Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna ändring i konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

1963-04-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:152, Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna ändring i konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963

1

Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna ändring

i konventionen angående upprättandet av Europeiska

frihandelssammanslutningen; given Stockholms

slott den 5 april 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att under

vissa närmare angivna omständigheter för Sveriges del godkänna ändring av

EFTA-konventionen innebärande snabbare avveckling av tullarna inom EFTA.

Dessa tullar har hittills i olika omgångar sänkts med tillhopa 50 procent.

För närvarande övervägs att besluta om fortsatt avveckling i en takt som

leder till fullständigt avskaffande av ifrågavarande tullar under loppet av

år 1966 i stället för vid utgången av år 1969 som ursprungligen avtalats.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 152

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenien, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 5 april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om bemyndigande

för Kungl. Maj.t att för Sveriges del godkänna ändring av konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen samt anför

därvid följande.

Frågan om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, förelädes riksdagen genom

proposition nr 25 till 1960 års riksdag. Sedan riksdagen bifallit propositionen

(UU 2, Rskr 140) godkände Kungl. Maj :t den 1 april 1960 konventionen.

Denna ratificerades därefter av samtliga signatärstater den 3 maj 1960,

då den trädde i kraft. Genom riksdagens godkännande av nämnda proposition

erhöll Kungl. Maj :t bemyndigande att dels för Sveriges del godkänna

sådana ändringar i konventionen jämte till densamma fogade bilagor, vilka

icke krävde författningsändring av beskaffenhet att påkalla riksdagens

medverkan, dels vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna på

jordbrukets och fiskets områden, vilka föranleddes av Sveriges anslutning

till konventionen. Det förutsattes att riksdagens medgivande i särskild ordning

borde inhämtas i fråga om att i snabbare takt avveckla tullarna än

vad konventionen förutsåg. Även i det fall att förpliktelsen att avveckla

tullar utvidgades genom ändring av gränsdragningen mellan industrivaror

å ena samt jordbruks- och fiskeprodukter å andra sidan borde beslutet göras

beroende av riksdagens godkännande, såvida frågan ej var av huvudsakligen

formell natur.

I samband med avgivandet av nämnda proposition framlade Kungl. Maj :t,

på föredragning av chefen för finansdepartementet, proposition (1960: 32)

med förslag till förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna

om avvikelse från tulltaxan m. m. Sedan riksdagen antagit förslaget

(BevU 30, Rskr 150) utfärdades förordningen den 13 maj 1960 (SFS 243).

En överenskommelse om Finlands association till frihandelssammanslutningen

underteckades i Helsingfors den 27 mars 1961. Sedan Finland och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1963

EFTA-konventionens signatärstater — för Sveriges del med stöd av riksdagens

beslut (prop. 1961: 149; UU 6; Rskr 256) — ratificerat överenskommelsen

trädde densamma i kraft den 26 juni 1961.

Enligt bestämmelserna i artikel 3 i EFTA-konventionen skall medlemsstaterna

successivt avveckla sina tullar och andra avgifter med motsvarande

verkan på industrivaror, som importeras från annan stat inom frihandelsområdet

och som har sitt ursprung inom detta. Med industrivaror förstås

därvid alla varor utom sådana jordbruksvaror och fiskeprodukter som upptagits

i bilagorna D och E till konventionen. Dessa senare omfattas icke av

tullavvecklingen. Att märka är vidare att förpliktelsen att avveckla tullar icke

avser fiskala tullar. Förefintliga protektionistiska element i dessa skall dock

avvecklas.

De i artikel 3 avsedda handelshindren skall enligt konventionens nuvarande

lydelse vara helt avskaffade den 1 januari 1970. Tullavvecklingen inleddes

den 1 juli 1960, då en första sänkning genomfördes med 20 procent

av den tullsats, som gällde den 1 januari 1960 (bastullen). Enligt konventionens

ursprungliga tidsschema skulle därefter följande sänkningar, var och

en om 10 procent, äga rum den 1 januari 1962, den 1 juli 1963 samt den 1

januari vart och ett av åren 1965—1970.

Enligt artikel 3 kan EFTA:s råd när som helst enhälligt besluta om en

snabbare awecklingstakt. Rådet beslöt vid möten i februari och november

1961 samt i juni 1962 att de till den 1 januari 1962, den 1 juli 1963 samt

den 1 januari 1965 förutsedda reduktionerna skulle äga rum respektive den

1 juli 1961, den 1 mars samt den 31 oktober 1962. För Sveriges del har dessa

tullsänkningar genomförts sedan riksdagens godkännande inhämtats (prop.

1961: 146; UU 5; Rskr 255, prop. 1962: 22; UU 1; Rskr 63 resp. prop. 1962:

180; UU 9; Rskr 357).

Det vid ministermötet i juni 1962 fattade beslutet om en accelererad tullaweckling

innehöll, i likhet med vad som var fallet beträffande närmast

föregående beslut, vissa särbestämmelser. Österrike och Norge medgavs sålunda

rätt att verkställa den till den 31 oktober beslutade tullsänkningen

den 31 december 1962 respektive senast den 30 april 1963. Norge har dock ej

begagnat sig av rätten att vänta med den senaste tullsänkningen till den 30

april 1963 utan satte, liksom Österrike, densamma i kraft den 31 december

1962. Vidare fick Danmark tillstånd att även vid den sista tullsänkningen

undanta vissa varor, för vilka Danmark i förhandlingar med den Europeiska

ekonomiska gemenskapen, EEC, begärt en långsammare takt i tullavvecklingen.

Sedan förhandlingarna om Storbritanniens medlemskap i EEC avbrutits

och därmed även frågan om Danmarks medlemskap i den gemensamma

marknaden kommit i ett nytt läge har Danmark från och med den 1 mars

1963 frånfallit den gentemot övriga EFTA-länder erhållna rätten till en långsammare

tullavveckling för nämnda varor.

Enligt bestämmelserna i associationsavtalet med Finland genomfördes en

första tullavveckling om 30 procent mellan detta land och EFT A-länderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1963

den 1 juli 1961. Den 1 augusti 1962 verkställde Finland en ytterligare sänkning

med 10 procent motsvarande den sänkning som flertalet EFTA-Kinder

vidtog den 1 mars 1962. Finland kommer att verkställa ytterligare en 10-procentig

tullsänkning den 30 april 1963. EFTA-ländernas hittills fattade beslut

om snabbare tullavveckling har enligt beslut av det genom associationsavtalet

tillskapade gemensamma rådet gjorts tillämpliga även gentemot Finland.

I detta sammanhang torde få erinras om att Portugal enligt EFTA-konventionen

medgivits en särställning så tillvida, som tullavvecklingen för de

varuslag, vilka är föremål för produktion inom Portugal, i allmänhet skall

ske under en period av högst 20 år. För dessa produkter inleddes tullavvecklingen

den 1 juli 1960 med en första sänkning med 20 procent av bastullarna.

Enligt ett vid sammanträde i februari 1961 fattat rådsbeslut har

Portugal den 1 januari 1963 reducerat tullarna med ytterligare 10 procent.

Denna tullsänkning var enligt konventionens ursprungliga tidsschema fastställd

till den 1 januari 1965.

EFTA:s ministerråd sammanträdde i Geneve den 18 och den 19 februari

1963. Under intryck av avbrottet i förhandlingarna om Storbritanniens inträde

i EEC nåddes enighet om att på olika sätt fördjupa och bredda EFTArs

verksamhet. Det permanenta EFTA-rådet i Genéve instruerades att utforma

ett handlingsprogram för EFTArs framtida verksamhet, till vilket slutlig

ställning skall tagas vid nästa ministermöte, som kommer att äga rum i

Lissabon i början av maj 1963. Den fortsatta avvecklingen av kvarvarande

inbördes tullar intar en central plats i handlingsprogrammet. Till nästa ministermöte

skall förslag utarbetas om en tidtabell för en accelererad tullreduktion

som leder till fullständig tullfrihet mellan EFTA-länderna under

loppet av år 1966. Vidare skall undersökas möjligheterna att öka den interna

EFTA-handeln med jordbruksprodukter, varjämte vissa undersökningar

rörande handeln med fiskeprodukter skall slutföras. Vid sidan härav

törutser mandatet bl. a. ett avskaffande av kvarvarande kvantitativa restriktioner

i takt med tullavvecklingen samt aktivering av frågorna om tullrestitution,

fiskala tullar och interna skatter, tidsbegränsade ursprungsregler och

administrativa arrangemang som utgör handelshinder. Slutligen skall undersökningar

inledas om bl. a. möjligheten att närmare samordna medlemsstaternas

handelspolitik.

Frågan om ändring av tidtabellen för tullavvecklingen inom EFTA har

behandlats inom kommerskollegiets delegation för integrationsfrågor. Delegationen

har uttalat sig för en sådan ändring av tidtabellen i EFTA-konventionens

artikel 3, som innebär att tullavvecklingen mellan EFTA-länderna

skall vara genomförd under år 1966.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963

5

Departementschefen

Det senaste ministermötet inom EFTA ägde rum i februari i år efter det

att förhandlingarna om Storbritanniens medlemskap i EEG avbrutits. Vid

mötet förelåg liksom tidigare enighet om att det främsta syftet med EFTA:s

verksamhet var att förbereda och underlätta övergången till en integrerad

europeisk stormarknad och att detta syfte i det nya läget bäst kunde främjas

av att EFTA-samarbetet fördjupas och aktiveras.

Enligt ett till EFTA:s permanenta representanter i Geneve lämnat uppdrag

skall dessa utforma ett handlingsprogram, till vilket slutlig ställning

skall tagas vid nästa ministermöte, som är planerat att äga rum i början av

maj i år. Enligt direktiv skall permanenta EFTA-rådet till dess bl. a. ha utarbetat

ett förslag till en etappvis avveckling av resterande EFTA-tullar

med utgångspunkt från att dessa skall vara helt avskaffade under loppet

av år 1966.

Avvecklingen av handelshindren mellan EFT A-länderna inleddes i juli

1960, då en första tullsänkning med 20 procent av bastullarna genomfördes.

Därefter har — med rätt till smärre avvikelser för vissa medlemsländer

— ytterligare tre tullsänkningar, var och en om 10 procent, ägt rum,

nämligen i juli 1961 samt i mars och oktober 1962. Därmed har EFTA-ländernas

bastullar reducerats till hälften.

Det allmänna intrycket är att några väsentliga störningar till följd av den

hittillsvarande tullavvecklingen icke inträffat inom medlemsstaternas näringsliv.

För Sveriges del synes tullsänkningarna hittills ej ha medfört större

olägenheter för vare sig produktion eller arbetsmarknad. För näringslivets

del har hittills genomförda tullsänkningar bidragit till en anpassning av

produktionen som stärkt konkurrensförmågan på den internationella marknaden.

En snabbare avveckling av tullarna påskyndar ytterligare denna

utveckling. Även om en sådan avveckling kan medföra bekymmer för vissa

industrigrenar talar dock enligt min mening övervägande skäl för en fortsatt

hastig avveckling av tullarna.

Besluten att sänka EFTA-tullarna snabbare än ursprungligen stadgats i

EFTA-konventionen har hittills haft formen av ändringar av artikel 3 i densamma.

Dessa beslut har från svensk sida gjorts beroende av riksdagens

godkännande i varje särskilt fall. De har infallit vid sådana tidpunkter att

riksdagens godkännnade kunnat inhämtas före ikraftträdandet.

Ett nytt beslut om snabbare sänkning av EFTA-tullarna torde också få

formen av ändring av artikel 3 i EFTA-konventionen. Ett sådant beslut kan

komma att fattas redan vid EFTA:s förestående ministermöte i början av

maj. Det kan inte uteslutas att en första ytterligare tullsänkning som följd

härav kommer att vidtagas redan under sommaren 1963. Sannolikt är vidare

att detta beslut i motsats till de tidigare kommer att avse hela den återstående

tullavvecklingen ned till noll, däri inbegripet en framflyttning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963

slutdatum för uppnåendet av full tullfrihet inom EFTA. Förhandlingsläget

kan bli sådant att det skulle försvåra tillgodoseendet av svenska intressen

om från svensk sida måste göras förbehåll för riksdagens godkännande och

om dröjsmål med det nya beslutets ikraftträdande därigenom skulle uppstå.

Härmed förenade olägenheter torde kunna undvikas endast genom att möjligheter

öppnas för svenskt godkännande av beslutet oaktat det icke kunnat

underställas riksdagen.

Det framstår sålunda som angeläget att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande

av riksdagen att för svensk del godkänna sådan ändring av EFTAkonventionen

som innebär en snabbare avveckling än enligt nu gällande

tidtabell av tullarna inom EFTA. I avvecklingen inbegripes de införselavgifter

som uttas för varor tillhörande jordbruks- och fiskeregleringens områden

men vilka enligt EFTA-konventionen är underkastade samma awecklingsregler

som industrivaror. Bemyndigandet bör emellertid endast gälla

beslut som fattas och träder i kraft vid tidpunkt då riksdagens godkännnade

ej kan inhämtas i vanlig ordning. Om bemyndigandet utnyttjas bör riksdagen

underrättas om de vidtagna ändringarna.

Därest min hemställan bifalles äger Kungl. Maj:t med stöd av bemyndiganden,

som tidigare lämnats av riksdagen, förordna om de avvikelser i fråga

om tullsatser och införselavgifter, som föranleds av ändringar i EFTA-konventionen.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna

sådan ändring i konventionen angående upprättandet av

Europeiska frihandelssammanslutningen, som avser den fortsatta

tullavvecklingen inom sammanslutningen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. Thomas Stensson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630502

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:160 Skrivelse till Konungen i anledning av motion angående FN :s aktioner i Kat unga. s. 1 i texten
  2. UU 1963:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande för Sveriges del av ändring i konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandel s. 1 i texten