Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

1963-10-25 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:192, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

1

Nr 192

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet; given Stockholms

slott den 25 oktober 1963.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 22 mars 1963 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 25 april 1963 undertecknat

avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t härmed

föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sverige

och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet.

Avtalet blir, efter ratifikation, tillämpligt första gången beträffande inkomster

hänförliga till det beskattningsår, som slutar under det kalenderår

då ratifikation sker. När det gäller definitiva källskatter skall avtalet dock

gälla först i fråga om inkomster som blir tillgängliga för lyftning från och

med trettionde dagen efter ratifikationen. Avtalet avses vidare bli tillämpligt

på svensk förmögenhetsskatt som utgår på grund av taxering från och

med året efter ratifikationsåret.

] Bihang till riksdagens protokoll W63. 1 samt. /Vr 192

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1903

Avtal

mellan Sverige och Spanien för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig hand»

räckning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hans Excellens Spaniens

Statschef hava, föranledda av önskan

att undvika dubbelbeskattning och

fastställa bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet,

beslutat ingå ett avtal och för detta

ändamål utsett såsom befullmäktigade

ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

utomordentlige och befullmäktigade

ambassadör i Madrid herr Herbert

Ribbing

Hans Excellens Spaniens Statschef:

Hans Excellens Don Fernando Maria

Castiella y Maiz, Minister för de

Utrikes Ärendena

vilka, efter att hava mottagit varandras

fullmakter, som befunnits i

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser.

Artikel I

Detta avtal är tillämpligt på personer,

som äga hemvist i en av de avtalsslutande

staterna eller i båda staterna.

Artikel 11

§ 1. Avtalet är tillämpligt på skatter

å inkomst och förmögenhet, vilka

uppbäras av envar av de avtalsslutande

staterna eller av dess administrativa

underavdelningar eller lokala

Convenio

entre Espana y Suecia para evitar la doble

imposiciön y establecer normas de asistencia

administrativa reciproca en materia de impuestos

sobre la renta y sobre el patrimonio

Su Excelencia el Jefe del Estado espanol

y su Majestad el Rey de Suecia,

deseando evitar la doble imposiciön

y establecer normas de asistencia administrativa

reciproca en materia de

impuestos sobre la renta y sobre el

patrimonio, han decidido subscribir

un Convenio, nombrando a este efecto

como plenipotenciarios:

Su Excelencia el Jefe del Estado

espanol:

al Excmo. Senor Don Fernando

Maria Castiella y Maiz, Ministro de

Asuntos Exteriores.

Su Majestad el Rey de Suecia:

al Excmo. Senor Don Herbert de

Ribbing, Embajador Plenipotenciario

y Extraordinario.

los cuales después de haber canjeado

sus Plenipotencias y haberlas

hallado en buena y debida forma,

han convenido las disposiciones siguientes:
Articulo

1

El presente Convenio se aplica a las

personas residentes en ambos Estados

contratantes o en uno de ellos.

Articulo 11

1. Este Convenio se aplica a los impuestos

sobre la renta y sobre el

patrimonio percibidos por cualquiera

de los Estados contratantes, sus subdivisiones

administrativas o sus eu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

myndigheter, oberoende av sättet för

skattens uttagande.

§ 2. Med skatter å inkomst och förmögenhet

förstås alla skatter, som utgå

å inkomst eller å förmögenhet i

dess helhet eller å delar av inkomst

eller förmögenhet, därunder inbegripna

skatter å vinst genom avyttring av

lös eller fast egendom samt skatter å

värdestegring.

§ 3. De för närvarande utgående

skatter, på vilka avtalet skall äga tilllämpning

i envar av de avtalsslutande

staterna, äro:

A) Beträffande Sverige:

1) Den statliga inkomstskatten,

däri inbegripna kupongskatten, sjömansskatten

och bevillningsavgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter;
2)

ersättningsskatten;

3) utskiftningsskatten;

4) den statliga förmögenhetsskatten;
5)

den kommunala inkomstskatten.

B) Beträffande Spanien:

1) Skatten å fastighet på landet

och i stad;

2) skatten å arbetsinkomst;

3) skatten å inkomst av kapital;

4) skatten å kommersiell och industriell

verksamhet samt inkomst

därav (näringsavgift och skatt å

vinst);

5) skatten å bolags och andra juridiska

personers inkomst;

6) allmän inkomstskatt;

7) de särskilda skatter å inkomst

som uttagas i envar av de spanska

afrikanska provinserna;

8) beträffande företag, som omfattas

av lagen den 26 december 1958

och som bedriva undersökning och

utvinning av oljefyndigheter, är avtalet

tillämpligt, förutom på övriga i

tidades locales, cualquiera que sea el

sistema de su percepciön.

2. Se consideran impuestos sobre

la renta y sobre el patrimonio los que

gravan la renta global, la totalidad

del patrimonio o cualquier parte de

la renta o del patrimonio, y los impuestos

a los cuales se eneuentren

sujetos los beneficios obtenidos por

la enajenaciön de bienes, muebles o

inmuebles, y las plusvalias.

3. Los impuestos aetuales a los

cuales es de aplicaciön este Convenio,

en cada uno de los Estados contratantes,

son:

A) En lo que se refiere a Suecia:

1°. El impuesto estatal sobre la

renta, en el que se incluye el impuesto

sobre los dividendos de las acciones,

el impuesto sobre los salarios

de los marinos y el impuesto sobre

los artistas.

2°. El impuesto sobre los beneficios

no distribuidos.

3°. El impuesto sobre los beneficios

distribuidos.

4°. El impuesto estatal sobre el

patrimonio.

5°. El impuesto local general.

B) En lo que se refiere a Espana:

1°. La Contribuciön territorial, rus
tica

y urbana.

2°. El impuesto sobre los Rendimientos

del Trabajo personal.

3°. El Impuesto sobre las Rentas

del Capital.

4°. El Impuesto sobre actividades y

beneficios comerciales e industriales

(Licencia fiscal y Cuota por Beneficios).

5°. El Impuesto sobre la renta de

sociedades y demås entidades juridicas.

6°. La contribuciön General sobre la

Renta.

7°. Los distintos impuestos sobre

las rentas que se exigen en cada una

de sus provincias africanas.

8". Para las empresas reguladas

por la Ley de 26 de Diciembre de

1958, que se dedicau a la invesligaciön

y explotaciön de hidrocarburos,

el Convenio se aplica, ademås de a los

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

denna artikel uppräknade skatter,

på royaltyn för marken, på skatten å

bruttoavkastningen samt på den särskilda

skatten å ifrågavarande företags

vinst;

9) kommunala skatter å inkomst

och förmögenhet.

§ 4. Avtalet skall likaledes tillämpas

på skatter av samma eller i huvudsak

likartat slag, vilka framdeles uttagas

vid sidan av eller i stället för

de för närvarande utgående skatterna.

De behöriga myndigheterna i de

båda staterna skola vid utgången av

varje år meddela varandra ändringar

i skattelagstiftningen rörande sådana

skatter på vilka avtalet är tillämpligt.

§ 5. De behöriga myndigheterna i

de båda staterna skola i samförstånd

avgöra uppkommande tvivelsmål rörande

vilka skatter som inbegripas

under avtalet.

Artikel 111

§ 1. Där icke sammanhanget annat

föranleder, skola vid tillämpning av

detta avtal följande uttryck hava nedan

angiven betydelse:

a) Uttrycket »Spanien» åsyftar

spanska staten (Iberiska halvön, Balearerna,

Kanarieöarna samt spanska

städer och provinser i Afrika).

b) Uttrycket »Sverige» åsyftar Konungariket

Sverige.

c) Uttrycket »behörig myndighet»

åsyftar:

1) I Spanien: Finansministeriet.

2) I Sverige: Finansministern

eller av honom förordnad person eller

myndighet.

d) Uttrycket »företag i en avtalsslutande

stat» åsyftar ett företag som

bedrives av en person med hemvist i

ifrågavarande stat.

§ 2. Då en av staterna tillämpar bestämmelserna

i detta avtal, skall varje

uttryck, vars innebörd icke särskilt

angivits, anses hava den betydelse,

som uttrycket har enligt gällande

skattelagar inom den ifrågavarande

staten.

otros impuestos enumerados en este

articulo, al canon de superficie, al

impuesto sobre el producto bruto y al

impuesto especial sobre los beneficios

de dichas sociedades.

9°. Los impuestos locales sobre la

renta y el patrimonio.

4. El Convenio se aplicarå también

a los impuestos futuros de naturaleza

idéntica o analoga que se anadan a

los impuestos actuales o que sustituyan

a éstos. Las autoridades competentes

de los Estados contratantes

se comunicarån mutuamente al fin

de cada ano las modificaciones de que

haya sido objeto su legislaciön fiscal

que se refiera a los impuestos a los

que se aplica este Convenio.

5. Las autoridades competentes de

los Estados contratantes se pondrån

de acuerdo para resolver las dudas

que puedan surgir en cuanto a los

impuestos a los que debe aplicarse

este Convenio.

Articulo III

1. Para la aplicaciön de este Convenio,

salvo que el contexto de su articulado

exija una interpretaciön diferente:
a)

El término «Espana» designa el

Estado espanol (Espana peninsular,

Islas Baleares y Canarias, plazas y

provincias espanolas en Africa).

b) El término «Suecia» designa al

Reino de Suecia.

c) El término «autoridad competente»

designa:

1) En Espana, al Ministerio de

Hacienda.

2) En Suecia, al Ministro de

Hacienda o a la persona o autoridad

en quien él delegue.

d) El término «empresa de un

Estado contratante» designa una empresa

explotada por un residente en

el Estado contratante de que se trate.

2. Para la aplicaciön de este Convenio,

toda expresiön que no esté definida

en su articulado deberå ser interpretada

en el sentido que se le

atribuya en la legislaciön fiscal del

Estado contratante que aplica la disposiciön

en que se encuentre la expresiön

de que se trate.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

5

Artikel IV

§ 1. Vid tillämpningen av detta avtal

åsyftar uttrycket »person med

hemvist» i en avtalsslutande stat varje

person, som enligt den statens lagstiftning

är underkastad beskattning

därstädes på grund av hemvist, bosättning,

plats för företagsledning eller

varje annan liknande omständighet.

§ 2. Då på grund av bestämmelserna

i § 1 ovan en fysisk person äger

hemvist i båda staterna, skall följande

gälla:

a) Han skall anses äga hemvist i

den stat, i vilken han har ett hem som

stadigvarande står till hans förfogande.

Om han har ett sådant hem i

båda staterna, anses han äga hemvist

i den stat med vilken han har de starkaste

personliga och ekonomiska förbindelserna

(centrum för levnadsintressena).

b) Om det icke kan avgöras, i vilken

stat centrum för levnadsintressena

befinner sig, eller om han icke i

någondera staten har ett hem som

stadigvarande står till hans förfogande,

anses han äga hemvist i den stat,

där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i

båda staterna eller om han icke vistas

stadigvarande i någon av dem, anses

han äga hemvist i den stat, i vilken

han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda

staterna eller om han icke är medborgare

i någon av dem, skola de behöriga

myndigheterna i de båda staterna

avgöra frågan genom ömsesidig

överenskommelse.

§ 3. Då på grund av bestämmelserna

i § 1 ovan en juridisk person äger

hemvist i båda staterna, anses dess

hemvist förefinnas i den stat, där dess

verkliga ledning är belägen. Detsamma

gäller sådana bolag och andra

sammanslutningar, vilka enligt ve■fl

liihang till riksdagens protokoll W63.

Articulo IV

1. A los efectos del presente Convenio

se considera residente en un

Estado contratante a toda persona

que en virtud de la legislaciön de

dicho Estado, esté sujeta a la imposiciön

de este Estado en razön de su

domicilio, su residencia, su sede de

direcciön o cualquier otro criterio

anålogo.

2. Cuando segun la disposiciön del

pårrafo 1, anteriormente citado, una

persona fisica se considere residente

en ambos Estados contratantes, el

caso se resolvera segiin las siguientes

reglas:

a) Esta persona se considera residente

del Estado contratante en el

que disponga de una vivienda permanente.

Cuando disponga de una

vivienda permanente en ambos Estados

contratantes, se considera residente

del Estado contratante con el

cual mantenga lazos personales y econömicos

mås estrechos (centro de

intereses vitales).

b) Si no puede ser determinado el

Estado contratante en el que una persona

tiene el centro de sus intereses

vitales, o cuando aquella no disponga

de una vivienda permanente en ninguno

de los Estados contratantes, se

la considera residente del Estado

contratante en el que reside de forma

habitual.

c) Si esta persona reside habitualmente

en ambos Estados contratantes

o no lo hace en ninguno de ellos,

se la considera residente del Estado

contratante cuya nacionalidad posea.

d) Si esta persona posee la nacionalidad

de los dos Estados contratantes

o no posee Ia de ninguno de

ellos, las autoridades competentes de

los Estados contratantes solucionarån

la cuestiön de comun acucrdo.

3. Cuando segun lo dispuesto en el

pårrafo 1 anterior, una persona juridica

es considerada residente en ambos

Estados contratantes, serå considerada

residente en el Estado donde

se encuentre la sede de su direcciön

efccliva. La misma regla se aplica a

1 samt. Nr 102

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

derbörande stats lagstiftning icke äro

juridiska personer.

Artikel V

§ 1. Med uttrycket »fast driftställe»

förstås en stadigvarande affärsanordning,

i vilken företagets verksamhet

helt eller delvis utövas.

§ 2. Såsom fast driftställe anses

särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) gruva, stenbrott eller annan plats

för utnyttjandet av naturtillgångar,

g) plats för byggnads- eller installationsarbete,

som varar mer än tolv

månader.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe»

skall icke anses innefatta:

a) Användningen av anordningar,

avsedda uteslutande för lagring, utställning

eller utlämnande av företaget

tillhöriga varor. Om i sådana anordningar

direktför sälj ning av varor

sker till kunder eller representanter,

skola anordningarna anses utgöra

fasta driftställen.

b) Innehavet av ett företaget tillhörigt

varulager, avsett uteslutande

för lagring, utställning eller utlämnande.

Om direktförsäljning från varulagret

sker på platsen för lagret,

skall detsamma anses utgöra ett fast

driftställe.

c) Innehavet av ett företaget tillhörigt

varulager, avsett uteslutande för

bearbetning eller förädling genom ett

annat företags försorg.

d) Innehavet av en stadigvarande

affärsanordning, avsedd uteslutande

för inköp av varor eller införskaffande

av upplysningar för företagets räkning.

e) Innehavet av en stadigvarande

affärsanordning, avsedd uteslutande

las sociedades y a las asociaciones

que segun las leyes nacionales que

las rijan no tengan personalidad juridica.

Articulo V

1. El término «establecimiento perinanente»

designa un lugar fijo de negocios

en el que una empresa ejerce

toda o parte de su actividad.

2. En especial, se consideran establecimientos

permanentes:

a) Una sede de administraciön o de

direcciön,

b) una sucursal,

c) una oficina,

d) una fåbrica,

e) un taller,

f) una mina, cantera o cualquier

otro lugar de extracciön de recursos

naturales,

g) obras de construcciön o de montaje,

cuya duraciön exceda de doce

meses.

3. No se consideran establecimientos

permanentes:

a) Las instalaciones utilizadas con

el unico fin de almacenar, exponer o

entregar mercancias pertenecientes a

la empresa. Si en estas instalaciones

se realizan operaciones de venta directa

de mercancias a los clientes o

intermediarios, se considera que estas

instalaciones son establecimientos

permanentes.

b) Si las mercancias pertenecientes

a la empresa estån depositadas con la

unica finalidad de almacenarlas, exponerlas

o entregarlas. Si estas mercancias

se venden directamente en los

lugares donde se encuentran depositadas,

se considera que estos depösitos

son establecimientos permanentes.

c) Si las mercancias pertenecientes

a la empresa estån depositadas con el

unico fin de que sean transformadas

por otra empresa.

d) Una instalaciön fija de negocios

utilizada con el unico fin de comprar

mercancias o de reunir informaciön

para la empresa.

e) Una instalaciön fija de negocios

utilizada con el unico fin de hacer

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 ar 1993

för att för företagets räkning ombesörja

reklam, meddela upplysningar,

bedriva vetenskaplig forskning eller

utöva liknande verksamhet, under

förutsättning att verksamheten är av

förberedande eller biträdande art.

§ 4. En person, som är verksam i

en av staterna för ett företag i den

andra staten — härunder inbegripes

icke sådan oberoende representant

som avses i § 5 — behandlas såsom

ett fast driftställe i den förstnämnda

staten om han innehar och i den

förstnämnda staten regelbundet använder

en fullmakt att sluta avtal i

företagets namn samt verksamheten

icke begränsas till inköp av varor för

företagets räkning.

§ 5. Ett företag i en av staterna anses

icke hava ett fast driftställe i den

andra staten allenast på den grund,

att företaget uppehåller affärsförbindelser

i den andra staten genom förmedling

av en mäklare, kommissionär

eller annan oberoende representant,

under förutsättning att dessa

personer därvid fullgöra uppdrag, vilka

tillhöra deras vanliga affärsverksamhet.

§ 6. Den omständigheten, att ett

bolag med hemvist i en av staterna

kontrollerar eller kontrolleras av ett

bolag, som har sitt hemvist i den

andra staten eller som uppehåller affärsförbindelser

i denna andra stat

(antingen genom ett fast driftställe

eller annorledes), skall icke i och för

sig medföra att någotdera bolaget betraktas

såsom ett fast driftställe för

det andra bolaget.

Artikel VI

§ 1. Inkomst av fastighet må beskattas

i den avtalsslutande stat i

vilken fastigheten är belägen.

$ 2. Uttrycket »fastighet» skall

hava den betydelse som uttrycket bär

enligt gällande lagar i den avtalsslutande

stat, i vilken egendomen i fråga

är belägen. Under detta uttryck inbegripes

dock städse egendom som ut
-

publicidad, suministrar informaciön,

realizar investigaciones cientificas o

desarrollar actividades analogas que

tienen un caråcter preparatorio o

auxiliar para la empresa.

4. Una persona que actiie en un

Estado contratante por cuenta de una

empresa del otro Estado contratante —

que no sea el agente independiente al

que se refiere el pårrafo 5 siguiente —

se considera «establecimiento permanente»

en el primer Estado, si ejerce

habitualmente en éste poderes que le

permitan concluir contratos en nombre

de la empresa, excepto en el caso

de que su actividad se limite a la

compra de mercancias para la empresa.

5. No se considera que una empresa

de un Estado contratante tiene un

establecimiento permanente en el

otro Estado contratante por el solo

hecho de que la empresa efeetue operaciones

comerciales en este otro Estado

por medio de un corredor, un comisionista

general u otro mediador independiente,

siempre que estas personas

aetuen dentro del marco ordinario

de su actividad.

6. El hecho de que una sociedad residente

en un Estado contratante

tenga el control o sea controlada por

una sociedad residente en el otro Estado

contratante o que efeetue operaciones

mercantiles o industriales en

este otro Estado (ya sea por medio de

un establecimiento permanente o no)

no basta por si solo, para convertir a

cualquiera de estas sociedades en un

establecimiento permanente de la

otra.

Articulo VI

1. Las rentas procedentes de bienes

inmuebles son gravables en el Estado

contratante donde estos bienes se encuentren

siluados.

2. La expresiön «bienes inmuebles»

se entiendc definida con arreglo al derecho

del Estado contratante en que

los bienes de que se trate se eneuentren

situados. Dicha expresiön comprende,

eu todo caso, los accesorios,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

gör tillbehör till fastighet, levande

och döda inventarier i lantbruk och

skogsbruk, rättigheter å vilka föreskrifterna

i allmän lag angående fastigheter

äga tillämpning, nyttjanderätt

till fastighet, rätt till jakt och

fiske och rätt till föränderliga eller

fasta ersättningar för nyttjandet av

gruvor, källor och andra naturtillgångar.

Fartyg och luftfartyg skola

däremot icke betraktas såsom fastigheter.

§ 3. Bestämmelserna i §§ 1 och 2

ovan skola äga tillämpning såväl på

inkomst, vilken förvärvas genom

omedelbart brukande av fastighet,

som på inkomst, vilken erhålles genom

uthyrning av fastighet eller genom

annan användning av fastigheten,

därunder inbegripet inkomst av

lantbruks- och skogsföretag. Bestämmelserna

skola likaledes tillämpas på

inkomst genom avyttring av fastighet.

§ 4. Bestämmelserna i §§ 1—3 ovan

skola även äga tillämpning å sådan

inkomst av fastighet som förvärvas

av annat företag än lantbruks- eller

skogsföretag ävensom inkomst av fastighet

som användes vid utövandet av

fria yrken.

Artikel VII

§ 1. Vinst av rörelse, åtnjuten av

ett företag i en avtalsslutande stat,

må beskattas allenast i denna stat,

såvida icke företaget bedriver rörelse

i den andra staten från ett där beläget

fast driftställe. Om företaget bedriver

rörelse på nyss angivet sätt,

äger den andra staten beskatta företagets

vinst men endast så stor del

därav, som är hänförlig till det fasta

driftstället.

§ 2. Om ett företag i en avtalsslutande

stat bedriver rörelse i den andra

staten från ett där beläget fast

driftställe, skall i vardera staten till

det fasta driftstället hänföras den

vinst av rörelse, som driftstället kan

el ganado, los aperos de labranza de

las empresas agricolas y forestales,

los derechos a los cuales se aplican

las disposiciones del derecho privado

relativo a la propiedad territorial, el

usufructo de bienes inmuebles, los derechos

de caza y pesca y los derechos

a cånones variables o fijos por Ia explotaciön

de yacimientos de minerales,

fuentes y otras riquezas del suelo.

Los buques, embarcaciones y aeronaves

no se consideran bienes inmuebles.

3. Las disposiciones de los pårrafos

1 y 2 de este articulo se aplican a

las rentas procedentes de la explotaciön

directa, arrendamiento rustico o

urbano, y de cualquier otra forma de

explotacion de bienes inmuebles, comprendidas

las rentas procedentes de

empresas agricolas o forestales.

Dichas disposiciones se aplican también

a los beneficios procedentes de

la enajenaciön de bienes inmuebles.

4. Ademås de a las empresas agricolas

y forestales, las disposiciones de

los tres pårrafos anteriores se aplican

igualmente a las rentas procedentes

de los bienes inmuebles de las demås

empresas y a las rentas de bienes

inmuebles utilizados en el ejercicio

de una profesiön liberal.

Articulo VII

1. Los beneficios de una empresa

de un Estado contratante son objeto

de imposiciön unicamente en este Estado,

salvo que la empresa ejerza una

actividad industrial o comercial eu

el otro Estado por mediaciön de un es.

tablecimiento permanente situado eu

el mismo. En este ultimo caso, el impuesto

podrå ser percibido en el otro

Estado sobre los beneficios de la empresa,

pero unicamente en la medida

en que estos beneficios son imputables

a dicho establecimiento permanente.

2. Cuando una empresa de un Estado

contratante ejerce una actividad

industrial o comercial en el otro Estado

por medio de un establecimiento

permanente situado en el mismo, se

imputarån en cada uno de los Esta
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

antagas skola hava åtnjutit, därest

driftstället varit ett fristående företag

med samma eller liknande verksamhet,

bedriven under samma eller

liknande villkor, samt driftstället

självständigt avslutat affärer med det

företag, till vilket driftstället hör.

§ 3. Vid bestämmandet av det fasta

driftställets vinst av rörelse skall

avdrag medgivas för alla kostnader

som uppkommit för det fasta driftställets

räkning, härunder inbegripen

skälig andel av kostnader för företagets

ledning och allmänna förvaltning,

oavsett om kostnaderna uppkommit

i den stat där det fasta driftstället

är beläget eller annorstädes.

§ 4. Vad i § 2 av denna artikel stadgas

skall emellertid — i den mån i en

av de avtalsslutande staterna vinst

hänförlig till ett fast driftställe brukat

bestämmas på grundval av en fördelning

av företagets hela vinst på

de olika delarna av företaget — icke

hindra att i denna avtalsslutande stat

den skattepliktiga vinsten bestämmes

genom ett dylikt brukligt förfarande.

§ 5. Vinst skall icke anses hänförlig

till ett fast driftställe allenast av

den anledningen att det fasta driftstället

inköper varor för företagets

räkning.

§ G. Vid tillämpningen av föregående

paragrafer skall vinst hänförlig till

det fasta driftstället bestämmas genom

samma förfarande år från år såvida

icke särskilda förhållanden annat

föranleda.

Artikel Vin

1 fall då

a) ett företag i en avtalsslutande

stat direkt eller indirekt deltager i

ledningen eller övervakningen av ett

företag i den andra avtalsslutande

staten eller äger del i detta företags

kapital, eller

dos, a este establecimiento permanente,

los beneficios que habria podido

obtener si dicho establecimiento hubiera

constituido una empresa distinta

y separada ejerciendo actividades

idénticas o analogas en las mismas o

analogas condiciones y tratando con

total independencia con la empresa de

la cual constituye un establecimiento

permanente.

3. Para el cålculo de los beneficios

de un establecimiento permanente serån

deducibles los gastos demostrados

para los fines perseguidos por este establecimiento

permanente, comprendida

en ellos una parte razonable de

los gastos de direcciön y de los generales

de administraciön, también demostrados,

ya sean realizados en el

Estado en el cual esté situado este establecimiento

permanente, o en otra

parte.

4. Mientras esté en uso eu un Estado

contratante determinar los beneficios

imputables a un establecimiento

permanente sobre la base de un reparto

de los beneficios totales de la

empresa entre sus diversas partes, lo

dispuesto en el pårrafo 2 del presente

artieulo no impedirå a este Estado

contratante determinar los beneficios

imponibles segun el método en uso.

5. No se imputarå ningun beneficio

a un establecimiento permanente

por el mero hecho de que este establecimiento

haya comprado mercancias

para la empresa.

6. A los efeetos de lo dispuesto eu

pårrafos anteriores, los beneficios que

han de ser imputados a un establecimiento

permanente serån calculados

cada ano segun el mismo método, a

menos que exislan motivos vålidos y

suficientes para proceder en otra forma.

Artieulo VIII

Cuando:

a) Una empresa de un Estado contratante

parlicipc direeta o indireetamente

en la direcciön, Capital o control

de una empresa del otro Estado

contratante, o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

b) samma personer direkt eller indirekt

deltaga i ledningen eller övervakningen

av såväl ett företag i en

avtalsslntande stat som ett företag i

den andra avtalsslutande staten eller

äga del i båda dessa företags kapital,

skall iakttagas följande." Om mellan

företagen i fråga om handel eller

andra ekonomiska förbindelser avtalas

eller föreskrivas villkor, som avvika

från dem som skulle hava avtalats

mellan två av varandra oberoende

företag, må alla vinster, som skulle

hava tillkommit det ena företaget

om sagda villkor icke funnits men

som på grund av villkoren i fråga

icke tillkommit detta företag, inräknas

i detta företags vinst och beskattas

i överensstämmelse därmed.

Artikel IX

Inkomst, som förvärvas genom utövande

av sjöfart eller luftfart i internationell

trafik, skall beskattas allenast

i den avtalssslutande stat, i vilken

företaget har sin verkliga ledning.

Artikel X

§ 1. Utdelning från ett bolag med

hemvist i en avtalsslutande stat till

en person med hemvist i den andra

avtalsslutande staten må beskattas i

denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, i vilken

det utbetalande bolaget äger

hemvist, skall dock vara bibehållen

vid rätten att enligt sin egen lagstiftning

beskatta utdelningen, men därvid

får skattesatsen icke överstiga

a) 10 % av utdelningens bruttobelopp

om utdelningsmottagaren är ett

bolag eller en ekonomisk förening

(med undantag av handelsbolag och

enkla bolag), som äger direkt minst

50 procent av det utbetalande bolagets

kapital, dock endast under förutsättning

att denna delaktighet utgöres

av aktier och andelar, vilka innehafts

minst ett år före den tidpunkt

då utdelningen blev tillgänglig för

lyftning,

b) Las mismas personas participen

directa o indirectamente en la direcciön,

Capital o control de una empresa

de un Estado contratante y de una

empresa del otro Estado contratante,

y, en uno y otro caso, las dos empresas

esten en sus relaciones comerciales

o financieras, unidas por condiciones

aceptadas o impuestas, que

difieran de aquellas otras condiciones

que serian acordadas entre empresas

independientes, los beneficios que, sin

darse estas condiciones, pudieran haber

sido obtenidos por una de las empresas,

pero que no tuvieron lugar a

causa de las dichas condiciones, podrån

ser incluidos en los beneficios de

esta empresa y, en consecuencia, sometidos

a imposiciön.

Articulo IX

Las rentas procedentes de la explotaciön,

en tråfico internacional, de

navios o aeronaves, son gravables

linicamente en el Estado contratante

en el cual esté situada la sede de la

direcciön efectiva de la empresa.

Articulo X

1. Los dividendos pagados por una

sociedad que sea residente en un Estado

contratante a un residente en el

otro Estado contratante son gravables

eu este ultimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contratante

en el cual la sociedad que paga

los dividendos sea residente, tiene el

derecho de imponer estos dividendos

segun su legislaciön, pero el tipo de

imposiciön que establezca no podrå

exceder del:

a) 10 % del importe bruto de los

dividendos si el beneficiario de éstos

es una sociedad (excluidas las sociedades

de personas) que tenga directamente

como minimo un 50 por ciento

del capital de la sociedad que paga

los dividendos, con tal que esta participaciön

esté representada por acciones

o partes sociales poseidas desde,

como minimo, un aho antes de la

fecha de distribuciön.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 ar 1969

b) 15 % av utdelningens bruttobelopp

i alla övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de

båda staterna skola träffa överenskommelse

om tillämpningen av

nämnda begränsning.

Denna paragraf skall inte beröra

bolagets beskattning för vinst av vilken

utdelningen utbetalas.

§ 3. Med uttrycket »utdelning» förstås

i denna artikel inkomst av aktier,

andelsbevis eller andra liknande

bevis med rätt till andel i vinst, andelar

i gruva, stiftarandelar eller

andra andelar med rätt till deltagande

i vinst ävensom inkomst av andra

andelar i bolag, vilken enligt skattelagstiftningen

i den stat, varest det

utdelande bolaget äger hemvist, jämställes

med inkomst av aktier. Inkomst

av fordran inbegripes icke under

uttrycket »utdelning» i denna paragraf.

§ 4. Bestämmelserna i §§ 1 och 2

äro icke tillämpliga, om den person,

som äger hemvist i en avtalsslutande

stat och uppbär utdelningen, innehar

ett fast driftställe i den andra avtalsslutande

staten, varest det utbetalande

bolaget äger hemvist, och den andel,

av vilken utdelningen i fråga härflvter,

äger verkligt samband med det

fasta driftstället. I dylikt fall skall artikel

VII angående hänförande av

vinst till fasta driftställen äga tilllämpning.

§ 5. Om ett bolag med hemvist i en

avtalsslutande stat uppbär inkomst

från den andra avtalsslutande staten,

får icke i denna andra stat påföras

någon skatt å utdelning, som av bolaget

utbetalas till personer, vilka ej

äga hemvist i denna andra stat, och

ej heller någon skatt å bolagets icke

utdelade vinst; det sagda gäller även

om utdelningen eller den icke utdelade

vinsten helt eller delvis utgöres av

inkomst, som härrör från den andra

staten.

b) 15 % del importe bruto de estos

dividendos, en todos los demås casos.

Las autoridades competentes de los

dos Estados se pondrån de acuerdo

sobre la forma de aplicaciön de este

limite.

Este pårrafo no afecta al gravamen

de la sociedad por los beneficios con

los que se paguen los dividendos.

3. El término «dividendos» ernpleado

en el presente articulo designa los

rendimientos producidos por las acciones,

acciones o bonos de disfrute,

participaciones mineras, partes de

fundador u otros titulos que den derecho

a participar de los beneficios,

asi como los rendimientos producidos

por otras participaciones sociales asimilados

a los rendimientos de las acciones

por la legislaciön fiscal del Estado

en el cual la sociedad distribuidora

sea residente. Los rendimientos

de los créditos no se incluyen en el

concepto de «dividendos» de este pårrafo.

4. Las disposiciones de los pårrafos

1 y 2 no se aplicarån cuando el beneficiario

de los dividendos, residente

en un Estado contratante, tenga, en el

otro Estado contratante en el cual la

sociedad que paga estos dividendos

sea residente, un establecimiento permanente

con el que se relacione efectivamente

la participaciön que genera

los dividendos. En este caso, el articulo

VII concerniente a la imputaciön

de beneficios a los establecimientos

permanentes, serå de aplicaciön.

5. Cuando una sociedad residente

en un Estado contratante obtiene beneficios

o rendimientos procedentes

del otro Estado contratante, este otro

Estado no puede exigir ningun impuesto

sobre los dividendos pagados

por la sociedad a las personas no residentes

en Öl ni sobre los beneficios no

distribuidos de la sociedad como tales,

aun cuando los dividendos pagados

o los beneficios no distribuidos

sean, en todo o en parte, beneficios obtenidos

en este otro Estado.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

Artikel XI

§ 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande

stat och utbetalas till en

person med hemvist i den andra avtalsslutande

staten, må beskattas i

denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, från

vilken räntan i fråga härrör, skall

dock vara bibehållen vid rätten att enligt

sin egen lagstiftning beskatta

räntan, men därvid får skattesatsen

icke överstiga 10 % av räntans belopp.

De behöriga myndigheterna i de

båda staterna skola träffa överenskommelse

om tillämpningen av

nämnda begränsning.

§ 3. Med uttrycket »ränta» förstås

i denna artikel inkomst av värdepapper

som utfärdats av staten, av obligationer

eller debentures, antingen

desamma utfärdats mot säkerhet i

egendom eller icke, samt av varje annat

slags fordran ävensom all annan

inkomst, vilken enligt skattelagstiftningen

i den stat varifrån inkomsten

härrör jämställes med inkomst av

försträckning.

§ 4. Ränta på värdepapper, vilka

avse statlig upplåning och utfärdats

av en avtalsslutande stat, skall beskattas

allenast av gäldenärsstaten.

§ 5. Restämmelserna i §§ 1 och 2

äro icke tillämpliga, om den person,

som äger hemvist i en avtalsslutande

stat och uppbär räntan, innehar ett

fast driftställe i den andra avtalsslutande

staten varifrån räntan härrör

och den fordran av vilken räntan

härflyter äger verkligt samband med

det fasta driftstället. I dylikt fall

skall artikel VII angående hänförande

av vinst till fasta driftställen äga

tillämpning.

§ 6. Ränta skall anses härröra från

en avtalsslutande stat, om utbetalaren

är staten själv, en administrativ

underavdelning eller lokal myndighet

i staten eller en person med hemvist

i denna stat. Om den person som utbetalar

räntan — antingen han äger

hemvist i en avtalsslutande stat eller

ej — i en avtalsslutande stat innehar

Articuto XI

1. Los intereses procedentes de un

Estado contratante pagados a un residente

en el otro Estado contratante,

son gravables en este liltimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contratante

de donde proceden los intereses

tiene el derecho de gravarlos conforme

a su legislaciön interna, pero el tipo

impositivo no puede exceder del

10 % del importe de los intereses. Las

autoridades competentes de los dos

Estados se pondrån de acuerdo sobre

el modo de aplicar esta limitaciön.

3. El término «intereses» empleado

en el presente articulo coinprende los

rendimientos de los fondos publicos,

de las obligaciones representativas de

préstamos con o sin garantia hipotecaria,

y de los créditos de cualquier

naturaleza, asi como todos los demås

rendimientos que por la legislaciön

fiscal del Estado de donde provienen

se asimilen a los rendimientos de los

préstamos.

4. Los intereses producidos por los

titulos representativos de empréstitos

publicos emitidos por un Estado contratante

serån gravables solamente

por el Estado deudor.

5. Las disposiciones de los pårrafos

1 y 2 no se aplican cuando el beneficiario

de los intereses, residente en un

Estado contratante, tenga en el otro

Estado contratante de dondo proceden

los intereses un establecimiento

permanente al cual se vincule efectivamente

el crédito que los produce.

En este caso es de aplicaciön el articulo

VII relativo a la imputaciön de

beneficios a los establecimientos permanentes.

6. Se considera que los intereses

proceden de un Estado contratante

cuando el deudor es este Estado mismo,

una de sus subdivisiones administrativas

o entidades locales, o un residente

en su territorio. Sin embargo,

cuando el deudor de los intereses, sea

o no residente en un Estado contratante,

tenga en un Estado contratan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

ett fast driftställe, för vilket upptagits

det lån av vilket räntan härflyter,

och räntan bestrides av det fasta

driftstället, skall räntan dock anses

härröra från den avtalsslutande stat,

i vilken det fasta driftstället är beläget.

§ 7. Beträffande sådana fall, då

särskilda förbindelser mellan utbetalaren

och mottagaren eller mellan

dem båda och annan person föranleda

att det utbetalade räntebeloppet

med hänsyn till den skuld, för vilken

räntan erlägges, överstiger det belopp

som skulle hava avtalats mellan utbetalaren

och mottagaren om dylika

förbindelser icke förelegat, skola bestämmelserna

i denna artikel gälla

allenast för sistnämnda belopp. I dylikt

fall skall överskjutande belopp

beskattas i enlighet med lagstiftningen

i de avtalsslutande staterna med

iakttagande av övriga bestämmelser i

detta avtal.

Artikel XII

§ 1. Royalty, som härrör från en

avtalsslutande stat och utbetalas till

eu person med hemvist i den andra

avtalsslutande staten, må beskattas i

denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, från

vilken härrör royalty som utbetalas

till en person med hemvist i den andra

avtalsslutande staten, skall dock

vara bibehållen vid rätten att enligt

sin egen lagstiftning beskatta royaltyn,

men därvid får skattesatsen icke

överstiga 5 % av royaltyns bruttobelopp.

De behöriga myndigheterna i de

båda staterna skola träffa överenskommelse

om tillämpningen av

nämnda begränsning.

§ 3. Med uttrycket »royalty» förstås

i denna artikel varje slag av utbetalning,

som uppbäres såsom ersättning

för nyttjandet av eller rätten

alt nyttja upphovsrätt till litterära,

konstnärliga eller vetenskapliga

verk, däri inbegripet kinematografisk

film, patent, varumärke, mönster eller

modell, ritning, recept eller hemlig

fabrikationsmetod ävensom för

te un establecimiento permanente, para

atender a cuyas necesidades ha sido

realizado el empréstito productor

de los intereses y que soporte la carga

de éstos, se considera que los citados

intereses proceden del Estado contratante

en el que el establecimiento permanente

estå situado.

7. Si a consecuencia de relaciones

especiales existentes entre deudor y

acreedor o de las que uno y otro sostienen

con terceros, el importe de los

intereses pagados, habida cuenta del

crédito por el cual son satisfechos,

excediera del que habrian pactado el

deudor y acreedor si no existiesen tales

relaciones, las disposiciones de este

articulo se aplicarån unicamente a

este ultimo importe. En este caso, el

exceso de los pagos serå gravable conforme

a las legislaciones nacionales de

los Estados contratantes, teniendo en

cuenta las demås disposiciones de este

Convenio.

Articulo XII

1. Los cånones procedentes de un

Estado contratante pagados a un residente

eu el otro Estado contratante

son gravables en este ultimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contratante

del cual procedan los cånones

que se paguen a un residente en el

otro Estado contratante, tiene el derecho

de someter a impuesto a estos

cånones con arreglo a su legislaciön,

pero el tipo impositivo a aplicar no

podrå exceder del 5 % del importe

bruto de dichos cånones. Las autoridades

competentes de los dos Estados

se pondrån de acuerdo sobre la forma

de aplicaciön de este limite.

3. El término «cånones» einpleado

eu este articulo designa las remuneraciones

de cualquier naturaleza pagadas

por el uso o la concesiön del uso de

un derecho de autor sobre una obra

literaria, arlistica o cientifica, comprendidas

las peliculas cinematogråficas,

patentcs, marcas de fåbrica o de

comercio, dibujos o modelos, pianos,

procedimientos o förmulas secretas;

fä Ilihang till riksdagens protokoll 1 saml. Nr l!)2

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

nyttjandet av eller rätten att nyttja

industriell, kommersiell eller vetenskaplig

utrustning eller för upplysningar

om erfarenhetsrön av industriell,

kommersiell eller vetenskaplig

natur.

§ 4. Vinst genom försäljning av

rättighet eller egendom, som avses i

§ 3, skall beskattas allenast i den avtalsslutande

stat i vilken säljaren

äger hemvist. Vid tillämpning av denna

artikel skall icke såsom försäljning

anses en överlåtelse därest icke

priset vid tidpunkten för kontraktets

upprättande är tydligt utsatt, fastställt

och uttryckt i myntenhet.

§ 5. Bestämmelserna i §§ 1, 2 och

4 äro icke tillämpliga, om den person,

som äger hemvist i en avtalsslutande

stat och uppbär royaltyn, innehar

ett fast driftställe i den andra

avtalsslutande staten varifrån royaltyn

härrör och den rättighet eller

egendom av vilken royaltyn härflyter

äger verkligt samband med det fasta

driftstället. I dylikt fall skall artikel

VII angående hänförande av vinst till

fasta driftställen äga tillämpning.

§ 6. Royalty skall anses härröra

från en avtalsslutande stat, om utbetalaren

är staten själv, en administrativ

underavdelning eller lokal myndighet

i staten eller en person med

hemvist i denna stat. Om den person

som utbetalar royaltyn — antingen

han äger hemvist i en avtalsslutande

stat eller ej — i en avtalsslutande

stat innehar ett fast driftställe, för

vilket egendomen eller rättigheten i

fråga förvärvats, och royaltyn bestrides

av det fasta driftstället, skall

royaltyn dock anses härröra från den

stat, i vilken det fasta driftstället är

beläget.

§ 7. Beträffande sådana fall, då

särskilda förbindelser mellan utbetalaren

och mottagaren eller mellan

dem båda och annan person föranleda

att det utbetalade royaltybeloppet

el uso o la concesiön del uso de un

equipo industrial, comercial o cientifico

y por informaciones relativas a

experiencias de orden industrial, comercial

o cientifico.

4. Los beneficios procedentes de la

enajenaciön de derechos o bienes

mencionados en el pårrafo 3, son unicamente

gravables en el Estado contratante

en el cual el cedente es residente.

A los efectos de este articulo no

se considera como venta cualquier

enajenaciön en la que su precio no figure

en el momento de formalizarse el

contrato de una manera cierta, determinada

y expresada en unidades monetarias.

5. Las disposiciones de los pårrafos

1, 2 y 4 no se aplicarån cuando el beneficiario

de los cånones o utilidades

residente en un Estado contratante,

tenga en el otro Estado contratante

del cual procedan los cånones o las utilidades,

un estableciiniento permanente

con el cual el derecho o el bien

que los produzca esté relacionado

efectivamente. En este caso, el articulo

VII relativo a los beneficios industriales

y comerciales serå aplicable.

6. Las rentas de la propiedad intelectual

o industrial se consideran

procedentes de un Estado contratante

cuando son debidas por este mismo

Estado, por una de sus subdivisiones

administrativas o de sus corporaciones

locales o por uno de sus residentes.

Sin embargo, si el deudor, sea

o no residente en uno de los Estados

contratantes, tiene, en uno de estos

Estados, un establecimiento pcrmanente,

y si los bienes o derechos de

que se trata han sido adquiridos en

interés de este establecimiento, las

rentas cuya carga soporte el establecimiento

permanente son consideradas

como procedentes del Estado donde

se encuentra situado dicho establecimiento.

7. Si a consecuencia de relaciones

especiales existentes entre deudor y

acreedor o de las que uno y otro sostienen

con terceros, el importe de los

cånones pagados, habida cuenta de la

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

med hänsyn till den förmån, för vilken

royaltyn erlägges, överstiger det

belopp som skulle hava avtalats mellan

utbetalaren och mottagaren om

dylika förbindelser icke förelegat,

skola bestämmelserna i denna artikel

gälla allenast för sistnämnda belopp.

I dylikt fall skall överskjutande

ersättningsbelopp beskattas i enlighet

med lagstiftningen i de avtalsslutande

staterna med iakttagande av övriga

bestämmelser i detta avtal.

Artikel XIII

§ 1. Vinst på grund av avyttring av

fastighet, i den mening sistnämnda

uttryck äger enligt § 2 av artikel VI,

må beskattas i den avtalsslutande

stat, i vilken fastigheten är belägen.

§ 2. Vinst på grund av avyttring

av lös egendom, som är att hänföra

till anläggnings- eller driftkapital i

ett fast driftställe vilket ett företag i

en avtalsslutande stat innehar i den

andra avtalsslutande staten, eller av

lös egendom, som ingår i en stadigvarande

affärsanordning över vilken

en person med hemvist i en avtalsslutande

stat förfogar i den andra avtalsslutande

staten för utövande av

fritt yrke, däri inbegripen vinst genom

avyttring av dylikt fast driftställe

(för sig eller i samband med

avyttring av hela företaget) eller av

dylik stadigvarande anordning, må

beskattas i denna andra stat. Vinst

på grund av avyttring av lös egendom,

som avses i § 3 av artikel

XXIII, skall dock beskattas allenast i

den avtalsslutande stat, i vilken dylik

egendom enligt nämnda artikel är

underkastad skatt.

§ 3. Vinst på grund av avyttring av

all annan än i §§ 1 och 2 ovan avsedd

egendom skall beskattas allenast i

den stat, i vilken säljaren äger hemvist.

Artikel XIV

Inkomst, som förvärvas av eu person

med hemvist i eu avtalsslutande

prestaciön por la cual son satisfechos,

excediera del que habrian paetado el

deudor y aereedor si no existiesen tales

relaciones, las disposiciones de este

artieulo se aplicarån unicamente a este

ultimo importe. En este caso, el exceso

de los pagos serå gravable conforme

a las legislaciones nacionales

de los Estados contratantes, teniendo

en cuenta las demås disposiciones de

este Convenio.

Artieulo XIII

1. Las ganancias procedentes de la

enajenaciön de los bienes inmuebles

tal como estos se definen en el pårrafo

2 del artieulo VI se gravarån en

el Estado contratante en el que estan

situados dichos bienes.

2. Las ganancias procedentes de la

enajenaciön de bienes muebles que

formen parte del activo de un establecimiento

permanente que una empresa

de un Estado contratante tenga

en el otro Estado contratante, o de

la enajenaciön de los bienes muebles

que formen parte de una base fija que

un residente en un Estado contratante

posea en el otro Estado contratante

para el ejercicio de una profesiön

liberal, ineluidas aquellas ganancias

que provengan de la enajenaciön

global de dicho establecimiento

permanente (bien independientemente

o junto con el resto de la empresa)

o base fija, se gravarån en este ultimo

Estado. Sin embargo, las ganancias

procedentes de la enajenaciön de los

bienes muebles a los que se refiere el

artieulo XXIII pårrafo 3, no se gravarån

mås que en el Estado contratante

en que dichos bienes son gravables

con arreglo a este artieulo.

3. Las ganancias procedentes de la

enajenaciön de cualquier otro bien

distinto de los mencionados en los dos

pårrafos anteriores, no se gravarån

mås que en el Estado en el que resida

el cedente de los mismos.

Artieulo XIV

Las rentas que un residente eu un

Estado contratante pereiba por cl ejer
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

stat genom utövande av fritt yrke eller

annan därmed jämförbar självständig

verksamhet, skall beskattas

allenast i denna stat om han icke har

en stadigvarande anordning i den

andra avtalsslutande staten, som regelmässigt

står till hans förfogande

för utövandet av verksamheten. Därest

han har en sådan stadigvarande

anordning, må den del av inkomsten

som är hänförlig till denna anordning

beskattas i denna andra stat.

Artikel XV

§ 1. Där icke bestämmelserna i artiklarna

XVI, XVII, XVIII och XX

annat föranleda skola löner och liknande

ersättningar, som en person

med hemvist i en avtalsslutande stat

uppbär på grund av arbetsanställning,

beskattas allenast i denna stat,

såvida icke arbetet utföres i den andra

avtalsslutande staten. Om arbetet

utföres i den andra staten må ersättningen

på grund av anställningen beskattas

i denna stat.

§ 2. Utan hinder av bestämmelserna

i § 1 ovan skall ersättning, som

en person med hemvist i en avtalsslutande

stat uppbär på grund av arbete

som utföres i den andra avtalsslutande

staten, beskattas allenast i

den förstnämnda staten, under förutsättning

att

a) inkomsttagaren vistas i denna

andra stat under en tidrymd eller

tidrymder, som sammanlagt icke

överstiga 183 dagar under beskattningsåret

i fråga,

b) ersättningen betalas av eller på

uppdrag av en arbetsgivare, som ej

äger hemvist i denna andra stat, och

c) ersättningen ej såsom omkostnad

belastar ett fast driftställe eller

en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren

har i denna andra stat.

§ 3. Utan hinder av vad som stadgas

ovan i denna artikel må ersättning

för personligt arbete, som fullgöres

ombord på fartyg eller luftfar
-

cicio de una profesiön liberal o de

otras actividades independientes de

caråcter anålogo, serån unicamente

gravables en este Estado, a menos que

dicho residente disponga de manera

habitual en el otro Estado contratante

de una base fija para el ejercicio de

sus actividades. Si dispone de tal

base, la parte de renta que puede atribuirse

a la misma, serå gravable en

este ultimo Estado.

Articulo XV

1. Sin perjuicio de lo dispuesto en

los articulos XVI, XVII, XVIII y XX,

los salarios, sueldos y remuneraciones

similares que un residente en un

Estado contratante reciba en virtud

de empleo asalariado, unicamente serån

gravables en este Estado, a no ser

que dicho empleo se desempene en el

otro Estado contratante. Si el empleo

es desempenado en este ultimo Estado,

las remuneraciones recibidas por

este motivo son gravables en este otro

Estado.

2. No obstante lo dispuesto en el

pårrafo 1 anterior, las remuneraciones

que un residente en un Estado

contratante reciba en virtud de empleo

asalariado, desempenado en el

otro Estado contratante, se gravarån

unicamente en el primer Estado si

concurren estas tres condiciones:

a) El beneficiario permanece en el

otro Estado durante uno o varios periodos

que no excedan en total de 183

dias en el curso del ano fiscal considerado.

b) Las remuneraciones se pagan

por una persona o en nombre de una

persona que no es residente en el otro

Estado; y

c) Las remuneraciones no son deducidas

de los beneficios de un establecimiento

permanente o de una

base fija que la persona por cuenta

de quien se trabaja tenga en el otro

Estado.

3. No obstante las disposiciones

precedentes del presente articulo, las

remuneraciones referentes a una

actividad ejercida a bordo de un navio

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

tyg i internationell trafik, beskattas

i den avtalsslutande stat, i vilken företaget

har sin verkliga ledning.

Artikel XVI

§ 1. Ersättningar, vilka utbetalas

av en avtalsslutande stat, dess administrativa

underavdelningar eller lokala

myndigheter till en fysisk person

såsom ersättning för arbete, som

denne utfört i tjänst hos samma stat,

underavdelning eller lokala myndighet,

må beskattas i den staten. Motsvarande

skall gälla i fråga om pensioner,

som avse ersättning till tjänstemän

hos en avtalsslutande stat,

dess administrativa underavdelningar

eller lokala myndigheter, då sådan

pension uppbäres i anledning av arbete,

som tjänstemannen utfört i

tjänst hos samma stat, underavdelning

eller lokala myndighet.

§ 2. Bestämmelserna i artiklarna

XV, XVII och XVIII äro tillämpliga

på ersättningar och pensioner som

utbetalas för tjänster, utförda i samband

med rörelse som bedrivits av en

avtalsslutande stat, dess administrativa

underavdelningar eller lokala

myndigheter.

Artikel XVII

Styrelsearvoden eller liknande ersättningar,

som uppbäras av en person

med hemvist i en avtalsslutande

stat i egenskap av styrelseledamot i

ett bolag med hemvist i den andra

avtalsslutande staten, må beskattas

allenast i denna andra stat. Denna

artikel är icke tillämplig på ersättningar

som uppbäras av styrelseledamot

i bolag på annan grund än denna

sin ställning.

Artikel XVIII

Där icke bestämmelserna i § 1 av

artikel XVI annat föranleda, skola

pensioner och liknande ersättningar,

o de una aeronave en tråfico mternacional,

son gravables en el Estado

contratante en el cual esté situada la

sede de la direcciön efectiva de la

empresa.

Articulo XVI

1. Las remuneraciones pagadas a

una persona natural por un Estado

contratante o una de sus subdivisiones

administrativas o entidades locales,

por los servicios que les preste

en el desempeno de funciones publicas,

serån gravables en este Estado.

La misma norma se aplicarå a las

pensiones que se satisfagan a los

funcionarios de un Estado contratante

o de sus subdivisiones administrativas

o entidades locales, siempre

que tales pensiones se abonen en consideraciön

a los servicios que los

funcionarios hayan prestado en el

ejercicio de funciones piiblicas.

2. Las disposiciones de los articulos

XV, XVII y XVIII, se aplican a las

remuneraciones y pensiones pagadas a

una persona fisica por servicios prestados

a uno de los Estados contratantes

o a sus subdivisiones administrativas

o entidades locales, cuando

éstos actuen en el ejercicio de una

actividad comercial o industrial.

Articulo XVII

Las participaciones en beneficios,

dietas o retribuciones similares que

un residente en un Estado contratante

reciba por su cualidad de miembro

del Consejo de Administraciön

de una sociedad, que sea residente en

el otro Estado contratante, serån unicamente

gravables en este ultimo

Estado. Este articulo no se aplica a

las remuneraciones que se abonen a

los miembros del Consejo de Administraciön

de una sociedad por concepto

distinto al de su cualidad de

tales.

Articulo XVIII

Salvo lo dispuesto en el pårrafo 1

del articulo XVI, las pensiones y remuncraciones

similares, abonadas en

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

som uppbäras i anledning av tidigare

anställning, beskattas allenast i den

avtalsslutande stat i vilken den som

uppbär ersättningen äger hemvist.

Artikel XIX

Utan hinder av vad eljest i detta

avtal stadgas må inkomst, som skådespelare,

filmskådespelare, radio- eller

televisionsartister, musiker och

dylika ävensom idrottsmän förvärva

under sin yrkesutövning, beskattas i

den avtalsslutande stat, i vilken yrket

utövas.

Artikel XX

§ 1. En professor eller lärare, som

äger hemvist i en avtalsslutande stat

och som tillfälligtvis vistas i den andra

staten, under en tidrymd ej överstigande

två år, för att undervisa vid

universitet, högskola eller gymnasium

i denna andra stat, skall i den

andra staten vara befriad från beskattning

för den ersättning för

undervisningsverksamheten under

nämnda tidrymd, som utbetalas till

honom av denna andra stat såsom

tillägg till hans från hemlandet uppburna

lön.

§ 2. En studerande eller affärs- eller

hantverkspraktikant från en avtalsslutande

stat, som vistas i den

andra staten allenast för sin undervisning

eller utbildning, skall ej beskattas

i denna andra stat för belopp,

som han uppbär till bestridande av

sitt uppehälle, sin undervisning eller

sin utbildning, därest beloppen i fråga

utbetalas till honom från utlandet.

Artikel XXI

Inkomst, som uppbäres av kommissionärer

såsom ersättning för

verksamhet i denna egenskap, skall

beskattas enligt följande bestämmelser:
a)

I Spanien beskattas inkomst,

som uppbäres av en kommissionär

consideraciön a servicios prestados

anteriormente, no son gravables mas

que en el Estado contratante en el

cual el beneficiario sea residente.

Articulo XIX

No obstante cualquier otra disposiciön

de este Convenio, las rentas que

los profesionales de espectåculos, tales

como artistas de teatro, cinematögrafo,

radiodifusiön o television, los

musicos y los deportistas, obtengan

por el ejercicio de sus actividades

personales en su cualidad de tales,

serån gravables en el Estado contratante

en que estas actividades sean

ejercidas.

Articulo XX

1. El personal docente residente en

un Estado contratante que se traslade

temporalmente al otro Estado

para ensenar en Universidades, Liceos

o Colegios de este otro Estado, durante

un periodo no superior a dos

anos, no estarå sujeto, en este ultimo

Estado a impuesto por las indemnizaciones

que tal Estado conceda por el

desempeno de la funciön docente durante

dicho periodo y como complemento

al sueldo que perciba del

Estado de origen.

2. Las surnas que un estudiante o

una persona en pråcticas, de uno de

los Estados contratantes, permaneciendo

en el otro Estado con el linico

fin de proseguir alli sus estudios o

completar su formaciön, reciba para

atender a los gastos de sostenimiento,

estudios o formaciön, no serån gravables

en este otro Estado con tal de

que procedan de fuentes situadas

fuera de este ultimo Estado.

Articulo XXI

Las rentas percibidas por los agentes

mediadores como remuneraciön

de servicios prestados en el åmbito de

sus actividades propias, serån gravadas

conforme a las reglas siguientes:

a) Se gravan en Espaha las rentas

percibidas por un agente mediador

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

och uppkommer genom fast driftställe

eller stadigvarande anordning i

Spanien, ävensom inkomst, som uppbäres

av en person med hemvist i

Spanien och ej uppkommer genom

fast driftställe i Sverige.

b) I Sverige beskattas inkomst,

som uppbäres av en kommissionär

och uppkommer genom fast driftställe

eller stadigvarande anordning i

Sverige, ävensom inkomst, som uppbäres

av en person med hemvist i

Sverige och ej uppkommer genom

fast driftställe i Spanien.

Artikel XXII

Inkomst, beträffande vilken ingen

uttrycklig bestämmelse meddelats i

föregående artiklar, skall beskattas

allenast i den stat i vilken den som

uppbär inkomsten äger hemvist.

Artikel XXIII

§ 1. Förmögenhet bestående av sådan

fastighet som avses i § 2 av artikel

VI må beskattas i den avtalsslutande

stat, i vilken fastigheten är belägen.

§ 2. Med förbehåll för vad som

stadgas i § 1 ovan skall gälla att förmögenhet,

bestående av tillgångar

som äro att hänföra till anläggningseller

driftkapital i ett företags fasta

driftställe, eller av tillgångar, som ingå

i en stadigvarande anordning för

utövandet av fritt yrke, må beskattas

i den avtalsslutande stat i vilken

det fasta driftstället eller den stadigvarande

anordningen är belägen.

§ 3. Fartyg och luftfartyg, som

nyttjas i internationell trafik, ävensom

tillgångar, som äro hänförliga

till nyttjandet av sådana fartyg och

luftfartyg och ej utgöras av fastigheter,

skola beskattas allenast i den avtalsslutande

stat, i vilken företaget i

fråga har sin verkliga ledning.

§ 4. Alla andra slag av förmögenhet,

som innehavas av en person med

hemvist i en avtalsslutande stat, skola

beskattas allenast i denna stat.

procedentes de un establecimiento

permanente o de una base fija, situados

en Espana, asi como las rentas

percibidas por un residente en

Espana y que no procedan de un establecimiento

permanente situado en

Suecia.

b) Se gravan en Suecia las rentas

percibidas por un agente mediador

procedentes de un establecimiento

permanente situado en Suecia, asi

como las rentas percibidas por un residente

en Suecia y que no procedan

de un establecimiento permanente situado

en Espana.

Articulo XXII

Las rentas no mencionadas en los

articulos anteriores son gravables,

unicamente, en el Estado en el cual

el beneficiario sea residente.

Articulo XXIII

1. El patrimonio constituido por

bienes inmuebles definidos conforme

al pårrafo 2 del articulo VI, es gravable

en el Estado contratante en el

que los bienes estån situados.

2. Salvo lo dispuesto en el pårrafo

anterior de este articulo, el patrimonio

constituido por bienes que formen

parte del activo de un establecimiento

permanente de una empresa o

por bienes que formen parte de las

instalaciones utilizadas para el ejercicio

de una profesiön liberal, es gravable

en el Estado contratante donde

estån situados el establecimiento permanente

o la instalaciön profesional.

3. Los buques o las aeronaves dedicados

al tråfico internacional, asi

como los bienes no inmobiliarios

afectos a su explotaciön, solo son gravables

en el Estado contratante donde

estå situada la sede de la direcciön

efectiva de la empresa.

4. Los demås elementos del patrimonio

de un residente en un Estado

contratante solo son gravables en

este Estado.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

Artikel XXIV

§ 1. Då en person med hemvist i

en avtalsslutande stat uppbär inkomst

från den andra avtalsslutande

staten eller innehar förmögenhet i

denna andra stat som enligt bestämmelserna

i detta avtal må beskattas i

denna andra stat, skall den förstnämnda

staten, där icke bestämmelserna

i §§ 2 och 3 av denna artikel

annat föranleda, undantaga inkomsten

och förmögenheten från beskattning,

dock att denna stat vid bestämmandet

av beloppet av skatten på den

ifrågavarande personens inkomst eller

förmögenhet må tillämpa den

skattesats, som skulle hava varit tilllämplig

om inkomsten eller förmögenheten

i fråga icke undantagits

från beskattning.

§ 2. Då eu person med hemvist i en

avtalsslutande stat uppbär inkomst

från den andra avtalsslutande staten,

som enligt bestämmelserna i artiklarna

X, XI och XII i detta avtal må beskattas

i den stat varifrån inkomsten

härrör, skall den förstnämnda staten

från sin skatt på inkomsten avräkna

ett belopp motsvarande den skatt,

som erlagts i den andra avtalsslutande

staten. Avräkningsbeloppet kan

dock icke överstiga beloppet av den

del av skatten, beräknad utan dvlik

avräkning, som belöper på de från

den andra staten förvärvade inkomsterna.

§ 3. Det i nästföregående paragraf

angivna förfarandet skall vad beträffar

Spanien även tillämpas i fråga

om den allmänna inkomstskatten

med avseende å samtliga de inkomster,

vilka tagas i beräkning vid bestämmandet

av beskattningsunderlaget

för denna skatt.

§ 4. Vid tillämpningen i Sverige av

bestämmelsen i § 2 av denna artikel

skall iakttagas följande:

a) Oberoende av vad som sägs i

sagda paragraf, skall utdelning från

ett aktiebolag med hemvist i Spanien

till ett aktiebolag eller en ekonomisk

Articulo XXIV

1. Cuando un residente en un Estado

contratante perciba rentas procedentes

del otro Estado contratante o

posea bienes en este otro Estado que,

de acuerdo con las disposiciones del

presente Convenio, son gravables en

este liltimo Estado, el primer Estado

de jarå exentas estas rentas y bienes,

salvo lo dispuesto en los pårrafos 2

y 3 del presente articulo, pero puede,

para calcular el importe de los impuestos

sobre la renta o el patrimonio

de este residente, aplicar el tipo impositivo

que corresponderia si no hubiesen

sido dejadas exentas estas rentas

o patrimonio.

2. Cuando un residente en un

Estado contratante obtiene rentas

procedentes del otro Estado contratante

que, conforme a los articulos

X, XI y XII del presente Convenio,

son gravables en el Estado de donde

proceden, el primer Estado deberå

conceder una deducciön de la cuota

impositiva con que grava estas rentas

igual al impuesto pagado sobre ellas

en el otro Estado contratante. La

suma asi deducida no puede, sin embargo,

exceder del importe del impuesto,

calculado antes de la deducciön

correspondiente a las rentas

obtenidas en el otro Estado.

3. El procedimiento regulado en el

pårrafo anterior, se aplicarå también,

por lo que se refiere a Espana, a la

Contribuciön General sobre la Renta,

con referencia a todas las rentas computables

para determinar Ia base impositiva

en este impuesto.

4. Para la aplicaciön a Suecia de lo

previsto en el pårrafo 2 de este articulo,

se observarån las siguientes disposiciones:
a)

No obstante lo establecido en

dicho pårrafo, los dividendos satisfechos

por una sociedad por acciones,

residente en Espana, a una sociedad

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

21

förening med hemvist i Sverige vara

undantagen från svensk skatt i den

utsträckning och på de villkor, som

fallet skulle hava varit enligt svensk

lagstiftning, därest båda bolagen eller

bolaget och den ekonomiska föreningen

ägt hemvist i Sverige.

b) I sådana fall, då hel befrielse

från eller nedsättning av spansk skatt

på utdelning, ränta eller royalty, som

uppburits av en person med hemvist

i Sverige, medgivits för en bestämd

tidsperiod, skall från den svenska

skatten på inkomsten avräknas ett belopp

motsvarande den skatt, som

skulle hava utgått i Spanien, om sådan

skattebefrielse eller skattenedsättning

ej meddelats.

§ 5. Vad beträffar Spanien skall,

om utdelning från ett bolag med

hemvist i Sverige ingår i vinstberäkningen

för ett spanskt bolag, från

beloppet av spansk bolagsskatt avräknas

den andel som belöper å 80 %

av sagda utdelning.

§ 6. Föreskrifterna i de svenska

författningarna om beskattning av

oskifta dödsbon tillämpas icke i den

mån dödsbodelägare enligt bestämmelserna

i detta avtal direkt beskattas

i Spanien för dödsboets inkomst

eller förmögenhet.

Artikel XXV

Bestämmelserna i detta avtal påverka

icke sådana privilegier i beskattningshänseende,

vilka enligt

folkrättens allmänna regler eller

jämlikt stadganden i särskilda överenskommelser

tillkomma diplomatiska

eller konsulära befattningshavare.

Artikel XXVI

§ 1. Medborgare i en avtalsslutande

stat skola icke i den andra avtalsslutande

staten bliva föremål för någon

beskattning eller något därmed sammanhängande

skattekrav av annat

por acciones o asociaciön econömica

residente en Suecia, estarån exentos

del impuesto sueco en la medida y

condiciones en que tal desgravaciön

seria concedida en virtud de la legislaciön

interna sueca en el caso de que

ambas sociedades o asociaciones

fuesen residentes en Suecia.

b) En el caso de que fuera de aplicaciön

una exenciön total o parcial

de los impuestos espanoles exigibles

sobre los dividendos, intereses o rendimientos

de la propiedad intelectual

o industrial, obtenidos por un residente

en Suecia, concedida por un

periodo limitado, Suecia deducirå de

la cuota impositiva a pagar en aquel

pais una cantidad igual al impuesto

que se habria pagado en Espana si no

existiesen tales exoneraciones.

5. Por lo que se refiere a Espana,

si entre los ingresos computados para

determinar los beneficios de una sociedad

espanola, figurasen dividendos

pagados por una sociedad residente

en Suecia, se deducirå de la cuota a

pagar por el impuesto sobre sociedades

una parte proporcional al 80 %

de aquellos dividendos.

6. Las normas de las leyes suecas

relativas al gravamen de las sucesiones

indivisas, no serån aplicables

cuando, en virtud de las disposiciones

del presente Convenio, los herederos

sean directamente gravables en

Espana sobre las rentas o bienes procedentes

de la sucesiön.

Articnlo XXV

Las disposiciones del presente Convenio

no afectarån a los privilegios

fiscales de que disfrutan los funcionarios

diplomåticos o consulares, de

acuerdo con los principios generales

de derecho internacional o en virtud

de las disposiciones de acuerdos

especiales.

Articnlo XXVI

1. Los nacionales de un Estado

contratanle no serån sometidos en el

otro Estado contratante a imposiciön

ni a ninguna obligacion fiscal, de manera

distinta o mås rigurosa que los

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

slag eller mer tyngande än medborgarna

i den senare staten under samma

förhållanden.

§ 2. Uttrycket »medborgare» betyder:
a)

Alla fysiska personer som äga

en avtalsslutande stats nationalitet.

b) Alla juridiska personer och andra

sammanslutningar, som bildats

jämlikt gällande lag i en avtalsslutande

stat.

§ 3. Statslösa med hemvist i en

avtalsslutande stat skola icke i den

andra avtalsslutande staten bliva föremål

för någon beskattning eller något

därmed sammanhängande skattekrav,

som är av annat slag eller mer

tyngande än den beskattning och

därmed sammanhängande skattekrav,

som medborgarna i den senare

staten under samma förhållanden äro

eller kunna bliva underkastade.

§ 4. Beskattningen av ett fast driftställe,

som ett företag i en avtalsslutande

stat har i den andra avtalsslutande

staten, skall i denna andra stat

icke vara mindre fördelaktig än beskattningen

av ett företag i den andra

staten, som bedriver samma verksamhet.

§ 5. Bestämmelserna i denna artikel

skola icke anses medföra förpliktelse

för någon av de avtalsslutande

staterna att medgiva personer med

hemvist i den andra avtalsslutande

staten personliga avdrag vid beskattningen,

skattebefrielser och skattenedsättningar

på grund av försörjningsplikt

mot familj, som medgivas

personer med hemvist i den förstnämnda

staten.

§ 6. Bestämmelserna i denna artikel

äga tillämpning allenast med avseende

å de skatter, som inbegripas

under detta avtal.

Artikel XXV11

§ 1. Kan skattskyldig visa att i en

avtalsslutande stat eller i båda staterna

vidtagits åtgärder, som för honom

medfört eller komma att medföra

en mot detta avtal stridande be
-

nacionales de este otro Estado que se

encuentren en las mismas condiciones.

2. El término «nacionales» comprende:
a)

Todas las personas naturales

que posean la nacionalidad de un

Estado contratante.

b) Todas las personas juridicas, sociedades

de personas y asociaciones,

constituidas conforme a la legislaciön

en vigor en un Estado contratante.

3. Los apåtridas residentes en un

Estado contratante no serån sometidos

en el otro Estado contratante a

ningun gravamen o obligaciön fiscal

distinto o mås riguroso que aquellos

que son o puedan ser exigidos a los

nacionales de este otro Estado que se

encuentren en las mismas condiciones.

4. La imposiciön de los establecimientos

permanentes que una empresa

de un Estado contratante tenga en

el otro Estado contratante, no podrå

ser mås rigurosa que la exigida a las

empresas de este otro Estado dedicadas

a la misma actividad.

5. Las disposiciones de este articulo

no obligan a los Estados contratantes

a conceder a los residentes en el otro

Estado contratante las deducciones

personales, bonificaciones o exenciones

que conceda a los residentes

en su territorio en consideraciön a

sus cargas familiares.

6. Las disposiciones de este articulo

solo se aplicarån en relaciön con los

impuestos incluidos en el presente

Convenio.

Articulo XXVII

1. Cuando un residente en un

Estado contratante considere que las

medidas tomadas por uno o ambos

Estados contratantes, implican o

pueden representar para él un grava
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

skattning, äger han — utan att hans

rätt att använda sig av i den interna

rättsordningen givna rättsmedel därav

påverkas — göra framställning i

saken hos den behöriga myndigheten

i den stat, i vilken han äger hemvist.

§ 2. Om denna behöriga myndighet

finner framställningen grundad men

ej själv kan åvägabringa en tillfredsställande

lösning, skall myndigheten

söka lösa frågan genom ömsesidig

överenskommelse med den behöriga

myndigheten i den andra avtalsslutande

staten i syfte att undvika en

mot detta avtal stridande beskattning.

§ 3. De behöriga myndigheterna i

de avtalsslutande staterna skola genom

ömsesidig överenskommelse avgöra

svårigheter eller tvivelsmål som

uppkomma rörande tolkningen eller

tillämpningen av detta avtal. De kunna

jämväl överenskomma för att

undvika dubbelbeskattning i sådana

fall som ej omfattas av detta avtal.

§ 4. De behöriga myndigheterna i

de avtalsslutande staterna kunna träda

i förbindelse med varandra för att

träffa överenskommelse i de fall som

angivits i föregående paragrafer. Om

muntliga överläggningar anses underlätta

en överenskommelse, kunna

sådana överläggningar äga rum inom

ramen för en kommitté bestående av

representanter för de behöriga myndigheterna

i de båda avtalsslutande

staterna.

Artikel XXVIII

§ 1. De behöriga myndigheterna i

de avtalsslutande staterna skola utbyta

de upplysningar, vilka äro erforderliga

för att genomföra detta avtal.

De högsta finansmyndigheterna

äro dock icke förpliktade att meddela

sådana upplysningar, som icke

kunna lämnas på grundval av hos

skattemyndigheterna tillgängligt material

utan kräva särskild undersökning.

De sålunda utbytta upplysningarna

skola behandlas såsom hemliga

och må allenast göras tillgängliga för

myndigheter eller personer, vilka en
-

men que no esté conforme con el presente

Convenio, puede, independientemente

de los recursos previstos por

la legislaciön nacional, someter su

caso a la Autoridad competente del

Estado contratante en el que sea residente.

2. Esta Autoridad competente harå

lo posible, si la reclamaciön le parece

fundada y si ella misma no estå en

condiciones de adoptar una soluciön

satisfaetoria, por arreglar la cuestiön

por via de un acuerdo amistoso con

la Autoridad competente del otro

Estado contratante, a fin de evitar la

imposiciön de forma que no se ajuste

a este Convenio.

3. Las Autoridades competentes de

los Estados contratantes procurarån

resolver por via amistosa las dificultades,

o disipar las dudas que plantee

la interpretaciön o aplicaciön del presente

Convenio. También podrån ponerse

de acuerdo para tratar de evitar

la doble imposiciön en los casos no

previstos en el mismo.

4. Las Autoridades competentes de

los Estados contratantes pueden comunicarse

entre ellas con el fin de

llegar a un acuerdo, en los casos previstos

en los pårrafos anteriores.

Cuando se considere que ese acuerdo

pueda facilitarse mediante contactos

personales, ese intercambio de puntos

de vista podrå realizarse en el seno

de una Comisiön compuesta por los

representantes de las Autoridades

competentes de los dos Estados.

Articulo XXVIII

1. Las Autoridades competentes de

los Estados contratantes cambiarån

entre si las informacioncs necesarias

para aplicar las disposiciones del pre

sente Convenio. Sin embargo, las

autoridades competentes no estån

obligadas a suministrar informaciones

que deben ser obtenidas en documentos

que no esten en su poder y

que exijan invcstigaciones especiales.

Toda informaciön asi intercambiada

serå mantenida sccreta y solo podrå

scr rcvelada a las autoridades o personas

competentes, seglin la legisla
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

ligt den berörda avtalsslutande statens

lagstiftning handlägga taxering

eller uppbörd av de skatter som avses

i detta avtal. Samma förpliktelse,

som åvilar de högsta finansmyndigheterna,

åligger jämväl nyssnämnda

personer och myndigheter.

§ 2. Bestämmelserna i § 1 få icke i

något fall anses innebära, att någon

av staterna är pliktig att

a) tillgripa verkställighetsåtgärder,

som icke stå i överensstämmelse med

dess lagstiftning eller administrativa

praxis,

b) meddela upplysningar, vilka

icke kunna infordras enligt i lag

meddelade föreskrifter i den ena eller

den andra avtalsslutande staten.

§ 3. Upplysningar, vilka skulle yppa

en affärshemlighet eller en industri-

eller yrkeshemlighet, få icke utbytas.

Artikel XXIX

§ 1. Detta avtal skall ratificeras:

a) För Spaniens del av Hans Excellens

Spaniens statschef med hörande

av Spaniens lagstiftande församling.

b) För Sveriges del av Hans Majestät

Konungen av Sverige med riksdagens

samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola

utväxlas i Stockholm snarast möjligt.

§ 2. Detta avtal skall träda i kraft

trettio dagar efter utväxling av ratifikationshandlingarna.

§ 3. Sedan avtalet trätt i kraft, skola

avtalets bestämmelser äga tillämpning:
a)

I Spanien:

1. Beträffande genom avdrag vid

källan uttagna skatter på utdelning

och ränta, som åsyftas i artiklarna X

och XI samt utgå på dylika slags inkomster,

vilka utbetalas efter avtalets

ikraftträdande.

2. Beträffande andra inkomstskatter,

vilka utgå på inkomster hänförli
-

ciön del Estado contratante interesado,

para la liquidaciön o recaudaciön

de los impuestos incluidos en el Convenio.

Estas personas o autoridades

estån obligadas a mantener el secreto,

igual que las autoridades competentes.

2. Las disposiciones del pårrafo 1

no pueden, en ningun caso, interpretarse

como imponiendo a uno de los

Estados contratantes la obligaciön

de:

a) Adoptar medidas administrativas

contrarias a su legislaciön o

pråctica administrativa,

b) transmitir informaciones cuya

obtenciön esté prohibida por su legislaciön

o por la del otro Estado contratante.

3. No se podrån intercambiar informaciones

que revelen un secreto

comercial, industrial o profesional.

Articulo XXIX

1. El presente Convenio serå ratificado:
a)

Por parte de Espana, por S. E.

el Jefe del Estado espanol oidas las

Cortes espanolas.

b) Por parte de Suecia, por S. M.

el Rey de Suecia con el asentimiento

del Riksdag.

Los instrumentos de ratificaciön

serån intercambiados en Estocolmo

tan pronto como sea posible.

2. El presente Convenio entrarå en

vigor a los 30 dias del intercambio de

los instrumentos de ratificaciön.

3. Después de la entrada en vigor,

las disposiciones del Convenio son

aplicables:

a) En Espana:

1°. Por lo que afecta a los impuestos

sobre dividendos o intereses

percibidos por retenciön en la fuente,

a los que se refieren los articulos X

y XI, a las utilidades cuyo pago se

acuerde con posterioridad a su entrada

en vigor.

2°. En lo que se refiere a los otros

impuestos sobre las rentas, al grava
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

25

ga till det kalenderår, varunder utväxling

av ratifikationshandlingarna

ägt rum, eller till verksamhetsår, vilka

avslutats under sagda kalenderår,

ävensom på inkomster hänförliga till

senare år.

b) I Sverige:

1. Beträffande skatter, uttagna genom

avdrag vid källan och innefattande

en slutgiltig skattebetalning,

som utgå på inkomster, vilka blivit

tillgängliga för lyftning från och med

dagen för avtalets ikraftträdande och

icke förfallit till betalning dessförinnan.

2. Beträffande andra inkomstskatter,

som påföras inkomster hänförliga

till beskattningsperioder, vilka avslutats

å eller efter den 1 januari det

kalenderår, varunder utväxling av ratifikationshandlingarna

ägt rum.

3. Beträffande svensk förmögenhetsskatt,

som påföres på grund av

taxering från och med året närmast

efter det, varunder utväxling av ratifikationshandlingarna

ägt rum.

Artikel XXX

Detta avtal skall förbliva i kraft

intill dess detsamma uppsagts av endera

avtalsslutande staten. De båda

avtalsslutande staterna kunna uppsäga

avtalet genom underrättelse senast

sex månader före utgången av ett kalenderår.

I händelse av sådan uppsägning

skall avtalet sista gången tillämpas:

a) Vad beträffar Spanien:

1. Såvitt avser genom avdrag vid

källan uttagna skatter på utdelning

och ränta, som utgå på dylika slags

inkomster, vilka utbetalas före slutet

av det kalenderår med vars utgång

uppsägningen blir gällande.

2. Såvitt avser andra inkomstskatter,

som utgå på inkomster hänförliga

till det kalenderår med vars utgång

uppsägningen blir gällande.

b) Vad beträffar Sverige:

1. Såvitt avser skatter, uttagna genom

avdrag vid källan och innefat
-

men de las utilidades correspondientes

al aho civil en el curso del cual

se ha realizado el intercambio de los

instrumentos de ratificaciön, o a los

ejercicios cerrados en el curso de cficho

ano, y al gravamen de las utilidades

correspondientes a los anos

posteriores.

b) En Suecia:

1°. En cuanto se refiere a los impuestos

retenidos en la fuente con

caråcter definitivo en lo que afectan a

ingresos atribuidos a los beneficiarios

a partir del dia en que este Convenio

entre en vigor cuando no sean exigibles

antes de dicho dia.

2°. En lo que se refiere a los demås

impuestos sobre la renta en cuanto

afectan a ingresos correspondientes a

periodos impositivos cerrados con

posterioridad al 1 de Enero del ano

civil en que tiene lugar el intercambio

de los instrumentos de ratificaciön.

3°. En lo que se refiere al impuesto

sueco sobre el patrimonio al exigible

a partir del ano siguiente a aquel en

que tenga lugar el intercambio de los

instrumentos de ratificaciön.

Articulo XXX

El presente Convenio permanecerå

en vigor hasta que sea denunciado

por uno de los Estados contratantes.

Los dos Estados contratantes pueden

denunciar este Convenio con un

preaviso minimo de seis meses antes

del fin del ano natural.

En este caso, el Convenio se aplicarå

por liltima vez:

a) Por lo que se refiere a Espana:

1°. Eu los impuestos sobre dividendos

o intereses percibidos por retenciön

en la fuente, a las utilidades

cuyo pago se acuerde antes de terminar

el ano civil al final del cual surtirå

efecto la denuncia.

2". Eu los demås impuestos sobre

Ia renta, a las renlas correspondientes

al ano civil del cual surtirå efecto

la denuncia.

b) Por lo que se refiere a Suecia:

1°. Eu los impuestos retenidos en

la fuente con caråcter definitivo, a los

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

tande en slutgiltig skattebetalning,

som utgå på inkomster, vilka blivit

tillgängliga för lyftning senast den 31

december sagda år.

2. Såvitt avser andra inkomstskatter,

som utgå på inkomster, vilka förvärvats

senast den 31 december sagda

år.

3. Såvitt avser svensk förmögenhetsskatt,

som påföres på grund av

taxering det år, varunder uppsägningen

ägt rum.

Till bekräftelse härå hava undertecknade

därtill behörigen befullmäktigade

ombud undertecknat detta

avtal och försett detsamma med sina

sigill.

Som skedde i Madrid den 25 april

1963, på svenska och spanska språken,

vilka båda texter äga lika vitsord.

För svenska regeringen:

Herbert Ribbing

För spanska regeringen:

Fernando Castiella

Tilläggsprotokoll

Vid undertecknandet av detta avtal

hava undertecknade befullmäktigade

ombud till angivande av villkoren

för tillämpningen av artikel VII

av avtalet avgivit följande förklaringar.

A. Vid tillämpning av § 4 av artikel

VII skall i Spanien skattepliktig

vinst av rörelse, som uppbäres av ett

svenskt företag med ett eller flera

fasta driftställen i nämnda stat, bestämmas

i enlighet med i Spanien internt

gällande regler.

Vid bestämmandet av företagets

hela vinst för beräkningen av den

skattepliktiga vinst, som är hänförlig

till det fasta driftstället i Spanien,

skola dock sådana vinstökningar icke

medräknas, som uppkomma genom

en i lag föreskriven obligatorisk uppskrivning

av värdet å tillgångar som

ingresos atribuidos a los beneficiarios

no mås tarde del 31 de Diciembre de

dicho ano.

2°. En los demås impuestos sobre

la renta, a los ingresos obtenidos no

mås tarde del 31 de Diciembre de

dicho ano.

3°. En lo que se refiere al impuesto

sueco sobre el patrimonio, al exigible

en el aho de la denuncia.

En fe de lo cual, los Plenipotenciarios

nombrados y debidamente autorizados

han firmado y sellado este

Convenio.

Hecho en Madrid, el dia 25 de Abril

1963, en espanol y sueco, haciendo fe

ambos textos.

Por el Gobierno espanol:

Fernando Castiella

Por el Gobierno sueco:

Herbert de Ribbing

Protocolo adicional

En el momento de firmar este Convenio,

los infrascritos plenipotenciarios

han hecho las declaraciones siguientes

precisando las condiciones

de aplicaciön del articulo VII de dicho

Convenio.

A. Para la aplicaciön del pårrafo 4

del articulo VII, el beneficio gravable

en Espana de las empresas suecas

que tienen en este pais uno o varios

establecimientos permanentes serå

determinado segun las normas internas

espaholas.

Sin embargo, para la determinaciön

del beneficio total computable

para el cålculo del beneficio gravable

del establecimiento permanente situado

en Espana, quedarån excluidas las

plusvalias que resulten de cualquier

revaluaciön legal obligatoria, tanto

de elementos de activo inmovilizado,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

utgöras av fastigheter belägna utanför

Spanien ävensom aktier och andra

värdepapper, vilka ingå i rörelse

som bedrives utanför Spanien.

Med förbehåll för det fall att de

följande bestämmelserna utnyttjas

för att kringgå spansk skattelagstiftning,

skall i beräkningen för ovan

angivna ändamål ej heller medtagas:

a) Vinst uppkommen vid frivillig

uppskrivning av värdet å tillgångar

som utgöras av utanför Spanien belägna

fastigheter (aktier och andra

värdepapper undantagna).

b) Vinst uppkommen vid överlåtelse

av tillgångar som utgöras av utanför

Spanien belägna fastigheter (aktier

och andra värdepapper undantagna).

B. Svenska företag, som innehava

ett eller flera fasta driftställen i Spanien,

kunna välja att bliva beskattade

i enlighet med samma förfarande

som tillämpas för spanska företag,

vilka utöva verksamhet allenast i

Spanien.

Ett dylikt val skall vara bindande

för en tid av två år, därvid valrätten

skall utövas före ingången av det

första av de berörda verksamhetsåren.

Som skedde i Madrid den 25 april

1963, på svenska och spanska språken,

vilka båda texter äga lika vitsord.

como de participaciones y titulos en

cartera, situados fuera de Espana.

Salvo que las disposiciones siguientes

se utilicen para defraudar la Ley

fiscal espanola, tampoco se tendrån

en cuenta, a este mismo fin:

a) Las plusvalias resultantes de revaluaciones

facultativas o libres de

elementos de activo inmovilizado (excluidas

las participaciones y titulos

en cartera) situados fuera de Espana.

b) Las plusvalias procedentes de

la cesiön de elementos de activos inmovilizado

(excluidas participaciones

y titulos en cartera) situados fuera de

Espana.

B. Las empresas suecas que tengan

en Espana uno o varios establecimientos

permanentes podrån optar

por que se les grave por el mismo régimen

que estå previsto para las empresas

espanolas que ejercen toda su

actividad en Espana.

Esta opciön serå vålida por dos

anos y deberå ser ejercitada con anterioridad

al comienzo del primero de

los ejercicios a que afecte.

Hecho en Madrid, el dia 25 de Abril

1963, en espanol y sueco, haciendo fe

ambos textos.

För svenska regeringen:

Herbert Ribbing

Por el Gobierno espanol:

Fernando Castiella

För spanska regeringen:

Fernando Castiella

Por el Gobierno sueco:

Herbert de Ribbing

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Hermansson, fråga

om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

samt anför därvid följande.

Den internationella dubbelbeskattningen är sedan mitten av 1950-talet

föremål för ett ingående studium inom organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD). I första hand inriktas arbetet på att beträffande

den direkta beskattningen nå fram till enhetliga regler som kan

ligga till grund för avtal mellan medlemsländerna om undvikande av dubbelbeskattning.

Genom rekommendationer till medlemsländerna söker organisationen

även främja tillkomsten av nya sådana avtal.

Såväl Sverige som Spanien deltager i nämnda arbete. I förhållandet mellan

Sverige och Spanien har emellertid dubbelbeskattningsfrågorna hittills

inte erhållit någon särskild reglering. Vid skilda tillfällen under senare år

har den svenska exportindustrin framhållit olägenheten härav och framfört

önskemål om att frågorna måtte lösas genom att dubbelbeskattningsavtal

ingås med Spanien. Sedan i anslutning till arbetet i OECD intresse konstaterats

föreligga å ömse sidor för ett sådant avtal, upptogs förhandlingar

härom i Madrid under tiden den 13—den 19 september 1961 mellan en

svensk delegation och representanter för spanska regeringen. Förhandlingarna

fördes på svensk sida av chefen för finansdepartementets rättsavdelning

hovrättsrådet Erik Åqvist, byråchefen i finansdepartementet Ivan

Eckersten samt byråchefen för lagärenden i samma departement Erik Reuterswärd.

Efter ytterligare förhandlingar i Stockholm och Madrid under

tiden den 30 oktober—den 2 november respektive den 11—den 15 december

1962 nåddes enighet om ett på svenska och spanska språken avfattat förslag

till avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i yttrande den 1(5

januari 1963 icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Sedermera

har efter skriftväxling på diplomatisk väg vissa smärre ändringar av språklig

natur vidtagits i den ursprungliga lydelsen. Det sålunda modifierade avtalsförslaget

jämte tilläggsprotokoll torde få såsom bilagor1 fogas vid protokollet

i detta ärende.

Under hand har meddelats att man på spansk sida är beredd att underteckna

avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande av

detsamma även på svensk sida.

Såsom en bakgrund till avtalsförslaget torde jag till en början få något

beröra huvuddragen i det spanska skattesystemet. Den statliga spanska inkomstbeskattningen

omfattar dels ett antal avkastningsskatter, vilka utgår

på inkomst av vissa slag av tillgångar eller förvärvsverksamhet, och dels två

allmänna inkomstskatter som uttages av fysiska respektive juridiska personers

samlade inkomst. Spanska provinser och kommuner uttager skatt

på inkomst i form av tillägg till vissa av de statliga inkomstskatterna. Därjämte

äger kommunerna pålägga en värdestegringsskatt på fastigheter som

är belägna inom respektive kommun. Någon förmögenhetsskatt utgår ej i

Spanien.

Avkastningsskatterna är skatten å fastighet på landet och i stad (contrihuciön

territorial), skatten å arbetsinkomst (impuesto sobre los rendimientos

del trabajo personal), skatten å inkomst av kapital (impuesto sobre las

rentas del Capital) och skatten å kommersiell och industriell verksamhet

samt inkomst därav (»impuesto industrial»). Gemensamt för avkastningsskatterna

är skattepliktens anknytning till det spanska statsterritoriet. Skatteplikt

för ifrågavarande inkomster inträder om inkomsten har källa i Spanien

eller uppbäres där eller om inkomsten utbetalas av en i Spanien bosatt

fysisk eller juridisk person.

Fastighetsbeskattningen är proportionell och utgår på landet med 17,5 %

och i stad med 24,08 % av ifrågavarande årsinkomst. Skatten å arbetsinkomst

drabbar löner och ersättningar, som uppbäres av löntagare och fria

yrkesutövare. Periodiskt utfallande löneinkomster som överstiger 18 000 pesetas

om året beskattas efter en progressiv skala (effektiv skattesats 6,9—

15 %) under det att löntagares tillfälliga arbetsinkomster påföres en proportionell

skatt av 8 %. Där så kan ske uttages skatten genom skatteavdrag

på lönen. — Till skattepliktiga kapitalinkomster hänföres utdelning

och ränta som uppbäres på grund av innehav av spanska värdepapper ävensom

royaltyersältning för upplåtelse av upphovsrätt, patenträtt o. dyl. Skatteplikt

åvilar även utdelning och obligationsränta från utländskt företag till

den del som motsvarar företagets vinst genom verksamhet i Spanien. Ä

andra sidan är utdelning och ränta som utbetalas av ett spanskt företag

lritagna från skatt till den del de är hänförliga till vinst som företaget

1 Bilagorna har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med förslaget

utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att datering och underskrift verkställts

samt alt ratifikationsortens namn införts i artikel 29 § 1.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Ma j. ts proposition nr 192 år 1963

förvärvat i utlandet. Undantag från skatteplikt gäller enligt särskilda regler

även för aktieutdelning från vissa investerings- och holdingbolag. Skatten

å kapitalinkomst bestämmes efter olika grunder för skilda inkomstslag. I

fråga om ränteinkomst är skatten proportionell och utgår med 20 % av

ränta på lån som upptagits av spanska staten, 24 % av ränta på företagslån

samt 26,4 % av annan ränteinkomst. Beträffande utdelning på aktier

och andelar i bolag varierar skattesatsen mellan 8 och 30 % alltefter det utdelade

beloppets andel av bolagets kapital. I fråga om royalty som utgår för upplåtelse

av patent, varumärke o. dyl. beskattas 70 % av bruttobeloppet med

en skattesats av 19,8 %. Skatt som belöper på kapitalinkomst avdrages i

i allmänhet vid källan av den, som gör utbetalningen. — Skatten å kommersiell

och industriell verksamhet erlägges av såväl fysiska som juridiska

personer i form av en fast näringsavgift (licencia fiscal) för närings- eller

yrkesverksamhet som bedrives i Spanien. Näringsavgiftens storlek bestämmes

med hänsyn till bl. a. arten av verksamheten och den ort, varifrån

verksamheten utövas. Skattskyldig fysisk person erlägger därjämte en proportionell

skatt av 20 % av den verkliga eller antagna vinsten av verksamheten

(cuota por beneficios). Numera torde näringsavgiften ha karaktär av

förskottsinbetalning av skatt. Avgiftens belopp får sålunda avräknas mot

den proportionella skatten å rörelsens vinst ävensom mot den tidigare berörda

skatten å arbetsinkomst. I fråga om skattskyldig juridisk person sker

avräkningen mot en särskild bolagsskatt.

Den allmänna inkomstskatten (contribuciön general sobre la renta) uttages

av fysiska personer och utgör ett komplement till förenämnda avkastningsskatter.

Denna skatt beräknas på den skattskyldiges sammanräknade

nettoinkomst av olika förvärvskällor. För en person som är bosatt i

Spanien gäller oinskränkt skattskyldighet. En utom landet bosatt person

är skattskyldig för all inkomst, som har källa i Spanien eller utbetalas av

en därstädes bosatt person. Skatten är progressiv och utgår på nettoinkomst

som överstiger 100 000 pesetas med lägst 2,5 % och högst 44 %. I fråga om

arbetsinkomst sker viss reduktion av skatten.

Skyldighet att erlägga bolagsskatt (impuesto sobre la renta de sociedades)

åvilar ej blott spanska bolag utan även utländska juridiska personer som

utövar verksamhet i Spanien från filial, kontor, butik el. dyl. Det utländska

företaget beskattas för en av skattemyndigheten uppskattad andel (cifra

relativa) av företagets totala nettoinkomst, oberoende av den verkliga, på

driftstället i Spanien belöpande vinsten. Skatten är proportionell och utgår

i fråga om aktiebolag med 30 % av den skattepliktiga nettovinsten.

Såvitt gäller mellanstatlig dubbelbeskattning upptages i den spanska lagstiftningen

vissa bestämmelser om skattelättnad. Sådan dubbelbeskattning

elimineras i fråga om en fysisk person som är bosatt i Spanien genom avräkning

av den utländska skatten mot den spanska allmänna inkomstskatten.

Vidare har bolag, som förvärvar inkomst i utlandet, möjlighet att

vid bolagsbeskattningen erhålla viss reduktion av utomlands beskattad inkomst.

Avtal för undvikande av dubbelbeskattning avseende samtliga in
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

31

komstslag torde Spanien hittills endast ha ingått med Frankrike. Intresset

på spansk sida för en avtalsmässig reglering av dessa frågor synes ha

aktualiserats först i anslutning till det inledningsvis angivna samarbetet i

OECD på området i fråga.

Nyssnämnda samarbete, som syftar till ökad internationell enhetlighet

på detta område, äger rum inom en särskild skattekommitté och har resulterat

i förslag till ett stort antal avtalsbestämmelser avsedda att användas

i dubbelbeskattningsavtal mellan medlemsländerna. Till de föreslagna bestämmelserna

har fogats inom kommittén utarbetade kommentarer, vilka

avses skola tjäna till ledning vid bestämmelsernas tillämpning. Hittills föreliggande

förslag omfattar huvuddelen av de regler som brukar upptagas i

dubbelbeskattningsavtal. Fullständig enighet har icke kunnat uppnås beträffande

samtliga framlagda förslag oaktat desamma i flera hänseenden baserats

på kompromisslösningar. I anslutning till några i bestämmelserna behandlade

frågor har uttryckliga reservationer gjorts om avvikelser som betingas

av speciella förhållanden i ett medlemslands lagstiftning eller andra

särskilda förhållanden.

För Sveriges del har åtskilliga av de av OECD rekommenderade bestämmelserna

kunnat iakttagas i avtal som ingåtts under senare år. Så har t. ex.

skett i samband med översynen av de äldre avtalen med Österrike (prop.

1959: 160; SFS 1960: 116) och Storbritannien (prop. 1960: 180; SFS 1961:

95). Detsamma är förhållandet med de nya avtal som träffats med Irland

(prop. 1960:11; SFS 1961:38) och Grekland (prop. 1962:7). Särskilt gäller

detta det sistnämnda avtalet, då vid tidpunkten för utarbetandet av detsamma

färdiga förslag framlagts i OECD beträffande samtliga ifrågavarande

bestämmelser.

Även vid utformningen av det föreliggande förslaget till avtal med Spanien

har de bestämmelser som rekommenderats av OECD:s ministerråd

kunnat iakttagas i allt väsentligt. Därjämte har vissa förslag till nya avtalsbestämmelser

kunnat beaktas, i fråga om vilka förarbetet i OECD:s

skattekommitté i det närmaste slutförts då avtalsförhandlingarna ägde rum.

Angående innehållet i avtalsförslaget må anföras följande.

Art. I och II behandlar avtalets tillämplighetsområde. Avtalet tillämpas i

fråga om fysiska och juridiska personer som äger hemvist i de avtalsslutande

staterna. Såväl statliga som kommunala skatter på inkomst och förmögenhet

omfattas av avtalet.

I arl. III—V ges definitioner av vissa i avtalet använda uttryck. Definitionen

av uttrycket »person med hemvist» bestämmer i fall, då en person

enligt intern skattelag äger hemvist i båda staterna, i vilkendera han skall

anses äga hemvist i och för avtalets tillämpning. Innebörden av uttrycket

»tast driftställe» är utförligt reglerad i art. V och har betydelse för tillämpning

av avtalets regler om beskattning av inkomst av rörelse som bedrives

i båda staterna. Den av OECD föreslagna definitionen har i förtydligande

syfte kompletterats med en uttrycklig bestämmelse, enligt vilken innehavet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

av ett varulager skall anses utgöra ett fast driftställe om försäljning äger

rum direkt från varulagret.

Art. VI—XXIII innehåller bestämmelser för uppdelning mellan de båda

staterna av beskattningsrätten till olika slag av inkomst och förmögenhet.

Enligt art. VI förbehålles rätten att beskatta inkomst av fastighet den

stat, i vilken fastigheten är belägen.

Art. VII behandlar beskattningen av rörelseinkomst och frågan om fördelningen

av inkomsten mellan ett företags huvudkontor och filial. Inkomst

av rörelse beskattas endast i företagets hemviststat såvida inte företaget

driver rörelse från fast driftställe (t. ex. filial) i den andra staten. Är

detta fallet, beskattas den till filialen hänförliga rörelseinkomsten endast i

den andra staten (§ 1). Därvid hänföres till filialen så stor inkomst som

skulle ha uppkommit, om filialen uppträtt som ett självständigt företag

(§ 2). Den till filialen hänförliga inkomsten kan emellertid också bestämmas

på grundval av en fördelning med utgångspunkt från företagets totala

inkomst, under förutsättning att en dylik beräkningsmetod är bruklig i den

stat där filialen är belägen (§ 4). — Såsom berörts i den föregående redogörelsen

föreskrives i spansk skattelag en beräkningsregel av sistnämnda

slag för beskattningen av utländska företags filialer i Spanien (cifra relativa).

Såvitt gäller svenska företags filialer blir dock den nämnda metoden

för inkomstens beräknande underkastad en viss begränsning på grund

av de speciella föreskrifter härom, som upptagits i punkt A av ett i samband

med avtalsförslaget upprättat tilläggsprotokoll. I huvudsak innebär

dessa föreskrifter, att utgångspunkten för inkomstberäkningen, det svenska

företagets totala inkomst av rörelse, skall bestämmas med uteslutande av

vissa inkomster som hänför sig till företagets verksamhet utanför Spanien.

Föreskrifterna i punkt B av tilläggsprotokollet medger ett svenskt företag

som har filial i Spanien ett alternativ till det nyss berörda beskattningsförfarandet.

Det svenska företaget kan med stöd av dessa regler välja att

beskattas i Spanien enligt samma förfarande som gäller för ett spanskt företag,

vilket utövar all sin verksamhet i Spanien. Anmärkas bör, att art. VII

i avtalsförslaget i vissa smärre hänseenden avviker från den av OECD rekommenderade

lydelsen på grund av den särskilda utformningen av spansk

skattelag beträffande beskattningen av utländska företags filialer.

Art. VIII behandlar vinstfördelning mellan koncernföretag.

Art. IX stadgar såsom ett undantag från huvudregeln i art. VII om inkomst

av rörelse att inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik

uteslutande skall beskattas i den stat i vilken företaget har sin verkliga ledning

även för det fall företaget innehar fast driftställe i den andra staten.

Art. X—XII behandlar inkomst i form av aktieutdelning, ränta och royalty.

Gemensamt för dessa inkomstslag gäller att beskattningsrätten i princip

skall tillkomma inkomsttagarens hemviststat. Förbehåll göres dock till förmån

för en begränsad rätt att beskatta inkomsten också i den stat, från

vilken inkomsten härrör (källstaten). I fråga om aktieutdelning är enligt

art. X källstatens beskattningsrätt i normalfallet begränsad till en skatte
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 1!)2 år 1963

33

sats av högst 15 %. Utbetalas aktieutdelningen av dotterbolag till moderbolag

är beskattningen i källstaten maximerad till en skattesats av 10 % under

förutsättning bl. a. att moderbolaget äger minst hälften av dotterbolagets

aktiekapital. Den av OECD föreslagna bestämmelsen angående beskattning

av aktieutdelning har i fråga om utdelningar mellan bolag ett annat

innehåll än avtalsförslaget. Maximeringen i källstaten har där satts till 5 %

om moderbolaget direkt innehar minst 25 % av dotterbolagets aktiekapital.

Vid behandlingen i OECD av nämnda bestämmelse har Spanien avgivit reservation

för en regel av annan innebörd. — Beträffande ränteinkomst är

enligt art. XI källstatens beskattningsrätt begränsad till en skattesats av

högst 10 %. Bestämmelsen om ränta i avtalsförslaget överensstämmer med

motsvarande OECD-förslag utom såtillvida att i art. XI i avtalet intagits en

regel i fråga om ränta på värdepapper avseende statlig upplåning, vilken

saknar motsvarighet i OECD-förslaget. Beträffande ränteinkomst av nämnda

slag sker beskattningen uteslutande i gäldenärsstaten. — Källstatens rätt

att beskatta inkomst i form av royalty är enligt art. XII maximerad till en

skattesats av 5 % av royaltyns bruttobelopp. Motsvarande av OECD föreslagna

bestämmelse utgår i princip från total befrielse från beskattning i

källstaten, men i rekommendationen rörande denna bestämmelse har intagits

ett förbehåll för vissa länder, bl. a. Spanien, om skatt i källstaten med

5 % av royaltybeloppet. Art. XII ansluter på denna punkt till OECD-rekoinmendationen

och överensstämmer även i övrigt med OECD-förslaget frånsett

ett tillägg av huvudsakligen förtydligande innebörd.

Art. XIII avser vinst genom avyttring av fast eller lös egendom. Utgöres

den avyttrade egendomen av fastighet eller anläggnings- och driftkapital

i fast driftställe, beskattas vinst som uppkommer genom försäljningen i den

stat, där fastigheten respektive det fasta driftstället ligger. Vinst å försäljning

av annan egendom beskattas i säljarens hemviststat. — Beträffande beskattningen

av vinst å försäljning av egendom har OECD ännu ej antagit

något definitivt förslag till bestämmelse. Pågående förarbeten till ett sådant

förslag har emellertid kunnat beaktas vid utformningen av art. XIII.

Enligt art. XIV fördelas beskattningsrätten till inkomst av fria yrken

efter regler liknande dem som gäller för inkomst av rörelse (art. VII). Beskattningen

äger rum i inkomsttagarens hemviststat, såvida inte yrkesverksamheten

utövas från eu stadigvarande anordning i den andra staten.

Art. XV—XX behandlar inkomst av allmän och enskild tjänst. Inkomst

av enskild tjänst beskattas i princip i inkomsttagarens hemviststat. Om

arbetet utföres i den andra staten, övergår beskattningsrätten till denna.

År situationen emellertid den, att arbetet utföres under en kortvarig

vistelse i det andra landet, högst 183 dagar, och inkomsten utbetalas av arbetsgivaren

i hemlandet, sker beskattningen alltjämt i hemviststaten (art.

XV). I allmän tjänst uppburen inkomst liksom styrelsearvoden och liknande

ersättningar till styrelseledamot beskattas i den stat varifrån inkomsten

utbetalas (art. XVI och XVII). Pension, som utgår på grund av förutvarande

enskild anställning, tages till beskattning i inkomsttagarens hem
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

viststat (art. XVIII). Särskilda regler gäller vidare beträffande inkomst av

anställning ombord på fartyg och luftfartyg, ersättningar till artister samt

bidrag till studerande och praktikanter. I fråga om avtalsförslagets bestämmelse

rörande inkomst av undervisnings- eller forskningsverksamhet (art.

XX § 1) må påpekas att densamma inte direkt motsvaras av något OECDförslag

men har kommit till användning i flera tidigare av Sverige ingångna

avtal.

Art. XXI, som behandlar inkomst av kommissionsrörelse, saknar motsvarighet

i de av OECD föreslagna bestämmelserna och tidigare ingångna

svenska dubbelbeskattningsavtal. Bestämmelsen har intagits i avtalet på

önskemål från spansk sida och i syfte att beträffande kommissionsrörelse

förtydliga de förut angivna avtalsreglerna om fördelning av beskattningsrätten

till inkomst av rörelse i allmänhet (art. VII).

Enligt art. XXII beskattas inkomst som ej särskilt behandlats i avtalet

uteslutande i inkomsttagarens hemviststat.

I art. XXIII ges föreskrifter beträffande beskattning av olika slag av förmögenhetstillgångar.

Härutinnan gäller i huvudsak att fastighet och tillgångar

nedlagda i fast driftställe tages till beskattning där de befinner sig,

under det att övriga slag av förmögenhetstillgångar beskattas där innehavaren

har hemvist.

Art. XXIV behandlar metoden för dubbelbeskattningens undanröjande.

Såsom huvudregel gäller att inkomst, i fråga om vilken beskattningsrätten

enligt bestämmelserna i avtalet tilldelas den ena staten, skall vara undantagen

från beskattning i den andra staten. Om undantag i enlighet härmed

sker från progressiv inkomstbeskattning, får likväl det fritagna inkomstbeloppet

beaktas vid bestämmande av skattesats för beskattning av den återstående

skattepliktiga inkomsten. För förmögenhet gäller detsamma (§ 1).

Beträffande vissa inkomstslag, aktieutdelning, ränta och royalty, äger beskattning

enligt avtalet rum såväl i källstaten som i inkomsttagarens hemviststat.

I sådana fall undanröjes dubbelbeskattningen genom att inkomsttagaren

i hemviststaten äger avräkna den i källstaten erlagda skatten från

skatten på inkomsten (§2). Förutom de nämnda, på OECD-förslag grundade

reglerna upptager artikeln speciella bestämmelser avseende bl. a. undvikande

av kedjebeskattning av aktieutdelning mellan bolag. För svenskt vidkommande

har intagits en regel härom (§ 4 a), vilken återfinnes i flertalet av

Sverige ingångna dubbelbeskattningsavtal. Bestämmelsen åsyftar att bereda

utdelning från ett spanskt aktiebolag till ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening i Sverige samma behandling i beskattningshänseende som enligt

de svenska skatteförfattningarna gäller i fråga om utdelning mellan svenska

aktiebolag eller ekonomiska föreningar.

Enligt art. XXV påverkar avtalet ej de privilegier som tillkommer diplomatiska

befattningshavare enligt folkrättens regler eller särskilda överenskommelser.

Jämlikt art. XXVI förpliktar sig de båda staterna att iakttaga icke-diskriminering

vid beskattning av medborgare i den andra staten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

Art. XXVII upptager regler angående förfarandet då svårigheter uppkommer

angående avtalets tillämpning eller tolkning.

Art. XXVIII stadgar skyldighet för högsta finansmyndigheterna att i särskilda

fall utbyta upplysningar för taxeringsändamål som erfordras för att

genomföra avtalet.

Enligt art. XXIX skall avtalet ratificeras. Sedan ratifikationshandlingarna

utväxlats blir avtalet tillämpligt i fråga om inkomster hänförliga till beskattningsår,

vilka avslutas under eller efter ratifikationsåret. Beträffande

definitiva källskatter blir avtalet tillämpligt först trettio dagar efter ratifikationen.

Art. XXX innehåller sedvanliga uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Allmänna avtal till undvikande

av dubbelbeskattning beträffande inkomst- och förmögenhetsskatter

har Sverige tidigare ingått med flertalet länder i Västeuropa. Sedan flera

år tillbaka har en sådan avtalsmässig reglering varit aktuell också i förhållande

till Spanien, ej minst med hänsyn till den svenska exportindustrins

intressen i detta land. Såsom framgår av den föregående framställningen

bygger det avtalsförslag, varom förhandlingsdelegationerna enats, i största

utsträckning på de förslag till avtalsbestämmelser som tillkommit efter samarbete

inom den i OECD verksamma skattekommittén. Avtalsförslaget utgör

sålunda ett led i detta samarbete och får anses innebära en för Sveriges del

godtagbar lösning av berörda spörsmål. Jag får tillstyrka att detsamma godkännes.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande

departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna

det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Spanien för

undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av tillförordnade chefen för

finansdepartementet, statsrådet Hermansson, godkänt förslag till avtal mellan

Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet. Enligt artikel XXIX § 1 i förslaget skall avtalet

ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Madrid att —

med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna

avtalet.

Ur protokollet:

Hans-Olle Olsson

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

37

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 25 oktober 1963.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj :t den 22 mars 1963 bemyndigat beskickningschefen i

Madrid att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Spanien

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t samma dag för

sin del godkänt, har avtalet den 25 april 1963 blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad föredragande

departementschefen den 22 mars 1963 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t

måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för genomförande

av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar,

antingen dessa har avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i

eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630403

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning oc a1 i texten
  2. BevU 1963:58 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställan s. 1 i texten