Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1963/64

1963-10-18 · 57 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:190, Angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1963/64

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

1

Nr 190

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å

tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1963/64,

given Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra

sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1963/64. Denna proposition torde nu få föreläggas

riksdagen.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu framställes till riksdagen, har

tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande

föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—7) fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag å sammanlagt

6 030 000 kr. å driftbudgeten och 906 000 kr. å kapitalbudgeten.

Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 1 200 000 kr. till bidrag till vissa

om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. under socialdepartementets

huvudtitel, 1 600 000 kr. till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

och 800 000 kr. till kampanj för lönsparande under finansdepartementets

huvudtitel samt 2 150 000 kr. till bidrag till byggnadsarbeten

vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden

å driftbudgeten avser mindre betydande belopp än de nu

nämnda och hänför sig till utrikesdepartementets och jordbruksdepartementets

huvudtitlar. — Utgifterna å kapitalbudgeten hänför sig till statens allmänna

fastighetsfond och avser huvudsakligen byggnadsarbeten vid universitetet

i Umeå.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

mätte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat

beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler under justitiedepartementets

handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

L1 ] 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett förslagsanslag av 811 000 kr.

Den högre personalen i statsrådsberedningen består f. n. — bortsett från

forskningsberedningens personal — av en rättsavdelningschef och statsministerns

handsekreterare samt från och med den 1 juli 1963 en presssekreterare.

Under senare år har härutöver mestadels funnits anställd en

biträdande sekreterare, varjämte en kanslisekreterare i justitiedepartementet

på deltid biträtt rättsavdelningschefen.

Rättsavdelningschefens arbetsuppgifter består i att biträda granskningskonsulterna

med granskningen av propositioner, författningar, utredningsdirektiv

samt svar på interpellationer och enkla frågor in. m. Han sysslar

vidare med kontrollen av hur riktlinjerna för propositionsarbetet följs och

uppsättandet av den årliga redogörelsen för behandlingen av riksdagens

skrivelser samt svarar för samordningen av kontakterna mellan kanslihuset

och riksdagens kamrars kanslier.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

På grund av materialets stora omfattning hinner rättsavdelningschefen

i regel inte syssla med granskningsarbetet annat än från mera formella

aspekter och tidvis, då arbetsbördan är särskilt stor, måste även denna

del av granskningen inskränkas.

Statsministerns handsekreterare och den biträdande sekreteraren gör

utredningar och sammanställningar av material för statsministerns räkning

och fullgör andra kvalificerade sekreterargöromål. De har vidare till

uppgift att biträda statsministern med granskning främst av propositioner,

utredningsdirektiv samt svar på interpellationer och enkla frågor och

genom att hålla honom orienterad om innehållet i viktigare ärenden av

dessa slag. Med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter hinner de dock

knappast utföra något kontinuerligt granskningsarbete.

Pressekreteraren sysslar inte med granskningsarbete.

Såsom framgår av det anförda fordras en arbetskraftsförstärkning inom

statsrådsberedningen för granskningsarbetet, särskilt den mera sakligt betonade

granskningen. Den senare sidan av arbetet har fått och måste antas

få en allt mera växande betydelse. Statsministerns funktioner såsom

huvudansvarig för inriktningen inom alla särskilt betydelsefulla områden

av regeringens verksamhet och för samordningen i stort av denna förutsätter

att han kan följa främst arbetet med viktigare propositioner och utredningsdirektiv

men även praxis vid handläggningen av vissa grupper av

löpande ärenden. Med ökningen av detta material har den nuvarande personaluppsättningen

inom statsrådsberedningen efter hand blivit otillräcklig

för detta; den är ej heller i första hand avsedd för sådant arbete.

Den förstärkning av statsrådsberedningens personal som krävs för dessa

arbetsuppgifter synes böra ske genom tillskapande av en ny tjänst. Arbetsuppgifterna

är i allt väsentligt av synnerligen kvalificerad natur och

jag föreslår därför att tjänsten inrättas för statssekreterare i Br 5.

Avlöningskostnaderna uppgår till 61 032 kr. för helt budgetår. På innevarande

budgetår belöpande kostnader torde få täckas genom erforderligt

anslagsöverskridande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen

för statsrådsberedningen uppföra en tjänst som statssekreterare

i Br 5.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Begenten.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

5

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18

oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

D. Diverse

[1] 9. Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för två samnordiska

upplysningsskrifter. Frågan om intensifiering av upplysningsverksamheten

utanför Norden om det nordiska samarbetet togs upp till behandling

vid ett möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska

rådets presidium i Hangö den 11—12 november 1961. Vid mötet hemställde

presidiet hos statsministrarna om regeringarnas medverkan till ett effektivt

upplysningsarbete utanför Norden rörande olika områden av nordiskt

samarbete, som då vore särskilt aktuella i samband med de europeiska

marknadsförhandlingarna, i form av exempelvis redogörelser på

huvudspråken. Statsministrarna förklarade sig närmare vilja överväga saken,

sedan presidiet inkommit med en framställning i ärendet.

Den 13 december 1961 avgav Nordiska rådets presidium en skrivelse

till de nordiska ländernas regeringar angående internationell upplysningsverksamhet

rörande det nordiska samarbetet. I skrivelsen uttalades, att

det för Nordiska rådet framstått som en angelägen uppgift att utanför Nor
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

den sprida ökade kunskaper om vad som hittills uppnåtts inom det nordiska

samarbetets ram.

Då det här var fråga om ett upplysningsarbete av sådan storleksordning,

att uppgiften ej kunde lösas med rådets egna begränsade resurser, ansåg

presidiet sig böra taga upp saken med regeringarna.

Det borde enligt presidiets mening klargöras, huruvida en allmän upplysande

framställning lämpligen borde givas i en för de olika samarbetsområdena

gemensam publikation eller om den skulle fördelas i flera olika

efter det fackliga innehållet. Beträffande omedelbart påkallade åtgärder

framhölls, att det gällde att så snabbt som möjligt få fram upplysningsmaterial,

som kunde användas för att bland inflytelserika kretsar sprida

upplysning om det nordiska samarbetets form, innebörd och resultat.

Skrivelsen utmynnade i en hemställan till regeringarna att så snabbt

som möjligt låta utreda frågan om ökad upplysning ute i världen om Norden

och nordiskt samarbete samt alt vidtaga för ändamålet nödiga åtgärder.

Frågan hänsköts av regeringarna till pressbyråcheferna i de nordiska

utrikesdepartementen/ministerierna, som tog upp den till behandling vid

ett möte i Helsingfors den 20 mars 1962. Pressbyråcheferna ansåg det

ändamålsenligt att inledningsvis ej upprätta en långfristig plan för upplysningsverksamheten

utan koncentrera sig på ett konkret, kortfristigt

program, som omedelbart kunde fylla behovet av upplysning i utlandet

om Norden. Pressbyråcheferna enades om att föreslå utgivande på huvudspråken

dels av en illustrerad publikation om det nordiska samarbetet,

dels av de viktigaste nordiska konventionerna med en redogörelse för den

nordiska lagstiftningsgemenskapen.

Vid ett senare möte i Köpenhamn den 26—27 september 1962 beslöt de

fem ländernas pressbyråchefer att lägga fram följande konkreta förslag

för de två publikationerna:

1. En broschyr med titeln »Five Northern Countries — Working Together»

skulle på 40 sidor text och bilder behandla det nordiska samarbetet samt

innehålla samarbetskonventionen och Nordiska rådets beslut och arbetsordning

så att broschyren inalles skulle omfatta 60 sidor. De nordiska

pressbyråcheferna föreslår att broschyren utkommer i följande upplaga:

50 000 på engelska

25 000 på franska

25 000 på tyska

25 000 på spanska

10 000 på ryska

inalles en upplaga på 135 000 exemplar.

Vidare föreslår de nordiska pressbyråcheferna, att en sådan broschyr

även utges på de nordiska språken, då den skulle vara till stor nytta för

vidgade kunskaper om det nordiska samarbetet inom skolor och upplysningsarbete

i Norden. Behovet av broschyren på respektive nordiska språk

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

må dock dessförinnan närmare undersökas i varje land. Om förslaget godkändes,

skulle det emellertid vara ändamålsenligt att trycka en eventuell

upplaga på de nordiska språken samtidigt med upplagan på huvudspråken.

2. De nordiska pressbyråcheferna beslöt vidare att föreslå utgivande av

de samnordiska konventionerna på främmande språk i form av en broschyr

1 samma format som ovan nämnda, men i enklare utförande. — Skriften

skulle innehålla de viktigaste nordiska konventionerna (bl. a. om den gemensamma

arbetsmarknaden, socialpolitiken etc.) samt en sammanfattning

av det nordiska lagstiftningsarbetet. Man beslöt att föreslå en samlad

upplaga av denna skrift på 50 000 exemplar med följande språkfördelning:
20

000 på engelska

10 000 på franska

5 000 på tyska, samt eventuellt

15 000 på de nordiska språken

då material i samlad form icke tidigare förelåg på dessa språk. Arbetet

underlättas av att Nordiska rådet i september 1962 utgav Samarbetskonventionen

i engelsk och fransk översättning (3 000 exemplar, respektive

2 000 exemplar).

Vid mötet i Köpenhamn upplystes att tryckningskostnaderna för broschyren

om nordiskt samarbete i en upplaga på 135 000 exemplar beräknades

till 2.75 dkr per styck eller till totalt 372 000 dkr. Utgifterna för arvoden

och klichéer beräknades till 40 000 dkr. För utgivande av de nordiska

konventionerna i en upplaga på 50 000 exemplar beräknades kostnaderna

till 100 000—120 000 dkr. Kostnaderna för de två publikationerna skulle

alltså sammanlagt uppgå till ca 520 000 dkr.

Pressbyråchefernas förslag behandlades vid ett möte mellan de nordiska

ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Oslo den 13—14

november 1962. Vid mötet utlovade statsministrarna att välvilligt överväga

tillskjutande av de för projektens förverkligande erforderliga medlen.

Kostnadsfördelningen

Vid finansieringen av andra samnordiska projekt har olika fördelningsmetoder

brukats. I förevarande fall synes rimligt att fördela kostnaderna

mellan länderna så att Island svarar för 1/24, Norge, Finland och Danmark

för 5/24 och Sverige för 8/24 av kostnaderna. Om denna fördelningsgrund

tillämpas på de två nu aktuella samnordiska publikationerna, skulle

de fem ländernas bidrag uppgå till ungefär följande belopp: Island 20 000

dkr, Danmark 110 000 dkr, Finland 110 000 dkr, Norge 110 000 dkr samt

Sverige 170 000 dkr.

Omräknat i svenska kronor motsvarar Sveriges andel 127 500 kronor

eller avrundat 130 000 kronor.

Ställning till finansieringen av förslaget har tagits av Danmark, Finland

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

och Norge. I Danmark har folketingets finansudvalg godkänt att 120 000

dkr uppföres på tilläggsstat för ändamålet, i Finland kommer medel enligt

uppgift att anvisas inom ramen för 1964 års statförslag och Norge är

enligt uppgift från norska utrikesdepartementet också villigt att taga på

sig sin andel av kostnaderna för förslaget.

Departementschefen

Kunskaperna om det nordiska samarbetet utanför Norden är otvivelaktigt

bristfälliga. Även om man känner till de nära kontakterna mellan

länderna står man ofta ganska ovetande om samarbetsresultaten. Det är

därför en mycket angelägen uppgift att i utlandet sprida kännedom om

samarbetet mellan våra länder, om dess former och om de betydelsefulla

resultat, som uppnåtts under en lång följd av år av nära samverkan. I det

läge, som de europeiska samarbetsfrågorna nu befinner sig, är det särskilt

viktigt att visa omvärlden vilka starka band, som knyter de nordiska länderna

samman. Av vikt är därvid att klargöra att resultaten i stor utsträckning

nåtts under förtroendefull samverkan utan långtgående formella förpliktelser.

De två samnordiska publikationer, som pressbyråcheferna i de nordiska

ländernas utrikesdepartement/ministerier föreslår skall utgivas, skulle

verksamt bidraga till att öka förståelsen för det regionala samarbetets betydelse.

Samverkan mellan länderna kan måhända i ökad grad komma

att tjäna som förebild eller vägledning för andra länder, som söker upptaga

eller utveckla ett regionalt samarbete. I varje fall har intresset i utlandet

för Nordiska rådet och det nordiska samarbetet visat sig vara i tilltagande

på många håll även i ledande kretsar.

Det föreslagna upplysningsarbetet är av sådan art, att jag anser det

rimligt, att de därmed förbundna kostnaderna bestrides från ett särskilt

anslag i statsbudgeten. Såsom villkor bör gälla att övriga nordiska länder

ställer å dem ankommande medel till förfogande. Med utgångspunkt från

den föreslagna kostnadsfördelningen skulle Sveriges andel uppgå till 8/24

av de totala kostnaderna, eller till 130 000 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för

två samnordiska upplysningsskrifter å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Ove Heyman

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

9

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

H. Universitetssjukhus m. m.

[1] 7. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1963/64 anvisats ett reservationsanslag

av 705 000 kr.

A. Inledning

Kungl. Maj:t beslöt år 1738 på framställning av den s. k. sundhetskommissionen

att ett lasarett skulle anläggas i Stockholm. Vid lasarettet skulle

bedrivas dels sjukvårdande verksamhet dels undervisning för utbildande

av läkare. År 1749 inköptes det område i kvarteret Pilträdet i Stockholm,

varå serafimerlasarettet alltjämt är beläget — numera efter viss utökning

fastigheten Pilträdet nr 8. Lasarettet öppnades för allmänheten år 1752.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

För fondmedel inköptes år 1921 även fastigheterna Pilträdet nris 2, 3 och

4, främst för att tillförsäkra personalen bostäder. Serafimerlasarettet har

åren 1889—1893 och 1928—1931 varit föremål för genomgripande om- och

nybyggnadsarbeten. Till den förstnämnda om- och tillbyggnaden av lasarettet

lämnade staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

bidrag. Staden och länet tillförsäkrades därvid vissa vårdplatser. (Länets

platser har sedermera utlösts.)

Förvaltningen av lasarettet tillkom till år 1888 en direktion med ett visst

antal serafimerriddare och därefter en särskild lasarettsdirektion. År 1937

övertog staten driften av lasarettet.

Genom beslut den 28 maj 1948 godkände Kungl. Maj :t dels avtal angående

försäljning till Stockholms stad av fastigheterna Pilträdet nris 2, 3, 4 och

8 för en köpeskilling av 8 milj. kr., dels avtal mellan staten och staden om

samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs

sjukhus (se prop. 1948:213 s. 9—15). Staden skulle övertaga

lasarettet från och med den 1 januari 1961. Den lösa egendomen ingick inte

i köpet. Beträffande denna skulle särskild överenskommelse trättas före

övertagandet. Försäljningsavtalet ändrades genom avtal, godkänt av Kungl.

Maj :t den 28 juni 1958 (se prop. 1958:87 s. 45—46). Tidpunkten för övertagandet

framflyttades till den 1 juli närmast efter det att nervklinikerna

vid lasarettet överflyttats till nya lokaler vid karolinska sjukhuset. Samtidigt

åtog sig staten att upprusta lasarettet enligt den s. k. serafimerlasarettsutredningens

förslag i betänkande den 20 december 1957 angående

upprustning av lasarettet (se prop. 1958: 87 s. 34). Därvid skulle staden

bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsarbetena,

under det att staten ensam skulle bestrida kostnaderna för utrustningen.

Lasarettets upprustning enligt serafimerlasarettsutredningens förslag är

numera i huvudsak avslutad. Programmet har emellertid ändrats beträffande

röntgenavdelningen (prop. 1960: 71 s. 7) och kirurgiska kliniken

(prop. 1960:185 s. 4), varvid stadens andel maximerats till 162 000 kr.

resp. 276 000 kr. Byggnadsåtgärderna beträffande kliniskt-bakteriologiska

centrallaboratoriet har vidare skjutits på framtiden (prop. 1959: 95 bl. a.

s. 18; prop. 1961: 79 s. 53). Genom beslut den 28 december 1962 har Kungl.

Maj :t bl. a. godkänt, att vissa kandidatrum samt omklädningsrum för

kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom lasarettets kirurgiska klinik

anordnades i överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen framlagt

förslag rörande ändrad förläggning av nämnda rum till en kostnad av, för

kandidatrummen högst 45 000 kr. och för omklädningsrummen högst

55 000 kr. Den ändrade förläggningen beräknades medföra merkostnader

om 8 500 kr. resp. 30 000 kr.

Byggnadskostnaderna för lasarettets upprustning i enlighet med serafimerlasarettsutredningens

förslag har beräknats komma att uppgå till i

runt tal 4,4 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Den 20 oktober 1961 träffades mellan staten och staden en överenskommelse

angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m., vilken överenskommelse

godkändes av Kungl. Maj :t den 29 december 1961 (se prop.

1961:198 s. 89—91). Enligt överenskommelsen skall det nya undervisningssjukhuset

förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till Sabbatsbergs

sjukhus. Ett på överenskommelsen grundat nytt avtal om upplåtelse

av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning skall äga giltighet

t. o. m. den 31 december 1976, vid vilken tidpunkt samtliga i överenskommelsen

angivna kliniker och anläggningar vid sjukhuset senast skall

vara färdigställda.

Enligt överenskommelsen skall staten på oförändrade villkor bibehålla

huvudmannaskapet över serafimerlasarettet till och med den 30 juni 1968.

För tiden därefter skall undervisning och forskning bedrivas vid lasarettet

i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker

vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk. Sedan nervklinikerna vid lasarettet

överflyttats till karolinska sjukhuset, skall de härigenom friställda

lokalerna enligt överenskommelsen ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar,

laboratorier m. m. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder

vid serafimerlasarettet skall staden bidraga med 60 procent.

Kostnaderna för anskaffandet av utrustning i samband med byggnadsåtgärderna

bestrides däremot helt av staten, överenskommelsen förutsatte,

att närmare överenskommelse skulle träffas mellan parterna angående de

ifrågakommande byggnadsåtgärderna.

Genom beslut den 29 december 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m.1

att upptaga förhandlingar med Stockholms stad om träffande av de avtal,

som föranleddes av nyssnämnda överenskommelse.

Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj :t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att i samarbete med företrädare

för Stockholms stad verkställa utredning och framlägga förslag rörande

dels erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten samt nödvändig utrustningsanskaffning

vid serafimerlasarettet för iordningställandet för annan lasarettets

verksamhet av de lokaler, som friställdes vid överflyttningen till

karolinska sjukhuset av lasarettets neurologiska och neurokirurgiska kliniker,

dels ock övriga byggnads- och utrustningsåtgärder vid lasarettet, som

oundgängligen måste vidtagas för att sjukvård, undervisning och forskning

skulle kunna därstädes godtagbart bedrivas intill dess nya undervisningslokaler

vid S:t Görans sjukhus senast före utgången av år 1976 kunde tagas

i bruk. Den med stöd av detta bemyndigande tillkallade utredningsmannen,

som arbetat under benämningen 1962 års utredning om serafimerlasarettet1

överlämnade den 20 december 1962 betänkande med förslag till om
1

Överdirektören A. V. L. Rydback, tillika ordförande, professorn S. A. Friberg, jur. doktor

E. Å. Larsson, byråchefen B. C. M. Resare samt tf. kanslichefen H. D. Poppius.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.

Efter slutförd remissbehandling överlämnade Kungl. Maj :t

nyssnämnda betänkande jämte däröver avgivna yttranden till förhandlingskommissionen

att tagas i övervägande vid fullgörandet av det den 29 december

1961 meddelade förhandlingsuppdraget.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 december 1962 uppdragit

åt kommissionen att å statens vägnar upptaga förhandlingar med

Stockholms stad rörande fördelningen mellan staten och staden av vissa

kostnader för tidigare beslutad upprustning av serafimerlasarettet.

Såsom resultat av de förhandlingar kommissionen med anledning av

nämnda uppdrag hittills fört med Stockholms stadskollegii delegerade för

förhandlingar med kronan rörande stadens sjukvårdsväsen, har kommissionen

med skrivelse den 29 juni 1963 framlagt en samma dag villkorligt

sluten överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning av serafimerlasarettet.

överenskommelsen har slutits under förbehåll av Kungl.

Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande.

B. Byggnadsfrågan

1962 års utrednings förslag

I berörda betänkande redovisas först vissa utgångspunkter för utredningen.

Det erinras om att studentintaget enligt beslut av 1961 års riksdag

skall ökas (prop. 1961: 108). Enligt föreliggande planer skall således

de medicinska och kirurgiska klinikerna vid serafimerlasarettet, i likhet

med motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset, svara för vardera två

kurser årligen om 40 kandidater mot tidigare 30. Vidare framhålles den

väntade utökningen av undervisningen såvitt avser sjukgymnaster, sjuksköterskor

och laboranter. Den vidgade utbildningen medför enligt utredningen

anspråk på betydligt utökade lokaler. Vid lasarettet har vidare

forskningen dragits med mycket stora svårigheter bl. a. lokalmässigt.

En för forskningen, undervisningen och sjukvården gemensam fråga,

nämligen lokalproblemet för kliniskt-bakteriologiska laboratoriet med djurstall,

är fortfarande olöst. Även sjukvårdens krav i övrigt bedömes av 1962

års utredning vara eftersatta. Såsom exempel framhålles att olycksfallsmottagningen

delar behandlingslokaler med den kirurgiska polikliniken,

vilket medför olägenheter. Intagningsavdelning saknas, vilket är särskilt

kännbart med hänsyn till att isoleringsmöjligheterna på vårdavdelningarna

generellt är knappa. Läkararbetsrum och expeditionsrum av olika slag

saknas i stor utsträckning. Vårdplatserna kan icke till fullo utnyttjas, eftersom

rummen delvis måste tagas i anspråk för andra ändamål, t. ex. så
1

Byråchefen vid centrala sjukvårdsberedningen T. B. E. Lindh; varjämte såsom experter deltagit

chefsläkaren vid serafimerlasarettet professorn K. G. W. Björk, numera t. f. byråchefen vid

centrala sjukvårdsberedningen J-H. Thorp samt numera avdelningsdirektören vid byggnadsstyrelsen

V. Vogt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

som jourrum o. dyl. Avdelningar och behandlingslokaler är till stor del

omoderna. Förrådslokaler finns utspridda över hela sjukhuset och medför

svåra driftsförhållanden. Personallokaler saknas i betydande omfattning

och de som finns är av låg standard. Lokalunderhållet har i avvaktan på

klarhet om sjukhusets fortbestånd eftersatts. Enligt utredningen påverkas

planeringen av det framtida utnyttjandet av serafimerlasarettets resurser

av det i trafikhänseende väsentligt mer utsatta läge, som lasarettet kommer

att befinna sig i, sedan den provisoriska s. k. Ivlarabergsleden kommit

till stånd. Enligt ett från statens institut för folkhälsan avgivet utlåtande

kommer leden, förutom att den omöjliggör bibehållandet av vårdavdelningar

i den byggnad, som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, att

medföra allvarliga bullerstörningar för verksamheten även i andra intilliggande

byggnader. Vidare har stora brister konstaterats beträffande lasarettets

hiss- och vvs-anläggningar. Slutligen måste enligt utredningen hänsyn

vid upprustningen tagas till behovet av personalbostäder och elevbostäder

inom sjukhuset.

Utredningen gör därefter några principiella överväganden. Med hänsyn

till den relativt korta tid, under vilken serafimerlasarettet fortfarande

skall tjänstgöra som undervisningssjukhus, kan någon helt genomgripande

omdaning ej förutsättas bli ekonomiskt försvarbar. Det har därför för

utredningen framstått som en nödvändighet att inom befintliga byggnadskroppar,

i många fall dock genom ombyggnader, söka tillgodose de lokalmässiga

krav, som bedömts mest angelägna för att undervisning, forskning

och sjukvård skall kunna godtagbart bedrivas. Vad man således av förhållandena

tvingats eftersätta i lokaldisposition kan emellertid i någon

män kompenseras genom rikligare tillgång på utrustning och apparatur.

Vidare anser utredningen att man i första hand bör göra lasarettets nuvarande

funktioner mera arbetsdugliga.

Förslaget såvitt avser byggnadsåtgärder in. m. för upprustning av serafimerlasarettet

innebär i huvuddrag följande.

Medicinkliniken övertager neurologklinikens nuvarande vårdavdelningar,

laboratorier och expeditionslokaler samt de utrymmen inom kliniken,

som för närvarande disponeras av cytologiska laboratoriet och arbetsterapin,

men avstår sin behandlingsavdelning till kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.

Neurologiska vårdavdelningen I omändras därvid till en

specialavdelning för intermediära ämnesomsättningsrubbningar, omfattande

vårdavdelning för 8 patienter, ett metaboliskt balanslaboratorium samt

metaboliskt funktions- och isotoplaboratorium jämte läkararbetsrum m. m.

Genom föreslagna åtgärder tillgodoses klinikens behov av forskningsutryminen,

vilka kliniken f. n. saknar helt, varjämte erhålles ett tillskott av

vårdplatser om sammanlagt 45 platser.

Kirurgklinikens vårdavdelningar XIV A och B upprustas till samma standard

som övriga vårdavdelningar. Klinikens behov av forskningsutrymmen

tillgodoses inom f. d. operationsavdelning III. I samband härmed tillgodoses

hela sjukhusets behov av djurstall genom en mindre tillbyggnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

Operations-, anestesi- samt röntgenavdelningarnas behov av läkararbetsrum,

expeditioner och jourrum tillf redsställes genom smärre om- och tillbyggnader

i nära anslutning till dessa verksamheter. Det för hela sjukhuset

kvarstående ytterligare behovet av dylika lokaler förutsättes bli tillgodosett

inom en vid f. d. tvättbyggnaden planerad tillbyggnad. Inom denna

tillbyggnad inrymmes även ett centralt omklädningsrum med 185 platser.

Tillbyggnaden föranledes också av behovet att centralisera patientintagningen.

Till huvudentrén förlägges inskrivningen av patienter d. v. s. patientkontoret.

Kemilaboratoriet övertager bakteriologiska laboratoriets nuvarande lokaler

och fysiologiska laboratoriet erhaller medicinska klinikens behandlingsavdelning,

neurologiska laboratoriets utrymmen samt nu av centralförrådet

disponerade lokaler.

Beträffande det bakteriologiska centrallaboratoriet rekommenderas nedläggande

av denna specialitet. Som ersättning föreslås inrättandet av ett

rutinlaboratorium under kemilaboratoriet.

Medicinska polikliniken utökas med neurologpoliklinikens nuvarande lokaler.

Dock skall härinom upplåtas rum till personalläkarmottagning.

Vidare föreslås inrättande inom kirurgiska polikliniken av en separat

olycksfallsmottagning med därtill hörande intagningsavdelning. Härmed

förknippade lokalproblem löses genom en tillbyggnad till poliklinikbyggnaden.

Den handkirurgiska polikliniken förlägges till neurokirurgbyggnaden,

där den får dela väntrum och sköterskeexpedition med öron-, ögonoch

gynekologkonsulterna. Dessa konsulter får gemensamt utnyttja en för

dem planerad mottagning. Nämnda konsulter utrymmer sina nuvarande

lokaler till förmån för den fysioterapeutiska avdelningen.

Centralförrådets lokaler koncentreras i stort sett till ett ställe inom sjukhuset.

Intendentskontoret flyttas till neurokirurgbyggnaden. Intill förläggs

föreståndarinneexpeditionen, vars nuvarande lokaler i stället blir bostadsrum.

I nämnda byggnad bereds för övrigt plats för den arbetsterapeutiska

verksamheten och kuratorerna. Hit flyttas också apoteket, vilket nu är inrymt

i en byggnad, som skall rivas i samband med anläggandet av den

provisoriska Klarabergsleden. Utrymmena intill apoteket föreslås upplatna

till klinisk-farmakologisk verksamhet. I byggnaden får en mindre neurofysiologisk

serviceenhet kvarligga. Dessutom föreslås, att de i byggnadens

södra flygel belägna patientrummen omändras till personalbostäder, eftersom

byggnadens läge i förhallande till Klarabergsleden omöjliggör bibehållandet

av vårdplatser.

Kostnaderna för den lokalmässiga upprustningen av serafimerlasarettet

har av byggnadsstyrelsen överslagsvis uppskattats till 17 milj. kr. Utredningen

hår uppskattningsvis kommit fram till ett minimibelopp av 12

milj. kr. under förutsättning att bl. a. vissa risker tages beträffande ledningar

och panncentral, samt att några ombyggnadsåtgärder för erhållande

av bättre brandskydd m. m. icke behöver komma till stånd. Det framhålles

att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan ifrågavarande

gränser. .

Utredningen betonar särskilt att angivna förslag till byggnadsatgarder

måste bli föremål för vidare överarbetning och detaljutformning, sedan

ställning tagits till desamma. Först då definitiva byggnadshandlingar föreligger,

kan en fullständig kostnadsberäkning åstadkommas. I redovisad

kostnadsuppskattning ingår emellertid enligt utredningen även sådana för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

bättringsarbeten, som är en följd av tidigare eftersatt normalt underhåll

och vilka ansetts böra komma till utförande samtidigt med i övrigt föreslagna

upprustningsåtgärder för att åt lasarettet ge en såvitt möjligt enhetlig

standard.

Beträffande tidsschemat anföres, att byggnadsarbetena i gynnsammaste

tall kan påbörjas våren 1964, varefter en så lång upprustningstid som inemot

tre år torde få beräknas bl. a. på grund av svårigheterna att vidtaga

byggnadsåtgärder under pågående drift av sjukhuset. Med hänsyn till den

korta brukningstiden är det angeläget att åtgärder vidtages så snart möjligheter

härtill yppar sig.

De mycket höga kostnader en upprustning av serafimerlasarettet enligt

utredningens förslag skulle draga, ger ändock enligt utredningens uppfattning

inte ett modernt och lättskött sjukhus lokalmässigt och organisatoriskt.

Även om lasarettet ej blir helt jämförbart med övriga undervisningssjukhus

med deras tillgång till ett betydande antal specialiteter, kommer

det dock framför allt inom sina specialinriktade områden att få anses såsom

välutrustat.

Beträffande de närmare motiveringarna till förslagen och förslagens enskildheter

hänvisas till betänkandet.

Yttranden över 1962 års utrednings förslag

över utredningens förslag har byggnadsstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande, direktionen för karolinska sjukhuset, läkarutbildningsberedningen

samt kanslern för rikets universitet efter hörande

av lärarkollegiet vid karolinska institutet ävensom svensk sjuksköterskeförening

yttrat sig.

Myndigheterna gör i huvudsak följande allmänna uttalanden i vad avser

föreslagna byggnadsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen har ingen erinran mot föreslagna byggnadsåtgärder

under förutsättning att nybyggnad för eller flyttning av verksamheten vid

serafimerlasarettet ej är möjlig före den 1 januari 1977. Styrelsen framhåller

att kostnadsuppskattningen är osäker och betonar, att ett program för

hela byggnadsföretaget bör fastställas, innan arbetena påbörjas.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande är synnerligen betänksam

intör statens medverkan till någon mera avsevärd ytterligare medelsinvestering

i detta i väsentliga avseenden uttjänta sjukhus. Även efter föreslagen

upprustning fyller serafimerlasarettet icke nuvarande krav på ett

modernt undcrvisningssjuklius. I första hand bör enligt nämnden förutsättningarna

skyndsamt klarläggas för ifrågasatt ytterligare ökning av intagningen

i Stockholm med ca 100 läkarkandidater per är, vilket kräver

ett tredje undervisningssjukhus. Därest ett tredje undervisningssjukhus ej

skulle kunna vara i anspråktaget före utgången av 1976, torde serafimer
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

lasarettet behöva utnyttjas som undervisningssjukhus längre än till nämnda

tidpunkt. Detta påverkar omfattningen av upprustningsåtgärderna vid

lasarettet. I andra hand bör klarläggas förutsättningarna för en viss forcering

av överflyttningen till S:t Görans sjukhus. Professorerna i medicin

och kirurgi vid serafimerlasarettet kan beredas ställning som överläkare

vid S:t Görans sjukhus redan under åren 1968 och 1969. I tredje hand

bör vissa nedskärningar av programmet prövas.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller, att lasarettet efter föreslagen

investering ändock ej blir tullt tillfredsställande för vare sig sjukvården,

undervisningen eller forskningen. Serafimerlasarettet kommer bl. a.

att sakna det stöd och den stimulans för verksamheten vid medicinska

och kirurgiska klinikerna, som förekomsten av specialkliniker innebär.

Direktionen tillstyrker i första hand en fullständig upprustning av lasarettet

i enlighet med förslaget under den förutsättningen, att lasarettet skall

utnyttjas för undervisningsändamål intill utgången av 1976. Motivet för en

sådan upprustning blir ännu starkare, om — vid en ökad läkarutbildning

— serafimerlasarettet under en längre övergångstid skall tjäna som karolinska

institutets tredje undervisningssjukhus. Om uttryckliga garantier

erhålles att undervisningen genom en forcering av utbyggnaden av S:t Görans

sjukhus kan överflyttas dit redan omkring 1970, kan direktionen

emellertid tänka sig en begränsad upprustning i överensstämmelse med

vissa närmare angivna riktlinjer.

Läkarutbildningsberedningen påpekar, att en med ytterligare 100 studenter

ökad läkarutbildning i Stockholm kan tänkas medföra, att serafimerlasarettet

måste utnyttjas en längre tid för utbildnings- och forskningsändamål

än tidigare avsetts. Härvid skulle underlaget för ett ställningstagande

till utredningens förslag helt förändras. Beredningen ger uttryck

för en stark tveksamhet angående nödvändigheten av samtliga föreslagna

byggnadsåtgärder med hänsyn till den nyligen genomförda upprustningen

och den kvarstående korta brukningstiden. I samband med nervklinikernas

utflyttning bör endast sådana åtgärder vidtagas, vilka möjliggör att undervisningen

och forskningen kan bedrivas godtagbart vid lasarettet under en

övergångstid. Vid en avvägning av det allmännas insatser måste föreslagen

upprustning av serafimerlasarettet stå tillbaka för övriga ytterst angelägna

åtgärder i Stockholm på läkarutbildningens och sjukvårdens område. Beredningen

ifrågasätter om det icke vore möjligt att — eventuellt i provisoriska

former — åstadkomma anordningar för en snabbare överflyttning av undervisningen

till S:t Görans sjukhus än vad man tidigare förutsatt. Kan

S:t Görans sjukhus ej utnyttjas tidigare än avsett och finns ej förutsättningar

för en stark begränsning av föreslagen upprustning av serafimerlasarettet,

bör fördelningen av elever i medicin och kirurgi mellan karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet omprövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Lärarkollegiet vid karolinska institutet anser att en upprustning i samband

med ianspråktagandet av de av nervklinikerna lämnade utrymmena

är ofrånkomlig för att undervisning och forskning under en övergångstid

skall kunna tillnärmelsevis vidmakthållas, och har ingen erinran mot förslaget.

Enär serafimerlasarettet efter föreslagen upprustning icke blir ett

fullvärdigt undervisningssjukhus är det angeläget, att jämsides med upprustningen

av lasarettet planeringen och projekteringen av S:t Görans sjukhus

i möjligaste mån påskyndas.

Kanslern för rikets universitet instämmer i lärarkollegiets synpunkter och

förslag.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande kan inte tillstyrka den

föreslagna omfattande och kostnadskrävande omändringen av den nuvarande,

nyligen upprustade neurologiska vårdavdelningen I till en specialavdelning

för intermediära ämnesomsättningsrubbningar. Denna forskningsverksamhet

bör enligt nämnden bedrivas inom ramen för klinikens utökade lokalresurser.

Vårdavdelning I bör tillföras medicinska kliniken i befintligt

skick.

Direktionen för karolinska sjukhuset anser sig icke kunna acceptera, att

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet nedlägges, utan påyrkar, att laboratoriet

kvarbliver vid lasarettet. Direktionen föreslår, att det kvarstannar

i nuvarande lokaler men att den angränsande djur avdelningen omändras

till lokaler för klinisk kemi. Läkarutbildningsberedningen ifrågasätter

— bl. a. med hänsyn till de svåra organisatoriska problem som eljest

enligt beredningens mening skulle uppstå för undervisning, forskning och

sjukvård — om icke möjlighet föreligger att bibehålla kliniskt-bakteriologiska

centrallaboratoriet som en självständig enhet, dock med relativt begränsade

resurser. Lärarkollegiet vid karolinska institutet motsätter sig bestämt

en lösning enligt utredningens förslag när det gäller det klinisktbakteriologiska

centrailaboratoriet vid lasarettet. Kollegiet anser, att man i

stället bör acceptera ett i utredningen redovisat skissförslag över ett till

neurokirurgiska klinikens byggnad flyttat bakteriologiskt centrallaboratorium

med tillhörande djuravdelning, vilket av byggnadsstyrelsen uppskattats

medföra en kostnad av 600 000 kr.

Förhandlingskommissionens förslag

Den av förhandlingskommissionen träffade överenskommelsen har följande

lydelse.

Överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning

av serafimerlasarettet

1 anslutning till punkten III B i överenskommelse den 20 oktober 1961

mellan svenska staten och Stockholms stad angående nytt undervisningssjukhus

i Stockholm m. m. har mellan samma parter — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träffats

följande överenskommelse.

§ 1.

Målsättningen för upprustningen av serafimerlasarettet skall vara att

sjukvård, undervisning och forskning skola kunna vid lasarettet godtagbart

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 190

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

bedrivas intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans

sjukhus tagas i bruk, vilket jämlikt överenskommelsen den 20 oktober 1961

skall ske senast den 31 december 1976.

§ 2.

Upprustningen i vad avser byggnadsåtgärder skall ske i huvudsaklig

överensstämmelse med det program som framlagts av 1962 års utredning

om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december 1962 med förslag till

om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet,

varvid dock skall gälla att dels i programmet ingående

tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden ej utföres, dels Stockholms stads sjukvårdsstyrelse

och direktionen för karolinska sjukhuset efter teknisk utredning

gemensamt äga besluta vilka åtgärder som skola vidtagas beträffande

pannanläggningen, dels ock programmet genomföres enligt de riktlinjer

som innefattas i en till denna överenskommelse fogad bilaga.

§ 3.

Projektering och byggnadsledning skola omhänderhas av byggnadsstyrelsen.

Ritningar och kostnadsberäkningar skola underställas stadens sjukvårdsstyrelse

för godkännande.

Sjukvårdsstyrelsen skall utse en kontaktman, som skall äga följa projektering

och byggnation.

§ 4.

Byggnadsåtgärderna skola tidsmässigt planeras och bedrivas på sådant

sätt, att de utrymda nervklinikerna snarast kunna ianspråktagas för nya

ändamål och att verksamheten i byggnader, som måste rivas i samband

med den provisoriska Klarabergsledens framdragande, utan tidsutdräkt

kan överflyttas till andra lokaler.

Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall vara avslutad senast den

1 juli 1967.

§ 5.

Till de i § 2 avsedda byggnadsåtgärderna skall staden bidraga med 60

procent av de verkliga kostnaderna.

§ 6.

Byggnadsstyrelsen har att årligen före den 1 juli till stadens sjukvårdsstyrelse

ingiva beräkning över kostnaderna för de byggnadsåtgärder som

under nästkommande kalenderår avses bliva utförda.

§ 7.

Stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas successivt å conto allt eftersom

ifrågavarande åtgärder genomföras. Slutlig reglering av bidraget sker

sedan upprustningen av lasarettet slutförts.

§ 8.

Kostnaderna för lasarettets upprustning må icke till någon del inläggas i

lasarettets driftkostnader.

§ 9.

Allt vad som tillföres lasarettet genom vidtagande av ifrågavarande byggnadsåtgärder

skall vara stadens egendom.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

19

§ 10.

Till kostnaderna för anordnande av kandidatrum samt omklädningsrum

för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom kirurgiska klinikbyggnaden,

vilka åtgärder vidtagits enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti

1962, skall staden bidraga med 60 procent.

Till förslaget till överenskommelse har förhandlingskommissionen fogat

såsom bilaga följande promemoria med riktlinjer för genomförandet av det

av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december

1962 framlagda byggnads programmet.

1. Poliklinikbyggnaden

Utrymmena för sjukgymnastik verksamhet böra i möjligaste mån reduceras.

Inom poliklinikbyggnaden med tillbyggnad böra inrymmas även lokaler

för patientinskrivning, handkirurgisk poliklinik och — därest så är möjligt

— konsultmottagningar.

2. Medicinska klinikbyggnaden

Neurologiska avdelningen I bör tillsvidare i huvudsakligen oförändrat

skick disponeras som medicinsk vårdavdelning. Den kvalificerade laboratorieverksamhet

för sjukvård och forskning sorr enligt utredningen skulle

förläggas till denna vårdavdelning, bör i stället kunna i rimlig omfattning

tillgodoses genom utnyttjande av andra för vårdplatser icke ianspråktagna

lokaler inom denna klinikbyggnad.

3. Patologibyggnaden

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör kvarligga vid sjukhuset i

nuvarande lokaler.

Den särskilda djuravdelningen för laboratoriet bör dock nedläggas och

laboratoriet i avseende å djurförsök repliera på karolinska sjukhuset. Djuravdelningens

lokaler tillföras kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.

4. Neurokirurgibyggnaden

Det i betänkandet redovisade behovet av lokaler för omklädningsrum, läkarexpeditioner

och andra funktioner vid lasarettet, vilket icke kan tillgodoses

inom övriga byggnader, men oundgängligen måste tillfredsställas, bör

tillgodoses inom neurokirurgibyggnaden, i förekommande fall med motsvarande

minskning av för personalbostäder avsedda utrymmen; dock med

den begränsningen att föreslagna personalbostäder utföras så att minst 20

personer beredas bostad inom byggnaden.

5. Allmänt

Vid byggnadsprogrammets genomförande skola beaktas de möjligheter

till besparingar som i övrigt angivits i betänkandet under avsnittet »Byggnadskostnader»

och som därutöver befinnas föreligga. Beträffande ventilation,

brandskydd m. m. skola dock — i den mån dispens ej erhålles — alla

åtgärder vidtagas som erfordras på grund av vederbörande myndigheters

föreskrifter gällande kommunala sjukhus.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Kostnaderna, som enligt betänkandet efter däri angivna kostnadsminskningar

uppskattas till omkring 12 milj. kr, torde genom slopandet av tillbyggnaden

till f. d. tvättbyggnaden samt av ombyggnaden av neurologiska

avdelningen I kunna reduceras till ca 11 milj. kr.

Till denna uppskattade kostnad får läggas kostnader för ofrånkomliga

åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation, brandskydd m. m.

Beträffande bestämmelserna i föreliggande villkorligt slutna överenskommelse

anför kommissionen i huvudsak följande.

Vissa myndigheter har uttryckt tveksamhet inför en investering av föreslagen

omfattning i ett sjukhus, som skall utnyttjas endast en begränsad

tid. Såvitt förhandlingskommissionen kan bedöma, är det emellertid ofrånkomligt,

att medicinsk utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den

tidpunkt, då densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Kommissionen

framhåller vidare i denna fråga, att utvecklingen inom sjukvården

och forskningen sker så snabbt att även ett nybyggt sjukhus inom en relativt

kort tid kan bli otidsenligt. Mot bakgrunden härav bör en ytterligare

brukningstid av 10—15 år för ett sjukhus betraktas såsom en tillräckligt

lång tid för att betydande investeringar skall kunna vara motiverade. Härtill

kommer, att större värden än ifrågavarande investeringar kan gå till spillo

genom att de personella resurser, som ett undervisningssjukhus förfogar

över, inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.

Den för staten och Stockholms stad gemensamma målsättningen för upprustningen

av serafimerlasarettet har kommit till uttryck i överenskommelsens

första paragraf, där det fastslås, att såväl sjukvård som undervisning

och forskning skall godtagbart kunna bedrivas vid lasarettet intill

dess motsvarande undervisningskliniker vid S:t Görans sjukhus tages i

bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall ske senast den 31 december

1976. Denna målsättning har även varit grunden för 1962 års utrednings

programförslag. Parterna har enats om att antaga utredningens

förslag såsom ett principprogram för lasarettets upprustning och har därvid

varit medvetna om att detta program måste följas upp av en mera detaljerad

projektering av de föreslagna byggnadsåtgärderna.

Vissa modifikationer i förslaget har likväl ansetts böra vidtagas. Sålunda

utsäges i § 2 dels att föreslagen tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden

ej skall utföras, dels att stadens sjukvårdsstyrelse och direktion för karolinska

sjukhuset efter teknisk utredning skall besluta vilka åtgärder som

skall vidtagas beträffande pannanläggningen, dels ock att programmet för

lasarettets upprustning skall genomföras enligt de riktlinjer som av parterna

dragits upp i en till överenskommelsen fogad bilaga.

Bland de spörsmål, som varit föremål för förhandlingskommissionens

särskilda uppmärksamhet, har varit frågan om antalet vårdplatser vid lasarettet

efter upprustningen. Under förhandlingarna har framhållits, att vissa

vårdsalar vid lasarettet inrymmer fler vårdplatser än vad som är för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

21

enligt med nutida krav på utrymmesstandard m. m. Det har emellertid visat

sig vara omöjligt att utan mycket stora kostnader åstadkomma en genomgående

minskning av vårdsalarnas storlek och platsantal till vad som

ur sjukvårdssynpunkter kunde vara önskvärt. Parterna har icke ansett sig

kunna förorda så vittgående och kostsamma åtgärder. Det är vidare angeläget

ur såväl sjukvårdens som utbildningens och forskningens synpunkter

att antalet vårdplatser vid lasarettet ej minskas alltför mycket.

Vid förhandlingarna har förutsatts, att antalet vårdplatser vid lasarettet

efter upprustningen skall vara ungefär 330, varav ca 150 för kirurgiska

och ca 180 för medicinska fall. Vid beräkning av detta vårdplatsantal har

hänsyn icke tagits till de platser, som kan komma att föreligga på intagningsavdelning

eller postoperativ avdelning. Den sålunda uppdragna ramen

för lasarettets vårdplatser ger en viss möjlighet att vid detaljprojekteringen

minska vårdplatsantalet på de större salarna.

Beträffande de i överenskommelsen uppdragna riktlinjerna för upprustningens

bedrivande anför förhandlingskommissionen särskilt följande.

Parterna har vid avvägningen mellan olika lokalbehov funnit att den

sjukgymnastiska verksamheten — inklusive utbildning — endast kan erhålla

begränsade resurser vid lasarettet. I riktlinjerna har således betonats,

att de av utredningen föreslagna utrymmena för sjukgymnastik verksamhet

bör i möjligaste mån reduceras. Patientinskrivningen bör vidare kvarligga

inom poliklinikbyggnaden, dit handkirurgisk poliklinik och helst även

konsultmottagningar bör förläggas. Parterna förutsätter, att vid det fortsatta

projekteringsarbetet en bättre disposition av väntrumsutrymmena i

poliklinikbyggnaden eftersträvas. Vid en disposition i enlighet med det anförda

av poliklinikbyggnaden torde emellertid en tillbyggnad i överensstämmelse

med utredningens förslag inte kunna undvikas.

Förhandlingskommissionen har icke ansett sig kunna pröva det forskningsprogram,

som legat till grund för utredningens förslag och bl. a. inneburit,

att den friställda neurologiska avdelningen I skulle omdisponeras

för en s. k. »metabolic ward» med ett fåtal vårdplatser och kvalificerade behandlings-

och forskningsresurser. Frågan om organisationen av den kvalificerade

sjukvården och forskningen vid sjukhuset måste emellertid bedömas

mot bakgrunden av intresset att hålla vårdplatsantalet på en hög

nivå. Med hänsyn härtill har parterna enats om att neurologiska avdelningen

I tillsvidare i huvudsakligen oförändrat skick skall disponeras som

medicinsk vårdavdelning. Härvid har förutsatts, att den förstärkning av

forskningsresurserna som utredningens förslag syftar till, ändock skall

kunna genomföras genom friställande av andra lokaler inom den medicinska

kliniken för den kvalificerade laboratorieverksamhetens behov.

Utredningen föreslår, att lasarettets kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium

nedlägges såsom självständig verksamhetsgren. Flertalet remissmyndigheter

har emellertid påyrkat, att laboratoriet kvarblir vid lasarettet.

Vid avtalsförhandlingarna har valts eu lösning i överensstämmelse med

det förslag, som framförts av direktionen för karolinska sjukhuset. Det

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör sålunda kvarligga i nuvarande

lokaler. Avdelningens djuravdelning nedlägges dock och dessa lokaler

tillföres kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Som nämnts har parterna funnit, att den föreslagna tillbyggnaden till

f. d. tvättbyggnaden icke bör uppföras. Slopandet av ifrågavarande tillbyggnad

medför att de av utredningen dit förlagda lokalfunktionerna (patientkontor,

läkarexpeditioner, omklädningsrum, etc.) antingen utgår eller

också placeras inom andra delar av lasarettet. Sådana nödvändiga funktioner,

som inte kan få lokaler annorstädes inom lasarettet, bör emellertid

inrymmas inom neurokirurgibyggnaden. Utredningen har föreslagit, att bostäder

för sammanlagt 41 personer anordnas i denna byggnad. Med hänsyn

till att anskaffandet av bostäder är en kommunal angelägenhet har förhandlingskommissionen

varit tveksam huruvida ledigblivna lokaler borde utnyttjas

för personalbostäder. Med tanke på nödvändigheten framför allt

ur rekryteringssynpunkter av att sjukhuset kan erbjuda centralt belägna

bostäder, har kommissionen dock ansett sig kunna godtaga, att personalbostäder

för tjugo personer tillförsäkras lasarettet inom neurokirurgibyggnaden.

I den till överenskommelsen bilagda promemorian har kostnaderna för

upprustningen berörts. Betänkandet upptar med angivna kostnadsminskningar

en uppskattad kostnad på omkring 12 milj. kr. Genom slopandet av

tillbyggnaden till f. d. tvättbyggnaden och av ombyggnaden av neurologiska

vårdavdelningen I reduceras det uppskattade beloppet till ca 11 milj. kr.

Till detta belopp får emellertid läggas kostnaderna för de åtgärder, som

vid projekteringen befinnes ofrånkomliga bl. a. när det gäller pannanläggning,

ventilation och brandskydd. Beträffande ventilation, brandskydd m. in.

skall — i den mån dispens ej erhålles — alla sådana åtgärder vidtagas, vilka

erfordras på grund av vederbörande myndigheters föreskrifter gällande

kommunala sjukhus. Det förutsättes, att dispens från föreskrifterna sökes

där detta motiveras av omständigheterna. Beträffande panncentralen får

som nämnts efter en teknisk utredning sjukvårdsstyrelsen och direktionen

för karolinska sjukhuset enas om vilka åtgärder, som är ofrånkomliga för

att hålla anläggningen i godtagbart skick under den tidsperiod, lasarettet

skall utnyttjas. Vid byggnadsprogrammets genomförande skall även i övrigt

alla möjligheter till besparingar iakttagas.

Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt överenskommelsen

vara avslutad senast den 1 juli 1967, men med hänsyn till att serafimerlasarettet

kommer att kunna utnyttjas endast under en begränsad tid är

det angeläget, att överenskomna byggnadsåtgärder kommer till stånd snarast

möjligt. Enligt parternas mening bör byggnadsstyrelsen avdela särskild

personal för ändamålet. Kommissionen förutsätter vidare, att konsulter

ställes till förfogande i tillräcklig utsträckning för att säkerställa

ett snabbt genomförande av upprustningen av lasarettet.

I §§ 5—9 har de ekonomiska mellanhavandena mellan parterna reglerats.

Att staden skall bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för

byggnadsåtgärderna bar redan fastslagits i 1961 års överenskommelse, vari

även stadgas att staten helt svarar för utrustningen i samband med nämnda

byggnadsåtgärder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

Förhandlingskommissionen framhåller betydelsen av att ett nära samarbete

snarast kommer till stånd mellan serafimerlasarettet och S:t Görans

sjukhus, vilket särskilt skulle främjas genom ett realiserande av det av

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framlagda förslaget att

redan under åren 1968 och 1969 bereda professorerna i medicin och kirurgi

vid serafimerlasarettet ställning jämväl som överläkare vid S:t Görans sjukhus.

Kommissionen har även erhållit uppdrag att förhandla rörande fördelningen

mellan staten och staden av vissa kostnader för tidigare beslutad

upprustning av serafimerlasarettet. Uppdraget avsåg dels vissa uppkomna

merkostnader för anordnande av vissa kandidat- och omklädningsrum inom

lasarettets kirurgiska klinik om sammanlagt 38 500 kr., dels ock vissa allmänna

merkostnader för ifrågavarande upprustning av lasarettet. Beträffande

förstnämnda merkostnader har en bestämmelse om kostnadsfördelningen

intagits i den villkorligt slutna överenskommelsen såsom § 10. När

det gäller de allmänna merkostnaderna erinrar kommissionen om vad föredragande

statsrådet anfört härom i propositionen 1963: 65 (s. 25—26). I

anförandet anges kostnaderna till 585 000 kr. Vidare konstateras, att endast

9 000 kr. av merkostnaderna faller på byggnadsobjekt, beträffande

vilka Stockholms stads kostnadsandel är maximerad och redan helt ianspråktagen,

samt att staden för återstoden avtalsenligt har att bidraga med

60 procent. Föredragande statsrådet uttalar, att på statsverket till följd

härav bör belöpa avrundat 240 000 kr.

Sedan förhandlingskommissionen förvissat sig om att stadens förhandlingsdelegerade

icke hävdat någon annan kostnadsfördelning beträffande

de allmänna merkostnaderna än den i propositionen förutsatta, anser kommissionen

det givna uppdraget även i den här avsedda delen slutfört.

C. Utrustningsfrågan

1962 års utrednings förslag

1962 års utredning om serafimerlasarettet har i sitt i det föregående berörda

betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upprustnings-

och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet framlagt förslag angående

anskaffande jämväl av utrustning i samband med en allmän upprustning

av lasarettet.

Utredningen framhåller, att bedömningen av utrustningsbehovet grundar

sig på förslag, som lämnats av cheferna för kliniker, laboratorier etc.

Bearbetning och komplettering av dessa förslag har resulterat i ett ungefärligt

kostnadsförslag, som till beloppet och i förhållande till målsättningen

bedömes som rimligt. Justeringar i sak torde emellertid bli nödvändiga

vid upphandlingstillfället med hänsyn till den tekniska utvcck
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition, nr 190 år 1963

lingen under den tidsperiod, som upprustningen kan komma att omfatta.

Upphandling bör enligt utredningen påbörjas snarast möjligt, exempelvis

när det gäller ersättning för försliten och omodern materiel samt utrustning,

som kan inplaceras i vid nervklinikernas avflyttning tillgängliga lokaler.

Föreslagen höjning av utrustningsstandarden avser huvudsakligen laboratorie-

och behandlingslokalerna och innebär enligt utredningen en påtaglig

ökning av de sjukvårds- och forskningsmässiga resurserna.

Totalkostnaden för anskaffande av föreslagen utrustning beräknas uppgå

till 3 560 000 la-. Efter denna utrustningsanskaffning måste emellertid

vårdavdelningarna, trots nyligen genomförd modernisering, enligt utredningens

mening fortfarande anses ha en rätt låg utrustningsstandard.

Utrustningskostnaderna fördelar sig i stora drag enligt följande. För

medicinska kliniken föreslås 870 000 kr., varav 290 000 kr. avser utrustning

gemensam huvudsakligen med kliniskt-kemiska laboratoriet. Större

delen faller på en specialavdelning för patienter med vissa intermediära

ämnesomsättningsrubbningar — ca 214 000 kr. -—- samt på klinikens egna

laboratorier, vilka tidigare saknats. Kirurgiska kliniken fordrar 450 000 kr.

med huvuddelen — ca 307 000 kr. — för täckande av den ökade poliklinikverksamheten

samt för experimentalkirurgiskt ändamål. För röntgenavdelningen

åtgår 490 000 kr., varav för röntgenkinematografi med tillbehör

221 000 kr. Det kliniskt-kemiska laboratoriet kräver 650 000 kr., varav

ca 240 000 för gaskromatografi och infraröd spektrofotometri. Det kliniskt-fysiologiska

laboratoriet kräver 356 000 kr. samt bland övriga större

poster märks 60 000 kr. för fysioterapiavdelningen och 60 000 kr. för personalrum.

De myndigheter, som enligt vad tidigare anförts yttrat sig över utredningens

förslag, har i stort sett icke haft något att erinra mot förslaget i

vad det avser anskaffning av utrustning till serafimerlasarettet. I samband

med förslag till ändring i det av utredningen framlagda byggnadsprogrammet

har vissa myndigheter dock även framhållit konsekvenserna härav beträffande

utrustningsåtgärderna. Nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande anser vidare att forskningsrådsmedel bör ifrågakomma för viss

utrustningsanskaffning samt att ett hittills icke utrustat laboratorium vid

röntgenavdelningen icke bör erhålla föreslagen utrustning å ca 220 000 kr.,

då erfarenheter först bör avvaktas om den framtida belastningen på avdelningen.

Direktionens för karolinska sjukhuset förslag

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64

under förevarande anslag anvisa 1 200 000 kr. till anskaffande av utrustning

till serafimerlasarettet, samt anför bl. a. följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

25

Sedan numera villkorlig överenskommelse träffats mellan representanter

för staten och Stockholms stad angående upprustning av serafimerlasarettet,

enligt vilken överenskomna byggnadsåtgärder skall vara avslutade

senast den 1 juli 1967, har enligt direktionens mening underlag erhållits

för bedömning av medelsbehoven under innevarande och närmast följande

budgetår i vad avser upprustning av lasarettets inventarie- och apparatbestånd.

I likhet med 1962 års utredning finner direktionen det angeläget att föreslagen

utrustningsanskaffning påbörjas snarast möjligt. I sådant syfte

har direktionen, med utgångspunkt från den till förenämnda betänkande

fogade utrustningslistan, låtit verkställa en beräkning av den utrustning

i olika hänseenden, som i första hand och redan under innevarande budgetår

kan anskaffas utan att ändrade lokaldispositioner behöver avvaktas.

Direktionen föreslår således anskaffande av utrustning till ett värde av

1 200 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.

Medicinska kliniken ................................ 475 000

Kirurgiska kliniken ................................ 150 000

Röntgenavdelningen................................ 200 000

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet .............. 125 000

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.................. 225 000

Summa (avrundat) kr. 1 200 000

D. Departementschefen

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade historiken sålde staten år

1948 serafimerlasarettets fastigheter till Stockholms stad i samband med

att ett avtal ingicks med staden om samarbete för ny- och ombyggnad samt

drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus, dit större delen av den

medicinska utbildning och forskning, som bedrivits vid serafimerlasarettet,

avsågs bli överflyttad. De neurologiska och neurokirurgiska klinikerna

vid serafimerlasarettet skulle dock överflyttas till en nybyggnad vid

karolinska sjukhuset. Trots överlåtelsen skulle staden övertaga driften av

serafimerlasarettet först vid en senare tidpunkt.

När sabbatsbergsavtalet träffades räknade man med att de planerade

nya klinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus skulle hinna färdigställas under

1950-talet. Färdigställandet dröjde emellertid. Det framstod därför alltmera

klart, att serafimerlasarettet — som var i dåligt skick — skulle komma

att användas i undervisningens tjänst åtskilligt längre än vad som ursprungligen

avsetls. På grund härav åtog sig staten i ett år 1958 med Stockholms

stad slutet avtal att verkställa en viss upprustning av lasarettet.

Upprustningen grundade sig på förslag av eu för ändamålet tillkallad utredningsman.

Enligt avtalet skulle staden svara för 60 procent av de verkliga

kostnaderna för byggnads- och reparationsarbetena. Staten skulle helt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

bekosta anskaffningen av inventarier och utrustning. Ifrågavarande upprustning

är numera i huvudsak avslutad och har i vad gäller byggnadsåtgärder

kostat i runt tal 4,4 milj. kr. Med anledning av senare överenskommelser

med staden om ändringar i det ursprungliga upprustningsprogrammet

har statens andel kommit att något överstiga 40 procent av nämnda

totalkostnad.

Jag vill redan i detta sammanhang betona, att upprustningen av lasarettet

hade en begränsad omfattning och endast var ägnad att avhjälpa

de mest framträdande bristerna i fråga om lokaler och utrustning.

Sedan utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus av olika skäl visat sig svårt

att realisera, träffades den 20 oktober 1961 mellan staten och staden en

överenskommelse angående ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm

m. in,, enligt vilken undervisningen skall förläggas till S:t Görans sjukhus

i stället för till Sabbatsbergs sjukhus. Samtliga i överenskommelsen angivna

kliniker och anläggningar vid S:t Görans sjukhus skall vara färdigställda

senast den 31 december 1976. Staten skall enligt överenskommelsen

behålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet t. o. in. den 30 juni

1968. Därefter skall emellertid den medicinska utbildningen och forskningen

bedrivas i oförändrad omfattning vid lasarettet tills de nya medicinska

och kirurgiska klinikerna vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk.

Vid träffandet av 1961 års överenskommelse förutsatte man således, att

serafimerlasarettet skulle komma att utnyttjas för medicinsk utbildning

och forskning ytterligare en tid. Enligt överenskommelsen skall de lokaler

vid lasarettet, som friställs vid nervklinikernas överflyttning till karolinska

sjukhuset, ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar, laboratorier

m. in. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder, varom närmare

överenskommelse avsågs komma att träffas mellan parterna, skall

staden bidraga med 60 procent av kostnaderna. Kostnaderna för anskaffandet

av utrustning i samband med byggnadsåtgärderna skall däremot

helt bestridas av staten.

1962 års utredning om serafimerlasarettet har därefter i december 1962

överlämnat ett betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upprustnings-

och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet. Utredningen har

bl. a. beaktat, att den medicinska utbildningen i Stockholm utökats, vilket

medför att utbildning i de kliniska ämnena kommer att anordnas vid serafimerlasarettets

medicinska och kirurgiska kliniker fr. o. m. vårterminen

1965 för 80 kandidater årligen mot tidigare 60. Utredningen har även tagit

hänsyn till att den s. k. Klarabergsleden — som provisoriskt skall

dragas så, att den lämnar lasarettets vitala delar orörda — kommer att ge

upphov till så kraftiga bullerstörningar, att den byggnad, som ligger intill

leden och som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, inte kan utnyttjas

för vårdändamål. Beträffande den närmare innebörden av utredningens

förslag får jag hänvisa till den redogörelse som tidigare lämnats.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Av särskilt intresse är utredningens förslag att det inom förutvarande

neurologiska vårdavdelningen I skulle anordnas en specialavdelning för intermediära

ämnesomsättningsrubbningar, omfattande bl. a. en vårdavdelning

för 8 patienter (»metabolic ward»), vidare att det bakteriologiska centrallaboratoriet

skulle läggas ned som självständig enhet vid lasarettet samt

att bostäder för 41 personer skulle anordnas inom neurokirurgibyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaden för ett fullständigt genomförande

av utredningens förslag i vad avser byggnadsåtgärderna till i runt

tal 17 milj. kr. Utredningen har för sin del ansett, att kostnaden under

vissa förutsättningar skulle kunna begränsas till ca 12 milj. kr. men har

framhållit, att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan de angivna

beloppen. Utredningen betonar emellertid, att en fullständig kostnadsberäkning

kan åstadkommas först sedan definitiva byggnadshandlingar

föreligger.

Utredningen föreslår vidare på grundval av förslag från klinikchefer

m. fl. anskaffande av utrustning till ett värde av närmare 3,6 milj. kr.

1 remissyttrandena över utredningsförslaget spåras genomgående en viss

betänksamhet inför en investering av den angivna storleksordningen i ett

äldre sjukhus, som inte ens efter en sådan investering kan ur sjukvårdens,

utbildningens och forskningens synpunkter anses vara fullt tillfredsställande.

Remissinstanserna har därlör bl. a. ifrågasatt en forcering av utbyggnaden

av S:t Görans sjukhus för att möjliggöra en överflyttning av

verksamheten vid serafimerlasarettet till nyssnämnda sjukhus betydligt tidigare

än vid den överenskomna tidpunkten. Om det däremot skulle visa

sig, att serafimerlasarettet måste förutsättas komma att utnyttjas för den

medicinska utbildningen intill utgången av år 1976, har dock remissmyndigheterna

ansett sig kunna godtaga en omfattande upprustning av lasarettet.

Det är mot denna bakgrund man får se den av förhandlingskommissionen

nu framlagda överenskommelsen om byggnadsåtgärder för upprustning

av serafimerlasarettet, som träffats i anslutning till 1961 års överenskommelse.

Förhandlingskommissionen har bedömt det som ofrånkomligt alt medicinsk

utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den tidpunkt, då

densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Såsom målsättning för

lasarettets upprustning har således i den framlagda överenskommelsen angivits,

att sjukvård, utbildning och forskning skall kunna godtagbart bedrivas

vid lasarettet intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t

Görans sjukhus tages i bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall

ske senast den 31 december 1976.

Den byggnadsmässiga upprustningen skall enligt föreliggande överenskommelse

ske i huvudsaklig överensstämmelse med det program, som framlagts

av 1962 års utredning om serafimerlasarettet. En av utredningen före
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

slagen tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden skall dock inte utföras. Vidare

skall stadens sjukvårdsstyrelse och direktionen för karolinska sjukhuset

efter teknisk utredning besluta om vilka åtgärder, som skall vidtagas rörande

pannanläggningen. Programmet skall genomföras enligt vissa riktlinjer,

som intagits i en bilaga till överenskommelsen.

Byggnadsprojektet skall omhänderhas av byggnadsstyrelsen, men ritningar

och kostnadsberäkningar skall godkännas av stadens sjukvårdsstyrelse,

som även skall följa projektering och byggande genom en kontaktman.

Upprustningen av lasarettet förutsättes vara avslutad senast den

1 juli 1967.

I överenskommelsen är även intagen en bestämmelse om kostnadsfördelningen

beträffande vissa redan vidtagna ombyggnadsåtgärder inom den

kirurgiska klinikbyggnaden vid lasarettet, vilka åtgärder legat i linje med

utredningens förslag.

Kommissionen har särskilt uppmärksammat frågan om antalet vårdplatser

vid lasarettet sedan upprustningen genomförts. Före nervklinikernas

avflyttning har lasarettet omfattat omkring 60 neurologiska, 145 medicinska,

150 kirurgiska samt 80 neurokirurgiska vårdplatser eller sammanlagt

ca 435 vårdplatser. Enligt utredningens förslag skall i princip de

neurologiska vårdplatserna tilläggas medicinska kliniken under det att de

neurokirurgiska vårdplatserna i fortsättningen inte kommer att kunna nyttjas

för vårdändamål. Parterna har inte velat förorda de vittgående och kostsamma

åtgärder, som skulle erfordras för att lasarettets vårdsalar skulle

bringas att motsvara nutida krav på utrymmesstandard m. m. Med hänsyn

till sjukvårdens, utbildningens och forskningens behov av vårdplatser har

parterna inte heller ansett sig kunna föreslå en alltför omfattande minskning

av vårdplatsantalet vid lasarettet, som eljest kunde motiveras av standardmässiga

skäl, utan förutsatt att antalet vårdplatser efter upprustningen

skulle utgöra ca 150 för kirurgiska och ca 180 för medicinska fall, dvs.

totalt omkring 330, exkl. ett tiotal vårdplatser vid intagningsavdelning och

postoperativ avdelning. Denna ram ger dock enligt kommissionens mening

en viss möjlighet att vid detaljprojekteringen minska de största salarnas

vårdplatsantal.

De till överenskommelsen fogade riktlinjerna innebär bl. a. följande.

Den neurologiska vårdavdelningen I bör tills vidare i huvudsakligen oförändrat

skick disponeras som medicinsk vårdavdelning. En kvalificerad laboratorieverksamhet

för sjukvård och forskning bör i rimlig omfattning

kunna tillgodoses inom klinikbyggnaden utan att man tar i anspråk lokaler

som nu utnyttjas för vårdplatser. Det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

bör ligga kvar vid lasarettet i nuvarande lokaler, men någon

särskild djuravdelning bör inte finnas anordnad. Oundgängliga lokalbehov,

som ej kan fyllas inom lasarettets övriga byggnader, bör tillgodoses

inom neurokirurgibyggnaden

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Med hänsyn till att anskaffandet av bostäder i princip skall vara en

kommunal angelägenhet har kommissionen tvekat inför förslaget att de

genom nervklinikernas avflyttning ledigblivna lokalerna även borde utnyttjas

för personalbostäder. Då kommissionen från rekryteringssynpunkt

ansett det vara nödvändigt, att sjukhuset kan erbjuda centralt belägna bostäder,

har kommissionen emellertid godtagit, att bostäder för 20 personer

anordnas inom neurokirurgibyggnaden.

I riktlinjerna betonas, att alla möjligheter till besparingar skall beaktas.

Kostnaderna för den byggnadsmässiga upprustningen torde enligt riktlinjerna

kunna reduceras till ca 11 milj. kr., vartill dock får läggas kostnaderna

för ofrånkomliga åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation,

brandskydd m. m.

Jag vill understryka, att staten genom den föreliggande överenskommelsen

ikläder sig ansvaret för en genomgripande bl. a. byggnadsmässig upprustning

av serafimerlasarettet med betydande kostnader för statsverket.

Kn naturlig fråga är då, huruvida det verkligen är nödvändigt att utnyttja

lasarettet för medicinsk utbildning och forskning under ytterligare drygt

tio år. Enligt vad jag under hand inhämtat torde det dock icke vara möjligt

att forcera den planerade utbyggnaden av S:t Görans sjukhus så, att

den nuvarande verksamheten vid serafimerlasarettet kunde överflyttas dit

inom en relativt nära framtid. Inte heller torde det vara möjligt att i avvaktan

på tillkomsten av tillfredsställande undervisningskliniker på S:t

Görans sjukhus bereda plats för ifrågavarande undervisning och forskning

på annat sjukhus. Då det således är nödvändigt att bibehålla den medicinska

utbildningen på serafimerlasarettet, tills den enligt tidigare fastställda

planer skall överflyttas till S:t Görans sjukhus, är det enligt min

mening ofrånkomligt att rusta upp lasarettet i ungefärligen den omfattning,

som den träffade överenskommelsen innebär. Vid mitt ställningstagande

har jag även beaktat vikten av att lasarettet får en sådan standard,

att det skall bli möjligt att vidmakthålla en tillfredsställande personalrekrytering.

I detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen — med hänsyn till

angelägenheten av ytterligare vidgning av läkarutbildningen —- godkänt en

principöverenskommelse med Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

som framlagts i propositionen 1963: 142 (s. 61) och som innebär anordnande

i provisoriska former av ytterligare 40 medicinska nybörjarplatser

i Stockholm under tio intagningsår fr. o. in. höstterminen 1963. Även

om den propedeutiska och kliniska utbildningen därvid avses bli förlagd

till sjukhus, tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

kan man räkna med alt sjukvårdsresurserna i vart fall inom laboratorieämnena

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i viss mån kommer

att belastas av denna ytterligare kapacitetsvidgning. Jag vill i detta

avseende bl. a. hänvisa till att enligt den sistnämnda överenskommelsen de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

kommunala sjukhusens lokaler, utrustning och personal ej får tagas i anspråk

för forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala

sjukhus.

I fråga om behovet av ytterligare vidgning av läkarutbildningen vill jag

vidare erinra om den nyligen framlagda propositionen 1963: 172 angående

riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet m. in.

Chefen för ecklesiastikdepartementet uttalar där, att han för egen del finner

det vara både önskvärt och möjligt att nu utan ytterligare prognosutredningar

inrikta utbildningsplaneringen för de medicinska fakulteternas

del under återstoden av innevarande decennium på en total intagningskapacitet

av drygt 900 platser. Jämtört med den hittills beslutade och planerade

intagningen skulle detta innebära en ökning av antalet nybörjarplatser

med i runt tal 200. Enligt direktiven för den kommitté, som av

chefen för ecklesiastikdepartementet tillsatts för vissa undersökningar rörande

den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor in. in., kan

därvid ytterligare vidgning av läkarutbildningskapaciteten komma att aktualiseras

i Stockholm.

Med hänsyn till det anförda finner jag att ifrågavarande upprustning av

serafimerlasarettet bör komma till stånd. Härigenom kommer godtagbara

betingelser att erhållas för den undervisning, forskning och sjukvård, som

måste bedrivas på lasarettet i vart tall under ytterligare en tio-årsperiod.

Jag anser mig därvid även böra godtaga de tramlagda törslagen beträffande

det klinisk-bakteriologiska centrallaboratoriet samt anordnandet av personalbostäder

vid lasarettet, överenskommelsens detalj bestämmelser föranleder

ingen erinran från min sida.

Jag anser mig således böra förorda att den framlagda överenskommelsen

godkännes.

I detta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom, att Kungl.

Maj :t genom beslut den 18 september 1963 bl. a. uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset och representanter

för Stockholms stad utföra projektering av de byggnadsåtgärder vid

serafimerlasarettet, som avses i sagda överenskommelse, fram t. o. m. färdigställande

av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning,

samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning.

Med hänsyn till att vissa av de ifrågavarande åtgärderna måste komma

till utförande med största möjliga skyndsamhet torde det — om riksdagen

inte har något att invända däremot — få ankomma på Kungl. Maj .t

att besluta om vilka av ifrågavarande byggnadsåtgärder, som inom en kostnadsram

av totalt 1 000 000 kr. bör vidtagas redan under innevarande budgetår.

Den statliga andelen härav — 400 000 kr. —- har redan anvisats för

innevarande budgetår (prop. 1963: 65, s. 28 f.).

Direktionen för karolinska sjukhuset har med utgångspunkt i de förslag

beträffande utrustningsanskaffning, som avgivits av 1962 års utredning

om serafimerlasarettet, beräknat vilken utrustning som i första hand kan

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

anskaffas under innevarande budgetår utan att ändrad lokaldisposition

behöver avvaktas. Direktionen har därvid funnit, att utrustning bör anskaffas

till ett värde av i runt tal 1 200 000 kr. Med hänsyn till angelägenheten

av att upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbast

möjliga takt anser jag det nödvändigt, att medel för ifrågavarande ändamål

anvisas redan under innevarande budgetår å tilläggsstat I. Utan att

nu ta ställning till frågan vilken utrustning, som bör anskaffas, finner

jag dock det av direktionen äskade beloppet vara väl avvägt. Jag tillstyrker

en medelsanvisning av 1 200 000 kr. för ändamålet under innevarande

budgetår.

Kungl. Maj :t har i förut berörda beslut den 18 september 1963 även

uppdragit åt karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan

om den utrustning, som befinnes böra anskaffas vid serafimerlasarettet

dels i samband med byggnadsåtgärderna för upprustning av serafimerlasarettet,

dels ock i övrigt med anledning av framförda förslag i det av 1962

års utredning om serafimerlasarettet avgivna betänkandet. Kungl. Maj :t

har därvid bl. a. anbefallt utrustningskommittén att till Kungl. Maj :t inkomma

med utrustningsförslag och förslag till tidsplan för utrustningens

anskaffande. Vidare har Kungl. Maj :t bemyndigat utrustningskommittén att

beställa sådan utrustning, som erfordras i samband med iordningställandet

av nervklinikernas lokaler för andra verksamhetsgrenar vid serafimerlasarettet,

till ett värde av högst 250 000 kr. att gäldas tidigast den 1 januari

1964 eller den tidigare dag, som kunde bli av Kungl. Maj :t bestämd.

Under förutsättning att riksdagen icke har något att erinra däremot

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskommitténs

utrustningsförslag samt inom ramen för anvisade medel medgiva

den utrustningsanskaffning, som bör ske under innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat godkänna

överenskommelse med Stockholms stad om byggnadsåtgärder

för upprustning av serafimerlasarettet;

b) till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Berit Sandqvist-örnberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

33

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Eri.ander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] 28. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Under denna rubrik

har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 1 400 000 kr. Reservationen under anslaget utgjorde den 30 juni

1963 ca 328 000 kr. Sammanlagt disponeras för innevarande budgetår alltså

ca 1 728 000 kr.

Från anslaget bestrides kostnader dels för uppbördsorganisationskommittén,

dels för försöksverksamhet i samband med statskontorets organisationsundersökningar

inom den civila och militära statsförvaltningen, dels

ock för försök med automatisk databehandling inom statsförvaltningen.

Uppbördsorganisationskommittén har anmält, att dess kostnader för innevarande

budgetår kan beräknas till 2 600 000 kr., medan de kostnader som

låg till grund för anslagsberäkningen i årets statsverksproposition beräknades

till i runt tal 1 200 000 kr. Orsaken härtill är, framhåller kommittén,

3 BiUang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 190

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

att det när medelsbehovet beräknades ännu var ovisst huruvida ett system

med automatisk databehandling skulle införas inom folkbokförings- och

uppbördsväsendet. Den uppskattning av personalbehovet som kunde göras

var därför endast preliminär. Statsmakternas beslut i frågan innebar, att

försöksverksamheten skulle omfatta ett system med två maskintyper. Detta

har medfört en väsentlig ökning av antalet personer som sysslar med system-

och programmeringsarbete. Vidare innebar statsmakternas beslut att

försöksverksamheten skulle bedrivas i två län. Eftersom kommittén hade

kalkylerat med försöksverksamhet inom endast ett län, medförde beslutet

att kostnaderna för denna verksamhet i stort sett fördubblades.

Departementschefen

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1963: 32 har riksdagen (SU 41;

rskr 101) beslutat, att maskiner för automatisk databehandling skall införas

som hjälpmedel inom folkbokföringen och för arbetet med bl. a. uppbörd

och redovisning av de direkta skatterna. Den nya organisationen skall vara

genomförd senast vid årsskiftet 1967/68. Dessförinnan skall viss försöksverksamhet

ske. Arbetet med detaljplaneringen av den nya organisationen

samt försöksverksamheten åvilar fram till den 1 juli 1964 uppbördsorganisationskommittén.

Genom den beslutade utvidgningen av försöksverksamheten

till att omfatta såväl två skilda datamaskinsystem som två olika län

kommer kostnaderna för uppbördsorganisationskommitténs verksamhet att

bli väsentligt större än vad som beräknades i årets statsverksproposition. En

ytterligare medelsanvisning erfordras därför. Med hänsynstagande till de

övriga kostnader som skall bestridas från anslaget beräknar jag det ytterligare

medelsbehovet till 1 600 000 kr.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.

E. Diverse

12] 8. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött

lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom

det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.

Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparformerna

anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga

utlottningar av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna

minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av

riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för bud
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

getåren 1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj.

Till dylik kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag

av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Ledningen för sistnämnda kampanj,

som alltjämt pågår, handhas av en kommitté med representanter för statsmakterna,

arbetsmarknadens parter och sparinstituten. Kampanjen har

skett genom annonsering i tidningar och tidskrifter, genom affischer och

liknande reklammaterial samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet.

Ungdomens lönsparande har under de sista åren stadigt ökat i omfattning.

Under år 1962 uppgick nettoökningen av antalet anslutna lönsparare

till 15 000. Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande

vid slutet av år 1962 ca 166 000. Den vid slutet av året innestående

behållningen var 195 milj. kr. Detta motsvarade i medeltal 1 173

kr. per lönsparare.

För det allmänna lönsparandet föreligger resultatsiffror för det första

sparåret, år 1962. Dessa utvisar, att antalet anslutna lönsparare vid sagda

års slut utgjorde ca 340 000 med ett sammanlagt sparbelopp av 465,6

milj. kr. Behållningen motsvarar i genomsnitt ca 1 370 kr. per lönsparkonto.

Enligt en inom kommittén för allmänna lönsparandet upprättad promemoria

har den hittills bedrivna kampanjen för det allmänna lönsparandet

resulterat i en förhållandevis stor anslutning till detta sparande. Det

uppnådda resultatet anses därför motivera ett fullföljande under våren

1964 av propagandakampanjen. För detta ändamål beräknas ett medelsbehov

av 300 000 kr.

En centralt bedriven propagandakampanj för ungdomens lönsparande

har inte skett sedan år 1958. Enligt promemorian är det angeläget, att även

för denna lönsparform statsmedel ställes till förfogande för en i kommitténs

regi utförd kampanj. Vidare anses det önskvärt, att en extra vinstutlottning

anordnas i samband med denna kampanj. Förlägges en sådan

utlottning till våren 1965 skulle kampanjen för ungdomens lönsparande

kunna koncentreras till hösten 1964. Förberedelsearbetet för kampanjen

bör igångsättas redan vid årsskiftet 1963/64. För propagandaåtgärder erfordras

ett belopp av 300 000 kr. Härutöver beräknas ett belopp av 200 000

kr. för framställning av propagandafilm, särskilt anpassad för ungdomens

lönsparande.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.

En åtgärd i detta syfte är lönsparandet. Den hittills bedrivna

kampanjen för det nystartade allmänna lönsparandet har givit ett gott

3f Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr iuo

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

resultat. Jag finner det angeläget, att åtgärder vidtages i syfte att i den nya

sparformens inledningsskede stimulera redan anslutna sparare till fortsatt

lönsparande samt att söka utvidga det allmänna lönsparandet genom nyanslutning.

För en understödjande propagandakampanj för allmänt lönsparande

torde böra anvisas 300 000 kr.

Lönsparandet lägger grunden till ett regelbundet sparande. Detta är av

stor betydelse, inte minst när det gäller ungdomen. Då en centralt bedriven

propagandakampanj för ungdomens lönsparande inte anordnats sedan år

1958, finner jag det lämpligt att en sådan kommer till stånd nästa år. För

ändamålet torde böra anvisas 300 000 kr. Den av kommittén för allmänna

lönsparandet beräknade medelsanvisningen för framställning av propagandafilm

blir beroende av om godtagbart manuskript för detta ändamål

kan erhållas. Under sådan förutsättning kan jag tillstyrka kommitténs beräkning

och föreslår alltså, att 200 000 kr. anvisas för ändamålet.

Sammanlagt torde för de nu föreslagna propagandaåtgärderna på tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas 800 000 kr. Jag

förutsätter, att de medel som kvarstår från årets kampanj även kan disponeras

för nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt

1 700 000 kr. att under de tre senaste budgetåren ha ställts till

förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Därmed

bör en god grund ha lagts för att intressera allmänheten för denna sparform.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kampanj för lönsparande å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

37

Bilaga 5

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspi.ing.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt

anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] 39. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Ur detta anslag utgår

statsbidrag till vissa av Kungl. Maj:t i beslut den 29 juni 1951 (ändrat den

17 oktober 1958), den 4 juni 1954, den 6 juni 1957 och den 2 maj 1958 angivna

privatskolor. Deras antal är 21 och beträffande dem gäller stadgan

1960: 92 för statsunderstödda privatläroverk. Statsbidrag utgår med 60 %

av kostnaderna för lärarpersonalens avlöning enligt vederbörliga avlöningsbestäinmelser

och av de fortlöpande huvudmannaavgifterna för lärarnas

pensionering. Om särskilda skäl föreligger, kan emellertid privatskola efter

framställning till Kungl. Maj :t erhålla ytterligare statsbidrag. Dock må bidragen

till samtliga nu avsedda privatläroverk icke sammanlagt överstiga

78 % av skolornas sammanlagda lärarlönekostnader och fortlöpande lnivudmannaavgilter.

Det bör framhållas att denna möjlighet för Kungl.

Maj :t att medgiva förhöjt statsbidrag intill 78 % av de bidragsgrundande

kostnaderna regelmässigt tages i anspråk till fullo.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

Statsbidraget till privatskolorna har hittills utgått på grundval av skolornas

faktiska löne- och pensionsavgiftskostnader. Enligt beslut av 1963

års riksdag skall emellertid statsbidragsbestämmelserna förenklas därhän

att statsbidrag i fortsättningen skall utgå på grundval av ett schabloniserat

bidragsunderlag innefattande lärarlöner och pensionsavgifter. Nya bestämmelser

härom kommer att anmälas inom kort. Denna omläggning är endast

av teknisk natur och skall således inte leda till någon förändring i ekonomiskt

hänseende för skolorna. Samtidigt med att i tekniskt avseende nya

statsbidragsbestämmelser kommer att gälla för ifrågavarande skolor, införes

ett statsbidrag för privatskolornas ATP-kostnader. Bemyndigande härtill

har lämnats av 1963 års riksdag.

För privatskolorna har tillkomsten av kostnader för ATP-avgifter inneburit

en press på skolornas ekonomi. En av skolöverstyrelsen gjord utredning

visar, att flertalet privatskolor går med förlust och att dessa förluster

under senare år har ökat. Som en följd härav har för vissa skolor likviditetssvårigheter

uppkommit. Det är emellertid att förvänta att det statliga bidraget

till ATP och socialförsäkringsavgifter från och med budgetåret 1963/

64 kommer att förbättra de privata skolornas ekonomiska situation.

Beträffande två privatskolor, Stockholms samgymnasium och Göteborgs

högre samskola, vilka båda drives i aktiebolags form, föreligger nu det läget

att de enligt aktiebolagens bestämmelser måste träda i likvidation, därest

icke bidrag till täckande av uppkomna förluster kan erhållas. Det uppkomna

läget för de ifrågavarande skolorna åskådliggöres av följande uppställning

grundad på skolornas preliminära bokslut avseende räkenskapsåret

1962/63.

Stockholms

samgymna-

sium

Göteborgs

högre

samskola

Balanserad förlust ..................

Årets förlust (1962/63) ..............

22 956: 99

59 930: 76

12 621: 41

15 306: 99

Summa förlust

82 887: 75

27 928: 40

Avgår disponibla fonder och 2/3 av aktie- kapitalet ........................

40 640: —

15 746: 70

Återstående förlust

42 247: 75

12 181: 70

Av ingivna handlingar inhämtas att styrelserna för de båda skolorna avser

att vidtaga åtgärder för skolaktiebolagens trädande i likvidation, vilket

skulle vara liktydigt med skolverksamhetens upphörande.

Privatskolorna fyller alltjämt en komplementär funktion inom skolväsendet.

Med hänsyn härtill anser jag att staten bör träda in och medverka för

att lösa den akuta likviditetsfrågan för de här särskilt nämnda skolorna.

Jag förordar därför att särskilda bidrag utgår till täckande av de förluster,

som i det föregående redovisats, dvs. för Stockholms samgymnasium

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

42 248 kr. och för Göteborgs högre samskola 12 182 kr. Detta bidrag bör

belasta det för budgetåret 1963/64 anvisade förslagsanslaget till bidrag till

vissa privatskolor. Någon särskild uppräkning av det nu med 15 280 000

kr. uppförda anslaget synes inte erforderlig.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att särskilt statsbidrag för budgetåret 1963/64 må utgå

till Stockholms samgymnasium och Göteborgs högre samskola

i enlighet med vad jag i det föregående förordat.

[2] 70. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. I propositionen

1963: 66 (s. 25) har för budgetåret 1963/64 investeringsramen för yrkesskolväsendet

angivits till 80 000 000 kr., varav 60 000 000 kr. avser permanenta

och 20 000 000 kr. provisoriska yrkesskolbyggnader. Anslagsbehovet

för detta budgetår har med hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen

och tidigare fattade bidragsbeslut beräknats till 47 000 000 kr., vilket

belopp i riksstaten upptagits under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten

m. in. vid yrkesskolor.

I det arbetsmarknadspolitiska program, som redovisades av arbetsmarknadsstyrelsen

i april 1963, bedömdes sysselsättningen inom byggnads- och

anläggningsverksamheten tryggad för återstoden av år 1963 och in på 1964

i södra och mellersta Sverige. Däremot ansågs utsikterna för den kommande

vinterperioden otillfredsställande i Norrland. Även om arbetsmarknadsläget

i Värmlands och Kopparbergs län vid detta tillfälle företedde en gynnsammare

bild än i de egentliga norrlandslänen, förelåg inom dessa län också

särskilda arbetsmarknadsproblem till följd av den snabba rationaliseringen

inom jord- och skogsbruk. För att den arbetskraft, som härigenom

friställes, snabbt skall kunna beredas annan sysselsättning framstod det

som särskilt viktigt att skapa nya utbildningsmöjligheter. En snabb utbyggnad

av yrkesutbildningsresurser i dessa län bedömde arbetsmarknadsstyrelsen

därför som synnerligen angelägen från arbetsmarknadssynpunkt.

Med hänsyn till dels angelägenheten av att öka investeringsverksamheten

i norra Sverige, dels behovet av att ge yrkesutbildningen i Norrlandslänen

ökade resurser har inom ecklesiastikdepartementet i samråd med

arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

en genomgång skett av ärenden rörande dels yrkesskolbyggnader,

dels byggnader för det allmänna skolväsendet och folkhögskoleväsendet i de

förut nämnda delarna av landet. Resultatet av gjorda överväganden har

för det allmänna skolväsendets del blivit, att vissa erforderliga åtgärder

i sysselsättningsutjämnande syfte torde kunna ske inom den i anslutning

till propositionen 1963: 66 fastställda investeringsramen för allmänna skolbyggnader.

Vad däremot beträffar byggnadsarbeten vid yrkesskolor och folkhögsko
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

lor framkom, att vissa byggnadsföretag var lämpliga att igångsätta under

hösten 1963 och bedrivas vintern 1963/64 i sysselsättningsstödjande syfte

dock utan att möjlighet förelåg att rymma dessa inom redan beslutade

ramar. För yrkesskolväsendets del har uttagits tre olika byggnadsföretag av

den angivna karaktären. De ifrågavarande byggnadsföretagen har givetvis

även från skolväsendets synpunkt en hög angelägenhetsgrad.

Den för dessa företag erforderliga extra investeringsramen för yrkesskolbyggnader

uppgår till i avrundat tal 10 200 000 kr. Genom beslut den 11 och

25 juli 1963 har Kungl. Maj:t medgivit statsbidrag för ifrågavarande byggnadsföretag

till ett sammanlagt belopp av 3 670 000 kr. Huvuddelen av detta

belopp eller 2 670 000 kr. kan beräknas bli taget i anspråk innevarande

budgetår och förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten in. m. vid yrkesskolor

torde komma att belastas med nämnda belopp utöver det som beräknats

i riksstaten. Återstående belopp, 1 000 000 kr., bör inräknas i det

för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.

De i det föregående, av arbetsmarknadsläget betingade dispositionerna,

föranleder för yrkesskolväsendets del inte något äskande av medel på tillläggsstat,

men har ansetts lämpligen böra i detta sammanhang redovisas

för riksdagen. 3

[3] 71. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. För innevarande budgetär

har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 500 000

kr.

Såsom förut redovisats har på grund av sysselsättningsläget även för

folkhögskolornas del övervägts ett utvidgat statligt stöd för byggnadsverksamheten

i de norra delarna av landet. Kungl. Maj :t har genom beslut den

4 oktober 1963 medgivit statsbidrag till byggnadsarbeten vid tre folkhögskolor

till ett sammanlagt belopp av 2 145 000 kr. Härvid har föreskrivits,

att medel till statsbidrag förskottsvis skall utgå ur det under elfte huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

För en slutlig reglering av kostnaderna för statsbidrag till de nämnda

tre byggnadsföretagen vill jag föreslå, att på tilläggsstat I till riksstaten

för innevarande budgetår upptages ett reservationsanslag, som bör avrundas

till 2 150 000 kr. I den utsträckning medel hunnit utbetalas till skolöverstyrelsen

från anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, innan

tilläggsstatsanslag ställts till förfogande, skall återföring ske till förstnämnda

anslag av de förskotterade medlen.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 2 150 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

41

E. Högre utbildning och forskning

[4] 135. Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor

m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservationsanslag

till inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor

m. in. av 15 000 000 kr. Av nämnda belopp disponeras 14 339 500 kr. av utrustningsnämnden

för universitet och högskolor för ändamål upptagna i

särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnadsram

for varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av

budgetåret 1963/64 för de till varje lärosäte hörande objekten. Nämnden

äger dock att inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inredningsoch

utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida

kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten

intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som

kostnadsram.

Utrustning snämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den

30 september 1963 — under betonande av att ett pressat tidsschema för

lokalplaneringen ännu inte tillåtit sedvanliga detaljberäkningar och att utrustning

av berörda institutioner måste börja före ingången av läsåret 1964/

6° ~ hemställt om höjning av i inrednings- och utrustningsplanen ingående

kostnadsramar eller införande i planen av nya sådana för bl.a. universiteten

i Stockholm och Umeå. Under utrustningsarbetets gång kommer ytterligare

granskning av utrustningsförslagen att ske, varvid varje möjlighet

till besparing kommer att tillvaratagas. Vidare har nämnden anhållit

om bemyndigande att få anlita för nämnden tillgängliga medel under förevarande

reservationsanslag för att under budgetåret 1963/64 betala inköp

för ifrågavarande inredning och utrustning. Av tillgängliga handlingar inhämtas

bl. a. följande.

Universitetet i Stockholm

Utökade lokaler för zoologi

Institutionen för zoologi (morfologisk zoologi) är förlagd till universitetets

byggnad med adress Rådmansgatan 70 A, i vilken delar disponeras även

av farmaceutiska institutet. Nämnden framhåller, att enligt föreliggande

lokalplanering institutet skall lämna ifrågavarande lokaler före hösten 1964

och att sålunda friställda utrymmen kommer att ställas till zoologiska institutionens

förtogande. På grund härav kan — enligt nämnden — beträffande

morfologisk zoologi lokalmässiga förutsättningar föreligga för att fr. o. m.

höstterminen 1964 öka intagningskapaciteten till 70—75 studerande för

två betyg.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

Undervisningen i zoofysiologi meddelas vid Wenner-Grens institut för experimentell

biologi in. in. i fastigheten Norrtullsgatan 16. Institutionen för

försäkringsmatematik och matematisk statistik, som disponerar lokaler i

samma fastighet, flyttar hösten 1963 från fastigheten till en nybyggnad i

kvarteret Mimer. Härigenom kommer — enligt nämnden — utökade lokaler

att kunna ställas till förfogande för ämnet zoofysiologi, vilket innebär

att intagningskapaciteten fr. o. m. höstterminen 1964 bör kunna ökas till

70—75 tvåbetygsstuderande.

För inredning och utrustning av ifrågavarande nytillkommande lokaler

för zoologi och zoofysiologi beräknar nämnden en definitiv kostnadsram

av 300 000 kr., varav omkring 225 000 kr. för den morfologiska zoologien.

Ändrad disposition av vissa lokaler i k v. Kungsstenen

Lokalerna för universitetets botaniska institutioner, för närvarande förlagda

inom kvarteret Kungsstenen med adress Kungsstensgatan 45 A och omfattande

en yta av omkring 1 200 m2, kommer att friställas i samband med

färdigställandet av nya botaniska institutionslokaler å Frescatiområdet sommaren

1964. Härjämte friställes vissa lokaler — omfattande omkring 550

m2 — som för närvarande står till förfogande för den matematiska institutionen

m. m. på grund av sagda institutions överflyttande till andra lokaler.

De sålunda ledigblivande lokalerna torde komma att tagas i anspråk

för ämnena geografi (naturgeografi samt kulturgeografi och ekonomisk geografi),

geologi och mineralogi. Med utgångspunkt häri har nämnden vid

kostnadsberäkningen delat upp den för ifrågavarande lokaler erforderliga

inredningen och utrustningen på dels allmän utrustning för samtliga här

berörda ämnen, dels undervisningsutrustning m. m. för ämnet geografi. I

de av nämnden framlagda kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning

150 000 kr. (delram) och för undervisningsutrustning in. m. för ämnet

geografi 125 000 kr. (definitiv ram).

Nya lokaler för kvartärgeologi

Ämnet kvartärgeologi, som den 1 juli 1962 blivit självständigt examensämne

på alla undervisningsstadier, förfogar — enligt nämnden — på grund

av det starkt stigande antalet studerande över otillräckliga lokalresurser.

Enligt föreliggande planering avses delar av ämnet under läsåret 1963/64

förläggas till vissa befintliga byggnader intill Fiskartorpsvägen på Experimentalfältet.

Nämnden, som understryker, att den grundat sina beräkningar

på att institutionen kommer att flytta till Frescati före budgetåret 1965/66,

föreslår för ämnets behov en delram av 150 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Universitetet i Umeå

Undervisningspaviljonger

I anslutning till det blivande universitetsområdet i Umeå uppför staden

en serie av nio universitetspaviljonger, betecknade A—I. Paviljongerna A

och B, som omfattar en bruttoyta av 550 m2, har redan tagits i bruk, varvid

inrednings- och utrustningsanskaffningen ombesörjts av utrustningsnämnden

med anlitande av för ändamålet särskilt anvisade anslagsmedel. De

återstående paviljongerna C—I, med en bruttoyta av 2 900 m2, vilka beräknas

stå färdiga vid höstterminens början 1964, är avsedda för ämnena fysik,

nationalekonomi och statskunskap. Enligt tillgängliga uppgifter torde

pa'' iljongernas yta komma att ökas med omkring 400 m2, varigenom utrymme

kan beredas för undervisning även i vissa andra ämnen. Nämndens

beräkningar har sin utgångspunkt i en sålunda utökad lokalyta.

^ id kostnadsberäkningen har nämnden uppdelat den för paviljongerna

erforderliga inredningen och utrustningen på dels allmän utrustning, dels

övrig utrustning. I allmän utrustning ingår snickeriinredningar, möbler och

övrig rumsutrustning, kontorsmaskiner, telefoner m. m. Till övrig utrustning

hai hänförts apparatutrustning m. m. för övningslaboratorium för

fysik samt undervisningsutrustning för teoretisk fysik; i nämndens beräkningar

ingår även kostnader för anskaffning av kurslitteratur, ca 80 000

kr. De av nämnden föreslagna kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning

till 640 000 kr. och för undervisningsutrustning m. m. till 940 000

kr. Båda ramarna är definitiva.

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 juni 1963 ställdes till utrustningsnämndens

för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som tidigare

disponerades av nämnden — 14 339 500 kr. att disponeras för ändamål

upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högskolor

in. in. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av

riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva

ramar, dvs. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar

t. o. m. budgetåret 1963/64, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av

företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader

i regel torde vara att förvänta.

Med anledning av föreliggande förslag från utrustningsnämnden förordar

jaS godkännande av följande nya kostnadsramar, nämligen

Universitetet i Stockholm

Utökade lokaler för zoologi Kr.

zoologi och zoofysiologi.................................... 300 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Vissa lokaler i ko. Kungsstenen Kr
a)

allmän utrustning ...................................... 150 000

b) undervisningsutrustning m. m., geografi.................. 125 000

Nya lokaler för kvartärgeologi

kvartärgeologi .......................................... ISO 000

Universitetet i Umeå

Undervisningspaviljonger

a) allmän utrustning...................................... 640 000

b) undervisningsutrustning m. m........................... 860 000

Summa 2 225 000

Ramarna för allmän utrustning av vissa lokaler i kvarteret Kungsstenen

och kvartärgeologi föreslås som delramar. Övriga ramar avser hela kostnaden

för ifrågavarande företag.

Vid min avvägning av kostnadsramen för undervisningsutrustning m. m.

för undervisningspaviljongerna vid universitetet i Umeå har jag inte beräknat

kostnader för inköp av litteratur. Frågan om medelsberäkning för detta

ändamål torde få prövas i annat sammanhang.

Med hänsyn till att någon detalj granskning av utrustningsförslagen ej

kunnat utföras av nämnden bör — som nämnden själv framhållit — kostnadsramarna

endast utnyttjas i den utsträckning som under utrustningsarbetets

gång befinnes nödvändigt. Varje möjlighet till besparing bör tagas

till vara under det fortsatta arbetet med nu nämnda företag.

I likhet med nämnden finner jag, att finansieringen av företagen bör

ske på så sätt, att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga

medel för att under budgetåret 1963/64 bestrida uppkommande kostnader

för inredning och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram

för vederbörande företag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

vissa kostnader för inredning och utrustning vid

universiteten i Stockholm och Umeå.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

45

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 29. Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå. I riksstaten för innevarande

budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnadsarbeten vid

universitetet i Umeå av 2 188 000 kr.

Byggnadsstyrelsen bär i skrivelse den 29 augusti 1963 hemställt om ett

investeringsanslag av 1 555 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1963/64 till byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå. Av tillgängliga

handlingar inhämtas bl. a. följande.

Nybyggnader för institutioner för anatomi och

histologi

Enligt beslut av 1961 års riksdag i anledning av propositionen 1961: 108

skall medicinska högskolan i Umeå byggas ut till ett fullständigt medicinskt

lärosäte. Detta innebär, att vid högskolan, vid vilken nu meddelas

propedeutisk och klinisk utbildning, skall meddelas även preklinisk utbildning.

De första medicinsk-teoretiska kurserna förutsättes i propositionen

kunna påbörjas läsåret 1965/66. Nybyggnader för institutioner för anatomi

och histologi måste därför kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 2 augusti 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av ett av styrelsen ingivet förslag till byggnadsprogram

samt efter samråd med läkarutbildningsberedningen och 1962 års

Umeåkommitté utföra projektering fram till och med färdigställande av

huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader. Enligt beslutet skall vid

projekteringen iakttagas, att kostnaderna — på sätt redovisats i proposition

1961:108 (s. 163) — skall begränsas till omkring 75 % av kostnaderna

för motsvarande institutionsbyggnader vid universitetet i Göteborg.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 26 juni 1963 redovisat huvudhandlingar

för ifrågavarande nybyggnader. Av skrivelsen och därtill hörande

bilagor inhämtas bl. a. följande.

Huvudritningarna har godkänts av läkarutbildningsberedningen och 1962

års Umeåkommitté. Vissa ändringar beträffande planlösningen och placeringen

av vissa gemensamma faciliteter har dock ifrågasatts. Sålunda har

Umeåkommittén framhållit, att det föreliggande ritningsförslaget inte synes

tillfredsställande beakta avsikten att i Umeå samordna de medicinska och

matematisk-naturvetenskapliga forskningsorganisationerna, innebärande

bl. a. att en institution för zoologi skulle anslutas till institutionerna för anatomi

och histologi. Kommittén har bl. a. funnit, att skilda bibliotek för de

nämnda tre institutionerna är mindre rationellt och förordar i stället ett

gemensamt bibliotek. Kommittén önskar att dess synpunkter beaktas i det

4 llihang till riksdagens protokoll 10611. / samt. Nr 190

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

fortsatta projekteringsarbetet, dock utan att därigenom den planerade tidpunkten

för färdigställandet av den nu aktuella etappen förskjuts.

Läkarutbildningsberedningen har framhållit, att såväl undervisningsavdelningen

som djur avdelningen vid behov bör kunna brukas gemensamt

av de anatomiska och histologiska institutionerna, oavsett att i förslaget

dessa avdelningar uppdelats på de två institutionerna.

I enlighet med propositionen 1961: 108 har institutionerna dimensionerats

för en intagningskapacitet av 62 medicine och 60 odontologie studerande.

Därjämte har räknats med 20—30 studerande årligen i s. k. medicinsk

och annan utbildning. Läkarutbildningsberedningen framhåller, att

det bör vara möjligt att med smärre inredningsändringar bereda utrymme

åt ytterligare 20 medicine studerande per år, samt erinrar om de förslag

till ökad läkarutbildning, som framlagts av ecklesiastikdepartementets

prognos- och planeringsgrupp.

Byggnadsstyrelsen uppger, att den avser att vid det fortsatta projekteringsarbetet

beakta de framförda synpunkterna så långt detta är möjligt

utan att försena färdigställandet av byggnaderna.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har av byggnadstsyrelsen beräknats

till 10 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Härav hänför sig 500 000

kr. till s. k. försörjningsåtgärder. Det fastställda lokalprogrammet på 4 110

m2 nettoyta — ca 75 % av motsvarande utrymmen vid Göteborgsinstitutionerna

— har enligt styrelsen icke överskridits på annat sätt än att lokalprogrammet

efter förslag av läkarutbildningsberedningen utökats med åtta

enheter för vissa odontologiska kurser. Den beräknade kostnaden utgör enligt

styrelsen ca 76 % av kostnaderna för motsvarande institutionsbyggnader

i Göteborg.

Lokalprogrammet för nybyggnaderna för institutioner för anatomi och

histologi kan sammanfattas sålunda:

Anatomiska institutionen Enheter

Undervisning ............................................. 28,5

Forskning

Skrivrum .............................................. 12,0

Övr. forskning.......................................... 64,5

Div. övr. lokaler ........................................ 18,5

Histologiska institutionen

Undervisning ............................................. 24,5

Forskning

Skrivrum .............................................. 13,0

Övr. forskning.......................................... 65,0

Div. övr. lokaler ........................................ 11,5

Gemensamt

Undervisning ............................................ 13,0

Övr. gemensamt .......................................... 14,5

Verkstad ......................,.......................... 6,0

Djuravd.................................................. 29,5

Summa 300,5

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr i9ö år 1963

Kungl. Maj :t har genom beslut den 11 juli 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att — med beaktande i största möjliga utsträckning av vad läkarutbildningsberedningen

och 1962 års Umeåkommitté anfört — fortsätta

projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag fram till och med färdigställande

av bygghandlingar.

I sin förutnämnda skrivelse den 29 augusti 1963 redovisar byggnadsstyrelsen

de beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget till 9 800 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar 10 200 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963. I dessa kostnader inkluderas icke s. k. försörjningsåtgärder.

I kostnaden inkluderas skyddsrum, ställverk m. in. — vilka är

gemensamma för flera byggnader inom ifrågavarande del av universitetsområdet

— till en uppskattad kostnad av 730 000 kr. enligt prisläget den

1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna igångsättas

under första kvartalet 1964 och att vissa möjligheter föreligger att

färdigställa undervisningsdelen till höstterminen 1965.

Departementschefen

Jag vill först erinra om att medicinska högskolan i Umeå enligt beslut av

1961 års riksdag i anledning av proposition 1961: 108 skall byggas ut till ett

fullständigt medicinskt lärosäte. Detta innebär, att vid högskolan — vid vilken

nu meddelas propedeutisk och klinisk utbildning — skall meddelas

även preklinisk utbildning. Som en konsekvens härav måste nybyggnader

för institutioner för anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fysiologi och

medicinsk fysik uppföras. I nämnda proposition har räknats med att den

prekliniska utbildningen skall kunna påbörjas läsåret 1965/66. För att detta

skall kunna ske måste nybyggnader för anatomiska och histologiska institutioner

— åtminstone vad avser undervisningsdelarna — vara färdiga till

höstterminen 1965.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har nybyggnaderna för institutioner

för anatomi och histologi dimensionerats för 62 medicine och 60

odontologie studerande. Detta överensstämmer med den av statsmakterna

beslutade utbildningskapaciteten vid de medicinska och odontologiska utbildningsenheterna

i Umeå. Därjämte har lokalutrymmen beräknats för 20

—30 utbildningsplatser i s. k. medicinsk och annan utbildning. I förutnämnda

proposition 1961: 108 (s. 208) har nämligen uttalats, att vid planeringen

av de medicinsk-teoretiska institutionerna bör övervägas möjligheterna att

förbereda en med läkarutbildningen samordnad komplettering av utbildnings-

och forskningsorganisationen med centrala matematisk-naturvetenskapliga

ämnen. I fråga om dimensioneringen av nybyggnaderna vill jag vidare

erinra om att läkarutbildningsberedningen framhållit, att det bör vara

möjligt alt med mindre ändringar av inredningen bereda utrymme åt ytterligare

20 medicine studerande per år.

För egen del har jag icke någon erinran mot den föreslagna dimensione
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

ringen av förevarande institutionsbyggnader utan förordar att de kommer

till stånd enligt föreliggande förslag.

Beträffande utformningen av nybyggnaderna har viss kritik framförts av

läkarutbildningsberedningen och 1962 års Umeåkommitté. Bl. a. har anmärkts,

att samordningsmöjligheterna med en blivande zoologisk institution

inte tillräckligt beaktats. Byggnadsstyrelsen har emellertid förklarat, att

styrelsen avser att beakta de framförda synpunkterna så långt detta är möjligt.

Jag räknar med att så kommer att ske.

Som riktpunkt för kostnaderna för förevarande nybyggnader angavs i

Kungl. Maj :ts beslut rörande projekteringen, att de skulle begränsas till

omkring 75 % av kostnaderna för motsvarande institutionsbyggnader vid

universitetet i Göteborg. Den av byggnadsstyrelsen redovisade kostnadsramen

uppgår till 10 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Denna kostnadsram

innebär, att kostnaderna för Umeåinstitutionerna blir något högre

än 75 % av kostnaderna för motsvarande Göteborgsinstitutioner. Jag finner

emellertid att kostnadsramen på 10 200 000 kr. bör godtagas. Jag vill dock

erinra om att byggnadsstyrelsen — enligt Kungl. Maj :ts beslut — vid den

fortsatta projekteringen av förevarande institutionsbyggnader skall eftersträva

att begränsa kostnaderna på sätt som tidigare angivits.

Jag vill understryka nödvändigheten av att alla ansträngningar göres för

att nybyggnaderna — åtminstone i erforderliga delar — skall vara färdigställda

i sådan tid, att intagningen till de medicinsk-teoretiska kurserna

kan börja planenligt höstterminen 1965.

Medel för s. k. försörj ningsåtgärder torde böra beräknas enligt vad som

upptagits i den i det följande redovisade investeringsplanen. De försörjningsåtgärder,

som föranledes av de i det föregående redovisade byggnadsföretagen,

innefattas i denna medelsberäkning. Vad gäller prövning av för

försörjningsåtgärderna erforderliga handlingar torde jag få hänvisa till uttalande

härom i 1963 års statsverksproposition (bilaga 10, s. 657).

Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med

vad som framgår av i det följande redovisade investerings- och finansieringsplaner

böra anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1963/64 till byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

49

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

nadstid

1.7.1962

1.7.1963

faktisk

t. o. m.

1962/63

beräknad

för

1963/64

I. Företag påbörjade före 1.7.1963

Försörj ningsåtgärder:

a) Kulvertar och ledningar m. m...

b) Väg- och markarbeten m. m.

c) Särskilda utgifter ............

ca 5 450

ca 5 650

23

220

1 000

300

II. Företag avsedda att påbörjas 1963/64

Nybyggnader för institutioner för

anatomi och histologi............

10 200

2 500

‘1.64-9.65

Summa

23

4 020

1 Till vissa delar.

Finansieringsplan (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation per

1.7.1963 ................. 977

Anslag på ord. riksstat för

budgetåret 1963/64 ...... 2 188

Erforderligt anslag på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret

1963/64 .......... 855

Summa 4 020

Medels förbrukning

Beräknad medelsförbrukning

för budgetåret 1963/64 .. 4 020

Summa 4 020

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 855 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Kai-lnge Hillerud

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

51

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför

därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

M. Diverse

[1] 18. Bekämpande av vildkanin. Länsstyrelsen i Gotlands län hemställer,

att under innevarande budgetår 650 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande

att användas för att bekämpa vildkanin.

Länsstyrelsen erinrar inledningsvis om att i prop. 1963: 136 med förslag

till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt till jakt

har föreslagits att länsstyrelse skall få rätt att förordna om jakt genom särskilt

utsedda jägare för att söka utrota vildkanin. Vidare har Kungl. Maj :t

i lagförslaget förordats få befogenhet att beträffande visst område tillåta envar

att fånga vildkanin. De angivna bestämmelserna är enligt länsstyrelsen

i första hand tillkomna för att göra det möjligt att systematiskt bekämpa

vildkaninen på Gotland.

Vildkaninstammen på Gotland har under det senaste året minskat genom

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

att sjukdomen myxomatos angripit kaninerna. Med hänsyn till det angelägna

i att nuvarande gynnsamma utgångsläge för att bekämpa vildkaninerna

på ön tas till vara anser länsstyrelsen att under vintern 1964 bör genomföras

en samtidigt över hela ön organiserad jakt med sikte på en avjagning

av alla marker.

Jakten bör utföras under januari—mars 1964 av ortsbefolkningen med

stöd av kommunerna. Av jägarna måste krävas lokalkännedom och kommunerna

bör göras medansvariga för att jakten bedrivs effektivt. Hittills

har kommunerna anslagit omkring 125 000 kr. för år till skottpengar på kaniner.

Landstinget har ställt i utsikt ett anslag på 25 000 kr. Den nödvändiga

lokala förankringen nås genom att en jaktledare utses för varje socken eller

för två eller flera mindre socknar. Jaktledaren föreslås av kommunalnämnden

och förordnas av länsstyrelsen. Varje jaktledare behöver i genomsnitt

till sitt förfogande ha tre medhjälpare, vilka auktoriseras av länsstyrelsen.

Jakten avses ske med användning av både klorpikrin och andra mera

hävdvunna jaktmetoder.

Till arvoden åt jaktledare och medhjälpare beräknas åtgå ca 700 000 kr.

Klorpikrin och ammunition in. m. uppskattas kosta ca 50 000 kr.

Utöver den nu avsedda jakten bör en kompletterande fångst med iller och

nät ske i fråga om kvarvarande djur. Medelsbehovet för ersättningar för

denna fångst beräknas till 50 000 kr.

Länsstyrelsen beräknar de sammanlagda kostnaderna till 800 000 kr. samt

bedömer att bidrag från landsting och kommuner kan påräknas med 150 000

kr. Mindre ekonomiska resurser skulle enligt länsstyrelsen komma att väsentligt

försämra resultatet.

Departementschefen

I den till riksdagen avlåtna propositionen nr 136 med förslag till lag angående

ändring i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt till jakt har i syfte

att så långt möjligt kunna utrota vildkaninstammen inom visst område föreslagits

regler som möjliggör ett aktivt och systematiskt bekämpande av

vildkaniner. Av länsstyrelsens framställning framgår, att förutsättningarna

för en planmässig jakt på vildkaniner på Gotland är gynnsamma omedelbart

efter de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande den 1 januari 1964. Nyttan

av jakten kommer till viss del markägarna till godo. På grund av omfattningen

av kaninernas skadegörelse på ön är det dock enligt min mening

motiverat att bidrag till kostnaderna för den aktuella jakten lämnas av allmänna

medel. Jag förordar, att statens bidrag bestäms till samma belopp

som landstinget och primärkommunerna kan komma att anvisa. Därjämte

ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj :t att ur jaktvårdsfonden ställa vissa

medel till förfogande såsom bidrag till kostnaderna för bekämpandet.

I överensstämmelse med länsstyrelsens uppgift rörande storleken av de

kommunala bidragen beräknar jag medelsbehovet för statens bidrag över

riksstaten till 150 000 kr. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat under ett nytt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

förslagsanslag med rubriken Bekämpande av vildkanin. Anslaget bör få

överskridas med det belopp, varmed bidragen från kommunalt håll kan

komma att överstiga 150 000 kr. Närmare bestämmelser om anslagets disposition

bör få meddelas av Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bekämpande av vildkanin å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 38. Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 80 000 kr.

Medlen är avsedda för en demonterbar verkstadsbarack vid växtskyddsanstaltens

huvudinstitution i Bergshamra.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1963/64 anvisas ytterligare 15 000 kr. till ifrågavarande barack.

Styrelsen har låtit göra en kostnadskontroll av byggnadsprojektet, sedan

bygghandlingarna färdigställts. Det har därvid visat sig, att arbetena inte

ryms inom den tidigare beräknade kostnadsramen om 80 000 kr. utan att

kostnaderna uppgår till 95 000 kr. enligt preliminärt uppskattat prisläge den

1 juli 1963.

Departementschefen

Byggnadsstyrelsens uppräkning av kostnadsramen för ifrågavarande barackbyggnad

finner jag mig böra godta. För att byggnaden skall kunna tas

i bruk under innevarande budgetår avser jag senare denna dag föreslå

Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att uppföra densamma. Det

ytterligare medelsbehovet av 15 000 kr. torde böra anvisas å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa

ett investeringsanslag av 15 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan O. Karlsson

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

55

Bilaga 7

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

F. Atomenergiverksamhet

[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har

under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 9 260 000 kr. Från anslaget

har hittills främst bestridits Sveriges kostnader för deltagande

i verksamheten inom International Atomic Energy Agency (IAEA) samt

inom det till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) knutna European Nuclear Energy Agency (ENEA).

Nyligen har aktualiserats att från anslaget även anvisa medel till stöd för

ett planerat svenskt-norskt samarbete avseende vissa studier om fartygsreaktorer.

Beträffande bakgrunden till detta må erinras om att det inom

ENEA under senare år utförts vissa projektstudier avseende atomfartyg.

Vid sidan härav har olika länder satt igång atomfartygsprojekt inom ramen

för nationella program. I det av ENEA bedrivna studiearbetet har Sverige

tagit aktiv del. Möjligheterna att i anslutning till det projektunderlag, som

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

utarbetats inom ENEA, nå enighet om ett konkret fartygsbygge i internationell

regi på bredare bas bedöms i dagens läge såsom mycket små, bl. a.

med hänsyn till de planer på ifrågavarande område, som på senare tid vuxit

fram i olika länder.

Det planerade svensk-norska samarbetet är ett uttryck för en strävan i

de båda länderna att följa med den atomtekniska utvecklingen och dess

möjligheter i fråga om atomdrift av fartyg. Förutsättningarna för ett sådant

samarbete har närmare övervägts vid förhandlingar mellan Institutt

för Atomenergi i Norge och Aktiebolaget Atomenergi i Sverige (atombolaget).

Atombolagets deltagande i förhandlingarna har främst föranletts av

att vissa svenska industrier, som har intresse av att ekonomiskt och arbetsmässigt

deltaga i studieprojektet, önskat att även atombolaget måtte deltaga

i detsamma och som svensk avtalspart samordna de svenska insatserna.

— Förhandlingarna har lett till ett den 30 augusti 1963 dagtecknat avtal

mellan det norska institutet och atombolaget, vilket avtal bolaget med

skrivelse den 3 september 1963 underställt Kungl. Maj :t för godkännande.

Genom avtalet förbinder sig parterna att gemensamt under fyraårsperioden

1963—1966 genomföra ett studieprojekt, vilket siktar till att — med

utgångspunkt från en inom det norska Institutt for Atomenergi tidigare

verkställd studie av fartygsreaktorer — undersöka möjligheterna att förenkla

och förbilliga den utrustning, som ingår i en fartygsreaktor, och att

belysa förutsättningarna för ekonomiskt motiverad atomdrift av fartyg.

Slutmålet är att få fram projektunderlag och kostnadskalkyler för ett lastfartyg

utrustat med en lättvattenkyld kokarreaktor avsedd för ett framdrivningsmaskineri

med en kapacitet av 20 000—25 000 axelhästkrafter. Studieoch

utvecklingsarbetet avses skola bedrivas i anslutning till det norska institutet.

Kostnaderna för studieprojektet beräknas till 12 500 000 norska kr. De

ytterligare kostnader som på grund av oförutsedda utgifter och inträffade

prisstegringar må uppkomma under avtalsperioden uppskattas till 2 000 000

norska kr. Angivna kostnader avses skola delas lika mellan de båda avtalsparterna.

Den svenska andelen av grundkostnaden å 12 500 000 norska kr. utgör således

6 250 000 norska kr. eller 4 580 000 svenska kr. För att täcka detta

belopp har Eriksbergs mekaniska verkstadsaktiebolag, Aktiebolaget Götaverken,

Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag, Allmänna svenska elektriska

aktiebolaget samt Stal-Laval turbinaktiebolag förklarat sig beredda

att bidraga med tillhopa 2 200 000 kr. Därutöver avser marinförvaltningen

och atombolaget att lämna vardera ett bidrag å 400 000 kr. Återstoden av

den svenska kostnadsandelen eller 1 580 000 kr. föreslår atombolaget skall

täckas genom medelsanvisning från anslaget Internationellt atomenergisamarbete.

Under den fyraåriga avtalsperioden skulle därför föreligga ett

genomsnittligt årligt medelsbehov under anslaget om ca 400 000 kr. —

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

Sveriges andel av de eventuellt ökade kostnaderna för oförutsett och prisstegringar

avses skola fördelas mellan de olika intressenterna och staten i

förhållande till andelarna i grundkostnaden.

Etter att ha inhämtat yttrande av delegationen för atomenergifrågor

har Kungl. Maj:t genom beslut den 13 september 1963 med förbehåll för

riksdagens samtycke för sin del godkänt avtalet mellan det norska Institutt

for Atomenergi och atombolaget.

Departementschefen

Det planerade svensk-norska samarbetet avseende vissa studier om fartygsreaktorer

har bedömts vara av betydelse för de svenska varven liksom

för andra delar av den svenska industrien. Det torde visserligen ännu vara

mycket ovisst på vilken sikt och under vilka förutsättningar atomdrift av

fartyg kan ställa sig ekonomiskt lönsam. Svensk varvsindustri anser det

emellertid angeläget att följa atomteknikens möjligheter på det marina området

och successivt skaffa sig det erfarenhetsunderlag, som på sikt möjliggör

engagemang i konkreta projekt, icke minst med tanke på den internationella

ställning som industrien har att försvara. Med hänsyn härtill

har det framstått som tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt för svensk del

att kunna knyta an till och engagera sig i det forskningsarbete, som redan

tidigare inletts i Norge. En fortsatt samordning av tekniska och personella

resurser på sätt förutsatts i avtalet ligger också helt i linje med strävandena

att inom ramen för det nordiska samarbetet angripa gemensamma

problemställningar. Den bör också till rimliga kostnader kunna ge värdefulla

erfarenheter i fråga om de problem, som är förknippade med driften

av atomfartyg.

Det direkta intresse, som svenska varvs- och industriföretag har av att

det svensk-norska samarbetet kommer till stånd, har föranlett dem att åtaga

sig att lämna väsentliga bidrag till projektets finansiering. Vidare har

marinförvaltningen av Kungl. Maj:t bemyndigats att lämna d3dikt bidrag.

Slutligen är även atombolaget berett att lämna ekonomiskt stöd. Ur

olika synpunkter har det därjämte tett sig ändamålsenligt att atombolaget

med dess ställning som central instans för utvecklingsarbetet på det atomtekniska

området påtar sig rollen som svensk avtalspart och därmed samordnare

av de svenska insatserna.

Den del av den på Sverige belöpande kostnaden, som begärts läckt genom

särskild statlig medelsanvisning, belöper sig till 1 580 000 kr. Därtill

kan komma ett ytterligare medelsbehov för oförutsedda utgifter. Med hänsyn

till det erfarenhetsutbyte, som studieprojektet kan beräknas ge svensk

industri, anser jag mig böra tillstyrka alt det begärda anslagsstödet lämnas.

Härför talar även projektets karaktär av utvecklingsarbete med möjlighet

att utnyttja resultaten vid bedömningen av de tekniska och ekonomiska

betingelserna överhuvud för mindre reaktortyper. Erforderliga medel torde

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

böra anvisas från det förslagsvis upptagna anslaget Internationellt atomenergisamarbete,

vilket synes förutsätta att riksdagen godkänner avtalet.

Anslaget kan under innevarande budgetår beräknas bli belastat med en

kostnad av 400 000 kr. för ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan

Institut! for Atomenergi och Aktiebolaget Atomenergi den

30 augusti 1963 träffade avtalet.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 40 a. Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk och industri. Genom

beslut den 5 juni 1959 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen

att disponera 300 000 kr. för uppförande av ett förråd för statens hantverksinstitut

i kvarteret Sandbacken i Stockholm. 1962 års riksdag anvisade

för arbetet ett ytterligare anslag av 150 000 kr., vilket genom Kungl. Maj :ts

beslut den 19 oktober 1962 ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande.

Den på grundval av prisläget den 1 juli 1961 gjorda kostnadsberäkningen

uppgick till 450 000 kr. Denna kostnadsram har emellertid ej kunnat hållas

på grund av fördyrade sprängningsarbeten, vilka icke kunnat förutses i den

ursprungliga kalkylen, och kostnadsstegringar av automatisk karaktär. Den

sammanlagda kostnadsökningen uppgår till 36 000 kr. Med hänsyn till att

arbetena i huvudsak slutförts, torde ett tilläggsanslag böra anvisas under

innevarande budgetår. Till detta anslag torde även få föras eventuellt föreliggande

behållningar å de tidigare för byggnaden anvisade investeringsanslagen

Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk

och industri å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 36 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Lisbeth Frändén

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

59

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj :t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåtet 1963/1964

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

III. Utrikesdepartementet

D 9 Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för två samnordiska

upplysningsskrifter, reservationsanslag .................. 130 000

V. Socialdepartementet

H 7 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet

m. m., reservationsanslag............................ 1 200 000

VII. Finansdepartementet

B 28 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen, reservations
ansla9.

......................................................... 1 600 000

E 8 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag .............. 800 000

2 400 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 71 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsan
sla9

............................................................ 2 150 000

IX. Jordbruksdepartementet

M 18 Bekämpande av vildkanin, förslagsanslag .................... 150 000

Säger för driftbudgeten 6 030 000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Ma j. ts proposition nr 190 år 1963

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastig hets fond

Ecklesiastikdepartementet:

29 Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå.................... 855 000

Jordbruksdepartementet:

38 Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.............. 15 000

Handelsdepartementet:

40 a Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk och industri 36 000

906 000

Säger för kapitalbudgeten 906000

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631238

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (14)

14 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/6Jj, i vad propositionen s. 1 i texten
  2. Rskr. 1963:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/6Jj, i vad propositionen s. 1 i texten
  3. Rskr. 1963:409 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstuten för budgetåret 1963/6\, i vad propositionen a1 i texten
  4. Rskr. 1963:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstuten för budgetåret 1963/6\, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1963:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts ''proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/61f, i vad proposition a1 i texten

Visa alla 14