsinvesteringar.

För 1964 kan man inte, framhåller planbyrån, bortse från möjligheten

av en nedgång i de fasta investeringarna. I år beräknas dessa totalt

genom expanderande bostadsbyggande och offentliga investeringar komma

att volymmässigt stiga med ca 3 procent.

I Norge har tidigare enkätresultat som visade på en försvagning av investeringsbenägenheten

i den privata sektorn börjat bekräftas av statistiken.

Investeringsvaruindustriernas leveranser av maskiner etc. ökade endast

obetydligt under månaderna kring årsskiftet och i januari 1963 visade

importen av maskiner och apparater en nedgång (4 procent) för första

gången på länge. Ansökningarna om byggnadstillstånd från industrin tyder

emellertid på ett stöld otillfredsställt byggnadsbehov.

I Österrike synes de fasta bruttoinvesteringarna volymmässigt ha sjunkit

ca 2 procent från 1962 till 1963. För nedgången svarade det privata näringslivet

medan de offentliga investeringarna ökade. Enligt det österrikiska

konjunkturinstitutet fanns ännu på senvintern ingenting som tydde

på en återhämtning av investeringsaktiviteten.

Industrins byggnadsinvesteringar föll i Finland volymmässigt med 5 procent

1961—1962, och att döma av uppgifter om lämnade byggnadstillstånd

torde nedgången komma att fortsätta under innevarande år. Investeringarna

i maskiner m. m. mattades också av under 1962 och torde näppeligen ha

överstigit föregående års nivå. Några tecken på återhämtning har ännu inte

kunnat märkas.

Till skillnad från flertalet västeuropeiska industriländer har företagssparandet

i Förenta staterna visat kontinuerlig tillväxt — bruttovinsterna uppnådde

1962 en ny rekordnivå — och investeringsutgifterna har visat förhållandevis

god följsamhet. En bidragande anledning är att löneökningar förefaller

ha hållits inom ramen för produktivitetsutvecklingen. Under 1963 väntas

fortsättningsvis en tillfredsställande vinstutveckling, vilket skulle ge stöd

för förväntningarna om en fortsatt om än blygsam uppgång i näringslivets

fasta investeringar. En i mars publicerad enkät indikerar en uppgång med

ca 5 procent (i löpande priser) från 1962 till 1963 att jämföra med en mot

slutet av fjolåret planerad ökning med 3 procent. Under första halvåret 1963

beräknas investeringarna i stort sett förbli på föregående halvårs nivå för

att sedan under återstoden av året mer markant dra sig uppåt.

Lagerutvecklingen är regelmässigt svår att uppskatta. Varken i EEC-länderna,

Storbritannien eller i Förenta staterna räknar man med att lagerinvesteringarna

ska visa sig bli nämnvärt högre än 1962.

Någon stimulans genom exportökning till området utanför OECD har de

europeiska OECD-länderna sammantagna inte erhållit under de två senaste

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ls proposition nr 150 år 1963

åren. Utförseln dit var 1962 t. o. m. något lägre än två år tidigare. Det är ytterst

tveksamt huruvida dessa länder utanför OECD kommer att erbjuda en

expanderande marknad för Västeuropas produkter i år. För en förbättrad

importkapacitet talar det faktum att områdets handelsbalans förbättrades

1962 såväl gentemot Västeuropa som Nordamerika. Exporten ökade relativt

betydligt medan importen låg ungefärligen oförändrad. Förbättringen synes

dock inte ha gett något markant utslag i form av en mer gynnsam valutaställning.

Olikheterna mellan länderna i denna grupp, vilken ju omfattar såväl

Öststaterna som utvecklade respektive underutvecklade råvaruländer, är givetvis

mycket stora.1 Allmänt förefaller det yttre sterlingområdets stater

inta det relativt gynnsammaste läget inom denna grupp.

Under den period då återhämtningen från föregående recession var som

kraftigast i Förenta staterna — dvs. från andra kvartalet 1961 till slutet av

året — var exporten till Nordamerika en väsentlig påskjutande kraft i Västeuropas

ekonomi. Exportökningen motsvarade då en årlig takt av drygt 20

procent. Sedan dess har utförseln till Nordamerika förblivit på oförändrad

nivå. Av hänsyn till den väntade nedgången i Förenta staternas framstegstakt,

och de betydande kapacitets- och arbetskraftsreserver som där finns,

torde inte heller 1963 någon påtaglig stimulans via ökad export till Förenta

staterna vara att emotse. Som framgår av tabell 1 förutses såväl den västeuropeiska

exporten som importen öka i en reducerad takt 1963. Detta återspeglar

en dämpad expansion i den intra-europeiska handeln, vilken ter sig

naturlig med tanke på den allmänt ökade tonvikten på offentliga utgifter

och bostadsbyggande i den totala efterfrågans tillväxt.

Utöver att reducera tillväxten i intrahandeln har den förändrade sammansättningen

i totalefterfrågans tillväxt skapat större ojämnheter i de skilda

näringsgrenarnas utvecklingsbetingelser. Vid sidan av tjänstesektorn har

den sida av produktionen som vetter mot privat och offentlig konsumtion

samt mot byggnads- och anläggningsverksamhet i allmänhet fortsatt att möta

en väl hävdad efterfrågan. Däremot har på de flesta håll kapitalvaruindustrin

sedan någon tid konfronterats med försvagad efterfrågan från näringslivet

på maskiner och andra investeringsvaror. Minskat behov av råvaror

och halvfabrikat i dessa industrier har i sin tur bidragit till avsättningssvårigheterna

för järnverk och gruvor. Den starka kapacitetsutbyggnaden under

tidigare år har i detta läge skapat betydande lönsamhets- och förräntningsproblem,

successivt skärpta genom fortsatta kostnadsökningar. Graden

med vilken dessa fenomen gör sig gällande varierar självfallet mellan de

olika länderna i Västeuropa. Följande tabell kan dock ge någon uppfattning

om deras utbredning.

Att döma av tendenser, planer och prognoser för inkomstbildning, privat

konsumtion, offentliga utgifter och bostadsbyggande förefaller det rimligt

att vid oförändrad ekonomisk politik räkna med en fortsatt ekonomisk expansion

under 1963 i Västeuropa och Nordamerika. I flera länder synes för
1

För en närmare analys av råvaruländernas situation, se Konjunkturläget, april 1963

(konjunkturinstitutet).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

17

Tabell II: 2. Indikatorer över produktion och orderläge i verkstadsindustrin

Kod1

1961

1962

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Belgien

Produktion i verkstads- industrin ..........

Orderingång till verk-

A

- 3

+ 12

+ 9

+ 12

+ 12

+ 1

+ 7

(+ 3)

A

+ 17

+36

+ 12

+32

+ 17

—10

(+ 5)

Orderingång i procent

av leveranser ......

no

122

100

123

no

101

98

Danmark

Orderstock i maskinin-

dustrin ............

B

+ 2

- 4

- 6

+ 12

0

-13

- 6

- 3

Finland

Produktion i kapital-

varuindustrin ......

A

+ 10

+ 9

+ 5

+ 7

+ 9

+ 6

+ 6

+ 2

Frankrike

Produktion i verkstads- industrin ..........

Flärav: elektriska ma-

A

0

+ 3

+ 3

+ 13

+ 8

+ 8

+ 10

+ 7

skiner m. m.......

A

+ 8

+ 7

+ 6

+ 5

0

+ 6

Italien

Produktion i verkstads-

A

+ 14

+ 10

+ 13

+20

+ 16

+ 9

+ 3

+ 10

Nederländerna

Produktion i verkstads-

industrin ..........

A

+ 7

- 2

0

+ 1

+ 5

+ 4

+ 3

Norge

Produktion i verkstads-

industrin ..........

A

+ 14

+ 8

+ 8

+ 6

+ 7

+ 5

+ 8

+ 5

Orderingång till verk- stadsindustrin ......

Orderstock i verkstads-

A

+ 19

+ 13

+ 8

+ 19

+ 25

+ 24

+28

+21

industrin ..........

B

+ 1

+ 3

+ 4

+ 9

+ 17

+ 4

- 2

- 2

Sverige

Orderingång till verk- stadsindustrin *......

Orderstock i verkstads-

A

+ 18

- 6

+ 1

- 2

- 6

+ 1

- 8

industrin2..........

D

+ 13

+ 4

- 3

- 5

Storbritannien

Produktion i verkstads-

A

— 2

+ 2

+ 2

+ 1

+ 2

+ 1

+ 2

0

Produktion i verkstads-

C

+ 4

0

- 3

+ 1

+ 3

0

- 4

Orderingång till ma-

skinindustrin........

Orderstock i maskinin-

A

-17

-14

-12

- 5

-21

-10

-25

-34

dustrin ............

Orderingång i procent

B

+ 5

+ 2

+ 4

0

- 3

- 5

- 5

-11

av leveranser ......

113

113

114

100

80

88

75

64

Västtyskland

Produktion i maskinin-

dustrin ............

A

+ 13

+ 12

+ 9

+ 8

+ 3

+ 3

+ 1

- 1

Orderingång till ma- skinindustrin ........

Orderingång i procent

A

+ 6

- 2

-11

- 7

-10

-10

- 4

- 8

122

107

101

98

99

89

92

84

Orderingång till indu-

strin (exkl. gruvor)..

C

+ 3

- 5

- 1

+ 3

+ 2

+ 3

— 3

-1- 2

Österrike

Produktion i maskinin-

dustrin ............

A

(+ 2)

(+ 2)

(+ 2)

+ 6

0

+ 2

- 3

+ 1

2 Biliang till riksdagens protokoll 1963. i samt. Nr 150. Bihanq C

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1963

Kod1

1961

1962

1963

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

Förenta staterna

Produktion i maskinin-

G

- 1

+ 4

+ 4

+ 1

+ 2

+ 6

+ 1

0

( 0)

Orderingång för varak-

C

- 1

+ 10

+ 6

+ 4

0

- 3

+ 2

+ 2

(+ 2)

Orderstock för varaktiga

varor ..............

C

0

0

+ 4

+ 2

+ 2

- 4

- 1

- 4

( 0)

1 Kod: A = Procentuell förändring från motsvarande kvartal föregående år.

B = Procentuell förändring från föregående kvartal.

C = Procentuell säsongrensad förändring från föregående kvartal.

D = Procentuell förändring från föregående halvår.

* Exklusive varven.

Källa: OECD och nationell statistik.

utsedda aktivitetsökningar dock inte vara tillräckliga för att såväl skapa

arbetstillfällen för tillskotten till arbetskraften som att reducera arbetslösheten.

Detta gäller främst Förenta staterna och Storbritannien (med reservation

för effekten av skattesänkningen). I Nederländerna väntas expansionen

bli otillräcklig för att hålla undan för det ökade utbudet av arbetskraft.

Utvecklingsperspektiven för 1964 ter sig däremot mycket ovissa. Den allmänna

bedömningen av konjunkturutsikterna blir i hög grad beroende av

vid vilken tidpunkt en förnyad expansion av näringslivets investeringar kan

tänkas äga rum. Föga hållpunkter finns ännu för en sådan bedömning. En

uppåtriktad trendförändring skulle kunna tänkas bli utlöst genom den successiva

förbättring i det allmänna kapacitetsläget som fortsättningsvis stigande

offentliga utgifter och privat konsumtion kan medföra i ett skede av

försvagade näringslivsinvesteringar. Frågan i vilken grad förekomsten av

undernormalt kapacitetsutnyttjande kan fördröja en omsvängning i expansiv

riktning av näringslivets investeringar är emellertid mycket oklar. Att

döma av färska rapporter från den amerikanska stålindustrin skulle endast

förhållandevis blygsamma förbättringar i kapacitetsutnyttjandet i vissa fall

vara tillräckliga för att investeringsplanerna skall justeras upp. EEC-kommissionen

öser för sin del viss optimism ur ett förväntat avsaktande av sammankrympningen

av vinstmarginalerna; spännvidden mellan löne- och produktivitetsökning

antas av kommissionen minska genom modererade löneökningar,

vilket skulle sätta företagen bättre i stånd att investera. De senaste

erfarenheterna från Förenta staterna skulle kunna anföras som ett

faktiskt exempel på att en förbättring av företagens vinster och självfinansieringsmöjligheter

inte lämnat näringslivets investeringsvilja opåverkad

trots förekomsten av betydande kapacitetsöverskott. Någon grund för antaiganden

rörande om och när ett uppsving i de västeuropeiska näringslivsinvesteringarna

kan tänkas bli initierat eller förstärkt genom stimulans utifrån

finns för närvarande knappast. Denna eventualitet är bl. a. nära lierad

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

19

med frågan om storlek och tidpunkt för en eventuell skattesänkning i Förenta

staterna, vilken också, genom sina sannolika återverkningar på den

amerikanska råvaruimporten, torde få betydelse för utvecklingen av råvaruländernas

importkapacitet. De perspektiv som för närvarande låter sig utskilja

för dessa länder synes, generellt uttryckt, innebära att de som grupp

knappast har att emotse några nämnvärda förändringar i någondera riktningen

i priser och avsättningsförhållanden under den närmaste tiden. Med

hänsyn till industriländernas lägre importprognoser i år och risken för någon

försvagning i världsproduktionens stegringstakt är det knappast sannolikt

att de senaste månadernas tendens till stigande priser för en del råvaror

skall medföra någon bestående förbättring i råvaruländernas bytesförhållande.

I frånvaro av en markant uppgång i utvecklingshjälpen är det

därför knappast troligt att deras import av industrivaror kommer att expandera

påtagligt.

Det är emellertid långt ifrån omöjligt att någon återhämtning vare sig

i näringslivets investeringsvilja eller i den utom-västeuropeiska exporten inte

inträder 1964. Då uppställer sig givetvis frågan i vilken grad det kan visa

sig möjligt att fortsättningsvis upprätthålla en tillfredsställande framstegstakt

i kraft av stigande offentliga utgifter, bostadsbyggande och privat konsumtion.

Avgörande härför blir bl. a. om planering och projektering av offentliga

byggnads- och anläggningsarbeten och nya bostadsområden har

förmått hålla takten med den ökade verksamheten på dessa områden. Vissa

temporära symtom på mättnad av t. ex. bostadsmarknaden kan likaledes

tänkas göra sig gällande. I ett pessimistiskt alternativ vore det också i hög

grad ovisst om hushållens inkomslbildning skulle bli sådan att den privata

konsumtionen skulle kunna lämna väsentliga bidrag till fortsatt expansion.

I kontrast mot detta alternativ står den eventualiteten att ett omslag i näringslivets

investeringar inträder så snabbt att de offentliga investeringarna

och bostadsbyggandet dessförinnan inte hinner modereras. Därvid skulle

markanta inflationsrisker kunna aktualiseras, något som ytterligare skulle

förstärkas om exporten till området utanför Västeuropa samtidigt bleve expansiv.

Sannolikheten att detta skall inträffa ter sig väl ännu så länge ganska

avlägsen. Spännvidden mellan alternativen är ett uttryck för den stora osäkerhet

som råder om utvecklingsperspektiven för nästa år. Om osäkerheten

kvarstår under längre tid kan det bli aktuellt för OECD-länderna att som

en beredskapsåtgärd överväga samordnade insatser vilka vid behov skulle

sättas in för uppehållande av en godtagbar framstegstakt.

De avslutande anmärkningarna i detta avsnitt behandlar vissa begränsade

aspekter av den ekonomiska politiken. Endast ett fåtal tecken till förändringar

i den ekonomiska politikens inriktning har kunnat observeras under

de senaste månaderna; i förekommande fall har de mestadels varit av marginell

natur. I Frankrike har kreditpolitiken stramats till genom en höjning

av likviditetskvoterna vis-å-vis bankerna. Med hänsyn till de inflationstendenser

man ansåg sig skönja kring årsskiftet framstod takten i kreditexpansionen

som alltför uppdriven. Den västtyska centralbanken är inställd på att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

låta eventuella underskott i betalningsbalansen få verka på likviditeten. Eu

markerad tendens till diskussion av eller vidtagande av åtgärder för en mer

aktivt exportstödjande politik bär också gjort sig gällande på sistone, bl. a.

i Storbritannien och i Västtyskland. I det sistnämnda landet har nyligen

det offentligas täckande av riskerna vid exportkrediter utvidgats. Hemmaindustrins

skydd har vidare förbättrats genom att den omskompensationsskatt

som tas ut på importen höjts. Den danska regeringen avser att inte

låta den alltjämt relativt ansträngda valutasituationen hindra en eljest möjlig

expansion. I början av året erhölls bemyndigande att uppta utländska

lån upp till 500 miljoner danska kronor och i mitten av mars framlades

proposition om upptagande av ytterligare statslån på samma belopp.

Tabell II: 3. Valutareserverna1 omräknade i antal hela import veckor

Ultimo

1960

1961

1962

Belgien ..............

16

16

15

Danmark ............

7

6

3

Finland ..............

9

9

8

Frankrike ............

16

22

24

Italien................

32

32

24

Nederländerna........

25

21

21

Norge................

15

15

13

Schweiz..............

53

52

49

Sverige ..............

10

lo

14

Storbritannien........

13

13

11

Västtyskland ........

31

28

24

Österrike ............

25

27

33

Förenta staterna......

62

61

Öl

1 Centralbankernas bruttobehållningar samt (med undantag för Finland, Schweiz, Storbritannien

och Förenta staterna) affärsbankernas nettobehållningar. I den norska reserven ingår

också rederiernas behållningar.

Källa: OECD och nationell statistik.

Av ovanstående tabell torde framgå att den yttre likviditeten, med undantag

för övriga nordiska länder, knappast utgör något väsentligt hinder

för en ekonomisk politik som fortsatt väsentligen är inriktad på stimulans.

Med undantag för de nämnda länderna var det praktiskt taget bara länder

som redan tidigare hade en betryggande reserv som erfor en avtappning

1962. Tillskotten till reserverna hänförde sig å andra sidan främst till länder

med förr olägligt knappa reserver (undantag: Frankrike och Österrike).

Såtillvida har alltså en viss utjämning av valutaställningarna inträtt. Som

påpekades i den preliminära nationalbudgeten ökas utrymmet för en aktiv

konjunkturpolitik av det organiserade internationella ekonomisk-politiska

samarbetet och de speciella arrangemang för ömsesidigt kreditstöd som träffats.

Förenta staterna och Storbritannien hänfördes i den grovt förenklade indelning,

som redovisats tidigare, till en särskild grupp på grund av den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

21

minskade rörelsefrihet i ekonomisk-politiskt hänseende som dollarns och

pundets ställning i den internationella betalningsmekanismen innebär. Omfattande

ansträngningar har gjorts för att vidga denna rörelsefrihet. Främst

har dessa haft formen av ökat samarbete för att minska påfrestningarna

vid valutakriser, men även mera vittsyftande planer på reformering av

det internationella betalningssystemet har framlagts, under senare tid av

bl. a. den brittiske finansministern Maudling och den nederländske centralbanksdirektören

Posthuma. Till den första kategorien av åtgärder hör den

överenskommelse, som ingåtts mellan tio länder — däribland Sverige —

och som innebär att dessa länder på vissa villkor åtar sig att ställa valuta

till förfogande för internationella valutafonden intill ett sammanlagt belopp

av 6 miljarder dollar. För att möta påfrestningar av nyssnämnda slag

har vidare centralbankerna i de större länderna inlett samarbete omfattande

bl. a. ömsesidig kreditgivning. Detta samarbete, som brukar benämnas

Baselarrangemangen, innebär ett stöd för dollarn och pundet under

oron på valutamarknaden i samband med apprecieringen av tyska mark

och holländska floriner i mars 1961. Förenta staterna har utvecklat systemet

med dylika kortfristiga krediter ytterligare, först genom s. k. swaptransaktioner.

Dessa innebär öppnandet av ömsesidiga krediter med europeiska

centralbanker av vanligen tre månaders löptid. I början av mars

1963 var dylika avtal i kraft med tio centralbanker med en sammanlagd

summa av 1,1 miljard dollar. Under de senaste månaderna har Förenta

staterna drivit samarbetet med utländska centralbanker ännu längre genom

att placera amerikanska statsobligationer med 15—24 månaders löptid, utfärdade

i tyska mark, schweiziska franc och italienska lire, hos respektive

land. Förutom att ge Förenta staterna nödvändiga medel för att göra

operationer i utländska valutor kan de erbjuda ett placeringsobjekt för

vederbörande land. I februari 1963 utestod dylika obligationer på över 500

miljoner dollar, fördelade på Tyskland, Schweiz och Italien. Dessa operationer

banar vägen för ett ökat och mer permanent inslag av utländska

valutor i Förenta staternas valutareserv.

Pundet har i början av 1963 varit utsatt för press vid två tillfällen, nämligen

de sista dagarna i januari och under andra veckan i mars. Förtroendet

återställdes emellertid mycket snabbt. Till försvar för pundet står utöver

valutareserven, som uppgår till 1 000 miljoner pund (utlandets pundtillgodohavanden

är dock fyra gånger så stora, varav ca 800 miljoner pund

tillhörande länder utanför sterlingområdet), bl. a. en »stand-by» kredit

hos IMF på 1 000 miljoner dollar. Uppfattningen att internationella stödarrangemang

bör utnyttjas för att fånga upp den första stöten mot jämvikten

i betalningsbalansen vid en varaktig omläggning av den ekonomiska

politiken i expansiv riktning har alltmer börjat göra sig gällande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1963

III. Utrikeshandeln

En redogörelse för fjolårets utrikeshandel, baserad på uppgifter täckande

de första tio månaderna, gavs i den preliminära nationalbudgeten. Utvecklingen

under de två sista månaderna 1962 föranledde endast ringa justeringar.

Såväl export- som importvärdena låg något i överkant av den, förutsedda

nivån medan handelsbalansen utföll ungefär som väntat. Försämringen

i bytesförhållandet synes ha blivit något mindre enligt de nya beräkningarna.

Sjöfartsnettot förefaller ha överträffat de preliminära uppskattningarna

något, medan de registrerade kapitaltransaktionerna visade

ett underskott på några miljoner kronor mot en tidigare beräknad ökning

med 20 miljoner kronor. Med hänvisning också till den mer fylliga analys

av utrikeshandeln 1962 som konjunkturinstitutets aprilrapport innehåller

begränsas denna framställning till att i tabellform ge de reviderade uppgifterna

om varuhandeln — totalt och med fördelning på länderområden —

betalningsbalansen samt valutareserven.

Tabell III: 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1961—1962

Miljoner kronor i löpande priser

Import

Export

Handelsbalans

1961

1962

1961

1962

1961

1962

EFTA..........

4 007

4 375

5 055

5149

+ 1048

+ 774

EEC...........

6 056

6 567

4 682

4 978

— 1374

— 1589

Nordamerika....

1822

1755

818

959

— 1004

— 796

Övriga länder ...

3 266

3 422

3 643

4041

+ 377

+ 619

Total

15151

16119

14198

15 127

— 953

— 992

Tabell III: 2. Guld- och valutareserven december 1959—mars 1963

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/12

31/3

31/12

31/3

1959

1960

1961

1962

1962

1963

1. Riksbankens valutareserv

Guld...................

987

881

934

934

935

939

Konvertibla valutor.....

1260

1643

2 523

2 601

2 930

2937

Övriga valutor..........

- 81

-89

-138

- 99

4

— 5

Summa

2166

2 435

3 318

3 436

3 869

3 871

2. Affärsbankernas valuta-

behållning..............

881

453

472

495

492

147

Summa

3 047

2 888

3 799

3 931

4 361

4 017

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

23

Exporten 1963

Prognosen för exportvolymens utveckling 1963, vilken i den preliminära

nationalbudgeten angavs till knappt 4 procent, har nu justerats upp inte

oväsentligt. Med utgångspunkt från marsläget och under förutsättning att

då rådande tendenser blir gällande under hela aret har kommerskollegium

bedömt att varuutförseln skulle stiga med 5 procent i volym. Konjunkturinstitutets

prognos ligger en och en halv procentenhet högre och har, med

god inbördes överensstämmelse, utförts separarat från varugruppsidan och

ländergruppsidan. Medan enligt det prognosläge som rådde mot slutet a\

fjolåret en halvering av exportvolymens ökningstakt från 1962 till 1963

föreföll sannolik innebär bedömningarna i nuvarande läge en mer begränsad

nedgång från den tillväxttakt av 8 1/2 procent som uppnåddes i fjol.

Föreliggande prognoser innebär för den säsongrensade utvecklingen att

den svenska exporten (exkl. fartyg) från att ha legat praktiskt taget oförändrad

mellan första och andra halvåret 1962 skulle stiga volymmässigt

med 2 procent första halvåret och 4 procent andra halvåret 1963.

Konjunkturinstitutets ländergruppsanalys antyder möjligheten av att exporten

till Västeuropa kommer att öka en liten aning snabbare 1963 än

1962. Därvid skulle tendensen till långsammare expansion i utförseln till

Västeuropa än i totalutförseln, vilken gjorde sig gällande i fjol, komma att

brytas. En viss om än relativt obetydlig uppgång i exportstegringen till detta

område överensstämmer väl med den bedömning av konjunkturperspektiven

som tecknas i kapitel II. På samma sätt som den förhållandevis låga

exportökningen till Västeuropa 1962 sammanhängde med minskad export

(6 procent) till Storbritannien blir emellertid en tillfredsställande exportframgång

1963 beroende av att det förväntade brittiska uppsvinget realiseras.

Den förutsedda lägre tillväxttakten i Förenta staterna gör det rimligt

att räkna med en mindre kraftigt växande export till Nordamerika i år jämfört

med i fjol. Enligt konjunkturinstitutets säsongkorrigerade beräkningar

skulle utförseln till denna kontinent stiga avsevärt mellan andra halvåret

1962 och första halvåret i år men därefter långsammare andra halvåret 1963.

Den stora exportökningen (med en femtedel exkl. fartyg) som uppnåddes

på Östeuropa, Kina och Japan 1962 kan väntas bli följd av en procentuellt

i det närmaste lika kraftig nedgång i år. Exporten till Latinamerika förutses

bli stabiliserad på den sänkta nivå i förhållande till 1961 som registrerades

1962, medan övriga råvaruländer efter stagnation 1962 beräknas motta

svenska exportvaror till ett väsentligt höjt värde.

I jämförelse med tidigare beräkning har exportutsikterna bedömts mer

gynnsamt främst för järn och stål men också för bl. a. trävaror och fartyg.

Med ledning av en av konjunkturinstitutet utförd exportenkät kan exporten

av järn och stål nu förutses stiga i volym med ca 12 procent 1963 medan

man tidigare snarast hade räknat med oförändrad eller svagt vikande

kvantitet. Priserna beräknas emellertid i överensstämmelse med föregående

kalkyl komma att ligga under fjolårets genomsnittsnivå. Den livliga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ls proposition nr 150 år 1963

byggnadsverksamheten i speciellt Storbritannien — bostadsbyggandet förutses

stiga med 10 procent i år — samt i Västtyskland styrker förväntningarna

om någon volymuppgång i år i exporten av sågade och hyvlade

trävaror. Som tidigare beräknas genomsnittspriserna komma att överstiga

1962 års nivå. Även beträffande massa och papper kvarstår i stort sett

samma prisbedömningar som tidigare. Understödd av en nyligen av konjunkturinstitutet

verkställd enkät kvarstår förväntningen om en volymmässig

stegring från 1961 till 1962 med 6 procent i exporten av verkstadsprodukter

(exkl. fartyg) mot 12 procent 1961—1962. Innevarande halvår

kan verkstadsexporten, säsongutjämnad, uppskattas överstiga nivån för

andra halvåret 1962 med ca 9 procent för att därpå i stort sett stagnera

mellan halvåren 1963. Denna stagnation återspeglar en förväntad volymmässig

nedgång i exporten av investeringsvaror med 5 å 10 procent.

Tabell III: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1961—1963

I procent från föregående år

1961

1962

1963

prognos

Export (fob) värde.......

+ 7

+ 7

+ 6

volym...................

+ 6

+ 8

+ 6 å 7

pris....................

+ 1

- 1

— 1

Import (eif) värde...........

+ 1

+ 6

+ 5

volym...................

+ 0

+ 6

+ 4

pris...................

+ 0

+ 0

+ 0

Importen 1963

Även importen har, fast i mindre utsträckning, justerats upp något i kommerskollegiets

bedömning med utgångspunkt från marsläget. Uppräkningarna

berör främst livsmedel, bränslen samt vissa färdigvaror. Volymmässigt

förutses nu en uppgång i varuinförseln med drygt 4 procent mot ca

3 1/2 procent tidigare. En analys av den importvolymökning som impliceras

av de reviderade prognoserna för utvecklingen 1961—1962 inom de

skilda efterfrågeområdena, utförd av konjunkturinstitutet, har gett ungefär

samma resultat.

Bytesförhållandet 1963

De reviderade beräkningarna tyder på att den försämring i bytesförhållandet

med ca 2 procent som inträffade 1961—1962 skulle komma att fortsätta

från 1962 till 1963, om än i något dämpad takt. Årsgenomsnittet för

importprisnivån kan förutses dra sig ytterligare något uppåt 1963 medan

exportpriserna i medeltal torde komma att understiga 1962 års nivå med

inemot 1 procent. Den fortsatta nedgången i exportpriserna återspeglar

prisfall på järnmalm, järn och stål samt fartyg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

Tabell III: 4. Betalningsbalansen 1960—1963

Miljoner kronor i löpande priser

1960

1961

1962

1963

prognos

Export av varor, fob....................

13 273

14198

15 127

16 000

Import av varor, eif....................

15 006

15 151

16 119

16 900

Handelsbalansens saldo

— 1783

—

953

— 992

— 900

Sjöfartsnetto............................

+ 1355

+

1380

+ 1445

+ 1475

Övriga tjänster m. m., netto.............

— 215

—

360

— 500

— 500

Bytesbalansens saldo

— 593

+

67

— 47

+ 75

Kapitaltransaktioner, netto..............

— 73

_

31

— 6

— 40

Valutareservens teoretiska förändring.....

Förskjutningspost (statistiska missvisningar

- 666

+

36

- 53

+ 35

inkl. betalningsförskjutningar)..........

+ 507

+

866

+ 624

Valutareservens faktiska förändring

— 159

+

902

+ 571

••

Bytesbalansen och valutareserven 1963

De revisioner som företagits beträffande bedömningen av exportens och

importens utveckling 1963 har inte nämnvärt inverkat på handelsbalansen.

Med konjunkturinstitutets exportprognos fås en förbättring i handelsbalansen

såväl gentemot tidigare kalkyl som gentemot 1962 med ca 100 miljoner

kronor. Sjöfartsnettot förutses nu öka något utöver 1962 års nivå

medan övriga tjänster liksom tidigare antas ge ett oförändrat minussaldo.

Totalt skulle de statistiskt registrerade löpande transaktionerna 1963 enligt

dessa kalkyler praktiskt taget balansera för tredje året i rad (tabell 4).

I stället för ett positivt netto av kapitalrörelserna i år, enligt tidigare beräkning

65 miljoner kronor, väntas dessa nu medföra ett utflöde på 40

miljoner kronor. Förändringen med 100 miljoner kronor återspeglar ett

norskt och ett danskt statslån, vardera 50 miljoner kronor, på den svenska

kapitalmarknaden. Under ovan angivna förutsättningar skulle valutareserven

teoretiskt öka med några tiotal miljoner kronor.

Av den förskjutningspost på 624 miljoner kronor som registrerades 1962

hänför riksbanken ca 250 miljoner kronor till privat kapitalimport medan

62 miljoner kronor inflöt som resultat av förändring i affärsbankernas långfristiga

fordringar och skulder gentemot utlandet. Återstoden, ca 300 miljoner

kronor, torde till största del representeras av överskott på statistiskt

icke belysta löpande transaktioner. Även om det lättare kreditmarknadsläget

kan medföra ett bortfall av den privata kapitalimporten i år, eventuellt

t. o. in. någon omsvängning till netto kreditgivning, torde en nedgång

i valutareserverna framstå som mindre sannolik med hänsyn till den systematiska

underskattningen av de löpande intäkterna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

IV. Produktionen och arbetsmarknaden

1. Produktionen

I den preliminära nationalbudgeten för 1963 förutsågs den totala efterfrågan

1963 öka i samma något dämpade takt som mellan 1961 och 1962.

Den starkt splittrade konjunkturbilden angavs inrymma inslag av både överoch

underskott av efterfrågan i förhållande till den möjliga produktionsnivån.

Produktionens höjd skulle därför på vissa områden bestämmas av

produktionsförmågan, medan inom andra branscher enbart efterfrågeförhållandena

skulle bli avgörande. Enligt de reviderade beräkningar som presenteras

i föreliggande nationalbudget torde denna allmänna bedömning

gälla också i dagens läge. De revideringar som kunnat företas i belysning

av nytillkommet material har i allmänhet inneburit endast mindre justeringar

och har således inte ändrat totalbilden.

Enligt beräkningar utförda från användningssidan, dvs. genom att summera

de olika posterna i försörjningsbalansen (tabell 1:1), väntas den totala

produktionen öka med inemot 4 1/2 procent från 1962 till 1963, vilket

innebär en ökning i totalproduktionen med 3 500 miljoner kronor i 1962 års

priser.

I det följande redogörs för den väntade produktionsutvecklingen inom

olika produktionsgrenar. Resultatet av genomgången sammanfattas i tabell

1. Liksom i den preliminära nationalbudgeten anges där den sannolika ökningen

i totalproduktionen till ca 3 1/2 procent 1962—1963. Den från produktionssidan

uppskattade produktionsstegringen är således mindre än vad

som framkommer vid beräkning från användningssidan. Under aktuella förutsättningar

synes det emellertid i huvudsak bli den effektiva efterfrågans

omfattning som blir avgörande för nationalproduktens storlek.

För produktionsutsikterna inom industrin redogörs utförligt i konjunkturinstitutets

aprilrapport, varför dessa här berörs endast antydningsvis.

Den totala industriproduktionen beräknas av konjunkturinstitutet öka med

drygt 2 1/2 procent 1962—1963, dvs. ungefär lika mycket som mellan 1961

och 1962 (beräknad vid tillämpning av produktivitetsantaganden och vägningstal

vilka avviker från de som används i Industriförbundets, numera

statistiska centralbyråns, produktionsindex. Se konjunkturinstitutets aprilrapport,

kapitel 3). I förhållande till de beräkningar som presenterades i den

preliminära nationalbudgeten innebär ovanstående prognos eu mindre nedjustering.

Av delbranscherna förutses järnmalmsbrytningen bli av ungefär

samma omfattning i år som i fjol. För järn- och metallverken och för varven

väntar man däremot en något lägre produktionsnivå. Prognosen för

verkstadsindustrin tyder på en produktionsuppgång med ca 3 procent. Pro
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Eib. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

27

duktionen inom träindustrin och pappersindustrin beräknas stiga med 3 å 4

procent. Den starkaste revideringen i förhållande till preliminära beräkningar

gäller massaindustrin, vars produktionsnivå nu beräknas öka med hela

16 procent jämfört med i fjol (i den preliminära nationalbudgeten angavs

ökningen till ca 10 procent). För de olika konsumtionsvaruindustrierna, slutligen,

torde man kunna räkna med ett par procents högre produktionsnivå

än under 1962.

Den totala elkraftsproduktionen kan med ledning av uppgifter från centrala

driftledningen beräknas öka i ungefär samma takt i år som i fjol, eller

med omkring 6 procent.

Den förutsedda utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

beskrivs närmare i kapitel VI. Enligt de där presenterade kalkylerna

väntas bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar stiga med 8 procent

1962—1963. I den preliminära nationalbudgeten beräknades uppgången

till 9 procent. Kalkylerna pekade då på en synnerligen kraftig stegring

under första halvåret 1963 och man förutsatte vidare att igångsättningen av

nya byggnadsföretag under 1963 skulle få en sådan omfattning att den uppnådda

höga sysselsättningsnivån kunde hållas även under årets andra hälft.

Enligt nu föreliggande reviderade beräkningar synes uppgången säsongrensat

sett stanna vid ca 3 procent mellan hösthalvåret 1962 och vårhalvåret

1963, medan en fortsatt stegring på ca 2 1/2 procent väntas från första till

andra halvåret 1963.

Inom jordbruket förutses — enligt reviderade beräkningar av statens

jordbruksnämnd under antagande om normal väderlek — produktionen av

vegetabilier minska med ca 1 1/2 procent och animalier med ca 4 procent

1962—1963. Totalt innebär detta en 3 1/2 procent lägre produktionsnivå

i år än i fjol. Då samtidigt förbrukningen av förnödenheter beräknas stiga

med ett par procent anges jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten

sjunka med ca 5 1/2 procent från 1962 till 1963. I den preliminära nationalbudgeten

angavs motsvarande nedgång till 4 1/2 procent.

För att söka belysa återverkningarna på skogsbruket av den förutsedda

utvecklingen av produktion och lagerhållning i skogsindustrierna samt av

export och import av skogsprodukter, har konjunkturinstitutet sammanställt

försörjningsbalanser för rundvirke. För tillvägagångssättet och källorna

redovisas i institutets aprilrapport (avsnitt 3.1). Enligt dessa beräkningar

väntas uttaget av sågtimmer bli något mindre i år än under 1962. Trots

den förutsedda mycket kraftiga ökningen av massaproduktionen, bedöms

avverkningarna av massaved minska med ca 8 procent 1962—1963. Detta

sammanhänger med att man kan vänta betydande lagerreduceringar av massaved.

För brännved och övrigt virke förutses den trendmässiga tillbakagången

fortsätta även i år. Totalt beräknas skogsbrukets produktion komma

att minska med ungefär 5 procent från 1962 till 1963. I den preliminära

nationalbudgeten angavs minskningen i skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten

mera överslagsmässigt till 10 procent.

Inget nytt material har framkommit som kan belysa utvecklingen på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Tabell IV: 1. Produktionsprognos för olika näringsgrenar 1962—1963

Procentuell

andel av total- produktionen

Procent

Milj. kr.

i 1962 års priser

Industri och hantverk....................

37

+ 2b

4- 850

Kraft- och belysningsverk................

2

+ 6

+ 100

Byggnads- och anläggningsverksamhet ....

9

+ 8

+ 600

Jordbruk ...............................

4,5

- 5$

- 200

Skogsbruk..............................

3,5

— 5

- 150

Summa varu- och kraftproduktion

56

+ H

+ 1 200

Statens och kommunernas verksamhet.....

ii

5

22

6

+ 6

+ 5

+ 4

+ 2

+ 550

+ 200

4- 750

4- 100

Bostadsnyttjande (inkl. underhåll)........

Handel och samfärdsel...................

Konsumenttjänster......................

Summa tjänster

44

+

4- 1600

Totalt

100

4" 34

4- 2 800

Total produktionsökning räknat från

+ 4*

-r 3 500

användningssidan .....................

tjänstesidan. Den förutsedda produktionsökningen på dessa områden avviker

därför inte från de prognoser som ställdes i den preliminära nationalbudgeten.

— Som mått på statens och kommunernas verksamhet används

förändringen av löneposten vid oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen)

i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen.

Utgående från föreliggande utgiftsplaner kommer man till ökning med ca

6 procent från 1962 till 1963. — Genom tillskott av nya lägenheter beräknas

de tjänster, som bostäderna kan sägas producera i form av bostadsnyttjande,

öka med ca 5 procent. — Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten

har i enlighet med den senaste långtidsutredningens bedömningar

antagits stiga med ca 4 procent. — För konsumenttjänsterna,

dvs. det produktionsbidrag som kommer från servicenäringarna, de fria yrkena,

arbetshjälp i hemmen osv., anges med ledning av långtidsutredningen en

ökning av produktionsvolymen med 2 procent från 1962 till 1963. 2

2. Arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsläget i början av 1963

Arbetsmarknadsläget i början av innevarande år belyses av de serier som

samlats i tabell 2. Samtliga där angivna indikatorer tyder på att den avmattning

i efterfrågan på arbetskraft som ägde rum under 1962 i förhållande

till ett år tidigare, bestått även under de första månaderna i år. Det

bör härvid observeras att den förhållandevis höga arbetslösheten i januari

och februari 1963 till stor del kan tillskrivas den mycket kalla väderleken

vid räkningstillfällena och således inte är ett uttryck för en efterfrågemässigt

försämrad arbetsmarknadssituation. Denna köldperiod drabbade särskilt

hårt byggnadsverksamheten, framför allt inom södra och mellersta Sverige.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

29

Tabell IV: 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1960—1963

År,

kvartal,

månad

Antal regi- strerade

arbetslösa

Antal försäk- rade arbets- lösa i procent

av medlems- antalet i ar- betslöshets- kassorna

Antal

sysselsat- ta vid be- redskaps- arbeten

Antal ny- anmälda

lediga

platser

Antal till- satta

platser på

100 le- diga

Antal avgång- na arbetare

inom indu- strin i procent

av totala an- talet an- ställda

1960 I..........

39 800

2,4

12 200

99 900

70,9

0,6

II ........

22 800

1,3

6 700

106 300

65,1

0,7

III........

15100

0,7

2100

93 100

62,9

0,91

IV........

19 600

1,1

3 400

89 700

64,4

0,66

1961 I..........

30 900

1,9

4900

95 400

64,1

0,63

II ........

19 500

1,1

2 800

107 600

60,2

0,76

III........

13 200

0,6

1900

89 800

59,0

1,06

IV........

20 200

1,2

2 900

82 500

61,6

0,69

1962 I..........

33 800

2,1

5 600

93 400

64,1

0,61

II ........

22 600

1,3

5 300

101 600

61,3

0,72

III........

15100

0,8

3 300

88 300

60,8

1,04

IV........

21600

1,2

6 500

84 300

64,0

0,61

1963 I..........

[43 300

2,7

12 200

Månadssiffror

för 1962

januari ........

[35 100

2,1

4 300

108 100

65,7

0,59

februari ........

34 400

2,2

5 700

79400

63,6

0,60

mars ..........

31700

2,0

6 900

92 800

63,1

0,63

Månadssiffror

för 1963

januari: ........

56 600

3,6

9 400

107 800

66,1

0,53

februari........

40 700

2,5

12 700

79 600

62,3

0,52

mars ..........

32 500

1,9

14 600

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

I mitten av mars var däremot antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade

arbetslösa endast 750 fler än vid samma tidpunkt i fjol. Visserligen var då

ännu 10 500 byggnadsarbetare arbetslösa, men detta var 2 700 färre än i

mars 1962. För att få ett något riktigare mått på marknadens underutnyttjande

av arbetskraftsresurserna bör emellertid hänsyn också tas till att antalet

vid beredskapsarbeten sysselsatta har ökat från 6 900 i mars 1962 till

14 600 i mars 1963. Medan arbetslösheten således fortfarande har legat högre

än under första kvartalet i fjol, var antalet nyanmälda lediga platser under

januari—februari ungefär lika stort de båda åren och tillsättningsprocenten

— som ökade mellan 1961 och 1962 — var i februari i år för första gången

lägre än ett år tidigare.

De hittills dominerande tendenserna till minskat efterfrågetryck framgår

också av de uppgifter om arbetskraftsbrist som industriföretagen lämnat

till konjunkturbarometrarna. I mitten av mars i år rapporterade således 40

procent av företagen inom industrin (vägda efter arbetarantalet) brist på

yrkesarbetare mot 46 procent i december 1962 och 54 procent i mars 1962.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1963

En markant minskning i bristsituationen har ägt rum bl. a. inom verkstadsindustrin,

där bristandelarna beträffande yrkesarbetare var 51 procent i

mars 1963 mot 63 procent i december och 73 procent i mars i fjol. Bristsiffrorna

beträffande andra arbetare än yrkesarbetare har varit genomgående

lägre: 12 procent i mars i år mot 9 respektive 22 procent i december

och mars i fjol.

Sammanfattningsvis synes situationen på arbetsmarknaden inte ha undergått

några större förändringar under de första månaderna av innevarande

år. Trots en av arbetslöshetstalen och bristsiffrorna att döma något

lägre efterfrågan på arbetskraft -— när man ser på arbetsmarknaden i dess

helhet — har arbetsmarknadsbalansen varit alltjämt god och läget kan

sägas ha varit i stort sett likartat som vid samma tid i fjol.

Utbudet av arbetskraft

Utbudet av arbetskraft bestäms av befolkningsutvecklingen och av yrkesverksamhetsgraden

inom olika köns-, ålders- och civilståndsgrupper. Medan

den första faktorn kan beräknas med relativt stor grad av säkerhet, är våra

kunskaper om yrkesverksamhetsgraden och dess förändringar i olika konjunkturskeden

ännu ganska begränsade, vilket gör beräkningarna mycket

osäkra. Här presenterade kalkyler utgår från de relativa arbetskraftstal som

noterades vid arbetskraftsundersökningarna i maj och november 1962. För

att de demografiska faktorernas betydelse skall kunna belysas antas först

dessa relativa arbetskraftstal bli oförändrade mellan 1962 och 1963. Befolkningstillväxten

(beräknad under förutsättning av en nettoimmigration på

7 000 personer under 1963) skulle i detta fall resultera i en ökning av utbudet

av arbetskraft i åldern 15—70 år med ca 26 000 personer eller 0,7

procent 1962—1963. Utbudet av män skulle öka med ca 18 000 och av kvinnor

med ca 8 000 personer.

Arbetskraftsundersökningarna har emellertid visat att yrkesverksamhetsgraden

undergår inte obetydliga variationer från år till år. I ett annat räkneexempel

har därför antagits att förändringen i de relativa arbetskraftstalen

blir lika stor från 1962 till 1963 som mellan 1961 och 1962 (enligt arbetskraftsundersökningarna

i maj och november båda åren). Antagandet innebär

en något sjunkande yrkesverksamhetsgrad för män och ej gifta kvinnor

och relativt kraftiga ökningar för de gifta kvinnorna (utom i åldern 20—30

år). Det totala utbudet av arbetskraft skulle under detta antagande öka

med ca 50 000 personer eller 1,4 procent från 1962 till 1963, dvs. dubbelt

så mycket som då inga förändringar i yrkesverksamhetsgraden skulle äga

rum. ökningen i utbudet av manlig arbetskraft reduceras till endast 5 000,

medan de yrkesverksamma gifta kvinnorna väntas öka med hela 56 000 och

de ej gifta kvinnorna minska med 11 000.

Det bör observeras att kalkyler av detta slag är endast att betrakta som

grova överslagsberäkningar. Det rör sig här i själva verket om marginella

förändringar i utbudet vilka inte torde vara helt oberoende av efterfrågeförhållandena.

Speciellt synes detta gälla de gifta kvinnorna. Också mot

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

31

bakgrunden av senare års betydande tillskott till arbetsstyrkan av tidigare

inte yrkesverksamma kvinnor bör möjligheterna för ytterligare utbudsökningar

bli förhållandevis begränsade.

Sysselsättningen och arbetsmarknadsbalansen

Följande genomgång av sysselsättningsutsikterna inom olika näringsgrenar

baseras på den efterfrågan på arbetskraft som kan väntas med utgångspunkt

från tidigare i detta kapitel presenterade produktionsplaner. Bedömningen

bygger också på de rapporter om arbetsmarknadsutsikterna under

sommarhalvåret 1963 och delvis också för vintern 1963/64 som länsarbetsnämnderna

sammanställt i slutet av mars. Då produktionsprognosen —

bortsett från enstaka detaljer — överensstämmer mycket väl med den som

gjordes vid årsskiftet, har också bedömningen av sysselsättningsutsikterna

blivit i stort sett likartad med den preliminära nationalbudgetens.

Då den förutsedda produktionsökningen inom industrin med drygt 2 1/2

procent från 1962 till 1963 torde vara något mindre än den sannolika produktivitetsförbättringen,

bör också sysselsättningen bli genomsnittligt något

lägre i år än i fjol. Vid årets början var antalet sysselsatta industriarbetare

1 1/2 å 2 procent mindre än vid samma tid i fjol och enligt den

senaste konjunkturbarometern väntar sig flertalet industribranscher ytterligare

sysselsättningsminskningar under årets andra och tredje kvartal. Särskilt

inom gruvindustrin men också inom järn- och metallverken förutser

en stor andel av företagen fortsatta nedgångar i sysselsättningen. Bortsett

från järn- och metallmanufakturen tros däremot arbetarantalet inom verkstadsindustrin

öka något. Förväntningar om stigande sysselsättning redovisas

framför allt i varven (av över hälften av företagen). För industrins

tjänstemannapersonal anger barometeruppgifterna inga större förändringar

under årets andra kvartal. Med ledning av tidigare års utveckling kan dock

antalet tjänstemän antas stiga med några tusen 1962—1963 och därmed i

det närmaste kompensera nedgången för arbetarpersonalen.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten kan den förutsedda produktionsuppgången

på ca 8 procent väntas leda till en sysselsättningsökning

med uppskattningsvis 10 000 årsarbetare. Då arbeten till följd av den kalla

vintern blivit försenade väntas aktiviteten enligt länsarbetsnämndernas bedömningar

bli mycket hög i hela landet under våren och sommaren med

en besvärande brist på yrkesarbetare (framför allt träarbetare) i de södra

och mellersta delarna av landet. Inom dessa delar väntas även vintersysselsättningen

bli god. Däremot uttrycks vissa farhågor för sjunkande byggnadsaktivitet

i Norrland under vintermånaderna med åtföljande risker för

ökad arbetslöshet bland grovarbetare och bland sysselsatta vid kraftverksbyggen.

Till följd av minskade avverkningar och en fortsatt mekanisering väntas

sysselsättningen i skogsbruket sjunka med ca 5 000 personer mellan 1962

och 1963. En dubbelt så stark nedgång kan med ledning av mera långsiktiga

trender förutses för i jordbruket sysselsatta personer. I enlighet med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

den senaste långtidsutredningens kalkyler antas sysselsättningen inom samfärdseln

bli i stort sett oförändrad jämfört med i fjol medan den inom

handeln kan väntas öka med drygt 10 000 och inom offentlig verksamhet

med ca 15 000 personer.

Ovan presenterade mycket summariska kalkyl pekar på en ökning av

den totala sysselsättningen med i runt tal 20 000 personer (0,6 procent)

från 1962 till 1963. Enligt tidigare presenterade kalkyler kan också utbudet

av arbetskraft väntas stiga i sådan mån att denna sysselsättningsökning

med all säkerhet kan realiseras. Den stora osäkerheten i dessa beräkningar

tillåter däremot inga preciserade slutsatser om arbetskraftsbalansen. Med

ledning av länsarbetsnämndernas bedömningar kan man dock vänta att arbetslösheten

blir av ungefär samma omfattning som i fjol eller endast obetydligt

större. Även i övrigt torde arbetsmarknadsläget under 1963 komma

att likna det som rådde i fjol med tämligen god balans när man ser på

arbetsmarknaden i stort. Bakom denna helhetsbild gömmer sig emellertid

både geografiska och yrkesmässiga olikheter: ett mycket ansträngt läge på

byggnadsarbetsmarknaden under sommarmånaderna och risker för sysselsättnings

svårighet er främst i Norrland och under vintern.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

33

V. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

De beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten

rörande löneutvecklingen för 1962 och 1963 baserade sig, såsom då påpekades,

på relativt väl underbyggda antaganden; på grund av avtalens tvååriga

karaktär fanns rimliga hållpunkter även för bedömningen av utvecklingen

under 1963. Detta har haft till följd att endast mindre revideringar av i den

preliminära nationalbudgeten angivna data behövt företagas.

Den totala lönesumman (bestämd genom avtal, löneglidning, sysselsättning)

steg med ca 10 1/2 procent mellan 1961 och 1962, eller 0,4 procentenheter

mer än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

De justeringar som skett med avseende på de avtalsmässiga löneökningarna

1961—62 är följande.

I och med att reviderad statistik influtit över lönesummorna för anställda

i kommunal verksamhet har lönehöjningen för anställda i offentlig

tjänst fixerats till ett något högre tal än vad tidigare angavs, eller drygt

11 procent. Industriarbetarnas avtalsmässiga löneökning blev vidare några

tiondels procentenheter högre än tidigare beräkningar gav vid handen, eller

drygt 4 1/2 procent medan skogsarbetarnas avtalsmässiga löneökning kan

beräknas ha blivit ca 0,5 procentenheter lägre eller ca 7 1/2 procent. Anställda

inom privat samfärdsel, slutligen, erhöll en avtalsmässig lönehöjning

på ca 9 procent, 11/2 procentenhet mer än vad som angavs i den

preliminära nationalbudgeten. Beräkningarna av övriga avtalsresultat har

ej reviderats; sålunda kvarstår för t. ex. anställda inom handeln en höjning

om ca 17 procent, för anställda inom jordbruket på ca 15 procent, för

industritjänstemän drygt 5 procent samt byggnadsarbetare ca 3 procent.

De beräkningar som i den preliminära nationalbudgeten gjordes beträffande

löneglidningen utvisade en något lägre ökning för 1962 än för 1961.

Bakgrunden härtill var att löneglidning antogs ha förekommit enbart inom

industrin och byggnadsverksamheten då de övriga områdena där löneglidning

vanligen förekommer hade erhållit relativt stora avtalsmässiga löneökningar

1962. Nu föreliggande material föranleder ingen revidering av

dessa antaganden och löneglidningen beräknas oförändrat i genomsnitt för

samtliga anställda ha varit knappt 2 procent. Löneglidningen i byggnadsverksamheten

synes dock ha ökat mer än vad som antogs i den preliminära

nationalbudgeten. Den genomsnittliga lönenivån (avtal, löneglidning) beräknas

nu ha stigit med knappt 9 1/2 procent mellan 1961 och 1962, dvs.

några tiondels procent mer än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang C

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Någon justering av företagens lönekostnader (avtal, löneglidning, arbetsgivaravgifter)

per timme utöver ovan angivna förändringar har ej skett och

dessa beräknas sålunda ha stigit med drygt 10 procent mellan 1961 och

1962.

Sysselsättningen beräknas ha ökat någon tiondels procent mera mellan

1961 och 1962 än tidigare överslag gav vid handen eller drygt 1 procent.

Orsaken härtill ligger främst i det faktum att sysselsättningsökningen inom

offentlig verksamhet synes ha blivit betydligt större än väntat. Sysselsättningen

i skogsbruket synes ha minskat mer än vad som antogs. Även sysselsättningen

av arbetarpersonal inom industrin synes ha blivit mindre än

vad som tidigare antogs; inom byggnadsbranschen har sysselsättningen av

allt att döma inte ökat så mycket som förut beräknats.

Den prognos för löneutvecklingen 1963 som presenterades i den preliminära

nationalbudgeten löd på en ökning av den totala lönesumman på drygt

7 procent. Av nedanstående framgår att det kan finnas skäl att uppräkna

denna summa med någon tiondels procent.

Anställda inom offentlig verksamhet kan beräknas erhålla en avtalsmässig

lönehöjning som ligger något över de 4 procent som angavs i den preliminära

nationalbudgeten. Å andra sidan blir skogsarbetarnas lönehöjningar

drygt en halv procentenhet lägre än tidigare angavs eller ca 4 1/2 procent

och även industriarbetarnas avtalsmässiga lönehöjningar beräknas bli

något lägre eller 3 procent. För övriga avtalsområden har inga nya beräkningar

gjorts. Sålunda kvarstår för t. ex. anställda inom jordbruket en avtalsmässig

lönehöjning med ca 7 1/2 procent, inom handel med ca 8 procent

och inom privat samfärdsel ca 4 procent. För industritjänstemännen

blir motsvarande tal ca 4 procent och för byggnadsarbetarna, slutligen, ca

3 procent.

Löneglidningen anses såsom förutsattes i den preliminära nationalbudgeten

bli något mindre 1962 till 1963 än 1961 till 1962. En viss dragning uppåt

kan — vad beträffar byggnadsarbetarna — likväl förefalla trolig mot bakgrunden

av det starka efterfrågetryck som kan väntas inom byggnadsbranschen

under innevarande år. Den genomsnittliga lönenivån kan sålunda

beräknas stiga med ca 6 1/2 procent mellan 1962 och 1963. Några

ändrade antaganden beträffande sysselsättningsvolymen har ej gjorts. Denna

beräknas sålunda 1963 öka obetydligt mindre än 1962.

De beräkningar som i den preliminära nationalbudgeten presenterades vad

avser företagens lönekostnader har ej reviderats i annan mån än vad betingats

av det föregående. Detta innebär att lönekostnaderna beräknas stiga

med ea 7 1/2 procent mellan 1962 och 1963.

Övriga inkomster

I den preliminära nationalbudgeten uppskattades jordbrukarnas inkomster

enligt en från tidigare nationalbudgeter avvikande metod, vilken innebar en

mera direkt anknytning av inkomsterna till skillnaden mellan intäkter och

kostnader. Till denna nationalbudget har jordbruksnämnden reviderat sina

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

35

Tabell Vt 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1961—1963

Miljoner kronor i löpande priser

1961

1962

1963

Förändring

prognos

1961-1962

1962-1963

prognos

Inkomster

Löneinkomster:

egentliga löner............

40 854

45 136

48 414

+ 4 282

+ 3 278

arbetsgivaravgifter (ATP,

ITP och RFV)..........

1409

1980

2 827

+ 571

+ 847

Enskilda företagares inkomster:

jordbrukare...............

2 355

2 412

2 354

+ 57

- 58

övriga företagere..........

3 300

3 450

3 550

+ 150

+ 100

Kapitalinkomster (netto).....

667

606

636

- 61

+ 30

Inkomstöverföringar (socialpo-

litiska)...................

4 632

5 255

5 657

+ 623

+ 402

Utbetalda försäkringsbelopp..

2 051

2 250

2 985

+ 199

+ 735

Ofördelad restpost...........

3 925

4 249

4514

+ 324

+ 265

Summa

59 193

65 338

70 937

+ 6145

+ 5 599

Inkomstanoändning

Direkta skatter och avgifter ..

13124

14 381

15 547

+ 1257

+ 1166

Försäkringspremier:

hushållen.................

1196

1363

1500

+ 167

+ 137

arbetsgivaravgifter (ATP,

ITP och RFV)..........

1409

1980

2 827

+ 571

+ 847

Återstår i disponibla inkomster

43 464

47 614

51063

+ 4150

+ 3 449

därav: konsumtion........

40 794

44 201

47 162

+ 3 407

+ 2 961

sparande( utöver för-

säkringssparande) ..

2 670

3413

3 901

+ 743

+ 488

Källa: Uppgifterna för 1961 och 1962 är i huvudsak hämtade ur konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.

beräkningar; vidare har viss nedjustering av nivån vidtagits i syfte att undvika

en dubbelräkning av familjemedlemmarnas inkomster. För 1963 har

vidare hänsyn tagits till den överenskommelse som träffats i vår mellan

regeringen och jordbrukets organisationer avseende nu gällande sexårsavtal.

Slutligen har en viss uppjustering skett av jordbrukarnas skogsinkomster.

Totalt innebär förändringarna att jordbrukarnas inkomster beräknas

ha stigit med ca 2,5 procent mellan 1961 och 1962; för den totala individuella

inkomstnivån blev uppgången drygt 5 procent. Mellan 1962 och 1963 beräknas

inkomsterna sjunka med ca 2 1/2 procent. Den individuella inkomstnivån

synes härigenom bli praktiskt taget oförändrad.

De uppgifter om övriga företagares inkomster som presenterades i den

preliminära nationalbudgeten har ej reviderats; oförändrat antages att dessa

företagares samlade inkomster både för 1962 och 1963 ökar några procent

mindre än löntagarnas. Någon revidering av siffrorna för hushållens nettoinkomster

av räntor och utdelningar har ej vidtagits; en minskning ägde

rum mellan 1961 och 1962, då sparpremier av storleksordningen 120 miljö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

ner kronor som utdelats 1961 bortföll 1962. En ökning av kapitalinkomsterna

med ca 5 procent kan beräknas inträffa mellan 1962 och 1963.

Någon större revidering beträffande inkomstöverföringar från stat och

kommun har ej gjorts. Transfereringarna torde sålunda ha ökat med ca

13 procent mellan 1961 och 1962 och beräknas stiga med ca 7 1/2 procent

mellan 1962 och 1963. Det bör observeras att medan det i den preliminära

nationalbudgeten antogs att något ökat indextillägg för folkpensionärerna

ej skulle komma att utgå kan ett indextillägg under 1963 nu förutses efter

spritprishöjningen.

Någon revidering av posten utbetalda försäkringsbelopp har ej skett. Utbetalningarna

kommer att öka väsentligt kraftigare mellan 1962 och 1963

än mellan 1961 och 1962, beroende främst på höjningen av sjuk- och moderslcapspenning

samt på grupplivförsäkringen.

Den ofördelade restposten, slutligen, har nivåjusterats med ledning av

uppgifterna om hushållens sparande 1957 enligt konjunkturinstitutets sparundersökning.

Direkta skatter och avgifter

Enligt de siffror som nu finns tillgängliga steg summan av de från hushållssektorn

erlagda skatterna och avgifterna med ca 1,2 miljarder eller ca

9,5 procent mellan 1961 och 1962. I motsats till vad som uppgavs i den preliminära

nationalbudgeten beräknas nu allmänhetens skatteinbetalningar

öka något mindre i år än förra året eller ca 8 procent. Att ökningstakten

nedgår under 1963 beror främst på att inkomstökningen blir mindre från

1962 till 1963 än från 1961 till 1962 samt på att hushållen får tillbaka överskjutande

skatt hösten 1963 på grund av den för höga preliminärskatteuppbörden

våren 1962.

Ökningen i hushållens utgifter för försäkringspremier synes ha blivit något

högre under 1962 än vad som preliminärt angavs, ökningen under 1963

väntas bli några procentenheter lägre. Det bör observeras att arbetsgivarnas

avgifter för grupplivförsäkringen som i den preliminära nationalbudgeten

hänfördes till denna post nu har klassificerats som arbetsgivaravgifter i och

med att premierna inte längre betraktas som skattepliktig förmån.

Disponibla inkomster

Ovan angivna förändringar av inkomster, skatter, avgifter och försäkringspremier

medför för hushållen en ökning av de för konsumtion och

sparande disponibla inkomsterna om drygt 7 procent 1962—1963 att jämföra

med knappt 10 procent mellan 1961 och 1962. Detta innebär ingen förändring

gentemot den preliminära nationalbudgeten.

Den i det följande avsnittet presenterade uppjusteringen av prisprognosen

medför att ökningstakten i hushållens reala disponibla inkomster från 1962

till 1963 fått sänkas i förhållande till den preliminära nationalbudgeten,

med en halv procent till ca 4 1/2 procent. Detta innebär en ökningstakt

av samma storlek som mellan 1961 och 1962.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

37

2. Konsumentpriserna

Utfallet av prisutvecklingen 1962

Fram till december 1962 steg konsumentprisindex med 5,0 procent räknat

från december 1961. Av denna uppgång var 1,8 enheter att hänföra till höjda

omsättnings- och drivmedelsskatter och 3,2 enheter till andra faktorer. Prisutvecklingen

under slutet av 1962 medförde en ytterligare accentuering

av de dessförinnan under året inträffade prishöjningarna i fråga om livsmedel

samt tjänster utom bostad.

För livsmedelspriserna blev uppgången under loppet av 1962 7,9 procent.

Härav kan 2,5 procentenheter beräknas ha härrört från skattehöjningen och

5.4 procentenheter från andra faktorer. Prishöjningen pa livsmedel var i huvudsak

förlagd till första halvåret. Medan den prisuppgång utöver skatten

som sålunda ägde rum under första hälften av 1962 till övervägande del hade

karaktären av marginalökning inom distribution och förädling, kännetecknades

andra halvåret 1962 av en viss återgång i distributionsmarginalerna,

samtidigt som jordbrukets producentpriser fortsatte att stiga i förhållandevis

snabb takt. För hela året 1962 (räknat från december 1961 till december

1962) visade producentprisindex för jordbruksprodukter en uppgång med

8.5 procent, vilket vid oförändrade marginaler samt priser på livsmedelsråvaror

i övrigt skulle ha inneburit en höjning av livsmedelsposten i konsumentprisindex

med ca 4 procent.

Den uppgång utöver skatt som blev slutresultatet av livsmedelsprisernas

utveckling under 1962 kan således till övervägande del återföras på höjda

partipriser på jordbruksprodukter.1 Under inverkan av den internationella

prisutvecklingen låg jordbrukspriserna i början av året jämförelsevis lågt

och i slutet av året jämförelsevis högt i förhållande till det läge som skulle

kunna betraktas som normalt med hänsyn till jordbruksavtalets utformning.

För tjänster utom bostad steg prisuppgången under loppet av 1962 slutligen

till 7,4 procent — exklusive skatteökning 6,8 procent. Till en fortsatt

uppgång under slutet av året bidrog främst en ytterligare höjning av posten

måltider utom hemmet.

Prisutsikter för 1963

Från december 1962 till mars 1963 har konsumentpriserna stigit med

1,0 procent. Uppgången kan främst sättas i samband med höjda livsmedelspriser,

varav i sin tur omkring hälften kan återföras på den uppgång i jordbrukspriserna

som inträffade i anslutning till inkomstregelns utlösning per

1 februari. I övrigt har vissa marginalökningar samt prisstegringar på

1 De priser som ingår i producentprisindex för jordbruksprodukter kan i själva verket i huvudsak

betecknas som partipriser och avser i viss utsträckning delvis bearbetade produkter såsom konsumtionsmjölk,

smör samt uppslaktat nötkött och fläsk. De priser som jordbrukarna får tillgodoräkna

sig på sina produkter, de s. k. avräkningspriserna, har med hänsyn främst till de kraftigt

höjda arbetslönerna inom bl. a. mejerier och slakterier inte under 1962 kunnat höjas i samma takt

som partipriserna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

andra varor än jordbruksprodukter såsom grönsaker, frukt och. fisk bidragit

till livsmedelspostens uppgång.

Utvecklingen under den hittills förflutna delen av 1963 har inte givit anledning

till någon väsentlig revidering av de allmänna förutsättningar som

låg till grund för prisprognosen i den preliminära nationalbudgeten. Någon

nämnvärd ändring i bedömningen av lönekostnadernas utveckling eller av

den internationella prisutvecklingens inverkan på den svenska prisnivån föreligger

således icke. Däremot har det på speciella områden sedan den preliminära

prognosen gjordes inträffat prisförändringar som måste beaktas.

De priselement som kommit att beröras av dylika förändringar är främst

jordbrukspriserna, bostadsposten samt priserna på starksprit och viner.

Sedan årsskiftet har priserna på jordbruksprodukter som tidigare omtalats

höjts i anslutning till inkomstregelns utlösning per den 1 februari. På

grund av de förhållandevis högt uppdrivna världsmarknadspriserna har

därefter en utlösning av 3-procentregeln skett i mars. Som följd härav skulle

införselavgifterna på jordbruksprodukter ha sänkts — vilket med viss speciellt

motiverad fördröjning dock skulle ha genomförts först i maj. Nedjusteringen

hade i princip varit avsedd att motverka effekten på de svenska

jordbrukspriserna av världsmarknadsprisernas tidigare inträffade uppgång.

Genom uppgörelsen mellan regeringen och jordbrukets organisationer kommer

nedsättningen av införselavgifterna i maj att begränsas till hälften av

sin normala omfattning enligt 6-årsavtalets regler. Med sedvanlig reservation

för världsmarknadsprisernas fortsatta utveckling in. in. kan producentprisindex

för jordbruksprodukter under senare delen av 1963 normalt beräknas

komma att ligga något under sin i mars 1963 uppnådda nivå.

Jämfört med december 1962 torde detta liväl innebära en viss uppgång,

som i normalfallet uppskattningsvis kan beräknas uppgå till 2 procent

motsvarande ca 0,25 procent på totalindex.

Priserna på sprit och viner har som följd av den beslutade skattehöjningen

i april stigit med närmare 15 procent med en inverkan på totalindex

av drygt 0,6 procent.

Inom bostadsposten har diskontosänkningen medfört en icke förutsedd

nedsättning av delposten egna hem. Inberäknat viss uppjustering med hänsyn

till hyresnivån i nytillkommande lägenheter kan bostadsposten i sin helhet

förmodas vara 1,5 procent lägre vid utgången av 1963 än vid slutet av

1962. Inverkan härav på totalindex kan beräknas motsvara — 0,15 procent.

Det bör observeras att varken den beslutade nedsättningen av statliga räntebidrag

eller diskontosänkningen torde hinna inverka på posten hyreslägenheter

under 1963.

På andra områden än jordbrukets och bostadsförsörjningens beräknades

i den preliminära nationalbudgeten den internt bestämda prishöjningen under

loppet av 1963 medföra en höjning av totalindex med 1,6 å 1, 7 procent.

Anledning saknas att justera denna kalkyl som väsentligen ger uttryck för

lönekostnadsstegringens väntade genomslag i prissättningen inom från internationell

konkurrens skyddade verksamhetsområden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

Sammanlagt kan konsumentprisernas väntade uppgång under loppet av

1963 sålunda uppskattas till ca 2,4 procent. Skillnaden mellan årsmedeltalen

för 1962 och 1963 torde bli något större eller cirka 2,6 procent.

3. Den privata konsumtionen

Enligt de uppskattningar som redovisades i den preliminära nationalbudgeten

beräknades den privata konsumtionen värdemässigt ha ökat med knappt

8 procent motsvarande en volymmässig ökning med knappt 3 procent mellan

1961 och 1962. Nu föreliggande material visar att värdeökningen blev

knappt 8 1/2 procent och volymökningen knappt 31/2 procent mellan

nämnda år. Med den förutsättningen att de disponibla inkomsterna volymmässigt

skulle stiga med ca 5 procent gjordes prognosen att den privata

konsumtionen skulle öka med knappt 4 procent mellan 1962 och 1963.

De disponibla inkomsterna väntas visserligen under 1963 stiga ungefär i

samma takt som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten men genom

de ändrade prisantaganden som fått göras blir den beräknade realinkomstutvecklingen

en halv procentenhet lägre än den tidigare skattningen. Prognosen

för 1963 i den preliminära nationalbudgeten utgick från hypotesen

att kraftiga ökningar i de reala inkomsterna åstadkommer relativt sett

mindre konsumtionsökningar och vice versa varför konsumtionsökningen

under 1962 antogs ha varit lägre än »normalt»; detta borde i sin tur ha

gett upphov till ett visst uppdämt konsumtionsbehov som skulle resultera i

en ökad efterfrågan under 1963. Även om nu den volymmässiga konsumtionsökningen

1962 blev något högre än tidigare beräknats synes detta ej

föranleda en revision av hypotesen om ett uppdämt konsumtionsbehov.

Med hänsyn härtill förefaller det rimligt att för 1963 alltjämt räkna med en

ökning av den privata konsumtionens volym om 4 procent vid en tillväxt av

de realt disponibla inkomsterna med 4 1/2 procent.

Tabell V: 2. Privat'' konsumtion 1961—1963

Miljoner kronor

i löpande priser

Volymförändring

i procent

Värdeförändring

i procent

1961

1962

1963

(prognos)

1961 —

1962

1962-

1963

(prog-

nos)

1961—

1962

1962-

1963

(prog-

nos)

Livsmedel, vin, sprit och

2,5

9,9

tobak ................

14 757

16 218

17 331

2

7

Bostad, bränsle och lyse..

5 868

6 288

6 524

7,0

5

7,2

4

Beklädnad..............

4963

5 240

5 628

2,0

6

5,6

7

Inventarier.............

3 411

3 583

3 834

0,8

6

5,0

7

Fordon, drivmedel etc....

3 843

4 340

4 728

7,5

8

12,9

9

Resor..................

1364

1441

1470

0,4

1

5,6

2

Sjukvård och hygien.....

2 468

2 662

2 912

3,1

6

7,9

9

Övrigt..................

4120

4 429

4 735

2,6

4

7,5

7

Totalt

40 794

44 201

47 162

3,4

4

8,4

7

Källa: Uppgifterna för 1961 och 1962 är i huvudsak hämtade ur konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1963

Delposternas utveckling

Även i fråga om vissa delposter beräknas konsumtionsutvecklingen mellan

1961 och 1962 skilja sig avsevärt från de siffror som publicerades i den

preliminära nationalbudgeten. Detta beror dels på att konjunkturinstitutets

beräkningar över den värdemässiga utvecklingen mellan 1961 och 1962

har reviderats dels på att även prisserierna i vissa stycken har omräknats

och justerats.

Prognoserna för 1963 beträffande de olika delposterna har därför omräknats

varigenom hänsyn tagits till dels det högre utgångsläget 1962 dels de

förändrade prisantagandena.

Livsmedelskonsumtionen (inkl. vin, sprit och tobak) 1962 kom att endast

obetydligt stiga mer än den preliminära prognosen gav vid handen och

slutsatsen kvarstår att de kraftiga prisstegringarna under 1962 i förening

med en relativt hög priskänslighet sannolikt verkat dämpande på livsmedelskonsumtionen.

Prognosen för 1963 har väsentligt uppjusterats vad avser

konsumtionsvärde i löpande priser, till stor del beroende på prishöjningarna

på vin och sprit. För livsmedel i övrigt har någon nedjustering av volymutvecklingen

ej ansetts motiverad medan däremot alkoholprishöjningen får

antas medföra ett visst konsumtionsbortfall för berörda varor.

De definitiva siffror för 1962 som nu föreligger vad beträffar bostad,

bränsle och lyse föranleder inga större förändringar beträffande utvecklingen

mellan 1961 och 1962. Prognosen för 1963 har uppjusterats då den gångna

vintern knappast bestyrker den ursprungliga hypotesen om normal bränsleåtgång

under 1963.

Utgifterna för beklädnad under 1962 har enligt de definitiva siffror som

nu finns tillgängliga utvecklat sig helt i linje med de uppskattningar som

gjordes i den preliminära nationalbudgeten. Den reviderade prognosen för

1963 innebär endast en obetydlig uppjustering främst beroende på något

lörändrade antaganden om den relativa prisutvecklingen.

Köpen av inventarier under 1962 utvecklades väsentligt annorlunda än

vad som beskrevs i den preliminära nationalbudgeten. Dels blev den värdemässiga

ökningen 5 procent, eller ca 11/2 procentenhet lägre än vad som

antogs dels blev den genomsnittliga prishöjningen mellan kalenderåren betydligt

högre än vad som kunde förmodas. Något bärande argument för att

nedjustera prognosen för 1963 som löd på en värdemässig ökning på ca 7

procent synes dock ej föreligga.

Konsumtionsutgifterna för fordon och drivmedel under 1962 ökade mera

än vad som förutsades i den preliminära nationalbudgeten eller med knappt

13 procent i löpande och 7 1/2 procent i fasta priser. Den ursprungliga prognosen

för 1963 löd på en volymökning om ca 7 procent. Då skäl torde saknas

att antaga en lägre ökningstakt under 1963 än under 1962 har prognosen

för 1963 i motsvarande mån uppjusterats.

Utgifterna för kollektiva resor stod volymmässigt även enligt nu föreliggande

material praktiskt taget stilla under 1962. Ingen förändring har gjorts

i antagandena om att denna utveckling väntas bestå även under 1963.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

Utgifterna för sjukvård och hygien utvecklade sig under 1962 helt i linje

med de antaganden som gjordes i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda

steg konsumtionen värdemässigt med knappt 1 procent, volymmässigt med

drygt 3 procent. Prognosen innebär att konsumtionen beräknas stiga betydligt

snabbare under 1963 än under 1962.

I den preliminära nationalbudgeten redovisades en sänkning av volymutvecklingen

av gruppen övrigt (radio-, TV-licens, nöjen, böcker, tidningar

etc.). Det påpekades att det statistiska materialet härvidlag var i hög grad

osäkert. Det har också visat sig att utvecklingen under 1962 förlöpte i andra

banor på det sättet att en volymökning på ca 2 1/2 procent kunde registreras.

Då denna utvecklingstakt ligger väl i linje med de prognoser som på

längre sikt gjorts för denna konsumtionspost har inga revideringar av prognosen

för 1963 gjorts, vilket innebär att en fortsatt konsumtionsökning

väntas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

VI. Investeringarna

Prognosen för investeringsutvecklingen under 1963, som presenterades i

den preliminära nationalbudgeten kan nu till stora delar omprövas med ledning

av det nya statistiska material som erhållits, dels i form av konjunkturinstitutets

reviderade investeringsberäkningar för 1962, dels i form av nya

uppgifter över industriföretagens, kommunernas, de statliga affärsverkens

och vissa statliga myndigheters investeringsplaner.

Investeringsprognosen som sammanfattas i tabell 4 syftar till att fastställa

den av företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen

från 1962 till 1963 vid nu rådande ekonomisk-politiska betingelser. Förändringstalen

anges i samma priser som siffrorna för 1962 års investeringar,

dvs. i 1962 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan man förutsätta att

uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det prisläge som råder

vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring ej nämnvärt

påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna. I vissa fall kan

dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre starkt bundna till nominellt

fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring minskar det reala

investeringsutrymmet; detta gäller framför allt vissa delar av de statliga

och kommunala investeringarna. Med hänsyn härtill har det varit nödvändigt

att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. Dessa antaganden

innebär att prisnivån för 1963 års investeringar skulle komma att ligga

ca 3 procent över 1962 års genomsnittsnivå, dvs. prisprognosen har justerats

upp med ca 1/2 procent i förhållande till den preliminära nationalbudgeten.

Bostadsbyggandet

Prognosen över bostadsbyggandet kan nu omprövas med ledning av nu

tillgängliga uppgifter beträffande byggnadstiderna för flerfamiljshus färdigställda

under fjärde kvartalet 1962, antalet och byggnadstiderna för småhus

färdigställda 1962 samt igångsättningen under första kvartalet 1963. De med

ledning av ovannämnda data beräknade investeringarna i bostäder1 (exkl.

underhåll) utvisar en ökning mellan 1961 och 1962 på 11 procent för flerfamiljshusen

och nära 9 procent för småhusen. Denna sysselsättningsmotiverade

expansion för flerfamiljshusen tog sin början redan under andra kvartalet

och har enligt konjunkturinstitutets kvartal sberäkningar medfört att

produktionsnivån under fjärde kvartalet varit över 20 procent högre än

under samma kvartal 1961.

Igångsättningen av flerfamiljshus ökade från 1961 till 1962 med nära

12 000 lägenheter till ca 67 000. Nära tredjedelen av ökningen uppnåddes

1 Där ej annat anges avses bruttoinvesteringar exkl. underhåll i fasta priser.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

43

redan under andra kvartalet. Helt lyckades man emellertid ej förverkliga

planerna på att få igångsättningsökningen koncentrerad till sommarhalvåret

utan en stor del av uppgången kom att falla på fjärde kvartalet. Stocken

av pågående byggen under fjärde kvartalet låg på en rekordartat hög

nivå, något som ju också hl. a. avspeglas i den nyssnämnda jämförelsen beträffande

produktionsnivån i slutet av fjolåret.

Bostadsbyggandets omfattning regleras väsentligen genom medelsramarna

för den statliga bostadslåneverksamheten. I samordning härmed sker dessutom

en reglering av flerfamiljshusbyggenas omfattning och tidsfördelning

genom de av arbetsmarknadsmyndigheterna beviljade igångsättningstillstånden.

1

Det av statsmakterna fastställda bostadsprogrammet för 1963 innebär en

igångsättning av 85 000 lägenheter varav 26 000 i småhus. Programmet får

fattas som ett minimialternativ, vilket skulle kunna komma att utökas när

arbetsmarknadsutsikterna under vinterhalvåret närmare kan bedömas.

Igångsättningen av flerfamiljshus under första kvartalet i år har varit

osedvanligt låg och beräknas endast ha uppgått till ca 7 000 lägenheter.

Bakgrunden härtill är dels en medveten begränsning, dels den ogynnsamma

väderlekssituationen. En hög igångsättning eftersträvas emellertid under

både andra och tredje kvartalet; i prognosen har antagits 16 000 respektive

20 000 lägenheter. I enlighet med det gällande programmet på 59 000 flerfamiljshuslägenheter

skulle man med hänsyn till de nämnda siffrorna för

fjärde kvartalet ha att räkna med en betydligt lägre igångsättning än under

fjärde kvartalet 1962 eller ca 16 000 lägenheter. Även för småhusen har i

prognosen räknats med en sedvanlig koncentration av igångsättningen till

sommarhalvåret.

Vanligen brukar prognosen bygga på ett antagande som tillämpat på det

nu aktuella beräkningstillfället skulle innebära att projekt igångsatta under

senare delen av 1962 och under 1963 skulle ha samma byggnadstider som

kan bedömas ha rått för byggen påbörjade under slutet av 1961 och förra

delen av 1962. I nu föreliggande beräkningar har emellertid primärt en viss

uppjustering av byggnadstiderna ägt rum under slutet av 1962 med stöd av

de prognoser som kan erhållas ur arbetsmarknadsstyrelsens statistik över

igångsättningen.

De kvartalsserier över bostadsinvesteringarna som erhålls enligt den tilllämpade

metoden är emellertid partiellt säsongrensade i den meningen att de

ej ger uttryck för variationer i produktionsintensiteten från kvartal till kvartal.

I de fall man har att räkna med förekomsten av sådana variationer utöver

det säsongmässigt normala kan beräkningarna väntas ge ett missvisande

resultat. I syfte att korrigera en sådan missvisning till följd av den

exceptionellt svåra vintern har sådana flerfamiljshusbyggen som pågått under

första kvartalet men som då ej beräknats ha varit under tak, antagits

få byggnadstiden förlängd i förhållande till de primära kalkylerna med eu

1 Fr. o. m. budgetårsskiftet gäller dock ändrade bestämmelser enligt vilka igångsättning skall

äga rum i samråd med lokala samarbetsorgan bestående av berörda intressenter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1003

kvarts månad under vilken produktion ej kunnat utföras. I förhållande till

de primära kalkylerna innebär denna korrektion att siffran för bostadsinvesteringarna

under första kvartalet 1963 justerats ned med 47 miljoner

kronor (ca 41/2 procent). Andra kvartalet har genom korrektionen justerats

upp med några miljoner och tredje och fjärde kvartalen med vardera

15 miljoner eller 1 procent.

Förutom på ovannämnda bedömningar beträffande igångsättning och

byggnadstider baseras prognosen även på ett antagande om oförändrade lägenhetsstorlekar

för flerfamiljshusen och någon procents ökning av småhuslägenheternas

genomsnittsstorlek. Med dessa förutsättningar kan bostadsinvesteringarna

beräknas öka från 1962 till 1963 med 11 procent för

flerfamiljshusen och med 12 procent för småhusen. Säsongrensat sett innebär

prognosen en viss minskning mellan andra halvåret 1962 och första halvåret

1963 och därefter en kraftig ökning till andra halvåret på inte mindre

än 12 procent. I ökningstalet i tabell 4 som angivits till 480 miljoner kronor

ingår även ett antagande om normal stegring av underhållskostnaderna.

Industri

Huvudresultaten av marsenkäten rörande investeringsplanerna inom industrin

återges i tabell 1. De nu erhållna siffrorna för 1962 innebär en minskning

av byggnadsinvesteringarna med inte mindre än 8 procent och en ökning

av maskininvesteringarna med några procent. För byggnaderna är

nedgången i förhållande till 1961 kraftigare än vad man hade anledning att

räkna med t. ex. i den preliminära nationalbudgeten. Den nu erhållna siffran

understiger vad som planerades i mars 1962 med inte mindre än 4 1/2

procent trots den investeringsstimulans som bör ha tillkommit dels genom

investeringsfondernas friställande fr. o. m. halvårsskiftet 1962, dels genom

de kreditmarknadspolitiska lättnaderna.

För 1963 planeras en fortsatt nedgång för industribyggnaderna uppgående

till volymmässigt sett 5 procent (jfr tabell 2). Sett i förhållande till vad

som angavs i oktober innebär detta en ej obetydlig uppjustering. Som dock

tabell 2 visar är det vanligt med sådana uppjusteringar från oktober till

mars — ett ej onaturligt, fenomen med tanke på att planerna i oktober torde

vara ofullständigt utformade särskilt för senare delen av det framförliggande

året. Å andra sidan visar tabellen att marsplanerna i allmänhet ej

fullständigt realiseras.

I den preliminära nationalbudgeten antogs investeringsminskningen för

byggnaderna komma att uppgå till ca 10 procent. Med hänsyn till att den

nu vidtagna justeringen av plansiffrorna i förhållande till vad som angavs i

oktober synes vara något kraftigare än vanligt torde det vara befogat att

upprevidera investeringsprognosen. Nedgången har sålunda nu antagits

stanna vid 6 procent.

Beträffande investeringarna i maskiner och apparater skulle man enligt

de båda enkäterna ha att räkna med en omsvängning till kraftig investeringsminskning

i stället för uppsving som under tidigare år. Även här gäller

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

45

Tabell VI: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1963

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning enligt

marsenkäten 1963

Miljoner kronor

Byggnader och

Maskiner och apparater

anläggningar

Beräknade

Planerade

Beräknade

Planerade

kostnader

utgifter

kostnader

utgifter

1962

1963

1962

1963

1. Gruvindustri......................

55

105

63

55

2. Metall- och verkstadsindustri.......

625

571

973

984

därav: järn- och stålverk..........

järn-, stål- och annan metall-

172

119

296

352

manufaktur..............

38

40

88

66

mekaniska verkstäder m. m...

234

269

364

363

skeppsvarv.................

95

51

72

46

elektroteknisk industri......

54

53

104

108

3. Jord- och stenindustri..............

65

90

109

128

4. Träindustri........................

63

62

59

73

5—6. Massa-, pappers- och grafisk industri

260

183

795

542

därav: träsliperier o. cellulosafabriker

93

53

317

209

pappersbruk o. pappersfabriker

104

38

339

146

7. Livsmedelsindustri.................

84

116

140

120

8. Dryckesvaru- och tobaksindustri----

14

24

19

23

9. Textil-och sömnadsindustri.........

62

46

93

in

10. Läder-, hår- och gummivaruindustri .

7

26

39

36

11. Kemisk- och kemisk-teknisk industri

187

164

261

259

Summa

1422

1387

2 551

2 331

12. El-, gas- och vattenverk...........

1149

1050

238

198

Summa

2 571

2 437

2 789

2 529

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Statistiska centralbyråns investeringsenkät.

samma tendenser som beträffande byggnaderna: En kraftig underskattning

är således vanlig i oktoberenkäterna medan marsenkäternas planer vanligen

något överskattar investeringsmöjligheterna. Den nu vidtagna uppjusteringen

enligt enkäten synes — liksom fallet var för byggnaderna — något

kraftigare än under tidigare år vilket möjligen till en del kan förklaras av

friställandet av investeringsfonder även för maskininvesteringar, något som

cj var beslutat vid tidpunkten för den föregående enkäten. Den tidigare investeringsprognosen

på drygt 15 procents minskning för maskininvesteringarna

har på grundval av det nu föreliggande enkätmaterialet justerats till

en investeringsminskning på ca 12 procent.

Det kan också ha sitt intresse att studera enkätmaterialet uppdelat på

branscher. Därvid framgår att en stor del av den planerade investeringsminskningen

— för maskininvesteringarna t. o. m. mer än totala minskningen

— är koncentrerad till skogsindustrin. Investeringsminskningen i

byggnader och maskiner har för denna industrisektor antagits till ca 30

procent. Även för metallindustrin har i investeringsprognosen räknats med

en nedgång —- av storleksordningen 8 procent. För övriga branscher däri
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell VI: 2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1957—1963

Procentuell förändring

1957

_

1958

1959

_

1960

_

1961

_

1962-

1958

1959

1960

—

1961

1962

1963

Byggnader och anläggningar

Planerat i oktober året innan

löpande priser..............

Planerat i mars samma år

+

16

—

1

+

16

+

13

—

9

- 13

löpande priser...............

+

20

+

18

+

31

+

24

—

2

— 2

lasta priser..................

Faktiskt inträllad förändring

+

20

+

19

+

22

+

20

5

— 5

löpande priser..............

+

17

+

9

+

26

+

25

—

5

fasta priser..................

+

17

+

9

+

18

+

21

-*

8

Maskiner och apparater

Planerat i oktober året innan

löpande priser...............

Planerat i mars samma år

+

7

—

4

+

14

+

10

+

1

- 20

löpande priser...............

+

25

9

+

25

+

23

+

8

— 9

fasta priser..................

Faktiskt inträffad förändring

+

25

-i-

9

+

17

+

20

+

5

— 10

löpande priser...............

+

24

+

5

+

22

+

24

+

7

fasta priser..................

+

23

+

5

+

13

+

19

+

2

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Tabellen är justerad

för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/60 (jämför 1962 års nationalbudgeter).

Källa: Statistiska centralbyråns investeringsenkät.

bland främst konsumtionsvaruindustrin har antagits en ökning på över 8

procent.

Övriga enskilda investeringar

Enligt företagna beräkningar över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

kan en fortsatt betydande ökning av investeringarna i fristående

handelslokaler väntas. Även investeringarna i butikslokaler i bostadshus

får antas komma att öka till följd av det ökande flerfamiljshusbyggandet.

I investeringsprognosen i tabell 4 har för handeln antagits en ökning på 150

miljoner kronor eller 16 procent, vilket innebär någon nedjustering i förhållande

till den preliminära nationalbudgetens prognos. Vissa uppgifter

beträffande fartygsleveranserna från svenska redare har föranlett en nedjustering

av prognosen över investeringar inom handelsflottan.

Minskade byggnadsinvesteringar kan i ungefär samma omfattning som i

föregående prognos förutses för enskilda kraftverk. Anskaffning av motorfordon

kan nu väntas öka i större omfattning än som tidigare syntes sannolikt.

Beträffande byggnadsindustrins investeringar i kranar och övrig utrustning

saknas statistiskt underlag även i beräkningarna ex post, varför

ett schablonmässigt framskrivningsförfarande måst tillgripas. Det är möjligt

att den betydande expansionen inom byggnadssektorn under 1962 och

1963 gör ett sådant förfarande ännu mer osäkert än vanligt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

47

Staten

Aktuella uppgifter från de statliga kommunikationsverken tyder på en

investeringsminskning på 1 1/2 procent. Investeringsökningen för televerket

väntas delvis som följd av att prisprognosen uppjusterats bli något svagare

än som tidigare uppgivits medan nedgången för SJ angivits bli mer markerad

än tidigare även sedan hänsyn tagits till den anslagsförstärkning som

skett i syfte att stödja verkstadskonjunkturen. Investeringsminskningen

för vattenfallsverket kan antas bli något mindre än enligt den preliminära

nationalbudgeten.

För vägväsendet kan man när det gäller nyanläggningar räkna med unge

lar samma ökning som avgavs i den preliminära prognosen, dvs. 150 miljoner

kronor. En nedjustering av ökningen har däremot skett beträffande

vägunderhållet genom att en oväntad dryg andel av anslagen måst ianspråktagas

för vinterväghållning (som enligt de tillämpade principerna ingår

bland konsumtionsutgifterna). En viss uppjustering har skett i prognosen

beträffande investeringsökningen för de statliga fastighetsfonderna.

De nya beräkningar som erhållits över medelsförbrukningen för försvarets

materielanskaffning ger anledning till en obetydlig upprevidering för dessa

investeringar. För statliga industriaktiebolag kan man liksom i den preliminära

investeringsprognosen räkna med en investeringsminskning efter

den kraftiga ökningen under fjolåret. För den statliga sektorn som helhet

innebär investeringsprognosen (inkl. underhåll) en ökning på 315 miljoner

kronor eller 5 1/2 procent, dvs. någon procent lägre ökning än i föregående

prognos.

Kommunerna

I tabell 3 presenteras resultaten av en undersökning rörande investeringarna

1962 och investeringsplanerna 1963 inom primärkommuner och landsting,

vilken statistiska centralbyrån företagit i mars. Parallellt redovisas

även motsvarande uppgifter enligt novemberenkäten. Som framgår innebär

den nya enkäten en uppjustering som är något större för 1963 än för 1962.

Detta är emellertid något som i liknande eller t. o. m. större omfattning

förekommit även i tidigare marsenkäter och som därvid framstått som svårförklarligt

emedan förändringen enligt sedermera erhållna utfallssiffror visat

sig oftast bli något mindre än vad novemberenkäten angivit. Med hänsyn

till den relativt goda överensstämmelse med novemberenkäten som nu erhållits

synes det mest rimligt att anta att någon förändring ej skett sedan

november av kommunernas vilja till investeringsexpansion. Med hänsyn till

att investeringsplanerna är nominellt fixerade och emedan prisstegringen

mellan 1962 och 1963 nu kan förutses bli en halv procent större än vad

som bedömdes i slutet av 1962 är det dock av denna anledning befogat att

i motsvarande mån nedjustera investeringsprognosen. Beträffande de kommunala

bostadsstiflelsernas investeringar är det rimligt att revidera dessa

med hänsyn till den dock förhållandevis obetydliga justering som skett beträffande

investeringarna i flerfamiljshus; sett i relation härtill brukar

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ls proposition nr 150 år 1963

Tabell VI: 3. Komunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för

1963

Nyinvesterings- samt underhålls- och reparationskostnader

Miljoner kronor

Enligt uppgifter

Enligt uppgifter i

i november

1962

mars 1963

Beräknade

Planerade

Beräknade

Planerade

kostnader

utgifter

kostnader

utgifter

1962

1963

1962

1963

Primärkommuner och landsting:

Summa bruttoinvesteringar............

8131

3 807

3 222

3 926

Byggnads- och anläggningsarbeten,

totalt................................

2 748

3 376

2 832

3 490

därav: nyinvesteringar..............

2 294

2 878

2 362

3 003

underhåll och reparationer....

454

498

470

487

Maskiner, totalt ......................

383

431

390

436

därav: nyinvesteringar ..............

244

286

250

300

underhåll och reparationer....

139

145

140

136

Kommunala bolag och stiftelser:

Summa bruttoinvesteringar............

Byggnads- och anläggningsarbeten,

1230

1462

totalt................................

1130

1364

därav: bostäder ....................

1005

1192

övriga förvaltningar..........

Maskiner, transportmedel, inventarier

125

172

m. m., totalt ........................

100

98

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala

investeringar för 1962 som redovisas i tabell 4. överensstämmer inte med ovanstående, dels

emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 4 justerats med hänsyn till jämförbarheten

med tidigare år, dels emedan tabell 4 även innefattar municipalsamhällenas, kyrkliga

kommunernas samt kommunalförbundens investeringar.

nämligen det kommunala bostadsbyggandet ej uppvisa någon mera markant

avvikelse. För de totala kommunala investeringarna inkl. underhåll

räknas i investeringsprognosen i tabell 4 med en uppgång på 565 miljoner

kronor eller nära 12 procent. Enligt kommunernas egna uppgifter i novemberenkäten

synes en så betydande investeringsökning kunna genomföras

utan att någon upplåningsökning därför skulle vara erforderlig.

För investeringarna totalt och inklusive underhåll innebär prognosen en

ökning på 1 120 miljoner kronor eller ca 4 1/2 procent, vilket implicerar en

uppjustering på omkring 1/2 procent i förhållande till tidigare prognos. För

byggnader och anläggningar uppgår ökningen till 1 175 miljoner kronor

eller 8 procent medan för maskiner och apparater noteras en minskning

på 55 miljoner kronor eller 1/2 procent.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten har de korttidsdata som varit

tillgängliga beträffande investeringarna 1962 och planerna för 1963 sammanställts

för att belysa investeringsutvecklingen under loppet av respektive

år. Korttids statistiken täcker ca 90 procent av investeringsberäkning
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

49

Tabell VI: 4. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1963

Inklusive underhåll. Miljoner kronor i 1962 års priser

1. Bostäder.........................

2. Jordbruk, skogsbruk och fiske.....

3. Egentlig industri..................

4. Kraft-, gas- och belysningsverk.....

5. Handel m. m. (endast byggnader)..

6. Samfärdsel........................

Enskild: motorfordon............

handelsflottan..........

övrigt .................

Statlig..........................

Kommunal.....................

7. Förvaltnings- och sociala ändamål

Sjuk- och sociala ändamål ......

Förvaltning och diverse ändamål

8. Skolor och kyrkor .................

9. Väg- och gatuarbeten m. m.........

10. Militära investeringar..............

Summa

därav: enskilda ...

statliga....

kommunala * i * * 4

1962

Förändring 1962

-1963

Bygg-

nadero.

anlägg-

ningar

Maski-

ner

Summa

Bygg- nader o.

anlägg- ningar

Maski-

ner

Summa

5 431

5 431

+

480

_.

+

480

592

771

1363

—

5

—•

5

1786

4 299

6 085

—

75

—

310

—

385

992

415

1407

—

65

—

70

—

135

922

--

922

+

150

--

+

150

1061

3 389

4 450

—

5

+

120

+

115

1946

1946

—•

+

170

+

170

_

610

610

—•

—

20

—

20

35

108

143

—

5

—

10

—

15

853

621

1474

—

10

—

20

—

30

173

104

277

+

10

-*

+

10

819

258

1077

+

180

+

30

+

210

460

144

604

+

100

+

15

+

115

359

114

473

+

80

+

15

+

95

836

150

986

+

180

+

20

+

200

2 069

88

2157

+

290

--

+

290

261

1786

2 047

+

45

+

155

+

200

14 769

11156

25 925

+

1175

-

5o

+ 1

1120

7 736

7 595

15 331

+

365

_

125

+

240

2 769

3 014

5 783

+

260

+

55

+

315

4 264

547

4 811

+

550

+

15

+

565

arna för byggnader och anläggningar och ca 70 procent för maskiner och

apparater. I kompletterande syfte har även resterande områden — genom

schablonmässig halvårsuppdelning av tillgängliga helårsdata — inarbetats

i de säsongrensade serierna. Även bortsett från detta är de säsongrensade

korttidsserierna både när det gäller ex post beräkningar och prognoser förhållandevis

mer osäkra än när det gäller helårsdata.

För 1963 kan man ur korttidsberäkningarna över byggnadsverksamheten

inklusive underhåll utläsa en tydlig omsvängning i förhållande till vad som

erhölls i den preliminära nationalbudgeten. Enligt denna var ökningen i

byggnadsverksamheten helt koncentrerad till vårhalvåret 1963 medan investeringsnivån

snarast föreföll att avta något från vårhalvår till hösthalvår.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna erhålls en ökning av byggnadsinvesteringarna

säsongrensat sett på nära 3 procent från hösthalvåret 1962

till vårhalvåret 1963 och en fortsatt ökning — på 2 1/2 procent — mellan

vår och höst. Den revidering som skett ligger väsentligen på bostadsberäkningarna.

Nedan anförda räkneexempel synes också närmast ge vid handen

att huvuddelen av byggnadsverksamheten i övrigt (den s. k. tillståndsberoende

byggnadsverksamheten exkl. bostäder och kraftverk) inte kommer att

öka nämnvärt från första till andra halvåret 1963.

Revideringen för maskininvesteringarna och -reparationerna faller enligt

4 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang C

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

de dock synnerligen osäkra beräkningarna väsentligen på första halvåret.

Den minskning på ca 2 1/2 procent som erhålls vid jämförelsen mellan hösthalvår

och vårhalvår ligger helt inom industri och enskilda kraftverk.

Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

exkl. bostäder och kraftverk

Föreliggande kalkyler har grundats på den faktiska igångsättningen till

och med mars 1963 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen

under resten av året. Utgångspunkt för antagandena har varit de bedömningar

angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år, som under

mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har gjorts

kvartalsvis sedan 1960, varvid igångsättningen under andra och tredje kvartalen

genomgående överskattats. Med ledning av dessa erfarenheter har de

nu aktuella prognoserna nedjusterats vad gäller andra och tredje kvartalen.

Med dessa antaganden skulle påbörjandet under de tre första kvartalen tillsammans

bli något lägre under 1963 än under 1962 mätt i fasta priser. Minskningen

ligger framför allt på tredje kvartalet, under vilket igångsättningen

1962 var exceptionellt stor på grund av frisläppandet av investeringsfonderna.

Påbörjandet under fjärde kvartalet i fjol var däremot av samma skäl

ovanligt lågt i förhållande till tredje kvartalet och för fjärde kvartalet i år

Tabell VI: 5. Påbörjade byggen inom den reglerade sektom (exkl. bostäder och kraftverk)

Miljoner kronor i 1961 års priser

Indu-

stri

Sam-

färdsel1

Handel

Förvalt-

ning

Skolor

Vägar

övrigt

Summa

1961 l:a halvåret....

442

88

305

144

213

326

59

1577

2;a halvåret____

591

99

361

285

386

319

73

2114

Summa

1033

187

666

429

599

645

132

3 691

1962 l:a halvåret____

295

169

326

153

319

323

96

1681

2:a halvåret....

757

132

515

144

436

288

34

2 306

Summa

1052

301

841

297

755

611

130

3.987

1963 l:a halvåret3 ..

315

115

400

190

415

345

70

1850

2:a halvåret3 ..

460

140

405

245

465

355

65

2135

Summa

775

255

805

435

880

700

135

3 985

1962 l:a kvartalet ..

179

82

131

92

161

190

77

912

2:a kvartalet ..

116

87

195

61

158

133

19

769

3:e kvartalet ..

397

73

305

42

193

128

14

1152

4:e kvartalet ..

360

59

210

102

243

160

20

1 154

Summa

1052

301

841

297

755

611

130

3 987

1963 l:a kvartalet3 ..

135

90

145

80

130

235

25

840

2:a kvartalet3 ..

180

25

255

no

285

no

45

1010

3:e kvartalet3 ..

160

40

205

95

215

185

35

935

4:e kvartalet3 ..

300

100

200

150

250

170

30

1200

Summa

775

255

805

435

880

700

135

3 985

1 Exkl. statliga arbeten.

2 Preliminära siffror.

3 Antagen igångsättning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

har därför antagits en något högre igångsättning än i fjol. Därmed har den

totala igångsättningen under 1963 antagits bli lika stor som under 1962. Som

en jämförelse kan nämnas att igångsättningen ökade med ea 10 procent

1960_1961 och med 8 procent 1961—1962, allt mätt i fasta priser.

Kalkylerna över byggnadsvolymen inom här berörda områden är vidare

gjorda under förutsättning av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta

sammanhang påpekas, att kalkylerna är mycket känsliga för variationer^ i

byggnadstiderna; till följd av brist på uppgifter rörande spridning och sasongvariationer

i byggnadstiderna är de också starkt schablonmässiga pa

denna punkt. , ..... ,

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anlaggningsvolymen

inom här berörda område öka med ungefär 8 procent från 1962 till

1963, varvid ökningen till större delen skulle gälla utvecklingen från forsta

halvåret 1962 till första halvåret 1963, där ökningen skulle bil ca 13 procent.

Byggnadsvolymen under andra halvåret 1963 skulle endast komma att ligga

omkring 3 procent högre än under motsvarande period 1962. Med avseende

på utvecklingen mellan första och andra halvåren 1963 är beräkningsresultatens

innebörd av säsongskäl svårare att bedöma men kalkylerna kan i vart

fall inte anses utvisa någon mera avsevärd nivåförändring under denna tid.

Höjningarna mellan 1962 och 1963 faller huvudsakligen på skolor o. dyl.

som skulle öka med ca 25 procent och handelns byggnader som skulle oka

med ca 18 procent.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

VII. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 och första kvartalet 1963

De lättnader i kreditpolitiken som vidtogs våren 1962 följdes av en kreditexpansion

av betydande omfattning som blev speciellt markerad under årets

senare del. Kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden ökade totalt

med ca 60 procent (tabell 1). Såväl kommunerna som näringslivet utanför

bostadssektorn mer än fördubblade sin upplåning medan bostadssektorns

upplåningsökning var mer måttlig.

Kreditexpansionen speglas i speciellt hög grad i affärsbankernas utlåning

och placeringar. Dessas totala finansieringsbidrag till realsektorerna mer än

temdubblades mellan 1961 och 1962, och i absoluta tal motsvarar uppgången

mer än väl hela ökningen i kreditgivningen på den institutionella kreditmarknaden.

Främst till följd av allmänna pensionsfondens fortsatta tillväxt

ökade även gruppen »övriga kreditinstituts» placeringar. Minskningar

noteras för riksbanken samt för »allmänheten».

Staten amorterade 1962 netto ca 600 miljoner kronor. Endast affärsbankerna

noterade en fordringsökning på staten vilket främst sammanhängde

med bytesaffärer mellan bankerna och kapitalmarknadsinstituten, där de senare

förvärvade nyemitterade obligationer i utbyte mot äldre material, främst

statsobligationer med relativt kort återstående löptid.

För kommunernas del förklaras upplåningens avsevärda ökning under det

gångna året av en kraftig utgiftsexpansion som ej helt har täckts av ökade

inkomster. Härtill kom ett behov att fylla på de banktillgodohavanden som

kommunerna 1961 under då rådande knappa kreditmarknadsläge tog i anspråk

för att finansiera utgifter som ej kunde finansieras skattevägen eller

via upplåning.

Bostadssektorn ökade sin upplåning ungefär i takt med bostadsinvesteringarnas

uppgång. Genom att hypoteksinstitutens emissioner ökade kraftigt

kunde volymen utestående byggnadskrediter nedbringas — en fondering av

skulderna ägde således rum.

För »näringslivet» (se anm. till tabell 1) var behovet av medel för att finansiera

investeringar i realkapital och lager ej obetydligt lägre 1962 än

1961. Den markanta upplåningsökningen 1962 synes framför allt bero på

att man sökt återuppbygga de likvida tillgångarna, vilka minskade kraftigt

under de omedelbart föregående åren (se Konjunkturläget oktober 1962,

sid. 44 ff, för en belysning av utvecklingen härvidlag inom industrin). Till

denna utveckling torde även ha bidragit en omläggning av kreditgivning

mellan företag till reguljära bankkrediter. Troligen kan också bruttospa”

randet ha stagnerat, vilket vid givna förhållanden i övrigt skulle öka upplåningsbehovet

i motsvarande mån.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för är 1963

53

Tabell VII: 1. Kreditmarknaden 1961 och 1962

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Närings-

livet

1961

Riksbanken ..............

— 250

0

0

0

— 250

Affärsbanker..............

0

50

125

425

600

— 100

325

2 400

800

3 425

Allmänheten..............

— 25

0

100

500

575

Summa

— 375

375

2 625

1725

4 350

1962 (delvis uppskattningar)

Riksbanken ..............

— 550

0

0

0

— 550

Affärsbanker..............

1050

100

150

2 000

3 300

Övriga kreditinstitut......

— 850

700

2 700

1300

3 850

Allmänheten..............

— 250

50

150

400

350

Summa

— 600

850

3 000

3 700

6950

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter

och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och

avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen,

allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas

pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet

innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper,

som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.

Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således

i denna post. Riksbankens jubileumsfond (250 miljoner kronor! har även förts hit.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna

ingår således inte.

Uppgifterna för 1961 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1962, som delvis

bygger på uppskattningar, till jämna 50-tal miljoner kronor.

Efterfrågan på krediter från näringslivets, kommunernas och bostadsbyggnadssektorns

sida är fortfarande hög, delvis till följd av att finanspolitiska

och administrativa åtgärder vidtagits som resulterat i ökad investeringsverksamhet

och därmed i en ökad kreditefterfrågan. Utbudet av krediter

på den organiserade kreditmarknaden har även tillåtits öka respektive

stimulerats att öka i sådan utsträckning att tendenser till lägre ränta uppstått.

Diskontosänkningen i januari får ses som en anpassning av räntenivån

till den ändrade efterfråge/utbudsrelation som sålunda uppkommit.

Den ännu pågående kreditexpansionen belyses bl. a. av att ökningen i affärsbankernas

utlåning under 12-månadersperioden t. o. m. mars i år var IG

procent mot 2 procent under motsvarande period ett år tidigare. Under

första kvartalet i år var bankutlåningen nära tre gånger så stor som under

första kvartalet förra året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

rf*

Tabell VII: 2. Finansiellt sparande m. m. 1963 (räkneexempel)

Miljoner kronor i 1963 års priser

Staten

Kommu-

nerna

Bostads-

sektorn

Företagssek- torn utom bo- städer och

kreditinstitut

Försäk- ringsans- talter utom

AP-fonden

AP-fon-

den

Banker

Hus-

hållen

Utlandet

Totalt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

1. Finansiellt sparande ..

700

— G00

—4 200

—2 650

760

2 000

400

3 900

— 300

0

2. Utlåning mellan

sektorer (—) ........

—1100

_

800

300

— 100

—2 450

100

0

3. Monetärt sparande (1 +

2=4 + 5) ............

— 400

— G00

—3 400

750

2 000

400

4 000

— 300

0

4. Utlåning på kredit- marknaden:

a. bankinlåningsräk- ningar, sedlar......

100

G50

3 850

— 200

4 400

b. lån, obligationer,

aktier m. m.......

__

__

_

. ''

750

2 000

4 900

250

7 900

5. Upplåning på kredit- marknaden (—•):

a. bankinlåningsräk- ningar, sedlar......

—4 400

—4 400

b. lån, obligationer,

aktier m. m.......

— 400

— 700

—3 400

—3100

—

—

— 100

— 100

— 100

—7 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

55

2. Finansierings- och kreditmarknadsperspektiven för 1963

Det finansieringsmönster som kan komma att utbildas under 1963 avhänger

bl. a. av olika sektorers förhållanden beträffande inkomster och löpande

utgifter, deras investeringar i fast realkapital och lager, utlåningsoch

upplåningsbenägenheter och -preferenser. Några säkra hållpunkter ens

för det gångna året står för flertalet sektorers del knappast att finna, och för

en framförliggande period tillstöter speciella problem som bl. a. betingas av

att man i många fall måste använda sig av summor av och skillnader mellan

data som i och för sig är skattade med stor osäkerhet.

I tabell 2 ovan har emellertid gjorts en redovisning av en typ av resonemang,

en »modell», som kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion av

utvecklingsmöjligheter och -tendenser på kreditmarknaden 1963. I tidigare

nationalbudgeter implicerades i stor utsträckning de i tabell 2 siffermässigt

angivna uppgifterna i resonemangen, men det har bedömts vara av visst intresse

att explicit redovisa de (osäkra) kalkyler man måste göra om man

över huvud vill söka skaffa sig en bild av tänkbara finansieringsförhållanden

under en framtida period. Såsom i viss mån framgår av redogörelsen

för tabellens innanmäte består siffermaterialet till en del av data för vilka

man till en del kan bedöma felmarginalerna och som ex post kan avstämmas,

medan i andra fall uppgifterna antingen är erhållna såsom restposter

eller är skattade på ett mycket ungefärligt sätt på basis av de utvecklingstendenser

man på olika punkter anser sig kunna konstatera.

Uppgifterna för statens finansiella sparande,1 utlåning och upplåning i

tabell 2 är hämtade från kap. VIII. Statens utlåning på kreditmarknaden

(avser främst checkräkningstillgodohavande i riksbanken) har satts till

noll, varför det (negativa) monetära sparandet blir lika med upplåningsbehovet

som är lika med totalbudgetunderskottet. Den statliga utlåning

(inkl. övriga finansplaceringar), som ej sker på den egentliga kreditmarknaden

utan direkt till andra realsektorer, omfattar till största delen bostadsstyrelsens

utlåning till bostadssektorn, men även en del finansiella bidrag

till företagssektorn utanför bostadssektorn och kreditinstituten. Siffran

för kommunernas finansiella sparande har satts lika med det totala utgiftsöverskott

för kommunala myndigheter och affärsverk som framkom enligt

höstens kommunenkät. Kommunerna antas under 1963 öka sina banktillgodohavanden

med ca 100 miljoner, varför upplåningen skulle bli 100 miljoner

högre än nettofinansieringsbehovet. Uppgifterna för bostadssektorn

har kalkylerats från lånesidan. En beräknad ökning av bostadsinvestering
1

Med en sektors finansiella sparande under en period förstås skillnaden mellan förändringen

av sektorns finansiella tillgångar och förändringen av dess skulder under perioden. Det finansiella

sparandet kan även uttryckas som skillnaden mellan totala inkomster och totala utgifter under

perioden. Ett negativt finansiellt sparande utgör ett nettofinansicringsbehov, medan ett positivt

finansiellt sparande innebär ett friställande av medel för andra sektorers finansiering.

Med en sektors monetära sparande avses skillnaden mellan dess utlåning och dess upplåning på

kreditmarknaden. Ett negativt monetärt sparande innebär ett nettoflnanseringsbehov på den

organiserade kreditmarknaden medan ett positivt monetärt sparande betyder ett nettotillskott

till kreditmarknaden vilket ställs till andra sektorers förfogande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

arna av storleksordningen en halv miljard kronor har antagits medföra en

lika stor ökning av npplåningsbehovet över den realiserade upplåningen

1962. Det beräknade upplåningsbehovet — 4 200 miljoner —• fördelat på

bostadsstyrelsens krediter (800 miljoner) och krediter i öppna marknaden

(3 400 miljoner) redovisas som bostadssektorns negativa finansiella

sparande. Företagssektorns finansiella sparande har framräknats som en

residual sedan övriga sektorers finansiella sparande beräknats. Om till dess

kalkylerade (negativa) värde läggs dels finansieringsbidraget från staten (se

ovan) dels företagssektorns bidrag till hushållssektorn (avseende konsumtionskrediter

och liknande) — vilket har negativt förtecken — erhålls siffran

för det monetära sparandet. Om det monetära sparandet sammanställs

med den uppskattade ökningen av finanstillgångar erhålls upplåningsbehovet

enligt rad 5. En viss ökning av finanstillgångarna har ansetts försvarlig

mot bakgrund av de minskningar av banktillgodohavanden som ägde rum

1960—1961, en process som under föregående år synes ha förbytts i sin

motsats.

Om man i en totalkalkyl för företagssektorn 1963 avseende förändringar

i finansieringsbehov (fasta investeringar, lager, investeringsfonder) och finansieringskällor

(upplåning på kreditmarknaden, utländska handelskrediter,

inlåningsräkningar och bruttosparande) sätter in de data för upplåning,

handelskrediter och inlåningsräkningar som presenteras i tabell 2 erhålls en

antydan om att kalkylen i själva verket förutsätter någon ökning av företagssektorns

bruttosparande 1963, låt vara av begränsad omfattning. Ett sådant

antagande förefaller också rimligt med hänsyn till den i övrigt beräknade

utvecklingen av kostnader, priser och produktion inom företagssektorn. För

försäkringsanstalters och allmänna pensionsfondens del har beräkningarna

utförts på grundval av kalkyler av det finansiella sparandet. Hela detta lånas

ut på kreditmarknaden i form av placering i andra finansobjekt än banktillgodohavanden

och sedlar. Försäkringsanstalternas och allmänna pensionsfondens

upplåning från banksektorn förutsätts härvid vara lika stor vid

årsskiftet 1963—64 som vid senaste årsskifte. — Noteras bör att försäkringssparande!

i sin helhet förts till försäkringssektorn och att alltså hushållssparandet

i kol 9 rad 1 redovisas exklusive försäkringssparande. Till

banker har förts riksbanken, affärsbanker, sparbanker, postsparbanken och

jordbrukskreditkassor. Förutom sitt finansiella sparande lånar dessa institut

ut till realsektorerna de medel som de erhåller i form av inlåning från

dessa sektorer plus den kapitalanskaffning i form av aktier, förlagsbevis

etc. som kan bli aktuell. Hushållssektorns sparande (exkl. försäkringssparande!)

enligt kap. V har i denna kalkyl schematiskt antagits i sin helhet

representera finansiellt sparande. Om härtill läggs finansieringsbidraget

trån företagssektorn erhålls det monetära sparandet, vilket även motsvaras

av hushållens utlåning på kreditmarknaden i form av inlåning i bankinrättningar

samt obligations- och aktieköp plus upplåningen på kreditmarknaden

i som har negativt förtecken). Obligations- och aktieköpen har skattats grovt

-Hot bakgrund av de antydningar man bär om dessa köps omfattning tidi
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

57

gare år. Upplåningen på kreditniarknaden omfattar konsumtions- och andra

lån utom bostadslån. Utlandets finansiella sparande baseras på det beräknade

bytesbalansutfallet (±0) enligt kap. III, plus den underestimering av

de löpande transaktionerna med utlandet som man anser sig kunna uppskatta

till ca 300 miljoner per år i Sveriges favör. Utlandet skulle enligt detta

resonemang under 1963 komma att prestera ett negativt finansiellt sparande

gentemot Sverige av storleksordningen 300 miljoner kronor. Under senare

år synes svenska företag netto ha skuldsatt sig gentemot utlandet genom

att utnyttja handelskrediter. Under 1962 tycks en tendens till omsvängning

härvidlag ha ägt rum, vilket skulle kunna motivera ett antagande att företagssektorn

1963 netto varken skulle komma att låna utomlands eller återbetala

utländska skulder. Detta kan återföras på det lättare läget läget på

kreditmarknaden. Någon korrektionspost för sådana krediter skulle sålunda

ej vara behövlig.

Hela resonemanget ovan har baserats på antagandet alt kreditmarknaden

under hela 1963 kommer att kännetecknas av ett fortsatt rikligt utbud av

kredit på den institutionella kreditmarknaden. En omsvängning av kreditpolitikens

inriktning kan på relativt kort tid åstadkomma tämligen drastiska

förändringar av upplånings- och utlåningsmönstren, dock utan att nödvändigtvis

omedelbart påverka de inkomst- och utgiftsbeteenden som konstituerar

de olika sektorernas finansiella sparande.

I tabell 3 har de kalkylerade kreditbehoven för staten, kommunerna, bostadssektorn

och företagssektorn enligt tabell 2 råd 5 b ställts mot de olika

kreditinstitutens samt allmänhetens utbud av kredit. Hushållssektorn och

utlandet har härvid uteslutits från efterfrågesidan, då deras nettoupplåningssiffror

är av jämförelsevis obetydlig omfattning, liksom även bankernas

kapitalmarknadsfinansiering. Utbudssiffrorna har hämtats från tabell 2

rad 4 b. Allmänhetens placeringar enligt tabell 3 utgörs av hushållssektorns

köp av obligationer, aktier etc. enligt tabell 2. Kreditinstitutens placeringar

har ävenledes hämtats ur tabell 2, varvid vissa omgrupperingar av instituten

har gjorts. Det totala finansieringsbidraget från kreditinstituten är detsamma

enligt tabellerna 2 och 3, så när som på hushållens och utlandets

upplåning samt bankernas nettoupplåning genom aktie- och förlagslåneemissioner.

— Avrundning har i samtliga fall skett till närmaste 1/4 miljard.

Det sätt varpå realsektorernas upplåningsbehov har kalkylerats har redo
-

Tabell VII: 3. Kredil marknaden 1963

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten.............................. 500

Kommuner ........................ 750

Bostäder .......................... 3 500

Näringslivet ........................ 3 000

Summa 7 750

Utbud

Riksbanken ........................ 500

Affärsbankerna (restpost)............ 2 250

Övriga kreditinstitut................ 4 750

Allmänheten........................ 250

Summa 7 750

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

gjorts för i resonemangen i anslutning till tabell 2. Nedan ges en översiktlig

bild av vilka bedömningar som har gjorts beträffande kreditutbudets lokalisering.

Riksbanken tänkes — mot bakgrund av ett antagande om en ungefär

konstant valutareserv, en normal ökning av sedelomloppet, samt ett finansiellt

sparande av samma storleksordning som under senare år — komma

att köpa skattkammarväxlar och obligationer till ett belopp av 1/2 miljard.

»Övriga kreditinstitut» har till följd av allmänna pensionsfondens tillväxt

samt förutsebara utvecklingstendenser för övriga institut bedömts komma

att öka placeringsbehovet till sammanlagt 4 750 miljoner 1963. »Allmänhetens»

placeringar — 250 miljoner — har som ovan nämnts hämtats ur

tabell 2, och avser hushållens köp av aktier och obligationer. Affärsbankerna,

slutligen, får bidra med det finansieringstillskott som erfordras för

att utbuds- och efterfrågesidorna skall balansera.

Det kan kanske vara motiverat att än en gång framhålla att alla kalkyler

i detta avsnitt gjorts under förutsättningen att den nuvarande relativt lätta

kreditpolitiken bibehålls. En omläggning av denna i mer restriktiv riktning

skulle kunna tänkas medföra vissa »finansieringsgap», vars innebörd

med ledning av modellerna ovan i princip skulle kunna följas upp i sina

monetära och realekonomislta konsekvenser.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

59

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

I de försörjningsbalansuppställningar som tillämpas inom nationalbudgeteringen

ingår den offentliga sektorns, dvs. statens och kommunernas,

köp av varor och tjänster för löpande förbrukning som en av de poster

varav bruttonationalprodukten är uppbyggd. Denna s. k. offentliga konsumtion

består bl. a. av löner och pensioner för exempelvis undervisningsoch

sjukvårdsväsende och försvar, samt av köp av varor och tjänster som

ej ingår i den offentliga investeringsverksamheten. Den offentliga sektorns

konsumtionsutgifter konsumeras övervägande av medborgarna individuellt

(undervisning, skolfrukostar etc.) eller kollektivt (försvaret) och endast

en liten del utgörs av resursanvändning för rent administrativa ändamål.

I detta kapitel görs en bedömning av de statliga konsumtionsutgifternas

utveckling under 1963. (För kommunernas del föreligger ej några nya data

som kan vara ägnade att ge ny belysning åt deras konsumtionsbeteende

1963.) Såvitt försörjningsbalansprognosen angår är detta kapitlets huvudsyfte.

Härtill kommer emellertid vissa allmänna kommentarer till den statliga

budgetens utvecklingstendenser i stort. 2

2. Statens inkomster och utgifter 1961—1963

Statsinkomsterna beräknas öka betydligt måttligare mellan 1962 och

1963 än mellan 1961 och 1962 (tabell 1). Denna utveckling är framför allt

hänförlig till de direkta skatterna. En mindre kraftig ökning av skatteunderlaget

för beskattningen av fysiska personer samverkar här med vissa

följdeffekter av 1962 års skattereform. Härtill kommer den svagare vinstutvecklingen

för företagen under 1962 vilken beräknas påverka bl. a. dessas

fyllnadsbetalningar under våren, samt de ökade utbetalningarna av kommunskattemedel

vilka regleras över inkomstskattetiteln. De indirekta skatterna

fortsätter däremot att öka bl. a. till följd av den relativt kraftiga

konsumtionsökning som nu förutses för 1963. Övriga inkomster, vilka består

av affärsverksvinster, avgifter och liknande, har antagits komma att

fortsätta att öka i ungefär oförändrad takt.

De investeringar som finansieras över budgeten väntas 1963 komma att

fortsätta att öka i ej obetydlig omfattning. Dessa svarar emellertid endast

för en del av statens aktiviteter på investeringsområdet — för en fullständig

redogörelse av den statliga investeringsverksamheten hänvisas till kapitel

VI.

Beräkningarna över den statliga konsumtionens omfattning 1963 baserar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1963

sig — i likhet med vad som gäller övriga statsutgifter — på en realekonomisk

gruppering av statsbudgetens utgiftssida för innevarande och nästa

budgetår, vilken utförts inom riksrevisionsverket. Problemet ligger dels i

omvandlingen av budgetårssiffror för riksstat och riksstatförslag till siffror

för kalenderår, dels i hur totalskattningar av reservationsmedelsförbrukningar,

anslagsöverskridanden och -besparingar skall fördelas mellan olika

utgiftskategorier. De (osäkra) kalkyler som nu utförts pekar på en något

högre real ökningstakt för den statliga konsumtionen mellan 1962 och 1963

än vad motsvarande beräkningar enligt den preliminära nationalbudgeten

gav vid handen — bortåt 7 procent mot tidigare ca 6 procent, ökningen

1961—62 visade sig ävenledes bli högre än enligt tidigare bedömningar.

Detta kan bl. a. sammanhänga med att vakanta tjänster lättare kunnat

besättas i ett samhällsekonomiskt läge som kommit att kännetecknas av

relativt minskad efterfrågan på arbetskraft från den privata sektorns sida.

Den nivåhöjning av transfereringsutgifterna som ägde rum 1962 beror

i betydande utsträckning på folkpensions- och barnbidragshöjningar samt

införandet av skatteersättning till kommunerna för det skattebortfall som

den senaste ortsavdragsreformen innebar. I avsaknad av motsvarande ändringar

av utgiftsnormerna 1963 torde man kunna räkna med en absolut

och relativt svagare uppgång av de statliga överföringsutgifterna 1963 än

1962.

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1961—1963

Miljoner kronor i löpande priser

Kalenderåi-

Budgetår

1961

1962

1963

1961/62

1962/63

enl.

kompl.

prop.

1963/64

enl.

kompl.

prop.

1. Inkomster..............

17 440

19230

20 000

18007

19 702

20 034

därav: direkta skatter ..

8 553

8 921

8 870

8 620

8 869

8 370

indirekta skatter .

7 634

8 931

9 650

8 046

9 390

10 125

övrigt ..........

1253

1378

1480

1341

1443

1533

2. Bruttoinvesteringar ....

3169

3 651

4 025

3 403

3 855

4 370

3. Konsumtion ...........

3 970

4 557

5 130

4 218

4 817

5 422

4. Transfereringar ........

8 496

9 432

10 150

8 691

9 976

10345

5. Samma 2 (ill 4..........

15 635

17 640

19 305

16 312

18 648

20137

6. Finansiellt sparande

(1—5) ................

7. Utlåning och andra fi-

+ 1805

+ 1590

+ 695

+ 1695

+ 1054

— 103

nansplaceringar ........

1220

992

1075

1168

1204

948

8. Totala utgifter (5 + 7)____

16 855

18 632

20 380

17 480

19 852

21085

9. Totalbudgetsaldo (1—8)..

+ 585

+ 598

— 380

+ 527

— 150

—1051

Anm. Tabellens uppgifter baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka

till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överenstämmelse

ej ernås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1963

Differensen mellan statsbudgetens inkomster och utgifter utom låne- och

andra finanstransaktioner — vilka behandlas i kreditmarknadskapitlet —

benämnes statens finansiella sparande. Förändringen i detta saldo mellan

två på varandra följande perioder (år) brukar ses som ett indicium på

statsbudgetens effekt på totalefterfrågan. Ett ökat positivt eller ett minskat

negativt saldo skulle innebära att budgeten utövat en restriktiv inverkan

på totalekonomin, medan ett minskat positivt eller ökat negativt saldo skulle

tyda på en effekt i motsatt riktning. Detta approximativa sätt att mäta

budgetens efterfrågeeffelct baseras bl. a. på förhållandet att ökade statsinkomster

eller minskade statsutgifter utövar en hämmande inverkan på

övriga sektorers disponibla inkomster och därmed på deras efterfrågan på

varor och tjänster, medan motsatsen skulle gälla för minskade statsinkomster

och ökade statsutgifter. Eftersom statens finansiella sparande mellan

1961 och 1962 minskade med ca 200 miljoner kronor skulle statsbudgeten

1962 ha varit svagt expansiv, medan den 1963 skulle komma att bli

relativt starkt expansiv — det finansiella sparandet beräknas minska med

bortåt 900 miljoner kronor.

Ovanstående resonemang har förts i anknytning till tabell 1. I tabell 2

har gjorts vissa justeringar av inkomst- och utgiftsdata som syftar till att

något bättre belysa statens inkomsters och utgifters effekter på realaktiviteterna

i samhället. Vissa inkomstposter har härvid omlokaliserats så att

de fallit på det år då de minskar de disponibla inkomsterna. Detta har gjorts

för den preliminära A-skattens och den allmänna varuskattens del. Dessa

skatter minskar hushållens disponibla inkomster under de två månader

som föregår uppbördsmånaden. Januariuppbörderna av dessa skatter avser

sålunda skattebelopp som belastat hushållen under november och december,

varför de i tabell 2 förts tillbaka till det föregående året. För att justeringen

skall ge en rättvisande bild av budgetens realekonomiska effekter

måste skillnaderna mellan justerade och ojusterade data ses som en kreditlokalisering

i tiden. — övriga inkomster och utgifter har i brist på håll
-

Tabell VIII: 2. Statens inkomster och utgifter 1961—1963, justerade kassamässiga uppgifter

Miljoner kronor i löpande priser.

1. Inkomster............................

Kalenderår

1961

1962

1963

17 613

8 666

7 694

1263

3 250

3 970

8 496

15 716

+1897

19 572

9 069

9125

1378

3 625

4 557

9 432

17 614

+1 958

20179

9 011

9 688

1480

4110

5 130

10150

19 390

+ 789

därav: direkta skatter ......................

indirekta skatter ....................

övrigt ..............................

2. Bruttoinvesteringar ........................

3. Konsumtion...........................

4. Transfereringar .......................

5. Summa 2 till 4..............................

6. Finansiellt sparande (1—5)..................

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

givning till eller kreditåterbetalning från företagen, vilken förutsätts vara

utan betydelse för den realekonomiska utvecklingen.

På utgiftssidan har de statliga investeringarna antagits ligga jämnt fördelade

över budgetåret — enligt de kassadata som redovisas i tabell 1 ligger

betalningarna koncentrerade till vårhalvåret, vilket i högre utsträckning

torde reflektera betalningsvanor än den statliga investeringsaktivitetens

punkter för en omgruppering fått kvarstå oförändrade från tabell 1.

Enligt de justerade data som redovisas i tabell 2 skulle statsbudgetens

totala efterfrågeeffekt 1962 ha varit ungefär neutral (det justerade finansiella

sparandet ökade obetydligt mellan 1961 och 1962) medan den 1963

skulle komma att bli ännu mer expansiv än vad tabell 1 antydde (det

finansiella sparandet nedgår med nära 1 200 miljoner kronor mellan 1962

och 1963 enligt tabell 2 mot en nedgång med nära 900 miljoner kronor

enligt tabell 1).

Allt för stor vikt får givetvis ej fästas vid de rent siffermässiga angivelserna

av budgeteffekterna i resonemangen ovan. Man torde dock med stor

sannolikhet kunna utgå från att en ej obetydlig omsvängning av budgetläget

och därmed av riktningen av budgetens totala efterfrågeeffekt kommer

att inträffa under loppet av 1963. Tillgängliga statistiska data t. o. m.

första kvartalet i år tyder ej på att omsvängningen ännu kommit till stånd.

Det synes nu därför bli under årets andra hälft som stimulanseffekten

främst kommer att inträda.

Den reviderade nationalbudgeten för 1963, som utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska

avdelning, bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk

och institutioner. Arbetet har drivits i nära kontakt med konjunkturinstitutet som samtidigt färdigställt

sin senaste konjunkturrapport. Kapitel VI, Investeringarna, har därjämte utarbetats av

t. f. förste forskningssekreterare Åke Tengblad och räkneexemplet i samma kapitel av forskningssekreterare

Gudrun Norstedt. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar

för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

63

Tabellförteckning

I. 1. Försörjningsbalans för 1963 ..................................

II. 1. Bruttonationalprodukt och efterfrågekomponenter 1961—1963 ____

2. Indikatorer över produktion och orderläge i verkstadsindustrin ..

3. Valutareserverna omräknade i antal hela importveckor..........

III. 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1961—1962........

2. Guld- och valutareserven december 1959—mars 1963............

3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1961—1963..

4. Betalningsbalansen 1960—1963 ..............................

IV. 1. Produktionsprognos för olika näringsgrenar 1962—1963..........

2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1960—1963 ..................

V. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1961—1963 ..

2. Privat konsumtion 1961—1963................................

VI. 1. Investeringsplaner inom industrin för 1963 ....................

2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1957—1963 ....................................

3. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner

för 1963 ....................................

4. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1962—1963........

5. Påbörjade byggen inom den reglade sektorn (exkl. bostäder och

kraftverk)..................................................

VII. 1. Kreditmarknaden 1961 och 1962 ..............................

2. Finansiellt sparande m. m. 1963 (räkneexempel)................

3. Kreditmarknaden 1963 ......................................

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1961—1963 ....................

2. Statens inkomster och utgifter 1961—1963, justerade kassamässiga

uppgifter ..................................................

8

11

17

20

22

22

24

25

28

29

35

39

45

46

48

49

50

53

54

57

60

61

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1963

Innehåll

I. Sammanfattande översikt ................. 1

II. Det internationella läget ..................................... • • • 10

III. Utrikeshandeln ................................................ 22

IV. Produktionen och arbetsmarknaden................................ 26

1. Prokuktionen .............................. 26

2. Arbetsmarknaden............................................ 28

V. De enskilda konsumenternas ekonomi.............................. 33

1. De disponibla inkomsterna.................................... 33

2. Konsumentpriserna....... 37

3. Den privata konsumtionen .................................. 39

VI. Investeringarna ................................................ 42

VII. Kreditmarknaden .............................................. 52

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 och första kvartalet 1963 52

2. Finansierings- och kreditmarknadsperspektiven för 1963.......... 55

VIII. Den offentliga verksamheten...................................... 59

1. Allmänt.................................................... 59

2. Statens inkomster och utgifter 1961—1963 .................... 59

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1963/64

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Bih. D: Driftbudgeten 1963/64

1

Bihang D

DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1963/64

l Bihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..........................

18 040,2

+ 169,0

18 209,2

II. Uppbörd i statens verksamhet......

276,1

—

276,1

III. Diverse inkomster ................

391,0

+ 6,0

397,0

Säger

18 707,3

+ 175,0

18 882,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

415,0

- 14,0

401,0

II. Riksbanksfonden..................

50,0

+ 50,0

100,0

III. Statens allmänna fastighetsfond----

34,3

—

34,3

IV. Försvarets fonder ................

41,7

—

41,7

V. Statens utlåningsfonder............

334,2

—

334,2

VI. Fonden för låneunderstöd..........

14,2

—

14,2

VII. Fonden för statens aktier..........

105,0

—

105,0

VIII. Statens pensionsfonder ............

77,4

—

77,4

IX. Diverse kapitalfonder..............

43,5

—

43,5

Säger

1 115,3

+ 36,0

1 151,3

Summa inkomster å driftbudgeten

19 822,6

-f 211,0

20 083,6

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel.................

250,0

+ 25,0

275,0

Summa

20 072,6

+ 286,0

20 308,6

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. D: Driftbudgeten 1963/6b

3

budgetåret 1963/64

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A.. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna......

5,5

—

5,5

II. Justitiedepartementet..............

194,1

+

—

194,1

III. Utrikesdepartementet..............

177,9

6,5

184,4

IV. Försvarsdepartementet ............

3 645,8

+

8,8

3 654,6

V. Socialdepartementet ..............

5 588,7

+

15,0

5 663, l

VI. Kommunikationsdepartementet ....

1 701,0

+

0,3

1 701,3

VII. Finansdepartementet ..............

1 024,6

+

0,1

1 024,7

VIII. Ecklesiastikdepartementet..........

2 743,4

+

4,2

2 747,6

IX. Jordbruksdepartementet............

602,0

+

12,1

614,0

X. Handelsdepartementet.............

259,0

—

259,0

XI. Inrikesdepartementet..............

1 293,4

—

19,7

1 273,7

XII. Civildepartementet ................

805,0

+

74,8

879,8

XIII. Oförutsedda utgifter ..............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

35,0

—

35,0

Säger

18 076,4

+

102,1

18 178,4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

50,0

—

50,0

II. Luftfartsfonden ..................

12,3

—

12,3

III. Riksgäldsfonden ..................

820,0

—

20,0

800,0

IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-

688,2

ringar..........................

668,3

+

19,9

V. Avskrivning av oreglerade kapital-

1,0

medelsförluster..................

1,0

—

Säger

1 551,6

—

0,1

1 551,5

Summa utgifter å driftbudgeten

19 627,9

+

102,0

19 729,9

Beräknat överskott å statsregleringen......

1444,7

+

134,0

1578,7

därav: överskott av inkomster ..........

1194,7

+

109,0

»303,7

Balanserade kommunalskattemedel..

250,0

+

25,0

275,0

Summa

»20 072,6

+

236,0

»20 308,6

1 Exkl. beräknad förbrukning av reservationsmedel 100,0 milj. kr.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630554

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA

UTVECKLINGEN

BUDGETÅREN 1963/64—1966/67

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

BihangE

PM

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

under budgetåren 1963/64—1966/67

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen

bär inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens

inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas

under budgetåren 1963/64—1966/67. Som underlag för kalkylerna har, såvitt

avser utgiftssidan, uppgifter genom departementens försorg inhämtats

från olika myndigheter och verk. I samband härmed har också vissa uppgifter

införskaffats rörande utvecklingen av antalet anställda. När det gäller

inkomstsidan har riksrevisionsverket verkställt en beräkning över inkomsterna

på driftbudgeten. Därjämte har uppgifter rörande vissa avskrivningar

in. m. införskaffats från vederbörande myndigheter och verk.

I ett inledande avsnitt redovisas visst material, ägnat att ge en bakgrund

till bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar

omfattar den volymmässiga utvecklingen under budgetåren 1955/56—1961/

62 för dels de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten, dels de s. k. realfonderna

på kapitalbudgeten. Vidare redovisas en jämförelse mellan de kalkyler

som lämnades i kompletteringspropositionen våren 1962 för utgifterna

under budgetåret 1963/64 och de i årets kompletteringsproposition

gjorda beräkningarna avseende samma budgetår. I ett följande avsnitt lämnas

en redogörelse för den statliga personalutvecklingen.

Vid utarbetandet av kalkylerna över utvecklingen av statens inkomster

och utgifter för budgetåren 1963/64—1966/67 har i huvudsak samma metod

använts som vid motsvarande beräkningar i fjol. För att belysa den

samhällsekonomiska innebörden av utgiftsberäkningarna lämnas en redovisning

av den realekonomiska utvecklingen. Beräkningarna av statens inkomster

och utgifter har sammanfattats i ett avslutande avsnitt om den beräknade

utvecklingen av totalbudgetsaldot. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 150. Bihang E

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under

budgetåren 1955156—1961j62, m. rn.

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

Liksom i bihang E till fjolårets kompletteringsproposition och i huvudsaklig

överensstämmelse med där tillämpade metoder har vissa beräkningar

utförts av statsutgifternas volymmässiga förändring. Syftet med dessa beräkningar

är såväl att underlätta analysen av den gångna utvecklingen som

att erhålla ett underlag för bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen

på olika områden. Till grund för beräkningarna ligger de faktiska budgetutfallen

under perioden 1955/56—1961/62. Utgifterna har grupperats

enligt den indelning i littera under de olika huvudtitlarna som följts i riksstatsförslaget

för nästa budgetår. En schablonmässig omräkning av de

egentliga statsutgifternas utveckling i löpande priser till 1955/56 års löneoch

prisnivå redovisas i indexforin i tabell 1. Under hänvisning till de redogörelser

som lämnats i de senaste årens kompletteringspropositioner över

utgifterna inom de olika huvudtitlarna, redovisas i år i huvudsak endast

utvecklingstendenserna i stort.

Det är ofrånkomligt att svagheter måste vidlåda här gjorda försök att

beräkna den volymmässiga utvecklingen av statens utgifter. En ofullkomlighet

av principiell betydelse är att produktivitetsförändringar vid den

statliga produktionen av tjänster inte beaktats. Produktivitetsförändringar

vid produktionen av tjänster inom förvaltning, rättsväsen, försvar, undervisningsväsen

etc. låter sig nämligen knappast mätas statistiskt. De prisindex

varmed anslagens värdebelopp omräknas i volymtal har därför kalkylerats

på kostnadselement i det sista produktionsledet, d. v. s. på löner

och omkostnader sådana de föreligger i budgetredovisningarna. Vid beräkningarna

har eftersträvats en uppdelning av utgifterna på de olika varor

och tjänster som konstituerar kostnadselementen i verksamheten. Av betäkningstekniska

skäl har endast de större kostnadselementen under varje

littera för de olika huvudtitlarna kunnat beaktas. Till osäkerheten i beräkningarna

har också bidragit, att lämpliga indexserier saknas för många

utgiftsområden. I ett fall, nämligen i fråga om de svenska bidragen till internationell

hjälpverksamhet och bidrag till internationella organisationer,

har någon fast prisberäkning inte gjorts på grund av svårigheten att finna

en meningsfull prisindexserie. Flertalet direkta transfereringar till enskilda

personer, t. ex. tolkpensioner och barnbidrag, har omräknats till fasta priser

med hjälp av konsumentprisindex. »Volymsiffrorna» för dessa transfereringsutgifter

kan därför sägas utgöra ett mått på den köpkraft dessa

transfereringar representerar för den enskilde mottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på

driftbudgeten under perioden 1955/56—1961/62 med 37 procent eller 5,4

procent per år i genomsnitt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

Tabell 1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

under budgetåren 1955/56—1961/62

Littera

Anslagsgrupp

Index med 1955/56 = 100

Årlig procen- tuell föränd-

1955

/ 56

1956

/ 57

1957

/58

1958

/59

1959

/ 60

1960

/ 61

1961

/ 62

ring i genom- snitt under

budgetåren

1955/56—

1961/62

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

A, B

I. Kungl. hov- o. slottsstaterna

100

102

100

109

108

104

108

+ 1,3

II. Justitiedepartementet......

100

109

116

128

133

139

145

+ 6,4

A—D

Domstolarna, rättegångs- väsendet i allmänhet,

m. m...................

100

103

107

in

113

120

120

+ 3,1

E, F

Fångvården, m. m.......

100

117

128

148

156

163

176

+ 9,9

A—D

III. Utrikesdepartementet ......

100

113

108

113

137

164

182

+ 10,5

A—F

IV. Försvarsdepartementet......

100

101

109

in

115

112

122

+ 3,4

V. Socialdepartementet........

100

in

120

120

121

131

135

+ 5,4

B

Allmän försäkring m. m.1..

100

in

in

121

120

135

137

+ 5,4

C

Socialvård, nykterhetsvård

m. m.................

100

105

107

115

125

113

116

+ 2,5

D

Stöd åt barnfamiljer m. m.

100

99

no

121

126

127

135

+ 5,1

F—H, J, K

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården ........

100

107

109

113

116

118

125

+ 3,8

A, E, I, L

Arbetarskydd, rehabilite- ringsverksamhet m. m. ..

100

103

133

122

127

141

156

+ 7,7

VI. Kommunikationsdeparte- mentet....................

100

105

no

120

119

125

129

+ 4,4

B, C

Väg- och vattenbyggnads- väsendet, vägtrafik- väsendet ..............

100

106

no

in

in

121

121

+ 3,2

A, D—J

Vissa myndigheter, m. m.

100

99

in

180

175

157

183

X

VII. Finansdepartementet ......

100

107

238

359

359

398

311

+ 20,8

D

Skatteersättning till kom- munerna m. m.........

100

95

409

726

722

682

594

X

A—C, E

Vissa myndigheter, m. m.

100

115

118

102

106

189

112

+ 1,9

VIII. Ecklesiastikdepartementet ..

100

108

115

122

135

136

147

+ 6,6

D

Skolväsendet ............

100

108

114

119

133

130

138

+ 5,5

E

Högre utbildning och torsk- ning ..................

100

114

124

145

160

173

189

-f 11,2

F

Lärarutbildning ..........

100

94

101

106

112

117

130

-F 4,5

G

Studiesociala ändamål ....

100

94

123

151

167

182

240

15,7

A—C, H

Allmänna kultur- och bild- ningsändamål, kyrkor,

m. m...................

100

109

115

119

116

126

127

+ 4,1

IX. Jordbruksdepartementet----

100

78

88

SO

67

72

75

- 1,7

B, C, J

Lantbrukets rationalisering,

lantmäteriväsendet, m. m.

100

96

99

92

94

85

89

- 2,0

D

Jordbruksprisreglering m.m.

100

67

81

68

50

58

63

- 7,4

E—H

Undervisning och forskning

på jordbrukets område,

in. m...................

100

103

100

102

103

106

101

4- 0,1

I

Skogsväsendet............

100

97

103

123

117

109

113

4- 2,1

A, K—M

Fiskeriväsendet, vissa myn- digheter, m. m.........

100

133

125

123

114

127

139

-1- 5,6

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

X. Handelsdepartementet......

100

126

144

153

206

196

185

+ 10,8

B—E

Industri, hantverk och han-

del, teknisk forskning,

m. m...................

100

99

84

116

121

132

150

+ 7,0

F

Atomenergiverksamhet ....

100

230

322

345

628

565

476

X

I

Ekonomisk försvarsbered-

skap ..................

100

101

108

101

84

85

86

— 2,5

A, G, H,J

Vissa myndigheter, m. m.

100

100

104

106

108

107

115

+ 2,4

XI. Inrikesdepartementet ......

100

116

129

197

227

220

210

+ 13,1

C

Arbetsmarknad m. m.....

100

119

137

317

395

352

288

X

D

Bostadsbyggande m. m. ..

100

160

186

248

274

314

355

+ 23,5

E

Polisväsendet ............

100

113

129

134

141

135

137

+ 5,4

F

Civilförsvaret, m. m.......

100

78

83

76

71

57

72

- 5,3

A, B, G

Landsstaten, m. m.......

100

102

104

107

109

115

118

+ 2,8

XII. Civildepartementet ........

100

104

109

in

117

133

145

+ 6,4

C

Pensionsväsendet ........

100

105

no

114

120

124

131

+ 4,6

A, B, D, E

Vissa myndigheter, m. m.

100

85

105

81

81

243

308

X

XIII. Oförutsedda utgifter........

100

42

337

20

350

19

73

X

XIV. Riksdagen och dess verk ....

100

101

102

123

120

129

133

+ 4,9

Summa egentliga

statsutgifter1

100

101

113

124

129

133

137

+ 5,4

1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren

1956/57 och 1957/58.

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar

som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden

markerats med x.

Utgifterna under justitie-, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och civildepartementen

samt utgifterna för riksdagen och dess verk uppvisar en

volymmässig ökning av samma storleksordning som de totala utgifterna

i genomsnitt. Väsentligt större ökningar än genomsnittet för totalutgifterna

uppvisar utrikes-, finans-, handels- och inrikesdepartementens huvudtitlar.

De stora ökningarna under dessa huvudtitlar sammanhänger främst med

utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter. Utgifterna under försvarsdepartementets

huvudtitel har ökat mindre än totalutgifterna i genomsnitt,

medan utgifterna under jordbruksdepartementets huvudtitel uppvisar en

volymmässig minskning.

Under justitiedepartementets huvudtitel domineras utvecklingen av utgifterna

för fångvården, som svarar för omkring hälften av huvudtitelns utgifter.

Avgörande för denna utveckling har främst varit den ökade kriminaliteten,

som nödvändiggjort en betydande utbyggnad av antalet vårdplatser

vid fångvårdsanstalterna. Antalet platser har från slutet av 1955 till slutet av

1962 ökat från knappt 3 500 till mer än 5 300, samtidigt som vårdresurserna

i övrigt förbättrats.

Under utrikesdepartementets huvudtitel har skett mycket omfattande ökningar

av Sveriges bidrag till internationella organisationer och av den

svenska biståndsverksamheten. Dessa båda anslagsgrupper svarade 1961/62

för närmare hälften av huvudtitelns utgifter mot endast en sjättedel 1955/56.

Anslagsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel har under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 5

de fyra senaste budgetåren i perioden i huvudsak bestämts av de 1958

och 1961 antagna riktlinjerna för försvarets framtida utformning. Den

ojämna utvecklingen under senare budgetår betingas av förändringar i behållningarna

av reservationsmedel.

Utgiftsutvecklingen under socialdepartementets huvudtitel domineras av

folkpensioner, barnbidrag, bidrag till sjukförsäkringen och bostadsrabatter.

Den i 1955/56 års prisnivå angivna ökningen för dessa utgifter påverkas

givetvis av den omräkning med konsumentprisindex som skett. Utgiftsökningen

för folkpensioneringen är bl. a. en följd av det ökande antalet åldringar.

I övrigt har utgifterna för folkpensioneringen främst påverkats av

de beslut om standardtillägg som fattats vid 1956, 1958 och 1960 års riksdagar.

Enligt departementsreformen hänförs fr. o. m. 1 juli 1963 hälso- och sjukvården

till socialdepartementet. Utgiftsutvecklingen inom dessa områden påverkas

främst av upprustningen inom mentalsjukvården samt utbyggnaden

av de statliga och kommunala undervisningssjukhusen.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under kommunikationsdepartementets

huvudtitel är vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen. Den utveckling

som skett för utgifterna för vägväsendet under perioden har möjliggjort

såväl en fortsatt utbyggnad av väg- och gatunätets längd som en förbättring

av vägarnas standard, ökningen under budgetåren 1958/59—1961/62 av de

som beredskapsarbeten bedrivna vägarbetena påverkar inte ulgiftsserien för

kommunikationshuvudtiteln utan utgifterna under inrikeshuvudtiteln. Däremot

ingår i utgiftsserien för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten.

Om beredskapsarbetena för hela perioden skulle inräknas uppgår den genomsnittliga

utgiftsstegringen för anslagsgruppen till 5,4 procent per år. Den

relativt kraftiga ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen är främst

betingad av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till SJ.

Utgiftsutvecklingen under finansdepartementets huvudtitel sammanhänger

framför allt med den skatteersättning till kommunerna som beslutats i

samband med 1957 års ortsavdragsreform. Den kraftiga ökningen budgetåret

1960/61 för den andra i tabellen redovisade anslagsgruppen sammanhänger

med att huvudtiteln detta år belastades med utgifter för premiering

av frivilligt sparande under 1955 och 1956.

Utgifterna under ecklesiastikdepartementets huvudtitel har expanderat

kraftigt under perioden. Mot bakgrunden av ökningen av de åldersgrupper,

ur vilka eleverna till de högre skolformerna rekryteras, och beroende på den

stigande studiefrekvensen samt arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerad

arbetskraft har gymnasieorganisationen undergått en synnerligen expansiv

utveckling och yrkesutbildningen förstärkts såväl kvantitativt som

kvalitativt.

De under perioden kontinuerligt stigande utgifterna för den högre utbildningen

och forskningen återspeglar bl. a. de förbättrade villkoren för forskningen

samt 1958 års reform av undervisningen vid de filosofiska fakulteterna.

Expansionen av utbildningsväsendet betingar också, liksom införandet av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

de allmänna studiebidragen budgetåret 1957/58, ökningen av naturastipendierna

budgetåret 1960/61 samt införandet av avskrivning av studielån budgetåret

1961/62, den kraftiga ökningen av anslagen till studiesociala ändamål.

Utgiftsutvecklingen under jordbruksdepartementets huvudtitel har kraftigt

påverkats av de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren

1955/56 och 1957/58. Främst härigenom uppvisar huvudtiteln en volymmässig

utgiftsminskning under perioden. För övriga verksamhetsområden föreligger

däremot totalt sett en ökning.

Den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under handelsdepartementets

huvudtitel är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp.

Den för huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt 11 procent förklaras

sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den relativa minskningen för atomenergianslagen under de senaste budgetåren

motsvaras av en uppgång under kapitalbudgeten.

Den snabbaste utgiftsutvecklingen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde

svarar anslagen till arbetsmarknadspolitiken och bostadsbyggandet

för. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken har givetvis påverkats av

arbetsmarknadsläget under senare delen av 1950-talet. Den kraftiga utgiftsökningen

under budgetåren 1958/59 och 1959/60 får således ses mot bakgrund

av de sysselsättningssvårigheter som inträffade 1958. I viss mån har

utgifterna under efterföljande budgetår påverkats av eftersläpande kostnader

för de beredskapsarbeten som igångsattes under 1958 och 1959. Den

högre utgiftsnivån sammanhänger i övrigt med att ambitionsgraden för arbetsmarknadspolitiken

höjts.

Utgifterna för bostadspolitiken har under perioden ökat kraftigt. Detta

beror huvudsakligen på att nya årgångar hus tillkommit för vilka ränteeftergift

utgår och att de nya årgångarna omfattat flera lägenheter samt att

räntenivån legat högre än under utgångsåret.

Utgiftsförändringarna under civildepartementets huvudtitel slutligen påverkas

främst av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet,

samt, under de senaste budgetåren i perioden, av den statliga

arbetsgivaravgiften till den allmänna tilläggspensioneringen. 2

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonder på kapitalbudgeten

Av utgifterna under statens kapitalfonder representerar medelsförbrukningen

under affärsverksfonderna, luftfartsfonden, fastighetsfonden, försvarets

fonder och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (diverse kapitalfonder)

direkt statlig realinvestering. För övriga kapitalfonder motsvaras

medelsanvisningarna av statlig utlåning, aktieteckning o. s. v., som inte inräknas

i den statliga investeringsverksamheten i detta orts samhällsekonomiska

betydelse. En beräkning av utgiftsutvecklingen i fasta priser för dessa

fonder av finansiell karaktär låter sig inte göras på ett meningsfullt sätt.

Däremot har för bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen vissa be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Tabell 2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbndgeten

1955/56—1961/62

Index med 1955/56

= 100

Genomsnittlig

årlig procen- tuell föränd- ring 1955/56- 1961/62 enligt

trend- beräkning

1955/

56

1956/

57

1957/

58

1958/

59

1959/

60

1960/

61

1961/

62

Statens alfärsverksfonder........

100

93

97

no

118

106

105

+ 2,2

Postverket..................

100

71

44

40

41

36

57

- 12,8

Televerket..................

100

99

101

113

112

108

no

+ 2,0

SJ ........................

100

88

91

95

104

91

87

- 0,7

Statens vattenfallsverk......

100

93

102

123

136

122

118

+ 4,9

Domänverket ..............

100

97

71

72

52

16

69

- 14,2

Luflfartsfonden................

100

93

194

565

741

387

260

+ 21,1

Statens allmänna fastighetsfond..

100

103

116

141

144

151

177

+ 10,3

Försvarets fonder..............

100

103

83

84

91

99

124

+ 2,7

Diverse kapitalfonder ..........

100

91

88

82

100

84

86

- 1J

Summa

100

95

97

110

119

109

112

+ 3,0

räkningar gjorts beträffande den volymmässiga utgiftsutvecklingen av de

statliga realinvesteringarna. I förevarande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse

för utvecklingen av dessa utgifter under budgetåren 1955/56—1961/

62 efter en schablonmässig omräkning som gjorts av utgifterna i 1955/56 års

prisnivå (tabell 2).

Liksom när det gäller den volymmässiga utvecklingen av de egentliga statsutgifterna,

är det angeläget att understryka beräkningarnas schablonmässiga

karaktär. De indexserier över prisutvecklingen som använts är desamma

som utnyttjas i samband med nationalbokföringen. En närmare redogörelse

för ifrågavarande indexserier lämnades i bihang E till fjolårets kompletteringsproposition.

Beräkningen av den genomsnittliga procentuella förändringen

under perioden har gjorts med anlitande av en statistisk metod som

tar hänsyn såväl till förändringarna mellan periodens första och sista budgetår

som till utvecklingen under de mellanliggande budgetåren. Härigenom

åstadkommes en mer rättvisande redovisning av den trendmässiga utvecklingen.

Anledningen härtill är dels att anvisningarna till de enskilda investeringsobjekten

är av engångskaraktär, dels att investeringsverksamheten utmärks

av konjunkturpolitiskt betingade variationer.

Enligt gjorda trendberäkningar ökade medelsförbrukningen under realfonderna

under perioden 1955/56—1961/62 med i genomsnitt 3 procent per

år. De kraftigaste volymmässiga ökningarna under perioden redovisas för

luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond. Affärsverksfonderna

uppvisar under perioden en ökning med i genomsnitt 2,2 procent per år och

försvarets fonder en stegring med 2,7 procent. Investeringarna under diverse

kapitalfonder uppvisar eu minskning med 1,7 procent per år.

Utvecklingen av affärsverkens investeringar återspeglar väsentligen kon
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

junkturlörloppet. Begränsningen av affärsverkens investeringar under budgetåren

1956/57 och 1957/58 samt 1960/61 och 1961/62 sammanhängde

med den allmänt återhållande ekonomiska politiken under dessa år. Den i

vissa fall markerade stegring som inträdde 1958/59 och 1959/60 får ses mot

bakgrund av strävandena att motverka efterfrågeminskningen inom den privata

sektorn i samband med den då pågående lconjunkturavmattningen. Till

en del var den också resultatet av en planerad investeringsökning, som särskilt

inriktades på sådana investeringar som utgjorde en förutsättning för

en stegrad industriproduktion. Utvecklingen under de olika fonderna var

dock splittrad. Postverkets investeringar, som emellertid är av förhållandevis

liten omfattning, minskade under perioden. För SJ fluktuerade investeringsnivån

i huvudsak kring utgångsårets nivå, dock med någon minskning

i förhållande till denna. Televerkets och statens vattenfallsverks investeringar

visade däremot en genomsnittlig stegring över perioden.

Utvecklingen inom televerket kännetecknas av en stark expansion av telefon-

och telexrörelsen samt på radio- och televisionsområdet. Ett mått på

expansionstalcten utgör antalet installerade telefoner, som under perioden

stigit från knappt 2 till närmare 3 miljoner, av vilka vid periodens slut ca

93 procent var anslutna till automatiska telefonstationer. Utbyggandet av

televisionen har också sedan 1956 utgjort en mycket expansiv del av televerkets

investeringar.

Mot bakgrunden av det ekonomiska läget för statens järnvägar har en

bibehållen hög investeringsnivå framstått som ett viktigt villkor för en bättre

driftsekonomi. Investeringarna har särskilt inriktats på företagsekonomiskt

lönande rationaliseringsåtgärder. Investeringarna har sålunda i främsta rummet

syftat till fortsatta förbättringar av kapaciteten och standarden på de

trafikstarkare linjerna, stationerna och bangårdarna samt till modernisering

och standardisering av den rullande materielen. Avsevärda investeringar har

också skett i trafiksäkerhetsfrämjande syfte.

För statens vattenfallsverk har investeringarna under perioden främst

syftat till att uppnå torrårssäkerhet och att åstadkomma en optimal ekonomisk

avvägning mellan vatten- och värmekraftverk. Språnget i investeringsutvecklingen

från 1957/58 till 1958/59 motsvarar en komplettering och forcering

av programmet för kraftverksutbyggnaden till följd av den konsumtionsstegring

som skett fortlöpande under perioden. Större delen av kostnaderna

för värmekraftverket i Stenungsund infaller vidare under perioden,

varjämte Ågesta kraftvärmeverk påbörjades under senare delen av denna.

För domänverket har endast medtagits de investeringar som finansierats

över kapitalbudgeten. Härutöver sker en omfattande investeringsverksamhet

avseende bl. a. skogsbilvägar och skogsvårdsåtgärder av skilda slag med anlitande

av driftinkomster.

Den starka ökningen av investeringarna under luftfartsfonden återspeglar

främst tillkomsten av Arlanda flygplats. Därjämte har under perioden

skett en förhållandevis kraftig utbyggnad av flygfältsnätet i övrigt.

De utgiftsmässigt dominerande investeringarna under statens allmänna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

fastighetsfond faller under perioden inom social- och ecklesiastikdepartementens

verksamhetsområden. Investeringarna under socialdepartementet

domineras av byggnadsarbeten för mentalsjukvården. Under perioden har

sålunda — förutom en kraftig upprustning av befintliga mentalsjukhus —

tillkommit eller i det närmaste färdigställts fyra nya mentalsjukhus, nämligen

Gullberna, Falbygdens, Mellringe och Hälsinge sjukhus samt påbörjats

ytterligare två nya sjukhus i Sala och Katrineholm. Vidare påverkas utgiftsutvecklingen

av byggnadsarbeten vid vissa universitetssjukhus. Inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde uppvisar utbyggnaden av universitet

och högskolor en snabb expansion. Särskilt omfattande har investeringsverksamheten

varit i Göteborg, men även i Uppsala och Lund har byggnadsverksamheten

legat på en hög nivå. Beträffande investeringsverksamheten

i övrigt inom statens allmänna fastighetsfond kan nämnas utbyggnaden

av fångvården samt en inte oväsentlig ökning inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, främst avseende uppförandet av radiohuset.

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets utgiftsberäkningar för budgetåret

1963/64

I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vässa beräkningar

till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren

1963/64—1965/66. I detta avsnitt sker en jämförelse mellan fjolårets

beräkningar för budgetåret 1963/64 och nu föreliggande beräkningar

enligt riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner. I anslutning till

redovisningen i tabell 3 bör anmärkas, att de angivna utgiftsförändringarna

framräknats utifrån de i riksstaten för 1962/63 upptagna beloppen.

Enligt fjolårets kalkyl beräknades de sammanlagda utgifterna på driftoch

kapitalbudgeten under budgetåret 1963/64 komma att stiga med omkring

750 milj. kr. Härvid hade emellertid inte reserverats något belopp för

tillkommande reformkostnader eller oförutsedda utgiftsbehov. Då den nu

beräknade utgiftsökningen för motsvarande poster uppgår till ca 1 375 milj.

kr. föreligger eu siffermässig avvikelse på drygt 625 milj. kr. Såsom framgår

av tabellen framkommer denna avvikelse som differensen mellan, å ena

sidan, ökningar hänförliga till de i beräkningarna specificerade större anslagsposterna

samt övriga statsutgifter, och å andra sidan, en minskning

under det i kalkylen upptagna tillägget för höjda löner. Totalt redovisades

förra året för de specificerade större anslagsposterna och övriga statsutgifter

■— inkl. tillägg för erfarenhetsmässig utgiftsökning — en ökning

med närmare 600 milj. kr. (posterna I—III i tabellen), medan enligt de

nu gjorda beräkningarna stegringen uppgår till drygt 1 700 milj. kr. I riksstaten

för innevarande budgetår är uppförda täckningsanslag under fjärde

och tolfte huvudtitlarna med respektive 84 och 353 milj. kr. för den i fjol

genomförda höjningen av statstjänstemännens löner under kalenderåren

1962 och 1963. Summan av dessa anslag, 437 milj. kr., har i tabellen uppförts

under posten tillägg för höjda löner. De i riksstaten för inneva
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 3. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1963/64

Milj. kr.

Anslag bud-

Förändring till budget-

Differens

getåret 1962/

året 1963/64

mellan kol.

63 enligt riks-

3 och kol. 2

staten

enligt kalkyler

enligt

nu

våren 1962

gjorda be-

(prop. 1962:

räkningar

150)

(prop. 1963:

150)

(1)

(2)

(3)

(4)

I. Anlagen utgiftsutveckling för vissa

större utgiftsposter..............

14 326

+ 219

+

827

+ 608

Militära försvaret..............

3 429

+ 48

+

505

+ 457

Folkpensioner..................

2 987

+ 92

+

123

+ 31

Ordinarie väganslag............

1167

+ 80

+

101

+ 21

Kommunikationsverkens investe-

ringar ......................

1158

—

+

104

+ 104

Skatteersättning till kommuner-

na, m. m...................

980

- 194

—

183

+ 11

Allmänna barnbidrag ..........

957

- 12

—

10

+ 2

Driftbidrag till grundskolan____

890

+ 20

+

200

+ 180

Statsskuldräntor ..............

820

+ 40

—

20

- 60

Bostadslån ....................

758

+ 70

+

2

- 68

Räntebidrag och bostadsrabatter

450

—

—

60

- 60

Bidrag till sjukkassor..........

320

+ 44

+

45

+ 1

Driftbidrag m. m. till SJ ......

160

- 10

—

30

- 20

Skolbyggnadsbidrag............

150

+ 18

+

20

+ 2

Arbetsgivarbidrag till ATP ....

100

+ 23

+

30

+ 7

II. Övriga statsutgifters beräknade ut-

veckling........................

5 772

+ 279

+

892

därav driftbudgeten............

5 215

+ 301

+

903

(exkl. avskrivningar)

kapitalbudgeten................

557

- 22

—

11

+ 528

(investeringsanslag)

III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning

under II utöver den där upp-

tagna ........................

_

+ 85

—

IV. Schablonmässigt tillägg för höjda

löner..........................

437

+ 165

—

345

— 510

Totalutgifter

20 535

+ J748

+ 1374

+ 626

1 Exkl. reformkostnader.

rande budgetår uppförda täckningsanslagen har nu givetvis i beräkningarna

för budgetåret 1963/64 fördelats på respektive utgiftsområden. I enlighet

med de för kalkylen gjorda antagandena antogs lönetillägget komma

att utgöra 165 milj. kr. under budgetåret 1963/64. Enligt den nyligen träffade

överenskommelsem med statstjänstemännens huvudorganisationer om

ändringar i löneförmåner, kommer den nu beräknade kostnaden för 1963/64

att uppgå till 92 milj. kr. Förändringen till budgetåret 1963/64 enligt den

nu gjorda beräkningen, — 345 milj. kr., är skillnaden mellan de bortfallande

täckningsanslagen för 1962/63 och de tillkommande för 1963/64. Differensen

mellan denna beräkning och fjolårets uppgår sålunda under posten

schablonmässigt tillägg för höjda löner till 510 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 11

Den i kalkylen redovisade sammanlagda utgiftsökningen under de större

utgiftsposterna och övriga statsutgifterna får givetvis betraktas mot bakgrunden

av de nu nämnda redovisningsmässiga förhållandena rörande löneposten.

Vad de i beräkningarna specificerade större anslagsposterna beträffar (I),

redovisades förra året som framgår av tabellen en ökning för dessa med ca

220 milj. kr., medan stegringen enligt de nu gjorda beräkningarna uppgår

till närmare 830 milj. kr. Den härigenom uppkomna differensen mellan beräkningarna,

ca 610 milj. kr., betingas till mer än en tredjedel av sådana

förändringar som följer av redovisningen av löneökningarna.

Vid beräkningen förra året av de militära försvarskostnaderna angavs att

utgiftsutvecklingen inte närmare kunde förutses, då den skulle komma att

påverkas av det utredningsarbete som bedrevs av 1962 års försvarskommitté.

En mekanisk framskrivningsmetod tillgreps därför, innebärande att stegringstakten

förutsattes bli densamma som under de senaste åren, I enlighet

härmed angavs ökningen till knappt 50 milj. kr. i fast pris- och löneläge.

Enligt den nu gjorda beräkningen uppgår ökningen till drygt 500 milj. kr.

Av denna ökning utgör emellertid 183 milj. kr. kompensation för pris- och

lönestegringar. Den reella kostnadsökningen, hänförlig till teknisk fördyring''

m. m., uppgår till 222 milj. kr. Av resterande del av utgiftsökningen

faller bl. a. 57 milj. kr. på höjda värnpliktsförmåner, 22 milj. kr. på investeringar

i försvarets fabriksfond och 11 milj. kr. på flygtekniska försöksanstalten.

För kommunikationsverkens del redovisas en avvikelse mellan beräkningarna

i förra årets kompletteringsproposition och de nu gjorda med drygt

100 milj. kr. Avvikelsen är delvis formell och sammanhänger med utvecklingen

av reservationsmedelsförbrukningarna. Bortses härifrån begränsas avvikelsen

från förra årets beräkningar till ca 65 milj. kr. Av detta belopp hänför

sig 35 milj. kr. till konjunkturpolitiskt betingad tidigareläggning av arbeten

och beställningar som skett för kommunikationsverken, medan återstoden

av beloppet till större delen återspeglar en starkare expansion av televerkets

investeringar än som förutsattes förra året.

På motsvarande sätt som för försvarsutgifterna och kommunikationsverkens

investeringar gjordes vid fjolårets beräkningar av utgiftsutvecklingen

för väganslagen en framskrivning med ledning av utgiftstrenden under senare

år. Den snabbare ökningen av anslagen till det ordinarie vägväsendet

jämfört med vad som angavs i långtidskalkylen får ses mot bakgrund härav.

En av orsakerna till avvikelsen är vidare att fjolårets kalkyler utgick från

oförändrade priser. I budgetförslaget har däremot hänsyn givetvis tagits till

den prisstegring som ägt rum. Bland de större utgiftsposter som omedelbart

påverkats härav är dels, såsom redovisats, det militära försvaret och dels

bidragen till folkpensioner. 1 budgetförslaget ingår sålunda ett ytterligare

indextillägg till folkpensionerna fr. o. m. september 1962.

En betydande avvikelse redovisas för driftbidraget till grundskolan, ök
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

ningen under detta anslag är främst av automatisk natur och sammanhänger

med skolväsendets expansion och de lönehöjningar som kommit lärarna till

del. Avvikelsen mellan beräkningstillfällena betingas väsentligen av effekten

av löneökningarna, som av bidragstekniska skäl kraftigt påverkar anslaget

för 1963/64. I likhet med utgiftsökningen för försvaret motsvaras en del av

den siffermässiga avvikelsen av den redovisade minskningen under posten

schablonmässigt tillägg för höjda löner.

För vissa större utgiftsposter redovisas nu lägre anslagsökningar eller anslagsminskningar

jämfört med fjolårets beräkningar. De minskade utgifterna

för statsskuldsräntor är en följd av de genomförda diskontosänkningarna,

vilka även förklarar det minskade medelsbehovet under anslaget till räntebidrag.

Minskningen under denna utgiftspost uppgår till 90 milj. kr. Å andra

sidan medför den genomförda reformen av bostadsrabatterna för budgetåret

1963/64 en anslagsökning med 30 milj. kr. Genom ökad behållning av

reservationsmedel har vidare behovet av nyanvisningar till bostadslån minskat.

För övriga icke särredovisade anslag på såväl drift- och kapitalbudgeten

beräknades i kalkylen ökningen, inklusive ett tillägg för erfarenhetsmässigt

tillkommande utgifter, till 364 milj. kr., medan den nu beräknas

till 892 milj. kr. Avvikelsen, som uppgår till 528 milj. kr., hänför sig

nästan uteslutande till driftbudgeten. Till större delen kan den hänföras

till löneutvecklingen. I övrigt är den nettoresultatet av en rad förskjutningar

mellan olika anslag och anslagsgrupper. Beträffande utgiftsändamål

som kraftigt uppräknats mellan de båda beräkningstillfällena kan nämnas

arbetsmarknadsanslagen. I övrigt förklaras avvikelsen främst av en snabbare

utgiftsexpansion på kulturens, undervisningens och forskningens områden

liksom inom olika vårdområden.

Sammanfattningsvis kan sålunda beträffande jämförelsen mellan fjolårets

utgiftsberäkningar för budgetåret 1963/64, och de nu föreliggande, följande

anföras. Avvikelsen mellan de gjorda beräkningarna uppgår till drygt 600

milj. kr. I huvudsak förklaras differensen av att de valda förutsättningarna

för beräkningarna av vissa större utgiftsposters utveckling representerade

en underskattning genom att i fjolårets kalkyler inga belopp togs upp

för tillkommande reformer. Detta gäller främst utgifterna för bostadsrabatter,

vägar, kommunikationsverkens investeringar och försvaret, som tillsammans

svarar för 2/3 av avvikelsen. Därutöver bör nämnas att för dessa anslagsposter

liksom även för övriga poster, gäller att prisstegringseffekter tillkommit

som ej innefattades i fjolårets utgiftskalkyler. Enbart anslagen till

folkpensioner och försvaret belastas härigenom med över 100 milj. kr. Nettoawikelsen

i övrigt förklaras av att utbyggnaden inom skilda områden kommit

att realiseras snabbare än som förutsågs.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

13

B. Vissa uppgifter om personalutvecklingen 1954155—1966/67

För att kunna bedöma personalbehovet under de närmaste budgetåren

har, i samband med att uppgifter inhämtats om utgiftsutvecklingen, infordrats

en specificerad redogörelse för den häremot svarande personalutvecklingen.

Enligt anvisningarna har redovisats lönegradsplacerad samt

avtals- och kollektivavtalsanställd personal.

För att få en bakgrund till personalutvecklingen under beräkningsperioden

redovisas även vissa uppgifter om personalförändringarna under

senare hälften av 50-talet. Härvid har använts statistiska centralbyråns

statistik. Det bör dock anmärkas att det insamlade materialet i vissa avseenden

inte är fullt jämförbart med det historiska materialet. Vidare bör framhållas

att syftet med beräkningarna för den kommande treårsperioden endast

varit att ange vissa utvecklingstendenser och att söka framkomstvägar för

en framtida säkrare personalbudgetering.

I den följande presentationen av personalutvecklingen har följts den departementsindelning

som gäller fr. o. m. budgetåret 1963/64. Redovisningen

har i förevarande sammanhang begränsats till att avse tjänstemännen

under departementshuvudtitlarna, exklusive affärsverken och den statsunderstödda

verksamheten. Såsom framgår av följande tablå innebär denna

begränsning, att redovisningen omfattar endast ca en tredjedel av de

inom statlig och statsunderstödd verksamhet anställda.

Statsanställda

Tjänste-

Totalt

Tjänstemän

under departe- mentshuvud- titlarna

Tjänste- män vid

affärs- verken

Kollektivavtals-

anställda

män inom

statsunder- stödd

verksamhet

Städnings-

personal

Övriga

Antal anställda J/io

1961 (1 000-tal)..

123

115

10

68

64

380

Procentuell fördel- ning (%) ......

32

30

3

18

17

100

Personalutvecklingen under budgetåren 195b/55—1963/6b

För den del av den statliga sektorn som här behandlas, uppgick den genomsnittliga,

årliga ökningen av antalet anställda under budgetåren 1954/

55—1957/58 till 2 procent och under budgetåi''en 1958/59—1961/62 till

3 procent. Såsom framgår av tabell 4 utgjorde ökningen i absoluta tal 2 310

respektive 3 880. Den stegrade ökningstakten kan väsentligen återföras till

tre departement, nämligen försvars-, ecklesiastik- och inrikesdepartementen.

Av skillnaden i ökningstal mellan de båda perioderna -— 1 570 — svarar

nämligen dessa tre departement för ca 1 400.

För ecklesiastikdepartementets del återspeglar ökningen av antalet an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr i 50 år 1963

ställda framför allt den högre utbildningens expansion. För inrikesdepartementets

del är utvecklingen beroende av ett flertal faktorer, bl. a.

länsstyrelsernas och särskilt taxeringsväsendets utbyggnad, häradsskrivarorganisationens

utökning till följd av att denna organisation ålagts uppgifter

i samband med administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen

samt arbetsförmedlingsorganens utbyggnad såsom ett led i en aktiv

arbetsmarknadspolitik.

Tabell 4. Antal tjänstemän inom statsförvaltningen 1954—19631

Årlig genomsnitts- ökning

Beräknat

antal

anställda

1962

Ökning

1962—1963

1954—1957

1958-

-1961

+

219

4-

266

4 860

4- 205

+

22

4-

22

1191

4- 115

228

4-

230

39 694

4-1049

4-

659

+

724

22 845

4- 404

4-

306

4-

277

8 105

4- 222

+

47

4-

70

6 327

- 19

+

994

4- 1 579

23 237

4-1058

4-

60

4-

93

5 060

4- 242

13

4-

43

1411

4- 99

+

241

4-

546

13 380

4- 770

3

4-

30

223

4- 62

Samtliga departementshuvudtitlar

+ 2 310

4-3 880

126 333

4- 4 207

1 Departementshuvudtitlarna exkl. statsunderstödd verksamhet och affärsverken. Antalet anställda

är beräknat per den 1 oktober respektive år.

Personalutvecklingen under budgetåren 196b/65—1966/67

På grundval av det material som redovisats av uppgiftslämnarna, lämnas

i det följande vissa uppgifter om personalutvecklingen under perioden

1964/65—1966/67. De insamlade uppgifterna har blivit föremål för vissa

justeringar, men överensstämmer i huvudsak med uppgiftslämnarnas. Även

om det insamlade materialet till följd av redovisningstekniska skäl är behäftat

med brister i olika avseenden, synes det ändå i stora drag belysa

utvecklingstendenserna. Enligt de gjorda beräkningarna skulle antalet statsanställda

fortsätta att öka i ungefär samma takt som under budgetåren

1957/58—1961/62, d. v. s. i storleksordningen inemot 4 000 befattningshavare

per år. Väsentliga förskjutningar i de olika verksamhetsområdenas

andel av denna ökning kan emellertid beräknas inträda. Således skulle försvarshuvudtiteln

öka sin andel av den totala årliga ökningen från drygt

200 befattningshavare per år till drygt 900 per år. För den största årliga

ökningen skulle alltjämt ecklesiastikhuvudtiteln svara; den genomsnittliga

ökningen anges sålunda till ca 1 100 nya tjänster per år. Detta innebär

dock en något lägre stegringstakt än under perioden 1958/59—1961/62.

I samband med grundskolans successiva genomförande kommer nämligen

den elevkategori som förut studerat vid de statliga realskolorna att över
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

föras till kommunala grundskolor. En tidigare genomsnittlig årlig ökning

vid läroverken med ca 450 befattningshavare förbyts väsentligen till följd

härav i en minskning med ca 650 tjänster. I denna del återspeglar utveckligen

endast en förskjutning från statlig till statsunderstödd verksamhet.

Mot nedgången för realskolan står kraftiga ökningar under andra utbildningsområden.

Sålunda skulle enligt de redovisade uppgifterna den högre

utbildningen och forskningen komma att ytterligare tillföras drygt 1 000

tjänster per år mot 400 under åren 1954/55—1957/58 och 840 under åren

1958/59—1961/62. Även för lärarutbildningsanstalterna redovisas krav på

snabbt ökade personalresurser.

Bortses ifrån överförandet av ca 15 000 kommunala tjänster till statligt

huvudmannaskap i samband med polisväsendets förstatligande kommer

inrikesdepartementets huvudtitel att uppvisa en lägre stegringstakt än under

perioden närmast innan. Detta sammanhänger väsentligen med att

häradsskrivarorganisationen efter de senare årens kraftiga uppbyggnad

förväntas i huvudsak vara oförändrad. Vidare skulle personalökningen vid

länsstyrelserna fortsätta i något snabbare takt än tidigare eller med ett

par hundra tjänster per år.

Socialhuvudtiteln skulle enligt uppgifterna minska sin andel av den

totala ökningen från drygt 700 under åren 1958/59—1961/62 till omkring

400 under den kommande treårsperioden. I huvudsak förklaras detta av

att tillkomsten av ett antal nya mentalsjukhus med därav följande personalökningar

under den tidigare treårsperioden icke har sin motsvarighet under

perioden 1964/65—1966/67. Ökningen av personaltätheten i övrigt vid

dessa sjukhus förutses dock enligt uppgifterna fortsätta. För övriga departement

redovisas inga större förändringar i stegringstakten jämfört med

tidigare år.

C. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1963164—1966167

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att aktualiseras

på längre sikt har i år liksom under senare år uppgifter inhämtats från

mjmdigheter och verk om utgiftsutvecklingen under de närmast framförliggande

budgetåren. Utgångspunkten för bedömningen av utgiftsutvecklingen

under de tre budgetåren 1964/65—1966/67 har i princip varit riksstaten

för budgetåret 1963/64. Då beräkningarna verkställts innan riksstaten

är fastställd, har de av praktiska skäl dock fått baseras på riksstatsförslaget

jämte framlagda särpropositioner.

Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har beräkningarna

baserats på förutsättningen om en fortgående produktionsökning

med i genomsnitt ca 4 procent per år, full sysselsättning samt oförändrad

pris- och lönenivå. Kalkylerna utgår därför från den pris- och lönenivå,

som lagts till grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget

för budgetåret 1963/64.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

De uppgifter som redovisats av uppgiftslämnarna innefattar förutom

automatiska utgiftsförändringar till följd av ändringar i befolkningsstrukturen

och av statsmakterna fixerade utgiftsbeslut även kostnaderna för

sådana standardhöjningar inom olika områden som bedömts komma att

aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna har sålunda

redovisats de kostnadsmässiga konsekvenserna av önskade utvidgningar

och standardhöjningar på respektive områden med beaktande av pågående

planering och utredningsarbete. Härvid har uppgiftslämnarna haft att eftersträva

en realistisk utgiftsbedömning under hänsynstagande till de praktiska

möjligheterna — administrativa, arbetskraftsmässiga, lokalmässiga

m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna.

Det är uppenbart att sammanställningar av detta slag över den långsiktiga

utgiftsutvecklingen är behäftade med brister i olika avseenden. För

vissa utgiftsområden låter sig visserligen utvecklingen förutsägas med en

rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller detta om klart utformade planer

finns fastställda och godkända eller utvecklingen kan återföras på vissa

enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar. Å andra sidan finns

det många områden, för vilka det föreligger stora svårigheter att göra beräkningar

över utgiftsutvecklingen. De förändringar i utgiftsdispositionen

som följer av t. ex. växlingar i konjunkturen och i den utrikespolitiska

situationen, kan givetvis inte förutses. I stället får långsiktskalkylerna i

sådana fall baseras på vissa schablonmässiga antaganden om en »normal»

utveckling. Dessa antaganden är såtillvida orealistiska som verkligheten

aldrig utvecklar sig helt »normalt».

En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar är den kombination

av systematiska överskattningar och systematiska underskattningar

som ofta sker; överskattningar av den utgiftsökning för det närmaste

året, som efter budgetgranskning blir förverkligad, och underskattningar

av utgifterna under längre fram liggande budgetår. Sistnämnda förhållande

beror delvis på att uppgiftslämnarna vid beräkningarna utgår från att

de utgiftsönskemål som hänför sig till det första budgetåret i sin helhet redan

då blir tillgodosedda. Det är vidare ett uttryck för en även från andra

sammanhang välkänd tendens att underskatta framtida behov. Denna

systematiska underskattning av framtida utgiftskrav utgör ett av de kanske

svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.

Bristen på realism i det av myndigheterna redovisade utgiftsmaterialet

kan leda till felaktiga föreställningar om budgetläget i framtiden. För att

söka motverka detta har de senaste åren tillämpats det förfarandet att,

på basis av de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven, en beräkning

verkställts inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas förändringar

på längre sikt. Såsom framgår av det föregående (tabell 3) utskildes

vid motsvarande kalkyl över utgiftsutvecklingen i fjol först vissa

större utgiftsposter. Därefter upptogs de av myndigheterna redovisade behoven

av ökningar under övriga anslag efter en schematisk budgetgranskning

med beaktande av bl. a. fattade principbeslut. För att motverka ten
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

densen till underskattningar av framtida utgifter inlades för de ospecificerade

utgiftsposterna en marginal för oförutsedda utgiftsbehov, vilken motsvarade

differensen mellan den erfarenhetsmässiga och den beräknade utgiftsökningen.

Vidare innefattade kalkylen ett generellt tillägg för en antagen

höjning av lönerna för de statsanställda.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen

har använts samma redovisningsmetod som i fjolårets kompletteringsproposition.

I vissa avseenden har dock justeringar vidtagits.

Sålunda har antalet särredovisade utgiftsposter utökats genom att till

dessa poster också hänförts anslagen till civilförsvaret, statliga personalpensionsförmåner

samt kostnaderna för övergång till högertrafik.

Till vissa större utgiftsposter (I i tabell 5) har således i enlighet med

tidigare tillämpad metodik hänförts sådana större anslag eller grupper av

anslag som styrs av befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut eller

för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges en klar innebörd.

Som exempel på anslag som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens förändringar

kan nämnas de allmänna barnbidragen, bidragen till sjukförsäkringen

och folkpensioneringen samt driftbidraget till grundskolan. Vid

framräknandet av utgiftsutvecklingen för dessa anslag har som regel förutsatts

oförändrade förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna

har dock inräknats de standardhöjningar som av statsmakterna förutsatts

för budgetåren 1964/65 resp. 1966/67. Beträffande driftbidraget till

grundskolan har beaktats 1962 års riksdagsbeslut om grundskolan. Även

vad beträffar beräkningarna av investeringsverksamheten vid skolväsendet

har hänsyn tagits till därvid godtagna riktlinjer.

Vid beräkningen av andra utgiftsposter har redan fattade principbeslut

eller i propositioner till årets riksdag förordade riktlinjer kunnat beaktas.

Så är fallet med anslagen till det militära försvaret och civilförsvaret. Detsamma

gäller utgifterna för personalpensionsförmåner och statens arbetsgivaravgift

till den allmänna tilläggspensioneringen liksom kostnaderna för

övergång till högertrafik. Även vad anslagen under budgetåret 1964/65 till

skatteersättning till kommunerna beträffar, har detta varit möjligt. För

perioden efter kalenderåret 1965 har dessa anslag, av skäl som närmare

beröres i det följande, beräknats utifrån en angiven kostnadsram.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat

ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna

beräknas med relativt tillfredsställande noggrannhet. Betydligt

vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över koinmunikationsverkens

investeringar, utgifterna för vägväsendet, lån till bostadsbyggandet

samt anslagen till SJ i form av driftbidrag och särskild underskottstäckning.

Då utvecklingen av dessa utgiftsposter i hög grad är beroende av

ännu icke av statsmakterna fattade beslut, har en framskrivning av den

tidigare utgiftstrenden företagits. I vissa fall har uttalanden av statsmakterna

kunnat tjäna som vägledning vid angivandet av anslagsutvecklingen.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts, har de av upp
2

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang E

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

giftslämnarna redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter

(II i tabell 5) blivit föremål för bedömning inom respektive departement

och överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet. Även

för dessa utgifter har givetvis beaktats bl. a. sådana automatiska förändringar

i utgiftsutvecklingen som föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen

och redan fattade beslut. Viss vägledning vid beräkningen av

anslagen har även erhållits genom studium av utgiftsutvecklingen under

senare år.

För att motverka den tidigare nämnda tendensen till underskattningar

av framtida utgifter och för att erhålla en jämförelsenorm för bedömningen

av den på grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen

har summan av de icke särredovisade drift- respektive kapitalbudgetanslagen

framskrivits i takt med den reella utvecklingen för dessa anslag

under budgetåren 1955/56—1961/62. Skillnaden mellan denna erfarenhetsmässiga

utgiftstrend och den inom finansdepartementet beräknade stegringstakten

har för de två senaste budgetåren under beräkningsperioden upptagits

under en ospecificerad restpost (III i tabell 5).

Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler baserats

på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för beräkningen

av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64. Detta innebär

att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska

hypotesen om konstant lönenivå (1963 års) för de statsanställda.

För den kostnadsökning som uppkommer genom den nyligen träffade överenskommelsen

med statstjänstemännens huvudorganisationer om ändringar

i löneförmåner, har ett generellt tillägg gjorts i kalkylen. Vidare har för

budgetåren 1964/65—1966/67 inlagts ett schablonmässigt tillägg för höjda

löner (IV i tabell 5). Då beräkningarna av statsinkomsternas utveckling

skett utifrån antagandet om en jämn ökning av skatteunderlaget med 4

procent årligen, har i konsekvens härmed ett schablonmässigt tillägg gjorts

för kostnadsökningen till följd av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån

inom den statliga och statsunderstödda verksamheten. Hänsyn har

däremot i detta sammanhang inte tagits till förändringar i lönerna inom

de statliga affärsverken, då lönerna vid dessa — med undantag för statens

järnvägar och luftfartsverket —• inte berör budgetens utgiftssida utan i

stället får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna från statens kapitalfonder.

För att markera att kostnader för reformer kan uppkomma under perioden

utöver de i kalkylen upptagna har till den beräknade summan för

statsutgifterna lagts ett ospecificerat belopp, betecknat med symbolen R

(— Reformer).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

Tabell 5. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1963/64—1966/67

Milj. kr.

Bud
getåret
1963/64
-

Förändring från föregående

budgetår

1964/65

1965/66

1966/67

Föränd
ring
1963/64—

1966/67

I. Antagen utgiftsutveckling för vissa

större utgiftsposter..............

Militära försvaret ............

Bidrag till folkpensioner........

Bidrag till sjukförsäkringen ....

Allmänna barnbidrag..........

Bostadsrabatter................

Ordinarie väganslag ..........

Övergång till högertrafik ......

Driftbidrag m. m. till SJ ......

Kommunikationsverkens investeringar

......................

Skatteersättning till kommunerna,

m. ......................

Driftbidrag till grundskolan ....

Skolbyggnadsbidrag ..........

Bostadslån ..................

Räntebidrag ..................

Civilförsvaret..................

Personalpensionsförmåner ......

Arbetsgivaravgift till ATP ....

Statsskuldräntor..............

II. Övriga statsutgifters utveckling en
ligt

finansdepartementets bedömning

........................

därav driftbudgeten (exkl. avskr.)

kapitalbudgeten (investeringsanslag)

............

III. Erfarenhelsmässig utgiftsökning för

posterna under II utöver den där

upptagna ....................

IV. Schablonmässigt tillägg för höjda

löner ........................

Totalutgifter

Reformkostnader ....................

15 869

3 934

3110

365

947

180

1268

10

130

1262

797

1090

170

760

210

90

616

130

800

5 948

5 402

546

92

21909

+ 949

+ 90

+ 316

+ 13

- 9

+ 65

+ 100

+ 30

- 70

+ 26

+ 11

+ 340

- 75

+ 4

+ 39

+ 15

+ 55

+ 497

+ 409

+ 88

+ 245

+ 1691

+ R

+

347

+

90

+

98

+

14

-

5

+

100

+

33

+

20

+

45

+

2

—

170

+

30

+

3

+

22

+

10

+

56

+

355

+

279

+

76

+

41

+

255

+

998

+

R

+ 677

+ 100

+ 326

+ 15

- 1

+ 100

+ 64

+ 50

- 5

- 90

+ 35

+ 13

+ 10

+ 60

+ 421

+ 366

+ 55

+ 9

+ 265

+ 1372

+ R

+ 1973

+

280

+

740

+

42

_

15

+

65

+

300

+

127

+

70

+

8

+

80

—

10

+

7

+

74

+

35

+

170

+ 1273

+ 1054

+

219

+

50

+

765

+ 4 061

+

R

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden.

I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 5 lämnas i det följande

vissa kommentarer till beräkningarna. Härvid behandlas först anslagsutvecklingen

för de specificerade utgiftsposterna, som i tabellen uppförts i

den ordning de är upptagna i riksstatsförslaget. Därefter följer en redogörelse

huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling. I ett följande

avsnitt belyses den realekonomiska innebörden av den siffermässigt

redovisade utgiftsutvecklingen.

Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter

Tillsammans svarar de specificerade utgiftsposterna för inemot tre fjärdedelar

av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som uppställts

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den totala utgiftsökningen

för dessa under prognosperioden komma att uppgå till i genomsnitt

4 procent eller drygt 650 milj. kr. per budgetår. I jämförelse med

ökningen sedan mitten av 50-talet innebär det en något långsammare stegringstakt.

För budgetåren 1955/56—1961/62 uppgick nämligen den volymmässiga

stegringen till 4,5 procent per år. Vid en jämförelse av utvecklingstakten

under de båda perioderna bör erinras om att för den gångna

perioden ingår kostnaderna för reformer på olika utgiftsområden, medan

detta endast undantagsvis är fallet för beräkningsperioden.

Den totala anslagssumman för det militära försvaret under budgetåret

1963/64 uppgår till 3 934 milj. kr. Härav hänför sig 3 780 milj. kr. till ramen

för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten, som

beräknats utifrån prisläget maj 1962 och 1963 års löneläge för statsanställd

personal. Utöver detta s. k. basbelopp ingår i den totala utgiftssumman

ett prisregleringsanslag med 100 milj. kr. och anslag till flygtekniska

försöksanstalten, investeringar i försvarets fabriksverk samt vissa

ersättningsbyggnader m. m. med sammanlagt 54 milj. kr.

Bedömningen av utgiftsutvecklingen under budgetåren 1964/65—1966/67

grundas på de av 1962 års försvarskommitté föreslagna och i prop. 1963:

108 förordade riktlinjerna för krigsmaktens utveckling under den närmaste

fyraårsperioden. Basbeloppet har i enlighet härmed uppräknats med

2 1/2 procent per budgetår för teknisk fördyring eller med respektive 95,

97 och 100 milj. kr. I kalkylerna har vidare räknats med ett i förhållande

till budgetåret 1963/64 oförändrat prisregleringsanslag.

Härutöver kommer utgiftsutvecklingen att bestämmas av de anslag som

anvisas utanför kostnadsramen för det militära försvaret. Av betydelse

härvid blir kostnaderna för nya förläggningar i samband med utflyttningen

av vissa förband från Järvafältet. överslagsvis har dessa kostnader uppskattats

vara av storleksordningen ett par hundra miljoner kronor. De

värden som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den

militära verksamheten har dock beräknats uppväga kostnaderna. Med hänsyn

härtill har inga belopp tagits upp i kalkylerna för kostnader i samband

med utflyttning från Järvafältet. Om förskjutningar mellan tidpunkten

när anslag anvisas och intäkterna inflyter skulle uppstå, kan dock

en betydande nettobelastning på budgeten uppkomma de närmaste budgetåren.

Utanför ramen har i enlighet med förslag av 1962 års försvarskommitté

medel också beräknats för investeringar i försvarets fabriksverk. Av medelsanvisningen

till verket för nästa budgetår avser 15 milj. kr. investeringar

i ett bolag för teleunderhåll. Anslaget för detta ändamål bortfaller

fr. o. m. 1964/65. Hänsyn härtill liksom till kostnader för vissa ersättningsbyggnader

m. m. har tagits vid beräkningen av den totala utgiftsökningen,

som i avrundade tal upptagits till 90 milj. kr. under budgetåren

1964/65 och 1965/66 samt 100 milj. kr. under 1966/67.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. beräknas under budgetåren

1964/65—1966/67 öka med 316, 98 respektive 326 milj. kr. De kraftiga

kostnadsökningarna 1964/65 och 1966/67 sammanhänger främst med att

för dessa budgetår inräknats höjningar av pensionsbeloppen med 250 kr.

om året för en ensam folkpensionär och med 320 kr. för två pensionsberättigade

makar. De sålunda beräknade kostnaderna för standardhöjningarna

av folkpensionerna utgör 217 milj. kr. för budgetåret 1964/65 och

ytterligare 229 milj. kr. för budgetåret 1966/67. I kalkylerna har härutöver

räknats med en utgiftsstegring varje budgetår med omkring 100 milj. kr.

Till grund härför ligger bl. a. att antalet åldringar antagits stiga med ca

23 000 per år och att 10 procent av dem som har rätt till förtida uttag av

ålderspension kommer att använda sig därav.

Anslaget till bidrag till sjukförsäkringen har beräknats stiga med i genomsnitt

14 milj. kr. per år främst till följd av förskjutningen mot högre

åldersgrupper samt erfarenhetsmässig ökning av utgifterna för läkarvård.

Vid oförändrat bidragsbelopp av 550 kr. för barn och år förutses anslaget

till allmänna barnbidrag minska med totalt 15 milj. kr. under perioden.

Anledningen till minskningen är att antalet barn i bidragsberättigande

ålder beräknas minska med 27 000 från 1 722 000 1963/64 till

1 695 000 1966/67.

Den av årets riksdag beslutade höjningen av inkomstgränsen för familjebostadsbidragen

medför en kostnadsökning under anslaget till bostadsrabatter

med 130 milj. kr. för helt budgetår. Eftersom reformen träder i

kraft den 1 januari 1964 kommer hälften av kostnadsökningen eller 65

milj. kr. att påverka anslaget först fr. o. m. budgetåret 1964/65. Utifrån

de fastställda inkomststrecken och bidragsbeloppen kan anslaget under

perioden beräknas ligga kvar oförändrat på den nivå som uppnås 1964/65.

För väganslagen — omfattande de ordinarie anslagen till statligt, kommunalt

och enskilt vägväsende — har upptagits en årlig stegring med 100

milj. kr. I anslutning härtill kan nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sina utgiftskalkyler för perioden 1963/64—1966/67 upptagit en

årlig ökning med 226, 176 respektive 185 milj. kr.

Den i kalkylen upptagna utgiftsstegringen anknyter till det uttalande om

väganslagens ökning för de närmaste budgetåren som gjordes av statsutskottet

i samband med frågans behandling vid 1962 års riksdag. Utskottet

anförde därvid att en ökning av storleken 100 milj. kr. kunde utgöra utgångspunkt

för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga

om byggande och underhåll för såvitt del samhällsekonomiska läget gav

förutsättningar härför.

Kostnaderna för övergång till högertrafik har beräknats i enlighet med

de grunder som angivits i prop. 1963: 58. Av den beräknade totalkostnaden

för trafikreformen — 400 milj. kr. — uppskattas ca 260 milj. kr. belasta

de närmaste fyra budgetåren. I sammanhanget bör erinras om att trafikreformen

föreslås finansierad genom en särskild trafikomläggningsskatt

som skall utgå fr. o. in. budgetåret 1963/64. Då samtidigt kostnaderna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1063

för övergången till högertrafik successivt kommer att öka fram till den

föreslagna tidpunkten för reformens genomförande, 1967, kommer nettoeffekten

på budgeten att bli starkt varierande under perioden.

De anslag statens järnvägar uppbär i form av driftbidrag och underskottsanslag,

tillhopa 130 milj. kr., har i avbidan på ställningstagande till

1953 års trafikutrednings förslag uppförts med oförändrat belopp under

perioden.

Mot bakgrund av utvecklingen av kommunikationsverkens investeringar

under senare år har kalkylerats med oförändrade anslag totalt sett för dessa

ändamål under perioden 1963/64—1966/67. Bortses från inträffade prisförändringar

har kommunikationsverkens investeringar ökat obetydligt sedan

mitten av 50-talet. Vid bedömningen av ökningstakten får beaktas de

investeringar av engångskaraktär som gjorts i slutet av 50-talet, t. ex. förvaltningsbyggnaden

i Råcksta och Arlanda flygplats.

I det följande redovisas översiktligt de av affärsverken planerade investeringarna

under perioden 1963/64—1966/67. Sammanfattningsvis gäller

för dessa, att mot en ökning för televerkets del står en minskning för

statens järnvägar och vattenfallsverket. Minskningen för SJ:s del får ses

mot bakgrunden av att investeringsomfattningen för 1963/64 till följd

av flera samverkande omständigheter är osedvanligt hög.

Beräkningen av televerkets investeringar bygger på att riks- och lokaltrafiken

kommer att fortsätta att stiga med 7 respektive 5 procent årligen.

Ökningen av antalet nytecknade abonnemang förväntas förbli relativt

konstant och uppgå till ca 240 000 per år. Kön av väntande abonnenter

förutsättes i stort sett komma att elimineras. Bland annat till följd av den

fortsatta automatiseringen av telefonväsendet krävs betydande investeringar

i fjärrförbindelseanläggningar. Investeringsverksamheten för statens

järnvägar har beräknats med hänsyn till behovet av fortsatta kapacitetshöjande

åtgärder och standardförbättringar, bl. a. utbyggnad av bangårdar,

förstärkning av spåröverbyggnader, utbyggnad av anläggningar för

fj ärrblockering och automatisk tågkontroll samt modernisering av den

rullande materielen. Den förutsedda minskningen av vattenfallsverkets investeringar

är en konsekvens av att det utbyggnadsskede som inleddes under

senare delen av 1950-talet kommer att avslutas under beräkningsperioden.

Medan således investeringarna i vattenkraftstationer beräknas sjunka

relativt kraftigt förväntas investeringarna i regleringsföretag och distributionsanläggningar

ligga på samma eller en obetydligt lägre nivå än för närvarande.

Ett betydande tillskott på investeringssidan, som till en del kompenserar

bortfallet av investeringar i vattenkraftstationer under perioden,

representerar uppförandet av atomkraftstationen i Marviken.

Utgiftsposten skatteersättning till kommunerna, m. m. omfattar skatteersättning

i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformcr, bidrag

till skattetyngda kommuner (skattelindringsbidrag) samt ersättning till

städerna för mistad tolag. I enlighet med av statsmakterna tidigare fattat

beslut minskas successivt kompensationen i anledning av 1957 års orts
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

avdragsrcform fram t. o. m. år 1965. Anslaget kan beräknas minska med

75 milj. kr. under budgetåret 1964/65 och med ytterligare 35 milj. kr.

såvitt avser första hälften av budgetåret 1965/66. Skatteersättningen i samband

med 1961 års ortsavdragsreform, som utgår utan reducering fram

t. o. m. år 1965, kan beräknas till oförändrat belopp t. o. m. första hälften

av budgetåret 1965/66. Beräkningarna av anslagsbehovet för skadeersättningarna

har gjorts under förutsättning av oförändrade utdebiteringssatser.

I anslutning härtill kan nämnas att en höjning av utdebiteringen

med t. ex. 25 öre per skattekrona medför en ökning av det årliga anslagsbehovet

med omkring 10 milj. kr. Beträffande skattelindringsbidragen till

kommunerna har en avsevärd förstärkning skett fr. o. m. år 1963. Sålunda

beräknas skattelindringsbidrag utgå med ca 52 milj. kr. under innevarande

år mot omkring 15 milj. kr. året innan. För budgetåret 1964/65

beräknas anslaget stiga till ca 60 milj. kr.

Enligt de redovisade beräkningarna skulle kostnaderna för skadeersättning

och skattelindringsbidrag uppgå till ca 650 milj. kr. under år 1965.

Frågan om den framtida utformningen av den kommunala skatteutjämningen

och därmed förbundna åtgärder är för närvarande under utredning

av 1958 års skatteutjämningskommitté. Kommittén har i uppdrag att

inom en kostnadsram på omkring 750 milj. kr. per år framlägga förslag

till ett allmänt skatteutjämningsbidrag och till ändrad fördelning av folkpensionskostnaderna

mellan staten och kommunerna samt till de förändringar

som kan befinnas lämpliga beträffande speciella primärkommunala

statsbidrag. I avbidan på utredningens förslag har beräkningarna för senare

hälften av budgetåret 1965/66 och för budgetåret 1966/67 i detta sammanhang

skett med utgångspunkt från nämnda kostnadsram.

Driftbidraget till grundskolan påverkas kraftigt av befolkningsstrukturens

förändringar. Antalet barn i åldern 7—15 år, som 1960 uppgick till

1 066 000, beräknas under liden fram till 1965 minska med 100 000. Även

för åren därefter förutses ett minskat antal barn i de här aktuella åldersgrupperna.

Denna minskning motverkas ur kostnadssynpunkt av utbyggnaden

av den nioåriga, obligatoriska skolan. Anslaget har för budgetåret

1963/64 upptagits med 1 090 milj. kr. För budgetåren 1964/65 och 1965/66

har beräknats en ökning med respektive 25 och 45 milj. kr., medan anslaget

för 1966/67 har antagits vara oförändrat.

Till grund för beräkningen av medelsbehovet för skolbgggnadsbidragen,

har i den del bidragen gäller grundskolan, lagts den investeringsplan som

enligt beslut av 1962 års riksdag godtagits som utgångspunkt för de årliga

ställningstagandena. Planen upptar en investeringsram om 350 milj. kr.

under budgetåret 1964/65, 325 milj. kr. under 1965/66 samt 275 milj. kr.

under budgetåret 1966/67. Bidrag för uppförande av byggnader för fackskolor

har beräknats tillkomma under perioden. Investeringsramarna avseende

yrkesskoleväsendet har i kalkylen förutsatts successivt öka under

perioden.

Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till låne
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

fonden för bostadsbyggande och till räntefria lån till bostadsbyggande.

Från den utgiftsmässigt helt dominerande lånefonden för bostadsbyggande

utbetalas främst bostadslån till flerfamiljshus och småhus samt räntebärande

förbättringslån. Anslagsbehovet under fonden utgöres av det medelstillskott

som utöver inflytande amorteringar erfordras för utbetalning

av beviljade lån. Bortsett från vissa förskott utbetalas bostadslånen sedan

bostadshusen färdigställts. Igångsättningen av nya bostadshus under ett

budgetår påverkar således i stort sett anslagsbehovet först 1 1/2 å 21/2 år

senare.

För kalenderåren 1963 och 1964 har i årets statsverksproposition uppställts

ett bostadsbyggnadsprogram omfattande en igångsättning av 85 000

lägenheter per år, varvid förutsatts att en ytterligare ökning av byggandet

bör komma till stånd om läget på arbetsmarknaden medger detta.

För 1963 kan en igångsättning av angiven omfattning beräknas öka bostadsinvesteringarnas

volym med 11 ä 12 procent jämfört med 1962. För

åren efter 1964 har här schablonmässigt antagits att den årliga ökningen

av igångsättningen skall motsvara den stegringstakt som beräknas för

bruttonationalprodukten eller ca 4 procent per år. Detta skulle innebära

en årlig ökning i igångsättningen med ca 3 000 lägenheter.

Vad antalet inflyttningsfärdiga lägenheter beträffar, är beräkningar härav

vanskliga. Nu tillgängliga uppgifter tyder emellertid på att antalet färdigställda

lägenheter redan under innevarande år kommer att motsvara och

eventuellt överträffa den målsättning som 1959 års långtidsutredning uppställde

för 1965, d. v. s. 85 000 lägenheter.

Medelsförbrukningen under lånefonden för bostadsbyggande beräknas

öka från ca 900 milj. kr. 1963/64 till 1 080 milj. kr. 1964/65. Budgetåren

1965/66 och 1966/67 beräknas medelsförbrukningen minska till 910 respektive

820 milj. kr. Att anslaget för 1963/64 uppförts med 740 milj. kr.,

sammanhänger med att en betydande anslagsreservation beräknas kunna

tagas i anspråk under detta budgetår. Härav följer också att anslaget

kraftigt ökar mellan budgetåren 1963/64 och 1964/65. ökningen i medelsförbrukningen

till 1964/65 beror främst på att det stora bostadsbyggandet

under 1962 får sin budgetmässiga effekt i form av utbetalningar av statslånen

först under 1964/65. Under 1963/64 beräknas statslån avseende 73 000

färdigställda lägenheter komma att utbetalas, medan motsvarande siffra

för 1964/65 är 87 000. De genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet i flerfamiljshus

kommer vidare att stiga till följd av den ökning av lånetakets

grundbelopp från 635 till 650 kr. per m2 lägenhetsyta som nyligen beslutats.

Nedgången av anslagsbehovet under budgetåren 1965/66—1966/67 förklaras

av att de inflytande amorteringarna beräknas stiga med 125 milj. kr.

under samma period och av genomförda ändringar av lånereglerna, vilka

bl. a. medför en minskning av de genomsnittliga lånebeloppen för småhus.

För budgetåret 1963/64 har anslaget till räntebidrag upptagits med 210

milj. kr. Dessa bidrag avser att täcka den merkostnad som uppkommer

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den staisfinansiella utvecklingen 25

i den män räntorna för primär- och sekundärlån överstiger vissa av staten

garanterade räntesatser (basräntan). Genom beslut vid årets riksdag har

denna garanti slopats för vissa årgångar av hus och basräntan höjts för

vissa andra årgångar. Dessa förändringar beräknas medföra en minskning

av statens utgifter med 75 milj. kr. från budgetåret 1964/65. Utgiftsutvecklingen

under anslaget beror i övrigt huvudsakligen av ränteläget och

storleken av det subventionerade beståndet av bostadshus. Vid anslagsberäkningen

för 1964/65—1966/67 har antagits att det ränteläge som rådde

i april 1963 kommer att vara oförändrat under hela perioden.

För budgetåret 1964/65 beräknas den utgiftsökande effekten av ytterligare

ett årstillskott till det subventionerade lägenhetsbeståndet motvägas

av den sänkning av marknadsräntorna som ägde rum efter diskontosänkningen

i januari 1963 och som utgiftsmässigt slår igenom helt först

1964/65. För de därpå följande budgetåren har antagits en utgiftsökning

i takt med det subventionerade lägenhetsbeståndets tillväxt.

Till grund för beräkningen av civilförsvarets kostnader ligger den av

1962 års försvarskommitté förordade och i prop. 1963: 86 föreslagna kostnadsramen

av 378 milj. kr. för budgetåren 1963/64—1966/67. I enlighet

med försvarskommitténs förslag har anslagen till civilförsvaret fördelats

på de fyra budgetåren 1963/64—1966/67 med respektive 90, 94, 97 och 97

milj. kr.

Anslaget till personalpensionsförmåner m. in. är för nästa budgetår upptaget

med 616 milj. kr. Av anslagsökningen för budgetåren 1964/65 och 1965/

66 hänför sig 19 respektive 5 milj. kr. till den avsedda omläggningen av finansieringen

av pensioneringen genom statens personalpensionsverk av vissa

anställda i statsunderstödd verksamhet. Denna omläggning innebär en

minskning av de inflytande pensionsavgifterna, vilket övergångsvis medför

ökad belastning under anslaget. Utgiftsökningen i övrigt är beroende av den

årliga ökningen av antalet pensionärer.

Från posten till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

bestrides de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att erlägga

utom vad avser affärsverken m. m. Kostnadsutvecklingen har under denna

post beräknats med utgångspunkt från det föreslagna avgiftsuttaget under

de närmaste åren till denna pensionering.

I fråga om posten statsskuldräntor (underskott å riksgäldsfonden) gäller,

att den beräknats med utgångspunkt i ett årligt statligt upplåningsbehov av

1 500 milj. kr. samt nuvarande ränteläge. Det antagande som redovisats beträffande

det statliga upplåningsbehovet under perioden, innebär att någon

justering med hänsyn till framräknat totalbudgetunderskott på grundval av

de nu framlagda kalkylerna ej har gjorts. I sammanhanget kan nämnas att

en ränteändring med en halv procentenhet medför en förändring av statens

utgifter med omkring 70 milj. kr. under perioden. 3

3 liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 160. Biliang E

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Övriga statsutgifters ökning

Posten övriga statsutgifter (II), som omfattar utgifter under såväl driftsom

kapitalbudgeten, innefattar drygt 4/5 av budgetens drygt 1 500 anslag.

Jämfört med de till antalet betydligt färre särredovisade anslagen svarar de

dock endast för en mindre del av budgetens utgiftssumma, eller ca 1/4. För

dessa övriga statsutgifter redovisas efter en schematisk budgetgranskning

en genomsnittlig utgiftsstegring per budgetår under perioden med ca 425

milj. kr. eller 6,7 procent. I jämförelse med ökningen sedan mitten av 50-talet

innebär detta en snabbare stegringstakt. För budgetåren 1955/56—1961/62

uppgick nämligen den volymmässiga stegringen till 4,5 procent per år. I det

följande lämnas en översiktlig redogörelse för den beräknade utgiftsutvecklingen

under de olika departementsområdena.

Utgifterna på driftbudgeten under justitiedepartementets verksamhetsområde

hänför sig främst till domstols- och rättegångsväsendet samt till kriminalvården.

I fråga om domstols- och rättegångsväsendet har räknats med

en viss fortsatt förstärkning av domstolarnas personella resurser till följd

av den ökade tillströmningen av mål samt en automatisk utgiftsökning under

anslagen till rättegångsväsendet i allmänhet. Hänsyn har icke tagits till

de utgiftsändringar, som kan aktualiseras genom förslag av pågående utredningar

om olika delar av domstolsväsendet. För fångvårdens del har föreliggande

beräkningar grundats på antagandet att antalet intagna kommer

att stiga i ungefär samma takt som de senaste åren. Medel har även beräknats

för en utbyggnad i enlighet med beslut av 1962 års riksdag av frivårdens

organisation. Justitiedepartementets kapitalbudget omfattar i huvudsak

anslaget till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Anslagsbehovet under

perioden har bestämts från utgångspunkten att ett icke oväsentligt platstillskott

erfordras.

Utgiftsutvecklingen under utrikesdepartementets huvudtitel påverkas under

perioden främst av anslagen till internationell biståndsverksamhet. I förevarande

sammanhang har utgiftsstegringen för denna siffermässigt bestämts

utifrån stegringstakten under de senaste budgetåren. I överensstämmelse

med den använda beräkningsmetoden torde en utgiftsökning utöver

den i kalkylen upptagna få inrymmas i den beloppsmässigt ospecificerade

reformposten.

Vad gäller övriga anslag kan nämnas, att mot bakgrund av de betydande

förstärkningar som budgetåret 1963/64 kommer att tillföras utrikesförvaltningen,

denna antagits undergå endast mindre förändringar över perioden.

Medlemsbidraget till FN har upptagits med oförändrat belopp. Under kapitalbudgeten

har för utrikesdepartementets del räknats med en ökning av

anslagsbehovet till följd av ökat byggande och förvärv av beskickningsfastigheter.

Beträffande utgiftsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel

har en redogörelse lämnats i det föregående.

Socialdepartementets huvudtitel domineras av anslagen till bidrag till

folkpensioner m. m., bidrag till sjukförsäkringen, allmänna barnbidrag samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 27

bostadsrabatter. Anslagen till dessa ändamål omfattar drygt 80 procent av

huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av

nämnda anslag har lämnats i det föregående.

Anslagsutvecklingen under huvudtiteln i övrigt bestämmes väsentligen av

utgifterna för hälso- och sjukvård. De största anslagsgrupperna inom detta

område avser mentalsjukvården och universitetssjukhusen. Beträffande

mentalsjukvården beräknas de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm samt

Mellringe och Hälsinge sjukhus i Örebro respektive Bollnäs vara helt i drift

budgetåret 1964/65. Under perioden beräknas vidare personal komma att

erfordras bl. a. för planerade vårdenheter för barn och ungdom vid Ulleråkers

sjukhus i Uppsala och S:t Lars’ sjukhus i Lund samt för beslutade

nybyggnader av skol- och yrkeshem på Salbohed och i Laxå. Därjämte har

förutsetts en fortsatt personell och materiell standardstegring inom den befintliga

vårdorganisationen. Huvudmannaskapet för mentalsjukvården väntas

mot slutet av perioden komma att överföras till landstingen. I beräkningarna

har statens kostnader för bidrag till landstingen för denna verksamhet

schablonmässigt upptagits med samma belopp som statens utgifter

för ändamålet vid oförändrat huvudmannaskap.

Universitetssjukhusens utbyggnad och upprustning beräknas fortsätta under

perioden, bl. a. för att möta de krav som den ökade läkarutbildningen

kommer att ställa. Nya enheter förutses tillkomma vid såväl de statliga som

de kommunala undervisningssjukhusen. De statliga drift- och bidragskostnaderna

beräknas därigenom stiga icke oväsentligt.

Socialdepartementets kapitalbudget bestämmes huvudsakligen av byggnadsanslaget

för mentalsjukhusen, för vilka förutses en fortsatt upprustning,

samt av anslagen till utbyggnad av karolinska sjukhuset och akademiska

sjukhuset.

För utvecklingen under vissa större utgiftsposter inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde — väganslagen, kostnaderna för övergång

till högertrafik samt anslagen till statens järnvägar och kommunikationsverkens

investeringar — har redogörelser lämnats i det föregående. För

övriga anslag på driftbudgeten kan nämnas att bidraget till vatten- och avloppsanläggningar

har förutsatts komma att successivt öka. Det för budgetåret

1963/64 upptagna beloppet för anskaffande av ett nytt isbrytarfartyg

— inemot 12 milj. kr. — bortfaller efter nämnda budgetår. Vidare beräknas

ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser årligen öka

med 2 å 3 milj. kr. Vad övriga anslag under kommunikationsdepartementets

andel av kapitalbudgeten beträffar, har bl. a. räknats med ett fullföljande

av TV- och radiohusen i hittills beslutade delar liksom av en kontorsbyggnad

för central statlig förvaltning.

Utgiftsutvecklingen under finansdepartementets huvudtitel bestäms väsentligen

av anslagen för skattecrsältning till kommunerna, in. in. Anslagen

härför omfattar närmare 80 procent av huvudtitelns totalsumma för nästa

budgetår. För den närmare utvecklingen av dessa anslag har en redogörelse

lämnats tidigare.

Efter förslag i prop. 1963: 32 har riksdagen beslutat att datamaskiner

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

skall införas som hjälpmedel inom folkbokföringen och för arbetet med

bl. a. uppbörd och redovisning av de direkta skatterna. Den nya organisationen

avses vara genomförd senast vid årsskiftet 1967/68. Dessförinnan

skall en viss försöksverksamhet ske. I kalkylen har kostnaderna för övergång

till denna organisation beaktats. Under budgetåret 1966/67 har även

räknats med kostnader för anskaffning av datamaskinanläggningar för dessa

ändamål. Den totala utgiften härför kan ännu inte med säkerhet bedömas,

eftersom den bl. a. beror på om maskinerna skall förhyras eller köpas. Även

för statsförvaltningen i övrigt har räknats med en övergång till automatisk

databehandling inom flera områden. Med hänsyn härtill har i utgiftsberäkningarna

inlagts ett belopp för en viss årlig nyanskaffning av datamaskinanläggningar.

Beträffande flertalet områden i övrigt inom finansdepartementets verksamhetsområde

har räknats med en trendmässig ökning. Bland förändringarna

må nämnas kostnader för en allmän folkräkning år 1965 och en allmän

fastighetstaxering samma år.

De inom finansdepartementets område fallande anslagen på drift- och

kapitalbudgeten för internationell biståndsverksamhet har för budgetåret

1963/64 upptagits med 82 milj. kr. Utgiftsutvecklingen för biståndsverksamheten

under de närmast följande budgetåren har behandlats i det föregående

under utrikesdepartementets huvudtitel. Beträffande utgiftsutvecklingen

i övrigt under finansdepartementets kapitalbudget må nämnas en årlig

ökning av anslaget till vissa projekteringskostnader med hänsyn till den

beräknade expansionen av den statliga byggnadsverksamheten.

Vad gäller utgiftsutvecklingen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,

erinras om vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget

till grundskolan och skolbyggnadsbidragen. Vad övriga utgiftsändamål

beträffar, har i kalkylen räknats med en fortsatt förstärkning av anslagsmedlen

för kulturella ändamål. Sålunda inrymmes ökade resurser till

folkbildningsverksamhet liksom åt konstnärlig verksamhet.

För realskolor och gymnasier har dels avvecklingen av realskolan, dels

omfördelningen av elevintagningen i gymnasier mellan allmänna gymnasier

och fackgymnasier varit riktgivande. I det senare fallet har intaget under

60-talet antagits förskjuta sig mot 60 procent till de allmänna gymnasierna

och 40 procent till fackgymnasierna. Under perioden har fackskolor beräknats

tillkomma i viss utsträckning.

För högre utbildning och forskning har räknats med ökat medelsbehov

i anslutning till de riktlinjer, vilka beslutats vid 1960—1962 års riksdagar

och i enlighet med de förslag till utbyggnad som förelagts årets riksdag. Vidare

har beaktats inom ecklesiastikdepartementet gjorda beräkningar av det

framtida studerandeantalet. Även för lärarutbildning har förutsatts en fortsatt

utbyggnad.

Beträffande de studiesociala ändamålen har endast den väntade utvecklingen

av antalet studerande beaktats vid framskrivningen av anslagen. De

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 29

reformförslag på hithörande område som kan komma att aktualiseras genom

nu pågående utredningsarbete har sålunda ej beaktats.

Vad gäller kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av

utbyggnaden av universitetet och högskolor. För budgetåren 1963/64 1966/

67 har i kalkylen räknats med ett totalt anslagsbehov av storleksordningen

en halv miljard kr. Häri inkluderas även vissa kostnader för beslutade eller

eljest förutsebara byggnadsprojekt inom andra områden, omfattande lärarutbildning,

blind- och dövskolor, arkiv och bibliotek m. in. Studielåneanslagen

förutsättes öka på grund av det stigande antalet studerande.

Under jordbruksdepartementets huvudtitel beräknas ökade utgifter under

den angivna perioden för en intensifierad statlig verksamhet med jordbrukets

rationalisering. Medelsbchovet förutses komma att påverkas såväl i

vad avser ekonomiskt stöd till rationaliseringsåtgärder som av resursförstärkningar

vid berörda myndigheter. Även för statsbidrag till skoglig rationalisering

av olika slag föreligger ett ökat medelsbehov. Vid beräkningen

har vidare beaktats den beslutade eller planerade upprustningen av den

högre undervisningen och forskningen och av yrkesutbildningen inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde samt den intensifierade statliga

naturvårdsverksamlieten. Vad gäller utgifterna för jordbruksprisreglering

och därmed sammanhängande frågor — motsvarande ungefär hälften av huvudtitelns

utgiftssumma -— beräknas ej större förändringar under återstoden

av nu gällande avtalsperiod.

I frågan om jordbrukshuvudtitelns kapitalbudget medför den beslutade

eller planerade upprustningen av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna

ett ökat medelsbehov under fastighetsfonden. Den intensifierade jordbruksrationaliseringen

kommer vidare att påverka anslaget till jordfonden.

Utvecklingen inom handelsdepartementets område domineras av anslagen

till atomenergiverksamheten. Under perioden betingas utgiftsökningen

för detta ändamål främst av kostnaderna för uppförandet av atomkraftstationen

i Marviken. Av totalkostnaderna för anläggningen hänför sig 150

milj. kr. till reaktordelen, för vilken AB Atomenergi har att svara. Huvuddelen

av denna kostnad beräknas uppkomma under perioden. Kostnaderna

i övrigt för Marviken-projektet upptages under statens vattenfallsverk. Utgiftsutvecklingen

för atomenergiändamål under tionde huvudtiteln påverkas

vidare bl. a. av fullföljandet av Ranstadsanläggningen och utbyggnaden

av Studsviksanläggningen.

Beträffande övriga anslagsändamål kan nämnas, att vissa anslagsökningar

förutses bl. a. för kommersiell information i utlandet, verksamheten vid

Sveriges geologiska undersökning och ekonomisk försvarsberedskap. Likaså

beräknas kostnaderna stiga under den angivna perioden för såväl idrottssom

friluftsfonden. På handelsdepartementets kapitalbudget har bl. a. upptagits

kostnader för ett Sverigehus i Stockholm, varjämte medelsanvisningarna

Ull statens hantverks- och industrilånefond och för exploatering av vissa

malmfyndigheter förväntas öka. För lån till utbyggnad av oljelagringen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

beräknas i enlighet med av riksdagen antaget förslag ett årligt anslag av 59

milj. kr.

I det föregående har lämnats en redogörelse för utvecklingen av anslagen

till bostadsbyggande och till civilförsvaret. Beträffande övriga utgiftsändamål

under inrikesdepartementets huvudtitel kan följande anföras.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsändamål blir väsentligen beroende av

konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har i enlighet med den allmänna

förutsättningen om full sysselsättning, antagits oförändrad volym för beredskapsarbeten

i jämförelse med riksstatsförslaget för 1963/64. En fortsatt

utl)yggnad av olika rörlighetsstimulerande åtgärder såsom led i en aktiv

arbetsmarknadspolitik förutsättes äga rum. Sålunda har räknats med successivt

ökad omskolningsverksamhet samt en viss förstärkning av personalresurserna

vid arbetsmarknadsverket.

Förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet kommer att

kraftigt påverka anslagsutvecklingen under perioden. En mera detaljerad

beräkning av kostnadseffekterna för statsverket har inte varit möjlig att

genomföra. Överslagsvis har kostnadsstegringen 1964/65 beräknats till i runt

tal 65 milj. kr. Härav utgör huvuddelen sådana bidrag till kommunernas

kostnader för polisverksamheten före förstatligandet den 1 januari 1965

vilka inte utbetalas förrän efter reformens ikraftträdande. För de därefter

följande budgetåren stiger statens kostnader i takt med att kommunernas

övergångsbidrag till staten årligen minskar med 20 procent. För budgetåret

1965/66 begränsas dock ökningen till följd av att utbetalningen av eftersläpande

statsbidrag till kommunerna upphör.

Beträffande övriga utgifter — främst landsstaten — har förutsatts eu

fortsatt utbyggnad av taxeringsväsendet och en viss förstärkning i övrigt av

länsstyrelserna bl. a. med hänsyn till ökande uppgifter inom samhällsplaneringens

område. Under periodens senare del tillkommer kostnader för genomförande

av automatisk databehandling inom taxeringsväsendet och folkbokföringen

utöver de som behandlats i det föregående under finansdepartementets

huvudtitel. Kostnader härför uppkommer även under inrikesdepartementets

kapitalbudget i samband med vissa erforderliga om- och tillbyggnadsåtgärder

vid länsstyrelserna.

Anslagsutvecklingen under civildepartementets huvudtitel påverkas väsentligen

av anslagen till personalpensionsförmåner m. m. och arbetsgivaravgift

till den allmänna tilläggspensioneringen. Tillsammans svarar dessa

båda anslag för över 90 procent av huvudtitelns totalsumma. För dessa anslag

har närmare redogjorts i det föregående. I övrigt har under huvudtiteln

endast räknats med en trendmässig ökning.

3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen

Som framgått av föregående avsnitt (tabell 5) beräknas de totala statsutgifterna

under perioden 1963/64—1966/67 stiga med i genomsnitt ca 1 350

milj. kr. per år eller 5,8 procent. Bortses från det schablonmässiga tillägget

för höjda löner, begränsas utgiftsstegringen till 4,8 procent per år. Detta in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 31

nebär en något långsammare stegringstakt i förhållande till perioden 1955/

56_1961/62 då den volymmässiga ökningen uppgick till 5,1 procent. Vid en

jämförelse av utvecklingstakten under de båda perioderna bör dock observeras

att i utgiftskalkylen för de kommande budgetåren endast undantagsvis

ingår reformkostnader.

I detta avsnitt kommer den samhällsekonomiska innebörden av utgiftsutvecklingen

att belysas. Eu redovisning av utgifterna i realekonomiska kategorier

lämnas i tabell 6. Då den realekonomiska utgiftskalkylen bör återspegla

den förutsatta volymmässiga utvecklingen har — i motsats till redovisningen

i tabell 5 som korresponderar mot det gjorda antagandet om inkomstutvecklingen

— ej inkluderats något tillägg för höjda loner åt statsanställda.

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten hänför sig inemot hälften till

sådan statlig verksamhet som direkt tar produktiva resurser i anspråk samt

drygt hälften till transfereringsutgifter av olika slag, utlåning och finansiella

transaktioner. Av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna

svarar i sin tur det militära försvaret för drygt en tredjedel medan resten

hänför sig till olika civila verksamhetsområden, av vilka kommunikationsväsendet,

utbildningen samt olika vårdområden är de utgif t smässigt dominerande.

Sett över perioden i dess helhet uppvisar utgiftsutvecklingen relativt

obetydliga förskjutningar mellan de olika realekonomiska utgift skategorierna.

Sammantagna ökar sålunda i stort de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna

i samma takt som den totala utgiftsförändringen. Detsamma

gäller de direkta inkomstöverföringarna medan posten utlåning och

finansiella transaktioner stiger något snahhare och de indirekta inkomstöverföringarna

något långsammare. Det bör redan inledningsvis anmärkas,

att det redovisade utvecklingsmönstret i betydande grad betingas av de för

vissa större utgiftsposter valda förutsättningarna.

Den del av de statliga utgifterna som brukar benämnas statlig konsumtion,

innefattar löner och omkostnader i statens löpande verksamhet. Såsom’

framgår av tabell 6 ökar dessa utgifter något snabbare än de totala

utgifterna. Den snabbare stegringstakten återspeglar i första hand expansionen

inom utbildning och olika vårdområden. Detta förhållande får ses

mot bakgrund av den ökade efterfrågan på offentliga tjänster. Denna stegring

är delvis automatisk till följd av befolkningsutvecklingen och delvis

ett uttryck för den allmänna standardhöjningen i samhället.

Expansionen av den statliga konsumtionen liksom den privata konsumtionens

sannolika utveckling ställer ökade krav på de statliga investeringarna.

För beräkningsperioden förutses de utifrån gjorda antaganden öka

med 3,5 procent per år eller något långsammare än den förutsatta ökningen

i bruttonationalprodukten. De i det föregående angivna förutsättningarna

innebär att väginvesteringarna kommer att svara för cirka en tiedjedcl

av den statliga investeringsökningen under perioden. Den tekniska utvecklingen

på försvarets område medför eu ökning av försvarets investeringar,

vilka därigenom också svarar för ungefär en tredjedel av totalök
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 6. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen 1963/64—1966/67

Milj. kr. (avrundade tal)

Budget-

året

1963/64

Förändring från föregående

budgetår

Genomsnittlig

procentuell

förändring per

år 1963/64—

1966/67

1964/65

1965/66

1966/67

1. Konsumtionsutgifter.........

5 220

+ 300

+ 240

+ 290

+ 5,0

2. Investeringsutgifter ..........

5 090

+ 190

+ 190

+ no

+ 3,5

3. Direkta inkomstöverföringar . .

8 720

+ 510

+ 320

+ 570

+ 5,1

varav till enskilda............

4 790

+ 350

+ 140

+ 370

+ 5,7

till kommuner ........

3 420

+ 100

+ 160

+ 180

+ 4,1

övrigt ...............

510

+ 60

+ 20

+ 20

+ 6,3

4. Indirekta inkomstöverföringar..

800

—

+ 40

+ 50

+ 3.5

5. Utlåning och finansiella trans- aktioner ..............

1990

+ uo

- 50

+ 30

+ 6,6

Summa 1—5

21829

+ 1440

+ 740

+ 1110

+ 4,8

Schablonmässigt tillägg för

höjda löner...............

90

+ 250

+ 260

+ 260

Totalutgifter............

21 910

+ 1690

+ 1000

+ 1 370

+ 5,8

ningen. Vidare nödvändiggör den tidigare berörda expansionen av den

statliga tjänsteproduktionen investeringar i byggnader och materiel för

utbildning, sjukvård, tångvård o. s. v. Vid bedömningen av den statliga

investeringsutvecklingen bör erinras om att affärsverkens investeringar i

kalkylen upptagits med oförändrade belopp under perioden. Vidare har

förutsatts oförändrad omfattning av beredskapsarbeten.

Till skillnad från de i det föregående behandlade typerna av statsutgifter

innebär de statliga transfereringsutgifterna inte något direkt ianspråktagande

av produktiva resurser. Av de totala transfereringarna består mer

än hälften av inkomstöverföringar till enskilda personer. De beloppsmässigt

viktigaste inkomstöverföringarna är folkpensioner, barnbidrag och

sjukförsäkring. Inkomstöverföringarna till enskilda kan beräknas stiga med

5,7 procent per år och svarar därmed för omkring en fjärdedel av den totala

utgiftsökningen. Utvecklingstakten påverkas framförallt av de förutsatta

standardtilläggen till folkpensionerna, som innebär utgiftsstegringar

på över 200 milj. kr. under vardera budgetåren 1964/65 och 1966/67. ökningen

av antalet åldringar m. m. medför därutöver en årlig utgiftsstegring

av storleksordningen 100 milj. kr. Förskjutningen mot högre åldersgrupper

påverkar också bidragen till sjukförsäkring, medan medelsbehovet

för barnbidragen vid oförändrade bidragsbelopp minskar i takt med minskningen

i antalet bidragsberättigande barn.

De utgifter som sammanfattas under benämningen inkomstöverföringar

till kommuner beräknas under perioden stiga något långsammare än genomsnittet

eller med 4,1 procent per år. Det kan i detta sammanhang påpekas

att den helt övervägande delen av de statliga inkomstöverföringarna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 33

till kommuner avser bidrag till vissa specificerade kommunala uppgifter

som helt eller till väsentlig del motsvarar kommunernas utgifter för ifrågavarande

ändamål. I dessa fall kan därför inkomstöverföringarna till

kommunerna ur konjunkturpolitisk synpunkt i allt väsentligt jämställas

med direkt statlig konsumtion och investering. Medan de statliga inkomstöverföringarna

till kommunerna för ospecificerade ändamål i enlighet med

de gjorda antagandena i stort sett är oförändrade stiger de övriga — med

statlig konsumtion och investering jämförbara — inkomstöverföringarna

med ca 450 milj. kr.

De indirekta transfereringarna beräknas öka med 3,5 procent per år. De

tyngst vägande anslagen i denna utgiftsgrupp är anslagen till bostadsrabatter,

räntebidragen, bidragen till enskilda vägar samt jordbruksstödet.

Vid bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör slutligen

ännu en gång understrykas de svåra metodproblem som en beräkning av

den framtida utgiftsutvecklingen reser och den osäkerhet som med nödvändighet

måste omge utgiftskalkyler av detta slag.

D. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1963164—1966/67

I det föregående har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling

redovisats. Det utgiftsbegrepp som därvid kommit till användning

omfattar samtliga anslag på driftbudgeten med undantag av avskrivningsanslagen

samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp

svarande inkomstbegrepp innefattar, förutom inkomsterna på

driftbudgeten, även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel

samt kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren

1963/64—1966/67 har vissa alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket

i samband med den förnyade inkomstberäkningen för

nästa budgetår redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4

procentsalternativet), har härvid kompletterats med en alternativ kalkyl

innebärande ett antagande om eu snabbare stegring av skatteunderlaget

(7 procentsalternativet). För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna

in. in. har uppgifter införskaffats från vederbörande myndigheter.

Resultatet av beräkningarna framgår av tabell 7.

Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om

den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling i första

hand tagits de förutsättningar beträffande de uppskattade utfallen av 1963

och 1964 års taxeringar, som legat till grund för beräkningen av statsinkomsterna

under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Sålunda har för 1963

års taxering räknats med en ökning av lönesumman med 10,5 procent medan

fysiska personers företagar- och kapitalinkomster förutsatts förbli

oförändrade och bolagens taxerade inkomster beräknats minska med It)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 7. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändringar under

budgetåren 1963 64—1966/67

Milj. kr.

Budget-

året

Förändringar från föregående

budgetår

Förändring

under bud- getåren

1963/64—

1966/67

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

4 %

Summa inkomster .........

21058

+ 819

+ 1281

+ 1248

+ 3 348

—alt.

Inkomster på driftbudgeten ..

därav skatt å inkomst och

20 034

+ 800

+ 1200

+ 1200

+ 3 200

förmögenhet m. m.....

8 000

+ 300

+ 700

+ 700

+ 1700

övriga inkomster........

Avskrivningar inom fonderna

12 034

+ 500

+ 500

+ 500

+ 1500

m. m...................

1024

+ 19

+ 81

+ 48

+ 148

7%

Summa inkomster .........

21424

+ 1619

+ 1781

+ 1748

+ 5148

—alt.

Inkomster på driftbudgeten ..

därav skatt å inkomst och

20 400

+ 1 600

+ 1 700

+ 1 700

+ 5 000

förmögenhet m. m.....

8 200

+ 900

+ 1000

+ 1000

+ 2 900

övriga inkomster ........

Avskrivningar inom fonderna

12 200

+ 700

+ 700

+ 700

+ 2100

m. m...................

1024

+ 19

+ 81

+ 48

+ 148

procent. Beträffande utfallet av 1964 års taxering har räknats med en

stegring av lönesumman med 7 procent, medan såväl fysiska personers

företagar- och kapitalinkomster som bolagens taxerade inkomster förutsatts

förbli oförändrade. För efterföljande taxeringsår har schablonmässigt räknats

med en årlig stegring om 4 procent för samtliga kategorier (4 procentsalternativet).

Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka

utgör de inkomster som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet m. m., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.

Taxeringsår

1963 1964 1965 1966 1967

7 710 8 290 8 590 9 050 9 510

+ 580 + 300 + 460 + 460

Den långsammare ökningen mellan 1964 och 1965 års taxeringsår än

för de senare taxeringsår för vilka också räknats med en 4-procentig stegring

i skatteunderlaget beror bl. a. på att de fr. o. m. 1963 höjda sjukförsäkringsavgifterna

blir avdragsgilla vid 1965 års taxering. De behållna

inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet skulle emellertid

komma att utvisa betydligt större variationer än de påförda skatterna.

Enligt tabell 8 (4 procentsalternativet) beräknas titeln komma att öka med

300 milj. kr. under budgetåret 1964/65 samt med 700 milj. kr. under vardera

budgetåren 1965/66 och 1966/67.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 35

Tabell 8. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1963/64—1966/67 enligt

riksrevisionsverket» beräkningar

Milj. kr.

Budgetåret

Förändringar från föregående

Förändringar

budgetår

under budget-

åren 1963/64

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

—1966/67

Inkomstskattetiteln...........

8000

+ 300

+ 700

+ 700

+ 1700

(avrundade belopp)

Inkomster....................

18 330

+ 800

+ 950

+ 870

+ 2 620

därav preliminärskatt ........

16 470

+ 670

+ 920

+ 840

+ 2 430

kvarstående skatt ......

910

+ 90

—

—

+ 90

övriga inkomster.......

950

+ 40

+ 30

+ 30

+ 100

Utgifter......................

10 320

+ 490

+ 220

+ 190

+ 900

därav kommunalskattemedel ..

7 330

+ 460

+ no

+ 80

+ 650

överskjutande skatt ....

1300

- 100

—

—

- 100

övriga utgifter .........

1690

+ 130

+ no

+ no

+ 350

Som nämnts har en alternativ beräkning utförts grundad på antagandet

att skatteunderlaget kommer att stiga med 7 procent per år under åren

1964—1966 (7 procentsalternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar

den antagna stegringen under innevarande år, skulle givetvis medföra en ökning

av statsinkomsterna utöver vad som kan antagas enligt 4 procentsalternativet.

ökningen skulle framförallt göra sig gällande för inkomstskattetiteln,

men också på vissa andra titlar som nära påverkas av skatteunderlagets

löpande utveckling.

E. Totalbudgetens utveckling under budgetåren 1963164—1966/67

I de föregående avsnitten har redovisats kalkyler över utgifts- och inkomstutvecklingen

på längre sikt. I samband härmed har understrukits de svåra

metodproblem som en beräkning av den framtida budgetutvecklingen reser

och den osäkerhet som med nödvändighet måste omge kalkyler av detta slag.

Det är uppenbart att dessa svårigheter i än högre grad gör sig gällande beträffande

beräkningar av det statliga upplåningsbehovet, som ju utgör en

relativt liten skillnad mellan en stor inkomst- och en stor utgiftssumma.

Vid bedömningen av de uppgifter som i detta avsnitt kommer att redovisas

över utvecklingen av totalbudgetsaldot, bör detta beaktas.

Såsom framgår av tabell 9 förutses de totala statsutgifterna under budgetåret

1963/64 komma att överstiga inkomsterna med över en miljard kronor.

För de följande budgetåren skulle enligt här gjorda beräkningar uppkomma

en väsentlig ökning av det statliga upplåningsbehovet. Särskilt markant

skulle lånebehovets ökning bli budgetåret 1964/65; i förhållande till

budgetåret 1963/64 pekar sålunda kalkylen på ett i det närmaste fördubblat

upplåningsbehov. För de därefter följande budgetåren skulle upplåningsbe
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 9. Totalbudgetsaldots beräknade utveckling under budgetåren 1963/64—1966/67

Milj. kr.

Budgetåret

1963/64

Förändringar från föregående

budgetår

Förändring

1963/64—

1966/67

1964/65

1965/66

1966/67

Totalutgifter (exkt. avskrivningar

på driftbudgeten)..............

''22109

-r1691

+ 998

+ 1372

+ 4 061

Inkomster m. m.................

21058

+

Co

«C>

+ 1281

+ 1248

+ 3 348

Förändring av totalbudgetsaldot

—

- 872

+ 283

- 124

- 713

T otalbudgetsaldo

- 1051

- 1923

- 1640

- 1764

1 I utgifterna för budgetåret 1963/64 ingår den förutsatta reservationsmedelsförbrukningen

med 200 milj. kr.

hovet enligt kalkylen nedgå något men ändå oppgå till storleksordningen

1,7 miljard kr.

Förändringarna i upplåningsbehovets storlek under perioden betingas, vid

de givna förutsättningarna för beräkningarna, av den varierande stegringstakten

för såväl utgifter som inkomster. För totalutgifterna gäller att de under

de aktuella budgetåren beräknas öka med respektive ca 1 700, 1 000 och

1 400 milj. kr. Den snabbare stegringstakten budgetåren 1964/65 och 1966/67

sammanhänger bl. a., såsom berörts i det föregående, med att höjningar av

standardtilläggen för folkpensionerna inkalkylerats under dessa budgetår.

Den snabbare utgiftsökningen under budgetåret 1964/65 beror i övrigt

främst på att den språngvisa ökningen av bostadsbyggandet under senare år

får sin budgetmässiga effekt i form av utbetalningar av statslån först under

detta budgetår. För budgetåren därefter sjunker däremot anslagsbehovet genom

att amorteringarna ökar och genom effekten av ändrade lånebestämmelser.

Under budgetåret 1964/65 slår vidare helårskostnaden igenom för den

beslutade höjningen av inkomstgränserna för familjebostadsbidrag.

Vid bedömningen av kalkylerna bör erinras om den restriktivitet i flera

avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Delvis betingas detta av

den metod som använts. För de särredovisade anslagen, som omfattar tre

fjärdedelar av den totala utgiftssumman, har endast undantagsvis inkalkvlerats

kostnader för reformer; utgiftsmässigt dominerande härvidlag är de

för 1964 och 1966 förutsatta standardhöjningarna av folkpensionerna. Inte

heller har vid beräkningarna av utgiftsutvecklingen för de ospecificerade anslagen

kostnader inkalkylerats för reformer inom studiehjälpens område

eller för andra förslag av större omfattning som kan komma att aktualiseras

under perioden. Restrilitiviteten framgår också därav, att vid den överslagsmässiga

budgetgranskningen av de ospecificerade anslagsposterna kraven

på utgiftsökningar för exempelvis budgetåret 1964/65 räknats ned med

drygt en tredjedel. Trots den restriktiva budgetgranskningen för detta budgetår

har de anmälda utgiftsbehoven inte kunnat inrymmas inom en trend
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 37

mässigt beräknad utgiftsökning. Då de ospecificerade utgiftsposterna domineras

av kostnader för utbildningsväsendet och olika vårdområden, får den

upptagna utgiftsökningen ses som ett uttryck för ökade krav på samhälleliga

insatser inom dessa områden. Den snabbare utgiftsstegringen till budgetåret

1964/65 betingas vidare av de betydande kostnader som uppkommer

vid förstatligandet av polisväsendet och påbörjandet av den beslutade utbyggnaden

av atomkraftanläggningen i Marviken. Av betydelse för bedömningen

av den faktiska utgiftsutvecklingen blir också den antagna storleken

av anslagen till internationell biståndsverksamhet, som i kalkylen schablonmässigt

upptagits med ett belopp motsvarande den genomsnittliga ökningstakten

under senare budgetår.

För de längre bort liggande budgetåren har utgiftsökningen för de ospecificerade

utgiftsposterna kunnat inrymmas i den trendmässigt beräknade

stegringen. Detta förhållande kan inte tas till intäkt för att utbyggnadstakten

skulle avsakta inom dessa områden; snarare torde det få ses som ett

uttryck för svårigheten att överblicka utgiftsutvecklingen på längre sikt.

Då utgifterna i budgetkalkylen beräknas i oförändrade priser, bör följa

att valet av antagande om skatteunderlagets stegring bör stå i samklang härmed.

Detta innebär att inkomstökningen sker i takt med den förutsatta totala

produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri inkomststegring

i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning

antages bli 4 procent per år fr. o. in. 1964, kommer, som redovisats i det föregående,

statsinkomsterna under de aktuella budgetåren att stiga med ca

800, 1 300 respektive 1 250 milj. kr. Försämringen av totalbudgetsaldot 1964/

65 förklaras sålunda — förutom av den starka utgiftsökningen — av en förhållandevis

lägre inkomstökning detta budgetår. Denna sammanhänger i sin

tnr främst med eftersläpningar i utbetalningen av kommunalskattemedel,

efterverkningarna av den förutsatta nedgången av bolagens taxerade inkomster

vid 1963 års taxering samt med utvecklingen av fyllnadsbetalningarna.

Inkomstutvecklingen förändras givetvis vid ett ändrat antagande om skatteunderlagets

ökning. Som komplettering till de i föregående avsnitt redovisade

alternativa inkomstkalkylerna har en beräkning gjorts av effekten på

statsinkomsterna vid en förändring av skatteunderlaget med en procent. Enligt

denna kalkyl skulle varje procents stegring av skatteunderlaget medföra

en ökning av de skatter som slulligt redovisas på inkomstskattetiteln med

drygt 100 milj. kr. Innefattas också effekten på övriga inkomsttitlar stiger

den totala inkomstökningen till storleksordningen 150 milj. kr. Alt ange hur

denna ökning vid det givna tillfället fördelar sig i tiden är dock svårt med

hänsyn till uppbördstekniska förhållanden. Bakgrunden härtill är att förändringar

i skatteunderlaget under ett budgetår omedelbart påverkar inflödet

av preliminär A-skatt, vari innefattas såväl kommunal som statlig skatt,

medan däremot de samtidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel betingas

av förhållandena under tidigare år. Inte heller inflödet av preliminär

B-skalt påverkas omedelbart av förändringar i skatteunderlaget.

Väljes ett högre alternativ för skatteunderlagets ökning än det som lig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

ger till grund för inkomstberäkningen i tabell 9 över totalbudgetsaldots utveckling,

ändras emellertid också förutsättningarna för utgiftsberäkningen.

Härvid bör sålunda statens utgifter för löner och pensioner uppräknas i

motsvarande grad. I detta sammanhang kan nämnas att varje procents ökning

av statstjänstemännens löner med åtföljande genomslag för pensionerna

medför en kostnad för statsverket av drygt 60 milj. kr. per år. Ett sådant

högre inkomstantagande medför också att kalkylens förutsättning om oförändrade

priser måste uppges. Effekten härav på budgetens utgiftssida är

svår att precisera. Erinras bör dock om de automatiska utgiftsökningarna

som uppkommer vid prisstegring bl. a. för försvarskostnaderna och folkpensionsanslaget

och som enbart för dessa poster tillsammantagna i genomsnitt

är av storleksordningen 60 milj. kr. vid en prisstegring av en procent.

Vid bedömningen av nettoeffekten på budgetsaldot av en uppgång av

skatteunderlaget i snabbare takt än vad som förutsatts, bör också beaktas att

i den mån en sådan inkomstutveckling inte är förenlig med samhällsekonomisk

balans, andra krav kommer att ställas på finanspolitiken. Då kalkylerna

baserats på antagandet om en »normal» utveckling av samhällsekonomien

har givetvis inte heller någon hänsyn tagits till de återverkningar på statsbudgeten

som skulle uppkomma vid en konjunkturförsämring genom bl. a.

effekter för inkomstutvecklingen och utgifterna för en aktiv sysselsättningspolitik.

Avslutningsvis bör framhållas, att med de speciella krav som åvilar staten

i det nutida samhället och som medfört att staten måste ha en beredskap

för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner bl. a. följer, att beräkningar

över budgetutvecklingen på längre sikt varken kan eller bör uppfattas

som ett fixerat program eller som en prognos för den faktiska framtida

budgetutvecklingen. I stället bör kalkylerna närmast uppfattas som ett

hjälpmedel vid en långsiktig planering. Genom att för huvudparten av beräkningarna

uppställts preciserade förutsättningar och i vissa fall också

angetts alternativa kalkyler föreligger möjligheter att utifrån olika utgångspunkter

använda långsiktskalkylen som ett arbetsinstrument.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .............................................. l

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren

1955/56—1961/62, m. m.............................

1. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling .... 2

2. Den volymmässiga utvecklingen för realfonderna på kapitalbudgeten

............ 6

3. Jämförelse mellan fjolårets och årets beräkningar för budgetåret

1963/64 ........................................ 9

B. Vissa uppgifter om personalutvecklingen 1955/55—1966/67 . . 13

C. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1965/65—1966/67

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna .............. 15

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 19

3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen .................. 30

D. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1963/65—1966/

67 33

E. Totalbudgetens utveckling under budgetåren 1963/65—1966/67 35

*

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630555

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG F

PM

ANGÅENDE

EKONOMISK LÅNGTIDSPLANERING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1963

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

1

Bihang F

PM

angående ekonomisk långtidsplanering1

I. Utredningsverksamheten rörande ekonomiska långsiktsproblem

I samband med Marshall-planen utarbetades 1948 ett långtidsprogram för

den svenska ekonomin. Mera omfattande undersökningar rörande den ekonomiska

utvecklingen på längre sikt har sedermera gjorts för femårsperioderna

1951—1955, 1956—1960 och 1961—1965. Ifrågavarande studier av

långsiktsproblemen har utförts av tillfälliga statliga kommittéer, som haft

karaktär av expertgrupper. Inom de sekretariat som tillsatts för varje utredning

har en viss bearbetning och insamling av basmaterial ägt rum, men

till stor del har kommittéerna kunnat utnyttja sammanställningar och undersökningar

för olika delsektorer, som utförts inom skilda utrednings- och

forskningsinstitutioner. Utredningarnas framtidsbedömningar har sålunda

framkommit genom ett informellt samarbete med offentliga myndigheter,

näringsliv och ekonomisk forskning.

Långtidsutredningarnas uppgift har i första hand varit att sammanställa

planer och prognoser för skilda sektorer av ekonomin och att ge en sammanfattande

analys och bedömning. Med hjälp av en avstämning av de olika

prognoserna och en prövning av deras inbördes förenlighet har kunnat föras

en diskussion av problem och trögheter i ekonomin, som kan bedömas inställa

sig i framtiden. I dessa diskussioner har då även kunnat beröras möjligheterna

att med skilda ekonomisk-politiska åtgärder underlätta en smidig

utveckling. Det syfte utredningarna varit avsedda att tjäna har främst

varit att ge en bakgrund och en vägledning för offentlig diskussion och för

företagens och statsmakternas handlande. En striktare plan — i den meningen

att fixerade mål för utvecklingen utarbetades och att ekonomiskpolitiska

medel för uppnåendet av dessa mål angavs — som skulle underställas

regeringens och riksdagens prövning har utredningarna däremot inte

syftat till.

I de senaste långtidsutredningarna har påtalats att de former i vilka arbetet

med långtidsproblemen bedrivits haft vissa svagheter. Den diskontinuitet

i utredningsarbetet som följt av att tillfälliga kommittéer och nya sekretariat

tillsatts för varje femårsutredning har inte varit lycklig ur effektivitetssynpunkt

och har försvårat ett snabbt färdigställande. Med hänsyn till att

planer och bedömningar föråldras relativt snabbt allt efter som de anpassas

till nya erfarenheter och ändrade förutsättningar har i de senaste långtids
1

Föreliggande promemoria har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang F

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

utredningarna understrukits angelägenheten av en »rullande» framtidsbedömning.

I årets finansplan anmäldes, att olika åtgärder vidtagits för att intensifiera

och vidareutveckla det arbete som hittills bedrivits i långtidsutredningarnas

form. Tillkallandet av ett ekonomiskt planeringsråd utgjorde en sådan

åtgärd. Rådets uppgift har angivits vara att följa den löpande utvecklingen

och diskutera de problem, som möter när det gäller att bevara och

öka framstegstakten i den svenska ekonomin. Det utredningsarbete, som

utgör grundvalen för planeringsrådets överläggningar, avses tillkomma genom

ett brett upplagt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringslivet

och ekonomisk forskning. Ledningen av utredningsarbetet liksom uppgiften

att planera och samordna undersökningarna inom olika organ har

ålagts finansdepartementets ekonomiska avdelning. I samband därmed har

arbetsuppgifterna för det utredningsråd, som biträtt finansdepartementets

ekonomiska avdelning vid utarbetandet av de årliga nationalbudgeterna, utvidgats

till att även avse långtidsproblemen. Det ekonomiska planeringsrådet

har sammanträtt tre gånger, varvid frågor rörande såväl det aktuella

ekonomiska läget som långsiktiga tendenser inom ekonomin varit föremål

för diskussion. Med utredningsrådet har överläggningar ägt rum beträffande

uppläggningen av utredningsarbetet kring de långsiktiga utvecklingsproblemen.

Inom finansdepartementets ekonomiska avdelning har för att skapa en

bakgrund och visst underlag för planeringen av avdelningens arbete med

långsiktsproblemen utförts vissa orienterande översikter. En avstämning

av den senaste långtidsutredningens prognossiffror gentemot utvecklingen

1961—1963 har gjorts. I det följande återges några resultat av denna avstämning.

Den ekonomiska planeringsverksamheten i andra länder har genomgåtts

och studerats, och en översikt av denna verksamhet lämnas i avd.

III av detta bihang. I denna sammanställning behandlas planeringsorganens

uppbyggnad, deras ställning gentemot regering och parlament samt i vad

mån deras arbetsresultat där tas upp, prövas och godkänns som målsättning

för den ekonomiska politiken. Vidare uppmärksammas de instrument som

eventuellt står till förfogande för att genomföra planerna. Någon närmare

redogörelse för metoderna för planeringsarbetet lämnas dock inte i detta

sammanhang.

Inom avdelningen har vidare en inventering genomförts av de prognosarbeten

eller undersökningar kring långtidsproblem i ekonomin som nyligen

utförts eller för närvarande görs av skilda offentliga och privata organ. Resultatet

därav kommer att tillställas institutioner som i sitt arbete har användning

av dylika framtidsbedömningar. För avdelningen är kartläggningen

avsedd att tjäna som en direkt vägledning för dess planering eller

initierande av undersökningar, varigenom utvecklingstendenserna inom viktigare

avsnitt av ekonomin kan täckas. Inventeringen utgör även ett led i

en speciell arbetsuppgift som avdelningen lämpligen bör söka fylla, näm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 3

ligen att förmedla upplysningar om eller tillhandahålla prognosdata åt olika

organ och instanser. En sådan service förutsätter ett kontinuerligt arbete på

att hålla sig underrättad om det prognosarbete som görs på skilda områden

och att följa upp för långtidsplaneringen betydelsefulla serier.

Det fortsatta arbetet med långtidsutredningar.

I samband med tillsättandet av det ekonomiska planeringsrådet uttalades att

arbetet med de långsiktiga utvecklingsproblemen inte syftar till någon detaljerad

planhushållning med fixerade mål i fråga om produktionen inom olika

näringsgrenar. Planeringens innebörd är i stället att kartlägga tendenser

och problem och ange möjliga åtgärder som underlättar en snabb och balanserad

expansion av den svenska ekonomin. Från denna utgångspunkt skulle

inriktningen och arten av det utredningsarbete, som finansdepartementets

ekonomiska avdelning har att ombesörja, i huvudsak överensstämma med

den som gällt för tidigare långtidsutredningar. Även om utredningsarbetet

i fortsättningen kommer att fortgå kontinuerligt torde det — främst med

hänsyn till behovet av avstämning och konsistensprövning av delprognoserna

— böra läggas upp så att resultaten kan framläggas i en samlad översikt

liknande tidigare långtidsutredningar. Detta hindrar givetvis inte att delresultat

om så bedöms lämpligt skall kunna presenteras efter hand.

I fråga om den prognosperiod som utredningsarbetet bör avse föreligger

olika önskemål. I vissa sammanhang torde en prognosperiod av 2 ä 3 år vara

av intresse. Det femårsperspektiv som tidigare långtidsutredningar arbetat

med synes svara mot den planeringsperiod som används inom ett stort antal

företag och även inom stora delar av offentlig verksamhet. För olika verksamheter

— tung industri, kraftverksbyggnader, samhällsplanering, skolplanering

— finns behov av material för en planering längre fram i tiden, exempelvis

ett 1980-årsperspektiv. Tillgängliga utredningsresurser gör det nödvändigt

att arbetet koncentreras kring ett av dessa alternativ och övervägande

skäl har ansetts tala för att även fortsättningsvis i första hand arbeta

med en femårig prognosperiod. Vid sidan därav skulle dock för vissa begränsade

områden undersökningar göras utifrån ett 1980-årsperspektiv.

Arbetet med de långsiktiga utvecklingsproblemen är avsett att bedrivas

som en »rullande» framtidsbedömning. Innebörden därav skulle väl främst

vara att en kontinuerlig avstämning och revidering samt förnyelse av prognoserna

skulle ske. Beträffande den nu senast utförda långtidsutredningen

skulle en mer genomarbetad revision emellertid kunna föreligga först mot

slutet av prognosperioden 1961—1965. Under sådana förhållanden har det

synts mest ändamålsenligt att inte företaga någon revision för innevarande

prognosperiod utan i stället helt inrikta arbetet på att under 1965 framlägga

en sammanfattande bedömning av utvecklingstendenserna för perioden

1966—1970. I stort tänkes denna rapport få en uppläggning liknande den

senaste långtidsutredningens, dock med vissa modifikationer betingade av

att en del utvecklingsproblem avses skola behandlas i ett längre perspek
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

tiv. Frågan om dessa senare undersökningar skall intas i nämnda rapport

eller framläggas separat kan dock inte nu bedömas utan får avgöras

från fall till fall med hänsyn till deras art och utformning.

Som berörs i det följande avsnittet har tillväxttakten i den svenska ekonomin

under första delen av 1960-talet varit av en storlek som något överträffat

det antagande om en 4-procentig årlig ökning av nationalprodukten

som gjordes i den senaste långtidsutredningen. Betingelserna för fortgående

starka produktivitetsökningar i ekonomin undergår ständiga förändringar

och vid en behandling av utvecklingsfrågorna förskjuts därmed

även problemkretsen och problemens art. Syftet med det igångsatta utredningsarbetet

är att som ett sammanfattande resultat nå fram till en bedömning

av hur utvecklingsproblemen kan komma att förändras under

senare hälften av 1960-talet. Samtidigt är det angeläget att från början söka

inrikta undersökningarna på områden och problem som kan förmodas bli

strategiska i förloppet. Några exempel på vissa frågor och sektorer av ekonomin

som bedömts böra särskilt uppmärksammas i utredningsarbetet kan

här anföras.

De delar av samhällsekonomin som tillhandahåller tjänster av skilda slag

har uppvisat en snabb tillväxt. Dessa sektorer svarar numera för en så stor

del av den totala sysselsättningen att deras utveckling i fråga om rationalisering

och produktivitetsökning kommer att mer än tidigare vara avgörande

för den fortsatta framstegstakten. Distributionsfrågorna har ju ganska

länge livligt uppmärksammats och det förefaller troligt att pressen att uppnå

högre produktivitetsvinster inom detta område ytterligare förstärks. För

de flesta företag har kontorsarbetet genom sin starka tillväxt kommit att utgöra

ett betydande kostnadselement och den påbörjade kontor srationaliseringen

kan säkerligen väntas få en ökad betydelse. På samma sätt och av

samma anledning kan frågorna om att finna metoder för att mäta effektiviteten

inom offentlig sektor som kan tjäna till ledning för en rationalisering

av där tillhandahållna tjänster antas få en stegrad aktualitet i framtiden.

Nya strukturella drag synes växa fram i den internationella konjunkturen

och marknadsbilden. Utfyllandet av brister i de västeuropeiska ländernas

industriella utrustning samt framväxten av nya industrier i sent utvecklade

länder torde komma att ställa våra inhemska industrier och exportnäringar

inför starkare krav på konkurrens och anpassningsförmåga. Möjligheterna

att på något sätt söka belysa hur de komparativa fördelarna för

olika svenska industrigrenar kan komma att te sig synes därvid böra undersökas.

För att ge en sådan studie en reell förankring skulle den kombineras

med en förnyad inventering av industriföretagens produktionsplaner

för återstoden av 1960-talet. Den genom en skärpt konkurrens ändrade

finansieringssituationen för företagen och vad detta innebär för och

kräver av kredit- och kapitalmarknaden kommer även in i detta sammanhang.

Till detta problemområde hör även vilka anpassningsproblem på arbetsmarknaden

som en fortsatt automation utlöser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 5

Förberedande undersökningar pågår rörande de faktiska möjligheterna att

behandla olika frågor och områden ur ett 1980-årsperspektiv. Bland de områden

som det synts vara av intresse att få belysta ur denna synpunkt kan

nämnas olika statliga och kommunala verksamheter (utbildning, sjukvård)

och med sådana verksamheter sammanhängande produktivitets-, pris- och

avgiftsproblem. Långsiktstendenserna inom olika industribranscher och ravaruområden

samt i fråga om energiförsörjningen är andra områden som

bör uppmärksammas i det längre perspektivet. Såsom en utgångspunkt för

de konkreta långtidsstudierna skall tjäna arbeten rörande vissa utvecklingsmodeller

som utförs vid Stockholms universitet. I dessa modeller beaktas

särskilt hur tillväxttakten i ekonomin påverkas av förändringar i in vest eringskvot

och i andelen av de resurser som avsätts för forskning och tekniskt

utvecklingsarbete.

Arbetet med de långsiktiga utvecklingsproblemen såval vad avser en lemårig

prognosperiod som ett 1980-årsperspektiv är i likhet med vad som gällde

för tidigare långtidsutredningar avsett att bedrivas i intimt samarbete

med olika statliga och privata utredningsorgan. överläggningarna har förts

med företrädare för olika institutioner för att uppnå en samordning av utredningsarbetet

och för att få till stånd undersökningar för olika avsnitt av

ekonomin. En redogörelse för detta arbete torde lämpligen bora ansta i avvaktan

på att mera säkra resultat framkommit av dessa diskussioner.

II. Den senaste långtidsutredningen och den faktiska utvecklingen

En svensk långtidsutrednings främsta uppgift kan sägas vara att utgöra

ett orienteringsinstrument vid försöken att infoga det ekonomiska handlandet

i ett långsiktigt perspektiv. Ett väsentligt led i handhavandet av detta

instrument består i att göra avstämningar av utredningens prognossiffror

gentemot den faktiska utvecklingen. Sådana avstämningar är emellertid förenade

med vissa svårigheter. Speciellt gäller detta om avstämningen görs

gentemot en delperiod, eftersom långtidsutredningens kalkyl av naturliga

skäl är fullständigt genomförd endast för slutåret (1965); beräkningar av

utvecklingen år från år förekommer endast undantagsvis.

Den avstämning av vilken några sammanfattande resultat presenteras i

det följande har lagts upp så att den genomsnittliga årliga förändringen av

olika poster i utredningens kalkyl för hela perioden 1961 65 jämförs med

de genomsnittliga årliga förändringar som registrerats för delperioden 1961

—63. Beräkningen för åren 1961—63 baserar sig dels på nationalräkenskapernas

uppgifter för den faktiska utvecklingen 1961 och 1962 dels på den

reviderade nationalbudgetens prognos för 1963.

Det bör i detta sammanhang påminnas om att de i långtidsutredningens

prognos ingående förändringstalen avser den mest sannolika genomsnittliga

utvecklingen eller om man så vill närmast en konjunkturcykelrensad trendutveckling.

Under konjunkturcykelns olika faser är avvikelser från dessa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

genomsnittsvärden naturliga. Den faktiska utvecklingen kan således mycket

väl avvika från prognosen men ändå ligga i linje med utredningens perspektiv.

Å andra sidan behöver en exakt överensstämmelse mellan utfall och

prognos inte betyda att utvecklingen följer den av utredningen förutsedda

gången. Dessa omständigheter försvårar avstämningen och gör att den aldrig

kan bli helt entydig.

Helt allmänt gäller att mindre avvikelser från de genomsnittliga prognostalen

bör kunna tolereras beträffande nationalprodukten än beträffande

flertalet delposter. Bakgrunden härtill är att målsättningen om full sysselsättning

också inbegriper en strävan mot jämn framstegstakt beträffande

totalproduktionen. Mellan de olika produktions- och efterfrågeområdena kan

däremot under konjunkturcykelns gång konjunkturpolitiskt betingade förskjutningar

inträffa.

Hörnstenen i den senaste långtidsutredningens kalkyl för den framtida

ekonomiska utvecklingen utgjordes av bedömningen att den svenska nationalproduktens

ökningstakt skulle kunna höjas från i genomsnitt 3 1/2 procent

per år under 1950-talet till i genomsnitt 4 procent per år under perioden

1961—65. Den faktiska utvecklingen synes enligt konjunkturinstitutets beräkningar

ha inneburit att nationalprodukten steg med närmare 6 procent

1961 och med 3 1/2 procent 1962. För 1963 förutses i den reviderade nationalbudgeten

en ökning av nationalprodukten med ca 4 1/2 procent. I genomsnitt

per år skulle således produktionsökningen under prognosperiodens tre

första år komma att uppgå till 4 1/2 procent (se tabell 1). Även om detta

procenttal för att bli rättvisande måste reduceras med någon tiondel på

grund av vissa statistiska störningar för 1960 kvarstår ändå omdömet att

en höjning av framstegstakten utöver 1950-talets nivå kommit till stånd i

enlighet med långtidsutredningens bedömning. De presenterade siffrorna

antyder att den faktiska utvecklingen t. o. m. skulle ha inneburit en ökningstakt

som något överträffar prognosen. För att uppnå den nivå 1965

som prognosen förutser erfordras enligt tabell 1 en ökning 1964 och 1965

med i genomsnitt 3,3 procent per år.

Av stegringen i produktionens ökningstakt mellan 1950-talet och första

hälften av 1960-talet bedömdes av långtidsutredningen närmare hälften härröra

från snabbare tillväxt av arbetsstyrkan och något mer än hälften från

en påskyndad ökning av produktionen per sysselsatt. Enligt den relativt

osäkra statistik som föreligger har sysselsättningen utvecklats i överensstämmelse

med prognosen. Bakom den snabbare produktionsökningstakten

synes således ligga en något större ökning av produktiviteten än den som ingick

i långtidsutredningens kalkyl.

Ett karakteristiskt drag i de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling

har varit att investeringarna nästan regelbundet ökat snabbare än konsumtionen.

Långtidsutredningen förutsåg att utvecklingen under första hälften

av 1960-talet skulle komma att avvika från detta mönster och i stället medföra

en jämnare fördelning mellan konsumtion och investering. Den faktiska

utvecklingen har gått i linje med denna bedömning. Produktionsök
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Tabell 1. Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring per år

Faktisk ut- veckling

1962—

1963,

prognos

1960—1963,

delvis pro- gnos

1960—1965,

enl. LU1

Återstår att

realisera

1960—

1961

1961—

1962

1965

Privat konsumtion......

Offentlig konsumtion----

Summa konsumtion

+ 5,7

+ 5,3

+ 5,6

CD ^ CO

tjTicT TjT

++ +

+ 4

+ 6

+ 44

+ 4,6

+ 5,6

+ 4,8

+ 3,9

+ 4,1

+ 3,9

+ 2,9

+ 2,1

+ 2,7

Total bruttoinvestering..

+ 5,8

+ 3,6

+ 44

+ 4,5

+ 4,1

+ 3,6

Summa kapitalbildning

(bruttoinvestering +

lagerförändr. + bytes- balansens saldo)......

Bruttonationalprodukt ..

+ 6,4

+ 5,9

+ 1,9

+ 3,5

+ 3*

+ 44

+ 4,0

+ 4,5

+ 4,2

+ 4,0

+ 4,5

+ 3,3

1 I samtliga tabeller har LU använts som förkortning för långtidsutredningen.

ningen 1960—63 har bildat underlag för en ungefär likformig ökning av

konsumtion och investering med mellan 4 1/2 och 5 procent per år. Den

statistiskt registrerade ökningstakten har för båda områdena inte obetydligt

överträffat den ställda prognosen.

Inom konsumtionsområdet har den faktiska tillväxttakten legat över prognosen

både för den privata och den offentliga delen. Störst har emellertid

avvikelsen varit för den offentliga konsumtionen. Mot prognosens drygt 4

procent per år står en realiserad ökning med ca 5 1/2 procent per ar. Bakgrunden

härtill är bl. a. att söka i de expansionsmöjligheter för den offentliga

sektorn som betingats av den speciella konjunktursituationen. Avmattningen

i det privata näringslivets efterfrågan har skapat utrymme för både

starkt ökade offentliga investeringar och möjligheter att rekrytera personal

till de offentliga sysselsättningsområdena. När det gäller att söka anledningar

till den relativt stora avvikelsen från prognosen kan man emellertid

sannolikt inte bortse från möjligheten att långtidsutredningen underskattat

kostnaden för den planerade utbyggnaden bl. a. av den orsaken att kostnadsberäkningarna

för väsentliga områden utfördes med hjälp av relativt

oprövade metoder.

Det kan i detta sammanhang påpekas att det enligt långtidsutredningen

hade varit önskvärt att den offentliga konsumtionen hade kunnat utvecklas

i snabbare takt än vad prognosen angav. Expansionsmöjligheterna ansågs

emellertid begränsade på grund av flaskhalsar för projekteringen av byggnader

och otillräcklig tillgång på utbildad personal. Den faktiska utvecklingen

har således avvikit från prognosen i en riktning som utredningen

egentligen eftersträvade men ej vågade räkna med.

Förklaringen till att både konsumtion och de fasta investeringarna 1960—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 2. Kapitalbildnings- och konsumtionskvotemas utveckling

Procent av bruttonationalprodukten

1938/39

1950

1955

1960

1961

1962

1963,

prognos

1965,

enl. LU

Privat konsumtion ............

Offentlig konsumtion..........

66,2

7,9

62,2

9,9

57,4

11,8

54.6

12.6

54,0

12,7

54,1

13,4

54,1

13,6

63.0

14.1

Summa konsumtion

74,1

72,1

69,2

67,2

66,8

67,6

67,8

67,1

Bruttoinvestering..............

24,3

27,9

29,7

31,4

31,7

31,8

31,8

31,5

Lagerförändring ..............

Bytesbalansens saldo ..........

+ 2,0

- 0,4

— 0,6

+ 0,6

+ 2,0

— 0,8

+ 2,2

— 0,8

+ 1,5

+ 0,1

+ 0,8

- 0,1

+ 0,2

+ 0,1

+ 1,1

+ 0,2

Summa kapitalbildning (brutto- investering + lagerförändr. +

bytesbalansens saldo)........

25,9

27,9

30,9

32,8

33,2

32,5

32,2

32,8

Anm. Beräkningarna har i princip gjorts med utgångspunkt från belopp i löpande priser.

63 kunnat öka något snabbare än nationalprodukten samtidigt som bytesbalansens

saldo förbättrats avsevärt ligger i det förhållandet att investeringen

i lager visat en för konjunkturförloppet naturlig minskning. Den kraftiga

lageruppbyggnaden 1960 följdes av en nära oförändrat hög lagerinvestering

1961 samt ansträngningar till normalisering av lagerhållningen 1962—

1963. De volymmässiga förändringarna av försörjningsbalansens olika poster

har jämte förändringen i de relativa priserna resulterat i de förskjutningar

i utgiftsstrukturen som finns åskådliggjorda i tabell 2. Det förhållandet

att både konsumtionen och investeringarna ökat snabbare än bruttonationalprodukten

har medfört att såväl konsumtions- som investeringskvoterna

ökat mellan 1960 och 1963. Denna utvecklings andra sida är emellertid

den ovan antydda konjunkturbetingade undernormala lagerinvesteringskvoten.

Den registrerade utvecklingen för 1960—63 behöver därför

djupare sett inte avvika från långtidsutredningens antagande om en stabilisering

på 1960 års nivå av konsumtions- och investeringskvoterna.

För uppgången i den totala konsumtionskvoten svarar helt den offentliga

konsumtionen, vars andel av bruttonationalprodukten 1960—63 stigit från

12,6 procent till 13,6 procent. Den privata konsumtionens andel har visat en

fortsatt om än begränsad nedgång. Produktionssidan är för perioden 1961

63 inte lika väl statistiskt belyst som försörjningsbalansens användningssida.

Vissa data är emellertid tillgängliga och de viktigare bland dessa har

sammanförts i tabell 3. Av tabellen framgår att produktionen kunnat öka

mer än prognosen främst tack vare utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

samt det offentliga tjänsteområdet, ökningen 1960

—63 har för dessa områden beräknats till i genomsnitt 6 respektive 5 procent

per år att jämföra med för båda prognosticerade 4 procent per år. Industrin

å andra sidan har uppvisat en produktionsökningstakt som klart

understiger prognosens. Enligt konjunkturinstitutets beräkningar har ök
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

9

Tabell 3. Produktionen inom vissa sektorer

Procentuell volymförändring per år

Faktisk ut-

1962—

1960—1963,

1960—1965,

Återstår att

vecklin

1960—

1961

1961—

1962

1963,

prognos

delvis pro- gnos

enl. LU

realisera

1964 och

1965

Jordbruk ..............

+ 6

+ 3

-6

+ i

+ 0,5

- 1

Skogsbruk..............

+ 2

- 0,5

-5

-i

+ 3

+ 8

Industri................

Enligt officiellt index..

+ 3,3

+ 1,4

. .

Enligt konjunkturinsti-

+ 3,5

+ 5

+ 7

tutet ..............

+ 5,1

+ 2,7

+ 2,6

Elkraftproduktion ......

+ 10,3

+ 6,0

+ 6,0

+ 7

+ 7

+ 6

Byggnads- och anlägg-

+ 8

+ 6

+ 4

+ 2

ningsverksamhet......

+ 6

+ 4

Offentliga tjänster......

+ 5

+ 5

+ 6

+ 5

+ 4

+ 3

ningen 1960—63 uppgått till ca 3 1/2 procent per år medan långtidsutredningens

kalkyl upptog 5 procent per år. För att uppnå den av utredningen

kalkylerade nivån för 1965 behövs enligt tabell 3 en ökning 1964 och 1965 med

i genomsnitt 7 procent per år. Av dessa siffror synes framgå att långtidsutredningens

bedömning av industriproduktionen innebär en överskattning av

utvecklingsmöjligheterna under den nu aktuella perioden. Skogsbruket har

under inverkan av skogsindustriernas avsättningssvårigheter fått vidkännas

en i stort sett stagnerande utveckling, som klart avviker från prognosen

om en klart uppåtriktad tendens. Jordbrukets produktion har som förutsågs

inte visat andra nivåförändringar än sådana som sammanhänger med skördeförhållandena.

De planer och bedömningar som långtidsutredningen inhämtade från olika

exporterande industrier gav vid handen att deras kapacitet att exportera

skulle komma att stiga i en sådan takt att en volymmässig stegring av varuexporten

1960—65 med ca 6 procent per år skulle möjliggöras. Tabellerna

4 och 5 visar att exportkapaciteten kunnat utnyttjas i sådan utsträckning

att den faktiska totalexportens ökningstakt ungefär motsvarat antagna 6

procent per år. Importen har ökat långsammare än exporten 1960—63 (ca

4 procent per år), sannolikt främst sammanhängande med den inhemska

investeringsefterfrågans starka inriktning på byggnadsverksamhet, vilken är

relativt importsnål. Förhållandet mellan export- och importpriserna har i

motsats till långtidsutredningens antaganden inte kunnat undgå att försämras

med någon procent mellan 1960 och 1963. Den volymmässiga utvecklingen

har dock räckt till för att åstadkomma en förbättring av den

registrerade bytesbalansens saldo från ett underskott på närmare 600 miljoner

kronor 1960 till ungefär balans 1963 (enligt den reviderade nationalbudgetens

prognos).

Den goda överensstämmelsen beträffande exporten mellan faktisk utveckling

och långtidsutredningens perspektiv gäller endast totalen. För delgrup
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Tabell 4. Totala exportens och importens volymmässiga utveckling

Procent per är

Faktisk ut-

1962—

1960—1963,

1960—1965,

Återstår att

vecklinj

1960—

1961

1961—

1962

1963,

prognos

delvis pro- gnos

enl. LU

realisera

1964 och

1965

Export (inkl. tjänstenetto)

+ 4,0

+ 7,5

+ 6

+ 6

+ 6

+ 6

Import ................

+ 0,6

+ 6,0

+ 4

+ 4

+ 5

+ 6

perna föreligger i flertalet fall mycket betydande avvikelser. Exportleveranserna

av verkstadsprodukter har under intryck av den internationella investeringskon

junktur som rått uppvisat en volymmässig ökning med 10 procent

per år 1960—63, vilket kan jämföras med 6 procent per år i långtidsutredningens

kalkyl för 1960—65. Långt under prognosen har framförallt järnoch

stålexporten utvecklats; den hittillsvarande utvecklingen har inneburit

en ökningstakt som endast utgör knappt hälften av prognosens 14 procent

per år. Man kan i detta fall utgå från att en överskattning av exportmöjligheterna

föreligger. Även i fråga om exporten av massa, papper och järnmalm

har den faktiska utvecklingen legat klart under prognosen. Avvikelserna

har dock i dessa fall varit betydligt mindre och kan åtminstone till viss del

antas ha sin grund i en konjunkturbetingad mer tillfällig försämring av avsättningsmöjligheterna.

Den ökning av investeringarna med omkring 4 procent per år som ingår

i långtidsutredningens perspektiv för 1960—65 representerade inte en optimal

resursanvändning enligt utredningens mening. En något snabbare ökning

hade varit önskvärd, men möjligheterna att öka investeringarna ytterligare

ansågs begränsade av flaskhalsar antingen inom byggnadsverksamheten

eller inom den produktion som investeringarna avser att utveckla. Den

Tabell 5. Exporten av varor

Procentuell volymförändring per år

Faktisk ut-

1962—

1960—1963,

1960—1965,

Återstår att

vecklinj

1960—

1961

i

1961—

1962

1963,

pro gnos

delvis pro- gnos

enl. LU

realisera

1964 och

1965

Massa..................

- 7

+ 5

+ 10

+ 2,5

+ 3,5

+ 6

Papper m. m...........

+ 7

+ 5

+ 9

+ 7

+ 10

+ 12

Trävaror ..............

-10

+ 3

+ 2

- 2

+ 0,5

+ 4

Järnmalm m. m.........

+ 3

- 3

- 1

0

+ 3

+ 9

Järn, stål m. fl. metaller

Maskiner, transportmedel

+ 11

0

+ 7

+ 6

+ 14

+ 25

m. m.................

+ 11

+ 15

+ 5

+ 10

+ 6

+ 1

Totalt

+ 5

+ 8

+ 6

+ 6

+ 6

+ 6

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 11

Tabell 6. Bruttoinvesteringarnas volymmässiga utveckling

Procent

1960

Milj. kr.

Utvecklingen

1960—1963

1960—1965

LU

enl.

Återstår att

realisera

1964 och

1965

Proc./år

Totalt

Proc./år

Totalt

Proc./år

A. Exkl. reparationer och un- derhåll:

Jordbruk, skogsbruk m. m.

535

+ 14

+ 4,6

+ 12

+

2,3

- 1,0

Jordbruk..............

442

+ 15

+ 4,7

+ 11

+

2,1

- 1,7

Skogsbruk ............

74

+ 3

+ 1.1

+ 34

+

6,0

+ 13,9

Industri och hantverk m. m.

4 464

+ 1

+ 0,3

+ 28

+

5,1

+ 12,7

Egentlig industri ......

3135

+ 8

+ 2,5

+ 39

+

6,7

+ 13,4

Kraftverk och eldistrib.

1144

-19

- 6,7

+ 1

+

0,1

+ 11,2

Bostäder ................

3198

+ 30

+ 9,3

+ 28

+

5,1

- 1,0

Samfärdsel ..............

3 487

+ 2

+ 0,5

+ 10

+

1,9

+ 4,1

Sjöfart ................

725

-25

— 9,2

- 16

—

3,5

+ 5,8

Luftfart ..............

226

-92

-57,8

- 73

—

23,3

+ 88,0

Järnvägar ............

370

- 19

- 6,9

- 2

—

0,4

+ 10,1

Vägar och gator........

926

+ 23

+ 7,0

+ 37

+

6,5

+ 5,7

Biltrafik samt spårvägar

894

+ 26

+ 8,0

+ 30

+

5,4

+ 1,6

Post och tele..........

346

+ 16

+ 5,0

+ 4

+

0,8

- 5,3

Varuhandel..............

654

+ 52

+ 15,0

+ 34

+

6,1

- 6,0

Offentliga tjänster ......

3 213

+ 34

+ 10,3

+ 33

+

5,9

- 0,3

Civila ................

1828

+ 36

+ 10,9

+ 43

+

7,3

+ 2,2

Försvar................

1385

+ 31

+ 9,5

+ 21

+

3,9

- 3,9

Summa bruttoinvesteringar

exkl. reparationer och

underhåll..............

15 551

+ 17

+ 5.4

+ 25

+

4,5

+ 3,2

B. Summa reparationer och

underhåll..............

6 247

+ 9

+ 2,8

+ 18

+

3,3

+ 4,0

Tolala bruttoinvesteringar

(A+B) ..................

21 798

+ 14

+ 4,5

+ 23

+

4,1

+ 3,6

faktiska ökningen 1960—63 av de totala investeringarna beräknas uppgå till

ca 4 1/2 procent per år. Det har alltså åtminstone under dessa år varit

möjligt att öka investeringarna snabbare än vad som antogs. Eventuellt kan

detta tyda på att elasticiteten hos framför allt byggnads- och anläggningsverksamheten

något underskattats av utredningen.

De mest betydande investeringsökningarna under första hälften av 1960- talet förutsågs enligt vad som framgår av tabell 6 för industrin, vägarna, varuhandel,

bostäderna och det offentliga tjänsteområdet, främst undervisningsväsendet.

Den faktiska utvecklingen i början av 1960-talet har präglats

av att industriinvesteringarna efter den snabba expansionen t. o. m.

1961 visat en vikande tendens. Nivån 1963 beräknas dock överstiga 1960 års

så att en genomsnittlig ökning 1960—63 med 2 1/2 procent per år uppnås,

vilket kan jämföras med de ca 6 1/2 procent per år som ingår i långtidsutredningens

kalkyl. Frågan huruvida industriinvesteringarna hålls tillbaka

endast periodiskt på grund av den konjunkturella försämringen av avsättningsmöjligheterna

och ovissheten om den internationella konjunkturen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1962

eller om vi har att göra med en något mer långsiktig utveckling går ännu

inte att besvara.

I denna situation med avmattningstendenser inom industrisektorn trots

stimulerande motåtgärder har den ekonomiska politiken i enlighet med långtidsutredningens

rekommendationer inriktats på att uppnå en expansion av

främst bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna. Den genomsnittliga

årliga ökningen 1960—63 har för bostadsinvesteringarna uppgått till

drygt 9 procent och för den del av de offentliga investeringarna, som avser

utbyggnaden av den offentliga tjänstesektorn, till drygt 10 procent. Resultatet

av denna utveckling har blivit att man inom båda dessa områden redan

1963 ungefär nått upp till den nivå som långtidsutredningen förutsåg för

1965. För bostädernas vidkommande betyder detta ett färdigställande av

ungefär 85 000 lägenheter per år. Vägbyggandet har 1960—63 uppvisat en

genomsnittlig årlig ökning med ca 7 procent, vilket ligger i linje med långtidsutredningens

kalkyl. För varuhandelns del förutsåg långtidsutredningen

en så snabb ökning av investeringarna under första hälften av 1960-talet

som med 6 procent per år. Den faktiska ökningstakten 1960—63 har beräknats

uppgå till mer än det dubbla. Varuhandeln har därmed kommit att inta

platsen som det snabbast expanderande investeringsområdet i början av

1960-talet.

III. Långtidsplanering i vissa västeuropeiska länder

Inledning

Antalet länder med företrädesvis marknadsmässig hushållning vilka inrättat

sig för ekonomisk långtidsplanering har vuxit snabbt under senare

år. Vidgad övertygelse om att planering främjar en hög och jämn framstegstakt,

exemplets makt, de regionala ekonomiska grupperingarna i Västeuropa

samt förbättrad statistisk information är bland de faktorer vilka

medverkat till långtidsplaneringens ökade utbredning. Den utökade planeringsaktiviteten

bland företagen har vidare krävt underlag i form av översiktliga

prognoser för totalekonomin. Planer förekommer eller förbereds i

samtliga europeiska OECD-länder med undantag för Danmark, Schweiz,

Västtyskland och Österrike. Av de övriga industriländerna utanför östblocket

ägnar sig även Finland och Japan åt långtidsplanering.

Vissa svårigheter uppställer sig vid användandet av ordet »planering».

Att göra upp en plan innebär ju normalt att bestämma sig för hur man

skall handla. Begreppen »plan» och »planering» har kommit att få en betydligt

mer vidsträckt betydelse när de i Västeuropa tillämpas på stora aggregat

såsom t. ex. nationalprodukten samt väsentliga efterfråge- och produktionsområden.

Plan betecknar då allt som har med inblickande i framtiden

att göra, från å ena sidan relativt fastlagda program till å andra sidan mer

lösliga prognoser eller projektioner. Det är i denna vida bemärkelse ifrågavarande

begrepp används i den här framställningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Följande länders långtidsplanering tas upp i det följande: Belgien, Frankrike,

Italien, Nederländerna, Norge och Storbritannien. De franska erfarenheterna

har ägnats ett speciellt intresse, vilket motiveras med att Frankrike tidigare

än övriga länder kom igång med en kontinuerlig och detaljerad planeringsverksamhet

och därigenom i viss mån har fatt tjäna som föregångsland.

Utöver de fall då jämförelser påkallat det behandlas inte den svenska långtidsplaneringen

i denna framställning. Med »lång tid» avses här perioder ej

understigande fyra år, även om denna periodlängd alltmer kommit att betraktas

som medellång. Tonvikten läggs vid planernas innebörd, planeringsverksamhetens

administration samt proceduren vid planernas utarbetande.

Vidare tas genomförandet av planerna och parlamentens roll upp.

Målsättningarnas kvantitativa aspekter med avseende på produktion, resursanvändning,

handel m. m. har däremot försummats i den följande framställningen

liksom de använda analysmetoderna. Inte heller tas den västeuropeiska

planeringens historik upp, även om i princip en belysning av

förändringar i innebörd och teknik sedan åren efter krigsslutet skulle ha

varit av intresse. I avvaktan på mer detaljerade studier av långtidsplaneringens

teknik in. m. vilka utförs av ECE och OECD har framställningen

hållits relativt kort.

Planernas innebörd, karaktär m. m.

Till skillnad från öststaterna där planeringen, förenklat uttryckt, genomgående

är imperativ eller normativ är den samtida planeringen i Västeuropa

övervägande av indikativ eller vägledande natur. I princip torde planerna i

högre grad komma att betraktas som riktpunkter för myndigheterna, åtminstone

vad angår den offentliga sektorns egen utveckling, i de länder där

planerna föreläggs regering och parlament och därmed får officiell prägel.

Detta förfarande är regel i Norge, tillämpades i Frankrike för den senaste

(fjärde) planen och i Belgien för dess nu löpande första plan. Italien och Island

synes komma att tillämpa samma procedur medan i Nederländerna liksom

i Sverige planerna inte formellt stadfästs av myndigheterna. De motiveringar

vilka dikterat de skilda regeringarnas val av status för planerna är

inte klarlagda.

Planeringens vägledande karaktär har starkt betonats i flertalet berörda

länder. Den franska fjärde planen betecknas t. ex. som en »ram för investeringsprogrammen

för perioden 1962—1965, och orienteringsinstrument för

den ekonomiska expansionen och välfärdspolitiken» medan den belgiska

planen betecknas som »ram för regeringens ekonomiska, finansiella och sociala

politik och speciellt för det offentligas investeringsplaner». Den nederländska

uppfattningen av planeringens innebörd torde gå i stort sett på samma

linjer. I den norska planen för 1962—1965 framhålls att »langtidsprogrammet

og de årlige nasjonalbudsjettene trekker opp hovedrammen for

Regjeringens ökonomiske politikk». Vilken innebörd och slatus de brittiska

planerna kommer att få undandrar sig ännu elt bedömande. Sannolikt kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

mer regeringen inte att göra dem till officiellt program utan torde komma

att eftersträva full handlingsfrihet även vid orienterandet av den offentliga

sektorns utveckling.

I de företrädesvis marknadsstyrda västeuropeiska ekonomierna uppfattas

således planeringen i första hand som en teknik för att klargöra utvecklingsbetingelser,

formulera målsättningar, bedöma effekter av alternativa

beslut samt för att konfrontera olika sektorers planer. Att dra slutsatser

och fatta beslut med ledning av det orienteringsinstrument planen alltså

avses vara överlåts till företagen, arbetsmarknadsorganisationerna m. fl. Därvid

kan givetvis statsmakterna genom mer eller mindre differentierade incitament

påverka besluten, i önskvärd riktning. Längst i detta hänseeende

har, såsom närmare skall påvisas i det följande, Frankrike gått. Det största

omedelbara värdet anses, helt naturligt, planeringen ha för uppläggning och

vägledning av regeringarnas ekonomiska politik.

Planernas utarbetande

a) Sekretariaten

Den direkta ledningen av planeringsarbetet handhas, sedan verksamheten

numera i växande utsträckning bedrivs kontinuerligt, av permanenta och i

allmänhet relativt små sekretariat. I Frankrike kallas det Commissariat

Général du Plan d’Equipment et de la Productivité (härefter benämnt plankommissariatet)

och upptar ca 140 personer under ledning av en Commissaire

Général du Plan (härefter benämnd plankommissarie). Plankommissariatet,

vilket formellt är underställt finansministeriet, är numerärt överlägset

sina motsvarigheter i andra länder, vilket i första hand sammanhänger

med den franska planeringens långt drivna disaggregering. Personalen

är uppdelad på en ekonomiavdelning och en finansavdelning. Inom

dessa finns byråer för jordbruk, industri, energi, transport m. m. Några exekutiva

befogenheter besitter plankommissariatet inte, utan dess uppgifter

är beredande och rådgivande. Styrkan hos plankommissariatet ligger i den

nyckelställning det har inom förvaltningen. Plankommissarien kan där spela

en medlande och samordnande roll. Han deltar i ministermöten och är

ledamot av kreditmarknads- och administrativa beredningar samt i flera

ekonomiska och statistiska forskningsinstitut. Vidare erbjuder plankommissariatet

ett uppskattat »bona officia» vid kompetenstvister o. dyl. mellan

förvaltningsgrenar samt vid intressekonflikter inom det privata näringslivet.

Plankommissarien verkställer eller låter verkställa enkäter och erhåller löpande

information om utvecklingen av samtliga pågående ekonomiska utvecklingsprogram.

Samarbetet med övriga förvaltningsgrenar blir naturligtvis

speciellt intimt när planerna utarbetas. Då samarbetar plankommissariatet

främst med finansministeriets ekonomiska avdelning samt med den gemensamma

motsvarigheten till Sveriges konjunkturinstitut och statistiska

centralbyrå.

I Norge fylls från och med i år motsvarande funktion av en nyinrättad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 15

»planleggingsavdeling» inom finansdepartementet. Avdelningen skall efter

fullständig utbyggnad bestå av chef och tio övriga befattningshavare. Arbetsfördelningen

mellan departementen har inte ändrats i samband med planeringsreformen

och några förslag i den vägen har veterligt ännu inte framkommit.

Detta synes innebära att, i enlighet med vad Statens Rasjonaliseringsråd

förutsätter, de enskilda departementen i största möjliga utsträckning

behåller ansvaret för planeringen inom sina egna arbetsfält. Rådet har

tidigare anbefallt en förstärkning av planeringsarbetet i industri-, samfärdsel-

och fiskeridepartementen samt i kirke- och undervisningsdepartementet.

Finansdepartementet skulle således, enligt rådets mening, begränsa sig till:

a) att utarbeta långtidsprogram på områden där det inte är lämpligt att

något annat departement förestår planläggningen,

b) att samordna de skilda långtidsplanerna,

c) att ha ansvaret för det system efter vilka långtidsprogrammen läggs

upp,

d) att framlägga förslag till långtidsprogram, kontrollera genomföringen

av och föreslå nödvändiga justeringar i programmet.

Ledningen av långtidsplaneringen i Nederländerna omhänderhas av Centraal

Planbureau. Byrån lyder formellt under ekonomidepartementet men

den utövar i praktiken sina rådgivande funktioner i fullt oberoende. Dess

personal omfattar ett hundratal tjänstemän, varav ca hälften med akademisk

utbildning. Dessa är organiserade i tre sektioner:

1. Allmänna studier och långtidsplaner.

2. Årsplaner: totalekonomiska kalkyler.

3. Årsplaner: sektorvisa kalkyler.

Sektionen för långtidsplanering har emellertid föga omfattande personella

resurser och dess verksamhet har därför förblivit förhållandevis begränsad.

Alla departement är representerade i planbyråns styrelse och byrån

används som rådgivande organ av hela regeringen. Den mest intensiva

kontakten har planbyrån med finansdepartementet.

I Storbritannien har planeringsarbetet utvecklats snabbt sedan det kom

i gång kring mitten av 1962. Det kansli som sköter den löpande verksamheten

uppgår nu till ett sextiotal personer och en ytterligare utvidgning förutses.

I enlighet med det arbetsprogram planeringsrådet (NEDC — se s. 6)

antog i mars 1962 har kansliet studerat förutsättningarna för en årlig tillväxttakt

på 4 procent under perioden 1961—1966. Resultatet offentliggjordes i

februari i år.1 Däremot blev den officiella publiceringen av en rapport om

de ekonomisk-politiska implikationerna fördröjd ytterligare några månader,

väsentligen på grund av svårigheter att enas om rekommendationer om inkomstpolitik.

2

I Belgien utarbetas långtidsplanerna av det till ekonomiministeriet knutna

»Bureau de Programmation Economique». Den sysselsätter 5 å 6 experter,

vilka samordnar och syntetiserar utredningar, planer och andra in
1

»Growth of the United Kingdom Economy to 1966».

1 »Conditions Favourable to Faster Growth».

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

formationer insamlade från myndigheter, forskningsinstitut, organisationer

m. m.

b) Detaljarbetets uppläggning

I avseende på organisationen av den egentliga utredande verksamheten kan

relativt betydande avvikelser iakttas mellan å ena sidan Frankrike och å

andra sidan övriga här berörda länder. De sistnämnda saknar i huvudsak

speciella institutioner för detaljplaneringen. Insamling och sammanställning

av primärmaterial ombesörjs i första hand av berörda offentliga myndigheter

och av existerande utredningsinstitut. Speciellt intresse tilldrar sig formerna

för näringslivets medverkan i den i offentlig regi bedrivna långtidsplaneringen

för totalekonomin. Här kan tre huvudtyper av förfarande urskiljas.

I Frankrike har, som utvecklas närmare i det följande, kontakterna formaliserats

genom upprättande av en rad blandade näringsgrenskommissioner,

vilka betraktas som planeringsverksamhetens tekniska ryggrad. Storbritannien

synes komma att följa det franska exemplet. Det förutses att

ett trettiotal näringsgrenskommittéer skall upprättas med huvuduppgift

att »göra näringsgrenarna fullt medvetna om NEDC:s mål och, å andra

sidan, hålla rådet nära informerat om varje näringsgrens aktivitet».1 En

andra kategori representeras av Sverige, där näringslivet lämnar sin medverkan

till planeringen i mindre reglerade former, främst genom anordnande

av »hearings». Den tredje huvudtypen, slutligen, karakteriseras av att näringslivets

bidrag väsentligen inskränker sig till uppgiftslämnande. Så verkar

vara fallet i Norge och Nederländerna. I propositionen till stortinget om utbyggnaden

av den ekonomiska planeringen sägs att »det ville imidlertid

uten tvil vsere av den störste betydning for planleggingsarbeidet og dermed

for landets ökonomiske framgang om det kunne etableres et naert samarbeid

mellom myndighetene og nserings- og arbeidslivet om disse problemene».

Tillskapandet av planeringsrådet utgör ett led i denna strävan, men frågan

om hur ett samarbete ska komma till stånd på det praktiska, utredande

planet synes inte ha tagits upp. Önskemål om intimare samarbete med näringslivet

har också framförts av den belgiska planbyrån.

Att ur effektivitetssynpunkt väga för- och nackdelar hos de två alternativa

metoder för planeringssamarbete och kommunikation mellan det offentliga

och näringslivet, vilkas typiska företrädare är Frankrike och Sverige, låter

sig knappast göra inom ramen för denna begränsade PM. Rent allmänt synes

behovet av formaliserade kontakter vara intimt beroende av politiska och

sociala faktorer i varje enskilt land. Således torde en institutionalisering av

förbindelserna framstå som speciellt nödvändiga i länder där värdegemenskapen

och det direkta informationsutbytet är föga utvecklade.

I Frankrike fyller de s. k. moderniseringskommissionerna den viktiga

funktionen att erbjuda en mötesplats för utbyte av informationer och diskussioner

av projekt uppgjorda såväl inom administrationen som inom näringslivet.

Avsikten med dem är att till planens utarbetande knyta de orga
1

Financial Times den 2 april 1962.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

17

niserade intressen som i hög grad berörs av densamma. Förståelsen för problematiken

och godkännandet av planen inom tämligen breda lager av

befolkningen skulle därmed underlättas. Den fjärde planen omfattade tjugotre

vertikala kommissioner2 och fem kommissioner som behandlade problem

som är gemensamma för de övriga: balansen på arbetsmarknaden, jämvikt

sparande—investering, budget- och betalningsbalans, produktivitet samt

forskning och regionalplanering. Kommissionerna består av 30 å 40 oavlönade

ledamöter vilka utnämns av regeringen på förslag av plankommissarien.

Dessa är av fyra huvudkategorier: företagsledare och representanter

för arbetsgivaresammanslutningar, fackföreningsrepresentanter, tjänstemän

från berörda ministerier samt experter. Kommissionerna kan sedan tillsätta

arbetsutskott i varierande antal. För den fjärde planen upptog kommissionerna

inemot 1 000 medlemmar och totalt deltog något över 3 000 människor

i arbetet med planen.1 De olika intressegrupperna representeras inte

enligt några fastställda proportioner och några omröstningar företas ej. Detta

förhållande anses vara en av hörnstenarna i kommissionernas funktionsduglighet.

Man eftersträvar alltså inga majoritetsbeslut utan en så bred

uppslutning som möjligt kring utvecklingsperspektiven.

c) Planering sråden

Ett planeringsråd med uppgift att ha överinseendet över långtidsplaneringen

och på det nationella planet diskutera dess olika aspekter har etablerats

i samtliga här berörda länder. Dessa organs kompetens är genomgående

av konsultativ karaktär. Det belgiska rådet — »Comité National de l’Expansion

Economique» — upptar representanter för myndigheterna och arbetsmarknadsorganisationerna

och förefaller inte ta någon aktiv del i planeringsarbetet.

Motsvarigheten i Nederländerna, kommissionen för centralplanen,

består av ca 30 medlemmar. Förutom departementen och arbetsmarknadens

parter är centralbanken, forskningsinstituten och vetenskapen företrädda.

Rådet diskuterar plankommissionens arbete och framlagda rapporter.

Storbritanniens planeringsråd — National Economic Development Council

(NEDC) — räknar förutom finansministern (ordförande), handelsministern

och arbetsministern 17 medlemmar varav sex från arbetsgivaresidan, sex

från arbetstagaresidan samt fem övriga bestående av experter (bland dessa

chefen för kansliet) och representanter för statliga företag. Den brittiska

LO (TUC) vägrade länge alt låta sig representera då man befarade att rådet

skulle komma att utveckla sig till ett instrument för statlig lönepolitik. Med

hänvisning till regeringens åtagande att underkasta utformningen av sin ekonomiska

politik rådets bedömande och med förbehållet att de fackliga representanterna

skulle förbli fria att rapportera till organisationerna och offent
1

För jordbruk, hantverk, byggnadsverksamhet och offentliga arbeten, drivmedel, kemi, handel,

fettstoffer, översjöiska departement, energi, kulturutrustning, sanitär och social utrustning, skolutrustning,

urbanisering, bostadsbyggande, livsmedelsindustri, förädlingsindustri, gruvor och icke

järnhaltiga metaller, havsfiske, post och telegraf, radio och television, stålindustri, transporter

samt turism.

s Därav 107 jordbrukare, 715 företagsledare och hantverkare, 781 tjänstemän, 281 fackföreningsmän,

562 arbelsgivarerepresentantcr samt 691 »övriga», företrädesvis experter.

2 Ilihang (ill riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bihang F

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

ligt reservera sig mot den ekonomiska politiken lät sig dock TUC sedermera

övertala att inträda i rådet. Publiceringssvårigheterna av rapporten angående

ekonomisk politik antyder vissa svårigheter hos NEDC att finna en smidig

form för lösandet av sina uppgifter. Rådets uppgift var, förutom att anvisa

utvägar ur den akuta betalningsbalanskris som rådde vid dess tillsättande,

att utreda förutsättningarna för en tillfredsställande ekonomisk tillväxttakt

och den ekonomiska politik som skulle erfordras för detta. Det italienska

planeringsrådet består av 31 ledamöter under ordförandeskap av budgetministern.

Av dessa är 13 experter medan de övriga representerar näringsgrenarna

och arbetsmarknadens organisationer. Sammansättning, arbetsuppgifter

och arbetsmetoder för det norska planeringsrådet förefaller inte ha

fastställts ännu; näringslivet och den politiska oppositionen har med hänvisning

till dessa oklarheter intagit en relativt reserverad hållning till rådet.

För flertalet här omnämnda planeringsråd gäller att de varit i verksamhet under

alltför kort period för att några påtagliga erfarenheter skall kunna noteras.

De övervakande och kontrollerande organen i Frankrike är planeringsrådet

(Conceil Supérieur du Plan) samt en interdepartemental samordningskommitté

(Comité interininistériel) den senare med uppgift att samordna

departementens arbete. Planeringsrådet, tillsatt 1953, består av tjugo representanter

för bl. a. arbetsmarknadens parter, med uppgift att på det nationella

planet diskutera och godkänna planens allmänna orientering. I själva

verket sammankallades aldrig planeringsrådet vid utarbetandet av den tredje

planen och vid arbetet på den fjärde planen först då moderniseringskommissionerna

var nästan klara med sina uppgifter. En av orsakerna till att

rådet kringgicks synes vara att man befarade att vad arbetsutskotten uträttat

eljest skulle riskera att rivas upp. Inte heller den ovannämnda samordningskommittén

har sammankallats utan dess tilltänkta funktioner utövas av finansministern.

Betydelse har emellertid det ekonomiska och sociala rådet

(Conceil Economique et Social) vilket i stort sett representerar samma intressen

som planeringsrådet men enbart har konsultativa uppgifter. Före

anbefallande av planperiodens tillväxttakt konsulterar t. ex. regeringen detta

råd. Plankommissarien har framhållit att ekonomiska och sociala rådet

»stärker den ekonomiska demokratin och ger dem som ofta orättvist kallas

teknokrater möjligheten till vida kontakter».

Planens utarbetande

Avspeglande skiljaktigheter i den institutionella ramen för planeringsarbetet

har de olika länderna utvecklat sinsemellan relativt avvikande arbetsrutiner.

Sverige och Belgien synes inta en mellanställning mellan å ena sidan

Frankrike, där affärsvärlden aktivt och organiserat medverkar i arbetet,

och å andra sidan Norge, Nederländerna och Storbritannien, där planeringen

är koncentrerad till myndigheterna och forskningsinstitutionerna

och där näringslivets deltagande huvudsakligen inskränkts till uppgiftsläm
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

nande. Vad beträffar kontinuerlig planering har väl endast Frankrike och

— fast i mindre utsträckning — Nederländerna erfarenheter från någon

längre period. De nederländska erfarenheterna intresserar främst ur teknisk

synpunkt genom försöken att genom simultana ekvationssystem lösa planeringsproblem.

Denna aspekt faller emellertid utom ramen för denna PM.

Däremot kan det vara skäl i att något närmare studera gången i utarbetandet

av de franska planerna.

Förarbetena till den detaljerade planeringsverksamheten i moderniseringskommissionerna

tar ungefär ett år och utförs gemensamt av kommissariatet

och finansministeriets ekonomiska avdelning. Sedan början av 1962 pågår

förarbetena till den femte planen, som skall omfatta perioden 1966—

1969. Dessa arbeten syftar till att belysa perspektiven — i det inledande skedet

på 10 ä 15 års sikt — och analysera förutsättningarna för ekonomins utveckling.

Utgångspunkten är ett bestämmande av efterfrågans struktur i sista

planåret vid speciella hypoteser om utrikeshandeln och om vilken investeringsutveckling

som krävs för att expansionen ska kunna gå vidare i följande

planperiod. Med ledning av sådana uppgifter konstrueras en input/outputtabell

för det sista planåret vilken visar sektorernas inbördes köp och leveranser.

Ekonomin uppdelas därvid successivt i 17, 28 och 65 sektorer. Planskisser

utarbetas under varierande antaganden om frainstegstakten. Den bästa

skissen är givetvis den som medger den snabbaste tillväxten vid rimliga utsikter

till balans på arbetsmarknaden, mellan sparande — investering, i de

offentliga finanserna och i betalningsbalansen. För den fjärde planen utfördes

förarbetet för tre alternativa framstegstakter; 3, 4 1/2 och 6 procent.

Det högsta alternativet ansågs snabbt vara överambitiöst eftersom det inte

gav någon säkerhetsmarginal för betalningsbalansen.

Nästa etapp utgörs av regeringens val av vilket tillväxtalternativ som det

fortsatta arbetet ska bygga på. Före beslutet avseende den fjärde planen

konsulterades planeringsutskottet inom det ekonomiska och sociala rådet,

vilket gjorde upp två rapporter. Den ena rekommenderade en hög tillväxttakt

medan den andra koncentrerade sig på strukturen i resursernas användning

varvid tonvikt lades på behovet av kollektiva investeringar, undervisning,

forskning, hälsovård, bostäder och kultur. På basis av dessa rapporter

utfärdade regeringen direktiv till plankommissarien, enligt vilka en tillväxttakt

på 5 procent skulle läggas till grund för den fortsatta planeringsaktiviteten.

Det rekommenderades också att alternativa studier skulle utföras för

en tillväxttakt på 5 1/2 procent. Planens viktigaste mål skulle enligt direktiven

vara hjälp till det franska samväldets unga nationer, samt ökade investeringar

i undervisning, hygien och urbanisering.

Förarbetena för den fjärde planen varade från våren 1959 till mitten av

1960. Då vidtog arbetet i modcrniseringskommissionerna, av vilka de vertikala

har att bedöma den tekniska utvecklingen i stort, värdera olika produktionsmetoder

samt beräkna den sannolika utvecklingen av produktiviteten.

Som nämnts är de horisontella kommissionernas uppgift alt bevaka den samhällsekonomiska

balansen. Kommissionen för regionplanerna försöker anBihang

till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 150. Bilutng F

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

visa åtgärder som kan reducera de jämviktsbrister som uppstått mellan regionerna.

Den fjärde planen fördes på ett relativt sent stadium ut på regionalplanet

men i arbetet på den femte planen medverkar regionerna redan under

förarbetena.

Allteftersom kommissionerna blir klara rapporterar de till plankommissarien

som arbetar ihop rapporterna till en syntes. En preliminär sådan blev

under arbetet på den fjärde planen klar i december 1960. Då beslöts emellertid

att i stället välja 5 1/2 procents framstegstakt till huvudalternativ, varför

moderniseringskommissionerna måste revidera beräkningarna. I arbetet

på den slutliga syntesen av kommissionernas arbete deltar, förutom kommissariatet,

finansministeriets ekonomiska avdelning. Dessa organ står därvid i

förbindelse med representanter för kommissionerna samt tjänstemän från

berörda ministerier. Förslaget till plan överlämnas därpå till regeringen vilken,

efter att ha vidtagit politiskt betingade justeringar, överlämnar det till

planeringsrådet och till ekonomiska och sociala rådet och sedermera till

parlamentet. Före våren 1962 hade ingen kommunikation till parlamentsledamöterna

angående planens innehåll ägt rum. Parlamentet diskuterar eller

voterar inte om planens enskildheter utan har att acceptera eller förkasta

den i dess helhet.

Genomförande och ekonomisk politik

Flertalet västeuropeiska långtidsplaner innehåller föga konkreta anvisningar

för den ekonomiska politiken. De officiella planerna ger viss vägledning

angående den politik som är förenlig med planernas målsättningar medan

tidsförläggningen och den närmare beskaffenheten av de specifika åtgärder

som kan erfordras lämnas öppna. Att hänvisningarna till ekonomisk politik

är ännu mer vaga i de inofficiella planerna är naturligt.1 Men då dessa

diskuterar och belyser problem och ekonomisk-politiska alternativ erbjuder

även de, framhåller ECE, en implicit vägledning för regeringarnas beslut. Det

måste betraktas som sällsynt att konkreta ekonomisk-politiska åtgärder motiveras

genom hänvisning till långtidsplanerna. Detta förhållande säger emellertid

föga om det faktiska utnyttjandet av planerna som orienteringsinstrument.

I det norska »langtidsprogrammet 1962—-1965» sägs följande angående

genomförandet: »Gjennomföringen av langtidsprogrammet kan i det alt vesentlige

bygge på finans- og kredittpolitiske virkemidler og den reguleringsadgang,

som er etablert ved ingången til perioden». Dessutom betonas värdet

av samarbetet mellan staten, kommunerna, näringslivet och löntagarna

för lösning av uppkommande problem. Den belgiska regeringen föresätter

sig i planen för 1962—1965 att »stödja, samordna och eventuellt frammana

initiativ, upprätthålla prisstabilitet och gynnsamma finansiella villkor. And
P1

Undantag är Finland, vars långtidsplan 1960—1970 innehåller en detaljerad redogörelse

för de ekonomisk-politiska åtgärder den förutsätter, och Storbritannien, där NEDG nyligen låtit

publicera en särskild rapport i ämnet (s. 4 not 2)

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

ra uttalanden i planen av ekonomisk-politisk karaktär är att »programmet

kräver antagandet (acceptation) av en frivilligt åtagen disciplin för fördelningen

av expansionens frukter» samt att staten själv bör ålägga sig nödvändig

självdisciplin för att bidra till att sparandet blir tillräckligt för att finansiera

expansionen. Vidare uttalas alt det offentliga på alla områden bör stödja

den produktiva ansträngningen: »i sin finans- eller näringspolitik och i

sina infrastrukturella arbeten bör den ge prioritet åt den ekonomiska utvecklingens

målsättningar». Nödvändigheten av att vidmakthålla, »såväl på konjunkturplanet

som i ett långtidsperspektiv», balans mellan tillgång och efterfrågan

på produktionsresurser understryks liksom betydelsen av att arbetskraftens

anpassningsförmåga förbättras.

I det avsnitt av den franska planen som ägnas medlen att främja dess genomförande

behandlas först stödet till vetenskap och forskning. Därnäst tas

möjligheterna att påverka utvecklingen genom finansieringspolitiken upp.

Såväl investeringskrediter och subventioner som fiskala åtgärder används i

detta syfte. Efter den gradvisa avvecklingen av efterkrigstidens restriktioner

består de praktiska mekanismerna för styrandet av ekonomin främst av

kredit- och finanspolitiska instrument för påverkan av investeringarna. Genom

de offentliga investeringarna (inkl. den förstatligade delen av näringslivet),

det offentliga kreditstödet till bostadsbyggandet m. m. övar det allmänna

direkt och indirekt avgörande inflytande över ca hälften av de totala

investeringarna.

För att påverka de övriga investeringarna existerar ett brett register av

incitament vilka tillämpas efter prövning i varje särskilt fält. Det kan därvid

röra sig om speciella krediter, undantagsvis räntesubventioner, speciella

avskrivningsregler, sänkning av fastighetsskatt och andra skattelättnader,

investeringsbidrag, byggnads- och lokaliseringstillstånd m. m. Vidare konsulteras

kommissariatet i betydande utsträckning vid miljonkrediter. Investeringsprojekt

vilka underställts och godkänts av plankommissariat berättigar

till frihet från bolagsskatt med upp till 5 procent av inbetalt aktiekapital.

I regionalt hänseende kan regeringen motverka nyetableringar i Parisområdet.

Staten spelar en betydande roll som finansiell mellanhand genom

sin långsiktiga utlåning och speciellt genom fonden för ekonomisk och social

utveckling. Denna fond handlägger det statliga stödet till investeringsprojekt,

varvid dessa bedöms och prioriteras utifrån planens synpunkt. Slutligen

erbjuder priskontrollen för bl. a. stål, aluminium och energi vissa möjligheter

till påverkan. Sålunda finns en rad möjligheter för myndigheterna

att bedriva en differentierad näringspolitik i planens anda. För vissa andra

länder, i synnerhet Västtyskland, har detta diskriminerande element i planens

genomförande betraktats som stötande.

De franska planeringsexperterna har uttryckt tankar vilka schematiskt

innebär att planen, sedan den en gång utarbetats i samarbete med näringslivet,

skulle främja sitt eget genomförande. Planen skulle alltså på det psykologiska

planet verka starkt övertalande på företagarna genom att förespegla

en situation där de skilda näringsgrenarnas produktion — under förutsätt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

ning att alla handlar enligt de överenskomna riktlinjerna — kan avsättas

på balanserade marknader. Den nu märkbara avmattningen i det privata

näringslivets investeringsvilja strider tydligen mot denna förutsättning, vilket

ytterligare aktualiserat ett sedan länge framfört önskemål att planen

bör diskutera alternativ för uppnåendet av de uppsatta målen. Vidare har

den vidgade integrationen inom EEC reducerat giltigheten av den ovannämnda

förutsättningarna och fransmännen har följdriktigt börjat propagera

för ökad samplanering för hela gemenskapen.

Plankommissarien har deklarerat att regeringen genom godkännande av

planen blir moraliskt skyldig att föregå med gott exempel genom bedrivande

av en med densamma förenlig finans-, penning- och prispolitik. Om prispolitik

avses inkludera lönepolitik framstår resultatet på den punkten som föga

tillfredsställande. Regeringen har mycket riktigt under en följd av år uppmanat

den privata sektorn till återhållsamhet med löneutvecklingen samtidigt

som den inom förvaltningen och den förstatligade delen av näringslivet

försökt anpassa lönestegringarna till den långsiktiga samhälleliga produktivitetsökningen.

Då uppmaningen till den privata sektorn knappast alls

hörsammades förstorades genom denna politik inkomstklyftan mellan privat

och offentligt anställda i en omfattning som inte kunde undgå att väcka

misstämning. Regeringen kom att utsättas för hårda påtryckningar och

tvingades ge betydligt större löneökningar än den avsett. Läget tillspetsades

betydligt under senvintern och våren 1963 då regeringens motstånd mot lönekrav

hårdnade betydligt — främst sammanhängande med växande oro för

inflation —■ vilket bl. a. tog sig sådana uttryck som tjänstepliktsföreläggande

av strejkande (statsanställda) kolgruvearbetare.

Parlamentens inflytande

Parlamentens uppgifter i planeringsarbetet har inte diskuterats särskilt

ingående, inte ens i de länder där planerna underställs parlamenten för godkännande.

I motiveringen till den belgiska planen uttalas att regeringen är

medveten om nödvändigheten av att parlamentet framgent i högre utsträckning

engageras i planeringsarbetet. Programmet drar, framhålls det, upp

ett antal riktlinjer som kommer att få inflytande på landets ekonomiska och

sociala politik bortom 1965. Parlamentets godkännande av dessa riktlinjer

skulle, heter det vidare, möjliggöra för regeringen att ge planbyrån de nödvändiga

indikationerna för utarbetandet av kommande plan. »Det är självklart

att parlamentet bör ombes uttala sig om denna andra plans allmänna

målsättningar och de väsentliga alternativen (grandes options) innan (kurs.

här) planbyråns arbete har fått en definitiv inriktning.» Planens finansiering

diskuteras inte närmare men parlamentets godkännande av densamma innebär

väl i princip också en skyldighet att ställa medel till förfogande, samtidigt

som bevillningsmakten ger parlamentet vissa kontrollmöjligheter.

Som redan nämnts fick det franska parlamentet ta del av den fjärde planen

först sedan denna var klar. I »remissdebatten» kritiserades regeringen för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bili. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

23

att parlamentet inte varit tillräckligt underrättat om förarbetena till planen,

vilket medfört att de deputerade i praktiken inte hade möjlighet att framlägga

några egna ändringsförslag. Premiärministern lovade emellertid att

parlamentet skulle informeras om den fjärde planens förverkligande samt i

god tid få ta del av målsättningar och huvudlinjer för den femte planen. Även

utanför parlamentarikernas krets har önskemål om en bättre parlamentarisk

kontroll framförts.

Man uppehåller sig också vid det dilemma som ligger i att å ena sidan tillgodose

önskvärdheten av vidgad demokratisk kontroll och å andra sidan säkerställa

planens kontinuitet. Den nuvarande ordningen är en kompromiss.

Man har dels infört en juridisk disposition benämnd »lois-programmes» vilken

säkerställer finansieringen av fleråriga investeringsprojekt, dels en benämnd

»lois-cadres» vilken grupperar lagar och förordningar vilka berör

samma ämne.

Planeringens utveckling

I flertalet länder torde planeringsverksamheten ännu i viss mån kunna

jämställas med provundersökningar med uppgift att bl. a. ge underlag för

förbättringar i uppläggning och teknik. Med ledning av gjorda erfarenheter

synes planeringen undergå en utveckling såväl beträffande metodik, periodlängd

och omfattning. Den franska plankommissarien har t. ex. framhållit

att man fortsättningsvis kommer att i större utsträckning än hittills

använda ekonometriska modeller i planeringsarbetet. Hans belgiska kollega

har emellertid givit uttryck för viss reservation gentemot det holländska

systemet; den smidiga vägledande franska planeringen framhålls som förebild.

I propositionen till Stortinget om utbyggnaden av den ekonomiska planeringen

i Norge understryks vikten av att planeringsavdelningen i samarbete

med statistiska centralbyrån och universitetet gör en större insats i arbetet

med metodfrågor.

I fråga om periodlängd har alltmer — i de länder där planering accepteras

— behovet av att orientera ekonomin med ledning av tänkbara perspektiv

under en tidrymd av 10 ä 15 år börjat göra sig gällande. Nederländerna

kom redan 1955 med en plan omfattande hela 1960-talet och i den belgiska

planen 1962—1965 betonas vikten av att utsträcka horisonten till 1970. I

Frankrike förbereds en studie med inriktning på 1985. önskvärdheten av

längre perspektiv har betonats också i Norge.

I samband med denna tendens att vilja kartlägga utvecklingsperspektiven

på längre sikt kan man se den allmänt ökade prioriteringen av offentliga

utgifter för forskning, undervisning, hälso- och sjukvård samt för infrastruktur.

Utformandet av målsättningar på dessa områden förutsätter ju

långsiktiga utredningar om tillväxtförutsättningar m. m.

Ur geografiskt hänseende synes planeringen undergå en tvåsidig utveckling.

Å ena sidan erkänns i flertalet berörda länder nödvändigheten av att

beakta regionala faktorer i planeringen. Längst i detta avseende förefaller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1963

Frankrike ha gått •— medan den fjärde planen så att säga i efterhand följdes

upp på regionalplanet avses de regionala planeringsorganen delta redan

i förarbetena med den femte planen. Å andra sidan har tanken på systematisk

samplanering för grupper av länder inom samma marknadsområde växt

sig allt starkare. Den franska plankommissarien har understrukit att länderna

inom sådana områden kommer att konfronteras med problemet med

samstämmiga (pre-concertées) utvecklingsprogram i en multinationell skala.

Han anbefaller långsamma och försiktiga steg; innan det kan bli aktuellt

alt tala om program borde samstämda utvecklingsstudier, begränsade

till ett fåtal väsentliga punkter, dras upp. Efter överenskommelse om

tillväxttakt borde utvecklingsplanerna i basnäringarna samordnas för att

undvika de slags överkapacitet som synes uppstå i vissa branscher. Konkurrens

i all ära, menar plankommissarien, »men man måste inse gränsen

mellan incitament och slöseri, speciellt när det gäller dyrbara investeringar».

Den belgiska regeringen ger i planen uttryck för en positiv inställning

till multi-nationell planering: »I framliden bör utvecklandet av gemensamma

institutioner och samordningen av den ekonomiska politiken medge

såväl gemensam fixering av målsättningar för näringslivets utveckling som

utarbetande av kriterier för rationella val angående vissa stora projekts lokalisering.

I avvaktan härpå bör arbetet fortföljas på det nationella planet.»

Däremot intar Västtyskland en tämligen avvisande hållning till såväl nationell

som multi-nationell planering. Det senare är uppenbart bl. a. från officiella

kommentarer till EEC:s »aktionsprogram», i vilka betydelsen att inte

kringskära konkurrensen understryks.

I en diskussion om planering, som hölls i Rom mot slutet av fjolåret, framhöll

EEC-kommissionens vicepresident R. Marjolin att det inte kunde bli fråga

om att de europeiska institutionerna skulle föreskriva regeringarna vad de

bör ta med i sin planering. Existensen av gemensamma marknaden har emellertid

skapat vissa krav och man bör beakta de begränsningar som romfördraget,

och den gemensamma ekonomiska politik det föreskriver, innebär för

den nationella planeringen. Vederbörande konstaterade vidare att allmän

enighet numera råder om nödvändigheten av att göra upp kortsiktsprognoser.

1 Beträffande behovet av långtidsplanering har, enligt samme sagesman,

enighet nåtts för de offentliga investeringarna, bostadsbyggandet, vissa »ickekonkurrerande»

ekonomiska sektorer (energi) samt jordbruket. Vidare har

man kunnat enas om att göra upp långsiktiga projektioner2 vilka, utan att

engagera regeringarna, möjliggör konfrontation och diskussion. Angående

metodiken för planeringen var man överens om att upprätta en serie sektorsplaner,

att använda alternativa (men ej alltför skiljaktiga) hypoteser

samt att göra upp fleråriga nationella projektioner över statens finanser.

Kommissionens vice-president förutser följande utvecklingsprogram för

den gemensamma planeringen:

1 I Västtyskland har nyligen den första publicerats.

2 Rapport sur les Perspectives de Developpement Economique dans la C. E. E. de 1960 å 1970.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

25

a) Jämförelse av varje lands planer, program och prognoser samt inplacering

av dessa inom den ram som bestäms av totalprojektionerna.

b) Examinering av de skilda ländernas strävanden för att se om de är

förenliga med en snabb och balanserad utveckling inom gemenskapen.

c) Uppmaning till regeringarna att göra en prognos för statsfinanserna.

d) Upprättande av prognoser för skilda sektorer som jordbruk och energi

samt av en långtidsplan för den regionala politiken.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630550

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts iproposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och It §§ lagen den 17 juni 1938 a1 i texten
  2. Rskr. 1963:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/61f m. m., i vad proposition a1 i texten
  3. Rskr. 1963:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1963/64 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten
  4. SU 1963:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64 m. m., i vad propositionen avser riktlinj s. 1 i texten
  5. SU 1963:155 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1963/64. s. 9 i texten

Visa alla 7