Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till Maj-Britt Ngström m. fl

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:17, Angående ersättning till Maj-Britt Ngström m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963

1

Nr 17

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till

Maj-Britt Ngström m. fl.; given Stockholms slott den 28

december 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställe» riksdagens prövning dels (p. 1—2) två ärenden

om livräntor åt änkor efter personer, som avlidit till följd av sjukdom,

ådragen under militärtjänstgöring, dels ock (p. 3—6) fyra ärenden om livräntor

åt personer, som skadats till följd av trafik med kronans fordon.

1 — Bilaga till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

december 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

1.

Droskföraren S. B. E. Nyström, född den 28 mars 1921, avled den 27

juni 1958 till följd av lungtuberkulos, ådragen under militärtjänstgöring.

Han efterlämnade hustrun Maj-Britt Nyström, född den 16 april 1927, och

två barn i äktenskapet, födda den 2 april 1947 och den 26 oktober 1948.

Sjukdomen yppades i maj 1944 och äktenskapet ingicks den 14 september

1946. På grund av sjukdomen har jämlikt 1927 års militärersättningsförordning

utgivits ersättning till mannen Nyström för tiden fram till dödsfallet.

Riksförsäkringsverket tillerkände enligt beslut den 17 juli 1958 jämlikt

1927 års militärersättningsförordning ettvart av makarnas barn livränta

med 100 kr. i månaden tills det fyllt 16 år. Samtidigt förklarade ämbetsverket

att jämlikt bestämmelserna i nämnda förordning livränta icke kunde

tillerkännas änkan, enär äktenskapet slutits först efter den tidpunkt, då

mannens sjukdom yppades.

Kungl. Maj:t medgav genom beslut den 8 april 1960 att till Maj-Britt Nyström

finge för en tid av fem år, räknat från den 28 juni 1958, utbetalas den

ersättning som vid tillämpning av 1927 års militärersättningsförordning

skulle ha tillkommit henne, därest hon, när S. B. E. Nyström befanns lida

av lungsjukdom, varit gift med denne (prop. 1960:36 p. 1.; SU 39; rskr.

123). Kungl. Maj :t uppdrog härjämte åt riksförsäkringsverket att framdeles

till prövning uppta och till Kungl. Maj :t anmäla frågan rörande ytterligare

livränta till Maj-Britt Nyström för tid efter utgången av femårsperioden.

Riksförsäkringsverket har i skrivelse den 3 december 1962, efter att ha

inhämtat yttrande av statens pensionsanstalt, tillstyrkt fortsatt livränta

till Maj-Britt Nyström, beräknad enligt grunderna i 1927 års militärersätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963

ningsförordning, för en tid av tre år, räknat från och med den 28 juni 1963.

Av en riksförsäkringsverkets skrivelse bifogad promemoria inhämtas i huvudsak

följande.

Livräntorna till Maj-Britt Nyström och hennes barn utgår från och med

den 1 januari 1963 med 260 kr. i månaden till Maj-Britt Nyström och 130

kr. i månaden till ettvart av barnen. Till varje barn utgår därjämte barnpension

med 250 kr. om året. Barnpensionerna liksom livräntorna till barnen

utgår tills de fyllt 16 år. Maj-Britt Nyström är i princip berättigad till

oavkortad änkepension till den 26 oktober 1964, då hennes yngsta barn

fjdler 16 år, vid vilken tidpunkt änkepensionen avkortas till 2/15 av hel

pension. Av bestämmelserna i 16 § lagen angående införande av lagen om

allmän försäkring (SFS 1962: 382) framgår emellertid att Maj-Britt Nyströms

änkepension skall minskas med en tredjedel av hennes årsinkomst.

Detta innebär att Maj-Britt Nyströms änkepension från och med år 1963

kommer att utgöra omkring 600 kr. om året, och då även livräntan skall avräknas

bortfaller pensionen helt, så länge Maj-Britt Nyström uppbär sådan

förmån.

Maj-Britt Nyström är anställd som kontorist med en avlöning som för

närvarande uppgår till 1 150 kr. i månaden. Hon har under de senaste fem

åren varit sjukledig i genomsnitt 50 dagar om året och har på den grund

icke kunnat komma i fråga för befordran eller förflyttning inom det företag

där hon arbetar. Enligt ett den 11 september 1962 dagtecknat läkarintyg

undergår Maj-Britt Nyström sedan september 1959 behandling med

regelbundna kontroller på sjukhus för vissa underlivsbesvär m. m. En av

riksförsäkringsverkets läkare har dock uttalat, att det får anses vara fråga

om en tillfällig ohälsa.

Maj-Britt Nyström bor med barnen i en lägenhet för vilken månadshyran

uppgår till omkring 240 kr. Det äldsta barnet går för närvarande i grundskolans

nionde klass och skall fortsätta i en tvåårig yrkesskola för att utbilda

sig till hårfrisörska. Det andra barnet, som också går i grundskolan, har

håg och anlag för ingenjörsyrket.

Departementschefen

Maj-Britt Nyström är försörjnings&kyldig mot två barn, som nu är 15

och 14 år. Med hänsyn till vad som är upplyst om Maj-Britt Nyströms ekonomiska

förhållanden och hälsotillstånd anser jag det skäligt att hon tillerkännes

livränta under ytterligare tre år, beräknad enligt grunderna i 1927

års militärersättningsförordning. För livränterätten skall sedvanliga begränsningar

gälla (jämför prop. 1962: 44 p. 1 och 2).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Maj-Britt Nyström må från anslaget Ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m., för en tid av tre år, räknat från och med den

28 juni 1963, utbetalas den ersättning som vid tillämpning

av 1927 års militärersättningsförordning skulle ha tillkommit

henne, därest hon, när S. B. E. Nyström befanns lida av

lungsjukdom, varit gift med denne.

1* — Bilaga till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963

2.

Snickaren J. A. G. Ohlsson, född den 27 maj 1909, avled den 14 juni 1962

till följd av hjärtfel, ådraget under militärtjänstgöring. Han efterlämnade

hustrun Greta Ohlsson, född den 9 maj 1906, och två vuxna barn i äkenskapet.

Sjukdomen yppades i september 1901. Lysning till äktenskapet avkunnades

i augusti 1931 och äktenskapet ingicks den 17 oktober 1931. På grund

av sjukdomen har jämlikt 1927 års militärersättningsförordning utgivits

ersättning till mannen Ohlsson för tiden fram till dödsfallet.

Greta Ohlsson har under åberopande av sina ekonomiska förhållanden

anhållit att bli tillerkänd livränta, oaktat äktenskapet slutits först efter den

tidpunkt, då mannens sjukdom yppades och hon sålunda icke kunde få livränta

enligt bestämmelserna i 1927 års militärersättningsförordning.

Riksförsäkringsverket har i utlåtande den 5 november 1962 tillstyrkt, att

Greta Ohlsson beviljas livränta med belopp, som skulle ha utgått, om äktenskapet

slutits innan mannen Ohlsson insjuknade år 1931. Ämbetsverket

har därvid anfört bl. a. följande:

Greta Ohlsson uppbär änkepension med 3 325 kr. om året. Hade hon

varit berättigad till livränta enligt 1927 års militärersättningsförordning

hade denna utgjort 2 400 kr. om året intill utgången av år 1962, 3 120 ler.

om året intill utgången av maj 1973 och 1 800 kr. om året för tiden därefter.

Härvid hade hon författningsenligt fått vidkännas minskning av änkepensionen,

vilken dock alltid skulle utgått med minst halva beloppet. Greta

Ohlsson har tidigare åtnjutit folkpension på grund av psykisk ohälsa.

Bouppteckningen efter mannen Ohlsson utvisar en behållning av ca

13 600 kr. Bland tillgångarna har upptagits en fastighet till taxeringsvärdet

18 000 kr., en bil till 2 500 kr. samt banktillgodohavanden, kontanter och

andra utestående fordringar med omkring 2 100 kr. Skulderna har angivits

till ca 11 400 kr., varav ca 8 640 kr. utgör inteckningsskuld. Enligt ett av

makarna Ohlsson den 17 november 1932 upprättat av barnen godkänt inbördes

testamente har Greta Ohlsson med äganderätt erhållit all den avlidne

makens kvarlåtenskap. Greta Ohlsson har uppgivit, att hon icke har annan

inkomst än pensionen.

Departementschefen

Med hänsyn till Greta Ohlssons ekonomiska förhållanden och övriga föreliggande

omständigheter anser jag det skäligt, att hon tillerkännes livränta,

beräknad enligt grunderna i 1927 års militärersättningsförordning. För livränterätten

skall sedvanliga begränsningar gälla (jämför prop. 1962: 44 p. 1

och 2).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Greta Ohlsson må från anslaget Ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m., från och med den 14 juni 1962 utbetalas den ersätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963 5

ning som vid tillämpning av 1927 års militärersättningsförordning

skulle ha tillkommit henne, därest hon, när J. A. G.

Ohlsson befanns lida av hjärtfel, varit gift med denne; dock

beträffande förfluten tid med avdrag för belopp, varmed änkepensionen

skolat minskas, därest ersättning enligt militärersättningsförordningen

utgått vid änkepensionens bestämmande.

3.

Den 14 maj 1941 påkördes värnpliktige G. W. Berntzon, född den 6 september

1912, av en kronan tillhörig lastbil. Berntzon ådrog sig hjämskakning

och brott på skallbasen. Senare uppstod till följd av skadorna cirkulationsrubbning

i benen och i samband därmed bensår. Skadorna har föranlett

långvarig sjukhusvård med operativa ingrepp under ett flertal tidsperioder

samt bestående invaliditet. Genom lagakraftvunnet utslag den 17

december 1943 av Lits och Rödöns tingslags häradsrätt samt lagakraftvunnen

dom den 3 maj 1950 av Jämtlands norra domsagas häradsrätt förpliktades

kronan att till Berntzon utge skadestånd, som på grund av Bemtzons

mcdvållande jämkades till två tredjedelar.

Riksförsäkringsverket tillerkände enligt beslut den 4 november 1938

jämlikt 1927 års militärersättningsförordning Berntzon livsvarig livränta

från och med den 15 november 1958 efter en invaliditetsgrad av 25 % med

65 kr. i månaden.

Försvarets civilförvaltning har efter framställning från Berntzon i skrivelse

den 24 juli 1962 föreslagit att Berntzon tillerkännes livsvarig livränta

med högre belopp än som utgår enligt riksförsäkringsverkets beslut och har

därvid anslutit sig till följande yttrande av försvarets skaderegleringsnämnd.

Livräntan bör från och med den 15 november 1958 beräknas efter 25 %

invaliditet och en antagen inkomst för år 1958 av 7 kr. 23 öre per timme,

för år 1959 av 7 kr. 31 öre per timme och därefter till dess Berntzon fyller

67 år av 8 kr. 12 öre per timme, därvid till grund för beräkningen bör

läggas 52 arbetsveckor per år, envar om 45 arbetstimmar. För tiden efter

det Berntzon fyllt 67 år bör till grund för livräntan läggas en timpenning av

4 kr. 6 öre. Berntzon bör berättigas att under perioder, då han på grund av

ifrågavarande skada varit eller blir sjukskriven, återkomma med yrkanden

om ersättning utöver den enligt ovan beräknade livräntan. Den periodiska

ersättning som sålunda bör tillkomma Berntzon skall på grund av Berntzons

eget medvållande först jämkas till två tredjedelar, varefter avdrag skall

ske med två tredjedelar av den ersättning, som Berntzon uppburit eller kommer

att uppbära från riksförsäkringsverket.

Kungl. Maj :t medgav genom beslut den 14 september 1962 att till Berntzon

finge utbetalas livränta från och med den 15 november 1958 till och

med den 30 juni 1963 enligt grunderna i civilförvaltningens förslag. Tillika

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1963

förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles meddela beslut i fråga om livränta

för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan är enligt lagakraftvunnen dom ersättningsskyldig till två tredjedelar

för den skada som drabbat Berntzon. Beträffande livränta för tiden

till och med den 30 juni 1963 föreligger redan beslut av Kungl. Maj :t. Av

utredningen framgår att Berntzons invaliditet är livsvarig. För Bentzons

återstående livstid synes till två tredjedelar jämkad livränta böra utgå,

vilken ■—- med utgångspunkt från försvarets civilförvaltnings beräkningar

av Berntzons invaliditetsgrad och arbetsinkomst — bör bestämmas till 3 200

kr. om året till dess Berntzon uppnår 67 års ålder och till 1 600 kr. om året

för tiden därefter, allt med avdrag av två tredjedelar av den ersättning han

kommer att uppbära från riksförsäkringsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av förenämnda

olyckshändelse till G. W. Berntzon utgå livsvarig

livränta från och med den 1 juli 1963 till dess Berntzon

uppnår 67 års ålder med 3 200 kr. för år och för tiden därefter

med 1 600 kr. för år, dock med avdrag av två tredjedelar

av vad han för motsvarande ändamål kan komma att

uppbära från riksförsäkringsverket.

4.

Vid en sammanstötning den 16 september 1944 mellan två kronan tillhöriga

bilar skadades dåvarande furiren A. H. G. Gustavsson-Karlsson, född

den 24 september 1923, som var passagerare i den ena bilen. GustavssonKarlsson

ådrog sig krossår i pannan och över hjässan samt fraktur i skallen

med kontusion av hjärnan. Sedermera utvecklades en posttraumatisk

epilepsi. Genom lagakraftvunnet krigsrättsutslag den 20 april 1945 dömdes

förarna för ovarsamt förande av motorfordon och oskicklighet vid fullgörande

av tjänsteplikt till disciplinstraff och förpliktades att solidariskt utge

viss ersättning till Gustavsson-Karlsson. Denna har utbetalats av försvarets

civilförvaltning.

Riksförsäkringsverket, som funnit samband föreligga mellan epilepsien

och skallskadan, tillerkände enligt beslut den 8 juni 1960 jämlikt 1927 års

militärersättningsförordning Gustavsson-Karlsson livsvarig livränta från

och med den 30 mars 1958 efter en invaliditetsgrad av 20 % med 50 kr. i

månaden.

Försvarets civilförvaltning har efter framställning från Gustavsson-Karlsson

i skrivelse den 4 oktober 1960, efter att ha inhämtat yttrande från för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1963

svarets skaderegleringsnämnd, föreslagit att Gustavsson-Karlsson -— oaktat

hans talan icke anhängiggjorts inom föreskriven -tid — tillerkännes livsvarig

livränta från och med den 13 mars 1959 med högre belopp än som utgår

enligt riksförsäkringsverkets beslut eller efter en antagen årsinkomst av

15 000 kr. och en invaliditetsgrad av 20 % samt med avdrag för vad han

uppburit eller kommer att uppbära från riksförsäkringsverket.

Kungl. Maj :t medgav genom beslut den 9 december 1960 och den 6 juni

1962 att med hänsyn till förekomna omständigheter till Gustavsson-Karlsson

finge utbetalas livränta från och med den 1 juli 1960 till och med den

30 juni 1963 enligt civilförvaltningens förslag. Tillika förklarade Kungl.

Maj:t Sig vilja framdeles meddela beslut i fråga om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan torde såsom ägare av fordonen vara ersättningsskyldig för den

skada som drabbat Gustavsson-Karlsson. Kungl. Maj :t har med hänsyn

till förekomma omständigheter tillerkänt Gustavsson-Karlsson livränta till

och med den 30 juni 1963. Uti*edningen synes ge vid handen att den sjukdom,

av vilken Gustavsson-Karlsson lider, har samband med olyckan och att hans

invaliditet är livsvarig. Jag anser det skäligt, att Gustavsson-Karlsson tillerkännes

livränta även för återstående livstid. Livräntebeloppet bör — med

utgångspunkt från försvarets civilförvaltnings beräkningar av GustavssonKarlssons

invaliditetsgrad och arbetsinkomst — bestämmas till 3 000 kr.

om året till dess Gustavsson-Karlsson uppnår 67 års ålder och för tiden

därefter till 1 500 kr. om året, allt med avdrag av den ersättning han kommer

att uppbära från riksförsäkringsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av

förenämnda olyckshändelse till A. H. G. Gustavsson-Karlsson

utgå livsvarig livränta från och med den 1 juli 1963 till

dess Gustavsson-Karlsson uppnår 67 års ålder med 3 000

kr. för år och för tiden därefter med 1 500 kr. för år, dock

med avdrag av vad han för motsvarande ändamål kan komma

att uppbära från riksförsäkringsverket.

5.

Den 11 december 1947 påkördes värnpliktige K.-E. G. Alsed, född den 6

juni 1926, av en kronan tillhörig motorcykel. Alsed ådrog sig underbensoch

lårbensfrakturer. Genom lagakraftvunnet krigsrättsutslag den 19 januari

1949 dömdes föraren av motorcykeln för ovarsamt förande av motorfordon

till dagsböter och förpliktades att utge viss ersättning till Alsed.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1963

Denna har utbetalats av försvarets civilförvaltning. Vidare förpliktades kronan

såsom ägare av motorcykeln genom Stockholms rådhusrätts lagakraftvunna

dom den 25 maj 1951 att till Alsed utge ojämkat skadestånd.

Riksförsäkringsverket tillerkände enligt beslut den 22 juni 1961 jämlikt

1927 års militärersättningsförordning Alsed livsvarig livränta från och med

den 25 juli 1961 efter en invaliditetsgrad av 15 % med 30 kr. i månaden.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 23 januari 1962, efter att

ha inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, föreslagit att

Alsed tillerkännes livsvarig livränta med högre belopp än som utgår enligt

riksförsäkringsverkets beslut eller med 2 100 kr. om året från och med

den 25 juli 1961, till dess Alsed uppnår 67 års ålder, och för tiden därefter

med halva beloppet, allt med avdrag för vad han uppburit eller kommer

att uppbära från riksförsäkringsverket.

Kungl. Maj:t — Som genom beslut den 30 december 1953, den 29 juni

1956 och den 13 februari 1959 tillerkänt Alsed livränta från och med den

1 juli 1951 till och med den 24 juli 1961, för de tre sista åren beräknad efter

en antagen årsinkomst av 14 000 kr. och en invaliditetsgrad av 15 % —

medgav genom beslut den 16 februari 1962 att till Alsed finge utbetalas livränta

för tiden därefter till och med den 30 juni 1963 enligt civilförvaltningens

förslag. Tillika förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles meddela

beslut i fråga om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Kronan är såsom ägare av motorcykeln ersättningsskyldig för den skada

som drabbat Alsed. Beträffande livränta för liden till och med den 30

juni 1963 föreligger redan beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår

att Alseds invaliditet är livsvarig. För Alseds återstående livstid synes livränta

böra utgå enligt försvarets civilförvaltnings förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av

förenämnda olyckshändelse till K.-E. G. Alsed utgå livsvarig

livränta från och med den 1 juli 1963 till dess Alsed

uppnår 67 års ålder med 2 100 kr. för år och för tiden därefter

med 1 050 kr. för år, dock med avdrag av vad han för

motsvarande ändamål kan komma att uppbära från riksf

ör s äk ringsverket.

6.

Vid en sammanstötning den 9 juli 1954 mellan en kronan tillhörig jeep och

en lastbil dödades en passagerare i jeepen och skadades L. I. Andersson,

som var passagerare i lastbilen. Andersson ådrog sig ögonskador med på
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1963

följd att hans ena öga måste bortopereras. Genom lagakraftvunnen dom

den 15 december 1954 dömde Sollentuna och Färentuna domsagas häradsrätt

föraren av jeepen för vårdslöshet i trafik och vållande till annans

död till dagsböter.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 10 juli 1982 — med förmälan

att civilförvaltningen funnit kronan vara skyldig att utge ojämkat

skadestånd till Andersson — föreslagit att Andersson tillerkännes livsvarig

livränta efter en invaliditetsgrad av 25 % med 1 000 kr. om året från och

med den 22 januari 1961, då han fyllde 16 år, till och med den 21 januari

1965, med 2 000 kr. om året från och med den 22 januari 1965 till dess Andersson

uppnår 67 års ålder samt med 1 000 kr. om året för liden därefter.

Kungl. Maj :t medgav genom beslut den 2 augusti 1962 att till Andersson

finge utbetalas livränta från och med den 22 januari 1961 till och med den

30 juni 1965 enligt civilförvaltningens förslag. Tillika förklarade Kungl.

Maj:t Sig vilja framdeles meddela beslut i fråga om livränta för tiden därefter.

Departemen ts chef en

Kronan torde såsom ägare av jeepen vara ersättiiingsskyldig för den skada

som drabbat Andersson. Beträffande livränta för tiden till och med den

30 juni 1965 föreligger redan beslut av Kungl. Maj:t. Av utredningen framgår

att Anderssons invaliditet är livsvarig. För Anderssons återstående livstid

synes livränta böra utgå enligt försvarets civilförvaltnings förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. m. må på grund av förenämnda

olyckshändelse till L. I. Andersson utgå livsvarig

livränta från och med den 1 juli 1965 till dess Andersson

uppnår 67 års ålder med 2 000 kr. för år och för tiden därefter

med 1 000 kr. för år.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Hanström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan m. m. a1 i texten
  2. SU 1963:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Maj-Britt Nyström m. fl. s. 5 i texten