Angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, m. m
1963-04-26 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:167, Angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1Ö63
i
Nr 167
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets
yrkesskolor, m. m.; given Stockholms slott den 26
april 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av en under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande
träffad överenskommelse med vederbörande personalorganisationer
framläggs i propositionen förslag till ändrad lönesättning samt ändrade
avlönings- och pensioneringsbestämmelser för skolledare och lärare
vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor. Dessa förslag ansluter till
vad chefen för ecklesiastikdepartementet förordat i motsvarande hänseenden
beträffande lärare och skolledare vid bl. a. kommunala yrkesskolor och
avses i huvudsak genomföras den 1 juli 1963.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 167
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
april 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,
Aspling.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lönereglering
för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor,
m. m. samt anför härvid följande.
I. Inledning
Genom beslut den 30 juni 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
civildepartementet att tillkalla en beredning för att inom departementet
biträda med övervägande av vissa lönespörsmål m. m. beträffande yrkeslärare
och därmed likartade lärarkategorier. Yrkeslärarberedningen har
den 15 mars 1963 avgivit en promemoria (stencilerad) angående vissa organisatoriska
grunder för en tilltänkt lönereglering för lärare vid vissa yrkesskolor,
m. m. Promemorian har varit utgångspunkt vid utarbetande inom
jordbruksdepartementet av förslag till organisatoriska grunder för lönereglering
för ifrågavarande slag av personal vid lantbrukets och skogsbrukets
yrkesskolor. På grundval av des,sa förslag har överläggningar ägt
rum mellan företrädare för civil- och jordbruksdepartementen samt representanter
för Sveriges akademikers centralorganisation och för TCO:s statstjänstemannasektion.
De förslag till lönesättning m. m., vilka därvid framlagts
— under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagen^ godkännande —
har den 19 april 1963 godkänts av representanter för organisationerna.
Den sålunda träffade överenskommelsen anknyter i allt väsentligt till
en samma dag träffad förhandlingsuppgörelse angående lönesättning m. in.
för skolledare och lärare vid bl. a. kommunala yrkesskolor. Denna uppgörelse
redovisas av chefen för ecklesiastikdepartementet i en tidigare
denna dag avlåten proposition, nr 170.
Innehållet i förstnämnda överenskommelse framgår av en sammanställning,
som torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.
I det följande behandlar jag först berörda förslag beträffande lantbrukets
yrkesskolor samt därefter motsvarande förslag angående skogsbrukets
yrkesskolor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
3
II. Lantbrukets yrkesskolor
Organisation och regler efter 1962 års riksdagsbeslut, m. m. Lantbrukets
yrkesskolor skall (prop. 1962: 99 och 103; JoU 1962: 15 och 20; rskr.
1962: 252 och 307) fr. o. m. den 1 juli 1963 utgöras av lantbruks-, trädgårds-
och lanthushållsskolor samt lantbruks- och trädgårdsavdelningarna
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Undervisningen vid
lantbruksskolorna skall bedrivas i form av dels förberedande och grundläggande
yrkesutbildning, dels specialiserad yrkesutbildning, dels arbetsoch
driftsledarutbildning samt utbildning av ladugårdsförmän vid vissa
skolor, dels, vid Alnarpsinstitutet, lantmästarutbildning. Trädgårdsundervisningen
skall bedrivas på motsvarande stadier, varvid undervisningen på
det näst högsta stadiet skall ske vid Alnarpsinstitutet och en ny trädgårdsskola
i Norrköping samt det högsta, trädgårdsteknikerkursen, vid nyssnämnda
institut. Vid lanthushållsskolorna skall förekomma dels grundläggande
yrkeskurser, dels specialiserad yrkesutbildning.
Normalläsåret vid samtliga yrkesskolor skall vara 42 veckor. Antalet undervisningstimmar
per vecka för eleverna är i medeltal 40.
Med undantag för Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan i Norrköping,
vilka är statliga, är lantbrukets samtliga yrkesskolor statsunderstödda skolor
med landsting, hushållningssällskap eller stiftelser som huvudmän. Avlöningsförmånerna
för rektorer och lärare vid de med statsbidrag finansierade
skolorna regleras genom avlöningsreglementet för statsunderstödda
folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. m. den 27 augusti
1951 (nr 615) samt tilläggsbestämmelser till detta reglemente av samma
datum (nr 616). Förmånerna skiljer sig från dem, som återfinns i statens
allmänna avlöningsreglemente och tilläggsbestämmelserna därtill, bl. a. genom
att regler om förflyttningsskyldighet samt resekostnadsersättning och
traktamente utom i samband med fyllnadstjänstgöring saknas. Betydelsefullast
är dock att ordinariebegreppet har ett annat innehåll än motsvarande
begrepp enligt de statliga reglementena. För rektor och ordinarie
ämneslärare vid lantbrukets yrkesskolor tillämpas nämligen f. n. regler
om anställning för viss tid eller tills vidare med ömsesidig uppsägningsrätt.
Uppsägningstiden är sex månader. För extra ordinarie ämneslärare,
vilka också anställs för viss tid eller tills vidare, gäller en uppsägningstid
av en månad, medan uppsägningstiden för skolstyrelsens del vid entledigande
av dylik lärare är tre månader. Beträffande extra ämneslärare
gäller en ömsesidig uppsägningstid av eu månad.
Vid de .statliga skolorna i Alnarp och Norrköping skall statens allmänna
avlöningsreglemente med därtill hörande tilläggsbestämmelser tillämpas.
För att bli rektor eller ämneslärare vid lantbruks- eller trädgårdsskola
krävs agronom-, civiljägmästar- eller liortonomexamen. Därutöver krävs för
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963
behörighet till rektors- och ordinarie ämneslärartjänst fyra års tjänstgöring
som ämneslärare eller motsvarande. Innehavare av lektorstjänst, som f. n.
endast förekommer vid Alnarpsinstitutet, skall ha avlagt agronomie licentiatexamen
med minst betyget med beröm godkänd i för tjänsten centralt
ämnesområde samt ha genomgått pedagogisk grundkurs. Undervisningsassistent
skall ha lantmästar- eller skogsmästarutbildning eller trädgårdsteknisk
utbildning. Motsvarande behörighetskrav, som nu gäller beträffande
lanthushållsskola, är för rektors- och ämneslärartjänst avgångsexamen
från statsunderstött lanthushållsseminarium samt därjämte två
års ämneslärartjänstgöring, dock ej för icke-ordinarie ämneslärartjänst.
rektor
fektor
Undervisningsskyldigheten för lärare och rektor skall efter fjolårets riksdagsbeslut
vara följande.
12—20 (10—20)*) lektioner teoretisk undervisning per vecka
18—24 » » » » »
ämneslärare 20—24 » » » » »
vilket motsvarar
30—36 » praktisk » » »
undervisnings
assisten
34—40 » » » » »
Lektioner med teoretisk undervisning motsvarar l1/* lektion i yrkesarbete
eller annat praktiskt arbete. Lektionstiden omfattar f. n. enligt praxis 40 å
45 minuter för teoretisk undervisning och 50 å 60 minuter för praktisk
undervisning.
Bestämmelser rörande lantbruksundervisningen återfinns f. n. i stadgan
för lantbruksundervisningsanstalter den 27 augusti 1951 (nr 663). Skolorna
står under överinseende av lantbruksstyrelsen. Deras omedelbara ledning
handhas fr. o. m. den 1 juli 1963 av en inom varje landstingsområde inrättad
för samtliga lantbruks- och lanthushållsskolor inom området gemensam
regional styrelse med representanter för skolornas huvudmän, länsskolnämnden,
hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen. Rektor samt
ordinarie och extra ordinarie lärare skall fr. o. m. den 1 juli 1963 utses av
den regionala skolstyrelsen sedan lantbruksstyrelsen på förslag uppfört de
tre som främst bör komma i fråga.
För lönegradsplacerade rektorer och lärare vid lantbrukets yrkesskolor
är statens allmänna pensionsreglemente tillämpligt. Huvudmannen inbetalar
pensioneringsavgift till statens pensionsanstalt (SPA).
Med tillämpning av 1962 års riksdagsbeslut hade följande tjänster beräknats
komma att finnas vid lantbrukets yrkesskolor under budgetåret
1963/64.
*) Gäller skolor med arbets- och driftsledarkurs och propedeutisk utbildning av agronomie
studerande samt föreståndaren för Alnarpsinsititutets lantbruks- och trädgårdsavdelningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963
5
Lantbruks- och trädgårdsskolorna (utom Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan
i Norrköping)
rektorer
Ao 26
54
ämneslärare
Ao 23
54
»
Ao 21
32
»
Ae 21
13
»
rb A 17—19
41
undervisningsassistenter
Ae, Ag 15
36
Avlöningsförstärkning å 1 380 kr. skall efter beslut av Kungl. Maj:t på
förslag av lantbruksstyrelsen utgå till 15 rektorer vid i första hand lantbruksskolor
med arbets- och driftsledarkurs samt med propedeutisk utbildning
av agronomi studerande.
Lantbruks- och trädgårdsavdelningarna vid Alnarpsinstitutet
avdelningsföreståndare
Be
i
2
lektorer
Ao
25
7
ämneslärare
Ao
23
2
»
Ae
23
2
yrkeslärare
Ae
17
10
Trädgårdsskolan i Norrköping
rektor
Ae
26
1
ämneslärare
Ae
23
1
»
Ae
21
1
»
rb
A
17—19
1
undervisningsassistent
Ae
15/17
1
Lanthushållskolorna
rektorer
Ao
23
42
ämneslärare
A o
16
102
»
Ae
16
21
»
rb
A
13—15
60
Departementschefen. I anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet
tidigare denna dag anfört och hemställt beträffande statlig lönereglering
för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor, m. m. framlägger
jag följande förslag till lönereglering för motsvarande personal
inom lantbrukets yrkesundervisning.
Statens allmänna avlöningsreglemente jämte tilläggsbestämmelser bör
gälla för skolledare och lärare vid lantbrukets yrkesskolor från och med
den 1 juli 1964 även i de delar dessa författningar inte för närvarande är
tillämpliga på tjänster vid de,ssa skolor. Därvid bör de särskilda bestämmelserna
beträffande skolor och lärarutbildningsanstalter i huvudsak bli tilllämpliga.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963
Det är min avsikt att vid senare tillfälle föreslå Kungl. Maj:t att, med
giltighet från och med den 1 juli 1964, utfärda en gemensam stadga för all
yrkesundervisning under jordbruksdepartementet. Denna stadga bör så
långt möjligt anpassas efter de stadgebestämmelser, som avses gälla för
yrkesundervisningen under ecklesiastikdepartementet. Intill nyssnämnda
tidpunkt bör en provisorisk stadga gälla för lantbrukets yrkesskolor.
Normalläsåret vid lantbrukets yrkesskolor bör alltjämt vara 42 veckor.
Vidare bör fastslås vad som hitintills enligt praxis varit gällande beträffande
lektionstidens längd.
Det i skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439) angivna poängsystemet för
beräkning av skolverksamhetens omfattning bör äga tillämpning beträffande
lantbrukets yrkesskolor och från och med den 1 juli 1963 ligga till
grund för beslut om rektorerna,s löneställning och undervisningsskyldighet.
För att få viss likhet med poängberäkningen vid kommunala yrkesskolor
bör vid lantbruks-, trädgårds- och lanthusliållsskolorna varje påbörjat 17-tal
elever vid helårskurs eller motsvarande ge 1,5 poäng. Förekomst av elevhem
vid skolorna ger därutöver 1 poäng.
Heltidstjänst såsom rektor bör finnas vid de lantbruks-, trädgårds- och
lanthushållsskolor, som Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt eller kommer
att bestämma. Sådan tjänst bör vara förordnandetjänst med förordnandeperiod
om sex år. Om särskilda skäl föreligger torde dock rektor böra
kunna förordnas för kortare tid. Samma regler avses gälla för tjänster
som rektor vid kommunala yrkesskolor och gäller redan för tjänster som
rektor vid grundskolan.
Rektorstjänsterna vid lantbrukets yrkesskolor bör fördelas på avlöningsgrupper
och för varje grupp bör en poängintervall gälla. Avlöningsgrupperingen
bör bestämmas för varje allmän förordnandeperiod på grundval av
förhållandena redovisningsåret närmast före periodens början. Inträffar
under löpande allmän förordnandeperiod sådana väsentligt ändrade förhållanden,
att lantbruksstyrelsen finner skäl föreligga för ändring av fastställd
avlöningsgrupp, bör ämbetsverket underställa Kungl. Maj:t frågan
härom. — I likhet med vad chefen för ecklesiastikdepartementet förordat
angående rektorerna vid de kommunala yrkesskolorna bör den första förordnandeperioden
för rektorerna inom lantbruksundervisningen avse tiden
intill den 1 juli 1967 och bestämmas med hänsyn till förhållandena läsåret
1962/63.
Lönegradsplacering och bestämmande av undervisningsskyldighet för heltidsanställd
rektor vid lanthu,shållsskola skall enligt överenskommelsen från
och med instundande budgetårsskifte ske enligt följande tabell.
Avlöningsgrupp
Poängtal
Lönegrad
Undervisningsskyldighet
I
—10,5
ABp 22
12—20 veckotimmar
II
11—19,5
ABp 23
8—14
III
20—
ABp 24
6—10
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
7
Därjämte skall rektor vid lanthushållsskola erhålla avlöningsförstärkning
med 2 100 kr. för år.
För rektor vid lantbruks- och trädgårdsskola, dock ej vid Alnarpsinstitutet,
skall, likaledes i anledning av den träffade överenskommelsen, nedanstående
tabell från och med nästkommande 1 juli följas vid fastställande av
lönegrad och undervisningsskyldighet.
Avlöningsgrupp
Poängtal
Lönegrad
Undervisningsskyldighet
I
—10,5
ABp 26
8—14 veckotimmar
II
11—
ABp 27
6—10
Avdelningsföreståndarna vid Alnarpsinstitutets lantbruks- respektive trädgårdsavdelningar
skall, ävenledes från och med den 1 juli detta år, vara
rektorer i lönegrad Bp 1 och ha en undervisningsskyldighet omfattande
6—10 veckotimmar.
Det bör enligt min mening ankomma på lantbruksstyrelsen att för varje
läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektorerna vid ifrågavarande
skolor. Lantbruksstyrelsen bör härvid ta hänsyn till de arbetsuppgifter,
sopi åligger vederbörande vid sidan av undervisningen, liksom styrelsen
skall i fråga om lärare kunna jämställa andra arbetsuppgifter med undervisning.
Heltidsanställd rektors ordinarie lärartjänst bör föras över stat, på sätt
som sker i fråga om andra rektorstjänster enligt 25 kap. 18 § 1 inom. 1962
års skolstadga. Om rektor ej har ordinarie lärartjänst bör han vara förordnad
som extra ordinarie lärare liksom grundskolans rektorer i enlighet med
2 mom. nyssnämnda paragraf.
Vid andra lantbruks-, lanthushålls- och trädgårdsskolor än de, där rektorstjänsten
skall vara heltidstjänst, bör finnas- deltidstjänst såsom rektor.
Innehavaren av sådan deltidstjänst bör förordnas av den regionala skolstyrelsen
tills, vidare eller för viss tid. Har denne lärartjänst med statligt
reglerad lön skall enligt uppgörelsen undervisningsskyldigheten nedsättas
med högst en tredjedel, beroende på skolans storlek och efter beslut av
lantbruksstyrelsen med utgångspunkt från det poängtal, som svarar mot
den beräknade kursverksamheten under läsåret. Arvode skall utgå till
deltidstjänstens innehavare med olika belopp alltefter skolans storlek
uttryckt i poäng. För rektorer, som tillika är lärare och har nedsättning
i undervisningsskyldigheten skall grundarvode utgå med 1 000 kr. per år
och därutöver tilläggsarvode med 150 kr. för varje 0,5 poäng, dock sammanlagt
högst 4 000 kr. per år. Övriga rektorer skall erhålla grundarvode
med 1 000 kr. per år samt tilläggsarvode med 450 kr. för varje 0,5 poäng,
dock sammanlagt högst 10 000 kr. per år.
Bestämmelserna rörande rektor,s allmänna åligganden bör stå i nära överensstämmelse
med motsvarande föreskrifter i skolstadgan av den 6 juni
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1963
1962. Sålunda bör rektor under skolstyrelsen ha den omedelbara ledningen
av skolans verksamhet och den där tjänstgörande personalen samt fördela
dennas arbetsuppgifter. Det bör åligga rektor att meddela erforderliga ordningsföreskrifter
samt i övrigt fullgöra uppgifter enligt gällande föreskrifter
eller skolstyrelsens särskilda beslut. Rektor bör medges vidsträckt initiativrätt
för att främja pedagogisk försöksverksamhet. Han bör tillse att fortbildning
och handledning av lärare äger rum i erforderlig omfattning.
Såväl heltidsanställd som deltidsanställd rektor vid lantbruksskola bör
med Kungl. Maj ds godkännande kunna uppbära särskild ersättning av
skolans huvudman för förvaltningen och skötseln av skoljordbruket, därest
dessa uppgifter är speciellt betungande. Samma möjlighet bör föreligga för
lärare, som fullgör uppgifterna i stället för rektor.
Det bör från och med den 1 juli 1964 finnas möjlighet att, där särskilda
skäl föreligger och efter tillstånd av Kungl. Majd, inrätta befattningar såsom
studierektor vid lantbrukets yrkesskolor. Sådana befattningar torde kunna
bli behövliga vid större skolor, där mera omfattande specialutbildning i
exempelvis maskinteknik kan komma att ingå i undervisningen. Studierektors
arbetsområde bör då vara vissa kurser och linjer, för vilka han skall
ha det pedagogiska ansvaret.
Studierektor bör vara lärare vid skolan. Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten
skall enligt löneavtalet fastställas efter samma prin
-
ciper, som avses gälla för studierektor vid kommunal
i enlighet med följande tabell.
Poängtal inom
yrkesskola, nämligen
Nedsättning av vecko-
Arvodesgrupp
studierektors
arbetsområde
Arvode
timmar för lärare med
undervisningsskyldighet
24 vt 36 vt
I
9—15,5
4 800
4—8
6—12
II
16—21,5
6 000
6—12
9—18
III
22—
7 200
8—14
12—21
Studierektor bör förordnas av lantbruksstyrelsen tills vidare. Det torde i
övrigt böra ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter
om studierektors åligganden. Jämlikt överenskommelsen skall han åtnjuta
semester enligt de i 29 § statens allmänna avlöningsreglemente för tjänstemän
i A 21 och högre lönegrader angivna grunderna.
I fråga om vikariatsersättning åt studierektor vid uppehållande av rektorstjänst
ävensom beträffande avdrag å arvode åt studierektor skall enligt
uppgörelsen gälla de särskilda bestämmelser Kungl. Maj:t kommer att
utfärda. Vikarierar annan lärare än studierektor för rektor skall bestämmelserna
i 31 § statens allmänna avlöningsreglemente tillämpas.
Med anknytning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare i dag
uttalat beträffande yrkesskoletjänsternas fasthet vill jag anföra som min
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
9
åsikt, att man i princip på sikt bör eftersträva att uppnå en sådan ordning,
att ungefär 60 procent av det antal heltidstjänster såsom lärare vid lantbrukets
yrkesskolor, vilka erfordras för såsom varaktig bedömd undervisning,
är ordinarie. Anpassningen till denna princip bör ske successivt
allteftersom statsmakterna så beslutar.
Som villkor för ordinarie anställning bör från och med den 1 juli 1963
krävas minst två års full lärartjänstgöring och för extra ordinarie anställning
minst ett och ett halvt års lärartjän,stgöring å lägst halvtid.
För ordinarie lärare bör en vidsträckt förflyttningsskyldighet föreligga
från och med den 1 juli i år. Sådan lärare bör sålunda kunna förflyttas
till tjänst med uppgifter i huvudsakligen samma ämne ej blott vid annan
skola inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde eller vid grundskolan
utan även vid annan statligt reglerad anställning, exempelvis inom
hushållningssällskapsorganisationen eller vid lantbruksnämnd. Flvttningsersättning
bör efter beslut av lantbruksstyrelsen utgå då förflyttnings.skyldigheten
för ordinarie lärare måste utnyttjas. Ersättning bör även för tiden
intill den 1 juli 1964 bestämmas efter samma grunder som för lärare, på
vilka statens allmänna avlöningsreglemente är tillämpligt. Sådana villkor
bör förbindas med statsbidragen till skolornas huvudmän att reglerna om
förflyttningsskyldighet kan tillämpas utan hinder av gällande bestämmelser
beträffande tillsättande av lärartjänster.
För samtliga lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör i anslutning till vad
som enligt 10 kap. 38 § 1962 års skolstadga gäller för lärare i läroämnen
vid grundskolan föreskrivas, att området för deras tjänstgöring skall
vara vidsträckt såtillvida att de skall vara skyldiga att om rektor efter
samråd med vederbörande lärare så finner nödvändigt meddela undervisning
i ämnen, som ej ingår i tjänsten men i vilka läraren kan anses
äga förutsättning att undervisa.
Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring för lärare vid lantbrukets
yrkesskolor bör väsentligen utformas på samma sätt som motsvarande
regler för övningslärare enligt 1962 års skolstadga.
Fyllnadstjänstgöring bör sålunda omfatta hel kurs och i första hand
skall i tjänsten inräknas tjänstgöring vid den skola, där tjänsten i fråga är
inrättad. Ordinarie lärare bör därvid äga företräde framför icke-ordinarie
lärare och i tjänsten yngre lärare vid annan skola om inte särskilda skäl
till avvikelse föreligger. Berörda rektorer torde gemensamt böra bestämma
tjänstgöringstiden i fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring. Lärare skall
kunna åläggas fyllnadstjänstgöring även om sådan tjänstgöring inte
ingått i tjänsten vid tillsättningen. Som fyllnadstjänstgöring skall alltjämt
inräknas tjänstgöring vid lantbruksnämnds-, hushållningssällskaps- och
s k ogs v å rdss t y r e lse or ga n i sa t i on er n a.
Lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör enligt min mening även i fortsättningen
ha semester och ej ferier.
10
Kuncjl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
Vid lantbrukets yrkesskolor bör från och med den 1 juli i år tillämpas
följande behörighetsvillkor och tjänstebenämningar. Rektor vid lantbruksoch
trädgårdsskola skall ha avlagt agronom-, civiljägmästar- eller hortonomexamen
samt ha genomgått minst 15 veckors pedagogisk kurs. Lanthushållsskolerektor
skall ha examen från statsunderstött lanthushållsseminarium
eller hushålls- eller textillärarexamen vid statligt seminarium
för huslig utbildning samt pedagogisk utbildning, vilken till innehåll och
omfattning minst motsvarar nyssnämnda kurs. För behörighet till lekt
årstjänst, som tills vidare endast skall kunna förekomma vid Alnarpsinstitutet,
skall krävas agronomie licentiatexamen med minst betyget med
beröm godkänd i för tjänsten centralt ämnesområde samt genomgång av
pedagogisk kurs å minst 15 veckor. De nuvarande ämneslärartjänstema vid
lantbruks- och trädgårdsskolorna samt vid Alnarpsinstitutets lantbruksoch
trädgårdsavdelningar bör i fortsättningen benämnas adjunktstjänster.
För behörighet till dylik tjänst skall fordras agronom-, civiljägmästareller
hortonomexamen samt genomgång av minst 15 veckors pedagogisk
kurs.
Den kategori lärare vid lanthushållsskolor^, som nu benämns ämneslärare,
bör hädanefter kallas yrkeslärare. Behörighetskraven för tjänster
inom kategorien bör vara desamma som de förut nämnda för rektorer
vid lanthushållsskolor. Också de av fjolårets riksdag beslutade tjänsterna
för undervisningsassistenter vid lantbrukets yrkesskolor bör fortsättningsvis
kallas yrkeslärartjänster. För behörighet till sådan tjänst skall krävas
lantmästar-, skogsmästar- eller trädgårdsteknisk examen samt i princip
genomgång av minst 15 veckors pedagogisk kurs. — Självfallet avses att
samtliga förenämnda befattningshavare skall ha erhållit godkända vitsord
vid de pedagogiska kurserna.
Angående lönegradsplacering m. m. för lärartjänster innebär överenskommelsen
att följande skall gälla från och med den 1 juli 1963. Lektorstjänsterna
bibehålls i nuvarande löneställning, nämligen Ao 25. Adjunktstjänsterna
skall vara placerade i lönegraderna Ao 23 eller Ae 21 eller i
reglerad befordringsgång A 17—A 19. Icke-ordinarie lärare i A 17 skall
efter ett och ett halvt år placeras i A 19. Efter tre år i sistnämnda lönegrad
bör de kunna förordnas i Ae 21 under förutsättning att de har behörighet
till ordinarie adjunktstjänst. Yrkeslärarna, som skall undervisa i yrkesarbete
och yrkesteori inom lantbruk, trädgårdsodling och lanthushåll, skall
som normallönegrad ha Ao, Ae eller Ag 17. De befattningshavare, som
inte har föreskriven pedagogisk utbildning, placeras i lönegrad Ae eller
Ag 15. Därjämte skall vid lantmästarutbildningen och trädgårdsteknikerutbildningen
vid Alnarpsinstitutet finnas sex respektive två yrkeslärare i
Ae 19. Dessa yrkeslärare har särskilt kvalificerade uppgifter, då de har
att medverka i utbildningen av bland annat blivande lärare.
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
11
Undervisningsskyldigheten för adjunkt skall omfatta 24 veckotimmar och
för yrkeslärare 36, i båda fallen oavsett om undervisningen avser teori eller
praktik. I skyldigheten skall för jourtjänst kunna inräknas två respektive
fyra veckotimmar. Lektors undervisningsskyldighet skall omfatta oförändrat
18—24 timmar per vecka. För undervisning, som fullgörs utöver fastställd
undervisningsskyldighet per vecka, skall lärare äga uppbära ersättning
för tilläggstimme enligt timlärarkungörelsen.
Liksom chefen för ecklesiastikdepartementet redovisat i fråga om omskolningskurser,
vilkas arbetsår också omfattar helt kalenderår, har beträffande
lärare vid lantbrukets yrkesskolor avtalats att lön skall utgå efter
den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass,
i vilken han är placerad.
Extra ordinarie lärare, som är anställd för kortare tid än 42 veckor, bör
uppbära månadslön enligt statens löneförordning. Till extra lärare, som
är anställd för kortare tid än 42 veckor, skall utgå läsårsdaglön. Sådan
läsårsdaglön skall utgå för varje anställningsdag med 12/294 av den enligt
löneförordningen för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande
månadslönen. Läsårsdaglönen skall anses inbegripa den ersättning för semester,
som annars skulle tillkomma sådan lärare.
För timlärare skall timlärarkungörelsen tillämpas.
Vad härefter angår de lönegradsplacerade rektorernas och lärarnas
pensionsförhållanden skall statens allmänna tjänstepensionsreglemente
obligatoriskt vara tillämpligt ej blott å ordinarie och extra ordinarie
tjänster utan även å extra tjänster. Frågan om pensionsrätt för vissa timlärare
anmäles i annat sammanhang denna dag av chefen för civildepartementet
(prop. 157).
Lärare och rektorer vid yrkesskolor med landsting som huvudman och
med statliga avlöningsbestämmelser skall från och med den 1 juli 1963
enligt chefens för civildepartementet förslag, som för näravarande är under
riksdagsbehandling, tillförsäkras pension utan någon kostnad för
huvudmannen (helstatlig pensionering). För lärare och rektorer vid yrkesskolor
med icke-kommunal huvudman skall statsbidrag till pensionsavgifterna
kunna utgå.
Ordinarie och extra ordinarie lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör
vara skyldig att delta i den fortbildning avseende såväl pedagogisk utbildning
som fackutbildning, som lantbruksstyrelsen kan komma att
anordna.
Det bör åligga lantbruksstyrelsen att föra central förteckning över
samtliga rektorer, ordinarie och icke-ordinarie adjunkter samt ordinarie
och icke-ordinarie yrkeslärare vid lantbrukets yrkesskolor.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
III. Skogsbrukets yrkesskolor
Nuvarande organisation oeh regler. De skogliga yrkesskolorna utgörs av
skogsmästarskolan, statens skogsskolor och skogsvårdsstyrelsemas skogsbruksskolor.
Huvudparten av den grundläggande yrkesutbildningen för skogsarbetare,
skogsbrukare samt vissa arbetsledare omhänderhas under skogsstyrelsens
ledning av skogsvårdsstyrelserna och bedrivs vid skogsbruksskolorna.
Undervisningen vid statens skogsskolor syftar till att utbilda
personal med vissa arbets- och driftsledaruppgifter inom skogsbruket såsom
skogvaktare och kronojägare. Före inträdet i skogsskola genomgår
sökande dit normalt årskurs 1 i skogsbruk sskola samt särskild kompletteringskurs
om fyra månader. Vid skogsmästarskolan meddelas undervisning,
som ger högre kompetens än utbildningen vid skogsskola. För inträde
erfordras som regel examen från skogsskola.
Vid skogsbruksskolorna, vars antal t. n. är 44, bedrivs yrkesutbildningen
i form av allmän grundutbildning, årskurs 1, vars totala kurslängd är ca
41 veckor, och såsom påbyggnad därpå specialinriktad utbildning för
redan yrkesverksamma, årskurs 2, omfattande 28—32 veckor. Vid statens
skogsskolor, vilka f. n. är sju, varav två tillfälliga, är undervisningstiden
i det närmaste tolv månader och vid skogsmästarskolan 15 månader.
Fjolårets riksdag (prop. 1962:115; JoU 16; rskr. 253) drog upp vissa
riktlinjer för den framtida yrkesutbildningen på skogsbrukets område
med en mera rationellt utformad utbildningsgång. De närmare reglerna
för denna och vissa frågor rörande lokaliseringen av skogsbrukets yrkesskolor
jämte vissa därmed sammanhängande budgettekniska problem är
under utredning av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté.
Undervisningen vid skogsbruksskolorna bedrivs enligt av skogsstyrelsen
fastställda kursplaner samt anvisningar rörande undervisningspersonalens
arbetsuppgifter. För skogsskolorna regleras omfattningen av undervisningen
och reglerna för antagning av elever genom stadgan den 29 juni
1951 (nr 521) för statens skogsskolor. Motsvarande bestämmelser för
skogsmästarskolan finns i dess stadga den 8 december 1944 (nr 812).
Genom förra årets riksdagsbeslut skall huvudmannaskapet för skogsskolorna
överflyttas till skogsstyrelsen den 1 oktober 1963 samt skogsmästarskolan
ställas under skogsstyrelsens överinseende fr. o. m. den 1 juli
1963.
Den vid skogsbruksskolorna anställda skolledar- och lärarpersonalen
kan uppdelas i sådana, som har tjänster upptagna på skogsvårdsstyrelsernas
personalförteckning och med avlöning från skogsvårdsstyrelsemas
avlöningsanslag, samt sådana, som har extra tjänster, vilka avlönas från
dessa styrelsers omkostnadsanslag. Då behovet av undervisningspersonal
kan växla, har skogsvårdsstyrelserna möjlighet att med anlitande av
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963
sistnämnda anslag inrätta tjänster vid skogsbruksskolorna i avvaktan på
att mera stabiliserade undervisningsformer skall utvisa behovet av antalet
fasta tjänster.
Statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning beträffande föreståndarna
och lärarna vid skogsbruksskolorna i den mån dessa innehar
tjänster upptagna å skogsvårdsstyrelsernas personalförteckning. För dessa
tjänster gäller dock i vissa avseenden i avlöningsreglementet angivna särskilda
bestämmelser. Sålunda skall ordinarie tjänst tillsättas medelst förordnande
tills vidare och entledigande skall föregås av skriftlig uppsägning,
varvid sex månaders uppsägningstid skall iakttas på ömse sidor.
Vidare får befattningshavare, som under tre på varandra följande år oförvitligt
tjänstgjort i samma eller motsvarande tjänst, inte skiljas från sin
tjänst, om ej anledning härtill föreligger på grund av omorganisation eller
liknande förhallanden eller entledigande befinns böra ske av disciplinära
skäl. Vidare gäller vissa särskilda bestämmelser om förening av tjänster.
Beträffande föreståndares och lärares skyldighet att uppehålla annan tjänst
gäller att de är pliktiga att uppehålla högre tjänst under högst tre månader
varje kalenderår dels vid den skogsvårdsstyrelse där deras tjänster är placerade
och dels efter skogsstyrelsens förordnande vid annan skogsvårdsstyrelse
eller vid skogsstyrelsen. Ordinarie lärare och föreståndare är vidare
skyldiga att låta förflytta sig till annan stationeringsort eller till annan
skogsvårdsstyrelsetjänst eller till tjänst med motsvarande arbetsuppgifter
vid skogsstyrelsen.
I fråga om skogsmästarskolans och skogsskolornas skolledar- och lärarpersonal
äger de allmänna bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente
till alla delar tillämpning.
I fråga om kompetensfordringarna för den skogliga lärarpersonalen
gäller enligt stadgan för skogsmästarskolan, att en av lärarna vid denna
skola skall ha avlagt civiljägmästarexamen och en skall ha teknisk utbildning,
om möjligt förenad med skoglig utbildning. Yrkesläraren vid skolan
skall vara skogsmästare. Jämlikt instruktionen för domänverket skall
föreståndare och biträdande lärare vid skogsskola ha avlagt civiljägmästarexamen
och yrkeslärare ha genomgått skogsmästarskolan eller
skogsskola samt ha minst två års skogspraktik. Reglementet den 3 juni
1960 (nr 322) för skogsvårdsstyrelserna föreskriver, att föreståndare för
skogsbruksskola och lärare, som innehar tjänst såsom förste länsskogvaktare,
skall ha avlagt examen vid skogsmästarskolan eller skogsskola
eller ha visat sig äga motsvarande kompetens. Enligt särskilda bestämmelser
av skogsstyrelsen måste lärare därjämte ha genomgått en av
styrelsen anordnad yrkeslärarkurs för att få behörighet att uppehålla
lärarbefattning vid statsunderstödd skoglig yrkesutbildning. Skogsstyrelsens
lärarutbildning omfattar skolmässig undervisning uppdelad på
två skolskeden om tolv resp. sex veckor samt mellanliggande praktisk assistentlärartjänstgöring
om tre å fyra månader.
14
Kungi. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963
Skogsstyrelsen har i sina anvisningar för statsunderstödd skogsyrkesutbildning
föreskrivit, att undervisningsskyldigheten för föreståndare för
skogsbruksskola och för förste länsskogvaktare, som är lärare vid dylik
skola, tills vidare ,skall vara 16 resp. 32 timmar per vecka i medeltal under
varje termin, men att skälig reduktion av undervisningstiden får göras
för lärare, som förestår mindre skola. Jämlikt praxis är undervisningsskyldigheten
för föreståndare och lärare vid skogsskoloma 40 veckotimmar
och för skogsmästarskolans rektor och lärare 10 resp. 20 veckotimmar.
Lektionstiden är 45 minuter vid teoriundervisning och i genomsnitt
50 å 60 minuter vid praktik.
Undervisningstiden per år vid de skogliga yrkesskolorna är normalt
52 veckor inberäknat tiden för lärarnas semester. Skolornas föreståndare
(rektor) och lärare har semester och tjänstgör under den tid undervisning
ej pågår med undantag för semester med andra skogliga uppgifter
inom ^amma organisation som de i övrigt tillhör.
Vid de skogliga yrkesskolorna
finnas följande tjänster.
beräknas under budgetåret
1963/64
Statens skogsmästarskola
rektor
Ae 27
1
lärare
Ae 25
1
Ae 23
1
>/
Ae 17
1
Statens skogsskolor1)
föreståndare
Ao 27
5
»
Ag 27
2
»
Ao 23
1
»
Ag 23
1
bitr. jägmästare
Ao 21
4
» »
Ag 21
3
assistenter
Ao 17
5
»
Ae 17
2
»
Ag 17
2
»
Ag 15
2
Skogsbruksskolorna
föreståndare
Ae 17
21
Ag 17
2
förste länsskogvaktare
Ao 15
12
» »
Ae 15
43
» »
Ag 15
42
'') Inkl. personalen vid statens kompletteringskurser för inträde vid skogsskola.
Kungi. Maj:ts proposition nr 167 år 1963
15
För lönegradsplacerade ordinarie och extra ordinarie föreståndare och
lärare vid skogsbruksskolorna samt föreståndare (rektorer) och lärare vid
skogsskolorna och skogsmästarskolan är statens allmänna tjänstepensionsreglemente
tillämpligt, medan de föreståndare och lärare vid skogsbruksskolorna,
som innehar extra tjänster, inte har någon pensionsrätt utom
ATP.
Departementschefen. För skolledare och lärare vid de skogliga yrkesskolorna
bör en lönereglering ske motsvarande den jag i det föregående
förordat för rektorer och lärare vid lantbrukets yrkesskolor. Fråga om
lönereglering beträffande skogsbruksskolornas instruktörspersonal behandlas
inte i detta sammanhang.
Vad först angår frågan om de allmänna avlöningsbestämmelser, som
bör tillämpas beträffande här berörd personal, föreslår jag att statens
allmänna avlöningsreglemente jämte tilläggsbestämmelser skall gälla för
samtlig lärarpersonal vid de skogliga yrkesskolorna från och med den
1 juli 1964. Detta innebär att även anställningsförhållandena för de skolledare
och lärare vid skogsbruksskolorna, vilkas tjänster inte är upptagna
på personalförteckningen, kommer att regleras av bestämmelserna i avlöningsreglementet
samt att den ordinarie skolledar- och lärarpersonalen
får samma fasta anställning som annan ordinarie personal inom det statsunderstödda
undervisningsväsendet.
Som jag tidigare uttalat har jag för avsikt att senare föreslå Kungl.
Maj:t att utfärda en för all yrkesundervisning under jordbruksdepartementets
verksamhetsområde gemensam stadga med giltighet från och
med den 1 juli 1964. Intill dess bör nuvarande bestämmelser för de
skogliga yrkesskolorna gälla med de ändringar, som följer av förslag i
det följande, vilka skall träda i kraft den 1 juli 1963, eller som erfordras
på grund av förändringarna av huvudmannaskapet för skogsskolorna och
överinseendet beträffande skogsmästarskolan.
Ett poängsystem i enlighet med 1962 års skolstadga bör från och med
nästkommande budgetårsskifte tillämpas också vid skogsbruksskolorna
och ligga till grund för beslut om skolledarnas löneställning och undervisningsskyldighet.
Det intervallsystem i fråga om poäng, som tidigare
denna dag förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet beträffande
de fristående centrala verkstadsskolorna, bör härvid användas. I det följande
föreslår jag vissa ändringar i anställningsförhållandena för föreståndarna
för skogsbruksskolorna. Motsvarande ändringar i fråga om skogsmästarskolans
rektor samt föreståndarna vid skogsskolorna, inberäknat
kompletteringskursema för inträde vid skogsskola, bör anstå i avvaktan på
de förslag angående dessa skolor, som skogsbrukets yrkesutbildningskommitté
kan komma att framlägga. Jag förordar dock, att tjänstebenämningen
på skogsskolornas föreståndare ändras till rektor i samband med
16 Kungi. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
att huvudmannaskapet för skolorna överflyttas till skogsstyrelsen den
1 oktober i år.
Heltidstjänst såsom rektor bör finnas vid de skogliga yrkesskolor Kungl.
Maj:t och riksdagen bestämt eller kommer att bestämma. Vid skogsbruksskolorna
bör således antalet dylika tjänster från och med den 1 juli 1963
vara 21. Utgångspunkt för inrättande av ny heltidstjänst bör vara skolans
storlek. Deltidstjänst som rektor bör kunna finnas vid de mindre skolorna.
Vad jag vid behandlingen av spörsmålet om heltidstjänster som rektor
vid lantbruks-, trädgårds- och lanthushållsskola föreslagit beträffande
tjänsternas karaktär av förordnandetjänster, om förordnandeperioder och
om principerna för bestämmande av avlöningsgruppering bör gälla jämväl
i fråga om skolledarna för skogsbruksskolorna. Dock skall självfallet
vad där sagt,s om lantbruksstyrelsen i förevarande sammanhang avse
skogsstyrelsen.
Enligt förhandlingsöverenskommelsen skall heltidsanställd föreståndare
för skogsbruksskola fortsättningsvis benämnas rektor och lönegradsplaceras
samt av skogsstyrelsen föreläggas undervisningsskyldighet på grund
-
val av följande
tabell.
Avlöningsgrupp
Poängtal
Lönegrad
Undervisningsskyldighet
I
—10,5
ABp 22
12—20 veckotimmar
II
11—19,5
» 23
8—14 »
III
20—
» 24
6—10
Vid åtskilliga mindre skogsbruksskolor, där föreståndartjänst inte är
inrättad, fungerar för närvarande lärare som är placerad på tjänst som
förste länsskogvaktare såsom föreståndare. I fortsättningen bör deltidstjänst
som rektor finnas vid samtliga skogliga yrkesskolor, vilka inte har
godkänd heltidstjänst som rektor. Innehavaren bör förordnas av skogsstyrelsen
tills vidare eller för viss tid. Det har överenskommits att i de
fall rektor innehar lärartjänst med statligt reglerad lön skall den undervisningsskyldighet,
som är förknippad med denna, kunna nedsättas med
högst eu tredjedel beroende på skolans storlek. Sådan nedsättning bör bestämmas
årligen av skogsstyrelsen med utgångspunkt i det poängtal som
svarar mot den beräknade kursverksamheten under läsåret. Innehavare av
deltidstjänst som rektor skall jämlikt avtalet åtnjuta visst arvode enligt
samma grunder som för motsvarande befattningshavare vid lantbrukets
yrkesskolor.
Bestämmelser om rektors allmänna åligganden bör vara desamma för
skogsbrukets och lantbrukets yrkesskolor.
Då särskilda skäl föreligger bör befattning som studierektor från och
med den 1 juli 1964 kunna efter medgivande av Kungl. Maj:t inrättas
även vid skoglig yrkesskola. Sådan tjänst bör exempelvis kunna förekomma
i det fall speciell maskinteknisk yrkesutbildning av mera omfat
-
Iiungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
17
lande och bestående slag är förlagd till skoglig undervisningsanstalt.
Studierektor bör förordnas av skogsstyrelsen tills vidare. Vad jag i det
föregående föreslagit angående studierektor vid lantbrukets yrkesskolor
avses gälla också för sådan tjänsteman vid yrkesskola inom skogsbruket.
I princip bör enligt min uppfattning eftersträvas att vid de skogliga
yrkesskolorna uppnå ungefärligen samma relativa antal ordinarie tjänster
som vid övriga yrkesskolor, d. v. s. cirka 60 procent av hela antalet heltidstjänster,
som erfordras för såsom varaktig bedömd undervisning. Under
det förestående omorganisationsskedet inom den skogliga yrkesundervisningen
bör emellertid ordinariesättning av lärartjänster ske med viss
försiktighet. Ordinariesättning får ej äga rum utan statsmakternas beslut.
De förste länsskogvaktartjänster, som nu är avsedda för personal med
läraruppgifter, bör den 1 juli i år ombildas till yrkeslärartjänster. För
behörighet till sådan tjänst vid en skogsbrukets yrkesskola bör hädanefter
krävas examen från skogsmästarskolan eller skogsskola samt därjämte
att med godkända vitsord ha genomgått skogsstyrelsens yrkeslärarkurs
eller pedagogisk kurs omfattande minst 15 veckor. De nuvarande
tjänsterna som biträdande jägmästare vid skogsskoloma bör i fortsättningen
benämnas adjunktstjänster. Likaså bör en lärartjänst i A 23 vid
skogsmästarskolan ändras till adjunktstjänst. Adjunkt bör ha civiljägmästarexamen
eller annan för det ämne, vari han skall undervisa, lämpad
akademisk examen. Även adjunkt bör ha genomgått pedagogisk kurs av
sådan omfattning som nyss sagts. Rektor vid skogsbruksskola bör ha
skogsmästarexamen eller civiljägmästarexamen samt pedagogisk utbildning
av förut nämnt slag. Utöver detta bör såsom villkor för ordinarie
rektors-, adjunkts- eller yrkesläraranställning krävas minst två års full
lärartjänstgöring och för extra ordinarie anställning minst ett och ett
halvt års lärartjänstgöring å lägst halvtid.
Beträffande förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare, flyttningsersättning,
skyldighet för lärare att även undervisa i ämnen som ej ingår
i tjänsten, fyllnadstjänstgöring samt semester för rektor, studierektor,
adjunkt och yrkeslärare bör enahanda regler gälla som vid lantbrukets
yrkesskolor.
Från och med den 1 juli 1963 skall enligt vad som överenskommits
med personalorganisationerna adjunkterna vid de skogliga yrkesskolorna
liksom adjunkterna vid övriga yrkesskolor vara placerade i lönegraderna
Ao 23 eller Ae 21 eller i reglerad befordringsgång A 17—19. Efter ett och
ett halvt år i A 17 skall icke-ordinarie lärare placeras i A 19. Efter tre år
i denna lönegrad må läraren förordnas i Ae 21, därest han är behörig till
ordinarie adjunktstjänst. Vid skogsmästarskolan finns för närvarande en
lärare som är rektors ställföreträdare. Denne befattningshavare skall allt
-
2 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 167
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963
jämt vara placerad i lönegrad Ae 25 och benämnas jägmästare. Yrkeslärama,
vilka undervisar i yrkesarbete och yrkesteori inom skogliga
ämnen, skall ha normallönegraden Ao, Ae eller Ag 17. Om yrkeslärare
inte har föreskriven pedagogisk utbildning skall han placeras i Ae eller
Ag 15.
Yrkeslärare vid skogsmästarskolan och skogsskoloma undervisar på
en högre nivå än motsvarande lärare vid skogsbruksskolorna. Jämlikt den
träffade förhandlingsuppgörelsen skall lärartjänsten i Ae 17 vid skogsmästarskolan
samt fem assistenttjänster i Ao 17 och två i Ae 17 vid skogsskolorna
ombildas till yrkeslärartjänster i Ae 19.
Adjunkt och yrkeslärare vid de skogliga undervisningsanstalterna skall
i överensstämmelse med uppgörelsen liksom motsvarande personal vid
lantbrukets yrkesskolor åtnjuta lön efter den löneklass, vars nummer med
en enhet överstiger numret för den löneklass, i vilken han är placerad.
Vad i ett föregående avsnitt förordats beträffande ersättningar till
extra ordinarie och extra lärare, som är anställda kortare tid än 42 veckor,
bör gälla också för skogsbrukets motsvarande lärarpersonal.
Ordinarie och extra ordinarie tjänstemän bör vara skyldiga att delta i
den fortbildning i fackämnen eller pedagogiska ämnen, som skogsstyrelsen
kan komma att anordna.
Beträffande undervisningsskyldigheten för adjunkt och yrkeslärare, jourtjänstens
inräknande i denna skyldighet samt ersättning för tilläggstimme
enligt timlärarkungörelsen skall gälla samma regler som vid lantbrukets
yrkesskolor.
Normalläsåret vid de skogliga yrkesskolorna bör omfatta 42 veckor.
Lektionstiden bör vara 40 å 45 minuter vid teoretisk undervisning och
50 å 60 vid praktisk.
Från och med instundande budgetårsskifte bör statens allmänna tjänstepensionsreglemente
vara tillämpligt inte bara på skogsmästarskolans och
skogsskolornas undervisningspersonal, förutom timlärama, samt på ordinarie
och extra ordinarie befattningshavare vid skogsbruksskolorna utan
även på all extra lärarpersonal vid sistnämnda skolor.
Av det föregående framgår att åtskilliga lärartjänster inte finns upptagna
på av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning. Med hänsyn härtill
bör det åligga skogsstyrelsen att föra central förteckning över samtliga
personalförtecknade och icke personalförtecknade tjänster som rektor,
ordinarie och icke-ordinarie adjunkt samt ordinarie och icke-ordinarie
yrkeslärare vid de skogliga yrkesskolorna. De personalförtecknade lärartjänsterna
vid skogsbruksskolorna bör från och med den 1 juli 1963 upptas
som en särskild grupp i den personalförteckning, som kommer att fastställas
av Kungl. Maj:t för budgetåret 1963/64.
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
19
IV. Hemställan m. m.
Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag, att den
träffade överenskommelsen om lönesättning m. m. för skolledare och lärare
vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor till alla delar godkänns.
Vid förhandlingar har enighet uppnåtts jämväl om vissa ändringar beträffande
pensioneringsperiodema. Det ankommer på Kungl. Maj:t att sätta
denna del av uppgörelsen i kraft.
I de fall tidpunkt för ikraftträdande av olika delförslag ej angivits i det
föregående har avsetts att de skall gälla från och med den 1 juli 1963.
Ett genomförande av de förslag jag framlagt — vilket i fråga om löneregleringarna,
som samtliga innefattas i överenskommelsen med personalorganisationerna,
medför merkostnader för staten om cirka 1 850 000 kr. —
föranleder ändringar i avlönings-, pensions- och statsbidragsförfattningar,
vilka tillkommit med stöd av tidigare riksdagsbeslut. Det torde likaledes
bli erforderligt att i samband med förslagens genomförande vidta vissa
övergångsanordningar, bland annat beträffande behörighetskraven för
rektors- och lärartjänster. Det har vid förhandlingarna förutsatts att ordinarie
tjänsteman, som önskar kvarstå på de grunder för lönegradsplacering
och undervisningsskyldighet m. m., som nu gäller eller som enligt de förut
nämnda propositionerna 1962: 99 och 1962: 103 skulle ha trätt i kraft den
1 juli 1963, skall före den 1 september 1963 göra anmälan härom till lantbruksstyrelsen
respektive skogsstyrelsen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, där så av särskild anledning
finns påkallat, meddela undantag från de organisatoriska regler som förordats
i det föregående.
De av förslagen föranledda ökade kostnaderna medför behov av att kunna
överskrida vi,ssa maximerade anslag och anslagsposter under nionde huvudtiteln.
Vidare fordras ändringar i gällande personalförteckningar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) godkänna de i det föregående framlagda förslagen rörande
organisatoriska grunder i fråga om lönereglering för
skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets
yrkesskolor
2) godkänna den redovisade överenskommelsen den
19 april 1963 angående lönesättning in. in. för skolledare
och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade
ändringar i författningar, som utfärdats med stöd av
riksdagens beslut
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela för förslagens
genomförande erforderliga övergångsbestämmelser
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i
enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridande
av maximerade anslag och anslagsposter under
nionde huvudtiteln samt
6) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade
ändringar i vederbörliga personalförteckningar.
Med bifall till vad föredraganden sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Raimond Kolk
Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1963
21
Bilaga
överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för
skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor
På grundval av de organisatoriska förutsättningar, som angivits för en lönereglering
för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor,
skall i fråga om lönegradsplacering, arvode och undervisningsskyldighet m. m. gälla
följande.
Skolledare och biträdande skolledare
Det i skolstadgan 1 kap. 4 § angivna poängsystemet skall ligga till grund för
bestämmande av avlöningsgrupp och undervisningsskyldighet för heltidsanställd
rektor samt arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd rektor och
studierektor. Därvid skall vid beräkning av poängtal beträffande lanthushålls-,
lantbruks- och trädgårdsskola 1 V* poäng ges för varje påbörjat 17-tal elever vid
helårskurs (motsvarande).
1. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet för heltidsanställd rektor
a) Skogsbruksskola och lanthushållsskola
Avlöningsgrupp
Poängtal
Lönegrad
Undervisningsskyldighet
I
—10,5
ABp 22
12—20
II
11—19,5
ABp 23
8—14
III
20—
ABp 24
6—10
Till rektor vid lanthushållsskola skall härutöver utgå avlöningsförstärkning med
2 100 kronor för år.
b) Lantbruksskola och trädgårdsskola (dock ej Alnarpsinstitutet)
I —10,5 ABp 26 8—14
II 11— ABp 27 6—10
c) För Alnarpsinstitutets del skall nuvarande tjänster i Be 1 som avdelningsföreståndare
vid lantbruks- respektive trädgårdsavdelningarna ändras till rektorstjänster
i Bp 1. För dessa rektorer skall undervisningsskyldigheten utgöra 6—10
veckotimmar.
Det ankommer på lantbruksstyrelsen respektive skogsstyrelsen att för varje
läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektor vid ifrågavarande yrkesskolor.
2. Arvode och undervisningsskyldighet m. m. för deltidsanställd rektor
och för studierektor
Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten skall fastställas enligt samma
grunder som skall gälla för motsvarande befattningar vid kommunal yrkes
skola. Här avsedd studierektor skall åtnjuta semester enligt de för tjänstemän i A 21
och högre lönegrader gällande grunderna (Saar 29 §).
22
Kungi. May.ts proposition nr 167 år 1963
Lärare
3. Lönegradsplcicering och undervisningsskyldighet m. m. för lärare
Undervis
-
Tjänst
Ämne
Lönegrad
ningsskyldig- .
het (vecko- .. j i--.,’ r.
timmar)
Adjunkt
Lantbruks- och
trädgårdsämnen,
skogliga ämnen
och teoretiska
ämnen
Ao 23
Ae 21
rb A 17—A 19
24 Icke-ordinarie lärare i A 17 pla-
ceras efter 1 Vj år i A 19. Efter
1 3 år i A 19 må förordnande i
Ae 21 erhållas under förutsätt- ning att läraren är behörig till
ordinarie adjunktstjänst
Yrkeslärare
Yrkesarbete och
yrkesteori inom
lantbruk, träd- gårdsodling,
skogsbruk och
lanthushåll
Ae 19
Ao, Ae, Ag 17
Ae, Ag 15
36 Tjänster i Ae 19 skall ifråga-
komma för yrkeslärare vid lant- mästarutbildningen (6) och träd- gårdsteknikerutbildningen (2) vid
Alnarpsinstitutet samt för yrkes- lärare vid skogsmästarskolan (1)
och skogsskolorna (7). Lärare
utan föreskriven pedagogisk ut- bildning skall placeras i Ae, Ag 15
Här avsedd adjunkt eller yrkeslärare skall åtnjuta lön efter den löneklass, vars
nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass, i vilken lärare är placerad.
I undervisningsskyldigheten för adjunkt och yrkeslärare må för jourtjänst inräknas
högst 2 respektive 4 veckotimmar.
Till extra lärare, som är anställda för kortare tid än 42 veckor (294 dagar), skall
utgå läsårsdaglön.
Löne- och pensionsbestämmelser
4. Saar och TB Saar med de för skolor och lärarutbildningsanstalter tillämpliga
särskilda bestämmelserna skall gälla för berörda skolledare och lärare fr. o. m.
den 1 juli 1964 även i de delar sagda författningar ej f. n. gäller för berörda tjänster,
dock med de ändringar och tillägg som erfordras på grund av särskilda förhållanden
vid avsedda skolor och kurser.
5. Arvode till deltidsanställd rektor och studierektor skall ej vara pensionsgrundande.
Lön efter viss högre löneklass skall ej heller vara pensionsgrundande.
6. För rektor och lärare skall gälla pensioneringsperiod III.
Anm. 1. För lärare vid skogsbrukets yrkesskolor, som är födda före den 1 juli 1905,
skall tillämpas period II. 2. För lärare vid lanthushållsskolor skall meddelas övergångsbestämmelser
av innebörd som f. n. gäller för viss personal vid statens mentalsjukhus.
.<■ .i t"t,i. .. in
v. \''i u.
titt ''
ni i*.
tf!''«!
UfS/I;* in ii i:
till;;!
i m? u
Jfii
..! i»;
• nyn.ii •::?
i , i»
in /•
» ii rrr*
m
fl ■ 1 ..
ii\T*
it
i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1963:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönereglering för skoTledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor a1 i texten
- SU 1963:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig lönereglering för skolledare och lärare vid yrkesskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten
- SU 1963:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor m. m. s. 12 i texten