Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, m. m

1963-04-26 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:167, Angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1Ö63

i

Nr 167

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets

yrkesskolor, m. m.; given Stockholms slott den 26

april 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av en under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande

träffad överenskommelse med vederbörande personalorganisationer

framläggs i propositionen förslag till ändrad lönesättning samt ändrade

avlönings- och pensioneringsbestämmelser för skolledare och lärare

vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor. Dessa förslag ansluter till

vad chefen för ecklesiastikdepartementet förordat i motsvarande hänseenden

beträffande lärare och skolledare vid bl. a. kommunala yrkesskolor och

avses i huvudsak genomföras den 1 juli 1963.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 167

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,

Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lönereglering

för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor,

m. m. samt anför härvid följande.

I. Inledning

Genom beslut den 30 juni 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

civildepartementet att tillkalla en beredning för att inom departementet

biträda med övervägande av vissa lönespörsmål m. m. beträffande yrkeslärare

och därmed likartade lärarkategorier. Yrkeslärarberedningen har

den 15 mars 1963 avgivit en promemoria (stencilerad) angående vissa organisatoriska

grunder för en tilltänkt lönereglering för lärare vid vissa yrkesskolor,

m. m. Promemorian har varit utgångspunkt vid utarbetande inom

jordbruksdepartementet av förslag till organisatoriska grunder för lönereglering

för ifrågavarande slag av personal vid lantbrukets och skogsbrukets

yrkesskolor. På grundval av des,sa förslag har överläggningar ägt

rum mellan företrädare för civil- och jordbruksdepartementen samt representanter

för Sveriges akademikers centralorganisation och för TCO:s statstjänstemannasektion.

De förslag till lönesättning m. m., vilka därvid framlagts

— under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagen^ godkännande —

har den 19 april 1963 godkänts av representanter för organisationerna.

Den sålunda träffade överenskommelsen anknyter i allt väsentligt till

en samma dag träffad förhandlingsuppgörelse angående lönesättning m. in.

för skolledare och lärare vid bl. a. kommunala yrkesskolor. Denna uppgörelse

redovisas av chefen för ecklesiastikdepartementet i en tidigare

denna dag avlåten proposition, nr 170.

Innehållet i förstnämnda överenskommelse framgår av en sammanställning,

som torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I det följande behandlar jag först berörda förslag beträffande lantbrukets

yrkesskolor samt därefter motsvarande förslag angående skogsbrukets

yrkesskolor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

3

II. Lantbrukets yrkesskolor

Organisation och regler efter 1962 års riksdagsbeslut, m. m. Lantbrukets

yrkesskolor skall (prop. 1962: 99 och 103; JoU 1962: 15 och 20; rskr.

1962: 252 och 307) fr. o. m. den 1 juli 1963 utgöras av lantbruks-, trädgårds-

och lanthushållsskolor samt lantbruks- och trädgårdsavdelningarna

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Undervisningen vid

lantbruksskolorna skall bedrivas i form av dels förberedande och grundläggande

yrkesutbildning, dels specialiserad yrkesutbildning, dels arbetsoch

driftsledarutbildning samt utbildning av ladugårdsförmän vid vissa

skolor, dels, vid Alnarpsinstitutet, lantmästarutbildning. Trädgårdsundervisningen

skall bedrivas på motsvarande stadier, varvid undervisningen på

det näst högsta stadiet skall ske vid Alnarpsinstitutet och en ny trädgårdsskola

i Norrköping samt det högsta, trädgårdsteknikerkursen, vid nyssnämnda

institut. Vid lanthushållsskolorna skall förekomma dels grundläggande

yrkeskurser, dels specialiserad yrkesutbildning.

Normalläsåret vid samtliga yrkesskolor skall vara 42 veckor. Antalet undervisningstimmar

per vecka för eleverna är i medeltal 40.

Med undantag för Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan i Norrköping,

vilka är statliga, är lantbrukets samtliga yrkesskolor statsunderstödda skolor

med landsting, hushållningssällskap eller stiftelser som huvudmän. Avlöningsförmånerna

för rektorer och lärare vid de med statsbidrag finansierade

skolorna regleras genom avlöningsreglementet för statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. m. den 27 augusti

1951 (nr 615) samt tilläggsbestämmelser till detta reglemente av samma

datum (nr 616). Förmånerna skiljer sig från dem, som återfinns i statens

allmänna avlöningsreglemente och tilläggsbestämmelserna därtill, bl. a. genom

att regler om förflyttningsskyldighet samt resekostnadsersättning och

traktamente utom i samband med fyllnadstjänstgöring saknas. Betydelsefullast

är dock att ordinariebegreppet har ett annat innehåll än motsvarande

begrepp enligt de statliga reglementena. För rektor och ordinarie

ämneslärare vid lantbrukets yrkesskolor tillämpas nämligen f. n. regler

om anställning för viss tid eller tills vidare med ömsesidig uppsägningsrätt.

Uppsägningstiden är sex månader. För extra ordinarie ämneslärare,

vilka också anställs för viss tid eller tills vidare, gäller en uppsägningstid

av en månad, medan uppsägningstiden för skolstyrelsens del vid entledigande

av dylik lärare är tre månader. Beträffande extra ämneslärare

gäller en ömsesidig uppsägningstid av eu månad.

Vid de .statliga skolorna i Alnarp och Norrköping skall statens allmänna

avlöningsreglemente med därtill hörande tilläggsbestämmelser tillämpas.

För att bli rektor eller ämneslärare vid lantbruks- eller trädgårdsskola

krävs agronom-, civiljägmästar- eller liortonomexamen. Därutöver krävs för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963

behörighet till rektors- och ordinarie ämneslärartjänst fyra års tjänstgöring

som ämneslärare eller motsvarande. Innehavare av lektorstjänst, som f. n.

endast förekommer vid Alnarpsinstitutet, skall ha avlagt agronomie licentiatexamen

med minst betyget med beröm godkänd i för tjänsten centralt

ämnesområde samt ha genomgått pedagogisk grundkurs. Undervisningsassistent

skall ha lantmästar- eller skogsmästarutbildning eller trädgårdsteknisk

utbildning. Motsvarande behörighetskrav, som nu gäller beträffande

lanthushållsskola, är för rektors- och ämneslärartjänst avgångsexamen

från statsunderstött lanthushållsseminarium samt därjämte två

års ämneslärartjänstgöring, dock ej för icke-ordinarie ämneslärartjänst.

rektor

fektor

Undervisningsskyldigheten för lärare och rektor skall efter fjolårets riksdagsbeslut

vara följande.

12—20 (10—20)*) lektioner teoretisk undervisning per vecka

18—24 » » » » »

ämneslärare 20—24 » » » » »

vilket motsvarar

30—36 » praktisk » » »

undervisnings
assisten

34—40 » » » » »

Lektioner med teoretisk undervisning motsvarar l1/* lektion i yrkesarbete

eller annat praktiskt arbete. Lektionstiden omfattar f. n. enligt praxis 40 å

45 minuter för teoretisk undervisning och 50 å 60 minuter för praktisk

undervisning.

Bestämmelser rörande lantbruksundervisningen återfinns f. n. i stadgan

för lantbruksundervisningsanstalter den 27 augusti 1951 (nr 663). Skolorna

står under överinseende av lantbruksstyrelsen. Deras omedelbara ledning

handhas fr. o. m. den 1 juli 1963 av en inom varje landstingsområde inrättad

för samtliga lantbruks- och lanthushållsskolor inom området gemensam

regional styrelse med representanter för skolornas huvudmän, länsskolnämnden,

hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen. Rektor samt

ordinarie och extra ordinarie lärare skall fr. o. m. den 1 juli 1963 utses av

den regionala skolstyrelsen sedan lantbruksstyrelsen på förslag uppfört de

tre som främst bör komma i fråga.

För lönegradsplacerade rektorer och lärare vid lantbrukets yrkesskolor

är statens allmänna pensionsreglemente tillämpligt. Huvudmannen inbetalar

pensioneringsavgift till statens pensionsanstalt (SPA).

Med tillämpning av 1962 års riksdagsbeslut hade följande tjänster beräknats

komma att finnas vid lantbrukets yrkesskolor under budgetåret

1963/64.

*) Gäller skolor med arbets- och driftsledarkurs och propedeutisk utbildning av agronomie

studerande samt föreståndaren för Alnarpsinsititutets lantbruks- och trädgårdsavdelningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963

5

Lantbruks- och trädgårdsskolorna (utom Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan

i Norrköping)

rektorer

Ao 26

54

ämneslärare

Ao 23

54

»

Ao 21

32

»

Ae 21

13

»

rb A 17—19

41

undervisningsassistenter

Ae, Ag 15

36

Avlöningsförstärkning å 1 380 kr. skall efter beslut av Kungl. Maj:t på

förslag av lantbruksstyrelsen utgå till 15 rektorer vid i första hand lantbruksskolor

med arbets- och driftsledarkurs samt med propedeutisk utbildning

av agronomi studerande.

Lantbruks- och trädgårdsavdelningarna vid Alnarpsinstitutet

avdelningsföreståndare

Be

i

2

lektorer

Ao

25

7

ämneslärare

Ao

23

2

»

Ae

23

2

yrkeslärare

Ae

17

10

Trädgårdsskolan i Norrköping

rektor

Ae

26

1

ämneslärare

Ae

23

1

»

Ae

21

1

»

rb

A

17—19

1

undervisningsassistent

Ae

15/17

1

Lanthushållskolorna

rektorer

Ao

23

42

ämneslärare

A o

16

102

»

Ae

16

21

»

rb

A

13—15

60

Departementschefen. I anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet

tidigare denna dag anfört och hemställt beträffande statlig lönereglering

för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor, m. m. framlägger

jag följande förslag till lönereglering för motsvarande personal

inom lantbrukets yrkesundervisning.

Statens allmänna avlöningsreglemente jämte tilläggsbestämmelser bör

gälla för skolledare och lärare vid lantbrukets yrkesskolor från och med

den 1 juli 1964 även i de delar dessa författningar inte för närvarande är

tillämpliga på tjänster vid de,ssa skolor. Därvid bör de särskilda bestämmelserna

beträffande skolor och lärarutbildningsanstalter i huvudsak bli tilllämpliga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963

Det är min avsikt att vid senare tillfälle föreslå Kungl. Maj:t att, med

giltighet från och med den 1 juli 1964, utfärda en gemensam stadga för all

yrkesundervisning under jordbruksdepartementet. Denna stadga bör så

långt möjligt anpassas efter de stadgebestämmelser, som avses gälla för

yrkesundervisningen under ecklesiastikdepartementet. Intill nyssnämnda

tidpunkt bör en provisorisk stadga gälla för lantbrukets yrkesskolor.

Normalläsåret vid lantbrukets yrkesskolor bör alltjämt vara 42 veckor.

Vidare bör fastslås vad som hitintills enligt praxis varit gällande beträffande

lektionstidens längd.

Det i skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439) angivna poängsystemet för

beräkning av skolverksamhetens omfattning bör äga tillämpning beträffande

lantbrukets yrkesskolor och från och med den 1 juli 1963 ligga till

grund för beslut om rektorerna,s löneställning och undervisningsskyldighet.

För att få viss likhet med poängberäkningen vid kommunala yrkesskolor

bör vid lantbruks-, trädgårds- och lanthusliållsskolorna varje påbörjat 17-tal

elever vid helårskurs eller motsvarande ge 1,5 poäng. Förekomst av elevhem

vid skolorna ger därutöver 1 poäng.

Heltidstjänst såsom rektor bör finnas vid de lantbruks-, trädgårds- och

lanthushållsskolor, som Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt eller kommer

att bestämma. Sådan tjänst bör vara förordnandetjänst med förordnandeperiod

om sex år. Om särskilda skäl föreligger torde dock rektor böra

kunna förordnas för kortare tid. Samma regler avses gälla för tjänster

som rektor vid kommunala yrkesskolor och gäller redan för tjänster som

rektor vid grundskolan.

Rektorstjänsterna vid lantbrukets yrkesskolor bör fördelas på avlöningsgrupper

och för varje grupp bör en poängintervall gälla. Avlöningsgrupperingen

bör bestämmas för varje allmän förordnandeperiod på grundval av

förhållandena redovisningsåret närmast före periodens början. Inträffar

under löpande allmän förordnandeperiod sådana väsentligt ändrade förhållanden,

att lantbruksstyrelsen finner skäl föreligga för ändring av fastställd

avlöningsgrupp, bör ämbetsverket underställa Kungl. Maj:t frågan

härom. — I likhet med vad chefen för ecklesiastikdepartementet förordat

angående rektorerna vid de kommunala yrkesskolorna bör den första förordnandeperioden

för rektorerna inom lantbruksundervisningen avse tiden

intill den 1 juli 1967 och bestämmas med hänsyn till förhållandena läsåret

1962/63.

Lönegradsplacering och bestämmande av undervisningsskyldighet för heltidsanställd

rektor vid lanthu,shållsskola skall enligt överenskommelsen från

och med instundande budgetårsskifte ske enligt följande tabell.

Avlöningsgrupp

Poängtal

Lönegrad

Undervisningsskyldighet

I

—10,5

ABp 22

12—20 veckotimmar

II

11—19,5

ABp 23

8—14

III

20—

ABp 24

6—10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

7

Därjämte skall rektor vid lanthushållsskola erhålla avlöningsförstärkning

med 2 100 kr. för år.

För rektor vid lantbruks- och trädgårdsskola, dock ej vid Alnarpsinstitutet,

skall, likaledes i anledning av den träffade överenskommelsen, nedanstående

tabell från och med nästkommande 1 juli följas vid fastställande av

lönegrad och undervisningsskyldighet.

Avlöningsgrupp

Poängtal

Lönegrad

Undervisningsskyldighet

I

—10,5

ABp 26

8—14 veckotimmar

II

11—

ABp 27

6—10

Avdelningsföreståndarna vid Alnarpsinstitutets lantbruks- respektive trädgårdsavdelningar

skall, ävenledes från och med den 1 juli detta år, vara

rektorer i lönegrad Bp 1 och ha en undervisningsskyldighet omfattande

6—10 veckotimmar.

Det bör enligt min mening ankomma på lantbruksstyrelsen att för varje

läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektorerna vid ifrågavarande

skolor. Lantbruksstyrelsen bör härvid ta hänsyn till de arbetsuppgifter,

sopi åligger vederbörande vid sidan av undervisningen, liksom styrelsen

skall i fråga om lärare kunna jämställa andra arbetsuppgifter med undervisning.

Heltidsanställd rektors ordinarie lärartjänst bör föras över stat, på sätt

som sker i fråga om andra rektorstjänster enligt 25 kap. 18 § 1 inom. 1962

års skolstadga. Om rektor ej har ordinarie lärartjänst bör han vara förordnad

som extra ordinarie lärare liksom grundskolans rektorer i enlighet med

2 mom. nyssnämnda paragraf.

Vid andra lantbruks-, lanthushålls- och trädgårdsskolor än de, där rektorstjänsten

skall vara heltidstjänst, bör finnas- deltidstjänst såsom rektor.

Innehavaren av sådan deltidstjänst bör förordnas av den regionala skolstyrelsen

tills, vidare eller för viss tid. Har denne lärartjänst med statligt

reglerad lön skall enligt uppgörelsen undervisningsskyldigheten nedsättas

med högst en tredjedel, beroende på skolans storlek och efter beslut av

lantbruksstyrelsen med utgångspunkt från det poängtal, som svarar mot

den beräknade kursverksamheten under läsåret. Arvode skall utgå till

deltidstjänstens innehavare med olika belopp alltefter skolans storlek

uttryckt i poäng. För rektorer, som tillika är lärare och har nedsättning

i undervisningsskyldigheten skall grundarvode utgå med 1 000 kr. per år

och därutöver tilläggsarvode med 150 kr. för varje 0,5 poäng, dock sammanlagt

högst 4 000 kr. per år. Övriga rektorer skall erhålla grundarvode

med 1 000 kr. per år samt tilläggsarvode med 450 kr. för varje 0,5 poäng,

dock sammanlagt högst 10 000 kr. per år.

Bestämmelserna rörande rektor,s allmänna åligganden bör stå i nära överensstämmelse

med motsvarande föreskrifter i skolstadgan av den 6 juni

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1963

1962. Sålunda bör rektor under skolstyrelsen ha den omedelbara ledningen

av skolans verksamhet och den där tjänstgörande personalen samt fördela

dennas arbetsuppgifter. Det bör åligga rektor att meddela erforderliga ordningsföreskrifter

samt i övrigt fullgöra uppgifter enligt gällande föreskrifter

eller skolstyrelsens särskilda beslut. Rektor bör medges vidsträckt initiativrätt

för att främja pedagogisk försöksverksamhet. Han bör tillse att fortbildning

och handledning av lärare äger rum i erforderlig omfattning.

Såväl heltidsanställd som deltidsanställd rektor vid lantbruksskola bör

med Kungl. Maj ds godkännande kunna uppbära särskild ersättning av

skolans huvudman för förvaltningen och skötseln av skoljordbruket, därest

dessa uppgifter är speciellt betungande. Samma möjlighet bör föreligga för

lärare, som fullgör uppgifterna i stället för rektor.

Det bör från och med den 1 juli 1964 finnas möjlighet att, där särskilda

skäl föreligger och efter tillstånd av Kungl. Majd, inrätta befattningar såsom

studierektor vid lantbrukets yrkesskolor. Sådana befattningar torde kunna

bli behövliga vid större skolor, där mera omfattande specialutbildning i

exempelvis maskinteknik kan komma att ingå i undervisningen. Studierektors

arbetsområde bör då vara vissa kurser och linjer, för vilka han skall

ha det pedagogiska ansvaret.

Studierektor bör vara lärare vid skolan. Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten

skall enligt löneavtalet fastställas efter samma prin
-

ciper, som avses gälla för studierektor vid kommunal

i enlighet med följande tabell.

Poängtal inom

yrkesskola, nämligen

Nedsättning av vecko-

Arvodesgrupp

studierektors

arbetsområde

Arvode

timmar för lärare med

undervisningsskyldighet

24 vt 36 vt

I

9—15,5

4 800

4—8

6—12

II

16—21,5

6 000

6—12

9—18

III

22—

7 200

8—14

12—21

Studierektor bör förordnas av lantbruksstyrelsen tills vidare. Det torde i

övrigt böra ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter

om studierektors åligganden. Jämlikt överenskommelsen skall han åtnjuta

semester enligt de i 29 § statens allmänna avlöningsreglemente för tjänstemän

i A 21 och högre lönegrader angivna grunderna.

I fråga om vikariatsersättning åt studierektor vid uppehållande av rektorstjänst

ävensom beträffande avdrag å arvode åt studierektor skall enligt

uppgörelsen gälla de särskilda bestämmelser Kungl. Maj:t kommer att

utfärda. Vikarierar annan lärare än studierektor för rektor skall bestämmelserna

i 31 § statens allmänna avlöningsreglemente tillämpas.

Med anknytning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare i dag

uttalat beträffande yrkesskoletjänsternas fasthet vill jag anföra som min

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

9

åsikt, att man i princip på sikt bör eftersträva att uppnå en sådan ordning,

att ungefär 60 procent av det antal heltidstjänster såsom lärare vid lantbrukets

yrkesskolor, vilka erfordras för såsom varaktig bedömd undervisning,

är ordinarie. Anpassningen till denna princip bör ske successivt

allteftersom statsmakterna så beslutar.

Som villkor för ordinarie anställning bör från och med den 1 juli 1963

krävas minst två års full lärartjänstgöring och för extra ordinarie anställning

minst ett och ett halvt års lärartjän,stgöring å lägst halvtid.

För ordinarie lärare bör en vidsträckt förflyttningsskyldighet föreligga

från och med den 1 juli i år. Sådan lärare bör sålunda kunna förflyttas

till tjänst med uppgifter i huvudsakligen samma ämne ej blott vid annan

skola inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde eller vid grundskolan

utan även vid annan statligt reglerad anställning, exempelvis inom

hushållningssällskapsorganisationen eller vid lantbruksnämnd. Flvttningsersättning

bör efter beslut av lantbruksstyrelsen utgå då förflyttnings.skyldigheten

för ordinarie lärare måste utnyttjas. Ersättning bör även för tiden

intill den 1 juli 1964 bestämmas efter samma grunder som för lärare, på

vilka statens allmänna avlöningsreglemente är tillämpligt. Sådana villkor

bör förbindas med statsbidragen till skolornas huvudmän att reglerna om

förflyttningsskyldighet kan tillämpas utan hinder av gällande bestämmelser

beträffande tillsättande av lärartjänster.

För samtliga lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör i anslutning till vad

som enligt 10 kap. 38 § 1962 års skolstadga gäller för lärare i läroämnen

vid grundskolan föreskrivas, att området för deras tjänstgöring skall

vara vidsträckt såtillvida att de skall vara skyldiga att om rektor efter

samråd med vederbörande lärare så finner nödvändigt meddela undervisning

i ämnen, som ej ingår i tjänsten men i vilka läraren kan anses

äga förutsättning att undervisa.

Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring för lärare vid lantbrukets

yrkesskolor bör väsentligen utformas på samma sätt som motsvarande

regler för övningslärare enligt 1962 års skolstadga.

Fyllnadstjänstgöring bör sålunda omfatta hel kurs och i första hand

skall i tjänsten inräknas tjänstgöring vid den skola, där tjänsten i fråga är

inrättad. Ordinarie lärare bör därvid äga företräde framför icke-ordinarie

lärare och i tjänsten yngre lärare vid annan skola om inte särskilda skäl

till avvikelse föreligger. Berörda rektorer torde gemensamt böra bestämma

tjänstgöringstiden i fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring. Lärare skall

kunna åläggas fyllnadstjänstgöring även om sådan tjänstgöring inte

ingått i tjänsten vid tillsättningen. Som fyllnadstjänstgöring skall alltjämt

inräknas tjänstgöring vid lantbruksnämnds-, hushållningssällskaps- och

s k ogs v å rdss t y r e lse or ga n i sa t i on er n a.

Lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör enligt min mening även i fortsättningen

ha semester och ej ferier.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

Vid lantbrukets yrkesskolor bör från och med den 1 juli i år tillämpas

följande behörighetsvillkor och tjänstebenämningar. Rektor vid lantbruksoch

trädgårdsskola skall ha avlagt agronom-, civiljägmästar- eller hortonomexamen

samt ha genomgått minst 15 veckors pedagogisk kurs. Lanthushållsskolerektor

skall ha examen från statsunderstött lanthushållsseminarium

eller hushålls- eller textillärarexamen vid statligt seminarium

för huslig utbildning samt pedagogisk utbildning, vilken till innehåll och

omfattning minst motsvarar nyssnämnda kurs. För behörighet till lekt

årstjänst, som tills vidare endast skall kunna förekomma vid Alnarpsinstitutet,

skall krävas agronomie licentiatexamen med minst betyget med

beröm godkänd i för tjänsten centralt ämnesområde samt genomgång av

pedagogisk kurs å minst 15 veckor. De nuvarande ämneslärartjänstema vid

lantbruks- och trädgårdsskolorna samt vid Alnarpsinstitutets lantbruksoch

trädgårdsavdelningar bör i fortsättningen benämnas adjunktstjänster.

För behörighet till dylik tjänst skall fordras agronom-, civiljägmästareller

hortonomexamen samt genomgång av minst 15 veckors pedagogisk

kurs.

Den kategori lärare vid lanthushållsskolor^, som nu benämns ämneslärare,

bör hädanefter kallas yrkeslärare. Behörighetskraven för tjänster

inom kategorien bör vara desamma som de förut nämnda för rektorer

vid lanthushållsskolor. Också de av fjolårets riksdag beslutade tjänsterna

för undervisningsassistenter vid lantbrukets yrkesskolor bör fortsättningsvis

kallas yrkeslärartjänster. För behörighet till sådan tjänst skall krävas

lantmästar-, skogsmästar- eller trädgårdsteknisk examen samt i princip

genomgång av minst 15 veckors pedagogisk kurs. — Självfallet avses att

samtliga förenämnda befattningshavare skall ha erhållit godkända vitsord

vid de pedagogiska kurserna.

Angående lönegradsplacering m. m. för lärartjänster innebär överenskommelsen

att följande skall gälla från och med den 1 juli 1963. Lektorstjänsterna

bibehålls i nuvarande löneställning, nämligen Ao 25. Adjunktstjänsterna

skall vara placerade i lönegraderna Ao 23 eller Ae 21 eller i

reglerad befordringsgång A 17—A 19. Icke-ordinarie lärare i A 17 skall

efter ett och ett halvt år placeras i A 19. Efter tre år i sistnämnda lönegrad

bör de kunna förordnas i Ae 21 under förutsättning att de har behörighet

till ordinarie adjunktstjänst. Yrkeslärarna, som skall undervisa i yrkesarbete

och yrkesteori inom lantbruk, trädgårdsodling och lanthushåll, skall

som normallönegrad ha Ao, Ae eller Ag 17. De befattningshavare, som

inte har föreskriven pedagogisk utbildning, placeras i lönegrad Ae eller

Ag 15. Därjämte skall vid lantmästarutbildningen och trädgårdsteknikerutbildningen

vid Alnarpsinstitutet finnas sex respektive två yrkeslärare i

Ae 19. Dessa yrkeslärare har särskilt kvalificerade uppgifter, då de har

att medverka i utbildningen av bland annat blivande lärare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

11

Undervisningsskyldigheten för adjunkt skall omfatta 24 veckotimmar och

för yrkeslärare 36, i båda fallen oavsett om undervisningen avser teori eller

praktik. I skyldigheten skall för jourtjänst kunna inräknas två respektive

fyra veckotimmar. Lektors undervisningsskyldighet skall omfatta oförändrat

18—24 timmar per vecka. För undervisning, som fullgörs utöver fastställd

undervisningsskyldighet per vecka, skall lärare äga uppbära ersättning

för tilläggstimme enligt timlärarkungörelsen.

Liksom chefen för ecklesiastikdepartementet redovisat i fråga om omskolningskurser,

vilkas arbetsår också omfattar helt kalenderår, har beträffande

lärare vid lantbrukets yrkesskolor avtalats att lön skall utgå efter

den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass,

i vilken han är placerad.

Extra ordinarie lärare, som är anställd för kortare tid än 42 veckor, bör

uppbära månadslön enligt statens löneförordning. Till extra lärare, som

är anställd för kortare tid än 42 veckor, skall utgå läsårsdaglön. Sådan

läsårsdaglön skall utgå för varje anställningsdag med 12/294 av den enligt

löneförordningen för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande

månadslönen. Läsårsdaglönen skall anses inbegripa den ersättning för semester,

som annars skulle tillkomma sådan lärare.

För timlärare skall timlärarkungörelsen tillämpas.

Vad härefter angår de lönegradsplacerade rektorernas och lärarnas

pensionsförhållanden skall statens allmänna tjänstepensionsreglemente

obligatoriskt vara tillämpligt ej blott å ordinarie och extra ordinarie

tjänster utan även å extra tjänster. Frågan om pensionsrätt för vissa timlärare

anmäles i annat sammanhang denna dag av chefen för civildepartementet

(prop. 157).

Lärare och rektorer vid yrkesskolor med landsting som huvudman och

med statliga avlöningsbestämmelser skall från och med den 1 juli 1963

enligt chefens för civildepartementet förslag, som för näravarande är under

riksdagsbehandling, tillförsäkras pension utan någon kostnad för

huvudmannen (helstatlig pensionering). För lärare och rektorer vid yrkesskolor

med icke-kommunal huvudman skall statsbidrag till pensionsavgifterna

kunna utgå.

Ordinarie och extra ordinarie lärare vid lantbrukets yrkesskolor bör

vara skyldig att delta i den fortbildning avseende såväl pedagogisk utbildning

som fackutbildning, som lantbruksstyrelsen kan komma att

anordna.

Det bör åligga lantbruksstyrelsen att föra central förteckning över

samtliga rektorer, ordinarie och icke-ordinarie adjunkter samt ordinarie

och icke-ordinarie yrkeslärare vid lantbrukets yrkesskolor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

III. Skogsbrukets yrkesskolor

Nuvarande organisation oeh regler. De skogliga yrkesskolorna utgörs av

skogsmästarskolan, statens skogsskolor och skogsvårdsstyrelsemas skogsbruksskolor.

Huvudparten av den grundläggande yrkesutbildningen för skogsarbetare,

skogsbrukare samt vissa arbetsledare omhänderhas under skogsstyrelsens

ledning av skogsvårdsstyrelserna och bedrivs vid skogsbruksskolorna.

Undervisningen vid statens skogsskolor syftar till att utbilda

personal med vissa arbets- och driftsledaruppgifter inom skogsbruket såsom

skogvaktare och kronojägare. Före inträdet i skogsskola genomgår

sökande dit normalt årskurs 1 i skogsbruk sskola samt särskild kompletteringskurs

om fyra månader. Vid skogsmästarskolan meddelas undervisning,

som ger högre kompetens än utbildningen vid skogsskola. För inträde

erfordras som regel examen från skogsskola.

Vid skogsbruksskolorna, vars antal t. n. är 44, bedrivs yrkesutbildningen

i form av allmän grundutbildning, årskurs 1, vars totala kurslängd är ca

41 veckor, och såsom påbyggnad därpå specialinriktad utbildning för

redan yrkesverksamma, årskurs 2, omfattande 28—32 veckor. Vid statens

skogsskolor, vilka f. n. är sju, varav två tillfälliga, är undervisningstiden

i det närmaste tolv månader och vid skogsmästarskolan 15 månader.

Fjolårets riksdag (prop. 1962:115; JoU 16; rskr. 253) drog upp vissa

riktlinjer för den framtida yrkesutbildningen på skogsbrukets område

med en mera rationellt utformad utbildningsgång. De närmare reglerna

för denna och vissa frågor rörande lokaliseringen av skogsbrukets yrkesskolor

jämte vissa därmed sammanhängande budgettekniska problem är

under utredning av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté.

Undervisningen vid skogsbruksskolorna bedrivs enligt av skogsstyrelsen

fastställda kursplaner samt anvisningar rörande undervisningspersonalens

arbetsuppgifter. För skogsskolorna regleras omfattningen av undervisningen

och reglerna för antagning av elever genom stadgan den 29 juni

1951 (nr 521) för statens skogsskolor. Motsvarande bestämmelser för

skogsmästarskolan finns i dess stadga den 8 december 1944 (nr 812).

Genom förra årets riksdagsbeslut skall huvudmannaskapet för skogsskolorna

överflyttas till skogsstyrelsen den 1 oktober 1963 samt skogsmästarskolan

ställas under skogsstyrelsens överinseende fr. o. m. den 1 juli

1963.

Den vid skogsbruksskolorna anställda skolledar- och lärarpersonalen

kan uppdelas i sådana, som har tjänster upptagna på skogsvårdsstyrelsernas

personalförteckning och med avlöning från skogsvårdsstyrelsemas

avlöningsanslag, samt sådana, som har extra tjänster, vilka avlönas från

dessa styrelsers omkostnadsanslag. Då behovet av undervisningspersonal

kan växla, har skogsvårdsstyrelserna möjlighet att med anlitande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1963

sistnämnda anslag inrätta tjänster vid skogsbruksskolorna i avvaktan på

att mera stabiliserade undervisningsformer skall utvisa behovet av antalet

fasta tjänster.

Statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning beträffande föreståndarna

och lärarna vid skogsbruksskolorna i den mån dessa innehar

tjänster upptagna å skogsvårdsstyrelsernas personalförteckning. För dessa

tjänster gäller dock i vissa avseenden i avlöningsreglementet angivna särskilda

bestämmelser. Sålunda skall ordinarie tjänst tillsättas medelst förordnande

tills vidare och entledigande skall föregås av skriftlig uppsägning,

varvid sex månaders uppsägningstid skall iakttas på ömse sidor.

Vidare får befattningshavare, som under tre på varandra följande år oförvitligt

tjänstgjort i samma eller motsvarande tjänst, inte skiljas från sin

tjänst, om ej anledning härtill föreligger på grund av omorganisation eller

liknande förhallanden eller entledigande befinns böra ske av disciplinära

skäl. Vidare gäller vissa särskilda bestämmelser om förening av tjänster.

Beträffande föreståndares och lärares skyldighet att uppehålla annan tjänst

gäller att de är pliktiga att uppehålla högre tjänst under högst tre månader

varje kalenderår dels vid den skogsvårdsstyrelse där deras tjänster är placerade

och dels efter skogsstyrelsens förordnande vid annan skogsvårdsstyrelse

eller vid skogsstyrelsen. Ordinarie lärare och föreståndare är vidare

skyldiga att låta förflytta sig till annan stationeringsort eller till annan

skogsvårdsstyrelsetjänst eller till tjänst med motsvarande arbetsuppgifter

vid skogsstyrelsen.

I fråga om skogsmästarskolans och skogsskolornas skolledar- och lärarpersonal

äger de allmänna bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente

till alla delar tillämpning.

I fråga om kompetensfordringarna för den skogliga lärarpersonalen

gäller enligt stadgan för skogsmästarskolan, att en av lärarna vid denna

skola skall ha avlagt civiljägmästarexamen och en skall ha teknisk utbildning,

om möjligt förenad med skoglig utbildning. Yrkesläraren vid skolan

skall vara skogsmästare. Jämlikt instruktionen för domänverket skall

föreståndare och biträdande lärare vid skogsskola ha avlagt civiljägmästarexamen

och yrkeslärare ha genomgått skogsmästarskolan eller

skogsskola samt ha minst två års skogspraktik. Reglementet den 3 juni

1960 (nr 322) för skogsvårdsstyrelserna föreskriver, att föreståndare för

skogsbruksskola och lärare, som innehar tjänst såsom förste länsskogvaktare,

skall ha avlagt examen vid skogsmästarskolan eller skogsskola

eller ha visat sig äga motsvarande kompetens. Enligt särskilda bestämmelser

av skogsstyrelsen måste lärare därjämte ha genomgått en av

styrelsen anordnad yrkeslärarkurs för att få behörighet att uppehålla

lärarbefattning vid statsunderstödd skoglig yrkesutbildning. Skogsstyrelsens

lärarutbildning omfattar skolmässig undervisning uppdelad på

två skolskeden om tolv resp. sex veckor samt mellanliggande praktisk assistentlärartjänstgöring

om tre å fyra månader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963

Skogsstyrelsen har i sina anvisningar för statsunderstödd skogsyrkesutbildning

föreskrivit, att undervisningsskyldigheten för föreståndare för

skogsbruksskola och för förste länsskogvaktare, som är lärare vid dylik

skola, tills vidare ,skall vara 16 resp. 32 timmar per vecka i medeltal under

varje termin, men att skälig reduktion av undervisningstiden får göras

för lärare, som förestår mindre skola. Jämlikt praxis är undervisningsskyldigheten

för föreståndare och lärare vid skogsskoloma 40 veckotimmar

och för skogsmästarskolans rektor och lärare 10 resp. 20 veckotimmar.

Lektionstiden är 45 minuter vid teoriundervisning och i genomsnitt

50 å 60 minuter vid praktik.

Undervisningstiden per år vid de skogliga yrkesskolorna är normalt

52 veckor inberäknat tiden för lärarnas semester. Skolornas föreståndare

(rektor) och lärare har semester och tjänstgör under den tid undervisning

ej pågår med undantag för semester med andra skogliga uppgifter

inom ^amma organisation som de i övrigt tillhör.

Vid de skogliga yrkesskolorna

finnas följande tjänster.

beräknas under budgetåret

1963/64

Statens skogsmästarskola

rektor

Ae 27

1

lärare

Ae 25

1

Ae 23

1

>/

Ae 17

1

Statens skogsskolor1)

föreståndare

Ao 27

5

»

Ag 27

2

»

Ao 23

1

»

Ag 23

1

bitr. jägmästare

Ao 21

4

» »

Ag 21

3

assistenter

Ao 17

5

»

Ae 17

2

»

Ag 17

2

»

Ag 15

2

Skogsbruksskolorna

föreståndare

Ae 17

21

Ag 17

2

förste länsskogvaktare

Ao 15

12

» »

Ae 15

43

» »

Ag 15

42

'') Inkl. personalen vid statens kompletteringskurser för inträde vid skogsskola.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 167 år 1963

15

För lönegradsplacerade ordinarie och extra ordinarie föreståndare och

lärare vid skogsbruksskolorna samt föreståndare (rektorer) och lärare vid

skogsskolorna och skogsmästarskolan är statens allmänna tjänstepensionsreglemente

tillämpligt, medan de föreståndare och lärare vid skogsbruksskolorna,

som innehar extra tjänster, inte har någon pensionsrätt utom

ATP.

Departementschefen. För skolledare och lärare vid de skogliga yrkesskolorna

bör en lönereglering ske motsvarande den jag i det föregående

förordat för rektorer och lärare vid lantbrukets yrkesskolor. Fråga om

lönereglering beträffande skogsbruksskolornas instruktörspersonal behandlas

inte i detta sammanhang.

Vad först angår frågan om de allmänna avlöningsbestämmelser, som

bör tillämpas beträffande här berörd personal, föreslår jag att statens

allmänna avlöningsreglemente jämte tilläggsbestämmelser skall gälla för

samtlig lärarpersonal vid de skogliga yrkesskolorna från och med den

1 juli 1964. Detta innebär att även anställningsförhållandena för de skolledare

och lärare vid skogsbruksskolorna, vilkas tjänster inte är upptagna

på personalförteckningen, kommer att regleras av bestämmelserna i avlöningsreglementet

samt att den ordinarie skolledar- och lärarpersonalen

får samma fasta anställning som annan ordinarie personal inom det statsunderstödda

undervisningsväsendet.

Som jag tidigare uttalat har jag för avsikt att senare föreslå Kungl.

Maj:t att utfärda en för all yrkesundervisning under jordbruksdepartementets

verksamhetsområde gemensam stadga med giltighet från och

med den 1 juli 1964. Intill dess bör nuvarande bestämmelser för de

skogliga yrkesskolorna gälla med de ändringar, som följer av förslag i

det följande, vilka skall träda i kraft den 1 juli 1963, eller som erfordras

på grund av förändringarna av huvudmannaskapet för skogsskolorna och

överinseendet beträffande skogsmästarskolan.

Ett poängsystem i enlighet med 1962 års skolstadga bör från och med

nästkommande budgetårsskifte tillämpas också vid skogsbruksskolorna

och ligga till grund för beslut om skolledarnas löneställning och undervisningsskyldighet.

Det intervallsystem i fråga om poäng, som tidigare

denna dag förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet beträffande

de fristående centrala verkstadsskolorna, bör härvid användas. I det följande

föreslår jag vissa ändringar i anställningsförhållandena för föreståndarna

för skogsbruksskolorna. Motsvarande ändringar i fråga om skogsmästarskolans

rektor samt föreståndarna vid skogsskolorna, inberäknat

kompletteringskursema för inträde vid skogsskola, bör anstå i avvaktan på

de förslag angående dessa skolor, som skogsbrukets yrkesutbildningskommitté

kan komma att framlägga. Jag förordar dock, att tjänstebenämningen

på skogsskolornas föreståndare ändras till rektor i samband med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungi. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

att huvudmannaskapet för skolorna överflyttas till skogsstyrelsen den

1 oktober i år.

Heltidstjänst såsom rektor bör finnas vid de skogliga yrkesskolor Kungl.

Maj:t och riksdagen bestämt eller kommer att bestämma. Vid skogsbruksskolorna

bör således antalet dylika tjänster från och med den 1 juli 1963

vara 21. Utgångspunkt för inrättande av ny heltidstjänst bör vara skolans

storlek. Deltidstjänst som rektor bör kunna finnas vid de mindre skolorna.

Vad jag vid behandlingen av spörsmålet om heltidstjänster som rektor

vid lantbruks-, trädgårds- och lanthushållsskola föreslagit beträffande

tjänsternas karaktär av förordnandetjänster, om förordnandeperioder och

om principerna för bestämmande av avlöningsgruppering bör gälla jämväl

i fråga om skolledarna för skogsbruksskolorna. Dock skall självfallet

vad där sagt,s om lantbruksstyrelsen i förevarande sammanhang avse

skogsstyrelsen.

Enligt förhandlingsöverenskommelsen skall heltidsanställd föreståndare

för skogsbruksskola fortsättningsvis benämnas rektor och lönegradsplaceras

samt av skogsstyrelsen föreläggas undervisningsskyldighet på grund
-

val av följande

tabell.

Avlöningsgrupp

Poängtal

Lönegrad

Undervisningsskyldighet

I

—10,5

ABp 22

12—20 veckotimmar

II

11—19,5

» 23

8—14 »

III

20—

» 24

6—10

Vid åtskilliga mindre skogsbruksskolor, där föreståndartjänst inte är

inrättad, fungerar för närvarande lärare som är placerad på tjänst som

förste länsskogvaktare såsom föreståndare. I fortsättningen bör deltidstjänst

som rektor finnas vid samtliga skogliga yrkesskolor, vilka inte har

godkänd heltidstjänst som rektor. Innehavaren bör förordnas av skogsstyrelsen

tills vidare eller för viss tid. Det har överenskommits att i de

fall rektor innehar lärartjänst med statligt reglerad lön skall den undervisningsskyldighet,

som är förknippad med denna, kunna nedsättas med

högst eu tredjedel beroende på skolans storlek. Sådan nedsättning bör bestämmas

årligen av skogsstyrelsen med utgångspunkt i det poängtal som

svarar mot den beräknade kursverksamheten under läsåret. Innehavare av

deltidstjänst som rektor skall jämlikt avtalet åtnjuta visst arvode enligt

samma grunder som för motsvarande befattningshavare vid lantbrukets

yrkesskolor.

Bestämmelser om rektors allmänna åligganden bör vara desamma för

skogsbrukets och lantbrukets yrkesskolor.

Då särskilda skäl föreligger bör befattning som studierektor från och

med den 1 juli 1964 kunna efter medgivande av Kungl. Maj:t inrättas

även vid skoglig yrkesskola. Sådan tjänst bör exempelvis kunna förekomma

i det fall speciell maskinteknisk yrkesutbildning av mera omfat
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

17

lande och bestående slag är förlagd till skoglig undervisningsanstalt.

Studierektor bör förordnas av skogsstyrelsen tills vidare. Vad jag i det

föregående föreslagit angående studierektor vid lantbrukets yrkesskolor

avses gälla också för sådan tjänsteman vid yrkesskola inom skogsbruket.

I princip bör enligt min uppfattning eftersträvas att vid de skogliga

yrkesskolorna uppnå ungefärligen samma relativa antal ordinarie tjänster

som vid övriga yrkesskolor, d. v. s. cirka 60 procent av hela antalet heltidstjänster,

som erfordras för såsom varaktig bedömd undervisning. Under

det förestående omorganisationsskedet inom den skogliga yrkesundervisningen

bör emellertid ordinariesättning av lärartjänster ske med viss

försiktighet. Ordinariesättning får ej äga rum utan statsmakternas beslut.

De förste länsskogvaktartjänster, som nu är avsedda för personal med

läraruppgifter, bör den 1 juli i år ombildas till yrkeslärartjänster. För

behörighet till sådan tjänst vid en skogsbrukets yrkesskola bör hädanefter

krävas examen från skogsmästarskolan eller skogsskola samt därjämte

att med godkända vitsord ha genomgått skogsstyrelsens yrkeslärarkurs

eller pedagogisk kurs omfattande minst 15 veckor. De nuvarande

tjänsterna som biträdande jägmästare vid skogsskoloma bör i fortsättningen

benämnas adjunktstjänster. Likaså bör en lärartjänst i A 23 vid

skogsmästarskolan ändras till adjunktstjänst. Adjunkt bör ha civiljägmästarexamen

eller annan för det ämne, vari han skall undervisa, lämpad

akademisk examen. Även adjunkt bör ha genomgått pedagogisk kurs av

sådan omfattning som nyss sagts. Rektor vid skogsbruksskola bör ha

skogsmästarexamen eller civiljägmästarexamen samt pedagogisk utbildning

av förut nämnt slag. Utöver detta bör såsom villkor för ordinarie

rektors-, adjunkts- eller yrkesläraranställning krävas minst två års full

lärartjänstgöring och för extra ordinarie anställning minst ett och ett

halvt års lärartjänstgöring å lägst halvtid.

Beträffande förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare, flyttningsersättning,

skyldighet för lärare att även undervisa i ämnen som ej ingår

i tjänsten, fyllnadstjänstgöring samt semester för rektor, studierektor,

adjunkt och yrkeslärare bör enahanda regler gälla som vid lantbrukets

yrkesskolor.

Från och med den 1 juli 1963 skall enligt vad som överenskommits

med personalorganisationerna adjunkterna vid de skogliga yrkesskolorna

liksom adjunkterna vid övriga yrkesskolor vara placerade i lönegraderna

Ao 23 eller Ae 21 eller i reglerad befordringsgång A 17—19. Efter ett och

ett halvt år i A 17 skall icke-ordinarie lärare placeras i A 19. Efter tre år

i denna lönegrad må läraren förordnas i Ae 21, därest han är behörig till

ordinarie adjunktstjänst. Vid skogsmästarskolan finns för närvarande en

lärare som är rektors ställföreträdare. Denne befattningshavare skall allt
-

2 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 167

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 dr 1963

jämt vara placerad i lönegrad Ae 25 och benämnas jägmästare. Yrkeslärama,

vilka undervisar i yrkesarbete och yrkesteori inom skogliga

ämnen, skall ha normallönegraden Ao, Ae eller Ag 17. Om yrkeslärare

inte har föreskriven pedagogisk utbildning skall han placeras i Ae eller

Ag 15.

Yrkeslärare vid skogsmästarskolan och skogsskoloma undervisar på

en högre nivå än motsvarande lärare vid skogsbruksskolorna. Jämlikt den

träffade förhandlingsuppgörelsen skall lärartjänsten i Ae 17 vid skogsmästarskolan

samt fem assistenttjänster i Ao 17 och två i Ae 17 vid skogsskolorna

ombildas till yrkeslärartjänster i Ae 19.

Adjunkt och yrkeslärare vid de skogliga undervisningsanstalterna skall

i överensstämmelse med uppgörelsen liksom motsvarande personal vid

lantbrukets yrkesskolor åtnjuta lön efter den löneklass, vars nummer med

en enhet överstiger numret för den löneklass, i vilken han är placerad.

Vad i ett föregående avsnitt förordats beträffande ersättningar till

extra ordinarie och extra lärare, som är anställda kortare tid än 42 veckor,

bör gälla också för skogsbrukets motsvarande lärarpersonal.

Ordinarie och extra ordinarie tjänstemän bör vara skyldiga att delta i

den fortbildning i fackämnen eller pedagogiska ämnen, som skogsstyrelsen

kan komma att anordna.

Beträffande undervisningsskyldigheten för adjunkt och yrkeslärare, jourtjänstens

inräknande i denna skyldighet samt ersättning för tilläggstimme

enligt timlärarkungörelsen skall gälla samma regler som vid lantbrukets

yrkesskolor.

Normalläsåret vid de skogliga yrkesskolorna bör omfatta 42 veckor.

Lektionstiden bör vara 40 å 45 minuter vid teoretisk undervisning och

50 å 60 vid praktisk.

Från och med instundande budgetårsskifte bör statens allmänna tjänstepensionsreglemente

vara tillämpligt inte bara på skogsmästarskolans och

skogsskolornas undervisningspersonal, förutom timlärama, samt på ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare vid skogsbruksskolorna utan

även på all extra lärarpersonal vid sistnämnda skolor.

Av det föregående framgår att åtskilliga lärartjänster inte finns upptagna

på av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning. Med hänsyn härtill

bör det åligga skogsstyrelsen att föra central förteckning över samtliga

personalförtecknade och icke personalförtecknade tjänster som rektor,

ordinarie och icke-ordinarie adjunkt samt ordinarie och icke-ordinarie

yrkeslärare vid de skogliga yrkesskolorna. De personalförtecknade lärartjänsterna

vid skogsbruksskolorna bör från och med den 1 juli 1963 upptas

som en särskild grupp i den personalförteckning, som kommer att fastställas

av Kungl. Maj:t för budgetåret 1963/64.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

19

IV. Hemställan m. m.

Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag, att den

träffade överenskommelsen om lönesättning m. m. för skolledare och lärare

vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor till alla delar godkänns.

Vid förhandlingar har enighet uppnåtts jämväl om vissa ändringar beträffande

pensioneringsperiodema. Det ankommer på Kungl. Maj:t att sätta

denna del av uppgörelsen i kraft.

I de fall tidpunkt för ikraftträdande av olika delförslag ej angivits i det

föregående har avsetts att de skall gälla från och med den 1 juli 1963.

Ett genomförande av de förslag jag framlagt — vilket i fråga om löneregleringarna,

som samtliga innefattas i överenskommelsen med personalorganisationerna,

medför merkostnader för staten om cirka 1 850 000 kr. —

föranleder ändringar i avlönings-, pensions- och statsbidragsförfattningar,

vilka tillkommit med stöd av tidigare riksdagsbeslut. Det torde likaledes

bli erforderligt att i samband med förslagens genomförande vidta vissa

övergångsanordningar, bland annat beträffande behörighetskraven för

rektors- och lärartjänster. Det har vid förhandlingarna förutsatts att ordinarie

tjänsteman, som önskar kvarstå på de grunder för lönegradsplacering

och undervisningsskyldighet m. m., som nu gäller eller som enligt de förut

nämnda propositionerna 1962: 99 och 1962: 103 skulle ha trätt i kraft den

1 juli 1963, skall före den 1 september 1963 göra anmälan härom till lantbruksstyrelsen

respektive skogsstyrelsen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, där så av särskild anledning

finns påkallat, meddela undantag från de organisatoriska regler som förordats

i det föregående.

De av förslagen föranledda ökade kostnaderna medför behov av att kunna

överskrida vi,ssa maximerade anslag och anslagsposter under nionde huvudtiteln.

Vidare fordras ändringar i gällande personalförteckningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna de i det föregående framlagda förslagen rörande

organisatoriska grunder i fråga om lönereglering för

skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets

yrkesskolor

2) godkänna den redovisade överenskommelsen den

19 april 1963 angående lönesättning in. in. för skolledare

och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade

ändringar i författningar, som utfärdats med stöd av

riksdagens beslut

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1963

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela för förslagens

genomförande erforderliga övergångsbestämmelser

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i

enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridande

av maximerade anslag och anslagsposter under

nionde huvudtiteln samt

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade

ändringar i vederbörliga personalförteckningar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Raimond Kolk

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 dr 1963

21

Bilaga

överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för

skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor

På grundval av de organisatoriska förutsättningar, som angivits för en lönereglering

för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor,

skall i fråga om lönegradsplacering, arvode och undervisningsskyldighet m. m. gälla

följande.

Skolledare och biträdande skolledare

Det i skolstadgan 1 kap. 4 § angivna poängsystemet skall ligga till grund för

bestämmande av avlöningsgrupp och undervisningsskyldighet för heltidsanställd

rektor samt arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd rektor och

studierektor. Därvid skall vid beräkning av poängtal beträffande lanthushålls-,

lantbruks- och trädgårdsskola 1 V* poäng ges för varje påbörjat 17-tal elever vid

helårskurs (motsvarande).

1. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet för heltidsanställd rektor

a) Skogsbruksskola och lanthushållsskola

Avlöningsgrupp

Poängtal

Lönegrad

Undervisningsskyldighet

I

—10,5

ABp 22

12—20

II

11—19,5

ABp 23

8—14

III

20—

ABp 24

6—10

Till rektor vid lanthushållsskola skall härutöver utgå avlöningsförstärkning med

2 100 kronor för år.

b) Lantbruksskola och trädgårdsskola (dock ej Alnarpsinstitutet)

I —10,5 ABp 26 8—14

II 11— ABp 27 6—10

c) För Alnarpsinstitutets del skall nuvarande tjänster i Be 1 som avdelningsföreståndare

vid lantbruks- respektive trädgårdsavdelningarna ändras till rektorstjänster

i Bp 1. För dessa rektorer skall undervisningsskyldigheten utgöra 6—10

veckotimmar.

Det ankommer på lantbruksstyrelsen respektive skogsstyrelsen att för varje

läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektor vid ifrågavarande yrkesskolor.

2. Arvode och undervisningsskyldighet m. m. för deltidsanställd rektor

och för studierektor

Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten skall fastställas enligt samma

grunder som skall gälla för motsvarande befattningar vid kommunal yrkes

skola. Här avsedd studierektor skall åtnjuta semester enligt de för tjänstemän i A 21

och högre lönegrader gällande grunderna (Saar 29 §).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. May.ts proposition nr 167 år 1963

Lärare

3. Lönegradsplcicering och undervisningsskyldighet m. m. för lärare

Undervis
-

Tjänst

Ämne

Lönegrad

ningsskyldig- .

het (vecko- .. j i--.,’ r.

timmar)

Adjunkt

Lantbruks- och

trädgårdsämnen,

skogliga ämnen

och teoretiska

ämnen

Ao 23

Ae 21

rb A 17—A 19

24 Icke-ordinarie lärare i A 17 pla-

ceras efter 1 Vj år i A 19. Efter

1 3 år i A 19 må förordnande i

Ae 21 erhållas under förutsätt- ning att läraren är behörig till

ordinarie adjunktstjänst

Yrkeslärare

Yrkesarbete och

yrkesteori inom

lantbruk, träd- gårdsodling,

skogsbruk och

lanthushåll

Ae 19

Ao, Ae, Ag 17

Ae, Ag 15

36 Tjänster i Ae 19 skall ifråga-

komma för yrkeslärare vid lant- mästarutbildningen (6) och träd- gårdsteknikerutbildningen (2) vid

Alnarpsinstitutet samt för yrkes- lärare vid skogsmästarskolan (1)

och skogsskolorna (7). Lärare

utan föreskriven pedagogisk ut- bildning skall placeras i Ae, Ag 15

Här avsedd adjunkt eller yrkeslärare skall åtnjuta lön efter den löneklass, vars

nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass, i vilken lärare är placerad.

I undervisningsskyldigheten för adjunkt och yrkeslärare må för jourtjänst inräknas

högst 2 respektive 4 veckotimmar.

Till extra lärare, som är anställda för kortare tid än 42 veckor (294 dagar), skall

utgå läsårsdaglön.

Löne- och pensionsbestämmelser

4. Saar och TB Saar med de för skolor och lärarutbildningsanstalter tillämpliga

särskilda bestämmelserna skall gälla för berörda skolledare och lärare fr. o. m.

den 1 juli 1964 även i de delar sagda författningar ej f. n. gäller för berörda tjänster,

dock med de ändringar och tillägg som erfordras på grund av särskilda förhållanden

vid avsedda skolor och kurser.

5. Arvode till deltidsanställd rektor och studierektor skall ej vara pensionsgrundande.

Lön efter viss högre löneklass skall ej heller vara pensionsgrundande.

6. För rektor och lärare skall gälla pensioneringsperiod III.

Anm. 1. För lärare vid skogsbrukets yrkesskolor, som är födda före den 1 juli 1905,

skall tillämpas period II. 2. För lärare vid lanthushållsskolor skall meddelas övergångsbestämmelser

av innebörd som f. n. gäller för viss personal vid statens mentalsjukhus.

.<■ .i t"t,i. .. in

v. \''i u.

titt ''

ni i*.

tf!''«!

UfS/I;* in ii i:

till;;!

i m? u

Jfii

..! i»;

• nyn.ii •::?

i , i»

in /•

» ii rrr*

m

fl ■ 1 ..

ii\T*

it

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönereglering för skoTledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor a1 i texten
  2. SU 1963:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig lönereglering för skolledare och lärare vid yrkesskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten
  3. SU 1963:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor m. m. s. 12 i texten